Annual Report • Mar 31, 2010
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Årsredovisning 2009
| Alfa Laval i korthet | 3 |
|---|---|
| Naturliga processer – Inledning | 5 |
| 2009 i korthet | 6 |
| Koncernchefen har ordet | 8 |
| Aktien | 10 |
| Artikel | 12 |
| Affärsmodell och finansiella mål | 14 |
| Naturlig process # 1 – Flödeshantering | 16 |
| Tillväxtstrategi | 17 |
| Naturlig process # 2 – Separering / filtrering | 19 |
| Strukturella förändringar | 20 |
| Nyckelteknologier | 22 |
| Forskning och utveckling | 24 |
| Koncernöversikt | 26 |
| Artikel | 28 |
| Divisioner | 30 |
| Operationsdivisionen | 32 |
| Equipmentdivisionen | 34 |
| Process Technologydivisionen | 36 |
| Naturlig process # 3 – Värmeöverföring | 38 |
| Parts & Service | 40 |
| Medarbetare | 42 |
44 HÅLLBARHET
| Rapport | 44 |
|---|---|
| Case | 46 |
| Naturlig process # 4 – Värmeöverföring | 48 |
| Förvaltningsberättelse | 50 |
|---|---|
| Koncernens kassaflöden | 62 |
| Kommentarer till koncernens kassaflöden | 63 |
| Koncernens totala resultat | 64 |
| Kommentarer till koncernens totala resultat | 65 |
| Koncernens finansiella ställning | 68 |
| Kommentarer till koncernens finansiella ställning |
70 |
| Förändringar i koncernens egna kapital | 71 |
| Kommentarer till förändringar | |
| i koncernens egna kapital | 73 |
| Moderbolagets kassaflöden | 74 |
| Moderbolagets resultat | 74 |
| Moderbolagets finansiella ställning | 75 |
| Förändringar i moderbolagets egna kapital | 76 |
| Kommentarer till boksluten | 77 |
| Redovisningsprinciper | 77 |
| Mål, politik och metoder | |
| för förvaltning av kapital | 83 |
| Finansiella risker | 84 |
| Operationella risker | 87 |
| Noter | 90 |
| Förslag till vinstdisposition | 118 |
| Revisionsberättelse | 119 |
| Naturlig process # 5 – Separering / filtrering | 120 |
| Tioårsöversikt | 132 |
| Definitioner | 134 |
| Bolagsstyrningsrapport | 121 |
|---|---|
| Styrelse och revisorer | 128 |
| Ledningsgrupp | 130 |
| Finansiell information | 135 |
| Årsstämma 2010 | 135 |
H2O.
Att avsalta havsvatten är en viktig process. Inte bara för att människor ska kunna släcka sin törst. Utan också för att säkerställa att olika industrier fungerar smärtfritt. Alfa Lavals teknologier ser till att det är möjligt.
Pure Performance: Vi hjälper industrier i mer än 100 länder att rena och förädla sina produkter. Och att optimera prestanda i deras processer. Vi bidrar aktivt till att skapa ett rikare liv för människor. Det är ett engagemang som fyller oss till bredden.
Alfa Laval har utvecklat produkter sedan 1883, med visionen att de ska kunna bidra till att förbättra förutsättningarna för människors vardag. Idag, då omvärlden allt mer fokuserar på sätt att spara energi och skydda miljön är Alfa Lavals produkter i hög grad aktuella. Det handlar om att kunna rena vatten, reducera koldioxidutsläpp, minska vatten- och energiförbrukning samt värma, kyla, separera och transportera livsmedel. Dessa områden, som på olika sätt berör oss alla, utgör själva hjärtat av Alfa Lavals kunnande.
Alfa Laval är en ledande, global leverantör av produkter och lösningar för värmeöverföring, separering och flödeshantering. Företagets nyckelprodukter – värmeväxlare, separatorer, pumpar och ventiler – spelar idag en avgörande roll inom områden som är väsentliga för samhället, som energi, miljö och livsmedel. Alfa Lavals produkter används vid framställning av livsmedel, kemikalier, läkemedel, stärkelse, socker och etanol. De används även i kraftverk, ombord på fartyg, i verkstadssektorn, inom gruvindustrin, i raffinaderinäringen, för hantering av avloppsvatten samt för att skapa ett behagligt inomhusklimat. Dessutom kan de sänka förbrukningen av energi och vatten samt reducera koldioxidutsläppen. Vem har inte behov av det?
11 773 anställda, varav merparten finns i Sverige (2 216), Danmark (1 145), Indien (1 410), Kina (969), USA (1 167) och Frankrike (816).
Alfa Laval har två marknads- och försäljningsdivisioner: Equipment och Process Technology. Dessutom finns det en division, som kallas Operations, som ansvarar för produktrelaterade inköp, tillverkning samt distribution. För att säkerställa att Alfa Laval lever upp till sin affärsidé – att optimera prestanda i kundernas processer, om och om igen – är de säljande divisionerna uppdelade i segment som är specialiserade på olika industrier. Båda divisionerna har dessutom väl utbyggda organisationer för eftermarknaden, som hanterar den installerade bas av produkter som finns världen över. Reservdelar och service, Parts & Service, stod 2009 för 28 procent av koncernens totala orderingång.
Alfa Laval har en världsomspännande organisation som hjälper kunder i nästan 100 länder att optimera sina processer. Företaget har dessutom 28 större produktionsenheter (fördelade till 15 i Europa, 8 i Asien, 4 i USA och 1 i Latinamerika).
I spåren av den finansiella krisen samt den lägre ekonomiska tillväxttakten i världen, minskade Alfa Lavals försäljning under året med 6 procent till 26 039 miljoner kronor.
För att stärka konkurrenskraften, bibehålla en ledande ställning samt säkerställa en fortsatt lönsam tillväxt, arbetar Alfa Laval kontinuerligt med att utveckla såväl produkter som tjänster. Under 2009 lades cirka 2,5 procent av omsättningen på forsknings- och utvecklingsrelaterade satsningar.
Ambitionen är att växa snabbare än konkurrenterna, med god lönsamhet. Alfa Lavals mål är att nå en genomsnittlig tillväxt på minst 5 procent per år, över en konjunkturcykel. Detta ska ske organiskt, med befintliga produkter och tjänster, men även genom förvärv som kan addera kompletterande produkter och försäljningskanaler och därmed stärka företagets redan ledande position på utvalda marknader. Under 2009 genomfördes sex förvärv som adderade 5 procent i försäljningsvolym.
Alfa Lavals breda erbjudande omfattar produkter och tjänster som kan hjälpa kunderna spara energi, rena vatten, producera färskvatten samt reducera utsläpp och minska föroreningar. Det finns även mål för att begränsa den egna verskamhetens påverkan på miljön. Under 2009 bidrog projekt slutförda under året till att minska Alfa Lavals utsläpp från transporter med drygt 10 procent.
Vatten är en förutsättning för allt liv på jorden. Och bra vatten är en förutsättning för ett bra liv.
Mer än tre fjärdedelar av vår planet är täckt av vatten. Tyvärr är 97,5% av allt vatten salt. Problemet med de få övriga procenten är att det mesta är uppbundet i glaciärer och i grundvatten så långt ner att det inte går att hämta upp.
Mindre än en procent av färskvattnet återstår för människan, vilket ska räcka både till industriellt och privat bruk, som dricksvatten till exempel. Förenta Nationerna uppskattar att cirka 1,1 miljarder människor har bristfällig tillgång till rent dricksvatten. En siffra man tror kommer att öka till 2,3 miljarder 2025.
På Alfa Laval är vi mer än medvetna om problemet. Faktum är att vi arbetar utifrån målsättningen att våra produkter och tjänster ska bidra till att minska de negativa effekterna för människa och miljö.
Det handlar om att avsalta vatten – för vilket vi har en revolutionerande teknik – men också om att rena vatten, reducera koldioxidutsläpp, minska förbrukningen av vatten och energi samt värma, kyla och transportera livsmedel.
I den här årsredovisningen kommer du att hitta ett antal intressanta exempel på biologiska fenomen hämtade från djurlivet. De återfinns under rubriken "naturliga processer". De här naturliga processerna motsvarar också Alfa Lavals tre nyckelteknologier: värmeöverföring, separering och flödeshantering.
Naturen är lika vis som skör. Därför får exemplen vara en symbol både för vårt sätt att arbeta och för den vision vi har för vår verksamhet – att skapa en bättre vardag för människor.
Rörelseresultatet* sjönk till 4 585 miljoner kronor (6 160) och rörelsemarginalen uppgick till 17,6 procent (22,1).
* Justerad EBITA
Förvärv av sex bolag, som tillsammans adderar cirka 5 procents tillväxt. Bland annat förvärvades LHE, en koreansk leverantör av kompakta värmeväxlare till sektorerna olja/gas, marin, kärnkraft, processindustri samt HVAC. Bolaget hade en omsättning på cirka 650 miljoner kronor under 2009 samt 170 anställda.
Styrelsen föreslår en utdelning om 2:50 kronor (2:25) per aktie för 2009.
* Inklusive kassaflöde från rörelseverksamheten, investeringar i anläggningstillgångar och finansnetto.
| +/- %6) | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|
| -22 | 21 539 | 27 464 | 27 553 | 24 018 | 18 516 |
| -6 | 26 039 | 27 850 | 24 849 | 19 802 | 16 330 |
| -23 | 4 976 | 6 464 | 5 245 | 3 273 | 2 030 |
| -26 | 4 585 | 6 160 | 4 980 | 3 010 | 1 766 |
| 17,6 | 22,1 | 20,0 | 15,2 | 10,8 | |
| -30 | 3 760 | 5 341 | 4 557 | 2 375 | 1 099 |
| 33,6 | 53,8 | 54,2 | 35,9 | 22,7 | |
| 24,5 | 42,8 | 44,1 | 25,3 | 16,0 | |
| -27 | 6,42 | 8:83 | 7:12 | 3:78 | 1:98 |
| +11 | 2:503) | 2:25 | 2:25 | 1:56 | 1:28 |
| +19 | 28,98 | 24,40 | 17,80 | 15,30 | 13,00 |
| +1 | 6,46 | 6,38 | 3,60 | 2,33 | 2,13 |
| 46,7 | 36,1 | 34,2 | 36,4 | 35,9 | |
| 4 | 20 | 30 | 22 | 35 | |
| -6 | 11 390 | 12 119 | 11 395 | 10 115 | 9 429 |
1) Justerad EBITDA – Rörelseresultat före avskrivningar och goodwillavskrivningar samt avskrivningar på övriga övervärden, justerat för jämförelsestörande poster.
2) Justerad EBITA – Rörelseresultat före goodwillavskrivningar och avskrivningar på övriga övervärden, justerat för jämförelsestörande poster.
3) Styrelsens förslag till årsstämman.
5) Antal anställda i slutet av perioden. 6) Procentuell förändring mellan 2008 och 2009.
4) Fritt kassaflöde är summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheterna.
7
Under ett år som präglades av utmanande förutsättningar, bidrog en betydande orderstock samt tidigt vidtagna besparingsåtgärder till att stärka omsättning och resultat. Intäkterna minskade med 14 procent till 26,0 miljarder kronor samtidigt som rörelseresultatet sjönk till 4,6 miljarder kronor. Rörelsemarginalen uppgick till 17,6 procent. Under året initierades två besparingsprogram för att minska kostnaderna med mer än 900 miljoner kronor från 2010. Programmen omfattade en personalreduktion, som vid årets slut motsvarade 1 400 heltidstjänster. Engångskostnaden för de två programmen uppgick till 495 miljoner.
Orderingången minskade med 28 procent till 21 539 miljoner kronor, påverkad av det negativa investeringsklimat som uppstod i spåren av den globala finanskrisen. Efter en kraftig nedgång under årets första sex månader, stabiliserades orderingången på samma absoluta nivå som i det andra kvartalet. Under årets andra hälft noterades dessutom en återhämtning i efterfrågan i både Asien och Latinamerika, bland annat drivet av en god efterfrågesituation i Kina och Indien samt ökade råmaterialpriser.
Bland affärssegmenten noterades de största nedgångarna inom Marin & Diesel samt Processindustri. Marin & Diesel påverkades av varvsindustrins låga orderingång, men även av att 7 procent av den orderstock som fanns vid årets inledning annullerades. Affärsenheterna Kraft och Miljö visade en fortsatt god efterfrågan, bland annat beroende på Kinas fortsatta kärnkraftsutbyggnad. Samtidigt visade affärssegmentet Parts & Service god motståndskraft. Beläggningen i serviceverkstäderna var bra och verksamheten berördes endast marginellt av besparingsprogrammen. Vid årets slut stod den fortsatt prioriterade eftermarknadsaffären för 28 procent av koncernens orderingång.
Efter ett år med utmaningar är det glädjande att kunna konstatera ett fortsatt gott intresse för Alfa Laval. Antalet aktieägare ökade till 33 780, vilket innebär en tredubbling på fem år. Intresset fortsätter att öka även bland analytiker, där drygt 20 stycken fortlöpande följer Alfa Laval.
Förvärv är fortsatt prioriterat för Alfa Laval, som i första hand söker efter bolag som kan komplettera den befintliga affären produktmässigt, geografiskt eller genom att addera nya försäljningskanaler. Förvärv adderade 5 procents tillväxt till omsättningen under 2009* och under januari 2010 adderades ytterligare 1 procent. Den genomsnittliga tillväxten för de senaste fem åren uppgår till närmare 4 procent.
Även framöver håller vi fast vid vår plan att genom förvärv addera 3–4 procents volymtillväxt per år.
Genom förvärven av två företag inom eftermarknadsaffären fick Alfa Laval tillgång till kompletterande försäljningskanaler. Bolagen, som 2008 hade en gemensam omsättning på 300 miljoner, adderade cirka 5 procent till vår eftermarknadsförsäljning.
Förvärvet av en sydkoreansk systemleverantör, med en omsättning på 150 miljoner kronor, utökade den lokala närvaron och gav en kompletterande försäljningskanal till de viktiga varvs- och dieselkraftmarknaderna i Asien. I Sydkorea förvärvades även 90 procent av aktierna i LHE, verksamt på marknaden för plattvärmeväxlare. Förvärvet stärker närvaron i landet och öppnar upp för ytterligare penetration av övriga Asien. LHE, som hade en omsättning på 650 miljoner kronor 2009, kommer att fortsätta erbjuda ett eget produktsortiment under eget varumärke, via eget försäljningsnätverk.
Alfa Lavals breda erbjudande omfattar produkter och tjänster som kan hjälpa våra kunder spara energi, producera färskvatten och reducera sina utsläpp. I slutänden är det vår ambition att våra produkter ska kunna bidra till att förbättra förutsättningarna i människors dagliga liv. Som ett exempel kan vi ta en order 2009 från ett av Rysslands största raffinaderier. Alfa Lavals energieffektiva värmeväxlare minskar där energiförbrukningen och därmed utsläppen så mycket att det motsvarar den mängd som alla personbilar i Stockholm släpper ut under ett år, cirka 850 000 ton CO2 .
Målet att skapa bättre villkor för människor begränsas emellertid inte till effektiva och rena produkter. Det inkluderar alla delar av vår verksamhet. Alfa Laval styrs därför även utifrån miljöpåverkan, socialt ansvarstagande, affärsetik och transparens. Under 2009 omfattade hållbarhetsarbetet bland annat fortsatta ansträngningar för att minska koldioxidutsläppen, utvecklingen av en ny arbetarskyddspolicy samt en utvidgning av leverantörsutvecklingsprocessen.
Alfa Laval är verksamt inom energi, miljö och livsmedel, områden vi bedömer har en långsiktig potential mot bakgrund av omvärldens fokus på lösningar för att spara energi, skydda miljön och säkerställa en hygienisk livsmedelsproduktion. Även marknader som Kina, Indien, Brasilien och Ryssland bedöms ha långsiktiga utvecklingsmöjligheter.
De senaste fem åren har investeringar i forskning och utveckling ökat med 65 procent i absoluta tal där energi och miljö har speciellt prioriterats. Samtidigt har vi fortsatt att investera i ökad närvaro i BRIK-länderna. Under 2009 kom 45 procent av Alfa Lavals orderingång från Asien, Latinamerika och Östeuropa.
Nya och effektiva produkter, det slutliga resultatet av våra satsningar på forskning och utveckling, är en grund för en lönsam utveckling. Alfa Laval lanserar därför mellan 35 och 40 nya produkter varje år för att både möta kundernas nuvarande och framtida behov. Detta har bland annat lett till en introduktion av värmeväxlare med fördubblad kapacitet för värmeåtervinning inom processindustrin samt produkter som kan ge en ännu effektivare separation av vätskor inom oljeutvinning, vilket minskar effekterna på miljön. Dessa nya produkter sänker samtidigt kundernas totala investeringskostnad.
Besök på Walleniusfartyget m/v FEDORA, för att studera ett installerat PureBallast system.
Förutom nya och effektivare produkter är det även fundamentalt att kontinuerligt förnya och effektivisera verksamheten. Som ett led i detta har vi under året initierat omfattande aktiviteter för att göra våra interna arbetsprocesser enklare, snabbare och än mer tillförlitliga. Därigenom kommer den kundupplevda kvalitetsnivån i vid bemärkelse att förbättras ytterligare, samtidigt som företaget blir effektivare.
Under de två senaste åren har dessutom mer än hälften av Alfa Lavals 100 högsta positioner fått nya befattningshavare. Tjänsterna annonseras ut internt, vilket ger medarbetarna möjlighet att delta i en öppen rekryteringsprocess. Detta öppnar upp nya utvecklingsmöjligheter för många medarbetare, vilket är viktigt, för när medarbetarna utvecklas, utvecklas även företaget.
Med de prioriterade aktiviteter och åtgärder vi vidtagit i konjunkturnedgången är jag övertygad om att Alfa Laval stärkt sina positioner när efterfrågan åter vänder upp.
Slutligen vill jag framföra ett stort och varmt tack till samtliga medarbetare i Alfa Laval-koncernen för utmärkta prestationer under extraordinära förhållanden.
Lund i mars 2010
Lars Renström VD och koncernchef
Med förbättrad konjunktur i sikte blev 2009 ett starkt år för aktier. Marknaden återhämtade en stor del av det föregående årets kursfall. Alfa Lavals aktie ökade från 67,50 till 99,00 kronor motsvarande en uppgång på nästan 47 procent. Högsta noteringen under året var 100,20 kronor och lägsta var 55,00 kronor. Stockholmsbörsen som helhet (OMX Stockholm index) ökade också 47 procent medan Industrisektorn (SX Industrials index) ökade med ytterligare några procentenheter och stannade på +50 procent för året.
Det totala börsvärdet för bolaget vid utgången av 2009 var 41,8 (28,6) miljarder kronor. Alfa Laval ingår i LargeCap-segmentet på börsen och även i indexet OMXS30 där de mest omsatta bolagen ingår. Enligt börsens indelning ingår Alfa Laval i branschen Industrials.
Alfa Lavals aktie noterades på börsen första gången redan 1901. Bolaget köptes emellertid ut 1991 för att sedan åternoteras den 17 maj 2002. Sedan åternoteringen har totalavkastningen (inklusive återinvesterade utdelningar) varit 428 procent. Det motsvarar en genomsnittlig årsavkastning på cirka 24 procent per år under de dryga 7,5 år som bolaget varit på börsen. Det kan jämföras med hela börsens avkastning, mätt genom SIX Return index, på 8 procent per år under samma period.
Införandet av MiFID direktivet har förändrat strukturen för aktiehandel i Europa med en mer fragmentiserad handel till följd. Alfa Lavals aktie omsätts nu inte längre bara på NasdaqOMX börs i Stockholm utan också på flera andra marknadsplatser. Dock svarar börsen i Stockholm för den absoluta majoriteten av handeln. Under 2009 skedde 73 procent av omsättningen över NasdaqOMX börs i Stockholm.
Likviditeten i handeln med Alfa Lavals aktier är god och under 2009 omsattes 957 (1 127) miljoner aktier till ett sammanlagt värde av 71,6 (89,8) miljarder kronor. Det motsvarar en omsättningshastighet på 2,25 (2,58) gånger bolagets totala antal utestående aktier.
Under året gjordes i genomsnitt drygt 2 700 (1 750) avslut per dag i Alfa Lavals aktie. Ett avslut omfattade i genomsnitt 1 400 (2 554) aktier.
Det är styrelsens målsättning att regelbundet föreslå utdelningar som speglar koncernens utveckling, finansiella status, samt nuvarande och förväntat kapitalbehov. I beaktande av koncernens förmåga till kassagenerering är målet en utdelning över en konjunkturcykel på 40–50 procent av nettoresultatet, justerat för övervärden. För 2009 har styrelsen föreslagit årsstämman en utdelning om 2,50 (2,25) kronor. Den föreslagna utdelningen motsvarar 36 (24) procent av nettoresultatet, justerat för övervärden.
Inför årsstämman 2009 som ägde rum den 20 april föreslog styrelsen att samtliga av de 7,3 miljoner egna aktier som bolaget ägde som resultat av återköp skulle dras in. Stämman beslutade i enlighet med förslaget. Indragningen av aktierna motsvarade en minskning av aktiekapitalet med 19,2 miljoner kronor vilken neutraliserades genom en fondemission på samma belopp. Konsekvensen av besluten blev att bolagets totala antal aktier minskade med 7,3 miljoner till 422 miljoner aktier medan bolagets aktiekapital på 1 117 miljoner
kronor förblev oförändrat. Kvotvärdet uppgick vid årets utgång till 2,65 (2,60) kronor per aktie.
Alla aktier har lika röstvärde och ger lika rätt till andel i bolagets tillgångar. Det finns inga utställda optioner eller annat som kan innebära utspädning för aktieägarna.
Inget nytt mandat för återköp har funnits sedan årsstämman 2009. Styrelsen har dock föreslagit årsstämman att ge ett mandat för återköp av egna aktier om max 5 procent av aktierna fram till årsstämman 2011. Aktierna ska återköpas med syfte att annulleras.
Under 2009 fick Alfa Laval nästan 12 000 nya aktieägare. Netto ökade antalet aktieägare med drygt 5 700 till 33 800. De 10 största ägarna ägde vid utgången av 2009 48 (45,9) procent av aktierna. Största aktieägare är Tetra Laval B.V. som vid slutet av 2009 ägde 18,7 (18,4) procent.
| Data per aktie | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | |
| Börskurs vid årets slut, SEK | 99:00 | 67:50 | 91:00 | 77:25 | 42:75 |
| Högst betalt, SEK | 100:20 | 107:25 | 125:25 | 78:00 | 43:10 |
| Lägst betalt, SEK | 55:00 | 46:40 | 72:75 | 39:25 | 24:60 |
| Eget kapital, SEK | 29:00 | 24:40 | 17:80 | 15:30 | 13 |
| Vinst per aktie | 6:42 | 8:83 | 7:12 | 3:78 | 1:98 |
| Utdelning, SEK | 2:501) | 2:25 | 2:25 | 1:56 | 1:28 |
| Fritt kassaflöde, SEK 2) | 6:46 | 6:38 | 3:60 | 2:33 | 2:13 |
| Kursförändring under året, % | +47 | -23 | +18 | +80 | + 60 |
| Utdelning som andel av vinst per aktie, % |
38,9 | 25,5 | 31,6 | 41,4 | 64,4 |
| Direktavkastning, % 3) | 2,5 | 3,3 | 2,5 | 2,0 | 3,0 |
| Börskurs / eget kapital, ggr | 3,4 | 2,8 | 5,1 | 5,0 | 3,6 |
| P/E-tal 4) | 15 | 8 | 13 | 20 | 22 |
| Antal aktieägare | 33 780 | 28 078 | 16 090 | 12 178 | 10 964 |
1) Styrelsens förslag till årsstämman.
2) Fritt kassaflöde är summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheten.
3) Räknat som föreslagen utdelning i förhållande till slutkurs sista börsdag.
4) Slutkurs sista börsdag i förhållande till vinst per aktie.
| De tio största ägarna per 31 december 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Antal aktier |
Andel kapital/ röster, % |
Förändring under 2009, % |
||
| Tetra Laval B.V. | 78 976 056 | 18,7 | 0,31 | |
| Alecta Pensionsförsäkring | 32 470 000 | 7,7 | 2,49 | |
| Swedbank Robur fonder | 24 708 985 | 5,9 | 0,05 | |
| AMF Försäkring och Fonder | 21 711 459 | 5,1 | -0,76 | |
| Lannebo fonder | 9 795 000 | 2,3 | 1,63 | |
| Norska staten | 7 787 085 | 1,8 | 1,85 | |
| Afa Försäkring | 7 417 470 | 1,8 | -1,24 | |
| Första AP-fonden | 7 206 488 | 1,7 | 0,91 | |
| Folksam - KPA - Förenade Liv | 6 317 788 | 1,5 | 0,23 | |
| Fjärde AP-fonden | 5 991 138 | 1,4 | 0,02 | |
| Summa tio största | 202 381 469 | 48,0 |
| Ägarstorleksfördelning per 31 december 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktieägare |
Antal aktie ägare, % |
Antal aktier |
Ägar andel, % |
||
| 1 – 500 | 18 188 | 53,8 | 3 965 709 | 0,9 | |
| 501 – 1 000 | 6 181 | 18,3 | 5 223 115 | 1,2 | |
| 1 001 – 5 000 | 7 003 | 20,7 | 16 676 245 | 4,0 | |
| 5 001 – 10 000 | 998 | 3,0 | 7 467 761 | 1,8 | |
| 10 001 – 15 000 | 323 | 1,0 | 4 052 148 | 1,0 | |
| 15 001 – 20 000 | 212 | 0,6 | 3 844 370 | 0,9 | |
| 20 000 – | 874 | 2,6 | 380 810 168 | 90,2 |
| Antal aktier | Ägarandel, % | |
|---|---|---|
| Finansiella företag | 156 978 955 | 37,2 |
| Socialförsäkringsfonder | 19 228 346 | 4,6 |
| Stat och kommun (Sverige) | 2 835 724 | 0,7 |
| Intresseorganisationer | 9 766 294 | 2,3 |
| Övriga svenska juridiska personer | 12 664 686 | 3,0 |
| Utlandsboende ägare (juridiska och fysiska) | 186 221 316 | 44,1 |
| Svenska privatpersoner | 29 619 458 | 7,0 |
| Ej kategoriserade juridiska personer | 4 724 687 | 1,1 |
Var sjätte person i världen saknar idag tillgång till rent dricksvatten, en situation som man räknar med kommer att förvärras. Befolkningsutvecklingen, miljöförstöringen och klimatförändringarna ökar trycket på tillgångarna och sätter därmed vatten högst upp på både den politiska agendan och bolagens dagordningar.
Mindre än en procent av allt färskvatten på vår planet är tillgängligt för människan. Resten är uppbundet i glaciärer och is på Nord- och Sydpolen eller i grundvatten som ligger så långt under ytan att det inte går att hämta upp. "Problemet är att vattnet inte är på rätt plats vid rätt tillfälle," säger Håkan Tropp, projektansvarig på UNDP Water Governance Facility på Stockholm International Water Institute.
Av allt färskvatten som används i världen förbrukas cirka 70 procent inom jordbruket. Industrin använder 20 procent och hushållen de resterande 10 procenten. Samtidigt tenderar vattenförbrukningen att vara högre per capita i högindustrialiserade länder än i utvecklingsländerna.
Förenta Nationerna uppskattar att var sjätte person i världen (eller runt 1,1 miljarder människor) har bristfällig tillgång till rent dricksvatten. År 2025 beräknas vattenbristen beröra 2,3 miljarder människor i cirka 50 av världens 200 länder, enligt FN.
Befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten i Asien och övriga utvecklingsländer är faktorer som bidrar till en ökande brist på färskvatten. Enligt FN beräknas jordens folkmängd öka från 6 miljarder till 9 miljarder människor år 2050. Att förse dem alla med livsmedel betyder att konstbevattningen måste öka. Samtidigt skulle den
"Problemet är att vattnet inte är på rätt plats vid rätt tillfälle."
Håkan Tropp, projektansvarig på UNDP Water Governance Facility på Stockholm International Water Institute
globala uppvärmningen kunna orsaka förändringar i vattenflödesmönstren vilket ytterligare skulle minska tillgången på dricksvatten.
"Vi befinner oss i en situation där vi behöver värna om våra vattenresurser för att kunna säkra rent färskvatten i framtiden," säger Arjen Hoekstra, professor i Multidisciplinary Water Management vid universitetet i Twente i Nederländerna och författare till flera böcker om handlingsprogram för vatten. "Förändringen går långsamt. Det har skett en attitydförändring de senaste åren och vatten håller på att bli ett ärende på den politiska arenan och inom industrin. Det finns likväl stort utrymme för förbättring."
"Vi befinner oss i en situation där vi behöver värna om våra vattenresurser för att kunna säkra rent färskvatten i framtiden."
Arjen Hoekstra, professor i Multidisciplinary Water Management
Effektivare användning, en av lösningarna-
Men det är en komplicerad fråga, och ett stort hinder är pengar. "Vattenkrisen är i stor utsträckning en jordbrukskris," säger Tropp. "Inom jordbruket skulle effektivare bevattningssystem kunna göra en enorm skillnad, och tekniken finns. Frågan är bara – vem ska betala?"
Ett annat problem, anmärker han, är att i de flesta fall är priset på vatten för lågt och ofta subventionerat av staten. Detta ger små ekonomiska incitament att spara på vattnet, även för industrins del. Att minska förbrukningen genom effektivitetsåtgärder och återanvändning kommer dock att bli allt viktigare allteftersom tillgången minskar.
Alla industrier släpper ut avloppsvatten. En del använder sig av kommunala reningsverk, medan andra har egna anläggningar för hantering och rening av vatten. En trend är att man börjat betrakta avloppsvatten som en resurs, särskilt i de torra länderna i Mellanöstern och runt Medelhavet.
Vattenbehandlingsteknik kan användas för att rena avloppsvatten så att det kan nyttjas för bevattning eller i rengöringssyfte. Tekniken är idag så avancerad att avloppsvatten faktiskt kan renas och återanvändas som dricksvatten. I Singapore kommer så mycket som 10 procent av kranvattnet från återanvänt vatten. Ett annat sätt att
tackla bristen på färskvatten är genom avsaltning – havsvatten omvandlas till färskvatten. Detta är ett kostsamt alternativ, men genomförbart i kustområden.
Både Hoekstra och Tropp ser vatten som nästa gröna företagstrend. Miljötänkandet har redan tagit sig in i styrelserummen.
För att tala om vattenförbrukning har Hoekstra myntat termen "vattenfotavtryck", ett koncept som kan tillämpas på länder, företag eller produkter. "Företag har ett operativt vattenfotavtryck, vilket i princip omfattar det vatten som förbrukas i produktionen", säger Hoekstra. "Men företagets totala vattenfotavtryck inkluderar hela processen och följer därmed vattnet som förbrukas genom leveranskedjan."
Att företagen använder sig av vattenfotavtryck är ett sätt att mäta vattenförbrukningen och det underlättar även kundernas bedömning av hur mycket vatten som behövs för att tillverka en produkt. Det behövs till exempel 16 000 liter vatten för att framställa ett kilo kött, tio gånger mer än vad som behövs för att framställa ett kilo ris.
"Företag idag sysslar med klimat- och energifrågor," säger Hoekstrea. "Vattenfrågor kommer förmodligen att bli nästa stora grej."
– Alfa Lavals lösningar tar itu med vattenbristen
Alfa Laval fortsätter att stå i frontlinjen när det gäller att utveckla lösningar och processer för vattenbehandling samt för att maximera återanvändningen av vatten. Bolagets nyckelteknologier berör områden så som rening av avlopps-
vatten och minskning av avloppsslam, återvinning av spillvatten, avsaltning av havsvatten och rening av ballast- och slagvatten ombord på fartyg.
Ivar Madsen, chef för Membrane Bioreactor unit, Energy and Environment på Alfa Laval, säger att en stor trend är återanvändningen av vatten. "Inom livsmedelsindustrin, som är ett av våra största kundsegment och som har oerhört höga krav på rent vatten och teknik, genomförs satsningar på att återanvända vattnet,"
säger han. "Det kanske inte går tillbaka i produktionen, men det kan till exempel användas i rengörningssyfte."
Alfa Laval erbjuder flera lösningar för att tackla vattenbristen och återanvändningen av vatten. Att producera vatten genom avsaltning är en metod. Den kräver emellertid mycket energi. Alfa Lavals färskvattengeneratorer löser detta genom att använda spillvärme från till exempel kraftverk för att framställa dricksvatten. Dessutom erbjuder företaget en kombination av höghastighetsseparatorer, dekantrar, membran och plattbaserade kondensatorer som återanvänder vattnet innan det "blir" avloppsvatten, vilket minskar den totala vattenförbrukningen. Längre fram i processen ger membran i bioreaktorer möjlighet till att återanvända avloppsvattnet till bevattning och rengöring. Avloppsslammet minskar med dekantrar och slamförtjockare och på så vis minskas kostnaderna för transport och bortskaffande. Madsen säger att en framtida utmaning ligger i att optimera lösningarna för att uppnå än mer energieffektiva processer. "Det är en av de största utmaningarna just nu", säger han. "Och vi arbetar ständigt på att förbättra vår teknik för att lyckas med detta."
Alfa Lavals affärsidé är att optimera prestanda i kundernas processer, om och om igen. Denna strävan präglar även det interna arbetet då Alfa Lavals medarbetare drivs av en strävan att uppnå, eller helst överträffa, uppsatta mål, såväl stora som små.
Ledningen för Alfa Laval styr verksamheten utifrån de finansiella mål och riktvärden som styrelsen fastställt. Kombinationen av de tre finansiella målen visar företagets ambitionsnivå när det gäller tillväxt, lönsamhet och kapitalanvändning – tre fundamentala komponenter när det gäller företagande. Styrelsen fastslår vilka nivåer de finansiella målen ska ligga på, baserat på den verksamhet Alfa Laval bedriver och de marknader företaget agerar på. Den övergripande målsättningen är att Alfa Laval ska tillhöra de mest framgångsrika.
5 10 15 20 25 05 06 07 08 09 10,8 22,7 15,2 35,9 20,0 17,6
Faktureringstillväxt, %
Mål: minst fem procent i genomsnitt per år över en konjunkturcykel.
Målet ska nås genom en kombination av organisk och förvärvad tillväxt. Den underliggande organiska tillväxten på Alfa Lavals marknader bedöms vara i nivå med den genomsnittliga, globala BNP-tillväxten. Till detta ska läggas för Alfa Laval gynnsamma teknikskiften, som adderar ytterligare tillväxt, samt strukturella förändringar i världen som bidrar till att öka efterfrågan på Alfa Lavals produkter. Globaliseringen, ett ökat behov av energi, ökad efterfrågan på förädlade livsmedel på grund av en förbättrad levnadsstandard samt striktare lagar och regler på miljöområdet är samtliga drivkrafter som kan bidra till att lyfta efterfrågan.
Måluppfyllelse 2009: Faktureringen sjönk med 14 procent. Organiskt var nedgången 17,3 procent medan förvärv adderade 2,9 procent.
Måluppfyllelse 2009: Marginalen uppgick till 17,6 procent. Under året påverkade en rad faktorer utvecklingen. Till de negativa hörde en minskad efterfrågan på Alfa Lavals produkter, en mindre fördelaktig mix av sålda produkter samt prispress på den kontraktbaserade försäljningen. Detta motverkades av de åtgärder som bolaget initierade och genomförde under året för att anpassa kapacitet och kostnader till rådande efterfrågan, samt en fortsatt stor orderstock som inkluderade kontrakt med goda marginaler.
*Justerad EBITA.
Trots betydande goodwill och allokerade övervärden är målet för avkastningen på sysselsatt kapital minst 25 procent. Nivån är satt med tanke på den relativt låga kapitalbindningen i den löpande verksamheten.
Måluppfyllelse 2009: Avkastningen uppgick till 33,6 procent. Betydande minskningar av rörelsekapitalet och ett fortsatt bra resultat bidrog till att målet överträffades.
Förutsättningarna för att förverkliga affärsidén ligger i Alfa Lavals tre nyckelteknologier, medarbetarnas tekniska kompetens samt applikationskunnande. Ytterligare stöd hämtas från företagets globala organisation samt de resurser som läggs på vidareutveckling av produkter och marknader. Företaget är organiserat i tre divisioner. Equipment och Process Technology som marknadsför företagets produkter och lösningar - baserade på nyckelteknologierna värmeöverföring, separering och flödeshantering – samt Operations, som står för produktrelaterade inköp, tillverkning och distribution. För att säkerställa den levererade utrustningens långsiktiga funktion och ytterligare utveckla kundrelationerna finns Parts & Service, en väl utbyggd global organisation för reservdelar och service.
Alfa Lavals strategier bygger på att utveckla och expandera företagets ledande positioner inom väl definierade marknadssegment. Detta
kan ske genom ett systematiskt arbete med befintliga produkter, fortsatt utveckling av eftermarknadsaffären samt även utveckling av nya marknadskoncept och nyckelprodukter. Det kan dessutom ske genom förvärv och allianser, som kompletterar och stärker företaget. Alfa Laval har både den kompetens och den kapacitet som krävs för att framgångsrikt kunna förvärva och integrera verksamheter som stärker företagets totala erbjudande.
Alfa Laval styr verksamheten mot finansiella mål för tillväxt, lönsamhet och avkastning.
Ett bra resultat medför att företaget kan göra ytterligare satsningar i linje med strategierna, vilket omfattar satsningar på såväl organisk som förvärvad tillväxt. Det skapar även aktieägarvärde, genom en årlig utdelning till aktieägarna, samt ett ökat värde på företaget.
Som ett komplement till de finansiella målen har styrelsen även satt upp riktvärden för tre finansiella nyckeltal, vilka ytterligare preciserar ramarna och målsättningen för driften av företaget.
Skuldsättningsgrad, % Riktvärde: under 75 procent.
Skuldsättningsgraden, det vill säga det kapital bolaget lånar i förhållande till bokfört eget kapital, ska långsiktigt understiga 75 procent. Detta är en revidering från det tidigare riktvärdet som låg på 100. I samband med större förvärv kan skuldsättningen fortfarande ligga över 100 procent, men det ska i så fall ses som övergående då kassaflöde och vinster förväntas korrigera detta. Vid utgången av 2009 låg skuldsättningsgraden på 4 procent.
Med denna nivå skapas utrymme för både ersättningsinvesteringar och kapacitetsutbyggnad i linje med den organiska tillväxten för koncernens nuvarande nyckelprodukter. Under 2009 låg investeringarna på 1,7 procent av omsättningen, det vill säga under det långsiktiga riktvärdet.
Kassaflöde från rörelseverksamheten*, % Riktvärde: 10 procent av omsättningen.
Värdet ligger under målet för rörelsemarginalen eftersom organisk tillväxt normalt kräver en ökning av rörelsekapitalet. Dessutom sker betalning av skatter motsvarande cirka 30 procent av resultatet före skatt. Det fria kassaflödet kommer att uppgå till betydande belopp, oavsett skuldsättningsgrad, detta inom ramen för de riktvärden för skuldsättningsgrad som koncernen satt upp. Under 2009 blev kassaflödet från rörelseverksamheten 20,5 procent.
*Inklusive betalda skatter, investeringar i anläggningstillgångar.
Djur / Krokodil Case / Bryggeri Teknologi / Flödeshantering
Även om krokodiler möjligen inte har mycket till hjärna, så är deras hjärtan en desto mer avancerad form av pump. De kan styra hjärtat vilket är en fördel när de befinner sig under vatten en längre tid.
Funktionen bygger på att hjärtats högra kammare är utrustad med speciella hjärtklaffar med tandformade taggar. Taggarna passar in i varandra, vilket innebär att klaffarna fungerar som ventiler. Om ventilerna stängs kommer ungefär en tredjedel av blodet att skickas genom en av huvudartärerna och ut i mindre artärer.
Krokodilen kan på så sätt omdirigera blodets flöde så att det rinner tillbaka genom vänster kammare och förbi lungorna när krokodilen är under vatten och det inte finns syre att tillgå.
Det finns säkert många fiender till krokodilen som inte önskade att de hade denna makalösa kontroll på både hjärta och muskler.
Samma naturliga process som krokodilen använder sig av för att kontrollera blodets flöde använder ett amerikanskt bryggeri. Men de utnyttjar förstås pumpar, ventiler och annan teknik för flödeshantering till att brygga öl.
Ölbryggning är visserligen ett i grunden traditionellt hantverk, men det kan förfinas ytterligare med hjälp av toppmodern teknik. Det handlar om noggrant styrda metoder och processer, vilket ställer krav på utrustningen. Och det gör de kvalitetsmedvetna bryggarna som ligger bakom en rad prisbelönta ölsorter i USA.
När ölet till slut når flaskan eller fatet har det passerat sju produkter från Alfa Laval. Resultat: mindre spill och en jämnare och bättre kvalitet.
Alfa Lavals mål är att växa med i genomsnitt minst fem procent per år över en konjunkturcykel. Tillväxten ska ske med god lönsamhet och vara högre än marknadens. Summan av de underliggande marknader där Alfa Laval verkar, bedöms växa med en takt som motsvarar den genomsnittliga, globala bruttonationalproduktens.
För att uppnå lönsam tillväxt och ytterligare stärka marknadspositionerna har Alfa Laval identifierat tre nyckelområden som ska utvecklas: nuvarande teknologier, produkter och tjänster, eftermarknadsaffären samt nya marknadskoncept och kompletterande nyckelprodukter.
Alfa Lavals befintliga produkter och teknologier har goda förutsättningar att förbli de viktigaste faktorerna för en lönsam tillväxt. Produkterna är energieffektiva och håller hög kvalitet. Företaget har starka marknadspositioner och en bred geografisk täckning. Alfa Lavals
organisation, uppdelad i marknadsnära segment, underlättar och effektiviserar dialogen med kunderna, vilket ökar bolagets möjligheter till att förstå och infria deras specifika behov. Samtidigt bidrar forsknings- och utvecklingsorganisationen med en kontinuerlig förbättring av erbjudandet, vilket ytterligare stärker konkurrenskraften.
En av de viktigaste övergripande strategierna för Alfa Laval är att fortsätta att utveckla och expandera eftermarknaden, det vill säga försäljningen av reservdelar och service. Den tillför kundnytta, knyter kunderna närmare, har god lönsamhet samt är mindre konjunktur-
känslig. De kontinuerliga kundkontakterna ger dessutom draghjälp åt nyförsäljningen.
Alfa Laval har en stor och växande bas av installerad utrustning och system världen över. Basens ålder varierar beroende på region. Generellt sett är produkterna äldre i Västeuropa och Nordamerika och yngre i Central- och Östeuropa samt Asien. Det innebär att eftermarknadspotentialen i de snabbt växande länderna ökar i takt med nyförsäljningen. Ett globalt utbyggt nätverk av serviceverkstäder och personal gör företaget väl rustat för att kunna möta denna efterfrågan. Dessutom har företagets utbud av produkter för
eftermarknaden ökat, samtidigt som serviceerbjudandet spelar en allt viktigare roll. Målet är ett erbjudande som genom ökad tillgänglighet och korta ledtider bidrar till att säkerställa och optimera kundernas processer.
Alfa Laval letar ständigt efter nya sätt att hjälpa kunderna optimera sina processer. För att kunna erbjuda detta är det viktigt att se såväl behov som problem ur kundernas perspektiv. Vid sidan av bolagets kontinuerliga utveckling av befintliga produkter ska Alfa Laval därför identifiera
och addera produkter och lösningar som kompletterar och breddar erbjudandet. Det gör företaget till en än mer komplett och värdefull partner, vilket är viktigt för att främja företagets tillväxt.
Vid sidan av den fokuserade produktutvecklingen och det utökade servicekonceptet ska Alfa Laval även kontinuerligt utveckla försäljningskanalerna för att befästa och ytterligare stärka positionerna på befintliga geografiska marknader. Denna process är en integrerad del av den löpande verksamheten.
Alfa Lavals affärsidé, att optimera prestanda i kundernas processer om och om igen, utgör även basen för företagets förvärvs- och alliansstrategi. Det innebär att Alfa Laval ska göra förvärv och bilda allianser:
För att kunna arbeta med förvärv och allianser på ett systematiskt och effektivt sätt har bolaget en speciell, central enhet som heter Corporate Development. Enheten ansvarar för att utveckla nya marknadskoncept, stötta och underlätta de olika segmentens tillväxtambitioner, hantera patentfrågor samt genomföra sammanslagningar och förvärv. Alfa Laval har både den finansiella styrkan och de ledningsresurser som krävs för att fortsätta växa via förvärv. Ambitionen är att årligen addera 3–4 procents försäljningstillväxt.
Två stora leverantörer av reservdelar och service med en sammanlagd försäljning på 300 miljoner kronor under 2008. Företagen ger Alfa Laval kompletterande kanaler när det gäller utrustning och service på eftermarknaden. De konsoliderades per den 1 januari, respektive 1 februari 2009.
Systemleverantör till varvs- och dieselkraftmarknaderna. Företagets omsättning var 150 miljoner kronor 2008 och antalet anställda cirka 40. Förvärvet ger ökad närvaro samt en kompletterande kanal till varvs- och dieselkraftmarknaderna i Asien. Onnuri konsoliderades per den 1 februari 2009.
Producent av spiralvärmeväxlare till främst processindustrin. Företaget, som integreras i Tranter, omsatte cirka 85 miljoner kronor 2008 och hade cirka 45 anställda. HES konsoliderades per den 1 februari 2009.
Ett bolag som erbjuder service för plattvärmeväxlare inom en rad olika industrier. PHE, som omsatte ungefär 45 miljoner kronor under 2008 och hade 35 anställda, integreras i Tranter. Företaget konsoliderades per den 1 augusti 2009.
Leverantör av kompakta plattvärmeväxlare till sektorerna olja/gas, marin och kärnkraft, samt processindustrier och HVAC. LHE hade en omsättning på cirka 750 miljoner kronor under 2008 och 170 anställda. LHE, som förblir en separat organisation, konsoliderades per den 1 september 2009.
Mellan 2005 och 2009 har Alfa Laval förvärvat 19 företag eller enheter med en sammanlagd omsättning på cirka 4 010 miljoner kronor. Det betyder en genomsnittlig årlig tillväxt på 802 miljoner kronor. Under samma tid har endast en projektaffär avyttrats, med en omsättning på 100 miljoner kronor. Avyttringarna har avtagit under de senaste åren och förväntas även i fortsättningen förbli på en mycket låg nivå eftersom samtliga verksamheter i koncernen idag anses tillhöra kärnverksamheten.
| År | Företag | Motiv* | Omsättning MSEK** |
|---|---|---|---|
| 1999 Förvärv: |
Vicarb Group, Frankrike Scandibrew, Danmark Kvaerner Hetland, USA Dorr Oliver, USA |
Produkt Produkt Produkt Produkt |
425 70 50 125 |
| Avyttringar: Thermotechnik Cardinal |
50 40 |
||
| 2000 Förvärv: |
Separatordivision i Wytworna Sprzeta, Polen |
Produkt | 20 |
| Avyttringar: Tetra Pak-division i indiskt dotterbolag Aircoil |
50 50 |
||
| 2001 Förvärv: |
Ytterligare 13 procent av aktiekapitalet i Alfa Laval India |
Geografi | Påverkade inte omsättningen |
| Avyttringar: Rema Control Industrial Flow |
70 650 |
||
| 2002 Förvärv: |
DSS, Danmark | Produkt | 90 |
| Avyttringar: – | |||
| 2003 Förvärv: |
Toftejorg, Danmark Biokinetics, USA |
Produkt Produkt/kanal |
210 550 |
| Avyttringar: – | |||
| 2004 Förvärv: |
– | ||
| Avyttringar: Tri-Lad | 75 | ||
| 2005 Förvärv: |
Packinox, Frankrike | Produkt | 450 |
| Avyttringar: – | |||
| 2006 Förvärv: |
Tranter, USA Fruktkoncentrering, Sverige Tranter, Kina |
Kanal Kanal Geografi |
900 45 100 |
| Avyttringar: Bioteknik projektaffär | 100 | ||
| 2007 Förvärv: |
Fincoil, Finland Helpman, Nederländerna DSO, USA AGC Engineering, USA Ytterligare 13 procent av aktiekapitalet i Alfa Laval India. (Total ägarandel 77%) |
Produkt Produkt Geografi Geografi Geografi |
375 200 50 70 Påverkade inte omsättningen |
| Avyttringar: – | |||
| 2008 Förvärv: |
Standard Refrigeration, USA Ageratec, Sverige Høyer Promix, Danmark Pressko, Tyskland Hutchison Hayes, USA |
Produkt/ geografi Produkt Produkt Produkt Kanal/geografi |
220 50 20 50 150 |
| Avyttringar: – | |||
| 2009 Förvärv: |
P&S Multibrand P&S Multibrand Onnuri, Sydkorea HES, Tyskland PHE, Brasilien LHE, Sydkorea Ytterligare 12 procent av aktiekapitalet i Alfa Laval India. (Total ägarandel 89%) |
Kanal Kanal Kanal/geografi Produkt Geografi Kanal/geografi Geografi |
200 100 150 85 45 750 Påverkade inte omsättningen |
| Avyttringar: – |
* Motiv för avyttring är antingen att enheten inte bedöms uppnå koncernens finansiella mål eller att den inte längre tillhör koncernens kärnverksamhet.
Djur / Krabba Case / Energibolag Teknologi / Separering/filtrering
Det är nog många som undrar om krabbor och andra skaldjur lever på slam och annat mindre aptitligt där nere på havsbottnen.
Men det är snarare tvärtom och Marshkrabban är ett bra exempel på det. Den har tofsar på sina ben som gör det möjligt att utvinna vatten från lera genom dess hårliknande strukturer.
Vissa arter har ytterligare ett sätt att tillgodogöra sig vatten från jord: När knippen av tofsar på benens bas kommer i kontakt med fuktiga ytor av lera kan krabban filtrera ut rent vattnet och dra det in i kroppen.
Det gäller att hålla isär saker och ting och se till att skräp och annat dåligt kan bli till nyttigheter.
Samma naturliga process som Marshkrabban använder sig av för att separera vatten från slam, använder ett spanskt företag för att utvinna något värdefullt ur något till synes värdelöst. Men de använder istället separatorer och dekantrar från Alfa Laval för att utvinna biobränsle ur använd matolja.
19
Kasserad matolja är en avfallsprodukt som är både svår och dyr att ta hand om, alternativt rena, om den hälls ut i avloppet och hamnar i reningsverk.
Utmaningen med biodieselproduktionen var att förvandla den heterogena matoljan, som ändrar egenskap dag till dag, till en kvalitativ slutprodukt med jämn och hög kvalitet.
De tekniska lösningarna har resulterat i högre tillförlitlighet och längre drifttid, men också bättre avkastning och mindre avfall.
Även om det senaste året visat ett hack i kurvan vad gäller global ekonomisk tillväxt, räknar Alfa Laval med att strukturella förändringar i omvärlden på sikt kommer att fortsätta driva efterfrågan på företagets produkter: växande energibehov, nya miljökrav, förbättrad levnadsstandard i utvecklingsländerna samt en fortsatt globalisering är de fyra krafter som väntas spela störst roll.
Efterfrågan på Alfa Lavals produkter styrs bland annat av ett stigande behov av energieffektiva lösningar för olika typer av processer. Höga energikostnader samt ett ökat fokus på klimat- och miljöfrågor bidrar till att företag världen över söker efter produkter som kan bidra till att optimera processerna, vilket innebär kostnadseffektivitet, minskade utsläpp och stärkt konkurrenskraft. Detta gäller de flesta industrier, även om företag i den energirelaterade sektorn är de som har mest att vinna. Just efterfrågan på effektivitet har bidragit till ett teknikskifte där Alfa Lavals teknologi inom värmeöverföring – plattvärmeväxlaren – successivt blivit ett allt viktigare substitut för tubvärmeväxlaren. En kompakt värmeväxlare tar inte bara mindre plats, den minskar dessutom såväl energikonsumtion som utsläpp och har tack vare det en återbetalningstid som ofta är avsevärt kortare än ett år.
Ett ökat fokus på klimat- och miljöfrågor har drivit fram nya lagar och regler för att minska människans påverkan på miljön. Detta har inneburit en ökad efterfrågan på produkter som kan minska såväl energikonsumtionen som utsläpp och andra föroreningar. Renare miljö är självklart en behållning i sig, men även ekonomiska vinster kan nås genom satsningar på nya, mer miljövänliga, teknologier. Några exempel: genom att återanvända spillvärme kan både energiåtgång och koldioxidutsläpp reduceras – viktigt bland annat mot bakgrund av handeln med utsläppsrätter. Rening av vatten är ett annat exempel. I reningsverk världen över separerar Alfa Lavals effektiva dekantrar vatten från rötslam. För att återvinna ytterligare vatten värms sedan restprodukten med hjälp av värmeväxlare. Att ta tillvara så mycket vatten som möjligt minskar restproduktvolymerna och därmed även reningsverkens transportbehov.
I en värld där naturresurser blivit bristvaror är rening av vatten en viktig process. Alfa Laval har idag levererat så många dekantrar att de tillsammans kan avvattna rötslammet från mer än 250 miljoner människors avloppsvatten. Alfa Laval har dessutom en rad andra miljöapplikationer som kan rena allt från ballastvatten ombord på fartyg till de vevhusgaser som uppstår i dieselmotorer både till sjöss och på land.
Under ett antal år har den ekonomiska tillväxten lett till en ökad levnadsstandard för allt fler människor i världen. Även om tillväxten i den globala ekonomin under en tid mattats av, är det rimligt att utgå från att den på sikt åter kommer att ta fart. Med det följer ett ökat konsumtionsutrymme och livsstilsförändringar, vilka väntas bidra till att öka efterfrågan på bland annat förädlade livsmedel såsom juicer, öl och olivolja. Dessutom ökar efterfrågan på produkter och processer som kan bidra till att förbättra råvarornas hållbarhet och därmed minska spillet.
Indien är ett exempel på en tillväxtmarknad med en stor potential inom livsmedelsområdet. För några år sedan konsumerade cirka 300 miljoner människor i Indien förädlad mat. Denna grupp väntas inom kort växa till att omfatta omkring 500 miljoner människor – nästan lika många som hela EUs befolkning. Indien är emellertid inte unikt. Flera andra länder förväntas genomgå samma utveckling. Alfa Laval, som haft fokus på livsmedelsindustrin ända sedan starten 1883, har en rad applikationer och dessutom en bred geografisk bas som effektivt kan hantera och fånga upp efterfrågan när tillväxten åter tar fart.
Globaliseringen har under det senaste århundradet intensifierats allt mer. För att förse en global marknad med produkter har företag i ökad utsträckning etablerat produktion i olika delar av världen. Utvecklingen har fått ytterligare skjuts av att handel, investeringar och kapitalflöden mött allt färre regelmässiga hinder. Under de senaste årtiondena har detta bidragit till en ökad efterfrågan på olika transportlösningar, bland annat sjöfart. Även om efterfrågan inom varvsindustrin minskat kraftigt under det senaste året finns det anledning att tro att det även i framtiden kommer att finnas en efterfrågan på Alfa Lavals specialiserade produkter för fartyg: separatorer som renar bränslet innan det går in i fartygets motorer och värmeväxlare som producerar färskvatten är två av många exempel. Det finns även rena miljöapplikationer som i ökad grad kan möta den efterfrågan som förväntas uppstå då nya lagar och regler successivt införs.
| TEKNOLOGI | UTVALDA MARKNADSSEGMENT | KONKURRENTER | MARKNADsposition | |
|---|---|---|---|---|
| ring ö verf ö ärme V |
Comfort & Refrigeration Marine & Diesel OEM Fluids & Utilit y Sanitar y Food Energ y & Environment Process Industr y Life Science |
– GEA (Tyskland) – Hisaka (Japan) – SPX/APV (USA) – SWEP (USA) |
1 Mer än 30 procent av världsmarknaden |
|
| SEPARERING | Comfort & Refrigeration Marine & Diesel OEM Fluids & Utilit y Sanitar y Food Energ y & Environment Process Industr y Life Science |
Separatorer – GEA (Tyskland) – Mitsubishi Kakoki Kaisha (Japan) – Pieralisi (Italien) Dekantrar – GEA (Tyskland) – Pieralisi (Italien) – Guinard/Andritz (Frankrike, Österrike) – Flottweg (Tyskland) |
1 25 – 30 procent av världsmarknaden |
|
| ÖDESHANTERING FL |
Comfort & Refrigeration Marine & Diesel OEM Fluids & Utilit y Sanitar y Food Energ y & Environment Process Industr y Life Science |
Flödeshantering – GEA (Tyskland) – SPX/APV/ Waukesha Cherry Burrell (USA) – Fristam (Tyskland) |
1 10 – 12 procent av världsmarknaden |
Alfa Lavals verksamhet bygger på tre nyckelteknologier – värmeöverföring, separering och flödeshantering – som har en avgörande betydelse inom en rad industriella processer. Under 2009 stod värmeöverföringsprodukterna för 53 procent (58) av försäljningen, separeringsprodukterna för 25 procent (23) och flödeshanteringsprodukterna för 9 procent (9). Alfa Laval har en världsledande position inom samtliga tre områden.
