Annual Report • Mar 1, 2011
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Årsredovisning 2010
| Alfa Laval i korthet | 3 |
|---|---|
| Naturlig process – Separering | 5 |
| 2010 i korthet | 6 |
| Koncernchefen har ordet | 8 |
| Aktien | 10 |
| Artikel – Better City, Better Life | 12 |
| Affärsmodell och fi nansiella mål | 14 |
| Tillväxtstrategi | 16 |
| Strukturella förändringar | 18 |
| Nyckelteknologier | 20 |
| Forskning & utveckling | 24 |
| Naturlig process – Värmeöverföring | 26 |
| Koncernöversikt | 27 |
| Divisioner | 28 |
| Equipmentdivisionen | 30 |
| Process Technologydivisionen | 32 |
| Operationsdivisionen | 34 |
| Artikel – Uppvärmning av Harjavalta | 36 |
| Parts & Service | 38 |
| Medarbetare | 41 |
44 HÅLLBARHET
| Rapport | 44 |
|---|---|
| Naturlig process – Flödeshantering | 48 |
| Förvaltningsberättelse | 50 |
|---|---|
| Koncernens kassafl öden | 62 |
| Kommentarer till koncernens kassafl öden | 63 |
| Koncernens totala resultat | 64 |
| Kommentarer till koncernens totala resultat | 65 |
| Koncernens fi nansiella ställning | 68 |
| Kommentarer till koncernens fi nansiella ställning |
70 |
| Förändringar i koncernens egna kapital | 71 |
| Kommentarer till förändringar i koncernens egna kapital |
73 |
| Moderbolagets kassafl öden | 74 |
| Moderbolagets resultat | 74 |
| Moderbolagets fi nansiella ställning | 75 |
| Förändringar i moderbolagets egna kapital | 76 |
| Kommentarer till boksluten | 77 |
| Redovisningsprinciper | 77 |
| Mål, politik och metoder | |
| för förvaltning av kapital | 83 |
| Finansiella risker | 84 |
| Operationella risker | 87 |
| Noter | 90 |
| Förslag till vinstdisposition | 118 |
| Revisionsberättelse | 119 |
| Tioårsöversikt | 132 |
| Defi nitioner | 134 |
| Styrelseordförandens inledning | 121 |
|---|---|
| Bolagsstyrningsrapport 2010 | 122 |
| Styrelse och revisorer | 128 |
| Ledningsgrupp | 130 |
| Finansiell information | 135 |
| Årsstämma 2011 | 135 |
Oliven.
Den naturliga symbolen för ett långt, sunt liv. Dess olja sänker din nivå av farliga kolesteroler. Och minskar därmed risken för hjärtinfarkt. Hemligheten? Olivolja är den enda olja som framställs enbart genom pressning av en frukt. Inga tillsatser. Bara ren olja. Det är alltså ingen tillfällighet att den utgör grunden för en ny, hälsosammare livsstil. Och vi på Alfa Laval – med våra högkvalitativa separatorer och dekantrar – agerar som smörjmedel i den här utvecklingen. Mer än 3 miljoner liter jungfrulig olivolja framställs årligen tack vare våra produkter och system.
Pure Performance: Olja. Vatten. Kemikalier. Drycker. Livsmedel. Stärkelse. Läkemedel. Ta nästan vad du vill. Alfa Laval hjälper de flesta typer av industrier att rena och förädla sina produkter. Och att optimera prestanda i deras processer. Om och om igen.
Vi finns på plats i mer än 100 länder med våra utrustningar, system och vår service. Vi bidrar aktivt till att skapa ett rikare liv för människor. Det är en hjärtesak för oss.
Miljö Energi Livsmedel
Alfa Laval har utvecklat produkter sedan 1883, med visionen att de ska kunna bidra till att förbättra förutsättningarna för människors vardag. Idag, då omvärlden allt mer fokuserar på sätt att spara energi och skydda miljön är Alfa Lavals produkter i hög grad aktuella. Det handlar om att kunna rena vatten, reducera koldioxidutsläpp, minska vatten- och energiförbrukning samt värma, kyla, separera och transportera livsmedel. Dessa om råden, som på olika sätt berör oss alla, utgör själva hjärtat av Alfa Lavals kunnande.
Alfa Laval är en ledande, global leverantör av produkter och lösningar för värmeöverföring, separering och flödeshantering. Företagets nyckelprodukter – värmeväxlare, separatorer, pumpar och ventiler – spelar idag en avgörande roll inom områden som är väsentliga för samhället, som energi, miljö och livsmedel. Alfa Lavals produkter används vid framställning av livsmedel, kemikalier, läkemedel, stärkelse, socker och etanol. De används även i kraftverk, ombord på fartyg, i verkstadssektorn, inom gruvindustrin, i raffinaderinäringen, för hantering av avloppsvatten samt för att skapa ett behagligt inomhusklimat. Dessutom kan de sänka förbrukningen av energi och vatten samt reducera koldioxidutsläppen. Vem har inte behov av det?
Alfa Laval har en världsomspännande organisation som hjälper kunder i nästan 100 länder att optimera sina processer. Företaget har dessutom 30 större produktionsenheter (fördelade till 15 i Europa, 10 i Asien, 4 i USA och 1 i Latinamerika).
Alfa Laval har två marknads- och försäljningsdivisioner: Equipment och Process Technology. Dessutom finns det en division, Operations, som ansvarar för produktrelaterade inköp, tillverkning samt distribution. För att säkerställa att Alfa Laval lever upp till sin affärsidé – att optimera prestanda i kundernas processer, om och om igen – är de säljande divisionerna uppdelade i segment som är specialiserade på olika industrier. Båda divisionerna har dess utom väl utbyggda organisationer för eftermarknaden, som hanterar den installerade bas av produkter som finns världen över. Reservdelar och service, Parts & Service, stod 2010 för 28,5 procent av koncernens totala orderingång.
12 078 anställda, varav merparten finns i Sverige (2 042), Danmark (1 127), Indien (1 402), Kina (1 435), USA (1 238) och Frankrike (787).
För att stärka konkurrenskraften, bibehålla en ledande ställning samt säkerställa en fortsatt lönsam tillväxt, arbetar Alfa Laval kontinuerligt med att utveckla såväl produkter som tjänster. Under 2010 lades cirka 2,5 procent av omsättningen på forsknings- och utvecklingsrelaterade satsningar.
Ambitionen är att växa snabbare än konkurrenterna och med en god lönsamhet. Alfa Lavals mål är att nå en genomsnittlig tillväxt på minst 5 procent per år, över en konjunkturcykel. Detta ska ske organiskt, med befintliga produkter och tjänster, men även genom förvärv som kan addera kom pletterande produkter och försäljningskanaler och därmed stärka företagets redan ledande position på utvalda marknader. Efter årets utgång reviderades tillväxtmålet upp till minst 8 procent.
Under 2010 genomfördes och aviserades det förvärv som kommer att addera mer än 4,6 miljarder kronor i försäljning. Bland de största fanns Olmi, ett ledande italienskt företag, specialisterat på utveckling och tillverkning av tubvärmeväxlare och luftkylare för nishapplikationer. Toppade listan gjorde emellertid Aalborg Industries som, när förvärvet godkänts av myndigheterna, ensamt kommer att addera 3,3 miljarder i omsättning. Aalborg är en dansk leverantör av produkter, system och servicelösningar, främst till marknaderna för marin och offshore, men även till kraftbolag och andra industriella slutmarknader.
Efterfrågan tog åter fart under året och orderingången steg med 11 procent till 23 869 miljoner kronor. Samtidigt uppgick omsättningen till 24 720 miljoner kronor, något ned jämfört med 2009.
DJUR / Havsborstmask TEKNOLOGI / Separering PRODUKTER / Separatorer, dekantercentrifuger och membran
Havsborstmaskar är en av havens största grupper av ryggradslösa djur.
Och lika vackra som de är, lika fulländad är deras fi ltreringsapparat som inte bara har en funktion för födointaget. Den hjälper även masken att bygga sitt eget bo.
Filtreringsmekanismen består av två sidofl ikar som är förenade vid basen på ryggsidan och vrider sig över munnens båda sidor. Varje fl ik bär en mängd utstickande fi lament, ett fi nt trådsystem.
Filamenten har mikroskopiska utskott placerade i rader, mellan vilka det bildas kanaler. Med hjälp av fl immerhår sugs vatten in i kanalerna och fi ltrerade matpartiklar förs ner mot munnen. Andra partiklar sorteras bort eller används till byggmaterial till det rör som är maskarnas bostad.
Mat i en hög, byggnadsmaterial i en annan. Havsborstmasken utnyttjar verkligen separationstekniken till fulländning.
Separering har varit en central del av Alfa Lavals verksamhet, ända sedan grundaren Gustaf de Laval började utveckla sin första centrifugalseparator 1877.
Tekniken används för att separera vätskor från varandra, fasta partiklar från vätskor, men även partiklar och vätskor från gaser.
Alfa Lavals produkter inom separering och fi ltrering domineras av höghastighetsseparatorer och dekantercentrifuger. En tredje separationsprodukt är membranfi lter som separerar extremt små partiklar ända ner på nanonivå.
Separatorer och dekantrar spelar en avgörande roll i en rad industriella processer, exempelvis: livsmedels-, läkemedels-, bioteknik-, kemi- och petrokemiprocesser, utvinning och produktion av råolja, rengöring och återvinning av borrvätskor, behandling och rening av bränsle och smörjoljor till fartyg och elkraftverk och avvattning av rötslam i reningsverk.
Förvärv av Champ Products Inc., i Sarasota, Florida, USA. Ett företag med djupa kun skaper om motorkylning och kunder som inkluderar de nordamerikanska motor- och fordonstillverkarna. Förvärvet utökar såväl Alfa Lavals produktportfölj som bolagets applikationskunnande och kompletterar därmed erbjudandet inte bara i Nordamerika, utan även i Europa och Asien. Champ Products omsatte cirka 100 miljoner kronor 2009. Förvärv Champ Products Inc Sarasota
Alfa Laval var officiell partner i den svenska paviljongen på World Expo 2010 i Shanghai, Kina. Mellan den 25 och 29 maj presenterade Alfa Laval innovativa teknologier inom om rådena energi, miljö och livsmedel. Under dessa dagar deltog ett stort antal kunder vid de 40 seminarier som arrangerades, seminarier som omfattade företagets senaste produkter och lösningar för att bidra till ett mer hållbart samhälle.
1885 startades DeLaval Separator Company i USA, ett av Alfa Lavals första, globala försäljningsbolag. Detta 125 års jubileum högtidlighölls under 2010 med såväl externa som interna aktiviteter.
Två rekordstora order för Alfa Laval PureBallast från två ledande skeppsvarv i Sydkorea. Systemen ska installeras på 14 fartyg som byggs för A.P. Møller-Maersk och det totala ordervärdet är cirka 80 miljoner kronor. Orderna var banbrytande på många sätt. De inkluderade det hundrade sålda systemet och var av rekordstorlek, både när det gäller värde
kordstorlek, det värde
Juni
och antal system.
Alfa Laval får en order på Packinox plattvärmeväxlare värd 90 miljoner kronor från ett raffinaderi i Saudiarabien. En Packinox är exceptionellt energieffektiv och därmed, trots dess massiva storlek, en kompakt produkt jämfört med alternativa lösningar. r
Orderingången ökade till 6,3 miljarder kronor under det andra kvartalet, en uppgång med 21 procent jämfört med samma kvartal 2009. Den tillväxt Alfa Laval noterat inom Parts & Service under två kvartal följdes upp av en högre nyförsäljning. Medelstora order, som under en längre tid präglats av kundernas avvaktande beteende, realiserades i en accelererande takt under kvartalet.
Förvärv av 65 procent av aktierna i Si Fang Stainless Steel Products Co. Ltd i Kina. Si Fang är en ledande leverantör av hygieniska pumpar, ventiler och installa tionsmaterial till de kinesiska marknaderna för livsmedel och drycker. 2009 omsatte företaget omkring 150 miljoner kronor och hade ca 300 anställda.
Alfa Laval China blev utvalt till ett av Kinas 50 grönaste bolag av den kinesiska tidskriften Business Watch Magazine, efter en utvärdering gjord av en domarpanel, läsare och en onlineomröstning. Priset ges till företag, kinesiska såväl som multinationella, som lyckats särskilt väl när det gäller att kombinera tillväxt och hållbarhet.
Alfa Laval aviserar två förvärv som kommer att addera 4 miljarder kronor i omsättning. Dels Aalborg Industries, ett danskt bolag med en omsättning på 3,3 miljarder kronor, som – när det fått myndigheternas godkännande – kommer att stärka Alfa Lavals position inom såväl värmeöverföring som marin- och olja/gasindustrin. Dels köpet av Olmi, ett ledande italienskt företag, specialiserat på utveckling och tillverkning av tubvärmeväxlare och luftkylare för nischapplikationer inom petrokemi, kraft och olja/gas.
Rekordstor order på dekantrar som ska användas i världens största anläggning för rening av avloppsvatten. Den nya utrustningen ersätter dekantrar som Alfa Laval levererade till samma kund, i Chicago USA, för över tjugo år sedan. Ordervärdet uppgick till cirka 250 miljoner kronor.
Indisk raffinaderiorder värd 110 miljoner kronor för Alfa Laval Packinox värmeväxlare. Ordern sammanföll med att Indien klättrade på listan över Alfa Lavals största marknader. Vid årets slut var Indien nummer tre, efter USA och Kina.
Alfa Laval förvärvar Definox, en fransk konstruktör och tillverkare av ventiler och utrustning i rostfritt stål för livsmedels-, läkemedels- och kosmetikaindustrin. Definox, som har en årlig försäljning på cirka 200 miljoner kronor, adderar en oberoende kanal till dessa marknader.
5 200 6 500 4 980 6 160 15,2 20,0 22,1 17,6 18,9 4 585 4 682
| MSEK om inget annat anges | +/- %6) | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | 11 | 23 869 | 21 539 | 27 464 | 27 553 | 24 018 |
| Nettoomsättning | -5 | 24 720 | 26 039 | 27 850 | 24 849 | 19 802 |
| Justerad EBITDA 1) | 3 | 5 107 | 4 976 | 6 464 | 5 245 | 3 273 |
| Justerad EBITA 2) | 2 | 4 682 | 4 585 | 6 160 | 4 980 | 3 010 |
| Rörelsemarginal (justerad EBITA 2)), % | 18,9 | 17,6 | 22,1 | 20,0 | 15,2 | |
| Resultat efter fi nansiella poster | 16 | 4 364 | 3 760 | 5 341 | 4 557 | 2 375 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 37,4 | 33,6 | 53,8 | 54,2 | 35,9 | |
| Avkastning på eget kapital, % | 24,4 | 24,5 | 42,8 | 44,1 | 25,3 | |
| Vinst per aktie, SEK | 14 | 7:34 | 6:42 | 8:83 | 7:12 | 3:78 |
| Utdelning per aktie, SEK | 20 | 3:003) | 2:50 | 2:25 | 2:25 | 1:56 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 11 | 32,30 | 28,98 | 24,40 | 17,80 | 15,30 |
| Fritt kassafl öde per aktie, SEK 4) | -1 | 6,38 | 6,46 | 6,38 | 3,60 | 2,33 |
| Soliditet, % | 50 | 46,7 | 36,1 | 34,2 | 36,4 | |
| Skuldsättningsgrad, % | -4 | 4 | 20 | 30 | 22 | |
| Antal anställda 5) | 11 | 12 618 | 11 390 | 12 119 | 11 395 | 10 115 |
1) Justerad EBITDA – Rörelseresultat före avskrivningar och goodwillavskrivningar samt avskrivningar på övriga övervärden, justerat för jämförelsestörande poster.
4) Fritt kassaflöde är summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheterna.
5) Antal anställda i slutet av perioden.
2) Justerad EBITA – Rörelseresultat före goodwillavskrivningar och avskrivningar på övriga övervärden, justerat för jämförelsestörande poster.
3) Styrelsens förslag till årsstämman.
6) Procentuell förändring mellan 2009 och 2010.
7
20 25
2010 var året då efterfrågan åter tog fart, efter en nästan tvåårig nedgång. Det var under det andra kvartalet som vändningen kom och orderingången ökade med 20 procent till drygt 6 miljarder kronor, en takt som sedan bibehölls året ut. Vid utgången summerades orderingången till 23,9 miljarder kronor, en ökning med 11 procent från 2009. Uppgången var solid och omfattade såväl de flesta kundsegment som regioner. Särskilt stark var efterfrågan från branscher som livsmedel, läkemedel, olja och gas samt raffinaderi. Dessutom bokade Alfa Laval den största ordern på många år: en beställning av dekantrar för vattenrening i USA värd 250 miljoner kronor. Den nya utrustningen ersätter dekantrar som Alfa Laval levererade till samma kund för över tjugo år sedan, ett kvitto på att våra produkter håller hög kvalitet och genererar kundnytta.
Under året avancerade Indien från en femte plats till att bli Alfa Lavals tredje största marknad, efter USA och Kina. Vi räknar med att Indien ska ha en fortsatt stark utveckling, i takt med att den snabbt växande medelklassen fortsätter att driva efterfrågan på bland annat förädlade livsmedel, lösningar för vattenrening och produkter från processindustrin. Av alla regioner var det emellertid den nordamerikanska marknaden som visade den allra starkaste tillväxten under året.
På intäktssidan fortsatte nedgången, en reflektion av fördröjningen mellan order och försäljning. Intäkterna uppgick till 24,7 miljarder kronor, en minskning med 5 procent. Nedgången till trots lyfte lönsamheten, påverkad av positiva valutaeffekter, en förändring i produktmixen mot en högre andel eftermarknadsförsäljning samt ett gott kapacitetsutnyttjande. Rörelsemarginalen uppgick till mycket starka 18,9 procent, jämfört med 17,6 procent för 2009.
Förvärv är en viktig del i värdeskapandet i Alfa Laval och dessutom ett effektivt och snabbt sätt att bygga nya positioner på marknaden. Fjolåret var framgångsrikt då avtal slöts som totalt kommer att addera 19 procents årlig försäljning, motsvarande 4,6 miljarder kronor.
Störst var Aalborg Industries, ett förvärv som när det fått myndigheternas godkännande, kommer att addera 3,3 miljarder kronor i försäljning och stärka Alfa Lavals position inom såväl värmeöverföring som marin- och olja/gasindustrin. Aalborg är världsledande
inom värmepannor ombord på fartyg och Alfa Laval har samma position inom höghastighetsseparatorer. Vidare stärks vår redan breda eftermarknadstäckning ytterligare, då Aalborg även tillför ett globalt servicenätverk. Förvärvet kompletterar vårt erbjudande till den marina marknaden samtidigt som vi ser möjligheter för Aalborgs produkter i form av såväl nya marknader som nya applikationer. Konsolideringen av detta förvärv förväntas ge betydande synergier både på både intäkts- och kostnadssidan.
Förvärvet av italienska Olmi, som omsätter 700 miljoner kronor, var en annan viktig byggsten i utvecklingen av Alfa Laval då det tillförde ny kompetens och nya produkter i form av tub- och luftvärmeväxlare för industriella ändamål. Vidare stärkte vi våra positioner inom området flödesprodukter genom förvärv av lokala leverantörer i såväl Frankrike som Kina. I USA köpte vi en betydande aktör på eftermarknaden för plattvärmeväxlare och även en ledande leverantör av värmeväxlare till dieselmotorer för tyngre fordon.
Förvärv är fortsatt prioriterat för Alfa Laval, som i första hand söker efter bolag som kan komplettera den befintliga affären produktmässigt, geografiskt eller genom att addera nya försäljningskanaler. Målet är att fortlöpande addera 3–4 procent till den årliga omsättningen. Därutöver tillkommer större förvärv som till exempel Aalborg Industries.
Mot bakgrund av de förutsättningar och möjligheter vi ser långsiktigt i vår omvärld, justerade vi upp vårt tillväxtmål efter årsskiftet. Det nya målet innebär att bolagets omsättning ska nå en genomsnittlig årlig tillväxt på minst 8 procent över en konjunkturcykel, inklusive 3–4 procentenheter som adderas genom mindre, kompletterande förvärv. Basen för Alfa Lavals lönsamma tillväxt är fortfarande den organiska tillväxten, vilken stöds av för bolaget gynnsamma teknikskiften. Till detta ska läggas strukturella förändringar i världen som bidrar till att öka efter frågan på Alfa Lavals produkter. Globaliseringen, ett ökat behov av energi, ökad efterfrågan på förädlade livsmedel på grund av en förbättrad levnadsstandard samt striktare lagar och regler på miljöområdet är samtliga drivkrafter som förväntas bidra till en högre efterfrågan.
Alfa Lavals breda erbjudande omfattar produkter och tjänster som både kan spara energi och bidra till att reducera utsläpp, med visionen att vi ska kunna bidra till att skapa bättre villkor i människors vardag. Ett exempel är den order på 80 miljoner kronor vi vann i USA under året. Ordern omfattade värmeväxlare som ska användas i en process för rening av gaser i världens första fullskaliga IGCC kraftverksanläggning. IGCC är en miljötekniklösning som gör att ett kolkraftverk kan generera väldigt låga utsläpp – hela 99 procent av svaveldioxiden avlägsnas och upp till 65 procent av koldioxiden tas om hand. Just IGCC är ett exempel där Alfa Laval tillhandahöll produkter och lösningar redan på teststadiet, något som sedan gjorde oss väl positionerade när väl det fullskaliga projektet startade upp.
Visionen att skapa bättre villkor för människor begränsas emellertid inte till våra produkter utan inkluderar alla delar av vår verksamhet. Förutom att Alfa Laval styrs mot finansiella mål, styrs vi även av våra affärsprinciper vilka dikterar hur vi ska agera med hänsyn till vår miljöpåverkan, vårt sociala ansvarstagande, vår affärsetik och vår transparens.
Aktiekursen ökade med mer än 40 procent och mot slutet av året nåddes en ny högsta notering som överträffade rekordnoteringen från 2007. Vid årsskiftet uppgick Alfa Lavals börsvärde till nästan 60 miljarder kronor vilket är en fördubbling på tre år. Samtidigt är det glädjande att antalet ägare nästan trefaldigats över en femårsperiod till drygt 33 500.
Strukturella förändringar kommer långsiktigt att driva utvecklingen inom energi, miljö och livsmedel, kärnområden för Alfa Laval. Bakom ligger omvärldens ökade fokusering på lösningar för att spara energi, skydda miljön och säkerställa en hygienisk livsmedelsproduktion. Dessa drivkrafter gäller för hela världen, i varierande grad, men kanske framför allt i snabbväxande ekonomier som Kina, Indien, Brasilien och Ryssland, marknader vi bedömer har stora, långsiktiga utvecklingsmöjligheter. Mot bakgrund av detta har vi, under de senaste fem åren, kraftigt ökat våra investeringar i forskning och utveckling, speciellt med inriktning på energi och miljö. Samtidigt har vi fortsatt att investera i en ökad närvaro i BRIK-länderna. Efter förvärvet av Aalborg kommer mer än 50 procent av Alfa Lavals orderingång från Asien, Latinamerika och Östeuropa.
Med nya och effektiva produkter – det slutliga resultatet av våra satsningar på FoU – samt en god geografisk närvaro, läggs grunden för fortsatt lönsam tillväxt.
Jag vill avsluta med att framföra ett stort och varmt tack till samtliga medarbetare i Alfa Laval-koncernen för deras bidrag till att bygga ett framgångsrikt företag.
Lund i mars 2011
Lars Renström VD och koncernchef
För Alfa Laval, liksom industrisektorn i stort, blev 2010 ett framgångsrikt år på börsen. Alfa Laval fortsatte upp ytterligare 43 procent från 99,00 till 141,70 efter att ha stigit 47 procent under 2009. Indexet för industriföretag (SX Industrials index), i vilket Alfa Laval ingår, ökade under året med 48 procent medan börsen som helhet (OMX Stockholm index) ökade med 23 procent. Högsta noteringen för aktien var precis vid årets utgång 142,60 kronor medan lägsta notering inföll i maj och var 94,95 kronor.
Börsvärdet för bolaget var vid årets utgång 58,9 (41,8) miljarder kronor. Alfa Laval ingår i börsens Large-cap segment och även i OMXS30 indexet där de mest omsatta bolagen på börsen ingår.
Sedan Alfa Laval åter noterades på börsen den 17 maj 2002 har aktien, inklusive återinvesterad aktieutdelning, avkastat 676 procent. Räknat på den 8,5 år långa perioden blir den årliga genomsnittliga avkastningen 27 procent att jämföra med börsens motsvarande avkastning (SIX Return Index) som kommer upp i ett årligt snitt på 10 procent.
Alfa Lavals aktie handlas inte bara över Nasdaq OMX Nordiska börs i Stockholm utan omsätts också på Chi-X, Bats Europe, Turquoise och Burgundy för att nämna de största marknadsplatserna för Alfa Lavals aktiehandel. Nasdaq OMX är dock med god marginal störst med 57 procent av handeln i aktien.
Likviditeten i handeln med Alfa Lavals aktier är god och under 2010 omsattes 808 (957) miljoner aktier till ett sammanlagt värde
av 89 (71,6) miljarder kronor. Det motsvarar en omsättningshastighet på 1,92 (2,25) gånger bolagets totala antal utestående aktier. Under året gjordes i genomsnitt drygt 4 200 (2 700) avslut per dag i Alfa Lavals aktie.
Det är styrelsens målsättning att regelbundet föreslå utdelningar som speglar koncernens utveckling, finansiella status, samt nuvarande och förväntat kapitalbehov. I beaktande av koncernens förmåga till kassagenerering är målet en utdelning över en konjunkturcykel på 40–50 procent av nettoresultatet, justerat för övervärden. För 2010 har styrelsen föreslagit årsstämman en utdelning om 3,00 (2,50) kronor. Den föreslagna utdelningen motsvarar 37,4 (36) procent av nettoresultatet, justerat för övervärden.
Kvotvärdet uppgick vid årets utgång till 2,65 (2,65) kronor per aktie. Alla aktier har lika röstvärde och ger lika rätt till andel i bolagets tillgångar. Det finns inga utställda optioner eller annat som kan innebära utspädning för aktieägarna. Styrelsen fick vid årsstämman den 26 april 2010 mandat att under tiden fram till nästa årsstämma återköpa så många aktier att bolagets innehav av egna aktier vid var tid inte överstiger 5 procent av det totala antalet aktier. Aktierna ska återköpas med syfte att annulleras. Styrelsen har under året nyttjat detta mandat genom att förvärva 2 583 151 aktier till ett genomsnittligt pris av 98,09 kronor per aktie. Bolagets totala innehav av egna aktier var vid årets utgång 2 583 151 aktier.
Styrelsen kommer föreslå årsstämman 2011 att dra in de återköpta aktierna vilket innebär att aktiekapitalet minskas med 7 miljoner kronor. Samtidigt föreslås att årsstämman beslutar om en fondemission med samma belopp. Därigenom återställs aktiekapitalet och bolaget undviker att behöva inhämta Bolagsverkets, eller i tvistiga fall, rättens tillstånd för indragningen av de återköpta aktierna.
Alfa Lavals finansiella ställning är mycket stark. För att anpassa denna till en mer effektiv struktur samtidigt som den finansiella flexibiliteten bibehålls kommer styrelsen föreslå årsstämman 2011 att ge styrelsen mandat att fram till nästa årsstämma besluta om återköp av bolagets aktier motsvarande upp till 5 procent av antalet utestående aktier. Avsikten ska vara att annullera återköpta aktier och nedsätta aktiekapitalet. Återköpen ska ske över Nasdaq OMX Nordiska börs i Stockholm.
Vid 2010 års utgång hade Alfa Laval drygt 33 500 (33 800) aktieägare. Under året tillkom 8 300 nya aktieägare medan 8 500 lämnade. De 10 största ägarna ägde vid utgången av året 44,2 (48,0) procent av aktierna. Största aktieägare är Tetra Laval B.V. som ägde 18,7 (18,7) procent.
| Data per aktie | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
| Börskurs vid årets slut, SEK | 141:70 | 99:00 | 67:50 | 91:00 | 77:25 |
| Högst betalt, SEK | 142:60 | 100:20 | 107:25 | 125:25 | 78:00 |
| Lägst betalt, SEK | 94:95 | 55:00 | 46:40 | 72:75 | 39:25 |
| Eget kapital, SEK | 32:40 | 29:00 | 24:40 | 17:80 | 15:30 |
| Vinst per aktie | 7:34 | 6:42 | 8:83 | 7:12 | 3:78 |
| Utdelning, SEK | 3:001) | 2:50 | 2:25 | 2:25 | 1:56 |
| Fritt kassafl öde, SEK 2) | 6:38 | 6:46 | 6:38 | 3:60 | 2:33 |
| Kursförändring under året, % | +43 | +47 | -23 | +18 | +80 |
| Utdelning som andel av vinst per aktie, % |
40,9 | 38,9 | 25,5 | 31,6 | 41,4 |
| Direktavkastning, % 3) | 2,1 | 2,5 | 3,3 | 2,5 | 2,0 |
| Börskurs / eget kapital, ggr | 4,4 | 3,4 | 2,8 | 5,1 | 5,0 |
| P/E-tal 4) | 19 | 15 | 8 | 13 | 20 |
| Antal aktieägare | 33 565 | 33 780 | 28 078 | 16 090 | 12 178 |
1) Styrelsens förslag till årsstämman.
2) Fritt kassafl öde är summan av kassafl ödena från rörelse- och investeringsverksamheten.
3) Räknat som föreslagen utdelning i förhållande till slutkurs sista börsdag. 4) Slutkurs sista börsdag i förhållande till vinst per aktie.
| Antal aktier |
Andel kapital/ röster, % |
Förändring under 2010, % |
|
|---|---|---|---|
| Tetra Laval B.V. | 78 976 056 | 18,7 | 0,0 |
| Alecta Pensionsförsäkring | 37 190 000 | 8,8 | 1,1 |
| Swedbank Robur fonder | 22 060 085 | 5,2 | -0,9 |
| AMF Försäkring och Fonder | 13 963 471 | 3,3 | -1,8 |
| Lannebo fonder | 8 300 150 | 2,0 | -0,4 |
| Folksam - KPA - Förenade Liv | 6 437 570 | 1,5 | 0,0 |
| Handelsbanken fonder | 5 608 539 | 1,3 | 0,3 |
| Afa Försäkring | 5 094 336 | 1,2 | -0,6 |
| Nordea Investment Funds | 4 588 512 | 1,1 | 0,8 |
| SEB Investment Management | 4 532 410 | 1,1 | 0,3 |
| Summa tio största | 186 751 129 | 44,2 |
| Ägarstorleksfördelning per 31 december 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktieägare |
Antal aktie ägare, % |
Antal aktier |
Ägar andel, % |
||
| 1 – 500 | 19 745 | 58,8 | 4 099 826 | 1,0 | |
| 501 – 1 000 | 5 711 | 17,0 | 4 797 073 | 1,1 | |
| 1 001 – 5 000 | 5 927 | 17,7 | 13 989 172 | 3,3 | |
| 5 001 – 10 000 | 878 | 2,6 | 6 566 789 | 1,6 | |
| 10 001 – 15 000 | 312 | 0,9 | 3 928 014 | 0,9 | |
| 15 001 – 20 000 | 185 | 0,6 | 3 333 155 | 0,8 | |
| 20 000 – | 807 | 2,4 | 385 325 452 | 91,3 |
| Antal aktier | Ägarandel, % | |
|---|---|---|
| Finansiella företag | 143 410 772 | 34,0 |
| Socialförsäkringsfonder | 12 516 528 | 3,0 |
| Stat och kommun (Sverige) | 2 026 734 | 0,5 |
| Kommunal sektor | 163 691 | 0,0 |
| Intresseorganisationer | 6 502 202 | 1,5 |
| Övriga svenska juridiska personer | 12 157 107 | 2,9 |
| Utlandsboende ägare (juridiska och fysiska) | 210 498 162 | 49,9 |
| Svenska privatpersoner | 26 965 654 | 6,4 |
| Ej kategoriserade juridiska personer | 7 798 616 | 1,8 |
Många väntar på nya teknologier som ska lösa våra energi- och miljörelaterade problem. Men, faktum är att mycket av det vi behöver redan finns. Viss teknologi behöver bara förfinas.
Det går att göra. Ett exempel är området Västra hamnen i Malmö, där 3 000 människor bor med havet som granne. Det ser ut som många andra nybyggda, arkitektritade områden med bostadsbebyggelse, affärer och skolor. Det som gör Västra Hamnen annorlunda är det faktum att området till 100 procent använder sig av lokalt alstrad förnybar energi. Vindkraftverk står för en majoritet av elförsörjningen, med solkraft som ett komplement. 120 kvadratmeter solceller är integrerade i arkitekturen och kan alstra så mycket som 6 000 kWh elektricitet per år. Solkraft levererar även cirka 10 procent av områdets behov av värme och varmvatten med ytterligare 2 600 kvadratmeter solfångare anslutna till fjärrvärmenätet. Den riktigt stora delen av uppvärmningen – 90 procent – står emellertid havet för. Upp till 90 meter djupa hål har borrats i en akvifär. På vintern dras vatten, med en temperatur på 15 grader Celsius, upp från den varma sidan och används som värmekälla för en värmepump. Efter nedkylning pumpas vattnet tillbaka ner på akvifärens kalla sida. På sommaren är processen omvänd och kan istället producera kyla till fjärrkylanätverket. Väldigt lite går till spillo. Till och med sopor hanteras som en energikälla och av de organiska delarna kan man producera biogas som bland annat driver stadens bussar.
Alla städer har unika problem. Det är emellertid enbart genom att se allt som ett kretslopp som experiment såsom Västra Hamnen i slutänden verkligen kan genomföras på en större skala. Det givande och tagande som karaktäriserar Västra Hamnen är nyckeln till en hållbar utveckling i städerna.
Vid världsutställningen i Shanghai 2010, var temat "Better City, Better Life", vilket sammanfattar ambitionen att finna hållbara lösningar för framtiden. Alfa Laval var en officiell samarbetspartner, tillsammans med flera andra svenska bolag. I den allmänna utställningen bidrog Alfa Laval bland annat med "MiniCity" en produkt för fjärrvärme och fjärrkyla samt PureBallast, en kemikaliefri lösning för att rena ballastvatten, framtagen i samarbete med Wallenius Water. Beslutet att delta fattades redan 2007, främst beroende på att det övergripande temat passade så väl in med bolagets egna ambitioner vad gäller energi, miljö och livsmedel. Kina är dessutom Alfa Lavals näst största marknad, efter USA.
"Naturliga processer" var temat för Alfa Lavals egna kunddagar. Under dessa dagar, 25–29 maj, arrangerades 40 seminarier som berörde allt från vattenrening och värmeåtervinning till livsmedelsförädling.
Alfa Lavals övergripande idé, och drivkraften i den dagliga verksam heten, är att bidra till att skapa en bättre vardag för människor. Detta kan uppnås genom bolagets produkter, vilka tillfredsställer grund läggande behov som uppvärmning, nedkylning och separation. Dessa behov återfinns i en rad industrier och inkluderar bland annat produktion av livsmedel, drycker, biobränslen och läkemedel, skapandet av ett komfortabelt inomhusklimat och rening av såväl avloppsvatten som utsläpp från dieselmotorer. Dessutom optimerar Alfa Lavals produkter energianvändningen, vilket innebär att de reducerar de negativa effekterna på miljön från kundernas processer.
Alfa Laval är ett kundfokuserat bolag vars affärsidé är att optimera prestanda i kundernas processer, om och om igen. Alfa Laval levererar produkter och lösningar för att öka kundernas produktivitet och konkurrenskraft samt minska deras förbrukning av energi och vatten.
Alfa Lavals tre nyckelteknologier samt medarbetarnas tekniska kompetens och applikationskunnande utgör viktiga förutsättningar för att affärsidén ska kunna förverkligas. Detta stöds av bolagets globala organisation som direkt och indirekt verkar i ungefär 100 länder, men också av den kontinuerliga satsningen på att vidare utveckla produkter, marknader och försäljningskanaler.
Alfa Laval har två säljande divisioner – Equipment och Process Technology – som marknadsför företagets produkter och lösningar, och en division – Operations – som står för produktionsrelaterade inköp, tillverkning och distribution. Förutom nyförsäljning har de två säljande divisionerna ytterligare en strategiskt viktig del – Parts & Service. Denna globala organisation hanterar både reservdelsförsäljning och service, vilket såväl vidareutvecklar kundrelationerna som säkerställer den levererade utrustningens långsiktiga funktion.
Alfa Lavals strategi är att utveckla och expandera företagets ledande positioner inom definierade marknadssegment. Detta kan ske:
Alfa Laval styr verksamheten mot finansiella mål för tillväxt, lönsamhet och avkastning.
Ett bra resultat möjliggör ytterligare satsningar i linje med strategierna, vilket omfattar investeringar i såväl organisk som förvärvad tillväxt samt satsningar på forskning och utveckling. Ett bra resultat skapar även aktieägarvärde, genom en årlig utdelning till aktieägarna, samt ett ökat värde på företaget.
Alfa Lavals verksamhet styrs utifrån de finansiella mål och riktvärden som styrelsen fastställt. Dessa baseras på den verksamhet Alfa Laval bedriver och de marknader där företaget är aktivt. Kombinationen av de tre finansiella målen visar företagets ambitionsnivå när det gäller tillväxt, lönsamhet och kapitalanvändning.
Minst fem procent i genomsnitt per år över en konjunkturcykel.
Faktureringen sjönk 0,8 procent*. Organiskt var nedgången 5,2 procent medan förvärv adderade 4,4 procent.
Målet ska nås genom en kombination av organisk och förvärvad tillväxt. Den underliggande organiska tillväxten på Alfa Lavals marknader bedöms vara i nivå med den genomsnittliga, globala BNP-tillväxten. Till detta ska läggas för Alfa Laval gynnsamma teknikskiften, som adderar ytterligare tillväxt, samt strukturella förändringar i världen som bidrar till att öka efterfrågan på Alfa Lavals produkter. Globaliseringen, ett ökat behov av energi, ökad efterfrågan på förädlade livsmedel på grund av en förbättrad levnadsstandard samt striktare lagar och regler på miljöområdet är samtliga drivkrafter som kan bidra till att lyfta efterfrågan. Målet reviderades efter årsskiftet till minst 8 procent.
* Exklusive växelkursdifferenser
15 procent över en konjunkturcykel.
Marginalen uppgick till 18,9 procent.
Under året påverkade en rad faktorer utvecklingen. Till de gynnsamma hörde positiva valutakurseffekter, en mer fördelaktig mix av sålda produkter och ett förbättrat kapacitetsutnyttjande. Till de negativa hörde fortsatt prispress på den kontraktbaserade försäljningen, vilket påverkade marginalerna i backlogen.
* Justerad EBITA
Minst 25 procent. Nivån är satt med tanke på den relativt låga kapitalbindningen i den löpande verksamheten.
Avkastningen uppgick till 37,4 procent.
Som ett komplement till de finansiella målen har styrelsen även satt upp riktvärden för tre finansiella nyckeltal, vilka ytterligare preciserar ramarna och målsättningen för företagets verksamhet.
Under 75 procent.
Skuldsättningsgraden, det vill säga det kapital bolaget lånar i förhållande till bokfört eget kapital, ska långsiktigt understiga 75 procent. I samband med större förvärv kan skuldsättningen fortfarande hamna över 100 procent, men det ska i så fall ses som övergående då kassaflöde och vinster förväntas korrigera detta. Vid utgången av 2010 låg skuldsättningsgraden på -4 procent.
2,5 procent av omsättningen.
Med denna nivå skapas utrymme för både ersättningsinvesteringar och kapacitetsutbyggnad i linje med den organiska tillväxten för koncernens nuvarande nyckelprodukter. Under 2010 låg investeringarna på 1,7 procent av omsättningen.
10 procent av omsättningen.
Värdet ligger under målet för rörelsemarginalen eftersom organisk tillväxt normalt kräver en ökning av rörelsekapitalet. Dessutom sker betalning av skatter motsvarande cirka 30 procent av resultatet före skatt. Under 2010 blev kassaflödet från rörelseverksamheten 14,8 procent.
*Inklusive investeringar i anläggningstillgångar.
Förutom de finansiella målen har Alfa Laval en rad icke finansiella mål. Miljörelaterade mål berörs i hållbarhetsavsnittet på sidorna 44–47, information om mål som relaterar till hälsa och säkerhet återfinns i medarbetartexten på sidorna 42–43.
Alfa Lavals mål är att ha en omsättningstillväxt på i genomsnitt minst fem procent per år över en konjunkturcykel*. Tillväxten ska vara högre än marknadens och ske med god lönsam het. Summan av de underliggande marknader där Alfa Laval verkar, bedöms växa med en takt som motsvarar den genomsnittliga, globala bruttonationalproduktens tillväxt.
För att uppnå lönsam tillväxt och ytterligare stärka marknadspositionerna ska följande nyckelområden utvecklas, antingen organiskt eller via förvärv:
Alfa Lavals befintliga produkter och teknologier, vilka präglas av energieffektivitet och högsta kvalitet, utgör en god bas för fortsatt lönsam tillväxt. Mot bakgrund av höga energipriser och ett ökat miljöfokus i världen är det just produkternas påvisade effektivitet som har blivit en allt viktigare faktor för kunderna. Att exempelvis byta ut traditionella tubvärmeväxlare mot plattvärmeväxlare i ett raffinaderi leder ofta till så stora besparingar att återbetalningstiden för en Alfa Laval-produkt är avsevärt kortare än ett år. Detta gynnar ett fortsatt teknologiskifte, vilket också bidrar till Alfa Lavals tillväxt.
Företaget har dessutom starka marknadspositioner, bred geografisk täckning samt en organisation som är uppdelad i marknadsspecifika segment. Detta underlättar och effektiviserar dialogen med kunderna samt ökar möjligheterna till att förstå och infria deras behov. Kommunikationen med kunderna utgör en god grund för forsknings- och utvecklingsorganisationen, som kontinuerligt förbättrar och uppdaterar erbjudandet. Genom konsekventa satsningar på forskning och utveckling förstärks möjligheterna för en fortsatt lönsam tillväxt.
En grundläggande del i Alfa Lavals tillväxtstrategi är att fortsätta utveckla och expandera eftermarknadsaffären. Det är viktigt att kunna erbjuda service och reservdelar till den stora och kontinuerligt växande bas av utrustning och system som är installerad världen över. Denna del av verksamheten tillför inte bara kundnytta utan knyter även kunderna närmare. Den har god lönsamhet, ger draghjälp åt nyförsäljningen och innebär också en möjlighet att fånga upp nya önskemål och framtida behov, som kan vidarebefordras till enheterna för forskning och utveckling. Vidare är den mindre konjunkturkänslig och har därmed en stabiliserande inverkan på faktureringen i tider då konjunkturen viker.
Alfa Lavals installerade bas varierar i ålder beroende på region. Produkterna är, förenklat uttryckt, äldre i Västeuropa och Nordamerika och yngre i Central- och Östeuropa, Latinamerika samt Asien, där det därmed finns en stor potential att öka eftermarknadsförsäljningen. Alfa Laval har ett väl utbyggt nätverk av serviceverkstäder och är därmed rustat för att kunna möta detta behov. Utbudet av produkter och service för eftermarknaden utökas och utvecklas kontinuerligt, både genom egen utveckling och genom förvärv.
Alfa Laval letar ständigt efter nya sätt att hjälpa kunderna optimera sina processer. För att kunna erbjuda detta är det viktigt att se såväl behov som problem ur kundernas perspektiv. Vid sidan av bolagets kontinuerliga utveckling av befintliga produkter ska Alfa Laval därför identifiera och addera produkter och lösningar som kompletterar och breddar erbjudandet. Detta kan ske genom egen utveckling, men också genom förvärv. Vid sidan av den fokuserade produktutvecklingen och det utökade servicekonceptet ska Alfa Laval även fortsättningsvis satsa på att utveckla försäljningskanalerna för att befästa och ytterligare stärka positionerna på befintliga geografiska marknader.
Alfa Lavals förvärvsstrategi är nära kopplad till de tre nyckelområden som berörts ovan. Det innebär att Alfa Laval ska göra förvärv och bilda allianser med målsättningen att:
Förvärvsarbetet sker systematiskt och leds av en speciell enhet, Corporate Development. Denna enhet ansvarar även för att utveckla nya marknadskoncept, stötta och underlätta de olika segmentens tillväxtambitioner samt hantera patentfrågor. Ambitionen är att Alfa Laval årligen ska addera 3–4 procents försäljningstillväxt genom förvärv. Under åren 2006–2010 förvärvade Alfa Laval 25 bolag med en sammanlagd omsättning på 8 180 miljoner kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig, årlig tillväxt på 1 636 miljoner kronor. Under samma period har endast en projektaffär, med en omsättning på cirka 100 miljoner kronor, avyttrats. Då samtliga av dagens befintliga verksamheter anses tillhöra koncernens kärnverksamhet förväntas avyttringar även fortsättningsvis ligga på en mycket låg nivå.
Ledande leverantör av produkter för motorkylning till den nordamerikanska marknaden. Företaget som hade en omsättning på cirka 100 miljoner kronor under 2009 och cirka 75 anställda, integrerades per den 5 januari 2010. Genom förvärvet kompletteras Alfa Lavals produktportfölj och marknadspenetreringen av motor- och fordonstillverkare i Nordamerika ökade.
Ledande leverantör av service för plattvärmeväxlare på den nord amerikanska marknaden. Bolaget som förväntas tillföra en omsättning på cirka 100 miljoner kronor, konsoliderades per den 6 januari 2010. Det kommer att förbli en separat organisation som erbjuder produkter och service under eget varumärke. Genom förvärvet kompletteras Alfa Lavals serviceerbjudande på den amerikanska marknaden.
Leverantör av aseptiska lösningar och nyckelprodukter som inkluderar fyllningsutrustning för bag-in-box samt värmeväxlare till den globala industrin för fruktjuicekoncentrat. Företaget, som omsatte cirka 70 miljoner kronor under 2009 och hade cirka 20 anställda, konsoliderades per den 1 april 2010. Genom förvärvet kompletteras Alfa Lavals erbjudande till livsmedelsindustrin.
Leverantör av hygieniska pumpar, ventiler och installationsmaterial till den kinesiska livsmedels- och dryckesmarknaden. Företaget omsatte omkring 150 miljoner kronor under 2009 och hade cirka 300 anställda. Si Fang konsoliderades per den 1 april 2010, men kommer att fortsätta arbeta under eget varumärke och genom eget försäljningsnätverk. Genom förvärvet adderas en kompletterande och oberoende försäljningskanal.
Leverantör av ventiler och utrustning i rostfritt stål till livsmedels-, läkemedels- och kosmetikaindustrin. Företaget har en årlig omsättning på omkring 200 miljoner kronor och cirka 120 anställda. Definox, som konsoliderades i Alfa Laval per den 1 november 2010, kommer att fortsätta att erbjuda ett eget produktsortiment under eget varumärke och genom eget distributionsnätverk. Förvärvet adderar därmed en oberoende försäljningskanal till livs- och läkemedelsmarknaderna.
Ledande italienskt företag specialiserat på utveckling och tillverkning av tubvärmeväxlare och luftkylare för nischapplikationer inom petrokemi, kraft och olja/gas. Olmi har en omsättning på omkring 700 miljoner kronor, cirka 240 anställda och konsoliderades per den 6 december 2010. Genom förvärvet stärks Alfa Lavals möjligheter att expandera inom värmeväxlarmarknaden för höga tryck och höga temperaturer.
Dansk, ledande leverantör av produkter, system och servicelösningar, idag främst till marknaderna för marin och offshore, men även till kraftbolag och andra industriella slutmarknader. Företagets produkter inkluderar bland annat pannsystem, värmeflödessystem, system för återvinning av spillvärme samt inert gassystem. Aalborg kommer, efter myndigheternas godkännande, att addera dryga 3 miljarder kronor i omsättning och 2 600 anställda. Förvärvet kommer att stärka Alfa Lavals erbjudande till den marina marknaden. Dessutom räknar Alfa Laval med att kunna förmedla Aalborgs produkter till såväl andra marknader som andra applikationer.
| År | Företag | Motiv* | Omsättning MSEK** |
|---|---|---|---|
| 2005 Förvärv: |
Packinox, Frankrike | Produkt | 450 |
| Avyttringar: – | |||
| 2006 Förvärv: |
Tranter, USA Fruktkoncentrering, Sverige Tranter, Kina |
Kanal Kanal Geografi |
900 45 100 |
| Avyttringar: Bioteknik projektaffär | 100 | ||
| 2007 Förvärv: |
Fincoil, Finland Helpman, Nederländerna DSO, USA AGC Engineering, USA Ytterligare 13 procent av aktiekapitalet i Alfa Laval India. (Total ägarandel 77%) |
Produkt Produkt Geografi Geografi Geografi |
375 200 50 70 Påverkade inte omsättningen |
| Avyttringar: – | |||
| 2008 Förvärv: |
Standard Refrigeration, USA Ageratec, Sverige Høyer Promix, Danmark Pressko, Tyskland Hutchison Hayes, USA |
Produkt/ geografi Produkt Produkt Produkt Kanal/geografi |
220 50 20 50 150 |
| Avyttringar: – | |||
| 2009 Förvärv: |
P&S Multibrand P&S Multibrand Onnuri, Sydkorea HES, Tyskland PHE, Brasilien LHE, Sydkorea Ytterligare 12 procent av aktiekapitalet i Alfa Laval India. (Total ägarandel 89%) |
Kanal Kanal Kanal/geografi Produkt Geografi Kanal/geografi Geografi |
200 100 150 85 45 750 Påverkade inte omsättningen |
| Avyttringar: – | |||
| 2010 Förvärv: |
Champ Products Inc., USA Servicebolag, USA Astepo S.r.l., Italien Si Fang, Kina (65%) Definox, Frankrike Olmi S.p.A, Italien Aalborg Industries A/S |
Produkt Kanal Produkt Kanal Kanal Produkt Produkt |
100 100 70 150 200 700 3 300 |
| Avyttringar: – |
* Motiv för avyttring är antingen att enheten inte bedöms uppnå koncernens finansiella mål eller att den inte längre tillhör koncernens kärnverksamhet.
**Avser omsättning året före förvärv eller avyttring.
I världen finns det trender som förväntas driva efterfrågan på Alfa Lavals produkter och lösningar de kommande åren. Det handlar om grundläggande, strukturella förändringar som omfattar en förbättrad levnadsstandard, ökad handel i spåren av en globaliserad marknad, ett växande energibehov samt skärpta miljökrav.
Ett ökat resultatfokus, kombinerat med höga energi priser, gör att företag världen över försöker hitta sätt att optimera processerna och spara pengar. Kombinerat med skärpta regler på miljöområdet, där utsläpp innebär en kostnad, läggs grunden för en god efterfrågan på Alfa Lavals energieffektiva lösningar. Jämfört med traditionell teknologi kan en kompakt värmeväxlare minska såväl energikonsumtion som utsläpp, vilket i sin tur minskar återbetal ningstiden avsevärt. Ett attraktivt erbjudande för de flesta industrier!
Under ett antal år har den ekonomiska tillväxten lett till en ökad levnadsstandard för allt fler människor i världen. Med det följer ett ökat konsumtionsutrymme och livsstilsförändringar, vilka väntas bidra till att öka efterfrågan på bland annat förädlade livsmedel såsom juicer, färdigmat, frysta livsmedel och olivolja. Detta ökar i sin tur efterfrågan på produkter och processer som kan bidra till att förbättra råvarornas hållbarhet och minska spillet. Även läkemedelssektorn skapar, mot bakgrund av såväl utvecklingen i snabbväxande ekonomier som en åldrande befolkning i världen som helhet, en efterfrågan på Alfa Lavals hygieniska produkter och lösningar.
Globaliseringen är inget nytt fenomen, men den har intensifierats över de senaste decennierna. För att förse en global marknad med produkter har företag i ökad utsträckning etablerat produktion i olika delar av världen. Detta har lyft efterfrågan på sjötransporter, som har en miljömässig fördel jämfört med flygfrakt då utsläppen är lägre. Alfa Laval erbjuder en rad specialiserade produkter för fartyg och finns redan i dag ombord på cirka 75 procent av den globala oceangående flottan.
Ett ökat fokus på klimat- och miljöfrågor driver fram nya lagar och regler för att minska människans påverkan på miljön. Detta driver i sin tur efterfrågan på produkter som kan minska såväl energikonsumtion som utsläppen i luft och vatten. Alfa Lavals värmeväxlare är effektiva och kan uppfylla båda kraven. Samtidigt är bolagets dekantrar involverade i reningen av avloppsvatten från mer än 400 miljoner människor. Alfa Laval kan erbjuda lösningar för en rad andra miljörelaterade problem, såsom rening av både ballastvatten och de vevhusgaser som uppstår i en dieselmotorer.
Alfa Lavals verksamhet bygger på tre nyckelteknologier – värmeöverföring, separering och flödeshantering – som har en avgörande betydelse inom en rad industriella processer. Under 2010 stod värmeöverföringsprodukterna för 53 procent (53) av försäljningen, separeringsprodukterna för 24 procent (25) och flödeshanteringsprodukterna för 11 procent (9). Alfa Laval har en världsledande position inom samtliga tre områden.
Olika lösningar för värmeöverföring används i de flesta indu striella processer för uppvärmning, kylning, frysning, ventilering, för ångning och kondensering. Användningsområdena är många och kunderna finns inom till exempel kemisk industri, livsmedelsindustri, olja- och gasproduktion, kraftindustri, marinindustri samt byggindustri.
En värmeväxlare överför värme eller kyla, oftast från en vätska till en annan, men det kan även ske med hjälp av luft. Produkterna har en avgörande betydelse för effektiviteten i kundens totala tillverkningsprocess. Den kompakta plattvärmeväxlaren, huvudprodukten i Alfa Lavals erbjudande, ger en mycket effektiv energi användning vilket reducerar både kostnaderna och påverkan på miljön.
Plattvärmeväxlare består av ett flertal metallplattor som är monterade tätt intill varandra. Mellan plattorna finns två kanaler med ett kallt respektive varmt medium. Dessa passerar på var sin sida om plattorna och i motsatt riktning mot varandra. Värme eller kyla överförs då via plattorna. Det finns flera olika typer plattvärmeväxlare – packningsförsedda, lödda och svetsade – designade för att klara olika typer av tryck och temperaturer.
LIFE SCIENCE
GEA (TYSKLAND)
MER ÄN 30 PROCENT AV VÄRLDSMARKNADEN
ANDEL AV KONCERNENS FÖRSÄLJNING
Sedan Alfa Laval grundades 1883 har separerings teknologin varit en central del av verksamheten. Tekniken används för att separera vätskor från varandra och fasta partiklar från vätskor. Teknologin kan även användas för att separera partiklar och vätskor från gaser.
Alfa Lavals produkter inom denna teknologi domineras av hög hastighets separatorer och dekantercentrifuger. Separatorer har en högre rotationshastighet, är generellt vertikalt monterade och används framför allt för att skilja vätskor från varandra.
Dekantercentrifugerna bygger vanligtvis på en horisontellt monterad separeringsutrustning som arbetar med lägre hastighet. De används till exempel för att avvattna rötslam i reningsverk. En tredje separationsprodukt är membranfiltrering som är den etablerade lösningen för att separera mycket små partiklar.
Separatorer och dekantrar spelar en avgörande roll i en rad industriella processer, till exempel:
SEPARATORER
25–30 PROCENT AV VÄRLDSMARKNADEN
ANDEL AV KONCERNENS FÖRSÄLJNING
Att transportera vätskor och styra flöden på ett effektivt och säkert sätt är av central betydelse för många industrier. Alfa Laval fokuserar bland annat på sanitära flödesprodukter för industrier där de hygieniska kraven är höga.
Företagets pumpar, ventiler och installationsmaterial används vid produktion av till exempel drycker, mejeriprodukter, livsmedel, läke medel samt hälso- och skönhetsprodukter. Alfa Laval erbjuder även utrustning för tankrengöring. Flödesutrust ningen åstadkommer en exakt pumpning av alla typer av vätskor inom olika applikationer. Kunderna integrerar ofta många av Alfa Lavals produkter för flödeshantering i sina system och är därför ofta i behov av kontinuerliga leveranser.
De pumpar som används i sanitära miljöer är i huvudsak centrifugal pumpar, lobrotorpumpar och membranpumpar. Övriga produkter inom flödeshantering är ventiler, tankrengöringsprodukter samt olika typer av installationsmaterial.
LIFE SCIENCE
GEA (TYSKLAND)
10–12 PROCENT AV VÄRLDSMARKNADEN
ANDEL AV KONCERNENS FÖRSÄLJNING
Mejeriproduktionen revolutionerades av centrifugalseparatorn, som i ett slag gjorde att man snabbt och enkelt kunde skumma grädden av mjölken. Den nya tekniken ändrade förutsättningarna radikalt eftersom den möjliggjorde en storskalig mejeriproduktion. Bakom stod Gustav de Laval, en uppfinnare som med tiden fick patent på allt från separatorer till ångturbiner. Sedan dess har separationstekniken funnit många nya applikationsområden, tack vare konsekventa och kontinuerliga satsningar på forskning och utveckling. Idag finns det produkter och lösningar för allt från olivoljeproduktion till rening av avloppsvatten.
Sedan starten präglas kulturen inom Alfa Laval, liksom dess föregångare AB Separator, av stort fokus på innovation. Att veta vad kunderna behöver och vara först med nydanande lösningar är viktigt för att kunna ligga steget före konkurrenterna, upprätthålla en gynnsam prisbild och därmed nå en lönsam tillväxt. Basen för all forskning, såväl den behovsmotiverade grundforskningen som den tillämpade utvecklingen av produkter och lösningar inom värmeöverföring, separering och flödeshantering, är att kunna möta kundernas kontinuerligt ändrade krav och behov med nya, uppdaterade och förbättrade produkter. Många gånger handlar det om mindre förändringar av befintliga produkter som kan leda till avsevärda förbättringar för kunden. Det kan röra sig om användandet av nya material eller framtagandet av en ny version med större kapacitet. I andra fall handlar det om att ta del av en kunds pilotprojekt där ny utrustning testas, utvecklas och anpassas.
