Annual Report • Mar 1, 2012
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Årsredovisning 2011
| 3 OM ALFA LAVAL |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| Alfa Laval i korthet | |||||
| Faktorer för framtida tillväxt | |||||
| 2011 i korthet | |||||
| Koncernchefen har ordet | |||||
| Aktien | 10 | ||||
| Affärsmodell | 13 | ||||
| Finansiella mål och riktvärden | 14 | ||||
| Tillväxtstrategi | 16 | ||||
| Tillväxtfaktor 1 – Energi | 18 | ||||
| Nyckelteknologier | 20 | ||||
| Tillväxtfaktor 2 – Livsmedel | 26 | ||||
| Forskning & utveckling | 28 | ||||
| Artikel – Innovationer för nya behov | 29 | ||||
| Divisioner | 32 | ||||
| Equipmentdivisionen | 34 | ||||
| Process Technologydivisionen | 36 | ||||
| Operationsdivisionen | 38 | ||||
| Tillväxtfaktor 3 – Globalisering | 40 | ||||
| Parts & Service | 42 | ||||
| Medarbetare | 44 | ||||
| Tillväxtfaktor 4 – Miljö | 46 |
48 HÅLLBARHET Rapport 48
| Förvaltningsberättelse | 52 |
|---|---|
| Koncernens kassaflöden | 64 |
| Kommentarer till koncernens kassaflöden | 65 |
| Koncernens totala resultat | 66 |
| Kommentarer till koncernens totala resultat | 67 |
| Koncernens finansiella ställning | 70 |
| Kommentarer till koncernens finansiella ställning |
72 |
| Förändringar i koncernens egna kapital | 73 |
| Kommentarer till förändringar i koncernens egna kapital |
75 |
| Moderbolagets kassaflöden | 76 |
| Moderbolagets resultat | 76 |
| Moderbolagets finansiella ställning | 77 |
| Förändringar i moderbolagets egna kapital | 78 |
| Kommentarer till boksluten | 79 |
| Redovisningsprinciper | 79 |
| Mål, politik och metoder för förvaltning av kapital |
87 |
| Finansiella risker | 88 |
| Operationella risker | 91 |
| Noter | 94 |
| Förslag till vinstdisposition | 126 |
| Revisionsberättelse | 127 |
| Tioårsöversikt | 140 |
| Definitioner | 142 |
| Styrelse och revisorer | 136 |
|---|---|
| Ledningsgrupp | 138 |
| Finansiell information | 143 |
| Årsstämma 2012 | 143 |
Över hälften av världens fartyg är utrustade med produkter och system från Alfa Laval. Till gagn för fartyget: För rening, konditionering och hantering av bränn- och smörjoljor. Till nytta för passagerare och besättning: För framställning av färskvatten och system för luftkonditionering som skapar det perfekta klimatet ombord. Till glädje för miljön: För effektiv tankrengöring, avancerad avfallshantering och ekonomisk användning av energi. Men vårt engagemang inom det marina området sträcker sig längre än så. Vi har ett globalt nätverk för marin service. Det täcker in alla större hamnar och utgör ett viktigt stöd för redare som vill att deras flotta alltid ska gå för full maskin.
Pure Performance: Olja. Vatten. Kemikalier. Livsmedel. Drycker. Läkemedel. Stärkelse. Ta nästan vad du vill. Alfa Laval hjälper de flesta typer av industrier att rena och förädla sina produkter. Och att optimera prestanda i deras processer. Om och om igen. Vi finns på plats i mer än 100 länder med våra utrustningar, system och vår service. Vi bidrar på så sätt aktivt till att skapa bättre livsvillkor för människor. Det är något vi gärna flaggar för.
Alfa Laval har utvecklat produkter sedan 1880-talet, med visionen att de ska kunna bidra till att förbättra förutsättningarna för människors vardag. I en omvärld som i ökande utsträckning fokuserar på sätt att spara energi och skydda miljön är Alfa Lavals produkter i hög grad aktuella. Det handlar om att rena vatten, reducera koldioxidutsläpp, minska vatten- och energiförbrukning samt värma, kyla, separera och transportera livsmedel. Områden som på olika sätt berör oss alla.
Alfa Laval är en ledande, global leverantör av produkter och lösningar för värmeöverföring, separering och flödeshantering. Företagets nyckel produkter – värmeväxlare, ångpannor, separatorer, pumpar och ventiler – spelar en avgörande roll inom områden som är väsentliga för samhället, som energi, miljö och livsmedel. Alfa Lavals produkter används vid framställning av livsmedel, kemikalier, läkemedel, stärkelse, socker och etanol. De används även i kraftverk, ombord på fartyg, i verkstadssektorn, inom gruvindustrin, i raffinaderinäringen, för hantering av avloppsvatten samt för att skapa ett behagligt inomhusklimat. De sänker dessutom förbrukningen av energi och vatten samt reducerar koldioxidutsläppen.
Alfa Laval har en världsomspännande organisation som hjälper kunder i åtminstone 100 länder att optimera sina processer. Företaget har 37 större produktionsenheter (fördelade på 19 i Europa, 12 i Asien, 4 i USA och 2 i Latinamerika).
Alfa Laval har under många år haft två säljande divisioner: Equipment och Process Technology, samt en division som ansvarar för produktrelaterade inköp, tillverkning och distribution – Operations. Under hösten, och i spåren av förvärvet av Aalborg Industries, etablerades ytterligare en säljande division – Marine & Diesel. Från och med januari 2012 kommer bolagets publika rapportering att spegla den nya strukturen. De tre divisionerna har olika affärsmodeller, som kommer förstärkt till sin rätt med det nya formatet. Inom Equipment är affären snabbrörlig då den innefattar komponentförsäljning, främst genom försäljningskanaler, till kunder med återkommande behov. Inom Process Technology är ledtiderna längre och det handlar om att sälja lösningar, system och moduler, direkt till slutkund. Inom Marine & Diesel drivs affären av behovet av såväl produkter och system som moduler och service till marknaderna för marin och offshore samt för landbaserad dieselkraft.
Samtliga säljande divisioner har väl utbyggda organisationer för att hantera behovet av reservdelar och service för den bas av produkter som finns installerade, världen över. Under 2011 stod Parts & Service för 26,1 procent av koncernens totala orderingång och vid utgången av året hade Alfa Laval 99 servicecentra.
14 667 anställda, varav merparten finns i Sverige (2 138), Danmark (1 515), Indien (1 420), Kina (2 353), USA (1 329) och Frankrike (876).
Det finns ett samband mellan nya produkter och lönsam tillväxt. Alfa Laval arbetar därför kontinuerligt med forskning och utveckling för att utveckla nya produkter och tjänster. En god nyhetsgrad stärker konkurrenskraften och bidrar till att företaget kan bibehålla sin ledande ställning. Varje år lanserar Alfa Laval 35 till 40 nya produkter. Under 2011 investerades 2,3 procent av omsättningen i forsknings- och utvecklingsrelaterade satsningar.
I början av året reviderades Alfa Lavals tillväxtmål. Det nya målet innebär att bolaget ska nå en genomsnittlig tillväxt på minst 8 procent per år, över en konjunkturcykel, varav 3–4 procentenheter ska komma via förvärv. Strategin för tillväxt omfattar organisk tillväxt, med befintliga produkter och tjänster, samt förvärv som bidrar med kompletterande produkter, geografier och försäljningskanaler för att stärka företagets ledande positioner på utvalda marknader.
Under året steg orderingången med 20 procent till 28 671 miljoner kronor och omsättningen ökade med 16 procent till 28 652 miljoner kronor. Aalborg Industries bidrog med 1 765 och 2 143 miljoner kronor till orderingång respektive försäljning.
Under året genomfördes och konsoliderades två förvärv. Dels ett amerikanskt bolag, specialiserat på underhåll av produkter för centrifugal separering, och dels Aalborg Industries, en dansk leverantör av produkter, system och servicelösningar, främst till marknaderna för marin och offshore, men även till kraftbolag och andra industriella slutmarknader.
Om det skulle göras en årsredovisning över jordens tillstånd skulle en hel del saker tas upp på plussidan: Medelåldern ökar konstant och är idag närmare 70 år och den globala fattigdomen minskar konstant.
Allt hänger dock ihop, och på minussidan hamnar de negativa effekterna på miljön. Utsläpp som genereras av industri, internationell handel och en ökande urbanisering möts därför av allt fler regelsystem och lagar inom energi- och miljöområdet.
För Alfa Lavals del är allt detta faktorer för framtida tillväxt. Företagets produkter och kunnande bidrar till att förbättra förutsättningarna för människors vardag. Det handlar om att rena vatten, reducera koldioxidutsläpp, minska vatten- och energiförbrukning och värma, kyla, separera och transportera livsmedel.
Alfa Lavals faktorer för framtida tillväxt finns därför inom fyra definierade områden: Energi, Livsmedel, Internationell handel och Miljö. Du kan läsa mer om dem på fyra temauppslag i den här årsredovisningen. Det är områden viktiga för mänsklig utveckling och där vi redan gör och har möjlighet att göra ett än mer positivt avtryck.
Alfa Laval öppnar ett försäljnings- och service kontor i Panama, som geografiskt sett ligger bra till för att stödja kunderna i Centralamerika och Karibien.
Alfa Laval tecknar en femårig kreditfacilitet om totalt 5,3 miljarder kronor. Faciliteten inkluderar två ettåriga förlängningsoptioner och ersätter och refinansierar ett befintligt låneavtal från 2005. Den kommer även att användas för koncernens
Alfa Laval får en order värd 50 miljoner kronor för att leverera en komplett lösning till en indisk anläggning för produktion av vegetabilisk olja. Projektet är Indiens första kompletta integrerade anläggning för matolja, där man förädlar olika typer av råolja – t ex från solrosor och sojabönor – till högkvalitativ olja.
Alfa Laval får en order i USA för att leverera värmeväxlare till världens största anläggning för koncentrerad solkraft. Alfa Lavals Packinox värmeväxlare blir hjärtat i det termiska lagringssystem, där värme från solkraft lagras i en saltlösning vilket möjliggör produktion av el även under regniga dagar eller på natten. Alfa Laval har utvecklat lösningar för solkraft under flera år och har ett antal referenser från länder i världens solbälte.
Alfa Laval får en order att leverera värmeväxlare till ett raffinaderi i Saudiarabien. Ordervärdet uppgår till cirka 75 miljoner kronor och omfattar Alfa Laval Packinox värmeväxlare, för användning i en katalytisk omvandlings process för framställning av bensin.
Alfa Laval lanserar www.alfalaval.com/showroom, speciellt framtagen för smarta mobiltelefoner. Med den nya lösningen förbättras tillgängligheten då man kan snabbt ta del av information kring Alfa Lavals innovationer, var man än befinner sig.
generella finansieringsbehov.
April
Alfa Laval utses till en av Kinas 50 bästa arbetsplatser. Priset avser 2010, men aviserades och delades ut 2011. Bakom priset står en av Kinas största media grupper, som är utgivare av såväl China Business News som den månatliga tidningen Staffer. Utmärkelsen baseras på flera olika parametrar, bland annat hur bra företaget är på att ta ansvar för medarbetarnas utveckling, uppmärksamma deras prestationer och säkerställa att det finns en god atmosfär på arbetsplatsen.
Flera stora order bokas denna månad. En order värd 50 miljoner kronor för värmeväxlare som ska förbättra energieffektiviteten i en petrokemisk anläggning i Kina, en order värd 60 miljoner för värmeväxlare till det första kärnkraftsverket i Förenade Arabemiraten samt en order värd 110 miljoner kronor för värmeväxlare till en petrokemisk anläggning i Singapore.
Alfa Laval firar 100 års jubileum i Italien. 1911 öppnades den första anläggningen i Milano, med målet att sälja mjölk separatorer samt industriella centrifuger från De Laval. Idag har bolaget cirka 800 anställda med kontor i Monza, Alonte, Florens, Genua, Parma och Suisio och kan erbjuda ett brett utbud av tekniska lösningar för ett stort antal industrier.
Alfa Laval är med i det amerikanska TV-programmet "World's Greatest!" och utses till "världens bästa bolag inom separation, värmeöverföring och flödeshantering." "World's Greatest!" är ett program som vill underhålla, utbilda och informera om bolag, produkter, människor och resedestinationer, som anses fantastiska och unika.
Invigning av Alfa Lavals fjärde servicecenter i Japan. Den nya anläggningen i Onomichi fokuserar på att erbjuda underhåll och service för värmeväxlare. Under dagen hade det 50-tal kunder som bevistade tillställningen, möjlighet att se en utställning där delar av Alfa Lavals erbjudande till den marina industrin visades upp, delta i en rundvandring i fabriken samt på plats se reparation och rekonditionering av plattvärmeväxlare.
Alfa Laval utses till ett av världens 100 mest innovativa företag av Thomson Reuters. Thomson Reuters 2011 Top Global Innovators program utvärderar prestationerna inom tre områden: företag som bedriver innovation i betydande omfattning, som arbetar med utveckling som ses som innovativ av såväl deras gelikar som patentverk och vars uppfinningar är så viktiga att de sökt ett globalt skydd för dem.
Orderingången uppgick till 28 671 MSEK 2011 jämfört med 27 553 MSEK 2007. Jämfört med 2010 ökade orderingången
med 28 procent*.
* Exklusive växelkursdifferenser
Alfa Laval genererade ett fritt kassaflöde på -2 068 MSEK (2 681) under 2011. Förändringen jämfört med 2010 beror främst på ökningen i förvärv av verksamheter under 2011.
MSEK om inget annat anges +/- %6) 2011 2010 2009 2008 2007 Orderingång 20 28 671 23 869 21 539 27 464 27 553
Orderingång Fritt kassaflöde Rörelsemarginal
Justerad EBITA-marginal, rörelsemarginalen, uppgick till 18,5 procent 2011. Det kan jämföras med 18,9 procent under 2010.
| Omsättning | 16 | 28 652 | 24 720 | 26 039 | 27 850 | 24 849 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Justerad EBITDA 1) | 12 | 5 736 | 5 107 | 4 976 | 6 464 | 5 245 |
| Justerad EBITA 2) | 13 | 5 287 | 4 682 | 4 585 | 6 160 | 4 980 |
| Rörelsemarginal (justerad EBITA 2)), % | 18,5 | 18,9 | 17,6 | 22,1 | 20,0 | |
| Resultat efter finansiella poster | 7 | 4 676 | 4 364 | 3 760 | 5 341 | 4 557 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 31,3 | 37,4 | 33,6 | 53,8 | 54,2 | |
| Avkastning på eget kapital, % | 22,9 | 24,4 | 24,5 | 42,8 | 44,1 | |
| Vinst per aktie, SEK | 5 | 7:68 | 7:34 | 6:42 | 8:83 | 7:12 |
| Utdelning per aktie, SEK | 8 | 3:25 3) | 3:00 | 2:50 | 2:25 | 2:25 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 12 | 36,10 | 32,30 | 28,98 | 24,40 | 17,80 |
| Fritt kassaflöde per aktie, SEK 4) | -177 | -4,93 | 6,38 | 6,46 | 6,38 | 3,60 |
| Soliditet, % | 43,9 | 50 | 46,7 | 36,1 | 34,2 | |
| Skuldsättningsgrad, % | 22 | -4 | 4 | 20 | 30 | |
| Antal anställda 5) | 27 | 16 064 | 12 618 | 11 390 | 12 119 | 11 395 |
1) Justerad EBITDA – Rörelseresultat före avskrivningar och goodwillavskrivningar samt avskrivningar på övriga övervärden, justerat för jämförelsestörande poster.
4) Fritt kassaflöde är summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheterna.
5) Antal anställda i slutet av perioden.
2) Justerad EBITA – Rörelseresultat före goodwillavskrivningar och avskrivningar på övriga övervärden, justerat för jämförelsestörande poster.
3) Styrelsens förslag till årsstämman.
6) Procentuell förändring mellan 2010 och 2011.
2011 inledde starkt med växande efterfrågan, i takt med att återhämtningen i världsekonomin tog ytterligare fart. Under det tredje kvartalet nåddes en ny rekordnivå för orderingången på 8,0 miljarder kronor, att jämföra med den tidigare toppnoteringen på 7,4 miljarder kronor från 2008. Under den inledande perioden såg vi att våra kunder i ökande grad började genomföra större projekt, något som var speciellt märkbart på snabbväxande marknader. Detta gav ett uppsving för stora order under de tre första kvartalen och för året som helhet uppgick dessa till mer än 1,4 miljarder kronor, den högsta nivån hittills.
Den tilltagande makroekonomiska osäkerhet, som präglade såväl Europa som USA under sommaren, började emellertid få genomslag under hösten och medförde att vissa kunder intog en avvaktande attityd till nyinvesteringar. Under det tredje kvartalet började denna utveckling påverka Sanitary och OEM, Alfa
Lavals mest snabbrörliga affärer, och under det fjärde kvartalet fick den ett bredare genomslag. Detta ledde till anpassningar i produktionstakt och kapacitet inom en del verksamheter, samtidigt som andra enheter hade full beläggning ett gott stycke in i 2012.
Samtliga regioner visade stark tillväxt på helåret, där Asien, Latinamerika och Central/ Östeuropa hade bäst utveckling. Tillsammans stod de för 50 procent av Alfa Lavals orderingång. Sydkorea avancerade till att bli koncernens fjärde största marknad, baserat på den koreanska varvsindustrins världsledande position och framgångarna för koreanska entreprenadföretag inom energi- och processindustriområdet.
Trots en begynnande avmattning summerades orderingången till 28,7 miljarder kronor, en ökning med 20 procent jämfört med 2010. Samtliga kundsegment rapporterade tillväxt, utom ett som var oförändrat,
och orderstocken ökade för att närma sig tidigare toppnivåer mot slutet av året. Starkast utveckling hade Food, främst drivet av kunder verksamma inom vegetabiloljeproduktion och bryggeri. Stark tillväxt hade även Process Industry, bland annat drivet av raffinaderi. Den goda orderingången till varvsindustrin 2010 resulterade dessutom i en stark orderingång för Marine & Diesel.
Intäkterna ökade i snabb takt och nådde för helåret 28,6 miljarder kronor, en uppgång med 16 procent. Rörelseresultatet ökade väsentligt i absoluta tal och rörelsemarginalen uppgick till 18,5 procent, jämfört med 18,9 procent för 2010. Den positiva effekten från ett högre kapacitetsutnyttjande motverkades av en förändring av produktmixen mot en högre andel nyförsäljning. Ytterligare påverkan kom från projekt som tagits till lägre marginaler under lågkonjunkturen, samt negativa effekter från valuta. Investeringarna i FoU samt en ökad närvaro i BRIK-länderna fortsatte emellertid i oförminskad takt, trots vikande konjunktur.
Inom områden där vi har en ledande position har vi över flera år förvärvat konkurrenter. De fortsätter som separata organisationer och erbjuder sina egna produkter och service under eget varumärke. Därigenom kan vi, via separata marknadskanaler, betjäna marknaden med alternativa erbjudanden. Under de senaste fem åren har andelen från dessa alternativa, konkurrerande varumärken vuxit från att utgöra 1 procent av koncernens omsättning till 12 procent. Långsiktigt kommer cirka 10 procent att komma från denna del av verksamheten.
Eftermarknadsaffären är en annan viktig del av Alfa Lavals verksamhet. Den har god lönsamhet och de täta kundkontakterna ger också draghjälp åt nyförsäljningen. Vidare är den mindre konjunkturkänslig. Ur ett kundperspektiv är det avgörande att, vid behov, snabbt kunna få tillgång till service och reservdelar. För att möta detta har koncernen idag ett väl utbyggt nätverk, med cirka 100 serviceverkstäder runt om i världen. Antalet har ökat med 50 procent under de senaste fem åren, drivet såväl av organisk expansion som genom förvärv. Även framöver är detta ett klart prioriterat område.
Såväl flervarumärkesstrategin som fokuseringen
på eftermarknadsaffären är viktiga byggstenar för att nå de finansiella målen. Lika viktiga är satsningarna på en god geografisk närvaro och forskning och utveckling. Sett mot bakgrund av de förutsättningar och möjligheter vi ser långsiktigt i vår omvärld, justerade vi upp vårt tillväxtmål till i genomsnitt minst 8 procent per år över en konjunkturcykel, där förvärv ska stå för 3–4 procentenheter. Alfa Laval söker efter bolag som kan komplettera den befintliga affären produktmässigt, geografiskt eller genom att addera nya försäljningskanaler. Basen är emellertid fortfarande den organiska tillväxten, vilken stöds av för bolaget gynnsamma teknikskiften. Till detta ska läggas strukturella för ändringar i världen som bidrar till att öka efterfrågan på Alfa Lavals produkter. Globaliseringen, ett ökat behov av energi, ökad efterfrågan på förädlade livsmedel på grund av en förbättrad levnadsstandard samt striktare lagar och regler på miljöområdet är samtliga drivkrafter som på lång sikt förväntas ha en positiv effekt.
Förvärv är en viktig del av värdeskapandet i Alfa Laval och ett snabbt och effektivt sätt att bygga nya positioner på marknaden. Fjolåret var framgångsrikt då förvärv genomfördes som totalt adderade 12 procents årlig försäljning, motsvarande 3,4 miljarder kronor i årstakt.
Störst var Aalborg Industries, ett förvärv som under 2011 adderade 3,2 miljarder kronor, i årstakt. Förvärvet stärker Alfa Lavals position inom såväl värme överföring som marin-, dieselkrafts- och olja- och gasindustrin samtidigt som vi ser möjligheter för Aalborgs produkter i form av såväl nya marknader som nya applikationer. Aalborg är världsledande inom värmepannor ombord på fartyg och Alfa Laval har motsvarande position inom höghastighetsseparatorer. Vidare stärks vår redan breda eftermarknadstäckning, då Aalborg även tillför ett globalt servicenätverk. Konsolideringen ger synergier både på intäkts- och kostnadssidan som totalt beräknas uppgå till 100 miljoner kronor från senare delen av 2013.
I USA köpte vi en betydande aktör på eftermarknaden för höghastighetsseparatorer.
Med satsningar på både organisk tillväxt och förvärv har Alfa Laval fördubblats i storlek under de senaste tio åren. För att skapa ett mer fokuserat och transparent bolag
implementerades därför en ny struktur och antalet affärsdivisioner växte från två till tre. Den nya divisionen Marine & Diesel står för cirka 25 procent av koncernens omsättning. Den bildades genom att kombinera Alfa Lavals befintliga affär inom marin och diesel med det nyligen förvärvade Aalborg Industries. Ungefär 35 procent av den nya divisionens omsättning kommer från den stabila eftermarknaden, med god lönsamhet, medan drygt 10 procent relaterar till landbaserade dieselkraftstationer. Något mer än 50 procent genereras av nyförsäljning till varvsindustrin, omfattande traditionella produkter för installation ombord på fartyg, men med en ökande andel av olika nya miljörelaterade produkter. Specialfartyg för utvinning av olja och gas till havs ökar också i betydelse.
Underliggande är det globaliseringen och den ökande handeln som driver tillväxten av sjötransporter. Vi är övertygade om att den positiva utvecklingen långsiktigt kommer att fortsätta. Samtidigt lägger divisionens höga andel eftermarknad och långa orderstock grunden för god och stabil lönsamhet över tiden, även om orderingången från nyförsäljningen är cyklisk till sin karaktär.
Aktiekursen sjönk med 8 procent under året, vilket relativt sett är bättre än utvecklingen för såväl Nasdaq OMX general- som verkstadsindex. Vid årsskiftet uppgick Alfa Lavals börs värde till 55 miljarder kronor. Under senare delen av året ökade Alfa Lavals största ägare sitt innehav från 18,7 procent till 26,1 procent. Intresset för aktien fortsätter att öka och cirka 25 analytiker följer fortlöpande Alfa Laval, samtidigt som antalet aktieägare ökat till drygt 36 000.
Ökat miljötänkande är något som generellt stöttar Alfa Laval, då vi har produkter som både kan rena vatten och minska utsläpp. Inom allt fler områden kommer det dessutom lagar och regler ämnade att minska människans påverkan på miljön, vilket ytterligare stödjer efterfrågan på våra produkter. Vi ligger i framkant genom våra satsningar på forskning och utveckling och ser till att vi hela tiden finns med i olika provinstallationer.
Ett exempel är den stora order vi vann i USA under året. Ordern omfattar en värmeväxlare som skall användas vid lagring av energi i världens största anläggning för koncentrerad solkraft. Solenergin smälter salt som vid ett senare tillfälle får återgå till fast form och därmed avge energi. En förutsättning för processens funktion är värmeväxlaren med dess mycket höga energieffektivitet.
Även internt arbetar vi kontinuerligt för att säkerställa att vår organisation verkar för att minska effekterna på miljön. Dessutom arbetar vi för att leva upp till våra affärsprinciper, med allt vad det innebär av affärsetik, socialt ansvar och transparens.
Satsningarna inom forskning och utveckling sker över hela linjen, där miljöfokuseringen är ett delområde av flera. Med nya och effektiva produkter samt en god geografisk närvaro, läggs grunden för fortsatt lönsam tillväxt. Vi ser oss själva som ett innovationsföretag och som en bekräftelse på våra satsningar på området utsågs Alfa Laval under året till ett av världens 100 mest innovativa företag av Thomson Reuters.
Jag vill avsluta med att framföra ett stort och varmt tack till samtliga medarbetare i Alfa Laval-koncernen för ert bidrag till att bygga ett framgångsrikt företag.
Lund i mars 2012
Lars Renström VD och koncernchef
För Alfa Laval blev 2011 ett stabilt år på börsen, trots en turbulent världsekonomi och en backande industrisektor. Alfa Laval-aktien inledde året på 141,7 kronor och sjönk 8 procent till 130,3 kronor. Aktien är noterad på Nasdaq OMX, Stockholmsbörsen, som backade med 17 procent under året och indexet för industriföretag på Stockholmsbörsen (SX Industrials index) backade med 23 procent. Hösta notering för aktien var 147,7 precis vid inledningen av året och lägsta notering var 101,4 i oktober.
Börsvärdet för bolaget var vid årets utgång 54,7 (59,8) miljarder kronor. Alfa Laval ingår i Stockholmsbörsens Large Cap segment och ingår i OMXS30 indexet för de mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen.
Sedan Alfa Laval åternoterades på Stockholmsbörsen den 17 maj 2002 har aktien, inklusive återinvesterad aktieutdelning, avkastat 588 procent. Räknat på den 9,5 år långa perioden blir den årliga genomsnittliga avkastningen 22,6 procent att jämföra med Stockholmsbörsens motsvarande avkastning (SIX Return Index) som kommer upp i ett årligt snitt på 7,5 procent.
Alfa Lavals aktie handlas inte bara över Nasdaq OMX, Stockholmsbörsen, utan också på Bats Europe, Burgundy, Chi-X och Turquoise för att nämna några av de största marknadsplatserna för Alfa Lavals aktiehandel.
Stockholmsbörsen är störst med 45 procent av handeln i aktien.
Likviditeten i den totala handeln med Alfa Lavals aktier är god och under 2011 omsattes 957 (808) miljoner aktier till ett sammanlagt värde av 127 (89) miljarder kronor. Det motsvarar en omsättningshastighet på 2,28 (1,92) gånger bolagets totala antal utestående aktier. Under året gjordes i genomsnitt drygt 6 862 (4 200) avslut per dag i Alfa Lavals aktie.
Det är styrelsens målsättning att regelbundet föreslå utdelning som speglar koncernens utveckling, finansiella status, samt nuvarande och förväntade kapitalbehov. I beaktande av koncernens förmåga till kassagenerering är målet en utdelning över en konjunkturcykel på 40–50 procent av nettoresultatet, justerat för övervärden. För 2011 har styrelsen föreslagit årsstämman en utdelning om 3,25 (3,00) kronor. Den föreslagna utdelningen motsvarar 38,6 (37,4) procent av nettoresultatet, justerat för övervärden.
Kvotvärdet uppgick vid årets utgång till 2,84 (2,65) kronor per aktie. Alla aktier har lika röst värde och ger lika rätt till andel i bolagets tillgångar. Det finns inga utställda optioner eller annat som kan innebära utspädning för aktieägarna.
Styrelsen fick vid årsstämman den 27 april 2011 mandat att besluta om återköp av bolagets aktier, om styrelsen så finner lämpligt,
fram till nästa ordinarie årsstämma. Mandatet avsåg återköp av upp till 5 procent av utestående aktier i syfte att dra in de återköpta aktierna och nedsätta aktiekapitalet. Återköp skulle ske genom transaktioner på NasdaqOMX, Stockholmsbörsen. Under året och sedan årsstämman 2011 har Alfa Laval inte gjort några återköp.
Den 21 mars 2011, när utskicket av kallelsen till årsstämman gick ut uppgick innehavet av återköpta aktier till 2 583 151. Årsstämman 2011 beslutade att dra in dessa återköpta aktier. Indragningen innebar att aktiekapitalet minskas med 7 miljoner kronor. Årsstämman beslutade samtidigt att aktiekapitalet skulle ökas genom en fondemission utan utgivande av nya aktier med samma belopp. Därigenom återställdes storleken på aktiekapitalet och bolaget behövde inte inhämta Bolagsverkets eller rättens tillstånd att dra in de återköpta aktierna. Detta innebär att det totala antalet aktier under årets har minskat från 422 039 466 till 419 456 315.
Vid 2011 års utgång hade Alfa Laval drygt 36 600 (33 600) aktieägare. Under året tillkom 10 400 nya aktieägare medan 7 400 lämnade. De 10 största ägarna ägde vid utgången av 2011 53,6 (44,2) procent av aktierna. Största aktieägare är Tetra Laval B.V. som under året har ökat sitt innehav till 26,1 (18,7) procent. Ny aktieägare är Foundation Asset Management som vid årets slut var den tredje största aktieägaren med 6 procent av aktiekapitalet.
| Ägarstorleksfördelning per 30 december 2011 | |
|---|---|
| Antal aktieägare |
Antal aktie ägare, % |
Antal aktier |
Ägar andel, % |
|
|---|---|---|---|---|
| 1 – 500 | 23 395 | 64,0 | 4 134 696 | 0,99 |
| 501 – 1 000 | 5 502 | 15,0 | 4 628 775 | 1,10 |
| 1 001 – 5 000 | 5 620 | 15,3 | 13 280 645 | 3,17 |
| 5 001 – 10 000 | 864 | 2,4 | 6 442 307 | 1,54 |
| 10 001 – 15 000 | 283 | 0,8 | 3 567 801 | 0,85 |
| 15 001 – 20 000 | 177 | 0,5 | 3 186 505 | 0,76 |
| 20 001 – | 726 | 2,0 | 384 215 586 | 91,60 |
| Totalt antal aktieägare | 36 567 |
| Data per aktie | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | |
| Börskurs vid årets slut, SEK | 130:30 | 141:70 | 99:00 | 67:50 | 91:00 |
| Högst betalt, SEK | 147:70 | 142:60 | 100:20 | 107:25 | 125:25 |
| Lägst betalt, SEK | 101:40 | 94:95 | 55:00 | 46:40 | 72:75 |
| Eget kapital, SEK | 36:10 | 32:40 | 29:00 | 24:40 | 17:80 |
| Vinst per aktie | 7:68 | 7:34 | 6:42 | 8:83 | 7:12 |
| Utdelning, SEK | 3:251) | 3:00 | 2:50 | 2:25 | 2:25 |
| Fritt kassaflöde, SEK 2) | 6:39 | 6:38 | 6:46 | 6:38 | 3:60 |
| Kursförändring under året, % | -8 | +43 | +47 | -23 | +18 |
| Utdelning som andel av vinst per aktie, % |
42,3 | 40,9 | 38,9 | 25,5 | 31,6 |
| Direktavkastning, % 3) | 2,5 | 2,1 | 2,5 | 3,3 | 2,5 |
| Börskurs / eget kapital, ggr | 3,6 | 4,4 | 3,4 | 2,8 | 5,1 |
| P/E-tal 4) | 17 | 19 | 15 | 8 | 13 |
| Antal aktieägare | 36 567 | 33 565 | 33 780 | 28 078 | 16 090 |
Källa: Stockholmsbörsen
1) Styrelsens förslag till årsstämman.
2) Fritt kassaflöde är summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheten.
3) Räknat som föreslagen utdelning i förhållande till slutkurs sista börsdag.
4) Slutkurs sista börsdag i förhållande till vinst per aktie.
| 3,5 | 3,25* | 60 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 3,0 | 3,00 | |||||
| 2,5 | 2,25 | 2,25 | 2,50 | |||
| 2,0 | 38,6 | 40 | ||||
| 1,5 | 36 | 37,4 | ||||
| 1,0 | 29 | 24 | 20 | |||
| 0,5 | ||||||
| 0,0 | 0 | |||||
| 07 | 08 | 09 | 10 | 11 | ||
| Styrelsens förslag till årsstämman. *Justerat för övervärden. |
| Antal | Antal aktie | Antal | Ägar | |
|---|---|---|---|---|
| aktieägare | ägare, % | aktier | andel, % | |
| 1 – 500 | 23 395 | 64,0 | 4 134 696 | 0,99 |
| 501 – 1 000 | 5 502 | 15,0 | 4 628 775 | 1,10 |
| 1 001 – 5 000 | 5 620 | 15,3 | 13 280 645 | 3,17 |
| 5 001 – 10 000 | 864 | 2,4 | 6 442 307 | 1,54 |
| 10 001 – 15 000 | 283 | 0,8 | 3 567 801 | 0,85 |
| 15 001 – 20 000 | 177 | 0,5 | 3 186 505 | 0,76 |
| 20 001 – | 726 | 2,0 | 384 215 586 | 91,60 |
| Totalt antal aktieägare | 36 567 | |||
| Källa: Euroclear | ||||
Källa: Euroclear
| Antal aktier |
Andel kapital/ röster, % |
Förändring ägarandel under 2011, %-enheter |
|
|---|---|---|---|
| Tetra Laval BV | 109 487 736 | 26,10 | 7,4 |
| Alecta | 30 190 000 | 7,20 | -1,6 |
| Foundation Asset Management AB |
25 100 000 | 5,98 | 6,0 |
| Swedbank Robur fonder | 19 882 705 | 4,74 | -0,5 |
| AMF Försäkring & Fonder | 12 556 000 | 2,99 | -0,3 |
| Lannebo fonder | 6 775 736 | 1,62 | -0,4 |
| Folksam | 6 101 156 | 1,45 | -0,8 |
| Första AP-fonden | 5 286 709 | 1,26 | 0,3 |
| Andra AP-fonden | 4 662 614 | 1,11 | 0,2 |
| SEB Investment Management | 4 631 193 | 1,10 | 0,3 |
| Summa tio största | 224 673 849 | 53,6 |
Källa: Euroclear, exklusive custodians
Thomson Reuters 2011 Top Global Innovators program utvärderar prestationerna inom tre områden: företag som bedriver innovation i betydande omfattning, som arbetar med utveckling som ses som innovativ av såväl företagets gelikar som patentverk, världen över, och vars uppfinningar är så viktiga att de sökt ett globalt patentskydd för dem.
Kulturen inom Alfa Laval präglas sedan starten av ett stort fokus på innovation. Varje år investerar bolaget i forskning och utveckling för att stärka och utveckla företagets redan ledande, globala positioner inom värmeöverföring, separering och flödeshantering. Detta resulterar i lanseringen av 35–40 nya produkter varje år. För att kunna skörda resultatet av denna investering bedrivs även ett omfattande arbete med att säkerställa att produkterna är patentskyddade.
Idag har Alfa Laval fler än 400 patent, varav dryga 200 relaterar till värmeöverföring, 170 till separering och knappt 80 till flödeshantering. Enbart i Kina har Alfa Laval mer än 120 registrerade patent och dessutom ett stort antal registrerade patentansökningar.
Alfa Lavals övergripande idé, och drivkraften i den dagliga verksamheten, är att bidra till att skapa en bättre vardag för människor. Detta uppnås genom bolagets produkter, vilka till fredsställer de behov av uppvärmning, kylning, separering och flödeshantering som existerar i de flesta verksamheter. Alfa Lavals produkter finns därför närvarande i en stor mängd
industrier, världen över. Dessa omfattar bland andra framställningen av kemikalier, stärkelse, papper, metaller, socker och etanol. De används även ombord på fartyg, i verkstadssektorn, inom gruvindustrin, i raffinaderinäringen, för hantering av avloppsvatten samt för att skapa ett behagligt inomhusklimat. Produkterna är såväl effektiva som miljövänliga och kan därför både reducera energianvändningen – och därmed utsläppen av koldioxid – och också rena vatten och andra vätskor – vilket minskar de negativa effekterna på miljön från kundernas processer. Ytterligare en viktig faktor, speciellt för livs- och läkemedelsindustrin, är Alfa Lavals utbud av säkra och hygieniska produkter och lösningar.
Alfa Lavals mål är att optimera prestanda i kundernas processer, om och om igen. Detta innebär i realiteten att förse dem med produkter och lösningar som kan bidra till att öka deras produktivitet och konkurrenskraft samt minska deras förbrukning av energi och även deras påverkan på miljön.
Alfa Lavals tre nyckelteknologier samt medarbetarnas tekniska kompetens och applikationskunnande utgör viktiga förutsättningar för att affärsidén ska kunna förverkligas. Detta stöds av bolagets globala organisation för produktion, försäljning och eftermarknad som totalt sett, direkt och indirekt, verkar i mer än 100 länder. En annan viktig faktor är Alfa Lavals kontinuerliga satsningar på att vidareutveckla såväl produkter och marknader som försäljningskanaler och eftermarknadsorganisation.
Alfa Lavals strategi är att utveckla och expandera företagets ledande positioner inom definierade marknadssegment. Detta kan ske såväl organiskt som via förvärv inom följande nyckelområden:
Alfa Laval styr verksamheten mot finansiella mål för tillväxt, lönsamhet och avkastning. Genom att uppnå eller överträffa målen skapas ett värde för aktieägarna, dels genom en årlig utdelning, dels genom att värdet på bolaget ökar. Dessutom möjliggörs kontinuerliga satsningar i linje med bolagets strategier, avseende såväl organisk som förvärvad tillväxt samt satsningar på forskning och utveckling.
Alfa Lavals verksamhet styrs mot de finansiella mål och riktvärden som styrelsen fastställt. Dessa baseras på den verksamhet Alfa Laval bedriver och de marknader där företaget är verksamt. Kombinationen av de tre finansiella målen visar företagets ambitionsnivå när det gäller tillväxt, lönsamhet och kapitalanvändning.
Som ett komplement till de finansiella målen har styrelsen även satt upp riktvärden för tre finansiella nyckeltal, vilka ytterligare preciserar ramarna och målsättningen för företagets verksamhet.
| Skuldsättningsgrad, % | ||
|---|---|---|
| RIKTVÄRDE <75% |
Skuldsättningsgraden, det vill säga det kapital bolaget lånar i förhållande till bokfört eget kapital, ska långsiktigt understiga 75 procent. I samband med större förvärv kan skuldsättningen fortfa rande hamna över 100 procent, men det ska i så fall ses som övergående då kassaflöde och vinster förväntas korrigera detta. Vid utgången av 2011 låg skuldsättningsgraden på 22 procent. |
100 75 50 25 0 -25 07 08 09 10 11 |
| Investeringar, % | ||
| RIKTVÄRDE 2,5% av omsättningen. |
Med denna nivå skapas utrymme för både ersätt ningsinvesteringar och kapacitetsutbyggnad i linje med den organiska tillväxten för koncernens nuvarande nyckelprodukter. Under 2011 låg investeringarna på 1,9 procent av omsättningen. |
3 2 1 0 07 08 09 10 11 |
| Kassaflöde från rörelseverksamheten*, % | ||
| RIKTVÄRDE 10% av omsättningen. *Inklusive investeringar i anläggningstillgångar. |
Värdet ligger under målet för rörelsemarginalen eftersom organisk tillväxt normalt kräver en ökning av rörelsekapitalet. Dessutom sker betal ning av skatter motsvarande cirka 30 procent av resultatet före skatt. Under 2011 blev kassaflödet från rörelseverksamheten 10 procent. |
20 16 12 8 4 0 07 08 09 10 11 |
Förutom de finansiella målen har Alfa Laval en rad icke finansiella mål, som berörs på andra ställen i årsredovisningen. Se till exempel hållbarhetsavsnittet på sidorna 48–50 eller medarbetartexten på sidorna 44–45.
Under året höjdes Alfa Lavals tillväxtmål till i genomsnitt minst åtta procent per år över en konjunkturcykel från det tidigare målet på fem procent. Revideringen ska ses mot bakgrund av att Alfa Laval, med befintliga tillväxtstrategier, faktiskt uppnått en åttaprocentig tillväxt över en längre tidsperiod. Det nya målet inkluderar såväl organisk tillväxt som förvärvad, där den senare ska stå för cirka 3–4 procentenheter. Tillväxten ska givetvis även vara lönsam, då Alfa Laval har som mål att uppnå en rörelsemarginal på åtminstone 15 procent över en konjunkturcykel.
För att uppnå tillväxtmålet och ytterligare stärka marknadspositionerna ska Alfa Laval utveckla följande nyckelområden, antingen organiskt eller via förvärv:
Alfa Lavals befintliga produkter och nyckel teknologier utgör en god bas för fortsatt lönsam tillväxt, då de håller hög kvalitet och dessutom är energieffektiva. Dessa egenskaper blir allt viktigare faktorer i kundernas investeringsbeslut mot bakgrund av att energipriserna är höga och fokuseringen på miljön ökar. Just produkternas höga effektivitet kan ofta vara en viktig faktor för en kund som väljer mellan Alfa Lavals plattvärmeväxlare och tubvärmeväxlare, den konkurrerande, traditionella
teknologin. I jämförelse med denna teknologi kan plattvärmeväxlaren generera betydande besparingar och därmed ge återbetalningstider som är avsevärt kortare än ett år. Andra viktiga faktorer är bolagets starka marknadspositioner, dess breda geografiska täckning samt dess organisation, som är uppdelad i marknadsspecifika segment. Denna uppdelning effektiviserar och underlättar dialogen med kunderna och ökar möjligheterna till att förstå och infria deras behov. Just kund dialogen utgör även en god grund för forskningsoch utvecklingsorganisationen, som kontinuerligt förbättrar och uppdaterar det befintliga erbjudandet. Genom konsekventa satsningar på forskning och utveckling stärks därför möjligheterna till en fortsatt lönsam tillväxt.
En grundläggande del i Alfa Lavals verksamhet är att erbjuda service och reservdelar till den kontinuerligt växande bas av utrustning och system som är installerad världen över. Detta erbjudande, den så kallade eftermarknadsaffären, tillför inte bara kundnytta utan knyter även kunderna närmare. Den har god lönsamhet, ger draghjälp åt nyförsäljningen och de täta kundkontakterna ger möjlighet till att fånga upp nya önskemål och indikationer om framtida behov, som kan vidarebefordras till enheterna för forskning och utveckling. Vidare är den mindre konjunkturkänslig och har därför en stabiliserande inverkan på faktureringen i tider då konjunkturen viker. För Alfa Laval är det prioriterat att denna del av verksamheten kontinuerligt utvecklas vad gäller utbudet av produkter och service, både organiskt och genom förvärv. Alfa Laval har inget mål för hur stor andel av bolagets orderingång som ska komma från eftermarknaden, det viktiga är att denna del konsekvent växer i absoluta tal.
Alfa Lavals letar ständigt efter nya sätt att optimera kundernas processer, om och om igen. Det första steget är att se såväl behov som problem ur kundernas perspektiv. Lösningarna kan sedan nås på flera olika sätt. Det kan dels ske genom en kontinuerlig utveckling av det befintliga produkt- och serviceutbudet och dels genom identifieringen av nya, kompletterande produkter och lösningar. Det senare kan sedan leda till egen utveckling, men även till förvärv av såväl bolag som teknologier. Vid sidan av denna fokuserade produktutveckling ska Alfa Laval även satsa på att utveckla försäljningskanalerna, för att befästa och stärka positionerna på olika geografiska marknader.
Alfa Lavals förvärvsstrategi är knuten till de tre nyckelområden som berörts ovan. Det innebär att Alfa Laval ska göra förvärv och bilda allianser med målsättningen att:
Alfa Lavals målsättning är att årligen addera 3–4 procents försäljningstillväxt genom förvärv. Arbetet leds av en speciell enhet, Corporate Development. Denna enhet har även till uppgift att stödja de olika segmentens tillväxtambitioner samt utvecklingen av nya marknadskoncept. Corporate Development innefattar också koncernens patentavdelning. Under åren 2007–2011 förvärvade Alfa Laval 23 bolag, med en sammanlagd omsättning på 7 235 miljoner kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig, årlig tillväxt på 1 447 miljoner kronor.
| FÖRVÄRV | MOTIV* | OMSÄTTNING MSEK** | FÖRVÄRV | MOTIV* | OMSÄTTNING MSEK** |
|---|---|---|---|---|---|
| Fincoil, Finland | Produkt | 375 | Standard Refrigeration, USA | Produkt/geografi | 220 |
| Helpman, Nederländerna | Produkt | 200 | Ageratec, Sverige | Produkt | 50 |
| DSO, USA | Geografi | 50 | Høyer Promix, Danmark | Produkt | 20 |
| AGC Engineering, USA | Geografi | 70 | Pressko, Tyskland | Produkt | 50 |
| Ytterligare 13 procent av aktiekapitalet i Alfa Laval India. (Total ägarandel 77%) |
Geografi | Påverkade inte omsättningen |
Hutchison Hayes, USA | Kanal/geografi | 150 |
| AVYTTRINGAR | MOTIV* | OMSÄTTNING MSEK** | AVYTTRINGAR | MOTIV* | OMSÄTTNING MSEK** |
| – | – | – | – | – | – |
* Motiv för avyttring är antingen att enheten inte bedöms uppnå koncernens finansiella mål eller att den inte längre tillhör koncernens kärnverksamhet. **Avser omsättning året före förvärv eller avyttring.
Ledande leverantör av service för separatorer på den nordamerikanska marknaden. Företaget förväntas tillföra en omsättning på cirka 100 miljoner kronor och konsoliderades per den 1 maj. Bolaget ska verka som en separat organisation och erbjuda egna produkter och egen service under eget varumärke.
Dansk, ledande leverantör av produkter, system och servicelösningar till marknaderna för marin och offshore, men även till kraftbolag och andra industriella slutmarknader. Förvärvet aviserades redan i december 2010 och fullföljdes i maj 2011 då Alfa Laval erhöll konkurrensmyndigheternas godkännande. Aalborg konsoliderades per den 1 maj. Bolaget hade en omsättning på drygt 3 miljarder kronor 2010 och 2 500 anställda. Förvärvet kompletterar Alfa Lavals erbjudande till den marina marknaden. Dessutom räknar Alfa Laval med att kunna förmedla Aalborgs produkter till nya geografiska marknader.
| FÖRVÄRV | MOTIV* | OMSÄTTNING MSEK** |
|---|---|---|
| P&S Multibrand | Kanal | 100 |
| Aalborg Industries A/S, Danmark | Produkt | 3 300 |
| AVYTTRINGAR | MOTIV* | OMSÄTTNING MSEK** |
| – | – | – |
| MOTIV* | OMSÄTTNING MSEK** |
|---|---|
| Kanal | 200 |
| Kanal | 100 |
| Kanal/geografi | 150 |
| Produkt | 85 |
| Geografi | 45 |
| Kanal/geografi | 750 |
| Geografi | Påverkade inte omsättningen |
| MOTIV* | OMSÄTTNING MSEK** |
| – | – |
| FÖRVÄRV | MOTIV* | OMSÄTTNING MSEK** |
|---|---|---|
| Champ Products Inc., USA | Produkt | 100 |
| Servicebolag, USA | Kanal | 100 |
| Astepo S.r.l., Italien | Produkt | 70 |
| Si Fang, Kina (65%) | Kanal | 150 |
| Definox, Frankrike | Kanal | 200 |
| Olmi S.p.A, Italien | Produkt | 700 |
| AVYTTRINGAR | MOTIV* | OMSÄTTNING MSEK** |
| – | – | – |
Det går åt allt mer energi i samhället. För uppvärmning och transporter samt för produktion av elektricitet för både privat och kommersiellt bruk. I en global jämförelse växer energibehovet snabbare i utvecklingsländerna än i industriländerna. Det är en självklar och naturlig utveckling som följer av bättre levnadsstandard och ökat välstånd. Behovet av mer energi kan mötas på två sätt. Dels med en ökad produktion i reella tal. Dels med en ökad effektivitet i alla steg, från produktion till distribution och slutanvändning.
Ett växande energibehov ställer stora krav på alla företag. För råvaru- och energiföretagen gäller detta både vid utvinning och vid förädling av energislagen, till exempel inom oljesektorn. De allt högre energipriserna är dessutom en av orsakerna till att även industriföretag i övrigt måste börja tänka i nya banor för att säkerställa att produktionsprocesserna blir effektivare, mer ekonomiskt hållbara och därmed också mer konkurrenskraftiga. Företag lägger också allt större vikt vid att verksamheten även ska vara långsiktigt hållbar ur ett miljöperspektiv.
Utvecklingen av kompakta plattvärmeväxlare har lett till ett teknikskifte från traditionella tubvärmeväxlare. I exempelvis ett raffinaderi kan energi svara för upp till 50 procent av den totala driftkostnaden. Ett byte från traditionella värmeväxlare till plattvärmeväxlare kan ge energibesparingar på minst 25 procent.
Enligt beräkningar av IEA (international Energy Agency) väntas världens samlade energibehov stiga med drygt 30 procent mellan 2010 till 2030. 90 procent av efterfrågan beräknas komma från länder utanför OECD, varav 30 procent från Kina. Samtidigt behövs globala investeringar i energiinfrastruktur beräknade till 38 000 miljarder dollar mellan 2011 och 2035. 20 000 miljarder av dessa svarar sektorn olja/gas för.
Alfa Laval har energieffektiva produkter och lösningar inom en rad områden. Det tydligaste exemplet är plattvärmeväxlaren som i förhållande till konkurrerande lösningar ger en markant energibesparing. Ett ständigt pågående arbete sker också för att göra även separatorer, dekantrar, pumpar och ventiler mer energieffektiva. Alfa Lavals produkter har ett brett användningsområde. Inom till exempel oljesektorn används de i allt från själva utvinningen på oljefälten till förädling av olja till olika typer av bränslen i raffinaderier. Raffinering är ett exempel på en mycket energikrävande verksamhet, vilket också innebär att stora kostnadsbesparingar kan göras om energiåtgången optimeras.
Energieffektiva lösningar för värmeöverföring och för att återvinna spillvärme kan användas i de flesta industriella processer. Att överföra värme eller kyla från en vätska till en annan är av stor betydelse för de totala tillverkningsprocesserna. Med stora energivinster som resultat. Lägre energiförbrukning leder
Energibesparing Mindre utsläpp
Snabbare återbetalningstid på utrustningen
En stor del av Alfa Lavals verksamhet relaterar till energi. Oavsett om det handlar om utvinning eller förädling av olja och gas eller kraftproduktion. Våra värmeväxlare och separatorer finns idag inom alla dessa områden, där de på ett effektivt sätt bidrar till världens energiproduktion. Värmeväxlarna kan också
användas i ett stort antal andra processer där de bidrar till att sänka såväl energikonsumtionen som utsläppen för den individuelle kunden.
För att tillfredsställa en växande efterfrågan på energi byggs ny kapacitet i världens snabbväxande ekonomier. I samma regioner växer även andra industrier fram, som även de har behov av energieffektiva lösningar. Alfa Laval har idag en global närvaro, redo att möta kundernas behov samt optimera deras processer, om och om igen.
Alfa Lavals verksamhet bygger på tre nyckelteknologier – värmeöverföring, separering och flödeshantering – som har en avgörande betydelse inom en rad industriella processer. Under 2011 stod värmeöverföringsprodukterna för 54 procent (53) av försäljningen, separeringsprodukterna för 22 procent (24) och flödeshanteringsprodukterna för 10 procent (11). Alfa Laval har en världsledande position inom samtliga tre områden.
Olika lösningar för värmeöverföring används i de flesta industriella processer för uppvärmning, kylning, frysning, ventilering, förångning och kondensering. Användningsområdena är många och kunderna finns inom till exempel kemisk industri, livsmedelsindustri, olja- och gasproduktion, kraftindustri, marinindustri samt byggindustri.
| MARKNADSSEGMENT | KONKURRENTER | MARKNADSPOSITION | FÖRSÄLJNING |
|---|---|---|---|
| INDUSTRIAL EQUIPMENT MARINE & DIESEL OEM SANITARY FOOD ENERGY & ENVIRONMENT PROCESS INDUSTRY |
GEA (TYSKLAND) HISAKA (JAPAN) SPX/APV (USA) SWEP (USA) KANGRIM (KOREA) SAACKE (TYSKLAND) MUIRA(JAPAN) HEATMASTER (NEDERLÄNDERNA) OSAKA (JAPAN) |
1 MER ÄN 30 PROCENT AV VÄRLDSMARKNADEN |
54% ANDEL AV KONCERNENS FÖRSÄLJNING |
En värmeväxlare överför värme eller kyla, oftast från en vätska till en annan, men det kan även ske mellan olika gaser. Produkterna har en avgörande betydelse för effektiviteten i kundens totala tillverkningsprocess. Den kompakta platt värmeväxlaren, huvudprodukten i Alfa Lavals erbjudande, ger en mycket effektiv energianvändning vilket reducerar både kostnaderna och påverkan på miljön. Plattvärmeväxlare består av ett flertal metallplattor som är monterade tätt intill varandra. Mellan plattorna finns två kanaler med ett kallt respektive varmt medium. Dessa passerar på var sin sida om plattorna och i motsatt riktning mot varandra. Värme eller kyla överförs då via plattorna. Det finns flera olika typer plattvärmeväxlare, designade för att klara olika typer av tryck och temperaturer.
Alfa Laval har ett nischutbud av rör- och tubvärmeväxlare, specialiserade för applikationer inom livs- och läkemedelsindustrin samt för kylning. Via förvärvet av Olmi tillkom dessutom tubvärmeväxlare för petrokemi, kraft, olja & gas samt processindustri. De består av ett rör som innehåller ett knippe tuber. Den primära vätskan (kylmediet) flyter genom tuberna, medan den sekundära vätskan (normalt sett vatten) flyter genom röret och runt tuberna för att möjliggöra värmeöverföring från en vätska till en annan. Rör- och tubvärmeväxlare kan, på grund av dess robusta konfiguration, hantera mycket höga tryck och temperaturer.
Alfa Laval har även, via förvärvet av Aalborg Industries, ett utbud av tubvärmeväxlare för den marina industrin. Värme växlarna används ombord på fartyg, bland annat för att hetta upp oljan till motorerna, värma vatten eller för att värma upp lasten, men kan även användas för nedkylning av till exempel ånga eller olja. Mediet är vanligen ånga, syntetisk olja eller varmvatten. Det finns värmeväxlare som istället använder elektricitet i värmeöverföringsprocessen. I dessa fall innehåller tuberna, som är förslutna i den ena änden, keramiska element som värms upp med hjälp av just el.
En luftvärmeväxlare erbjuder det mest effektiva sättet för värmeöverföring mellan luft och vätska. Generellt består den av en serie tuber, som träs genom korrugerade lameller. Fläktar driver luften mellan lamellerna samtidigt som vätska (vatten eller ett kylmedium) flödar i tuberna. I Alfa Lavals utbud av luftvärmeväxlare ingår luftkylda kondensorer, kylmedelskylare, fläkt luftkylare samt fläktförångare för kommersiellt bruk såväl som för industriell kylning, frysning samt luftkonditionering. De används inom allt från industriella kyllager till kraftverk samt i industriella processer, bryggerier, mejerier, kontorsfastigheter mm.
En panna är ett slutet kärl som innehåller tunna rör. Ju större panna – desto fler rör. I produkt utbudet finns det två olika typer av pannor där
rören hettas upp på olika sätt: den ena använder spillvärmen i motorernas avgaser medan den andra typen, som främst verkar då motorn är avstängd, härleder värme från en oljebrännare. Värmen från rören hettar sedan i sin tur upp och förångar vattnet i behållaren, ånga som sedan kan användas för att driva en rad processer som till exempel uppvärmning, nedkylning, rengöring, för att generera elektricitet eller producera varmvatten för personer ombord. Teknologin är mycket vanlig ombord på fartyg, men kan även användas för industriella applikationer.
Ett hetoljesystem är helt tillslutet och låter värme mediet, en syntetisk olja, cirkulera i en uppvärm ningsyta formad som en spole. Ytan plockar sedan upp den värme som alstras, antingen från spillånga eller från en förbränningsprocess, värme som överförs till den syntetiska oljan som därmed kan förbli i flytande form hela tiden. Hetoljesystem används generellt för att generera värme till oljetankar, separatorer samt system som värmer upp driv medlet. Andra typiska områden är för att leverera värme till ånggeneratorer, för tank reningssystem eller den centrala uppvärmningen av fartyget. De används även för att värma upp olika typer av last som fraktas, såsom bitumen, oljebaserade produkter eller kemikalier.
Alfa Lavals erbjudande inom värmeöverföring, i form av värmeväxlare, har över tiden utvecklats för att kunna hantera allt högre tryck och temperaturer. Utbudet täcker idag allt från packningsförsedda plattvärmeväxlare för mindre krävande processer till helsvetsade plattvärmeväxlare och tubvärmeväxlare, som kan hantera höga tryck och temperaturer i aggressiva miljöer. Utvecklingen har gått gradvis genom såväl forskning och utveckling som genom förvärv.
Dess helsvetsade konstruktion möjliggör hantering av såväl aggressiva medium som höga temperaturer och tryck, vilket gör den väl lämpad att hantera tuffa applikationer inom till exempel kemi- och processindustrin.
En helsvetsad värmeväxlare som genom sin höga effektivitet är så kompakt att den kan installeras i stort sett överallt. Mönstret på plattorna bidrar till att skapa turbulens vilket höjer värmeöverföringseffektiviteten ytterligare, samtidigt som det minskar nedsmutsningen. Compabloc är idealisk för värmeåtervinning i rostframkallande miljöer samt för att hantera alla typer av aggressiva vätskor vid höga temperaturer.
En halvsvetsad värmeväxlare består av er rad tunna korrugerade tvillingplattor, där svetsade kanaler alterneras med vanliga packningsförsedda kanaler. Den kan hantera de flesta typer av kylmedium på den svetsade sidan och är speciellt lämpad för ammoniak applikationer. Halvsvetsade värmeväxlare används bland annat för produktion av mejerivaror, öl och vin, för att kyla ishockeyrinkar, inom kemiindustrin och på många andra ställen.
Arbetar i processer där lågt tryck, relativt låga temperaturer samt icke aggressiva vätskor är den gemensamma faktorn. Denna typ av processer är mycket vanliga inom en rad industrier och slutmarknader och omfattar allt från uppvärmning av höghus till livsmedelsproduktion och kraftproduktion. Gummipackningarna, som både är till för att täta mot omgivningen och för att hindra att de två vätskorna möts, underlättar service och rengöring av själva värmeväxlaren, då den är lätt att öppna.
Lödda värmeväxlare består endast av material som kan ge ett aktivt bidrag till värmeöverföringen, vilket ytterligare ökar effektiviteten. Just den exceptionella effektiviteten möjliggör en mycket kompakt produkt som kan hantera stora kapaciteter på ställen där utrymmet är begränsat. De används i stor utsträckning i luftkonditioneringssystem, luftkompressorer, lufttorkare och gaspannor. Det faktum att den är lödd och saknar gummipackningar gör den även idealisk för applikationer med högre tryck och/eller temperaturer som till exempel i fjärrvärmesystem.
AlfaRex En effektiv ersättare till tubvärmeväxlare i processer som omfattar aggressiva medium vid höga tryck och temperaturer. Dess helsvetsade konstruktion gör den tålig, pålitlig och med endast ett begränsat underhållsbehov.
Världens största plattvärmeväxlare, vars vanligaste användningsområde är värmeåtervinning i till exempel raffinaderiprocesser och petrokemiska anläggningar. Den är stor för att vara en plattvärmeväxlare, men avsevärt mycket mindre än konkurrerande teknologi vilket kan generera avsevärda besparingar vad gäller infrastruktur och installationskostnader. Samtidigt möjliggör dess effektivitet hantering av mycket stora volymer. En Packinox är så stor att plattorna, som kan vara upp till 15 meter långa, inte kan präglas på traditionellt sätt. Istället formas de med hjälp av explosioner innan de monteras. Dess speciella design ger exceptionell tålighet för värme och tryck då den kombinerar plattvärmeväxlarens höga effektivitet med de traditionella fördelarna hos en tubvärmväxlare.
Tubvärmeväxlare Olmi Värmeväxlare för nischapplikationer inom petrokemi, kraft- och olja/gasindustrin.
AlfaDisc En helsvetsad cirkelformad plattvärmeväxlare, som baseras på ett platt- och rörkoncept, lämplig för höga tryck och temperaturer. Den levererar hög effektivitet i ett kompakt format för miljöer som normalt krävt stora, traditionella tubvärmeväxlare, som till exempel raffinaderi- och processindustrin. Den kan hantera aggressiva medier som till exempel organiska lösningar, bortom kapaciteten för en vanlig packningsförsedd plattvärmeväxlare, och används för en rad olika applikationer som till exempel uppvärmning, nedkylning, kondensering och avdunstning.
Tubvärmeväxlare för den marina industrin. Värme växlarna används ombord på fartyg för att bland annat hetta upp oljan till motorerna, värma vatten eller för att värma upp lasten, men kan även användas för nedkylning av till exempel ånga eller olja. Mediet är vanligen ånga, syntetisk olja eller varmvatten.
En fusionssammanfogad plattvärmeväxlare. Den första värmeväxlaren gjord till 100 procent av rostfritt stål, möjliggjort av en patenterad teknologi framtagen av Alfa Laval. Denna teknologi ger hög renlighet och hög motståndskraft mot korrosion, vilket gör att AlfaNova kan användas i miljöer som skulle kunna förstöra en konventionell lödd värmeväxlare. Den är extremt kompakt i förhållande till sin förmåga att klara stora påfrestningar. Den lämpar sig särskilt för applikationer som ställer höga krav på renlighet, applikationer där ammoniak används samt applikationer där koppar- eller nickelföreningar är oacceptabla.