Andel av koncernens försäljning
Olika lösningar för värmeöverföring används i de flesta industriella processer för uppvärmning, kylning, frysning, ventilering, förångning och kondensering. Användningsområdena är många och kunderna finns inom till exempel kemisk industri, livsmedelsindustri, olje- och gasproduktion, kraftindustri, marinindustri samt byggindustri.
En värmeväxlare överför värme eller kyla, oftast från en vätska till en annan, men det kan även ske med hjälp av luft. Produkterna har en avgörande betydelse för effektiviteten i kundens totala tillverkningsprocess. Den kompakta plattvärmeväxlaren, huvudprodukten i Alfa Lavals erbjudande, ger en mycket effektiv energianvändning vilket reducerar både kostnaderna och påverkan på miljön.
Plattvärmeväxlare består av ett flertal metallplattor som är monterade tätt intill varandra. Mellan plattorna finns två kanaler med ett kallt respektive varmt medium. Dessa passerar på var sin sida om plattorna och i motsatt riktning mot varandra. Värme eller kyla överförs då via plattorna. Det finns flera olika typer plattvärmeväxlare – packningsförsedda, lödda och svetsade – designade för att klara olika typer av tryck och temperaturer.
Andel av koncernens försäljning
Sedan Alfa Laval grundades 1883 har separeringsteknologin varit en central del av verksamheten. Tekniken används för att separera vätskor från varandra och fasta partiklar från vätskor. Teknologin kan även användas för att separera partiklar och vätskor från gaser.
Alfa Lavals produkter inom denna teknologi domineras av höghastighetsseparatorer och dekantercentrifuger. Separatorer har en högre rotationshastighet, är generellt vertikalt monterade och används framför allt för att skilja vätskor från varandra.
Dekantercentrifugerna bygger vanligtvis på en horisontellt monterad separeringsutrustning som arbetar med lägre hastighet. De används till exempel för att avvattna rötslam i reningsverk.
En tredje separationsprodukt är membranfiltrering som är den etablerade lösningen för att separera mycket små partiklar.
Separatorer och dekantrar spelar en avgörande roll inom en rad industriella processer, till exempel:
Andel av koncernens försäljning
Att transportera vätskor och styra flöden på ett effektivt och säkert sätt är av central betydelse för många industrier. Alfa Laval fokuserar bland annat på sanitära flödesprodukter för industrier där de hygieniska kraven är höga.
Företagets pumpar, ventiler och installationsmaterial används vid produktion av till exempel drycker, mejeriprodukter, livsmedel, läkemedel samt hälso- och skönhetsprodukter. De används även för tankrengöring inom bland annat process industrin. Flödesutrustningen åstadkommer en exakt pumpning av alla typer av vätskor inom olika applikationer. Kunderna integrerar ofta många av Alfa Lavals produkter för flödeshantering i sina system och är därför ofta i behov av kontinuerliga leveranser.
De pumpar som används i sanitära miljöer är i huvudsak centrifugalpumpar, lobrotorpumpar och membranpumpar. Övriga produkter inom flödeshantering är ventiler, tankrengöringsprodukter samt olika typer av installationsmaterial.
Innovation är en förutsättning för utveckling och det är just goda idéer, men även pionjäranda, som bidragit till Alfa Lavals starka marknadspositioner. Gustav de Laval, som startade AB Separator – föregångaren till Alfa Laval, stod själv för mer än 200 uppfinningar och var innehavare av 92 patent. Företaget har därigenom präglats av stort fokus på innovation och nytänkande ända från starten. Satsningarna är både kontinuerliga och konsekventa och syftar till att bygga, stärka och utveckla företagets ledande, globala positioner. Alfa Laval har idag mer än 300 patent och under 2009 investerades 654 (718) miljoner kronor, det vill säga 2,5 (2,6) procent av omsättningen, i forskning och utveckling.
För att nå ett gott resultat inom forskning och utveckling, det vill säga effektiva och konkurrenskraftiga produkter, är det viktigt att alla delar av företaget samarbetar. Därför ingår samtliga segment i den process som är skapad för att förflytta en idé till ritbordet och sedan vidare till marknaden. Det finns en väl utbyggd struktur inom Alfa Laval för att utvärdera, hantera och genomföra förslag till förändringar. Denna omfattar även en innovationsportal på intranätet där anställda kan lämna förslag på förändringar, förbättringar och nyutveckling.
Basen för all forskning, såväl grundforskning som den tillämpade utvecklingen av produkter och lösningar inom värmeöverföring, separering och flödeshantering, är att kunna möta kundernas kontinuerligt ändrade krav och behov med nya, uppdaterade och förbättrade produkter.
Många gånger handlar det om utveckling av befintliga produkter; mindre förändringar som kan leda till avsevärda förbättringar för kunden. Det kan vara nya versioner av befintliga produkter, i nya material eller med större kapacitet. I andra fall handlar det om att Alfa Laval tar del av en kunds pilotprojekt där ny utrustning testas, utvecklas och anpassas.
En viktig faktor som berör utvecklingen av samtliga nya produkter är att säkerställa att de når lönsamhet på kortast möjliga tid. För att nå dit gäller det att resurserna koncentreras på ett begränsat antal projekt. Färre projekt, som föregås av noggranna förberedelser innan utvecklingsarbetet sätter igång, är en förutsättning för att nå framgång. Alfa Laval har därför satt upp kriterier som berör produktutvecklingen. Klartecken ges endast till projekt som, efter noggrann granskning, bedöms uppnå dessa kriterier. Denna process hjälper Alfa Laval att nå de övergripande mål som berör produktutvecklingen: att minska den genomsnittliga tiden från idé till säljmål och att öka de nya produkternas andel av försäljningen.
Målen har inget egenvärde utan ska ses som verktyg för att se till att Alfa Laval ligger steget före konkurrenterna och levererar framtidens produkter i rätt tid för att stärka varumärket för kunder, investerare och medarbetare. Kontinuerlig forskning och utveckling gör det möjligt att upprätthålla en gynnsam prisbild, vilket är en av förutsättningarna för att nå en lönsam tillväxt.
Alfa Laval har specifika centra för forskning och utveckling av samtliga huvudprodukter – kompakta och svetsade värmeväxlare, luftvärmeväxlare, separatorer, dekantrar, membran och flödesutrustning. I dessa centra kombineras utvecklings- och teknikkunnande med expertis inom olika applikationer. Organisationsstrukturen ger en övergripande kontroll av utvecklingsarbetet, vilket innebär att resurserna kan koncentreras till rätt aktiviteter.
Det totala arbetet sker emellertid över de interna gränserna och involverar de organisationer som hanterar försäljning, tillverkning, inköp, eftermarknadsaktiviteter och utveckling. Genom detta samarbete kan Alfa Laval fånga upp kunskap om kundernas behov och önskemål, som sedan omsätts i utvecklingen av nya produkter. Mellan 35 och 40 lanseringar sker årligen. Till höger presenteras ett exempel på en produkt som nådde marknaden under 2009.
Under 2009 lanserades Compabloc 120, det senaste tillskottet till familjen av kompakta värmeväxlare. Flera order placerades redan innan produkten nått marknaden.
Sjunkande marginaler och skärpt miljölagstiftning gör att bolag inom raffinaderinäringen och processindustrin söker efter lösningar som kan göra processerna renare och mer energieffektiva. Den nya Compablocprodukten är både kompakt och energieffektiv, vilket möjliggör såväl sänkta energikostnader som reducerade koldioxidutsläpp. Den har med andra ord samma kvaliteter som tidigare versioner, enda skillnaden är att den är större.
Det är just storleken som är en fördel. Tidigare behövdes det ofta flera Compablocs för att ersätta en rör- och tubvärmeväxlare. Den nya modellen har emellertid tillräcklig kapacitet för att ersätta en eller flera stora tubvärmeväxlare i applikationer med tryck upp till 42 bar. Jämfört med traditionell rör- och tubteknologi är Compabloc 120 upp till 50 procent mer effektiv. För det genomsnittliga raffinaderiet innebär det en sänkning av energikonsumtionen med 19 MW och en reducering av koldioxidutsläppen med upp till 47 500 ton per år.
+50%
Alfa Laval är organiserat i tre divisioner. Operationsdivisionen ansvarar för inköp, produktion och leverans av företagets produkter. Equipmentdivisionen och Process Technologydivisionen marknadsför och säljer produkterna genom elva kundsegment. Organisationen möjliggör närhet till kunderna inom olika industrier och säljarna inom respektive segment är specialiserade på kundernas processer.
Energy & Environment Process Industry
Comfort & Refrigeration Marine & Diesel OEM Fluids & Utility Sanitary
21 539
| Orderingång / Kundsegment | % |
|---|---|
| Parts & Service (EQD 14%, PTD 14%) | 28 |
| Process Industry | 13 |
| Comfort & Refrigeration | 12 |
| Sanitary | 11 |
| Energy & Environment | 9 |
| Marine & Diesel | 9 |
| Food | 7 |
| OEM | 5 |
| Fluids & Utility | 3 |
| Life Science | 3 |
| Orderingång / Geografisk marknad | % |
|---|---|
| Övriga EU | 32 |
| Asien | 31 |
| Nordamerika | 16 |
| Övriga Europa | 8 |
| Latinamerika | 6 |
| Sverige | 4 |
| Övriga | 3 |
Koleldade kraftverk svarar för runt 40 procent av elproduktionen i världen och denna siffra förväntas stiga. Med tanke på de stora mängder koldioxid som anläggningarna släpper ut görs stora ansträngningar för att hitta renare sätt att elda med kol.
Trots oron över miljön är kol det bränsle som ökar mest i världen, enligt BP:s Statistical Review of World Energy 2008. Det finns gott om kol och det är billigt jämfört med andra fossila bränslen såsom olja och gas.
I USA, som har världens största kolreserver, kommer mer än hälften av elproduktionen från koleldade kraftverk. Globalt sett står kol för 40 procent av elförbrukningen, men i takt med att Kina och Indien industrialiseras, och deras ekonomier fortsätter att växa, är det troligt att denna siffra kommer att öka ytterligare, enligt det internationella energisamarbetet IEA (International Energy Agency).
Koleldade kraftverk svarar för så mycket som en tredjedel av de koldioxidutsläpp i världen som orsakas av mänsklig verksamhet, vilket förmodas vara den grundläggande orsaken till den globala uppvärmningen. En begränsning av koldioxidutsläppen, som ett sätt att häva klimatförändringarna, har därför stått högt på den globala agendan.
Att hitta och utveckla förnybara energikällor är ett sätt att ta itu med problemet, men det kommer att ta lång tid innan dessa nya tekniker har utvecklats tillräckligt mycket för att vara ett verkligt alternativ till fossila bränslen. "Även med en snabb utveckling av alternativa energikällor kommer kol att fortsätta att spela en stor roll under åtminstone 50 år till", säger Geoffrey Morrison, programchef på IEA:s Londonbaserade Clean Coal Centre. "Det är nödvändigt att investera i renare sätt att elda med kol, i synnerhet när det gäller att eliminera koldioxid."
En ökande oro över koldioxidutsläpp och hårdare lagstiftning för att minimera utsläppen har gett upphov till intensiv forskning kring tekniker för att möjliggöra en renare kolproduktion.
De initiativ som tas beträffande rent kol handlar i princip om att minska utsläppen från koleldade kraftverk genom att tillämpa teknik som underlättar koldioxidens avskiljning. Initiativen riktar också in sig på frågan om permanent lagring av kol.
"Koldioxidavskiljning, (CCS, Carbon capture and storage) måste ingå som en del av varje seriös och ekonomiskt genomförbar klimatförändringsstrategi", säger Milton Catelin, VD för Londonbaserade World Coal Institute. "IEA säger att det är omöjligt att stabilisera utsläppen utan CCS. Om regeringarna menar allvar med att ta itu med klimatförändringarna måste de också verkligen investera i koldioxidfattiga tekniker, däribland CCS."
I dag finns det tre metoder för koldioxidavskiljning – precombustion, postcombustion och oxyfuel.
Precombustion capture innebär förgasning, eller omvandling av kolet till en syntesgas som består av väte och kol. Tekniken som kallas "integrated gasification combined cycle" (IGCC), fick kommersiell framgång för första gången på 1980-talet i ett kylvattenprojekt i södra Kalifornien. För närvarande finns det några få kolbaserade IGCC-anläggningar i kommersiell skala i USA och Europa och en del pilotprojekt håller på att startas upp, särskilt i USA. Även om tekniken är lovande, krävs investeringar i nya anläggningar speciellt avsedda för ändamålet, vilket gör att det blir relativt kostsamt.
De andra två metoderna för koldioxidavskiljning kan anpassas till befintliga kraftanläggningar och kraftstationer. En metod är oxyfuel, vilket innebär förbränning av fossila bränslen i ren syrgas, varvid en utloppsånga bildas med hög koncentration av koldioxid och vattenånga. Därefter avskiljs dessa genom kondensation. Den andra metoden är postcombustion capture vilket innebär att koldioxid avlägsnas från rökgaserna efter kolväteförbränningen.
Var och en av dessa CCS-metoder har sina för- och nackdelar, enligt Morrison. "Precombustion capture med IGCC har den lägsta straffskatten (minskning av netto elproduktion), men IGCC är ännu inte i kommersiellt bruk i någon större utsträckning", förklarar han. "Oxyfuel och postcombustion capture innebär högre straffskatter men de kan tillämpas på befintliga anläggningar. Detta är viktigt med tanke på den stora tillgången på befintliga kolpulvereldade anläggningar."
Samtliga tre metoder måste demonstreras och testas ytterligare, säger han. Och samtliga är för närvarande mindre kostnadseffektiva än traditionell koleldning.
Europa har just nu ett flertal program under arbete för att demonstrera CCS. USA utvecklar liknande program, Kina håller på att hinna ifatt och i Australien har man ett antal småskaliga CCS demonstrationsprogram på gång.
"De flesta i branschen räknar med att CCS kommer att vara kommersiellt etablerat år 2020," säger Morrison.
Osäkerhet beträffande kostnader och regler förknippas med CCStekniken. Frågan om rent kol är också kontroversiell och vissa miljögrupper skulle hellre vilja att man investerade pengar i förnybara tekniker. Världsbehovet av energi förväntas dock att stiga med 55 procent mellan 2005 och 2030, och förnyelsebara tekniker är helt enkelt inte tillräckligt utvecklade för att utgöra en verklig skillnad.
"Klimatförändringen är en viktig fråga och fordrar att ordentliga resurser läggs på alla koldioxidfattiga tekniker – förnyelsebara, energieffektiva, kärnenergi och CCS," säger Catelin. "FN:s klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change) hävdar att
CCS skulle kunna bidra med 55 procent av den totala minskningen av utsläpp år 2100."
Han säger vidare att offentliga investeringar i CCS ger utmärkt valuta för pengarna. "Ett storskaligt CCS-kraftverk kan producera en mängd koldioxidfattig el som motsvarar 1 400 vindturbiner. Sanningen är den att världen investerar allt för lite i CCS och andra koldioxidfattiga tekniker."
Ren teknologi genomsyrar många av Alfa Lavals affärsområden. "Ren teknologi är ett nytt begrepp, men Alfa Lavals produkter har alltid försett kunderna med lösningar som gör det möjligt för dem att återanvända och skydda naturtillgångar i industriprocesser," säger Alex Syed, chef för Corporate Development på Alfa Laval.
Alfa Lavals produkter och processer behandlar ren teknologi ur tre olika perspektiv: Det första är att minska resursutnyttjandet av till exempel vatten och energi, antingen genom att utnyttja dem effektivare eller genom att hitta sätt att återanvända dem. Det andra innefattar teknologier som både kan bidra till att göra befintlig energiproduktion renare men även delta i nyare typer av energiproduktion baserade på förnybara bränslen som till exempel solkraft. Det tredje handlar om att minimera miljöpåverkan genom att använda produkter som minskar miljöförstöringen.
Vad beträffar teknikerna för rent kol finns här en stor potential, delvis eftersom förnybar energi fortfarande bidrar relativt lite till världens totala energiproduktion.
Alfa Laval har ett engagerat carbon capture-team som utvecklar nya metoder och effektiva lösningar för koldioxidavskiljningsprocesser. Gruppen är delaktigt i ett flertal forskningsprojekt och pilotanläggningar för rent kol-tekniker. Under våren 2009, till exempel, erhöll Alfa Laval ett kontrakt för att leverera Packinox värmeväxlare till en IGCC-anläggning i ett nytt kraftverk i USA.
"Vi har tekniken och det finns rättsliga faktorer och regeringsincitament som pekar på att detta område kommer att växa," säger Syed. "Pilotanläggningar håller på att byggas i USA och Europa, men det är ännu för tidigt att säga hur stor marknaden kommer att bli. Det beror mycket på framtida lagstiftning."
Divisionens kunder karaktäriseras av att de har ett väl definierat och regelbundet återkommande behov av Alfa Lavals produkter. I en majoritet av fallen sker försäljningen via systembyggare och entreprenadföretag samt via återförsäljare, agenter och distributörer – försäljningen direkt till slutkund sker endast i begränsad omfattning. Equipmentdivisionen ökar löpande antalet säljkanaler eftersom det är strategiskt viktigt att produkterna finns tillgängliga genom ett flertal kanaler över hela världen. Med fokus på säljkanaler är det naturligt att det även finns en ambition att ytterligare utveckla och stärka e-handelserbjudandet.
En generell avmattning noterades inom samtliga segment.
Varvsindustrin visade en väsentlig avmattning jämfört med 2008. Bland undantagen var miljöapplikationen PureBallast, där ett ökat intresse noterades bland både redare och varv.
2
Divisionen ansvarar för produkrelaterade inköp, tillverkning och distribution av samtliga produkter. Centraliseringen bidrar till ökad effektivitet och leveranssäkerhet. Samtidigt skapas stordriftsfördelar vilka leder till sänkta driftskostnader. Med ett globalt perspektiv och en god samordning av divisionens olika funktioner, säkerställer Alfa Laval en god tillgång till bolagets produkter på marknader världen över.
Fortsatta satsningar på att optimera försörjningsstrukturen.
Löpande avtalsgranskningar bidrog till avsevärda materialkostnadsbesparingar.
Divisionen vänder sig till kunder som har behov av specialanpassade lösningar för att effektivisera sina processer eller öka kapaciteten. Försäljningen sker i huvudsak via entreprenörer samt genom koncernens egna säljbolag, direkt till kund. Alfa Laval kombinerar expertis inom nyckelteknologierna med en gedigen
kunskap om kundernas processer och erbjuder paketlösningar som omfattar allt från enskilda produkter till system, kompletta lösningar och effektiv kundservice.
Efterfrågan inom Environment var god, med volymer i nivå med 2008, trots det svaga ekonomiska klimatet. Inom olje- och gasindustrin minskade emellertid investeringarna.
Inom Process Industry återkom investeringsviljan inom raffinaderisektorn efter en svag start. Samtidigt ledde satsningar på ny etanolproduktion i Asien till flera stora order för Alfa Laval. Inom den petrokemiska industrin drogs emellertid kapaciteten ned, som en direkt följd av minskad efterfrågan på slutmarknaderna.
Alfa Lavals Operationsdivision ansvarar för produktrelaterade inköp, tillverkning samt distribution för hela koncernen. Denna centralisering bidrar till ökad effektivitet och minskade driftskostnader. Operations ansvarar för tillverkningen av samtliga produkter, för samtliga segment och bidrar därmed till att säkra tillgången till företagets produkter på samtliga marknader.
Under året fortsatte inköpsorganisationens framgångsrika optimering av försörjningsstrukturen. Organisationen omfattar tre regionala kontor, i Indien, Kina och Mexiko, samt
tre centrala, förlagda till Sverige och Danmark. Denna centralisering underlättar bedömningen av gruppens totala materialbehov då volymer kan konsolideras, vilket ger stordriftsfördelar. Dessutom ger det en samlad bild av hur behoven fördelas, vilket är en fördel då det underlättar matchningen av lokal produktion mot leverantörer som kan
leverera till rätt villkor, både lokalt och globalt.
För att optimera inköpen arbetar organisationen även kontinuerligt med att se över leverantörsnätverket. Detta omfattar såväl sökande efter och utvärdering av nya leverantörer som en fortlöpande gallring bland de som tillkommer genom förvärv. Dessutom genomförs löpande granskningar av avtal, en process som under 2009 bidrog till avsevärda materialkostnadsbesparingar. Stort fokus läggs också på att leverantörerna uppfyller Alfa Lavals krav på kvalitet, att de kan leverera till rätt specifikation i rätt tid samt att de lever upp till bolagets affärsprinciper.
Alfa Lavals nätverk av leverantörer är väl utbyggt – 80 procent av värdet på de totala inköpsvolymerna härstammar från cirka 350 leverantörer och omkring
65 procent (65) sker inom ramen för globala kontrakt. Den enskilt viktigaste råvaran för Alfa Laval är rostfritt stål, som står för cirka 25 procent av de totala inköpsvolymerna. I Europa består priset på rostfritt av två komponenter: baspris samt legeringstillägg. Baspriset steg något under året medan priset på nickel pendlade kraftigt. Nickel är en av de viktigaste legeringsmetallerna, följt av molybden som hade en mer stabil utveckling. Vidare steg både koppar- och aluminiumpriserna något, medan priset på titan sjönk avsevärt som en följd av minskad efterfrågan från bland annat flygplanstillverkare och processindustrin.
Alfa Lavals produktion är centraliserad och baseras på tillverkningsteknologi, produktgrupp och storlek – inte på applikation. Som exempel kan nämnas att stora separatorer,
oavsett applikation, tillverkas i Eskilstuna (Sverige), små i Pune (Indien) och mellanstora i både Pune och Krakow (Polen).
Alfa Laval har cirka 4 800 (5 500) anställda vid 28 (27) större tillverkningsenheter. Denna struktur utvärderas kontinuerligt för att säkerställa en optimal planering och fördelning av produktionen. Under
2009 krävdes en särskilt noggrann planering då en omfattande anpassning av kapaciteten genomfördes, i spåren av vikande efterfrågan, samtidigt som leveranserna mot orderstocken skulle fullföljas.
Vidare skedde fortsatta satsningar för att ytterligare höja kvaliteten, samtidigt som alla medarbetare omfattades av utbildning i ett nytt produktionskoncept för att öka effektiviteten – detta i linje med Alfa Lavals fleråriga satsningar på SixSigma. Vid utgången av året var 95 procent (80) av de tillverkande enheterna certifierade. Parallellt fortsatte insatserna för att även öka certifieringen enligt ISO 14001. Vid årets slut kom 95 procent av det totala leveransvärdet (80) från certifierade anläggningar.
Även Alfa Lavals satsningar på forskning och utveckling fick effekter för Operations. Nya produkter kan kräva allt från utbildning till tekniska justeringar av maskinerna i produktionen. Samtidigt stod miljöarbetet i fortsatt fokus. Bland annat slutfördes urfasningen av de kemikalier som finns med på Alfa Lavals svarta lista. Dessutom vidtogs ytterligare åtgärder för att få ner energiförbrukningen och minska koldioxidutsläppen, ett arbete som kommer att fortsätta 2010. I Hållbarhetsavsnittet på sidan 45 ges exempel på energisänkande åtgärder som under året genomfördes vid Alfa Lavals produktionsenhet i Richmond (USA). Olika projekt genomförs kontinuerligt vid samtliga enheter.
distributionscentra: Tumba och Staffanstorp i Sverige samt Kolding i Danmark. Det finns även regionala distributionscentra placerade i Indianapolis (USA),
Alfa Laval har tre huvud-
Singapore (Singapore), Shanghai (Kina) samt Shonan (Japan). Under året öppnade även ett mindre center i Indien. Inom distributionsenheten pågår en kontinuerlig översyn för att kartlägga efterfrågan samt förbättra både tillgängligheten till och leveranssäkerheten av olika produkter och reservdelar. Detta är en utmaning med tanke på att det finns Alfa Laval-produkter som efter 30 år eller längre fortfarande är i drift och därmed kan behöva reservdelar. För att begränsa lagerhållningen sorteras därför dessa i tre olika nivåer: de delar som alltid ska finnas i lager för snabb leverans, de som inte finns i lager men kan köpas in och levereras tämligen snabbt, samt de som efterfrågas sällan där pris och leveranstid måste fastställas vid varje order.
Distributionsenheten sköter även Alfa Lavals samtliga transporter. Målet är snabba och
kostnadseffektiva lösningar som samtidigt ska leva upp till företagets mål om sänkta koldioxidutsläpp. Ambitionen är att de miljömässiga effekterna från distributionen ska reduceras. Därför sker det en gradvis förflyttning från flygbaserad transport till land och sjöbaserade lösningar. Under 2009 skedde cirka 7 procent av distributionen via flyg (8), 31 procent via fartyg (32) och 62 procent via lastbil (60).
| MARKNADSSEGMENT | VERKSAMHET | EXEMPEL PÅ KUNDER |
|---|---|---|
| Marine & Diesel | Alfa Lavals produkter används bland annat för rening av tankar, slam, oljehaltigt vatten, bränn- och smörjoljor, kylning av motorer samt framställning av färskvatten. Kunderna består av skeppsvarv, redare och tillverkare av dieselmotorer. Cirka tre fjärdedelar av världens oceangående fartyg har Alfa Lavals produkter ombord. |
– Hu Dong – Hyundai – Fincantieri – Wärtsilä – MAN/B&W |
| Comfort & Refrigeration | Försäljning av värmeväxlare för användning i system för fjärrvärme och kyla, luftkonditionering av fabriker, kontor och butikskomplex. Andra stora användningsområden är att hålla kyl- och frysdiskar, större kylanläggningar och isbanor vid rätt temperatur. Kunderna är allt från stora multinationella företag och kommuner till små, lokala installationsföretag. |
– Climespace/GDF Suez – Johnson Controls – Mayekawa – Beijer Ref – Huurre – Francks Kylindustri |
| Sanitary | Alfa Lavals produkter används för att producera flytande och viskösa livsmedel, läkemedel och hygienprodukter. Kunderna finns i dryckes-, mejeri-, livsmedels- och bioteknikindustrin, samtliga med höga krav på hygien och säkerhet. |
Tetra Pak, en ledande leverantör av process och förpackningssystem för livsmedelsindustrin, är den enskilt största kunden. |
| OEM | Kunderna omfattar tillverkare av luftkonditioneringssystem, luftkompressorer, lufttorkare och gaspannor. Alfa Laval säljer bland annat lödda värmeväxlare som sedan integreras i kundernas slutprodukt. |
– Baxi – Ariston Thermo – IVT/Bosch – Remeha – BDR Thermea |
| Fluids & Utility | Alfa Lavals plattvärmeväxlare kan både optimera energi användningen och säkerställa temperaturregleringen i industriella processer. Inom de flesta industrier används dessutom olika typer av dyrbara vätskor. Separatorer renar dessa vätskor så att de kan återanvändas, vilket sänker driftskostnaderna och skyddar miljön. |
– Metso Paper – Bosch Rexroth – Inductotherm – Spirax Sarco – Cummins |
| Parts & Service | Kunderna finns inom samtliga av divisionens segment, med undantag för OEM. Eftermarknaden är ett prioriterat område. En övergripande strategi är att ytterligare utveckla och expandera reservdels- och serviceverksamheten. |
Kunderna finns inom samtliga av divisionens segment, med undantag för OEM. |
| Drivkrafter för efterfrågan |
ORDERINGÅNG | Geografisk fördelning | |
|---|---|---|---|
| Marine / Det globala transportbehovet, konsolidering inom varvsindustrin, statliga insatser för att stötta lokala varv, miljölagstiftning. Diesel / Behov av elektricitet i avsides belägna platser, det globala energibehovet, behov av reservkraft för till exempel kärnkraft- och vindkraftverk. |
17% Andel av divisionens orderingång |
- 2009 Förändring i orderingång - + 2008 2007 |
7 2 3 4 6 5 1 Sverige 0% 2 Övriga EU 22% 3 Övriga Europa 5% 4 Nordamerika 5% 5 Latinamerika 2% 6 Asien 64% 7 Övriga 2% |
| Aktivitetsnivån inom byggindustrin, energiprisernas utveckling, behov av energieffektiva lösningar, förändringar i efterfrågan till att omfatta mer miljövänliga kylmedier, miljölagstiftning. |
22% Andel av divisionens orderingång |
- 2009 Förändring i orderingång + + 2008 2007 |
7 1 6 5 2 4 3 1 Sverige 8% 2 Övriga EU 44% 3 Övriga Europa 17% 4 Nordamerika 11% 5 Latinamerika 2% 6 Asien 17% 7 Övriga 1% |
| Förändrade konsumtionsvanor till följd av urbaniseringen i växande ekonomier, utvecklingen av nya läkemedel, ökad levnadsstandard, demografiska förändringar, behov av energieffektiva lösningar, utbyggd livsmedelsproduktion. |
20% Andel av divisionens orderingång |
- 2009 Förändring i orderingång - + 2008 2007 |
7 1 6 2 5 4 3 1 Sverige 7% 2 Övriga EU 34% 3 Övriga Europa 6% 4 Nordamerika 21% 5 Latinamerika 5% 6 Asien 24% 7 Övriga 3% |
| Ökat fokus på miljön, behov av energieffektiva lösningar, statliga subventioner, energiprisernas utveckling. |
8% Andel av divisionens orderingång |
- 2009 Förändring i orderingång = + 2008 2007 |
1 6 5 4 3 2 1 Sverige 12% 2 Övriga EU 58% 3 Övriga Europa 3% 4 Nordamerika 8% 5 Latinamerika 1% 6 Asien 18% 7 Övriga 0% |
| Industrins kapacitetsutnyttjande, råvaru- och energiprisernas utveckling, ökat fokus på miljön, utbyggnad av elförsörjningen. |
6% Andel av divisionens orderingång |
- 2009 Förändring i orderingång + + 2008 2007 |
7 1 6 2 5 3 4 1 Sverige 3% 2 Övriga EU 40% 3 Övriga Europa 4% 4 Nordamerika 16% 5 Latinamerika 5% 6 Asien 30% 7 Övriga 2% |
| Ökad handel, kapacitetsutnyttjandet inom den globala fartygsflottan, det industriella kapacitetsutnyttjandet, tillväxt i den installerade basen. |
27% Andel av divisionens orderingång |
- 2009 Förändring i orderingång + + 2008 2007 |
7 1 6 5 2 4 3 1 Sverige 7% 2 Övriga EU 39% 3 Övriga Europa 7% 4 Nordamerika 20% 5 Latinamerika 5% 6 Asien 20% 7 Övriga 2% |
MARKNADSSEGMENT VERKSAMHET EXEMPEL PÅ KUNDER Process Industry Energy & Environment Food Technology Life Science Parts & Service Alfa Lavals produkter används för framställning av bland annat petrokemiska produkter, plaster, polymerer, metaller, mineraler, biobränsle, stärkelse, papper och socker. Inom energisektorn har Alfa Lavals produkter, moduler och system en stor betydelse såväl vid utvinning av olja och gas som vid kraftproduktion. Alfa Laval verkar även på miljöområdet då bolagets produkter kan hjälpa kunderna att leva upp till allt hårdare miljökrav och lagar. För avfallshantering levererar Alfa Laval produkter som minskar slamvolymerna så att de kan tas om hand på ett kostnadseffektivt sätt i kommunala reningsverk världen över. Alfa Laval levererar processlösningar till dryckes- och livsmedelsindustrin. Lösningarna används bland annat för produktion av öl, vin, juice, fruktkoncentrat, mjölkproteiner och mjölksocker, flytande livsmedel, vegetabiliska oljor samt kött- och fiskproteiner. Kunderna finns inom läkemedels-, bioteknik-, hygien- och hälsokostproduktindustrin. Alfa Laval har utvecklat en rad produkter och lösningar som motsvarar dessa industriers och kontrollmyndigheters säkerhets- och hygienkrav. Kunderna finns inom samtliga av divisionens segment. Eftermarknaden är ett prioriterat område och en övergripande – BASF – Bayer – Dow Chemical – Petro Vietnam – Shell – Total – Petrobras – Statoil – GE – Shanghai Drainage – Större städer världen över så som Chicago – Cargill – ADM – Nestlé – Heineken – Anheuser-Busch InBev – GlaxoSmithKline – Genentech – Lonza
strategi är att utveckla och expandera reservdels- och serviceverksamheten. Den tillför kundnytta, knyter kunderna närmare Alfa Laval och är mindre konjunkturkänslig. Genom att skapa kontinuerliga kundkontakter ger den draghjälp åt nyförsäljningen. Läs mer på sidorna 40–41.
| Drivkrafter för efterfrågan |
ORDERINGÅNG | Geografisk fördelning | |
|---|---|---|---|
| Världsmarknadspriserna på råvaror så som socker, etanol, majs, olja och stål, energikostnadernas utveckling, miljölagstiftning, behov av energieffektiva lösningar, behov av produktivitetshöjningar, efterfrågan på drivmedel samt teknikskiftet. |
27% Andel av divisionens orderingång |
- 2009 Förändring i orderingång - + 2008 2007 |
1 7 2 3 6 4 5 1 Sverige 1% 2 Övriga EU 16% 3 Övriga Europa 12% 4 Nordamerika 9% 5 Latinamerika 13% 6 Asien 44% 7 Övriga 5% |
| Energy / Priserna på olja och gas, växande behov av energi i utvecklingsländerna, nationellt oberoende (LNG), utveckling av energiproduktion med förnybara bränslen, ökat fokus på kärnkraft, behov av energieffektiva lösningar. Environment / Nya lagar och regler, ökat behov av färskvatten på grund av en växande population, ökad urbanisering. |
20% Andel av divisionens orderingång |
- 2009 Förändring i orderingång + = 2008 2007 |
7 6 2 5 4 3 1 Sverige 0% 2 Övriga EU 37% 3 Övriga Europa 14% 4 Nordamerika 19% 5 Latinamerika 2% 6 Asien 26% 7 Övriga 2% |
| Demografiska förändringar, populationstillväxt, förbättrad levnadsstandard, förändrade konsumtions mönster, ökat fokus på hälsosam mat, subventioner, råvaruprisernas utveckling. |
16% Andel av divisionens orderingång |
- 2009 Förändring i orderingång - + 2008 2007 |
7 2 6 3 4 5 1 Sverige 0% 2 Övriga EU 24% 3 Övriga Europa 8% 4 Nordamerika 6% 5 Latinamerika 14% 6 Asien 45% 7 Övriga 3% |
| Utvecklingen av nya mediciner, ökad levnadsstandard och ökad livslängd, den ekonomiska tillväxten i utvecklingsländerna. |
6% Andel av divisionens orderingång |
- 2009 Förändring i orderingång = - 2008 2007 |
7 1 2 6 3 4 5 1 Sverige 2% 2 Övriga EU 31% 3 Övriga Europa 3% 4 Nordamerika 15% 5 Latinamerika 8% 6 Asien 39% 7 Övriga 2% |
| Den generella aktivitetsnivån inom olika industrier, behov av att uppgradera äldre utrustning, ökat behov av effektivitet, behov av service och reservdelar för att förebygga oplanerade driftsstopp samt minimera tiden för planerade driftsstopp. |
31% Andel av divisionens orderingång |
- 2009 Förändring i orderingång + + 2008 2007 |
7 1 6 2 5 3 4 1 Sverige 2% 2 Övriga EU 31% 3 Övriga Europa 5% 4 Nordamerika 27% 5 Latinamerika 9% 6 Asien 21% 7 Övriga 5% |
DJUR / Fåglar CASE / Byggnader med krav TEKNOLOGI / Värmeöverföring
Man undrar ju om inte fåglar fryser om vintern. Men det visar sig att de har ett fantastiskt värmeväxlingssystem.
Hemligheten finns i fågelbenen, där blodkärlen är delade i två finmaskiga nät. Artärerna, som leder det varma blodet ut i benen, går nära de vener som för kallt blod tillbaka upp mot kroppen.
Det är alltså här värmeväxlingen sker: värmen från blodet i artärerna överförs till det kalla blodet i venerna, som strömmar tillbaka in i kroppen, vilket håller fåglarna varma.
En naturlig process – till priset av ständigt kalla fötter förstås.
Samma naturliga process som fåglar använder för att reglera temperaturen i kroppen, används för att reglera och säkerställa ett perfekt inomhusklimat i en rad byggnader världen över.
Och det är inte vilka byggnader som helst som tar värmeväxlingstekniken i sin tjänst, via produkter från Alfa Laval: Parisoperan och Louvren, Burj Khalifa (även kallad Burj Dubai), världens högsta byggnad – över 800 meter, kända segelformade Burj Al Arab, lika kända Petronas Twin Tower i Kuala Lumpur och vår egen Turning Torso i Malmö är några exempel.
Varje byggnad har sina specifika förutsättningar att ta hänsyn till. I ena fallet ska systemet kyla, i andra fall värma. Gemensamt är dock kraven på rätt balans mellan det ena och det andra. Ibland mätt med tiondelar.
Med hundratusentals värmeväxlare, separatorer och dekantrar installerade världen över, är det nödvändigt med en väl utbyggd organisation som kan hantera underhåll och service. Alfa Lavals övergripande strategi är att fortlöpande utveckla detta område, som har god lönsamhet och är mindre utsatt för svängningar i konjunkturen. Täta kundkontakter skapar också möjligheter till nyförsäljning.
Eftersom Alfa Lavals produkter ofta befinner sig i hjärtat av kundernas processer, där de utför kritiska uppgifter, är det viktigt att kunna säkerställa snabb leverans av reservdelar och service. Oplanerade driftstopp är en dyr affär.
För att kunna möta kundernas behov är därför ingående kunskaper om deras processer och en bred geografisk täckning avgörande. Alfa Laval har en stor konkurrensfördel genom en geografiskt väl utbyggd eftermarknadsorganisation. De lokala enheterna har oftast egen produktexpertis, fältservice, reparation och underhåll samt en egen försäljningsorganisation. Dessutom utbildas Alfa Lavals fältservicepersonal kontinuerligt eftersom de kan möta alla typer av produkter, inom alla typer av industrier. Förutom reservdelar och service, hanterar Parts & Service även uppgraderingar av kundernas befintliga produkter samt retrofits, det vill säga installation av ersättningsutrustning i exempelvis äldre fartyg och befintliga dieselkraftverk.
Efterfrågan på och behovet av reservdelar och service varierar beroende på i vilken typ av process produkten verkar. Som exempel kan nämnas två extremfall: en plattvärmeväxlare som arbetar med uppvärmningen av ett höghus alternativt en plattvärmeväxlare som arbetar i en kemisk process. Den förra kan arbeta i åratal utan att behöva service, medan den senare kan behöva rengöring redan efter några få månader.
Andra faktorer som påverkar är hur intensivt kunden kör sina processer och komplexiteten i själva produkten. Kundens individuella preferenser och behov är också avgörande. Vissa behöver handla upp det mesta, medan andra har egen servicepersonal och därmed
| Långsiktig potential | Multipel* |
|---|---|
| Plattvärmeväxlare | x 1–7 |
| Separatorer | x 4 |
| Dekantrar | x 1,5 |
| Pumpar & Ventiler | x 1–2,5 |
| * Värdet på eftermarknaden i förhållande till nyförsäljning |
endast i behov av tekniskt stöd. Ytterligare en faktor som påverkar efterfrågan är om behov föreligger av att lyfta effektiviteten genom investeringar i antingen uppgraderingar av befintlig utrustning eller byte av äldre utrustning mot en nyare motsvarighet.
Med andra ord varierar behovet beroende på teknologi, applikation, typ av industri och den individuella kundens preferenser och behov. För att få ut bästa möjliga funktion ur produkterna och samtidigt maximera livslängden är emellertid regelbundet, förebyggande underhåll att rekommendera.
Regelbunden rengöring av en plattvärmeväxlare maximerar både dess energieffektivitet och livslängd. Behovet styrs emellertid även av miljön. I en krävande miljö som till exempel i en kemisk process behövs service och rengöring oftare än i en mindre krävande miljö.
På grund av att separatorer är roterande utrustning krävs en mindre service efter cirka 1 500 timmars drift. Den första större servicen sker normalt när produkten varit i drift i 12 månader.
Den generella rekommendationen är att göra service efter ett års drift. Efter två år görs en större genomgång.
Alfa Laval har en stor installerad bas av produkter som kontinuerligt fortsätter att växa. Även dess geografiska spridning har ökat från tidigare etablerade marknader i Västeuropa och USA till att i ökande omfattning även inkludera Central- och Östeuropa, Latinamerika samt Asien.
Det är en utmaning att planera verksamheten för att kunna möta kundernas behov. Särskilt mot bakgrund av att det hos vissa kunder finns produkter som efter 30 år eller mer fortfarande är i drift. Även de kunderna ska i så stor utsträckning som möjligt erbjudas service och reservdelar. Alfa Laval har tre huvuddistributionscentra: i Tumba och Lund (Sverige) samt i Kolding (Danmark). Det finns även regionala distributionscentra i USA, Singapore, Kina och Japan.
Att upprätthålla en god överblick över den installerade basen är nödvändigt för att kunna göra en kvalitativ bedömning av reservdelsoch servicebehovet. I dag har Alfa Laval hundratusentals produkter installerade världen över. Eftersom försäljningen av service och reservdelar under en produkts totala livstid kan bli flera gånger högre än den initiala investeringen, utgör de installerade produkterna en mycket värdefull bas – en god hävstång för Alfa Laval.
De installerade produkterna skapar tillväxtmöjligheter för eftermarknaden. Idag är eftermarknaden störst i västra Europa och USA där den installerade basen är äldre. Det innebär samtidigt att potentialen i tillväxtländerna ökar i takt med att nyförsäljningen ökar och den installerade basen blir äldre.
Alfa Lavals ambition är att vara en attraktiv arbetsgivare. Målet är att skapa en trivsam arbetsmiljö som bidrar till motiverade och engagerade medarbetare, något som i förlängningen är viktigt för bolagets fortsatta framgång. Att skapa en positiv och trivsam miljö kräver kontinuerliga insatser.
En grundläggande förutsättning är att lagar uppfylls och regler efterlevs. Detta kompletterar Alfa Laval med egna, mera långtgående policys. Det finns emellertid även mjuka faktorer som väger minst lika tungt när det gäller att skapa en bra arbetsmiljö. En faktor är den stämning som ledningen förmedlar i organisationen. Att bemöta varandra med respekt och vänlighet är avgörande för att skapa trivsel. Det handlar även om att kontinuerligt kunna utmana medarbetarna och erbjuda dem utveckling och vidareutbildning samt att säkerställa att nationalitet, religion, ras och kön inte utgör hinder för individens karriärutveckling, utan att erfarenhet, kunskap och engagemang väger tyngst.
Jämställdhet och mångfald ska prägla Alfa Lavals rekrytering, personalutveckling och chefstillsättning. Målet är att samtliga anställda inom koncernen ska känna att det finns karriärvägar öppna för dem. I ett internationellt företag är det en ovärderlig tillgång om man på rätt sätt lyckas ta till vara de kulturella skillnaderna. Detsamma gäller könsfördelningen. Mångfald berikar verksamheten och ökar förståelsen för det globala sammanhang som företaget verkar i. Det är skillnaderna mellan människor som bidrar till att skapa kreativitet, nya perspektiv och inspirera till nytänkande.
Att förändra fördelningen vad gäller nationalitet och kön är prioriterat inom Alfa Laval. En väg att uppnå detta är att konsekvent satsa på att identifiera, utveckla och behålla talanger. Detta är ett långsiktigt arbete, som emellertid påskyndades när bolaget introducerade en öppen arbetsmarknad för intern rekrytering. På intranätet utannonseras samtliga lediga positioner, inklusive chefsjobb, vilka interna kandidater uppmanas att söka. Målet var att bredda basen av sökande för att öka rörligheten och mångfalden och i förlängningen främja nytänkande. Redan första året resulterade detta initiativ i ökad rörlighet, både mellan länder och mellan positioner. Sedan starten 2007 har andelen utlysta positioner mer än fyrfaldigats. Tack vare detta har inte bara köns- och nationalitetsfördelningen ökat, utan även möjligheterna att få rätt person på rätt position.
Under 2009 var andelen kvinnor på chefsnivå 17 procent, jämfört med 15 procent under 2008. Det finns en långsiktig ambition att öka
andelen kvinnor på chefsnivå så att den motsvarar andelen kvinnor i företaget som helhet, 20 procent 2009. Det finns 28 nationaliteter representerade på chefsnivå och 60 inom koncernen som helhet.
Att arbeta aktivt med kompetensutveckling är en viktig förutsättning för att vara en attraktiv arbetsgivare. Genom att erbjuda utbildning samt en organisation som möjliggör förflyttning mellan positioner och länder, försöker Alfa Laval säkerställa att kompetensen stannar i företaget. Under året sågs utbildningsprogrammet över för att på bästa sätt anpassas till de behov som finns i organisationen. Bland annat startade arbetet med att få till stånd en Inlärningsportal för att öka utbildningstillgängligheten. Informationen om vilka utbildningsmöjligheter som finns var tidigare spridd och svår att hitta.
Under året förändrades dessutom Alfa Laval Universitys erbjudande och uppbyggnad. Tre fakulteter växte till fyra och kursstrukturen ändrades till att omfatta utbildning på de flesta nivåer i organisationen. Specifika kurser erbjuds inom bland annat försäljning, marknadsföring och ledarskap. Dessutom erbjuds utbildning inom allt från projektledning till ekonomi samt kurser inom en rad andra områden. Under 2009 genomgick 310 personer någon form av utbildning vid Alfa Laval University.
För att Alfa Laval ska nå framgång är det nödvändigt att medarbetarna har olika kulturell bakgrund samt att de är flexibla, motiverade och kompetenta. Medarbetarnas kompetens och flexibilitet utvecklas kontinuerligt. Direkt eller indirekt diskriminering på grund av ras, hudfärg, kön, religion, politiska åsikter, nationellt ursprung eller social tillhörighet får inte förekomma. Alfa Laval ska säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö. Vi erkänner medarbetarnas rätt till föreningsfrihet och rätt att sluta fackliga avtal.
Andel män och kvinnor
Anställda per region
Alfa Lavals hållbarhetsarbete har kontinuerligt utvecklats sedan Affärsprinciperna publicerades 2003. Dessa baserades på FN:s Global Compact samt en konsultationsprocess med svenska investerare, fackliga representanter, personalrepresentanter från Europeiska Arbetsrådet samt hållbarhetskonsulter. Målet var att implementera Affärsprinciperna i hela organisationen och säkerställa att hållbarhetsarbetet blev en integrerad del av verksamheten.
I dag styrs verkligen Alfa Lavals verksamhet även med hänsyn till dess miljöpåverkan, sociala ansvar, affärsetik och transparens. Hållbarhetsarbetet är därmed i högsta grad en grundläggande del av linjechefernas uppgift. Som ett resultat är mycket information, som tidigare räknades som "hållbarhetsinformation", numera en ordinarie del av verksamheten och därmed synlig i andra avsnitt av årsredovisningen. För att undvika upprepningar har därför årets hållbarhetsavsnitt kortats ned och fokuserar nu främst på att presentera de nyckelinitiativ som tagits inom de områden som omfattas av Affärsprinciperna, och de förbättringar som uppnåtts under 2009.
Mer detaljerad information, såsom lägesrapporter, nya målsättningar, granskning av uppfyllandet av affärsprinciperna såväl som GRI-baserade referenser och data finns att läsa i hållbarhetsavsnittet på Alfa Lavals hemsida: www.alfalaval.com/sustainability. För att underlätta utvärderingen av Alfa Lavals ansträngningar utvecklas denna sida kontinuerligt.
Miljörapporteringssystemet utvidgades till att omfatta totalt 78 anläggningar (71).
Införlivandet av livscykelanalyser i den nya produktutvecklingsprocessen fortsatte. Under 2009 analyserades 19 (20) nya produkter med hjälp av LCA. Av dessa var 10 ersättningar för befintliga produkter. De nya produkterna har mellan 9 och 60 procent mindre miljöpåverkan än produkterna de ersatte.
– En ny arbetarskyddspolicy lanserades och ett nytt rapporteringssystem utvecklades, för implementering under 2010.
När Affärsprinciperna lanserades 2003 lades vikt vid att de måste gälla hela organisationen. För att detta skulle kunna bli verklighet var de ordinarie linjecheferna tvungna att få ansvar för att förbättringar genomfördes. Samtidigt utvecklades en ledningsstruktur för att ta beslut om prioriteringar som omspänner hela organisationen.
Alfa Lavals styrelse granskar resultat, framsteg, prioriteringar och målsättningar minst en gång om året.
Koncernledningen fastställer årliga mål, fattar beslut om prioriteringar samt fördelar resurser till alla de områden som omfattas av Affärsprinciperna, som regelbundna inslag vid sina möten. Inom till exempel social- och affärsetik diskuterar koncernledningen även specifika projekt i detalj.
Miljörådet är ansvarigt för operativa beslut, projektbildning, resultat och framstegsgranskning. Rådet är också ansvarigt för miljöledningssystemet samt processer och verktyg för datarapportering. Det utfärdar även rekommendationer beträffande prioriteringar och målsättningar till koncernledningen. Miljörådet leds av chefen för Operationsdivisionen.
Miljörådets framgång medförde att ett Arbetarskyddsråd bildades under 2009, under ledning av chefen för Human Resources. Det har samma ansvar som Miljörådet, men för arbetarskyddsfrågor.
De flesta produkter i Alfa Lavals sortiment är mycket betydelsefulla när det gäller att spara energi, rena vatten och luft samt bidra till en optimerad livsmedelsproduktion – nödvändiga faktorer för en hållbar utveckling. Sedan Affärsprinciperna infördes har den interna fokuseringen på miljöfrågor stärkts. Detsamma gäller engagemanget för att säkerställa att Alfa Lavals verksamhet inte bidrar till sociala orättvisor och korruption. Under samma period har ett ökat globalt fokus på hållbarhet lett till nya regler och bestämmelser, vilket gynnar Alfa Lavals egna ansträngningar inom området. Det bidrar även till att öka efterfrågan på företagets produkter.
Transporterna utgör en av de största bidragande faktorerna till Alfa Lavals totala koldioxidutsläpp. Detta ledde till ett projekt som syftade till att minska andelen frakt via flyg från Danmark och Indien till anläggningen i Richmond (USA).
En arbetsgrupp i Richmond genomförde en förstudie, vilken visade att det huvudsakliga bidraget till utsläppen var flygfrakten av material från Kolding (Danmark) och Sarole (Indien) till Richmond. Under ett enskilt år skedde all transport från dessa anläggningar via flyg för att säkerställa korta ledtider, låga lagerkostnader och god flexibilitet. Resultatet blev även 1 085 ton koldioxidutsläpp.
Efter förstudien startades ett projekt för att ändra transportsättet från de båda orterna. Efter att projektet genomförts skulle 70 procent av frakten gå med båt, resterande 30 procent med flyg. Målet var att minska koldioxidutsläppen. Omställningen skulle även medföra längre ledtider, ökat lagervärde och behov av större golvyta, vilket dock skulle uppvägas av lägre transportkostnader.
Projektets första viktiga genombrott kunde konstateras under perioden augusti till oktober 2009, då antalet transporter med båt nådde 74 procent. De totala koldioxidutsläppen under samma tid minskade med 70 procent och transportkostnaderna med 40 procent.
Alfa Lavals produkter spelar en avgörande roll inom områden som är väsentliga för samhället, som energi, miljö och livsmedel. Att värma, kyla, separera och transportera är grundläggande funktioner som tillfredsställer behov som finns inom de flesta industrier. Alfa Lavals utrustning kan dessutom bidra till att sänka konsumtionen av energi och vatten samt reducera koldioxidutsläppen, allt viktigare element i ansträngningarna för att minska människans påverkan på miljön.
Compabloc, Alfa Lavals kompakta, helsvetsade värmeväxlare, installerades i en Brasiliansk petrokemifabrik. I anläggningen produceras cumene, ett ämne som bland annat används för att tillverka CD-skivor. När värmeväxlaren tagits i bruk minskade energikonsumtionen med 3,4 MW vilket ledde till en reduktion av koldioxidutsläppen med 13 800 ton.
Ett raffinaderi i Kanada valde bort traditionell teknologi till förmån för Compabloc. Med åtta kompakta värmeväxlare från Alfa Laval uppnåddes energibesparingar på 14 MW jämfört med om traditionella röroch tubvärmeväxlare hade använts. Detta ledde i sin tur till en reduktion av koldioxidutsläppen med 39 000 ton per år.
Reduktionen av utsläppen i de båda exemplen ovan motsvarar det totala utsläppet från alla bilar i Stockholm under nästan en månad.
En italiensk olivoljeproducent startade en egen olivkvarn och valde en modul från Alfa Laval. Processen då oliverna förvandlas till olja omfattar bland annat tvätt, press och separering. Den kräver dessutom vatten. Tack vare Alfa Lavals dekantrar och separatorer kan vattenförbrukningen minskas med närmare 70 procent. Dessutom kan restprodukterna tas om hand och användas som gödning.
Under 2009 ökade intresset för Alfa Lavals produkt PureBallast. Ballastvatten, som används för att stabilisera fartyg, har blivit ett stort och därtill växande miljöproblem. Ballastvattnet för med sig mikroorganismer från en del av världen till en annan, där de saknar naturliga fiender. När ballastvattnet sedan töms ut kan organismerna därför reproducera sig obehindrat och förstöra lokala ekosystem. Mot bakgrund av detta har IMO (FN:s internationella sjöfartsorganisation) presenterat ett lagförslag om att alla fartyg som byggs från och med 2012 ska omfattas av krav på ballastrening. Från 2016 gäller detta även fartyg tillverkade före 2012. Alfa Lavals PureBallast, utvecklad i samarbete med Wallenius Water, var den första lösningen att erhålla godkännande från IMO. Teknologin är patenterad och baserad på ultraviolett ljus som oskadliggör mikroorganismerna – utan användning av kemikalier. Totalt har cirka 80 system sålts.
Djur / Dromedarer Case / Oljebolag Teknologi / Värmeöverföring
Inte helt obekant kan det bli rätt så varmt i öknen. Dromedaren är ett omtyckt djur och mycket användbar som transportmedel i den minst sagt heta miljön. För att hålla huvudet kallt har dromedaren löst avkylningen genom att den kan samla upp vatten på nosens hud. Vattnet kommer från utandningsluften som kylts ner genom djurets långa vindlande näsgångar, så att vatten bildas – och bevaras på nosen.
Den här nasala värmeväxlingen skyddar även dromedarens hjärna från att bli överhettad. Tala om näsa för det finurliga.
Samma naturliga process för värmeväxling som dromedaren använder sig av för att kyla ner utandningsluft använder ett stort oljebolag. Skillnaden är att de utnyttjar processen tvärtom. Och förstås i något större skala.
Platsen är Kanada och produktion av bensin med lågt svavelinnehåll, en process som kräver mycket energi.
Tack vare att de kan överföra värme från het överskottsånga till kallt vatten som, när det väl kokar, i sin tur kan användas som energi i produktionen minskar energiförbrukningen och utsläppen, samtidigt som den minimerar kostnaderna för värmeöverföringen.