Alfa Laval investerar kontinuerligt i forskning och utveckling för att stärka och utveckla företagets redan ledande, globala positioner inom värmeöverföring, separation och flödeshantering. Under 2010 satsades 625 miljoner kronor (654) på forskning och utveckling, det vill säga 2,5 (2,5) procent av omsättningen. Satsningarna är fokuserade och ska uppfylla vissa krav. Dessa kriterier sätts för att säkerställa att den nya eller uppdaterade produkten når marknaden så snart som möjligt samt att den når lönsamhet på kortast möjliga tid. Vidare görs det mätningar för att se till att de nya produkternas andel av försäljningen är på en god nivå. Antalet initiativ är begränsat för att inte splittra resurserna inom forskning och utveckling på för många projekt samtidigt. En annan anledning är att säljkåren måste kunna hantera både befintligt produktutbud, liksom alla tillkommande produkter, på varje lokal marknad. Den takt som Alfa Laval håller, om 35–40 lanserade produkter per år, bedöms vara optimal för att få ut bästa möjliga avkastning på varje satsad krona.
För att nå ett gott resultat inom forskning och utveckling, det vill säga effektiva och konkurrenskraftiga produkter, krävs samarbete mellan företagets olika delar. Det innebär att samtliga segment involveras i den process som i första steget flyttar en idé till ritbordet och i sista steget vidare till marknaden. Men förutom segmenten ingår även de organisationer som hanterar tillverkning, inköp och eftermarknadsaktiviteter. Det är genom detta samarbete som Alfa Laval kan fånga upp kunskap om kundernas behov och önskemål, för att sedan omsätta dessa i utvecklingen av nya produkter. I kärnan av utvecklingsprocessen står Alfa Lavals produktcenter, som fokuserar på forskning och utveckling av samtliga huvudprodukter – kompakta och svetsade värmeväxlare, luftvärmeväxlare, separatorer, dekantrar, membran och flödesutrustning. I dessa centra kombineras utvecklings- och teknikkunnande med expertis inom olika applikationer. Produktcentren är lokaliserade i olika länder, med tyngdpunkten förlagd till Västeuropa. Idag finns forskningen för de olika huvudprodukterna förlagda i bland annat Sverige (kompakta plattvärmeväxlare och separatorer), Danmark (dekantrar, pumpar, ventiler och membran), Italien (luftvärmeväxlare och lödda värmeväxlare) och Frankrike (svetsade värmeväxlare).
Alfa Laval rotary jet mixer skiljer sig från de traditionella då den, förutom att kunna blanda olika vätskor, även kan användas för rengöring av den tank där blandningen sker. Det innebär att tanken kan vara klar för en ny sats på mindre än 20 minuter. Den är upp till fem gånger snabbare och samtidigt mer energieffektiv än traditionella lösningar. Mixern riktar sig till branscher så som mejeri, mat, drycker och läkemedel för att nämna några. En brittisk producent av juicer och smoothies optimerade tiden för mixning, höjde den hygieniska standarden och minskade underhållskostnaderna med 12,000 euro per tank genom att investera i Alfa Lavals rotary jet mixer.
Spiralvärmeväxlaren HPSHE har kapacitet att hantera höga temperaturer samt ett tryck på upp till 100 bar och är därmed det naturliga valet för användning i exempelvis raffinaderiernas olika processer. Inte bara har den en klar kostnadsfördel jämfört med traditionella tubvärmeväxlare då den är självrengörande – den drar dessutom mycket mindre energi. Samtidigt är den upp till tre gånger så effektiv och tar upp 84 procent mindre yta. Sammantaget kan den skapa avsevärda kostnadsbesparingar.
ALDEC G3 dekantercentrifug tillhör en ny generation dekantrar som förbrukar 40 procent mindre energi än tidigare generationer, samtidigt som kapaciteten ökat med 10 procent. Vid avvattning av rötslam i ett reningsverk kan den bidra till besparingar om 5,5 miljoner euro över en 15-årsperiod då den minskar volymen slam som måste fraktas bort, samtidigt som den skär ner energikostnaderna. Vid användning i förtjockningsprocessen kan den sänka energikostnaderna med upp till 437,000 euro under en lika lång period.
625 >300 35–40
LANSERADE PRODUKTER PER ÅR
DJUR / Vithaj TEKNOLOGI / Värmeöverföring PRODUKTER / Värmeväxlare
Vithajen är havets iskalla jägare nummer ett. Men trots kyligheten och den respekt den inger, är hajens värmeväxlingssystem också värd en hel del respekt. Den har inte mindre än tre värmeväxlare som ser till att värmen behålls i vitala delar av kroppen.
Systemet består av täta parallella nätverk av små artärer och vener. Eftersom värme alltid transporteras från ett varmt område till ett kallt, går värmen genom blodkärlsväggarna från det utåtgående syrgasfattiga blodet till det inåtgående syrgasrika blodet och därmed tillbaka till det aktuella organet som alltså hålls varmt.
De tre värmeväxlarna är placerade kring simmusklerna, runt vissa organ och hjärnan. Det gör att hajen kan hushålla med energin och behålla sin snabbhet. Ett utmärkt värmesystem för en kallblodig jägare med andra ord.
Alfa Laval har lett utvecklingen av värmeöverföringstekniken ända sedan företaget inledde sin verksamhet på detta område redan på 30-talet.
Olika lösningar för värmeöverföring används i de fl esta industriella processer. Tekniken används för uppvärmning, kylning, frysning, ventilering, förångning och kondensering.
Alfa Laval har ett omfattande sortiment med värmeväxlare för användningsområden som sträcker sig från enkla processer vid låga tryck och temperaturer till processer med aggressiva medier och höga, ständigt varierande temperaturer och tryck.
En värmeväxlare överför värme eller kyla, oftast från en vätska till en annan, men det kan även ske med hjälp av luft. Produkterna har en avgörande betydelse för effektiviteten i tillverkningsprocesserna som helhet. Huvudprodukten, den kompakta plattvärmeväxlaren, ger en mycket effektiv energianvändning vilket reducerar både kostnaderna och påverkan på miljön.
Alfa Laval är organiserat i tre divisioner. Operationsdivisionen ansvarar för inköp, produktion och leverans av företagets produkter. Equipmentdivisionen och Process Technology divisionen marknadsför och säljer produkterna genom tio kund segment. Organisationen möjliggör närhet till kunderna inom olika industrier och säljarna inom respektive segment är specialiserade på kundernas processer.
Divisionens kunder karaktäriseras av att de har ett väl definierat och regelbundet återkommande behov av Alfa Lavals produkter. I en majoritet av fallen sker försäljningen via systembyggare och entreprenadföretag samt via återförsäljare, agenter och distributörer – försäljningen direkt till slutkund sker endast i be gränsad omfattning. Equipmentdivisionen ökar löpande antalet säljkanaler eftersom det är strategiskt viktigt att produkterna finns tillgängliga genom ett flertal kanaler över hela världen. Med fokus på sälj kanaler är det naturligt att det även finns en ambition att ytterligare utveckla och stärka e-handels erbjudandet.
Marine & Diesel såg en ökad aktivitetsnivå sedan orderingången till varven ökat något från de låga nivåerna 2009. Både varv och redare visade en ökad medvetenhet och även intresse för produkter som kan begränsa fartygens effekter på miljön, en utveckling som drivs av lagar, regler och ett ökat fokus på energieffektivitet.
Produkter till industrierna för livsmedel, mejerivaror, läkemedel och personlig hygien såg en fortsatt stark efterfrågan, för andra året i rad. BRIK-länderna stod för en viktig del av utvecklingen.
5 Latinamerika 4% 6 Asien 30% 7 Övriga 2%
Divisionen vänder sig till kunder som har behov av specialanpassade lösningar för att effektivisera sina processer eller öka kapaciteten. Försäljningen sker i huvudsak via entreprenörer samt genom koncernens egna säljbolag, direkt till kund. Alfa Laval kombinerar expertis inom nyckelteknologierna med en gedigen kunskap om kundernas processer och erbjuder paketlösningar som omfattar allt från enskilda produkter till system, kompletta lösningar och effektiv kundservice.
Ytterligare lösningar för vegetabiloljeindustrin togs fram i och med lanseringen av ett antal nya processer, som exempelvis användningen av enzymer.
| MARKNADSSEGMENT | VERKSAMHET | EXEMPEL PÅ KUNDER |
|---|---|---|
| Marine & Diesel | Alfa Lavals produkter används bland annat för rening av tankar, slam, oljehaltigt vatten, bränn- och smörjoljor, kylning av motorer samt framställning av färskvatten. Kunderna består av skeppsvarv, redare och tillverkare av dieselmotorer. Cirka tre fjärdedelar av världens oceangående fartyg har Alfa Lavals produkter ombord. |
– A.P. Moller-Maersk – Carnival Cruise Lines – WAI GAO QIAO SHIPBUILDING CO.,LTD – Hyundai – DSME – Wärtsilä – MAN/B&W |
| Industrial Equipment | Industrial Equipment är resultatet av en sammanslagning mellan de två segmenten Fluids & Utility samt Comfort & Refrigeration. Försäljningen omfattar värmeväxlare för fjärrvärme och fjärrkyla, luftkonditionering av fabriker, kontor och butikskomplex, nedkylning och nedfrysningslösningar för såväl livsmedels-, dryckes- och läkemedelsindustrin som mataffärer. Vidare återfinns segmentets kunder inom den tillverkande industrin dit Alfa Laval säljer såväl värmeväxlare som separatorer för att temperaturreglera och/eller rena vätskor så att de kan åter användas, vilket sänker driftskostnaderna och skyddar miljön. |
– VodoKomfort – YIT – Cummins – Spirax Sarco – Beijer Ref |
| Sanitary | Alfa Lavals produkter används för att producera flytande och viskösa livsmedel, läkemedel och hygienprodukter. Kunderna finns i dryckes-, mejeri-, livsmedels- och bioteknikindustrin, samtliga med höga krav på hygien och säkerhet. |
Storbolag verksamma inom livsmedels- och läkemedelsindustrin återfinns bland kunderna. Den enskilt största kunden är Tetra Pak, ledande leverantör av process- och förpackningssystem för livsmedelsindustrin. |
| OEM | Kunderna omfattar tillverkare av luftkonditioneringssystem, luftkompressorer, lufttorkare och gaspannor. Alfa Laval säljer bland annat lödda värmeväxlare som sedan integreras i kundernas slutprodukt. |
– BRD Thermea Group – Ariston – Bosch – Daikin-McQauy Group – NIBE – Stiebel Eltron – Mitsubishi Electric – Vaillant Group – Vestas – Hitachi |
| Parts & Service | Kunderna finns inom samtliga av divisionens segment, med undantag för OEM. Eftermarknaden är ett prioriterat område. En övergripande strategi är att ytterligare utveckla och expandera reservdels- och serviceverksamheten. |
Kunderna finns inom samtliga av divisionens segment, med undantag för OEM. |
| DRIVKRAFTER FÖR EFTERFRÅGAN | ORDERINGÅNG | Geografisk fördelning | |
|---|---|---|---|
| Marine / Det globala transportbehovet, konsolidering inom varvs i ndu strin, statliga insatser för att stötta lokala varv, miljölagstiftning. Diesel / Behov av elektricitet i avsides belägna platser, det globala energibehovet, behov av reservkraft för till exempel kärnkraft- och vindkraftverk. |
16% Andel av divisionens orderingång |
+ 2010 Förändring i orderingång - - 2009 2008 |
2 3 6 4 5 1 Sverige 0% 2 Övriga EU 22% 3 Övriga Europa 7% 4 Nordamerika 4% 5 Latinamerika 3% 6 Asien 64% 7 Övriga 0% |
| Aktivitetsnivån inom byggindustrin, energiprisernas ut - veckling, behov av energieffektiva lösningar, förändringar i efterfrågan till att omfatta mer miljövänliga kylmedier, miljölagstiftning, industrins kapacitetsutnyttjande, råvaru- och energiprisernas utveckling, ökat fokus på miljön, utbyggnad av elförsörjningen. |
28% Andel av divisionens orderingång |
+ 2010 Förändring i orderingång - + 2009 2008 |
7 1 6 2 5 4 3 1 Sverige 6% 2 Övriga EU 37% 3 Övriga Europa 14% 4 Nordamerika 16% 5 Latinamerika 3% 6 Asien 23% 7 Övriga 1% |
| Förändrade konsumtionsvanor till följd av urbanise ringen i växande ekonomier, utvecklingen av nya läkemedel, ökad levnadsstandard, demografiska förändringar, behov av energieffektiva lösningar, utbyggd livsmedelsproduktion. |
21% Andel av divisionens orderingång |
+ 2010 Förändring i orderingång - - 2009 2008 |
7 1 6 2 5 3 4 1 Sverige 6% 2 Övriga EU 29% 3 Övriga Europa 7% 4 Nordamerika 19% 5 Latinamerika 7% 6 Asien 29% 7 Övriga 3% |
| Ökat fokus på miljön, behov av energieffektiva lösningar, statliga subventioner, energiprisernas utveckling. |
9% Andel av divisionens orderingång |
+ 2010 Förändring i orderingång - = 2009 2008 |
1 6 5 4 3 2 1 Sverige 10% 2 Övriga EU 53% 3 Övriga Europa 3% 4 Nordamerika 9% 5 Latinamerika 1% 6 Asien 24% 7 Övriga 0% |
| Ökad handel, kapacitetsutnyttjandet inom den globala fartygsflottan, det industriella kapacitetsutnyttjandet, tillväxt i den installerade basen. |
26% Andel av divisionens orderingång |
+ 2010 Förändring i orderingång - + 2009 2008 |
7 1 6 2 5 4 3 1 Sverige 7% 2 Övriga EU 36% 3 Övriga Europa 7% 4 Nordamerika 21% 5 Latinamerika 6% 6 Asien 20% 7 Övriga 3% |
| MARKNADSSEGMENT | VERKSAMHET | EXEMPEL PÅ KUNDER |
|---|---|---|
| Process Industry | Alfa Lavals produkter används för framställning av bland annat petrokemiska produkter, plaster, polymerer, metaller, mineraler, biobränsle, stärkelse, papper och socker. |
– BASF – Bayer – Dow Chemical |
| Energy & Environment | Inom energisektorn har Alfa Lavals produkter, moduler och system en stor betydelse såväl vid utvinning av olja och gas som vid kraftproduktion. Alfa Laval verkar även på miljö - området då bolagets produkter kan hjälpa kunderna att leva upp till allt hårdare miljökrav och lagar. För avfallshantering levererar Alfa Laval produkter som minskar slamvolymerna så att de kan tas om hand på ett kostnadseffektivt sätt i kommunala reningsverk världen över. |
– Shell – Total – Petrobras – Statoil – GE – Alstom – Större städer världen över så som Chicago |
| Food Technology | Alfa Laval levererar processlösningar till dryckes- och livsmedelsindustrin. Lösningarna används bland annat för produktion av öl, vin, juice, fruktkoncentrat, mjölkproteiner och mjölksocker, flytande livsmedel, vegetabiliska oljor samt kött- och fiskproteiner. |
– Cargill – ADM – Bunge – Nestlé – Heineken – Carlsberg – Anheuser-Busch InBev |
| Life Science | Kunderna finns inom läkemedels-, bioteknik-, hygien- och hälsokostproduktindustrin. Alfa Laval har utvecklat en rad produkter och lösningar som motsvarar dessa industriers och kontrollmyndigheters säkerhets- och hygienkrav. |
– Roche – GlaxoSmithKline – Lonza |
| Parts & Service | Kunderna finns inom samtliga av divisionens segment. Efter marknaden är ett prioriterat område och en övergripande strategi är att utveckla och expandera reservdels- och serviceverksamheten. Den tillför kundnytta, knyter kunderna närmare Alfa Laval och är mindre konjunkturkänslig. Genom att skapa kontinuerliga kundkontakter ger den draghjälp åt |
nyförsäljningen. Läs mer på sidorna 38–40.
| DRIVKRAFTER FÖR EFTERFRÅGAN | ORDERINGÅNG | Geografisk fördelning | |
|---|---|---|---|
| Världsmarknadspriserna på råvaror så som socker, etanol, majs, olja och stål, energikostnadernas utveckling, miljölagstiftning, behov av energieffektiva lösningar, behov av produktivitetshöjningar, efterfrågan på drivmedel samt teknikskiftet. |
24% Andel av divisionens orderingång |
- 2010 Förändring i orderingång - - 2009 2008 |
7 1 2 3 6 4 5 1 Sverige 2% 2 Övriga EU 17% 3 Övriga Europa 10% 4 Nordamerika 11% 5 Latinamerika 7% 6 Asien 51% 7 Övriga 2% |
| Energy / Priserna på olja och gas, växande behov av energi i utvecklingsländerna, nationellt oberoende (LNG), utveckling av energiproduktion med förnybara bränslen, ökat fokus på kärnkraft, behov av energieffektiva lösningar. Environment / Nya lagar och regler, ökat behov av färskvatten på grund av en växande population, ökad urbanisering. |
21% Andel av divisionens orderingång |
+ 2010 Förändring i orderingång - + 2009 2008 |
7 1 6 2 5 3 4 1 Sverige 1% 2 Övriga EU 21% 3 Övriga Europa 9% 4 Nordamerika 40% 5 Latinamerika 6% 6 Asien 20% 7 Övriga 3% |
| Demografiska förändringar, populationstillväxt, förbättrad levnadsstandard, förändrade konsumtions mönster, ökat fokus på hälsosam mat, subventioner, råvaruprisernas utveckling. |
17% Andel av divisionens orderingång |
+ 2010 Förändring i orderingång - - 2009 2008 |
7 1 2 6 3 4 5 1 Sverige 1% 2 Övriga EU 23% 3 Övriga Europa 7% 4 Nordamerika 6% 5 Latinamerika 14% 6 Asien 47% 7 Övriga 2% |
| Utvecklingen av nya mediciner, ökad levnadsstandard och ökad livslängd, den ekonomiska tillväxten i utvecklingsländerna. |
6% Andel av divisionens orderingång |
+ 2010 Förändring i orderingång - = 2009 2008 |
7 2 6 3 4 5 1 Sverige 0% 2 Övriga EU 30% 3 Övriga Europa 5% 4 Nordamerika 13% 5 Latinamerika 12% 6 Asien 39% 7 Övriga 1% |
| Den generella aktivitetsnivån inom olika industrier, behov av att uppgradera äldre utrustning, ökat behov av effektivitet, behov av service och reservdelar för att förebygga oplanerade driftsstopp samt minimera tiden för planerade driftsstopp. |
32% Andel av divisionens orderingång |
+ 2010 Förändring i orderingång - + 2009 2008 |
1 7 6 2 3 5 4 1 Sverige 2% 2 Övriga EU 25% 3 Övriga Europa 5% 4 Nordamerika 34% 5 Latinamerika 9% 6 Asien 20% 7 Övriga 5% |
Operations är en global division som hanterar koncernens produktionsrelaterade inköp, tillverkning och distribution. Operations ska kunna leva upp till de överenskommelser som de båda säljande divisionerna (Equipment och Process Technology) gjort med sina respektive kunder, vilket innebär att producera och leverera samtliga produkter på samtliga marknader i rätt tid, med rätt kvalitet och till rätt kostnad. Genom att organisationen är centraliserad kan Alfa Laval uppnå såväl en hög effektivitet som minskade driftskostnader.
Det är inköpsorganisationen som säkerställer att gruppens totala materialbehov tillgodoses, oavsett geografisk placering. Att se till att Alfa Lavals kriterier möts vad gäller priser, leveranssäkerhet, kvalitet, ledtider och betalningsvillkor innebär att leverantörsnätverket är under kontinuerlig utvärdering, en process som utvecklades ytterligare under året. Inköpsorganisationens mål är med andra ord att optimera försörjningsstrukturen. Detta omfattar såväl en fortlöpande genom gång av befintliga leverantörer, samt avtalen med dessa, som ett kontinuerligt sökande efter nya. Parallellt med detta sker det även en utvärdering och gallring av leverantörer som tillkommit via förvärv. Vidare har Alfa Laval även en utvecklingsprocess, som granskar om leverantörer i snabbväxande ekonomier lever upp till bolagets affärsprinciper vad gäller bland annat hälsa, säkerhet och miljö. Läs mer om detta i Hållbarhetsrapporten på sidorna 44–47.
Alfa Lavals nätverk av leverantörer är väl utbyggt. Cirka 75 procent av värdet på de totala inköpsvolymerna härstammar från nästan 300 leverantörer och omkring 65 procent (65) sker inom ramen för globala
kontrakt. Den enskilt största råvaran för Alfa Laval är stål, kombinerat med de legeringsmetaller som behövs såsom nickel, krom, molybden, koppar, aluminium och titan.
Organisationen omfattar tre regionala kontor, i Indien, Kina och Mexiko, samt tre centrala, förlagda till Sverige och Danmark. Denna centralisering underlättar bedömningen av gruppens totala materialbehov. Dessutom ger den en samlad bild av hur behoven fördelas vilket underlättar matchningen av lokal produktion mot leverantörer som kan leverera, både lokalt och globalt.
Alfa Lavals produktion är fördelad på 30 (28) större tillverkningsenheter, spridda över fyra kontinenter med cirka 5 300 anställda (4 800). Alfa Lavals mål, att addera 3–4 procents omsättningstillväxt genom förvärv varje år, gör att det kontinuerligt tillkommer nya tillverkningsenheter som ska integreras i organisationen. Produktionen baseras på tillverkningsteknologi, produktgrupp och storlek – inte på applikation. Det innebär exempelvis att stora separatorer tillverkas i Eskilstuna (Sverige), små i Pune (Indien),
mellanstora i både Pune och Krakow (Polen) och montering av samtliga typer av separatorer i Jiangyin (Kina). På liknande sätt fördelar sig produktionen av övriga teknologier. Strukturen utvärderas kontinuerligt för att säkerställa en optimal planering och fördelning av produktionen. I Europa produceras samtliga produktgrupper, i Indien sker bland annat produktion av separatorer, dekantrar, pumpar, ventiler, svetsade och packningsförsedda värmeväxlare samt luftvärmeväxlare, i Asien produceras separatorer, pumpar, ventiler och olika typer av värmeväxlare och i Nordamerika produceras svetsade och packningsförsedda värmväxlare samt tubvärmeväxlare, pumpar och ventiler.
Under året fortsatte Alfa Lavals fleråriga satsning på Lean SixSigma. Vid utgången av året var över 95 procent (95) av de tillverkande enheterna certifierade. Parallellt fortsatte insatserna med att certifiera även enligt miljöledningssystemet ISO 14001. Vid årets slut kom över 95 procent av det totala leveransvärdet (95) från certifierade anläggningar. För mer information kring vad arbetet med miljöledningssystemet kan innebära för en individuell anläggning, se Hållbarhetsavsnittet på sidorna 44–47.
Inköp per geografisk marknad, % 1
2 Asien 21% 3 Central- och Östeuropa 2% 4 Västeuropa 69%
Inom Operations finns det en enhet som ansvarar för Alfa Lavals samtliga transporter. Målet är snabba, kostnadseffektiva lösningar som, i linje med bolagets miljöfokusering, kan sänka koldioxidutsläppen. Det är genom att se över transporterna som de miljömässiga effekterna från distributionen kan reduceras. Över de senaste åren har det skett en riktad satsning för att minska flygfrakten och istället använda landbaserad frakt eller sjöfart. Under 2010 bromsades emellertid denna utveckling upp på grund av externa faktorer. I spåren av den finansiella och ekonomiska turbulensen 2009/2010 skedde en avsevärd förändring
– Korea (2)
– Italien (2)
av innehållet i kundernas beställningar. Beställningarna av reservdelar, som tenderar att transporteras med flyg för att möta kundernas behov och leveransvillkor, ökade, liksom dess andel av den totala orderingången. Samtidigt visade flera segment en anmärkningsvärd återhämtning i orderingång. Detta belastade logistikprocessen och fick lösas genom att andelen flygfrakt ökades. Under 2010 skedde cirka 7.5 procent av distributionen via flyg (7), 32 procent via fartyg (31) och 60,5 procent via lastbil (62).
Alfa Laval har tre huvuddistributionscentra för att hantera den globala försörjningen av reservdelar: Tumba och Staffanstorp i Sverige samt Kolding i Danmark. Det finns även regionala distributionscentra placerade i Indianapolis (USA), Singapore (Singapore), Shanghai (Kina), Shonan (Japan) samt Thane (Indien). Inom dessa enheter pågår en kontinuerlig kartläggning av efterfrågan på olika typer av reservdelar samt ett oavbrutet arbete med att förbättra såväl tillgängligheten till och leveranssäkerheten av olika produkter och reservdelar.
I Harjavalta, en stad i västra Finland, kan invånarna tacka en lokal svavelsyrefabrik för att denna bidrar till att de inte fryser. Anläggningen, som ägs av det svenska metallbolaget Boliden, återvinner så mycket värme från produktionen av svavelsyra att en del av värmen leds in i Harjavaltas fjärrvärmenät. Resten används i företagets andra fabriker på platsen, däribland anläggningar där koppar och nickel bearbetas.
Boliden Harjavalta är Nordens största svavelsyreanläggning med en produktion på 600 000 ton svavelsyra om året. En sluten loop av kylvatten återvinner 10 MW från den spillvärme som uppstår i processen, värme som används i Bolidens produktionsanläggningar för nickel och koppar i området, samt ytterligare 10 MW som går till det kommunala fjärrvärmenätet. "Det är en trevlig sidoprodukt", säger Jyrki Makkonen, General Manager på Boliden Harjavalta Oy. "Man måste göra sig av med energin på något sätt, och om man kan få lite betalt för den så är det ännu bättre. Dessutom är det klokare miljö- och utsläppsmässigt sett."
Om den totala återvunna värmen om 20 MW hade alstrats av olja (med ett pris på 70 dollar per fat), hade det kostat omkring 9,5 miljoner dollar per år och genererat omkring 40 000 ton koldioxidutsläpp – om vi räknar med typiska värden för panneffektivitet och förbränningsvärme samt 350 driftsdagar per år. För att förenkla den här kalkylen sparar varje MW av återvunnen värme omkring 2 000 ton i koldioxidutsläpp och en halv miljon dollar i bränslekostnader årligen, räknat i dagens priser.
Under vintern kommer två tredjedelar av värmen för Harjavaltas fjärrvärmenät från Boliden Harjavalta, och under de mildare sommarmånaderna levererar anläggningen all den värme som behövs till hushållsvattnet i staden. "Det är inga konstigheter", säger Makkonen. "Man förvandlar den energi man har till varmvatten. Att använda det här varmvattnet är sedan bara ren ingenjörskonst. Det knepiga är att komma på vilka kunderna är och vad som behöver värmas upp. Lägenheter, hus, växthus, simbassänger, eller vad det nu kan vara. Man måste gå utanför sina vanliga tankebanor och se möjligheterna."
Boliden Harjavalta svavelsyreanläggning återvinner spillvärme med halvsvetsade Alfa Laval plattvärmeväxlare. "Det var införandet av materialet D205 i plattvärmeväxlarna som gjorde detta möjligt", säger Magnus Renlund, segmentschef för Process Industry and Power, Alfa Laval Nordic. D205 är en nickellegering med högt kiselinnehåll. "När man har att göra med svavelsyra behöver man vissa plattmaterial som tål stark, koncentrerad svavelsyra." På sådana anläggningar gör plattvärmeväxlare det möjligt att på ett ekonomiskt sätt återvinna värmen från den cirkulerande syran i tork- och absorptionstornen. Genom att installera en sluten loop av kylvatten kan värmen användas för många olika ändamål, såsom fjärrvärme, förvärmning av matarvatten, processuppvärmning i intilliggande anläggningar, uppvärmning av fabriker och kontor, framställning av färskvatten genom avsaltning, samt möjliggörandet av ökad intern generering av elektricitet från spillånga. Hur stora besparingar en anläggning kan göra på energikostnaderna genom den här processen beror på många faktorer, däribland teknologileverantör, andra investeringar i energieffektivitet samt klimatet runt anläggningen. Återbetalningstiden för en installation av plattvärmeväxlare beror på den specifika tillämpningen, men i regel ligger den på mellan ett halvår och tre år. "Men i genomsnitt, om vi räknar på vad vi hör från våra kunder, kan det handla om mindre än ett år för investeringen", säger Renlund. "Och hur som helst, att återvinna energi ligger helt i linje med att minska koldioxidutsläppen. Detta är energi som kan och bör användas".
Källor: Merchant Research & Consulting, Ltd samt European Sulphuric Acid Association
Alfa Lavals produkter håller god kvalitet och har en lång livslängd. Kombinerat med bolagets långa historik innebär det att det idag finns en stor mängd utrustning installerad hos kunder världen över – en installerad bas som kontinuerligt växer.
Det är denna bas av värmeväxlare, separatorer, dekantrar, pumpar och ventiler som öppnar upp för Alfa Lavals eftermarknadsorganisation Parts & Service. Denna del av verksamheten är strategiskt viktig eftersom den har god lönsamhet, är mindre utsatt för konjunktursvängningar och i förlängningen skapar den möjligheter till nyförsäljning. Den fyller även en annan mycket viktig och avgörande funktion, den adderar värde till kunderna. Alfa Laval satsar kontinuerligt på att säkerställa att bolagets erbjudande på bästa sätt matchar den redan sålda utrustningen, geografiskt, produktmässigt och applikationsmässigt för att på bästa möta kundernas behov. Sedan 2006 har antalet anställda i denna del av verksamheten ökat med nästan 30 procent.
En drivkraft för Parts & Serviceorganisationens initiala, geografiska utbredning var att kunna fylla det service- och reservdelsbehov som fanns för den utrustning Alfa Laval installerat ombord på fartyg. Det var därför naturligt att placera servicecenter i närheten av hamnar, världen över. Alfa Laval har en lång tradition med både varvs industri och redare och företagets utrustning finns idag installerad ombord på 75 procent av den globala, oceangående flottan. Denna installerade bas genererar i sin tur stor efterfrågan på reservdelar och service, varför cirka en fjärdedel av den totala orderingången till Parts & Service, härrör från just Marine.
Det är inte bara den marina industrin som ställer höga krav på organisationens närvaro och erbjudande. De senaste decenniernas tillväxt i nyförsäljning har skett inom alla sektorer. Allt ifrån separatorer för olivoljeproduktion och dekantrar för vattenrening till värmeväxlare för raffinaderier och pumpar och ventiler till livsmedelsindustrin. Alfa Lavals utrustning befinner sig ofta i hjärtat av kundernas processer, där de utför kritiska uppgifter. Eftersom oplanerade driftstopp kan vara kostsamma är det av yttersta vikt att Alfa Laval
kan säkerställa snabba leveranser av såväl reservdelar som service, något som underlättas av bolagets globala täckning. Närvaron måste emellertid kombineras med kunskap för att addera värde. Det är avgörande att fältservicepersonalen har gedigna och ingående kunskaper om produkterna och även är förtrogen med kundernas processer och att denna kunskap kontinuerligt uppdateras genom utbildning. För att säkerställa ett starkt erbjudande har Alfa Lavals lokala enheter såväl produktexpertis, fältservice och servicecentra som en försäljningsorganisation.
Alfa Laval har en stor installerad bas av produkter som kontinuerligt fortsätter att växa. Dess geografiska spridning har dessutom breddats, från tidigt etablerade marknader i Västeuropa och USA till snabbväxande länder i Central- och Östeuropa, Latinamerika samt Asien. Det innebär att det på äldre, sedan länge välpenetrerade, marknader finns en stabil efterfrågan på reservdelar och service, medan det på nyare marknader finns potential för snabbare efterfrågeökningar, i takt med att utrustningen blir äldre. Mot slutet av 2010 hade Alfa Laval 57 etablerade service centra för att kunna möta efterfrågan från kunder, världen över.
Efterfrågan på och behovet av reservdelar och service varierar beroende på i vilken typ av process produkten verkar. Som exempel kan nämnas två extremfall: plattvärmeväxlare som arbetar med uppvärmningen av ett höghus alternativt plattvärmeväxlare som arbetar i en kemisk process. De förra kan arbeta i många år utan att behöva service, medan de senare kan kräva rengöring redan efter några månader. Andra faktorer som påverkar är hur intensivt kunden kör sina processer och komplexiteten i själva produkten. Kundens individuella preferenser och behov är också
avgörande. En del behöver köpa både reservdelar och service, medan andra har egen servicepersonal och är endast i behov av tekniskt stöd och reservdelar. Ytterligare en faktor som påverkar efterfrågan är om kunden har ett behov av att lyfta effektiviteten genom investeringar i antingen uppgraderingar av befintlig utrustning eller byte av äldre utrustning mot en nyare motsvarighet. För att få ut bästa möjliga funktion ur produkterna och samtidigt maximera livslängden är regelbundet, förebyggande underhåll att rekommendera.
Regelbunden rengöring av en plattvärmeväxlare maximerar både dess energieffektivitet och livslängd. Behovet styrs emellertid även av miljön. I en krävande miljö som till exempel i en kemisk process behövs service och rengöring oftare än i en mindre krävande miljö.
På grund av att separatorer är roterande utrustning krävs en mindre service efter cirka 1 500 timmars drift. Den första större servicen sker normalt när produkten varit i drift i 12 månader.
Den generella rekommendationen är att göra service efter ett års drift. Efter två år görs en större genomgång.
Försäljningen av service och reservdelar kan under en produkts totala livstid motsvara flera gånger den initiala investeringen. Därför utgör Alfa Lavals installerade produkter en mycket värdefull bas.
Inom Alfa Lavals eftermarknadsaffär erbjuds allt från rena reservdelar till fullständig service. I utbudet ingår bland annat
Rengöring
Teknisk assistans från fältserviceingenjörer 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan
41
Alfa Lavals mål är att vara en attraktiv arbetsgivare för dess medarbetare, vilka uppgick till i genomsnitt cirka 12 100 under 2010. Av dessa var 17 procent anställda i Sverige. Resterande 83 procent hade sin arbetsplats i något av de övriga mer än 50 länder där bolaget är verksamt.
Alla anställda omfattas av Alfa Lavals affärsprinciper som bland annat avhandlar mångfald, individens utveckling, förbud mot diskriminering, krav på en säker arbetsmiljö och medarbetarnas rätt till föreningsfrihet samt rätt att sluta fackliga avtal. Medarbetarna är inte bara bolagets viktigaste resurs för framgång, utan även dess bästa ambassadörer vad gäller att attrahera framtida medarbetare. Därför fokuserar Alfa Laval på att skapa en trivsam och säker arbetsmiljö med möjlighet till vidareutbildning och personlig utveckling. För mer information om en karriär inom Alfa Laval, gå till www.alfalaval.com/career.
För att nå global framgång är det nödvändigt att Alfa Laval tar tillvara medarbetarnas skilda kulturella, nationella och sociala bakgrunder samt könstillhörighet. Mångfald berikar verksamheten och ökar förståelsen för det större sammanhang som bolaget verkar i. Det bidrar även till att skapa kreativitet, ge nya perspektiv och inspirera till nytänkande. Därför ska jämställdhet och mångfald prägla Alfa Lavals rekrytering, personalutveckling och chefstillsättning. Målet är att samtliga anställda inom koncernen ska känna att det finns karriärvägar öppna för dem.
Under 2010 var 82 olika nationaliteter anställda i bolaget och
19 procent av medarbetarna var kvinnor. Under samma period var 28 nationaliteter representerade bland bolagets "nivå-3-chefer", det vill säga chefer som rapporterar direkt till en person i koncernledningen. Andelen kvinnor i gruppen uppgick till 17 procent. Att förändra denna fördelning är prioriterat men arbetet är långsiktigt. Förändringen ska ske genom att möjligheter skapas och hinder tas bort, snarare än genom kvotering. Ett exempel på hur Alfa Laval öppnat upp nya vägar för de anställda är införandet av öppen rekrytering på intranätet. Alla lediga positioner, inklusive chefsjobb, annonseras nu ut och alla anställda kan ansöka. Detta är en klar skillnad mot tidigare då en position inte utannonserades, vilket begränsade urvalet av möjliga kandidater. Med en öppen rekrytering har därmed basen av potentiella sökande breddats, vilket bidrar till både ökad rörlighet och mångfald.
Alfa Laval arbetar aktivt med kompetensutveckling, en viktig faktor för att sporra och motivera. Alfa Lavals fokus på utveckling omfattar fyra byggstenar: att befästa Alfa Laval som ett intressant namn på arbetsmarknaden – både internt och externt, arbetet med rekrytering och utbildning samt de fokuserade satsningarna på att attrahera
och utveckla talanger. Alfa Laval erbjuder många olika utbildningsoch utvecklingsmöjligheter. Bland annat finns Challenger, ett program för att lyfta fram unga talanger, och Impact, ett mentorprogram för kvinnliga ledare. Därtill finns Alfa Laval Academy, som omfattar fyra fakulteter med ett utbildningserbjudande som passar de flesta nivåer i organisationen. Utbudet är omfattande och inkluderar försäljning, marknadsföring, ledarskap, projektledning, Six Sigma, prissättning samt kurser inom en rad andra områden. Vidare arbetar bolaget aktivt med E-learning, vilket innebär att en person kan ta del av utbildningar på distans, allt som behövs är en uppkoppling till Internet. Denna utbildningstyp saknar föreläsningar, men kräver en hel del aktivitet från den studerandes sida. Alfa Lavals olika utbildningsprogram körs kontinuerligt, men under 2010 skedde en specifik satsning på att föra ut ledarskapsprogrammet Pure Leadership till chefer för dotterbolag i världens snabbväxande ekonomier.
Alfa Laval förbinder sig att skapa en hälsosam och säker arbetsmiljö för samtliga anställda, vilket innebär kontinuerliga förbättringsåtgärder inom områdena säkerhet och hälsa. Ett minimum är att följa lokal, nationell lagstiftning på området. Denna kompletteras sedan av Alfa Lavals affärsprinciper.
Under 2009 startade Alfa Laval ett globalt program för hälsa och säkerhet (Occupational Health & Safety) för att sätta ytterligare fokus på förebyggande åtgärder. Under 2010 accelererade arbetet och Alfa Laval tog ytterligare ett steg framåt för att kunna erbjuda samtliga anställda en säker och hälsosam arbetsmiljö. Målen är fastslagna – 2013 ska antalet skador och tid som förloras på grund av skador ha minskat med hälften och frånvaron på grund av sjukdom eller skada ska minska med 5 procent per år. Det intensifierade arbetet började få effekt under 2010 då antalet skador minskade med 3,5 procent jämfört med 2009. Vid årets utgång var dessutom åtta anläggningar certifierade enligt OHSAS 18001.
Alfa Laval erbjuder även hälsofrämjande aktiviteter för de anställda. Dessa varierar mellan länder och orter och kan omfatta allt från lokala träningsanläggningar med gym och motionsrum, till hjälp med att sluta röka.
I slutet av 2009 gick startskottet för Alfa Lavals koncernövergripande medarbetarundersökning, Compass. Denna undersökning, som omfattar ett 50-tal frågor, ska genomföras vart annat år med en mellanliggande uppföljningsundersökning. Gensvaret var stort redan från start då svarsfrekvensen nådde 91 procent, vilket gav ett gott underlag för analys och uppföljning. Resultatet är jämförbart över tiden, samt även mot andra bolag.
Undersökningen är ett utvecklingsverktyg ämnat att förbättra arbetet inom och mellan grupper, med målet att det i förlängningen även ska få en positiv effekt på bolagets lönsamhet. Compass tar bland annat reda på hur väl medarbetarna känner till bolagets strategier och om de agerar i linje med dessa, men den tar även temperaturen på organisationen genom att ställa frågor som mäter hur de anställda upplever respekten, samarbetet, möjligheten till påverkan, informationsflödet och förtroendet inom koncernen. Målet med Alfa Laval Compass är att utfallet ska resultera i reella förslag på förbättringar, något som mer än väl uppnåddes redan efter den första undersökningen. Under 2010 lanserades 5 242 olika handlingsplaner som svar på resultaten i 2009 års undersökning.
Alfa Lavals produkter återfinns ofta i hjärtat av kundernas processer, där de optimerar energiförbrukningen och reducerar den negativa inverkan på miljön. Produkterna bidrar även till att förbättra förutsättningarna för människors vardag då de används för pastörisering och behandling av mjölk och fruktjuicer, för förädling och kylning av övriga livsmedel, för att skapa ett behagligt inomhusklimat, för produktion av biobränslen till bilar och bussar, för reduktion av utsläpp från dieselmotorer, för produktion av läkemedel och för rening av avloppsvatten från hushåll och industrier.
Eftersom produkterna kan bidra till att skapa bättre villkor för människor på många olika sätt har detta även varit en naturlig drivkraft i företagets agerande och sätt att göra affärer, vilket återspeglas i Alfa Lavals Affärsprinciper. Principerna är baserade på FN:s Global Compact, samt en konsultationsprocess där svenska investerare, fackliga representanter, personalrepresentanter från Europeiska Arbetsrådet (European Works Council) och hållbarhetskonsulter deltagit.
Miljöinriktade: Att optimera användningen av naturresurser.
Sociala: Att respektera mänskliga rättigheter.
Affärsintegritet: Att agera i enlighet med högt ställda etiska krav.
Transparens: Att bygga förtroende genom en öppen dialog.
När affärsprinciperna lanserades betonades det att de måste gälla för hela organisationen. För att detta ska fungera måste linjeorganisationen ansvara för att förbättringarna genomförs. Samtidigt utvecklades en ledningsstruktur för att fatta beslut kring de prioriteringar som omfattar hela organisationen:
Koncernledningen fastställer, som en ordinarie del av dess möten, de årliga målen, beslutar om prioriteringar och fördelar resurser till alla de områden som täcks in av Affärsprinciperna. Specifika projekt som rör samhälls- och företagsetik diskuteras även i detalj.
Miljörådet är ansvarigt för operativa beslut, projektetablering och granskning av resultat och framsteg. Rådet är även ansvarigt för miljöledningssystemet, samt processer och verktyg för datarapportering. Miljörådet ger koncernledningen rekommendationer kring prioriteringar och mål. Rådet leds av chefen för operationsdivisionen, som också sitter i koncernledningen.
Årliga framstegs- och hållbarhetsrapporter, baserade på Global Reporting Initiative Guidelines, återfinns i hållbarhetsavsnittet på Alfa Lavals webbplats: www.alfalaval.com/about-us/sustainability.
andel reservdelar och flödeshanteringsprodukter som fick skeppas med flyg på grund av snabbt ändrade marknadsförutsättningar. Flygfrakt har signifikant större utsläppseffekt än ytbaserade transporter.
Alonte är en liten ort med omkring 600 hushåll i provinsen Vincenza i nordöstra Italien. Alfa Laval har en fabrik på orten som tillverkar värmeväxlare för luftkonditionering och kylning. Under miljöchefen Marco Coquinatis ledning har anläggningen legat i framkant när det gäller Alfa Lavals miljöledningssystem.
"Vi har alltid varit mycket medvetna om vår fabriks effekt på samhället och miljön. När vi systematiskt började arbeta med miljöledningssystemet upptäckte vi ändå många nya möjligheter till förbättringar."
Den första prioriteringen var att få bättre kontroll över de kemikalier som användes i anläggningen. Man gick systematiskt igenom Alfa Lavals lista över kemikalier, som ska användas restriktivt, och hittade sätt att utesluta dem, den ena efter den andra. Ett större genombrott kom när man upptäckte ett sätt att förändra tillverkningsprocessen, vilket tillät en avfettning av produkterna under den egentliga tillverkningsfasen – utan bruk av kemikalier. En annan positiv effekt var att förändringen förbättrade både produktiviteten och kvaliteten, samtidigt som förbrukningen av naturgas och vatten kunde minskas.
Därefter såg man över anläggningens energiförbrukning och energimätare sattes upp på olika platser i fabriken. Genom att förbättra belysning, uppvärmning och tryckluftsystem har anläggningens energiförbrukning kunnat minskas med närmare 20 procent sedan 2006.
"Tillverkningsvolymer och ändringar i vårt produktutbud gör årliga jämförelser svåra. Baserat på besparingarna från våra projekt är vi dock övertygade om att vi har minskat energiförbrukningen, och därmed även utsläppen av växthusgaser, med 19 procent sedan 2006 – vilket är mer än koncernmålet", enligt Marco Coquinati.
Veekay Engineering i Satara (Maharashtra Indien) startades 1997. Det är ett litet specialiserat metallbearbetningsföretag, under ledning av Sunil Sanglikar:
"Vi blev en del av Alfa Laval Indiens leverantörsutvecklingsprogram för hälsa, säkerhet och miljö i november 2006. Till en början var vi lite förvirrade, eftersom vi redan hade försett dem med kvalitetsprodukter under några år. Efter några besök av deras HSE-inspektörer började vi se vår verksamhet på ett annorlunda sätt och vi har stadigt förbättrat vår HSE-poäng från 38 procent till 75 procent. Vi har uppenbarligen en bit kvar, men det här initiativet har hjälpt oss mycket. Våra anställda har en avsevärt förbättrad arbetsmiljö, med färre olyckor och maskinfel, så vår produktivitet har förbättrats. Vårt nya sätt att arbeta har definitivt hjälpt oss att vinna nya kunder, inklusive våra första exportorder."
Strukturen på företagets hållbarhetsrapportering, som förändrades under 2009, har generellt fått en positiv feedback från intressenterna.
Hållbarhetsfrågornas allt större betydelse för olika intressenter har lett till allt fler förfrågningar om specifika data samt ett ökande antal frågor från analytiker och andra bedömare. För att kunna uppfylla den egna Affärsprincipen om transparens har en policy antagits som innebär att externa frågor och svar kommer att inkluderas i samband med att GRI-rapporten uppdateras varje år. Som en följd av detta kommer Alfa Laval inte längre att fylla externa databaser med hållbarhetsdata.
Alfa Laval välkomnar en dialog med alla intressenter! Rapportutkast kring Alfa Lavals hållbarhetsprestanda kommenteras gärna och möten med dem som delar Alfa Lavals vision, att "bidra till att förbättra förutsättningarna för människors vardag", välkomnas särskilt.
Alfa Lavals stora dekantercentrifuger kan användas till avvattning av rötslam i kommunala vattenreningsverk. Dessa dekantrar konkurrerar med en annan teknologi – bandfilterpressar.
Huvuduppgiften när det gäller slambehandling är att skilja ut vattnet ur slammet, vilket till slut ger en torr restprodukt. Genom att öka mängden utvunnet vatten minskas volymen och därmed vikten på den torra produkten. Det betyder lägre kostnader, såväl ekonomiska som miljömässiga, när produkten sedan ska forslas bort. Om produkten, istället för att fraktas bort, används för att generera värme eller kraft genom förbränning, kommer den att frigöra energin effektivare ju torrare den är.
Dekantercentrifugen har normalt en högre kostnad än den bandfilterteknologi den ofta ersätter. Besparingarna under produktens hela livscykel är dock avsevärda då livscykeltänkande och miljöfrämjande design är väletablerade processer inom Alfa Laval. Genom att addera Alfa Lavals Power Plates kan dekanterns energiförbrukning minskas med upp till 40 procent, samtidigt som den ger en 10 procent torrare restprodukt.
DJUR / Sjöstjärna TEKNOLOGI / Flödeshantering PRODUKTER / Pumpar och ventiler
För att varken ha någon hjärna eller något blodomlopp har sjöstjärnan löst sin existens i haven på ett ovanligt smart sätt. Den har ett hydrauliskt nätverk av kanaler, eller kärlsystem baserat på vattenfl öde.
Kärlsystemet löper genom hela kroppen och leder ut till den stora mängd fötter som kan ses på sjöstjärnans tentakler eller armar, så kallade slangfötter. Genom att muskler och slangfötter samverkar i pumpande hydrauliska rörelser som drar ihop och utvidgar kärlen kan havsvatten sugas in och vattentrycket i sjöstjärnan varieras.
Denna multifunktion används för sjöstjärnans totala existens: andning, förfl yttning, mat och avfallshantering. En riktig stjärna på överlevnad alltså. Men så är den också expert på fl ödeshantering.
Att transportera vätskor och styra fl öden på ett effektivt och säkert sätt är av central betydelse för många industrier. Alfa Laval fokuserar bland annat på sanitära fl ödesprodukter för industrier där de hygieniska kraven är höga. Flödesutrustningen åstadkommer en exakt pumpning av alla typer av vätskor inom olika applikationer.
Företagets pumpar, ventiler och installationsmaterial används vid produktion av till exempel drycker, mejeriprodukter, livsmedel, läkemedel samt hälso- och skönhetsprodukter. Alfa Laval har även lösningar för tankrengöring inom ovanstående industrier samt för processindustrin.
De pumpar som används i sanitära miljöer är i huvudsak centrifugalpumpar, lobrotorpumpar och membranpumpar. Övriga produkter inom fl ödeshantering är ventiler, tankrengöringsprodukter samt olika typer av installationsmaterial.
| Förvaltningsberättelse | 50 |
|---|---|
| Koncernens kassafl öden | 62 |
| Kommentarer till koncernens kassafl öden | 63 |
| Koncernens totala resultat | 64 |
| Kommentarer till koncernens totala resultat | 65 |
| Koncernens fi nansiella ställning | 68 |
| Kommentarer till koncernens fi nansiella ställning |
70 |
| Förändringar i koncernens egna kapital | 71 |
| Kommentarer till förändringar | |
| i koncernens egna kapital | 73 |
| Moderbolagets kassafl öden | 74 |
| Moderbolagets resultat | 74 |
| Moderbolagets fi nansiella ställning | 75 |
| Förändringar i moderbolagets egna kapital | 76 |
| Kommentarer till boksluten | 77 |
| Redovisningsprinciper | 77 |
| Mål, politik och metoder | |
| för förvaltning av kapital | 83 |
| Finansiella risker | 84 |
| Operationella risker | 87 |
| Noter | 90 |
| Förslag till vinstdisposition | 118 |
| Revisionsberättelse | 119 |
| Tioårsöversikt | 132 |
| Defi nitioner | 134 |
Informationen i denna årsredovisning är sådan information som Alfa Laval AB (publ) skall offentliggöra i enlighet med lagen om värdepappersmarknaden och/eller lagen om handel med finansiella instrument. Informationen lämnades för offentliggörande genom att årsredovisningen publicerades på Alfa Lavals hemsida den 31 mars 2011 klockan 9.00 och genom att den tryckta årsredovisningen skickades ut till aktieägarna i vecka 14, 2011 med start den 4 april 2011.
Alfa Laval AB är ett publikt aktiebolag. Bolagets säte är i Lund och bolaget är registrerat i Sverige under organisationsnummer 556587-8054. Huvudkontoret har besöksadressen Rudeboksvägen 1 i Lund och postadressen Box 73, 221 00 Lund, Sverige. Alfa Lavals hemsida är: www.alfalaval.com.
Följande delar av årsredovisningen är finansiella rapporter: förvaltningsberättelsen, tioårs översikten, koncernens kassaflöden, koncernens totala resultat, koncernens finansiella ställning, förändringar i koncernens egna kapital, moder bolagets kassaflöden, moderbolagets resultat, moderbolagets finansiella ställning, förändringar i moderbolagets egna kapital samt notapparaten. Samtliga dessa har reviderats av revisorerna. Övriga delar av årsredovisningen har granskats översiktligt av revisorerna.
Bolagsstyrningsrapporten, som också har reviderats av revisorerna, återfinns på sidan 120.
Alfa Laval AB (publ) utgör moderbolag för Alfa Laval koncernen.
Bolaget hade 33 566 (33 780) aktieägare den 31 december 2010. Den största ägaren är Tetra Laval B.V., Nederländerna som äger 18,7 (18,7) procent. Efter den största ägaren kommer nio institutionella placerare med ägarandelar mellan 8,8 till 1,1 procent. Dessa tio största aktieägare innehar 44,3 (48,0) procent av aktierna.
Alfa Laval koncernen bedriver utveckling, produktion och försäljning av produkter och anläggningar baserat på tre huvudteknologier: separering/filtrering, värmeöverföring och flödeshantering.
Alfa Lavals verksamhet är indelad i två affärsdivisioner "Equipment" respektive
"Process Technology" som säljer till externa kunder och en division "Övrigt" som täcker inköp, produktion och logistik liksom företagsledning och icke-kärnverksamheter. Dessa tre divisioner utgör Alfa Lavals tre rörelsesegment.
De två affärsdivisionerna (rörelsesegmenten) är i sin tur indelade i ett antal kundsegment. Kunderna till Equipment-divisionen köper produkter, medan kunderna till Process Technology-divisionen köper system för processapplikationer. Equipment-divisionen består av fem kundsegment: Industrial Equipment, Marine & Diesel, OEM (Original Equipment Manufacturers), Sanitary Equipment och eftermarknadssegmentet Parts & Service. Under 2010 slogs de två tidigare kundsegmenten Comfort & Refrigeration och Fluids & Utility Equipment samman till kundsegmentet Industrial Equipment. Process Technology-divisionen består av fem kundsegment: Energy & Environment, Food Technology, Life Science, Process Industry och eftermarknadssegmentet Parts & Service.
De huvudsakliga risker och osäkerhetsfaktorer som koncernen står inför har att göra med prisutvecklingen på metaller, fluktuationer i större valutor och konjunkturutvecklingen. För ytterligare information, se avsnitten om finansiella och operationella risker och avsnittet om redovisningsprinciper som är kritiska för bolagets resultat och ställning, avsnittet om huvudsakliga källor till osäkerhet i uppskattningar och avsnittet om bedömningar under redovisningsprinciperna.
Den kompletta informationen om förvärven återfinns i not 17. Nedan följer en kortare sammanfattning av respektive förvärv.
I ett pressmeddelande den 21 december 2010 meddelade Alfa Laval att ett avtal har ingåtts om att förvärva Aalborg Industries Holding A/S för en total köpeskilling om SEK 5,0 miljarder, på en skuldfri basis, från Altor 2003 Fund, LD Equity samt företagets ledning. Aalborg Industries har ungefär 2 600 anställda och förväntas generera intäkter om cirka SEK 3,3 miljarder under 2010. Förvärvet kommer att ha en positiv inverkan på resultatet per aktie från 2011. Transaktionen är föremål för godkännanden från konkurrensmyndigheter. För ytterligare information hänvisas till de
gjorda pressmeddelandena.
Den 6 december 2010 förvärvade Alfa Laval det italienska företaget Olmi S.p.A., ett ledande företag specialiserat på utveckling och tillverkning av tubvärmeväxlare och luftkylare för nischapplikationer inom petrokemisk, kraft- och olja-/gasindustrin. Förvärvet innebär en utökning av Alfa Lavals produktportfölj. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, kommenterade: "Förvärvet av Olmi kommer att avsevärt stärka våra möjligheter att expandera inom värmeväxlarmarknaden för höga tryck och höga temperaturer. Samtidigt innebär Alfa Lavals starka globala närvaro en möjlighet att ta erbjudandet till nya geografi ska marknader och kunder." Alfa Laval har för avsikt att skapa ett kompetenscenter baserat på Olmis unika kunnande. Olmis omsättning för 2010 uppgick till MSEK 971.
Den 1 november 2010 förvärvade Alfa Laval Defi noxverksamheten av Defontaine. Defi nox konstruerar och tillverkar ventiler och utrustning i rostfritt stål för livsmedelsproduktion samt till läkemedels- och kosmetikaindustrin. Defi nox kommer att fortsätta att erbjuda sitt eget produktsortiment under eget varumärke via eget distributionsnätverk. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Förvärvet av Defi nox är ett led i vår strategi att fånga tillväxtmöjligheter, i detta fall den tillväxt som drivs av ökande krav på kvalitet och säkerhet inom livs- och läkemedelsindustrin. Vi skapar lönsam tillväxt genom att addera en oberoende kanal till den mycket intressanta livs- och läkemedelsmarknaden." Defi nox har kontor och tillverkning i Gétigné i närheten av Nantes i Frankrike samt dotterbolag i USA och Kina. Defi nox hade under 2010 en omsättning om MSEK 239.
Den 1 april 2010 förvärvade Alfa Laval Astepo S.r.l. i Italien. Företaget är känt för sitt gedigna kunnande inom aseptiska lösningar med nyckelprodukter som fyllningsutrustning för bag-in-box och värmeväxlare till den globala industrin för fruktjuicekoncentrat. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Förvärvet av Astepo är i linje med vår strategi att fortsätta att stärka vår position inom livsmedelsindustrin. Det fördjupade erbjudandet i kombination med vår starka lokala närvaro kommer att skapa nya möjligheter." Under 2010 var Astepos omsättning MSEK 62.
Den 1 april 2010 förvärvade Alfa Laval
65 procent av aktierna i Si Fang Stainless Steel Products Co. Ltd i Kina, som är ett ledande kinesiskt företag inom fl ödeshantering. Företaget inriktar sig mot livsmedelsoch dryckesmarknaden i Kina med sin produktportfölj som inkluderar hygieniska pumpar, ventiler och installationsmaterial. Si Fang kommer att fortsätta att erbjuda sina egna produkter under sitt eget varumärke och genom sitt eget försäljningsnätverk. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Si Fang passar in i vår strategi att tillvarata strukturella tillväxtmöjligheter, dvs. strukturella förändringar som driver efterfrågan. Genom att addera en oberoende försäljningskanal till den växande livsmedels- och dryckesmarknaden i Kina kommer vi att kunna driva lönsam tillväxt." Si Fang hade under 2010 en omsättning om MSEK 167.
Den 6 januari 2010 förvärvade Alfa Laval ett väletablerat servicebolag i USA, som är ett ledande företag på den nordamerikanska marknaden vad gäller service på plattvärmeväxlare. Företaget kommer att fortsätta som en separat organisation och erbjuda sina egna produkter och service under sitt eget varumärke. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Förvärvet är ytterligare ett steg i vår ambition att serva marknaden med alternativa erbjudanden. Vår eftermarknadsaffär är högt prioriterad och vi har kunnat se dess motståndskraft under 2009." Företagets nettoomsättning för 2010 var MSEK 163.