Denna typ av värmeväxlare är exceptionellt kompakt och dessutom självrengörande på grund av sin unika form. Den är cirkelformad, med två koncentriska spiralkanaler, en för varje vätska. De böjda kanalerna ger såväl en optimal värmeöverföring som ett optimalt flöde som kan användas för en rad olika vätskor. Spiralvärmeväxlare är speciellt lämpade för tuffa miljöer med vätskor som kan innehålla fasta partiklar, då dess design skapar turbulens vilket förhindrar uppbyggnaden av föroreningar, något som bidrar till att hålla nere kundens underhållskostnader. Den lämpar sig därför mycket väl för användning inom bland annat petro kemiindustrin, raffinaderier, destillerier mfl.
Sedan Alfa Laval grundades 1883 har separeringsteknologin varit en central del av verksamheten. Tekniken används för att separera olika vätskor från varandra och fasta partiklar från vätskor. Teknologin kan även användas för att separera partiklar och vätskor från gaser.
Alfa Lavals produkter inom denna teknologi domineras av höghastighetsseparatorer. Dessa har, vilket framgår av namnet, en hög rotationshastighet och kan rotera så snabbt som 12 000 varv per minut. De är generellt vertikalt monterade och används framför allt för att skilja vätskor från varandra. Höghastighets separatorer har många användningsområden. De kan bland annat rena drivmedel och smörjoljor ombord på fartyg, processa vegetabilisk olja, ingå i produktionen av läkemedel, mjölk, öl, vin, juicer och andra drycker samt användas i olja- och gas samt kemiindustrin.
Dekantercentrifuger bygger vanligtvis på en horisontellt monterad separeringsutrustning som arbetar med en genomsnittlig hastighet på cirka 5 000 varv per minut. De används för att separera större partiklar vilket innebär att vanliga användningsområden för en dekanter är avvattning av rötslam i reningsverk, inom oliv oljeproduktion, i destillerier samt för hantering av borrlera i samband med oljeutvinning.
En annan separationsteknik är membranfiltrering som är den etablerade lösningen för att separera mycket små partiklar. Membranfilter kan inte användas för att separera två vätskor från varandra.
Mängden fasta
Att transportera vätskor och styra flöden på ett effektivt och säkert sätt är av central betydelse för många industrier. Alfa Laval fokuserar på sanitära flödesprodukter för industrier med höga hygieniska krav, som till exempel livs- och läkemedelsindustrin.
| MARKNADSSEGMENT | KONKURRENTER | MARKNADSPOSITION | FÖRSÄLJNING |
|---|---|---|---|
| INDUSTRIAL EQUIPMENT MARINE & DIESEL OEM SANITARY FOOD ENERGY & ENVIRONMENT PROCESS INDUSTRY |
GEA (TYSKLAND) SPX/APV/ WAUKESHA CHERRY BURRELL (USA) FRISTAM (TYSKLAND) |
1 10 – 12 PROCENT AV VÄRLDSMARKNADEN |
10% ANDEL AV KONCERNENS FÖRSÄLJNING |
Företagets pumpar, ventiler och installationsmaterial används vid produktion av till exempel drycker, mejeriprodukter, livsmedel, läkemedel samt hälso- och skönhetsprodukter, det vill säga i sanitära miljöer. Alfa Laval erbjuder även utrustning för tankrengöring. Flödesutrustningen åstadkommer en exakt förflyttning av alla typer av vätskor inom olika applikationer. Kunderna integrerar ofta många av Alfa Lavals produkter för flödeshantering i sina system och är därför ofta i behov av kontinuerliga leveranser.
Medan en pump är till för att driva förflyttningen av vätskor i en process används ventilerna för att styra och dirigera flödet genom att de öppnas eller stängs. Till sanitära miljöer erbjuder Alfa Laval i huvudsak centrifugal-, membran- och lobrotorpumpar. Bland ventilerna är de vanligaste typerna reglerventiler, konstanttrycksventiler, vridspjällsventiler och membranventiler.
Alfa Laval erbjuder hygienisk tankutrustning för användning inom framförallt livs- och läkemedelsindustrin. Utbudet inkluderar allt från blandare till rengöringsutrustning. Blandarna kan blanda både trög- och lättflytande vätskor, omfattande allt från mjölk, vin och juice till yoghurt, desserter och fruktdrycker. En av produkterna är den patenterade blandaren Iso-Mix med dubbel funktionalitet då den både erbjuder säker blandning av olika vätskor och pulver, liksom gasspridning, och även rengöring av själva tanken efteråt. Iso-Mix är designad för användning i bryggerier och mejerier liksom vid produktion av drycker, kroppsvårdsprodukter och biofarma. Dess roterande munstycke med jetstrålar sparar tid, vatten, rengöringsmedel och energi och dess dubbla funktionalitet sänker även investeringskostnaden.
I dag är medellivslängden i världen nästan 70 år. Samtidigt som människor lever längre och blir friskare förbättras levnadsstandarden för allt fler människor i världen. Den 31 oktober 2011 blev vi sju miljarder människor. Enligt FN kommer jordens befolkning att öka till cirka nio miljarder år 2050.
Ökad levnadsstandard innebär att efterfrågan på förädlade livsmedel ökar. För Alfa Laval är det här en viktig faktor för tillväxt. Företagets produkter, i form av pumpar, ventiler, separatorer och värmeväxlare är väl etablerade och företaget har en gedigen historia i utvecklingen av produkter och processer för förädling av många livsmedel. Behovet av rena och säkra processer för produktion av livsmedel växer
nu i takt med att levnadsstandarden ökar världen över, framför allt i snabbväxande ekonomier.
I Kina kommer 95 procent att leva över den officiella fattigdomsgränsen (personer som lever på mindre än 1,25 USD per dag). I Indien beräknas siffran till 78 procent. Prognos för 2015.
Indien är ett bra exempel på ett land där befolkningen har fått det allt bättre. Landet har även förutsättningar för att denna utveckling ska fortsätta.
FRÅN 2001 TILL 2011 ÖKADE FOLKMÄNGDEN MED DRYGT 180 MILJONER
KUNNANDE Livsmedelssektorn är i stark tillväxt i Indien. Några produktgrupper är
FÖRE KINA ÅR 2020
INDIEN
BERÄKNAS BLI VÄRLDENS FOLKRIKASTE LAND
MATCHAR ALFA LAVALS
särskilt framträdande: processad frukt & grönt, öl, vegetabiliska oljor och alla typer av mejeriprodukter. Det är områden som särskilt matchar Alfa Lavals kunnande. Det som driver tillväxten är dock inte enbart kvantitativ efterfrågan i sig, utan allt högre krav ställs på säkerhet i produktionsprocesserna. Alltså att livsmedlen hanteras i hygienisk och därmed säker miljö. Medvetenheten och insikten om säker livsmedelsproduktion ökar, samtidigt som lagar och regler inom området blir allt fler. Här har Alfa Laval både tekniken och kunnandet för att tillgodose kraven, oavsett var kunden befinner sig.
| LIVSMEDELSSEKTORN TOTALT Mdr INR (indiska rupier) Mdr INR (indiska rupier) |
PROCESSADE LIVSMEDEL | |||
|---|---|---|---|---|
| 2006 – 07 | 8,8 | 2006 – 07 | 3,74 | |
| 2008 – 10 | 11 | 2008 – 10 | 4,84 | |
| 2014 – 15 | 13,2 | 2014 – 15 | 6,60 |
UTVECKLINGEN AV TRE TYPISKA PRODUKTGRUPPER (MARKNADSVÄRDE) Mdr Euro
Källor: Världsbanken, CIA The World Factbook, FN och UNDP (FN:s utvecklingsprogram)
Gustaf de Laval, grundaren av AB Separator som var föregångaren till Alfa Laval, var en ingenjör, uppfinnare och industriman som under sin livstid erhöll 92 patent och startade 37 bolag. Därför är det inte överraskande att kulturen inom Alfa Laval, ända sedan starten, präglats av ett stort fokus på innovation.
Att förstå vad kunderna behöver och vara först med nya lösningar är viktigt för att kunna ligga steget före konkurrenterna, upprätthålla en gynnsam prisbild och även nå en lönsam tillväxt. Basen för all forskning, såväl den behovsmotiverade grundforskningen som den tillämpade utvecklingen av produkter och lösningar inom värmeöverföring, separering och flödeshantering, är att kunna möta kundernas förändrade krav och behov med nya, uppdaterade och förbättrade produkter. Många gånger handlar det om mindre justeringar av befintliga produkter, men förändringar som kan leda till avsevärda förbättringar för kunden.
Det kan röra sig om användandet av nya material eller framtagandet av en ny version med större kapacitet. I andra fall handlar det om att ingå i en kunds pilotprojekt där ny utrustning utvecklas, testas och anpassas.
Alfa Laval investerar i forskning och utveckling för att stärka och utveckla företagets redan ledande, globala positioner inom värmeöverföring, separation och flödeshantering. Under 2011 satsades 648 miljoner kronor (625) på FoU, det vill säga 2,3 (2,5) procent av bolagets omsättning. Satsningarna är fokuserade och ska uppfylla de interna krav som ställs för att säkerställa att nya eller uppdaterade produkter når marknaden så snart som möjligt samt att de även når lönsamhet på kortast möjliga tid. Kontinuerliga mätningar genomförs för att följa utvecklingen av de nya produkternas andel av försäljningen. Antalet initiativ är begränsat för att inte splittra resurserna inom forskning och utveckling på för många projekt samtidigt. Det finns även en annan anledning till att låta
FoU-satsningarna vara koncentrerade; säljkåren måste kunna hantera både befintligt produkt utbud, liksom alla tillkommande produkter, på varje lokal marknad. I dagsläget håller Alfa Laval en takt om 35–40 lanserade produkter per år, en nivå som bedömts som optimal för att få bästa möjliga avkastning.
Inom Alfa Laval samarbetar man över gränserna mellan olika organisatoriska enheter för att säkerställa att kundernas behov fångas upp, omsätts till idéer och slutligen mynnar ut i effektiva och konkurrenskraftiga produkter. Samtliga nyförsäljningssegment är delaktiga, liksom de organisationer som hanterar tillverkning, inköp och eftermarknad. I kärnan av utvecklingsprocessen står Alfa Lavals produktcenter, som fokuserar på forskning och utveckling av samtliga huvudprodukter – kompakta och svetsade värmeväxlare, luftvärmeväxlare, separatorer, dekantrar, membran och flödesutrustning. I dessa centra kombineras utvecklings- och teknikkunnande med expertis inom olika applikationsområden.
Produktcentra är lokaliserade i olika länder, med tyngdpunkten förlagd till Västeuropa. Idag finns forskningen för de olika huvudprodukterna förlagda i bland annat Sverige (kompakta plattvärmeväxlare och separatorer), Danmark (dekantrar, pumpar, ventiler och membran), Italien (luftvärmeväxlare och lödda värmeväxlare) och Frankrike (svetsade värmeväxlare). Efter förvärvet av Aalborg har det tillkommit ytterligare centra, bland annat i Danmark (ångpannor) och i Holland (inertgassystem).
| SATSNING PÅ FOU, MSEK, 2011 | ANDEL AV OMSÄTTNINGEN | EXEMPEL PÅ PRODUKTCENTRA |
|---|---|---|
| 648 | 2,3% AV BOLAGETS OMSÄTTNING |
KOMPAKTA PLATTVÄRMEVÄXLARE OCH SEPARATORER, SVERIGE DEKANTRAR, PUMPAR, VENTILER OCH MEMBRAN, DANMARK LUFTVÄRMEVÄXLARE OCH LÖDDA VÄRMEVÄXLARE, ITALIEN SVETSADE VÄRMEVÄXLARE, FRANKRIKE ÅNGPANNOR, DANMARK INERTGASSYSTEM, NEDERLÄNDERNA |
Efterfrågan på energi ökar ständigt. Detta kan mötas på två sätt: genom ökad produktion, från antingen traditionella eller förnybara källor, eller genom att man lär sig att använda den energi som redan finns eller redan produceras, på ett mer effektivt sätt. Alfa Laval har produkter och lösningar för båda alternativen och arbetar kontinuerligt med att förbättra utbudet ytterligare.
Under en timme skickar solens strålar mer än tillräckligt med energi till jorden för att täcka energibehovet för hela jordens befolkning under ett år! Solen är en enorm resurs och har med sina låga koldioxidutsläpp stor potential att bli en viktig faktor för att mildra klimatförändringarna.1)
Idag förlitar sig emellertid världen i mycket begränsad omfattning på solkraft som energi källa. Solen svarar endast för cirka 0,5 procent av den totala mängd energi som produceras. Den är emellertid, liksom andra förnybara energikällor, på uppgång. År 2050 beräknar det internationella energiorganet IEA (International Energy Agency) att solenergin kommer att stå för så mycket som en fjärdedel av världens energiproduktion. En viktig förut sättning för att detta ska kunna uppnås är emellertid att billigare och mer effektiva solceller utvecklas.2)
Solkraft används främst som en förnybar energikälla i länder eller regioner med starkt solsken och klar himmel. Det finns två huvudteknologier: Concentrated Solar Power (CSP) och Photovoltic (PV). På svenska kallas dessa för koncentrerad solenergi (CSP) och fotovoltiska solceller (Photovoltic) I solkraftverk med sol celler (PV) omvandlas solens strålar direkt till energi genom att halvledaren i solcellen fungerar som en diod; när den belyses uppstår en svag elektrisk ström. I CSP-kraftverk koncentreras istället solens strålar via speglar och värmer upp en termisk olja till höga temperaturer. Oljan hettar i sin tur upp vatten till ånga som via en turbin och generator sedan genererar elektricitet.3)
En fördel med CSP-kraftverk är att de kan använda mycket av den utrustning som används i konventionella centraliserade kraftverk, som drivs med fossila bränslen.4) En annan fördel är att värmeenergin kan lagras under korta tidsperioder för att senare omvandlas till el. Detta innebär att solkraftverken kan fortsätta producera el även när det är molnigt eller regnar eller efter det att solen gått ner och behovet är som störst.5)
2) International Energy Agency
5) International Energy Agency
Utmaningen för solkraftverk ligger i att deras placering begränsas till platser som har en relativt konstant tillgång till sol. Eftersom anläggningarna dessutom behöver en stor yta för att kunna generera tillräckligt med energi, är de ofta belägna i öknen. Samtidigt behöver anläggningarnas kylsystem tillgång till stora mängder vatten. Vatten behövs även för att hålla speglarna rena. Vid nedsmutsning kan reflektionen lätt minska med 10 procent, vilket leder till att mindre energi genereras. Effektiva rengöringslösningar, som dessutom återanvänder vatten blir allt viktigare, ju större solpanelsparker som byggs.
Under de senaste fem åren har Alfa Laval varit involverat i projekt, som syftar till att utvinna elektricitet från förnybara källor. Bolaget har bland annat deltagit i ett antal pilotprojekt för solkraft och utvecklat lösningar som bidrar till ett mer effektivt utnyttjande av både solenergi och vatten, vilket är avgörande för solkraftens kommersiella framgång. Idag har Alfa Laval ett tjugotal referenser, från runt om i världen.
Alfa Lavals nyutvecklade lösning gör att en CSP-anläggning kan verka på lagrad energi i 6 timmar. Detta förlänger den möjliga produk tionstiden med 50 procent från tidigare 12 timmar till 18 och möjliggör produktion även
då solen gått i moln, eller efter det att den gått ner. Alfa Lavals teknik kan även öka energieffektiviteten och återanvända vattnet i anläggningarna, vilket minskar vattenbehovet.
Solkraftverk är beroende av tillgång till luft eller vatten för att kondensera ånga efter ångturbinen. Om tillgången på vatten är begränsad har Alfa Laval lösningar för att minimera förbrukningen. Med ett slutet system bestående av luftkylare och plattkondensorer minimeras vattenförlusten jämfört med traditionella kyltorn.
Det behövs bara ett tunt lager smuts för att sänka energigenereringen från speglarna i ett solkraftverk. För att tvätta alla speglar i ett kraftverk på 280 MW krävs 5 000 m3 vatten, per tvätt. Speglarna behöver tvättas minst två gånger per månad. Alfa Laval har tagit fram en teknisk lösning som gör det möjligt att återvinna 80 procent av vattnet. Först rengör ett slags spraymunstycke effektivt speglarna under lågt tryck. Vattnet samlas sedan upp och via en avskiljare renas det i en separator för återanvändning. Denna teknik medför att ett 280 MW solkraftverk kan spara 100 000 m3 vatten per år.
1) Ecology Global Network
3) 4) National Laboratory of the U.S Department of Energy
När solen skiner värmer den upp termisk olja som går i en loop genom "solpanel-parken". Varje solpanel eller spegel koncentrerar värmen till spegelns mittpunkt där rören med termisk olja passerar. 1 2 3 4
En del av den upphettade oljan går direkt vidare för kraftgenerering där den används för att hetta upp vatten till ånga som driver ångturbinen som i sin tur driver generatorn där elektriciteten produceras.
..och den andra delen av den heta oljan går vidare till värmelagringsprocessen.
Värmen lagras genom att kall saltlösning pumpas ut från en tank, går genom Alfa Laval Packinox värmeväxlare – som utnyttjar den heta oljan för att värma upp saltlösningen – innan den går vidare för lagring i en annan tank.
Molniga dagar och efter solnedgång när inte solen kan värma oljan, pumpas sedan den heta saltlösningen tillbaka genom Alfa Laval Packinox värmeväxlare där den nu hettar upp termisk olja som går till kraftdelen av processen för att generera ånga.
I ångcykeln hettar oljan upp vatten i olika steg till över hettad ånga som driver turbinen.
För att öka energieffektiviteten används Alfa Laval Compabloc och Alfa Laval OLMI värmeväxlare i olika steg: förvärmning, ånggenerering, överhettning och återuppvärmning.
Efter att ångan levererat sin energi i turbinen kondenseras den tillbaka till vätska via Alfa Lavals kondensor. Kylvattnet som kondenserar ångan kyls ned med hjälp av Alfa Lavals luftkylare. Den kondenserade ångan (vattnet) går tillbaka in i ångcykeln för att återigen upphettas till ånga.
Solpanelparken kan användas för uppvärmning av termisk olja under ca 12 timmar per dag. Tack vare Alfa Laval Packinox värmeväxlare, som möjliggör lagring av värmeenergi, kan anläggningen istället producera elektricitet upp till 18 timmar per dygn, vilket är en ökning med 50 procent.
En Alfa Laval Packinox värmeväxlare väger upp till 350 ton. En är normalt tillräckligt för att hantera den önskade kapaciteten för ett termiskt lagringssystem. Alfa Laval Packinox erbjuder bättre värmeeffektivitet än tubvärmeväxlare. Detta innebär att mer energi kan lagras i samma mängd salt samt att den ånga som produceras på natten kommer att ha ett lägre fuktinnehåll, vilket leder till bättre kvalitet på ångan som behövs för att alstra elektricitet. En Packnioxvärmeväxlare kan även lätt hantera de volymförändringar på 4 procent som kan uppstå när saltet fryser respektive smälter.
Alfa Laval Olmi är en tubvärmeväxlare, byggd för att kunna hantera höga temperaturer och höga tryck. Den anpassas efter kundens behov och kan därför användas i många typer av kraftverk för uppvärmning, avdunstning och kondensering.
Alfa Laval Compabloc är en kompakt plattvärmeväxlare som kombinerar en rad tekniska fördelar. Dess korrugerade plåtmönster skapar en exceptionellt hög turbulens, vilket resulterar i en oöverträffad värmeöverföringseffektivitet.
Alfa Laval AlfaCond 800 är världens första plattkondensor, specifikt designad för att kondensera ångor till vätskor vid låga tryck.
Alfa Laval Fincoil Solar MaxG är en familj av luftkylare speciellt lämpliga då hög kapacitet behövs i förhållande till tillgängligt utrymme och låg energikonsumtion.
Divisionens kunder karaktäriseras av att de har ett väl definierat och regelbundet återkommande behov av Alfa Lavals produkter. I en majoritet av fallen sker försäljningen via systembyggare och entreprenadföretag samt via återförsäljare, agenter och distributörer – försäljningen direkt till slutkund sker endast i be gränsad omfattning. Equipmentdivisionen ökar löpande antalet säljkanaler eftersom det är strategiskt viktigt att produkterna finns tillgängliga genom ett flertal kanaler över hela världen. Med fokus på sälj kanaler är det naturligt att det även finns en ambition att ytterligare utveckla och stärka e-handels erbjudandet.
OMSÄTTNING OCH
korrelation med såväl byggindustrins ut veckling som den generella konsumtionen, områden som påverkats av den finansiella oron.
Divisionen vänder sig till kunder som har behov av specialanpassade lösningar för att effektivisera sina processer eller öka kapaciteten. Försäljningen sker i huvudsak via entreprenörer samt genom koncernens egna säljbolag, direkt till kund. Alfa Laval kombinerar expertis inom nyckelteknologierna med en gedigen kunskap om kundernas processer och erbjuder paketlösningar som omfattar allt från enskilda produkter till system, kompletta lösningar och effektiv kundservice.
mönster gällde flertalet industrisektorer och applikationer, men kanske speciellt raffinaderiindustrin till vilken Alfa Laval sålt värmeväxlare för såväl processförbättringar i befintliga raffinaderier, som för kapacitetsubyggnad i framförallt BRIK länderna.
| MARKNADSSEGMENT | VERKSAMHET | EXEMPEL PÅ KUNDER |
|---|---|---|
| Marine & Diesel | Alfa Lavals produkter används bland annat för rening av tankar, slam, oljehaltigt vatten, bränn- och smörjoljor, kylning av motorer samt framställning av färskvatten. Kunderna består av skeppsvarv, redare och tillverkare av dieselmotorer. Cirka tre fjärdedelar av världens oceangående fartyg har Alfa Lavals produkter ombord. |
– A.P. Moller-Maersk – Carnival Cruise Lines – Wai Gao Qiao Shipbuilding Co.,Ltd – Hyundai – DSME – Wärtsilä – MAN/B&W |
| Industrial Equipment | Industrial Equipment är resultatet av en sammanslagning mellan de två segmenten Fluids & Utility samt Comfort & Refrigeration. Försäljningen omfattar värmeväxlare för fjärrvärme och fjärrkyla, luftkonditionering av fabriker, kontor och butikskomplex, nedkylning och nedfrysningslösningar för såväl livsmedels-, dryckes- och läkemedelsindustrin som mataffärer. Vidare återfinns segmentets kunder inom den tillverkande industrin dit Alfa Laval säljer såväl värmeväxlare som separatorer för att temperaturreglera och/eller rena vätskor så att de kan återanvändas, vilket sänker driftskostna derna och skyddar miljön. |
– VodoKomfort – YIT – Cummins – Spirax Sarco |
| Sanitary | Alfa Lavals produkter används för att producera flytande och viskösa livsmedel, läkemedel och hygienprodukter. Kunderna finns i dryckes-, mejeri-, livsmedels- och bioteknikindustrin, samtliga med höga krav på hygien och säkerhet. |
Storbolag verksamma inom livsmedels- och läkemedelsindustrin återfinns bland kunderna. Den enskilt största kunden är Tetra Pak, ledande leverantör av process- och förpackningssystem för livsmedelsindustrin. |
| OEM | Kunderna omfattar tillverkare av luftkonditioneringssystem, luftkompressorer, lufttorkare och gaspannor. Alfa Laval säljer bland annat lödda värmeväxlare som sedan integreras i kundernas slutprodukt. |
– BDR Thermea Group – Daikin – NIBE – Vaillant Group |
| Parts & Service | Kunderna finns inom samtliga av divisionens segment, med undantag för OEM. Eftermarknaden är ett prioriterat område. En övergripande strategi är att ytterligare utveckla och expandera reservdels- och serviceverksamheten. |
Kunderna finns inom samtliga av divisionens segment, med undantag för OEM. |
| DRIVKRAFTER FÖR EFTERFRÅGAN | ORDERINGÅNG | Geografisk fördelning | |
|---|---|---|---|
| Marine / Det globala transportbehovet, konsolidering inom varvs i ndu strin, statliga insatser för att stötta lokala varv, miljölagstiftning. Diesel / Behov av elektricitet i avsides belägna platser, det globala energibehovet, behov av reservkraft för till exempel kärnkraft- och vindkraftverk. |
25% Andel av divisionens orderingång |
+ 2011 Förändring i orderingång + 2009 - 2010 |
2 3 4 6 5 1 Sverige 0% 2 Övriga EU 21% 3 Övriga Europa 8% 4 Nordamerika 2% 5 Latinamerika 1% 6 Asien 68% 7 Övriga 0% |
| Aktivitetsnivån inom byggindustrin, energiprisernas ut - veckling, behov av energieffektiva lösningar, förändringar i efterfrågan till att omfatta mer miljövänliga kylmedier, miljölagstiftning, industrins kapacitetsutnyttjande, råvaru- och energiprisernas utveckling, ökat fokus på miljön, utbyggnad av elförsörjningen. |
25% Andel av divisionens orderingång |
+ 2011 Förändring i orderingång + 2009 - 2010 |
7 1 6 2 5 4 3 1 Sverige 6% 2 Övriga EU 36% 3 Övriga Europa 14% 4 Nordamerika 16% 5 Latinamerika 3% 6 Asien 24% 7 Övriga 1% |
| Förändrade konsumtionsvanor till följd av urbanise ringen i växande ekonomier, utvecklingen av nya läkemedel, ökad levnadsstandard, demografiska förändringar, behov av energieffektiva lösningar, utbyggd livsmedelsproduktion. |
18% Andel av divisionens orderingång |
+ 2011 Förändring i orderingång + 2009 - 2010 |
7 1 6 2 5 3 4 1 Sverige 5% 2 Övriga EU 31% 3 Övriga Europa 7% 4 Nordamerika 16% 5 Latinamerika 6% 6 Asien 32% 7 Övriga 3% |
| Ökat fokus på miljön, behov av energieffektiva lösningar, statliga subventioner, energiprisernas utveckling. |
7% Andel av divisionens orderingång |
= 2011 Förändring i orderingång + 2009 - 2010 |
1 6 5 4 2 3 1 Sverige 10% 2 Övriga EU 53% 3 Övriga Europa 3% 4 Nordamerika 10% 5 Latinamerika 1% 6 Asien 23% 7 Övriga 0% |
| Ökad handel, kapacitetsutnyttjandet inom den globala fartygsflottan, det industriella kapacitetsutnyttjandet, tillväxt i den installerade basen. |
25% Andel av divisionens orderingång |
+ 2011 Förändring i orderingång + 2009 - 2010 |
7 1 6 2 5 3 4 1 Sverige 6% 2 Övriga EU 36% 3 Övriga Europa 7% 4 Nordamerika 20% 5 Latinamerika 6% 6 Asien 22% 7 Övriga 3% |
| MARKNADSSEGMENT | VERKSAMHET | EXEMPEL PÅ KUNDER |
|---|---|---|
| Process Industry | Alfa Lavals produkter används för framställning av bland annat petrokemiska produkter, plaster, polymerer, metaller, mineraler, biobränsle, stärkelse, papper och socker. |
– BASF – Bayer – Dow Chemical – Roche – GlaxoSmithKline – Lonza |
| Energy & Environment | Inom energisektorn har Alfa Lavals produkter, moduler och system en stor betydelse såväl vid utvinning av olja och gas som vid kraftproduktion. Alfa Laval verkar även på miljö området då bolagets produkter kan hjälpa kunderna att leva upp till allt hårdare miljökrav och lagar. För avfallshantering levererar Alfa Laval produkter som minskar slamvolymerna så att de kan tas om hand på ett kostnadseffektivt sätt i kommunala reningsverk världen över. |
– Shell – Total – Petrobras – Statoil – GE – Alstom – Större städer världen över så som Chicago |
| Food Technology | Alfa Laval levererar processlösningar till dryckes- och livsmedels industrin. Lösningarna används bland annat för produktion av öl, vin, juice, fruktkoncentrat, mjölkproteiner och mjölksocker, flytande livsmedel, vegetabiliska oljor samt kött- och fiskproteiner. |
– Cargill – Bunge – Nestlé – Heineken – Carlsberg – Anheuser-Busch InBev |
| Parts & Service | Kunderna finns inom samtliga av divisionens segment. Efter marknaden är ett prioriterat område och en övergripande strategi är att utveckla och expandera reservdels- och serviceverksamheten. Den tillför kundnytta, knyter kunderna närmare Alfa Laval och är mindre konjunkturkänslig. Genom att skapa kontinuerliga kundkontakter ger den draghjälp åt nyförsäljningen. Läs mer på sidorna 42–43. |
|
| DRIVKRAFTER FÖR EFTERFRÅGAN | ORDERINGÅNG | Geografisk fördelning | |
|---|---|---|---|
| Världsmarknadspriserna på råvaror så som socker, etanol, majs, olja och stål, energikostnadernas utveckling, miljölagstiftning, behov av energieffektiva lösningar, behov av produktivitetshöjningar, efterfrågan på drivmedel samt teknikskiftet. |
30% Andel av divisionens orderingång |
+ 2011 Förändring i orderingång - 2009 - 2010 |
1 7 2 6 3 4 5 1 Sverige 2% 2 Övriga EU 18% 3 Övriga Europa 14% 4 Nordamerika 15% 5 Latinamerika 8% 6 Asien 41% 7 Övriga 2% |
| Energy / Priserna på olja och gas, växande behov av energi i utvecklingsländerna, nationellt oberoende (LNG), utveckling av energiproduktion med förnybara bränslen, ökat fokus på kärnkraft, behov av energieffektiva lösningar. Environment / Nya lagar och regler, ökat behov av färskvatten på grund av en växande population, ökad urbanisering. |
22% Andel av divisionens orderingång |
+ 2011 Förändring i orderingång + 2009 - 2010 |
7 2 6 3 5 4 1 Sverige 0% 2 Övriga EU 20% 3 Övriga Europa 11% 4 Nordamerika 37% 5 Latinamerika 6% 6 Asien 24% 7 Övriga 2% |
| Demografiska förändringar, populationstillväxt, förbättrad levnadsstandard, förändrade konsumtions mönster, ökat fokus på hälsosam mat, subventioner, råvaruprisernas utveckling. |
19% Andel av divisionens orderingång |
+ 2011 Förändring i orderingång + 2009 - 2010 |
7 2 3 6 4 5 1 Sverige 0% 2 Övriga EU 19% 3 Övriga Europa 6% 4 Nordamerika 7% 5 Latinamerika 22% 6 Asien 44% 7 Övriga 2% |
| Den generella aktivitetsnivån inom olika industrier, behov av att uppgradera äldre utrustning, ökat behov av effektivitet, behov av service och reservdelar för att förebygga oplanerade driftsstopp samt minimera tiden för planerade driftsstopp. |
29% Andel av divisionens orderingång |
+ 2011 Förändring i orderingång + 2009 - 2010 |
1 7 2 6 3 5 4 1 Sverige 2% 2 Övriga EU 24% 3 Övriga Europa 6% 4 Nordamerika 31% 5 Latinamerika 11% 6 Asien 21% 7 Övriga 5% |
Operations är den enhet som ansvarar för koncernens produktionsrelaterade inköp, dess produktion och även logistik och distribution. Denna koncentrerade struktur möjliggör inköp till bästa pris, hög effektivitet samt stordriftsfördelar som bidrar till att hålla nere kostnaderna och öka prestandan. Dess globala perspektiv gör dessutom att Alfa Laval kan erbjuda en säker tillgång till företagets produkter, världen över. Operations ska kunna producera och leverera i linje med de överenskommelser som de säljande divisionerna gjort med sina kunder och dessutom snabbt kunna ställa om vid förändringar i efterfrågan.
Gruppens totala behov av råvaror och annat material, som behövs i produktionen, tillgodoses av inköpsorganisationen. Den ska säkerställa att materialbehovet möts vad gäller såväl kvalitet och pris som önskade volymer och leveransprecision. Alfa Laval producerar till stor del mot order vilket innebär att de förskott som kunderna betalar i stora projekt används för inköp av det material som behövs. Alfa Laval håller därmed generellt inte några stora råvaru- och materiallager.
Alfa Laval är en global koncern med närvaro i nästan 60 länder. Med denna struktur följer även en global spridning av leverantörerna. För att optimera de interna processerna vad gäller bolagets produktion och leveranser, finns det därför en process som fortlöpande ser över såväl befintliga som potentiella leverantörer i olika länder. Därtill ska de leverantörer som tillkommer vid förvärv utvärderas för att se om de är kvalificerade för bolagets leverantörsnätverk. Alfa Laval arbetar bland annat aktivt med en utvecklingsprocess för leverantörer i snabbväxande ekonomier. Detta ingår som en del i det hållbarhetsarbete som grundas på företagets Affärsprinciper och som med tiden blivit en normal del av linjeorganisationens arbetsuppgifter. Utvärderings- och utvecklingsprocessen ska säkerställa att även leverantörerna lever upp till bolagets Affärsprinciper vad gäller hälsa, säkerhet, miljö och etik. Mer information kring hur detta arbete utvecklats sedan Affärsprinciperna antogs 2003, finns att läsa i Hållbarhetsrapporten på sidorna 48–50. Alfa Laval köper bland annat in stål och andra metaller såsom aluminium, koppar och titan. Det innebär att förändringar i pris eller tillgänglighet har en påverkan på bolaget. För att eliminera eller åtminstone reducera effekterna av detta arbetar Alfa Laval bland annat med prisjusteringar till kunderna, prisklausuler i kontrakt med desamma eller avtal om fast pris från leverantör. Ett annat sätt att möta eventuella svängningar i pris och/eller utbud är genom att teckna lång siktiga leveransåtaganden till fasta priser med bolagets leverantörer. Inköpsorganisationen består av tre regionala kontor samt tre centrala. På detta sätt erhålls en konsoliderad bild av gruppens totala materialbehov och även en bild av hur detta behov fördelar sig över världen. Cirka 80 procent av värdet på de totala inköpsvolymerna härstammar från cirka 340 leverantörer och omkring 67 (65) procent sker inom ramen för globala kontrakt.
Alfa Lavals produktion är fördelad på 37 (30) större tillverkningsenheter, spridda över fyra kontinenter med cirka 6 300 anställda (5 300). Ökningen från fjolåret förklaras av de enheter som tillkom genom förvärvet av Aalborg Industries. Dessa är förlagda till Kina, Vietnam, Danmark, Brasilien, Finland och Holland. Inom Alfa Laval baseras produktionen på tillverkningsteknologi, produktgrupp och storlek – inte på applikation. Det innebär som exempel att stora separatorer tillverkas i Eskilstuna (Sverige), små i Pune (Indien),
mellanstora i både Pune och Krakow (Polen) och montering av separatorer sker i Jiangyin (Kina).
Idag kan mer än 50 procent av de direkta arbetstimmarna i produktionen härledas till så kallade "lågkostnadsländer." Men anledningen bakom den, över åren, gradvisa etableringen av produktion i världens snabbväxande ekonomier, har i stor utsträckning att göra med att Alfa Laval tidigt såg en efterfrågan i dessa delar av världen. Denna efterfrågan möts med fördel med lokal produktion snarare än global frakt av produkter, vilket är både dyrt, tidskrävande och dessutom mindre bra ur miljösynpunkt. Det sker en kontinuerlig översyn av den totala produktionsstrukturen för att säkerställa optimal planering och fördelning. Som exempel kan nämnas de investeringar som genomförts under året för att starta, alternativt expandera, produktionen av luftvärmeväxlare i BRIK-länderna samt de nya pressar som införskaffats i både Indien och Kina för att kunna hantera tillverkningen av plattor för större värmeväxlare. Båda är exempel på investeringar som gjorts för att kunna möta efterfrågan lokalt, från de slutmarknader som påverkas av en förbättrad levnadsstandard.
Insatserna med att certifiera enligt miljöledningssystemet ISO 14001 fortsatte under året. Vid årets slut kom över 92 (95) procent av det totala leveransvärdet från certifierade anläggningar. Nedgången förklaras av att nya enheter tillkommit via förvärv.
Även distribution och logistik sorterar under Operationsdivisionen. Det innebär att det finns en speciell enhet som ansvarar för att hjälpa samtliga segment i de säljande divisionerna med deras respektive transportbehov, på en global basis. Med endast en ansvarig enhet kan Alfa Lavals totala transportbehov fångas upp, vilket dels ger kostnadsfördelar när det gäller upphandling och dels förenklar arbetet med
att begränsa transporternas miljöpåverkan. Som ett led i miljöarbetet har Alfa Laval under de senaste åren gjort en riktad satsning för att öka såväl land- som sjöfartsbaserad frakt, på bekostnad av frakt via flyg. Ibland är det emellertid svårt att själv styra fraktsättet. Om en kund har behov av reservdelar, är behovet ofta akut och frakt via flyg det enda alternativet. Under 2011 skedde cirka 7 (7,5) procent av distributionen via flyg, 29 (32) procent via
fartyg och 64 (60,5) procent via lastbil.
Alfa Laval har tre huvuddistributionscentra för att hantera den globala försörjningen av reservdelar samt fem regionala. Dessa centra arbetar kontinuerligt med att kartlägga efterfrågan på olika typer av reservdelar. Dessutom arbetar de ständigt med att förbättra tillgängligheten och leveranssäkerheten av såväl produkter som reservdelar.
Råvaror i ett land, förädling i ett annat. Produktion av delar i ett land, montering i ett annat, paketering i ett tredje, distribution till ett fjärde. Allt spritt över flera världsdelar. Det är många faktorer som bidrar till att handeln mellan länder och mellan världsdelar har ökat: var arbetskraften finns och är billigast, var råvarorna finns och var marknaden finns är några faktorer som bidrar till en allt mer globaliserad handel.
Sedan 1970 har världshandeln trefaldigats, mätt som andel av världs-BNP. Under 2010 exporterades varor och tjänster i världen för över 135 000 miljarder svenska kronor. De multi nationella företagen blir allt fler med produktionen i en världsdel och försäljningen i en annan. Så även de transnationella företagen, företag utan "hemland", som är utpräglade globala aktörer.
Alfa Laval har lång erfarenhet av och erkänt kunnande inom fartygsbranschen. Redan idag finns företagets lösningar ombord på 75 procent av den globala oceangående fartygsflottan. Några exempel: separatorer som renar oljan (bränslet), värmeväxlare som producerar färskvatten och kyler motorer, ångpannor för olika funktioner, säkerhetssystem samt en hel rad lösningar för att hantera miljöproblem. Dess utom har Alfa Laval givetvis även en väl utbyggd organisation för att hantera fartygens behov av reservdelar och service.
I dag finns Alfa Lavals produkter ombord på 75 procent av den globala oceangående fartygsflottan.
Ökad internationell handel bidrar naturligt därför också till ökad efterfrågan på transporter, särskilt sjötransporter. Två faktorer gör dessa särskilt attraktiva. Global handel sker ofta mellan kontinenter, vilket gör fartygstransporter ekonomiskt
mer fördelaktiga jämfört med flyg. Sjötransporter är också ett mindre negativt alternativ ur ett miljö- och klimatperspektiv. De globala sjötransporterna har, i takt med den internationella handeln, stadigt ökat genom åren. Denna utveckling förväntas fortsätta. Enligt IHS beräknas godstransporter till sjöss öka med 40 procent mellan 2011 och 2015, mätt i ton. Värt att notera är att sjöfarten, redan idag, står för 90 procent av alla transporter som rör global handel (IMO).
Sjöfarten står idag för 90 procent av alla transporter som rör global handel.
De senaste fyra decennierna har sjöfrakten fyrfaldigats. Från cirka 13 000 miljarder tonkilometer (1968) till 51 000 miljarder tonkilometer (2010).
Sjöfarten omfattas av allt striktare regler inom miljöområdet. FN-organet IMO pekar bland annat ut ballastvatten som ett viktigt område. Ballastvatten används för att stabilisera ett fartyg och fylls på och släpps ut vid lastning och lossning av frakt. Med vattnet följer organis-
mer som i en ny miljö kan sakna naturliga fiender och därmed föröka sig obehindrat, vilket kan slå ut hela ekosystem. Redan 2004 lade IMO fast en konvention för rening av ballastvatten. Den träder i kraft när minst 30 stater, representerande 35 procent av världstonnaget, skrivit på. Den tröskeln kommer allt närmare. Idag har 33 stater skrivit på, motsvarande drygt 26 procent av tonnaget.
Glädjande är att redare redan beställer reningssystem för att vara säkra på att de ska leva upp till de krav som de räknar med kommer att gälla framöver. Alfa Laval var först att erhålla typgodkännande för en lösning – PureBallast. Idag har bolaget sålt mer än 200 system.
Sedan 1997 är utsläppen av svavel och kväve via fartygens avgaser reglerat. Detta efter att utsläppen kopplats till surt regn. Sedan dess har krav på allt lägre utsläppsnivåer av dessa partiklar införts i vissa delar av världen.
Samtidigt som andra regioner aviserat att de kommer att ansluta sig de närmaste åren.
Regleringen av svaveloxid, som berör både nya och gamla fartyg, kommer gradvis att implementeras i de olika regionerna fram till 2020 då även öppet hav omfattas. Fartygssägarna kan välja mellan att byta till renare, men samtidigt dyrare, bränsle eller installera ett system som renar avgaserna från svavel.
Krav på lägre utsläppsnivåer av kväve kommer att omfatta samtliga nybyggda fartyg från 2016. Alfa Laval har lösningar för att kunna hantera såväl svavel- som kväveutsläpp.
Alfa Lavals produkter är av mycket hög kvalitet och har en lång livslängd. Kompletterat med kontinuerligt underhåll, service och reparationer kan den förlängas ytterligare. Behovet av underhåll och service är varierande, ibland uppstår det inom några få månader, medan det i andra fall kan dröja flera år. Detta beror på att behovet dels är kopplat till teknologin, det vill säga om det är en värmeväxlare, separator, pump eller ventil, men i ännu högre grad är det beroende av produktens arbetsuppgifter och miljön den verkar i.
För att kunna erbjuda snabb tillgång till service och reservdelar är det viktigt att ha god infor mation om var produkterna är installerade. Det är även väsentligt att ha en geografiskt väl utbyggd organisation som speglar den installerade basens placering och säkerställer ett snabbt agerande. Vid slutet av 2011 hade Alfa Laval 99 serviceenheter fördelade över världen. Tre av dessa öppnade under året i Japan, Qatar och Storbritannien och nio tillkom via förvärvet av Aalborg Industries. Den geografiska spridningen har gradvis vuxit fram över åren, i takt med att nyförsäljningen breddats från etablerade marknader i Västeuropa och USA, till snabbväxande marknader i Centraloch Östeuropa, Latinamerika samt Asien. Över de senaste åren har nyförsäljningen i dessa regioner kontinuerligt ökat, något som förr eller senare, i takt med att utrustningen åldras, även skapar ett behov av reservdelar och service.
Många av Alfa Lavals produkter befinner sig i hjärtat av kundernas processer där de utför kritiska uppgifter. Eftersom oplanerade driftstopp kan bli mycket kostsamma är det viktigt att kunden satsar på kontinuerlig översyn och underhåll, men det är lika viktigt att Alfa Laval vid behov kan säkerställa snabba leveranser av såväl reservdelar som service, något som möjliggörs av den globala täckningen. Alfa Lavals originaldelar erbjuder trygghet, då de genomgått omfattade tester för att säkerställa att de klarar uppgiften. De är även framtagna för att ge låga underhållskostnader. Konkurrerande komponenter kan se likadana ut, men vara konstruerade i material som är otillräckliga för arbetsuppgiften, vilket kan leda till stora skador och höga underhållskostnader. Detta var något som inträffade hos en av Alfa Lavals kunder. Kostnaden för valet att använda kopior istället för originaldelar
hamnade totalt på EUR 350 000 för pro duktionsavbrott, reparationer och ersättning av komponenter.
Men eftermarknaden handlar inte bara om att släcka bränder. I en kunds befintliga process kan förhållanden ändras med behov av ökad kapacitet, produktivitet och effektivitet för att lyfta konkurrenskraften. Detta kan åstadkommas genom investeringar i uppgraderingar av befintlig utrustning. Dessa uppgraderingar kan med små medel lyfta kapaciteten avsevärt och generera kostnadsbesparingar och effektivitets vinster för kunderna. Därmed är värdet för kunderna, förutom snabbhet, pålitlighet och närhet till såväl produktexpertis, fältservice och servicecentra, även organisationens kunskapsnivå. Det är avgörande att fältservicepersonalen har gedigna och ingående kunskaper om produkterna och även är förtrogna med kundernas processer. Därför är kontinuerlig utbildning av personalen en viktig investering.
Generellt sett finns det ingen annan del av Alfa Laval som har samma kontinuerliga kontakt med kunderna som Parts & Service. Denna del av verksamheten är därmed inte bara mindre utsatt för konjunktursvängningar och har god lönsamhet, den skapar även – genom de frekventa kontakterna – möjligheter till ytterligare nyförsäljning. Den är dessutom med och fångar upp synpunkter, idéer och behov hos kunderna som medarbetarna tar med tillbaka till utvecklingsorganisationen som underlag för arbetet inom forskning och utveckling. Därmed skapar eftermarknadsorganisationen värde både internt och externt och den är inblandad såväl i början som under en produkts totala livscykel.
Efterfrågan på och behovet av reservdelar och service varierar beroende på i vilken typ av process produkten verkar. Ju tuffare arbetsuppgifter, desto snabbare kan den behöva översyn, rengöring eller reservdelar.
Andra faktorer som påverkar är hur intensivt kunden kör sina processer och komplexiteten i själva produkten. Kundens individuella preferenser och behov är också avgörande. För att få ut bästa möjliga funktion ur produkterna och samtidigt maximera livslängden är alltid regelbundet, förebyggande underhåll att rekommendera.
Regelbunden rengöring av en plattvärmeväxlare maximerar både dess energieffektivitet och livslängd. Behovet styrs emellertid även av miljön. I en krävande miljö som till exempel i en kemisk process behövs service och rengöring oftare än i en mindre krävande miljö.
På grund av att separatorer är roterande utrustning krävs en mindre service efter cirka 1 500 timmars drift. Den första större servicen sker normalt när produkten varit i drift i 12 månader.
Den generella rekommendationen är att göra service efter ett års drift. Efter två år görs en större genomgång.
Försäljningen av service och reservdelar kan under en produkts totala livstid motsvara flera gånger den initiala investeringen. Därför utgör Alfa Lavals installerade produkter en mycket värdefull bas.
Alfa Lavals eftermarknadsaffär erbjuder allt från rena reservdelar till fullständig service. Dessutom arbetar organisationen med en standardisering av utbudet så att kunden från en meny, själva kan plocka ihop exakt vad de behöver, varken mer eller mindre. Ju mer exakt utbudet matchar efterfrågan, desto mer värde kan skapas för kunden.
| SERVICE CENTER | INSTALLERAD BAS |
|---|---|
| 99 Mot slutet av 2011 hade Alfa Laval 99 etablerade service centra för att kunna möta efterfrågan från kunder, världen över. |
Stor och mogen installerad bas som Installerad bas som växer behöver underhållas och förnyas. snabbt. En kombination av snabbt växande mark nader och etablerade nischapplikationer. |
26,1%
Motiverade och kompetenta medarbetare är grunden för att Alfa Laval ska nå en uthållig och lönsam tillväxt. Dessa faktorer är dessutom lika viktiga när det gäller hur man uppfattas externt – medarbetarna speglar kulturen i bolaget och är därmed ambassadörer som bidrar till att Alfa Laval fortsätter att attrahera och behålla talanger. Därför strävar Alfa Laval efter att erbjuda en stimulerande, trivsam och säker arbetsplats, fri från diskriminering och med möjlighet till personlig utveckling.
Arbetet med att skapa en attraktiv arbetsmiljö kräver kontinuerliga insatser. Grundläggande är att uppfylla lagar och regler som berör bolaget och dess anställda. Detta kompletteras av Alfa Lavals policys, som finns angivna i bolagets Affärsprinciper. Dessa styr hur bolaget och dess medarbetare ska agera i olika sammanhang. När det gäller interaktionen med just medarbetarna säger Affärsprinciperna:
"För att Alfa Laval ska nå framgång är det nödvändigt att medarbetarna har olika kulturell bakgrund samt att de är flexibla, motiverade och kompetenta. Medarbetarnas kompetens och flexibilitet utvecklas kontinuerligt. Direkt eller indirekt diskriminering på grund av ras, hudfärg, kön, religion, politiska åsikter, nationellt ursprung eller social tillhörighet får inte förekomma. Alfa Laval ska säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö. Vi erkänner medarbetarnas rätt till föreningsfrihet och rätt att sluta fackliga avtal."
Så, hur arbetar Alfa Laval rent praktiskt för att uppnå detta?
Vid utgången av året hade Alfa Laval 16 064 anställda fördelade på nästan 60 länder. Den verksamhet som en gång startade i Sverige har vuxit och en majoritet av de anställda är idag verksamma i andra länder. Denna internationalisering återspeglas självfallet i medarbetarnas nationella tillhörighet. Därför ska mångfald prägla Alfa Lavals rekrytering, personalutveckling och chefstillsättning. Målet är att samtliga anställda ska veta att det finns karriärvägar öppna för dem. Mångfald innefattar
även att man ser till att det finns en spridning vad gäller ålder, erfarenheter, kunskaper och kön. Att hantera allt detta är en utmaning, men om man gör det på ett bra sätt utgör det en ovärderlig tillgång. Möten och samarbete mellan människor av olika kön, nationalitet eller erfarenheter kan bidra till ökad kreativitet och nytänkande, vilket är absolut avgörande i ett bolag byggt på innovation som Alfa Laval.
För att få fram denna gynnsamma sammansättning arbetar Alfa Laval med öppen internrekrytering. Det innebär att samtliga lediga positioner, inklusive chefspositioner, ska annonseras på intranätet, och alla anställda är välkomna att ansöka. Målet är att bredda basen av sökande för att på så sätt främja ökad rörlighet och mångfald. Under 2011 fanns det 85 nationaliteter representerade inom Alfa Laval. Bland chefer som rapporterar direkt till en person i koncernledningen var antalet nationaliteter 27. Samtidigt uppgick andelen kvinnor i denna grupp till 19 procent. Det finns en långsiktig ambition att öka andelen kvinnor på chefsnivå så att den motsvarar andelen kvinnor i företaget som helhet. Flera olika aktiviteter syftar till att nå denna ambition. Bland annat ett kvinnligt ledarskapsprogram – Impact – där deltagarna under ett knappt år utmanas och stöttas inom flera områden, bland annat i hur man gör sin kompetens och person känd i organisationen och sedan utarbetar en plan för att marknadsföra sig. Under perioden har deltagarna en mentor i koncernledningen som ytterligare stöd för sin utveckling.
Alfa Laval arbetar aktivt med utveckling och utbildning, viktiga faktorer för att ha motiverade medarbetare. Det erbjuds flera olika utbildningsoch utvecklingsmöjligheter, såväl speciella program för unga talanger och kvinnliga ledare, som en rad olika utbildningar vid Alfa Laval Academy. Genom att satsa på kontinuerligt lärande stöttas och utvecklas företagets prestationskultur. Med rätt kompetens på rätt plats och vid rätt tillfälle kan Alfa Laval säker ställa och förbättra både kvalitet och effektivitet vare sig det handlar om processer, produkter eller kundmöten. Pure Performance är begreppet som innebär att Alfa Laval ska skapa och behålla en stimulerande arbetsmiljö som möjlig gör personlig utveckling. Men det sammanfattar även hela affärskulturen i bolaget. För att kunna fullfölja vår ambition att fortlöpande optimera prestanda i våra kunders processer måste även medarbetarnas prestationer optimeras, med fokus på ett fåtal områden, så kallade Vital Few, som är särskilt viktiga att prioritera. Det är mot bakgrund av detta som lärande och utveckling sker. Inom Alfa Laval arbetar man därför med kompetensplanering. Detta innebär att det finns mål för såväl en hel avdelning som specifika mål för individen, dessa följs av kompetensinventeringar och handlings planer som sedan ligger till grund för fortsatt utbildning och utveckling. Alfa Laval Academy har fyra fakulteter som hanterar utbildning inom olika områden: ledande och ledarskap, Strategic Vital Few, försäljning och marknads föring, samt en generell fakultet som lär ut allt från Lean Six Sigma till grundläggande kunskaper i finansiell ekonomi.
Alfa Laval arbetar kontinuerligt med före byggande åtgärder för att skapa en säker och hälsosam miljö för samtliga anställda, liksom för besökare. Visionen är att skapa ett Alfa Laval helt fritt från olyckor. Minimum är att följa nationell lagstiftning på området. Detta tas sedan ett steg längre genom Alfa Lavals egna affärsprinciper samt bolagets program för hälsa och säkerhet. Programmet syftar till att göra säkerhetsfrågor till en del av de dagliga rutinerna och säkerhetstänkandet till en naturlig del av medarbetarnas beteende. Potentiella risker ska rapporteras, planer på förbättringar och förebyggande åtgärder tas fram och anställda ska utbildas och tränas i hur man
applicerar lagar, regler och den egna policyn i det dagliga arbetet. Det första målet är att antalet skador och tid som förloras på grund av skador ska ha halverats 2013 jämfört med 2009 samtidigt som frånvaron på grund av sjukdom och skada ska minska med 5 procent per år. Under 2011 minskade antalet skador med 24 procent på jämförbar basis, jämfört med 2010. Om hänsyn tas till förvärv under året, ökade antalet olyckor något. Vid årets utgång var 7 anläggningar certifierade enligt OHSAS 18001. OHSAS 18001 är ett internationellt ledningssystem för hälsa och säkerhet som syftar till att hjälpa organisationer minimera och eliminera de risker medarbetare kan komma i kontakt med på sin arbetsplats.
För mer information om en karriär inom Alfa Laval, gå till www.alfalaval.com/career.
Siffrorna för 2007 och 2008 var inflaterade av de höga metallpriserna. Utfallet 2009 och 2010 har påverkats av finanskrisen och utfallet 2011 av förvärvet av Aalborg Industries samt Eurokrisen. Aalborg Industries har en lägre omsättning per anställd än Alfa Laval.
45
Medvetenheten om de globala miljö- och klimatproblemen har aldrig varit så utbredd som nu. Det gäller hos enskilda medborgare, företag och organisationer, länder och sammanslutningar av länder. Insikt och moraliska betänkligheter kan till viss del bidra till att företag vidtar åtgärder för att bli mer gröna. Samtidigt värderar företag frågor om hållbarhet allt högre och större fokus riktas mot att styra verksamheten i den riktningen. Men samhället kräver dock mer för att komma till rätta med de ökande problemen.
Kraftfulla insatser måste vidtas inom alla områden där mänsklig aktivitet sker. Parallellt med frivilliga insatser inför därför samhället, både på nationell och global nivå, allt fler lagar och regler inom miljöområdet. Detta driver efterfrågan på produkter som inte bara är energibesparande och minskar
-20 TON/DAG
En av de mest effektiva insatser som kan göras för miljön är förstås att spara energi. Effektivare energihantering betyder mindre utsläpp. Ett raffinaderi i Italien kunde genom att optimera värmeprocesserna med hjälp av våra värmeväxlare minska bränsleåtgången med cirka 20 ton per dag. Återvunnen spillvärme var en viktig del i processen, som totalt innebar en besparing på tre miljoner euro per år.
utsläppen utan även löser andra miljöproblem.
Miljöområdet är brett. Från direkta utsläpp av koldioxid och andra ämnen, till hantering av sopor och industriella restprodukter, vattenrening och produktion av t.ex. biodiesel. Det sistnämnda har en dubbel positiv effekt på miljön. Dels kan restprodukter användas vid produktionen, dels ersätter den koldioxid-
neutrala biodieseln fossila bränslen. Biodiesel utvinns ur animaliska fetter och vegetabiliska oljor. Alfa Laval har tekniska lösningar för hela produktionskedjan. Såväl värme växlare med värmeåtervinning som separeringsteknik används. I temaavsnittet "ökad internationell handel" på sidorna 40–41 konstateras att världshandeln har trefaldigats sedan 1970. Och att de globala sjötransporterna ökat och ökar som en följd av detta; sjöfrakten har fyrfaldigats på 40 år. De miljörelaterade utmaningarna följer självklart med i denna utveckling. Det är en global marknad och en global utmaning som skapar stora möjligheter för Alfa Lavals verksamhet, nu och i framtiden.
Rening av vatten är en annan angelägen process där Alfa Laval har produkter och lösningar. I reningsverk sker reningsprocesser i flera steg. Slutresultatet är att en stor del av vattnet kan ledas tillbaka till naturen, utvunnen metangas kan användas till energiförsörjning och slammet kan pressas till kakor som används för exempelvis byggnation.
Alfa Laval har produkter och lösningar som kan reducera utsläppen av både svavel och kväve i fartygens avgaser, liksom system som säkerställer att mikroorganismer inte förs med i fartygens ballastvatten från en ekologisk miljö till en annan. Bolaget är dessutom verksamt och har produkter för många andra av sjöfartens miljörelaterade områden:
RENING AV TANKAR, SLAM, OLJEHALTIGT VATTEN, BRÄNN- OCH SMÖRJ-OLJOR, SAMT RENING AV VEVHUSGASER.
Bland kunderna finns varv och skeppsredare världen över.
"Att driva ett företag på ett mer hållbart sätt handlar om kontinuerligt lärande. Vi har gjort stora framsteg de senaste åren, men det finns fortfarande många möjligheter till förbättring." Så säger VD och Koncernchef Lars Renström apropå Alfa Lavals framsteg vad gäller att uppfylla de ambitioner beträffande hållbarhet som formuleras i Affärsprinciperna.
Affärsprinciperna är inriktade på att förbättra Alfa Lavals sociala, miljömässiga och etiska prestanda samt transparens. De presenterades ursprungligen 2003 och baserades på FN:s Global Compact-initiativ och OECD:s Riktlinjer för Multinationella Företag. De kommer att granskas och uppdateras under 2012 mot bakgrund av de reviderade riktlinjer som OECD publicerade i maj 2011.
Med de reviderade affärsprinciperna i åtanke belyser årets Hållbarhetsrapport några av våra nyckelmål och framsteg sedan de nuvarande affärsprinciperna infördes 2003 – men också några besvikelser inom vissa områden.
Det faktum att mänskliga aktiviteter bidrar till klimatförändringar har dominerat miljödebatten de senaste åren, liksom den från klimatförändringarna uppstådda vattenbristen. Lagstiftning som EU:s Reach, vilken trädde i kraft i juni 2007, har också haft ett stort genomslag på företag som Alfa Laval. Avsikten med Reach är att förbättra skyddet för miljön samt för människors hälsa, genom bättre kontroll av kemiska ämnen.
"Under de senaste åren har miljöledning framgångsrikt blivit en del av de produktionsansvariga chefernas ansvarsområden. Vi har eliminerat betydande mängder kemikalier och minskat våra koldioxidutsläpp. Jag anser att vi nu har infrastrukturen för att kunna ta oss an huvudmålsättningen att markant minska vår miljöpåverkan, men för att uppnå våra mål måste vi aktivera alla i organisationen."
GöranMathiasson, chef förOperationsdivisionen samt Miljörådet
Eliminerat mer än 25 000 kilo av kemikalier som finns med på vår svarta lista. Med andra ord är vi väldigt nära målet att eliminera samtliga svartlistade kemikalier. Vi har emellertid inte lyckats finna alternativ för några kemikalier, vilka är sådana som är väsentliga i tre produktionsprocesser. Även om bruket av dessa kemikalier är tillåtet enligt lag, har vi som mål att eliminera dem på grund av deras skadliga natur.
Denna affärsprincip täcker principerna för både mänskliga rättigheter och arbetskraft i FN:s Global Compact-initiativ. Alfa Laval har under många år varit en global arbetsgivare, med företag i över 50 länder. Vi är stolta över vår utbildningskultur och vår höga standard vad gäller arbetsplatsförhållanden. I vår initiala riskbedömning, ämnad att identifiera eventuella åsidosättanden av våra affärsprinciper, upptäckte vi likväl vissa områden där vi behövde bli bättre.
cesser (som exempelvis metallpolerande) i länder där risken för olagliga arbetsutövningar är hög. Till dags dato har vi inte identifierat någon förekomst av sådan arbetspraxis.
dial Un og ngde er er m r 20 ed 12 v
vi
v äl sk ko kic mn ka naar d r a em
Vi
Under de senaste åren har vi sett en ökad fokusering på bolagsstyrning. I Europa har diverse högprofilfall av oetiska affärsmetoder rapporterats i media. Det tycks uppenbart att en hög etisk standard inte kan tas för given.
Inom näringslivet har kraven på transparens vuxit under årens lopp. Denna transparens
regleras delvis av lagar, bland annat avsedda att garantera att alla har tillgång till samma finansiella information samtidigt, och även att företag kan visa upp bokföring och dokumentation som korrekt beskriver och återspeglar underliggande transaktioner. Andra delar berör offentliggörandet av bolagsstyrningspraxis.
Idag kan emellertid transparens omfatta så mycket mer än efterlevnad av lagar och regler. Det blir det allt viktigare att informera om andra aspekter än de rent finansiella. Därför inriktar Alfa Laval sig på att tillhandahålla detaljerad information om de hållbarhetssatsningar som genomförs, för att garantera att vi lever upp till våra affärsprinciper och våra uppsatta mål och även rapporterar utfallet.
granskarochuppdaterar våraAffärsprinciper.
2 kommervi att inledaen nyserie
åraintressenter i samband med att
allaförslag, kommentarer och idéer [email protected].
* För information om hur siffrorna tagits fram, se GRI-rapporten på www. alfalaval.com/about-us/sustainability
| Förvaltningsberättelse | 52 |
|---|---|
| Koncernens kassaflöden | 64 |
| Kommentarer till koncernens kassaflöden | 65 |
| Koncernens totala resultat | 66 |
| Kommentarer till koncernens totala resultat | 67 |
| Koncernens finansiella ställning | 70 |
| Kommentarer till koncernens finansiella ställning |
72 |
| Förändringar i koncernens egna kapital | 73 |
| Kommentarer till förändringar | |
| i koncernens egna kapital | 75 |
| Moderbolagets kassaflöden | 76 |
| Moderbolagets resultat | 76 |
| Moderbolagets finansiella ställning | 77 |
| Förändringar i moderbolagets egna kapital | 78 |
| Kommentarer till boksluten | 79 |
| Redovisningsprinciper | 79 |
| Mål, politik och metoder | |
| för förvaltning av kapital | 87 |
| Finansiella risker | 88 |
| Operationella risker | 91 |
| Noter | 94 |
| Förslag till vinstdisposition | 126 |
| Revisionsberättelse | 127 |
| Tioårsöversikt | 140 |
| Definitioner | 142 |
Styrelsen och verkställande direktören för Alfa Laval AB (publ) får härmed avge sin årsredovisning för verksamhetsåret 2011.