2005 fick projektet ett hedersomnämnande i Kanadas "Natural Resources Energy Efficiency Award Programme".
| Förvaltningsberättelse | 50 |
|---|---|
| Koncernens kassaflöden | 62 |
| Kommentarer till koncernens kassaflöden | 63 |
| Koncernens totala resultat | 64 |
| Kommentarer till koncernens totala resultat | 65 |
| Koncernens finansiella ställning | 68 |
| Kommentarer till koncernens finansiella ställning |
70 |
| Förändringar i koncernens egna kapital | 71 |
| Kommentarer till förändringar | |
| i koncernens egna kapital | 73 |
| Moderbolagets kassaflöden | 74 |
| Moderbolagets resultat | 74 |
| Moderbolagets finansiella ställning | 75 |
| Förändringar i moderbolagets egna kapital | 76 |
| Kommentarer till boksluten | 77 |
| Redovisningsprinciper | 77 |
| Mål, politik och metoder | |
| för förvaltning av kapital | 83 |
| Finansiella risker | 84 |
| Operationella risker | 87 |
| Noter | 90 |
| Förslag till vinstdisposition | 118 |
| Revisionsberättelse | 119 |
| Tioårsöversikt | 132 |
| Definitioner | 134 |
Informationen i denna årsredovisning är sådan information som Alfa Laval AB (publ) skall offentliggöra i enlighet med lagen om värde pappersmarknaden och/eller lagen om handel med finansiella instrument. Informationen lämnades för offentliggörande genom att årsredovisningen publicerades på Alfa Lavals hemsida den 31 mars 2010 klockan 8.30 och genom att den tryckta årsredovisningen skickades ut till aktieägarna i vecka 14, 2010 med start den 6 april 2010.
Alfa Laval AB är ett publikt aktiebolag. Bolagets säte är i Lund och bolaget är registrerat i Sverige under organisationsnummer 556587-8054. Huvudkontoret har besöksadressen Rudeboksvägen 1 i Lund och postadressen Box 73, 221 00 Lund, Sverige. Alfa Lavals hemsida är: www.alfalaval.com.
Följande delar av årsredovisningen är finansiella rapporter: förvaltningsberättelsen, tioårsöversikten, kassaflödesanalysen, totalresultaträkningen, räkningen över finansiell ställning och egetkapitalräkningen för både koncernen och moderbolaget samt not apparaten. Samtliga dessa har reviderats av revisorerna. Övriga delar av årsredovisningen har granskats översiktligt av revisorerna.
Alfa Laval AB (publ) utgör moderbolag för Alfa Laval-koncernen.
Bolaget hade 33 780 (28 078) aktieägare den 31 december 2009. Den största ägaren är Tetra Laval B.V., Nederländerna som äger 18,7 (18,4) procent. Ökningen i ägarandelen beror på indragningen av de aktier som företaget återköpt. Efter den största ägaren kommer nio institutionella placerare med ägarandelar mellan 7,7 till 1,5 procent. Dessa tio största aktieägare innehar 48,0 (45,9) procent av aktierna.
Alfa Laval-koncernen bedriver utveckling, produktion och försäljning av produkter och anläggningar baserat på tre huvudteknologier: separering/filtrering, värmeöverföring och flödeshantering.
Alfa Lavals verksamhet är indelad i två affärsdivisioner "Equipment" respektive "Process Technology" som säljer till externa kunder och en division "Övrigt" som täcker inköp, produktion och logistik liksom företagsledning och icke-kärnverksamheter. Dessa tre divisioner utgör Alfa Lavals tre rörelsesegment.
De två affärsdivisionerna (rörelsesegmenten) är i sin tur indelade i ett antal kundsegment. Kunderna till Equipment-divisionen köper produkter, medan kunderna till Process Technology-divisionen köper system för processapplikationer. Equipment-divisionen består av sex kundsegment: Comfort & Refrigeration, Fluids & Utility Equipment, Marine & Diesel, OEM (Original Equipment Manufacturers), Sanitary Equipment och eftermarknadssegmentet Parts & Service. Process Technology-divisionen består av fem kundsegment: Energy & Environment, Food Technology, Life Science, Process Industry och eftermarknadssegmentet Parts & Service.
De huvudsakliga risker och osäkerhetsfaktorer som koncernen står inför har att göra med prisutvecklingen på metaller, fluktuationer i större valutor och hur stor och långvarig den konjunkturstyrda nedgången i efterfrågan på företagets produkter blir. För ytterligare information, se avsnitten om finansiella och operationella risker och avsnittet om redovisningsprinciper som är kritiska för bolagets resultat och ställning, avsnittet om huvudsakliga källor till osäkerhet i uppskattningar och avsnittet om bedömningar under redovisningsprinciperna.
Den kompletta informationen om förvärven återfinns i not 17. Nedan följer en kortare sammanfattning av respektive förvärv.
Den 1 september 2009 förvärvade Alfa Laval 90 procent av aktierna i LHE Co., Ltd i Sydkorea – ett ledande värmeväxlarföretag i Sydkorea. Företaget är inriktat på marknaden för kompakta plattvärmeväxlare. LHE kommer att fortsätta att erbjuda marknaden sitt eget sortiment, under varumärket LHE, via eget försäljningsnätverk. Bolaget hade under 2009 en omsättning på MSEK 593.
Den 14 augusti 2009 förvärvade Alfa Laval företaget PHE Indústria e Comércio de Equipamentos Ltda i Brasilien, ett företag som erbjuder service på plattvärmeväxlare inom olika typer av industrier. Det kommer att integreras i Tranter. Företaget konsolideras i Alfa Laval koncernen från den 1 augusti
Det publika erbjudandet att köpa ytterligare 13 procent i Alfa Laval (India) Ltd öppnade den 14 januari 2009 och stängde den 2 februari 2009. Det ursprungliga budet på 950 rupier per aktie höjdes till 1 000 rupier per aktie den 20 januari 2009. Erbjudandet resulterade i att ägare till nästan 2,2 miljoner aktier motsvarande ungefär 12 procent av det totala antalet aktier accepterade att sälja sina aktier. Detta innebär att ägandet i det indiska dotterbolaget har ökat från 76,7 procent till 88,8 procent. Den totala kostnaden för förvärvet uppgick till MSEK 376.
Den 1 februari 2009 förvärvade Alfa Laval HES GmbH Heat Exchanger System i Tyskland, ett företag som fokuserar på spiralvärmeväxlare främst till processindustrin. Företaget kommer att integreras i Tranter. Företagets omsättning för 2009 uppgick till MSEK 99.
Den 16 januari 2009 förvärvade Alfa Laval Onnuri Industrial Machinery Co., Ltd, en sydkoreansk systemleverantör till varvsoch dieselkraftmarknaderna. Onnuri förblir ett separat bolag, då det skall fortsätta att erbjuda produkter och service under sitt eget varumärke. Onnuris omsättning för 2009 uppgick till MSEK 81.
Den 14 januari 2009 meddelade Alfa Laval att det hade förvärvat ett företag och undertecknat en överenskommelse att förvärva ytterligare ett, båda större leverantörer av reservdelar och service för en mängd produkter och applikationer inom ett flertal geografiska regioner. Båda företagen förblir separata organisationer, då de fortsätter att erbjuda produkter och service till industrin under egna varumärken. Det ena företaget konsolideras i Alfa Laval koncernen från den 1 januari 2009 och det andra från 30 januari 2009. Den kombinerade omsättningen för 2009 för de två verksamheterna var MSEK 258.
Dessutom har fyra mindre förvärv genomförts under 2009:
Den 4 februari 2009 förvärvade Alfa Laval det polska bolaget Termatrans som har fungerat som Tranters distributör i Polen. Det kommer att integreras i Tranter. Termatrans omsättning för 2009 uppgick till MSEK 18.
Den 22 februari 2009 förvärvade Alfa Laval ytterligare en mindre verksamhet i Latinamerika som också kommer integreras i Tranter.
Den 15 juli 2009 förvärvade Alfa Laval tillgångarna i det danska bolaget ISO-MIX A/S. Verksamheten har integrerats i det danska bolaget Alfa Laval Tank Equipment A/S. Omsättningen för 2009 var MSEK 1.
Den 9 november 2009 förvärvade Alfa Laval resterande 9 procent av det indiska företaget Nitrile India Ptv Ltd, som därmed blev ett helägt dotterbolag.
Den 15 augusti 2008 förvärvade Alfa Laval det amerikanska företaget Hutchison Hayes Separation, som är en ledande leverantör av separatorer, tillbehör och service, främst till företag på den amerikanska energimarknaden. Hutchison Hayes kommer att verka som en separat organisation och adderar en kompletterande försäljningskanal för både separatorutrustning och service, främst till de energirelaterade industrierna i USA. Bolaget hade under 2008 en omsättning på MSEK 139.
Den 31 juli 2008 förvärvade Alfa Laval det tyska företaget Pressko AG, som är specialiserat på utveckling och tillverkning av helsvetsade värmeväxlare. Pressko AG kommer att integreras i Tranter, som är en separat organisation inom Alfa Laval koncernen. Presskos omsättning under 2008 uppgick till MSEK 44.
Den 13 juni 2008 förvärvade Alfa Laval cirka 44 procent av Ageratec, ett svenskt företag som utvecklar innovativa processlösningar för biodieselindustrin. Den 29 december 2008 ökade Alfa Laval ägandet till cirka 68 procent och Ageratec blev ett dotterbolag. Ageratecs omsättning under 2008 uppgick till MSEK 58.
Den 1 juni 2008 förvärvade Alfa Laval det amerikanska företaget Standard Refrigeration, en ledande leverantör av tubvärmeväxlare för olika typer av kylning, luftkonditionering och industriella applikationer på den nordamerikanska marknaden. Standard Refrigeration kommer att integreras i Alfa Laval för att få full effekt av synergier såsom bredare produktportfölj och en förstärkt marknadsnärvaro. Under 2008 hade bolaget en omsättning på MSEK 249.
Den 11 februari 2008 förvärvade Alfa Laval det danska bolaget Høyer Promix A/S. Bolaget utvecklar, tillverkar och säljer omrörare till främst livsmedels- och läkemedelsindustrin. Bolaget har fusionerats med Alfa Laval Tank Equipment A/S. Under 2008 hade bolaget en omsättning på MSEK 16.
Dessutom har två mindre förvärv genomförts under 2008:
Den 1 september 2008 förvärvade Alfa Laval verksamheten i det svenska företaget P&D's Plattvärmeväxlarservice AB som gör service på värmeväxlare. Under 2008 hade bolaget en omsättning på MSEK 12.
Den 1 april 2008 förvärvade Alfa Laval 91 procent av det indiska företaget Nitrile India Ptv Ltd som tillverkar gummipackningar för främst livsmedelsindustrin. Förvärvet är en del av Alfa Lavals double branding strategi och bolaget har därför bytt namn till MCD Nitrile India Pvt Ltd. Bolaget har cirka 12 anställda och 15–20 tillfälligt anställda. Under 2008 hade bolaget en omsättning på MSEK 1.
Den 1 december 2007 slutfördes Alfa Lavals förvärv av det finska företaget Fincoil. Förvärvet av Fincoil är i linje med Alfa Lavals strategi att expandera närvaron på den europeiska marknaden för luftvärmeväxlare. Bolaget har 150 anställda. Fincoil är väletablerat i de nordiska och baltiska länderna samt i Ryssland. Cirka 80 procent av försäljningen exporteras. Fincoil har en tillverkningsenhet strax utanför Helsingfors. Avsikten är att helt integrera Fincoil i Alfa Laval. Under 2007 hade Fincoil en omsättning på MSEK 348.
Den 2 juli 2007 förvärvade Alfa Laval det amerikanska bolaget AGC Engineering genom ett inkråmsförvärv. Företaget säljer service och utrustning till plattvärmeväxlare för den sanitära marknaden, det vill säga mejeri- och livsmedelsindustrin. AGC har 65 anställda. Förvärvet adderar en kompletterande kanal för sanitära plattvärmeväxlare till mejeri- och livsmedelsindustrin huvudsakligen i USA. Detta gäller såväl nya produkter som reservdelar och service. AGC kommer inte att integreras i Alfa Laval. De två organisationerna kommer att marknadsföra sina produkter oberoende av varandra i enlighet med en flervarumärkesstrategi. Under 2007 hade AGC en omsättning på MSEK 78.
Genom ett publikt erbjudande som stängde den 26 maj 2007 ökade Alfa Laval ägandet i det indiska dotterbolaget Alfa Laval (India) Ltd med 12,6 procent till 76,7 procent.
Den 4 april 2007 förvärvade Alfa Laval det holländska företaget Helpman. Helpman är ett ledande företag på den europeiska marknaden för luftvärmeväxlare som används i den känsliga transportkedjan för livsmedel, dvs. nedkylning och temperaturkontroll för att säkerställa produkternas slutliga kvalité. Helpman har 130 anställda
inom forskning & utveckling, försäljning och tillverkning i två produktionsenheter, Groningen i Holland och Sofia i Bulgarien. Avsikten är att helt integrera Helpman i Alfa Laval. Under 2007 hade Helpman en omsättning på MSEK 178.
Den 16 mars 2007 förvärvade Alfa Laval det amerikanska företaget DSO Fluid Handling. Förvärvet stärker Alfa Lavals position inom livsmedelsindustrin i USA. DSO är en leverantör av huvudsakligen reservdelar till pumpar och ventiler och adderar en kompletterande kanal för reservdelar. I linje med Alfa Lavals strategi med flera varumärken kommer DSO att fortsätta att sälja sina produkter under eget varumärke. DSO har 20 anställda och är baserat i Irvington (Newark), New Jersey USA. Under 2007 hade DSO en omsättning på MSEK 51.
Under inledningen av 2007 gjordes en transaktion som en konsekvens av förvärvet av Tranter där agenten i Taiwan löstes ut för att därmed uppnå full kontroll över Tranters bolag i Kina.
Under 2009 skedde ingen större försäljning av fastigheter. Två små fastigheter i Frankrike planeras att avyttras. Båda de franska fastigheterna är tomma. Den ena har varit till salu under flera år. Ingen av dem förväntas att kunna säljas inom det närmaste året. Detta innebär att inga fastigheter har omklassificerats till omsättningstillgång för försäljning. Situationen var densamma vid utgången av 2008. Verkligt värde för de aktuella fastigheterna överstiger det bokförda värdet med cirka MSEK 8 (2).
Under 2008 såldes en fastighet i Brasilien för MSEK 113 med en realiserad vinst om MSEK 102. Inga fastigheter omklassificerades till omsättningstillgång för försäljning.
Under 2007 såldes fastigheten i Tuusula i Finland för MSEK 26 med en realiserad vinst om MSEK 25. Fastigheten i Argentina såldes för MSEK 14 med en realiserad vinst om MSEK 11. En fastighet i Bryssel i Belgien såldes för MSEK 27 med en realiserad vinst om MSEK 15. Mindre försäljningar av mark och byggnader skedde i Indien för MSEK 3 med en realiserad vinst om MSEK 2 och i Frankrike för MSEK 2 med en realiserad vinst om MSEK 1. Under 2007 var fastigheter i Brasilien och Frankrike också planerade att avyttras. Inga av dessa fastigheter omklassificerades till omsättningstillgång för försäljning.
Dessa avyttringar redovisas som jämförelsestörande i not 9 till totalresultaträkningen.
Förvaltningsberättelse
Orderingången uppgick till MSEK 21 539 (27 464) (27 553) under 2009. Exklusive växel kursdifferenser var koncernens orderingång 28,1 procent lägre än föregående år. Justerat för förvärv av verksamheter1) är motsvarande siffra en minskning med 30,3 procent.
| Orderbrygga | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK, om inte annat anges | 2009 | 2008 | 2007 |
| Orderingång föregående år | 27 464 | 27 553 | 24 018 |
| Strukturförändringar | 2,2% | 2,6% | 1,4% |
| Valutaeffekter | 6,5% | 0,1% | -3,6% |
| Organisk utveckling | -30,3% | -3,0% | 16,9% |
| Totalt | -21,6% | -0,3% | 14,7% |
| Orderingång innevarande år | 21 539 | 27 464 | 27 553 |
Exklusive växelkursdifferenser minskade orderingången från eftermarknaden "Parts & Service" med 11,1 procent under 2009 jämfört med föregående år. Dess relativa andel av koncernens totala orderingång uppgick till 28,3 (22,7) procent.
LHE Co. Ltd per 1 september 2009,
PHE Indústria e Comércio de Equipamentos Ltda per 1 augusti 2009,
HES per 1 februari 2009,
Onnuri Industrial Machinery per 16 januari 2009,
två leverantörer av reservdelar och service per 14 januari 2009,
Ageratec per 29 december 2008,
P&D's Plattvärmeväxlarservice per 1 september 2008,
Hutchison Hayes Separation per 15 augusti 2008,
Pressko per 31 juli 2008,
Standard Refrigeration per 1 juni 2008,
Nitrile India per 1 april 2008,
Høyer Promix per 11 februari 2008.
Stora order är order med ett värde över MEUR 5. Volymen av stora order är en viktig indikator på efterfrågeläget och följs upp separat inom Alfa Laval. En stor volym stora order utöver basaffären innebär normalt också en god beläggning i fabrikerna. Under 2009 har Alfa Laval fått stora order för MSEK 900 (1 135). Sett per kvartal har det sett ut som följer:
Under första kvartalet 2009 fick Alfa Laval stora order för MSEK 140 (390):
Under andra kvartalet 2009 fick Alfa Laval stora order för MSEK 105 (210):
Under tredje kvartalet 2009 fick Alfa Laval stora order för MSEK 175 (200):
Under fjärde kvartalet 2009 fick Alfa Laval stora order för MSEK 480 (335):
En order för värmeväxlare och filter till kylprocesser i två nya kärnkraftsreaktorer i Kina. Ordervärdet är cirka MSEK 130 och slutleverans förväntas ske under 2011.
En order på Alfa Laval Packinox värmeväxlare för en kombinerad raffinaderi- och petrokemisk anläggning i Kina. Ordervärdet är cirka MSEK 90 och leverans beräknas ske 2010.
Orderstocken per den 31 december 2009 uppgick till MSEK 11 906 (14 310) (14 730). Exklusive växelkursdifferenser och justerat för förvärv av verksamheter var orderstocken 27,7 procent lägre än orderstocken per utgången av 2008.
Nettoomsättningen uppgick till MSEK 26 039 (27 850) (24 849) under 2009. Exklusive växelkursdifferenser var nettoomsättningen 14,4 procent lägre än föregående år. Justerat för förvärv av verksamheter är motsvarande siffra en minskning med 17,3 procent.
Equipment-divisionen består av sex kundsegment: Comfort & Refrigeration, Fluids & Utility Equipment, Marine & Diesel, OEM (Original Equipment Manufacturers), Sanitary Equipment och eftermarknadssegmentet Parts & Service.
Under 2009 har orderingången minskat med 31,8 procent och nettoomsättningen minskat med 13,9 procent jämfört med föregående år. Justerat för förvärv av verksamheter är motsvarande siffror en minskning med 34,7 procent respektive med 17,6 procent.
Utvecklingen för Equipment-divisionen under 2009 har varit som följer, kvartal för kvartal:
Divisionen visade en allmän nedgång i första kvartalet jämfört med samma period förra året. Lägre efterfrågan, förseningar i kunders beslutsfattande liksom senarelagda projekt påverkade alla utvecklingen. Nedgången var mest betydande inom Marine, som pressades av en fortsatt svag aktivitet inom varvsmarknaden liksom av annulleringar. Samtidigt var det en fortsatt god nivå av infrastrukturinvesteringar i landbaserade dieselkraftverk. Sanitary och OEM erhöll båda större order i kvartalet, men inte tillräckligt för att nå förra årets nivåer. Parts och Service pressades av ett minskande behov av uppgraderingar inom marinindustrin även om den stora installerade basen gav ett visst stöd. Lägre aktivitetsnivå inom metallbearbetningsindustrin och byggnadsindustrin påverkade kundsegment som Fluids & Utility
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK, om inte annat anges | 2009 | 2008 | 2007 |
| Nettoomsättning föregående år | 27 850 | 24 849 | 19 802 |
| Strukturförändringar | 2,9% | 2,5% | 3,3% |
| Valutaeffekter | 7,9% | 0,6% | -3,6% |
| Organisk utveckling | -17,3% | 9,0% | 25,8% |
| Totalt | -6,5% | 12,1% | 25,5% |
| Nettoomsättning innevarande år | 26 039 | 27 850 | 24 849 |
respektive Comfort & Refrigeration. Från ett geografiskt perspektiv var nedgången mest uttalad i Asien, främst beroende på utvecklingen inom den marina sektorn.
Orderna minskade under andra kvartalet jämfört med samma kvartal förra året, främst som ett resultat av den globala ekonomiska utvecklingen som fortsatte att påverka alla marknader och branscher. Nedgången var mer uttalad inom Marine & Diesel och mindre i Sanitary och Parts & Service. Det senare segmentet fortsatte att vara motståndskraftigt, dock inte opåverkat av konjunkturen med minskade investeringar i uppgradering när tillverkare fortsatte att minimera alla utgående kassaflöden. Annulleringar av order inom Marine segmentet var på ungefär samma nivå som under det första kvartalet. Jämfört med första kvartalet stöttade projektorder Comfort & Refrigeration och Sanitary, som båda överträffade sin utveckling under första kvartalet. Samtidigt var aktiviteten fortsatt på en hög nivå bland de OEMs som tillverkar värmepumpar och bland systembyggare.
Orderingången i Equipment divisionen minskade under tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Detta berodde på ett fortsatt svagt affärsklimat där beslut ofta försenades eller sköts upp. Alla segment redovisade en lägre orderingång med den största nedgången i Marine & Diesel. Å andra sidan låg annulleringarna inom Marine på en något lägre nivå än det föregående kvartalet. Parts & Service segmentet är också påverkat av den negativa utvecklingen inom den marina marknaden och såg orderna minska beroende på en lägre beläggningsgrad för fartyg. För divisionen som helhet ökade orderingången något jämfört med andra kvartalet 2009. Alla segment var oförändrade, utom Marine & Diesel som ökade orderingången och Comfort & Refrigeration som minskade.
Orderingången för Equipment divisionen minskade under fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år, främst beroende på fortsatt låg efterfrågan inom marinsektorn. Jämfört med föregående kvartal var orderingången bara något lägre, understött av en god utveckling för Sanitary och Fluids & Utility. Sanitary visade en stark utveckling under fjärde kvartalet jämfört med både samma period förra året och föregående kvartal, pådrivet av en stabil efterfrågan
från läkemedelsindustrin och tillverkare av hygienartiklar. Samtidigt redovisade Fluids & Utility en betydande ökning från det föregående kvartalet, även om det minskade jämfört med fjärde kvartalet föregående år i spåren av lågt kapacitetsutnyttjande inom metallbearbetningsindustrin. Orderingången för Comfort & Refrigeration minskade under fjärde kvartalet jämfört med samma period förra året beroende på fortsatt lågt byggande inom de flesta regioner. Jämfört med föregående kvartal var ordernivån oförändrad, delvis stöttat av en stark efterfrågan på system och komponenter för värmeöverföring för fjärrvärmeanläggningar i Ryssland och Kina. Orderingången för OEM var betydligt lägre än motsvarande kvartal 2008, men bara något lägre än tredje kvartalet. Segmentet noterade en ökad efterfrågan för nya applikationer bland industriella OEM kunder, medan efterfrågan på värmepumpar minskade i spåren av att vissa bidrag tagits bort. Låga kontraktsnivåer inom varvsindustrin fortsatte att ha en negativ påverkan på Marine, liksom annulleringar. Det fanns dock undantag eftersom efterfrågan ökade på produkter som bidrar till energieffektivitet och miljöförbättringar inom det marina området. Samtidigt påverkade det negativa finansiella klimatet investeringarna i dieselkraftverk. Som helhet minskade därför Marine & Diesel segmentet jämfört med både det fjärde kvartalet förra året och föregående kvartal. Orderingången för Parts & Service minskade jämfört med fjärde kvartalet förra året till följd av en nedgång i efterfrågan på marinuppgraderingar och en lägre nyttjandegrad inom industrin generellt. Jämfört med tredje kvartalet steg orderingången något då kundernas nyttjandegrad gradvis förbättrades.
(exklusive jämförelsestörande poster) Rörelseresultatet uppgick till MSEK 2 530 (3 602) (2 866) under 2009. Minskningen i rörelseresultat under 2009 jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av ett lägre bruttoresultat beroende på minskade marginaler och volym, delvis motverkat av positiva växelkurseffekter och lägre kostnader.
Process Technology-divisionen består av fem kundsegment: Energy & Environment, Food Technology, Life Science, Process Industry och eftermarknadssegmentet Parts & Service.
Under 2009 har orderingången minskat med 23,1 procent och nettoomsättningen minskat med 14,8 procent jämfört med föregående år. Justerat för förvärv av verksamheter är motsvarande siffror en minskning med 24,3 procent respektive 16,7 procent.
Utvecklingen för Process Technologydivisionen under 2009 har varit som följer, kvartal för kvartal:
Första kvartalet visade en generell minskning jämfört med samma kvartal föregående år, då orderingången nådde rekordnivåer för både projekt- och basaffären*. Nedgången var allmän - bara miljöapplikationen inom Energy & Environment redovisade en ökning. Parts & Service affären var också något lägre, men minskningen begränsades av den ökade installerade basen och serviceerbjudanden. Projektaktiviteten var allmänt lägre inom divisionen i kölvattnet av tidigare kvartals stora kapacitetsinvesteringar, men också beroende på finansieringsproblemen förenade med det nuvarande konjunkturläget. Lägre projektaktivitet påverkade i första hand Food Technology och Process Industry. Från en geografisk synvinkel var nedgången mindre i Västeuropa och mer uttalad i Asien. Indien var ett undantag och visade god tillväxt, delvis beroende på några större investeringar inom metallsektorn.
Det var en allmän nedgång under andra kvartalet visavi samma kvartal förra året. Basaffären visade en mindre minskning än genomsnittet och var på samma nivå som under första kvartalet. Stora kontrakt å den andra sidan minskade mer än genomsnittet. Minskningen var speciellt uttalad inom segmentet Process Industry. Olja och gas visade en liknande negativ trend – en direkt återspegling av de minskade eller frysta investeringar som publicerats inom respektive industri. Environment växte i kvartalet beroende på en fortsatt stark efterfrågan för lösningar för behandling av avloppsvatten. Vidare var Life Science generellt i nivå med föregående år med en stark utveckling inom bioteknologisektorn främst i USA. Parts & Service minskade jämfört med samma kvartal förra året, främst beroende
på en minskning i reservdelsförsäljningen. Nedgången var delvis beroende på kortfristiga kapacitetsstängningar hos större kunder, speciellt i den petrokemiska och processrelaterade industrin. En annan negativ faktor var stoppet för förebyggande underhåll. Om andra kvartalet jämförs med första kvartalet, även om det var något lägre på total nivå, var det en stark återhämtning i Food Technology, med undantag för bryggeri. Vegetabiloljeteknologi hade en positiv utveckling, med återvändande investeringar, delvis beroende på högre råvarupriser.
Orderingången inom Process Technology divisionen visade en allmän nedgång under tredje kvartalet jämfört med samma kvartal förra året. Detta är främst beroende på marknadens generellt restriktiva inställning till större investeringar, vilket orsakade en nedgång i stora order. Nedgången var generell för alla segment. Food Technology rapporterade dock bara en mindre nedgång, hjälpt av vegetabiloljeaffären där aktiviteten låg kvar på fjolårets nivåer. Läkemedel och bioteknik inom Life Science var också bara marginellt under förra årets nivåer beroende på fortsatt aktivitet inom industrin i både USA och Asien. Raffinaderi var upp på årsbasis, drivet av investeringar i både effektivitets- och kapacitetsförbättringar. Process Industry segmentet som helhet minskade dock beroende på den negativa utvecklingen inom oorganiskt, metaller, papper och naturresurser. Parts & Service visade en liten nedgång jämfört med tredje kvartalet förra året, påverkat av kapacitetsneddragningar hos större kunder. Jämfört med andra kvartalet 2009 steg orderingången något för divisionen som helhet, drivet av stora projektorder inom Process Industry segmentet.
Orderingången för Process Technology divisionen visade en svag nedgång i fjärde kvartalet jämfört med motsvarande period föregående år. Jämfört med tredje kvartalet steg divisionens orderingång avsevärt. Detta var främst ett resultat av en ökning av stora projekt, speciellt inom Process Industry. En positiv utveckling noterades också inom basaffären. Inom Process Industry ökade orderingången som ett resultat av att flera stora biobränsleprojekt säkrades. Metaller och papper minskade något jämfört med
fjärde kvartalet föregående år, men visade en tydlig tillväxt jämfört med tredje kvartalet. Petrokemi var också lägre jämfört med fjärde kvartalet föregående år, liksom Raffinaderi. Den senare var dock oförändrad från det tredje kvartalet eftersom kunder fortsatte att investera i ny kapacitet och i energieffektivitetsförbättringar. Environment gjorde bra ifrån sig både jämfört med fjärde kvartalet förra året och tredje kvartalet 2009 och redovisade en fortsatt bra orderingång, speciellt för avloppsvattenapplikationer. Samtidigt visade Power en betydande ökning från det tredje kvartalet beroende på order från kärnkraftsindustrin, även om nivån var lägre än fjärde kvartalet 2008. Energy & Environment som helhet visade också en betydande ökning jämfört med tredje kvartalet. Jämfört med fjärde kvartalet föregående år minskade dock segmentet som ett resultat av ett fortsatt restriktivt investeringsklimat inom främst olje- och gasindustrin. Food Technology minskade något jämfört med motsvarande kvartal föregående år som ett resultat av fortsatt konsolidering inom bryggeri. Detta kompenserades delvis av en fortsatt stark utveckling för vegetabilolja, som gynnades av ökade investeringar i synnerhet i Asien. Parts & Service segmentet var också något nedåt jämfört med motsvarade kvartal föregående år beroende på lägre aktivitet i spåren av kortfristiga kapacitetsstängningar hos större kunder. Jämfört med tredje kvartalet var det dock en förbättring.
(exklusive jämförelsestörande poster) Rörelseresultatet uppgick till MSEK 2 040 (2 756) (2 312) under 2009. Minskningen i rörelseresultat under 2009 jämfört med föregående år förklaras främst av ett lägre bruttoresultat beroende på minskade marginaler och volym, delvis motverkat av positiva växelkurseffekter och lägre kostnader.
Övrigt täcker inköp, produktion och logistik liksom företagsledning och icke-kärnverksamheter.
Rörelseresultatet uppgick till MSEK -138 (-395) (-433) under 2009.
Förvaltningsberättelse
kassaflöden
Förvaltningsberättelse
Samtliga kommentarer återspeglar den kvartalsvisa utvecklingen under året och är efter justering för valutaförändringar.
Orderingången i Västeuropa inklusive Norden var betydligt lägre under första kvartalet jämfört med samma period förra året. Orderingången var lägre för alla kundsegment, både i Equipment-divisionen och Process Technology-divisionen, med undantag för Energy & Environment. Order för Parts & Service minskade också jämfört med samma kvartal förra året. Bästa försäljningsregion var Storbritannien, där orderingången var oförändrad. Alla andra försäljningsregioner redovisade en minskning jämfört med första kvartalet förra året.
Orderingången föll avsevärt över hela regionen under andra kvartalet jämfört med samma period föregående år. Alla segment med undantag av Life Science visade en nedgång. Jämfört med första kvartalet var orderingången för både investeringsvaror och Parts & Service på en något lägre nivå.
I tredje kvartalet var orderingången avsevärt lägre än samma kvartal förra året, med undantag för Frankrike. De flesta segment redovisade en nedgång i kvartalet, utom Food Technology och Lift Science som växte. Orderingången i kvartalet innebar en mindre nedgång också i relation till det andra kvartalet 2009.
I fjärde kvartalet var orderingången betydligt lägre än motsvarande kvartal 2008, med undantag för Frankrike. Alla segment redovisade en nedgång under perioden utom Energy & Environment som växte. Jämfört med tredje kvartalet 2009 steg orderingången avsevärt i alla försäljningsregioner utom den adriatiska, som visade en nedgång och Mellaneuropa, som var oförändrad. Både basaffären* och order för Parts & Service hade en positiv utveckling och växte jämfört med föregående kvartal.
Färre stora order liksom en lägre orderingång för basaffären innebar en överlag svag utveckling i regionen under första kvartalet. Där fanns dock några undantag bland kundsegmenten. OEM gjorde bra ifrån sig liksom Energy & Environment. Den senare fick ett uppsving av order i Ryssland.
Orderingången för Parts & Service var oförändrad jämfört med samma kvartal 2008.
Det andra kvartalet visade en överlag svag utveckling med en nedgång i både större order och basaffären. Orderingången minskade i de flesta länder. Segmenten var också generellt nedåt, dock ökade Energy & Environment och Food Technology jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Båda segmenten rapporterade en god orderingång i Ryssland, Turkiet och Sydosteuropa.
Orderingången i Centrala och östra Europa minskade i tredje kvartalet jämfört med samma kvartal förra året, pressat av lägre efterfrågan i de flesta länder och segment. Ryssland trotsade trenden och redovisade en ökning som kom från stora order inom Process Industry segmentet liksom inom Food Technology och Life Science. Jämfört med andra kvartalet 2009 ökade orderingången i regionen, förklarat av den positiva utvecklingen i Ryssland.
Centrala och östra Europa visade tecken på återhämtning med en liten ökning av order i fjärde kvartalet jämfört med motsvarande period föregående år. Polen, de baltiska länderna liksom Ryssland visade en god utveckling liksom Comfort & Refrigeration och Sanitary bland segmenten. Regionen som helhet gick ned från tredje kvartalet 2009 trots en ökning av basaffären. Detta berodde på några mycket stora order som bokades i Ryssland i den föregående perioden.
Orderingången var betydligt lägre i första kvartalet jämfört med motsvarande period förra året. Orderingången i Equipment divisionen var oförändrad medan den var mycket svag i Process Technology divisionen. Order för Parts & Service visade också en klar nedgång jämfört med samma kvartal föregående år.
Orderingången minskade betydligt under andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal förra året. Alla segment visade en nedgång med undantag av Comfort & Refrigeration och Life Science. Andra kvartalets orderingång i USA var på ungefär samma nivå som under första kvartalet.
Orderingången i regionen var betydligt lägre än tredje kvartalet förra året. Nedgången var mer eller mindre allmän då
bara OEM segmentet redovisade en ökning. Jämfört med andra kvartalet 2009 var orderingången i grunden oförändrad både överlag och för basaffären. Parts & Service redovisade dock tillväxt jämfört med andra kvartalet.
Orderingången i regionen var avsevärt lägre i fjärde kvartalet än motsvarande period föregående år. Detta var tydligt inom alla segment med undantag av Parts & Service och Energy & Environment som båda var oförändrade. Jämfört med tredje kvartalet 2009 ökade orderingången, främst pådrivet av utvecklingen för Sanitary, Energy & Environment och Process Industry. Basaffären var oförändrad från tredje kvartalet.
Orderingången i Latinamerika visade en stor nedgång i första kvartalet och tyngdes av den mycket svaga utvecklingen i Brasilien. Mexiko, Chile och Ecuador hade alla en bra utveckling, speciellt inom raffinaderi, men de kunde inte motverka nedgången i Brasilien.
Orderingången i Latin Amerika visade en stor minskning under andra kvartalet, drivet av lägre efterfrågan sett över länder och segment. Alla länder rapporterade en nedgång i orderingång, utom Mexiko som såg en stark utveckling beroende på god orderingång för raffinaderi inom segmentet Process Industry. Brasilien i allmänhet redovisade en lägre orderingång, men Marine & Diesel växte jämfört med samma period föregående år och orderingången för raffinaderi var också på en bra nivå. Jämfört med första kvartalet redovisade regionen en oförändrad nivå av orderingång.
Orderingången i regionen som helhet minskade i tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år, även om Argentina, Chile och Colombia redovisade tillväxt. Brasilien såg en negativ orderutveckling beroende på lägre efterfråga i etanolindustrin. Raffinaderiaffären i Mexiko gick bra. Jämfört med andra kvartalet 2009 innebar orderingången en allmän tillväxt.
Orderingången i Latinamerika var något högre i fjärde kvartalet jämfört med både motsvarande kvartal förra året och föregående kvartal. Den positiva utvecklingen kunde noteras i Mexiko, Argentina, Brasilien och
Peru, främst beroende på tillväxt i Food Technology och Process Industry.
Regionen hade en allmänt svag utveckling under första kvartalet jämfört med rekord nivåerna för order som noterades i motsvarande period förra året. Vissa länder gick emellertid emot trenden, där t ex Indien rapporterade ökningar jämfört med samma period föregående år. Från ett kundsegmentsperspektiv var nedgången i orderingången generell.
Regionen erfor en allmän nedgång i orderingången under andra kvartalet jämfört med motsvarande period förra året, främst beroende på en fortsatt svag utveckling i marinindustrin. Vissa segment hade dock en stark utveckling under perioden. Både Sanitary och Food Technology presterade bra i Kina och Sydostasien. Andra segment som gjorde bra ifrån sig på den kinesiska marknaden var Life Science och Refrigeration.
Under fortsatt negativ inverkan från utvecklingen inom Marine redovisade regionen en allmänt lägre orderingång i tredje kvartalet jämfört med samma kvartal förra året. Samtidigt visade Sanitary en bra utveckling i Sydostasien, Kina och Mellanöstern och Energy & Environment gynnades av energiprojekt i Indien, Mellanöstern och Kina. Samma projekt möjliggjorde att orderingången i regionen ökade jämfört med andra kvartalet 2009.
Regionen redovisade en liten förbättring av orderingången i fjärde kvartalet jämfört med motsvarande period förra året, med en speciellt god utveckling i Kina, Indien och Sydostasien. Basaffären var också högre än motsvarande kvartal 2008. Sanitary fortsatte att visa en god utveckling i flertalet asiatiska länder. Samtidigt fick Food Technology en skjuts av vegetabiloljerelaterade order i Indien och Sydostasien och Process Industry gynnades av etanolprojekt i Vietnam liksom pappersmasseprojekt i Indien. Parts & Service redovisade en nedgång i perioden främst beroende på en nedgång i efterfrågan på marinuppgraderingar. Jämfört med tredje kvartalet steg orderingången i regionen något, drivet av stora projekt. Basaffären minskade lite, påverkat av utvecklingen inom varvsindustrin.
Moderbolaget har inte några anställda. Koncernen har i medeltal haft 11 773
(11 821) (10 804) anställda. Vid utgången av december 2009 hade koncernen 11 390 (12 119) (11 395) anställda. Personalomsättningen för 2009 uppgår till 13,4 (11,7) (8,1) procent och avser huvudsakligen anställda inom lager och logistikenheter samt tillverkningsenheter.
Alfa Laval driver flera interna utbildningsprogram för anställda på olika nivåer och funktioner inom koncernen inom ramen för Alfa Laval University, till exempel Booster programmet för de högsta cheferna som rapporterar till koncernledningen, Challenger programmet för potentiella blivande ledare, Adept för anställda som är engagerade i säljprocessen och Leading business through Finance @ Alfa Laval – ett utvecklingsprogram för ekonomichefer och erfarna controllers.
Alfa Laval arbetar för att uppnå likvärdiga karriärmöjligheter oberoende av till exempel kön eller etnisk härkomst. Det senare är inte minst viktigt i ett internationellt verksamt företag. Likaså skall antalet kvinnliga chefer öka så att det bättre reflekterar kvinnornas andel av det totala antalet anställda. För att underlätta detta har ett mentorprogram startats för kvinnor med kapacitet att bli framtida ledare.
Fördelningen av antalet anställda per land och per kommun i Sverige och mellan män och kvinnor framgår av not 5 i kommentaren till bokslutet. Specifikation av löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader återfinns i not 6 i kommentarerna till bokslutet.
Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare fastställs av årsstämman, se vidare beskrivning i not 6.
Årsstämmorna 2008 och 2009 beslutade att implementera steg ett och två av ett kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram för ett 75-tal seniora chefer inom koncernen inklusive Koncernchefen och de personer som definieras som ledande befattningshavare. Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2010 att implementera steg tre av det kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogrammet för perioden 1 januari 2010 – 31 december 2012. Inga övriga förändringar i dessa riktlinjer föreslås av styrelsen.
Alfa Laval har genom en intensiv och konsekvent satsning under många år på forskning och utveckling uppnått en världsledande ställning inom områdena separation och värmeöverföring. Produktutvecklingen inom flödeshantering har resulterat i en stark marknadsställning för ett antal produkter. För att befästa ställningen och för att stödja den organiska tillväxten, genom att finna såväl nya användningsområden för existerande produkter som att utveckla nya produkter, är forskning och utveckling alltid en högprioriterad verksamhet. Forskning och utveckling bedrivs vid ett tjugotal anläggningar över hela världen.
Kostnaderna för forskning och utveckling har uppgått till MSEK 654 (718) (643), motsvarande 2,5 (2,6) (2,6) procent av nettoomsättningen. Justerat för växelkursdifferenser och förvärv av verksamheter minskade kostnaderna för forskning och utveckling med 14,0 procent jämfört med föregående år.
Två av Alfa Lavals fyra affärsprinciper är: "Respekt för mänskliga rättigheter är en naturlig grund" och "Höga etiska krav styr vårt sätt att agera". Med detta menas att Alfa Laval respekterar mänskliga rättigheter och de vitt skilda samhällskulturer i vilka företaget finns och levererar sina produkter och tjänster och att Alfa Laval skapar affärer på ett ärligt sätt, med integritet och respekt för andra.
Globaliseringen ger Alfa Laval nya affärsmöjligheter, såväl för ökad försäljning som lägre kostnader för att framställa produkterna. När delar av leverantörskedjan flyttar till länder med lägre kostnader konfronteras företaget dock ofta med etiska frågor på ett mer påtagligt sätt. Hälso-, säkerhetsoch arbetsförhållandena för de anställda hos företagets leverantörer är några av Alfa Lavals huvudfrågor. När Alfa Laval köper in produkter från snabbt växande ekonomier
Latinamerika
Anställda
Fördelningen av antalet anställda per region är:
Fördelningen av antalet anställda per personalkategori är:
Den procentuella förändringen från 2006 till 2009 för de större personalkategorierna återfinns till höger om stapeldiagrammet.
Produktiviteten per anställd har utvecklats enligt följande:
Siffran för 2009 har påverkats av att det tar en viss tid innan det genomsnittliga antalet anställda minskar som en följd av omstruktureringsåtgärderna.
Nordmerika
Övrigt
som Kina och Indien är det viktigt att företaget försäkrar sig om att möjligheterna att minska kostnaderna inte går ut över dem som utför arbetet i respektive land. Alfa Laval ser det som en skyldighet att se till att dess leverantörer utvecklas snabbt om inte arbets-, hälso- eller säkerhets-förhållandena ligger på acceptabla nivåer.
Alfa Laval har tagit fram ett internt utbildningsprogram för att ge säljare och inköpare kunskap om laglig affärspraxis.
En av Alfa Lavals fyra affärsprinciper är: "Att utnyttja jordens naturresurser på effektivaste sätt är Alfa Lavals affär." Företagets produkter bidrar på ett signifikant sätt till att minska industriella processers påverkan på miljön och används för att producera förnyelsebar energi.
Sedan 2004 driver koncernen ett projekt för att förbättra de interna miljöledningssystemen. Idag har alla anläggningar (utom de senaste nyförvärven) ett miljöledningssystem på plats. Vid utgången av 2009 stod 22 (18) (11) produktionsanläggningar med ISO 14001 certifiering för cirka 95 (80) (69) procent av utleveransvärdet. Ytterligare två anläggningar har pågående certifieringar. Med dessa certifierade kommer över 95 procent av utleveransvärdet att komma från certifierade anläggningar.
Dotterbolaget Alfa Laval Corporate AB bedriver anmälningspliktig och tillståndspliktig verksamhet enligt den svenska miljöbalken. Tillstånden avser i huvudsak tillverkning av värmeväxlare i Lund och Ronneby samt tillverkning av separatorer i Tumba och Eskilstuna. Påverkan på den yttre miljön sker genom begränsade utsläpp i luft, via vatten, genom avfall samt buller.
Vid de utländska tillverkningsenheterna inom Alfa Laval koncernen bedrivs verksamhet som har en liknande påverkan på den yttre miljön. I vilken utsträckning denna verksamhet är anmälningspliktig och/eller tillståndspliktig enligt lokal miljölagstiftning varierar från land till land. Alfa Laval har generellt en avsikt att arbeta väl inom de ramar som lokal lagstiftning sätter upp.
Alfa Laval koncernen var per den 31 december 2009, instämt som en av många svaranden i sammanlagt 444 asbestrelaterade mål omfattande totalt cirka 564 käranden. Alfa Laval är fast övertygat om att kraven är grundlösa och avser att kraftfullt bestrida varje krav.
Mot bakgrund av vad som är känt för Alfa Laval idag och den information som Alfa Laval har beträffande de asbestrelaterade målen, vidhåller Alfa Laval sin tidigare bedömning att kraven inte i väsentlig grad kommer att påverka koncernens finansiella ställning eller resultat.
Moderbolagets resultat efter finansiella poster var MSEK 4 079 (3 133) (2 713), varav utdelningar från dotterbolag MSEK 3 201 (2 201) (1 208), koncernbidrag MSEK 878 (844) (1 476), netto räntor MSEK 11 (36) (40), realiserade och orealiserade kursvinster och kursförluster MSEK -10 (10) (1), ersättning från externt återförsäkringsbolag MSEK 14 (55) (-), börskostnader MSEK -2 (-3) (-2), styrelsearvoden MSEK -5 (-4) (-4), kostnader för årsredovisning och årsstämma MSEK -4 (-3) (-3) och övriga administrationskostnader resterande MSEK -4 (-3) (-3). Avsättning till periodiseringsfond har gjorts med MSEK -225 (-239) (-378). Inkomstskatten uppgår till MSEK -177 (-200) (-318). Årets nettoresultat uppgick till MSEK 3 677 (2 694) (2 017).
Det fria egna kapitalet i Alfa Laval AB (publ) uppgick till MSEK 7 321 (4 593) (3 628). Siffran för 2008 har påverkats av återköpet av aktier med MSEK -766.
Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 2,50 (2,25) (2,25) per aktie motsvarande totalt MSEK 1 055 (949) (973) och att resterande disponibla vinstmedel i Alfa Laval AB (publ) om MSEK 6 266 (3 644) (2 655) balanseras i ny räkning, se sida 118.
Enligt styrelsens uppfattning är den föreslagna utdelningen i linje med de krav som typen och storleken av verksamheten, de förknippade riskerna, kapitalbehovet, likviditet och finansiell ställning ställer på bolaget.
Paragraf 2a i kapitel 6 av den svenska årsredovisningslagen ålägger noterade bolag att lämna vissa upplysningar avseende bolagets aktier i förvaltningsberättelsen. Dessa upplysningar återfinns i följande stycken, i "Förändringar i koncernens egna kapital" och i not 6.
Den 19 mars 2009, när utskicket av kallelsen till årsstämman skedde uppgick antalet återköpta aktier till 7 353 950. Årsstämman 2009 beslutade att dra in dessa återköpta aktier. Indragningen av 7 353 950 aktier innebar att aktiekapitalet minskades med MSEK 19. Årsstämman beslutade samtidigt att öka aktiekapitalet genom en fondemission med samma belopp utan utgivande av nya aktier. Därigenom återställdes storleken på aktiekapitalet och bolaget behövde inte inhämta Bolagsverkets, eller i tvistiga fall, rättens tillstånd för indragningen av de återköpta aktierna.
Vid årets ingång fördelades aktiekapitalet om SEK 1 116 719 930 på 429 393 416 aktier. Sedan dess har följande förändringar ägt rum:
Två företagsförvärv har slutförts under januari 2010. För ytterligare information hänvisas till de gjorda pressmeddelandena.
Räkningarna över finansiell ställning och totalresultaträkningarna skall fastställas på ordinarie årsstämma den 26 april 2010.
I bokslutskommunikén som avgavs den 9 februari 2010 uppgav bolagets Verkställande Direktör och Koncernchef Lars Renström:
"Vi förväntar att efterfrågan under det första kvartalet 2010 kommer att vara på ungefär samma nivå som under fjärde kvartalet 2009."
Tidigare publicerade utsikter (21 oktober 2009): "V i förväntar att efterfrågan under det fjärde kvartalet kommer att vara på ungefär samma nivå som under tredje kvartalet 2009."
Alfa Laval kommer att lämna delårsrapporter under 2010 vid följande tillfällen:
| Rapport för första kvartalet | 26 april |
|---|---|
| Rapport för andra kvartalet | 20 juli |
| Rapport för tredje kvartalet | 21 oktober |
| Koncernens kassaflöden | |||
|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK Not |
2009 | 2008 | 2007 |
| Rörelseverksamheten | |||
| Rörelseresultat | 4 030 | 5 736 | 4 691 |
| Återläggning av avskrivningar | 721 | 560 | 608 |
| Återläggning av andra icke kassaposter | 37 | -879 | -73 |
| 4 788 | 5 417 | 5 226 | |
| Betalda skatter | -1 533 | -1 868 | -1 130 |
| 3 255 | 3 549 | 4 096 | |
| Förändring av rörelsekapitalet: | |||
| Ökning(-)/minskning(+) av fordringar | 1 776 | 87 | -1 163 |
| Ökning(-)/minskning(+) av lager | 1 439 | -192 | -1 110 |
| Ökning(+)/minskning(-) av skulder | -1 233 | 264 | 896 |
| Ökning(+)/minskning(-) av avsättningar | 110 | 354 | 545 |
| Ökning(-)/minskning(+) av rörelsekapitalet | 2 092 | 513 | -832 |
| 5 347 | 4 062 | 3 264 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Investeringar i anläggningstillgångar | -451 | -747 | -556 |
| Försäljning av anläggningstillgångar | 8 | 140 | 79 |
| Förvärv av verksamheter 27 |
-2 177 | -726 | -1 199 |
| -2 620 | -1 333 | -1 676 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Erhållna räntor och utdelningar | 32 | 219 | 49 |
| Betalda räntor | -292 | -266 | -229 |
| Realiserade finansiella kursdifferenser | -5 | -245 | -64 |
| Återköp av aktier | - | -766 | -1 497 |
| Utdelningar till aktieägare i moderbolaget | -949 | -963 | -698 |
| Utdelningar till minoritetsägare i dotterbolag | -6 | -20 | -27 |
| Ökning(-)/minskning(+) av finansiella fordringar | 213 | -380 | -13 |
| Ökning(+)/minskning(-) av upplåning | -1 660 -2 667 |
-178 -2 599 |
1 188 -1 291 |
| Periodens kassaflöde | 60 | 130 | 297 |
| Kassa och bank vid periodens början | 1 083 | 856 | 546 |
| Omräkningsdifferens i kassa och bank | -31 | 97 | 13 |
| Kassa och bank vid periodens slut 26 |
1 112 | 1 083 | 856 |
| Fritt kassaflöde per aktie (SEK) * | 6,46 | 6,38 | 3,60 |
| Investeringar i relation till försäljningen | 1,7% | 2,7% | 2,2% |
| Genomsnittligt antal aktier ** | 422 039 466 | 427 500 307 | 440 611 504 |
* Fritt kassaflöde är summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheterna.
** Genomsnittligt antal aktier har påverkats av återköpet av aktier och spliten 4:1.
För närmare kommentarer kring vissa enskilda rader i kassaflödesanalysen hänvisas till not 26 och 27.
Kassaflödet från rörelseverksamheten och investeringsverksamheten uppgick till MSEK 2 727 (2 729) (1 588) under 2009. Av detta utgjorde företagsförvärv MSEK -2 177 (-726) (-1 199) medan avyttringar genererade MSEK 8 (140) (79).
Poster som inte påverkar kassaflödet avser främst realiserade vinster och förluster i samband med försäljning av tillgångar. Dessa måste elimineras eftersom kassaeffekten av avyttringar av anläggningstillgångar och verksamheter rapporteras separat under kassaflöde från investeringsaktiviteter.
Rörelsekapitalet minskade med MSEK 2 092 (513) under 2009 medan motsvarande siffra för 2007 var en ökning med MSEK 832.
Investeringar i anläggningstillgångar har uppgått till MSEK 451 (747) (556) under 2009. Investeringarna för de enskilda produktgrupperna är som följer:
Investeringar har gjorts i maskiner för till verkning av nya produkter och i produktivitetsförbättrande utrustning i Ronneby i Sverige och i Alonte i Italien för lödda värmeväxlare. Investeringar har också gjorts gjorts i Kina i utrustning för att öka kapaciteten och
bredda produktsortimentet för värmeväxlare. Större investeringar i produktionskapacitet för svetsade värmeväxlare har gjorts i både Fontanil och Chalon i Frankrike. Investeringar i tillverkningsutrustning för luftvärmeväxlare har gjorts i Groningen i Nederländerna och i Vantaa i Finland.
Under 2009 har inga större investeringar gjorts avseende dekantrar.
Investeringar i utrustning för tillverkning av nya produkter har gjorts i Eskilstuna i Sverige.
Investeringar har gjorts för slimmad till verkning i Kolding i Danmark för produktsortimentet av ventiler.
De planenliga avskrivningarna, exklusive allokerade övervärden, uppgick till MSEK 391 (304) (265) under året.
För en analys av den påverkan på kassa flödet som förvärv och avyttring av verksam heter har haft, se not 27.
Det fria kassaflödet per aktie uppgår till SEK 6,46 (6,38) (3,60).
| Koncernens totala resultat | ||||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Not | 2009 | 2008 | 2007 |
| Nettoomsättning | 1, 2, 3, 4 | 26 039 | 27 850 | 24 849 |
| Kostnad för sålda varor | 10 | -16 411 | -16 481 | -15 340 |
| Bruttoresultat | 9 628 | 11 369 | 9 509 | |
| Försäljningskostnader | 5, 6, 8, 10 | -3 179 | -3 194 | -2 751 |
| Administrationskostnader | 5, 6, 7, 10 | -1 132 | -1 239 | -1 159 |
| Forsknings- & utvecklingskostnader | 10 | -654 | -718 | -643 |
| Övriga rörelseintäkter * | 9 | 442 | 522 | 362 |
| Övriga rörelsekostnader * | 9, 10 | -1 075 | -1 004 | -627 |
| Rörelseresultat | 4 030 | 5 736 | 4 691 | |
| Utdelningar och justeringar till verkligt värde | 11 | -1 | 2 | 2 |
| Ränteintäkter och finansiella kursvinster | 12 | 404 | 397 | 271 |
| Räntekostnader och finansiella kursförluster | 12 | -673 | -794 | -407 |
| Resultat efter finansiella poster | 3 760 | 5 341 | 4 557 | |
| Skatt på årets resultat | 16 | -1 017 | -1 528 | -1 350 |
| Övriga skatter | 16 | -6 | -6 | -27 |
| Nettoresultat för året | 2 737 | 3 807 | 3 180 | |
| Övriga poster som påverkar totalresultatet: | ||||
| Kassaflödessäkringar | 551 | -515 | -26 | |
| Omräkningsdifferens | -392 | 850 | 224 | |
| Uppskjuten skatt på dessa övriga poster | -175 | 163 | 6 | |
| Totalt resultat för året | 2 721 | 4 305 | 3 384 | |
| Nettoresultat hänförligt till: | ||||
| Aktieägare i moderbolaget | 2 710 | 3 774 | 3 137 | |
| Minoritetsägare | 27 | 33 | 43 | |
| Resultat per aktie (SEK) | 6,42 | 8,83 | 7,12 | |
| Genomsnittligt antal aktier ** | 422 039 466 | 427 500 307 | 440 611 504 | |
| Totalt resultat hänförligt till: | ||||
| Aktieägare i moderbolaget | 2 684 | 4 261 | 3 328 | |
| Minoritetsägare | 37 | 44 | 56 |
* Raden har påverkats av jämförelsestörande poster, se specifikation i not 9.
** Genomsnittligt antal aktier har påverkats av återköpet av aktier och spliten 4:1.
För kommentarer till de enskilda raderna i totalresultaträkningen hänvisas till not 1 till och med 16 samt not 30. För kommentarer kring rörelsesegmenten, se not 1.