Den 5 januari 2010 förvärvade Alfa Laval Champ Products Inc., i Sarasota, Florida, USA. Företaget är erkänt för sin djupa kunskap inom motorkylning och ses idag som ett ledande företag på den nordamerikanska marknaden. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Förvärvet av Champ Products innebär att vi stärker vår position genom en utökad produktportfölj, en fördjupad applikationskunskap och ytterligare marknadspenetrering av motor- och fordonstillverkare i Nordamerika. Vi förväntar oss även att Champ Products produktportfölj och applikationskunnande skall skapa möjligheter i Europa och Asien." Champs omsättning under 2010 uppgick MSEK 111.
Dessutom har ett mindre förvärv genomförts under 2010:
Den 10 februari 2010 förvärvade Alfa Laval det tyska företaget G.S. Anderson GmbH. Bolaget hade en omsättning under 2010 om MSEK 10.
Den 1 september 2009 förvärvade Alfa Laval 90 procent av aktierna i LHE Co., Ltd i Sydkorea – ett ledande värmeväxlarföretag i Sydkorea. Företaget är inriktat på marknaden för kompakta plattvärmeväxlare. LHE kommer att fortsätta att erbjuda marknaden sitt eget sortiment, under varumärket LHE, via eget försäljningsnätverk. Bolaget hade under 2009 en omsättning på MSEK 593. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "LHE är ett välskött företag med stark närvaro i Sydkorea och stor potential i Asien. Genom förvärvet av LHE uppnår Alfa Laval koncernen lönsam tillväxt genom att addera en oberoende kanal till marknaden för värmeväxlare."
Den 14 augusti 2009 förvärvade Alfa Laval företaget PHE Indústria e Comércio de Equipamentos Ltda i Brasilien, ett företag som erbjuder service på plattvärmeväxlare inom olika typer av industrier. Det kommer att integreras i Tranter. Företaget konsolideras i Alfa Laval koncernen från den 1 augusti 2009. Tillsammans med den andra latinamerikanska verksamhet som nämns nedan uppgick omsättningen för 2009 till MSEK 44. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Med detta förvärv stärker vi Tranters närvaro i Brasilien, speciellt när det gäller service av värmeväxlare, vilken även stödjer nyförsäljning. Vår fl ervarumärkesstrategi har varit framgångsrik och Tranter fortsätter att erbjuda sitt eget produktsortiment under varumärket Tranter via sitt eget distributionsnätverk."
Det publika erbjudandet att köpa ytterligare 13 procent i Alfa Laval (India) Ltd öppnade den 14 januari 2009 och stängde den 2 februari 2009. Det ursprungliga budet på 950 rupier per aktie höjdes till 1 000 rupier per aktie den 20 januari 2009. Erbjudandet resulterade i att ägare till nästan 2,2 miljoner aktier motsvarande ungefär 12 procent av det totala antalet aktier accepterade att sälja sina aktier. Detta innebär att ägandet i det indiska dotterbolaget har ökat från 76,7 procent till 88,8 procent. Den totala kostnaden för förvärvet uppgick till MSEK 376.
Den 1 februari 2009 förvärvade Alfa Laval HES GmbH Heat Exchanger System i Tyskland, ett företag som fokuserar på spiralvärmeväxlare främst till processindustrin. Företaget kommer att integreras i Tranter. Företagets omsättning för 2009 uppgick till MSEK 99. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade:
"Genom detta förvärv stärker vi Tranters produkterbjudande, speciellt deras produktportfölj för svetsade värmeväxlare. Vår fl ervarumärkesstrategi har varit framgångsrik och Tranter fortsätter att erbjuda sitt eget produktsortiment under varumärket Tranter via sitt eget distributionsnätverk."
Den 16 januari 2009 förvärvade Alfa Laval Onnuri Industrial Machinery Co., Ltd, en sydkoreansk systemleverantör till varvsoch dieselkraftmarknaderna. Onnuri förblir ett separat bolag, då det skall fortsätta att erbjuda produkter och service under sitt eget varumärke. Onnuris omsättning för 2009 uppgick till MSEK 81. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Förvärvet är i linje med Alfa Laval koncernens strategi och bidrar med både närvaro och en kompletterande kanal till varvs- och dieselkraftmarknaderna. Genom förvärvet av Onnuri ökar vi vår lokala närvaro, vilket gör oss bättre rustade att möta kraven från de viktiga marknaderna för skeppsbyggnation och motortillverkning i Asien. Vi får även tillgång till kompetens inom systembyggande för såväl det marina området som för dieselmotorer."
Den 14 januari 2009 meddelade Alfa Laval att det hade förvärvat ett företag och undertecknat en överenskommelse att förvärva ytterligare ett, båda större leverantörer av reservdelar och service för en mängd produkter och applikationer inom ett fl ertal geografi ska regioner. Båda företagen förblir separata organisationer, då de fortsätter att erbjuda produkter och service till industrin under egna varumärken. Det ena företaget konsolideras i Alfa Laval koncernen från den 1 januari 2009 och det andra från 30 januari 2009. Den kombinerade omsättningen för 2009 för de två verksamheterna var MSEK 258. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Förvärven är i linje med Alfa Lavals strategi att huvudsakligen förvärva företag som kompletterar den befi ntliga affären vad gäller produkter, geografi eller nya försäljningskanaler. I detta fall får Alfa Laval kompletterande kanaler när det gäller utrustning och service på eftermarknaden. Med dessa två förvärv får vi större närvaro på eftermarknaden och täcker både produkter för separering och värmeöverföring som används i eftermarknadsintensiva industrier. Härigenom adderar vi cirka 5 procent till vår årliga eftermarknadsförsäljning."
Dessutom har fyra mindre förvärv genomförts under 2009:
Den 4 februari 2009 förvärvade Alfa Laval det polska bolaget Termatrans som har
fungerat som Tranters distributör i Polen. Det kommer att integreras i Tranter. Termatrans omsättning för 2009 uppgick till MSEK 18.
Den 22 februari 2009 förvärvade Alfa Laval ytterligare en mindre verksamhet i Latinamerika som också kommer att integreras i Tranter.
Den 15 juli 2009 förvärvade Alfa Laval tillgångarna i det danska bolaget ISO MIX A/S. Verksamheten har integrerats i det danska bolaget Alfa Laval Tank Equipment A/S. Omsättningen för 2009 var MSEK 1.
Den 9 november 2009 förvärvade Alfa Laval resterande 9 procent av det indiska företaget MCD Nitrile India Ptv Ltd, som därmed blev ett helägt dotterbolag.
Den 15 augusti 2008 förvärvade Alfa Laval det amerikanska företaget Hutchison Hayes Separation, som är en ledande leverantör av separatorer, tillbehör och service, främst till företag på den amerikanska energimarknaden. Hutchison Hayes kommer att verka som en separat organisation och adderar en kompletterande försäljningskanal för både separatorutrustning och service, främst till de energirelaterade industrierna i USA. Bolaget hade under 2008 en omsättning på MSEK 139. Förvärvet är i linje med Alfa Laval koncernens strategi, att främst förvärva bolag som kompletterar befintlig verksamhet vad gäller produktutbud, geografisk närvaro eller i form av nya försäljningskanaler.
Den 31 juli 2008 förvärvade Alfa Laval det tyska företaget Pressko AG, som är specialiserat på utveckling och tillverkning av helsvetsade värmeväxlare. Pressko AG kommer att integreras i Tranter, som är en separat organisation inom Alfa Laval koncernen. Presskos omsättning under 2008 uppgick till MSEK 44. Förvärvet av Pressko stödjer Alfa Laval koncernens strategi att huvudsakligen förvärva företag som kompletterar den befi ntliga affären vad gäller produkter, geografi eller nya försäljningskanaler.
Den 13 juni 2008 förvärvade Alfa Laval cirka 44 procent av Ageratec, ett svenskt företag som utvecklar innovativa processlösningar för biodieselindustrin. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Råvaror som inte är livsmedel spelar en allt viktigare roll i produktionen av biodiesel och återanvändningen av vegetabilisk matolja är ett mycket bra exempel på denna utveckling. Detta driver idag också Ageratecs affär. Genom förvärvet av en minoritetsandel i Ageratec kommer vi att fi nnas i framkanten av processutvecklingen för biodieselindustrin." Den 29 december
2008 ökade Alfa Laval ägandet till cirka 68 procent och Ageratec blev ett dotterbolag. Ageratecs omsättning under 2008 uppgick till MSEK 58.
Den 1 juni 2008 förvärvade Alfa Laval det amerikanska företaget Standard Refrigeration, en ledande leverantör av tubvärmeväxlare för olika typer av kylning, luftkonditionering och industriella applikationer på den nordamerikanska marknaden. Under 2008 hade bolaget en omsättning på MSEK 249. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Genom förvärvet av Standard Refrigeration ökar vi vår närvaro på den nordamerikanska marknaden inom kommersiell kylning och industriella applikationer. Standard Refrigeration kommer att integreras i Alfa Laval för att få full effekt av synergier såsom bredare produktportfölj och en förstärkt marknadsnärvaro."
Den 11 februari 2008 förvärvade Alfa Laval det danska bolaget Høyer Promix A/S. Bolaget utvecklar, tillverkar och säljer omrörare till främst livsmedels- och läkemedelsindustrin. Bolaget har fusionerats med Alfa Laval Tank Equipment A/S. Under 2008 hade bolaget en omsättning på MSEK 16.
Dessutom har två mindre förvärv genomförts under 2008:
Den 1 september 2008 förvärvade Alfa Laval verksamheten i det svenska företaget P&D's Plattvärmeväxlarservice AB som utför service på värmeväxlare. Under 2008 hade bolaget en omsättning på MSEK 12.
Den 1 april 2008 förvärvade Alfa Laval 91 procent av det indiska företaget Nitrile India Ptv Ltd som tillverkar gummipackningar för främst livsmedelsindustrin. Förvärvet är en del av Alfa Lavals double branding strategi och bolaget har därför bytt namn till MCD Nitrile India Pvt Ltd. Bolaget har 12 anställda och 15-20 tillfälligt anställda. Under 2008 hade bolaget en omsättning på MSEK 1.
Under 2010 såldes en fastighet i Frankrike för MSEK 6 med en realiserad vinst om MSEK 6 och en fastighet i Indien för MSEK 7 med en realiserad vinst om MSEK 4. Den franska fastigheten var till salu redan vid utgången av föregående år, men den förväntades inte att kunna säljas under 2010. En liten fastighet i Frankrike planeras att avyttras. Den är tom och har varit till salu under flera år. Den förväntas inte att kunna säljas inom det närmaste året. Detta innebär att ingen fastighet har omklassificerats till omsättningstillgång för försäljning.
Situationen var densamma vid utgången av 2009. Verkligt värde för den aktuella fastigheten överstiger det bokförda värdet med cirka MSEK 2 (8).
Under 2009 skedde ingen större försäljning av fastigheter. Inga fastigheter omklassifi cerades till omsättningstillgång för försäljning.
Under 2008 såldes en fastighet i Brasilien för MSEK 113 med en realiserad vinst om MSEK 102. Inga fastigheter omklassifi cerades till omsättningstillgång för försäljning.
Dessa avyttringar redovisas som jämförelsestörande i not 9 till rapporten över koncernens totala resultat.
Orderingången uppgick till MSEK 23 869 (21 539) (27 464) under 2010. Exklusive växelkursdifferenser var koncernens orderingång 15,9 procent högre än föregående år. Justerat för förvärv av verksamheter 1) är motsvarande siffra en ökning med 11,8 procent.
| Orderbrygga | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| MSEK, om inte annat anges | 2010 | 2009 | 2008 | ||
| Orderingång föregående år | 21 539 | 27 464 | 27 553 | ||
| Strukturförändringar | 4,1% | 2,2% | 2,6% | ||
| Valutaeffekter | -5,1% | 6,5% | 0,1% | ||
| Organisk utveckling | 11,8% | -30,3% | -3,0% | ||
| Totalt | 10,8% | -21,6% | -0,3% | ||
| Orderingång innevarande år | 23 869 | 21 539 | 27 464 |
Exklusive växelkursdifferenser ökade orderingången från eftermarknaden "Parts & Service" med 16,2 procent under 2010 jämfört med föregående år. Dess relativa andel av koncernens totala orderingång uppgick till 28,5 (28,3) procent.
1) Förvärvade verksamheter är: Olmi per 6 december, 2010, Defi nox, per 1 november 2010, Si Fang Stainless Steel Products Co. Ltd per 1 april 2010, Astepo S.r.l. per 1 april 2010, en ledande serviceleverantör på den nordamerikanska marknaden per 6 januari 2010, Champ Products Inc, per 5 januari 2010, LHE Co. Ltd per 1 september 2009, PHE Indústria e Comércio de Equipamentos Ltda per 1 augusti 2009, HES per 1 februari 2009, Onnuri Industrial Machinery per 16 januari 2009, två leverantörer av reservdelar och service per 14 januari 2009, Ageratec per 29 december 2008, Hutchison Hayes Separation per 15 augusti 2008, Pressko per 31 juli 2008, Standard Refrigeration per 1 juni 2008, Høyer Promix per 11 februari 2008.
Stora order är order med ett värde över MEUR 5. Volymen av stora order är en viktig indikator på efterfrågeläget och följs upp separat inom Alfa Laval. En stor volym stora order innebär normalt också en god beläggning i fabrikerna. Under 2010 har Alfa Laval fått stora order för MSEK 960 (900). Per kvartal har det sett ut som följer:
Under första kvartalet 2010 fi ck Alfa Laval stora order för MSEK 140 (140):
Under andra kvartalet 2010 fick Alfa Laval stora order för MSEK 240 (105):
Under tredje kvartalet 2010 fick Alfa Laval stora order för MSEK 270 (175):
Under fjärde kvartalet 2010 fick Alfa Laval stora order för MSEK 310 (480):
– En order på Alfa Laval Packinox värmeväxlare som ska användas i ett indiskt raffi naderi. Ordervärdet är cirka MSEK 110 och leveransen beräknas vara genomförd under 2011.
Orderstocken per den 31 december 2010 uppgick till MSEK 11 552 (11 906) (14 310). Exklusive växelkursdifferenser och justerat för förvärv av verksamheter var orderstocken 5,3 procent lägre än orderstocken per utgången av 2009.
Nettoomsättningen uppgick till MSEK 24 720 (26 039) (27 850) under 2010. Exklusive växelkursdifferenser var nettoomsättningen 0,8 procent lägre än föregående år. Justerat för förvärv av verksamheter är motsvarande siffra en minskning med 5,2 procent.
Equipment-divisionen består av fem kund segment: Industrial Equipment, Marine & Diesel, OEM (Original Equipment Manufacturers), Sanitary Equipment och efter marknadssegmentet Parts & Service. Under 2010 slogs de två tidigare kundsegmenten Comfort & Refrigeration och Fluids & Utility Equipment samman till kundsegmentet Industrial Equipment.
Under 2010 har orderingången ökat med 15,8 procent och nettoomsättningen ökat med 0,5 procent jämfört med föregående år. Justerat för förvärv av verksamheter är mot svarande siffror en ökning med 11,5 procent respektive en minskning med 3,0 procent.
Utvecklingen för Equipment-divisionen under 2010 har varit som följer, kvartal för kvartal:
Orderingången för Equipment divisionen under första kvartalet var lägre än motsvarande period förra året. Däremot ökade orderingången något jämfört med föregående kvartal. Orderingången för Industrial Equipment minskade jämfört med både motsvarande period förra året och föregående kvartal. Trots detta noterade vissa applikationer inom kylning och övriga industriella tillbehör den högsta orderingången på 15 månader. I Sanitary ökade orderingången jämfört med första kvartalet förra året för alla huvudapplikationer: mejeri, drycker, kosmetika och i synnerhet läkemedel. Basaffären* är den huvudsakliga källan till utvecklingen. I det första kvartalet minskade OEM jämfört med motsvarande kvartal förra året, men ökade jämfört med föregående kvartal. Denna utveckling är främst hänförlig till ökad efterfrågan på konsumentprodukter och erhållna leveranskontrakt för nya produkter som introducerats på mark-
| Omsättningsbrygga | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK, om inte annat anges | 2010 | 2009 | 2008 |
| Nettoomsättning föregående år | 26 039 | 27 850 | 24 849 |
| Strukturförändringar | 4,4% | 2,9% | 2,5% |
| Valutaeffekter | -4,3% | 7,9% | 0,6% |
| Organisk utveckling | -5,2% | -17,3% | 9,0% |
| Totalt | -5,1% | -6,5% | 12,1% |
| Nettoomsättning innevarande år | 24 720 | 26 039 | 27 850 |
naden. Fortsatta statssubventioner ger en viss stabilitet för efterfrågan på konsumentprodukter inom solenergi, värmepumpar och varmvattenberedare. Marine & Diesel fortsätter att verka i en turbulent marknadsmiljö. Investeringar i dieselkraft fortsätter att bli senarelagda, men det fi nns en underliggande efterfrågan. Orderingången för Parts & Service steg jämfört med både motsvarande kvartal förra året och föregående kvartal. Effekterna av en global fi nansiell återhämtning påverkar aktiviteten inom sjöfarten och därmed nyttjandegraden, vilket ökar efterfrågan på reservdelar. Nyttjandegraden och en ökad installerad bas har på samma sätt gett en god utveckling av orderingången för andra applikationer.
Orderingången under andra kvartalet karaktäriserades av stark tillväxt jämfört med både samma period förra året och första kvartalet. Utvecklingen var allmän med basaffären som drivkraft, speciellt inom segmenten Industrial Equipment och Sanitary. Inom Industrial Equipment var det bra efterfrågan på lösningar för kylning, främst drivet av investeringar inom såväl kommersiell som industriell kylning. Ett exempel på detta är livsmedelsindustrin. Sanitary Equipment fortsatte att se stark efterfrågan inom dess tre huvudapplikationer: mejeri, livsmedel och läkemedel. OEM hade också en bra utveckling understött av fortsatt tillväxt i orderingången för lödda värmeväxlare. Marine & Diesel visade en uppgång, genom större order på dieselradiatorer och för behandling av ballastvatten. En ökning i konsumtion och världshandel har lett till högre aktivitetsnivåer och nyttjandegrader. Sammantaget fortsatte detta att öka efterfrågan för Parts & Service, som rapporterade tillväxt jämfört med andra kvartalet förra året och hade en stabil utveckling jämfört med första kvartalet.
Equipment divisionen visade en fortsatt god utveckling under tredje kvartalet och alla segment rapporterade tillväxt jämfört med samma period förra året. Sanitary segmentet visade fortsatt stark tillväxt, stärkt av ökad aktivitet i både livsmedelsoch läkemedelsindustrin. Basaffären hade en särskilt stark utveckling, speciellt i BRIC länderna - Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Industrial Equipment hade en stark utveckling i kvartalet jämfört med samma period förra året. Drivkraften i förbättringen var basaffären i alla större industriella applikationer, med undantag av fjärrkyla och fjärrvärme där investeringar fortfarande släpade efter. Orderingången för OEM fortsatte att utvecklas positivt då efterfrågan på varmvattenberedare, värmepumpar och
luftkonditionering ökade, delvis som ett resultat av ett ökat fokus på energibesparande initiativ. Inom Marine & Diesel fortsatte orderingången att växa i spåren av en försiktig ökning i nivån på varvskontraktering. Projekt för dieselkraftverk var på en hög nivå, men en viss fördröjning i beslutsfattandet råder generellt. Efterfrågan på Parts & Service fortsatte att växa, delvis orsakat av den ökade aktiviteten i världshandeln – som påverkar Marine – och delvis av en betydande ökning i nyttjandegraden inom de marknader som servas av Industrial Equipment.
Equipment divisionen slutförde ett starkt fjärde kvartal som med bred marginal överträffade samma period förra året, med en mycket positiv utveckling rapporterad av alla segment. Sanitary segmentet utmärkte sig genom att investeringar inom livsmedelsoch läkemedelssektorerna gav bränsle till tillväxten. Efterfrågan var särskilt stark för mejeri, drycker och livsmedelsapplikationer inom de fl esta regioner, där BRIC länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) överträffade de mer etablerade marknaderna i relativa termer. Inom OEM fortsatte efterfrågan att växa, i första hand för lödda värmeväxlare. Alla tre av de främsta applikationsområdena: luftkonditionering, värmepannor och värmepumpar ökade baserat på en ny produktportfölj som mötte god efterfrågan. Industrial Equipment segmentet fortsatte att visa stabil tillväxt inom alla nyckelmarknader, men utvecklingen var speciellt bra för kylningsapplikationer. Marine & Diesel ökade också i fjärde kvartalet, hjälpt av återhämtningen för nybyggnadskontrakt till skeppsvarven som skedde tidigare under 2010. Dieselkraft redovisade också en positiv utveckling, även om marknaden generellt var fortsatt påverkad av förseningar i beslutsfattandet. Aktiviteten inom sjöfarten och nyttjandegraden inom industrin ökade under året, vilket hade en positiv inverkan på efterfrågan för Parts & Service.
(exklusive jämförelsestörande poster) Rörelseresultatet uppgick till MSEK 2 604 (2 530) (3 602) under 2010. Ökningen i rörelseresultat under 2010 jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av en mixförskjutning i försäljningen, lägre kostnader och positiva växelkurseffekter, motverkat av minskad volym.
fem kundsegment: Energy & Environment,
Food Technology, Life Science, Process Industry och eftermarknadssegmentet Parts & Service.
Under 2010 har orderingången ökat med 16,3 procent och nettoomsättningen minskat med 2,5 procent jämfört med föregående år. Justerat för förvärv av verksamheter är motsvarande siffror en ökning med 12,4 procent respektive en minskning med 8,1 procent.
Utvecklingen för Process Technologydivisionen under 2010 har varit som följer, kvartal för kvartal:
Under första kvartalet visade orderingången för Process Technology divisionen en nedgång från motsvarande kvartal förra året. Jämfört med fjärde kvartalet 2009 var divisionens orderingång också lägre, främst som ett resultat av färre stora projekt. Detta gäller speciellt för Process Industry segmentet, som åtnjöt ett mycket starkt fjärde kvartal. En stabil utveckling noterades för divisionens basaffär. Energy & Environment visade en svag nedgång, men med en mixförändring inom segmentet. Environment minskade, men Oil & Gas hade ett starkt kvartal, beroende på en starkare investeringsaktivitet inom industrin. Inom Power visade marknaden positiva tecken, med en fortsatt tillväxt inte bara inom kärnkraft utan också i de konventionella och förnybara energimarknaderna. Inom Process Industry minskade orderingången, främst som ett resultat av det fl ertal stora projekt av icke återkommande natur som bokades i föregående kvartal. Orderingången för Food Technology minskade från det föregående kvartalet, men växte jämfört med första kvartalet 2009. Efterfrågan från bryggeriindustrin var fortsatt svag beroende på sammanslagningar och begränsade investeringar. Utvecklingen för vegetabilolja gav en betydande tillväxt jämfört med första kvartalet förra året, med en fortsatt stark aktivitet i Asien. Life Science växte jämfört med föregående kvartal, men minskade jämfört med första kvartalet 2009. Tillväxten skapades huvudsakligen genom basaffären, med komponentorder inom många applikationer. Parts & Service gynnades av en högre aktivitet inom främst reservdelsförsäljningen. Detta skall ses i spåren av förra årets låga aktivitet i samband med kortfristiga kapacitetsneddragningar inom många sektorer av industrin.
Orderingången för Process Technology divisionen visade stark tillväxt under andra kvartalet jämfört med både samma period förra året och första kvartalet. Större order var på en betydligt högre nivå jämfört med båda perioderna, speciellt drivet av sektorer såsom petrokemi, olje- och gasutvinning liksom andra processrelaterade branscher som oorganiskt och metaller. Divisionen gynnades också av fortsatt tillväxt i basaffären. I Energy & Environment gick orderingången upp jämfört med samma period förra året. Utvecklingen drevs av olja & gas, som noterade en stark utveckling då oljepriserna stabiliserades på en högre nivå och därmed gav skjuts till investeringarna inom branschen. Jämfört med första kvartalet minskade segmentet som helhet, främst som ett resultat av stora order inom kraft och olja & gas som inte upprepades. Process Industry hade en stark utveckling för både större order och basaffären. Ett speciellt bidrag kom från petrokemi och raffi naderi, där större order säkrades i till exempel Asien och Latinamerika. Dessa order avsåg både behov av ny kapacitet och behovet av förbättrad energieffektivitet. Food Technology hade en mycket förmånlig utveckling och gynnades av en ökad projektaktivitet. Den tidigare pressade bryggeriindustrin visade tillväxt, liksom andra drycker och viskösa livsmedel. Orderingången för Life Science var i linje med andra kvartalet förra året, men visade stark tillväxt jämfört med första kvartalet, främst orsakat av en bra mix av större order och basaffären inom läkemedel och bioteknologi. Parts & Service presterade mycket bra. Efterfrågan på reservdelar var på en fortsatt hög nivå, speciellt inom områden såsom processindustri och olja & gas. Sammantaget var aktivitetsnivån högre då kunder startade upp tidigare avställd kapacitet.
Orderingången för Process Technology divisionen visade stark tillväxt under tredje kvartalet med större order på en betydligt högre nivå, främst drivet av Energy & Environment. Samtidigt fortsatte divisionen att se tillväxt i basaffären. Under kvartalet fi ck Energy & Environment en amerikansk order för behandling av avloppsvatten, vilket var Alfa Lavals största order någonsin. Detta bidrog till en stark utveckling för segmentet. Dessutom visade borrnings- och exploateringsaktiviteter inom olja och gas styrka, främst i USA och Latinamerika. Samtidigt stärktes marknadsenheten Kraft av dels ett fortsatt intresse för förnyelsebar energi såsom solenergi och biogas och dels av order för miljötekniklösningar såsom avskiljning av koldioxid. Inom Process Industry gick orderingången ned, främst beroende på att stora order inte upprepades. Undantaget var oorganiskt, metaller och papper som växte genom några större order, främst i Asien.
En överlag stabil utveckling inom till exempel metall-, process- och petrokemiindustrier säkrade en stabil tillväxt för basaffären inom segmentet. Food Technology visade tillväxt jämfört med motsvarande kvartal föregående år där vegetabilolja gynnades av fortsatta kapacitetsinvesteringar inom matolja, drivet av de större globala företagen inom detta område. Aktiviteten var stark i Latinamerika och Asien, vilket bidrog till tillväxten. Orderingången för Life Science gick upp, till största del drivet av en förbättring i basaffären. Parts & Service visade stark tillväxt jämfört med samma kvartal förra året, med efterfrågan på reservdelar på en fortsatt hög nivå. Efterfrågan på reparationer, underhåll och uppgraderingar var stark, pådrivet av högre kapacitetsutnyttjande inom industrier som servas av Process Industry och Energy & Environment.
Orderingången för Process Technology divisionen visade en stark utveckling under fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Orderingången fi ck ett uppsving av betydande tillväxt i basaffären, medan större order låg kvar på samma nivå som fjärde kvartalet förra året. Food Technology visade en speciellt stark utveckling, drivet av vegetabiloljeaffären. Matolja gynnades av en hög aktivitet i till exempel Kina och Indien, med fortsatta kapacitetsinvesteringar. Bryggeri hade också stark tillväxt. Allmänt kunde förbättringar ses i de fl esta geografi ska områden, med bra tillväxt i basaffären. Energy & Environment fortsatte att åtnjuta stark tillväxt inom olja och gas, främst i Nordamerika och Latinamerika men också i Mellanöstern. Environment noterade dock en väsentlig nedgång beroende på färre projektorder. Även om marknadsenheten Kraft var under föregående års nivå, erhölls en positiv signal i form av en stor order för världens första fullskaliga IGCC process för kraftgenerering med koldioxidavskiljning. Ordern är ett bevis för det växande intresset för lösningar för koldioxidavskiljning. Inom Process Industry visade orderingången tillväxt. Tillväxten var stabil då den tidigare noterade återhämtningen inom metall-, process- och petrokemiindustrierna fortsatte. Segmentet åtnjöt överlag en mycket stark tillväxt i basaffären, medan värdet av stora order var lägre. Orderingången för Life Science gick upp betydligt, hänförligt till en bra utveckling i basaffären. Parts & Service var ytterligare ett segment som visade en betydande positiv utveckling, främst drivet av reservdelsförsäljningen. Efterfrågan på reparationer, underhåll och uppgraderingar var stabil. Noterbart var den starka utvecklingen inom industrier såsom processindustri, miljö, olja och gas.
(exklusive jämförelsestörande poster) Rörelseresultatet uppgick till MSEK 2 159 (2 040) (2 756) under 2010. Ökningen i rörelseresultat under 2010 jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av en mixförskjutning i försäljningen, lägre kostnader och positiva växelkurseffekter, motverkat av minskad volym.
Övrigt täcker inköp, produktion och logistik liksom företagsledning och icke-kärnverksamheter.
Rörelseresultatet uppgick till MSEK -405 (-138) (-395) under 2010.
Samtliga kommentarer återspeglar den kvartalsvisa utvecklingen under året och är efter justering för valutaförändringar.
Orderingången under första kvartalet var avsevärt lägre i regionen jämfört med samma period förra året. Alla segment visade en nedgång utom Life Science som växte och Marine & Diesel som hade en oförändrad orderingång. Jämfört med föregående kvartal var orderingången i regionen något lägre. Order avseende nyförsäljning ökade inom Equipment divisionen men minskade inom Process Technology divisionen. Bokningen av basorder* låg på samma nivå som under fjärde kvartalet förra året.
Orderingången under andra kvartalet ökade jämfört med såväl motsvarande kvartal förra året som första kvartalet 2010. Jämfört med båda dessa jämförelseperioder redovisade både Process Technology och Equipment tillväxt. Vidare var efterfrågan på Parts & Service stark och orderingången ökade för basaffären. Alla länder redovisade en högre orderingång utom Storbritannien.
Under tredje kvartalet ökade orderingången jämfört med motsvarande period föregående år. Den bästa utvecklingen var i säljregionerna för Storbritannien, Benelux och Mellaneuropa. Även sett utifrån segmenten var det positivt med en majoritet av segmenten rapporterande ökningar i order. Basaffären växte avsevärt från tredje kvartalet förra året.
Orderingången steg i fjärde kvartalet visavi samma kvartal 2009, med alla länder rapporterande tillväxt utom Frankrike. Basaffären ökade överlag och gick speciellt bra i Norden och Mellaneuropa. På en segmentsnivå gick orderingången upp för alla utom Energy & Environment och Process Industry.
Under första kvartalet var utvecklingen i Centrala & östra Europa oförändrad för Equipment divisionen medan Process Technology divisionen minskade jämfört med motsvarande period förra året. Detta berodde på stora order som inte upprepades. Turkiet och sydöstra Europa hade en god utveckling medan Polen och Tjeckien visade svaghet. Ryssland var i stort oförändrat. Segment med en god utveckling omfattar Sanitary, Food Technology och Process Industry. Parts & Service affären var oförändrad. Jämfört med föregående kvartal var utvecklingen oförändrad.
Utvecklingen i Centrala och östra Europa var mycket stark under andra kvartalet jämfört med samma period förra året, med en bra utveckling inom nyförsäljningssegmenten liksom i Parts & Service. Ryssland, Turkiet och Ukraina gick speciellt bra. Basaffären visade god tillväxt där alla segment inom Equipment divisionen gick bra. Inom Process Technology divisionen hade Energy & Environment liksom Process Industry en bra orderingång. Regionen redovisade också en stabil tillväxt i orderingång jämfört med föregående kvartal.
Orderingången minskade något i Centrala och östra Europa under tredje kvartalet jämfört med samma period förra året. Basaffären liksom Parts & Service gick dock mycket bra. Utvecklingen i regionen berodde på en nedgång i Ryssland där stora order inte upprepades även om basaffären hade en bra utveckling. Alla segment inom Equipment divisionen förbättrades jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Bilden var mer blandad inom Process Technology divisionen där Energy & Environment och Food Technology växte medan Process Industry påverkades av icke upprepade order.
Utvecklingen i Centrala och östra Europa var mycket stark under fjärde kvartalet jämfört med samma period förra året. Tillväxt rapporterades över hela linjen, vilket inkluderade basaffären och stora order liksom Parts & Service. Alla segment rapporterade tillväxt med en speciellt bra utveckling inom områdena marin, raffi naderi och Parts & Service. Den bästa prestationen var i Ryssland och Turkiet.
Orderingången under första kvartalet var över samma period föregående år. Den bästa utvecklingen var i segmenten Industrial Equipment, Energy & Environment och Parts & Service. Jämfört med fjärde kvartalet föregående år växte orderingången i regionen. Den bästa utvecklingen var inom segmenten Industrial Equipment, Energy & Environment och Parts & Service.
Orderingången under andra kvartalet var högre än samma kvartal förra året och också högre än första kvartalet. Både Process Technology divisionen och Equipment divisionen inklusive basaffären och Parts & Service redovisade tillväxt jämfört med båda perioderna.
Orderingången i Nordamerika var på en avsevärt högre nivå under tredje kvartalet, understött av en allmänt positiv utveckling. Ett betydande bidrag kom från en order för behandling av avloppsvatten bokad i USA, den största ordern någonsin för Alfa Laval. Alla segment rapporterade tillväxt, inklusive Parts & Service, och basaffären var betydligt över motsvarande kvartal föregående år.
Orderingången växte avsevärt under det fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Denna utveckling var synlig inte bara för basaffären utan överlag. Utvecklingen för segmenten var stark då alla segment utom Process Industry växte.
Under första kvartalet hade Latinamerika en god tillväxt jämfört med första kvartalet 2009, där Brasilien och Argentina rapporterade en mycket god utveckling. Tillväxten avsåg alla segment inom Equipment liksom de flesta segmenten inom Process Technology. Bas affären inklusive Parts & Service utvecklades mycket starkt. Jämfört med föregående kvartal visade Latinamerika en nedgång.
I Latinamerika var orderutvecklingen under andra kvartalet mycket bra för både Equipment divisionen och Process Technology divisionen. Alla segment var på samma nivå eller betydligt över samma period förra året. Parts & Service gick speciellt bra. De länder som presterade bäst var Argentina, Chile och Peru. Regionen hade en mycket stark utveckling också jämfört med föregående kvartal.
I Latinamerika gick orderingången upp under tredje kvartalet för både Equipment divisionen och Process Technology divisionen. Utvecklingen var positiv över hela linjen då tillväxt redovisades för basaffären, Parts & Service och större order. Den bästa utvecklingen var i Energy & Environment, Food Technology och Sanitary Equipment. De länder som presterade bäst var Argentina, Brasilien och Peru.
I Latinamerika var orderingången oförändrad under fjärde kvartalet visavi samma period förra året. Basaffären och Parts & Service rapporterade båda tillväxt, medan en negativ inverkan kom från ej upprepade stora order. Argentina och Chile gick mycket bra, medan Brasilien påverkades av de ej upprepade orderna. Från ett segmentsper-
spektiv rapporterades den största tillväxten inom Parts & Service, Sanitary Equipment och Energy & Environment.
Orderingången i regionen var betydligt lägre under första kvartalet än motsvarande period förra året. Detta berodde främst på en negativ effekt på orderingången för Marine vid lokal omvärdering av orderstock i främmande valuta. I övrigt visade Kina, Sydostasien och Japan en positiv utveckling. Sanitary fortsatte att visa en god utveckling och Industrial Equipment redovisade en stark utveckling. Parts & Service visade också en positiv utveckling inom både Equipment och Process Technology marknader. Jämfört med föregående kvartal visade Asien en nedgång främst beroende på att stora order inte upprepades.
Orderingången visade en betydande ökning i andra kvartalet jämfört med samma period förra året, med en speciellt stark utveckling i Indien, Korea, Japan och Malaysia. De segment som presterade bäst var Marine & Diesel, Industrial Equipment och Sanitary i Equipment divisionen och Process Industry i Process Technology divisionen. Övriga nyförsäljningssegment inom Process Technology divisionen hade en svagare utveckling under påverkan av en trögare projektaffär, speciellt inom Energy & Environment. Parts & Service gick bra liksom basaffären överlag. Även jämfört med första kvartalet var orderingången betydligt högre, drivet av en stark utveckling i Indien, Korea, Kina och Indonesien. Alla segment inom Equipment divisionen växte liksom Food Technology, Life Science och Process Industry inom Process Technology divisionen. Energy & Environment minskade emellertid beroende på en långsam beslutsprocess hos kunder. Efterfrågan för Parts & Service gick upp något och basaffären visade en betydande ökning av orderingången, främst drivet av ökad efterfrågan på komponenter inom Equipment divisionens segment.
Orderingången visade en betydande ökning i tredje kvartalet jämfört med samma period förra året. Utvecklingen var allmän och omfattade de fl esta länder, med en speciellt stark utveckling i Kina, Indien och Korea. Den positiva utvecklingen var också generell sett från segmenten, med en speciellt stark prestation inom OEM, Sanitary och Food Technology.
Orderingången fortsatte att visa en bra utveckling under fjärde kvartalet jämfört med samma period förra året, med särskilt stark tillväxt i Indien, Korea och Kina. Beroende på den positiva utvecklingen under 2010 blev Indien Alfa Lavals tredje största
marknad vid slutet av året efter USA och Kina. Alla segment i Equipment-divisionen redovisade en stark utveckling. Bilden var mer blandad i Process Technology-divisionen då Life Science och Food Technology båda rapporterade stark tillväxt, medan Process Industry och Energy & Environment var svagare än samma period förra året, främst beroende på icke återkommande större projekt inom raffi naderi och kärnkraft. Den stabila utvecklingen för Parts & Service fortsatte inom båda divisionerna.
Alfa Laval har genom en intensiv och konsekvent satsning under många år på forskning och utveckling uppnått en världsledande ställning inom områdena separation och värmeöverföring. Produktutvecklingen inom flödeshantering har resulterat i en stark marknadsställning för ett antal produkter. För att befästa ställningen och för att stödja den organiska tillväxten, genom att finna såväl nya användningsområden för existerande produkter som att utveckla nya produkter, är forskning och utveckling alltid en högprioriterad verksamhet. Forskning och utveckling bedrivs vid ett tjugotal anläggningar över hela världen.
Kostnaderna för forskning och utveckling har uppgått till MSEK 625 (654) (718), motsvarande 2,5 (2,5) (2,6) procent av nettoomsättningen. Justerat för växelkursdifferenser och förvärv av verksamheter minskade kostnaderna för forskning och utveckling, med 1,1 procent jämfört med föregående år.
Två av Alfa Lavals fyra affärsprinciper är: "Respekt för mänskliga rättigheter är en naturlig grund" och "Höga etiska krav styr vårt sätt att agera". Med detta menas att Alfa Laval respekterar mänskliga rättigheter och de vitt skilda samhällskulturer i vilka företaget finns och levererar sina produkter och tjänster och att Alfa Laval skapar affärer på ett ärligt sätt, med integritet och respekt för andra.
Globaliseringen ger Alfa Laval nya affärsmöjligheter, såväl för ökad försäljning som lägre kostnader för att framställa produkterna. När delar av leverantörskedjan fl yttar till länder med lägre kostnader konfronteras företaget dock ofta med etiska frågor på ett mer påtagligt sätt. Hälso-, säkerhetsoch arbetsförhållandena för de anställda hos företagets leverantörer är några av Alfa Lavals huvudfrågor. När Alfa Laval köper in produkter från snabbt växande ekonomier som Kina och Indien är det viktigt att företaget försäkrar sig om att möjligheterna att minska kostnaderna inte går ut över dem
som utför arbetet i respektive land. Alfa Laval ser det som en skyldighet att se till att dess leverantörer utvecklas snabbt om inte arbets-, hälso- eller säkerhetsförhållandena ligger på acceptabla nivåer.
Alfa Laval har tagit fram ett internt utbildningsprogram för att ge säljare och inköpare kunskap om laglig affärspraxis.
En av Alfa Lavals fyra affärsprinciper är: "Att utnyttja jordens naturresurser på effektivaste sätt är Alfa Lavals affär." Företagets produkter bidrar på ett signifikant sätt till att minska industriella processers påverkan på miljön och används för att producera förnyelsebar energi.
Sedan 2004 driver koncernen ett projekt för att förbättra de interna miljöledningssystemen. Idag har alla anläggningar (utom de senaste nyförvärven) ett miljöledningssystem på plats. Vid utgången av 2010 stod 25 (22) (18) produktionsanläggningar med ISO 14001 certifi ering för cirka 95 (95) (80) procent av utleveransvärdet. Ytterligare två anläggningar har pågående certifi eringar. Med dessa certifi erade kommer över 97 procent av utleveransvärdet att komma från certifi erade anläggningar.
Dotterbolaget Alfa Laval Corporate AB bedriver anmälningspliktig och tillståndspliktig verksamhet enligt den svenska miljöbalken. Tillstånden avser i huvudsak tillverkning av värmeväxlare i Lund och Ronneby samt tillverkning av separatorer i Tumba och Eskilstuna. Påverkan på den yttre miljön sker genom begränsade utsläpp i luft och vatten, genom avfall samt buller.
Vid de utländska tillverkningsenheterna inom Alfa Laval koncernen bedrivs verksamhet som har en liknande påverkan på den yttre miljön. I vilken utsträckning denna verksamhet är anmälningspliktig och/eller tillståndspliktig enligt lokal miljölagstiftning varierar från land till land. Alfa Laval har generellt en avsikt att arbeta väl inom de ramar som lokal lagstiftning sätter upp.
Alfa Laval koncernen var per den 31 december 2010, instämt som en av många svaranden i sammanlagt 596 asbestrelaterade mål omfattande totalt cirka 683 käranden. Alfa Laval är fast övertygat om att kraven är grundlösa och avser att kraftfullt bestrida varje krav.
Mot bakgrund av vad som är känt för Alfa Laval idag och den information som Alfa Laval har beträffande de asbestrelaterade målen, vidhåller Alfa Laval sin tidigare bedömning att kraven inte i väsentlig grad kommer att påverka koncernens fi nansiella ställning eller resultat.
Produktiviteten per anställd har utvecklats enligt följande:
Siffrorna för 2007 och 2008 var infl aterade av de höga metallpriserna. Siffran för 2009 påverkades av att det tar en viss tid innan det genomsnittliga antalet anställda minskar som en följd av omstruktureringsåtgärderna.
Fördelningen av antalet anställda
per region är:
Anställda – per kategori
Moderbolaget har inte några anställda.
Koncernen har i medeltal haft 12 078 (11 773) (11 821) anställda. Vid utgången av december 2010 hade koncernen 12 618 (11 390) (12 119) anställda. Personalomsättningen för 2010 uppgår till 9,5 (13,4) (11,7) procent och avser huvudsakligen anställda inom säljorganisationen samt tillverkningsenheter.
Alfa Laval driver fl era interna utbildningsprogram för anställda på olika nivåer och funktioner inom koncernen inom ramen för Alfa Laval University, till exempel Booster programmet för de högsta cheferna som rapporterar till koncernledningen, Challenger programmet för potentiella blivande ledare, Adept för anställda som är engagerade i säljprocessen och Leading business through Finance @ Alfa Laval – ett utvecklingsprogram för ekonomichefer och erfarna controllers.
Alfa Laval arbetar för att uppnå likvärdiga karriärmöjligheter oberoende av till exempel kön eller etnisk härkomst. Det senare är inte minst viktigt i ett internationellt verksamt företag. Likaså skall antalet kvinnliga chefer öka så att det bättre refl ekterar kvinnornas andel av det totala antalet anställda. För att underlätta detta har ett mentorprogram startats för kvinnor med kapacitet att bli framtida ledare.
Fördelningen av antalet anställda per land och per kommun i Sverige och mellan män och kvinnor framgår av not 5 i kommentarerna till bokslutet. Specifi kation av löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader återfi nns i not 6 i kommentarerna till bokslutet.
Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare fastställs av årsstämman, se vidare beskrivning i not 6.
Årsstämmorna 2009 och 2010 beslutade att implementera steg två och tre av ett kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram för ett 75-tal seniora chefer inom koncernen inklusive koncernchefen och de personer som defi nieras som ledande befattningshavare. Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2011 att implementera ett modifi erat kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram för perioden 1 januari 2011 – 31 december 2013. Inga övriga förändringar i dessa riktlinjer föreslås av styrelsen.
Moderbolagets resultat efter finansiella poster var MSEK 3 431 (4 079) (3 133), varav utdelningar från dotterbolag MSEK 2 288 (3 201) (2 201), koncernbidrag MSEK 1 154 (878) (844), netto räntor MSEK 16 (11) (36), realiserade och orealiserade kursvinster och
kursförluster MSEK -3 (-10) (10), ersättning från externt återförsäkringsbolag MSEK - (14) (55), börskostnader MSEK -2 (-2) (-3), styrelsearvoden MSEK -5 (-5) (-4), kostnader för årsredovisning och årsstämma MSEK -5 (-4) (-3) och övriga rörelsekostnader resterande MSEK -12 (-4) (-3). Avsättning till periodiseringsfond har gjorts med MSEK -232 (-225) (-239). Inkomstskatten uppgår till MSEK -248 (-177) (-200). Årets nettoresultat uppgick till MSEK 2 951 (3 677) (2 694).
Det fria egna kapitalet i Alfa Laval AB (publ) uppgick till MSEK 8 964 (7 321) (4 593). Siffrorna har påverkats av återköp av aktier med MSEK -253 (-) (-766).
Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 3,00 (2,50) (2,25) per aktie motsvarande totalt MSEK 1 258 (1 055) (949) och att resterande disponibla vinstmedel i Alfa Laval AB (publ) om MSEK 7 706 (6 266) (3 644) balanseras i ny räkning, se sida 118.
Enligt styrelsens uppfattning är den föreslagna utdelningen i linje med de krav som typen och storleken av verksamheten, de förknippade riskerna, kapitalbehovet, likviditet och fi nansiell ställning ställer på bolaget.
Paragraf 2a i kapitel 6 av den svenska årsredovisningslagen ålägger noterade bolag att lämna vissa upplysningar avseende bolagets aktier i förvaltningsberättelsen. Dessa upplysningar återfinns i följande stycken, i "Förändringar i koncernens egna kapital" och i not 6.
Årsstämman 2010 gav styrelsen mandat att besluta om återköp av bolagets aktier, om styrelsen så finner lämpligt, fram till nästa ordinarie årsstämma. Mandatet avsåg återköp av upp till 5 procent av utestående aktier i syfte att dra in de återköpta aktierna och nedsätta aktiekapitalet. Återköpet skulle ske genom transaktioner på OMX Stockholmsbörsen. Fram till 31 december 2010 har Alfa Laval gjort följande återköp:
Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2011 att dra in de återköpta aktierna. För närvarande innehas 2 583 151 aktier av bolaget. Indragning av dessa aktier innebär att aktiekapitalet minskas med MSEK 7. Samtidigt föreslår styrelsen att aktiekapitalet ökas genom att årsstämman beslutar om en fondemission med samma belopp. Därigenom återställs storleken på aktiekapitalet och bolaget undviker att behöva inhämta Bolagsverkets, eller i tvistiga fall, rättens tillstånd för indragningen av de återköpta aktierna.
Rapporterna över finansiell ställning och rapporterna över totalt resultat skall fastställas på ordinarie årsstämma den 27 april 2011.
I bokslutskommunikén som avgavs den 8 februari 2011 uppgav bolagets Verkställande Direktör och Koncernchef Lars Renström:
"Vi förväntar att efterfrågan under det första kvartalet 2011 kommer att vara på ungefär samma nivå som under fjärde kvartalet 2010."
Tidigare publicerade utsikter (22 oktober 2010): "Vi förväntar att efterfrågan under det fjärde kvartalet kommer att vara på ungefär samma nivå som under det tredje kvartalet."
Alfa Laval kommer att lämna delårsrapporter under 2011 vid följande tillfällen:
| Rapport för första kvartalet | 27 april |
|---|---|
| Rapport för andra kvartalet | 19 juli |
| Rapport för tredje kvartalet | 21 oktober |
| Specifikation över återköp av aktier | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Andra kvartalet 2010 |
Tredje kvartalet 2010 |
Fjärde kvartalet 2010 |
Totalt 2010 |
|||||
| Antal återköpta aktier | 2 583 151 | – | – | 2 583 151 | ||||
| Procentuell andel av utestående aktier | 0,6% | 0,0% | 0,0% | 0,6% | ||||
| Kassautflöde och minskning av eget kapital i | ||||||||
| moderbolaget och koncernen (MSEK) | -253 | – | – | -253 |
| Koncernens kassaflöden | |||
|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK Not |
2010 | 2009 | 2008 |
| Rörelseverksamheten | |||
| Rörelseresultat | 4 401 | 4 030 | 5 736 |
| Återläggning av avskrivningar | 796 | 721 | 560 |
| Återläggning av andra icke kassaposter | 145 | 37 | -879 |
| 5 342 | 4 788 | 5 417 | |
| Betalda skatter | -1 215 | -1 533 | -1 868 |
| 4 127 | 3 255 | 3 549 | |
| Förändring av rörelsekapitalet: | |||
| Ökning(-)/minskning(+) av fordringar | 360 | 1 776 | 87 |
| Ökning(-)/minskning(+) av lager | -536 | 1 439 | -192 |
| Ökning(+)/minskning(-) av skulder | 332 | -1 233 | 264 |
| Ökning(+)/minskning(-) av avsättningar | -185 | 110 | 354 |
| Ökning(-)/minskning(+) av rörelsekapitalet | -29 | 2 092 | 513 |
| 4 098 | 5 347 | 4 062 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Investeringar i anläggningstillgångar | -429 | -451 | -747 |
| Försäljning av anläggningstillgångar | 31 | 8 | 140 |
| Förvärv av verksamheter 27 |
-1 019 | -2 177 | -726 |
| -1 417 | -2 620 | -1 333 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Erhållna räntor och utdelningar | 52 | 32 | 219 |
| Betalda räntor | -139 | -292 | -266 |
| Realiserade finansiella kursdifferenser | 3 | -5 | -245 |
| Återköp av aktier | -253 | – | -766 |
| Utdelningar till moderbolagets ägare | -1 055 | -949 | -963 |
| Utdelningar till innehav utan bestämmande inflytande | -9 | -6 | -20 |
| Ökning(-)/minskning(+) av finansiella fordringar | -389 | 213 | -380 |
| Ökning(+)/minskning(-) av upplåning | -641 -2 431 |
-1 660 -2 667 |
-178 -2 599 |
| Periodens kassaflöde | 250 | 60 | 130 |
| Kassa och bank vid periodens början | 1 112 | 1 083 | 856 |
| Omräkningsdifferens i kassa och bank | -34 | -31 | 97 |
| Kassa och bank vid periodens slut 26 |
1 328 | 1 112 | 1 083 |
| Fritt kassaflöde per aktie (SEK) * | 6,38 | 6,46 | 6,38 |
| Investeringar i relation till försäljningen | 1,7% | 1,7% | 2,7% |
| Genomsnittligt antal aktier ** | 420 494 001 | 422 039 466 | 427 500 307 |
* Fritt kassafl öde är summan av kassafl ödena från rörelse- och investeringsverksamheterna.
** Genomsnittligt antal aktier har påverkats av återköpet av aktier och spliten 4:1.
För närmare kommentarer kring vissa enskilda rader i kassaflödesanalysen hänvisas till not 26 och 27.
Minskningen i kassaflödet från rörelseverksamheten förklaras med den minskning av rörelsekapitalet som realiserades i samband med konjunkturnedgången 2009, som delvis kompenserats av högre intjäning 2010.
Posten kassa och bank utgörs huvudsakligen av kortfristiga placeringar om mindre än tre månader hos banker.
Kassaflödet från rörelse- och investeringsverksamheten uppgick till MSEK 2 681 (2 727) (2 729) under 2010. Av detta utgjorde företagsförvärv MSEK -1 019 (-2 177) (-726) medan avyttringar genererade MSEK 31 (8) (140).
Poster som inte påverkar kassaflödet avser främst realiserade vinster och förluster i samband med försäljning av tillgångar. Dessa måste elimineras eftersom kassaeffekten av avyttringar av anläggningstillgångar och verksamheter rapporteras separat under kassaflöde från investeringsaktiviteter.
Rörelsekapitalet ökade med MSEK 29 under 2010 medan motsvarande siffra för 2009 och 2008 var en minskning med MSEK 2 092 och MSEK 513.
Investeringar i anläggningstillgångar har uppgått till MSEK 429 (451) (747) under 2010. Investeringarna för de enskilda produktgrupperna är som följer:
Investeringar har gjorts i maskiner för tillverkning av nya produkter och i produktivitetsförbättrande utrustning i Ronneby i Sverige och i Alonte i Italien för lödda värmeväxlare. Investeringar har också gjorts i Kina i utrustning för att öka kapaciteten och bredda produktsortimentet för värmeväxlare. Investeringar i tillverkningsutrustning för luftvärmeväxlare har gjorts i Sarole i Indien och i Potok i Ryssland.
Under 2010 har inga större investeringar gjorts avseende dekantrar.
Investeringar i testutrustning har gjorts under året i Eskilstuna i Sverige.
Investeringar har gjorts för ytterligare rationalisering av tillverkningen i Kolding i Danmark för produktsortimentet av ventiler.
De planenliga avskrivningarna, exklusive allokerade övervärden, uppgick till MSEK 425 (391) (304) under året.
För en analys av den påverkan på kassaflödet som förvärv av verksamheter har haft, se not 27.
Det fria kassaflödet per aktie uppgår till SEK 6,38 (6,46) (6,38).
| Koncernens totala resultat | ||||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Not | 2010 | 2009 | 2008 |
| Nettoomsättning | 1, 2, 3, 4 | 24 720 | 26 039 | 27 850 |
| Kostnad för sålda varor | 10 | -15 029 | -16 411 | -16 481 |
| Bruttoresultat | 9 691 | 9 628 | 11 369 | |
| Försäljningskostnader | 5, 6, 8, 10 | -3 156 | -3 179 | -3 194 |
| Administrationskostnader | 5, 6, 7, 10 | -1 224 | -1 132 | -1 239 |
| Forsknings- & utvecklingskostnader | 10 | -625 | -654 | -718 |
| Övriga rörelseintäkter * | 9 | 494 | 442 | 522 |
| Övriga rörelsekostnader * | 9, 10 | -779 | -1 075 | -1 004 |
| Rörelseresultat | 4 401 | 4 030 | 5 736 | |
| Utdelningar och förändringar i verkligt värde | 11 | 2 | -1 | 2 |
| Ränteintäkter och finansiella kursvinster | 12 | 327 | 404 | 397 |
| Räntekostnader och finansiella kursförluster | 12 | -366 | -673 | -794 |
| Resultat efter finansiella poster | 4 364 | 3 760 | 5 341 | |
| Skatt på årets resultat | 16 | -1 240 | -1 017 | -1 528 |
| Övriga skatter | 16 | -8 | -6 | -6 |
| Nettoresultat för året | 3 116 | 2 737 | 3 807 | |
| Övrigt totalresultat: | ||||
| Kassaflödessäkringar | 122 | 551 | -515 | |
| Omräkningsdifferens | -554 | -392 | 850 | |
| Uppskjuten skatt på övrigt totalresultat | -36 | -175 | 163 | |
| Totalt resultat för året | 2 648 | 2 721 | 4 305 | |
| Nettoresultat hänförligt till: | ||||
| Moderbolagets ägare | 3 088 | 2 710 | 3 774 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 28 | 27 | 33 | |
| Resultat per aktie (SEK) | 7,34 | 6,42 | 8,83 | |
| Genomsnittligt antal aktier ** | 420 494 001 | 422 039 466 | 427 500 307 | |
| Totalt resultat hänförligt till: | ||||
| Moderbolagets ägare | 2 625 | 2 684 | 4 261 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 23 | 37 | 44 |
* Raden har påverkats av jämförelsestörande poster, se specifikation i not 9.
** Genomsnittligt antal aktier har påverkats av återköpet av aktier och spliten 4:1.
För kommentarer till de enskilda raderna i rapporten över koncernens totala resultat hänvisas till not 1 till och med 16 samt not 30. För kommentarer kring rörelsesegmenten, se not 1. Som en utgångspunkt för kommentarerna till de olika posterna i rapporten över koncernens totala resultat visas nedan en jämförelse för de tre senaste åren:
| Resultatanalys | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Nettoomsättning | 24 720 | 26 039 | 27 850 |
| Justerat bruttoresultat * | 10 062 | 9 958 | 11 625 |
| - i % av nettoomsättningen | 40,7 | 38,2 | 41,7 |
| Kostnader ** | -4 955 | -4 982 | -5 161 |
| - i % av nettoomsättningen | 20,0 | 19,1 | 18,5 |
| Justerad EBITDA | 5 107 | 4 976 | 6 464 |
| - i % av nettoomsättningen | 20,7 | 19,1 | 23,2 |
| Avskrivningar | -425 | -391 | -304 |
| Justerad EBITA | 4 682 | 4 585 | 6 160 |
| - i % av nettoomsättningen | 18,9 | 17,6 | 22,1 |
| Avskrivning på övervärden | -371 | -330 | -256 |
| Jämförelsestörande poster | 90 | -225 | -168 |
| Rörelseresultat | 4 401 | 4 030 | 5 736 |
* Exklusive avskrivning på övervärden. ** Exklusive jämförelsestörande poster.
Försäljnings- och administrationskostnaderna uppgick till MSEK 4 380 (4 311) (4 433). Justerat för växelkursdifferenser och förvärv av verksamheter var försäljnings- och administrationskostnaderna 3,0 procent högre än föregående år.
Kostnaderna för forskning och utveckling var MSEK 625 (654) (718), motsvarande 2,5 (2,5) (2,6) procent av nettoomsättningen. Justerat för växelkursdifferenser och förvärv av verksamheter minskade kostnaderna för forskning och utveckling, med 1,1 procent jämfört med föregående år.