Informationen i denna årsredovisning är sådan information som Alfa Laval AB (publ) skall offentliggöra i enlighet med lagen om värdepappersmarknaden och/eller lagen om handel med finansiella instrument. Informationen lämnades för offentliggörande genom att årsredovisningen publicerades på Alfa Lavals hemsida den 30 mars 2012 klockan 9.00 och genom att den tryckta årsredovisningen skickades ut till aktieägarna i vecka 14, 2012 med start den 2 april 2012.
Alfa Laval AB är ett publikt aktiebolag. Bolagets säte är i Lund och bolaget är registrerat i Sverige under organisationsnummer 556587-8054. Huvudkontoret har besöksadressen Rudeboksvägen 1 i Lund och postadressen Box 73, 221 00 Lund, Sverige. Alfa Lavals hemsida är: www.alfalaval.com.
Följande delar av årsredovisningen är finansiella rapporter: förvaltningsberättelsen, tioårsöversikten, koncernens kassaflöden, koncernens totala resultat, koncernens finansiella ställning, förändringar i koncernens egna kapital, moderbolagets kassaflöden, moderbolagets resultat, moderbolagets finansiella ställning, förändringar i moderbolagets egna kapital samt notapparaten. Samtliga dessa har reviderats av revisorerna. Övriga delar av årsredovisningen har granskats översiktligt av revisorerna.
Bolagsstyrningsrapporten, som också har reviderats av revisorerna, återfinns på sidan 128.
Alfa Laval AB (publ) utgör moderbolag för Alfa Laval koncernen.
Bolaget hade 36 567 (33 566) aktieägare den 31 december 2011. Den största ägaren är Tetra Laval B.V., Nederländerna som äger 26,1 (18,7) procent. Ökningen i ägarandelen beror till 0,1 procent på indragningen av de aktier som företaget återköpt och till resterande del på de förvärv av aktier som Tetra Laval B.V. gjorde under tredje och fjärde kvartalen 2011. Efter den största ägaren kommer nio institutionella placerare med ägarandelar mellan 7,2 till 1,1 procent. Dessa tio största aktieägare innehar 53,5 (44,3) procent av aktierna.
Alfa Laval koncernen bedriver utveckling, produktion och försäljning av produkter och anläggningar baserat på tre huvudteknologier: separering/filtrering, värmeöverföring och flödeshantering.
Alfa Lavals verksamhet är indelad i två affärsdivisioner "Equipment" respektive "Process Technology" som säljer till externa kunder och en division "Övrigt" som täcker inköp, produktion och logistik liksom företagsledning och icke-kärnverksamheter. Dessa tre divisioner utgör Alfa Lavals tre rörelsesegment.
De två affärsdivisionerna (rörelsesegmenten) är i sin tur indelade i ett antal kundsegment. Kunderna till Equipment-divisionen köper produkter, medan kunderna till Process Technology-divisionen köper system för processapplikationer. Equipment-divisionen består av fem kundsegment: Industrial Equipment, Marine & Diesel, OEM (Original Equipment Manufacturers), Sanitary Equipment och eftermarknadssegmentet Parts & Service. Process Technology-divisionen består av fyra kundsegment: Energy & Environment, Food Technology, Process Industry och eftermarknadssegmentet Parts & Service. På grund av en omorganisation av Process Technologydivisionen har det tidigare Life Science segmentet per den 1 april 2011 lyfts in i främst Process Industry segmentet, men även i mindre omfattning in i Food Technology samt Energy & Environment. Omorganisationen sker för att förbättra servicegraden till kunderna.
De huvudsakliga risker och osäkerhetsfaktorer som koncernen står inför har att göra med prisutvecklingen på metaller, fluktuationer i större valutor och konjunkturutvecklingen. För ytterligare information, se avsnitten om finansiella och operationella risker och avsnittet om redovisningsprinciper som är kritiska för bolagets resultat och ställning, avsnittet om huvudsakliga källor till osäkerhet i uppskattningar och avsnittet om bedömningar under redovisningsprinciperna.
Den kompletta informationen om förvärven återfinns i not 16. Nedan följer en kortare sammanfattning av respektive förvärv.
I ett pressmeddelande den 19 september 2011 kommunicerade Alfa Laval sitt förslag att förvärva samtliga utestående aktier i dotterbolaget Alfa Laval (India) Ltd, för att sedan ansöka om avnotering av aktierna från Bombay Stock Exchange samt National Stock Exchange of India. Förslaget ska ses mot bakgrund av ändrade regler i Indien, vilka kräver att Alfa Laval (India) Ltd ska ha ett publikt ägande på minst 25 procent eller ansöka om avnotering. I dagsläget äger Alfa Laval 88,8 procent av de utestående aktierna, vilket innebär att det publika ägandet är 11,2 procent. Målet är att Alfa Laval (India) Ltd ska bli ett helägt dotterbolag, vilket ger Alfa Laval större flexibilitet att stödja verksamheten i landet och möta kundernas behov. Alfa Laval har bett styrelsen i Alfa Laval (India) Ltd att vidta de åtgärder som regelverket för en avnotering kräver, vilket inkluderar att anordna en poströstning för aktieägarna där de ska överväga förslaget. Avnoteringsprocessen beräknas ta cirka sex månader. Som ett led i processen har ett golvpris om INR 2 045 per aktie för förvärv av minoritetens aktier fastställts. Alfa Laval har vidare publicerat ett indikativt bud om INR 2 850 per aktie. För att förvärvet skall kunna genomföras måste först två tredjedelar av alla röstande minoritetsaktieägare rösta för Alfa Lavals förslag, vilket skedde den 15 november 2011. Därefter måste minoritetsaktieägare som tillsammans innehar minst 50 procent av det publika ägandet vara villiga att sälja till det slutgiltiga pris som Alfa Laval accepterar i ett anbudsförfarande. Anbudsförfarandet slutfördes den 23 februari 2012 och minoritetsaktieägare som tillsammans innehar minst 50 procent av det publika ägandet är villiga att sälja till Alfa Laval till ett pris av INR 4 000 per aktie. Styrelsen i Alfa Laval AB har därför beslutat att gå vidare med processen för avnotering. När Alfa Laval har uppnått ett ägande om 94,4 procent kan Alfa Laval (India) Ltd ansöka om avnotering. Skulle i slutändan alla aktieägare sälja sina aktier till Alfa Laval till detta anbudspris kommer förvärvet att innebära en köpeskilling om cirka MSEK 1 065. Om inte Alfa Laval hade lyckats uppnå ett ägande om 94,4 procent i den nu pågående processen hade bolaget varit förpliktigat att öka det publika ägande i bolaget till 25 procent senast i juni 2013.
Den 1 maj 2011 förvärvade Alfa Laval ett väletablerat servicebolag i USA. Företaget är ledande på den nordamerikanska marknaden vad gäller service av separatorer. "Förvärvet är ytterligare ett steg i vår ambition att betjäna marknaden med alternativa
erbjudanden", säger Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval. Företaget kommer att fortsätta som en separat organisation och erbjuda sina egna produkter och service under sitt eget varumärke.
I ett pressmeddelande den 21 december 2010 meddelade Alfa Laval att ett avtal hade ingåtts om att förvärva Aalborg Industries Holding A/S från Altor 2003 Fund, LD Equity samt företagets ledning. Aalborg Industries hade ungefär 2 750 anställda och genererade intäkter om cirka SEK 3,3 miljarder under 2010. Godkännanden från samtliga berörda konkurrensmyndigheter erhölls under inledningen av maj 2011. Aalborg Industries konsolideras i Alfa Laval koncernen från 1 maj 2011. Aalborg kommer att integreras fullt ut i Alfa Laval. Icke återkommande kostnader för integrationen beräknas uppgå till MSEK 80. Under senare delen av 2013 förväntas de årliga synergierna att uppgå till MSEK 100. Förvärvet, som adderar energieffektiva och miljövänliga lösningar, utgör en unik affärsmöjlighet då det kompletterar Alfa Lavals befintliga erbjudande inom marin och offshore. Ytterligare potential har identifierats i introduktionen av Aalborgs produkter, via Alfa Lavals försäljningsnätverk, till kunder på helt nya slutmarknader.
"Aalborg Industries kompletterar Alfa Laval på ett fantastiskt sätt och jag är glad att kunna välkomna ett starkt och välskött företag till koncernen", säger Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval. Förvärvet stärker Alfa Lavals produkterbjudande inom värmeöverföring då det adderar pannsystem, värmeflödessystem och inert gassystem, samtliga med marknadsledande positioner. Produktområdena omfattas av betydande inträdesbarriärer som inkluderar omfattande certifieringsprocesser, en lång innovationshistorik samt ett globalt servicenätverk. Bolagets omfattande tillverknings- och ingenjörsresurser i snabbväxande marknader som Kina, Vietnam och Brasilien, tillsammans med den eftermarknadspotential som Aalborgs installerade bas utgör, är också mycket attraktiva attribut.
Den 6 december 2010 förvärvade Alfa Laval det italienska företaget Olmi S.p.A., ett ledande företag specialiserat på utveckling och tillverkning av tubvärmeväxlare och luftkylare för nischapplikationer inom petrokemisk, kraft- och olja-/gasindustrin. Förvärvet innebär en utökning av Alfa Lavals produktportfölj. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, kommenterade: "Förvärvet av Olmi kommer att avsevärt stärka
våra möjligheter att expandera inom värmeväxlarmarknaden för höga tryck och höga temperaturer. Samtidigt innebär Alfa Lavals starka globala närvaro en möjlighet att ta erbjudandet till nya geografiska marknader och kunder." Alfa Laval har för avsikt att skapa ett kompetenscenter baserat på Olmis unika kunnande. Olmis omsättning för 2010 uppgick till MSEK 971.
Den 1 november 2010 förvärvade Alfa Laval Definoxverksamheten av Defontaine. Definox konstruerar och tillverkar ventiler och utrustning i rostfritt stål för livsmedelsproduktion samt till läkemedels- och kosmetikaindustrin. Definox kommer att fortsätta att erbjuda sitt eget produktsortiment under eget varumärke via eget distributionsnätverk. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Förvärvet av Definox är ett led i vår strategi att fånga tillväxtmöjligheter, i detta fall den tillväxt som drivs av ökande krav på kvalitet och säkerhet inom livs- och läkemedelsindustrin. Vi skapar lönsam tillväxt genom att addera en oberoende kanal till den mycket intressanta livs- och läkemedelsmarknaden." Definox har kontor och tillverkning i Gétigné i närheten av Nantes i Frankrike samt dotterbolag i USA och Kina. Definox hade under 2010 en omsättning om MSEK 239.
Den 1 april 2010 förvärvade Alfa Laval Astepo S.r.l. i Italien. Företaget är känt för sitt gedigna kunnande inom aseptiska lösningar med nyckelprodukter som fyllningsutrustning för bag-in-box och värmeväxlare till den globala industrin för fruktjuicekoncentrat. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Förvärvet av Astepo är i linje med vår strategi att fortsätta att stärka vår position inom livsmedelsindustrin. Det fördjupade erbjudandet i kombination med vår starka lokala närvaro kommer att skapa nya möjligheter." Under 2010 var Astepos omsättning MSEK 62.
Den 1 april 2010 förvärvade Alfa Laval 65 procent av aktierna i Si Fang Stainless Steel Products Co. Ltd i Kina, som är ett ledande kinesiskt företag inom flödeshantering. Företaget inriktar sig mot livsmedelsoch dryckesmarknaden i Kina med sin produktportfölj som inkluderar hygieniska pumpar, ventiler och installationsmaterial. Si Fang kommer att fortsätta att erbjuda sina egna produkter under sitt eget varumärke och genom sitt eget försäljningsnätverk. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Si Fang passar in i vår strategi att tillvarata strukturella tillväxtmöjligheter, dvs. strukturella förändringar som driver efterfrågan. Genom att
addera en oberoende försäljningskanal till den växande livsmedels- och dryckesmarknaden i Kina kommer vi att kunna driva lönsam tillväxt." Si Fang hade under 2010 en omsättning om MSEK 167.
Den 6 januari 2010 förvärvade Alfa Laval ett väletablerat servicebolag i USA, som är ett ledande företag på den nordamerikanska marknaden vad gäller service på plattvärmeväxlare. Företaget kommer att fortsätta som en separat organisation och erbjuda sina egna produkter och service under sitt eget varumärke. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Förvärvet är ytterligare ett steg i vår ambition att serva marknaden med alternativa erbjudanden. Vår eftermarknadsaffär är högt prioriterad och vi har kunnat se dess motståndskraft under 2009." Företagets nettoomsättning för 2010 var MSEK 163.
Den 5 januari 2010 förvärvade Alfa Laval Champ Products Inc., i Sarasota, Florida, USA. Företaget är erkänt för sin djupa kunskap inom motorkylning och ses idag som ett ledande företag på den nordamerikanska marknaden. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Förvärvet av Champ Products innebär att vi stärker vår position genom en utökad produktportfölj, en fördjupad applikationskunskap och ytterligare marknadspenetrering av motoroch fordonstillverkare i Nordamerika. Vi förväntar oss även att Champ Products produktportfölj och applikationskunnande skall skapa möjligheter i Europa och Asien." Champs omsättning under 2010 uppgick MSEK 111.
Dessutom har ett mindre förvärv genomförts under 2010:
Den 10 februari 2010 förvärvade Alfa Laval det tyska företaget G.S. Anderson GmbH. Bolaget hade en omsättning under 2010 om MSEK 10.
Den 1 september 2009 förvärvade Alfa Laval 90 procent av aktierna i LHE Co., Ltd i Sydkorea – ett ledande värmeväxlarföretag i Sydkorea. Företaget är inriktat på marknaden för kompakta plattvärmeväxlare. LHE kommer att fortsätta att erbjuda marknaden sitt eget sortiment, under varumärket LHE, via eget försäljningsnätverk. Bolaget hade under 2009 en omsättning på MSEK 593. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "LHE är ett välskött företag med stark närvaro i Sydkorea och stor potential i Asien. Genom förvärvet av LHE uppnår Alfa Laval koncernen lönsam tillväxt genom att addera en oberoende
kanal till marknaden för värmeväxlare."
Den 14 augusti 2009 förvärvade Alfa Laval företaget PHE Indústria e Comércio de Equipamentos Ltda i Brasilien, ett företag som erbjuder service på plattvärmeväxlare inom olika typer av industrier. Det kommer att integreras i Tranter. Företaget konsolideras i Alfa Laval koncernen från den 1 augusti 2009. Tillsammans med den andra latinamerikanska verksamhet som nämns nedan uppgick omsättningen för 2009 till MSEK 44. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Med detta förvärv stärker vi Tranters närvaro i Brasilien, speciellt när det gäller service av värmeväxlare, vilken även stödjer nyförsäljning. Vår flervarumärkesstrategi har varit framgångsrik och Tranter fortsätter att erbjuda sitt eget produktsortiment under varumärket Tranter via sitt eget distributionsnätverk."
Det publika erbjudandet att köpa ytterligare 13 procent i Alfa Laval (India) Ltd öppnade den 14 januari 2009 och stängde den 2 februari 2009. Det ursprungliga budet på 950 rupier per aktie höjdes till 1 000 rupier per aktie den 20 januari 2009. Erbjudandet resulterade i att ägare till nästan 2,2 miljoner aktier motsvarande ungefär 12 procent av det totala antalet aktier accepterade att sälja sina aktier. Detta innebär att ägandet i det indiska dotterbolaget har ökat från 76,7 procent till 88,8 procent. Den totala kostnaden för förvärvet uppgick till MSEK 376.
Den 1 februari 2009 förvärvade Alfa Laval HES GmbH Heat Exchanger System i Tyskland, ett företag som fokuserar på spiralvärmeväxlare främst till processindustrin. Företaget kommer att integreras i Tranter. Företagets omsättning för 2009 uppgick till MSEK 99. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Genom detta förvärv stärker vi Tranters produkterbjudande, speciellt deras produktportfölj för svetsade värmeväxlare. Vår flervarumärkesstrategi har varit framgångsrik och Tranter fortsätter att erbjuda sitt eget produktsortiment under varumärket Tranter via sitt eget distributionsnätverk."
Den 16 januari 2009 förvärvade Alfa Laval Onnuri Industrial Machinery Co., Ltd, en sydkoreansk systemleverantör till varvsoch dieselkraftmarknaderna. Onnuri förblir ett separat bolag, då det skall fortsätta att erbjuda produkter och service under sitt eget varumärke. Onnuris omsättning för 2009 uppgick till MSEK 81. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Förvärvet är i linje med Alfa Laval koncernens strategi och bidrar med både närvaro och en kompletterande kanal
till varvs- och dieselkraftmarknaderna. Genom förvärvet av Onnuri ökar vi vår lokala närvaro, vilket gör oss bättre rustade att möta kraven från de viktiga marknaderna för skeppsbyggnation och motortillverkning i Asien. Vi får även tillgång till kompetens inom systembyggande för såväl det marina området som för dieselmotorer."
Den 14 januari 2009 meddelade Alfa Laval att det hade förvärvat ett företag och undertecknat en överenskommelse att förvärva ytterligare ett, båda större leverantörer av reservdelar och service för en mängd produkter och applikationer inom ett flertal geografiska regioner. Båda företagen förblir separata organisationer, då de fortsätter att erbjuda produkter och service till industrin under egna varumärken. Det ena företaget konsolideras i Alfa Laval koncernen från den 1 januari 2009 och det andra från 30 januari 2009. Den kombinerade omsättningen för 2009 för de två verksamheterna var MSEK 258. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Förvärven är i linje med Alfa Lavals strategi att huvudsakligen förvärva företag som kompletterar den befintliga affären vad gäller produkter, geografi eller nya försäljningskanaler. I detta fall får Alfa Laval kompletterande kanaler när det gäller utrustning och service på eftermarknaden. Med dessa två förvärv får vi större närvaro på eftermarknaden och täcker både produkter för separering och värmeöverföring som används i eftermarknadsintensiva industrier. Härigenom adderar vi cirka 5 procent till vår årliga eftermarknadsförsäljning."
Dessutom har fyra mindre förvärv genomförts under 2009:
Den 4 februari 2009 förvärvade Alfa Laval det polska bolaget Termatrans som har fungerat som Tranters distributör i Polen. Det kommer att integreras i Tranter. Termatrans omsättning för 2009 uppgick till MSEK 18.
Den 22 februari 2009 förvärvade Alfa Laval ytterligare en mindre verksamhet i Latinamerika som också kommer att integreras i Tranter.
Den 15 juli 2009 förvärvade Alfa Laval tillgångarna i det danska bolaget ISO-MIX A/S. Verksamheten har integrerats i det danska bolaget Alfa Laval Tank Equipment A/S. Omsättningen för 2009 var MSEK 1.
Den 9 november 2009 förvärvade Alfa Laval resterande 9 procent av det indiska företaget MCD Nitrile India Ptv Ltd, som därmed blev ett helägt dotterbolag.
Under 2011 skedde ingen större försäljning av fastigheter. En liten fastighet i Frankrike planeras att avyttras. Den är tom och har
varit till salu under flera år. Den förväntas inte att kunna säljas inom det närmaste året. Detta innebär att ingen fastighet har omklassificerats till omsättningstillgång för försäljning. Situationen var densamma vid utgången av 2010. Verkligt värde för den aktuella fastigheten överstiger det bokförda värdet med cirka MSEK 2 (2).
Under 2010 såldes en fastighet i Frankrike för MSEK 6 med en realiserad vinst om MSEK 6 och en fastighet i Indien för MSEK 7 med en realiserad vinst om MSEK 4. Den franska fastigheten var till salu redan vid utgången av föregående år, men den förväntades inte att kunna säljas under 2010. Inga fastigheter omklassificerades till omsättningstillgång för försäljning.
Under 2009 skedde ingen större försäljning av fastigheter. Inga fastigheter omklassificerades till omsättningstillgång för försäljning.
Dessa avyttringar redovisas som jämförelse störande i not 8 till rapporten över koncernens totala resultat.
Orderingången uppgick till MSEK 28 671 (23 869) (21 539) under 2011. Exklusive växelkursdifferenser var koncernens orderingång 28,3 procent högre än föregående år. Justerat för förvärv av verksamheter 1) är motsvarande siffra en ökning med 17,8 procent.
| Orderbrygga | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK, om inte annat anges | 2011 | 2010 | 2009 |
| Orderingång föregående år | 23 869 | 21 539 | 27 464 |
| Strukturförändringar | 10,5% | 4,1% | 2,2% |
| Valutaeffekter | -8,2% | -5,1% | 6,5% |
| Organisk utveckling | 17,8% | 11,8% | -30,3% |
| Totalt | 20,1% | 10,8% | -21,6% |
| Orderingång innevarande år | 28 671 | 23 869 | 21 539 |
Orderingången från eftermarknaden Parts & Service utgjorde 26,1 (28,5) procent av koncernens totala orderingång för 2011. Exklusive växelkursdifferenser ökade orderingången för Parts & Service med 17,7 procent under 2011 jämfört med föregående år.
Aalborg Industries per 1 maj 2011, ett servicebolag i USA per 1 maj 2011, Olmi per 6 december, 2010, Definox, per 1 november 2010, Si Fang Stainless Steel Products Co. Ltd per 1 april 2010, Astepo S.r.l. per 1 april 2010, en ledande serviceleverantör på den nordamerikanska marknaden per 6 januari 2010, Champ Products Inc., per 5 januari 2010, LHE Co. Ltd per 1 september 2009, PHE Indústria e Comércio de Equipamentos Ltda per 1 augusti 2009, HES per 1 februari 2009, Onnuri Industrial Machinery per 16 januari 2009, två leverantörer av reservdelar och service per 14 januari 2009.
Stora order är order med ett värde över MEUR 5. Volymen av stora order är en viktig indikator på efterfrågeläget och följs upp separat inom Alfa Laval. En stor volym stora order innebär normalt också en god beläggning i fabrikerna. Under 2011 har Alfa Laval fått stora order för MSEK 1 430 (960). Per kvartal har det sett ut som följer:
Under första kvartalet 2011 erhöll Alfa Laval stora order till ett värde av MSEK 185 (140):
Under andra kvartalet 2011 erhöll Alfa Laval stora order till ett värde av mer än MSEK 500 (240):
Under det tredje kvartalet 2011 erhöll Alfa Laval stora order till ett värde av MSEK 525 (270):
En order från en japansk byggentreprenör på värmeväxlare till en ny större naturgasanläggning i Qatar. Ordervärdet är cirka MSEK 90 och leverans beräknas ske under 2012.
En order på en komplett processlösning från en barnmatsproducent i Indien. Ordervärdet är cirka MSEK 100 och leverans beräknas ske 2013.
Under det fjärde kvartalet 2011 erhöll Alfa Laval stora order till ett värde av MSEK 220 (310):
Orderstocken per 31 december 2011 uppgick till MSEK 13 736 (11 552) (11 906). Exklusive växelkursdifferenser och justerat för förvärv av verksamheter var orderstocken 3,4 procent högre än orderstocken per utgången av 2010.
Nettoomsättningen uppgick till MSEK 28 652 (24 720) (26 039) under 2011. Exklusive växelkursdifferenser var nettoomsättningen 23,7 procent högre än föregående år. Justerat för förvärv av verksamheter är motsvarande siffra en ökning med 12,7 procent.
Nettoomsättningen avseende Parts & Service utgjorde 25,9 (26,5) procent av koncernens totala nettoomsättning för 2011.
EQUIPMENT-DIVISIONEN Equipment-divisionen består av fem kundsegment: Industrial Equipment, Marine & Diesel, OEM (Original Equipment Manufacturers), Sanitary Equipment och eftermarknadssegmentet Parts & Service.
Under 2011 har orderingången ökat med 31,1 procent och nettoomsättningen ökat med 24,7 procent exklusive växelkursdifferenser jämfört med föregående år. Justerat för förvärv av verksamheter är motsvarande siffror en ökning med 16,2 procent respektive 8,5 procent.
Utvecklingen för Equipment-divisionen under 2011 har varit som följer, kvartal för kvartal:
Första kvartalet fortsatte att visa en stark efterfrågan för alla segment inom Equipment divisionen, som rapporterade en generell och betydande ökning i orderingången visavi det första kvartalet förra året. Industrial Equipment segmentet mötte stark efterfrågan på kylnings- och motorapplikationer. Samtidigt fortsatte investeringar i fjärrvärme och fjärrkyla att generera order för värmeöverföringsprodukter i Mellanöstern liksom i Västeuropa och Östeuropa. Även för OEM ökade orderna, beroende på stark efterfrågan på luftkonditionerare, värmepumpar och värmepannor. Efterfrågan på produkter sålda av Sanitary segmentet till livsmedels- och läkemedelsindustrierna fortsatte att växa i snabb takt, liksom de gjort under de senaste fem kvartalen. Denna utveckling har inne-
| Omsättningsbrygga | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK, om inte annat anges | 2011 | 2010 | 2009 |
| Nettoomsättning föregående år | 24 720 | 26 039 | 27 850 |
| Strukturförändringar | 11,0% | 4,4% | 2,9% |
| Valutaeffekter | -7,8% | -4,3% | 7,9% |
| Organisk utveckling | 12,7% | -5,2% | -17,3% |
| Totalt | 15,9% | -5,1% | -6,5% |
| Nettoomsättning innevarande år | 28 652 | 24 720 | 26 039 |
burit en nivå på orderingången för de senaste tolv månaderna som motsvarar nivåerna under den senaste konjunkturtoppen 2007/2008. Inom den marina industrin har förra årets ökning i fartygskontrakteringen haft en positiv inverkan, med stark efterfrågan på hela det marina utbudet. Vidare ökade aktiviteten under kvartalet på dieselmarknaden, efter en lång period av avvaktande beteende och låga investeringsnivåer, vilket resulterade i att några stora order kunde bokas. Nyttjandegraden på den installerade basen av produkter var hög för alla segment, vilket gav en fortsatt ökning i orderingången för Parts & Service.
Orderingången för Equipment divisionen ökade under andra kvartalet, jämfört med samma period förra året, då samtliga nyförsäljningssegment rapporterade tillväxt. Industrial Equipment och dess största applikationer inom luftkonditionering, uppvärmning och kylning gynnades av växande efterfrågan på energieffektiva lösningar. Samtidigt fortsatte OEM kunder att åtnjuta bra efterfrågan på luftkonditioneringsenheter, gaspannor och värmepumpar, vilket ökade segmentets orderingång. Inom Marine & Diesel växte orderingången då de goda kontrakteringsnivåer som rapporterades av varven mot slutet av förra året inte bara lyfte efterfrågan på det traditionella sortimentet, men också innebar ett fortsatt intresse för erbjudanden av miljölösningar. Industrier inom läkemedel, personlig hygien, livsmedel, mejeri och drycker, vilka är slutmarknader för Sanitary segmentet, fortsatte att rapportera en hög aktivitet, speciellt i de snabbväxande ekonomierna i Asien. Parts & Service affären visade fortsatt tillväxt, då den höga nyttjandegraden av den installerade basen fortsatte att generera efterfrågan.
Orderingången var oförändrad under det tredje kvartalet jämfört med samma period förra året beroende på en blandad efterfrågesituation i de olika slutmarknaderna. Segmentet Industrial Equipment var oförändrat som helhet. Stark efterfrågan redovisades för applikationer för fjärrvärme och fjärrkyla liksom en bra utveckling för motor- och transportapplikationer. På den negativa sidan fanns en lägre efterfrågan på kylningsapplikationer liksom från flödesutrustningskunder. Inom Sanitary föll orderingången något, främst beroende på en nedgång inom livsmedels- och dryckesindustrin, även om aktiviteten inom läkemedel och personlig hygien fortfarande var mycket bra. OEM segmentet mötte också en lägre aktivitetsnivå då de stora kunderna började inta en försiktig attityd till den nuvarande makroekonomiska turbulensen och justera tillverkningstakten. Orderingången för Marine & Diesel
Orderingång per kundsegment 2011
organisationen sker för att förbättra servicegraden till kunderna. Jämförelsesiffrorna för 2010 och 2009 har ändrats motsvarande.
Jämfört med föregående år, till fast kurs justerat för förvärv och avyttringar av verksamheter.
segmentet växte avsevärt. Efterfrågan gick upp för både Alfa Lavals traditionella produktsortiment, inklusive miljölösningar såsom behandling av ballastvatten, liksom för det förvärvade Aalborg sortimentet. Efterfrågan på dieselkraft var också betydligt högre. Parts & Service var oförändrat.
Orderingången för divisionen gick ned något i fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet, påverkat av utvecklingen inom Marine & Diesel och säsongsvariationer som påverkar fjärrvärme och fjärrkylning, liksom delar av OEM affären. Jämfört med fjärde kvartalet 2010 gick orderingången upp något. Industrial Equipment gick ned något jämfört med tredje kvartalet, påverkat av den nämnda utvecklingen för komfortrelaterade applikationer. Andra områden, såsom motor- och transportmarknaden hade emellertid en positiv utveckling då nya produkter fortsatte att dra till sig kundernas intresse. Samtidigt gynnades kylningsmarknaden av divisionens fokus på att vidareutveckla distributionskanalerna. Båda marknaderna mötte också en fortsatt efterfrågan som kommer från kundernas intresse i energieffektiva lösningar. Jämfört med fjärde kvartalet förra året rapporterade Industrial Equipment en ökning av orderingången. Inom OEM var aktiviteten något lägre under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje då kunderna fortsatte att justera tillverkningstakten för att reflektera den faktiska efterfrågan. Sanitary hade en positiv utveckling jämfört med tredje kvartalet, ökad av efterfrågan från industrier såsom läkemedel, personlig hygien, livsmedel, mejeri och drycker. Denna utveckling var särskilt tydlig i Västeuropa och Nordamerika. Jämfört med fjärde kvartalet 2010 gick orderingången ändå ned något. Orderingången för Marine & Diesel segmentet minskade jämfört med tredje kvartalet. Efterfrågan på marin utrustning gick ned, vilket återspeglade lägre volymer av skeppskontraktering hos varven. Jämfört med fjärde kvartalet förra året var orderingången för segmentet högre, med stark tillväxt rapporterad för applikationer inom diesel och marin miljö. Parts & Service hade en fortsatt stabil utveckling jämfört med både det tredje kvartalet 2011 och det fjärde kvartalet 2010.
(exklusive jämförelsestörande poster) Rörelseresultatet uppgick till MSEK 2 994 (2 604) (2 530) under 2011. Ökningen i rörelseresultat under 2011 jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av ökad volym, motverkat av högre kostnader och negativa växelkurseffekter samt en förändrad mix.
Process Technology-divisionen består av fyra kundsegment: Energy & Environment, Food Technology, Process Industry och eftermarknadssegmentet Parts & Service.
Under 2011 har orderingången ökat med 25,0 procent och nettoomsättningen ökat med 22,7 procent exklusive växelkursdifferenser jämfört med föregående år. Justerat för förvärv av verksamheter är motsvarande siffror en ökning med 19,7 procent respektive 18,5 procent.
Utvecklingen för Process Technologydivisionen under 2011 har varit som följer, kvartal för kvartal:
Process Technology divisionen visade en stark orderingång under första kvartalet jämfört med samma kvartal förra året. Trenden var positiv över hela linjen med god tillväxt för Parts & Service och en ännu starkare efterfrågan på ny utrustning och lösningar. De senare fick ett positivt bidrag från stora kontrakt, men basaffären* levererade också bra tillväxt. Från ett geografiskt perspektiv var tillväxten likartad inom de olika regionerna. Regeringar och kommuner i många länder började lätta på investeringsrestriktionerna och marknaden håller på att återvända till en mer normal investeringsaktivitet. Detta bidrog till en återhämtning i efterfrågan för reningslösningar för avloppsvatten inom Energy & Environment segmentet. Marknadsenheten olja & gas fortsatte att gynnas av den ekonomiska återhämtningen och höga energipriser förstärkte kundernas investeringar i ny kapacitet. Marknadsenheten kraft hade en fortsatt stabil utveckling. Process Industry noterade stark tillväxt jämfört med föregående år i alla slutmarknader. Särskilt tydlig var utvecklingen inom petrokemi, som karaktäriserades av ökade nyttjandegrader bland kunder. Marknadsenheten raffinaderi gick också mycket bra och marknadsenheten för oorganiskt, metaller och papper noterade ökad aktivitet. Västeuropa var den region som gick starkast. Food Technology levererade en mycket stark tillväxt under kvartalet, delvis till följd av branchövergripande investeringar i vegetabilolja och delvis av stark tillväxt i bryggeri. Förbättringar kunde ses i de flesta geografiska områden, med den starkaste utvecklingen på tillväxtmarknaderna då demografiska förändringar fortsatte att stärka efterfrågan där. Orderingången för Life Science gick upp betydligt, gynnat av utvecklingen inom industriell fermentering. Parts & Service hade en bra utveckling jämfört med första
kvartalet förra året med stabil efterfrågan inte bara på reservdelar, utan också på reparationer, underhåll och uppgraderingar. Alla geografiska regioner och industrisektorer gick bra, med en speciellt stark utveckling för olja & gas.
Divisionen hade en mycket stark orderingång under andra kvartalet jämfört med samma kvartal förra året, med en positiv utveckling för alla segment. Särskilt tydligt var bidraget från stora kontrakt, men basaffären rapporterade också mycket bra tillväxt. Parts & Service hade en fortsatt solid utveckling. Geografiskt var utvecklingen starkast för Nord- och Sydamerika. Energy & Environment hade ett starkt kvartal då aktiviteten i marknadsenheten olja & gas fortsatte att vara hög med fortsatta investeringar i ny kapacitet. Marknadsenheten kraft hade ett starkt kvartal, även om man undantar den mycket stora solenergiordern som bokades under perioden. Process Industry noterade stark tillväxt jämfört med föregående år med en generellt positiv utveckling. Marknadsenheterna petrokemi och raffinaderi fortsatte att växa och utvecklingen inom marknadsenheten för oorganiskt, metaller och papper var ännu starkare. Marknadsenheten naturtillgångar gynnades av en bra utveckling inom områden som etanol och stärkelse. Food Technology rapporterade en mycket stark utveckling under kvartalet, delvis hänförlig till bryggeri, med ökade kapacitetsinvesteringar i tillväxtmarknader som Brasilien och delvis från vegetabiloljeområdet, med liknande investeringsmönster. Parts & Service rapporterade en mycket bra utveckling, speciellt pådriven av applikationer relaterade till Process Industry. I geografiska termer gick både Asien och centrala och östra Europa särskilt bra. Noterbart var att den generellt ökade aktiviteten hos slutkunderna ledde till en ökad andel större order också för Parts & Service.
Orderingången var mycket stark för divisionen under det tredje kvartalet, där alla segment redovisade tillväxt jämfört med samma kvartal förra året. Tillväxt över genomsnittet för stora kontrakt hade en stor inverkan, men basaffären visade också en mycket bra utveckling. Parts & Service redovisade fortsatt stabil tillväxt. Geografiskt växte alla regioner, med Asien i spetsen. Tillväxten i Energy & Environment drevs på av marknadsenheten olja & gas, då fortsatt höga energipriser ledde till att ytterligare kapacitetsrelaterade investeringar förverkligades. En stor order i Kanada säkrades också, som innehöll nyligen utvecklad utrustning för applikationer inom behandling av industriellt avloppsvatten. Samtidigt var marknadsenheten kraft något under förra årets nivå. Detsamma gällde marknadsenheten miljö som påverkades av den mycket stora ordern för behandling av avloppsvatten som säkrades i USA under det tredje kvartalet 2010. Process Industry noterade stark tillväxt med en positiv utveckling för alla marknadsenheter, där "life science", raffinaderi och petrokemi är speciellt värda att nämnas. Den senare gynnades av betydande försäljningsvolymer av stora Packinox värmeväxlare, främst till den snabbväxande delen av världen där konsumtionsmönster och strukturell tillväxt fortsatte att öka efterfrågan för petrokemiskt relaterade applikationer. Food Technology hade också en mycket stark utveckling då applikationer för marknadsenheten vegetabilolja fortsatte att växa, främst i Asien och Latinamerika. En ytterligare bidragande faktor var order för några stora biodieselanläggningar i Latinamerika. Marknadsenheten drycker och viskösa livsmedel fortsatte att växa och en betydande order på utrustning till en anläggning för babymat i Indien säkrades under perioden. Den goda utvecklingen i Parts & Service var tydlig över hela linjen, men speciellt noterbart var en högre aktivitetsnivå bland kunder inom Process Industry liksom inom Food.
Orderingången gick ner under det fjärde kvartalet jämfört med det rekordstarka tredje kvartalet, påverkat av utvecklingen för stora order inom nyförsäljningssegmenten. Efterfrågan för eftermarknaden var fortfarande oförändrad och basaffären låg också kvar på en oförändrad nivå jämfört med föregående kvartal. Geografiskt noterade de flesta regioner en nedgång, med undantag av centrala och östra Europa och Norden som gick upp. Energy & Environment gick ner jämfört med tredje kvartalet som ett resultat av lägre orderingång inom marknadsenheterna kraft liksom olja & gas. Den senare påverkades negativt av några stora order av icke återkommande karaktär under tredje kvartalet som påverkade jämförelsen. Marknadsenheten miljö växte, lyft av en stark utveckling för basaffären. Jämfört med fjärde kvartalet förra året var Energy & Environment oförändrat och marknadsenheten olja & gas var betydligt starkare gynnat av en fortsatt stark investeringsaktivitet beroende på de höga energipriserna. Process Industry gick ner både mot det föregående kvartalet och motsvarande kvartal föregående år. Nedgången mot föregående kvartal gällde för både basaffären och stora order. Men även om segmentet noterade en allmän nedgång så fortsatte efterfrågan i BRIC länderna att växa. Food Technology tappade också jämfört med tredje kvartalet, påverkat av utvecklingen inom markandsenheterna drycker, flytande livsmedel och vegetabiloljor. Den senare rapporterade fortsatt tillväxt i
Asien, drivet av fortsatta kapacitetsinvesteringar inom industrin. Jämfört med samma kvartal förra året noterade Food Technology en nedgång. En särskilt god efterfrågan från kunder inom Energy & Environment bidrog till en överlag stabil utveckling för Parts & Service.
Rörelseresultatet uppgick till MSEK 2 508 (2 159) (2 040) under 2011. Ökningen i rörelseresultat under 2011 jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av ökad volym, motverkat av högre kostnader och negativa växelkurseffekter samt en förändrad mix.
Övrigt täcker inköp, produktion och logistik liksom företagsledning och icke-kärnverksamheter.
Rörelseresultatet uppgick till MSEK -568 (-405) (-138) under 2011.
Samtliga kommentarer återspeglar den kvartalsvisa utvecklingen under året och är efter justering för valutaförändringar.
Orderingången var stark under första kvartalet, lyft av avsevärd tillväxt i basaffären*. Stora order hade också en stabil utveckling jämfört med samma period förra året. Alla segment, utom Life Science, växte avsevärt jämfört med första kvartalet föregående år, där den bästa utvecklingen kom från Process Industry, Food Technology och Marine & Diesel. I Process Industry var utvecklingen speciellt tydlig inom petrokemi, som karaktäriserades av ökade nyttjandegrader bland kunderna, men också raffinaderi gick mycket bra. Från ett geografiskt perspektiv noterades en speciellt bra orderingång för den Iberiska halvön och Benelux.
Orderingången under andra kvartalet växte jämfört med motsvarande period förra året. Segmenten Parts & Service och Industrial Equipment inom Equipment divisionen liksom Energy & Environment inom Process Technology divisionen visade klar tillväxt. Basaffären hade en mycket bra utveckling.
Orderingången växte under det tredje kvartalet jämfört med motsvarande period förra året, där den bästa utvecklingen redovisades i Mellaneuropa, Norden och Iberiska halvön. Bland segmenten hade Industrial Equipment och Marine & Diesel en bra utveckling, liksom Process Industry. En fortsatt hög aktivitetsnivå bland kunderna i det senare segmentet bidrog till en stabil utveckling för Parts & Service. Basaffären visade fortsatt tillväxt.
Orderingången minskade som helhet under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje kvartalet, påverkat av utvecklingen för stora order inom Process Technology divisionen. Basaffären visade emellertid fortsatt tillväxt och en bra utveckling rapporterades för Industrial Equipment, Sanitary och Food Technology. Geografiskt var bilden blandad, med en oförändrad utveckling i Norden, fort satt tillväxt i Benelux, Frankrike och den adriatiska regionen och en minskad efterfrågan i Mellaneuropa, Iberiska halvön och Storbritannien. Jämfört med fjärde kvartalet 2010 gick orderingången upp för regionen som helhet.
Orderingången steg under första kvartalet jämfört med samma kvartal föregående år, beroende på en mycket stark utveckling för både basaffären och Parts & Service. De flesta segment visade tillväxt, men Sanitary och Food Technology gick särskilt bra. Från ett geografiskt perspektiv gick länder som Ryssland, Baltikum och Tjeckien bra.
Utvecklingen under andra kvartalet var utmärkt för både basaffären och stora order. De flesta segment visade tillväxt och Process Industry och Marine & Diesel gick speciellt bra. Ryssland, Turkiet och Baltikum rapporterade den starkaste utvecklingen.
Orderingången i centrala och östra Europa var stark inom båda divisionerna under det tredje kvartalet, med en god aktivitetsnivå inom den projektrelaterade affären liksom inom Parts & Service. De flesta segment gick bättre än motsvarande period förra året och Process Industry, Marine & Diesel och Food Technology gick speciellt bra. Ryssland, Ukraina och Rumänien redovisade alla en bra tillväxt.
Utvecklingen i centrala och östra Europa var stark under fjärde kvartalet jämfört med det tredje kvartalet. Utvecklingen berodde på en ökning av stora order för segmenten inom Process Technology divisionen såsom Energy & Environment, Food Technology och Process Industry, som alla gick mycket bra. Equipment divisionen visade en liten nedgång även om Marine & Diesel fortsatte att rapportera en bra orderingång. Länder som Turkiet, de centraleuropeiska länderna och Ryssland rapporterade samtliga en stabil tillväxt.
Orderingången växte avsevärt under det första kvartalet jämfört med första kvartalet förra året, där ett bra bidrag kom från basaffären. Alla segment utom Marine & Diesel växte avsevärt jämfört med föregående år.
Orderingången växte avsevärt i regionen under det andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal förra året, där alla nyförsäljningssegment rapporterade en positiv utveckling. Speciellt värt att nämnas är också den stora order som bokades för Alfa Laval Packinox värmeväxlare till världens största anläggning för koncentrerad solenergi. Efterfrågan på Parts & Service gick något tillbaka i regionen, främst beroende på det faktum att Kanada hade en exceptionell efterfrågan på eftermarknaden under andra kvartalet förra året. I USA växte efterfrågan på reservdelar och service. Basaffären hade en bra utveckling.
Orderingången växte i regionen under det tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal förra året, där de flesta nyförsäljningssegmenten redovisade en positiv utveckling. Energy & Environment ökade genom utvecklingen inom marknadsenheten olja & gas, då fortsatt höga energipriser ledde till att ytterligare kapacitetsrelaterade investeringar initierades. En annan positiv inverkan på segmentet kom från den stora industriella avloppsvattenordern som togs i Kanada under perioden. Efterfrågan för Parts & Service ökade över hela regionen, speciellt i USA och en fortsatt god utveckling kunde också ses inom basaffären.
Orderingången minskade under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet, förklarat av en stor order i det tredje kvartalet som inte upprepades i det fjärde. Basaffären var oförändrad jämfört med det föregående kvartalet. I övrigt gick Industrial Equipment, OEM och Food Technology samtliga bra. Jämfört med fjärde kvartalet 2010 ökade orderingången.
Orderingången i Latinamerika hade en utmärkt utveckling under första kvartalet med tillväxt rapporterad över hela linjen för såväl basaffären och Parts & Service som stora order. Segmenten i Process Technology divisionen utvecklades mycket bra, medan Equipment divisionen var oförändrad. Länder med särskilt bra tillväxt var Brasilien, Mexiko och Chile.
Andra kvartalet innebar en mycket stark utveckling i Latinamerika, ökat genom bokningen av diverse stora order för segmenten inom Process Technology divisionen. Food Technology rapporterade en mycket bra utveckling. Bra tillväxt rapporterades också i Industrial Equipment och Parts & Service. Länder med en bra orderingång innefattade Brasilien, främst för Process Technology och Chile och Mexiko för Equipment divisionen.
Latinamerika hade en bra utveckling under det tredje kvartalet, med tillväxt inom båda divisionerna och särskilt inom segmenten Process Industry, Parts & Service, Food Technology och Industrial Equipment. Länder med bra orderingång innefattade Brasilien, Argentina och Mexiko.
Information om geografiska områden
I Latinamerika gick orderingången ned något i det fjärde kvartalet jämfört med det tredje kvartalet, förklarat av stora order som inte upprepades inom Process Technology divisionen. Segmentet Energy & Environment visade emellertid god tillväxt, liksom Equipment divisionen som helhet. Om man tittar på de enskilda länderna, gick Argentina ner beroende på icke upprepade order, medan Chile, Mexiko och de Nordandiska länderna hade en bra orderutveckling.
Orderingången under första kvartalet visade en mycket stark utveckling jämfört med samma period förra året. Basaffären gick speciellt bra, men stora order och Parts & Service för båda divisionerna mötte också en stabil efterfrågan. Den positiva utvecklingen var bred i termer av både geografi och segment. Equipment och Process Technology divisionerna gick bra, med Marine och Process Industry som de bästa segmenten. Marine ökade baserat på order som varven tog under loppet av förra året. Både Sanitary och Food Technology visade också en bra utveckling bland regionens snabbväxande ekonomier. En mycket stark utveckling noterades i Kina, Korea och Taiwan. Alfa Laval i Sydostasien och Japan åtnjöt också en bra tillväxt. Naturkatastrofen i Japan i mars har hittills haft en begränsad effekt på verksamheten.
Orderingången visade en betydande ökning under det andra kvartalet jämfört med samma period förra året. Utvecklingen var generell, innefattande de flesta segmenten och länderna. En speciellt bra utveckling sågs i Energy & Environment och Marine, där den senare fortsatte att gynnas av order placerade hos varven under förra året. Basaffärens goda trend fortsatte liksom för Parts & Service. Kina hade en fortsatt stark utveckling tillsammans med Sydostasien.
Orderingången visade en betydande ökning under det tredje kvartalet jämfört med samma period förra året. Utfallet var speciellt starkt för Process Technology divisionen, där utvecklingen drevs av stora order som säkrats under kvartalet. Marine & Diesel presterade också bra och fortsatte att gynnas av order placerade hos varven i Kina och Korea i slutet av förra året. Basaffären fortsatte att redovisa tillväxt och Parts & Service hade också en bra utveckling. Från en geografisk synvinkel var den positiva utvecklingen generell för de flesta länderna med den bästa utvecklingen i Sydostasien, Japan och Indien.
Orderingången minskade i det fjärde kvartalet jämfört med det tredje, påverkat av en nedgång i order för Marine & Diesel segmentet. En annan faktor som förklarar utvecklingen var Process Industry segmentet som hade ett svårt kvartal att överträffa då
tredje kvartalet innehöll några mycket stora order. Värt att notera är att tredje kvartalet var det starkaste sedan andra kvartalet 2008. Om fjärde kvartalet jämförs med motsvarande kvartal föregående år var orderingången fortfarande på en betydligt högre nivå för regionen. Från ett geografiskt perspektiv rapporterade Indien ett svagare kvartal för stora projekt jämfört med tredje kvartalet, medan basaffären fortfarande växte. Kina hade en liknande utveckling då stora projekt blev senarelagda. Sydostasien rapporterade emellertid en orderingång i nivå med förra kvartalet och där Indonesien visade en särskilt stark utveckling.
Alfa Laval har genom en intensiv och konsekvent satsning under många år på forskning och utveckling uppnått en världsledande ställning inom områdena separation och värmeöverföring. Produktutvecklingen inom flödeshantering har resulterat i en stark marknadsställning för ett antal produkter. För att befästa ställningen och för att stödja den organiska tillväxten, genom att finna såväl nya användningsområden för existerande produkter som att utveckla nya produkter, är forskning och utveckling alltid en högprioriterad verksamhet. Forskning och utveckling bedrivs vid ett tjugotal anläggningar över hela världen.
Kostnaderna för forskning och utveckling har uppgått till MSEK 648 (625) (654), motsvarande 2,3 (2,5) (2,5) procent av nettoomsättningen. Justerat för växelkursdifferenser och förvärv av verksamheter ökade kostnaderna för forskning och utveckling med 3,3 procent jämfört med föregående år.
Två av Alfa Lavals fyra affärsprinciper är: "Respekt för mänskliga rättigheter är en naturlig grund" och "Höga etiska krav styr vårt sätt att agera". Med detta menas att Alfa Laval respekterar mänskliga rättigheter och de vitt skilda samhällskulturer i vilka företaget finns och levererar sina produkter och tjänster och att Alfa Laval skapar affärer på ett ärligt sätt, med integritet och respekt för andra.
Globaliseringen ger Alfa Laval nya affärsmöjligheter, såväl för ökad försäljning som lägre kostnader för att framställa produkterna. När delar av leverantörskedjan flyttar till länder med lägre kostnader konfronteras företaget dock ofta med etiska frågor på ett mer påtagligt sätt. Hälso-, säkerhets- och arbetsförhållandena för de anställda hos företagets leverantörer är några av Alfa Lavals huvudfrågor. När Alfa Laval köper in produkter från snabbt växande ekonomier som Kina och Indien är det viktigt att företaget försäkrar sig om att möjligheterna att minska kostnaderna inte går ut över dem som utför arbetet i
respektive land. Alfa Laval ser det som en skyldighet att se till att dess leverantörer utvecklas snabbt om inte arbets-, hälsoeller säkerhetsförhållandena ligger på acceptabla nivåer.
Alfa Laval har tagit fram ett internt utbildningsprogram för att ge säljare och inköpare kunskap om laglig affärspraxis.
En av Alfa Lavals fyra affärsprinciper är: "Att utnyttja jordens naturresurser på effektivaste sätt är Alfa Lavals affär." Företagets produkter bidrar på ett signifikant sätt till att minska industriella processers påverkan på miljön och används för att producera förnyelsebar energi.
Sedan 2004 driver koncernen ett projekt för att förbättra de interna miljöledningssystemen. Idag har alla anläggningar (utom de senaste nyförvärven) ett miljöledningssystem på plats. Vid utgången av 2011 stod 25 (25) (22) produktionsanläggningar med ISO 14001 certifiering för cirka 92 (95) (95) procent av utleveransvärdet. Nedgången beror på de anläggningar som tillkommit i samband med förvärven och som inte är certifierade än. Ytterligare två anläggningar har pågående certifieringar. Målsättningen är att ha en certifieringsnivå på minst 95 procent.
Dotterbolaget Alfa Laval Corporate AB bedriver anmälningspliktig och tillståndspliktig verksamhet enligt den svenska miljöbalken. Tillstånden avser i huvudsak tillverkning av värmeväxlare i Lund och Ronneby samt tillverkning av separatorer i Tumba och Eskilstuna. Påverkan på den yttre miljön sker genom begränsade utsläpp i luft och vatten, genom avfall samt buller.
Vid de utländska tillverkningsenheterna inom Alfa Laval koncernen bedrivs verksamhet som har en liknande påverkan på den yttre miljön. I vilken utsträckning denna verksamhet är anmälningspliktig och/eller tillståndspliktig enligt lokal miljölagstiftning varierar från land till land. Alfa Laval har generellt en avsikt att arbeta väl inom de ramar som lokal lagstiftning sätter upp.
Alfa Laval koncernen var per den 31 december 2011, instämt som en av många svaranden i sammanlagt 714 asbestrelaterade mål omfattande totalt cirka 800 käranden. Alfa Laval är fast övertygat om att kraven är grundlösa och avser att kraftfullt bestrida varje krav.
Mot bakgrund av vad som är känt för Alfa Laval idag och den information som Alfa Laval har beträffande de asbestrelaterade målen, vidhåller Alfa Laval sin tidigare bedömning att kraven inte i väsentlig grad kommer att påverka koncernens finansiella ställning eller resultat.
Ledning & administration Lokal försäljning & service F&U Förvärvat under året
Produktiviteten per anställd har utvecklats enligt följande:
Siffrorna för 2007 och 2008 var inflaterade av de höga metallpriserna. Utfallet under 2009 och 2010 har påverkats av finanskrisen och utfallet under 2011 av förvärvet av Aalborg Industries samt Eurokrisen. Aalborg Industries har en lägre omsättning per anställd än Alfa Laval. Siffran för 2009 påverkades också av att det tar en viss tid innan det genomsnittliga antalet anställda minskar som en följd av omstruktureringsåtgärderna.
Tillverkning, logistik & inköp Central försäljning & marknadsföring
Moderbolaget har inte några anställda.
Koncernen har i medeltal haft 14 667 (12 078) (11 773) anställda. Vid utgången av december 2011 hade koncernen 16 064 (12 618) (11 390) anställda. Personalomsättningen för 2011 uppgår till 8,6 (9,5) (13,4) procent och avser huvudsakligen anställda inom säljorganisationen samt tillverkningsenheter.
Alfa Laval driver flera interna utbildningsprogram för anställda på olika nivåer och funktioner inom koncernen inom ramen för Alfa Laval University, till exempel Booster programmet för de högsta cheferna som rapporterar till koncernledningen, Challenger programmet för potentiella blivande ledare, Adept för anställda som är engagerade i säljprocessen och Leading business through Finance @ Alfa Laval – ett utvecklingsprogram för ekonomichefer och erfarna controllers.
Alfa Laval arbetar för att uppnå likvärdiga karriärmöjligheter oberoende av till exempel kön eller etnisk härkomst. Det senare är inte minst viktigt i ett internationellt verksamt företag. Likaså skall antalet kvinnliga chefer öka så att det bättre reflekterar kvinnornas andel av det totala antalet anställda. För att underlätta detta har ett mentorprogram startats för kvinnor med kapacitet att bli framtida ledare.
Fördelningen av antalet anställda per land och per kommun i Sverige och mellan män och kvinnor framgår av not 5 i kommentarerna till bokslutet. Specifikation av löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader återfinns i not 6 i kommentarerna till bokslutet.
Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare fastställs av årsstämman, se vidare beskrivning i not 6.
Årsstämman 2011 beslutade att implementera steg ett av ett modifierat kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram för maximalt 85 seniora chefer inom koncernen inklusive koncernchefen och de personer som definieras som ledande befattningshavare. Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2012 att implementera steg två av det modifierade kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogrammet för perioden 1 januari 2012 – 31 december 2014. Inga övriga förändringar i dessa riktlinjer föreslås av styrelsen.
Moderbolagets resultat efter finansiella poster var MSEK 2 187 (3 431) (4 079), varav utdelningar från dotterbolag MSEK 1 679 (2 288) (3 201), koncernbidrag MSEK 405 (1 154) (878), netto räntor MSEK 113 (16) (11), realiserade och orealiserade kursvinster och kursförluster MSEK -0 (-3) (-10), ersättning från externt
återförsäkringsbolag MSEK - (-) (14), börskostnader MSEK -3 (-2) (-2), styrelsearvoden MSEK -5 (-5) (-5), kostnader för årsredovisning och årsstämma MSEK -3 (-5) (-4) och övriga rörelsekostnader resterande MSEK 1 (-12) (-4). Avsättning till periodiseringsfond har gjorts med MSEK -115 (-232) (-225). Inkomstskatten uppgår till MSEK -110 (-248) (-177). Årets nettoresultat uppgick till MSEK 1 962 (2 951) (3 677).
Det fria egna kapitalet i Alfa Laval AB (publ) uppgick till MSEK 9 668 (8 964) (7 321). Siffrorna har påverkats av återköp av aktier med MSEK - (-253) (-).
Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 3,25 (3,00) (2,50) per aktie motsvarande totalt MSEK 1 363 (1 258) (1 055) och att resterande disponibla vinstmedel i Alfa Laval AB (publ) om MSEK 8 305 (7 706) (6 266) balanseras i ny räkning, se sida 126.
Enligt styrelsens uppfattning är den föreslagna utdelningen i linje med de krav som typen och storleken av verksamheten, de förknippade riskerna, kapitalbehovet, likviditet och finansiell ställning ställer på bolaget.
Paragraf 2a i kapitel 6 av den svenska årsredovisningslagen ålägger noterade bolag att lämna vissa upplysningar avseende bolagets aktier i förvaltningsberättelsen. Dessa upplysningar återfinns i följande stycken, i "Förändringar i koncernens egna kapital" och i not 6.
Den 21 mars 2011, när utskicket av kallelsen till årsstämman skedde uppgick antalet återköpta aktier till 2 583 151. Årsstämman 2011 beslutade att dra in dessa återköpta aktier. Indragning av dessa aktier har inneburit att aktiekapitalet minskats med MSEK 7. Årsstämman beslutade samtidigt att aktiekapitalet skulle ökas genom en fondemission utan utgivande av nya aktier med samma belopp. Därigenom återställdes storleken på aktiekapitalet och bolaget behövde inte inhämta Bolagsverkets, eller i tvistiga fall, rättens tillstånd för indragningen av de återköpta aktierna. Detta innebär att antalet aktier har utvecklats enligt följande:
Årsstämman 2011 gav styrelsen mandat att besluta om återköp av bolagets aktier, om styrelsen så finner lämpligt, fram till nästa ordinarie årsstämma. Mandatet avsåg återköp av upp till 5 procent av utestående aktier i syfte att dra in de återköpta aktierna och nedsätta aktiekapitalet. Återköp skulle ske genom transaktioner på OMX Stockholmsbörsen. Fram till 31 december 2011 har Alfa Laval inte gjort några återköp.
Alfa Lavals finansiella ställning är mycket stark. För att anpassa denna till en mer effektiv struktur samtidigt som den finansiella flexibiliteten bibehålls, kommer styrelsen föreslå årsstämman att ge styrelsen mandat att besluta om återköp av bolagets aktier, om styrelsen så finner lämpligt, fram till nästa ordinarie årsstämma. Mandatet skall avse återköp av upp till 5 procent av utestående aktier i syfte att annullera de återköpta aktierna och nedsätta aktiekapitalet. Återköpet skall ske genom transaktioner på OMX Stockholmsbörsen.
Rapporterna över finansiell ställning och rapporterna över totalt resultat skall fastställas på ordinarie årsstämma den 23 april 2012.
I bokslutskommunikén som avgavs den 7 februari 2012 uppgav bolagets Verkställande Direktör och Koncernchef Lars Renström:
"Vi förväntar att efterfrågan under det första kvartalet 2012 kommer att vara på samma nivå eller något högre än fjärde kvartalet."
Tidigare publicerade utsikter (21 oktober 2011): "Vi förväntar att efterfrågan under det fjärde kvartalet 2011 kommer att vara på samma nivå eller något lägre än tredje kvartalet."
Alfa Laval kommer att lämna delårsrapporter under 2012 vid följande tillfällen:
| Rapport för första kvartalet | 23 april |
|---|---|
| Rapport för andra kvartalet | 17 juli |
| Rapport för tredje kvartalet | 23 oktober |
| Specifikation över antalet aktier | |
|---|---|
| Antal | |
| Antal aktier den 1 januari 2011 | 422 039 466 |
| Indragning av återköpta aktier | -2 583 151 |
| Antal aktier den 31 december 2011 | 419 456 315 |
| Koncernens kassaflöden | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2011 | 2010 | 2009 |
| Rörelseverksamheten | ||||
| Rörelseresultat | 4 691 | 4 401 | 4 030 | |
| Återläggning av avskrivningar | 875 | 796 | 721 | |
| Återläggning av andra icke kassaposter | 167 | 145 | 37 | |
| 5 733 | 5 342 | 4 788 | ||
| Betalda skatter | -1 446 | -1 215 | -1 533 | |
| 4 287 | 4 127 | 3 255 | ||
| Förändring av rörelsekapitalet: | ||||
| Ökning(-)/minskning(+) av fordringar | -157 | 360 | 1 776 | |
| Ökning(-)/minskning(+) av lager | -1 172 | -536 | 1 439 | |
| Ökning(+)/minskning(-) av skulder | 611 | 332 | -1 233 | |
| Ökning(+)/minskning(-) av avsättningar | -140 | -185 | 110 | |
| Ökning(-)/minskning(+) av rörelsekapitalet | -858 | -29 | 2 092 | |
| 3 429 | 4 098 | 5 347 | ||
| Investeringsverksamheten | ||||
| Investeringar i anläggningstillgångar | -555 | -429 | -451 | |
| Försäljning av anläggningstillgångar | 14 | 31 | 8 | |
| Förvärv av verksamheter | 16 | -4 956 | -1 019 | -2 177 |
| -5 497 | -1 417 | -2 620 | ||
| Finansieringsverksamheten | ||||
| Erhållna räntor och utdelningar | 91 | 52 | 32 | |
| Betalda räntor | -271 | -139 | -292 | |
| Realiserade finansiella kursdifferenser | 285 | 3 | -5 | |
| Återköp av aktier | – | -253 | – | |
| Utdelningar till moderbolagets ägare | -1 258 | -1 055 | -949 | |
| Utdelningar till innehav utan bestämmande inflytande | -10 | -9 | -6 | |
| Ökning(-)/minskning(+) av finansiella fordringar | -17 | -389 | 213 | |
| Ökning(+)/minskning(-) av upplåning | 3 497 | -641 | -1 660 | |
| 2 317 | -2 431 | -2 667 | ||
| Periodens kassaflöde | 249 | 250 | 60 | |
| Kassa och bank vid periodens början | 1 328 | 1 112 | 1 083 | |
| Omräkningsdifferens i kassa och bank | -13 | -34 | -31 | |
| Kassa och bank vid periodens slut | 25 | 1 564 | 1 328 | 1 112 |
| Fritt kassaflöde per aktie (SEK) * | -4,93 | 6,38 | 6,46 | |
| Investeringar i relation till försäljningen | 1,9% | 1,7% | 1,7% | |
| Genomsnittligt antal aktier ** | 419 456 315 | 420 494 001 | 422 039 466 |
* Fritt kassaflöde är summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheterna.