Som en utgångspunkt för kommentarerna till de olika posterna i totalresultaträkningen visas nedan en jämförelse för de tre senaste åren:
| Resultatanalys | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
| Nettoomsättning | 26 039 | 27 850 | 24 849 |
| Justerat bruttoresultat * |
9 958 | 11 625 | 9 852 |
| – i % av nettoomsättningen | 38,2 | 41,7 | 39,6 |
| Kostnader ** | -4 982 | -5 161 | -4 607 |
| – i % av nettoomsättningen | 19,1 | 18,5 | 18,5 |
| Justerad EBITDA | 4 976 | 6 464 | 5 245 |
| – i % av nettoomsättningen | 19,1 | 23,2 | 21,1 |
| Avskrivningar | -391 | -304 | -265 |
| Justerad EBITA | 4 585 | 6 160 | 4 980 |
| – i % av nettoomsättningen | 17,6 | 22,1 | 20,0 |
| Avskrivning på övervärden | -330 | -256 | -343 |
| Jämförelsestörande poster | -225 | -168 | 54 |
| Rörelseresultat | 4 030 | 5 736 | 4 691 |
* Exklusive avskrivning på övervärden ** Exklusive jämförelsestörande poster.
Försäljningsoch administrationskostnaderna uppgick till MSEK 4 311 (4 433) (3 910). Justerat för växelkursdifferenser och förvärv och avyttringar av verksamheter var försäljnings- och administrationskostnaderna 13,6 procent lägre än föregående år.
Kostnaderna för forskning och utveckling var MSEK 654 (718) (643), motsvarande 2,5 (2,6) (2,6) procent av nettoomsättningen. Justerat för växelkursdifferenser och förvärv av verksamheter minskade kostnaderna för forskning och utveckling med 14,0 procent jämfört med föregående år.
Minskningen i avskrivning på övervärden under 2008 berodde p å att vissa övervärden från år 2000 blev fullt avskrivna under inledningen av 2008.
Det justerade resultatet efter skatt och minoritetens andel av resultatet, exklusive avskrivning på övervärden och motsvarande skatt, uppgår till SEK 7,00 (9,26) (7,64) per aktie.
I jämförelse med föregående år har Alfa Laval under 2009 påverkats av växelkursförändringar både genom omräkningsdifferenser och genom netto-exponeringen vid handel i främmande valutor. Påverkan på justerad EBITA har beräknats till totalt cirka MSEK 166 (-291) (-254) för helåret 2009 jäm fört med föregående år. Effekten av valutakursförändringarna har kunnat begränsas genom valutasäkring och genom fördelning av bolagets låneskulder motsvarande bolagets nettotillgångar i olika valutor.
För att belysa den kvartalsmässiga utvecklingen visas de senaste tolv kvartalen nedan för fyra av parametrarna i resultatanalysen:
Rörelseresultatet har påverkats av jämförelsestörande poster om MSEK -225 (-168) (54), vilka specificeras nedan. I totalresultaträkningen redovisas dessa brutto som en del av övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader, se sammanställning i not 9.
2009 har belastats med MSEK -225 för omstruktureringsåtgärder.
Under 2008 såldes en fastighet i Brasilien för MSEK 113 med en realiserad vinst om MSEK 102. Kostnaderna för omstruktureringsprogrammet belastade 2008 med MSEK -270.
Under 2007 såldes fastigheten i Tuusula i Finland för MSEK 26 med en realiserad vinst om MSEK 25. Fastigheten i Argentina såldes för MSEK 14 med en realiserad vinst om MSEK 11. En fastighet i Bryssel i Belgien såldes för MSEK 27 med en realiserad vinst om MSEK 15. Mindre försäljningar av mark och byggnader skedde i Indien för MSEK 3 med en realiserad vinst om MSEK 2 och i Frankrike för MSEK 2 med en realiserad vinst om MSEK 1.
Det finansiella nettot har uppgått till MSEK -208 (-181) (-179), exklusive realiserade och orealiserade kursförluster och kursvinster. De huvudsakliga kostnadselementen var räntor på skulden till banksyndikatet om MSEK -58 (-94) (-65), räntor på den riktade låneemissionen och övergångslånet om MSEK -35 (-44) (-40) och ett netto av utdelningar samt övriga ränteintäkter och räntekostnader om MSEK -115 (-43) (-74).
Nettot av realiserade och orealiserade kursdifferenser uppgår till MSEK -62 (-214) (45).
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
| Ingående balans | -445 | 70 | 96 |
| Bokat in i totalresultatet under året | 571 | -406 | 77 |
| Bokat ut ur totalresultatet beroende på ineffektivitet: | |||
| bokat mot kostnad sålda varor | 23 | 30 | -9 |
| Bokat ut ur totalresultatet: | |||
| bokat mot kostnad sålda varor | 2 | -144 | -93 |
| bokat mot ränteintäkter/räntekostnader | -45 | 5 | -1 |
| Utgående balans | 106 | -445 | 70 |
| Förändring bokad i totalresultatet under året | 551 | -515 | -26 |
* Redovisat mot totalresultatet. Innan 2009 redovisades dessa kassaflödessäkringar mot eget kapital.
Koncernen
MSEK
| Påverkan på för ändringen av valutasäkrings |
||||
|---|---|---|---|---|
| År | Huvudsaklig förklaring till omräkningsdifferenser | Förändring | Ackumulerat | åtgärder |
| Koncernens bildande | ||||
| 2000 | Euron apprecierades med 6 %, vilket påverkade de Euro baserade förvärvslånen |
-94 | -94 | -312 |
| 2001 | USD apprecierades med 10,7 % | 97 | 3 | -105 |
| 2002 | USD deprecierades med 16,7 % | -190 | -187 | 165 |
| 2003 | USD deprecierades med 17,5 % | -38 | -225 | 140 |
| 2004 | USD deprecierades med 9,0 % | -103 | -328 | -14 |
| 2005 | USD apprecierades med 20,3 % och EUR apprecierades med 4,8 % |
264 | -64 | -47 |
| 2006 | USD deprecierades med 13,5 % och EUR deprecierades med 4,0 % |
-269 | -333 | 40 |
| 2007 | USD deprecierades med 5,7 % medan EUR apprecierades med 4,7 % |
224 | -109 | 9 |
| 2008 | USD apprecierades med 20,5 % och EUR apprecierades med 16,2 % |
850 | 741 | -345 |
| 2009 | USD deprecierades med 7,5 % och EUR deprecierades med 6,0 % |
-392 | 349 | 162 |
* Redovisat mot totalresultatet. Innan 2009 redovisades dessa omräkningsdifferenser mot eget kapital.
| Koncernens finansiella ställning | ||
|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||
| Belopp i MSEK Not |
2009 | 2008 |
| Anläggningstillgångar | ||
| Immateriella anläggningstillgångar 17, 18 |
||
| Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt | ||
| liknande rättigheter | 2 486 | 1 886 |
| Hyresrätter och liknande rättigheter | 4 | 4 |
| Goodwill | 6 143 | 5 383 |
| 8 633 | 7 273 | |
| Materiella anläggningstillgångar 17, 19 |
||
| Byggnader och mark | 1 366 | 1 228 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 1 384 | 1 227 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 660 | 672 |
| Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer avseende | ||
| materiella anläggningstillgångar | 138 | 419 |
| 3 548 | 3 546 | |
| Övriga anläggningstillgångar | ||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav 14, 15, 20 |
39 | 18 |
| Pensionstillgångar 28 |
136 | 140 |
| Uppskjuten skattefordran 16 |
1 367 | 1 218 |
| 1 542 | 1 376 | |
| Summa anläggningstillgångar | 13 723 | 12 195 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Varulager 21 |
4 485 | 5 972 |
| Kortfristiga fordringar | ||
| Kundfordringar 14, 22 |
4 123 | 5 706 |
| Övriga fordringar 14, 23 |
1 982 | 2 777 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14, 24 |
148 | 164 |
| Derivattillgångar 14, 15 |
331 | 591 |
| 6 584 | 9 238 | |
| Kortfristiga placeringar | ||
| Övriga kortfristiga placeringar 14, 25 |
302 | 544 |
| Kassa och bank 14, 26 |
1 112 | 1 083 |
| Summa omsättningstillgångar | 12 483 | 16 837 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 26 206 | 29 032 |
| Koncernens finansiella ställning, fortsatt | |||
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Belopp i MSEK |
Not | 2009 | 2008 |
| Eget kapital | |||
| Hänförligt till aktieägarna i moderbolaget | |||
| Aktiekapital | 1 117 | 1 117 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 2 770 | 2 770 | |
| Övriga reserver |
423 | 449 | |
| Balanserad vinst | 7 803 | 6 042 | |
| 12 113 | 10 378 | ||
| Hänförligt till minoritetsägare | 13 | 116 | 115 |
| Totalt eget kapital | 12 229 | 10 493 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 30 | 832 | 2 538 |
| Riktad låneemission | 30 | 794 | 856 |
| Avsättningar till pensioner och liknande | 28 | 920 | 990 |
| Avsättning för uppskjuten skatt | 16 | 1 390 | 1 161 |
| Övriga avsättningar | 29 | 439 | 403 |
| Summa långfristiga skulder | 4 375 | 5 948 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 30 | 165 | 247 |
| Förskott från kunder | 2 019 | 2 444 | |
| Leverantörsskulder | 1 630 | 2 449 | |
| Växelskulder | 203 | 251 | |
| Aktuella skatteskulder | 929 | 1 692 | |
| Övriga skulder | 31 | 1 140 | 1 087 |
| Övriga avsättningar | 29 | 1 926 | 1 849 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 32 | 1 303 | 1 363 |
| Derivatskulder | 14, 15 | 287 | 1 209 |
| Summa kortfristiga skulder | 9 602 | 12 591 | |
| Summa skulder | 13 977 | 18 539 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 26 206 | 29 032 | |
| POSTER INOM LINJEN | |||
| Ställda säkerheter | 33 | 7 | 8 |
| Eventualförpliktelser | 33 | 1 757 | 2 210 |
Förändringar i koncernens egna kapital
för förvaltning av kapital Mål, politik och metoder Finansiella risker
Operationella risker
Noter Förslag till vinstdisposition
berättelse Revisions-
För kommentarer till de enskilda raderna i räkningen över finansiell ställning hänvisas till not 13 till och med 36. För kommentarer kring rörelsesegmenten, se not 1.
Sysselsatt kapital inklusive goodwill och övervärden uppgick till MSEK 12 976 (11 144) vid utgången av året.
Avkastningen på sysselsatt kapital inklusive goodwill och övervärden uppgick till 33,6 (53,8) procent under 2009.
Kapitalomsättningshastigheten räknat på genomsnittligt sysselsatt kapital inklusive goodwill och övervärden uppgick till 2,0 (2,5) gånger för året.
Årets resultat i förhållande till eget kapital uppgick till 24,5 (42,8) procent.
Soliditeten, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar, uppgick till 46,7 (36,1) procent vid årets utgång.
Nettoskulden uppgick till MSEK 533 (2 074) per utgången av året.
Nettoskulden i relation till EBITDA var 0,1 (0,3) gånger i slutet av december.
Skuldsättningsgraden, det vill säga nettoskulden i förhållande till eget kapital, uppgick till 0,04 (0,20) gånger vid utgången av december.
| Hänförligt till: | Aktieägare i moderbolaget | Minoritet | Totalt | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga reserver | |||||||||||
| Övrigt till | |||||||||||
| Belopp i MSEK | Aktie kapital |
skjutet kapital |
Kassaflödes -säkringar |
Omräknings differens |
Uppskjuten skatt |
Balanserad vinst |
Deltotal | Omräknings differens |
Balanserad vinst |
Deltotal | |
| Per 31 december 2006 | 1 117 | 2 770 | 97 | -299 | -27 | 3 055 | 6 713 | -34 | 152 | 118 | 6 831 |
| 2007 | |||||||||||
| Totalt resultat | |||||||||||
| Nettoresultat | – | – | – | – | – | 3 137 | 3 137 | – | 43 | 43 | 3 180 |
| Övriga poster som påverkar | |||||||||||
| totalresultatet | – | – | -26 | 211 | 6 | – | 191 | 13 | – | 13 | 204 |
| Totalt resultat | – | – | -26 | 211 | 6 | 3 137 | 3 328 | 13 | 43 | 56 | 3 384 |
| Transaktioner med aktieägare | |||||||||||
| Återköp av aktier | – | – | – | – | – | -1 497 | -1 497 | – | – | – | -1 497 |
| Minskning av minoritet i Alfa Laval | |||||||||||
| (India) Ltd | – | – | – | – | – | – | – | – | -56 | -56 | -56 |
| Utdelningar till ägare av moderbolaget | – | – | – | – | – | -698 | -698 | – | – | – | -698 |
| Utdelningar till minoritetsägare | |||||||||||
| i dotterbolag | – | – | – | – | – | – | – | – | -27 | -27 | -27 |
| Per 31 december 2007 | 1 117 | 2 770 | 71 | -88 | -21 | 3 997 | 7 846 | -21 | 112 | 91 | 7 937 |
| 2008 | |||||||||||
| Totalt resultat | |||||||||||
| Nettoresultat | – | – | – | – | – | 3 774 | 3 774 | – | 33 | 33 | 3 807 |
| Övriga poster som påverkar | |||||||||||
| totalresultatet | – | – | -515 | 839 | 163 | – | 487 | 11 | – | 11 | 498 |
| Totalt resultat | – | – | -515 | 839 | 163 | 3 774 | 4 261 | 11 | 33 | 44 | 4 305 |
| Transaktioner med aktieägare | |||||||||||
| Återköp av aktier | – | – | – | – | – | -766 | -766 | – | – | – | -766 |
| Indragning av återköpta aktier | -43 | – | – | – | – | 43 | – | – | – | – | – |
| Fondemission | 43 | – | – | – | – | -43 | – | – | – | – | – |
| Utdelningar till ägare av moderbolaget | – | – | – | – | – | -963 | -963 | – | – | – | -963 |
| Utdelningar till minoritetsägare | |||||||||||
| i dotterbolag | – | – | – | – | – | – | – | – | -20 | -20 | -20 |
| Per 31 december 2008 | 1 117 | 2 770 | -444 | 751 | 142 | 6 042 | 10 378 | -10 | 125 | 115 | 10 493 |
| 2009 | |||||||||||
| Totalt resultat | |||||||||||
| Nettoresultat | – | – | – | – | – | 2 710 | 2 710 | – | 27 | 27 | 2 737 |
| Övriga poster som påverkar | |||||||||||
| totalresultatet | – | – | 551 | -402 | -175 | – | -26 | 10 | – | 10 | -16 |
| Totalt resultat | – | – | 551 | -402 | -175 | 2 710 | 2 684 | 10 | 27 | 37 | 2 721 |
| Transaktioner med aktieägare | |||||||||||
| Indragning av återköpta aktier | -19 | – | – | – | – | 19 | – | – | – | – | – |
| Fondemission | 19 | – | – | – | – | -19 | – | – | – | – | – |
| Minskning av minoritet i Alfa Laval | |||||||||||
| (India) Ltd | – | – | – | – | – | – | – | – | -65 | -65 | -65 |
| Minoritet i förvärvat bolag | – | – | – | – | – | – | – | – | 35 | 35 | 35 |
| Utdelningar till ägare av moderbolaget | – | – | – | – | – | -949 | -949 | – | – | – | -949 |
| Utdelningar till minoritetsägare | |||||||||||
| i dotterbolag | – | – | – | – | – | – | – | – | -6 | -6 | -6 |
| Per 31 december 2009 | 1 117 | 2 770 | 107 | 349 | -33 | 7 803 | 12 113 | 0 | 116 | 116 | 12 229 |
71
Förändringar i
berättelse Revisions-
| År | Händelse | Datum | Förändring antal aktier |
Totalt antal aktier |
Förändring aktie kapital * |
Totalt aktie kapital * |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2000 | Bolagets bildande | 27 mars 2000 | 10 000 000 | 10 000 000 | 0,1 | 0,1 |
| Nyemission | 24 augusti 2000 | 27 496 325 | 37 496 325 | 0,3 | 0,4 | |
| 2002 | Fondemission | 3 maj 2002 | 37 496 325 | 74 992 650 | 0,4 | 1 |
| Fondemission | 16 maj 2002 | – | – | 749 | 750 | |
| Nyemission | 16 maj 2002 | 3 712 310 | 78 704 960 | 37 | 787 | |
| Nyemission | 17 maj 2002 | 32 967 033 | 111 671 993 | 330 | 1 117 | |
| 2008 | Indragning av återköpta aktier | 27 maj 2008 | -4 323 639 | 107 348 354 | -43 | |
| Fondemission | 27 maj 2008 | – | 107 348 354 | 43 | 1 117 | |
| Split 4:1 | 10 juni 2008 | 322 045 062 | 429 393 416 | – | 1 117 | |
| 2009 | Indragning av återköpta aktier | 9 juli 2009 | -7 353 950 | 422 039 466 | -19 | |
| Fondemission | 9 juli 2009 | – | 422 039 466 | 19 | 1 117 |
* MSEK
Förvaltningsberättelse
kassaflöden Koncernens Koncernens totala resultat
Bolagsordningen för Alfa Laval AB anger att aktiekapitalet skall vara mellan SEK 745 000 000 och 2 980 000 000 och att antalet aktier skall vara mellan 298 000 000 och 1 192 000 000.
Den 19 mars 2009, när utskicket av kallelsen till årsstämman skedde uppgick antalet återköpta aktier till 7 353 950. Årsstämman 2009 beslutade att dra in dessa återköpta aktier. Indragningen av 7 353 950 aktier innebar att aktiekapitalet minskades med SEK 19 125 357. Årsstämman beslutade samtidigt att öka aktiekapitalet genom en fondemission med samma belopp utan utgivande av nya aktier. Därigenom återställdes storleken på aktiekapitalet och bolaget behövde inte inhämta Bolagsverkets, eller i tvistiga fall, rättens tillstånd för indragningen av de återköpta aktierna.
Vid årets ingång fördelades aktiekapitalet om SEK 1 116 719 930 på 429 393 416 aktier. Sedan dess har följande förändringar ägt rum:
Bolaget har bara utgivit ett slag av aktier och alla dessa har lika rättigheter. Det finns inga begränsningar enligt lag eller i bolagsordningen i aktiernas överlåtbarhet.
Den enda aktieägaren som innehar mer än 10 procent av aktierna är Tetra Laval B.V., Nederländerna som äger 18,7 (18,4) procent. Ökningen i ägarandelen beror på indragningen av de aktier som företaget återköpt. De anställda i bolaget äger inga aktier i bolaget genom pensionsstiftelser.
Det existerar inga begränsningar i hur många röster som varje aktieägare kan representera vid en bolagsstämma. Bolaget har ingen vetskap om några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta deras aktier.
Bolagsordningen anger att ledamöterna av styrelsen väljs vid årsstämman. Tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter regleras i övrigt av bestämmelserna i den svenska aktiebolagslagen och koden för bolagsstyrning. Enligt aktiebolagslagen
beslutas ändringar i bolagsordningen vid bolagsstämmor.
Lånet med banksyndikatet, det bilaterala låneavtalet med SHB och den riktade låneemission innehåller villkor som ger långivarna möjlighet att säga upp lånen till betalning om kontrollen över bolaget ändras som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande eller annorledes.
Möjligheterna att föra över disponibla vinstmedel från utländska dotterbolag begränsas i vissa länder av valutabestämmelser och övrig lagstiftning.
| Specifikation över antalet aktier | |
|---|---|
| Antal | |
| Antal aktier den 1 januari 2009 | 429 393 416 |
| Indragning av återköpta aktier | -7 353 950 |
| Antal aktier den 31 december 2009 | 422 039 466 |
| Moderbolagets kassaflöden | |||
|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
| Kassaflöde från rörelseverksamheten | |||
| Rörelseresultat | -1 | 42 | -12 |
| Betalda skatter | -116 | -509 | -229 |
| -117 | -467 | -241 | |
| Förändring av rörelsekapitalet: | |||
| Ökning(-)/minskning(+) av fordringar | -2 799 | -1 716 | 150 |
| Ökning(+)/minskning(-) av skulder | -191 | 199 | 16 |
| Ökning(-)/minskning(+) av rörelsekapitalet | -2 990 | -1 517 | 166 |
| -3 107 | -1 984 | -75 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | |||
| Investeringar i dotterbolag | – | – | – |
| – | – | – | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | |||
| Finansiellt netto, betalt | 11 | 36 | 39 |
| Återköp av aktier | – | -766 | -1 497 |
| Erhållna utdelningar från dotterbolag | 3 201 | 2 201 | 1 208 |
| Betalda utdelningar | -949 | -963 | -698 |
| Erhållet koncernbidrag | 844 | 1 476 | 1 023 |
| 3 107 | 1 984 | 75 | |
| Årets kassaflöde | – | – | – |
| Kassa och bank vid årets början | – | – | – |
| Kassa och bank vid årets slut | – | – | – |
| Moderbolagets resultat * | ||||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Not | 2009 | 2008 | 2007 |
| Administrationskostnader | -11 | -13 | -10 | |
| Övriga rörelseintäkter | 14 | 55 | - | |
| Övriga rörelsekostnader | -4 | 0 | -2 | |
| Rörelseresultat | -1 | 42 | -12 | |
| Utdelningar | 3 201 | 2 201 | 1 208 | |
| Koncernbidrag ** | 878 | 844 | 1 476 | |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 12 | 23 | 50 | 44 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 12 | -22 | -4 | -3 |
| Resultat efter finansiella poster | 4 079 | 3 133 | 2 713 | |
| Avsättning till periodiseringsfond | -225 | -239 | -378 | |
| Inkomstskatt | -177 | -200 | -318 | |
| Nettoresultat för året | 3 677 | 2 694 | 2 017 |
* Räkningen över moderbolagets resultat utgör tillika dess totalresultaträkning.
** Koncernbidragen till moderbolaget redovisades 2008 och tidigare direkt mot eget kapital, men eftersom de är att likställa med utdelningar så redovisas de nu istället som finansiell intäkt i resultaträkningen. Jämförelseperioderna har ändrats på motsvarande sätt.
| Moderbolagets finansiella ställning | ||
|---|---|---|
| Belopp i MSEK Not |
2009 | 2008 |
| TILLGÅNGAR | ||
| Anläggningstillgångar | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | ||
| Andelar i koncernföretag 20 |
4 669 | 4 669 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Kortfristiga fordringar | ||
| Fordringar hos koncernföretag | 6 298 | 3 465 |
| Aktuella skattefordringar | 2 | 248 |
| Övriga fordringar | 4 | 5 |
| 6 304 | 3 718 | |
| Kassa och bank | – | – |
| Summa omsättningstillgångar | 6 304 | 3 718 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 10 973 | 8 387 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||
| Eget kapital | ||
| Bundet eget kapital | ||
| Aktiekapital | 1 117 | 1 117 |
| Reservfond | 1 270 | 1 270 |
| 2 387 | 2 387 | |
| Fritt eget kapital | ||
| Balanserad vinst | 3 644 | 1 899 |
| Årets nettoresultat | 3 677 7 321 |
2 694 4 593 |
| Totalt eget kapital | 9 708 | 6 980 |
| Obeskattade reserver | ||
| Periodiseringsfond, tax 2005 | 81 | 81 |
| Periodiseringsfond, tax 2006 | 25 | 25 |
| Periodiseringsfond, tax 2007 | 254 | 254 |
| Periodiseringsfond, tax 2008 | 378 | 378 |
| Periodiseringsfond, tax 2009 | 239 | 239 |
| Periodiseringsfond, tax 2010 | 225 | - |
| 1 202 | 977 | |
| Kortfristiga skulder | ||
| Skulder till koncernföretag | 55 | 236 |
| Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder |
0 8 |
1 193 |
| Övriga skulder | 0 63 |
0 430 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 10 973 | 8 387 |
| POSTER INOM LINJEN | ||
| Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | ||
| STÄLLDA SÄKERHETER | Inga | Inga |
| EVENTUALFÖRPLIKTELSER (för dotterbolags räkning) | ||
| Fullgörandegarantier | 0 | 1 |
| Övriga eventualförpliktelser | Inga | 40 |
| Förändringar i moderbolagets egna kapital | ||||
|---|---|---|---|---|
| Fritt | ||||
| MSEK | Aktiekapital | Reservfond | eget kapital | Totalt |
| Per 31 december 2006 | 1 117 | 1 270 | 3 806 | 6 193 |
| 2007 | ||||
| Totalt resultat | ||||
| Nettoresultat | – | – | 2 017 | 2 017 |
| – | – | 2 017 | 2 017 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Återköp av aktier | – | – | -1 497 | -1 497 |
| Utdelningar | – | – | -698 | -698 |
| Per 31 december 2007 | 1 117 | 1 270 | 3 628 | 6 015 |
| 2008 | ||||
| Totalt resultat | ||||
| Nettoresultat | – | – | 2 694 | 2 694 |
| – | – | 2 694 | 2 694 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Återköp av aktier | – | – | -766 | -766 |
| Indragning av återköpta aktier | -43 | – | 43 | – |
| Fondemission | 43 | – | -43 | – |
| Utdelningar | – | – | -963 | -963 |
| Per 31 december 2008 | 1 117 | 1 270 | 4 593 | 6 980 |
| 2009 | ||||
| Totalt resultat | ||||
| Nettoresultat | – | – | 3 677 | 3 677 |
| – | – | 3 677 | 3 677 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Indragning av återköpta aktier | -19 | – | 19 | – |
| Fondemission | 19 | – | -19 | – |
| Utdelningar | – | – | -949 | -949 |
| Per 31 december 2009 | 1 117 | 1 270 | 7 321 | 9 708 |
Aktiekapitalet om SEK 1 116 719 930 (1 116 719 930) fördelas på 422 039 466 (429 393 416) aktier.
Koncernbidragen till moderbolaget redovisades 2008 och tidigare direkt mot eget kapital, men eftersom de är att likställa med utdelningar så redovisas de nu istället som finansiell intäkt i resultaträkningen. Jämförelseperioderna har ändrats på motsvarande sätt.
Koncernredovisningen har upprättats baserat på historiska anskaffningsvärden, utom för vissa finansiella instrument inklusive derivat, som har värderats till verkligt värde. Redovisningen presenteras i MSEK, om inget annat anges.
Från och med den 1 januari 2005 tillämpar Alfa Laval International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom antagna av EU. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.2 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner".
Moderbolagets redovisnings- och värderingsprinciper följer årsredovisningslagen samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.3 "Redovisning för juridiska personer".
Under 2009 har den uppdaterade IAS 1 och den nya IFRS 8 implementerats. Ändringarna i IAS 1 innebär att poster som tidigare redo visades direkt mot eget kapital nu istället redovisas i totalresultaträkningen som en del av övriga poster som påverkar totalresultatet. Detta avser de poster i eget kapital som inte utgör transaktioner med aktieägare, t ex kassaflödessäkringar och omräkningsdifferenser samt uppskjuten skatt hänförligt till dessa. Alfa Laval har valt att redovisa dessa poster som en del av en räkning över totalt resultat istället för att redovisa resultatet ner till årets resultat i en räkning och resultatet därifrån ner till totalt resultat i en separat räkning. Vidare har namnet på räkningarna ändrats. Implementeringen av IFRS 8 har inneburit att redovisningen av primära och sekundära segment har ersatts av:
Förändringen från primära segment till rörelsesegment har inte inneburit några större förändringar av informationen, bortsett från att två avstämningsposter mellan rörelseresultatet för rörelsesegmenten och rörelseresultatet enligt IFRS för företaget som helhet har tillkommit.
Under 2008 har Alfa Laval implementerat IFRIC 14 "The Limit on a Defined Benefit Asset, Minimum Funding Requirements and their Interaction". Den behandlar frågan hur tillgångstak och minsta fondering enligt förmånsbestämda pensionsplaner skall beräknas enligt IAS 19 Ersättningar till anställda. IFRIC står för International Financial Reporting Interpretations Committee, som utfärdar tolkningar om hur övriga redovisningsprinciper skall tolkas.
Under 2007 har Alfa Laval implementerat paragraf 2a i kapitel 6 av den svenska årsredovisningslagen, IAS 1 paragraferna 124 A-C och IFRS 7.
Paragraf 2a i kapitel 6 av den svenska årsredovisningslagen ålägger noterade bolag att lämna vissa upplysningar avseende bolagets aktier i förvaltningsberättelsen.
IAS 1 Utformning av finansiella rapporter har utökats med punkterna 124 A-C. Dessa avser nya upplysningskrav om företagets mål, politik och metoder för förvaltning av kapital.
IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar ersätter stora delar av IAS 32 Finansiella instrument: Upplysningar och klassificeringar. IAS 32 kommer framöver bara innehålla regler angående klassificering av finansiella instrument. IFRS 7 innehåller utbyggda upplysningskrav avseende betydelsen av finansiella instrument för företagets ekonomiska ställning och utveckling samt karaktären och omfattningen av de finansiella instrumentens risker.
Tillämpningen av de nya redovisningsrekommendationerna har i övrigt inte i sak inneburit något byte av redovisningsprincip och har därmed inte givit upphov till någon effekt på resultat eller eget kapital.
IFRS 3 Rörelseförvärv innebär att goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod inte skrivs av. Istället testas de för eventuellt nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Effekten av IFRS 3 kan bli omfattande för koncernen om lönsamheten inom koncernen eller delar av koncernen går ned i framtiden, eftersom detta kan utlösa en väsentlig nedskrivning av goodwillen. En sådan nedskrivning kommer att påverka årets resultat och därmed den finansiella ställningen för koncernen. Den redovisade goodwillen är MSEK 6 143 (5 383) vid utgången av året. Det finns inga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod annat än goodwill.
Koncernen har förmånsbestämda planer som redovisas enligt IAS 19 Ersättningar till anställda. Detta innebär att förvaltningstillgångarna värderas till verkligt värde och att nuvärdet av utfästelserna enligt de förmånsbestämda planerna fastställs genom årliga aktuarieberäkningar av oberoende aktuarier. Om värdet på förvaltningstillgångarna börjar minska samtidigt som de aktuariella antagandena ökar utfästelserna kan den kombinerade effekten resultera i ett betydande underskott. Den monetära omfattningen kommer från det faktum att underskottet är skillnaden mellan två stora tal. Risken för att detta skall hända är dock minskad genom att Alfa Laval tillämpar den 10 procentliga korridormetoden beskriven nedan under avsnittet "Ersättningar till anställda" och att många av dessa förmånsbestämda planer är stängda för nya deltagare och ersatta av premiebestämda planer.
Koncernens redovisning av avsättningar enligt IAS 37 innebär att MSEK 2 365 (2 252) redovisas som övriga avsättningar. Detta utgör 9,0 (7,8) procent av koncernens balansomslutning och är viktigt för bedömningen av koncernens finansiella ställning, inte minst i och med att avsättningar i regel baseras på bedömningar av sannolikhet och uppskattningar av kostnader och risker. Om redovisningsprinciperna för avsättningar skulle ändras någon gång i framtiden skulle detta kunna ha en väsentlig påverkan på bolagets ställning.
IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering har en avsevärd effekt på koncernens totalresultat och egna kapital och kan ha en betydande effekt på netto-
Förvaltningsberättelse
resultatet om de använda derivaten visar sig vara ineffektiva.
Den huvudsakliga källan till osäkerhet i uppskattningar hänför sig till testet av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill, eftersom testningen grundas på vissa antaganden om framtida kassaflöden, se avsnittet om redovisningsprinciper som är kritiska för bolagets resultat och ställning ovan för ytterligare detaljer.
Vid tillämpning av redovisningsprinciperna har ledningen gjort olika bedömningar, skilda från dem som innefattar uppskattningar, som avsevärt kan påverka de belopp som redovisas i de finansiella rapporterna. Dessa bedömningar avser huvudsakligen:
pågående arbeten;
– om ett leasingavtal ingånget med en extern uthyrare är en finansiell lease eller en operationell lease.
Reklamkostnader kostnadsförs löpande i takt med att de uppstår.
Koncernen äger inte andelar i några väsentliga företag som uppfyller definitionen på ett intresseföretag i IAS 28 Innehav i intresseföretag, det vill säga att ägarandelen ligger mellan 20 och 50 procent.
Redovisning av lånekostnader sker enligt IAS 23 Lånekostnader, det vill säga att lånekostnaderna belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig. Detta innebär bland annat att transaktionskostnader som uppstår i samband med upplåning kapitaliseras och periodiseras över lånets löptid. Det kapitaliserade beloppet redovisas netto mot det upptagna lånet.
Koncernredovisningen har upprättats enligt IFRS 3 Rörelseförvärv och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter.
För perioden efter 24 augusti 2000 omfattar koncernbokslutet moderbolaget Alfa Laval AB (publ) och de bolag som under perioden har ägts till mer än 50 procent. För perioden fram till 24 augusti 2000 omfattar koncernbokslutet moderbolaget Alfa Laval Holding AB och de bolag som under perioden har ägts till mer än 50 procent.
Räkningen över koncernens finansiella ställning har upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att det bokförda värdet på aktier i dotterbolag elimineras mot det redovisade egna kapital som fanns i dotterbolagen vid förvärvstillfället. Detta innebär att det egna kapital som fanns i bolagen vid förvärven ej har inräknats i koncernens egna kapital.
Skillnaden mellan erlagd köpeskilling och de förvärvade bolagens nettotillgångar redovisas på de övervärden som kan hänföras till respektive tillgångsslag, medan residualen redovisas som goodwill.
Vid förvärv av verksamheter där goodwill uppstår skall det anges vad goodwillen hänför sig till. Eftersom goodwill per definition är en residualpost så är detta inte alltid helt lätt. Rent allmänt brukar goodwillen hänföra sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader. Det kan också hävdas att goodwillen hänför sig till den förvärvade enhetens förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Eftersom värdet av de immateriella tillgångarna vid förvärvstillfället bara kan beräknas på de tillgångar som existerar då kan inget värde fästas på de patent etc. som verksamheten lyckas ta fram i framtiden, delvis som ersättning för de nuvarande, och dessa får därmed hänföras till goodwill.
Goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av. Dessa tillgångar testas istället för nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Testen av nedskrivningsbehovet görs enligt IAS 36 Nedskrivningar.
Poster som inte har direkt med koncernens normala verksamhet att göra eller som är av engångskaraktär klassificeras som jämförelsestörande poster. I totalresultaträkningen redovisas dessa brutto som en del av de närmast berörda resultatraderna, men specificeras separat i not 9. En redo visning tillsammans med övriga poster i total resultaträkningen utan denna separata redo visning i not hade givit en jämförelsestörande påverkan som hade gjort det svårare att bedöma utvecklingen av den normala verksamheten för en utomstående betraktare. Jämförelsestörande poster som påverkar rörelseresultatet redovisas som en del av rörelseresultatet, medan jämförelsestörande poster som påverkar resultatet efter finansiella poster redovisas som en del av finansnettot.
Ersättningar till anställda redovisas enligt IAS 19 Ersättningar till anställda.
Nuvärdet av utfästelserna enligt de förmånsbestämda planerna fastställs genom årliga aktuarieberäkningar av oberoende aktuarier. Förvaltningstillgångarna värderas till verkligt värde. Planens nettotillgång eller nettoskuld framkommer på följande sätt.
Om beräkningen ger en nettotillgång, skall det lägre av denna tillgång och summan av eventuella ackumulerade ej beaktade aktuariella nettoförluster och kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år och nuvärdet av återbetalningar eller reduktioner av framtida avsättningar rapporteras som nettotillgången.
Om nettot av ackumulerade ej beaktade aktuariella vinster och förluster vid utgången av föregående år är utanför en 10 procents korridor beräknad som det större av nuvärdet av den förmånsbaserade utfästelsen eller verkligt värde på förvaltningstillgångarna, så skall överskjutande del beaktas över återstående tjänstgöringsperiod hos de anställda som omfattas av planen. Detta innebär att eventuella underskott amorteras av över tiden istället för att tas direkt.
Kostnaderna för avgiftsbestämda planer redovisas i not 6.
Den svenska ITP planen är en plan som omfattar flera arbetsgivare försäkrad av Alecta. Det är en förmånsbestämd plan, men eftersom förvaltningstillgångarna och förpliktelserna inte kan allokeras till varje arbetsgivare redovisas den som en avgiftsbestämd plan enligt punkt 30 i IAS 19. Utformningen av planen medger inte Alecta att förse varje arbetsgivare med dess andel av tillgångarna och förpliktelserna eller den information som skall lämnas upplysningar om. Kostnaden för planen redovisas tillsammans med kostnaderna för övriga avgiftsbestämda planer i not 6. Alecta redovisade en kollektiv konsolideringsnivå den 31 december 2009 om 141 (112) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån definieras som verkligt värde på Alectas förvaltningstillgångar i procent av de försäkrade pensionsförpliktelserna beräknade enligt Alectas försäkringstekniska antaganden, vilka inte är i enlighet med IAS 19. Ett sådant överskott kan fördelas bland arbetsgivarna eller de försäkrade, men det finns inget avtal om detta som möjliggör för företaget att redovisa en fordran på Alecta.
Händelser efter bokslutsdagen redovisas enligt IAS 10 under separat rubrik i förvaltningsberättelsen.
Under 2005 implementerades IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IAS 39 innebär att finansiella derivat, obligationer och icke noterade externa aktier skall värderas till verkligt värde. Under 2007 implementerades IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. IAS 39 och IFRS 7 innehåller formellt en betydande mängd uppgifter som skall presenteras. Enligt IFRS 7.B3 skall företaget dock avgöra hur pass detaljerade uppgifter som skall lämnas för att inte tynga de finansiella rappor terna med allt för detaljerade uppgifter.
Finansiella tillgångar klassificeras i fyra olika portföljer:
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet delas upp i:
Finansiella skulder klassificeras i två portföljer:
Klassificeringen i olika portföljer har en direkt inverkan på värderingen av instrumenten, det vill säga om instrumentet värderas till verkligt värde eller till upplupet anskaffningsvärde. "Lånefordringar och kundfordringar", "Investeringar som innehas till förfall" och "Lån" värderas till upplupet anskaffningsvärde, medan "Finansiella tillgångar och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet" och "Finansiella tillgångar som kan säljas" värderas till verkligt värde. Derivat klassificeras alltid i portföljerna "Finansiella tillgångar och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet".
Det upplupna anskaffningsvärdet är normalt lika med det belopp som redovisats vid anskaffningstillfället efter avdrag för återbetalning av nominella belopp plus eller minus eventuella justeringar för effektiv ränta.
Förutbetalda kostnader, förutbetalda intäkter och förskott från kunder definieras inte som finansiella instrument i och med att de inte kommer att resultera i framtida kassaflöden.
Det verkliga värdet på obligationer och
icke noterade externa aktier framkommer genom att använda marknadspriser eller kvalificerade uppskattningar. Justeringen till verkligt värde är lika med skillnaden mellan bokfört värde och verkligt värde. Effekten av värderingen till verkligt värde redovisas ovanför nettoresultatet för obligationer och icke noterade externa aktier. Justeringen till verkligt värde av dessa instrument återspeglas direkt i posterna obligationer och icke noterade externa aktier i räkningen över finansiell ställning.
Det verkliga värdet för koncernens valutaterminer, valutaoptioner, ränteswapar, metallterminer och elderivat uppskattas baserat på mäklarofferter, offererade marknadspriser på jämförbara kontrakt, justerade genom interpolation där det behövs för skillnader i löptider eller, om det inte finns några jämförbara kontrakt, på prissättningsmodeller eller -formler med aktuella antaganden. Justeringen till verkligt värde framkommer genom att jämföra villkoren för det derivat som ingåtts med marknadspriset för samma instrument på balansdagen och med samma förfallodatum.
Koncernbidragen till moderbolaget redovisades 2008 och tidigare direkt mot eget kapital, men eftersom de är att likställa med utdelningar så redovisas de nu istället som finansiell intäkt i resultaträkningen i enlighet med UFR 2 utgivet av Rådet för finansiell rapportering i Sverige. Jämförelseperioderna har ändrats på motsvarande sätt.
Alfa Laval har implementerat dokumentationskraven för att kvalificera för säkringsredovisning för derivat.
Effekten av värderingen till verkligt värde av derivat redovisas via övriga poster som påverkar totalresultatet för de derivat där säkringsredovisning sker (enligt kassaflödessäkringsmetoden) och ovanför nettoresultatet först när den underliggande transaktionen har realiserats. För att säkringsredo visning skall kunna ske måste derivatet vara effektivt inom ett intervall om 80–125 procent. För den del av ett effektivt derivat som överskrider 100 procents effektivitet redovisas värderingen till verkligt värde ovanför nettoresultatet. För de derivat där säkringsredovisning inte sker redovisas värderingen till verkligt värde ovanför nettoresultatet. Värderingen till verkligt värde av derivat redovisas fristående från det underliggande instrumentet som en egen post kallad derivattillgångar/derivatskulder i räkningen över finansiell position.
För att finansiera förvärv av utländska verk samheter tas om möjligt lån upp i samma valuta som nettoinvesteringen. Lånen utgör därmed en säkring av nettoinvesteringen i respektive valuta. Kursdifferanser avseende dessa lån bokas därför mot övriga poster som påverkar totalresultatet.
Inkomstskatter redovisas enligt IAS 12 Inkomstskatter.
Aktuell skatt är den inkomstskatt som skall betalas (återfås) avseende det skattepliktiga resultatet för perioden. Skatteskulder (fordringar) avseende aktuell skatt för innevarande och tidigare perioder värderas till det belopp varmed de förväntas betalas till (återfås från) skattemyndigheterna, med användande av de skattesatser (och skatteregler) som beslutats eller aviserats per bokslutsdagen. I sammandrag innebär detta att aktuell skatt beräknas enligt de regler som gäller i de länder där vinsten genererades.
Uppskjutna skatteskulder är de inkomstskatter som skall betalas i framtiden avseende skattepliktiga temporära skillnader. Uppskjutna skatteskulder redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, utom för goodwill och vissa andra poster.
Uppskjutna skattefordringar är de framtida reduktioner i inkomstskatter som hänför sig till: (a) avdragsgilla temporära skillnader; (b) skattemässiga underskottsavdrag; och (c) andra skatteavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas för alla avdragsgilla temporära skillnader i den mån det är sannolikt (>50 procent) att det kommer att finnas skattepliktiga vinster mot vilka de avdragsgilla temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag och andra skatteavdrag i den mån det är sannolikt (>50 procent) att det kommer att finnas skattepliktiga vinster mot vilka de skattemässiga underskottsavdragen och de andra skatteavdragen kan utnyttjas.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder värderas till de skattesatser som förväntas gälla under den period tillgången återvinnes eller skulden regleras, baserat på de skattesatser (och skatteregler) som har beslutats eller aviserats per bokslutsdagen.
Om det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga vinster kommer att finnas mot vilka en uppskjuten skattefordran kan utnyttjas, då reduceras den uppskjutna skattefordran genom att värderingsavdraget ökas motsvarande.
Koncernens varulager har redovisats efter avdrag för internvinster. Varulagren har värderats enligt "First-In-First-Out" (FIFO) metoden till det lägsta av anskaffningsvärde
Förvaltningsberättelse
och verkligt värde, varvid hänsyn även tagits till övertalighet.
Detta innebär att råvaror och inköpta halvfabrikat normalt värderas till anskaffningsvärdet, om inte marknadspriset har sjunkit. Produkter i arbete värderas till summan av värdet på direkt material och direkta arbetskostnader med tillägg för produktens andel av kapitalkostnader i produktionen och övriga indirekta tillverkningskostnader baserat på ett prognostiserat antagande om kapacitetsutnyttjandet i fabriken. Färdigvaror värderas normalt till utleveransvärdet (det vill säga till upparbetad kostnad) från fabriken om leveransen är nära förestående. Reservdelar som kan finnas på lagret under längre tid värderas normalt till verkligt värde. Av det totala reservdelslagret utgör värderingen till verkligt värde en väsentlig del.
Alfa Laval äger 50 procent i tre olika sam riskföretag: Rolls Laval Heat Exchangers Ltd med Rolls Royce som partner, Alfdex AB med Haldex som partner och AlfaWall AB med Wallenius som partner. Dessa bolag tas in i koncernredovisningen enligt klyvningsmetoden i IAS 31 Andelar i joint ventures.
Leasing redovisas enligt IAS 17 Leasingavtal.
Uthyrda anläggningstillgångar som anses som finansiella leasar redovisas som en finansiell fordran mot leasetagaren i räkningen över finansiell ställning. Leasingavgiften från leasetagaren redovisas dels som en finansiell intäkt beräknad som en ränta på utestående fordran och till resterande del som en amortering av fordran.
Förhyrda anläggningstillgångar som anses som finansiella leasar aktiveras och en motsvarande finansiell skuld till leasegivaren redovisas i räkningen över finansiell ställning. Leasingavgiften till leasegivaren redovisas dels som en finansiell kostnad beräknad som en ränta på utestående skuld och till resterande del som en amortering av skulden. På det aktiverade värdet görs planenliga avskrivningar på samma sätt som på köpta anläggningstillgångar.
Förhyrda anläggningstillgångar som anses som operationella leasar aktiveras inte utan leasingavgifterna redovisas löpande.
Vinstavräkningen av projekt görs enligt principen om successiv vinstavräkning i IAS 11 Entreprenadavtal. Detta innebär att när utfallet av ett pågående arbete kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas den inkomst och de utgifter som är hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i förhållande till uppdragets färdigställandegrad på bokslutsdagen. En befarad förlust redovisas omedelbart som kostnad. Färdigställandegraden för ett pågående arbete fastställs normalt sett genom en
bedömning av förhållandet mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter. Upplysningar skall lämnas om:
Intäktsförda uppdragsersättningar är det belopp som redovisas i totalresultaträkningen som en återspegling av den successiva vinstavräkningen av projekten. Det har ingen ting att göra med volymen av delfaktureringen i perioden. Siffran visar hur mycket av koncernens nettoomsättning som här stammar från projektförsäljning.
Summan av uppdragsutgifter och redovisade vinster efter avdrag för redovisade förluster visar den totala volymen av nedlagt arbete på pågående projekt per bokslutsdagen. Det har ingenting att göra med redovisade kostnader i totalresultaträkningen.
Av kunden innehållna belopp avser belopp som har delfakturerats enligt fastställd plan och som kunden innehåller enligt kontraktsvillkoren tills samtliga i kontraktet angivna villkor har uppfyllts eller fel åtgärdats. Detta har en negativ effekt på lönsamheten av projektet. Delfakturering enligt fastställd plan avser fakturering som sker på basis av utfört arbete, oavsett om betalning erhållits från kunden eller inte.
Fordringar på kunder för pågående arbeten i anläggningsprojekt är nettot av:
för varje pågående projekt där nettot av de första tre punkterna är större än punkt 4. Siffran visar hur mycket delfaktureringen släpar efter nedlagt arbete.
Förskott är belopp som erhållits från kunden innan motsvarande arbete utförts och är vanligen mycket viktigt för den totala lönsamheten på projektet.
Skulder till kunder för pågående arbeten i anläggningsprojekt är nettot av:
för varje pågående projekt där nettot av de första tre punkterna är mindre än punkt 4. Siffran visar i vilken omfattning delfaktureringen sker innan arbete läggs ned.
Anläggningar har redovisats till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna baseras på anläggningarnas anskaffningsvärden och beräknas med hänsyn till uppskattad nyttjandeperiod.
| Följande avskrivningstider har använts: | ||||
|---|---|---|---|---|
| Materiella: | ||||
| Datorprogram, datorer | 3,3 år | |||
| Kontorsmaskiner | 4 år | |||
| Fordon | 5 år | |||
| Maskiner och inventarier | 7–14 år | |||
| Markanläggningar | 20 år | |||
| Byggnader | 25–33 år | |||
* Ingen avskrivning efter 1 januari 2004
Några tillägg till köpeskillingen i samband med investeringar i anläggningstillgångar eller förvärv av verksamheter skrivs av över samma period som den ursprungliga köpeskillingen. Detta innebär att tidpunkten när tillgången är fullt ut avskriven är identisk oberoende av när betalningarna gjordes. Detta är en återspegling av det faktum att den förväntade nyttjandeperioden för tillgången är den samma.
Vid försäljning eller utrangering av anläggningar beräknas resultatet i förhållande till det planenliga restvärdet. Resultatet av försäljning av anläggningstillgångar ingår i rörelseresultatet.
När det finns indikationer om att värdet på en materiell tillgång eller en immateriell tillgång med en ändlig nyttjandeperiod har minskat sker en värdering om den behöver skrivas ned enligt IAS 36 Nedskrivningar. Om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet sker en nedskrivning som belastar årets resultat. När tillgångar är till försäljning, till exempel fastigheter, erhålles en tydlig indikation om återvinningsvärdet, vilket kan utlösa en nedskrivning.
Goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av. Dessa tillgångar testas istället för nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Testen av nedskrivningsbehovet görs enligt IAS 36 Nedskrivningar.
För testen av nedskrivningsbehov av goodwill har två av Alfa Lavals rörelsesegment, de två divisionerna "Equipment" och "Process Technology" identifierats som de
kassagenererande enheterna inom Alfa Laval. Tekniskt kan en nyligen förvärvad affärsverksamhet följas fristående under en inledande period, men förvärvade affärsverksamheter tenderar att integreras in i divisionerna i snabb takt. Detta innebär att den oberoende spårbarheten förloras ganska snart och då blir en fristående mätning och testning ogenomförbar. Nuvärdet baseras på de prognostiserade EBITDA siffrorna för de kommande tjugo åren, med avdrag för prognostiserade investeringar och förändringar i rörelsekapitalet under samma period. Den använda diskonteringsräntan är den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden före skatt (WACC). Tillväxttakten för divisionerna under perioden är den uppskattade förväntade genomsnittliga tillväxttakten inom industrin. Inget evigt värde har beräknats i och med att detta skulle resultera i ett mycket stort och osäkert värde, som skulle kunna ge ett felaktigt intryck att inget nedskrivningsbehov existerar.
Koncernen tillämpar IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. IFRS 5 anger hur anläggningstillgångar som innehas för försäljning skall redovisas och vilka upplysningar som skall lämnas om avvecklade verksamheter.
Tillgångar som innehas för försäljning ska värderas till det lägre av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Ingen avskrivning görs av sådana tillgångar. En tillgång som innehas för försäljning är en tillgång vars bokförda värde kommer att återvinnas huvudsakligen genom en försäljning snarare än genom fortsatt bruk. Den måste vara tillgänglig för omedelbar försäljning i sitt nuvarande skick. Försäljningen måste vara högst sannolik, det vill säga att ett beslut måste ha fattats och en aktiv försäljningsansträngning måste ha initierats. Försäljningen måste förväntas kunna slutföras inom ett år. Anläggningstillgångar omklassificeras till omsättningstillgångar och redovisas separat i räkningen över finansiell ställning.
Övriga rörelseintäkter avser till exempel kommissions-, royalty- och licensintäkter. Övriga rörelsekostnader avser främst omstruktureringskostnader, men också royaltykostnader.
Jämförelsestörande poster som påverkar rörelseresultatet redovisas under övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader.
Koncernen tillämpar IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar för redovisning av avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar.
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per bokslutsdagen.
Vid beräkning av avsättningen skall:
Om en gottgörelse för delar av eller hela kostnaden för att reglera avsättningen förväntas (t ex genom försäkringsavtal, ansvarsfrihetsklausuler eller leverantörsgarantier) skall gottgörelsen redovisas:
Avsättningar prövas vid varje bokslutsdag och justeras för att återspegla den nuvarande bästa uppskattningen. Om det inte längre är troligt att en utbetalning kommer att uppstå för att reglera åtagandet återförs avsättningen.
En avsättning får endast användas för det ändamål den ursprungligen gjordes för. Avsättningar görs inte för framtida rörelseförluster. En förväntan om framtida rörelseförluster är dock en indikation på att det kan finnas ett nedskrivningsbehov för vissa tillgångar i verksamheten. Om ett kontrakt är förlustbringande, görs en avsättning för det aktuella åtagandet enligt kontraktet.
En avsättning för omstruktureringskostnader görs endast när de allmänna kriterierna är uppfyllda. Ett informellt åtagande att omstrukturera uppstår endast när det finns:
Ett beslut i företagsledningen eller styrelsen om att omstrukturera ger inte upphov till ett informellt åtagande på bokslutsdagen om inte bolaget före bokslutsdagen har:
När en omstrukturering involverar en avyttring av en verksamhet uppstår inget åtagande att sälja förrän bolaget är förbundet att sälja, t ex genom ett bindande försäljningsavtal.
En avsättning för omstrukturering innehåller endast de direkta kostnader som uppstår i samband med omstruktureringen, vilket är de som både:
Forskningskostnaderna belastar resultatet det år de uppstår. Utvecklingskostnader belastar resultatet det år de uppstår förutsatt att de inte uppfyller villkoren för att istället aktiveras enligt IAS 38 Immateriella tillgångar.
Intäktsredovisningen sker enligt IAS 18 Intäkter. Intäkter från försäljning av varor redovisas när samtliga av följande villkor är uppfyllda:
Förvaltningsberättelse
Intäktsredovisningen styrs normalt av de leveransvillkor som används i försäljningen. Nettoomsättningen avser försäljningsvärdet med avdrag för varuskatter, returer och rabatter. Pågående arbeten redovisas genom successiv vinstavräkning, se ovan under "Pågående arbeten".
I den utsträckning Alfa Laval också levererar tjänster gäller de tre sista villkoren tillsammans med:
– färdigställandegraden på bokslutsdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Den svenska årsredovisningslagen kräver att uppgift lämnas om sjukfrånvaron bland anställda i Sverige fördelat på olika specifikt definierade kategorier. Detta är ett sätt att få fokus på det nutida problemet med hög sjukfrånvaro och om olika arbetsgivare har en hög eller låg sjukfrånvaro inom företaget. Specifikationen återfinns i not 5.
Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.
I koncernen förs kursvinster och kursförluster avseende lån i utländsk valuta, som finansierar förvärv av utländska dotterbolag, om till övriga poster som påverkar totalresultatet som en justering av omräkningsdifferensen i den mån lånen fungerar som en kurssäkring för de förvärvade nettotillgångarna. Där möter de den omräkningsdifferens som framkommer vid konsolideringen av de utländska dotterbolagen. I moderbolaget redovisas dessa kursdifferenser ovanför nettoresultatet.
IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser täcker bland annat förekomsten av funktionella valutor. Nästan alla Alfa Lavals dotterbolag påverkas av förändringar i valutakurser för sina inköp inom koncernen. De säljer emellertid vanligen i sin lokala valuta och de har mer eller mindre alla sina icke produkt relaterade kostnader och sina personalrelaterade kostnader i sin lokala valuta. Detta innebär att inga av Alfa Lavals dotterbolag kvalificerar för användande av en annan funktionell valuta än den lokala valutan, med följande undantag. Dotterbolag i höginflationsländer rapporterar boksluten i den funktionella hårdvaluta som gäller i respektive land, vilket i samtliga fall är USD. Som höginflationsländer under 2009 anses Turkiet och Venezuela.
Utlandsbolagen har omräknats enligt dagskursmetoden. Denna metod innebär att tillgångarna och skulderna omräknas till balansdagskurs och intäkter och kostnader till årets genomsnittskurs. Den omräkningsdifferens som uppstår är en effekt av att nettotillgångarna i utlandsföretagen omräknas med en annan kurs vid årets början än vid dess slut och att resultatet omräknas till genomsnittskurs. Omräkningsdifferensen är del av övriga poster som påverkar totalresultatet.
International Accounting Standards Board (IASB) har utgivit följande nya eller omarbetade redovisningsrekommendationer som kan vara tillämpbara på Alfa Laval och som träder i kraft för redovisningsår som inleds den 1 januari 2010 eller senare.
IFRS 3 Rörelseförvärv och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter har omarbetats för att närma sig reglerna i US GAAP. Den omarbetade versionen av IFRS 3 och IAS 27 skall tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare, vilket innebär 2010 för Alfa Laval. Följande ändringar har gjorts:
IFRS 9 Financial Instruments: Recognition and Measurement är första steget i en fullständig omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39. Standarden innebär en minskning av antalet värderingskategorier för finansiella tillgångar och innehåller huvud kategorierna redovisning till anskaffningsvärde (upplupet anskaffningsvärde) respektive verkligt värde via resultaträkningen. Denna första del av standarden kommer att kompletteras med regler om nedskrivningar, säkringsredovisning och värdering av skulder. IFRS 9 måste tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013 eller senare.