Nettoresultatet hänförligt till moderbolagets ägare, exklusive avskrivning på övervärden och motsvarande skatt, uppgår till SEK 8,02 (7,00) (9,26) per aktie.
I jämförelse med föregående år har Alfa Laval under 2010 påverkats av växelkursförändringar både genom omräkningsdifferenser och genom nettoexponeringen vid handel i främmande valutor. Påverkan på justerad EBITA har beräknats till totalt cirka MSEK 356 (166) (-291) för helåret 2010 jämfört med föregående år. Effekten av valutakursförändringarna har kunnat begränsas genom valutasäkring och genom fördelning av bolagets låneskulder motsvarande bolagets nettotillgångar i olika valutor.
För att belysa den kvartalsmässiga utvecklingen visas de senaste tolv kvartalen nedan för fyra av parametrarna i resultatanalysen:
Rörelseresultatet har påverkats av jämförelsestörande poster om MSEK 90 (-225) (-168), vilka specificeras nedan. I rapporten över koncernens totala resultat redovisas dessa brutto som en del av övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader, se sammanställning i not 9.
MSEK 80 av den jämförelsestörande intäkten under 2010 avser återföring av ej utnyttjade delar av de reserveringar som gjordes i samband med de besparingsåtgärder som initierades under 2009. Eftersom de faktiska kostnaderna för åtgärderna blev MSEK 80 lägre har detta belopp kunnat återföras. Resterande MSEK 10 avser realisationsvinster vid försäljning av fastigheter i Frankrike och Indien.
2009 belastades med MSEK -225 för omstruktureringsåtgärder.
Under 2008 såldes en fastighet i Brasilien för MSEK 113 med en realiserad vinst om MSEK 102. Kostnaderna för omstruktureringsprogrammet belastade 2008 med MSEK -270.
Det fi nansiella nettot har uppgått till MSEK -111 (-208) (-181), exklusive realiserade och orealiserade kursförluster och kursvinster. De huvudsakliga kostnadselementen var räntor på skulden till banksyndikatet om MSEK -1 (-58) (-94), räntor på den riktade låneemissionen om MSEK -21 (-35) (-44) och ett netto av utdelningar, övriga ränteintäkter och räntekostnader om MSEK -89 (-115) (-43).
Nettot av realiserade och orealiserade kursdifferenser uppgår till MSEK 74 (-62) (-214). Posten kassafl ödessäkringar i övrigt totalresultat består nästan uteslutande av förändringar i verkligt värde av kassafl ödessäkringar:
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Ingående balans | 107 | -444 | 71 |
| Bokat in i övrigt totalresultat under året | 123 | 571 | -406 |
| Bokat ut ur övrigt totalresultat beroende på ineffektivitet: | |||
| bokat mot kostnad sålda varor | -57 | 23 | 30 |
| Bokat ut ur övrigt totalresultat: | |||
| bokat mot kostnad sålda varor | 55 | 2 | -144 |
| bokat mot ränteintäkter/räntekostnader | 1 | -45 | 5 |
| Utgående balans | 229 | 107 | -444 |
| Förändring redovisad mot övrigt totalresultat * | 122 | 551 | -515 |
* Innan 2009 redovisades förändringarna i dessa kassaflödessäkringar mot eget kapital.
Dessutom ingår förändringen i verkligt värde av aktier i externa bolag med MSEK 0 (0) (0) för 2010.
| MSEK | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Huvudsaklig förklaring till omräkningsdifferenser | Förändring | Ackumulerat | Påverkan på för ändringen av valuta säkringsåtgärder |
| Koncernens bildande | ||||
| 2000 | Euron apprecierades med 6 %, vilket påverkade de Euro baserade förvärvslånen |
-94 | -94 | -312 |
| 2001 | USD apprecierades med 10,7 % | 97 | 3 | -105 |
| 2002 | USD deprecierades med 16,7 % | -190 | -187 | 165 |
| 2003 | USD deprecierades med 17,5 % | -38 | -225 | 140 |
| 2004 | USD deprecierades med 9,0 % | -103 | -328 | -14 |
| 2005 | USD apprecierades med 20,3 % och EUR apprecierades med 4,8 % |
264 | -64 | -47 |
| 2006 | USD deprecierades med 13,5 % och EUR deprecierades med 4,0 % |
-269 | -333 | 40 |
| 2007 | USD deprecierades med 5,7 % medan EUR apprecierades med 4,7 % |
224 | -109 | 9 |
| 2008 | USD apprecierades med 20,5 % och EUR apprecierades med 16,2 % |
850 | 741 | -345 |
| 2009 | USD deprecierades med 7,5 % och EUR deprecierades med 6,0 % |
-392 | 349 | 162 |
| 2010 | USD deprecierades med 5,7 % och EUR deprecierades med 12,9 % |
-554 | -205 | 73 |
* Redovisat mot övrigt totalresultat. Innan 2009 redovisades dessa omräkningsdifferenser mot eget kapital.
| Koncernens finansiella ställning | ||
|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||
| Belopp i MSEK Not |
2010 | 2009 |
| Anläggningstillgångar | ||
| Immateriella anläggningstillgångar 17, 18 |
||
| Patent och icke patenterat kunnande | 1 180 | 1 139 |
| Varumärken | 1 357 | 1 297 |
| Licenser, hyresrätter samt liknande rättigheter | 44 | 54 |
| Goodwill | 5 952 | 6 143 |
| 8 533 | 8 633 | |
| Materiella anläggningstillgångar 17, 19 |
||
| Byggnader och mark | 1 412 | 1 366 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 1 363 | 1 384 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 571 | 660 |
| Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer avseende materiella anläggningstillgångar |
166 | 138 |
| 3 512 | 3 548 | |
| Övriga anläggningstillgångar | ||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav 14, 15, 20 |
32 | 39 |
| Pensionstillgångar 28 |
235 | 136 |
| Uppskjuten skattefordran 16 |
1 301 | 1 367 |
| 1 568 | 1 542 | |
| Summa anläggningstillgångar | 13 613 | 13 723 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Varulager 21 |
4 769 | 4 485 |
| Kortfristiga fordringar | ||
| Kundfordringar 14, 22 |
4 181 | 4 123 |
| Övriga fordringar 14, 23 |
1 878 | 1 982 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14, 24 |
181 | 148 |
| Derivattillgångar 14, 15 |
644 | 331 |
| 6 884 | 6 584 | |
| Kortfristiga placeringar | ||
| Övriga kortfristiga placeringar 14, 25 |
575 | 302 |
| Kassa och bank 14, 26 |
1 328 | 1 112 |
| Summa omsättningstillgångar | 13 556 | 12 483 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 27 169 | 26 206 |
| Koncernens finansiella ställning, fortsatt | |||
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Belopp i MSEK | Not | 2010 | 2009 |
| Eget kapital | |||
| Hänförligt till moderbolagets ägare | |||
| Aktiekapital | 1 117 | 1 117 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 2 770 | 2 770 | |
| Övriga reserver | -40 | 423 | |
| Balanserad vinst | 9 580 | 7 803 | |
| 13 427 | 12 113 | ||
| Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 13 | 155 | 116 |
| Totalt eget kapital | 13 582 | 12 229 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 30 | 292 | 832 |
| Riktad låneemission | 30 | 749 | 794 |
| Avsättningar till pensioner och liknande | 28 | 847 | 920 |
| Avsättning för uppskjuten skatt | 16 | 1 617 | 1 390 |
| Övriga avsättningar | 29 | 632 | 439 |
| Summa långfristiga skulder | 4 137 | 4 375 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 30 | 173 | 165 |
| Förskott från kunder | 1 357 | 2 019 | |
| Leverantörsskulder | 2 120 | 1 630 | |
| Växelskulder | 119 | 203 | |
| Aktuella skatteskulder | 1 035 | 929 | |
| Övriga skulder | 31 | 1 476 | 1 140 |
| Övriga avsättningar | 29 | 1 496 | 1 926 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 32 | 1 524 | 1 303 |
| Derivatskulder | 14, 15 | 150 | 287 |
| Summa kortfristiga skulder | 9 450 | 9 602 | |
| Summa skulder | 13 587 | 13 977 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 27 169 | 26 206 | |
| POSTER INOM LINJEN | |||
| Ställda säkerheter | 33 | 25 | 7 |
| Eventualförpliktelser | 33 | 1 693 | 1 757 |
För kommentarer till de enskilda raderna i rapporten över finansiell ställning hänvisas till not 13 till och med 36. För kommentarer kring rörelsesegmenten, se not 1.
Genomsnittligt sysselsatt kapital inklusive goodwill och övervärden uppgick till MSEK 12 752 (12 976) under året.
Avkastningen på genomsnittligt sysselsatt kapital inklusive goodwill och övervärden uppgick till 37,4 (33,6) procent under året.
Kapitalomsättningshastigheten räknat på genomsnittligt sysselsatt kapital inklusive goodwill och övervärden uppgick till 1,9 (2,0) gånger för året.
Nettoresultatet i förhållande till genomsnittligt eget kapital uppgick till 24,4 (24,5) procent under året.
Soliditeten, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar, uppgick till 50,0 (46,7) procent vid årets utgång.
Nettoskulden uppgick till MSEK -551 (533) per utgången av året.
Nettoskulden i relation till EBITDA var -0,1 (0,1) gånger i slutet av december.
Skuldsättningsgraden, det vill säga netto skulden i förhållande till eget kapital, uppgick till -0,04 (0,04) gånger vid utgången av december.
| Förändringar i koncernens egna kapital | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Innehav utan | |||||||||||
| Hänförligt till: | Moderbolagets ägare | bestämmande inflytande | Totalt | ||||||||
| Övriga reserver | |||||||||||
| Övrigt | |||||||||||
| Belopp i MSEK | Aktie kapital |
tillskjutet kapital |
Kassaflödes säkringar |
Omräknings differens |
Uppskjuten skatt |
Balanserad vinst |
Deltotal | Omräknings differens |
Balanserad vinst |
Deltotal | |
| Per 31 december 2007 | 1 117 | 2 770 | 71 | -88 | -21 | 3 997 | 7 846 | -21 | 112 | 91 | 7 937 |
| 2008 | |||||||||||
| Totalt resultat | |||||||||||
| Nettoresultat | – | – | – | – | – | 3 774 | 3 774 | – | 33 | 33 | 3 807 |
| Övrigt totalresultat | – | – | -515 | 839 | 163 | – | 487 | 11 | – | 11 | 498 |
| Totalt resultat | – | – | -515 | 839 | 163 | 3 774 | 4 261 | 11 | 33 | 44 | 4 305 |
| Transaktioner med aktieägare | |||||||||||
| Återköp av aktier | – | – | – | – | – | -766 | -766 | – | – | – | -766 |
| Indragning av återköpta aktier | -43 | – | – | – | – | 43 | – | – | – | – | – |
| Fondemission | 43 | – | – | – | – | -43 | – | – | – | – | – |
| Utdelningar till moderbolagets ägare | – | – | – | – | – | -963 | -963 | – | – | – | -963 |
| Utdelningar till innehav utan bestäm | |||||||||||
| mande inflytande | – | – | – | – | – | – | – | – | -20 | -20 | -20 |
| Per 31 december 2008 | 1 117 | 2 770 | -444 | 751 | 142 | 6 042 | 10 378 | -10 | 125 | 115 | 10 493 |
| 2009 | |||||||||||
| Totalt resultat | |||||||||||
| Nettoresultat | – | – | – | – | – | 2 710 | 2 710 | – | 27 | 27 | 2 737 |
| Övrigt totalresultat | – | – | 551 | -402 | -175 | – | -26 | 10 | – | 10 | -16 |
| Totalt resultat | – | – | 551 | -402 | -175 | 2 710 | 2 684 | 10 | 27 | 37 | 2 721 |
| Transaktioner med aktieägare | |||||||||||
| Indragning av återköpta aktier | -19 | – | – | – | – | 19 | – | – | – | – | – |
| Fondemission | 19 | – | – | – | – | -19 | – | – | – | – | – |
| Minskning av innehav utan bestäm mande inflytande |
– | – | – | – | – | – | – | – | -65 | -65 | -65 |
| Innehav utan bestämmande infly | |||||||||||
| tande i förvärvade bolag | – | – | – | – | – | – | – | – | 35 | 35 | 35 |
| Utdelningar till moderbolagets ägare | – | – | – | – | – | -949 | -949 | – | – | – | -949 |
| Utdelningar till innehav utan bestäm mande inflytande |
– | – | – | – | – | – | – | – | -6 | -6 | -6 |
| Per 31 december 2009 | 1 117 | 2 770 | 107 | 349 | -33 | 7 803 | 12 113 | 0 | 116 | 116 | 12 229 |
| 2010 | |||||||||||
| Totalt resultat | |||||||||||
| Nettoresultat | – | – | – | – | – | 3 088 | 3 088 | – | 28 | 28 | 3 116 |
| Övrigt totalresultat | – | – | 122 | -549 | -36 | – | -463 | -5 | – | -5 | -468 |
| Totalt resultat | – | – | 122 | -549 | -36 | 3 088 | 2 625 | -5 | 28 | 23 | 2 648 |
| Transaktioner med aktieägare | |||||||||||
| Återköp av aktier | – | – | – | – | – | -253 | -253 | – | – | – | -253 |
| Minskning av innehav utan bestäm | |||||||||||
| mande inflytande | – | – | – | – | – | -3 | -3 | – | -2 | -2 | -5 |
| Innehav utan bestämmande infly tande i förvärvade bolag |
– | – | – | – | – | – | – | – | 27 | 27 | 27 |
| Utdelningar till moderbolagets ägare | – | – | – | – | – | -1 055 | -1 055 | – | – | – | -1 055 |
| Utdelningar till innehav utan bestäm | |||||||||||
| mande inflytande | – | – | – | – | – | – | – | – | -9 | -9 | -9 |
| Per 31 december 2010 | 1 117 | 2 770 | 229 | -200 | -69 | 9 580 | 13 427 | -5 | 160 | 155 | 13 582 |
| Specifikation över förändringen av antalet aktier och aktiekapitalet | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| År | Händelse | Datum | Förändring antal aktier |
Totalt antal aktier |
Förändring aktiekapital * |
Totalt aktiekapital * |
|||
| 2000 | Bolagets bildande | 27 mars 2000 | 10 000 000 | 10 000 000 | 0,1 | 0,1 | |||
| Nyemission | 24 augusti 2000 | 27 496 325 | 37 496 325 | 0,3 | 0,4 | ||||
| 2002 | Fondemission | 3 maj 2002 | 37 496 325 | 74 992 650 | 0,4 | 1 | |||
| Fondemission | 16 maj 2002 | – | – | 749 | 750 | ||||
| Nyemission | 16 maj 2002 | 3 712 310 | 78 704 960 | 37 | 787 | ||||
| Nyemission | 17 maj 2002 | 32 967 033 | 111 671 993 | 330 | 1 117 | ||||
| 2008 | Indragning av återköpta aktier | 27 maj 2008 | -4 323 639 | 107 348 354 | -43 | ||||
| Fondemission | 27 maj 2008 | – | 107 348 354 | 43 | 1 117 | ||||
| Split 4:1 | 10 juni 2008 | 322 045 062 | 429 393 416 | – | 1 117 | ||||
| 2009 | Indragning av återköpta aktier | 9 juli 2009 | -7 353 950 | 422 039 466 | -19 | ||||
| Fondemission | 9 juli 2009 | – | 422 039 466 | 19 | 1 117 |
* MSEK
Bolagsordningen för Alfa Laval AB anger att aktiekapitalet skall vara mellan SEK 745 000 000 och 2 980 000 000 och att antalet aktier skall vara mellan 298 000 000 och 1 192 000 000.
Vid årets ingång fördelades aktiekapitalet om SEK 1 116 719 930 på 422 039 466 aktier. Inga förändringar har skett sedan dess.
Årsstämman 2010 gav styrelsen mandat att återköpa upp till 5 procent av utestående aktier i syfte att dra in de återköpta aktierna och nedsätta aktiekapitalet. Per den 31 december 2010 har Alfa Laval återköpt 2 583 151 aktier. Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2011 att dra in de återköpta aktierna. Indragning av 2 583 151 aktier innebär att aktiekapitalet minskas med SEK 6 835 039. Samtidigt föreslår styrelsen att aktiekapitalet ökas genom att årsstämman beslutar om en fondemission med samma belopp. Därigenom återställs storleken på aktiekapitalet och bolaget undviker att behöva inhämta Bolagsverkets, eller i tvistiga fall, rättens tillstånd för indragningen av de återköpta aktierna. Om årsstämman beslutar att dra in de återköpta aktierna och därmed nedsätta aktiekapitalet samt göra fondemissionen kommer aktiekapitalet förbli SEK 1 116 719 930, men fördelat på 419 456 315 aktier.
Bolaget har bara utgivit ett slag av aktier och alla dessa har lika rättigheter. Det fi nns inga begränsningar enligt lag eller i bolagsordningen i aktiernas överlåtbarhet.
Den enda aktieägaren som innehar mer än 10 procent av aktierna är Tetra Laval B.V., Nederländerna som äger 18,7 (18,7) procent. De anställda i bolaget äger inga aktier i bolaget genom pensionsstiftelser.
Det existerar inga begränsningar i hur många röster som varje aktieägare kan representera vid en bolagsstämma. Bolaget har ingen vetskap om några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta deras aktier.
Bolagsordningen anger att ledamöterna av styrelsen väljs vid årsstämman. Tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter regleras i övrigt av bestämmelserna i den svenska aktiebolagslagen och svensk kod för bolagsstyrning. Enligt aktiebolagslagen beslutas ändringar i bolagsordningen vid bolagsstämmor.
Lånet med banksyndikatet, det bilaterala låneavtalet med SHB och den riktade låneemission innehåller villkor som ger långivarna möjlighet att säga upp lånen till betalning om kontrollen över bolaget ändras som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande eller annorledes.
Möjligheterna att föra över disponibla vinstmedel från utländska dotterbolag begränsas i vissa länder av valutabestämmelser och övrig lagstiftning.
| Moderbolagets kassaflöden | |||
|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Kassaflöde från rörelseverksamheten | |||
| Rörelseresultat | -24 | -1 | 42 |
| Betalda skatter | -202 | -116 | -509 |
| -226 | -117 | -467 | |
| Förändring av rörelsekapitalet: | |||
| Ökning(-)/minskning(+) av fordringar | -1 691 | -2 799 | -1 716 |
| Ökning(+)/minskning(-) av skulder | 43 | -191 | 199 |
| Ökning(-)/minskning(+) av rörelsekapitalet | -1 648 | -2 990 | -1 517 |
| -1 874 | -3 107 | -1 984 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | |||
| Investeringar i dotterbolag | – | – | – |
| – | – | – | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | |||
| Finansiellt netto, betalt | 16 | 11 | 36 |
| Återköp av aktier | -253 | – | -766 |
| Erhållna utdelningar från dotterbolag | 2 288 | 3 201 | 2 201 |
| Betalda utdelningar | -1 055 | -949 | -963 |
| Erhållet koncernbidrag | 878 | 844 | 1 476 |
| 1 874 | 3 107 | 1 984 | |
| Årets kassaflöde | – | – | – |
| Kassa och bank vid årets början | – | – | – |
| Kassa och bank vid årets slut | – | – | – |
| Moderbolagets resultat * | ||||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Not | 2010 | 2009 | 2008 |
| Administrationskostnader | -12 | -11 | -13 | |
| Övriga rörelseintäkter | 0 | 14 | 55 | |
| Övriga rörelsekostnader | -12 | -4 | 0 | |
| Rörelseresultat | -24 | -1 | 42 | |
| Intäkter från andelar i koncernföretag | 3 442 | 4 079 | 3 045 | |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 12 | 17 | 23 | 50 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 12 | -4 | -22 | -4 |
| Resultat efter finansiella poster | 3 431 | 4 079 | 3 133 | |
| Avsättning till periodiseringsfond | -232 | -225 | -239 | |
| Skatt på årets resultat | -248 | -177 | -200 | |
| Nettoresultat för året | 2 951 | 3 677 | 2 694 |
* Rapporten över moderbolagets resultat utgör tillika dess rapport över totalt resultat.
| Moderbolagets finansiella ställning | ||
|---|---|---|
| Belopp i MSEK Not |
2010 | 2009 |
| TILLGÅNGAR | ||
| Anläggningstillgångar | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | ||
| Andelar i koncernföretag 20 |
4 669 | 4 669 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Kortfristiga fordringar | ||
| Fordringar hos koncernföretag | 8 265 | 6 298 |
| Aktuella skattefordringar | 2 | 2 |
| Övriga fordringar | 4 | 4 |
| 8 271 | 6 304 | |
| Kassa och bank | – | – |
| Summa omsättningstillgångar | 8 271 | 6 304 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 12 940 | 10 973 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||
| Eget kapital | ||
| Bundet eget kapital | ||
| Aktiekapital | 1 117 | 1 117 |
| Reservfond | 1 270 | 1 270 |
| 2 387 | 2 387 | |
| Fritt eget kapital | ||
| Balanserad vinst | 6 013 | 3 644 |
| Årets nettoresultat | 2 951 | 3 677 |
| 8 964 | 7 321 | |
| Totalt eget kapital | 11 351 | 9 708 |
| Obeskattade reserver | ||
| Periodiseringsfond, tax 2005 | – | 81 |
| Periodiseringsfond, tax 2006 | 25 | 25 |
| Periodiseringsfond, tax 2007 | 254 | 254 |
| Periodiseringsfond, tax 2008 | 378 | 378 |
| Periodiseringsfond, tax 2009 | 239 | 239 |
| Periodiseringsfond, tax 2010 | 225 | 225 |
| Periodiseringsfond, tax 2011 | 313 | – |
| Kortfristiga skulder | 1 434 | 1 202 |
| Skulder till koncernföretag | 100 | 55 |
| Leverantörsskulder | 1 | 0 |
| Aktuella skatteskulder | 54 | 8 |
| Övriga skulder | 0 | 0 |
| 155 | 63 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 12 940 | 10 973 |
| POSTER INOM LINJEN | ||
| Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | ||
| STÄLLDA SÄKERHETER | Inga | Inga |
| EVENTUALFÖRPLIKTELSER (för dotterbolags räkning): Fullgörandegarantier |
Inga | 0 |
| Övriga eventualförpliktelser | Inga | Inga |
| Förändringar i moderbolagets egna kapital | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktiekapital | Reservfond | Fritt eget kapital | Totalt |
| Per 31 december 2007 | 1 117 | 1 270 | 3 628 | 6 015 |
| 2008 | ||||
| Totalt resultat | ||||
| Nettoresultat | – | – | 2 694 | 2 694 |
| – | – | 2 694 | 2 694 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Återköp av aktier | – | – | -766 | -766 |
| Indragning av återköpta aktier | -43 | – | 43 | – |
| Fondemission | 43 | – | -43 | – |
| Utdelningar | – | – | -963 | -963 |
| Per 31 december 2008 | 1 117 | 1 270 | 4 593 | 6 980 |
| 2009 | ||||
| Totalt resultat | ||||
| Nettoresultat | – | – | 3 677 | 3 677 |
| – | – | 3 677 | 3 677 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Indragning av återköpta aktier | -19 | – | 19 | – |
| Fondemission | 19 | – | -19 | – |
| Utdelningar | – | – | -949 | -949 |
| Per 31 december 2009 | 1 117 | 1 270 | 7 321 | 9 708 |
| 2010 | ||||
| Totalt resultat | ||||
| Nettoresultat | – | – | 2 951 | 2 951 |
| – | – | 2 951 | 2 951 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Återköp av aktier | – | – | -253 | -253 |
| Utdelningar | – | – | -1 055 | -1 055 |
| Per 31 december 2010 | 1 117 | 1 270 | 8 964 | 11 351 |
Aktiekapitalet om SEK 1 116 719 930 (1 116 719 930) fördelas på 422 039 466 (422 039 466) aktier.
Koncernredovisningen har upprättats baserat på historiska anskaffningsvärden, utom för vissa finansiella instrument inklusive derivat, som har värderats till verkligt värde. Redovisningen presenteras i MSEK, om inget annat anges.
Från och med den 1 januari 2005 tillämpar Alfa Laval International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom antagna av EU. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.3 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner".
Moderbolagets redovisnings- och värderingsprinciper följer årsredovisningslagen samt Rådet för fi nansiell rapporterings rekommendation RFR 2.3 "Redovisning för juridiska personer".
Under 2010 har ändringarna i IFRS 3 Rörelseförvärv och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter implementerats. IASB har omarbetat dessa för att närma sig reglerna i US GAAP. Ändringarna innebär att:
det förvärvade bolagets nettotillgångar som bas.
Under 2010 har ändringarna i Årsredovisningslagen avseende utökade upplysningar om ersättningarna till bolagets revisorer implementerats. Ersättningarna skall presenteras uppdelat på revisionsuppdrag, andra revisionstjänster, skatterådgivning samt övriga tjänster.
Under 2010 har IFRIC 16 Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet implementerats. Tolkningen ger vägledning för hur valutarisker som kvalifi cerar sig för säkringsredovisning av nettoinvesteringar i ett utländskt dotterbolag skall identifi eras och vilket företag inom en koncern som kan inneha det aktuella säkringsinstrumentet.
Under 2009 har den uppdaterade IAS 1 och den nya IFRS 8 implementerats. Ändringarna i IAS 1 innebär att poster som tidigare redovisades direkt mot eget kapital nu istället redovisas i koncernens totala resultat som en del av övrigt totalresultat. Detta avser de poster i eget kapital som inte utgör transaktioner med aktieägare, t ex kassafl ödessäkringar och omräkningsdifferenser samt uppskjuten skatt hänförligt till dessa. Alfa Laval har valt att redovisa dessa poster som en del av en rapport över totalt resultat istället för att redovisa resultatet ner till nettoresultat för året i en rapport och resultatet därifrån ner till totalt resultat i en separat rapport. Vidare har namnet på rapporterna ändrats. Implementeringen av IFRS 8 har inneburit att redovisningen av primära och sekundära segment har ersatts av:
– en redovisning av rörelsesegment såsom den högste verkställande beslutsfattaren
följer upp verksamheten, vilken kan avvika från IFRS och
– information enligt IFRS för företaget som helhet om produkter och tjänster liksom geografi ska områden samt information om större kunder.
Förändringen från primära segment till rörelsesegment har inte inneburit några större förändringar av informationen, bortsett från att två avstämningsposter mellan rörelseresultatet för rörelsesegmenten och rörelseresultatet enligt IFRS för företaget som helhet har tillkommit.
Under 2008 har Alfa Laval implementerat IFRIC 14 Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan. Den behandlar frågan hur tillgångstak och minsta fondering enligt förmånsbestämda pensionsplaner skall beräknas enligt IAS 19 Ersättningar till anställda. IFRIC står för International Financial Reporting Interpretations Committee, som utfärdar tolkningar om hur övriga redovisningsprinciper skall tolkas.
IFRS 3 Rörelseförvärv innebär att goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod inte skrivs av. Istället testas de för eventuellt nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Effekten av IFRS 3 kan bli omfattande för koncernen om lönsamheten inom koncernen eller delar av koncernen går ned i framtiden, eftersom detta kan utlösa en väsentlig ned skrivning av goodwillen. En sådan nedskrivning kommer att påverka nettoresultatet och därmed den finansiella ställningen för koncernen. Den redovisade goodwillen är MSEK 5 952 (6 143) vid utgången av året. Det finns inga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod annat än goodwill.
Koncernen har förmånsbestämda planer som redovisas enligt IAS 19 Ersättningar till anställda. Detta innebär att förvaltningstillgångarna värderas till verkligt värde och att nuvärdet av utfästelserna enligt de förmånsbestämda planerna fastställs genom årliga aktuarieberäkningar av oberoende aktuarier. Om värdet på förvaltningstillgångarna börjar minska samtidigt som de aktuariella antagandena ökar utfästelserna kan den kombinerade effekten resultera i ett betydande
underskott. Den monetära omfattningen kommer från det faktum att underskottet är skillnaden mellan två stora tal. Risken för att detta skall hända är dock minskad genom att Alfa Laval tillämpar den 10 procentliga korridormetoden beskriven nedan under avsnittet "Ersättningar till anställda" och att många av dessa förmånsbestämda planer är stängda för nya deltagare och ersatta av premiebestämda planer.
Koncernens redovisning av avsättningar enligt IAS 37 innebär att MSEK 2 128 (2 365) redovisas som övriga avsättningar. Detta utgör 7,8 (9,0) procent av koncernens balansomslutning och är viktigt för bedömningen av koncernens fi nansiella ställning, inte minst i och med att avsättningar i regel baseras på bedömningar av sannolikhet och uppskattningar av kostnader och risker. Om redovisningsprinciperna för avsättningar skulle ändras någon gång i framtiden skulle detta kunna ha en väsentlig påverkan på bolagets ställning.
IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering har en avsevärd effekt på koncernens totala resultat och egna kapital och kan ha en betydande effekt på nettoresultatet om de använda derivaten visar sig vara ineffektiva.
Den huvudsakliga källan till osäkerhet i uppskattningar hänför sig till testet av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill, eftersom testningen grundas på vissa antaganden om framtida kassaflöden. Se avsnittet om redovisningsprinciper som är kritiska för bolagets resultat och ställning ovan för ytterligare detaljer.
Vid tillämpning av redovisningsprinciperna har ledningen gjort olika bedömningar, skilda från dem som innefattar uppskattningar, som avsevärt kan påverka de belopp som redovisas i de finansiella rapporterna. Dessa bedömningar avser huvudsakligen:
Koncernen äger inte andelar i några väsentliga företag som uppfyller definitionen på ett intresseföretag i IAS 28 Innehav i intresseföretag, det vill säga att ägarandelen ligger mellan 20 och 50 procent.
Redovisning av lånekostnader sker enligt IAS 23 Lånekostnader, det vill säga att lånekostnaderna belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig.
Transaktionskostnader som uppstår i samband med upplåning kapitaliseras och periodiseras över lånets löptid enligt IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Det kapitaliserade beloppet redovisas netto mot det upptagna lånet.
Koncernredovisningen har upprättats enligt IFRS 3 Rörelseförvärv och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter.
Koncernbokslutet omfattar moderbolaget Alfa Laval AB (publ) och de bolag som under perioden har ägts till mer än 50 procent.
Rapporten över koncernens fi nansiella ställning har upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att det bokförda värdet på aktier i dotterbolag elimineras mot det redovisade egna kapital som fanns i dotterbolagen vid förvärvstillfället. Detta innebär att det egna kapital som fanns i bolagen vid förvärven ej har inräknats i koncernens egna kapital.
Skillnaden mellan erlagd köpeskilling och de förvärvade bolagens nettotillgångar redovisas på de övervärden som kan hänföras till respektive tillgångsslag, medan residualen redovisas som goodwill.
Vid förvärv av verksamheter där goodwill uppstår skall det anges vad goodwillen hänför sig till. Eftersom goodwill per defi nition är en residualpost så är detta inte alltid helt lätt. Rent allmänt brukar goodwillen hänföra sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader. Det kan också hävdas att goodwillen hänför sig till den förvärvade enhetens förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Eftersom värdet av de immateriella tillgångarna vid förvärvstillfället bara kan beräknas på de tillgångar som existerar då, kan inget värde fästas på de patent etc. som verksamheten lyckas ta fram i framtiden, delvis som ersättning för de nuvarande, och dessa får därmed hänföras till goodwill.
Goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av. Dessa tillgångar testas istället för nedskrivningsbehov både årligen och när det fi nns en indikation. Testen av nedskrivningsbehovet görs enligt IAS 36 Nedskrivningar.
Poster som inte har direkt med koncernens normala verksamhet att göra eller som är av engångskaraktär klassificeras som jämförelsestörande poster. I rapporten över koncernens totala resultat redovisas dessa brutto som en del av de närmast berörda resultatraderna, men specificeras separat i not 9. En redovisning tillsammans med övriga poster i rapporten över koncernens totala resultat utan denna separata redovisning i
not hade givit en jämförelsestörande påverkan som hade gjort det svårare att bedöma utvecklingen av den normala verksamheten för en utomstående betraktare. Jämförelsestörande poster som påverkar rörelseresultatet redovisas som en del av rörelseresultatet, medan jämförelsestörande poster som påverkar resultatet efter finansiella poster redovisas som en del av finansnettot.
Paragraf 2a i kapitel 6 av den svenska årsredovisningslagen ålägger noterade bolag att lämna vissa upplysningar avseende bolagets aktier i förvaltningsberättelsen. Dessa upplysningar återfinns i slutet av förvaltningsberättelsen, i "Förändringar i koncernens egna kapital" och i not 6.
Ersättningar till anställda redovisas enligt IAS 19 Ersättningar till anställda.
Nuvärdet av utfästelserna enligt de förmånsbestämda planerna fastställs genom årliga aktuarieberäkningar av oberoende aktuarier. Förvaltningstillgångarna värderas till verkligt värde. Planens nettotillgång eller nettoskuld framkommer på följande sätt.
Om beräkningen ger en nettotillgång, skall det lägre av denna tillgång och summan av eventuella ackumulerade ej beaktade aktuariella nettoförluster och kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år och nuvärdet av återbetalningar eller reduktioner av framtida avsättningar rapporteras som nettotillgången.
Om nettot av ackumulerade ej beaktade aktuariella vinster och förluster vid utgången av föregående år är utanför en 10 procents korridor beräknad som det större av nuvärdet av den förmånsbaserade utfästelsen eller verkligt värde på förvaltningstillgångarna, så skall överskjutande del beaktas över återstående tjänstgöringsperiod hos de anställda som omfattas av planen. Detta innebär att eventuella underskott amorteras av över tiden istället för att tas direkt.
Diskonteringsräntan som används för beräkning av utfästelserna fastställs utifrån marknadsräntan i respektive land per bokslutsdatum på förstklassiga företagsobligationer med en löptid som är förenlig med förpliktelsernas uppskattade löptid. I länder som saknar en fungerande marknad för
sådana obligationer används landets statsobligationer istället.
Kostnaderna för avgiftsbestämda planer redovisas i not 6.
Den svenska ITP planen är en plan som omfattar fl era arbetsgivare försäkrad av Alecta. Det är en förmånsbestämd plan, men eftersom förvaltningstillgångarna och förpliktelserna inte kan allokeras till varje arbetsgivare redovisas den som en avgiftsbestämd plan enligt punkt 30 i IAS 19. Utformningen av planen medger inte Alecta att förse varje arbetsgivare med dess andel av tillgångarna och förpliktelserna eller den information som skall lämnas upplysningar om. Kostnaden för planen redovisas tillsammans med kostnaderna för övriga avgiftsbestämda planer i not 6. Alecta redovisade en kollektiv konsolideringsnivå den 31 december 2010 om 146 (141) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån defi nieras som verkligt värde på Alectas förvaltningstillgångar i procent av de försäkrade pensionsförpliktelserna beräknade enligt Alectas försäkringstekniska antaganden, vilka inte är i enlighet med IAS 19. Ett sådant överskott kan fördelas bland arbetsgivarna eller de försäkrade, men det fi nns inget avtal om detta som möjliggör för företaget att redovisa en fordran på Alecta.
Händelser efter bokslutsdagen redovisas enligt IAS 10 under separat rubrik i förvaltningsberättelsen.
Redovisningen av finansiella instrument styrs av följande tre redovisningsstandards:
IAS 39 innebär att finansiella derivat, obligationer och icke noterade externa aktier skall värderas till verkligt värde. IFRS 7 innehåller utbyggda upplysningskrav avseende betydelsen av finansiella instrument för företagets ekonomiska ställning och utveckling samt karaktären och omfattningen av de finansiella instrumentens risker.
Både IAS 39 och IFRS 7 innehåller formellt en betydande mängd uppgifter som skall presenteras. Enligt IFRS 7.B3 skall företaget dock avgöra hur pass detaljerade uppgifter som skall lämnas för att inte tynga de fi nansiella rapporterna med allt för detaljerade uppgifter.
Finansiella tillgångar klassifi ceras i fyra olika portföljer:
– Finansiella tillgångar som kan säljas.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet delas upp i:
Finansiella skulder klassificeras i två portföljer:
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet delas upp i:
Klassificeringen i olika portföljer har en direkt inverkan på värderingen av instrumenten, det vill säga om instrumentet värderas till verkligt värde eller till upplupet anskaffningsvärde. "Lånefordringar och kundfordringar", "Investeringar som innehas till förfall" och "Lån" värderas till upplupet anskaffningsvärde, medan "Finansiella tillgångar och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet" och "Finansiella tillgångar som kan säljas" värderas till verkligt värde. Derivat klassificeras alltid i portföljerna "Finansiella tillgångar och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet".
Det upplupna anskaffningsvärdet är normalt lika med det belopp som redovisats vid anskaffningstillfället efter avdrag för återbetalning av nominella belopp plus eller minus eventuella justeringar för effektiv ränta.
Förutbetalda kostnader, förutbetalda intäkter och förskott från kunder defi nieras inte som fi nansiella instrument i och med att de inte kommer att resultera i framtida kassafl öden.
Det verkliga värdet på obligationer och aktier i externa bolag framkommer genom att använda marknadspriser eller kvalifi cerade uppskattningar. Effekten av värderingen till verkligt värde redovisas i nettoresultatet för obligationer och i övrigt totalresultat för aktier i externa bolag. Justeringen till verkligt värde av dessa instrument återspeglas direkt i posterna obligationer och andra långfristiga värdepappersinnehav i rapporten över fi nansiell ställning.
Det verkliga värdet för koncernens valutaterminer, valutaoptioner, ränteswapar, metallterminer och elderivat uppskattas baserat på mäklarofferter, offererade marknadspriser på jämförbara kontrakt, justerade genom interpolation där det behövs för skillnader i löptider eller, om det inte fi nns några jämförbara kontrakt, på prissättningsmodeller eller -formler med aktuella antaganden. Förändringen i verkligt värde framkommer genom att jämföra villkoren för det derivat
som ingåtts med marknadspriset för samma instrument på balansdagen och med samma förfallodatum.
Koncernbidragen till moderbolaget redovisades 2008 och tidigare direkt mot eget kapital, men eftersom de är att likställa med utdelningar så redovisas de nu istället som finansiell intäkt i resultaträkningen i enlighet med UFR 2 utgivet av Rådet för finansiell rapportering i Sverige.
Alfa Laval har implementerat dokumentationskraven för att kvalificera för säkringsredovisning för derivat.
Effekten av värderingen till verkligt värde av derivat redovisas via övrigt totalresultat för de derivat där säkringsredovisning sker (enligt kassafl ödessäkringsmetoden) och ovanför nettoresultatet först när den underliggande transaktionen har realiserats. För att säkringsredovisning skall kunna ske måste derivatet vara effektivt inom ett intervall om 80 – 125 procent. För den del av ett effektivt derivat som överskrider 100 procents effektivitet redovisas värderingen till verkligt värde ovanför nettoresultatet. För de derivat där säkringsredovisning inte sker redovisas värderingen till verkligt värde ovanför nettoresultatet. Värderingen till verkligt värde av derivat redovisas fristående från det underliggande instrumentet som en egen post kallad derivattillgångar/derivatskulder i rapporten över fi nansiell ställning.
För att finansiera förvärv av utländska verksamheter tas om möjligt lån upp i samma valuta som nettoinvesteringen. Lånen utgör därmed en säkring av nettoinvesteringen i respektive valuta. Kursdifferanser avseende dessa lån bokas därför mot övrigt totalresultat.
Inkomstskatter redovisas enligt IAS 12 Inkomstskatter.
Aktuell skatt är den inkomstskatt som skall betalas (återfås) avseende det skattepliktiga resultatet för perioden. Skatteskulder (fordringar) avseende aktuell skatt för innevarande och tidigare perioder värderas till det belopp varmed de förväntas betalas till (återfås från) skattemyndigheterna, med användande av de skattesatser (och skatteregler) som beslutats eller aviserats per bokslutsdagen. I sammandrag innebär detta att aktuell skatt beräknas enligt de regler som gäller i de länder där vinsten genererades.
Uppskjutna skatteskulder är de inkomstskatter som skall betalas i framtiden avseende skattepliktiga temporära skillnader.
Uppskjutna skatteskulder redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, utom för goodwill.
Uppskjutna skattefordringar är de framtida reduktioner i inkomstskatter som hänför sig till: (a) avdragsgilla temporära skillnader, (b) skattemässiga underskottsavdrag och (c) andra skatteavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas för alla avdragsgilla temporära skillnader i den mån det är sannolikt (>50 procent) att det kommer att fi nnas skattepliktiga vinster mot vilka de avdragsgilla temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag och andra skatteavdrag i den mån det är sannolikt (>50 procent) att det kommer att fi nnas skattepliktiga vinster mot vilka de skattemässiga underskottsavdragen och de andra skatteavdragen kan utnyttjas.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder värderas till de skattesatser som förväntas gälla under den period tillgången återvinnes eller skulden regleras, baserat på de skattesatser (och skatteregler) som har beslutats eller aviserats per bokslutsdagen.
Om det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga vinster kommer att fi nnas mot vilka en uppskjuten skattefordran kan utnyttjas, då reduceras den uppskjutna skattefordran motsvarande.
Koncernens varulager har redovisats efter avdrag för internvinster. Varulagren har värderats enligt "Först-In-Först-Ut" (FIFU) metoden till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde, varvid hänsyn även tagits till övertalighet.
Detta innebär att råvaror och inköpta halvfabrikat normalt värderas till anskaffningsvärdet, om inte marknadspriset har sjunkit. Produkter i arbete värderas till summan av värdet på direkt material och direkta arbetskostnader med tillägg för produktens andel av kapitalkostnader i produktionen och övriga indirekta tillverkningskostnader baserat på ett prognostiserat antagande om kapacitetsutnyttjandet i fabriken. Färdigvaror värderas normalt till utleveransvärdet (det vill säga till upparbetad kostnad) från fabriken om leveransen är nära förestående. Reservdelar som kan fi nnas på lagret under längre tid redovisas normalt till nettoförsäljningsvärde.
Samriskföretag tas in i koncernredovisningen enligt klyvningsmetoden i IAS 31 Andelar i joint ventures.
Leasing redovisas enligt IAS 17 Leasingavtal.
Uthyrda anläggningstillgångar som anses som fi nansiella leasar redovisas som en fi nansiell fordran mot leasetagaren i rapporten över fi nansiell ställning. Leasingavgiften från leasetagaren redovisas dels som en fi nansiell intäkt beräknad som en ränta på utestående
fordran och till resterande del som en amortering av fordran.
Förhyrda anläggningstillgångar som anses som fi nansiella leasar aktiveras och en motsvarande fi nansiell skuld till leasegivaren redovisas i rapporten över fi nansiell ställning. Leasingavgiften till leasegivaren redovisas dels som en fi nansiell kostnad beräknad som en ränta på utestående skuld och till resterande del som en amortering av skulden. På det aktiverade värdet görs planenliga avskrivningar på samma sätt som på köpta anläggningstillgångar.
Förhyrda anläggningstillgångar som anses som operationella leasar aktiveras inte utan leasingavgifterna redovisas löpande.
Vinstavräkningen av projekt görs enligt principen om successiv vinstavräkning i IAS 11 Entreprenadavtal. Detta innebär att när utfallet av ett pågående arbete kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas den inkomst och de utgifter som är hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i förhållande till uppdragets färdigställandegrad på bokslutsdagen. En befarad förlust redovisas omedelbart som kostnad. Färdig ställandegraden för ett pågående arbete fastställs normalt sett genom en bedömning av förhållandet mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter.
Upplysningar skall lämnas om:
Intäktsförda uppdragsersättningar är det belopp som redovisas i koncernens totala resultat som en återspegling av den successiva vinstavräkningen av projekten. Det har ingenting att göra med volymen av delfaktureringen i perioden. Siffran visar hur mycket av koncernens nettoomsättning som härstammar från projektförsäljning.
Summan av uppdragsutgifter och redovisade vinster efter avdrag för redovisade förluster visar den totala volymen av nedlagt arbete på pågående projekt per bokslutsdagen. Det har ingenting att göra med redovisade kostnader i rapporten över koncernens totala resultat.
Av kunden innehållna belopp avser belopp som har delfakturerats enligt fastställd plan och som kunden innehåller enligt kontraktsvillkoren tills samtliga i kontraktet angivna villkor har uppfyllts eller fel åtgärdats. Detta har en negativ effekt på lönsamheten av projektet. Delfakturering enligt fastställd
plan avser fakturering som sker på basis av utfört arbete, oavsett om betalning erhållits från kunden eller inte.
Fordringar på kunder för pågående arbeten i anläggningsprojekt är nettot av:
för varje pågående projekt där nettot av de första tre punkterna är större än punkt 4. Siffran visar hur mycket delfaktureringen släpar efter nedlagt arbete.
Förskott är belopp som erhållits från kunden innan motsvarande arbete utförts och är vanligen mycket viktigt för den totala lönsamheten på projektet.
Skulder till kunder för pågående arbeten i anläggningsprojekt är nettot av:
för varje pågående projekt där nettot av de första tre punkterna är mindre än punkt 4. Siffran visar i vilken omfattning delfaktureringen sker innan arbete läggs ned.
Anläggningar har redovisats till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna baseras på anläggningarnas anskaffningsvärden och beräknas med hänsyn till uppskattad nyttjandeperiod.
| Följande nyttjandeperioder har använts: | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Materiella: | |||||
| Datorprogram, datorer | 3,3 år | ||||
| Kontorsmaskiner | 4 år | ||||
| Fordon | 5 år | ||||
| Maskiner och inventarier | 7–14 år | ||||
| Markanläggningar | 20 år | ||||
| Byggnader | 25–33 år | ||||
| Immateriella: | |||||
| Patent och icke patenterat | |||||
| kunnande och varumärken | 10–20 år |
Några tillägg till köpeskillingen i samband med investeringar i anläggningstillgångar eller förvärv av verksamheter skrivs av över samma period som den ursprungliga köpeskillingen. Detta innebär att tidpunkten när tillgången är fullt ut avskriven är identisk oberoende av när betalningarna gjordes. Detta är en återspegling av det faktum att den förväntade nyttjandeperioden för tillgången är den samma.
Vid försäljning eller utrangering av anläggningar beräknas resultatet i förhållande till det planenliga restvärdet. Resultatet av försäljning av anläggningstillgångar ingår i rörelseresultatet.
När det finns indikationer om att värdet på en materiell tillgång eller en immateriell tillgång med en ändlig nyttjandeperiod har minskat sker en värdering om den behöver skrivas ned enligt IAS 36 Nedskrivningar. Om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet sker en nedskrivning som belastar nettoresultatet. När tillgångar är till försäljning, till exempel fastigheter, erhålles en tydlig indikation om återvinningsvärdet, vilket kan utlösa en nedskrivning.
Goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av. Dessa tillgångar testas istället för nedskrivningsbehov både årligen och när det fi nns en indikation. Testen av nedskrivningsbehovet görs enligt IAS 36 Nedskrivningar.
För goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod fastställs återvinningsvärdet utifrån nyttjandevärdet på basis av diskonterade framtida kassafl öden. För övriga tillgångar fastställs återvinningsvärdet utifrån verkligt värde minus försäljningskostnader baserat på ett observerbart marknadspris.
För testen av nedskrivningsbehov av goodwill har två av Alfa Lavals rörelsesegment, divisionerna "Equipment" och "Process Technology" identifi erats som de kassagenererande enheterna inom Alfa Laval. Tekniskt kan en nyligen förvärvad affärsverksamhet följas fristående under en inledande period, men förvärvade affärsverksamheter tenderar att integreras in i divisionerna i snabb takt. Detta innebär att den oberoende spårbarheten förloras ganska snart och då blir en fristående mätning och testning ogenomförbar. Nuvärdet baseras på de prognostiserade EBITDA siffrorna för de kommande tjugo åren, med avdrag för prognostiserade investeringar och förändringar i rörelsekapitalet under samma period. Den använda diskonteringsräntan är den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) före skatt. Tillväxttakten för divisionerna under perioden är den uppskattade förväntade genomsnittliga tillväxttakten inom industrin. Inget evigt värde har beräknats i och med att detta skulle resultera i ett mycket stort och osäkert värde, som skulle kunna ge ett felaktigt intryck att inget nedskrivningsbehov existerar.
Koncernen tillämpar IFRS 5 Anläggnings tillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. IFRS 5 anger hur anläggningstillgångar som innehas för försäljning skall redovisas och vilka upplysningar som skall lämnas om avvecklade verksamheter.
Tillgångar som innehas för försäljning ska värderas till det lägre av bokfört värde och
verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Ingen avskrivning görs av sådana tillgångar. En tillgång som innehas för försäljning är en tillgång vars bokförda värde kommer att återvinnas huvudsakligen genom en försäljning snarare än genom fortsatt bruk. Den måste vara tillgänglig för omedelbar försäljning i sitt nuvarande skick. Försäljningen måste vara högst sannolik, det vill säga att ett beslut måste ha fattats och en aktiv försäljningsansträngning måste ha initierats. Försäljningen måste förväntas kunna slutföras inom ett år. Anläggningstillgångar omklassifi ceras till omsättningstillgångar och redovisas separat i rapporten över fi nansiell ställning.
IAS 1 Utformning av finansiella rapporter punkterna 124 A-C innehåller upplysningskrav om företagets mål, politik och metoder för förvaltning av kapital. Denna information redovisas under ett separat avsnitt efter beskrivningen av redovisningsprinciperna.
Övriga rörelseintäkter avser till exempel kommissions-, royalty- och licensintäkter. Övriga rörelsekostnader avser främst omstruktureringskostnader, men också royaltykostnader.
Jämförelsestörande poster som påverkar rörelseresultatet redovisas under övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader.
Koncernen tillämpar IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar för redovisning av avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.
En avsättning redovisas när, och endast när:
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per bokslutsdagen.
Vid beräkning av avsättningen skall:
– vinster vid en förväntad försäljning av till gångar inte beaktas, även om den förväntade avyttringen är nära förknippad med den händelse som ger upphov till avsättningen.
Om en gottgörelse för delar av eller hela kostnaden för att reglera avsättningen förväntas (t ex genom försäkringsavtal, ansvarsfrihetsklausuler eller leverantörsgarantier) skall gottgörelsen redovisas:
Avsättningar prövas vid varje bokslutsdag och justeras för att återspegla den nuvarande bästa uppskattningen. Om det inte längre är troligt att en utbetalning kommer att uppstå för att reglera åtagandet återförs avsättningen.
En avsättning får endast användas för det ändamål den ursprungligen gjordes för. Avsättningar görs inte för framtida rörelseförluster. En förväntan om framtida rörelseförluster är dock en indikation på att det kan fi nnas ett nedskrivningsbehov för vissa tillgångar i verksamheten. Om ett kontrakt är förlustbringande, görs en avsättning för det aktuella åtagandet enligt kontraktet, efter det att tillgångarna som används i syfte att färdigställa kontraktet testats för nedskrivning.
En avsättning för omstruktureringskostnader görs endast när de allmänna kriterierna är uppfyllda. Ett informellt åtagande att omstrukturera uppstår endast när det fi nns:
Ett beslut i företagsledningen eller styrelsen om att omstrukturera ger inte upphov till ett informellt åtagande på bokslutsdagen om inte bolaget före bokslutsdagen har:
När en omstrukturering involverar en avyttring av en verksamhet uppstår inget åtagande att sälja förrän bolaget är förbundet att sälja, t ex genom ett bindande försäljningsavtal.
En avsättning för omstrukturering innehåller endast de direkta kostnader som uppstår i samband med omstruktureringen, vilket är de som både:
Forskningskostnaderna belastar resultatet det år de uppstår. Utvecklingskostnader belastar resultatet det år de uppstår förutsatt att de inte uppfyller villkoren för att istället aktiveras enligt IAS 38 Immateriella tillgångar.
Intäktsredovisningen sker enligt IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal.
Intäkterna av försäljning av varor, tjänster och projekt redovisas som "Nettoomsättning" i rapporten över koncernens totala resultat.
Intäkter från försäljning av varor redovisas när samtliga av följande villkor är uppfyllda:
Intäktsredovisningen styrs normalt av de leveransvillkor som används i försäljningen. Nettoomsättningen avser försäljningsvärdet med avdrag för varuskatter, returer och rabatter.
I den utsträckning Alfa Laval också levererar tjänster gäller de tre sista villkoren ovan tillsammans med:
– färdigställandegraden på bokslutsdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Vinstavräkningen av projekt görs enligt principen om successiv vinstavräkning i IAS 11 Entreprenadavtal, se ovan under "Pågående arbeten".
Den svenska årsredovisningslagen kräver att uppgift lämnas om sjukfrånvaron bland anställda i Sverige fördelat på olika specifikt definierade kategorier. Detta är ett sätt att få fokus på det nutida problemet med hög sjukfrånvaro och om olika arbetsgivare har en hög eller låg sjukfrånvaro inom företaget. Specifikationen återfinns i not 5.
Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.
I koncernen förs kursvinster och kursförluster avseende lån i utländsk valuta, som fi nansierar förvärv av utländska dotterbolag, om till övrigt totalresultat som en justering av omräkningsdifferensen i den mån lånen fungerar som en kurssäkring för de förvärvade nettotillgångarna. Där möter de den omräkningsdifferens som framkommer vid konsolideringen av de utländska dotterbolagen. I moderbolaget redovisas dessa kursdifferenser ovanför nettoresultatet.
IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser täcker bland annat förekomsten av funktionella valutor. Nästan alla Alfa Lavals dotterbolag påverkas av förändringar i valutakurser för sina inköp inom koncernen. De säljer emellertid vanligen i sin lokala valuta och de har mer eller mindre alla sina icke produktrelaterade kostnader och sina personalrelaterade kostnader i sin lokala valuta. Detta innebär att inga av Alfa Lavals dotterbolag kvalifi cerar för användande av en annan funktionell valuta än den lokala valutan, med följande undantag. Dotterbolag i höginfl ationsländer rapporterar boksluten i den funktionella hårdvaluta som gäller i respektive land, vilket i samtliga fall är USD. Som höginfl ationsländer under 2010 anses Turkiet och Venezuela.
Utlandsbolagen har omräknats enligt dagskursmetoden. Denna metod innebär att tillgångarna och skulderna omräknas till balansdagskurs och intäkter och kostnader till årets genomsnittskurs. Den omräkningsdifferens som uppstår är en effekt av att nettotillgångarna i utlandsföretagen omräknas med en annan kurs vid årets början än vid dess slut och att resultatet omräknas till genomsnittskurs. Omräkningsdifferensen är del av övrigt totalresultat.
International Accounting Standards Board (IASB) har utgivit följande nya eller omarbetade redovisningsrekommendationer som kan vara tillämpbara på Alfa Laval och som träder i kraft för redovisningsår som inleds den 1 januari 2011 eller senare.
IFRS 9 Financial Instruments: Recognition and Measurement är första steget i en fullständig omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39. Standarden innebär en minskning av antalet värderingskategorier för fi nansiella tillgångar och innehåller huvudkategorierna redovisning till anskaffningsvärde (upplupet anskaffningsvärde) respektive verkligt värde via resultatet. Denna första del av standarden kommer att kompletteras med regler om nedskrivningar, säkringsredovisning och värdering av skulder. IFRS 9 måste tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013 eller senare.
IAS 24 Upplysningar om närstående har ändrats för att klargöra defi nitionen av närstående parter. IAS 24 måste tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2011 eller senare.
IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar har fått ett tillägg med ytterligare kvantitativa och kvalitativa upplysningar som skall lämnas vid borttagande av fi nansiella instrument ur rapporten över fi nansiell ställning. Tillägget har ännu ej antagits av EU.
I maj 2010 gav IASB ut sin tredje samling av tillägg till nuvarande standarder, huvudsakligen i syfte att ta bort inkonsekvenser samt klargöra formuleringar. Det fi nns separata övergångsregler för varje tillägg, men vanligen ska dessa tillämpas med början 1 januari 2011.
International Accounting Standards Board (IASB) har utgivit följande redovisningstolkningar framtagna av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) som kan vara tillämpbara på Alfa Laval och som träder i kraft för redovisningsår som inleds den 1 januari 2011 eller senare.
IFRIC 14 Förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav har ändrats för att ge vägledning vid bedömning av återvinningsvärdet för en nettopensionstillgång. Ändringen tillåter att en förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav redovisas som en tillgång. Ändringen i IFRIC 14 skall tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2011 eller senare med retroaktiv tillämpning.
Alfa Laval kommer att utvärdera effekterna av tillämpningen av de nya eller omarbetade redovisningsrekommendationerna eller tolkningarna inför respektive tillämpningstidpunkt.
Alfa Laval definierar det förvaltade kapitalet som summan av koncernens nettoskuld och eget kapital inklusive den del som är hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande. Vid utgången av 2010 var det förvaltade kapitalet MSEK 13 031 (12 762).
Koncernens mål med kapitalförvaltningen är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta som en fortlevande verksamhet och ge en relevant avkastning till aktieägarna och fördelar till övriga intressenter.
Vid förvaltning av kapitalet följer koncernen upp fl era mätvärden som inkluderar:
| Mätvärden | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Rikt | Riktvärden | Utfall | Genomsnitt över senaste | |||||
| Mål | värden | inte satta | 2010 | 2009 | 3 år | 5 år | 10 år | |
| Faktureringstillväxt per år * | >= 5% | -5,1% | -6,5% | -0,2% | 10,3% | 8,7% | ||
| Rörelsemarginal - justerad EBITA * | 15% | 18,9% | 17,6% | 19,5% | 18,8% | 16,0% | ||
| Avkastning på sysselsatt kapital | >= 25% | 37,4% | 33,6% | 41,6% | 43,0% | 35,3% | ||
| Skuldsättningsgrad | < 0,75 | -0,04 | 0,04 | 0,07 | 0,14 | 0,24 | ||
| Kassaflöde från rörelseverksamheten inklu sive investeringar i anläggningstillgångar ** |
10% | 14,8% | 18,8% | 15,2% | 13,5% | 11,4% | ||
| Investeringar ** | 2,5% | 1,7% | 1,7% | 2,1% | 2,1% | 2,1% | ||
| Avkastning på eget kapital | X | 24,4% | 24,5% | 30,6% | 32,2% | 25,8% | ||
| Soliditet | X | 50,0% | 46,7% | 44,3% | 40,7% | 38,8% | ||
| Nettoskulden i förhållande till EBITDA | X | -0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,3 | 0,6 | ||
| Räntetäckningsgrad | X | 35,9 | 15,2 | 25,8 | 23,1 | 16,8 | ||
| Kreditvärdering | X | BBB+ | BBB+ |
* genomsnitt över en konjunkturcykel ** i % av omsättningen
Alla dessa mätvärden hänger ihop som mer eller mindre kommunicerande kärl. Detta innebär att om åtgärder sätts in som primärt inriktar sig på ett visst mätvärde så påverkar det också övriga mätvärden i varierande grad. Det är därför viktigt att se på helheten.