** Genomsnittligt antal aktier har påverkats av återköp av aktier.
För närmare kommentarer kring vissa enskilda rader i kassaflödesanalysen hänvisas till not 16 och 25.
Minskningen i kassaflödet från rörelseverksamheten under 2011 förklaras av ökningen av rörelsekapitalet samt högre skattebetalningar, som delvis kompenserats av högre intjäning.
Posten kassa och bank utgörs huvudsakligen av kortfristiga placeringar om mindre än tre månader hos banker.
Kassaflödet från rörelse- och investeringsverksamheten uppgick till MSEK -2 068 (2 681) (2 727) under 2011. Av detta utgjorde företagsförvärv MSEK -4 956 (-1 019) (-2 177) medan avyttringar genererade MSEK 14 (31) (8).
Poster som inte påverkar kassaflödet avser främst realiserade vinster och förluster i samband med försäljning av tillgångar. Dessa måste elimineras eftersom kassaeffekten av avyttringar av anläggningstillgångar och verksamheter rapporteras separat under kassaflöde från investeringsaktiviteter.
Rörelsekapitalet ökade med MSEK 858 under 2011 medan motsvarande siffra för 2010 var en ökning med MSEK 29 och för 2009 en minskning med MSEK 2 092.
Investeringar i anläggningstillgångar har uppgått till MSEK 555 (429) (451) under 2011. Investeringarna för de enskilda produktgrupperna är som följer:
Investeringar har gjorts i maskiner för tillverkning av nya produkter och i produktivitetsförbättrande utrustning i Ronneby i Sverige och i Jiang Yin i Kina för lödda värmeväxlare. Investeringar har gjorts i Jiang Yin i Kina, i Pune i Indien och i Lund i Sverige i utrustning för att öka kapaciteten och bredda produktsortimentet för packningsförsedda värmeväxlare. Investeringar i tillverkningsutrustning för luftvärmeväxlare har gjorts i Sao Paulo i Brasilien och i Kunshan i Kina.
Under 2011 har inga större investeringar gjorts avseende dekantrar.
Investeringar i ytterligare maskinkapacitet har gjorts under året i Eskilstuna i Sverige och i Pune i Indien.
Investeringar har gjorts för ytterligare rationalisering av tillverkningen i Kolding i Danmark och i Kunshan i Kina för produktsortimentet av ventiler och pumpar.
De planenliga avskrivningarna, exklusive allokerade övervärden, uppgick till MSEK 449 (425) (391) under året.
För en analys av den påverkan på kassaflödet som förvärv och avyttring av verksamheter har haft, se not 16.
Det fria kassaflödet per aktie uppgår till SEK -4,93 (6,38) (6,46).
| Koncernens totala resultat | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2011 | 2010 | 2009 |
| Nettoomsättning | 1, 2, 3, 4 | 28 652 | 24 720 | 26 039 |
| Kostnad för sålda varor | 9 | -17 829 | -15 029 | -16 411 |
| Bruttoresultat | 10 823 | 9 691 | 9 628 | |
| Försäljningskostnader | 5, 6, 9 | -3 410 | -3 156 | -3 179 |
| Administrationskostnader | 5, 6, 7, 9 | -1 601 | -1 224 | -1 132 |
| Forsknings- & utvecklingskostnader | 9 | -648 | -625 | -654 |
| Övriga rörelseintäkter * | 8 | 403 | 494 | 442 |
| Övriga rörelsekostnader * | 8, 9 | -876 | -779 | -1 075 |
| Rörelseresultat | 4 691 | 4 401 | 4 030 | |
| Utdelningar och förändringar i verkligt värde | 10 | 0 | 2 | -1 |
| Ränteintäkter och finansiella kursvinster | 11 | 436 | 327 | 404 |
| Räntekostnader och finansiella kursförluster | 11 | -451 | -366 | -673 |
| Resultat efter finansiella poster | 4 676 | 4 364 | 3 760 | |
| Skatt på årets resultat | 15 | -1 403 | -1 240 | -1 017 |
| Övriga skatter | 15 | -22 | -8 | -6 |
| Nettoresultat för året | 3 251 | 3 116 | 2 737 | |
| Övrigt totalresultat: | ||||
| Kassaflödessäkringar | -335 | 122 | 551 | |
| Omräkningsdifferens | -206 | -554 | -392 | |
| Uppskjuten skatt på övrigt totalresultat | 15 | 120 | -36 | -175 |
| Totalt resultat för året | 2 830 | 2 648 | 2 721 | |
| Nettoresultat hänförligt till: | ||||
| Moderbolagets ägare | 3 223 | 3 088 | 2 710 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 28 | 28 | 27 | |
| Resultat per aktie (SEK) | 7,68 | 7,34 | 6,42 | |
| Genomsnittligt antal aktier ** | 419 456 315 | 420 494 001 | 422 039 466 | |
| Totalt resultat hänförligt till: | ||||
| Moderbolagets ägare | 2 812 | 2 625 | 2 684 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 18 | 23 | 37 |
* Raden har påverkats av jämförelsestörande poster, se specifikation i not 8.
** Genomsnittligt antal aktier har påverkats av återköp av aktier.
För kommentarer till de enskilda raderna i rapporten över koncernens totala resultat hänvisas till not 1 till och med 15 samt not 28. För kommentarer kring rörelsesegmenten, se not 1.
Som en utgångspunkt för kommentarerna till de olika posterna i rapporten över koncernens totala resultat visas nedan en jämförelse för de tre senaste åren:
| Resultatanalys | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Nettoomsättning | 28 652 | 24 720 | 26 039 |
| Justerat bruttoresultat * | 11 249 | 10 062 | 9 958 |
| - i % av nettoomsättningen | 39,3 | 40,7 | 38,2 |
| Kostnader ** | -5 513 | -4 955 | -4 982 |
| - i % av nettoomsättningen | 19,2 | 20,0 | 19,1 |
| Justerad EBITDA | 5 736 | 5 107 | 4 976 |
| - i % av nettoomsättningen | 20,0 | 20,7 | 19,1 |
| Avskrivningar | -449 | -425 | -391 |
| Justerad EBITA | 5 287 | 4 682 | 4 585 |
| - i % av nettoomsättningen | 18,5 | 18,9 | 17,6 |
| Avskrivning på övervärden | -426 | -371 | -330 |
| Jämförelsestörande poster | -170 | 90 | -225 |
| Rörelseresultat | 4 691 | 4 401 | 4 030 |
* Exklusive avskrivning på övervärden. ** Exklusive jämförelsestörande poster.
Bruttomarginalen har påverkats av negativa valutakurseffekter och en negativ mixförändring genom framför allt en lägre andel eftermarknadsförsäljning. Därutöver har bruttomarginalen i kvartalet bland annat påverkats av något lägre metallpriser och lägre marginaler på viss kontraktsbaserad försäljning. En lägre beläggning i vissa fabriker baserat på efterfrågan kombinerat med lagerneddragning har också påverkat marginalen negativt.
Försäljnings- och administrationskostnaderna uppgick till MSEK 5 011 (4 380) (4 311). Justerat för växelkursdifferenser och förvärv av verksamheter var försäljnings- och administrationskostnaderna 11,4 procent högre än föregående år. Ökningen förklaras i huvudsak av en allmänt mycket högre aktivitetsnivå och en fortsatt utveckling av organisationen i framförallt BRIC-länderna.
Kostnaderna för forskning och utveckling var MSEK 648 (625) (654), motsvarande 2,3 (2,5) (2,5) procent av nettoomsättningen. Justerat för växelkursdifferenser och förvärv av verksamheter ökade kostnaderna för forskning och utveckling med 3,3 procent jämfört med föregående år.
Nettoresultatet hänförligt till moderbolagets ägare, exklusive avskrivning på övervärden och motsvarande skatt, uppgår till SEK 8,42 (8,02) (7,00) per aktie.
I jämförelse med föregående år har Alfa Laval under 2011 påverkats av växelkursförändringar både genom omräkningsdifferenser och genom nettoexponeringen vid handel i främmande valutor. Påverkan på justerad EBITA har beräknats till totalt cirka MSEK -468 (356) (166) för 2011 jämfört med föregående år. Effekten av valutakursförändringarna har kunnat begränsas genom valutasäkring och genom fördelning av bolagets låneskulder motsvarande bolagets nettotillgångar i olika valutor.
För att belysa den kvartalsmässiga utvecklingen visas de senaste tolv kvartalen nedan för fyra av parametrarna i resultatanalysen:
Rörelseresultatet har påverkats av jämförelsestörande poster om MSEK -170 (90) (-225), vilka specificeras nedan. I rapporten över koncernens totala resultat redovisas dessa brutto som en del av övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader, se sammanställning i not 8.
Den jämförelsestörande kostnaden under 2011 om MSEK -170 avser strukturkostnader för besparingsåtgärder om MSEK -90 respektive icke återkommande integrationskostnader om MSEK -80 i samband med förvärvet av Aalborg Industries. Besparingsåtgärderna avser kapacitetsjustering och rationalisering i tillverkningen beroende på efterfrågan för vissa produkter samt rationaliseringar i försäljningsbolagen framförallt i Västeuropa. Åtgärderna förväntas påverka ca 250 anställda.
MSEK 80 av den jämförelsestörande intäkten under 2010 avsåg återföring av ej utnyttjade delar av de reserveringar som gjordes i samband med de besparingsåtgärder som initierades under 2009. Eftersom de faktiska kostnaderna för åtgärderna blev MSEK 80 lägre kunde detta belopp återföras. Resterande MSEK 10 avsåg realisationsvinster vid försäljning av fastigheter i Frankrike och Indien.
2009 belastades med MSEK -225 för omstruktureringsåtgärder.
Det finansiella nettot har uppgått till MSEK -130 (-111) (-208), exklusive realiserade och orealiserade kursförluster och kursvinster. De huvudsakliga kostnadselementen var räntor på skulden till banksyndikatet om MSEK -34 (-1) (-58), räntor på de bilaterala lånen MSEK -62 (-7) (-9), räntor på den riktade låneemissionen om MSEK -17 (-21) (-35) och ett netto av utdelningar, övriga ränteintäkter och räntekostnader om MSEK -17 (-82) (-106).
Nettot av realiserade och orealiserade kursdifferenser uppgår till MSEK 115 (74) (-62).
Posten kassaflödessäkringar i övrigt totalresultat består nästan uteslutande av förändringar i verkligt värde av kassaflödessäkringar:
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Ingående balans | 229 | 107 | -444 |
| Bokat in i övrigt totalresultat under året | -326 | 123 | 571 |
| Bokat ut ur övrigt totalresultat beroende på ineffektivitet: | |||
| bokat mot kostnad sålda varor | -4 | -57 | 23 |
| Bokat ut ur övrigt totalresultat: | |||
| bokat mot kostnad sålda varor | -19 | 55 | 2 |
| bokat mot ränteintäkter/räntekostnader | 14 | 1 | -45 |
| Utgående balans | -106 | 229 | 107 |
| Förändring redovisad mot övrigt totalresultat | -335 | 122 | 551 |
Koncernen har inte haft några kassaflödessäkringar som har påverkat anskaffningsvärdet vid anskaffningstidpunkten på icke-finansiella tillgångar.
I posten kassaflödessäkringar i övrigt totalresultat ingår dessutom förändringar i verkligt värde av aktier i externa bolag med MSEK 0 (0) (0) för 2011. De är inte materiella nog att motivera en separat rad i totalresultaträkningen.
Koncernen
MSEK
| År | Huvudsaklig förklaring till omräkningsdifferenser | Förändring | Ackumulerat | Påverkan på förändringen av valutasäkrings åtgärder före skatt |
|---|---|---|---|---|
| Koncernens bildande | ||||
| 2000 | Euron apprecierades med 6 %, vilket påverkade de Euro baserade förvärvslånen |
-94 | -94 | -312 |
| 2001 | USD apprecierades med 10,7 % | 97 | 3 | -105 |
| 2002 | USD deprecierades med 16,7 % | -190 | -187 | 165 |
| 2003 | USD deprecierades med 17,5 % | -38 | -225 | 195 |
| 2004 | USD deprecierades med 9,0 % | -103 | -328 | -19 |
| 2005 | USD apprecierades med 20,3 % och EUR apprecierades med 4,8 % |
264 | -64 | -65 |
| 2006 | USD deprecierades med 13,5 % och EUR deprecierades med 4,0 % |
-269 | -333 | 56 |
| 2007 | USD deprecierades med 5,7 % medan EUR apprecierades med 4,7 % |
224 | -109 | 13 |
| 2008 | USD apprecierades med 20,5 % och EUR apprecierades med 16,2 % |
850 | 744 | -468 |
| 2009 | USD deprecierades med 7,5 % och EUR deprecierades med 6,0 % |
-392 | 352 | 220 |
| 2010 | USD deprecierades med 5,7 % och EUR deprecierades med 12,9 % |
-554 | -202 | 99 |
| 2011 | USD apprecierades med 1,4 % medan EUR deprecierades med 0,8 % |
-206 | -408 | 34 |
* Redovisat mot övrigt totalresultat. Innan 2009 redovisades dessa omräkningsdifferenser mot eget kapital.
Jämförelsesiffrorna för 2003 till och med 2010 har ändrats till värdet före skatt.
| Koncernens finansiella ställning | |||
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| MSEK | Not | 2011 | 2010 |
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 16, 17 | ||
| Patent och icke patenterat kunnande | 1 327 | 1 180 | |
| Varumärken | 2 130 | 1 357 | |
| Licenser, hyresrätter samt liknande rättigheter | 45 | 44 | |
| Goodwill | 9 543 | 5 952 | |
| 13 045 | 8 533 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 16, 18 | ||
| Byggnader och mark | 1 734 | 1 412 | |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 1 439 | 1 363 | |
| Inventarier, verktyg och installationer | 555 | 571 | |
| Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer | |||
| avseende materiella anläggningstillgångar | 208 | 166 | |
| 3 936 | 3 512 | ||
| Övriga anläggningstillgångar | |||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 13, 14, 19 | 25 | 32 |
| Pensionstillgångar | 26 | 346 | 235 |
| Uppskjuten skattefordran | 15 | 1 293 | 1 301 |
| 1 664 | 1 568 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 18 645 | 13 613 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 20 | 6 148 | 4 769 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 13, 21 | 5 080 | 4 181 |
| Aktuella skattefordringar | 918 | 832 | |
| Övriga fordringar | 13, 22 | 1 188 | 1 046 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 13, 23 | 174 | 181 |
| Derivattillgångar | 13, 14 | 303 | 644 |
| 7 663 | 6 884 | ||
| Kortfristiga placeringar | |||
| Övriga kortfristiga placeringar | 13, 24 | 483 | 575 |
| Kassa och bank | 13, 25 | 1 564 | 1 328 |
| Summa omsättningstillgångar | 15 858 | 13 556 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 34 503 | 27 169 |
| Koncernens finansiella ställning, fortsatt | |||
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| MSEK | Not | 2011 | 2010 |
| Eget kapital | |||
| Hänförligt till moderbolagets ägare | |||
| Aktiekapital | 1 117 | 1 117 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 2 770 | 2 770 | |
| Övriga reserver | -448 | -37 | |
| Balanserad vinst | 11 543 | 9 577 | |
| 14 982 | 13 427 | ||
| Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 12 | 162 | 155 |
| Totalt eget kapital | 15 144 | 13 582 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 28 | 1 353 | 292 |
| Svensk Exportkredit | 28 | 1 787 | – |
| Europeiska Investeringsbanken | 28 | 1 162 | – |
| Riktad låneemission | 28 | 758 | 749 |
| Avsättningar till pensioner och liknande | 26 | 852 | 847 |
| Avsättning för uppskjuten skatt | 15 | 1 930 | 1 617 |
| Övriga avsättningar | 27 | 520 | 632 |
| Summa långfristiga skulder | 8 362 | 4 137 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 28 | 132 | 173 |
| Förskott från kunder | 2 020 | 1 357 | |
| Leverantörsskulder | 2 529 | 2 120 | |
| Växelskulder | 139 | 119 | |
| Aktuella skatteskulder | 1 050 | 1 035 | |
| Övriga skulder | 29 | 1 356 | 1 476 |
| Övriga avsättningar | 27 | 1 612 | 1 496 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 30 | 1 731 | 1 524 |
| Derivatskulder | 13, 14 | 428 | 150 |
| Summa kortfristiga skulder | 10 997 | 9 450 | |
| Summa skulder | 19 359 | 13 587 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 34 503 | 27 169 | |
| POSTER INOM LINJEN | |||
| Ställda säkerheter | 31 | 51 | 25 |
| Eventualförpliktelser | 31 | 1 722 | 1 693 |
För kommentarer till de enskilda raderna i rapporten över finansiell ställning hänvisas till not 12 till och med 34. För kommentarer kring rörelsesegmenten, se not 1.
Genomsnittligt sysselsatt kapital inklusive goodwill och övervärden uppgick till MSEK 16 324 (12 752) under året.
Avkastningen på genomsnittligt sysselsatt kapital inklusive goodwill och övervärden uppgick till 31,3 (37,4) procent under året.
Kapitalomsättningshastigheten räknat på genomsnittligt sysselsatt kapital inklusive goodwill och övervärden uppgick till 1,8 (1,9) gånger för året.
Nettoresultatet i förhållande till genomsnittligt eget kapital uppgick till 22,9 (24,4) procent under året.
Soliditeten, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar, uppgick till 43,9 (50,0) procent vid årets utgång.
Nettoskulden uppgick till MSEK 3 264 (-551) per utgången av året.
Nettoskulden i relation till EBITDA var 0,6 (-0,1) gånger i slutet av december.
Skuldsättningsgraden, det vill säga netto skulden i förhållande till eget kapital, uppgick till 0,22 (-0,04) gånger vid utgången av december.
| Innehav utan | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hänförligt till: | Moderbolagets ägare | bestämmande inflytande | Totalt | ||||||||
| Övriga reserver | |||||||||||
| MSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Kassaflödes säkringar |
Omräknings differens |
Uppskjuten skatt |
Balanserad vinst |
Deltotal | Omräknings differens |
Balanserad vinst |
Deltotal | |
| Per 31 december 2008 | 1 117 | 2 770 | -444 | 754 | 142 | 6 039 | 10 378 | -10 | 125 | 115 | 10 493 |
| 2009 | |||||||||||
| Totalt resultat | |||||||||||
| Nettoresultat | – | – | – | – | – | 2 710 | 2 710 | – | 27 | 27 | 2 737 |
| Övrigt totalresultat | – | – | 551 | -402 | -175 | – | -26 | 10 | – | 10 | -16 |
| Totalt resultat | – | – | 551 | -402 | -175 | 2 710 | 2 684 | 10 | 27 | 37 | 2 721 |
| Transaktioner med aktieägare | |||||||||||
| Indragning av återköpta aktier | -19 | – | – | – | – | 19 | – | – | – | – | – |
| Fondemission | 19 | – | – | – | – | -19 | – | – | – | – | – |
| Minskning av innehav utan bestämmande inflytande |
– | – | – | – | – | – | – | – | -65 | -65 | -65 |
| Innehav utan bestämmande | |||||||||||
| inflytande i förvärvade bolag | – | – | – | – | – | – | – | – | 35 | 35 | 35 |
| Utdelningar till moderbolagets ägare | – | – | – | – | – | -949 | -949 | – | – | – | -949 |
| Utdelningar till innehav utan | |||||||||||
| bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | – | – | – | -6 | -6 | -6 |
| Per 31 december 2009 | 1 117 | 2 770 | 107 | 352 | -33 | 7 800 | 12 113 | 0 | 116 | 116 | 12 229 |
| 2010 | |||||||||||
| Totalt resultat | |||||||||||
| Nettoresultat | – | – | – | – | – | 3 088 | 3 088 | – | 28 | 28 | 3 116 |
| Övrigt totalresultat | – | – | 122 | -549 | -36 | – | -463 | -5 | – | -5 | -468 |
| Totalt resultat | – | – | 122 | -549 | -36 | 3 088 | 2 625 | -5 | 28 | 23 | 2 648 |
| Transaktioner med aktieägare | |||||||||||
| Återköp av aktier | – | – | – | – | – | -253 | -253 | – | – | – | -253 |
| Minskning av innehav utan | |||||||||||
| bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | -3 | -3 | – | -2 | -2 | -5 |
| Innehav utan bestämmande inflytande i förvärvade bolag |
– | – | – | – | – | – | – | – | 27 | 27 | 27 |
| Utdelningar till moderbolagets ägare | – | – | – | – | – | -1 055 | -1 055 | – | – | – | -1 055 |
| Utdelningar till innehav utan | |||||||||||
| bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | – | – | – | -9 | -9 | -9 |
| Per 31 december 2010 | 1 117 | 2 770 | 229 | -197 | -69 | 9 577 | 13 427 | -5 | 160 | 155 | 13 582 |
| 2011 | |||||||||||
| Totalt resultat | |||||||||||
| Nettoresultat | – | – | – | – | – | 3 223 | 3 223 | – | 28 | 28 | 3 251 |
| Övrigt totalresultat | – | – | -335 | -196 | 120 | – | -411 | -10 | – | -10 | -421 |
| Totalt resultat | – | – | -335 | -196 | 120 | 3 223 | 2 812 | -10 | 28 | 18 | 2 830 |
| Transaktioner med aktieägare | |||||||||||
| Indragning av återköpta aktier | -7 | – | – | – | – | – | -7 | – | – | – | -7 |
| Fondemission | 7 | – | – | – | – | – | 7 | – | – | – | 7 |
| Minskning av innehav utan | |||||||||||
| bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | 1 | 1 | – | -1 | -1 | 0 |
| Innehav utan bestämmande | |||||||||||
| inflytande i förvärvade bolag | – | – | – | – | – | – | – | – | 0 | 0 | 0 |
| Utdelningar till moderbolagets ägare | – | – | – | – | – | -1 258 | -1 258 | – | – | – | -1 258 |
| Utdelningar till innehav utan bestämmande inflytande |
– | – | – | – | – | – | – | – | -10 | -10 | -10 |
| Per 31 december 2011 | 1 117 | 2 770 | -106 | -393 | 51 | 11 543 | 14 982 | -15 | 177 | 162 | 15 144 |
| År | Händelse | Datum | Förändring antal aktier |
Totalt antal aktier |
Förändring aktiekapital MSEK |
Totalt aktiekapital MSEK |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2000 | Bolagets bildande | 27 mars 2000 | 10 000 000 | 10 000 000 | 0,1 | 0,1 |
| Nyemission | 24 augusti 2000 | 27 496 325 | 37 496 325 | 0,3 | 0,4 | |
| 2002 | Fondemission | 3 maj 2002 | 37 496 325 | 74 992 650 | 0,4 | 1 |
| Fondemission | 16 maj 2002 | – | – | 749 | 750 | |
| Nyemission | 16 maj 2002 | 3 712 310 | 78 704 960 | 37 | 787 | |
| Nyemission | 17 maj 2002 | 32 967 033 | 111 671 993 | 330 | 1 117 | |
| 2008 | Indragning av återköpta aktier | 27 maj 2008 | -4 323 639 | 107 348 354 | -43 | |
| Fondemission | 27 maj 2008 | – | 107 348 354 | 43 | 1 117 | |
| Split 4:1 | 10 juni 2008 | 322 045 062 | 429 393 416 | – | 1 117 | |
| 2009 | Indragning av återköpta aktier | 9 juli 2009 | -7 353 950 | 422 039 466 | -19 | |
| Fondemission | 9 juli 2009 | – | 422 039 466 | 19 | 1 117 | |
| 2011 | Indragning av återköpta aktier | 16 maj 2011 | -2 583 151 | 419 456 315 | -7 | |
| Fondemission | 16 maj 2011 | – | 419 456 315 | 7 | 1 117 |
Bolagsordningen för Alfa Laval AB anger att aktiekapitalet skall vara mellan SEK 745 000 000 och 2 980 000 000 och att antalet aktier skall vara mellan 298 000 000 och 1 192 000 000.
Den 21 mars 2011, när utskicket av kallelsen till årsstämman skedde uppgick antalet återköpta aktier till 2 583 151. Årsstämman 2011 beslutade att dra in dessa återköpta aktier. Indragning av dessa aktier har inneburit att aktiekapitalet minskats med SEK 6 835 039. Årsstämman beslutade samtidigt att öka aktiekapitalet genom en fondemission med samma belopp utan utgivande av nya aktier. Därigenom återställdes storleken på aktiekapitalet och bolaget behövde inte inhämta Bolagsverkets, eller i tvistiga fall, rättens tillstånd för indragningen av de återköpta aktierna.
Vid årets ingång fördelades aktiekapitalet om SEK 1 116 719 930 på 422 039 466 aktier. Sedan dess har följande förändringar ägt rum:
| Specifikation över antalet aktier | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Antal | |||||
| Antal aktier den 1 januari 2011 |
422 039 466 | ||||
| Indragning av återköpta aktier |
-2 583 151 | ||||
| Antal aktier den 31 december 2011 |
419 456 315 |
Årsstämman 2011 gav styrelsen mandat att besluta om återköp av bolagets aktier, om styrelsen så finner lämpligt, fram till nästa ordinarie årsstämma. Mandatet avsåg återköp av upp till 5 procent av utestående
aktier i syfte att dra in de återköpta aktierna och nedsätta aktiekapitalet. Återköp skulle ske genom transaktioner på OMX Stockholmsbörsen. Fram till 31 december 2011 har Alfa Laval inte gjort några återköp.
Bolaget har bara utgivit ett slag av aktier och alla dessa har lika rättigheter. Det finns inga begränsningar enligt lag eller i bolagsordningen i aktiernas överlåtbarhet.
Den enda aktieägaren som innehar mer än 10 procent av aktierna är Tetra Laval B.V., Nederländerna som äger 26,1 (18,7) procent. De anställda i bolaget äger inga aktier i bolaget genom pensionsstiftelser.
Det existerar inga begränsningar i hur många röster som varje aktieägare kan representera vid en bolagsstämma. Bolaget har ingen vetskap om några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta deras aktier.
Bolagsordningen anger att ledamöterna av styrelsen väljs vid årsstämman. Tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter regleras i övrigt av bestämmelserna i den svenska aktiebolagslagen och svensk kod för bolagsstyrning. Enligt aktiebolagslagen beslutas ändringar i bolagsordningen vid bolagsstämmor.
Lånet med banksyndikatet, det bilaterala låneavtalet med SHB och den riktade låneemission innehåller villkor som ger långivarna möjlighet att säga upp lånen till betalning om kontrollen över bolaget ändras som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande eller annorledes.
Möjligheterna att föra över disponibla vinstmedel från utländska dotterbolag begränsas i vissa länder av valutabestämmelser och övrig lagstiftning.
| Moderbolagets kassaflöden | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Kassaflöde från rörelseverksamheten | |||
| Rörelseresultat | -10 | -24 | -1 |
| Betalda skatter | -198 | -202 | -116 |
| -208 | -226 | -117 | |
| Förändring av rörelsekapitalet: | |||
| Ökning(-)/minskning(+) av fordringar | -1 772 | -1 691 | -2 799 |
| Ökning(+)/minskning(-) av skulder | 292 | 43 | -191 |
| Ökning(-)/minskning(+) av rörelsekapitalet | -1 480 | -1 648 | -2 990 |
| -1 688 | -1 874 | -3 107 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | |||
| Investeringar i dotterbolag | – | – | – |
| – | – | – | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | |||
| Finansiellt netto, betalt | 113 | 16 | 11 |
| Återköp av aktier | – | -253 | – |
| Erhållna utdelningar från dotterbolag | 1 679 | 2 288 | 3 201 |
| Betalda utdelningar | -1 258 | -1 055 | -949 |
| Erhållet koncernbidrag | 1 154 | 878 | 844 |
| 1 688 | 1 874 | 3 107 | |
| Årets kassaflöde | – | – | – |
| Kassa och bank vid årets början | – | – | – |
| Kassa och bank vid årets slut | – | – | – |
| Moderbolagets resultat * | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2011 | 2010 | 2009 |
| Administrationskostnader | -11 | -12 | -11 | |
| Övriga rörelseintäkter | 6 | 0 | 14 | |
| Övriga rörelsekostnader | -5 | -12 | -4 | |
| Rörelseresultat | -10 | -24 | -1 | |
| Intäkter från andelar i koncernföretag | 36 | 2 084 | 3 442 | 4 079 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 11 | 115 | 17 | 23 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 11 | -2 | -4 | -22 |
| Resultat efter finansiella poster | 2 187 | 3 431 | 4 079 | |
| Avsättning till periodiseringsfond | -115 | -232 | -225 | |
| Skatt på årets resultat | -110 | -248 | -177 | |
| Nettoresultat för året | 1 962 | 2 951 | 3 677 |
* Rapporten över moderbolagets resultat utgör tillika dess rapport över totalt resultat.
| Moderbolagets finansiella ställning | ||
|---|---|---|
| MSEK Not |
2011 | 2010 |
| TILLGÅNGAR | ||
| Anläggningstillgångar | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | ||
| Andelar i koncernföretag 19 |
4 669 | 4 669 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Kortfristiga fordringar | ||
| Fordringar hos koncernföretag | 9 287 | 8 265 |
| Aktuella skattefordringar | 37 | 2 |
| Övriga fordringar | 5 | 4 |
| 9 329 | 8 271 | |
| Kassa och bank | – | – |
| Summa omsättningstillgångar | 9 329 | 8 271 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 13 998 | 12 940 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||
| Eget kapital | ||
| Bundet eget kapital | ||
| Aktiekapital | 1 117 | 1 117 |
| Reservfond | 1 270 | 1 270 |
| 2 387 | 2 387 | |
| Fritt eget kapital | ||
| Balanserad vinst | 7 706 | 6 013 |
| Årets nettoresultat | 1 962 | 2 951 |
| 9 668 | 8 964 | |
| Totalt eget kapital | 12 055 | 11 351 |
| Obeskattade reserver | ||
| Periodiseringsfond, tax 2006 | – | 25 |
| Periodiseringsfond, tax 2007 | 254 | 254 |
| Periodiseringsfond, tax 2008 | 379 | 378 |
| Periodiseringsfond, tax 2009 | 239 | 239 |
| Periodiseringsfond, tax 2010 | 224 | 225 |
| Periodiseringsfond, tax 2011 | 313 | 313 |
| Periodiseringsfond, tax 2012 | 140 | – |
| 1 549 | 1 434 | |
| Kortfristiga skulder | ||
| Skulder till koncernföretag | 393 | 100 |
| Leverantörsskulder | 0 | 1 |
| Aktuella skatteskulder | 1 | 54 |
| Övriga skulder | 0 | 0 |
| 394 | 155 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 13 998 | 12 940 |
| POSTER INOM LINJEN | ||
| Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | ||
| STÄLLDA SÄKERHETER | Inga | Inga |
| EVENTUALFÖRPLIKTELSER (för dotterbolags räkning): | ||
| Fullgörandegarantier | Inga | Inga |
| Övriga eventualförpliktelser | Inga | Inga |
| Förändringar i moderbolagets egna kapital | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktiekapital | Reservfond | Fritt eget kapital | Totalt |
| Per 31 december 2008 | 1 117 | 1 270 | 4 593 | 6 980 |
| 2009 | ||||
| Totalt resultat | ||||
| Nettoresultat | – | – | 3 677 | 3 677 |
| – | – | 3 677 | 3 677 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Indragning av återköpta aktier | -19 | – | 19 | – |
| Fondemission | 19 | – | -19 | – |
| Utdelningar | – | – | -949 | -949 |
| Per 31 december 2009 | 1 117 | 1 270 | 7 321 | 9 708 |
| 2010 | ||||
| Totalt resultat | ||||
| Nettoresultat | – | – | 2 951 | 2 951 |
| – | – | 2 951 | 2 951 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Återköp av aktier | – | – | -253 | -253 |
| Utdelningar | – | – | -1 055 | -1 055 |
| Per 31 december 2010 | 1 117 | 1 270 | 8 964 | 11 351 |
| 2011 | ||||
| Totalt resultat | ||||
| Nettoresultat | – | – | 1 962 | 1 962 |
| – | – | 1 962 | 1 962 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Återköp av aktier | – | – | – | – |
| Indragning av återköpta aktier | -7 | – | – | -7 |
| Fondemission | 7 | – | – | 7 |
| Utdelningar | – | – | -1 258 | -1 258 |
| Per 31 december 2011 | 1 117 | 1 270 | 9 668 | 12 055 |
Aktiekapitalet om SEK 1 116 719 930 (1 116 719 930) fördelas på 419 456 315 (422 039 466) aktier.
De redovisningsprinciper som nämns nedan är endast de som är relevanta för moderbolaget och koncernen.
Koncernredovisningen har upprättats baserat på historiska anskaffningsvärden, utom för vissa finansiella instrument inklusive derivat, som har värderats till verkligt värde. Redo visningen presenteras i MSEK, om inget annat anges
Från och med den 1 januari 2005 tillämpar Alfa Laval International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom antagna av EU. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner.
Moderbolagets redovisnings- och värderingsprinciper följer årsredovisningslagen samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer.
Bolaget har valt att endast kommentera de ändrade redovisningsprinciper som är relevanta för bolagets redovisning.
Under 2011 har ändringarna i årsredovisningslagen implementerats. Ändringarna innebär att upplysningar om sjukfrånvaro för svenska dotterbolag, taxeringsvärden för svenska fastigheter och löner, ersättningar och sociala kostnader per land inte längre behöver lämnas.
Ändringen i IFRIC 14 Förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav har implementerats under 2011. Ändringen ger vägledning vid bedömning av återvinningsvärdet för en nettopensionstillgång. Ändringen tilllåter att en förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav redovisas som en tillgång. Ändringen har inte inneburit några konsekvenser för Alfa Laval.
Den ändrade IAS 24 Upplysningar om närstående har implementerats under 2011. Ändringen klargör definitionen av närstående parter och har inte inneburit några konsekvenser för Alfa Laval.
Under 2010 implementerades ändringarna i IFRS 3 Rörelseförvärv och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. IASB hade omarbetat dessa för att närma sig reglerna i US GAAP. Ändringarna innebar att:
Under 2010 implementerades ändringarna i årsredovisningslagen avseende utökade upplysningar om ersättningarna till bolagets revisorer. Ersättningarna skall presenteras uppdelat på revisionsuppdrag, andra revisionstjänster, skatterådgivning samt övriga tjänster.
Under 2010 implementerades IFRIC 16 Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Tolkningen ger vägledning för hur valutarisker som kvalificerar sig för säkringsredovisning av nettoinvesteringar i ett utländskt dotterbolag skall identifieras och
vilket företag inom en koncern som kan inneha det aktuella säkringsinstrumentet.
Under 2009 implementerades den uppdaterade IAS 1 och den nya IFRS 8. Ändringarna i IAS 1 innebar att poster som tidigare redovisades direkt mot eget kapital nu istället redovisas i koncernens totala resultat som en del av övrigt totalresultat. Detta avser de poster i eget kapital som inte utgör transaktioner med aktieägare, t ex kassaflödessäkringar och omräkningsdifferenser samt uppskjuten skatt hänförligt till dessa. Alfa Laval har valt att redovisa dessa poster som en del av en rapport över totalt resultat istället för att redovisa resultatet ner till nettoresultat för året i en rapport och resultatet därifrån ner till totalt resultat i en separat rapport. Vidare har namnet på rapporterna ändrats. Implementeringen av IFRS 8 har inneburit att redovisningen av primära och sekundära segment har ersatts av:
Förändringen från primära segment till rörelsesegment har inte inneburit några större förändringar av informationen, bortsett från att två avstämningsposter mellan rörelseresultatet för rörelsesegmenten och rörelseresultatet enligt IFRS för företaget som helhet har tillkommit.
IFRS 3 Rörelseförvärv innebär att goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod inte skrivs av. Istället testas de för eventuellt nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Effekten av IFRS 3 kan bli omfattande för koncernen om lönsamheten inom koncernen eller delar av koncernen går ned i framtiden, eftersom detta kan utlösa en väsentlig ned skrivning av goodwillen. En sådan nedskrivning kommer att påverka nettoresultatet och därmed den finansiella ställningen för koncernen. Den redovisade goodwillen är MSEK 9 543 (5 952) vid utgången av året. Det finns inga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod annat än goodwill.
Koncernen har förmånsbestämda planer som redovisas enligt IAS 19 Ersättningar till anställda. Detta innebär att förvaltningstillgångarna värderas till verkligt värde och att nuvärdet av utfästelserna enligt de förmånsbestämda planerna fastställs genom årliga aktuarieberäkningar av oberoende aktuarier. Om värdet på förvaltningstillgångarna börjar minska samtidigt som de aktuariella antagandena ökar utfästelserna kan den kombinerade effekten resultera i ett betydande underskott. Den monetära omfattningen kommer från det faktum att underskottet är skillnaden mellan två stora tal. Risken för att detta skall hända är dock minskad genom att Alfa Laval tillämpar den 10 procentliga korridormetoden beskriven nedan under avsnittet "Ersättningar till anställda" och att många av dessa förmånsbestämda planer är stängda för nya deltagare och ersatta av premiebestämda planer.
Koncernens redovisning av avsättningar enligt IAS 37 innebär att MSEK 2 132 (2 128) redovisas som övriga avsättningar. Detta utgör 6,2 (7,8) procent av koncernens balansomslutning och är viktigt för bedömningen av koncernens finansiella ställning, inte minst i och med att avsättningar i regel baseras på bedömningar av sannolikhet och uppskattningar av kostnader och risker. Om redovisningsprinciperna för avsättningar skulle ändras någon gång i framtiden skulle detta kunna ha en väsentlig påverkan på bolagets ställning.
IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering har en avsevärd effekt på koncernens totala resultat och egna kapital och kan ha en betydande effekt på nettoresultatet om de använda derivaten visar sig vara ineffektiva.
Den huvudsakliga källan till osäkerhet i uppskattningar hänför sig till testet av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill, eftersom testningen grundas på vissa antaganden om framtida kassaflöden. Se avsnittet om redovisningsprinciper som är kritiska för bolagets resultat och ställning ovan för ytterligare detaljer.
Vid tillämpning av redovisningsprinciperna har ledningen gjort olika bedömningar, skilda från dem som innefattar uppskattningar, som avsevärt kan påverka de belopp som redovisas i de finansiella rapporterna. Dessa bedömningar avser huvudsakligen:
– om ett leasingavtal ingånget med en extern uthyrare är en finansiell lease eller en operationell lease.
Koncernen äger inte andelar i några väsentliga företag som uppfyller definitionen på ett intresseföretag i IAS 28 Innehav i intresseföretag, det vill säga att ägarandelen ligger mellan 20 och 50 procent.
Redovisning av lånekostnader sker enligt IAS 23 Lånekostnader, det vill säga att lånekostnaderna belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig.
Transaktionskostnader som uppstår i samband med upplåning kapitaliseras och periodiseras över lånets löptid enligt IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Det kapitaliserade beloppet redovisas netto mot det upptagna lånet.
Koncernredovisningen har upprättats enligt IFRS 3 Rörelseförvärv och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter.
Koncernbokslutet omfattar moderbolaget Alfa Laval AB (publ) och de bolag som under perioden har ägts till mer än 50 procent.
Rapporten över koncernens finansiella ställning har upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att det bokförda värdet på aktier i dotterbolag elimineras mot det redovisade egna kapital som fanns i dotterbolagen vid förvärvstillfället. Detta innebär att det egna kapital som fanns i bolagen vid förvärven ej har inräknats i koncernens egna kapital.
Skillnaden mellan erlagd köpeskilling och de förvärvade bolagens nettotillgångar redovisas på de övervärden som kan hänföras till respektive tillgångsslag, medan residualen redovisas som goodwill.
Vid förvärv av verksamheter där goodwill uppstår skall det anges vad goodwillen hänför sig till. Eftersom goodwill per definition är en residualpost så är detta inte alltid helt lätt. Rent allmänt brukar goodwillen hänföra sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader. Det kan också hävdas att goodwillen hänför sig till den förvärvade enhetens förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Eftersom värdet av de immateriella tillgångarna vid förvärvstillfället bara kan beräknas på de tillgångar som existerar då, kan inget värde fästas på de patent etc. som verksamheten lyckas ta fram i framtiden, delvis som ersättning för de nuvarande, och dessa får därmed hänföras till goodwill.
Goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av. Dessa tillgångar testas istället för nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Testen av nedskrivningsbehovet görs enligt IAS 36 Nedskrivningar.
Poster som inte har direkt med koncernens normala verksamhet att göra eller som är av engångskaraktär klassificeras som jämförelsestörande poster. I rapporten över koncernens totala resultat redovisas dessa brutto som en del av de närmast berörda resultatraderna, men specificeras separat i not 8. En redovisning tillsammans med övriga poster i rapporten över koncernens totala resultat utan denna separata redovisning i not hade givit en jämförelsestörande påverkan som hade gjort det svårare att bedöma utvecklingen av den normala verksamheten för en utomstående betraktare. Jämförelsestörande poster som påverkar rörelseresultatet redovisas som en del av rörelseresultatet, medan jämförelsestörande poster som påverkar resultatet efter finansiella poster redovisas som en del av finansnettot.
Paragraf 2a i kapitel 6 av den svenska årsredovisningslagen ålägger noterade bolag att lämna vissa upplysningar avseende bolagets aktier i förvaltningsberättelsen. Dessa upplysningar återfinns i slutet av förvaltningsberättelsen, i "Förändringar i koncernens egna kapital" och i not 6.
Ersättningar till anställda redovisas enligt IAS 19 Ersättningar till anställda.
Nuvärdet av utfästelserna enligt de förmånsbestämda planerna fastställs genom årliga aktuarieberäkningar av oberoende aktuarier. Förvaltningstillgångarna värderas till verkligt värde. Planens nettotillgång eller nettoskuld framkommer på följande sätt.
Om beräkningen ger en nettotillgång, skall det lägre av denna tillgång och summan av eventuella ackumulerade ej beaktade aktuariella nettoförluster och kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år och nuvärdet av återbetalningar eller reduktioner av framtida avsättningar rapporteras som nettotillgången.
Om nettot av ackumulerade ej beaktade aktuariella vinster och förluster vid utgången av föregående år är utanför en 10 procents korridor beräknad som det större av nuvärdet av den förmånsbaserade utfästelsen eller verkligt värde på förvaltningstillgångarna,
så skall överskjutande del beaktas över återstående tjänstgöringsperiod hos de anställda som omfattas av planen. Detta innebär att eventuella underskott amorteras av över tiden istället för att tas direkt.
Diskonteringsräntan som används för beräkning av utfästelserna fastställs utifrån marknadsräntan i respektive land per bokslutsdatum på förstklassiga företagsobligationer med en löptid som är förenlig med förpliktelsernas uppskattade löptid. I länder som saknar en fungerande marknad för sådana obligationer används landets statsobligationer istället.
Kostnaderna för avgiftsbestämda planer redovisas i not 6.
Den svenska ITP planen är en plan som omfattar flera arbetsgivare försäkrad av Alecta. Det är en förmånsbestämd plan, men eftersom förvaltningstillgångarna och förpliktelserna inte kan allokeras till varje arbetsgivare redovisas den som en avgiftsbestämd plan enligt punkt 30 i IAS 19. Utformningen av planen medger inte Alecta att förse varje arbetsgivare med dess andel av tillgångarna och förpliktelserna eller den information som skall lämnas upplysningar om. Kostnaden för planen redovisas tillsammans med kostnaderna för övriga avgiftsbestämda planer i not 6. Alecta redovisade en kollektiv konsolideringsnivå den 31 december 2011 om 113 (146) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån definieras som verkligt värde på Alectas förvaltningstillgångar i procent av de försäkrade pensionsförpliktelserna beräknade enligt Alectas försäkringstekniska antaganden, vilka inte är i enlighet med IAS 19. Ett sådant överskott kan fördelas bland arbetsgivarna eller de försäkrade, men det finns inget avtal om detta som möjliggör för företaget att redovisa en fordran på Alecta.
Händelser efter bokslutsdagen redovisas enligt IAS 10 under separat rubrik i förvaltningsberättelsen.
Redovisningen av finansiella instrument styrs av följande tre redovisningsstandards:
IAS 39 innebär att finansiella derivat, obligationer och icke noterade externa aktier skall värderas till verkligt värde. IFRS 7 innehåller utbyggda upplysningskrav avseende betydelsen av finansiella instrument för företagets ekonomiska ställning och utveckling samt karaktären och omfattningen av de finansiella instrumentens risker.
Både IAS 39 och IFRS 7 innehåller formellt en betydande mängd uppgifter som skall presenteras. Enligt IFRS 7.B3 skall företaget dock avgöra hur pass detaljerade uppgifter som skall lämnas för att inte tynga de finansiella rapporterna med allt för detaljerade uppgifter.
Finansiella tillgångar klassificeras i fyra olika portföljer:
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet delas upp i:
Finansiella skulder klassificeras i två portföljer:
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet delas upp i:
Klassificeringen i olika portföljer har en direkt inverkan på värderingen av instrumenten, det vill säga om instrumentet värderas till verkligt värde eller till upplupet anskaffningsvärde. "Lånefordringar och kundfordringar", "Investeringar som innehas till förfall" och "Lån" värderas till upplupet anskaffningsvärde, medan "Finansiella tillgångar och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet" och "Finansiella tillgångar som kan säljas" värderas till verkligt värde. Derivat klassificeras alltid i portföljerna "Finansiella tillgångar och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet".
Det upplupna anskaffningsvärdet är normalt lika med det belopp som redovisats vid anskaffningstillfället efter avdrag för återbetalning av nominella belopp plus eller minus eventuella justeringar för effektiv ränta.
Förutbetalda kostnader, förutbetalda intäkter och förskott från kunder definieras inte som finansiella instrument i och med att de inte kommer att resultera i framtida kassaflöden.
Upplysningar skall lämnas om de metoder och, om en värderingsmetod använts, de antaganden som använts för att bestämma det verkliga värdet på varje klass av finansiella tillgångar och skulder. Metoderna skall klassificeras i en hierarki bestående av tre nivåer:
direkt observerbara (priser) eller indirekt observerbara (härledda från priser) och
Det verkliga värdet på obligationer framkommer genom att använda marknadspriser enligt nivå 1. Effekten av värderingen till verkligt värde redovisas i nettoresultatet. Justeringen till verkligt värde av dessa instrument återspeglas direkt i posten obligationer i rapporten över finansiell ställning.
Det verkliga värdet på aktier i externa bolag framkommer genom att använda marknadspriser enligt nivå 1 eller andra indata enligt nivå 2. Effekten av värderingen till verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat. Justeringen till verkligt värde av dessa instrument återspeglas direkt i posten andra långfristiga värdepappersinnehav i rapporten över finansiell ställning.
Det verkliga värdet för koncernens valutaterminer, valutaoptioner, ränteswapar, metallterminer och elderivat framkommer genom att använda marknadspriser enligt nivå 1. Förändringen i verkligt värde framkommer genom att jämföra villkoren för det derivat som ingåtts med marknadspriset för samma instrument på balansdagen och med samma förfallodatum. Effekten av värderingen till verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat om derivatet utgör en effektiv kassaflödessäkring och annars på berörd rad ovanför nettoresultatet. Justeringen till verkligt värde av dessa instrument redovisas som derivattillgångar eller derivatskulder i rapporten över finansiell ställning.
För varje klass av finansiella instrument skall upplysningar lämnas om kreditrisk samt en analys av förfallna eller nedskrivna finansiella tillgångar. Inom Alfa Laval avser kreditrisk i realiteten bara kundfordringar. Nyss nämnda upplysningar återfinns därför i not 22. De faktorer som beaktas om kundfordran skall reserveras som osäker är:
Utifrån detta görs den erfarenhetsmässigt bästa bedömningen av vilket belopp som sannolikt kommer att erhållas och mellanskillnaden reserveras som osäker.
Endast vid konstaterad förlust skrivs kundfordran bort.
Koncernbidrag till moderbolaget är att likställa med utdelningar och redovisas som finansiell intäkt i resultaträkningen i enlighet med UFR 2 utgivet av Rådet för finansiell rapportering i Sverige.
Alfa Laval har implementerat dokumentationskraven för att kvalificera för säkringsredovisning för derivat.
Effekten av värderingen till verkligt värde av derivat redovisas via övrigt totalresultat för de derivat där säkringsredovisning sker (enligt kassaflödessäkringsmetoden) och ovanför nettoresultatet först när den underliggande transaktionen har realiserats. För att säkringsredovisning skall kunna ske måste derivatet vara effektivt inom ett intervall om 80 – 125 procent. För den del av ett effektivt derivat som överskrider 100 procents effektivitet redovisas värderingen till verkligt värde ovanför nettoresultatet. För de derivat där säkringsredovisning inte sker redovisas värderingen till verkligt värde ovanför nettoresultatet. Värderingen till verkligt värde av derivat redovisas fristående från det underliggande instrumentet som en egen post kallad derivattillgångar/derivatskulder i rapporten över finansiell ställning.
För att finansiera förvärv av utländska verksamheter tas om möjligt lån upp i samma valuta som nettoinvesteringen. Lånen utgör därmed en säkring av nettoinvesteringen i respektive valuta. Kursdifferanser avseende dessa lån bokas därför mot övrigt totalresultat.
Inkomstskatter redovisas enligt IAS 12 Inkomstskatter.
Aktuell skatt är den inkomstskatt som skall betalas (återfås) avseende det skattepliktiga resultatet för perioden. Skatteskulder (fordringar) avseende aktuell skatt för innevarande och tidigare perioder värderas till det belopp varmed de förväntas betalas till (återfås från) skattemyndigheterna, med användande av de skattesatser (och skatteregler) som beslutats eller aviserats per bokslutsdagen. I sammandrag innebär detta att aktuell skatt beräknas enligt de regler som gäller i de länder där vinsten genererades.
Uppskjutna skatteskulder är de inkomstskatter som skall betalas i framtiden avseende skattepliktiga temporära skillnader. Uppskjutna skatteskulder redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, utom för goodwill.
Uppskjutna skattefordringar är de framtida reduktioner i inkomstskatter som hänför sig till: (a) avdragsgilla temporära skillnader, (b) skattemässiga underskottsavdrag och (c) andra skatteavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas för alla avdragsgilla temporära skillnader i den mån det är sannolikt (>50 procent) att det kommer att finnas skattepliktiga vinster mot vilka de avdragsgilla temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar redovisas för
skattemässiga underskottsavdrag och andra skatteavdrag i den mån det är sannolikt (>50 procent) att det kommer att finnas skattepliktiga vinster mot vilka de skattemässiga underskottsavdragen och de andra skatteavdragen kan utnyttjas.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder värderas till de skattesatser som förväntas gälla under den period tillgången återvinnes eller skulden regleras, baserat på de skattesatser (och skatteregler) som har beslutats eller aviserats per bokslutsdagen.
Om det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga vinster kommer att finnas mot vilka en uppskjuten skattefordran kan utnyttjas, då reduceras den uppskjutna skattefordran motsvarande.
Koncernens varulager har redovisats efter avdrag för internvinster. Varulagren har värderats enligt "Först-In-Först-Ut" (FIFU) metoden till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde, varvid hänsyn även tagits till övertalighet.
Detta innebär att råvaror och inköpta halvfabrikat normalt värderas till anskaffningsvärdet, om inte marknadspriset har sjunkit. Produkter i arbete värderas till summan av värdet på direkt material och direkta arbetskostnader med tillägg för produktens andel av kapitalkostnader i produktionen och övriga indirekta tillverkningskostnader baserat på ett prognostiserat antagande om kapacitetsutnyttjandet i fabriken. Färdigvaror värderas normalt till utleveransvärdet (det vill säga till upparbetad kostnad) från fabriken om leveransen är nära förestående. Reservdelar som kan finnas på lagret under längre tid redovisas normalt till nettoförsäljningsvärde.
Samriskföretag tas in i koncernredovisningen enligt klyvningsmetoden i IAS 31 Andelar i joint ventures.
Leasing redovisas enligt IAS 17 Leasingavtal. Uthyrda anläggningstillgångar som anses som finansiella leasar redovisas som en finansiell fordran mot leasetagaren i rapporten över finansiell ställning. Leasingavgiften från leasetagaren redovisas dels som en finansiell intäkt beräknad som en ränta på utestående fordran och till resterande del som en amortering av fordran.
Förhyrda anläggningstillgångar som anses som finansiella leasar aktiveras och en motsvarande finansiell skuld till leasegivaren redovisas i rapporten över finansiell ställning. Leasingavgiften till leasegivaren redovisas dels som en finansiell kostnad beräknad som en ränta på utestående skuld och till resterande del som en amortering av skulden. På det aktiverade värdet görs planenliga avskrivningar på samma sätt som på köpta anläggningstillgångar.
Förhyrda anläggningstillgångar som anses som operationella leasar aktiveras inte utan leasingavgifterna redovisas löpande.
Vinstavräkningen av projekt görs enligt principen om successiv vinstavräkning i IAS 11 Entreprenadavtal. Detta innebär att när utfallet av ett pågående arbete kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas den inkomst och de utgifter som är hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i förhållande till uppdragets färdigställandegrad på bokslutsdagen. En befarad förlust redovisas omedelbart som kostnad. Färdigställandegraden för ett pågående arbete fastställs normalt sett genom en bedömning av förhållandet mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter.
Upplysningar skall lämnas om:
Intäktsförda uppdragsersättningar är det belopp som redovisas i koncernens totala resultat som en återspegling av den successiva vinstavräkningen av projekten. Det har ingenting att göra med volymen av delfaktureringen i perioden. Siffran visar hur mycket av koncernens nettoomsättning som härstammar från projektförsäljning.
Summan av uppdragsutgifter och redovisade vinster efter avdrag för redovisade förluster visar den totala volymen av nedlagt arbete på pågående projekt per bokslutsdagen. Det har ingenting att göra med redovisade kostnader i rapporten över koncernens totala resultat.
Av kunden innehållna belopp avser belopp som har delfakturerats enligt fastställd plan och som kunden innehåller enligt kontraktsvillkoren tills samtliga i kontraktet angivna villkor har uppfyllts eller fel åtgärdats. Detta har en negativ effekt på lönsamheten av projektet. Delfakturering enligt fastställd plan avser fakturering som sker på basis av utfört arbete, oavsett om betalning erhållits från kunden eller inte.
Fordringar på kunder för pågående arbeten i anläggningsprojekt är nettot av:
för varje pågående projekt där nettot av de första tre punkterna är större än punkt 4. Siffran visar hur mycket delfaktureringen släpar efter nedlagt arbete.
Förskott är belopp som erhållits från kunden innan motsvarande arbete utförts och är vanligen mycket viktigt för den totala lönsamheten på projektet.
Skulder till kunder för pågående arbeten i anläggningsprojekt är nettot av:
för varje pågående projekt där nettot av de första tre punkterna är mindre än punkt 4. Siffran visar i vilken omfattning delfaktureringen sker innan arbete läggs ned.
Anläggningar har redovisats till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna baseras på anläggningarnas anskaffningsvärden och beräknas med hänsyn till uppskattad nyttjandeperiod.
| Materiella: | |
|---|---|
| Datorprogram, datorer | 3,3 år |
| Kontorsmaskiner | 4 år |
| Fordon | 5 år |
| Maskiner och inventarier | 7–14 år |
| Markanläggningar | 20 år |
| Byggnader | 25–33 år |
| Immateriella: | |
| Patent och icke patenterat | |
| kunnande och varumärken | 10–20 år |
| Övervärden avseende teknologi | 7,5 år |
| Goodwill, strategisk | |
| Ingen avskrivning efter 1 januari 2004 | 20 år |
| Goodwill, övrig | |
| Ingen avskrivning efter 1 januari 2004 | 10 år |
Några tillägg till köpeskillingen i samband med investeringar i anläggningstillgångar eller förvärv av verksamheter skrivs av över samma period som den ursprungliga köpeskillingen. Detta innebär att tidpunkten när tillgången är fullt ut avskriven är identisk oberoende av när betalningarna gjordes. Detta är en återspegling av det faktum att den förväntade nyttjandeperioden för tillgången är den samma.
Vid försäljning eller utrangering av anläggningar beräknas resultatet i förhållande till det planenliga restvärdet. Resultatet av försäljning av anläggningstillgångar ingår i rörelseresultatet.
När det finns indikationer om att värdet på en materiell tillgång eller en immateriell tillgång med en ändlig nyttjandeperiod har minskat sker en värdering om den behöver skrivas ned enligt IAS 36 Nedskrivningar. Om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet sker en nedskrivning
som belastar nettoresultatet. När tillgångar är till försäljning, till exempel fastigheter, erhålles en tydlig indikation om återvinningsvärdet, vilket kan utlösa en nedskrivning.
Goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av. Dessa tillgångar testas istället för nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Testen av nedskrivningsbehovet görs enligt IAS 36 Nedskrivningar.
För goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod fastställs återvinningsvärdet utifrån nyttjandevärdet på basis av diskonterade framtida kassaflöden. För övriga tillgångar fastställs återvinningsvärdet utifrån verkligt värde minus försäljningskostnader baserat på ett observerbart marknadspris.
För testen av nedskrivningsbehov av goodwill har två av Alfa Lavals rörelsesegment, divisionerna "Equipment" och "Process Technology" identifierats som de kassagenererande enheterna inom Alfa Laval. Tekniskt kan en nyligen förvärvad affärsverksamhet följas fristående under en inledande period, men förvärvade affärsverksamheter tenderar att integreras in i divisionerna i snabb takt. Detta innebär att den oberoende spårbarheten förloras ganska snart och då blir en fristående mätning och testning ogenomförbar. Nuvärdet baseras på de prognostiserade EBITDA siffrorna för de kommande tjugo åren, med avdrag för prognostiserade investeringar och förändringar i rörelsekapitalet under samma period. Den använda diskonteringsräntan är den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) före skatt. Tillväxttakten för divisionerna under perioden är den uppskattade förväntade genomsnittliga tillväxttakten inom industrin. Inget evigt värde har beräknats i och med att detta skulle resultera i ett mycket stort och osäkert värde, som skulle kunna ge ett felaktigt intryck att inget nedskrivningsbehov existerar.
Koncernen tillämpar IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. IFRS 5 anger hur anläggningstillgångar som innehas för försäljning skall redovisas och vilka upplysningar som skall lämnas om avvecklade verksamheter.
Tillgångar som innehas för försäljning ska värderas till det lägre av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Ingen avskrivning görs av sådana tillgångar. En tillgång som innehas för försäljning är en tillgång vars bokförda värde kommer att återvinnas huvudsakligen genom en försäljning snarare än genom fortsatt bruk. Den måste vara tillgänglig för omedelbar försäljning i sitt nuvarande skick. Försäljningen måste vara högst sannolik, det vill säga att ett beslut måste ha fattats och en aktiv försäljningsansträngning måste
ha initierats. Försäljningen måste förväntas kunna slutföras inom ett år. Anläggningstillgångar omklassificeras till omsättningstillgångar och redovisas separat i rapporten över finansiell ställning.
IAS 1 Utformning av finansiella rapporter punkterna 124 A-C innehåller upplysningskrav om företagets mål, politik och metoder för förvaltning av kapital. Denna information redovisas under ett separat avsnitt efter beskrivningen av redovisningsprinciperna.
Övriga rörelseintäkter avser till exempel kommissions-, royalty- och licensintäkter. Övriga rörelsekostnader avser främst omstruktureringskostnader, men också royaltykostnader.
Jämförelsestörande poster som påverkar rörelseresultatet redovisas under övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader.
Koncernen tillämpar IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar för redovisning av avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per bokslutsdagen.
Om en gottgörelse för delar av eller hela kostnaden för att reglera avsättningen förväntas (t ex genom försäkringsavtal, ansvarsfrihetsklausuler eller leverantörsgarantier) skall gottgörelsen redovisas:
Avsättningar prövas vid varje bokslutsdag och justeras för att återspegla den nuvarande bästa uppskattningen. Om det inte längre är troligt att en utbetalning kommer att uppstå för att reglera åtagandet återförs avsättningen.
En avsättning får endast användas för det ändamål den ursprungligen gjordes för. Avsättningar görs inte för framtida rörelseförluster. En förväntan om framtida rörelseförluster är dock en indikation på att det kan finnas ett nedskrivningsbehov för vissa tillgångar i verksamheten. Om ett kontrakt är förlustbringande, görs en avsättning för det aktuella åtagandet enligt kontraktet, efter det att tillgångarna som används i syfte att färdigställa kontraktet testats för nedskrivning.
En avsättning för omstruktureringskostnader görs endast när de allmänna kriterierna är uppfyllda. Ett informellt åtagande att omstrukturera uppstår endast när det finns:
– en detaljerad fastställd plan för omstruktureringen, av vilken det åtminstone framgår:
Ett beslut i företagsledningen eller styrelsen om att omstrukturera ger inte upphov till ett informellt åtagande på bokslutsdagen om inte bolaget före bokslutsdagen har:
När en omstrukturering involverar en avyttring av en verksamhet uppstår inget åtagande att sälja förrän bolaget är förbundet att sälja, t ex genom ett bindande försäljningsavtal.
En avsättning för omstrukturering inne-
håller endast de direkta kostnader som uppstår i samband med omstruktureringen, vilket är de som både:
Forskningskostnaderna belastar resultatet det år de uppstår. Utvecklingskostnader belastar resultatet det år de uppstår förutsatt att de inte uppfyller villkoren för att istället aktiveras enligt IAS 38 Immateriella tillgångar.
Intäktsredovisningen sker enligt IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal.
Intäkterna av försäljning av varor, tjänster och projekt redovisas som "Nettoomsättning" i rapporten över koncernens totala resultat.
Intäkter från försäljning av varor redovisas när samtliga av följande villkor är uppfyllda:
Intäktsredovisningen styrs normalt av de leveransvillkor som används i försäljningen. Nettoomsättningen avser försäljningsvärdet med avdrag för varuskatter, returer och rabatter.
I den utsträckning Alfa Laval också levererar tjänster gäller de tre sista villkoren ovan tillsammans med:
– färdigställandegraden på bokslutsdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Vinstavräkningen av projekt görs enligt principen om successiv vinstavräkning i IAS 11 Entreprenadavtal, se ovan under "Pågående arbeten".
Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. I koncernen förs kursvinster och kursförluster avseende lån i utländsk valuta, som finansierar förvärv av utländska dotterbolag, om till övrigt totalresultat som en justering av omräkningsdifferensen i den mån lånen
fungerar som en kurssäkring för de förvärvade nettotillgångarna. Där möter de den omräkningsdifferens som framkommer vid konsolideringen av de utländska dotterbolagen. I moderbolaget redovisas dessa kursdifferenser ovanför nettoresultatet.
IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser täcker bland annat förekomsten av funktionella valutor. Nästan alla Alfa Lavals dotterbolag påverkas av förändringar i valutakurser för sina inköp inom koncernen. De säljer emellertid vanligen i sin lokala valuta och de har mer eller mindre alla sina icke produktrelaterade kostnader och sina personalrelaterade kostnader i sin lokala valuta. Detta innebär att inga av Alfa Lavals dotterbolag kvalificerar för användande av en annan funktionell valuta än den lokala valutan, med följande undantag. Dotterbolag i höginflationsländer rapporterar boksluten i den funktionella hårdvaluta som gäller i respektive land, vilket i samtliga fall är USD. Som höginflationsländer under 2011 anses Turkiet och Venezuela.
Utlandsbolagen har omräknats enligt dagskursmetoden. Denna metod innebär att tillgångarna och skulderna omräknas till balansdagskurs och intäkter och kostnader till årets genomsnittskurs. Den omräkningsdifferens som uppstår är en effekt av att nettotillgångarna i utlandsföretagen omräknas med en annan kurs vid årets början än vid dess slut och att resultatet omräknas till genomsnittskurs. Omräkningsdifferensen är del av övrigt totalresultat.
International Accounting Standards Board (IASB) har utgivit följande nya eller omarbetade redovisningsrekommendationer som kan vara tillämpbara på Alfa Laval och som träder i kraft för redovisningsår som inleds den 1 januari 2012 eller senare. Alfa Laval har valt att inte tillämpa någon av dessa rekommendationer i förtid.
IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar har fått ett tillägg med ytterligare kvantitativa och kvalitativa upplysningar som skall lämnas vid borttagande av finansiella instrument ur rapporten över finansiell ställning. Tillägget till IFRS 7 skall tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 juli 2011 eller senare.
IFRS 9 Financial Instruments: Recognition and Measurement är första steget i en fullständig omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39. Standarden innebär en minskning av antalet värderingskategorier för finansiella tillgångar och innehåller huvudkategorierna redovisning till anskaffningsvärde (upplupet anskaffningsvärde) respektive verkligt värde via resultatet. Denna första del av standarden kommer att kompletteras med regler om nedskrivningar, säkringsredovisning och värdering av skulder. IFRS 9 måste tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2015 eller senare.
IFRS 10 Consolidated financial statements ersätter avsnittet i IAS 27 Koncernredovisning
och separata finansiella rapporter som behandlar upprättandet av koncernredovisning. Det som kvarstår i IAS 27 fortsättningsvis rör hanteringen av dotterföretag, joint ventures och intresseföretag i separata finansiella rapporter.
Reglerna avseende hur koncernredovisning skall upprättas har inte förändrats. Förändringen avser snarare hur ett företag skall gå tillväga för att avgöra om bestämmande inflytande föreligger och således huruvida ett företag skall konsolideras. Kontroll (bestämmande inflytande) föreligger när investeraren:
En investerare är en part som har ett potentiellt bestämmande inflytande över ett företag. Ett bestämmande inflytande behöver inte enbart uppstå genom aktieinnehav (rösträtt). En investerare kan, trots att majoriteten av utestående aktier inte innehas, ha ett bestämmande inflytande över en annan enhet (så kallad de facto kontroll). Ett företag skall konsolideras tills den dagen kontrollen upphör, även om kontroll endast föreligger under en kortare period.
IFRS 10 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Den förväntas godkännas av EU under tredje kvartalet 2012. Standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8, med vissa modifikationer, som bl.a. innebär lättnader från att konsolidera retroaktivt där det inte är praktiskt möjligt. Förtidstillämpning är tillåten om företaget dessutom förtidstillämpar IFRS 11 och IFRS 12 och ändringarna i IAS 27 och IAS 28.
IFRS 11 Joint arrangements behandlar redovisningen av gemensamma arrangemang som definieras som ett kontraktuellt arrangemang där två eller fler parter har ett gemensamt bestämmande inflytande. IFRS 11 ersätter IAS 31 Andelar i Joint ventures och SIC 13 Överföring av icke-monetära tillgångar från en samägare till ett gemensamt styrt företag.
Det är avgörande att kunna bedöma huruvida en part har kontroll över en annan part, det vill säga bestämmande inflytande eller om det snarare rör sig om ett betydande eller gemensamt inflytande. Om det rör sig om det sistnämnda handlar det om ett så kallat gemensamt arrangemang vilket kan röra sig om endera:
Gemensamt ägda tillgångar och gemensamma verksamheter benämns "gemensamma verksamheter". Varje delägare (eller part) redovisar sin andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.
Gemensamt styrda företag (joint ventures) får inte längre konsolideras i enlighet med klyvningsmetoden (proportionell konsolidering) utan kapitalandelsmetoden skall tillämpas. Detta innebär att andelen redovisas på en rad i koncernens rapport över finansiell ställning samt att andelen av resultatet redovisas på en rad i koncernens rapport över totalresultat.
IFRS 11 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Den förväntas godkännas av EU under tredje kvartalet 2012. Standarden ska tillämpas retroaktivt med vissa specifika övergångsregler. Förtidstillämpning är tillåten om enheten dessutom förtidstillämpar IFRS 10 och IFRS 12 och ändringarna i IAS 27 och IAS 28.
IFRS 12 Disclosures of interest in other entities. Företag som äger andelar i dotterföretag, intresseföretag, gemensamma arrangemang och icke konsoliderade strukturerade enheter skall upplysa om dessa i enlighet med IFRS 12. Syftet med dessa upplysningar är att ge användarna av de finansiella rapporterna en möjlighet att förstå:
Betydande kvalitativa och kvantitativa upplysningar skall lämnas om respektive innehav. Upplysningskraven innefattar bland annat följande:
IFRS 12 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Den förväntas godkännas av EU under tredje kvartalet 2012. Standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8. Förtidstillämpning är tillåten även om IFRS 10 och IFRS 11 och ändringarna i IAS 27 och IAS 28 inte
förtidstillämpas. Enheter uppmuntras att frivilligt lämna vissa upplysningar även om hela standarden inte förtidstillämpas.
IFRS 13 Fair Value Measurement beskriver hur ett verkligt värde skall fastställas när ett sådant skall eller får användas i enlighet med respektive IFRS standard. I enlighet med IFRS definieras ett verkligt värde som; "the price that would be received to sell an asset or paid to transfer a liability in an orderly transaction between market participants at the measurement date (i.e. an exit price)".
I standarden presenteras förtydliganden vad avser begreppet verkligt värde inkluderande följande områden:
Nya upplysningar skall lämnas för att förtydliga vilka värderingsmodeller som tillämpas samt vilken information (data) som används i dessa modeller samt vilka effekter värderingen har gett upphov till i resultatet.
IFRS 13 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Den förväntas godkännas av EU under tredje kvartalet 2012. Standarden ska tillämpas framåtriktat. Förtidstillämpning är tillåten.
IAS 1 Presentation av övrigt totalresultat har ändrats. Förändringen innebär att grupperingen av transaktioner som redovisas i övrigt totalresultat förändras. Poster som skall återföras resultatet skall redovisas separat skiljt från de poster som ej skall återföras till resultatet. Förslaget ändrar inte på det faktiska innehållet i övrigt totalresultat utan enbart uppställningsformen.
IAS 1 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2012 eller senare. Den förväntas godkännas av EU under första kvartalet 2012. Ändringen ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8. Förtidstillämpning är tillåten.
IAS 19 Ersättning till anställda har ändrats. Ändringarna innebär betydande förändringar avseende redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner, exempelvis:
– Möjligheten att periodisera aktuariella vinster och förluster som en del av "korridoren" kan inte tillämpas, utan dessa skall löpande redovisas i övrigt totalresultat. I resultaträkningen redovisas de poster hänförliga till intjäningen av förmånsbestämda pensioner samt vinster och förluster som
uppkommer vid reglering av en pensionsskuld samt det finansiella nettot avseende den förmånsbestämda planen.
IAS 19 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Den förväntas godkännas av EU under första kvartalet 2012. Den omarbetade standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8. Förtidstillämpning är tillåten.
Alfa Laval kommer att utvärdera effekterna av tillämpningen av de nya eller omarbetade redovisningsrekommendationerna inför respektive tillämpningstidpunkt.
Alfa Laval definierar det förvaltade kapitalet som summan av koncernens nettoskuld och eget kapital inklusive den del som är hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande. Vid utgången av 2011 var det förvaltade kapitalet MSEK 18 408 (13 031).
Koncernens mål med kapitalförvaltningen är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta som en fortlevande verksamhet och ge en relevant avkastning till aktieägarna och fördelar till övriga intressenter.
Vid förvaltning av kapitalet följer koncernen upp flera mätvärden som inkluderar:
| Mätvärden | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Rikt | Riktvärden | Utfall | Genomsnitt över senaste | |||||
| Mål | värden | inte satta | 2011 | 2010 | 3 år | 5 år | 8 år | |
| Faktureringstillväxt per år * | ≥8% | 15,9% | -5,1% | 1,0% | 8,9% | 13,2% | ||
| Rörelsemarginal - justerad EBITA * | 15% | 18,5% | 18,9% | 18,3% | 19,4% | 16,8% | ||
| Avkastning på sysselsatt kapital | ≥25% | 31,3% | 37,4% | 34,1% | 42,1% | 36,6% | ||
| Skuldsättningsgrad | < 0,75 | 0,22 | -0,04 | 0,07 | 0,14 | 0,21 | ||
| Kassaflöde från rörelseverksamheten inklu sive investeringar i anläggningstillgångar ** |
10% | 10,0% | 14,8% | 14,5% | 13,3% | 11,4% | ||
| Investeringar ** | 2,5% | 1,9% | 1,7% | 1,8% | 2,1% | 2,1% | ||
| Avkastning på eget kapital | X | 22,9% | 24,4% | 23,9% | 31,7% | 27,0% | ||
| Soliditet | X | 43,9% | 50,0% | 46,9% | 42,2% | 40,1% | ||
| Nettoskulden i förhållande till EBITDA | X | 0,6 | -0,1 | 0,2 | 0,3 | 0,5 | ||
| Räntetäckningsgrad | X | 28,6 | 35,9 | 26,6 | 25,9 | 19,8 |
* genomsnitt över en konjunkturcykel ** i % av omsättningen
Alla dessa mätvärden hänger ihop som mer eller mindre kommunicerande kärl. Detta innebär att om åtgärder sätts in som primärt inriktar sig på ett visst mätvärde så påverkar det också övriga mätvärden i varierande grad. Det är därför viktigt att se på helheten.
I februari 2011 justerade Alfa Laval upp tillväxtmålet från en genomsnittlig årlig tillväxt i faktureringen på minst 5 procent till minst 8 procent över en konjunkturcykel.
På längre sikt bör skuldsättningsgraden vara lägre än 0,75. Som ett resultat av större förvärv kan graden temporärt överstiga 1, men graden förväntas sedan snart minska ner under 0,75 beroende på positivt kassaflöde och resultat från den förvärvade verksamheten.
För att upprätthålla en bra kapitalstruktur kan koncernen till exempel ta upp nya lån eller amortera av på befintliga lån, justera nivån på utdelningarna som betalas till aktieägarna, betala tillbaka kapital till aktieägarna, återköpa egna aktier, ge ut nya aktier eller sälja anläggningstillgångar.
Som exempel på koncernens aktiva arbete med förvaltningen av kapitalet kan nämnas:
Återköpen av aktier får ses i ljuset av att koncernens kassaflöde från rörelseverksamheten är så stort att det finansierar uppbyggnaden av rörelsekapital och de mellanstora företagsförvärv som gjorts liksom utdelningen till aktieägarna.
Finansiella risker avser finansiella instrument. Alfa Laval har följande finansiella instrument: kassa och bank, placeringar, handelsfordringar, lån från kreditinstitut, handelsskulder och ett begränsat antal derivat för att säkra främst valutakurser och räntor, men även priset på metaller och el. Dessa inkluderar valutaterminer, valutaoptioner, ränteswapar, metallterminer och elderivat. Se not 13 och 14 för mer information om dessa finansiella instrument.
För att kontrollera och begränsa de finansiella riskerna har styrelsen för koncernen fastställt en finanspolicy. Koncernen har en aversiv inställning till finansiella risker, vilken tar sig uttryck i policyn. Denna fastställer ansvarsfördelningen mellan de lokala bolagen och den centrala finansfunktionen i Alfa Laval Treasury International, vilka finansiella risker koncernen kan acceptera samt anger hur riskerna skall begränsas.
Det finns tre olika typer av prisrisker: valutarisker, ränterisker och marknadsrisker. Se nedan.
Beroende på Alfa Laval koncernens internationella affärsverksamhet och geografiska spridning är koncernen utsatt för valutarisker. Kursrörelserna i de större valutorna för koncernen under de senaste åren framgår nedan (SEK/utländsk valuta):
Valutarisker delas in i transaktionsexponering som avser kursförändringar som påverkar de valutaflöden som uppstår på grund av affärsverksamheten och omräkningsexponering som avser omräkningen av dotterbolagens rapporter över finansiell ställning från lokal valuta till SEK.
Under 2011 uppgick Alfa Lavals försäljning till länder utanför Sverige till 96,7 (96,6) (96,8) procent av den totala försäljningen.
Alfa Lavals lokala säljbolag säljer normalt i lokal valuta till lokala slutkunder och har sin lokala kostnadsbas i lokal valuta. Export från tillverknings- och logistikcentra till andra koncernbolag faktureras i de exporterande bolagens lokala valutor, utom för Sverige, Danmark och Storbritannien där exporten är denominerad i EUR.
Koncernen är huvudsakligen utsatt för valutarisk från potentiella förändringar av kontrakterade och bedömda flöden av utbetalningar och inbetalningar. Målsättningen för riskhantering avseende valutakurser är att minska påverkan av förändringar i valutakurser på koncernens resultat och finansiella ställning.
Koncernen har i normalfallet en naturlig risktäckning genom försäljning så väl som kostnader i lokal valuta. Finanspolicyn anger att de lokala bolagen är ansvariga för att identifiera och säkra valutakursexponeringar på alla kommersiella flöden via Alfa Laval Treasury International. Kontraktsbaserade flöden måste säkras i sin helhet. Dessutom måste nettot av prognostiserade flöden de närmaste 12 månaderna säkras till minst hälften. Resterande del av de prognostiserade flödena kan till viss del säkras efter samråd med koncernens centrala finansfunktion. Alfa Laval Treasury International kan öka eller minska den totala säkringen som initierats av de lokala bolagen för de valutor där Alfa
Laval har en kommersiell exponering upp till men ej överstigande 100 procent av ett års kommersiella exponering för varje valuta.
Koncernens netto transaktionsexponering den 31 december 2011 i olika valutor före och efter säkringar för de kommande 12 månaderna uppgår till:
Detta är en återspegling av att en stor del av tillverkningen inom koncernen är lokaliserad till Sverige och Danmark med kostnader denominerade i lokala valutor.
Valutakontrakt för prognostiserade flöden ingås fortlöpande under året med 12 månader som den maximala löptiden. För kontraktsbaserade flöden följer derivaten löptiden på det underliggande kontraktet. Detta innebär att bolaget erfar effekten från rörelserna i marknadskurserna för valutorna med en varierande grad av fördröjning.
Om valutakurserna mellan SEK och de väsentligaste utländska valutorna ändras med +/- 10 % får det följande effekt på rörelseresultatet, om inga säkringsåtgärder vidtagits:
| Totalt | 299 | -299 | 286 | -286 | 341 | -341 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga | 34 | -34 | 29 | -29 | 45 | -45 |
| JPY | -15 | 15 | -22 | 22 | -59 | 59 |
| DKK | -102 | 102 | -101 | 101 | -105 | 105 |
| NOK | 28 | -28 | 24 | -24 | 27 | -27 |
| CAD | 30 | -30 | 24 | -24 | 32 | -32 |
| EUR | 99 | -99 | 165 | -165 | 118 | -118 |
| USD | 225 | -225 | 167 | -167 | 283 | -283 |
| Valutakursförändring mot SEK | + 10% | - 10% | + 10% | - 10% | + 10% | - 10% |
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 | |||
| Koncernen |
Utestående valutaterminer och valutaoptioner för koncernen uppgick vid utgången av året till:
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Miljoner | 2011 | 2010 | 2009 | |||
| Original- | Original- | Original- | ||||
| valuta | SEK | valuta | SEK | valuta | SEK | |
| Utflöden: | ||||||
| USD | -593 | -4 093 | -405 | -2 754 | -480 | -3 465 |
| EUR | -175 | -1 566 | -257 | -2 316 | -326 | -3 365 |
| KRW | -80 469 | -480 | -73 831 | -441 | -101 412 | -626 |
| AUD | -13 | -91 | -29 | -203 | -5 | -30 |
| CAD | -19 | -128 | -26 | -176 | -7 | -47 |
| JPY | – | – | -596 | -50 | – | – |
| BRL | -3 | -12 | -11 | -43 | -10 | -42 |
| Övriga | -46 | -79 | -31 | |||
| Totalt | -6 416 | -6 062 | -7 606 | |||
| Inflöden: | ||||||
| SEK | 5 751 | 5 751 | 6 243 | 6 243 | 7 074 | 7 074 |
| DKK | 328 | 394 | 284 | 343 | 86 | 120 |
| NOK | 38 | 44 | 32 | 37 | 78 | 97 |
| SGD | 5 | 27 | 3 | 16 | 9 | 48 |
| GBP | 16 | 164 | 1 | 13 | 5 | 55 |
| JPY | 1 263 | 113 | – | – | 3 670 | 288 |
| Övriga | 7 | 8 | 29 | |||
| Totalt | 6 500 | 6 660 | 7 711 |
När dotterbolagens rapporter över finansiell ställning i lokal valuta omräknas till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens, som beror på att innevarande år omräknas till en annan bokslutskurs än föregående år och att resultaträkningen omräknas till genomsnittskursen under året medan rapporten över finansiell ställning omräknas till kursen den 31 december. Omräkningsdifferensen förs till övrigt totalresultat. Omräkningsexponeringen utgörs av den risk som omräkningsdifferensen representerar i form av påverkan på totalt resultat. Risken är störst för de valutor där koncernen har störst nettotillgångar och där kursrörelserna mot svenska kronor är störst. Koncernens nettotillgångar eller nettoskulder för de största valutorna fördelas på följande sätt:
Omräkningsdifferenserna är ett centralt ansvar och hanteras dels genom att upplåningen fördelats på olika valutor utifrån nettotillgångarna i respektive valuta och dels med valutaterminskontrakt. Lån som tas upp i samma valuta som det finns nettotillgångar i koncernen, minskar dessa nettotillgångar och därmed minskar omräkningsexponeringen.
Dessa säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter fungerar på följande sätt. Kursvinster och kursförluster avseende lån i utländsk valuta, som finansierar förvärv av utländska dotterbolag, redovisas som en del av övrigt totalresultat i den mån lånen fungerar som en kurssäkring för de förvärvade nettotillgångarna. I övrigt totalresultat möter de den omräkningsdifferens som framkommer vid konsolideringen av de utländska dotterbolagen. I koncernen har redovisade kursdifferenser om netto MSEK 34 (99) (220) avseende skulder i utländsk valuta omförts till övrigt totalresultat såsom säkring av nettoinvesteringarna i utlandsverksamheter. De lån som säkrar nettoinvesteringar i utlandsverksamheter är denominerade i EUR och USD, eftersom dessa utländska valutor har störst påverkan på rapporten över finansiell ställning. Eftersom koncernen använder delar av sitt kassaflöde till att amortera ner på lånen för att förbättra finansnettot så tenderar omfattningen av denna säkring över tiden att minska.
Med ränterisk avses hur förändringar i räntenivån påverkar koncernens finansiella netto och hur värdet på finansiella instrument varierar beroende på förändringar i marknadsräntorna. Koncernen försöker hantera ränterisken genom att matcha ränteperioder till fast ränta för finansiella tillgångar och skulder och genom att använda finansiella derivat såsom ränteswapar.
Finanspolicyn kräver att ränterisken och räntebindningsperioden mäts för varje huvudvaluta. Den kortaste räntebindningsperioden för lånen skall vara 10 månader och den längsta räntebindningsperioden skall vara 24 månader enligt policyn.
Lånet med banksyndikatet och de bilaterala låneavtalen löper med rörlig ränta. Koncernen har valt att säkra 45 (60) (63) procent av lånen till fast ränta, med en löptid om 34,6 månader. Den genomsnittliga ränte- och valutabindningsperioden inklusive derivat uppgick till 19,2 (18,5) månader vid utgången av 2011.
Räknat på en generell ökning av marknadsräntorna med 100 räntepunkter (1 procentenhet) skulle koncernens räntenetto förändras enligt nedanstående stapeldiagram.
Räntekänslighetsanalys kontra % säkring av rörliga räntor
Anledningen till den positiva effekten under perioden 2009 och 2010 är storleken på kassa, bank och kortfristiga placeringar relativt den osäkrade delen av total låneskuld. Beroende på den ökade upplåningen under 2011 blir effekten negativ.
Sammantaget innebär detta att koncernen har en förhållandevis låg ränterisk.
Marknadsrisk definieras som risken för förändringar i värdet på ett finansiellt instrument beroende på förändrade marknadspriser. Detta gäller bara finansiella instrument som är noterade eller annars handlas, vilket för Alfa Lavals del avser obligationer och andra värdepapper samt andra långfristiga värdepappersinnehav om totalt MSEK 118 (242). Marknadsrisken för dessa bedöms som låg. För övriga finansiella instrument består prisrisken bara av valutarisk och ränterisk.
Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet.
Med refinansieringsrisk avses risken att refinansiering av förfallande lån försvåras eller blir kostsam. Koncernens lån är huvudsakligen långfristiga och förfaller bara i samband med att den avtalade lånetiden går ut. Detta gör att koncernen under överskådlig framtid inte behöver refinansiera förfallande lån. Genom att förfallotidpunkterna är spridda över tiden minskas refinansieringsrisken.
2006 gjorde Alfa Laval en riktad låneemission i USA. Erbjudandet blev övertecknat och stängdes på MUSD 110 motsvarande MSEK 758. Lånet förfaller i april 2016.
I samband med förvärvet av Tranter ingick Alfa Laval ett bilateralt låneavtal med SHB om MEUR 25, motsvarande MSEK 223. Lånet förfaller i december 2013.
Låneavtalet med det tidigare banksyndikatet ersattes den 20 april 2011 med ett nytt låneavtal om MEUR 301 och MUSD 420, motsvarande MSEK 5 590 med ett nytt banksyndikat. Per 31 december 2011 utnyttjades MSEK 1 051 av faciliteten. Faciliteten löper till april 2016, med två ettåriga förlängningsoptioner.
Den 8 juni 2011 ingick Alfa Laval ett bilateralt banklån med Svensk Exportkredit fördelat på ett lån om MEUR 100 som förfaller 2014 och ett lån om MEUR 100 som förfaller 2021, totalt motsvarande MSEK 1 787.
Den 15 september 2009 ingick Alfa Laval ett avtal med Europeiska Investeringsbanken som gav Alfa Laval möjlighet att fram till 15 mars 2011 avropa ett lån på upp till MEUR 130. I mars 2011 avropade Alfa Laval ett lån på MEUR 130, motsvarande MSEK 1 162. Lånet förfaller 2018.
Sammanfattningsvis ser förfallostruk turen för lånen och lånefaciliteterna ut på följande sätt:
Kassaflödesrisk definieras som risken att stor leken på framtida kassaflöden förknippade med finansiella instrument varierar. Denna risk är mest kopplad till ändrade räntesatser och valutakurser. Till den del detta upplevs som ett problem, används olika derivat för att låsa satser och kurser. Se beskrivning av exponering och säkringsåtgärder under ränterisk. Se förfallostrukturen för finansiella derivat ovan.
Finansiella instrument som potentiellt utsätter koncernen för betydande förekomster av kreditrisker består huvudsakligen av kassa, placeringar och derivat.
Koncernen har kassa och banktillgodohavanden samt kort- och långfristiga placeringar hos olika finansiella institutioner som godkänts av koncernen. Dessa finansiella institutioner är lokaliserade i större
länder över hela världen och koncernens policy är utformad för att begränsa risken hos en enskild institution. Risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser begränsas genom val av kreditvärdiga motparter och genom att engagemanget per motpart begränsas. Koncernen genomför med jämna mellanrum utvärderingar av kreditvärdigheten hos de finansiella institutioner som finns i dess placeringsstrategi. Koncernen kräver inte säkerheter för dessa finansiella instrument.
Koncernen är utsatt för kreditrisk ifall någon motpart i derivativa instrument inte fullföljer sitt åtagande. Koncernen begränsar denna exponering genom att diversifiera mellan motparter med hög kreditvärdighet och genom att begränsa transaktionsvolymen med varje motpart.
Sammantaget är det koncernens bedömning att motpartsriskerna är begränsade och att det inte finns någon koncentration av risk i dessa finansiella instrument.
Risken för kundförluster avser risken att kunden inte kan betala levererade produkter på grund av finansiella problem. Koncernen säljer till ett stort antal kunder i länder över hela världen. Att några av dessa kunder emellanåt drabbas av betalningsproblem eller går i konkurs hör dessvärre till verkligheten i en verksamhet av Alfa Lavals omfattning. Alla kunder utom Tetra Laval representerar mindre än 1 procent av omsättningen och representerar därför en begränsad risk. Alfa Laval tar regelmässigt in kreditupplysningar på nya kunder och vid behov på gamla kunder. Tidigare betalningsbeteende påverkar om nya order skall accepteras. På marknader med politiska eller ekonomiska risker eftersträvas kreditförsäkringslösningar. Kundfordringar utgör den enskilt största finansiella tillgången enligt not 13. Mot bakgrund av ovanstående beskrivning är det ledningens uppfattning att det inte finns någon väsentlig koncentration av risker i denna finansiella tillgång.
Beloppet av förfallna kundfordringar är en indikation på risken bolaget löper att i slutändan hamna i en situation med osäkra fordringar.
Koncernens kostnader för kundförluster och förfallna kundfordringar i procent av totala kundfordringar presenteras i följande graf:
Kostnad för kundförluster/förfallna
Risken för reklamationer avser de kostnader som Alfa Laval drabbas av för att rätta till uppkomna fel i produkter eller systemlösningar samt eventuella skadeståndskostnader. Alfa Laval strävar efter att hålla nere dessa kostnader genom en ISO certifierad kvalitetssäkring. De största reklamationsriskerna uppstår i samband med nya tekniska lösningar eller nya applikationer. Genom omfattande tester på fabriken och hos kunden begränsas riskerna. Koncernens reklamationskostnader och deras relation till omsättningen framgår av följande graf:
Denna risk avser risken för att någon konkurrent tar fram en ny teknisk lösning som gör Alfa Lavals produkter tekniskt obsoleta och därmed svåra att sälja. Alfa Laval möter denna risk genom en medveten satsning på forskning och utveckling med sikte på att ligga i absoluta frontlinjen vad avser teknisk utveckling.
Konkurrens
Koncernen är verksam inom konkurrensutsatta marknader. För att möta denna konkurrens har koncernen till exempel:
en strategi för förvärv av verksamheter för att till exempel förstärka närvaron på vissa marknader eller bredda koncernens produkterbjudande,
arbetat med att utifrån sin internationella närvaro skapa en konkurrenskraftig kostnadsbild och
Vid en generell ekonomisk nedgång tenderar koncernen att påverkas med en eftersläpning om sex till tolv månader beroende på kund segment. Samma sak gäller vid en ekonomisk uppgång. Det faktum att koncernen är verksam på ett stort antal geografiska marknader och inom ett vitt spektrum av kundsegment innebär en diversifiering som begränsar effekten av fluktuationer i det ekonomiska klimatet. Historiskt har fluktuationer i det ekonomiska klimatet inte genererat minskningar i orderingången större än 10 procent. Konjunkturnedgången under 2009 och 2010 innebar dock en betydligt större nedgång i orderingången. Detta berodde delvis på att nedgången skedde abrupt från en mycket hög efterfrågenivå som utgjorde kulmen på en långvarig högkonjunktur samt att prisnivån i samband med denna topp var inflaterad av kraftiga prisökningar på råmaterial.
Koncernen är beroende av leveranser av rostfritt stål, gjutgods, koppar och titan med mera för tillverkningen av produkter. Priserna på vissa av dessa marknader är volatila och ett bristande utbud har förekommit för titan. När det gäller titan är antalet möjliga leverantörer begränsat. Risken för kraftigt höjda priser eller bristande tillgång utgör allvarliga risker för verksamheten. Möjligheterna att föra högre insatspriser vidare till slutkund varierar från tid till annan och mellan olika marknader beroende på hur konkurrensläget ser ut. Koncernen möter denna risk genom att säkra långsiktiga leveransåtaganden och genom fasta priser från leverantörerna under sex till tolv månaders tid. Under perioder av kraftig prisuppgång har kundens pris på titanprodukter kopplats till Alfa Lavals inköpspriser på titan. Under perioden 2007 till 2011 har koncernen erfarit stora prisfluktuationer för många råmaterial, men i synnerhet för rostfritt stål, gjutgods, koppar och titan.
Koncernen använder metallterminer för att säkra priset på strategiska metaller. Nedanstående graf visar hur stor andel av inköpen av nickel, koppar och aluminium som har säkrats under 2011 respektive hur mycket av de förväntade inköpen under 2012 som var säkrade vid utgången av 2011. Grafen visar också hur mycket koncernens kostnader för dessa inköp skulle påverkas om priserna skulle fördubblas från nuvarande nivåer.
Denna risk avser de kostnader som koncernen kan drabbas av för att reducera utsläpp enligt ny eller strängare miljölagstiftning, att sanera mark vid tidigare eller nu ägda industrifastigheter, ordna effektivare avfallshantering, erhålla fortsatta eller nya etableringstillstånd etc. Koncernen har en ambition att ligga väl inom de ramar som lokal lagstiftning ger, vilket torde reducera riskerna. Koncernens verksamhet kan inte heller betecknas som tungt miljöpåverkande. För mer information om Alfa Lavals miljöpåverkan, se avsnittet om "Hållbarhet" på sidan 48.
Politisk risk avser risken att myndigheterna, i de länder där koncernen verkar, genom politiska beslut eller myndighetsutövning försvårar, fördyrar eller omöjliggör fortsatt verksamhet för koncernen. Koncernen är huvudsakligen verksam i länder där den politiska risken bedöms som försumbar eller ringa. Den verksamhet som bedrivs i länder där den politiska risken bedöms som högre är marginell.
Denna risk avser de kostnader som koncernen kan drabbas av för att driva rättsprocesser, kostnader i samband med förlikning och kostnader för utdömda skadestånd. Koncernen är inblandad i en handfull rättsliga tvister, huvudsakligen med kunder. Eventuella bedömda förlustrisker är reserverade.
Alfa Laval koncernen var per den 31 december 2011, instämt som en av många svaranden i sammanlagt 714 asbestrelaterade mål omfattande totalt cirka 800 käranden. Alfa Laval är fast övertygat om att kraven är grundlösa och avser att kraftfullt bestrida varje krav.
Mot bakgrund av vad som är känt för Alfa Laval idag och den information som Alfa Laval har beträffande de asbestrelaterade målen, vidhåller Alfa Laval sin tidigare bedömning att kraven inte i väsentlig grad kommer att påverka koncernens finansiella ställning eller resultat.
Denna risk avser de kostnader Alfa Laval kan drabbas av i samband med att någon produkt som koncernen har levererat havererar och orsakar skador på liv och egendom. Den största risken i detta sammanhang rör höghastighetsseparatorer, på grund av de stora krafter som är inblandade när kulan i separatorn roterar med mycket höga varvtal. Vid ett haveri kan skadorna bli omfattande. Alfa Laval motverkar dessa risker genom ett omfattande testarbete och en ISO certifierad kvalitetssäkring. Koncernen har en produktansvarsförsäkring. Antalet skador är lågt och få skador har förekommit historiskt.
Denna risk handlar om risken att enskilda enheter eller funktioner inom koncernen kan drabbas av driftsavbrott på grund av:
Alfa Laval har en väl utbyggd dialog med de lokala fackliga organisationerna, vilket minskar risken för konflikter och strejker där Alfa Laval är direkt inblandat. Konflikter på övriga delar av arbetsmarknaden är det däremot svårare att skydda företaget mot, till exempel inom transporter.
Alfa Laval minimerar de två följande riskerna genom att bedriva ett aktivt förebyggande arbete på varje anläggning enligt de inom varje område framtagna globala riktlinjerna under övervakning av tillverkningsansvariga, koncernens Risk Management funktion, fastighetsansvariga, IT och HR.
Problem hos större underleverantörer minimeras genom att Alfa Laval försöker använda flera leverantörer av insatsvaror som vid behov kan täcka upp för produktionsbortfall någon annanstans. Önskemålet om långsiktiga och konkurrenskraftiga leveransavtal sätter dock restriktioner för vilken flexibilitet som kan uppnås. Vid bristsituationer kan det totala utbudet vara för begränsat för att medge utbytbarhet.
HPR står för "Highly Protected Risk" och är försäkringsindustrins högsta betyg för riskkvalitet. Betyget är reserverat för kommersiella fastigheter där exponeringen mot en fysisk skada är reducerad till ett minimum med hänsyn taget till byggkonstruktion, verksamhet och lokala förutsättningar. HPR innebär att alla fysiska risker i och runt anläggningen är dokumenterade och att dessa hålls under vissa gränser. Alfa Lavals produktionsanläggning i Lund i Sverige, som är koncernens största och viktigaste anläggning, har HPR klassning, liksom produktionsanläggningarna i Richmond och Newburyport i USA. Ytterligare åtta produktionsanläggningar är planerade att HPR klassas.
Detta innebär att anläggningen har bästa tänkbara brand- och maskinskydd och att ansvarig personal har adekvata säkerhetsrutiner för att se till att dessa skydd underhålls och är i funktion. Dessutom är möjliga tändkällor noggrant kontrollerade för att förhindra att en brand kan starta. För en HPR anläggning är risken för en fysisk skada minimerad, vilket minimerar risken för att råka ut för ett avbrott i produktion som skulle kunna få omfattande konsekvenser för Alfa Laval och dess kunder.
Dessa risker avser de kostnader Alfa Laval kan erfara på grund av ett otillräckligt försäkringsskydd avseende egendom, avbrott, ansvar, transport, liv och pensioner. Koncernen strävar efter att upprätthålla ett försäkringsskydd som håller risknivån på en acceptabel nivå för en koncern av Alfa Lavals storlek och som samtidigt är kostnadseffektivt. Som en del i detta har Alfa Laval ett eget återförsäkringsbolag. Samtidigt pågår ett ständigt arbete med att minimera riskerna i verksamheten genom förebyggande åtgärder.
Denna risk avser den begränsade handlingsfrihet som koncernen kan påföras genom restriktioner som är förknippade med kreditvillkoren i låneavtal. Låneavtalet med syndikatbankerna innehåller inga sådana restriktioner.
Alfa Lavals verksamhet är indelad i två affärsdivisioner "Equipment" respektive "Process Technology" som säljer till externa kunder och en division "Övrigt" som täcker inköp, produktion och logistik liksom företagsledning och ickekärnverksamheter. Dessa tre divisioner utgör Alfa Lavals tre rörelsesegment.
De två affärsdivisionerna (rörelsesegmenten) är i sin tur indelade i ett antal kundsegment. Kunderna till Equipment-divisionen köper produkter, medan kunderna till Process Technology-divisionen köper system för processapplikationer. Equipment-divisionen består av fem kundsegment: Industrial Equipment, Marine & Diesel, OEM (Original Equipment Manufacturers), Sanitary Equipment och eftermarknadssegmentet Parts & Service. Process Technology-divisionen består av fyra kundsegment: Energy & Environment, Food Technology, Process Industry och eftermarknadssegmentet Parts & Service. På grund av en omorganisation av Process Technology-divisionen har det tidigare Life Science
| Orderingång | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Equipment | 15 931 | 12 945 | 11 751 |
| Process Technology | 12 738 | 10 923 | 9 767 |
| Övrigt | 2 | 1 | 21 |
| Totalt | 28 671 | 23 869 | 21 539 |
| Orderstock | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Equipment | 6 847 | 4 983 | 6 399 |
| Process Technology | 6 889 | 6 569 | 5 486 |
| Övrigt | 0 | 0 | 21 |
| Totalt | 13 736 | 11 552 | 11 906 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Equipment | 16 490 | 14 065 | 14 665 |
| Process Technology | 12 160 | 10 632 | 11 350 |
| Övrigt | 2 | 23 | 24 |
| Totalt | 28 652 | 24 720 | 26 039 |
segmentet per den 1 april 2011 lyfts in i främst Process Industry segmentet, men även i mindre omfattning in i Food Technology samt Energy & Environment. Omorganisationen sker för att förbättra servicegraden till kunderna.
Rörelsesegmenten är bara ansvariga för resultatet ner till och med rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster och för det rörelsekapital som de förvaltar. Detta innebär att finansiella tillgångar och skulder, pensionstillgångar, avsättningar till pensioner och liknande och aktuella och uppskjutna skattefordringar och skatteskulder är ett ansvar för företaget som helhet (Corporate) och inte ett ansvar för rörelsesegmenten. Detta betyder också att finansnettot och inkomstskatter är ett ansvar för företaget som helhet och inte ett ansvar för rörelsesegmenten.
Rörelsesegmenten mäts endast utifrån sina transaktioner med externa parter.
Rörelseresultat i interna bokslut
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Equipment | 2 994 | 2 604 | 2 530 |
| Process Technology | 2 508 | 2 159 | 2 040 |
| Övrigt | -568 | -405 | -138 |
| Totalt | 4 934 | 4 358 | 4 432 |
| Avstämning mot koncernens total: |
|||
| Jämförelsestörande poster | -170 | 90 | -225 |
| Konsolideringsjusteringar | -73 | -47 | -177 |
| Totalt rörelseresultat | 4 691 | 4 401 | 4 030 |
| Finansiellt netto | -15 | -37 | -270 |
| Resultat efter | |||
| finansiella poster | 4 676 | 4 364 | 3 760 |
Rörelseresultatet i interna bokslut är mycket nära rörelseresultatet enligt IFRS. Det är bara två skillnader. Rörelseresultatet i interna bokslut inkluderar inte jämförelsestörande poster och inte heller alla konsolideringsjusteringar som görs i det officiella bokslutet.
| Koncernen | Tillgångar | Skulder | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| Equipment | 14 613 | 9 283 | 4 366 | 2 166 | ||
| Process Technology | 9 779 | 8 482 | 5 432 | 4 127 | ||
| Övrigt | 5 178 | 4 456 | 3 396 | 2 286 | ||
| Deltotal | 29 570 | 22 221 | 13 194 | 8 579 | ||
| Corporate | 4 933 | 4 948 | 6 165 | 5 008 | ||
| Totalt | 34 503 | 27 169 | 19 359 | 13 587 |
Corporate avser poster i rapporten över finansiell ställning som är räntebärande eller har med skatter att göra.
| Investeringar | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Equipment | 111 | 75 | 91 |
| Process Technology | 127 | 85 | 113 |
| Övrigt | 317 | 269 | 247 |
| Totalt | 555 | 429 | 451 |
| Avskrivningar | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Equipment | 338 | 256 | 200 |
| Process Technology | 222 | 198 | 153 |
| Övrigt | 315 | 342 | 368 |
| Totalt | 875 | 796 | 721 |
Länder med mer än 10 procent av nettoomsättningen, anläggningstillgångarna respektive investeringarna redovisas separat.
| Nettoomsättning | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||
| 2011 | 2010 | 2009 | ||||
| MSEK | % | MSEK | % | MSEK | % | |
| Till kunder i: | ||||||
| Sverige | 942 | 3,3 | 849 | 3,4 | 840 | 3,2 |
| Övriga EU | 7 634 | 26,5 | 6 879 | 27,8 | 7 941 | 30,6 |
| Övriga Europa | 2 313 | 8,1 | 1 953 | 7,9 | 1 829 | 7,0 |
| USA | 3 832 | 13,4 | 3 354 | 13,6 | 3 736 | 14,3 |
| Övriga | ||||||
| Nordamerika | 788 | 2,8 | 757 | 3,1 | 575 | 2,2 |
| Latinamerika | 1 981 | 6,9 | 1 531 | 6,2 | 1 432 | 5,5 |
| Afrika | 216 | 0,8 | 242 | 1,0 | 259 | 1,0 |
| Kina | 3 772 | 13,2 | 3 144 | 12,7 | 2 876 | 11,0 |
| Övriga Asien | 6 774 | 23,6 | 5 648 | 22,8 | 6 238 | 24,0 |
| Oceanien | 400 | 1,4 | 363 | 1,5 | 313 | 1,2 |
| Totalt | 28 652 | 100,0 | 24 720 | 100,0 | 26 039 | 100,0 |
Nettoomsättningen rapporteras per land baserat på faktureringsadressen, vilket normalt är det samma som leveransadressen.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | |||
| MSEK | % | MSEK | % | |
| Sverige | 1 553 | 8,3 | 1 598 | 11,8 |
| Danmark | 4 672 | 25,1 | 789 | 5,8 |
| Övriga EU | 4 361 | 23,4 | 3 877 | 28,5 |
| Övriga Europa | 329 | 1,8 | 349 | 2,6 |
| USA | 2 251 | 12,1 | 2 016 | 14,8 |
| Övriga Nordamerika | 121 | 0,6 | 125 | 0,9 |
| Latinamerika | 500 | 2,7 | 167 | 1,2 |
| Afrika | 1 | 0,0 | 1 | 0,0 |
| Asien | 3 096 | 16,6 | 3 026 | 22,2 |
| Oceanien | 97 | 0,5 | 97 | 0,7 |
| Deltotal | 16 981 | 91,1 | 12 045 | 88,5 |
| Andra långfristiga | ||||
| värdepappersinnehav | 25 | 0,1 | 32 | 0,2 |
| Pensionstillgångar | 346 | 1,9 | 235 | 1,7 |
| Uppskjutna | ||||
| skattefordringar | 1 293 | 6,9 | 1 301 | 9,6 |
| Totalt | 18 645 | 100,0 | 13 613 | 100,0 |
Den stora ökningen i anläggningstillgångar för Danmark under 2011 beror på förvärvet av Aalborg Industries och framförallt den goodwill och övriga koncernmässiga övervärden som detta resulterade i.
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2009 | ||||
| MSEK | % | MSEK | % | MSEK | % | |
| Sverige | 99 | 17,8 | 54 | 12,6 | 78 | 17,2 |
| Danmark | 21 | 3,7 | 53 | 12,4 | 27 | 6,1 |
| Frankrike | 49 | 8,9 | 34 | 7,9 | 82 | 18,1 |
| Italien | 54 | 9,8 | 68 | 15,9 | 61 | 13,5 |
| Övriga EU | 35 | 6,3 | 39 | 9,0 | 54 | 12,0 |
| Övriga Europa | 10 | 1,8 | 25 | 5,8 | 13 | 2,8 |
| Nordamerika | 46 | 8,3 | 39 | 9,0 | 31 | 6,9 |
| Latinamerika | 18 | 3,2 | 7 | 1,6 | 3 | 0,7 |
| Afrika | 1 | 0,1 | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 |
| Kina | 98 | 17,6 | 37 | 8,6 | 29 | 6,5 |
| Indien | 82 | 14,8 | 36 | 8,3 | 37 | 8,1 |
| Övriga Asien | 40 | 7,4 | 34 | 8,2 | 35 | 7,9 |
| Oceanien | 2 | 0,3 | 3 | 0,7 | 1 | 0,2 |
| Totalt | 555 | 100,0 | 429 | 100,0 | 451 | 100,0 |
| Nettoomsättning per produkt/tjänst | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 | |||||
| Egna produkter inom: | ||||||||
| Separering | 6 345 | 6 043 | 6 586 | |||||
| Värmeöverföring | 15 480 | 13 092 | 13 866 | |||||
| Flödeshantering | 3 006 | 2 700 | 2 427 | |||||
| Övrigt | 670 | 550 | 615 | |||||
| Relaterade produkter | 1 881 | 1 144 | 1 339 | |||||
| Service | 1 270 | 1 191 | 1 206 | |||||
| Totalt | 28 652 | 24 720 | 26 039 |
Uppdelningen av egna produkter inom separering, värmeöverföring och flödeshantering är en återspegling av de nuvarande tre huvudteknologierna. Övrigt är egna produkter utanför dessa huvudteknologier. Relaterade produkter är huvudsakligen köpta produkter som kompletterar Alfa Lavals produkterbjudande. Service täcker alla typer av service, serviceavtal etc.
Alfa Laval har inte någon kund som svarar för 10 procent eller mer av nettoomsättningen. Tetra Pak inom Tetra Laval gruppen är Alfa Lavals enskilt största kund med cirka 4 procent av nettoomsättningen. Se not 32 för mer information.
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal anställda kvinnor |
Totalt antal anställda |
|||||
| 2011 | 2010 | 2009 | 2011 | 2010 | 2009 | |
| Moderbolaget | – | – | – | – | – | – |
| Dotterbolag i Sverige (9) |
466 | 439 | 463 | 2 138 | 2 042 | 2 216 |
| Sverige totalt (9) | 466 | 439 | 463 | 2 138 | 2 042 | 2 216 |
| Utlandet totalt | ||||||
| (145) | 2 344 | 1 913 | 1 902 | 12 529 | 10 036 | 9 557 |
| Totalt (154) | 2 810 | 2 352 | 2 365 | 14 667 | 12 078 | 11 773 |
Siffrorna inom parentes i textkolumnen anger hur många bolag under varje rubrik som hade anställd personal och därmed löner och ersättningar 2011.
| Totalt | 2 138 | 2 042 | 2 216 |
|---|---|---|---|
| Övrigt * | 93 | 71 | 92 |
| Vänersborg | 137 | 129 | 134 |
| Stockholm | 12 | 12 | 12 |
| Ronneby | 264 | 245 | 271 |
| Lund | 1 002 | 958 | 1 037 |
| Eskilstuna | 203 | 199 | 215 |
| Botkyrka | 427 | 428 | 455 |
| 2011 | 2010 | 2009 | |
| Koncernen |
* "Övrigt" avser kommuner med färre än 10 anställda och inkluderar även anställda vid utländska representationskontor.
| Koncerne | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Antal anställda kvinnor | Totalt antal anställda | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2009 | 2011 | 2010 | 2009 | ||||
| Argentina | 9 | 7 | 7 | 35 | 33 | 34 | |||
| Australien | 14 | 12 | 10 | 93 | 64 | 64 | |||
| Belgien | 2 | 3 | 8 | 35 | 43 | 67 | |||
| Brasilien | 42 | 25 | 40 | 430 | 162 | 145 | |||
| Bulgarien | 10 | 9 | 10 | 41 | 40 | 41 | |||
| Chile | 8 | 8 | 6 | 32 | 29 | 29 | |||
| Colombia | 6 | 4 | 4 | 17 | 16 | 13 | |||
| Danmark | 377 | 301 | 321 | 1 515 | 1 127 | 1 145 | |||
| Filippinerna | 3 | 2 | 2 | 11 | 11 | 13 | |||
| Finland | 41 | 35 | 40 | 236 | 205 | 213 | |||
| Frankrike | 157 | 144 | 159 | 876 | 787 | 816 | |||
| Förenade Arabemiraten |
16 | 12 | 12 | 146 | 98 | 96 | |||
| Grekland | 8 | 8 | 9 | 22 | 23 | 23 | |||
| Hong Kong | 8 | 6 | 5 | 27 | 27 | 28 | |||
| Indien | 64 | 56 | 58 | 1 420 | 1 402 | 1 410 | |||
| Indonesien | 15 | 11 | 12 | 66 | 60 | 62 | |||
| Iran | 3 | 3 | 2 | 14 | 14 | 14 | |||
| Italien | 137 | 113 | 125 | 843 | 644 | 606 | |||
| Japan | 55 | 38 | 41 | 262 | 211 | 213 | |||
| Kanada | 17 | 18 | 19 | 83 | 81 | 80 | |||
| Kazakstan | 2 | – | – | 8 | – | – | |||
| Kina | 521 | 367 | 203 | 2 353 | 1 435 | 969 | |||
| Korea | 52 | 42 | 80 | 328 | 299 | 209 | |||
| Lettland | 7 | 7 | 7 | 14 | 13 | 14 | |||
| Malaysia | 23 | 22 | 24 | 74 | 65 | 62 | |||
| Mexiko | 16 | 12 | 12 | 58 | 55 | 55 | |||
| Nederländerna | 48 | 36 | 24 | 247 | 187 | 219 | |||
| Norge | 7 | 8 | 8 | 40 | 42 | 46 | |||
| Nya Zeeland | 3 | 4 | 3 | 18 | 18 | 21 | |||
| Panama | 3 | – | – | 8 | 1 | – | |||
| Peru | 7 | 6 | 7 | 27 | 25 | 27 | |||
| Polen | 44 | 36 | 39 | 231 | 195 | 201 | |||
| Portugal | 4 | 5 | 5 | 12 | 12 | 12 | |||
| Qatar | – | – | – | 4 | – | – | |||
| Rumänien | 5 | 5 | 8 | 14 | 15 | 18 | |||
| Ryssland | 112 | 101 | 114 | 315 | 279 | 292 | |||
| Schweiz | 5 | 5 | 5 | 17 | 18 | 18 | |||
| Singapore | 36 | 28 | 30 | 121 | 70 | 71 | |||
| Slovakien | 2 | 2 | 2 | 10 | 11 | 11 | |||
| Spanien | 22 | 21 | 25 | 85 | 82 | 92 | |||
| Storbritannien | 41 | 38 | 54 | 281 | 281 | 296 | |||
| Sverige | 466 | 439 | 463 | 2 138 | 2 042 | 2 216 | |||
| Sydafrika | 6 | 8 | 9 | 36 | 38 | 42 | |||
| Taiwan | 12 | 10 | 10 | 37 | 32 | 33 | |||
| Thailand | 17 | 20 | 18 | 64 | 57 | 59 | |||
| Tjeckien Turkiet |
8 7 |
12 7 |
13 8 |
37 37 |
56 36 |
68 39 |
|||
| Tyskland | |||||||||
| Ukraina | 75 7 |
66 6 |
72 7 |
351 18 |
328 18 |
320 18 |
|||
| Ungern | 5 | 5 | 5 | 15 | 14 | 16 | |||
| USA | 220 | 207 | 206 | 1 329 | 1 238 | 1 167 | |||
| Venezuela | 3 | 6 | 7 | 8 | 13 | 18 | |||
| Vietnam | 25 | – | – | 102 | – | – | |||
| Österrike | 7 | 6 | 7 | 26 | 26 | 32 | |||
| Totalt | 2 810 | 2 352 | 2 365 | 14 667 | 12 078 | 11 773 |
Koncernen
| 2011 | 2010 | 2009 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | Män | Kvinnor | Totalt | Män | Kvinnor | Totalt | Män | Kvinnor | |
| antal | % | % | antal | % | % | antal | % | % | |
| Styrelsemedlemmar (exklusive suppleanter) | 11 | 72,7 | 27,3 | 11 | 72,7 | 27,3 | 11 | 72,7 | 27,3 |
| Verkställande direktören & koncernledningen | 11 | 90,9 | 9,1 | 10 | 90,0 | 10,0 | 10 | 90,0 | 10,0 |
| Chefer i Sverige | 202 | 79,2 | 20,8 | 241 | 83,4 | 16,6 | 302 | 81,8 | 18,2 |
| Chefer utanför Sverige | 1 299 | 81,9 | 18,1 | 1 394 | 84,8 | 15,2 | 1 086 | 86,2 | 13,8 |
| Chefer totalt | 1 501 | 81,5 | 18,5 | 1 635 | 84,6 | 15,4 | 1 388 | 85,2 | 14,8 |
| Anställda i Sverige | 2 138 | 78,2 | 21,8 | 2 042 | 78,5 | 21,5 | 2 216 | 79,1 | 20,9 |
| Anställda utanför Sverige | 12 529 | 81,3 | 18,7 | 10 036 | 80,9 | 19,1 | 9 557 | 80,1 | 19,9 |
| Anställda totalt | 14 667 | 80,8 | 19,2 | 12 078 | 80,5 | 19,5 | 11 773 | 79,9 | 20,1 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Styrelser, VD:ar och vVD:ar | 218 | 180 | 189 |
| – varav rörliga lönedelar | 38 | 20 | 26 |
| Övriga | 4 874 | 4 232 | 4 386 |
| Summa löner och ersättningar | 5 092 | 4 412 | 4 575 |
| Sociala kostnader | 878 | 775 | 799 |
| Pensionskostnader, förmånsbestämda planer | 160 | 188 | 175 |
| Pensionskostnader, premiebestämda planer | 345 | 305 | 330 |
| Totala personalomkostnader | 6 475 | 5 680 | 5 879 |
Koncernens pensionskostnader och pensionsutfästelser avseende styrelser, VD:ar och vVD:ar uppgår till MSEK 44 (34) (45) respektive MSEK 298 (277) (288). MSEK 139 (147) (153) av pensionsutfästelserna tryggas av Alfa Lavals Pensionsstiftelse.
Under perioden 2009 till 2011 existerade inga aktierelaterade ersättningar inom Alfa Laval.
Alla anställda har antingen en fast lön eller en fast baslön. För vissa personalkategorier innehåller ersättningspaketet också en rörlig del. Detta avser personalkategorier där det är sedvanligt eller del av ett marknadsmässigt erbjudande att betala en rörlig del. Rörliga ersättningar är mest vanliga i försäljningsrelaterade jobb och för högre chefsbefattningar. Normalt utgör den rörliga delen en mindre del av det totala ersättningspaketet.
Årsstämmorna 2008 till 2010 beslutade att implementera steg ett till tre av ett kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram. Årsstämman 2011 beslutade att implementera steg ett av ett modifierat kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram. Skillnaden mellan programmen är att det modifierade programmet medger ett högre utfall och ett mer centrerat intervall under vilket en tilldelning ges.
Det långsiktiga incitamentsprogrammet inriktar sig på maximalt 85 seniora chefer inom koncernen inklusive koncernchefen och de personer som definieras som ledande befattningshavare.
Varje steg sträcker sig över tre år och tilldelningarna under varje steg är uppdelade i tre delar (en för varje år). Tilldelningen under varje del sätts oberoende av de övriga två delarna. Eftersom varje steg löper över tre år kommer tre steg av programmen alltid att löpa parallellt. Under 2011 löper steg två och tre av det ursprungliga programmet och steg ett av det modifierade programmet parallellt.
Den slutgiltiga tilldelningen för varje steg beräknas på den anställdes baslön per år vid slutet av treårsperioden. Den maximala tilldelningen sätts som en procentsats av den anställdes årliga maximala rörliga ersättning enligt följande:
| Maximalt långsiktigt incitament i procent av baslönen |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ursprungliga Modifierade programmet programmet |
|||||
| Maximal rörlig | |||||
| ersättning per år i | Totalt över | Totalt över | |||
| procent av baslönen | treårsperioden | treårsperioden | |||
| 60% | 30% | 45% | |||
| 40% | 20% | 30% | |||
| 30% | 15% | 25% | |||
| 25% | 12,5% | 20% | |||
| 15% | 7,5% | 12% |
Utfallet av programmen är länkat till utvecklingen av resultatet per aktie (EPS) för Alfa Laval aktien. EPS målet för de tre delarna inom varje steg fastställs av styrelsen. Det modifierande programmet öppnar upp för att sätta mer aggressiva EPS mål.
För det ursprungliga programmet beräknas tilldelningen på följande sätt. För varje procent upp till maximalt 20 procent som EPS överstiger EPS målet får den anställde 5 procent av en tredjedel av det maximala utfallet per år. Om den anställde kan få upp till 15 procent i rörlig ersättning gäller följande. För att vara berättigad till ett maximalt utfall måste EPS värdet för varje år överstiga EPS målet med 20 procent (20 x 5 % x 1/3 x 7,5 % = 2,5 % per år i detta fall). Om målet överskrids med 10 procent skulle resultatet i detta fall bli 10 x 5 % x 1/3 x 7,5 % = 1,25 % per år.
För det modifierade programmet beräknas tilldelningen på följande sätt. När EPS är inom intervallet -10 procent till +10 procent av EPS målet får den anställde 5 procent av en tredjedel av det maximala utfallet per år för varje procent som EPS överstiger den lägre nivån av 90 procent av EPS målet upp till den maximala nivån av 110 procent av EPS målet. Om den anställde kan få upp till 15 procent i rörlig ersättning gäller följande. För att vara berättigad till ett maximalt utfall måste EPS värdet för varje år överstiga EPS målet med 10 procent (20 x 5 % x 1/3 x 12 % = 4 % per år i detta fall). Om målet uppnås skulle resultatet i detta fall bli 10 x 5 % x 1/3 x 12 % = 2 % per år.
För att vara berättigade till utbetalning måste de anställda vara i tjänst på tilldelningsdatumet och utbetalningsdatumet (utom i fall av avslutad anställning beroende på pensionering, dödsfall eller sjukdom). Om den anställde säger upp sig eller blir uppsagd före slutet av treårsperioden förfaller tilldelningarna och den anställde blir inte berättigad till någon utbetalning. Om den anställde byter till en befattning som inte är berättigad att delta i detta program utbetalas de delar som redan har tjänats in i samband med befattningsbytet. Baserat på utfallet av EPS för 2008, 2009, 2010 och 2011 har de olika stegen resulterat i följande tilldelningar:
Koncernen
| MSEK, om inget annat anges | Ackumulerat | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Faktiskt utfall i % av maximalt utfall | Betalning i pro cent av baslönen |
Tilldelningar | |||||||||
| Beslutat av | baserat på 15% i | ||||||||||
| Plan | Steg | årsstämman | Avseende perioden | Betalas i | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | rörlig ersättning | Betalda | Bedömda |
| Ursprungligt program | |||||||||||
| Ett | 2008 | 1 januari 2008 – 31 december 2010 | april 2011 | N/A | 11,00% | 0,00% | 100,00% | 2,78% | 5 | N/A | |
| Två | 2009 | 1 januari 2009 – 31 december 2011 | april 2012 | 51,92% | 80,25% | 58,50% | N/A | 4,77% | N/A | 9 | |
| Tre | 2010 | 1 januari 2010 – 31 december 2012 | april 2013 | 100,00% | 100,00% | N/A | N/A | 5,00% | N/A | 11 | |
| Modifierat program | |||||||||||
| Ett | 2011 | 1 januari 2011 – 31 december 2013 | april 2014 | 100,00% | N/A | N/A | N/A | 4,00% | N/A | 9 | |
| Tilldelning per år | 17 | 9 | 3 | 5 | Totalt | 5 | 29 |
Kostnaderna för tilldelningarna per steg och per år är baserat på bedömda baslöner vid det framtida utbetalningstillfället.
Ersättningarna till koncernchefen/verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen bestäms av styrelsen baserat på förslag från ersättningsutskottet enligt riktlinjerna som fastställts av årsstämman. Den princip som tillämpas vid fastställande av ersättningen till ledande befattningshavare är att ersättningspaketet i huvudsak baseras på en fast månadslön, med möjlighet till tjänstebil och därutöver en rörlig ersättning på upp till 40 procent av lönen (verkställande direktören upp till 60 procent av lönen). Storleken på den utfallande rörliga lönedelen beror på utfallet av ett antal finansiella mätetal samt resultatet av speciella projekt, allt jämfört med de mål som ställts upp för året.
Årsstämmorna 2008 till 2010 beslutade att implementera steg ett till tre av ett kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram för maximalt 85 seniora chefer inom koncernen inklusive koncernchefen och de personer som definieras som ledande befattningshavare. Årsstämman 2011 beslutade att implementera ett modifierat kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram för perioden 1 januari 2011 – 31 december 2013. Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2012 att implementera steg två av detta modifierade kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogram för perioden 1 januari 2012 – 31 december 2014. Inga övriga förändringar i dessa riktlinjer föreslås av styrelsen.
I februari 2011 förlängde Alfa Lavals styrelse anställningsavtalet för Lars Renström till 2015.
Koncernchefen och verkställande direktören Lars Renström erhåller en ersättning om SEK 14 304 290 (10 070 445) (11 062 649), varav SEK 4 477 500 (2 139 750) (4 050 000) utgör den rörliga delen och SEK 832 500 (-) (-) utbetalning från det kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogrammet. Den rörliga delen avser vad som under året har utbetalats. Ersättningen innehåller värdet av tjänstebil, skattepliktiga traktamenten, semesterersättning och kontant utbetald semester.
Lars Renström har en baslön om SEK 8 500 000 (7 500 000) (6 750 000) per år. I hans ersättningspaket finns en rörlig del med ett icke garanterat mål om 30 (30) (30) procent av baslönen och med en maximal möjlighet av 60 (60) (60) procent. Han omfattas av både det ursprungliga och det modifierade kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogrammet och baserat på bedömd baslön vid det framtida utbetalningstillfället var tilldelningen för 2011 SEK 2 669 300 (1 557 626) (510 000). Beloppen för tidigare år har ändrats något på grund av ändrad bedömd baslön vid det framtida utbetalningstillfället. Han har inget avtal om förtida pension. Den ordinarie ITP:n upp till en lön om 30 basbelopp betalas så att full ITP erhålls vid 64 (62) års ålder. Om Lars Renström fortsätter att arbeta för Alfa Laval efter 64 (62) års ålder erhåller han ingen pension under den tid han erhåller lön. Ovanpå den ordinarie ITP:n har han en premiebestämd förmån omfattande 50 procent av baslönen. Om Alfa Laval avbryter hans anställning före 62 års ålder erhåller han 24 månaders ersättning, mellan 62 och 63,5 erhåller han 24 månaders ersättning reducerad med antalet månader som har passerat sedan han fyllde 62 och efter 63,5 erhåller han 6 månaders ersättning. Om anställningskontraktet förlängs bortom 64 års ålder, kommer avgångsersättningen aldrig att överstiga lönen och förmånerna mellan datumet för avgången och hans 65-årsdag.
