Ålandsbanken Abp

7437006WYM821IJ3MN732024-01-012024-12-317437006WYM821IJ3MN732023-01-012023-12-317437006WYM821IJ3MN732024-12-317437006WYM821IJ3MN732023-12-317437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:SharePremiumMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:OtherReservesMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMemberiso4217:EURxbrli:sharesiso4217:EUR7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31alan:ReserveForInvestedUnrestrictedEquityMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-31alan:AdditionalTier1CapitalMember7437006WYM821IJ3MN732022-12-317437006WYM821IJ3MN732023-01-012023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437006WYM821IJ3MN732023-01-012023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437006WYM821IJ3MN732023-01-012023-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437006WYM821IJ3MN732023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437006WYM821IJ3MN732023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember7437006WYM821IJ3MN732023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437006WYM821IJ3MN732023-01-012023-12-31alan:ReserveForInvestedUnrestrictedEquityMember7437006WYM821IJ3MN732023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember7437006WYM821IJ3MN732023-12-31ifrs-full:SharePremiumMember7437006WYM821IJ3MN732023-12-31ifrs-full:OtherReservesMember7437006WYM821IJ3MN732023-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437006WYM821IJ3MN732023-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember7437006WYM821IJ3MN732023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437006WYM821IJ3MN732023-12-31alan:ReserveForInvestedUnrestrictedEquityMember7437006WYM821IJ3MN732023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437006WYM821IJ3MN732023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437006WYM821IJ3MN732023-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437006WYM821IJ3MN732023-12-31alan:AdditionalTier1CapitalMember7437006WYM821IJ3MN732024-01-012024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437006WYM821IJ3MN732024-01-012024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437006WYM821IJ3MN732024-01-012024-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437006WYM821IJ3MN732024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437006WYM821IJ3MN732024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember7437006WYM821IJ3MN732024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437006WYM821IJ3MN732024-01-012024-12-31alan:ReserveForInvestedUnrestrictedEquityMember7437006WYM821IJ3MN732024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember7437006WYM821IJ3MN732024-12-31ifrs-full:SharePremiumMember7437006WYM821IJ3MN732024-12-31ifrs-full:OtherReservesMember7437006WYM821IJ3MN732024-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437006WYM821IJ3MN732024-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesOnFinancialAssetsMeasuredAtFairValueThroughOtherComprehensiveIncomeMember7437006WYM821IJ3MN732024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437006WYM821IJ3MN732024-12-31alan:ReserveForInvestedUnrestrictedEquityMember7437006WYM821IJ3MN732024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437006WYM821IJ3MN732024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437006WYM821IJ3MN732024-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437006WYM821IJ3MN732024-12-31alan:AdditionalTier1CapitalMember Årsredovisning 2024 Vi går vår egen väg Innehållsförteckning Introduktion Om Ålandsbanken ........................................................................... 4 Koncernstruktur ................................................................................ 6 Året 2024 i korthet ............................................................................. 8 Vd har ordet ..................................................................................... 10 Strategi och värdeskapande Att våga gå sin egen väg ................................................................ 14 Övergripande mål och utfall ....................................................... 16 Vår verksamhet Private Banking ............................................................................. 19 Premium Banking ......................................................................... 21 Partnersamarbeten ...................................................................... 22 IT .................................................................................................. 24 Koncernstaber ............................................................................... 25 Våra åtaganden ............................................................................... 28 Hållbarhetsstrategi ....................................................................... 29 Ansvarsfulla investeringar ........................................................... 30 Ansvarsfull kreditgivning och likviditetsförvaltning ............. 32 Miljöansvar ....................................................................................... 34 Socialt ansvar .................................................................................. 35 Östersjöprojektet ........................................................................... 37 Styrelsens verksamhetsberättelse Styrelsens verksamhetsberättelse ........................................... 39 Hållbarhetsrapport Hållbarhetsrapport upprättad i enlighet med CSRD och ESRS ................................................................................ 46 ESRS 2 Allmänna upplysningar .................................................... 47 Miljö och klimat .............................................................................. 75 Social Hållbarhet .......................................................................... 113 Bolagsstyrning .............................................................................157 Aktiefakta Aktiefakta ..................................................................................... 164 Bokslut Koncernens finansiella rapporter ........................................... 169 Noter till koncernens finansiella rapporter ............................ 173 Moderbolagets finansiella rapporter ..................................... 242 Noter till moderbolagets finansiella rapporter .................... 246 Styrelsens och verkställande direktörens yttrande samt förslagtill vinstdisposition .............................................. 271 Revisionsberättelse .................................................................... 272 Hållbarhetsgranskningsberättelse ......................................... 275 Femårsöversikt .............................................................................277 Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport ............................................................ 279 Styrelsen ......................................................................................... 285 Verkställande ledning .................................................................. 288 Övrigt Definitioner ................................................................................... 292 Börsmeddelanden 2024 ............................................................ 294 Adressförteckning ...................................................................... 295 Finansiell kalender Ålandsbanken publicerar följande delårsrapporter under verksamhetsåret 2025: • Delårsrapport januari–mars 29.4.2025 • Delårsrapport januari–juni 18.7.2025 • Delårsrapport januari–september 24.10.2025 Årsredovisningen och alla delårsrapporterna publiceras på bankens webbplats: www.alandsbanken.fi Årsredovisning och delårsrapporter kan beställas under adress: [email protected] eller Ålandsbanken Abp, Sekretariatet, PB 3, AX-22101 Mariehamn, Åland, Finland. Omslagsbild: Anton Sucksdorff BokslutVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Bolagsstyrning 2 Årsredovisning 2024 Introduktion Om Ålandsbanken .............................................................................4 Finansiell sammanfattning ..............................................................5 Legal koncernstruktur ......................................................................6 Organisationsschema.......................................................................7 Året 2024 i korthet ..............................................................................8 Vd har ordet ...................................................................................... 10 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Om Ålandsbanken • Ålandsbanken grundades år 1919 som Ålands Aktiebank och är listad på Helsingforsbörsen sedan 1942. • Huvudkontoret ligger i Mariehamn. Totalt finns två kontor på Åland och sex kontor i övriga Finland: Helsingfors, Tammerfors, Vasa, Uleåborg, Åbo och Pargas. I Sverige har Ålandsbanken kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö. • Till koncernen hör dotterbolagen Ålandsbanken Fondbolag Ab och IT-bolaget Crosskey Banking Solutions Ab Ltd. • På Åland är Ålandsbanken alla ålänningars bank. Vi har både en position och en vilja att vara med och utveckla framtidens Åland. • På det finländska fastlandet och i Sverige har Ålandsbanken en nischstrategi med inriktning på entreprenörer, välbärgade familjer samt privatkunder med en lite större ekonomi. Vi erbjuder två koncept: Private Banking och Premium Banking. • Ålandsbanken har under åren etablerat sig som en innovativ före- gångare i finansbranschen. Vårt Premium Banking-koncept lanse- rades 2004 och det har utvecklats till en modell som våra konkur- renter i Norden följer. Med Åland Index skapade vi 2016 en internationell standard för hur man mäter klimatavtrycket av privatkonsumtion. • Ålandsbanken samarbetar med flera fintechbolag och vi levererar också tjänster till flera bolag i finansbranschen. Ålandsbanken är dessutom delägare i en rad bolag som vi samarbetar med. • Ålandsbanken erbjuder sina kunder finansiella produkter som gynnar dem ekonomiskt, men som samtidigt bidrar till en hållbar utveckling. Östersjökontot är ett gott exempel. Räknar man med summan för 2024 har Östersjökontot genom åren bidragit med nästan 5 miljoner euro till projekt som förbättrar och skyddar miljön. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 4 Årsredovisning 2024 Koncernen 2024 2023 2022 2021 2020 miljoner euro Resultat Rörelseresultat 65,0 61,7 46,1 49,2 39,7 Årets resultat hänförligt till aktieägarna 52,3 48,7 36,8 39,9 31,5 Volymer Utlåning till allmänheten 3 576 3 859 4 303 4 788 4 378 Inlåning från allmänheten 3 521 3 585 4 182 4 070 3 605 Aktivt förvaltat kapital 10 616 9 776 8 637 9 826 7 436 Förvaltade bolån 3 080 2 716 1 304 2 Eget kapital 336 335 317 332 292 Riskexponeringsbelopp 1 643 1 774 1 938 1 976 1 671 Nyckeltal Avkastning på eget kapital (ROE), % 17,9 17,2 12,8 14,0 11,6 K/I-tal 0,68 0,68 0,72 0,69 0,70 Kreditförlustnivå, % 0,10 0,05 0,14 0,12 0,11 Andel lån i stadie 3, brutto, % 1,63 1,61 1,61 1,23 0,89 Likviditetstäckningsgrad (LCR), % 169 156 138 139 159 Utlåning/Inlåning, % 102 107 103 118 121 Kärnprimärkapitalrelation, % 14,5 13,7 12,1 12,1 14,3 Primärkapitalrelation, % 16,3 15,3 13,6 13,6 14,3 Total kapitalrelation, % 18,1 17,1 15,2 15,4 16,5 Arbetad tid omräknad till heltidstjänster 977 906 854 815 751 Resultat per aktie, euro 3,41 3,18 2,37 2,55 2,02 Eget kapital per aktie, euro 19,95 19,98 18,85 19,39 18,76 Dividend per aktie, euro 2,75 1 2,65 2,05 2,00 1,00 Finansiell sammanfattning 1 Styrelsens förslag till bolagsstämman. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 5 Årsredovisning 2024 Crosskey Banking Solutions Ab Ltd 100 % Ålandsbanken Fondbolag Ab 100 % Ålandsbanken Abp Legal koncernstruktur För vidare uppgifter om koncernstrukturen, se not K40. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 6 Organisationsschema Intern revision Avdelningschef Robin Löfstedt Styrelse Styrelseordförande Nils Lampi Koncernchef Vd Peter Wiklöf Crosskey Banking Solutions Ab Ltd Vd Niclas Södergård Affärsområdet Åland Direktör Mikael Mörn Private Banking Premium Banking – Citykontoret – Lokalkontor Företag Corporate Banking Juridisk rådgivning Personlig Service & Banking Affärsområdet Finland Tf. direktör Pasi Poikkeus Private Banking Premium Banking Helsingfors Tammerfors Åbo Pargas Vasa Uleåborg Affärsområdet Sverige Direktör Magnus Johansson Private Banking Premium Banking Stockholm Göteborg Malmö Koncernstab CFO Chief Financial Officer, stf. vd Jan-Gunnar Eurell Group Finance Treasury IR & koncern- kommunikation Koncernstab CAO Chief Administrative Officer Tove Erikslund Hållbarhets- & HR- avdelningen Affärsutveckling Kundservice & Marknadssupport Affärsstöd Kapitalmarknad Affärsstöd Financial Crime Prevention Koncernstab CRO Chief Risk & Compliance Officer Juhana Rauthovi Risk Control Compliance Juridik Operativa risker & Säkerhet Kreditberedning Kreditprocesser Investeringstjänster Ålandsbanken Fondbolag Ab Vd Carola Nilsson Affärsområdet Partnersamarbeten Chef Sofie Holmström Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 7 0 5 10 15 20242023202220212020 0 5 10 15 20 20242023202220212020 0 10 20 30 40 50 60 70 20242023202220212020 Året 2024 i korthet Ekonomiskt sammandrag 2024 • Rörelseresultatet ökade med 5 procent och uppgick till 65,0 miljoner euro (61,7). • Resultatet per aktie ökade med 7 procent till 3,41 euro (3,18). • Avkastningen på eget kapital efter skatt (ROE) ökade till 17,9 procent (17,2). • Kärnintäkterna i form av räntenetto, provisionsnetto och IT-intäkter ökade med 5 procent till 215,6 miljoner euro (205,2). • Kostnaderna ökade med 6 procent till 147,3 miljoner euro (138,4). • Nedskrivningar av finansiella tillgångar (netto inklusive återvin- ningar) uppgick till 4,0 miljoner euro (2,2) motsvarande en kreditförlustnivå på 0,10 procent (0,05). • Det aktivt förvaltade kapitalet ökade med 9 procent till 10 616 miljoner euro (9 776). • Inlåningen minskade med 2 procent till 3 521 miljoner euro (3 595). • Utlåningen minskade med 7 procent till 3 576 miljoner euro (3 859). • De förvaltade bolånen ökade med 13 procent till 3 080 miljoner euro (2 716). • Kärnprimärkapitalrelationen ökade till 14,5 procent (13,7). • Styrelsen har föreslagit en dividend på 2,75 euro per aktie (2,65), varav 2,40 euro per aktie i ordinarie dividend (2,40) samt en till- läggsdividend på 0,35 euro per aktie (0,25). Rörelseresultat miljoner euro Kärnprimärkapitalrelation procent Avkastning på eget kapital efter skatt (ROE) procent Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 8 Årsredovisning 2024 Q1 Q2 Q3 Q4 Kvartal 1 • Ålandsbanken emitterade 21 809 B-aktier för fullföljande av bankens åtaganden inom ramen för 2023/2024-års aktiesparprogram för anställda. • Dessutom emitterades 14 411 B-aktier till följd av bankens åtagande inom ramen för personalens incitamentsprogram. • Ratinginstitutet Moody’s Ratings gav för första gången ett kreditbetyg till Ålandsbanken. Betyget var högre än det från S&P Global Ratings. • På bolagsstämman den 26 mars 2024 beslöts att i dividend för verksamhetsåret 2023 utbe- tala 2,65 euro per aktie (2,40 euro i ordinarie dividend samt 0,25 euro i tilläggsdividend). Detta motsvarar ett belopp om 40,7 miljoner euro. • På bolagsstämman valdes Malin Lombardi till ny styrelsemedlem. Styrelsemedlemmarna Anders Å Karlsson, Nils Lampi, Mirel Leino- Haltia, Christoffer Taxell, Ulrika Valassi och Anders Wiklöf återvaldes. Vid styrelsens kon- stituerande möte samma dag valdes Nils Lampi till ordförande och Christoffer Taxell till vice ordförande. Kvartal 2 • Ålandsbanken valde att ha Moody’s Ratings som sitt enda ratinginstitut. S&P Global Ratings återkallade därmed alla ratings av Ålandsbanken. • Den tredje och sista överlåtelsen av svenska bolån från Ålandsbanken till Borgo genom- fördes den 10 juni. Nominellt belopp för den bolåneportfölj som överläts var 3,0 miljarder kronor. Överlåtelsen hade inte någon väsentlig resultateffekt för Ålandsbanken men frigjorde likviditet och kapital. • Placeringsfonden Ålandsbanken Kort Företagsränta belönades av LSEG Lipper som bästa fonden i sin kategori i Norden för andra året i rad. • Östersjöprojektet bidrog med 574 000 euro till olika projekt som främjar Östersjöns tillstånd. Kvartal 3 • För femte gången de sex senaste åren redovi- sade Ålandsbanken ett nytt rekordresultat efter nio månader. Kvartalsresultatet blev årets bästa med en avkastning på eget kapital efter skatt på 19,0 procent. Kvartal 4 • För fjärde året i rad utsågs Ålandsbanken till Finlands bästa Private Banking-aktör i Kantar Prosperas undersökning Private Banking 2024 Finland. • Ålandsbanken Fondbolag lanserade fonden Ålandsbanken Norden Dividend. Fonden är en unik, aktivt förvaltad aktiefond som investerar i nordiska kvalitetsbolag med rimlig värdering och med en god, stabil direktavkastning. • Ålandsbanken emitterade 22 912 B-aktier för fullföljande av bankens åtaganden inom ramen för 2023/2024-års aktiesparprogram för anställda. Milstolpar under 2024 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 9 Årsredovisning 2024 Vd har ordet: Vårt bästa rörelseresultat någonsin, 65 miljoner euro Under året fick vi se centralbankerna byta fot, från att under år 2023 ha bekämpat en hög inflation med höjda styrräntor till en mer stimulerande räntepolitik med sänkta styrräntor och där centralbankernas fokus flyttade till att få i gång tillväxten igen efter att inflationen åtminstone kortsiktigt kändes besegrad. Trots att kriget i Ukraina gick in på sitt tredje år och att Israel och Hamas fortsatte sitt krig i Mellanöstern så kunde vi ändå se en optimism på världens aktiemarknader. Ett av få undantag var återigen den finska börsen som under året sjönk med 6 procent medan Stockholmsbörsen steg med motsvarande procentsats. Den ameri- kanska börsen rusade med över 20 procent, mycket drivet av de sju aktier som kallas de ”magnificent seven”. De kortare marknadsräntorna som inledde året på en nivå runt 4 procent hann sjunka till en nivå strax över 2,5 procent vid årsskiftet 2024– 2025. En konsekvens av de sjunkande marknads- räntorna var att vi kunde börja se sjunkande räntemarginaler bland de svenska och finska ban- kerna. Ålandsbanken var här inte något undantag. Trots sjunkande marknadsräntor kunde man ännu under året inte se någon större aptit i Finland på nya krediter, vare sig bland bolåne - kunder eller företag. I Sverige kändes risk aptiten bland bolånetagare lite högre, men även här var det ännu relativt avvaktande stämning. Den svenska kronan fortsatte att vara svag under hela året och hovrade på nivån strax under 11,50 SEK/EUR. En svag svensk krona missgynnar Ålandsbankens resultat- och volym- utveckling då vi redovisar i euro. Fortsatt tillväxt i förvaltat kapital men minskad balansräkning Under år 2024 såg vi ett fortsatt inflöde av nya kunder till banken. Tack vare en i huvudsak posi- tiv utveckling på världens aktiemarknader och ett nettoinflöde på 240 miljoner euro i våra pla- ceringsprodukter kunde vi stänga året på en ny rekordnivå då det gäller aktivt förvaltat kapital, 10,6 miljarder euro. Det var 9 procent högre än år 2023 års rekordnotering. Förvaltningsresultatet i våra placeringstjäns- ter var över lag mycket gott under året och vi kan tydligt visa på det mervärde som vi kan erbjuda Peter Wiklöf, verkställande direktör. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 10 Årsredovisning 2024 våra kunder. Ett undantag var vår Bostadsfond som fick kämpa med en svag bostadsmarknad, vilket vi även kunde se att våra konkurrenters motsvarande fonder gjorde. Utlåningen minskade planenligt Vår utlåning minskade med 7 procent till 3 576 miljoner euro. Huvudorsaken till den krympande utlåningsvolymen var att vi planenligt genom- förde vår tredje migrering av bolån till hypoteks- bolaget Borgo, som vi äger tillsammans med ICA Banken, Ikano Banken, Söderberg & Partners och Sparbanken Syd. Under sommaren migre- rade vi över bolån med ett sammanlagt värde på 3,0 miljarder kronor. Om vi bortser från denna migrering så hade vi en svagt stigande utlånings- volym, men det var tydligt att kunderna fortsätt- ningsvis var avvaktande till att ta nya lån. De volymer som vi hanterar åt Borgo (förval- tade bolån), där Crosskey sköter IT-verksam- heten medan Ålandsbankens koncernstaber sköter den största delen av Borgos övriga dag- liga hantering, ökade under året med 13 procent till 3 080 miljoner euro. Ålandsbanken bär inte någon kreditrisk i detta samarbete utan är endast en serviceleverantör. Inlåningen behölls på tidigare nivåer Inlåningen slutade året på 3 521 miljoner euro, vilket var marginellt lägre än året innan. Under inledningen av året såg vi fortsatt att många kunder valde att använda inlåning till att amor- tera på sina krediter, som nu hade en klart högre ränta än vad de hade haft under tidigare år. Under det fjärde kvartalet kunde vi dock se stigande inlåningsvolymer. Ökade intäkter Intäkterna ökade under året med 7 procent till 216,4 miljoner euro. De högre marknadsräntorna bidrog till bättre marginaler och ett högre ränte- netto, +5 procent, än under år 2023. Mot slutet av året kunde vi dock se att de sjunkande mark- nadsräntorna började påverka marginalerna negativt. Provisionsnettot behölls på samma nivå som året innan, 76,4 miljoner euro. År 2023 gynnades våra provisionsintäkter av prestationsrelaterade intäkter på 4 miljoner euro. Detta år hade vi inte några motsvarande intäkter. Det innebär att de underliggande provisionsintäkterna steg pri- märt tack vare högre kundaktivitet inom place- ringssidan och större kundvolymer inom aktivt förvaltat kapital. Våra IT-intäkter ökade med 22 procent till 35,1 miljoner euro. Nya kunder hos Crosskey och flera betydande projekt innebar en tydlig ökning av projektintäkterna. Crosskeys orderbok ser bra ut när man tittar ända in i 2026. Även ökade kostnader Kostnaderna steg med 6 procent under året till 147,3 miljoner euro, vilket var i enlighet med vår förväntan. Vi fortsatte att investera i mer perso- nal. Antalet anställda omräknat i arbetad tid som heltidsanställda ökade med 71 tjänster eller 8 procent till 977. Personalkostnaderna steg med 8 procent till 87,9 miljoner euro. Vi ser nu ett avta- gande behov av nya tjänster både inom kon- cernstaberna och affären då vi redan har rekryte- rat för att kunna ta emot stigande kundvolymer. Övriga kostnader steg med 13 procent till 47,1 miljoner euro. En orsak till stigande kostnader inom detta område var kostnader kopplade till kunder som blev utsatta för olika typer av telefon- och sms-bedrägerier. Ålandsbanken har investerat både i informationskampanjer och förbättrade möjligheter att erbjuda kund- erna ytterligare säkerhetsåtgärder. Våra lagstadgade avgifter sjönk under året till noll från 3,2 miljoner euro året innan, då de stabilitetsfonder som samlat in pengar från bankerna på EU-nivå nu har uppnått sin målnivå. Ett resultat på rekordnivå Vi stängde år 2024 med ett rörelseresultat på 65,0 miljoner euro, vilket var 5 procent bättre än 2023. Under de senaste sex åren har Ålandsbanken levererat ett rörelseresultat som satt nya rekord vid fem tillfällen. Under detta år var det vårt räntenetto och IT-intäkterna som tog stora steg i rätt riktning. Under de tidi- gare rekordåren var det oftast vårt provisions- netto som via stigande förvaltningsvolymer kunde ge oss de goda resultaten trots en negativ räntemiljö. Vår förmåga att skapa rekordresultat obero- ende av räntemiljö eller orostider visar på den välfungerande och väldiversifierade affärsmo- dell som Ålandsbanken idag har. Ålandsbankens långsiktiga finansiella mål är att skapa en avkastning på eget kapital som överstiger 15 procent. Under 2024 nådde vi en avkastning på 17,9 procent. Vi har även kommu- nicerat att vi förväntar oss att avkastningen på eget kapital fortsatt skall överstiga vårt långsik- tiga mål om 15 procent under år 2025. Fortsatt arbete för att skapa en kultur som uppskattas av både kunder och medarbetare Vi brukar beskriva det vi gör med orden: För att leva upp till denna beskrivning krävs det en kunnig personal. Den kunskap man behö- ver besitta gäller inte bara hur våra tjänster fung- erar eller hur marknader och regelverk fungerar. Den behöver även innehålla en stor mängd med mjuka värden där vi förstår att anpassa oss efter kundernas behov men även att passa in i det allt större lag som Ålandsbanken idag utgör. För att stöda varandra i detta arbete jobbar vi kontinuerligt med kulturfrågor som ger oss vägledning på den väg vi vandrar. Den 20 december fick ta emot vårt helrenoverade och med två våningar tillbyggda kontor i Mariehamn, det så kallade Kopparhuset. Under cirka 18 månader har vår personal varit utlokaliserade på olika platser i Mariehamn men nu får vi flytta ihop igen, vilket kommer att underlätta vårt lag- bygge och det fortsatta kulturarbetet. Då vi medvetet jobbar med dessa frågor blev det extra glädjande att få ta del av Kantar Vi levererar den stora bankens utbud med den mindre bankens omtanke och förnuft. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 11 Årsredovisning 2024 Prosperas kundundersökning där vi för fjärde året i rad av kunderna blev utsedd till Finlands bästa Private Bank. Två av de kategorier som kunderna enligt undersökningen värdesätter högst, villighet att ge service samt den personliga kontakten, var alla kategorier som vi vann. Dessutom var Ålandsbanken den bank som kunderna hade högst benägenhet att rekommendera. Av de tret- ton kategorier som mättes kom Ålandsbanken ut som etta i nio. Med denna typ av utmärkelser kän- ner vi oss än mer övertygade om att fortsätta bedriva en långsiktig relationsbank. Vi kunde under året även se fortsatt höga kundnöjdhetssiffror i våra egna mätningar inom vårt Premium-kundsegment. Bland vår personal följer vi regelbundet många olika områden men en mätning som sammanfattar stora delar av detta är vårt enga- gemangsindex. Det var positivt att under året se det genomsnittliga värdet hos vår personal stiga inom detta område. Hållbarhetsfrågorna blir en allt tydligare del av vår vardag Ålandsbanken har sedan 1997 jobbat tillsam- mans med våra kunder i hållbarhetsfrågor. Det visar att vi inte gör det enbart på grund av att myndigheterna nu börjar kräva handling av alla banker utan vi gör det av egen övertygelse. Det är en naturlig del i en bank som tänker långsiktigt och vi vill bidra till FN:s uppsatta hållbarhetsmål. Under året har vi jobbat oss allt djupare in i hållbarhetsfrågornas olika dimensioner. Vi har tydliga mål och mäter vår påverkan på allt flera områden. Genom den dubbla väsentlighetsanalysen har vi en god insikt i både vår direkta påverkan som företag som den indi- rekta påverkan som våra tjänster och produkter medför. På vissa områden får man konstatera att svaren som kommer fram inte alltid är exakta men de ger oss vägledning. Under året har ett omfattande arbete lagts ned på att kunna redovisa enligt de krav som föl- jer av det nya CSRD-direktivet. En direkt konse- kvens av detta omfattande arbete är vår nya håll- barhetsredovisning som omfattar hela 117 sidor. Vi är en bank som har ambitionen att växa. Samtidigt har vi lagt målen att minska våra utsläpp av växthusgaser. Att kombinera tillväxt med minskade utsläpp kräver både kunskap och en beredskap att ta medvetna beslut. Vi är dock övertygade om att våra kunder och samarbets- partners vill vara med på vår resa och bidra till en hållbarare värld. Vi fortsätter på inslagen väg När vi ser på det förtroende som allt fler kunder väljer att ge oss, i kombination med att det bevisligen går att bedriva en relationsbank på ett lönsamt sätt, ja då stiger vår övertygelse om att vi skall fortsätta på den väg vi just nu vandrar utan behov av stora förändringar. Samtidigt som jag säger det så vet vi att det finns många områ- den där vi ännu kan bli bättre och där skall vi lägga kraften de inkommande åren. Jag vill rikta ett stort tack till hela vår perso- nal och även ett stort tack till våra befintliga och nya kunder för det förtroende som ni visar oss. Peter Wiklöf Verkställande direktör Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 12 Årsredovisning 2024 Strategi och värdeskapande Att våga gå sin egen väg .................................................................14 Övergripande mål och utfall ........................................................ 16 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Att våga gå sin egen väg I en tid när de stora bankerna ökar sina investeringar i digitalisering och AI, för att massbetjäna fler kunder med färre fysiska kundkontakter, uppstår ett nytt behov. Ett behov av en bank, där varje kund känner sig sedd, hörd och uppskattad. Ålandsbanken har mer än ett sekel i ryggen som en självständig, innovativ och kundanpassad bank. Vi tror att det personliga mötet är centralt för att bygga trygga och långvariga relationer. Därför är det självklart att vi fortsätter på den väg där kundernas behov är ledstjärnan för vår utveckling. • Vi erbjuder ett brett utbud av banktjänster och kapitalförvalt- ningstjänster. Under vårt eget varumärke riktar vi oss mot privat- personer och företag i utvalda geografiska områden på Åland, i Finland och i Sverige. • Vi erbjuder Banking as a Service (BaaS). Vår målgrupp är företag som vill erbjuda sina kunder banktjänster under eget varumärke. • Vi erbjuder IT as a Service (ITaaS). Vår målgrupp är finansiella före- tag som behöver IT-tjänster för att kunna hantera sina kunder. Vår vision Vi ska vara den självklara banken för personer med ambitioner och för företag som värdesätter relationer. Vår position Ålandsbanken är en placeringsbank med finansieringskunnande, där vi skapar värde för människor och företag genom att leverera storbankernas tjänsteutbud med den mindre bankens omtanke och engagemang. På Ålandsbanken fokuserar vi på problemen vi löser, Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 14 Årsredovisning 2024 vilka möjligheter vi skapar och hur vi levererar olika typer av värde till våra kunder. Vi går alltid vår egen väg, och det är så vi får allt fler vänner med på resan. Vårt positionsval är ambitiöst, men det är en position där vi ser en tydlig önskan från kunder att träffa sin personliga bankkontakt och värna det fysiska mötet. Ålandsbanken växer inom de utvalda målgrupperna när vi lägger särskild vikt på placeringsverksam- heten, samtidigt som vi levererar finansieringslösningar och övriga banktjänster med utmärkt service. Som ett bevis på våra ansträngningar och våra kunders uppskattning blev vi 2024 för fjärde året i rad utsedda till Finlands bästa Private Banking-aktör. Kundrelationer och förtroende All långsiktigt hållbar bankverksamhet bygger på förtroende. Det syns tydligt i kundernas sätt att hantera sina investeringar. Vi vet att det krävs tid och engagemang för att bygga upp förtro- ende hos nya kunder. Ålandsbanken erbjuder en bank som den borde vara. En bank som vill att personer, företag och samhällen ska ha en grogrund att utvecklas. Vi är övertygade om att starka och långsiktiga relationer byggs upp genom goda prestationer av ambitiösa personer. Tillväxt Ålandsbanken har en tillväxtstrategi, där ambitionen är att växa såväl kapitalförvaltningsverksamheten och bankverksamheten som IT-verksamheten. God service via alla kanaler Vårt Internetkontor har sedan starten varit en föregångare i bran- schen. I utvecklingsarbetet gör vi inte skillnad mellan det fysiska och digitala mötet. Oavsett kanal ska våra kunder alltid känna att de får en personlig och god service. Våra relationer ska vara lika starka i varje kanal, men vi tar också fasta på de särskilda styrkor som olika kanaler har. För rådgivning passar personliga möten bäst, medan Internetkontoret och bankapplikationen ger kunden en tyd- lig överblick och möjlighet att smidigt sköta sin vardagsekonomi. Allt fler samarbeten Via vårt dotterbolag Crosskey Banking Solutions har Ålandsbanken länge samarbetat med andra aktörer inom IT-området. Genom åren har erbjudandet utvecklats och idag har vi förmågan och möjligheterna att erbjuda andra aktörer produk- ter och tjänster inom ett betydligt bredare område än bara IT-tjänster. Inom fintech är Ålandsbanken redan en mångsidig och kompetent partner med förmåga att leverera lösningar till bolag inom de flesta finansiella områden. Hållbarhet är en central del av vår identitet Med en nära koppling till det åländska samhället, beläget bland tusentals öar mitt i Östersjön, är det naturligt att hållbarhetsarbe- tet har varit en del av vår värdegrund under lång tid. Tillsammans med våra kunder har vi skapat produkter och tjänster som både ökar medvetenheten och stöder konkreta hållbarhetsprojekt. Hållbarhetsfrågorna är en integrerad del av vår verksamhetsstyr- ning, där styrelse, ledning och varje medarbetare har en viktig roll. Vår långsiktiga målsättning är att bli en klimatneutral koncern och att i linje med Parisavtalet nå nettonoll-utsläpp av växthus- gaser senast 2050. Inom det sociala området arbetar vi aktivt med mål och mätetal för att säkerställa engagemang och välmående hos vår personal. I en bredare samhällskontext arbetar vi för att stå upp för en sund risk- och etikkultur, samtidigt som vi med alla medel motverkar all form av finansiell brottslighet. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 15 Årsredovisning 2024 0 5 10 15 20 20242023202220212020 Avkastning på eget kapital efter skatt (ROE) procent  Avkastning på eget kapital efter skatt (ROE)  Mål, ska över tid överstiga 15 procent 0 3 6 9 12 15 20242023202220212020 0 3 6 9 12 15 20242023202220212020 Kärnprimärkapitalrelation procent  Kärnprimärkapitalrelation  Målintervall 0 20 40 60 80 100 20242023202220212020 Utdelningsandel procent  Utdelningsandelen, ordinarie dividend  Utdelningsandelen, tilläggsdividend  Mål, 60 procent av årets vinst, eller högre givet att målet för kapitalstyrkan inte underskrids Övergripande mål och utfall Utgångspunkten för vår verksamhetsstyrning är ett balanserat perspektiv där våra kunder, med- arbetare, aktieägare och andra intressenter ges möjlighet att skapa långsiktiga värden över tid. Under året uppdaterade vi vår verksamhetsstyr- ning med de nya krav som ställs inom CSRD och den dubbla väsentlighetsanalysen. Den finan- siella styrmodellen kompletterades med håll- barhetsmål och nyckeltal som styr oss rätt mot vår målsättning att bli en klimatneutral bank, med fortsatt god lönsamhet. Det är en lång resa vi påbörjat, där tillgången på data är en av de största utmaningarna. Vår verksamhetsstyrning kommer därför utvecklas i takt med att mer data blir tillgänglig. Vår målstyrning börjar med att styrelsen till- sammans med vd och koncernledning formule- rar de strategiska målen och prioriteringarna. Dessa konkretiseras och kompletteras med mät- etal i vår treårsplan som uppdateras varje höst. Under 2024 har vi arbetat mot följande mål: Kundnöjdhet Ålandsbankens målsättning är att vara Nordens bästa aktör med de nöjdaste kunderna inom Private Banking- och Premium Banking- segmenten. För att veta hur väl vi lyckas genom- för vi varje år en kundnöjdhetsmätning, där vi mäter nöjd-kund-index (NKI) bland våra Private Banking-kunder och kundlojaliteten via Net Promoter Score (NPS) bland våra Premium Banking-kunder. 2024 utsågs Ålandsbanken för fjärde året i rad till Finlands bästa Private Banking-aktör. Samtidigt var kundernas intresse för att rekom- mendera Ålandsbanken fortsatt högt. Resultatet i nöjd-kund-indexet (NKI), bland våra Private-Bankingkunder 1 i Finland: Vårt mål var 1, utfallet blev 1. Resultatet i Net Promoter Score NPS bland våra Premium-Bankingkunder 2 : Vårt mål var mer än 50, utfallet blev 53. Socialt ansvarstagande Ålandsbankens målsättning som arbetsgivare är att ha motiverade, engagerade och friska med- arbetare som ständigt utvecklas. För Ålandsbanken som samhällsaktör och arbetsgivare är det sociala ansvarstagandet vik- tigt. Genom att löpande mäta och följa upp med- arbetarnas motivation och arbetsförhållanden kan vi säkerställa en sund och effektiv organisation. 1 Officiella resultat saknas för den svenska verksamheten. 2 För att kunna beräkna det totala resultatet viktas utfallet för varje geografiskt affärssegment mot den totala affärsvolymen (aktivt förvaltat kapital samt utlåning och inlåning från allmänheten). Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 16 Årsredovisning 2024  Medarbetarengagemang  Mål 1 Medarbetarengagemang 7,5 jämfört med målet 7,7 6,6 6,8 7,0 7,2 7,4 7,6 7,8 20242023  Ledarskapsindex  Mål 1 Ledarskapsindex 7,8 jämfört med målet 8,1 0 2 4 6 8 10 20242023 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 2022 20302028202620242022 Växthusgaser 2 miljoner ton CO 2 e  Totalsumma växthusgaser  Mål 2030: Minska med 50procent jämfört med 2021 • Medarbetarengagemang: Mål 7,7, utfall 7,5 1 . • eNPS (rekommendation som arbetsgivare): Mål 26, utfall 18. • Ledarskapsindex: Mål 8,1, utfall 7,8 1 . Finansiella mål Ålandsbankens övergripande och långsiktiga finansiella mål är: • Avkastning på eget kapital efter skatt (ROE), ska över tid överstiga 15 procent. Utfallet blev 17,9 procent. • Kärnprimärkapitalrelationen ska överstiga Finansinspektionens minimikrav med 1,75–3,0 procentenheter. Utfallet blev 5,1 procenten- heter över Finansinspektionens minimikrav. • Utdelningsandelen ska vara 60 procent av årets vinst, eller högre, givet att målet för kapitalstyrkan inte underskrids. Styrelsens förslag är att i ordina- rie dividend dela ut 70 procent av årets vinst. Miljö- och klimatrelaterade mål Klimatförändringar är fortsättningsvis ett högprioriterat område för vår verksamhet, där den stora påverkan finns i värdekedjan, främst nedströms. Baserat på den senaste väsentlighetsanaly- sen har vi inom vår kreditgivning till privatperso- ner och företag identifierat cirkulär ekonomi med inriktning på resurseffektivitet, som vårt andra väsentliga påverkansområde. Mål- sättningen omfattar krediter som har en hög resursförbrukning och därmed också en hög belastning på miljön och klimatet, exempelvis projekt inom fastighetssektorn. Inom dessa områden finns det ett stort behov av en cirkulär omställning för att spara så mycket av naturens resurser som möjligt. Vi fortsätter arbetet under 2025 för att fastställa en baslinje med tillhö- rande målsättningar. (Våra klimatrelaterade mål redovisas i hållbarhetsrapporten E1-4). Ålandsbankens långsiktiga klimatmål avse- ende utsläpp av växthusgaser är: • Minska utsläppen med 50 procent senast 2030, jämfört med nivån 2021. • Klimatneutralitet 2035. • Nettonollutsläpp 2050. • För bolån är målsättningen att minska den finansierade utsläppsintensiteten (CO 2 e/m 2 ) med 26 procent jämfört med basåret 2021. Ålandsbankens totala utsläpp för 2024 mot- svarar en ökning med 21 procent jämfört med basåret. För bolån ökade intensiteten med 1 procent jämfört med basåret. 1 Ålandsbankens målsättning är att resultaten ska överstiga branschindex. Maximalt utfall 10. 2 Ökningen beror till en liten del på den egna operativa verksamheten, där vi ser en ökning av växthusgasutsläppen drivet av inköpta varor och tjänster, där en stor del av de ökade inköpen härrör från renoveringen av huvudkontoret i Mariehamn. Ökningen i stort drivs dock av kundernas placeringar, som finns i scope 3 nedströms i kategori 15. Där är en starkt bidragande faktor det faktum att mängden innehav har ökat, vilket får följdeffekten att växthusgasutsläppen också ökar. Datatillgängligheten ökar också, vartefter andra företag utökar sin rapportering. Vi bedömer att jämförbarheten mellan olika år för dessa växthusgasutsläpp fortfarande är svårbedömd, då kvaliteten generellt är låg för scope 3-data. En stor variation finns också i omfattningen av rapporterade utsläppsdata mellan olika företag, vilket gör att uppgifterna om exponeringarna inte är tillräckligt exakta för att användas för jämförelser. Till viss del ser vi att rapporteringen från de bolag som vi investerar i har utvecklats och att en större andel av bolagen rapporterar scope 3. Denna utveckling är positiv, även om den ökade mängden data medför att våra utsläppssiffror stiger. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 17 Årsredovisning 2024 Vår verksamhet Private Banking ............................................................................. 19 Premium Banking ......................................................................... 21 Partnersamarbeten ...................................................................... 22 IT ......................................................................................................... 24 Koncernstaber ................................................................................. 25 Våra åtaganden ............................................................................... 28 Hållbarhetsstrategi ........................................................................ 29 Ansvarsfulla investeringar ............................................................ 30 Ansvarsfull kreditgivning och likviditetsförvaltning ............... 32 Miljöansvar ....................................................................................... 34 Socialt ansvar ................................................................................. 35 Östersjöprojektet ............................................................................ 37 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Stark tillväxt och exceptionell kundlojalitet Ålandsbanken Private Banking innefattar Private Banking-verksamheten på Åland, i Finland och i Sverige samt kapitalförvaltning (Ålandsbanken Fondbolag Ab med tillhörande dotterbolag). För att kunna leverera tjänsten Private Banking tillhandahåller vi ett team av medarbetare speci- aliserade på förmögenhetsförvaltning, rådgiv- ning, finansieringslösningar, juridik, personlig service och banktjänster. Vår ambition är att hjälpa våra kunder i livets alla skeden. Private Banking utgör en av hörnstenarna i Ålandsbankens affärsverksamhet. Det är inom Private Banking som Ålandsbanken har sin största affärsverksamhet på det finländska fast- landet och i Sverige. Under året fortsatte Private Banking locka nya kunder på de tre geografiska marknaderna. Det kundsegment som växer snabbast är kunder med stora förmögenheter. 2024 präglades av avvaktande hållning på aktiemarknaden, vilket syntes i provisionsintäk- terna. Samtidigt skapade högre marknadsräntor betydligt bättre förutsättningar för verksamhet- ens räntenetto. Nettoinflödet av aktivt förvaltat kapital var dock fortsatt högt, trots den turbu- lenta omvärldssituationen. Beaktat marknads- värdeförändringar, ökade det aktivt förvaltade kapitalet med 9 procent till 10 616 miljoner euro. För fjärde året i rad utsågs Ålandsbanken till Finlands bästa Private Banking-aktör i Kantar Prosperas undersökning Private Banking 2024 Finland. Undersökningen visar att kunderna uppskattar bankens långsiktiga arbete med kundrelationer, förmögenhetsplanering och hållbarhet. Vår övergripande prestation och kundernas vilja att rekommendera Ålandsbanken är mycket hög, vilket vittnar om ett starkt förtroende och en hög lojalitet bland våra kunder. Ålandsbankens kundundersökningar visar att kunderna fortsättningsvis uppskattar oss för vår personliga service och etiska standard, samti- digt som vårt investeringsresultat och hållbar- hetsarbete får högt betyg. Våra kunder fokuserar i allt högre utsträckning på hållbarhet vid val av investeringar, och vårt hållbarhetsengagemang differentierar oss på marknaden. Genom medial synlighet för våra kapitalförvaltningsexperter ökade kännedomen om Ålandsbanken som för- mögenhetsförvaltare betydligt. Kapitalförvaltning Ålandsbanken Fondbolag ansvarar för kapital- förvaltningsverksamheten inom Ålandsbanken- koncernen och bedriver sin verksamhet i Helsingfors, Stockholm och Mariehamn. Fondbolaget erbjuder ett brett utbud av place- ringsprodukter, även tillgängliga på andra Från vänster: Mikael Mörn, direktör för affärsområdet Åland, Magnus Johansson, direktör för affärsområdet Sverige, Carola Nilsson vd Ålandsbanken Fondbolag, Pasi Poikkeus, tf. direktör för affärsområdet Finland. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 19 Årsredovisning 2024 0 3 000 6 000 9 000 12 000 20242023202220212020 Aktivt förvaltat kapital miljoner euro plattformar än Ålandsbankens Private- och Premium Banking. De största volymerna utanför Ålandsbanken återfinns inom ramen för det svenska premiepensionssystemet. Det pågår dock en upphandlingsprocess i Sverige där anta- let fonder som ska vara tillgängliga för svenska pensionssparare kraftigt begränsas. Vid utgången av 2024 var det aktivt förval- tade kapitalet 10,6 miljarder euro. Ålandsbanken Fondbolag förvaltar cirka 5 miljarder euro i UCITS-fonder och AIF-fonder. Verksamheten bedrivs i Finland och Sverige. De miljömässiga, sociala och bolagsstyr- ningsrelaterade aspekterna (ESG) är idag helt integrerade i investeringsprocessen. 2024 präglades marknaden av fortsatt geo- politisk oro och tudelad ekonomisk utveckling, med en amerikansk ekonomi som fortsatte växa, medan Kina och Europa hade fortsatt mot- vind. Trots hög volatilitet skapade tillgångsallo- keringen en meravkastning under året, främst tack vare hög exponering mot risktillgångar. Merparten av våra aktivt förvaltade place- ringsfonder överträffade jämförelseindex under året. Ålandsbanken Nordiska Småbolag och Ålandsbanken Global visade stark avkastning. Den europeiska aktiemarknaden var utma- nande, och Ålandsbanken Europa Aktie preste- rade något under fondens jämförelseindex. Ålandsbankens räntefonder presterade väl, särskilt de fonder som placerade på korta ränte- marknaden. Fonden Ålandsbanken Kort Före- tagsränta belönades av LSEG Lipper som bästa fonden i sin kategori i Norden för andra året i rad. Värdenedgången på bostadsmarknaden i Finland, med anledning av den svaga efterfrågan på bostäder i Finland, ledde till att den årliga avkastningen för specialplaceringsfonden Ålandsbanken Bostadsfond uppvisade negativ årlig avkastning. Däremot lyckades special- placeringsfonden Ålandsbanken Tomtfond uppnå den bästa årliga avkastningen i sin verksamhetshistoria. Specialplaceringsfonden Ålandsbanken Vindkrafts genomsnittliga årsavkastning har sedan starten den 31 december 2020 varit omkring 9,5 procent, beroende på fondandels- serie. Trots att vissa vätgasprojekt har försenats, uppskattar stamnätsbolaget Fingrid att efterfrå- gan på el i Finland kommer att öka med över 50 procent redan till år 2030. Detta skapar goda verksamhetsutsikter för fonden Ålandsbanken Vindkraft även i framtiden. Under året lanserade Fondbolaget place- ringsfonden Ålandsbanken Norden Dividend, en ny fond som investerar i kvalitetsbolag på den nordiska aktiemarknaden, med fokus på regelbunden utdelning. Fonden introducerades på den svenska och finländska marknaden under fjärde kvartalet och hade vid årets slut ett förvaltat kapital på 94 miljoner euro. Fondbolaget införde även nya andelsklasser i UCITS-fonderna för att attrahera institutionella och professionella investerare. År 2025 väntas en investeringsmiljö där inflationstrycket stegvis avtar, ränteläget fort- sätter att normaliseras och konjunkturen grad- vis förbättras. Förvaltningsportföljerna hade vid utgången av 2024 en tydlig övervikt i aktier och företagskrediter, vilket avspeglar en positiv marknadssyn. Vår investeringsfilosofi bygger på aktivt ägande av kvalitetsbolag med rimliga värde- ringar, och vi tror att den filosofin kommer ha goda förutsättningar att skapa mervärde för våra kunder och fondandelsägare även under 2025. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 20 Årsredovisning 2024 Ökad kundnöjdhet och stark tillströmning av nya kunder Inom affärssegmentet Premium Banking redovisar vi samtliga privat- och företagskunder som inte är Private Banking-kunder. Lite förenklat består affärssegmentet av tre kundkategorier: Premium Banking-kunder, företagskunder på Åland och övriga kunder, som ofta har en relation till andra Premium Banking-kunder. Samarbetet mellan Private Banking och Premium Banking fortsatte att utvecklas på alla tre hemmamarknader. I takt med att Private Banking har fått en allt större andel mycket för- mögna kunder har kunder som tidigare betjäna- des av Private Banking flyttats till Premium Banking för att erbjudas mer tid och anpassad service. Kapitalförvaltningsaffären har de senaste åren fått en allt större vikt inom Premium Banking. Premium Banking- erbjudandet kännetecknas av en hög personlig servicenivå. Antalet Premium Banking-kunder ökade snabbt under året. Affärsområdet Finland har gynnats av Handelsbankens nerläggning i Finland och har fått många nya helhetskunder därifrån, men även lyckats få in kunder från andra banker. Östersjökontot har under året ökat kraftigt i popularitet som ett intressant och hållbart inlåningsalternativ. Kundundersökningar bekräftar fortsättnings- vis att våra kunder uppskattar den personliga service som vi erbjuder. Kundnöjdheten har ökat från föregående år, som redan då låg på en hög nivå. Våra kunder är i hög utsträckning villiga att rekommendera oss för sina vänner. Vi satsar kontinuerligt på kompetenshöjning, där vår personal under året har deltagit i både interna och externa utbildningar. Enheten Ålandsbanken Företag är marknads- ledaren på Åland och erbjuder ett stort utbud av tjänster och produkter som är anpassade för de åländska företagen. Enheten Ålandsbanken Corporate Banking hanterar större koncerner med internationell inriktning och med säte på Åland. Dessutom erbjuder enheten kvalificerade finansierings- tjänster till befintliga och potentiella kunder hos Private Banking i Finland och Sverige. Under året ökade intresset för Ålandsbankens erbjudande inom Corporate Banking. Särskilt glädjande var de finansieringsupplägg som gjordes tillsam- mans med företagare som även valt oss för sin placeringsverksamhet. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 21 Årsredovisning 2024 Skalfördelar för Ålandsbanken genom externa tjänsteleveranser Ålandsbankens partnersamarbeten omfattar huvudsakligen tjänsteleveranser till finansiella bolag med egna verksamhetstillstånd. Därtill finns även samarbeten med fintech-bolagen Doconomy och Dreams. Vi har också ägar intressen i de fyra partnerföretagen Dreams, Doconomy, Borgo och Plusius. Affärsidén för Ålandsbankens partnersamarbe- ten kan summeras till att skalfördelar ska upp- nås genom att nyttja befintliga resurser i högre grad. Samma resurser för IT, processer och kun- skap kan användas av fler och på det sättet breddas nyttan. Produktpaletten är bred inom affärsområdet, då affärsvolymer finns för inlå- ning, utlåning, aktivt förvaltat kapital, förmed- lade betalningar och förmedlade bolån. Under året genomfördes en kundundersökning som gav ett gott resultat och visar att vår personal uppskattas och är tillgänglig för våra partner- aktörer, som i hög grad skulle rekommendera andra att samarbeta med Ålandsbanken. Under 2024 har investeringsklimatet varit tufft för bolag som behöver kapital för att nå lön- samhet. Antalet nystartade fintechbolag har minskat, medan de befintliga aktörerna har behövt jobba hårt få att finansiera sina verksam- heter. Glädjande nog kunde Ålandsbankens samarbetspart Doconomy trots detta under våren säkra 400 miljoner kronor i en investerar- runda med investerare som UBS från Schweiz, kortjätten Mastercard och amerikanska Clearvision Ventures. I dag är Doconomy klart marknadsledande gällande hållbarhetsberäk- ningar för den finansiella sektorn och Åland Index, som utvecklades av Ålandsbanken, når över 100 banker i mer än 30 länder över hela världen. Det innebär att mer än 850 miljoner människor har tillgång till tjänster som möjlig- görs av Åland Index. Det utmanande investeringsklimatet har lett till att fintechbolaget Dreams, som sedan 2016 har erbjudit en app för personer som vill få en bättre vardagsekonomi, behövt fokusera både på kostnadsbesparingar och justeringar av sin strategi för att fortsatt kunna serva sin kundbas om över en halv miljon personer i Sverige och i Norge. Under 2025 kommer Ålandsbanken avsluta samarbetet med Dreams, då vi ser att bolagets fortsatta strategi bättre matchar andra bankaktörer som vill erbjuda en kraftig expan- sion av kreditgivning för konsumtionslån. Under året kompletterades tjänsteleveran- sen till Borgo med produkter som exempelvis Sofie Holmström, affärsområdeschef för Partnersamarbeten. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 22 Årsredovisning 2024 0 1 000 2 000 3 000 4 000 20242023202220212020 Förvaltade bolån miljoner euro utlåning för bostäder och bostadsrätter under pågående nybyggnationsfas. I juni gjordes även en slutlig överlåtelse av bolån om 3,0 miljarder kronor från Ålandsbankens balansräkning till Borgo. Efter sommaren noterades en ökad akti- vitet på den svenska bolånemarknaden, varpå Ålandsbankens kredittjänst till Borgo i slutet av året hanterade omkring 35 miljarder kronor i för- valtade bolån. I tillägg hanteras konton och betalningsförmedling samt Treasury, ekonomi- funktion och myndighetsrapportering med datalagring till Borgo. Under året anslöt även ytterligare en bolåneförmedlare till Borgo, Lån & Spar, som kompletterar den befintliga förmedlargruppen bestående av ICA Banken, Ikano Bank, Söderberg & Partners, Sparbanken Syd och Ålandsbanken. Tjänsteleveranser finns också inom betal- ningsområdet. Tillståndspliktiga aktörer som erbjuder smidiga betalningslösningar till mark- naden kan erbjudas att använda Ålandsbankens befintliga infrastruktur för betalningar både i Sverige i svenska kronor och i Europa i euro. Under 2024 uppgick antalet förmedlade betal- ningar till omkring 12 miljoner. Provisions- intäkterna från de etablerade samarbetena är därmed betydande och i tillväxt. Under 2025 förväntas fortsatt tillväxt genom framför allt ökning av förvaltade bolån samt förmedlade betalningar till externa aktörer. Tillväxten gynnar Ålandsbanken och ger allt bättre skalfördelar, då nya intäkter växer alltmer kopplat till befintliga tjänster med tillhörande kostnader. I några av bolagen som Ålandsbanken samar- betar med har vi valt att gå in i en ägarroll paral- lellt med leverantörsrollen. I slutet av 2024 hade vi ägarintressen i fyra partnerföretag: Dreams, Doconomy, Borgo och Plusius. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 23 Årsredovisning 2024 0 10 20 30 40 20242023202220212020 Koncernexterna IT-intäkter, Crosskey miljoner euro Vi möjliggör människors vardag och drömmar På Crosskey är vi stolta över att våra lösningar används av en sjättedel av den finländska befolkningen och av en växande andel i Sverige. För oss handlar det inte bara om teknik och transaktioner utan om människorna bakom varje transaktion. Genom våra plattformar och lösningar inom bank, kort och kapitalförvaltning skapar vi trygghet och tillgänglighet i vardagen. Under 2024 har vi fortsatt att investera i säkerhetslösningar och processer för att möta ökande cyberhot och lagkrav. Fokus på stabilitet och säkerhet Crosskeys kunder har många slutkunder som litar på att vi varje dag levererar stabila och säkra system. Cyberhoten blir allt fler, och vi har under 2024 fortsatt investera i säkerhetslös- ningar och processer för att försäkra tryggheten för våra kunder. För oss handlar det om mer än bara teknik – det handlar om att skapa förtroende. Säkerhet och trygghet är ett område vi är fast beslutna om att fortsätta investera i under kom- mande år, eftersom våra kunders säkerhet är vår högsta prioritet. Dessutom ser vi hur lagkraven ökar, med exempelvis DORA och NIS2 , vilket driver hela branschen mot ett starkare fokus på säkerhet. Crosskey genomförde återigen sin PCI-DSS- certifiering för tolfte året i rad med lyckat resultat. Milstolpar 2024 Under 2024 har vi fokuserat på implementa- tionsprojektet för POP-bankerna, där vi planerar att gå i full produktion under 2025. Samtidigt har vi med framgång genomfört migreringen av Handelsbankens finländska privatpersonskund- bas till S-Banken och bistått Ålandsbanken med att en tredje gång migrera deras bolån till Borgo. I maj 2024 firade vi ännu en milstolpe då vi migrerade Mangold till vår kapitalmarknads- plattform. Denna plattform är nu väletablerad på den svenska marknaden. Betalningsområdet har genomgått en spännande utveckling i Norden och Europa under många år. Vi har fortsatt med vår imple- mentation av SEPA Instant och nu även RIX- INST i Sverige. Vår personal - nyckeln till framgång Vi strävar efter att bygga en kultur där kunskap och starka relationer står i fokus – både med våra anställda och våra kunder. Under året har vi välkomnat nya medarbetare som med sin kompetens och sitt engagemang bidrar till vår gemensamma resa. Idag är vi 412 dedikerade medarbetare som tillsammans driver Crosskey framåt, en ökning med 30 medarbetare. Crosskey firade 20-årsjubileum som bolag under året. Det är roligt att se att så många anställda har valt att vara med oss sedan början. Lika roligt är det att se att flera av Crosskeys kundrelationer är lika långa – ett bevis på att starka relationer är viktigt i affärssammanhang. Crosskey och AI Artificiell intelligens har blivit en viktig del av vårt utvecklingsarbete. Det är ett område som utvecklas i en rasande takt, fullt av möjligheter men också utmaningar. Under 2024 tog vi vårt pilotprojekt inom AI och utveckling och utökade det till en större skala, vilket innebär att vi nu ser konkreta resultat av vårt arbete. Vi kommer att fortsätta denna spännande resa och ser fram emot hur AI kan hjälpa oss att förbättra våra tjänster ytterligare under de kommande åren. Hållbarhet Hållbarhetsarbetet är integrerad del av vårt arbete. Under många år har vi sett till att våra tekniska lösningar drivs med grön el, vilket inte bara minskar vår klimatpåverkan utan också säkerställer en hållbar framtid. Inom social håll- barhet strävar vi efter att skapa en långsiktigt hälsosam arbetsmiljö, där balans mellan arbete och privatliv är central – något vi främjar genom flexibla hybridlösningar. Vi har även utökat vårt hållbarhetsarbete och jobbar aktivt med att öka vår återanvändning av hårdvara, för att minska vårt miljöavtryck ytterligare. Niclas Södergård verkställande direktör för Crosskey Banking Solutions Ab Ltd. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 24 Årsredovisning 2024 Koncernstaber Ålandsbanken har tre koncernstaber med totalt 290 medarbetare i Mariehamn, Helsingfors och Stockholm. CFO-staben leds av Chief Financial Officer Jan-Gunnar Eurell och består av avdelningarna Treasury, Group Finance och IR & Koncernkommunikation. CRO-staben leds av Chief Risk & Compliance Officer Juhana Rauthovi och består av avdelning- arna Risk Control, Compliance, Operativa risker & Säkerhet, Juridiska, Kreditberedning, Kreditprocesser och Investeringstjänster. CAO-staben leds av Chief Administrative Officer Tove Erikslund och består av avdelningarna Affärsstöd, Affärsstöd Kapitalmarknad, Kundservice & Marknadssupport, Affärsutveckling, Hållbarhets- & HR avdelningen och Financial Crime Prevention. Staberna som tjänsteleverantör Ålandsbankens koncernstaber har en central roll i att stödja koncernledning och styrelse i det strategiska beslutsfattandet och i verksamhets- styrningen. Staberna fyller vidare en viktig funk- tion i kommunikation med tillsynsmyndigheter, ratinginstitut, skuldinvesterare och aktieägare. Koncernstaberna levererar affärsstödjade tjänster internt inom Ålandsbanken men också externt till kunder på de nordiska marknaderna. Affärsstödjande tjänster omfattar daglig banks- tjänster, finansierings- och placeringstjänster. Stöd erbjuds även inom kundtjänst, HR, juridik, finans och verksamhetsstyrning. I staberna finns också ansvar för Ålandsbankens inköpsarbete, IT-utveckling och IT-beställaransvar gentemot Crosskey. Staberna säkerställer att verksamheten lever upp till gällande regelverk och tillsynskrav. Borgo är det enskilt största externa samarbe- tet, där Ålandsbankens staber tillsammans med Crosskey tillhandahåller en nyckelfärdig tjänst med tillhörande system avseende bland annat bolånetjänster, vissa betalningstjänster, inlå- ningstjänster, Treasurytjänster, redovisnings- tjänster och myndighetsrapporteringstjänster. Processeffektivsering och IT-utveckling Ålandsbanken har inom många områden väl fungerande processer som står sig bra i en branschjämförelse. Personalnöjdheten och motivationen mäts kontinuerligt och är fortsatt hög inom de flesta stabsavdelningar. Ambitionen är likväl att fortsätta utvecklas och bli ännu bättre och effektivare. Koncernbokslut och interna styrrapporter, som är klara bankdag fem, är exempel på väl Tove Erikslund, Chief Administrative Officer, Jan-Gunnar Eurell, Chief Financial Officer och Juhana Rauthovi, Chief Risk & Compliance. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 25 Årsredovisning 2024 fungerande rapporteringsprocesser. Affärs - analys- och kundlönsamhetsrapporter, som upp dateras från datalagret, är andra exempel. Utvecklingsprojekt har under året varit inrik- tade på att minska drift- och licenskostnaderna för IT-system, förbättra systemstöd och proces- ser både för kundansvariga och backoffice. Som stöd i det arbetet har vi fortsatt använda automationsteknik i form av Robotic Process Automation (RPA) och datalagret. Arbetsplatsutrustningen har successivt moderniserats och effektiviserats. Ett systema- tiskt arbete med inköp och leverantörsrelationer har lett till allt lägre kostnader för köpta tjänster. De senaste åren har Crosskeys ekonomifunk- tion framgångsrikt integrerats i koncernorgani- sationen. Det har inneburit att Crosskeys pro- cesser kunnat integreras i koncernens processer bland annat vad gäller internredovisning, bok- slut, rapportering och inköp. Det riktigt stora framtidsområdet i samverkan med Crosskey är Data and Analytics, där flera seniora nyckelper- soner tillkommit de senaste åren för att minska konsultberoendet och driva utvecklingen. Inom områdena för betalningar, kund och konto samt placeringar var 2024 fortsättningsvis ett utvecklingsintensivt år. Främst handlade det om att anpassa verksamheten till marknads- och regelverksförändringar. Förändringarna gäller allt från ökade krav på kundkännedom och riskhantering till stora infrastrukturella för- ändringar inom i synnerhet betalområdet. Bedrägerier riktade mot våra kunder är fort- satt en utmaning som vi ser i vår verksamhet. Vi arbetar kontinuerligt för att mitigera risken för bedragare att utnyttja våra kunder och våra system. Genom att implementera förbättrade säkerhetsåtgärder både i våra digitala system och på produktnivå, förfina vår monitorering och utbilda våra kunder strävar vi efter att skapa en tryggare miljö där vi snabbare identifierar och motverkar bedrägerier. Det finns ett fortsatt stort tryck från myndig- hetshåll kopplat till betalningar och områdena AML/CFT och bedrägeri, vilket märks av i form av flertalet regelverks- och marknadskrav som blir gällande under 2025–2026. Mot bakgrund av detta bildades avdelningen Financial Crime Prevention i slutet av året. Genom avdelningen skapas ännu bättre organisatoriska förutsätt- ningar till effektiva insatser inom motverkande av penningtvätt, bedrägerier och finansiering av terrorism. För att förbättra kundupplevelsen och ytter- ligare stärka hållbarheten har Ålandsbanken under året fortsatt att digitalisera kundutskick med huvudfokus på kapitalmarknadsrelaterade utskick. Vi har också arbetat med att förbättra användarupplevelsen samt utöka tjänsteutbu- det och självservicemöjligheterna i Mobilbanken och Internetkontoret. För att ytterligare öka standardiseringen och skapa förutsättningar för ökad skalbarhet har staberna under året arbetat med att definiera servicelöften och standarderbjudanden. Inom kreditområdet har agendan under året dominerats av nya myndighetskrav och regel- verksimplementation, bland annat införandet av ett positivt kreditregister i Finland, Basel IV, utveckling av nya kreditriskmodeller och pro- cessutveckling för våra partnersamarbeten. Analysen och kontrollen för att säkerställa en fortsatt god kvalitet på bankens kreditgivning har stärkts. Utvecklingsarbetet inom staberna kommer under 2025 att präglas av regelverksanpass- ningar av verksamheten. Satsningarna för att öka effektiviteten och stärka kundupplevelsen drivs som prioriterade utvecklingsprojekt, och de fortsätter vid sidan av vårt löpande förbätt- ringsarbete. Inom kapitalmarknadsområdet planerar vi också att ta nästa steg mot att ytter- ligare harmonisera systemen och processerna, så att vi på sikt har samma system i Sverige och Finland. Hos Kundservice ökade ärendevolymerna från 10 500 ärenden per månad under 2023 till i snitt 11 800 ärenden per månad under 2024. Kunderna kan kontakta Ålandsbankens kund- service via telefon, Internetkontoret och Mobil- banken samt via mejl och chatt. Den kundunder- sökning som vi gjorde visade att Kundservice håller en fortsatt hög kvalitet i sina kundmöten. Generell nöjdhet betygsattes av våra kunder till 88 på en skala 0–100. Vår målsättning var att uppnå betyget 90. Under 2024 har avdelningen Human Resources implementerat ett så kallat Learning Management-system (LMS), KeyCourse, i syfte att skapa förutsättningar för kontinuerligt lärande och effektiva processer samt transpa- rens inom det. För att skapa förutsättningar för ett gott ledar- och medarbetarskap har ett fokus - område varit kultur- och värdegrundsfrågor. Engagemang, motivation och ledarskap mäts och följs upp kontinuerligt. Trenden var fortsatt positiv under 2024. Juridiska avdelningen har haft stort fokus på implementeringen av ett flertal hållbarhetsrela- terade EU-regelverk. De här regelverken har fått betydande påverkan på bankens sätt att infor- mera och rapportera förhållande till kunden. Regelverken är komplexa och spänner över flera sektorer vilket gör dem extra utmanande att implementera konkret och korrekt. Likviditet och finansiering Treasury ansvarar direkt för cirka en fjärdedel av Ålandsbankens balansräkning och indirekt för hela balansräkningen vad gäller ränterisk och valutarisk. Treasury har stor betydelse för ban- kens lönsamhet. I arbetet med likviditetsförvalt- ning och ränteriskhantering har först snabbt sti- gande och sedan sjunkande marknadsräntor ställt krav på nya lösningar för att nå hög avkast- ning i Treasuryportföljen och samtidigt hantera marknadsrisker. Även internräntemodellen har uppdaterats. Under 2024 förföll ett säkerställt obligations- lån på 300 miljoner euro. Under 2025 finns inga förfall av säkerställda obligationer. Sedan Ålandsbankens svenska bolån flytta- des över till Borgo har Ålandsbanken inte längre någon egen svensk hypoteksbanksrörelse utan endast en egen finsk. Andra försvarslinjen Koncernstaben Risk Office har som huvudsakligt uppdrag att skydda Ålandsbankens kapital, resultat och varumärke genom att erbjuda ett ramverk för risk- och kredithantering. Avdelningarna Risk Control, Operativa Risker & Säkerhet och Compliance bedriver oberoende Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 26 Årsredovisning 2024 kontroll och följer löpande upp och utvärderar bankens regelefterlevnad och riskexponeringar. Dessutom ger avdelningarna råd och stöd samt rapporterar till ledning och styrelse. Banken ska upprätthålla en sund riskkultur som motsvarar bankens riskaptit och förmåga att bära risker. För Risk Control präglades verksamhetsåret 2024 av nya myndighetskrav och en föränderlig omvärld. Avdelningen deltog i implementatio- nen av bland annat ett nytt regelverk för beräk- ning av ränterisk i bankboken (IRRBB), samt de nya Basel IV-reglerna som tas i bruk i EU genom en uppdaterad kapitalkravsförordning (CRR3). Uppdateringen innebär ändringar i beräknings- sättet för kapitalkrav enligt schablonmetoden och implementation av ett så kallat output floor. Vidare har avdelningen fått fortsatt tillstånd av Finansinspektionen för förändringar i kreditrisk - modeller enligt IRB-metoden. Compliance har under 2024 haft hög fokus på regelefterlevnad vid tillhandahållande av investeringstjänster. Vidare har man oberoende kontrollerat och stött bankens investeringsverk- samhet men också levererat compliancetjänster till koncernens fondbolag. Avdelningen har under året arbetat löpande med kontroll av pre- ventiva åtgärder för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism samt gett stöd och råd till den första försvarslinjen vid implemente- ring av nya regelverkskrav inom AML-CFT. För Operativa risker & Säkerhet har fokus legat på projektarbete för att vidareutveckla bankens register över behandling av person- uppgifter (GDPR), implementering av DORA- regelverket, cybersäkerhetsarbete samt stöd för processutveckling kring releaser. Avdelningen bistår verksamheten med sin expertis inom ope- rativ risk och säkerhet. Tredje försvarslinjen Tredje försvarslinjen utgörs av avdelningen Internrevision. Internrevisionens uppdrag är att förse styrelse och ledning med objektiva och oberoende bedömningar av den operativa verk- samheten. Arbetet syftar till att skapa förbätt- ringar i verksamheten och hjälpa organisationen att nå sina mål genom utvärdering och bedöm- ning av internkontroll, riskhantering och styr- processer. Internrevisionen ansvarar även för hela koncernens visselblåsarsystem. Avdelningen är direkt underställd bankens styrelse och samtliga bankens koncernbolag omfattas av avdelningens arbete. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 27 Årsredovisning 2024 Våra åtaganden Arbetet med hållbarhet i Ålandsbanken har en tydlig riktning genom våra strategiska dokument som stöder oss i den kontinuerliga utvecklingen och integrationen av hållbarhet i vår verksamhet. Vi har en hållbarhetsstrategi och en klimatstrategi som ger stöd och visar vägen i det dagliga arbetet. Hållbarhetsstrategin är koncernövergripande och uppdaterades i början av år 2024. En revidering var att tydliggöra hur Ålandsbanken koncernen strävar efter att arbeta utifrån FN:s principer för ansvarsfull bankverk- samhet som vi åtagit oss att följa. Som ytter ligare vägledning i arbetet att integrera de vikti- gaste hållbarhetsområdena och bidra till de globala målen har Ålandsbanken anslutit sig till fem internationella initiativ. På Åland stöder våra klimatmål också det åländska initiativet Bärkraft genom att bidra till deras mål nummer 6 om kraftigt minskad klimatpåverkan. 1. FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (UNPRI) UNPRI främjar hållbara investeringar genom att införliva miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning (ESG) i bedömningen av företagen som vi och våra kunder investerar i. 2. FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet (UNEP FI) Som medlem av FN:s hållbarhetsramverk för banker, Principles for Responsible Banking (PRB), har Ålandsbanken förbundit sig att följa ramverkets sex principer för ansvarsfull bankverksamhet: • Anpassning • Påverkan och målsättningar • Kunder • Intressenter • Styrning och kultur • Transparens och ansvar Under 2024 var vårt fokus fortsättningsvis till stor del riktat mot princip nummer två, påverkan och målsättningar. Då tidigare resultat av vårt analysarbete gällande påverkan visade på cirku- lär ekonomi som ett prioriterat område, har vi under 2024 tagit fram en arbetsplan för vidare utveckling under 2025. 3. Net Zero Banking Alliance (NZBA) Ålandsbanken är en av de första medlemmarna i sammanslutningen NZBA, vars mål sedan 2021 är att påskynda omställningen av den globala ekonomin till nettonollutsläpp. Varje medlem förbinder sig att sträva mot nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. 2024 har för vår del inneburit en fortsatt utveckling av bankens klimatarbete, bland annat genom fokus på att ta fram en första klimatom- ställningsplan för ett av sektormålen för klimat. Arbetet med klimatomställnings planer kommer att fortsätta under 2025. 4. Climate Action 100+ Climate Action 100+ är ett initiativ för att stötta och säkerställa att företagen med de globalt sett största växthusgasutsläppen vidtar nödvändiga åtgärder mot klimatförändringen. 5. Science Based Target Initiative (SBTi) SBTi hjälper företag att minska sin klimatpåver- kan genom att sätta vetenskapligt förankrade klimatmål i enlighet med Parisavtalet. Vägen mot 2030 och halverade utsläpp Under 2024 arbetade vi intensivt med att ännu tydligare definiera de steg vi behöver ta för att förverkliga målsättningen om halverade CO 2 e- utsläpp jämfört med vårt basår 2021. Arbetet med sektormål för klimatpåverkan och vetenskapliga målsättningar är en del av Ålandsbankens åtagande inom Net Zero Banking Alliance. Under året arbetade vi fram en första, initial klimatomställningsplan med fokus på ett av våra sektormål inom kreditgivningen, vilket är vårt sektormål för bolån. Genom fram- tagandet av denna initiala plan har vi en god grund för att vidareutveckla, bredda och för- djupa utvecklingsarbetet med fler klimatom- ställningsplaner framöver. Engagemanget kring våra vetenskapligt for- mulerade utsläppsmål i enlighet med Science Based Targets initiative (SBTi) har fortsatt under 2024. Under fjärde kvartalet fick vi våra klimat- mål godkända och validerade. SBTimålen omfattar vår egen operativa verksamhet, våra fonder och diskretionära förvaltningsmandat som följer modellportföljer samt delar av vår kreditportfölj. Vi ser ytterligare möjligheter att reducera vår klimatpåverkan i värdekedjan genom att vidare- utveckla vårt arbete inom cirkulär ekonomi. En ökad cirkularitet kan även bidra till en mins- kad klimatpåverkan genom medvetna åtgärder och strategiska val. Under året har vi påbörjat arbetet med att formulera mål och fastställa en arbetsplan. Under 2025 kommer vi fokusera på att analysera främst kreditportföljen ur ett cirku- lärt perspektiv för att påbörja arbetet med att fastställa en baslinje. Vi är även medvetna om den komplexitet som rör hela sakområdet kring klimatkompen- sation eller klimatfinansiering. Våra beslut kring detta baseras på stor försiktighet och en medve- tenhet om att omfattande förändringar sanno- likt är att vänta för det här området. Utvidgad hållbarhetsrapportering Under 2024 har Ålandsbanken arbetat med att ta fram en uppdaterad och utvidgad hållbarhets- rapport i enlighet med de nya lagkraven för håll- barhetsrapportering. Hållbarhetsrapporten enligt Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) finns i sektionen Hållbarhetsrapport. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 28 Hållbarhetsstrategi Ålandsbanken har under 2024 fortsatt arbetet med att integrera hållbarhet i vår affärsstrategi. Vår finansiella styrmodell kompletterades med nya hållbarhetsrelaterade nyckeltal. Under året togs även ytterligare ett steg i att integrera hållbarhet i den årliga framåtblickande planeringsprocessen. I den andra försvarslinjen har Risk Control utökat övervakningen av akuta, kroniska och övergångsrisker kopplade till klimatförändringar. Ålandsbankens affärsstrategi bygger på att verksamheten ska bedrivas hållbart och långsiktigt, såväl finansiellt som miljömässigt, socialt och regelverksmässigt. Våra åtaganden avseende hållbara principer och mål skapar tillsammans med gällande regelverk ramarna för vårt arbete. Den dubbla väsentlighetsanalysen utgör en central hållpunkt, där vi identifierar våra positiva och negativa påverkansområden, intressenter och vår egen resiliens att motstå externa påverkansfaktorer. Med kartläggningen som grund sätter vi upp både kortsiktiga och långsiktiga mål i syfte att skapa aktieägar- värden samtidigt som vi bidrar till en mer hållbar framtid. Se hållbarhetsrapporten och kapitel ESRS 2 Allmänna upplys- ningar för ytterligare upplysningar om vår väsentlighetsanalys. Strategin har fyra fokusområden. Ansvarsfulla investeringar, ansvarsfull kreditgivning och likviditetsförvaltning, miljöansvar och socialt ansvar. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 29 Ansvarsfulla investeringar Ålandsbankens investeringsfilosofi baseras på de fyra grundläggande principerna att port- följförvaltningen ska vara aktiv, långsiktig, analysdriven och ansvarstagande. Vi arbetar aktivt med vad vi väljer in och väljer bort när vi investerar våra egna och våra kunders medel. Redan 2010 undertecknade Ålandsbanken Fondbolag FN:s principer för ansvarsfulla Investeringar (UNPRI). Alla fondbolag vars fonder vi rekommenderar har undertecknat UNPRI. Vår målsättning är att våra kunder som sparare ska kunna placera sitt kapital tryggt och långsiktigt, där vi sätter kundens mål och värderingar i fokus. Vid utgången av 2024 förvaltade fondbolaget till- gångar i egna fonder till ett värde av 5,0 miljarder euro. Totalt var det aktivt förvaltade kapitalet för kunders räkning inklusive diskretionära och råd- givande portföljer 10,6 miljarder euro. På Ålandsbanken investerar vi i välskötta bolag som är väl positionerade för att möta framtidens utmaningar. Vi har ett brett utbud av produkter och investeringstjänster där de miljö- mässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade aspekterna (ESG) är helt integrerade i våra investeringsprocesser. Vårt erbjudande omfattar: • Ålandsbankens fonder • Externa fonder, ETF-fonder och indexfonder • Aktier • Obligationer • Diskretionär portföljförvaltning • Konsultativa investeringslösningar Hållbarhetsrisker och möjligheter Inom området hållbarhetsrisker har vi identifie- rat fysiska risker som kan orsakas av extrema väderförhållanden, som exempelvis översväm- ningar och/eller extrema värmeböljor. Utöver det tar vi hänsyn till omställningsrisker, alltså den ökade sannolikheten för risker som kan inträffa i portföljbolagens verksamhet på grund av förändringar i lagstiftning eller teknologi vid en omställning till en koldioxidneutral ekonomi. Vi tar också hänsyn till sociala risker, till exempel risker som är kopplade till kränkningar av mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter samt risker kopplade till bristande efterlevnad av god förvaltningssed, viket inkluderar korrup- tion, missbruk eller bristande processer inom verksamheten. Vi eftersträvar även att identi- fiera risk för grönmålning hos portföljbolagen som en hållbarhetsrisk. Investeringens avkastning och riskprofil kan påverkas negativt om processen för hantering och uppföljning av hållbarhetsrisker inte sköts på ett ändamålsenligt sätt. Vår klimatstrategi ligger också till grund för vilka bolag Ålandsbanken antingen väljer in eller väljer bort från sina investeringar. Under 2024 har vi fokuserat på att utveckla verktyg och pro- cesser för att identifiera och mäta i vilken grad våra portföljbolags verksamheter är linjerade med Parisavtalet. För att nå våra uppsatta mål arbetar vi för att bolag ska ha eller ta fram vetenskapligt baserade klimatmål i linje Science Based Targets initiative (SBTi). Under året mätte vi hur många bolag som hade ansökt eller validerat sina mål. Vid årsskiftet hade vi ökat andelen bolag som satt ett veten- skapligt baserat klimatmål med 10 procenten heter jämfört med samma tidpunkt förra året. Ålandsbankens investeringsprocess Ålandsbanken går igenom en aktiv urvalspro- cess innan en investering görs. Initialt exklude- ras sektorer som inte per definition är hållbara. Därefter analyseras möjligheter och risker. Slutligen utövar Ålandsbanken sin rätt att påverka i sådana fall vi anser att det är motiverat. För våra investeringar identifierar vi vilka håll- barhetsrisker som är betydande och sannolik- heten för att de inträffar. Vår utvärdering och övervakning av investeringsobjektens risker baserar sig på vår egen bedömning av information från olika dataleverantörer som analyserar och mäter hur väl riskerna hanteras. Genom att ta hänsyn till hållbarhetsrisker vid val av investe- ringsobjekt kan vi på lång sikt påverka avkast- ningen och riskprofilen på ett fördelaktigt sätt. Vilka vi väljer in På Ålandsbanken är hållbarhetsanalys en natur- lig del av portföljförvaltarnas investerings- analys. Varje bolag analyseras noggrant utifrån hur bolagen bedriver sin verksamhet, vilka produkter och tjänster de erbjuder samt deras strategi, finansiella och ickefinansiella resultat och risker, kapitalstruktur, social och miljö- mässig påverkan samt bolagsstyrning. Vi är övertygade om att hållbarhet är en avgörande faktor för att generera ett långsiktigt ekonomiskt mervärde. Vi vill genom vår in vesteringsprocess säkerställa att vi är med och främjar den globala utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Vilka vi väljer bort Vi granskar kvartalsvis alla investeringsproduk- ter som ingår i Ålandsbankens utbud, både våra egna fonder och de externa fonderna. På det Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 30 sättet säkerställer vi att alla följer de internatio- nella konventionerna och riktlinjerna, till exem- pel FN:s Global Compact, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande princi- per för företag och mänskliga rättigheter eller ILO:s kärnkonventioner om arbetsrätt. Om ett företag i våra investeringsportföljer skulle bryta mot någon av ovanstående överens- kommelser och inte visar förändringsvilja ute- sluts företaget från alla våra portföljer senast inom två år. Under tvåårsperioden för vi en aktiv dialog med bolaget i fråga, och vår ambition är då att få till stånd en positiv förändring. Våra fonder utesluter också företag som får mer än fem procent av sin omsättning från pro- duktion av tobak (inklusive cannabis), kontrover- siella vapen, pornografi, penningspel eller utvin- ning av förbränningskol. Vi erbjuder även fonder med ytterligare uteslutningskriterier. För att säkerställa en positiv samhällsutveck- ling i de företag som ingår i Ålandsbankens stan- dardiserade placeringsprodukter för vi en aktiv dialog med dem. ESGfrågor är i dagsläget en självklar del av agendan i de ägarsamtal som förs. Vad gäller investeringsverksamheten har Ålandsbankens fondbolag undertecknat och stöder bland annat följande internationella över- enskommelser och initiativ: • FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter • ILO:s kärnkonventioner om mänskliga rättig- heter i arbetslivet • OECD:s riktlinjer för multinationella företag • FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (UNPRI) • FN:s Global Compact • Climate Action 100 + Vi bidrar också till en aktiv dialog med myndigheter genom att delta i förfrågningar och diskussioner som tillför ett värde och som förbättrar finansbranschens förhållningssätt till hållbarhetsfrågor. I Finland sker det via bransch- organisationen FA Finance Finland och i Sverige via Svensk Värdepappersmarknad och Fondbolagens Förening. Ålandsbanken är också medlem i Finsif och Swesif, Finlands och Sveriges forum för hållbara investeringar. Vår klimatpåverkan Sedan 2019 räknar vi ut och följer upp koldiox- idintensiteten i alla Ålandsbankens fonder. Tillgången till scope 3data har ökat hos de före- tag som vi har investerat i, men datakvaliteten är ännu skiftande. Majoriteten av de företag som ingår i vårt fondutbud har antingen redan anslutit sig till SBTi eller har tydligt kommunicerat hur man tänker uppnå målen i Parisavtalet. Vi analyserar löpande utvecklingen inom de enskilda företagen med fokus på de största utsläppsgivarna. Mot bakgrund av företagens rapportering och de initiativ som de tagit för att minska sina utsläpp är vår bedömning att företa- gen kommer att visa en gradvis förbättring av sina utsläppsdata även för scope 3 under de kommande åren. Trots förbättrad datakvalitet räknar vi med att utsläppsnivåerna för de enskilda företagen och branscherna som helhet kommer att variera ganska mycket från år till år. Det beror delvis på konjunkturläget och kapaci- tetsutnyttjandet i de mer cykliska industrierna. När vi ser på utveckling för vårt förvaltade kapital så har koldioxid intensiteten för scope 1 och scope 2 minskat med 46 procent jämfört med basåret 2021. Samma trend kan ses när vi jämför utsläppen i absoluta tal. Jämfört med basåret har vi sänkt koldioxidutsläppen för scope 1 och scope 2 utsläpp med 29 procent. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 31 Ansvarsfull kreditgivning och likviditetsförvaltning Vårt finansieringserbjudande är ett starkt komplement till vårt placeringserbjudande. Vi erbjuder flexibla bolån, privatlån, värdepapperslån, företagsfinansiering, projektfinansiering och fastighetsfinansiering. Vi har en stark ambition att bidra till en grön omställning. Vi uppmuntrar våra företagskunder att följa internationella policys och riktlinjer för en hållbar utveckling, samtidigt som klimatsmart förvaltning av Treasuryportföljen successivt bidrar till minskade utsläpp mot målsättningen att nå nettonoll. Ålandsbanken har en sund inställning till risk, vilket betyder att vi i vår kreditgivning alltid säkerställer kundens återbetalningsförmåga, förändrade konsumentbeteenden och nya regel verkskrav. Genom att kontinuerligt mäta och rapportera CO 2 e-utsläppen från vår kredit- portfölj ökar vi vår kunskap och förståelse för hur vi påverkar vår omgivning samt de risker och möjligheter som uppstår. Dessa utgör grunden för uppbyggandet av ett grönt tillgångsregister som i sin tur möjliggör en grön skuldfinansiering i framtiden. Arbetet med att implementera bankens klimatstrategi i kreditgivningen pågår alltjämt. Under 2024 fokuserade vi på att ytterligare ana- lysera kreditstockens CO 2 e-utsläpp och vilka åtgärder som bäst reducerar vårt avtryck. Sänkningen av koldioxidutsläpp ska främst komma från företag inom så kallade klimat- intensiva sektorer. Bankens ambition är att arbeta tillsammans med kunderna i deras gröna omställning. Banken har sedan tidigare fastställt två sektormål för 2030: • För bolån är målsättningen att minska den finansierade utsläppsintensiteten (gCO 2 e/m 2 ) med 26 procent jämfört med basåret 2021. • Ålandsbanken vill också ha en gemensam dokumenterad klimatambition med sina kun- der. För finansiering av företag och närings- verksamhet innebär detta att 100 procent av kunderna som klassificeras som utsläpps intensiva 1 ska kvittera en klimatambition med Ålandsbanken där de åtar sig att upprätta en hållbarhetsplan med aktiviteter som stödjer banken målsättning att reducera sitt koldioxid- avtryck med minst 50 procent till 2030. Totalt ska minst 90 procent av företagsstocken (utlåningsvolym) ha kvitterat en klimat ambition med Ålandsbanken. Utsläpp inom vår kreditgivning Grunden för utsläppsberäkningen är Ålandsbankens utlåning till allmänheten. Vid beräkningen har vi inkluderat scope 1 och 2 för kreditportföljen. Den totala mängden utsläpp via kredit givningen uppgick 2024 till 196 937 ton CO 2 e (jämfört med 258 301 ton CO 2 e för 2023 och 310 261 ton CO 2 e för 2021), vilket är 37 procent mindre än basåret 2021, då beräkningarna inled- des. Bankens minskade utsläpp beror främst på en förändring i branschdistributionen av före- tagsutlåningen, förändringar i utsläppsintensite- ter samt en minskning av bolånevolymen till följd av överlåtelsen av svenska bolån till hypo- teksbolaget Borgo. Vi beräknar att vår kreditgivning till företag har den största enskilda påverkan på bankens finansierade utsläpp (totalt 66 procent av uppskattade utsläpp) i förhållande till deras andel av kreditstocken (totalt 36 procent av kreditstocken). Finansieringen av traditionellt utsläpps- intensiva verksamheter som energi, jordbruk och transport antas bidra med hög enskild påverkan, men de här verksamheterna utgör en marginell del av vår kreditstock. Bankens målsättning är att minska mängden koldioxidutsläpp med 50 procent från 2021 till 2030. Under 2024 har kreditportföljens CO 2 e- utsläpp utvecklats i rätt riktning i förhållande till ett av våra klimatmål. Än är det lång väg kvar, men vi ser med tillförsikt fram emot den här viktiga utmaningen. Se kapitel E16 om brutto- växthusgasutsläpp i hållbarhetsrapporten för detaljerade siffror. Ansvarsfull likviditetsförvaltning Hållbarhetsarbetet på Treasuryavdelningen har under 2024 fortsättningsvis haft stort fokus på klimat och tillhörande regelverkskrav inom EU taxonomin och CSRD. Speciellt arbetet inom CSRD har krävt kartläggning och analys av påverkansområden och existerande processer, men också gett en god överblick i hur utveck- lingsarbetet bör se ut de kommande åren. I enlighet med klimatstrategin tillämpas klimat kriterier på alla nya placeringsbeslut, där kriterier indikerar om emittenten vidtagit åtgär- der eller ämnar vidta åtgärder för att minska sina utsläpp. Med sådana klimatkriterier kan Treasury säkerställa att Treasuryportföljens utsläpp minskar i den takt som krävs för att nå våra uppsatta mål. Under 2024 kunde Treasury även avveckla några utsläppsintensiva innehav från portföljen. 1 Klimatintensiva sektorer har definierats som: byggverksamhet, transport och magasinering, jordbruk, skogsbruk och fiske, fastighetsverksamhet, handel. (reparation av motorfordon och motorcyklar), tillverkning, försörjning av el, gas, värme och kyla och vattenförsörjning (avloppsrening, avfallshantering). Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 32 Gröna obligationer Ålandsbankens Treasuryavdelning bidrar ytterli- gare till att främja en långsiktig hållbarhetsut- veckling genom att emittera gröna obligationer i enlighet med bankens gröna ramverk. Det gröna ramverket har genomgått en uppdatering under 2024 så att kvalificeringskriterierna numera väsentligt bidrar till EU-taxonomins miljö mål 1 . Hållbara transporter har tillkommit som en ny grön tillgångskategori utöver de redan existe- rande gröna tillgångskategorierna, förnybar energi och gröna byggnader. Ramverket har likt tidigare upprättats i enlighet med ICMAs stan- darder för gröna obligationer. Det uppdaterade gröna ramverket har genomgått en oberoende extern granskning av Moody’s Investors Service, som har bedömt att ramverket är förenligt med ICMAs standarder för gröna obligationer och att ramverket bidrar väsentligt till hållbarhet. Ramverket har erhållit betyget ”Väldigt bra”. Tills vidare har Ålandsbanken ett utestående grönt T2instrument (supplementärkapital) på 150 miljoner kronor för vilket Treasury upprätt- håller ett grönt tillgångsregister. Treasury publicerar årligen en miljökonse- kvensrapport som redogör för vilka gröna pro- jekt det gröna instrumentet har finansierat, samt mängden undvikna koldioxidutsläpp som finan- sieringen bidragit till. De undvikna utsläppen beräknas olika bero- ende på grön tillgångskategori. För förnybara energiprojekt jämförs utsläpp gentemot ett bas- scenario med konventionell energiförsörjning. För gröna byggnader jämförs energiprestanda gentemot den energiprestanda som krävs enligt nationella byggregler, och för hållbara transpor- ter jämförs utsläpp gentemot utsläpp för ett genomsnittligt bensinfordon. Miljökonsekvens rapporten för 2024 förväntas publiceras i februari 2025. 1 Taxonomiförenlighet kan inte fastställas i detta skede, då data kring kriterier för att inte orsaka betydande skada på de övriga miljömålen samt efterlevnad av sociala minimiskyddsåtgärder är begränsad. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 33 Miljöansvar Med ett utsatt läge mitt i Östersjön har Ålandsbanken en lång historia av att värna miljön och vårt närområde. Att förstå vår miljöpåverkan och på vilka möjliga sätt vi kan bidra till en grön omställning är riktgivande för oss. Satsningar som Östersjöprojektet, Östersjö kortet och Åland Index Solutions har hjälpt oss att sprida miljömedvetenhet till våra kunder. Genom Östersjökontot ser vi också att de bidrag vi ger till Östersjön har en konkret positiv mil- jöpåverkan. Under 2024 har vi fortsatt utveckla arbetet med vår dubbla väsentlighetsanalys för att öka förståelsen för vilken påverkan vår egen operativa verksamhet har på till exempel vatten, biodiversitet och ekosystem. Läs mer om vår väsentlighetsanalys i hållbarhetsrapporten, i kapitel ESRS 2 Allmänna upplysningar. Genom att vi har definierat vårt klimatmål har också miljömedvetenheten ökat internt. Det finns ett generellt engagemang för att bidra till att uppnå våra klimatmål och ett intresse för att förstå hur man kan göra det. Under året har personalen på flera sätt bidragit till en bättre miljö genom att delta i olika aktiviteter som exempelvis kampanjer för hållbara färdsätt. För att utveckla vårt miljöarbete och nå Ålandsbankens miljömål vet vi att det är avgö- rande att våra medarbetare löpande tar del av kompetensutveckling i hållbarhetsfrågor. Utsläpp som vi själva ger upphov till I linje med GHGprotokollet redovisar vi utsläp- pen i tre scope. I scope 1 ingår drivmedel för tjänste och företagsbilar, i scope 2 ingår vår energiförbrukning och i scope 3 uppströms ingår leverantörsrelaterade utsläpp från våra inköp. Vidare görs också beräkningar avseende scope 3 nedströms, vilket är de indirekta utsläppen via utlåningen i kreditportföljen, Treasuryportföljen samt våra kunders placeringar. Läs mer om detta i hållbarhetsrapporten, i avsnittet E16 där växthusgasutsläppen presenteras. Växthusgasutsläppen för Ålandsbankens egen verksamhet utgör en förhållandevis liten andel av Ålandsbankens klimatavtryck, eftersom den stora påverkan syns nedströms via kredit- portföljen och kundernas placeringar. Utsläppen från vår egen verksamhet i scope 1 och scope 2 är mycket små. Orsaken till det är att vi har ett begränsat antal bilar varav flera är eldrivna samt att vi köper el från förnyelsebara källor till våra kontor. De redovisade utsläppen i scope 3 uppströms ökade betydligt under 2024 kopplat till renoveringen och tillbyggnaden av huvudkontoret i Mariehamn. Klimatfinansiering Ålandsbanken har de senaste åren klimatfinan- sierat för den del av CO 2 e-utsläppen som mot- svarar den egna operativa verksamheten. Ålandsbanken kommer att klimatfinansiera även för 2024 eftersom det är en viktig del av strategin och metoden mot målsättningarna, men det är ännu inte klart i vilket format denna klimatkom- pensation kommer att ske. Ett beslut är dock taget att gå ifrån ton-mot- ton-metoden då den metoden inte längre är helt pålitlig, och fokus är framöver istället att få mesta klimatnytta av de pengar som investeras. Beslut avseende 2024 förväntas tas under 2025. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 34 Socialt ansvar Socialt ansvar är ett viktigt område inom hållbarhet och dessutom ett av de fyra fokusområdena inom Ålandsbankens hållbarhetsstrategi. Det sociala ansvaret är brett och sträcker sig från våra medarbetare till vårt lokala samhällsengagemang. Inkludering, mångfald och jämställdhet För Ålandsbanken är det en självklarhet att arbeta med jämställdhet och mångfald. Vi vill arbeta för en inkluderande kultur och arbets- miljö där olikheter är en styrka. I rekryterings- processen arbetar vi på ett kompetensbaserat sätt, vilket innebär att bedömningen av kandida- ter sker på ett objektivt sätt med grund i fast- ställd kravprofil för tjänsten. Rekryterings processen präglas även av våra värderingar och kultur. Vi strävar efter att attrahera kandidater som vars värderingar överensstämmer med våra. Våra arbetssätt inom rekrytering hjälper oss att säkerställa en god kvalitet och likabe- handling, vilket också bidrar till en god upple- velse för kandidaterna. Genom vårt arbete säkerställer vi att Ålandsbanken bidrar till att vara en attraktiv arbetsgivare. Vår policy för jämställdhet och mångfald stöder vårt arbete och lägger särskild vikt vid: • Alla medarbetare ska ha lika rättigheter och möjligheter i fråga om arbete och utvecklingsmöjligheter. • Både kvinnors och mäns erfarenheter och kunskaper ska tillvaratas och finnas representerade inom alla områden, roller och positioner i vår verksamhet. • Ingen ska känna sig trakasserad, kränkt eller mobbad på arbetsplatsen. Trakasserier eller mobbing är oacceptabelt och bekämpas aktivt. • Löneskillnader på grund av kön ska inte före- komma. Inte heller andra anställningsvillkor ska vara olika på grund av kön. Lön och ersätt- ningar ska bestämmas på sakliga grunder. • Arbetsförhållanden, löner, förmåner och andra anställnings villkor ska utformas så att alla anställda har samma möjlighet att kombinera arbete, privatliv och föräldraskap. • Vi mäter kontinuerligt upplevelsen av in kludering, mångfald och jämställdhet i Ålandsbanken med ett eget index i våra medarbetarundersökningar. Alla anställda ska ha samma möjligheter till en framgångsrik karriär inom koncernen, obero- ende av till exempel kön, ålder, etnicitet, trosupp- fattning, religion eller funktionsnedsättningar. Under 2024 har vi lagt stort fokus vid att färdig- ställa arbetsvärdering av samtliga roller. Arbetsvärdering bidrar till att skapa enhetlighet som möjliggör karriärvägar samt skapar en gemensam plattform för organisationsstruktur. Under året har vi förtydligat Ålandsbankens lönepolicy för att skapa ett tydligt ramverk för chefer och medarbetare kring hur lönesättning och löneutveckling ska bedrivas inom organisa- tionen. Målsättningen är att policyn ska bidra till att Ålandsbanken attraherar, rekryterar, utveck- lar och behåller rätt kompetens för att nå ban- kens mål och visioner. Crosskey är i uppstarten med arbetet kring arbetsvärderingar och kom- mer att färdigställa arbetet under det kom- mande året. Lärande och engagemang På Ålandsbanken är vi övertygade om att konti- nuerligt lärande, utveckling och kunskapsdel- ning är avgörande för vår framgång. Genom att satsa på lärande stärker vi vår konkurrenskraft och förbereder oss för förändringar i vår omvärld. Vi ser på lärande som en strategisk fråga och en långsiktig investering. Ett behov av satsningar inom lärande har identifierats. Som ett led i utvecklingen av våra medarbetares kompetens och egen utveckling har koncernen under 2024 tagit i bruk en ny plattform för lärande. Plattformen möjliggör en högre grad av tillgänglighet av intern utbildning, en större delaktighet bland medarbetare i utbildningsut- budet och en effektivisering i hantering av interna utbildningar som möjliggör ett mera dynamiskt arbetssätt kring utbildning. Vi mäter antalet genomförda utbildningar och timmar som medarbetarna har deltagit i interna och externa kompetenshöjande utbildningar. Ålandsbanken värnar om en god fysisk och psykisk arbetsmiljö och ett högt engagemang bland alla medarbetare. Vi mäter faktorer som påverkar arbetsmiljön kontinuerligt genom frå- gor som rör medarbetarnas välmående, engage- mang, motivation och lojalitet. Genom att mäta, analysera och följa upp resultaten av nyckel- talen eNPS, Engagemang och Temperatur följer vi trendutveckling över tid. Resultaten belyser styrkor och utvecklingsområden kopplat till arbetsmiljön inom Ålandsbanken. Vår lång siktiga målsättning är att nå över branschindex. Under året har vi haft en positiv trendutveckling och närmat oss branschindex. Fortsättningsvis visar resultatet att Ålandsbankens företagskultur upplevs tilltalande samt att Ålandsbanken ses som en trygg arbetsgivare. Vi värnar om trivseln, och året har fortsatt präglats av insatser för att stärka kulturen och värdegrunden inom Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 35 Ålandsbanken. Under året har vi genomfört en rad olika workshops kopplat till kultur och arbetsmiljö. Ålandsbanken värnar om en god balans mel- lan arbete och privatliv och erbjuder därför en rad möjligheter för personalen genom bland annat distansarbete, friskvårdsförmån och före- tagshälsovård för att skapa bättre förutsätt- ningar för ett hållbart arbets- och privatliv och god hälsa. Under 2024 avslutades det ettåriga aktie sparprogrammet där 58 procent av antalet ordi- narie medarbetare valde att delta. Målsätt  ningen med programmet är att ytterligare förstärka personalens motivation, delaktighet och långsiktiga koppling till koncernen genom att på förmånliga villkor erbjuda möjligheten att teckna aktier i Ålandsbanken. Ledarskap Inom Ålandsbanken ses ledarskap som ett stra- tegiskt viktigt område för att nå målsättningen kring medarbetarengagemang och välmående. Vi följer löpande utvecklingen av vårt ledar- skapsindex. Trendutvecklingen under året visar att vi närmar oss branschindex som är vår lång- siktiga målsättning. Under 2024 har vårt ledarskapsprogram fokuserat på Ålandsbankens kultur och värde- grund, ett fokusområde som präglat banken senaste åren. Under året har en kulturguide lan- serats i syfte att beskriva kulturen i Ålandsbanken och vikten av kontinuitet kring att hålla kulturdialoger levande över tid. Vi har även lanserat en digital kulturskola för nya och befint- liga chefer. Kulturskolan ska trygga våra ledare att stärka självledarskapet hos våra medarbe- tare genom kulturdialoger, reflektion kring beteenden vi vill stärka och främja över tid. Samhällsengagemang Ålandsbanken är en aktiv aktör i näringslivet, och vi har ett brett samhällsengagemang, framför allt i det åländska samhället. Som en del av vårt långsiktiga engagemang för hållbar utveckling, tar vi stort ansvar för att bidra till ett inkluderande och välmående samhälle. Genom ekonomiundervisning i skolor, bidrag till stipen- dium och vårt stöd till lokala idrotts- och kultur- föreningar främjar vi inte bara fysisk och mental hälsa utan bidrar också till social sammanhåll- ning, jämlikhet och utveckling. Vi lägger vårt fokus på barn och ungas välbefinnande och för ett levande och hållbart samhälle. Vi gör en investering för framtiden. Som en del av vårt arbete med rekrytering arbetar vi för att attrahera talanger till Åland, vilket vi tror att gynnar det åländska samhället. Vi har även samarbeten med skolor och ut bildningsorganisationer. Under 2024 har Ålandsbanken aktivt erbjudit praktikplatser åt elever som visat ett stort intresse för Ålandsbanken som arbetsgivare. Ålandsbanken skapar möjligheter för språkpraktikanter att utveckla sin svenska genom integrering i näringslivet. Vi har även haft samarbete med utbildningsinsatser såsom Grit:Lab, vilket har resulterat i flertalet anställningar inom techområdet. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 36 Östersjöprojektet, 5 miljoner euro för Östersjöns välbefinnande Östersjöprojektet arbetar för ett friskare hav genom att finansiera goda idéer och öka medvetenheten om Östersjöns tillstånd. Ålandsbanken har hittills stöttat viktiga projekt med cirka 5 miljoner euro. Ålandsbankens Östersjöprojekt arbetar för ett friskare hav genom att finansiera goda idéer, uppmuntra till handling samt öka medveten- heten om Östersjöns tillstånd. Ett ömtåligt eko system som Östersjön gynnas av en livskraftig mångfald av arter. Östersjöprojektet finansierar både vetenskaplig forskning och praktisk verk- samhet som upprätthåller den biologiska mång- falden. Östersjöprojektets olika projekt för att bekämpa klimatförändringen kan ha en positiv inverkan på hela planetens biologiska mångfald. Förlusten av biologisk mångfald och klimatför- ändringarna är nära förbundna med varandra. Intresset för projektet växer stadigt. Under 2024 var antalet ansökningar hela dubbelt så många som förra året och vi delade ut 574 000 euro. De finansierade projekten handlade främst om miljöuppfostran, biodiversitet och vattenrening. Energibolaget OX2, Nemo Seafarms och Under Ytans gemensamma projekt, Björkskär, fick projektfinansiering på 70 000 euro för andra gången. Projektet undersöker olika odlingsför- hållanden under vattenytan och hur olika mate- rialytor främjar beväxning, framför allt för alger. Forskningen som sker på Björkskär bidrar till för- ståelsen för hur infrastrukturen i vindkraftspar- ker till havs skulle kunna användas för att öka den biologiska mångfalden i Östersjön, och minska näringsbelastningen med hjälp av så kallade havsbruk. SansOx Ab:s projekt tacklar problemet med avloppsvatten och visar hur ozonbehandling kan minska både läkemedelsrester i avloppsvattnet samt eliminera skadliga mikrober från det. Filmen Mitt Hav, riktad till unga människor, strävar efter att inspirera unga att starta en maritim hobby och skapa en personlig relation med Östersjön. Mitt Hav kommer att vara till- gänglig för skolbarn på streamingtjänsten Koulukino. Mitt Hav tilldelades 32 000 euro från Östersjöprojektet. Sommarläger är ett naturligt sätt för barn och unga att bygga en relation till hav och natur. Östersjöprojektet stöder därför Seglarföreningen Puosus populära och tjärdof- tande seglarläger i Helsingfors. Syftet med stö- det är att möjliggöra deltagandet även för barn från mindre bemedlade familjer. Rotarys nätverk för Östersjöländerna (BASRAN) ordnar även de ett läger. Lägret samlar unga människor i åldern 18–30 från alla Östersjöländer, och tillsammans söker delta- garna lösningar på de utmaningar som klimat- förändringarna i Östersjön orsakar. Bosatta och lokala organisationer bjuds upp till handling av Kimitoöns Natur r.f.s projekt ”700 hektar naturgärningar för Östersjön”. Natur gärningar kan till exempel vara skapande av nya naturvårdsområden, restaurering av livsmiljöer, beslut om förändrad markanvändning eller sköt- sel av traditionella och skärgårdsbiotoper. Kimitoöns Natur r.f. fick 9 000 euro från Östersjöprojektet. Att vårda den biologiska diversiteten, det vill säga naturens mångfald, är en av grundpelarna i Östersjöprojektet. Bland projekten med fokus på arternas vitalitet finansierade Östersjö projektet den svenska stiftelsen BalticWaters torskyngelprojekt, samt Linnéuniversitetets pro- fessor emeritus Kjell Larssons alfågelprojekt. BalticWaters har som mål att återuppliva de kollapsade torskbestånden i Östersjön genom att plantera cirka en miljon torskyngel i södra Bottenviken. Alfågelprojektet undersöker artens vitalitet och beståndsutveckling genom att beräkna den reproduktiva framgången – det vill säga andelen fågelungar i populationen – genom att analysera foton av flygande flockar. Projektet tar fram info rmation för implementering av åtgärder i enlig- het med det internationella avtalet om beva- rande av afroeurasiska flyttande vattenfåglar (AEWA). Den europeiska populationen av alfåg- lar övervintrar i Östersjön, och majoriteten av alfåglarna vilar i åländska vatten i april–maj innan de flyttar till sina häckningsplatser i Arktis. Förutom att stötta enskilda projekt syftar Ålandsbankens Östersjöprojekt till att stödja långsiktiga partners och väletablerade Östersjö aktörer med stor genomslagskraft. Baltic Sea Action Group, John Nurminens Stiftelse, Race For The Baltic, WWF och Snygg Beach projektet från Håll Skärgården Ren r.f. kommer tillsammans att motta 270 000 euro från Östersjöprojektet. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 37 Styrelsens verksamhets- berättelse Styrelsens verksamhetsberättelse ............................................. 39 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Styrelsens verksamhetsberättelse Makroläge Året 2024 präglades av fortsatt geopolitisk oro. Den globala ekono- miska utvecklingen var tudelad med en amerikansk ekonomi som fortsätta att växa, medan Kina och Europa hade fortsatt motvind. Kommunicerade styrräntesänkningar under året var 1,00 pro- centenhet av Europeiska centralbanken och 1,50 procentenheter av Sveriges riksbank. Det var ett trendbrott från åren 2022–2023, då styrräntorna höjdes med sammanlagt 4,50 procentenheter av Europeiska centralbanken och med 4,00 procentenheter av Sveriges riksbank. Marknadens förväntan är att flera räntesänk- ningar kommer. Mycket tyder på att inflationen nu är besegrad. Referensräntor genomsnitt, procent 2024 2023 Euribor 3 månader 3,57 3,43 Euribor 12 månader 3,27 3,86 Stibor 3 månader 3,52 3,70 Under året sjönk aktiekurserna på Helsingforsbörsen (OMXHPI) med 6 procent, medan aktiekurserna på Stockholmsbörsen (OMXSPI) steg med 6 procent. Värdet på den svenska kronan i förhållande till euron var i genomsnitt under året nästan oförändrad jämfört föregående år. Per årsskiftet var dock valutakursen 3 procent svagare än vid före- gående årsskifte. Vid omräkning av resultaträkningen från bankens svenska verksamhet till euro har genomsnittskursen för perioden använts, medan balansräkningen har omräknats till kursen på balansdagen. 0 3 6 9 12 20242023202220212020 SEK/EUR genomsnittskurs SEK –1,00 0,25 1,50 2,75 4,00 20242023202220212020 Euribor/Stibor 3 mån genomsnitt procent  Euribor  Stibor -40 -20 0 20 40 20242023202220212020 Helsingfors- och Stockholmsbörsen procent  OMXHPI  OMXSPI Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 39 Viktiga händelser För fjärde året i rad blev Ålandsbanken utsedd till Finlands bästa Private Banking-aktör i Kantar Prosperas kundundersökning. Undersökningen visade att kunderna uppskattar bankens lång- siktiga arbete med kundrelationer, finansiell pla- nering och hållbarhet. Ålandsbankens kunder är också de som är mest villiga att rekommendera banken till andra. Ålandsbanken Fondbolag lanserade under fjärde kvartalet fonden Ålandsbanken Norden Dividend. Fonden är en unik, aktivt förvaltad aktie- fond som investerar i nordiska kvalitetsbolag med rimlig värdering och med en god, stabil direktav- kastning. Portföljen är koncentrerad till cirka 20–25 innehav med en bred sektorexponering där bola- gen i de nordiska länderna har olika styrkor. Placeringsfonden Ålandsbanken Kort Företagsränta belönades av LSEG Lipper som bästa fonden i sin kategori i Norden för andra året i rad. Den tredje och sista överlåtelsen av svenska bolån från Ålandsbanken till Borgo genomfördes den 10 juni. Nominellt belopp för den bolåne- portfölj som överläts var 3,0 miljarder kronor. Överlåtelsen hade inte någon väsentlig resultat- effekt för Ålandsbanken men frigjorde likviditet och kapital. Tillsammans med våra kunder fortsätter Ålandsbankens engagemang för en renare Östersjö. Östersjöprojektet bidrog i år med 574 000 euro till olika projekt som främjar Östersjöns tillstånd. Ålandsbanken har sedan 1997 delat ut nästan 5 miljoner euro till olika miljö relaterade projekt. Intresset för projektet växer stadigt. I år var antalet ansökningar 140, vilket var dubbelt så många som förra året. På bolagsstämman den 26 mars 2024 beslöts att i dividend för verksamhetsåret 2023 utbetala 2,6 5 euro per aktie (2,40 euro i ordinarie divi- dend samt 0,25 euro i tilläggsdividend). Detta motsvarar ett belopp om 40,7 miljoner euro. På bolagsstämman valdes Malin Lombardi till ny styrelsemedlem. Styrelsemedlemmarna Anders Å Karlsson, Nils Lampi, Mirel Leino- Haltia, Christoffer Taxell, Ulrika Valassi och Anders Wiklöf återvaldes. Vid styrelsens konsti- tuerande möte samma dag valdes Nils Lampi till ordförande och Christoffer Taxell till vice ordförande. Ålandsbanken emitterade under året 44 721 B-aktier för fullföljande av bankens åtaganden inom ramen för 2023/2024-års aktiesparpro- gram. Dessutom emitterades 14 411 B-aktier till följd av bankens åtagande inom ramen för per- sonalens incitamentsprogram. Resultat Rörelseresultatet ökade med 3,3 miljoner euro eller 5 procent till 65,0 miljoner (61,7). Rörelseresultatet är Ålandsbankens högsta års- resultat någonsin. Periodens resultat hänförligt till aktieägarna ökade med 3,6 miljoner euro eller 7 procent till 52,3 miljoner euro (48,7). Avkastningen på eget kapital ökade till 17,9 procent (17,2). Kärnintäkterna i form av räntenetto, provi- sionsnetto och IT-intäkter ökade med 10,4 miljo- ner euro eller 5 procent till 215,6 miljoner euro (205,2). Räntenettot ökade med 4,5 miljoner euro eller 5 procent till 104,1 miljoner euro (99,7). Högre räntemarginal var huvudförklaringen. Provisionsnettot minskade med 0,6 miljoner euro eller 1 procent till 76,4 miljoner euro (77,0). Året innehöll inte några prestationsrelaterade intäkter, vilka var 4,0 miljoner 2023. IT-intäkterna ökade med 6,4 miljoner euro eller 22 procent till 35,1 miljoner euro (28,6). Ökningen kom huvudsakligen från högre projektintäkter. Övriga intäkter, inklusive nettoresultat finan- siella poster, ökade med 3,7 miljoner euro till 0,7 miljoner euro (–3,0). Kostnaderna ökade med 9,0 miljoner euro eller 6 procent och uppgick till 147,3 miljoner euro (138,4). 