I februari 2011 justerade Alfa Laval upp tillväxtmålet från en genomsnittlig årlig tillväxt i faktureringen på minst 5 procent till minst 8 procent över en konjunkturcykel.
På längre sikt bör skuldsättningsgraden vara lägre än 0,75. Som ett resultat av större förvärv kan graden temporärt överstiga 1, men graden förväntas sedan snart minska ner under 0,75 beroende på positivt kassafl öde och resultat från den förvärvade verksamheten.
För att upprätthålla en bra kapitalstruktur kan koncernen till exempel ta upp nya lån eller amortera av på befi ntliga lån, justera nivån på utdelningarna som betalas till aktieägarna, betala tillbaka kapital till aktieägarna, återköpa egna aktier, ge ut nya aktier eller sälja anläggningstillgångar.
För att säkerställa tillgången till extern finansiering till en rimlig kostnad är det viktigt att ha en konkurrenskraftig kreditvärdering. Alfa Lavals värdering har utfärdats av Standard & Poors. En sund och effektiv kapitalstruktur och en god intjäningsförmåga ger en bra kreditvärdering. En effektiv kapitalstruktur kännetecknas av en konkurrenskraftig genomsnittlig kapitalkostnad, vilket möjliggör att tillgodose de operativa och strategiska behoven av kapital till en rimlig kostnad.
Som exempel på koncernens aktiva arbete med förvaltningen av kapitalet kan nämnas:
möjlighet att fram till 15 mars 2011 avropa ett lån på upp till MEUR 130 motsvarande MSEK 1 171. Lånet löper sedan under 7 år.
Återköpen av aktier får ses i ljuset av att koncernens kassaflöde från rörelseverksamheten är så stort att det finansierar uppbyggnaden av rörelsekapital och de företagsförvärv som gjorts liksom utdelningen till aktieägarna.
Finansiella risker avser finansiella instrument. Alfa Laval har följande finansiella instrument: kassa och bank, placeringar, handelsfordringar, lån från kreditinstitut, handelsskulder och ett begränsat antal derivat för att säkra främst valutakurser och räntor, men även priset på metaller och el. Dessa inkluderar valutaterminer, valutaoptioner, ränteswapar, metallterminer och elderivat. Se not 14 och 15 för mer information om dessa finansiella instrument.
För att kontrollera och begränsa de finansiella riskerna har styrelsen för koncernen fastställt en finanspolicy. Koncernen har en aversiv inställning till finansiella risker, vilken tar sig uttryck i policyn. Denna fastställer ansvars fördelningen mellan de lokala bolagen och den centrala finansfunktionen i Alfa Laval Treasury International, vilka finansiella risker koncernen kan acceptera samt anger hur riskerna skall begränsas.
Det finns tre olika typer av prisrisker: valutarisker, ränterisker och marknadsrisker. Se nedan.
Beroende på Alfa Laval koncernens internationella affärsverksamhet och geografiska spridning är koncernen utsatt för valutarisker. Kursrörelserna i de större valutorna för koncernen under de senaste åren framgår nedan (SEK/utländsk valuta):
Valutarisker delas in i transaktionsexponering som avser kursförändringar som påverkar de valutaflöden som uppstår på grund av affärsverksamheten och omräkningsexponering som avser omräkningen av dotterbolagens rapporter över finansiell ställning från lokal valuta till SEK.
Under 2010 uppgick Alfa Lavals försäljning till länder utanför Sverige till 96,6 (96,8) (96,5) procent av den totala försäljningen.
Alfa Lavals lokala säljbolag säljer normalt i lokal valuta till lokala slutkunder och har sin lokala kostnadsbas i lokal valuta. Export från tillverknings- och logistikcentra till andra koncernbolag faktureras i de exporterande bolagens lokala valutor, utom för Sverige, Danmark och Storbritannien där exporten är denominerad i EUR.
Koncernen är huvudsakligen utsatt för valutarisk från potentiella förändringar av kontrakterade och bedömda fl öden av utbetalningar och inbetalningar. Målsättningen för riskhantering avseende valutakurser är att minska påverkan av förändringar i valutakurser på koncernens resultat och fi nansiella ställning.
Koncernen har i normalfallet en naturlig risktäckning genom försäljning så väl som kostnader i lokal valuta. Finanspolicyn anger att de lokala bolagen är ansvariga för att identifi era och säkra valutakursexponeringar på alla kommersiella fl öden via Alfa Laval Treasury International. Kontraktsbaserade fl öden måste säkras i sin helhet. Dessutom måste nettot av prognostiserade fl öden de närmaste 12 månaderna säkras till minst hälften. Resterande del av de prognostiserade fl ödena kan till viss del säkras efter samråd med koncernens centrala fi nansfunktion. Alfa Laval Treasury International kan öka eller minska den totala säkringen som initierats
av de lokala bolagen för de valutor där Alfa Laval har en kommersiell exponering upp till men ej överstigande 100 procent av ett års kommersiella exponering för varje valuta.
Koncernens netto transaktionsexponering i olika valutor före och efter säkringar under 2010 har uppgått till:
Detta är en återspegling av att en stor del av tillverkningen inom koncernen är lokaliserad till Sverige och Danmark med kostnader denominerade i lokala valutor.
Valutakontrakt för prognostiserade fl öden ingås fortlöpande under året med 12 månader som den maximala löptiden. För kontraktsbaserade fl öden följer derivaten löptiden på det underliggande kontraktet. Detta innebär att bolaget erfar effekten från rörelserna i marknadskurserna för valutorna med en varierande grad av fördröjning.
Om valutakurserna mellan SEK och de väsentligaste utländska valutorna ändras med +/- 10 % får det följande effekt på rörelseresultatet, om inga säkringsåtgärder vidtagits:
| Totalt | 286 | -286 | 341 | -341 | 479 | -479 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga | 29 | -29 | 45 | -45 | 45 | -45 |
| JPY | -22 | 22 | -59 | 59 | -119 | 119 |
| DKK | -101 | 101 | -105 | 105 | -128 | 128 |
| NOK | 24 | -24 | 27 | -27 | 33 | -33 |
| CAD | 24 | -24 | 32 | -32 | 42 | -42 |
| EUR | 165 | -165 | 118 | -118 | 163 | -163 |
| USD | 167 | -167 | 283 | -283 | 443 | -443 |
| Valutakursförändring mot SEK | + 10% | - 10% | + 10% | - 10% | + 10% | - 10% |
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | |||
| Koncernen |
Utestående valutaterminer och valutaoptioner för koncernen uppgick vid utgången av året till:
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Miljoner | 2010 | 2009 | 2008 | |||
| Original- | Original- | Original- | ||||
| valuta | SEK | valuta | SEK | valuta | SEK | |
| Utflöden: | ||||||
| USD | -405 | -2 754 | -480 | -3 465 | -740 | -5 775 |
| EUR | -257 | -2 316 | -326 | -3 365 | -360 | -3 965 |
| KRW | -73 831 | -441 | -101 412 | -626 | – | – |
| AUD | -29 | -203 | -5 | -30 | -7 | -38 |
| CAD | -26 | -176 | -7 | -47 | -32 | -205 |
| JPY | -596 | -50 | – | – | – | – |
| BRL | -11 | -43 | -10 | -42 | – | – |
| DKK | – | – | – | – | -93 | -137 |
| GBP | – | – | – | – | -2 | -23 |
| Övriga | -79 | -31 | -77 | |||
| Totalt | -6 062 | -7 606 | -10 220 | |||
| Inflöden: | ||||||
| SEK | 6 243 | 6 243 | 7 074 | 7 074 | 8 689 | 8 689 |
| DKK | 284 | 343 | 86 | 120 | – | – |
| NOK | 32 | 37 | 78 | 97 | 70 | 77 |
| SGD | 3 | 16 | 9 | 48 | 7 | 35 |
| GBP | 1 | 13 | 5 | 55 | – | – |
| JPY | – | – | 3 670 | 288 | 11 493 | 995 |
| INR | – | – | – | – | 1 153 | 186 |
| Övriga | 8 | 29 | 19 | |||
| Totalt | 6 660 | 7 711 | 10 001 |
När dotterbolagens rapporter över finansiell ställning i lokal valuta omräknas till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens, som beror på att innevarande år omräknas till en annan bokslutskurs än föregående år och att resultaträkningen omräknas till genomsnittskursen under året medan rapporten över finansiell ställning omräknas till kursen den 31 december. Omräkningsdifferensen förs till övrigt totalresultat. Omräkningsexponeringen utgörs av den risk som omräkningsdifferensen representerar i form av påverkan på totalt resultat. Risken är störst för de valutor där koncernen har störst nettotillgångar och där kursrörelserna mot svenska kronor är störst. Koncernens nettotillgångar eller nettoskulder för de största valutorna fördelas på följande sätt:
Omräkningsdifferenserna är ett centralt ansvar och hanteras dels genom att upplåningen fördelats på olika valutor utifrån nettotillgångarna i respektive valuta och dels med valutaterminskontrakt. Lån som tas upp i samma valuta som det finns nettotillgångar i koncernen, minskar dessa nettotillgångar och därmed minskar omräkningsexponeringen.
Dessa säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter fungerar på följande sätt. Kursvinster och kursförluster avseende lån i utländsk valuta, som fi nansierar förvärv av utländska dotterbolag, redovisas som en del av övrigt totalresultat i den mån lånen fungerar som en kurssäkring för de förvärvade nettotillgångarna. I övrigt totalresultat möter de den omräkningsdifferens som framkommer vid konsolideringen av de utländska dotterbolagen. I koncernen har redovisade kursdifferenser om netto MSEK 99 (220) (-468) avseende skulder i utländsk valuta omförts till övrigt totalresultat såsom säkring av nettoinvesteringarna i utlandsverksamheter. De lån som säkrar nettoinvesteringar i utlandsverksamheter är denominerade i EUR och USD, eftersom dessa utländska valutor har störst påverkan på rapporten över fi nansiell ställning. Eftersom koncernen använder delar av sitt kassafl öde till att amortera ner på lånen för att förbättra fi nansnettot så tenderar omfattningen av denna säkring över tiden att minska.
Med ränterisk avses hur förändringar i ränte nivån påverkar koncernens finansiella netto och hur värdet på finansiella instrument varierar beroende på förändringar i marknadsräntorna. Koncernen försöker hantera ränterisken genom att matcha ränteperioder till fast ränta för finansiella tillgångar och skulder och genom att använda finansiella derivat såsom ränteswapar.
Finanspolicyn kräver att ränterisken och räntebindningsperioden mäts för varje huvudvaluta. Den kortaste räntebindningsperioden för lånen skall vara 10 månader och den längsta räntebindningsperioden skall vara 24 månader enligt policyn.
Lånet med banksyndikatet och det bilaterala låneavtalet löper med rörlig ränta. Koncernen har valt att säkra delar av dessa lån till fast ränta. Löptiden för säkringen är 23,2 månader.
Räknat på en generell ökning av marknadsräntorna med 100 räntepunkter (1 procentenhet) skulle koncernens räntenetto förändras enligt nedanstående stapeldiagram.
Räntekänslighetsanalys kontra % säkring av rörliga räntor
Anledningen till den positiva effekten under perioden 2008 till 2010 är storleken på kassa, bank och kortfristiga placeringar relativt den osäkrade delen av total låneskuld.
Sammantaget innebär detta att koncernen har en förhållandevis låg ränterisk.
Marknadsrisk definieras som risken för förändringar i värdet på ett finansiellt instrument beroende på förändrade marknadspriser. Detta gäller bara finansiella instrument som är noterade eller annars handlas, vilket för Alfa Lavals del avser obligationer och andra värdepapper samt andra långfristiga värdepappersinnehav om totalt MSEK 242 (251). Marknadsrisken för dessa bedöms som låg. För övriga finansiella instrument består prisrisken bara av valutarisk och ränterisk.
Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet.
Med refi nansieringsrisk avses risken att refi nansiering av förfallande lån försvåras eller blir kostsam. Koncernens lån är huvudsakligen långfristiga och förfaller bara i samband med att den avtalade lånetiden går ut. Detta gör att koncernen under den närmaste framtiden inte behöver refi nansiera förfallande lån. Genom att förfallotidpunkterna är spridda över tiden minskas refi nansieringsrisken.
2006 gjorde Alfa Laval en riktad låneemission i USA. Erbjudandet blev övertecknat och stängdes på MUSD 110 med en löptid på 10 år. Lånet lyftes den 27 april 2006.
I samband med förvärvet av Tranter ingick Alfa Laval ett bilateralt låneavtal med SHB om MEUR 25, motsvarande MSEK 225. Lånet förfaller i december 2013.
Alfa Laval har ett låneavtal med ett banksyndikat om MEUR 268 och MUSD 348, motsvarande MSEK 4 776. Per 31 december 2010 utnyttjades inte faciliteten. Faciliteten löper till april 2012.
Den 15 september 2009 ingick Alfa Laval ett avtal med Europeiska Investeringsbanken som ger Alfa Laval möjlighet att fram till 15 mars 2011 avropa ett lån på upp till MEUR 130 motsvarande MSEK 1 171. Lånet löper sedan under 7 år. När lånet tas upp kan Alfa Laval välja antingen rörlig eller fast ränta. Alfa Laval avser att använda detta lån som delfi nansiering av förvärvet av Aalborg.
Därutöver har Alfa Laval kommit överens med SEB om ett övergångslån om MSEK 2 500 i avvaktan på ett nytt syndikerat lån för att finansiera resten av Aalborg förvärvet.
Sammanfattningsvis ser förfallostrukturen för lånen och lånefaciliteterna ut på följande sätt:
Kassaflödesrisk definieras som risken att storleken på framtida kassaflöden förknippade med finansiella instrument varierar. Denna risk är mest kopplad till ändrade räntesatser och valutakurser. Till den del detta upplevs som ett problem, används olika derivat för att låsa satser och kurser. Se beskrivning av exponering och säkringsåtgärder under ränterisk. Se förfallostrukturen för finansiella derivat ovan.
Finansiella instrument som potentiellt utsätter koncernen för betydande förekomster av kreditrisker består huvudsakligen av kassa, placeringar och derivat.
Koncernen har kassa och banktillgodohavanden samt kort- och långfristiga placeringar hos olika fi nansiella institutioner som godkänts av koncernen. Dessa fi nansiella institutioner är lokaliserade i större
länder över hela världen och koncernens policy är utformad för att begränsa risken hos en enskild institution. Risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser begränsas genom val av kreditvärdiga motparter och genom att engagemanget per motpart begränsas. Koncernen genomför med jämna mellanrum utvärderingar av kreditvärdigheten hos de fi nansiella institutioner som fi nns i dess placeringsstrategi. Koncernen kräver inte säkerheter för dessa fi nansiella instrument.
Koncernen är utsatt för kreditrisk ifall någon motpart i derivativa instrument inte fullföljer sitt åtagande. Koncernen begränsar denna exponering genom att diversifi era mellan motparter med hög kreditvärdighet och genom att begränsa transaktionsvolymen med varje motpart.
Sammantaget är det koncernens bedömning att motpartsriskerna är begränsade och att det inte fi nns någon koncentration av risk i dessa fi nansiella instrument.
Risken för kundförluster avser risken att kunden inte kan betala levererade produkter på grund av finansiella problem. Koncernen säljer till ett stort antal kunder i länder över hela världen. Att några av dessa kunder emellanåt drabbas av betalningsproblem eller går i konkurs hör dessvärre till verkligheten i en verksamhet av Alfa Lavals omfattning. Alla kunder utom Tetra Laval representerar mindre än 1 procent av omsättningen och representerar därför en begränsad risk. Alfa Laval tar regelmässigt in kreditupplysningar på nya kunder och vid behov på gamla kunder. Tidigare betalningsbeteende påverkar om nya order skall accepteras. På marknader med politiska eller ekonomiska risker eftersträvas kreditförsäkringslösningar. Kundfordringar utgör den enskilt största finansiella tillgången enligt not 14. Mot bakgrund av ovanstående beskrivning är det ledningens uppfattning att det inte finns någon väsentlig koncentration av risker i denna finansiella tillgång.
Beloppet av förfallna kundfordringar är en indikation på risken bolaget löper att i slutändan hamna i en situation med osäkra fordringar.
Koncernens kostnader för kundförluster och förfallna kundfordringar i procent av totala kundfordringar presenteras i följande graf:
Risken för reklamationer avser de kostnader som Alfa Laval drabbas av för att rätta till uppkomna fel i produkter eller systemlösningar samt eventuella skadeståndskostnader. Alfa Laval strävar efter att hålla nere dessa kostnader genom en ISO certifierad kvalitets säkring. De största reklamationsriskerna uppstår i samband med nya tekniska lösningar eller nya applikationer. Genom omfattande tester på fabriken och hos kunden begränsas riskerna. Koncernens reklamationskostnader och deras relation till omsättningen framgår av följande graf.
Denna risk avser risken för att någon konkurrent tar fram en ny teknisk lösning som gör Alfa Lavals produkter tekniskt obsoleta och därmed svåra att sälja. Alfa Laval möter denna risk genom en medveten satsning på forskning och utveckling med sikte på att ligga i absoluta frontlinjen vad avser teknisk utveckling.
Koncernen är verksam inom konkurrensutsatta marknader. För att möta denna konkurrens har koncernen till exempel:
en strategi för förvärv av verksamheter för att till exempel förstärka närvaron på vissa marknader eller bredda koncernens produkterbjudande,
arbetat med att utifrån sin internationella närvaro skapa en konkurrenskraftig kostnadsbild och
Vid en generell ekonomisk nedgång tenderar koncernen att påverkas med en eftersläpning om 6 till 12 månader beroende på kund segment. Samma sak gäller vid en ekonomisk uppgång. Det faktum att koncernen är verksam på ett stort antal geografiska marknader och inom ett vitt spektrum av kundsegment innebär en diversifiering som begränsar effekten av fluktuationer i det ekonomiska klimatet. Historiskt har fluktuationer i det ekonomiska klimatet inte genererat minskningar i orderingången större än 10 procent. Den nuvarande konjunkturnedgången har dock inneburit en betydligt större nedgång i orderingången. Detta beror delvis på att nedgången skedde abrupt från en mycket hög efterfrågenivå som utgjorde kulmen på en långvarig högkonjunktur samt att prisnivån i samband med denna topp var inflaterad av kraftiga prisökningar på råmaterial.
Koncernen är beroende av leveranser av rostfritt stål, gjutgods, koppar och titan med mera för tillverkningen av produkter. Priserna på vissa av dessa marknader är volatila och ett bristande utbud har förekommit för titan. När det gäller titan är antalet möjliga leverantörer begränsat. Risken för kraftigt höjda priser eller bristande tillgång utgör allvarliga risker för verksamheten. Möjligheterna att föra högre insatspriser vidare till slutkund varierar från tid till annan och mellan olika marknader beroende på hur konkurrensläget ser ut. Koncernen möter denna risk genom att säkra långsiktiga leveransåtaganden och genom fasta priser från leverantörerna under sex till tolv månaders tid. Under perioder av kraftig prisuppgång har kundens pris på titanprodukter kopplats till Alfa Lavals inköpspriser på titan. Under perioden 2006 till 2010 har koncernen erfarit stora prisfluktuationer för många råmaterial, men i synnerhet för rostfritt stål, gjutgods, koppar och titan.
Koncernen använder metallterminer för att säkra priset på strategiska metaller. Nedanstående graf visar hur stor andel av inköpen av nickel, koppar och aluminium som har säkrats under 2010 respektive hur mycket av de förväntade inköpen under 2011 som var säkrade vid utgången av 2010. Grafen visar också hur mycket koncernens kostnader för dessa inköp skulle påverkas om priserna skulle fördubblas från nuvarande nivåer.
Denna risk avser de kostnader som koncernen kan drabbas av för att reducera utsläpp enligt ny eller strängare miljölagstiftning, att sanera mark vid tidigare eller nu ägda industrifastigheter, ordna effektivare avfallshantering, erhålla fortsatta eller nya etableringstillstånd etc. Koncernen har en ambition att ligga väl inom de ramar som lokal lagstiftning ger, vilket torde reducera riskerna. Koncernens verksamhet kan inte heller betecknas som tungt miljöpåverkande. För mer information om Alfa Lavals miljöpåverkan, se avsnittet om "Hållbarhet" på sidan 44.
Politisk risk avser risken att myndigheterna, i de länder där koncernen verkar, genom politiska beslut eller myndighetsutövning försvårar, fördyrar eller omöjliggör fortsatt verksamhet för koncernen. Koncernen är huvudsakligen verksam i länder där den politiska risken bedöms som försumbar eller ringa. Den verksamhet som bedrivs i länder där den politiska risken bedöms som högre är marginell.
Denna risk avser de kostnader som koncernen kan drabbas av för att driva rättsprocesser, kostnader i samband med förlikning och kostnader för utdömda skadestånd. Koncernen är inblandad i en handfull rättsliga tvister, huvudsakligen med kunder. Eventuella bedömda förlustrisker är reserverade.
Alfa Laval koncernen var per den 31 december 2010, instämt som en av många svaranden i sammanlagt 596 asbestrelaterade mål omfattande totalt cirka 683 käranden. Alfa Laval är fast övertygat om att kraven är grundlösa och avser att kraftfullt bestrida varje krav.
Mot bakgrund av vad som är känt för Alfa Laval idag och den information som Alfa Laval har beträffande de asbestrelaterade målen, vidhåller Alfa Laval sin tidigare bedömning att kraven inte i väsentlig grad kommer att påverka koncernens fi nansiella ställning eller resultat.
Denna risk avser de kostnader Alfa Laval kan drabbas av i samband med att någon produkt som koncernen har levererat havererar och orsakar skador på liv och egendom. Den största risken i detta sammanhang rör höghastighetsseparatorer, på grund av de stora krafter som är inblandade när kulan i separatorn roterar med mycket höga varvtal. Vid ett haveri kan skadorna bli omfattande. Alfa Laval motverkar dessa risker genom ett omfattande testarbete och en ISO certifierad kvalitetssäkring. Koncernen har en produktansvarsförsäkring. Antalet skador är lågt och få skador har förekommit historiskt.
Denna risk handlar om risken att enskilda enheter eller funktioner inom koncernen kan drabbas av driftsavbrott på grund av:
Alfa Laval har en väl utbyggd dialog med de lokala fackliga organisationerna, vilket minskar risken för konflikter och strejker där Alfa Laval är direkt inblandat. Konflikter på övriga delar av arbetsmarknaden är det däremot svårare att skydda företaget mot, till exempel inom transporter.
Alfa Laval minimerar de två följande riskerna genom att bedriva ett aktivt förebyggande arbete på varje anläggning enligt de inom varje område framtagna globala riktlinjerna under övervakning av tillverkningsansvariga, koncernens Risk Management funktion, fastighetsansvariga, IT och HR.
Problem hos större underleverantörer minimeras genom att Alfa Laval försöker använda fl era leverantörer av insatsvaror som vid behov kan täcka upp för produktionsbortfall någon annanstans. Önskemålet om långsiktiga och konkurrenskraftiga leveransavtal sätter dock restriktioner för vilken fl exibilitet som kan uppnås. Vid bristsituationer kan det totala utbudet vara för begränsat för att medge utbytbarhet.
HPR står för "Highly Protected Risk" och är försäkringsindustrins högsta betyg för riskkvalitet. Betyget är reserverat för kommersiella fastigheter där exponeringen mot en fysisk skada är reducerad till ett minimum med hänsyn taget till byggkonstruktion, verksamhet och lokala förutsättningar. HPR innebär att alla fysiska risker i och runt anläggningen är dokumenterade och att dessa hålls under vissa gränser. Alfa Lavals produktionsanläggning i Lund i Sverige, som är koncernens största och viktigaste anläggning, har HPR klassning, liksom produktionsanläggningen i Richmond i USA. Ytterligare sex produktionsanläggningar är planerade att HPR klassas.
Detta innebär att anläggningen har bästa tänkbara brand- och maskinskydd och att ansvarig personal har adekvata säkerhetsrutiner för att se till att dessa skydd underhålls och är i funktion. Dessutom är möjliga tändkällor noggrant kontrollerade för att förhindra att en brand kan starta. För en HPR anläggning är risken för en fysisk skada minimerad, vilket minimerar risken för att råka ut för ett avbrott i produktion som skulle kunna få omfattande konsekvenser för Alfa Laval och dess kunder.
Dessa risker avser de kostnader Alfa Laval kan erfara på grund av ett otillräckligt försäkringsskydd avseende egendom, avbrott, ansvar, transport, liv och pensioner. Koncernen strävar efter att upprätthålla ett försäkringsskydd som håller risknivån på en acceptabel nivå för en koncern av Alfa Lavals storlek och som samtidigt är kostnadseffektivt. Som en del i detta har Alfa Laval ett eget återförsäkringsbolag. Samtidigt pågår ett ständigt arbete med att minimera riskerna i verksamheten genom förebyggande åtgärder.
Denna risk avser den begränsade handlingsfrihet som koncernen kan påföras genom restriktioner som är förknippade med kreditvillkoren i låneavtal. Låneavtalet med syndikatbankerna innehåller inga sådana restriktioner.
Alfa Lavals verksamhet är indelad i två affärsdivisioner "Equipment" respektive "Process Technology" som säljer till externa kunder och en division "Övrigt" som täcker inköp, produktion och logistik liksom företagsledning och ickekärnverksamheter. Dessa tre divisioner utgör Alfa Lavals tre rörelsesegment.
De två affärsdivisionerna (rörelsesegmenten) är i sin tur indelade i ett antal kundsegment. Kunderna till Equipment-divisionen köper produkter, medan kunderna till Process Technology-divisionen köper system för processapplikationer. Equipment-divisionen består av fem kundsegment: Industrial Equipment, Marine & Diesel, OEM (Original Equipment Manufacturers), Sanitary Equipment och eftermarknadssegmentet Parts & Service. Under 2010 slogs de två tidigare kundsegmenten Comfort & Refrigeration och Fluids & Utility Equipment samman till kundsegmentet Industrial Equipment. Process Tech-
| Orderingång | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Equipment | 12 945 | 11 751 | 15 804 |
| Process Technology | 10 923 | 9 767 | 11 636 |
| Övrigt | 1 | 21 | 24 |
| Totalt | 23 869 | 21 539 | 27 464 |
| Orderstock | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Equipment | 4 983 | 6 399 | 7 926 |
| Process Technology | 6 569 | 5 486 | 6 365 |
| Övrigt | 0 | 21 | 19 |
| Totalt | 11 552 | 11 906 | 14 310 |
nology-divisionen består av fem kundsegment: Energy & Environment, Food Technology, Life Science, Process Industry och eftermarknadssegmentet Parts & Service.
Rörelsesegmenten är bara ansvariga för resultatet ner till och med rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster och för det rörelsekapital som de förvaltar. Detta innebär att fi nansiella tillgångar och skulder, pensionstillgångar, avsättningar till pensioner och liknande och aktuella och uppskjutna skattefordringar och skatteskulder är ett ansvar för företaget som helhet (Corporate) och inte ett ansvar för rörelsesegmenten. Detta betyder också att fi nansnettot och inkomstskatter är ett ansvar för företaget som helhet och inte ett ansvar för rörelsesegmenten.
Rörelsesegmenten mäts endast utifrån sina transaktioner med externa parter.
| Nettoomsättning | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Equipment | 14 065 | 14 665 | 15 657 |
| Process Technology | 10 632 | 11 350 | 12 143 |
| Övrigt | 23 | 24 | 50 |
| Totalt | 24 720 | 26 039 | 27 850 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Equipment | 2 604 | 2 530 | 3 602 |
| Process Technology | 2 159 | 2 040 | 2 756 |
| Övrigt | -405 | -138 | -395 |
| Deltotal | 4 358 | 4 432 | 5 963 |
| Jämförelsestörande poster | 90 | -225 | -168 |
| Konsolideringsjusteringar * | -47 | -177 | -59 |
| Totalt | 4 401 | 4 030 | 5 736 |
* Skillnad mellan interna bokslut och IFRS.
| Tillgångar / Skulder | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Tillgångar | Skulder | ||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Equipment | 9 283 | 9 428 | 2 166 | 1 987 |
| Process Technology | 8 482 | 8 289 | 4 127 | 4 643 |
| Övrigt | 4 456 | 4 507 | 2 286 | 1 866 |
| Deltotal | 22 221 | 22 224 | 8 579 | 8 496 |
| Corporate | 4 948 | 3 982 | 5 008 | 5 481 |
| Totalt | 27 169 | 26 206 | 13 587 | 13 977 |
Corporate avser poster i rapporten över finansiell ställning som är räntebärande eller har med skatter att göra.
| Investeringar | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Equipment | 75 | 91 | 87 |
| Process Technology | 85 | 113 | 215 |
| Övrigt | 269 | 247 | 445 |
| Totalt | 429 | 451 | 747 |
| Avskrivningar | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Equipment | 256 | 200 | 134 |
| Process Technology | 198 | 153 | 107 |
| Övrigt | 342 | 368 | 319 |
| Totalt | 796 | 721 | 560 |
Länder med mer än 10 procent av nettoomsättningen, anläggningstillgångarna respektive investeringarna redovisas separat.
| Nettoomsättning |
|---|
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2008 | ||||
| MSEK | % | MSEK | % | MSEK | % | |
| Till kunder i: | ||||||
| Sverige | 849 | 3,4 | 840 | 3,2 | 961 | 3,5 |
| Övriga EU | 6 879 | 27,8 | 7 941 | 30,6 | 9 339 | 33,6 |
| Övriga Europa | 1 953 | 7,9 | 1 829 | 7,0 | 2 402 | 8,6 |
| USA | 3 354 | 13,6 | 3 736 | 14,3 | 3 680 | 13,2 |
| Övriga | ||||||
| Nordamerika | 757 | 3,1 | 575 | 2,2 | 711 | 2,6 |
| Latinamerika | 1 531 | 6,2 | 1 432 | 5,5 | 1 711 | 6,1 |
| Afrika | 242 | 1,0 | 259 | 1,0 | 229 | 0,8 |
| Kina | 3 144 | 12,7 | 2 876 | 11,0 | 2 935 | 10,5 |
| Övriga Asien | 5 648 | 22,8 | 6 238 | 24,0 | 5 467 | 19,6 |
| Oceanien | 363 | 1,5 | 313 | 1,2 | 415 | 1,5 |
| Totalt | 24 720 | 100,0 | 26 039 | 100,0 | 27 850 | 100,0 |
Koncernen
| 2010 | 2009 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | % | MSEK | % | |
| Sverige | 1 598 | 11,7 | 1 725 | 12,6 |
| Övriga EU | 4 679 | 34,4 | 4 745 | 34,5 |
| Övriga Europa | 349 | 2,6 | 379 | 2,8 |
| USA | 2 016 | 14,8 | 1 935 | 14,1 |
| Övriga Nordamerika | 125 | 0,9 | 128 | 0,9 |
| Latinamerika | 167 | 1,2 | 178 | 1,3 |
| Afrika | 1 | 0,0 | 1 | 0,0 |
| Asien | 3 045 | 22,4 | 3 039 | 22,1 |
| Oceanien | 97 | 0,7 | 90 | 0,7 |
| Deltotal | 12 077 | 88,7 | 12 220 | 89,0 |
| Pensionstillgångar | 235 | 1,7 | 136 | 1,0 |
| Uppskjutna | ||||
| skattefordringar | 1 301 | 9,6 | 1 367 | 10,0 |
| Totalt | 13 613 | 100,0 | 13 723 | 100,0 |
| Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2008 | |||||
| MSEK | % | MSEK | % | MSEK | % | ||
| Sverige | 54 | 12,6 | 78 | 17,2 | 134 | 17,9 | |
| Danmark | 53 | 12,4 | 27 | 6,1 | 41 | 5,5 | |
| Frankrike | 34 | 7,9 | 82 | 18,1 | 188 | 25,2 | |
| Italien | 68 | 15,9 | 61 | 13,5 | 47 | 6,4 | |
| Övriga EU | 39 | 9,0 | 54 | 12,0 | 80 | 10,6 | |
| Övriga Europa | 25 | 5,8 | 13 | 2,8 | 14 | 1,9 | |
| Nordamerika | 39 | 9,0 | 31 | 6,9 | 46 | 6,2 | |
| Latinamerika | 7 | 1,6 | 3 | 0,7 | 34 | 4,5 | |
| Afrika | 0 | 0,0 | 0 | 0,0 | 0 | 0,1 | |
| Kina | 37 | 8,6 | 29 | 6,5 | 81 | 10,8 | |
| Övriga Asien | 70 | 16,5 | 72 | 16,0 | 81 | 10,8 | |
| Oceanien | 3 | 0,7 | 1 | 0,2 | 1 | 0,1 | |
| Totalt | 429 | 100,0 | 451 | 100,0 | 747 | 100,0 |
| Nettoomsättning per produkt/tjänst | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||||||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | ||||||
| Egna produkter inom: | |||||||||
| Separering | 6 043 | 6 586 | 6 391 | ||||||
| Värmeöverföring | 13 092 | 13 866 | 16 023 | ||||||
| Flödeshantering | 2 700 | 2 427 | 2 426 | ||||||
| Övrigt | 550 | 615 | 349 | ||||||
| Relaterade produkter | 1 144 | 1 339 | 1 553 | ||||||
| Service | 1 191 | 1 206 | 1 108 | ||||||
| Totalt | 24 720 | 26 039 | 27 850 |
Uppdelningen av egna produkter inom separering, värmeöverföring och flödeshantering är en återspegling av de nuvarande tre huvudteknologierna. Övrigt är egna produkter utanför dessa huvudteknologier. Relaterade produkter är huvudsakligen köpta produkter som kompletterar Alfa Lavals produkterbjudande. Service täcker alla typer av service, serviceavtal etc.
Alfa Laval har inte någon kund som svarar för 10 procent eller mer av netto omsättningen. Tetra Pak inom Tetra Laval gruppen är Alfa Lavals enskilt största kund med cirka 4 procent av nettoomsättningen. Se not 34 för mer information.
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal anställda | Totalt antal | |||||
| kvinnor | anställda | |||||
| 2010 | 2009 | 2008 | 2010 | 2009 | 2008 | |
| Moderbolaget | – | – | – | – | – | – |
| Dotterbolag i | ||||||
| Sverige (9) | 439 | 463 | 485 | 2 042 | 2 216 | 2 356 |
| Sverige totalt (9) | 439 | 463 | 485 | 2 042 | 2 216 | 2 356 |
| Utlandet totalt | ||||||
| (122) | 1 913 | 1 902 | 1 906 | 10 036 | 9 557 | 9 465 |
| Totalt (131) | 2 352 | 2 365 | 2 391 | 12 078 | 11 773 | 11 821 |
Siffrorna inom parentes i textkolumnen anger hur många bolag under varje rubrik som hade anställd personal och därmed löner och ersättningar 2010.
| 71 | 92 | 41 |
|---|---|---|
| 129 | 134 | 141 |
| 12 | 12 | 14 |
| 245 | 271 | 322 |
| 958 | 1 037 | 1 131 |
| 199 | 215 | 236 |
| 428 | 455 | 471 |
| 2010 | 2009 | 2008 |
* "Övrigt" avser kommuner med färre än 10 anställda och inkluderar även anställda vid utländska representationskontor.
| Antal anställda kvinnor | Totalt antal anställda | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2008 | 2010 | 2009 | 2008 | |
| Argentina | 7 | 7 | 7 | 33 | 34 | 45 |
| Australien | 12 | 10 | 12 | 64 | 64 | 66 |
| Belgien | 3 | 8 | 8 | 43 | 67 | 69 |
| Brasilien | 25 | 40 | 31 | 162 | 145 | 142 |
| Bulgarien | 9 | 10 | 10 | 40 | 41 | 26 |
| Chile | 8 | 6 | 8 | 29 | 29 | 29 |
| Colombia | 4 | 4 | 4 | 16 | 13 | 13 |
| Danmark | 301 | 321 | 337 | 1 127 | 1 145 | 1 224 |
| Estland | – | 0 | 1 | – | 0 | 3 |
| Filippinerna | 2 | 2 | 2 | 11 | 13 | 14 |
| Finland | 35 | 40 | 45 | 205 | 213 | 220 |
| Frankrike | 144 | 159 | 156 | 787 | 816 | 882 |
| Förenade | ||||||
| Arabemiraten | 12 | 12 | 15 | 98 | 96 | 91 |
| Grekland | 8 | 9 | 2 | 23 | 23 | 5 |
| Hong Kong | 6 | 5 | 5 | 27 | 28 | 28 |
| Indien | 56 | 58 | 59 | 1 402 | 1 410 | 1 362 |
| Indonesien | 11 | 12 | 16 | 60 | 62 | 66 |
| Iran | 3 | 2 | 2 | 14 | 14 | 15 |
| Italien | 113 | 125 | 115 | 644 | 606 | 607 |
| Japan | 38 | 41 | 43 | 211 | 213 | 211 |
| Kanada | 18 | 19 | 22 | 81 | 80 | 74 |
| Kina | 367 | 203 | 228 | 1 435 | 969 | 935 |
| Korea | 42 | 80 | 25 | 299 | 209 | 102 |
| Lettland | 7 | 7 | 4 | 13 | 14 | 8 |
| Litauen | – | 0 | 2 | – | 0 | 4 |
| Malaysia | 22 | 24 | 24 | 65 | 62 | 64 |
| Mexiko | 12 | 12 | 9 | 55 | 55 | 38 |
| Nederländerna | 36 | 24 | 29 | 187 | 219 | 226 |
| Norge | 8 | 8 | 9 | 42 | 46 | 46 |
| Nya Zeeland | 4 | 3 | 4 | 18 | 21 | 23 |
| Panama | – | – | – | 1 | – | – |
| Peru | 6 | 7 | 9 | 25 | 27 | 30 |
| Polen | 36 | 39 | 29 | 195 | 201 | 195 |
| Portugal | 5 | 5 | 5 | 12 | 12 | 12 |
| Rumänien | 5 | 8 | 8 | 15 | 18 | 17 |
| Ryssland | 101 | 114 | 131 | 279 | 292 | 316 |
| Schweiz | 5 | 5 | 3 | 18 | 18 | 18 |
| Singapore | 28 | 30 | 20 | 70 | 71 | 53 |
| Slovakien | 2 | 2 | 2 | 11 | 11 | 11 |
| Spanien | 21 | 25 | 32 | 82 | 92 | 98 |
| Storbritannien | 38 | 54 | 53 | 281 | 296 | 310 |
| Sverige | 439 | 463 | 485 | 2 042 | 2 216 | 2 356 |
| Sydafrika | 8 | 9 | 11 | 38 | 42 | 44 |
| Taiwan | 10 | 10 | 13 | 32 | 33 | 35 |
| Thailand | 20 | 18 | 22 | 57 | 59 | 65 |
| Tjeckien | 12 | 13 | 15 | 56 | 68 | 75 |
| Turkiet | 7 | 8 | 8 | 36 | 39 | 39 |
| Tyskland | 66 | 72 | 76 | 328 | 320 | 261 |
| Ukraina | 6 | 7 | 6 | 18 | 18 | 21 |
| Ungern | 5 | 5 | 6 | 14 | 16 | 20 |
| USA | 207 | 206 | 210 | 1 238 | 1 167 | 1 150 |
| Venezuela | 6 | 7 | 6 | 13 | 18 | 21 |
| Österrike | 6 | 7 | 7 | 26 | 32 | 36 |
| Totalt | 2 352 | 2 365 | 2 391 | 12 078 | 11 773 | 11 821 |
| Procent | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Sjukfrånvaro i procent av sammanlagd ordinarie arbetstid per kategori, för: |
|||
| alla anställda | 2,5 | 2,8 | 3,6 |
| alla anställda under en samman - hängande tid av 60 dagar eller mer |
0,6 | 1,0 | 1,4 |
| anställda kvinnor | 2,6 | 2,6 | 3,6 |
| anställda män | 2,4 | 2,9 | 3,5 |
| anställda i åldrarna 29 år eller yngre | 2,0 | 2,4 | 2,8 |
| anställda i åldrarna 30 till och med 49 år | 2,3 | 2,6 | 2,9 |
| anställda i åldrarna 50 år eller äldre | 3,1 | 3,4 | 5,0 |
Koncernen
| 2010 | 2009 | 2008 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | Män | Kvinnor | Totalt | Män | Kvinnor | Totalt | Män | Kvinnor | |
| antal | % | % | antal | % | % | antal | % | % | |
| Styrelsemedlemmar (exklusive suppleanter) | 11 | 72,7 | 27,3 | 11 | 72,7 | 27,3 | 11 | 72,7 | 27,3 |
| Verkställande direktören & koncernledningen | 10 | 90,0 | 10,0 | 10 | 90,0 | 10,0 | 11 | 100,0 | 0,0 |
| Chefer i Sverige | 278 | 82,0 | 18,0 | 302 | 81,8 | 18,2 | 296 | 82,1 | 17,9 |
| Chefer utanför Sverige | 1 394 | 84,8 | 15,2 | 1 086 | 86,2 | 13,8 | 921 | 86,1 | 13,9 |
| Chefer totalt | 1 672 | 84,3 | 15,7 | 1 388 | 85,2 | 14,8 | 1 217 | 85,1 | 14,9 |
| Anställda i Sverige | 2 042 | 78,5 | 21,5 | 2 216 | 79,1 | 20,9 | 2 356 | 79,4 | 20,6 |
| Anställda utanför Sverige | 10 036 | 80,9 | 19,1 | 9 557 | 80,1 | 19,9 | 9 465 | 79,9 | 20,1 |
| Anställda totalt | 12 078 | 80,5 | 19,5 | 11 773 | 79,9 | 20,1 | 11 821 | 79,8 | 20,2 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Styrelser, VD:ar och vVD:ar | 180 | 189 | 173 |
| – varav rörliga lönedelar | 20 | 26 | 38 |
| Övriga | 4 232 | 4 386 | 4 008 |
| Summa löner och ersättningar | 4 412 | 4 575 | 4 181 |
| Sociala kostnader | 775 | 799 | 760 |
| Pensionskostnader, | |||
| förmånsbestämda planer | 188 | 175 | 141 |
| Pensionskostnader, | |||
| premiebestämda planer | 305 | 330 | 307 |
| Totala personalomkostnader | 5 680 | 5 879 | 5 389 |
Koncernens pensionskostnader och pensionsutfästelser avseende styrelser, VD:ar och vVD:ar uppgår till MSEK 34 (45) (45) respektive MSEK 277 (288) (282). MSEK 147 (153) (169) av pensionsutfästelserna tryggas av Alfa Lavals Pensionsstiftelse.
Under perioden 2008 till 2010 existerade inga aktierelaterade ersättningar inom Alfa Laval.
Alla anställda har antingen en fast lön eller en fast baslön. För vissa personalkategorier innehåller ersättningspaketet också en rörlig del. Detta avser personalkategorier där det är sedvanligt eller del av ett marknadsmässigt erbjudande att betala en rörlig del. Rörliga ersättningar är mest vanliga i försäljningsrelaterade jobb och för högre chefsbefattningar. Normalt utgör den rörliga delen en mindre del av det totala ersättningspaketet.
Årsstämman 2008 beslutade att implementera första steget av ett kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram för ett 75-tal seniora chefer inom koncernen inklusive koncernchefen och de personer som defi nieras som ledande befattningshavare. Det första steget täcker perioden 1 januari 2008 – 31 december 2010. Årsstämman 2009 beslutade att implementera andra steget för perioden 1 januari 2009 – 31 december 2011. Årsstämman 2010 beslutade att implementera tredje steget för perioden 1 januari 2010 – 31 december 2012. Detta innebär att för 2009 löper första och andra stegen av planen parallellt och för 2010 löper alla tre stegen av planen parallellt.
Varje steg sträcker sig över tre år och tilldelningarna under varje steg är uppdelade i tre delar (en för varje år). Den maximala tilldelningen för varje treårsperiod är 50 procent av den anställdes årliga maximala rörliga ersättning beräknat på baslönen vid slutet av treårsperioden. Detta innebär att om den anställde till exempel kan få upp till 15 procent i rörlig ersättning kan varje steg i den långsiktiga incitamentsplanen maximalt resultera i ytterligare 7,5 procent av baslönen delat på tre årliga tilldelningar om 2,5 procent. Utfallet av planen är länkat till utvecklingen av resultatet per aktie (EPS) för Alfa Laval aktien. EPS målet för de tre delarna inom varje steg fastställs av styrelsen. För varje procent upp till maximalt 20 procent som EPS överstiger EPS målet får den anställde 5 procent av en tredjedel av det maximala utfallet per år. För att vara berättigad till ett maximalt utfall måste EPS värdet för varje år överstiga EPS målet med 20 procent (20 x 5 % x 1/3 x 7,5 % = 2,5 % i detta fall). Om målet överskrids med 10 procent skulle resultatet i detta fall bli 10 x 5 % x 1/3 x 7,5 % = 1,25 % per år.
För att vara berättigade till utbetalning måste de anställda vara i tjänst på tilldelningsdatumet och utbetalningsdatumet (utom i fall av avslutad anställning beroende på pensionering, dödsfall eller sjukdom). Om den anställde säger upp sig eller blir uppsagd före slutet av treårsperioden förfaller tilldelningarna och den anställde blir inte berättigad till någon utbetalning. Om den anställde byter till en befattning som inte är berättigad att delta i denna plan utbetalas de delar som redan har tjänats in i samband med befattningsbytet. Tilldelningarna för de första, andra och tredje stegen förfaller till betalning i april 2011, april 2012 respektive april 2013. Baserat på utfallet av EPS för 2008, 2009 och 2010 resulterade de första, andra och tredje stegen i följande tilldelning:
Koncernen
| MSEK, om inget annat anges |
Faktiskt utfall i % av maximalt utfall |
Betalning i pro cent av baslö nen baserat på 15% i rörlig ersättning |
Bedömda tilldelningar för varje steg |
||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2008 | Ackumulerat | Ackumulerat | |
| Steg | |||||
| Ett | 11,00% | 0,00% | 100,00% | 2,78% | 5 |
| Två | 80,25% | 58,50% | N/A | 3,47% | 7 |
| Tre | 100,00% | N/A | N/A | 2,50% | 5 |
| Tilldelning per år |
9 | 3 | 5 | Totalt | 17 |
Kostnaderna för tilldelningarna per steg och per år är baserat på bedömda baslöner vid det framtida utbetalningstillfället.
Ersättningarna till koncernchefen/verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen bestäms av styrelsen baserat på förslag från ersättningsutskottet enligt riktlinjerna som fastställts av årsstämman. Den princip som tillämpas vid fastställande av ersättningen till ledande befattningshavare är att ersättningspaketet i huvudsak baseras på en fast månadslön, med möjlighet till tjänstebil och därutöver en rörlig ersättning på upp till 40 procent av lönen (verkställande direktören upp till 60 procent av lönen). Storleken på den utfallande rörliga lönedelen beror på utfallet av ett antal finansiella mätetal samt resultatet av speciella projekt, allt jämfört med de mål som ställts upp för året. Årsstämmorna 2008, 2009 och 2010 beslutade att implementera steg ett, två respektive tre av ett kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram för ett 75-tal seniora chefer inom koncernen inklusive koncernchefen och de personer som definieras som ledande befattningshavare. Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2011 att implementera ett modifierat kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram för perioden 1 januari 2011 – 31 december 2013. Inga övriga förändringar i dessa riktlinjer föreslås av styrelsen.
Koncernchefen och verkställande direktören Lars Renström erhåller en ersättning om SEK 10 070 445 (11 062 649) (10 628 302), varav SEK 2 139 750 (4 050 000) (3 600 000) utgör den rörliga delen. Den rörliga delen avser vad som under året har utbetalats. Ersättningen innehåller värdet av tjänstebil, skattepliktiga traktamenten, semesterersättning och kontant utbetald semester.
Lars Renström har en baslön om SEK 7 500 000 (6 750 000) (6 750 000) per år. I hans ersättningspaket fi nns en rörlig del med ett icke garanterat mål om 30 (30) (30) procent av baslönen och med en maximal möjlighet av 60 (60) (60) procent. Han omfattas av det kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogrammet och baserat på bedömd baslön vid det framtida utbetalningstillfället var tilldelningen för 2010 SEK 1 498 106 (463 500) (750 000). Beloppen för tidigare år har ändrats något på grund av ändrad bedömd baslön vid det
framtida utbetalningstillfället. Han har inget avtal om förtida pension. Den ordinarie ITP:n upp till en lön om 30 basbelopp betalas så att full ITP erhålls vid 62 års ålder. Om Lars Renström fortsätter att arbeta för Alfa Laval efter 62 års ålder erhåller han ingen pension under den tid han erhåller lön. Ovanpå den ordinarie ITP:n har han en premiebestämd förmån omfattande 50 procent av baslönen. Om Alfa Laval avbryter hans anställning före 61 års ålder erhåller han 2 års ersättning, mellan 61 och 62 erhåller han ett års ersättning och efter 62 erhåller han 6 månaders ersättning. Under året har Alfa Laval haft kostnader för pensionspremier avseende ålders- och efterlevandepension om SEK 4 787 174 (4 399 756) (4 656 423). Därutöver har bolaget haft kostnader för livförsäkring, sjukförsäkring och sjukvårdsförsäkring om SEK 449 775 (499 412) (499 723).
Alfa Lavals styrelse har i februari 2011 förlängt anställningsavtalet för Lars Renström till 2015.
Andra ledande befattningshavare utgörs av de nio medlemmarna i koncern ledningen utöver verkställande direktören. Deras ersättning har uppgått till MSEK 25 (29) (28), varav den rörliga delen utgjorde 3 (7) (6). Den rörliga delen avser vad som under året har utbetalats. De omfattas också av det kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogrammet och baserat på bedömda baslöner vid det framtida utbetalningstillfället var tilldelningen för 2010 MSEK 2 (1) (1). Under 2010 har Alfa Laval haft kostnader för pensionspremier avseende ålders- och efterlevandepension om MSEK 18 (17) (11) för dem. Därutöver har bolaget haft kostnader för livförsäkring, sjukförsäkring och sjukvårdsförsäkring om MSEK 1 (1) (1).
För dessa ledande befattningshavare har förtida pension i några fall utfästs från 62 års ålder. Från och med 2006 erbjuds en premiebaserad förtida pensionslösning med en premie om 15 procent av den pensionsgrundande lönen. Förtida pension utfästs selektivt och bara efter ett särskilt beslut i ersättningsutskottet. För löner över 30 basbelopp erbjuds sedan 2006 en premiebaserad lösning, med en premie om 30 procent av den pensionsgrundande lönen utöver 30 basbelopp. De ledande befattningshavarna har också en särskild familjepension som utgör en utfyllnad mellan ålderspensionen och familjepensionen enligt ITP. Därutöver har de möjlighet att avsätta lön och rörliga lönedelar för en temporär ålders- och familjepension.
Alfa Laval har givit utfästelser om avgångsvederlag till en begränsad grupp av ledande befattningshavare. Utfästelserna anger ett maximalt vederlag på högst motsvarande två årslöner. Utfästelserna defi nierar de förutsättningar som skall vara uppfyllda för att vederlag skall utgå.
För 2010 uppbär styrelsen ett fast arvode om totalt SEK 3 485 000 (3 485 000) (3 485 000), vilket fördelas mellan de ledamöter som utses av årsstämman och som inte är anställda i bolaget. Dessa ledamöter erhåller inga rörliga ersättningar.
| Ersättningar till styrelseledamöter * | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||
| SEK | 2010 | 2009 | 2008 | |
| Arvode per uppdrag: | ||||
| Styrelsens ordförande | 900 000 | 900 000 | 900 000 | |
| Övriga styrelseledamöter | 360 000 | 360 000 | 360 000 | |
| Tillägg till: | ||||
| Ordföranden i revisionsutskottet | 125 000 | 125 000 | 125 000 | |
| Övriga medlemmar i revisionsutskottet | 75 000 | 75 000 | 75 000 | |
| Ordföranden i ersättningsutskottet | 50 000 | 50 000 | 50 000 | |
| Övriga medlemmar i ersättningsutskottet | 50 000 | 50 000 | 50 000 | |
| Arvode per namn: | ||||
| Anders Narvinger | Ordförande | 1 025 000 | 1 025 000 | 1 025 000 |
| Gunilla Berg | Ledamot | 435 000 | 435 000 | 435 000 |
| Arne Frank | Ledamot | 360 000 | – | – |
| Björn Hägglund | Ledamot | 410 000 | 410 000 | 410 000 |
| Ulla Litzén | Ledamot | 360 000 | 360 000 | 360 000 |
| Finn Rausing | Ledamot | 485 000 | 485 000 | 485 000 |
| Jörn Rausing | Ledamot | 410 000 | 410 000 | 410 000 |
| Waldemar Schmidt | Ledamot | – | 360 000 | 360 000 |
| Totalt | 3 485 000 | 3 485 000 | 3 485 000 |
* Valda vid årsstämman och inte anställda i bolaget
De redovisade ersättningarna avser perioden mellan två årsstämmor. Styrelsens ordförande har inget avtal om framtida pension eller avgångsvederlag med Alfa Laval.
| Koncarnan | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse, VD & vVD | Övriga anställda | |||||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | 2010 | 2009 | 2008 |
| Argentina | 1 | 1 | 1 | 5 | 5 | 7 |
| Australien | 5 | 4 | 4 | 30 | 28 | 27 |
| Belgien | 0 | 1 | 4 | 51 | 49 | 40 |
| Brasilien | 6 | 5 | 4 | 51 | 45 | 39 |
| Bulgarien | 1 | 0 | 1 | 6 | 8 | 6 |
| Chile | 0 | 0 | 0 | 11 | 9 | 7 |
| Colombia | 1 | 1 | 1 | 3 | 2 | 2 |
| Danmark | 9 | 10 | 9 | 729 | 798 | 726 |
| Estland | – | 0 | 0 | – | 0 | 0 |
| Filippinerna | 0 | 1 | 0 | 2 | 2 | 2 |
| Finland | 2 | 3 | 4 | 85 | 98 | 91 |
| Frankrike | 9 | 10 | 7 | 289 | 328 | 298 |
| Förenade | ||||||
| Arabemiraten | 2 | 2 | 2 | 40 | 38 | 22 |
| Grekland | 1 | 0 | 2 | 9 | 11 | 1 |
| Hong Kong | 2 | 2 | 1 | 15 | 16 | 15 |
| Indien | 2 | 2 | 3 | 123 | 109 | 98 |
| Indonesien | 1 | 1 | 1 | 8 | 8 | 7 |
| Iran | 0 | 0 | 0 | 2 | 1 | 2 |
| Italien | 3 | 4 | 2 | 232 | 234 | 208 |
| Japan | 11 | 11 | 8 | 121 | 116 | 73 |
| Kanada | 2 | 2 | 2 | 44 | 41 | 39 |
| Kina | 6 | 6 | 4 | 125 | 107 | 92 |
| Korea | 3 | 3 | 1 | 75 | 48 | 32 |
| Lettland | 1 | 1 | 1 | 2 | 3 | 1 |
| Litauen | – | 0 | 0 | – | 0 | 1 |
| Malaysia | 1 | 1 | 1 | 15 | 13 | 11 |
| Mexiko | 2 | 2 | 1 | 11 | 10 | 9 |
| Nederländerna | 1 | 0 | 2 | 86 | 120 | 121 |
| Norge | 2 | 2 | 2 | 34 | 33 | 34 |
| Nya Zeeland | 2 | 1 | 1 | 6 | 6 | 6 |
| Peru | – | 0 | 0 | 5 | 5 | 5 |
| Polen | 2 | 3 | 3 | 30 | 28 | 29 |
| Portugal | – | 0 | 0 | 4 | 3 | 4 |
| Rumänien | 2 | 3 | 2 | 1 | 2 | 2 |
| Ryssland | 2 | 2 | 2 | 70 | 63 | 73 |
| Schweiz | 2 | 2 | 2 | 14 | 13 | 12 |
| Singapore | 3 | 2 | 1 | 28 | 26 | 15 |
| Slovakien | – | 0 | 0 | 3 | 3 | 2 |
| Spanien | 1 | 3 | 2 | 36 | 44 | 45 |
| Storbritannien | 2 | 3 | 2 | 109 | 132 | 133 |
| Sverige | 37 | 37 | 38 | 955 | 1 012 | 1 011 |
| Sydafrika | 4 | 3 | 3 | 12 | 12 | 9 |
| Taiwan | 1 | 1 | 1 | 7 | 7 | 7 |
| Thailand | 2 | 2 | 1 | 11 | 10 | 10 |
| Tjeckien | – | 0 | 2 | 14 | 16 | 16 |
| Turkiet | 1 | 5 | 3 | 12 | 8 | 10 |
| Tyskland | 15 | 12 | 11 | 124 | 129 | 113 |
| Ukraina | – | 0 | – | 4 | 4 | 5 |
| Ungern | 1 | 1 | 1 | 3 | 4 | 5 |
| USA | 27 | 30 | 27 | 563 | 556 | 465 |
| Venezuela | – | 0 | 0 | 3 | 6 | 3 |
| Österrike | 2 | 4 | 3 | 14 | 17 | 17 |
| Totalt | 180 | 189 | 173 | 4 232 | 4 386 | 4 008 |
Under 2007 togs offerter in från fyra av de stora internationella revisionsföretagen. Efter en upphandling beslutade årsstämman 2008 att återvälja Ernst & Young som koncernens revisorer för de kommande fyra åren.
| Arvoden och kostnadsersättning | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | |||
| Revisionsuppdrag | ||||||
| Ernst & Young | 30 | 26 | 21 | |||
| Övriga revisionsbyråer | 1 | 2 | 1 | |||
| Totalt | 31 | 28 | 22 | |||
| Andra revisionstjänster | ||||||
| Ernst & Young | 5 | 8 | 6 | |||
| Övriga revisionsbyråer | 2 | 3 | 1 | |||
| Totalt | 7 | 11 | 7 | |||
| Skatterådgivning | ||||||
| Ernst & Young | 3 | 2 | 2 | |||
| Övriga revisionsbyråer | 3 | 4 | 2 | |||
| Totalt | 6 | 6 | 4 | |||
| Övriga tjänster | ||||||
| Ernst & Young | 2 | 3 | ||||
| Övriga revisionsbyråer | 2 | 4 | ||||
| Totalt | 4 | 7 | ||||
| Omkostnader | ||||||
| Ernst & Young | 1 | 0 | 0 | |||
| Övriga revisionsbyråer | 0 | 0 | ||||
| Totalt | 1 | 0 | ||||
| Totalt | ||||||
| Ernst & Young | 41 | 39 | 30 | |||
| Övriga revisionsbyråer | 8 | 13 | 8 | |||
| Totalt | 49 | 52 | 38 |
Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, att värdera de använda redovisningsprinciperna och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen liksom att utvärdera den övergripande presentationen i årsredovisningen. Det innefattar också en granskning för att kunna ge ett utlåtande om styrelsens ansvarsfrihet. Andra revisionstjänster är sådana som ligger utanför revisionsuppdraget. Skatterådgivning avser rådgivning med anknytning till diverse skattefrågor. Alla andra uppdrag definieras som övriga tjänster. Omkostnader avser ersättning för utlägg såsom resekostnader, sekreterartjänster etc.