I april 2009 gav IASB ut sin andra samling av tillägg till nuvarande standarder, huvudsakligen i syfte att ta bort inkonsekvenser samt klargöra formuleringar. Det finns separata övergångsregler för varje tillägg, men vanligen ska dessa tillämpas med början 1 januari 2010.
International Accounting Standards Board (IASB) har utgivit följande redovisningstolkningar framtagna av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) som kan vara tillämpbara på Alfa Laval och som träder i kraft för redovisningsår som inleds den 1 januari 2010 eller senare.
IFRIC 12 Avtal om ekonomiska och samhälleliga tjänster avser transaktioner där en privat aktör uppför eller anskaffar samt sköter/driver en tillgång åt det offentliga. Motparten, som kan vara en kommun, äger tillgången eller övertar tillgången efter avtalets utgång. IFRIC 12 måste tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2010 eller senare.
Alfa Laval kommer att utvärdera effekterna av tillämpningen av de nya eller omarbetade redovisningsrekommendationerna eller tolkningarna inför respektive tillämpningstidpunkt.
Förvaltningsberättelse
kassaflöden Koncernens Koncernens totala resultat
Koncernens finansiella ställning
Förändringar i koncernens egna kapital
Alfa Laval definierar det förvaltade kapitalet som summan av koncernens nettoskuld och eget kapital inklusive minoritetsandel. Vid utgången av 2009 var det förvaltade kapitalet MSEK 12 762 (12 567).
Koncernens mål med kapitalförvaltningen är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta som en fortlevande verksamhet och ge en relevant avkastning till aktieägarna och fördelar till övriga intressenter.
Vid förvaltning av kapitalet följer koncernen upp flera mätetal som inkluderar:
| Mätvärden | ||
|---|---|---|
| Rikt- | Riktvärden | Utfall | Genomsnitt över senaste | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mål | värden | inte satta | 2009 | 2008 | 3 år | 5 år | 10 år | |
| Faktureringstillväxt per år * | >= 5% | -6,5% | 12,1% | 10,5% | 14,8% | 8,1% | ||
| Rörelsemarginal - justerad EBITA * | 15% | 17,6% | 22,1% | 19,9% | 17,1% | 15,1% | ||
| Avkastning på sysselsatt kapital | >= 25% | 33,6% | 53,8% | 47,2% | 40,0% | 33,2% | ||
| Skuldsättningsgrad | < 0.75 | 0,04 | 0,20 | 0,18 | 0,22 | 0,34 | ||
| Kassaflöde från rörelseverksamheten inklu sive investeringar i anläggningstillgångar** |
10% | 18,8% | 11,9% | 13,9% | 12,2% | 10,9% | ||
| Investeringar ** | 2,5% | 1,7% | 2,7% | 2,2% | 2,1% | 2,1% | ||
| Avkastning på eget kapital | X | 24,5% | 42,8% | 37,1% | 30,5% | 23,1% | ||
| Soliditet | X | 46,7% | 36,1% | 39,0% | 37,9% | 36,2% | ||
| Nettoskulden i förhållande till EBITDA | X | 0,1 | 0,3 | 0,3 | 0,5 | 0,8 | ||
| Räntetäckningsgrad | X | 15,2 | 26,2 | 21,7 | 17,3 | 12,7 | ||
| Kreditvärdering | X | BBB+ | BBB+ |
* genomsnitt över en konjunkturcykel ** i % av omsättningen
Alla dessa mätvärden hänger ihop som mer eller mindre kommunicerande kärl. Detta innebär att om åtgärder sätts in som primärt inriktar sig på ett visst mätvärde så påverkar det också övriga mätvärden i varierande grad. Det är därför viktigt att se på helheten.
Under 2009 har riktvärdet för skuldsättningsgraden sänkts från mindre än 1 till mindre än 0,75. På längre sikt bör skuldsättningsgraden vara lägre än 0,75. Som ett resultat av större förvärv kan graden temporärt överstiga 1, men graden förväntas sedan snart minska ner under 0,75 beroende på positivt kassaflöde och resultat från den förvärvade verksamheten.
Under 2009 har riktvärdet för kassaflödet från rörelseverksamheten sänkts från 14 procent till 10 procent för att återspegla att kassaflödet från rörelseverksamheten belastas med skatt.
För att upprätthålla en bra kapitalstruktur kan koncernen till exempel ta upp nya lån
eller amortera av på befintliga lån, justera nivån på utdelningarna som betalas till aktieägarna, betala tillbaka kapital till aktieägarna, återköpa egna aktier, ge ut nya aktier eller sälja anläggningstillgångar.
För att säkerställa tillgången till extern finansiering till en rimlig kostnad är det viktigt att ha en konkurrenskraftig kreditvärdering. Alfa Lavals värdering har utfärdats av Standard & Poors. En sund och effektiv kapitalstruktur och en god intjäningsförmåga ger en bra kreditvärdering. En effektiv kapitalstruktur kännetecknas av en konkurrenskraftig genomsnittlig kapitalkostnad, vilket möjliggör att tillgodose de operativa och strategiska behoven av kapital till en rimlig kostnad.
Som exempel på koncernens aktiva arbete med förvaltningen av kapitalet kan nämnas:
– låneavtalet med banksyndikatet som ingicks 2005 och den riktade låneemissionen i USA och det bilaterala låneavtalet med SHB som båda skedde under 2006.
Återköpen av aktier får ses i ljuset av att koncernens kassaflöde från rörelseverksamheten är så stort att det finansierar uppbyggnaden av rörelsekapital och de företagsförvärv som gjorts liksom utdelningen till aktieägarna.
Finansiella risker avser finansiella instrument. Alfa Laval har följande finansiella instrument: kassa och bank, placeringar, handelsfordringar, lån från kreditinstitut, handelsskulder och ett begränsat antal derivat för att säkra främst valutakurser och räntor, men även priset på metaller och el. Dessa inkluderar valutaterminer, valutaoptioner, ränteswapar, metallterminer och elderivat. Se not 14 och 15 för mer information om dessa finansiella instrument.
För att kontrollera och begränsa de finansiella riskerna har styrelsen för koncernen fastställt en finanspolicy. Koncernen har en aversiv inställning till finansiella risker, vilken tar sig uttryck i policyn. Denna fastställer ansvarsfördelningen mellan de lokala bolagen och den centrala finansfunktionen i Alfa Laval Treasury International, vilka finansiella risker koncernen kan acceptera samt anger hur riskerna skall begränsas.
Det finns tre olika typer av prisrisker: valutarisker, ränterisker och marknadsrisker. Se nedan.
Beroende på Alfa Laval koncernens inter nationella affärsverksamhet och geografiska spridning så är koncernen utsatt för valutarisker. Kursrörelserna i de större valutorna för koncernen under de senaste åren framgår nedan (SEK/utländsk valuta):
Valutarisker delas in i transaktionsexponering som avser kursförändringar som påverkar de valutaflöden som uppstår på grund av affärsverksamheten och omräkningsexponering som avser omräkningen av dotter bolagens räkningar över finansiell ställning från lokal valuta till SEK.
Under 2009 uppgick Alfa Lavals försäljning till länder utanför Sverige till 96,8 (96,5) (96,0) procent av den totala försäljningen.
Alfa Lavals lokala säljbolag säljer normalt i lokal valuta till lokala slutkunder och har sin lokala kostnadsbas i lokal valuta. Export från tillverknings- och logistikcentra till andra koncernbolag faktureras i de exporterande bolagens lokala valutor, utom för Sverige, Danmark och Storbritannien där exporten är denominerad i EUR.
Koncernen är huvudsakligen utsatt för valutarisk från potentiella förändringar av kontrakterade och bedömda flöden av utbetalningar och inbetalningar. Målsättningen för riskhantering avseende valutakurser är att minska påverkan av förändringar i valutakurser på koncernens resultat och finansiella ställning.
Koncernen har i normalfallet en naturlig risktäckning genom försäljning så väl som kostnader i lokal valuta. Finanspolicyn anger att de lokala bolagen är ansvariga för att identifiera och säkra valutakursexponeringar på alla kommersiella flöden via Alfa Laval Treasury International. Kontraktsbaserade flöden måste säkras i sin helhet. Dessutom måste nettot av prognostiserade flöden de närmaste 12 månaderna säkras till minst hälften. Resterande del av de prognostiserade flödena kan till viss del säkras efter samråd med koncernens centrala finansfunktion. Alfa Laval Treasury International kan öka eller minska den totala säkringen som initierats av de lokala bolagen för de
valutor där Alfa Laval har en kommersiell exponering upp till men ej överstigande 100 procent av ett års kommersiella exponering för varje valuta.
Koncernens netto transaktionsexponering i olika valutor före och efter säkringar under 2009 har uppgått till:
Detta är en återspegling av att en stor del av tillverkningen inom koncernen är lokaliserad till Sverige och Danmark med kostnader denominerade i lokala valutor.
Valutakontrakt för prognostiserade flöden ingås fortlöpande under året med 12 månader som den maximala löptiden. För kontraktsbaserade flöden följer derivaten löptiden på det underliggande kontraktet. Detta innebär att bolaget erfar effekten från rörelserna i marknadskurserna för valutorna med en varierande grad av fördröjning.
Om valutakurserna mellan SEK och de väsentligaste utländska valutorna ändras med ±10 % får det följande effekt på rörelseresultatet, om inga säkringsåtgärder vidtagits:
Påverkan på rörelseresultatet av valutakursförändringar exklusive säkringsåtgärder
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 | |||
| Valutakursförändring mot SEK | + 10% | - 10% | + 10% | - 10% | + 10% | - 10% |
| USD | 283 | -283 | 443 | -443 | 274 | -274 |
| EUR | 118 | -118 | 163 | -163 | 87 | -87 |
| CAD | 32 | -32 | 42 | -42 | 24 | -24 |
| NOK | 27 | -27 | 33 | -33 | 20 | -20 |
| DKK | -105 | 105 | -128 | 128 | -79 | 79 |
| JPY | -59 | 59 | -119 | 119 | -60 | 60 |
| Övriga | 45 | -45 | 45 | -45 | 42 | -42 |
| Totalt | 341 | -341 | 479 | -479 | 308 | -308 |
Utestående valutaterminer och valutaoptioner för koncernen uppgick vid utgången av året till:
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Miljoner | 2009 | 2008 | 2007 | |||
| Original | Original | Original | ||||
| valuta | SEK | valuta | SEK | valuta | SEK | |
| Utflöden: | ||||||
| EUR | -326 | -3 365 | -360 | -3 965 | -242 | -2 294 |
| USD | -480 | -3 465 | -740 | -5 775 | -656 | -4 250 |
| KRW | -101 412 | -626 | – | – | – | – |
| CAD | -7 | -47 | -32 | -205 | -29 | -194 |
| BRL | -10 | -42 | – | – | – | – |
| DKK | – | – | -93 | -137 | -398 | -505 |
| NOK | – | – | – | – | -12 | -14 |
| GBP | – | – | -2 | -23 | -3 | -41 |
| Övriga | -61 | -115 | -82 | |||
| Totalt | -7 606 | -10 220 | -7 380 | |||
| Inflöden: | ||||||
| SEK | 7 074 | 7 074 | 8 689 | 8 689 | 5 937 | 5 937 |
| JPY | 3 670 | 288 | 11 493 | 995 | 18 415 | 1 056 |
| DKK | 86 | 120 | – | – | – | – |
| NOK | 78 | 97 | 70 | 77 | – | – |
| GBP | 5 | 55 | – | – | – | – |
| SGD | 9 | 48 | 7 | 35 | 18 | 80 |
| INR | – | - | 1 153 | 186 | – | – |
| Övriga | 29 | 19 | 106 | |||
| Totalt | 7 711 | 10 001 | 7 179 | |||
När dotterbolagens räkningar över finansiell ställning i lokal valuta omräknas till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens, som beror på att innevarande år omräknas till en annan bokslutskurs än föregående år och att resultaträkningen omräknas till genomsnittskursen under året medan räkningen över finansiell ställning omräknas till kursen den 31 december. Omräkningsdifferensen förs
till övriga poster som påverkar totalresultatet. Omräkningsexponeringen utgörs av den risk som omräkningsdifferensen representerar i form av påverkan på totalresultatet. Risken är störst för de valutor där koncernen har störst nettotillgångar och där kursrörelserna mot svenska kronor är störst. Koncernens nettotillgångar eller nettoskulder för de största valutorna fördelas på följande sätt:
Omräkningsdifferenserna är ett centralt ansvar och hanteras dels genom att upplåningen fördelats på olika valutor utifrån nettotillgångarna i respektive valuta och dels med valuta terminskontrakt. Lån som tas upp i samma valuta som det finns nettotillgångar i koncernen, minskar dessa nettotillgångar och därmed minskar omräkningsexponeringen.
Dessa säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter fungerar på följande sätt. Kursvinster och kursförluster avseende lån i utländsk valuta, som finansierar förvärv av utländska dotterbolag, redovisas som en del av övriga poster som påverkar totalresultatet i den mån lånen fungerar som en kurssäkring för de förvärvade nettotillgångarna. I övriga poster som påverkar totalresultatet möter de den omräkningsdifferens som framkommer vid konsolideringen av de utländska dotterbolagen. I koncernen har redovisade kursdifferenser om netto MSEK 220 (-468) (13) avseende skulder i utländsk valuta omförts till övriga poster som påverkar totalresultatet såsom säkring av nettoinvesteringarna i utlandsverksamheter. De lån som säkrar nettoinvesteringar i utlandsverksamheter är denominerade i EUR och USD, eftersom dessa utländska valutor har störst påverkan på räkningen över finansiell ställning. Eftersom koncernen använder delar av sitt kassaflöde till att amortera ner på lånen för att förbättra finansnettot så tenderar omfattningen av denna säkring över tiden att minska.
Med ränterisk avses hur förändringar i räntenivån påverkar koncernens finansiella netto och hur värdet på finansiella instrument varierar beroende på förändringar i marknadsräntorna. Koncernen försöker hantera ränterisken genom att matcha ränteperioder till fast ränta för finansiella tillgångar och skulder och genom att använda finansiella derivat såsom ränteswapar.
Finanspolicyn kräver att ränterisken och räntebindningsperioden mäts för varje huvudvaluta. Den kortaste räntebindningsperioden för lånen skall vara 10 månader och den längsta räntebindningsperioden skall vara 24 månader enligt policyn.
Lånet med banksyndikatet och det bilaterala låneavtalet löper med rörlig ränta. Hur stor andel av dessa lån som koncernen har valt att säkra till fast ränta framgår av grafen nedan. Löptiden för säkringen är 19,2 månader.
Räknat på en generell ökning av marknadsräntorna med 100 räntepunkter (1 procentenhet) skulle koncernens räntenetto förändras enligt nedanstående stapeldiagram.
Anledningen till den positiva effekten under 2009 och 2008 är storleken på kassa, bank och kortfristiga placeringar relativt den osäkrade delen av total låneskuld.
Sammantaget innebär detta att koncernen har en förhållandevis låg ränterisk.
Marknadsrisk definieras som risken för förändringar i värdet på ett finansiellt instrument beroende på förändrade marknadspriser. Detta gäller bara finansiella instrument som är noterade eller annars handlas, vilket för Alfa Lavals del avser obligationer och andra värdepapper samt andra långfristiga värde pappersinnehav om totalt MSEK 249 (96).
Marknadsrisken för dessa bedöms som låg. För övriga finansiella instrument består prisrisken bara av valutarisk och ränterisk.
Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet.
Med refinansieringsrisk avses risken att refinansiering av förfallande lån försvåras eller blir kostsam. Koncernens lån är huvudsakligen långfristiga och förfaller bara i samband med att den avtalade lånetiden går ut. Detta gör att koncernen under överskådlig framtid inte behöver refinansiera förfallande lån. Genom att förfallotidpunkterna är spridda över tiden minskas refinansieringsrisken.
2006 gjorde Alfa Laval en riktad låneemission i USA. Erbjudandet blev övertecknat och stängdes på MUSD 110 med en löptid på 10 år. Lånet lyftes den 27 april 2006.
I samband med förvärvet av Tranter ingick Alfa Laval ett bilateralt låneavtal med SHB om MEUR 25, motsvarande MSEK 258. Lånet förfaller i december 2013.
Alfa Laval har ett låneavtal med ett banksyndikat om MEUR 268 och MUSD 348, motsvarande MSEK 5 275. Per 31 december 2009 utnyttjades MSEK 475 av faciliteten. Faciliteten löper till april 2012.
Den 15 september 2009 ingick Alfa Laval ett avtal med Europeiska Investeringsbanken som ger Alfa Laval möjlighet att under de följande 18 månaderna avropa ett lån på upp till MEUR 130 motsvarande MSEK 1 344. Lånet löper sedan under 7 år. När lånet tas upp kan Alfa Laval välja antingen rörlig eller fast ränta.
Sammanfattningsvis ser förfallostrukturen för lånen och lånefaciliteterna ut på följande sätt:
Kassaflödesrisk definieras som risken att storleken på framtida kassaflöden förknippade med finansiella instrument varierar. Denna risk är mest kopplad till ändrade räntesatser och valutakurser. Till den del detta upplevs som ett problem, används olika derivat för att låsa satser och kurser. Se beskrivning av exponering och säkringsåtgärder under ränterisk.
Finansiella instrument som potentiellt utsätter koncernen för betydande förekomster av kreditrisker består huvudsakligen av kassa, placeringar och derivat.
Koncernen har kassa och banktillgodohavanden samt kort- och långfristiga placeringar hos olika finansiella institutioner som godkänts av koncernen. Dessa finansiella institutioner är lokaliserade i större länder över hela världen och koncernens policy är utformad för att begränsa risken hos en enskild institution. Risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser begränsas genom val av kreditvärdiga motparter och genom att engagemanget per motpart begränsas. Koncernen genomför med jämna mellanrum utvärderingar av kreditvärdigheten hos de finansiella institutioner som finns i dess placeringsstrategi. Koncernen kräver inte säkerheter för dessa finansiella instrument.
Koncernen är utsatt för kreditrisk ifall någon motpart i derivativa instrument inte fullföljer sitt åtagande. Koncernen begränsar denna exponering genom att diversifiera mellan motparter med hög kreditvärdighet och genom att begränsa transaktionsvolymen med varje motpart.
Sammantaget är det koncernens bedömning att motpartsriskerna är begränsade och att det inte finns någon koncentration av risk i dessa finansiella instrument.
Bilateralt låneavtal med SHB Riktad låneemission Europeiska investeringsbanken 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 Lokala krediter Förfallostrukturen på koncernens upplåning Icke utfäst, ianspråkstaget Utfäst Utfäst & ianspråkstaget Banksyndikat MSEK Förfalloår
Risken för kundförluster avser risken att kunden inte kan betala levererade produkter på grund av finansiella problem. Koncernen säljer till ett stort antal kunder i länder över hela världen. Att några av dessa kunder emellanåt drabbas av betalningsproblem eller går i konkurs hör dessvärre till verkligheten i en verksamhet av Alfa Lavals omfattning. Alla kunder utom Tetra Laval representerar mindre än 1 procent av omsättningen och representerar därför en begränsad risk. Alfa Laval tar regelmässigt in kreditupplysningar på nya kunder och vid behov på gamla kunder. Tidigare betalningsbeteende påverkar om nya order skall accepteras. På marknader med politiska eller ekonomiska risker eftersträvas kreditförsäkringslösningar. Kundfordringar utgör den enskilt största finansiella tillgången enligt not 14. Mot bakgrund av ovanstående beskrivning är det ledningens uppfattning att det inte finns någon väsentlig koncentration av risker i denna finansiella tillgång.
Beloppet av förfallna kundfordringar är en indikation på risken bolaget löper att i slutändan hamna i en situation med osäkra fordringar.
Koncernens kostnader för kundförluster och förfallna kundfordringar i procent av totala kundfordringar presenteras i följande graf:
Risken för reklamationer avser de kostnader som Alfa Laval drabbas av för att rätta till uppkomna fel i produkter eller systemlösningar samt eventuella skadeståndskostnader. Alfa Laval strävar efter att hålla nere dessa kost nader genom en ISO certifierad kvalitetssäkring. De största reklamationsriskerna
uppstår i samband med nya tekniska lösningar eller nya applikationer. Genom omfattande tester på fabriken och hos kunden begränsas riskerna. Koncernens reklamationskostnader och deras relation till omsättningen framgår av följande graf.
Denna risk avser risken för att någon konkurrent tar fram en ny teknisk lösning som gör Alfa Lavals produkter tekniskt obsoleta och därmed svåra att sälja. Alfa Laval möter denna risk genom en medveten satsning på forskning och utveckling med sikte på att ligga i absoluta frontlinjen vad avser teknisk utveckling.
Konkurrens
Koncernen är verksam inom konkurrensutsatta marknader. För att möta denna konkurrens har koncernen till exempel:
Vid en generell ekonomisk nedgång tenderar koncernen att påverkas med en eftersläpning om 6 till 12 månader beroende på kund segment. Samma sak gäller vid en ekonomisk uppgång. Det faktum att koncernen är verksam på ett stort antal geografiska marknader och inom ett vitt spektrum av kundsegment innebär en diversifiering som begränsar effekten av fluktuationer i det ekonomiska klimatet. Historiskt har fluktuationer i det ekonomiska klimatet inte genererat minskningar i orderingången större än 10 procent. Den nuvarande konjunkturnedgången har dock inneburit en betydligt större nedgång i orderingången. Detta beror delvis på att nedgången skedde abrupt från en mycket hög efterfrågenivå som utgjorde kulmen på en långvarig högkonjunktur samt att prisnivån i samband med denna topp var inflaterad av kraftiga prisökningar på råmaterial.
Koncernen är beroende av leveranser av rostfritt stål, gjutgods, koppar och titan med mera för tillverkningen av produkter. Priserna på vissa av dessa marknader är volatila och ett bristande utbud har före kommit för titan. När det gäller titan är antalet möjliga leverantörer begränsat. Risken för kraftigt höjda priser eller bristande tillgång utgör allvarliga risker för verksamheten. Möjligheterna att föra högre insatspriser vidare till slutkund varierar från tid till annan och mellan olika marknader beroende på hur konkurrensläget ser ut. Koncernen möter denna risk genom att säkra långsiktiga leveransåtaganden och genom fasta priser från leverantörerna under sex till tolv månaders tid. Under perioder av kraftig prisuppgång har kundens pris på titanprodukter kopplats till Alfa Lavals inköpspriser på titan. Under perioden 2006 till 2009 har koncernen erfarit stora prisfluktuationer för många råmaterial, men i synnerhet för rostfritt stål, gjutgods, koppar och titan.
Prisvolatiliteten för de viktigaste metallerna:
Koncernen använder metallterminer för att säkra priset på strategiska metaller. Grafen nedan visar hur stor andel av inköpen av nickel, koppar och aluminium som har säkrats under 2009 respektive hur mycket av de förväntade inköpen under 2010 som var säkrade vid utgången av 2009. Grafen visar också hur mycket koncernens kostnader för dessa inköp skulle påverkas om priserna skulle fördubblas från nuvarande nivåer.
Denna risk avser de kostnader som koncernen kan drabbas av för att reducera utsläpp enligt ny eller strängare miljölagstiftning, att sanera mark vid tidigare eller nu ägda industrifastigheter, ordna effektivare avfallshantering, erhålla fortsatta eller nya etableringstillstånd etc. Koncernen har en ambition att ligga väl inom de ramar som lokal lagstiftning ger, vilket torde reducera riskerna. Koncernens verksamhet kan inte heller betecknas som tungt miljöpåverkande.
Politisk risk avser risken att myndigheterna, i de länder där koncernen verkar, genom politiska beslut eller myndighetsutövning försvårar, fördyrar eller omöjliggör fortsatt verksamhet för koncernen. Koncernen är huvudsakligen verksam i länder där den politiska risken bedöms som försumbar eller ringa. Den verksamhet som bedrivs i länder där den politiska risken bedöms som högre är marginell.
Denna risk avser de kostnader som koncernen kan drabbas av för att driva rättsprocesser, kostnader i samband med förlikning och kostnader för utdömda skadestånd. Koncernen är inblandad i en handfull rättsliga tvister, huvudsakligen med kunder. Eventuella bedömda förlustrisker är reserverade.
Alfa Laval koncernen var per den 31 december 2009, instämt som en av många svaranden i sammanlagt 444 asbestrelaterade mål om fattande totalt cirka 564 käranden. Alfa Laval är fast övertygat om att kraven är grundlösa och avser att kraftfullt bestrida varje krav.
Mot bakgrund av vad som är känt för Alfa Laval idag och den information som Alfa Laval har beträffande de asbestrelaterade målen, vidhåller Alfa Laval sin tidigare bedömning att kraven inte i väsentlig grad kommer att påverka koncernens finansiella ställning eller resultat.
Denna risk avser de kostnader Alfa Laval kan drabbas av i samband med att någon produkt som koncernen har levererat havererar och orsakar skador på liv och egendom. Den största risken i detta sammanhang rör höghastighetsseparatorer, på grund av de stora krafter som är inblandade när kulan i separatorn roterar med mycket höga varvtal. Vid ett haveri kan skadorna bli omfattande. Alfa Laval motverkar dessa risker genom ett omfattande testarbete och en ISO certifierad kvalitetssäkring. Koncernen har en produkt ansvarsförsäkring. Antalet skador är lågt och få skador har förekommit historiskt.
Denna risk handlar om risken att enskilda enheter eller funktioner inom koncernen kan drabbas av driftsavbrott på grund av:
Alfa Laval har en väl utbyggd dialog med de lokala fackliga organisationerna, vilket minskar risken för konflikter och strejker där Alfa Laval är direkt inblandat. Konflikter på övriga delar av arbetsmarknaden är det däremot svårare att skydda företaget mot, till exempel inom transporter.
Alfa Laval minimerar de två följande riskerna genom att bedriva ett aktivt förebyggande arbete på varje anläggning enligt de inom varje område framtagna globala riktlinjerna under övervakning av Operations, koncernens Risk Management funktion, fastighetsansvariga, IT och HR.
Problem hos större underleverantörer minimeras genom att Alfa Laval försöker använda flera leverantörer av insatsvaror som vid behov kan täcka upp för produktionsbortfall någon annanstans. Önskemålet om långsiktiga och konkurrenskraftiga leveransavtal sätter dock restriktioner för vilken flexibilitet som kan uppnås. Vid bristsituationer kan det totala utbudet vara för begränsat för att medge utbytbarhet.
HPR står för "Highly Protected Risk" och är försäkringsindustrins högsta betyg för riskkvalitet. Betyget är reserverat för kommersiella fastigheter där exponeringen mot en fysisk skada är reducerad till ett minimum med hänsyn taget till byggkonstruktion, verksamhet och lokala förutsättningar . HPR innebär att alla fysiska risker i och runt anläggningen är dokumenterade och att dessa hålls under vissa gränser. Alfa Lavals produktionsanlägging i Lund, som är koncernens största och viktigaste anläggning, har HPR klassning. Ytterligare några produktionsanläggningar ligger nära HPR klassning.
Detta innebär att anläggningen har bästa tänkbara brand- och maskinskydd och att ansvarig personal har adekvata säkerhetsrutiner för att se till att dessa skydd underhålls och är i funktion. Dessutom är möjliga tändkällor noggrant kontrollerade för att förhindra att en brand kan starta. För en HPR anläggning är risken för en fysisk skada minimerad, vilket minimerar risken för att råka ut för ett avbrott i produktion som skulle kunna få omfattande konsekvenser för Alfa Laval och dess kunder.
Dessa risker avser d e kostnader Alfa Laval kan erfara p å grund av ett otillräckligt försäkringsskydd avseende egendom, avbrott, ansvar, transport, liv och pensioner. Koncernen strävar efter att upprätthålla ett försäkrings skydd som håller risknivån p å e n acceptabel nivå för en koncern av Alfa Lavals storlek och som samtidigt är kostnadseffektivt. Som ett led i detta har Alfa Laval under 2008 startat ett eget återförsäkringsbolag. Tidigare användes en inhyrd återförsäkringslösning hos en extern part. Samtidigt pågår ett ständigt arbete med att minimera riskerna i verksamheten genom pro-aktiva åtgärder.
Denna risk avser den begränsade handlingsfrihet som koncernen kan påföras genom restriktioner som är förknippade med kreditvillkoren i låneavtal. Låneavtalet med syndikatbankerna innehåller inga sådana restriktioner.
Alfa Lavals verksamhet är indelad i två affärsdivisioner "Equipment" respektive "Process Technology" som säljer till externa kunder och en division "Övrigt" som täcker inköp, produktion och logistik liksom företagsledning och ickekärnverksamheter. Dessa tre divisioner utgör Alfa Lavals tre rörelsesegment.
De två affärsdivisionerna (rörelsesegmenten) är i sin tur indelade i ett antal kundsegment. Kunderna till Equipment-divisionen köper produkter, medan kunderna till Process Technology-divisionen köper system för processapplikationer. Equipment-divisionen består av sex kundsegment: Comfort & Refrigeration, Fluids & Utility Equipment, Marine & Diesel, OEM (Original Equipment Manufacturers), Sanitary Equipment och eftermarknadssegmentet Parts & Service. Process Technology-divisionen består av fem kundsegment: Energy
| Orderingång | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
| Equipment | 11 751 | 15 804 | 15 896 |
| Process Technology | 9 767 | 11 636 | 11 594 |
| Övrigt | 21 | 24 | 63 |
| Totalt | 21 539 | 27 464 | 27 553 |
| Orderstock | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
| Equipment | 6 399 | 7 926 | 7 915 |
| Process Technology | 5 486 | 6 365 | 6 766 |
| Övrigt | 21 | 19 | 49 |
| Totalt | 11 906 | 14 310 | 14 730 |
& Environment, Food Technology, Life Science, Process Industry och eftermarknadssegmentet Parts & Service.
Rörelsesegmenten är bara ansvariga för resultatet ner till och med rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster och för det rörelsekapital som de förvaltar. Detta innebär att finansiella tillgångar och skulder, pensionstillgångar, avsättningar till pensioner och liknande och aktuella och uppskjutna skattefordringar och skatteskulder är ett ansvar för företaget som helhet (Corporate) och inte ett ansvar för rörelsesegmenten. Detta betyder också att finansnettot och inkomstskatter är ett ansvar för företaget som helhet och inte ett ansvar för rörelsesegmenten.
Rörelsesegmenten mäts endast utifrån sina transaktioner med externa parter.
| Nettoomsättning | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
| Equipment | 14 665 | 15 657 | 13 586 |
| Process Technology | 11 350 | 12 143 | 11 242 |
| Övrigt | 24 | 50 | 21 |
| Totalt | 26 039 | 27 850 | 24 849 |
| Rörelseresultat | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
| Equipment | 2 530 | 3 602 | 2 866 |
| Process Technology | 2 040 | 2 756 | 2 312 |
| Övrigt | -138 | -395 | -433 |
| Deltotal | 4 432 | 5 963 | 4 745 |
| Jämförelsestörande poster | -225 | -168 | 54 |
| Konsolideringsjusteringar * | -177 | -59 | -108 |
| Totalt | 4 030 | 5 736 | 4 691 |
* Skillnad mellan interna bokslut och IFRS.
| Koncernen | Tillgångar | Skulder | ||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Equipment | 9 428 | 8 808 | 1 987 | 1 935 |
| Process Technology | 8 289 | 9 129 | 4 643 | 4 854 |
| Övrigt | 4 507 | 6 149 | 1 866 | 2 980 |
| Deltotal | 22 224 | 24 086 | 8 496 | 9 769 |
| Corporate | 3 982 | 4 946 | 5 481 | 8 770 |
| Totalt | 26 206 | 29 032 | 13 977 | 18 539 |
Corporate avser poster i räkningen över finansiell ställning som är räntebärande eller har med skatter att göra.
| Investeringar | Avskrivningar | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Koncernen | ||||||
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 | MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
| Equipment | 91 | 87 | 52 | Equipment | 200 | 134 | 168 |
| Process Technology | 113 | 215 | 75 | Process Technology | 153 | 107 | 151 |
| Övrigt | 247 | 445 | 429 | Övrigt | 368 | 319 | 289 |
| Totalt | 451 | 747 | 556 | Totalt | 721 | 560 | 608 |
Minskningen i avskrivningar under 2008 för Equipment och Process Technology beror på att vissa övervärden från år 2000 blev fullt avskrivna under inledningen av 2008.
Länder med mer än 10 procent av nettoomsättningen, tillgångarna respektive investeringarna redovisas separat.
| Nettoomsättning | |
|---|---|
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2007 | ||||
| MSEK | % | MSEK | % | MSEK | % | |
| Till kunder i: | ||||||
| Sverige | 840 | 3,2 | 961 | 3,5 | 987 | 4,0 |
| Övriga EU | 7 941 | 30,6 | 9 339 | 33,6 | 9 112 | 36,6 |
| Övriga Europa | 1 829 | 7,0 | 2 402 | 8,6 | 2 223 | 8,9 |
| USA | 3 736 | 14,3 | 3 680 | 13,2 | 3 680 | 14,8 |
| Övriga | ||||||
| Nordamerika | 575 | 2,2 | 711 | 2,6 | 420 | 1,7 |
| Latinamerika | 1 432 | 5,5 | 1 711 | 6,1 | 1 258 | 5,1 |
| Afrika | 259 | 1,0 | 229 | 0,8 | 177 | 0,7 |
| Kina | 2 876 | 11,0 | 2 935 | 10,5 | 2 051 | 8,3 |
| Övriga Asien | 6 238 | 24,0 | 5 467 | 19,6 | 4 611 | 18,6 |
| Oceanien | 313 | 1,2 | 415 | 1,5 | 330 | 1,3 |
| Totalt | 26 039 | 100,0 | 27 850 | 100,0 | 24 849 | 100,0 |
| 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | % | MSEK | % | |
| Sverige | 1 725 | 12,6 | 1 780 | 14,6 |
| Övriga EU | 4 745 | 34,6 | 4 769 | 39,1 |
| Övriga Europa | 379 | 2,8 | 174 | 1,4 |
| USA | 1 935 | 14,1 | 2 258 | 18,5 |
| Övriga | ||||
| Nordamerika | 128 | 0,9 | 116 | 1,0 |
| Latinamerika | 178 | 1,3 | 105 | 0,9 |
| Afrika | 1 | 0,0 | 1 | 0,0 |
| Asien | 3 039 | 22,1 | 1 557 | 12,8 |
| Oceanien | 90 | 0,7 | 77 | 0,6 |
| Deltotal | 12 220 | 89,0 | 10 837 | 88,9 |
| Pensionstillgångar | 136 | 1,0 | 140 | 1,1 |
| Uppskjutna | ||||
| skattefordringar | 1 367 | 10,0 | 1 218 | 10,0 |
| Totalt | 13 723 | 100,0 | 12 195 | 100,0 |
| Koncernen | |
|---|---|
| 2009 | 2008 | 2007 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | % | MSEK | % | MSEK | % | |
| Sverige | 78 | 17,2 | 134 | 17,9 | 198 | 35,7 |
| Danmark | 27 | 6,1 | 41 | 5,5 | 73 | 13,1 |
| Frankrike | 82 | 18,1 | 188 | 25,2 | 45 | 8,0 |
| Italien | 61 | 13,5 | 47 | 6,4 | 39 | 6,9 |
| Övriga EU | 54 | 12,0 | 80 | 10,6 | 47 | 8,6 |
| Övriga Europa | 13 | 2,8 | 14 | 1,9 | 17 | 3,1 |
| Nordamerika | 31 | 6,9 | 46 | 6,2 | 35 | 6,3 |
| Latinamerika | 3 | 0,7 | 34 | 4,5 | 6 | 1,0 |
| Afrika | 0 | 0,0 | 0 | 0,1 | 0 | 0,0 |
| Kina | 29 | 6,5 | 81 | 10,8 | 37 | 6,6 |
| Övriga Asien | 72 | 16,0 | 81 | 10,8 | 58 | 10,6 |
| Oceanien | 1 | 0,2 | 1 | 0,1 | 1 | 0,1 |
| Totalt | 451 | 100,0 | 747 | 100,0 | 556 | 100,0 |
| Nettoomsättning per produkt/tjänst | |
|---|---|
| ------------------------------------ | -- |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
| Egna produkter inom: | |||
| Separering | 6 586 | 6 391 | 5 558 |
| Värmeöverföring | 13 866 | 16 023 | 14 198 |
| Flödeshantering | 2 427 | 2 426 | 2 554 |
| Övrigt | 615 | 349 | 306 |
| Relaterade produkter | 1 339 | 1 553 | 1 287 |
| Service | 1 206 | 1 108 | 946 |
| Totalt | 26 039 | 27 850 | 24 849 |
Uppdelningen av egna produkter inom separering, värmeöverföring och flödeshantering är en återspegling av de nuvarande tre huvudteknologierna. Övrigt är egna produkter utanför dessa huvudteknologier. Relaterade produkter är huvudsakligen köpta produkter som kompletterar Alfa Lavals produkterbjudande. Service täcker alla typer av service, serviceavtal etc.
Alfa Laval har inte någon kund som svarar för 10 procent eller mer av nettoomsättningen. Tetra Pak inom Tetra Laval gruppen är Alfa Lavals enskilt största kund med cirka 3 procent av nettoomsättningen. Se not 34 för mer information.
Koncernen
| Antal anställda kvinnor | Totalt antal anställda | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2007 | 2009 | 2008 | 2007 | |
| Moderbolaget | – | – | – | – | – | – |
| Dotterbolag | ||||||
| i Sverige (10) | 463 | 485 | 473 | 2 216 | 2 356 | 2 273 |
| Sverige totalt (10) | 463 | 485 | 473 | 2 216 | 2 356 | 2 273 |
| Utlandettotalt(108) | 1 902 | 1 906 | 1 719 | 9 557 | 9 465 | 8 531 |
| Koncernen | ||||||
| totalt (118) | 2 365 | 2 391 | 2 192 | 11 773 | 11 821 | 10 804 |
Siffrorna inom parentes i textkolumnen anger hur många bolag under varje rubrik som hade anställd personal och därmed löner och ersättningar 2009.
| Totalt | 2 216 | 2 356 | 2 273 |
|---|---|---|---|
| Övrigt * | 92 | 41 | 46 |
| Vänersborg | 134 | 141 | 138 |
| Stockholm | 12 | 14 | 15 |
| Ronneby | 271 | 322 | 324 |
| Lund | 1 037 | 1 131 | 1 084 |
| Eskilstuna | 215 | 236 | 218 |
| Botkyrka | 455 | 471 | 448 |
| 2009 | 2008 | 2007 | |
| Koncernen |
* "Övrigt" avser kommuner med färre än 10 anställda och inkluderar även anställda vid utländska representationskontor.
| Koncernen | |
|---|---|
| Antal anställda kvinnor Totalt antal anställda |
|
| 2009 2008 2007 2009 2008 |
2007 |
| Argentina 7 7 12 34 45 |
45 |
| Australien 10 12 13 64 66 |
65 |
| Belgien 8 8 10 67 69 |
68 |
| Brasilien 40 31 28 145 142 |
130 |
| Bulgarien 10 10 3 41 26 |
11 |
| Chile 6 8 5 29 29 |
28 |
| Colombia 4 4 3 13 13 |
11 |
| Danmark 321 337 311 1 145 1 224 |
1 162 |
| Estland 0 1 1 0 3 |
3 |
| Filippinerna 2 2 2 13 14 |
13 |
| Finland 40 45 46 213 220 |
90 |
| Frankrike 159 156 162 816 882 |
847 |
| Förenade | |
| Arabemiraten 12 15 14 96 91 |
75 |
| Grekland 9 2 – 23 5 |
0 |
| Hong Kong 5 5 6 28 28 |
27 |
| Indien 58 59 41 1 410 1 362 |
1 265 |
| Indonesien 12 16 10 62 66 |
62 |
| Iran 2 2 2 14 15 |
15 |
| Italien 125 115 102 606 607 |
598 |
| Japan 41 43 37 213 211 |
198 |
| Kanada 19 22 21 80 74 |
73 |
| Kina 203 228 193 969 935 |
801 |
| Korea 80 25 23 209 102 |
91 |
| Lettland 7 4 4 14 8 |
8 |
| Litauen 0 2 2 0 4 |
4 |
| Malaysia 24 24 22 62 64 |
61 |
| Mexiko 12 9 8 55 38 |
36 |
| Nederländerna 24 29 26 219 226 |
177 |
| Norge 8 9 10 46 46 |
45 |
| Nya Zeeland 3 4 4 21 23 |
24 |
| Peru 7 9 8 27 30 |
28 |
| Polen 39 29 27 201 195 |
173 |
| Portugal 5 5 4 12 12 |
13 |
| Rumänien 8 8 7 18 17 |
14 |
| Ryssland 114 131 108 292 316 |
285 |
| Schweiz 5 3 3 18 18 |
17 |
| Singapore 30 20 20 71 53 |
49 |
| Slovakien 2 2 2 11 11 |
10 |
| Spanien 25 32 25 92 98 |
93 |
| Storbritannien 54 53 54 296 310 |
314 |
| Sverige 463 485 473 2 216 2 356 |
2 273 |
| Sydafrika 9 11 11 42 44 |
39 |
| Taiwan 10 13 13 33 35 |
33 |
| Thailand 18 22 20 59 65 |
55 |
| Tjeckien 13 15 15 68 75 |
75 |
| Turkiet 8 8 8 39 39 |
37 |
| Tyskland 72 76 67 320 261 |
234 |
| Ukraina 7 6 5 18 21 |
8 |
| Ungern 5 6 7 16 20 |
19 |
| USA 206 210 185 1 167 1 150 |
952 |
| Venezuela 7 6 4 18 21 Österrike 7 7 5 32 36 |
18 32 |
| Procent | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| Sjukfrånvaro i procent av sammanlagd ordinarie arbetstid per kategori, för: |
|||
| alla anställda | 2,8 | 3,6 | 3,9 |
| alla anställda under en samman- hängande tid av 60 dagar eller mer |
1,0 | 1,4 | 1,6 |
| anställda kvinnor | 2,6 | 3,6 | 5,2 |
| anställda män | 2,9 | 3,5 | 3,6 |
| anställda i åldrarna 29 år eller yngre | 2,4 | 2,8 | 2,7 |
| anställda i åldrarna 30 till och med 49 år | 2,6 | 2,9 | 3,3 |
| anställda i åldrarna 50 år eller äldre | 3,4 | 5,0 | 4,9 |
| Koncernen | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2007 | |||||||
| Totalt | Män | Kvinnor | Totalt | Män | Kvinnor | Totalt | Män | Kvinnor | |
| antal | % | % | antal | % | % | antal | % | % | |
| Styrelsemedlemmar | |||||||||
| (exklusive suppleanter) | 11 | 72,7 | 27,3 | 11 | 72,7 | 27,3 | 11 | 72,7 | 27,3 |
| Verkställande direktören | |||||||||
| & koncernledningen | 10 | 90,0 | 10,0 | 11 | 100,0 | 0,0 | 11 | 100,0 | 0,0 |
| Chefer i Sverige | 302 | 81,8 | 18,2 | 296 | 82,1 | 17,9 | 275 | 81,5 | 18,5 |
| Chefer utanför Sverige | 1 086 | 86,2 | 13,8 | 921 | 86,1 | 13,9 | 912 | 85,3 | 14,7 |
| Chefer totalt | 1 388 | 85,2 | 14,8 | 1 217 | 85,1 | 14,9 | 1 187 | 84,4 | 15,6 |
| Anställda i Sverige | 2 216 | 79,1 | 20,9 | 2 356 | 79,4 | 20,6 | 2 273 | 79,2 | 20,8 |
| Anställda utanför Sverige | 9 557 | 80,1 | 19,9 | 9 465 | 79,9 | 20,1 | 8 531 | 79,8 | 20,2 |
| Anställda totalt | 11 773 | 79,9 | 20,1 | 11 821 | 79,8 | 20,2 | 10 804 | 79,7 | 20,3 |
| Löner och ersättningar – totalt | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
| Styrelser, VD:ar och vVD:ar | 189 | 173 | 156 |
| – varav rörliga lönedelar | 26 | 38 | 33 |
| Övriga | 4 386 | 4 008 | 3 605 |
| Summa löner och ersättningar | 4 575 | 4 181 | 3 761 |
| Sociala kostnader | 799 | 760 | 699 |
| Pensionskostnader, förmånsbestämda planer |
175 | 141 | 166 |
| Pensionskostnader, premiebestämda planer |
330 | 307 | 263 |
| Totala personalomkostnader | 5 879 | 5 389 | 4 889 |
Koncernens pensionskostnader och pensionsutfästelser avseende styrelser, VD:ar och vVD:ar uppgår till MSEK 45 (45) (46) respektive MSEK 319 (304) (289). MSEK 153 (169) (170) av pensionsutfästelserna tryggas av Alfa Lavals Pensionsstiftelse.
Under perioden 2007 till 2009 existerade inga aktierelaterade ersättningar inom Alfa Laval.
Alla anställda har antingen en fast lön eller en fast baslön. För vissa personalkategorier innehåller ersättningspaketet också en rörlig del. Detta avser personalkategorier där det är sedvanligt eller del av ett marknadsmässigt erbjudande att betala en rörlig del. Rörliga ersättningar är mest vanliga i försäljningsrelaterade jobb och för högre chefsbefattningar. Normalt utgör den rörliga delen en mindre del av det totala ersättningspaketet.
Årsstämman 2008 beslutade att implementera första steget av ett kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram för ett 75-tal seniora chefer inom koncernen inklusive koncernchefen och de personer som definieras som ledande befattningshavare. Det första steget täcker perioden 1 januari 2008 – 31 december 2010. Årsstämman 2009 beslutade att implementera andra steget för perioden 1 januari 2009 – 31 december 2011. Detta innebär att för 2009 löper första och andra stegen av planen parallellt.
Varje steg sträcker sig över tre år och tilldelningarna under varje steg är uppdelade i tre delar (en för varje år). Den maximala tilldelningen för varje treårsperiod är 50 procent av den anställdes årliga maximala rörliga ersättning beräknat på baslönen vid slutet av treårsperioden. Detta innebär att om den anställde till exempel kan få upp till 15 procent i rörlig ersättning kan varje steg i den långsiktiga incitamentsplanen maximalt resultera i ytterligare 7,5 procent av baslönen delat på tre årliga tilldelningar om 2,5 procent. Utfallet av planen är länkat till utvecklingen av resultatet per aktie (EPS) för Alfa Laval aktien. EPS målet för de tre delarna inom varje steg fastställs av styrelsen. För varje procent upp till maximalt 20 procent som EPS överstiger EPS målet får den anställde 5 procent av en tredjedel av det maximala utfallet per år. För att vara berättigad till ett maximalt utfall måste EPS värdet för varje år överstiga EPS målet med 20 procent (20 x 5 % x 1/3 x 7,5 % = 2,5 % i
detta fall). Om målet överskrids med 10 procent skulle resultatet i detta fall bli 10 x 5 % x 1/3 x 7,5 % = 1,25 % per år.
För att vara berättigade till utbetalning måste de anställda vara i tjänst på tilldelningsdatumet och utbetalningsdatumet (utom i fall av avslutad anställning beroende på pensionering, dödsfall eller sjukdom). Om den anställde säger upp sig eller blir uppsagd före slutet av treårsperioden förfaller tilldelningarna och den anställde blir inte berättigad till någon utbetalning. Om den anställde byter till en befattning som inte är berättigad att delta i denna plan utbetalas de delar som redan har tjänats in i samband med befattningsbytet. Tilldelningarna för det första steget förfaller till betalning i april 2011 medan tilldelningarna för det andra steget förfaller till betalning i april 2012. Baserat på utfallet av EPS för 2008 och 2009 resulterade det första steget i fullt utfall för 2008 och inget utfall för 2009 och det andra steget i ett partiellt utfall för 2009. Baserat på bedömda baslöner vid det framtida utbetalningstillfället blir tilldelningen för 2009 MSEK 3 (5).
Ersättningarna till koncernchefen/verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen bestäms av styrelsen baserat på förslag från ersättningsutskottet enligt riktlinjerna som fastställts av årsstämman. Den princip som tillämpas vid fastställande av ersättningen till ledande befattningshavare är att ersättningspaketet i huvudsak baseras på en fast månadslön, med möjlighet till tjänstebil och därutöver en rörlig ersättning på upp till 40 procent av lönen (verkställande direktören upp till 60 procent av lönen). Storleken på den utfallande rörliga lönedelen beror på utfallet av ett antal finansiella mätetal samt resultatet av speciella projekt, allt jämfört med de mål som ställts upp för året. Årsstämmorna 2008 och 2009 beslutade att implementera steg ett och två av ett kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram för ett 75-tal seniora chefer inom koncernen inklusive koncernchefen och de personer som definieras som ledande befattningshavare. Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2010 att implementera steg tre av det kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogrammet för perioden 1 januari 2010 – 31 december 2012. Inga övriga förändringar i dessa riktlinjer föreslås av styrelsen.
Koncernchefen och verkställande direktören Lars Renström erhåller en ersättning om SEK 11 062 649 (10 628 302) (9 497 445), varav SEK 4 050 000 (3 600 000) (3 000 000) utgör den rörliga delen. Den rörliga delen avser vad som under året har utbetalats. Ersättningen innehåller värdet av tjänstebil, skattepliktiga traktamenten, semesterersättning och kontant utbetald semester.
Lars Renström har för närvarande en baslön om SEK 6 750 000 (6 750 000) (6 000 000) per år. I hans ersättningspaket finns en rörlig del med ett icke garanterat mål om 30 (30) (30) procent av baslönen och med en maximal möjlighet av 60 (60) (60) procent. Han omfattas av det kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogrammet och baserat på bedömd baslön vid det framtida utbetalningstillfället var tilldelningen för 2009 SEK 430 234 (714 021). Han har inget avtal om förtida pension. Den ordinarie ITP:n upp till en lön om 30 basbelopp betalas så att full ITP erhålls vid 62 (60) års ålder. Om Lars Renström fortsätter att arbeta för Alfa Laval efter 62 (60) års ålder erhåller han ingen pension under den tid han erhåller lön. Ovanpå den ordinarie ITP:n har han en premiebestämd förmån omfattande 50 procent av baslönen. Om Alfa Laval avbryter hans anställning före 61 (59) års ålder erhåller han 2 års ersättning, mellan 61 (59) och 62 (60) erhåller han ett års ersättning och efter 62 (60) erhåller han 6 månaders ersättning. Under året har Alfa Laval haft kostnader för pensionspremier avseende ålders- och efterlevandepension om SEK 4 399 756 (4 656 423) (5 159 182). Därutöver har bolaget haft kostnader för livförsäkring, sjukförsäkring och sjukvårdsförsäkring om SEK 499 412 (499 723) (318 140).
Andra ledande befattningshavare utgörs av de nio medlemmarna i koncernledningen utöver verkställande direktören. Deras ersättning har uppgått till MSEK 29 (28) (27), varav den rörliga delen utgjorde 7 (6) (5). Den rörliga delen avser vad som under året har utbetalats. De omfattas också av det kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogrammet och baserat på bedömda baslöner vid det framtida utbetalningstillfället var tilldelningen för 2009 MSEK 1 (1). Under 2009 har Alfa Laval haft kostnader för pensionspremier avseende ålders- och efterlevandepension om MSEK 17 (11) (21) för dem. Den höga kostnaden 2007 hade att göra med skiftet från förmånsbestämda till premiebaserade lösningar. Därutöver har bolaget haft kostnader för livförsäkring, sjukförsäkring och sjukvårdsförsäkring om MSEK 1 (1) (1).
För dessa ledande befattningshavare har förtida pension i några enstaka fall utfästs från 62 års ålder. Från och med 2006 erbjuds en premiebaserad förtida pensionslösning med en premie om 15 procent av den pensionsgrundande lönen. Förtida pension utfästs selektivt och bara efter ett särskilt beslut i ersättningsutskottet. För löner över 30 basbelopp erbjuds sedan 2006 en premiebaserad lösning, med en premie om 30 procent av den pensionsgrundande lönen utöver 30 basbelopp. De ledande befattningshavarna har också en särskild familjepension som utgör en utfyllnad mellan ålderspensionen och familjepensionen enligt ITP. Därutöver har de möjlighet att avsätta lön och bonus för en temporär ålders- och familjepension.
Alfa Laval har givit utfästelser om avgångsvederlag till en begränsad grupp av ledande befattningshavare. Utfästelserna anger ett maximalt vederlag på högst motsvarande två årslöner. Utfästelserna definierar de förutsättningar som skall vara uppfyllda för att vederlag skall utgå.
För 2009 uppbär styrelsen ett fast arvode om totalt SEK 3 485 000 (3 485 000) (3 050 000), vilket fördelas mellan de ledamöter som utses av årsstämman och som inte är anställda i bolaget. Dessa ledamöter erhåller inga rörliga ersättningar.
| Ersättningar till styrelseledamöter * | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| SEK | 2009 | 2008 | 2007 | ||
| Arvode per uppdrag: | |||||
| Styrelsens ordförande | 900 000 | 900 000 | 800 000 | ||
| Övriga styrelseledamöter | 360 000 | 360 000 | 325 000 | ||
| Tillägg till: | |||||
| Ordföranden i revisionsutskottet | 125 000 | 125 000 | 100 000 | ||
| Övriga medlemmar | |||||
| i revisionsutskottet | 75 000 | 50 000 | |||
| Ordföranden i ersättningsutskottet | 50 000 | 50 000 | 50 000 | ||
| Övriga medlemmar | |||||
| i ersättningsutskottet | 50 000 | 50 000 | 50 000 | ||
| Arvode per namn: | |||||
| Anders Narvinger | Ordförande | 1 025 000 | 1 025 000 | 900 000 | |
| Gunilla Berg | Ledamot | 435 000 | 435 000 | 375 000 | |
| Björn Hägglund | Ledamot | 410 000 | 410 000 | 325 000 | |
| Ulla Litzén | Ledamot | 360 000 | 360 000 | 325 000 | |
| Finn Rausing | Ledamot | 485 000 | 425 000 | ||
| Jörn Rausing | Ledamot | 410 000 | 410 000 | 375 000 | |
| Waldemar Schmidt | Ledamot | 360 000 | 360 000 | 325 000 | |
| Totalt | 3 485 000 | 3 485 000 | 3 050 000 |
* Valda vid årsstämman och inte anställda i bolaget.
De redovisade ersättningarna avser perioden mellan två årsstämmor. Styrelsens ordförande har inget avtal om framtida pension eller avgångsvederlag med Alfa Laval.