Under året har Alfa Laval haft kostnader för pensionspremier avseende åldersoch efterlevandepension om SEK 4 263 124 (4 787 174) (4 399 756). Därutöver har bolaget haft kostnader för livförsäkring, sjukförsäkring och sjukvårdsförsäkring om SEK 430 559 (449 775) (499 412).
Andra ledande befattningshavare utgörs av de tio medlemmarna i koncernledningen utöver verkställande direktören. Deras ersättning har uppgått till MSEK 32 (25) (29), varav den rörliga delen utgjorde MSEK 7 (3) (7) och MSEK 1 (-) (-) utbetalning från det kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogrammet. Den rörliga delen avser vad som under året har utbetalats. De omfattas av både det ursprungliga och det modifierade kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogrammet och baserat på bedömda baslöner vid det framtida utbetalningstillfället var tilldelningen för 2011 MSEK 4 (2) (1). Under 2011 har Alfa Laval haft kostnader för pensionspremier avseende ålders- och efterlevandepension om MSEK 18 (18) (17) för dem. Därutöver har bolaget haft kostnader för livförsäkring, sjukförsäkring och sjukvårdsförsäkring om MSEK 1 (1) (1).
För dessa ledande befattningshavare har förtida pension i några fall utfästs från 62 års ålder. Från och med 2006 erbjuds en premiebaserad förtida pensionslösning med en premie om 15 procent av den pensionsgrundande lönen. Förtida pension utfästs selektivt och bara efter ett särskilt beslut i ersättningsutskottet. För löner över 30 basbelopp erbjuds sedan 2006 en premiebaserad lösning, med en premie om 30 procent av den pensionsgrundande lönen utöver 30 basbelopp. De ledande befattningshavarna har också en särskild familjepension som utgör en utfyllnad mellan ålderspensionen och familjepensionen enligt ITP. Därutöver har de möjlighet att avsätta lön och rörliga lönedelar för en temporär ålders- och familjepension.
Alfa Laval har givit utfästelser om avgångsvederlag till en begränsad grupp av ledande befattningshavare. Utfästelserna anger ett maximalt vederlag på högst motsvarande två årslöner. Utfästelserna definierar de förutsättningar som skall vara uppfyllda för att vederlag skall utgå.
För 2011 uppbär styrelsen ett fast arvode om totalt SEK 4 075 000 (3 485 000) (3 485 000), vilket fördelas mellan de ledamöter som utses av årsstämman och som inte är anställda i bolaget. Dessa ledamöter erhåller inga rörliga ersättningar.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| SEK | 2011 | 2010 | 2009 | |
| Arvode per uppdrag: | ||||
| Styrelsens ordförande | 1 100 000 | 900 000 | 900 000 | |
| Övriga styrelseledamöter | 425 000 | 360 000 | 360 000 | |
| Tillägg till: | ||||
| Ordföranden i revisionsutskottet | 125 000 | 125 000 | 125 000 | |
| Övriga medlemmar i revisionsutskottet | 75 000 | |||
| Ordföranden i ersättningsutskottet | 50 000 | 50 000 | 50 000 | |
| Övriga medlemmar i ersättningsutskottet | 50 000 | 50 000 | 50 000 | |
| Arvode per namn: | ||||
| Anders Narvinger | Ordförande | 1 150 000 | 1 025 000 | 1 025 000 |
| Gunilla Berg | Ledamot | 500 000 | 435 000 | 435 000 |
| Arne Frank | Ledamot | 425 000 | 360 000 | – |
| Björn Hägglund | Ledamot | 475 000 | 410 000 | 410 000 |
| Ulla Litzén | Ledamot | 500 000 | 360 000 | 360 000 |
| Finn Rausing | Ledamot | 550 000 | 485 000 | 485 000 |
| Jörn Rausing | Ledamot | 475 000 | 410 000 | 410 000 |
| Waldemar Schmidt | Ledamot | – | – | 360 000 |
| Totalt | 4 075 000 | 3 485 000 | 3 485 000 |
* Valda vid årsstämman och inte anställda i bolaget
De redovisade ersättningarna avser perioden mellan två årsstämmor. Styrelsens ordförande har inget avtal om framtida pension eller avgångsvederlag med Alfa Laval.
Under 2007 togs offerter in från fyra av de stora internationella revisionsföretagen. Efter en upphandling beslutade årsstämman 2008 att återvälja Ernst & Young som koncernens revisorer för de kommande fyra åren.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Revisionsuppdrag | |||
| Ernst & Young | 29 | 30 | 26 |
| Övriga revisionsbyråer | 1 | 1 | 2 |
| Totalt | 30 | 31 | 28 |
| Andra revisionstjänster | |||
| Ernst & Young | 4 | 5 | 8 |
| Övriga revisionsbyråer | 5 | 2 | 3 |
| Totalt | 9 | 7 | 11 |
| Skatterådgivning | |||
| Ernst & Young | 4 | 3 | 2 |
| Övriga revisionsbyråer | 4 | 3 | 4 |
| Totalt | 8 | 6 | 6 |
| Övriga tjänster | |||
| Ernst & Young | 1 | 2 | 3 |
| Övriga revisionsbyråer | 2 | 2 | 4 |
| Totalt | 3 | 4 | 7 |
| Omkostnader | |||
| Ernst & Young | 1 | 1 | 0 |
| Övriga revisionsbyråer | 0 | 0 | 0 |
| Totalt | 1 | 1 | 0 |
| Totalt | |||
| Ernst & Young | 39 | 41 | 39 |
| Övriga revisionsbyråer | 12 | 8 | 13 |
| Totalt | 51 | 49 | 52 |
Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, att värdera de använda redovisningsprinciperna och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen liksom att utvärdera den övergripande presentationen i årsredovisningen. Det innefattar också en granskning för att kunna ge ett utlåtande om styrelsens ansvarsfrihet. Andra revisionstjänster är sådana som ligger utanför revisionsuppdraget. Skatterådgivning avser rådgivning med anknytning till diverse skattefrågor. Alla andra uppdrag definieras som övriga tjänster. Omkostnader avser ersättning för utlägg såsom resekostnader, sekreterartjänster etc.
Jämförelsestörande poster redovisas brutto i rapporten över koncernens totala resultat som en del av övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader.
| Jämförelsestörande poster | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 | ||||
| Operativa | |||||||
| Övriga rörelseintäkter | 403 | 404 | 442 | ||||
| Jämförelsestörande poster | – | 90 | – | ||||
| Totala övriga rörelseintäkter | 403 | 494 | 442 | ||||
| Övriga rörelsekostnader | -706 | -779 | -850 | ||||
| Jämförelsestörande poster | -170 | – | -225 | ||||
| Totala övriga rörelsekostnader | -876 | -779 | -1 075 |
| Deltotal förluster/kostnader | -170 | 80 | -225 |
|---|---|---|---|
| Aalborg integration | -80 | – | – |
| Omstruktureringsprogram | -90 | 80 | -225 |
| Kostnad för: | |||
| Försäljning av fastigheter | – | 10 | – |
| Vinst vid: | |||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
Den jämförelsestörande kostnaden under 2011 om MSEK -170 avser strukturkostnader för besparingsåtgärder om MSEK -90 respektive icke återkommande integrationskostnader om MSEK -80 i samband med förvärvet av Aalborg Industries. Besparingsåtgärderna avser kapacitetsjustering och rationalisering i tillverkningen beroende på efterfrågan för vissa produkter samt rationaliseringar i försäljningsbolagen framförallt i Västeuropa. Åtgärderna förväntas påverka ca 250 anställda.
MSEK 80 av den jämförelsestörande intäkten under 2010 avsåg återföring av ej utnyttjade delar av de reserveringar som gjordes i samband med de besparingsåtgärder som initierades under 2009. Eftersom de faktiska kostnaderna för åtgärderna blev MSEK 80 lägre kunde detta belopp återföras. Resterande MSEK 10 avsåg realisationsvinster vid försäljning av fastigheter i Frankrike och Indien.
2009 belastades med MSEK -225 för omstruktureringsåtgärder.
| Fördelat per funktion | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Kostnad sålda varor | -709 | -623 | -561 |
| Försäljning | -38 | -46 | -48 |
| Administration | -72 | -72 | -77 |
| Forskning och utveckling | -7 | -10 | -6 |
| Övriga intäkter och kostnader | -49 | -45 | -29 |
| Totalt | -875 | -796 | -721 |
| Fördelat per tillgångsslag | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Patent och icke patenterat kunnande, varumärken, etc. |
-392 | -303 | -234 |
| Maskiner och inventarier | -379 | -405 | -408 |
| Finansiell leasing maskiner och inventarier |
-4 | -4 | -4 |
| Byggnader och markanläggningar |
-93 | -78 | -71 |
| Finansiell leasing byggnader | -7 | -6 | -4 |
| Totalt | -875 | -796 | -721 |
| Fördelat per typ | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Utdelningar från övriga | 1 | 2 | 0 |
| Förändring i verkligt värde av | |||
| värdepapper | -1 | 0 | -1 |
| Totalt | 0 | 2 | -1 |
| Fördelat på typ av intäkt/kostnad eller vinst/förlust | Fördelat på typ av intäkt/kostnad eller vinst/förlust | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 | MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Ränteintäkter | Ränteintäkter | ||||||
| Finansiell leasing | 0 | – | 0 | Externa bolag | 0 | 0 | – |
| Övriga räntor | 71 | 35 | 108 | Dotterbolag | 113 | 16 | 11 |
| Kursvinster | Kursvinster | ||||||
| Orealiserade | 37 | 168 | 229 | Orealiserade | 2 | 1 | 12 |
| Realiserade | 328 | 124 | 67 | Totalt | 115 | 17 | 23 |
| Totalt | 436 | 327 | 404 | Räntekostnader | |||
| Räntekostnader | Externa bolag | – | – | -1 | |||
| Finansiell leasing | 0 | -1 | 0 | Dotterbolag | – | – | 0 |
| Övriga räntor | -201 | -146 | -315 | Kursförluster | |||
| Kursförluster | Orealiserade | -2 | -4 | -21 | |||
| Orealiserade | -196 | -141 | -257 | Realiserade | 0 | 0 | 0 |
| Realiserade | -54 | -78 | -101 | Totalt | -2 | -4 | -22 |
| Totalt | -451 | -366 | -673 |
I koncernen har redovisade kursdifferenser om netto MSEK 34 (99) (220) avseende skulder i utländsk valuta omförts till övrigt totalresultat. Dessa skulder finansierar förvärven av aktier i utländska dotterbolag och fungerar som en kurssäkring för de förvärvade nettotillgångarna. Beloppet belastas med skatt, vilket resulterar i en netto efter skatt effekt på övrigt totalresultat om MSEK 25 (73) (162).
Innehav utan bestämmande inflytande avser tretton dotterbolag i Brasilien, Kina, Frankrike, Tyskland, Indien, Kazakstan, Ryssland, Singapore och Sydkorea med ägare med innehav utan bestämmande inflytande.
Koncernen
| Lånefordringar och | Finansiella tillgångar | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet: | kundfordringar | som kan säljas | ||||||||
| Identifierade vid | ||||||||||
| första redovisnings | Derivat använda för | |||||||||
| tillfället | Innehav för handel | säkringsredovisning | ||||||||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Anläggningstillgångar | ||||||||||
| Övriga anläggnings tillgångar |
||||||||||
| Andra långfristiga värde | ||||||||||
| pappersinnehav | – | – | – | – | – | – | – | – | 25 | 32 |
| Omsättningstillgångar | ||||||||||
| Kortfristiga fordringar | ||||||||||
| Kundfordringar | – | – | – | – | – | – | 5 080 | 4 181 | – | – |
| Växelfordringar | – | – | – | – | – | – | 286 | 248 | – | – |
| Övriga fordringar | – | – | – | – | – | – | 900 | 798 | – | – |
| Upplupna intäkter | – | – | – | – | – | – | 33 | 40 | – | – |
| Derivattillgångar | – | – | 120 | 339 | 183 | 305 | – | – | – | – |
| Kortfristiga placeringar | ||||||||||
| Placeringar hos banker | – | – | – | – | – | – | 304 | 353 | – | – |
| Obligationer och andra | ||||||||||
| värdepapper | 93 | 210 | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Övriga placeringar | – | – | – | – | – | – | 86 | 12 | – | – |
| Kassa och bank | – | – | – | – | – | – | 1 564 | 1 328 | – | – |
| Summa finansiella | ||||||||||
| tillgångar | 93 | 210 | 120 | 339 | 183 | 305 | 8 253 | 6 960 | 25 | 32 |
Koncernen har inga finansiella tillgångar som utgör investeringar som hålls till förfall.
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet: |
Lån | |||||
| Derivat använda | ||||||
| Innehav för | för säkrings | |||||
| handel | redovisning | |||||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Långfristiga skulder | ||||||
| Skulder till kreditinstitut | – | – | – | – | 1 353 | 292 |
| Riktad låneemission | – | – | – | – | 758 | 749 |
| Kortfristiga skulder | ||||||
| Skulder till kreditinstitut | – | – | – | – | 132 | 173 |
| Leverantörsskulder | – | – | – | – | 2 529 | 2 120 |
| Växelskulder | – | – | – | – | 139 | 119 |
| Övriga skulder | – | – | – | – | 1 238 | 1 339 |
| Upplupna kostnader | – | – | – | – | 1 702 | 1 506 |
| Derivatskulder | 187 | 74 | 241 | 76 | – | – |
| Summa finansiella | ||||||
| skulder | 187 | 74 | 241 | 76 | 7 851 | 6 298 |
Koncernen har inga finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultatet och som identifierats vid första redovisningstillfället.
Samtliga ovanstående finansiella instrument summerar antingen direkt till motsvarande post i rapporten över finansiell ställning eller till den post som specificeras i de noter som rapporten över finansiell ställning hänvisar till. De risker som förknippas med dessa finansiella instrument inklusive eventuella koncentrationer av risk presenteras i riskavsnitten på sida 88–93.
Resultatet för finansiella tillgångar identifierade vid första redovisningstillfället återfinns i not 10 som förändring i verkligt värde av värdepapper.
Resultatet för finansiella tillgångar som innehas för handel om MSEK 4 (275) (36) har påverkat kostnad sålda varor med MSEK 1 (47) (35) och kursvinster i not 11 med MSEK 3 (228) (1).
Resultatet för tillgångarna under lånefordringar och kundfordringar presenteras i not 11 som övriga ränteintäkter för placeringar hos banker, övriga placeringar och kassa och bank. Övriga tillgångar under lånefordringar och kundfordringar genererar inte något resultat utan bara en inbetalning av det nominella beloppet.
Resultatet för finansiella tillgångar som kan säljas redovisas som en del av övrigt totalresultat i rapporten över koncernens totala resultat.
Resultatet för finansiella skulder som innehas för handel om MSEK -95 (-23) (-93) har påverkat kostnad sålda varor med MSEK -48 (-10) (-6), kursförluster i not 11 med MSEK -46 (-11) (-86) och räntekostnader i not 11 med resterande MSEK -1 (-2) (-1).
Resultatet för skulderna under lån presenteras i not 11 som övriga räntekostnader för skulderna till kreditinstitut och den riktade låneemissionen. Övriga skulder under lån genererar inte något resultat utan bara en utbetalning av det nominella beloppet.
Resultatet för derivattillgångar och derivatskulder använda för säkringsredovisning redovisas som en del av övrigt totalresultat i rapporten över koncernens totala resultat.
Förändringen i verkligt värde av aktier i externa bolag görs under övrigt totalresultat och uppgår till MSEK 0 (0) (0), se kommentarerna till rapporten över koncernens totala resultat.
Förändringen i verkligt värde av noterade värdepapper görs på raden utdelningar och förändringar i verkligt värde i rapporten över koncernens totala resultat och uppgår till MSEK -1 (0) (-1), se not 10.
Koncernen
| MSEK | Valutapar | nuvarande kurs 2011 |
2010 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Derivattillgångar /derivatskulder |
|||||
| Terminskontrakt i utländsk valuta: |
EUR EUR |
USD SEK |
-85 45 |
12 132 |
|
| EUR | AUD | -6 | -13 | ||
| EUR | CAD | -5 | -1 | ||
| EUR | DKK | 2 | -1 | ||
| EUR | JPY | -4 | -2 | ||
| USD | CAD | 3 | -2 | ||
| USD | DKK | -39 | 2 | ||
| USD | GBP | -1 | 0 | ||
| USD | SEK | -67 | 235 | ||
| USD | JPY | 2 | 4 | ||
| DKK | SEK | 14 | 6 | ||
| USD | KRW | 26 | -23 | ||
| Övriga | Övriga | -5 | -7 | ||
| Deltotal | -120 | 342 | |||
| Valutaoptioner | 3 | 9 | |||
| Ränteswapar | 38 | 96 | |||
| Terminskontrakt i metaller | -47 | 30 | |||
| Elderivat | 1 | 17 | |||
| Totalt, motsvarande en netto derivattillgång (+) eller skuld (-) |
-125 | 494 |
För valutaoptioner, terminskontrakt i metaller och elderivat har säkringsredovisning inte tillämpats. För terminskontrakt i utländsk valuta och ränteswapar har säkringsredovisning tillämpats när förutsättningarna för säkringsredovisning varit uppfyllda.
Justeringen till verkligt värde av derivat görs via övrigt totalresultat om säkringsredovisning kan tillämpas och derivaten är effektiva. I alla andra fall görs justeringen till verkligt värde ovanför nettoresultatet. Motsvarande bokningar görs på derivattillgångar och derivatskulder och inte på de underliggande finansiella instrumenten i rapporten över finansiell ställning.
| Skatt på årets resultat och övriga skatter | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Följande komponenter ingår i koncernens skattekostnad: | |||
| Aktuell skattekostnad för perioden | -1 404 | -1 356 | -1 237 |
| Justering av aktuell skatt för tidigare perioder | 22 | 110 | -26 |
| Uppskjuten skattekostnad/intäkt hänförlig till temporära skillnader | -40 | 9 | 186 |
| Uppskjuten skattekostnad/intäkt hänförlig till förändrade skattesatser eller införandet av nya skatter | -1 | -5 | 34 |
| Tidigare inte utnyttjade skattefordringar som nu utnyttjas för att minska aktuell skattekostnad | 0 | 0 | 0 |
| Tidigare inte redovisad skatt avseende skattefordringar som används för att minska uppskjuten skattekostnad |
21 | 5 | 6 |
| Uppskjuten skattekostnad avseende reduktion av uppskjuten skattefordran eller uppskjuten skatteintäkt avseende återföring av tidigare reduktion |
-1 | -3 | 20 |
| Övriga skatter | -22 | -8 | -6 |
| Total skattekostnad | -1 425 | -1 248 | -1 023 |
Skillnaden mellan koncernens faktiska skattekostnad och skattekostnaden baserad på gällande skattesatser består av följande komponenter:
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångarnas eller skuldernas redovisade värde respektive skattemässiga värden är olika. Koncernens temporära skillnader har resulterat i en uppskjuten skattefordran eller uppskjuten skatteskuld avseende följande balansposter:
| Avstämning av skattekostnaden | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Resultat efter finansiella poster | 4 676 | 4 364 | 3 760 |
| Skatt enligt gällande skattesats | -1 315 | -1 279 | -1 095 |
| Skatteeffekten av: | |||
| Ej avdragsgilla kostnader | -137 | -136 | -115 |
| Ej beskattningsbara intäkter | 38 | 26 | 180 |
| Skatteavdrag från tidigare år | -11 | 39 | 39 |
| Övrigt | -22 | -8 | -6 |
| Justering av aktuell skatt för | |||
| tidigare perioder | 22 | 110 | -26 |
| Total skattekostnad | -1 425 | -1 248 | -1 023 |
Övriga skatter avser framförallt förmögenhetsskatt.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | |||
| MSEK | fordran | skuld | fordran | skuld |
| Avseende: | ||||
| Immateriella anläggnings tillgångar |
2 | 1 069 | 4 | 726 |
| Materiella anläggnings tillgångar |
82 | 217 | 67 | 221 |
| Lager | 168 | 10 | 238 | 42 |
| Övriga omsättnings tillgångar |
18 | 4 | 12 | 5 |
| Finansiella tillgångar | 1 | 0 | 3 | 16 |
| Kortfristiga skulder | 1 073 | 51 | 1 043 | 139 |
| Förlustavdrag * | 22 | 0 | 21 | 0 |
| Andra poster | 5 | 657 | 8 | 563 |
| Deltotal | 1 371 | 2 008 | 1 396 | 1 712 |
| Kvittning inom bolag | -78 | -78 | -95 | -95 |
| Totala uppskjutna skatter | 1 293 | 1 930 | 1 301 | 1 617 |
* De förlustavdrag som denna uppskjutna skattefordran avser uppgår till MSEK 89 (74). Dessa förlustavdrag är i allt väsentligt tidsmässigt obegränsade.
I koncernen finns temporära skillnader och förlustavdrag om MSEK 895 (600) som ej har renderat motsvarande uppskjutna skattefordran, då bedömningen är att dessa sannolikt ej kommer att kunna utnyttjas. De temporära skillnaderna avser huvudsakligen pensioner, där utbetalningstidpunkten ligger så långt fram i tiden att det med hänsyn till diskontering och osäkerhet i framtida skatteregler och resultatnivåer inte ansetts föreligga någon tillgång. Förlustavdragen är i allt väsentligt tidsmässigt obegränsade, men det förlustavdrag som kan utnyttjas per år kan vara begränsat till en viss andel av det skattepliktiga resultatet eller begränsas av kommande strukturförändringar.
Den nominella skattesatsen har ändrats i följande länder under 2009 till 2011.
| Skattesats per land | |
|---|---|
| --------------------- | -- |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Procent | 2011 | 2010 | 2009 |
| Grekland | 20 | 24 | 25 |
| Indien | 32 | 33 | 34 |
| Indonesien | 25 | 25 | 28 |
| Japan | 40 | 41 | 41 |
| Kanada | 28 | 31 | 32 |
| Kina | 24 | 24 | 22 |
| Nederländerna | 25 | 26 | 26 |
| Nya Zeeland | 28 | 28 | 30 |
| Storbritannien | 26 | 28 | 30 |
| Sydkorea | 22 | 24 | 22 |
| Taiwan | 17 | 17 | 20 |
| Tjeckien | 19 | 19 | 20 |
| Tyskland | 30 | 30 | 29 |
| Ukraina | 23 | 25 | 25 |
| Ungern | 19 | 19 | 16 |
| USA | 39 | 41 | 41 |
| Venezuela | 28 | 34 | 34 |
Koncernens normala effektiva skattesats är cirka 30 (30) (30) procent baserat på beskattningsbart resultat, och den är beräknad som ett viktat medeltal baserat på respektive i koncernen ingående bolags andel av resultat före skatt.
Allokeringen av övervärden till materiella och immateriella tillgångar och den resulterande goodwillen innebär i realiteten att alla förvärv värderas till verkligt värde. För att separera ut denna värderingseffekt fokuserar Alfa Laval på EBITA, där eventuella avskrivningar på övervärden är exkluderade. Utvecklingen av dessa övervärden och eventuell goodwill visas i nedanstående tabell.
| Totalt | 8 843 | -207 | 5 435 | -27 | -426 | -104 | 13 514 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Goodwill | 5 952 | -41 | 3 747 | – | – | -115 | 9 543 |
| Deltotal övriga övervärden | 2 891 | -166 | 1 688 | -27 | -426 | 11 | 3 971 |
| Varumärken | 1 357 | -53 | 1 010 | – | -201 | 17 | 2 130 |
| Patent och icke patenterat kunnande |
1 150 | -113 | 430 | – | -168 | 2 | 1 301 |
| Lager | 27 | – | – | -27 | – | 0 | – |
| Inventarier | 115 | – | – | – | -28 | -1 | 86 |
| Mark och markförbättringar | -68 | – | – | – | – | -10 | -78 |
| Byggnader | 310 | – | 248 | – | -29 | 3 | 532 |
| MSEK | Ingående balans 2011 |
Justering av föregående års förvärvs analyser |
Förvärvat | Realiserat | Planenlig avskrivning |
Omräknings differens |
Utgående balans 2011 |
Koncernen har inte redovisat några nedskrivningar avseende vare sig goodwill eller några andra övervärden under 2011 eller tidigare år. På goodwillen räknas ingen uppskjuten skatteskuld. På övriga övervärden uppgår den uppskjutna skatteskulden till MSEK 963 (655). Nettovinsten eller förlusten för sålda tillgångar redovisas baserat på anskaffningsvärdet inklusive eventuella övervärden.
Nästa tabell visar varje förvärv separat. Eventuella senare justeringar av allokeringarna hänförs till det ursprungliga förvärvsåret. Siffrorna för allokeringarna är baserade på de gällande kurserna när transaktionerna ägde rum och eventuella förändringar i valutakurser tills den 31 december 2011 visas som en omräkningsdifferens. I not 17 och 18 finns motsvarande redovisning uppdelat per tillgångsslag.
| Koncernen | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK År/Företag |
Byggnader | Mark och markför bättringar |
Inventarier | Lager | Patent och icke patenterat kunnande |
Varu märken |
Övrigt | Total övriga övervärden |
Goodwill | Totalt |
| 2000 | ||||||||||
| Alfa Laval Holding | 1 058 | -228 | 452 | 340 | 1 280 | 461 | 660 | 4 023 | 3 683 | 7 706 |
| 2002 | ||||||||||
| Danish Separation Systems | – | – | – | – | – | – | – | – | 118 | 118 |
| 2003 Toftejorg |
1 | – | – | – | – | – | – | 1 | 35 | 36 |
| 2005 | ||||||||||
| Packinox | – | – | – | 6 | 99 | 183 | – | 288 | 253 | 541 |
| 2006 | ||||||||||
| Tranter | 17 | – | – | 6 | 180 | 265 | – | 468 | 530 | 998 |
| 2007 | ||||||||||
| AGC Engineering | – | – | – | – | – | 12 | – | 12 | 20 | 32 |
| Helpman | 9 | 8 | – | – | 36 | – | – | 53 | 4 | 57 |
| Publikt erbjudande Alfa Laval (India) | – | – | – | – | – | – | – | – | 441 | 441 |
| DSO Fluid Handling | – | – | – | – | – | 39 | – | 39 | 42 | 81 |
| Fincoil | – | – | – | – | 233 | – | – | 233 | 241 | 474 |
| 2008 | ||||||||||
| Høyer Promix A/S | – | – | – | – | – | – | – | – | 16 | 16 |
| Nitrile India Pvt Ltd | – | – | – | – | – | – | – | – | 6 | 6 |
| Standard Refrigeration | – | – | – | 5 | 166 | – | – | 171 | 152 | 323 |
| Pressko AG | – | – | – | 1 | – | – | – | 1 | 69 | 70 |
| Hutchison Hayes Separation | – | – | – | 1 | 95 | 49 | – | 145 | 46 | 191 |
| P&D's Plattvärmeväxlarservice | – | – | – | – | – | – | – | – | 10 | 10 |
| Ageratec | – | – | – | – | – | – | – | – | 44 | 44 |
| 2009 | ||||||||||
| Två leverantörer av reservdelar | ||||||||||
| och service | – | – | – | – | – | 291 | – | 291 | 210 | 501 |
| Onnuri Industrial Machinery HES Heat Exchanger Systems |
– – |
– – |
– – |
– – |
40 83 |
39 – |
– – |
79 83 |
48 59 |
127 142 |
| Publikt erbjudande Alfa Laval (India) | – | – | – | – | – | – | – | – | 311 | 311 |
| Termatrans | – | – | – | – | – | 7 | – | 7 | 6 | 13 |
| Tranter-förvärv i Latinamerika | – | – | – | – | – | 20 | – | 20 | 16 | 36 |
| ISO Mix | – | – | – | – | 22 | – | – | 22 | – | 22 |
| LHE | – | – | – | – | 298 | 297 | – | 595 | 344 | 939 |
| 2010 | ||||||||||
| Champ Products | – | – | – | – | 15 | 14 | – | 29 | 2 | 31 |
| En ledande serviceleverantör i USA | – | – | – | – | – | 134 | – | 134 | 82 | 216 |
| G.S Anderson | – | – | – | – | 35 | – | – | 35 | 23 | 58 |
| Astepo | – | – | – | – | 24 | 15 | – | 39 | 8 | 47 |
| Si Fang Stainless Steel Products | – | – | – | – | 27 | 16 | – | 43 | 42 | 85 |
| Definox | – | – | – | – | 4 | 5 | – | 9 | 2 | 11 |
| Olmi | – | – | – | 37 | 58 | 32 | – | 127 | – | 127 |
| 2011 | ||||||||||
| Servicebolag i USA | – | – | – | – | – | 150 | – | 150 | 117 | 267 |
| Aalborg Industries | 248 | – | – | – | 430 | 860 | – | 1 538 | 3 630 | 5 168 |
| Ackumulerat under perioden | ||||||||||
| Realiserat | -524 | 122 | -24 | -397 | – | – | -99 | -922 | – | -922 |
| Planenlig avskrivning | -281 | – | -339 | – | -1 819 | -715 | -571 | -3 725 | -612 | -4 337 |
| Omräkningsdifferens | 4 | 20 | -3 | 1 | -5 | -44 | 10 | -17 | -455 | -472 |
| Utgående balans | 532 | -78 | 86 | – | 1 301 | 2 130 | – | 3 971 | 9 543 | 13 514 |
Förvärvet av Alfa Laval Holding AB koncernen i samband med Industri Kapitals förvärv av Alfa Laval koncernen från Tetra Laval den 24 augusti 2000 visas på den första raden.
"Övrigt" avser övervärden från 2000 för "Maskiner" om MSEK 548 som har avskrivits eller realiserats fullt ut, för "Forskning och utveckling" om MSEK 54 och "Reavinst (Industriell Flödeshantering)" om MSEK 42 som har realiserats fullt ut och för "Pågående nyanläggningar" MSEK 16 som har förts till "Maskiner".
I ett pressmeddelande den 19 september 2011 kommunicerade Alfa Laval sitt förslag att förvärva samtliga utestående aktier i dotterbolaget Alfa Laval (India) Ltd, för att sedan ansöka om avnotering av aktierna från Bombay Stock Exchange samt National Stock Exchange of India. Förslaget ska ses mot bakgrund av ändrade regler i Indien, vilka kräver att Alfa Laval (India) Ltd ska ha ett publikt ägande på minst 25 procent eller ansöka om avnotering. I dagsläget äger Alfa Laval 88,8 procent av de utestående aktierna, vilket innebär att det publika ägandet är 11,2 procent. Målet är att Alfa Laval (India) Ltd ska bli ett helägt dotterbolag, vilket ger Alfa Laval större flexibilitet att stödja verksamheten i landet och möta kundernas behov. Alfa Laval har
bett styrelsen i Alfa Laval (India) Ltd att vidta de åtgärder som regelverket för en avnotering kräver, vilket inkluderar att anordna en poströstning för aktieägarna där de ska överväga förslaget. Avnoteringsprocessen beräknas ta cirka sex månader. Som ett led i processen har ett golvpris om INR 2 045 per aktie för förvärv av minoritetens aktier fastställts. Alfa Laval har vidare publicerat ett indikativt bud om INR 2 850 per aktie. För att förvärvet skall kunna genomföras måste först två tredjedelar av alla röstande minoritetsaktieägare rösta för Alfa Lavals förslag, vilket skedde den 15 november 2011. Därefter måste minoritetsaktieägare som tillsammans innehar minst 50 procent av det publika ägandet vara villiga att sälja till det slutgiltiga pris som Alfa Laval accepterar i ett anbudsförfarande. Anbudsförfarandet slutfördes den 23 februari 2012 och minoritetsaktieägare som tillsammans innehar minst 50 procent av det publika ägandet är villiga att sälja till Alfa Laval till ett pris av INR 4 000 per aktie. Styrelsen i Alfa Laval AB har därför beslutat att gå vidare med processen för avnotering. När Alfa Laval har uppnått ett ägande om 94,4 procent kan Alfa Laval (India) Ltd ansöka om avnotering. Skulle i slutändan alla aktieägare sälja sina aktier till Alfa Laval till detta anbudspris kommer förvärvet att innebära en köpeskilling om cirka MSEK 1 065. Om inte Alfa Laval hade lyckats uppnå ett ägande om 94,4 procent i den nu pågående processen hade bolaget varit förpliktigat att öka det publika ägande i bolaget till 25 procent senast i juni 2013.
Den 1 maj 2011 förvärvade Alfa Laval ett väletablerat servicebolag i USA. Företaget är ledande på den nordamerikanska marknaden vad gäller service av separatorer. "Förvärvet är ytterligare ett steg i vår ambition att betjäna marknaden med alternativa erbjudanden", säger Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval. Företaget kommer att fortsätta som en separat organisation och erbjuda sina egna produkter och service under sitt eget varumärke. Köpeskillingen uppgår till MSEK 235, varav MSEK 175 har betalts kontant och MSEK 60 innehålls under en period av 1-2 år. Den innehållna delen av köpeskillingen är villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöses eller att vissa lönsamhetsmål uppfylls. Utfallet kan bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 60, men det sannolika utfallet är MSEK 60. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 2, vilket rapporteras som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgår därmed till MSEK -177. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna har MSEK 150 allokerats till företagets varumärke, medan resterande del om MSEK 117 har hänförts till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagets förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt. Övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Från tidpunkten för förvärvet har bolaget tillfört Alfa Laval en orderingång om MSEK 68, fakturering om MSEK 74 och justerad EBITA om MSEK 20. Om bolaget hade förvärvats den 1 januari 2011 hade motsvarande siffror varit MSEK 102, MSEK 110 respektive MSEK 30. Antalet anställda vid utgången av december 2011 uppgick till 48.
I ett pressmeddelande den 21 december 2010 meddelade Alfa Laval att ett avtal hade ingåtts om att förvärva Aalborg Industries Holding A/S från Altor 2003 Fund, LD Equity samt företagets ledning. Aalborg Industries hade ungefär 2 750 anställda och genererade intäkter om cirka SEK 3,3 miljarder under 2010. Godkännanden från samtliga berörda konkurrensmyndigheter erhölls under inledningen av maj 2011. Aalborg Industries konsolideras i Alfa Laval koncernen från 1 maj 2011. Aalborg kommer att integreras fullt ut i Alfa Laval. Icke återkommande kostnader för integrationen beräknas uppgå till MSEK 80. Under senare delen av 2013 förväntas de årliga synergierna att uppgå till MSEK 100. Förvärvet, som adderar energieffektiva och miljövänliga lösningar, utgör en unik affärsmöjlighet då det kompletterar Alfa Lavals befintliga erbjudande inom marin och offshore. Ytterligare potential har identifierats i introduktionen av Aalborgs produkter, via Alfa Lavals försäljningsnätverk, till kunder på helt nya slutmarknader.
"Aalborg Industries kompletterar Alfa Laval på ett fantastiskt sätt och jag är glad att kunna välkomna ett starkt och välskött företag till koncernen", säger Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval. Förvärvet stärker Alfa Lavals produkterbjudande inom värmeöverföring då det adderar pannsystem, värmeflödessystem och inert gassystem, samtliga med marknadsledande positioner. Produktområdena omfattas av betydande inträdesbarriärer som inkluderar omfattande certifieringsprocesser, en lång innovationshistorik samt ett globalt servicenätverk. Bolagets omfattande tillverknings- och ingenjörsresurser i snabbväxande marknader som Kina, Vietnam och Brasilien, tillsammans med den eftermarknadspotential som Aalborgs installerade bas utgör, är också mycket attraktiva attribut.
Köpeskillingen uppgår till MSEK 5 003, varav allt har betalts kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 22, vilket rapporteras som övriga rörelsekostnader. Likvida medel om MSEK 421 har övertagits i de förvärvade verksamheterna. Påverkan på kassaflödet uppgår därmed till MSEK -4 604. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna har MSEK 248 allokerats till byggnader, MSEK 430 till patent och ej patenterat kunnande och MSEK 860 till varumärket Aalborg, medan resterande del om MSEK 3 630 har hänförts till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Aalborgs förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt. Övervärdet i byggnader skrivs av under 20 år. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Från tidpunkten för förvärvet har Aalborg tillfört Alfa Laval en orderingång om MSEK 1 765, fakturering om MSEK 2 143 och justerad EBITA om MSEK 532. Om Aalborg hade förvärvats den 1 januari 2011 hade motsvarande siffror varit MSEK 2 915, MSEK 3 242 respektive MSEK 776. Antalet anställda vid utgången av december 2011 uppgick till 2 692. Fyra affärssegment påverkas av integrationen: Marine & Diesel, Process Industry och Parts & Service för både Equipment och Process Technology. För perioden maj till december 2011 hänförs orderingången för Aalborg till 61 % till Marine & Diesel, 7 % till Process Industry, 28 % till Equipment Parts & Service och 4 % till Process Technology Parts & Service.
Förvärven under 2011 kan sammanfattas på följande sätt:
| Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aalborg Industries | Övriga | Totalt | |||||
| Bokfört | Justering till | Verkligt | Bokfört | Justering till | Verkligt | Verkligt | |
| MSEK | värde | verkligt värde | värde | värde | verkligt värde | värde | värde |
| Materiella anläggningstillgångar 1) | 160 | 248 | 408 | – | – | – | 408 |
| Patent och icke patenterat kunnande 2) | – | 430 | 430 | – | – | – | 430 |
| Varumärken 2) | – | 860 | 860 | – | 150 | 150 | 1 010 |
| Licenser, hyresrätter samt liknande rättigheter | 1 | – | 1 | – | – | – | 1 |
| Varulager | 253 | – | 253 | 29 | – | 29 | 282 |
| Kundfordringar | 596 | – | 596 | 9 | – | 9 | 605 |
| Övriga fordringar | 306 | – | 306 | - | – | – | 306 |
| Kortfristiga placeringar | 22 | – | 22 | - | – | – | 22 |
| Likvida medel | 421 | – | 421 | - | – | – | 421 |
| Övriga avsättningar | -194 | – | -194 | -1 | – | -1 | -195 |
| Lån | -421 | – | -421 | - | – | - | -421 |
| Leverantörsskulder | -325 | – | -325 | -4 | – | -4 | -329 |
| Förskott och övriga skulder | -304 | – | -304 | - | – | – | -304 |
| Övriga skulder | -286 | – | -286 | -4 | – | -4 | -290 |
| Skatteskulder | -46 | – | -46 | – | – | – | -46 |
| Uppskjuten skatteskuld | 51 | -399 | -348 | – | -61 | -61 | -409 |
| Förvärvade nettotillgångar | 234 | 1 139 | 1 373 | 29 | 89 | 118 | 1 491 |
| Goodwill 3) | 3 630 | 117 | 3 747 | ||||
| Köpeskilling | -5 003 | -235 | -5 238 | ||||
| Kostnader direkt hänförliga till förvärven 4) | -22 | -2 | -24 | ||||
| Innehållen del av köpeskilling 5) | – | 60 | 60 | ||||
| Likvida medel i de förvärvade verksamheterna | 421 | – | 421 | ||||
| Betalning av innehållna belopp från tidigare år | – | -175 | -175 | ||||
| Påverkan på koncernens likvida medel | -4 604 | -352 | -4 956 |
1) Övervärdet i byggnader i Aalborg skrivs av under 20 år.
2) Övervärdena i patent och icke patenterat kunnande liksom i varumärken skrivs av under 10 år.
3) Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagens förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt.
4) Avser arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde. Har kostnadsförts som övriga rörelsekostnader.
5) Villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöses eller att vissa lönsamhetmål uppfylls. Det sannolika utfallet har beräknats.
Samtliga förvärvade tillgångar och skulder rapporterades enligt IFRS vid tiden för förvärvet.
Den 6 december 2010 förvärvade Alfa Laval det italienska företaget Olmi S.p.A., ett ledande företag specialiserat på utveckling och tillverkning av tubvärmeväxlare och luftkylare för nischapplikationer inom petrokemisk, kraft- och olja-/gasindustrin. Förvärvet innebär en utökning av Alfa Lavals produktportfölj. Alfa Laval har för avsikt att skapa ett kompetenscenter baserat på Olmis unika kunnande. Köpeskillingen uppgick till MSEK 714, varav MSEK 546 betalades kontant och MSEK 168 innehålls under en period av 1-6 år. Den innehållna delen av köpeskillingen är villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöses eller att vissa lönsamhetsmål uppfylls. Utfallet kan bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 168, men det sannolika utfallet var MSEK 168. Det sannolika utfallet har under 2011 justerats till MSEK 15. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 2, vilket rapporterades som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -548. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades initialt MSEK 171 till patent och ej patenterat kunnande, MSEK 85 till varumärket Olmi och MSEK 37 till upparbetad vinst i produkter i arbete, medan resterande del om MSEK 14 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänförde sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Olmis förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. I samband med att förvärvsanalysen fastställdes under 2011 har övervärdet för patent och ej patenterat kunnande minskats med MSEK 113 till MSEK 58, övervärdet för varumärket Olmi minskats med MSEK 53 till MSEK 32 och värdet på goodwillen minskats med MSEK 14 till MSEK -. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Övervärdet för upparbetad vinst i produkter i arbete kostnadsförs vartefter lagret omsätts. Olmis nettoomsättning och justerade EBITA för 2010 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 302 respektive MSEK 24. Om Olmi hade förvärvats den 1 januari 2010 hade motsvarande siffror varit MSEK 971 respektive MSEK 164. Antalet anställda vid utgången av 2010 uppgick till 247.
Den 1 november 2010 förvärvade Alfa Laval Definoxverksamheten av Defontaine. Definox konstruerar och tillverkar ventiler och utrustning i rostfritt stål för livsmedelsproduktion samt till läkemedels- och kosmetikaindustrin. Definox kommer att fortsätta att erbjuda sitt eget produktsortiment under eget varumärke via eget distributionsnätverk. Definox har kontor och tillverkning i Gétigné i närheten av Nantes i Frankrike samt dotterbolag i USA och Kina. Köpeskillingen uppgick till MSEK 49, varav allt betalades kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 4, vilket rapporterades som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -53. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 4 till patent och ej patenterat kunnande och MSEK 5 till varumärket Definox, medan resterande del om MSEK 3 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till Definoxs förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. I samband med att värdet på goodwillen fastställdes under 2011 har den minskats med MSEK 1. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Definoxs nettoomsättning och justerade EBITA för 2010 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 33 respektive MSEK 1. Om Definox hade förvärvats den 1 januari 2010 hade motsvarande siffror varit MSEK 239 respektive MSEK 12. Antalet anställda vid utgången av 2010 uppgick till 111.
Den 1 april 2010 förvärvade Alfa Laval Astepo S.r.l. i Italien. Företaget är känt för sitt gedigna kunnande inom aseptiska lösningar med nyckelprodukter som fyllningsutrustning för bag-in-box och värmeväxlare till den globala industrin för fruktjuicekoncentrat. Köpeskillingen uppgick till MSEK 61, varav MSEK 34 betalades kontant och MSEK 27 innehålls under en period av 1-2 år. Den innehållna delen av köpeskillingen är villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöses eller att vissa lönsamhetsmål uppfylls. Utfallet kunde bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 27, men det sannolika utfallet var MSEK 27. Det sannolika utfallet har under 2011 justerats till MSEK 10. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 3, vilket rapporterades som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -37. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 24 till patent och ej patenterat kunnande och MSEK 15 till varumärket Astepo, medan resterande del om MSEK 26 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Astepos förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. I samband med att värdet på goodwillen fastställdes under 2011 har den minskats med MSEK 18. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Astepos nettoomsättning och justerade EBITA för 2010 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 49 respektive MSEK 1. Om Astepo hade förvärvats den 1 januari 2010 hade motsvarande siffror varit MSEK 62 respektive MSEK -1. Antalet anställda vid utgången av 2010 uppgick till 23. Under 2010 har bolaget bytt namn till Alfa Laval Parma S.r.l..
Den 1 april 2010 förvärvade Alfa Laval 65 procent av aktierna i Si Fang Stainless Steel Products Co. Ltd i Kina, som är ett ledande kinesiskt företag inom flödeshantering. Företaget inriktar sig mot livsmedels- och dryckesmarknaden i Kina med sin produktportfölj som inkluderar hygieniska pumpar, ventiler och installationsmaterial. Si Fang kommer att fortsätta att erbjuda sina egna produkter under sitt eget varumärke och genom sitt eget försäljningsnätverk. Köpeskillingen uppgick till MSEK 121, varav MSEK 82 betalades kontant och MSEK 39 innehölls under en period av 1 år. Den innehållna delen av köpeskillingen var villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöstes. Utfallet kunde bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 39. Det sannolika utfallet var MSEK 39, vilket också betalats kontant under 2011. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 13, vilket rapporterades som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -95. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 27 till patent och ej patenterat kunnande och MSEK 16 till varumärket Si Fang, medan resterande del om MSEK 37 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till Si Fangs förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. I samband med att värdet på goodwillen fastställdes under 2011 har den ökats med MSEK 5. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Si Fangs nettoomsättning och justerade EBITA för 2010 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 138 respektive MSEK 19. Om Si Fang hade förvärvats den 1 januari 2010 hade motsvarande siffror varit MSEK 167 respektive MSEK 23. Antalet anställda vid utgången av 2010 uppgick till 420.
Den 6 januari 2010 förvärvade Alfa Laval ett väletablerat servicebolag i USA, som är ett ledande företag på den nordamerikanska marknaden vad gäller service på plattvärmeväxlare. Företaget kommer att fortsätta som en separat organisation och erbjuda sina egna produkter och service under sitt eget varumärke. Köpeskillingen uppgick till MSEK 226, varav MSEK 145 betalades kontant och MSEK 81 innehålls under en period av 1–2 år. Den innehållna delen av köpeskillingen är villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöses eller att vissa lönsamhetsmål uppfylls. Utfallet kan bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 81, men det sannolika utfallet är MSEK 81. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 3, vilket rapporterades som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -148. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 134 till företagets varumärke, medan resterande del om MSEK 82 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till företagets förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen har fastställts under 2011. Övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Företagets nettoomsättning och justerade EBITA för 2010 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 163 respektive MSEK 40. Om företaget hade förvärvats den 1 januari 2010 hade motsvarande siffror varit MSEK 163 respektive MSEK 40. Antalet anställda vid utgången av 2010 uppgick till 76.
Den 5 januari 2010 förvärvade Alfa Laval Champ Products Inc., i Sarasota, Florida, USA. Företaget är erkänt för sin djupa kunskap inom motorkylning och ses idag som ett ledande företag på den nordamerikanska marknaden. Köpeskillingen uppgick till MSEK 70, varav MSEK 35 betalades kontant och MSEK 35 innehålls under en period av 1-2 år. Den innehållna delen av köpeskillingen är villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöses eller att vissa lönsamhetsmål uppfylls. Utfallet kunde bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 35, men det sannolika utfallet var MSEK 35. Det sannolika utfallet har under 2011 justerats till MSEK 22. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 2, vilket rapporterades som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -37. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 15 till patent och ej patenterat kunnande och MSEK 14 till varumärket Champ, medan resterande del om MSEK 15 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Champs förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. I samband med att värdet på goodwillen fastställdes under 2011 har den minskats med MSEK 13. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Champs nettoomsättning och justerade EBITA för 2010 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 111 respektive MSEK 11. Om Champ hade förvärvats den 1 januari 2010 hade motsvarande siffror varit MSEK 111 respektive MSEK 11. Antalet anställda vid utgången av 2010 uppgick till 88. Under 2010 har bolaget bytt namn till Alfa Laval Champ Inc.
Dessutom har ytterligare ett mindre förvärv genomförts under 2010:
Den 10 februari 2010 förvärvade Alfa Laval det tyska företaget G.S. Anderson GmbH. Köpeskillingen uppgick till MSEK 49, varav MSEK 26 betalades kontant och MSEK 23 innehålls under en period av 1-5 år. Den innehållna delen av köpeskillingen är villkorad av att vissa lönsamhetsmål uppfylls. Utfallet kan bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 45, men det sannolika utfallet är MSEK 23. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 1, vilket rapporterades som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -27. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 35 till patent och ej patenterat kunnande, medan resterande del om MSEK 23 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt G.S. Andersons förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen har fastställts under 2011. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. G.S. Andersons nettoomsättning och justerade EBITA för 2010 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 10 respektive MSEK -8. Om G.S. Anderson hade förvärvats den 1 januari 2010 hade motsvarande siffror varit MSEK 10 respektive MSEK -8. Antalet anställda vid utgången av 2010 uppgick till 10. Under 2010 har bolaget bytt namn till Alfa Laval Dortmund GmbH.
Utbetalning av innehållna köpeskillingar från tidigare förvärv utgör resterande del av kassaflödet avseende förvärv av verksamheter.
Förvärven under 2010 kan sammanfattas på följande sätt:
| Olmi | Övriga | Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Bokfört värde |
Justering till verkligt värde |
Verkligt värde |
Bokfört värde |
Justering till verkligt värde |
Verkligt värde |
Verkligt värde |
| Materiella anläggningstillgångar | 247 | – | 247 | 53 | – | 53 | 300 |
| Patent och icke patenterat kunnande | – | 171 | 171 | – | 105 | 105 | 276 |
| Varumärken | – | 85 | 85 | – | 184 | 184 | 269 |
| Licenser, hyresrätter samt liknande rättigheter | – | – | – | 1 | – | 1 | 1 |
| Varulager | 285 | 37 | 322 | 158 | – | 158 | 480 |
| Kundfordringar | 160 | – | 160 | 70 | – | 70 | 230 |
| Övriga fordringar | 56 | – | 56 | 31 | – | 31 | 87 |
| Kortfristiga placeringar | 116 | – | 116 | – | – | – | 116 |
| Likvida medel | – | – | – | 10 | – | 10 | 10 |
| Leverantörsskulder | -105 | – | -105 | -38 | – | -38 | -143 |
| Förskott och övriga skulder | -261 | – | -261 | -90 | – | -90 | -351 |
| Skatteskulder | – | – | – | -3 | – | -3 | -3 |
| Uppskjuten skatteskuld | – | -91 | -91 | -1 | -87 | -88 | -179 |
| Förvärvade nettotillgångar | 498 | 202 | 700 | 191 | 202 | 393 | 1 093 |
| Goodwill | 14 | 204 | 218 | ||||
| Köpeskilling | -714 | -597 | -1 311 | ||||
| Kostnader direkt hänförliga till förvärven | -2 | -26 | -28 | ||||
| Innehållen del av köpeskilling | 168 | 212 | 380 | ||||
| Likvida medel i de förvärvade verksamheterna | – | 10 | 10 | ||||
| Betalning av innehållna belopp från tidigare år | – | -70 | -70 | ||||
| Påverkan på koncernens likvida medel | -548 | -471 | -1 019 |
Samtliga förvärvade tillgångar och skulder rapporterades enligt IFRS vid tiden för förvärvet. Bortsett från förvärvet av Olmi redovisas de många mindre förvärven under 2010 sammanräknade eftersom en uppdelning per förvärv hade blivit alltför fragmenterad och snarare hade tyngt presentationen än ökat tydligheten.
Den 1 september 2009 förvärvade Alfa Laval 90 procent av aktierna i LHE Co., Ltd i Sydkorea – ett ledande värmeväxlarföretag i Sydkorea. Företaget är inriktat på marknaden för kompakta plattvärmeväxlare. LHE kommer att fortsätta att erbjuda marknaden sitt eget sortiment, under varumärket LHE, via eget försäljningsnätverk. Köpeskillingen uppgick till MSEK 1 084, varav MSEK 1 014 betaldes kontant och MSEK 70 innehölls under en period av 1–2 år. Den innehållna delen av köpeskillingen var villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöstes. Utfallet kunde bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 70. Det sannolika utfallet var MSEK 70, vilket också betalts kontant under 2010 och 2011. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 2, vilket ökade anskaffningsvärdet och därmed ökade redovisad goodwill. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -1 016. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 298 till patent och ej patenterat kunnande och MSEK 297 till varumärket LHE, medan resterande del om MSEK 347 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt LHE:s förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. I samband med att värdet på goodwillen fastställdes under 2010 har den minskats med MSEK 3. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. LHE:s nettoomsättning och justerade EBITA för 2009 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 235 respektive MSEK 89. Om LHE hade förvärvats den 1 januari 2009 hade motsvarande siffror varit MSEK 593 respektive MSEK 168. Antalet anställda vid utgången av 2009 uppgick till 180.
Den 14 augusti 2009 förvärvade Alfa Laval företaget PHE Indústria e Comércio de Equipamentos Ltda i Brasilien, ett företag som erbjuder service på plattvärmeväxlare inom olika typer av industrier. Det kommer att integreras i Tranter. Företaget konsolideras i Alfa Laval koncernen från den 1 augusti 2009. Därutöver förvärvade Alfa Laval den 22 februari 2009 ytterligare en mindre verksamhet i Latinamerika som också kommer integreras i Tranter. Dessa verksamheter presenteras tillsammans. Köpeskillingen uppgick till MSEK 64, varav MSEK 55 betalades kontant och MSEK 9 innehölls under en period av 1-2 år. Den innehållna delen av köpeskillingen var villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöstes. Utfallet kunde bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 9. Det sannolika utfallet var MSEK 9, vilket också betalts kontant under 2010 och 2011. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 0, vilket ökade anskaffningsvärdet och därmed ökade redovisad goodwill. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -55. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 20 till varumärke, medan resterande del om MSEK 16 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt bolagens förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen har fastställts under 2010. Övervärdet i varumärket skrivs av under 20 år. Bolagens nettoomsättning och justerade EBITA för 2009 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 25 respektive MSEK 7. Om bolagen hade förvärvats den 1 januari 2009 hade motsvarande siffror varit MSEK 44 respektive MSEK 15. Antalet anställda vid utgången av 2009 uppgick till 45.
Det publika erbjudandet att köpa ytterligare 13 procent i Alfa Laval (India) Ltd öppnade den 14 januari 2009 och stängde den 2 februari 2009. Det ursprungliga budet på 950 rupier per aktie höjdes till 1 000 rupier per aktie den 20 januari 2009. Erbjudandet resulterade i att ägare till nästan 2,2 miljoner aktier motsvarande ungefär 12 procent av det totala antalet aktier accepterade att sälja sina aktier. Detta innebär att ägandet i det indiska dotterbolaget ökade från 76,7 procent till 88,8 procent. Den totala kostnaden för förvärvet uppgick till MSEK 367, vilket betalades kontant. Kostnader direkt hänförliga till förvärvet av aktierna (arvoden till bankirer, advokater och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 9, vilket ökade anskaffningsvärdet och därmed ökade redovisad goodwill. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -376. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna om MSEK 311 hänfördes allt till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader. Förvärvet påverkade bara innehaven utan bestämmande inflytandes andel av koncernens nettoresultat och eget kapital.
Den 1 februari 2009 förvärvade Alfa Laval HES GmbH Heat Exchanger System i Tyskland, ett företag som fokuserar på spiralvärmeväxlare främst till processindustrin. Företaget kommer att integreras i Tranter. Köpeskillingen uppgick till MSEK 108, varav MSEK 86 betalades kontant och MSEK 22 innehålls under en period av 1-3 år. Den innehållna delen av köpeskillingen är villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöses. Utfallet kan bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 22, men det sannolika utfallet är MSEK 22. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 4, vilket ökade anskaffningsvärdet och därmed ökade redovisad goodwill. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -90. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 83 till patent och ej patenterat kunnande, medan resterande del om MSEK 59 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt HES:s förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen har fastställts under 2010. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. HES:s nettoomsättning och justerade EBITA för 2009 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 90 respektive MSEK 22. Om HES hade förvärvats den 1 januari 2009 hade motsvarande siffror varit MSEK 99 respektive MSEK 20. Antalet anställda vid utgången av 2009 uppgick till 47.
Den 16 januari 2009 förvärvade Alfa Laval Onnuri Industrial Machinery Co., Ltd, en sydkoreansk systemleverantör till varvs- och dieselkraftmarknaderna. Onnuri förblir ett separat bolag, då det skall fortsätta att erbjuda produkter och service under sitt eget varumärke. Bolaget konsolideras i Alfa Laval koncernen från 1 januari 2009. Köpeskillingen uppgick till MSEK 131, varav MSEK 105 betalades kontant och MSEK 26 innehölls under en period av 2 år. Den innehållna delen av köpeskillingen var villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöstes. Utfallet kunde bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 26. Det sannolika utfallet var MSEK 26, vilket också betalts kontant under 2011. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 2, vilket ökade anskaffningsvärdet och därmed ökade redovisad goodwill. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -107. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 40 till patent och ej patenterat kunnande och MSEK 39 till varumärket Onnuri, medan resterande del om MSEK 48 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Onnuris förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen har fastställts under 2010. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Onnuris nettoomsättning och justerade EBITA för 2009 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 81 respektive MSEK 23. Siffrorna blir identiska för helåret 2009. Antalet anställda vid utgången av 2009 uppgick till 42.
Den 14 januari 2009 meddelade Alfa Laval att det hade förvärvat ett företag och undertecknat en överenskommelse att förvärva ytterligare ett, båda större leverantörer av reservdelar och service för en mängd produkter och applikationer inom ett flertal geografiska regioner. Båda företagen förblir separata organisationer, då de fortsätter att erbjuda produkter och service till industrin under egna varumärken. Det ena företaget konsolideras i Alfa Laval koncernen från den 1 januari 2009 och det andra från 30 januari 2009. Dessa verksamheter presenteras tillsammans. Köpeskillingen uppgick till MSEK 526, varav MSEK 503 betalades kontant och MSEK 23 innehölls under en period av 1-2 år. Den innehållna delen av köpeskillingen var villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöstes eller att vissa lönsamhetsmål uppfylldes. Utfallet kunde bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 55, men det sannolika utfallet var MSEK 23. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 6, vilket ökade anskaffningsvärdet och därmed ökade redovisad goodwill. Efter avdrag för övertagna likvida tillgångar uppgick därmed påverkan på kassaflödet till MSEK -503. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 291 till varumärken, medan resterande del om MSEK 189 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt bolagens förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. I samband med att värdet på goodwillen fastställdes under 2010 har den ökats med MSEK 21. Övervärdet i varumärken skrivs av under 10 år. Bolagens nettoomsättning och justerade EBITA för 2009 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 245 respektive MSEK 34. Om båda bolagen hade förvärvats den 1 januari 2009 hade motsvarande siffror varit MSEK 258 respektive MSEK 34. Antalet anställda vid utgången av 2009 uppgick till 133.
Dessutom har ytterligare tre mindre förvärv genomförts under 2009:
Den 4 februari 2009 förvärvade Alfa Laval det polska bolaget Termatrans som har fungerat som Tranters distributör i Polen. Det kommer att integreras i Tranter. Köpeskillingen uppgick till MSEK 20, varav MSEK 17 betalades kontant och MSEK 3 innehölls under en period av 1-2 år. Den innehållna delen av köpeskillingen var villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöstes. Utfallet kunde bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 3, men det sannolika utfallet var MSEK 3. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 1, vilket ökade anskaffningsvärdet och därmed ökade redovisad goodwill. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -18. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 7 till varumärket Termatrans, medan resterande del om MSEK 6 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Termatrans förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen har fastställts under 2010. Övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Termatrans nettoomsättning och justerade EBITA för 2009 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 12 respektive MSEK 5. Om Termatrans hade förvärvats den 1 januari 2009 hade motsvarande siffror varit MSEK 18 respektive MSEK 5. Antalet anställda vid utgången av 2009 uppgick till 16.
Den 15 juli 2009 förvärvade Alfa Laval tillgångarna i det danska bolaget ISO-MIX A/S. Verksamheten har integrerats i det danska bolaget Alfa Laval Tank Equipment A/S. Köpeskillingen uppgick till MSEK 34, varav MSEK 9 betalades kontant och MSEK 25 innehålls under en period av 2-6 år. Den innehållna delen av köpeskillingen är länkad till antalet sålda enheter av företagets produkter. Utfallet kan bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 25, men det sannolika utfallet är MSEK 25. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 0, vilket ökade anskaffningsvärdet och allokerades till patent och ej patenterat kunnande. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -9. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 22 till patent och ej patenterat kunnande. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. Verksamhetens nettoomsättning och justerade EBITA för 2009 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 1 respektive MSEK -3. Om verksamheten hade förvärvats den 1 januari 2009 hade motsvarande siffror varit desamma. Antalet anställda vid utgången av 2009 uppgick till 4.
Den 9 november 2009 förvärvade Alfa Laval resterande 9 procent av det indiska företaget Nitrile India Ptv Ltd, som därmed blev ett helägt dotterbolag. Köpeskillingen uppgick till MSEK 1, vilket betalades kontant. Detta påverkade inte den ursprungliga goodwillen. Påverkan på kassaflödet uppgick till MSEK -1.
Utbetalning av innehållna köpeskillingar från tidigare förvärv utgör resterande del av kassaflödet avseende förvärv av verksamheter.
Förvärven under 2009 kan sammanfattas på följande sätt:
Koncernen
| LHE | Övriga | Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bokfört | Justering till | Verkligt | Bokfört | Justering till | Verkligt | Verkligt | |
| MSEK | värde | verkligt värde | värde | värde | verkligt värde | värde | värde |
| Materiella anläggningstillgångar | 126 | – | 126 | 58 | – | 58 | 184 |
| Patent och icke patenterat kunnande | – | 298 | 298 | 15 | 145 | 160 | 458 |
| Varumärken | – | 297 | 297 | – | 357 | 357 | 654 |
| Licenser, hyresrätter samt | |||||||
| liknande rättigheter | 6 | – | 6 | 0 | – | 0 | 6 |
| Varulager | 132 | – | 132 | 120 | – | 120 | 252 |
| Kundfordringar | 128 | – | 128 | 51 | – | 51 | 179 |
| Övriga fordringar | 1 | – | 1 | 72 | – | 72 | 73 |
| Likvida medel | – | – | – | 6 | – | 6 | 6 |
| Leverantörsskulder | -43 | – | -43 | -31 | – | -31 | -74 |
| Förskott och övriga skulder | -55 | – | -55 | -34 | – | -34 | -89 |
| Skatteskulder | -9 | – | -9 | -1 | – | -1 | -10 |
| Uppskjuten skatteskuld | – | -142 | -142 | – | -119 | -119 | -261 |
| Förvärvade nettotillgångar | 286 | 453 | 739 | 256 | 383 | 639 | 1 378 |
| Goodwill | 347 | 629 | 976 | ||||
| Köpeskilling | -1 084 | -1 246 | -2 330 | ||||
| Kostnader direkt hänförliga till förvärven | -2 | -22 | -24 | ||||
| Innehållen del av köpeskilling | 70 | 101 | 171 | ||||
| Likvida medel i de förvärvade | |||||||
| verksamheterna | – | 6 | 6 | ||||
| Påverkan på koncernens likvida medel | -1 016 | -1 161 | -2 177 |
Samtliga förvärvade tillgångar och skulder rapporterades enligt IFRS vid tiden för förvärvet. Bortsett från förvärvet av LHE redovisas de många mindre förvärven under 2009 sammanräknade eftersom en uppdelning per förvärv hade blivit alltför fragmenterad och snarare hade tyngt presentationen än ökat tydligheten.