Reklamkostnaderna har uppgått till MSEK 76 (56) (93). Dessa avser kostnader för annonser i tidningar och fackpress, deltagande i fackmässor och broschyrer.
Jämförelsestörande poster redovisas brutto i rapporten över koncernens totala resultat som en del av övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader.
| Jämförelsestörande poster | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||||||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | ||||||
| Operativa | |||||||||
| Övriga rörelseintäkter | 404 | 442 | 420 | ||||||
| Jämförelsestörande poster | 90 | – | 102 | ||||||
| Totala övriga rörelseintäkter | 494 | 442 | 522 | ||||||
| Övriga rörelsekostnader | -779 | -850 | -734 | ||||||
| Jämförelsestörande poster | – | -225 | -270 | ||||||
| Totala övriga rörelsekostnader | -779 | -1 075 | -1 004 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Vinst vid: | |||
| Försäljning av fastigheter | 10 | – | 102 |
| Kostnad för: | |||
| Omstruktureringsprogram | 80 | -225 | -270 |
| Totalt netto | 90 | -225 | -168 |
MSEK 80 av den jämförelsestörande intäkten under 2010 avser återföring av ej utnyttjade delar av de reserveringar som gjordes i samband med de besparingsåtgärder som initierades under 2009. Eftersom de faktiska kostnaderna för åtgärderna blev MSEK 80 lägre har detta belopp kunnat återföras. Resterande MSEK 10 avser realisationsvinster vid försäljning av fastigheter i Frankrike och Indien.
2009 belastades med MSEK -225 för omstruktureringsåtgärder.
Under 2008 såldes en fastighet i Brasilien för MSEK 113 med en realiserad vinst om MSEK 102. Kostnaderna för omstruktureringsprogrammet belastade 2008 med MSEK -270.
| Fördelat per funktion | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Kostnad sålda varor | -623 | -561 | -423 |
| Försäljning | -46 | -48 | -47 |
| Administration | -72 | -77 | -64 |
| Forskning och utveckling | -10 | -6 | -5 |
| Övriga intäkter och kostnader | -45 | -29 | -21 |
| Totalt | -796 | -721 | -560 |
| Totalt | -796 | -721 | -560 |
|---|---|---|---|
| Finansiell leasing byggnader | -6 | -4 | -1 |
| Byggnader och markanläggningar |
-78 | -71 | -70 |
| Finansiell leasing maskiner och inventarier |
-4 | -4 | -2 |
| Maskiner och inventarier | -405 | -408 | -326 |
| Patent och icke patenterat kunnande, varumärken, etc |
-303 | -234 | -161 |
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Koncernen |
| Fördelat per typ | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Utdelningar från övriga | 2 | 0 | 4 |
| Förändring i verkligt värde av | |||
| värdepapper | 0 | -1 | -2 |
| Totalt | 2 | -1 | 2 |
| Fördelat på typ av intäkt/kostnad eller vinst/förlust | Fördelat på typ av intäkt/kostnad eller vinst/förlust | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Ränteintäkter | Ränteintäkter | ||||||
| Finansiell leasing | – | 0 | 0 | Externa bolag | 0 | – | 0 |
| Övriga räntor | 35 | 108 | 52 | Dotterbolag | 16 | 11 | 39 |
| Kursvinster | Kursvinster | ||||||
| Orealiserade | 168 | 229 | 276 | Orealiserade | 1 | 12 | 11 |
| Realiserade | 124 | 67 | 69 | Totalt | 17 | 23 | 50 |
| Totalt | 327 | 404 | 397 | Räntekostnader | |||
| Räntekostnader | Externa bolag | – | -1 | – | |||
| Finansiell leasing | -1 | 0 | 0 | Dotterbolag | – | 0 | -3 |
| Övriga räntor | -146 | -315 | -235 | Kursförluster | |||
| Kursförluster | Orealiserade | -4 | -21 | -1 | |||
| Orealiserade | -141 | -257 | -94 | Realiserade | 0 | 0 | 0 |
| Realiserade | -78 | -101 | -465 | Totalt | -4 | -22 | -4 |
| Totalt | -366 | -673 | -794 |
I koncernen har redovisade kursdifferenser om netto MSEK 99 (220) (-468) avseende skulder i utländsk valuta omförts till övrigt totalresultat. Dessa skulder finansierar förvärven av aktier i utländska dotterbolag och fungerar som en kurssäkring för de förvärvade nettotillgångarna. Beloppet belastas med skatt, vilket resulterar i en netto efter skatt effekt på övrigt totalresultat om MSEK 73 (162) (-345).
Innehav utan bestämmande inflytande avser tio dotterbolag i Bulgarien, Kina, Frankrike, Tyskland, Indien, Ryssland och Sydkorea med ägare med innehav utan bestämmande inflytande.
Koncernen
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet: | Lånefordringar och | Finansiella tillgångar | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| kundfordringar | som kan säljas | |||||||||
| Identifierade vid | ||||||||||
| första redovisnings | Derivat använda för | |||||||||
| tillfället | Innehav för handel | säkringsredovisning | ||||||||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Anläggningstillgångar | ||||||||||
| Övriga anläggnings tillgångar |
||||||||||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav |
– | – | – | – | – | – | – | – | 32 | 39 |
| Omsättningstillgångar | ||||||||||
| Kortfristiga fordringar | ||||||||||
| Kundfordringar | – | – | – | – | – | – | 4 181 | 4 123 | – | – |
| Växelfordringar | – | – | – | – | – | – | 248 | 379 | – | – |
| Övriga fordringar | – | – | – | – | – | – | 798 | 909 | – | – |
| Upplupna intäkter | – | – | – | – | – | – | 40 | 24 | – | – |
| Derivattillgångar | – | – | 339 | 74 | 305 | 257 | – | – | – | – |
| Kortfristiga placeringar | ||||||||||
| Placeringar hos banker | – | – | – | – | – | – | 353 | 76 | – | – |
| Obligationer och andra | ||||||||||
| värdepapper | 210 | 212 | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Övriga placeringar | – | – | – | – | – | – | 12 | 14 | – | – |
| Kassa och bank | – | – | – | – | – | – | 1 328 | 1 112 | – | – |
| Summa finansiella tillgångar |
210 | 212 | 339 | 74 | 305 | 257 | 6 960 | 6 637 | 32 | 39 |
Koncernen har inga finansiella tillgångar som utgör investeringar som hålls till förfall.
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet: |
Lån | |||||
| Derivat använda | ||||||
| Innehav för | för säkrings | |||||
| handel | redovisning | |||||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Långfristiga skulder | ||||||
| Skulder till kreditinstitut | – | – | – | – | 292 | 832 |
| Riktad låneemission | – | – | – | – | 749 | 794 |
| Kortfristiga skulder | ||||||
| Skulder till kreditinstitut | – | – | – | – | 173 | 165 |
| Leverantörsskulder | – | – | – | – | 2 120 | 1 630 |
| Växelskulder | – | – | – | – | 119 | 203 |
| Övriga skulder | – | – | – | – | 1 339 | 986 |
| Upplupna kostnader | – | – | – | – | 1 506 | 1 279 |
| Derivatskulder | 74 | 137 | 76 | 150 | – | – |
| Summa finansiella | ||||||
| skulder | 74 | 137 | 76 | 150 | 6 298 | 5 889 |
Koncernen har inga finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultatet och som identifierats vid första redovisningstillfället.
Samtliga ovanstående fi nansiella instrument summerar antingen direkt till motsvarande post i rapporten över fi nansiell ställning eller till den post som specifi ceras i de noter som rapporten över fi nansiell ställning hänvisar till. De risker som förknippas med dessa fi nansiella instrument inklusive eventuella koncentrationer av risk presenteras i riskavsnitten på sida 84–89.
Resultatet för finansiella tillgångar identifierade vid första redovisningstillfället återfinns i not 11 som förändring i verkligt värde av värdepapper.
Resultatet för fi nansiella tillgångar som innehas för handel om MSEK 275 (36) (14) har påverkat kostnad sålda varor med MSEK 47 (35) (2), kursvinster i not 12 med MSEK 228 (1) (12) och ränteintäkter i not 12 med resterande MSEK - (-) (0).
Resultatet för tillgångarna under lånefordringar och kundfordringar presenteras i not 12 som övriga ränteintäkter för placeringar hos banker, övriga placeringar och kassa och bank. Övriga tillgångar under lånefordringar och kundfordringar genererar inte något resultat utan bara en inbetalning av det nominella beloppet.
Resultatet för fi nansiella tillgångar som kan säljas redovisas som en del av övrigt totalresultat i rapporten över koncernens totala resultat.
Resultatet för fi nansiella skulder som innehas för handel om MSEK -23 (-93) (-170) har påverkat kostnad sålda varor med MSEK -10 (-6) (-85), kursförluster i not 12 med MSEK -11 (-86) (-84) och räntekostnader i not 12 med resterande MSEK -2 (-1) (-1).
Resultatet för skulderna under lån presenteras i not 12 som övriga räntekostnader för skulderna till kreditinstitut och den riktade låneemissionen. Övriga skulder under lån genererar inte något resultat utan bara en utbetalning av det nominella beloppet.
Resultatet för derivattillgångar och derivatskulder använda för säkringsredovisning redovisas som en del av övrigt totalresultat i rapporten över koncernens totala resultat.
Förändringen i verkligt värde av aktier i externa bolag görs under övrigt totalresultat och uppgår till MSEK 0 (0) (0), se kommentarerna till rapporten över koncernens totala resultat.
Förändringen i verkligt värde av noterade värdepapper görs på raden utdelningar och förändringar i verkligt värde i rapporten över koncernens totala resultat och uppgår till MSEK 0 (-1) (-2), se not 11.
| Skillnad mellan kon trakterad kurs och |
||||
|---|---|---|---|---|
| nuvarande kurs | ||||
| MSEK | Valutapar | 2010 | 2009 | |
| Derivattillgångar /derivatskulder |
||||
| Terminskontrakt i | ||||
| utländsk valuta: | EUR | USD | 12 | 17 |
| EUR | SEK | 132 | 58 | |
| EUR | AUD | -13 | 0 | |
| EUR | CAD | -1 | 0 | |
| EUR | JPY | -2 | 3 | |
| USD | CAD | -2 | -1 | |
| USD | DKK | 2 | 4 | |
| USD | GBP | 0 | -2 | |
| USD | SEK | 235 | -98 | |
| USD | JPY | 4 | 2 | |
| DKK | SEK | 6 | 22 | |
| USD | KRW | -23 | -42 | |
| Övriga | Övriga | -8 | -10 | |
| Deltotal | 342 | -47 | ||
| Valutaoptioner | 9 | 1 | ||
| Ränteswapar | 96 | 74 | ||
| Terminskontrakt i metaller | 30 | 11 | ||
| Elderivat | 17 | 5 | ||
| Totalt, motsvarande en netto derivattillgång (+) eller skuld (-) |
494 | 44 |
För valutaoptioner, terminskontrakt i metaller och elderivat har säkringsredovisning inte tillämpats. För terminskontrakt i utländsk valuta och ränteswapar har säkringsredovisning tillämpats när förutsättningarna för säkringsredovisning varit uppfyllda.
Justeringen till verkligt värde av derivat görs via övrigt totalresultat om säkringsredovisning kan tillämpas och derivaten är effektiva. I alla andra fall görs justeringen till verkligt värde ovanför nettoresultatet. Motsvarande bokningar görs på derivattillgångar och derivatskulder och inte på de underliggande fi nansiella instrumenten i rapporten över fi nansiell ställning.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Följande komponenter ingår i koncernens skattekostnad: | |||
| Aktuell skattekostnad för perioden | -1 356 | -1 237 | -1 509 |
| Justering av aktuell skatt för tidigare perioder | 110 | -26 | -8 |
| Uppskjuten skattekostnad/intäkt hänförlig till temporära skillnader | 9 | 186 | -48 |
| Uppskjuten skattekostnad/intäkt hänförlig till förändrade skattesatser eller införandet av nya skatter | -5 | 34 | 15 |
| Tidigare inte utnyttjade skattefordringar som nu utnyttjas för att minska aktuell skattekostnad | 0 | 0 | 8 |
| Tidigare inte redovisad skatt avseende skattefordringar som används för att minska uppskjuten skattekostnad |
5 | 6 | 23 |
| Uppskjuten skattekostnad avseende reduktion av uppskjuten skattefordran eller uppskjuten skatteintäkt avseende återföring av tidigare reduktion |
-3 | 20 | -9 |
| Övriga skatter | -8 | -6 | -6 |
| Total skattekostnad | -1 248 | -1 023 | -1 534 |
Skillnaden mellan koncernens faktiska skattekostnad och skattekostnaden baserad på gällande skattesatser består av följande komponenter:
redovisade värde respektive skattemässiga värden är olika. Koncernens temporära skillnader har resulterat i en uppskjuten skattefordran eller uppskjuten skatteskuld avseende följande balansposter:
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångarnas eller skuldernas
| Avstämning av skattekostnaden | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | ||||
| Resultat efter finansiella poster | 4 364 | 3 760 | 5 341 | ||||
| Skatt enligt gällande skattesats | -1 279 | -1 095 | -1 650 | ||||
| Skatteeffekten av: | |||||||
| Ej avdragsgilla kostnader | -136 | -115 | -43 | ||||
| Ej beskattningsbara intäkter | 26 | 180 | 135 | ||||
| Skatteavdrag från tidigare år | 39 | 39 | 38 | ||||
| Övrigt | -8 | -6 | -6 | ||||
| Justering av aktuell skatt för | |||||||
| tidigare perioder | 110 | -26 | -8 | ||||
| Total skattekostnad | -1 248 | -1 023 | -1 534 | ||||
Övriga skatter avser framförallt förmögenhetsskatt.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | |||
| MSEK | fordran | skuld | fordran | skuld |
| Avseende: | ||||
| Immateriella anläggnings tillgångar |
4 | 726 | 15 | 621 |
| Materiella anläggningstillgångar |
67 | 221 | 69 | 254 |
| Lager | 238 | 42 | 150 | 16 |
| Övriga omsättnings tillgångar |
12 | 5 | 11 | 4 |
| Finansiella tillgångar | 3 | 16 | 8 | 0 |
| Kortfristiga skulder | 1 043 | 139 | 1 174 | 104 |
| Förlustavdrag * | 21 | 0 | 27 | 0 |
| Andra poster | 8 | 563 | 8 | 486 |
| Deltotal | 1 396 | 1 712 | 1 462 | 1 485 |
| Kvittning inom bolag | -95 | -95 | -95 | -95 |
| Totala uppskjutna skatter | 1 301 | 1 617 | 1 367 | 1 390 |
* De förlustavdrag som denna uppskjutna skattefordran avser uppgår till MSEK 74 (91). Dessa förlustavdrag är i allt väsentligt tidsmässigt obegränsade.
I koncernen finns temporära skillnader och förlustavdrag om MSEK 600 (709) som ej har renderat motsvarande uppskjutna skattefordran, då bedömningen är att dessa sannolikt ej kommer att kunna utnyttjas. De temporära skillnaderna avser huvudsakligen pensioner, där utbetalningstidpunkten ligger så långt fram i tiden att det med hänsyn till diskontering och osäkerhet i framtida skatteregler och resultatnivåer inte ansetts föreligga någon tillgång. Förlust avdragen är i allt väsentligt tidsmässigt obegränsade, men det förlustavdrag som kan utnyttjas per år kan vara begränsat till en viss andel av det skattepliktiga resultatet eller begränsas av kommande strukturförändringar.
Den nominella skattesatsen har ändrats i följande länder under 2008 till 2010.
| Skattesats per land | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| Procent | 2010 | 2009 | 2008 |
| Filippinerna | 30 | 30 | 35 |
| Grekland | 24 | 25 | 25 |
| Indien | 33 | 34 | 34 |
| Indonesien | 25 | 28 | 30 |
| Kanada | 31 | 32 | 34 |
| Kina | 24 | 22 | 18 |
| Malaysia | 25 | 25 | 26 |
| Mexico | 30 | 30 | 28 |
| Nya Zeeland | 28 | 30 | 30 |
| Singapore | 17 | 17 | 18 |
| Storbritannien | 28 | 30 | 30 |
| Sverige | 26 | 26 | 28 |
| Sydkorea | 24 | 22 | 24 |
| Taiwan | 17 | 20 | 25 |
| Tjeckien | 19 | 20 | 21 |
| Tyskland | 30 | 29 | 35 |
| Ungern | 19 | 16 | 16 |
Koncernens normala effektiva skattesats är cirka 30 (30) (31) procent baserat på beskattningsbart resultat, och den är beräknad som ett viktat medeltal baserat på respektive i koncernen ingående bolags andel av resultat före skatt.
Allokeringen av övervärden till materiella och immateriella tillgångar och den resulterande goodwillen innebär i realiteten att alla förvärv värderas till verkligt värde. För att separera ut denna värderingseffekt fokuserar Alfa Laval på EBITA, där eventuella avskrivningar på övervärden är exkluderade. Utvecklingen av dessa övervärden och eventuell goodwill visas i nedanstående tabell.
| Förändring under året | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||
| Ingående | Planenlig | Omräknings | Utgående | |||
| MSEK | balans 2010 | Förvärvat | Realiserat | avskrivning | differens | balans 2010 |
| Byggnader | 344 | – | – | -21 | -13 | 310 |
| Mark och markförbättringar | -48 | – | – | – | -20 | -68 |
| Maskiner | 40 | – | – | -39 | -1 | – |
| Inventarier | 154 | – | – | -30 | -9 | 115 |
| Lager | – | 37 | -10 | – | 0 | 27 |
| Patent och icke patenterat kunnande | 1 062 | 276 | – | -142 | -46 | 1 150 |
| Varumärken | 1 353 | 269 | – | -139 | -126 | 1 357 |
| Deltotal övriga övervärden | 2 905 | 582 | -10 | -371 | -215 | 2 891 |
| Goodwill | 6 143 | 218 | – | – | -409 | 5 952 |
| Totalt | 9 048 | 800 | -10 | -371 | -624 | 8 843 |
Koncernen har inte redovisat några nedskrivningar avseende vare sig goodwill eller några andra övervärden under 2010 eller tidigare år. På goodwillen räknas ingen uppskjuten skatteskuld. På övriga övervärden uppgår den uppskjutna skatteskulden till MSEK 655 (632). Nettovinsten eller förlusten för sålda tillgångar redovisas baserat på anskaffningsvärdet inklusive eventuella övervärden.
Nästa tabell visar varje förvärv separat. Eventuella senare justeringar av allokeringarna hänförs till det ursprungliga förvärvsåret. Siffrorna för allokeringarna är baserade på de gällande kurserna när transaktionerna ägde rum och eventuella förändringar i valutakurser tills den 31 december 2010 visas som en omräkningsdifferens. I not 18 och 19 finns motsvarande redovisning uppdelat per tillgångsslag.
| MSEK | Mark och markför |
Patent och icke patenterat |
Varu | Total övriga | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| År/Företag | Byggnader | bättringar | Maskiner | Inventarier | Lager | kunnande | märken | Övrigt | övervärden | Goodwill | Totalt |
| 2000 Alfa Laval Holding |
1 058 | -228 | 548 | 452 | 340 | 1 280 | 461 | 112 | 4 023 | 3 683 | 7 706 |
| 2002 | |||||||||||
| Danish Separation Systems | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 118 | 118 |
| 2003 | |||||||||||
| Toftejorg | 1 | – | – | – | – | – | – | – | 1 | 35 | 36 |
| 2005 | |||||||||||
| Packinox | – | – | – | – | 6 | 99 | 183 | – | 288 | 253 | 541 |
| 2006 | |||||||||||
| Tranter | 17 | – | – | – | 6 | 180 | 265 | – | 468 | 530 | 998 |
| 2007 | |||||||||||
| AGC Engineering | – | – | – | – | – | – | 12 | – | 12 | 20 | 32 |
| Helpman | 9 | 8 | – | – | – | 36 | – | – | 53 | 4 | 57 |
| Publikt erbjudande Alfa Laval (India) | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 441 | 441 |
| DSO Fluid Handling | – | – | – | – | – | – | 39 | – | 39 | 42 | 81 |
| Fincoil | – | – | – | – | – | 233 | – | – | 233 | 241 | 474 |
| 2008 | |||||||||||
| Høyer Promix A/S | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 16 | 16 |
| Nitrile India Pvt Ltd | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 6 | 6 |
| Standard Refrigeration | – | – | – | – | 5 | 166 | – | – | 171 | 152 | 323 |
| Pressko AG | – | – | – | – | 1 | – | – | – | 1 | 69 | 70 |
| Hutchison Hayes Separation | – | – | – | – | 1 | 95 | 49 | – | 145 | 46 | 191 |
| P&D's Plattvärmeväxlarservice | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 10 | 10 |
| Ageratec | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 44 | 44 |
| 2009 | |||||||||||
| Två leverantörer av reservdelar | |||||||||||
| och service | – | – | – | – | – | – | 291 | – | 291 | 210 | 501 |
| Onnuri Industrial Machinery | – | – | – | – | – | 40 | 39 | – | 79 | 48 | 127 |
| HES Heat Exchanger Systems | – | – | – | – | – | 83 | – | – | 83 | 59 | 142 |
| Publikt erbjudande Alfa Laval (India) | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 311 | 311 |
| Termatrans Tranter-förvärv i Latinamerika |
– – |
– – |
– – |
– – |
– – |
– – |
7 20 |
– – |
7 20 |
6 16 |
13 36 |
| ISO Mix | – | – | – | – | – | 22 | – | – | 22 | – | 22 |
| LHE | – | – | – | – | – | 298 | 297 | – | 595 | 344 | 939 |
| 2010 | |||||||||||
| Champ Products | – | – | – | – | – | 15 | 14 | – | 29 | 15 | 44 |
| En ledande serviceleverantör i USA | – | – | – | – | – | – | 134 | – | 134 | 82 | 216 |
| G.S Anderson | – | – | – | – | – | 35 | – | – | 35 | 23 | 58 |
| Astepo | – | – | – | – | – | 24 | 15 | – | 39 | 26 | 65 |
| Si Fang Stainless Steel Products | – | – | – | – | – | 27 | 16 | – | 43 | 37 | 80 |
| Definox | – | – | – | – | – | 4 | 5 | – | 9 | 3 | 12 |
| Olmi | – | – | – | – | 37 | 171 | 85 | – | 293 | 14 | 307 |
| Ackumulerat under perioden | |||||||||||
| Realiserat | -524 | 122 | 13 | -24 | -360 | – | – | -112 | -885 | – | -885 |
| Planenlig avskrivning | -252 | – | -571 | -311 | -10 | -1 651 | -514 | – | -3 309 | -612 | -3 921 |
| Omräkningsdifferens | 1 | 30 | 10 | -2 | 1 | -7 | -61 | – | -28 | -340 | -368 |
| Utgående balans | 310 | -68 | – | 115 | 27 | 1 150 | 1 357 | – | 2 891 | 5 952 | 8 843 |
Förvärvet av Alfa Laval Holding AB koncernen i samband med Industri Kapitals förvärv av Alfa Laval koncernen från Tetra Laval den 24 augusti 2000 visas på den första raden.
"Övrigt" avser övervärden från 2000 för "Forskning och utveckling" MSEK 54 och "Reavinst (Industriell Flödeshantering)" MSEK 42 som har realiserats fullt ut och för "Pågående nyanläggningar" MSEK 16 som har förts till "Maskiner".
Den 6 december 2010 förvärvade Alfa Laval det italienska företaget Olmi S.p.A., ett ledande företag specialiserat på utveckling och tillverkning av tubvärmeväxlare och luftkylare för nischapplikationer inom petrokemisk, kraft- och olja-/gasindustrin. Förvärvet innebär en utökning av Alfa Lavals produktportfölj. Alfa Laval har för avsikt att skapa ett kompetenscenter baserat på Olmis unika kunnande. Köpeskillingen uppgår till MSEK 714, varav MSEK 546 betalts kontant och resten innehålls under en period av 1-6 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 2. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -548. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 171 till patent och ej patenterat kunnande, MSEK 85 till varumärket Olmi och MSEK 37 till upparbetad vinst i produkter i arbete,
medan resterande del om MSEK 14 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Olmis förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Övervärdet för upparbetad vinst i produkter i arbete kostnadsförs vartefter lagret omsätts. Olmis nettoomsättning och justerade EBITA för 2010 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 302 respektive MSEK 24. Om Olmi hade förvärvats den 1 januari 2010 hade motsvarande siffror varit MSEK 971 respektive MSEK 164. Antalet anställda vid utgången av 2010 uppgick till 247.
Den 1 november 2010 förvärvade Alfa Laval Defi noxverksamheten av Defontaine. Defi nox konstruerar och tillverkar ventiler och utrustning i rostfritt stål för livsmedelsproduktion samt till läkemedels- och kosmetikaindustrin. Defi nox kommer att fortsätta att erbjuda sitt eget produktsortiment under eget varumärke via eget distributionsnätverk. Defi nox har kontor och tillverkning i Gétigné i närheten av Nantes i Frankrike samt dotterbolag i USA och Kina. Köpeskillingen uppgår till MSEK 49, varav allt betalts kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 4. Påverkan på kassafl ödet uppgick därmed till MSEK -53. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 4 till patent och ej patenterat kunnande och MSEK 5 till varumärket Defi nox, medan resterande del om MSEK 3 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför
sig till Defi noxs förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Defi noxs nettoomsättning och justerade EBITA för 2010 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 33 respektive MSEK 1. Om Defi nox hade förvärvats den 1 januari 2010 hade motsvarande siffror varit MSEK 239 respektive MSEK 12. Antalet anställda vid utgången av 2010 uppgick till 111.
Den 1 april 2010 förvärvade Alfa Laval Astepo S.r.l. i Italien. Företaget är känt för sitt gedigna kunnande inom aseptiska lösningar med nyckelprodukter som fyllningsutrustning för bag-in-box och värmeväxlare till den globala industrin för fruktjuicekoncentrat. Köpeskillingen uppgår till MSEK 61, varav MSEK 34 betalts kontant och resten innehålls under en period av 1-2 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 3. Påverkan på kassafl ödet uppgick därmed till MSEK -37. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 24 till patent och ej patenterat kunnande och MSEK 15 till varumärket Astepo, medan resterande del om MSEK 26 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Astepos förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Astepos nettoomsättning och justerade EBITA för 2010 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 49 respektive MSEK 1. Om Astepo hade förvärvats den 1 januari 2010 hade motsvarande siffror varit MSEK 62 respektive MSEK -1. Antalet anställda vid utgången av 2010 uppgick till 23. Under 2010 har bolaget bytt namn till Alfa Laval Parma S.r.l..
Den 1 april 2010 förvärvade Alfa Laval 65 procent av aktierna i Si Fang Stainless Steel Products Co. Ltd i Kina, som är ett ledande kinesiskt företag inom fl ödeshantering. Företaget inriktar sig mot livsmedels- och dryckesmarknaden i Kina med sin produktportfölj som inkluderar hygieniska pumpar, ventiler och installationsmaterial. Si Fang kommer att fortsätta att erbjuda sina egna produkter under sitt eget varumärke och genom sitt eget försäljningsnätverk. Köpeskillingen uppgår till MSEK 121, varav MSEK 82 betalts kontant och resten innehålls under en period av 1 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 13. Påverkan på kassafl ödet uppgick därmed till MSEK -95. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 27 till patent och ej patenterat kunnande och MSEK 16 till varumärket Si Fang, medan resterande del om MSEK 37 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till Si Fangs förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Si Fangs nettoomsättning och justerade EBITA för 2010 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 138 respektive MSEK 19. Om Si Fang hade förvärvats den 1 januari 2010 hade motsvarande siffror varit MSEK 167 respektive MSEK 23. Antalet anställda vid utgången av 2010 uppgick till 420.
Den 6 januari 2010 förvärvade Alfa Laval ett väletablerat servicebolag i USA, som är ett ledande företag på den nordamerikanska marknaden vad gäller service på plattvärmeväxlare. Företaget kommer att fortsätta som en separat organisation och erbjuda sina egna produkter och service under sitt eget varumärke. Köpeskillingen uppgår till MSEK 226, varav MSEK 145 betalts kontant och resten innehålls under en period av 1-2 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 3. Påverkan på kassafl ödet uppgick därmed till MSEK -148. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 134 till företagets varumärke, medan resterande del om MSEK 82 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till företagets förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt. Övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Företagets nettoomsättning och justerade EBITA för 2010 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 163 respektive MSEK 40. Om företaget hade förvärvats den 1 januari 2010 hade motsvarande siffror varit MSEK 163 respektive MSEK 40. Antalet anställda vid utgången av 2010 uppgick till 76.
Den 5 januari 2010 förvärvade Alfa Laval Champ Products Inc., i Sarasota, Florida, USA. Företaget är erkänt för sin djupa kunskap inom motorkylning och ses idag som ett ledande företag på den nordamerikanska marknaden. Köpeskillingen uppgår till MSEK 70, varav MSEK 35 betalts kontant och resten innehålls under en period av 1-2 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tilllägg till detta och har uppgått till MSEK 2. Påverkan på kassafl ödet uppgick därmed till MSEK -37. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 15 till patent och ej patenterat kunnande och MSEK 14 till varumärket Champ, medan resterande del om MSEK 15 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Champs förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet
i varumärket skrivs av under 10 år. Champs nettoomsättning och justerade EBITA för 2010 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 111 respektive MSEK 11. Om Champ hade förvärvats den 1 januari 2010 hade motsvarande siffror varit MSEK 111 respektive MSEK 11. Antalet anställda vid utgången av 2010 uppgick till 88. Under 2010 har bolaget bytt namn till Alfa Laval Champ Inc.
Dessutom har ytterligare ett mindre förvärv genomförts under 2010:
Den 10 februari 2010 förvärvade Alfa Laval det tyska företaget G.S. Anderson GmbH. Köpeskillingen uppgår till MSEK 49, varav MSEK 26 betalts kontant och resten innehålls under en period av 1-5 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 1. Påverkan på kassafl ödet uppgick därmed till MSEK -27. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 35 till patent och ej patenterat kunnande, medan resterande del om MSEK 23 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt G.S. Andersons förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. G.S. Andersons nettoomsättning och justerade EBITA för 2010 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 10 respektive MSEK -8. Om G.S. Anderson hade förvärvats den 1 januari 2010 hade motsvarande siffror varit MSEK 10 respektive MSEK -8. Antalet anställda vid utgången av 2010 uppgick till 10. Under 2010 har bolaget bytt namn till Alfa Laval Dortmund GmbH.
Utbetalning av innehållna köpeskillingar från tidigare förvärv utgör resterande del av kassafl ödet avseende förvärv av verksamheter.
Den 1 september 2009 förvärvade Alfa Laval 90 procent av aktierna i LHE Co., Ltd i Sydkorea – ett ledande värmeväxlarföretag i Sydkorea. Företaget är inriktat på marknaden för kompakta plattvärmeväxlare. LHE kommer att fortsätta att erbjuda marknaden sitt eget sortiment, under varumärket LHE, via eget försäljningsnätverk. Köpeskillingen uppgår till MSEK 1 084, varav MSEK 1 014 betalts kontant och resten innehålls under en period av 1-2 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 2. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -1 016. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 298 till patent och ej patenterat kunnande och MSEK 297 till varumärket LHE, medan resterande del om MSEK 347 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt LHE:s förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. I samband med att värdet på goodwillen fastställdes under 2010 har den minskats med MSEK 3. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. LHE:s nettoomsättning och justerade EBITA för 2009 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 235 respektive MSEK 89. Om LHE hade förvärvats den 1 januari 2009 hade motsvarande siffror varit MSEK 593 respektive MSEK 168. Antalet anställda vid utgången av 2009 uppgick till 180.
Den 14 augusti 2009 förvärvade Alfa Laval företaget PHE Indústria e Comércio de Equipamentos Ltda i Brasilien, ett företag som erbjuder service på plattvärmeväxlare inom olika typer av industrier. Det kommer att integreras i Tranter. Företaget konsolideras i Alfa Laval koncernen från den 1 augusti 2009. Därutöver förvärvade Alfa Laval den 22 februari 2009 ytterligare en mindre verksamhet i Latinamerika som också kommer integreras i Tranter. Dessa verksamheter presenteras tillsammans. Köpeskillingen uppgår till MSEK 64, varav MSEK 55 betalts kontant och resten innehålls under en period av 1-2 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 0. Påverkan på kassafl ödet uppgick därmed till MSEK -55. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 20 till varumärke, medan resterande del om MSEK 16 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt bolagens förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen har fastställts under 2010. Övervärdet i varumärket skrivs av under 20 år. Bolagens nettoomsättning och justerade EBITA för 2009 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 25 respektive MSEK 7. Om bolagen hade förvärvats den 1 januari 2009 hade motsvarande siffror varit MSEK 44 respektive MSEK 15. Antalet anställda vid utgången av 2009 uppgick till 45.
Det publika erbjudandet att köpa ytterligare 13 procent i Alfa Laval (India) Ltd öppnade den 14 januari 2009 och stängde den 2 februari 2009. Det ursprungliga budet på 950 rupier per aktie höjdes till 1 000 rupier per aktie den 20 januari 2009. Erbjudandet resulterade i att ägare till nästan 2,2 miljoner aktier motsvarande ungefär 12 procent av det totala antalet aktier accepterade att sälja sina aktier. Detta innebär att ägandet i det indiska dotterbolaget har ökat från 76,7 procent till 88,8 procent. Den totala kostnaden för förvärvet uppgick till MSEK 367. Kostnader direkt hänförliga till förvärvet av aktierna (arvoden till bankirer, advokater och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 9. Påverkan på kassafl ödet uppgick därmed till
MSEK -376. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna om MSEK 311 hänfördes allt till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader. Förvärvet påverkade bara innehaven utan bestämmande infl ytandes andel av koncernens nettoresultat och eget kapital.
Den 1 februari 2009 förvärvade Alfa Laval HES GmbH Heat Exchanger System i Tyskland, ett företag som fokuserar på spiralvärmeväxlare främst till processindustrin. Företaget kommer att integreras i Tranter. Köpeskillingen uppgår till MSEK 108, varav MSEK 86 betalts kontant och resten innehålls under en period av 1-3 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 4. Påverkan på kassafl ödet uppgick därmed till MSEK -90. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 83 till patent och ej patenterat kunnande, medan resterande del om MSEK 59 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt HES:s förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen har fastställts under 2010. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. HES:s nettoomsättning och justerade EBITA för 2009 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 90 respektive MSEK 22. Om HES hade förvärvats den 1 januari 2009 hade motsvarande siffror varit MSEK 99 respektive MSEK 20. Antalet anställda vid utgången av 2009 uppgick till 47.
Den 16 januari 2009 förvärvade Alfa Laval Onnuri Industrial Machinery Co., Ltd, en sydkoreansk systemleverantör till varvs- och dieselkraftmarknaderna. Onnuri förblir ett separat bolag, då det skall fortsätta att erbjuda produkter och service under sitt eget varumärke. Bolaget konsolideras i Alfa Laval koncernen från 1 januari 2009. Köpeskillingen uppgår till MSEK 131, varav MSEK 105 betalts kontant och resten innehålls under en period av 2 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 2. Påverkan på kassafl ödet uppgick därmed till MSEK -107. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 40 till patent och ej patenterat kunnande och MSEK 39 till varumärket Onnuri, medan resterande del om MSEK 48 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Onnuris förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen har fastställts under 2010. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Onnuris nettoomsättning och justerade EBITA för 2009 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 81 respektive MSEK 23. Siffrorna blir identiska för helåret 2009. Antalet anställda vid utgången av 2009 uppgick till 42.
Den 14 januari 2009 meddelade Alfa Laval att det hade förvärvat ett företag och undertecknat en överenskommelse att förvärva ytterligare ett, båda större leverantörer av reservdelar och service för en mängd produkter och applikationer inom ett fl ertal geografi ska regioner. Båda företagen förblir separata organisationer, då de fortsätter att erbjuda produkter och service till industrin under egna varumärken. Det ena företaget konsolideras i Alfa Laval koncernen från den 1 januari 2009 och det andra från 30 januari 2009. Dessa verksamheter presenteras tillsammans. Köpeskillingen uppgår till MSEK 526, varav MSEK 503 betalts kontant och resten innehålls under en period av 1-2 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 6. Efter avdrag för övertagna likvida tillgångar uppgick därmed påverkan på kassafl ödet till MSEK -503. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 291 till varumärken, medan resterande del om MSEK 189 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt bolagens förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. I samband med att värdet på goodwillen fastställdes under 2010 har den ökats med MSEK 21. Övervärdet i varumärken skrivs av under 10 år. Bolagens nettoomsättning och justerade EBITA för 2009 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 245 respektive MSEK 34. Om båda bolagen hade förvärvats den 1 januari 2009 hade motsvarande siffror varit MSEK 258 respektive MSEK 34. Antalet anställda vid utgången av 2009 uppgick till 133.
Dessutom har ytterligare tre mindre förvärv genomförts under 2009:
Den 4 februari 2009 förvärvade Alfa Laval det polska bolaget Termatrans som har fungerat som Tranters distributör i Polen. Det kommer att integreras i Tranter. Köpeskillingen uppgår till MSEK 20, varav MSEK 17 betalts kontant och resten innehålls under en period av 1-2 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 1. Påverkan på kassafl ödet uppgick därmed till MSEK -18. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 7 till varumärket Termatrans, medan resterande del om MSEK 6 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Termatrans förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen har fastställts under 2010. Övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Termatrans nettoomsättning och justerade EBITA för 2009 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 12 respektive MSEK 5. Om Termatrans hade förvärvats den 1 januari 2009 hade motsvarande siffror varit MSEK 18 respektive MSEK 5. Antalet anställda vid utgången av 2009 uppgick till 16.
Den 15 juli 2009 förvärvade Alfa Laval tillgångarna i det danska bolaget ISO-MIX A/S. Verksamheten har integrerats i det danska bolaget Alfa Laval Tank Equipment A/S. Köpeskillingen uppgår till MSEK 34, varav MSEK 9 betalts kontant och resten innehålls under en period av 1-6 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 0. Påverkan på kassafl ödet uppgick därmed till MSEK -9. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 22 till patent och ej patenterat kunnande. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. Verksamhetens nettoomsättning och justerade EBITA för 2009 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 1 respektive MSEK -3. Om verksamheten hade förvärvats den 1 januari 2009 hade motsvarande siffror varit desamma. Antalet anställda vid utgången av 2009 uppgick till 4.
Den 9 november 2009 förvärvade Alfa Laval resterande 9 procent av det indiska företaget MCD Nitrile India Ptv Ltd, som därmed blev ett helägt dotterbolag. Köpeskillingen uppgår till MSEK 1. Detta har inte påverkat den ursprungliga goodwillen. Påverkan på kassafl ödet uppgick till MSEK -1.
Utbetalning av innehållna köpeskillingar från tidigare förvärv utgör resterande del av kassafl ödet avseende förvärv av verksamheter.
Den 15 augusti 2008 förvärvade Alfa Laval det amerikanska företaget Hutchison Hayes Separation, som är en ledande leverantör av separatorer, tillbehör och service, främst till företag på den amerikanska energimarknaden. Hutchison Hayes kommer att verka som en separat organisation och adderar en kompletterande försäljningskanal för både separatorutrustning och service, främst till de energirelaterade industrierna i USA. Köpeskillingen uppgår till MSEK 227, varav allt betalts kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 3. Påverkan på kassaflödet uppgick därför till MSEK -230. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 95 till patent och ej patenterat kunnande, MSEK 49 till varumärket Hutchison Hayes Separation och MSEK 1 till upparbetad vinst i produkter i arbete, medan resterande del om MSEK 46 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Hutchison Hayes Separations förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen har fastställts under 2009. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Övervärdet för upparbetad vinst i produkter i arbete kostnadsfördes under 2008. Hutchison Hayes Separations nettoomsättning och justerade EBITA för 2008 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 66 respektive MSEK 10. Om Hutchison Hayes Separation hade förvärvats den 1 januari 2008 hade motsvarande siffror varit MSEK 139 respektive MSEK 26.
Den 31 juli 2008 förvärvade Alfa Laval det tyska företaget Pressko AG, som är specialiserat på utveckling och tillverkning av helsvetsade värmeväxlare. Pressko AG kommer att integreras i Tranter, som är en separat organisation inom Alfa Laval koncernen. Köpeskillingen uppgår till MSEK 80, varav MSEK 68 betalts kontant och resten innehålls under en period av 1-2 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 4. Påverkan på kassafl ödet uppgick därför till MSEK -72. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 1 till upparbetad vinst i produkter i arbete, medan resterande del om MSEK 69 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader. Värdet på goodwillen har fastställts under 2009. Övervärdet för upparbetad vinst i produkter i arbete kostnadsfördes under 2008. Presskos nettoomsättning och justerade EBITA för 2008 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 18 respektive MSEK 5. Om Pressko hade förvärvats den 1 januari 2008 hade motsvarande siffror varit MSEK 44 respektive MSEK 7.
Den 13 juni 2008 förvärvade Alfa Laval cirka 44 procent av Ageratec, ett svenskt företag som utvecklar innovativa processlösningar för biodieselindustrin. Den 29 december 2008 ökade Alfa Laval ägandet till cirka 68 procent och Ageratec blev ett dotterbolag. Köpeskillingen uppgår till MSEK 50 kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 1. Efter avdrag för övertagna likvida tillgångar uppgick påverkan på kassafl ödet till MSEK -39. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna om MSEK 44 har allt hänförts till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Ageratecs förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen har fastställts under 2009. Ageratecs nettoomsättning och justerade EBITA från tidpunkten för det ursprungliga förvärvet då bolaget blev ett intressebolag tills det blev ett dotterbolag är MSEK 46 respektive MSEK -8. Ageratecs nettoomsättning och justerade EBITA för 2008 från tidpunkten bolaget blev dotterbolag är MSEK 0 respektive MSEK 0. Om Ageratec hade förvärvats den 1 januari 2008 hade motsvarande siffror varit MSEK 58 respektive MSEK -18. Den 1 juni 2008 förvärvade Alfa Laval det amerikanska företaget Standard Refrigeration, en ledande leverantör av tubvärmeväxlare för olika typer av kylning, luftkonditionering och industriella applikationer på den nordamerikanska marknaden. Standard Refrigeration kommer att integreras i Alfa Laval för att få full effekt av synergier såsom bredare produktportfölj och en förstärkt marknadsnärvaro. Köpeskillingen uppgår till MSEK 369, varav MSEK 351 betalts kontant och resten innehålls under en period av 18 månader. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 4. Efter avdrag för övertagna likvida tillgångar uppgick påverkan på kassaflödet till MSEK -350. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 166 till patent och ej patenterat kunnande och MSEK 5 till upparbetad vinst i produkter i arbete, medan resterande del om MSEK 152 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Standard Refrigerations förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen har fastställts under 2009. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. Övervärdet för upparbetad vinst i produkter i arbete kostnadsfördes under 2008. Standard Refrigerations nettoomsättning och justerade EBITA för 2008 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 140 respektive MSEK 34. Om Standard Refrigeration hade förvärvats den 1 januari 2008 hade motsvarande siffror varit MSEK 249 respektive MSEK 51.
Den 11 februari 2008 förvärvade Alfa Laval det danska bolaget Høyer Promix A/S. Bolaget utvecklar, tillverkar och säljer omrörare till främst livsmedels- och läkemedelsindustrin. Bolaget har fusionerats med Alfa Laval Tank Equipment A/S. Köpeskillingen uppgår till MSEK 19 kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 0. Efter avdrag för övertagna likvida tillgångar uppgick påverkan på kassafl ödet till MSEK -19. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna om MSEK 16 har allt hänförts till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader. Värdet på goodwillen har fastställts under 2009. Bolagets nettoomsättning och justerade EBITA för 2008 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 14 respektive MSEK 3. Om bolaget hade förvärvats den 1 januari 2008 hade motsvarande siffror varit MSEK 16 respektive MSEK 3.
Den 1 september 2008 förvärvade Alfa Laval verksamheten i det svenska företaget P&D's Plattvärmeväxlarservice AB som utför service på värmeväxlare. Köpeskillingen uppgår till MSEK 10 varav MSEK 3 betalts kontant och resten innehålls under en period av 1-2 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tilllägg till detta och har uppgått till MSEK 0. Påverkan på kassafl ödet uppgick därför till MSEK -3. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna om MSEK 10 har allt hänförts till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader. Värdet på goodwillen har fastställts under 2009. Bolagets nettoomsättning och justerade EBITA för 2008 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 3 respektive MSEK 1. Om bolaget hade förvärvats den 1 januari 2008 hade motsvarande siffror varit MSEK 12 respektive MSEK 4.
Den 1 april 2008 förvärvade Alfa Laval 91 procent av det indiska företaget Nitrile India Ptv Ltd som tillverkar gummipackningar för främst livsmedelsindustrin. Förvärvet är en del av Alfa Lavals double branding strategi och bolaget har därför bytt namn till MCD Nitrile India Pvt Ltd. Bolaget har cirka 12 anställda och 15-20 tillfälligt anställda. Köpeskillingen uppgår till MSEK 7 kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 0. Påverkan på kassafl ödet uppgick till MSEK -7. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna om MSEK 6 har allt hänförts till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader. Värdet på goodwillen har fastställts under 2009. Bolagets nettoomsättning och justerade EBITA för 2008 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 1 respektive MSEK 0. Om Nitrile India Pvt Ltd hade förvärvats den 1 januari 2008 hade motsvarande siffror varit MSEK 1 respektive MSEK 0.
Ett test för nedskrivningsbehov har gjorts per utgången av 2010 som visar att det inte finns något behov av att skriva ned goodwillen.
Två av Alfa Lavals rörelsesegment, de två divisionerna "Equipment" och "Process Technology" har identifi erats som de kassagenererande enheterna inom Alfa Laval. Tekniskt kan en nyligen förvärvad affärsverksamhet följas fristående under en inledande period, men förvärvade affärsverksamheter integreras normalt in i divisionerna i snabb takt. Detta innebär att den oberoende spårbarheten förloras ganska snart och då blir en fristående mätning och testning ogenomförbar. Tranter fungerar visserligen som en separat säljkanal men är föremål för en omfattande samordning avseende inköp och vissa stödfunktioner.
Nuvärdet baseras på de prognostiserade EBITDA siffrorna för de kommande tjugo åren, med avdrag för prognostiserade investeringar och förändringar i rörelsekapitalet under samma period. Denna prognos för de kommande 20 åren baseras på följande komponenter:
Anledningen till att en längre period än 5 år har använts för nuvärdesberäkningen är att företagsledningen anser att 5 år är en för kort period att
använda för en verksamhet där rimligen fortlevnadsprincipen kan appliceras. De antaganden som använts för prognoserna återspeglar tidigare erfarenheter eller information från externa källor.
Den använda diskonteringsräntan är den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) före skatt om 11,23 (10,93) (9,35) procent.
Alfa Laval har inte några immateriella tillgångar med obegränsade nyttjandeperioder annat än goodwill.
De två kassagenererande enheterna har allokerats följande goodwillbelopp:
| Totalt | 5 952 | 6 143 |
|---|---|---|
| Process Technology | 2 576 | 2 614 |
| Equipment | 3 376 | 3 529 |
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Koncernen | ||
| Goodwill |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 2 745 | 2 419 |
| Inköp | 2 | 9 |
| Företagsförvärv | 0 | 7 |
| Försäljningar/utrangeringar | -1 | 0 |
| Omklassificeringar | 1 | -37 |
| Övervärden | 276 | 443 |
| Omräkningsdifferens | -220 | -96 |
| Utgående balans | 2 803 | 2 745 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -1 606 | -1 558 |
| Företagsförvärv | 0 | -2 |
| Avskrivning på övervärden | -142 | -114 |
| Årets avskrivningar | -9 | -6 |
| Omräkningsdifferens | 134 | 74 |
| Utgående balans | -1 623 | -1 606 |
| Utgående planenligt restvärde | 1 180 | 1 139 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 1 709 | 1 119 |
| Inköp | 2 | – |
| Övervärden | 269 | 654 |
| Omräkningsdifferens | -99 | -64 |
| Utgående balans | 1 881 | 1 709 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -412 | -329 |
| Avskrivning på övervärden | -139 | -102 |
| Omräkningsdifferens | 27 | 19 |
| Utgående balans | -524 | -412 |
| Utgående planenligt restvärde | 1 357 | 1 297 |
Licenser, hyresrätter samt liknande rättigheter
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 215 | 366 |
| Inköp | 31 | 4 |
| Företagsförvärv | 2 | 24 |
| Försäljningar/utrangeringar | -34 | – |
| Omklassificeringar | – | -170 |
| Omräkningsdifferens | -29 | -9 |
| Utgående balans | 185 | 215 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -161 | -127 |
| Företagsförvärv | -2 | -14 |
| Försäljningar/utrangeringar | 16 | – |
| Omklassificeringar | 0 | -12 |
| Årets avskrivningar | -13 | -12 |
| Omräkningsdifferens | 19 | 4 |
| Utgående balans | -141 | -161 |
| Utgående planenligt restvärde | 44 | 54 |
Alfa Laval har inte några internt upparbetade immateriella tillgångar.
| MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 6 737 | 6 002 |
| Goodwill vid förvärv av verksamheter | 218 | 976 |
| Omräkningsdifferens | -450 | -241 |
| Utgående balans | 6 505 | 6 737 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -594 | -619 |
| Omräkningsdifferens | 41 | 25 |
| Utgående balans | -553 | -594 |
| Utgående planenligt restvärde | 5 952 | 6 143 |
| Byggnader och mark | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 2 118 | 2 027 |
| Inköp | 31 | 62 |
| Företagsförvärv | 253 | 103 |
| Försäljningar/utrangeringar | -14 | -5 |
| Omklassificeringar | -12 | -153 |
| Omräkningsdifferens | -133 | 84 |
| Utgående balans | 2 243 | 2 118 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -889 | -857 |
| Försäljningar/utrangeringar | 8 | 2 |
| Företagsförvärv | -49 | -7 |
| Omklassificeringar | -20 | 55 |
| Avskrivning på övervärden | -21 | -22 |
| Årets avskrivningar | -57 | -49 |
| Omräkningsdifferens | 59 | -11 |
| Utgående balans | -969 | -889 |
| Utgående planenligt restvärde | 1 274 | 1 229 |
Koncernens svenska fastigheter var den 31 december 2010 taxerade till MSEK 202 (199), varav mark och markanläggningar MSEK 49 (47) och byggnader MSEK 153 (152). De bokförda värdena på de svenska fastigheterna uppgick till MSEK 157 (163), varav mark och markanläggningar MSEK 32 (32) och byggnader MSEK 125 (131).