Koncernen
| Styrelse, VD & vVD | Övriga anställda | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 | 2009 | 2008 | 2007 |
| Argentina | 1 | 1 | 1 | 5 | 7 | 5 |
| Australien | 4 | 4 | 4 | 28 | 27 | 25 |
| Belgien | 1 | 4 | 5 | 49 | 40 | 42 |
| Brasilien | 5 | 4 | 4 | 45 | 39 | 31 |
| Bulgarien | 0 | 1 | 0 | 8 | 6 | 1 |
| Chile | 0 | 0 | 0 | 9 | 7 | 6 |
| Colombia | 1 | 1 | 1 | 2 | 2 | 2 |
| Danmark | 10 | 9 | 9 | 798 | 726 | 629 |
| Estland | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Filippinerna | 1 | 0 | 0 | 2 | 2 | 1 |
| Finland | 3 | 4 | 1 | 98 | 91 | 35 |
| Frankrike | 10 | 7 | 6 | 328 | 298 | 264 |
| Förenade | ||||||
| Arabemiraten | 2 | 2 | 6 | 38 | 22 | 12 |
| Grekland | 0 | 2 | 0 | 11 | 1 | 0 |
| Hong Kong | 2 | 1 | 2 | 16 | 15 | 18 |
| Indien | 2 | 3 | 4 | 109 | 98 | 87 |
| Indonesien | 1 | 1 | 1 | 8 | 7 | 6 |
| Iran | 0 | 0 | 0 | 1 | 2 | 2 |
| Italien | 4 | 2 | 2 | 234 | 208 | 196 |
| Japan | 11 | 8 | 8 | 116 | 73 | 81 |
| Kanada | 2 | 2 | 2 | 41 | 39 | 33 |
| Kina | 6 | 4 | 3 | 107 | 92 | 66 |
| Korea | 3 | 1 | 0 | 48 | 32 | 30 |
| Lettland | 1 | 1 | 1 | 3 | 1 | 1 |
| Litauen | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 | 0 |
| Malaysia | 1 | 1 | 1 | 13 | 11 | 10 |
| Mexiko | 2 | 1 | 1 | 10 | 9 | 9 |
| Nederländerna | 0 | 2 | 1 | 120 | 121 | 100 |
| Norge | 2 | 2 | 2 | 33 | 34 | 32 |
| Nya Zeeland | 1 | 1 | 1 | 6 | 6 | 6 |
| Peru | 0 | 0 | 0 | 5 | 5 | 5 |
| Polen | 3 | 3 | 2 | 28 | 29 | 23 |
| Portugal | 0 | 0 | 0 | 3 | 4 | 4 |
| Rumänien | 3 | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 |
| Ryssland | 2 | 2 | 2 | 63 | 73 | 56 |
| Schweiz | 2 | 2 | 2 | 13 | 12 | 11 |
| Singapore | 2 | 1 | 1 | 26 | 15 | 13 |
| Slovakien | 0 | 0 | 0 | 3 | 2 | 2 |
| Spanien | 3 | 2 | 3 | 44 | 45 | 39 |
| Storbritannien | 3 | 2 | 2 | 132 | 133 | 140 |
| Sverige | 37 | 38 | 34 | 1 012 | 1 011 | 994 |
| Sydafrika | 3 | 3 | 0 | 12 | 9 | 7 |
| Taiwan | 1 | 1 | 1 | 7 | 7 | 7 |
| Thailand | 2 | 1 | 1 | 10 | 10 | 8 |
| Tjeckien | 0 | 2 | 2 | 16 | 16 | 13 |
| Turkiet | 5 | 3 | 2 | 8 | 10 | 10 |
| Tyskland | 12 | 11 | 9 | 129 | 113 | 99 |
| Ukraina | 0 | 0 | – | 4 | 5 | 2 |
| Ungern | 1 | 1 | 1 | 4 | 5 | 5 |
| USA | 30 | 27 | 23 | 556 | 465 | 419 |
| Venezuela | 0 | 0 | 0 | 6 | 3 | 2 |
| Österrike | 4 | 3 | 3 | 17 | 17 | 15 |
| Totalt | 189 | 173 | 156 | 4 386 | 4 008 | 3 605 |
Under 2007 togs offerter in från fyra av de stora internationella revisionsföretagen. Efter en upphandling beslutade årsstämman 2008 att återvälja Ernst & Young som koncernens revisorer för de kommande fyra åren.
| Arvoden och kostnadsersättning | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 | |
| Revisionsuppdrag | ||||
| Ernst & Young | 26 | 21 | 21 | |
| Övriga revisionsbyråer | 2 | 1 | 1 | |
| Totalt | 28 | 22 | 22 | |
| Andra uppdrag | ||||
| Ernst & Young | 13 | 9 | 9 | |
| Övriga revisionsbyråer | 11 | 7 | 9 | |
| Totalt | 24 | 16 | 18 |
Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, att värdera de använda redovisningsprinciperna och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen liksom att utvärdera den övergripande presentationen i årsredovisningen. Det innefattar också en granskning för att kunna ge ett utlåtande om styrelsens ansvarsfrihet. Allt annat definieras som andra uppdrag.
Ökningen i andra uppdrag är en återspegling av aktiviteterna i anslutning till det ökade antalet förvärv.
Reklamkostnaderna har uppgått till MSEK 56 (93) (86). Dessa avser kostnader för annonser i tidningar och fackpress, deltagande i fackmässor och broschyrer.
Jämförelsestörande poster redovisas brutto i totalresultaträkningen som en del av övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader.
| Jämförelsestörande poster | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
| Operativa | |||
| Övriga rörelseintäkter | 442 | 420 | 308 |
| Jämförelsestörande poster | – | 102 | 54 |
| Totala övriga rörelseintäkter | 442 | 522 | 362 |
| Övriga rörelsekostnader | -850 | -734 | -627 |
| Jämförelsestörande poster | -225 | -270 | – |
| Totala övriga rörelsekostnader | -1 075 | -1 004 | -627 |
| Koncernen |
|---|
| ----------- |
| Totalt netto | -225 | -168 | 54 |
|---|---|---|---|
| Omstruktureringsprogram | -225 | -270 | – |
| Kostnad för: | |||
| Försäljning av fastigheter | – | 102 | 54 |
| Vinst vid: | |||
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
2009 har belastats med MSEK -225 för omstruktureringsåtgärder.
Under 2008 såldes en fastighet i Brasilien för MSEK 113 med en realiserad vinst om MSEK 102. Kostnaderna för omstruktureringsprogrammet belastade 2008 med MSEK -270.
Under 2007 såldes fastigheten i Tuusula i Finland för MSEK 26 med en realiserad vinst om MSEK 25. Fastigheten i Argentina såldes för MSEK 14 med en realiserad vinst om MSEK 11. En fastighet i Bryssel i Belgien såldes för MSEK 27 med en realiserad vinst om MSEK 15. Mindre försäljningar av mark och byggnader skedde i Indien för MSEK 3 med en realiserad vinst om MSEK 2 och i Frankrike för MSEK 2 med en realiserad vinst om MSEK 1.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
| Patent, varumärken, etc | -234 | -161 | -249 |
| Maskiner och inventarier | -408 | -326 | -297 |
| Finansiell leasing maskiner och inventarier |
-4 | -2 | -3 |
| Byggnader och mark anläggningar |
-71 | -70 | -58 |
| Finansiell leasing byggnader | -4 | -1 | -1 |
| Totalt | -721 | -560 | -608 |
| Fördelat per typ | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
| Utdelningar från övriga | -2 | 4 | 2 |
| Justering till verkligt värde av | |||
| värdepapper | 1 | -2 | 0 |
| Totalt | -1 | 2 | 2 |
| Fördelat på typ av intäkt/kostnad eller vinst/förlust | |||
|---|---|---|---|
| -- | -- | -- | ------------------------------------------------------- |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
| Ränteintäkter | |||
| Finansiell leasing | – | 0 | 1 |
| Övriga räntor | 108 | 52 | 46 |
| Kursvinster | |||
| Orealiserade | 229 | 276 | 190 |
| Realiserade | 67 | 69 | 34 |
| Totalt | 404 | 397 | 271 |
| Räntekostnader | |||
| Finansiell leasing | 0 | 0 | -2 |
| Övriga räntor | -315 | -235 | -226 |
| Kursförluster | |||
| Orealiserade | -257 | -94 | -58 |
| Realiserade | -101 | -465 | -121 |
| Totalt | -673 | -794 | -407 |
I koncernen har redovisade kursdifferenser om netto MSEK 220 (-468) (13) avseende skulder i utländsk valuta omförts till övriga poster som påverkar totalresultatet. Dessa skulder finansierar förvärven av aktier i utländska dotterbolag och fungerar som en kurssäkring för de förvärvade nettotillgångarna. Beloppet belastas med skatt, vilket resulterar i en netto efter skatt effekt på övriga poster som påverkar totalresultatet om MSEK 162 (-345) (9).
Minoritetens andel i dotterbolags resultat och eget kapital avser sex dotterbolag i Bulgarien, Frankrike, Indien, Ryssland, Sydkorea och Sverige med minoritetsägare.
Koncernen
| Lånefordringar och kundfordringar |
||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Identifierade vid första redovisningstillfället |
Innehav för handel | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet: | Derivat använda för säkringsredovisning |
|||||
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Anläggningstillgångar | ||||||||
| Övriga anläggningstillgångar | ||||||||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 39 | 18 | – | – | – | – | – | – |
| Omsättningstillgångar | ||||||||
| Kortfristiga fordringar | ||||||||
| Kundfordringar | – | – | – | – | – | – | 4 123 | 5 706 |
| Växelfordringar | – | – | – | – | – | – | 379 | 446 |
| Övriga fordringar | – | – | – | – | – | – | 909 | 978 |
| Upplupna intäkter | – | – | – | – | – | – | 24 | 17 |
| Derivattillgångar | – | – | 75 | 215 | 256 | 376 | – | – |
| Kortfristiga placeringar | ||||||||
| Placeringar hos banker | – | – | – | – | – | – | 76 | 452 |
| Obligationer och andra värdepapper | 212 | 78 | – | – | – | – | – | – |
| Övriga placeringar | – | – | – | – | – | – | 14 | 14 |
| Kassa och bank | – | – | – | – | – | – | 1 112 | 1 083 |
| Summa finansiella tillgångar | 251 | 96 | 75 | 215 | 256 | 376 | 6 637 | 8 696 |
Fördelat på typ av intäkt/kostnad eller vinst/förlust
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
| Ränteintäkter | |||
| Externa bolag | 0 | – | 0 |
| Dotterbolag | 11 | 39 | 40 |
| Kursvinster | |||
| Orealiserade | 12 | 11 | 4 |
| Totalt | 23 | 50 | 44 |
| Räntekostnader | |||
| Externa bolag | -1 | 0 | – |
| Dotterbolag | – | -3 | – |
| Kursförluster | |||
| Orealiserade | -21 | -1 | -2 |
| Realiserade | 0 | 0 | -1 |
| Totalt | -22 | -4 | -3 |
Koncernen har inga finansiella tillgångar som utgör investeringar som innehas till förfall eller som kan säljas.
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet: |
Lån | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Derivat använda | ||||||
| Innehav för | för säkrings | |||||
| handel | redovisning | |||||
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Långfristiga skulder | ||||||
| Skulder till kreditinstitut | – | – | – | – | 832 | 2 538 |
| Riktad låneemission | – | – | – | – | 794 | 856 |
| Kortfristiga skulder | ||||||
| Skulder till kreditinstitut | – | – | – | – | 165 | 247 |
| Leverantörsskulder | – | – | – | – | 1 630 | 2 449 |
| Växelskulder | – | – | – | – | 203 | 251 |
| Övriga skulder | – | – | – | – | 985 | 1 029 |
| Upplupna kostnader | – | – | – | – | 1 279 | 1 353 |
| Derivatskulder | 137 388 |
150 | 821 | – | – | |
| Summa finansiella | ||||||
| skulder | 137 | 388 | 150 | 821 | 5 888 | 8 723 |
Koncernen har inga finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultatet och som identifierats vid första redovisningstillfället.
Samtliga ovanstående finansiella instrument summerar antingen direkt till motsvarande post i räkningen över finansiell ställning eller till den post som specificeras i de noter som räkningen över finansiell ställning hänvisar till. De risker som förknippas med dessa finansiella instrument inklusive eventuella koncentrationer av risk presenteras i riskavsnitten på sida 84–86.
Resultatet för finansiella tillgångar identifierade vid första redovisningstillfället återfinns i not 11 som utdelningar från övriga.
Resultatet för finansiella tillgångar som innehas för handel om MSEK 36 (14) (24) har påverkat kostnad sålda varor med MSEK 35 (2) (-), kursvinster i not 12 med MSEK 1 (12) (24) och ränteintäkter i not 12 med resterande MSEK - (0) (-).
Resultatet för tillgångarna under lånefordringar och kundfordringar presenteras i not 12 som övriga ränteintäkter för placeringar hos banker, övriga placeringar och kassa och bank. Övriga tillgångar under lånefordringar och kundfordringar genererar inte något resultat utan bara en inbetalning av det nominella beloppet.
Resultatet för finansiella skulder som innehas för handel om MSEK -93 (-170) (-54) har påverkat kostnad sålda varor med MSEK -6 (-85) (-5), kursförluster i not 12 med MSEK -86 (-84) (-49) och räntekostnader i not 12 med resterande MSEK -1 (-1) (-).
Resultatet för skulderna under lån presenteras i not 12 som övriga räntekostnader för skulderna till kreditinstitut och den riktade låneemissionen. Övriga skulder under lån genererar inte något resultat utan bara en utbetalning av det nominella beloppet.
Resultatet för derivattillgångar och derivatskulder använda för säkringsredovisning redovisas som en del av övriga poster som påverkar totalresultatet i totalresultaträkningen.
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Anskaffnings värde |
Verkligt värde | Justering | ||||
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav |
||||||
| Aktier i externa bolag | 38 | 18 | 39 | 18 | 1 | 0 |
| Obligationer och andra värdepapper |
||||||
| Noterade | ||||||
| värdepapper | 212 | 78 | 212 | 78 | 0 | 0 |
| Totalt | 250 | 96 | 251 | 96 | 1 | 0 |
Justeringen till verkligt värde av värdepapper görs ovanför nettoresultatet och på respektive berörd rad i räkningen över finansiell ställning.
Koncernen
| Skillnad mellan | ||||
|---|---|---|---|---|
| kontrakterad kurs och | ||||
| nuvarande kurs | ||||
| MSEK | Valutapar | 2009 | 2008 | |
| Derivattillgångar/derivatskulder | ||||
| Terminskontrakt i utländsk | ||||
| valuta: | EUR | USD | 17 | -22 |
| EUR | SEK | 58 | -483 | |
| EUR | AUD | 0 | 2 | |
| EUR | CAD | 0 | 24 | |
| EUR | JPY | 3 | 20 | |
| USD | CAD | -1 | 15 | |
| USD | DKK | 4 | 6 | |
| USD | GBP | -2 | -1 | |
| USD | SEK | -98 | -258 | |
| USD | JPY | 2 | 128 | |
| DKK | SEK | 22 | -45 | |
| USD | KRW | -42 | – | |
| Övriga | Övriga | -10 | 8 | |
| Deltotal | -47 | -606 | ||
| Valutaoptioner | 1 | -52 | ||
| Ränteswapar | 74 | 120 | ||
| Terminskontrakt i metaller | 11 | -77 | ||
| Elderivat | 5 | -3 | ||
| Totalt, motsvarande en netto | ||||
| derivattillgång (+) eller skuld (-) | 44 | -618 |
För valutaoptioner, terminskontrakt i metaller och elderivat har säkringsredovisning inte tillämpats. För terminskontrakt i utländsk valuta och ränteswapar har säkringsredovisning tillämpats när förutsättningarna för säkringsredovisning varit uppfyllda.
Justeringen till verkligt värde av derivat görs via övriga poster som påverkar totalresultatet om säkringsredovisning kan tillämpas och derivaten är effektiva. I alla andra fall görs justeringen till verkligt värde ovanför nettoresultatet. Motsvarande bokningar görs på derivattillgångar och derivatskulder och inte på de underliggande finansiella instrumenten i räkningen över finansiell ställning.
Skillnaden mellan koncernens faktiska skattekostnad och skattekostnaden baserad på gällande skattesatser består av följande komponenter:
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångarnas eller skuldernas redovisade värde respektive skattemässiga värden är olika. Koncernens temporära skillnader har resulterat i en uppskjuten skattefordran eller uppskjuten skatteskuld avseende följande balansposter:
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
| Redovisat resultat före minori tetsintressen och skatt |
3 760 | 5 341 | 4 557 |
| Skatt enligt gällande skattesats |
-1 095 | -1 650 | -1 460 |
| Skatteeffekten av: | |||
| Ej avdragsgilla kostnader | -115 | -43 | -109 |
| Ej beskattningsbara intäkter | 180 | 135 | 111 |
| Skatteavdrag från tidigare år | 39 | 38 | 79 |
| Övrigt | -6 | -6 | -27 |
| Justering av aktuell skatt för | |||
| tidigare perioder | -26 | -8 | 29 |
| Total skattekostnad | -1 023 | -1 534 | -1 377 |
Övriga skatter avser framförallt förmögenhetsskatt.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | |||
| MSEK | fordran | skuld | fordran | skuld |
| Avseende: | ||||
| Immateriella anläggningstillgångar |
15 | 621 | 20 | 376 |
| Materiella anläggningstillgångar |
69 | 254 | 38 | 278 |
| Lager | 150 | 16 | 145 | 12 |
| Övriga omsättningstillgångar | 11 | 4 | 44 | 6 |
| Finansiella tillgångar | 8 | 0 | 0 | 0 |
| Kortfristiga skulder | 1 174 | 104 | 1 033 | 149 |
| Förlustavdrag * | 27 | 0 | 21 | 0 |
| Andra poster | 8 | 486 | 0 | 423 |
| Deltotal | 1 462 | 1 485 | 1 301 | 1 244 |
| Kvittning inom bolag | -95 | -95 | -83 | -83 |
| Totala uppskjutna skatter | 1 367 | 1 390 | 1 218 | 1 161 |
* De förlustavdrag som denna uppskjutna skattefordran avser uppgår till MSEK 91 (70). Dessa förlustavdrag är i allt väsentligt tidsmässigt obegränsade.
I koncernen finns temporära skillnader och förlustavdrag om MSEK 709 (777) som ej har renderat motsvarande uppskjutna skattefordran, då bedömningen är att dessa sannolikt ej kommer att kunna utnyttjas.
Den nominella skattesatsen har ändrats i följande länder under 2007 till 2009.
| Skattesats per land | |
|---|---|
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Procent | 2009 | 2008 | 2007 |
| Belgien | 34 | 34 | 33 |
| Bulgarien | 10 | 10 | 15 |
| Colombia | 33 | 33 | 35 |
| Filippinerna | 30 | 35 | 35 |
| Indonesien | 28 | 30 | 30 |
| Italien | 31 | 31 | 37 |
| Kanada | 32 | 34 | 34 |
| Kina | 20 | 18 | 15 |
| Malaysia | 25 | 26 | 28 |
| Mexico | 30 | 28 | 28 |
| Nya Zeeland | 30 | 30 | 33 |
| Pakistan | 35 | 35 | 39 |
| Ryssland | 20 | 20 | 24 |
| Singapore | 17 | 18 | 18 |
| Spanien | 30 | 30 | 33 |
| Sverige | 26 | 28 | 28 |
| Sydafrika | 28 | 28 | 29 |
| Sydkorea | 22 | 24 | 25 |
| Taiwan | 20 | 25 | 25 |
| Tjeckien | 20 | 21 | 24 |
| Tyskland | 29 | 35 | 35 |
| Ungern | 16 | 16 | 20 |
Med undantag av främst Kina så bekräftar detta den internationella nedåt gående trenden i företagsbeskattning.
Koncernens normala effektiva skattesats är cirka 30 (31) (32) procent baserat på beskattningsbart resultat, och den är beräknad som ett viktat medeltal baserat på respektive i koncernen ingående bolags andel av resultat före skatt.
Allokeringen av övervärden till materiella och immateriella tillgångar och den resulterande goodwillen innebär i realiteten att alla förvärv värderas till verkligt värde. För att separera ut denna värderingseffekt fokuserar Alfa Laval på EBITA, där eventuella avskrivningar på övervärden är exkluderade. Utvecklingen av dessa övervärden och eventuell goodwill visas i nedanstående tabell. Den visar varje förvärv separat. Eventuella senare justeringar av allokeringarna hänförs till det ursprungliga förvärvsåret. Siffrorna för allokeringarna, realiseringar och avskrivningar är baserade på de gällande kurserna när transaktionerna ägde rum och eventuella förändringar i valutakurser tills den 31 december 2009 visas som en omräkningsdifferens. I not 18 och 19 finns motsvarande redovisning uppdelat per tillgångsslag.
| Förändring under året | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||
| Ingående | Planenlig | Omräknings | Utgående | |||
| MSEK | balans 2009 | Förvärvat | Realiserat | avskrivning | differens | balans 2009 |
| Byggnader | 380 | – | – | -22 | -14 | 344 |
| Mark och markförbättringar | -54 | – | – | – | 6 | -48 |
| Maskiner | 103 | – | – | -60 | -3 | 40 |
| Inventarier | 185 | – | – | -32 | 1 | 154 |
| Patent och varumärken | 1 584 | 1 097 | – | -216 | -50 | 2 415 |
| Deltotal övriga övervärden | 2 198 | 1 097 | – | -330 | -60 | 2 905 |
| Goodwill | 5 383 | 976 | – | – | -216 | 6 143 |
| Totalt | 7 581 | 2 073 | – | -330 | -276 | 9 048 |
Koncernen har inte redovisat några nedskrivningar avseende vare sig goodwill eller några andra övervärden under 2009 eller tidigare år. På goodwillen räknas ingen uppskjuten skatteskuld. På övriga övervärden uppgår den uppskjutna skatteskulden till MSEK 632 (464). Nettovinsten eller förlusten för sålda tillgångar redovisas baserat på anskaffningsvärdet inklusive eventuella övervärden.
| Mark och | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK År/Företag |
Byggnader | markför bättringar |
Maskiner | Inventarier | Lager | Patent och varumärken |
Övrigt | Total övriga övervärden |
Goodwill | Totalt |
| 2000 | ||||||||||
| Alfa Laval Holding | 1 058 | -228 | 548 | 452 | 340 | 461 | 1 392 | 4 023 | 3 683 | 7 706 |
| 2002 | ||||||||||
| Danish Separation Systems | – | – | – | – | – | – | – | – | 118 | 118 |
| 2003 | ||||||||||
| Toftejorg | 1 | – | – | – | – | – | – | 1 | 35 | 36 |
| bioKinetics | – | – | – | – | – | 28 | – | 28 | 84 | 112 |
| 2005 | ||||||||||
| Packinox | – | – | – | – | 7 | 296 | – | 303 | 265 | 568 |
| 2006 | ||||||||||
| Tranter | 17 | – | – | – | 6 | 445 | – | 468 | 530 | 998 |
| 2007 | ||||||||||
| AGC Engineering | – | – | – | – | – | 12 | – | 12 | 20 | 32 |
| Helpman | 9 | 8 | – | – | – | 36 | – | 53 | 4 | 57 |
| Publikt erbjudande Alfa Laval (India) Ltd | – | – | – | – | – | – | – | – | 441 | 441 |
| DSO Fluid Handling | – | – | – | – | – | 39 | – | 39 | 42 | 81 |
| Fincoil | – | – | – | – | – | 233 | – | 233 | 241 | 474 |
| 2008 | ||||||||||
| Høyer Promix A/S | – | – | – | – | – | – | – | – | 16 | 16 |
| Nitrile India Pvt Ltd | – | – | – | – | – | – | – | – | 6 | 6 |
| Standard Refrigeration | – | – | – | – | 5 | 166 | – | 171 | 152 | 323 |
| Pressko AG | – | – | – | – | 1 | – | – | 1 | 69 | 70 |
| Hutchison Hayes Separation | – | – | – | – | 1 | 144 | – | 145 | 46 | 191 |
| P&D's Plattvärmeväxlarservice | – | – | – | – | – | – | – | – | 10 | 10 |
| Ageratec | – | – | – | – | – | – | – | – | 44 | 44 |
| 2009 | ||||||||||
| Två leverantörer av reservdelar och | ||||||||||
| service | – | – | – | – | – | 291 | – | 291 | 189 | 480 |
| Onnuri Industrial Machinery | – | – | – | – | – | 79 | – | 79 | 48 | 127 |
| HES Heat Exchanger Systems | – | – | – | – | – | 83 | – | 83 | 59 | 142 |
| Publikt erbjudande Alfa Laval (India) | ||||||||||
| Ltd | – | – | – | – | – | – | – | – | 311 | 311 |
| Termatrans | – | – | – | – | – | 7 | – | 7 | 6 | 13 |
| Tranter-förvärv i Latinamerika | – | – | – | – | – | 20 | – | 20 | 16 | 36 |
| ISO Mix | – | – | – | – | – | 22 | – | 22 | – | 22 |
| LHE | – | – | – | – | – | 595 | – | 595 | 347 | 942 |
| Ackumulerat under perioden | ||||||||||
| Realiserat | -524 | 122 | 13 | -24 | -360 | -23 | -112 | -908 | -85 | -993 |
| Planenlig avskrivning | -231 | – | -532 | -281 | – | -621 | -1 272 | -2 937 | -612 | -3 549 |
| Omräkningsdifferens | 14 | 50 | 11 | 7 | – | 102 | -8 | 176 | 58 | 234 |
| Utgående balans | 344 | -48 | 40 | 154 | – | 2 415 | – | 2 905 | 6 143 | 9 048 |
Förvärvet av Alfa Laval Holding AB koncernen i samband med Industri Kapitals förvärv av Alfa Laval koncernen från Tetra Laval den 24 augusti 2000 visas på den första raden.
"Övrigt" avser övervärden från 2000 för "Teknologi" MSEK 1 280 som har blivit fullt avskrivna, för "Forskning och utveckling" MSEK 54 och "Reavinst (Industriell Flödeshantering)" MSEK 42 som har realiserats fullt ut och för "Pågående nyanläggningar" MSEK 16 som har förts till "Maskiner".
Den 1 september 2009 förvärvade Alfa Laval 90 procent av aktierna i LHE Co., Ltd i Sydkorea – ett ledande värmeväxlarföretag i Sydkorea. Företaget är inriktat på marknaden för kompakta plattvärmeväxlare. LHE kommer att fortsätta att erbjuda marknaden sitt eget sortiment, under varumärket LHE, via eget försäljningsnätverk. Köpeskillingen uppgår till MSEK 1 084, varav MSEK 1 014 betalts kontant och resten innehålls under en period av 1–2 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 2. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -1 016. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 297 till patent och ej patenterat kunnande och MSEK 298 till varumärket LHE, medan resterande del om MSEK 347 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till
bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt LHE:s förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. LHE:s nettoomsättning och justerade EBITA för 2009 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 235 respektive MSEK 89. Om LHE hade förvärvats den 1 januari 2009 hade motsvarande siffror varit MSEK 593 respektive MSEK 168. Antalet anställda vid utgången av 2009 uppgick till 180.
Den 14 augusti 2009 förvärvade Alfa Laval företaget PHE Indústria e Comércio de Equipamentos Ltda i Brasilien, ett företag som erbjuder service på plattvärmeväxlare inom olika typer av industrier. Det kommer att integreras i Tranter. Företaget konsolideras i Alfa Laval koncernen från den 1 augusti 2009. Därutöver förvärvade Alfa Laval den 22 februari 2009 ytterligare en mindre verksamhet i Latinamerika som också kommer integreras i Tranter. Dessa verksamheter presenteras tillsammans. Köpeskillingen uppgår till MSEK 64, varav MSEK 55 betalts kontant och resten innehålls under en period av 1–2 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 0. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -55. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 20 till varumärke, medan resterande del om MSEK 16 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt bolagens förmåga att
över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt. Övervärdet i varumärket skrivs av under 20 år. Bolagens nettoomsättning och justerade EBITA för 2009 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 25 respektive MSEK 7. Om bolagen hade förvärvats den 1 januari 2009 hade motsvarande siffror varit MSEK 44 respektive MSEK 15. Antalet anställda vid utgången av 2009 uppgick till 45.
Det publika erbjudandet att köpa ytterligare 13 procent i Alfa Laval (India) Ltd öppnade den 14 januari 2009 och stängde den 2 februari 2009. Det ursprungliga budet på 950 rupier per aktie höjdes till 1 000 rupier per aktie den 20 januari 2009. Erbjudandet resulterade i att ägare till nästan 2,2 miljoner aktier motsvarande ungefär 12 procent av det totala antalet aktier accepterade att sälja sina aktier. Detta innebär att ägandet i det indiska dotterbolaget har ökat från 76,7 procent till 88,8 procent. Den totala kostnaden för förvärvet uppgick till MSEK 367. Kostnader direkt hänförliga till förvärvet av aktierna (arvoden till bankirer, advokater och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 9. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -376. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna om MSEK 311 hänfördes allt till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader. Förvärvet påverkade bara minoritetens andel av koncernens nettoresultat och eget kapital.
Den 1 februari 2009 förvärvade Alfa Laval HES GmbH Heat Exchanger System i Tyskland, ett företag som fokuserar på spiralvärmeväxlare främst till processindustrin. Företaget kommer att integreras i Tranter. Köpeskillingen uppgår till MSEK 108, varav MSEK 86 betalts kontant och resten innehålls under en period av 1–3 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 4. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -90. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 83 till patent och ej patenterat kunnande, medan resterande del om MSEK 59 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt HES:s förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. HES:s nettoomsättning och justerade EBITA för 2009 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 90 respektive MSEK 22. Om HES hade förvärvats den 1 januari 2009 hade motsvarande siffror varit MSEK 99 respektive MSEK 20. Antalet anställda vid utgången av 2009 uppgick till 47.
Den 16 januari 2009 förvärvade Alfa Laval Onnuri Industrial Machinery Co., Ltd, en sydkoreansk systemleverantör till varvs- och dieselkraftmarknaderna. Onnuri förblir ett separat bolag, då det skall fortsätta att erbjuda produkter och service under sitt eget varumärke. Bolaget konsolideras i Alfa Laval koncernen från 1 januari 2009. Köpeskillingen uppgår till MSEK 131, varav MSEK 105 betalts kontant och resten innehålls under en period av 2 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 2. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -107. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 40 till patent och ej patenterat kunnande och MSEK 39 till varumärket Onnuri, medan resterande del om MSEK 48 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Onnuris förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Onnuri:s nettoomsättning och justerade EBITA för 2009 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 81 respektive MSEK 23. Siffrorna blir identiska för helåret 2009. Antalet anställda vid utgången av 2009 uppgick till 42.
Den 14 januari 2009 meddelade Alfa Laval att det hade förvärvat ett företag och undertecknat en överenskommelse att förvärva ytterligare ett, båda större leverantörer av reservdelar och service för en mängd produkter och applikationer inom ett flertal geografiska regioner. Båda företagen förblir separata organisationer, då de fortsätter att erbjuda produkter och service till industrin under egna varumärken. Det ena företaget konsolideras i Alfa Laval koncernen från den 1 januari 2009 och det andra från 30 januari 2009. Dessa verksamheter presenteras tillsammans. Köpeskillingen uppgår till MSEK 526, varav MSEK 503 betalts kontant och resten innehålls under en period av 1–2 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 6. Efter avdrag för övertagna likvida tillgångar uppgick därmed påverkan på kassaflödet till MSEK -503. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 291 till varumärken, medan resterande del om MSEK 189 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt bolagens förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt. Övervärdet i varumärken skrivs av under 10 år. Bolagens nettoomsättning och justerade EBITA för 2009 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 245 respektive MSEK 34. Om båda bolagen hade förvärvats den 1 januari 2009 hade motsvarande siffror varit MSEK 258 respektive MSEK 34. Antalet anställda vid utgången av 2009 uppgick till 133.
Dessutom har ytterligare tre mindre förvärv genomförts under 2009:
Den 4 februari 2009 förvärvade Alfa Laval det polska bolaget Termatrans som har fungerat som Tranters distributör i Polen. Det kommer att integreras i Tranter. Köpeskillingen uppgår till MSEK 20, varav MSEK 17 betalts kontant och resten innehålls under en period av 1–2 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 1. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -18. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 7 till varumärket Termatrans, medan resterande del om MSEK 6 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Termatrans förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt. Övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Termatrans nettoomsättning och justerade EBITA för 2009 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 12 respektive MSEK 5. Om Termatrans hade förvärvats den 1 januari 2009 hade motsvarande siffror varit MSEK 18 respektive MSEK 5. Antalet anställda vid utgången av 2009 uppgick till 16.
Den 15 juli 2009 förvärvade Alfa Laval tillgångarna i det danska bolaget ISO-MIX A/S. Verksamheten har integrerats i det danska bolaget Alfa Laval Tank Equipment A/S. Köpeskillingen uppgår till MSEK 34, varav MSEK 9 betalts kontant och resten innehålls under en period av 1–6 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 0. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -9. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 22 till patent och ej patenterat kunnande. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. Verksamhetens nettoomsättning och justerade EBITA för 2009 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 1 respektive MSEK -3. Om verksamheten hade förvärvats den 1 januari 2009 hade motsvarande siffror varit desamma. Antalet anställda vid utgången av 2009 uppgick till 4.
Den 9 november 2009 förvärvade Alfa Laval resterande 9 procent av det indiska företaget MCD Nitrile India Ptv Ltd, som därmed blev ett helägt dotterbolag. Köpeskillingen uppgår till MSEK 1. Detta har inte påverkat den ursprungliga goodwillen. Påverkan på kassaflödet uppgick till MSEK -1.
Utbetalning av innehållna köpeskillingar från tidigare förvärv utgör resterande del av kassaflödet avseende förvärv av verksamheter.
Den 15 augusti 2008 förvärvade Alfa Laval det amerikanska företaget Hutchison Hayes Separation, som är en ledande leverantör av separatorer, tillbehör och service, främst till företag på den amerikanska energimarknaden. Hutchison Hayes kommer att verka som en separat organisation och adderar en kompletterande försäljningskanal för både separatorutrustning och service, främst till de energirelaterade industrierna i USA. Köpeskillingen uppgår till MSEK 227, varav allt betalts kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 3. Påverkan på kassaflödet uppgick därför till MSEK -230. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 95 till patent och ej patenterat kunnande, MSEK 49 till varumärket Hutchison Hayes Separation och MSEK 1 till upparbetad vinst i produkter i arbete, medan resterande del om MSEK 46 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Hutchison Hayes Separations förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen har fastställts under 2009. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Övervärdet för upparbetad vinst i produkter i arbete kostnadsfördes under 2008. Hutchison Hayes Separations nettoomsättning och justerade EBITA för 2008 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 66 respektive MSEK 10. Om Hutchison Hayes Separation hade förvärvats den 1 januari 2008 hade motsvarande siffror varit MSEK 139 respektive MSEK 26.
Den 31 juli 2008 förvärvade Alfa Laval det tyska företaget Pressko AG, som är specialiserat på utveckling och tillverkning av helsvetsade värmeväxlare. Pressko AG kommer att integreras i Tranter, som är en separat organisation inom Alfa Laval koncernen. Köpeskillingen uppgår till MSEK 80, varav MSEK 68 betalts kontant och resten innehålls under en period av 1–2 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 4. Påverkan på kassaflödet uppgick därför till MSEK -72. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 1 till upparbetad vinst i produkter i arbete, medan resterande del om MSEK 69 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader. Värdet på goodwillen har fastställts under 2009. Övervärdet för upparbetad vinst i produkter i arbete kostnadsfördes under 2008. Presskos nettoomsättning och justerade EBITA för 2008 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 18 respektive MSEK 5. Om Pressko hade förvärvats den 1 januari 2008 hade motsvarande siffror varit MSEK 44 respektive MSEK 7.
Den 13 juni 2008 förvärvade Alfa Laval cirka 44 procent av Ageratec, ett svenskt företag som utvecklar innovativa processlösningar för biodieselindustrin. Den 29 december 2008 ökade Alfa Laval ägandet till cirka 68 procent och Ageratec blev ett dotterbolag. Köpeskillingen uppgår till MSEK 50 kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 1. Efter avdrag för övertagna likvida tillgångar uppgick påverkan på kassaflödet till MSEK -39. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna om MSEK 44 har allt hänförts till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Ageratecs förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen har fastställts under 2009. Ageratecs nettoomsättning och justerade EBITA från tidpunkten för det ursprungliga förvärvet då bolaget blev ett intressebolag tills det blev ett dotterbolag är MSEK 46 respektive MSEK -8. Ageratecs nettoomsättning och justerade EBITA för 2008 från tidpunkten bolaget blev dotterbolag är MSEK 0 respektive MSEK 0. Om Ageratec hade förvärvats den 1 januari 2008 hade motsvarande siffror varit MSEK 58 respektive MSEK -18.
Den 1 juni 2008 förvärvade Alfa Laval det amerikanska företaget Standard Refrigeration, en ledande leverantör av tubvärmeväxlare för olika typer av kylning, luftkonditionering och industriella applikationer på den nordamerikanska marknaden. Standard Refrigeration kommer att integreras i Alfa Laval för att få full effekt av synergier såsom bredare produktportfölj och en förstärkt marknadsnärvaro. Köpeskillingen uppgår till MSEK 369, varav MSEK 351 betalts kontant och resten innehålls under en period av 18 månader. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 4. Efter avdrag för övertagna likvida tillgångar uppgick påverkan på kassaflödet till MSEK -350. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 166 till patent och ej patenterat kunnande och MSEK 5 till upparbetad vinst i produkter i arbete, medan resterande del om MSEK 152 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Standard Refrigerations förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen har fastställts under 2009. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. Övervärdet för upparbetad vinst i produkter i arbete kostnadsfördes under 2008. Standard Refrigerations nettoomsättning och justerade EBITA för 2008 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 140 respektive MSEK 34. Om Standard Refrigeration hade förvärvats den 1 januari 2008 hade motsvarande siffror varit MSEK 249 respektive MSEK 51.
Den 11 februari 2008 förvärvade Alfa Laval det danska bolaget Høyer Promix A/S. Bolaget utvecklar, tillverkar och säljer omrörare till främst livsmedels- och läkemedelsindustrin. Bolaget har fusionerats med Alfa Laval Tank Equipment A/S. Köpeskillingen uppgår till MSEK 19 kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 0. Efter avdrag för övertagna likvida tillgångar uppgick påverkan på kassaflödet till MSEK -19. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna om MSEK 16 har allt hänförts till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader. Värdet på goodwillen har fastställts under 2009. Bolagets nettoomsättning och justerade EBITA för 2008 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 14 respektive MSEK 3. Om bolaget hade förvärvats den 1 januari 2008 hade motsvarande siffror varit MSEK 16 respektive MSEK 3.
Dessutom har två mindre förvärv genomförts under 2008:
Den 1 september 2008 förvärvade Alfa Laval verksamheten i det svenska företaget P&D's Plattvärmeväxlarservice AB som gör service på värmeväxlare. Köpeskillingen uppgår till MSEK 10 varav MSEK 3 betalts kontant och resten innehålls under en period av 1–2 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 0. Påverkan på kassaflödet uppgick därför till MSEK -3. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna om MSEK 10 har allt hänförts till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt. Bolagets nettoomsättning och justerade EBITA för 2008 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 3 respektive MSEK 1. Om bolaget hade förvärvats den 1 januari 2008 hade motsvarande siffror varit MSEK 12 respektive MSEK 4.
Den 1 april 2008 förvärvade Alfa Laval 91 procent av det indiska företaget Nitrile India Ptv Ltd som tillverkar gummipackningar för främst livsmedelsindustrin. Förvärvet är en del av Alfa Lavals double branding strategi och bolaget har därför bytt namn till MCD Nitrile India Pvt Ltd. Bolaget har cirka 12 anställda och 15–20 tillfälligt anställda. Köpeskillingen uppgår till MSEK 7 kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 0. Påverkan på kassaflödet uppgick till MSEK -7. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna om MSEK 6 har allt hänförts till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader. Värdet på goodwillen har fastställts under 2009. Bolagets nettoomsättning och justerade EBITA för 2008 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 1 respektive MSEK 0. Om Nitrile India Pvt Ltd hade förvärvats den 1 januari 2008 hade motsvarande siffror varit MSEK 1 respektive MSEK 0.
Den 1 december 2007 slutfördes Alfa Lavals förvärv av det finska företaget Fincoil. Förvärvet av Fincoil är i linje med Alfa Lavals strategi att expandera närvaron på den europeiska marknaden för luftvärmeväxlare. Bolaget har 150 anställda. Fincoil är väletablerat i de nordiska och baltiska länderna samt i Ryssland. Cirka 80 procent av försäljningen exporteras. Fincoil har en tillverkningsenhet strax utanför Helsingfors. Avsikten är att helt integrera Fincoil i Alfa Laval. Köpeskillingen uppgick till MSEK 474 kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 5. Efter avdrag för övertagna likvida tillgångar uppgick påverkan på kassaflödet till MSEK -470. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 233 till patent och ej patenterat kunnande, medan resterande del om MSEK 228 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Fincoils förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen har fastställts under 2008, vilket innebar en ökning från MSEK 228 till MSEK 241. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. Fincoils nettoomsättning och justerade EBITA för 2007 från tidpunkten för förvärvet var MSEK 26 respektive MSEK 2. Om Fincoil hade förvärvats den 1 januari 2007 hade motsvarande siffror varit MSEK 348 respektive MSEK 43.
Den 2 juli 2007 förvärvade Alfa Laval det amerikanska bolaget AGC Engineering genom ett inkråmsförvärv. Företaget säljer service och utrustning till plattvärmeväxlare för den sanitära marknaden, det vill säga mejeri- och livsmedelsindustrin. AGC har 65 anställda. Förvärvet adderar en kompletterande kanal för sanitära plattvärmeväxlare till mejeri- och livsmedelsindustrin huvudsakligen i USA. Detta gäller såväl nya produkter som reservdelar och service. AGC kommer inte att integreras i Alfa Laval. De två organisationerna kommer att marknadsföra sina produkter oberoende av varandra i enlighet med en flervarumärkesstrategi. Köpeskillingen uppgick till MSEK 42 kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 0. Efter avdrag för övertagna likvida tillgångar uppgick påverkan på kassaflödet till MSEK -42. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 12 till varumärket AGC, medan resterande del om MSEK 9 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt AGC:s förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen har fastställts under 2008, vilket innebar en ökning från MSEK 9 till MSEK 20. Övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. AGC:s nettoomsättning och justerade EBITA för 2007 från tidpunkten för förvärvet var MSEK 39 respektive MSEK 4. Om AGC hade förvärvats den 1 januari 2007 hade motsvarande siffror varit MSEK 78 respektive MSEK 8.
Genom ett publikt erbjudande som stängde den 26 maj 2007 ökade Alfa Laval ägandet i det indiska dotterbolaget Alfa Laval (India) Ltd med 12,6 procent till 76,7 procent. Den totala kostnaden för förvärvet uppgick till MSEK 486. Kostnader direkt hänförliga till förvärvet av aktierna (arvoden till bankirer, advokater och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 11. Påverkan på kassaflödet uppgick till MSEK -497. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna om MSEK 441 hänfördes allt till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader. Förvärvet påverkade bara minoritetens andel av koncernens nettoresultat och eget kapital.
Den 4 april 2007 förvärvade Alfa Laval det holländska företaget Helpman. Helpman är ett ledande företag på den europeiska marknaden för luftvärmeväxlare som används i den känsliga transportkedjan för livsmedel, dvs. nedkylning och temperaturkontroll för att säkerställa produkternas slutliga kvalité. Helpman har 130 anställda inom forskning & utveckling, försäljning och tillverkning i två produktionsenheter, Groningen i Holland och Sofia i Bulgarien. Avsikten är att helt integrera Helpman i Alfa Laval. Köpeskillingen uppgick till MSEK 136, varav MSEK 113 betalades kontant och resten innehålls under en period av 1–2 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 4. Efter avdrag för övertagna likvida tillgångar uppgick påverkan på kassaflödet till MSEK -111. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 5 till byggnader och MSEK 36 till patent och ej patenterat kunnande, medan resterande del om MSEK 11 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Helpmans förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Förvärvskalkylen har fastställts under 2008 vilket innebär att övervärdet på byggnader ökade från MSEK 5 till MSEK 9, att MSEK 8 allokerades till övervärde i mark och att värdet på goodwillen sänktes från MSEK 11 till MSEK 4. Övervärdet i byggnader skrivs av under 33 år, övervärdet i mark skrivs inte av och övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. Helpmans nettoomsättning och justerade EBITA för 2007 från tidpunkten för förvärvet var MSEK 136 respektive MSEK 5. Om Helpman hade förvärvats den 1 januari 2007 hade motsvarande siffror varit MSEK 178 respektive MSEK 6. Den 16 mars 2007 förvärvade Alfa Laval det amerikanska företaget DSO Fluid Handling. Förvärvet stärker Alfa Lavals position inom livsmedelsindustrin i USA. DSO är en leverantör av huvudsakligen reservdelar till pumpar och ventiler och adderar en kompletterande kanal för reservdelar. I linje med Alfa Lavals strategi med flera varumärken kommer DSO att fortsätta att sälja sina produkter under eget varumärke. DSO har 20 anställda och är baserat i Irvington (Newark), New Jersey USA. Köpeskillingen uppgick till MSEK 74, varav MSEK 62 betalades kontant och resten innehålls under en period av 1–2 år. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 1. Efter avdrag för övertagna likvida tillgångar uppgick påverkan på kassaflödet till MSEK -62. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 39 till varumärket DSO, medan resterande del om MSEK 29 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt DSO:s förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen har fastställts under 2008, vilket innebar en ökning från MSEK 29 till MSEK 42. Övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. DSO:s nettoomsättning och justerade EBITA för 2007 från tidpunkten för förvärvet var MSEK 39 respektive MSEK 12. Om DSO hade förvärvats den 1 januari 2007 hade motsvarande siffror varit MSEK 51 respektive MSEK 16.
Under inledningen av 2007 gjordes en transaktion som en konsekvens av förvärvet av Tranter där MSEK 17 betalades för att lösa ut agenten i Taiwan och därmed uppnå full kontroll över Tranters bolag i Kina. Denna transaktion ses som en del av förvärvet av Tranter och har påverkat den slutgiltiga förvärvsanalysen för detta förvärv.
Ett test för nedskrivningsbehov har gjorts per utgången av 2009 som visar att det inte finns något behov av att skriva ned goodwillen.
Två av Alfa Lavals rörelsesegment, de två divisionerna "Equipment" och "Process Technology" har identifierats som de kassagenererande enheterna inom Alfa Laval. Tekniskt kan en nyligen förvärvad affärsverksamhet följas fristående under en inledande period, men förvärvade affärsverksamheter integreras normalt in i divisionerna i snabb takt. Detta innebär att den oberoende spårbarheten förloras ganska snart och då blir en fristående mätning och testning ogenomförbar. Tranter fungerar visserligen som en separat säljkanal men är föremål för en omfattande samordning avseende inköp och vissa stödfunktioner.
Nuvärdet baseras på de prognostiserade EBITDA siffrorna för de kommande tjugo åren, med avdrag för prognostiserade investeringar och förändringar i rörelsekapitalet under samma period. Denna prognos för de kommande 20 åren baseras på följande komponenter:
Anledningen till att en längre period än 5 år har använts för nuvärdesberäkningen är att företagsledningen anser att 5 år är en för kort period att använda för en verksamhet där rimligen ett "going concern" tänkande kan appliceras.
De två kassagenererande enheterna har allokerats följande goodwillbelopp:
| Goodwill | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2009 | 2008 |
| Equipment | 3 529 | 2 987 |
| Process Technology | 2 614 | 2 396 |
| Totalt | 6 143 | 5 383 |
Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 3 897 | 3 125 |
| Inköp | 11 | 8 |
| Företagsförvärv | 31 | 234 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | -227 |
| Omklassificeringar | -207 | 0 |
| Övervärden, patent och varumärken | 1 097 | 373 |
| Omräkningsdifferens | -168 | 384 |
| Utgående balans | 4 661 | 3 897 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -2 011 | -1 854 |
| Företagsförvärv | -16 | 0 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | 227 |
| Omklassificeringar | -12 | – |
| Avskrivning på övervärden, | ||
| patent & varumärken | -216 | -119 |
| Avskrivning på övervärden, teknik | 0 | -30 |
| Årets avskrivningar | -17 | -11 |
| Omräkningsdifferens | 97 | -224 |
| Utgående balans | -2 175 | -2 011 |
Utgående planenligt restvärde 2 486 1 886
| Goodwill | ||
|---|---|---|
| Utgående planenligt restvärde | 6 143 | 5 383 |
|---|---|---|
| Utgående balans | -594 | -619 |
| Omräkningsdifferens | 25 | -70 |
| Ingående balans | -619 | -549 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Utgående balans | 6 737 | 6 002 |
| Omräkningsdifferens | -241 | 621 |
| Goodwill vid förvärv av verksamheter | 976 | 373 |
| Ingående balans | 6 002 | 5 008 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| MSEK | 2009 | 2008 |
| Koncernen |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 7 | 6 |
| Inköp | 2 | 0 |
| Omräkningsdifferens | -1 | 1 |
| Utgående balans | 8 | 7 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -3 | -2 |
| Årets avskrivningar | -1 | -1 |
| Omräkningsdifferens | 0 | 0 |
| Utgående balans | -4 | -3 |
| Utgående planenligt restvärde | 4 | 4 |
| Byggnader och mark | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2009 | 2008 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 2 022 | 1 733 |
| Inköp | 62 | 78 |
| Företagsförvärv | 103 | 25 |
| Försäljningar/utrangeringar | -5 | -58 |
| Omklassificeringar | -153 | 30 |
| Övervärden byggnader och mark | – | 12 |
| Realisering av övervärden p g a försäljning | – | -34 |
| Omräkningsdifferens | 83 | 236 |
| Utgående balans | 2 112 | 2 022 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -857 | -723 |
| Försäljningar/utrangeringar | 2 | 25 |
| Företagsförvärv | -7 | 4 |
| Omklassificeringar | 55 | -4 |
| Realisering av övervärden p g a försäljning | – | 12 |
| Avskrivning på övervärden | -22 | -22 |
| Årets avskrivningar | -49 | -48 |
| Omräkningsdifferens | -11 | -101 |
| Utgående balans | -889 | -857 |
| Ackumulerade upp-/nedskrivningar | ||
| Ingående balans | 5 | 5 |
| Årets avskrivning på uppskrivet belopp | 0 | 0 |
| Omräkningsdifferens | 1 | 0 |
| Utgående balans | 6 | 5 |
| Utgående planenligt restvärde | 1 229 | 1 170 |
Koncernens svenska fastigheter var den 31 december 2009 taxerade till MSEK 185 (183), varav mark och markanläggningar MSEK 45 (46) och byggnader MSEK 140 (137). De bokförda värdena på de svenska fastigheterna uppgick till MSEK 148 (154), varav mark och markanläggningar MSEK 30 (31) och byggnader MSEK 118 (123).