Ett test för nedskrivningsbehov har gjorts per utgången av 2011, som visar att det inte finns något behov av att skriva ned goodwillen.
Två av Alfa Lavals rörelsesegment, de två divisionerna "Equipment" och "Process Technology" har identifierats som de kassagenererande enheterna inom Alfa Laval. Tekniskt kan en nyligen förvärvad affärsverksamhet följas fristående under en inledande period, men förvärvade affärsverksamheter integreras normalt in i divisionerna i snabb takt. Detta innebär att den oberoende spårbarheten förloras ganska snart och då blir en fristående mätning och testning ogenomförbar. Tranter fungerar visserligen som en separat säljkanal men är föremål för en omfattande samordning avseende inköp och vissa stödfunktioner.
De kassaflödesgenererande enheternas återvinningsvärde baseras på deras nyttjandevärde, vilket fastställs genom att beräkna nuvärdet av framtida kassaflöden. Nuvärdet baseras på de prognostiserade EBITDA siffrorna för de kommande tjugo åren, med avdrag för prognostiserade investeringar och förändringar i rörelsekapitalet under samma period. Denna prognos för de kommande 20 åren baseras på följande komponenter:
Anledningen till att en längre period än 5 år har använts för nuvärdesberäkningen är att företagsledningen anser att 5 år är en för kort period att använda för en verksamhet där rimligen fortlevnadsprincipen kan appliceras.
De antaganden som använts för prognoserna återspeglar tidigare erfarenheter eller information från externa källor.
Den använda diskonteringsräntan är den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) före skatt om 7,92 (11,23) (10,93) procent.
Alfa Laval har inte några immateriella tillgångar med obegränsade nyttjandeperioder annat än goodwill.
De två kassagenererande enheterna har allokerats följande goodwillbelopp:
| Goodwill | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2011 | 2010 |
| Equipment | 6 511 | 3 376 |
| Process Technology | 3 032 | 2 576 |
| Totalt | 9 543 | 5 952 |
| Patent och icke patenterat kunnande | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2011 | 2010 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 2 803 | 2 745 |
| Inköp | 1 | 2 |
| Företagsförvärv | – | 0 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | -1 |
| Omklassificeringar | -1 | 1 |
| Övervärden | 317 | 276 |
| Omräkningsdifferens | 9 | -220 |
| Utgående balans | 3 129 | 2 803 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -1 623 | -1 606 |
| Företagsförvärv | – | 0 |
| Avskrivning på övervärden | -168 | -142 |
| Årets avskrivningar | -5 | -9 |
| Omräkningsdifferens | -6 | 134 |
| Utgående balans | -1 802 | -1 623 |
| Utgående planenligt restvärde | 1 327 | 1 180 |
| Licenser, hyresrätter samt liknande rättigheter | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| MSEK | 2011 | 2010 | |||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||||
| Ingående balans | 185 | 215 | |||
| Inköp | 18 | 31 | |||
| Företagsförvärv | 44 | 2 | |||
| Försäljningar/utrangeringar | -20 | -34 | |||
| Omklassificeringar | 1 | – | |||
| Omräkningsdifferens | -5 | -29 | |||
| Utgående balans | 223 | 185 | |||
| Ackumulerade avskrivningar | |||||
| Ingående balans | -141 | -161 | |||
| Företagsförvärv | -41 | -2 | |||
| Försäljningar/utrangeringar | 20 | 16 | |||
| Omklassificeringar | -1 | 0 | |||
| Årets avskrivningar | -18 | -13 | |||
| Omräkningsdifferens | 3 | 19 | |||
| Utgående balans | -178 | -141 | |||
| Utgående planenligt restvärde | 45 | 44 |
Alfa Laval har inte några internt upparbetade immateriella tillgångar.
| Varumärken | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 1 881 | 1 709 |
| Inköp | – | 2 |
| Övervärden | 957 | 269 |
| Omräkningsdifferens | 20 | -99 |
| Utgående balans | 2 858 | 1 881 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -524 | -412 |
| Avskrivning på övervärden | -201 | -139 |
| Omräkningsdifferens | -3 | 27 |
| Utgående balans | -728 | -524 |
| Utgående planenligt restvärde | 2 130 | 1 357 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 6 505 | 6 737 |
| Goodwill vid förvärv av verksamheter | 3 706 | 218 |
| Omräkningsdifferens | -116 | -450 |
| Utgående balans | 10 095 | 6 505 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -553 | -594 |
| Omräkningsdifferens | 1 | 41 |
| Utgående balans | -552 | -553 |
| Utgående planenligt restvärde | 9 543 | 5 952 |
| Byggnader och mark | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2011 | 2010 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 2 243 | 2 118 |
| Inköp | 67 | 31 |
| Företagsförvärv | 208 | 253 |
| Försäljningar/utrangeringar | -15 | -14 |
| Omklassificeringar | 4 | -12 |
| Övervärden | 247 | – |
| Omräkningsdifferens | 1 | -133 |
| Utgående balans | 2 755 | 2 243 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -969 | -889 |
| Försäljningar/utrangeringar | 7 | 8 |
| Företagsförvärv | -90 | -49 |
| Omklassificeringar | -1 | -20 |
| Avskrivning på övervärden | -29 | -21 |
| Årets avskrivningar | -64 | -57 |
| Omräkningsdifferens | -6 | 59 |
| Utgående balans | -1 152 | -969 |
| Utgående planenligt restvärde | 1 603 | 1 274 |
Inom Alfa Laval avser dessa tillgångar normalt sett fastigheter. En liten fastighet i Frankrike planeras att avyttras. Den är tom och har varit till salu under flera år. Den förväntas inte att kunna säljas inom det närmaste året. Detta innebär att ingen fastighet har omklassificerats till omsättningstillgång för försäljning. Situationen var densamma vid utgången av 2010.
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| MSEK | 2011 | 2010 | |||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||||
| Ingående balans | 4 305 | 3 991 | |||
| Inköp | 224 | 204 | |||
| Företagsförvärv | 177 | 293 | |||
| Försäljningar/utrangeringar | -262 | -65 | |||
| Omklassificeringar | 83 | 134 | |||
| Omräkningsdifferens | -33 | -252 | |||
| Utgående balans | 4 494 | 4 305 | |||
| Ackumulerade avskrivningar | |||||
| Ingående balans | -2 963 | -2 634 | |||
| Försäljningar/utrangeringar | 214 | 48 | |||
| Företagsförvärv | -98 | -201 | |||
| Omklassificeringar | -6 | -80 | |||
| Avskrivning på övervärden | – | -39 | |||
| Årets avskrivningar | -253 | -228 | |||
| Omräkningsdifferens | 33 | 171 | |||
| Utgående balans | -3 073 | -2 963 | |||
| Utgående planenligt restvärde | 1 421 | 1 342 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 1 951 | 2 252 |
| Inköp | 112 | 87 |
| Företagsförvärv | 58 | 30 |
| Försäljningar/utrangeringar | -107 | -169 |
| Omklassificeringar | 16 | -103 |
| Omräkningsdifferens | 3 | -146 |
| Utgående balans | 2 033 | 1 951 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -1 382 | -1 596 |
| Försäljningar/utrangeringar | 95 | 161 |
| Företagsförvärv | -49 | -26 |
| Omklassificeringar | -14 | 117 |
| Avskrivning på övervärden | -28 | -30 |
| Årets avskrivningar | -98 | -108 |
| Omräkningsdifferens | -4 | 100 |
| Utgående balans | -1 480 | -1 382 |
| Utgående planenligt restvärde | 553 | 569 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 166 | 138 |
| Inköp | 133 | 72 |
| Företagsförvärv | 1 | 8 |
| Försäljningar/utrangeringar | -1 | – |
| Omklassificeringar | -92 | -41 |
| Omräkningsdifferens | 1 | -11 |
| Utgående balans | 208 | 166 |
| Utgående planenligt restvärde | 208 | 166 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 151 | 145 |
| Inköp | – | 23 |
| Omklassificeringar | – | 3 |
| Omräkningsdifferens | -1 | -20 |
| Utgående balans | 150 | 151 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -13 | -8 |
| Årets avskrivningar | -7 | -6 |
| Omräkningsdifferens | 1 | 1 |
| Utgående balans | -19 | -13 |
| Utgående planenligt restvärde | 131 | 138 |
| Leasade maskiner | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2011 | 2010 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 34 | 39 |
| Omklassificeringar | 1 | – |
| Omräkningsdifferens | -1 | -5 |
| Utgående balans | 34 | 34 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -13 | -12 |
| Årets avskrivningar | -3 | -3 |
| Omräkningsdifferens | 0 | 2 |
| Utgående balans | -16 | -13 |
| Utgående planenligt restvärde | 18 | 21 |
| Leasade inventarier, verktyg och installationer | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||
| MSEK | 2011 | 2010 | ||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Ingående balans | 6 | 9 | ||||
| Inköp | 1 | – | ||||
| Företagsförvärv | 1 | – | ||||
| Försäljningar/utrangeringar | -1 | -3 | ||||
| Omklassificeringar | -1 | – | ||||
| Omräkningsdifferens | 0 | 0 | ||||
| Utgående balans | 6 | 6 | ||||
| Ackumulerade avskrivningar | ||||||
| Ingående balans | -4 | -5 | ||||
| Försäljningar/utrangeringar | 1 | 2 | ||||
| Företagsförvärv | -1 | – | ||||
| Omklassificeringar | 1 | – | ||||
| Årets avskrivningar | -1 | -1 | ||||
| Omräkningsdifferens | 0 | 0 | ||||
| Utgående balans | -4 | -4 | ||||
| Utgående planenligt restvärde | 2 | 2 |
Leasade fastigheter, maskiner och inventarier avser anläggningstillgångar som leasas och där leasingavtalet ansetts utgöra en finansiell lease. Dessa finansiella leasar kapitaliseras i rapporten över finansiell ställning.
| Aktier i dotterbolag och övriga bolag | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |||
| Aktier i dotterbolag | – | – | 4 669 | 4 669 | |||
| Aktier i övriga bolag | 25 | 32 | – | – | |||
| Totalt | 25 | 32 | 4 669 | 4 669 |
Nedanstående aktiespecifikation innehåller vissa förenklingar, t ex vid ägande i många led eller när ägandet är uppdelat på flera ägare eller vid korsvis ägande. Detta för att inte i onödan tynga framställningen. En komplett aktiespecifikation kan beställas hos Alfa Lavals huvudkontor i Lund eller via Bolagsverket.
| Specifikation över aktier i dotterbolag | ||
|---|---|---|
| -- | -- | ----------------------------------------- |
| Organisations | Antal | Kapital | Bokfört | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsnamn | nummer | Säte | andelar | andel % | värde MSEK |
| Alfa Laval Holding AB | 556587-8062 | Lund, Sverige | 8 191 000 | 100 | 4 461 |
| Alfa Laval NV | Maarssen, Nederländerna | 887 753 | 100 | – | |
| Alfa Laval Inc. | Newmarket, Kanada | 1 000 000 | 67 | – | |
| Alfa Laval S.A. DE C.V. | Tlalnepantla, Mexiko | 45 057 057 | 100 | – | |
| Alfa Laval S.A. | San Isidro, Argentina | 1 223 967 | 95 | – | |
| Alfa Laval Ltda | Sao Paulo, Brasilien | 21 129 068 | 100 | – | |
| Alfa Laval S.A.C.I. | Santiago, Chile | 2 735 | 100 | – | |
| Alfa Laval S.A. | Bogota, Colombia | 12 195 | 100 | – | |
| Alfa Laval S.A. | Lima, Peru | 4 346 832 | 100 | – | |
| Alfa Laval Venezolana S.A. | Caracas, Venezuela | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Oilfield C.A. | Caracas, Venezuela | 203 | 81 | – | |
| Alfa Laval Taiwan Ltd | Taipei, Taiwan | 1 499 994 | 100 | – | |
| Alfa Laval (China) Ltd | Hong Kong, Kina | 79 999 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Jiangyin) Manufacturing Co Ltd | Jiang Yin, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval Flow Equipment (Kunshan) Co Ltd | Jiangsu, Kina | 75 | – | ||
| Alfa Laval Flow Equipment (Kunshan) Co Ltd Alfa Laval (Shanghai) Technologies Co Ltd |
Jiangsu, Kina Shanghai, Kina |
25 100 |
– – |
||
| Wuxi MCD Gasket Co Ltd | Jiang Yin, Kina | 100 | – | ||
| Tranter Heat Exchangers (Beijing) Co Ltd | Beijing, Kina | 100 | – | ||
| Liyang Sifang Stainless Steel Products Co., Ltd | Liyang City, Kina | 65 | – | ||
| Changzhou Henghao Packaging Machinery Co., Ltd | Liyang City, Kina | 65 | – | ||
| Jiangsu Fu Li Stainless Steel Precision Welded Pipe Co., Ltd | Liyang City, Kina | 65 | – | ||
| Jiangsu Wintech Stainless Steel Products Co., Ltd | Liyang City, Kina | 65 | – | ||
| Alfa Laval Iran Ltd | Teheran, Iran | 2 199 | 100 | – | |
| Alfa Laval Industry (PVT) Ltd | Lahore, Pakistan | 119 110 | 100 | – | |
| Alfa Laval Philippines Inc. | Makati, Filippinerna | 72 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Singapore Pte Ltd | Singapore | 5 000 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Thailand) Ltd | Bangkok, Thailand | 792 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Middle East Ltd | Nicosia, Cypern | 40 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Service Operations Qatar LLC | Doha, Qatar | 9 800 | 49 | – | |
| Alfa Laval Benelux NV/SA | Bryssel, Belgien | 98 284 | 100 | – | |
| Alfa Laval Ltd | Sofia, Bulgarien | 100 | 100 | – | |
| Alfa Laval Slovakia S.R.O. | Bratislava, Slovakien | 1 | – | ||
| Alfa Laval Spol S.R.O. | Prag, Tjeckien | 20 | – | ||
| Alfa Laval Nordic OY | Esbo, Finland | 20 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Vantaa OY | Vanda, Finland | 7 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Nederland BV | Maarssen, Nederländerna | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Benelux BV | Maarssen, Nederländerna | 20 000 | 100 | – | |
| Helpman Capital BV | Breda, Nederländerna | 35 578 | 100 | – | |
| Helpman Holding BV | Naarden, Nederländerna | 80 | 100 | – | |
| Alfa Laval Groningen BV | Groningen, Nederländerna | 15 885 | 100 | – | |
| Alfa Laval Holding A/S | Oslo, Norge | 520 000 | 100 | – | |
| PHE Holding AB | 556306-2404 | Lund, Sverige | 2 500 | 100 | – |
| Tranter Heat Exchangers Canada Inc. | Edmonton, Kanada | 100 | 100 | – | |
| Tranter Latin America S.A. de C.V. | Queretaro, Mexiko | 49 999 | 100 | – | |
| Tranter Indùstria de Máquinas e Equipamentos Ltda | Sao Paulo, Brasilien | 100 | – | ||
| MCD Nitrile India Pvt Ltd | Falta, Indien | 2 432 | 9 | – | |
| Tranter India Pvt Ltd | Poona, Indien | 3 009 999 | 100 | – | |
| Alfa Laval Korea Ltd | Seoul, Sydkorea | 36 400 | 10 | – | |
| Alfa Laval Korea Holding Company Ltd | Chungnam, Sydkorea | 13 318 600 | 100 | – | |
| Alfa Laval Korea Ltd | Seoul, Sydkorea | 327 600 | 90 | – | |
| Onnuri Industrial Machinery Co. Ltd LHE Co. Ltd |
Masan, Sydkorea Gim Hae, Sydkorea |
100 000 4 104 000 |
100 90 |
– – |
|
| LHE (Qingdao) Heat Exchanger Co. Ltd | Jiaozhou City, Kina | 100 | – | ||
| Kenus LLP | Almaty, Kazakstan | 90 | – | ||
| Tranter Heat Exchangers Middle East (Cyprus) Ltd | Nicosia, Cypern | 20 000 | 100 | – | |
| MCD SAS | Guny, Frankrike | 7 130 | 10 | – | |
| Tranter International AB | 556559-1764 | Vänersborg, Sverige | 100 000 | 100 | – |
| Ageratec AB | 556662-3988 | Norrköping, Sverige | 1 963 | 100 | – |
| Breezewind AB | 556773-6532 | Lund, Sverige | 1 000 | 100 | – |
| OOO Tranter CIS | Moskva, Ryssland | 100 | – | ||
| Alfa Laval Nordic AB | 556243-2061 | Tumba, Sverige | 1 000 | 100 | – |
| Alfa Laval Corporate AB | 556007-7785 | Lund, Sverige | 13 920 000 | 100 | – |
| Alfa Laval S.A. | San Isidro, Argentina | 64 419 | 5 | – | |
| Definox (Beijing) Stainless Steel Equipment Ltd | Beijing, Kina | 100 | – |
| Specifikation över aktier i dotterbolag , fortsättning |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| Organisations | Antal | Kapital | Bokfört | ||
| Bolagsnamn | nummer | Säte | andelar | andel % | värde MSEK |
| Alfa Laval (Kunshan) Manufacturing Co Ltd Alfa Laval (India) Ltd |
Kunshan, Kina Poona, Indien |
16 120 281 | 100 89 |
– – |
|
| Alfa Laval Support Services Pvt Ltd | Poona, Indien | 10 | 0 | – | |
| Tranter India Pvt Ltd | Poona, Indien | 1 | 0 | – | |
| PT Alfa Laval Indonesia | Jakarta, Indonesien | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Malaysia) Sdn Bhd | Shah Alam, Malaysia | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Kolding A/S Alfa Laval Nordic A/S |
Kolding, Danmark Rödovre, Danmark |
40 1 |
100 100 |
– – |
|
| Alfa Laval Copenhagen A/S | Söborg, Danmark | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Nakskov A/S | Nakskov, Danmark | 242 713 | 100 | – | |
| Alfa Laval Tank Equipment A/S | Ishoej, Danmark | 61 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Holding A/S | Aalborg, Danmark | 45 435 800 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg A/S Alfa Laval Aalborg Ltda |
Aalborg, Danmark Petrópolis, Brasilien |
2 560 972 5 969 400 |
100 99,5 |
– – |
|
| Aalborg Industries Ltda | Itu, Brasilien | 4 644 373 | 100 | – | |
| Aalborg Industries (Shanghai) Ltd | Shanghai, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval (Qingdao) Co. Ltd | Jiaozhou City, Kina | 100 | – | ||
| Aalborg Industries Ltd | Hong Kong, Kina | 99 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg KK | Osaka, Japan | 4 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Ltd Aalborg Industries Engineering Bhd |
Pusan, Sydkorea Kuala Lumpur, Malaysia |
550 | 100 100 |
– – |
|
| Alfa Laval Aalborg Pte Ltd | Singapore | 500 000 | 100 | – | |
| Aalborg Industries Water Treatment Pte Ltd | Singapore | 4 800 000 | 60 | – | |
| Alfa Laval Aalborg (FPS) Pte Ltd | Singapore | 2 250 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval HaiPhong Co. Ltd | HaiPhong, Vietnam | 100 | – | ||
| Alfa Laval Aalborg Oy | Rauma, Finland | 3 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg BV Alfa Laval Aalborg Nijmegen BV |
Spijkenisse, Nederländerna Nijmegen, Nederländerna |
7 500 182 |
100 100 |
– – |
|
| Alfa Laval Aalborg Nijmegen2 BV | Nijmegen, Nederländerna | 200 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Holding Pty Ltd | North Wyong, Australien | 11 500 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Pty Ltd | North Wyong, Australien | 225 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Olmi SpA | Suisio, Italien | 500 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Italy Srl Alfa Laval Nordic A/S |
Milano, Italien Oslo, Norge |
100 | 100 100 |
– – |
|
| Tranter Poland Sp.z.o.o. | Pruszków, Polen | 2 000 | 100 | – | |
| AlfaWall AB | 556723-6715 | Botkyrka, Sverige | 500 | 50 | – |
| Alfa Laval Oilfield C.A. | Caracas, Venezuela | 47 | 19 | – | |
| Alfa Laval Treasury International AB | 556432-2484 | Lund, Sverige | 50 000 | 100 | – |
| Alfa Laval Europe AB | 556128-7847 | Lund, Sverige | 500 | 100 | – |
| Alfa Laval Lund AB Alfa Laval International Engineering AB |
556016-8642 556039-8934 |
Lund, Sverige Lund, Sverige |
100 4 500 |
100 100 |
– – |
| Alfa Laval Tumba AB | 556021-3893 | Tumba, Sverige | 1 000 | 100 | – |
| Alfa Laval Makine Sanayii ve Ticaret Ltd Sti | Istanbul, Turkiet | 27 001 755 | 99 | – | |
| Alfa Laval SIA | Riga, Lettland | 125 | 100 | – | |
| Alfa Laval UAB Ltd | Vilnius, Litauen | 2 009 | 100 | – | |
| Alfa Laval Australia Pty Ltd Tranter Heat Exchanger Pty Ltd |
Homebush, Australien Sydney, Australien |
2 088 076 600 000 |
100 100 |
– – |
|
| Alfa Laval New Zeeland Pty Ltd | Hamilton, Nya Zeeland | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Holding BV | Maarssen, Nederländerna | 60 035 631 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Pty) Ltd | Isando, Sydafrika | 2 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Slovakia S.R.O. | Bratislava, Slovakien | 99 | – | ||
| Alfa Laval Spol S.R.O. Alfa Laval France SAS |
Prag, Tjeckien Saint-Priest, Frankrike |
2 000 000 | 80 100 |
– – |
|
| Alfa Laval SAS | Saint-Priest, Frankrike | 560 000 | 92 | – | |
| Alfa Laval Moatti SAS | Elancourt, Frankrike | 24 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Spiral SAS | Nevers, Frankrike | 79 999 | 100 | – | |
| MCD SAS | Guny, Frankrike | 64 170 | 90 | – | |
| Alfa Laval Vicarb SAS Canada Inc. |
Grenoble, Frankrike Newmarket, Kanada |
200 000 480 000 |
100 100 |
– – |
|
| Alfa Laval Inc. | Newmarket, Kanada | 481 600 | 33 | – | |
| SCI du Companil | Grenoble, Frankrike | 32 165 | 100 | – | |
| Alfa Laval HES SA | Lentilly, Frankrike | 150 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval SAS | Saint-Priest, Frankrike | 46 700 | 8 | – | |
| Packinox SA | Paris, Frankrike | 348 115 | 100 | – | |
| Ziepack SA Tranter SAS |
Paris, Frankrike Nanterre, Frankrike |
37 701 | 51 100 |
– – |
|
| Definox SAS | Lyon, Frankrike | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Holding GmbH | Glinde, Tyskland | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Mid Europe GmbH | Wiener Neudorf, Österrike | 100 | – |
| Specifikation över aktier i dotterbolag | , fortsättning | |
|---|---|---|
| ----------------------------------------- | ---------------- | -- |
| Organisations | Antal | Kapital | Bokfört | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsnamn | nummer | Säte | andelar | andel % | värde MSEK |
| Tranter Warmetauscher GmbH | Guntramsdorf, Österrike | 100 | – | ||
| Alfa Laval Mid Europe GmbH | Glinde, Tyskland | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Dortmund GmbH | Artern, Tyskland | 2 | 100 | – | |
| Tranter GmbH | Hildesheim, Tyskland | 100 | – | ||
| Tranter Pressko GmbH | Artern, Tyskland | 60 000 | 100 | – | |
| Tranter Solarice GmbH | Artern, Tyskland | 67 | – | ||
| Tranter HES GmbH | Schopfheim, Tyskland | 2 500 | 100 | – | |
| Alfa Laval Mid Europe AG | Dietlikon, Schweiz | 647 | 100 | – | |
| Alfa Laval AEBE | Holargos, Grekland | 807 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Kft | Budapest, Ungern | 1 | 100 | – | |
| Tranter Kft | Budapest, Ungern | 100 | – | ||
| Alfa Laval SpA | Monza, Italien | 1 992 276 | 99 | – | |
| Tranter Srl | Monza, Italien | 100 | – | ||
| Alfa Laval Parma Srl | Parma, Italien | 114 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Polska Sp.z.o.o. | Warszawa, Polen | 7 600 | 100 | – | |
| Alfa Laval Kraków Sp.z.o.o. | Krakow, Polen | 80 080 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Portugal) Ltd | Linda-A-Velha, Portugal | 1 | – | ||
| Alfa Laval SRL | Bukarest, Rumänien | 38 566 | 100 | – | |
| Alfa Laval Iberia SA | Madrid, Spanien | 99 999 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Portugal) Ltd | Linda-A-Velha, Portugal | 1 | 99 | – | |
| Alfa Laval Holdings Ltd | Camberley, Storbritannien | 14 053 262 | 100 | – | |
| Alfa Laval Eastbourne Ltd | Eastbourne, Storbritannien | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval 2000 | Camberley, Storbritannien | 28 106 | 100 | – | |
| Alfa Laval Ltd | Camberley, Storbritannien | 11 700 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Finance Co Ltd | Camberley, Storbritannien | 856 000 | 100 | – | |
| Rolls Laval Heat Exchangers Ltd | Wolverhampton, Storbritannien | 5 000 | 50 | – | |
| Tranter Ltd | Doncaster, Storbritannien | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Makine Sanayii ve Ticaret Ltd Sti | Istanbul, Turkiet | 1 | 1 | – | |
| Alfa Laval USA Inc. | Richmond, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval US Holding Inc. | Richmond, Virginia, USA | 180 | 100 | – | |
| Alfa Laval Inc. | Richmond, Virginia, USA | 44 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval US Treasury Inc. | Richmond, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| DSO Fluid Handling Inc. | Irvington, New Jersey, USA | 100 | 100 | – | |
| AGC Heat Transfer Inc. | Bristow, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Tranter Inc. | Wichita Falls, Texas, USA | 1 000 | 100 | – | |
| MCD Gaskets Inc. | Richmond, Virginia, USA | 100 | 100 | – | |
| Hutchison Hayes Separation Inc. | Houston, Texas, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Champ Inc. | Sarasota, Florida, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Definox Inc. | New Berlin, Wisconsin, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Inc. | Miramar, Florida, USA | 200 | 100 | – | |
| AO Alfa Laval Potok | Koroljov, Ryssland | 31 077 504 | 100 | – | |
| Alfa Laval Försäkrings AB | 516406-0682 | Lund, Sverige | 50 000 | 100 | – |
| Alfdex AB | 556647-7278 | Botkyrka, Sverige | 1 000 | 50 | – |
| Alfa Laval Support Services Pvt Ltd | Poona, Indien | 99 990 | 100 | – | |
| MCD Nitrile India Pvt Ltd | Falta, Indien | 24 593 | 91 | – | |
| Alfa Laval Ukraine | Kiev, Ukraina | 100 | – | ||
| Alfa Laval SpA | Monza, Italien | 20 124 | 1 | – | |
| Alfa Laval KK | Tokyo, Japan | 1 200 000 | 100 | 208 | |
| Totalt | 4 669 |
| Specifikation över aktier i övriga bolag | ||||
|---|---|---|---|---|
| Bolagsnamn | Säte | Antal andelar | Kapital andel % | Bokfört värde kSEK |
| Alfa Laval Aalborg Ltda | ||||
| Tractebel | Brasilien | 1 268 | 141 | |
| Elektrobras | Brasilien | 3 981 | 392 | |
| Alfa Laval KK | ||||
| Chugairo | Japan | 5 000 | 110 | |
| Orugano | Japan | 769 | 40 | |
| ADEKA | Japan | 17 588 | 1 184 | |
| LHE Co. Ltd | ||||
| Viser | Sydkorea | 15 400 | 39 | 15 564 |
| KME | Sydkorea | 10 700 | 30 | 0 |
| Alfa Laval Philippines Inc. | ||||
| Philippine Long Distance Telephone | Filippinerna | 820 | 13 | |
| Alfa Laval Nordic OY | ||||
| As Oy Koivulantie 7A | Finland | 1 | 277 | |
| Suomen Talotekniikka KK | Finland | 10 | 27 | |
| Helsinki Halli | Finland | 4 | 125 | |
| Alfa Laval Vantaa OY | ||||
| Länsi-Vantaan Tenniskeskus | Finland | 4 | 0 | |
| Mikkelin Puhelin Oyj | Finland | 5 | 36 | |
| Alfa Laval Aalborg OY | ||||
| Lännen Puhelin | Finland | 1 | 54 | |
| Alfa Laval France SAS | ||||
| SEMACLA | Frankrike | 10 | 0 | |
| Alfa Laval HES SA | ||||
| Thermothec | Frankrike | 9 130 | 0 | |
| Alfa Laval Parma Srl | ||||
| Parmalat | Italien | 4 413 | 88 | |
| Alfa Laval Benelux BV | ||||
| Bordewes | Nederländerna | 1 | 135 | |
| Helpman Holding BV | ||||
| Helpman Sofia OOD | Bulgarien | 500 | 49 | 5 978 |
| Alfa Laval NV | ||||
| Dalian Haven Automation Co Ltd | Kina | 102 | 43 | 795 |
| Alfa Laval Nordic A/S | ||||
| Storebrand ASA | Norge | 7 629 | 272 | |
| Alfa Laval Corporate AB | ||||
| European Development Capital | ||||
| Corporation (EDCC) NV | Curacao | 36 129 | 0 | |
| Multiprogress | Ungern | 100 | 3 | 0 |
| Kurose Chemical Equipment Ltd | Japan | 180 000 | 11 | 0 |
| Poljopriveda | forna Jugoslavien | 0 | ||
| Tecnica Argo-Industrial S.A. | Mexiko | 490 | 49 | 0 |
| Adela Investment Co S.A. (preference) | Luxemburg | 1 911 | 0 | 0 |
| Adela Investment Co S.A. | Luxemburg | 1 911 | 0 | 0 |
| Mas Dairies Ltd | Pakistan | 125 000 | 5 | 0 |
| Totalt | 25 231 |
| Typ av varulager | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2011 | 2010 |
| Råvaror och förnödenheter | 2 371 | 1 788 |
| Varor under tillverkning | 1 955 | 1 453 |
| Färdiga varor och handelsvaror, nyförsäljning | 1 090 | 979 |
| Färdiga varor och handelsvaror, reservdelar | 579 | 450 |
| Förskott till leverantörer | 153 | 99 |
| Totalt | 6 148 | 4 769 |
En väsentlig del av reservdelslagret redovisas till verkligt värde.
Inkuransen som belöper på lagret uppgår till och har förändrats enligt följande:
| Inkurans | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||
| Omräknings | Återföring av tidigare ned |
|||||
| MSEK | 1 januari | differens | Förvärvat | Nedskrivning | skrivning | 31 december |
| År: | ||||||
| 2010 | 1 105 | -35 | 0 | 153 | -266 | 957 |
| 2011 | 957 | -6 | 26 | 212 | -330 | 859 |
Koncernens varulager redovisas efter avdrag för internvinster i lager på grund av leveranser inom koncernen. Internvinstreserven vid utgången av 2011 uppgår till MSEK 420 (365).
Kundfordringar med en återstående löptid överstigande ett år om MSEK 214 (192) redovisas inte som anläggningstillgångar i och med att de inte är avsedda för stadigvarande bruk.
Kundfordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra fordringar. Reserven för osäkra fordringar uppgår till och har förändrats enligt följande:
| Osäkra fordringar | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||
| MSEK | 1 januari | Omräknings differens |
Förvärvat | Nya avsättningar och ökning av be - fintliga avsättningar |
Ianspråk tagna belopp |
Outnyttjade belopp som åter förts |
Ändringar i diskonterings |
räntan 31 December |
| År: | ||||||||
| 2010 | 343 | -21 | 9 | 112 | -96 | -67 | 0 | 280 |
| 2011 | 280 | -4 | 25 | 151 | -41 | -59 | 0 | 352 |
Beloppet av förfallna kundfordringar är en indikation på risken bolaget löper att i slutändan hamna i en situation med osäkra fordringar. Procentsatsen är i relation till det totala beloppet av kundfordringar.
| Kundfordringar – förfallna | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||
| MSEK | 2011 | % | 2010 | % | ||||
| Förfallna: | ||||||||
| Maximalt 30 dagar | 504 | 9,9 | 437 | 10,5 | ||||
| Mer än 30 dagar men | ||||||||
| maximalt 90 dagar | 269 | 5,3 | 246 | 5,9 | ||||
| Mer än 90 dagar | 330 | 6,5 | 282 | 6,7 | ||||
| Totalt | 1 103 | 21,7 | 965 | 23,1 |
| Fördelat på typ och förfall | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| MSEK | 2011 | 2010 | |||
| Växelfordringar | 286 | 248 | |||
| Finansiell leasingfordran | 2 | 0 | |||
| Övriga fordringar | 900 | 798 | |||
| Totalt | 1 188 | 1 046 | |||
| Varav fordringar med en återstå ende löptid överstigande ett år: |
|||||
| Växelfordringar | 2 | 8 | |||
| Övriga fordringar | 23 | 18 | |||
| Totalt | 25 | 26 |
| Fördelat på typ | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2011 | 2010 |
| Förutbetalda kostnader | 141 | 141 |
| Upplupna intäkter | 33 | 40 |
| Totalt | 174 | 181 |
| Fördelat på typ och förfall | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2011 | 2010 |
| Placeringar hos banker | 304 | 353 |
| Obligationer och andra värdepapper | 93 | 210 |
| Övriga placeringar | 86 | 12 |
| Totalt | 483 | 575 |
| Varav fordringar med en återstå ende löptid överstigande ett år: |
||
| Placeringar hos banker | 42 | 37 |
| Övriga placeringar | 10 | 6 |
| Totalt | 52 | 43 |
Posten kassa och bank i rapporten över finansiell ställning och i kassaflödesrapporten utgörs främst av banktillgodohavanden. Kassa och bank inkluderar ett banktillgodohavande hos det börsnoterade dotterbolaget Alfa Laval (India) Ltd om cirka MSEK 68 (77). Bolaget är inte ett helägt dotterbolag till Alfa Laval koncernen. Det ägs till 88,8 procent.
Koncernen har förmånsbaserade utfästelser till anställda och före detta anställda och deras efterlevande. Förmånerna avser ålderspension, efterlevandepension, sjukpension, hälsovård och uppsägningslön.
Dessa förmånsbestämda planer finns i Österrike, Belgien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Mexico, Nederländerna, Norge, Filippinerna, Sydafrika, Sverige, Taiwan, Storbritannien och USA. De flesta planerna har stängts för nya deltagare och ersatts med premiebaserade planer för nyanställda. De belopp som redovisas som omklassificerade avser planer som har omklassificerats mellan förmånsbestämda och premiebestämda planer enligt IAS 19.
Den följande tabellen visar hur den förmånsbestämda nettoutfästelsen framkommer som nuvärdet av de olika förmånsbestämda planerna, med avdrag för de oredovisade aktuariella förlusterna, de oredovisade kostnaderna avseende tjänstgöring under tidigare år och förvaltningstillgångarnas verkliga värde.
Om nettot av ackumulerade ej beaktade aktuariella vinster och förluster vid utgången av föregående år är utanför en 10 procents korridor beräknad som det större av nuvärdet av den förmånsbaserade utfästelsen eller verkligt värde på förvaltningstillgångarna, så skall överskjutande del beaktas över återstående tjänstgöringsperiod hos de anställda som omfattas av planen.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser, ej tryggade | -928 | -873 | -934 |
| Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser, tryggade | -2 976 | -2 702 | -2 838 |
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser vid årets slut | -3 904 | -3 575 | -3 772 |
| Oredovisade aktuariella förluster | 1 038 | 727 | 814 |
| Oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare år | 3 | 3 | 8 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar | 2 357 | 2 233 | 2 166 |
| Bruttoutfästelse | -506 | -612 | -784 |
| Exklusive ej kvalificerade tillgångar | 0 | 0 | 0 |
| (-) skuld/(+) tillgång vid årets slut | -506 | -612 | -784 |
Nettokostnaden för de förmånsbestämda planerna beskriver de olika kostnadselementen i planerna och den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångarna. Nettokostnaden redovisas i rapporten över koncernens totala resultat på de rader där personalkostnader redovisas. Räntekostnaden och den förväntade avkastningen är inte del av finansnettot, utan bara ett sätt att kategorisera komponenterna i nettokostnaden.
| Nettokostnad för planerna | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | -43 | -33 | -37 |
| Räntekostnader | -170 | -176 | -193 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 129 | 126 | 124 |
| Aktuariella förluster | -57 | -67 | -41 |
| Kostnader för tjänstgöring under tidigare år | 0 | 0 | 0 |
| Effekten av reduceringar och regleringar | 11 | 3 | -21 |
| (-) kostnad/(+) intäkt | -130 | -147 | -168 |
Följande tabell visar hur nuvärdet av de förmånsbestämda utfästelserna har förändrats under året och listar de olika komponenterna i förändringen.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Nuvärdet av utfästelser vid årets början | -3 575 | -3 772 | -3 570 |
| Omräkningsdifferens | -27 | 271 | 123 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | -43 | -33 | -37 |
| Räntekostnader | -170 | -176 | -193 |
| Avgifter från anställda | -4 | -4 | -6 |
| Årets förändring i aktuariella förluster | -277 | -61 | -270 |
| Kostnader för tjänstgöring under tidigare år | 0 | 0 | 0 |
| Effekten av reduceringar och regleringar | 11 | 3 | -21 |
| Utbetalda ersättningar | 181 | 197 | 202 |
| (-) skuld vid årets slut | -3 904 | -3 575 | -3 772 |
Följande tabell visar hur det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna har utvecklats under året och listar komponenterna i förändringen.
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar vid årets början | 2 233 | 2 166 | 1 974 |
| Omräkningsdifferens | 14 | -162 | -46 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 230 | 201 | 186 |
| Avgifter från anställda | 4 | 4 | 6 |
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar | 57 | 221 | 248 |
| Utbetalda ersättningar | -181 | -197 | -202 |
| (+) tillgång vid årets slut | 2 357 | 2 233 | 2 166 |
Nedanstående tabell visar hur den förmånsbestämda nettoskulden har ändrats och de faktorer som påverkat förändringen.
| Förmånsbestämd netto skuld/tillgång | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Förmånsbaserad netto skuld/tillgång vid årets början | -612 | -784 | -850 |
| Omräkningsdifferens | -6 | 115 | 51 |
| Nettokostnader | -130 | -147 | -168 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 230 | 201 | 186 |
| Förändring av oredovisat aktuariellt resultat | 12 | 3 | -3 |
| Förändring av oredovisade kostnader för tidigare tjänstgöring | 0 | 0 | 0 |
| Förändring av ej kvalificerade tillgångar | 0 | 0 | 0 |
| (-) skuld/(+) tillgång vid årets slut | -506 | -612 | -784 |
Förvaltningsbruttotillgångarna och de förmånsbestämda bruttoutfästelserna i varje plan skall rapporteras som ett nettobelopp. Följande tabell visar hur nettotillgången och nettoskulden beräknas.
| Förmånsbestämd brutto skuld/tillgång | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Tillgångar | |||
| Verkligt värde av planens tillgångar | 2 357 | 2 233 | 2 166 |
| Exklusive ej kvalificerade tillgångar | 0 | 0 | 0 |
| 2 357 | 2 233 | 2 166 | |
| Nettning | -2 011 | -1 998 | -2 030 |
| Tillgång i rapporten över finansiell ställning | 346 | 235 | 136 |
| Skulder | |||
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser vid årets slut | -3 904 | -3 575 | -3 772 |
| Oredovisade aktuariella förluster | 1 038 | 727 | 814 |
| Oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare år | 3 | 3 | 8 |
| -2 863 | -2 845 | -2 950 | |
| Nettning | 2 011 | 1 998 | 2 030 |
| Avsättning i rapporten över finansiell ställning | -852 | -847 | -920 |
De mer väsentliga genomsnittliga aktuariella antaganden som använts på balansdagen innefattar:
| Aktuariella antaganden | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| Procent | 2011 | 2010 | 2009 |
| Diskonteringsräntan | 4 | 5 | 6 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 6 | 6 | 9 |
| Förväntad löneökningstakt | 3 | 3 | 4 |
| Förändringar av sjukvårdskostnader | 8 | 8 | 8 |
| Ändring av index för framtida ökningar av ersättningar | 3 | 3 | 4 |
Förändringar av sjukvårdskostnaderna har en signifikant inverkan på kostnaderna och nivån på utfästelserna för förmånsbaserade utfästelser. Om sjukvårdskostnaderna förändras med en procent får det följande resultateffekt räknat på förhållandena per utgången av året:
Effekt av förändring i hälsovårdskostnader
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 | ||
| Förändring | 1% ökning | 1% minskning | 1% ökning | 1% minskning |
| Effekt på: | ||||
| Kostnader för tjänstgöring under | ||||
| innevarande år och räntekostnader | -2 | 2 | -2 | 2 |
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser | -46 | 39 | -43 | 37 |
Följande tabell visar hur de förmånsbaserade pensionsplanerna fördelar sig mellan olika länder.
| USA | Stor britannien |
Neder länderna |
Tyskland | Norge | Italien | Belgien | Övriga | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| -552 | – | – | -155 | – | -41 | – | -180 | -928 |
| -916 | -1 490 | -248 | – | -103 | – | -72 | -147 | -2 976 |
| -1 468 | -1 490 | -248 | -155 | -103 | -41 | -72 | -327 | -3 904 |
| 522 | 416 | 35 | 21 | 31 | – | 13 | 0 | 1 038 |
| – | – | – | – | – | – | 0 | 3 | 3 |
| 683 | 1 188 | 241 | – | 84 | – | 53 | 108 | 2 357 |
| -263 | 114 | 28 | -134 | 12 | -41 | -6 | -216 | -506 |
| 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| -263 | 114 | 28 | -134 | 12 | -41 | -6 | -216 | -506 |
| -47 | -33 | -9 | -12 | -7 | -1 | -7 | -14 | -130 |
| -91 | -265 | -54 | -2 | -19 | – | -11 | -32 | -474 |
| -4 | -22 | -6 | -1 | -2 | – | -5 | -13 | -53 |
| -46 | – | – | – | – | – | – | – | -46 |
| -2 | – | – | – | – | – | – | – | -2 |
| -12 | -11 | -3 | – | -1 | – | 0 | -5 | -32 |
| -2 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | -1 | -3 |
| 746 | 159 | 117 | 15 | 28 | – | 38 | 2 697 | 3 800 |
| 125 | – | – | – | – | 478 | – | 16 | 619 |
| 343 | 586 | 185 | 24 | – | – | 63 | 4 | 1 205 |
| 2 091 | 571 | 61 | 334 | 28 | – | – | 144 | 3 229 |
| 3 305 | 1 316 | 363 | 373 | 56 | 478 | 101 | 2 861 | 8 853 |
| 10 | 11 | 11 | 4 | 11 | – | 19 | 19 | 16 |
* i övrigt lika
| Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 1 januari | Omräknings differens |
Förvärvat | Nya avsättningar och ökning av befintliga avsättningar |
Ian språktagna belopp |
Outnyttjade belopp som återförts |
31 december |
| 2010 | |||||||
| Reklamationer | 1 260 | -33 | 1 | 559 | -453 | -101 | 1 233 |
| Eftersläpande kostnader | 241 | -23 | – | 53 | -26 | -50 | 195 |
| Omstrukturering | 366 | -9 | – | 113 | -200 | -104 | 166 |
| Förlustorder | 93 | -1 | – | 23 | -25 | – | 90 |
| Stämningar | 176 | -1 | – | 77 | -35 | -5 | 212 |
| Övrigt | 229 | -10 | 1 | 121 | -85 | -24 | 232 |
| Totalt | 2 365 | -77 | 2 | 946 | -824 | -284 | 2 128 |
| Varav: | |||||||
| kortfristigt | 1 926 | 1 496 | |||||
| långfristigt | 439 | 632 | |||||
| 2011 | |||||||
| Reklamationer | 1 233 | 0 | 146 | 543 | -581 | -165 | 1 176 |
| Eftersläpande kostnader | 195 | -1 | 2 | 52 | -37 | -19 | 192 |
| Omstrukturering | 166 | 0 | – | 154 | -77 | -23 | 220 |
| Förlustorder | 90 | 0 | – | 31 | -54 | -1 | 66 |
| Stämningar | 212 | -2 | 5 | 10 | -57 | -1 | 167 |
| Övrigt | 232 | -1 | 51 | 212 | -123 | -60 | 311 |
| Totalt | 2 128 | -4 | 204 | 1 002 | -929 | -269 | 2 132 |
| Varav: | |||||||
| kortfristigt | 1 496 | 1 612 | |||||
| långfristigt | 632 | 520 |
Outnyttjade belopp som återförts avser bland annat ändrade klassificeringar och återföring av under tidigare år avsatta reserver som ej utnyttjats. Varje typ av avsättning omfattar alltifrån ett fåtal till ett stort antal olika poster. Det är därför inte görligt eller speciellt meningsfullt att specificera avsättningarna
post för post. Som framgår ovan förväntas den klart övervägande delen av avsättningarna leda till utbetalningar inom det närmaste året. Reklamationer avser reklamationer från kunder enligt villkoren i utställda garantier. Reklamationerna gäller tekniska problem med de levererade produkterna eller
att utlovad prestanda inte kunnat uppnås.
Eftersläpande kostnader är dels kostnader som är kända men inte debiterade vid faktureringstillfället, dels kostnader som är okända men förväntade vid faktureringstillfället. Reserven för eftersläpande kostnader belastar kostnad sålda varor för att få en korrekt periodisering av bruttomarginalen.
Reserver för omstrukturering avser i regel nedläggning av anläggningar eller nedläggning eller flyttning av produktionslinjer, verksamheter, funktioner etc. eller nerdragning av antalet anställda i samband med en konjunkturnedgång. Avsättningarna för omstrukturering påverkar ungefär 550 (100) anställda. Reserven för förlustorder avser order där en negativ bruttomarginal förväntas. Reservering sker så snart en slutlig förlust på ordern kan förväntas. Detta kan i
undantagsfall ske redan vid det tillfälle ordern tas. Normalt avser denna reserv större och komplexa order där den slutgiltiga marginalen är mer osäker.
Reserven för stämningar avser pågående eller förväntade rättstvister. Reserven täcker förväntade juridiska kostnader och förväntade belopp för skadestånd eller förlikningar.
Övrigt avser diverse avsättningar som inte faller under någon av ovanstående kategorier.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 |
| Kreditinstitut | 1 485 | 465 |
| Svensk Exportkredit | 1 787 | – |
| Europeiska Investeringsbanken | 1 162 | – |
| Riktad låneemission | 758 | 749 |
| Kapitaliserade finansiella leasar | 118 | 137 |
| Räntebärande pensionsskulder | 1 | 1 |
| Total låneskuld | 5 311 | 1 352 |
| Kassa, bank och kortfristiga placeringar | -2 047 | -1 903 |
| Finansiell nettoskuld | 3 264 | -551 |
Kassa, bank och kortfristiga placeringar inkluderar banktillgodohavanden och placeringar hos det börsnoterade dotterbolaget Alfa Laval (India) Ltd om MSEK 139 (276). Bolaget är inte ett helägt dotterbolag till Alfa Laval koncernen. Det ägs till 88,8 procent.
Lånen från kreditinstitut och den riktade låneemissionen fördelas på valutor enligt följande:
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Kortfristigt | Långfristigt | |||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Valuta: | ||||
| BRL | 11 | 15 | – | – |
| CNY | 38 | 29 | – | – |
| DKK | 2 | – | 12 | 20 |
| EUR | 34 | 66 | 4 443 | 441 |
| INR | 8 | 17 | 14 | 31 |
| KRW | – | 18 | – | – |
| USD | 38 | 23 | 591 | 549 |
| Övrigt | 1 | 5 | – | – |
| Totalt | 132 | 173 | 5 060 | 1 041 |
| Varav förfallande efter fem år: | 2 055 | 749 |
Förfallostrukturen för lånen framgår av stapeldiagrammet i avsnittet "Likviditetsrisk och refinansieringsrisk" under Finansiella risker.
Lån från kreditinstitut
Låneavtalet med det tidigare banksyndikatet ersattes den 20 april 2011 med ett nytt låneavtal om MEUR 301 och MUSD 420, motsvarande MSEK 5 590 med ett nytt banksyndikat. Per 31 december 2011 utnyttjades MSEK 1 051 av faciliteten. Faciliteten löper till april 2016, med två ettåriga förlängningsoptioner.
Räntan baseras på tillämplig IBOR plus ett tillägg som baseras på relationen mellan nettoskulden och EBITDA och hur mycket av lånefaciliteten som utnyttjas enligt följande beskrivning.
| Räntetillägg vid | |||
|---|---|---|---|
| Nettoskulden/EBITDA | 0–33% utnyttjade |
>33–66% utnyttjade |
>66% utnyttjade |
| >2,50 – ≤2,75 | 1,00% | 1,15% | 1,30% |
| >2,00 – ≤2,50 | 0,75% | 0,90% | 1,05% |
| ≤2,00 | 0,55% | 0,70% | 0,85% |
Tillägget är vid utgången av året 55 räntepunkter. Motsvarande tillägg vid utgången av 2010 och 2009 var i båda fallen 25 räntepunkter.
I samband med förvärvet av Tranter ingick Alfa Laval ett bilateralt låneavtal med SHB om MEUR 25, motsvarande MSEK 223. Lånet förfaller i december 2013. Räntan baseras på IBOR plus ett tillägg som baseras på relationen mellan nettoskulden och EBITDA enligt följande beskrivning.
| Nettoskulden/EBITDA | Räntetillägg |
|---|---|
| >2,50 – ≤2,75 | 0,525% |
| >2,00 – ≤2,50 | 0,450% |
| ≤2,00 | 0,375% |
Tillägget är vid utgången av året 37,5 (37,5) (37,5) räntepunkter.
Transaktionskostnaderna vid upptagandet av lånen har kapitaliserats och periodiseras över lånens löptid. Vid utgången av året uppgick kapitalbeloppet till MSEK 21 (0). Årets periodiserade kostnad uppgår till MSEK -3 (-0) (-3).
Den 8 juni 2011 ingick Alfa Laval ett bilateralt banklån med Svensk Exportkredit fördelat på ett lån om MEUR 100 som förfaller 2014 och ett lån om MEUR 100 som förfaller 2021, totalt motsvarande MSEK 1 787. Lånen löper med rörlig ränta baserad på IBOR plus ett tillägg om 55 punkter respektive 95 räntepunkter.
Den 15 september 2009 ingick Alfa Laval ett avtal med Europeiska Investeringsbanken som gav Alfa Laval möjlighet att fram till 15 mars 2011 avropa ett lån på upp till MEUR 130. I mars 2011 avropade Alfa Laval ett lån på MEUR 130, motsvarande MSEK 1 162. Lånet förfaller 2018. Lånet löper med rörlig ränta baserad på IBOR plus ett tillägg om 70 räntepunkter.
Det syndikerade lånet och de bilaterala låneavtalen löper med rörlig ränta. Per utgången av 2011 och 2009 löpte lånen med räntor i intervallet 1,71 % – 2,63 % respektive 0,48 % – 1,37 %. Per utgången av 2010 var räntan på det bilaterala låneavtalet 1,65 procent. Den genomsnittliga räntan uppgick vid årsskiftet 2011 till 2,74 (2,50) (2,82) procent. Koncernen har valt att säkra 45 (60) (63) procent av lånen till fast ränta, med en löptid om 34,6 månader. Den genomsnittliga ränte- och valutabindningsperioden inklusive derivat uppgick till 19,2 (18,5) månader vid utgången av 2011.
2006 gjorde Alfa Laval en riktad låneemission i USA. Erbjudandet blev övertecknat och stängdes på MUSD 110 motsvarande MSEK 758. Lånet förfaller i april 2016. Räntan baserades på amerikanska statsobligationer plus en marginal om 95 räntepunkter, vilket gav en fast ränta om 5,75 procent. Lånet lyftes den 27 april 2006.
Transaktionskostnaderna vid upptagandet av lånet har kapitaliserats och periodiseras över lånets löptid. Vid utgången av året uppgick kapitalbeloppet till MSEK 2 (2). Årets periodiserade kostnad uppgår till MSEK -0 (-0) (-0).
Till det syndikerade lånet och det bilaterala låneavtalet är länkat tre finansiella villkor som måste vara uppfyllda under lånets löptid. Dessa villkor avser relationen mellan nettoskulden och EBITDA och mellan EBITDA och total räntekostnad samt skuldsättningsgraden, se nedanstående tabell.
Till den riktade låneemissionen är länkat två finansiella villkor som måste vara uppfyllda under lånets löptid. Dessa villkor avser relationen mellan nettoskulden och EBITDA och mellan EBITDA och total räntekostnad, se nedanstående tabell.
Om villkoren inte är uppfyllda äger långivarna rätt att säga upp lånen, förutsatt att villkorsbrottet inte är tillfälligt. Alfa Laval har uppfyllt villkoren med god marginal alltsedan lånen togs upp.
| Finansiella villkor och utfall | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Finansiella villkor Utfall |
|||||
| Syndikerat lån & bilateralt |
Riktad låne |
|||||
| Gånger | låneavtal | emission | 2011 | 2010 | 2009 | |
| Nettoskuld / EBITDA |
<2,75 | < 3,00 | 0,6 | -0,1 | 0,1 | |
| EBITDA / total räntekostnad |
>3,00 | >3,00 | 27,7 | 35,4 | 15,1 | |
| Skuldsätt ningsgrad |
<1,70 | N/A | 0,22 | -0,04 | 0,04 |
| Fördelat per typ | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2011 | 2010 |
| Finansiell leasingskuld | 118 | 137 |
| Övriga ej räntebärande kortfristiga skulder | 1 238 | 1 339 |
| Totalt | 1 356 | 1 476 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 |
| Upplupna sociala kostnader | 286 | 258 |
| Upplupna avgångsvederlag | 141 | 123 |
| Upplupna räntekostnader | 19 | 9 |
| Övriga upplupna kostnader | 1 256 | 1 116 |
| Förutbetalda intäkter | 29 | 18 |
| Totalt | 1 731 | 1 524 |
| Varav med en återstående löptid | ||
| överstigande ett år: | ||
| Upplupna sociala kostnader | 28 | 27 |
| Upplupna avgångsvederlag | 98 | 86 |
| Övriga upplupna kostnader | 34 | 29 |
| Totalt | 160 | 142 |
| Fördelat på typ | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2011 | 2010 |
| Ställda säkerheter | ||
| Övriga ställda panter | 51 | 25 |
| Totalt | 51 | 25 |
| Eventualförpliktelser | ||
| Diskonterade växlar | 42 | 60 |
| Fullgörandegarantier | 1 305 | 1 327 |
| För joint ventures | 33 | 33 |
| Övriga eventualförpliktelser | 342 | 273 |
| Totalt | 1 722 | 1 693 |
Per den 31 december 2011 har koncernen sålt fordringar med regressrätt om totalt MSEK 42 (60). Dessa visas som diskonterade växlar ovan.
Övriga eventualförpliktelser avser bland annat anbudsgarantier, betalningsgarantier till leverantörer och garantier för av kunden innehållna belopp.
Tetra Pak inom Tetra Laval gruppen är Alfa Lavals enskilt största kund med 3,9 (4,0) (3,4) procent av nettoomsättningen. Tetra Pak ingick i juni 1999 ett inköpsavtal med Alfa Laval som reglerar distribution, forskning och utveckling, marknads- och försäljningsinformation och bruk av varumärken och immateriella rättigheter. Följande områden skall löpande överenskommas mellan företrädare för parterna: produkter som täcks av avtalet, priser och rabatter på dessa produkter, geografiska områden och produktområden där Tetra Pak är Alfa Lavals primära distributör, rätten för Tetra Pak att sätta sitt varumärke på Alfa Lavals produkter, försäljningsmål för Tetra Pak i angivna geografiska områden, produkter och teknologier som är föremål för gemensam forskning och utveckling och rätten till forskningsresultatet samt användandet av marknads- och försäljningsinformation. Avtalet tar sikte på de applikationer inom flytande livsmedel där Tetra Pak har en naturlig marknadsnärvaro genom leveranser av förpackningsutrustning och förpackningsmaterial.
Avtalet förlängdes med två år från 31 december 2010. Det löper med 12 månaders uppsägningstid. De priser som Tetra Pak erhåller är inte lägre än de priser som Alfa Laval kunde ha fått vid försäljning till en jämförbar tredje part. Priserna sätts kalenderårsvis.
Fram till och med 31 mars 2009 köpte Alfa Laval fastighetsservice avseende fastigheten i Lund i Sverige från Tetra Pak Business Support AB för MSEK - (-) (1). Alfa Laval hyr ut lokaler till DeLaval i Ryssland. Den totala hyresintäkten för detta uppgår till MSEK 2 (4) (8).
I Alfa Laval AB:s styrelse sitter två företrädare för Tetra Laval – Jörn Rausing och Finn Rausing.
Alfa Laval koncernen har vid utgången av året följande balansposter mot bolag inom Tetra Laval gruppen (Tetra Pak och DeLaval).
| MSEK | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Fordringar: | ||
| Kundfordringar | 64 | 81 |
| Övriga fordringar | 74 | 84 |
| Skulder: | ||
| Leverantörsskulder | 1 | 1 |
| Övriga skulder | 24 | – |
Alfa Laval koncernen har haft följande transaktioner med bolag inom Tetra Laval gruppen (Tetra Pak och DeLaval).
| Intäkter/kostnader från närstående | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Nettoomsättning | 1 121 | 985 | 889 |
| Övriga rörelseintäkter | – | 4 | 8 |
| Övriga rörelsekostnader | – | – | -1 |
Alfa Laval äger 50 procent i tre olika samriskföretag: Rolls Laval Heat Exchangers Ltd med Rolls Royce som partner, Alfdex AB med Haldex som partner och AlfaWall AB med Wallenius som partner.
Dessa joint ventures ingår i koncernens finansiella ställning med följande tillgångar och skulder samt i koncernens totala resultat med följande intäkter och kostnader:
| Tillgångar/skulder | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2011 | 2010 |
| Omsättningstillgångar | 51 | 18 |
| Anläggningstillgångar | 6 | 1 |
| Kortfristiga skulder | 32 | 7 |
| Långfristiga skulder | 6 | 0 |
| Intäkter/kostnader |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Nettoomsättning | 119 | 1 | 3 |
| Övriga rörelseintäkter | 16 | 26 | 20 |
| Övriga rörelsekostnader | -44 | -25 | -19 |
| Effekt av successiv vinstavräkning | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 | |
| Resultatposter | ||||
| Intäktsförda | ||||
| uppdragsersättningar | 1 827 | 641 | 486 | |
| Nedlagt arbete på | ||||
| pågående projekt | ||||
| Summan av uppdragsutgifter | ||||
| och redovisade vinster (med | ||||
| avdrag för redovisade förluster) | 1 958 | 926 | 767 | |
| Tillgångar | ||||
| Av kunden innehållna belopp | 71 | 46 | 54 | |
| Fordringar på kunder | ||||
| för pågående arbeten | 404 | 301 | 14 | |
| Skulder | ||||
| Erhållna förskott | 484 | 353 | 294 | |
| Skulder till kunder för | ||||
| pågående arbeten | 241 | 45 | 56 |
Alfa Laval har ingått icke uppsägningsbara operationella leasingavtal huvudsakligen avseende lokaler och finansiella leasingavtal gällande maskiner och inventarier med avtalstider om 1-20 år. Leasingavgiften avseende icke uppsägningsbara operationella hyresavtal avseende lokaler har uppgått till MSEK 304 (284) (287). Koncernen har under året ingått finansiella leasar med ett kapitaliserat värde om MSEK 1 (23). Se not 18 för upplysning om kapitaliserat värde på finansiella leasar.
De framtida minimileaseavgifterna avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal, fördelat på förfallotidpunkter uppgår till:
| Framtida minimileasingavgifter för operationella leasar | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 | ||
| Förfall under år: | |||||
| 2010 | N/A | N/A | 271 | ||
| 2011 | N/A | 256 | 219 | ||
| 2012 | 321 | 217 | 160 | ||
| 2013 | 274 | 176 | 138 | ||
| 2014 | 205 | 140 | 124 | ||
| 2015 | 169 | 125 | N/A | ||
| 2016 | 117 | N/A | N/A | ||
| Senare | 195 | 187 | 168 | ||
| Totalt | 1 281 | 1 101 | 1 080 |
De framtida minimileaseavgifterna avseende finansiella leasingavtal och dessa nuvärden, fördelat på förfallotidpunkter uppgår till:
| Framtida minimileasingav gifter för finansiella leasar |
Nuvärdet av finansiella leasar |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 | 2011 | 2010 | 2009 | |
| Förfall under år: |
|||||||
| 2010 | N/A | N/A | 27 | N/A | N/A | 26 | |
| 2011 | N/A | 21 | 21 | N/A | 21 | 20 | |
| 2012 | 18 | 18 | 18 | 18 | 17 | 17 | |
| 2013 | 17 | 17 | 16 | 16 | 16 | 15 | |
| 2014 | 16 | 16 | 15 | 14 | 14 | 14 | |
| 2015 | 15 | 15 | N/A | 13 | 13 | N/A | |
| 2016 | 13 | N/A | N/A | 11 | N/A | N/A | |
| Senare | 39 | 51 | 58 | 31 | 44 | 49 | |
| Totalt | 118 | 138 | 155 | 103 | 125 | 141 |
| Fördelat på typ | |||
|---|---|---|---|
| Moderbolaget | |||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 |
| Utdelningar från dotterbolag | 1 679 | 2 288 | 3 201 |
| Mottagna koncernbidrag | 405 | 1 154 | 878 |
| Totalt | 2 084 | 3 442 | 4 079 |
| Det fria egna kapitalet i Alfa Laval AB (publ) uppgår till SEK: | |
|---|---|
| Balanserad vinst | 7 705 607 336 |
| Nettoresultat 2011 | 1 962 457 664 |
| 9 668 065 000 |
Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 3,25 (3,00) per aktie motsvarande totalt SEK 1 363 233 024 (1 258 368 945) och att resterande vinstmedel om SEK 8 304 831 976 (7 705 607 336) balanseras i ny räkning.