Inom Alfa Laval avser dessa tillgångar normalt sett fastigheter. En liten fastighet i Frankrike planeras att avyttras. Den är tom och har varit till salu under flera år. Den förväntas inte att kunna säljas inom det närmaste året. Detta innebär att ingen fastighet har omklassificerats till omsättningstillgång för försäljning. Situationen var densamma vid utgången av 2010.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 3 991 | 3 689 |
| Inköp | 204 | 259 |
| Företagsförvärv | 293 | 151 |
| Försäljningar/utrangeringar | -65 | -93 |
| Omklassificeringar | 134 | 131 |
| Omräkningsdifferens | -252 | -146 |
| Utgående balans | 4 305 | 3 991 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -2 634 | -2 462 |
| Försäljningar/utrangeringar | 48 | 84 |
| Företagsförvärv | -201 | -79 |
| Omklassificeringar | -80 | 131 |
| Avskrivning på övervärden | -39 | -60 |
| Årets avskrivningar | -228 | -211 |
| Omräkningsdifferens | 171 | -37 |
| Utgående balans | -2 963 | -2 634 |
| Utgående planenligt restvärde | 1 342 | 1 357 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 2 252 | 2 226 |
| Inköp | 87 | 94 |
| Företagsförvärv | 30 | 39 |
| Försäljningar/utrangeringar | -169 | -76 |
| Omklassificeringar | -103 | 39 |
| Omräkningsdifferens | -146 | -70 |
| Utgående balans | 1 951 | 2 252 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -1 596 | -1 561 |
| Försäljningar/utrangeringar | 161 | 69 |
| Företagsförvärv | -26 | -23 |
| Omklassificeringar | 117 | 2 |
| Avskrivning på övervärden | -30 | -32 |
| Årets avskrivningar | -108 | -105 |
| Omräkningsdifferens | 100 | 54 |
| Utgående balans | -1 382 | -1 596 |
| Utgående planenligt restvärde | 569 | 656 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 138 | 419 |
| Inköp | 72 | 23 |
| Företagsförvärv | 8 | 14 |
| Omklassificeringar | -41 | -298 |
| Omräkningsdifferens | -11 | -20 |
| Utgående balans | 166 | 138 |
| Utgående planenligt restvärde | 166 | 138 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 145 | 61 |
| Inköp | 23 | 88 |
| Omklassificeringar | 3 | – |
| Omräkningsdifferens | -20 | -4 |
| Utgående balans | 151 | 145 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -8 | -3 |
| Årets avskrivningar | -6 | -4 |
| Omräkningsdifferens | 1 | -1 |
| Utgående balans | -13 | -8 |
| Utgående planenligt restvärde | 138 | 137 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 9 | 12 |
| Försäljningar/utrangeringar | -3 | -2 |
| Omräkningsdifferens | – | -1 |
| Utgående balans | 6 | 9 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -5 | -5 |
| Försäljningar/utrangeringar | 2 | 1 |
| Årets avskrivningar | -1 | -2 |
| Omräkningsdifferens | – | 1 |
| Utgående balans | -4 | -5 |
| Utgående planenligt restvärde | 2 | 4 |
Leasade fastigheter, maskiner och inventarier avser anläggningstillgångar som leasas och där leasingavtalet ansetts utgöra en finansiell lease. Dessa finansiella leasar kapitaliseras i rapporten över finansiell ställning.
| Aktier i dotterbolag och övriga bolag | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |||
| Aktier i dotterbolag | – | – | 4 669 | 4 669 | |||
| Aktier i övriga bolag | 32 | 39 | – | – | |||
| Totalt | 32 | 39 | 4 669 | 4 669 |
Nedanstående aktiespecifikation innehåller vissa förenklingar, t ex vid ägande i många led eller när ägandet är uppdelat på flera ägare eller vid korsvis ägande. Detta för att inte i onödan tynga framställningen. En komplett aktiespecifikation kan beställas hos Alfa Lavals huvudkontor i Lund eller via Bolagsverket.
| Organisations | Antal | Kapital | Bokfört | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsnamn | nummer | Säte | andelar | andel % | värde MSEK |
| Alfa Laval Holding AB | 556587-8062 | Lund, Sverige | 8 191 000 | 100 | 4 461 |
| Alfa Laval NV | Maarssen, Nederländerna | 887 753 | 100 | – | |
| Alfa Laval Inc Alfa Laval S.A. DE C.V. |
Newmarket, Kanada Tlalnepantla, Mexiko |
1 000 000 45 057 057 |
67 100 |
– – |
|
| Alfa Laval S.A. | San Isidro, Argentina | 1 223 967 | 95 | – | |
| Alfa Laval Ltda | Sao Paulo, Brasilien | 21 129 068 | 100 | – | |
| Roston do Brasil Ltda | Sao Paulo, Brasilien | 5 249 | 100 | – | |
| Alfa Laval S.A.C.I. | Santiago, Chile | 2 735 | 100 | – | |
| Alfa Laval S.A. | Bogota, Colombia | 12 195 | 100 | – | |
| Alfa Laval S.A. | Lima, Peru | 4 346 832 | 100 | – | |
| Alfa Laval Venezolana S.A. Alfa Laval Oilfield C.A. |
Caracas, Venezuela Caracas, Venezuela |
10 000 203 |
100 81 |
– – |
|
| Alfa Laval Taiwan Ltd | Taipei, Taiwan | 1 499 994 | 100 | – | |
| Alfa Laval (China) Ltd | Hong Kong, Kina | 79 999 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Jiangyin) Manufacturing Co Ltd | Jiang Yin, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval Flow Equipment (Kunshan) Co Ltd | Jiangsu, Kina | 75 | – | ||
| Alfa Laval Flow Equipment (Kunshan) Co Ltd | Jiangsu, Kina | 25 | – | ||
| Alfa Laval (Shanghai) Technologies Co Ltd | Shanghai, Kina | 100 | – | ||
| Wuxi MCD Gasket Co Ltd Tranter Heat Exchangers (Beijing) Co Ltd |
Jiang Yin, Kina Beijing, Kina |
100 100 |
– – |
||
| Liyang Sifang Stainless Steel Products Co., Ltd. | Liyang City, Kina | 65 | – | ||
| Changzhou Henghao Packaging Machinery Co., Ltd | Liyang City, Kina | 65 | – | ||
| Jiangsu Fu Li Stainless Steel Precision Welded Pipe | |||||
| Co., Ltd | Liyang City, Kina | 65 | – | ||
| Jiangsu Wintech Stainless Steel Products Co., Ltd | Liyang City, Kina | 65 | – | ||
| Alfa Laval Iran Ltd Alfa Laval Industry (PVT) Ltd |
Teheran, Iran Lahore, Pakistan |
2 199 119 110 |
100 100 |
– – |
|
| Alfa Laval Philippines Inc | Makati, Filippinerna | 72 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Singapore Pte Ltd | Singapore | 5 000 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Thailand) Ltd | Bangkok, Thailand | 792 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Middle East Ltd | Nicosia, Cypern | 40 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Service Operations Qatar LLC | Doha, Qatar | 9 800 | 49 | – | |
| Alfa Laval Benelux NV/SA | Bryssel, Belgien | 98 284 | 100 | – | |
| Alfa Laval Ltd Alfa Laval Slovakia S.R.O. |
Sofia, Bulgarien Bratislava, Slovakien |
100 | 100 1 |
– – |
|
| Alfa Laval Spol S.R.O. | Prag, Tjeckien | 20 | – | ||
| Alfa Laval Nordic OY | Esbo, Finland | 20 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Vantaa OY | Vanda, Finland | 7 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Nederland B.V. | Maarssen, Nederländerna | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Benelux B.V. | Maarssen, Nederländerna | 20 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Merco B.V. | Hoofddorp, Nederländerna | 1 750 | 100 | – | |
| Helpman Capital BV Helpman Holding BV |
Breda, Nederländerna Naarden, Nederländerna |
35 578 80 |
100 100 |
– – |
|
| Alfa Laval Sofia OOD | Sofia, Bulgarien | 450 | 90 | – | |
| Alfa Laval Groningen B.V. | Groningen, Nederländerna | 15 885 | 100 | – | |
| Alfa Laval Holding A/S | Oslo, Norge | 520 000 | 100 | – | |
| PHE Holding AB | 556306-2404 | Lund, Sverige | 2 500 | 100 | – |
| Tranter Heat Exchangers Canada Inc | Edmonton, Kanada | 100 | 100 | – | |
| Tranter Latin America S.A. de C.V. Tranter Indùstria de Máquinas e Equipamentos Ltda |
Queretaro, Mexiko Sao Paulo, Brasilien |
49 999 | 100 100 |
– – |
|
| MCD Nitrile India Pvt Ltd | Falta, Indien | 2 432 | 9 | – | |
| Tranter India Pvt Ltd | Poona, Indien | 3 009 999 | 100 | – | |
| Alfa Laval Korea Ltd | Seoul, Sydkorea | 36 400 | 10 | – | |
| Alfa Laval Korea Holding Company Ltd | Chungnam, Sydkorea | 13 318 600 | 100 | – | |
| Alfa Laval Korea Ltd | Seoul, Sydkorea | 327 600 | 90 | – | |
| Onnuri Industrial Machinery Co. Ltd | Masan, Sydkorea | 100 000 | 100 | – | |
| LHE Co. Ltd LHE (Qing Dao) Heat Exchanger Co.Ltd. |
Gim Hae, Sydkorea Qing Dao, Kina |
4 104 000 | 90 100 |
– – |
|
| Tranter Heat Exchangers Middle East (Cyprus) Ltd | Nicosia, Cypern | 20 000 | 100 | – | |
| Tranter International AB | 556559-1764 | Vänersborg, Sverige | 100 000 | 100 | – |
| Ageratec AB | 556662-3988 | Norrköping, Sverige | 1 963 | 100 | – |
| Breezewind AB | 556773-6532 | Lund, Sverige | 1 000 | 100 | – |
| OOO Tranter CIS | Moskva, Ryssland | 100 | – | ||
| Alfa Laval Nordic AB | 556243-2061 | Tumba, Sverige | 1 000 | 100 | – |
| Alfa Laval Corporate AB Alfa Laval S.A. |
556007-7785 | Lund, Sverige San Isidro, Argentina |
13 920 000 64 419 |
100 5 |
– – |
| Definox (Beijing) Stainless Steel Equipment Ltd | Beijing, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval (India) Ltd | Poona, Indien | 16 120 281 | 89 | – | |
| Organisations | Antal | Kapital | Bokfört | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsnamn | nummer | Säte | andelar | andel % | värde MSEK |
| Alfa Laval Support Services Pvt Ltd | Poona, Indien | 10 | 0 | – | |
| Tranter India Pvt Ltd | Poona, Indien | 1 | 0 | – | |
| PT Alfa Laval Indonesia | Jakarta, Indonesien | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Malaysia) Sdn Bhd | Shah Alam, Malaysia | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Kolding A/S Alfa Laval Nordic A/S |
Kolding, Danmark Rödovre, Danmark |
100 000 1 |
100 100 |
– – |
|
| Alfa Laval Copenhagen A/S | Söborg, Danmark | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Nakskov A/S | Nakskov, Danmark | 242 713 | 100 | – | |
| Alfa Laval Tank Equipment A/S | Ishoej, Danmark | 61 | 100 | – | |
| Alfa Laval Parma Srl | Parma, Italien | 114 000 | 100 | – | |
| Olmi S.p.A. | Suisio, Italien | 500 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Nordic A/S | Oslo, Norge | 10 000 | 100 | – | |
| Tranter Poland Sp.z.o.o. | Pruszków, Polen | 2 000 | 100 | – | |
| AlfaWall AB | 556723-6715 | Botkyrka, Sverige | 500 | 50 | – |
| Alfa Laval Oilfield C.A. | Caracas, Venezuela | 47 | 19 | – | |
| Alfa Laval Treasury International AB Alfa Laval Europe AB |
556432-2484 556128-7847 |
Lund, Sverige Lund, Sverige |
50 000 500 |
100 100 |
– – |
| Alfa Laval Lund AB | 556016-8642 | Lund, Sverige | 100 | 100 | – |
| Alfa Laval International Engineering AB | 556039-8934 | Lund, Sverige | 4 500 | 100 | – |
| Alfa Laval Tumba AB | 556021-3893 | Tumba, Sverige | 1 000 | 100 | – |
| Alfa Laval Makine Sanayii ve Ticaret Ltd Sti | Istanbul, Turkiet | 27 001 755 | 99 | – | |
| Alfa Laval SIA | Riga, Lettland | 125 | 100 | – | |
| Alfa Laval UAB Ltd | Vilnius, Litauen | 2 009 | 100 | – | |
| Alfa Laval Australia Pty Ltd | Homebush, Australien | 2 088 076 | 100 | – | |
| Tranter Heat Exchanger Pty Ltd | Sydney, Australien | 600 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval New Zeeland Pty Ltd | Hamilton, Nya Zeeland | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Holding BV | Maarssen, Nederländerna | 60 035 631 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Pty) Ltd Alfa Laval Slovakia S.R.O. |
Isando, Sydafrika Bratislava, Slovakien |
2 000 | 100 99 |
– – |
|
| Alfa Laval Spol S.R.O. | Prag, Tjeckien | 80 | – | ||
| Alfa Laval France SAS | Saint-Priest, Frankrike | 2 000 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval SAS | Saint-Priest, Frankrike | 560 000 | 92 | – | |
| Alfa Laval Moatti SAS | Elancourt, Frankrike | 24 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Spiral SAS | Nevers, Frankrike | 79 999 | 100 | – | |
| MCD SAS | Guny, Frankrike | 71 300 | 100 | – | |
| Alfa Laval Vicarb SAS | Grenoble, Frankrike | 200 000 | 100 | – | |
| Canada Inc | Newmarket, Kanada | 480 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Inc | Newmarket, Kanada | 481 600 | 33 | – | |
| SCI du Companil Alfa Laval HES SA |
Grenoble, Frankrike Lentilly, Frankrike |
32 165 150 000 |
100 100 |
– – |
|
| Alfa Laval SAS | Saint-Priest, Frankrike | 46 700 | 8 | – | |
| Packinox SA | Paris, Frankrike | 348 115 | 100 | – | |
| Ziepack SA | Paris, Frankrike | 37 701 | 51 | – | |
| Tranter SAS | Nanterre, Frankrike | 100 | – | ||
| Definox SAS | Lyon, Frankrike | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Holding GmbH | Glinde, Tyskland | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Mid Europe GmbH | Wiener Neudorf, Österrike | 100 | – | ||
| Tranter Warmetauscher GmbH | Guntramsdorf, Österrike | 100 | – | ||
| Alfa Laval Mid Europe GmbH | Glinde, Tyskland | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Dortmund GmbH Tranter GmbH |
Artern, Tyskland Hildesheim, Tyskland |
2 | 100 100 |
– – |
|
| Tranter Pressko GmbH | Artern, Tyskland | 60 000 | 100 | – | |
| Tranter Solarice GmbH | Artern, Tyskland | 67 | – | ||
| Tranter HES GmbH | Schopfheim, Tyskland | 2 500 | 100 | – | |
| Alfa Laval Mid Europe AG | Dietlikon, Schweiz | 647 | 100 | – | |
| Alfa Laval AEBE | Holargos, Grekland | 807 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Kft | Budapest, Ungern | 1 | 100 | – | |
| Tranter Kft | Budapest, Ungern | 100 | – | ||
| Alfa Laval SpA | Monza, Italien | 1 992 276 | 99 | – | |
| Tranter S.r.l. | Monza, Italien | 100 | – | ||
| Alfa Laval Polska Sp.z.o.o. | Warszawa, Polen | 7 600 | 100 | – | |
| Alfa Laval Kraków Sp. z o.o. Alfa Laval (Portugal) Ltd |
Krakow, Polen Linda-A-Velha, Portugal |
80 080 | 100 1 |
– – |
|
| Alfa Laval SRL | Bukarest, Rumänien | 38 566 | 100 | – | |
| Alfa Laval Iberia SA | Madrid, Spanien | 99 999 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Portugal) Ltd | Linda-A-Velha, Portugal | 1 | 99 | – | |
| Alfa Laval Holdings Ltd | Camberley, Storbritannien | 14 053 262 | 100 | – | |
| Alfa Laval Eastbourne Ltd | Eastbourne, Storbritannien | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval 2000 | Camberley, Storbritannien | 28 106 | 100 | – | |
| Alfa Laval Ltd | Camberley, Storbritannien | 11 700 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Finance Co Ltd | Camberley, Storbritannien | 856 000 | 100 | – | |
| Rolls Laval Heat Exchangers Ltd | Wolverhampton, Storbritannien | 5 000 | 50 | – |
| Specifikation över aktier i dotterbolag , fortsättning |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| Organisations | Antal | Kapital | Bokfört | ||
| Bolagsnamn | nummer | Säte | andelar | andel % | värde MSEK |
| Tranter Ltd | Doncaster, Storbritannien | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Makine Sanayii ve Ticaret Ltd Sti | Istanbul, Turkiet | 1 | 1 | – | |
| Alfa Laval USA Inc | Richmond, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval US Holding Inc | Richmond, Virginia, USA | 180 | 100 | – | |
| Alfa Laval Inc | Richmond, Virginia, USA | 44 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval US Treasury Inc | Richmond, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| DSO Fluid Handling Inc | Irvington, New Jersey, USA | 100 | 100 | – | |
| AGC Heat Transfer Inc | Bristow, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Tranter Inc. | Wichita Falls, Texas, USA | 1 000 | 100 | – | |
| MCD Gaskets Inc | Richmond, Virginia, USA | 100 | 100 | – | |
| Hutchison Hayes Separation Inc | Houston, Texas, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Champ Inc | Sarasota, Florida, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Definox Inc | New Berlin, Wisconsin, USA | 1 000 | 100 | – | |
| AO Alfa Laval Potok | Koroljov, Ryssland | 31 077 504 | 100 | – | |
| Alfa Laval Försäkrings AB | 516406-0682 | Lund, Sverige | 50 000 | 100 | – |
| Alfdex AB | 556647-7278 | Botkyrka, Sverige | 1 000 | 50 | – |
| Alfa Laval Support Services Pvt Ltd | Poona, Indien | 99 990 | 100 | – | |
| MCD Nitrile India Pvt Ltd | Falta, Indien | 24 593 | 91 | – | |
| Alfa Laval Ukraine | Kiev, Ukraina | 100 | – | ||
| Alfa Laval SpA | Monza, Italien | 20 124 | 1 | – | |
| Alfa Laval KK | Tokyo, Japan | 1 200 000 | 100 | 208 | |
| Alfa Techno Service KK | Kanagawa, Japan | 200 | 100 | – | |
| Totalt | 4 669 |
| Bolagsnamn | Säte | Antal andelar | Kapital andel % | Bokfört värde kSEK |
|---|---|---|---|---|
| Liyang Sifang Stainless Steel Prod. Co Ltd | ||||
| Nanjing Kacheng | Kina | 103 | ||
| Alfa Laval KK | ||||
| Chugairo | Japan | 5 250 | 131 | |
| Orugano | Japan | 769 | 40 | |
| ADEKA | Japan | 15 354 | 1 232 | |
| LHE Co. Ltd. | ||||
| Viser | Sydkorea | 15 400 | 39 | 14 928 |
| KME | Sydkorea | 10 700 | 30 | 1 647 |
| Kenus | Sydkorea | 45 | 1 495 | |
| Alfa Laval Philippines Inc | ||||
| Philippine Long Distance Telephone | Filippinerna | 820 | 13 | |
| Alfa Laval Nordic OY | ||||
| As Oy Koivulantie 7A | Finland | 1 | 279 | |
| Suomen Talotekniikka KK | Finland | 10 | 27 | |
| Helsinki Halli | Finland | 4 | 126 | |
| Alfa Laval Vantaa OY | ||||
| Länsi-Vantaan Tenniskeskus | Finland | 4 | 0 | |
| Mikkelin Puhelin Oyj | Finland | 5 | 36 | |
| Alfa Laval France SAS | ||||
| SEMACLA | Frankrike | 10 | 0 | |
| Alfa Laval HES SA | ||||
| Thermothec | Frankrike | 9 130 | 0 | |
| Alfa Laval Parma S.r.l | ||||
| Parmalat | Italien | 4 413 | 88 | |
| Alfa Laval Benelux BV | ||||
| Bordewes | Nederländerna | 1 | 135 | |
| Helpman Holding BV | ||||
| Helpman Sofia OOD | Bulgarien | 500 | 49 | 10 157 |
| Alfa Laval NV | ||||
| Dalian Haven Automation Co Ltd | Kina | 102 | 43 | 801 |
| Alfa Laval Nordic A/S | ||||
| Storebrand | Norge | 7 629 | 400 | |
| Alfa Laval Corporate AB | ||||
| European Development Capital | ||||
| Corporation (EDCC) N.V. | Curacao | 36 129 | 0 | |
| Multiprogress | Ungern | 100 | 3 | 0 |
| Kurose Chemical Equipment Ltd | Japan | 180 000 | 11 | 0 |
| Poljopriveda | forna Jugoslavien | 0 | ||
| Tecnica Argo-Industrial S.A. | Mexiko | 490 | 49 | 0 |
| Adela Investment Co S.A. (preference) | Luxemburg | 1 911 | 0 | 0 |
| Adela Investment Co S.A. | Luxemburg | 1 911 | 0 | 0 |
| Mas Dairies Ltd | Pakistan | 125 000 | 5 | 0 |
| Totalt | 31 638 |
| Typ av varulager | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Råvaror och förnödenheter | 1 788 | 1 800 |
| Varor under tillverkning | 1 453 | 1 373 |
| Färdiga varor och handelsvaror, nyförsäljning | 979 | 891 |
| Färdiga varor och handelsvaror, reservdelar | 450 | 363 |
| Förskott till leverantörer | 99 | 58 |
| Totalt | 4 769 | 4 485 |
En väsentlig del av reservdelslagret redovisas till verkligt värde.
Inkuransen som belöper på lagret uppgår till och har förändrats enligt följande:
| Inkurans | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||
| Omräknings | Återföring av tidigare ned |
|||||
| MSEK | 1 januari | differens | Förvärvat | Nedskrivning | skrivning | 31 december |
| År: | ||||||
| 2009 | 821 | -20 | – | 440 | -136 | 1 105 |
| 2010 | 1 105 | -35 | 0 | 153 | -266 | 957 |
Koncernens varulager redovisas efter avdrag för internvinster i lager på grund av leveranser inom koncernen. Internvinstreserven vid utgången av 2010 uppgår till MSEK 365 (402).
Kundfordringar med en återstående löptid överstigande ett år om MSEK 192 (208) redovisas inte som anläggningstillgångar i och med att de inte är avsedda för stadigvarande bruk.
Kundfordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra fordringar. Reserven för osäkra fordringar uppgår till och har förändrats enligt följande:
| Osäkra fordringar | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||
| MSEK | 1 januari | Omräknings differens |
Förvärvat | Nya avsättningar och ökning av be - fintliga avsättningar |
Ianspråk tagna belopp |
Outnyttjade belopp som åter förts |
Ändringar i diskonterings |
räntan 31 December |
| År: | ||||||||
| 2009 | 293 | -10 | 3 | 172 | -51 | -64 | 0 | 343 |
| 2010 | 343 | -21 | 9 | 112 | -96 | -67 | 0 | 280 |
Beloppet av förfallna kundfordringar är en indikation på risken bolaget löper att i slutändan hamna i en situation med osäkra fordringar. Procentsatsen är i relation till det totala beloppet av kundfordringar.
| Kundfordringar – förfallna | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||
| MSEK | 2010 | % | 2009 | % | ||
| Förfallna: | ||||||
| Maximalt 30 dagar | 437 | 10,5 | 433 | 10,5 | ||
| Mer än 30 dagar men | ||||||
| maximalt 90 dagar | 246 | 5,9 | 219 | 5,3 | ||
| Mer än 90 dagar | 282 | 6,7 | 390 | 9,5 | ||
| Totalt | 965 | 23,1 | 1 042 | 25,3 |
| Fördelat på typ och förfall | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Växelfordringar | 248 | 379 |
| Aktuell skattefordran | 832 | 694 |
| Finansiell leasingfordran | 0 | 0 |
| Övriga fordringar | 798 | 909 |
| Totalt | 1 878 | 1 982 |
| Varav fordringar med en återstå ende löptid överstigande ett år: |
||
| Växelfordringar | 8 | 2 |
| Övriga fordringar | 18 | 49 |
| Totalt | 26 | 51 |
| Fördelat på typ | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Förutbetalda kostnader | 141 | 124 |
| Upplupna intäkter | 40 | 24 |
| Totalt | 181 | 148 |
| Fördelat på typ och förfall | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||
| MSEK | 2010 | 2009 | ||||||
| Placeringar hos banker | 353 | 76 | ||||||
| Obligationer och andra värdepapper | 210 | 212 | ||||||
| Övriga placeringar | 12 | 14 | ||||||
| Totalt | 575 | 302 | ||||||
| Varav fordringar med en återstå ende löptid överstigande ett år: |
||||||||
| Placeringar hos banker | 37 | 30 | ||||||
| Övriga placeringar | 6 | 8 | ||||||
| Totalt | 43 | 38 |
Posten kassa och bank i rapporten över finansiell ställning och i kassaflödesrapporten utgörs främst av banktillgodohavanden. Kassa och bank inkluderar ett banktillgodohavande hos det börsnoterade dotterbolaget Alfa Laval (India) Ltd om cirka MSEK 77 (59). Bolaget är inte ett helägt dotterbolag till Alfa Laval koncernen. Det ägs till 88,8 procent.
För en närmare beskrivning av förvärven under perioden 2010-2008, se not 17 eller avsnittet om företagsförvärv i förvaltningsberättelsen. Det sammanlagda värdet av de förvärvade tillgångarna och skulderna framgår av nedanstående tabeller, vilka också visar den kassafl ödesmässiga påverkan av förvärven. Samtliga förvärvade tillgångar och skulder rapporterades enligt IFRS vid tiden för förvärvet. Bortsett från förvärvet av Olmi under 2010 och LHE under 2009 redovisas de många mindre förvärven under 2010, 2009 och 2008 sammanräknade eftersom en uppdelning per förvärv hade blivit alltför fragmenterad och snarare hade tyngt presentationen än ökat tydligheten.
Koncernen
| Olmi | Övriga | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Justerat till | Justerat till | Justerat till | ||||||
| Bokfört | Justering till | verkligt | Bokfört | Justering till | verkligt | verkligt | ||
| MSEK | värde | verkligt värde | värde | värde | verkligt värde | värde | värde | |
| Materiella anläggningstillgångar | 247 | – | 247 | 53 | – | 53 | 300 | |
| Patent och icke patenterat kunnande | – | 171 | 171 | – | 105 | 105 | 276 | |
| Varumärken | – | 85 | 85 | – | 184 | 184 | 269 | |
| Licenser, hyresrätter samt liknande rättigheter | – | – | – | 1 | – | 1 | 1 | |
| Varulager | 285 | 37 | 322 | 158 | – | 158 | 480 | |
| Kundfordringar | 160 | – | 160 | 70 | – | 70 | 230 | |
| Övriga fordringar | 56 | – | 56 | 31 | – | 31 | 87 | |
| Kortfristiga placeringar | 116 | – | 116 | – | – | – | 116 | |
| Likvida medel | – | – | – | 10 | – | 10 | 10 | |
| Övriga avsättningar | – | – | – | – | – | – | – | |
| Leverantörsskulder | -105 | – | -105 | -38 | – | -38 | -143 | |
| Förskott och övriga skulder | -261 | – | -261 | -90 | – | -90 | -351 | |
| Skatteskulder | – | – | – | -3 | – | -3 | -3 | |
| Uppskjuten skatteskuld | – | -91 | -91 | -1 | -87 | -88 | -179 | |
| Förvärvade nettotillgångar | 498 | 202 | 700 | 191 | 202 | 393 | 1 093 | |
| Goodwill | 14 | 204 | 218 | |||||
| Köpeskilling | -714 | -597 | -1 311 | |||||
| Kostnader direkt hänförliga till förvärven | -2 | -26 | -28 | |||||
| Innehållen del av köpeskilling | 168 | 212 | 380 | |||||
| Likvida medel i de förvärvade verksamheterna | – | 10 | 10 | |||||
| Betalning av innehållna belopp från tidigare år | – | -70 | -70 | |||||
| Påverkan på koncernens likvida medel | -548 | -471 | -1 019 |
Koncernen
| LHE | Övriga | Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Justerat till | Justerat till | Justerat till | |||||
| Bokfört | Justering till | verkligt | Bokfört | Justering till | verkligt | verkligt | |
| MSEK | värde | verkligt värde | värde | värde | verkligt värde | värde | värde |
| Materiella anläggningstillgångar | 126 | – | 126 | 58 | – | 58 | 184 |
| Patent och icke patenterat kunnande | – | 298 | 298 | 15 | 145 | 160 | 458 |
| Varumärken | – | 297 | 297 | – | 357 | 357 | 654 |
| Licenser, hyresrätter samt | |||||||
| liknande rättigheter | 6 | – | 6 | 0 | – | 0 | 6 |
| Varulager | 132 | – | 132 | 120 | – | 120 | 252 |
| Kundfordringar | 128 | – | 128 | 51 | – | 51 | 179 |
| Övriga fordringar | 1 | – | 1 | 72 | – | 72 | 73 |
| Likvida medel | – | – | – | 6 | – | 6 | 6 |
| Leverantörsskulder | -43 | – | -43 | -31 | – | -31 | -74 |
| Förskott och övriga skulder | -55 | – | -55 | -34 | – | -34 | -89 |
| Skatteskulder | -9 | – | -9 | -1 | – | -1 | -10 |
| Uppskjuten skatteskuld | – | -142 | -142 | – | -119 | -119 | -261 |
| Förvärvade nettotillgångar | 286 | 453 | 739 | 256 | 383 | 639 | 1 378 |
| Goodwill | 347 | 629 | 976 | ||||
| Köpeskilling | -1 084 | -1 246 | -2 330 | ||||
| Kostnader direkt hänförliga till förvärven | -2 | -22 | -24 | ||||
| Innehållen del av köpeskilling | 70 | 101 | 171 | ||||
| Likvida medel i de förvärvade | |||||||
| verksamheterna | – | 6 | 6 | ||||
| Påverkan på koncernens likvida medel | -1 016 | -1 161 | -2 177 |
Koncernen
| Justering till | Justerat till | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bokfört | verkligt | verkligt | ||||
| MSEK | värde | värde | värde | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 69 | – | 69 | |||
| Patent och icke patenterat kunnande | 12 | 261 | 273 | |||
| Varumärken | – | 49 | 49 | |||
| Varulager | 95 | 7 | 102 | |||
| Kundfordringar | 69 | – | 69 | |||
| Övriga fordringar | 9 | – | 9 | |||
| Likvida medel | 17 | – | 17 | |||
| Övriga avsättningar | -19 | – | -19 | |||
| Leverantörsskulder | -24 | – | -24 | |||
| Förskott och övriga skulder | -97 | – | -97 | |||
| Skatteskulder | -11 | – | -11 | |||
| Förvärvade nettotillgångar | 120 | 317 | 437 | |||
| Goodwill | 343 | |||||
| Köpeskilling | -768 | |||||
| Kostnader direkt hänförliga till | ||||||
| förvärven | -12 | |||||
| Innehållen del av köpeskilling | 37 | |||||
| Likvida medel i de förvärvade verksamheterna | 17 | |||||
| Påverkan på koncernens likvida medel |
Koncernen har förmånsbaserade utfästelser till anställda och före detta anställda och deras efterlevande. Förmånerna avser ålderspension, efterlevandepension, sjukpension, hälsovård och uppsägningslön.
Dessa förmånsbestämda planer fi nns i Österrike, Belgien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Mexico, Nederländerna, Norge, Filippinerna, Sydafrika, Sverige, Taiwan, Storbritannien och USA. De fl esta planerna har stängts för nya deltagare och ersatts med premiebaserade planer för nyanställda.
Den följande tabellen visar hur den förmånsbestämda nettoutfästelsen framkommer som nuvärdet av de olika förmånsbestämda planerna, med avdrag för de oredovisade aktuariella förlusterna, de oredovisade kostnaderna avseende tjänstgöring under tidigare år och förvaltningstillgångarnas verkliga värde.
Om nettot av ackumulerade ej beaktade aktuariella vinster och förluster vid utgången av föregående år är utanför en 10 procents korridor beräknad som det större av nuvärdet av den förmånsbaserade utfästelsen eller verkligt värde på förvaltningstillgångarna, så skall överskjutande del beaktas över återstående tjänstgöringsperiod hos de anställda som omfattas av planen.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser, ej tryggade | -873 | -934 | -1 141 |
| Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser, tryggade | -2 702 | -2 838 | -2 429 |
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser vid årets slut | -3 575 | -3 772 | -3 570 |
| Oredovisade aktuariella förluster | 727 | 814 | 745 |
| Oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare år | 3 | 8 | 1 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar | 2 233 | 2 166 | 1 974 |
| Bruttoutfästelse | -612 | -784 | -850 |
| Exklusive ej kvalificerade tillgångar | 0 | 0 | 0 |
| (-) skuld/(+) tillgång vid årets slut | -612 | -784 | -850 |
Nettokostnaden för de förmånsbestämda planerna beskriver de olika kostnadselementen i planerna och den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångarna. Nettokostnaden redovisas i rapporten över koncernens totala resultat på de rader där personalkostnader redovisas. Räntekostnaden och den förväntade avkastningen är inte del av finansnettot, utan bara ett sätt att kategorisera komponenterna i nettokostnaden.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | -33 | -37 | -40 |
| Räntekostnader | -176 | -193 | -196 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 126 | 124 | 162 |
| Aktuariella förluster | -67 | -41 | -24 |
| Kostnader för tjänstgöring under tidigare år | 0 | 0 | 0 |
| Effekten av reduceringar och regleringar | 3 | -21 | 23 |
| (-) kostnad/(+) intäkt | -147 | -168 | -75 |
Följande tabell visar hur nuvärdet av de förmånsbestämda utfästelserna har förändrats under året och listar de olika komponenterna i förändringen.
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Nuvärdet av utfästelser vid årets början | -3 772 | -3 570 | -3 496 |
| Omräkningsdifferens | 271 | 123 | -184 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | -33 | -37 | -40 |
| Räntekostnader | -176 | -193 | -196 |
| Avgifter från anställda | -4 | -6 | -5 |
| Årets förändring i aktuariella förluster | -61 | -270 | 129 |
| Kostnader för tjänstgöring under tidigare år | 0 | 0 | 0 |
| Effekten av reduceringar och regleringar | 3 | -21 | 23 |
| Utbetalda ersättningar | 197 | 202 | 199 |
| (-) skuld vid årets slut | -3 575 | -3 772 | -3 570 |
Följande tabell visar hur det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna har utvecklats under året och listar komponenterna i förändringen.
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar vid årets början | 2 166 | 1 974 | 2 288 |
| Omräkningsdifferens | -162 | -46 | 47 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 201 | 186 | 152 |
| Avgifter från anställda | 4 | 6 | 5 |
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar | 221 | 248 | -319 |
| Utbetalda ersättningar | -197 | -202 | -199 |
| (+) tillgång vid årets slut | 2 233 | 2 166 | 1 974 |
Nedanstående tabell visar hur den förmånsbestämda nettoskulden har ändrats och de faktorer som påverkat förändringen.
| Förmånsbestämd netto skuld/tillgång | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | |||||
| Förmånsbaserad netto skuld/tillgång vid årets början | -784 | -850 | -771 | |||||
| Omräkningsdifferens | 115 | 51 | -128 | |||||
| Nettokostnader | -147 | -168 | -75 | |||||
| Avgifter från arbetsgivaren | 201 | 186 | 152 | |||||
| Förändring av oredovisat aktuariellt resultat | 3 | -3 | -4 | |||||
| Förändring av oredovisade kostnader för tidigare tjänstgöring | 0 | 0 | -24 | |||||
| Förändring av ej kvalificerade tillgångar | 0 | 0 | 0 | |||||
| (-) skuld/(+) tillgång vid årets slut | -612 | -784 | -850 |
Förvaltningsbruttotillgångarna och de förmånsbestämda bruttoutfästelserna i varje plan skall rapporteras som ett nettobelopp. Följande tabell visar hur nettotillgången och nettoskulden beräknas.
| Förmånsbestämd brutto skuld/tillgång | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Tillgångar | |||
| Verkligt värde av planens tillgångar | 2 233 | 2 166 | 1 974 |
| Exklusive ej kvalificerade tillgångar | 0 | 0 | 0 |
| 2 233 | 2 166 | 1 974 | |
| Nettning | -1 998 | -2 030 | -1 834 |
| Tillgång i rapporten över finansiell ställning | 235 | 136 | 140 |
| Skulder | |||
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser vid årets slut | -3 575 | -3 772 | -3 570 |
| Oredovisat aktuariellt resultat | 727 | 814 | 745 |
| Oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare år | 3 | 8 | 1 |
| -2 845 | -2 950 | -2 824 | |
| Nettning | 1 998 | 2 030 | 1 834 |
| Avsättning i rapporten över finansiell ställning | -847 | -920 | -990 |
De mer väsentliga genomsnittliga aktuariella antaganden som använts på balansdagen innefattar:
Förändringar av sjukvårdskostnaderna har en signifikant inverkan på kostnaderna och nivån på utfästelserna för förmånsbaserade utfästelser. Om sjukvårdskostnaderna förändras med en procent får det följande resultateffekt räknat på förhållandena per utgången av året:
| Effekt av förändring i hälsovårdskostnader | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| MSEK | 2010 | 2009 | |||
| Förändring | 1% ökning | 1% minskning | 1% ökning | 1% minskning | |
| Effekt på: | |||||
| Kostnader för tjänstgöring under | |||||
| innevarande år och räntekostnader | -2 | 2 | -2 | 2 | |
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser | -43 | 37 | -47 | 41 |
Följande tabell visar hur de förmånsbaserade pensionsplanerna fördelar sig mellan olika länder.
| Regional fördelning | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||||||
| Stor | Neder | ||||||||
| MSEK, om inte annat anges | USA | britannien | länderna | Tyskland | Norge | Italien | Belgien | Övriga | Totalt |
| Förmånsbestämda nettoutfästelser | |||||||||
| Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser, ej tryggade |
-490 | – | 0 | -153 | – | -44 | – | -186 | -873 |
| Nuvärde av förmånsbestämda utfästel ser, tryggade |
-865 | -1 312 | -220 | – | -107 | – | -63 | -135 | -2 702 |
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser vid årets slut |
-1 355 | -1 312 | -220 | -153 | -107 | -44 | -63 | -321 | -3 575 |
| Icke beaktade aktuariella förluster | 343 | 307 | 22 | 15 | 36 | 0 | 9 | -5 | 727 |
| Icke beaktade kostnader avseende | |||||||||
| tjänstgöring under tidigare år | – | – | – | – | – | – | 0 | 3 | 3 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångarna | 682 | 1 088 | 224 | – | 85 | – | 52 | 102 | 2 233 |
| Bruttoutfästelse | -330 | 83 | 26 | -138 | 14 | -44 | -2 | -221 | -612 |
| Exklusive ej kvalificerade tillgångar | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| (-) skuld/(+) tillgång | -330 | 83 | 26 | -138 | 14 | -44 | -2 | -221 | -612 |
| Nettokostnad för planen | -54 | -46 | -9 | -14 | -5 | -2 | -10 | -7 | -147 |
| Känslighetsanalys | |||||||||
| Ökning i nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser vid årets slut vid en minskning om 1 procent av diskonteringsräntan |
-113 | -240 | -39 | -3 | -21 | 0 | -1 | -23 | -440 |
| Ökning av kostnaderna för planen beroende på detta * |
-8 | 0 | -4 | -3 | -3 | 0 | -1 | -17 | -36 |
| Ökning i nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser vid årets utgång vid en ökning om 1 procent i hälsovårdskostnader |
-43 | – | – | – | – | – | – | – | -43 |
| Ökning av kostnaderna för planen beroende på detta * |
-2 | – | – | – | – | – | – | – | -2 |
| Ökning i kostnaderna för planen under 2011 om förvaltningstillgångarna minskar i värde med 10 procent under 2010 * |
-5 | -10 | -1 | – | -1 | – | 0 | -8 | -25 |
| Kostnad för aktuariella tjänster | -2 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | -1 | -3 |
| Antal deltagare i planerna vid årets utgång |
|||||||||
| Nuvarande anställda (med pågående intjäning) |
647 | 173 | 118 | 17 | 30 | – | 46 | 2 364 | 3 395 |
| Nuvarande anställda (bara fribrev för stängda planer) |
– | – | – | – | – | 478 | – | 16 | 494 |
| Tidigare anställda som inte pensionerats ännu |
495 | 647 | 186 | 32 | – | – | 57 | 4 | 1 421 |
| Pensionärer | 1 966 | 550 | 58 | 330 | 26 | – | – | 165 | 3 095 |
| Totalt | 3 108 | 1 370 | 362 | 379 | 56 | 478 | 103 | 2 549 | 8 405 |
| Återstående tjänstgöringsperiod | |||||||||
| Återstående tjänstgöringstid för nuvaran de anställda med pågående intjäning (år) |
15 | 11 | 19 | 4 | 12 | – | 19 | 14 | 14 |
* i övrigt lika
Förändring under året
| Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 1 januari | Omräknings differens |
Förvärvat | Nya avsättningar och ökning av befintliga avsättningar |
Ian språktagna belopp |
Outnyttjade belopp som återförts |
31 december |
| 2009 | |||||||
| Reklamationer | 1 263 | -25 | – | 521 | -363 | -136 | 1 260 |
| Eftersläpande kostnader | 198 | -11 | – | 128 | -47 | -27 | 241 |
| Omstrukturering | 296 | -2 | – | 294 | -185 | -37 | 366 |
| Förlustorder | 130 | -2 | – | 38 | -72 | -1 | 93 |
| Stämningar | 147 | 3 | – | 48 | -21 | -1 | 176 |
| Övrigt | 218 | -9 | – | 141 | -99 | -22 | 229 |
| Totalt | 2 252 | -46 | – | 1 170 | -787 | -224 | 2 365 |
| Varav: | |||||||
| kortfristigt | 1 849 | 1 926 | |||||
| långfristigt | 403 | 439 | |||||
| 2010 | |||||||
| Reklamationer | 1 260 | -33 | 1 | 559 | -453 | -101 | 1 233 |
| Eftersläpande kostnader | 241 | -23 | – | 53 | -26 | -50 | 195 |
| Omstrukturering | 366 | -9 | – | 113 | -200 | -104 | 166 |
| Förlustorder | 93 | -1 | – | 23 | -25 | – | 90 |
| Stämningar | 176 | -1 | – | 77 | -35 | -5 | 212 |
| Övrigt | 229 | -10 | 1 | 121 | -85 | -24 | 232 |
| Totalt | 2 365 | -77 | 2 | 946 | -824 | -284 | 2 128 |
| Varav: | |||||||
| kortfristigt | 1 926 | 1 496 | |||||
| långfristigt | 439 | 632 | |||||
Outnyttjade belopp som återförts avser bland annat ändrade klassificeringar och återföring av under tidigare år avsatta reserver som ej utnyttjats. Varje typ av avsättning omfattar alltifrån ett fåtal till ett stort antal olika poster. Det är därför inte görligt eller speciellt meningsfullt att specifi cera avsättningarna
post för post. Som framgår ovan förväntas den klart övervägande delen av avsättningarna leda till utbetalningar inom det närmaste året.
Reklamationer avser reklamationer från kunder enligt villkoren i utställda garantier. Reklamationerna gäller tekniska problem med de levererade produkterna eller att utlovad prestanda inte kunnat uppnås.
Eftersläpande kostnader är dels kostnader som är kända men inte debiterade vid faktureringstillfället, dels kostnader som är okända men förväntade vid faktureringstillfället. Reserven för eftersläpande kostnader belastar kostnad sålda varor för att få en korrekt periodisering av bruttomarginalen.
Reserver för omstrukturering avser i regel nedläggning av anläggningar eller nedläggning eller fl yttning av produktionslinjer, verksamheter, funktioner etc eller nerdragning av antalet anställda i samband med en konjunkturnedgång. Avsättningarna för omstrukturering påverkar ungefär 100 (480) anställda.
Reserven för förlustorder avser order där en negativ bruttomarginal förväntas. Reservering sker så snart en slutlig förlust på ordern kan förväntas. Detta kan i undantagsfall ske redan vid det tillfälle ordern tas. Normalt avser denna reserv större och komplexa order där den slutgiltiga marginalen är mer osäker.
Reserven för stämningar avser pågående eller förväntade rättstvister. Reserven täcker förväntade juridiska kostnader och förväntade belopp för skadestånd eller förlikningar.
Övrigt avser diverse avsättningar som inte faller under någon av ovanstående kategorier.
| Nettoskuld | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Kreditinstitut | 465 | 997 |
| Riktad låneemission | 749 | 794 |
| Kapitaliserade finansiella leasar | 137 | 154 |
| Räntebärande pensionsskulder | 1 | 2 |
| Total låneskuld | 1 352 | 1 947 |
| Kassa, bank och kortfristiga placeringar | -1 903 | -1 414 |
| Finansiell nettoskuld | -551 | 533 |
Kassa, bank och kortfristiga placeringar inkluderar banktillgodohavanden och placeringar hos det börsnoterade dotterbolaget Alfa Laval (India) Ltd om MSEK 276 (250). Bolaget är inte ett helägt dotterbolag till Alfa Laval koncernen. Det ägs till 88,8 procent.
Lånen från kreditinstitut och den riktade låneemissionen fördelas på valutor enligt följande:
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Kortfristigt | Långfristigt | |||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Valuta: | ||||
| BRL | 15 | 9 | – | – |
| CAD | – | 10 | – | – |
| CNY | 29 | 53 | – | – |
| DKK | – | – | 20 | 16 |
| EUR | 66 | 49 | 441 | 747 |
| INR | 17 | 3 | 31 | 49 |
| KRW | 18 | – | – | – |
| SEK | – | 12 | – | – |
| USD | 23 | 26 | 549 | 814 |
| Övrigt | 5 | 3 | – | – |
| Totalt | 173 | 165 | 1 041 | 1 626 |
| Varav förfallande efter fem år: | 749 | 794 |
Förfallostrukturen för lånen framgår av stapeldiagrammet i avsnittet "Likviditetsrisk och refinansieringsrisk" under Finansiella risker.
Alfa Laval har ett låneavtal med ett banksyndikat om MEUR 268 och MUSD 348, motsvarande MSEK 4 776. Per 31 december 2010 utnyttjades inte faciliteten. Faciliteten löper till april 2012.
Räntan baseras på tillämplig IBOR plus ett tillägg som baseras på relationen mellan nettoskulden och EBITDA enligt följande beskrivning:
| Nettoskulden/EBITDA | Räntetillägg |
|---|---|
| 2,50 - 2,75 | 0,40% |
| 2,00 - 2,50 | 0,325% |
| < 2,00 | 0,25% |
Tillägget är vid utgången av året 25 (25) (25) räntepunkter.
I samband med förvärvet av Tranter ingick Alfa Laval ett bilateralt låneavtal med SHB om MEUR 25, motsvarande MSEK 225. Lånet förfaller i december 2013.
Det syndikerade lånet och det bilaterala låneavtalet löper med rörlig ränta. Per utgången av 2010 var räntan på det bilaterala låneavtalet 1,65 procent. Per utgången av 2009 och 2008 löpte lånen med räntor i intervallet 0,48 % – 1,37 % och 2,49 % – 4,68 %. Den genomsnittliga räntan uppgick vid årsskiftet 2010 till 2,50 (2,82) (3,92) procent. Koncernen har valt att säkra 60 (63) (63) procent av lånen till fast ränta, med en löptid om 23,2 månader. Den genomsnittliga ränte- och valutabindningsperioden inklusive derivat uppgick till 18,5 (14,4) månader vid utgången av 2010.
Transaktionskostnaderna vid upptagandet av lånen har kapitaliserats och periodiseras över lånens löptid. Vid utgången av året uppgick kapitalbeloppet till MSEK 0 (0). Årets periodiserade kostnad uppgår till MSEK -0 (-3) (-8).
2006 gjorde Alfa Laval en riktad låneemission i USA. Erbjudandet blev övertecknat och stängdes på MUSD 110 med en löptid på 10 år. Räntan baserades på amerikanska statsobligationer plus en marginal om 95 räntepunkter, vilket gav en fast ränta om 5,75 procent. Lånet lyftes den 27 april 2006.
Transaktionskostnaderna vid upptagandet av lånet har kapitaliserats och periodiseras över lånets löptid. Vid utgången av året uppgick kapitalbeloppet till MSEK 2 (2). Årets periodiserade kostnad uppgår till MSEK -0 (-0) (-0).
Till det syndikerade lånet och det bilaterala låneavtalet är länkat tre finansiella villkor som måste vara uppfyllda under lånets löptid. Dessa villkor avser relationen mellan nettoskulden och EBITDA, räntetäckningsgraden och skuldsättningsgraden, se nedanstående tabell.
Till den riktade låneemissionen är länkat två fi nansiella villkor som måste vara uppfyllda under lånets löptid. Dessa villkor avser relationen mellan nettoskulden och EBITDA och räntetäckningsgraden, se nedanstående tabell.
Om villkoren inte är uppfyllda äger långivarna rätt att säga upp lånen, förutsatt att villkorsbrottet inte är tillfälligt. Alfa Laval har uppfyllt villkoren med god marginal alltsedan lånen togs upp.
| Finansiella villkor och utfall | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Finansiella villkor | Utfall | |||||
| Gånger | Syndikerat lån & bilateralt låneavtal |
Riktad låne emission |
2010 | 2009 | 2008 | ||
| Nettoskuld jämfört med EBITDA |
<2,75 | < 3,00 | -0,1 | 0,1 | 0,3 | ||
| Ränte täckningsgrad |
>3,00 | >3,00 | 35,9 | 15,2 | 26,2 | ||
| Skuldsätt ningsgrad |
<1,70 | N/A | -0,04 | 0,04 | 0,20 |
| Fördelat per typ | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Finansiell leasingskuld | 137 | 154 |
| Övriga ej räntebärande kortfristiga skulder | 1 339 | 986 |
| Totalt | 1 476 | 1 140 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Upplupna sociala kostnader | 258 | 255 |
| Upplupna avgångsvederlag | 123 | 123 |
| Upplupna räntekostnader | 9 | 9 |
| Övriga upplupna kostnader | 1 116 | 892 |
| Förutbetalda intäkter | 18 | 24 |
| Totalt | 1 524 | 1 303 |
| Varav med en återstående löptid översti | ||
| gande ett år: | ||
| Upplupna sociala kostnader | 27 | 25 |
| Upplupna avgångsvederlag | 86 | 87 |
| Övriga upplupna kostnader | 29 | 57 |
| Totalt | 142 | 169 |
| Fördelat på typ | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Ställda säkerheter | ||
| Övriga ställda panter | 25 | 7 |
| Totalt | 25 | 7 |
| Eventualförpliktelser | ||
| Diskonterade växlar | 60 | 79 |
| Fullgörandegarantier | 1 360 | 1 342 |
| Övriga eventualförpliktelser | 273 | 336 |
Per den 31 december 2010 har koncernen sålt fordringar med regressrätt om totalt MSEK 60 (79). Dessa visas som diskonterade växlar ovan.
Övriga eventualförpliktelser avser bland annat anbudsgarantier, betalningsgarantier till leverantörer och garantier för av kunden innehållna belopp.
Tetra Pak inom Tetra Laval gruppen är Alfa Lavals enskilt största kund med 4,0 (3,4) (3,7) procent av nettoomsättningen. Tetra Pak ingick i juni 1999 ett inköpsavtal med Alfa Laval som reglerar distribution, forskning och utveckling, marknads- och försäljningsinformation och bruk av varumärken och immateriella rättigheter. Följande områden skall löpande överenskommas mellan företrädare för parterna: produkter som täcks av avtalet, priser och rabatter på dessa produkter, geografiska områden och produktområden där Tetra Pak är Alfa Lavals primära distributör, rätten för Tetra Pak att sätta sitt varumärke på Alfa Lavals produkter, försäljningsmål för Tetra Pak i angivna geografiska områden, produkter och teknologier som är föremål för gemensam forskning och utveckling och rätten till forskningsresultatet samt användandet av marknads- och försäljningsinformation. Avtalet tar sikte på de applikationer inom flytande livsmedel där Tetra Pak har en naturlig marknadsnärvaro genom leveranser av förpackningsutrustning och förpackningsmaterial.
Avtalet förlängdes med två år från 31 december 2010. Det löper med 12 månaders uppsägningstid. De priser som Tetra Pak erhåller är inte lägre än de priser som Alfa Laval kunde ha fått vid försäljning till en jämförbar tredje part. Priserna sätts kalenderårsvis.
Fram till och med 31 mars 2009 köpte Alfa Laval fastighetsservice avseende fastigheten i Lund i Sverige från Tetra Pak Business Support AB för MSEK - (1) (4). Alfa Laval hyr ut lokaler till DeLaval i Ryssland och fram till under 2008 hyrde Alfa Laval även ut lokaler till DeLaval i Tyskland och Tetra Pak i Ryssland. Den totala hyresintäkten för detta uppgår till MSEK 4 (8) (12). I Alfa Laval AB:s styrelse sitter två företrädare för Tetra Laval – Jörn Rausing och Finn Rausing.
Alfa Laval koncernen har vid utgången av året följande balansposter mot bolag inom Tetra Laval gruppen (Tetra Pak och DeLaval).
| Fordringar på/skulder till närstående | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Fordringar: | ||
| Kundfordringar | 81 | 61 |
| Övriga fordringar | 84 | 77 |
| Skulder: | ||
| Leverantörsskulder | 1 | 1 |
| Övriga skulder | – | 4 |
Alfa Laval koncernen har haft följande transaktioner med bolag inom Tetra Laval gruppen (Tetra Pak och DeLaval).
| Intäkter/kostnader från närstående | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | |||
| Nettoomsättning | 985 | 889 | 1 017 | |||
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 8 | 12 | |||
| Övriga rörelsekostnader | – | -1 | -4 |
Alfa Laval äger 50 procent i tre olika samriskföretag: Rolls Laval Heat Exchangers Ltd med Rolls Royce som partner, Alfdex AB med Haldex som partner och AlfaWall AB med Wallenius som partner.
Dessa joint ventures ingår i koncernens fi nansiella ställning med följande tillgångar och skulder samt i koncernens totala resultat med följande intäkter och kostnader:
| Tillgångar/skulder | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Omsättningstillgångar | 18 | 10 |
| Anläggningstillgångar | 1 | 1 |
| Kortfristiga skulder | 7 | 9 |
| Långfristiga skulder | 0 | 0 |
| Intäkter/kostnader | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Nettoomsättning | 1 | 3 | 0 |
| Övriga rörelseintäkter | 26 | 20 | 24 |
| Övriga rörelsekostnader | -25 | -19 | -22 |
| Effekt av successiv vinstavräkning | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | ||
| Resultatposter | |||||
| Intäktsförda | |||||
| uppdragsersättningar | 641 | 486 | 496 | ||
| Nedlagt arbete på | |||||
| pågående projekt | |||||
| Summan av uppdragsutgifter | |||||
| och redovisade vinster (med | |||||
| avdrag för redovisade förluster) | 926 | 767 | 942 | ||
| Tillgångar | |||||
| Av kunden innehållna belopp | 46 | 54 | 50 | ||
| Fordringar på kunder | |||||
| för pågående arbeten | 301 | 14 | 6 | ||
| Skulder | |||||
| Erhållna förskott | 353 | 294 | 354 | ||
| Skulder till kunder för | |||||
| pågående arbeten | 45 | 56 | 34 |
Alfa Laval har ingått icke uppsägningsbara operationella leasingavtal huvudsakligen avseende lokaler och finansiella leasingavtal gällande maskiner och inventarier med avtalstider om 1-20 år. Leasingavgiften avseende icke uppsägningsbara operationella hyresavtal avseende lokaler har uppgått till MSEK 379 (380) (352). Koncernen har under året ingått finansiella leasar med ett kapitaliserat värde om MSEK 23 (117). Se not 19 för upplysning om kapitaliserat värde på finansiella leasar.
De framtida minimileaseavgifterna avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal, fördelat på förfallotidpunkter uppgår till:
| Framtida minimileasingavgifter för operationella leasar | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | |||
| Förfall under år | ||||||
| 2009 | N/A | N/A | 228 | |||
| 2010 | N/A | 236 | 200 | |||
| 2011 | 223 | 196 | 176 | |||
| 2012 | 194 | 149 | 140 | |||
| 2013 | 163 | 133 | 123 | |||
| 2014 | 136 | 118 | N/A | |||
| 2015 | 120 | N/A | N/A | |||
| Senare | 179 | 162 | 208 | |||
| Totalt | 1 015 | 994 | 1 075 |
De framtida minimileaseavgifterna avseende finansiella leasingavtal och dessa nuvärden, fördelat på förfallotidpunkter uppgår till:
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Framtida minimileasingav | Nuvärdet av | |||||
| gifter för finansiella leasar | finansiella leasar | |||||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | 2010 | 2009 | 2008 |
| Förfall | ||||||
| under år: | ||||||
| 2009 | N/A | N/A | 7 | N/A | N/A | 7 |
| 2010 | N/A | 27 | 7 | N/A | 26 | 6 |
| 2011 | 21 | 21 | 6 | 21 | 20 | 5 |
| 2012 | 18 | 18 | 5 | 17 | 17 | 4 |
| 2013 | 17 | 16 | 5 | 16 | 15 | 4 |
| 2014 | 16 | 15 | N/A | 14 | 14 | N/A |
| 2015 | 15 | N/A | N/A | 13 | N/A | N/A |
| Senare | 51 | 58 | 29 | 44 | 49 | 20 |
| Totalt | 138 | 155 | 59 | 125 | 141 | 46 |
| Det fria egna kapitalet i Alfa Laval AB (publ) uppgår till SEK: | |
|---|---|
| Balanserad vinst | 6 265 910 227 |
| Återköp av aktier | -253 373 045 |
| Nettoresultat 2010 | 2 951 439 099 |
| 8 963 976 281 |
Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 3,00 (2,50) per aktie motsvarande totalt SEK 1 258 368 945 (1 055 098 665) och att resterande vinstmedel om SEK 7 705 607 336 (6 265 910 227) balanseras i ny räkning.
Undertecknade försäkrar att årsredovisningen för koncernen och moderbolaget har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS), sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som koncernens företag står inför.
| Lund, den 2 mars 2011 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Anders Narvinger | Gunilla Berg | Arne Frank | |||||
| Ordförande | Ledamot | Ledamot | |||||
| Björn Hägglund | Arne Kastö | Ulla Litzén | |||||
| Ledamot | Arbetstagarledamot | Ledamot | |||||
| Jan Nilsson | Susanna Holmqvist Norrby | Finn Rausing | |||||
| Arbetstagarledamot | Arbetstagarledamot | Ledamot | |||||
| Jörn Rausing Ledamot |
Lars Renström Verkställande direktör och koncernchef |
Vår revisionsberättelse avseende denna årsredovisning har avgivits den 4 mars 2011.
Kerstin Mouchard Staffan Landén Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Alfa Laval AB (publ) Org.nr 556587-8054
Vi har granskat årsredovisningen, koncern redovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Alfa Laval AB (publ) för räkenskapsåret 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 49–119. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan
information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i
enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernens rapporter över totalresultat och fi nansiella ställning, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Lund den 4 mars 2011
Kerstin Mouchard Auktoriserad revisor
Staffan Landén Auktoriserad revisor
| Styrelseordförandens inledning | 121 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsstyrningsrapport | |||||
| Aktieägare | 122 | ||||
| Alfa Laval – bolaget | 122 | ||||
| Årsstämma | 123 | ||||
| Valberedning | 123 | ||||
| Styrelse | 123 | ||||
| Arvodering av styrelsen | 125 | ||||
| VD och den verkställande ledningen | 125 | ||||
| Ersättning, pensioner | |||||
| samt avgångsvederlag/uppsägning | 125 | ||||
| Bolagets revisorer | 125 | ||||
| Ersättning till revisorer | 125 | ||||
| Styrelsens rapport om intern kontroll | 126 | ||||
| Kontrollmiljö | 126 | ||||
| Riskbedömning | 126 | ||||
| Kontrollstrukturer | 126 | ||||
| Styrinstrument | 126 | ||||
| Information och kommunikation | 127 | ||||
| Uppföljning | 127 | ||||
| Revisors yttrande om | |||||
| bolagsstyrningsrapporten | 127 | ||||
| Uppdrag och ansvarsfördelning | 127 | ||||
| Granskningens inriktning och omfattning | 127 | ||||
| Uttalande | 127 | ||||
| Styrelse och revisorer | 128 | ||||
| Ledningsgrupp | 130 | ||||
| Finansiell information | 135 | ||||
| Årsstämma 2011 | 135 |
God bolagsstyrning innebär att ett bolag styrs med ägarnas intresse för ögonen. Men detta är i sig inte tillräckligt. Ägarna, kapitalmarknaden och allmänheten måste få tillgång till tillräckligt mycket information för att själva kunna avgöra att så är fallet, något som kräver transparens. Endast genom öppenhet kan personer utanför bolaget göra en god bedömning av hur väl styrelse och ledning lever upp till det ansvar som ålagts dem.
De senaste åren har vi sett såväl en konjunkturell ned- som uppgång i vår omvärld och vi har haft tillfälle att notera att ekonomisk oro tenderar att öka efterfrågan på tydlighet och genomlysning. Krav på transparens kan emellertid inte begränsas till sämre tider. Alfa Lavals affärsprinciper säger att öppenhet ska prägla dialogen, något som gäller i såväl upp- som nedgång, precis som vi strävar efter att hålla högsta kvalitet och största tydlighet vad gäller ledning, styrning och kontroll vid varje enskilt tillfälle.
Vid inledningen av 2010 hade Alfa Laval tagit sig igenom såväl en finansiell kris som två besparingsprogram, som infördes för att anpassa kapacitet och kostnader
till en ny, lägre efterfrågenivå. Vid slutet av året kunde vi blicka tillbaka på 2010 som ett år då efterfrågan åter steg, en positiv trend som även satte sin prägel på styrelsearbetet. Den strategiska inriktningen låg fast, även vad gäller förvärv, och arbetet präglades därför under året av ett starkt offensivt anslag som resulterade i en rad förvärv, bland dem några riktigt stora. Genom förvärven befäster vi inte bara våra positioner, utan vi bygger även helt nya, något som vi är övertygade om kommer att stärka Alfa Lavals värdetillväxt framöver.
Lund i mars 2011 Anders Narvinger Styrelsens ordförande
Alfa Laval är ett publikt bolag som är noterat på Nasdaq OMX Stockholm. Bolagets styrning baseras därmed bland annat på svensk aktiebolagslag, årsredovisningslagen och börsens regler. Den följer även, med endast ett undantag, Svensk kod för bolagsstyrning. Nedan presenteras Alfa Lavals bolagsstyrningsrapport för 2010, granskad av bolagets revisorer. Rapporten beskriver, på ett detaljerat sätt, fördelningen av ansvarsområden inom Alfa Laval samt även hur bolagets tre beslutsorgan – årsstämma, styrelse och verkställande direktör – agerar och interagerar. Rapporten finns publicerad på www.alfalaval.com.