Inom Alfa Laval avser dessa tillgångar normalt sett fastigheter. Två små fastigheter i Frankrike planeras att avyttras. Båda de franska fastigheterna är tomma. Den ena har varit till salu under flera år. Ingen av dem förväntas att kunna säljas inom det närmaste året. Detta innebär att inga fastigheter har omklassificerats till omsättningstillgång för försäljning. Situationen var densamma vid utgången av 2008.
| Koncernen |
|---|
| ----------- |
| MSEK | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 3 689 | 3 035 |
| Inköp | 259 | 307 |
| Företagsförvärv | 151 | 66 |
| Försäljningar/utrangeringar | -93 | -117 |
| Omklassificeringar | 131 | 106 |
| Omräkningsdifferens | -146 | 292 |
| Utgående balans | 3 991 | 3 689 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -2 462 | -2 129 |
| Försäljningar/utrangeringar | 84 | 102 |
| Företagsförvärv | -79 | -9 |
| Omklassificeringar | 131 | -3 |
| Avskrivning på övervärden | -60 | -56 |
| Årets avskrivningar | -211 | -148 |
| Omräkningsdifferens | -37 | -219 |
| Utgående balans | -2 634 | -2 462 |
| Utgående planenligt restvärde | 1 357 | 1 227 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 2 226 | 1 969 |
| Inköp | 94 | 174 |
| Företagsförvärv | 39 | 66 |
| Försäljningar/utrangeringar | -76 | -134 |
| Omklassificeringar | 39 | -7 |
| Omräkningsdifferens | -70 | 158 |
| Utgående balans | 2 252 | 2 226 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -1 561 | -1 416 |
| Försäljningar/utrangeringar | 69 | 130 |
| Företagsförvärv | -23 | -1 |
| Omklassificeringar | 2 | 4 |
| Avskrivning på övervärden | -32 | -29 |
| Årets avskrivningar | -105 | -93 |
| Omräkningsdifferens | 54 | -156 |
| Utgående balans | -1 596 | -1 561 |
| Utgående planenligt restvärde | 656 | 665 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 419 | 313 |
| Inköp | 23 | 180 |
| Företagsförvärv | 14 | – |
| Försäljningar/utrangeringar | – | -1 |
| Omklassificeringar | -298 | -131 |
| Omräkningsdifferens | -20 | 58 |
| Utgående balans | 138 | 419 |
| Utgående planenligt restvärde | 138 | 419 |
| Leasade fastigheter | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2009 | 2008 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 61 | 33 |
| Inköp | 88 | 20 |
| Omräkningsdifferens | -4 | 8 |
| Utgående balans | 145 | 61 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -3 | -2 |
| Årets avskrivningar | -4 | -1 |
|---|---|---|
| Omräkningsdifferens | -1 | 0 |
| Utgående balans | -8 | -3 |
| Utgående planenligt restvärde | 137 | 58 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 10 | 8 |
| Inköp | 29 | – |
| Omräkningsdifferens | 0 | 2 |
| Utgående balans | 39 | 10 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -10 | -8 |
| Årets avskrivningar | -2 | – |
| Omräkningsdifferens | 0 | -2 |
| Utgående balans | -12 | -10 |
| Utgående planenligt restvärde | 27 | 0 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 12 | 11 |
| Inköp | – | 2 |
| Företagsförvärv | – | 1 |
| Försäljningar/utrangeringar | -2 | -2 |
| Omräkningsdifferens | -1 | 0 |
| Utgående balans | 9 | 12 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -5 | -5 |
| Försäljningar/utrangeringar | 1 | 2 |
| Företagsförvärv | – | -1 |
| Omklassificeringar | – | 1 |
| Årets avskrivningar | -2 | -2 |
| Omräkningsdifferens | 1 | 0 |
| Utgående balans | -5 | -5 |
| Utgående planenligt restvärde | 4 | 7 |
Leasade fastigheter, maskiner och inventarier avser anläggningstillgångar som leasas och där leasingavtalet ansetts utgöra en finansiell lease. Dessa finansiella leasar kapitaliseras i räkningen över finansiell ställning.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Aktier i dotterbolag | – | – | 4 669 | 4 669 |
| Aktier i övriga bolag | 39 | 18 | – | – |
| Totalt | 39 | 18 | 4 669 | 4 669 |
Nedanstående aktiespecifikation innehåller vissa förenklingar, t ex vid ägande i många led eller när ägandet är uppdelat på flera ägare eller vid korsvis ägande. Detta för att inte i onödan tynga framställningen. En komplett aktiespecifikation kan beställas hos Alfa Lavals huvudkontor i Lund eller via Bolagsverket.
| Organisations | Antal | Kapital | Bokfört värde | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsnamn | nummer | Säte | andelar | andel % | MSEK |
| Alfa Laval Holding AB | 556587-8062 | Lund, Sverige | 8 191 000 | 100 | 4 461 |
| Alfa Laval NV | Maarssen, Nederländerna | 887 753 | 100 | – | |
| Alfa Laval Inc | Newmarket, Kanada | 1 000 000 | 67 | – | |
| Alfa Laval S.A. DE C.V. | Tlalnepantla, Mexiko | 45 057 057 | 100 | – | |
| Alfa Laval S.A. | San Isidro, Argentina | 1 223 967 | 95 | – | |
| Alfa Laval Ltda | Sao Paulo, Brasilien | 21 129 068 | 100 | – | |
| Roston do Brasil Ltda | Sao Paulo, Brasilien | 5 249 | 100 | – | |
| Alfa Laval S.A.C.I. | Santiago, Chile | 2 735 | 100 | – | |
| Alfa Laval S.A. Alfa Laval S.A. |
Bogota, Colombia Lima, Peru |
12 195 4 346 832 |
100 100 |
– – |
|
| Alfa Laval Venezolana S.A. | Caracas, Venezuela | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Oilfield C.A. | Caracas, Venezuela | 203 | 81 | – | |
| Alfa Laval Taiwan Ltd | Taipei, Taiwan | 1 499 994 | 100 | – | |
| Alfa Laval (China) Ltd | Hong Kong, Kina | 79 999 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Jiangyin) Manufacturing Co Ltd | Jiang Yin, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval Flow Equipment (Kunshan) Co Ltd | Jiangsu, Kina | 75 | – | ||
| Alfa Laval Flow Equipment (Kunshan) Co Ltd | Jiangsu, Kina | 25 | – | ||
| Alfa Laval (Shanghai) Technologies Co Ltd | Shanghai, Kina | 100 | – | ||
| Wuxi MCD Gasket Co Ltd | Jiang Yin, Kina | 100 | – | ||
| Tranter Heat Exchangers (Beijing) Co Ltd | Beijing, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval Iran Ltd | Teheran, Iran | 2 199 | 100 | – | |
| Alfa Laval Industry (PVT) Ltd | Lahore, Pakistan | 119 110 | 100 | – | |
| Alfa Laval Philippines Inc | Makati, Filippinerna | 72 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Singapore Pte Ltd | Singapore | 5 000 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Thailand) Ltd | Bangkok, Thailand | 792 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Middle East Ltd | Nicosia, Cypern | 40 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Benelux NV/SA | Bryssel, Belgien | 98 284 | 100 | – | |
| Alfa Laval Ltd | Sofia, Bulgarien | 100 | 100 | – | |
| Alfa Laval Slovakia S.R.O. | Bratislava, Slovakien | 1 | – | ||
| Alfa Laval Spol S.R.O. | Prag, Tjeckien | 20 | – | ||
| Alfa Laval HES S.R.O. | Prag, Tjeckien | 5 | – | ||
| Alfa Laval Nordic OY | Esbo, Finland | 20 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Vantaa OY Alfa Laval Nederland B.V. |
Vanda, Finland Maarssen, Nederländerna |
7 000 10 000 |
100 100 |
– – |
|
| Alfa Laval Benelux B.V. | Maarssen, Nederländerna | 20 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Merco B.V. | Hoofddorp, Nederländerna | 1 750 | 100 | – | |
| Helpman Capital B.V. | Breda, Nederländerna | 35 578 | 100 | – | |
| Helpman Holding B.V. | Naarden, Nederländerna | 80 | 100 | – | |
| Alfa Laval Sofia OOD | Sofia, Bulgarien | 450 | 90 | – | |
| Alfa Laval Groningen B.V. | Groningen, Nederländerna | 15 885 | 100 | – | |
| Alfa Laval Holding A/S | Oslo, Norge | 520 000 | 100 | – | |
| PHE Holding AB | 556306-2404 | Lund, Sverige | 2 500 | 100 | – |
| Tranter Heat Exchangers Canada Inc | Edmonton, Kanada | 100 | 100 | – | |
| Tranter Latin America S.A. de C.V. | Queretaro, Mexiko | 49 999 | 100 | – | |
| Tranter Indùstria de Máquinas e Equipamentos Ltda | Sao Paulo, Brasilien | 100 | – | ||
| PHE Indústria e Comércio de Equipamentos Ltda | Jundiai, Brasilien | 100 | – | ||
| MCD Nitrile India Pvt Ltd | Falta, Indien | 2 432 | 9 | – | |
| Tranter India Pvt Ltd | Poona, Indien | 3 009 999 | 100 | – | |
| Alfa Laval Korea Ltd | Seoul, Sydkorea | 36 400 | 10 | – | |
| Alfa Laval Korea Holding Company Ltd | Chungnam, Sydkorea | 13 318 600 | 100 | – | |
| Alfa Laval Korea Ltd | Seoul, Sydkorea | 327 600 | 90 | – | |
| Onnuri Industrial Machinery Co. Ltd | Masan, Sydkorea | 100 000 | 100 | – | |
| LHE Co. Ltd LHE Incheon Co. Ltd |
Gim Hae, Sydkorea Incheon, Sydkorea |
4 104 000 400 000 |
90 100 |
– – |
|
| Tranter Heat Exchangers Middle East (Cyprus) Ltd | Nicosia, Cypern | 20 000 | 100 | – | |
| Tranter International AB | 556559-1764 | Vänersborg, Sverige | 100 000 | 100 | – |
| Ageratec AB | 556662-3988 | Norrköping, Sverige | 1 963 | 72 | – |
| Breezewind AB | 556773-6532 | Lund, Sverige | 1 000 | 100 | – |
| Alfa Laval Nordic AB | 556243-2061 | Tumba, Sverige | 1 000 | 100 | – |
| Alfa Laval Corporate AB | 556007-7785 | Lund, Sverige | 13 920 000 | 100 | – |
| Alfa Laval S.A. | San Isidro, Argentina | 64 419 | 5 | – | |
| Alfa Laval (India) Ltd | Poona, Indien | 16 120 281 | 89 | – | |
| Tranter India Pvt Ltd | Poona, Indien | 1 | 0 | – | |
| PT Alfa Laval Indonesia | Jakarta, Indonesien | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Malaysia) Sdn Bhd | Shah Alam, Malaysia | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Kolding A/S | Kolding, Danmark | 100 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Nordic A/S | Rödovre, Danmark | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Copenhagen A/S | Söborg, Danmark | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Nakskov A/S | Nakskov, Danmark | 242 713 | 100 | – | |
| Alfa Laval Tank Equipment A/S | Ishoej, Danmark | 61 | 100 | – |
| Organisations | Antal | Kapital | Bokfört värde | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsnamn | nummer | Säte | andelar | andel % | MSEK |
| Alfa Laval Nordic A/S | Oslo, Norge | 10 000 | 100 | – | |
| Termatrans Sp.z.o.o. | Pruszków, Polen | 2 000 | 100 | – | |
| AlfaWall AB | 556723-6715 | Botkyrka, Sverige | 500 | 50 | – |
| Alfa Laval Oilfield C.A. | Caracas, Venezuela | 47 | 19 | – | |
| Alfa Laval Treasury International AB | 556432-2484 | Lund, Sverige | 50 000 | 100 | – |
| Alfa Laval Europe AB | 556128-7847 | Lund, Sverige | 500 | 100 | – |
| Alfa Laval Lund AB | 556016-8642 | Lund, Sverige | 100 | 100 | – |
| Alfa Laval International Engineering AB | 556039-8934 | Lund, Sverige | 4 500 | 100 | – |
| Alfa Laval Tumba AB | 556021-3893 | Tumba, Sverige | 1 000 | 100 | – |
| Alfa Laval Dis Ticaret Ltd Sti | Istanbul, Turkiet | 27 001 755 | 99 | – | |
| Alfa Laval SIA | Riga, Lettland | 125 | 100 | – | |
| Alfa Laval UAB Ltd | Vilnius, Litauen | 2 009 | 100 | – | |
| Alfa Laval Australia Pty Ltd | Homebush, Australien | 2 088 076 | 100 | – | |
| Tranter Heat Exchanger Pty Ltd | Sydney, Australien | 600 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval New Zeeland Pty Ltd | Hamilton, Nya Zeeland | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Holding B.V. | Maarssen, Nederländerna | 60 035 631 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Pty) Ltd | Isando, Sydafrika | 2 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Slovakia S.R.O. | Bratislava, Slovakien | 99 | – | ||
| Alfa Laval Spol S.R.O. | Prag, Tjeckien | 80 | – | ||
| Alfa Laval HES S.R.O. | Prag, Tjeckien | 95 | – | ||
| Alfa Laval France SAS | Les Clayes, Frankrike | 2 000 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval SAS | Les Clayes, Frankrike | 560 000 | 92 | – | |
| Alfa Laval Moatti SAS | Les Clayes, Frankrike | 24 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Spiral SAS | Nevers, Frankrike | 79 999 | 100 | – | |
| MCD SAS | Guny, Frankrike | 71 300 | 100 | – | |
| Alfa Laval Vicarb SAS | Grenoble, Frankrike | 200 000 | 100 | – | |
| Canada Inc | Newmarket, Kanada | 480 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Inc | Newmarket, Kanada | 481 600 | 33 | – | |
| SCI du Companil | Grenoble, Frankrike | 32 165 | 100 | – | |
| Alfa Laval HES SA | Lentilly, Frankrike | 150 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval SAS | Les Clayes, Frankrike | 46 700 | 8 | – | |
| Packinox SA | Paris, Frankrike | 178 010 | 100 | – | |
| Ziepack SA | Paris, Frankrike | 37 701 | 51 | – | |
| Tranter SAS | Paris, Frankrike | 100 | – | ||
| Alfa Laval Holding GmbH | Glinde, Tyskland | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Mid Europe GmbH | Wiener Neudorf, Österrike | 100 | – | ||
| Tranter Warmetauscher GmbH | Guntramsdorf, Österrike | 100 | – | ||
| Alfa Laval Mid Europe GmbH | Glinde, Tyskland | 1 | 100 | – | |
| Tranter GmbH | Hildesheim, Tyskland | 100 | – | ||
| Tranter Pressko GmbH | Artern, Tyskland | 60 000 | 100 | – | |
| Tranter HES GmbH | Schopfheim, Tyskland | 2 500 | 100 | – | |
| Alfa Laval Mid Europe AG | Dietlikon, Schweiz | 647 | 100 | – | |
| Alfa Laval AEBE | Holargos, Grekland | 807 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Kft | Budapest, Ungern | 1 | 100 | – | |
| Tranter Kft | Budapest, Ungern | 100 | – | ||
| Alfa Laval SpA | Monza, Italien | 1 992 276 | 99 | – | |
| Tranter S.r.l. | Monza, Italien | 100 | – | ||
| Alfa Laval Polska Sp.z.o.o. | Warszawa, Polen | 7 600 | 100 | – | |
| Cetetherm Polska Sp.z.o.o. | Warszawa, Polen | 5 109 | 100 | – | |
| Wytwornia Separator Krakow Sp.z.o.o. | Krakow, Polen | 80 080 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Portugal) Ltd | Linda-A-Velha, Portugal | 1 | – | ||
| Alfa Laval SRL | Bukarest, Rumänien | 38 566 | 100 | – | |
| Alfa Laval Iberia SA | Madrid, Spanien | 99 999 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Portugal) Ltd | Linda-A-Velha, Portugal | 1 | 99 | – | |
| Alfa Laval Holdings Ltd | Camberley, Storbritannien | 14 053 262 | 100 | – | |
| Alfa Laval 2000 | Camberley, Storbritannien | 28 106 | 100 | – | |
| Alfa Laval Ltd | Camberley, Storbritannien | 11 700 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Finance Co Ltd | Camberley, Storbritannien | 856 000 | 100 | – | |
| Wolverhampton, | |||||
| Rolls Laval Heat Exchangers Ltd | Storbritannien | 5 000 | 50 | – | |
| Tranter Ltd | Doncaster, Storbritannien | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Dis Ticaret Ltd Sti | Istanbul, Turkiet | 1 | 1 | – |
| Specifikation över aktier i dotterbolag | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Organisations | Antal | Kapital | Bokfört värde | ||
| Bolagsnamn | nummer | Säte | andelar | andel % | MSEK |
| Alfa Laval USA Inc | Richmond, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval US Holding Inc | Richmond, Virginia, USA | 180 | 100 | – | |
| Alfa Laval Inc | Richmond, Virginia, USA | 44 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval US Treasury Inc | Richmond, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| DSO Fluid Handling Inc | Irvington, New Jersey, USA | 100 | 100 | – | |
| AGC Heat Transfer Inc | Bristow, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Tranter Inc | Wichita Falls, Texas, USA | 1 000 | 100 | – | |
| MCD Gaskets Inc | Richmond, Virginia, USA | 100 | 100 | – | |
| Alfa Laval Autorad Inc | Melrose Park, Illinois, USA | 51 | 100 | – | |
| Hutchison Hayes Separation Inc | Houston, Texas, USA | 1 000 | 100 | – | |
| AO Alfa Laval Potok | Koroljov, Ryssland | 31 077 504 | 100 | – | |
| Alfa Laval Försäkrings AB | 516406-0682 | Lund, Sverige | 50 000 | 100 | – |
| Alfdex AB | 556647-7278 | Botkyrka, Sverige | 500 | 50 | – |
| Alfa Laval Support Services Pvt Ltd | Poona, Indien | 9 999 | 100 | – | |
| MCD Nitrile India Pvt Ltd | Falta, Indien | 24 593 | 91 | – | |
| Alfa Laval Ukraine | Kiev, Ukraina | 100 | – | ||
| Alfa Laval SpA | Monza, Italien | 20 124 | 1 | – | |
| Alfa Laval KK | Tokyo, Japan | 1 200 000 | 100 | 208 | |
| Alfa Techno Service KK | Kanagawa, Japan | 200 | 100 | – | |
| Totalt | 4 669 |
| Bolagsnamn | Säte | Antal andelar | Kapital andel % | Bokfört värde kSEK |
|---|---|---|---|---|
| Alfa Laval KK | ||||
| Chugairo | Japan | 5 250 | 100 | |
| Orugano | Japan | 769 | 37 | |
| ADEKA | Japan | 15 354 | 981 | |
| LHE Co. Ltd. | ||||
| Viser | Sydkorea | 15 400 | 39 | 18 050 |
| KME | Sydkorea | 10 700 | 29,97 | 5 536 |
| Kenus | Sydkorea | 12,50 | 570 | |
| Alfa Laval Philippines Inc | ||||
| Philippine Long Distance Telephone | Filippinerna | 820 | 13 | |
| Alfa Laval Nordic OY | ||||
| As Oy Koivulantie 7A | Finland | 1 | 320 | |
| Suomen Talotekniikka KK | Finland | 10 | 31 | |
| Helsinki Halli | Finland | 4 | 145 | |
| Alfa Laval Vantaa OY | ||||
| Länsi-Vantaan Tenniskeskus | Finland | 4 | 0 | |
| Mikkelin Puhelin Oyj | Finland | 5 | 41 | |
| Alfa Laval France SAS | ||||
| SEMACLA | Frankrike | 10 | 10 | |
| Alfa Laval HES SA | ||||
| Thermothec | Frankrike | 9 130 | 0 | |
| Alfa Laval Benelux BV | ||||
| Bordewes | Nederländerna | 1 | 155 | |
| Helpman Holding BV | ||||
| Helpman Sofia OOD | Bulgarien | 500 | 49 | 11 659 |
| Alfa Laval NV | ||||
| Dalian Haven Automation Co Ltd | Kina | 102 | 42,5 | 920 |
| Alfa Laval Nordic A/S | ||||
| Storebrand | Norge | 7 629 | 425 | |
| Alfa Laval Corporate AB | ||||
| European Development Capital | ||||
| Corporation (EDCC) N.V. | Curacao | 36 129 | 0 | |
| Multiprogress | Ungern | 100 | 3,18 | 0 |
| Kurose Chemical Equipment Ltd | Japan | 180 000 | 11,25 | 0 |
| Poljopriveda | forna Jugoslavien | 0 | ||
| Tecnica Argo-Industrial S.A. | Mexiko | 490 | 49 | 0 |
| Adela Investment Co S.A. (preference) | Luxemburg | 1 911 | 0,30 | 0 |
| Adela Investment Co S.A. | Luxemburg | 1 911 | 0,30 | 0 |
| Mas Dairies Ltd | Pakistan | 125 000 | 5 | 0 |
| Totalt | 38 993 |
| Typ av varulager | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2009 | 2008 |
| Råvaror och förnödenheter | 1 800 | 2 358 |
| Varor under tillverkning | 1 373 | 1 564 |
| Färdiga varor och handelsvaror, nyförsäljning | 891 | 1 382 |
| Färdiga varor och handelsvaror, reservdelar | 363 | 596 |
| Förskott till leverantörer | 58 | 72 |
| Totalt | 4 485 | 5 972 |
Reserven för inkurans uppgår till och har förändrats enligt följande:
| Inkurans | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||||
| Omräknings | Nya avsättningar och ökning av befintliga |
Ianspråktagna | Outnyttjade belopp som |
||||
| MSEK | 1 januari | differens | Förvärvat | avsättningar | belopp | återförts | 31 december |
| År: | |||||||
| 2008 | 537 | 47 | 9 | 339 | -66 | -45 | 821 |
| 2009 | 821 | -20 | – | 440 | -90 | -46 | 1 105 |
Koncernens varulager redovisas efter avdrag för internvinster i lager på grund av leveranser inom koncernen. Internvinstreserven vid utgången av 2009 uppgår till MSEK 402 (480).
Kundfordringar med en återstående löptid överstigande ett år om MSEK 208 (171) redovisas inte som anläggningstillgångar i och med att de inte är avsedda för stadigvarande bruk.
Kundfordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra fordringar. Reserven för osäkra fordringar uppgår till och har förändrats enligt följande:
| Osäkra fordringar | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||
| MSEK | 1 januari | Omräknings differens |
Förvärvat | Nya avsättningar och ökning av befintliga avsättningar |
Ianspråktagna belopp |
Outnyttjade belopp som återförts |
Ändringar i diskonterings räntan |
31 december |
| År: | ||||||||
| 2008 | 283 | 26 | 8 | 139 | -141 | -22 | 0 | 293 |
| 2009 | 293 | -10 | 3 | 172 | -51 | -64 | 0 | 343 |
Beloppet av förfallna kundfordringar är en indikation på risken bolaget löper att i slutändan hamna i en situation med osäkra fordringar. Procentsatsen är i relation till det totala beloppet av kundfordringar.
| Kundfordringar – förfallna | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||||||
| MSEK | 2009 | % | 2008 | % | |||||
| Förfallna: | |||||||||
| Maximalt 30 dagar | 433 | 10,5 | 663 | 11,6 | |||||
| Mer än 30 dagar men | |||||||||
| maximalt 90 dagar | 219 | 5,3 | 309 | 5,4 | |||||
| Mer än 90 dagar | 390 | 9,5 | 331 | 5,8 | |||||
| Totalt | 1 042 | 25,3 | 1 303 | 22,8 |
| Fördelat på typ och förfall | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2009 | 2008 |
| Växelfordringar | 379 | 446 |
| Aktuell skattefordran | 694 | 1 351 |
| Finansiell leasingfordran | 0 | 2 |
| Övriga fordringar | 909 | 978 |
| Totalt | 1 982 | 2 777 |
| Varav fordringar med en återstå ende löptid överstigande ett år: |
||
| Växelfordringar | 2 | 5 |
| Övriga fordringar | 49 | 47 |
| Totalt | 51 | 52 |
| Fördelat på typ | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2009 | 2008 |
| Förutbetalda kostnader | 124 | 147 |
| Upplupna intäkter | 24 | 17 |
| Totalt | 148 | 164 |
| Fördelat på typ och förfall | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2009 | 2008 |
| Placeringar hos banker | 76 | 452 |
| Obligationer och andra värdepapper | 212 | 78 |
| Övriga placeringar | 14 | 14 |
| Totalt | 302 | 544 |
| Varav fordringar med en återstående löptid överstigande ett år: |
||
| Placeringar hos banker | 30 | 30 |
| Övriga placeringar | 8 | 6 |
| Totalt | 38 | 36 |
Posten kassa och bank i räkningen över finansiell ställning och i kassaflödesanalysen utgörs främst av banktillgodohavanden. Kassa och bank inkluderar ett banktillgodohavande hos det börsnoterade dotterbolaget Alfa Laval (India) Ltd om cirka MSEK 59 (54). Bolaget är inte ett helägt dotterbolag till Alfa Laval koncernen. Det ägs till 88,8 (76,7) procent.
För en närmare beskrivning av förvärven under perioden 2009–2007, se not 17 eller avsnittet om företagsförvärv i förvaltningsberättelsen.
Det sammanlagda värdet av de förvärvade tillgångarna och skulderna framgår av nedanstående tabeller, vilka också visar den kassaflödesmässiga påverkan av förvärven. Samtliga förvärvade tillgångar och skulder rapporterades enligt IFRS vid tiden för förvärvet. Bortsett från förvärvet av LHE under 2009 redovisas de många mindre förvärven under 2009, 2008 och 2007 sammanräknade eftersom en uppdelning per förvärv hade blivit alltför fragmenterad och snarare hade tyngt presentationen än ökat tydligheten.
Koncernen
| LHE | Övriga | Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Justerat till | Justerat till | Justerat till | |||||
| Bokfört | Justering till | verkligt | Bokfört | Justering till | verkligt | verkligt | |
| MSEK | värde | verkligt värde | värde | värde | verkligt värde | värde | värde |
| Materiella anläggningstillgångar | 126 | – | 126 | 58 | – | 58 | 184 |
| Immateriella tillgångar | 6 | 595 | 601 | 15 | 502 | 517 | 1 118 |
| Varulager | 132 | – | 132 | 120 | – | 120 | 252 |
| Kundfordringar | 128 | – | 128 | 51 | – | 51 | 179 |
| Övriga fordringar | 1 | – | 1 | 72 | – | 72 | 73 |
| Likvida medel | – | – | – | 6 | – | 6 | 6 |
| Leverantörsskulder | -43 | – | -43 | -31 | – | -31 | -74 |
| Förskott och övriga skulder | -55 | – | -55 | -34 | – | -34 | -89 |
| Skatteskulder | -9 | – | -9 | -1 | – | -1 | -10 |
| Uppskjuten skatteskuld | – | -142 | -142 | – | -119 | -119 | -261 |
| Förvärvade nettotillgångar | 286 | 453 | 739 | 256 | 383 | 639 | 1 378 |
| Goodwill | 347 | 629 | 976 | ||||
| Köpeskilling | -1 084 | -1 246 | -2 330 | ||||
| Kostnader direkt hänförliga till förvärven | -2 | -22 | -24 | ||||
| Innehållen del av köpeskilling | 70 | 101 | 171 | ||||
| Likvida medel i de | |||||||
| förvärvade verksamheterna | – | 6 | 6 | ||||
| Påverkan på koncernens | |||||||
| likvida medel | -1 016 | -1 161 | -2 177 |
| MSEK | Bokfört värde |
Justering till verkligt värde |
Justerat till verkligt värde |
|
|---|---|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | 69 | – | 69 | |
| Immateriella tillgångar | 12 | 310 | 322 | |
| Varulager | 95 | 7 | 102 | |
| Kundfordringar | 69 | – | 69 | |
| Övriga fordringar | 9 | – | 9 | |
| Likvida medel | 17 | – | 17 | |
| Övriga avsättningar | -19 | – | -19 | |
| Leverantörsskulder | -24 | – | -24 | |
| Förskott och övriga skulder | -97 | – | -97 | |
| Skatteskulder | -11 | – | -11 | |
| Förvärvade nettotillgångar | 120 | 317 | 437 | |
| Goodwill | 343 | |||
| Köpeskilling | -768 | |||
| förvärven | Kostnader direkt hänförliga till | -12 | ||
| Innehållen del av köpeskilling | 37 | |||
| verksamheterna | Likvida medel i de förvärvade | 17 | ||
| Påverkan på koncernens likvida medel | -726 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Bokfört värde |
Justering till verkligt värde |
Justerat till verkligt värde |
| Materiella anläggningstillgångar | 61 | 5 | 66 |
| Immateriella tillgångar | 2 | 320 | 322 |
| Varulager | 99 | – | 99 |
| Kundfordringar | 134 | – | 134 |
| Övriga fordringar | 77 | – | 77 |
| Likvida medel | 16 | – | 16 |
| Övriga avsättningar | -2 | – | -2 |
| Leverantörsskulder | -61 | – | -61 |
| Förskott och övriga skulder | -23 | – | -23 |
| Uppskjuten skatteskuld | – | -75 | -75 |
| Förvärvade nettotillgångar | 303 | 250 | 553 |
| Goodwill | 697 | ||
| Köpeskilling | -1 229 | ||
| Kostnader direkt hänförliga till förvärven |
-21 | ||
| Innehållen del av köpeskilling | 35 | ||
| Likvida medel i de förvärvade verksamheterna |
16 | ||
| Påverkan på koncernens likvida medel | -1 199 | ||
Förvärv 2007
Koncernen har förmånsbaserade utfästelser till anställda och före detta anställda och deras efterlevande. Förmånerna avser ålderspension, efterlevandepension, sjukpension, hälsovård och uppsägningslön.
Dessa förmånsbestämda planer finns i Österrike, Belgien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Mexico, Nederländerna, Norge, Filippinerna, Sydafrika, Sverige, Taiwan, Storbritannien och USA. De flesta planerna har stängts för nya deltagare och ersatts med premiebaserade planer för nyanställda. De belopp som redovisas som omklassificerade avser planer som har omklassificerats mellan förmånsbestämda och premiebestämda planer enligt IAS 19.
Den följande tabellen visar hur den förmånsbestämda nettoutfästelsen framkommer som nuvärdet av de olika förmånsbestämda planerna, med avdrag för de icke beaktade aktuariella förlusterna, de icke beaktade kostnaderna avseende tjänstgöring under tidigare år och förvaltningstillgångarnas verkliga värde.
Om nettot av ackumulerade ej beaktade aktuariella vinster och förluster vid utgången av föregående år är utanför en 10 procents korridor beräknad som det större av nuvärdet av den förmånsbaserade utfästelsen eller verkligt värde på förvaltningstillgångarna, så skall överskjutande del beaktas över återstående tjänstgöringsperiod hos de anställda som omfattas av planen.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
| Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser, ej tryggade | -934 | -1 141 | -889 |
| Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser, tryggade | -2 838 | -2 429 | -2 607 |
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser vid årets slut | -3 772 | -3 570 | -3 496 |
| Icke beaktade aktuariella förluster | 814 | 745 | 430 |
| Icke beaktade kostnader för tjänstgöring under tidigare år | 8 | 1 | 7 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar | 2 166 | 1 974 | 2 288 |
| Bruttoutfästelse | -784 | -850 | -771 |
| Exklusive ej kvalificerade tillgångar | 0 | 0 | 0 |
| (-) skuld/(+) tillgång vid årets slut | -784 | -850 | -771 |
Nettokostnaden för de förmånsbestämda planerna beskriver de olika kostnadselementen i planerna och den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångarna. Nettokostnaden redovisas i totalresultaträkningen på de rader där personalkostnader redovisas. Räntekostnaden och den förväntade avkastningen är inte del av finansnettot, utan bara ett sätt att kategorisera komponenterna i nettokostnaden.
| Nettokostnad för planerna | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år | -37 | -40 | -45 |
| Räntekostnader | -193 | -196 | -178 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 124 | 162 | 141 |
| Beaktade aktuariella förluster | -41 | -24 | -12 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år | 0 | 0 | 0 |
| Effekten av reduceringar och regleringar | -21 | 23 | 26 |
| (-) kostnad/(+) intäkt | -168 | -75 | -68 |
Följande tabell visar hur nuvärdet av de förmånsbestämda utfästelserna har förändrats under året och listar de olika komponenterna i förändringen.
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
| Nuvärdet av utfästelser vid årets början | -3 570 | -3 496 | -4 154 |
| Omräkningsdifferens | 123 | -184 | 114 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år | -37 | -40 | -45 |
| Räntekostnader | -193 | -196 | -178 |
| Avgifter från anställda | -6 | -5 | -5 |
| Årets förändring i aktuariella förluster | -270 | 129 | 548 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år | 0 | 0 | 0 |
| Effekten av reduceringar och regleringar | -21 | 23 | 26 |
| Utbetalda ersättningar | 202 | 199 | 198 |
| (-) skuld vid årets slut | -3 772 | -3 570 | -3 496 |
Följande tabell visar hur det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna har utvecklats under året och listar komponenterna i förändringen.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar vid årets början | 1 974 | 2 288 | 2 280 |
| Omräkningsdifferens | -46 | 47 | -62 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 186 | 152 | 203 |
| Avgifter från anställda | 6 | 5 | 5 |
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar | 248 | -319 | 60 |
| Utbetalda ersättningar | -202 | -199 | -198 |
| (+) tillgång vid årets slut | 2 166 | 1 974 | 2 288 |
Nedanstående tabell visar hur den förmånsbestämda nettoskulden har ändrats och de faktorer som påverkat förändringen.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
| Förmånsbaserad netto skuld/tillgång vid årets början | -850 | -771 | -886 |
| Omklassificering / justering tidigare år | – | – | -32 |
| Omräkningsdifferens | 51 | -128 | 17 |
| Nettokostnader | -168 | -75 | -68 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 186 | 152 | 203 |
| Förändring av icke beaktat aktuariellt resultat | -3 | -4 | -24 |
| Förändring av icke beaktade kostnader för tidigare tjänstgöring | 0 | -24 | 16 |
| Förändring av ej kvalificerade tillgångar | 0 | 0 | 3 |
| (-) skuld/(+) tillgång vid årets slut | -784 | -850 | -771 |
Förvaltningsbruttotillgångarna och de förmånsbestämda bruttoutfästelserna i varje plan skall rapporteras som ett nettobelopp. Följande tabell visar hur nettotillgången och nettoskulden beräknas.
| Förmånsbestämd brutto skuld/tillgång | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
| Tillgångar | |||
| Verkligt värde av planens tillgångar | 2 166 | 1 974 | 2 288 |
| Exklusive ej kvalificerade tillgångar | 0 | 0 | 0 |
| 2 166 | 1 974 | 2 288 | |
| Nettning | -2 030 | -1 834 | -2 182 |
| Tillgång i räkningen över finansiell ställning | 136 | 140 | 106 |
| Skulder | |||
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser vid årets slut | -3 772 | -3 570 | -3 496 |
| Icke beaktat aktuariellt resultat | 814 | 745 | 430 |
| Icke beaktade kostnader för tjänstgöring under tidigare år | 8 | 1 | 7 |
| -2 950 | -2 824 | -3 059 | |
| Nettning | 2 030 | 1 834 | 2 182 |
| Avsättning i räkningen över finansiell ställning | -920 | -990 | -877 |
De mer väsentliga genomsnittliga aktuariella antaganden som använts på balansdagen innefattar:
| Aktuariella antaganden | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| Procent | 2009 | 2008 | 2007 |
| Diskonteringsräntan | 6 | 6 | 5 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 9 | 9 | 6 |
| Förväntad löneökningstakt | 4 | 4 | 4 |
| Förändringar av sjukvårdskostnader | 8 | 9 | 9 |
| Ändring av index för framtida ökningar av ersättningar | 4 | 4 | 4 |
Förändringar av sjukvårdskostnaderna har en signifikant inverkan på kostnaderna och nivån på utfästelserna för förmånsbaserade utfästelser. Om sjukvårdskostnaderna förändras med en procent får det följande resultateffekt räknat på förhållandena per utgången av året:
| Effekt av förändring i hälsovårdskostnader | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| MSEK | 2009 | 2008 | |||
| 1% | 1% | 1% | 1 % | ||
| Förändring | ökning | minskning | ökning | minskning | |
| Effekt på: | |||||
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år och räntekostnader | -2 | 2 | -7 | 6 | |
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser | -47 | 41 | -96 | 78 |
Följande tabell visar hur de förmånsbaserade pensionsplanerna fördelar sig mellan olika länder.
| Regional fördelning | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||||||
| MSEK, om inte annat anges | USA | Storbri tannien |
Neder länderna |
Tyskland | Norge | Italien | Belgien | Övriga | Totalt |
| Förmånsbestämda nettoutfästelser | |||||||||
| Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser, ej tryggade |
-510 | – | -7 | -172 | – | -55 | – | -190 | -934 |
| Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser, tryggade |
-901 | -1 410 | -216 | – | -108 | – | -74 | -129 | -2 838 |
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser vid årets slut |
-1 411 | -1 410 | -223 | -172 | -108 | -55 | -74 | -319 | -3 772 |
| Icke beaktade aktuariella förluster | 355 | 370 | 37 | 11 | 34 | 0 | 16 | -9 | 814 |
| Icke beaktade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år |
– | – | – | – | – | – | 0 | 8 | 8 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångarna | 665 | 1 047 | 216 | – | 88 | – | 52 | 98 | 2 166 |
| Bruttoutfästelse | -391 | 7 | 30 | -161 | 14 | -55 | -6 | -222 | -784 |
| Exklusive ej kvalificerade tillgångar | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| (-) skuld/(+) tillgång | -391 | 7 | 30 | -161 | 14 | -55 | -6 | -222 | -784 |
| Nettokostnad för planen | -54 | -36 | -8 | -13 | -9 | -2 | -13 | -33 | -168 |
| Känslighetsanalys | |||||||||
| Ökning i nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser vid årets slut vid en minskning om 1 procent av diskonteringsräntan |
-105 | -184 | -32 | -21 | -21 | -5 | -7 | -47 | -422 |
| Ökning av kostnaderna för planen beroende på detta * |
-7 | -2 | -4 | -1 | -5 | -1 | -1 | -17 | -38 |
| Ökning i nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser vid årets utgång vid en ökning om 1 procent i hälsovårdskostnader |
-46 | – | – | – | – | – | – | -1 | -47 |
| Ökning av kostnaderna för planen beroende på detta * |
-2 | – | – | – | – | – | – | – | -2 |
| Ökning i kostnaderna för planen under 2010 om förvaltningstillgångarna minskar i värde med 10 procent under 2009 * |
-9 | -7 | -1 | – | -1 | – | -1 | -7 | -26 |
| Kostnad för aktuariella tjänster | -2 | 0 | 0 | 0 | -1 | 0 | 0 | -1 | -4 |
| Antal deltagare i planerna vid årets utgång |
|||||||||
| Nuvarande anställda (med pågående intjäning) |
633 | 205 | 139 | 25 | 33 | – | 59 | 2 408 | 3 502 |
| Nuvarande anställda (bara fribrev för stängda planer) |
– | – | – | – | – | 478 | – | 18 | 496 |
| Tidigare anställda som inte pensionerats ännu |
504 | 642 | 177 | 46 | – | – | 25 | 4 | 1 398 |
| Pensionärer | 1 957 | 525 | 57 | 323 | 43 | – | – | 89 | 2 994 |
| Totalt | 3 094 | 1 372 | 373 | 394 | 76 | 478 | 84 | 2 519 | 8 390 |
| Återstående tjänstgöringsperiod Återstående tjänstgöringstid för nuvarande anställda med pågående |
|||||||||
| intjäning (år) | 15 | 11 | 11 | 5 | 12 | – | 11 | 16 | 15 |
* i övrigt lika
Förändring under året
| Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Omräknings | Nya avsättningar och ökning av befintliga |
Ianspråktagna | Outnyttjade belopp som |
||||
| MSEK | 1 januari | differens | Förvärvat | avsättningar | belopp | återförts | 31 december |
| 2008 | |||||||
| Reklamationer | 1 102 | 60 | 3 | 640 | -468 | -74 | 1 263 |
| Eftersläpande kostnader | 159 | 21 | – | 99 | -46 | -35 | 198 |
| Omstrukturering | 98 | 0 | – | 255 | -57 | 0 | 296 |
| Förlustorder | 140 | 2 | 16 | 28 | -56 | – | 130 |
| Stämningar | 136 | -1 | – | 45 | -33 | 0 | 147 |
| Övrigt | 175 | 19 | – | 183 | -145 | -14 | 218 |
| Totalt | 1 810 | 101 | 19 | 1 250 | -805 | -123 | 2 252 |
| Varav: | |||||||
| kortfristigt | 1 401 | 1 849 | |||||
| långfristigt | 409 | 403 | |||||
| 2009 | |||||||
| Reklamationer | 1 263 | -25 | – | 521 | -363 | -136 | 1 260 |
| Eftersläpande kostnader | 198 | -11 | – | 128 | -47 | -27 | 241 |
| Omstrukturering | 296 | -2 | – | 294 | -185 | -37 | 366 |
| Förlustorder | 130 | -2 | – | 38 | -72 | -1 | 93 |
| Stämningar | 147 | 3 | – | 48 | -21 | -1 | 176 |
| Övrigt | 218 | -9 | – | 141 | -99 | -22 | 229 |
| Totalt | 2 252 | -46 | – | 1 170 | -787 | -224 | 2 365 |
| Varav: | |||||||
| kortfristigt | 1 849 | 1 926 | |||||
| långfristigt | 403 | 439 |
Outnyttjade belopp som återförts avser bland annat ändrade klassificeringar och återföring av under tidigare år avsatta reserver som ej utnyttjats. Varje typ av avsättning omfattar alltifrån ett antal till ett stort antal olika poster. Det är därför inte görligt eller speciellt meningsfullt att specificera avsätt-
ningarna post för post. Som framgår ovan förväntas den klart övervägande delen av avsättningarna leda till utbetalningar inom det närmaste året.
Reklamationer avser reklamationer från kunder enligt villkoren i utställda garantier. Reklamationerna gäller tekniska problem med de levererade produkterna eller att utlovad prestanda inte kunnat uppnås.
Eftersläpande kostnader är dels kostnader som är kända men inte debiterade vid faktureringstillfället, dels kostnader som är okända men förväntade vid faktureringstillfället. Reserven för eftersläpande kostnader belastar kostnad sålda varor för att få en korrekt periodisering av bruttomarginalen.
Reserver för omstrukturering avser i regel nedläggning av anläggningar eller nedläggning eller flyttning av produktionslinjer, verksamheter, funktioner etc eller nerdragning av antalet anställda i samband med en konjunkturnedgång. Avsättningarna för omstrukturering påverkar ungefär 480 (920) anställda.
Reserven för förlustorder avser order där en negativ bruttomarginal förväntas. Reservering sker så snart en slutlig förlust på ordern kan förväntas. Detta kan i undantagsfall ske redan vid det tillfälle ordern tas. Normalt avser denna reserv större och komplexa order där den slutgiltiga marginalen är mer osäker. Reserven för stämningar avser pågående eller förväntade rättstvister. Reserven täcker förväntade juridiska kostnader och förväntade belopp för skadestånd eller förlikningar.
Övrigt avser diverse avsättningar som inte faller under någon av ovanstående kategorier.
| Nettoskuld | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2009 | 2008 |
| Kreditinstitut | 997 | 2 785 |
| Riktad låneemission | 794 | 856 |
| Kapitaliserade finansiella leasar | 154 | 58 |
| Räntebärande pensionsskulder | 2 | 2 |
| Total låneskuld | 1 947 | 3 701 |
| Kassa, bank och kortfristiga placeringar | -1 414 | -1 627 |
| Finansiell nettoskuld | 533 | 2 074 |
Kassa, bank och kortfristiga placeringar inkluderar banktillgodohavanden och placeringar hos det börsnoterade dotterbolaget Alfa Laval (India) Ltd om MSEK 250 (111). Bolaget är inte ett helägt dotterbolag till Alfa Laval koncernen. Det ägs till 88,8 (76,7) procent.
Lånen från kreditinstitut och den riktade låneemissionen fördelas på valutor enligt följande:
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Kortfristigt | Långfristigt | |||
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Valuta: | ||||
| CAD | 10 | 11 | – | – |
| CNY | 53 | 38 | – | – |
| DKK | – | – | 16 | 8 |
| EUR | 49 | 73 | 747 | 1 723 |
| INR | 3 | 80 | 49 | 8 |
| PLN | – | 7 | – | – |
| SEK | 12 | – | – | 310 |
| USD | 26 | 33 | 814 | 1 345 |
| Övrigt | 12 | 5 | – | – |
| Totalt | 165 | 247 | 1 626 | 3 394 |
| Varav förfallande efter fem år: | 794 | 859 |
Förfallostrukturen för lånen framgår av stapeldiagrammet i avsnittet "Likviditetsrisk och refinansieringsrisk" under Finansiella risker.
Alfa Laval har ett låneavtal med ett banksyndikat om MEUR 268 och MUSD 348, motsvarande MSEK 5 275. Per 31 december 2009 utnyttjades MSEK 475 av faciliteten. Faciliteten löper till april 2012.
Den genomsnittliga ränte- och valutabindningsperioden inklusive derivat uppgick till 7,3 (11,4) månader vid utgången av 2009. Räntan baseras på tillämplig IBOR plus ett tillägg som baseras på relationen mellan nettoskulden och EBITDA enligt följande beskrivning:
| Nettoskulden/EBITDA | Räntetillägg |
|---|---|
| 2,50–2,75 | 0,40% |
| 2,00–2,50 | 0,325% |
| < 2,00 | 0,25% |
Tillägget är vid utgången av året 25 (25) (25) räntepunkter.
Till det syndikerade lånet är länkat tre finansiella villkor som måste vara uppfyllda under lånets löptid. Dessa villkor avser relationen mellan nettoskulden och EBITDA, räntetäckningsgraden och skuldsättningsgraden. Om villkoren inte är uppfyllda äger banksyndikatet rätt att säga upp lånen, förutsatt att villkorsbrottet inte är tillfälligt. Alfa Laval har uppfyllt villkoren med god marginal alltsedan lånen togs upp i april 2005.
I samband med förvärvet av Tranter ingick Alfa Laval ett bilateralt låneavtal med SHB om MEUR 25, motsvarande MSEK 258. Lånet förfaller i december 2013.
Det syndikerade lånet och det bilaterala låneavtalet löper med rörlig ränta. Per utgången av 2009 löpte lånen med räntor i intervallet 0,48 %–1,37 % (2,49 %–4,68 %) (4,82 %–5,33 %). Den genomsnittliga räntan uppgick vid årsskiftet 2009 till 2,82 (3,92) (4,79) procent. Koncernen har valt att säkra 63 (63) (39) procent av lånen till fast ränta, med en löptid om 19,2 månader.
Transaktionskostnaderna vid upptagandet av lånen har kapitaliserats och periodiseras över lånens löptid. Vid utgången av året uppgick kapitalbeloppet till MSEK 0 (3). Årets periodiserade kostnad uppgår till MSEK -3 (-8) (-7).
2006 gjorde Alfa Laval en riktad låneemission i USA. Erbjudandet blev övertecknat och stängdes på MUSD 110 med en löptid på 10 år. Räntan baserades på amerikanska statsobligationer plus en marginal om 95 räntepunkter, vilket gav en fast ränta om 5,75 procent. Lånet lyftes den 27 april 2006.
Transaktionskostnaderna vid upptagandet av lånet har kapitaliserats och periodiseras över lånets löptid. Vid utgången av året uppgick kapitalbeloppet till MSEK 2 (3). Årets periodiserade kostnad uppgår till MSEK -0 (-0) (-0).
Fördelat per typ
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 |
| Finansiell leasingskuld | 154 | 58 |
| Övriga ej räntebärande kortfristiga skulder | 986 | 1 029 |
| Totalt | 1 140 | 1 087 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 |
| Upplupna sociala kostnader | 255 | 285 |
| Upplupna avgångsvederlag | 123 | 152 |
| Upplupna räntekostnader | 9 | 19 |
| Övriga upplupna kostnader | 892 | 897 |
| Förutbetalda intäkter | 24 | 10 |
| Totalt | 1 303 | 1 363 |
| Varav med en återstående löptid överstigande ett år: |
||
| Upplupna sociala kostnader | 25 | 27 |
| Upplupna avgångsvederlag | 87 | 92 |
| Övriga upplupna kostnader | 57 | 20 |
| Totalt | 169 | 139 |
| Fördelat på typ | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2009 | 2008 |
| Ställda säkerheter | ||
| Övriga ställda panter | 7 | 8 |
| Totalt | 7 | 8 |
| Eventualförpliktelser | ||
| Diskonterade växlar | 79 | 84 |
| Fullgörandegarantier | 1 342 | 1 434 |
| Övriga eventualförpliktelser | 336 | 692 |
| Totalt | 1 757 | 2 210 |
Per den 31 december 2009 har koncernen sålt fordringar med regressrätt om totalt MSEK 79 (84). Dessa visas som diskonterade växlar ovan. Övriga eventualförpliktelser avser bland annat anbudsgarantier, betalningsgarantier till leverantörer och garantier för av kunden innehållna belopp.
Tetra Pak inom Tetra Laval gruppen är Alfa Lavals enskilt största kund med 3,4 (3,7) (4,3) procent av nettoomsättningen. Tetra Pak ingick i juni 1999 ett inköpsavtal med Alfa Laval som reglerar distribution, forskning och utveckling, marknads- och försäljningsinformation och bruk av varumärken och immateriella rättigheter. Följande områden skall löpande överenskommas mellan företrädare för parterna: produkter som täcks av avtalet, priser och rabatter på dessa produkter, geografiska områden och produktområden där Tetra Pak är Alfa Lavals primära distributör, rätten för Tetra Pak att sätta sitt varumärke på Alfa Lavals produkter, försäljningsmål för Tetra Pak i angivna geografiska områden, produkter och teknologier som är föremål för gemensam forskning och utveckling och rätten till forskningsresultatet samt användandet av marknads- och försäljningsinformation. Avtalet tar sikte på de applikationer inom flytande livsmedel där Tetra Pak har en naturlig marknadsnärvaro genom leveranser av förpackningsutrustning och förpackningsmaterial.
Avtalet förlängdes med två år från 31 december 2008. Det löper med 12 månaders uppsägningstid. De priser som Tetra Pak erhåller är inte lägre än de priser som Alfa Laval kunde ha fått vid försäljning till en jämförbar tredje part. Priserna sätts kalenderårsvis.
Fram till och med 31 mars 2009 köpte Alfa Laval fastighetsservice avseende fastigheten i Lund i Sverige från Tetra Pak Business Support AB för MSEK 1 (4) (4). Alfa Laval hyr ut lokaler till DeLaval i Ryssland och fram till under 2008 hyrde Alfa Laval även ut lokaler till DeLaval i Tyskland och Tetra Pak i Ryssland. Den totala hyresintäkten för detta uppgår till MSEK 8 (12) (14).
I Alfa Laval AB:s styrelse sitter två företrädare för Tetra Laval – Jörn Rausing och Finn Rausing.
Alfa Laval koncernen har vid utgången av året följande balansposter mot bolag inom Tetra Laval gruppen (Tetra Pak och DeLaval).
| 2009 | 2008 |
|---|---|
| 61 | 43 |
| 77 | 97 |
| 1 | 3 |
| 4 | 5 |
Alfa Laval koncernen har haft följande transaktioner med bolag inom Tetra Laval gruppen (Tetra Pak och DeLaval).
| Intäkter/kostnader från närstående | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 | |||||
| Nettoomsättning | 889 | 1 017 | 1 080 | |||||
| Övriga rörelseintäkter | 8 | 12 | 14 | |||||
| Övriga rörelsekostnader | -1 | -4 | -4 |
| Effekt av successiv vinstavräkning | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||||
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 | ||||
| Resultatposter | |||||||
| Intäktsförda uppdragsersättningar | 486 | 496 | 438 | ||||
| Nedlagt arbete på pågående projekt |
|||||||
| Summan av uppdragsutgifter och redovisade vinster (med avdrag för redovisade förluster) |
767 | 942 | 880 | ||||
| Tillgångar | |||||||
| Av kunden innehållna belopp | 54 | 50 | 64 | ||||
| Fordringar på kunder för pågående arbeten |
14 | 6 | 8 | ||||
| Skulder | |||||||
| Erhållna förskott | 294 | 354 | 168 | ||||
| Skulder till kunder för pågående arbeten |
56 | 34 | 31 |
Alfa Laval har ingått icke uppsägningsbara operationella leasingavtal huvudsakligen avseende lokaler och finansiella leasingavtal avseende maskiner och inventarier med avtalstider om 1–20 år. Leasingavgiften avseende icke uppsägningsbara operationella hyresavtal avseende lokaler har uppgått till MSEK 380 (352) (317). Koncernen har under året ingått finansiella leasar med ett kapitaliserat värde om MSEK 117 (22). Se not 19 för upplysning om kapitaliserat värde på finansiella leasar.
De framtida minimileaseavgifterna avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal, fördelat på förfallotidpunkter uppgår till:
| Framtida minimileasingavgifter för operationella leasar | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||||
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 | ||||
| Förfall under år: | |||||||
| 2008 | N/A | N/A | 195 | ||||
| 2009 | N/A | 228 | 168 | ||||
| 2010 | 236 | 200 | 146 | ||||
| 2011 | 196 | 176 | 124 | ||||
| 2012 | 149 | 140 | 104 | ||||
| 2013 | 133 | 123 | N/A | ||||
| 2014 | 118 | N/A | N/A | ||||
| Senare | 162 | 208 | 216 | ||||
| Totalt | 994 | 1 075 | 953 |
De framtida minimileaseavgifterna avseende finansiella leasingavtal och dessa nuvärden, fördelat på förfallotidpunkter uppgår till:
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Framtida minimileasing | Nuvärdet av | |||||
| avgifter för finansiella leasar | finansiella leasar | |||||
| MSEK | 2009 | 2008 | 2007 | 2009 | 2008 | 2007 |
| Förfall under år: | ||||||
| 2008 | N/A | N/A | 4 | N/A | N/A | 3 |
| 2009 | N/A | 7 | 4 | N/A | 7 | 3 |
| 2010 | 27 | 7 | 3 | 26 | 6 | 3 |
| 2011 | 21 | 6 | 2 | 20 | 5 | 2 |
| 2012 | 18 | 5 | 2 | 17 | 4 | 2 |
| 2013 | 16 | 5 | N/A | 15 | 4 | N/A |
| 2014 | 15 | N/A | N/A | 14 | N/A | N/A |
| Senare | 58 | 29 | 19 | 49 | 20 | 13 |
| Totalt | 155 | 59 | 34 | 141 | 46 | 26 |
| Det fria egna kapitalet i Alfa Laval AB (publ) uppgår till SEK | |
|---|---|
| Balanserad vinst | 3 643 824 202 |
| Nettoresultat 2009 | 3 677 184 690 |
| 7 321 008 892 |
Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 2,50 (2,25) per aktie motsvarande totalt SEK 1 055 098 665 (949 588 799) och att resterande vinstmedel om SEK 6 265 910 227 (3 643 824 202) balanseras i ny räkning.
Undertecknade försäkrar att årsredovisningen för koncernen och moderbolaget har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS), sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som koncernens företag står inför.
Lund den 4 mars 2010
| Anders Narvinger | Gunilla Berg | Björn Hägglund |
|---|---|---|
| Ordförande | Ledamot | Ledamot |
| Arne Kastö * | Ulla Litzén | Jan Nilsson |
| Arbetstagarledamot | Ledamot | Arbetstagarledamot |
| Susanna Holmqvist Norrby | Finn Rausing | Jörn Rausing |
| Arbetstagarledamot | Ledamot | Ledamot |
| Waldemar Schmidt Ledamot |
Lars Renström Verkställande direktör |
Vår revisionsberättelse avseende denna årsredovisning har avgivits den 4 mars 2010.
Kerstin Mouchard Staffan Landén Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
* Arne Kastö har reserverat sig mot höjningen av utdelningen.
Till årsstämman i Alfa Laval AB (publ) Org.nr 556587-8054
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Alfa Laval AB (publ) för räkenskapsåret 2009. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 49–119. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss
rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernens rapporter över totalresultat och finansiella ställning, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Lund den 4 mars 2010
Kerstin Mouchard Auktoriserad revisor
Staffan Landén Auktoriserad revisor
Djur / Sjöpung Case / Reningsverk Teknologi / Separering/filtrering
Sjöpungen har ett lika enkelt som genialt sätt att tillgodogöra sig de nyttigheter som havet erbjuder. Grundproblemet är att Sjöpungens skafferi är en aning i oordning och födan måste därför filtreras. Tursamt nog är Sjöpungen konstruerad på ett sätt som gör att den klarar måltiderna hur galant som helst.
Den har två öppningar. Vid inströmningsöppningen sitter klaffar som hindrar allt för stora partiklar att komma in. Små viftande hår skapar en konstant ström av vattnet som filtreras genom en typ av perforerad säck. I en liten ränna finns slembildande celler, med vars hjälp maten tas om hand. Vattnet strömmar sedan ut genom utströmningsöppningen.
Ordning och reda alltså för denne finsmakare.
Samma naturliga process som Sjöpungen använder sig av för att separera vatten från slam, använder ett reningsverk i Kalifornien.
De använder separationstekniken - dekantrar från Alfa Laval - för att rena avloppsvatten från två miljoner människor i San Diego-området. Resultat: renat vatten, slam i fast form som används till byggnation, metangas från processen som används till energiförsörjningen, både i anläggningen och som överskottsenergi till det lokala energibolaget.
Inte undra på att anläggningen är erkänd som branschledande inom kreativt tänkande. Dessutom har området också utgjort inspelningsplats för filmproduktioner, hela två gånger. Förmodligen unikt för ett reningsverk.
| Bolagsstyrningsrapport | 121 |
|---|---|
| Inledning | 122 |
| Bolagsstyrning i Alfa Laval | 122 |
| Bolagsordning | 123 |
| Årsstämma | 123 |
| Beslut vid årsstämman 2009 | 123 |
| Valberedning inför årsstämman 2009 | 123 |
| Valberedning inför årsstämman 2010 | 123 |
| Styrelse | 124 |
| Styrelsens ansvar | 124 |
| Styrelsens arbetsordning | 124 |
| Styrelsens ordförande | 124 |
| Oberoende ledamöter | 124 |
| Styrelsens arbete 2009 | 124 |
| Revisionsutskott | 124 |
| Ersättningsutskott | 125 |
| Utvärdering av styrelsens arbete | 125 |
| Arvodering av styrelsen | 125 |
| Verkställande ledning | 125 |
| Ersättning, pensioner | |
| samt avgångsvederlag/uppsägning | 125 |
| Finansiell rapportering | 126 |
| Policydokument | 126 |
| Intern kontroll | 126 |
| Internrevision | 126 |
| Riskhantering | 126 |
| Revision och revisorer | 126 |
| Ersättning till revisorer | 126 |
| Styrelsens rapport om intern kontroll för räkenskapsåret 2009 |
127 |
| Styrelse och revisorer | 128 |
| Ledningsgrupp | 130 |
| Finansiell information | 135 |
| Årsstämma 2010 | 135 |
För ett bolag är det avgörande att det finns förtroende för dess styrelse och ledning såväl internt som externt. Detta förtroende kan givetvis vinnas på flera sätt. Ett sätt är att kunna visa att ett gott etiskt uppförande genomsyrar företagets agerande och att styrning och kontroll sker med ägarnas intresse för ögonen. För att nå dit krävs transparens som underlättar ägarnas, marknadens och allmänhetens bedömning av hur väl styrelse och ledning förvaltat det ansvar som ålagts dem.
Alfa Laval, som eftersträvar högsta kvalitet och största tydlighet avseende ledning, styrning och kontroll – såväl i den dagliga verksamheten som i styrelsearbetet – har därför under flera år presenterat detaljerad information om hur bolaget styrs. Årets rapport, den sjätte i ordningen, baseras precis som tidigare år på Svensk kod för bolagsstyrning och är översiktligt granskad av bolagets revisorer.
Den finansiella krisen förorsakade svårbedömda marknadsförutsättningar vilket också präglade 2009 års styrelsearbete. Alfa Lavals strategiska inriktning ligger fast samtidigt som en anpassning av verksamheten till rådande marknadsbild måste hanteras. Högre kvalitet avseende styrning och kontroll utgör härvidlag viktiga förutsättningar för att utveckla vår konkurrenskraft och vår fortsatta värdetillväxt.
Alfa Laval AB är ett publikt bolag som är noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Alfa Laval hade 33 780 aktieägare per den 31 december och dess säte är i Lund, Sverige. Mot bakgrund av detta baseras Alfa Lavals bolagsstyrning bland annat på svensk aktiebolagslag, börsens regler samt Svensk kod för bolagsstyrning.
Årsstämman, Alfa Lavals högsta beslutande organ, tillsätter årligen både styrelseledamöter och styrelseordförande baserat på förslag från valberedningen. Styrelsen, vars ansvar styrs av såväl lagar och regler som dess egen arbetsordning, ansvarar för företagets långsiktiga mål och strategi.
Den verkställande direktören styr den operativa verksamheten i bolaget och har som stöd en ledningsgrupp och divisionsledning till vilka ansvar och befogenheter delegeras. Som stöd för en god styrning av organisationen och för att säkerställa att erforderliga etiska riktlinjer präglar bolagets uppträdande, har Alfa Laval tagit fram och implementerat ett antal affärsprinciper. Dessa principer och värderingar finns beskrivna på Alfa Lavals hemsida, www.alfalaval.com
Bolagets externa revisorer granskar bolaget, vilket bland annat innefattar årsredovisningen. De gör dessutom ett utlåtande om styrelsens ansvarsfrihet. Den interna revisionen omfattar granskning av ett brett spektrum rutiner och frågeställningar. Bolagsstyrningsrapporten beskriver i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning på ett detaljerat sätt hur dessa olika enheter för bolagsstyrning i Alfa Laval agerar och interagerar.
Alfa Laval tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning sedan 2005, med undantag av att styrelseledamoten Finn Rausing utsetts till ordförande i valberedningen. Bakgrunden är att valberedningen ansett Finn Rausing lämpad att på ett effektivt sätt leda valberedningens arbete för att uppnå bästa resultat för bolagets aktieägare.