2023 uppgick lagstadgade avgifter till 3,2 miljoner euro. 2024 betalades ingen stabi- litetsavgift då den europeiska stabilitetsfonden har nått sin målnivå. Övriga kostnader ökade, framför allt personal- och IT-kostnader. Nedskrivningar av finansiella tillgångar, netto, uppgick till 4,0 miljoner euro (2,2), mot- svarande en kreditförlustnivå om 0,10 procent (0,05). Skattekostnader uppgick till 12,8 miljoner euro (13,1), motsvarande en effektiv skattesats på 19,6 procent (21,2). Rörelsesegment Koncernens ökning av rörelseresultatet med 3,3 miljoner euro till 65,0 miljoner euro fördelas enligt följande: • Private Banking –5,7 (lägre intäkter, högre nedskrivningar) • Premium Banking +5,5 (högre räntenetto) • IT –0,3 • Koncernfunktioner & elimineringar +3,8 (högre intäkter) Affärsvolymer Aktivt förvaltat kapital för kunders räkning ökade med 840 miljoner euro eller 9 procent och uppgick till 10 616 miljoner euro (9 776). Inlåning från allmänheten minskade med 73 miljoner euro eller 2 procent och uppgick till 3 521 miljoner euro (3 595). Utlåning till allmänheten minskade med 283 miljoner euro eller 7 procent och uppgick till 3 576 miljoner euro (3 859). Den överlåtna svenska bolåneportföljen var huvudförklaringen till minskningen. Förvaltade bolån ökade med 365 miljoner euro eller 13 procent och uppgick till 3 080 miljo- ner euro (2 716). Balansomslutning och åtaganden utanför balansräkningen Balansomslutningen minskade under året med 417 miljoner euro eller 8 procent till 4 925 miljo- ner euro (5 342). Minskningen förklaras i huvud- sak av den svenska bolåneportfölj som överläts till Borgo. Bankens viktigaste immateriella resurser är vår personal, vårt varumärke och rykte. Sett till balansräkningen är bankens största immateri- ella tillgång internt utvecklad programvara där tillgångarna förväntas ha en betydande ekono- misk nytta och där framtida intäkt bedöms över- stiga investeringskostnaderna. Åtaganden utanför balansräkningen mins- kade med 316 miljoner euro eller 38 procent till 522 miljoner euro (838). Minskningen avsåg huvudsakligen kreditlöften. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 40 Kreditkvalitet Utlåning till privatpersoner utgjorde 73 procent av kreditportföljen, varav bostadslån svarade för 73 procent. Företagsportföljen har stort släktskap med privatportföljen, då många av företagen ägs av kunder som även privat är Private Banking-kunder. Ålandsbanken hade 12,5 miljoner euro i ned- skrivningsreserveringar per den 31 december 2024 (20,2), fördelat på 0,5 miljoner euro i stadie 1 (0,6), 1,4 miljoner euro i stadie 2 (1,9) och 10,6 miljoner euro i stadie 3 (17,7). Stadie 3-krediter som andel av utlåning till allmänheten brutto uppgick till 1,63 procent (1,61). Reserverings- graden för stadie 3-krediter uppgick till 18 pro- cent (28). Merparten av dessa krediter har goda säkerheter. Ålandsbanken har per den 31 december 2024 inte kvar några nedskrivningsreserveringar i stadie 3 för det svenska kreditengagemang där kunderna dömts till fängelsestraff. Krediterna har nu i det närmaste skrivits bort. Ålandsbanken har fortsatt en förhoppning att bankens brotts- försäkring ska kunna ge skadeersättning när fallet prövas i Åbo Hovrätt. Likviditet och upplåning I januari emitterade Ålandsbanken en ny säker- ställd obligation om 300 miljoner euro med tre och ett halvt års löptid. I mars förföll en säker- ställd obligation om 300 miljoner euro. Ålandsbankens likviditetsreserv i form av kassa och placeringar hos centralbank, kon- tohållning och placeringar hos andra banker samt likvida räntebärande värdepapper uppgick den 31 december 2024 till 1 077 miljoner euro (1 039), motsvarande 22 procent av totala till- gångar (19) och 30 procent av utlåning till all- mänheten (29). Utöver likviditetsreserven fanns 250 miljoner euro (225) av innehav av egna emit- terade icke-pantsatta säkerställda obligationer. Utlåning/inlåning uppgick till 102 procent (107). Av Ålandsbankens externa finansieringskällor vid sidan av eget kapital utgjorde inlåning från allmänheten 80 procent (75) och emitterade säkerställda obligationer 13 procent (11). Likviditetstäckningsgraden (LCR) uppgick till 169 procent (156), och den stabila nettofinansie- ringskvoten (NSFR) uppgick till 118 procent (109), vilka med god marginal överstiger myndighetskraven. Den genomsnittliga återstående löptiden på Ålandsbankens utestående obligationer var per den 31 december 2024 cirka 1,9 år (1,0). Rating Ratinginstitutet Moody’s Ratings gav i mars 2024 för första gången ett kreditbetyg till Ålandsbanken. Kreditbetyget var A3/P-2 för lång- och kortfristig inlåning. Kreditbetyget på den långfristiga inlåningen har stabila utsikter. I april gav Moody’s kreditbetyget Aaa för Ålandsbankens säkerställda obligationer. Ålandsbanken har valt att ha Moody’s Ratings (Moody’s) som sitt enda ratinginstitut. S&P Global Ratings (S&P) återkallade därmed alla ratings av Ålandsbanken den 30 april. Kapital och kapitaltäckning Under perioden förändrades eget kapital med periodens resultat om 52,3 miljoner euro, övrigt totalresultat om −11,4 miljoner euro, emission av nya aktier inom ramen för incitamentsprogram om 0,5 miljoner euro och aktiesparprogram om 1,9 miljoner euro, utbetald dividend om 40,7 mil- joner euro samt utbetald utdelning på primär- kapitalinstrument om 2,0 miljoner euro och upp- gick per den 31 december 2024 till 336 miljoner euro (335,3). Övrigt totalresultat påverkades av ändrade marknadsräntor samt marknadsvärdeföränd- ringar av vissa strategiska aktieinnehav och upp- gick totalt efter skatt till –11,4 miljoner euro (0,8). 0 15 30 45 60 20242023202220212020 Resultat hänförligt till aktieägarna miljoner euro Räntenetto miljoner euro 0 30 60 90 120 20242023202220212020 0 20 40 60 80 20242023202220212020 Provisionsnetto miljoner euro 0 30 60 90 120 150 20242023202220212020 Kostnader miljoner euro Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 41 Kärnprimärkapitalet minskade med 5,1 mil- joner euro från årsskiftet till 237,7 miljoner euro (242,8). Riskexponeringsbeloppet minskade med 131 miljoner euro eller 7 procent från årsskiftet och uppgick till 1 643 miljoner euro (1 774). Risk- exponeringsbeloppet för kreditrisk minskade med 116 miljoner euro eller 11 procent. Riskexponeringsbeloppet för operativ risk ökade med 31 miljoner euro eller 11 procent. Riskexpo- neringsbeloppen för kreditvärdighetsjusterings- risk minskade beloppsmässigt försumbart. Kärnprimärkapitalrelationen ökade till 14,5 procent (13,7). Primärkapitalrelationen ökade till 16,3 procent (15,3). Total kapitalrelation ökade till 18,1 procent (17,1). Utöver det grundläggande kapitalkravet gäl- ler olika buffertkrav, som huvudsakligen fastställs av nationella tillsynsmyndigheter. Kravet på en kapitalkonserveringsbuffert om 2,5 procent kärnprimärkapital gäller i samtliga EU-länder. Kravet på en kontracyklisk kapital- buffert kan variera mellan 0–2,5 procent. För fin- ländska exponeringar gäller fortsättningsvis 0,0 procent. För svenska exponeringar är det kon- tracykliska buffertvärdet 2,0 procent från och med juni 2023. I Finland gäller en systemrisk- buffert om 1,0 procent för Ålandsbanken från och med den 1 april 2024. Ålandsbankens angivna pelare 2-krav uppgår till 1,0 procent. De aktuella miniminivåerna för Ålandsbankens kapitalstyrka var per den 31 december: • Kärnprimärkapitalrelation 9,3 procent • Primärkapitalrelation 11,0 procent • Total kapitalrelation 13,3 procent I förhållande till ovanstående buffertkrav har Ålandsbanken ett betryggande kapitalöverskott: • Kärnprimärkapitalrelation +5,1 procentenheter • Primärkapitalrelation +5,2 procentenheter • Total kapitalrelation +4,9 procentenheter Från och med den 31 mars 2024 omfattas Ålandsbanken av ett riktgivande tilläggskapital- krav (pelare 2-vägledning, P2G) om 0,75 procent. Detta riktgivande tilläggskapitalkrav ingår inte i miniminivåerna utan ingår som en delmängd i Ålandsbankens kapitalöverskott, där bankens långsiktiga finansiella mål är att kärnprimär- kapitalrelationen ska överstiga Finansinspek- tionens minimikrav med 1,75–3,0 procentenheter. Verket för finansiell stabilitet har upphävt Ålandsbankens minimikrav för nedskrivnings- bara skulder (MREL). Kravet innebär dock i praktiken inget extra krav på kapital utöver de minimikrav som redan finns avseende bankens totala kapitalrelation och bruttosoliditetsgrad. Hållbarhetsinformation Ålandsbankens hållbarhetsarbete omfattar en hållbarhetsstrategi samt klimatstrategi som beskriver hur de uppsatta klimatmålen ska nås. Ålandsbanken har satt upp tre klimatmål: 1. Ålandsbanken ska minska sina CO 2 e-utsläpp med 50 procent senast 2030, jämfört med nivån 2021. 2. Ålandsbanken ska vara en klimatneutral organisation senast 2035. 3. Ålandsbanken ska nå nettonollutsläpp 2050. För att följa upp klimatmålen tillämpar Ålandsbanken Greenhouse Gas-protokollet (GHGP) för att beräkna och rapportera utsläpp –5 0 5 10 15 20 25 30 35 Koncernfunktioner och elimineringar ITPremium BankingPrivate Banking Resultat hänförligt till aktieägarna per segment miljoner euro  Nedskrivningar, miljoner euro  Kreditförlustnivå, % 0 1 2 3 4 5 6 20242023202220212020 0,00 0,05 0,10 0,15 Nedskrivningar och kreditförlustnivå miljoner euro % 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 20242023202220212020 Balansomslutning miljoner euro  2020  2021  2022  2023  2024 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 42 av växthusgaser. De totala utsläppen för den egna operativa verksamheten för 2024 summe- rade till 10 566 ton CO 2 e, vilket var en ökning med 121 procent jämfört med samma period 2023. Ökningen förklarades framför allt av ökade utsläpp från inköpta varor och tjänster, där en stor del av de ökade inköpen härrör från renove- ringen och tillbyggnaden av huvudkontoret. Andelen köpt miljöcertifierad el är 100 pro- cent i enlighet med det uppsatta målet. Ålandsbanken klimatfinansierar på årsbasis för de beräknade utsläppen för den egna opera- tiva verksamheten. Utöver information om utsläpp från Ålandsbankens egen operativa verksamhet läm- nas information om indirekta utsläpp i scope 3 kategori 15 nedströms. Per den 31 december 2024 var de beräknade utsläppen från kredit- portföljen 196 937 ton CO 2 e (scope 1 och 2), från Treasuryportföljen 13 720 ton CO 2 e (scope 1, 2 och 3) och från kundernas placeringsportföljer 2 586 529 ton CO 2 e (scope 1, 2 och 3). Medarbetare Personalen är Ålandsbankens värdefullaste till- gång och viktigaste konkurrensfördel. Antalet heltidstjänster utifrån arbetad tid var i genom- snitt under det fjärde kvartalet 1 000, vilket var 88 heltidstjänster eller 10 procent fler än mot- svarande kvartal föregående år. Målet med Ålandsbankens sociala hållbar- hetsarbete är motiverade, engagerade och friska medarbetare som ständigt utvecklas. Under 2024 arbetar Ålandsbanken mot följande sex fokusområden: Inkludering, mångfald och jämställdhet; Hälsa och välmående; Kompetensutveckling; Ledarskap; Samhälls- engagemang; Etiskt uppträdande. Genom att löpande mäta och följa upp med- arbetarnas motivation och arbetsförhållanden kan Ålandsbanken säkerställa en sund och effektiv organisation. Resultatet av medarbetar- engagemanget för det fjärde kvartalet 2024 upp- gick till 7,6, vilket är högre än resultatet 7,3 för det fjärde kvartalet 2023. Kunder Ålandsbanken fortsätter att behålla befintliga och attrahera nya kunder på alla sina olika geografiska marknader samt genom partnersamarbeten. För fjärde året i rad blev Ålandsbanken utsedd till Finlands bästa Private Banking- aktör i den årliga kundundersökningen. Även Ålandsbankens Premium Banking-kunder fort- sätter att vara mycket nöjda och uttrycker stor villighet att rekommendera Ålandsbanken. Samhällsengagemang Tillsammans med våra kunder fortsätter enga- gemanget för en renare Östersjö. Ålandsbanken har sedan 1997 delat ut nästan 5 miljoner euro till olika miljörelaterade projekt. Förutom betalning av statlig inkomstskatt och moms är Ålandsbanken en betydande arbetsgivare framför allt på hemmamarknaden Åland. Ålandsbanken har ett stort engagemang i det åländska samhället och bidrar framför allt genom att stödja kultur, idrott och studier. 0 50 100 150 200 250 300 350 20242023202220212020 Eget kapital hänförligt till aktieägarna miljoner euro 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 20242023202220212020 Utlåning miljoner euro 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 20242023202220212020 Inlåning miljoner euro 0 250 500 750 1 000 1 250 20242023202220212020 Säkerställda obligationer miljoner euro Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 43 Dividend Styrelsen föreslår inför bolagsstämman att som ordinarie dividend för verksamhetsåret 2024 utbetala 2,4 0 euro per aktie, vilket totalt mot- svarar ett belopp om 3 6,9 miljoner euro. Dividenden motsvarar en utdelningsandel om 70 procent. Dessutom föreslår styrelsen inför bolags- stämman att som tilläggsdividend utbetala 0,35 euro per aktie. Tilläggsdividenden är kopplad till den avslutande verksamhetsöverlåtelsen av den svenska hypoteksbankrörelsen under 2024 till Borgo. Total dividend föreslås uppgå till 42,3 mil- joner euro eller 2,75 euro per aktie. Väsentliga händelser efter periodens slut Inga väsentliga händelser har inträffat efter periodens utgång. Risker och osäkerhetsfaktorer De enskilt största riskerna och osäkerhets- faktorerna är striderna i Mellanöstern samt Rysslands anfallskrig i Ukraina och därtill hörande geopolitiska risker. Konsekvenserna av krigen är svårbedömda. Ålandsbankens resultat påverkas av omvärldsförändringar som bolaget själv inte råder över. Bland annat påverkas koncernens resultatutveckling av makroekonomiska föränd- ringar, förändringar i det allmänna ränteläget och i börs- och valutakurser liksom av ökade kostnader på grund av myndighetsbeslut och direktiv samt av konkurrenssituationen. Koncernen eftersträvar en verksamhet med rimliga och avvägda risker. Koncernen är expo- nerad mot kreditrisk, likviditetsrisk, marknads- risk, operativ risk och verksamhetsrisk. Banken bedriver inte handel för egen räkning. Framtidsutsikter Ålandsbanken förväntar att avkastningen på eget kapital fortsatt överstiger vårt långsiktiga finansiella mål om 15 procent under år 2025. Ålandsbanken är beroende av framför allt ränte- och aktiemarknadens utveckling. Det finns en oro gällande den ekonomiska utvecklingen på flera betydande marknader. Av denna anledning finns det en osäkerhet i nuvarande framtidsprognos. Utlåning per bransch miljoner euro 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000  2020  2021  2022  2023  2024 Bostadslån, privat Övrigt, privat Fastighetsverksamhet, företag Finans- och försäkringsverksamhet, företag Bostadsverksamhet, företag Sjöfart, företag Övrigt, företag  Kärnprimärkapitalrelation  Primärkapitaltillskottrelation  Supplementärkapitalrelation 0 5 10 15 20 20242023202220212020 Kapitalrelationer procent 0 25 50 75 100 125 150 175 20242023202220212020 Likviditetstäckningsgrad procent 0 25 50 75 100 125 150 20242023202220212020 Utlåning/Inlåning procent Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 44 Hållbarhets- rapport Hållbarhetsrapport upprättad i enlighet med CSRD och ESRS ..................................................................... 46 ESRS 2 Allmänna upplysningar .................................................... 47 Miljö och klimat EU-taxonomin: Principer och implementering ........................ 75 E1 Klimatförändringar ................................................................. 102 E2 Miljöföroreningar .....................................................................123 E4 Biologisk mångfald och ekosystem ....................................125 E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi .......................... 127 Östersjöprojektet, företagsspecifikt kapitel...........................130 Social Hållbarhet S1 Den egna arbetskraften ......................................................... 133 S2 Arbetstagare i värdekedjan .................................................. 147 S4 Konsumenter och slutanvändare ........................................ 149 Samhällsengagemanget lokalt på Åland, företagsspecifikt kapitel .............................................................155 Bolagsstyrning G1 Ansvarsfullt företagande ....................................................... 157 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Hållbarhetsrapport upprättad i enlighet med CSRD och ESRS Ålandsbanken upprättar för 2024 en hållbarhetsrapport i enlighet med Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och European Sustainability Reporting Standards (ESRS). CSRD, vilket är en förkortning av Corporate Sustainability Reporting Directive ((EU) 2022/2464), är ett EU-direktiv som regle- rar hållbarhetsrapporteringen för företag och som innefattar en utökad transparens vad gäller hållbarhet i företagens årsredovis- ning. Rapporteringen ska ge intressenter information genom att visa både företagets påverkan på hållbarhetsämnen och ge intres- senterna information om hur hållbarhetsämnen påverkar före- tagets utveckling och framtida verksamhet. Detaljerna för rappor- tens utformning specificeras i rapporteringsstandarden European Sustainability Reporting Standards (ESRS) (delegerad förordning (EU) 2023/2772). Det centrala i både CSRD och den nya ESRS-standarden är den dubbla väsentlighetsanalysen i vilken både en påverkansanalys och en finansiell riskanalys ingår. Resultatet av den dubbla väsentlig hetsanalysen ligger sedan till grund för rapporteringen som belyser de områden som är mest väsentliga. Rapporteringsstandarden ESRS utgår från två övergripande standarder med allmänna upplysningar där Ålandsbankens grund för utarbetande av hållbarhetsrapporten presenteras tillsammans med en beskrivning av styrning, strategi samt hantering av konse- kvenser, risker och möjligheter, samt tio tematiska standarder inom huvudområdena miljö, social hållbarhet samt ansvarsfullt företagande. På sikt kommer det även att utvecklas sektors- pecifika standarder med mer nischade rapporteringsriktlinjer för olika branscher, men i dagsläget sker rapportering enligt en väsentlighetsbedömning av respektive företag. Rapportering sker på de upplysningskrav som beskrivs i de kapitel som blir relevanta utifrån de ämnen som identifieras som väsentliga inverkans om- råden, väsentliga risker eller väsentliga möjligheter i företagets dubbla väsentlighetsanalys. Ålandsbanken hör till den första gruppen företag som börjar tillämpa de ändringar i nationell lagstiftning som CSRD innebär. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 46 ESRS 2 Allmänna upplysningar Upplysningskrav BP-1 – Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna Ålandsbankens hållbarhetsrapport är upprättad på konsoliderad basis gemensamt för hela koncernen. Uppgifterna konsolideras enligt samma principer som de finansiella rapporterna. Konsoliderad ESG-data omfattar moderbolaget Ålandsbanken Abp och dotterbolag kontrollerade av Ålandsbanken Abp. Intresseföretag och joint ventures ingår inte i de konsoliderade ESG-datapunkterna. Hållbarhetsförklaringen innefattar Ålandsbankens egen verksamhet men även den inverkan som syns i det närmaste steget i värdekedjan, innefattandes Ålandsbankens privatkunder, företagskunder samt de verksam- heter som omfattas inom ramen för vår Treasuryportfölj samt våra kunders placeringar i. I enstaka fall utelämnar Ålandsbanken specifik information i hållbarhetsrapporten då den bedöms vara sekretessbelagd eller av känslig karaktär. Ålandsbanken har inte utnyttjat möjligheten till undantag för frågor som är under för- handling enligt 7 kapitlet 19§ 5 mom. Bokföringslagen. Upplysningskrav BP-2 – Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter Tidshorisonter Ålandsbanken har inte avvikit från de tidshorisonter på medellång eller lång sikt som definieras i ESRS 1 avsnitt 6.4 när den dubbla väsentlighetsanalysen har genomförts. De klimatrelaterade risk- bedömningarna som har förts vidare in i den dubbla väsentlig- hetsanalysen har dock genomförts utifrån andra tidshorisonter, där kort sikt motsvarar mindre än tre år, medellång sikt motsvarar tre till fem år, och lång sikt motsvarar fem till trettio år. Orsaken till det är den specifika riskanalysen som är gjord enligt sedan tidigare uppsatt metod som funnits på plats innan implemente- ringen av ESRS. Det här beskrivs närmare i upplysningskrav IRO-1. Uppskattning av värdekedjan Flertalet mått innefattar uppgifter om värdekedjan snarare än den egna verksamheten, framförallt inom området klimatföränd- ringar. Det kommer sig av att mycket av den identifierade påver- kan sker antingen uppströms eller nedströms i värdekedjan. Beräkningar av växthusgasutsläpp för den egna verksamhet- ens scope 1 och scope 3 uppströms görs genom spendmetoden då det inte finns tillgång till konkret information om utsläpp från leverantörerna som inköpen görs från. Utsläppen för den egna operativa verksamheten beräknas med hjälp av utsläppsfaktorer samt Åland Index, och tar sin grund i kostnadsförda aktiviteter i resultaträkningen. Metoden för uträkning beskrivs i upplysnings- krav E1-6. Beräkningar av växthusgasutsläpp i scope 3 nedströms i värde kedjan i kategori 15 genom utlåning i kreditportföljen, Treasury samt kundernas placeringar, uppskattas i de fall då det saknas information från de berörda företagen. Eftersom majori- teten av utlåningen utgörs av privatpersoner samt mindre företag, är andelen företag som publikt redovisar växthusgasutsläpp begränsad, varpå värdekedjans växthusgasutsläpp uppskattas i de fall när information saknas. För Treasury och kundernas place- ringar vars exponering i högre grad är mot större företag med publik redovisning, används tillgängliga data men uppskattningar görs då information saknas. Kvaliteten är dock generellt låg för publik scope 3-data. En stor variation finns också i omfattningen av rapporterade utsläppsdata mellan olika företag. Metoden för uträkning och uppskattning beskrivs i upplysningskrav E1-6. Källor till osäkerhet i uppskattning och utfall Ett kvantitativt mått som är föremål för en hög grad osäkerhet är växthusgasutsläppen som det redogörs för i kapitel E1 Klimat- förändringar. För växthusgasutsläpp i den egna operativa verksam heten, görs estimeringar enligt spendmetoden avseende scope 1 och 3 uppströms. I scope 3 nedströms kategori 15 Investeringar finns ett stort beroende av information från andra företag nedströms i värdekedjan för att kunna sammanställa upp- gifter. Tillgången till dylik data är ytterst begränsad, och kvaliteten på den information som finns tillgänglig är även den varierad, då det kan antas att en stor andel består av estimeringar. När tillgång på data från andra företag saknas, görs estimeringar. Estimeringar görs i olika grad utifrån kreditportföljens utlåning, Treasury samt kundernas placeringar. Metoden för uträkning och uppskattning av växthusgasutsläppen beskrivs i upplysningskrav E1-6. Mycket information om växthusgasberäkningarna avseende scope 3 nedströms i kategori 15 Investeringar består av andra företags växthusgasberäkningar som finns i deras respektive publika rapporter. Eftersom dessa i sin tur är beroende av företa- gens egna uppskattningar och tillgång till information, skapar det en följdeffekt att Ålandsbankens sammanställda information avseende dessa företag i sin tur även den är baserad på uppskat- tade data. Denna information är av sin natur också föränderlig. Allteftersom mer data blir tillgänglig och kvaliteten på befintliga data ökar, ändras både aktuella och historiska data kontinuerligt över tid. Ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller presenteras 2024 är det första året då hållbarhetsrapporten upprättas i Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 47 enlighet med ESRS, vilket medför stora förändringar i innehåll, utseende och omfattning jämfört med tidigare års hållbarhetsrapporter. För att ge en rättvisande bild av utvecklingen räknas jämförelse siffror för historiska perioder om med senast tillgäng- liga data. För justeringar av finansiella siffror följer vi de finansiella rapporterna. För justeringar av ESG-data gör vi en bedömning om justering ska göras. Jämförelsetal samt tidigare publicerad håll- barhetsinformation är ej bestyrkta av hållbarhetsrevisor. De uppgifter som har räknats om för 2024 års årsredovisning jämfört med 2023 års årsredovisning finns företrädesvis inom växthusgasutsläppsredovisningen, vilket då beskrivs i upp- lysningskrav E1-6. I takt med att tillgången till data från andra företag utökas, räknas jämförelsesiffror för historiska perioder om med senast till- gängliga data. Avseende växthusgasberäkningarna för scope 3 nedströms i kategori 15 Investeringar har de historiska jämförelse- talen uppdaterats enligt ny information då övriga företag har publicerat uppdaterade växthusgasberäkningar i sina respektive publicerade rapporter. Även jämförelsetalen för basåret 2021 räknas då om för att skapa möjlighet till kontinuerlig uppföljning. De uppdaterade historiska jämförelsetalen beskrivs i upplysnings- krav E1-6 i anknytning till respektive tabell. Nytillkommen data avseende Ålandsbankens egen elförbruk- ning har gjort att även historiska siffror avseende elförbrukning har räknats om. Det här får även följdeffekter på växthusgas- utsläppssiffrorna i scope 2. De uppdaterade historiska jämförelse- talen redovisas i upplysningskrav E1-5 och E1-6, i anknytning till respektive tabell. Upplysningskrav GOV-1 – Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan motsvarar styrelse och verkställande direktör i Ålandsbanken. Styrelsemedlemmarna utses av aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma. Styrelsens mandattid upphör vid utgången av den följande ordinarie bolagsstämman efter valet. Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av minst fem och högst åtta ordinarie styrelsemedlemmar. Styrelsen har under 2024 bestått av sju ordinarie styrelse- medlemmar från och med bolagsstämman 26 mars 2024, då Malin Lombardi tillkom. Under den tidigare delen av år 2024 utgjordes styrelsen av totalt sex ordinarie medlemmar. Verkställande direktören får inte vara medlem i styrelsen. Antal verkställande ledamöter i styrelsen är 0, och antal icke-verkställande ledamöter är 7. Ålandsbankens verkställande direktör sitter ej i styrelsen. I Ålandsbankens styrelse finns ingen representation av anställda eller andra arbetstagare inom Ålandsbanken. Den verkställande direktören är anställd inom Ålandsbanken. Erfarenhet som är relevant för företagets sektorer, produkter och geografiska platser, för styrelse samt verkställande direktör Styrelsemedlemmarna har följande erfarenhet Nils Lampi, ordförande, Diplomekonom Bakgrund: Wiklöf Holding, koncernchef (1992–); Wiklöf Holding Ab, verkställande direktör (1990–1991); AW Line Ab, vice verkställande direktör (1988–1989); Föreningsbanken i Finland, chef för Ålands företagsavdelning (1986–1987); Helsingfors Aktiebank, bank- direktör (1980–1985) Övriga uppdrag: Aktia Bank Abp, Aktia Abp, Styrelsemedlem (2010–2013); Åland Post Ab, styrelseordförande (2011–2020); Nordea, Delegationsmedlem (2005–2009); Best- Hall Oy, Styrelseordförande (1997–); Ab ME Group Oy Ltd, Styrelse- ordförande (1990–); Ab Mathias Eriksson / Ab Mariehamns Parti, Styrelseordförande (1990–2019, styrelsemedlem (2019–); Skärgårdshavets Helikoptertjänst Ab, Styrelseordförande (1990– 2019); Hotell Arkipelag Ab, Styrelseordförande (1989–2015); Ålandsdelegationen, ordinarie medlem (1983–); Scandinavian Air Ambulance Ab, styrelseledamot (2008–2010) Christoffer Taxell, vice ordförande, Juris kandidat Bakgrund: Partek Oyj Abp, koncernchef (1990–2002); Svenska Folkpartiet, ordförande (1985–1990); Undervisningsminister (1987–1990); Justitieminister (1979–1987); Riksdagsman (1975–1991) Övriga uppdrag: Partek Oyj Abp, styrelsemedlem (1984–2002); Åbolands Skärgårdsstiftelse sr, styrelsemedlem (2017–); Rettig Group Ab, styrelsemedlem (2012–2017); Luvata Oy, styrelsemed- lem (2005–2014); Föreningen Konstsamfundet, styrelseordförande (2004–2017), styrelsemedlem (1996–2003); Svenska litteratur- sällskapet, medlem av finansrådet (1982–2016); Stiftelsen för Åbo Akademi, Ordförande för stiftelsens delegation (2013–2018), Styrelsens ordförande (2003–2012), Styrelsemedlem (1988–2012); Sampo Abp, Styrelsemedlem (1998–2013); Finnair Abp, Styrelsemedlem (2003–2011); Stockmann Oyj Abp, Styrelseordförande (2007–2014), Styrelsemedlem (1985–2014) Anders Å Karlsson, Merkonom Bakgrund: Chips Abp, ekonomidirektör och vice vd (1987–2009); Plasto Ab, ekonomichef (1983–1987) Övriga uppdrag: Alandia Försäkring Abp, styrelsemedlem (2021–); Ålands Skogsindustrier Ab, styrelsemedlem (2015–); Ålands Skogsägare Andelslag, styrelsemedlem (2010–2017); Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag, styrelsemedlem (2011–2017); Ålands Penningautomatförening (PAF), styrelsemedlem (2010–2018); Ålands Bygg Ab, styrelsemedlem (2010–2021); Ålands Bygg Fastighets Ab, styrelsemedlem (2010–2021); Fastighets Ab Norragatan 17, styrelse- medlem (2010–); Ålands Centralandelslag, styrelsemedlem (2010– 2016); Ålands Skogsägarförbund Andelslag styrelsemedlem (2010– 2017); Ab Skogen, styrelsemedlem (2010–2016); Chips Abp, styrelsemedlem (2005–2009); Ålands Tidnings-Tryckeri Ab, styrelse- medlem (1990–2003); GRM-revisor i olika företag (1987–2003) Mirel Leino-Haltia, Ekonomie doktor, CFA Bakgrund: Arbetslivsprofessor, Aalto University (2019–); Partner PwC Finland (2009–2018); PwC Finland (2000–2009) Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 48 Övriga uppdrag: Sitowise Plc, Styrelsemedlem (2021–), Ordförande för revisionskommitté (2022–); Teleste Plc., Styrelsemedlem och ordförande för revisionskommitté (2020–); LokalTapiola Livförsäkring, Styrelsemedlem (2019–); Euroclear Finland Ltd., ordförande för riskkommitté (2023–), ordförande för revisions- kommitté (2018–2023); Nixu Certification Ltd., Styrelsemedlem (2022–2023); Indufor Ltd., Styrelseord förande (2019–); Finlands Revisorer rf, Styrelsemedlem (2021–), Boardman Oy, Styrelsemedlem (2022–2023), Styrelseordförande (2023–) Ulrika Valassi, Civilekonom Bakgrund: Au Management AB, grundare (2013–); DBT Capital AB, kreditchef (2017–2022); Transcendent Group AB, tjänsteområdes- ansvarig (2015–2017); Landshypotek Bank, kreditchef (2011–2013); SEB, Stockholm & New York – kreditfunktion, riskkontroll (1994– 2011); Öhrlings Revisionsbyrå, revisorsassistent (1993–1994) Övriga uppdrag: Fastighetsbolaget Emilshus AB, styrelseledamot och ledamot i revisionsutskott (2024–); Pamica Group AB, styrel- seledamot (2023–); Insatt AB, styrelseledamot (2023–); Wellstreet, Advisory board member (2023–); Niam Credits, Advisory board member (2023–); Swedencare AB, styrelseledamot och ledamot i revisionsutskott (2022–); Sparbanken Sjuhärad, styrelseledamot och ledamot i revisionsutskott (2022–); DBT Capital AB, styrelse- ledamot (2022-2023); Hemfosa Fastigheter AB, styrelseledamot (2014–2019); Hypoteket Bolån Sverige AB, styrelseledamot (2017– 2019); Intrum Justitia AB, styrelseledamot (2016–2017); Qliro AB, styrelseledamot (2015–2016); Dreams Securities AB, styrelse- ledamot (2019–2021) Anders Wiklöf, Ekonomie doktor h. c., Kommerseråd Bakgrund: Egen företagare. Övriga uppdrag: Ordförande i Förvaltningsrådet (2001–2003); Medlem i Förvaltningsrådet (1983–2003); Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag; Förvaltningsrådet (1991–2011); Wiklöf Holding Ab; Styrelseordförande (1987–); Stiftelsen Ålandsfonden för Östersjöns framtid, Delegationsmedlem (1989–) Malin Lombardi, Juris kandidat Bakgrund: BoardClic, medgrundare och Governance Director (2018–); Lagercrantz Associates, Partner och styrelserådgivare (2015–2022); Roschier Attorneys Ltd, Senior Associate, Advokat (2006–2015)Övriga uppdrag: Quoted Companies Alliance, Medlem av Corporate Governance Expert Group (2023) Verkställande direktören har följande erfarenhet som är relevant för företagets sektorer, produkter och geografiska platser Peter Wiklöf, Juris kandidat, Verkställande direktör, koncernchef Bakgrund: Crosskey Banking Solutions Ab Ltd, Verkställande direktör (2004–2008); Ålandsbanken Abp, Chef för affärsutveck- lingen (2000–2004), Kontorssektorn ord. sektorass. (1996–1999), Kontorssektorn assistent (1995–1996), Kundrådgivningen avd.chef (1995–1995), Kundrådgivningen t.f avd.chef (1994–1994), Kundrådgivningen t.f. jurist (1992–1994); Ålands Polisdistrikt, Kommissarie för Brottmålsavdelningen (1991–1992) Övriga uppdrag: Försäkringsaktiebolaget Alandia, Styrelsemedlem (2017–); Viking Line Abp, Styrelsemedlem (2017–); Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag, Medlem i förvaltningsrådet (2009–2021); Crosskey Banking Solutions Ab Ltd, Styrelseordförande (2008–); Ålandsbanken Fondbolag Ab, Styrelseordförande (2008–2015); Ålands Näringsliv (Chamber of commerce), Styrelseordförande (2011–); The Groupement Europèen de Banques (GEB), Styrelsemedlem (2008–) Styrelsens könsfördelning För verksamhetsåret har styrelsens ledamöter kollektivt uppnått den variation i utbildning, erfarenhet och förmågor som krävs för uppdraget, och båda kön representeras i styrelsen så att fördel- ningen mellan könen per 31 december 2024 är 43 procent kvinnor och 57 procent män. Till och med bolagsstämman den 26 mars 2024 var fördelningen 33 procent kvinnor och 67 procent män. Det genomsnittliga förhållandet mellan kvinnor och män för 2024 var således 38 procent kvinnor och 62 procent män. Procentandelen oberoende styrelseledamöter Enligt bedömningen av styrelseledamöternas oberoende i förvalt- ningsberättelsen är 100 procent av styrelseledamöterna obero- ende av Ålandsbanken och 57 procent av styrelse ledamöterna oberoende av betydande aktieägare. Roller och ansvarsområden för styrelse och verkställande direktör avseende hållbarhet Med definitionen av att förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan motsvarar styrelse och verkställande direktör i Ålandsbanken, förekommer där en delvis tillsyn av inverkningar, risker och möjlig- heter. Styrelsen utövar tillsyn över inverkningar, risker och möjlig- heter genom att de blir informerade om hållbarhetsarbetet. Styrelsen har det yttersta ansvaret för styrningen av hållbarhets- arbetet och fastslår koncernens hållbarhetsstrategi och klimat- strategi. Uppföljning av hållbarhetsstrategin sker genom faststäl- lande av den årsvisa samt kvartalsvisa hållbarhets- rapporteringen. Styrelsen har 2024 informerats om samt godkänt de identifierade väsentliga inverkansområdena, riskerna och möjligheterna. Styrelsens revisionskommitté övervakar utvecklingen av arbetet med hållbarhetsrapporteringen avseende inverkningar, risker och möjligheter och utövar i den aspekten tillsyn över hur arbetet fort- skrider. Det övergripande hållbarhetsarbetet administreras i led- ningsgruppens hållbarhetskommitté. Det ansvar som styrelse och verkställande direktör har för håll- barhetsrelaterad inverkan, risker och möjligheter är i dagsläget inte inskrivet i några relevanta direktiv eller policydokument inom Ålandsbanken men ingår överlag i det befintliga strategiska och operativa ansvaret. Ledningens roll i övervakning, hantering och tillsyn av inverkningar, risker och möjligheter Styrelsen har det yttersta ansvaret för styrningen av hållbarhets- arbetet och är aktivt engagerad i hållbarhetsfrågor. Styrelsen slår fast koncernens hållbarhetsstrategi och klimatstrategi. Ålandsbankens verkställande direktör ansvarar tillsammans med koncernledningen för att förverkliga de beslut som styrelsen har fattat om den strategiska inriktningen. Tillsyn över detta utövas av Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 49 styrelsen genom att de blir informerade om hållbarhetsarbetet vid den halvårsvisa genomgången. Verkställande direktören för Ålandsbanken tillsammans med resterande ledningsgrupp, hållbarhetschefen samt verkställande direktören för Ålandsbanken Fondbolag utgör Ålandsbankens hållbarhetskommitté. Ålandsbankens hållbarhetskommitté driver det övergripande hållbarhetsarbetet och fungerar som ett forum för diskussioner och beslut. Utifrån den årliga väsentlighetsanaly- sen och hållbarhetsstrategin skapas en hållbarhetsplan för varje hållbarhetsområde. Hållbarhetskommittén driver det övergri- pande hållbarhetsarbetet och skapar förutsättningar och struktur för utveckling, implementering och uppföljning inom ramen för hållbarhet. Hållbarhetskommittén har deltagit i en workshop för beslutande av väsentlig inverkan, risker och möjligheter för Ålandsbanken och är de som beslutar om en slutgiltig lista base- rat på material som framställs av relevanta anställda. ESG-kommittén sköter omvärldsbevakningen, initierar och dri- ver utvecklingen inom hållbara placeringar samt säkerställer att Ålandsbankens investeringsverksamhet följer bankens strategi och riktlinjer för hållbara investeringar. Kreditchefen ansvarar för att bankens kreditgivning följer de uppsatta hållbarhetsmålen och regelverken. Avdelningen Risk Control ansvarar för Ålandsbankens klimatrisker. Regelverksgruppen sammanställer all omvärldsbevakning och upprätthåller också en förteckning över de regelverk som ska implementeras. Vid behov sker rapportering av information från hållbarhets- kommittén till styrelsen avseende för tillfället relevanta frågor. Styrelsen informeras två gånger per år om bankens hållbarhetsar- bete och åtaganden kring både legala och frivilliga arrangemang. Några särskilda kontroller och förfaranden tillämpas ej på han- teringen av inverkningar, risker och möjligheter. Ledningsgruppen har beslutat om Ålandsbankens klimatmål. De mål som sätts avseende väsentliga inverkningar, risker och möjligheter tas fram av respektive ansvarsområde och presente- ras för hållbarhetskommittén, som tar beslut om att fastställa målen. Övervakning av framstegen mot målen sker genom en kvartalsvis uppdatering av sektormålen då respektive ansvarsom- råde vid behov även föredrar sitt ämne för hållbarhetskommittén. Styrelsens kompetens inom hållbarhet Avseende kompetens och expertis inom hållbarhet, finns ingen ledamot i styrelsen med en sådan djup inriktad expertkunskap. Styrelse eller verkställande direktör säkerställer att lämplig kom- petens och expertis finns tillgänglig genom att tillse att det finns anställda personer med relevant kompetens inom Ålandsbanken som arbetar med hållbarhetsrelaterade frågor. Revisions- kommittén har informerats löpande under året om utvecklingen för hållbarhetsrapporteringen i enlighet med ESRS. Styrelsen har inte deltagit i någon extern utbildning avseende hållbarhet, men har löpande fått information av vd, samt involverats genom godkännandet av den dubbla väsentlighetsanalysen. Inom Ålandsbanken finns ett antal personer som är anställda att arbeta med hållbarhetsrelaterade frågor, både överlag samt inom speci- fika verksamhetsområden. Vid behov konsulteras även externa ämnesexperter. En utbildning avseende det väsentliga påverkans- området cirkulär ekonomi genomfördes under 2024 för hållbarhetskommittén. Utbildningen hölls i oktober 2024 i samarbete med Västsvenska Handelskammaren och konsult- företaget 2050, och utgick från grundinformation inom ämnet cirkulär ekonomi. Styrelsens och vd:s ansvar avseende ansvarsfullt företagande Ålandsbankens styrelse, vd och ledning ska tillsammans etablera och främja en sund företags- och riskkultur. Styrelsen ansvarar för att fastställa etiska normer, principer och förhållningssätt som ska gälla vid all verksamhet, för att säkerställa ett ansvarsfullt företagande så att ett högt förtroende upprätthålls för Ålandsbanken och dess anställda. Styrelsen fastställer dessa prin- ciper främst i Ålandsbankens policy för etiskt uppförande, som tillämpas av styrelsen och alla anställda. Vidare fastställer styrelsen Ålandsbankens policy för intern styrning och kontroll, med övergripande principer för organisation och ansvar, som syf- tar till att tillse en god företags- och risk-kultur, samt att oönskade händelser förebyggs, upptäcks och åtgärdas. Styrelsen fastställer även Ålandsbankens principer för mot- verkandet av finansiell och ekonomisk kriminalitet i Policy- dokumenten för förebyggande av och åtgärder mot marknads- missbruk samt motverkandet och förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism. Ålandsbanken tillämpar policydokumenten med komplette- rande interna riktlinjer och regelverk, av vilka de mest relevanta är Uppförandekoden (Code of Conduct), riktlinjen för identifiering och bekämpning av mutor och korruption, samt riktlinjen för visselblåsning. Ålandsbanken upprätthåller intern kontroll för regelefter- levnaden, vilken är fastställd i policy för intern styrning och kon- troll. Enligt denna upprätthålls den interna kontrollen genom en organisation med tre försvarslinjer, där den första omfattar den operativa verksamheten, den andra inkluderar Risk Control, Compliance och avdelningen för Operativa risker & säkerhet, och den tredje omfattar avdelningen Internrevision. Det utförs kon- troller inom samtliga försvarslinjer, såsom löpande kontroller av bisysslor och handelsregler för privata transaktioner, komplette- rade med riskbaserade kontroller. Styrelsen ansvarar också ytterst för utbildningar inom området för etiskt uppförande och penningtvätt, vilka genomförs av avdelningar inom första och andra försvarslinjerna. Styrelse och vd:s sakkunskaper avseende ansvarsfullt företagande Ålandsbankens samtliga styrelsemedlemmar och ledande befatt- ningshavare genomgår en lämplighetsprövning vid nytillsättningar, vid väsentliga händelser som gör det motiverat att verifiera den fortsatta lämpligheten, samt minst vart tredje år (omprövning). Lämplighetsprövningen är fastställd av styrelsen i Ålandsbankens lämplighetspolicy, enligt vilken lämplighetsprövningen ska Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 50 omfatta en översyn av bland annat personens kunskaper, färdig- heter, erfarenheter, anseende, ärlighet och integritet. Ett grund- läggande kriterium är att personen ska ha tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter inom Ålandsbankens verksam- hetsområde för att kunna utöva en sund och ansvarsfull företagsledning. För att uppfylla lämplighetskraven ska styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare ha kvalifikationer, erfarenhet och kunskap inom följande områden: finansmarknaden; affärsstrategi och affärsmodeller; bolagsstyrningssystemet; riskhanterings- och regelefterlevnadsprocesser; finska/svenska och europeiska regel- verk och lagstadgade krav som påverkar finansmarknaden, samt redovisning och revision. Därutöver omfattar Ålandsbankens interna regelverk rörande ansvarsfullt företagande och etiska principer även styrelsens medlemmar till tillämpliga delar. Upplysningskrav GOV-2 – Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan Styrelsen informeras om bankens hållbarhetsarbete och åtag- anden kring både legala och frivilliga arrangemang två gånger per år då hållbarhetschefen föredrar arbetet enligt årsklockan. Styrelsen har även informerats om de identifierade väsentliga inverkansområdena, riskerna och möjligheterna som framkommit i den dubbla väsentlighetsanalysen samt fastställt den dubbla väsentlighetsanalysens resultat. Revisionskommittén har infor- merats löpande under året om utvecklingen för hållbarhetsrap- porteringen i enlighet med ESRS. Verkställande direktören har möjlighet att lyfta relevant information från ledningsgruppens hållbarhetskommitté till styrelsen vid behov. Hållbarhetskommittén, vilken utgörs av Ålandsbankens vd, samtliga medlemmar från Ålandsbankens ledningsgrupp, hållbar- hetschefen samt vd:n för Ålandsbanken Fondbolag har möte varje månad eller vid behov, och då diskuteras aktuella hållbarhets- ärenden. Hållbarhetskommittéen blir informerad av relevanta anställda vid behov. Hållbarhetskommittén fastställer den dubbla väsentlighetsanalysen när den är klar, och där tas då inverkningar, risker och möjligheter upp. En due diligence-analys är en del i projektmodellen. Tillbörlig aktsamhet avseende hållbarhet ska beaktas i den samlade risk- analysen som görs vid uppstart av projekt. Prioriterade projekt föredras i koncernledningen där vd är med och de har tillgång till information om den genomförda samlade riskanalysen. Styrelsen informeras avseende projekt av kritisk karaktär. Information till styrelse och verkställande direktör om resulta- ten av ändamålsenligheten hos policyer, åtgärder, mått och mål görs vid behov. De får information genom att relevanta anställda presenterar material. Styrelse och verkställande direktör utövar tillsyn över företa- gets strategi genom affärsplanen med tillhörande uppföljnings- möten som sker under året. Därigenom tar de hänsyn till identifie- rade väsentliga inverkningar, risker och möjligheter genom att dessa tas upp i affärsplanen på ett övergripande plan i väntan på mer konkretiserade åtgärder på sikt. De väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som styrelse och vd eller deras relevanta kommittéer har behandlat under 2024 Eftersom hållbarhetskommittén, som utgörs av ledningsgruppen samt vd för Ålandsbankens Fondbolag, har godkänt de identi- fierade väsentliga inverkningarna, riskerna och möjligheterna, har de på så sätt behandlat alla dessa under året. Utöver det har de även specifikt diskuterat klimatstrategin och målsättningarna samt resonerat kring cirkulär ekonomi och omställningsplanen som relaterar till klimatförändringar. Styrelsen har behandlat håll- barhetsarbetets fortskridande samt tagit beslut om de väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som identifierats i den dubbla väsentlighetsanalysen. Revisionskommittén har under 2024 behandlat det fortskridande arbetet med framtagandet av hållbarhetsrapporten. Inom Ålandsbanken fokuserar styrelsen tillsammans med led- ningsgruppen på de övergripande strategiska målen medan led- ningsgruppen ensam ansvarar för det operativa utförandet och de mer detaljerade målen. Ålandsbankens hållbarhets kommitté, som utgörs av Ålandsbankens vd, Ålandsbankens ledningsgrupp, hållbarhetschefen samt vd:n för Ålandsbanken Fondbolag, driver det övergripande hållbarhetsarbetet. Styrelsen informeras om hållbarhetsfrågor två gånger per år samt vid behov däremellan genom kontakt med den verkställande direktören. Upplysningskrav GOV-3 – Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem De ersättningar som ges till styrelse samt verkställande direktör för Ålandsbanken har ingen koppling till hållbarhetsrelaterade resultat eller mål, vare sig avseende de rörliga eller fasta ersätt- ningarna. Styrelsen har ett fast arvode och ingen rörlig ersättning. Koncernledningen exklusive verkställande direktör har i sina målparametrar en koppling till index avseende de interna mäte- talen engagemangsindex, ledarskapsindex, eNPS samt tempera- tur, där personalens åsikter om sin arbetsgivare reflekteras. Koncernledningen har även i sina målparametrar mätetal för kundnöjdhet. Indexen är viktade och ingår i helhetsbedömningen utan att utgöra en specifik procent. Incitamentssystemen god- känns av styrelsen. Klimatrelaterade överväganden beaktas inte i ersättningen till medlemmar i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen, och deras prestation har inte bedömts mot målen för minskning av växthusgasutsläpp. 0 procent av ersättningen till medlemmar i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen är kopplad till klimat- relaterade överväganden. En orsak till det här är avsaknad av kvalitets säkrade data och kvalitetssäkrade mätmetoder. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 51 Upplysningskrav GOV-4 – Förklaring om tillbörlig aktsamhet En kartläggning av var processen för tillbörlig aktsamhet tillhandahålls i hållbarhetsförklaringen Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Punkter i hållbarhetsförklaringen a) Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell ESRS 2 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan ESRS 2 GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell b) Att samarbeta med berörda intressenter i alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet ESRS 2 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan ESRS 2 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter ESRS 2 MDR-P Minimikrav på upplysningar – Policyer MDR-P – Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras, vilka finns i följande kapitel: E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, E2-1 Policyer relaterade till miljöförorening, E4-2 Policyer för biologisk mångfald och ekosystem, E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi, S1-1 Policyer för den egna arbetskraften, S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan, S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare, G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur samt Företagsspecifikt kapitel om Östersjöprojektet - Policyer och Företagsspecifikt kapitel om lokal samhällspåverkan på Åland - Policyer Tematiska ESRS: Att återspegla de olika faserna i och syftena med intressenters medverkan under hela processen med tillbörlig aktsamhet: ESRS 2 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter, underrubrikerna avseende kunder och medarbetare c) Att identifiera och bedöma negativa inverkningar ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 52 d) Att vidta åtgärder för att behandla dessa negativa inverkningar ESRS 2 MDR-A Minimikrav på upplysningsinnehåll – Åtgärder MDR-A – Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor, vilka finns i följande kapitel: E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening E4-3 Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet S2-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Tematiska ESRS: att återspegla urvalet av åtgärder, inklusive omställningsplaner genom vilka inverkningar, vilka finns i ovanstående listade kapitel för MDR-A. e) Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det ESRS 2 MDR-M Minimikrav på upplysningar – Mått MDR-M – Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor, vilka finns i följande kapitel: E2–4 Miljöförorening av luft, vatten och mark E4-5 Mått på inverkningar relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem ESRS 2 MDR-T Minimikrav på upplysningar – Mål MDR-T – Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål, vilka finns i följande kapitel: E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna E2-3 Mål relaterade till miljöförorening E4-4 Mål för biologisk mångfald och ekosystem S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras S2-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Tematiska ESRS: när det gäller mått och mål, vilka finns i ovanstående listade kapitel för MDR-M och MDR-T, samt: E1-5 Energianvändning och energimix E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp S1-6 Uppgifter om företagets anställda S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog S1-9 Mångfaldsindikatorer S1-11 Socialt skydd S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling S1-14 Mått för arbetsmiljö S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) G1-4 Fall av korruption eller mutor Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 53 Upplysningskrav GOV-5 – Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering Hållbarhetsrapporten upprättas som en inkluderad del av förvalt- ningsberättelsen i koncernens årsredovisning. Under räkenskaps- året 2024 har Ålandsbanken påbörjat arbetet med att bygga upp en process avseende hållbarhetsrapportering inom ramen för CSRD. Ålandsbankens hållbarhetsredovisningsprocess kan delas upp i tre huvuddelar som tillsammans utgör en rapporterings- process, bestående av den dubbla väsentlighetsanalys som pre- senteras i ESRS 2 IRO-1, en gap-analys där Ålandsbanken identi- fierar aktuella utmaningar avseende redovisningsdata enligt ESRS samt sammanställning av den formella hållbarhetsförklaringen där det ingår datasamling samt tredjepartsgranskning av hållbar- hetsförklarningen. Eftersom upprättandet av en ny process för hållbarhetsrapportering inklusive bakomliggande analyser samt sammanställning av hållbarhetsrapporten är ett omfattande arbete, har Ålandsbanken under 2024 byggt upp en initial process som förväntas utvecklas under kommande år. En gap-analys avseende ESRS rapporteringskrav är genom- förd, där mellanskillnaden mellan rapporteringskrav för hållbar- hetsrapporten och befintliga processer inom Ålandsbankens verksamhet har kommenterats och rangordnats efter magnitud. Riskerna avseende hållbarhetsrapporteringen har belysts genom att gap-analysen har presenterats för Ålandsbankens lednings- grupp samt revisionskommitté. De huvudsakliga riskerna som har identifierats avseende pro- cessen för hållbarhetsrapportering för sammanställningen av hållbarhetsrapporten med tillhörande analyser och material består av den generella bristen på tillgång till kvalitativa data för rapportering, framförallt avseende aktörer nedströms i värde- kedjan, liksom brist på systemstöd då detta ännu inte är utveck- lat, avsaknad av branschspecifika standarder för rapporteringen samt kunskapsutmaningar hos personalresurser givet nya om fat- tande regelverk. Ett större antal differenser mellan de i den dubbla väsentlighetsanalysen identifierade väsentliga inverkning- arna, riskerna och möjligheterna samt dess tillhörande rapporteringspunkter är också identifierade. Då processen för framtagandet av den dubbla väsentlighetsanalysen även den är ny, finns där också en viss osäkerhet i bedömningarna och det är ett område att arbeta vidare med utvecklingen av under kom- mande år. Eftersom dessa risker är relativt nyligen identifierade i samband med utvecklandet av processen för hållbarhetsrappor- tering, är strategin för att begränsa de identifierade riskerna ännu inte upprättad. Den kontrollfunktion som finns på plats är en redovisning av hållbarhetsrapportens utvecklingsprocess för revisionskommittén. Hållbarhetsrapporten sammanställs på Group Finance men själva grundarbetet avseende det bakomliggande arbetet sker integrerat ute i den övriga verksamheten. De identifierade gapen mellan befintlig aktivitet och rapporteringskrav bör således behandlas av respektive verksamhetsområde i Ålandsbanken. Datainsamling till hållbarhetsrapporten sker genom intervjuer med verksamheten och aktiviteter i kombination med insamling av bakomliggande intern dokumentation. Då mycket information avseende inverkan avser aktiviteter nedströms i värdekedjan genom utlåning och placeringar, samlas där även in data via respektive företags offentligt publicerade hållbarhetsinformation, i den mån den är tillgänglig. Under implementationsfasen av upprättandet av den första hållbarhetsrapporten enligt CSRD och ESRS, har en löpande rapportering av implementeringsprocessen samt tidsplanen gjorts till revisionskommittén som är en av styrelsens ordinarie kommittéer. Upplysningskrav SBM-1 – Strategi, affärsmodell och värdekedja Ålandsbanken erbjuder ett brett utbud av banktjänster och kapital förvaltningstjänster. Under vårt eget varumärke riktar vi oss mot privatpersoner och företag i utvalda geografiska om - råden på Åland, i Finland och i Sverige. Vi erbjuder även Banking as a Service (BaaS), där vår målgrupp är företag som vill erbjuda sina kunder banktjänster under eget varumärke. Ålandsbankens betydande produktområden Dagligbankstjänster inklusive inlåning Ålandsbanken erbjuder dagligbankstjänster i form av bankkonton, kort, betalningar, digitala tjänster, försäkringar, liksom sparande. Kunderna erbjuds två koncept: Private Banking eller Premium Banking. Sparande erbjuds genom både aktiesparkonto och för- var samt sparkonto. Ålandsbankens sparkonto, Östersjökontot, donerar via Östersjöprojektet årligen motsvarande upp till 0,2 procent av insättningarna till naturskydds- och miljöprojekt kring Östersjön. För bankkunderna finns både bankkort och kreditkort, som även kallas Östersjökort. Östersjökortet är världens första kort tillverkat av miljövänligt material som är kopplat till ett index för miljöpåverkan kallat Åland Index. Med Åland Index hjälper vi våra kunder att uppskatta koldioxidavtrycket på sina kortköp. Finansieringstjänster Ålandsbanken erbjuder kreditgivning i form av utlåning till privat- personer och företag. Utlåning till privatpersoner består till stor del av bolån men utlåning sker även till andra syften, såsom exem- pelvis värdepapperslån, och på Åland och i Finland även studie- lån. Utlåning till företag utgörs av rörelsefinansiering på Åland medan fokus i Finland och i Sverige är på investeringskrediter. Ålandsbanken har även en likviditetsförvaltning genom Treasury, inklusive emitterande av obligationer, varav även gröna obligationer. Placeringstjänster Ålandsbanken tillhandahåller diskretionär kapitalförvaltning, icke-oberoende placeringsrådgivning, utförande och vidare- befordran av order i finansiella instrument, samt sidotjänster som avses i lagen om investeringstjänster till exempel förvaring av finansiella instrument. Vi har ett brett utbud av produkter och tjänster där de miljömässiga, sociala och bolagsstyrnings- relaterade aspekterna (ESG) är helt integrerade i våra investeringsprocesser. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 54 Ålandsbanken mäter och rapporterar andel SBTi-status (Science Based Targets Initiative (SBTi)) för alla Ålandsbankens fonder, och har en minimiandel hållbara investeringar för modell- portföljer och Ålandsbankens fonder. Ålandsbanken har två arti- kel 9-produkter, Vindkraftsfonden och Green Bond. IT-tjänster IT-tjänster omfattar Crosskey Banking Solutions Ab Ltd:s verk- samhet, där Crosskey på egen hand, eller tillsammans med Ålandsbanken erbjuder finansiella IT-tjänster. Vi erbjuder IT as a Service (ITaaS), där vår målgrupp är finansiella företag som behö- ver IT-tjänster för att kunna hantera sina kunder. Under verksamhetsåret 2024 har inte några förändringar skett avseende betydande produktområden. Ålandsbankens verksamhetsområde Under vårt eget varumärke riktar vi oss mot privatpersoner och företag i utvalda geografiska områden på Åland, i Finland och i Sverige. På Åland är Ålandsbanken alla ålänningars bank. Vi har både en position och en vilja att vara med och utveckla fram- tidens Åland. På det finländska fastlandet och i Sverige har Ålandsbanken en nischstrategi med inriktning på entreprenörer, välbärgade familjer samt privatkunder med en lite större ekonomi. Ålandsbankens primära segment är Private Banking, Premium Banking samt IT. Under verksamhetsåret 2024 har inte några förändringar skett avseende betydande marknader eller kundgrupper. Ålandsbankens anställda Ålandsbanken hade per 31 december 2024, 1 131 anställda för- delat på tre regioner. På Åland fanns 582 anställda, i Finland 319 anställda och i Sverige 230 anställda. Ålandsbankens exponering mot särskilda branscher Sektorn för fossila bränslen Ålandsbanken är inte aktiv inom sektorn för fossila bränslen utifrån sin egen operativa verksamhet. Ålandsbanken har en exponering genom kreditportföljen, i form av utlåning till företag verksamma inom fossila bränslen. En vidare utredning förutsätts för att kunna specificera potentiella direktrelaterade intäkter, vilket inte har kunnat genomföras under 2024. Ålandsbanken har genom sin Treasury-verksamhet inga innehav som är verksamma inom fossila bränslen. Ålandsbanken har via sina kunders placeringar en exponering till företag verksamma inom fossila bränslen. Detta beskrivs när- mare i SFDR-rapporten för 2023, Redogörelse för investerings- besluts huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhets- faktorer (PAI-redogörelse), där PAI-indikator 4 tabell 1 i bilaga I redogör för måttet. Exponeringen framkommer även i EU-taxonomins tabeller avseende fossilgasrelaterade verksam- heter. Ålandsbanken investerar inte i verksamheter som utvinner förbränningskol. Eftersom dessa placeringar inte avser Ålandsbankens egna medel, utan avser kundernas placeringar, har Ålandsbanken inte kunnat identifiera några egna intäkter som specifikt kan härröras från denna exponering. Kemikalieproduktion Ålandsbankens är inte aktiv inom kemikalieproduktion utifrån sin egen operativa verksamhet. Nedströms i värdekedjan genom kreditportföljen finns en exponering genom företag verksamma inom kemikalie- produktion. En vidare utredning förutsätts för att kunna specifi- cera potentiella direktrelaterade intäkter, vilket inte har kunnat genomföras under 2024. Ålandsbanken har genom sin Treasury-verksamhet inga inne- hav som är verksamma inom kemikalieproduktion. Ålandsbanken har en exponering mot kemikalieproduktion genom sina kunders placeringar. Eftersom dessa inte avser Ålandsbankens egna placeringar, utan kundernas placeringar, har Ålandsbanken inte kunnat identifiera några egna intäkter som specifikt kan härröras från denna exponering. Kontroversiella vapen Ålandsbanken är inte aktiv inom kontroversiella vapen utifrån sin egen operativa verksamhet. Ålandsbanken har ingen exponering mot kontroversiella vapen utifrån kreditportföljens utlåning eller Treasury-verksamheten. Ålandsbanken har ingen direkt exponering mot företag verk- samma inom kontroversiella vapen utifrån sina kunders place- ringar. Ålandsbanken har dock via sina kunders placeringar en smärre exponering till företag som i sin tur har en exponering mot kontroversiella vapen. I SFDR-rapporten för 2023: Redogörelse för investeringsbesluts huvudsakliga negativa konsekvenser för håll- barhetsfaktorer (PAI-redogörelse) finns PAI-indikator 14 tabell 1 i bilaga I som redogör för måttet. Eftersom dessa inte avser Ålandsbankens egna placeringar, utan kundernas placeringar, har Ålandsbanken inte kunnat identifiera några egna intäkter som specifikt kan härröras från denna exponering. Odling och produktion av tobak Ålandsbanken är inte aktiv inom odling och produktion av tobak utifrån sin egen operativa verksamhet. Ålandsbanken har ingen exponering mot odling och produktion av tobak utifrån kredit- portföljen, Treasury-verksamheten eller kundernas placeringar. Hållbarhetsrelaterade mål sett till betydande produkter och tjänster, kundkategorier, geografiska områden och förbindelser med intressenter Ålandsbanken har satt upp ett antal hållbarhetsrelaterade mål, varav några är specifikt kopplade till betydande grupper av pro- dukter, tjänster, kundkategorier, geografiska områden eller för- bindelser med intressenter. Ålandsbanken har ett övergripande klimatmål och ett antal sektormål som presenteras i sina respek- tive kapitel. Det övergripande klimatmålet om att minska CO 2 e- utsläppen som beskrivs närmare i kapitel E1-4, avser Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 55 verksamheten i stort utan att vara specificerat på enskilda pro- dukter eller tjänster. Sektormål finns avseende: Finansieringstjänster Följande mål är uppsatta avseende kreditportföljens produkter eller kundkategorier: Ålandsbanken vill ha en gemensam dokumenterad klimat- ambition med sina kunder. För finansiering av företag och närings- verksamhet innebär detta att 100 procent av kunderna som klassi- ficeras som utsläppsintensiva ska kvittera en klimatambition med Ålandsbanken där de åtar sig att upprätta en hållbarhetsplan med aktiviteter som stödjer bankens målsättning att reducera sitt koldioxid utsläpp med minst 50 procent till 2030. Totalt ska minst 90 procent av företagsstocken (utlåningsvolym) ha kvitterat en klimat ambition med Ålandsbanken. Närmare detaljer om målet och utfallet finns att läsa i kapitel E1-4. Målsättningen att minska den finansierade utsläppsintensi- teten för bolån (gCO 2 e/m 2 ) med 26 procent till 2030 jämfört med basår 2021. Närmare detaljer om målet och utfallet finns att läsa i kapitel E1-4. Ålandsbanken åtar sig att fortsätta att enbart erbjuda finansiering av elproduktion avseende förnybar energi, fram till och med 2030. Närmare detaljer om målet och utfallet finns att läsa i kapitel E1-4. Placeringstjänster Kapitalförvaltningens placeringar av kundernas medel ska följa en kurs i linje med Parisavtalets mål, med basår 2021. Närmare detal- jer om målet och utfallet finns att läsa i kapitel E1-4. Förbindelser med intressenter Avseende den egna operativa verksamheten finns en ambition om att få leverantörer att förbinda sig till klimatmål med samma ambitionsnivå som Ålandsbanken. Avseende förbindelser med intressenter mäts kundnöjdhet (Nöjd-kund-index, NKI) samt kundernas benägenhet att rekom- mendera Ålandsbanken (Net Promoter Score, NPS). Ålandsbankens målsättning är att vara Nordens bästa aktör, med de nöjdaste kunderna inom Private Banking- och Premium Banking-segmenten. En bedömning av betydande produkter och tjänster i förhållande till dess hållbarhetsrelaterade mål Ålandsbankens verksamhet har främst en indirekt effekt på många områden. Ett av Ålandsbankens tydligaste påverkansområden inom hållbarhet är genom den indirekta klimatpåverkan nedströms i värdekedjan genom utlåning och kundernas placeringar. På samma gång som de är viktiga för måluppfyllandet, är det ett område med stora utmaningar sett till tillgång på data. Avseende våra egna lånekunder som till majoriteten utgörs av privatpersoner och entreprenörers företag, finns inte någon tillgång till publicerad information om koldioxidutsläpp eller övrigt hållbarhetsarbete, vilket skapar en stor utmaning för måluppföljningen. Finansieringstjänster Ålandsbanken har tre mål uppsatta avseende kreditportföljens produkter eller kundkategorier, vilka presenterades i den före- gående punkten. Ålandsbanken vill ha en gemensam dokumenterad klimat- ambition med sina kunder, där 100 procent av kunderna som klassi ficeras som utsläppsintensiva ska kvittera en klimat- ambition med Ålandsbanken där de åtar sig att upprätta en hållbarhetsplan med aktiviteter som stödjer bankens målsättning att reducera sitt koldioxidutsläpp med minst 50 procent till 2030. Ett dokument för klimatambition är framtaget under 2024. Arbete med implementering beräknas påbörjas kommande räkenskapsår. Avseende bolån, är målsättningen att minska den finansierade utsläppsintensiteten (gCO 2 e/m 2 ) med 26 procent till 2030 jämfört med basår 2021. En omställningsplan med fokus på bolån har tagits fram under 2024, viket beskrivs i kapitel E1-1, och implementationen beräknas påbörjas kommande räkenskapsår, vilket gör att effekten av planen beräknas synas längre framåt i tiden. Närmare detaljer om målet och utfallet för den finansiella utsläppsintensiteten finns att läsa i kapitel E1-4. Ålandsbanken erbjuder fortsättningsvis enbart finansiering av elproduktion avseende förnybar energi, fram till och med 2030. Närmare detaljer om målet och utfallet finns att läsa i kapitel E1-4. Grön skuldfinansiering utifrån Treasury Ålandsbankens Treasury-avdelning bidrar ytterligare till att främja en långsiktig hållbarhetsutveckling genom att emittera gröna obligationer i enlighet med bankens gröna ramverk. Det gröna ramverket har genomgått en uppdatering under 2024, så att kvalificeringskriterierna numera väsentligt bidrar till EU-taxonomins miljömål. Taxonomiförenlighet kan inte fastställas i detta skede, då data kring kriterier för att inte orsaka betydande skada på de övriga miljömålen samt efterlevnad av sociala minimi skyddsåtgärder är begränsad. I det uppdaterade gröna ram verket har man tillagt en ny grön tillgångskategori, Hållbara transporter, utöver de redan existerande gröna tillgångs- kategorierna Förnybar energi och Gröna byggnader. Ramverket har likt tidigare upprättats i enlighet med ICMAs standarder för gröna obligationer. Det uppdaterade gröna ramverket har genomgått en obero- ende extern granskning av Moody’s Investors Service, som har bedömt att ramverket är förenligt med ICMAs standarder för gröna obligationer och att ramverket bidrar väsentligt till hållbar- het. Ramverket har erhållit betyget ”Väldigt bra”. Tills vidare har Ålandsbanken ett utestående grönt T2-instrument (supplemen- tärkapital) på 150 miljoner kronor för vilket Treasury upprätthåller ett grönt tillgångsregister. Kapitalförvaltningens placeringar av kundernas medel ska följa en kurs i linje med Parisavtalets mål, med basår 2021 På Ålandsbanken investerar vi i välskötta bolag som är väl positio- nerade för att möta framtidens utmaningar. Vi har ett brett utbud av produkter och placeringstjänster där de miljömässiga, sociala Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 56 och bolagsstyrningsrelaterade aspekterna (ESG) är helt integre- rade i våra investeringsprocesser. Ålandsbanken mäter och rapporterar andel SBTi-status (Science Based Targets Initiative (SBTi)) för alla Ålandsbankens fonder, och har en minimiandel hållbara investeringar för alla modellportföljer och Ålandsbankens fonder. Målet avseende SBTi-status samt utfallet presenteras närmare i kapitel E1-4. Ålandsbanken har två artikel 9-produkter, Vindkraftsfonden och Green Bond. Utöver mätningen av andelen fondinnehav som har skrivit under SBTi, mäts även procentandel fonder utvärderade enligt Principles for Responsible Investment (PRI). Ålandsbanken Fondbolag screenar även fondtillgångar mot ESG och kontrollerar mängden bolag som bryter mot internationella överenskommelser. Andelen hållbara investeringar enligt artikel 9, 8 och 6 Procentandelen investeringar, av totalen, % 2024 2023 Hållbara investeringar, artikel 9 8 9 Investeringar, artikel 8 86 83 Investeringar, artikel 6 6 8 Våra kunders placeringar står för den största andelen av Ålandsbankens utsläpp, där utsläpp i scope 3 kategori 15 ökar vartefter företagens egen rapportering ökar i omfattning. Vi bedö- mer att jämförbarheten mellan olika år för dessa utsläpp fortfa- rande är svårbedömd, då kvaliteten generellt är låg för scope 3-data. En stor variation finns också i omfattningen av rapporte- rade utsläppsdata mellan olika företag, vilket gör att uppgifterna om exponeringarna inte är tillräckligt exakta för att användas för jämförelser. Till viss del ser vi att rapporteringen från de bolag som vi investerar i har utvecklats och att en större andel av bola- gen rapporterar scope 3. Denna utveckling är positiv, även om den ökade mängden data medför att våra utsläppssiffror stiger. Förbindelser med intressenter Avseende den egna operativa verksamheten finns en ambition om att få leverantörer att förbinda sig till klimatmål med samma ambitionsnivå som Ålandsbanken. I uppförandekoden för leve- rantörer och samarbetspartners uppmuntrar Ålandsbanken sina leverantörer att arbeta aktivt för att minimera verksamhetens negativa miljöpåverkan i linje med de av Ålandsbanken stödda initiativen. Avseende förbindelser med intressenter mäts kundnöjdhet (Nöjd-kund-index, NKI) samt kundernas benägenhet att rekom- mendera Ålandsbanken (Net Promoter Score, NPS) där Ålandsbankens målsättning är att vara Nordens bästa aktör, med de nöjdaste kunderna inom Private Banking- och Premium Banking-segmenten. Ålandsbanken genomför varje år kund- nöjdhetsmätningar i segmenten Private Banking och Premium Banking och 2024 utsågs Ålandsbanken för fjärde året i rad till Finlands bästa Private Banking-aktör. Dagligbankstjänster inklusive inlåning De tjänster som Ålandsbanken erbjuder sina kunder och som är relaterade till hållbarhetsfrågor är: Östersjökontot: Ålandsbankens sparkonto, Östersjökonto donerar via Östersjöprojektet årligen motsvarande upp till 0,2 procent av insättningarna till naturskydds- och miljöprojekt kring Östersjön. Östersjökortet: Östersjökortet är världens första kort tillverkat av miljövänligt material som är kopplat till ett index för miljöpåver- kan, Åland Index. Med Åland Index hjälper vi våra kunder att upp- skatta koldioxidavtrycket på deras kortköp. Hållbarhetsfrågor i företagets strategi samt de främsta förestående utmaningarna Hållbarhetsstrategin har ett fokus på klimatfrågor i form av en sänkning av växthusgasutsläpp medan affärsstrategin fokuserar på en stark tillväxt drivet av nya kund- och affärsvolymer. Det här är en utmaning för hela branschen, om inte hela världen, och inte enbart för Ålandsbanken. För att nå våra hållbarhetsmål behöver vi utöka andelen hållbara alternativ inom produkt-, tjänste- och investeringssortiment samtidigt som vi behåller konkurrenskraften. Liksom nämnt ovan, är tillgången till information och data till grund för målsättning en stor utmaning inom alla områden, inte minst både avseende utlåning och placeringar. Informationstillgången är mycket begränsad avseende kredit- portföljen, vars utlåning till privatpersoner och företagskunder som till största andelen består av små- eller medelstora bolag eller ännu mindre bolag med begränsad rapporteringsskyldighet avseende hållbarhetsrelaterade data. Även avseende stora före- tag är framtagandet av publicerad hållbarhetsinformation ännu under utveckling vilket gör att kvalitativa data är en stor bristvara. Ålandsbanken har påbörjat arbetet med att integrera hållbar- hetsstyrningen i affärsstyrningen genom att bland annat under 2024 påbörja en implementering av att införa hållbarhets-KPI:erna LEVA och ZOE på löpande hållbarhetsmöten med affärs- områdena. Dessa motsvarar koldioxidjusterad ROE och EVA, och befinner sig under utveckling för att skapa en uppföljning över hur affärerna påverkar progressen mot klimatmålen. Ålandsbanken har även påbörjat arbetet med införande av systemstöd för att inkorporera hållbarhetsaspekten i bokföringssystemet. Ålandsbankens affärsmodell Ålandsbanken är en bankkoncern med ett tillhörande IT-bolag. Ålandsbankens verksamhet är en bankverksamhet i grunden med visionen att förmedla den stora bankens tjänsteutbud med den mindre bankens känsla och förnuft. Vi värdesätter det personliga mötet med kunden och ser det som en av våra främsta konkur- rensfördelar. På Åland är Ålandsbanken alla ålänningars bank och har både en position och en vilja att vara med och utveckla fram- tidens Åland. På det finländska fastlandet och i Sverige har Ålandsbanken en nischstrategi med inriktning på entreprenörer, välbärgade familjer samt privatkunder med en lite större ekonomi. Ålandsbanken erbjuder två koncept: Private Banking och Premium Banking. Ålandsbankens fokusområden för bankverksamheten är ansvarsfulla placeringar och en ansvarsfull kreditgivning. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 57 Till koncernen hör dotterbolagen Ålandsbanken Fondbolag Ab och IT-bolaget Crosskey Banking Solutions Ab Ltd. Ålandsbanken samarbetar med flera fintech-bolag och vi levererar också tjänster till flera bolag i finansbranschen. Ålandsbanken är dessutom del- ägare i en rad bolag som vi samarbetar med. Ålandsbanken Fondbolag Ab förvaltar Ålandsbankens place- ringsfonder med ett fondutbud som är anpassat för Ålandsbankens kunders placeringsbehov. Förutom att bedriva fondverksamhet med vanliga placeringsfonder (UCITS) är fond bolaget också auk- toriserat som förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF). Crosskeys affärsstrategi grundar sig i fyra fokusområden: att växa steg för steg, bygga starka personliga relationer, att erbjuda stabila och säkra system och tjänster samt att förespråka en håll- bar utveckling. Crosskey utvecklar, levererar och förvaltar system- och tjänstelösningar för aktörer som bedriver verksamhet inom den finska och svenska finans- och kapitalmarknaden. Crosskeys verksamhetsområde finns inom bank, betalnings och kort- lösningar och kapitalmarknadsverksamhet. Ålandsbankens värdekedja Som en bank med kompletterande fondbolag och IT-bolag, snarare än ett tillverkande företag ser Ålandsbankens värdekedja ut som följer nedan. Ålandsbanken må vara en bank med all dess potenti- ella inverkan på omvärlden och utsatta för alla risker och möjlighe- ter som världen erbjuder, men är ändå en förhållandevis liten aktör. Uppströms i värdekedjan Det som vi ser som kommer in i verksamheten är små inköp av material men desto mer inköp av tjänster. Här ses även de regel- verk och risker som vi bär med oss igenom resten av verksam- heten. Tillgång till information från leverantörer är ofta liten, och information om klimatpåverkan utifrån de inköp som görs beräk- nas genom spendmetoden. Egna verksamheten Verksamheten för koncernen utgår från Ålandsbankens bank- verksamhet, Crosskeys IT-tjänster samt Fondbolagets kapitalför- valtningstjänster. Den helheten utgör kärnan i den egna operativa verksamheten. Inom verksamheten ser vi hela vårt tjänsteutbud med inlåning, utlåning, kort, transaktioner, Treasury, försäkring, juridiska tjänster, marknadsföring och ett brett utbud av kapital- förvaltningstjänster. Genom Crosskey säljs det IT-tjänster till före- tag. Ålandsbanken har även ett ansvar som en stor arbetsgivare, vilket reflekteras i den vidare väsentlighetsanalysen. Förväntade fördelar från kundernas sida, liksom även för investerare och andra intressenter, bedöms vara att Ålandsbanken ska erbjuda sina kun- der finansiella produkter som gynnar dem ekonomiskt men som samtidigt inte motverkar en hållbar utveckling. Nedströms i värdekedjan Verksamheten kompletteras nedströms av bland annat vårt förhål- lande till våra kunder som använder våra tjänster, där vi ger både företag och privatpersoner tillgång till finansiella tjänster, juridiska tjänster och genom Crosskey erbjuds IT-tjänster specifikt för företag. Det är nedströms i värdekedjan som vi ser den främsta indi- rekta inverkan, genom utlåning, Treasury samt kundernas place- ringar. Information om de företag som vi investerar i, fås gällande de större företagen från deras offentligt publicerade information. Det här gäller specifikt avseende kundernas placeringar samt Treasurys investeringar. Information om de mindre företagen är mer svåråtkomlig. Eftersom majoriteten av Ålandsbankens kunder och även flertalet intresseföretag är SMEs eller ofta ännu mindre, saknas det offent- ligt publicerad information och det finns inte heller i någon direkt omfattning någon tillgänglig information lokalt hos företagen eftersom det här med insamling av hållbarhetsdata är nytt och ännu under utveckling. Tillgång till data är ett av de större grund- läggande problemen och det är någonting som vi är medvetna om och arbetar med på längre sikt. Vi har också diverse partnersamarbeten som vi är engagerade i genom bland annat Borgo, Doconomy, Dreams, Alandia Holding, Plusius, Mäklarhuset Åland och intresseandelar i vindkraftsbolag. Utöver detta har vi även ett samhällsengagemang genom att vara en stor arbetsgivare på en liten ort och genom att stötta kultur, idrott och studier framförallt på Åland. Östersjöprojektet bidrar dessutom till samhällsengagemanget genom att finansiera goda idéer och att öka medvetenheten om Östersjöns tillstånd. Upplysningskrav SBM-2 – Intressenters intressen och synpunkter I takt med att kraven på transparens och extern kommunikation ökar kring företagens hållbarhetsarbete har också Ålandsbankens intressenter fått en mer betydande roll i vårt hållbarhetsarbete. En tät dialog med våra intressenter, både interna och externa, är en viktig del av vårt utvecklingsarbete för att bättre förstå vår påverkan ur flera perspektiv. För att förstå vilka behov och driv- krafter som är viktiga för intressenterna för vi löpande kvalitativa och kvantitativa intressentdialoger i olika kanaler. Några exempel är kund- och varumärkesundersökningar samt branschforum där aktuella frågor och trender behandlas. Dialogen initieras både av Ålandsbanken och av intressenterna. Ålandsbankens intressenter är: • Kunder • Aktieägare • Skuldinvesterare • Medarbetare • Myndigheter (regelverk) • Ratinginstitut • Återförsäljare • Leverantörer • Samarbetsorganisationer • Intresseorganisationer • Media • Miljön, inklusive närmiljön i Östersjön Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 58 Dialogen sker dock främst med nyckelintressenterna, det vill säga bankens kunder, ägare samt medarbetare, vars samman fattade synpunkter har tagits i beaktande i väsentlighets- bedömningsprocessen. I många fall är de ämnen som kommer upp kända sedan tidigare, och implementerade i den generella affärs- strategin sedan länge, såsom intresset för miljö och samhälls- påverkan på det åländska samhället. Styrelsen ges relevant information vid behov. Kunder All sund bankverksamhet bygger på förtroende och Ålandsbanken vill ha långsiktiga relationer med sina kunder. Ålandsbanken har en affärsmodell som är inriktad på personlig rådgivning. Som en del i det är Ålandsbanken mån om den personliga kontakten med sina kunder, och ser det som viktigt att kunderna ska ha möjlighet att få personlig service. Av den anledningen har Ålandsbanken fortsättningsvis flertalet lokala kontor där kunder är välkomna att besöka oss. Kunddialogen sker således huvudsakligen via möten med kunderna på Ålandsbankens kontor, men även via digitala kanaler, på kundevent och genom information på hemsidan. Ålandsbanken genomför även årliga kundundersökningar för att samla in information om kundernas åsikter i diverse frågor, varav hållbarhet är en av många. Kundnöjdhetsindex (NKI) mäts och specificeras i upplysningskrav S4-5 som ett kundrelaterat mål. Ägare Dialogen med ägarna i stort sker på bolagsstämman men Ålandsbanken har även genomfört en specifik intressentdialog med ett urval av storägare för att diskutera hållbarhet. Våra stor- ägare ser att Ålandsbanken har ett självklart ansvar för den gröna omställningen, en central roll för att förhindra ekonomisk brotts- lighet och penningtvätt samt även en viktig roll i det åländska samhället. Ägarna poängterar också vikten av att banken ska se till kundens behov och kundens bästa. Medarbetare Personalen är Ålandsbankens mest värdefulla tillgång och vikti- gaste konkurrensfördel. Dialogen med medarbetarna är konti- nuerligt pågående, både i vardagen och genom löpande medar- betarundersökningar. Genom att löpande mäta och följa upp medarbetarnas motivation och arbetsförhållanden kan Ålandsbanken säkerställa en sund och effektiv organisation. Resultatet av medarbetarengagemanget för 2024 beskrivs närmare i upplysningskrav S1–5 på sidan 138. Arbetstagar- representanter deltar även i en löpande dialog med arbetsgivaren för att de anställdas perspektiv ska beaktas i enlighet med sam- arbetslagen (1333/2021). Koppling till strategi och affärsmodeller ses genom det sociala hållbarhetsområdet i hållbarhetsstrategin. Arbetstagare i värdekedjan Ålandsbanken har identifierat en potentiell väsentlig indirekt inverkan på arbetstagare i värdekedjan genom sina placeringar nedströms i värdekedjan. Ålandsbanken säkerställer en hållbar miniminivå genom sina val av placeringar och vidtar grund- läggande kontroller innan en placering görs. Det strategiska foku- set som finns på placeringar inom Norden bedöms skapa grund- förutsättningar för hållbara anställningsvillkor ute i värdekedjan på grund av de lagstadgade arbetstagarrättigheter som finns i de aktuella länderna. Samhällsengagemang Ålandsbanken har ett stort engagemang i det åländska samhället och bidrar framför allt genom att stödja kultur, idrott och studier. Intresset för det lokala engagemanget har även lett till arbetet med Östersjöfonden, där Ålandsbanken tillsammans med sina kunder donerar pengar till olika miljörelaterade projekt. Upplysningskrav SBM-3 – Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Ålandsbankens väsentliga inverkningar, risker och möjligheter E1 Klimatförändringar Klimatförändringarna är ett viktigt inverkansområde för Ålandsbanken och identifierat som väsentligt sedan flera år till- baka. Genom den egna verksamheten har vi en viss påverkan men den stora påverkan ser vi nedströms i värdekedjan (scope 3 kate- gori 15 investeringar) genom vår utlåning till företag och privat- personer, Treasuryportföljen samt kundernas placeringar. Här ser vi en konkret indirekt påverkan inom anpassningen till klimat- förändringarna, begränsningen av dem samt energiförbrukningen. Det är även inom området klimat som vi i vår riskbedömning har identifierat flertalet risker. Den mest väsentliga riskdrivaren på kort, medellång och lång sikt bedöms vara klimatrisker. Klimatriskerna påverkar Ålandsbanken inom alla de områden där det finns befintliga riskhanteringsprocesser. Ålandsbankens stra- tegi är därför att integrera klimatrisker som en naturlig del inom de riskområden som Ålandsbanken redan idag arbetar med. Identifierade väsentliga klimatrelaterade risker består på lång sikt av fysisk risk i form av översvämningsrisk samt omställningsrisk i form av reglering av energiprestanda på fastigheter. I denna omställningsrisk ser vi även en möjlighet att vara en del av omställningen genom omställningskrediter. Genom klimat- förändringarnas påverkan ses risken för översvämning i de sam- hällen där våra kunder är bosatta. Eftersom många av våra kunder har bolån hos oss, tar vi då i beaktande att tillgångar som ställts som säkerheter skulle kunna skadas eller minska i värde. Genom klimatförändringarnas effekter på finansmarknaden identifieras på lång sikt även omställningsriskerna att aktiekurser kan sjunka för företag drabbade av antingen klimathändelser eller klimatpolitiska åtgärder samt en likviditetsrisk om investerare väljer att i första hand investera i gröna obligationer, och marknaden för Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 59 icke-gröna obligationer då skulle bli mindre likvid på grund av färre köpare. Läs mer i kapitel E1 Klimatförändringar. E2 Miljöföroreningar Ålandsbanken ser ingen inverkan på miljöföroreningar utifrån sin egen verksamhet, men däremot finns det en indirekt inverkan ned- ströms i värdekedjan, genom de företag vars verksamhet finansie- ras genom vår företagsutlåning och som våra kunder placerar i. Utifrån placeringsportföljen ses en konkret påverkan på utsläpp till vatten. Även om datatillgängligheten är liten, görs bedömningen att området är att sannolikt betrakta som väsent- ligt. Området följs upp och beaktas i samband med bedömningen av de huvudsakliga negativa hållbarhetskonsekvenserna som en del i investeringsprocessen. Vi ser även en väsentlig påverkan på miljöföroreningar genom ämnen som inger betänkligheter utifrån flertalet sektorer vi lånar ut pengar till, helt enkelt för att det är så vanligt förekommande inom de flesta former av tillverkning och flertalet andra branscher att risken finns i de flesta företag. Området är nyligen identifierat och några åtgärder är ännu inte vidtagna. Läs mer i kapitel E2 Miljöföroreningar. Östersjöprojektet Genom sin placering mitt i Östersjön är Åland nära förknippat med vatten och genom Östersjöprojektet donerar Ålandsbanken tillsam- mans med sina kunder pengar till diverse projekt. Östersjöprojektet och de finansiella produkterna som är nära förknippade med det, såsom Östersjökontot och Östersjökortet, är på kort sikt både en finansiell möjlighet och en möjlighet att potentiellt påverka kunder och investerare till att investera i en renare Östersjö. Läs mer i det företagsspecifika kapitlet Östersjöprojektet. E4 Biologisk mångfald och ekosystem Biologisk mångfald och ekosystem är ett område där Ålandsbanken med sin huvudsakligen kontorsbaserade verksamhet enbart ser en indirekt väsentlig inverkan nedströms i värdekedjan utifrån företagsutlåningen och kundernas placeringar. Den inverkan som syns är direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald och på lång sikt konsekvenser för ekosystemens tillstånd, genom den verksamhet som bedrivs i de företag vars verksamhet finansieras genom vår företagsutlåning och våra kunders placeringar. Biologisk mångfald är således inte någonting som Ålandsbanken med sin egen kontorsverksamhet har en direkt påverkan på, utan det handlar istället om hur de företag som finansierar sin verksamhet med hjälp av pengar från Ålandsbanken påverkar miljön och människor i dess närhet via sin affärsverksamhet, såsom var de är verksamma och vad de gör. Eftersom denna inverkan är indirekt nedströms i värdekedjan blir dess effekt på strategin och affärsmodellen främst genom investeringsbeslut och kriterier avseende företagsutlåningen. Avseende placeringarna beaktas de huvudsakliga negativa håll- barhetskonsekvenserna som en del av investeringsprocessen. Via placeringssidan kontrolleras detta dessutom genom PAI- indikator 7 där vi kontrollerar andel av investeringar i investerings- objekt med platser/projekt belägna i eller i närheten av områden med känslig biologisk mångfald där investeringsobjektens verk- samhet påverkar dessa områden negativt. Eftersom det i dags- läget är en låg datatillgänglighet avseende den här informationen, används granskningsmetoden att stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker i granskningen av FN:s Global Compact prin- cip nr 7. Datatillgänglighetens utveckling övervakas och befintlig data används när vi bedömer investeringsrelaterade möjligheter och risker. Eftersom inverkan inte ses utifrån den egna verksamheten, utan ses nedströms i värdekedjan hos andra företag, varifrån kon- kret hållbarhetsdata avseende biologisk mångfald är begränsad, har Ålandsbanken inte upptäckt några väsentliga negativa inverk- ningar när det gäller markförstöring, ökenspridning eller hård- görning av mark. Ålandsbanken bedriver inte självt någon operativ verksamhet som påverkar hotade arter. Läs mer i kapitel E4 Biologisk mångfald och ekosystem. E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Cirkulär ekonomi är identifierat som ett väsentligt påverkansom- råde för Ålandsbanken sedan 2023 då det sågs som prioriterat baserat på utlåning till bolån och fastighetsbyggande. 2024 har vi fortsättningsvis identifierat området som indirekt men väsentligt, med ett fokus på kreditportföljen, med tillägg av en inverkan via Treasuryportföljens investeringar på resursflöden både inåt och utåt, samt avseende kundernas placeringar en inverkan genom avfall i företag kunderna placerar i.Cirkulär ekonomi är således inte någonting som Ålandsbanken med sin egen kontorsverksam- het har en direkt väsentlig påverkan på, utan det handlar istället om hur de företag som finansierar sin verksamhet med hjälp av pengar från Ålandsbanken påverkar miljön via sin affärsverksam- het, vilket ses i nuläget. Eftersom inverkan ses nedströms i värdekedjan blir dess effekt på strategin och affärsmodellen främst genom investeringsbeslut och kriterier avseende utlåningen. Avseende placeringarna beak- tas de huvudsakliga negativa hållbarhetskonsekvenserna som en del av investeringsprocessen. Via placeringssidan kontrolleras mängden farligt avfall som genereras av investeringsobjekt genom PAI-indikator 9. Eftersom det i dagsläget är en låg data- tillgänglighet avseende den här informationen, används gransk- ningsmetoden att stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljö- risker i granskningen av FN:s Global Compact princip nr 7. Datatillgänglighetens utveckling övervakas och befintlig data används när vi bedömer investeringsrelaterade möjligheter och risker. Området cirkulär ekonomi är nyligen identifierat och hur inverkan via kreditportföljen ska hanteras är någonting som Ålandsbanken arbetar på att utveckla. I första hand ska kunskaps- nivån höjas, för att sedan kunna ta fram en baslinje och sätta rele- vanta mål. Läs mer i kapitel E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi. S1 Den egna arbetskraften Som en stor arbetsgivare, framförallt på Åland, har Ålandsbanken en självklar inverkan på den egna arbetskraften, både avseende Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 60 den egna personalen och de konsulter som hyrs in. Av den anled- ningen inkluderas hela personalen, både i form av de anställda och konsulterna i kapitel S1 Den egna arbetskraften. Inverkan varierar från alltifrån arbetsvillkor avseende trygg anställning, arbetstid, föreningsfrihet, kollektivavtal för de anställda, hälsa och säkerhet med fokus på stress, till rätten till likabehandling med jämställdhet och lika lön samt kompetensutveckling. De risker och möjligheter som är identifierade avseende den egna personalen är till stor del länkade till inverkansområdena. Eftersom personalen är Ålandsbankens främsta resurs och kon- kurrensfördel, medför det även att samtliga personalfrågor helt naturligt innebär potentiella kostnader för verksamheten i det fall att någonting skulle brista. Av den anledningen identifieras risken för stress på kort sikt som väsentlig för företaget i stort, liksom vi ser både en risk och en möjlighet med kompetensutveckling för personalen på kort- eller medellång sikt. Ålandsbanken har även börjat se på den möjlighet som finns att AI i framtiden kan ta över vissa arbetsuppgifter, och ser det som väsentligt att hantera det i förhållande till personalen. Med tanke på att Ålandsbanken är verksamt i Norden med den egna arbetskraften på Åland, i Finland och i Sverige, är det här området till stor del reglerat i lagar som säkerställer en viss minimi nivå, vilket leder till att fokuset ligger på det positiva och förebyggande arbetet som görs utifrån en medvetenhet om perso nalens arbetsmiljö. Eftersom majoriteten av arbetstagarna arbetar på kontor är den inverkan, de risker och möjligheter som syns klassiskt förknippade med kontorsarbete, och anses vara relevanta för samtliga. Samtliga dessa områden är identifierade sedan en lång tid tillbaka, och ingår i det befintliga arbetet inom Ålandsbankens hållbarhetsstrategi, där socialt ansvar är ett av de fyra fokus- områdena. Ålandsbanken vill vara en attraktiv arbetsgivare och förbli konkurrenskraftiga på marknaden. Ålandsbanken värnar således om en god fysisk och psykisk arbetsmiljö, med ett högt engagemang bland alla medarbetare där alla anställda har samma möjlig heter till en framgångsrik karriär inom koncernen. I och med det sedan tidigare uppsatta fokusområdet socialt ansvar beträffande personalen finns en koppling till hållbarhetsstrategin. Läs mer i kapitel S1 Den egna arbetskraften. S2 Arbetstagare i värdekedjan Ålandsbanken har inte självt någon förstahandspåverkan på arbetstagare i värdekedjan, utan ser en indirekt påverkan på arbetstagare i värdekedjan nedströms i värdekedjan genom de företag som kunderna investerar i samt genom Treasuryportföljen. Inverkan på arbetstagare nedströms i värdekedjan handlar såle- des om de personer som arbetar hos företag som Ålandsbanken och Ålandsbankens kunder investerar i, alltså arbetstagare som arbetar för senare led i Ålandsbankens värdekedja. Den väsentliga inverkan avser ej arbetstagare som arbetar på Ålandsbankens anläggningar men som inte tillhör den egna arbetskraften, ej arbetstagare som arbetar för tidigare led i Ålandsbankens värde kedja, ej arbetstagare som arbetar i gemensamma företag där Ålandsbanken ingår och ej heller specifikt identifierade arbets tagargrupper som drabbas särskilt hårt av negativa inverk- ningar antingen på grund av grupptillhörighet eller något särskilt sammanhang. Vad som ursprungligen började som en identifiering av en positiv påverkan genom att skapa en grundläggande förutsätt- ning för en trygg anställning genom att finansiera företags verk- samhet, har utvecklats till en förståelse för att Ålandsbankens inverkan främst handlar om att mitigera den potentiellt negativa inverkan som kan finnas avseende de grundläggande arbetsrela- terade rättigheterna för arbetstagarna ute i värdekedjan, såsom att förhindra barnarbete, tvångsarbete, och säkerställa att arbets- tagarna har grundläggande skydd och rättigheter på plats. Att undvika en negativ påverkan på arbetstagare i värdekedjan är en viktig del i hållbarhetsstrategin för Ålandsbanken, och upp- rätthålls genom de investeringsval som görs. Ålandsbanken säker- ställer en hållbar miniminivå genom sina val av placeringar och vidtar grundläggande kontroller innan en placering görs. Avseende placeringarna beaktas de huvudsakliga negativa håll- barhetskonsekvenserna som en del av investeringsprocessen där man syftar till att säkerställa att portföljbolagen efterlever normer och riktlinjer. Ålandsbanken beaktar investeringsobjektens påver- kan på mänskliga rättigheter, FN:s Globala överenskommelse och OECD Guidelines genom huvudsakliga negativa konsekvenser på hållbarhetsindikatorer nummer 9 (Ingen policy för mänskliga rättig heter), indikator 10 (Brott mot FN:s globala överenskommelse och OECD riktlinjer för multinationella företag) och indikator num- mer 11 i tabell 1 (Inga processer och efterlevnadsmekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinje för multinationella företag). Det strategiska foku- set som finns på placeringar inom Norden bedöms skapa grund- förutsättningar för hållbara anställningsvillkor ute i värdekedjan på grund av de lagstadgade arbetstagarrättigheter som finns i de aktuella länderna. Ålandsbanken har i dagsläget inte identifierat några specifika områden där det finns en betydande risk för barn- arbete eller tvångsarbete bland arbetstagare i värdekedjan. Ålandsbanken har inte identifierat enskilda huvudtyper av arbets- tagare i värdekedjan som skulle löpa större risk att komma till skada och kan således inte heller uppge konsekvenser för speci- fika grupper snarare än för alla arbetstagare i värdekedjan. Läs mer i kapitel S2 Arbetstagare i värdekedjan. Företagsspecifik lokalt samhällsengagemang Ålandsbanken är en viktig aktör på Åland och känner ett stort lokalt samhällsansvar. Som en av de största arbetsgivarna och en nyckelspelare i näringslivet har Ålandsbanken en generell inverkans väsentlighet genom sin blotta närvaro på Åland. Genom valet av leverantörer finns till exempel möjlighet att stötta mindre lokala företag. Det lokala samhällsengagemanget inklude- rar också donationer till diverse ändamål, med stöd till kultur, sport och studier samt Östersjöprojektet. Läs mer i det företagsspecifika kapitlet Lokalt samhälls- engagemang på Åland. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 61 S4 Konsumenter och slutanvändare Ålandsbanken och Fondbolaget säljer finansiella tjänster till privat personer. Crosskey som IT-bolag säljer IT-tjänster till finan- siella företag som i sin tur har kunder. Av den anledningen är inver- kan på konsumenter och slutanvändare en väsentlig inverkan för Ålandsbanken i stort. Eftersom en tillgång till banktjänster är vik- tig för att en person ska kunna delta i samhället, är tillgång till varor och tjänster i form av tillgång till banktjänster som bank- konto, kort, lån och placeringstjänster, ett område där Ålandsbanken ser en inverkansväsentlighet för samtliga sina kun- der. Samtidigt är även tillgången till kvalitetsinformation viktig för kunder på lång sikt avseende exempelvis placerings- och låne- tjänster, för att kunna säkerställa att en kund får rätt rådgivning för sin egen finansiella ställning, specifikt då Ålandsbanken har en affärsmodell som är inriktad på personlig rådgivning. Dessa inverkans områden är viktiga för alla privatpersoner som är kun- der men vissa kundgrupper är i behov av tydligare information. Utöver detta ser vi även vikten av personlig integritet då vi för- utom att vi arbetar med IT-lösningar av diverse slag lyder under både GDPR och banksekretessen och det är viktigt att vi kan säkerställa tryggheten för alla våra kunders personliga bankinformation. Vid utlåning till privatkunder kan man inte bortse från risken med överskuldsättning på lång sikt, men Ålandsbanken mitigerar detta genom att även se till möjligheten med den ansvarsfulla hållbara kreditgivningen som är ett av Ålandsbankens fokusområden. Tyvärr förekommer bedrägerier mot kunder och det är en klar risk att både kunderna och banken drabbas av dessa då detta beklagligtvis är vanligt förekommande i bankbranschen, framför- allt gällandes de äldre kunderna. En sådan incident kan få en eko- nomisk påverkan både för kunden och för Ålandsbanken. Vi ser dock en möjlighet i att arbeta förebyggande mot bedrägerierna för att skydda både vår verksamhet och våra kunder. IT-säkerheten gentemot våra kunder är också ett viktigt område och risken att IT-leveransen inte skulle fungera som den bör är ett område som det är kritiskt att vara vaksam inom. Ett förebyggande arbete är av stor vikt och någonting som Crosskey arbetar med – se kapitel G1 Ansvarsfullt företagande. Läs mer i kapitel S4 Konsumenter och slutanvändare. G1 Ansvarsfullt företagande Som en koncern bestående av en bank, ett fondbolag och ett IT-bolag är ett ansvarsfullt företagande själva grunden som verk- samheten bör vila på för att bedriva en trygg och framgångsrik affärsverksamhet som säkerställer en god leverans till kunderna. En väsentlig inverkan ses genom företagskulturen, skydd för vissel blåsare och ett förebyggande arbete mot korruption och mutor samt penningtvätt och ekonomisk brottslighet. Samtliga dessa områden är viktiga för oss, och ett medvetet arbete med detta är någonting som ingår i Ålandsbankens generella strategi sedan många år tillbaka. Läs mer i kapitel G1 Ansvarsfullt företagande. Effekter av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter på affärsmodell och strategi Identifierade väsentliga inverkningar, risker och möjligheter avse- ende hållbarhet togs 2024 upp i affärsplanen på ett övergripande plan i väntan på mer konkretiserade åtgärder på sikt. Klimatförändringarna har en påverkan på världen i stort och så även på Ålandsbankens verksamhet. För att försöka motverka dess effekter har Ålandsbanken skapat en hållbarhetsstrategi, en klimatstrategi samt satt upp mål för minskning av utsläpp av växt- husgaser. Samtidigt som vi vill minska utsläppen av växthusgaser från verksamheten behöver Ålandsbanken även tillväxt för att kunna vara fortsatt verksamma i längden. Då den största påver- kan sker indirekt ute hos andra företag är vår förmåga att påverka dem direkt begränsad och mestadels bestående av incitament. En möjlighet är att sluta finansiera flertalet branscher, men Ålandsbanken vill istället vara en del av omställningen genom att finansiera företags omställning. Istället för att sluta låna ut pengar eller investera i andra företag, vill vi bli bättre på att kontrollera vad pengarna går till, då investeringar i hållbara projekt kan leda till för- bättringar på sikt. Genom att arbeta mer med att följa upp använd- ningssyfte kan pengar styras mot mer konkreta aktiviteter. Här finns datakvalitetsutmaningar, i och med att det i nuläget är svårt att mäta eller följa upp konkreta aktiviteter ute hos andra företag, vilket gör möjligheten till kontroll av klimatrelaterad inverkan begränsad. Den inverkan som ses genom utlåningen och kundernas place- ringar och således sker indirekt nedströms i värdekedjan får effekt på strategin och affärsmodellen främst genom investeringsbeslut och kriterier avseende företagsutlåningen. De huvudsakliga nega- tiva hållbarhetskonsekvenserna beaktas som en del i investe- ringsprocessen. Läs mer om dessa kortfattat under respektive inverkansområde ovan samt i deras tillhörande kapitel. Östersjöprojektet och de finansiella produkterna som är nära förknippade med det, såsom Östersjökontot och Östersjökortet, är en etablerad del av Ålandsbankens befintliga affärsmodell. Samtliga inverkansområden avseende den egna arbetskraften är identifierade sedan en lång tid tillbaka, och ingår i det befintliga arbetet inom Ålandsbankens hållbarhetsstrategi, där socialt ansvar är ett av de fyra fokusområdena. Ålandsbanken vill vara en attraktiv arbetsgivare och förbli konkurrenskraftiga på markna- den. Ålandsbanken värnar således om en god fysisk och psykisk arbetsmiljö, med ett högt engagemang bland alla medarbetare där alla anställda har samma möjligheter till en framgångsrik karriär inom koncernen. Eftersom det ingår i Ålandsbankens affärsmodell att skapa en långsiktig relation till sina kunder, finns det sedan många år till- baka ett arbete inom inverkansområdena avseende konsumenter och slutkunder som beskrivs i kapitel S4. Ett ansvarsfullt företagande ingår i Ålandsbankens generella strategi sedan många år tillbaka. Utöver detta, fokuserar Crosskeys hållbarhetsstrategi på att säkerställa att verksamheten sköts på ett hållbart sätt med ett fokus på operativ stabilitet och cybersäkerhet. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 62 Nuvarande finansiella effekter av de identifierade väsentliga riskerna och möjligheterna Några nuvarande väsentliga finansiella effekter av de identifierade väsentliga riskerna och möjligheterna är i dagsläget inte identifie- rade. Någon betydande risk för en väsentlig justering av de redo- visade värdena för tillgångar och skulder inom nästa års rapporte- ringsperiod är inte heller identifierad i dagsläget. Ålandsbanken kommer under 2025 fortsätta arbetet med att integrera väsentliga finansiella risker från den dubbla väsentlighetsanalysen med pro- cesserna för affärsplanen och den interna kapital- och likviditets- utvärderingen. Avseende kundbedrägerierna går det inte att ute- sluta att Ålandsbanken kan drabbas av kännbara kostnader även nästa år. Resiliensen i företagets strategi och affärsmodell beträf- fande väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Ålandsbanken har inte genomfört någon resiliensanalys beträf- fande dess kapacitet att behandla sina väsentliga inverkningar och risker och dra fördel av sina väsentliga möjligheter. Ålandsbanken har inte genomfört någon resiliensanalys avseende klimatförändringar. Ålandsbanken genomför dock minst vartan- nat år, och oftare vid behov, en särskild kapitalutvärdering av ESG-risker, vars resultat ligger till grund för vilka ESG-risker som ska inkluderas i den interna kapitalutvärderingen och interna likviditets utvärderingen. Den mest väsentliga riskdrivaren på kort, medellång och lång sikt bedöms vara klimatrisker, vilket medfört stort fokus på klimat- och miljörelaterade riskdrivare i årets kapital utvärdering. För detaljer om tidshorisonter, se upplysnings- krav BP-2 samt IRO-1. Klimatriskerna påverkar Ålandsbanken inom alla de områden där det finns befintliga riskhanterings- processer. Ålandsbankens strategi är därför att integrera klimat- risker som en naturlig del inom de riskområden som Ålandsbanken redan idag arbetar med. Bankens kreditgivning ska ske på håll- bara grunder och en bedömning kring klimatrelaterade fysiska risker och omställningsrisker beaktas som del av kreditrisken och i uppföljningen av riskaptiten. Eftersom biologisk mångfald är ett komplext område där vi ännu inte kan se Ålandsbankens inverkan i detalj, just i och med att vi ser att den enbart finns nedströms i värdekedjan genom andra företags varierande verksamheter, har någon djupare resiliens- analys avseende beroenden av biologisk mångfald, omställnings- risker, fysiska risker eller systemrisker ännu inte kunnat genomföras. På grund av den låga datatillgängligheten är utredningsmöjlig- heterna begränsade i nuläget, men utvecklingen av publicerad information av andra företag följs för att på sikt kunna skapa bättre kännedom och därigenom ta mer konkreta strategiska beslut. De inverkningar, risker och möjligheter som Ålandsbanken i detta skede relativt nyligen har identifierat, kommer att behöva ligga till grund för kommande strategisk planering. Avseende den inverkan som ses på klimatförändringarna, liksom även flertalet andra områden, står Ålandsbanken inför samma utmaning som flera andra finansiella företag, nämligen den att den inverkan som syns, huvudsakligen syns nedströms i värdekedjan, alltså hos andra företag och den verksamhet som de bedriver. Ålandsbankens egen möjlighet att i första hand konkret påverka och göra en skillnad är således begränsad på kort sikt, samtidigt som ett stort ansvar finns i rollen som finansiär till den så kallade gröna omställningen. Resiliensen i strategin och affärsmodellen är här även nära förknippad med det faktum att en viss mängd till- växt krävs för att bedriva verksamhet på lång sikt. Rent konkret ligger fokus för närvarande på att skapa kunskap och samla in information om vad som sker nedströms i värdekedjan för att på sikt kunna ta välgrundade affärsmässiga beslut. Ändringar av de väsentliga inverkningarna, riskerna och möjligheterna jämfört med den föregående rapporteringsperioden De väsentliga inverkningarna, riskerna och möjligheterna identi- fierades för första gången i den första dubbla väsentlighetsanaly- sen som Ålandsbanken genomförde under 2023. Under 2024 har en genomlysning gjorts av analysen, vilken resulterade i flertalet smärre ändringar. Eftersom det här är första året som dessa presenteras på detta sätt enligt ESRS, kan allt sägas vara nytt samtidigt som det inte har skett några väsentliga ändringar sedan 2023. Upplysningskrav IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter För att identifiera de inverkningar, risker och möjligheter som är väsentliga för Ålandsbanken att fokusera på inom hållbarhet, har en dubbel väsentlighetsanalys genomförts. Under 2023 gjordes den dubbla väsentlighetanalysen för första gången, och under 2024 har en genomlysning gjorts för att verifiera innehållet. Utifrån koncernens värdekedja identifierade vi inom vilka om råden vi har störst påverkan på samhället, människor, miljö och klimat. Vidare identifierade vi vilka risker och möjligheter vi ser att vi står inför inom dessa områden och hur dessa kan påverka vår verksamhet. Medan den klassiska väsentlighetsanalysen visar hur ett företags verksamhet påverkar omvärlden, innebär den dubbla väsentlig- hetsanalysen att man också ser hur omvärlden påverkar före- tagets verksamhet ur ett finansiellt perspektiv. Den dubbla väsentlighetsanalysen har tagit avstamp i diskus- sioner med experter inom Ålandsbankens olika verksamhets- områden för att skapa en så omfattande och rättvisande bild av verksamheten som möjligt. Diskussionerna har utgått ifrån de olika områden som täcks av European Sustainability Reporting Standards (ESRS) och sträcker sig över det miljömässiga och sociala området samt ansvarsfullt företagande. Den dubbla väsentlighetsanalysen utgår från Ålandsbankens verksamhet samt de närmaste stegen av värdekedjan. Verksamheten för koncernen utgår från Ålandsbankens bank- verksamhet, Crosskeys IT-tjänster samt Ålandsbanken Fondbolags kapitalförvaltningstjänster. Den helheten utgör kärnan i den egna operativa verksamheten och kompletteras nedströms av bland annat vårt förhållande till våra kunder som använder våra tjänster, de investerar vi och våra kunder gör, de partnersamarbeten som vi är engagerade i och vårt samhälls- Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 63 engagemang. Ålandsbanken har även ett ansvar som en stor arbetsgivare, vilket reflekteras i den vidare väsentlighetsanalysen. Input genom en påverkansanalys utifrån utlåning och placeringar Att greppa omfattningen av påverkan utifrån en koncern med ett brett verksamhetsområde är en omfattande process. Som en bank- koncern med ett tillhörande IT-bolag, och en kontorsbaserad egen verksamhet, kan Ålandsbanken se en påverkan som till stor del sker ute i värdekedjan, via en indirekt påverkan genom de andra verk- samheter som finansieras på olika sätt, snarare än från den egna direkta verksamheten. För att skapa en bild av den potentiella inverkan som kan förekomma ute i värdekedjan på grund av finan- siering av andra företag, har Ålandsbanken använt sig av UNEP FI:s verktyg för påverkansanalys. UNEP FI är FN:s principer för ansvars- full bankverksamhet. Som medlem av FN:s hållbarhetsramverk för banker, Principles for Responsible Banking (PRB), har Ålandsbanken förbundit sig att följa ramverkets sex principer för ansvarsfull bankverksamhet. UNEP FI tillhandahåller också verktyg för påverkans analys, och som ett stöd i analysarbetet använder Ålandsbanken UNEP FI:s analysverktyg för att göra en omfattande påverkansanalys. Det finns ett verktyg för utlåning till privat- personer (Consumer Banking module) och ett avseende utlåning till företag (Institutional Banking module). Ålandsbanken har utnyttjat bägge dessa under de senaste åren. Det finns även verktyg för att analysera påverkan utifrån kundernas placeringar (Investment Portfolio Impact Analysis Tool), och dessa har Ålandsbanken använt en första gång under 2023, varpå resultatet har beaktats. Avseende utlåning till privatpersoner har utlåning till konsumen- ter såväl som sparande analyserats för Åland, Finland och Sverige, utifrån låneform, baserat på dåvarande saldo. Då kategorierna i verktyget inte helt överensstämmer med Ålandsbankens finansie- ringstjänster, är inte all utlåning nödvändigtvis inkluderad. Avseende företagsutlåningen har även den analyserats för Åland, Sverige och Finland, baserat på utlåning till de 20 största sektorerna inom respektive geografiskt område. UNEP FI:s påverkans analys visar ett resultat i form av potentiell positiv eller negativ påverkan utifrån FN:s globala mål, varpå Ålandsbanken utifrån materialet har kunnat dra slutsatser och välja att fokusera på prioriterade områden. Verktyget användes under 2023 på Ålandsbankens kredit- portfölj avseende utlåning till både privatpersoner och företag, samt Treasuryportföljen och våra kunders placeringar via Fondbolagets produktsortiment. Även om informationen avse- ende Treasuryportföljen och placeringarna ska ses som indikativ, visar den på potentiella områden att ta hänsyn till, vilket gör den värd att beakta. Av UNEP FI-analysen kan vi på en övergripande nivå utläsa att vår mest väsentliga positiva inverkan ligger inom området för social hållbarhet. En slutsats är att Ålandsbanken är en stor möjliggörare av finansiell inkludering som skapar möjlig- het för ett välmående samhälle både för privatpersoner och för näringslivet. Den mest betydande negativa inverkan har vi inom klimat- och miljöområdet, vilket beror på att vi lånar ut till och investerar i sektorer som till sin karaktär har en negativ inverkan på området. Eftersom UNEP FI:s påverkansanalys i sig utgår från ett annat perspektiv än ESRS inverkansområden som har legat i fokus för den dubbla väsentlighetsanalysen, har UNEP FI:s över- sättningslista till ESRS, en så kallad UNEP FI ESRS Conversion Tool, under 2024 applicerats på resultatet från påverkansanalysen från 2023. De områden som har identifierats som väsentliga redan i den här påverkansanalysen, har tagits med som väsentliga också i den dubbla väsentlighetsanalysen och där kompletterats med information om övriga relevanta områden. Det är den här analysen som ligger till grund för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar nedströms i värdekedjan uti- från utlåning och kundernas placeringar inom områdena miljö- föroreningar, biologisk mångfald och ekosystem, resurs- användning och cirkulär ekonomi. Läs mer under respektive stycke nedan: Bedömning av väsentlig inverkan på miljöföro- reningar, Bedömning av väsentlig inverkan på biologisk mångfald och ekosystem samt Bedömning av väsentlig inverkan på resurs- användning och cirkulär ekonomi. Värdering av inverkan i den dubbla väsentlighetsanalysen Ålandsbankens verksamhet har matchats mot ESRS lista på håll- barhetsområden, vilket har utgjort grunden för den fortsatta analysen. Utifrån verksamheten har sedan relevanta inverkans- områden identifierats och värderats beroende på om inverkan är positiv eller negativ, faktisk eller potentiell och inom vilket tids- spann som inverkan kan inträffa. Sedan har en bedömning gjorts enligt allvarlighetsgrad, omfattning, om påverkan är oåterkallelig eller möjlig att åtgärda samt sannolikheten att händelsen inträf- far. En uppskattning av sannolikhet har enbart gjorts då inverkan är potentiell. Ålandsbanken graderar dessa faktorer enligt skalan 1–6. Negativ inverkan har sammanfattats utifrån ett genomsnitt av bedömningen av allvarlighetsgrad, omfattning, grad av oåter- kallelighet, samt sannolikhet i de fall inverkan inte redan bedöms vara faktiskt inträffad. Positiv inverkan har sammanfattats utifrån ett genomsnitt av allvarlighetsgrad, omfattning, samt sannolikhet i de fall inverkan inte redan bedöms vara faktiskt inträffad. Om inverkan har bedömts vara väsentlig för Ålandsbankens intressenter har den tagits upp som väsentlig. Tröskelvärdet för vad som bedöms vara en väsentlig inverkan har dragits vid värden som är 3,5 och högre. Utifrån de här faktorerna har hållbarhets- kommittén beslutat vilka inverkansområden som kan anses vara väsentliga. En workshop har genomförts där hållbarhets- kommittén haft möjlighet att gå igenom samtliga inverkans- områden med bedömningar, varpå beslut har tagits. Värdering av risker och möjligheter i den dubbla väsentlighetsanalysen Hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter som potentiellt kan ha en inverkan på Ålandsbankens verksamhet har också identifie- rats. Information om potentiella risker har samlats in internt uti- från en kombination av ordinarie riskbedömning samt genom självskattning i relevanta delar av verksamheten för att fånga upp ett så brett spektrum av ESG-risker som möjligt. Riskerna avse- ende social hållbarhet och bolagsstyrning har listats och bedömts utifrån den här metoden. Många inverkansområden är kopplade Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 64 till risker som har tagits med i bedömningen. Ålandsbanken har internt listat de potentiella risker och möjligheter som vi identifie- rar utifrån vår värdekedja avseende de relevanta ESRS-områdena samt eventuellt övriga hållbarhetsrelaterade områden. Dessa har sedan värderas utifrån om de är sannolika att inträffa på kort, medellång eller lång sikt, och vilken finansiell effekt de är troliga att få. I sammanställningen av den dubbla väsentlighetsanalysen har Ålandsbanken inte avvikit från de tidshorisonter på medellång eller lång sikt som definieras i ESRS 1 avsnitt 6.4. Ålandsbanken graderar sannolikheten samt den finansiella effekten enligt skalan 1–6, och en sammanfattning görs med ett genomsnitt. För risker och möjligheter bedöms tröskelvärdet för väsentlighet vara 4,5. Ålandsbanken integrerar ESG-relaterade aspekter i bankens över- gripande affärsmodell och strategi och de ESG-relaterade ris- kerna är integrerat i de finansiella riskerna. Avseende klimatrelaterade risker har Risk Control gjort en utvärdering vars resultat har tagits med till den dubbla väsentlig- hetsanalysen. För en närmare beskrivning av denna, se stycket Kapitalutvärdering av klimatrelaterade hållbarhetsrisker här nedan. Riskerna och möjligheterna har värderats enligt vilken sanno likhet de kan inträffa och vilken finansiell påverkan det då skulle kunna ha på verksamheten. Med hjälp av den här värde- ringen har de mest väsentliga riskerna och möjligheterna sållats fram. De klimatrelaterade riskbedömningarna som har förts vidare in i den dubbla väsentlighetsanalysen har genomförts uti- från andra tidshorisonter än de som definieras i ESRS 1 avsnitt 6.4. För dessa motsvarar kort sikt mindre än tre år, medellång sikt tre till fem år, och lång sikt fem till trettio år. Orsaken till det är den specifika riskanalysen är gjord enligt en sedan tidigare uppsatt metod som funnits på plats innan implementeringen av ESRS. Läs mer om resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen i kapitel SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell där de väsentliga inverkansområdena, riskerna och möjligheterna presenteras. Kapitalutvärdering av klimatrelaterade hållbarhetsrisker Ålandsbanken genomför minst vartannat år, och oftare vid behov, en särskild kapitalutvärdering av ESG-risker, vilken ligger till grund för styrning av Ålandsbankens hantering av ESG-risker. Syftet med den särskilda kapitalutvärderingen är att identifiera de potentiella riskdrivarna som beror på klimatförändringar eller samhällets omställning till en hållbar ekonomi, så kallade fysiska risker och omställningsrisker. En specifik klimatrelaterad scenarioanalys är inte genomförd. Risk Control ansvarar för att den särskilda kapitalutvärde- ringen genomförs, men flera olika funktioner inom CRO- och CFO- staberna ingår i arbetsgrupperna. Kapitalutvärderingen genom- förs genom en riskanalys i följande tre steg: 1. Kartläggning av relevanta klimat- och miljörelaterade risk- drivare för bankens verksamhet och geografiska närområden utgående från externa källor. 2. Väsentlighetsbedömning av identifierade riskdrivare avseende bankens etablerade finansiella och icke-finansiella riskområden. 3. Riskanalys som bedömer inverkan av identifierade väsentliga risker på respektive finansiell och icke-finansiell risk. Varje identifierad risk bedöms utifrån sannolikheten att den inträffar (tid för när en händelse kan förväntas inträffa) samt konsekvensen vid realisering av risken utgående från den ifråga- varande klimatriskdrivaren, transmissionskanalen, tids- horisonten, bankens riskexponering samt befintlig riskhantering. Resultatet av den genomförda särskilda kapitalutvärderingen ligger till grund för vilka ESG-risker som ska inkluderas i den interna kapitalutvärderingen och interna likviditetsutvärderingen. Resultatet tas även med till den dubbla väsentlighetsanalysen. Den mest väsentliga riskdrivaren på kort, medellång och lång sikt bedöms vara klimatrisker, vilket medfört stort fokus på klimat- och miljörelaterade riskdrivare i årets kapitalutvärdering. Klimatriskerna påverkar Ålandsbanken inom alla de områden där det finns befintliga riskhanteringsprocesser. Ålandsbankens stra- tegi är därför att integrera klimatrisker som en naturlig del inom de riskområden som Ålandsbanken redan idag arbetar med. ESG-risker integrerat i kreditrisk I dagsläget bedömer Ålandsbanken att det är de integrerade ESG-riskerna inom kreditrisk, som har störst påverkan på Ålandsbankens verksamhet. Inom kreditriskområdet är de pri- mära transmissionskanalerna hushåll samt små- och medelstora företag då dessa utgör kundgrupperna i bankens utlåningsportfölj. Bankens kreditgivning ska ske på hållbara grunder och en bedömning kring klimatrelaterade fysiska risker och omställnings- risker beaktas som del av kreditrisken och i uppföljningen av risk- aptiten. Identifierade väsentliga klimatrelaterade risker består av fysisk risk i form av översvämningsrisk samt omställningsrisk i form av reglering av energiprestanda på fastigheter där inlåsta växthusgasutsläpp finns samt risker i företagsutlåning till klima- tintensiva sektorer. Vid kreditgivning ska de klimatreglerade ris- kerna beaktas som del av riskklassificeringsprocessen och pro- cessen för bedömning av säkerheter. Dessa aspekter inkluderas vid fastställande av krediters risknivå som låg, skälig eller hög risk samt ingår i bedömning av de fastställda riskaptiterna som finns för kreditrisk. Fysiska risker i form av översvämningsrisk drivs främst av det geografiska läget för de objekt som ställts som säkerhet för kredi- ter. En kartläggning av geografiskt läge genomförs därav i sam- band med kreditgivning i syfte att bedöma och hantera översväm- ningsrisken kopplad till säkerheten. Översvämningsrisken kan påverka värdet på säkerheten och bedöms därför löpande under kreditens löptid. ESG-risker integrerat i övriga risktyper Kapitalutvärderingen har även beaktat de transmissionskanaler som påverkar de övriga riskerna, vilket inkluderar motpartskredit- risk, marknadsrisk, likviditetsrisk, IT-risk, personalrisk och externa riskfaktorer, regelefterlevnadsrisk samt risk för penningtvätt och finansiering av terrorism. Av dessa risker är det primärt likviditetsrisk som har förhöjd identifierad klimatrisk. Dessa omfattar primärt risker relaterade till bankens finansieringsmöjligheter. Riskdrivarna för Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 65 klimat relaterade likviditetsrisker är extrema väderhändelser, sjukdoms utbrott, skogsbränder, översvämningar, energisäkerhet samt förlust av biodiversitet, vilka alla bedöms som viktiga. Dock bedöms inte risknivån för likviditetsriskerna vara lika hög som för kreditrisk på kort, medellång eller lång sikt. Styrning och riskhan- tering för ESG-risker har därför fokuserat på klimatrisker inom kre- ditrisk under året. Inga identifierade integrerade ESG-risker för de övriga risk- typerna bedöms som väsentliga. Ifall omständigheter förändras och de integrerade ESG-riskerna ökar i väsentlighet kommer en uppdaterad kapitalutvärdering för ESG-risker att genomföras omgående i syfte att säkerställa en aktuell riskbild för Ålandsbanken vid var tidpunkt. Bedömning av väsentlig inverkan på klimatförändringar Ålandsbanken har sedan 2021 mätt sitt koldioxidavtryck och ser en generell väsentlig påverkan utifrån sin verksamhet. En mindre andel av koldioxidavtrycket syns utifrån den egna operativa verk- samheten med tjänstebilar i scope 1, energiförbrukning i scope 2 samt indirekta utsläpp via leverantörer genom inköp uppströms i scope 3. Den väsentliga påverkan syns framförallt nedströms i scope 3 kategori 15 avseende indirekta utsläpp via utlåning, Treasury och kundernas placeringar. De växthusgasutsläpp som presenteras i stycke E1-6 ligger till grund för beslutet att klimatför- ändringar är ett väsentligt inverkansområde för Ålandsbanken. De klimatrelaterade riskerna beskrivs ovan. Eftersom Ålandsbankens verksamhet huvudsakligen är kontorsbaserad består granskningen av verksamheten för att identifiera faktiska källor till växthusgasutsläpp huvudsakligen av en inventering av ekonomiska belopp som sedan har använts för att tillsammans med utsläppskoefficienter beräkna växthusgasutsläpp. Någon övrig screening har ej kunnat göras av verksamheten då inverkan ses ute i värdekedjan, delvis uppströms men främst nedströms. Potentiella framtida källor till växthusgasutsläpp bedöms vara av en likartad karaktär som de som syns idag. Bedömning av väsentlig inverkan på miljöföroreningar Påverkansanalysen i UNEP FI:s verktyg med kompletterande ESRS- konverterare visar på en indirekt påverkan inom miljöförorening nedströms i värdekedjan genom användning av ämnen som inger betänkligheter i verksamheten hos de företagslånekunder som Ålandsbanken har. Användningen av dylika ämnen förutsätts gene- rellt förekomma i flertalet sektorer vi lånar ut pengar till. Eftersom området lyfts fram som väsentligt i den här analysen har den förts vidare till den dubbla väsentlighetsanalysen för ett vidare resone- mang utgående från de medföljande bedömningskriterierna. I värderingen har Ålandsbanken fastslagit att det via företagsut- låningen syns en inverkan genom ämnen som inger betänkligheter. Eftersom inverkan är identifierad nedströms i värdekedjan har Ålandsbanken inte granskat sina verksamhetsställen och sin affärsverksamhet för att identifiera faktiska och potentiella miljö- föroreningsrelaterade inverkningar, risker och möjligheter i sin egen verksamhet. För att bedöma inverkansväsentlighet ned- ströms i värdekedjan avseende kundernas placeringar, har ett resonemang gjorts utifrån kunskapen om de befintliga placering- arna och de indikationer som kan ses genom PAI-indikatorerna. Baserat på PAI-indikatorerna ser vi en konkret påverkan på utsläpp till vatten från våra kunders placeringar där produktion längre bort i värdekedjan leder till olika former av utsläpp till vatten. Även om datatillgängligheten är liten, görs bedömningen att området är att sannolikt betraktas som väsentligt. I och med att inverkan är identifierad nedströms i värdekedjan har Ålandsbanken inte genomfört samråd med berörda samhällen. Bedömning av väsentlig inverkan på biologisk mångfald och ekosystem Eftersom Ålandsbankens egen operativa verksamhet är kontors- baserad med lokaler i företrädesvis urbana miljöer har bedöm- ningen gjorts att det därigenom inte har någon väsentlig inverkan på biologisk mångfald, utan att det området som det är relevant att analysera är nedströms i värdekedjan utifrån Ålandsbankens utlåning samt kundernas placeringar. Påverkansanalysen i UNEP FI:s verktyg med kompletterande ESRS-konverterare visar på en indirekt påverkan inom biologisk mångfald och ekosystem nedströms i värdekedjan genom verk- samheten hos de företagslånekunder som Ålandsbanken har. Eftersom området lyfts fram som väsentligt i den här analysen har den förts vidare till den dubbla väsentlighetsanalysen för ett vidare resonemang utgående från de medföljande bedömnings- kriterierna. I värderingen har Ålandsbanken fastslagit att det via företagsutlåningen syns en inverkan. För att bedöma inverkansväsentlighet nedströms i värde- kedjan avseende placeringarna, har ett resonemang gjorts utifrån kunskapen om de befintliga placeringarna och de indikationer som kan ses genom PAI-indikatorerna. Baserat på PAI-indika- torerna ser vi en konkret påverkan på biologisk mångfald från våra kunders placeringar där produktion längre bort i värdekedjan leder till olika former av utsläpp till vatten. Även om datatillgäng- ligheten är liten, görs bedömningen att området är att sanno likt betraktas som väsentligt. Biologisk mångfald är ett komplext område där vi ännu inte med säkerhet kan se vår påverkan i detalj, även om vi ser att den finns nedströms i värdekedjan, genom diverse olika verksamheter. Av den anledningen har inte någon djupare analys för beroenden av eller omställningsrisker, fysiska risker eller systemrisker kunnat genomföras. Den information som finns att tillgå, är publik infor- mation utgiven av företag som Ålandsbanken investerar i. När datatillgängligheten potentiellt utökas i framtiden, finns potential för en mer konkret analys. Utifrån Ålandsbankens egen operativa verksamhet har det inte konstaterats nödvändigt att vidta några specifika åtgärder för att begränsa förlusten av den biologiska mångfalden, utan de åtgärder som blir relevanta avser framtida beslut avseende riktlinjer för kreditgivning och placering. Eftersom inverkan är identifierad nedströms i värdekedjan har Ålandsbanken inte konsulterat berörda samhällen vad gäller hållbarhetsbedömningen av gemensamma biologiska resurser och ekosystem. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 66 Eftersom Ålandsbankens egen operativa verksamhet är kontors baserad med lokaler i företrädesvis urbana miljöer, har Ålandsbanken inte anläggningar i eller nära områden med känslig biologisk mångfald. Eftersom inverkan är identifierad nedströms i värdekedjan har det inte heller konstaterats vara nödvändigt att genomföra åtgärder för att begränsa förlusten av den biologiska mångfalden. Bedömning av väsentlig inverkan på resursanvändning och cirkulär ekonomi Eftersom Ålandsbankens egen operativa verksamhet är kontors- baserad har bedömningen gjorts att det därigenom inte har någon väsentlig inverkan på resursanvändning och cirkulär eko- nomi, utan att det området som det är relevant att analysera är nedströms i värdekedjan utifrån Ålandsbankens utlåning samt kundernas placeringar. Påverkansanalysen i UNEP FI:s verktyg med kompletterande ESRS-konverterare visar på en indirekt påverkan inom resurs- användning och cirkulär ekonomi nedströms i värdekedjan genom Ålandsbankens utlåning. Eftersom området har lyfts fram som väsentligt i den här analysen, och dessutom sedan tidigare år pekats ut som ett fokusområde, har det förts vidare till den dubbla väsentlighetsanalysen där värderingen har fastslagits enligt de medföljande bedömningskriterierna. Den stora andelen bolån till privatpersoner samt utlåning till företag inom byggsektorn, har vägt tungt i värderingen av inverkansväsentligheten avseende resursinflöden, resursutflöden samt avfall. Genom den initiala analysen av Treasuryportföljen som har gjorts med UNEP FI:s analysverktyg, har även där noteras en inverkan på resurseffektivitet nedströms i värdekedjan via Ålandsbankens innehav. Eftersom den väsentliga inverkan är identifierad nedströms i värdekedjan har det inte varit relevant för Ålandsbanken att gran- ska sina verksamhetsställen och sin affärsverksamhet för att iden- tifiera faktiska och potentiella inverkningar, risker och möjligheter i sin egen verksamhet. Eftersom inverkan är identifierad nedströms i värdekedjan har Ålandsbanken inte genomfört sam- råd med berörda samhällen. För att bedöma inverkansväsentlighet nedströms i värde- kedjan avseende kundernas placeringar, har ett resonemang gjorts utifrån kunskapen om de befintliga placeringarna och de indikationer som kan ses genom PAI-indikatorerna. Baserat på PAI-indikatorerna ser vi en konkret påverkan på resursanvändning från placeringar, där produktion längre bort i värdekedjan leder till olika former av farligt avfall. Även om datatillgängligheten är liten, görs bedömningen att området är att sannolikt betraktas som väsentligt. Bedömning av väsentlig inverkan, risker och möjligheter avseende ansvarsfullt företagande Som en bankkoncern med tillhörande IT-bolag, har Ålandsbanken utfört bedömningen av väsentlig inverkan, risker och möjligheter avseende ansvarsfullt företagande genom ett resonemang utifrån de grundläggande lagstadgade kraven som finns för branschen samt de förväntningar som kunder och övriga intressenter har på Ålandsbanken. Med avstamp i de områden som finns i ESRS avse- ende företagskultur, skydd för visselblåsare och ett förebyggande arbete avseende mutor och korruption, har vi sedan kompletterat dem med branschspecifika relevanta områden såsom penning- tvätt, ekonomisk brottslighet och IT-säkerhet. Dessa är så grund- murade områden inom banksektorn att de bedöms väsentliga rakt av. Upplysningskrav IRO-2 – Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring Förteckning över de upplysningskrav som Ålandsbanken följer vid utarbetande av hållbarhetsförklaringen Ålandsbanken har fastställt vilken väsentlig information som ska lämnas i förhållande till de inverkningar, risker och möjligheter som har bedömts vara väsentliga genom en relevansanalys. Relevansanalysen har gjorts i EFRAG:s datapunktslista där upplysningskraven med dess tillhörande datapunkter har gåtts igenom punkt för punkt och ett resonemang har förts avseende punkternas relevans i förhållande till den väsentliga inverkan, risk eller möjlighet som har identifierats. Se tabellen om upplysningskrav på nästa sida. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 67 Kapitel Upplysningskrav Sid- nummer Allmänna upplysningar ESRS 2 Allmänna upplysningar 47 Upplysningskrav BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna 47 Upplysningskrav BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 47 Upplysningskrav GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 48 Upplysningskrav GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 51 Upplysningskrav GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 51 Upplysningskrav GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 52 Upplysningskrav GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 54 Upplysningskrav SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 54 Upplysningskrav SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 58 Upplysningskrav SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 59 Upplysningskrav IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 63 Upplysningskrav IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 67 Miljö- och klimat EU-taxonomirapportering 75 E1 Klimatförändringar 102 Upplysningskrav E1-1 – Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 102 Upplysningskrav E1-2 – Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 104 Upplysningskrav E1-3 – Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 106 Kapitel Upplysningskrav Sid- nummer Upplysningskrav E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 108 Upplysningskrav E1-5 Energianvändning och energimix 112 Upplysningskrav E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 113 Upplysningskrav E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter 122 E2 Miljöföroreningar 123 Upplysningskrav E2-1 Policyer relaterade till miljöförorening 123 Upplysningskrav E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening 123 Upplysningskrav E2-3 Mål relaterade till miljöförorening 124 Upplysningskrav E2-4 Miljöförorening av luft, vatten och mark 124 E4 Biologisk mångfald och ekosystem 125 Upplysningskrav E4-2 Policyer för biologisk mångfald och ekosystem 125 Upplysningskrav E4-3 Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem 125 Upplysningskrav E4-4 Mål för biologisk mångfald och ekosystem 126 Upplysningskrav E4-5 Mått på inverkningar relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem 126 E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 127 Upplysningskrav E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 127 Upplysningskrav E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 127 Upplysningskrav E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 128 Upplysningskrav E5-5 Resursutflöden 129 Östersjöprojektet – företagsspecifikt kapitel 130 Social hållbarhet S1 Den egna arbetskraften 133 Upplysningskrav S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 133 Upplysningskrav S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående inverkningar 135 Upplysningskrav som ingår i Ålandsbankens hållbarhetsförklaring Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 68 Kapitel Upplysningskrav Sid- nummer Upplysningskrav S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem 136 Upplysningskrav S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 136 Upplysningskrav S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas, och väsentliga risker och möjligheter hanteras 138 Upplysningskrav S1-6 Uppgifter om företagets anställda 140 Upplysningskrav S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog 142 Upplysningskrav S1-9 Mångfaldsindikatorer 143 Upplysningskrav S1-11 Socialt skydd 145 Upplysningskrav S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling 145 Upplysningskrav S1-14 Mått för arbetsmiljö 146 Upplysningskrav S1-16 Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning) 146 S2 Arbetstagare i värdekedjan 147 Upplysningskrav S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan 147 Upplysningskrav S2-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 147 Upplysningskrav S2-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 148 S4 Konsumenter och slutanvändare 149 Upplysningskrav S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare 149 Upplysningskrav S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar 150 Upplysningskrav S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem 151 Kapitel Upplysningskrav Sid- nummer Upplysningskrav S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 151 Upplysningskrav S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 153 Samhällsengagemang lokalt på Åland – företagsspecifikt kapitel 155 Bolagsstyrning G1 Ansvarsfullt företagande 157 Upplysningskrav G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur 157 Upplysningskrav G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 161 Upplysningskrav G1-4 Fall av korruption eller mutor 161 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 69 Förteckning över datapunkter i hållbarhetsrapporten som härrör från annan EU-lagstiftning Här nedan presenteras en förteckning över alla datapunkter i hållbarhetsrapporten som härrör från annan EU-lagstiftning, med uppgift om var de finns i hållbarhetsrapporten, alternativt med information om att data- punkten inte är väsentlig för Ålandsbanken. Upplysningskrav och relaterad datapunkt (ESRS) Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar 1 Referens i tredje pelaren 2 Referens i referensvärdesförordningen 3 Referens i EU:s klimatlag 4 Sid- nummer /icke- väsentlig ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördelning i styrelserna punkt 21 d Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II 49 ESRS 2 GOV-1 Procentandel oberoende styrelseledamöter punkt 21 e Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 49 ESRS 2 GOV-4 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) punkt 30 Indikator nr 10 tabell 3 i bilaga I 52–53 ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen punkt 40 d i Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, tabell 1: Kvalitativ information om miljörisker och tabell 2: Kvalitativ information om sociala risker Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 55 ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion punkt 40 d ii Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 55 ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen punkt 40 d iii Indikator nr 14 tabell 1 i bilaga I Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 55 ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak punkt 40 d iv Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 55 ESRS E1-1 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 punkt 14 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1 102 ESRS E1-1 Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet punkt 16 g artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 12.1 d-g och artikel 12.2 104 Tabell över datapunkter i hållbarhetsrapporten som härrör från annan EU-lagstiftning Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 70 Upplysningskrav och relaterad datapunkt (ESRS) Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar 1 Referens i tredje pelaren 2 Referens i referensvärdesförordningen 3 Referens i EU:s klimatlag 4 Sid- nummer /icke- väsentlig ESRS E1-4 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser punkt 34 Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 6 108 ESRS E1-5 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) punkt 38 Indikator nr 5 tabell 1 och indikator nr 5 tabell 2 i bilaga I Icke- väsentlig ESRS E1-5 Energi- förbrukning och energimix punkt 37 Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I 112 ESRS E1-5 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan punkterna 40–43 Indikator nr 6 tabell 1 i bilaga I Icke- väsentlig ESRS E1-6 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 punkt 44 Indikator nr 1 och indikator nr 2 tabell 1 i bilaga I artikel 449a, förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 5.1, 6 och 8.1 113 ESRS E1-6 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp punkterna 53–55 Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 8.1 122 ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt 56 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1. 122 ESRS E1-9 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker punkt 66 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 N/A 2024 ESRS E1-9 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, punkt 66 a ESRS E1-9 Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk, punkt 66 c. Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47: Mall 5: Utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk N/A 2024 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 71 Upplysningskrav och relaterad datapunkt (ESRS) Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar 1 Referens i tredje pelaren 2 Referens i referensvärdesförordningen 3 Referens i EU:s klimatlag 4 Sid- nummer /icke- väsentlig ESRS E1-9 Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser punkt 67 c. Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkt 34, Mall 2 – Klimatomställningsrisk utanför handelslagret: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet N/A 2024 ESRS E1-9 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter punkt 69 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818 N/A 2024 ESRS E2-4 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28 Indikator nr 8 tabell 1 i bilaga 1 Indikator nr 2 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 1 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 3 tabell 2 i bilaga 1 Icke- väsentlig ESRS E3-1 Vattenresurser och marina resurser punkt 9 Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I Icke- väsentlig ESRS E3-1 Särskild strategi punkt 13 Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I Icke- väsentlig ESRS E3-1 Hållbara oceaner och hav punkt 14 Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Icke- väsentlig ESRS E3-4 Totalt återvunnet och återanvänt vatten punkt 28 c Indikator nr 6,2 tabell 2 i bilaga I Icke- väsentlig ESRS E3-4 Total vattenförbrukning i m3 per nettointäkter av egen verksamhet punkt 29 Indikator nr 6,1 tabell 2 i bilaga I Icke- väsentlig ESRS 2 – SBM 3 – E4 punkt 16 a i Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I 60 ESRS 2 – SBM 3 – E4 punkt 16 b Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I 60 ESRS 2 – SBM 3 – E4 punkt 16 c Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I 60 ESRS E4-2 Hållbara mark-/jordbruksmetoder/-policyer punkt 24 b Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I 125 ESRS E4-2 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven punkt 24 c Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I 125 ESRS E4-2 Policyer för att behandla avskogning punkt 24 d Indikator nr 15 tabell 2 i bilaga I 125 ESRS E5-5 Icke-återvunnet avfall punkt 37 d Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I Icke- väsentlig ESRS E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39 Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I Icke- väsentlig ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 f Indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I Icke- väsentlig Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 72 Upplysningskrav och relaterad datapunkt (ESRS) Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar 1 Referens i tredje pelaren 2 Referens i referensvärdesförordningen 3 Referens i EU:s klimatlag 4 Sid- nummer /icke- väsentlig ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 g Indikator nr 12 tabell 3 i bilaga I Icke- väsentlig ESRS S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 20 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I 133 ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 21 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 133 ESRS S1-1 processer och åtgärder för att förhindra människohandel punkt 22 Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I 133 ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana punkt 23 Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I 135 ESRS S1-3 mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor punkt 32 c Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I 136 ESRS S1-14 Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor punkt 88 b och c Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 146 ESRS S1-14 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 e Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I N/A 2024 ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 146 ESRS S1-16 Överdrivet hög vd-lön punkt 97 b Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I 146 ESRS S1-17 Fall av diskriminering, punkt 103 a Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I Icke- väsentlig ESRS S1-17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 104 a Indikator nr 10 tabell 1 och indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Icke- väsentlig ESRS 2 – SBM3 – S2 Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan punkt 11 b Indikator nr 12 och indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I 61 ESRS S2-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 17 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I 147 ESRS S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan punkt 18 Indikator nr 11 och indikator nr 4 tabell 3 i bilaga I 147 ESRS S2-1 respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 147 ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 19 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 147 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 73 Upplysningskrav och relaterad datapunkt (ESRS) Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar 1 Referens i tredje pelaren 2 Referens i referensvärdesförordningen 3 Referens i EU:s klimatlag 4 Sid- nummer /icke- väsentlig ESRS S2-4 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I 148 ESRS S3-1 Människorättsåtaganden punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 i bilaga I och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Icke- väsentlig ESRS S3-1 underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Icke- väsentlig ESRS S3-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 36 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Icke- väsentlig ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I 149–150 ESRS S4-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 149 ESRS S4-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 35 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I 152 ESRS G1-1 FN:s konvention mot korruption punkt 10 b Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I 159 ESRS G1-1 Skydd för visselblåsare punkt 10 d Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I 159–160 ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor punkt 24 a Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II 162 ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av korruption och mutor punkt 24 b Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I 161–162 1 Förordningen om hållbarhetsupplysningar. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar) (EUT L 317 9.12.2019, s. 1). 2 Referens i tredje pelaren. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (kapitalkravsförordningen, CRR) (Text av betydelse för EES) (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1). 3 Referens i referensvärdesförordningen. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 (EUT L 171, 29.6.2016, s. 1). 4 Referens i EU:s klimatlag. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1). Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 74 Miljö och klimat EU-taxonomirapportering EU:s taxonomiförordning ((EU) 2020/852) är ett verktyg för att klas- sificera vilka ekonomiska verksamheter som är miljömässigt håll- bara och på så sätt möjliggöra för investerare att identifiera, jäm- föra och styra kapital mot hållbara investeringar. Fokus i förordningen har hittills legat på att i första hand klassi- ficera de ekonomiska verksamheter som genom omställning har störst möjlighet att påverka klimatförändringen. Det innebär att många ekonomiska verksamheter ännu inte ingår i klassifice- ringen. I framtiden kommer taxonomin att utökas till att också omfatta sociala mål och fler ekonomiska verksamheter, men innan taxonomin har utökats representerar inte taxonomi- rapporteringen alla branscher och verksamheter. Taxonomiförordningen består i dagsläget av sex miljömål: 1. Begränsning av klimatförändringar 2. Anpassning till klimatförändringar 3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser 4. Omställning till cirkulär ekonomi 5. Förebyggande och begränsning av föroreningar 6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem EU-taxonomin: Principer och implementering I följande rapport redogörs för andelen gröna tillgångar (taxo- nomiförenliga tillgångar) av Ålandsbankens tillgångar enligt EU-taxonomins kriterier. Enligt de utökade rapporteringskraven som började gälla för verksamhetsåret 2023, tillämpas de standard iserade mallarna enligt den delegerade förordningen (EU) 2021/2178 för rapporteringen. Andelen gröna tillgångar presenteras genom nyckeltalet GAR (Green Asset Ratio) som här- leds ur dessa standardiserade tabellmallar. EU-taxonomin är ett regelverk som syftar till att kategorisera hur gröna ett företags tillgångar är, och att genom granskningskri- terier för olika verksamheter möjliggöra för investerare att kunna jämföra miljömässigt hållbara investeringar. Rapporteringen är uppbyggd enligt de strukturella principerna taxonomiomfattning och taxonomiförenlighet. Att en exponering anses omfattas av taxonomin innebär att det finns kriterier för att bedöma om den är miljömässigt hållbar. I ett första steg bedöms vilka tillgångar som omfattas av EU-taxonomin och dess sex miljömål, varpå dessa analyseras för att se i vilken utsträckning dessa är förenliga med miljömålen. För att tillgångarna ska vara taxonomiförenliga krävs att: 1. Deras bakomliggande verksamhet bidrar väsentligt till ett eller flera miljömål enligt taxonomins granskningskriterier. 2. De inte bedöms orsaka betydande skada (do no significant harm – DNSH). 3. Samt att verksamheten överensstämmer med minimum- skydds åtgärder för att säkerställa en god styrning och skydd för mänskliga rättigheter. För 2024 rapporteras omfattning avseende samtliga sex miljö mål men endast förenlighet med de två första miljömålen, Begränsning av klimatförändringar och Anpassning till klimatförändringar. Tillgångar som omfattas respektive inte omfattas av EU-taxonomin Generellt sett beräknas andelen gröna tillgångar (GAR) ut som en kvot av en täljare och en nämnare, som i detalj specificeras i de i denna not förekommande tabellerna. De tillgångar som omfattas av EU-taxonomin och ingår i tälja- ren för Ålandsbankens del är utlåning, skuldförbindelser och egna kapitalinstrument avseende stora företag av allmänt intresse (även kallade NFRD-bolag) samt utlåning till privatpersoner, varav främst bolån. De av Ålandsbankens tillgångar som omfattas av EU-taxonomin utgörs huvudsakligen av utlåning till privat- personer, företrädesvis bolån, utlåning till ett fåtal större företag samt investeringar gjorda inom Treasury-verksamheten. Till detta tillkommer våra kunders förvaltade kapital och finansiella garan- tier som återfinns utanför balansräkningen, och därför räknas ut som en separat post. Att en tillgång inte omfattas eller tas upp i täljaren innebär inte att den inte har möjlighet att vara hållbar, utan enbart att den av olika anledningar hamnar utanför de uppsatta kriterierna för klassi ficering, och därför inte kan bedömas enligt taxonomiregel- verket. Eftersom Ålandsbankens företagsutlåning till största delen befinner sig inom segmentet små- och medelstora företag eller ännu mindre så kallade mikroföretag, vilka inte omfattas av taxonomi ns bedömningskriterier och ej heller tas upp i täljaren, kommer de inte att kunna vara en del av andelen gröna tillgångar, vilket har en påverkan på Ålandsbankens potentiella GAR. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 75 De tillgångar som omfattas av nämnaren utgörs av samtliga ovanstående poster som förekommer i täljaren plus exponeringar mot mindre företag som inte klassificeras som NFRD-bolag, motparter utanför EU som inte har en skyldighet att taxonomi- rapportera samt derivat, kontanter och övriga tillgångar. Det enda som exkluderas från både täljaren och nämnaren, och således inte ingår i beräkningen av GAR, är exponeringar mot stater, överstatliga emittenter samt centralbanker. Hushåll Utlåning till hushåll i form av bolån till privatpersoner utgör en betydande andel av Ålandsbankens tillgångar som omfattas av EU-taxonomin. Avseende utlåning till privatpersoner, är det bolån samt lån för renoveringar och bilfinansiering som är relevant för EU-taxonomin. Den del av Ålandsbankens utlåningsverksamhet till hushåll som omfattas av EU-taxonomin beskrivs inom katego- rin 7. Bygg- och fastighetsverksamhet och de därunder liggande ekonomiska aktiviteterna 7.7 Förvärv och ägande av byggnader samt 7.1 Uppförande av nya byggnader för utlåning till bostäder och 7.2 Renovering av befintliga byggnader för renoveringslån samt inom 6.3 Persontransport på väg i städer och förorter avse- ende bilfinansiering. Dessa kategorier framgår av en delegerad EU-förordning ((EU) 2021/2139) som innehåller gransknings- kriterier för taxonomins miljömål 1 och 2. Gällande värderingen av taxonomiförenligheten av Ålandsbankens bolånestock har i ett första steg en utvärdering påbörjats av energieffektiviteten för de fastigheter som ligger som säkerhet för bolånen. För att en fastighet ska leva upp till kravet på att väsentligt bidra till mål 1 Begränsa klimatförändringar, krävs ett energicertifikat A. Utöver detta ska det även göras en bedömning av huruvida verksamheten inte orsakar någon bety- dande skada på övriga miljömål, närmare bestämt mål 2 Anpassning till klimatförändringar. I detta fall utgörs dylika krite- rier av en anpassning av fastigheten till att stå emot de former av händelser som kan förknippas med klimatförändringar inom det aktuella geografiska området. De fastigheter som ligger till grund för säkerheten bakom bolånen i Ålandsbankens bolånestock befinner sig alla inom Norden, där dylika händelser kan förväntas inträffa i olika grad beroende på närområdet. Avseende bolåne- stocken finns det fastigheter med energicertifikat A, men en utredning avseende anpassningen till lokala klimatförändringar är ännu i sin linda då det inbegriper omfattande informations- insamling från enskilda privatpersoner. Av den här anledningen gör Ålandsbanken bedömningen att även om hela bolånestocken omfattas av EU-taxonomin, och exponeringar motsvarande 13,6 miljoner euro omfattas av energicertifikat i klass A, får noll sägas vara förenligt med EU-taxonomins krav för gröna tillgångar. Avseende utlåning till renovering samt billån bedöms även de inte vara förenliga med EU-taxonomins krav för gröna tillgångar trots att de omfattas av EU-taxonomin. Även på detta område finns en utvecklingspotential inom informationsinsamlingen. Företagsutlåning För Ålandsbanken vars fokus inom utlåningen utgörs av privat- personer samt små och medelstora företag eller ännu mindre så kallade mikroföretag, är andelen företagsutlåning som omfattas av EU-taxonomin begränsad. Företagsutlåningen som omfattas av EU-taxonomin är de lån som är utställda till stora företag av allmänt intresse, så kallade NFRD-bolag. Eftersom antalet före- tagskunder av NFRD-typ är begränsade hos Ålandsbanken, är det en väldigt liten mängd som tas upp och analyseras. Den stora mängden företagskunder är mindre bolag som inte omfattas av EU-taxonomin och vars eventuella utveckling på hållbarhets- området i dagsläget inte fångas upp inom EU-taxonomins standard iserade format. Exponeringar mot andra företag – begränsning i tillgång på information För ett finansiellt företag, såsom Ålandsbanken, utgörs större delen av taxonomirapporteringen av att utläsa information från andra företags taxonomirapportering. Orsaken till detta är att en stor andel av de finansiella tillgångarna avser exponeringar mot andra företag. Detsamma gäller även våra kunders förvaltade kapital och de finansiella garantierna som befinner sig utanför balansräkningen. I hög utsträckning baseras således Ålandsbankens taxonomirapportering på respektive företags publicerade taxonomirapportering, vilket under implementa- tionsfasen av den utökade taxonomirapporteringen resulterar i en brist på tillgänglig information. Den data som Ålandsbanken rapporterar för både icke-finan- siella bolag och finansiella företag avser 2023 eftersom det är den senast tillgängliga taxonomirapporteringen. Finansiella företag taxonomirapporterade enligt de utökade kraven för första gången avseende verksamhetsår 2023 och tillgången på data var då begränsad för de flesta finansiella företag. Den databrist som syn- tes vid sammanställningen av Ålandsbankens årsredovisning för 2023 återspeglas även för 2024, då det kommer att ta tid för infor- mationsflödet att komma ikapp i alla led. Även om företag har taxo nomirapporterat för verksamhetsår 2023, saknas i enstaka fall information på den detaljerade nivå som de utvecklade taxo- nomitabellerna kräver. I de fall där datapunkter saknats i respek- tive företags taxonomirapportering, rapporteras noll. Rapporteringen avgränsar sig till förstahandsdata och innehåller således inga estimat eller härledningar. Då avsaknad av förstahandsdata inneburit att exponeringens omfattning av taxonomin inte kunnat vare sig definieras eller kvantifieras, rapporteras noll. Utveckling över tid Eftersom 2023 var det första rapporteringsåret med dessa tabel- ler, är 2024 det första året då historiska data för att kunna jämföra utvecklingen över tid kan visas upp. Dock utgjorde databristen för 2023 att de befintliga jämförelsetalen i många fall är noll. Vi kom- mer under kommande år följa upp verksamhetens utveckling avseende förenlighet med taxonomikraven. Avseende taxonomiomfattningen av mål 3–6, utläses resulta- tet av respektive företags taxonomirapportering. Då rapporte- ringskrav enbart avser taxonomiomfattning, ej Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 76 taxonomiförenlighet, redovisas 0 i tabellen då information ej är tillgänglig. Förväntningen är att vartefter företag uppdaterar sin taxonomirapportering, bör det finnas mer information till kom- mande rapporteringsår. Produktutformning och kontakt med kunder Kredit Ålandsbanken utvärderar möjligheterna att utveckla finansie- ringsprodukter som beaktar hållbarhetsaspekter för att utveckla insamlandet av data som är nödvändig för att bedöma verksam- heters förenlighet med taxonomin. Utvecklandet av bolåne- produkter som beaktar energicertifikat för fastigheten som är säkerheten bakom lånet är en del i den initiala omställningsplan avseende klimatförändringar som Ålandsbanken presenterar i upplysningskrav E1-1. Kapitalförvaltning Ålandsbanken har en strategi att erbjuda ansvarsfulla investe- ringsprodukter och därmed att beakta hållbarhetsfaktorer, såsom exempelvis taxonomiförenlighet, i investeringsbesluten i kapital- förvaltningen. För år 2024 har Ålandsbanken Fondbolag Ab fast- ställt ett bindande åtagande att våra egna fonder ska innehålla en minimiandel taxonomiförenlighet om 1,5 procent eller högre. I Vindkraftsfonden är minimiandelen taxonomiförenlighet 70 pro- cent och i Green Bond ESG 6 procent. Ålandsbanken har även under 2024 fastställt minimiandel taxonomiförenlighet för de modellportföljer som har enbart direkta aktieinnehav om 0,5–1,5 procent. Ålandsbanken kommer att utvärdera minimiandel taxo- nomiförenlighet för produkterna årligen, och vi förväntar oss att andelen taxonomiförenlighet kommer att öka vartefter taxonomi- data blir mer fullständigt och taxonomin utökas med fler sektorer och aktiviteter. Vi ser också fram emot en utökning av taxonomin för sociala mål. Investeringsrådgivning Ålandsbanken inhämtar kundernas hållbarhetspreferenser vid investeringsrådgivning och portföljförvaltning och kunder har i samband med detta möjlighet att uttrycka eventuella preferenser om taxonomiförenlighet. Vikten av finansieringen av ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Kredit Ålandsbankens kunder är huvudsakligen inte NFRD-bolag, utan befinner sig inom produktsortimentet mindre företag. Oavsett den information som kan samlas in avseende dessa, är de inte verksamheter som inkluderas i täljaren vid uträkningen av GAR. Den del av verksamheten som omfattas av taxonomin är hus- hållslån, där det kan vara relevant med information om energi- klassning av fastigheter som utgör säkerhet bakom bolån samt exempelvis att ge finansiering av renovering i syfte att uppgradera en fastighets energieffektivitet. Banken har som målsättning att arbeta med en insamling av energiklassificering hos nya kunder över tid. Kapitalförvaltning Taxonomirapportering kommer vara ett av flera verktyg som vi använder för hållbarhetsanalys inom kapitalförvaltningen. Exempelvis genom EU:s nya Green Bond Standard kommer taxonomiförenlighet i aktiviteter att få ökad betydelse vid investerings beslut och beräkning av andel hållbara investeringar. Utmaningar för att sätta strategier finns dock fortsatt kopplat till låg datamängd och taxonomins begränsade omfattning av aktivi- teter samt det faktum att private equity och bolag på marknader utanför EU inte omfattas. Investeringsrådgivning Ålandsbanken utvärderar löpande behovet av att öka andelen taxonomiförenlighet i placeringsprodukterna för att möta de hållbarhetspreferenser som kunderna lämnar i samband med investeringsrådgivning och portföljförvaltning. Treasury Treasurys innehav omfattar dels tillgångskategorier som faller utanför taxonomirapporteringen, däribland statsinnehav och överstatliga emittenter, centralbanksexponeringar samt innehav i icke-NFRD-bolag och innehav belägna utanför EU, men dels även innehav i skuldinstrument emitterade av företag och finansiella institut som träffas av EU taxonomiförordningen. I år ser vi utökad taxonomirapportering för de finansiella instituten, som för första gången för räkenskapsåret 2023 även rapporterar på taxonomiförenlighet. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 77 Innehållsförteckning tabeller, EU-taxonomin Taxonomirapportering, tabeller 0. Sammanställning av de centrala resultatindikatorerna (KPI) avseende andelen gröna tillgångar (GAR) ............. 79 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) avseende omsättningsbaserade uppgifter ........ 80 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter ....... 82 2. Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation avseende omsättningsbaserade uppgifter....................84 2. Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter ................. 84 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken avseende omsättningsbaserade uppgifter .. 85 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter 87 4. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet avseende omsättningsbaserade uppgifter...... 89 4. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter .... 90 5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i stocken avseende omsättnings- baserade uppgifter ..............................................................91 5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i stocken avseende kapitalutgifts- baserade uppgifter ..............................................................91 5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i flödet avseende omsättnings- baserade uppgifter ............................................................. 92 5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i flödet avseende kapitalutgifts- baserade uppgifter ............................................................ 92 Taxonomirapportering avseende kärnenergi och fossilgasrelaterade verksamheter 1. Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter ..... 93 2. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare) avseende omsättningsbaserade uppgifter................................................................................. 94 2. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare) avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter................................................................................. 95 3. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare) avseende omsättningsbaserade uppgifter .... 96 3. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare) avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter ... 97 4. Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin, avseende omsättningsbaserade uppgifter ...................................... 98 4. Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin, avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter ..................................... 99 5. Ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, avseende omsättningsbaserade uppgifter ..............................................................................100 5. Ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter............................................................................... 101 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 78 Taxonomirapportering, tabeller 0. Sammanställning av de centrala resultatindikatorerna (KPI) avseende andelen gröna tillgångar (GAR) Alla miljömässigt hållbara tillgångar, MEUR KPI, % 1 KPI, % 2 % omfattning (i förhållande till alla tillgångar) 3 % av tillgångar som undantas från täljaren vid beräkning av andelen gröna tillgångar % av de tillgångar som undantas från nämnaren vid beräkning av andelen gröna tillgångar Huvudsaklig central resultatindikator Andelen gröna tillgångar i stocken, GAR 13,7 0,3 0,3 93 29 7 Alla miljömässigt hållbara verksamheter KPI, % 4 KPI, % 5 % täckning (över totala tillgångar) 7 % av tillgångar som undantas från täljaren vid beräkning av andelen gröna tillgångar 8 % av de tillgångar som undantas från nämnaren vid beräkning av andelen gröna tillgångar 9 Andra centrala resultatindikatorer Andelen gröna tillgångar, GAR (flödet) 6 5,2 0,1 0,1 19 7 0,7 Handelslager 10 N/A N/A N/A Finansiella garantier 11 0,0 0,0 0,0 Förvaltade tillgångar 12 163,6 2,2 3,6 Avgifts- och provisionsintäkter 13 N/A för 2024 N/A N/A De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i. 1 GAR beräknas på grundval av motpartens omsättningsindikator. GAR stock beräknas som summan av taxonomiförenliga exponeringar dividerat med summan av totala täckta tillgångar. 2 GAR beräknas på grundval av motpartens kapitalutgiftsindikator. GAR stock beräknas som summan av taxonomiförenliga exponeringar dividerat med summan av totala täckta tillgångar. 3 % av de tillgångar som täcks av beräkningen av den centrala resultatindikatorn dividerat med alla tillgångar. 4 GAR beräknas på grundval av motpartens omsättningsindikator. 5 GAR beräknas på grundval av motpartens kapitalutgiftsindikator. 6 Antagande om att KPI GAR (flödet) beräknas som summan av taxonomiförenliga exponeringar inom flödet för 2024, för omsättning respektive kapitalutgifter, dividerat med summan av totala täckta tillgångar. 7 Antagande om att % täckning för KPI GAR (flödet) beräknas som summan av totala relevanta täckta tillgångar avseende lån, skuldinvesteringar, aktieinnehav samt derivat för flödet 2024, dividerat med totala tillgångar. 8 Antagande att % av tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR-beräkningen för flödet beräknas som summan av exkluderade tillgångar av flödet 2024 dividerat med totala tillgångar. På grund av bristande kvalitet och täckning i tillgänglig data rapporteras noll för bakomliggande datapunkter avseende årets taxonomidefinierade flöde gällande kontanter och kontantrelaterade tillgångar samt vissa kategorier av övriga tillgångar. Det här påverkar summan av de flödesrelaterade tillgångar som exkluderas från täljaren i beräkningen av flödesrelaterad GAR, vilket leder till en lägre procentsats för den exkluderade andelen än annars hade varit fallet. Det har ingen påverkan på flödesrelaterad GAR eftersom de totala tillgångarna används som nämnare. 9 Antagande att % av tillgångar som exkluderas från nämnaren i GAR-beräkningen för flödet beräknas som summan av exkluderade tillgångar i flödet dividerat med totala tillgångar. På grund av bristande kvalitet och täckning i tillgänglig data rapporteras noll för bakomliggande datapunkter avseende årets taxonomidefinierade flöde gällande exponeringar mot centralbanker. Det här påverkar summan av de flödesrelaterade tillgångar som exkluderas från nämnaren i beräkningen av flödesrelaterad GAR, vilket leder till en lägre procentsats för den exkluderade andelen än annars hade varit fallet. Det har ingen påverkan på flödesrelaterad GAR eftersom denna tillgångskategori är helt exkluderad från beräkningen. 10 KPI GAR Handelslager är ej tillämpbart för Ålandsbankens verksamhet. 11 Antagande att KPI GAR Finansiella garantier beräknas som summan av taxonomiförenliga exponeringar, för omsättning respektive kapitalutgifter, dividerat med totalsumman för finansiella garantier. 12 Antagande att KPI GAR Förvaltade tillgångar beräknas som summan av taxonomiförenliga exponeringar inom direkta innehav, dividerat med Totalt förvaltat kapital (AuM) avseende fonder och modellportföljer, exklusive statspapper. 13 De centrala resultatindikatorerna för avgifts- och provisionsintäkter ska tillämpas först från och med 2026. Ingen rapportering görs således avseende 2024. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 79 De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i. 1 I de fall taxonomiomfattningen avser en företagsexponering: Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023. Där efterfrågad data ej kunnat utläsas i företagens taxonomirapportering skrivs 0. Omfattning av taxonomin rapporteras endast för de exponeringar där företaget rapporterat på omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0 i taxonomiomfattning. Beloppet som anges för taxonomiomfattning är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter. I de fall där företaget endast har en uppsättning tabeller och inte redogör för om uppgifter rörande omfattning och förenlighet berör andel av omsättning eller kapitalutgifter, har uppgifter i Ålandsbankens rapportering lagts in både under gröna tillgångar avseende omsättningsbaserade uppgifter och gröna tillgångar avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter. 2 I de fall taxonomiförenligheten avser en företagsexponering: Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023. Där efterfrågad data ej kunnat utläsas i företagens taxonomirapportering skrivs 0. Förenlighet med taxonomin rapporteras endast för de innehav där emittenten rapporterat taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0 i taxonomiförenlighet. Beloppet som anges för taxonomiförenlighet är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter. Vid inhämtning av procentsatser från företagens rapportering har siffror hämtats för respektive miljömål utan att beakta totalkolumnen. I de fall där det tydligt framgår att samma pengar redovisats på flera miljömål har pengarna i Ålandsbankens rapportering allokerats under det mest relevanta miljömålet som bedömts utifrån beskrivningen av den ekonomiska aktiviteten. 3 Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0. 4 Exponeringar till norska banker rapporteras som exponeringar till kreditinstitut på rad 5 i de fall där banker enligt norsk lagstiftning har en rapporteringsskyldighet under taxonomiförordningen. Övriga norska innehav redovisas på rad 42. 5 Hela bolånestocken omfattas av EU-taxonomin. Utav detta är exponeringar motsvarande 13,6 MEUR härrörandes till fastigheter som omfattas av energicertifikat A, och således relevanta för potentiell förenlighet med mål 1 (CCM). DNSH och MSS har inte kunnat utvärderas och därför rapporteras 0 för taxonomiförenlighet i ruta c25. 6 Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker klassas som exponeringar mot kreditinstitut. För att härleda om dessa befinner sig inom EU eller inte inom EU, har deras geografiska placering bestämts utifrån emittentens huvudkontor. 7 Kategorin nationella regeringar inbegriper exponeringar mot såväl stater som kommuner. Överstatliga emittenter definieras som exponeringar mot internationella organisationer, dock ej exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som klassas som exponeringar mot kreditinstitut. 8 Redovisade förvaltade tillgångar baserar sig på direkta innehav avseende fonder och diskretionära portföljer. Övriga fonder, ETF:er, företagscertifikat,derivat och onoterade värdepapper omfattas ej. Belopp innefattar enbart exponeringar mot NFRD-bolag, vilket selekterats ut såsom bolag som rapporterat 0 % eller mer avseende taxonomiomfattning. Ingen särskild frivillig rapportering enligt estimat för investeringsobjekt som inte är NFRD-bolag görs. Beroende på ägarstrukturen i bolagen kan taxonomidata saknas för bolaget då dess ägare inte är verksamma inom EU. 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) avseende omsättningsbaserade uppgifter 2024 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE AF Miljoner euro 2024 Totalt redovisat [brutto] värde Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 1 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 1 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 1 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 1 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 1 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 1 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 1 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 2 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 2 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 2,3 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 2,3 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 2,3 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 2,3 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 2,3 Varav använd- ning av intäkter Varav omstäl- lningsre- laterade Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav omstäl- lningsre- laterade Varav möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 3 131,6 2 447,2 13,7 6,1 1,0 0,5 5,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 453,5 13,7 6,1 1,0 0,5 2 Finansiella företag 461,7 194,1 13,5 6,1 1,0 0,3 5,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 199,3 13,5 6,1 1,0 0,3 3 Kreditinstitut 460,7 194,1 13,5 6,1 1,0 0,3 5,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 199,3 13,5 6,1 1,0 0,3 4 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 4 460,7 194,1 13,5 6,1 1,0 0,3 5,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 199,3 13,5 6,1 1,0 0,3 6 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7 Övriga finansiella företag 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8 varav värdepappersföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 11 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 12 varav förvaltningsbolag 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 15 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 16 varav försäkringsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 17 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 19 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 20 Icke-finansiella företag 3,6 2,0 0,2 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3,0 0,2 0,0 0,0 0,2 21 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 3,6 2,0 0,2 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3,0 0,2 0,0 0,0 0,2 23 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 24 Hushåll 2 666,3 2 251,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 251,2 0,0 0,0 0,0 0,0 25 varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter 5 2 156,9 2 156,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 156,9 0,0 0,0 0,0 0,0 26 varav lån för byggnadsrenovering 85,2 85,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 85,2 0,0 0,0 0,0 0,0 27 varav lån till motorfordon 9,0 9,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9,0 0,0 0,0 0,0 0,0 28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 29 Bostadsfinansiering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkning av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 1 425,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 33 Finansiella och icke-finansiella företag 1 253,8 34 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 1 119,1 35 Lån och förskott 939,5 36 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 198,6 37 varav lån för byggnadsrenovering 1,3 38 Räntebärande värdepapper 6 135,5 39 Egetkapitalinstrument 44,1 40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att offenliggöra information enligt direktivet om icke finansiell rapportering 134,7 41 Lån och förskott 0,0 42 Räntebärande värdepapper 4,6 134,7 43 Egetkapitalinstrument 0,0 44 Derivat 21,6 45 Interbanklån på anfordran 0,0 46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 37,7 47 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 112,7 48 Andel gröna tillgångar totalt 4 557,3 2 447,2 13,7 6,1 1,0 0,5 5,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 453,5 13,7 6,1 1,0 0,5 49 Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar 367,5 50 Nationella regeringar och överstatliga emttenter 7 85,0 51 Exponeringar mot centralbanker 282,6 52 Handelslager 0,0 53 Totala tillgångar 4 924,8 2 447,2 13,7 6,1 1,0 0,5 5,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 453,5 13,7 6,1 1,0 0,5 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 12,1 2,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,6 0,0 0,0 0,0 0,0 55 Förvaltade tillgångar 8 2 332,6 617,3 160,8 0,0 39,3 73,4 112,0 1,2 0,0 1,2 0,3 0,0 0,0 0,0 91,1 1,5 0,0 0,5 11,3 0,1 0,0 0,1 1,0 0,0 0,0 0,0 833,1 163,6 0,0 39,3 75,2 56 varav skuldförbindelser 8 793,3 295,9 114,3 0,0 33,6 47,5 41,1 1,0 0,0 1,0 0,2 0,0 0,0 0,0 38,3 0,1 0,0 0,1 3,7 0,1 0,0 0,1 0,3 0,0 0,0 0,0 379,4 115,5 0,0 33,6 48,7 57 varav egetkapitalinstrument 8 1 539,4 321,3 46,5 0,0 5,7 25,9 70,9 0,2 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 52,9 1,4 0,0 0,4 7,6 0,0 0,0 0,0 0,7 0,0 0,0 0,0 453,7 48,1 0,0 5,7 26,5 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i. 1 Jämförelsesiffror för föregående rapporteringsår. Under 2024 har omfattningen av de redovisade förvaltade tillgångarna utökats, vilket har lett till omräknade historiska jämförelsetal för 2023. Se fotnot 10. 2 I de fall taxonomiomfattningen avser en företagsexponering: Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2022. Där efterfrågad data ej kunnat utläsas i företagens taxonomirapportering för 2022 skrivs 0. Omfattning av taxonomin rapporterats endast för de exponeringar där företaget rapporterat på omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0 i taxonomiomfattning. Beloppet som anges för taxonomiomfattning är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter. 3 I de fall taxonomiförenligheten avser en företagsexponering: Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2022. Där efterfrågad data ej kunnat utläsas i företagens taxonomirapportering för 2022 skrivs 0. Förenlighet med taxonomin rapporteras endast för de innehav där emittenten rapporterat taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0 i taxonomi-förenlighet. Beloppet som anges för taxonomiförenlighet är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter. 4 Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0. 5 Eftersom kreditinstitut ännu inte har rapporterat omfattning av taxonomin på miljömålsnivå, har antagandet gjorts att eventuell rapporterad taxonomiomfattning relaterar till miljömål 1 (CCM). 6 I de fall företaget har rapporterat omfattning av taxonomin, men inte har informerat vilket miljömål de omfattas av, har antagandet gjorts att deras taxonomiomfattning avser miljömål 1 (CCM). 7 Hela bolånestocken omfattas av EU-taxonomin. Utav detta är exponeringar motsvarande 11,5 MEUR härrörandes till fastigheter som omfattas av energicertifikat A, och således relevanta för potentiell förenlighet med mål 1 (CCM). DNSH och MSS har inte kunnat utvärderas och därför rapporteras 0 för taxonomiförenlighet i ruta AI 25. 8 Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker klassas som exponeringar mot kreditinstitut. För att härleda om dessa befinner sig inom EU eller inte inom EU, har deras geografiska placering bestämts utifrån emittentens huvudkontor. 9 Kategorin nationella regeringar inbegriper exponeringar mot såväl stater som kommuner. Överstatliga emittenter definieras som exponeringar mot internationella organisationer, dock ej exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som klassas som exponeringar mot kreditinstitut. 10 Under 2024 har omfattningen av de redovisade förvaltade tillgångarna utökats, vilket har lett till omräknade historiska jämförelsetal för 2023 avseende rad 55, 56 och 57. Då ny information har inhämtats, har data från årsrapporter för 2023 snarare än 2022 använts, vilket även lett till utökad taxonomiförenlighet med fler mål än i tidigare rapporterade siffror. Totalt redovisat bruttovärde på rad 55 är ändrat från 1556,8 MEUR till 1932 MEUR, med omfattning för CCM ändrat från 479,6 MEUR till 534,5 MEUR, samt förenlighet med CCM från 118,4 MEUR till 158,1 MEUR. Omfattning av CCA har ändrats från 1,9 MEUR till 73,2 MEUR. Omfattning avseende WTR, CE, PPC och BIO har tillkommit, med en tillhörande nytillkommen förenlighet för CE och PPC. Motsvarande ändringar har skett på rad 56 och 57. Redovisade förvaltade tillgångar baserar sig på direkta innehav avseende fonder och diskretionära portföljer. Övriga fonder, ETF:er, företagscertifikat, derivat och onoterade värdepapper omfattas ej. Belopp innefattar enbart exponeringar mot NFRD-bolag, vilket selekterats ut såsom bolag som rapporterat 0 % eller mer avseende taxonomiomfattning. Ingen särskild frivillig rapportering enligt estimat för investeringsobjekt som inte är NFRD-bolag görs. Beroende på ägarstrukturen i bolagen kan taxonomidata saknas för bolaget då dess ägare inte är verksamma inom EU. 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) avseende omsättningsbaserade uppgifter 2023 AG AH AI AJ AK AL AM AN AO AP AQ AR AS AT AU AV AW AX AY AZ BA BB BC BD BE BF BG BH BI BJ BK Miljoner euro 2023 1 Totalt redovisat [brutto] värde Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 2 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 2 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 2 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 2 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 2 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 2 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 2 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 3 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 3 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 3,4 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 3,4 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 3,4 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 3,4 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 3,4 Varav använd- ning av intäkter Varav omstäl- lningsre- laterade Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav omstäl- lningsre- laterade Varav möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 3 379,7 2 487,0 0,2 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 487,0 0,2 0,0 0,0 0,2 2 Finansiella företag 406,8 5,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,7 0,0 0,0 0,0 0,0 3 Kreditinstitut 5 405,8 5,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,7 0,0 0,0 0,0 0,0 4 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 405,8 5,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,7 0,0 0,0 0,0 0,0 6 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7 Övriga finansiella företag 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8 varav värdepappersföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 11 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 12 varav förvaltningsbolag 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 15 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 16 varav försäkringsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 17 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 19 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 20 Icke-finansiella företag 6 36,7 33,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 33,4 0,2 0,0 0,0 0,2 21 Lån och förskott 31,5 30,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 30,9 0,0 0,0 0,0 0,0 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 5,2 2,6 0,2 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,6 0,2 0,0 0,0 0,2 23 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 24 Hushåll 2 936,2 2 447,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 447,9 0,0 0,0 0,0 0,0 25 varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter 7 2 350,7 2 350,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 350,7 0,0 0,0 0,0 0,0 26 varav lån för byggnadsrenovering 89,1 89,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 89,1 0,0 0,0 0,0 0,0 27 varav lån till motorfordon 8,1 8,1 0,0 0,0 0,0 0,0 8,1 0,0 0,0 0,0 0,0 28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 29 Bostadsfinansiering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkning av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 1 489,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 33 Finansiella och icke-finansiella företag 34 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 35 Lån och förskott 36 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 37 varav lån för byggnadsrenovering 38 Räntebärande värdepapper 8 39 Egetkapitalinstrument 40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att offenliggöra information enligt direktivet om icke finansiell rapportering 41 Lån och förskott 42 Räntebärande värdepapper 8 43 Egetkapitalinstrument 44 Derivat 45 Interbanklån på anfordran 46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 47 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 48 Andel gröna tillgångar totalt 4 868,9 2 487,0 0,2 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 487,0 0,2 0,0 0,0 0,2 49 Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar 50 Nationella regeringar och överstatliga emttenter 9 51 Exponeringar mot centralbanker 52 Handelslager 53 Totala tillgångar 5 341,5 2 487,0 0,2 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 487,0 0,2 0,0 0,0 0,2 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 14,1 2,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,9 0,0 0,0 0,0 0,0 55 Förvaltade tillgångar 10 1932,0 534,5 158,1 0,0 44,2 70,9 73,2 0,7 0,0 0,7 0,3 0,0 0,0 0,0 75,0 0,4 0,0 0,4 10,4 0,1 0,0 0,1 5,9 0,0 0,0 0,0 699,3 159,4 0,0 44,2 72,2 56 varav skuldförbindelser 10 722,1 270,5 105,5 0,0 35,0 44,2 43,0 0,7 0,0 0,7 0,2 0,0 0,0 0,0 35,7 0,0 0,0 0,0 3,4 0,1 0,0 0,1 5,7 0,0 0,0 0,0 358,6 106,3 0,0 35,0 45,0 57 varav egetkapitalinstrument 10 1210,0 264,0 52,5 0,0 9,2 26,7 30,2 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 39,3 0,4 0,0 0,4 7,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 340,7 53,0 0,0 9,2 27,1 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i. 1 I de fall taxonomiomfattningen avser en företagsexponering: Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023. Där efterfrågad data ej kunnat utläsas i företagens taxonomirapportering skrivs 0. Omfattning av taxonomin rapporterats endast för de exponeringar där företaget rapporterat på omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0 i taxonomiomfattning. Beloppet som anges för taxonomiomfattning är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalbaserade uppgifter. I de fall där företaget endast har en uppsättning tabeller och inte redogör för om uppgifter rörande omfattning och förenlighet berör andel av omsättning eller kapitalutgifter, har uppgifter i Ålandsbankens rapportering lagts in både under gröna tillgångar avseende omsättningsbaserade uppgifter och gröna tillgångar avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter. 2 I de fall taxonomiförenligheten avser en företagsexponering: Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023. Där efterfrågad data ej kunnat utläsas i företagens taxonomirapportering skrivs 0. Förenlighet med taxonomin rapporteras endast för de innehav där emittenten rapporterat taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0 i taxonomiförenlighet. Beloppet som anges för taxonomiförenlighet är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalbaserade uppgifter. Vid inhämtning av procentsatser från företagens rapportering har siffror hämtats för respektive miljömål utan att beakta totalkolumnen. I de fall där det tydligt framgår att samma pengar redovisats på flera miljömål har pengarna i Ålandsbankens rapportering allokerats under det mest relevanta miljömålet som bedömts utifrån beskrivningen av den ekonomiska aktiviteten. 3 Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0. 4 Exponeringar till norska banker rapporteras som exponeringar till kreditinstitut på rad 5 i de fall där banker enligt norsk lagstiftning har en rapporteringsskyldighet under taxonomiförordningen. Övriga norska innehav redovisas på rad 42. 5 Hela bolånestocken omfattas av EU-taxonomin. Utav detta är exponeringar motsvarande 13,6 MEUR härrörandes till fastigheter som omfattas av energicertifikat A, och således relevanta för potentiell förenlighet med mål 1 (CCM). DNSH och MSS har inte kunnat utvärderas och därför rapporteras 0 för taxonomiförenlighet i ruta c25. 6 Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker klassas som exponeringar mot kreditinstitut. För att härleda om dessa befinner sig inom EU eller inte inom EU, har deras geografiska placering bestämts utifrån emittentens huvudkontor. 7 Kategorin nationella regeringar inbegriper exponeringar mot såväl stater som kommuner. Överstatliga emittenter definieras som exponeringar mot internationella organisationer, dock ej exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som klassas som exponeringar mot kreditinstitut. 8 Redovisade förvaltade tillgångar baserar sig på direkta innehav avseende fonder och diskretionära portföljer. Övriga fonder, ETF:er, företagscertifikat,derivat och onoterade värdepapper omfattas ej. Belopp innefattar enbart exponeringar mot NFRD-bolag, vilket selekterats ut såsom bolag som rapporterat 0 % eller mer avseende taxonomiomfattning. Ingen särskild frivillig rapportering enligt estimat för investeringsobjekt som inte är NFRD-bolag görs. Beroende på ägarstrukturen i bolagen kan taxonomidata saknas för bolaget då dess ägare inte är verksamma inom EU. 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter 2024 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE AF Miljoner euro 2024 Totalt redovisat [brutto] värde Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 1 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 1 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 1 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 1 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 1 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 1 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 1 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 2 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 2 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 2,3 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 2,3 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 2,3 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 2,3 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 2,3 Varav använd- ning av intäkter Varav omstäl- lningsre- laterade Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav omstäl- lningsre- laterade Varav möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 3 131,6 2 440,3 14,1 5,9 0,6 0,3 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 446,6 14,1 5,9 0,6 0,3 2 Finansiella företag 461,7 187,2 14,0 5,9 0,6 0,2 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 192,6 14,0 5,9 0,6 0,2 3 Kreditinstitut 460,7 187,2 14,0 5,9 0,6 0,2 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 192,6 14,0 5,9 0,6 0,2 4 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 4 460,7 187,2 14,0 5,9 0,6 0,2 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 192,6 14,0 5,9 0,6 0,2 6 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7 Övriga finansiella företag 1,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 8 varav värdepappersföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 11 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 12 varav förvaltningsbolag 1,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 13 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 1,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 15 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 16 varav försäkringsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 17 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 19 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 20 Icke-finansiella företag 3,6 1,9 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,9 0,1 0,0 0,0 0,1 21 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 3,6 1,9 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,9 0,1 0,0 0,0 0,1 23 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 24 Hushåll 2 666,3 2 251,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 251,2 0,0 0,0 0,0 0,0 25 varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter 5 2 156,9 2 156,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 156,9 0,0 0,0 0,0 0,0 26 varav lån för byggnadsrenovering 85,2 85,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 85,2 0,0 0,0 0,0 0,0 27 varav lån till motorfordon 9,0 9,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9,0 0,0 0,0 0,0 0,0 28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 29 Bostadsfinansiering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkning av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 1 425,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 33 Finansiella och icke-finansiella företag 1 253,8 34 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 1 119,1 35 Lån och förskott 939,5 36 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 198,6 37 varav lån för byggnadsrenovering 1,3 38 Räntebärande värdepapper 6 135,5 39 Egetkapitalinstrument 44,1 40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att offenliggöra information enligt direktivet om icke finansiell rapportering 134,7 41 Lån och förskott 0,0 42 Räntebärande värdepapper 4,6 134,7 43 Egetkapitalinstrument 0,0 44 Derivat 21,6 45 Interbanklån på anfordran 0,0 46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 37,7 47 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 112,7 48 Andel gröna tillgångar totalt 4 557,3 2 440,3 14,1 5,9 0,6 0,3 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 446,6 14,1 5,9 0,6 0,3 49 Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar 367,5 50 Nationella regeringar och överstatliga emttenter 7 85,0 51 Exponeringar mot centralbanker 282,6 52 Handelslager 0,0 53 Totala tillgångar 4 924,8 2 440,3 14,1 5,9 0,6 0,3 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 446,6 14,1 5,9 0,6 0,3 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 12,1 9,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9,4 0,0 0,0 0,0 0,0 55 Förvaltade tillgångar 8 2 332,6 845,6 257,7 0,0 43,8 93,4 201,1 1,3 0,0 0,4 0,6 0,0 0,0 0,0 46,6 1,0 0,0 0,2 7,0 0,1 0,0 0,1 1,0 0,0 0,0 0,0 1 101,9 260,1 0,0 43,8 94,1 56 varav skuldförbindelser 8 793,3 365,4 146,6 0,0 32,3 61,4 76,5 0,9 0,0 0,2 0,3 0,0 0,0 0,0 28,6 0,0 0,0 0,0 1,4 0,1 0,0 0,1 0,5 0,0 0,0 0,0 472,7 147,6 0,0 32,3 61,7 57 varav egetkapitalinstrument 8 1 539,4 480,2 111,2 0,0 11,5 32,1 124,6 0,4 0,0 0,2 0,4 0,0 0,0 0,0 18,1 1,0 0,0 0,2 5,6 0,0 0,0 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 629,3 112,5 0,0 11,5 32,4 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i. 1 Jämförelsesiffror för föregående rapporteringsår. Under 2024 har omfattningen av de redovisade förvaltade tillgångarna utökats, vilket har lett till omräknade historiska jämförelsetal för 2023. Se fotnot 10. 2 I de fall taxonomiomfattningen avser en företagsexponering: Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2022. Där efterfrågad data ej kunnat utläsas i företagens taxonomirapportering för 2022 skrivs 0. Omfattning av taxonomin rapporterats endast för de exponeringar där företaget rapporterat på omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0 i taxonomiomfattning. Beloppet som anges för taxonomiomfattning är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalbaserade uppgifter. 3 I de fall taxonomiförenligheten avser en företagsexponering: Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2022. Där efterfrågad data ej kunnat utläsas i företagens taxonomirapportering för 2022 skrivs 0. Förenlighet med taxonomin rapporteras endast för de innehav där emittenten rapporterat taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0 i taxonomiförenlighet. Beloppet som anges för taxonomiförenlighet är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalbaserade uppgifter. 4 Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0. 5 Eftersom kreditinstitut ännu inte har rapporterat omfattning av taxonomin på miljömålsnivå, har antagandet gjorts att eventuell rapporterad taxonomiomfattning relaterar till miljömål 1 (CCM). 6 I de fall företaget har rapporterat omfattning av taxonomin, men inte har informerat vilket miljömål de omfattas av, har antagandet gjorts att deras taxonomiomfattning avser miljömål 1 (CCM). 7 Hela bolånestocken omfattas av EU-taxonomin. Utav detta är exponeringar motsvarande 11,5 MEUR härrörandes till fastigheter som omfattas av energicertifikat A, och således relevanta för potentiell förenlighet med mål 1 (CCM). DNSH och MSS har inte kunnat utvärderas och därför rapporteras 0 för taxonomiförenlighet i ruta AI 25. 8 Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker klassas som exponeringar mot kreditinstitut. För att härleda om dessa befinner sig inom EU eller inte inom EU, har deras geografiska placering bestäms utifrån emittentens huvudkontor. 9 Kategorin nationella regeringar inbegriper exponeringar mot såväl stater som kommuner. Överstatliga emittenter definieras som exponeringar mot internationella organisationer, dock ej exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som klassas som exponeringar mot kreditinstitut. 10 Under 2024 har omfattningen av de redovisade förvaltade tillgångarna utökats, vilket har lett till omräknade historiska jämförelsetal för 2023 avseende rad 55, 56 och 57. Då ny information har inhämtats, har data från årsrapporter för 2023 snarare än 2022 använts, vilket även lett till utökad taxonomiförenlighet med fler mål än i tidigare rapporterade siffror. Totalt redovisat bruttovärde på rad 55 är ändrat från 1556,8 MEUR till 1932 MEUR, med omfattning för CCM ändrat från 585,2 MEUR till 678,1 MEUR, samt förenlighet med CCM från 178 MEUR till 236,1 MEUR. Omfattning av CCA har ändrats från 0,6 MEUR till 149,9 MEUR, samt förenlighet med CCA från 0,2 MEUR till 1,2 MEUR. Omfattning avseende WTR, CE, PPC och BIO har tillkommit, med en tillhörande nytillkommen förenlighet för CE och PPC. Motsvarande ändringar har skett på rad 56 och 57. Redovisade förvaltade tillgångar baserar sig på direkta innehav avseende fonder och diskretionära portföljer. Övriga fonder, ETF:er, företagscertifikat, derivat och onoterade värdepapper omfattas ej. Belopp innefattar enbart exponeringar mot NFRD-bolag, vilket selekterats ut såsom bolag som rapporterat 0 % eller mer avseende taxonomiomfattning. Ingen särskild frivillig rapportering enligt estimat för investeringsobjekt som inte är NFRD- bolag görs. Beroende på ägarstrukturen i bolagen kan taxonomidata saknas för bolaget då dess ägare inte är verksamma inom EU. 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar (GAR) avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter 2023 AG AH AI AJ AK AL AM AN AO AP AQ AR AS AT AU AV AW AX AY AZ BA BB BC BD BE BF BG BH BI BJ BK Miljoner euro 2023 1 Totalt redovisat [brutto] värde Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 2 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 2 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 2 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 2 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 2 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 2 Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) 2 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 3 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 3 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 3,4 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 3,4 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 3,4 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 3,4 Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) 3,4 Varav använd- ning av intäkter Varav omstäl- lningsre- laterade Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav möjlig- görande Varav använd- ning av intäkter Varav omstäl- lningsre- laterade Varav möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 3 379,7 2 486,6 0,2 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 486,6 0,2 0,0 0,0 0,1 2 Finansiella företag 406,8 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3 Kreditinstitut 5 405,8 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 405,8 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 6 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7 Övriga finansiella företag 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8 varav värdepappersföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 11 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 12 varav förvaltningsbolag 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 15 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 16 varav försäkringsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 17 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 19 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 20 Icke-finansiella företag 6 36,7 33,7 0,2 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 33,7 0,2 0,0 0,0 0,1 21 Lån och förskott 31,5 31,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 31,5 0,0 0,0 0,0 0,0 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 5,2 2,2 0,2 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,2 0,2 0,0 0,0 0,1 23 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 24 Hushåll 2 936,2 2 447,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 447,9 0,0 0,0 0,0 0,0 25 varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter 7 2 350,7 2 350,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 350,7 0,0 0,0 0,0 0,0 26 varav lån för byggnadsrenovering 89,1 89,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 89,1 0,0 0,0 0,0 0,0 27 varav lån till motorfordon 8,1 8,1 0,0 0,0 0,0 0,0 8,1 0,0 0,0 0,0 0,0 28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 29 Bostadsfinansiering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkning av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 1 489,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 33 Finansiella och icke-finansiella företag 34 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 35 Lån och förskott 36 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 37 varav lån för byggnadsrenovering 38 Räntebärande värdepapper 8 39 Egetkapitalinstrument 40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att offenliggöra information enligt direktivet om icke finansiell rapportering 41 Lån och förskott 42 Räntebärande värdepapper 8 43 Egetkapitalinstrument 44 Derivat 45 Interbanklån på anfordran 46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 47 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 48 Andel gröna tillgångar totalt 4 868,9 2 486,6 0,2 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 486,6 0,2 0,0 0,0 0,1 49 Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar 50 Nationella regeringar och överstatliga emttenter 9 51 Exponeringar mot centralbanker 52 Handelslager 53 Totala tillgångar 5 341,5 2 486,6 0,2 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 486,6 0,2 0,0 0,0 0,1 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 14,1 13,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13,0 0,0 0,0 0,0 0,0 55 Förvaltade tillgångar 10 1932,0 678,1 236,1 0,0 37,8 94,8 149,9 1,2 0,0 0,2 0,4 0,0 0,0 0,0 40,9 0,2 0,0 0,2 6,8 0,1 0,0 0,1 5,7 0,0 0,0 0,0 881,8 237,6 0,0 37,8 95,3 56 varav skuldförbindelser 10 722,1 322,8 134,5 0,0 27,7 60,2 71,5 0,9 0,0 0,15 0,2 0,0 0,0 0,0 27,5 0,0 0,0 0,0 1,2 0,1 0,0 0,1 5,4 0,0 0,0 0,0 428,6 135,5 0,0 27,7 60,5 57 varav egetkapitalinstrument 10 1210,0 355,3 101,6 0,0 10,1 34,6 78,3 0,3 0,0 0,03 0,1 0,0 0,0 0,0 13,5 0,2 0,0 0,2 5,6 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 453,1 102,1 0,0 10,1 34,8 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 2. Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation avseende omsättningsbaserade uppgifter A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z AA AB Uppdelning i sektorer enligt NACE-kod 1 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Icke-finansiella företag (som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) SMF och andra icke- finansiella företag (som inte omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) Icke-finansiella företag (som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) SMF och andra icke- finansiella företag (som inte omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) Icke-finansiella företag (som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) SMF och andra icke- finansiella företag (som inte omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) Icke-finansiella företag (som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) SMF och andra icke- finansiella företag (som inte omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) Icke-finansiella företag (som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) SMF och andra icke- finansiella företag (som inte omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) Icke-finansiella företag (som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) SMF och andra icke- finansiella företag (som inte omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) Icke-finansiella företag (som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) SMF och andra icke- finansiella företag (som inte omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) Redovisat [brutto] värde 2 Redovisat [brutto] värde Redovisat [brutto] värde 2 Redovisat [brutto] värde Redovisat [brutto] värde 2 Redovisat [brutto] värde Redovisat [brutto] värde 2 Redovisat [brutto] värde Redovisat [brutto] värde 2 Redovisat [brutto] värde Redovisat [brutto] värde 2 Redovisat [brutto] värde Redovisat [brutto] värde 2 Redovisat [brutto] värde Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (CCM) 3 Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (CCM) Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (CCA) 3 Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (CCA) Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (WTR) 3,4 Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (WTR) Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (CE) 3,4 Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (CE) Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (PPC) 3,4 Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (PPC) Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (BIO) 3,4 Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (BIO) miljömässigt hållbara (BIO) Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) 3,4 Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) 1 C28.2.2 Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar 0,6 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,8 0,1 2 H50.2.0 Havs- och kustsjöfart, godstrafik 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 0,0 3 L68.2.0 Uthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade fastigheter 0,8 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,8 0,1 4 N82.9.9 Övriga företagstjänster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,8 0,0 De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i. 1 NACE-kod vald utefter emittentens/kredittagarens huvudsakliga verksamhet. 2 Beloppet som anges för taxonomiomfattning är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023. 3 Beloppet som anges för taxonomiförenlighet är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023. 4 Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0. 2. Andelen gröna tillgångar – sektorsinformation avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z AA AB Uppdelning i sektorer enligt NACE-kod 1 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Icke-finansiella företag (som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) SMF och andra icke- finansiella företag (som inte omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) Icke-finansiella företag (som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) SMF och andra icke- finansiella företag (som inte omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) Icke-finansiella företag (som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) SMF och andra icke- finansiella företag (som inte omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) Icke-finansiella företag (som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) SMF och andra icke- finansiella företag (som inte omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) Icke-finansiella företag (som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) SMF och andra icke- finansiella företag (som inte omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) Icke-finansiella företag (som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) SMF och andra icke- finansiella företag (som inte omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) Icke-finansiella företag (som omfattas av direktivet om icke- finansiell rapportering) SMF och andra icke-finansiella företag (som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering) Redovisat [brutto] värde 2 Redovisat [brutto] värde Redovisat [brutto] värde 2 Redovisat [brutto] värde Redovisat [brutto] värde 2 Redovisat [brutto] värde Redovisat [brutto] värde 2 Redovisat [brutto] värde Redovisat [brutto] värde 2 Redovisat [brutto] värde Redovisat [brutto] värde 2 Redovisat [brutto] värde Redovisat [brutto] värde 2 Redovisat [brutto] värde Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (CCM) 3 Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (CCM) Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (CCA) 3 Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (CCA) Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (WTR) 3,4 Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (WTR) Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (CE) 3,4 Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (CE) Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (PPC) 3,4 Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (PPC) Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (BIO) 3,4 Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (BIO) miljömässigt hållbara (BIO) Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) 3,4 Miljoner euro Varav miljö- mässigt hållbara (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) 1 C28.2.2 Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar 0,3 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 0,1 2 H50.2.0 Havs- och kustsjöfart, godstrafik 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 0,0 3 L68.2.0 Uthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade fastigheter 0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,9 0,0 4 N82.9.9 Övriga företagstjänster 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0 - De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i. 1 NACE-kod vald utefter emittentens/kredittagarens huvudsakliga verksamhet. 2 Beloppet som anges för taxonomiomfattning är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalutgiftsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023. 3 Beloppet som anges för taxonomiförenlighet är beräknat som innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalutgiftsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023. 4 Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken avseende omsättningsbaserade uppgifter 2024 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE AF % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) 1 2024 1 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas taxonomin Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar Andel av täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Varav användning av intäkter Varav omstäl- lningsrela- terade Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav omstäl- lningsrela- terade Varav möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innhehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 53,7 0,3 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 53,8 0,3 0,1 0,0 0,0 68,7 2 Finansiella företag 4,3 0,3 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4,4 0,3 0,1 0,0 0,0 10,1 3 Kreditinstitut 4,3 0,3 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4,4 0,3 0,1 0,0 0,0 10,1 4 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 4,3 0,3 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4,4 0,3 0,1 0,0 0,0 10,1 6 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7 Övriga finansiella företag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8 varav värdepappersföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 11 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 12 varav förvaltningsbolag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 15 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 16 varav försäkringsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 17 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 19 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 20 Icke-finansiella företag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 21 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 23 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 24 Hushåll 49,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 49,4 0,0 0,0 0,0 0,0 58,5 25 varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter 3 47,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 47,3 0,0 0,0 0,0 0,0 47,3 26 varav lån för byggnadsrenovering 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 1,9 27 varav lån till motorfordon 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 29 Bostadsfinansiering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 32 Andel gröna tillgångar totalt 53,7 0,3 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 53,8 0,3 0,1 0,0 0,0 100 De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i. 1 Antagande om att % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) beräknas som motsvarande belopp i tabell 1 avseende omsättningsbaserade uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat med de totala täckta tillgångarna (a48 i tabell 1). Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs av de belopp som redovisas i tabell 1. Avseende företagsexponeringar härrör beloppen från innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023. 2 Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0. 3 Hela bolånestocken omfattas av EU-taxonomin. Utav detta är exponeringar motsvarande 13,6 MEUR härrörandes till fastigheter som omfattas av energicertifikat A, och således relevanta för potentiell förenlighet med mål 1 (CCM). DNSH och MSS har inte kunnat utvärderas och därför rapporteras 0 för taxonomiförenlighet. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken avseende omsättningsbaserade uppgifter 2023 AG AH AI AJ AK AL AM AN AO AP AQ AR AS AT AU AV AW AX AY AZ BA BB BC BD BE BF BG BH BI BJ BK % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) 2 2023 1 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) 3 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) 3 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) 3 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas taxonomin) 3 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas taxonomin) 3 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas taxonomin) 3 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas taxonomin) 3 Andel av alla täckta tillgångar Andel av täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 4 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 4 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 4,5 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 4,5 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 4,5 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 4,5 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 4,5 Varav användning av intäkter Varav omstäl- lningsrela- terade Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav omstäl- lningsrela- terade Varav möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innhehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 51,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 51,1 0,0 0,0 0,0 0,0 69,4 2 Finansiella företag 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 8,4 3 Kreditinstitut 6 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 8,3 4 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 8,3 6 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7 Övriga finansiella företag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8 varav värdepappersföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 11 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 12 varav förvaltningsbolag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 15 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 16 varav försäkringsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 17 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 19 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 20 Icke-finansiella företag 7 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,8 21 Lån och förskott 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 23 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 24 Hushåll 50,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 50,3 0,0 0,0 0,0 0,0 60,3 25 varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter 8 48,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,3 0,0 0,0 0,0 0,0 48,3 26 varav lån för byggnadsrenovering 1,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,8 0,0 0,0 0,0 0,0 1,8 27 varav lån till motorfordon 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 29 Bostadsfinansiering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 32 Andel gröna tillgångar totalt 51,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 51,1 0,0 0,0 0,0 0,0 100,0 De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i. 1 Jämförelsesiffror för föregående rapporteringsår. 2 Antagande om att % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) beräknas som motsvarande belopp i tabell 1 avseende omsättningsbaserade uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat med de totala täckta tillgångarna (a48 i tabell 1). 3 Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs av de belopp som redovisas i tabell 1. Avseende företagsexponeringar härrör beloppen från innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2022. Omfattning av taxonomin rapporteras endast för de exponeringar där företaget rapporterat på omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0 i taxonomiomfattning i tabell 1, och får följaktligen även värdet 0 i tabell 3. 4 Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs av de belopp som redovisas i tabell 1. Avseende företagsexponeringar härrör beloppen från innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2022. Förenlighet med taxonomin rapporteras endast för de innehav där emittenten rapporterat taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0 i taxonomiförenlighet i tabell 1, och får följaktligen även värdet 0 i tabell 3. 5 Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0. 6 Eftersom kreditinstitut ännu inte har rapporterat omfattning av taxonomin på miljömålsnivå, har antagandet gjorts att eventuell rapporterad taxonomiomfattning relaterar till miljömål 1 (CCM). 7 I de fall företaget har rapporterat omfattning av taxonomin, men inte har informerat vilket miljömål de omfattas av, har antagandet gjorts att deras taxonomiomfattning avser miljömål 1 (CCM). 8 Hela bolånestocken omfattas av EU-taxonomin. Utav detta är exponeringar motsvarande 11,5 MEUR härrörandes till fastigheter som omfattas av energicertifikat A, och således relevanta för potentiell förenlighet med mål 1 (CCM). DNSH och MSS har inte kunnat utvärderas och därför rapporteras 0 för taxonomiförenlighet. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter 2024 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE AF % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) 1 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar Andel av täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Varav användning av intäkter Varav omstäl- lningsrela- terade Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav omstäl- lningsrela- terade Varav möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innhehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 53,5 0,3 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 53,7 0,3 0,1 0,0 0,0 68,7 2 Finansiella företag 4,1 0,3 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4,2 0,3 0,1 0,0 0,0 10,1 3 Kreditinstitut 4,1 0,3 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4,2 0,3 0,1 0,0 0,0 10,1 4 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 4,1 0,3 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4,2 0,3 0,1 0,0 0,0 10,1 6 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7 Övriga finansiella företag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8 varav värdepappersföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 11 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 12 varav förvaltningsbolag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 15 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 16 varav försäkringsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 17 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 19 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 20 Icke-finansiella företag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 21 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 23 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 24 Hushåll 49,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 49,4 0,0 0,0 0,0 0,0 58,5 25 varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter 3 47,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 47,3 0,0 0,0 0,0 0,0 47,3 26 varav lån för byggnadsrenovering 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 1,9 27 varav lån till motorfordon 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 29 Bostadsfinansiering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 32 Andel gröna tillgångar totalt 53,5 0,3 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 53,7 0,3 0,1 0,0 0,0 100 De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i. 1 Antagande om att % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) beräknas som motsvarande belopp i tabell 1 avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat med de totala täckta tillgångarna (a48 i tabell 1). Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs av de belopp som redovisas i tabell 1. Avseende företagsexponeringar härrör beloppen från innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalutgiftsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023. 2 Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0. 3 Hela bolånestocken omfattas av EU-taxonomin. Utav detta är exponeringar motsvarande 13,6 MEUR härrörandes till fastigheter som omfattas av energicertifikat A, och således relevanta för potentiell förenlighet med mål 1 (CCM). DNSH och MSS har inte kunnat utvärderas och därför rapporteras 0 för taxonomiförenlighet. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter 2023 AG AH AI AJ AK AL AM AN AO AP AQ AR AS AT AU AV AW AX AY AZ BA BB BC BD BE BF BG BH BI BJ BK % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) 2 2023 1 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) 3 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) 3 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) 3 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas taxonomin) 3 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas taxonomin) 3 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas taxonomin) 3 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas taxonomin) 3 Andel av alla täckta tillgångar Andel av täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 4 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 4 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 4,5 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 4,5 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 4,5 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 4,5 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 4,5 Varav användning av intäkter Varav omstäl- lningsrela- terade Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav omstäl- lningsrela- terade Varav möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innhehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 51,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 51,1 0,0 0,0 0,0 0,0 69,4 2 Finansiella företag 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 8,4 3 Kreditinstitut 6 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 8,3 4 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 8,3 6 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7 Övriga finansiella företag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8 varav värdepappersföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 11 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 12 varav förvaltningsbolag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 15 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 16 varav försäkringsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 17 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 19 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 20 Icke-finansiella företag 7 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,8 21 Lån och förskott 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 23 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 24 Hushåll 50,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 50,3 0,0 0,0 0,0 0,0 60,3 25 varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter 8 48,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 48,3 0,0 0,0 0,0 0,0 48,3 26 varav lån för byggnadsrenovering 1,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,8 0,0 0,0 0,0 0,0 1,8 27 varav lån till motorfordon 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 29 Bostadsfinansiering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 32 Andel gröna tillgångar totalt 51,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 51,1 0,0 0,0 0,0 0,0 100 De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i. 1 Jämförelsesiffror för föregående rapporteringsår. 2 Antagande om att % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) beräknas som motsvarande belopp i tabell 1 avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat med de totala täckta tillgångarna (a48 i tabell 1). 3 Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs av de belopp som redovisas i tabell 1. Avseende företagsexponeringar härrör beloppen från innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalutgiftsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2022. Omfattning av taxonomin rapporterats endast för de exponeringar där företaget rapporterat på omfattning som andel av omsättning eller kapitalutgifter. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0 i taxonomiomfattning i tabell 1, och får följaktligen även värdet 0 i tabell 3. 4 Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs av de belopp som redovisas i tabell 1. Avseende företagsexponeringar härrör beloppen från innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalutgiftsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2022. Förenlighet med taxonomin rapporteras endast för de innehav där emittenten rapporterat taxonomiförenlighet. I de fall där relevanta datapunkter saknas i respektive företags rapportering, rapporteras 0 i taxonomiförenlighet i tabell 1, , och får följaktligen även värdet 0 i tabell 3. 5 Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0. 6 Eftersom kreditinstitut ännu inte har rapporterat omfattning av taxonomin på miljömålsnivå, har antagandet gjorts att eventuell rapporterad taxonomiomfattning relaterar till miljömål 1 (CCM). 7 I de fall företaget har rapporterat omfattning av taxonomin, men inte har informerat vilket miljömål de omfattas av, har antagandet gjorts att deras taxonomiomfattning avser miljömål 1 (CCM). 8 Hela bolånestocken omfattas av EU-taxonomin. Utav detta är exponeringar motsvarande 11,5 MEUR härrörandes till fastigheter som omfattas av energicertifikat A, och således relevanta för potentiell förenlighet med mål 1 (CCM). DNSH och MSS har inte kunnat utvärderas och därför rapporteras 0 för taxonomiförenlighet. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 4. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet avseende omsättningsbaserade uppgifter A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE AF % (i förhållande till flödet av alla tillgångar som omfattas av taxonomin) 1 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla nya täckta tillgångar Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Varav användning av intäkter Varav omstäl- lningsrela- terade Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav omstäl- lningsrela- terade Varav möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av gröna tillgångar 9,8 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9,8 0,1 0,0 0,0 0,0 13,3 2 Finansiella företag 1,8 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,9 0,1 0,0 0,0 0,0 4,3 3 Kreditinstitut 1,8 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,9 0,1 0,0 0,0 0,0 4,3 4 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 1,8 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,9 0,1 0,0 0,0 0,0 4,3 6 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7 Övriga finansiella företag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8 varav värdepappersföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 11 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 12 varav förvaltningsbolag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 15 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 16 varav försäkringsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 17 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 19 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 20 Icke-finansiella företag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 21 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 23 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 24 Hushåll 8,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9,0 25 varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter 7,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7,7 0,0 0,0 0,0 0,0 7,7 26 varav lån för byggnadsrenovering 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 27 varav lån till motorfordon 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 29 Bostadsfinansiering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 32 Andel gröna tillgångar totalt 9,8 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9,8 0,1 0,0 0,0 0,0 21,0 De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i. 1 Flödet definieras som nytillkommet under rapporteringsåret 2024 som har ett bokfört värde per 31.12.2024. Antagande om att % (i förhållande till flödet av alla tillgångar som omfattas av taxonomin) beräknas som motsvarande belopp i tabell 1 inom flödet för 2024 för omsättningsbaserade uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat med summan av totala täckta tillgångar. Antagande om att nämnaren inte är begränsad till flödet utan har sin grund i de totala täckta tillgångarna. Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs i täljaren av flödet av nytillkommet under rapporteringsåret. Avseende företagsexponeringar härrör beloppen från innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023. 2 Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 4. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE AF % (i förhållande till flödet av alla tillgångar som omfattas av taxonomin) 1 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla nya täckta tillgångar Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Varav användning av intäkter Varav omstäl- lningsrela- terade Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav omstäl- lningsrela- terade Varav möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av gröna tillgångar 9,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9,7 0,1 0,0 0,0 0,0 13,3 2 Finansiella företag 1,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,8 0,1 0,0 0,0 0,0 4,3 3 Kreditinstitut 1,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,8 0,1 0,0 0,0 0,0 4,3 4 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 1,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,8 0,1 0,0 0,0 0,0 4,3 6 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7 Övriga finansiella företag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8 varav värdepappersföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 10 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 11 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 12 varav förvaltningsbolag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 14 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 15 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 16 varav försäkringsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 17 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 18 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 19 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 20 Icke-finansiella företag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 21 Lån och förskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 22 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 23 Egetkapitalinstrument 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 24 Hushåll 8,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9,0 25 varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter 7,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7,7 0,0 0,0 0,0 0,0 7,7 26 varav lån för byggnadsrenovering 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 27 varav lån till motorfordon 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 28 Finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 29 Bostadsfinansiering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 32 Andel gröna tillgångar totalt 9,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9,7 0,1 0,0 0,0 0,0 21 De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i. 1 Flödet definieras som nytillkommet under rapporteringsåret 2024 som har ett bokfört värde per 31.12.2024. Antagande om att % (i förhållande till flödet av alla tillgångar som omfattas av taxonomin) beräknas som motsvarande belopp i tabell 1 inom flödet för 2024 för kapitalutgiftsbaserade uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat med summan av totala täckta tillgångar. Antagande om att nämnaren inte är begränsad till flödet utan har sin grund i de totala täckta tillgångarna. 2 Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0. Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs i täljaren av flödet av nytillkommet under rapporteringsåret. Avseende företagsexponeringar härrör beloppen från innehav eller exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalutgiftsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i stocken avseende omsättningsbaserade uppgifter A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkninngen som omfattas av taxonomin) 1 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Varav användning av intäkter Varav omstäl- lningsrela- terade Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav omstäl- lningsrela- terade Varav möjlig- görande 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 14,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 14,6 0,0 0,0 0,0 0,0 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 3 8,5 2,2 0,0 0,5 1,0 1,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,3 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 11,4 2,2 0,0 0,5 1,0 De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i. 1 Antagande om att % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin) beräknas som motsvarande belopp i tabell 1 avseende omsättningsbaserade uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat med summan av finansiella garantier respektive totalt förvaltat kapital (AuM). Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningens täljare utgörs av de belopp som redovisas i tabell 1. Beloppen beräknade som exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023. 2 Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0. 3 Redovisade förvaltade tillgångar baserar sig på direkta innehav avseende fonder och diskretionära portföljer. Övriga fonder, ETF:er, företagscertifikat, derivat och onoterade värdepapper omfattas ej. Belopp innefattar enbart exponeringar mot NFRD-bolag, vilket selekterats ut såsom bolag som rapporterat 0 % eller mer avseende taxonomiomfattning. Ingen särskild frivillig rapportering enligt estimat för investeringsobjekt som inte är NFRD-bolag görs. Beroende på ägarstrukturen i bolagen kan taxonomidata saknas för bolaget då dess ägare inte är verksamma inom EU. 5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i stocken avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkninngen som omfattas av taxonomin) 1 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Varav användning av intäkter Varav omstäl- lningsrela- terade Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav omstäl- lningsrela- terade Varav möjlig- görande 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 52,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 52,6 0,0 0,0 0,0 0,0 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 3 11,6 3,5 0,0 0,6 1,3 2,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 15,1 3,6 0,0 0,6 1,3 De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i. 1 Antagande om att % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin) beräknas som motsvarande belopp i tabell 1 avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat med summan av finansiella garantier respektive totalt förvaltat kapital (AuM). Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningens täljare utgörs av de belopp som redovisas i tabell 1. Beloppen beräknade som exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalutgiftsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023. 2 Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0. 3 Redovisade förvaltade tillgångar baserar sig på direkta innehav avseende fonder och diskretionära portföljer. Övriga fonder, ETF:er, företagscertifikat, derivat och onoterade värdepapper omfattas ej. Belopp innefattar enbart exponeringar mot NFRD-bolag, vilket selekterats ut såsom bolag som rapporterat 0 % eller mer avseende taxonomiomfattning. Ingen särskild frivillig rapportering enligt estimat för investeringsobjekt som inte är NFRD-bolag görs. Beroende på ägarstrukturen i bolagen kan taxonomidata saknas för bolaget då dess ägare inte är verksamma inom EU. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i flödet avseende omsättningsbaserade uppgifter A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkninngen som omfattas av taxonomin) 1 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Varav användning av intäkter Varav omstäl- lningsrela- terade Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav omstäl- lningsrela- terade Varav möjlig- görande 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 3 3,1 0,8 0,0 0,2 0,4 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4,4 0,9 0,0 0,2 0,4 De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i. 1 Flödet definieras som nytillkommet under rapporteringsåret 2024 som har ett bokfört värde per 31.12.2024. Antagande om att % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin) beräknas som motsvarande belopp i tabell 1 inom flödet för 2024 avseende omsättningsbaserade uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat med summan av finansiella garantier respektive totalt förvaltat kapital (AuM). Antagande om att nämnaren inte är begränsad till flödet utan har sin grund i de totala täckta tillgångarna. Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs i täljaren av flödet av nytillkommet under rapporteringsåret. Beloppen beräknade som exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för omsättningsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023. 2 Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0. 3 Redovisade förvaltade tillgångar baserar sig på direkta innehav avseende fonder och diskretionära portföljer. Övriga fonder, ETF:er, företagscertifikat, derivat och onoterade värdepapper omfattas ej. Belopp innefattar enbart exponeringar mot NFRD-bolag, vilket selekterats ut såsom bolag som rapporterat 0 % eller mer avseende taxonomiomfattning. Ingen särskild frivillig rapportering enligt estimat för investeringsobjekt som inte är NFRD-bolag görs. Beroende på ägarstrukturen i bolagen kan taxonomidata saknas för bolaget då dess ägare inte är verksamma inom EU. 5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen i flödet avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Z AA AB AC AD AE % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkninngen som omfattas av taxonomin) 1 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) TOTAL (CCM + CCA + WTR + CE + PPC + BIO) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Andel av alla täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (förenliga med taxonomikraven) 2 Varav användning av intäkter Varav omstäl- lningsrela- terade Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav omstäl- lningsrela- terade Varav möjlig- görande 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 3 4,6 1,3 0,0 0,2 0,5 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,9 1,3 0,0 0,2 0,5 De gråmarkerade cellerna ska ej fyllas i. 1 Flödet definieras som nytillkommet under rapporteringsåret 2024 som har ett bokfört värde per 31.12.2024. Antagande om att % (i förhållande till alla tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av taxonomin) beräknas som motsvarande belopp i tabell 1 inom flödet för 2024 avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter, avseende taxonomiomfattning respektive taxonomiförenlighet, dividerat med summan av finansiella garantier respektive totalt förvaltat kapital (AuM). Antagande om att nämnaren inte är begränsad till flödet utan har sin grund i de totala täckta tillgångarna. Bakomliggande belopp som ligger till grund för procentberäkningen utgörs i täljaren av flödet av nytillkommet under rapporteringsåret. Beloppen beräknade som exponering multiplicerat med rapporterad procent i respektive företags rapport, med procentsats för kapitalutgiftsbaserade uppgifter. Taxonomidata baserad på företagens respektive taxonomirapportering för 2023. 2 Eftersom rapporteringskrav avseende taxonomiförenlighet med miljömål 3, 4, 5 och 6 ännu inte trätt i kraft för kreditinstitut, rapporteras där 0. 3 Redovisade förvaltade tillgångar baserar sig på direkta innehav avseende fonder och diskretionära portföljer. Övriga fonder, ETF:er, företagscertifikat, derivat och onoterade värdepapper omfattas ej. Belopp innefattar enbart exponeringar mot NFRD-bolag, vilket selekterats ut såsom bolag som rapporterat 0 % eller mer avseende taxonomiomfattning. Ingen särskild frivillig rapportering enligt estimat för investeringsobjekt som inte är NFRD-bolag görs. Beroende på ägarstrukturen i bolagen kan taxonomidata saknas för bolaget då dess ägare inte är verksamma inom EU. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Taxonomirapportering avseende kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter Följande tabeller presenterar taxonomirapportering avseende kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter enligt artikel 8 i (EU) 2021/2178, bilaga XII. Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering. 1. Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter Kärnenergirelaterade verksamheter JA/NEJ 1 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln. NEJ 2 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. JA 3 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. JA Fossilgasrelaterade verksamheter JA/NEJ 4 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. JA 5 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ 6 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 93 2. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare) avseende omsättningsbaserade uppgifter 1 Ekonomiska verksamheter Belopp och andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Belopp, MEUR % Belopp, MEUR % Belopp, MEUR % 1 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 13,4 56,8 13,4 56,8 0,0 0,0 3 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 10,0 40,7 10,0 40,7 0,0 0,0 4 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 6 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7 Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 1,2 2,5 1,2 2,5 0,0 0,0 8 Totalt för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 24,6 100 24,6 100 0,0 0,0 1 Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 94 2. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare) avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter 1 Ekonomiska verksamheter Belopp och andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Belopp, MEUR % Belopp, MEUR % Belopp, MEUR % 1 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 19,1 74,6 19,1 74,6 0,0 0,0 3 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 3,7 14,5 3,7 14,5 0,0 0,0 4 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 6 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7 Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 2,8 10,9 2,8 10,9 0,0 0,0 8 Totalt för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 25,6 100 25,6 100 0,0 0,0 1 Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 95 3. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare) avseende omsättningsbaserade uppgifter 1 Ekonomiska verksamheter Belopp och andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Belopp, MEUR % Belopp, MEUR % Belopp, MEUR % 1 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 13,5 48,9 13,5 48,9 0,0 0,0 3 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 11,2 40,6 11,2 40,6 0,0 0,0 4 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 6 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7 Belopp och andel för andra taxonomi-förenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 2,9 10,5 2,9 10,5 0,0 0,0 8 Totalt belopp och andel för taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 27,7 100 100 27,7 100 0,0 0,0 1 Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 96 3. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare) avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter 1 Ekonomiska verksamheter Belopp och andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Belopp, MEUR % Belopp, MEUR % Belopp, MEUR % 1 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 19,1 69,2 19,1 69,2 0,0 0,0 3 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 3,9 14,1 3,9 14,1 0,0 0,0 4 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 6 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7 Belopp och andel för andra taxonomi-förenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 4,6 16,7 4,6 16,7 0,0 0,0 8 Totalt belopp och andel för taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 27,6 100 100 27,6 100 0,0 0,0 1 Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 97 4. Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin, avseende omsättningsbaserade uppgifter 1 Ekonomiska verksamheter Andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Belopp, MEUR % Belopp, MEUR % Belopp, MEUR % 1 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,1 16,9 0,1 16,9 0,0 0,0 5 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 6 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7 Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,3 83,1 0,3 83,1 0,0 0,0 8 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,3 100 0,3 100 0,0 0,0 1 Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 98 4. Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin, avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter 1 Ekonomiska verksamheter Andel Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Belopp, MEUR % Belopp, MEUR % Belopp, MEUR % 1 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 4,2 0,0 4,2 0,0 0,0 5 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 6 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7 Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,5 95,8 0,5 95,8 0,0 0,0 8 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,5 100 0,5 100 0,0 0,0 1 Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 99 5. Ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, avseende omsättningsbaserade uppgifter 1 Ekonomiska verksamheter Belopp, MEUR % 1 Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 1 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 2 Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 2 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 3 Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 3 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 1,0 4 Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 4 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 5 Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 5 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 6 Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 6 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 7 Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 2,9 99,0 8 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 3,0 100 1 Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 100 5. Ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, avseende kapitalutgiftsbaserade uppgifter 1 Ekonomiska verksamheter Belopp, MEUR % 1 Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 1 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 2 Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 2 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,2 7,1 3 Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 3 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,6 4 Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 4 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 5 Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 5 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 6 Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 6 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 0,0 0,0 7 Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 3,0 92,3 8 Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn 3,2 100 1 Rapporteringen avser enbart NFRD-bolag med verksamhet i fossilgas och kärnenergi. Rapporterade uppgifter härrör från respektive företags egen rapportering. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 101 E1 Klimatförändringar Upplysningskrav E1-1 – Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna Ålandsbanken har upprättat klimatmål för minskning av växthus- gasutsläpp i linje med Parisavtalets mål om att begränsa den glo- bala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius och de beslut som Finland och Sverige har fattat. Ålandsbankens tre klimatmål är: • Ålandsbanken ska minska sina CO 2 e-utsläpp med 50 procent senast 2030, jämfört med nivån 2021. • Ålandsbanken ska vara en klimatneutral organisation senast 2035. • Ålandsbanken ska nå nettonollutsläpp 2050. Mer information om Ålandsbankens klimatmål finns i E1-4. Ålandsbanken har tagit fram en initial klimatomställningsplan som utgår ifrån sektormålet för bolån inom kreditportföljen och dess indirekta påverkan nedströms i värdekedjan: För bolån är målsättningen att minska den finansierade utsläppsintensiteten (gCO 2 e/m 2 ) med 26 procent till 2030, jämfört med basår 2021. Målet avseende den finansierade utsläppsintens- iteten är inte förenligt med att begränsa den globala uppvärm- ningen till 1,5°C. Mer information om målet finns i upplysningskrav E1-4. Den initiala klimatomställningsplanen är upprättad i enlig- het med Ålandsbankens åtagande i Net-Zero Banking Alliance (NZBA). Eftersom den största påverkan på klimatförändringarna i form av koldioxidutsläpp sker ute i värdekedjan snarare än inom Ålandsbankens egen kontorsverksamhet, handlar åtgärderna för begränsning av klimatförändringar i mångt och mycket om att hantera förhållandet till kunder och andra företag, och i det arbeta med olika slags krav och avgränsningar inom respektive aktuellt område. Ett exempel är att Ålandsbanken kan ställa krav på att de bolag som vi investerar i eller finansierar har ett för- ankrat klimatmål. Fokus för omställningen inom Väsentlig inverkan, risker och möjligheter Inverkan / Risk / Möjlighet Positiv inverkan Negativ inverkan Risk Möjlighet Identifierad plats i värdekedjan Policy Anpassning till klimatförändringar X Nedströms i värdekedjan genom kreditportföljens utlåning och Treasury Hållbarhetsstrategi, klimatstrategi Anpassning till klimatförändringar X Nedströms i värdekedjan genom kundernas placeringar Hållbarhetsstrategi, Klimatstrategi, Hållbarhetsriskpolicy Begränsning av klimatförändringar X Nedströms i värdekedjan genom kreditportföljens utlåning och Treasury Hållbarhetsstrategi, klimatstrategi Begränsning av klimatförändringar X Den egna operativa verksamheten Hållbarhetsstrategi, Klimatstrategi, Riktlinje för tjänsteresor Begränsning av klimatförändringar X Nedströms i värdekedjan genom kundernas placeringar Hållbarhetsstrategi, Klimatstrategi, Hållbarhetsriskpolicy Energi X Den egna operativa verksamheten samt nedströms i värdekedjan genom kreditportföljen, Treasury, kundernas placeringar Hållbarhetsstrategi, Klimatstrategi Översvämning skadar säkerheter för tillgångar X Nedströms i värdekedjan genom kreditportföljens utlåning Policy för finansiella risker, Riskaptitramverket, Riktlinje för hantering och kontroll av kreditrisker, riktlinje för intern kapitalutvärdering och intern likviditetsutvärdering Omställning, Skärpta krav på energieffektivitet för privatkundernas bostäder X X Nedströms i värdekedjan genom kreditportföljens utlåning Policy för finansiella risker, Riskaptitramverket, Riktlinje för hantering och kontroll av kreditrisker, Riktlinje för intern kapitalutvärdering och intern likviditetsutvärdering Aktiekurser kan påverkas av klimathändelser eller klimatpolitiska åtgärder X Den egna operativa verksamheten Policy för finansiella risker, Riskaptitramverket, riktlinje för hantering och kontroll av kreditrisker, Riktlinje för intern kapitalutvärdering och intern likviditetsutvärdering Likviditetsrisk X Den egna operativa verksamheten Policy för finansiella risker, Riskaptitramverket, Riktlinje för hantering och kontroll av kreditrisker, Riktlinje för intern kapitalutvärdering och intern likviditetsutvärdering Även om vi ser en viss påverkan utifrån Ålandsbankens egen verksamhet, sker den främsta inverkan nedströms i värdekedjan, utifrån Ålandsbankens utlåning och kundernas placeringar. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 102 placeringsverksamheten är en integrering av ESG-perspektiven i investeringsbeslut kombinerat med aktiva val samt utveckling av utbudet av hållbara investeringsprodukter. Dylika åtgärder pre- senteras i upplysningskrav E1-3. Utifrån det uppsatta målet avseende bolån, är den drivkraft för utfasning av fossila bränslen som identifierats energieffektivi- sering av fastigheterna som är säkerheten bakom lånet. Beroende på ålder och skick på byggnader ser utmaningarna generellt sett olika ut. Äldre bostadsbyggnader har ofta en sämre energiklass, en så kallad lägre energieffektivitet. Där spelar lämpliga renove- ringsåtgärder en viktig roll i syfte att öka energieffektiviteten och således minska klimatbelastningen. För nya bostäder är energi- effektiviteten oftast bättre. Däremot sker den största klimat- belastningen från byggnader ofta vid uppförandefasen, då nytt material behöver produceras, fraktas och sedan användas. Det är därför viktigt att inte bara se till energieffektiviteten, utan även omfattningen av användning av nytt material när det gäller bostadsbyggnader. För att möta denna utmaning på bästa sätt, har Ålandsbanken även identifierat cirkulär ekonomi som ett väsentligt påverkansområde. De åtgärder som har genomförts löpande under 2024 beskrivs i upplysningskrav E1-3, har sitt fokus på att förbättra datakvaliteten för beräkningen av koldioxidutsläpp genom en insamling av energi certifikat för fastigheterna. En del i omställningsplanen är att Ålandsbanken avser att framöver inkludera gröna bolån i kreditgivningen. Förutom att diversifiera bolåneportföljen ur ett riskperspektiv bidrar detta även till att främja hållbara investeringar och samtidigt förbättra bankens ESG-profil. Vår målbild är att gröna bolån ska erbjudas till låntagare som investerar i energieffektiva fastigheter eller nybygg- nationer, eller som genomför energieffektiviserande renoveringar som minskar fastighetens klimatpåverkan och driftkostnader. Kriterierna för gröna bolån ska baseras på internationella standarder. Liksom det beskrivs i upplysningskrav E1-3 avseende åtgärder för begränsning av klimatförändringar, har Ålandsbanken till dags dato inte tillsatt några konkretiserade drifts- eller kapitalutgifter specifikt för att kunna arbeta med särskilda nyckelåtgärder för genomförande av omställningsplanen. Inlåsta växthusgasutsläpp avseende bolån och därmed fastig- heters energiförbrukning syftar på de framtida utsläpp som är bundna till den befintliga byggnadens energianvändning och byggnadens livslängd, om inga större förbättringar görs. En speci- fik analys avseende potentiellt inlåsta växthusgaser har ej gjorts men då bolånens livslängd ofta är lång blir följaktligen även omställningstiden därefter. Eftersom gröna bolån riktar sig till fastigheter som uppfyller specifika miljökriterier, såsom energi- klass A eller B enligt nationella energicertifieringssystem, är den potentiella målgruppen begränsad då andelen fastigheter med energiklass A fortfarande är begränsad på den åländska och fin- ska marknaden, där banken ger ut merparten av sina bolån. Vid en potentiell utvidgning av omställningsplanen på sikt till att även inkludera finansiering av gröna renoveringar av bostäder, som då renoveras eller förbättras och på så sätt uppnår energiklass A eller B, utvidgas omfattningen av kunder som kan omfattas av låne- formen. Eftersom det är brist på data i form av energicertifikat för fastigheter, då många fastigheter fortfarande saknar energi- certifikat är en förbättrad datatillgång även en faktor för möjlig- heten att mäta progressen. EU-taxonomin – mål och planer för att anpassa verksamheten till kriterierna Liksom beskrivs i avsnittet om EU-taxonomin på sida 75, utgörs större delen av taxonomirapporteringen för ett finansiellt företag såsom Ålandsbanken, av att utläsa information från andra före- tags taxonomirapportering. Orsaken till detta är att en stor andel av de finansiella tillgångarna avser exponeringar mot andra före- tag. Detsamma gäller även våra kunders förvaltade kapital och de finansiella garantierna som befinner sig utanför balansräkningen. I hög utsträckning baseras således Ålandsbankens taxonomi- rapportering på respektive företags publicerade taxonomirappor- tering och i begränsad utsträckning utifrån den egna operativa verksamheten. Inom kreditportföljen är företagsutlåningen huvudsakligen inriktad på icke-CSRD-företag som inte omfattas av EU-taxonomiförordningen. Avseende utlåning till privatpersoner, är det främst utlåning i form av bolån till privatpersoner som är relevant för EU-taxonomin. Dessa utgör en betydande andel av Ålandsbankens tillgångar som omfattas av EU-taxonomin, där energicertifikat för fastigheterna som ligger till säkerhet för bo lå- nen är i fokus. Gällande värderingen av taxonomiförenligheten av Ålandsbankens bolånestock har i ett första steg en utvärdering påbörjats av energieffektiviteten för fastigheterna som ligger som säkerhet för bolånen. Avseende kreditportföljen utvärderar Ålandsbanken möjligheterna att utveckla finansieringsprodukter som beaktar hållbarhetsaspekter för att utveckla insamlandet av data som är nödvändig för att bedöma verksamheters förenlighet med taxonomin. Utvecklandet av bolåneprodukter som beaktar energicertifikat för fastigheten som är säkerheten bakom lånet är en del i Ålandsbankens initiala omställningsplan. Avseende kapitalförvaltning har Ålandsbanken en strategi att erbjuda ansvarsfulla placeringsprodukter och därmed att beakta hållbarhetsfaktorer, såsom exempelvis taxonomiförenlighet, i investeringsbesluten i kapitalförvaltningen. För år 2024 har Ålandsbanken Fondbolag Ab fastställt ett bindande åtagande att våra egna fonder ska innehålla en minimiandel taxonomiförenlig- het om 1,5 procent eller högre. I Vindkraftsfonden är minimiande- len taxonomiförenlighet 70 procent och i Green Bond ESG 6 pro- cent. Ålandsbanken har även under 2024 fastställt minimiandel taxonomiförenlighet för de modellportföljer som har enbart direkta aktieinnehav om 0,5–1,5 procent. Ålandsbanken kommer att utvärdera minimiandel taxonomiförenlighet för produkterna årligen, och vi förväntar oss att andelen taxonomiförenlighet kom- mer att öka vartefter taxonomidata blir mer fullständigt. Läs mer i kapitlet om EU-taxonomin. Inga betydande kapitalutgifter har investerats i kol-, olje- och gasrelaterade ekonomiska verksamheter under 2024. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 103 Ålandsbanken är inte uteslutet från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet. Omställningsplanen är anpassad till företagets övergripande affärsstrategi genom att Ålandsbanken har en identifierad åtgärd att kunna erbjuda sina kunder gröna produkter som syftar till att stödja miljövänliga bostadsinvesteringar. Dessa produkter ska främja hållbara val genom att ge bolånekunder tillgång till finansi- ering som gynnar fastigheter med energibesparande och klimat- anpassade lösningar. Den initiala klimatomställningsplanen är ännu inte godkänd av styrelsen. Den initiala klimatomställningsplanen är dock godkänd av hållbarhetskommittén. Det främsta framsteget Ålandsbanken har gjort med att genomföra omställningsplanen avseende bolån har varit att upp- rätta den, vilket har skett under 2024. Eftersom den initiala omställningsplanen nyligen är framtagen har den ännu inte hunnit omsättas i praktiken. Ålandsbanken har i dagsläget inte en omställningsplan som tar oss hela vägen fram till målet om klimatneutralitet 2035 eller netto noll 2050. Arbetet har pågått under hösten 2024 med att ta fram en initial omställningsplan som enbart inkluderar bolån i kredit portföljen. Eftersom den initiala omställningsplanen färdig- ställdes i december 2024 är tidsplan för en eventuell utökning av omställningsplanen inte fastslagen. Arbetet med att utöka omställningsplanen till en mer omfattande klimatomställnings- plan kommer dock att fortsätta under år 2025. Upplysningskrav E1-2 – Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Hållbarhetsstrategin Ålandsbankens Hållbarhetsstrategi behandlar begränsning av klimat förändringarna genom att sätta upp klimatmål. Syftet med hållbarhetsstrategin är att beskriva Ålandsbankens roll och ambi- tion i omställningen till ett hållbart samhälle, genom att fastställa klimatmål. Utifrån detta, har Ålandsbanken gjort globala åtaganden avseende principer och initiativ, som tillsammans med gällande regelverk och en kartläggning av verksamheten skapar ramarna för hållbarhetsarbetet. Strategin har fyra fokusområden: Ansvarsfulla investeringar, Ansvarsfull kreditgivning och likvidi- tetsförvaltning, Miljöansvar samt Socialt ansvar. De fyra fokus- områdena utgör grunden för vårt långsiktiga arbete att trygga en hållbar finansiell tillväxt. Hållbarhetsstrategin behandlar inte spe- cifikt energieffektivitet. Övervakningsprocessen kan ingå i hållbar- hetskommitténs övergripande hållbarhetsarbete. Hållbarhetsstrategin omfattar i sin helhet Ålandsbanken och Ålandsbanken Fondbolaget. Crosskey Banking Solutions omfattas till den del som utgör socialt ansvar och miljöansvar. Dokumentet omfattar vad Ålandsbanken ska göra utifrån den egna operativa verksamheten och hur man förhåller sig till värdekedjan ned- ströms, men omfattar inte i sig värdekedjan. Styrelsen har det yttersta ansvaret för styrningen av hållbar- hetsarbetet och fastslår koncernens hållbarhetsstrategi och klimat strategi, medan Ålandsbankens ledningsgrupp driver det övergripande hållbarhetsarbetet. I hållbarhetsstrategin fastställs följande antagna principer och initiativ: • FN:s principer för ansvarsfulla placeringar (UNPRI): UNPRI främ- jar hållbara investeringar genom att införliva miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning (ESG) i bedömningen av företagen som vi och våra kunder investerar i. • FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet (UNEP FI): Som medlem av FN:s hållbarhetsramverk för banker, Principles for Responsible Banking (PRB), har Ålandsbanken förbundit sig att följa ramverkets sex principer för ansvarsfull bankverksamhet: 1. Anpassning 2. Påverkan och målsättningar 3. Kunder 4. Intressenter 5. Styrning och kultur 6. Transparens och ansvar • Net-Zero Banking Alliance (NZBA): Ålandsbanken var en av de första medlemmarna i sammanslutningen NZBA, vars mål sedan 2021 är att påskynda omställningen av den globala ekonomin till nettonollutsläpp. Varje medlem förbinder sig att sträva mot netto nollutsläpp av växthusgaser senast 2050. • Science Based Targets initiative (SBTi) vilket är ett vetenskapligt ramverk för hur olika verksamheter kan minska sina utsläpp för att vara i linje med Parisavtalet. Det här innebär att Ålandsbanken förbinder sig att ta fram vetenskapligt baserade mål för att reducera verksamhetens koldioxidutsläpp i enlighet med Parisavtalet där ett uttalat mål är att begränsa klimat- förändringarna till 1,5°C år 2030. • Climate Action+ vilket är ett initiativ för att stötta och säkerställa att företagen med de globalt sett största växthusgasutsläppen vidtar nödvändiga åtgärder mot klimatförändringen. Våra intressenter och deras input är viktiga för oss. Att få och behålla intressenternas förtroende är en grundsten i vår verksam- het. Hållbarhetsstrategin är publicerad på Ålandsbankens web- sida, och således tillgänglig för alla intressentgrupper att ta del av. Vidare är hållbarhetsstrategin även internt tillgänglig för samtliga anställda via intranätet. Klimatstrategin Hållbarhetsstrategin kompletteras av Klimatstrategin som innehåller de åtaganden som respektive fokusområde har gjort för att begränsa klimatförändringarna, där inverkan framförallt syns nedströms i värdekedjan. Klimatstrategin vilar på tre delar som utgör basen för fokusområdens åtaganden: Data och beräk- ningsmodeller, tillämpning av en kriteriestruktur samt målsätt- ning och uppföljning. De åtaganden som görs i detta dokument är: Ansvarsfulla investeringar: Indirekt inverkan syns genom kunder- nas placeringar nedströms i värdekedjan. Ålandsbanken ställer krav på nya bolag att ha satt eller vara i processen att ansöka om ett Science Based Target (SBTi), om de befinner sig i sektorer där Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 104 SBTi är tillgängligt. Befintliga bolag som saknar SBTi uppmanas genom dialog att arbeta för att sätta ett mål inom tre år. Ålandsbanken exkluderar även företag som är inblandade i pro- duktion av kontroversiella vapen, pornografi, spelverksamhet, tobak och förbränningskol (thermal coal), och är selektiva med innehav i bolag med produktion av alkoholhaltiga drycker. Ansvarsfull kreditgivning: Indirekt inverkan syns nedströms i värdekedjan genom kreditportföljens utlåning. Ålandsbanken finansierar inte verksamheter som producerar icke-förnybar energi. Finansiering av företag inom koldioxidintensiva branscher begränsas till maximalt 15 procent av utlåningen. Treasury: Indirekt inverkan syns nedströms i värdekedjan genom förvaltning och placeringar. Ålandsbanken utvärderar nya limiter, placeringar och nuvarande innehav utifrån kriterier som indikerar om emittenten vidtagit åtgärder för att minska sina utsläpp, och emittenten bör uppfylla ett av kriterierna för att Treasury ska placera i namnet eller öppna en ny limit. Dessa krite- rier ska vara byggda på vetenskapliga målsättningar (till exempel Science Based Targets) alternativt säkerställa att emittenten åta- git sig att följa globala riktlinjer för att minska utsläpp. Utöver dessa kriterier kan även emittenten utvärderas utifrån dess CO 2 e- intensitet. För redan existerande innehav behöver ett av dessa kriterier uppfyllas inom tre år. Egen operativ verksamhet: Koncernens större leverantörer del- ges information om Code of Conduct, enligt vilken leverantörerna förväntas arbeta för att minimera verksamhetens negativa miljö- påverkan. Klimatstrategin behandlar inte specifikt energieffektivitet. Klimatmålen för respektive område följs upp i hållbarhets- kommittén kvartalsvis. Strategin omfattar i sin helhet Ålandsbanken och Ålandsbanken Fondbolaget, det vill säga ansvarsfull investering, ansvarsfull kreditgivning och Treasury- verksamheten, och hur de förhåller sig till värdekedjan nedströms. Crosskey Banking Solutions omfattas till den del som utgör kon- cernens egna operativa utsläpp. Det strategiska ansvaret för genomförandet ligger hos led- ningsgruppen och hållbarhetskommittén medan det operativa ansvaret för genomförandet ligger på respektive avdelning. Eftersom klimatstrategin är ett komplement till hållbarhets- strategin är intressenternas intressen och input viktiga för Ålandsbanken även i fastställandet av klimatstrategin. Att få och behålla intressenternas förtroende är en grundsten i Ålandsbankens verksamhet. Klimatstrategin är internt publik och tillgänglig för anställda på intranätet. Riktlinje för tjänsteresor Avseende begränsning av klimatförändringar är den policy som finns för den operativa verksamheten inom området tjänsteresor, där det finns en riktlinje för tjänsteresor som reglerar dess påver- kan. Riktlinjen som är internt tillgänglig för hela personalen och gäller för hela Ålandsbanken, beskriver vilka faktorer som ska beaktas för att minska utsläpp av växthusgaser vid tjänsteresor. Ansvaret för genomförandet ses som ett ansvar för var och en som reser, och närmaste chef ska kontrollera att riktlinjen efterföljs. Policy för integrering av hållbarhetsrisker inom investeringsbeslut och inom investerings- och försäkringsrådgivning Det finns en koncerngemensam policy för integrering av hållbar- hetsrisker inom investeringsbeslut och inom investerings- och för- säkringsrådgivning (Hållbarhetsriskpolicyn). Policyn inkluderar både de för kapitel E1 Klimatförändringar aktuella inverkans- områdena begränsning av och anpassning till klimatförändringar, liksom även identifierade väsentliga inverkansområden inom kapitlen E2 Miljöföroreningar, E4 Biologisk mångfald och eko- system, E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi samt S2 Arbetstagare i värdekedjan. Policyn syftar till att reglera integre- ringen av hållbarhetsrisker i investeringsbeslutsprocesserna samt i investerings- och försäkringsrådgivningen inom Ålandsbanken. Policyn syftar även till att reglera principer för ansvarsfulla inves- teringar och placeringar inom Ålandsbanken. Ålandsbanken väljer att investera i kvalitetsbolag som är gran- skade ur ett hållbarhetsperspektiv enligt den process för ansvars- fulla investeringar som beskrivs i denna policy. Initialt exkluderas sådana verksamheter som inte anses hållbara och/eller har kraf- tigt negativa hållbarhetskonsekvenser. Förutom exkluderingar integrerar Ålandsbanken hållbarhetsfaktorer i investeringsbeslut avseende de finansiella instrument som väljs in i förvaltade modellportföljer och fonder. För direkta placeringar identifierar vi vilka hållbarhetsrisker som är betydande och bedömer sedan sanno likheten för att en hållbarhetsrisk inträffar som en del av vår investeringsprocess. Inom området hållbarhetsrisker har vi identi- fierat fysiska risker orsakade av extrema väderförhållanden, såsom översvämningar och/eller extremvärme. Utöver det tar vi hänsyn till övergångsrisker, det vill säga den ökade sannolikheten för risker som kan inträffa i verksamheter på grund av föränd- ringar i lagstiftning eller teknologi vid en omställning till en koldioxid snål ekonomi. Ålandsbanken tar även hänsyn till sociala risker, risker som är kopplade till kränkningar av mänskliga rättigheter, arbetstagar- rättigheter samt risker kopplade till bristande efterlevnad av god styrelsesed vilket inkluderar korruption, missbruk eller bristande processer inom verksamheten. Ålandsbanken beaktar i regel i all sin kapitalförvaltning de huvudsakliga negativa konsekvenserna (Principal Adverse Impacts, PAI) av sina investeringsbeslut för håll- barhetsfaktorer som en del av sin investeringsprocess. För håll- bara investeringar innebär detta att säkerställa att placeringarna inte skadar något miljömässigt eller socialt mål. Ålandsbanken investerar inte i bolag vars verksamhet omfattar (mer än 5 procents andel av bolagets omsättning) utvinning av förbränningskol, produktion av kontroversiella vapen, pornografi, penningspelsverksamhet (”gambling”) samt produktion av tobak (inklusive cannabis). Ytterligare exkluderingar tillämpas för speci- fika produkter. Ålandsbanken är selektiv i valet av placeringar inom bolag med produktion av alkoholhaltiga drycker. Ålandsbanken investerar endast i bolag som följer UN Global Compact, UN Guiding Principles on Business & Human Rights, ILO Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 105 Core Labour Standards och OECD Guidelines for Multinational Enterprises. För att säkerställa att vi når våra klimatmål granskar Ålandsbanken vilka bolag som skrivit under Science-Based Targets-initiativet (SBTi). Vad gäller investeringsverksamheten har Ålandsbanken Fondbolag undertecknat och stöder bland annat följande internationella överenskommelser och initiativ: • FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter • ILO:s kärnkonventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet • OECD:s riktlinjer för multinationella företag (princip 6) • FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (UNPRI) • FN:s Global Compact Den högsta nivån inom företagets organisation som är ansvarig för att genomföra policyn är vd i respektive bolag. Ålandsbanken Fondbolags vd ansvarar för fonderna och Ålandsbankens vd ansvarar för diskretionära mandat och investerings rådgivning. Policyn är tillgänglig i sin helhet för all- mänheten genom att vara publicerad på Ålandsbankens hemsida eftersom den riktar sig till kunder som har ett intresse av att följa hur Ålandsbankens kapitalförvaltning beaktar hållbarhetsrisker. Hållbarhetsriskpolicyn säkerställer att brott mot internatio- nella normer och riktlinjer inte kommer att finns i våra placerings- portföljer. Vårt mål är att säkerställa att den negativa påverkan vi kan identifiera genom screening elimineras i placeringsproduk- terna. Mål följs upp internt kvartalsvis och rapporteras till Ålandsbankens ESG-kommitté. Målet följs upp per produkt i SFDR -efterhandsrapportering där en hållbarhetsindikator anger andel bolag i produkten som under rapporteringsåret haft förbrytelser. De styrdokument som finns inom ESG-riskområdet är: Policy för finansiella risker Policyn för finansiella risker fastställer Ålandsbankens principer för hantering av finansiella risker inom hela bankverksamheten. Policyn inkluderar samtliga finansiella risker inklusive ESG-risker som inte utgör ett separat riskområde, utan utgör en riskdrivare inom de olika finansiella riskområdena där befintliga risker kan förstärkas eller riskområdet utvidgas i omfattning till följd av nya riskdrivare. Ålandsbanken kan påverkas av ESG-risker både direkt och indirekt genom sina transmissionskanaler, såsom kunder och samarbetspartners samt genom Ålandsbankens interna verksam- het. ESG-risker identifieras och bedöms per riskområde i risk- identifieringen och integreras i Ålandsbankens interna kapital- och likviditetsutvärderingsprocess. Styrelsen fastställer policy för finansiella risker och det mer operativa arbetet detaljeras i de riktlinjer som fastställs av vd. Risk och riskkontroll följer sedan upp efterlevnaden av policy och riktlinjer genom olika typer av kontroller och uppföljning. Riskaptitramverk Riskaptitramverket beskriver de nivåer av risk som Ålandsbanken är villig att acceptera för att uppnå sina strategiska mål. Ramverket omfattar de väsentliga finansiella och icke-finansiella risker som Ålandsbanken har identifierat. Ramverket fastställs av Ålandsbankens styrelse och används för att styra och kontrollera riskhanteringen inom banken. ESG-risker ingår som riskdrivare inom de finansiella och icke-finansiella riskerna, vilket innebär att ESG-risker kan förstärka eller utvidga befintliga riskområden. Riktlinje för hantering och kontroll av kreditrisker Riktlinje för hantering och kontroll av kreditrisk beskriver närmare principer för hantering och övervakning av kreditrisker i Ålandsbanken. Riktlinjen beskriver hanteringen av ESG-risker, som är identifierade som en väsentlig riskdrivare för Bankens kredit- exponeringar. Riktlinjen fastställs av vd. Riktlinje för intern kapitalutvärdering och intern likviditetsutvärdering Riktlinje för intern kapitalutvärdering och intern likviditetsutvär- dering beskriver närmare principer för genomförande av ICAAP- och ILAAP-processer. Riktlinjen behandlar bland annat hur ESG- risker ska bedömas inom ramarna för dessa processer. Riktlinjen fastställs av vd. Ålandsbanken har inte någon policy som specifikt behandlar energieffektivitet. Upplysningskrav E1-3 – Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer De åtgärder som vidtagits med hänseende till klimatförändringar, är ett framtagande av en hållbarhetsstrategi och en klimatstrategi som i sin tur beskriver hur ansvaret fördelas ut på de olika områ- dena som själva skapar en struktur för sina åtgärder. De främsta åtgärderna som har vidtagits har än så länge varit ett arbete med insamling av data och en utveckling av utsläppsberäkningarna för att skapa förutsättningar för vidare arbete. Flertalet åtgärder beskrivs i klimatstrategin och de aktuella åtgärderna listas nedan, uppdelat på de fyra huvudområdena. Ålandsbankens egen operativa verksamhet För att begränsa klimatförändringarna genom energiförbrukning köper Ålandsbanken sedan 2023, 100 procent el från förnyelse- bara källor till hela koncernen. Utfallet av det här har varit att Ålandsbankens utsläpp i scope 2 avseende elförbrukning enligt marknadsbaserad metod sjönk till 0 CO 2 e. Åtgärden pågår tills- vidare. Betydande finansiella resurser för att genomföra åtgärden är inte anslagna eftersom den ingår i den löpande verksamheten sedan några år tillbaka. En nyckelåtgärd som har pågått under 2023 och 2024 är Ålandsbankens arbete med att upprätta vetenskapligt baserade mål för koncernen (Science Based Targets) för att arbeta med de åtaganden om begränsning av klimatpåverkan som gjorts i håll- barhetsstrategin och klimatstrategin. Handlingsplanen inkluderar i första hand att formulera målen som inkluderar både den egna verksamheten och den indirekta inverkan som syns nedströms i värdekedjan genom utlåning, kundernas placeringar samt Treasury. Under 2024 har arbetet med att formulera vetenskapligt baserade utsläppsmål i enlighet med Science Based Target initia- tive (SBTi) fortsatt, med fokus på arbete med ansökan om att få målen validerade, vilket skedde i december 2024 (se mål i E1-4). Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 106 Ålandsbanken har inte anslagit betydande finansiella resurser för att genomföra åtgärdsplanen. Kreditportföljen Arbete pågår inom kreditområdet med att utveckla lämpliga åtgärder för att hantera den indirekta inverkan vi ser på klimat- förändringarna nedströms i värdekedjan utifrån den utlåning vi gör till företag och privatpersoner. Eftersom majoriteten av Ålandsbankens kunder är privatpersoner och mycket små företag, är den huvudsakliga påverkansmöjligheten i dagsläget att upp- muntra dem till en omställning i framtiden. Exakt hur det ska genomföras är dock en utmaning. Ålandsbanken vill vara en del av finansieringen av den gröna omställningen och kan inte sluta låna ut pengar till mindre företagare som eventuellt kan vara i behov av en finansiering för att kunna ställa om sin verksamhet. Under 2024 har Ålandsbanken arbetat med att ta fram en klimatambition för att uppmuntra företagskunderna till att minska sina utsläpp. I övrigt har företagsutlåningen till klimatstrategin även tagit fram vissa kriterier avseende vilka branscher man finansierar, och har då gjort ställningstagandet att Ålandsbanken inte finansierar verksamheter som producerar icke-förnybar energi samt att finansieringen till koldioxidintensiva branscher begränsas till maxi malt 15 procent av utlåningen. Avseende utlåningen till privatpersoner utgör bolån en stor andel av den identifierade klimatpåverkan, baserat på den energi- åtgång som krävs för att värma upp bostäderna. Det här ser vi även genom EU-taxonomins kriterier, där energiåtgången för upp- värmning av fastigheter är det främsta bedömningskriteriet för att arbeta mot målet att begränsa klimatförändringarna. Av den här anledningen arbetar Ålandsbanken med att samla in energi- certifikat för kundernas bolån. Insamlingen görs framförallt för nya bolån men det har även gjorts en kontroll över om sådana finns tillgängliga för äldre bolån, även om detta är relativt ovan- ligt. Denna information behövs både till de beräkningar av växt- husgasutsläpp som görs, men även som en första kontroll för att bedöma förenligheten med EU-taxonomins miljömål. Arbete pågår för att öka täckningsgraden för att bättre kunna bedöma de omställningsrisker som finns vid kreditgivning där fastigheter är säkerheter. Eftersom vi på sikt ser potentiella regle- ringar av energi effektiviseringar avseende fastigheter, är det även en nödvändig information för att bedöma situationen för bolåne- portföljen i sin helhet. Läs mer om detta i kapitlet om EU-taxonomin på sidan 75. En annan nyckelåtgärd under 2024 har varit arbetet med att ta fram en initial omställningsplan med fokus på inverkan nedströms i värdekedjan genom kreditportföljens bolån. En del i Ålandsbankens initiala omställningsplan är avsikten att framöver inkludera gröna bolån i kreditgivningen. Förutom att diversifiera bolåneportföljen ur ett riskperspektiv bidrar detta även till att främja hållbara investeringar och samtidigt förbättra bankens ESG-profil. Målbilden är att gröna bolån ska erbjudas till låntagare som investerar i energieffektiva fastigheter eller nybyggnationer eller som genomför energieffektiviserande renoveringar som minskar fastighetens klimatpåverkan och driftkostnader. Ett led i detta är att även arbeta med att rådgöra och informera kunderna samt utbilda kundansvarig personal. Grunden för dessa åtgärder är att bidra till Ålandsbankens huvudsakliga klimatmål och de förväntas vara löpande under de kommande åren. Betydande finansiella resurser är inte avsatta specifikt för dessa åtgärder. Placeringar En handlingsplan för att ta hållbarhet i beaktande vid placeringar ingår i Hållbarhetsriskpolicyn. Hållbarhetsrisker och möjligheter är en del av vår investeringsstrategi, och här ingår klimatrisker och omställningsrisker. För varje innehav görs en bedömning av vilka hållbarhetsrisker som finns. Hållbarhetsrisker och möjligheter dokumenteras och uppdateras årligen för alla innehav genom tredjepartsleverantör (MSCI dataleverantör). Andel SBTi och koldioxid intensitet redovisas på produktnivå till kund. Företag som är inblandade i verksamhet relaterat till förbrän- ningskol exkluderas från placeringarna. Två av UCITS-fonderna exkluderar samtliga fossila bränslen. Ålandsbanken Fondbolag har även en kravställning på bolag att ha ett satt mål i enlighet med Science Based Targets, alternativt vara i processen att ansöka om det. För att säkerställa att vi når våra klimatmål granskar Ålandsbanken vilka bolag som skrivit under Science-Based Targets-initiativet (SBTi). SBTi är ett vetenskapligt ramverk för hur olika verksamheter kan minska sina utsläpp för att vara i linje med Parisavtalet. Vi uppmuntrar bolag som inte skrivit under SBTi att gå med i initiativet. Detta görs när vi träffar bolagen personligen samt vid bolagsstämmor och andra forum. För att följa upp minskning av koldioxidutsläppen gällande pla- ceringar görs utsläppsberäkningar för samtliga aktier, obligationer och fastighetsinvesteringar som ingår i Ålandsbankens fonder samt modellportföljer och där Ålandsbanken har tillgång till data. Vi sam- lar in klimatstrategier på kort-, medel- och lång sikt för att estimera utsläppsbanor och bedöma vilka åtgärder vi behöver vidta för att nå våra utsläppsminskningsmål. Utsläppsintensiva sektorer lägger vi extra fokus på och vi följer utvecklingen inom dessa sektorer då deras påverkan på våra utsläpp kan vara signifikanta. Treasuryportföljen Treasury har implementerat klimatkriterier i sina placeringsbeslut. Det innebär att nya limiter och placeringar utvärderas med hjälp av klimatkriterier som indikerar om emittenten vidtagit åtgärder eller ämnar vidta åtgärder för att minska sina utsläpp. Kriterierna bygger på antingen vetenskapliga målsättningar som till exempel SBTi eller alternativt åtagande av initiativ som till exempel netto- nollmål eller andra minskningsmål av växthusgaser. Utöver dessa kriterier beaktas även emittenternas koldioxidintensitet i besluts- processen. För stats- och kommuninnehav är ovan nämnda krite- rier inte tillämpliga, utan där behöver staten ha undertecknat Parisavtalet för att anses som lämpligt placeringsobjekt. Emittenten bör uppfylla ett av kriterierna för att Treasury ska pla- cera i namnet/öppna ny limit. För redan existerande innehav behöver ett av kriterierna uppfyllas inom 3 år. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 107 Treasury gör även en övergripande riskanalys över innehaven i Treasuryportföljen genom att kvartalsvis kontrollera de enskilda innehavens ESG betyg för att kunna identifiera eventuella ESG ris- ker. För framtagning av betyget görs en riskanalys som baserar sig på bolagets exponering och hantering av väsentliga ESG-frågor. Det slutliga betyget består av det aggregerade ohanterade ESG- riskerna hos bolaget och ger en indikation på hur väl bolaget anpassar sig till och hanterar klimatförändringar. Minskning av utsläpp innebär även avyttring av utsläpps- intensiva innehav. Eftersom omfattningen av rapporterade utsläppsdata fortfarande varierar drastiskt mellan emittenter har Treasury än så länge inte tagit beslut om att exkludera emittenter med högre utsläpp, eftersom detta kan bero på att emittenten i fråga har en mer heltäckande rapportering än andra motsvarande bolag. Rapporteringen förväntas harmoniseras mellan emittenter efter att CSRD träder i kraft år 2025. Undantagsfall är utsläpps- intensiva sektorer, där man redan tagit beslut om att avyttra sek- torerna helt och hållet inom angivna gränser för maximal förlust eller vänta att dessa förfaller fram till år 2028. Treasury har identifierat likviditets- och finansieringsrisker i samband med klimatförändringar. Likviditetsrisker kan uppstå om marknaden för icke-gröna obligationer blir mindre likvid vilket kan ha en inverkan på likvideringsvärdet och likvideringsmöjlig- heter av likviditetsreserven. Treasury utför stresstestning av likvi- ditetsreserven regelbundet, minst två gånger om året, där man testar hur bra värderingen av tillgångar i likviditetsreserven mot- svarar likvideringsvärdet av dessa tillgångar och hur länge det tar att likvidera eller repa tillgångarna i likviditetsreserven. Likviditetsrisker som medförs av klimatförändringar ska också kunna fångas upp genom denna regelbundna stresstestning. Klimatförändringar ger även upphov till finansieringsrisker, där investerarnas preferenser för gröna obligationer kan göra det svårare att låna upp pengar med icke-gröna obligationer eller alter- nativt behöva göra det till en hög kostnad. Ålandsbanken har tills vidare ett utestående grönt kapitalinstrument på 150 miljoner svenska kronor. För att kunna emittera gröna instrument i större volym och antal krävs framför allt ett större grönt tillgångsregister, men även systemutveckling. Risken är identifierad som potentiell på längre sikt och hanteras genom att beaktas vid framtida utveckling inom Ålandsbanken men konkreta åtgärder är ännu inte fastställda. Under räkenskapsåret 2024 har Ålandsbanken inte tillsatt bety- dande drift- eller kapitalutgifter specifikt för att kunna arbeta med särskilda nyckelåtgärder för att motverka klimatförändringar. Åtgärderna som Ålandsbanken har vidtagit under räkenskapsåret 2024 ingår i den dagliga verksamheten och därför har någon plan avseende betydande drifts- eller kapitalutgifter för att genomföra specifika åtgärder ej specificerats. Eftersom Ålandsbanken som finansiellt företag redovisar EU-taxonomin enligt de för finansiella företag uppsatta tabel- lerna, huvudsakligen fokuserat på bolån samt uppgifter från andra företag som Ålandsbanken har placeringar i, blir eventuella drifts-eller kapitalutgifter avseende ovanstående åtgärder ej rele- vanta för Ålandsbankens taxonomirapportering, och någon synk- ning däremellan är i nuläget inte tillämpbart. Upplysningskrav E1-4 – Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Ålandsbankens klimatmål är: • Ålandsbanken ska minska CO 2 e-utsläpp med 50 procent fram till år 2030 jämfört med år 2021. • Ålandsbanken ska vara klimatneutrala senast år 2035 i linje med Finlands klimatpolitiska beslut. • Ålandsbanken ska nå Nettonoll-utsläpp år 2050 Målet är upplagt för att bemöta den väsentliga inverkan som Ålandsbanken ser genom inverkansområdena begränsning av klima tförändringar inom sin egen operativa verksamhet och indi- rekt nedströms i värdekedjan. Dessa gäller för hela Ålandsbanken avseende scope 1, 2 och 3 inklusive scope 3 kategori 15 avseende investeringar. Eftersom klimatmålet är ett större övergripande mål, är det inte fördelat på respektive scope, utan ser dem som en helhet. Basåret för klimatmålet är 2021 och ingenting under efter- följande år har påvisat att själva året inte skulle vara normativt. På grund av ändrade metoder och en utökad tillgång till data från andra aktörer nedströms i värdekedjan, har baslinjevärdet dock uppdaterats vid flera tillfällen under åren för att vara jämförbart med innevarande år och ge en rättvisande bild av utvecklingen. Baslinjevärdet för 2021 är 2 317 762 ton CO 2 e. De omräkningar som har gjorts av baslinjevärdet presenteras tillsammans med redo- görelsen av Ålandsbankens koldioxidutsläpp i upplysningskrav E1-6. Målet är inte framtaget enligt en specifik metod. Målet är satt för att vara i linje med Parisavtalet mål om att begränsa den glo- bala uppvärmningen till 1,5°C, samt för att vara i linje med både Finlands och Sveriges klimatpolitiska beslut, vilket gör det veten- skapligt baserat. Nettonollmålet är även satt som en del i med- lemskapet i Net Zero Banking Alliance (NZBA), där varje medlem förbinder sig att sträva mot nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. Målet är inte externt säkerställt eller härlett av någon specifik sektorutveckling. Ålandsbankens intressenter har inte aktivt deltagit i att fastställa målen. Majoriteten av Ålandsbankens växthusgasutsläpp sker indirekt nedströms i värdekedjan och inte inom den egna kontorsverksam- heten som står för en liten andel av de totala utsläppen. Avseende effekten nedströms i värdekedjan beror växthus- gasutsläppen på den verksamhet som sker hos andra företag, och är inte någonting som Ålandsbanken har en direkt möjlighet att kontrollera, annat är genom de val som görs genom inköp, utlåning och placering. Utfasningen av fossila bränslen är här någonting som då behöver ske hos andra företag. De drivkrafter som finns för utfas- ning av fossila bränslen är det arbete som sker med val av riktlinjer för utlåning i kreditportföljen och för placeringarna. För Ålandsbankens verksamhet är det således inte relevant att anta ny teknik för att uppnå företagets minskningsmål för växthusgasutsläpp. Klimatmål ton CO 2 e 2024 2021 % Växthusgasutsläpp 2 807 752 2 317 762 21 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 108 Målet övervakas och granskas genom en beräkning och rap- portering av Ålandsbankens växthusgasutsläpp, vilket presente- ras i upplysningskrav E1-6. Växthusgasutsläppen för 2024 har ökat med 21 procent sedan basåret 2021. Ökningen beror till en liten del på den egna operativa verksamheten, där vi ser en ökning av växthusgasutsläppen drivet av inköpta varor och tjänster, där en stor del av de ökade inköpen härrör från renoveringen och till- byggnaden av huvudkontoret i Mariehamn. Ökningen i stort drivs dock av kundernas placeringar, som finns i scope 3 nedströms i kategori 15. Där är en starkt bidragande faktor det faktum att mängden innehav har ökat, vilket får följdeffekten att växthusgas- utsläppen också ökar. Datatillgängligheten ökar också, vartefter andra företag utökar sin rapportering. Vi bedömer att jämförbar- heten mellan olika år för dessa växthusgasutsläpp fortfarande är svårbedömd, då kvaliteten generellt är låg för scope 3-data. En stor variation finns också i omfattningen av rapporterade utsläppsdata mellan olika företag, vilket gör att uppgifterna om exponeringarna inte är tillräckligt exakta för att användas för jäm- förelser. Till viss del ser vi att rapporteringen från de bolag som vi investerar i har utvecklats och att en större andel av bolagen rap- porterar scope 3. Denna utveckling är positiv, även om den ökade mängden data medför att våra utsläppssiffror stiger. Gällande målsättningen om att nå klimatneutralitet år 2035, utgår målet från det finska klimatpolitiska ramverket, och tillika den finska klimatlagstiftningen. Det finns för närvarande inga fast- ställda data på i detalj vilken nivå av utsläpp för Ålandsbanken som är den rekommenderade nivån för att nå klimatneutralitet. Ålandsbankens klimatstrategi fokuserar för närvarande främst på målet för år 2030, men i takt med att strategin utvecklas kommer det att i mer detaljerad grad även beröra målet år 2035. Detsamma gäller även för nettonollmålet för år 2050. Den egna operativa verksamheten Ålandsbanken ska minska absoluta scope 1- och scope 2-utsläpp av CO 2 e med 51 procent till och med 2030 jämfört med basåret 2021. Målet är upplagt för att bemöta den väsentliga inverkan som Ålandsbanken ser inom sin egen operativa verksamhet genom inverkansområdena begränsning av och anpassning till klimatför- ändringar samt det relaterade området energi. Målet befinner sig inom scope 1 och 2, och är inte fördelat på respektive scope, utan ser dem som en helhet. Målet omfattar även biogena utsläpp. Basåret för målet är 2021 och ingenting under efterföljande år har påvisat att själva året inte skulle vara normativt. På grund av en ökad tillgång till data avseende elförbrukning, har scope 2 dock uppdaterats vid flera tillfällen under åren för att vara jämförbart med innevarande år. Baslinjevärdet för 2021 är 511 ton CO 2 e. De omräkningar som har gjorts av scope 2 presenteras tillsam- mans med redogörelsen av Ålandsbankens koldioxidutsläpp i upplysningskrav E1-6. Målet är framtaget enligt metoden Absolute Contraction Approach (ACA) som syftar till att minska de absoluta växthusgasutsläppen. Målet är uppsatt för att vara vetenskapligt baserat och förenligt med begränsningen av den globala upp- värmningen till 1,5°C, och är externt säkerställt genom en valide- ring av SBTi. Ålandsbankens intressenter har inte aktivt deltagit i att fastställa målen. Målet övervakas och granskas genom en beräkning och rap- portering av Ålandsbankens växthusgasutsläpp, vilket presente- ras i upplysningskrav E1-6. Växthusgasutsläppen för scope 1 och 2 har per 2024 minskat med 35 procent jämfört med 2021. För att begränsa klimatförändringarna genom energiförbruk- ning köper Ålandsbanken sedan 2023 100 procent el från för- nyelse bara källor till hela koncernen. Utfallet av det här har varit att Ålandsbankens utsläpp i scope 2 avseende elförbrukning enligt marknadsbaserad metod sjönk till 0 CO 2 e. Kreditportföljen Klimatmål avseende bolån För bolån är målsättningen att minska den finansierade utsläpps- intensiteten (gCO 2 e/m 2 ) med 26 procent till 2030 jämfört med basår 2021. Målet är upplagt för att bemöta den väsentliga inverkan som kreditportföljen ser indirekt nedströms i värdekedjan genom kundernas bolån genom inverkansområdena begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt det relaterade området energi. Målet befinner sig inom scope 3, kategori 15, och avser bolånekundernas fastigheter nedströms i värdekedjan. Målet är en del i den omställningsplan som presenteras i upplysningskrav E1-1. Målet att minska energiförbrukningen i de fastigheter som används som säkerheter bakom bolånen är också en del i att han- tera den omställningsrisk som ses genom kundernas fastigheter. Basåret för mätningen är 2021. Målet har framtagits utifrån energiförbrukningen i dåvarande befintlig bolånestock samt en vision om uppgradering av energiklassnivå. Målet är inte härlett av någon specifik sektors utvecklingsbana. Målet är inte vetenskap- ligt baserat, inte förenligt med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5°C och är inte heller externt säkerställt. Ålandsbankens intressenter har inte aktivt deltagit i att fastställa målen. Beräkningarna för bolån utgår från de bolånekrediter där åtminstone ett bostadsobjekt har ställts som säkerhet. I de fall flera bostadssäkerheter finns kopplade till en kredit estimeras den primära bostaden utgående från säkerhetsfördelningen i kapitaltäckningen, detta objekt väljs ut för beräkningarna. Mål för scope 1 och 2 ton CO 2 e 2024 2021 % Växthusgasutsläpp samt biogena utsläpp, scope 1 och 2 330 511 –35 Utsläppsintensitet, bolån gCO 2 e/m 2 2024 2021 % Finansierad utsläppsintentitet 6,0 5,9 1 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 109 De krediter där ingen eller enbart andra typer av säkerheter har ställts exkluderas från beräkningarna. De beräknade utsläppen baseras på ett estimat av bostadens energiförbrukning vilken räk- nas som kvadratmeterstorlek på bostaden gånger estimerad energiförbrukning utgående från bostadens energicertifikat till den utsträckning data är tillgänglig. Där information om kvadrat- meterstorlek eller energicertifikat saknas används medelkvadrat- meter för den del av portföljen där data är känd respektive ett med- elvärde för energiförbrukning för samtliga energiklassificeringar. Där information om kvadratmeterstorlek eller energicertifikat saknas används en medelarea för den del av portföljen där data finns tillgänglig, respektive ett genomsnitt för energiförbrukning för samtliga energiklassificeringar. Under 2022–2024 överfördes en betydande del av de svenska bostadslånen till hypoteksbolaget Borgo, som specialiserar sig på bostadskrediter. För banken innebar detta att den totala kredit- volymen minskade eftersom många långfristiga bostadslån för- svann från vår hushållsportfölj. Samtidigt förändrades bankens strukturella sammansättning av bostadslånen, där nyckeltal kopplade till hållbarhet och effektivitet försämrades, vilket kan förklaras av att de svenska bostäderna har ett lägre estimerat utsläpp än de finska. Minskningen av kreditvolymen resulterade paradoxalt nog i en ökad intensitet på grund av denna migrering. Mål avseende klimatambition Ålandsbanken vill ha en gemensam dokumenterad klimat- ambition med sina kunder. För finansiering av företag och närings- verksamhet innebär detta att 100 procent av kunderna som klassi- ficeras som utsläppsintensiva 1 ska kvittera en klimatambition med Ålandsbanken där de åtar sig att upprätta en hållbarhetsplan med aktiviteter som stödjer bankens målsättning att reducera sitt koldioxidutsläpp med minst 50 procent till 2030. Totalt ska minst 90 procent av företagsstocken (utlåningsvolym) ha kvitterat en klimatambition med Ålandsbanken. Ett dokument för klimatambition är framtaget under 2024. Arbete med implementering beräknas påbörjas kommande räkenskapsår. Målet är upplagt för att bemöta den väsentliga inverkan som kreditportföljen ser indirekt nedströms i värdekedjan genom före- tagsutlåningen genom inverkansområdena begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt det relaterade området energi. Målet befinner sig inom scope 3, kategori 15, och avser kredit portföljens lånekunder nedströms i värdekedjan. Basåret är 2021. Målet är inte härlett av någon specifik sektors utvecklings- bana. Målet är inte av en sådan karaktär att det kan bedömas en förenlighet med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5°C, men metoden som målet är framtaget med är ett resone- mang kring relevanta möjligheter att skapa incitament för kun- derna. Målet är inte vetenskapligt baserat och är inte heller externt säkerställt. Ålandsbankens intressenter har inte aktivt deltagit i att fastställa målen. Klimatmål avseende företagsutlåning Ålandsbanken åtar sig att 37 procent av företagslåneportföljen, baserat på lånevärde, sätter SBTi-validerade mål till 2028 jämfört med basåret 2021. Målet är upplagt för att hantera den väsentliga inverkan som kreditportföljen ser indirekt nedströms i värdekedjan genom utlå- ning till företag, genom inverkansområdena begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt det relaterade området energi. Målet befinner sig inom scope 3, kategori 15, avser CSRD- företag nedströms i värdekedjan och innefattar företagslåneport- följens CSRD-företagskunder, baserat på lånevärde. Baslinjevärdet per basåret 2021 var att 0 procent av företagslåne- portföljen vid den tidpunkten hade skrivit under SBTi. Målet har framtagits med hjälp av PCA-metoden (Portfolio Coverage Approach). Portföljtäckning innebär att man vid angiven tidpunkt kollar hur stor andel (mätt i lånevärde i företagslåneportföljen) av bolagen som satt SBTi-validerade mål gentemot totala marknads- värdet av portföljen. Utlåningen som målsättningen berör är i olika sektorer och målet är därmed inte härlett av någon specifik sektors utvecklingsbana. Målet är uppsatt för att vara vetenskap- ligt baserat och förenligt med begränsningen av den globala upp- värmningen till 1,5°C, och är externt säkerställt genom validering av SBTi. Ålandsbankens intressenter har inte aktivt deltagit i att fastställa målen. Utfallet för 2024 var att noll procent av företags- låneportföljen har skrivit under SBTi. Orsaken till det är delvis att omfattningen av målet enbart är företagslånekunder som är CSRD-företag, och att Ålandsbanken under 2024 hade ett mycket begränsat antal dylika aktiva kunder i låneportföljen. Utlåning till elproduktion Ålandsbanken åtar sig att fortsätta att enbart erbjuda finansiering av elproduktion avseende förnybar energi, fram till och med 2030. Utfallet av målet är att Ålandsbanken under 2024 inte har någon finansiering av elproduktion av någon annan sort än förny- bar energi. Målet är upplagt för att hantera den väsentliga inverkan som kreditportföljen ser indirekt nedströms i värdekedjan genom utlå- ning till företag, genom inverkansområdena begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt det relaterade området energi. Målet befinner sig inom scope 3, kategori 15, avser företag nedströms i värdekedjan och innefattar företagslåneportföljen. Basåret för målet är 2021 och baslinjevärdet var 0 enligt Science Based Targets initiatives definition. Metoden som har använts för att fastställa målet är Sector Decarbonization Approach (SDA). Sector Decarbonization Approach (SDA) är en metod inom Science Based Targets-initiativet (SBTi) som hjälper banken att sätta klimatmål i linje med sektorspecifika utsläppsminsknings- banor och Parisavtalets mål. Ålandsbanken har börjat med att identifiera sektorn (elproduktion) och analyserat finansierade baslinjeutsläpp samt relevanta nyckelindikatorer. Målet är uppsatt 1 Utsläppsintensiva sektorer inkluderar: byggverksamhet, transport och magasinering, jordbruk, skogsbruk och fiske, fastighetsverksamhet, handel (reparation av motorfordon och motorcyklar), tillverkning, försörjning av el, gas, värme och kyla och vattenförsörjning (avloppsrensning, avfallshantering). Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 110 för att vara vetenskapligt baserat och förenligt med begräns- ningen av den globala uppvärmningen till 1,5°C, och är externt säkerställt genom validering av SBTi. Ålandsbankens intressenter har inte aktivt deltagit i att fastställa målen. Placeringar Ålandsbanken åtar sig att 58 procent av emittenterna för för- valtade aktier och företagsobligationer i fonderna och de diskre- tionära mandaten sätter SBTi-validerade mål till 2028 och 100 procent till 2040. Målet omfattar 90 procent av de börsnoterade aktierna och 53 procent av företagsobligationerna i fonderna och de diskretionära mandaten. Målet är upplagt för att hantera den väsentliga inverkan som ses indirekt nedströms i värdekedjan genom kundernas place- ringar, genom inverkansområdena begränsning av och anpass- ning till klimatförändringar samt det relaterade området energi. Målet befinner sig inom scope 3, kategori 15, avser företag ned- ströms i värdekedjan och innefattar UCITS-fonder och de diskre- tionära mandat som följer våra teoretiska modellportföljer. Basåret för mätningen är 2021. Målet har framtagits med hjälp av PCA-metoden (Portfolio Coverage Approach). Portföljtäckning innebär att man vid angiven tidpunkt kollar hur stor andel (mätt i marknadsvärde av innehavet) av bolagen som satt SBTi- validerade mål gentemot totala marknadsvärdet av portföljen. Innehaven som målsättningen berör är i olika sektorer och målet är därmed inte härlett av någon specifik sektors utvecklingsbana. Målet är uppsatt för att vara vetenskapligt baserat och förenligt med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5°C, och är externt säkerställt genom validering av SBTi. Målet till 2040 är inte direkt beroende av utvecklingen av framtida försäljnings- volymer eller växlingar i kundernas önskemål och efterfrågan. Dessa faktorer kan däremot påverka förutsättningarna för att uppnå målet, men målet står sig oavsett. Ålandsbankens intres- senter har inte aktivt deltagit i att fastställa målen. Ålandsbankens förvaltade aktier och företagsobligationer i fonder och diskretionära mandat ligger väl i linje för att nå målet på 58 procent år 2028. Ålandsbanken Fondbolag mäter och beaktar investerings- objektens koldioxidutsläpp genom en indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser på hållbarhetsfaktor nummer 4 (Investeringar i företag utan initiativ för minskning av koldioxid- utsläpp) i tabell 2. Datapunkten inkluderades i Redogörelsen för investeringsbesluts huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer för rapporteringsår 2023, och när antalet referens perioder ökar kan utveckling analyseras. På investerings- produktnivå rapporterades till kunderna i SFDR-efterhands- rapporterna för 2023 en hållbarhetsindikator för andel portfölj- bolag som är i process att underteckna eller har validerade mål enligt SBTi. Treasuryportföljen Ålandsbanken åtar sig att 38 procent av företagsobligationsport- följen sätter SBTi-validerade mål till 2028. Målet är upplagt för att hantera den väsentliga inverkan som syns indirekt nedströms i värdekedjan genom Treasuryportföljens placeringar, genom inverkansområdena begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt det relaterade området energi. Målet befinner sig inom scope 3, kategori 15 och avser före- tag nedströms i värdekedjan. Målet har begränsats till tillgångs- kategorier som är obligatoriska enligt SBTi, vilket innebär att endast corporate bonds ingår, det vill säga icke-säkerställda obligationer samt företagsobligationer. Stater och kommuner, offentliga sam- fund, säkerställda obligationer och cash ingår således ej då de till- gångsklasserna är valfria eller ej tillämpbara enligt SBTi. Basåret för mätningen är 2021. Målet har utformats så att minskningen av utsläpp av växthusgaser är i linje med den nivå som vetenskapen anger är nödvändig för att begränsa den glo- bala uppvärmningen till väl under 2°C, med sikte på 1.5°C, jämfört med global temperatur under förindustriell tid. Målet är externt säkerställt genom en validering av SBTi. Målet har tagits fram med PCA-metoden (Portfolio Coverage Approach). Portföljtäckning innebär att man vid angiven tidpunkt kontrollerar hur stor andel (mätt i marknadsvärde av innehavet) av bolagen som satt SBTi- validerade mål gentemot totala marknadsvärdet av portföljen. Innehaven som målsättningen berör är i olika sektorer och målet är därmed inte härlett av någon specifik sektors utvecklingsbana. Även om portföljtäckningsmålet inte indikerar minskningen av växthusgasutsläpp i absoluta termer bland innehav, säkerställer det att innehav sätter tillräckliga minskningsmål för att vara i linje med den nivå som vetenskapen anger är nödvändig för att begränsa den globala uppvärmningen. För att Ålandsbanken ska kunna minska Treasuryportföljens indirekta utsläpp är minskning av växthusgasutsläppen hos innehaven avgörande och därför behöver vi se en ökning i andelen innehav som sätter utsläppsmål, och speciellt vetenskapligt baserade mål. För de innehav som inte träffas av SBTi-målet tillämpas klimatkriterier, däribland även SBTi- validerade målsättningar för att säkerställa att innehav har vidtagit minskningsåtgärder. I sådant fall att innehavens minskningsåtgär- der inte är tillräckliga behöver omallokering ske till andra innehav. Intressenter har inte deltagit i att fastställa målet. SBTi-mål, placeringar 2024 2021 Procentandel förvaltade aktier och företagsobligationer som har skrivit under SBTi 56 23 SBTi-mål, Treasury 2024 2021 Procentandel av företagsobligations- portföljen som har skrivit under SBTi 19 1 Introduktion Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhet i Ålandsbanken Aktiefakta Bokslut Bolagsstyrning Årsredovisning 2024 111 Omställningsrisk Det finns i dagsläget inget mål avseende omställningsrisken i hanteringen av likviditetsrisker och finansieringsrisker till följd av klimatförändringar, där marknaden för icke-gröna obligationer skulle bli mindre likvid eller att investerarnas preferenser för gröna instrument skulle leda till svårigheter att emittera icke-gröna instrument eller behöva göra det till en högre kostnad. Riskerna som sådana är identifierade och beaktas i framtida arbete men det är inte aktuellt att sätta mål på området. I stället för målsättning görs uppföljning i form av stresstestning samt uppföljning av andelen gröna obligationer i Treasuryportföljen. Ålandsbanken brukar inte uttala sig om kom- mande emissioner och vill av den anledningen inte sätta ett publikt mål angående gröna emissioner. Fysiska risker Ålandsbanken har inte satt specifika mål kopplade till de fysiska klimatrelaterade risker som har identifierats. Ålandsbanken har ännu inte satt specifika mål kopplade till den översvämningsrisk som finns inneboende i en kredit, där fast egendom är säkerhet. Dock behöver den identifierade översvämningsrisken beaktas som del av riskbedömningen och den totala riskbedömningen får inte vara högre än tillåten riskaptit. Ålandsbanken arbetar för närvarande med datainsamling kring översvämningsrisker och utvärderar externa dataleverantörer. I takt med att tillgången på data och kvalitet på data blir högre kommer Ålandsbanken att fastställa mål och delmål även för fysiska risker i syfte att säkerställa att Ålandsbankens klimatmål kan uppfyllas. Energianvändning och energimix 2024 2023 MWh Procent- andel MWh Procent- andel Total användning av fossil energi 0 0 0 0 Total energianvändning från kärnenergi 0 0 0 0 Bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inbegripet biomassa 0 0 0 0 Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor 1 876 99 1 738 99 Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi 1 12 1 11 1 Total energianvändning från förnybara källor 1 888 100 1 750 100 Total energianvändning 1 888 1 750 1 Ålandsbankens produktion av förnybarenergi består av solpaneler för eget bruk. Produktion av förnybar och icke-förnybar energi MWh 2024 2023 Förnybar energi 2 12 11 Icke-förnybar energi 0 0 2 Ålandsbanken är ingen energiproducent och producerar inte icke-förnybar energi. Ålandsbankens produktion av förnybar energi består av solpaneler för eget bruk. Upplysningskrav E1-5 – Energianvändning och energimix Elförbrukningen baseras på faktisk förbrukning för de kontor där Ålandsbanken står för elavtalet och därmed har kännedom om förbrukningen. En estimering görs enbart i de fall då uppgift för enstaka perioder saknas. Måtten avseende Ålandsbankens totala energianvändning har inte valide- rats av något annat externt organ än försäkringsgivaren. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 112 Utsläpp av växthusgaser i ton koldioxidekvivalenter, GHG-utsläpp GHG-utsläpp i ton CO 2 e Retroaktivt År för delmål och mål 1 2021 2023 2024 % 2024 vs 2023 2030 2035 2050 % 2024 vs 2021 Scope 1-växthusgasutsläpp Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 5 5 6 12 29 Procentandel scope 1-växthusgasutsläpp från reglerade utsläppshandelssystem (%) 2 0 0 0 Scope 2-växthusgasutsläpp 3 Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 213 175 179 2 –16 Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 166 54 49 –10 –71 Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3 4 Totala indirekta bruttoutsläpp scope 3 2 317 591 2 629 965 2 807 698 7 21 1 Inköpta varor och tjänster 1 617 3 482 9 321 2 Kapitalvaror 70 66 36 –46 –49 3 Bränsle- och energirelaterade verksamheter (ingår inte i scope 1 eller scope 2) 12 11 10 –10 –19 4 Transport och distribution i tidigare led 221 294 300 2 36 5 Avfall genererat i verksamheter 2 3 4 41 96 6 Tjänsteresor 148 675 722 7 7 Anställdas pendling 8 Tillgångar som leasas i tidigare led 118 187 119 –36 1 9 Transport i senare led 10 Bearbetning av sålda produkter 11 Användning av sålda produkter 12 Slutbehandling av sålda produkter 13 Tillgångar som leasas i senare led 14 Franchiseavtal 15 Investeringar 2 315 404 2 625 247 2 797 186 7 21 Totala utsläpp av växthusgaser Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) 2 317 809 2 630 145 2 807 883 7 21 Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) 2 317 762 2 630 024 2 807 752 7 1 158 881 21 1 Ålandsbanken har upprättat ett övergripande klimatmål avseende utsläppsminskning som beskrivs i upplysningskrav E1-4. Ålandsbanken ska minska CO 2 e-utsläpp med 50 procent fram till år 2030 jämfört med år 2021. Ålandsbanken ska vara klimatneutrala senast år 2035 i linje med Finlands klimatpolitiska beslut. Ålandsbanken ska nå nettonoll-utsläpp år 2050. Eftersom klimatmålet är ett större övergripande mål, är det inte fördelat på respektive scope, utan ser dem som en helhet. Av den anledningen specificeras ej målet per scope i tabellen. Gällande målsättningen om att nå klimatneutralitet år 2035, utgår målet ifrån det finska klimatpolitiska ramverket, och tillika den finska klimatlagstiftningen. Det finns för närvarande inga fastställda data på i detalj vilken nivå av utsläpp för Ålandsbanken som är den rekommenderade nivån för att nå klimatneutralitet. Ålandsbankens klimatstrategi fokuserar för närvarande främst på målet för år 2030, men i takt med att strategin utvecklas till att i mer detaljerad grad även beröra målet år 2035, kommer Ålandsbanken även att kunna leverera mer detaljerade data. Detsamma gäller även för netto nollmålet för år 2050. 2 Utsläppshandelssystem är inte tillämpbart för Ålandsbanken eftersom det är ett kreditinstitut och således inte verksamt inom sektorerna industrier, förbränningsanläggningar, flyg eller sjöfart. 3 Historiska jämförelsetal är omräknade då ny information om elförbrukningen har tillkommit under räkenskapsåret. För att ha jämförbara siffror mellan åren är jämförelsesiffrorna omräkande. Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 för 2021 är omräknade från 133 ton CO 2 e till 166 ton CO 2 e och platsbaseradeväxthusgas utsläpp inom scope 2 är omräknade från 153 ton CO 2 e till 213 för 2021. Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 är omräknade från 199 ton CO 2 e till 175 ton CO 2 e för 2023. 4 Uträkningsmetoden har uppdaterats, med förbättrade metoder och förbättrat uppfångande av data, varpå jämförelsesiffror har räknats om. För att ha jämförbara siffror mellan åren räknas basåret 2021 års utsläpp om retroaktivt enligt uppdaterad metod, vilket gör att beräknade utsläpp för 2021 i scope 3 nedströms är omräknade från ursprungliga 2 281 834 ton CO 2 e till 2 315 404 ton CO 2 e. 2023 års utsläpp i scope 3 nedströms har räknats om från 2 174 204 ton CO 2 e till 2 625 247 ton Co 2 e. Omräkningen påverkar även till totalsumma av växthusgaser som är omräknad från 2 284 159 ton CO 2 e till 2 317 762 ton CO 2 e för 2021 och från 2 178 981 ton Co 2 e till 2 630 024 ton Co 2 e för 2023. Upplysningskrav E1-6 – Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 113 Ålandsbanken beräknar växthusgasutsläpp för den konsoliderade koncernen. Ålandsbanken inkluderar inte indirekta växthusgas- utsläpp för intresseföretag, gemensamma företag, icke-konsoli- derade dotterföretag eller gemensamma arrangemang. Orsaken till det är att bedömningen gjorts att Ålandsbanken inte har någon operativ kontroll över något av sina intresseföretag samt att majoriteten av dessa företag är väldigt små och ännu ej är rappor- teringsskyldiga, vilket gör tillgången på information knapphändig. Deras växthusgasutsläpp bör vara förhållandevis litet i jämförelse med koncernens befintliga utsläppssiffror och det är därför inte relevant att göra en estimering. Växthusgasutsläpp per FTE 1 ton CO 2 e 2024 2023 % 2024 vs 2023 2021 % 2024 vs 2021 Totala CO 2 e-utsläpp per FTE 2 837 2 867 –1 2 857 –1 1 Historiska jämföresetal omräknade på grund av omräkning av bakomliggande växthusgasutsläpp. Totala CO 2 e-utsläpp per FTE omräknat från 2 815 ton CO 2 e/FTE till 2 857 ton CO 2 e för 2021 och från 2 378 ton CO 2 e/FTE till 2 867 ton CO 2 e för 2023. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 114 Scope 3, nedströms, växthusgaser Kreditportföljen ton CO 2 e 2024 2023 % 2024 vs 2023 2021 % 2024 vs 2021 Scope 1 och 2 196 937 258 301 –24 310 261 –37 Scope 3 1 0 0 0 0 0 Summa, kreditportföljen 196 937 258 301 –24 310 261 –37 Summan fördelad på branscher Privatpersoner Bostad 11 052 14 478 –24 16 183 –32 Placeringskrediter 31 562 34 420 –8 65 405 –52 Övrigt 12 771 13 682 –7 14 388 –11 Summa privatpersoner 55 385 62 580 –11 95 976 –42 Företag Annan serviceverksamhet 867 915 –5 1 505 –42 Byggverksamhet 31 094 75 281 –59 69 429 –55 Fastighetsverksamhet 14 809 13 736 8 14 219 4 Finans- och försäkringsverksamhet 6 793 7 417 –8 7 416 –8 Försörjning av el, gas, värme och kyla 1 279 2 473 –48 3 769 –66 Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 8 093 7 389 10 8 379 –3 Hotell- och restaurangverksamhet 16 553 15 822 5 17 207 –4 Informations- och kommunikationsverksamhet 198 234 –15 303 –34 Jordbruk, skogsbruk och fiske 16 682 23 180 –28 22 367 –25 Kultur, nöje och fritid 1 180 1 420 –17 1 591 –26 Näringsverksamhet privatperson 9 793 11 002 –11 12 746 –23 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 2 158 1 819 19 1 687 28 Tillverkning 9 840 7 090 39 6 499 51 Transport och magasinering 14 338 18 616 –23 38 780 –63 Utbildning 15 18 –18 18 –14 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 3 955 4 291 –8 3 226 23 Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 989 1 483 –33 1 339 –26 Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 1 902 2 253 –16 2 387 –20 Vård och omsorg; sociala tjänster 1 013 1 282 –21 1 419 –29 Summa företag 141 552 195 721 –28 214 285 –34 Summa, kreditportföljens exponeringar 196 937 258 301 –24 310 261 –37 1 Data för scope 3 ej tillgängligt, därav rapporteras 0. Kreditportföljen, intensitetsmått ton CO 2 e /MEUR Intensitet 2024 Intensitet 2023 Differens, intensitet 2024 vs 2023 Intensitet 2021 Differens, intensitet 2024 vs 2021 Scope 1 och 2 55 67 –12 66 –11 Scope 3 2 0 0 0 0 0 Summa, kreditportföljens intensitet 55 67 –12 66 –11 2 Data för scope 3 ej tillgängligt, därav rapporteras 0. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 115 Placeringar ton CO 2 e 2024 2023 % 2024 vs 2023 2021 % 2024 vs 2021 Scope 1 125 744 103 430 22 184 363 –32 Scope 2 36 253 30 530 19 42 319 –14 Scope 3 2 424 532 2 202 224 10 1 749 579 39 Summa, placeringar 1 2 586 529 2 336 184 11 1 976 261 31 Summan fördelad på branscher: Företagsexponeringar Annan serviceverksamhet 23 833 12 455 Byggverksamhet 23 800 14 853 60 30 678 –22 Fastighetsverksamhet 8 322 10 399 –20 4 547 83 Finans– och försäkringsverksamhet 74 749 21 851 4 090 Försörjning av el, gas, värme och kyla 159 919 271 310 –41 231 091 –31 Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 146 789 91 728 60 76 525 92 Hotell– och Restaurangverksamhet 3 627 623 6 563 –45 Informations– och kommunikationsverksamhet 10 748 11 930 –10 6 320 70 Jordbruk, skogsbruk & fiske 818 653 25 16 Kultur, nöje & fritid 48 562 –92 33 45 Offentlig förvaltning och försvar,obligatorisk socialförsäkring 0 0 0 73 Tillverkning 1 945 504 1 762 115 10 1 398 581 39 Transport och magasinering 62 815 61 618 2 16 632 Utbildning 1 12 –95 3 –81 Utvinning av mineral 34 823 27 781 25 72 375 –52 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 0 31 386 –100 Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 15 793 13 526 17 334 Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 1 283 191 1 985 –35 Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. 0 0 0 Vård och omsorg; sociala tjänster 2 233 1 380 62 312 Övriga tillgångar 71 424 14 254 125 720 –43 Summa placeringar 2 586 529 2 336 184 11 1 976 261 31 1 I utsläppsberäkningarna för placeringar ingår aktier, obligationer, fonder, fysiska fastigheter och vindkraftverk. Från utsläppsberäkningarna exkluderas kassa, derivatkontrakt, företagscertifikat samt tomter. Utsläppen i de investerade emittenterna är ägarandelsviktade per innehav 31.12.2024. Utsläppen beräknas som ägd andel av portföljbolagens respektive koldioxidutsläpp rapporterade per 31.12.2023. Utsläppsdata som hämtats från Bloomberg uppvisar marginella differenser då utsläppen tas fram som en summa per respektive scope (1, 2, 3) enskilt jämfört med då utsläppen tas fram som en summa av alla scope direkt. Differensen uppgick per 31.12.2024 till 86,21 ton CO 2 e och denna differens justerades genom att dra ner de enskilda scope 3-utsläppen med värdet som motsvarar differensen för att de totala rapporterade utsläppen per sektor ska vara konsekvena relativt de totala utsläppen per scope. Under 2024 har utsläppsberäkningarna för Ålandsbanken Bostadsfonds del förfinats och för Ålandsbanken Vindkraftfond har utsläppsberäkningar inkluderats. På grund av dessa ändringar har jämförelsesiffror räknats om. De historiska jämförelsesiffrorna baseras på summan av ägd andel av portföljbolagens respektive koldioxidutsläpp rapporterade per 31.12.2023 där det är tillgängligt, annars utifrån estimat. Ifall tredjeparts estimerade värden inte uppfyller Ålandsbankens uppsatta krav, kan rapporterad data från tidigare år användas. Utsläppen för 2023 är omräknade i flera omgångar. Ursprungliga 1 903 523 ton CO 2 e för 2023 är omräknade till 2 336 184 ton CO 2 e. Utsläppen för 2021 (basåret) är omräknade från 1 953 815 CO 2 e till 1 976 261 CO 2 e. Placeringar, intensitetsmått 2 ton CO 2 e/MEUR Intensitet 2024 Intensitet 2023 Differens, intensitet 2024 vs 2023 Intensitet 2021 Differens, intensitet 2024 vs 2021 Scope 1 22 22 1 44 –21 Scope 2 7 7 0 10 –3 Scope 3 433 465 –32 414 19 Summa, placeringar, intensitet 461 493 –32 467 –6 2 På grund av ändrat omfång och tillgång på data har jämförelseperioderna räknats om. Intensitet ton CO 2 e/MEUR för placeringar är omräknat från 497 ton CO 2 e/MEUR till 493 ton CO 2 e/MEUR för 2023. I dessa siffror för 2023, är scope 1 omräknat från 30 ton CO 2 e/ MEUR till 22 ton CO 2 e/MEUR och scope 3 från 460 ton CO 2 e/MEUR till 465 ton CO 2 e/MEUR. Intensitet ton CO 2 e/MEUR för placeringar är omräknat från 538 ton CO 2 e/MEUR till 467 ton CO 2 e/MEUR för 2021. I dessa siffror för 2021, är scope 1 omräknat från 50 ton CO 2 e/ MEUR till 44 ton CO 2 e/MEUR och scope 3 från 478 ton CO 2 e/MEUR till 414 ton CO 2 e/MEUR. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 116 Treasuryportföljen 1 ton CO 2 e 2024 2023 % 2024 vs 2023 2021 % 2024 vs 2021 Scope 1 2 028 7 948 –74 4 243 –52 Scope 2 547 416 31 523 5 Scope 3 11 145 22 398 –50 24 116 –54 Summa, Treasuryportföljen 13 720 30 762 –55 28 882 –52 Summan fördelad på branscher: Byggverksamhet 0 18 –100 20 –100 Fastighetsverksamhet 589 893 –34 644 –8 Finans– och försäkringsverksamhet 5 027 3 256 54 4 513 11 Försörjning av el, gas, värme och kyla 0 4 729 –100 6 136 –100 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 4 139 16 431 –75 6 691 –38 Tillverkning 2 127 4 909 –57 8 057 –74 Transport och magasinering 282 234 20 403 –30 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 233 265 –12 2 419 –90 Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. 