Undertecknade försäkrar att årsredovisningen för koncernen och moderbolaget har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS), sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som koncernens företag står inför.
Vår revisionsberättelse avseende denna årsredovisning har avgivits den 5 mars 2012.
Ledamot Verkställande direktör och koncernchef
Kerstin Mouchard Staffan Landén Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Alfa Laval AB (publ), org.nr. 556587-8054
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Alfa Laval AB (publ) för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 51–127.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredo visning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Alfa Laval AB (publ) för år 2011.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Lund den 5 mars 2012
Kerstin Mouchard Auktoriserad revisor
Staffan Landén Auktoriserad revisor
| Styrelseordförandens inledning | 129 |
|---|---|
| Bolagsstyrningsrapport 2011 | 130 |
| Aktieägare | 130 |
| Alfa Laval – bolaget | 130 |
| Årsstämma | 131 |
| Valberedning | 131 |
| Styrelse | 131 |
| Arvodering av styrelsen | 132 |
| VD och övriga i den verkställande ledningen |
133 |
| Ersättning, pensioner samt avgångsvederlag/uppsägning |
133 |
| Bolagets revisorer | 133 |
| Ersättning till revisorer | 133 |
| Styrelsens rapport om intern kontroll | 134 |
| Kontrollmiljö | 134 |
| Riskbedömning | 134 |
| Kontrollstrukturer | 134 |
| Styrinstrument | 134 |
| Information och kommunikation | 135 |
| Uppföljning | 135 |
| Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten |
135 |
| Styrelse och revisorer | 136 |
| Ledningsgrupp | 138 |
| Finansiell information | 143 |
| Årsstämma 2012 | 143 |
I denna rapport redogör vi för hur Alfa Lavals styrning är uppbyggd, hur ansvarsfördelningen ser ut samt vilka kontrollfunktioner som finns på plats. Att kunna visa att god styrning genomsyrar ett bolag är nödvändigt för att styrelse och ledning ska kunna få ägarnas och marknadernas förtroende. Men, för att nå dit behövs även en transparent kommunikation då öppenhet är det som möjliggör att personer, utan direkt insyn i bolagets dagliga verksamhet, ska kunna bedöma hur vi som styrelse förvaltar det ansvar ägarna ålagt oss. Båda faktorerna tillsammans, det vill säga öppenhet samt en välutvecklad struktur, bidrar till att säkerställa att bolagets uppförande i alla aspekter är etiskt, enligt lagen och sker med ägarnas intresse för ögonen. Inom Alfa Laval strävar vi efter högsta kvalitet och största tydlighet avseende ledning, styrning och kontroll, såväl i den dagliga verksamheten som i styrelsearbetet. Vi hoppas att denna rapport ska kunna tydliggöra detta.
Under 2011 präglades styrelsearbetet till stor del av Alfa Lavals hittills största förvärv Aalborg Industries, samt den därpå följande integrationen. Med förvärvet blev det naturligt att strukturera om verksamheten från tidigare två säljande divisioner till tre, med målet att fördjupa närvaron och konkurrenskraften och på så sätt stärka bolagets positioner.
Andra prioriterade områden var den övergripande strategiska inriktningen, speciellt mot bakgrund av att bolagets tillväxtmål reviderades upp, vilket satte ytterligare fokus på den organiska tillväxten. Vidare beslutade styrelsen under året att starta processen för att köpa upp Alfa Laval India Ltd, och därefter ansöka om avnotering. Agerandet var delvis en följd av ett ändrat regelverk i Indien, men ska främst ses som en del av vår strategi, vår långsiktiga tro på Indien och vår verksamhet där.
För övrigt skedde det mycket i omvärlden som var värt att iaktta och beakta, speciellt mot bakgrund av de senaste årens konjunkturella upp- och nedgångar, som vi har färskt i minne. Budgetkriser i en rad ekonomier ledde till osäkerhet och volatilitet på världens börser samtidigt som tillväxtekonomierna fortsatte att växa. För vår del var det viktigt att ha handlingsberedskap samtidigt som vi fortsatte att arbeta för Alfa Lavals fortsatta värdetillväxt.
Lund i mars 2012 Anders Narvinger Styrelsens ordförande
Alfa Laval är ett publikt bolag, noterat på Nasdaq OMX Stockholm. Bolagets styrning baseras bland annat på svensk aktiebolagslag, årsredovisningslagen och börsens regler. Den följer även, med endast ett undantag, Svensk kod för bolagsstyrning (i fortsättningen kallad Koden). Nedan presenteras Alfa Lavals bolagsstyrningsrapport för 2011, granskad av bolagets revisorer. Rapporten beskriver, på ett detaljerat sätt, fördelningen av ansvar inom Alfa Laval samt även hur bolagets tre beslutsorgan – årsstämma, styrelse och verkställande direktör – agerar och interagerar. Rapporten finns publicerad på www.alfalaval.com
Alfa Lavals aktie noterades redan 1901, men avnoterades då bolaget köptes ut från Stockholmsbörsen 1991. Företaget var i privat ägo fram till våren 2002, då det kom åter till börsen. Antalet utestående aktier uppgår till 419 456 315 och antalet aktieägare var totalt 36 567, per den 31 december 2011. Tetra Laval är den enskilt största ägaren och dessutom den enda ägaren vars innehav överstiger 10 procent. Vid årets utgång uppgick innehavet till 26,1 procent. Juridiska personer stod för drygt 93 procent, medan fysiska personer stod för
resten. Ur ett geografiskt perspektiv fanns följande länder med bland de fem största, som ägare: Sverige, Nederländerna, Storbritannien, USA och Luxemburg. Mer om Alfa Lavals aktie och ägarbilden, finns att läsa på sidorna 10 och 11.
Bolagets firma är Alfa Laval AB och dess styrelse ska ha sitt säte i Lunds kommun, Sverige. Aktiekapitalet ska uppgå till lägst 745 000 000 kronor och högst 2 980 000 000 kronor. Antalet aktier ska vara lägst 298 000 000 och högst 1 192 000 000. Räkenskapsår är kalenderår. Föremålet för bolagets verksamhet är att direkt eller genom dotter- och samriskföretag i Sverige och utomlands bedriva ut veckling, tillverkning och försäljning av utrustning och anläggningar, företrädesvis inom områdena separering, värmeöverföring och flödesteknik, att förvalta fast och lös egendom samt annan därmed förenlig verksamhet. Bolagsordningen innehåller inga begränsningar vad gäller hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Den saknar vidare särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande
av styrelse ledamöter samt om ändring av bolagsordningen. I sin helhet finns den publicerad på Alfa Lavals hemsida, www.alfalaval.com. Alfa Lavals nu gällande bolagsordning antogs vid årsstämman den 20 april 2009.
Årsstämman är Alfa Lavals högsta, beslutande organ. Den tillsätter årligen styrelseledamöter och styrelseordförande baserat på förslag från valberedningen. Alla aktieägare har rätt att delta vid stämman och varje aktie har en röst. Enligt Bolagsordningen skall årsstämman hållas årligen – inom sex månader från räkenskapsårets utgång – i antingen Lund eller Stockholm. Normalt hålls årsstämma i månadsskiftet april/maj i Lund.
Årsstämma för räkenskapsåret 2010 hölls den 27 april 2011 på Färs och Frosta Sparbank Arena i Lund. Vid stämman var 510 aktieägare närvarande, personligen eller via ombud, representerande 52,83 procent av det totala antalet aktier och röster. Bolagets båda externa revisorer var närvarande, liksom samtliga styrelseledamöter valda av stämman. Till stämmans ordförande valdes styrelsens ordförande Anders Narvinger. För en komplett förteckning över de beslut som togs vid stämman, se det protokoll som finns publicerat på Alfa Lavals hemsida. Listan nedan omfattar endast ett utdrag av de beslut som fattades:
Inför stämman 2012
I linje med stämmobeslut kontaktade styrelsens ordförande representanter för bolagets största aktieägare vid tredje kvartalets utgång och uppmanade dessa att utse var sin ledamot till valberedningen. Sammansättningen kommunicerades via ett pressmeddelande och på Alfa Lavals hemsida den 19 oktober 2011. I val beredningen ingår följande personer: Finn Rausing (utsedd av Tetra Laval), Bo Selling (utsedd av Alecta), Claes Dahlbäck (utsedd av Foundation Asset Management), Jan Andersson (utsedd av Swedbank Robur Fonder) samt Lars-Åke Bokenberger (utsedd av AMF Pension). Valberedningens innehav representerade 43,56 procent av antalet ute stående aktier per den sista september 2011. Valberedningens ordförande är Finn Rausing och styrelsens ordförande, Anders Narvinger, valdes till ledamot samt sekreterare. Enligt Koden ska en majoritet av valberedningens ledamöter vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Minst en av ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolagets röstmässigt största aktieägare eller grupp av aktieägare som samverkar om bolagets förvaltning. Styrelsens ordförande eller annan styrelseledamot ska inte vara valberedningens ordförande. Därmed utgör Finn Rausings position som ordförande en avvikelse från Koden. Bakgrunden är att valberedningen ansett Finn Rausing utomordentligt lämpad att på ett effektivt sätt leda dess arbete och nå bästa möjliga resultat för bolagets ägare.
Aktieägare som önskar lämna förslag till valberedningen inför årsstämman kan vända sig till Alfa Lavals styrelseordförande Anders Narvinger, eller till någon av ägarrepresentanterna. Kontakt kan också ske direkt via e-post till [email protected].
Valberedningen ska ha högst fem ledamöter, av vilka en majoritet inte får vara styrelseledamöter. Vid tredje kvartalets utgång kontaktar styrelsens ordförande Alfa Lavals fem största aktieägare och uppmanar dessa att utse var sin representant. Därutöver kan valberedningen besluta att styrelseordföranden och ytterligare styrelseledamöter ska ingå. Om någon av de fem största aktieägarna avstår från att utse en ledamot ska nästa aktieägare i storleksordning tillfrågas. Om flera aktieägare avstår behöver inte fler än de åtta största aktieägarna tillfrågas, om inte detta krävs för att valberedningen skall bestå av minst tre ledamöter. Lämnar en ledamot valberedningen innan arbetet slutförts har aktieägaren rätt att utse en ersättare. Valberedningens sammansättning ska offentliggöras senast sex månader före årsstämma. Om en ägare väsentligt minskar innehavet och inte längre är kvalificerad för en plats ska, om valberedningen så beslutar, ägarens representant entledigas och annan av bolagets större ägare tillfrågas.
Valberedningen ska bereda och lägga fram förslag till aktieägarna på stämman avseende val av styrelseledamöter, styrelseordförande och, i förekommande fall, revisorer. Den ska även lägga fram förslag avseende ersättning till styrelse och ledamöter i styrelseutskotten. Den årliga utvärdering av styrelsens arbete, som styrelsens ordförande initierar, utgör en del av det underlag som valberedningen använder i dess arbete att nominera styrelseledamöter och föreslå ersättningsnivåer. Valberedningen kan ta hjälp av externa resurser i arbetet med att finna lämpliga kandidater.
Styrelsen ska bestå av lägst fyra och högst tio ledamöter, med högst fyra suppleanter. Idag består styrelsen av åtta ledamöter, utan suppleanter. Ledamöterna väljs årligen för perioden fram till nästa årsstämma. Vidare utser de fackliga organisationerna tre personalrepresentanter samt tre suppleanter. Till styrelsens sammanträden bjuds tjänstemän i bolaget in som föredragande och experter. Bolagets ekonomi- och finansdirektör deltar vid samtliga möten liksom Alfa Lavals chefsjurist, som är styrelsens sekreterare. För ytterligare information om styrelseledamöterna, se sidorna 136–137. Till styrelsen 2011 omvaldes samtliga ledamöter.
| Valberedningens sammansättning inför årsstämman 2012 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Representerande | Ägarandel i Alfa Laval, %* | |||||
| Finn Rausing | Tetra Laval | 21,6 | |||||
| Bo Selling | Alecta | 8,45 | |||||
| Claes Dahlbäck | Foundation Asset Management | 5,60 | |||||
| Jan Andersson | Swedbank Robur Fonder | 5,02 | |||||
| Lars-Åke Bokenberger | AMF Pension | 2,89 |
* Per den sista september 2011.
Varje år genomförs en kombinerad utbildningsoch studieresa till någon av Alfa Lavals anläggningar. Under 2011 gick resan till Indien.
Styrelsens arbete regleras i en arbetsordning, som årligen fastställs efter årsstämman.
Arbetsordningen beskriver bland annat styrelsens arbetsuppgifter samt ansvarsfördelningen mellan styrelsen och bolagets verkställande direktör. Den definierar vidare styrelseordförandens roll, samt föreskriver att det ska finnas ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott som rapporterar till styrelsen. Inför varje möte förbereder bolagets VD en agenda i samråd med styrelsens ordförande. Styrelsemedlem som önskar diskutera ett speciellt ärende ska informera styrelsens ordförande i god tid så att erforderlig materiel kan förberedas. Kallelser med agenda samt informationsmateriel eller beslutsunderlag ska vara ledamöterna tillhanda senast en vecka före mötet. Arbetsordningen innehåller en särskild instruktion för bolagets VD, rörande vilken ekonomisk rapportering som ska ske till styrelsen för att denna löpande skall kunna bedöma den ekonomiska situationen. Protokoll från styrelsemötena numreras och samtliga styrelsemedlemmar får en kopia. Företagets VD ansvarar för att originalen förvaras på ett säkert sätt. Ärenden som tas upp till diskussion av styrelsen är till sin natur konfidentiella och varje ledamot lyder under tystnadsplikt.
Under 2011 uppgick antalet styrelsemöten till 9, samtliga ordinarie, och de varade i genomsnitt i cirka tre timmar. Två möten var per telefon och övriga ägde rum i Lund, Malmö, Stockholm och Pune (Indien). De ordinarie punkterna på mötesagendan omfattar resultat utfall, orderutveckling, investeringar, förvärv och ägarutveckling. Besluten i styrelsen fattas efter en öppen diskussion, som leds av ordföranden. Efter särskilt mandat från styrelsen, uppdrogs åt en kommitté bestående av Anders Narvinger, Finn Rausing och Ulla Litzén att under tiden fram till nästa årsstämma genomföra återköp av aktier. Vid årets slut hade inga återköp genomförts.
Styrelsens ordförande säkerställer att en årlig utvärdering av styrelsens arbete genomförs.
Denna sker genom öppna diskussioner med, och intervjuer av, de enskilda ledamöterna. Utvärderingen fokuserar på styrelsens arbets former, dess arbetsklimat samt tillgången till och behovet av särskild styrelsekompetens. Utvärderingen utgör ett underlag till valbered ningen i dess arbete att nominera styrelseledamöter och föreslå ersättningsnivåer. Som ett komplement intervjuar även valberedningen utvalda styrelseledamöter.
Styrelsen, vars ansvar styrs av såväl svensk aktiebolagslag som dess egen arbetsordning, upprättar och utvärderar bolagets långsiktiga mål och strategier. Detta inkluderar bland annat att fastställa affärs- och ekonomiska planer, granska och godkänna bokslut, anta riktlinjer, fatta beslut i frågor rörande förvärv och avyttringar samt besluta om större investeringar eller betydande förändringar i Alfa Lavals organisation och verksamhet. Ledamöterna är skyldiga att ägna uppdraget den tid och omsorg, och ha den kunskap, som krävs för att på bästa sätt tillvarata bolagets och dess ägares intressen. Styrelsen (genom revisions utskottet) handlar upp revisionstjänster och håller en löpande kontakt med bolagets revisorer. Dessutom arbetar den för att säkerställa att bolaget har en god intern kontroll samt formaliserade rutiner. Vidare utser styrelsen den verkställande direktören och fastställer dennes instruktioner. Genom ersättningsutskottet hanterar styrelsen löner och ersättningar till ledande befattningshavare.
Styrelsens ordförande och dennes ansvar Ordförande leder arbetet så att det utövas i enlighet med aktiebolagslagen, är välorganiserat och bedrivs effektivt så att styrelsen fullgör sina uppgifter. I dialog med bolagets VD följer ordföranden verksamhetens utveckling och ansvarar för att övriga ledamöter fort löpande får den information som krävs för att styrelsearbetet skall kunna bedrivas på bästa sätt. Ordföranden ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete, deltar i utvärderings- och utvecklingsfrågor avseende koncernens ledande befattningshavare samt kontrollerar att styrelsens beslut verkställs. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Samtliga ledamöter i Alfa Lavals styrelse, som valts av årsstämman, anses oberoende i förhållande till bolaget, utom Lars Renström som är bolagets VD och koncernchef. Vidare anses samtliga ledamöter oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare, utom Finn Rausing och Jörn Rausing. Dessa kan inte anses vara oberoende på grund av deras relation till Tetra Laval, som per den 31 december 2011 ägde 26,1 procent av aktierna i bolaget. Koden kräver att en majoritet av de stämmovalda styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst två av dessa ska även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.
Revisionsutskottet utformar riktlinjer för bolagets ekonomiska rapportering och uppföljning och äger beslutanderätt om den interna revisionen. Utskottet granskar vidare rutinerna för redo visning och finansiell kontroll samt de externa revisorernas arbete, deras kvalifikationer och oberoende. Det följer upp effektiviteten i de interna kontrollerna, utvärderar och diskuterar väsentliga frågeställningar inom områdena redovisning och rapportering samt övervakar andra väsentliga frågor som kan knytas till den ekonomiska redovisningen. Revisionsutskottet bistår ledningen i att identifiera och utvärdera de främsta riskerna i verksamheten och ser till att ledningen inriktar arbetet på att hantera dessa. Dess ledamöter utses årsvis vid styrelsens konstituerande möte. En majoritet av dessa ledamöter ska, enligt Koden, vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och minst en av ledamöterna ska även vara oberoende i förhållande till bolagets större ägare. Under 2011 bestod Revisionsutskottet av Finn Rausing (ordförande), Gunilla Berg och Ulla Litzén. Alfa Lavals chefsjurist, Mikael Wahlgren, var utskottets sekreterare. Under 2011 hölls fyra möten, varav ett per telefon, och de varade i genomsnitt i drygt två timmar. Varje möte protokollförs och delges styrelsen. Vid mötena deltog bolagets ekonomi- och finansdirektör, den ansvarige för internrevisionen samt bolagets revisorer.
Ersättningsutskottet agerar i samband med anställningar och utnämningar, samt i andra villkorsfrågor som berör VD och övriga personer i den verkställande ledningen. Utskottets uppgift är att bereda de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som sedan ska beslutas av årsstämman, samt ge förslag till styrelsen beträffande löne- och anställningsvillkor för VD. Utskottet ska även hantera frågor för styrelsen avseende löne- och anställningsvillkor för de ledande befattningshavare som rapporterar direkt till VD. Ersättnings utskottet utses årsvis vid styrelsens konstituerande möte. Bolagsstämmovalda ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Under 2011 bestod utskottet av Anders Narvinger (ordförande), Jörn Rausing samt Björn Hägglund. Ersättningsutskottet höll tre möten, varav två var per capsulam. Samtliga ledamöter var närvarande. Därutöver har det ägt rum ett antal telefonmöten angående löpande frågor. Varje möte protokollförs och innehållet delges styrelsen.
Styrelsens arvoden beslutas av årsstämman efter förslag från valberedningen. Till ordförande och ledamöter i revisions- samt ersättningsutskottet, utgår tillägg. Ingen i styrelsen äger rätt till pensionsutbetalningar, med undantag för Lars Renström som är VD och koncernchef.
VD styr den dagliga, operativa verksamheten och ansvarar för att styrelsen får information och nödvändigt beslutsunderlag. VD ansvarar även för att företagets redovisning följer gällande lagar och bestämmelser. Som stöd för en god styrning och för att säkerställa att erforderliga etiska riktlinjer präglar bolagets uppträdande, har Alfa Laval dessutom ett antal affärsprinciper. Dessa berör hur bolaget och dess anställda ska agera med hänsyn till verksamhetens miljöpåverkan, dess sociala ansvarstagande, affärsetik och transparens. Principerna finns i sin helhet beskrivna på Alfa Lavals hemsida, www.alfalaval.com. VD har som stöd en ledningsgrupp, till vilken ansvar och befogenheter delegeras. Personerna i ledningsgruppen ansvarar för sina respektive operativa områden, vilka omfattar divisioner eller geografiska regioner, och kollektivt för koncernen som helhet. Koncernens verkställande ledning består av koncernchefen och de personer, som på förslag av koncernchefen, utsetts av styrelsen. För ytterligare information om den verkställande ledningen se sidorna 138–139. Ledningsgruppen höll sex protokollförda möten under 2011. Utöver dessa möten genomförs kvartalsvisa genomgångar av verksamhetsutvecklingen i bolagets divisioner och regioner, vilka bland annat behandlar affärsläge, resultat, resultatbedömning de närmaste tolv månaderna samt andra specifika frågor inom respektive verksamhetsdel.
Ersättningsprinciperna för VD och den verkställande ledningen bestäms av årsstämman. För ytterligare information, se sidorna 97 och 98.
Revisorerna är ett kontrollorgan, som utses av årsstämman. Deras uppdrag innefattar att granska årsredovisningen, värdera de applicerade redovisningsprinciperna, göra bedömningar av företagsledningen, översiktligt granska delårsrapporten för det tredje kvartalet samt utvärdera den övergripande presentationen i årsredovisningen. Resultatet av revisionen, det vill säga revisionsberättelsen, delges aktieägarna i årsredovisningen och vid årsstämman. Revisorerna ger även ett utlåtande om styrelsens ansvarsfrihet, gör ett uttalande till årsstämman huruvida denna bör fastställa balans- och resultaträkning samt gör ett uttalande om
bolagsstyrningsrapporten. Antalet revisorer ska vara lägst en och högst två, med högst två suppleanter. Till revisor och i förekommande fall revisorssuppleant utses auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag. Årsstämman 2008 valde revisorer för en fyraårsperiod. Ordinarie revisorer är de auktoriserade revisorerna Kerstin Mouchard och Staffan Landén. Revisorssuppleanter är de auktoriserade revisorerna Håkan Olsson och Thomas Swenson. Samtliga är verksamma vid Ernst & Young AB. Alfa Laval bedömer att ingen av revisorerna har någon relation till Alfa Laval eller till Alfa Laval närstående bolag vilken kan påverka deras oberoende gentemot bolaget. Samtliga revisorer bedöms också ha nödvändig kompetens för att kunna utföra sina uppdrag.
(se not nr 7 på sidan 99)
| Namn | Styrelsen | Ersättningsutskott | Revisionsutskott | |
|---|---|---|---|---|
| Utsedda av årsstämman | Anders Narvinger | 9 | 3 | – |
| Gunilla Berg | 9 | – | 4 | |
| Arne Frank | 7 | – | – | |
| Björn Hägglund | 9 | 3 | – | |
| Ulla Litzén | 9 | – | 3 | |
| Finn Rausing | 9 | – | 4 | |
| Jörn Rausing | 8 | 3 | – | |
| Lars Renström | 9 | – | – | |
| Arbetstagarrepresentanter | Arne Kastö | 7 | – | – |
| Jan Nilsson | 8 | – | – | |
| Susanna Norrby | 6 | – | – | |
| Antal möten | 9 | 3 | 4 |
| Arvodering av styrelsen | |||
|---|---|---|---|
| Namn | Styrelsen | Ersättningsutskott | Revisionsutskott |
| Anders Narvinger | 1 100 000 | 50 000 | 0 |
| Gunilla Berg | 425 000 | 0 | 75 000 |
| Arne Frank | 425 000 | 0 | 0 |
| Björn Hägglund | 425 000 | 50 000 | 0 |
| Ulla Litzén | 425 000 | 0 | 75 000 |
| Finn Rausing | 425 000 | 0 | 125 000 |
| Jörn Rausing | 425 000 | 50 000 | 0 |
| Lars Renström | 0 | 0 | 0 |
| Totalt | 3 650 000 | 150 000 | 275 000 |
Ersättningen är fast, någon rörlig del finns inte. Ersättning för stämmovalda styrelseledamöter anställda i bolaget utgår inte.
Det är styrelsens ansvar att se till att det finns en god intern kontroll. Det övergripande syftet är att skydda bolagets tillgångar och därmed ägarnas investeringar. Den interna kontrollen ska säkerställa att Alfa Lavals finansiella rapportering är tillförlitlig, att lagar, regler och tillämpliga redovisningsstandarder efterlevs samt att bolagets affärsprinciper följs.
För att säkerställa god intern kontroll har styrelsen etablerat tydliga arbetsprocesser och arbetsordningar som täcker såväl styrelsens som utskottens arbete. Det finns även en tydlig inbördes arbetsfördelning.
Styrelsen övervakar och har det övergripande ansvaret för den ekonomiska rapporteringen. Ytterligare en viktig del i styrelsens arbete är att utarbeta och godkänna grundläggande regler och riktlinjer i syfte att skapa en grund för god intern kontroll. Dessa riktlinjer och regler, som omarbetas och uppdateras fortlöpande, inkluderar bland annat bolagets finanspolicy, dess affärsprinciper, regler för investeringsbeslut, krav på finansiell rapportering samt kommunikationspolicy. Styrelsen ska se till att organisationsstrukturen är logisk och transparent med tydliga roller, ansvar och processer. Den ska utvärdera verksamhetens prestationer och resultat genom ett rapportpaket som innehåller utfall, prognoser och analys av viktiga nyckel faktorer och den ska även behandla bolagets delårsrapporter samt bokslutskommuniké.
Styrelsens revisionsutskott, vars arbete och ansvarsområden delvis redan berörts på sidan 132, har som uppgift att säkerställa att principerna för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs. Utskottet utvärderar och hanterar relationen med de externa revisorerna, behandlar bolagets finansiella rapporter samt går igenom riskrapportering, information från riskbedömningar, tvister och eventuella oegentlig heter. Dess möten med internrevisionen, de externa revisorerna och olika specialister i den verkställande ledningen och dess supportfunktioner återrapporteras till styrelsen. Under 2011 fick styrelsen i sin helhet rapporter från bolagets externa revisorer vid två tillfällen. Vid ett tillfälle skedde det utan att VD, eller annan person från koncernledningen, var närvarande. Styrelsens revisionsutskott fick separat rapportering från de externa revisorerna vid tre tillfällen.
VD lyder under styrelsens utfärdade instruktioner och ska säkerställa att det finns en effektiv kontrollmiljö. Denne ansvarar även för det löpande arbetet med den interna kontrollen. Den verkställande ledningen ska förvalta och underhålla det system av interna kontroller som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Ledningen ska även tydligt verka för att alla anställda förstår kraven på, och den enskilda individens roll i, upprätthållandet av en god intern kontroll.
Internrevisionen rapporterar till ekonomi- och finansdirektören och är den funktion som praktiskt granskar och verkar för förbättring av den interna kontrollen, rapporterar resultatet till revisionsutskottet samt föreslår planeringen för de kommande sex till åtta månaderna. Internrevisionen distribuerar rapporter från enskilda revisioner till berörda medlemmar av koncernledningen. För att säkerställa att konkreta åtgärder vidtas efter en internrevision, finns rutiner för löpande uppföljning av överenskomna åtgärder. Dessa baseras på överenskommelse om tidplan med respektive ansvarig för enskilda aktiviteter. Internrevisionen består av två interna revisorer kompletterat med bolagsinterna specialistresurser samt revisorer från revisionsbyrån KPMG. Under 2011 genomfördes 24 internrevisioner som hanterade ett brett spektrum av funktioner och frågeställningar. Omfattningen har fastställts av styrelsen och utgör exempelvis att granska:
Inom ramen för löpande verksamhet och uppföljning finns rutiner för riskbedömning vad gäller den finansiella rapporteringen. Dessa rutiner syftar till att identifiera och utvärdera de risker som kan påverka den interna kontrollen. Genom denna identifiering skapas starkare möjligheter för en korrekt finansiell rapportering. Rutinerna omfattar
bland annat riskbedömning i samband med strategisk planering, prognoser och förvärvs aktiviteter samt processer för att fånga upp förändringar i redovisningsregler för att säkerställa att dessa förändringar på ett korrekt sätt återspeglas i den finansiella rapporteringen. Läs mer om finansiella och operationella risker på sidorna 88–93.
Kontrollstrukturerna är utformade för att hantera de risker som styrelse och ledning bedömer är väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och för den finansiella rapporteringen. Strukturerna omfattar dels en organisation med tydliga roller som möjliggör en effektiv, och ur ett internkontrollperspektiv lämplig, ansvars fördelning, dels av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka och i tid förebygga att en risk realiseras. Exempel på aktiviteter är tydliga beslutsprocesser samt beslutsordning avseende till exempel investeringar, avtal, förvärv och avyttringar, resultatanalyser och andra analytiska uppföljningar, avstämningar, inventeringar och automatiska kontroller i IT-systemen.
Som styrinstrument i bolagets dagliga verksamhet används ett antal policydokument. Dessa inkluderar bland annat styrelsens arbetsordning, VD:s instruktioner, rapportinstruktioner, affärsprinciper, investeringspolicy, finanspolicy samt kommunikationspolicy. Varje år prövar styrelsen dessas relevans och aktualitet. Vidare finns det en årlig återkopplingsfunktion som riktas till bolagets ledande befattningshavare. Denna ska säkerställa att Alfa Lavals interna instruktioner och regler är fullt tillämpade. Samtliga chefer som rapporterar direkt till koncernledningen ska varje år gå igenom de riktlinjer och regler som berör deras respektive område. De ska underteckna ett dokument som bekräftar att de är insatta i innebörden av dessa riktlinjer samt att de följer dem. Om det förekommer avvikelser jämfört med instruktionerna ska de specificera vilka åtgärder de ämnar vidta för att säkerställa uppfyllelse. Denna process syftar även till att öka transparensen och därmed underlätta de externa och interna revisorernas bedömning.
Bolagets regler, riktlinjer och manualer kommuniceras via flera interna kanaler för att säkerställa god styrning. Effektiviteten i denna kommunikation följs löpande upp för att trygga informationstillgängligheten. Vidare kan medarbetare kommunicera betydelsefull information till relevanta mottagare, ytterst styrelsen vid behov, genom både formella och informella kanaler. Det finns även tydliga riktlinjer för kommunikationen med externa parter. Syftet är att ge en så korrekt bild som möjligt och även säkerställa att alla skyldigheter efterlevs.
Uppföljning av den interna kontrollen utövas framför allt av två organ – Revisionsutskottet och Internrevisionen. Revisionsutskottet lägger fast de principer som skall gälla avseende redovisning och finansiell rapportering och utövar uppföljning av detta regelverk. Vidare träffar utskottet externrevisorerna för att informera sig om revisionens inriktning och omfattning samt för att diskutera utfall och samordning mellan den externa och interna revisionen. Utskottet lägger även fast inriktning, omfattning och tidplaner för internrevisionens
arbete. Internrevisionen rapporterar resultatet av sina granskningar till Revisionsutskottet och fortlöpande även till ledningen för eventuella åt gärder. Omfattningen av Internrevisionens arbete innefattar bland annat operationell effektivitet, efterlevnad av regler och riktlinjer samt kvaliteten på dotterbolagens finansiella inrapportering.
Lund i mars 2012 Styrelsen
Till årsstämman i Alfa Laval AB, org.nr 556587-8054
Vi har granskat bolagsstyrningsrapporten för år 2011 på sidorna 129–135. Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vårt ansvar är att uttala oss om bolagsstyrningsrapporten på grundval av vår revision.
Granskningen har utförts i enlighet med RevU 16, Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet uttala oss om att bolagsstyrningsrapporten inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för informationen i bolagsstyrningsrapporten. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att den är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Lund, den 5 mars 2012
Kerstin Mouchard Staffan Landén
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Ordförande sedan 2003.
Född: 1948.
Tidigare VD för Teknikföretagen, tidigare VD och koncernchef för ABB Sverige. Utbildning: Civilingenjörsexamen från Lunds Tekniska Högskola. Ekonomexamen från Uppsala Universitet. Styrelseordförande i TeliaSonera AB, Trelleborg AB, Coor Service Management AB och Capio AB. Styrelsemedlem i JM AB , ÅF AB samt Pernod Ricard SA. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 40 000* (40 000**).
Styrelsemedlem sedan 2006.
Född: 1956.
Tidigare bland annat VD i W Capital Management och olika ledande befattningar inom Investor. Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, MBA från Massachusetts Institute of Technology. Styrelsemedlem i bland annat Atlas Copco AB, Boliden AB, Husqvarna AB, NCC AB och SKF AB. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 15 600* (15 600**).
Gunilla Berg Styrelsemedlem sedan 2004. Född: 1960. Vice VD och CFO för Teracom Group
Tidigare bland annat Vice VD och CFO för SAS koncernen samt Vice VD och CFO för KF koncernen. Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Styrelsemedlem i L E Lundbergföretagen AB Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 1 000* (0**).
Björn Hägglund Styrelsemedlem sedan 2005.
Född: 1945. Tidigare bland annat vice koncernchef i Stora Enso. Utbildning: Skog dr. Styrelseordförande i SweTree Technologies och Världsnaturfonden, Sverige. Styrelsemedlem i bland annat Bergvik Skog AB, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, UN Global Compact samt AB Karl Hedin. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 12 000* (12 000**).
Finn Rausing Styrelsemedlem sedan 2000. Född: 1955. Utbildning: Jur. kand., MBA (Insead). Styrelsemedlem i Tetra Laval Group, De Laval Holding AB
och Swede Ship Marine AB. Oberoende av bolag.
Styrelsemedlem sedan 2000. Född: 1960. Ansvarig för sammanslagningar och förvärv inom Tetra Laval Group. Utbildning: Civilekonom. Styrelsemedlem i Tetra Laval Group, Ocado Ltd och De Laval Holding AB. Oberoende av bolag.
Lars Renström
Styrelsemedlem sedan 2005.
Född: 1951.
Verkställande direktör och koncernchef i Alfa Laval. Utbildning: Civilingenjör och ekonomie kandidat. Styrelsemedlem i ASSA ABLOY AB och TeliaSonera AB. Oberoende av större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 40 400* (40 400**).
Arne Frank Styrelsemedlem sedan 2010.
Född: 1958. VD och koncernchef för AarhusKarlshamn AB Utbildning: Civilingenjör i industriell ekonomi från Linköpings Tekniska Högskola.
Styrelseordförande för Contex Holding A/S. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 8 000* (0**).
Arne Kastö Arbetstagarrepresentant sedan 2000. Född: 1948. Anställd inom Alfa Laval sedan 1980. Arbetstagarrepresentant för Unionen.
Jan Nilsson Arbetstagarrepresentant sedan 2000. Född 1952. Anställd inom Alfa Laval sedan 1974. Arbetstagarrepresentant för IF Metall.
Susanna Norrby Arbetstagarrepresentant sedan 2003. Född: 1967. Anställd inom Alfa Laval sedan 1992. Arbetstagarrepresentant för Sveriges Ingenjörer. Antal aktier: 5 000* (5 000**).
Styrelsesuppleant sedan 2008.
Född:1968. Anställd inom Alfa Laval sedan 2005. Styrelsesuppleant för IF Metall.
Styrelsesuppleant sedan 2009.
Född: 1961. Anställd inom Alfa Laval sedan 1993. Styrelsesuppleant för IF Metall.
Styrelsesuppleant sedan 2005.
Född: 1971. Anställd inom Alfa Laval sedan 1989. Styrelsesuppleant för Ledarna.
Kerstin Mouchard Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Malmö.
Revisor i Alfa Laval sedan 2004. Vald till ordinarie revisor vid stämman 2004. Lång erfarenhet av revision av börsnoterade och internationellt verksamma bolag, bland annat revisor i Profilgruppen AB, Strålfors AB samt ett antal bolag inom Lantmännenkoncernen.
Staffan Landén Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Göteborg.
Född: 1963. Revisor i Alfa Laval sedan 2008. Vald till ordinarie revisor vid stämman 2008. Lång erfarenhet av revision av börsnoterade och internationellt verksamma bolag, bland annat revisor i Capio AB, Papyrus AB, Academedia AB, Lindab International AB och Bure Equity AB.
Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Malmö. Född: 1961. Revisorssuppleant i Alfa Laval sedan 2000.
Thomas Swenson
Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Malmö.
Född: 1957. Revisorssuppleant i Alfa Laval sedan 2004.
Lars Renström VD och koncernchef. Född: 1951.
Koncernchef sedan 1 oktober 2004. Tidigare bland annat VD och koncernchef för Seco Tools AB, divisionschef i Ericsson AB och Atlas Copco AB. Styrelseledamot i ASSA ABLOY AB och TeliaSonera AB. Utbildning: Civilingenjör och ekonomie kandidat. Antal aktier: 40 400* (40 400**).
Thomas Thuresson Ekonomi- och finansdirektör. Född: 1957. Anställd i Alfa Laval sedan 1988. Ekonomi- och finansdirektör sedan 1995. Tidigare bland annat controller inom affärsområde Flow och koncerncontroller för Alfa Laval-koncernen. Styrelseledamot i PartnerTech AB. Utbildning: Civilekonom, IMD (BPSE) Antal aktier: 130 800* (140 800**).
Göran Mathiasson Direktör, Operationsdivisionen.
Född: 1953.
Anställd i Alfa Laval sedan 1979. Chef för Operationsdivisionen sedan april 2003. Tidigare bland annat ansvarig för Alfa Laval Manufacturing och Thermal Technology inklusive Forskning & Utveckling, produktionsutveckling, systemutveckling och inköp. Styrelseledamot i Heatex AB. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 6 588* (6 588**).
Svante Karlsson Direktör, Process Technologydivisionen.
Född: 1955. Anställd i Alfa Laval sedan 1984. Tidigare bland annat chef för Equipment-divisionen, för affärsområde Thermal samt VD för Marine & Power. Utbildning: Civilekonom. Antal aktier: 72 744* (82 744**).
Susanne Pahlén Åklundh Direktör, Equipmentdivisionen.
Född: 1960. Anställd i Alfa Laval sedan 1983. Chef för Equipmentdivisionen sedan 2009. Tidigare bland annat chef för regionerna Mid Europe och Nordic samt segmentet Process Industry. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 756* (756**).
Peter Leifland Direktör, Marine & Dieseldivisionen.
Född: 1954. Anställd i Alfa Laval sedan 1985 Chef för divisionen sedan 2011. Tidigare bland annat regionansvarig för Västeuropa och Nordamerika 2004–2011, Asien och Latinamerika 2001–2004 och Östeuropa och Latinamerika 1999–2001. Utbildning: Jur. kand. lic. spec., IMD (PED) Antal aktier: 460 000* (480 000**)
Lars Henriksson
Direktör, region Central- och Östeuropa, Latinamerika, Mellanöstern samt Afrika.
Född: 1950. Anställd i Alfa Laval sedan 1977. Regionansvarig sedan den 1 september 2004. Innan dess bland annat VD för Alfa Laval Inc. i Kanada samt i ledande befattningar för Alfa Laval i Sverige, Spanien och Brasilien. Utbildning: Civilingenjör.
Antal aktier: 24 000* (24 000**).
Ray Field Direktör, region Asien, Indien och Oceanien.
Född: 1954. Anställd i Alfa Laval sedan 1985. Regionansvarig sedan den 1 september 2004. Innan dess bland annat VD för Alfa Laval i Kina i drygt tio år. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 54 588* (54 588**).
Direktör, region Västeuropa och Nordamerika
Född: 1962 Anställd i Alfa Laval sedan 1984 Regionansvarig sedan 2011. Tidigare bland annat chef för Indien och Storbritannien. Utbildning: Civilingenjör Antal aktier: 47 552*
Peter Torstensson Informationsdirektör.
Född: 1955. Anställd i Alfa Laval sedan 1999. Informationsdirektör sedan 1999. Tidigare bland annat VD för Borstahusen Informationsdesign. Antal aktier: 76 000* (76 000**).
Peter Bailliere Personaldirektör.
Född: 1963. Anställd i Alfa Laval sedan 2007. Personaldirektör sedan den 1 juli 2007. Mångårig erfarenhet från Volvo Cars närmast som koncernövergripande personaldirektör. Utbildning: Mastersexamen i sociologi. Juris kandidatexamen med inriktning i skatterätt.
*Innehav per den 31 december 2011. **Innehav per den 31 december 2010.
| Tioårsöversikt | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||||
| MSEK, om inget annat anges | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 * | 2003 ** | 2002 |
| Resultat | ||||||||||
| Nettoomsättning | 28 652 | 24 720 | 26 039 | 27 850 | 24 849 | 19 802 | 16 330 | 14 986 | 13 909 | 14 595 |
| Jämförelsestörande poster | -170 | 90 | -225 | -168 | 54 | -120 | -73 | 37 | 6 | -29 |
| Rörelseresultat | 4 691 | 4 401 | 4 030 | 5 736 | 4 691 | 2 552 | 1 377 | 1 438 | 1 138 | 1 220 |
| Finansnetto | -15 | -37 | -270 | -395 | -134 | -177 | -278 | -177 | -321 | -848 |
| Resultat efter finansiella poster | 4 676 | 4 364 | 3 760 | 5 341 | 4 557 | 2 375 | 1 099 | 1 261 | 817 | 372 |
| Innehav utan | ||||||||||
| bestämmande inflytande | -41 | -34 | ||||||||
| Skatt | -1 425 | -1 248 | -1 023 | -1 534 | -1 377 | -650 | -171 | -421 | -130 | -218 |
| Nettoresultat för året | 3 251 | 3 116 | 2 737 | 3 807 | 3 180 | 1 725 | 928 | 840 | 646 | 120 |
| Finansiell ställning | ||||||||||
| Goodwill | 9 543 | 5 952 | 6 143 | 5 383 | 4 459 | 3 706 | 3 531 | 2 978 | 3 099 | 3 369 |
| Övriga immateriella anläggningstillg. | 3 502 | 2 581 | 2 490 | 1 890 | 1 275 | 1 191 | 1 067 | 924 | 1 101 | 1 334 |
| Materiella anläggningstillgångar | 3 936 | 3 512 | 3 548 | 3 546 | 2 824 | 2 514 | 2 553 | 2 480 | 2 756 | 3 083 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 1 664 | 1 568 | 1 542 | 1 376 | 1 128 | 784 | 676 | 601 | 671 | 752 |
| Varulager | 6 148 | 4 769 | 4 485 | 5 972 | 5 086 | 3 793 | 3 091 | 2 453 | 2 218 | 2 279 |
| Kortfristiga fordringar | 7 663 | 6 884 | 6 584 | 9 238 | 7 420 | 5 987 | 4 467 | 3 976 | 3 631 | 3 590 |
| Kortfristiga placeringar | 483 | 575 | 302 | 544 | 190 | 229 | 342 | 257 | 659 | 414 |
| Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR |
1 564 34 503 |
1 328 27 169 |
1 112 26 206 |
1 083 29 032 |
856 23 238 |
546 18 750 |
479 16 206 |
415 14 084 |
555 14 690 |
606 15 427 |
| Eget kapital | 15 144 | 13 582 | 12 229 | 10 493 | 7 937 | 6 831 | 5 811 | 5 269 | 4 897 | 4 512 |
| Innehav utan | ||||||||||
| bestämmande inflytande | 104 | 108 | ||||||||
| Avsättningar till pensioner etc. | 852 | 847 | 920 | 990 | 877 | 941 | 903 | 789 | 755 | 721 |
| Avsättning för skatter | 1 930 | 1 617 | 1 390 | 1 161 | 1 090 | 949 | 767 | 760 | 817 | 990 |
| Övriga avsättningar | 2 132 | 2 128 | 2 365 | 2 252 | 1 810 | 1 281 | 957 | 948 | 891 | 989 |
| Långfristiga skulder | 5 060 | 1 041 | 1 626 | 3 394 | 3 068 | 2 006 | 2 702 | 2 307 | 3 492 | 4 234 |
| Kortfristiga skulder | 9 385 | 7 954 | 7 676 | 10 742 | 8 456 | 6 742 | 5 066 | 4 011 | 3 734 | 3 873 |
| SUMMA EGET KAPITAL & | ||||||||||
| SKULDER | 34 503 | 27 169 | 26 206 | 29 032 | 23 238 | 18 750 | 16 206 | 14 084 | 14 690 | 15 427 |
* Omräknad till IFRS. ** 2003 och tidigare enligt svensk GAAP.
En läsare av tioårsöversikten bör observera att redovisningsreglerna har ändrats upprepade gånger under denna tidsperiod.
Alla noterade bolag inom den Europeiska Unionen var skyldiga att ändra till IFRS från och med den 1 januari 2005. International Financial Reporting Standards (IFRS) utges av International Accounting Standards Board (IASB).
Alfa Laval tillämpade IFRS 1 för första gången 2005. IFRS 1 täckte övergångsreglerna för implementeringen av IFRS. Övergången till IFRS var emellertid redan på plats eftersom Alfa Laval hade implementerat alla relevanta IAS rekommendationer sedan år 2000, utom IAS 39 som implementerades från och med den 1 januari 2005.
| Koncernen | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK, om inget annat anges | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 * | 2003 ** | 2002 |
| Nyckeltal | ||||||||||
| Orderingång | 28 671 | 23 869 | 21 539 | 27 464 | 27 553 | 24 018 | 18 516 | 15 740 | 14 145 | 14 675 |
| Orderstock vid utgången av året | 13 736 | 11 552 | 11 906 | 14 310 | 14 730 | 12 359 | 7 497 | 4 763 | 4 021 | 4 340 |
| EBITA | 5 117 | 4 772 | 4 360 | 5 992 | 5 034 | 2 891 | 1 692 | 1 732 | 1 633 | 1 726 |
| EBITDA | 5 566 | 5 197 | 4 751 | 6 296 | 5 299 | 3 153 | 1 957 | 1 993 | 1 926 | 2 058 |
| EBITA-marginal % | 17,9% | 19,3% | 16,7% | 21,5% | 20,3% | 14,6% | 10,4% | 11,6% | 11,7% | 11,8% |
| EBITDA-marginal % | 19,4% | 21,0% | 18,2% | 22,6% | 21,3% | 15,9% | 12,0% | 13,3% | 13,8% | 14,1% |
| Justerad EBITA | 5 287 | 4 682 | 4 585 | 6 160 | 4 980 | 3 010 | 1 765 | 1 695 | 1 627 | 1 755 |
| Justerad EBITDA | 5 736 | 5 107 | 4 976 | 6 464 | 5 245 | 3 273 | 2 030 | 1 956 | 1 920 | 2 087 |
| Justerad EBITA-marginal % | 18,5% | 18,9% | 17,6% | 22,1% | 20,0% | 15,2% | 10,8% | 11,3% | 11,7% | 12,0% |
| Justerad EBITDA-marginal % | 20,0% | 20,7% | 19,1% | 23,2% | 21,1% | 16,5% | 12,4% | 13,1% | 13,8% | 14,3% |
| Vinstmarginal % | 16,3% | 17,7% | 14,4% | 19,2% | 18,3% | 12,0% | 6,7% | 8,4% | 5,9% | 2,5% |
| Exkl. goodwill och övervärden: | ||||||||||
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 6,3 | 5,6 | 5,2 | 5,6 | 6,4 | 6,3 | 5,5 | 5,3 | 5,0 | 4,4 |
| Sysselsatt kapital | 4 560 | 4 399 | 5 052 | 4 973 | 3 863 | 3 137 | 2 958 | 2 822 | 2 807 | 3 283 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 112,2% | 108,5% | 86,3% | 120,5% | 130,3% | 92,2% | 57,2% | 61,4% | 58,2% | 52,6% |
| Inkl. goodwill och övervärden: | ||||||||||
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 1,8 | 1,9 | 2,0 | 2,5 | 2,7 | 2,5 | 2,2 | 2,0 | 1,8 | 1,7 |
| Sysselsatt kapital | 16 324 | 12 752 | 12 976 | 11 144 | 9 289 | 8 062 | 7 470 | 7 317 | 7 667 | 8 565 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 31,3% | 37,4% | 33,6% | 53,8% | 54,2% | 35,9% | 22,7% | 23,7% | 21,3% | 20,2% |
| Avkastning på eget kapital % | 22,9% | 24,4% | 24,5% | 42,8% | 44,1% | 25,3% | 16,0% | 15,9% | 13,2% | 2,7% |
| Soliditet % | 43,9% | 50,0% | 46,7% | 36,1% | 34,2% | 36,4% | 35,9% | 37,4% | 33,3% | 29,2% |
| Nettoskuld | 3 264 | -551 | 533 | 2 074 | 2 397 | 1 478 | 2 013 | 1 884 | 2 401 | 3 499 |
| Nettoskuld jämfört med EBITDA, ggr | 0,6 | -0,1 | 0,1 | 0,3 | 0,5 | 0,5 | 1,0 | 0,9 | 1,2 | 1,7 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,22 | -0,04 | 0,04 | 0,20 | 0,30 | 0,22 | 0,35 | 0,36 | 0,49 | 0,78 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 28,6 | 35,9 | 15,2 | 26,2 | 23,7 | 14,4 | 6,9 | 7,4 | 5,0 | 3,0 |
| Kassaflöde från: | ||||||||||
| rörelseverksamheten | 3 429 | 4 098 | 5 347 | 4 062 | 3 264 | 2 619 | 1 617 | 1 203 | 1 654 | 1 924 |
| investeringsverksamheten | -5 497 | -1 417 | -2 620 | -1 333 | -1 676 | -1 578 | -665 | 36 | -457 | -548 |
| finansieringsverksamheten | 2 317 | -2 431 | -2 667 | -2 599 | -1 291 | -935 | -973 | -1 353 | -1 167 | -1 320 |
| Investeringar | 555 | 429 | 451 | 747 | 556 | 373 | 324 | 388 | 259 | 277 |
| Medeltal anställda | 14 667 | 12 078 | 11 773 | 11 821 | 10 804 | 9 923 | 9 524 | 9 400 | 9 194 | 9 292 |
| Resultat per aktie, SEK *** | 7,68 | 7,34 | 6,42 | 8,83 | 7,12 | 3,78 | 1,98 | 1,78 | 1,45 | 0,35 |
| Fritt kassaflöde per, aktie SEK *** | -4,93 | 6,38 | 6,46 | 6,38 | 3,60 | 2,33 | 2,13 | 2,78 | 2,68 | 4,03 |
* Omräknad till IFRS. ** 2003 och tidigare enligt svensk GAAP. *** Siffrorna för 2008 till och med 2002 har omräknats beroende på spliten 4:1.
Alfa Laval AB (publ) Box 73 221 00 Lund Organisationsnummer: 556587-8054
Besöksadress: Rudeboksvägen 1 Tel: + 46 46 36 65 00 Hemsida: www.alfalaval.com
Intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i koncernens normala verksamhet, efter avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen.
Poster som inte har direkt med koncernens normala verksamhet att göra eller som är av engångskaraktär, där en redovisning tillsammans med övriga poster i rapporten över koncernens totala resultat hade givit en jämförelsestörande påverkan som hade gjort det svårare att bedöma utvecklingen av den normala verksamheten för en utomstående betraktare.
Order som har inkommit under kalenderåret, beräknat på samma sätt som nettoomsättningen. Orderingången ger en hänvisning om den aktuella efterfrågan på koncernens produkter och tjänster, som med varierande fördröjning visar sig i nettoomsättningen.
Order som inkommit som ännu inte har blivit fakturerade. Orderstocken vid årets slut är lika med summan av orderstocken vid årets ingång med tillägg för orderingången under året och med avdrag för nettoomsättningen under året. Ger en indikation om hur nettoomsättningen kan förväntas utvecklas framöver.
"Earnings Before Interest, Taxes and Amortisation" eller rörelseresultat före avskrivningar på övervärden. Detta resultatmått är fullt jämförbart över tiden oberoende av vilka finansieringskostnader och vilken avskrivning på övervärden som från tid till annan belastar koncernen.
"Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortisation" eller rörelseresultat före avskrivningar och avskrivningar på övervärden. Detta resultatmått är fullt jämförbart över tiden oberoende av vilka finansieringskostnader och vilken avskrivning på övervärden som från tid till annan belastar koncernen.
Rörelseresultat före avskrivningar på övervärden (EBITA) i förhållande till nettoomsättning, uttryckt i procent.
Rörelseresultat före avskrivningar och avskrivningar på övervärden (EBITDA) i förhållande till nettoomsättning, uttryckt i procent.
Samma som EBITA, men justerad för jämförelsestörande poster.
Samma som EBITDA, men justerad för jämförelsestörande poster.
Samma som EBITA-marginal, men justerad för jämförelsestörande poster.
Samma som EBITDA-marginal, men justerad för jämförelsestörande poster.
Resultat efter finansiella poster i förhållande till nettoomsättning, uttryckt i procent.
Nettoomsättning i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital, uttryckt i gånger. Visas exklusive respektive inklusive goodwill, övervärden och motsvarande uppskjuten skatteskuld.
Genomsnittliga totala tillgångar med avdrag för likvida medel, andra långfristiga värdepappersinnehav, upplupna ränteintäkter, rörelseskulder samt övriga ej räntebärande skulder, inklusive skatt och uppskjuten skatt men exklusive upplupna räntekostnader. Visas exklusive respektive inklusive goodwill och övervärden och motsvarande uppskjuten skatt. Visar det kapital som används i den löpande verksamheten. Sysselsatt kapital för koncernen skiljer sig från nettokapitalet för segmenten avseende skatter, uppskjutna skatter och pensioner.
EBITA i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital, uttryckt i procent. Visas exklusive respektive inklusive goodwill och övervärden och motsvarande uppskjuten skatteskuld.
Nettoresultatet för året i förhållande till genomsnittligt eget kapital, uttryckt i procent.
Eget kapital i förhållande till totala tillgångar, uttryckt i procent.
Räntebärande skulder inklusive räntebärande pensionsskulder och kapitaliserade finansiella leasar med avdrag för likvida medel.
Nettoskulden i relation till EBITDA är ett av de finansiella villkoren till Alfa Lavals syndikerade lån och ett viktigt nyckeltal för att bedöma den föreslagna utdelningen.
Nettoskuld i förhållande till eget kapital, uttryckt i gånger.
EBITDA plus finansnettot ökat med räntekostnader i förhållande till räntekostnader. Uttrycks i antalet gånger som resultat före räntekostnader överstiger räntekostnader. Ger uttryck för koncernens förmåga att betala räntor. Anledningen till att EBITDA används som utgångspunkt är att detta bildar utgångspunkten för ett kassaflödesperspektiv på förmågan att betala räntor. Finansiella poster som klassificerats som jämförelsestörande är exkluderade i beräkningen.
Visar koncernens kassaflöde från den operativa verksamheten, det vill säga vad den dagliga rörelseverksamheten genererar kassamässigt.
Visar koncernens kassaflöde från investeringsverksamheten, det vill säga vad framförallt koncernens avyttringar och förvärv av verksamheter och försäljning av fastigheter genererar kassamässigt.
Visar koncernens kassaflöde från finansieringsverksamheten, det vill säga vad framförallt koncernens upplåning kräver kassamässigt i form av räntebetalningar och amorteringar.
Investeringar representerar en viktig komponent i koncernens kassaflöde. Investeringsnivån under några år i följd ger en bild av koncernens kapacitetsuppbyggnad.
De kostnader som har med antalet anställda att göra representerar en stor del av koncernens totala kostnader. Utvecklingen av medelantalet anställda över tiden i förhållande till utvecklingen av nettoomsättningen ger därför en indikation på den kostnadsrationalisering som sker.
Nettoresultatet för året hänförligt till aktieägarna i moderbolaget dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheterna under året dividerat med genomsnittligt antal aktier. Detta representerar det tillgängliga kassaflödet för räntebetalningar, amorteringar och utdelningar till investerare.
Alfa Laval använder flera kanaler för att informera om bolagets verksamhet och finansiella utveckling. Hemsidan – www.alfalaval.com/investors – uppdateras kontinuerligt med årsredovisningar, kvartalsrapporter, pressmeddelanden och presentationer. Vidare skickas årsredovisningen ut till de aktieägare som anmält att de så önskar.
Press- och analytikerträffar och/eller telefonkonferenser anordnas i samband med offentliggörandet av bolagets kvartalsrapporter och en gång om året arrangeras en kapitalmarknadsdag då representanter för den finansiella marknaden erbjuds fördjupad information kring företagets
Finansiell information under 2012
Alfa Laval kommer att publicera kvartalsrapporter vid följande tillfällen under 2012:
Bokslutskommuniké 2011, 7 februari Rapport för det första kvartalet, 23 april Rapport för det andra kvartalet, 17 juli Rapport för det tredje kvartalet, 23 oktober
verksamhet. Därutöver träffar representanter för koncernledningen analytiker, investerare och journalister löpande för att säkerställa att dessa har korrekt och aktuell information. I enlighet med bolagets avtal med Nasdaq OMX Stockholm lämnas aldrig kurspåverkande information, som inte redan är allmänt känd, vid denna typ av möten eller kontakter. Alfa Laval tillämpar en tyst period som omfattar de tre sista veckorna innan en kvartalsrapport offentliggörs. Under denna period varken träffar eller pratar VD och ekonomidirektör med representanter för finansmarknaden.
Gabriella Grotte Investor Relations Manager Tel: 046-36 74 82 Mobil: 0709-78 74 82 e-mail: [email protected] eller [email protected]
ABG Sundal Collier Anders Idborg 08-5662 8674 [email protected]
Bank of America Merrill Lynch Ben Maslen [email protected] +44 20 7996 4783
Barclays Capital Allan Smylie [email protected] +44 (0)20 7773 4873
Carnegie Joakim Höglund [email protected] 08-5886 8966
Cheuvreux Andreas Dahl [email protected] 08-723 51 63
Commerzbank Sebastian Growe [email protected] Tel.: +49 69 136 89800
Credit Suisse Andre Kukhnin [email protected] +44 207 888 0350
Danske Bank Oscar Stjerngren [email protected] 08-568 806 06
Deutsche Bank Johan Wettergren [email protected] 08-463 55 18
DNB Markets Lars Brorson [email protected] Tel: +44 (0) 20 7621 6149
Evli Bank Magnus Axén [email protected] 08-407 80 38
Exane BNP Paribas Alexis Denaud [email protected] +44 (0)20 7039 9488
Goldman Sachs International Aaron Ibbotson [email protected] Tel: +44 (0) 207 774-6661
Peder Frölén [email protected] 08-701 1251
HSBC Bank Colin Gibson [email protected] +44 (0)20 7991 6592
JP Morgan Glen Liddy [email protected] +44 20 71556113
Morgan Stanley Guillermo Peigneux [email protected] +44 20 7425 7225
Nordea Bank Andreas Koski [email protected] 08-534 917 20
Sanford C. Bernstein Limited Martin Prozesky [email protected] +44 (0) 207 170 0577
SEB Enskilda Anders Eriksson [email protected] 08-52 22 96 39
Swedbank Anders Roslund [email protected] 08-5859 0093
Pareto Öhman David Jacobsson [email protected] +46 8 402 5272
UBS Sven Weier [email protected] +49 69 1369 8278
Ålandsbanken Lars Söderfjell [email protected] 08-791 46 57
Årsstämma i Alfa Laval AB (publ) hålls måndagen den 23 april 2012 klockan 16.00 i Färs & Frosta Sparbank Arena, Klostergårdens idrottsområde, Stattenavägen, i Lund. Efter stämman bjuds på lättare förtäring. Kallelsen till årsstämman införs, i enlighet med bolagsordningen, som en kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats tidigast sex och senast fyra veckor innan stämman. Att kallelse skett annonseras i Dagens Nyheter. Som en service till befintliga aktieägare får de även information om årsstämman hemskickad per post. Nedanstående information om stämman utgör inte någon legal kallelse.
För rätt att delta i stämman och äga rösträtt måste aktieägare dels vara införd i den av Euroclear AB förda aktieboken senast tisdagen den 17 april 2012, dels anmäla sin avsikt att delta – eventuellt jämte biträde – senast tisdagen den 17 april 2012 kl. 12.00. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste senast den 17 april tillfälligt ha registrerat aktierna i eget namn. Sådan registrering bör begäras ett par arbetsdagar i förväg hos den som förvaltar aktierna.
Vid anmälan skall namn, personnummer och telefonnummer uppges. Sker deltagandet med stöd av fullmakt skall fullmakten insändas till bolaget före årsstämman.
Innan årsstämman startar kommer det att finnas möjlighet att se produktionen av plattvärmeväxlare vid anläggningen i Lund. Visningarna börjar med samling vid Färs & Frosta Sparbank Arena, Klostergårdens idrottsområde, Stattenavägen, Lund, senast klockan 13.30. Bussar kommer att transportera besökarna till produktionsanläggningen och därefter tillbaka till stämmolokalen. Anmälan till visningen skall göras i samband med anmälan till årsstämman. OBS! Deltagarantalet är begränsat.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att det till aktieägarna utdelas 3:25 SEK per aktie. Som avstämningsdag för utdelningen föreslås torsdagen den 26 april 2012. Beslutar årsstämman enligt förslaget, beräknas utdelningen komma att skickas ut onsdagen den 2 maj 2012. Avstämningsdag respektive utdelningsdag kan komma att senareläggas till följd av det tekniska förfarande som krävs för verkställande av utbetalningen.
Alfa Laval är en ledande, global leverantör av specialprodukter och process tekniska lösningar.
Företagets utrustning, system och service bidrar till att förbättra prestanda i kundernas processer. Om och om igen.
Med Alfa Lavals hjälp värmer, kyler, sep arerar och transporterar Alfa Lavals kunder produkter som olja, vatten, kemikalier, drycker, mat, läkemedel och stärkelse.
Alfa Lavals världsomspännande organisation arbetar nära kunderna i 100 länder och hjälper dem att optimera sina processer.
Alfa Lavals hemsida uppdateras kontinuerligt med ny information. Där finns även upplysningar om före tagets kontakt uppgifter världen över.
Läs mer på www.alfalaval.com samt www.alfalaval.com/investors
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.