Enligt Alfa Lavals bolagsordning är bolagets firma Alfa Laval AB. Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Lunds kommun i Sverige. Bolagets aktiekapital skall uppgå till lägst 745 000 000 kronor och högst 2 980 000 000 kronor. Antalet aktier skall vara lägst 298 000 000 och högst 1 192 000 000. Räkenskapsår är kalenderår. Föremålet för bolagets verksamhet är att direkt eller genom dotter- och samriskföretag i Sverige och utomlands bedriva utveckling, tillverkning och försäljning av utrustning och anläggningar, företrädesvis inom områdena separering, värmeöverföring och flödesteknik, att förvalta fast och lös egendom samt annan därmed förenlig verksamhet. Alfa Lavals styrelse skall bestå av lägst fyra och högst tio ledamöter med högst fyra suppleanter. Antalet revisorer skall vara lägst en och högst två med högst två suppleanter. Till revisor och i förekommande fall revisorssuppleant utses auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag. Bolagsordningen innehåller utöver detta också bestämmelser om rutiner för årsstämmor. Bolagsordningen finns i sin helhet på Alfa Lavals hemsida, www.alfalaval.com.
Alfa Lavals nu gällande bolagsordning antogs vid årsstämman den 22 april 2008.
Årsstämman är Alfa Laval-koncernens högsta beslutande organ. Enligt Alfa Lavals Bolagsordning skall årsstämman hållas årligen inom sex månader från räkenskapsårets utgång och förläggas till Lund eller Stockholm. Normalt hålls årsstämma i månadsskiftet april/maj i Lund. Årsstämma för räkenskapsåret 2008 hölls den 20 april 2009 i Lund.
Till stämmans ordförande valdes styrelsens ordförande Anders Narvinger. Efter verkställande direktörens redogörelse informerade styrelsens ordförande om styrelsens respektive ersättningsutskottets arbete. Finn Rausing, ordförande för styrelsens revisionsutskott, redogjorde för arbetet i revisionsutskottet.
Jörn Rausing, ordförande för valberedningen samt representant för Tetra Laval, redogjorde även för valberedningens arbete. Samtliga personer som var nominerade till Alfa Lavals styrelse var närvarande vid stämman. Bolagets båda revisorer var närvarande.
De viktigaste besluten vid årsstämman 2009 var:
– Årsstämman fastställde resultat- och balansräkning samt gav ansvarsfrihet för styrelsen och den verkställande direktören. Vidare beslutade årsstämman att disponera bolagets vinst enligt styrelsens förslag –
det vill säga att lämna vinstutdelning för 2008 med 2:25 kronor per aktie.
valberedningen skall, om valberedningen så beslutar, ägarens representant entledigas och annan av bolagets större ägare erbjudas att utse ledamot.
Valberedning inför årsstämman 2009 utgjordes av Jörn Rausing (utsedd av Tetra Laval), Lars-Åke Bokenberger (utsedd av AMF Pension), Jan Andersson (utsedd av Swedbank Robur Fonder), Lars Öhrstedt (utsedd av AFA Försäkring), Bo Selling (utsedd av Alecta) samt styrelsens ordförande Anders Narvinger. Jörn Rausing var ordförande.
I enlighet med beslut vid Alfa Laval AB:s årsstämma den 20 april 2009 har de största ägarna i Alfa Laval utsett följande ledamöter till valberedning inför årsstämman den 26 april 2010: Finn Rausing (utsedd av Tetra Laval), Lars-Åke Bokenberger (utsedd av AMF Pension), Jan Andersson (utsedd av Swedbank Robur Fonder), Bo Selling (utsedd av Alecta) samt Peter Rönström (utsedd av Lannebo Fonder).
Valberedningens ordförande är Finn Rausing. Valberedningen har valt styrelsens ordförande Anders Narvinger som ledamot i valberedningen och till dess sekreterare. Aktieägare som önskar lämna förslag till valberedningen inför årsstämman kan vända sig till Alfa Lavals styrelseordförande Anders Narvinger, eller till någon av ägarrepresentanterna. Kontakt kan också ske direkt via e-post till [email protected].
| Valberedningens sammansättning inför årsstämman 2010 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Representerande | Ägarandel i Alfa Laval 1), % | ||||
| Finn Rausing, ordförande | Tetra Laval | 18,71 | ||||
| Bo Selling | Alecta | 7,59 | ||||
| Lars-Åke Bokenberger | AMF Pension | 6,60 | ||||
| Jan Andersson | Swedbank Robur Fonder | 6,09 | ||||
| Peter Rönström | Lannebo Fonder | 2,42 | ||||
| Anders Narvinger | Styrelsens ordförande | |||||
| Totalt | 41,41 | |||||
| 1) Per den 30/9 2009 |
Styrelsen består av åtta ledamöter utsedda av årsstämman och inga suppleanter.
Ledamöterna väljs årligen för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Vidare utser respektive facklig organisation tre arbetstagarledamöter och tre suppleanter till arbetstagarledamöterna. Till styrelsens sammanträden inbjuds tjänstemän i bolaget som föredragande och experter. Bolagets ekonomidirektör deltar vid samtliga möten. Alfa Lavals chefsjurist är styrelsens sekreterare. Styrelsens arbete regleras i en årligen uppdaterad arbetsordning som fastställer styrelsens inbördes arbetsfördelning och mötesagenda. Det finns en särskild instruktion för verkställande direktören, som bland annat beskriver vilken ekonomisk rapportering som skall ske till styrelsen för att denna löpande skall kunna bedöma den ekonomiska situationen. För ytterligare information om styrelsens medlemmar, se sidorna 128–129.
Enligt den svenska aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning ansvarar styrelsen för att upprätta och utvärdera Alfa Lavals övergripande, långsiktiga strategier och mål, fastställa budget och affärsplaner, granska och godkänna bokslut, anta viktiga riktlinjer, fatta beslut i frågor rörande förvärv och avyttringar av verksamheter samt besluta om större investeringar och betydande förändringar i Alfa Lavals organisation och verksamhet.
Styrelsen (Revisionsutskottet) upphandlar vidare revisionstjänster och håller löpande kontakt med bolagets revisorer. Styrelsen utser verkställande direktör och fastställer verkställande direktörens instruktioner. Styrelsen (Ersättningsutskottet) fastställer löner och ersättningar till verkställande direktören och medlemmarna i den verkställande ledningen.
Styrelsens arbetsordning fastställs årligen av styrelsen efter årsstämman. I arbetsordningen beskrivs styrelsens arbetsuppgifter och ansvarsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Arbetsordningen föreskriver också att styrelsen skall ha ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott samt definierar styrelseordförandens roll. Företagets verkställande direktör förbereder en agenda för varje möte i samråd med styrelsens ordförande. Styrelsemedlem som önskar diskutera ett speciellt ärende skall informera styrelsens ordförande i god tid så att nödvändigt informationsmaterial eller beslutsunderlag kan förberedas. Kallelser med agenda och nödvändigt informationsmaterial eller beslutsunderlag skall vara ledamöterna tillhanda senast en vecka före mötesdagen. Protokoll från styrelsemötena skall numreras och samtliga styrelsemedlemmar skall få en kopia. Originalen skall förvaras på ett säkert sätt av företaget. Ansvaret för detta vilar på företagets verk ställande direktör. Ärenden som diskuteras av styrelsen är till sin natur konfidentiella och varje styrelsemedlem lyder under tystnadsplikt vad gäller ärenden som kan skada företaget.
Styrelsens ordförande leder arbetet så att det utövas i enlighet med aktiebolagslagen.
Ordföranden ansvarar också för att arbetet inom styrelsen är väl organiserat och att det bedrivs effektivt så att styrelsen fullgör sina uppgifter. I dialog med bolagets verkställande direktör följer ordföranden verksamhetens utveckling och ansvarar för att övriga ledamöter fortlöpande får den information som krävs för att styrelsearbetet skall kunna bedrivas på bästa sätt. Ordföranden ansvarar för utvärdering av styrelsens arbete samt deltar i utvärdering och utvecklingsfrågor avseende koncernens ledande befattningshavare.
Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Samtliga ledamöter i Alfa Lavals styrelse som valts av årsstämman anses vara
oberoende i förhållande till bolaget, utom Lars Renström som är verkställande direktör och koncernchef i företaget. Vidare anses samtliga ledamöter vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare, utom Finn Rausing och Jörn Rausing som på grund av sin relation till Tetra Laval inte kan anses vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Tetra Laval ägde per den 31 december 2009 18,7 procent av aktierna i bolaget. Ledamöterna är skyldiga att ägna uppdraget den tid och omsorg och att ha den kunskap som krävs för att på bästa sätt tillvarata bolagets och dess ägares intressen.
Under 2009 uppgick antalet styrelsemöten till tio, varav sju var ordinarie möten.
Mötena varade normalt i fyra timmar. Styrelsens sammanträden är normalt förlagda till Lund eller Stockholm. Inget möte hölls per capsulam och möten per telefon hölls vid fem tillfällen. Till styrelsemötenas ordinarie punkter hör resultatutfall, orderutveckling, investeringar, förvärvsläge och ägarutveckling. Utöver de ordinarie punkterna på dagordningen har styrelsemötena 2009 bland annat hanterat:
Besluten i styrelsen fattas efter en öppen diskussion som leds av ordföranden.
Alfa Laval har sedan 2006 ett särskilt revisionsutskott. Ledamöter i revisionsutskottet utses årsvis inom styrelsen. Det bestod sedan årsstämman 2009 av Finn Rausing (ordförande), Gunilla Berg och Anders Narvinger. Alfa Lavals chefsjurist är utskottets sekreterare.
Revisionsutskottet hade 2009 tre möten som i genomsnitt varade cirka tre timmar. Varje möte i revisionsutskottet protokollförs och delges styrelsen. Revisionsutskottet äger beslutanderätt om den interna revisionen samt utformningen av riktlinjer för den
ekonomiska rapporteringen och uppföljningen. Dessutom beslutar revisionsutskottet i samråd med de externa revisorerna om inriktningen på den externa revisionen. I revisionsutskottets arbete ingår att löpande följa upp effektiviteten i de interna kontrollerna. I revisionsutskottets arbete ingår även att utvärdera och diskutera väsentliga frågeställningar inom områdena redovisning och rapportering.
Revisionsutskottet granskar rutinerna för redovisning och finansiell kontroll, revisorernas arbete, deras kvalifikationer och oberoende. Övervakningen omfattar också andra väsentliga frågor som har samband med den ekonomiska redovisningen. Revisionsutskottet bistår ledningen i att identifiera och utvärdera de främsta riskerna i verksamheten och ser till att ledningen inriktar arbetet på att hantera dessa.
Alfa Lavals ersättningsutskott utses årsvis inom styrelsen. Efter årsstämman 2009 bestod utskottet av Anders Narvinger (ordförande) och Jörn Rausing samt Björn Hägglund. Ersättningsutskottet har hållit tre möten under 2009 där samtliga ledamöter var närvarande. Härutöver agerar ersättningsutskottet i samband med anställningar samt utnämningar och när andra villkorsfrågor som berör den verkställande direktören eller andra personer i den verkställande ledningen är uppe för diskussion. Varje möte i ersättningsutskottet protokollförs och innehållet delges styrelsen. Ersättningsutskottets uppgift är att bereda de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som skall beslutas av årsstämman och ge förslag till styrelsen beträffande löne- och anställningsvillkor för verkställande direktören. Dessutom skall utskottet hantera frågor för styrelsen avseende löne- och anställningsvillkor för de ledande befattningshavare som rapporterar direkt till verkställande direktören.
Styrelsens ordförande ser till att styrelsens arbete årligen utvärderas. Detta sker genom öppna diskussioner och intervjuer mellan styrelsens ordförande och de enskilda styrelseledamöterna. Utvärderingen av styrelsens arbete fokuserar på styrelsens arbetsformer, arbetsklimatet samt tillgången till och behovet av särskild styrelsekompetens. Utvärderingen utgör bland annat underlag till valberedningen i dess arbete att nominera styrelseledamöter och föreslå ersättningsnivåer.
| Namn | Styrelsen | Ersättningsutskott | Revisionsutskott | |
|---|---|---|---|---|
| Utsedda av bolagsstämman | Anders Narvinger | 10 | 3 | 3 |
| Gunilla Berg | 10 | – | 3 | |
| Björn Hägglund | 10 | 3 | – | |
| Ulla Litzén | 8 | – | – | |
| Finn Rausing | 10 | – | 3 | |
| Jörn Rausing | 9 | 3 | – | |
| Lars Renström | 10 | – | – | |
| Waldemar Schmidt | 9 | – | – | |
| Arbetstagarrepresentanter | Arne Kastö | 10 | – | – |
| Jan Nilsson | 10 | – | – | |
| Susanna Norrby | 9 | – | – | |
| Antal möten | 10 | 3 | 3 |
Arvodet till styrelsens ledamöter valda av årsstämman beslutas av årsstämman på förslag av valberedningen. Till ordförande i revisionsutskottet, liksom ledamöter i revisions- och ersättningsutskottet, utgår tillägg. Ingen i styrelsen äger rätt till pensionsutbetalningar från bolaget, med undantag för Lars Renström som är koncernchef. Tabellen nedan redogör för samtliga styrelseledamöters mottagna ersättningar från Alfa Laval för perioden från årsstämman 2009 till årsstämman 2010.
Alfa Lavals verkställande ledning består av tio personer och leds av verkställande direktören Lars Renström som dessutom är koncernchef för Alfa Laval-koncernen. Verkställande direktören leder koncernens dagliga arbete och ansvarar för att styrelsen får information och nödvändigt beslutsunderlag. Denne ansvarar även för att företagets redovisning följer gällande lagar och bestämmelser. Koncernens ledningsgrupp består
av koncernchefen och de personer som på förslag av koncernchefen utsetts av styrelsen. För ytterligare information om den verkställande ledningen se sidorna 130–131. Personerna i ledningsgruppen har ansvar för sina respektive operativa områden och kollektivt för koncernen som helhet. Ledningsgruppen höll 6 protokollförda möten under 2009. Utöver protokollförda ledningsgruppsmöten sker kvartalsvis genomgångar av verksamheten med divisionsoch regionansvariga. Dessa behandlar affärsläge, resultat, resultatbedömning de närmaste tolv månaderna samt specifika frågor för de olika verksamhetsdelarna.
avgångsvederlag/uppsägning Ersättningsprinciperna för den verkställande direktören och övriga medlemmar i den verkställande ledningen bestäms av årsstämman. För ytterligare information om koncernledningens ersättningar, pensioner samt avgångsvederlag, se sidorna 93 och 94.
| Arvodering av styrelsen | |||
|---|---|---|---|
| Namn | Styrelsen | Ersättningsutskott | Revisionsutskott |
| Anders Narvinger | 900 000 | 50 000 | 75 000 |
| Gunilla Berg | 360 000 | 0 | 75 000 |
| Björn Hägglund | 360 000 | 50 000 | 0 |
| Ulla Litzén | 360 000 | 0 | 0 |
| Finn Rausing | 360 000 | 0 | 125 000 |
| Jörn Rausing | 360 000 | 50 000 | 0 |
| Lars Renström | 0 | 0 | 0 |
| Waldemar Schmidt | 360 000 | 0 | 0 |
| Totalt | 3 060 000 | 150 000 | 275 000 |
Ersättningen är fast, någon rörlig del finns inte. Ersättning för stämmovalda styrelseledamöter anställda i bolaget utgår inte.
Styrelsen övervakar den ekonomiska rapporteringen genom instruktioner till verkställande direktören. Revisionsutskottet behandlar bolagets samtliga finansiella rapporter och styrelsen i sin helhet behandlar bolagets kvartalsrapporter och dess bokslutskommuniké. Revisionsutskottet behandlar också kvartalsvis riskrapportering, information om riskbedömningar, tvister och eventuella oegentligheter.
Som styrinstrument har styrelsen tagit beslut om ett antal policydokument, vilka skall användas i det dagliga arbetet i bolaget. Exempel på sådana dokument är styrelsens arbetsordning, verkställande direktörens instruktioner, rapportinstruktion, affärsprinciper, investeringspolicy, finanspolicy och kommunikationspolicy. Styrelsen prövar årligen dessa instruktioners relevans och aktualitet.
Som en följd av bolagets storlek och verksamhetens komplexitet, förstärktes bolagsstyrningens återkopplingsfunktion ytterligare under 2009 genom att nya procedurer infördes för koncernens ledande befattningshavare. Målet är att ytterligare betona vikten av och säkerställa att Alfa Lavals interna instruktioner och regler är fullt implementerade samt att öka transparensen och därmed underlätta de externa och interna revisorernas bedömning av verksamheten.
Styrelsen ansvarar för bolagets interna kontroll vars övergripande syfte är att skydda ägarnas investering och bolagets tillgångar. Styrelsen i sin helhet har vid tre styrelsemöten under 2009 fått rapportering från bolagets externa revisorer. Vidare har styrelsens revisionsutskott fått rapportering från bolagets externa revisorer vid tre tillfällen. Styrelsen har vid ett tillfälle fått rapport från bolagets externa revisor utan att verkställande direktören eller någon annan person från den verkställande ledningen varit närvarande.
För ytterligare beskrivning av den interna kontrollen, se beskrivning av intern kontroll i bolagsstyrningsrapporten (sida 127). Denna behandlar kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollverksamhet, information och kommunikation samt övervakning av det interna kontrollsystemet.
Internrevisionen består av två revisorer kompletterat med bolagsinterna specialistresurser och revisorer från revisionsbyrån KPMG:s organisation för internrevision. Under 2009 genomfördes 32 internrevisioner. Revisionerna omfattar ett brett spektrum av funktioner och frågeställningar. Omfattningen har fastställts av styrelsen och utgör exempelvis att granska:
Internrevisionen rapporterar till revisionsutskottet om resultatet av genomförda revisioner, som också fastlägger planeringen för kommande sex till åtta månader. Internrevisionen distribuerar därutöver rapporter från enskilda revisioner till berörda medlemmar av koncernledningen. För att säkerställa konkreta åtgärder efter internrevisionerna, finns en rutin för löpande uppföljning av överenskomna åtgärder. Detta baserat på överenskommelse om tidplan och ansvarig för enskilda aktiviteter.
Alfa Lavals riskhanteringsprocess beskrivs i avsnittet Riskhantering på sidorna 84–89 i årsredovisningen.
Årsstämman 2008 valde revisorer för en fyraårsperiod. De ordinarie revisorerna utgörs av de auktoriserade revisorerna Kerstin Mouchard och Staffan Landén. De auktoriserade revisorerna Håkan Olsson och Thomas Swenson är bolagets revisorssuppleanter.
Samtliga är verksamma vid Ernst & Young AB.
Kerstin Mouchard, född 1952, har varit revisor i Alfa Laval sedan 2004. Staffan Landén, född 1963, har varit revisor i Alfa Laval sedan 2008. Håkan Olsson, född 1961, har varit revisorssuppleant i Alfa Laval sedan 2000. Thomas Swenson, född 1957, har varit revisorssuppleant i Alfa Laval sedan 2004. Enligt Alfa Lavals bedömning har ingen av revisorerna någon relation till Alfa Laval eller Alfa Laval närstående bolag som kan påverka revisorernas oberoende gentemot bolaget. Samtliga revisorer bedöms också ha erforderlig kompetens för att kunna utföra uppdraget som revisorer i Alfa Laval.
Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, att värdera de använda redovisningsprinciperna, att göra väsentliga bedömningar av företagsledningen, att utvärdera den övergripande presentationen i årsredovisningen samt att översiktligt granska delårsrapporten för det tredje kvartalet. Det innefattar också en granskning för att kunna ge ett utlåtande om styrelsens ansvarsfrihet. Allt annat definieras som andra uppdrag.
Som en utvidgning av vårt revisionsuppdrag som avrapporterats genom vår revisionsberättelse daterad 2010-03-04, har vi på styrelsens uppdrag översiktligt granskat bolagsstyrningsrapporten (sidorna 121–126) för Alfa Laval AB för 2009. Grundat på vår översiktliga granskning har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att bolagsstyrningsrapporten inte har upprättats enligt de riktlinjer som anges i Svensk kod för bolagsstyrning.
Lund, den 4 mars 2010
Kerstin Mouchard Staffan Landén Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Styrelsens beskrivning av den interna kontrollen
Ett effektivt styrelsearbete utgör grunden för god intern kontroll. Styrelsen har etablerat tydliga arbetsprocesser och arbetsordningar för sitt arbete och styrelsens utskott. En viktig del i styrelsens arbete är att utarbeta och godkänna grundläggande regler och riktlinjer. Dessa inkluderar bland annat Finanspolicy, Affärsprinciper, Regler för investeringsbeslut, Kraven på finansiell rapportering och Kommunikationspolicy. Syftet med dessa regler och riktlinjer är bland annat att skapa en grund för god intern kontroll. Reglerna och riktlinjerna omarbetas och uppdateras fortlöpande när behov uppstår. Vidare har styrelsen säkerställt att organisationsstrukturen är logisk och transparent med tydliga roller, ansvar och processer som gynnar en effektiv hantering av verksamhetens risker och möjliggör måluppfyllelse. Som en del i ansvarsstrukturen ingår att styrelsen utvärderar verksamhetens prestationer och resultat genom ett ändamålsenligt rapportpaket innehållande utfall, prognoser och analys av viktiga nyckelfaktorer. Revisionsutskottet har möten med internrevisionen, de externa revisorerna och olika specialister i verkställande ledning och supportfunktioner. Styrelsen får återrapportering från dessa möten. I revisionsutskottets arbete ingår att löpande följa upp effektiviteten i de interna kontrollerna. I revisionsutskottets arbete ingår även att utvärdera och diskutera väsentliga frågeställningar inom områdena redovisning och rapportering. Den verkställande ledningen underhåller och förvaltar det system av interna kontroller som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. I detta arbete ingår bland annat att tillse att det finns relevanta regler och riktlinjer för till exempel HR-frågor, avseende bemanning och kompetensutveckling. Det ingår även i ledningens uppgifter att tydligt verka för att alla anställda skall förstå kraven på, och den enskilda individens roll i, upprätthållandet av en god intern kontroll.
Inom ramen för den löpande verksamheten och uppföljningen finns rutiner för riskbedömning och därmed också för möjligheterna att skapa en korrekt finansiell rapportering. Dessa rutiner omfattar exempelvis följande områden:
Kontrollstrukturerna har utformats för att hantera de risker som styrelse och ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och också för den finansiella rapporteringen. Kontrollstrukturerna består dels av en organisation med tydliga roller som möjliggör en effektiv, och ur ett internkontrollperspektiv lämplig, ansvarsfördelning, dels av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller att i tid förebygga risken för fel i rapporteringen. Exempel på kontrollaktiviteter är bland annat tydliga beslutsprocesser och beslutsordning för väsentliga beslut (till exempel investeringar, avtal, förvärv och avyttringar), resultatanalyser och andra analytiska uppföljningar, avstämningar, inventeringar och automatiska kontroller i de, för den finansiella rapporteringen, väsentliga IT-systemen.
Bolagets väsentliga styrande dokumentation i termer av regler, riktlinjer och manualer, till den del de avser den finansiella rapporteringen, hålls löpande uppdaterade och kommuniceras via till exempel intranät,
Lund i mars 2010 Styrelsen
meddelanden, interna möten med mera. Effektiviteten i denna kommunikation följs löpande upp för att säkerställa mottagande av informationen. Vidare finns formella och informella kanaler för medarbetare att kommunicera betydelsefull information till relevanta mottagare, ytterst styrelsen vid behov.
För kommunikationen med externa parter finns en tydlig policy som anger riktlinjer för hur denna kommunikation får ske. Syftet med policyn är att säkerställa att alla informationsskyldigheter efterlevs på ett korrekt och fullständigt sätt.
Uppföljning av den interna kontrollen utövas framför allt av tre organ utanför linjeorganisationen. Dessa är Revisionsutskottet, Externrevisionen och Internrevisionen. Revisionsutskottet lägger fast de principer som skall gälla för bolaget avseende redovisning, finansiell rapportering och utövar uppföljning av detta regelverk. Revisionsutskottet träffar fortlöpande externrevisorerna för att informera sig om revisionens inriktning och omfattning samt diskutera utfall och samordning mellan den externa och interna revisionen. Revisionsutskottet lägger dessutom fast inriktning, omfattning och tidplaner för internrevisionens arbete. Internrevisionen avrapporterar resultatet av sina granskningar till Revisionsutskottet i samband med dess möten, resultatet av granskningarna rapporteras dessutom fortlöpande till ledningen för eventuella åtgärder.
Omfattningen av Internrevisionens arbete innefattar bland annat operationell effektivitet, efterlevnad av regler och riktlinjer samt kvalitet på finansiell inrapportering från dotterbolag.
Rapporteringen omfattar inte enbart en beskrivning av hur den interna kontrollen är organiserad utan också bedömningar av hur väl den fungerar.
Anders Narvinger Ordförande sedan 2003.
Född: 1948.
Verkställande direktör för Teknikföretagen, tidigare VD
och koncernchef för ABB Sverige. Utbildning: Civilingenjörsexamen från Lunds Tekniska Högskola. Ekonomexamen från Uppsala Universitet. Styrelseordförande i Trelleborg AB och Coor Service
Management AB. Styrelsemedlem i Volvo Car Corporation, JM AB samt Pernod Ricard SA.
Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 40 000* (40 000**).
Ulla Litzén Styrelsemedlem sedan 2006.
Född: 1956.
Tidigare bland annat VD i W Capital Management och olika ledande befattningar inom Investor. Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, MBA från Massachusetts Institute of Technology.
Styrelseledamot i bland annat Atlas Copco AB, Boliden AB, NCC AB, Rezidor Hotel Group AB och SKF AB. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 15 600* (15 600**).
Gunilla Berg Styrelsemedlem sedan 2004. Född: 1960. Tidigare bland annat Vice VD och CFO för SAS koncernen samt Vice VD och CFO för KF koncernen. Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Styrelseledamot i L E Lundbergföretagen AB och DnB
NOR ASA. Oberoende av bolag och större ägare.
Antal aktier i Alfa Laval: 1 000*** (0**).
Björn Hägglund Styrelsemedlem sedan 2005.
Född: 1945. Tidigare bland annat vice koncernchef i Stora Enso. Utbildning: Skog dr.
Styrelseordförande i Institutet för Näringslivsforskning, SweTree Technologies och Världsnaturfonden, Sverige. Styrelsemedlem i bland annat Bergvik Skog AB, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Mistra och AB Karl Hedin. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 12 000* (12 000**).
Finn Rausing Styrelsemedlem sedan 2000.
Född: 1955. Utbildning: Jur. kand., MBA (Insead). Styrelseordförande i R.R. Institute of Applied Economics AB. Styrelseledamot i Tetra Laval Group, De Laval Holding AB och Swede Ship Marine AB. Oberoende av bolag.
Jörn Rausing Styrelsemedlem sedan 2000. Född: 1960. Ansvarig för sammanslagningar och förvärv inom Tetra Laval Group. Utbildning: Civilekonom. Styrelsemedlem i Tetra Laval Group, Ocado Ltd och De Laval Holding AB. Oberoende av bolag.
Lars Renström Styrelsemedlem sedan 2005.
Född: 1951. Verkställande direktör och koncernchef i Alfa Laval. Utbildning: Civilingenjör och ekonomie kandidat. Styrelseledamot i ASSA ABLOY AB och TeliaSonera AB. Oberoende av större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 40 400* (40 400**).
Waldemar Schmidt Styrelsemedlem sedan 2000.
Född: 1940. Tidigare koncernchef och verkställande direktör för ISS Group. Utbildning: Ingenjör. Styrelseordförande i Superfos Industries A/S and Thrane & Thrane A/S. Styrelsemedlem i Kwintet AB och Majid Al Futtaim Group LLC, Dubai. Oberoende av bolag och större ägare.
Antal aktier i Alfa Laval: 60 000* (60 000**).
* Innehav per den 31 december 2009. ** Innehav per den 31 december 2008. *** Förvärv genomfört efter helårsrapporten för 2009.
Arne Kastö Arbetstagarrepresentant sedan 2000. Född: 1948. Anställd inom Alfa Laval sedan 1980. Arbetstagarrepresentant för Unionen.
Jan Nilsson Arbetstagarrepresentant sedan 2000. Född 1952. Anställd inom Alfa Laval sedan 1974. Arbetstagarrepresentant för IF Metall.
Susanna Norrby Arbetstagarrepresentant sedan 2003. Född: 1967. Anställd inom Alfa Laval sedan 1992. Arbetstagarrepresentant för Sveriges Ingenjörer. Antal aktier: 5000* (5000**)
Styrelsesuppleant sedan 2008. Född:1968. Anställd inom Alfa Laval sedan 2005. Styrelsesuppleant för IF Metall.
Stefan Sandell Styrelsesuppleant sedan 2005. Född: 1971. Anställd inom Alfa Laval sedan 1989. Styrelsesuppleant för Ledarna.
Kerstin Mouchard Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Malmö.
Revisor i Alfa Laval sedan 2004. Vald till ordinarie revisor vid stämman 2004. Lång erfarenhet av revision av börsnoterade och internationellt verksamma bolag, bland annat revisor i Cardo AB, Profilgruppen AB, Strålfors AB samt ett antal bolag inom Lantmännenkoncernen.
Staffan Landén Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Göteborg.
Född: 1963. Revisor i Alfa Laval sedan 2008. Vald till ordinarie revisor vid stämman 2008. Lång erfarenhet av revision av börsnoterade och internationellt verksamma bolag, bland annat revisor i Capio AB, Papyrus AB, Academedia AB och Bure Equity AB.
Håkan Olsson Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Malmö. Född: 1961. Revisorssuppleant i Alfa Laval sedan 2000.
Thomas Swenson Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Malmö. Född: 1957. Revisorssuppleant i Alfa Laval sedan 2004.
Lars Renström VD och koncernchef. Född: 1951. Koncernchef sedan 1 oktober 2004. Tidigare bland annat VD och koncernchef för Seko Tools AB, divisionschef i Ericsson AB och Atlas Copco AB. Styrelseledamot i ASSA ABLOY AB och TeliaSonera AB. Utbildning: Civilingenjör och ekonomie kandidat. Antal aktier: 40 400* (40 400**).
Thomas Thuresson Ekonomi- och finansdirektör. Född: 1957. Anställd i Alfa Laval sedan 1988. Ekonomi- och finansdirektör sedan 1995. Tidigare bland annat controller inom affärsområde Flow och koncerncontroller för Alfa Laval-koncernen. Styrelseledamot i PartnerTech AB. Utbildning: Civilekonom. Antal aktier: 140 800* (140 800**).
Göran Mathiasson Direktör, Operationsdivisionen. Född: 1953. Anställd i Alfa Laval sedan 1979. Chef för Operationsdivisionen sedan april 2003. Tidigare bland annat ansvarig för Alfa Laval Manufacturing och Thermal Technology inklusive Forskning & Utveckling, produktionsutveckling, systemutveckling och inköp. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 6 588* (6 588**).
Svante Karlsson Direktör, Process Technologydivisionen. Född: 1955. Anställd i Alfa Laval sedan 1984. Tidigare bland annat chef för Equipment-divisionen, för affärsområde Thermal samt VD för Marine & Power. Utbildning: Civilekonom. Antal aktier: 82 744* (82 744**).
Susanne Pahlén Åklundh Direktör, Equipmentdivisionen. Född: 1960. Anställd i Alfa Laval sedan 1983.
Chef för Equipmentdivisionen sedan 2009. Tidigare bland annat chef för regionerna Mid Europe och Nordic samt segmentet Process Industry. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 756*.
Peter Leifland Direktör, region Västeuropa och Nordamerika.
Född: 1954. Anställd i Alfa Laval sedan 1985. Regionsansvarig sedan 1999. Tidigare bland annat VD för Alfa Laval International Engineering AB. Styrelseledamot i Cision AB. Utbildning: Jur. kand, lic.spec., IMD (PED). Antal aktier: 480 000* (480 000**).
Lars Henriksson Direktör, region Central- och Östeuropa samt Latinamerika.
Född: 1950. Anställd i Alfa Laval sedan 1977. Ansvarig för region Central- och Östeuropa samt Latinamerika sedan den 1 september 2004. Innan dess bland annat VD för Alfa Laval Inc. i Kanada samt i ledande befattningar för Alfa Laval i Sverige, Spanien och Brasilien. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 24 000* (24 000**).
Född: 1954. Anställd i Alfa Laval sedan 1985. Ansvarig för region Asien, Oceanien och Mellanöstern sedan den 1 september 2004. Innan dess bland annat VD för Alfa Laval i Kina i drygt tio år. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 54 588* (54 588**).
Peter Torstensson Informationsdirektör. Född: 1955. Anställd i Alfa Laval sedan 1999. Informationsdirektör sedan 1999. Tidigare bland annat VD för Borstahusen Informationsdesign. Antal aktier: 76 000* (76 000**).
Peter Bailliere Personaldirektör.
Född: 1963. Anställd i Alfa Laval sedan 2007. Personaldirektör sedan den 1 juli 2007. Mångårig erfarenhet från Volvo Cars närmast som koncernövergripande personaldirektör. Utbildning: Mastersexamen i sociologi.
Avgick från ledningsgruppen per den 1 juli 2009.
Född: 1947. Anställd i Alfa Laval sedan 1975. Tidigare bland annat direktör för Process Technologydivisionen.
*Innehav per den 31 december 2009. **Innehav per den 31 december 2008.
| Tioårsöversikt | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||||
| Belopp i MSEK, | Pro Forma | |||||||||
| om inget annat anges | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 * | 2003 ** | 2002 | 2001 | 2000 |
| Resultat | ||||||||||
| Nettoomsättning | 26 039 | 27 850 | 24 849 | 19 802 | 16 330 | 14 986 | 13 909 | 14 595 | 15 830 | 15 012 |
| Jämförelsestörande poster | -225 | -168 | 54 | -120 | -73 | 37 | 6 | -29 | 5 | 130 |
| Rörelseresultat | 4 030 | 5 736 | 4 691 | 2 552 | 1 377 | 1 438 | 1 138 | 1 220 | 1 231 | 810 |
| Finansnetto | -270 | -395 | -134 | -177 | -278 | -177 | -321 | -848 | -1 189 | -1 107 |
| Resultat efter finansiella poster | 3 760 | 5 341 | 4 557 | 2 375 | 1 099 | 1 261 | 817 | 372 | 42 | -297 |
| Minoritetens andel i resultatet | -41 | -34 | -32 | -48 | ||||||
| Skatt | -1 023 | -1 534 | -1 377 | -650 | -171 | -421 | -130 | -218 | 26 | -60 |
| Årets resultat | 2 737 | 3 807 | 3 180 | 1 725 | 928 | 840 | 646 | 120 | 36 | -405 |
| Finansiell ställning | ||||||||||
| Goodwill | 6 143 | 5 383 | 4 459 | 3 706 | 3 531 | 2 978 | 3 099 | 3 369 | 3 373 | 3 314 |
| Övriga immateriella anläggningstillg. | 2 490 | 1 890 | 1 275 | 1 191 | 1 067 | 924 | 1 101 | 1 334 | 1 641 | 1 805 |
| Materiella anläggningstillgångar | 3 548 | 3 546 | 2 824 | 2 514 | 2 553 | 2 480 | 2 756 | 3 083 | 3 599 | 4 112 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 1 542 | 1 376 | 1 128 | 784 | 676 | 601 | 671 | 752 | 1 102 | 1 094 |
| Varulager | 4 485 | 5 972 | 5 086 | 3 793 | 3 091 | 2 453 | 2 218 | 2 279 | 2 624 | 2 882 |
| Kortfristiga fordringar | 6 584 | 9 238 | 7 420 | 5 987 | 4 467 | 3 976 | 3 631 | 3 590 | 4 334 | 4 353 |
| Kortfristiga placeringar | 302 | 544 | 190 | 229 | 342 | 257 | 659 | 414 | 293 | 596 |
| Kassa och bank | 1 112 | 1 083 | 856 | 546 | 479 | 415 | 555 | 606 | 666 | 635 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 26 206 | 29 032 | 23 238 | 18 750 | 16 206 | 14 084 | 14 690 | 15 427 | 17 632 | 18 791 |
| Eget kapital | 12 229 | 10 493 | 7 937 | 6 831 | 5 811 | 5 269 | 4 897 | 4 512 | 1 445 | 1 312 |
| Minoritet | 104 | 108 | 132 | 170 | ||||||
| Avsättningar till pensioner etc | 920 | 990 | 877 | 941 | 903 | 789 | 755 | 721 | 775 | 658 |
| Avsättning för skatter | 1 390 | 1 161 | 1 090 | 949 | 767 | 760 | 817 | 990 | 1 144 | 1 413 |
| Övriga avsättningar | 2 365 | 2 252 | 1 810 | 1 281 | 957 | 948 | 891 | 989 | 1 063 | 1 179 |
| Långfristiga skulder | 1 626 | 3 394 | 3 068 | 2 006 | 2 702 | 2 307 | 3 492 | 4 234 | 8 321 | 8 899 |
| Kortfristiga skulder | 7 676 | 10 742 | 8 456 | 6 742 | 5 066 | 4 011 | 3 734 | 3 873 | 4 752 | 5 160 |
| SUMMA EGET KAPITAL | ||||||||||
| & SKULDER | 26 206 | 29 032 | 23 238 | 18 750 | 16 206 | 14 084 | 14 690 | 15 427 | 17 632 | 18 791 |
* Omräknad till IFRS. ** 2003 och tidigare enligt svensk GAAP. *** Siffrorna för föregående år till och med 2002 har omräknats beroende på spliten 4:1.
En läsare av tioårsöversikten bör observera att redovisningsreglerna har ändrats upprepade gånger under denna tidsperiod.
Alla noterade bolag inom den Europeiska Unionen var skyldiga att ändra till IFRS från och med den 1 januari 2005. International Financial Reporting Standards (IFRS) utges av International Accounting Standards Board (IASB).
Redan 2000 började Alfa Laval implementera International Accounting Standards (IAS) utgivna av IASB och översatta och anpassade till svensk lagstiftning av Redovisningsrådet i Sverige. Alfa Laval tillämpade IFRS 1 för första gången 2005. IFRS 1 täckte övergångsreglerna för implementeringen av IFRS. Övergången till IFRS var emellertid redan på plats eftersom Alfa Laval hade implementerat alla relevanta IAS rekommendationer, utom IAS 39. Denna rekommendation implementerades från och med den 1 januari 2005.
Beroende på IFRS 1 har jämförelsesiffrorna för 2004 omräknats enligt IFRS. Eftersom det bara var några mindre skillnader mellan de svenska rekommendationerna och IAS, har inte detta i sig utlöst några ändringar i redovisningsprinciper, eget kapital eller jämförelseperioder. IAS 39 innebär att finansiella derivat, obligationer och icke noterade externa aktier skall justeras till verkligt värde. IAS 39 representerade därför en ändring i redovisningsprinciper som återspeglades i koncernens egna kapital per den 1 januari 2005.
Eftersom alla IAS regler utom IAS 39 låg nära
tidigare svenska redovisningsprinciper avseende värdering och redovisning, påverkade övergången till IFRS bara följande områden. Från och med den 1 januari 2005 skrevs inte längre goodwillen av utan testades istället för eventuellt nedskrivningsbehov. Minoritetsintressen redovisades tidigare under en separat rubrik bredvid eget kapital, men redovisas nu som en separat post inom det egna kapitalet. Avsättningar delades upp i kortfristiga och långfristiga. I och med att IAS 39 implementerades först 2005 fick det bara effekt på ingående balans 2005 och inte i resultaträkningen för 2004. Effekten avsåg justering till verkligt värde av finansiella derivat, obligationer och icke noterade externa aktier.
| Tioårsöversikt | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||||
| Belopp i MSEK, | Pro Forma | |||||||||
| om inget annat anges | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 * | 2003 ** | 2002 | 2001 | 2000 |
| Nyckeltal | ||||||||||
| Orderingång | 21 539 | 27 464 | 27 553 | 24 018 | 18 516 | 15 740 | 14 145 | 14 675 | 15 894 | 15 374 |
| Orderstock vid utgången av året | 11 906 | 14 310 | 14 730 | 12 359 | 7 497 | 4 763 | 4 021 | 4 340 | 4 314 | 4 063 |
| EBITA | 4 360 | 5 992 | 5 034 | 2 891 | 1 692 | 1 732 | 1 633 | 1 726 | 1 743 | 1 290 |
| EBITDA | 4 751 | 6 296 | 5 299 | 3 153 | 1 957 | 1 993 | 1 926 | 2 058 | 2 144 | 1 756 |
| EBITA-marginal % | 16,7% | 21,5% | 20,3% | 14,6% | 10,4% | 11,6% | 11,7% | 11,8% | 11,0% | 8,6% |
| EBITDA-marginal % | 18,2% | 22,6% | 21,3% | 15,9% | 12,0% | 13,3% | 13,8% | 14,1% | 13,5% | 11,7% |
| Justerad EBITA | 4 585 | 6 160 | 4 980 | 3 010 | 1 765 | 1 695 | 1 627 | 1 755 | 1 738 | 1 160 |
| Justerad EBITDA | 4 976 | 6 464 | 5 245 | 3 273 | 2 030 | 1 956 | 1 920 | 2 087 | 2 138 | 1 626 |
| Justerad EBITA-marginal % | 17,6% | 22,1% | 20,0% | 15,2% | 10,8% | 11,3% | 11,7% | 12,0% | 11,0% | 7,7% |
| Justerad EBITDA-marginal % | 19,1% | 23,2% | 21,1% | 16,5% | 12,4% | 13,1% | 13,8% | 14,3% | 13,5% | 10,8% |
| Vinstmarginal % | 14,4% | 19,2% | 18,3% | 12,0% | 6,7% | 8,4% | 5,9% | 2,5% | 0,3% | -2,0% |
| Exkl. goodwill och övervärden: | ||||||||||
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 5,2 | 5,6 | 6,4 | 6,3 | 5,5 | 5,3 | 5,0 | 4,4 | 4,1 | 3,4 |
| Sysselsatt kapital | 5 052 | 4 973 | 3 863 | 3 137 | 2 958 | 2 822 | 2 807 | 3 283 | 3 901 | 4 385 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 86,3% | 120,5% | 130,3% | 92,2% | 57,2% | 61,4% | 58,2% | 52,6% | 44,7% | 29,4% |
| Inkl. goodwill och övervärden: | ||||||||||
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 2,0 | 2,5 | 2,7 | 2,5 | 2,2 | 2,0 | 1,8 | 1,7 | 1,7 | 1,9 |
| Sysselsatt kapital | 12 976 | 11 144 | 9 289 | 8 062 | 7 470 | 7 317 | 7 667 | 8 565 | 9 401 | 8 011 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 33,6% | 53,8% | 54,2% | 35,9% | 22,7% | 23,7% | 21,3% | 20,2% | 18,5% | 16,1% |
| Avkastning på eget kapital % | 24,5% | 42,8% | 44,1% | 25,3% | 16,0% | 15,9% | 13,2% | 2,7% | 2,5% | -30,8% |
| Soliditet % | 46,7% | 36,1% | 34,2% | 36,4% | 35,9% | 37,4% | 33,3% | 29,2% | 8,2% | 7,0% |
| Nettoskuld | 533 | 2 074 | 2 397 | 1 478 | 2 013 | 1 884 | 2 401 | 3 499 | 7 778 | 8 422 |
| Nettoskuld jämfört med EBITDA, ggr | 0,1 | 0,3 | 0,5 | 0,5 | 1,0 | 0,9 | 1,2 | 1,7 | 3,6 | 4,8 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,04 | 0,20 | 0,30 | 0,22 | 0,35 | 0,36 | 0,49 | 0,78 | 5,38 | 6,42 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 15,2 | 26,2 | 23,7 | 14,4 | 6,9 | 7,4 | 5,0 | 3,0 | 1,9 | 1,6 |
| Kassaflöde från: | ||||||||||
| rörelseverksamheten | 5 347 | 4 062 | 3 264 | 2 619 | 1 617 | 1 203 | 1 654 | 1 924 | 1 999 | 1 630 |
| investeringsverksamheten | -2 620 | -1 333 | -1 676 | -1 578 | -665 | 36 | -457 | -548 | 115 | -8 284 |
| finansieringsverksamheten | -2 667 | -2 599 | -1 291 | -935 | -973 | -1 353 | -1 167 | -1 320 | -2 095 | 6 618 |
| Investeringar | 451 | 747 | 556 | 373 | 324 | 388 | 259 | 277 | 275 | 312 |
| Medeltal anställda | 11 773 | 11 821 | 10 804 | 9 923 | 9 524 | 9 400 | 9 194 | 9 292 | 9 693 | 11 001 |
| Resultat per aktie SEK *** | 6,42 | 8,83 | 7,12 | 3,78 | 1,98 | 1,78 | 1,45 | 0,35 | 0,96 | -10,79 |
| Fritt kassaflöde per aktie SEK *** | 6,46 | 6,38 | 3,60 | 2,33 | 2,13 | 2,78 | 2,68 | 4,03 | 56,37 | -177,45 |
* Omräknad till IFRS. ** 2003 och tidigare enligt svensk GAAP. *** Siffrorna för föregående år till och med 2002 har omräknats beroende på spliten 4:1.
Alfa Laval AB (publ) Box 73 221 00 Lund Organisationsnummer:
556587-8054
Besöksadress: Rudeboksvägen 1 Tel: + 46 46 36 65 00 Hemsida: www.alfalaval.com
Intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i koncernens normala verksamhet, efter avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen.
Poster som inte har direkt med koncernens normala verksamhet att göra eller som är av engångskaraktär, där en redovisning tillsammans med övriga poster i totalresultaträkningen hade givit en jämförelsestörande påverkan som hade gjort det svårare att bedöma utvecklingen av den normala verksamheten för en utomstående betraktare.
Order som har inkommit under kalenderåret, beräknat på samma sätt som nettoomsättningen. Orderingången ger en hänvisning om den aktuella efterfrågan på koncernens produkter och tjänster, som med varierande fördröjning visar sig i nettoomsättningen.
Order som inkommit som ännu inte har blivit fakturerade. Orderstocken vid årets slut är lika med summan av orderstocken vid årets ingång med tillägg för orderingången under året och med avdrag för nettoomsättningen under året. Ger en indikation om hur nettoomsättningen kan förväntas utvecklas framöver.
"Earnings Before Interest, Taxes and Amortisations" eller rörelseresultat före avskrivningar på övervärden. Detta resultatmått är fullt jämförbart över tiden oberoende av vilka finansieringskostnader och vilken avskrivning på övervärden som från tid till annan belastar koncernen.
"Earnings Before Interest, Taxes, Depreciations and Amortisations" eller rörelseresultat före avskrivningar och avskrivningar på övervärden. Detta resultatmått är fullt jämförbart över tiden oberoende av vilka finansieringskostnader och vilken avskrivning på övervärden som från tid till annan belastar koncernen.
Rörelseresultat före avskrivningar på övervärden (EBITA) i förhållande till nettoomsättning, uttryckt i procent.
Rörelseresultat före avskrivningar och avskrivningar på övervärden (EBITDA) i förhållande till nettoomsättning, uttryckt i procent.
Samma som EBITA, men justerad för jämförelsestörande poster.
Samma som EBITDA, men justerad för jämförelsestörande poster.
Samma som EBITA-marginal, men justerad för jämförelsestörande poster.
Samma som EBITDA-marginal, men justerad för jämförelsestörande poster.
Vinstmarginal %
nettoomsättning, uttryckt i procent.
Nettoomsättning i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital, uttryckt i gånger. Visas exklusive respektive inklusive goodwill och övervärden och motsvarande uppskjuten skatteskuld.
Totala tillgångar med avdrag för likvida medel, kapitaliserade finansieringskostnader, andra långfristiga värdepappersinnehav, upplupna ränteintäkter, rörelseskulder samt övriga ej räntebärande skulder, inklusive skatt och uppskjuten skatt men exklusive upplupna räntekostnader. Visas exklusive respektive inklusive goodwill och övervärden och motsvarande uppskjuten skatt. Visar det kapital som används i den löpande verksamheten. Sysselsatt kapital för koncernen skiljer sig från nettokapitalet för segmenten avseende skatter, uppskjutna skatter och pensioner.
EBITA i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital, uttryckt i procent. Visas exklusive respektive inklusive goodwill och övervärden och motsvarande uppskjuten skatteskuld.
Årets resultat i förhållande till eget kapital, uttryckt i procent.
Eget kapital i förhållande till totala tillgångar, uttryckt i procent.
Räntebärande skulder inklusive räntebärande pensionsskulder och kapitaliserade finansiella leasar med avdrag för likvida medel.
Nettoskulden i relation till EBITDA är ett av de finansiella villkoren till Alfa Lavals syndikerade lån och ett viktigt nyckeltal för att bedöma den föreslagna utdelningen.
Nettoskuld i förhållande till eget kapital, uttryckt i gånger.
EBITDA plus finansnettot ökat med räntekostnader i förhållande till räntekostnader. Uttrycks i antalet gånger som resultat före räntekostnader överstiger räntekostnader. Ger uttryck för koncernens förmåga att betala räntor. Anledningen till att EBITDA används som utgångspunkt är att detta bildar utgångspunkten för ett kassaflödesperspektiv på förmågan att betala räntor. Finansiella poster som klassificerats som jämförelsestörande är exkluderade i beräkningen.
Visar koncernens kassaflöde från den operativa verksamheten, det vill säga vad den dagliga rörelseverksamheten genererar kassamässigt.
Visar koncernens kassaflöde från investeringsverksamheten, det vill säga vad framförallt koncernens avyttringar och förvärv av verksamheter och försäljning av fastigheter genererar kassamässigt.
Visar koncernens kassaflöde från finansieringsverksamheten, det vill säga vad framförallt koncernens upplåning kräver kassamässigt i form av räntebetalningar och amorteringar.
Investeringar representerar en viktig komponent i koncernens kassaflöde. Investeringsnivån under några år i följd ger en bild av koncernens kapacitetsuppbyggnad.
De kostnader som har med antalet anställda att göra representerar en stor del av koncernens totala kostnader. Utvecklingen av medelantalet anställda över tiden i förhållande till utvecklingen av nettoomsättningen ger därför en indikation på den kostnadsrationalisering som sker.
Årets resultat hänförligt till aktieägarna i moderbolaget dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheterna under året dividerat med genomsnittligt antal aktier. Detta representerar det tillgängliga kassaflödet för räntebetalningar, amorteringar och utdelningar till investerare.
Alfa Laval använder flera kanaler för att informera om bolagets verksamhet och finansiella utveckling. Information som offentliggjorts i form av årsredovisningar, kvartalsrapporter och pressmeddelande läggs löpande ut på bolagets hemsida www.alfalaval.com/investors. Där finns också presentationsmaterial från kapitalmarknadsdagar samt press- och analytikerträffar tillgängligt för nedladdning.
Årsredovisningen skickas till de aktieägare som anmält att de så önskar. Årsredovisningar kan även beställas på www.alfalaval.com eller per telefon 040-36 65 00. Alfa Laval arrangerar press- och analytikermöten
efter det att bolaget offentliggjort sina kvartalsrapporter. Därutöver träffar representanter för företagsledningen analytiker, investerare
och journalister löpande för att säkerställa att dessa har korrekt och aktuell information. I enlighet med bolagets avtal med Stockholmsbörsen (Nasdaq
Alfa Laval kommer att lämna finansiell information under 2010 vid följande tillfällen:
| Rapport för det första kvartalet | 26 april |
|---|---|
| Årsstämma i Lund | 26 april |
| Rapport för det andra kvartalet | 20 juli |
| Rapport för det tredje kvartalet | 22 oktober |
ABG Sundal Collier Erik Ejerhed [email protected] 08-566 286 64
BAS-ML Ben Maslen [email protected] +44 20 7996 4783
Carnegie Joakim Höglund [email protected] 08-5886 8966
Cazenove Glen Liddy [email protected] +44 20 7155 5000
Cheuvreux Patrik Sjöblom [email protected] 08-723 51 15
Credit Suisse Andre Kukhnin [email protected] +44 207 888 0350
Danske Bank Anders Idborg [email protected] 08-5688 0570
Deutsche Bank Johan Wettergren [email protected] 08-463 55 18
DnB NOR Erik Bergöö [email protected] +47 22 94 88 43
Evli Bank Magnus Axén [email protected] 08-407 80 38
HQ Bank Andreas Koski [email protected] 08-696 18 13
Handelsbanken Capital Markets Peder Frölén
[email protected] 08-701 1251
Årsstämma i Alfa Laval AB (publ) hålls måndagen den 26 april 2010 klockan 16.00 i Färs & Frosta Sparbank Arena, Klostergårdens idrottsområde, Stattenavägen, i Lund. Efter stämman bjuds på lättare förtäring.
För rätt att delta i stämman och äga rösträtt måste aktieägare dels vara införd i den av Euroclear AB förda aktieboken senast tisdagen den 20 april 2010, dels anmäla sin avsikt att delta – eventuellt jämte biträde – senast tisdagen den 20 april 2010 kl. 12.00.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste senast den 20 april tillfälligt ha registrerat aktierna i eget namn. Sådan registrering bör begäras ett par arbetsdagar i förväg hos den som förvaltar aktierna.
OMX Stockholm) lämnas aldrig kurspåverkande information som inte redan är känd vid denna typ av möten eller kontakter.
Alfa Laval arrangerar årligen en så kallad kapitalmarknadsdag då representanter från den finansiella marknaden erbjuds fördjupad information kring företagets verksamhet.
Alfa Laval tillämpar en så kallad tyst period om tre veckor. Det innebär att VD och ekonomidirektör inte träffar eller pratar med representanter från finansmarknaden tre veckor innan en kvartalsrapport.
Kallelsen till årsstämman införs, i enlighet med bolagsordningen, som en kungörelse i Dagens Nyheter samt Post- och Inrikes Tidningar tidigast sex och senast fyra veckor innan stämman. Nedanstående information om stämman utgör inte någon legal kallelse. Som en service till befintliga aktieägare får de information om årsstämman hemskickad per post.
Gabriella Grotte Investor Relations Manager Tel: 046-36 74 82 Mobil: 0709-78 74 82 e-mail: [email protected] eller [email protected]
Jefferies International John Dean [email protected] +44 (0)20 7029 8682
JP Morgan Andreas P. Willi [email protected] +44 207 325 4853
Morgan Stanley Kas Vardhanabhuti +44 20 7425-6235
Nordea Bank Ann-Sofie Nordh [email protected] 08-534 914 52
RBS Teea Reijonen [email protected] +44 (0)20 7678 1261
SEB Enskilda Anders Eriksson [email protected] 08-52 22 96 39
Vid anmälan skall namn, personnummer och telefonnummer uppges. Sker deltagandet med stöd av fullmakt skall fullmakten insändas till bolaget före årsstämman.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till aktieägarna utdelas 2:50 SEK per aktie. Som avstämningsdag för utdelningen föreslås torsdagen den 29 april 2010. Beslutar årsstämman enligt förslaget, beräknas utdelningen komma att skickas ut tisdagen den 4 maj 2010. Avstämningsdag respektive utdelningsdag kan komma att senareläggas till följd av det tekniska förfarande som krävs för verkställande av utbetalningen.
Innan årsstämman kommer det att finnas möjlighet att se produktionen av plattvärmeväxlare vid anläggningen i Lund. Visningarna börjar med samling vid Färs & Frosta Sparbank Arena, Klostergårdens idrottsområde, Stattenavägen, Lund, senast klockan 13.30. Bussar kommer att transportera besökarna till produktionsanläggningen och därefter tillbaka till stämmolokalen. Anmälan till visningen skall göras i samband med anmälan till årsstämman. OBS! Deltagarantalet är begränsat.
[email protected] +44 20 7176 3641
Swedbank Mats Liss [email protected] 08-5859 1262
UBS Sven Weier [email protected] +49 69 1369 8278
Ålandsbanken Anders Roslund [email protected] 08-791 46 15
Öhmans Oscar Stjerngren [email protected] 08-402 50 65
Alfa Laval är en ledande, global leverantör av specialprodukter och processtekniska lösningar.
Företagets utrustning, system och service bidrar till att förbättra prestanda i kundernas processer. Om och om igen.
Med Alfa Lavals hjälp värmer, kyler, separerar och transporterar Alfa Lavals kunder produkter som olja, vatten, kemikalier, drycker, mat, läkemedel och stärkelse.
Alfa Lavals världsomspännande organisation arbetar nära kunderna i 100 länder och hjälper dem att optimera sina processer.
Alfa Lavals hemsida uppdateras kontinuerligt med ny information. Där finns även upplysningar om företagets kontaktuppgifter världen över. På investerarsidorna finns det en digital version av årsredovisningen för 2009.
Läs mer på www.alfalaval.com samt www.alfalaval.com/investors
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.