Alfa Lavals aktie noterades redan 1901, men den avnoterades då bolaget köptes ut från Stockholmsbörsen 1991. Företaget var i privat ägo fram till 2002, då det åter noterades på Nasdaq OMX Stockholm. Antalet utestående aktier uppgår till 422 039 466 och antalet aktieägare till 33 565, per den 30 december 2010. Tetra Laval, bolagets största ägare med ett innehav på 18,7 procent, var den enda ägaren vars innehav översteg 10 procent. Juridiska personer stod för drygt 93 procent av ägandet, medan fysiska personer repre senterade knappt 7 procent.
Enligt Alfa Lavals bolagsordning är bolagets firma Alfa Laval AB. Dess styrelse ska ha sitt säte i Lunds kommun, Sverige. Aktiekapitalet ska uppgå till lägst 745 000 000 kronor och högst 2 980 000 000 kronor. Antalet aktier ska vara lägst 298 000 000 och högst 1 192 000 000. Räkenskapsår är kalenderår. Föremålet för bolagets verksamhet är att direkt eller genom dotteroch samriskföretag i Sverige och utomlands bedriva utveckling, tillverkning och försäljning av utrustning och anläggningar, företrädesvis inom områdena separering, värmeöverföring
och flödesteknik, att förvalta fast och lös egendom samt annan därmed förenlig verksamhet. Bolagsordningen innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Den saknar vidare särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen. Bolagsordningen finns i sin helhet på Alfa Lavals hemsida, www.alfalaval.com. Alfa Lavals nu gällande bolagsordning antogs vid årsstämman den 22 april 2008.
Årsstämman är Alfa Lavals högsta, beslutande organ, som årligen tillsätter styrelseledamöter och styrelseordförande baserat på förslag från valberedningen. Alla aktieägare har rätt att delta vid stämman och varje aktie har en röst. Enligt Alfa Lavals Bolagsordning skall årsstämman hållas årligen, inom sex månader från räkenskapsårets utgång och förläggas till Lund eller Stockholm. Normalt hålls årsstämma i månadsskiftet april/maj i Lund.
Årsstämma för räkenskapsåret 2009 hölls den 26 april 2010 på Färs och Frosta Sparbank Arena i Lund. Vid stämman närvarade 469 aktieägare, personligen eller via ombud, representerande 56,78 procent av det totala antalet aktier och röster. Bolagets båda externa revisorer var närvarande.
Till stämmans ordförande valdes styrelsens ordförande Anders Narvinger. För en komplett förteckning över de beslut som fattades vid stämman, se det protokoll som finns publicerat på Alfa Lavals hemsida. Nedan följer en lista över några av de beslut som fattades:
I enlighet med beslut vid Alfa Laval AB:s årsstämma 2010 uppdrogs åt styrelsens ordförande att kontakta representanter för bolagets största aktieägare vid tredje kvar talets utgång och uppmana dessa att utse vars en ledamot till valberedningen inför årsstämman den 27 april 2011.
Valberedningens sammansättning, som kommunicerades via ett pressmeddelande och på Alfa Lavals hemsida den 19 oktober 2010, är: Jörn Rausing (Tetra Laval), Lars-Åke Bokenberger (utsedd av AMF Pension), Jan Andersson (utsedd av Swedbank Robur Fonder), Bo Selling (utsedd av Alecta) samt Peter Rönström (utsedd av Lannebo Fonder). Valberedningens ordförande är Jörn Rausing. Styrelsens ordförande, Anders Narvinger, valdes till ledamot samt till valberedningens sekreterare. Valberedningen representerade drygt 38 procent av antalet utestående aktier per den sista september 2010. Jörn Rausings position som ordförande i valberedningen utgör en avvikelse från Svensk kod för bolagsstyrning. Bakgrunden är att valberedningen ansett Jörn Rausing som utomordentligt lämpad att på ett effektivt sätt leda dess arbete för att nå bästa möjliga resultat för bolagets aktieägare.
Aktieägare som önskar lämna förslag till valberedningen inför årsstämman kan vända sig till Alfa Lavals styrelseordförande Anders Narvinger, eller till någon av ägarrepresentanterna. Kontakt kan också ske direkt via e-post till [email protected].
Valberedningen ska ha högst fem ledamöter, av vilka majoriteten inte får vara styrelseledamöter. Styrelsens ordförande ska kontakta representanter för de största aktieägarna vid tredje kvartalets utgång och uppmana dessa att utse vars en ledamot. Därutöver kan valberedningen besluta att styrelseordföranden och ytterligare styrelseledamöter ska ingå. Om någon av de fem största
aktieägarna avstår från sin rätt att utse en ledamot ska nästa aktieägare i storleksordning ges möjlighet att utse en ledamot. Om flera aktieägare avstår från sin rätt att utse ledamot till valberedningen behöver inte fler än de åtta största aktieägarna tillfrågas, om inte detta krävs för att valberedningen skall bestå av minst tre ledamöter. Om en ledamot lämnar valberedningen innan arbetet slutförts äger den aktieägare som utsåg ledamoten rätt att utse en ersättare.
Valberedningens ordförande ska vara en ägarrepresentant som samtidigt kan vara styrelseledamot. Styrelsens ordförande ska emellertid inte vara valberedningens ordförande. Valberedningens sammansättning ska offentliggöras senast sex månader före årsstämma. Skulle en ägare som är ledamot i valberedningen väsentligt minska ägandet och därmed inte längre vara kvalificerad för en plats ska, om valberedningen så beslutar, ägarens representant entledigas och annan av bolagets större ägare erbjudas att utse ledamot.
Valberedningen ska bereda och framlägga förslag till aktieägarna på stämman avseende val av styrelseledamöter, styrelseordförande och, i förekommande fall, revisorer. Den ska även lägga fram förslag avseende ersättning till styrelse och ledamöter i styrelseutskotten.
Den årliga utvärdering av styrelsens arbete, som styrelsens ordförande initierar, utgör en del av det underlag som valberedningen använder i dess arbete att nominera styrelseledamöter och föreslå ersättningsnivåer. Valberedningen kan ta hjälp av externa resurser i arbetet med att finna lämpliga kandidater.
Styrelsen, vars ansvar styrs av såväl lagar och regler som dess egen arbetsordning, ansvarar för företagets långsiktiga mål och strategi. Alfa Lavals styrelse ska bestå av lägst fyra och högst tio ledamöter, med
| Valberedningens sammansättning inför årsstämman 2011 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Representerande | Ägarandel i Alfa Laval 1), % | ||||||
| Jörn Rausing, ordförande | Tetra Laval | 18,71 | ||||||
| Bo Selling | Alecta | 8,93 | ||||||
| Jan Andersson | Swedbank Robur Fonder | 5,56 | ||||||
| Lars-Åke Bokenberger | AMF Pension | 3,54 | ||||||
| Peter Rönström | Lannebo Fonder | 1,98 | ||||||
| Anders Narvinger | Styrelsens ordförande | |||||||
| Totalt | 38,72 | |||||||
| 1) Per den 30/9 2010 |
högst fyra suppleanter. Idag består styrelsen av åtta ledamöter och inga suppleanter. Ledamöterna väljs årligen för perioden fram till nästa årsstämma. Vidare utser de fackliga organisationerna tre personalrepresentanter samt tre suppleanter. Till styrelsens sammanträden bjuder man in tjänstemän i bolaget som föredragande och experter. Bolagets ekonomidirektör, Thomas Thuresson deltar vid samtliga möten och Alfa Lavals chefsjurist, Mikael Wahlgren, är styrelsens sekreterare. För ytterligare information om styrelsens medlemmar, se sidorna 128–129.
Till styrelsen 2010 nyvaldes Arne Frank då Waldemar Schmidt avböjde omval. Övriga ledamöter omvaldes. Varje nytillträdd styrelseledamot erbjuds ett introduktionsprogram. Vidare genomförs varje år en kombinerad utbildnings- och studieresa till någon av Alfa Lavals anläggningar i världen. Under 2010 gick resan till Alonte, Italien.
Styrelsens arbete regleras i en arbetsordning, som årligen fastställs efter årsstämman. Denna arbetsordning beskriver bland annat styrelsens arbetsuppgifter samt ansvarsfördelningen mellan styrelsen och bolagets verkställande direktör. Den definierar vidare styrelseordförandens roll, samt föreskriver att det ska finnas ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott.
Inför varje möte förbereder bolagets VD en agenda, i samråd med styrelsens ordförande. Styrelsemedlem som önskar diskutera ett speciellt ärende ska informera styrelsens ordförande i god tid så att nödvändigt materiel kan förberedas. Kallelser med agenda och informationsmateriel eller beslutsunderlag ska vara ledamöterna tillhanda senast en vecka före mötet.
Arbetsordningen innehåller en särskild instruktion för bolagets VD, rörande vilken ekonomisk rapportering som ska ske till styrelsen för att denna löpande skall kunna bedöma den ekonomiska situationen. Protokoll från styrelsemötena numreras och samtliga styrelsemedlemmar får en kopia. Företagets VD ansvarar för att originalen förvaras på ett säkert sätt. Ärenden som tas upp till diskussion av styrelsen är till sin natur konfidentiella och varje ledamot lyder under tystnadsplikt.
Under 2010 uppgick antalet styrelsemöten till 19 (åtta var ordinarie möten). Varje ordinarie möte varade i cirka fyra timmar och var förlagda till Lund eller Stockholm. Ett möte hölls per capsulam och 10 per
telefon. Till de ordinarie punkterna på agendan hör resultatutfall, orderutveckling, investeringar, förvärv och ägarutveckling. Besluten i styrelsen fattas efter en öppen diskussion, som leds av ordföranden.
Mot bakgrund av det mandat som årsstämman gav styrelsen, uppdrogs åt en kommitté bestående av Anders Narvinger, Finn Rausing och Ulla Litzén att under tiden fram till nästa årsstämma, och genom koncernledningen, genomföra återköp av aktier.
Styrelsens ordförande säkerställer att en årlig utvärdering av styrelsens arbete genomförs. Detta sker genom öppna diskussioner med, och intervjuer av, de enskilda ledamöterna. Utvärderingen fokuserar på styrelsens arbetsformer, dess arbetsklimat samt tillgången till och behovet av särskild styrelsekompetens. Utvärderingen utgör bland annat underlag till valberedningen i dess arbete att nominera styrelseledamöter och föreslå ersättningsnivåer.
I linje med den svenska aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning ansvarar styrelsen för att upprätta och utvärdera Alfa Lavals övergripande, långsiktiga strategier och mål, fastställa budget och affärsplaner, granska och godkänna bokslut, anta viktiga riktlinjer, fatta beslut i frågor rörande förvärv och avyttringar samt besluta om större investeringar och betydande förändringar i Alfa Lavals organisation och verksamhet. Styrelsen (Revisionsutskottet) handlar vidare upp revisionstjänster och håller en löpande kontakt med bolagets revisorer. Styrelsen utser den verkställande direktören samt fastställer dennes instruktioner. Styrelsen (Ersättningsutskottet) fastställer löner och ersättningar till VD samt till den verkställande ledningen.
Styrelsens ordförande leder arbetet så att det utövas i enlighet med aktiebolagslagen. Ordföranden ansvarar också för att arbetet är väl organiserat och bedrivs effektivt så att styrelsen fullgör sina uppgifter. I dialog med bolagets VD följer ordföranden verksamhetens utveckling och ansvarar för att övriga ledamöter fortlöpande får den information som krävs för att styrelsearbetet skall kunna bedrivas på bästa sätt. Ordföranden ansvarar för utvärdering av styrelsens arbete samt deltar i utvärdering och utvecklingsfrågor avseende koncernens ledande befattningshavare. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Samtliga ledamöter i Alfa Lavals styrelse, som valts av årsstämman, anses oberoende i förhållande till bolaget, utom Lars Renström som är bolagets VD och koncernchef. Vidare anses samtliga ledamöter oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare, utom Finn Rausing och Jörn Rausing. Dessa kan inte anses vara oberoende genom deras relation till Tetra Laval, som per den 30 december 2010 ägde 18,7 procent av aktierna i bolaget. Ledamöterna är skyldiga att ägna uppdraget den tid och omsorg och ha den kunskap som krävs för att på bästa sätt tillvarata bolagets och dess ägares intressen.
Revisionsutskottet utformar riktlinjer för bolagets ekonomiska rapportering och uppföljning och äger beslutanderätt om den interna revisionen. Utskottet granskar vidare rutinerna för redovisning och finansiell kontroll samt de externa revisorernas arbete, deras kvalifikationer och oberoende. Det följer även upp effektiviteten i de interna kontrollerna, utvärderar och diskuterar väsentliga frågeställningar inom områdena redovisning och rapportering samt övervakar andra väsentliga frågor som har samband med den ekonomiska redovisningen.
Revisionsutskottet bistår ledningen i att identifiera och utvärdera de främsta riskerna i verksamheten och ser till att ledningen inriktar arbetet på att hantera dessa. Revisionsutskottets ledamöter utses årsvis vid styrelsens konstituerande möte. Under 2010 bestod det av Finn Rausing (ordförande), Gunilla Berg och Anders Narvinger. Alfa Lavals chefsjurist, Mikael Wahlgren, är utskottets sekreterare. Under 2010 hölls tre möten som i genomsnitt varade i genomsnitt två timmar. Varje möte protokollförs och delges styrelsen. Vid samtliga möten deltog Thomas Thuresson, finansdirektör, Jacques Christens, ansvarig för internrevisionen, samt bolagets revisorer.
Ersättningsutskottet agerar i samband med anställningar och utnämningar, samt i andra villkorsfrågor som berör den verkställande direktören eller personer i den verkställande ledningen. Utskottets uppgift är att bereda de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som sedan ska beslutas av årsstämman, samt ge förslag till styrelsen
beträffande löne- och anställningsvillkor för den verkställande direktören. Utskottet ska vidare hantera frågor för styrelsen avseende löne- och anställningsvillkor för de ledande befattningshavare som rapporterar direkt till VD. Alfa Lavals ersättningsutskott utses årsvis vid styrelsens konstituerande möte. Under 2010 bestod utskottet av Anders Narvinger (ordförande), Jörn Rausing samt Björn Hägglund. Ersättningsutskottet höll tre möten och samtliga ledamöter var närvarande. Varje möte protokollförs och innehållet delges styrelsen.
Arvodet till de av årsstämman valda styrelseledamöterna beslutas av årsstämman efter förslag från valberedningen. Till ordförande och ledamöter i revisions- samt ersättningsutskottet, utgår tillägg. Ingen i styrelsen äger rätt till pensionsutbetalningar från bolaget, med undantag för Lars Renström som är VD och koncernchef. Tabellen längre ner på sidan redogör för samtliga ersättningar Alfa Laval betalat ut till ledamöter i styrelsen för perioden från årsstämman 2010 till årsstämman 2011.
Den verkställande direktören styr den dagliga, operativa verksamheten och ansvarar för att styrelsen får information och nödvändigt beslutsunderlag. VD ansvarar även för att företagets redovisning följer gällande lagar och bestämmelser. Som stöd för en god styrning och för att säkerställa att erforderliga etiska riktlinjer präglar bolagets uppträdande, har Alfa Laval dessutom tagit fram och implementerat ett antal affärsprinciper. Dessa berör hur bolaget och dess anställda ska agera med hänsyn till verksamhetens miljöpåverkan, dess sociala ansvarstagande, affärsetik och transparens. Principerna finns i sin helhet beskrivna på Alfa Lavals hemsida, www.alfalaval.com.
VD har som stöd en ledningsgrupp, en verkställande ledning, till vilken ansvar och befogenheter delegeras. Personerna i ledningsgruppen ansvarar för sina respektive operativa områden, vilka omfattar divisioner eller geografiska regioner, och kollektivt för koncernen som helhet. Koncernens verkställande ledning består av koncernchefen och de personer, som på förslag av koncernchefen, utsetts av styrelsen. För ytterligare information om den verkställande ledningen se sidorna 130–131.
Ledningsgruppen höll sex protokollförda möten under 2010. Utöver dessa möten
| Närvaro vid styrelse- och utskottsmöten | ||||
|---|---|---|---|---|
| Namn | Styrelsen | Ersättningsutskott | Revisionsutskott | |
| Utsedda av bolagsstämman | Anders Narvinger | 19 | 3 | 3 |
| Gunilla Berg | 17 | – | 3 | |
| Björn Hägglund | 19 | 3 | – | |
| Ulla Litzén | 16 | – | – | |
| Finn Rausing | 19 | – | 3 | |
| Jörn Rausing | 18 | 3 | – | |
| Lars Renström | 19 | – | – | |
| Waldemar Schmidt Avgick i samband med stämman i april |
3 | – | – | |
| Arne Frank | 9 | – | – | |
| Arbetstagarrepresentanter | Arne Kastö | 17 | – | – |
| Jan Nilsson | 18 | – | – | |
| Susanna Norrby | 14 | – | – | |
| Antal möten | 19 | 3 | 3 | |
| Ordförande |
genomförs varje kvartal en genomgång av verksamhetsutvecklingen i bolagets divisioner och regioner, vilken bland annat behandlar affärsläge, resultat, resultatbedömning de närmaste tolv månaderna samt andra, specifika frågor inom respektive verksamhetsdel.
Ersättningsprinciperna för VD och den verk ställande ledningen bestäms av årsstämman. För ytterligare information, se sidorna 93 och 94.
Alfa Lavals revisorer utgör ett kontrollorgan, som utses av årsstämman. Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, att värdera de applicerade redo visningsprinciperna, att göra väsentliga bedömningar av företagsledningen, att översiktligt granska delårsrapporten för det andra kvartalet samt att utvärdera den övergripande presentationen i årsredovisningen. Resultatet av revisionen, det vill
säga revisionsberättelsen, delges aktieägarna i årsredovisningen och vid årsstämman. Revisorerna ger även ett utlåtande om styrelsens ansvarsfrihet. Antalet revisorer ska vara lägst en och högst två, med högst två suppleanter. Till revisor och i förekommande fall revisorssuppleant utses auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag. Årsstämman 2008 valde revisorer för en fyraårsperiod. Ordinarie revisorer är de auktoriserade revisorerna Kerstin Mouchard och Staffan Landén. Revisorssuppleanter är de auktoriserade revisorerna Håkan Olsson och Thomas Swenson. Samtliga är verksamma vid Ernst & Young AB. Alfa Laval bedömer att ingen av revisorerna har någon relation till Alfa Laval eller till Alfa Laval närstående bolag vilket kan påverka deras oberoende gentemot bolaget. Samtliga revisorer bedöms också ha nödvändig kompetens för att kunna utföra sina uppdrag.
(se not nr 7 på sidan 95)
| Arvodering av styrelsen | |||
|---|---|---|---|
| Namn | Styrelsen | Ersättningsutskott | Revisionsutskott |
| Anders Narvinger | 900 000 | 50 000 | 75 000 |
| Gunilla Berg | 360 000 | 0 | 75 000 |
| Björn Hägglund | 360 000 | 50 000 | 0 |
| Ulla Litzén | 360 000 | 0 | 0 |
| Finn Rausing | 360 000 | 0 | 125 000 |
| Jörn Rausing | 360 000 | 50 000 | 0 |
| Lars Renström | 0 | 0 | 0 |
| Arne Frank | 360 000 | 0 | 0 |
| Totalt | 3 060 000 | 150 000 | 275 000 |
Ersättningen är fast, någon rörlig del finns inte. Ersättning för stämmovalda styrelseledamöter anställda i bolaget utgår inte.
Det är styrelsens ansvar att se till att det finns en god intern kontroll. Det övergripande syftet är att skydda bolagets tillgångar och därmed ägarnas investeringar. Den interna kontrollen ska säkerställa att Alfa Lavals finansiella rapportering är tillförlitlig, att lagar, regler och tillämpliga redovisningsstandarder efterlevs samt att bolagets affärsprinciper följs.
För att säkerställa en god intern kontroll har styrelsen etablerat tydliga arbetsprocesser och arbetsordningar som täcker arbetet i både styrelsen och dess utskott. Den har även utarbetat en tydlig inbördes arbetsfördelning:
Styrelsen övervakar och har det övergripande ansvaret för den ekonomiska rapporteringen. Ytterligare en viktig del i styrelsens arbete är att utarbeta och godkänna grundläggande regler och riktlinjer i syfte att skapa en grund för god intern kontroll. Dessa riktlinjer och regler, som omarbetas och uppdateras fortlöpande, inkluderar bland annat bolagets finanspolicy, dess affärsprinciper, regler för investeringsbeslut, krav på finansiell rapportering samt kommunikationspolicy. Styrelsen ska vidare säkerställa att organisationsstrukturen är logisk och transparent med tydliga roller, ansvar och processer. Styrelsen ska även utvärdera verksamhetens prestationer och resultat genom ett rapportpaket som innehåller utfall, prognoser samt analys av viktiga nyckelfaktorer. Styrelsen behandlar bolagets delårsrapporter samt dess bokslutskommuniké.
Styrelsens revisionsutskott har som uppgift att säkerställa att principerna för både den finansiella rapporteringen och den interna kontrollen efterlevs. Den utvärderar och hanterar även relationerna med de externa revisorerna. Revisionsutskottet behandlar bolagets finansiella rapporter samt går igenom riskrapportering, information från riskbedömningar, tvister och eventuella oegentligheter. Revisionsutskottet har möten med internrevisionen, de externa revisorerna och olika specialister i den verkställande ledningen och dess supportfunktioner. Styrelsen får återrapportering från dessa möten. I revisionsutskottets arbete ingår vidare att löpande följa upp effektiviteten i de interna kontrollerna samt att utvärdera och diskutera väsentliga frågeställningar inom områdena redovisning och rapportering. Under 2010 fick styrelsen i
sin helhet rapporter från bolagets externa revisorer vid två tillfällen. Vid ett tillfälle skedde detta utan att VD, eller annan person från den verkställande ledningen var närvarande. Styrelsens revisionsutskott har separat fått ytterligare rapportering från de externa revisorerna vid tre tillfällen.
Den verkställande direktören lyder under styrelsens utfärdade instruktioner och ska säkerställa att det finns en effektiv kontrollmiljö. Denne ansvarar även för det löpande arbetet med den interna kontrollen. Den verkställande ledningen ska förvalta och underhålla det system av interna kontroller som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Ledningen ska även tydligt verka för att alla anställda förstår kraven på, och den enskilda individens roll i, upprätthållandet av en god intern kontroll.
Internrevisionen rapporterar till finansdirektören och är den funktion som praktiskt granskar och verkar för förbättring av den interna kontrollen, rapporterar resultatet till revisionsutskottet samt föreslår planeringen för de kommande sex till åtta månaderna. Vidare distribuerar internrevisionen rapporter från enskilda revisioner till berörda medlemmar av koncernledningen. För att säkerställa att konkreta åtgärder vidtas efter internrevision, finns en rutin för löpande uppföljning av överenskomna åtgärder. Denna baseras på överenskommelse om tidplan med respektive ansvarig för enskilda aktiviteter.
Internrevisionen består av två interna revisorer kompletterat med bolagsinterna specialistresurser samt revisorer från revisionsbyrån KPMG. Under 2010 genomfördes 32 internrevisioner. Dessa omfattar generellt ett brett spektrum av funktioner och frågeställningar. Omfattningen har fastställts av styrelsen och utgör exempelvis att granska:
arkiveras och rapporteras på ett noggrant och lagenligt sätt.
– möjligheter till att förbättra ledningens kontroll, bolagets lönsamhet samt organisation, vilka kan komma att identifieras under revisionerna.
Inom ramen för den löpande verksamheten och uppföljningen finns rutiner för riskbedöm ning avseende den finansiella rapporteringen. Dessa rutiner syftar till att både identifiera och utvärdera de risker som kan påverka den interna kontrollen. Genom denna identifiering skapas starkare möjligheter för en korrekt finansiell rapportering. Rutinerna omfattar bland annat riskbedömning i sam band med strategisk planering, prognoser och förvärvs aktiviteter samt processer för att fånga upp förändringar i redovisningsregler för att säkerställa att dessa förändringar på ett korrekt sätt återspeglas i den finansiella rapporteringen.
Kontrollstrukturerna har utformats för att hantera de risker som styrelse och ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och också för den finansiella rapporteringen.
Kontrollstrukturerna består dels av en organisation med tydliga roller som möjlig gör en effektiv, och ur ett internkontrollperspektiv lämplig, ansvarsfördelning, dels av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka och i tid förebygga att en risk realiseras. Exempel på kontrollaktiviteter är bland annat tydliga beslutsprocesser samt beslutsordningen avseende till exempel investeringar, avtal, förvärv och avyttringar, resultatanalyser och andra analytiska uppföljningar, avstämningar, inventeringar och automatiska kontroller i IT-systemen.
Som styrinstrument använder styrelsen ett antal policydokument, vilka används i bolagets dagliga verksamhet. Dessa omfattar bland annat styrelsens arbetsordning, den verk -
ställande direktörens instruktioner, rapportinstruktioner, affärsprinciper, investeringspolicy, finans- samt kommunikationspolicy. Styrelsen prövar årligen både relevans och aktualitet.
Vidare finns det en återkopplingsfunktion (en årlig såkallad sign-off) som riktas till bolagets ledande befattningshavare. Denna återkopplingsfunktion ska säkerställa att Alfa Lavals interna instruktioner och regler är fullt implementerade. Samtliga chefer, som rapporterar direkt till koncernledningen, ska varje år gå igenom de riktlinjer och regler som berör deras respektive område. De ska skriva på och skicka in ett dokument som bekräftar att de är insatta i innebörden av dessa riktlinjer samt att de följer dem. Om det förekommer avvikelser jämfört med instruktionerna ska de specificera vilka åtgärder de ämnar vidta för att säkerställa uppfyllelse. Denna process ämnar även till att öka transparensen och därmed underlätta de externa och interna revisorernas bedömningar.
Bolagets väsentliga styrande dokumentation i form av regler, riktlinjer och manualer kommuniceras via flera interna kanaler. Vidare kommuniceras även alla övriga riktlinjer som finns för att säkerställa en god styrning. Effektiviteten i denna kommunikation följs löpande upp för att säkerställa mottagande av informationen. Vidare kan medarbetare kommunicera betydelsefull information till relevanta mottagare, ytterst styrelsen vid behov, genom både formella och informella kanaler. För kommunikationen med externa parter finns en tydlig policy som anger riktlinjer för hur denna får ske. Syftet är att säkerställa att alla informationsskyldigheter efterlevs på ett korrekt och fullständigt sätt.
Uppföljning av den interna kontrollen utövas framför allt av två organ. Dessa är Revisionsutskottet och Internrevisionen.
Lund i mars 2011 Styrelsen
Revisionsutskottet lägger fast de principer som skall gälla för bolaget avseende redovisning och finansiell rapportering och utövar uppföljning av detta regelverk. Vidare träffar utskottet externrevisorerna för att informera sig om revisionens inriktning och omfattning samt för att diskutera utfall och samordning mellan den externa och interna revisionen.
Revisionsutskottet lägger även fast inriktning, omfattning och tidplaner för internrevisionens arbete. Internrevisionen avrapporterar resultatet av sina granskningar både till Revisionsutskottet och fortlöpande även till ledningen för eventuella åtgärder. Omfattningen av Internrevisionens arbete innefattar bland annat operationell effektivitet, efterlevnad av regler och riktlinjer samt kvalitet på finansiell inrapportering från dotterbolag. Rapporteringen omfattar inte enbart en beskrivning av hur den interna kontrollen är organiserad utan också en bedömning av hur väl den fungerar.
Till årsstämman i Alfa Laval AB, org.nr 556587-8054
Vi har granskat bolagsstyrningsrapporten för år 2010 på sidorna 120–127. Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vårt ansvar är att uttala oss om bolagsstyrningsrapporten på grundval av vår revision.
Granskningen har utförts i enlighet med RevU 16, Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet uttala oss om att bolagsstyrningsrapporten inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för informationen i bolagsstyrningsrapporten. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att den är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Lund, den 4 mars 2011
Kerstin Mouchard Staffan Landén Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Född: 1948. Tidigare VD för Teknikföretagen, tidigare VD och koncernchef för ABB Sverige. Utbildning: Civilingenjörsexamen från Lunds Tekniska Högskola. Ekonomexamen från Uppsala Universitet. Styrelseordförande i TeliaSonera AB, Trelleborg AB och Coor Service Management AB. Styrelsemedlem i JM AB samt Pernod Ricard SA. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 40 000* (40 000**).
Tidigare bland annat Vice VD och CFO för SAS koncernen samt Vice VD och CFO för KF koncernen. Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Styrelsemedlem i L E Lundbergföretagen AB och DnB NOR ASA. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 1 000* (0**).
Född: 1945. Tidigare bland annat vice koncernchef i Stora Enso. Utbildning: Skog dr. Styrelseordförande i Institutet för Näringslivsforskning, SweTree Technologies och Världsnaturfonden, Sverige. Styrelsemedlem i bland annat Bergvik Skog AB, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt AB Karl Hedin. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 12 000* (12 000**).
Tidigare bland annat VD i W Capital Management och olika ledande befattningar inom Investor. Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, MBA från Massachusetts Institute of Technology.
Styrelsemedlem i bland annat Atlas Copco AB, Boliden AB, Husqvarna AB, NCC AB och SKF AB. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 15 600* (15 600**).
Finn Rausing Styrelsemedlem sedan 2000.
Född: 1955. Utbildning: Jur. kand., MBA (Insead). Styrelseordförande i R.R. Institute of Applied Economics AB. Styrelsemedlem i Tetra Laval Group, De Laval Holding AB och Swede Ship Marine AB. Oberoende av bolag.
Jörn Rausing Styrelsemedlem sedan 2000. Född: 1960. Ansvarig för sammanslagningar och förvärv inom Tetra Laval Group. Utbildning: Civilekonom. Styrelsemedlem i Tetra Laval Group, Ocado Ltd och De Laval Holding AB. Oberoende av bolag.
Lars Renström Styrelsemedlem sedan 2005.
Född: 1951.
Verkställande direktör och koncernchef i Alfa Laval. Utbildning: Civilingenjör och ekonomie kandidat. Styrelsemedlem i ASSA ABLOY AB och TeliaSonera AB. Oberoende av större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 40 400* (40 400**).
Född: 1958. VD och koncernchef för AarhusKarlshamn AB Utbildning: Civilingenjör i industriell ekonomi från Linköpings Tekniska Högskola. Styrelseordförande för Contex Holding A/S. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 8 000* (0**).
Waldemar Schmidt Styrelsemedlem sedan 2000. Avgick ur styrelsen i samband med årsstämman 2010.
Arne Kastö Arbetstagarrepresentant sedan 2000. Född: 1948. Anställd inom Alfa Laval sedan 1980. Arbetstagarrepresentant för Unionen.
Jan Nilsson Arbetstagarrepresentant sedan 2000. Född 1952. Anställd inom Alfa Laval sedan 1974. Arbetstagarrepresentant för IF Metall.
Susanna Norrby Arbetstagarrepresentant sedan 2003. Född: 1967. Anställd inom Alfa Laval sedan 1992. Arbetstagarrepresentant för Sveriges Ingenjörer. Antal aktier: 5 000* (5 000**).
Styrelsesuppleant sedan 2008. Född:1968. Anställd inom Alfa Laval sedan 2005. Styrelsesuppleant för IF Metall.
Anställd inom Alfa Laval sedan 1993. Styrelsesuppleant för IF Metall.
Kerstin Mouchard Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Malmö.
Revisor i Alfa Laval sedan 2004. Vald till ordinarie revisor vid stämman 2004. Lång erfarenhet av revision av börsnoterade och internationellt verksamma bolag, bland annat revisor i Cardo AB, Profi lgruppen AB, Strålfors AB samt ett antal bolag inom Lantmännenkoncernen.
Staffan Landén Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Göteborg.
Född: 1963. Revisor i Alfa Laval sedan 2008. Vald till ordinarie revisor vid stämman 2008. Lång erfarenhet av revision av börsnoterade och internationellt verksamma bolag, bland annat revisor i Capio AB, Papyrus AB, Academedia AB, Lindab AB och Bure Equity AB.
Håkan Olsson Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Malmö. Född: 1961. Revisorssuppleant i Alfa Laval sedan 2000.
Thomas Swenson Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Malmö. Född: 1957. Revisorssuppleant i Alfa Laval sedan 2004.
Lars Renström VD och koncernchef. Född: 1951. Koncernchef sedan 1 oktober 2004. Tidigare bland annat VD och koncernchef för Seco Tools AB, divisionschef i Ericsson AB och Atlas Copco AB. Styrelseledamot i ASSA ABLOY AB och TeliaSonera AB. Utbildning: Civilingenjör och ekonomie kandidat. Antal aktier: 40 400* (40 400**).
Thomas Thuresson Ekonomi- och finansdirektör. Född: 1957. Anställd i Alfa Laval sedan 1988. Ekonomi- och fi nansdirektör sedan 1995. Tidigare bland annat controller inom affärsområde Flow och koncerncontroller för Alfa Laval-koncernen. Styrelseledamot i PartnerTech AB. Utbildning: Civilekonom,IMD (BPSE) Antal aktier: 140 800* (140 800**).
Göran Mathiasson Direktör, Operationsdivisionen. Född: 1953. Anställd i Alfa Laval sedan 1979. Chef för Operationsdivisionen sedan april 2003. Tidigare bland annat ansvarig för Alfa Laval Manufacturing och Thermal Technology inklusive Forskning & Utveckling, produktionsutveckling, systemutveckling och inköp. Styrelseledamot i Heatex AB. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 6 588* (6 588**).
Svante Karlsson Direktör, Process Technologydivisionen. Född: 1955. Anställd i Alfa Laval sedan 1984. Tidigare bland annat chef för Equipment-divisionen, för affärsområde Thermal samt VD för Marine & Power. Utbildning: Civilekonom.
Antal aktier: 82 744* (82 744**).
Susanne Pahlén Åklundh Direktör, Equipmentdivisionen. Född: 1960. Anställd i Alfa Laval sedan 1983. Chef för Equipmentdivisionen sedan 2009. Tidigare bland annat chef för regionerna Mid Europe och
Nordic samt segmentet Process Industry.
Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 756* (756**).
Peter Leifland Direktör, region Västeuropa, Nordamerika och Indien. Född: 1954. Anställd i Alfa Laval sedan 1985. Regionsansvarig sedan 1999. Tidigare bland annat VD för Alfa Laval International Engineering AB.
Styrelseledamot i Cision AB. Utbildning: Jur. kand, lic.spec., IMD (PED).
Antal aktier: 480 000* (480 000**).
Lars Henriksson Direktör, region Central- och Östeuropa, Latinamerika, Mellanöstern samt Afrika.
Född: 1950. Anställd i Alfa Laval sedan 1977. Regionansvarig sedan den 1 september 2004. Innan dess bland annat VD för Alfa Laval Inc. i Kanada samt i ledande befattningar för Alfa Laval i Sverige, Spanien
och Brasilien. Utbildning: Civilingenjör.
Antal aktier: 24 000* (24 000**).
Ray Field Direktör, region Asien och Oceanien. Född: 1954.
Anställd i Alfa Laval sedan 1985. Regionansvarig sedan den 1 september 2004. Innan dess bland annat VD för Alfa Laval i Kina i drygt tio år. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 54 588* (54 588**).
Peter Torstensson Informationsdirektör. Född: 1955. Anställd i Alfa Laval sedan 1999. Informationsdirektör sedan 1999. Tidigare bland
annat VD för Borstahusen Informationsdesign. Styrelseledamot i LU Food Science AB. Antal aktier: 76 000* (76 000**).
Peter Bailliere Personaldirektör.
Född: 1963. Anställd i Alfa Laval sedan 2007. Personaldirektör sedan den 1 juli 2007. Mångårig erfarenhet från Volvo Cars närmast som koncernövergripande personaldirektör. Utbildning: Mastersexamen i sociologi.
*Innehav per den 31 december 2010. **Innehav per den 31 december 2009.
| Tioårsöversikt | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||||
| MSEK, om inget annat anges | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 * | 2003 ** | 2002 | 2001 |
| Resultat | ||||||||||
| Nettoomsättning | 24 720 | 26 039 | 27 850 | 24 849 | 19 802 | 16 330 | 14 986 | 13 909 | 14 595 | 15 830 |
| Jämförelsestörande poster | 90 | -225 | -168 | 54 | -120 | -73 | 37 | 6 | -29 | 5 |
| Rörelseresultat | 4 401 | 4 030 | 5 736 | 4 691 | 2 552 | 1 377 | 1 438 | 1 138 | 1 220 | 1 231 |
| Finansnetto | -37 | -270 | -395 | -134 | -177 | -278 | -177 | -321 | -848 | -1 189 |
| Resultat efter finansiella poster | 4 364 | 3 760 | 5 341 | 4 557 | 2 375 | 1 099 | 1 261 | 817 | 372 | 42 |
| Innehav utan | ||||||||||
| bestämmande inflytande | -41 | -34 | -32 | |||||||
| Skatt | -1 248 | -1 023 | -1 534 | -1 377 | -650 | -171 | -421 | -130 | -218 | 26 |
| Nettoresultat för året | 3 116 | 2 737 | 3 807 | 3 180 | 1 725 | 928 | 840 | 646 | 120 | 36 |
| Finansiell ställning | ||||||||||
| Goodwill | 5 952 | 6 143 | 5 383 | 4 459 | 3 706 | 3 531 | 2 978 | 3 099 | 3 369 | 3 373 |
| Övriga immateriella anläggningstillg. | 2 581 | 2 490 | 1 890 | 1 275 | 1 191 | 1 067 | 924 | 1 101 | 1 334 | 1 641 |
| Materiella anläggningstillgångar | 3 512 | 3 548 | 3 546 | 2 824 | 2 514 | 2 553 | 2 480 | 2 756 | 3 083 | 3 599 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 1 568 | 1 542 | 1 376 | 1 128 | 784 | 676 | 601 | 671 | 752 | 1 102 |
| Varulager | 4 769 | 4 485 | 5 972 | 5 086 | 3 793 | 3 091 | 2 453 | 2 218 | 2 279 | 2 624 |
| Kortfristiga fordringar | 6 884 | 6 584 | 9 238 | 7 420 | 5 987 | 4 467 | 3 976 | 3 631 | 3 590 | 4 334 |
| Kortfristiga placeringar | 575 | 302 | 544 | 190 | 229 | 342 | 257 | 659 | 414 | 293 |
| Kassa och bank | 1 328 | 1 112 | 1 083 | 856 | 546 | 479 | 415 | 555 | 606 | 666 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 27 169 | 26 206 | 29 032 | 23 238 | 18 750 | 16 206 | 14 084 | 14 690 | 15 427 | 17 632 |
| Eget kapital | 13 582 | 12 229 | 10 493 | 7 937 | 6 831 | 5 811 | 5 269 | 4 897 | 4 512 | 1 445 |
| Innehav utan | ||||||||||
| bestämmande inflytande | 104 | 108 | 132 | |||||||
| Avsättningar till pensioner etc | 847 | 920 | 990 | 877 | 941 | 903 | 789 | 755 | 721 | 775 |
| Avsättning för skatter | 1 617 | 1 390 | 1 161 | 1 090 | 949 | 767 | 760 | 817 | 990 | 1 144 |
| Övriga avsättningar | 2 128 | 2 365 | 2 252 | 1 810 | 1 281 | 957 | 948 | 891 | 989 | 1 063 |
| Långfristiga skulder | 1 041 | 1 626 | 3 394 | 3 068 | 2 006 | 2 702 | 2 307 | 3 492 | 4 234 | 8 321 |
| Kortfristiga skulder | 7 954 | 7 676 | 10 742 | 8 456 | 6 742 | 5 066 | 4 011 | 3 734 | 3 873 | 4 752 |
| SUMMA EGET KAPITAL & | ||||||||||
| SKULDER | 27 169 | 26 206 | 29 032 | 23 238 | 18 750 | 16 206 | 14 084 | 14 690 | 15 427 | 17 632 |
* Omräknad till IFRS. ** 2003 och tidigare enligt svensk GAAP.
En läsare av tioårsöversikten bör observera att redovisningsreglerna har ändrats upprepade gånger under denna tidsperiod.
Alla noterade bolag inom den Europeiska Unionen var skyldiga att ändra till IFRS från och med den 1 januari 2005. International Financial Reporting Standards (IFRS) utges av International Accounting Standards Board (IASB).
Alfa Laval tillämpade IFRS 1 för första gången 2005. IFRS 1 täckte övergångsreglerna för implementeringen av IFRS. Övergången till IFRS var emellertid redan på plats eftersom Alfa Laval hade implementerat alla relevanta IAS rekommendationer sedan år 2000, utom IAS 39 som implementerades från och med den 1 januari 2005.
| Tioårsöversikt | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||||
| MSEK, om inget annat anges | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 * | 2003 ** | 2002 | 2001 |
| Nyckeltal | ||||||||||
| Orderingång | 23 869 | 21 539 | 27 464 | 27 553 | 24 018 | 18 516 | 15 740 | 14 145 | 14 675 | 15 894 |
| Orderstock vid utgången av året | 11 552 | 11 906 | 14 310 | 14 730 | 12 359 | 7 497 | 4 763 | 4 021 | 4 340 | 4 314 |
| EBITA | 4 772 | 4 360 | 5 992 | 5 034 | 2 891 | 1 692 | 1 732 | 1 633 | 1 726 | 1 743 |
| EBITDA | 5 197 | 4 751 | 6 296 | 5 299 | 3 153 | 1 957 | 1 993 | 1 926 | 2 058 | 2 144 |
| EBITA-marginal % | 19,3% | 16,7% | 21,5% | 20,3% | 14,6% | 10,4% | 11,6% | 11,7% | 11,8% | 11,0% |
| EBITDA-marginal % | 21,0% | 18,2% | 22,6% | 21,3% | 15,9% | 12,0% | 13,3% | 13,8% | 14,1% | 13,5% |
| Justerad EBITA | 4 682 | 4 585 | 6 160 | 4 980 | 3 010 | 1 765 | 1 695 | 1 627 | 1 755 | 1 738 |
| Justerad EBITDA | 5 107 | 4 976 | 6 464 | 5 245 | 3 273 | 2 030 | 1 956 | 1 920 | 2 087 | 2 138 |
| Justerad EBITA-marginal % | 18,9% | 17,6% | 22,1% | 20,0% | 15,2% | 10,8% | 11,3% | 11,7% | 12,0% | 11,0% |
| Justerad EBITDA-marginal % | 20,7% | 19,1% | 23,2% | 21,1% | 16,5% | 12,4% | 13,1% | 13,8% | 14,3% | 13,5% |
| Vinstmarginal % | 17,7% | 14,4% | 19,2% | 18,3% | 12,0% | 6,7% | 8,4% | 5,9% | 2,5% | 0,3% |
| Exkl. goodwill och övervärden: | ||||||||||
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 5,6 | 5,2 | 5,6 | 6,4 | 6,3 | 5,5 | 5,3 | 5,0 | 4,4 | 4,1 |
| Sysselsatt kapital | 4 399 | 5 052 | 4 973 | 3 863 | 3 137 | 2 958 | 2 822 | 2 807 | 3 283 | 3 901 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 108,5% | 86,3% | 120,5% | 130,3% | 92,2% | 57,2% | 61,4% | 58,2% | 52,6% | 44,7% |
| Inkl. goodwill och övervärden: | ||||||||||
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 1,9 | 2,0 | 2,5 | 2,7 | 2,5 | 2,2 | 2,0 | 1,8 | 1,7 | 1,7 |
| Sysselsatt kapital | 12 752 | 12 976 | 11 144 | 9 289 | 8 062 | 7 470 | 7 317 | 7 667 | 8 565 | 9 401 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 37,4% | 33,6% | 53,8% | 54,2% | 35,9% | 22,7% | 23,7% | 21,3% | 20,2% | 18,5% |
| Avkastning på eget kapital % | 24,4% | 24,5% | 42,8% | 44,1% | 25,3% | 16,0% | 15,9% | 13,2% | 2,7% | 2,5% |
| Soliditet % | 50,0% | 46,7% | 36,1% | 34,2% | 36,4% | 35,9% | 37,4% | 33,3% | 29,2% | 8,2% |
| Nettoskuld | -551 | 533 | 2 074 | 2 397 | 1 478 | 2 013 | 1 884 | 2 401 | 3 499 | 7 778 |
| Nettoskuld jämfört med EBITDA, ggr | -0,1 | 0,1 | 0,3 | 0,5 | 0,5 | 1,0 | 0,9 | 1,2 | 1,7 | 3,6 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | -0,04 | 0,04 | 0,20 | 0,30 | 0,22 | 0,35 | 0,36 | 0,49 | 0,78 | 5,38 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 35,9 | 15,2 | 26,2 | 23,7 | 14,4 | 6,9 | 7,4 | 5,0 | 3,0 | 1,9 |
| Kassaflöde från: | ||||||||||
| rörelseverksamheten | 4 098 | 5 347 | 4 062 | 3 264 | 2 619 | 1 617 | 1 203 | 1 654 | 1 924 | 1 999 |
| investeringsverksamheten | -1 417 | -2 620 | -1 333 | -1 676 | -1 578 | -665 | 36 | -457 | -548 | 115 |
| finansieringsverksamheten | -2 431 | -2 667 | -2 599 | -1 291 | -935 | -973 | -1 353 | -1 167 | -1 320 | -2 095 |
| Investeringar | 429 | 451 | 747 | 556 | 373 | 324 | 388 | 259 | 277 | 275 |
| Medeltal anställda | 12 078 | 11 773 | 11 821 | 10 804 | 9 923 | 9 524 | 9 400 | 9 194 | 9 292 | 9 693 |
| Resultat per aktie SEK *** | 7,34 | 6,42 | 8,83 | 7,12 | 3,78 | 1,98 | 1,78 | 1,45 | 0,35 | 0,96 |
| Fritt kassaflöde per aktie SEK *** | 6,38 | 6,46 | 6,38 | 3,60 | 2,33 | 2,13 | 2,78 | 2,68 | 4,03 | 56,37 |
* Omräknad till IFRS. ** 2003 och tidigare enligt svensk GAAP. *** Siffrorna för 2008 till och med 2002 har omräknats beroende på spliten 4:1.
Alfa Laval AB (publ) Box 73 221 00 Lund Organisationsnummer: 556587-8054
Besöksadress: Rudeboksvägen 1 Tel: + 46 46 36 65 00 Hemsida: www.alfalaval.com
Produktion: Alfa Laval AB / Bysted AB Artiklar: Artiklar på sidorna 13 och 37 baseras på material från Alfa Lavals kundtidning Here. Originaltexter skrivna av Paul Redstone och Jack Jackson. Foto: Kennet Ruona, Joakim Lloyd Raboff, Shutterstock, Getty Images Repro och tryck: JMS Mediasystem
Intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i koncernens normala verksamhet, efter avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen.
Poster som inte har direkt med koncernens normala verksamhet att göra eller som är av engångskaraktär, där en redovisning tillsammans med övriga poster i rapporten över koncernens totala resultat hade givit en jämförelsestörande påverkan som hade gjort det svårare att bedöma utvecklingen av den normala verksamheten för en utomstående betraktare.
Order som har inkommit under kalenderåret, beräknat på samma sätt som nettoomsättningen. Orderingången ger en hänvisning om den aktuella efterfrågan på koncernens produkter och tjänster, som med varierande fördröjning visar sig i nettoomsättningen.
Order som inkommit som ännu inte har blivit fakturerade. Orderstocken vid årets slut är lika med summan av orderstocken vid årets ingång med tillägg för orderingången under året och med avdrag för nettoomsättningen under året. Ger en indikation om hur nettoomsättningen kan förväntas utvecklas framöver.
"Earnings Before Interest, Taxes and Amortisation" eller rörelseresultat före avskrivningar på övervärden. Detta resultatmått är fullt jämförbart över tiden oberoende av vilka finansieringskostnader och vilken avskrivning på övervärden som från tid till annan belastar koncernen.
"Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortisation" eller rörelseresultat före avskrivningar och avskrivningar på övervärden. Detta resultatmått är fullt jämförbart över tiden oberoende av vilka finansieringskostnader och vilken avskrivning på övervärden som från tid till annan belastar koncernen.
Rörelseresultat före avskrivningar på övervärden (EBITA) i förhållande till nettoomsättning, uttryckt i procent.
Rörelseresultat före avskrivningar och avskrivningar på övervärden (EBITDA) i förhållande till nettoomsättning, uttryckt i procent.
Samma som EBITA, men justerad för jämförelsestörande poster.
Samma som EBITDA, men justerad för jämförelsestörande poster.
Samma som EBITA-marginal, men justerad för jämförelsestörande poster.
Samma som EBITDA-marginal, men justerad för jämförelsestörande poster.
Resultat efter finansiella poster i förhållande till nettoomsättning, uttryckt i procent.
Nettoomsättning i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital, uttryckt i gånger. Visas exklusive respektive inklusive goodwill, övervärden och motsvarande uppskjuten skatteskuld.
Genomsnittliga totala tillgångar med avdrag för likvida medel, andra långfristiga värdepappersinnehav, upplupna ränteintäkter, rörelseskulder samt övriga ej räntebärande skulder, inklusive skatt och uppskjuten skatt men exklusive upplupna räntekostnader. Visas exklusive respektive inklusive goodwill och övervärden och motsvarande uppskjuten skatt. Visar det kapital som används i den löpande verksamheten. Sysselsatt kapital för koncernen skiljer sig från nettokapitalet för segmenten avseende skatter, uppskjutna skatter och pensioner.
EBITA i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital, uttryckt i procent. Visas exklusive respektive inklusive goodwill och övervärden och motsvarande uppskjuten skatteskuld.
Nettoresultatet för året i förhållande till genomsnittligt eget kapital, uttryckt i procent.
Eget kapital i förhållande till totala tillgångar, uttryckt i procent.
Räntebärande skulder inklusive räntebärande pensionsskulder och kapitaliserade finansiella leasar med avdrag för likvida medel.
Nettoskulden i relation till EBITDA är ett av de finansiella villkoren till Alfa Lavals syndikerade lån och ett viktigt nyckeltal för att bedöma den föreslagna utdelningen.
Nettoskuld i förhållande till eget kapital, uttryckt i gånger.
EBITDA plus finansnettot ökat med räntekostnader i förhållande till räntekostnader. Uttrycks i antalet gånger som resultat före räntekostnader överstiger räntekostnader. Ger uttryck för koncernens förmåga att betala räntor. Anledningen till att EBITDA används som utgångspunkt är att detta bildar utgångspunkten för ett kassaflödesperspektiv på förmågan att betala räntor. Finansiella poster som klassificerats som jämförelsestörande är exkluderade i beräkningen.
Visar koncernens kassaflöde från den operativa verksamheten, det vill säga vad den dagliga rörelseverksamheten genererar kassamässigt.
Visar koncernens kassaflöde från investeringsverksamheten, det vill säga vad framförallt koncernens avyttringar och förvärv av verksamheter och försäljning av fastigheter genererar kassamässigt.
Visar koncernens kassaflöde från finansieringsverksamheten, det vill säga vad framförallt koncernens upplåning kräver kassamässigt i form av räntebetalningar och amorteringar.
Investeringar representerar en viktig komponent i koncernens kassaflöde. Investeringsnivån under några år i följd ger en bild av koncernens kapacitetsuppbyggnad.
De kostnader som har med antalet anställda att göra representerar en stor del av koncernens totala kostnader. Utvecklingen av medelantalet anställda över tiden i förhållande till utvecklingen av nettoomsättningen ger därför en indikation på den kostnadsrationalisering som sker.
Nettoresultatet för året hänförligt till aktieägarna i moderbolaget dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheterna under året dividerat med genomsnittligt antal aktier. Detta representerar det tillgängliga kassaflödet för räntebetalningar, amorteringar och utdelningar till investerare.
Alfa Laval använder flera kanaler för att informera om bolagets verksamhet och finansiella utveckling.
Hemsidan – www.alfalaval.com/investors – uppdateras kontinuerligt med årsredovisningar, kvartalsrapporter, pressmeddelanden och presentationer. Vidare skickas årsredovisningen ut till de aktieägare som anmält att de så önskar.
Press- och analytikerträffar och/eller telefonkonferenser anordnas i samband med offentliggörandet av bolagets kvartalsrapporter och en gång om året arrangeras en kapitalmarknadsdag då representanter för den finansiella marknaden erbjuds fördjupad information kring företagets verksamhet.
Därutöver träffar representanter för koncernledningen analytiker, investerare och journalister löpande för att säkerställa att dessa har korrekt och aktuell information. I enlighet med bolagets avtal med Nasdaq OMX Stockholm lämnas aldrig kurspåverkande information, som inte redan är allmänt känd, vid denna typ av möten eller kontakter.
Alfa Laval tillämpar en tyst period som omfattar de tre sista veckorna innan en kvartalsrapport offentliggörs. Under denna period varken träffar eller pratar VD och ekonomidirektör med representanter för finansmarknaden.
Gabriella Grotte Investor Relations Manager Tel: 046-36 74 82 Mobil: 0709-78 74 82 e-mail: [email protected] eller [email protected]
Alfa Laval kommer att publicera kvartalsrapporter vid följande tillfällen under 2011:
Rapport för det första kvartalet 27 april Rapport för det andra kvartalet 19 juli Rapport för det tredje kvartalet 21 oktober
ABG Sundal Collier Erik Pettersson [email protected] 08-566 286 35
Barclays Capital Allan Smylie [email protected] +44 (0)20 7773 4873
Bank of America Merrill Lynch Ben Maslen [email protected] +44 20 7996 4783
Carnegie Joakim Höglund [email protected] 08-5886 8966
Cheuvreux Andreas Dahl [email protected] 08-723 51 63
Credit Suisse Andre Kukhnin [email protected] +44 207 888 0350
Danske Bank Anders Idborg [email protected] 08-5688 0570
Deutsche Bank Johan Wettergren [email protected] 08-463 55 18
DnB NOR Erik Bergöö [email protected] +47 22 94 88 43
Exane BNP Paribas Alexis Denaud [email protected] +44 (0)20 7039 9488
Evli Bank Magnus Axén [email protected] 08-407 80 38
Handelsbanken Capital Markets Peder Frölén [email protected] 08-701 1251
HSBC Bank Colin Gibson [email protected] +44 (0)20 7991 6592
Jefferies International John Dean [email protected] +44 (0)20 7029 8682
JP Morgan Glen Liddy [email protected] +44 20 71556113
Morgan Stanley Guillermo Peigneux [email protected] +44 20 7425 7225
Nordea Bank Ann-Sofie Nordh [email protected] 08-534 914 52
SEB Enskilda Anders Eriksson [email protected] 08-52 22 96 39
Standard and Poor's Equity Research Heenal Patel [email protected]
Swedbank Mats Liss [email protected] 08-5859 1262
+44 20 7176 3641
UBS Sven Weier [email protected] +49 69 1369 8278
UniCredit Group Alasdair Leslie [email protected] +44 (0)207 826 7961
Ålandsbanken Anders Roslund [email protected] 08-791 46 15
Öhmans Oscar Stjerngren [email protected] 08-402 50 65
Årsstämma i Alfa Laval AB (publ) hålls onsdagen den 27 april 2011 klockan 16.00 i Färs & Frosta Sparbank Arena, Klostergårdens idrottsområde, Stattenavägen, i Lund. Efter stämman bjuds på lättare förtäring.
Kallelsen till årsstämman införs, i enlighet med bolagsordningen, som en kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats tidigast sex och senast fyra veckor innan stämman. Att kallelse skett annonseras i Dagens Nyheter. Som en service till befintliga aktieägare får de även information om årsstämman hemskickad per post.
Nedanstående information om stämman utgör inte någon legal kallelse.
För rätt att delta i stämman och äga rösträtt måste aktieägare dels vara införd i den av Euroclear AB förda aktieboken senast tisdagen den 19 april 2011, dels anmäla sin avsikt att delta – eventuellt jämte biträde – senast tisdagen den 19 april 2011 kl. 12.00. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste senast den 19 april tillfälligt ha registrerat aktierna i eget namn. Sådan registrering bör begäras ett par arbetsdagar i förväg hos den som förvaltar aktierna.
Vid anmälan skall namn, personnummer och telefonnummer uppges. Sker deltagandet med stöd av fullmakt skall fullmakten insändas till bolaget före årsstämman.
Innan årsstämman kommer det att finnas möjlighet att se produktionen av plattvärmeväxlare vid anläggningen i Lund. Visningarna börjar med samling vid Färs & Frosta Sparbank Arena, Klostergårdens idrottsområde, Stattenavägen, Lund, senast klockan 13.30. Bussar kommer att transportera besökarna till produktionsanläggningen och därefter tillbaka till stämmolokalen. Anmälan till visningen skall göras i samband med anmälan till årsstämman. OBS! Deltagarantalet är begränsat.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att det till aktieägarna utdelas 3:00 SEK per aktie. Som avstämningsdag för utdelningen föreslås måndagen den 2 maj 2011. Beslutar årsstämman enligt förslaget, beräknas utdelningen komma att skickas ut torsdagen den 5 maj 2011. Avstämningsdag respektive utdelningsdag kan komma att senareläggas till följd av det tekniska förfarande som krävs för verkställande av utbetalningen.
Alfa Laval är en ledande, global leverantör av specialprodukter och process tekniska lösningar.
Företagets utrustning, system och service bidrar till att förbättra prestanda i kundernas processer. Om och om igen.
Med Alfa Lavals hjälp värmer, kyler, sep arerar och transporterar Alfa Lavals kunder produkter som olja, vatten, kemikalier, drycker, mat, läkemedel och stärkelse.
Alfa Lavals världsomspännande organisation arbetar nära kunderna i 100 länder och hjälper dem att optimera sina processer.
Alfa Lavals hemsida uppdateras kontinuerligt med ny information. Där fi nns även upplysningar om före tagets kontakt uppgifter världen över. På investerarsidorna fi nns det en digital version av årsredovisningen för 2010.
Läs mer på www.alfalaval.com samt www.alfalaval.com/investors
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.