1 322 26 1 Summa, Treasuryportföljen 13 720 30 762 –55 28 882 –52 1 I utsläppsberäkningarna för Treasuryportföljen ingår kassapositioner i centralbanker samt obligationer. Utsläppen i de investerade emittenterna är ägarandelsviktade per de innehav som Ålandsbanken ägde 31.12.2024. Uppdateringar har under 2024 gjorts av historiska jämförelsetal på grund av ny metod samt uppdatering av primärdata. Treasury har uppdaterat beräkningsmetoden för Treasuryportföljens utsläpp till att vara förenlig med PCAF. Utsläppsberäkningarna har även räknats om för jämförelseperioderna enligt de uppdateringar som emittenterna gjort retroaktivt i sina utsläppsberäkningar. Uppdateringar hänför sig till korrigering av tidigare rapporterade siffror eller utökade beräkningsförfaranden. Utsläppen för 2023 är sedan årsredovisningen 2023 omräknade från 12 381 ton Co 2 e till 13 794 ton CO 2 e, och sedan till 30 762 ton CO 2 e. Utsläppen för 2021 (basåret) är omräknade från 17 758 ton CO 2 e till 28 882 ton CO 2 e. Treasuryportföljen, intensitetsmått 2 ton CO 2 e/MEUR Intensitet 2024 Intensitet 2023 Differens, intensitet 2024 vs 2023 Intensitet 2021 Differens, intensitet 2024 vs 2021 Scope 1 2 7 –5 3 –1 Scope 2 1 0 0 0 0 Scope 3 10 19 –9 15 –5 Summa, Treasuryportföljen, intensitet 13 26 –14 18 –5 2 Uppdateringar har under 2024 gjorts av historiska jämförelsetal på grund av ny metod samt uppdatering av primärdata. Treasury har uppdaterat beräkningsmetoden för Treasuryportföljens utsläpp till att vara förenlig med PCAF. Utsläppsberäkningarna har även räknats om för jämförelseperioderna enligt de uppdateringar som emittenterna gjort retroaktivt i sina utsläppsberäkningar. Uppdateringar hänför sig till korrigering av tidigare rapporterade siffror eller utökade beräkningsförfaranden. Intensitet ton CO 2 e/MEUR för Treasury-verksamheten är omräknat från 11 ton CO 2 e/MEUR till 18 ton CO 2 e/MEUR för 2021 (basåret). I dessa siffror för 2021, är scope 1 omräknat från 1 ton CO 2 e/ MEUR till 3 ton CO 2 e/MEUR och scope 3 från 10 ton CO 2 e/MEUR till 15 ton CO 2 e/MEUR. Intensitet ton CO 2 e/MEUR för Treasury-verksamheten är omräknat från 11 ton CO 2 e/MEUR till 26 ton CO 2 e/MEUR för 2023. I dessa siffror för 2023, är scope 1 omräknat från 1 ton CO 2 e/ MEUR till 7 ton CO 2 e/MEUR och scope 3 från 9 ton CO 2 e/MEUR till 19 ton CO 2 e/MEUR. Scope 3 nedströms, växthusgaser Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 117 Rapporteringsprinciper för mätetal Betydande ändringar under 2024 Under 2024 har det inte skett några betydande ändringar av defini tionen av vad som utgör det rapporterande företaget och dess värdekedja i tidigare eller senare led avseende den egna operativa verksamheten, placeringar, kreditportföljen eller Treasuryverksamheten. Beräkningsmetoder, betydande antaganden och utsläppsfaktorer Ålandsbankens klimatberäkning av utsläpp i form av koldioxi- dekvivalenter (CO 2 e) sammanställs i enlighet med Greenhouse Gas Protocol (GHG) och omfattar scope 1, 2 och 3. Scope 1 inklu- derar drivmedel för tjänste- och firmabilar. Scope 2 inkluderar energianvändning i Ålandsbankens egna lokaler. Scope 3 upp- ströms omfattar indirekta leverantörsrelaterade utsläpp orsakade av inköp av varor och tjänster. Utsläppen för den egna operativa verksamheten beräknas med spendmetoden med hjälp av utsläppsfaktorer samt Åland Index och tar sin grund i kostnads- förda aktiviteter i resultaträkningen. Undantag från spendmeto- den finns i beräkningen av scope 2, där köpt el avräknas till noll CO 2 e-utsläpp för miljöcertifierad el enligt marknadsbaserad metod samt fjärrvärme där CO 2 e-utsläppen beräknas på faktisk fjärrvärmebrukning. Elförbrukningen baseras på faktisk förbruk- ning för de kontor där Ålandsbanken står för elavtalet och därmed har kännedom om förbrukningen. En estimering görs enbart i de fall då uppgift för den senaste månaden saknas. För fjärrvärme räknas växthusgasutsläppen ut baserat på faktisk fjärrvärme- förbrukning för Ålandsbankens kontor i egenägda fastigheter, information från energileverantören samt utsläppskoefficienter från Värmemarknadskommittén, VMK. Dessa kompletteras även med relaterade utsläpp i scope 3 i kategorin Bränsle- och energi- relaterade aktiviteter, som även den räknas ut baserat på faktisk fjärrvärmeförbrukning. Informationen om utsläppen från den egna operativa verk- samheten kompletteras med information om indirekta utsläpp i scope 3 kategori 15 nedströms avseende investeringar, vilket innebär utsläpp från kreditportföljen, Treasury-verksamheten samt våra kunders placeringar i våra förvaltningslösningar. För att förbättra möjligheterna till jämförelse mellan de olika områdena specificerar vi scope 3 kategori 15 i egna tabeller, där dessa även visas uppdelade i sina respektive scope 1, 2 och 3 sett från deras perspektiv. Det som presenteras är en aktuell lägesbild baserad på värdet av innehav och krediter vid årets slut. Tillgänglig data för samtliga påverkansområden för kreditportföljen (scope 3 nedströms från kreditportföljens perspektiv) saknas dock fortfarande. Som en del av utsläppsberäkningarna beräknas biogena utsläpp för scope 1 och 2. Biogena utsläpp i scope 1 beräknas med en schablon utgående från fordonstyp samt medel bioandel i drivmedlet (distributionsskyldighet) i Finland, där data hämtas från den finska energimyndigheten. Biogena utsläpp i scope 2 beräknas utifrån en schablon baserat på växthusgasutsläpps- beräkningen för fjärrvärmeförbrukningen, där biogena utsläpp baseras på andel biomassa enligt energileverantören. Ålandsbanken har inte sett det som väsentligt att identifiera indirekta biogena utsläpp i scope 3. Beräkningen av Ålandsbankens växthusgasutsläpp har inte validerats av något annat externt organ än försäkringsgivaren. Eftersläpning i tillgång till data från underliggande bolags publikt rapporterade utsläppssiffror För beräkning av växthusgasutsläpp i scope 3 nedströms i kate- gori 15, samlas det i den utsträckning det är möjligt in information om utsläppsdata från relevanta företags offentligt publicerade information. För kreditportföljen finns ingen sådan information tillgänglig, då företagsutlåningen huvudsakligen sker till företag som ännu inte publicerat publik utsläppsdata. Avseende Treasury- portföljen samt kundernas placeringar inhämtas dock publik utsläppsdata till Ålandsbankens växthusgasberäkningar från offentligt publicerad information. Den informationen redogör i regel för föregående räkenskapsår då bolag tenderar publicera utsläppsdata endast årligen. De underliggande bolagen i portföl- jerna har inte hunnit publicera sina utsläpp för det innevarande året i någon större omfattning vilket innebär att det finns en eftersläpning i rapporterade siffror. Eftersom beräkning av Ålandsbankens växthusgasutsläpp sker i anknytning till publice- ring av Ålandsbankens årsredovisning för 2024, innebär det att utsläppsdata för placeringarna samt Treasury till stor del baseras på de underliggande bolagens utsläpp avseende 2023. Våra egna samt våra kunders placeringar står för den största andelen av Ålandsbankens utsläpp, där utsläpp i scope 3 ökar vartefter företagens egen rapportering ökar i omfattning. Vi bedö- mer att jämförbarheten mellan olika år för dessa utsläpp fort- farande är svårbedömd, då kvaliteten generellt är låg för scope 3-data. En stor variation finns också i omfattningen av rapporte- rade utsläppsdata mellan olika företag, vilket gör att uppgifterna om exponeringarna inte är tillräckligt exakta för att användas för jämförelser. Till viss del ser vi att rapporteringen från de bolag som vi investerar i har utvecklats och att en större andel av bola- gen rapporterar scope 3. Denna utveckling är positiv, även om den ökade mängden data medför att våra utsläppssiffror stiger. I takt med att tillgången till data hela tiden förbättras, utvecklas också metoderna för att beräkna utsläppen. För att ge en rättvisande bild av utvecklingen räknas jämförelsesiffror för historiska perio- der om med senaste tillgängliga data och metod. För Treasury har utsläppsberäkningarna räknats om för jämförelse perioderna enligt de uppdateringar som emittenterna gjort retroaktivt i sina utsläppsberäkningar. Uppdateringar hänför sig till korrigering av tidigare rapporterade siffror eller utökade beräkningsförfaranden. Genomförda omräkningar beskrivs i fot- noter till respektive tabell. Andelen och typen av avtalsinstrument för köp och försäljning av el Ålandsbanken köper 100 procent energi från förnyelsebara källor, 0 procent energi från fossila bränslen och 0 procent energi från kärnkraft. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 118 Tillgång till primärdata avseende scope 3 Ålandsbankens andel av primärdata i scope 3 uppströms är 0 procent då tillgången på data från leverantörerna är begränsad. I scope 3 kategori 15 består genomsnittligen 64 procent av datan avseende växthusgasutsläppen för kreditportföljen, Treasury- verksamheten och placeringar av primärdata från företag ned- ströms i värdekedjan. För Treasury och placeringarna finns det en större tillgång till offentligt publicerad data än det finns för kredit- portföljen. För Treasurys del är andelen primärdata 95 procent och för placeringarnas del utgör andelen primärdata 98 procent. Ur kreditportföljens perspektiv finns det inte tillgång till data eftersom majoriteten av våra företagskunder är för små för att ha någon offentligt publicerad information. Biogena utsläpp 1 ton CO 2 e 2024 2023 % 2024 vs 2023 2021 Biogena utsläpp scope 1 0,6 0,6 12 0,7 Biogena utsläpp scope 2 274 306 –10 339 Biogena utsläpp scope 3 1 Som en del av utsläppsberäkningar för scope 1 och 2 beräknas biogena utsläpp. Biogena utsläpp i scope 1 härrör från egna tjänstebilars driftskostnader och scope 2 härrör från inköpt fjärrvärme, begränsat till Ålandsbankens kontor i egenägda fastigheter. Ålandsbanken har inte sett det som väsentligt att identifiera indirekta biogena utsläpp i scope 3. Förteckning över kategorier för betydande växthusgasutsläpp inom scope 3 Ingår Utelämnas Motivering till utelämning 1 Inköpta varor och tjänster X 2 Kapitalvaror X 3 Bränsle- och energirelaterade verksamheter (ingår inte i scope1 eller scope 2) X 4 Transport och distribution i tidigare led X 5 Avfall genererat i verksamheter X 6 Tjänsteresor X 7 Anställdas pendling X Ålandsbanken håller på utvärdera alternativ för insamling av data och har ännu inte någon lämplig praxis på plats för tillförlitlig mätning. 8 Tillgångar som leasas i tidigare led X 9 Transport i senare led X Eftersom försäljning av fysiska produkter inte ingår i Ålandsbankens verksamhet blir den här kategorin ej relevant för Ålandsbankens verksamhet. 10 Bearbetning av sålda produkter X Eftersom försäljning av fysiska produkter inte ingår i Ålandsbankens verksamhet blir den här kategorin ej relevant för Ålandsbankens verksamhet. 11 Användning av sålda produkter X Eftersom försäljning av fysiska produkter inte ingår i Ålandsbankens verksamhet blir den här kategorin ej relevant för Ålandsbankens verksamhet. 12 Slutbehandling av sålda produkter X Eftersom försäljning av fysiska produkter inte ingår i Ålandsbankens verksamhet blir den här kategorin ej relevant för Ålandsbankens verksamhet. 13 Tillgångar som leasas i senare led X Ålandsbanken är inte leasegivare och därför blir den här kategorin ej relevant. 14 Franchiseavtal X Ålandsbanken har ingen franchiseverksamhet, och kategorin blir därför ej relevant för Ålandsbankens verksamhet. 15 Investeringar X Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 119 Beräkningsmetoder och rapporteringsgränser för scope 3 Scope 3 för den egna operativa verksamheten, uppströms Ålandsbanken har valt att fokusera på ett antal betydande katego- rier i scope 3 nedströms enligt bedömningen i tabellen Förteckning över kategorier för betydande växthusgasutsläpp inom scope 3. Spendmetoden används för att beräkna utsläppen i de relevanta kategorierna i scope 3 uppströms eftersom tillgången till indata från leverantörer är ytterst begränsad. Beräkning av CO 2 e-utsläpp avseende renoveringen av huvudkontoret i Mariehamn baseras på en schablonuppskattning baserad på upp- skattad mängd materialinköp. För scope 3 kategori 15 används olika beräkningsmetoder för att uppskatta växthusgasutsläppen för de olika områdena inom kreditportföljen, Treasury samt placeringarna. Jämförbarhet för utsläpp i scope 3 mellan olika år är fortfarande svårbedömd då kvaliteten generellt är låg för scope 3-data och redovisning av detta område inte inkluderar alla utsläpp. En stor variation finns i omfattningen av rapporterade utsläppsdata mellan olika företag, vilket gör att uppgifterna om exponeringarna inte är tillräckligt exakta för att användas för jämförelse med andra banker. Beräkningsmetod för växthusgasutsläpp från kreditportföljen Ålandsbankens ambition är att beräkna utsläppen från kredit- givningen i enlighet med GHG-protokollet, vilket tillämpas i den omfattning datakvaliteten för kreditstocken tillåter. Modellen innehåller egna estimat och arbete med att förbättra och höja datakvaliteten på beräkningarna är ständigt pågående. Vid för- ändring i beräkningsmetoden omräknas tidigare perioders CO 2 e- utsläpp retroaktivt enligt uppdaterad metod i den utsträckning data är tillgänglig för den tidigare perioden. Där uppdaterade data blivit tillgängliga först under senare rapporteringsperioder används dessa även för tidigare år vid omräkningen. Tillgänglig data för samtliga påverkansområden för kreditportföljen saknas, varpå växthusgasutsläpp beräknas för kreditportföljens scope 1 och 2 nedströms ur dess eget perspektiv, men ej scope 3 ned- ströms från kreditportföljens perspektiv. Intensitetsmåtten är uträknade som ton koldioxekvivalenter dividerat med kredit- portföljens volym som använts för beräkningen, i miljoner euro. Bolåneportföljen Beräkningarna för bolån utgår från de bolånekrediter där åtmins- tone ett bostadsobjekt har ställts som säkerhet. I de fall flera bostadssäkerheter finns kopplade till en kredit estimeras den pri- mära bostaden. De krediter där ingen eller enbart andra typer av säkerheter har ställts exkluderas från beräkningarna. För år 2024 har bolån till ett värde av 20 miljoner euro exkluderats från beräk- ningarna. De beräknade utsläppen baseras på ett estimat av bostadens energiförbrukning utgående från kvadratmeterstorlek och energicertifikat, till den utsträckning data är tillgänglig. Där data saknas tillämpas ett medelvärde. Ålandsbanken upp- skattar att 20 procent av bolånestockens utsläppsberäkningar motsvarar ett PCAF-datakvalitetsbetyg på nivå 3 medan övriga 80 procent motsvarar nivå 4. För att beräkna utsläppen för den estimerade energiförbrukningen i bostäderna appliceras en genomsnittlig utsläppsfaktor på energiförbrukningen. Utsläppsfaktorn beräknas skilt för Finland respektive Sverige samt för småhus och flerbostadshus. Den genomsnittliga utsläppsfaktorn är en vägd medelfaktor för utsläppsfaktorer för olika uppvärmningsmetoder viktade med respektive uppvärm- ningsperiods andel av uppvärmningsmetoder för respektive bostadstyp och land. Statistik på uppvärmningsmetoder för små- hus och flervåningshus kommer från Statistikcentralen i Finland samt Energimyndigheten i Sverige. De utsläppsfaktorer som används hämtas från Association of Issuing Bodies, Motiva Oy och Energiföretagen Sverige. För att beräkna Ålandsbankens finansie- rade utsläpp appliceras LTV på de totala estimerade utsläppen. Till följd av förbättringar i beräkningsmetoden används kreditens faktiska LTV i första hand och där LTV saknas används volymvägt medel-LTV för bolånestocken som estimat. Företagskrediter CO 2 e-utsläpp för företagskrediter baseras på branschvisa estimat utgående från kreditvolym då tillgången till verklig utsläppsdata för Ålandsbankens företagskunder i regel inte är tillgänglig. Estimaten baseras på branschvisa offentligt publicerade genom- snittliga emissionsfaktorer från Åland Index och Statistiska Centralbyrån i Sverige samt den utestående kreditvolymen. Med kreditvolym avses lånebelopp i balansräkningen per 31.12 för respektive år. På grund av att övergripande branschvisa emis- sionsfaktorer tillämpas på samtliga kunder samt en viss osäkerhet i informationen på branschtillhörighet för kunder bör de estime- rade utsläppen från företagsportföljen ses som indikativa. Placeringskrediter och privatkonsumtion Utsläppen från placeringskrediter och övrig privatkonsumtion bygger på estimat utgående från kreditvolym samt emissions- faktorer. För placeringskrediter används genomsnittliga emissionsfaktorer från Ålandsbankens fonder, och för privat- konsumtion används emissionsfaktorn Åland Index. Beräkningsmetod för utsläpp från placeringarna I utsläppsberäkningarna för placeringar ingår aktier, obligationer, fonder, fysiska fastigheter samt vindkraftverk. För placeringarnas del har tillgångarna kassa, derivatkontrakt, företagscertifikat, bostadsobjekt som saknar energicertifiering samt tomter exklu- derats vid utsläppsberäkningar. Utsläppen i de investerade emit- tenterna är ägarandelsviktade per innehav 31.12.2024. Utsläppen för 2024 beräknas som ägd andel av respektive portföljbolags rapporterade koldioxidutsläpp per 31.12.2023. I första hand har rapporterade utsläppsdata använts och i andra hand estimerade utsläppsdata. Intensitetsmåtten är uträknade som ton koldioxid- ekvivalenter dividerat med placeringarnas volym som använts för beräkningen, i miljoner euro. Aktier och obligationer I första hand används respektive företags rapporterade utsläpps- data genom data från Bloomberg. I andra hand används estime- rad data. Enheten är ton CO 2 e, och formeln för att beräkna expo- neringen av företagens totala utsläpp är följande: Scope (1, 2 eller 3) per EVIC x marknadsvärdet på vår position. För estimat används Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 120 Bloomberg-estimat som är i linje med PCAF. Bloombergs estimat- modell för scope 1, 2 och 3-utsläpp är estimat skapade med hjälp av en maskininlärningsmetod. Gällande våra aktie- och ränteplaceringar strävar vi efter att använda bolagsrapporterade utsläppsdata i så stor utsträckning som möjligt. Den data som bolagen officiellt rapporterat kan dock i sin tur vara baserad på estimerade utsläppsberäkningar. Bostadsfonden Beräkningsmetoden för att beräkna utsläpp i bostadsfonden baserar sig på insamlade energicertifikat. För att beräkna fondens koldioxidutsläpp multipliceras varje energicertifikats E-tal och kvadratmeter med en koefficient som är baserad på koldioxid- utsläpp från el och fjärrvärme. Bostädernas energiförbrukning per energiklass är ett snitt som baserar sig på energicertifikatens E-tal. För att beräkna utsläppen för den estimerade energiför- brukningen i bostäderna appliceras en genomsnittlig utsläpps- faktor på energiförbrukningen. För Ålandsbanken Bostadsfond har utsläppen endast beräknats inom ramen för scope 2. Under 2024 har utsläppsberäkningarna för Ålandsbanken Bostadsfonds del förfinats, vilket har lett till omräknade historiska jämförelsetal, vilket beskrivs i anknytning till tabellen. Vindkraftsfonden Beräkningsmetoden för att beräkna utsläpp för vindkraftsfonden baseras på estimerade utsläpp som uppstår vid konstruktion av vindkraftsparker, när vindkraftsparkerna är operationella samt när de avvecklas. Detta baserat på vindkraftparkernas estimerade totala utsläpp, under hela dess estimerade livslängd, vilka förde- las ut baserat på tilldelningskvoter för de specifika faserna under hela levnadsloppet. För Ålandsbanken Vindkraftfond har utsläpp endast beräknats inom ramen för scope 3. Ålandsbanken Vindkraftsfond Specialplaceringsfonds estimerade växthusgas- utsläpp har inkluderats från och med 31.12.2024. Detta medförde att även historiska jämförelsetal för basåret uppdaterades. Beräkningsmetod för växthusgasutsläpp från Treasuryportföljen I utsläppsberäkningarna för Treasuryportföljen ingår kassa- positioner i centralbanker och obligationer. Utsläppen i de inves- terade emittenterna är ägarandelsviktade per de innehav som Ålandsbanken innehade i sin Treasuryportfölj vid rapporterings- tidpunkten. Utsläppsdata inhämtas från emittenternas års- och hållbarhetsredovisning och omfattar scope 1, 2 och 3. I sådana fall där data inte finns tillgängligt från emittenten har estimat använts. Majoriteten av inhämtade utsläppsdata är uttryckt i ton kol dioxid- ekvivalenter men i enstaka fall finns endast information om koldi- oxidutsläpp att tillgå. Detta gäller för statsinnehav samt estimat där man utgår ifrån ekonomiska aktivitetsbaserade utsläppsfak- torer. För de emittenter där utsläppssiffror endast finns att tillgå på koncernnivå har man justerat koncernens utsläppssiffror till den emitterande entitetens andel enligt jämförelseprincipen. Intensitetsmåtten är uträknade som ton koldioxekvivalenter dividerat med innehavens volym som använts för beräkningen, i miljoner euro. Om en emittent reviderar sina utsläppssiffror för tidigare år, görs motsvarande revidering i Treasurys utsläppsberäknings- underlag för att utsläppssiffror ska vara jämförbara mellan olika rapporteringstidpunkter. För Treasurys företag finns det en större tillgång till offentligt publicerad data, och här är enbart den del där information saknas estimerad. Treasury har under 2024 uppdaterat beräkningsmeto- derna för Treasuryportföljens utsläpp för att vara förenliga med PCAF. De största förändringarna har skett i beräkningsmetoderna för stater och kommuner samt framtagning av estimat Beräknings förfarandet ser något olika ut beroende på tillgångs- kategori. För företagsobligationer, säkerställda obligationer, obli- gationer utgivna av finansiella institut och offentliga samfund beräknas Ålandsbankens finansierade utsläpp genom att dividera det utestående beloppet för innehavet med antingen EVIC om det gäller ett publikt bolag eller med totalt eget kapital + skuld om det gäller ett privat bolag. Då får man en tilldelningsfaktor som multi pliceras med bolagets utsläpp för att räkna fram Ålandsbankens andel av emittentens utsläpp. För statsinnehav beräknas Ålandsbankens finansierade utsläpp genom att dividera det utestående beloppet för inne- havet med BNP justerat för köpkraftspariteter. Då får man en till- delningsfaktor som multipliceras med statens utsläpp för att räkna fram Ålandsbankens andel av emittentens utsläpp. PCAF redogör inte för någon beräkningsmetod för kommuner, så här har man anpassat beräkningsmetoden för statsinnehav att tillämpas på kommuner. Detta anpassade beräkningsförfarande används av Kuntarahoitus. För kommuner beräknas Ålandsbankens finansierade utsläpp genom att dividera det ute- stående beloppet med estimat av BNP justerat för köpkrafts- pariteter på kommunal nivå. Denna tilldelningsfaktor multiplice- ras därefter med kommunens utsläpp för att räkna fram Ålandsbankens andel av kommunens utsläpp. I de fall där utsläppsdata inte går att inhämta från publika offentliga källor har Treasury framtagit estimat enligt PCAFs före- slagna metod, där uppskattning sker på basen av ekonomiska aktivitetsdata. Det innebär att man inhämtar en utsläppsfaktor för sektorn per intäktsenhet och multiplicerar denna med emitten- tens intäkter för vilken man gör uppskattningen. Ålandsbankens andel av emittentens utsläpp beräknas genom att dividera det utestående beloppet med emittentens totala eget kapital plus skuld. Treasury arbetar kontinuerligt med att säkerställa datakvaliteten och att utöka andelen verkliga utsläppsdata istäl- let för att använda estimat. Det sker i takt med att standardi- serade beräkningsmodeller utvecklas och emittenterna utvidgar sin hållbarhetsrapportering. Treasurys utsläppsrapportering baserar sig i huvudsak på utsläppsdata inhämtat från emittenternas års- och hållbarhets- redovisning, som ägarandelsviktas per de innehav som fanns i Treasuryportföljen vid rapporteringstidpunkten. Det insamlade utsläppsdata från års- och hållbarhetsredovisningar anses såle- des vara tillförlitlig. Det finns dock en viss osäkerhetsfaktor i det av bolagen rapporterade utsläppsdata, eftersom vi kan se stora Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 121 skillnader i utsläpp mellan bolag av samma storlek och med verk- samhet i samma bransch. Detta kunde innebära att de bolag som i dagsläget rapporterar väldigt låga utsläpp inte rapporterar på alla sina utsläpp. För flera av de emittenter som Treasury placerat i, finns utsläppsdata endast tillgängligt på koncernnivå och därför har man behövt justera utsläppssiffror till den emitterande entitetens andel enligt jämförelseprincipen. Det innebär att koncernsiffror har multiplicerats med den emitterande entitetens andel av kon- cernens balansräkning. Denna justering kan innebära en inkorrekt bild av den emitterande entitetens andel av de totala utsläppen. I de fall där utsläppsdata inte går att inhämta från publika offentliga källor har Treasury framtagit estimat enligt PCAFs före- slagna metod, där uppskattning sker på basen av ekonomiska aktivitetsdata. Det innebär att man inhämtar en utsläppsfaktor för sektorn per intäktsenhet och multiplicerar denna med emitten- tens intäkter för vilken man gör uppskattningen. Ålandsbankens andel av emittentens utsläpp beräknas genom att dividera det utestående beloppet med emittentens totala eget kapital plus skuld. Utsläppsfaktorer för sektorer per intäktsenhet har i huvud- sak inhämtats från IMF Climate Data Dashboard från 2018. I dessa estimat finns en osäkerhetsfaktor eftersom utsläppsfaktorerna är sex år gamla och de bygger på ett sorts sektormedeltal och behö- ver nödvändigtvis inte alls motsvara de verkliga utsläppen för den emittent som estimatet framtas för. I ett fall har en egen utsläpps- faktor skapats utifrån utsläppsdata från bolag verksamma inom samma sektor eftersom det var uppenbart att det estimat som framtogs med hjälp av utsläppsfaktorn från IMF underskattade utsläppen väsentligt. Växthusgasintensitet baserad på nettointäkter Upplysningskrav E1-7 – Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter Ålandsbanken ägnar sig inte åt växthusgasupptag i någon form. Begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter tolkas i Ålandsbankens verksamhet som klimat- kompensation, eller klimatfinansiering som Ålandsbanken benämner det sedan byte av metod 2023. Ålandsbanken har de senaste åren klimatfinansierat för den del av CO 2 e-utsläppen som motsvarar den egna operativa verksamheten. Ålandsbanken kom- mer att klimatfinansiera även för 2024 eftersom det är en viktig del av strategin och metoden mot målsättningarna, men det är ännu inte klart i vilket format denna klimatkompensation kommer att ske. Ett beslut är dock taget att gå ifrån ton-mot-ton-metoden då den metoden inte längre är helt pålitlig, och fokus är framöver istället att få mesta klimatnytta av de pengar som investeras. Beslut avseende 2024 förväntas tas under 2025. Växthusgasintensitet per nettointäkt ton CO 2 e/MEUR 2024 2023 Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt 12 978 13 003 Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per nettointäkt 12 978 13 002 Nettointäkter 1 MEUR 2024 2023 Nettointäkter som används för att beräkna växthusgasintensitet 216 202 Nettointäkter (övriga) 0 0 Nettointäkter totalt (i finansiella rapporter) 216 202 1 Nettointäkter som används för att beräkna växthusgasintensitet kan kopplas till koncernens resultaträkning och posten Intäkter sammanlagt. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 122 E2 Miljöföroreningar Upplysningskrav E2-1 – Policyer relaterade till miljöförorening Placeringar Ålandsbanken har ingen specifik policy för hantering av miljöföro- reningar av vatten för kapitalförvaltningen. För placeringar gäller policy för integrering av hållbarhetsrisker inom investeringsbeslut och inom placerings- och försäkringsrådgivning (Hållbarhets- riskpolicyn) som beskrivs i upplysningskrav E1-2 (se sidan: 105). Hållbarhetsriskpolicyn syftar till att reglera Ålandsbankens arbetsmetoder generellt för samtliga tillgångsslag för ansvarsfulla placeringar och integrering av hållbarhetsrisker i investerings- beslutsprocesser samt i placerings- och försäkringsrådgivningen inom Ålandsbanken. Hållbarhetsriskpolicyn inkluderar att identifiera hållbarhets- risker, beakta indikatorer för huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer och att säkerställa att portföljbolagen efterlever normer och riktlinjer i FN:s Global Compact, FN:s Guiding Principles on Business and Human Rights, ILO Core Labour standards och OECD Guidelines for Multinational Enterprises. Negativ påverkan för miljöförorening minskas genom beaktande av hållbarhetsrisker och indikator nummer 8 för huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, samt genom att efterlevnad enligt de internationella principerna granskas och följs upp. Ålandsbankens inverkan avseende föroreningar av vatten är identifierat nedströms i värdekedjan och hantering av potentiella incidenter i portföljbolagen beskrivs under åtgärder i E2-2. Kreditportföljen Under 2024 identifierade Ålandsbanken en väsentlig indirekt negativ påverkan inom miljöföroreningar med inriktning på ämnen som inger betänkligheter, nedströms i värdekedjan genom kreditgivningen till företagskunder. Inom de flesta former av tillverkning används det olika typer av komponenter, ämnen och material som potentiellt kan innehålla ämnen som inger betänkligheter. Ålandsbanken har ingen specifik policy avseende miljö- föroreningar genom ämnen som inger betänkligheter. Eftersom inverkansområdet identifierades under 2024, har Ålandsbanken ännu inte tagit fram någon specifik policy för utlåning till företag med verksamheter där ämnen som inger betänkligheter används. För att kunna utveckla inverkansområdet vidare, är nästa steg att utveckla kunskap om hur inverkansområdet kan relateras till Ålandsbankens utlåning. Eftersom inverkan identifierades under räkenskapsåret 2024 nedströms i värdekedjan har Ålandsbanken inte jobbat med frågorna avseende ersättning och minimering av användning av ämnen som inger betänkligheter hos företagskunder. Upplysningskrav E2-2 – Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening Placeringar Ålandsbankens investeringsstrategi är att investera i kvalitets- bolag som är väl positionerade för att möta framtidens utma- ningar inom hållbarhetsrelaterade inverkansområden. I samband med den finansiella analysen av investeringsobjekt (aktier, obliga- tioner eller fonder) analyseras de hållbarhetsrelaterade möjlig- heterna samt riskerna som objektet kan stå inför. Ålandsbankens metod för att granska att portföljbolagen upprätthåller en sådan basnivå för undvikande av miljöföroreningar att allvarlig skadlig påverkan undviks, är att identifiera förbrytelser mot OECD:s rikt- linjer för multinationella företag och FN:s Global Compact. Det här är den löpande granskning som gjorts under det gångna räken- skapsåret. Ålandsbanken Fondbolag screenar kvartalsvis via tredje partsleverantören MSCI innehavens (modellportföljer, UCITS-fonder och externa fonder som vi rekommenderar) efter- levnad av principerna. I screeningen ingår bland annat utsläpp av giftiga utsläpp i vatten, luft och mark och oljeutsläpp. I det fall något av de befintliga bolagsinnehaven blir rödlistat för brott mot dessa normer och riktlinjer, och inte visar föränd- ringsvilja, kommer innehavet att avyttras senast inom en period av 2 år efter att händelsen konstaterades. Dessa utgör grunden för påverkansdialoger samt eventuella exkluderingar vid allvarliga brott mot dessa principer och riktlinje. Vår process vid upptäckta förbrytelser är att förbrytelserna rapporteras till koncernens ESG- kommitté som behandlar frågan och tar ställning till ifall det som bolaget gör för att tillrättalägga saken är tillräcklig, om en påver- kansdialog ska inledas eller om innehavet ska avvecklas. Under räkenskapsåret 2024 har Ålandsbanken inte vidtagit några nyckelåtgärder eller tillsatt betydande drifts- eller kapital- utgifter specifikt för att arbeta med att motverka att Väsentlig inverkan, risker och möjligheter Inverkan / Risk / Möjlighet Positiv inverkan Negativ inverkan Risk Möjlighet Identifierad plats i värdekedjan Policy Miljöföroreningar av vatten X Nedströms i värdekedjan via kundernas placeringar Hållbarhetsriskpolicy Ämnen som inger betänkligheter X Nedströms i värdekedjan genom kreditportföljens företagsutlåning Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 123 miljöföroreningar uppstår hos våra portföljbolag. Ålandsbankens personal arbetar med placeringar som en del i den dagliga affärs- verksamheten. Eftersom åtgärderna avser ett förebyggande arbete som ingår i den dagliga verksamheten, har betydande driftsutgifter eller kapitalutgifter för att genomföra en specifik åtgärdsplan avseende nyckelåtgärder ej specificerats. Ålandsbanken Fondbolag tar avstamp i arbetet med att ta fram underlag till indikatorerna för huvudsakliga negativa konse- kvenser för hållbarhetsfaktorer för att i framtiden kunna föra ett riktat påverkansarbete. Vi planerar att rikta vårt miljörelaterade påverkansarbete mot de bolag som har en väsentlig negativ påverkan enligt indikator 7, 8 och 9 för att minska negativ påver- kan. Indikator 8 mäter utsläpp till vatten och har således en direkt koppling till vårt väsentliga påverkansområde, men indikatorn har under året haft låg datatillgänglighet. Förväntan är att datatill- gängligheten ökar inkommande år, men en generell tidsram för vidare påverkansarbete är svår att definiera då detta är ett arbete som sker löpande med olika bolag som har olika förutsättningar. Kreditportföljen Under räkenskapsåret 2024 har Ålandsbanken inte vidtagit några nyckelåtgärder eller tillsatt betydande drifts- eller kapitalutgifter för att kunna genomföra en åtgärdsplan avseende inverkans- området ämnen som inger betänkligheter ur kreditgivnings- perspektiv. Eftersom inverkansområdet nedströms i värdekedjan identifierades under 2024 är nästa steg att skapa förståelse och sakkunskap om området och dess koppling till Ålandsbankens kreditgivning för att kunna vidta lämpliga åtgärder i framtiden. Företagskunderna i Ålandsbankens kreditportfölj består till största delen av icke-CSRD-företag med begränsade lagkrav att rapportera hållbarhetsrelaterade data. Av den här anledningen är tillgången på information om företagen begränsad. För att kunna utveckla området, sätta mål och vidta åtgärder behövs det mera kunskap om området. Upplysningskrav E2-3 – Mål relaterade till miljöföroreningar Placeringar Ålandsbanken har inget specifikt mål satt avseende miljö- föroreningar. Ålandsbankens relaterade mål är att säkerställa att brott mot internationella normer och riktlinjer inte kommer att finnas i våra placeringsprodukter. Vårt mål är alltså att säkerställa att den negativa påverkan vi kan identifiera genom vår screening elimineras i våra placeringsprodukter inom detta område. Detta mål följs upp internt kvartalsvis i rapportering till koncer- nens ESG-kommitté. Målet följs även upp per produkt i SFDR- efterhands rapporteringen där en hållbarhetsindikator anger andel bolag i produkten som under rapporteringsåret haft för- brytelser. Ålandsbanken har inte satt ett specifikt mål avseende föroreningar av vatten. En orsak är att datakvaliteten och -täckningen för indikator 8 (utsläpp till vatten) i redogörelse för investeringsbesluts huvudsakliga negativa konsekvenser för håll- barhetsfaktorer ännu är för låg för det ska vara möjligt att sätta specifika mål. Det finns ytterligare frivilliga indikatorer för huvud- sakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer för miljö- föroreningar i luft, vatten och mark som Ålandsbanken Fondbolag kan överväga att beakta när datatäckningen ökar. Kreditportföljen Ålandsbanken har ännu inte satt upp några specifika mål avse- ende företagsutlåningens inverkan på miljöföroreningar med ämnen som inger betänkligheter. Inverkansområdet identifiera- des under 2024 och nästa steg är att skapa förståelse om områ- det. Företagskunderna i Ålandsbankens kreditportfölj består till största delen av företag som inte omfattas av CSRD-kraven på rapportering och därmed har begränsad rapportering av hållbar- hetsrelaterade data (icke-CSRD-företag). Av den här anledningen är tillgången på information om företagen begränsad. För att kunna utveckla området, sätta mål och vidta åtgärder behövs det mera kunskap och förståelse om området, vilket kommer att ta tid. Upplysningskrav E2–4 – Miljöförorening av luft, vatten och mark Placeringar Ålandsbanken Fondbolag mäter och beaktar investerings- objektens utsläpp till vatten via den obligatoriska indikatorn för huvudsakliga negativa konsekvenser på hållbarhetsfaktorer num- mer 8. Det finns ytterligare frivilliga indikatorer för huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer för miljöföro- reningar i luft, vatten och mark som Ålandsbanken Fondbolag kan börja tillämpa när datakvaliteten och täckningen ökar. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 124 E4 Biologisk mångfald och ekosystem Upplysningskrav E4-2 – Policyer för biologisk mångfald och ekosystem Placeringar Ålandsbanken har ännu ingen specifik policy för biologisk mång- fald och ekosystem för kapitalförvaltningen. För placeringar gäller policy för integrering av hållbarhetsrisker inom investeringsbeslut och inom placerings- och försäkringsrådgivning (Hållbarhets- riskpolicyn) som beskrivs i upplysningskrav E1-2 (se sidan: 105). Hållbarhetsriskpolicyn syftar till att generellt för samtliga till- gångsslag reglera Ålandsbankens arbetsmetoder för ansvarsfulla placeringar och integrering av hållbarhetsrisker i investerings- beslutsprocesser samt i placerings- och försäkringsrådgivningen inom Ålandsbanken. Hållbarhetsriskpolicyn inkluderar att identifiera hållbarhets- risker, beakta indikatorer för huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer och att säkerställa att portföljbolagen efterlever normer och riktlinjer i FN:s Global Compact, FN:s Guiding Principles on Business and Human Rights, ILO Core Labour standards och OECD Guidelines for Multinational Enterprises. Negativ påverkan för biologisk mångfald och eko- system i placeringsprodukterna minskas genom att hållbarhetsrisker och indikator nummer 7 (Verksamhet som nega- tivt påverkar områden med känslig biologisk mångfald) för huvud- sakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer beaktas samt att efterlevnad enligt de internationella principerna gran- skas och följs upp. Det finns dock inte ännu en specifik policy för biologisk mångfald. Ålandsbanken har som prioriterad aktivitet för placeringar att ta fram en strategi för biologisk mångfald under verksamhetsåret 2025. Kreditportföljen Biologisk mångfald är ett utvecklingsområde där Ålandsbanken har en resa att göra i att införskaffa kunskap och säkerställa datakvalitet inom området. Ålandsbanken har identifierat inver- kan nedströms i värdekedjan genom utlåningen till företags- kunder och eftersom utvecklingsarbetet är i ett väldigt tidigt skede saknas det en policy avseende hur biologisk mångfald och ekosystem ska hanteras i utlåningsprocessen. Eftersom inverkan inte ses i den egna operativa verksamheten utan ses nedströms i värdekedjan genom företagsutlåning samt kundernas placeringar, har Ålandsbanken ingen specifik policy för att motverka avskogning, hållbarhet i haven eller hållbar mark- och jordbruksmetoder eller för skydd av biologisk mångfald och ekosystem som omfattar operativa anläggningar som ägs, leasas eller förvaltas i eller nära ett område med känslig biologisk mångfald. Upplysningskrav E4-3 – Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem Placeringar Ålandsbankens investeringsstrategi är att investera i kvalitets- bolag som är väl positionerade för att möta framtidens utma- ningar inom hållbarhetsrelaterade inverkansområden. I samband med den finansiella analysen av investeringsobjekt (såsom aktier, obligationer eller fonder) analyseras de hållbarhetsrelaterade möjligheterna samt riskerna som objektet kan stå inför. Ålandsbankens metod för löpande granskning under det gångna räkenskapsåret är att granska att portföljbolagen upprätthåller en sådan basnivå för skydd av biologisk mångfald att allvarlig skadlig påverkan undviks, genom att identifiera förbrytelser mot OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact. Fondbolaget screenar kvartalsvis via tredjepartsleverantören MSCI innehavens (modellportföljer, UCITS-fonder och externa fonder som vi rekommenderar) efterlevnad av principerna. I scre- eningen ingår bland annat påverkan på biologisk mångfald och utrotningshotade arter samt havsbaserad biologisk mångfald. I det fall något av de befintliga innehaven blir rödlistat för brott mot dessa normer och riktlinjer, och inte visar förändringsvilja, kommer innehavet att avyttras senast inom en period av 2 år efter att händelsen konstaterades. Dessa utgör grunden för påverkans- dialoger samt eventuella exkluderingar vid allvarliga brott mot dessa principer och riktlinjer. Vår process vid upptäckta förbrytel- ser är att förbrytelserna rapporteras till koncernens ESG- kommitté som behandlar frågan och tar ställning till ifall det som Väsentlig inverkan, risker och möjligheter Inverkan / Risk / Möjlighet Positiv inverkan Negativ inverkan Risk Möjlighet Identifierad plats i värdekedjan Policy Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald X Nedströms i värdekedjan genom kreditportföljens företagsutlåning Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald X Nedströms i värdekedjan genom kundernas placeringar Hållbarhetsriskpolicy Konsekvenser för ekosystems omfattning och tillstånd X Nedströms i värdekedjan genom kreditportföljens företagsutlåning Konsekvenser för ekosystems omfattning och tillstånd X Nedströms i värdekedjan genom kundernas placeringar Hållbarhetsriskpolicy Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 125 bolaget gör för att tillrättalägga saken är tillräcklig, om en påverkans dialog ska inledas eller om innehavet ska avvecklas. Ålandsbankens personal jobbar med placeringar som en del i den dagliga affärsverksamheten. Eftersom åtgärderna avser ett förebyggande arbete som ingår i den dagliga verksamheten, har Ålandsbanken inte tillsatt betydande drifts- eller kapitalutgifter för att genomföra en specifik åtgärdsplan för att arbeta med att motverka negativ påverkan på biologisk mångfald och ekosystem orsakad av våra portföljbolag. Ålandsbanken Fondbolag tar avstamp i arbetet med att ta fram underlag till indikatorerna för huvudsakliga negativa konse- kvenser för hållbarhetsfaktorer för att i framtiden kunna föra ett riktat påverkansarbete. Vi planerar att rikta vårt miljörelaterade påverkansarbete mot de bolag som har en väsentlig negativ påverkan enligt indikator 7, 8 och 9 för att minska negativ påver- kan. Indikator 7 mäter verksamheter som negativt påverkar om rå- den med känslig biologisk mångfald och har därmed en direkt koppling till vårt väsentliga påverkansområde, men indikatorn har under året haft låg datatillgänglighet. Förväntan är att datatill- gängligheten ökar inkommande år, men en generell tidsram för vidare påverkansarbete är svår att definiera då detta är ett arbete som sker löpande med olika bolag som har olika förutsättningar. Nyckelåtgärder som planeras i framtiden är att under 2025 utveckla en analys för att identifiera negativ inverkan inom bio- logisk mångfald nedströms i värdekedjan genom placeringarna, samt att skapa en policy avseende biologisk mångfald. Kreditportföljen Eftersom inverkan på biologisk mångfald och ekosystem genom företagsutlåningen har identifierats relativt nyligen, har Ålandsbanken inte vidtagit nyckelåtgärder eller tillsatt betydande drifts- eller kapitalutgifter för att kunna genomföra åtgärder av se- ende konsekvenser för ekosystemets omfattning och tillstånd eller direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald. Ålandsbanken har identifierat en anknytning till biologisk mångfald genom fokusområdet cirkulär ekonomi, där Ålandsbankens har en arbetsplan där det pågår ett projekt för att utöka kunskapen och på sikt kunna vidta relevanta åtgärder. Arbetsplanen inom Cirkulär ekonomi har fokus på kredit- givningen. Läs mer i kapitel E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi på sidan 127. Upplysningskrav E4-4 – Mål för biologisk mångfald och ekosystem Placeringarna Ålandsbanken har inget specifikt mål för biologisk mångfald inom kapitalförvaltningen. Ålandsbankens relaterade mål är att säker- ställa att brott mot internationella normer och riktlinjer inte kom- mer att finnas i våra placeringsprodukter. Vårt mål är alltså att säkerställa att den negativa påverkan vi kan identifiera genom vår screening elimineras i våra placeringsprodukter inom detta område. Detta mål följs upp internt kvartalsvis i rapportering till koncernens ESG-kommitté. Målet följs även upp per produkt i SFDR-efterhandsrapporteringen där en hållbarhetsindikator anger andel bolag i produkten som under rapporteringsåret haft förbrytelser. Ålandsbanken Fondbolag har inte satt ett specifikt mål avse- ende negativ påverkan på biologisk mångfald. En orsak är att datakvaliteten och -täckningen för den obligatoriska indikator 7 (verksamhet som negativt påverkar områden med känslig bio- logisk mångfald) i redogörelse för investeringsbesluts huvudsak- liga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer ännu är för låg för det ska vara möjligt att sätta specifika mål. Det finns ytterligare frivilliga indikatorer för huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer med koppling till biologisk mångfald som Ålandsbanken Fondbolag kan överväga att beakta när data- täckningen ökar. Ålandsbanken Fondbolag har inte satt ett specifikt kvantitativt mål, men ett kvalitativt mål är att hela tiden minska den negativa påverkan. Kreditportföljen Ålandsbanken har inte fastställt några specifika mätbara mål avseende biologisk mångfald inom kreditgivningens företags- utlåning. Eftersom arbetet inom biologisk mångfald är i ett väldigt tidigt skede finns det inte mål eller mätetal på området. Ålandsbanken anser att det är viktigt att utveckla kunskap och efter det arbeta med konkreta mål för att kunna följa upp påver- kan inom området i framtiden. Upplysningskrav E4-5 – Mått på inverkningar relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem Placeringar Ålandsbanken Fondbolag mäter och beaktar placeringsobjektens påverkan på biologisk mångfald via den obligatoriska indikatorn för huvudsakliga negativa konsekvenser på hållbarhetsfaktorer nummer 7 (verksamhet som negativt påverkar områden med känslig biologisk mångfald). Det finns ytterligare frivilliga indika- torer för huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhets- faktorer relaterade till biologisk mångfald i SFDR annex I tabell 2–3 som Ålandsbanken Fondbolag kan börja tillämpa när data- kvaliteten och täckningen ökar. Kreditportföljen Ålandsbanken har identifierat inverkan nedströms i värdekedjan genom kreditgivningen och dess företagsutlåning. För kredit- portföljen finns det inga mått i nuläget. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 126 E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Upplysningskrav E5–1 – Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi Kreditportföljen Ålandsbanken har identifierat en indirekt inverkan nedströms i värdekedjan genom utlåningen till privat- och företagskunder. Under 2023 identifierade Ålandsbanken cirkulär ekonomi med inriktning på resurseffektivitet som ett andra målområde. Arbetet kring cirkulär ekonomi har således satts i gång, med fokus inled- ningsvis på kreditgivning. Eftersom cirkulär ekonomi är ett nytt målområde för Ålandsbanken befinner vi oss i en utvecklingsfas och för att utveckla inverkansområdet vidare behövs det kunskap och kännedom om cirkulär ekonomi och hur det relaterar till Ålandsbankens verksamhet. Eftersom utvecklingen inom områ- det är i ett tidigt skede finns det ingen policy avseende cirkulär ekonomi gällande kreditportföljens utlåning i nuläget, men det finns en strukturerad arbetsplan för hur Ålandsbanken ska arbeta med att ta fram mål för cirkulär ekonomi. Treasuryportföljen Treasury har ingen policy avseende resursanvändning eller cirku- lär ekonomi. I Treasurys fall är resursanvändning och cirkulär eko- nomi främst påtagligt i portföljen av företagsobligationer, där det förekommer sektorer med stor resursanvändning, främst i form av energianvändning och material. Här har Treasury identifierat en väsentlig negativ inverkan inom resurseffektivitet. Dock har Ålandsbanken tagit beslut om att avyttra denna portfölj i sin hel- het inom angivna gränser för maximal förlust eller vänta att dessa förfaller. Nya placeringar kommer således inte göras i dessa sek- torer längre, och då behöver Treasury utvärdera hur och i vilken omfattning resursanvändning och cirkulär ekonomi ska beaktas i verksamheten och placeringsstrategin. Placeringar Ålandsbanken har ingen policy för avfall för kapitalförvaltningen. För placeringar gäller policy för integrering av hållbarhetsrisker inom investeringsbeslut och inom investerings- och försäkrings- rådgivning (Hållbarhetsriskpolicyn) som beskrivs i upplysnings- krav E1-2 (se sidan: 105). Hållbarhetsriskpolicyn syftar till att reglera Ålandsbankens arbetsmetoder generellt för samtliga till- gångsslag för ansvarsfulla placeringar och integrering av hållbar- hetsrisker i investeringsbeslutsprocesser samt i placerings- och försäkringsrådgivningen inom Ålandsbanken. Policyn inkluderar att identifiera hållbarhetsrisker, beakta indi- katorer för huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhets- faktorer och att säkerställa att portföljbolagen efterlever normer och riktlinjer i FN:s Global Compact, FN:s Guiding Principles on Business and Human Rights, ILO Core Labour standards och OECD Guidelines for Multinational Enterprises. Negativ påverkan av avfall genom placeringsprodukterna minskas genom att hållbar- hetsrisker och indikator nummer 9 för huvudsakliga negativa konse kvenser för hållbarhetsfaktorer beaktas samt att efter- levnad enligt de internationella principerna granskas och följs upp. Det finns dock inte ännu en specifik policy för avfall. Ålandsbankens inverkan ses nedströms i värdekedjan och håll- barhetsriskpolicyn beaktar därför aktiviteter i förhållande till före- tag nedströms i värdekedjan. Det här gör att hållbar anskaffning, användning av förnybara resurser eller övergång från användning av förnybara resurser inte blir relevant att ta upp explicit i policyn eftersom policyn beaktar Ålandsbankens förhållande till andra portföljbolag, inte den egna verksamheten. Upplysningskrav E5-2 – Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi Kreditportföljen Under 2024 togs det fram en arbetsplan för cirkulär ekonomi avse- ende kreditgivning, som sedan antogs av Hållbarhetskommittén. Arbetsplanen är utformad efter både vad som rekommenderas och krävs genom engagemanget och åtagandet att följa Principles of Responsible Banking (PRB) -principerna. Enligt arbetsplanen för cirkulär ekonomi är Ålandsbankens ambition att fastställa Väsentlig inverkan, risker och möjligheter Inverkan / Risk / Möjlighet Positiv inverkan Negativ inverkan Risk Möjlighet Identifierad plats i värdekedjan Policy Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster X Nedströms i värdekedjan genom kreditportföljens utlåning samt Treasuryportföljen Resursinflöden, inklusive resursanvändning X Nedströms i värdekedjan genom kreditportföljens utlåning samt Treasuryportföljen Avfall X Nedströms i värdekedjan genom kreditportföljens företagsutlåning Avfall X Nedströms i värdekedjan genom kundernas placeringar Hållbarhetsriskpolicy Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 127 relevanta mätbara mål inom cirkulär ekonomi specifikt avseende kreditgivningen i framtiden. För att fastställa mätbara mål inom cirkulär ekonomi för kredit givningen krävs det att vi först ökar kunskapsnivån och utvecklar en god intern sakkunskap och kännedom om vad cirku- lär ekonomi betyder och hur det specifikt kan kopplas till Ålandsbankens kreditgivning. Det här ingår i det första steget i arbetsplanen, och en konkret nyckelåtgärd under räkenskapsåret 2024 var att ordna en utbildning i cirkulär ekonomi för ledning och andra centrala nyckelroller, främst inom kreditgivningen. Nästa steg är att ta fram en baslinje för cirkulär ekonomi. Vidare är steg tre att identifiera risker och möjligheter, för att sedan formulera mål för Ålandsbanken som är direkt kopplade till cirkulär ekonomi. Ålandsbanken arbetar med utvecklingen inom cirkulär eko- nomi enligt den tidigare beskrivna arbetsplanen för cirkulär eko- nomi. Ålandsbanken har inte tillsatt betydande drifts- eller kapital utgifter för att genomföra åtgärdsplanen. Treasuryportföljen Treasury har inte vidtagit några åtgärder eller tillsatt betydande drifts- eller kapitalutgifter för åtgärder inom resursanvändning och cirkulär ekonomi. I Treasurys fall är resursanvändning och cirkulär ekonomi främst påtagligt i portföljen av företagsobliga- tioner, däribland det förekommer sektorer med stor resurs- användning, främst i form av energianvändning och material. Här har Treasury identifierat en väsentlig negativ påverkan inom resurseffektivitet. Dock har Ålandsbanken tagit beslut om att avyttra denna portfölj i sin helhet inom angivna gränser för maxi- mal förlust eller vänta att dessa förfaller. Nya placeringar kommer således inte göras i dessa sektorer längre, och då behöver Ålandsbanken utvärdera hur och i vilken omfattning resurs- användning och cirkulär ekonomi ska beaktas i dess verksamhet och placeringsstrategi. Placeringar Ålandsbankens investeringsstrategi är att investera i kvalitetsbolag som är väl positionerade för att möta framtidens utmaningar inom hållbarhetsrelaterade inverkansområden. I samband med den finansiella analysen av investeringsobjekt (så som aktier, obligationer eller fonder) analyseras de hållbarhets- relaterade möjligheterna samt riskerna som objektet kan stå inför. Ålandsbankens metod för att granska att portföljbolagen upprätt- håller en sådan basnivå för hantering av avfall att allvarlig skadlig påverkan undviks, är att identifiera förbrytelser mot OECD:s rikt- linjer för multinationella företag och FN:s Global Compact. Det här är den löpande granskning som har genomförts under 2024. Fondbolaget screenar kvartalsvis via tredjepartsleverantören MSCI innehavens (modellportföljer, UCITS-fonder och externa fonder som vi rekommenderar) efterlevnad av principerna. I det fall något av de befintliga innehaven blir rödlistat för brott mot dessa normer och riktlinjer, och inte visar förändringsvilja, kommer innehavet att avyttras senast inom en period av två år efter att händelsen konstaterades. Dessa utgör grunden för påver- kansdialoger samt eventuella exkluderingar vid allvarliga brott mot dessa principer och riktlinjer. Vår process vid upptäckta för- brytelser är att förbrytelserna rapporteras till koncernens ESG- kommitté som behandlar frågan och tar ställning till ifall det som bolaget gör för att tillrättalägga saken är tillräcklig, om en påver- kansdialog ska inledas eller om innehavet ska avvecklas. Ålandsbankens personal jobbar med placeringar som en del i den dagliga affärsverksamheten. Eftersom åtgärderna avser ett förebyggande arbete som ingår i den dagliga verksamheten, har Ålandsbanken Fondbolag under 2024 inte vidtagit några nyckel- åtgärder eller tillsatt betydande drifts- eller kapitalutgifter specifikt för att arbeta med en åtgärdsplan avseende nyckel- åtgärder för att motverka negativ påverkan av avfall orsakad av våra portföljbolag. Ålandsbanken Fondbolag tar avstamp i arbetet med att ta fram underlag till indikatorerna för huvudsakliga negativa konse- kvenser för hållbarhetsfaktorer för att i framtiden kunna föra ett riktat påverkansarbete. Vi planerar att rikta vårt miljörelaterade påverkansarbete mot de bolag som har en väsentlig negativ påverkan enligt indikator 7, 8 och 9 för att minska negativ påver- kan. Indikator 9 mäter farligt avfall och radioaktivt avfall och har därmed en direkt koppling till vårt väsentliga påverkansområde, men indikatorn har under året haft låg datatillgänglighet. Förväntan är att datatillgängligheten ökar inkommande år, men en generell tidsram för vidare påverkansarbete är svår att defi- niera då detta är ett arbete som sker löpande med olika bolag som har olika förutsättningar. Upplysningskrav E5–3 – Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi Kreditportföljen Ålandsbanken har inget specifikt mål avseende cirkulär ekonomi inom kreditgivningen. Cirkulär ekonomi är ett relativt komplicerat sakområde, och den allmänna kännedomen om sakområdet påverkas också av hur man arbetar i samhället i stort med frågan; både genom lagstiftning och med andra incitament och fokus. Eftersom Ålandsbankens kunder huvudsakligen är icke-CSRD- företag med begränsad hållbarhetsrapportering finns det utma- ningar i att få tag på relevant data. Arbetsplanen för cirkulär eko- nomi, som beskrivs i upplysningskrav E5-2, syftar till att genom en planerad arbetsprocess fastställa mål för cirkulär ekonomi. Treasuryportföljen Treasury har inte satt upp något specifikt mätbart mål för resurs- användning eller cirkulär ekonomi och eftersom mål, policyer och åtgärder saknas sker det i dagsläget ingen speciell uppföljning av dem. Treasury har nyligen identifierat resurseffektivitet som ett väsentligt negativt påverkansområde, men eftersom man tagit beslut om att avyttra eller invänta förfall av dessa innehav, samt avstå helt från att placera i dessa sektorer framöver, så behöver Treasury bedöma hur och i vilken omfattning resursanvändning och cirkulär ekonomi ska beaktas i sin verksamhet och placerings- strategi. På grund av orsak som definierats ovan är varken ambi- tionsnivå eller kvalitativa eller kvantitativa indikatorer definierade. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 128 Placeringar Ålandsbanken har inget specifikt mål avseende avfall för kapital- förvaltningen. Ålandsbankens relaterade mål är att säkerställa att brott mot internationella normer och riktlinjer inte kommer att finnas i våra placeringsprodukter. Vårt mål är alltså att säkerställa att den negativa påverkan vi kan identifiera genom vår screening elimineras i våra placeringsprodukter inom detta område. Detta mål följs upp internt kvartalsvis i rapportering till koncer- nens ESG-kommitté. Målet följs även upp per produkt i SFDR- efterhandsrapporteringen där en hållbarhetsindikator anger andel bolag i produkten som under rapporteringsåret haft förbrytelser. Ålandsbanken Fondbolag har inte satt ett specifikt mål avse- ende avfall. En orsak är att datakvaliteten och -täckningen för den obligatoriska indikator 9 (farligt avfall och radioaktivt avfall) i redogörelse för investeringsbesluts huvudsakliga negativa konse- kvenser för hållbarhetsfaktorer ännu är för låg för att det ska vara möjligt att sätta specifika mål. Det finns ytterligare frivilliga indika- torer för huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhets- faktorer med koppling till avfall som Fondbolaget kan överväga att beakta när datatäckningen ökar. Upplysningskrav E5-5 – Resursutflöden Placeringar Ålandsbanken mäter och beaktar investeringsobjektens påverkan genom avfall via den obligatoriska indikatorn för huvudsakliga negativa konsekvenser på hållbarhetsfaktorer nummer 9 (farligt avfall och radioaktivt avfall). Det finns ytterligare frivilliga indika- torer för huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhets- faktorer relaterade till avfall i SFDR annex I tabell 2–3 som Ålandsbanken Fondbolag kan börja tillämpa när datakvaliteten och täckningen ökar. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 129 Östersjöprojektet, företagsspecifikt kapitel Introduktion Ålandsbanken har identifierat en möjlighet genom arbetet med Östersjöprojektet, och de donationer som görs som en del av samhällspåverkan med hjälp av kundernas insättningar på Östersjökonton. Östersjöprojektet är Ålandsbankens initiativ för att genom bidrag till olika aktörer uppmuntra människor att utveckla idéer för att förbättra läget i Östersjön. Östersjöprojektet startades 2014 och har sedan dess bidragit ekonomiskt för att kunna förbättra Östersjöns välbefinnande. Östersjöprojektet finansierar både vetenskaplig forskning och praktisk verksamhet som upprätthåller den biologiska mångfalden. Ålandsbankens koppling till Östersjön är en naturlig grund för det hållbarhetsarbete som är en del av Ålandsbankens värde- grund. Syftet med Östersjöprojektet är att arbeta för ett friskare hav genom att finansiera utvecklingsidéer och öka medveten- heten om Östersjöns tillstånd. Ålandsbanken strävar efter att öka miljömedvetenheten via Östersjöprojektet, Östersjökontot och Östersjökortet. Genom Östersjökontot ser vi också att de bidrag som ges till Östersjön har en positiv miljöpåverkan. Med denna utgångspunkt samt den goodwill som det medför är Östersjöprojektet en av möjligheterna för Ålandsbanken, och en viktig del i affärsstrategin. Med Östersjöprojektet bidrar Ålandsbanken till FN:s globala målsättningar 6 Rent vatten och sanitet för alla, 14 Hav och marina resurser och 15 Ekosystem och biologisk mångfald. Genom Östersjökontot och Östersjöprojektet bidrar Ålandsbanken och dess kunder till att minska föroreningarna i Östersjön genom att understöda företag och föreningar och erbjuda dem möjlighet att få medel för att förverkliga sina idéer för ett friskare hav. Policy för Östersjöprojektet Östersjöprojektet är Ålandsbankens initiativ för att genom bidrag till olika aktörer uppmuntra människor att utveckla idéer som kan förbättra läget i Östersjön. Östersjöprojektets utdelningar styrs inte av någon specifik policy men Ålandsbanken har ett inofficiellt ramverk som styr godkännande för mottagande av ansökningar och hantering av donationer. Bedömningen av de olika ansök- ningarna görs av en professionell jury som genom diskussioner tar beslut utifrån de individuella ansökningarna. Juryn tar beslut om vem som beviljas finansiering och till vilket belopp. Bidraget beta- las ut efter att projekten är slutförda och en slutrapport har lämnats in. Finansiering av olika projekt som bidrar till att förbättra läget i Östersjön delas ut i fem olika kategorier och kan sökas av privat- personer, företag, stiftelser samt forskningsprojekt som siktar på konkreta resultat. Kategorierna presenteras nedan. Östersjöprojektet finansierar både vetenskaplig forskning och praktisk verksamhet vars utvecklingsprojekt är kopplat till Östersjön. Den sökande behöver således inte vara en etablerad aktör inom branschen. Projekten som får sin ansökan om finansie- ring godkänd har två år på sig att förverkliga projekten efter bevil- jad ansökan. Aktören ska då lämna in en slutrapport varpå de får sitt bidrag utbetalat efter genomfört projektarbete. Projekt konkreta kilogram Projekt med en tydlig mätbar påverkan. Projekten måste inne- hålla ett innovativt element, till exempel en produkt, metod, lösning, affärsidé eller teknologi som är lovande eller fungerar och är ny. Projekt som involverar Projekt med målet att förändra attityder eller beteenden, miljö- utbildning, information, kommunikation eller liknande. Projekt för lokalt vattenskydd Projekt med ett tydligt lokalt fokus och som innehåller konkreta element för vattenskydd (s.k. gräsrotsprojekt). Vi ser det som meriterande om projektet involverar olika aktörer i området, såsom näringslivet, skolor, föreningar, lokala myndigheter osv., och skapar nya samarbeten. Juryns uppdrag riktat till barn och ungdomar Syftet är att hitta en innovativ, ”utanför-boxen” lösning som får människor att gå från ord till handling. Digitala innovationer Kategorin digitala innovationer främjar en hållbar livsstil, en håll- bar industri och en hållbar livsmedelsmarknad som leder till en hälsosammare miljö i Östersjön och dess kringliggande områden. Med digital innovation menas att en innovation eller ett projekts digitalisering medför ett mervärde som på annat sätt inte skulle gå att uppnå. Åtgärder och resurser avseende Östersjöprojektet Östersjöprojektet delar årligen ut donationer till projekt som främjar Östersjöns tillstånd. Dessa donationer är de nyckel- åtgärder som vidtas inom Östersjöprojektet. De utvecklings- projekt som Ålandsbankens finansierar inom Östersjöprojektet är naturskydds- och miljöprojekt kopplade till förbättring av Östersjöns tillstånd. Donationerna finansieras med hjälp av kun- dernas depositioner på Östersjökonton, där en andel av räntan går till Östersjöprojektet. Beloppet motsvarar upp till 0,2 procent av insättningen på Östersjökontona. Under 2024 var ansökan öppen mellan 1 januari och 29 febru- ari och de företag eller privatpersoner som beviljades framtida finansiering och presenterades i juni, listas nedan i tabellen under Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 130 Framåtblickande beviljade finansieringar. Under 2024 var bio- diversitet och vattenkvalitet starkt delaktiga i årets finansierade projekt. Projekten som får sin ansökan om finansiering godkänd har två år på sig att förverkliga projekten efter beviljad ansökan. Aktören ska då lämna in en slutrapport varpå de får sitt bidrag utbetalat efter genomfört projektarbete. Eftersom bidragen betalas ut efter avslutade projekt och inlämnade slutrapporter, genomfördes ett antal utbetalningar under 2024 som listas nedan i tabellen under rubriken Resultat – Projekt som kommit i mål under 2024. Det finns även ett antal långsiktiga samarbetspartners som erhåller stöd varje år, och dessa listas i stycket Långsiktiga samarbetspartners här nedan. Fortsatt understöd av långsiktiga partnerskap ger större genomslagskraft och långsiktighet till arbetet med Östersjön. Sammanfattning av Östersjöprojektet 2024 Projekten Belopp (EUR) Framåtblickande beviljade finansieringar 2024 som ännu ej är utbetalade 10 aktörer beviljade framåtblickande finansiering som utbetalas efter avslutade projekt 304 000 Långvariga samarbetsparters där utbetalning skett 2024 BSAG – Projektet "Ett Levande Östersjön" fokuserar på att skydda Östersjöns biologiska mångfald genom att skapa marina skyddsområden. Östersjöprojektet har varit med sedan starten 2019. Projektet fokuserar på att identifiera och bevara känsliga undervattensmiljöer, ofta i grunda kustvatten som ägs av privatpersoner, för att bevara Östersjöns marinbiologiska mångfald. Ett viktigt pilotprojekt inom detta ramverk är skyddandet av ett 4800 hektar stort havsområde kring Gullkrona i Skärgårdshavet, som är hem för flera nyckelarter som blåstång och blåmussla. Under 2024 har projektet kommit i mål med att skydda ett område i Ingo skärgård vid Stora Fagerö, som ägs av Ingå församling. Området omfattar 262 hektar och är särskilt viktigt för skyddet av ålgräsängar (Zostera marina), en nyckelart för Östersjöns ekosystem. Skyddsåtgärder inkluderar begränsningar av verksamheter som muddring och utvinning av havssand för att bevara den känsliga havsbotten och motverka övergödning. 85 000 John Nurminens Stiftelse – Ålandsbanken understöder John Nurminen stiftelsens verksamhet som huvudsamarbetspartner. Under 2024 har de fokuserat på följande områden: • Förbättrat skyddet av vattenkvalitet i skogsbruket genom reningslösningar för vatten på skogsdräneringsområden • Minskat fosforbelastningen från jordbruket genom spridning av gips på åkrar samt återvinning av gödselnäringsämnen • Bekämpat förlusten av biologisk mångfald i Östersjön genom plantering av sjögräs • Avlägsnat näringsämnen som redan finns i havet genom skörd och vidareförädling av vass • Sökt lösningar för utsläpp från gödseltransporter genom lastning och lossning av gödseltransporter • Förhindrat att skadliga ämnen når havet genom rening av kemikaliefartygens tanktvättvatten 80 000 Race For The Baltic (R4TB) – Minska näringsläckage i gödselproduktionen. Minska näringsläckage från jordbruksmark med hjälp av gips. Koordinera ett projekt inom vasskörd och näringscirkulation. 50 000 Håll Skärgården Ren rf – Fadderskolprogrammet Pidä Saaristo Siistinä ry miljöpedagogiska modell inom Snygg Beach-programmet, där skolor och andra fritidsgrupper kan engagera sig i att ta hand om sin närmiljö. Syftet med projektet är att rengöra stränder med hjälp av frivilliga samtidigt som data samlas in om strändernas skick och nedskräpning. Utöver att organisera städevenemang strävar projektet efter att informera allmänheten om skräp, hur det sprids och dess påverkan på miljön, samt om resultaten av städinsatserna. 30 000 Världsnaturfonden (WWF) – WWF påverkar havspolitiken i EU och Finland samt motverkar övergödning och kräver skydd av undervattensnaturen. De har systematiskt jobbat för att upprätthålla och utbilda frivilliga oljebekämpningsteam som assisterar myndigheterna vid oljeolyckor. WWF verkar aktivt som expert för att minska plastanvändningen och motverka nedskräpning i Östersjön. Fokus är även på att uppmuntra till hållbara matval och främja hållbart fiske. 25 000 Totalt, långvariga samarbetsparters där utbetalning skett 2024 270 000 Resultat 2024 – Projekten som har kommit i mål under 2024 och där en utbetalning har skett under 2024 Hailia – Projektet fokuserar på att utnyttja underutnyttjade fiskarter, som Östersjösill, inom livsmedelsproduktionen. Projektets mål är att ersätta importfisk med inhemska alternativ och samtidigt minska näringsbelastningen i Östersjön. Syftet med projektet är att producera innovativa och hälsosamma fiskprodukter som möter konsumenternas behov. I inledningsfasen möjliggör projektets avlägsnande av minst 5 miljoner kg alger från Östersjön årligen, och effekten ökar i takt med att verksamheten växer. 60 000 P2X Solutions – Projektet utforskade skapandet av koldioxidsnåla hamnvärdekedjor i Östersjöregionen. Storskalig introduktion av e-bränslen i hamnområden kräver en omfattande bedömning av hamnens infrastruktur. Vätgas och e-bränslen skulle också kunna användas för att driva energiintensiva hamnfordon. 60 000 Projekt Björkskär – Energibolaget OX2, Nemo Seafarms och Under Ytans gemensamma projekt. undersöker olika undervattensodlingsförhållanden och ytor, framför allt för alger. Forskningen som sker på Björkskär bidrar till förståelsen för hur infrastrukturen i vindkraftsparker till havs skulle kunna användas för att öka den biologiska mångfalden i Östersjön, och minska näringsbelastningen med hjälp av s.k. havsbruk. 70 000 Östersjöfilm som inspirerar unga människor att starta en maritim hobby. Filmprojektet Mitt Hav kommer att vara tillgänglig för skolbarn på streamingtjänsten Koulukino. 32 000 Totalt utbetalat belopp avseende projekt som kommit i mål under 2024 222 000 Ovanstående listade utbetalningar samt periodiseringar under 2024 är de utgifter som Ålandsbanken huvudsakligen har avseende Östersjöprojektet. De är inte av en sådan karaktär att de kan definieras som betydande driftsutgifter eller kapitalutgifter. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 131 Målet med Östersjöprojektet Ålandsbankens syfte med Östersjöprojektet är att öka kännedom och att skapa ett incitament för åtgärder genom att understöda projekt som bidrar till Östersjöns välmående. Ålandsbanken har inte något annat specifikt mätbart tidsbundet mål avseende Östersjöprojektet. Eftersom Östersjöprojektet till sin natur består av donationer till andra aktörer, anser vi inte att det är lämpligt att för Ålandsbankens del sätta upp mätbara mål avseende projektet, utan bedömningarna görs från fall till fall utifrån de enskilda ansökningarna. Målet är i sig att förverkliga andras ambitioner. Dessa mål avseende Östersjöprojektet är uppsatta som en del av Ålandsbankens frivilliga initiativ att driva Östersjöprojektet. Syftet med ansökningarna för finansiering av utvecklings- projekt avseende Östersjöprojektet bör hålla sig inom ramarna för de fem olika ansökningskategorierna som är länkade till ett för- bättringsarbete för Östersjön. Liksom beskrivet tidigare, har pro- jekten som får sin ansökan om finansiering godkänd två år på sig att förverkliga projekten efter beviljad ansökan. Aktören ska då lämna in en slutrapport varpå de får sitt bidrag utbetalat efter genomfört projektarbete. Uppföljningen består av denna inläm- ning av slut rapport med påföljande utbetalning av de beviljade medlen. Det är även detta som används som mått för att bedöma resulta- tet och ändamålsenligheten med projektet. Mätningen valideras inte av något externt organ. Utbetalningarna som är genomförda under 2024 listas i tabellen ovan. Målet att öka kännedom kring Östersjöprojektet följs upp som en del av Ålandsbankens kundundersökning. Uppföljning av känne domen om Östersjöprojektet bland Ålandsbankens kunder visar att premiumkunderna har en god kännedom om Östersjöprojektet. Kännedom om Östersjöprojektet bland Premiumkunder 1 % 2024 2023 Affärsområde Finland (AOF) 94 95 Affärsområde Åland (AOÅ) 89 90 Affärsområde Sverige (AOS) 87 78 1 Procentandelen motsvarar andelen av de som har svarat på kundundersökningen. För 2024 var svarsfrekvensen 18 procent i Finland, 14 procent på Åland och 13 procent i Sverige. Svarsfrekvensen för 2023 saknas. Mätningen valideras inte av något externt organ. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 132 Social Hållbarhet S1 Den egna arbetskraften Upplysningskrav S1-1 – Policyer för den egna arbetskraften Ålandsbanken är verksam på Åland, i Finland och i Sverige, och följer lokal lagstiftning. Eftersom Sverige och Finland har införlivat FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna liksom även annat skydd för arbetstagare, följs dessa genom lagefterlevnad. Ålandsbanken har även upprättat flertalet policyer avseende den egna arbetskraften och utreder till vilken grad de är förenliga med FN:s vägledande principer för företag och mänsk- liga rättigheter. Ämnena människohandel, tvångsarbete och barn- arbete tas inte uttryckligen upp i några policyer för den egna arbetskraften men anses undvikas genom efterlevandet av lag. Policy för etiskt uppförande Ålandsbankens policy för etiskt uppförande syftar till att fastställa etiska normer och förhållningssätt som ska gälla vid all av Ålandsbanken bedriven verksamhet och som ska verka för att ett högt förtroende upprätthålls för Ålandsbanken. Genom att fast- ställa grundläggande riktlinjer för etiskt uppförande vill Ålandsbanken säkerställa att Ålandsbankens agerande håller en hög etisk nivå som följer externa lagar och regler samt god sed på den finansiella marknaden. Policyn beskrivs närmare i upplys- ningskrav G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företags- kultur. Då policyn är upprättad i linje med lagkrav i Finland och Sverige, som har införlivat FN:s allmänna förklaring om de mänsk- liga rättigheterna, bedöms den vara förenlig med internationellt erkända normer avseende mänskliga rättigheter. Code of Conduct I koncernens Code of Conduct beskriver vi hur vi omfattar mänsk- liga rättigheter i enlighet med FN:s vägledande principer för före- tag och mänskliga rättigheter för att trygga lika värde och frihet för alla. Läs mer om Ålandsbankens Code of Conduct i kapitel G1 Ansvarsfullt företagande. Policy för jämställdhet och mångfald Ålandsbanken har en koncerngemensam policy avseende jäm- ställdhet och mångfald som täcker alla anställda, inklusive del- tids- och visstidsanställda samt inhyrd arbetskraft vars uppgifter är snarlika de anställdas. Syftet med policyn är att reglera hur Väsentlig inverkan, risker och möjligheter Inverkan / Risk / Möjlighet Positiv inverkan Negativ inverkan Risk Möjlighet Identifierad plats i värdekedjan Policy Jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete X Den egna operativa verksamheten Policy för jämställdhet och mångfald, Policy för etiskt uppförande, Code of Conduct, Ersättningspolicy Utbildning och kompetensutveckling X X X Den egna operativa verksamheten Riktlinje för kunskap och kompetens, Riktlinje gällande lärande och kompetens Kollektivförhandlingar, inbegripet andelen arbetstagare som omfattas av kollektiv avtal X Den egna operativa verksamheten Reglerat i kollektivavtal Föreningsfrihet, förekomsten av föreningsråd och arbetstagarens rätt till information, samråd och deltagande X Den egna operativa verksamheten Reglerat i lag Hälsa och säkerhet med inriktning mot stress X X X Den egna operativa verksamheten Riktlinjen för arbetsmiljö Arbetstid X X Den egna operativa verksamheten Reglerat i lag Trygg anställning X Den egna operativa verksamheten Reglerat i lag AI kan ta över vissa arbetsuppgifter X Den egna operativa verksamheten AI-direktiv Ålandsbanken inkluderar hela personalen, således både sina anställda och medarbetare i form av konsulter, i kapitel S1 Den egna arbetskraften. I de fall olika villkor förekommer, specificeras det i texten. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 133 jämställdhet och mångfald ska bedrivas inom Ålandsbanken för att skapa en inkluderande arbetskultur där olikheter ses som en tillgång och säkerställa att banken är en attraktiv arbetsgivare. Målet med policyn är att ta bort alla hinder som bidrar till att med- arbetare inte har möjlighet att utnyttja sin fulla potential och att alla anställda ska ha lika möjligheter till en framgångsrik karriär inom Ålandsbanken oberoende av kön, ålder, etniskt ursprung, språk, sexuell läggning, religion eller trosuppfattning, åsikt, poli- tisk åskådning, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd eller funktionsvariation. Ålandsbanken gör dock inte några särskilda åtaganden i sina policyer avseende grupper som är särskilt sårbara i den egna arbetskraften. Policyn betonar respekt och värdighet för alla medarbetare, likabehandling vid rekrytering, och lika lön för lika arbete. Policyn grundar sig i lagkrav om samarbete i Sverige och Finland och inkluderar en riktlinje för att hantera diskriminering och trakasserier. Vd tillsammans med affärsområdesdirektörer och stabschefer ansvarar för hur verksamheten ska planeras, ledas och följas upp samt säkerställa att lagkraven, i varje geografiskt område, efter- följs och att målen uppfylls. I Finland och i Sverige har varje arbetsgivare en allmän skyldighet att främja jämställdheten på ett målinriktat och planmässigt sätt. Arbetsgivaren ska ha en hand- lingsplan och strategier för de åtgärder som behövs för att främja likabehandling. Främjandeåtgärderna och deras genomslagskraft ska behandlas i samråd med personalen eller dess företrädare. Anställda uppmuntras att rapportera eventuella oegentligheter, som sedan utreds och åtgärdas enligt fastställda rutiner. Uppföljning sker även genom medarbetarsamtal och medarbetar- dialog för att i ett tidigt skede fånga upp eventuella risker eller möjligheter. Diskriminering förebyggs även genom verktyg för arbetsmiljöanmälan, arbetsvärdering, lönekartläggning och löne- revision. Policyn finns internt på intranätet för att alla anställda ska ha tillgång till den, vilket är viktigt eftersom alla anställda gemensamt har ett ansvar att efterleva policyn. Ersättningspolicy Ålandsbanken har en koncerngemensam ersättningspolicy som tillämpas på ersättningar till samtliga anställda inklusive styrelse- medlemmar i Ålandsbanken. Policyn tillämpas inte på provisions- ersättningar som saknar koppling till sådana framtida riskå- taganden som kan komma att påverka Ålandsbankens resultat eller balansräkning. Syftet med ersättningspolicyn är att fastställa de principer som ska gälla för ersättning till anställda i Ålandsbanken. Ersättningspolicyn utgör ett minimikrav för samt- liga i koncernbolaget. Styrelsen ska ompröva och fastställa denna policy årligen. Riktlinje för kunskap och kompetens Ålandsbanken exklusive Crosskey säkerställer att den egna arbetskraften har rätt kunskap och kompetens för att korrekt kunna fullgöra sina arbetsuppgifter och uppdrag i enlighet med rådande externa regelverk, vilket tydliggörs i riktlinjen för kunskap och kompetens som är tillämpbar för alla anställda, inklusive del- tids- och visstidsanställda samt inhyrd arbetskraft vars arbets- uppgifter är snarlika de anställdas. Målet med riktlinjen är att hela den egna arbetskraften ska ha rätt förutsättningar för att möta kraven i sin befattning. Affärsområdescheferna och stabscheferna har det övergri- pande ansvaret för att de anställda har tillräcklig kunskap och kompetens för att fullgöra sina skyldigheter. Ålandsbankens svenska filial har en anslutning till Swedsec Licensering Ab och åtar sig därmed att följa det av Swedsec uppsatta regelverk vars syfte är att säkerställa höga kunskaper, regelefterlevnad och god etik hos anställda på finansmarknaden. Avseende bankverksam- heten på Åland och i Finland, ställs krav på att anställda som arbe- tar med uppgifter i anslutning till investeringstjänster ska ha en relevant APV-examen, vilket tillhandahålls via Finans Finland rf. Ålandsbanken har publicerat riktlinjen internt på intranätet. Riktlinje gällande lärande och kompetens Ålandsbanken har en koncerngemensam riktlinje avseende lärande och kompetens som tydliggör hur Ålandsbanken arbetar med och säkerställer möjlighet för den egna arbetskraftens lärande och utveckling i syfte att skapa goda förutsättningar för verksamhetens utveckling. Syftet med riktlinjen är att hela den egna arbetskraften ska ha rätt förutsättningar för att möta kraven i sin befattning samt att alla anställda ska ha möjlighet till utveck- ling och lärande i arbetet. Riktlinjen gällande kunskap och kompe- tens är tillämpbar för alla anställda, inklusive deltids- och visstids- anställda samt inhyrd arbetskraft vars arbetsuppgifter är snarlika de anställdas. Ledning och affärsområdeschefer ansvarar för stra- tegier avseende lärande och kompetens. Arbetsgivaren har i och med riktlinjen strategier för att främja anställdas utveckling och lärande. De främjande åtgärderna och deras genomslagskraft ska behandlas i samråd med personalen eller dess företrädare. Ålandsbanken har publicerat riktlinjen internt på intranätet för att den ska vara tillgänglig för de anställda. AI-direktiv Inom Crosskey finns ett AI-direktiv som syftar till att fastställa rikt- linjer för etisk och ansvarsfull användning av AI. Direktivet beskri- ver principer för att säkerställa att AI används på ett sätt som överensstämmer med våra värderingar och beskriver möjligheter att förbättra bolagets produkter, tjänster och drift på ett ansvar- fullt och etiskt sätt. Inom Ålandsbanken saknas i dagsläget en policy inom området. Direktivet omfattar alla anställda, inklusive del- och visstidsanställda samt inhyrd arbetskraft vars uppgifter är snarlika de anställda på Crosskey. Möjligheterna med AI påverkar kunder, samarbetspartners och samhället i stort. Affärsområdes chefer och vd ansvarar för verksamheten och ska planera, leda och följa upp för att säkerställa att direktiv efterföljs och våra mål uppfylls. Anställda ansvarar för att de använder AI på ett ansvarsfullt sätt. Arbetsgivaren har i och med direktivet strate- gier för att främja användandet av AI. De främjande åtgärderna och deras genomslagskraft ska behandlas i samråd med persona- len eller dess företrädare. Crosskey har publicerat direktivet internt på intranätet. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 134 Arbetsvillkor reglerade i lag samt kollektivavtal Ett antal områden som är väsentliga avseende den egna arbets- kraften regleras inom Ålandsbankens geografiska verksamhets- område i lag, och det finns av den anledningen inte några specifika policyer, utan snarare hänvisningar till lagar och annan reglerad dokumentation, såsom kollektivavtal och samarbetsavtal. Inom Ålandsbanken regleras anställningstrygghet och arbets- tid, liksom föreningsfrihet i enlighet med Finlands och Sveriges lag. Ålandsbanken tillämpar kollektivavtal för samtliga anställda, inklusive del- och visstidsanställda, för att trygga sunda arbetsför- hållanden vad gäller samtliga arbetsvillkor, inklusive arbetstid och rätt ersättning för arbetad tid. Konsulter omfattas dock inte av kollektivavtalen. Kollektivavtalsförhandlingar sker mellan respek- tive arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer för Ålandsbanken. Förhandlingar som enligt kollektivavtal kan för- handlas lokalt sker mellan arbetsgivaren och utsedda arbetsta- garrepresentanter. Detta säkerställer att anställdas intressen bevakas och tillgodoses vid förhandling. Kollektivavtal omfattar samtliga förhandlingar som reglerar anställningsvillkor för anställda i koncernen på samtliga geografiska områden. Till detta hör samarbetsavtal vilket säkerställer att anställdas intressen bevakas och tillgodoses vid förändrings- och utvecklingsarbete. Samarbetet mellan arbetsgivare och anställda sker genom av anställda utsedda arbetstagarrepresentanter på samtliga geo- grafiska områden. HR-organisationen ansvarar för att kollektiv- avtal och samarbete följs och genomförs på korrekt sätt, medan vd är ytterst ansvarig. Vid förhandling av lokala avtal i enlighet med kollektivavtalet beaktas arbetstagar- och arbetsgivar- intressen genom de utsedda företrädarna. Information om kollektiv avtal och hur organisationen arbetar kring dessa frågor finns tillgängliga för anställda på intranätet. Kollektivavtal är tillgängliga externt. Riktlinje för arbetsmiljö Inom Ålandsbanken finns en riktlinje för arbetsmiljö som syftar till att reglera och tydliggöra hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas i Ålandsbanken. Arbetsmiljö omfattar alla faktorer och förhållan- den på en arbetsplats som påverkar de anställdas hälsa och säkerhet. Riktlinjen inkluderar därmed förebyggande av arbets- platsolyckor. Det övergripande målet med arbetsmiljöarbetet är att på ett systematiskt sätt främja friskfaktorer och förebygga risker på arbetet. Arbetet omfattar såväl den fysiska som den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Riktlinjen omfattar alla anställda, inklusive del- och visstidsanställda, dock ej konsulter. Den kompletteras även av en riktlinje för distansarbete som regle- rar hur anställda, ej konsulter, har möjlighet att ha en större egen påverkan på sin arbetsmiljö och syftet är att främja en bättre balans mellan arbete och fritid. Alla anställda förväntas aktivt bidra positivt till arbetsklimatet, följa uppsatta rutiner och vara uppmärksamma på brister i arbetsmiljön eller kollegor som inte verkar må bra och chefen ansvarar för att ha kännedom om ruti- ner och processer samt att vara proaktiva. HR ansvar för att rikt- linjen följs och genomförs på korrekt sätt. Arbetsgivaren har inom riktlinjen strategier för att främja anställdas hälsa och arbetsmiljö. De tas fram i samråd med de anställda eller dess företrädare. Ålandsbanken har publicerat riktlinjen internt på intranätet för att vara tillgänglig för personalen. Upplysningskrav S1-2: Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående inverkningar Det lagstadgade samarbetet säkerställer att anställdas perspektiv beaktas i olika samarbetsorgan, såsom samarbetsdelegation, lönekommitté och arbetsmiljökommitté. Anställda utser repre- sentanter som deltar i dessa organ. Anställda utser företrädare som representerar dem vilket är den primära kontakten mellan arbetsgivare och anställda. Konsulter företräds dock inte av de anställdas utsedda företrädare. Kontakten med representanter sker så tidigt som möjligt vid frågor som rör arbetsmiljö, anställning och organisering. HR ansvarar för kontakten med arbetstagarrepresentanterna, medan ledningsgruppen ansvarar för att beslut verkställs med hänsyn till olika perspektiv. Samarbetet följer samarbetslagen och omfattar även policyer och handlingsplaner för mångfald, jämställdhet, trakasserier och mobbning samt koncernens Code of Conduct som omfattar mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Globala ramavtal med arbets- tagarrepresentanter avseende den egna arbetskraften är inte relevant för Ålandsbanken då verksamheten är begränsad till Åland, Finland och Sverige. Arbetsgivaren för en löpande dialog med arbetstagarrepresentanterna kring sammansättningen i olika samarbetsorgan och hur processerna ska säkerställa att arbetstagarnas perspektiv beaktas. I enlighet med samarbets- lagen fastställs även hur samarbetet ska ske och vilka frågor som ska omfattas. Utöver det genomför arbetsgivaren löpande indivi- duella medarbetarsamtal samt medarbetarundersökningar där medarbetare kan ge sin syn på olika områden och situationer. Genom denna dialog förväntar sig Ålandsbanken att fånga upp synpunkter och få en bild av de anställdas perspektiv, inklusive de personer som skulle kunna löpa risk för att drabbas av inverk- ningar. HR ansvarar för att driva särskilda frågor vidare och led- ningsgruppen ansvarar för beslut som verkställs och att dessa beaktar olika perspektiv. Utbildning och kompetensutveckling I årliga prestations- och utvecklingssamtal mellan anställda och närmaste chef upptas och dokumenteras den anställdes mål och utveckling avseende kompetensutveckling. Individuella samtal mellan den anställda och närmaste chef i syfte att bland annat säkerställa tillräcklig kompetens och utveckling sker minst månat- ligen. Arbetsgivaren informerar om processer för lärande och utveckling för nyanställda medarbetare och löpande under anställningen genom bland annat information på intranätet. Utöver det genomför arbetsgivaren löpande medarbetarunder- sökningar där medarbetare kan ge sin syn på sin egen kompetens- utveckling och anonymt föra dialog med arbetsgivaren. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 135 Kontakten med representanter genom samarbetsdelegationen avseende frågor rörande utbildning och kompetensutveckling sker minst årligen. HR ansvarar för kontakten med arbetstagar- representanterna, medan ledningsgruppen ansvarar för att beslut verkställs med hänsyn till olika perspektiv. Chefer ansvarar för att prestations- och utvecklingssamtal samt individuella samtal hålls och bedömer behovet av individuell utveckling. Hanteringen av processer kring kompetensutveckling omfattas av upprättade policyer och riktlinjer som säkerställer lika möjligheter till kompe- tensutveckling och karriärutveckling för alla anställda. Genom årlig statistik följer arbetsgivaren genomförda kompetenshöjande insatser med beaktande av kön med avsikt att minimera risk för ojämställdhet inom området. Kollektivförhandlingar Ålandsbanken tillämpar kollektivavtal och kollektivavtalsförhand- lingar sker mellan respektive arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. Förhandlingar som enligt kollektiv- avtal kan förhandlas lokalt sker mellan arbetsgivaren och utsedda arbetstagarrepresentanter. Detta säkerställer att anställdas intressen bevakas och tillgodoses vid förhandling. Kollektivavtal omfattar samtliga förhandlingar som reglerar anställningsvillkor för anställda i koncernen på samtliga geografiska områden. Anställda utser företrädare som representerar dem vilket är den primära kontakten mellan arbetsgivare och anställda. Konsulter företräds inte av de anställdas utsedda företrädare. Upplysningskrav S1-3 – Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka de egna arbetstagarna kan uppmärksamma problem Ålandsbanken har inga specifikt uppsatta rutiner avseende gott- görelse men arbetar i enlighet med lag. Ålandsbanken har imple- menterat flera system och verktyg för att säkerställa ett tryggt och inkluderande arbetsklimat. Detta inkluderar lagstadgade samarbetsorgan som arbetarskydd, lönekommitté och arbets- miljökommitté, vilka utgör kanaler för uppmärksammande av eventuella problem. I Ålandsbanken finns även en riktlinje för arbetsmiljö som beskrivs närmare i kapitel S1-1. Det övergripande målet med arbetsmiljöarbetet är att på ett systematiskt sätt främja friskfaktorer och förebygga risker på arbetet. Arbetet omfattar såväl den fysiska som den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Företagshälsovården, som upprätthålls av en tredje part, fungerar som en oberoende kanal för anställda att rappor- tera situationer som kräver åtgärder. Vi har löpande medarbetar- samtal med anställda, vilket ej omfattar konsulter, som tar frågor vidare till rätt forum för vidare hantering i syfte att undvika att liknande problem uppstår och därmed utveckla våra rutiner. Vår medarbetarundersökning, som omfattar anställda men ej konsulter, fångar löpande upp frågor som fångar upp frågor kring arbetssituation exempelvis stress, mobbing och trakasserier samt frågor kring fysisk arbetsmiljö, som dels diskuteras på medarbe- tarnivå och sedan redovisas och följs upp i olika samarbets- och beslutande organ i syfte att undvika att liknande problem uppstår och därmed utveckla våra rutiner. Samarbetsorgan och personal- representanter fungerar som kanaler för de anställda för att belysa behov. Vi utför ingen systematisk utvärdering av våra kanaler för samarbete för gottgörelser, men utifrån uppkomna situationer arbetar vi med ständiga förbättringar för utveckling av våra rutiner. Ålandsbanken har ett incidentrapporteringssystem för sina anställda och koncernen ett visselblåsningssystem tillgängligt för hela arbetskraften, som hanteras av extern part för att säkerställa opartiskhet. Skydd för arbetstagarrepresentanter och vissel- blåsare regleras i företagets riktlinjer, samarbetslag och kollektiv- avtal. Visselblåsningssystemet redogörs för i G1-1 där Ålandsbankens riktlinje för visselblåsning beskrivs. HR ansvarar för att säkerställa att de anställda är informerade om dessa kana- ler och följer upp de frågor som uppkommer genom medarbetar- undersökningar och andra system. Informationen om dessa pro- cesser finns tillgänglig på intranätet, och HR arbetar nära med företagshälsovården och personalrepresentanter för att fånga upp och hantera eventuella problem. Upplysningskrav S1-4 – Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbets- kraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Ålandsbanken har under 2024 vidtagit nedanstående åtgärder för att hantera de väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som har identifierats avseende den egna arbetskraften. Avseende det här området är åtgärderna ofta av en fortlöpande och förebyg- gande karaktär, för att upprätthålla en grundnivå och säkerställa att negativa incidenter undviks. Löpande aktiviteter under året avseende reglerade områden Ålandsbanken regleras i flertalet av de väsentliga inverkans- områdena av lagar och kollektivavtal, och dessa har underhållits löpande under 2024. Kollektivavtal och lagstiftning som reglerar kollektivförhandlingar, föreningsfrihet, arbetstid och arbetstrygg- het har funnits på plats under 2024 liksom även tidigare år. Jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete Under år 2024 har Ålandsbanken implementerat ett nytt arbets- värderingssystem för att säkerställa rättvisa och jämlika löner och Crosskey är i uppstarten att implementera samma system. Arbetet med arbetsvärdering främjar att säkerställa de anställdas likabehandling inom ramen för krav för roller. Det nyligen imple- menterade arbetsvärderingssystemet omfattar anställda i Ålandsbanken men hanterar ej konsulter. Koncernen arbetar systematiskt med att genomföra lönekart- läggningar, upprätta handlingsplaner och genomföra lönerevi- sioner för att trygga att Ålandsbanken är en jämställd och attrak- tiv arbetsgivare. Lönekartläggning och lönerevision är ett lagstadgat systematiskt verktyg för eventuella åtgärder och omfattar koncernens samtliga anställda. Den systematiska löne- kartläggningen regleras även i kollektivavtalet. Resultatet av den systematiska hanteringen av lönekartläggning och lönerevision Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 136 ger oss en bild av eventuella oskäliga skillnader kopplat till lön och jämställdhet. Med det som bas upprättas handlingsplaner för att kunna rätta till eventuella skillnader. Kontrollen av utfall av löne- kartläggning och lönerevision behandlas löpande, i enlighet med lag och kollektivavtal i de olika samarbetsorganen samt i respek- tive ledningsgrupper. Ålandsbankens Internrevision granskar årligen att rörlig ersättning beaktar jämställdhet mellan kön. Lönekommittén fungerar som ett forum för att hantera objektivi- tet gällande lönekartläggning och lönerevision. Hit kan anställda vända sig med ärenden som upplevs som osaklig lön. Löne- kommittén utreder i dessa fall ärenden och vidtar åtgärd vid behov. Enligt kollektivavtal genomförs lönekartläggningar och lönerevisioner för samtliga anställda i koncernen. Företaget han- terar eventuell utjämning av oskälig löneskillnad om det skulle förekomma, men specifika resurser är inte avsatta för ändamålet. Under 2024 har ett nytt testverktyg tagits i bruk vid rekrytering inom Ålandsbanken, där syftet är att säkerställa objektivitet kopp- lat till framtagen kravprofil. Testverktyg för rekrytering omfattar anställda i koncernen samt potentiella anställda. Utbildning och kompetensutveckling Under 2024 har Ålandsbanken utvecklat den systematiska kompe- tensförsörjningen genom att implementera en lärandeplattform för att säkerställa ständigt lärande och utveckling samt en effektiv hantering av densamma. Systemet är tillgängligt för både koncer- nens anställda och konsulter. Införandet av en ny lärandeplatt- form har utförts stegvis under året med slutlig lansering för den egna arbetskraften i december. Arbetet med lärandeplattformen främjar generellt att säkerställa de anställdas möjlighet till lika för- utsättningar för intern kompetensutveckling. Ålandsbanken arbe- tar systematiskt med processer, till exempel prestations- och utvecklingssamtal och centrala utbildningsinsatser, för att säker- ställa tillräcklig kompetens i befattning och upplevelse av utveck- ling. Koncernen har under året arbetat löpande med onboarding- processen för att säkerställa att nya medarbetare blir introducerade på ett inkluderande sätt och får goda förutsättningar i sin start på företaget. Arbetet med att utveckla koncernens nya lärandeplattform med ändamålsenligt innehåll och funktionalitet kommer fortsättningsvis att vara ett prioriterat område under kommande år. Den anställdes upplevelse av sin egen möjlighet till lärande och utveckling i arbetet undersöks regelbundet i koncernens medarbe- tarundersökning. För att säkra korrekt och relevant kompetens samt för att hålla de anställda engagerade och motiverade, hålls även prestations- och utvecklingssamtal under året för de anställda i koncernen. Löpande under året hålls utbildningstillfällen med särskilt fokus på nyanställda, utöver den årliga planen för utbild- ningsinsatser. Information och kunskap för chefer och medarbetare sker systematiskt via utbildningstillfällen och via intranätet. Kompetensutveckling inom koncernen följs upp minst årligen som nyckeltal. Deltagande i interna obligatoriska utbildningar med syfte att bibehålla en stark kompetens inom arbetsområdet, regelverk och säkerhet följs upp årligen och avvikelser noteras. Årligt framtagen statistik på kompetensutvecklingsområdet följs upp och rapporteras till respektive ledningsgrupper. Kontroller av genomförd kompetensutveckling kopplat till regelefterlevnad sker regelbundet. Löpande kontroller av tillräcklig kunskap och kompetens i enlighet med rollens kunskapskrav utförs av HR och eventuell handlingsplan för åtgärd följs upp med chef. Informationen utifrån denna data analyseras av koncernen och åtgärder kan vidtas vid behov i syfte att säkerställa väl fungerade processer för utbildning och kompetensutveckling. Hälsa och säkerhet samt stress Under 2024 har Ålandsbanken tagit i bruk en riktlinje för arbets- miljö i syfte att stödja det systematiska arbetet med att främja friskfaktorer och förebygga risker på arbetet. För att uppnå detta syfte och koncernens målsättningar inom området arbetar koncernen systematiskt med processer, t.ex. regelbundna hälso- undersökningar och arbetsplatsbesök i enlighet med verksam- hetsplan för företagshälsovård, regelbundna möten i arbets miljö - kommitté, aktivt arbete med ledarskap i koncernen och mätning av upplevd arbetsmiljö och stress i medarbetarundersökningen. Insatser genom företagshälsovården och medarbetarundersök- ningen är tillgängliga för alla anställda, men ej för konsulter. Konsulter företräds inte heller i arbetsmiljökommittén. Under året har Ålandsbanken arbetat med ledarskap och utveckling av ledarstöd i frågor som berör bland annat hälso- aspekter med åtgärder såsom en utvecklad process för tidigt stödjande vid korttidsfrånvaro. Under året har Ålandsbanken även initierat workshops på teamnivå kopplat till resultaten i medarbetar undersökningen såsom upplevelsen av den egna arbetssituationen och stress. Det löpande arbetet med medar- betarundersökningar och arbetsplatsbesök möjliggör för koncer- nen att kontinuerligt vidta åtgärder utefter visat resultat. Ålandsbanken kommer under kommande år att, utöver de årligt löpande processerna på området, bland annat att fortsätta utvecklingen av det proaktiva arbetet med arbetshälsa. I tillämpliga fall vid eventuell negativ konsekvens för den anställda tillhandahåller koncernen stöd i form av bland annat kontakt med företagshälsovård, tillgodoser olycksfallsförsäkring, och lön vid sjukfrånvaro och anpassningar vid återkomst till arbete enligt lag och kollektivavtal. Koncernen följer löpande utvecklingen av nyckeltal i medarbe- tarundersökningen gällande bland annat frågeområdena engage- mang och ledarskap, samt sjukstatistik som följs upp och rappor- teras löpande. Koncernens ambition med att följa data kring friskfaktorer och hälsa i den löpande medarbetarundersökningen, genom arbetsmiljöarbetet och i den strukturerade dialogen mellan anställda och ledare är att kunna kontinuerligt fånga upp behov av utveckling samt utveckla åtgärder för att minska sjuk- frånvaro, olycksfall och upplevelse av ohälsa. Årligt framtagen statistik på området följs upp och rapporteras till respektive ledningsgrupper. Medarbetardialog och eventuella handlingsplaner följs upp av HR och chef. Vid analys av data från statistik och medarbetarundersökningar identifieras nödvändiga åtgärder, i syfte att säkerställa väl fungerande processer. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 137 Arbetet med området arbetsmiljö, hälsa och säkerhet regleras i stor utsträckning av lag och kollektivavtal som säkerställer att processer upprätthålls. Inom koncernen är de anställas hälsa identifierat som ett prioriterat område och kan bli en väsentlig ekonomisk risk som koncernen är uppmärksam på. Koncernen arbetar kontinuerligt med att utvärdera vårt utbud inom området och säkerställa ett resurseffektivt arbetssätt som säkerställer resultat i linje med koncernens målsättningar. Under året har en extern part utvärderat koncernens erbjudande kopplat till företagshälsovård. Trygg anställning För att fånga upp medarbetarnas motivation och arbetsförhål- lande genomför Ålandsbanken en löpande medarbetarundersök- ning. Medarbetarundersökningen som omfattar anställda i kon- cernen, men ej timanställda och konsulter, sker löpande under året med frågor på veckobasis vilket ger insyn i realtid. Resultatet av medarbetarundersökningarna följs löpande upp för att se vilka eventuella åtgärder som behöver tas. Under året har vi även genomfört ett ledarskapsprogram för att stärka ledare i sin roll att leda motiverade medarbetare. Ålandsbanken har sedan 2019 jobbat fokuserat med kulturarbete i syfte att trygga en god arbetsmiljö där anställda kan bidra och utvecklas. Ledarskapsprogrammet omfattar samtliga ledare anställda i Ålandsbanken. Ledarskapsprogrammet revideras årli- gen och består av olika aktiviteter som sker löpande under året till exempel genom gemensamma utbildningstillfällen, utveckling i vardagen etc. Kulturarbetet är en given del av ledarskapet och genomförs gemensamt av ledare och anställda i Ålandsbanken. Medarbetarundersökning, ledarskapsprogram och kulturarbete utvecklas och pågår löpande över tid. Ledarskapsprogram och kulturarbete utvärderas årligen i syfte att utveckla och åtgärda eventuella områden som behöver stärkas. Inga väsentliga konsekvenser har under året uppstått varvid nyckelåtgärder för skada inte vidtagits. Ålandsbanken har under året fokuserat på området transpa- rens medan Crosskey har fokuserat på arbetssituation som fokus- område som en direkt åtgärd baserat på utvecklingsbehov från medarbetarundersökningen. Kontrollen av utfall sker genom den löpande medarbetarundersökningen och rapporteras löpande till koncernens ledningsgrupp. Genom den löpande medarbetar- undersökningen, arbetsmiljöarbetet och strukturerad dialog mel- lan anställda och ledare kan vi fånga upp behov av utveckling. AI Området AI är ett nyligen identifierat påverkansområde för Ålandsbanken och på grund av det saknas åtaganden i nuläget. Under de kommande åren är ambitionen att utveckla kunskap och kännedom internt om AI och förstå vilka positiva möjligheter AI kan bidra med och hur det relaterar till Ålandsbankens arbete med social hållbarhet. Upplysningskrav S1-5 – Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Mål avseende medarbetarnas arbetsförhållanden För att följa upp medarbetarnas motivation och arbetsförhållan- den följer Ålandsbanken upp följande nyckeltal: • Ledarskapsindex ska vara i nivå med branschindex. Utfallet för 2024 är 7,8 jämfört med vårt mål på 8,1 för att motsvara finans- branschens index. • Medarbetarengagemanget ska vara i nivå med branschindex. Utfallet för 2024 är 7,5 jämfört med målet på 7,7 som motsvarar finansbranschens index. • Medarbetarnas vilja att rekommendera Ålandsbanken som arbetsgivare (eNPS) ska vara i nivå med branschindex. Utfallet för 2024 är 18 jämfört med målet 26 som motsvarar finans- branschens index. Förutsättningarna för målsättningen är rörliga och det är där- med inte ändamålsenligt att tidsbestämma dem. Av den anled- ningen är varken baslinjevärde, basår eller måldatum uppsatta. Kontrollen av utfall sker genom den löpande medarbetarunder- sökningen vars resultat rapporteras löpande till Ålandsbankens ledningsgrupp. Genom den löpande medarbetarundersökningen, genom arbetsmiljöarbetet och strukturerad dialog mellan anställda och ledare kan vi fånga upp behov av utveckling. Jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete För att främja jämställdhet eftersträvar Ålandsbanken långsiktigt en jämlik könsfördelning på minst 40/60 procent mellan de anställda, med minst 40 procent kvinnor på alla nivåer i organisa- tionen. 2024 var 45 procent av Ålandsbankens anställda kvinnor och 55 procent män. Könsfördelningen mäts årligen för att över- vaka målet. Ålandsbanken har inte ett koncerngemensamt mål avseende lika lön, utan uppföljning sker inom respektive bolag. Området lika lön för lika arbete är reglerat av lag och kollektivavtal vilket lig- ger till grund för ambitionsnivån. En systematisk lönekartläggning tryggar att vi kan fånga upp eventuella osakliga löneskillnader och genom handlingsplaner vidta åtgärder för att närma oss ambi- tionsnivån om jämställdhet. Genom att använda en gemensam metod för arbetsvärdering, skapas utökade förutsättningar för relevant jämförelse. Samtliga dessa målsättningar omfattar koncernens anställda, ej konsulter. Området lika lön för lika arbete är reglerat av lag och kollektiv- avtal vilket ligger till grund för ambitionsnivån. Målsättningarna är inte tidsbestämda då förutsättningarna är rörliga och det är inte ändamålsenligt att tidsbestämma dem. Av den anledningen är varken baslinjevärde, basår eller måldatum uppsatta. Målsättningen är dock viktig för att eftersträva den långsiktiga ambitionen. Målsättningen är gjord långt bakåt i tiden och har sin grund i regleringar i lag och kollektivavtal, snarare än i en direkt dialog med arbetstagarna. Systematisk lönekartläggning (enligt kollektivavtal) tryggar att vi kan fånga upp eventuella osakliga löneskillnader och genom handlingsplaner vidta åtgärder för att närma oss målsättning om jämställdhet. Kontrollen av utfall av Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 138 lönekartläggning och lönerevision behandlas löpande, i enlighet med lag och kollektivavtal i de olika samarbetsorganen samt i res- pektive ledningsgrupp. I samband med det sker diskussioner om införande av olika åtgärder baserat på resultatet. Samtidigt ser man över om målsättningar behöver justeras. Utbildning och kompetensutveckling Målet avseende utbildning och kompetensutveckling på Ålandsbanken är ett deltagande på 100 procent i de interna utbildningar som tilldelas personal, löpande under året. Målsättningar och ambitioner inom området avser anställda i koncernen. Målsättningen mäts årligen då förutsättningarna är rörliga, och basåret är följaktligen innevarande år samtidigt som baslinjevärde saknas. Det bedöms inte vara ändamålsenligt att tidsbestämma målet ytterligare utan huvudsaken är att efter- sträva den långsiktiga ambitionen. För att minska eventuella negativa konsekvenser, stärka de positiva konsekvenserna samt hantera risker och möjligheter inom utbildning och kompetens- utveckling har koncernen målsättningar och ambitioner för bland annat deltagande i obligatoriska utbildningar och medarbetar- samtal, upplevelse av möjlighet till egen utveckling och god intro- duktion till arbetet, samt jämställda möjligheter till karriärutveck- ling. De anställda har inte varit involverade i att fastställa målet men rapportering inom nämnda mål och ambitioner delges årli- gen anställdas företrädare i samarbetsdelegationen samt i res- pektive ledningsgrupp. I samband med det sker diskussioner om införande av olika åtgärder baserat på resultatet. Samtidigt ser man över om målsättningar behöver justeras. HR ansvarar för att följa upp målsättningen och därmed ge förslag på eventuell juste- ring av målformulering. Resultatet för 2024 var ett deltagande på i medeltal 96 procent i de interna utbildningar som tilldelades personalen under året, kopplat till regelverk och myndighetskrav. Det är inte i linje med målsättningen om 100 procents genomförande. Resultatet beror delvis på omständigheter som inte tas i beaktande såsom lång- tidsfrånvaro från arbetet som hindrar den anställda att genomföra en utbildning. För sådana omständigheter arbetar Ålandsbanken med förbättring av processen för uppföljning. Deltagande i obliga- toriska utbildningar följs upp löpande och för ej genomförda obli- gatoriska utbildningar av andra skäl än ovan nämnda fortsätter arbetet med uppföljning och stöd till organisationen med ambi- tion att på sikt uppnå en högre genomförandegrad. Utöver det ovanstående målet finns följande övriga ambitioner avseende utbildning och kompetensutveckling: • Säkerställa att alla medarbetare har de kompetenser och färdig- heter som krävs för att utföra sina arbetsuppgifter effektivt och ändamålsenligt och enligt rådande regelverk • Främja en lärandekultur som stimulerar innovation, samarbete och kontinuerligt lärande • Stödja individens personliga och yrkesmässiga utveckling • Stödja organisationen i att kunna möta förändrade förhållanden i omvärlden. Ålandsbankens ambition med arbetet med lärande och kompetens utveckling är att säkerställa att alla anställda har de kunskaper och färdigheter som krävs för att utföra sina arbets- uppgifter effektivt och enligt rådande regelverk, främja en lärande kultur som stimulerar innovation, samarbete och kontinu- erligt lärande, stödja individens personliga och yrkesmässiga utveckling, samt att anpassa koncernens strategi för kompetens för att möta mål och förändrade förhållanden i omvärlden. Genom löpande mätningar i koncernens verktyg för medarbetar- undersökning kontrolleras huruvida ändamålet att kunna stödja de anställdas personliga och yrkesmässiga utveckling samt upp- levelsen av en lärandekultur uppfylls. Kontroller på tillräcklig kunskap och kompetens utförs regelbundet och åtgärder vidtas därefter. Genom årliga övergripande utbildningsplaner säkerstäl- ler koncernen ändamålsenligheten i de åtgärder som vidtas för att sedan kunna anpassa koncernens kompetensutvecklingsstrategi. Ålandsbankens ambitioner inom området följs upp genom löpande medarbetarundersökningar, en strukturerad process för medarbetarsamtal samt löpande uppföljningar och kontroller över genomförda utbildningar. Inverkansområden reglerade enligt kollektivavtal och/eller lag Ålandsbankens samtliga anställda omfattas av kollektivavtal, varpå det inte i nuläget är ändamålsenligt att fastställa målsätt- ningar inom områdena kollektivavtal och föreningsfrihet. Detsamma gäller för områdena arbetstid och trygg anställning som regleras i enlighet med Finlands och Sveriges lag. Det lag- stadgade samarbetet liksom kollektivavtalet säkerställer att anställdas perspektiv beaktas i olika samarbetsorgan och att lagar och regleringar efterlevs. AI Området AI är ett nyligen identifierat inverkansområde för Ålandsbanken och på grund av det är mål ännu ej satta. Ambitionen är att under de kommande åren utveckla en god kän- nedom internt om AI och vilka positiva möjligheter till förändrade arbetssätt som AI kan bidra till och hur det relaterar till Ålandsbankens arbete med social hållbarhet. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 139 Antal anställda, könsfördelning 1 2024 2023 Könstillhörighet Antal anställda (antal personer) Antal anställda (antal personer) Män 618 563 Kvinnor 513 475 Annat N/A N/A Ej angivet 0 0 Totalt 1 131 1 038 1 Könstillhörighet för personalen redovisas enligt män, kvinnor samt ej angivet. Kategorin ”Annat” är ej tillämpbar enligt befintlig statistik då det i de jurisdiktioner där Ålandsbanken är verksamt inte är möjligt att registrera sig med ett tredje kön. Antal anställda, fördelat per land 2024 2023 Land Antal anställda (antal personer) Antal anställda (antal personer) Finland (inklusive Åland) 901 835 Sverige 230 203 Totalt 1 131 1 038 Upplysningskrav S1-6 – Uppgifter om företagets anställda Antal anställda, fördelat per region 2024 2023 Antal anställda (antal personer) Antal anställda (antal personer) Åland 582 566 Finland 319 269 Sverige 230 203 Totalt 1 131 1 038 Avtalstyp enligt könsfördelning 2024 2023 Kvinna Man Övriga 1 Uppgift saknas Totalt Kvinna Man Övriga 1 Uppgift saknas Totalt Antal anställda 513 618 N/A 0 1 131 475 563 N/A 0 1 038 Antal tillsvidareanställda 468 558 N/A 0 1 026 436 511 N/A 0 947 Antal tillfälligt anställda 15 18 N/A 0 33 19 14 N/A 0 33 Antal behovsanställda 30 42 N/A 0 72 20 38 N/A 0 58 Antal heltidsanställda 472 569 N/A 0 1 041 440 521 N/A 0 961 Antal deltidsanställda 41 49 N/A 0 90 35 42 N/A 0 77 1 Kön enligt vad som anges av de anställda själva. Könstillhörighet för personalen redovisas enligt män, kvinnor samt uppgift saknas. Kategorin ”Övriga” är ej tillämpbar enligt befintlig statistik då det i de jurisdiktioner där företaget är verksamt inte är möjligt att registrera sig med ett tredje kön. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 140 Antal anställda som lämnat företaget samt personalomsättning 2024 2023 Antalet anställda som lämnade företaget under rapporteringsperioden 93 85 Personalomsättningen under rapporteringsperioden, % 9 9 Under året har 93 personer avslutat sin ordinarie anställning i koncernen. Bland dessa avslut fanns 16 pensionsavgångar. I förhållande till antalet tjänster uttryckt som sysselsättningsgrad (medeltal FTE=995) motsvarade detta en personalomsättning på 9 procent 2024 (9 procent 2023). Beräkningen av personalomsätt- ningen utgår från det sammanlagda antalet anställda som har avslutat sin anställning frivilligt och antalet som har sagts upp, gått i pension eller avlidit (täljaren), dividerat med antalet tjänster uttryckt som sysselsättningsgrad (medeltal FTE) (nämnare). Personer som har gått i pension men gått över i visstidsanställ- ning per timme hanteras som att de har avslutat sin ordinarie anställning i koncernen och inkluderas således i täljaren. De redovisade siffrorna ovan avser antal personer per 31 december. Informationen om antalet anställda redovisas även i not K11 i noterna till koncernens finansiella rapporter. Avtalstyp per region 2024 2023 Åland Finland Sverige Totalt Åland Finland Sverige Totalt Antal anställda 582 319 230 1 131 566 269 203 1 038 Antal tillsvidareanställda 538 276 212 1 026 517 239 191 947 Antal tillfälligt anställda 18 10 5 33 27 4 2 33 Antal behovsanställda 26 33 13 72 22 26 10 58 Antal heltidsanställda 547 280 214 1,041 532 238 191 961 Antal deltidsanställda 35 39 16 90 34 31 12 77 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 141 Information om avtal avseende kollektivavtalstäckning Andelen anställda som täcks av kollektivavtal är framtaget ur interna system. I kollektivavtalen anges ett fåtal roller som inte omfattas, men annars omfattas alla övriga anställda. Företagets ledning och personalchef omfattas inte av kollektivavtalen, i enlighet med kollektivavtalens tillämpningsområde. Procentandelen är uträknad utifrån dessa uppgifter. Information om avtal avseende den sociala dialogen I Finland representeras anställda av arbetarskyddsfullmäktige enligt lag. Således bedöms täckningsgraden vara 100 procent av de anställda. I Sverige utser fackförbunden skyddsombud som representerar förbundets medlemmar. Vi som arbetsgivare får inte dokumentera om anställds eventuella fackliga tillhörighet och därmed kan vi inte ange procentuell täckningsgrad av före- trädare för Sverige. Bestämmelserna om europeiskt företagsråd i lag om samarbete inom finska företagsgrupper och grupper av gemenskapsföretag (335/2007) tillämpas inte på Ålandsbanken och företaget har därför inget avtal med arbetstagarna om representation i ett europeiskt företagsråd. Ålandsbanken är inte ett Europabolag (SE-bolag) eller Europakooperativ (SCE-förening) och företaget har därför inget avtal med arbetstagarna om representation i ett företagsråd. Uträkningarna avseende kollektivavtalstäckning och social dialog har inte validerats av något annat externt organ än försäkringsgivaren. Andel anställda som omfattas av kollektivavtal % Andel anställda som omfattas av kollektivavtal 98 Kollektivavtalstäckning och social dialog Kollektivavtalstäckning Social dialog Anställda i EES Anställda – utanför EES Företrädare på arbetsplatsen (endast EES) (för länder med >50 anställda som representerar >10 % av det totala antalet anställda) (uppskattning för regioner med >50 anställda som representerar >10 % av det totala antalet anställda) (för länder med >50 anställda som representerar >10 % av det totala antalet anställda) Täckningsgrad, % 0–19 N/A 20–39 N/A 40–59 N/A 60–79 N/A 80–100 Sverige och Finland N/A Finland Upplysningskrav S1-8 – Kollektivavtalstäckning och social dialog Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 142 Könsfördelning, högsta företagsledningsnivå 2024 2023 Antal % Antal % Ledande befattningshavare Kvinnor 7 39 7 39 Män 11 61 11 61 Totalt 18 18 Upplysningskrav S1-9 – Mångfaldsindikatorer Könsfördelning i Ålandsbanken samt styrelse 2024 2023 Antal % Antal % Ledare med personalansvar (exklusive ledande befattningshavare) Kvinnor 60 45 58 46 Män 74 55 69 54 Totalt 134 127 Personal exklusive ledare med personalansvar och ledande befattningshavare Kvinnor 446 46 410 46 Män 533 54 483 54 Totalt 979 893 Total personalstyrka exklusive styrelse Kvinnor 513 45 475 46 Män 618 55 563 54 Totalt 1 131 1 038 Styrelse Kvinnor 4 31 3 23 Män 9 69 10 77 Totalt 13 13 Högsta företagsledningsnivå definieras inom Ålandsbanken som ledande befattningshavare, vilket avser koncernledning samt verkställande direktör och vice verkställande direktör i dotter- bolag. Angiven siffra avser sammansättning av ledande befattningshavare per årets sista dag för respektive år. Styrelsen avser samtliga styrelsemedlemmar i respektive bolag i koncernen. Angiven siffra avser sammansättning av styrelse per årets sista dag för respektive år. Koncernen eftersträvar en jämlik könsfördelning (minst 40/60). Bland ledare med personalansvar är fördelningen 45/55. Totala för- delningen i koncernen låg vid årsskiftet på 45/55. På styrelsenivå är fördelningen 31 procent kvin- nor och 69 procent män. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 143 Åldersfördelning, hela personalstyrkan 2024 2023 Antal % Antal % <30 197 17 194 19 30–50 623 55 567 55 >50 311 27 277 27 Totalt 1 131 100 1 038 100 Åldersfördelning i Ålandsbanken samt styrelse 2024 2023 Antal % Antal % Ledare med personalansvar (exklusive ledande befattningshavare) <30 6 4 6 5 30–50 86 64 84 66 >50 42 31 37 29 Totalt 134 127 Ledande befattningshavare <30 0 0 0 0 30–50 8 44 8 44 >50 10 56 10 56 Totalt 18 18 Personal exklusive ledare med personalansvar och ledande befattningshavare <30 191 20 188 21 30–50 529 54 475 53 >50 259 26 230 26 Totalt 979 893 Styrelse <30 0 0 0 0 30–50 2 15 2 15 >50 11 85 11 85 Totalt 13 13 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 144 Upplysningskrav S1-11 – Socialt skydd Socialt skydd mot inkomstbortfall för anställda i respektive region Finland inklusive Åland Sverige Sjukdom Ja Ja Arbetslöshet, där skyddet gäller från och med den tidpunkt så den egna medarbetaren börjar arbeta för företaget Ja Ja Arbetsskador och förvärvat funktionshinder Ja Ja Föräldraledighet Ja Ja Pension Ja Ja I både Finland och Sverige omfattas anställda av socialt skydd mot inkomstbortfall genom lagar, kollektivavtal och försäkringar. Upplysningskrav S1-13 – Mått för utbildning och kompetensutveckling Procentandelen anställda som deltog i regelbundna prestations- och karriärutvecklingsöversyner % Andel anställda Andel anställda 57 varav kvinnor 29 varav män 29 Statistik över prestations- och karriärutvecklingsöversyner tas fram ur interna system och konsolideras på koncernnivå. Prestations- och kärriärutvecklingsöversynsprocessen fortgår över årsskiftet (november 2024–februari 2025) varför samtal både kan hållas innevarande år eller nästkommande år. Statistiken är utdragen för dokumenterade samtal år 2024. Resultatet av antalet prestations- och karriärutvecklingsöversynssamtal för 2024 har bland annat påverkats av följande faktorer: • För timanställda hålls inga översyner men räknas in i antalet anställda. • För medarbetare som är långtidsfrånvarande hålls generellt inga översyner men räknas in i antalet anställda. • För medarbetare på Crosskey hålls ej formella översyner med de som varit kortare anställda än 6 månader. Utbildningstimmar per anställd 2024 2023 Utbildnings- timmar totalt 1 Antal anställda I snitt per person Utbildnings- timmar totalt 1 Antal anställda I snitt per person Ledare med personalansvar och ledande befattningshavare varav kvinnor 705 67 11 416 65 6 varav män 1 252 85 15 877 80 11 Totalt 1 957 152 13 1 293 145 9 Medarbetare exklusive ledare med personalansvar och ledande befattningshavare varav kvinnor 4 964 446 11 3 926 410 10 varav män 8 931 533 17 4 797 483 10 Totalt 13 896 979 14 8 723 893 10 Anställda varav kvinnor 5 669 513 11 4 342 475 9 varav män 10 183 618 16 5 674 563 10 Totalsumma 15 852 1 131 14 10 016 1 038 10 1 Inklusive introduktionsutbildning för nyanställda. Utbildningstimmarna utgörs av inrapporterade timmar i våra interna lärandeplattformar samt manuella inrapporteringar av interna och externa utbildningsinsatser. Statistik tas fram ur interna system och konsolideras på koncernnivå. I genomsnitt hade en anställd på Ålandsbanken 14 utbildningstimmar under 2024. 47 procent av samtliga utbildningstimmar har utförts inom området myndighetskrav och säkerhetsfokus. Uträkningarna avseende utbildnings- och kompetensutveckling har inte validerats av något annat externt organ än försäkringsgivaren. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 145 Upplysningskrav S1-14 – Mått för arbetsmiljö Procentandelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av företagets arbetsmiljösystem på grund av lagkrav och/eller erkända normer eller riktlinjer 100 procent av Ålandsbankens 1131 anställda omfattades 2024 av företagets arbetsmiljösystem. Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa Under 2024 har 0 dödsfall bland Ålandsbankens anställda orsakats av arbetsrelaterade skador eller arbetsrelaterad ohälsa. Antalet arbetsrelaterade olyckor samt olycksfallsfrekvensen Under 2024 har 19 arbetsrelaterade olyckor som måste registreras inträffat på Ålandsbanken. Olycksfallsfrekvensen för 2024 är 10 procent, sett som antalet fall per miljon arbetade timmar. Arbetsrelaterade olyckor inkluderar både olyckor i arbete samt under resa till och från arbets- platsen, eftersom båda ingår i arbetsgivarens ansvar enligt lag i de jurisdiktioner där Ålandsbanken är verksam. Upplysningskrav S1-16 – Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning) Löneklyftan mellan könen % Löneskillnad Skillnaden mellan de genomsnittliga lönenivåerna bland kvinnliga och manliga anställda, uttryckt i procent av de manliga arbetstagarnas genomsnittliga lönenivå (totalt för hela koncernen) 13 Resultatet för koncernens procentuella löneklyfta mellan könen speglar både Finansbranschen och IT-branschen. Löneklyftan mellan könen är beräknad som bruttomedellön per timme för manliga anställda minus bruttomedellön per timme för kvinnliga anställda, dividerat med bruttomedellönen för manliga anställda Löneklyftan mellan könen, fördelat på dotterbolagen % Löneskillnad Ålandsbanken Finland 17 Ålandsbanken Sverige filial 30 Fondbolaget, Finland –3 Fondbolaget, Sverige – Crosskey Finland 4 Crosskey Sverige 0 Löneklyftan mellan könen presenteras skilt per bolag och landsregion. Skillnaden mellan de genomsnittliga lönenivåerna bland kvinnliga och manliga anställda, uttryckt i procent av de manliga arbetstagarnas genomsnittliga lönenivå enligt samma formel som i beräkningen för koncernen ovan, fast här per enskilt dotterbolag. För Fondbolaget Finland är löneklyftan negativ eftersom kvinnornas medeltimlön är högre än männens. För Fondbolaget Sverige är antal kvinnor för lågt för att kunna presentera resultat. Den årliga totala ersättningsgraden % Ersättningsgrad Den årliga totala ersättningsgraden för den högst betalda personen i förhållande till medianvärdet för den totala ersättningen för alla anställda (exklusive den högst betalda personen) 1 281 Den årliga totala ersättningsgraden är uträknad som den totala årslönen för företagets högst betalda anställda person, dividerat med den totala medianårslönen för anställda (utom den högst betalda anställda). I summeringen av årslönerna ingår den sammanlagda direkta ersättningen till anställda, exklusive skattefria förmåner såsom friskvård samt lunchförmån i Finland. Medianlönen är uträknad på koncernnivå som samtliga anställdas årslöner för 2024 och medianlönen av totalsumman. I medianvärdet ingår, förutom heltidsanställda för hela året, även timanställda, deltidsanställda och säsongsanställda. Dessutom omfattas anställda som har börjat eller slutat under året samt de som varit frånvarande under en del av året. Valutavolalitet kan även påverka eftersom en del av koncernens löner betalas i svenska kronor till skillnad från euro. Uträkningarna avseende löneklyftan mellan könen och den årliga totala ersättningsgraden har inte validerats av något annat externt organ än försäkringsgivaren. Jämförbar data ej tillgänglig för tidigare år. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 146 S2 Arbetstagare i värdekedjan Upplysningskrav S2-1 – Policyer för arbetstagare i värdekedjan Placeringar Ålandsbanken har ingen specifik policy för arbetstagare i värde- kedjan avseende placeringar. För placeringar gäller policy för inte- grering av hållbarhetsrisker inom investeringsbeslut och inom investerings- och försäkringsrådgivning (Hållbarhetsriskpolicyn) som beskrivs i upplysningskrav E1-2 (se sidan: 105). Policyn syftar till att generellt för samtliga tillgångsslag reglera våra arbetsmeto- der för ansvarsfulla placeringar och integreringen av hållbarhets- risker i investeringsbeslutsprocesserna samt i placerings- och för- säkringsrådgivningen inom Ålandsbanken. Policyn inkluderar att identifiera hållbarhetsrisker, beakta indi- katorer för huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhets- faktorer och att säkerställa att portföljbolagen efterlever normer och riktlinjer i FN:s Global Compact, FN:s Guiding Principles on Business and Human Rights, ILO Core Labour standards och OECD Guidelines for Multinational Enterprises. De internationella princi- perna anger den miniminivå av beteenden som vi anser att samt- liga portföljer ska ha. I det fall något av de befintliga bolagsinne- haven blir rödlistat för brott mot dessa normer och riktlinjer, och inte visar förändringsvilja, kommer innehavet att avyttras senast inom en period av två år efter att händelsen konstaterades. Dessa utgör grunden för påverkansdialoger samt eventuella exkluderingar vid allvarliga brott mot dessa principer och riktlinje. Vår process vid upptäckta förbrytelser är att förbrytelserna rap- porteras till koncernens ESG-kommitté som behandlar frågan och tar ställning till ifall det som bolaget gör för att tillrättalägga saken är tillräcklig, om en påverkansdialog ska inledas eller om inne- havet ska avvecklas. Information om hur vi säkerställer efter- levnaden av hållbarhetsriskpolicy relaterat till barn- och tvångs- arbete, mänskliga rättigheter, diskriminering och allmänna arbetsförhållanden finns i upplysningskrav S2-4. Ålandsbanken beaktar investeringsobjektens påverkan på mänskliga rättigheter, FN:s Globala överenskommelse och OECD Guidelines genom huvudsakliga negativa konsekvenser på håll- barhetsindikatorer nummer 9 (Ingen policy för mänskliga rättig- heter), indikator 10 (Brott mot FN:s globala överenskommelse och OECD riktlinjer för multinationella företag) och indikator nummer 11 i tabell 1 (Inga processer och efterlevnadsmekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinje för multinationella företag) i SFDR -rapporten. Ålandsbanken har ingen direkt kontakt med arbetare ute i vär- dekedjan i frågor som berör trygg anställning men vi granskar våra innehav för att kunna beakta huvudsakliga negativa konsekvenser och att portföljbolagen efterlever globala normer och riktlinjer. Av policyn framgår att vi ska ta hänsyn till sociala risker, risker som är kopplade till kränkningar av mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter samt risker kopplade till bristande efter- levnad av god styrningssed vilket inkluderar korruption, missbruk eller bristande processer inom verksamheten. Treasuryportföljen Treasury har ingen policy avseende inverkansområdet arbetare i värdekedjan. Treasury har relativt nyligen identifierat trygg anställning som ett väsentligt inverkansområde. I Treasurys fall är inverkan på arbetstagare i värdekedjan främst påtagligt i portföl- jen av företagsobligationer och icke-säkerställda obligationer. För dessa innehav har Treasury identifierat både en positiv och negativ påverkan. Ålandsbanken har tagit beslut om att avveckla företagsobligationsportföljen i sin helhet inom angivna gränser för maximal förlust eller vänta tills dessa förfaller. Ålandsbanken placerar heller inte aktivt i icke-säkerställda obligationer. Om pla- ceringar ändå görs i icke-säkerställda obligationer, behöver Ålandsbanken bedöma hur och i vilken omfattning medarbetare i värdekedjan ska beaktas i dess verksamhet och placerings- strategi. Majoriteten av innehaven är belägna i sådana europeiska länder där man har strikta arbetslagar på plats utöver de minimi- krav på arbetsskydd som ställs av EU. Upplysningskrav S2-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värdekedjan och strate- gier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Placeringar Ålandsbanken Fondbolags metod för att granska och säkerställa att portföljbolagen håller en miniminivå av åtaganden för att upp- rätthålla mänskliga rättigheter och grundläggande arbetsskydd, är att beakta de obligatoriska indikatorerna för huvudsakliga Väsentlig inverkan, risker och möjligheter Inverkan / Risk / Möjlighet Positiv inverkan Negativ inverkan Risk Möjlighet Identifierad plats i värdekedjan Policy Trygg anställning X Nedströms i värdekedjan genom kundernas placeringar Hållbarhetsriskpolicy Trygg anställning X Nedströms i värdekedjan genom Treasuryportföljen. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 147 negativa konsekvenser nummer 10 (Brott mot FN:s globala över- enskommelse och OECD riktlinjer för multinationella företag), 11 (Inga processer och efterlevnadsmekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s globala överenskommelse för multinatio- nella företag) samt den frivilliga indikator nummer 9 (Ingen policy för mänskliga rättigheter) i SFDR bilaga 1 tabell 3. Vi screenar kvartals vis via tredjepartsleverantören MSCI våra innehavs (modellportföljer, UCITS-fonder och externa fonder som vi rekom- menderar) efterlevnad av FN:s Global Compact, FN:s Guiding Principles on Business and Human Rights, ILO Core Labour standards och OECD Guidelines for Multinational Enterprises. I screeningen ingår bland annat allmänna arbetsförhållanden, diskriminering, människohandel, tvångsarbete och barnarbete. De internationella principerna anger den miniminivå av bete- enden som vi anser att samtliga av portföljerna ska ha. I det fall något av de befintliga bolagsinnehaven blir rödlistat för brott mot dessa normer och riktlinjer, och inte visar förändringsvilja, kom- mer innehavet att avyttras senast inom en period av två år efter att händelsen konstaterades. Dessa utgör grunden för påverkans- dialoger samt eventuella exkluderingar vid allvarliga brott mot dessa principer och riktlinje. Vår process vid upptäckta förbrytelser är att förbrytelserna rapporteras till koncernens ESG-kommitté som behandlar frågan och tar ställning till ifall det som bolaget gör för att tillrättalägga saken är tillräcklig, om en påverkansdialog ska inledas eller om innehavet ska avvecklas. Under räkenskapsåret 2024 har Ålandsbanken Fondbolag inte vidtagit några nyckelåtgärder eller tillsatt betydande drifts- eller kapitalutgifter för att säkerställa att placeringarna bidrar till trygg anställning. Eftersom Ålandsbanken inte har något specifikt tids- bundet mål relaterat till arbetstagare i värdekedjan kan Ålandsbanken inte bedöma nyckelåtgärdernas effektivitet (se S2-5, sid 148). Eftersom vi inte har data tillgängligt för att mäta positiv påver- kan inom trygg anställning så bedömer vi att det är svårt att sätta en strategi för det här området även framöver. Däremot, vårt hållbarhetsarbete har haft fokus på att undvika skadlig påverkan genom att identifiera hållbarhetsrisker och förbrytelser mot de internationella principerna, och inom det här området kan vi utveckla metoderna. Ålandsbanken Fondbolag har identifierat en allvarlig människorättsrelaterad incident under 2024. Den relaterade posi- tionen avyttrades i februari 2024. Dataleverantören (MSCI) har däremot i efterhand ändrat klassificeringen från “röd flagga” till “under bevakning”. Treasuryportföljen Treasury har inte vidtagit några nyckelåtgärder eller tillsatt bety- dande drifts- eller kapitalutgifter avseende arbetare i värdekedjan eftersom man relativt nyligen identifierat detta som ett relevant inverkansområde. Ålandsbanken har tagit beslut om att avveckla företagsobligationsportföljen i sin helhet inom angivna gränser för maximal förlust eller vänta tills dessa förfaller. Ålandsbanken placerar heller inte aktivt i icke-säkerställda obligationer. Om placeringar ändå görs i icke-säkerställda obliga- tioner, behöver Ålandsbanken bedöma hur och i vilken omfattning arbetare i värdekedjan ska beaktas i dess verksamhet och placerings strategi. Majoriteten av innehaven är belägna i europe- iska länder där man har strikta arbetslagar på plats utöver de minimi krav på arbetsskydd som ställs av EU. Upplysningskrav S2-5, Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Placeringar Ålandsbanken har inget specifikt tidsbundet mål satt för arbets- tagare i värdekedjan. Snarare än ett mål, arbetar vi med restriktio- ner. Ålandsbanken arbetar för att säkerställa att brott mot inter- nationella normer och riktlinjer inte kommer att finnas i våra placeringsprodukter. Ålandsbanken syftar även till att säkerställa att den negativa påverkan vi kan identifiera genom vår screening elimineras i våra placeringsprodukter inom detta område. Detta mätetal följs upp internt kvartalsvis i rapportering till koncernens ESG-kommitté. Det följs även upp per produkt i SFDR-efterhands rapporteringen där en hållbarhetsindikator anger andel bolag i produkten som under rapporteringsåret haft förbrytelser. Ålandsbanken Fondbolag har inte satt något specifikt tids- bundet mål för påverkan inom området arbetstagare i värde- kedjan. En bakgrund till det är att vi inte har data tillgängligt för att mäta positiv påverkan inom området. En stor del av våra investe- ringsobjekt är belägna inom de nordiska länderna som har en hög skyddsnivå för arbetstagare i arbetsrättslig lagstiftning, vilket innebär att vi bedömer att frågor om arbetsvillkor, lika möjligheter för alla samt andra arbetsrelaterade rättigheter uppfylls genom att våra portföljbolag efterlever nationell lagstiftning. Ålandsbanken Fondbolags investeringsstrategi är analysdriven, med fokus på långsiktig hållbar avkastning, och genom det krävs att våra bolag har goda förvaltningsprinciper och hög regelverksefterlevnad. Treasuryportföljen Ålandsbanken har inte satt några mål avseende arbetstagare i värde kedjan avseende Treasuryportföljen. Ålandsbanken har tagit beslut om att avveckla företagsobligationsportföljen i sin helhet inom angivna gränser för maximal förlust eller vänta tills dessa förfaller. Ålandsbanken placerar heller inte aktivt i icke-säker- ställda obligationer. Om placeringar ändå görs i icke-säkerställda obligationer, behöver Ålandsbanken bedöma hur och i vilken omfattning arbetare i värdekedjan ska beaktas i dess verksamhet och placeringsstrategi. Majoriteten av innehaven är belägna i sådana europeiska länder där man har strikta arbetslagar på plats utöver de minimikrav på arbetsskydd som ställs av EU. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 148 S4 Konsumenter och slutanvändare Upplysningskrav S4-1 – Policyer för konsumenter och slutanvändare Ålandsbanken ser ett av sina viktigaste positiva inverkans- områden inom området tillgång till varor och tjänster genom att erbjuda sina kunder ett brett utbud av finansiella tjänster som ger dem möjlighet att hantera sin ekonomiska vardag och delta i sam- hället. Det finns myndighetskrav, där alla privatpersoner som är lagligen bosatta inom det europeiska ekonomiska samarbets- området, har rätt till grundläggande banktjänster såsom kort, konto och digitala tjänster, men utöver det erbjuder Ålandsbanken en bred palett av övriga finansiella tjänster till sina kunder. Ålandsbanken är dock en nischbank som är selektiv i sitt kundurval vid utlåning för att säkerställa kundens återbetalnings- förmåga. Ålandsbanken vill skapa en långsiktig kundrelation som är hållbar på sikt och det finns ingen specifik policy som reglerar tillgång till finansiella tjänster, utan det görs individuella bedöm- ningar av kundernas behov och förutsättningar som en del i den personliga rådgivningen. Ett viktigt led i det här är att säkerställa att kunderna får korrekt och kvalitativ information om de finan- siella tjänsterna, vare sig det rör sig om ett bolån eller en place- ringstjänst. Förutom att följa de regleringar som finns i lag, och att det är viktigt att vi ägnar oss åt ansvarsfull kreditgivning och ansvarsfulla placeringar, vill vi även säkerställa att kunderna får den rådgivning som de behöver för att uppfylla sina behov. Ålandsbanken har flertalet policyer som omfattar de ämnen som är relevanta avseende inverkningar, risker och möjligheter för konsumenter och slutanvändare. Eftersom Sverige och Finland har införlivat FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättighe- terna, respekterar Ålandsbanken internationellt erkända normer genom att efterleva regelverkskrav i Finland och Sverige. Ålandsbanken utreder till vilken grad policyerna är förenliga med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Ålandsbanken har under 2024 inte någon kännedom om något rapporterat fall av bristande efterlevnad av FN:s vägledande prin- ciper för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s förklaring om grundläggande principer och rättigheter i arbetet eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag som involverar Ålandsbankens konsumenter och/eller slutanvändare nedströms i värdekedjan. Policy för etiskt uppförande Ålandsbankens grundläggande värderingar inkluderar att efter- sträva långsiktiga relationer med våra kunder och att behandla kunderna rättvist och korrekt, vilket inkluderas i policyn för etiskt uppförande som beskrivs i kapitel G1-1. Policyn är förenlig med internationellt erkända normer avseende mänskliga rättigheter. Code of Conduct Ålandsbanken månar om sin kundrelation och respekterar kun- dernas rättigheter. I Code of Conduct beskrivs hur Ålandsbanken omfattar mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter för att trygga lika värde och frihet för alla. Ålandsbankens Code of Conduct beskrivs i kapitel G1-1 och finns även publicerad på Ålandsbankens hem- sida för att vara tillgänglig för våra kunder. Väsentlig inverkan, risker och möjligheter Inverkan / Risk / Möjlighet Positiv inverkan Negativ inverkan Risk Möjlighet Identifierad plats i värdekedjan Policy Tillgång till kvalitetsinformation X Nedströms i värdekedjan gentemot kunderna utifrån den egna operativa verksamheten Policy för etiskt uppförande, Code of Conduct, Riktlinje för framtagning av marknadsföring, Policy för investeringstjänster och -produkter samt försäkringsdistribution, Hållbarhetsriskpolicy Tillgång till varor och tjänster X Nedströms i värdekedjan gentemot kunderna utifrån den egna operativa verksamheten Policy för etiskt uppförande, Code of Conduct, Policy för reklamations- och klagomålshantering, Policy för investeringstjänster och -produkter samt försäkringsdistribution, Hållbarhetsriskpolicy Personlig integritet X Nedströms i värdekedjan gentemot kunderna utifrån den egna operativa verksamheten Extern integritetspolicy, Policy för behandling av personuppgifter Hållbar kreditgivning respektive överskuldsättning X X Nedströms i värdekedjan gentemot kunderna utifrån den egna operativa verksamheten Policy för kreditgivning Bedrägerier mot kunder samt förebyggande arbete X X Nedströms i värdekedjan gentemot kunderna utifrån den egna operativa verksamheten Policy för operativa risker Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 149 Policy för operativa risker Ålandsbankens har en policy för operativa risker som styr informa- tionssäkerhet, kontinuitet och beredskap samt säkerhet på Ålandsbanken. Policy för operativa risker beskrivs i kapitel G1-1. Personlig integritet Ålandsbanken hanterar personuppgifter för att kunna tillhanda- hålla sina tjänster. Ålandsbanken behandlar även information om sina kunders bankaffärer som ska skyddas enligt banksekretessen. Att säkerställa den här behandlingen är viktigt i den dagliga verk- samheten liksom i det förebyggande arbetet mot penningtvätt, finansiering av terrorism och för att förebygga ekonomisk brottslig- het, men även för att beakta kundernas personliga integritet. Extern integritetspolicy Ålandsbanken har en integritetspolicy specifikt inriktad till sina kunder publicerad på hemsidan där Ålandsbanken beskriver sin hantering av personuppgifter och hur kundernas uppgifter ska skyddas i enlighet med GDPR. Policy för behandling av personuppgifter Ålandsbanken har en policy för behandling av personuppgifter som presenteras i kapitel G1-1. Riktlinje för framtagning av marknadsföring Ålandsbanken har en riktlinje för framtagning av marknadsföring. Syftet med riktlinjen är att reglera processen för framtagning av marknadsföring inom Ålandsbanken och säkerställa att all mark- nadsföring utformas i enlighet med god marknadsföringssed. Budskapet gentemot mottagaren ska vara korrekt, klart och tyd- ligt samt vara välmotiverat och inte ge felaktiga associationer. Marknadsföringens slutprodukt ska godkännas av respektive marknads- och kommunikationschef för att säkerställa god mark- nadsföringssed. Det marknadsmaterial som finns om de finan- siella produkterna och tjänsterna bör tas fram i enlighet med rikt- linjen för marknadsföring. Policy för reklamations- och klagomålshantering Ålandsbanken har en policy för reklamations- och klagomåls- hantering som beskrivs i kapitel G1-1. Riktlinje för visselblåsning Ålandsbanken har ett visselblåsningssystem via vilket både kun- der och anställda liksom övriga externa parter kan uppmärk- samma oegentligheter. Ålandsbankens visselblåsningssystem med tillhörande riktlinje för skydd för visselblåsare presenteras i upplysninsgkrav G1-1 (se sidan 159). Investeringstjänster Det föreligger specialregler för information och marknadsföring avseende av investeringstjänster och placeringsprodukter. Investerarskyddet är till stor del reglerat i lag för att säkerställa kundernas rättigheter, bland annat genom Markets in Financial Instruments Directive (MiFID) vars syfte är att stärka investerarnas skydd och konkurrensen på den europeiska värdepappersmark- naden samt Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR) som är till för att skapa transparens för kunden vad gäller hållbar- het i placeringsprodukterna. Ålandsbanken har även ett förvalt- ningsansvar gentemot kunden och ska garantera deras bästa intressen. På Ålandsbankens hemsida finns den information om placeringsprodukterna som erfordras enligt lag. Kunderna har där tillgång till dokumenten Information om Ålandsbanken och dess värdepapperstjänster samt Information om kundklassificering. Det marknadsmaterial som finns om placeringsprodukterna bör tas fram i enlighet med riktlinjen för marknadsföring. Policy för investeringstjänster och -produkter samt försäkringsdistribution Ålandsbanken har en policy för investeringstjänster och -produkter vars huvudsakliga syfte är att reglera tillhandahållande av investe- rings- och placeringstjänster och -produkter. Verkställande direk- tören ansvarar för att policy efterlevs. Hållbarhetsriskpolicy Ålandsbanken har en koncerngemensam policy för integrering av hållbarhetsrisker inom investeringsbeslut och inom investerings- och försäkringsrådgivning, vilken beskrivs i kapitel E1-2. Ålandsbankens metod för att granska och säkerställa att port- följbolagen håller en miniminivå av åtagande och eventuella exkluderingar är presenterade i kapitel E1. För att granska och säkerställa att portföljbolagen håller en miniminivå av åtaganden för att upprätthålla mänskliga rättigheter och grundläggande arbetsskydd är att beakta indikatorerna för huvudsakliga negativa konsekvenser nummer 10 (Brott mot FN:s globala överenskom- melse och OECD riktlinjer för multinationella företag), 11 (Inga processer och efterlevnadsmekanismer för att övervaka efter- levnaden av FN:s globala överenskommelse för multinationella företag) och 9 (ingen policy för mänskliga rättigheter) . Policy för kreditgivning Ett av Ålandsbankens fokusområden inom hållbarhetsstrategin är Ansvarfull kreditgivning. Kreditgivningen ska bedrivas i enlighet med policyn för kreditgivning och efterföljande riktlinjer. Ålandsbankens kreditstrategi omfattar Ålandsbankens hållbar- hetsstrategi och ansvarsfull kreditgivning, där hänsyn tas till sam- hällets utveckling och tillväxtbehov avseende sunt företagande. Bedömningen av kundens möjlighet att återbetala krediten är i fokus och särskild vikt läggs på att värna konsumentskydds- aspekter. Ålandsbankens kreditgivning ska bedrivas i enlighet med god kreditgivningssed. Policyn kompletteras av riktlinjer som hanterar de mer konkreta konsekvenserna och åtgärderna. Verkställande direktören ansvarar för att policyn efterlevs. Upplysningskrav S4-2 – Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar All sund bankverksamhet bygger på förtroende och det krävs tid och engagemang för att bygga upp förtroendet hos nya kunder samt att behålla det hos de existerande kunderna. Ålandsbanken Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 150 strävar efter långsiktiga kundrelationer och att kunderna alltid ska känna att de får god service oavsett kommunikationskanal. Ålandsbanken är mån om den personliga kontakten med sina kunder och ser det som viktigt att kunderna ska ha möjlighet att få personlig service, under hela tiden som de är kunder i banken. Dialogen med kunderna sker framför allt via fysiska möten på våra kontor men också i våra digitala kanaler, vid olika kundevene- mang och genom vår hemsida. Ålandsbanken har ett välbesökt Internetkontor där många dagliga banktjänster utförs men har även i stor utsträckning lokala bankkontor som kunderna är väl- komna att besöka. Ålandsbankens Kundservice är dedikerad till att arbeta med inkommande kontakter med kunderna, via de olika kommunikationskanalerna. Oavsett kanal ska våra kunder alltid känna att de får god service. Våra relationer ska vara lika starka i varje kanal men vi tar också fasta på de särskilda styrkor som olika kanaler har. För rådgivning passar personliga möten bäst, medan Internetkontoret på webben och bankapplikationen i mobiltelefonen ger kunden en tydlig överblick och möjlighet att smidigt sköta sin vardagsekonomi. Ålandsbanken säkerställer att kunderna erhåller korrekt doku- mentation i samband med tecknande av avtal genom att ge kun- den kopior på både avtal och villkor samt relevant övrig dokumentation. Det finns omfattande lagkrav på information till kunderna avseende investeringar, och Ålandsbanken säkerställer att kun- derna kan ta del av informationen på hemsidan, både i de lag- stadgade dokumenten och i de mer marknadsföringsmässiga pro- duktbeskrivningarna. Vid ingång av avtal ges kunden avtal och villkor samt relevant övrig dokumentation. Ändamålsenligheten med kontakten med kunderna följs upp genom de kundundersökningar som genomförs där bland annat kundnöjdheten mäts. Läs mer om det i upplysningskrav S4-5. Upplysningskrav S4-3 – Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem Ålandsbanken har etablerat och implementerat rutiner för att hantera och vid behov gottgöra negativa konsekvenser som kan uppstå till följd av verksamhetens påverkan på konsumenter och slutanvändare. Ärenden hanteras inledningsvis på verksamhets- nivå genom kontakt med ansvarig handläggare eller det aktuella bankkontoret. För situationer som inte kan lösas i detta skede finns en formaliserad eskaleringsprocess, som inkluderar möjligheten att framföra skriftliga klagomål till bankens klagomålsansvariga. Klagomål behandlas enligt fastställda rutiner med målsätt- ningen att ge ett svar inom två veckor. Vid fortsatt missnöje erbjuder Ålandsbanken externa kanaler för att få hjälp. Konsumenter kan till exempel vända sig till Försäkrings- och finansrådgivningen (Fine) eller Konsumenttvistenämnden för rådgivning eller en rekommendation till lösning. Som sista instans kan ärendet prövas i domstol. Information om hanteringen av synpunkter och reklamationer samt kundernas grundläggande rättigheter finns tillgänglig på Ålandsbankens hemsida. Ålandsbanken har en policy för reklama- tions- och klagomålshantering som beskrivs i kapitel G1-1. Ålandsbanken har ett visselblåsningssystem via vilket både kunder och anställda liksom övriga externa parter kan uppmärk- samma oegentligheter. Ålandsbankens visselblåsningssystem med tillhörande riktlinje för skydd för visselblåsare presenteras i kapitel G1-1 (se sid. 159). Ålandsbanken har utsett dataskyddsombud. Registrerade, vilket inbegriper konsumenter och slutanvändare, får kontakta dataskyddsombudet avseende alla frågor som rör behandlingen av dennes personuppgifter och utövandet av dennes rättigheter enligt GDPR. Ålandsbankens integritetspolicy finns tillgänglig på hemsidan. Upplysningskrav S4-4 – Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slut- användare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Tillgång till kvalitetsinformation samt produkter och tjänster Ålandsbankens strategi inkluderar en långsiktigt hållbar kund- relation, och säkerställer att kunderna får korrekt och kvalitativ information om de finansiella tjänsterna. Förutom att följa de regleringar som finns i lag, vill Ålandsbanken även säkerställa att kunderna får den rådgivning som de behöver för att uppfylla sina behov. De åtgärder som vidtas under året för att säkerställa att kunderna får korrekt och kvalitativ information samt tillgång till lämpliga finansiella tjänster är av det förebyggande slaget och handlar om att i den dagliga verksamheten ge konkret och tydlig information till kunderna. Det ingår i verksamheten att erbjuda kunderna olika bank- tjänster och finansiella tjänster. Information om de finansiella tjänsterna finns tillgänglig på hemsidan och kunderna erhåller skriftlig information då avtal tecknas, i enlighet med rådande regelverk. Ålandsbanken ägnar sig åt en ansvarsfull kreditgivning i enlig- het med policyn för kreditgivning som beskrevs i upplysningskrav S4-1. Området är i stor utsträckning reglerat i lag avseende riskbe- dömningar och kontroll samt en branschpraxis inom bankväsendet. På Ålandsbankens hemsida finns den information om investerings produkterna som erfordras enligt lag. Kunderna har där tillgång till dokumenten ”Information om Ålandsbanken och dess värdepapperstjänster” samt ”Information om kundklassifice- ring”. I enlighet med MiFID-regelverket klassificeras investerings - kunderna enligt kategorierna icke-professionell, professionell eller godtagbar motpart för att anpassa investerarskyddet och bankens skyldigheter gentemot kund enligt den enskilda kundens förutsättningar. Då Ålandsbanken tillhandahåller Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 151 investeringsrådgivning ges kunden dokumentation om vilka råd som har getts och på vilket sätt det är lämpligt för kunden, samt detaljerad information om de kostnader som hänförs till de rele- vanta investeringstjänsterna. Utöver detta informeras kunderna om hur hållbarhetsrisker integreras i investeringsbesluten i enlig- het med SFDR och ombeds ge information om sina hållbarhets- preferenser. Under 2024 har Ålandsbanken inte vidtagit några övriga specifika nyckelåtgärder kopplade till någon specifik åtgärdsplan. Åtgärderna som Ålandsbanken har vidtagit är av en löpande karaktär och desamma som tidigare räkenskapsår. Ålandsbankens marknadsföring av finansiella tjänster ska ske enligt riktlinjen som beskrivs i S4-1, följa god sed och inte ge fel- aktiga associationer. Ålandsbanken har inte vidtagit några andra ytterligare åtgärder vars främsta syfte skulle vara att bidra till bättre sociala effekter för konsumenter och slutanvändare. Ålandsbanken har etablerat och implementerat rutiner för att hantera och vid behov gottgöra negativa konsekvenser som kan uppstå till följd av verksamhetens påverkan på konsumenter och slutanvändare. Detta beskrivs i upplysningskrav S4-3, och görs i enlighet med policy för reklamations- och klagomålshantering som beskrivs i upplysningskrav G1-1. Kundernas nöjdhet samt deras benägenhet att rekommendera Ålandsbanken mäts, och ses som en måttstock för hur väl Ålandsbanken lever upp till kundernas förväntningar överlag och på hur väl Ålandsbanken hanterar de inverkansområden som identifierats. Denna mäts i de kundundersökningar som görs. För att säkerställa att Ålandsbankens affärspraxis inte orsakar eller bidrar till negativa inverkningar på kunderna ska Ålandsbankens marknadsföring ske enligt riktlinjen som beskrivs i S4-1, följa god sed och inte ge felaktiga associationer. I förberedelserna inför hållbarhetsupplysningen har Ålandsbanken inte identifierat några anmälningar avseende allvarliga människorättsfrågor och incidenter med koppling till konsumenter eller slutanvändare. Ålandsbankens personal arbetar med att säkerställa tillgång till finansiella produkter och tjänster samt att kunderna får korrekt information som en del i den dagliga affärsverksamheten, och Ålandsbankens Kundservice är dedikerad till att arbeta med inkommande kontakter med kunderna. Eftersom åtgärderna avser ett förebyggande arbete som ingår i den dagliga verksam- heten, har betydande driftsutgifter eller kapitalutgifter för att genomföra en specifik åtgärdsplan ej specificerats. Personlig integritet Ålandsbanken skyddar främst kundernas personliga integritet genom förebyggande åtgärder som till stor del avseende person- uppgifter regleras i lag. Som ett förebyggande arbete har anställda på Ålandsbanken och Fondbolaget under 2024 fått ta del av en obligatorisk utbildning avseende dataskydd. Den digi- tala utbildningen hade fokus på grundläggande principer för behandling av personuppgifter, den registrerades rättigheter och dataskyddarbetet. Syftet med utbildningen är att tillhandahålla en översikt gällande hur personuppgifter behandlas inom Ålandsbanken för att uppfylla kraven i GDPR och andra dataskyddsbestämmelser. Vid genomförande av nya projekt där personuppgiftsbehand- ling kan förekomma, finns rutiner på plats för att förhindra negativ inverkan. Då en ny personuppgiftsbehandling sannolikt leder till en hög risk för de registrerade genomför Ålandsbanken en konsekvens analys avseende dataskydd, för att bedöma konse- kvenserna för de registrerade, proportionaliteten i behandlingen samt säkerställa rutiner för skydds- och säkerhetsåtgärder. Ålandsbanken reglerar behandlingen av personuppgifter i enlighet med policyn för behandling av personuppgifter som beskrivs i G1-1. I händelse av en personuppgiftsincident bör en anmälan upprättas. Dataskyddsombudet är mottagaren för anmälan av personuppgiftsincident. Dataskyddsombudet har en nyckelroll i förberedelserna för incidenthantering genom att ge råd till ansvariga på Banken och genom att övervaka efter- levnaden av Dataskyddsförordningen (GDPR). Klagomål från kunder behandlas enligt fastställda rutiner, vilka beskrivs i upplysningskrav S4-3. Eftersom åtgärderna avser ett förebyggande arbete som ingår i den dagliga verksamheten, har betydande driftsutgifter eller kapitalutgifter för att genomföra en specifik åtgärdsplan ej specificerats. Ansvarsfull kreditgivning Utifrån att man bedriver utlåning till privatpersoner ser Ålandsbanken generellt en risk i att enskilda individer potentiellt skulle kunna drabbas av överskuldsättning, samt att det då skulle vara negativt både för Ålandsbanken som kreditgivare samt för kunden på ett personligt plan. Samtidigt som medvetenheten finns om denna potentiella risk, ser Ålandsbanken däri en möjlig- het att ägna sig åt hållbar kreditgivning för att stärka både kun- dens och Ålandsbankens resiliens. En dylik hållbar kreditgivning är en fråga om ett kontinuerligt förebyggande och underhållande arbete snarare än specifika rik- tade åtgärder. De nyckelåtgärder som vidtagits under rapporte- ringsåret är desamma som tidigare år och som planeras under kommande år, och hänför sig till hur en ansvarsfull kreditgivning gentemot kunderna är ansvarsfull bankverksamhet i enlighet med praxis. Under räkenskapsåret 2024 har Ålandsbanken inte vidtagit några specifika nyckelåtgärder avseende hållbar kreditgivning eller överskuldsättning kopplat till policyn för kreditgivning eller till någon specifik åtgärdsplan. En långsiktigt hållbar kundrelation ingår i Ålandsbankens stra- tegi, och däri ingår att ägna sig åt en ansvarsfull kreditgivning samt undvika att kunderna drabbas av överskuldsättning. Området är i stor utsträckning reglerat i lag avseende riskbedömningar och kon- troll samt en branschpraxis inom bankväsendet. Ålandsbankens marknadsföring av krediter ska ske enligt riktlinjen som beskrivs i S4-1, följa god sed och inte ge felaktiga associationer. Att undvika överskuldsättning och ägna sig åt ansvarsfull kredit givning är två sidor av samma mynt. För att säkerställa en ansvarsfull kreditgivning ska Ålandsbankens kreditgivning ske enligt god kreditgivningssed. Innan en kredit beviljas till en privat- person görs en bedömning av kundens återbetalningsförmåga. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 152 Den helhetsbild av kundens ekonomiska förutsättningar som ställs upp är en preventiv åtgärd för att förhindra att kunden blir överbelånad. En kreditprövning görs i alla affärsområden för att säkerställa att kunden har återbetalningsförmåga och kredit- värdighet. För att göra detta används de kreditprövningsfunktio- ner som finns tillgängliga i våra affärsområden. I Sverige görs en kreditupplysning och i Finland används det positiva kreditupplys- ningsregistret. I viss likhet med den svenska kreditprövningen, är syftet med det positiva kreditupplysningsregistret att bekämpa överskuldsättningen i hushållen, förbättra kreditgivarens förmåga att bedöma kreditsökandenas kreditvärdighet, hjälpa privat- personer att hantera sin ekonomi och underlätta uppföljningen och övervakningen av kreditmarknaden. För att bedöma kundens återbetalningsförmåga görs vid varje kreditprövning som en före- byggande åtgärd en individuell budget och ett stresstest av kun- dens förmåga att hantera en högre räntenivå än den aktuella för lånet. I Sverige görs en så kallad Kvar-Att-Leva-På-kalkyl (KALP) och i Finland görs en motsvarande budgetkontroll. Ålandsbanken kontrollerar användningssyftet på alla lån och har begränsningar för vad lån beviljas för. Kreditrisken reduceras även genom fastställda säkerheter bakom lånen, genom exempel- vis fastigheter bakom bolån. Eftersom Ålandsbanken är en relationsbank som försöker hitta lösningar, arbetar Ålandsbanken då en kund hamnar i finansiella svårigheter, i första hand för att hjälpa kunden att vidta åtgärder så att de finansiella svårigheterna upphör, och sekundärt för en avveckling av exponeringen. Ett potentiellt anstånd vid betal- ningssvårigheter regleras enligt riktlinjen för kreditgivning. Kreditgivningen följs upp internt genom regulatoriskt styrda riskprocesser som hanteras inom för det ändamålet uppsatta avdelningar inom banken. Ålandsbankens personal arbetar med kredit- och riskbedömning som en del i den dagliga affärsverk- samheten. Eftersom åtgärderna avser ett förebyggande arbete som ingår i den dagliga verksamheten, har betydande drift s- utgifter eller kapitalutgifter för att genomföra en specifik åtgärdsplan ej specificerats. Ålandsbanken har etablerat och implementerat rutiner för att hantera och vid behov gottgöra negativa konsekvenser som kan uppstå till följd av verksamhetens påverkan på konsumenter och slutanvändare. Rutinerna är snarlika för samtliga ärenden, se beskriven process i kapitel S4-3. Bedrägerier mot kunder samt förebyggande arbete mot bedrägerier På senare år har det tyvärr förekommit en risk för att kunderna kan utsättas för bedrägeriförsök. Det här är utöver att vara en risk för Ålandsbanken och samhället i stort även negativt för de enskilda kunderna, och det finns ett pågående arbete med att för- söka förhindra och stoppa bedrägeriförsök. Bedrägerier används ofta för att finansiera annan kriminell verksamhet, och som bank arbetar vi med att bekämpa penningtvätt och finansiering av ter- rorism genom sedan tidigare uppsatta processer för att kontroll- era, detektera och förhindra. Eftersom bedrägerier påverkar kundens tillit till Ålandsbanken, är det nödvändigt med ett förebyggande arbete. Det kan även fin- nas en möjlighet genom att undvika kostsamma utgifter. Åtgärdsplanen avseende kundbedrägerier i Ålandsbanken har sitt största fokus på att minska den negativa påverkan i form av att begränsa skadan och om möjligt hindra den helt. Under 2024 har Ålandsbankens förebyggande arbete avseende bedrägerier haft fokus på tekniska lösningar i form av kontinuerlig utveckling av detektionslösningar. Ålandsbanken försöker fortlöpande göra kunder mer medvetna om bedrägeriscenarier genom kommuni- kation i olika kanaler och utbildar personal avseende bedrägeri- frågor. Kommunikation avseende förebyggande arbete mot bedrägerier är en viktig del i det förbyggande arbetet för att mot- verka bedrägerier. Våra kunder informeras på bred front om hur de bäst skyddar sig föra att undvika bedrägerier. Ålandsbanken har information på hemsidan och vid inloggning i Internet- kontoret, och har även ordnat informationstillfällen samt deltagit i utskick till allmänheten i samarbete med polisen. Dessa nyckel- åtgärder är riktade gentemot kunderna. Samtliga dessa åtgärdspunkter har genomförts under 2024 och Ålandsbanken avser att fortsätta arbetet framöver. För att arbeta med området finns dedikerad personal. Eftersom åtgärderna avser ett förebyg- gande arbete som ingår i den dagliga verksamheten, har bety- dande driftsutgifter eller kapitalutgifter för att genomföra en specifik åtgärdsplan ej specificerats. Ålandsbanken har etablerat och implementerat rutiner för att hantera och vid behov gottgöra negativa konsekvenser som kan uppstå till följd av verksamhetens påverkan på konsumenter och slutanvändare. Rutinerna är snarlika för samtliga ärenden, se beskriven process i upplysningskrav S4-3. Upplysningskrav S4-5 – Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Nöjd-kund-index, NKI: Målet är 1 och utfallet för 2024 är 1. Ålandsbankens nöjd-kund-index (NKI) redovisar faktisk place- ring i Kantar Prosperas undersökning. Kundundersökningen omfattar flera frågor som summerar hur nöjda kunderna är med Ålandsbankens sammansatta tjänsteerbjudande. Resultatet visar den sammanlagda placeringen i undersökningen, där en låg siffra motsvarar en högre kundnöjdhet. Indexet representerar den fin- ska verksamheten. Officiella resultat saknas för den svenska verksamheten. Net Promoter Score, NPS: Målet är att NPS ska vara högre än 50. Utfallet för 2024 är 53. För att kunna beräkna det totala resultatet viktas utfallet för varje geografiskt affärssegment mot den totala affärsvolymen (aktivt förvaltat kapital samt utlåning och inlåning från allmänheten). Kundernas nöjdhet samt deras benägenhet att rekommendera Ålandsbanken mäts, och ses som en måttstock för hur väl Ålandsbanken lever upp till kundernas förväntningar överlag och på hur väl Ålandsbanken hanterar de inverkansområden som identifierats. Ålandsbankens målsättning är att vara Nordens bästa aktör, med de nöjdaste kunderna inom Private Banking- och Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 153 Premium Banking-segmenten. Förutsättningarna för målsätt- ningen är rörliga och det är därmed inte ändamålsenligt att tids- bestämma dem. Målet är satt med kunderna i åtanke och Ålandsbanken genomför varje år kundnöjdhetsmätningar i seg- menten Private Banking och Premium Banking. Våra verktyg i det arbetet är ett nöjd-kund-index (NKI) och Net Promoter Score (NPS) som mäter kundlojaliteten. 2024 utsågs Ålandsbanken för fjärde året i rad till Finlands bästa Private Banking-aktör. Samtidigt var kundernas intresse för att rekommendera Ålandsbanken fortsatt högt. Ålandsbanken tar del av undersökningens resultat. Personlig integritet I nuläget saknar Ålandsbanken ett mätbart mål avseende person- lig integritet. Ålandsbanken strävar däremot kontinuerligt efter att förhindra negativa konsekvenser för individer. Ur Ålandsbankens policy för behandling av personuppgifter följer att all behandling av personuppgifter inom Ålandsbanken bör vara laglig och rättvis samt genomföras på ett för människor gynnsamt sätt. Ålandsbanken ska aktivt sörja för en god behandling av, samt en hög skyddsnivå för personuppgiftsbehandlingar. På så sätt mins- kas aktivt risken för integritetskränkning av individer samtidigt som förtroendet för Ålandsbanken stärks. Överskuldsättning samt hållbar kreditgivning Ålandsbankens mål är att säkerställa en god kreditriskhantering och kreditstruktur. Kreditgivningen ska bedrivas i enlighet med god kreditgivningssed. På grund av informationens känsliga karaktär publicerar vi inte ett specifikt mätbart mål relaterat till överskuldsättning för privatpersoner publikt, men området analyseras och följs upp internt i enlighet med uppsatta riskhanteringsprocesser. Förebyggande arbete mot bedrägerier Ålandsbanken arbetar kontinuerligt för att kunna minska antalet bedrägerier. På grund av informationens känsliga karaktär publi- cerar vi inte ett specifikt mål relaterat till bedrägerier men olika typer av statistik analyseras och följs upp internt. Ålandsbanken har en nollvision avseende bedrägerier och förebyggande arbete är inriktat på att säkerställa att detta mål uppnås. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 154 Samhällsengagemanget lokalt på Åland, företagsspecifikt kapitel Introduktion Den väsentliga inverkan som är identifierad för Ålandsbanken är en företagsspecifik samhällspåverkan som går utanför ramarna för S3 Berörda samhällen, utan istället syftar på en lokal samhälls- påverkan på Åland baserat på hur stor Ålandsbanken är lokalt jämfört med övriga aktörer. Det finns en generell påverkansmöjlig- het genom företagets verksamhet och existens i sig. Det finns en möjlighet till påverkan genom vilka leverantörer som man väljer att köpa av, och en möjlighet finns att stötta mindre lokala före- tag. Ålandsbanken är också en stor lokal arbetsgivare, men det beskrivs närmare i kapitel S1 Den egna arbetskraften. Den lokala samhällspåverkan på Åland är ett viktigt område för våra intres- senter, och har lyfts fram som viktigt för våra kunder, ägare samt medarbetare. Samtidigt som området är förhållandevis litet i jäm- förelse med övriga påverkansområden, är det ändå väsentligt på grund av att det är ett område som ses som en viktig del i Ålandsbankens hållbarhetsarbete. Allt sedan Ålandsbanken grundades 1919 har engagemanget för den åländska samhällsutvecklingen varit viktig för oss. Ålandsbanken har ett tydligt uppdrag i det åländska samhället där det bland annat ingår att främja utvecklande verksamheter för barn och ungdomar. Samtidigt vill vi stödja aktörer som skapar hållbar sysselsättning för ungdomar och aktörer som ökar den åländska attraktionskraften. Tanken är att sponsringen ska präg- las av öppenhet och att sökanden ska känna förtroende för att den sköts på bästa sätt. Ålandsbanken utövar även en lokal samhällspåverkan genom sitt engagemang i Östersjöprojektet, som beskrivs närmare i kapitlet Östersjöprojektet. Policyer för samhällsengagemanget Instruktion för sponsring En stor del av den lokala samhällspåverkan sker i form av spons- ring, och Affärsområde Åland har en instruktion som beskriver ramarna för Ålandsbankens sponsring vilket sker nedströms i värde kedjan. Texten är framtagen även för de intressenter som söker sponsring och finns publicerad på Ålandsbankens websida. Fokus är att sponsra takorganisationer med olika fritidsaktiviteter som bedriver en lokalt förankrad verksamhet på Åland, och Ålandsbanken ser gärna att föreningen även bedriver en aktiv barn- och ungdomsverksamhet. Ambitionen är också att stödja samhälls- och kulturevenemang då kulturen bidrar till friskare invånare, ger högre livskvalitet och finns till för alla. De evenemang som sponsras ska långsiktigt bidra till att förstärka Ålands attrak- tionskraft och ge en positiv bild av Åland. Ett antal områden som exkluderas från möjlighet till sponsring beskrivs också, däribland diskriminerande aktiviteter i strid med Ålandsbankens värde- grund, politiska eller religiösa aktiviteter eller aktiviteter med för hög risk för deltagares eller besökares säkerhet. Ansvaret för området har direktören för Affärsområde Åland. Riktlinje för Inköp Eftersom en del i det lokala samhällsengagemanget på Åland utgörs av användandet av lokala företag, ingår det i riktlinjen för inköp som syftar till att tydliggöra processen för inköp inom Ålandsbanken vilket sker uppströms i värdekedjan. Riktlinjen fast- ställs av verkställande direktören. Grundregeln i all upphandling är konkurrens på lika villkor. Upphandlingen ska genomföras på ett ändamålsenligt sätt utifrån ett ekonomiskt och ett hållbar- hetsperspektiv. Avsteg från grundregeln kan göras om syftet är att värna den åländska ekonomin och eller om leveranser från andra områden har en större miljöpåverkan på grund av Ålands geogra- fiska position. Åtgärder för samhällsengagemanget Ålandsbanken har ett stort engagemang i det åländska samhället och bidrar bland annat genom att stöda kultur, idrott och studier. Genom det är vi med och skapar en meningsfull fritid för framför allt barn och ungdomar. Åtgärderna sker nedströms i värdekedjan, och syftar alla till att bidra till det lokala samhället och förenings- livet, framförallt för barn och ungdomar. Ålandsbankens sponsring kan delas in i områdena sportsponsring, kultursponsring, övriga bidrag, stipendium samt digital skolning. Sportsponsring sker främst till barn- och ungdomsverksamhet. Kultursponsringen har under året gett bidrag till lokala kulturföreningar. Övriga bidrag har getts till diverse föreningsverksamheter. Stipendium delas ut till skolelever. Digital skolning inbegriper en undervisning i eko- nomi för niondeklassare samt även utbildning för äldre i hur de kan undvika att bli utsatta för bedrägerier. Ålandsbanken arbetar även med Östersjöprojektet vilket det går att läsa mer om i kapitlet Östersjöprojektet. Ålandsbanken är en betydande arbetsgivare framför allt på hemmamarknaden Åland. Ålandsbanken bidrar till sysselsätt- ningen genom att stå för över 500 arbetsplatser på Åland, vilket gör oss till den näst största privata arbetsgivaren på Åland. Ålandsbanken är en aktiv aktör på Åland och har under räkenskaps- året 2024 erbjudit praktikplatser åt elever som visat ett stort intresse för Ålandsbanken som arbetsgivare. Ålandsbanken ordnar även regelbundet informationstillfällen med aktuella ämnen som är öppna för allmänheten. Vårt samhällsengagemang har breddats under året genom att vi aktivt är med och utreder möjligheterna för nya energilösningar både till havs och på land på Åland. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 155 En löpande åtgärd är även inköpskommitténs beslut avseende val av leverantörer. Ett exempel på val av lokala leverantörer är den renovering av Ålandsbankens huvudkontor som färdigställdes under räkenskapsåret 2024, där inköpskommittén tidigare har tagit beslut att kontraktera lokala åländska huvudentreprenörer. Ålandsbankens åtgärder kopplade till det åländska samhället är viktiga för ett levande samhälle och åtgärderna som beskrivs i kapitlet är kopplade till Ålandsbanken vision om att folk ska vilja flytta till, stanna kvar och återanvända till Åland. Genom bankens personal deltar vi aktivt för ett flertal för Åland viktiga samhällsfunktioner. Eftersom de åtgärder som beskrivs är löpande åtgärder snarare än specifika nyckelåtgärder har Ålandsbanken inte under räken- skapsåret 2024 anslagit betydande drifts- eller kapitalutgifter särskilt avseende samhällsengagemanget på Åland. Mål och uppföljning avseende samhällsengagemanget Ålandsbanken har inte något specifikt mätbart tidsbundet mål som mäter samhällspåverkan på Åland, utan det kan snarare uttryckas som en vision om att allt vi gör ska leda till nytta för det åländska samhället. Ålandsbankens vision är bidra till ett levande samhälle så att folk stannar kvar i, vill flytta till och återanvända till Åland. Ålandsbanken saknar standardiserade mätetal i form av nyckel- tal men redovisar internt informellt hur medlen har fördelats under året. Under 2024 delades 235 000 euro ut i sponsormedel. Av dessa har bidrag bland annat gått till 16 idrottsföreningar med ungdoms- verksamhet. Vi kan även se att föreningarna på Åland anger att det finns 3 860 aktiva ungdomar inom deras verksamheter. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande 156 Årsredovisning 2024 Bolagsstyrning G1 Ansvarsfullt företagande Upplysningskrav G1-1 – Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur Konsoliderad hållbarhetsinformation omfattar moderbolaget Ålandsbanken Abp och dotterbolag kontrollerade av Ålandsbanken Abp. Ålandsbanken består huvudsakligen av Ålandsbanken, Crosskey och Ålandsbanken Fondbolag. Företagskulturen i koncernen beskrivs konsoliderat men bitvis separat när en åtskillnad i verksamhet eller styrning gör det rele- vant. Ålandsbanken Fondbolag är ett separat aktiebolag med egna tillstånd och en egen styrelse som fattar beslut avseende de koncernpolicyer som antas. Crosskey har också en egen styrelse som fattar beslut avseende de koncernpolicyer som antas. Ålandsbankens företagskultur Ålandsbankens tre värdeord är ambitiöst, personligt och ansvars- fullt. De anställda bör utföra sina uppgifter med vederbörlig skick- lighet, omsorg och aktsamhet. En anställds arbete ska präglas av professionalism och hög etisk standard, och koncernen ska genom information och utbildning aktivt förespråka ett högt etiskt uppförande för alla anställda. Varje anställd ska tänka på att hens uppförande, såväl i arbetet som privat, kan påverka allmän- hetens syn på Ålandsbanken. Anställda inom Ålandsbanken ska uppträda på ett sådant sätt att förtroendet upprätthålls för Ålandsbanken och den finansiella marknaden. Ålandsbankens värderingar och etiska uppföranderegler är ett uttryck för ett gemensamt förhållningssätt och ska genomsyra verksamheten och vara grunden i det dagliga arbetet. Verksamheten ska bedri- vas hållbart på ett långsiktigt sätt, såväl finansiellt som socialt och miljömässigt. Ålandsbanken har en kulturskola för chefer där de informeras om Ålandsbankens värderingar och ledarskap, vilket kompletteras med en kulturguide. För att kunna utvärdera och främja företags- kultur har Ålandsbankens ett ledarskapsprogram fokuserat på att stärka ledarskapet genom utbildningar, workshoppar och andra löpande chefsinformationforum. Det gånga årets ledarskapspro- gram har fokuserat på samspelet mellan företagskulturen och Ålandsbankens värdegrund kopplat till beteende. På våra årliga ledarforum har bland annat frågor om företagskultur och värde- ringar stått på agendan och det är teman vi kommer att arbeta vidare med under de kommande åren. För att följa upp företags- kulturen och personalens trivsel genomförs löpande medarbetar- undersökningar. Ålandsbanken mäter och analyserar medarbetar- nas välmående och engagemang över tid. I årliga prestations- och utvecklingssamtal mellan anställda och närmaste chef uppfattas och diskuteras den anställdes mål och kompetensutveckling. För mer information om hur Ålandsbanken främjar sin Väsentlig inverkan, risker och möjligheter Inverkan / Risk / Möjlighet Positiv inverkan Negativ inverkan Risk Möjlighet Identifierad plats i värdekedjan Policy Företagskultur X X Den egna operativa verksamheten Policy för etiskt uppförande, Code of Conduct, Policy för intern styrning och kontroll, Policy för förebyggande av och åtgärder mot marknadsmissbruk, Policy för behandling av personuppgifter, Policy för reklamation och klagomålshantering Crosskeys hållbarhetsstrategi och företagskultur Mutor och korruption, inklusive tillbud samt relaterade ämnen såsom anti-penningtvätt, finansiering av terrorism och ekonomisk brottslighet X Den egna operativa verksamheten Policy för motverkande och förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism, Riktlinje för identifiering och bekämpning av mutor och korruption Riktlinje för visselblåsning Skydd för visselblåsare X Den egna operativa verksamheten Riktlinje för visselblåsning Cybersäkerhet X Den egna operativa verksamheten Policy för operativa risker samt riktlinjer för informationssäkerhet Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 157 företagskultur avseende personalen se upplysningskrav S1-1 och S1-2 (se sidorna 133 och 135). Ålandsbankens interna kontroll som genomförs i tre för- svarslinjer syftar till att identifiera avvikelser och handlingar som bryter mot externa eller interna regelverk. Kontrollen inkluderar systemkontroller och manuella kontroller. Det finns inga övriga fastställda planer för hur handlingar som bryter mot lagen, företa- gets uppförandekod eller liknande interna regler ska upptäckas. Om en anställd lägger märke till en avvikelse ska denna enligt nämnda policyer rapportera om avvikelse till närmaste chef eller via Ålandsbankens system för avvikelserapportering, eller göra en visselblåsningsanmälan. Även externa parter kan göra en visselblåsningsanmälan. Utbildning inom affärsetiska områden sker årligen, men med olika teman mellan olika år. Utbildning inom affärsetik regleras inte i en separat policy utan det finns enbart en generell riktlinje för utbildning och kompetens. I etikpolicyn står det att compli- ance ska utbilda om etikpolicyn. En riskanalys är gjord för att bedöma var inom verksamheten risken är störst för mutor och korruption. Analysen bedömer ris- ken för mutor och korruption i olika situationer, och en högre risk har identifierats t.ex. vid outsourcing, inköp, hos motparts- ansvariga, vid rekrytering (rekryterande chef), i kontakter gente- mot offentlig sektor, samt i arbetsuppgifter som rör sponsring/ välgörenhet. Crosskeys hållbarhetsstrategi och företagskultur Crosskey Banking Solutions omfattas av Ålandsbankens hållbar- hetsstrategi till den del som utgör socialt ansvar och miljöansvar men har på grund av att de är verksamma inom IT-branschen, snarare än Ålandsbankens bankverksamhet, en egen hållbarhets- strategi avseende hanteringen av ansvarsfullt företagande. Syftet med policyn är att säkerställa att verksamheten sköts på ett håll- bart sätt där Crosskeys fokusområden är operativ stabilitet och cybersäkerhet. Som systemleverantör till finansiella institutioner är det Crosskeys grundläggande ansvar att erbjuda stabila och säkra system och tjänster samt att säkerställa en hållbar hantering av livs- cykeln för den tekniska utrustningen. Att leverera stabila tjänster är kritiskt för att behålla kundernas tilltro, och därför är cybersäkerhet och datasäkerhet klart i fokus. Den högsta nivån som är ansvarig för genomförande av policyn är verkställande direktören. Crosskeys fyra värdeord är kunnig, positiv, hjälpsam och nog- grann. Crosskey värdesätter högt kunnande och djup specialist- kompetens inom finansbranschen kombinerat med IT-kunnande där fokus är att leverera säkra och stabila lösningar som stöder långsiktiga och hållbara kundrelationer. Den lösningsfokuserade och positiva arbetsmiljö, som prioriterar resultat och välmående, stärker medarbetarnas engagemang och deras förmåga att leve- rera med hög kvalitet. Med en platt organisation uppmuntras samarbete och kollegialt stöd, vilket skapar en inkluderande och hållbar företagskultur där alla kan göra sig hörda. Integritet är nyckeln till allt Crosskey gör och för att kunna erbjuda de säkra och pålitliga tjänster som branschen efterfrågar är det viktigt med information och utbildning av personalen för att kunna leverera korrekt nere på detaljnivå. Crosskeys värderingar och koncernens etiska uppföranderegler är ett uttryck för ett gemensamt förhåll- ningssätt och ska genomsyra verksamheten och vara en grund i det dagliga arbetet. Policyn för etiskt uppförande Policyn för etiskt uppförande syftar till att fastställa etiska normer och förhållningssätt som ska gälla vid all av Ålandsbanken bedri- ven verksamhet och som ska verka för att ett högt förtroende upprätthålls för Ålandsbanken. Genom att fastställa grundläg- gande riktlinjer för etiskt uppförande vill Ålandsbanken säker- ställa att Ålandsbankens agerande håller en hög etisk nivå som följer externa lagar och regler samt god sed på den finansiella marknaden. Policyn hanterar de väsentliga inverkansområdena företagskultur, mutor och korruption samt visselblåsning. I de grundläggande värderingarna ingår även kundbemötandet där Ålandsbanken eftersträvar långsiktiga relationer med kunderna och då ska behandla dem rättvist och korrekt. Policyn för etiskt uppförande ska tillämpas av alla anställda i Ålandsbanken och i tillämpliga delar av styrelsemedlemmar. Styrelsen fastställer Policy för etiskt uppförande men ansvar för att den dagliga verk- samheten bedrivs i enlighet med regelverken åligger respektive avdelnings-/enhetschef och vd i dotterbolag. Code of Conduct Ålandsbanken har en uppförandekod, även kallad Code of Conduct, som finns publicerad på hemsidan. Uppförandekoden utgår från gällande externa och interna regelverk, föreskrifter, rikt- linjer och internationella standarder för ansvarsfull verksamhet, såsom FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättig- heter (FN Global Compact) och finsk kod för bolagsstyrning. Syftet med uppförandekoden är att tydliggöra Ålandsbankens sätt att arbeta samt hur vi styr våra affärer och relationer för att hjälpa oss att agera ansvarsfullt. Varje medarbetare förväntas känna till upp- förandekoden och agera i enlighet med den. Uppförandekoden omfattar alla anställda inom Ålandsbanken, från medarbetare till ledningsgrupp och styrelse. Uppförandekoden gäller vårt age- rande som arbetsgivare och medarbetare, samt våra relationer till våra kunder, ägare, investerare, leverantörer och samarbetspart- ner. Uppförandekoden omfattar interna regler och principer om ansvar, regelefterlevnad och förpliktelser, bland annat avseende de väsentliga inverkansområdena korruption och mutor samt vissel blåsning, men även avseende kundrelaterade områden såsom dataskydd, sekretess och kundklagomål. Uppförandekoden inkluderar även Ålandsbankens värdeord som starkt förknippas med företagskulturen. Våra värderingar och etiska riktlinjer är ett uttryck för ett gemensamt förhållningssätt. Grunden för Ålandsbankens uppförande som en ansvarsfull aktör utgörs av våra värderingar, gällande regelverk samt vårt engage- mang till flera globala initiativ så som: • FN:s principer för ansvarsfulla placeringar (UNPRI) • FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet (UNEP FI) • Net Zero Banking Alliance • Climate Action 100+ Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 158 Ålandsbankens vd äger ansvaret för att, vid behov, ta fram instruktioner inom specifika områden och sektorer samt att säkerställa tillräcklig struktur inom organisationen för att Ålandsbankens uppförandekod ska kunna omfattas i praktiken. Policy för intern styrning och kontroll Policyn för intern styrning och kontroll beskriver övergripande principer för organisation, ansvar och rapporteringsstruktur som ska främja en sund företags- och risk-kultur, samt syftar till att oönskade händelser förebyggs, upptäcks och åtgärdas. Genom Policyn ska styrelsen tillse att anställda har den kompetens som krävs, är lämpade för sina uppgifter, har engagemang och förstår internkontrollens betydelse. Ålandsbanken ska upprätthålla ett ramverk för riskhantering som omfattar alla väsentliga risker, inbegripet operativa risker, IT- och anseenderisker, legala risker, uppföranderisker, efterlevnadsrisker i fråga om penningtvätt, finansiering av terrorism och övrig ekonomisk brottslighet, samt risker som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Policyn reglerar hur riskerna i Ålandsbankens verksamhet ska kontrolleras samt tydliggöra ansvarsfördelning och roller i arbetet med att dessa hanteras och att tillämpliga regelverk efterlevs. Ålandsbanken ska ha tydliga och lättillgängliga interna policyer, riktlinjer och arbetsinstruktioner till stöd för verksamheten och där rapporteringsvägar ska framgå. Koncernen ska säkerställa att anställda tillhandahålls utbildning och information gällande det interna regelverket. Anställda är skyldiga att känna till, förstå och följa policyer och förfaranden som har med deras uppgifter och ansvarsområden att göra. Det interna regelverket är en viktig del av ramverket för intern styrning och kontroll. Ålandsbanken ska vidare organiseras utifrån principen om tre försvarslinjer vilket är utgångspunkten för hur ansvar kopplat till intern styrning och kontroll ska fördelas i verksamheten och att ändamålsenliga och oberoende kontrollfunktioner inrättas som granskar, säkerställer och rapporterar huruvida den interna styrningen och kontrollen är välfungerande och effektiv, samt att lagar och föreskrifter följs. Policyn omfattar hela koncernen, fastställs av styrelsen och det är den verkställande direktören som ansvarar för genomförandet. Policy för förebyggande av och åtgärder mot marknadsmissbruk Policydokumentet fastställer hur Ålandsbanken främjar det all- männa förtroendet för marknaden och förebygger marknadsmiss- bruk genom att reglera hur insiderregister för värdepappers- företag och fondbolag inom Ålandsbanken ska administreras, hur Ålandsbankens anställda, vissa uppdragstagare, placerings- personal, personer i ledande ställning och insynspersoner samt deras närstående kan handla i finansiella instrument, hur Ålandsbanken bevarar information om privata transaktioner utförda av nämnda personer samt hur Ålandsbanken genom övervakning av handelsorder och transaktioner upptäcker och rapporterar misstänkt marknadsmissbruk. Policyn omfattar hela koncernen, fastställs av styrelsen och det är den verkställande direktören som ansvarar för genomförandet. Policy för motverkande och förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism Policyn fastställer strategi och övergripande verksamhetsprinci- per för att motverka och förhindra att Ålandsbanken utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism, samt för att säkerställa efterlevnad av nationella och internationella sanktionsbeslut. Ålandsbankens strategi och målsättning för riskhanteringen är att identifiera och bedöma risker, och därefter riskbaserat vidta åtgärder som syftar till att motverka, förhindra och minska risken för att utnyttjas för finansiell brottslighet, penningtvätt eller finan- siering av terrorism. Med stöd av bland annat ett internt regelverk och flera modellmetoder kan vi motverka, förhindra och minska risken för att Ålandsbanken utnyttjas för penningtvätt och finan- siering av terrorism. För att kunna bedöma och hantera risken för penningtvätt och finansiering av terrorism identifierar Ålandsbanken sina kunder, motparter och företrädare för att kunna säkerställa att kundkännedom uppnås och att relevanta riskfaktorer identifieras (KYC). Ålandsbanken följer internationella och nationella sanktionsbeslut. Vi förhindrar att finansiella medel förmedlas till eller görs tillgängliga för personer eller organisatio- ner som står på en sanktionslista. Policyn omfattar hela koncer- nen, fastställs av styrelsen och det är den verkställande direktö- ren som ansvarar för genomförandet. Riktlinjen för identifiering och bekämpning av mutor och korruption Ålandsbankens riktlinje för bekämpning av mutor och korruption fastställer arbetet för att identifiera, motverka och bekämpa mutor och korruption, och reglerar mer i praktiken vilka förhåll- ningsregler som gäller för de anställda inom Ålandsbanken. Ålandsbanken respekterar FN:s konvention mot korruption och mutor genom att efterleva regelverkskrav i Finland och Sverige. Anställda och uppdragstagare får ej ge eller motta gåvor eller för- måner som överstiger vissa fastställda gränsvärden. Kännetecknande för godtagbara gåvor och förmåner är att de överlämnas och mottas öppet och utan anknytande förpliktelser eller förväntningar, och i riktlinjen fastställs gränsvärden för värde på godtagbara respektive otillåtna gåvor och förmåner. Vidare rådges de anställda i bedömningen av olika situationer samt ges information om hur rapportering av eventuella misstankar om överträdelser kan rapporteras. Ansvarig för implementering av riktlinjen är Compliance-avdelningen. Anmälan av eventuella oegentligheter sker i enlighet med riktlinje för visselblåsning. Riktlinje för visselblåsning Ålandsbanken arbetar proaktivt med att upptäcka och förebygga allvarliga överträdelser av interna och externa regelverk eller all- varliga missförhållanden i verksamheten för att främja goda bolagsstyrningsprinciper och upprätthålla en hög affärsetisk standard. Det förebyggande arbetet ses som en grundläggande förtroendefråga för Ålandsbanken. Som en del av det proaktiva Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 159 arbetet, och i enlighet med lagkrav, upprätthåller Ålandsbanken en rapporteringskanal för att uppmärksamma oegentligheter, så kallad visselblåsning. Det här beskrivs i Ålandsbankens riktlinje för visselblåsning. Syftet med visselblåsningsriktlinjen är att beskriva rutinen för anmälningar av oegentligheter genom koncernens vissel blåsningskanal. Anställda och andra verksamma inom Ålandsbanken kan rapportera eventuella misstankar om regel- överträdelser eller allvarliga missförhållanden i koncernbolagets verksamhet. För att anställda ska känna förtroende till vissel- blåsningssystemet säkerställer processen integritet och ansvars- frihet samt ger skydd mot repressalier. Riktlinjen för visselblåsning ska fastställas samt uppdateras regelbundet av verkställande direktören men ansvar för implementation av riktlinjen är intern- revision. Anmälningarna om oegentligheter som inkommer via det externa systemet hanteras av en intern utredningsgrupp. Gruppen är sammansatt för att vara oberoende och objektiv. Internrevision kan om behov föreligger och med iakttagande av sekretess till sin hjälp anlita andra personer vars expertis och information anses nödvändig för utredning av ett ärende. Policy för reklamation och klagomålshantering Policyn för reklamation och klagomålshantering reglerar hur reklamationer och klagomål från kunder, presumtiva kunder eller före detta kunder ska bedrivas i enlighet med gällande lagstift- ning. Förutom att Ålandsbanken har en skyldighet att registrera och rapportera missnöjesuttryck från kunderna, anser vi att en god och rättvis hantering bidrar till att upprätthålla kundernas förtroende för Ålandsbanken. Denna policy tillämpas i Ålandsbanken exklusive Crosskey och Ålandsbanken Fondbolag. Vad gäller reklamationer ansvarar av vd utsedda enheter för att processerna och rutinerna för reklamationshanteringen efterföljs. Ålandsbanken Fondbolag har fastställt en egen policy för reklamations- och klagomålshantering. Syftet med policyn är att reglera hur klagomål och reklamationer från kunder, presumtiva kunder eller före detta kunder ska bedrivas i Ålandsbanken Fondbolag. En god och rättvis hantering av reklamationer och klagomål från kunder bidrar till att främja och upprätthålla kun- dernas förtroende för Ålandsbanken Fondbolag. Därför ska Ålandsbanken Fondbolag ha effektiva förfaranden för att korrekt och så snabbt som möjligt kunna behandla klagomål om fond- verksamheten. Ålandsbanken Fondbolags styrelse fastställer poli- cyn regelbundet och dess vd ansvarar för att policyn genomförs och efterlevs. Cybersäkerhet Ålandsbankens förmåga att skydda sig mot cyberhot baserar sig på ett ramverk kring informationssäkerhet som består av att identi fiera, skydda, upptäcka, reagera och återställa. Utöver våra egna regelverk följer vi Finansinspektionens regler. Policy för operativa risker Ålandsbankens Policy för operativa risker fastställer principer för hantering av operativa risker i Ålandsbanken och Ålandsbanken Fondbolag. Policyn inkluderar bland annat informationssäkerhet, kontinuitet och beredskap samt säkerhet och hantering av risker utifrån externa faktorer såsom exempelvis bedrägerier. Verkställande direktören ansvarar för att fastställa närmare rikt- linjer och ansvarsfördelning samt att tillse att verksamheten har tillräckliga befogenheter och resurser för att hantera de operativa riskerna. Policyn kompletteras av riktlinjer som fastställer förfaranden. Riktlinje för informationssäkerhet Ålandsbankens riktlinje för informationssäkerhet fastställer förfaranden för att säkerställa informationssäkerhet inom Ålandsbanken. Ansvaret för informationssäkerheten ligger på verkställande direktören för respektive företag inom koncernen. Crosskey har en separat riktlinje vars syfte är att skapa riktning och stöd för att informationssäkerheten ska kunna efterlevas i enlighet med både affärsmässiga och lagreglerade krav. Riktlinjen omfattar alla anställda på Crosskey samt externa parter. Personuppgifter Ålandsbanken hanterar personuppgifter för att kunna tillhanda- hålla sina tjänster. Ålandsbanken behandlar även information om sina kunders bankaffärer som ska skyddas enligt banksekretes- sen. Kundkännedomen samt förmågan att säkerställa den här behandlingen är viktig i den dagliga verksamheten liksom i det förebyggande arbetet mot penningtvätt, finansiering av terrorism och för att förebygga ekonomisk brottslighet, men även för att beakta kundernas personliga integritet. Policy för behandling av personuppgifter Policy för behandling av personuppgifter syftar till att reglera behandlingen av personuppgifter inom Ålandsbanken samt säker- ställa att den allmänna dataskyddsförordningen GDPR efterlevs i verksamheten. All behandling av personuppgifter bör vara laglig och rättvis och genomföras så att den gynnar människor. Det bakom liggande syftet att skydda personer vid behandling av deras personuppgifter konkretiseras i de s.k. grundläggande prin- ciperna som anges i den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR). Genom att aktivt sörja för en god behandling av och en hög skyddsnivå för personuppgiftsbehandling minskas risken för integritetskränkning av individer. Därigenom stärks även förtroen- det för Ålandsbanken. Principerna ska iakttas vid all behandling av personuppgifter och det är upp till Ålandsbanken att även kunna påvisa att principerna följs i verksamheten. Dataskyddsombudet övervakar efterlevnaden och rapporterar till ledningen. DPO genomför interna kontroller samt håller regelbundna utbildningar för att säkerställa att behandling av personuppgifter följer GDPR och interna regelverk. Verkställande direktör för respektive bolag i Ålandsbanken ansvarar för att policyn efterlevs. Ålandsbanken har även en integritetspolicy specifikt inriktad till sina kunder publicerad på hemsidan där Ålandsbanken beskri- ver sin hantering av personuppgifter och hur kundernas uppgifter ska skyddas i enlighet med GDPR. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 160 Upplysningskrav G1-3 – Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Vårt arbete med att identifiera, bekämpa och motverka mutor och korruption inom Ålandsbanken är fastställt i ett internt regel- verk om bland annat representation, sponsring och gåvor. Ålandsbanken följer även branschgemensamma rekommendatio- ner. Mutor och korruption är kriminella handlingar, men vårt före- byggande arbete mot mutor och korruption är i flera fall också en förtroendefråga. Som aktör i bank- och finansbranschen förvaltar vi ett särskilt förtroende från allmänheten. Ålandsbankens system för att förebygga och upptäcka korruption och mutor grundar sig i bankens tre försvarslinjer kompletterat med utbildning samt ett visselblåsningssystem. I den första försvarslinjen återfinns alla i verksamheten som ansvarar för att utföra det dagliga operativa arbetet, medan den andra försvarslinjen ansvarar för att stödja första försvarslinjen i risk-och regelefterlevnadsarbetet, övervaka och utmana utfallet av verksamhetens arbete samt att löpande följa upp och utvär- dera regelefterlevnad och riskexponering. I den tredje försvars- linjen återfinns Intern Revision som på ett objektivt sätt förser sty- relse och ledning med oberoende bedömningar av verksamheten, operativa verksamhets- och ledningsprocesser, koncernens risk- hantering, styrning och kontroll. Det främsta förebyggande verktyget är utbildning. En obligato- risk digital utbildning i mutor och korruption hölls för alla anställda inom samtliga funktioner i Ålandsbanken och Ålandsbanken Fondbolag år 2023. Crosskey omfattades inte av denna utbildning och för tillfället finns det inte någon motsva- rande kurs hos dem. Ledningsgruppen genomgick även en utbild- ning i mutor och korruption 2023. Eftersom all bankpersonal omfattades av utbildningen i mutor och korruption täcks alla in oavsett risknivå inom verksamheten. Den digitala utbildningen var på 30 minuter och omfattade ämnena mutor och korruption i Ålandsbankens omvärld, gränsdragning, förebyggande arbete, konsekvenser samt visselblåsning. För att upptäcka potentiella incidenter görs kontroller enligt uppsatta interna regler för kontroll, men det finns ingen specifik gåvokontroll. Det finns ett internt system för avvikelserapporte- ring samt en visselblåsningskanal via vilken incidenter som upp- täcks av någon person kan anmälas. För att hantera uppdagade incidenter finns en process för mottagning av anmälningar av internrevision samt en oberoende utredningsgrupp inom internrevision med kompletterande rele- vanta personer. Rutiner för eskalering av ärenden finns dokumenterade i poli- cyn för internrevision och riktlinjer för interna utredningar. Utredningsresultat där det framkommer väsentliga incidenter ska utan dröjsmål rapporteras till behörig beslutsfattare av chef för intern revision eller chefsjurist. Ålandsbanken publicerar interna policyer på intranätet där anställda har tillgång till dem. Vid ändringar meddelas personalen om att uppdateringar finns tillgängliga genom en notis på intra- nätet. Det finns även länkar till policyerna i de digitala utbildningar som genomförs. Förebyggande arbete gällandes brottsbekämpning och informationssäkerhet Vi förebygger och vidtar åtgärder för att aktivt motverka att Ålandsbanken utnyttjas för penningtvätt, finansiering av terro- rism, bedrägeri eller korruption. Det här arbetet är viktigt för att vi ska kunna ta vårt sociala ansvar och bidra till ett långsiktigt håll- bart samhälle. Att skydda information om våra kunder och banken är viktiga åtgärder för att motverka alla former av finansiell kriminalitet. Ålandsbankens förmåga att skydda sig mot cyberhot baserar sig på ett ramverk kring informationssäkerhet som består av att identifiera, skydda, upptäcka, reagera och återställa. Vi arbetar aktivt för att bekämpa cyberhot och öka medvetenheten hos medarbetarna. Ålandsbankens Information Security Officer erbjuder medarbetare och systemägare stöd och råd i säkerhetsfrågor. Utöver våra egna regelverk följer vi Finans- inspektionens regler. En IT-revision av Ålandsbankens system genomförs varje år. Ålandsbanken följer också ett internt regelverk för hur vi behandlar personuppgifter med god säkerhetsnivå. Vi har processer på plats för att förhindra tillträde och obehörig användning av både personuppgifter och de verktyg som används för behandlingen. Under 2024 har fokus varit på digital operativ resiliens. Ålandsbanken utbildar kontinuerligt de anställda inom informationssäkerhet. Crosskey arbetar med cybersäkerhet på många plan, allt från att utbilda personalen, säkerställa att våra arbetssätt stöder utveck- lingen på ett sådant sätt att cybersäkerhet inkluderas samt att implementera olika tekniska lösningar Alla dessa utvecklas kontinu- erligt och förbättras eftersom cybersäkerhet inte är en statisk position utan någon som kräver en kontinuerlig förbättring. Generellt kan sägas att Ålandsbanken eftersträvar en säkerhets- nivå i framkant i vår bransch för att säkerställa fungerande verksam- het. Cyberattacker kan leda till allvarliga konsekvenser för Ålandsbanken. Ålandsbanken vill minimera risken för stora ekono- miska förluster, skadat anseende samt ha ett gott kundskydd. Upplysningskrav G1-4 – Fall av korruption och mutor På grund av avsaknaden av officiellt rapporterade incidenter avseende företagets arbetstagare, är uppgifterna avseende åtgär- der, mått och mål fokuserade på förebyggande och förhindrande. Avseende korruption och mutor är den främsta åtgärden ett före- byggande arbete med utbildning av personalen. Compliance har en utbildningsplan över vilka utbildningar som de ska ge, och där ingår etikområdet, inklusive mutor och korruption. Frekvensen för utbildningen av korruption och mutor är regelbunden, och samtliga anställda på Ålandsbanken och Ålandsbanken Fondbolag omfattas. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 161 Antal fall, korruption och mutor Antalet fällande domar för brott mot lagar mot korruption och mutor 0 Bötesbeloppen för brott mot lagar mot korruption och mutor, EUR 0 Utbildning i förebyggande av mutor och korruption 2023 Antal personer som tilldelats utbildning 640 Antal personer som genomfört utbildning 622 Antal som genomfört utbildning, % 55 Typ av utbildning och utbildningens varaktighet Datorbaserad utbildning, antal timmar 0,5 Frekvens för utbildningen Regelbunden Ämnen i utbildningen Hur mutor och korruption definieras X Identifiering av mutor och korruption i verksamheten X Interna regelverk X Förebyggandearbetet X Hur överträdelser ska anmälas X Sluttest X Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 162 Aktiefakta Aktiefakta .......................................................................................164 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Aktiefakta Aktiekapitalet Bankens aktiekapital är 42 029 289,89 euro. Aktierna fördelas på 6 476 138 A- och 8 890 781 B-aktier. Varje A-aktie representerar vid bolags- stämman tjugo (20) röster och varje B-aktie en (1) röst. I bolagsordningen finns ett stadgande som medför att ingen representant vid bolags- stämman får rösta för mer än en fyrtiondedel av det vid stämman företrädda röstetalet. Bolagsstämman beslöt i mars 2024 att bemyndiga styrelsen att fatta beslut om emis- sion av aktier, optionsrätter och andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier som avses i aktiebolagslagens 10 kap 1 §. Bemyndigandet avser aktier i serie B och det sammanlagda anta- let aktier som med stöd av bemyndigandet kan emitteras ska inte överstiga 3 000 000 B-aktier. Bemyndigandet avser en eller flera emissioner mot vederlag eller vederlagsfria emissioner och kan även avse avyttring av egna aktier. Bemyndigandet ersätter bolagstämmans alla tidigare icke-utnyttjade bemyndiganden av aktier och optionsrätter och andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier. Bemyndig- andet är i kraft till och med den 26 mars 2029. Hittills har 22 912 aktier (per den 31 december 2024) emitterats med stöd av bemyndigandet och följaktligen kan ännu 2 977 088 B-aktier emitteras eller avyttras på basen av det. Aktier som en del av program för rörlig ersättning Nyemitterade eller förvärvade egna B-aktier utbe- talas som en del av Ålandsbankens incitaments- program. Våren 2024 utbetalades 14 411 nyemitte- rade B-aktier. I mars 2025 kommer cirka 7 000 B-aktier att utbetalas. Ytterligare cirka 31 000 B-aktier kommer att utbetalas som uppskjuten del av incitamentsprogram under åren 2026– 2029, förutsatt att kriterierna för utbetalning upp- fylls. Antalet aktier är beroende av aktiekursen vid utdelningstillfället. Aktiesparprogram Ålandsbankens styrelse har beslutat om två aktiesparprogram för samtliga anställda inom koncernen, 2022/2023-års respektive 2023/2024-års aktiesparprogram. Aktiespar- programmen gav de anställda möjlighet att spara en del av månadslönen för att investera i Ålandsbankens B-aktier. Deltagande i aktiespar- programmet skedde på frivillig basis. De anställda kunde spara maximalt fem procent av sin månads lön för att vid de halvårsvisa riktade emis- sionerna teckna B-aktier. De anställda erbjöds att teckna B-aktien till en kurs som understiger medel kursen för kalendermånaden innan respek- tive emission med 10 procent Programmen var ettåriga. Tre år efter respektive emission utdelar Ålandsbanken en matchningsaktie för varje aktie som förvärvats i de riktade emissionerna till de som deltagit i emissionerna och som fortsätt- ningsvis är anställda inom koncernen samt har de emitterade aktierna i sin ägo. Ålandsbanken emitterade under år 2024 44 721 B-aktier för fullföljande av bankens åtag- anden inom ramen för 2023/2024-års aktiespar- program. Antalet matchningsaktier som ska emitteras år 2026 och 2027 uppskattas till 86 000 B-aktier. Handeln med bankens aktier Under 2024 omsattes bankens A-aktier på Helsingfors Börs för 4,5 miljoner euro till medel- kursen 34,52 euro. Den högsta noteringen var 39,60 euro, den lägsta 30,60 euro. B-aktierna omsattes för 16,9 miljoner euro till medelkursen 34,17 euro. Den högsta noteringen var 38,20 euro och den lägsta 30,90 euro. Antalet registrerade aktieägare i ägarförteck- ningen den 31 december 2024 var 14 968 som ägde 14 058 435 stycken aktier. Dessutom fanns totalt 1 308 484 förvaltarregistrerade aktier. Antalet direktregistrerade aktieägare har under året ökat med 6 procent. Börsvärde miljoner euro 0 100 200 300 400 500 600 20242023202220212020 Resultat per aktie euro 0 0,75 1,50 2,25 3,00 3,75 20242023202220212020 Dividend per aktie euro 1 Styrelsens förslag inför bolagsstämman. 0 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 20242023202220212020 1 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 164 Aktiekapitalets utveckling Aktiekapital, euro Antal A-aktier Antal B-aktier 2024 42 029 289,89 6 476 138 8 890 781 2023 42 029 289,89 6 476 138 8 831 649 2022 42 029 289,89 6 476 138 8 777 709 2021 42 029 289,89 6 476 138 9 126 165 2020 42 029 289,89 6 476 138 9 109 916 De tio största aktieägarna Antal A-aktier Antal B-aktier Totalt Ägarandel, % Röstandel, % 1 Wiklöf Anders med bolag 1 993 534 1 332 961 3 326 495 21,65 29,77 2 Nordea Bank Abp (förvaltarregistrerat) 1 062 924 490 925 552 6,02 0,68 3 Alandia Försäkring Abp 754 908 52 632 807 540 5,26 10,95 4 Fennogens Investments S.A. 616 764 165 467 782 231 5,09 9,03 5 Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas 123 668 265 754 389 422 2,53 1,98 6 Chilla Capital 277 500 0 277 500 1,81 4,01 7 Lundqvist Ben 273 795 0 273 795 1,78 3,96 8 Oy Etra Invest Ab 0 225 000 225 000 1,46 0,16 9 Svenska Litteratursällskapet i Finland rf 208 750 0 208 750 1,36 3,02 10 Nordea Henkivakuutus Suomi Oy 0 176 100 176 100 1,15 0,13 Förteckningen omfattar även aktieägares koncernbolag och ägarkontrollerade bolag. Aktieägare enligt innehavets storlek Antal aktier Antal aktieägare Antal aktier totalt Antal aktier i medeltal Antal röster, % 1–100 8 081 313 110 39 1,6 101–1 000 5 628 1 897 008 337 7,8 1 001–10 000 1 154 2 833 518 2 455 12,0 10 001– 105 10 323 283 98 317 78,6 varav förvaltarregistrerade 1 308 484 1,3 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 165 Aktiestockens fördelning Antal aktier Ägarandel, % Privatpersoner 6 130 705 39,9 Företag 4 197 066 27,3 Finansiella institut och försäkringsbolag 1 780 977 11,6 Icke vinstsyftande samfund 615 836 4,0 Offentliga samfund 19 031 0,1 Utlandet 1 314 820 8,6 Förvaltarregistrerade aktier 1 308 484 8,5 Summa 15 366 919 100,0 Antal omsatta Ålandsbankenaktier på Helsingfors börs Antal tusen aktier Omsättning i % av aktierna Betald kurs: högst/lägst, euro Medelkurs, euro 2024 A 129 2,0 39,60–30,60 34,52 2024 B 495 5,6 38,20–30,90 34,17 2023 A 166 2,6 41,70–30,30 34,17 2023 B 416 4,7 41,60–30,40 34,44 2022 A 283 4,4 40,40–27,30 33,21 2022 B 1 154 13,1 39,60–27,90 33,19 2021 A 321 5,0 33,20–22,40 28,42 2021 B 1 094 12,0 32,20–20,80 26,25 2020 A 198 3,1 21,80–14,90 18,71 2020 B 1 141 12,5 21,20–13,55 18,22 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 166 Uppgifter om Ålandsbankenaktien 2024 2023 2022 2021 2020 Antal aktier, tusen st. 1 15 367 15 308 15 254 15 602 15 586 Antal aktier efter utspädning, tusen st. 15 492 15 415 15 321 15 636 15 634 Antal aktier i genomsnitt, tusen st. 15 341 15 292 15 526 15 559 15 579 Resultat per aktie, euro 2 3,41 3,18 2,37 2,55 2,02 Resultat per aktie efter utspädning, euro 3,39 3,17 2,37 2,55 2,02 Ordinarie dividend per aktie, euro 2,40 3 2,40 1,60 1,55 1,00 Tilläggsdividend per aktie, euro 0,35 3 0,25 0,45 0,45 Ordinarie dividend i % av resultatet 4 70,5 75,5 66,4 60,7 49,5 Tilläggsdividend i % av resultatet 4 10,3 7,9 18,7 17,6 Eget kapital per aktie, euro 5 19,95 19,98 18,85 19,39 18,76 Eget kapital per aktie efter utspädning, euro 19,87 19,97 18,92 19,41 18,76 Aktiernas börskurs på bokslutsdagen A-aktien 35,00 31,20 37,60 32,60 21,60 B-aktien 33,10 31,00 36,20 31,50 20,90 P/E-tal 6 A-aktien 10,3 9,8 15,9 12,8 10,7 B-aktien 9,7 9,7 15,3 12,3 10,3 Effektiv dividendavkastning, % 7 A-aktien 7,9 8,5 5,5 6,1 4,6 B-aktien 8,3 8,5 5,7 6,3 4,8 Börsvärde, miljoner euro 520,9 475,8 561,3 498,6 330,3 1 Antal registrerade aktier med avdrag för egna aktier på bokslutsdagen 4 Dividend per aktie × 100 6 Aktiernas börskurs på bokslutsdagen Resultat per aktie Resultat/aktie 2 Aktieägarnas andel av periodens resultat 5 Aktieägarnas andel av eget kapital 7 Dividend × 100 Antal aktier i genomsnitt Antal aktier på bokslutsdagen Aktiernas börskurs på bokslutsdagen 3 Styrelsens förslag till bolagsstämman Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 167 Bokslut Koncernens finansiella rapporter Koncernens resultaträkning ....................................................... 169 Koncernens totalresultat ............................................................ 169 Koncernens balansräkning ......................................................... 170 Koncernens rapport över förändring i eget kapital .............. 171 Koncernens kassaflödesanalys ................................................. 172 Noter till koncernens finansiella rapporter ............................. 173 Moderbolagets finansiella rapporter Moderbolagets resultaträkning ................................................. 242 Moderbolagets balansräkning ................................................... 243 Moderbolagets rapport över förändring i eget kapital ........244 Moderbolagets kassaflödesanalys ........................................... 245 Noter till moderbolagets finansiella rapporter ...................... 246 Styrelsens och verkställande direktörens yttrande samt förslag till vinstdisposition ............................................... 271 Revisionsberättelse ......................................................................272 Hållbarhetsgranskningsberättelse ........................................... 275 Femårsöversikt .............................................................................. 277 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Koncernens resultaträkning Koncernen 2024 2023 tusen euro Not nr Ränteintäkter 204 091 195 096 Räntekostnader −99 941 –95 444 Räntenetto K7 104 150 99 653 Provisionsintäkter 117 361 110 334 Provisionskostnader −40 974 –33 376 Provisionsnetto K8 76 386 76 958 IT-intäkter 35 076 28 635 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde K9 −585 –2 950 Andel av intresseföretags resultat 745 –543 Övriga intäkter K10 581 520 Intäkter sammanlagt 216 353 202 273 Personalkostnader K11 −87 872 –81 308 Övriga kostnader K12 −47 137 –41 636 Lagstadgade avgifter K13 −5 –3 245 Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar K26, K27 −12 306 –12 177 Kostnader sammanlagt −147 319 –138 367 Resultat före nedskrivningar 69 033 63 906 Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto K14 −4 010 –2 161 Rörelseresultat 65 023 61 745 Inkomstskatt K15 −12 767 –13 070 Räkenskapsperiodens resultat 52 255 48 674 Hänförligt till: Innehav utan bestämmande inflytande −2 2 Aktieägarna i Ålandsbanken Abp 52 257 48 672 Resultat per aktie, euro K16 3,41 3,18 Resultat per aktie efter utspädning, euro K16 3,39 3,17 Koncernens totalresultat Koncernen 2024 2023 tusen euro Not nr Räkenskapsperiodens resultat 52 255 48 674 Kassaflödessäkringar Förändringar i värdering till verkligt värde 1 008 1 952 Tillgångar värderade via övrigt totalresultat Förändringar i värdering till verkligt värde 2 819 9 834 Överfört till resultaträkningen −1 123 −151 Omräkningsdifferenser Vinster/förluster uppkomna under perioden −3 655 983 Skatt på poster som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen K15 −541 −2 327 Poster som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen −1 491 10 291 Värdeförändringar i egetkapitalinstrument −12 787 −10 478 Omräkningsdifferenser −1 071 78 Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner K44 963 −1 967 Skatt på poster som inte kan komma att omklassificeras till resultaträkningen K15 2 981 2 860 Poster som inte kan komma att omklassificeras till resultaträkningen −9 914 −9 506 Övrigt totalresultat −11 405 784 Räkenskapsperiodens totalresultat 40 850 49 459 Hänförligt till: Innehav utan bestämmande inflytande −2 2 Aktieägarna i Ålandsbanken Abp 40 853 49 457 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 169 Koncernens balansräkning Koncernen 2024 2023 tusen euro Not nr Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 289 877 351 011 Skuldebrev K20 804 441 826 043 Utlåning till kreditinstitut K21 30 326 31 479 Utlåning till allmänheten K22 3 575 645 3 859 054 Aktier och andelar K23 36 646 40 147 Aktier i intresseföretag K24 7 477 6 761 Derivatinstrument K25 21 462 27 258 Immateriella tillgångar K26 21 227 20 932 Materiella tillgångar K27 45 337 36 702 Förvaltningsfastigheter K27 287 294 Aktuella skattefordringar 1 391 2 362 Uppskjutna skattefordringar K28 6 828 4 759 Övriga tillgångar K29 32 522 81 713 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter K30 51 362 52 993 Tillgångar totalt 4 924 829 5 341 507 Skulder Skulder till kreditinstitut K31 78 298 400 508 Inlåning från allmänheten K32 3 521 392 3 594 757 Emitterade skuldebrev K33 811 881 817 275 Derivatinstrument K25 4 258 15 414 Aktuella skatteskulder 2 222 3 423 Uppskjutna skatteskulder K28 32 695 35 182 Övriga skulder K34 52 441 59 250 Avsättningar K35 2 849 1 775 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter K36 52 318 47 097 Efterställda skulder K37 30 514 31 501 Skulder totalt 4 588 869 5 006 182 Koncernen 2024 2023 tusen euro Not nr Eget kapital och innehav utan bestämmande inflytande K38 Aktiekapital 42 029 42 029 Överkursfond 32 736 32 736 Reservfond 25 129 25 129 Säkringsreserv 807 – Fond för verkligt värde −9 402 –529 Omräkningsdifferenser −13 491 –8 979 Fond för fritt eget kapital 32 121 30 184 Balanserade vinstmedel 196 592 185 314 Aktieägarnas andel av eget kapital 306 522 305 885 Andel av eget kapital för innehav utan bestämmande inflytande 14 16 Innehavare av övrigt primärkapital 29 424 29 424 Eget kapital totalt 335 960 335 325 Skulder och Eget kapital totalt 4 924 829 5 341 507 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 170 Koncernens rapport över förändring i eget kapital Koncernen Andel av eget kapital för Aktieägarnas innehav utan Innehavare Fond för verkligt Omräknings- Fond för fritt Balanserat andel av eget bestämmande av övrigt tusen euro Aktiekapital Överkursfond Reservfond Säkringsreserv värde differens eget kapital resultat kapital inflytande primärkapital Totalt Eget kapital 31.12.2022 42 029 32 736 25 129 –1 561 107 –10 025 28 455 170 727 287 597 14 29 424 317 035 Periodens resultat 48 672 48 672 2 48 674 Övrigt totalresultat 1 561 –636 1 046 –1 187 784 784 Transaktioner med ägare Primärkapitalinstrument, utdelning –1 924 –1 924 –1 924 Dividendutdelning –31 330 –31 330 –31 330 Incitamentsprogram 271 271 271 Aktiesparprogram 1 459 355 1 814 1 814 Eget kapital 31.12.2023 42 029 32 736 25 129 0 –529 –8 979 30 184 185 314 305 885 16 29 424 335 325 Periodens resultat 52 257 52 257 −2 52 255 Övrigt totalresultat 807 −8 873 −4 511 1 172 −11 405 −11 405 Transaktioner med ägare Primärkapitalinstrument, utdelning −2 008 −2 008 −2 008 Dividendutdelning −40 662 −40 662 −40 662 Incitamentprogram 522 522 522 Aktiesparprogram 1 416 517 1 933 1 933 Eget kapital 31.12.2024 42 029 32 736 25 129 807 −9 402 −13 491 32 121 196 592 306 522 14 29 424 335 960 För vidare uppgifter om förändring i eget kapital, se not nr K38. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 171 Koncernens kassaflödesanalys Koncernen 2024 2023 tusen euro Kassaflöde från löpande verksamhet Rörelseresultat 65 023 61 745 Justering för ej kassaflödespåverkande poster Av- och nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar 12 306 12 177 Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto 4 243 2 406 Orealiserade värdeförändringar 1 733 4 533 Periodiserade över-/underkurser på skuldebrev och emitterade skuldebrev 2 481 7 773 Förmånsbestämda pensionsplaner 206 292 Betalda inkomstskatter −13 264 –8 971 Ökning (−) eller minskning (+) av fordringar från löpande verksamhet Skuldebrev 31 316 185 759 Utlåning till kreditinstitut 5 105 13 387 Utlåning till allmänheten 247 839 453 813 Övriga tillgångar 45 518 –73 288 Ökning (+) eller minskning (−) av skulder från löpande verksamhet Skulder till kreditinstitut −317 361 –33 924 Inlåning från allmänheten −42 072 –591 915 Emitterade skuldebrev −20 903 –4 093 Övriga skulder −13 503 31 317 Kassaflöde från löpande verksamhet 8 667 61 012 Kassaflöde från investeringsverksamhet Investering i aktier och andelar −3 071 –1 811 Investering i materiella tillgångar −11 677 –4 098 Försäljning av materiella tillgångar 69 104 Investering i immateriella tillgångar −4 214 –4 765 Kassaflöde från investeringsverksamhet −18 893 –10 571 Koncernen 2024 2023 tusen euro Kassaflöde från finansieringsverksamhet Aktieemission 1 937 1 730 Amortering av leasingskuld −5 412 –4 841 Ökning av riskdebenturer – 17 955 Minskning av riskdebenturer – –17 714 Betald dividend −40 662 –31 330 Utbetald ränta på primärkapitalinstrument −2 008 –1 924 Kassaflöde från finansieringsverksamhet totalt −46 145 –36 123 Kursdifferens i likvida medel −1 390 101 Förändring i likvida medel −57 760 14 420 Likvida medel vid årets början 343 432 329 012 Kassaflöde från löpande verksamhet 8 667 61 012 Kassaflöde från investeringsverksamhet −18 893 –10 571 Kassaflöde från finansieringsverksamhet −46 145 –36 123 Kursdifferens i likvida medel −1 390 101 Likvida medel vid årets slut 285 672 343 432 Likvida medel i kassaflödesanalysen består av följande poster: Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 259 926 321 981 Vid anfordran betalbar utlåning till kreditinstitut 25 746 21 451 Summa likvida medel 285 672 343 432 Med likvida medel avses kassa, checkräkningen på Finlands Bank, vid anfordran betalbar utlåning till kreditinstitut, övrig utlåning till kreditinstitut och skuldebrev med ursprunglig återstående löptid mindre än tre månader, samt fordringar på offentliga samfund som inte är kreditgivning. Investeringsverksamheten avser betalningar i anslutning till materiella och immateriella tillgångar samt innehavet av aktier och andelar förutom aktier avsedda för handel. Finansieringsverksamheten avser poster bland eget och främmande kapital som finansierar den löpande verksamheten. Analysen har gjorts enligt den indirekta metoden. Ytterligare information avseende koncernens kassaflödesanalys, se not K39. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 172 Innehållsförteckning noter koncernen Noter till koncernens finansiella rapporter K1. Företagsinformation ..........................................................174 K2. Redovisningsprinciper .......................................................174 K3. Koncernens riskhantering ................................................184 K4. Segmentrapport ................................................................208 K5. Produktområden................................................................ 210 K6. Geografisk fördelning ........................................................ 210 K7. Räntenetto ...........................................................................211 K8. Provisionsnetto .................................................................. 211 K9. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ...... 212 K10. Övriga intäkter .................................................................... 212 K11. Personalkostnader ............................................................213 K12. Övriga kostnader ................................................................ 216 K13. Lagstadgade avgifter ........................................................ 216 K14. Förväntade kreditförluster .............................................. 217 K15. Skatt ...................................................................................... 219 K16. Resultat per aktie ............................................................... 219 Noter till koncernens balansräkning K17. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder .....220 K18. Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde.......................................................................222 K19. Tillgångar och skulder per valuta ................................... 224 K20. Innehav av skuldebrev ......................................................225 K21. Utlåning till kreditinstitut ................................................. 226 K22. Utlåning till allmänheten ..................................................226 K23. Aktier och andelar ..............................................................228 K24. Aktier i intresseföretag ......................................................228 K25. Derivatinstrument .............................................................229 K26. Immateriella tillgångar ......................................................230 K27. Materiella tillgångar ........................................................... 231 K28. Uppskjutna skattefordringar och -skulder ................... 232 K29. Övriga tillgångar ................................................................. 233 K30. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ......... 233 K31. Skulder till kreditinstitut ...................................................233 K32. Inlåning från allmänheten ................................................ 233 K34. Övriga skulder ..................................................................... 233 K35. Avsättningar ........................................................................234 K36. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter .........234 K37. Efterställda skulder ............................................................234 K38. Specifikation över förändringar i eget kapital ............. 235 Övriga noter K39. Kassaflödesanalys, specifikationer ...............................236 K40. Koncernstruktur .................................................................237 K41. Aktivt förvaltat kapital ...................................................... 238 K42. Ställda säkerheter .............................................................. 238 K43. Åtaganden utanför balansräkningen.............................238 K44. Pensionsansvar ..................................................................239 K45. Leasingansvar ..................................................................... 241 K46. Upplysningar om närstående.......................................... 241 K47. Kvittning av finansiella tillgångar och skulder ............. 241 K48. Väsentliga händelser efter räkenskaps- periodens slut ..................................................................... 241 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 173 Noter till koncernens finansiella rapporter (tusen euro) K1. Företagsinformation Ålandsbanken Abp är ett finländskt publikt aktiebolag, organise- rat enligt finsk lagstiftning och med huvudkontor i Mariehamn. Ålandsbanken Abp är en affärsbank med sammanlagt 11 kontor i Finland och Sverige. Koncernen är genom dotterbolaget Crosskey Banking Solutions Ab Ltd även leverantör av moderna bankdata- system för mindre och medelstora banker. Moderbolagets huvudkontor har följande registrerade adress: Ålandsbanken Abp Nygatan 2 AX-22100 Mariehamn Åland, Finland Kopia av koncernbokslutet kan fås från huvudkontoret eller från Internetsidan www.alandsbanken.fi Ålandsbanken Abp:s aktier är föremål för handel på Nasdaq OMX Helsinki Oy. Koncernredovisningen för räkenskapsåret som slutar den 31 december 2024 har godkänts av styrelsen den 25 februari 2025 och kommer att föreläggas bolagsstämman 2025 för faststäl- lande. Bolagsstämman har möjlighet att fastställa eller att låta bli att fastställa bokslutet. K2. Redovisningsprinciper 1. Grunder för redovisningen Koncernbokslutet har uppgjorts i enlighet med de av EU antagna internationella redovisningsstandarderna (International Financial Reporting Standards, IFRS), samt tolkningar av dessa. Standarder na och tolkningarna blir obligatoriska för Ålandsbankens koncernredovisning i takt med att EU godkänner dem. Vidare har vid upprättande av noterna till koncernredovis- ningen även finsk samfunds- och bokföringslagstiftning tilläm- pats. Koncernredovisningen presenteras i tusen euro, där annat inte anges. Koncernredovisningen har upprättats enligt ursprung- ligt anskaffningsvärde, förutom där annat är angivet i redovisningsprinciperna. Tabeller visar avrundade siffror på alla enskilda rader. Detta innebär att summeringar inte alltid går att göra av de avrundade värdena. 2. Förändrade redovisningsprinciper De väsentliga redovisningsprinciper som har använts vid upprät- tande av årsbokslutet är de samma som de som användes vid upprättande av årsbokslutet per den 31 december 2024. Övriga förändringar i redovisningsprinciper som antagits under 2024 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar. 2.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas International Accounting Standards Board (IASB) har publicerat IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter, vilken ännu inte tillämpas av Ålandsbanken. Standarden som ersätter IAS 1 tillämpas från 1 januari 2027 och introducerar främst nya krav på struktur i resultaträkningen samt upplysningar om vissa resultatmått. Påverkan på koncernens finansiella rapporter utvärderas för närvarande. IASB har publicerat ändringar avseende klassificering och vär- dering av finansiella instrument i IFRS 9 och IFRS 7. Ändringarna innebär främst vägledning vid bedömning av kontraktuella kassa- flöden i finansiella tillgångar som inkluderar villkor som är bero- ende av framtida händelser samt relaterade upplysningskrav. Ändringarna tillämpas från 1 januari 2026. Påverkan på koncer- nens finansiella rapporter utvärderas för närvarande. 2.2 Kommande regelverksförändringar Ett antal nya standarder och tolkningar träder i kraft för räken- skapsår som börjar efter den 1 januari 2025. Dessa kommande regelverksförändringar bedöms inte ha någon väsentlig effekt på koncernens finansiella ställning, resultat eller upplysningar. 3. Betydande redovisningsprinciper 3.1 Utformning av finansiella rapporter Finansiella rapporter utgörs av balansräkning, resultaträkning, rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital, rapport över kassaflöden samt noter. Syftet är att ge information om företagets ställning, finansiella resultat och kassaflöden som är användbar vid ekonomiska beslut. Av de finansiella rapporterna framgår också resultaten av företagsledningens förvaltning av de resurser som anförtrotts dem. Koncernen publicerar delårsrapport för varje kvartal samt en fullständig årsredovisning. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 174 3.2 Konsolideringsprinciper Koncernbokslutet upprättas i enlighet med IFRS 10 Koncernredovisning och omfattar moderbolaget Ålandsbanken Abp (inklusive Ålandsbanken Abp (Finland), svensk filial) och alla dotterbolag över vilka moderbolaget har ett bestämmande infly- tande. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande förelig- ger, beaktas potentiella röstberättigande aktier samt om faktisk kontroll föreligger. Alla koncerninterna fordringar, skulder, intäkter och kostnader, inklusive dividender och orealiserade interna vin- ster har eliminerats i koncernbokslutet. Andel i eget kapital och räkenskapsperiodens resultat i dotter- bolagen hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande avskiljs och visas som separata poster i koncernens resultat och balansräkning. Förluster hänförliga till innehav utan bestäm- mande inflytande fördelas även i de fall innehav utan bestäm- mande inflytande kommer att vara negativt. Koncernbokslutet omfattar intresseföretag där koncernen äger 20–50 procent av rösterna, eller annars har betydande infly- tande. Vid konsolidering av intresseföretag och joint ventures har kapitalandelsmetoden använts. När koncernens andel i ett intres- seföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig legala eller informella förpliktelser eller gjort betal- ningar för intresseföretagets räkning. Gemensamma verksamheter och joint ventures är samar- betsarrangemang där Ålandsbanken och en eller flera samarbets- partner har rätt till alla ekonomiska fördelar relaterade till verk- samhetens tillgångar samt åtaganden för verksamhetens skulder. Ömsesidiga fastighets- och bostadsaktiebolag har klassificerats som gemensamma verksamheter. Koncernen redovisar tillgångar, skulder, intäkter och kostnader utifrån sin andel av dessa. Alla koncerninterna fordringar, skulder, intäkter och kostnader, inklu- sive dividender och orealiserade interna vinster har eliminerats i koncernbokslutet. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov. 3.3 Poster i utländsk valuta Koncernredovisningen upprättas i euro (EUR), vilket är moderbo- laget Ålandsbanken Abp:s rapporteringsvaluta och funktionella valuta. Den funktionella valutan för koncernens verksamheter utomlands kan avvika från koncernens rapporteringsvaluta och funktionella valuta. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till den valutakurs som föreligger på boksluts- dagen. Omräkningsdifferenser från egetkapitalinstrument och skuldinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt total- resultat redovisas i övrigt totalresultat. Icke-monetära poster som redovisas till verkligt värde omräknas enligt kurs då verkligt värde fastställdes. Övriga icke-monetära poster har omräknats enligt transaktionsdagens kurs. I koncernbokslutet omräknas de utländska verksamheternas resultaträkningar, poster i övrigt totalresultat och kassaflödesa- nalyser till euro enligt rapportperiodens genomsnittskurser. Omräkningen av balansräkningens poster till euro görs enligt bok- slutsdagens kurs. De omräkningsdifferenser som uppstår vid omräkning av utländska verksamheter redovisas separat i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapi- tal, benämnd omräkningsdifferens. När bestämmande inflytande upphör, realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, varvid de omklassificeras från omräk- ningsdifferensen i eget kapital till resultaträkningen. 3.4 Redovisning av tillgångar och skulder i balansräkningen Köp och försäljning av aktier, penning- och kapitalmarknads- instrument samt derivat på avistamarknaden redovisas på affärs- dagen. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas normalt på likviddagen. Vid rörelseförvärv redovisas den förvärvade rörelsen i koncer- nens räkenskaper från förvärvstidpunkten. Förvärvstidpunkten är den tidpunkt då bestämmande inflytande över den förvärvade enheten inträder. Förvärvstidpunkten kan skilja sig från den tid- punkt då transaktionen är lagligt fastställd. Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas som ett nettobelopp i balansräkningen om banken har avtalsmässig eller legal rätt och avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Ytterligare upplysningar om kvittning av finansiella tillgångar och skulder lämnas i not K47. Principerna för redovisning av tillgångar och skulder i balans- räkningen har bland annat särskild betydelse för redovisning av återköpstransaktioner, värdepapperslån och leasing. Se respek- tive separat avsnitt nedan. 3.5 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder 3.5.1 Allmänt finansiella tillgångar Finansiella instrument rubriceras i balansräkningen på olika rader beroende på vem som är motpart, till exempel allmänhet eller kreditinstitut. Har det finansiella instrumentet ingen specifik mot- part eller då det är noterat på en marknad rubriceras dessa finan- siella instrument i balansräkningen som olika typer av värdepap- per. Finansiella skulder där fordringsägare är sämre prioriterade än övriga rubriceras i balansräkningen som Efterställda skulder. 3.5.2 Klassificering och värdering Finansiella tillgångar klassificeras utifrån den affärsmodell som används av Ålandsbanken för att förvalta tillgångarna och utifrån deras kontraktuella kassaflödesegenskaper och grupperas i en av följande kategorier: värderade till upplupet anskaffningsvärde eller värderade till verkligt värde över resultatet. Finansiella tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde då de hålls inom en affärsmodell i syfte att samla in kontraktuella kassaflöden och dessa kassaflöden enbart är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående beloppet, exempelvis utlåning som är en del av Ålandsbankens operativa verksamhet. Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via resultaträk- ningen om de hålls inom en affärsmodell i syfte att både samla in kontraktuella kassaflöden och försäljning. En uppdelning av de Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 175 klasser av finansiella tillgångar och skulder som redovisas i balans- räkningen med avseende på värderingskategori görs i not K17. Derivat redovisas på egna rader i balansräkningen tillsammans med avtalsenliga upplupna räntor, antingen som tillgång eller skuld beroende på om avtalet har ett positivt eller negativt verk- ligt värde. Alla derivat redovisas till verkligt värde i balansräk- ningen. Realiserade och orealiserade vinster eller förluster redovi- sas i resultaträkningen under på raden Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Redovisningsprinciper för säkringsredo- visning tillämpas där derivat identifierats som ett säkringsinstru- ment, se avsnitt 3.8. Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen på affärs- dagen då avtal ingåtts om förvärv, förutom avtal i värderings- kategorin lånefordringar som redovisas på likviddag. Borttagande av finansiella tillgångar sker då rättigheten att erhålla kassaflöden förfallit eller i allt väsentligt överförts till annan part. Finansiella skulder bokas bort från balansräkningen då skulden upphör genom att avtalet fullgjorts eller annullerats. Vid första redovisningstillfället redovisas alla finansiella till- gångar och skulder till verkligt värde. För tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen redovisas transaktionskostnader i resultaträkningen genast vid anskaff- ningstillfället. För övriga finansiella instrument räknas transak- tionskostnader enligt effektivräntemetoden in i anskaffningsvärdet. Finansiella skulder klassificeras som värderade till upplupet anskaffningsvärde eller värderade till verkligt värde via resultatet . 3.5.3 Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Som finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaff- ningsvärde redovisas räntebärande finansiella tillgångar som kon- cernen innehar inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att erhålla avtalsenliga kassa- flöden, och de avtalade villkoren för den finansiella tillgången ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Vid första redovisningstillfället redovisas dessa tillgångar till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till anskaffandet av den finansiella tillgången. Verkligt värde består normalt av utbetalt belopp, inklusive avgifter och provisioner. Det upplupna anskaffningsvärdet är det belopp som den finansiella tillgången är redovisad till vid första redovis- ningstillfället minus återbetalningar, plus upplupen ränta, plus eller minus ackumulerade periodiseringar vid användning av effektivräntemetoden på eventuell skillnad mellan det ursprung- liga beloppet och beloppet på förfallodagen justerat med hänsyn till en eventuell förlustreserv. Se vidare avsnitt 3.7 Nedskrivning av låne- och kundfordringar. 3.5.4 Finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via övrigt totalre- sultat om de innehas enligt en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden och sälja finan- siella tillgångar, och dess avtalade villkor ger vid bestämda tid- punkter upphov till kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på utestående kapitalbeloppet. I denna värderingskategori redovisas skuldebrev som initialt redovisas till anskaffningsvärde i balansräkningen och värderas därefter till verkligt värde. Värdeförändringen redovisas i övrigt totalresultat med avdrag för uppskjuten skatt. Vid avyttring eller nedskrivning överförs den andelen av det ackumulerade resultat som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultaträkningen. Nedskrivningsprövning av finansiella tillgångar i denna värde- ringskategori görs enligt modellen baserad på förväntade kredit- förluster, se avsnitt 3.7. Vid avyttring omklassificeras det ackumu- lerade resultatet som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultaträkningen under Nettoresultat finansiella poster till verk- ligt värde. Ålandsbanken har gjort ett oåterkalleligt val att redovisa inne- hav av aktier i värderingskategorin finansiella tillgångar som redo- visas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Detta val görs inves- tering för investering. Aktierna redovisas initialt till sitt anskaffningsvärde och värderas därefter till verkligt värde. Värdeförändringen redovisas i övrigt totalresultat med avdrag för uppskjuten skatt. Vid avyttring eller bortbokning från balans- räkningen överförs den andel av det ackumulerade resultat som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, fond för verkligt värde, till balanserade vinstmedel. Utdelningar redovisas i resultaträkningen. 3.5.5 Finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultatet Alla finansiella tillgångar som inte klassificeras som värderade till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt total- resultat värderas till verkligt värde via resultatet. 3.5.6 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde omfattar de som inte värderas till verkligt värde via resultatet. Sådana finansiella skulder redovisas på affärsdagen till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till skulden och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde beräknat enligt effektivräntemetoden. 3.5.7 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet En finansiell skuld klassificeras till verkligt värde via resultatet om den klassificeras som innehav för handelsändamål, som ett deri- vat eller den har blivit identifierad som sådan vid första redovis- ningstillfället. I denna kategori redovisar Ålandsbanken derivat som inte säkringsredovisas. Finansiella skulder värderade till verk- ligt värde via resultatet redovisas vid första redovisningstillfället, på affärsdagen, och vid efterföljande värderingar till verkligt värde och nettovinster och förluster, inklusive räntekostnader, redovisas i resultatet. Räntekostnader och valutakursvinster och -förluster redovisas i resultatet. Vinster eller förluster vid borttagning från redovisningen redovisas också i resultatet. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 176 3.5.8 Omklassificering av finansiella instrument Finansiella tillgångar omklassificeras i regel inte efter det första redovisningstillfället. Bestämmelserna i IFRS 9 tillåter endast omklassificering för vissa finansiella tillgångar och endast om Ålandsbanken i sällsynta fall skulle byta affärsmodell för förvalt- ningen av en portfölj av finansiella tillgångar. Ingen omklassifice- ring av finansiella tillgångar har skett under räkenskapsåret. Omklassificering av finansiella skulder är inte tillåtet efter det första redovisningstillfället . 3.6 Principer för värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde Verkligt värde definieras som priset till vilken en tillgång skulle kunna säljas eller en skuld överföras i en normal transaktion mellan oberoende marknadsaktörer. För finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad likställs verkligt värde med det aktuella marknadspriset. Som aktiv betraktas en sådan marknad där noterade priser med lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga på en reglerad marknad, handelsplats, tillförlitlig nyhetstjänst eller motsvarande och där erhållna prisuppgifter lätt kan verifieras genom regelbundet före- kommande transaktioner. Det aktuella marknadspriset motsvaras i regel av aktuell köpkurs för finansiella tillgångar respektive aktu- ell säljkurs för finansiella skulder. För grupper av finansiella instrument som förvaltas på basis av bankens nettoexponering för marknadsrisk likställs det aktuella marknadspriset med det pris som skulle erhållas eller betalas vid en avyttring av nettopositionen. För finansiella instrument för vilka tillförlitliga uppgifter om marknads pris saknas, bestäms verkligt värde med hjälp av värderings modeller. De värderingsmodeller som används bygger på indata som i allt väsentligt kan verifieras med marknadsobser- vationer, exempelvis marknadsräntor och aktiekurser. Vid behov görs en justering för andra variabler som en marknadsaktör för- väntas ta i beaktande vid prissättningen. Finansiella instrument som värderats med hjälp av modell som bygger på indata som inte går att verifiera med externa marknadsuppgifter består i allt väsentligt av onoterade aktier avseende strategiska aktieinnehav. För att estimera det icke observerbara priset använder Ålandsbanken olika metoder beroende på typ av tillgängliga data. Den primära metoden är baserad på bankens andel av substans- värdet i aktuellt bolag, alternativt baserad på genomförda trans- aktioner i form av exempelvis nyemission, eller priser för liknande onoterade aktier. Om likvida noteringar saknas för aktier fastställs värderingen med betydande inslag av bankens egna interna antaganden. De värderingstekniker som används är analys av diskonterade kassa flöden, värdering med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana, värdering med referens till nyligen genom- förda transaktioner i samma finansiella instrument. Vid användning av värderingstekniker används i så stor utsträckning som möjligt marknadsnoteringar, men ifall detta inte är möjligt krävs uppskatt- ningar för att erhålla verkligt värde. Se avsnitt 4.3 betydande bedömningar och osäkerhet i uppskattningar och vidare även not K18. Dag 1-vinster/-förluster, det vill säga skillnader som uppkom- mer vid första redovisningstillfället mellan transaktionspriset och värdet enligt en värderingsmodell, redovisas i resultaträkningen endast i de fall värderingsmodellen enbart baseras på observer- bara marknadsdata. I annat fall periodiseras skillnaden över det finansiella instrumentets löptid. Några dag 1-vinster/- förluster återfanns inte under räkenskapsåret. 3.6.1 Skuldebrev Skuldebrev utgivna av stater såväl som säkerställda obligationer och företagsobligationer värderas med hjälp av aktuella mark- nadspriser. I undantagsfall kan företagsobligationer värderas med värderingstekniker som baseras på marknadsräntor för motsva- rande löptid med justering för kredit- och likviditetsrisk. 3.6.2 Egetkapitalinstrument Aktier noterade på en aktiv marknad värderas till marknadspris. Vid värdering av onoterade aktier och andelar styrs valet av värde- ringsmodell av vad som bedöms lämpligt för det enskilda instru- mentet. Innehav i onoterade aktier består i huvudsak av aktier med anknytning till bankens affärer, såsom strategiska partner- samarbeten samt innehav i åländska bolag. Sådana innehav vär- deras i regel till Ålandsbankens andel av substansvärdet i bolaget som anses utgöra en rimlig uppskattning av det verkliga värdet. I bolag som nyligen genomfört nyemission utan företrädesrätt på basen av tidigare innehav, värderas aktien till denna emissions- kurs, med avdrag för illikviditet i aktien. 3.6.3 Derivat Derivat som handlas på en aktiv marknad värderas till marknads- pris. Merparten av koncernens derivatkontrakt, däribland ränte- swappar och olika typer av linjära valutaderivat, värderas med värderingsmodeller som bygger på marknadsräntor och andra marknadspriser. Värdering av ickelinjära derivatkontrakt som inte handlas aktivt bygger på en rimlig skattning av marknadsbaserad indata, exempelvis volatilitet . 3.7 Nedskrivningar av låne- och kundfordringar Nedskrivning av låne- och kundfordringar görs enligt en modell som baseras på förväntade kreditförluster (expected credit loss). Modellen tar sin utgångspunkt i förändringar i kreditrisken hos de finansiella tillgångarna och utgörs av en trestadiemodell. Stadie 1 utgör exponeringar som presterar utan att en väsentligt ökad kredit risk anses ha inträffat. I stadie 2 placeras de exponeringar som underpresterar och anses ha en väsentlig förändring i kredit- risken. Därtill placeras exponeringar som beviljats anståndsåt- gärder minst i stadie 2. Låne- och kundfordringar som är definie- rade att ingå i Stadie 3 genomgår nedskrivningsprövning löpande och individuellt för varje fordran. Exponeringar i stadie 3 uppfyller koncernens fallissemangs-definition där en exponering anses falle- rad då en betalning som avser ett väsentligt belopp är försenad mer än 90 dagar. Övriga situationer där koncernen anser en kreditexpo- nering som fallerad är när banken infriar en bankgaranti, motparten Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 177 begärs i konkurs, eller ansöker om skuldsanering. Därtill bedömer koncernen huruvida en motpart av andra skäl ska anses vara betal- ningsoförmögen, vilket alltid innefattar fall där banken utökar sina anståndsåtgärder gentemot kunden. Kreditförlustreserveringen för stadie 2 och stadie 3 baseras definitionsmässigt på livstids kreditförluster men skiljer sig åt då exponeringar i stadie 3 alltid omfattar objektiva belägg för att for- dran har identifierats som osäker. För flyttningar tillbaka till bättre stadier tillämpar koncernen karenstider. För exponeringar i stadie 2, på grund av 30 förseningsdagar, tillämpas sex månader och för krediter i stadie 3 tillämpas ingen karenstid eftersom det finns redan en karenstid i fallissemangsdefinitionen. För exponeringar med anstånd tillämpas en karenstid om 24 månader innan expo- neringen kan återgå till stadie 1, givet att anståndsåtgärderna inte längre föreligger. Nedskrivningsmodellen kräver bokföring av ett års förväntad förlust redan vid den initiala redovisningen och vid en väsentlig ökning av kreditrisken så ska nedskrivningsbeloppet motsvara de kreditförluster som förväntas uppkomma under den återstående löptiden. En väsentlig ökning av kreditrisken definie- ras som en väsentlig ökning av sannolikhet för en betalningsin- ställelse sedan första redovisningstillfället. Koncernen bedömer en väsentligt ökad kreditrisk utifrån beräkning om relativ föränd- ring av sannolikheten för fallissemang (probability of default, PD) för den återstående löptiden gånger tre och absolut förändring om minst 10 procentenheter. För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffnings- värde görs reserveringar för kreditförluster i balansräkningen som en minskning av redovisat bruttovärde för tillgången. För givna garantier och outnyttjade kreditlimiter redovisas de reservering- arna som en skuld inom avsättningar. Nedskrivningar på låne- och kundfordringar samt konstaterade kreditförluster redovisas i resultaträkningen under Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången har löpt ut eller har överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och för- måner som är förknippade med ägandet till en annan part. En konstaterad förlust innebär således att en låne- eller kundford- ring slutligt skrivs av då konkurs bekräftats eller medellöshet har hållits för sannolikt. Återbetalningar av tidigare konstaterade kre- ditförluster och återföringar av sannolika kreditförluster intäkts- redovisas under Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto. 3.7.1 Värdering av förväntade kreditförluster Koncernen tillämpar för samtliga exponeringar en kreditratings- modell för beräkning av förväntade kreditförluster. Dessa beräk- ningar baseras på internt utvecklade modeller (PD, förlust vid fallissemang (loss given default, LGD) och kreditexponering vid fallissemang (expected exposure at default, EAD), vilka tar både historiska data och sannolikhetsviktande framåtblickande scen arier i beaktan i makromodellen för PD-justering. Ålandsbanken använder en makromodell med tre prognos- scenarion – ett basscenario som har en 50 procent viktning, ett negativt scenario som har 25 procent viktning och ett positivt sce- nario som har 25 procent viktning. Prognosperioden i scenariot är tre år. Dessa prognoser revideras minst årligen. Referensränta och arbetslöshet är variabler som ingår i makromodellen för privat- personer, medan bara förändring i BNP beaktas i makromodellen för företag. Sannolikheten för fallissemang (PD) för 12 månader anger sannolikheten för att ett givet engagemang fallerar inom 12 månader, medan livstids-PD (för återstående löptid) motsvarar sannolikheten att ett givet engagemang fallerar under finansiella tillgångens hela återstående löptid. PD-modellen baseras på historiska data, de förhållanden som existerar på rapporterings- dagen samt framtida ekonomiska förhållanden som påverkar kredit risk. Förlust vid fallissemang (LGD) anges per engagemang och är en uppskattning av den förväntade förlusten som koncer- nen gör givet att engagemanget fallerar. Koncernens LGD-modell baseras på historiska data. Exponeringar vid fallissemang (EAD) avser en beräknad kreditexponering vid ett framtida datum för fallissemang med hänsyn tagen till förväntade förändringar i kredit exponeringen på balansdagen. Koncernens modell för EAD beaktar bl.a. nuvarande avtalsvillkor, antagande om infriande av garantier, förväntat utnyttjande av limiter och oåterkalleliga åtag- anden utanför balansräkningen. Nivån på reserveringar bygger på en bred uppsättning rele- vanta uppgifter för indata, antaganden och bedömningar från företagsledningen. I synnerhet dessa punkter kan ha stor påver- kan på reserveringsnivån: fastställande av betydande ökning i kreditrisk, prognoser för framtida makroekonomiska scenarier och beräkningsmetodologi av både den förväntade kreditför- lusten inom de kommande 12 månaderna och förväntade kredit- förluster under hela löptiden. Förväntade kreditförluster för ford- ringar i stadie 2 respektive stadie 3 fastställs av ledningsgruppens kreditkommitté baserat på underlagen från koncernens modell på förväntade kreditförluster. I anslutning till fastställandet så kan ledningsgruppens kreditkommitté besluta om en avvikande han- tering ifall det bedöms finnas särskilda förhållanden som model- len inte beaktar. 3.7.2 Fordringar med anståndsåtgärder Med fordringar med anståndsåtgärder avses lånefordringar för vilka banken har beviljat låntagaren eftergifter med anledning av dennes uppenbart försämrade ekonomiska situation i syfte att undvika problem i låntagarens återbetalningsförmåga och där- med maximera återbetalningen av den utestående fordran. Eftergifterna kan omfatta justerade lånevillkor, såsom amorte- ringsuppskov, reducerad räntemarginal eller förlängd återbetal- ningstid, eller refinansiering, vilket kan innebära att en kredit i nära anslutning till sin ursprungliga förfallodag har återbetalats i sin helhet och i samband med detta ersatts av en ny kredit. I sam- band med beviljande av eftergift av avtalade kreditvillkor ska ansvarig beslutsfattare bedöma kundens finansiella situation. Ifall eftergiften beviljas kunden med anledning av dennes försämrade finansiella situation, ska fordran alltid överföras till stadie 2 (så länge inte grund för avvikande behandling till följd av regler om lagstadgad betalningsmoratorium föreligger). Ifall det i samband med beviljad eftergift bedöms att fullständig återbetalning av for- dran är osannolik utan att koncernen behöver tillgripa åtgärder Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 178 som att realisera säkerheter eller garantier, anses fordran fallerad och överförs till stadie 3. Så länge det endast handlar om anstånd- såtgärder, d.v.s. kunden bedöms inte vara föremål för osannolik- het för betalning, så är åtgärden individuell för envar kredit. Redovisat värde avser bruttoexponering och omfattar inte enbart omstrukturerade krediter utan även andra krediter i en kundhelhet. Koncernen analyserar effekterna av anståndsåtgärder inom ramen för redovisning av modifieringsresultat. Kreditens ursprungliga nuvärde av framtida diskonterade kassaflöden jämförs med det justerade nuvärdet efter eventuella förändringar i kassaflöden. När ett lån modifieras men inte tas bort från balans- räkningen görs fortfarande bedömning av väsentliga ökningar i kreditrisken jämfört med den ursprungliga kreditrisken i ned- skrivningssyfte. Modifieringsresultat bokförs i resultaträkningen och avser skillnaden i nuvärdet på de ursprungliga och de nya avtalsenliga kassaflödena diskonterat med den ursprungliga effektivräntan, och periodiseras linjärt under kreditens återstående löptid. 3.7.3 Bedömningar och uppskattningar Nedskrivningsmodellen enligt IFRS 9 kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna. Se även avsnitt 4.1 betydande bedömningar och osäkerhet i uppskatt- ningar. Ålandsbanken använder expertjusteringar för att fånga in omständigheter som inte fullt ut täcks av riskmodellerna och dessa kan göras både på exponerings- och portföljnivå. Expertjusteringarna av kreditförlustreserveringarna bedöms vara fortsatt nödvändiga och uppgick till 500 tusen euro (784 tusen euro per 31 december 2023). Processen för nedskrivningsprövning för krediter i stadie 3 har inte ändrats utan följer sedvanlig rutin med individuell bedömning. Ålandsbanken ser inte en betydande förhöjning i kreditrisken i utlåningsverksamheten på kort till medellång sikt på grund av utvecklingen i Ukraina. Ålandsbanken har inte några direkta expo- neringar mot företag i varken Ryssland, Belarus eller Ukraina. Banken finansierar inte heller kunder som har import eller export mot dessa länder i någon betydande omfattning, Ålandsbanken är dock, likt övriga banker, exponerad för händelser på det makroekonomiska planet och deras påverkan på realekonomin. Inflationstryck, stigande räntor och fallande börskurser kan påverka kunders återbetalningsförmåga och värdet på pantsatta säkerheter. 3.8 Säkringsredovisning Ålandsbanken tillämpar säkringsredovisning enligt IFRS 9 och tillämpar olika säkringsmodeller beroende på säkringens syfte. 3.8.1 Säkring av verkligt värde Säkring av verkligt värde kan tillämpas för enskilda tillgångar och skulder samt för portföljer av finansiella instrument i syfte att skydda koncernen mot icke önskvärda resultateffekter till följd av förändringar i marknadspriser på redovisade tillgångar eller skulder. Vid säkring av verkligt värde värderas både säkrings- instrumentet, derivatet och den säkrade risken i det säkrade instrumentet till verkligt värde via resultaträkningen under Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder ha varit mycket effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar. 3.8.2 Kassaflödessäkring Kassaflödessäkring kan tillämpas för enskilda tillgångar och skulder i syfte att skydda koncernen mot icke önskvärda result- ateffekter till följd av variationer i kassaflöden hänförliga till ränte- och valutaförändringar. Derivat som utgör säkringsinstrument i kassaflödes säkring redovisas till verkligt värde i balansräkningen. I den mån säkringsinstrumentets värdeförändring är effektiv redo- visas den i säkringsreserven via övrigt totalresultat. Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen under Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Beloppet redovisat i övrigt totalresultat överförs till resultaträkningen i samband med att det emitterade skuldebrev som säkrats med kassaflödessäkring för- faller. En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tilläm- pas är att säkringen formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder ha varit mycket effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar. 3.8.3 Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet tillämpas för att skydda koncernen från de omräkningsdifferenser som upp- kommer då verksamheter i annan funktionell valuta än rapporte- ringsvalutan omräknas. Derivat som utgör säkringsinstrument vid säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Den del av valutakursresultatet på säkringsinstrumentet som är effektiv redovisas i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Vid eventuell avyttring av en utlandsverksamhet överförs uppkomna vinster och förluster på säkringsinstrumentet från övrigt totalresultat till resultaträkningen. En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt identifierats och doku- menterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlit- ligt sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder ha varit mycket effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar. 3.9 Immateriella tillgångar och goodwill Immateriella tillgångar består av IT-system som tillverkas för eget bruk, externt upphandlade system, immateriella tillgångar från bolagsförvärv samt förvärvade avtal. 3.9.1 Aktivering av tillverkning för eget bruk Om det tillverkade datasystemet genererar trolig framtida intäkt eller kostnadsreduktion som överstiger investeringskostnaderna Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 179 aktiveras utvecklingskostnaderna för datasystemet. Egenutvecklade datasystem aktiveras till självkostnadspris. Utvecklingskostnader som inte förväntas ha betydande ekono- misk nytta redovisas som kostnad i resultaträkningen. Förundersöknings- och forskningskostnader redovisas som kostnad i resultaträkningen. 3.9.2 Avskrivningar De aktiverade utvecklingskostnaderna avskrivs i normalfall linjärt under 5–7 år. Avskrivningarna inleds då datasystemet är färdigt för användning. Egen utveckling av datasystem .................................................... 5–7 år Externa datasystem ..................................................................... 5–10 år Förvärvade avtal ............................................................................... 10 år Övriga immateriella tillgångar .....................................................3–5 år 3.9.3 Nedskrivning Årligen görs en genomgång av tillgångarna för att fastställa om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation uppkommer, fastställs återvinningsvärdet som det högre av försäljningspriset och nyttjandevärdet på tillgången. Ännu ej färdigställda utvecklingsarbeten prövas för nedskrivning årligen oavsett förekomst av indikationer på värdeminskning. En nedskrivning redovisas i resultaträkningen om bokföringsvär- det överskrider återvinningsvärdet. En tidigare redovisad ned- skrivning återförs endast om det skett en väsentlig förändring i värderingsgrunderna för nedskrivningstest. Bokföringsvärdet efter återföring kan maximalt uppgå till bokföringsvärdet före nedskrivning. 3.9.4 Goodwill Goodwill motsvarar den andel av anskaffningsutgiften som över- stiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Goodwill avskrivs inte utan prövas årligen, eller oftare om behov föreligger, för nedskrivning (impairment) genom att diskon- tera framtida förväntade kassaflöden i kassagenererande enheter. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Se not K26 för kon- cernmässigt goodwillvärde. 3.10 Materiella tillgångar 3.10.1 För eget bruk Materiella anläggningstillgångar, såsom förvaltningsfastigheter, rörelsefastigheter och inventarier, redovisas initialt till anskaff- ningsvärde och därefter till anskaffningsvärde med avdrag för ack- umulerade avskrivningar och nedskrivningar. 3.10.2 Avskrivningar Avskrivningar är uppgjorda på basis av tillgångarnas förväntade ekonomiska livslängd. Samtliga avskrivningar är linjära. Byggnader .......................................................................................... 40 år Byggnaders tekniska utrustning ................................................... 12 år Ombyggnad i hyrda lokaler kundutrymmen .................................5 år Ombyggnad i hyrda lokaler övriga utrymmen ........................... 10 år Maskiner och inventarier .............................................................4–10 år Övriga materiella tillgångar .......................................................... 3–5 år Tillgångar med nyttjanderätt ....................................................... 1–9 år Jordområden avskrivs inte. 3.11 Avsättningar En avsättning redovisas när koncernen har en befintlig förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, när det är troligt att ett utflöde av resurser i form av ekonomiska förmåner kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt när en tillförlitlig upp- skattning av beloppet kan göras. Avsättningen värderas till nu vär- det av uppskattat utflöde. Avsättningarna prövas vid varje bok- slutstillfälle och justeras vid behov, så att de motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde. Avsättningar redovisas för omstruktureringar. Med omstruktu- rering avses genomgripande organisationsförändring, till exempel genom att anställda får avgångsvederlag för förtida uppsägning, eller nedläggningar av kontor. För att en avsättning ska redovisas krävs att en omstruktureringsplan har fastställts och tillkännagi- vits så att det har skapats en välgrundad förväntan hos dem som berörs av att företaget kommer att genomföra omstruktureringen. Avsättningar till omstruktureringsreserv rörande övriga kost- nader redovisas i balansräkningen när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen antingen har påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Avsättningar rörande rättegångskostnader redovisas när kon- cernen har identifierat den befintliga förpliktelsen och fastställt det troliga utflödet av resurser som kommer att krävas vid en reglering. Förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska för- delarna som härrör från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga ut gifterna för att uppfylla kontraktets förpliktelser. 3.12 Leasingavtal IFRS 16 tar bort leasetagarens krav på att skilja mellan finansiella och operationella leasingavtal och kräver att leastagaren redo- visar nyttjanderätter och leasingskulder för de allra flesta lea- singavtalen i balansräkningen. Ålandsbanken tillämpar de undan- tag som standarden tillåter avseende leasingavtal på 12 månader eller kortare (korttidsleasingavtal) och leasingavtal där den under- liggande tillgången är av lågt värde. Dessa leasingavtal redovisas som kostnader i resultaträkningen. 3.12.1 Leasingavtal där Ålandsbanken är leasetagare När ett avtal ingås bedömer Ålandsbanken om avtalet är, eller innehåller, ett leasingavtal, vilket definieras som att avtalet över- låter rätten att under en viss period bestämma över använd- ningen av en identifierad tillgång, i utbyte mot ersättning. Tillgångar och skulder som uppkommer från leasingavtal redovi- sas initialt till nuvärdet av framtida leasingbetalningar diskonte- rade med den marginella låneräntan. Ålandsbanken omprövar om ett avtal är, eller innehåller, ett leasingavtal endast om villkoren i avtalet ändras. Ålandsbanken är exponerad för eventuella fram- tida ökningar av rörliga leasingbetalningar baserade på ett index eller en ränta, som inte ingår i leasingskulden förrän de träder i kraft. När justering av leasingbetalningar baserade på ett index eller en ränta träder i kraft omvärderas leasingskulden och juste- ras mot nyttjanderätten. Vinster eller förluster hänförlig till änd- ringar av leasingavtal redovisas i resultaträkningen. Tillgångar med nyttjanderätt tas vid avtalets ingång upp bland materiella tillgångar och motsvarande finansiell leasingskuld bland övriga skulder. Tillgångar redovisas vid ingång av Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 180 leasingavtal till det belopp som motsvarar den leasade tillgång- ens verkliga värde eller det lägre nuvärdet för minimileasingavgif- terna. Leasingperioden fastställs utifrån den icke uppsägnings- bara leasingperioden tillsammans med en bedömning av både perioder som omfattas av en möjlighet att förlänga leasingavtalet (och rimlig heten att så också görs), samt en bedömning av perio- der som omfattas med möjlighet att säga upp leasingavtalet om säkerhet föreligger att inte utnyttja det alternativet. Avskrivning görs utgående från den ekonomiska livslängden eller den kortare leasingperioden. Räntor för leasingskulden redovisas som ränte- kostnad enligt effektivräntemetod. Nedskrivning redovisas efter individuell bedömning av behovet. 3.13 Intäkter 3.13.1 Räntenetto Ränteintäkter och räntekostnader för finansiella instrument beräknas enligt effektivräntemetod. Metoden redovisar instru- mentens intäkter och kostnader jämnt i förhållande till utestående belopp över perioden fram till förfallodagen. Beräkningen innefattar avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktions- kostnader och alla över- och underkurser. 3.13.2 Provisionsnetto Intäkter och kostnader för olika typer av tjänster redovisas i resul- taträkningen som Provisionsintäkter respektive Provisions- kostnader. Provisionsintäkter redovisas när tjänsten utförs vilket sker vid den tidpunkt när kontrollen över tjänsten är överförd till kunden och koncernen uppfyller sitt prestationsåtagande. Som provisionsintäkter redovisas courtage, olika former av förvalt- ningsavgifter, betalningsprovisioner och kortavgifter. Valutaprovisioner kopplade till kunders betalningar och värde- pappershandel redovisas som betalningsprovisioner och värde- pappersprovisioner. Enskilda uppläggningsavgifter för lån och löf- tesprovisioner uppgående till väsentliga belopp periodiseras över kreditens löptid och ingår i räntenetto. Ingen information lämnas om återstående prestationsåtaganden som har en ursprunglig förväntad löptid på högst ett år eller om Ålandsbanken har rätt till ersättning från en kund till ett belopp som direkt motsvarar vär- det för kunden av Ålandsbankens prestation som uppnåtts till dato som är tillåtet enligt IFRS 15. Provisionskostnader är transak- tionsberoende och är direkt relaterade till intäkter inom Provisionsintäkter. Intäkterna debiteras löpande. För provisioner som gäller flera år redovisas enbart den andel som avser tjänster som kunden erhållit under ifrågavarande räkenskapsperiod. Provisionsintäkter och -kostnader redovisas när tjänsten utförs. För provisioner som gäller flera år redovisas enbart den andel som gäller räkenskapsperioden. 3.13.3 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde Under Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde redovisas realiserade och orealiserade vinster och förluster från finansiella instrument vilka värderas till verkligt värde via resultaträkningen, samt den ineffektiva delen vid säkringsredovisning. Under nettoresultat från valutaverksamhet redovisas resulta- tet av kursdifferenser som uppkommer vid omräkning till euro av tillgångar och skulder. Realiserade värdeförändringar från skuldebrev som värderats i övrigt totalresultat redovisas som Nettoresultat från finansiella poster till verkligt värde. I orealiserade värdeförändringar från skuldebrev som värderas i övrigt totalresultat ingår förväntade kreditförluster och modifieringsresultat. 3.13.4 IT-intäkter och övriga intäkter Dotterbolaget Crosskey erbjuder IT-tjänster som omfattar design, implementering och supporttjänster. Intäkterna värderas utifrån den ersättning som specificeras i avtalet med kunden. Systemförsäljning med betydande anpassningar hanteras som långfristiga projekt. Avtal kan inkludera flera olika prestations- åtaganden, exempelvis systemutveckling och licenser. Om avtal innehåller flera prestationsåtaganden, fördelas transaktionspriset till varje separat prestationsåtagande baserat på deras fristående försäljningspriser. I de fall försäljningspriset inte är direkt observerbart, uppskattas priset baserat på en förväntad kostnad plus en vinstmarginal. Intäkter för systemlicens från långfristiga projekt redovisas som intäkt utgående från färdigställandegra- den, då denna på ett tillförlitligt sätt kan fastställas. Färdigställande- graden fastställs skilt för varje projekt som andelen utfört arbete vid bokslutstidpunkten jämfört med projektets beräknade totala antal arbetstimmar. Uppskattningar gällande intäkter, kostnader, eller färdigställandegraden av projekt revideras om omständig- heterna förändras. Ökningar och minskningar i bedömda intäkter eller kostnader på en ändrad uppskattning redovisas i resultaträk- ningen i den period som omständigheterna som gav anledning till revisionen blev kända. Om det är sannolikt att de totala utgifterna kommer att överskrida de totala intäkterna för projektet redovisas den förväntade förlusten genast som kostnad. Om avtalet är på löpande räkning baserad på pris per timme, redovisas intäkten i den utsträckning Crosskey har rätt att fakturera kunden. Som övriga rörelseintäkter redovisas bland annat utdelningar från aktier och andelar samt utdelningar från tillgångar som vär- deras till verkligt värde via resultaträkningen. Här redovisas även realisationsvinster vid avyttring av anläggningstillgångar och hyresintäkter från förvaltningsfastigheter. Hyresintäkter redovisas linjärt i resultaträkningen baserat på villkoren i leasingavtalet. 3.14 Ersättningar till anställda 3.14.1 Pensionsansvar Ersättningar till anställda efter anställningens upphörande utgörs av dels avgiftsbestämda, dels förmånsbestämda planer. Som avgiftsbestämda planer redovisas sådana planer för ersättningar enligt vilka koncernen betalar fastställda avgifter till en utomstå- ende juridisk enhet och därefter saknar rättslig eller informell för- pliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten saknar tillgångar för att fullgöra sitt åtagande gentemot den anställde. Erlagda premier för avgiftsbestämda planer redovisas löpande i resultaträkningen som personalkostnad. Övriga planer för ersättning efter avslutad anställning redovisas som förmåns- bestämda planer. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 181 Pensionsskyddet för personalen i Finland har ordnats genom ArPL-försäkring (avgiftsbestämd plan) Det finns även en äldre lös- ning via pensionsstiftelse (Ålandsbanken Abp:s Pensionsstiftelse r.s., en så kallad tilläggspensionsstiftelse; förmånsbestämd plan) som är stängd sedan 1991. Pensionsskyddet för personalen i Sverige följer den så kallade BTP1-planen som är avgiftsbestämd. Ett fåtal tidigare tecknade förmånsbestämda pensionsplaner inom BTP2 finns fortfarande kvar. Vid förmånsbaserad pensionslösning utgår en pension base- rad på lön och anställningstid, vilket innebär att arbetsgivaren bär alla väsentliga risker för fullgörandet av pensionsutfästelsen. För majoriteten av de förmånsbaserade pensionsplanerna har koncernen avskilt förvaltningstillgångar i pensionsstiftelser och pensionskassa. Som nettotillgång i balansräkningen avseende de förmånsbaserade pensions planerna redovisas förvaltnings- tillgångarna minskade med pensionsförpliktelserna. Aktuariella vinster och förluster på pensionsförpliktelsen samt avkastning som överstiger den beräknade avkastningen på förvaltningstill- gångarna redovisas i övrigt totaltresultat. Ändringar eller reduceringar av en förmånsbestämd plan redovi- sas vid den tidigaste av följande tidpunkter; när ändringen i planen eller reduceringen inträffar eller när företaget redovisar relaterade omstruktureringskostnader och ersättningar vid uppsägning. Ändringarna/reduceringarna redovisas direkt i årets resultat. 3.15 Eget kapital 3.15.1 Innehavare av övrigt primärkapital Ålandsbanken har emitterat övrigt primärkapital (AT1). Dessa instrument klassificeras som eget kapital eftersom dessa instru- ment inte innefattar några krav att Ålandsbanken ska betala kapi- talbelopp eller ränta till innehavarna. Om instrumentet innefattar ett krav på räntebetalning, beroende på om en framtida osäker händelse bortom både emittentens och innehavarens kontroll inträffar eller inte inträffar, ska instrumentet klassificeras som en finansiell skuld. Ålandsbanken behandlar betalningar på finan- siella instrument klassificerade som eget kapital (det vill säga primärkapitaltillskott) som vinstutdelning, och därför redovisas sådana betalningar som utdelningar. Betalning erläggs kvartalsvis och ränta är 3 månader Stibor plus 3,75 procent. 3.16 Inkomstskatt Inkomstskatt i resultaträkningen innefattar aktuella skatter för koncernen baserat på skattepliktigt resultat för året, tillsammans med skattejusteringar för föregående år samt förändringar i upp- skjutna skatter. Skattekostnaden redovisas i resultaträkningen som kostnad, förutom i fråga om poster som redovisas i övrigt totalresultat, varvid också skatteeffekten redovisas som en del av övrigt totalresultat. Uppskjuten skattefordran eller skuld har fast- ställts för temporära skillnader mellan skattemässigt värde för till- gångar och skulder och deras redovisade belopp, genom använ- dande av skattesatser som gäller för framtida perioder. De uppskjutna skatteskulderna och skattefordringarna beräknas enligt skattesatser som förväntas gälla i respektive land när skat- ten materialiseras (lag är godkänd men har ännu inte trätt i kraft). En uppskjuten skattefordran redovisas i den utsträckning det är sannolikt att framtida beskattningsbar inkomst kommer att upp- komma mot vilken den temporära skillnaden kan utnyttjas. 3.17 Rörelsesegment Koncernen rapporterar rörelsesegment i enlighet med IFRS 8, vilket innebär att segmentrapporten speglar den information som företagsledningen i koncernen erhåller. Koncernens vd har identi- fierats som högsta verkställande beslutsfattare. Koncernen rap- porterar de olika affärsverksamheterna som rörelsesegment. En affärsverksamhet är en grupp avdelningar och bolag som till- handahåller produkter eller tjänster som har risk och avkastning som avviker från övriga affärsverksamheter. Koncerninterna transaktioner sker till marknadsmässiga priser. 3.18 Likvida medel Med likvida medel avses kassa och tillgodohavanden vid central- bankerna i Finland och Sverige som fritt kan disponeras. Med till- godohavanden avses medel som är tillgängliga när som helst. Det innebär att samtliga likvida medel är användbara omgående. Likvida medel i kassaflödesanalysen definieras i enlighet med IAS 7, och överensstämmer inte med det som koncernen betraktar som likvida medel. 4. Betydande bedömningar och osäkerhet i uppskattningar Upprättande av bokslut i enlighet med IFRS kräver att företagsled- ningen i vissa fall gör bedömningar och uppskattningar om framti- den som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen för tillgångar och skulder, intäkter och kostnader, samt upplysningar om förbindelser. Även om gjorda bedömningar och uppskattningar bygger på företagsledningens bästa vetande om aktuella händelser och åtgärder vid tidpunk- ten för bedömningen, kan det verkliga utfallet avvika från dessa bedömningar och uppskattningar. De betydande redovisnings- mässiga bedömningar som gjorts vid tillämpningen av koncer- nens redovisningsprinciper avser främst nedskrivning av låne- och kundfordringar. De källor till osäkerhet i uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i det på följande årets finansiella rapporter beskrivs nedan. 4.1 Värdering av låne- och kundfordringar Låne- och kundfordringar som är definierade att ingå i Stadie 3 genomgår nedskrivningsprövning löpande och individuellt för varje fordran. Exponeringar som är föremål för individuell pröv- ning identifieras på basen av underlag som omfattar kunder med fallerade engagemang eller engagemang som sannolikt kommer att fallera under en kvartalsperiod. Vid behov skrivs fordran ned till bedömt återvinningsvärde. Det uppskattade återvinnings- värdet bygger på en bedömning av motpartens finansiella åter- betalningsförmåga och antaganden om realisationsvärdet på eventuella säkerheter. För de koncentrationer som inte enligt individuell bedömning har nedskrivningsbehov, görs nedskrivningar enligt en modell Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 182 som baseras på förväntade kreditförluster (”expected credit loss”). Modellen, som utgörs av en tre-stadiemodell, tar sin utgångspunkt i förändringar i kreditrisken hos de finansiella till- gångarna. En bedömning av företagsledningen kan krävas i syn- nerhet avseende information som påverkar beräkningen av för- väntade kreditförluster såsom tidigare händelser, nuvarande omständigheter och rimliga verifierbara prognoser av framtida ekonomiska förhållanden som kan påverka framtida förväntade kassaflöden. För ytterligare information, se not K14. 4.2 Aktuariella beräkningar av pensionsåtaganden Framtida pensionsskuld beräknas genom försäkringsmatema- tiska kalkyler. Som bas för beräkningen finns antaganden om diskonterings ränta (swapränta med maturitet som motsvarar pensionsskuldens förväntade tidslängd), löneökning (förväntad framtida ökning för pensioner), inflation, personalomsättning samt förväntad avkastning på tillgångar. För ytterligare informa- tion, se not K44. 4.3 Finansiella instrument värderade till verkligt värde För att fastställa verkligt värde för finansiella instrument görs bedömningar som kan ha betydande inverkan på redovisade belopp. Bedömningar som avses omfattar val av värderingstekniker, bedömning av om marknader är aktiva samt om vilka marknadspa- rametrar som kan observeras. Vid användning av värderingstekni- ker används i så stor utsträckning som möjligt marknadsnoteringar, men ifall detta inte är möjligt krävs uppskattningar av företags- ledningen för att erhålla verkligt värde. Om verkligt värde på finansiella tillgångar inte kan erhållas från noteringar på en aktiv marknad beräknas de med hjälp av olika värderingstekniker, inklusive matematiska modeller. Företagsledningen bedömer vilka marknadsnoteringar som är mest lämpade och vilka matematiska modeller som skall tillämpas i koncernen. För ytterligare information, se not K18. 4.4 Värdering av goodwill Goodwill testas årligen för behov av nedskrivningar genom en beräkning av om bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivning görs genom att diskontera framtida förväntade kassaflöden i kassagenererande enheter. Framtida förväntade kassaflöden bygger på av företagsledningen uppskattade kassa- flöden. En förändring i uppskattningen av framtida kassaflöden, som en följd av konjunkturnedgång, nya konkurrenter eller pris- press, kan leda till nedskrivning av goodwill. 4.5 Värdering av förvaltningsfastigheter och rörelsefastigheter Företagsledningen gör årligen en genomgång av förvaltningsfastig- heter och rörelsefastigheter för att fastställa om det föreligger något nedskrivningsbehov. Vid indikation om nedskrivningsbehov fastställs återvinningsvärdet som det högre av försäljningspriset och nyttjandevärdet på tillgången, varefter nedskrivning redo- visas i resultaträkningen om bokföringsvärdet överskrider åter- vinningsvärdet. Uppskattningen av värden på tillgångarna görs av externa oberoende värderare. För ytterligare information, se not K27. 4.6 Leasingavtal Vid bedömning av nuvärdet av tillgångar med nyttjanderätt och tillhörande leasingskuld görs uppskattningar gällande faststäl- lande av leasingperiod och val av diskonteringsränta. När lea- singavtalets längd fastställs, beaktar företagsledningen all till- gänglig information som ger ett ekonomiskt incitament att utnyttja en förlängningsoption eller att inte utnyttja en option för att säga upp avtalet. 4.7 Värdering av uppskjuten skatt En uppskjuten skattefordran redovisas för fastställda beskattnings- bara förluster i den utsträckning det är sannolikt att framtida beskattningsbar inkomst kommer att uppkomma. Företags ledningen bedömer löpande när uppskjuten skatt bör redovisas i koncernen utgående från förväntad framtida resultatut- veckling. Vid varje balansdag bedöms om redovisad uppskjuten skatt är befogad utgående från storleken på förväntade framtida skattemässiga intäkter. För ytterligare information, se not K28. 4.8 Aktierelaterad ersättning Vid beräkning av redovisad kostnad för aktierelaterade ersätt- ningar i enlighet med koncernens ersättningspolicy uppskattar företagsledningen hur många aktier de anställda kommer att till- delas. Kostnaden utgår från det verkliga värdet på aktierna vid utdelningsögonblicket. För ytterligare information, se not K11. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 183 K3. Koncernens riskhantering 1. Risker i bankens verksamhet 1.1 Riskprofil och riskaptit Exponering mot risk är en naturlig del av en banks verksamhet. Bankens målsättning är att all risk ska härstamma från den nor- mala affärsverksamheten. Med det följer att riskerna i huvudsak utgörs av affärsrisk, kreditrisk, likviditetsrisk, marknadsrisk samt operativ risk. Riskerna ska vara anpassade efter bankens riskka- pacitet, det vill säga att förluster relaterade till dessa risker ska kunna täckas med bankens kapitalbas och resultat. Det åligger bankens styrelse och ledning att utifrån bankens övergripande affärsstrategi fastställa riskaptit för alla väsentliga risker. Riskaptit avser den nivå av risk som kan accepteras i syfte att uppnå bankens strategiska målsättningar. Bankens skala för riskaptit är låg, medel och hög. 1.1.1 Lönsamhets- och kapitalrisk Lönsamhets- eller affärsrisk avser risken för att bankens intjänings- förmåga försämras eller att kostnaderna ökar mer än planerat på grund av exempelvis lägre kundmarginaler eller misslyckade stra- tegiska beslut. Kapitalrisk avser risken att inte hålla tillräckligt kapital för att uppfylla regulatoriska kapitalkrav till följd av lägre resultat än förväntat i den finansiella planeringen eller omedel- bara förluster till följd av incidenter. Lönsamhets- och kapitalrisk uppstår naturligt i all affärsverk- samhet och kan inte undvikas. En god lönsamhets- och resultatnivå kan anses agera dämpande vid eventuell realisation av dessa risker. Bankens aptit för lönsamhetsrisk är medel. Banken ska foku- sera sin verksamhet till marknader och produkter som man verkar inom sedan tidigare och har god kännedom om. Nya marknader och produkter kan ingås i begränsad omfattning för att, om så önskas, successivt utökas. Bankens riskaptit för kapitalrisk är låg. Banken ska hålla till- räckligt med eget kapital för att täcka de risker som verksamheten kan komma att utsättas för och de förluster som kan uppstå ifall dessa materialiseras. 1.1.2 Kreditrisk Kreditrisk uppstår inom ramarna för utlåningsverksamheten och är en risk som banken väljer att ta. Kreditrisk innebär risken för förluster till följd av att en kund inte förmår fullgöra sitt åtagande gentemot banken och att för exponeringen ställd säkerhet inte täcker Bankens fordran. Generellt är bankens riskaptit för kreditrisk låg med en ambi- tion att bankens kreditförlustnivå över tid ska vara bland de lägsta bland nordiska banker. Bankens strategiska inriktning, där målet är att vara alla ålän- ningars bank och att aktivt bidra till det åländska samhället, gör att banken accepterar en högre riskprofil inom affärsområdet Åland. Koncentrationsrisk i utlåningsverksamheten Kreditrelaterade koncentrationsrisker inom utlåningsverksam- heten uppstår genom grupper av exponeringar vars fallisse- mangsrisk uppvisar en betydande grad av samvariation. De för banken relevanta koncentrationsriskerna är koncentration mot enskilda motparter (namnkoncentration), koncentration mot enskilda branscher (branschkoncentration) samt koncentration inom enskilda länder (geografisk koncentration). Bankens riskaptit inom branschkoncentrationsrisk är medel. Bolån utgör den primära drivaren av koncentrationsrisk vilket kan åter speglas både i utlåning till privatpersoner och till företag inom fastighetsbranschen. Bankens position och begränsade storlek gör att den geogra- fiska koncentrationsrisken är förhöjd som ett naturligt resultat av valet att fokusera på den finska och svenska marknaden. Motpartskreditrisk Motpartskreditrisk uppstår inom ramarna för bankens likviditets- förvaltning. Bankens riskaptit för motpartskreditrisk är låg. Affärer ska endast göras med välkända motparter och/eller med kredit- betyg av investment grade i Norden och i ekonomiskt stabila län- der. En del av likviditetsportföljen kan placeras i instrument med högre risk men i begränsad volym och risknivå. 1.1.3 Likviditets- och finansieringsrisk Likviditetsrisk avser risken för att inte ha tillgång till likvida medel och därför inte kunna uppfylla sina betalningsförpliktelser. Bankens riskaptit för likviditetsrisk är låg. För att säkerställa till- gång till likviditet även under perioder utan externa upplånings- möjligheter ska banken ha en likviditetsreserv som överträffar lagstiftningens krav med god marginal samt en väl diversifierad instrument- och förfallostruktur på sin upplåning. Finansieringsrisk avser risken att inte kunna låna upp pengar alternativt endast kunna låna upp pengar till en hög kostnad. Bankens riskaptit för finansieringsrisk är låg. Banken ska efter- sträva att inte vara beroende av andra finansieringskällor för sin utlåning än kunddepositioner och säkerställda obligationer. Icke-säkerställd kapitalmarknadsfinansiering kan användas då marknadspriset gör det ändamålsenligt. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 184 Tabell 1.1.1.1 Riskprofil per riskkategori Risktyp Riskprofil Riskhantering Lönsamhets- och kapitalrisk Bankens verksamhet är inarbetad och stabil. Nya marknader och produkter introduceras i begränsad omfattning för att över tid utökas. Kostnader till följd av ändrade regelverk och teknikskiften kan påverka Ålandsbankens lönsamhet relativt sett mer än andra då banken är en liten aktör. Bankens aptit för kapitalrisk är låg med målsättning att hålla tillräckliga buffertar för att täcka eventuella realiserade risker. Styrelsen och koncernledningen och därtill hörande kommittéer arbetar kontinuerligt med att identifiera samt hitta lämpliga åtgärder för att hantera lönsamhets- och kapitalrisken. Bland annat har banken ingått flera partnersamarbeten för att diversifiera intäktskällorna samt uppnå kostnadsfördelning. Kreditrisk Kreditrisk, inklusive integrerade ESG-risker, uppstår inom ramarna för utlåningsverksamheten. Kreditrisk innebär risken för förluster till följd av att en kund inte förmår fullgöra sitt åtagande gentemot banken och att för exponeringen ställd säkerhet inte täcker bankens fordran. Inom ramarna för utlåningsverksamheten görs utlåning åt både privatpersoner och företag. Företagsutlåning innebär generellt högre risk än utlåning till privatpersoner. Bankens kreditgivning ska ske på hållbara grunder och en bedömning kring klimatrelaterade fysiska risker och omställningsrisker beaktas som en del av kreditrisken och i uppföljningen av riskaptiten. Bankens strategiska inriktning, där målet är att vara ålänningarnas bank och att aktivt bidra till det åländska samhället, det vill säga att ta sitt sociala ansvar, gör att banken accepterar en något högre riskprofil inom affärsområdet Åland. Generellt är bankens riskaptit för kreditrisk låg. Styrelsen fastställer ramverket för kreditgivning och kreditriskhanteringen. Kreditens storlek och risknivå avgör kreditbeslutsnivån, där styrelsen utgör den högsta nivån. Kreditrisken i den dagliga verksamheten hanteras utgående från god kännedom om kunden samt analys av kundens återbetalningsförmåga och de säkerheter som kunden ställer. För exponeringar i företagsportföljen görs en årlig föredragning för analys av kunden. Kreditrisken i banken hanteras även genom av styrelsen fastställda limiter - till exempel begränsas maximal exponering mot vissa branscher och motparter. Motpartskreditrisk (primärt finansiella institut) hanteras genom en utvärderingsprocess som primärt fokuserar på institutets rating samt andra relevanta nyckeltal, samt risklimiter. Likviditets- och finansieringsrisk Likviditetsrisk är en dynamisk risk som kan skifta snabbt. Som liten aktör kan dessa snabba skiften få stor påverkan på Ålandsbankens tillgång till likviditet. Banken eftersträvar att inte vara beroende av andra finansieringskällor för sin utlåning än kunddepositioner och säkerställda obligationer, men kan använda icke-säkerställd kapitalmarknadsfinansiering då marknadspriset gör det ändamålsenligt. Styrelsen fastställer ramverket för likviditets- och finansieringsriskhantering. Den dagliga likviditetshanteringen sker inom Treasury-funktionen. Likviditets- och finansieringsrisken hanteras främst genom en väldiversifierad finansieringsstruktur och en likviditetsreserv med högkvalitativa tillgångar. Risktagandet regleras även genom av styrelsen fastställda limiter. Marknadsrisk Ränterisk i bankboken är strukturell till sin karaktär och betraktas som en betydande men hanterbar risk. Valutarisken är främst av strukturell karaktär och förekommer framförallt i svenska kronor genom bankens svenska filial. Styrelsen fastställer ramverket för hantering av marknadsrisk. Den dagliga hanteringen av marknadsrisker sker inom Treasury-funktionen. Ränterisker hanteras med limiter för räntenettorisken samt värdeförändringsrisken och genom användning av derivat. Valutarisker hanteras främst genom matchning samt genom limiter. Icke-finansiell risk Ålandsbankens riskprofil för icke-finansiella risker syftar till att identifiera och hantera dessa på en nivå som motsvarar verksamhetens art, riskaptit och kapacitet med målet att minimera sannolikheten för betydande förluster eller skador på anseendet. Ålandsbankens riskaptit för regelefterlevnad,informationssäkert samt affärskritiska processer och -system är låg. Ingen icke-finansiell risk ska utgöra ett hot mot den tillståndspliktiga verksamheten eller hota konsumentskyddet för Ålandsbankens kunder. Ålandsbanken ska eftersträva en hög riskmedvetenhet och sund riskkultur. Första försvars- linjen har huvudansvaret för riskhantering, medan andra försvarslinjen, bestående av Operativa risker & Säkerhet samt Compliance, stödjer genom regelverk och utbildningar. Kontinuitetsplaner säkerställer affärsverksamhetens funktion vid störningar, och NPAP- processen används vid produktutveckling för att undvika omedvetet risktagande. Ålandsbankens försäkringar skyddar mot realiserade risker och dataskydd samt informationssäkerhet anpassas efter aktuella hotbilder. Ledning och styrelse informeras regelbundet för att säkerställa en välgrundad beslutsprocess och upprätthålla kundernas förtroende. ESG-risk ESG-risk identifieras som en väsentlig risk, men utgör inte ett eget riskområde utan ska integreras som en del av all riskhantering. Arbetet med att utveckla ESG-riskhanteringen pågår kontinuerligt, och riskhanteringen ska integreras inom berörda riskområden. Banken har även satt klimatmål och har en av styrelsen fastställd klimatstrategi. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 185 1.1.4 Marknadsrisk Inom ramarna för bankrörelsen uppkommer strukturella risker avseende ränterisk (räntenettorisk respektive värdeförändrings- risk), valutakursrisk samt aktierisk. Ränterisk avser risken för minskat räntenetto samt risken för ofördelaktiga värdeförändringar i bankens tillgångar och skulder (inklusive ränterelaterade kontrakt utanför balansräkningen). Bankens riskaptit för ränterisk är medel. Banken är villig att ta till- vara de positiva intjäningsmöjligheter som finns samtidigt som ambitionen är att kraftigt begränsa nedsidesrisken. Valutakursrisk avser risken för ofördelaktiga värdeförändringar i tillgångar och skulder till följd av förändringar i kurser för valutor som banken är exponerad mot. Bankens riskaptit för valutakurs- risk är låg. Banken innehar en tillståndspliktig strukturell valuta- position i svenska kronor som syftar till att skydda koncernens kärnprimärkapitalrelation mot valutakursförändringar. Den struk- turella valutapositionen, som härstammar ur den svenska verk- samheten i filialform, är långsiktig. Aktiva beslut tas för att hantera risken. Aktierisk avser risken för värdeminskning i bankens aktieinne- hav på grund av förändringar i kurser på aktiemarknaden eller för- ändringar i värdering av onoterade innehav. Bankens aktierisk hänför sig framför allt till onoterade innehav i strategiska samar- betspartners där banken kan anses ha ett aktiv ägarroll. Placeringarna är bland annat i Fintech-bolag med nya affärs- modeller och investeringsbolag. Bankens riskaptit för aktierisk är hög. 1.1.5 Operativa risker För icke-finansiella eller operativa risker är riskaptiten på aggrege- rad nivå medel. Riskerna ska förebyggas, dock kan risk tas då det är ekonomiskt motiverat och under förutsättning att risktagandet ska relatera till affärsverksamheten så att de strategiska målen kan uppfyllas. Ingen operativ risk ska utgöra ett hot mot den till- ståndspliktiga verksamheten eller hota konsumentskyddet för bankens kunder. 1.1.6 Klimatrisker Med klimatrisk avses risk som uppstår till följd av oförmågan att på ett ändamålsenligt sätt identifiera och hantera de riskdrivare som uppkommer till följd av klimatförändringen eller samhällets omställning till en hållbar ekonomi. Klimatrisker identifieras som en väsentlig risk, men ska integreras som en del av all riskhantering. 1.2 Riskorganisation Styrelse Verkställande direktör Första försvarslinjen Äger och hanterar risker • Affärsverksamhet • Supportfunktioner Andra försvarslinjen Oberoende mätning, kontroll och rapportering • Risk Control • Operativa risker och Säkerhet • Compliance Tredje försvarslinjen Översyn och utvärdering • Internrevision 1.2.1 Styrelsen Styrelsen har det övergripande ansvaret för hantering och kontroll av risker. Styrelsen definierar verksamhetens riskaptit och fast- ställer årligen de policydokument som anger övergripande princi- per för hantering av risker samt begränsningar i form av limiter som verksamheten har att hålla sig inom. Efterlevnad av riskhan- teringsprinciperna och riskpositionerna övervakas regelbundet. Limitpositioner och riskindikatorer rapporteras till styrelsen minst kvartalsvis. Styrelsen godkänner också väsentliga metoder och modeller som används för att mäta bankens risker. Revisions- kommittén bistår styrelsen inom övervakning av riskhantering, metoder och modeller för riskmätning, riskrapportering samt intern kontroll. 1.2.2 Verkställande direktören och ledningsgrupp Verkställande direktören utnämns av styrelsen. Verkställande direktören ska säkerställa att hanteringen av risker sker i enlighet med de principer och risktoleranser som styrelsen beslutat om. Detta sker genom verkställande direktörens fastställande av riktlinjer, som har sin utgångspunkt i de av styrelsen fastställda policy dokumenten. Verkställande direktören ska också säker- ställa att bankens kompetens och resurser är anpassade efter affärsverksamheten samt att det finns tillräckliga resurser och system för kontroll och uppföljning. Styrelsen utnämner medlemmarna i den koncernövergripande ledningsgruppen. Ledningsgruppen består av cheferna för bankens affärsområden och stabsfunktioner och fungerar som rådgivare åt verkställande direktören. Verkställande direktör och lednings- gruppen erhåller regelbundet rapportering av bankens limitposi- tioner och riskindikatorer. Ärenden relaterade till vissa typer av finansiella risker hanteras av kommittéer bestående av ledningsgruppsmedlemmar och andra personer utnämnda av verkställande direktören. Bankens Asset and Liability Committee (ALCO) är ett rådgivande organ som assisterar verkställande direktören i hanteringen av frågor rörande finansiella risker, likviditet, finansiering och kapitalal- lokering. Ledningsgruppens Kreditkommitté fattar kreditbeslut i större kreditärenden för banken enligt beslutade kreditlimiter. 1.2.3 De tre försvarslinjerna Banken är organiserad utifrån principen om tre försvarslinjer, vilket är utgångspunkten för hur ansvar kopplat till intern styrning och kontroll fördelas i verksamheten. Detta innebär att ändamåls- enliga och oberoende kontrollfunktioner upprätthålls som gran- skar, säkerställer och rapporterar huruvida den interna styrningen och kontrollen är välfungerande och effektiv samt att lagar och föreskrifter följs. Första försvarslinjen I den första försvarslinjen återfinns alla i verksamheten som ansvarar för att utföra det dagliga operativa arbetet det vill säga Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 186 riskägare i affärsområden, Treasury samt tillhörande support- funktioner i banken och i respektive dotterbolag. De ansvarar alla för den risk som uppstår i den egna dagliga verksamheten, vilket innebär att risktagande ska ske inom givna ramar samt att det finns processer för mätning och kontroll. Andra försvarslinjen I den andra försvarslinjen återfinns interna kontrollfunktioner omfattande en riskkontrollfunktion och en regelefterlevnads- funktion. Andra försvarslinjen ansvarar för att stödja första för- svarslinjen i risk- och regelefterlevnadsarbetet, övervaka och utmana utfallet av verksamhetens arbete samt att löpande följa upp och utvärdera regelefterlevnad och riskexponering. Andra försvarslinjens funktioner ska löpande rapportera den samlade riskbilden samt identifierade brister till Ledning och styrelse. Riskkontrollfunktionen utgörs av enheten Risk Control, som övervakar verksamhetens risker och ansvarar för att det regel- bundet tas fram rapporter om väsentliga risker som hänför sig till verksamheten. Risk Control ska vara oberoende i förhållande till den verksamhet som ska kontrolleras. Risk Control ska inte delta i hanteringen av de risker som kontrolleras. Regelefterlevnadsfunktionen utgörs av enheten Compliance, som kontrollerar och verkar aktivt för att säkerställa regelefterlev- nad inom funktionens ansvarsområden. Compliance identifierar och rapporterar vilka risker det finns för att banken inte fullgör sina förpliktelser enligt tillämpliga lagar, regler, standarder och föreskrifter. Operativa risker och säkerhet är den enhet inom banken som ansvarar för analys och rapportering av koncernens operativa risker inklusive informationsförvaltning, dataskydd och fysisk säkerhet samt upprätthållande av internt regelverk som berör enhetens ansvarsområde. Tredje försvarslinjen I den tredje försvarslinjen återfinns Intern revision, som är en cen- tral och koncerngemensam funktion direkt underställd styrelsen. Syftet med internrevisionen är att på ett objektivt sätt förse styrelse och ledning med oberoende bedömningar av verksamheten, operativa verksamhets- och ledningsprocesser, koncernens risk- hantering, styrning och kontroll. Internrevisionen är oberoende av både den första och andra försvarslinjens verksamhet, enheter och funktioner. 1.3 Modell för riskhantering Banken ska ha en välfungerande riskhantering och -kontroll, som står i paritet med verksamhetens inriktning, omfattning och kom- plexitet samt bankens Riskaptitramverk. Riskhantering och -kon- troll ska också vara förenlig med lagar, föreskrifter och regelverk. Bankens riskhanteringssystem ska bygga på ändamålsenliga interna regelverk, tydligt dokumenterade processer och rutiner, verktyg för identifiering, mätning, kontroll och uppföljning av r isker samt rapporterings- och eskaleringsförfaranden. Riskhanteringssystemet erfordrar att tillräcklig kompetens och erfarenhet, både i kvantitativa och kvalitativa termer, finns tillgänglig. Finansinspektionen informeras regelbundet om bankens riskposition. 2. Kapitalhantering 2.1 Kapital och kapitalkrav Bankens kapitalbehov regleras i kapitalkravsförordningen (CRR) och i kapitalkravsdirektivet (CRD) uttryckt enligt hur mycket kapi- tal bankerna behöver hålla i förhållande till de risker som finns i verksamheten. 2.1.1 Kapital Bankens kapital utgörs av kapitalbasen som är uppdelad enligt kärnprimärkapital (CET1), primärkapitaltillskott (AT1) och supple- mentärkapital (T2). Kärnprimärkapitalet utgör den mest bestän- diga formen av kapital och motsvaras i praktiken av eget kapital enligt balansräkningen efter vissa lagstiftningsjusteringar. Mer specifikt består kärnprimärkapitalet av aktiekapital i form av kapitalinstrument jämte tillhörande överkursfonder som upp- fyller särskilda villkor i artikel 28 i CRR. De finansiella instrument som vid årsskiftet ingick i bankens kärnprimärkapital var Ålandsbankens A- och B-aktier. Vinstmedel som härrör från årets resultat får enligt artikel 26 punkt 2 endast inräknas med för- handstillstånd från Finansinspektionen, såvida inte ett stämmo- beslut fastslagit årets resultat. Från kärnprimärkapitalet avräknas poster som har sämre för- måga att absorbera förluster. Exempelvis avdras det oavskrivna anskaffningsvärdet för immateriella tillgångar, eventuella positiva nettopensionstillgångar, uppskjutna skattefordringar beroende av framtida lönsamhet och underskott i form av förväntade förlus- ter överstigande bokförda nedskrivningar för den IRB-godkända portföljen. 2.1.2 Kapitalbehov Bankens kapitalbehov för kreditrisk inom kreditgivning till allmän- heten beräknas i den finländska verksamheten enligt intern- metoden (IRB). För alla övriga exponeringsklasser, inklusive aktie- exponer ingar, använder banken schablonmetoden. I den svenska verks am- heten beräknas kapitalbehovet enligt schablonmetoden i sin helhet. Banken har endast ett ringa handelslager som till största del består av aktieanknutna instrument. Positionerna uppkommer alltid som ett resultat av handel för kunds räkning. Banken bedri- ver ingen egen handel. Banken tillämpar undantaget för mindre verksamhet i handelslager, då bankens handelslager understiger tröskelvärdena enligt artikel 94 i CRR. Därmed beräknas inget kapitalkrav för positionsrisker enligt marknadsriskföreskrifterna. I stället tillämpas reglerna för kreditrisk för dessa poster. För att beräkna exponeringsvärden för motpartskreditrisk för derivat tillämpar banken ursprungligt åtagandemetod enligt arti- kel 282 i CRR. Kapitalbehov för kreditvärdighetsjusteringsrisk beräknas enligt schablonmetoden och omfattar alla derivatexpo- neringar gentemot finansiella motparter som inte clearas hos en central motpart. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 187 Banken tillämpar schablonmetoden för beräkning av kapital- behov för operativ risk. 2.1.3 Kapitalkrav Kapitalkravet delas in i Pelare 1-krav, Pelare 2-krav och kombi- nerade buffertkrav. I enlighet med de minimikapitalkrav för Pelare 1 i kapitaltäck- ningsförordningens artikel 92 ska banken ha en kapitalbas som i relation till riskexponeringsbelopp alltid uppfyller följande krav: • En kärnprimärkapitalrelation om minst 4,5 procent • En primärkapitalrelation om minst 6 procent • En total kapitalrelation om minst 8 procent Utöver Pelare 1-kapitalkrav ska banken hålla ytterligare kapital för att täcka sådana risker som inte täcks under Pelare 1. Detta kapitalkrav utgör bankens Pelare 2-kapitalkrav. Kapitalbehovet enligt Pelare 2 bedömer banken årligen genom den interna kapital utvärderingsprocessen (ICAAP), vars resultat sedan fastslås eller justeras av Finansinspektionen genom en så kallad Översyns- och utvärderingsprocess (SREP). Vid SREP-utvärderingen kan nationella myndigheter påföra banker extra kapitalkrav för dessa övriga risker. Tre fjärdedelar av Pelare 2-kravet ska täckas av pri- märkapital, varav tre fjärdedelar av kärnprimärkapital. 2.2 Kombinerade buffertkrav För att banken fritt ska kunna disponera hela sitt vinstmedel och göra utbetalningar på kärnprimärkapitalinstrument krävs att banken även håller kapital för att täcka kombinerade buffertkrav. För Ålandsbanken består dessa av en kapitalkonserveringsbuffert om 2,5 procent och en kontracyklisk kapitalbuffert som kan variera mellan 0 och 2,5 procent. Tillsynsmyndigheten i Finland tillämpar sedan 1 april 2024 en systemriskbuffert om 1,0 procent. Det kombinerade buffertkravet ska uppfyllas i sin helhet av kärnprimärkapital. Överträdelse av den kombinerade bufferten medför begränsade möjligheter till utdelning av det egna kapitalet i enlighet med utdelningsrestriktionerna i artikel 141 i CRD. Banken omfattas, till skillnad från större institut, inte av några buffertkrav för systemviktiga institut. 2.3 Kapitalposition Med beaktande av kapitalkrav enligt Pelare 1, senast bedömda kapitalkrav för Pelare 2 och det kombinerade buffertkravet måste Ålandsbankens kärnprimärkapitalnivå per 31 december 2024 minst uppgå till 9,3 procent för att inte utdelningsrestriktioner ska inträda. Motsvarande minimirelationer avseende primär- och totalkapitalnivå utgjorde 11,0 respektive 13,3 procent. Jämfört med föregående år har bankens minimikapitalkrav ökat till följd av höjda kontracykliska buffertkrav. Vid årsskiftet uppgick bankens kärnprimärkapitalrelation till 14,5 procent (13,7), vilket ger att banken hade en kärnprimär- kapitalbuffert om 5,1 procent, eller utryckt i kärnprimärkapital 84,5 miljoner euro. Totalkapitalrelationen ökade från 17,1 till 18,1 procent. 2.3.1 Kapitalbas Bankens kärnprimärkapital är oförändrat jämfört med föregående år, och uppgår till sammanlagt 237,7 miljoner euro (242,7). Under året förändrades eget kapital med periodens resultat om 52,3 miljoner euro, övrigt totalresultat om –11,4 miljoner euro, emission av nya aktier inom ramen för incitamentsprogram om 0,5 miljoner euro och aktiesparprogram om 1,9 miljoner euro, utbetald dividend om 40,7 miljoner euro samt utbetald utdelning på primärkapitalinstrument om 2,0 miljoner euro och uppgick per den 31 december 2024 till 336,0 miljoner euro (335,3). Supplementärkapitalet är till skillnad från kärnprimärkapitalet inte lika tillgängligt för täckande av förluster enligt regelverket. Koncernens supplementära kapital består i huvudsak av emitte- rade T2-instrument. Dessa utgjorde vid årsskiftet 30,5 miljoner euro. I supplementärkapitalet får även, i förekommande fall, med- räknas förväntade förluster som överstiger bokförda nedskrivningar för den IRB-godkända portföljen, dock maximalt 0,6 procent av riskexponeringsbeloppet som beräknats enligt IRB-metoden. 2.3.2 Kapitalkrav Vid utgången av året uppgick bankens totala riskvägda expone- ringsbelopp till 1 643 miljoner euro jämfört med 1 774 miljoner euro vid utgången av föregående år. Riskexponeringsbeloppet för kreditrisk minskade med 131 miljoner euro eller 7,4 procent. Sedan 2021 tillämpar banken ett ytterligare kapitalkrav om 26,5 procent av riskexponeringsbeloppet för IRB-relaterade port- följer i Finland, detta med anledning av att bankens förändrade IRB-modeller ännu inte är godkända av Finansinspektionen. Under 2022 steg påslaget till 45,5 procent för hushållsportföljen. Kapitalkravet för operativ risk utgör 23,7 miljoner euro jämfört med 21,3 miljoner euro vid utgången av föregående år. I tabell 2.3.2 visas koncernens kapitaltäckningsberäkning enligt Pelare 1. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 188 Tabell 2.3.1.1 Kapitalbas 2024 2023 tusen euro Eget kapital enligt balansräkningen 306 518 305 864 Förutsebar utdelning –42 259 –40 566 Kärnprimärkapital före avdrag 264 259 265 298 Immateriella tillgångar –15 602 –14 020 Innehav utan bestämmande inflytande –14 –16 Kassaflödessäkringar –807 0 Övriga poster netto –48 –89 Ytterligare värdejusteringar –575 –577 Förväntade förluster enligt IRB utöver bokförda (underskott) –9 519 –7 817 Kärnprimärkapital 237 694 242 779 Primärkapitaltillskott 29 424 29 424 Primärkapital 267 118 272 203 Supplementärkapitalinstrument 30 514 31 543 Supplementärkapital 30 514 31 543 Kapitalbas totalt 297 632 303 746 Detaljerad information om koncernens kapitalbas finns i bankens Pelare 3-rapport. Tabell 2.3.2.1 Kapitaltäckning 2024 2023 tusen euro Kärnprimärkapital 237 694 242 779 Primärkapitaltillskott 29 424 29 424 Supplementärkapital 30 514 31 543 Kapitalbas totalt 297 632 303 746 Kapitalkrav för kreditrisker enligt IRB-metoden 37 657 37 963 Ytterligare kapitalkrav IRB-metod 13 648 13 844 Kapitalkrav för kreditrisker enligt schablonmetod 56 377 65 136 Kapitalkrav för marknadsrisker 0 3 651 Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk 51 70 Kapitalkrav för operativa risker 23 703 21 258 Kapitalkrav totalt 131 437 141 921 Riskexponeringsbelopp 1 642 956 1 773 827 Kapitalrelationer, % Kärnprimärkapitalrelation 14,5 13,7 Primärkapitalrelation 16,3 15,3 Total kapitalrelation 18,1 17,1 Krav avseende kapitalbuffertar, % Totalt kärnprimärkapitalkrav inklusive buffertkrav 9,3 8,5 varav krav på kärnprimärkapital enligt Pelare 1 4,5 4,5 varav krav på kärnprimärkapital enligt Pelare 2 0,6 0,6 varav krav på kapitalkonserveringsbuffert 2,5 2,5 varav krav på kontracyklisk kapitalbuffert 0,8 0,9 varav krav på systemriskbuffert 1,0 0,0 Kärnprimärkapital tillgängligt att användas som buffert 14,5 13,7 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 189 Tabell 2.3.2.2 Fördelning enligt exponeringsklass Exponering vid Riskexponerings- tusen euro Bruttoexponering fallisemang Riskvikt, % belopp Kapitalkrav Kreditrisk enligt internmetoden Utan egna estimat av LGD Företag – Övriga större företag 198 463 171 998 57 97 862 7 829 Företag – Små och medelstora företag 285 047 258 095 51 131 149 10 492 Företag – Specialutlåning 0 0 0 0 0 Egna estimat av LGD Hushåll – Säkrade genom fastigheter (ej små och medelstora företag) 1 817 272 1 805 239 10 174 548 13 964 Hushåll – Säkrade genom fastigheter (små och medelstora företag) 122 810 119 215 23 26 878 2 150 Hushåll – övriga små och medelstora företag 32 648 32 024 19 6 162 493 Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag 330 636 268 872 13 34 119 2 730 Summa exponeringar enligt internmetoden 2 786 877 2 655 443 18 470 718 37 657 Kreditrisk enligt schablonmetoden Nationella regeringar och centralbanker 310 135 387 264 0 0 0 Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan 60 410 100 877 0 0 0 Offentliga organ 28 217 28 204 0 0 0 Multilaterala utvecklingsbanker 81 605 87 713 1 1 000 80 Internationella organisationer 4 007 4 007 0 0 0 Institutsexponeringar 183 302 148 165 26 37 822 3 026 Företagsexponeringar 580 862 230 714 90 207 193 16 575 Hushållsexponeringar 247 501 77 192 73 56 219 4 497 Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom 518 147 517 958 32 165 890 13 271 Fallerande exponeringar 6 318 5 337 122 6 532 523 Säkerställda obligationer 546 542 546 491 10 56 727 4 538 Företag för kollektiva investeringar (fonder) 1 230 1 230 139 1 712 137 Aktieexponeringar 42 304 42 304 174 73 509 5 881 Övriga poster 107 928 107 928 91 98 109 7 849 Summa exponeringar enligt schablonmetoden 2 718 507 2 285 384 31 704 712 56 377 Totalt riskexponeringsbelopp 5 505 384 4 940 827 24 1 175 430 94 034 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 190 I tabell 2.3.2.2 ges en översikt av exponeringsbelopp fördelat enligt exponeringsklasser. Bruttosoliditetsgrad Bruttosoliditet är ett mått på bankers soliditet och syftar till att undvika överdriven skuldsättning. Bruttosoliditetsgraden beräk- nas som kvoten av primärkapitalet och ett särskilt definierat expo- neringsmått enligt kapitalkravsförordningen. Till skillnad från kapitaltäckningsberäkningen är exponeringarna inte riskvägda vid beräkningen av kvoten. Bankens bruttosoliditetsgrad uppgick vid utgången av året till 5,3 procent. Minimikravet för bruttosoliditetskravet är 3 procent. Bruttosoliditetsgraden är beräknad enligt situationen vid årets slut. Primärkapitalet inkluderar periodens resultat. 2.4 Lönsamhetsrisk Bankens intäkter bestäms till stor del av volymer och kundmargi- naler för utlåning, inlåning och förvaltat kapital. Ju större affärs- volymer och ju högre marginaler, desto högre intäkter. Storleken av förvaltat kapital och därmed förvaltningsintäkterna bestäms inte enbart av kundernas nettoinflöde. Även marknadsvärdeföränd- ringar i kundernas portföljer har stor betydelse. Av bankens kost- nader utgör personalkostnader drygt hälften av kostnadsmassan. Banken har en betydande strukturell räntenettoposition där fastförräntad utlåning och fastförräntade masskuldebrev finansieras med inlåning och upplåning med rörlig ränta. Den fastförräntade utlåningen skyddas dels med hjälp av ränte- derivat. Bankens målsättning är inte att uppnå perfekt skydd av ränterisken. 2.5 Intern kapitalutvärdering Den interna kapitalutvärderingen syftar till att analysera samtliga risker i koncernens verksamhet och utifrån resultatet bedöma kapitalbehovet för att säkerställa att koncernen är tillräckligt kapi- taliserad för att täcka alla sina risker för att kunna bedriva och utveckla verksamheten, både under normala och kraftigt försäm- rade affärsförhållanden. I utvärderingen bedöms dels huruvida kapitalkraven under Pelare 1 är tillräckliga, dels nivån på kapital- behovet för risker som inte täcks in under Pelare 1. I den interna kapitalutvärderingen som gjordes utgående från situationen 2023 bedömde banken det internt beräknade kapital- kravet till 24,9 miljoner euro, motsvarande cirka 1,4 procent av riskexponeringsbeloppet vid årsskiftet, jämfört med P2R-kravet som uppgår till 17,7 miljoner euro. Finansinspektionen har vid sin senaste översyn av bankens situation från utgången av 2020 beslutat om tilläggskapitalkrav om sammanlagt 1,0 procent. Anledningen till att bankens internt bedömda kapitalkrav är högre kan till stora delar hänföras det påtagligt förändrade ekonomiska makroläget sedan Finans- inspektionen gjorde sin bedömning. Banken tillämpar tills vidare det internt bedömda kapitalbehovet såsom totalt minimikapitalkrav. I den interna kapitalutvärderingen prövas kapitalbehovet ytterligare genom stresstester för att säkerställa att kapitalrelatio- nerna bibehålls på en tillfredsställande nivå även vid en eventuell konjunkturnedgång. 3. Kreditrisk Kreditrisk innebär risken för förluster till följd av att en kund inte förmår fullgöra sitt åtagande gentemot banken och att för expo- neringen ställd säkerhet inte täcker bankens fordran. Risken här- rör till största delen från fordringar på privatpersoner och icke- finansiella företag, i huvudsak på basen av beviljade krediter, kreditlimiter och garantier. Kreditrisk omfattar även kreditkoncentrationsrisker såsom namn-, bransch- samt geografisk risk. Kreditrisk uppkommer också genom säkerhetskrav som banken ställer på kunder som lånar värdepapper av banken samt ställer ut derivat hos Nasdaq. 3.1 Riskhantering Kreditgivning ska ske på ett ansvarsfullt sätt och med utgångs- punkt i kundens återbetalningsförmåga, det vill säga möjlighet att återbetala en skuld i enlighet med avtalad återbetalningsplan. Höga räntor eller goda säkerheter får inte kompensera för en svag återbetalningsförmåga. I kreditbeviljningsprocessen ska genomföras en kreditupplys- ning i syfte att bedöma en persons eller ett företags ekonomiska ställning och förmåga eller vilja att uppfylla sina betalningså- taganden. Vid bedömning av återbetalningsförmåga ska banken ta hänsyn till relevanta faktorer som kan påverka kundens nuva- rande och framtida återbetalningsförmåga och undvika att orsaka otillbörliga svårigheter och överskuldsättning. Tabell 2.3.3.1 Bruttosoliditetsgrad 2024 2023 tusen euro Primärkapital 267 118 272 203 Totalt exponeringsmått 5 050 120 5 431 797 varav poster i balansräkningen 4 969 714 5 310 008 varav poster utanför balansräkningen 80 406 121 790 Bruttosoliditetsgrad, % 5,3 5,0 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 191 Kreditbeslut fattas av enskilda beslutsfattare eller organ som befullmäktigats att bevilja krediter inom ramen för fastställda limiter. Beslutsprocessen styrs i huvudsak av kundens eller kund- helhetens totala engagemang och eventuella säkerhetsunder- skott. Ledningsgruppens kreditkommitté fattar beslut i kredit- ärenden där kundhelhetens totala engagemang är i storleks klassen 2 till 10 miljoner euro. I kreditkommitté ingår bland andra verkställande direktören, direktören för affärsom- råde Åland samt bankens kreditchefer. Bankens styrelse fattar beslut i kreditärenden där kundhelhetens totala engagemang överstiger motsvarande 10 miljoner euro. Bankens kreditberedningsavdelning säkerställer att ärenden som föredras i en kreditkommitté ger en heltäckande och korrekt bild av kundens ekonomiska situation, framtida återbetalnings- förmåga och säkerheternas värde. För att säkerställa en god riskhantering och en rättvisande riskklassificering ska årsföredragningar göras regelbundet för större företagskunder som ingår i företagsexponeringsklassen. Årsföredragningen omfattar en kvalitativ bedömning som utgör ett viktigt komplement till den statistiska poängsättningen av företagskunden. Kreditriskkontroll och -rapportering ska bedrivas oberoende från affärsverksamheterna och utförs löpande av bankens risk- kontrollfunktion. Kreditriskrapporteringen i banken omfattar såväl rapportering till bankens ledning, affärsenheter samt myndigheter. 3.1.1 Säkerhetshantering För att begränsa bankens kreditriskexponering ska krediter bevil- jade till allmänheten i regel vara säkerställda. Säkerheter elimine- rar eller reducerar bankens förlust om kredittagaren inte kan full- följa sina betalningsförpliktelser. Krediter utan säkerhet kan beviljas då det rör sig om mindre krediter till privatpersoner och endast i undantagsfall till företag. I det senare fallet upprättas som regel särskilda lånevillkor, som ger banken större rättigheter till omförhandling eller uppsägning av krediten, eller kovenanter. Kovenanterna kan vara av finansiell karaktär eller icke-finansiell karaktär. De finansiella kovenanterna baserar sig i allmänhet på olika finansiella nyckeltal, medan de icke-finansiella kan begränsa kundens handlingsfrihet. Säkerhet kan ställas både genom pant och borgen, men pri- märt ska panträtt i fastigheter och finansiella säkerheter använ- das. Majoriteten av alla krediter beviljade till privatpersoner och företag har en bostad eller annan fastighet som säkerhet. Utlåning sker även mot pantsättning av finansiella säkerheter, som till största del marknadsvärderas dagligen. Pantsatta finan- siella säkerheter består främst av aktier noterade på Helsingfors- och Stockholmsbörsen samt räntebärande värdepapper emitte- rade eller förmedlade av i huvudsak nordiska kreditinstitut. Genom att tillämpa belåningsgrader för säkerheter tar banken höjd för en eventuell negativ prisutveckling för olika former av säkerheter, exempelvis förändrade bostadspriser och kursutveck- ling på finansiella säkerheter. Som huvudregel belånas bostads- säkerheter som högst till 70–85 procent av marknadsvärdet. För finansiella säkerheter bestäms belåningsgraden huvud- sakligen efter likviditeten och kreditkvaliteten på det finansiella instrumentet. Det beräknade LGD-värdet för en exponering går hand i hand med LTV-värdet då båda baseras på det tillgängliga marknads värdet i form av ställda säkerheter i förhållande till exponeringen. Säkerheternas värden ska regelbundet kunna säkerställas av banken samt vara av god likviditet. 3.1.2 Riskreducering Kreditriskreduceringstekniker vid kapitalkravsberäkning avser beaktandet av vissa godtagbara säkerheter som sänker kapital- kravet för kreditrisk. Såsom godtagbara säkerheter i kapitalkravs- beräkningen beaktar banken bostäder, garantier ställda av stater, kommuner och institut, depositioner i egen och annan bank samt finansiella säkerheter. Bostadssäkerheter som används för kreditriskreducering ska uppfylla särskilda krav som kapitaltäckningsföreskrifterna ställer för att kunna godtas. Bland annat ställs krav på regelbunden oberoende värdering och att säkerheten överstiger fordran med ett väsentligt belopp. Banken tillämpar den fullständiga metoden för finansiella säkerheter. Godkända finansiella säkerheter enligt kapitaltäck- ningsregelverket volatilitetsjusteras med av myndighet givna vola- tilitetsjusteringar och påverkar LGD-parametern för de expone- ringar där IRB tillämpas. För exponeringar där kapitalkravet beräknas enligt schablonmetoden reduceras i stället expone- ringsbeloppet för exponeringarna innan dessa riskvägs. Genom att använda sig av garantier ställda av bland annat sta- ter kan banken överföra hela eller delar av en exponering till en motpart med bättre kreditkvalitet vid beräkning av kapitalkrav. De främsta tillhandahållarna av dessa former av kreditriskskydd är finska staten och landskapet Åland. Inom bankens svenska verksamhet säkerställer Boverkets garantier vissa finansierings- lösningar i form av byggnadskreditiv. Banken har även beviljats tillstånd att för en begränsad portfölj också använda sig av garantier ställda av europeiska investeringsfonden. 3.1.3 Kreditkoncentrationsrisk Koncentrationsrisk omfattar risk till följd av stor aggregerad expo- nering gentemot enskilda motparter, branscher eller geografiska regioner. Banken hanterar namn- och branschkoncentrationsrisk i kreditportföljen genom att limitera enskilda motparter och vissa branscher. För banker gäller lagstadgade gränser för koncentra- tioner mot enskilda kunder eller kundhelheter. 3.2 Mätning av kreditrisk Kreditriskuppföljning och analys av exponeringar mot privat- personer och företag görs huvudsakligen med hjälp av bankens interna riskklassificeringssystem. Banken har två interna risk- klassificeringssystem för kreditrisk i utlåningsverksamheten, ett system för beräkning av oförväntade förluster (kapitalkrav) och förväntade förluster (EL) i enlighet med IRB och ett system för beräkning av reservering för framtida kreditförluster (ECL) i Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 192 enlighet med IFRS 9. Båda riskklassificeringssystem är utvecklade utgående från bankens egen kreditstatistik för att uppskatta ris- ken för fallissemang (PD) samt förlustandelen vid fallissemang (LGD) hos bankens kreditkunder. Estimeringen av riskparame- trarna i de båda systemen är därför långtgående samstämmiga. Inom Risk Control finns från varandra avgränsade enheter för modellutveckling och validering. Modellutvecklingsenheten ansvarar för utveckling, dokumentation och implementation av interna modeller. Enheten gör även löpande kvartalsvisa och årliga översyner, en fullständig översyn var tredje år samt eventu- ellt efterföljande kalibrering av de riskmått och modeller som tillämpas för riskklassificering. Valideringsenheten ansvarar för att regelbundet utföra oberoende utvärderingar av risk- klassificeringssystemet. Resultatet av utvärderingen rapporteras till styrelsen. Internt rapporteras regelbundet bankens riskprofil fördelad på klasser, migration mellan klasser samt jämförelser av faktisk andel fallissemang och, i den utsträckning egna estimat används, av fak- tiska LGD-värden och konverteringsfaktorer med förväntningar. 3.2.1 Användning av internmetoden för kreditrisk Banken tillämpar en intern riskklassificeringsmetod (IRB) för beräkning av sitt lagstadgade kapitalkrav, vilket ställer höga krav på bankens hantering av kreditrisker samt regelefterlevnad, bland annat genom kapitalkravsförordningen (CRR). Alla väsentliga delar av bankens riskklassificeringssystem samt riskestimat ska god- kännas av styrelsen eller en av dem utsedd kommitté. Interna riskklassificeringsmodeller för IRB tillämpas för expo- neringar mot privatpersoner, mindre företag som kan klassificeras som hushållsexponeringar samt större företag. Riskklassificeringssystemet skattar dels sannolikheten för att en kund kommer att fallera inom 12 månader, dels hur mycket banken förlorar om kunden fallerar. För företag i hushållsportföljen bestäms den officiella PD-klassificeringen, omfattande klassnummer och klassvärde, på basen av den statistiska regressionsmodellen. För företag i företagsportföljen bestäms den officiella PD-klassificeringen vid en årsföredragning, som bland annat baseras på den av model- lerna föreslagna PD-klassificeringen. För exponeringar i hus- hållsexponeringsklassen estimerar banken själv LGD (A-IRB), medan för företagsexponeringsklassen används av myndighet givna LGD-värden (F-IRB). Bankens modeller för att skatta LGD för exponeringarna grundar sig på statistiska analysdata som banken har lagrat om kundernas återbetalningshistorik. Vid beräkning av regulatoriska kapitalkrav kategoriseras expo- neringar enligt bankens sjugradiga PD-skala för icke-fallerade exponeringar, där ett fastslaget klassvärde för PD används vid beräkningen av kapitalkrav. Därtill finns en klass för krediter som har fallerat. Vid kreditriskmodellering för företagskunder används dessutom externa poängsättningsdata, som bland annat grundar sig på företagens finansiella nyckeltal. Bankens modell för att framställa kapitalkrav och förväntad förlust har både element av så kallade point-in-time- (LGD) och through-the-cycle-angreppssätt (PD) och baseras sammanfatt- ningsvis på en hel konjunkturcykel inbegripet en lågkonjunktur. Eftersom EL antas vara känd ska den även avdras bankens kapitalbas i den mån denna inte täcks av bokförda kreditförlustreserveringar. Det interna riskklassificeringssystemet används bland annat för prissättning av kreditrisk vid beviljandet av nya krediter. Dessutom används det interna systemet vid månatlig kreditriskuppföljning och intern rapportering, intern kapitalallokering samt vid beräkning av riskjusterad avkastning. Internrevision utför oberoende kontroll av riskklassificerings- systemet och dess användning i verksamheten. Banken får inte göra väsentliga ändringar i sina interna modeller utan Finansinspektionens godkännande. 3.2.2 Användning av schablonmetoden för kreditrisk Banken tillämpar schablonmetoden för kreditrisk bland annat för exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker, expo- neringar mot institut och aktieexponeringar. Exponeringar i den svenska filialen hanteras i sin helhet enligt schablonmetoden. Exponeringar som hanteras enligt schablonmetoden delas in i exponeringsklasser på basen av motpart, säkerhet eller typ av fordran. Därefter tillämpas i regelverket fastslagna riskvikter för respektive exponeringsklass. Riskvikter för institut, säkerställda obligationer och företag i Treasuryportföljen bestäms på basen av extern rating. För exponeringar som inte har en extern rating härleds riskvikten på basen av hemstatens rating. 3.2.3 Kreditrisk enligt IFRS 9 IFRS 9 omfattar en tre-stegsmodell för nedskrivningar som bygger på förväntade kreditförluster och som tar sin utgångspunkt i för- ändringar i kreditrisken hos de finansiella tillgångarna. Stadie 1 utgörs av presterande exponeringar för vilka ingen väsentligt ökad kreditrisk anses föreligga. För tillgångar i stadie 1 ska banken beräkna och redovisa en reserv som motsvarar för- väntade kreditförluster inom de kommande tolv månaderna. Stadie 2 utgörs av finansiella tillgångar för vilka kreditrisken har ökat väsentligt sedan det första redovisningstillfället. En väsentlig ökning av kreditrisken anses ha inträffat om exponeringens livs- tids-PD har ökat minst 3 gånger jämfört med initial livstids-PD och den absoluta förändringen är minst 10 procentenheter. Banken tillämpar kriteriet om 30 dagars försening som en back-stop. Exponeringar med belopp försenade mer än 90 dagar eller som i andra avseenden uppfyller bankens fallissemangsdefinition flyt- tas till stadie 3. Redovisade nedskrivningar för stadie 2 och stadie 3 ska mot- svara förväntade kreditförluster under hela den återstående löptiden. Vid förflyttning tillbaka till lägre stadier tillämpar banken karenstider. För exponeringar i stadie 2 med minst 30 försenings- dagar tillämpas en karenstid på sex månader och för krediter i stadie 3 tillämpas en karenstid på två månader. I regel använder banken endast specifika och inte gruppvisa reserveringar. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 193 Fallissemang Fallissemang inträffar när en exponering eller motpart antingen har en bekräftad osannolikhet för betalning eller en väsentlig för- fallen fordran sedan mer än 90 dagar. Med osannolikhet för betal- ning avses en situation där det är osannolikt att gäldenären kan fullgöra sina förpliktelser gentemot banken utan att banken behö- ver tillgripa åtgärder som att realisera säkerheter eller garantier. Den redovisningsmässiga definitionen av nedskrivna ford- ringar utgörs av de fordringar som redovisas i stadie 3, vilket i allt väsentligt är samstämmigt med den regulatoriska definitionen av fallissemang. En konstaterad kreditförlust redovisas om konkurs har bekräf- tats eller om medellöshet har hållits för sannolikt. Anstånd Anstånd anses föreligga då villkorsändring görs, vilken är en efter- gift från bankens sida till kund vars finansiella situation innebär att kunden har eller sannolikt kommer att få svårigheter att fullgöra sina finansiella åtaganden. Anståndsåtgärden utgör formellt en eftergift som banken inte skulle ha gjort om kunden inte hade haft eller varit nära att få ekonomiska problem. Det kan exempelvis innebära sänkt marginal, amorteringsuppskov och/eller väsentligt förlängd återbetalningstid för krediten. En exponering som omfattas av anståndsåtgärder flyttas till stadie 2 i och med att kreditrisken då bedöms ha ökat väsentligt. Upprepade anståndsåtgärder innebär att exponeringen blir oreg- lerad och därmed redovisas i stadie 3. 3.3 Kreditriskexponering Tabell 3.3.1 redovisar utlåning till allmänheten fördelat enligt mot- partens bransch- och geografiska tillhörighet. Banken har särskilt identifierat utlåning till sjöfart och övrig fastighetsverksamhet som segment inom kreditportföljen som har en förhöjd kreditrisk, därför har specifika limiter satts av styrelsen för utlåning till dessa segment. Tabell 3.3.2 redovisar kreditkvaliteten för koncernens kreditrisk exponeringar inom utlåning till allmänheten samt poster utanför balansräkningen. Redovisade värden före reserveringar eller nominella beloppen fördelas enligt antal förseningsdagar och stadie. Fordringar vilka redovisas i stadie 3 enligt IFRS 9 var vid ut gången av året på en lägre nivå än vid ingången av året. Volymen krediter med anstånd har ökat under året, främst på grund av upprepade anståndsåtgärder. Se tabell 3.3.3. Tabell 3.3.4 visar aktuella säkerhetsvärden för säkerheter som ställts för bankens kreditriskexponeringar inom ramen för kredit- givning till allmänheten fördelade enligt exponeringarnas stadie samt typ av säkerhet. Tabellen omfattar endast sådana säkerheter som beaktas i kapitaltäckningssammanhang. 4. Motpartskreditrisk Motpartskreditrisk uppstår inom ramarna för bankens likviditets- förvaltning och avser risken för att motparten i en finansiell transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande i transaktionen. Motpartskreditrisk uppstår exempelvis vid placering av dags- depositioner hos annan bank, köp av obligationer, köp av derivat- instrument eller depositioner i en annan bank. Motpartskreditrisk i Treasury-verksamheten härrör i huvudsak från innehav av masskuldebrev i bankens likviditetsportfölj, vilka till stor del är säkerställda obligationer och statsobligationer samt värdepapper emitterade av multilaterala utvecklingsbanker. Banken håller även en till volymen begränsad High Yield-portfölj som består av värdepapper emitterade av motparter med lägre kreditbetyg eller som saknar kreditbetyg. 4.1 Riskhantering Bankens limitramverk omfattar placeringsriktlinjer, som bland annat anger hur placeringarna bör vara fördelade mellan olika sektorer, exempelvis centralbanker, offentlig förvaltning och institut. Motparterna i High Yield-portföljen har genomgått en utvärde- ringsprocess med höga kvalitetskrav och för samtliga motparter görs en uppskattning av kreditvärdigheten utifrån en analys av motparten och dess nyckeltal. Instrumenten utgörs i huvudsak av skuldebrev emitterade av företag på den europeiska marknaden. High Yield-portföljen omfattas av placeringsriktlinjer fastställda av styrelsen. Motpartskreditrisk som uppstår genom ingående av derivat- kontrakt hanteras genom nettningsavtal uppgjorda enligt ISDA- standard, vilka tillåter att fordringar och skulder som löper under samma avtal med en och samma motpart kan kvittas. Därtill till- lämpas CSA-avtal vilka reglerar utväxling av säkerheter. I syfte att minska kreditriskexponeringen används central clearing för derivatinstrument. 4.2 Riskexponering Tabell 4.2.1 redovisar koncernens innehav av skuldebrev fördelade enligt stadie. Nedskrivningar och återförda nedskrivningar av skuldebrev som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat redovisas i resultaträkningen under nettoresultat finansiella poster. Koncernens innehav av skuldebrev vid utgången av året redo- visas också i not K20. Koncernens derivatexponeringar vid utgången av året redo- visas i not K25. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 194 Tabell 3.3.1 Kreditriskexponering i utlåning till allmänheten Bruttoexponering 2024 2023 varav varav varav varav tusen euro motparter i Finland motparter i Sverige motparter i Finland motparter i Sverige Privatpersoner Bostäder 1 909 705 1 379 798 329 007 2 104 499 1 387 223 533 526 Värdepapper och övriga placeringar 316 197 256 318 32 822 340 860 274 231 36 926 Näringsverksamhet 61 511 52 319 667 77 148 68 736 726 Övrig privathushållning 331 054 140 893 146 758 352 611 134 200 168 312 Summa privatpersoner 2 618 467 1 829 329 509 254 2 875 118 1 864 390 739 490 Företag Sjöfart 16 470 2 961 13 493 20 190 4 731 15 074 Handel 37 999 34 593 1 811 36 224 33 185 986 Bostadsverksamhet 227 066 41 089 182 771 215 477 45 482 168 313 Övrig fastighetsverksamhet 225 250 110 428 90 401 204 604 104 238 72 252 Finans- och försäkringsverksamhet 210 818 183 795 15 880 228 137 177 066 38 281 Hotell- och restaurangverksamhet 28 980 20 326 1 817 30 696 26 414 1 913 Jordbruk, skogsbruk och fiske 10 899 10 444 0 15 199 14 253 0 Byggnadsverksamhet 23 185 18 072 3 919 55 981 22 688 32 267 Övrig industriverksamhet 46 157 40 915 2 488 38 280 33 909 2 141 Övrig serviceverksamhet 108 272 68 046 36 097 129 844 75 211 49 852 Summa företag 935 096 530 670 348 677 974 631 537 178 381 080 Offentlig sektor och ideella organisationer 34 586 29 538 0 29 478 27 503 0 Utlåning till allmänheten 3 588 149 2 389 537 857 931 3 879 228 2 429 071 1 120 571 Åtaganden utanför balansräkningen Outnyttjade kreditmöjligheter 499 544 216 869 252 110 801 295 185 084 572 559 Övriga förbindelser 22 582 17 378 5 203 36 983 20 631 16 052 Summa åtaganden utanför balansräkningen 522 125 234 248 257 313 838 277 205 715 588 611 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 195 Tabell 3.3.2 Kreditkvalitet 2024 2023 tusen euro Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Summa Summa Utlåning till allmänheten Fordringar utan förfallna belopp 3 177 657 234 067 29 588 3 441 313 3 740 246 Fordringar med förfallna belopp 1–30 dagar 40 902 20 560 1 672 63 134 62 253 Fordringar med förfallna belopp 31–60 dagar 40 6 359 1 003 7 402 5 830 Fordringar med förfallna belopp 61–90 dagar 9 1 511 1 611 3 131 2 865 Fordringar med förfallna belopp > 90 dagar 46 676 1 924 24 568 73 169 68 033 Balansvärde, brutto 3 265 284 264 422 58 443 3 588 149 3 879 227 Reservering för förväntad förlust –545 –1 372 –10 587 –12 504 –20 174 Balansvärde, netto 3 264 739 263 050 47 856 3 575 645 3 859 053 Outnyttjade kreditmöjligheter och garantier Outnyttjade kreditmöjligheter 497 667 2 217 183 500 067 797 582 Garantier 17 327 231 244 17 802 21 372 Övriga förbindelser 4 780 0 0 4 780 15 611 Nominellt värde, brutto 519 773 2 448 427 522 649 834 565 Avsättning för förväntad förlust –37 –1 –237 –276 –141 Balansvärde, netto (förväntad förlust) –37 –1 –237 –276 –141 Tabell 3.3.3 Krediter med anståndsåtgärder 2024 2023 tusen euro Utlåning till allmänheten Fordringar utan förfallna belopp och fordringar med förfallna belopp <= 30 dagar 38 955 41 436 Fordringar med förfallna belopp > 30 dagar 0 0 Fallerade fordringar 22 361 19 738 Balansvärde, brutto 61 316 61 174 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 196 Tabell 3.3.4 Kreditriskreducering för utlåning till allmänheten 2024 2023 tusen euro Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Summa Summa Fastigheter 4 172 982 253 878 47 530 4 474 390 4 685 365 Stats- och kommunborgen 122 547 15 679 3 462 141 689 143 023 Garantier 5 575 1 451 583 7 609 40 253 Finansiella säkerheter 717 700 23 015 5 740 720 847 440 Summa 5 018 805 294 024 51 580 5 364 408 5 716 080 Tabell 4.2.1 Innehav av skuldbrev 2024 2023 tusen euro Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Summa Summa Skuldebrev redovisade till upplupet anskaffningsvärde Balansvärde, brutto 293 121 0 0 293 121 327 849 Reservering för förväntad förlust –25 –100 0 –125 –75 Balansvärde, netto 293 095 0 0 292 995 327 774 Skuldebrev värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Balansvärde, brutto 511 446 0 0 511 446 475 723 varav reservering för förväntade förluster –60 0 0 –60 –82 Balansvärde, netto 511 446 0 0 511 446 475 723 Koncernens innehav av skuldebrev vid utgången av året redovisas också i not K19. Koncernens derivatexponeringar vid utgången av året redovisas i not K24 . Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 197 5. Marknadsrisk 5.1 Riskhantering Bankens styrelse beslutar om bankens riskaptit och fastställer limiter för ränterisk, valutarisk och aktierisk. Bankens marknads- risker är primärt av strukturell natur och hanteras av Treasury. Positioner säkras i samband med att de kommer in i balansen samt löpande i enlighet med de principer som bankens styrelse beslutat om samt i enlighet med de processer som Treasury etablerat. Beslut som rör aktierisk eller valutarisk hanteras av bankens styrelse eller av verkställande direktören. 5.2 Riskmätning 5.2.1 Ränterisk Ränterisk uppstår primärt på grund av att räntebärande tillgångar och skulder har olika räntebindningstider och således återpris- sätts vid olika tidpunkter. Banken mäter ränterisken genom käns- lighetsanalyser av räntenettot och det ekonomiska värdet på räntebärande tillgångar och skulder i scenarier där räntekurvan stressas på olika sätt. Tabell 5.2.1.1 visar räntebärande tillgångar och skulder som förfaller till ny räntesättning i respektive tidsintervall med anta- gandet om att avistainlåning förfaller dag ett. Räntenettorisk Banken mäter ränterisken genom känslighetsanalyser av ränte- nettot och det ekonomiska värdet på räntebärande tillgångar och skulder i scenarier där räntekurvan stressas på olika sätt. Räntenettorisken mäts som känsligheten i räntenettot över de kommande tolv månaderna under antagandet om en konstant balansräkning. Positionerna i balansräkningen räntejusteras vid deras kontraktsmässiga eller antagna räntejusteringstidpunkt. Avistainlåningens räntebindningstid modelleras i enlighet med Europeiska Bankmyndighetens (EBA) riktlinjer. Räntebindnings- tiderna som modelleras enligt EBA riktlinjen tillämpas i EBA:s extremvärdestest där utfallen av två stresscenarierna kontrolleras mot gränsvärde som kopplas till bankens Tier-1 kapital. Räntenettorisken mäts per väsentlig valuta i enlighet med EBA:s riktlinje, och positiva utfall viktas med 50 procent. Banken har även en intern limit för utfallen av EBA stresscenarierna. Värdeförändringsrisk Värdeförändringsrisken mäts som känsligheten i det beräknade nuvärdet av samtliga befintliga räntebärande poster. Vid beräk- ning av värdeförändringsrisk använder sig banken av samma antaganden för avistainlåningens räntebindningstider som i ränte nettoriskmodellen i enlighet med EBA riktlinjer. Antagandena för inlåningen som modelleras enligt EBA rikt- linjentillämpas i EBA:s extremvärdestest där utfallen av de sex stresscenarierna kontrolleras mot gränsvärde som är kopplad till bankens Tier-1 kapital. Värdeförändringsrisken mäts per väsentlig valuta i enlighet med EBA:s riktlinje, och positiva utfall viktas med 50 procent. Banken har även en intern limit för utfallen av EBA stresscenarierna. Banken mäter och limiterar även ett internt mått för värdeförändringsrisk mot totalresultat vid skiftet +100 räntepunkter. Tabell 5.2.1.2 visar känsligheten i räntenettot respektive käns- ligheten i värdeförändringsrisken på räntebärande tillgångar och skulder vid parallellförskjutning av räntekurvan uppåt och nedåt med 200 räntepunkter per väsentlig valuta. Måtten anges enligt de ovan beskrivna modellerna, där avistainlåning modelleras enligt EBA riktlinjer och Basel regelverk. Totalsiffrorna inkluderar EUR och SEK. 5.2.2 Valutarisk Bankens verksamhet sker huvudsakligen i de två basvalutorna euro och svenska kronor. En begränsad del av ut- och inlåningen sker även i andra valutor. Valutarisken hanteras främst genom matchning, och den potentiella valutarisk som återstår i slutet av dagen valutabalansjusteras. Vid årsskiftet var bankens valutaexponering 0,8 miljoner euro (0,6 miljoner euro 2023). Banken använder sig också av ett statis- tiskt mått på risken i koncernens valutabalans. Med en VaR-analys om 95 procent konfidensintervall och ett kvartalsprognoshorisont erhålls per årsskiftet en känslighet på cirka 14 tusen euro, att jäm- föras med 0,8 miljoner total valutariskexponering. Banken innehar en tillståndspliktig strukturell valutaposition i svenska kronor, som härstammar ur den svenska verksamheten i filialform, som syftar till att skydda koncernens kärnprimär- kapitalrelation mot valutakursförändringar. Den strukturella valuta positionen i SEK ska anses utgöra kärnprimärkapital. Riskhanteringsstrategin bygger på att kurssäkra koncernens kärnprimärkapitalrelation genom att hålla kärnprimärkapital- relationen i SEK i linje med koncernen. Banken har tillstånd från Finansinspektionen att undanta den strukturella valuta- positionen från kapitalkravsberäkningen upp till en maximal öppen nettoposition. 5.2.3 Aktierisk Banken är exponerad mot aktierisk genom strategiska och övriga innehav. Bankens strategiska och övriga aktieinnehav hanteras mot bakgrund av dess syfte och karaktär genom separata beslut av styrelsen för strategiska innehav och av verkställande direktö- ren för övriga aktieinnehav. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 198 Tabell 5.2.1.1 Räntebindningstider för tillgångar och skulder 31 december 2024 tusen euro Upp till 3 mån 3–6 mån 6–12 mån 1–5 år Över 5 år Övrigt Total Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 289 877 0 0 0 0 0 289 877 Skuldebrev 99 588 115 298 254 531 309 184 33 526 –7 685 804 441 Utlåning till kreditinstitut 28 255 0 0 0 0 2 071 30 326 Utlåning till allmänheten 2 167 173 473 746 738 589 181 227 31 108 –16 201 3 575 643 Summa räntebärande tillgångar 2 584 893 589 044 993 120 490 411 64 634 –21 821 4 700 280 Skulder Skulder till kreditinstitut 76 509 1 745 0 0 0 44 78 298 Inlåning från allmänheten 3 257 619 129 831 131 745 2 225 0 –28 3 521 392 Emitterade skuldebrev 142 358 93 361 22 000 550 000 0 4 162 811 881 Efterställda skulder 30 544 0 0 0 0 –30 30 514 Summa räntebärande skulder 3 507 029 224 937 153 745 552 225 0 4 149 4 442 085 Derivatinstrument –1 254 446 81 350 469 831 731 805 –28 100 0 440 Skillnad mellan tillgångar och skulder –2 176 582 445 456 1 309 207 669 990 36 534 –25 970 258 636 Tabell 5.2.1.2 Parallellförskjutning av räntekurvan 31 december 2024 Räntepunkter Räntepunkter tusen euro +200 –200 NII 746 –8 370 EUR –928 –4 054 SEK 1 673 –4 315 EVE –9 401 –5 219 EUR –13 485 3 410 SEK 4 084 –8 629 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 199 6. Likviditets- och finansieringsrisk 6.1 Riskhantering Med hänsyn till bankens risktolerans har styrelsen fastställt limiter bland annat för bankens likviditetstäckningsgrad, stabil netto- finansieringskvot, överlevnadshorisont samt för hur stor andelen emitterade säkerställda obligationer får vara i förhållande till tillgängliga säkerheter. Likviditetsrisken hanteras av Treasury, som ansvarar för att identifiera och hantera riskfaktorer i bankens verksamhet och på marknaderna, som påverkar bankens finansieringsbehov, tillgång till och kostnader för finansiering. Treasury ska tillse att riskerna respekterar de limiter som fastslagits av styrelsen. 6.1.1 Likviditetsreserv För att säkerställa tillgång till likviditet även under perioder utan externa upplåningsmöjligheter ska banken ha en likviditetsreserv som ska fungera som alternativ källa till likviditet i tider med begränsad eller utebliven möjlighet att låna upp pengar på den externa kapitalmarknaden. Likviditetsreserven ska bestå av kort- fristiga placeringar samt placeringar i högkvalitativa tillgångar. Storleken på reserven ska vara sådan att banken kan stå emot en allvarlig likviditetspåfrestning utan att behöva ändra sin affärs- modell samt att den reglerade likviditetstäckningsgraden efterlevs. Se tabell 6.1.1.1. 6.1.2 Finansiering Bankens finansieringsstruktur ska vara väldiversifierad ur såväl instrument- som löptidsperspektiv. Banken ska eftersträva att inte vara beroende av andra finansieringskällor för sin utlåning än kunddepositioner och säkerställda obligationer. Icke-säkerställd kapitalmarknadsfinansiering kan användas då prisbilden i mark- naden gör det ändamålsenligt. En långsiktig målsättning är att depositioner från allmänheten står för mer än 50 procent av finansieringen exklusive eget kapital. Vid utgången av året utgjorde depositioner från allmänheten drygt 80 procent av finansieringsstrukturen. För att hantera koncentrationsrisker i bankens förfallostruktur har bankens styrelse fastslagit en limit som begränsar förfall av långfristig kapitalmarknadsupplåning inom en halvårsperiod. 6.2 Mätning av likviditetsrisk Bankens balansräkning och dess förfallostruktur är en viktig para- meter vid beräkning och analys av bankens likviditetsrisk. Utifrån balansräkningen prognostiseras framtida kassaflöden som är ett viktigt verktyg för att hantera och planera bankens likviditetsrisk och upplåningsbehov. 6.2.1 Likviditetstäckningsgrad och stabil nettofinansieringskvot Tillsynsmyndigheterna har fastställt regler för likviditetsrisk som omfattar såväl kortfristig som strukturell likviditet under stres- sade förhållanden. Likviditetstäckningsgraden (Liquidity Coverage Ratio, LCR) syftar till att säkerställa att bankerna har tillräckligt med likvida tillgångar för att möta likviditetsstress på kort sikt. Det innebär att bankerna ska ha likvida tillgångar av mycket hög kvalitet och som motsvarar minst nettokassautflödet för 30 dagar under stressade förhållanden, det vill säga minst 100 procent. Det strukturella likviditetsmåttet, stabil nettofinansieringskvot (Net Stable Funding Ratio, NSFR) ställer krav på att bankerna ska ha tillräcklig stabil finansiering för att i ett ettårsperspektiv täcka sina finansieringsbehov både under normala och stressade förhål- landen. Minimikravet för NSFR är 100 procent. 6.2.2 Intecknade tillgångar Intecknade tillgångar utgörs till övervägande del av bostads- krediter som används som säkerheter för bankens utestående emitterade säkerställda obligationer. Storleken av de intecknade tillgångarna för säkerställda obligationer utgår från den nivå av översäkerheter som ratinginstitutet Moody’s ställer på banken för att obligationerna ska tilldelas rating AAA. Utöver bostadskrediter har banken för egna skulder, betal- ningssystem, värdepappershandel och clearing ställt säkerheter i form av statspapper och obligationer i huvudsak till centralbanker och kreditinstitut. 6.3 Intern likviditetsutvärdering Banken genomför årligen en intern likviditetsutvärdering i syfte att säkerställa att de likviditetsbuffertar som finns är tillräckliga för att säkerställa en störningsfri verksamhet även under perioder av stress. Detta sker genom stresstester som baseras på olika scenarier i syfte att bedöma vilka effekter dessa har på bankens likviditetstillgång och upplåningsbehov. Stresstesterna bygger på faktorer som banken identifierat och som bedöms ha stor påverkan på bankens likviditetsrisk. Exempel på sådana faktorer är inlåning, säkerhetsmassan för säkerställda obligationer och likvida tillgångar. Den interna likviditetsutvärderingen som gjordes utgående från situationen 2023 visar att banken har en optimerad likvidi- tetshantering, men vid störningar i marknaden kan banken behöva använda sig av ny finansiering. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 200 Tabell 6.1.1.1 Likviditetsreserv 2024 2023 tusen euro Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 289 877 351 011 Skuldebrev emitterade av stater och offentliga samfund 178 873 251 456 Säkerställda obligationer (rating lägst AA–) 535 649 449 268 Utlåning till kreditinstitut 22 068 21 451 Skuldebrev emitterade av finansiella företag 50 946 Summa 1 077 413 1 073 185 varav LCR-kvalificerade 930 809 1 012 181 Per 31.3.2024 är Innehav av egenemitterade säkerställda obligationer inte längre en del av bankens likviditetsreserv. Tabell 6.2.1.1 Likviditetstäckningsgrad (LCR) 2024 2023 tusen euro Likvida tillgångar nivå 1 859 934 933 530 Likvida tillgångar nivå 2 70 875 78 651 Likvida tillgångar totalt 930 809 1 012 181 Inlåning från allmänheten 150 406 147 410 Kapitalmarknadsfinansiering 389 787 488 625 Övriga kassaflöden 267 926 117 650 Kassautflöden 808 119 753 684 Inflöden från fullt presterande exponeringar 45 165 67 376 Övriga kassainflöden 213 706 37 614 Kassainflöden 258 870 104 990 Nettokassautflöde 549 249 648 694 Likviditetstäckningsgrad, % 169 156 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 201 Tabell 6.2.1 Återstående löptid Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden, 31 december 2024 Betalbar på tusen euro anfordran <3 mån 3–6 mån 6–12 mån 1–5 år 5–10 år >10 år Ej löptidsfördelad Total Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 289 877 289 877 Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev 50 524 177 224 182 657 356 813 31 673 798 891 Utlåning till kreditinstitut 30 326 30 326 Utlåning till allmänheten 47 498 277 594 121 064 180 299 1 263 054 602 861 1 083 276 3 575 645 Övriga skuldebrev 5 550 5 550 Aktier och andelar 44 124 44 124 Derivatinstrument 978 1 456 3 365 12 528 2 670 466 21 462 Immateriella tillgångar 21 227 21 227 Materiella tillgångar 45 337 45 337 Förvaltningsfastigheter 287 287 Övriga tillgångar 92 103 92 103 Summa 367 701 329 095 299 744 366 320 1 637 945 637 205 1 083 742 203 078 4 924 829 Skulder Skulder till kreditinstitut 39 900 36 652 1 745 78 298 Inlåning från allmänheten 2 978 886 278 705 129 831 131 745 2 225 3 521 392 Emitterade skuldebrev 146 520 93 361 22 000 550 000 811 881 Derivatinstrument 532 1 410 134 1 403 335 445 4 258 Övriga skulder 142 526 142 526 Efterställda skulder 30 514 30 514 Eget kapital 335 960 335 960 Summa 3 018 787 462 409 226 347 153 878 553 628 335 30 959 478 486 4 924 829 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 202 Tabell 6.2.1.2 Stabil nettofinansieringskvot (NSFR) 2024 2023 tusen euro Stabilt finansieringsbehov (RSF) Likvida tillgångar (HQLA) 78 288 110 017 Övriga likvida tillgångar 0 1 288 Övriga värdepapper 43 885 7 669 Presterande lån och andra fordringar 2 651 161 2 652 022 Derivat 19 848 38 650 Övriga tillgångar 249 079 240 333 Poster utanför balansräkningen 21 326 22 342 Summa stabilt finansieringsbehov 3 063 586 3 072 321 Tillgänglig stabil finansiering (ASF) Kapitalbasposter 324 197 325 671 Inlåning från allmänheten 2 166 619 2 199 869 varav stabil inlåning 1 361 135 1 360 236 varav mindre stabil inlåning 805 484 839 632 Inlåning från övriga motparter 574 322 561 351 Kapitalmarknadsfinansiering 550 000 250 000 Övriga skulder 0 0 Summa tillgänglig stabil finansiering 3 615 138 3 336 890 Stabil nettofinansieringskvot, % 118 109 Tabell 6.2.2.1 Intecknade tillgångar Intecknade Icke intecknade Tillgångar tusen euro tillgångar tillgångar totalt Skuldebrev 31 316 773 125 804 441 Utlåning till allmänheten 1 000 220 2 575 425 3 575 645 Övriga tillgångar 6 553 379 236 385 789 Tillgångar som inte är tillgängliga för inteckning 158 954 158 954 Summa 1 038 089 3 886 740 4 924 829 Andel av tillgångar totalt, % 21 79 100 7. ESG-risker ESG-risker omfattar risker som drivs av faktorer inom miljö, socialt ansvar och styrning (ESG–Environmental, Social, Governance). ESG-risk utgör en riskdrivare inom de olika finansiella riskområ- dena där befintliga risker kan förstärkas eller riskområdet utvid- gas i omfattning till följd av nya riskdrivare. ESG-risk avser risker relaterade till miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning, där klimatrisker bedöms vara den mest väsentliga riskdrivaren på kort, medellång och lång sikt. ESG-risk behandlas inte som en separat risktyp utan som en riskdrivare som ska vara integrerad naturligt i all riskhantering. ESG-risker ställer därför krav på att utveckla det redan existerande riskhanteringsram- verket för att möta de framväxande riskdrivare som klimatför- ändringarna för med sig. Klimatrelaterade risker kan primärt delas in i två kategorier, fysiska risker samt risker relaterade till samhäl- lets omställning. Fysiska risker avser direkta effekter av klimathändelser. Fysiska risker kan vara akuta i form av enskilda extremväderhändelser som exempelvis översvämningar, stormar eller skogsbränder, som kan orsaka skador på fastigheter och infrastruktur eller störa pro- duktion och leveranskedjor. Låntagare som drabbats av en extrem väderhändelse kan lida ekonomisk förlust på grund av skadad egendom eller utebliven inkomst. Fysiska risker kan också vara kroniska, vilket innebär mer långsiktiga förändringar såsom förändrade nederbördsmönster, höjda medeltemperaturer eller stigande havsnivåer. Omställningsrisk avser risker som uppstår till följd av åtgärder som vidtas för att åstadkomma en övergång till en hållbar eko- nomi. Dessa kan ta sig uttryck på flera områden men de huvud- sakliga riskdrivarna är främst regulatoriska, teknologiska eller marknadsmässiga. Generellt sett kan aktörer vars verksamhet är klimatskadlig antas ha en högre exponering mot omställningsrisk. Aktörer som snabbt kan ställa om till en hållbar produktion kan få ekonomisk fördel av detta medan andra aktörer straffas för att de inte lyckats ställa om lika snabbt. Klimatförändringar kan även generera ansvarsrisk, då någon som har drabbats av förluster till följd av klimatförändringar Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 203 försöker återvinna dessa förluster från andra som de tror kan ha varit ansvariga, exempelvis genom stämningar eller försäkringskrav. Prognosen för när klimatrelaterade risker kan realiseras är olika för olika aktörer. Risker relaterade till omställningar kan komma att realiseras relativt snabbt särskilt om världen ska lyckas nå de uppsatta klimatmålen, medan risken för klimatförändringar blir mer betydande om omställningen till en hållbar ekonomi inte har varit tillräckligt stram. 7.1 Kreditrisk Klimatförändringar kan skapa kreditrisk genom att åsamka lånta- gare förluster som gör att de inte kan uppfylla sina låneåtaganden. Det kan exempelvis handla om skadad egendom, utebliven inkomst eller att investeringar minskar i värde till följd av klimat- relaterad marknadsrisk. Klimatförändringar kan även realisera kreditkoncentrationsrisker, då vissa områden eller branscher kan drabbas hårdare av extrema väderhändelser. Drygt hälften av bankens utlåning utgörs av bostadskrediter till privatpersoner. De främsta riskfaktorerna inom detta segment relaterar till de fastigheter som ställts som säkerhet för lånen. Fastigheterna kan komma att skadas under extrema väderhändel- ser, såsom stormar, skogsbränder eller skyfall och översväm- ningar. Fastigheter som ställts som säkerhet kan även minska i värde till följd av att deras belägenhet innebär särskild utsatthet för översvämningar eller stigande havsnivåer, något som kan inne- bära förlust för banken om kunden fallerar och säkerheterna måste realiseras. Fastigheternas marknadsvärde kan också påver- kas av deras energiprestanda. En sämre energiprestanda kan innebära kostnader för renovering eller ökade utgifter i form av kostnader för energi och uppvärmning. Bankens företagsutlåning är fördelad mellan olika branscher och i huvudsak koncentrerad till aktörer på Åland, i Finland och i Sverige. Ålandsbanken bedriver dock ingen egentlig bankverk- samhet med inriktning mot företag på fastlandet i Finland och i Sverige. Den utlåning som görs till företag på dessa geografiska marknader är oftast nära sammanlänkad med bolagens ägare, som är kunder inom Private Banking. Utlåningen till dessa företag finansierar ofta placeringar/investeringar i värdepapper eller fast- igheter. Det är i huvudsak på Åland som bankverksamhet med inriktning mot företag bedrivs. Statistikinsamlingarnas bransch- koder är grova, vilket gör det svårt att endast på basen av dessa bedöma företagens riskexponering. Företagen gör dessutom olika val kring sina etableringar och leverantörskedjor, vilket gör att de kan vara mer eller mindre exponerade mot klimatrelaterade risker jämfört med andra aktörer. En stor del av riskexponeringen kan finnas längre ner i leverantörskedjorna, exempelvis i fabriker och transporter från utvecklingsländer. Inom byggbranschen och vid stadsplanering måste anpass- ningar göras för att begränsa klimatriskerna och minska fastig- heters och områdens sårbarhet vid värmeböljor, ökad nederbörd, översvämningar eller jordskred. Byggbranschen är redan föremål för skärpt lagstiftning om hållbarhetsåtgärder, såsom krav på klimat deklaration vid nybyggen, energihushållning och källsorte- ring av bygg- och rivningsavfall. Hur handel och tillverkningsindustri kommer att påverkas av klimatrisker beror på vad som säljs eller produceras och vilka metoder som används. Tillgången på varor eller insatsvaror som importeras kan komma att omfattas av större osäkerhet när andra delar av världen drabbas av extrema väderhändelser. Prisvaria- tionerna kan också bli större i takt med att störningar blir vanli- gare. Omställningen till fossilfritt kan innebära att efterfrågan på vissa produkter drastiskt minskar vilket kan göra vissa affärs- modeller direkt olönsamma. Jordbruk, skogsbruk och fiske är branscher som kommer att beröras direkt av extremväder och klimatförändringar. Översvämningar, torka, skogsbränder och stormar kan få allvar- liga konsekvenser. Inom jordbruket uppkommer behov av anpass- ningsåtgärder för att minska risken för att extrema väderhändel- ser eller skadeinsekter ska förstöra hela skördar. Försämrat fiskbestånd i Östersjön drabbar oundvikligen yrkesfisket. Aktörer inom turism och upplevelseindustri kan i viss mån komma att gynnas av att ett varmare klimat med fler värmeböljor i södra och centrala Europa kan öka sommarturismen i Norden. Samtidigt kan aktörer som erbjuder vinteraktiviteter drabbas av kortare eller snöfattiga vintrar. Service- och tjänstesektorer antas drabbas lindrigare av klimat förändringar. Ett potentiellt problem skulle kunna vara att lokaler eller anläggningar är belägna så att de relativt ofta drab- bas av värmeböljor eller köldvågor. Inom finans- och försäkringsbranschen kan realiserade klimat- relaterade risker hos låntagare eller försäkringstagare innebära förluster. I samband med att utsläppstunga affärsmodeller blir ekonomiskt olönsamma kan investerare bli tvungna att skriva ned sina innehav. Strandade fossila tillgångar såsom olja, kol, gas och all infrastruktur som byggts för utvinningen av dessa naturresur- ser skulle påverka en rad ekonomiska aktörer och potentiellt hela världsekonomin och den finansiella stabiliteten. 7.2 Marknadsrisk I takt med att klimathändelser inträffar med högre frekvens och allvarlighetsgrad kommer marknadsriskerna att påverkas. Om marknaden förväntar sig att klimatpolitiska åtgärder, såsom hårdare beskattning av koldioxidutsläpp, kommer att vidtas kan detta påverka aktiekurserna för företag som antas beröras. Prisbilden kan även komma att påverkas i takt med att rating- instituten beaktar fler klimatriskfaktorer i sina bedömningar. Eftersom banken inte bedriver någon handel med aktier för egen räkning är aktierisken mycket begränsad. Exponeringen för aktierisk utgörs till största delen av strategiska innehav i finan- siella företag som bedöms ha en begränsad exponering för klimat- relaterade risker. Klimatförändringar och de åtgärder som vidtas för att mot- verka dem skapar risker som kan äventyra ekonomisk utveckling, prisstabilitet och finansiell stabilitet. Extremväderhändelser riske- rar att försämra företagens produktionsmöjligheter och människ- ors välfärd. Ur ett penningpolitiskt perspektiv kan detta leda till ökad volatilitet för priser och produktion. Hur inflationen kommer att påverkas beror bland annat på penningpolitiska avväganden. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 204 7.3 Likviditetsrisk Klimatrelaterad risk orsakar sällan likviditetsrisk utan att först orsaka marknadsrisk, kreditrisk eller operativ risk. Detta eftersom klimatförändringar vanligtvis inte gör en tillgång mindre likvid utan att tillgången förlorar i värde, att en låntagare hamnar på obestånd eller att finansmarknaden upplever störningar. Likviditetsrisk skulle kunna uppstå om investerare väljer att i första hand investera i gröna obligationer. Marknaden för icke- gröna obligationer skulle då bli mindre likvid, eftersom det finns färre köpare. Sannolikt skulle även värdet på de icke-gröna obliga- tionerna påverkas och generera marknadsrisk för investerare som redan äger dem. Dessa kan dessutom bli tvungna hålla obligatio- nerna till förfall. Sammantaget skulle dessa investerare bli mindre likvida än tidigare och bli tvungna att komplettera sin likviditets- reserv med mer likvida medel. Det är också möjligt att värdepap- per emitterade av stater och regionala myndigheter i områden som löper större risk att drabbas av upprepade väderkatastrofer minskar i värde eller blir mindre likvida. Banken begränsar risken i likviditetsportföljen genom av sty- relsen godkända placeringsriktlinjer, bland annat avseende rating, länder, valutor samt motpartssektor. Banken strävar efter att utar- beta bättre metoder för att identifiera hållbara finansiella instru- ment bland de egna tillgångarna, utveckla nya processer för att samla in data om hållbarhet vid beviljandet av krediter och skapa förutsättningar för att emittera gröna obligationer. 7.4 Affärsrisk I takt med att konsumenterna blir mer medvetna om klimat- problematiken och aktivt väljer hållbara produkter och tjänster kan detta innebära en ökad affärsrisk för aktörer som inte hinner justera sitt utbud i enlighet med konsumenternas preferenser. Hållbarhetsarbetet har varit en del av Ålandsbankens värde- grund under lång tid redan. Hållbarhetsfrågorna är en integrerad del av bankens verksamhetsstyrning med målsättningen att hela tiden förbättra bankens agerande ur ett hållbarhetsperspektiv. 7.5 Operativ risk Klimatförändringar kan ha en inverkan på den operativa risknivån, exempelvis i händelse av att extremväder kan tvinga fram kontors stängningar eller skada viktiga resurser som datacenter. Extremväder kan också medföra svårigheter för enskilda medar- betare att ta sig till sin arbetsplats. Operativa risker kartläggs av verksamheten årligen genom självutvärdering. De högsta riskerna ska hanteras och begränsas ifall de inte bedöms vara inom ramen för bankens riskaptit. Banken har kontinuitetsplaner för alla affärskritiska processer för att hantera situationen som uppkommer vid eventuella stör- ningar i IT-system. Utöver de egna kontinuitetsplanerna ställer banken krav på kritiska systemleverantörer att tillhandahålla planer som omfattar strategier för att minimera effekterna av exempelvis extremväderhändelser och för att snabbt åter uppta verksamheten. 8. Icke-finansiell risk 8.1 Riskhantering Hanteringen av icke-finansiella risker ska säkerställa att väsentliga icke-finansiella risker i verksamheten identifieras och hanteras på en tillräcklig nivå i förhållande till riskaptit och kapacitet. Sannolikheten för oförutsedda betydande förluster eller hot mot anseendet ska minimeras. Riskhanteringen sker i huvudsak i första försvarslinjen. Den andra försvarslinjen stödjer verksamheten, bland annat genom interna utbildningar och genom interna regelverk som hänför sig till hantering av operativa risker och regelefterlevnad. Avdelningarna Operativa risker & Säkerhet samt Compliance utgör bankens andra försvarslinje avseende icke-finansiell risk. Koncernen har kontinuitetsplaner för fastställda huvudproces- ser samt centrala affärsenheter som måste fungera för att koncer- nen och dess kunder inte ska drabbas av allvarliga konsekvenser. Planerna syftar till att upprätthålla verksamheten och begränsa avbrott, förluster eller skador i händelse av störningar. Vid projektarbete tillämpas bankens process för produkt- godkännande (NPAP). Riskkartläggning är en viktig del av denna process. Med en samlad riskanalys, där olika risker lyfts upp, är syftet att undvika omedvetet risktagande. Nya och väsentligt för- ändrade produkter och tjänster ska vara säkra och fungerande då de tas i bruk. På koncernnivå har försäkringar tecknats för att minska konse- kvensen av realiserade risker. Det finns försäkringar för styrelse- och ledningsansvar (Directors & Officers), verksamhetsansvar (Professional Liability) och mot brottsliga handlingar (Crime). Bolagen i koncernen har utöver dessa försäkringar tecknat bolagsspecifika försäkringar. Adekvata rutiner för dataskydd och informationssäkerhet ska finnas på plats och vidareutvecklas utifrån aktuell hotbild. Ledningen samt styrelsen informeras regelbundet om icke- finansiella risker i verksamheten så att detta kan beaktas vid beslutsfattande. Adekvat hantering av icke-finansiella risker är viktig för att säkra tilliten till bankens verksamhet, inte minst från kundens synvinkel. 8.2 Riskkartläggning Den första försvarslinjen kartlägger årligen den egna verksam- hetens IKT-, process-, personalrisker samt risker utifrån externa faktorer (operativa risker) genom självutvärdering. Vid själv- utvärderingen bedöms sannolikheten för och konsekvenserna av operativa risker realiseras. Operativa risker som även av andra försvarslinjen bedöms vara höga eller mycket höga presenteras för koncernens ledningsgrupp i syfte att säkerställa att tillräckliga åtgärder vidtas i syfte att inte överskrida bankens riskaptit. Åtgärdsplanerna från verksamheten följs upp. Minst årligen görs även riskanalyser inom bekämpning av pen- ningtvätt och finansiering av terrorism (Anti Money Laundering – Combating the Financing of Terrorism, AML-CFT). Resultaten rappor- teras till ledning och styrelse. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 205 Den andra försvarslinjen gör regelbundet egna riskkartlägg- ningar, bland annat bedömningar av informationssäkerhetsrisker och regelefterlevnadsrisker samt kartläggningar av bankens operativa risker. 8.3 Icke-finansiella risker I Bankens riskaptit ramverk beskrivs risktaxonomin för finansiella och icke-finansiella risker. Icke finansiella riskerna delas upp i IKT- risk, processrisk, personalrisk, risker utifrån externa faktorer, regelefterlevnadsrisker och risk för penningtvätt och finansiering av terrorism. 8.3.1 IKT-risk Med IKT-risk (informations- och kommunikationsteknikrisk) avses risker kopplande till både bankens samt tredjeparts systemens funktionsduglighet, prestanda, tillgänglighet, motståndskraft (inklusive cyber), testning, release, datalagring, sårbarheter och teknologirelaterad planering. Med informationssäkerhetsrisk avses risker kopplade till infor- mationens konfidentialitet, integritet och tillgänglighet. Banken har implementerat DORA-regelverket som trädde i kraft den 17 januari 2025 och har därmed tagit fram processer och rutiner för att stärka den digitala motståndskraften. 8.3.2 Personalrisk Med personalrisk avses tillämpning av arbetsavtalsreglering, in - effektiva anställningsförhållanden och otillräcklig säkerhet på arbetsplatsen. Banken är en liten aktör med brett serviceutbud, vilket innebär att nyckelpersonsberoende lätt uppstår. I och med att det finns många manuella processer ökar konsekvenserna av nyckelpersonsberoende. Strukturerade rekryteringsprocesser och successionplanering säkerställer kontinuitet och minimerar operativa störningar. 8.3.3 Processrisk Med processrisk avses risker kopplade till fel i processdesign, processimplementering, processtyrning och bristande projekt- ledning. Processrisk inkluderar modellrisk, och med detta avses designfel, implementeringsfel samt fel i användning av modell. Genom att säkerställa väl utförd implementering, styrning och dokumentation av nya och förändrade processer minskas processrisken. 8.3.4 Risker utifrån externa faktorer I kategorin risker utifrån externa faktorer inkluderas risker som banken exponeras för utifrån. Risker utifrån externa faktorer inkluderar bland annat bedrägerier, naturkatastrofer och geo- politisk instabilitet. Banken utför insatser inom kontinuitet, informationssäkerhet, övervakning och samarbete med pålitliga partners. Genom integration av dessa insatser kan banken hantera externa risker såsom bedrägerier, teknologiska hot och geo politiska förändringar. Risken för bedrägerier och misstänkta transaktioner härrör från den externa hotbild från finansiell brottslighet som finans- branschen är exponerad för. Att brott sker via internet blir allt van- ligare och det drabbar ofta bankens kunder i första led. Dock har bankerna har en bred ersättningsskyldighet vid bedrägerier vilket kan innebära stora kostnader trots att bedrägeriet inte är riktat mot banken. Bedrägerier kan utföras genom exempelvis investe- rings- eller romanssvindlerier, phishing eller telefonbedrägerier. 8.3.5 Risker utifrån tredje parter Tredjepartsrisker är risker som ett företag kan exponeras för som ett resultat av ett avtal med en annan part. Ansvaret för tjänster och risker som är kopplade till den egna verksamheten kan aldrig läggas ut på en annan part. För att begränsa tredjepartsriskerna är det viktigt att en noggrann godkännandeprocess tillämpas i samband med att nya avtal upprättas. Nya och befintliga leveran- törer prövas och följs upp på ett adekvat sätt samt förbinder sig att omfatta bankens säkerhetskrav. Banken har inrättat en särskild kommitté för hantering av utkontrakteringsfrågor. 8.3.6 Regelefterlevnadsrisker Banken omfattas av ett stort antal regelverk som ställer krav på bankens verksamhet. Bristande regelefterlevnad medför risk för att banken inte lever upp till externa lagar och förordningar. Bristande hantering av regelefterlevnadsrisker kan leda till ökade operativa och legala risker, anseenderisker samt risk för ingri- pande från tillsynsmyndigheter. Compliance genomför och dokumenterar minst årligen en analys av regelefterlevnadsrisker som ska bestå av identifiering och värdering av risker samt förslag på åtgärder för att begränsa och hantera risker som bedöms som höga eller oacceptabla. Interna riskkartläggningar ska alltid omfatta regelefterlevnadsrisker. 9. Kommande förändringar i kapitaltäckningsreglerna Den kommande regelverksförändring som bedöms ha en störst påverkan på bankens kapital- och riskhantering är uppdatering- arna i kapitalkravsförordningen som träder i kraft under 2025 med en gradvis infasning för vissa av ändringarna under fem år. Förändringarna omfattar bland annat en förändrad schablon- metoden för kreditrisk som är mer riskkänslig, exempelvis när det gäller exponeringar mot hushåll och fastighetsutlåning. De schabloniserade riskvikterna för exponeringar säkrade med bostadsfastighet kommer att ändras från en enhetlig nivå på 35 procent till en differentierad riskvikt beroende av exponerings- kvot (exposure to value, ETV). Med generellt sett låga ETV-värden bedöms bankens riskvikter för de lån med bostad som säkerhet vilka hanteras enligt schablonmetod sjunka väsentligt. Ett golv införs för riskvägda tillgångar som begränsar banker- nas möjlighet att genom interna modeller sänka sitt kapitalkrav. Golvregeln innebär att riskvägda tillgångar beräknade utifrån interna modeller begränsas till minst motsvarande 72,5 procent Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 206 av riskvägda tillgångar beräknade utifrån schablonmetoderna. Koncernens totala riskexponeringsbelopp bedöms inte påverkas av golvregeln. En ny schablonmetod införs för operativa risker. Koncernens kapitalkrav för operativ risk förväntas öka i någon mån i och med detta. När de nya Basel-reglerna träder i kraft införs ytterligare upp- dateringar till interna modeller. Exempelvis införs golv för PD- och LGD-nivåer samt kreditmotvärdesfaktorer. Banken berörs till skill- nad mot större institut inte av avskaffandet av A-IRB för stora- och medelstora företag samt institutsexponeringsklassen. I och med det nya regelverket kommer scaling-faktorn på 1,06 att tas bort, vilket i praktiken innebär att kapitalkravet minskar med uppskatt- ningsvis motsvarande faktor. Den tidigare schablonmetoden för beräkning av kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk (CVA) kommer att ersättas av en ny metod. I och med detta kommer bankens kapitalkrav för CVA att öka kraftigt i relativa termer men från mycket låga nivåer. Förändringarna inkluderar också regler om hantering och övervakning av ESG-risker i linje med EU:s strategi för hållbar utveckling. Förslaget innebär att bankerna blir skyldiga att syste- matiskt identifiera, offentliggöra och hantera ESG-risker inom ramen för sin riskhantering. Det omfattar regelbundna klimat- stresstester, som ska utföras av både tillsynsmyndigheter och banker. De föreslagna åtgärderna ska inte bara göra banksektorn mer motståndskraftig utan även se till att den tar hänsyn till håll- barhetsfrågor. Det förväntas även att nya regelverk angående ESG-risker kommer att införas som kan ha en inverkan på bankers kapitalkrav. 10. Ytterligare information I Ålandsbankens Pelare 3-rapport redogör banken för de upplys- ningskrav som fastslås i del åtta i kapitaltäckningsförordningen (EU) No 575/2013 samt efterföljande ändringsförordningar. I rapporten finns ytterligare information om koncernens finan- siella risker. Rapporten finns tillgänglig via bankens webbsida. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 207 K4. Segmentrapport 2024 Koncern- Private Premium funktioner & Banking Banking IT övrigt Elimineringar Totalt Räntenetto 42 684 57 206 −170 4 463 −34 104 150 Provisionsnetto 53 369 16 675 −72 5 740 674 76 386 IT intäkter 53 357 1 225 −19 506 35 076 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 172 139 −56 −843 2 −585 Övriga intäkter 26 13 1 272 1 597 −1 582 1 326 Summa intäkter 96 251 74 033 54 332 12 182 −20 446 216 353 Personalkostnader −21 739 −7 559 −30 085 −28 488 −87 872 Övriga kostnader −13 032 −4 887 −19 583 −26 746 17 111 −47 137 Lagstadgade avgifter −5 −5 Avskrivningar −361 −147 −4 004 −10 513 2 719 −12 306 Intern kostnadsfördelning −26 585 −26 714 53 299 0 Summa kostnader −61 716 −39 307 −53 677 −12 449 19 830 −147 319 Resultat före nedskrivningar 34 535 34 726 655 −267 −617 69 033 Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto −1 256 −2 635 −119 −4 010 Rörelseresultat 33 279 32 091 655 −386 −617 65 023 Inkomstskatt −6 840 −6 579 37 614 −12 767 Innehav utan bestämmande inflytande 2 2 Periodens resultat hänförligt till aktieägarna i Ålandsbanken Abp 26 439 25 512 694 228 −617 52 257 2024 Koncern- Private Premium funktioner & Banking Banking IT övrigt Elimineringar Totalt Provisionsnetto Inlåning 199 937 177 0 1 313 Utlåning 521 1 704 19 0 2 243 Betalningsförmedling 1 673 7 040 3 466 −7 12 171 Fondprovisioner 63 164 5 545 257 −5 654 63 313 Förvaltningsprovisioner 17 568 1 447 −3 −188 18 825 Värdepappersförmedling 11 424 922 1 065 0 13 411 Övriga provisioner 192 2 493 3 429 −31 6 084 Summa provisionsintäkter 94 742 20 087 0 8 412 −5 880 117 361 Provisionskostnader −41 373 −3 412 −72 −2 672 6 554 −40 974 Summa provisionsnetto 53 369 16 675 −72 5 740 674 76 386 Affärsvolymer, ultimo Utlåning till allmänheten 1 625 243 1 956 287 −2 501 −3 383 3 575 645 Inlåning från allmänheten 1 540 208 1 937 358 55 921 −12 094 3 521 392 Aktivt förvaltat kapital 9 755 009 848 974 12 111 10 616 094 Förvaltade bolån 3 080 348 3 080 348 Riskexponeringsbelopp 675 322 541 624 75 000 351 010 1 642 956 Eget kapital 108 091 92 517 31 209 104 142 335 959 Nyckeltal Avkastning på eget kapital, % (ROE) 26,9 31,3 2,5 0,3 17,9 K/I-tal 0,64 0,53 0,99 1,02 0,68 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 208 2023 Koncern- Private Premium funktioner & Banking Banking IT övrigt Elimineringar Totalt Provisionsnetto Inlåning 213 969 216 0 1 398 Utlåning 691 1 938 16 −3 2 642 Betalningsförmedling 1 665 6 967 3 025 0 11 657 Fondprovisioner 60 834 5 595 939 −6 363 61 005 Förvaltningsprovisioner 15 935 1 589 11 −216 17 319 Värdepappersförmedling 9 148 751 943 0 10 842 Övriga provisioner 213 2 491 2 798 −31 5 470 Summa provisionsintäkter 88 699 20 300 0 7 947 −6 613 110 334 Provisionskostnader −34 519 −3 281 −68 −2 701 7 193 −33 376 Summa provisionsnetto 54 181 17 019 −68 5 246 580 76 958 Affärsvolymer Utlåning till allmänheten 1 749 942 1 984 315 126 890 −2 093 3 859 054 Inlåning från allmänheten 1 556 701 1 995 346 53 768 −11 059 3 594 757 Aktivt förvaltat kapital 9 037 867 727 323 11 203 9 776 392 Förvaltade bolån 2 715 628 2 715 628 Riskexponeringsbelopp 728 343 542 210 75 000 428 274 1 773 827 Eget kapital 113 187 89 419 30 266 102 454 335 325 Nyckeltal Avkastning på eget kapital, % (ROE) 30,0 26,9 3,4 −5,2 17,2 K/I-tal 0,61 0,56 0,98 1,45 0,68 Ålandsbanken rapporterar segmentrapporten i enlighet med IFRS 8, vilket innebär att segmentrapporten speglar den information som ledningen i koncernen erhåller. Private Banking innefattar Private Banking-verksamheten på Åland, i Finland, i Sverige samt kapitalförvaltning (Ålandsbanken Fondbolag Ab och dess helägda dotterbolag). Premium Banking innefattar verksamheten inom samtliga kundsegment exklusive Private Banking på Åland, i Finland, i Sverige samt kapitalförvaltning. IT innefattar dotterbolaget Crosskey Banking Solutions Ab Ltd och S-Crosskey Ab. Koncernfunktioner och övrigt innefattar alla centrala funktioner inom koncernen inklusive Treasury samt partnersamarbeten. K4. Segmentrapport 2023 Koncern- Private Premium funktioner & Banking Banking IT övrigt Elimineringar Totalt Räntenetto 45 161 48 743 –65 5 841 –26 99 653 Provisionsnetto 54 181 17 019 –68 5 246 580 76 958 IT intäkter 46 971 1 077 –19 414 28 635 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 51 –49 –80 –2 848 –24 –2 950 Övriga intäkter 130 34 1 210 104 –1 501 –23 Summa intäkter 99 522 65 747 47 968 9 421 –20 384 202 273 Personalkostnader –20 245 –6 954 –26 284 –27 825 –81 308 Övriga kostnader –12 865 –4 257 –16 933 –24 701 17 119 –41 636 Lagstadgade avgifter –1 397 –1 632 –217 –3 245 Avskrivningar –295 –167 –3 764 –10 695 2 743 –12 177 Intern kostnadsfördelning –25 835 –23 970 49 805 0 Summa kostnader –60 637 –36 979 –46 981 –13 632 19 862 –138 367 Resultat före nedskrivningar 38 887 28 768 986 –4 212 –524 63 906 Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto 115 –2 174 –102 –2 161 Rörelseresultat 39 002 26 594 986 –4 314 –524 61 745 Inkomstskatt –7 991 –5 448 –88 458 –13 070 Innehav utan bestämmande inflytande –2 0 −2 Periodens resultat hänförligt till aktieägarna i Ålandsbanken Abp 31 011 21 146 896 –3 856 –523 48 672 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 209 K5. Produktområden 2024 Dagligbanks- tjänster inkl. Finansierings- Placerings- inlåning tjänster tjänster IT-tjänster Övrigt Totalt Räntenetto 65 229 36 364 −318 2 875 104 150 Provisionsnetto 10 907 5 439 60 073 −72 39 76 386 IT intäkter 35 076 0 35 076 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde −660 −56 131 −585 Övriga intäkter 0 1 326 1 326 Summa intäkter 76 136 41 143 60 073 34 630 4 371 216 353 2023 Dagligbanks- tjänster inkl. Finansierings- Placerings- inlåning tjänster tjänster IT-tjänster Övrigt Totalt Räntenetto 60 401 35 262 –247 4 236 99 653 Provisionsnetto 10 733 5 347 60 926 –68 20 76 958 IT intäkter 28 635 0 28 635 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde –1 535 –80 –1 335 –2 950 Övriga intäkter 0 –23 –23 Summa intäkter 71 134 39 075 60 926 28 240 2 898 202 273 Dagligbankstjänster omfattar räntenetto från samtliga inlåningskonton, det vill säga även sparkonton, tidsbundna depositioner och likvidkonton kopplade till värdepappersdepåer, provisionsnetto från inlåning, kassa- och betaltjänster, kort, Premium-konceptet, bankfack med mera, samt intäkter från valutaväxlingar. Finansieringstjänster omfattar räntenetto från samtliga utlåningsprodukter, det vill säga även depåkrediter, samt utlåningsprovisioner och garantiprovisioner. Placeringstjänster omfattar intäkter från diskretionär förvaltning, rådgivande förvaltning, fondförvaltning, värdepappersförmedling. Intäkter från inlåningskonton och krediter som kan vara en del av kundens förmögenhetsförvaltning redovisas under dagligbankstjänster respektive finansieringstjänster. IT-tjänster omfattar Crosskey Banking Solutions Ab Ltd:s verksamhet. K6. Geografisk fördelning 2024 2023 Finland Sverige Totalt Finland Sverige Totalt Räntenetto 69 151 34 999 104 150 58 162 41 490 99 653 Provisionsnetto 57 680 18 707 76 386 59 251 17 707 76 958 IT intäkter 25 586 9 490 35 076 19 849 8 786 28 635 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde −308 −277 −585 –1 551 –1 399 –2 950 Övriga intäkter 1 215 111 1 326 –189 166 –23 Summa intäkter 153 324 63 028 216 353 135 522 66 751 202 273 Personalkostnader −67 081 −20 791 −87 872 –62 050 –19 259 –81 308 Övriga kostnader −26 743 −20 398 −47 142 –23 065 –21 816 –44 881 Avskrivningar −11 583 −722 −12 306 –11 517 –660 –12 177 Summa kostnader −105 408 −41 912 −147 319 –96 632 –41 735 –138 367 Resultat före nedskrivningar 47 916 21 117 69 033 38 890 25 016 63 906 Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto −2 935 −1 075 −4 010 –2 631 469 –2 161 Rörelseresultat 44 981 20 042 65 023 36 259 25 485 61 745 Inkomstskatt −8 832 −3 935 −12 767 –7 676 –5 395 –13 070 Innehav utan bestämmande inflytande 2 2 –2 –2 Periodens resultat hänförligt till aktieägarna i Ålandsbanken Abp 36 151 16 106 52 257 28 582 20 091 48 672 Affärsvolymer, ultimo Utlåning till allmänheten 2 729 763 845 882 3 575 645 2 745 611 1 113 443 3 859 054 Inlåning från allmänheten 2 610 442 910 950 3 521 392 2 562 227 1 032 529 3 594 757 Aktivt förvaltat kapital 5 822 947 4 793 146 10 616 094 5 467 339 4 309 054 9 776 392 Förvaltade bolån 1 258 948 384 009 1 642 956 1 264 854 508 973 1 773 827 Allokerat eget kapital 282 752 53 209 335 960 266 289 69 036 335 325 Nyckeltal Avkastning på eget kapital, % (ROE) 15,5 27,2 17,9 14,3 24,3 17,2 K/I-tal 0,69 0,66 0,68 0,71 0,63 0,68 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 210 K7. Räntenetto 2024 2023 Medel- Genomsnittlig Medel- Genomsnittlig saldo Ränta ränta, % saldo Ränta ränta, % Utlåning till kreditinstitut och centralbanker 352 934 11 346 3,21 314 137 11 068 3,52 Utlåning till allmänheten 3 643 581 172 142 4,72 4 146 376 168 444 4,06 Skuldebrev 786 792 18 991 2,41 912 959 12 897 1,41 Räntebärande tillgångar 4 783 306 202 479 4,23 5 373 473 192 409 3,58 Derivatinstrument 18 700 536 26 724 1 079 Övriga tillgångar 225 517 1 067 241 100 1 586 Summa tillgångar 5 027 523 204 083 5 641 297 195 074 varav räntor enligt effektiv räntemetod 203 542 194 393 Skulder till kreditinstitut 193 610 6 869 3,55 483 480 16 223 3,36 Inlåning från allmänheten 3 446 329 53 898 1,56 3 740 905 41 472 1,11 Emitterade skuldebrev 848 079 35 107 4,14 901 141 32 172 3,57 Efterställda skulder 30 613 2 093 6,84 34 629 2 187 6,32 Räntebärande skulder 4 518 630 97 966 2,17 5 160 155 92 054 1,78 Derivatinstrument 8 833 1 160 18 352 3 133 Övriga skulder 178 195 807 150 431 235 Summa skulder 4 705 658 99 933 5 328 938 95 422 Summa eget kapital 321 865 312 358 Summa skulder och eget kapital 5 027 523 5 641 297 varav räntor enligt effektiv räntemetod −99 597 95 049 Räntenetto 104 150 99 653 Räntemarginal 2,06 1,80 Placeringsmarginal 2,07 1,77 Räntor från derivatinstrument redovisas tillsammans med den post som de säkrar inom ramen för säkringsredovisning (säkring av verkligt värde och kassaflödessäkring). Räntemarginal är ränta på räntebärande tillgångar dividerat med medelsaldo för tillgångar minus ränta på räntebärande skulder dividerat med medelsaldo för skulder. Medelsaldo beräknas som ett medeltal av 13 månaders ultimovärden. Placeringsmarginal är räntenetto i förhållande till balansomslutning i genomsnitt. K8. Provisionsnetto 2024 2023 Inlåning 1 313 1 398 Utlåning 2 243 2 642 Betalningsförmedling 12 171 11 657 Fondprovisioner 63 313 61 005 Förvaltningsprovisioner 18 825 17 319 Värdepappersförmedling 13 411 10 842 Övriga provisioner 6 084 5 470 Summa provisionsintäkter 117 361 110 334 Betalningsprovisionskostnader −4 446 –4 202 Fondprovisionskostnader −32 043 –25 337 Förvaltningsprovisionskostnader −1 386 –994 Värdepappersprovisionskostnader −2 133 –1 998 Övriga provisionskostnader −966 –844 Summa provisionskostnader −40 974 –33 376 Provisionsnetto 76 386 76 958 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 211 K9. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 2024 2023 Realiserat Orealiserat Totalt Realiserat Orealiserat Totalt Värderingskategori verkligt värde via resultaträkningen Derivatinstrument 17 17 –19 –19 Övriga finansiella poster −184 −1 135 −1 320 –2 992 –2 992 Summa värderingskategori verkligt värde via resultaträkningen −184 −1 118 −1 302 0 –3 011 –3 011 Värderingskategori verkligt värde via övrigt totalresultat Realiserade värdeförändringar 1 123 1 123 151 151 Förväntade kreditförluster 24 24 15 15 Summa värderingskategori verkligt värde via övrigt totalresultat 1 123 24 1 147 151 15 166 Säkringsredovisning varav säkringsinstrument 905 785 1 690 2 793 9 093 11 886 varav säkrad post −1 090 −1 090 –9 901 –9 901 Säkringsredovisning 905 −305 600 2 793 –807 1 985 Värderingskategori upplupet anskaffningsvärde Lån −653 −21 −674 –1 484 –38 –1 521 Skuldebrev −42 −42 123 123 Summa värderingskategori upplupet anskaffningsvärde −695 −21 −716 –1 360 –38 –1 398 Valutaomvärdering 0 −313 −313 0 –692 –692 Summa 1 148 −1 733 −585 1 583 –4 533 –2 950 K10. Övriga intäkter 2024 2023 Intäkter från investeringar i form av eget kapital 12 69 Nettoresultat från förvaltningsfastigheter 1 7 Hyresintäkter från fastigheter 114 81 Övriga intäkter 454 362 Summa 581 520 Specifikation över nettoresultat från förvaltningsfastigheter Hyresintäkter 37 23 Övriga kostnader −37 −15 Summa 1 7 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 212 K11. Personalkostnader 2024 2023 Löner och arvoden 68 862 62 700 Ersättningar i form av aktier i Ålandsbanken Abp 437 864 Pensionskostnader 11 721 11 058 Övriga lönebikostnader 6 853 6 687 Summa 87 872 81 308 varav rörliga personalkostnader 3 379 4 133 varav kostnader för personalomställning 137 309 Rörliga personalkostnader och kostnader för personalomställning redovisas inklusive sociala avgifter. Löner och arvoden Styrelse 415 371 Ledande befattningshavare 3 688 4 095 Övriga 65 196 59 098 Summa 69 299 63 563 Styrelsen avser samtliga styrelsemedlemmar i respektive bolag i koncernen. Ledande befattningshavare avser koncernledning samt verkställande direktör och vice verkställande direktör i dotterbolag. Löner och arvoden till ledande befattningshavare Löner och arvoden 3 251 3 284 Aktierelaterade ersättningar 437 811 Summa 3 688 4 095 Pensionskostnader Verkställande direktör 109 126 Ledande befattningshavare 574 587 Övriga 11 038 10 345 Summa 11 721 11 058 Pensionskostnader Förmånsbestämd plan 560 789 Avgiftsbestämd plan 11 161 10 269 Summa 11 721 11 058 2024 2023 Antal anställda Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Åland 306 276 582 292 274 566 Finland 164 155 319 139 130 269 Sverige 148 82 230 132 71 203 Summa 618 513 1 131 563 475 1 038 Arbetad tid omräknad till heltidstjänster Ålandsbanken Abp 563 527 Crosskey Banking Solutions Ab Ltd 368 335 Ålandsbanken Fondbolag Ab 46 45 Totalt antal tjänster omräknat från arbetad tid 977 906 Könsfördelning, % Män Kvinnor Män Kvinnor Styrelse 57 43 67 33 Ledande befattningshavare 62 38 67 33 Verk- Ledande Verk- Ledande ställande befattnings- ställande befattnings- direktör havare Övriga direktör havare Övriga Totala ersättningar Intjänade fasta ersättningar 431 2 337 63 695 402 2 048 57 402 Avsättningar till pensioner 109 574 11 038 126 587 10 345 Intjänade rörliga ersättningar 191 728 1 916 313 1 332 2 067 Summa 731 3 640 76 648 840 3 968 69 813 varav uppskjutna rörliga ersättningar 76 273 178 188 786 293 varav tilldelade rörliga ersättningar 114 455 1 738 125 547 1 774 Antal personer som enbart fått fast ersättning 0 4 1 125 0 2 1 005 Antal personer som fått både fast och rörlig ersättning 1 9 129 1 10 114 Summa 1 13 1 254 1 12 1 119 Ingående uppskjutna rörliga ersättningar 396 1 521 564 255 855 746 Årets uppskjutna rörliga ersättningar 76 273 178 188 786 293 Utbetalt under året −61 −194 −93 −46 –115 –95 Justerat under året 0 −8 46 0 –5 –380 Utgående uppskjutna rörliga ersättningar 412 1 592 696 396 1 521 564 Ytterligare information om nyckelpersoner i ledande positioner och risktagare (pelare 3, kapitalkravsförordningen, artikel 450) publiceras samtidigt som årsredovisningen i en separat rapport på Ålandsbankens hemsida. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 213 Aktiesparprogram 2024 2023 Program 2023 Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Ålandsbanken Abp 278 278 Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del 13 7 Program 2024 Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Ålandsbanken Abp 239 80 Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del 7 5 Total redovisad kostnad 537 370 Villkor och ersättningar Generellt Bankens ersättningssystem ska vara förenligt med koncernens företagsstrategi, mål och värderingar samt vara förenligt med och främja god och effektiv riskhantering. Ersättningssystemet ska vara så konstruerat att det inte motverkar koncernens långsiktiga intressen. En analys utförs av hur ersättningssystemet påverkar de finansiella risker som banken utsätts för och hanteringen av dessa risker. Det ska finnas en lämplig balans mellan fasta och rör- liga ersättningar. Koncernens sammanlagda ersättningar för en enskild förtjänstperiod ska inte bygga upp och belöna risker som kan äventyra koncernens långsiktiga intressen. Banken har ett resultatbaserat ersättningssystem i vilket den verkställande direktören och ledande befattningshavare ingår. Dessutom finns separata resultatbaserade ersättningssystem för personal inom affärsområdena. Den resultatbaserade ersätt- ningen kan för enskild individ maximalt uppgå till ett belopp mot- svarande 12 månadslöner per verksamhetsår. Styrelsen Styrelsemedlemmarnas arvoden fastställs av bolagsstämman. För tiden från bolagsstämman 2024 till utgången av 2025 års bolagsstämma utgår dels ett årsarvode, dels ett mötesarvode för varje bevistat styrelse- och kommittémöte. Till styrelsens ordfö- rande utgår ett årsarvode om 37 000 euro och till styrelsens vice ordförande utgår ett arvode om 31 500 euro. Övriga styrelsemed- lemmar erhåller vardera ett årsarvode om 29 000 euro. Dessutom erläggs ett mötesarvode för varje bevistat styrelsemöte. Mötesarvodet uppgår för ordföranden till 1 000 euro och för övriga medlemmar till 750 euro per bevistat möte. Till medlem i styrel- sens kommittéer erläggs 750 euro per bevistat möte. Till respek- tive kommittés ordförande erläggs ett mötesarvode om 1 000 euro per bevistat möte. Bankens styrelsemedlemmar omfattas inte av aktiebaserade ersättningssystem. Verkställande direktör Verkställande direktören har en månadslön om 33 585 euro. Därtill har verkställande direktören fri bilförmån och rätt till i banken all- mänt tillämpade personalförmåner. Under 2024 utbetalades till verkställande direktören en ersättning om totalt 628 254 euro inklusive naturaförmåner och rörliga ersättningar. Av den rörliga ersättningen som har utbetalats 2024 har 92 854 euro utbetalats i kontanter och 92 854 euro i aktier i banken i enlighet med externa regelverk. Verkställande direktörens pensionsålder uppgår till lägst 65 år och högst 70 år. Verkställande direktören beviljas pension i enlig- het med ArPL-reglerna. Verkställande direktören är inte berättigad till tilläggspension utöver den allmänna lagstadgade pensionen. Uppsägningstid från verkställande direktörens sida är nio (9) månader. Under uppsägningstiden utgår ordinarie månadslön. Vid uppsägning från bankens sida har verkställande direktören enligt sitt uppdragsavtal rätt till ett avgångsvederlag om sam- manlagt nio (9) månadslöner. Inga andra ersättningar utgår vid sådan avgång. Ledande befattningshavare Ersättning till ledande befattningshavare utgår som fast individu- ell månadslön och som förmån allmänt tillämpade personalför- måner i banken. Ledande befattningshavare i koncernen omfattas inte av något tilläggspensionsarrangemang. För ledningsgrupps- medlemmar bosatta i Sverige har det, på grund av avvikande pen- sionssystem i Sverige, tecknats premiebaserade tilläggspensions- försäkringar med pensionsålder 70 år. Uppgifter om resultatbaserad (rörlig) ersättning och aktie- baserade ersättningssystem Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 214 Utbetalning av rörlig ersättning till icke risktagare Utbetalning av rörlig ersättning avseende en förtjänstperiod om ett kalenderår erläggs genast i dess helhet, om ersättningen inte överstiger 50 000 euro. Överstiger den rörliga ersättningen 50 000 euro och upp till och med 100 000 euro (det vill säga 50 000 » 100 000 euro) ska minst 40 procent av den Rörliga ersättningen skjutas upp med minst fyra år, så kallad uppskovstid. Uppskjuten rörlig ersättning kan utbetalas antingen vid utgången av uppskovstiden eller vid flera tillfällen under uppskovs tiden. Den första uppskjutna andelen kan utbetalas tidigast 12 månader efter uppskovsperiodens början. Vid en uppskovs period om till exempel fyra år kan den rörliga ersätt- ningen utbetalas med en fjärdedel vid utgången av år n+1, n+2, n+3 respektive n+4 där n utgör tidpunkten för utbetalning av den del av den beviljade rörliga ersättningen som betalas ut direkt. Om den rörliga ersättningen överstiger 100 000 euro tillämpas reglerna för Risktagare på hela ersättningen. Utbetalning av rörlig ersättning till Risktagare 1 Utbetalning av rörlig ersättning avseende en tjänsteperiod om ett kalenderår erläggs genast i dess helhet, om ersättningen inte överstiger 50 000 euro. Överstiger den rörliga ersättningen 50 000 euro ska minst 40 procent av den rörliga ersättningen skjutas upp med minst fyra år, så kallad uppskovstid. Om den rörliga ersättningen utgör en sär- skilt stor andel av det totala beloppet av den fasta och den rörliga ersättningen, ska minst 60 procent av den rörliga ersättningen skjutas upp på motsvarande sätt. Nivån för när en rörlig ersätt- ning anses utgöra en särskilt stor andel är när den överstiger sex månadslöner. Uppskjuten rörlig ersättning kan utbetalas antingen vid utgången av uppskovstiden eller vid flera tillfällen under uppskovstiden. Den första uppskjutna andelen kan utbetalas tidi- gast 12 månader efter uppskovsperiodens början. Vid en upps- kovsperiod om till exempel fyra år kan den rörliga ersättningen utbetalas med en fjärdedel vid utgången av år n+1, n+2, n+3 res- pektive n+4 där n utgör tidpunkten för utbetalning av den el av den beviljade rörliga ersättningen som betalas ut direkt. Då Ålandsbanken Abp är ett börsnoterat bolag erläggs minst 50 procent av den resultatbaserade ersättningen i aktier i banken. Med anledning av att Ålandsbanken Fondbolag Ab är ett fond- bolag, måste minst 50 procent av den rörliga ersättningen till risk- tagare anställda i Ålandsbanken Fondbolag Ab utbetalas i fond- andelar. Tilldelade aktier/fonder måste innehas under minst 12 månader, så kallad väntetid, innan ersättningstagaren kan dispo- nera över dessa. Utbetalningen kan ytterligare uppskjutas med beaktande av en helhetsbedömning baserad på koncernens kon- junkturcykel, affärsverksamhetens natur och risker samt indivi- dens arbetsuppgifter och ansvar. Banken har rätt att avstå från att utbetala uppskjuten resultatbaserad ersättning om koncernens finansiella ställning försämrats väsentligt. För information om antalet aktier kopplade till de rörliga ersättningsprogrammen, se avsnittet Aktiefakta. Aktiesparprogram 2023–2024 Under 2023 beslutade Ålandsbankens styrelse att lansera ett aktiesparprogram för samtliga tillsvidareanställda inom koncer- nen. Den ettåriga sparperioden inleddes i september 2023 där 62 procent av antalet tillsvidareanställda medarbetare i koncernen valde att delta. I mars respektive oktober 2024 tecknades spa- raktier (B-aktier) genom nyemission. Från sparaktiernas emis- sionstidpunkt börjar en treårig kvalifikationsperiod. Vid kvalifika- tionsperiodens utgång utdelas matchningsaktier till de deltagare som fortsättningsvis är anställda i koncernen samt har kvar sina tecknade sparaktier i öronmärkt förvar. Programmet upphör när de sista matchningsaktierna har utdelats 2027. Målsättningen med programmet är att ytterligare förstärka personalens motiva- tion, delaktighet och långsiktiga koppling till koncernen genom att på förmånliga villkor erbjuda anställda möjligheten att för- värva aktier i banken. 1 Med risktagare avses i bankens ersättningspolicy personal som anses ha en väsentlig inverkan på bankens riskprofil. Antalet risktagare den 31.12.2024 uppgick till 51 stycken, motsvarande siffra per den 31.12.2023 var 44 stycken. Banken har fastställda kvalitativa och kvantitativa kriterier i syfte att identifiera de anställda som har en väsentlig inverkan på bankens riskprofil. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 215 K12. Övriga kostnader 2024 2023 IT-kostnader (exklusive marknadsdata) 20 513 18 052 Hyror 661 877 Övriga lokal- och fastighetskostnader 1 704 1 951 Marknadsföringskostnader 3 649 3 189 Informationstjänster 3 827 3 377 Personalrelaterade kostnader 3 505 2 990 Telefoni, porto 2 227 2 364 Resekostnader 1 141 996 Köpta tjänster 4 833 3 996 Övriga kostnader 9 247 8 528 Tillverkning för eget bruk −4 169 −4 683 Summa 47 137 41 636 Utbetalda arvoden till revisorer Utbetalda revisionsarvoden 508 443 Arvoden enligt revisionslagen 1 § 1 mom. 2 punkt 260 14 Utbetalda konsultarvoden Skatteärenden 1 35 Övrigt 209 130 Summa 978 622 Beloppen är inklusive moms. Utbetalda arvoden till KPMG Oy Ab för övriga tjänster än revision uppgår till 170 tusen euro (130). K13. Lagstadgade avgifter 2024 2023 Garantiavgift 1 5 5 Stabilitetsavgift 3 240 Totalt 5 3 245 1 I garantiavgift ingår insättningsgarantiavgift och avgift till Ersättningsfonden för investerare. Avgifter till Verket för finansiell stabilitet Insättningsgarantiavgift 2 031 2 310 Erlagt av Gamla insättargarantifonden −2 031 −2 310 Stabilitetsavgift 3 240 Förvaltningsavgift 44 41 Summa 44 3 281 Med 2024-års avgiftsnivå har banken insättningsgarantiavgifter cirka tre år framöver till godo. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 216 K14. Förväntade kreditförluster 2024 Nya och ökade Utnyttjat för Återvinning av individuella Återfört från tidigare konstaterade Konstaterade konstaterade nedskrivningar gjorda investeringar förluster förluster förluster Totalt Förväntade förluster från finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde samt från åtaganden utanför balansräkningen Utlåning till allmänheten 11 548 −12 990 −6 067 11 568 −233 3 826 Åtaganden utanför balansräkningen 387 −253 134 Skuldebrev 193 −142 51 Summa förväntade kreditförluster 12 128 −13 385 −6 067 11 568 −233 4 010 Förväntade förluster från finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat Skuldebrev 334 −358 −24 Summa förväntade kreditförluster via övrigt totalresultat 334 −358 0 0 0 −24 2023 Nya och ökade Utnyttjat för Återvinning av individuella Återfört från tidigare konstaterade Konstaterade konstaterade nedskrivningar gjorda investeringar förluster förluster förluster Totalt Förväntade förluster från finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde samt från åtaganden utanför balansräkningen Utlåning till allmänheten 11 970 –9 956 –1 837 2 168 –245 2 101 Åtaganden utanför balansräkningen 240 –141 99 Skuldebrev 90 –130 –39 Summa förväntade kreditförluster 12 301 –10 227 –1 837 2 168 –245 2 161 Förväntade förluster från finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat Skuldebrev 108 –123 –15 Summa förväntade kreditförluster via övrigt totalresultat 108 –123 0 0 0 –15 Förväntade kreditförluster via övrigt totalresultat redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 217 2024 2023 Reserv för Reserv för Avsättning för förväntade förluster Avsättning för förväntade förluster förväntade förluster för skuldebrev förväntade förluster för skuldebrev för åtaganden som redovisas till för åtaganden som redovisas till Reserv för förväntade utanför balans- upplupet anskaff- Reserv för förväntade utanför balans- upplupet anskaff- förluster för utlåning räkningen ningsvärde Totalt förluster för utlåning räkningen ningsvärde Totalt Förändring av reserv för nedskrivningar Reserv vid årets ingång 20 174 142 75 20 391 20 036 42 114 20 192 Nya och ökade individuella nedskrivningar 11 548 387 193 12 128 11 470 240 90 11 801 Förändringar till följd av förändringar i skattningsmetod (netto) 0 500 500 Återfört från tidigare gjorda reserveringar −12 990 −253 −142 −13 385 –9 956 –141 –130 –10 227 Utnyttjat för konstaterade förluster −6 067 −6 067 –1 837 –1 837 Valutakursdifferenser och övriga justeringar −160 −161 –40 0 –40 Reserv vid årets utgång 12 504 276 125 12 906 20 174 142 75 20 391 För information om fordringar med anståndsåtgärder se not K3. Med fordringar med anståndsåtgärder avses lånefordringar för vilka banken har beviljat låntagaren eftergifter med anledning av dennes uppenbart försämrade ekonomiska situation i syfte att undvika problem i låntagarens återbetalningsförmåga och därmed maximera återbetalningen av den utestående fordran. Eftergifterna kan omfatta justerade lånevillkor, såsom amorteringsuppskov, reducerad räntemarginal eller förlängd återbetalningstid, eller refinansiering, vilket kan innebära att en kredit i nära anslutning till sin ursprungliga förfallodag har återbetalats i sin helhet och i samband med detta ersatts av en ny kredit. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 218 K15. Skatt 2024 2023 Resultaträkningen Skatt avseende tidigare år −272 197 Aktuell skatt 15 792 10 496 Förändring av uppskjuten skatt −2 753 2 378 Summa 12 767 13 070 Nominell skattesats i Finland, % 20,0 20,0 Ej skattepliktiga intäkter/avdragsgilla kostnader, % −0,2 0,3 Svensk skattesats, % 0,2 0,3 Skatt avseende tidigare år, % −0,4 0,3 Övrigt, % 0,0 0,3 Effektiv skattesats, % 19,6 21,2 Övrigt totalresultat Aktuell skatt −402 –387 Förändring av uppskjuten skatt −2 038 –146 Summa −2 440 –533 Uppskjutna skattefordringar och -skulder är beräknade enligt skattesatsen 20,0 procent. Skattesatsen i Sverige är 20,6 procent. K16. Resultat per aktie 2024 2023 Periodens resultat hänförligt till aktieägarna 52 257 48 672 Genomsnittligt antal aktier före utspädning 15 341 102 15 292 261 Genomsnittligt antal aktier efter utspädning 15 428 638 15 342 017 Resultat per aktie, euro 3,41 3,18 Resultat per aktie efter utspädning, euro 3,39 3,17 Vid beräkning av resultatet per aktie beräknas antalet aktier i genomsnitt som ett vägt medeltal av under perioden utestående aktier. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 219 Noter till koncernens balansräkning (tusen euro) K17. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder 2024 Värdering till upplupet Värderat till verkligt värde via resultaträkningen Värdering via övrigt totalresultat anskaffningsvärde Innehav för Säkrings- Säkrings- Säkrings- Summa handel redovisning Övrigt redovisning 1 Övrigt redovisning 1 Övrigt redovisat värde Verkligt värde Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 289 877 289 877 289 878 Skuldebrev 5 593 505 852 292 995 804 441 797 593 Utlåning till kreditinstitut 30 326 30 326 30 326 Utlåning till allmänheten 168 087 3 407 558 3 575 645 3 617 375 Aktier och andelar 36 646 36 646 36 646 Aktier i intresseföretag 7 477 7 477 7 477 Derivatinstrument 2 775 18 687 21 462 21 462 Upplupna ränteintäkter 18 631 18 631 18 631 Fondlikvidfordringar 9 282 9 282 9 282 Övriga tillgångar 3 771 1 025 4 796 4 796 Summa finansiella tillgångar 2 775 18 687 3 771 5 593 542 499 168 087 4 057 173 4 798 585 4 833 468 Icke-finansiella tillgångar 126 244 Summa tillgångar 4 924 829 Skulder till kreditinstitut 78 298 78 298 78 318 Inlåning från allmänheten 3 521 392 3 521 392 3 509 160 Emitterade skuldebrev 556 152 255 728 811 881 812 336 Derivatinstrument 2 289 1 969 4 258 4 258 Efterställda skulder 30 514 30 514 31 284 Upplupna räntekostnader 16 517 16 517 16 517 Fondlikvidskulder 8 639 8 639 8 639 Övrigt 17 962 17 962 17 962 Summa finansiella skulder 2 289 1 969 556 152 3 929 050 4 489 461 4 478 474 Icke-finansiella skulder 99 408 Summa skulder 4 588 869 1 Räntekomponenten i avtalet är föremål för säkringsredovisning . Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 220 2023 Värdering till upplupet Värderat till verkligt värde via resultaträkningen Värdering via övrigt totalresultat anskaffningsvärde Innehav för Säkrings- Säkrings- Säkrings- Summa handel redovisning Övrigt redovisning 1 Övrigt redovisning 1 Övrigt redovisat värde Verkligt värde Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 351 011 351 011 351 011 Skuldebrev 22 546 475 723 327 774 826 043 812 724 Utlåning till kreditinstitut 31 479 31 479 31 479 Utlåning till allmänheten 184 397 3 674 657 3 859 054 3 865 929 Aktier och andelar 40 147 40 147 40 147 Aktier i intresseföretag 6 761 6 761 6 761 Derivatinstrument 8 743 18 515 27 258 27 258 Upplupna ränteintäkter 22 969 22 969 22 969 Fondlikvidfordringar 61 839 61 839 61 839 Övriga tillgångar 4 519 4 352 8 871 8 871 Summa finansiella tillgångar 8 743 18 515 4 519 22 546 515 870 184 397 4 480 841 5 235 431 5 228 987 Icke-finansiella tillgångar 106 076 Summa tillgångar 5 341 507 Skulder till kreditinstitut 400 508 400 508 400 701 Inlåning från allmänheten 3 594 757 3 594 757 3 580 459 Emitterade skuldebrev 551 905 265 370 817 275 817 562 Derivatinstrument 8 614 6 800 15 414 15 414 Efterställda skulder 31 501 31 501 31 619 Upplupna räntekostnader 14 868 14 868 14 868 Fondlikvidskulder 16 891 16 891 16 891 Övrigt 17 798 17 798 17 798 Summa finansiella skulder 8 614 6 800 551 905 4 341 693 4 909 012 4 895 312 Icke-finansiella skulder 97 170 Summa skulder 5 006 182 1 Räntekomponenten i avtalet är föremål för säkringsredovisning . Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 221 2023 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Skuldebrev 498 269 498 269 Utlåning till allmänheten 184 397 184 397 Aktier och andelar 1 292 38 855 40 147 Derivatinstrument 27 258 27 258 Övriga tillgångar 8 871 8 871 Summa finansiella tillgångar till verkligt värde 499 561 211 655 47 726 758 942 Emitterade skuldebrev 551 905 551 905 Derivatinstrument 15 414 15 414 Summa finansiella skulder till verkligt värde 0 567 319 0 567 319 Redovisat värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Finansiella tillgångar och skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 351 011 351 011 351 011 Skuldebrev 327 774 314 455 314 455 Utlåning till kreditinstitut 31 479 31 479 31 479 Aktier i ägarintresseföretag 6 761 6 761 6 761 Utlåning till allmänheten 3 674 657 3 681 532 3 681 532 Summa finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 4 391 682 314 455 4 064 022 6 761 4 385 238 Skulder Skulder till kreditinstitut 400 508 400 701 400 701 Inlåning från allmänheten 3 594 757 3 580 459 3 580 459 Emitterade skuldebrev 265 370 265 658 265 658 Efterställda skulder 31 501 31 619 31 619 Summa finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde 4 292 137 0 4 278 437 0 4 278 437 Nivå 1 Instrument med noterade marknadspriser Nivå 2 Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata Nivå 3 Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknadsdata K18. Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde 2024 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Skuldebrev 501 596 9 850 511 446 Utlåning till allmänheten 168 087 168 087 Aktier och andelar 1 240 35 406 36 646 Derivatinstrument 21 462 21 462 Övriga tillgångar 4 796 4 796 Summa finansiella tillgångar till verkligt värde 502 836 199 399 40 203 742 437 Emitterade skuldebrev 556 450 556 450 Derivatinstrument 4 258 4 258 Summa finansiella skulder till verkligt värde 0 560 708 0 560 708 Redovisat värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Finansiella tillgångar och skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 289 877 289 878 289 878 Skuldebrev 292 995 286 148 286 148 Utlåning till kreditinstitut 30 326 30 326 30 326 Aktier i ägarintresseföretag 7 477 7 477 7 477 Utlåning till allmänheten 3 407 558 3 449 288 3 449 288 Summa finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 4 028 234 286 148 3 769 492 7 477 4 063 117 Skulder Skulder till kreditinstitut 78 298 78 318 78 318 Inlåning från allmänheten 3 521 392 3 509 160 3 509 160 Emitterade skuldebrev 255 430 255 886 255 886 Efterställda skulder 30 514 31 284 31 284 Summa finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde 3 885 634 0 3 874 648 0 3 874 648 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 222 2024 2023 Aktier och Aktier och andelar andelar Förändring i innehav i nivå 3 Redovisat värde vid årets ingång 38 855 47 648 Nyanskaffning/omklassificering 9 284 1 816 Värdeförändring redovisad i övrigt totalresultat −12 732 –10 609 Redovisat värde vid årets utgång 35 406 38 855 Ingen överföring mellan nivå 1 och 2 har skett. Finansiella instrument för vilka det finns prisuppgifter som är lätttillgängliga och som representerar verkliga och frekvent före- kommande transaktioner värderas till aktuellt marknadspris. För finansiella tillgångar används aktuell köpkurs och för finan- siella skulder används aktuell säljkurs. För grupper av finansiella instrument som förvaltas på basis av bankens nettoexponering för marknads risk likställs det aktuella marknadspriset med det pris som skulle erhållas eller betalas vid en avyttring av nettopositionen. För finansiella instrument för vilka tillförlitliga uppgifter om marknadspris saknas, bestäms verkligt värde med hjälp av värde- ringsmodeller. Sådana modeller kan exempelvis bygga på pris- jäm förelser, nuvärdesberäkningar eller optionsvärderingsteori, beroende på instrumentets karaktär. I modellerna används indata i form av marknadspriser och andra variabler som bedöms påverka prissättningen. De modeller och indata som ligger till grund för värderingarna valideras regelbundet för att säkerställa att de överensstämmer med marknadspraxis och vedertagen finansiell teori. Värderingshierarkin Finansiella instrument som värderats enligt marknadsnoteringar på en aktiv marknad för identiska tillgångar/skulder kategoriseras som nivå 1. Finansiella instrument som värderats med värderings- modeller som i allt väsentligt bygger på marknadsdata kategori- seras som nivå 2. Finansiella instrument som värderats med hjälp av modell som bygger på indata som inte går att verifiera med externa marknadsuppgifter kategoriseras i nivå 3. Dessa innehav består i allt väsentligt av onoterade aktier. Sådana innehav av egetkapitalinstrument där Ålandsbanken vid första redovisnings- tillfället, eller vid övergången till IFRS 9, har gjort ett oåterkalleligt val att redovisa efter följande förändringar av det verkliga värdet i övrigt totalresultat. Finansiella instrument värderade till verkligt värde har i ovan tabeller klassificerats med avseende på hur de värderats och gra- den av marknadsdata som använts vid värderingen på balans- dagen. Om klassificeringen på balansdagen har förändrats i jäm- förelse med klassificeringen vid föregående årsskifte har instrumentet flyttats mellan nivåerna i tabellen. Instrument har inte flyttats mellan nivåerna 1 och 2. Förändringar i nivå 3 framgår av separat tabell. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 223 K19. Tillgångar och skulder per valuta 2024 EUR SEK USD Övrigt Totalt Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 190 998 98 613 48 218 289 877 Skuldebrev 600 076 134 707 69 658 804 441 Utlåning till kreditinstitut 12 641 6 145 2 397 9 144 30 326 Utlåning till allmänheten 2 717 461 845 882 12 302 3 575 645 Aktier och andelar 1 880 34 758 3 6 36 646 Derivatinstrument 19 186 2 163 111 2 21 462 Övriga ej valutafördelade poster 166 432 166 432 Summa tillgångar 3 708 675 1 122 269 84 517 9 368 4 924 829 Skulder till kreditinstitut 18 262 58 268 502 1 267 78 298 Inlåning från allmänheten 2 509 332 864 794 129 105 18 160 3 521 392 Emitterade skuldebrev 660 090 151 791 811 881 Derivatinstrument 1 917 2 341 4 258 Efterställda skulder 30 514 30 514 Övriga ej valutafördelade poster, inkl. eget kapital 478 486 478 486 Summa skulder och eget kapital 3 668 087 1 107 709 129 606 19 427 4 924 829 Valutafördelade övriga tillgångar och skulder samt utombalansposter 69 209 45 151 10 746 Nettoposition i valuta (EUR) 83 769 62 686 84 517 Nettopositionen i svenska kronor är huvudsakligen den strukturella position som uppstår då koncernens redovisning upprättas i euro, och de svenska filialernas redovisning är i svenska kronor . 2023 EUR SEK USD Övrigt Totalt Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 315 927 34 774 89 221 351 011 Skuldebrev 566 627 232 624 26 793 826 043 Utlåning till kreditinstitut 21 134 3 297 3 918 3 130 31 479 Utlåning till allmänheten 2 731 764 1 113 443 13 847 3 859 054 Aktier och andelar 1 758 38 384 2 3 40 147 Derivatinstrument 18 838 8 354 66 27 258 Övriga ej valutafördelade poster 206 516 206 516 Summa tillgångar 3 862 563 1 430 876 44 714 3 354 5 341 507 Skulder till kreditinstitut 273 587 126 326 257 338 400 508 Inlåning från allmänheten 2 482 585 974 047 123 571 14 554 3 594 757 Emitterade skuldebrev 735 159 82 116 817 275 Derivatinstrument 6 780 8 634 15 414 Efterställda skulder 31 501 31 501 Övriga ej valutafördelade poster, inkl. eget kapital 482 052 482 052 Summa skulder och eget kapital 3 980 163 1 222 624 123 828 14 892 5 341 507 Valutafördelade övriga tillgångar och skulder samt utombalansposter –62 615 79 140 11 929 Nettoposition i valuta (EUR) 145 637 25 391 146 054 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 224 K20. Innehav av skuldebrev 2024 2023 Nominellt belopp Redovisat belopp Förlustreserv Nominellt belopp Redovisat belopp Förlustreserv Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev Innehav till verkligt värde via övrigt totalresultat Statsskuldförbindelser 10 000 9 850 1 Statsobligationer 125 540 122 770 23 201 056 196 361 52 Säkerställda bostadsobligationer 340 743 339 530 36 266 372 263 300 28 Skuldebrev emitterade av kreditinstitut 39 421 39 194 2 39 587 38 574 4 Innehav till upplupet anskaffningsvärde Statsobligationer 43 680 43 691 8 48 142 48 385 11 Säkerställda bostadsobligationer 207 074 203 755 15 225 170 221 344 26 Skuldebrev emitterade av kreditinstitut 40 125 40 100 1 47 125 47 092 4 Summa hos centralbank belåningsbara skuldebrev 806 583 798 891 85 827 451 815 056 126 Övriga skuldebrev Innehav till upplupet anskaffningsvärde Företagsobligationer 5 543 5 550 101 10 943 10 987 34 Summa övriga skuldebrev 5 543 5 550 101 10 943 10 987 34 Summa skuldebrev 812 126 804 441 186 838 394 826 043 159 Hela innehavet består av offentligt noterade skuldebrev. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 225 K21. Utlåning till kreditinstitut 2024 2023 Reservering Reservering På anfordran för förväntad På anfordran för förväntad betalbar Övrig förlust Totalt betalbar Övrig förlust Totalt Finländska kreditinstitut 903 903 453 453 Utländska banker och kreditinstitut 29 423 29 423 31 025 31 025 Summa 30 326 0 0 30 326 31 479 0 0 31 479 K22. Utlåning till allmänheten 2024 2023 Reservering för Reservering för Balansvärde, brutto förväntad förlust Balansvärde, netto Balansvärde, brutto förväntad förlust Balansvärde, netto Företag 525 243 −2 004 523 239 529 253 –2 335 526 918 Offentlig sektor 10 532 −77 10 455 8 703 –25 8 678 Hushåll 1 838 387 −8 716 1 829 671 1 883 171 –7 403 1 875 768 Hushållens intresseorganisationer 15 621 −1 15 620 17 038 –3 17 034 Utlandet 1 198 366 −1 706 1 196 661 1 441 064 –10 409 1 430 655 Summa 3 588 149 −12 504 3 575 645 3 879 228 –20 174 3 859 054 varav efterställda fordringar 92 6 049 Med utlandet avses utlåning till kunder utanför Finland. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 226 2024 2023 Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Summa Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Summa Utlåning till allmänheten, brutto 3 265 284 264 422 58 443 3 588 149 3 582 998 233 652 62 577 3 879 228 Reserveringar för förväntade förluster Ingående balans 634 1 878 17 662 20 174 480 1 241 18 315 20 036 Ökningar till följd av utgivning och förvärv 282 4 162 448 314 2 88 403 Minskning till följd av bortskrivningar −149 −382 −6 430 −6 962 −150 −507 −2 977 −3 634 Överföring till stadie 1 573 −572 −2 0 790 –789 –1 0 Överföring till stadie 2 −723 1 806 −1 083 0 –864 1 669 –805 0 Överföring till stadie 3 −61 −473 534 0 –52 –186 238 0 Förändringar till följd av förändrad kreditrisk (netto) −7 −880 −109 −996 115 –46 2 840 2 909 Förändringar till följd av förändringar i skattningsmetod (netto) 0 0 500 0 500 Valutakursdifferenser och övriga justeringar −4 −10 −146 −160 1 –5 –36 –40 Utgående balans 545 1 372 10 587 12 504 634 1 878 17 662 20 174 Utlåning till allmänheten, netto 3 264 739 263 050 47 856 3 575 645 3 582 364 231 775 44 915 3 859 054 Kreditförluster IFRS 9 – Nyckeltal, % 2024 2023 Total reserveringsgrad utlåning till allmänheten 0,35 0,52 Reserveringsgrad Stadie 1 utlåning till allmänheten 0,02 0,02 Reserveringsgrad Stadie 2 utlåning till allmänheten 0,52 0,80 Reserveringsgrad Stadie 3 utlåning till allmänheten 18,11 28,22 Andel utlåning till allmänheten i Stadie 3 1,63 1,61 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 227 K23. Aktier och andelar 2024 2023 Noterade 1 240 1 292 Onoterade 35 406 38 855 Summa aktier och andelar 36 646 40 147 Hela innehavet är klassificerat som finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat. K24. Aktier i intresseföretag 2024 2023 Redovisat värde vid årets början 6 761 7 379 Andel av årets resultat 745 –543 Förvärv/aktieägartillskott 6 9 Utdelning −35 –85 Redovisat värde vid årets slut 7 477 6 761 Följande intresseföretag har konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden per 31 december 2024: Hemort Ägarandel, % Mäklarhuset Åland Ab Mariehamn 32 Alandia Holding Ab Mariehamn 28 Helen ÅB Tuulipuistohallinnointiyhtiö Oy Helsingfors 40 Leilisuo Oy Simo 50 Riitamaa-Nurmesneva GP Oy Helsingfors 50 Uusimo GP Oy Helsingfors 50 Noatun Vindpark Norra Ab Mariehamn 40 Noatun Vindpark Södra Ab Mariehamn 40 Sammanslagen ekonomisk information om intresseföretagen: Tillgångar 41 894 38 013 Skulder 14 735 15 693 Omsättning 1 275 1 278 Periodens resultat 6 405 –1 988 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 228 K25. Derivatinstrument 2024 2023 Nomniellt belopp/löptid Positiva Negativa Positiva Negativa under 1 år 1–5 år över 5 år Nominellt belopp marknadsvärden marknadsvärden Nominellt belopp marknadsvärden marknadsvärden Derivat för handel Ränterelaterade kontrakt Ränteswappar 6 060 6 060 455 433 6 060 415 395 Valutarelaterade kontrakt Valutaterminer 618 350 618 350 2 320 1 856 488 196 8 328 8 219 Summa 618 350 6 060 624 410 2 775 2 289 494 256 8 743 8 614 Derivat för marknadsvärdesäkring Ränterelaterade kontrakt Ränteswappar 28 719 648 195 28 100 705 014 15 678 1 878 712 318 18 515 6 800 Summa 28 719 648 195 28 100 705 014 15 678 1 878 712 318 18 515 6 800 Derivat för kassaflödessäkring Ränterelaterade kontrakt Ränte- och valutaswappar 490 000 280 000 770 000 3 009 91 Summa 490 000 280 000 770 000 3 009 91 Summa derivatinstrument 1 137 069 928 195 34 160 2 099 424 21 462 4 258 1 206 574 27 258 15 414 varav clearat OTC varav clearat 518 719 928 195 31 130 1 478 044 18 687 2 414 715 348 18 515 7 208 Derivat redovisas med tillhörande upplupna räntor. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 229 K26. Immateriella tillgångar 2024 Internt Övriga uvecklad Övrig immateriella programvara programvara Goodwill tillgångar Totalt Anskaffningsvärde vid ingången av året 44 314 21 769 2 932 7 478 76 493 Anskaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar 4 168 336 4 504 Årets nedskrivningar –1 –1 Valutaeffekt –126 -56 –182 Anskaffningsvärde vid utgången av året 48 355 22 049 2 932 7 478 80 814 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året –27 902 –20 230 –30 –7 399 -55 562 Årets avskrivningar –3 397 –697 –79 -4 172 Valutaeffekt 93 53 147 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året –31 206 –20 873 –30 –7 478 –59 588 Utgående restvärde 17 149 1 176 2 901 0 21 227 I övriga immateriella tillgångar ingår förvärvade avtal. Goodwill förvärvade i rörelseförvärv har allokerats till lägsta möjliga kassagenererande enhet. Återvinningsvärdet för detta har fastställts baserat på nyttjandevärdet. Detta innebär att tillgångarnas uppskattade framtida kassaflöden nuvärdesberäknas med en diskonteringsfaktor.Nedskrivningsprövning för kassagenererande enhet har verkställts. En känslighetsanalys har gjorts där de ingående variablerna i nyttjandevärdemodellen ändrats och effekten analyserats. För det prognosticerade kassaflödet är tillväxt, vinstmarginal samt investeringar viktiga faktorer. För värderingen är även diskonteringsfaktorn en viktig parameter. Vinstmarginalen som antagits i modellen är också i nivå med utfall 2024. För tillväxt, lönsamhetsutveckling och diskonteringsfaktor medgav en negativ för- ändring på 1 procent inget nedskrivningsbehov. 2023 Internt Övriga uvecklad Övrig immateriella programvara programvara Goodwill tillgångar Totalt Anskaffningsvärde vid ingången av året 39 704 21 394 2 932 7 478 71 508 Anskaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar 4 691 371 5 062 Årets nedskrivningar –89 –89 Valutaeffekt 9 4 13 Anskaffningsvärde vid utgången av året 44 314 21 769 2 932 7 478 76 493 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året –24 344 –19 255 –30 –7 257 –50 887 Årets avskrivningar –3 541 –966 –142 –4 648 Valutaeffekt –17 –9 –26 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året –27 902 –20 230 –30 –7 399 –55 562 Utgående restvärde 16 412 1 539 2 901 79 20 932 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 230 K27. Materiella tillgångar 2024 2023 Förvaltningsfastigheter 287 294 Rörelsefastigheter 20 531 14 050 Övriga materiella tillgångar 7 975 6 023 Tillgångar med nyttjanderätt 16 831 16 628 Summa 45 625 36 996 Förvaltnings- fastigheter Rörelse- fastigheter Övriga materiella tillgångar Förvaltnings- fastigheter Rörelse- fastigheter Övriga materiella tillgångar Ingående anskaffningsvärde 464 35 465 35 322 469 33 979 33 824 Nyanskaffning 7 801 4 124 2 182 2 254 Avyttringar och utrangeringar −7 −91 −5 817 −6 −681 −792 Överföring mellan poster −195 195 −17 17 Valutaefffekt −14 −275 1 19 Utgående anskaffningsvärde 457 42 967 33 548 464 35 465 35 322 Ingående ackumulerade avskrivningar –169 –21 414 –29 299 –169 –21 090 –27 986 Årets avskrivning −1 042 −2 269 −1 005 −2 020 Avyttringar och utrangeringar 11 5 750 682 731 Valutaeffekt 9 244 −1 −23 Utgående ackumulerade avskrivningar −169 −22 436 −25 573 −169 −21 414 −29 299 Redovisat värde 287 20 531 7 975 294 14 050 6 023 varav byggnader 18 334 11 850 varav mark- och vattenområden 2 066 2 066 varav aktier i fastighetssammanslutningar 287 131 294 134 Förvaltningsfastigheternas bokförda värde är detsamma som marknadsvärdet. 2024 2023 Rörelse- fastigheter Övriga materiella tillgångar Rörelse- fastigheter Övriga materiella tillgångar Tillgångar med nyttjanderätt Ingående anskaffningsvärde 26 550 1 788 22 966 1 829 Nyanskaffning 2 360 155 2 686 55 Avyttringar och utrangeringar −621 −26 −791 −98 Bedömningar och modifieringar 2 843 14 1 628 2 Valutaeffekt −420 −4 60 0 Utgående anskaffningsvärde 30 711 1 927 26 550 1 788 Ingående ackumulerade avskrivningar −10 762 −948 −7 351 −628 Årets avskrivningar −4 456 −367 −4 052 −363 Avyttringar och utrangeringar 481 26 771 43 Bedömningar och modifieringar −53 Valutaeffekt 219 1 −76 −1 Utgående ackumulerade avskrivningar −14 518 −1 289 −10 762 −948 Redovisat värde 16 193 638 15 788 840 Tabellen avseende nyttjanderätter ger information om de leasingavtal där koncernen är leastagare. Koncernen redovisar nyttjanderätter för rörelsefastigheter främst gällande bank- och kontorsutrymmen, och för övriga materiella tillgångar främst gällande IT-utrustning och bilar. Den genomsnittliga leasingperioden är 5 år. Koncernen har i vissa fall, främst för IT-utrustning, optioner för att köpa de leasade tillgångarna vid slutet av leasingsperioden. För några av leasingavtalen avseende bank- och kontorsutrymmen ingår såväl optioner att förlänga leasingavtalen som indexklausuler. En löptidsanalys utav leasingskulder presenteras i not K34. 2024 2023 Belopp redovisade i resultatet Avskrivningar på tillgångar med nyttjanderätt −4 824 –4 415 Räntekostnader för leasingskulder −720 –725 Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal −596 –742 Kostnader hänförliga till leasingavtal av lågt värde −76 –129 Intäkter från vidareuthyrning av tillgångar med nyttjanderätt 152 103 Det totala kassaflödet gällande leasingavtal under 2024 var 5 412 tusen euro (4 841). Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 231 K28. Uppskjutna skattefordringar och -skulder 2024 2023 Uppskjutna skattefordringar Avsättningar 576 349 Immateriella tillgångar 2 745 2 624 Pensionsskuld 217 373 I förskott erhållna intäkter 136 85 Övrigt 787 713 Finansiella tillgångar värderade via övrigt totalresultat Skuldebrev 275 614 Aktier och andelar 2 093 Summa uppskjutna skattefordringar 6 828 4 759 Uppskjutna skatteskulder Skattepliktiga temporära skillnader Obeskattade reserver 29 690 31 789 Immateriella tillgångar 1 424 1 493 Materiella tillgångar 1 380 1 436 Kassaflödessäkring 202 Finansiella tillgångar värderade via övrigt totalresultat Aktier och andelar 465 Summa uppskjutna skatteskulder 32 695 35 182 Netto uppskjutna skatter −25 867 –30 424 2024 Redovisat Redovisat i i resultat- övrigt total- Valuta- 31.12.2023 räkningen resultat effekter 31.12.2024 Förändringar av uppskjutna skatter 2024 Avsättningar 349 227 576 Immateriella tillgångar 1 131 195 −5 1 321 Pensionsskuld 373 44 −193 −8 217 I förskott erhållna intäkter 85 51 136 Obeskattade reserver −31 789 2 099 −29 690 Materiella tillgångar −1 259 50 −2 −1 211 Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat 614 −339 275 Aktier och andelar värderade via övrigt totalresultat −465 2 557 2 093 Kassaflödessäkring 0 −202 −202 Övrigt 537 87 −5 619 Summa −30 424 2 753 1 824 −20 −25 867 2023 Redovisat Redovisat i i resultat- övrigt total- Valuta- 31.12.2022 räkningen resultat effekter 31.12.2023 Förändringar av uppskjutna skatter 2023 Avsättningar 248 101 349 Immateriella tillgångar 950 176 5 1 131 Pensionsskuld –84 58 399 0 373 I förskott erhållna intäkter 144 –59 85 Obeskattade reserver –29 000 –2 788 –31 789 Materiella tillgångar –1 380 120 1 –1 259 Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat 2 554 –1 940 614 Aktier och andelar värderade via övrigt totalresultat –2 561 2 096 –465 Kassaflödessäkring 390 –390 0 Övrigt 523 13 1 537 Summa –28 218 –2 378 165 8 –30 424 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 232 K29. Övriga tillgångar 2024 2023 Betalningsförmedlingsfordringar 4 940 4 896 Fondlikvidfordringar 9 282 61 839 Kundfordringar 9 606 7 110 Fordran i samband med överlåtelse av tillgångar 3 771 4 519 Övriga 4 922 3 350 Summa 32 522 81 713 K32. Inlåning från allmänheten 2024 2023 Företag 945 343 991 931 Offentlig sektor 174 280 83 229 Hushåll 1 339 686 1 326 858 Hushållens intresseorganisationer 49 239 55 953 Utlandet 1 012 844 1 136 786 Summa 3 521 392 3 594 757 Med utlandet avses inlåning från kunder utanför Finland. K30. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2024 2023 Upplupna ränteintäkter 18 631 22 969 Provisionsfordringar 18 713 14 805 Övriga upplupna intäkter 9 216 9 653 Övriga förutbetalda kostnader 4 801 5 566 Summa 51 362 52 993 K33. Emitterade skuldebrev 2024 2023 Nominellt Redovisat Nominellt Redovisat belopp belopp belopp belopp Bankcertifikat 257 718 255 728 267 913 265 370 varav till upplupet anskaffningsvärde 257 718 255 728 267 913 265 370 Säkerställda obligationer 550 000 556 152 550 000 551 905 varav verkligt värdesäkring 550 000 556 152 550 000 551 905 Summa 807 718 811 881 817 913 817 275 Med verkligt värdesäkring avses säkringsredovisning av räntekomponenten i skuldebrevet. K31. Skulder till kreditinstitut 2024 2023 På På anfordran anfordran betalbara Övriga Totalt betalbara Övriga Totalt Centralbanker 0 200 000 200 000 Finländska kreditinstitut 553 553 7 717 7 717 Utländska kreditinstitut 39 347 38 398 77 745 82 669 110 123 192 792 Summa 39 900 38 398 78 298 90 386 310 123 400 508 K34. Övriga skulder 2024 2023 Betalningsförmedlingsskulder 2 007 4 642 Fondlikvidskulder 8 639 16 891 Leverantörsskulder 5 075 5 064 Leasingskulder 17 962 17 798 Övriga 18 759 14 854 Summa 52 441 59 250 Leasingskulder Kortfristiga 4 695 4 296 Långfristiga 13 267 13 502 Summa 17 962 17 798 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 233 K35. Avsättningar 2024 2023 Avsättning för Avsättning för åtaganden åtaganden utanför balans- Övriga av- utanför balans- Övriga av- räkningen sättningar Totalt räkningen sättningar Totalt Avsättningar vid föregående års utgång 142 1 633 1 775 42 1 165 1 207 Avsatt under året 387 1 092 1 478 240 1 588 1 828 Belopp som tagits i anspråk −98 −98 –1 173 –1 173 Outnyttjade belopp som återförts −253 −253 –141 –141 Valutakursförändringar 0 −53 −54 54 54 Avsättningar vid årets utgång 275 2 573 2 849 142 1 633 1 775 Med avsättning för åtaganden utanför balans avses förväntade kreditförluster gällande givna garantier och outnyttjade kreditlimiter. Övriga avsättningar består av avgångsvederlag och operativa förluster. K36. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2024 2023 Upplupna räntekostnader 16 517 14 868 Upplupna kostnader 25 151 22 841 Provisionsskulder 7 272 5 749 Pensionsskulder 2 336 3 030 Förutbetalda intäkter 1 041 609 Summa 52 318 47 097 K37. Efterställda skulder 2024 2023 Nominellt Redovisat Belopp i Nominellt Redovisat Belopp i belopp belopp kapitalbas belopp belopp kapitalbas Green Floating Rate Tier 2 Note 2021 13 090 13 077 13 090 13 518 13 499 13 518 Floating Rate Callable Tier 2 2023 17 454 17 437 17 454 18 025 18 002 18 025 Summa 30 544 30 514 30 544 31 543 31 501 31 543 Ränta Åter- betalning Green Floating Rate Tier 2 Note Stibor 3 mån + 2,15 % 16.12.2041 Floating Rate Callable Tier 2 2023 Stibor 3 mån + 3,65 % 02.03.2043 Lånen kan återköpas i förtid, detta är dock möjligt endast med Finansinspektionens tillstånd. Vid upplösning av banken är lånen efterställda bankens övriga förbindelser. De efterställda skulderna har emitterats med nedskrivningsklausul. I händelse av att Ålandsbanken Abp:s eller koncernens kärnprimärkapitalrelation, CET1, understiger 7 procent skrivs kapitalbeloppet ned med 50 procent. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 234 K38. Specifikation över förändringar i eget kapital 2024 2023 Förändring av säkringsreserv Säkringsreserv vid årets ingång –1 561 Värdeförändringar under året 807 1 561 Säkringsreserv vid årets utgång 807 0 Förändring av fond för verkligt värde Verkligt värdereserv vid årets ingång −529 107 Avyttrat eller förfallet under året 2 054 3 958 Orealiserad marknadsvärdeförändring under året för kvarvarande och nya innehav −10 927 –4 594 Verkligt värdereserv vid årets utgång −9 402 –529 Förändring av omräkningsdifferenser Omräkningsdifferenser vid årets ingång −8 979 –10 025 Förändring i omräkningsdifferens hänförlig till filialer −3 697 999 Förändring i omräkningsdifferens hänförlig till dotterföretag −5 Förändring i omräkningsdifferens hänförlig till övrigt primärkapital −856 63 Övrig förändring 46 –17 Omräkningsdifferenser vid årets utgång −13 491 –8 979 Förändring av fond för inbetalt fritt eget kapital Fond för inbetalt fritt eget kapital vid årets ingång 30 184 28 455 Emission aktiesparprogram 1 416 1 459 Emission incitamentprogram 522 271 Fond för inbetalt fritt eget kapital vid årets utgång 32 121 30 184 Balanserade vinstmedel Balanserade vinstmedel vid årets ingång 185 314 170 727 Aktieägarnas andel av räkenskapsperiodens resultat 52 257 48 672 Dividendutdelning −40 662 –31 330 Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner 770 –1 573 Aktiesparprogram 517 358 Inköp av egna aktier –3 Utdelning på övrigt primärkapital inkl. skatteeffekt −1 606 –1 537 Balanserade vinstmedel vid årets utgång 196 592 185 314 Poster inom eget kapital Överkursfonden inkluderar belopp som i samband med nyemission har betalats för aktier utöver motvärdet före 1.9.2006. Reservfonden innehåller komponenter överförda från eget kapital enligt bolagsordningen eller bolagsstämmans beslut. Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat. Fonden för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på skuldinstrument och egetkapitalinstrument som värderats till verkligt värde via övrigt totalresultat fram till dess att tillgången bokas bort från rapporten över finansiell ställning. För skuldinstrument visas realiserat resultat vid en avyttring i resultaträkningen. Vid avyttring av egetkapitalinstrument överförs instrumentets omvärderingsbelopp till balanserade vinstmedel utan att påverka vare sig resultat eller övrigt totalresultat. Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Fonden för fritt eget kapital innefattar belopp som i samband med nyemission har betalats för aktier utöver motvärdet från och med 1.9.2006. Förändringar i antal aktier 2024 2023 A-aktier B-aktier A-aktier B-aktier Antal aktier vid årets ingång 6 476 138 8 831 649 6 476 138 8 777 709 Makulering av egna aktier –103 Emission aktiespargrogram 44 721 47 069 Emission incitamentsprogram 14 411 6 974 Antal aktier vid årets utgång 6 476 138 8 890 781 6 476 138 8 831 649 Se avsnittet Aktiefakta för närmare information. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 235 K39. Kassaflödesanalys, specifikationer I löpande verksamheten ingår erhållna räntor om 207 911 tusen euro (184 445), betalda räntor om om 100 979 tusen euro (83 018) och erhållna dividendintäkter om 12 tusen euro (69). Avstämning av skulder hänförliga till finansieringsverksamheten: Ej kassaflödespåverkande förändringar Kassaflöde från finansierings- Effekt av ändrad 31.12.2023 verksamhet valutakurs Anskaffning 31.12.2024 Riskdebenturlån 31 501 −987 30 514 Leasingskulder 17 798 −5 412 172 5 404 17 962 Summa skulder hänförliga till finansieringsverksamheten 49 299 −5 412 −815 5 404 48 476 Övriga noter (tusen euro) Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 236 K40. Koncernstruktur Ålandsbanken Abp har två dotterföretag vars verksamhet på olika sätt anknyter till bankverksamhet. Ålandsbanken Abp innehar majoriteten av rösträtten i samtliga dotterbolag. Registreringsland Verksamhetsområde Ägarandel, % Dotterbolag Ålandsbanken Fondbolag Ab Finland/Mariehamn Fondförvaltning 100 Ålandsbanken Fonder Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100 Ålandsbanken Fonder II Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100 Ålandsbanken Fonder III Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100 Ålandsbanken Fonder IV Ab Finland/Mariehamn Fondförvaltning 100 Ålandsbanken Fonder V Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100 Ålandsbanken Fonder VI Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100 Ålandsbanken Kiinteistökehitys I GP Oy Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100 Ålandsbanken Kiinteistökehitys I Syöttörahasto GP Oy Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100 Ålandsbanken Kiinteistökehitys I Syöttörahasto LP Oy Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100 Ålandsbanken Havsvind I Matarfond GP Ab Finland/Mariehamn Fondförvaltning 100 Ålandsbanken Havsvind I Matarfond LP Ab Finland/Mariehamn Fondförvaltning 100 Ålandsbanken Havsvind I GP Ab Finland/Helsingfors Fondförvaltning 100 Crosskey Banking Solutions Ab Ltd Finland/Mariehamn IT 100 S-Crosskey Ab Finland/Mariehamn IT 60 Ålandsbanken Abp har inte några innehav i strukturerade enheter. Ålandsbanken Fondbolag Ab förvaltar placeringsfonder och AIF-fonder till ett sammanlagt värde om 5,0 miljarder euro. Registreringsland Verksamhetsområde Ägarandel, % Aktier i intresseföretag och joint ventures Mäklarhuset Åland Ab Finland/Mariehamn Fastighetsförmedling 32 Alandia Holding Ab Finland/Mariehamn Holdingverksamhet 28 Finansiell 40 Helen ÅB Tuulipuistohallinnointiyhtiö Oy Finland/Helsingfors stödverksamhet Leilisuo GP Oy Finland/Simo Vindkraft 50 Riitamaa-Nurmesneva GP Oy Finland/Helsingfors Vindkraft 50 Uusimo GP Oy Finland/Helsingfors Vindkraft 50 Noatun Vindpark Norra Ab Finland/Mariehamn Vindkraft 40 Noatun Vindpark Södra Ab Finland/Mariehamn Vindkraft 40 Innehav i fastighetsbolag Koncernen innehar andelar i en rörelsefastighet (fastighet i eget bruk) och tio förvaltnings fastigheter, varav några konsolideras enligt nedan. Registreringsland Verksamhetsområde Ägarandel, % Fastigheter i eget bruk Fastighets Ab Godby Center Finland/Finström Gemensam verksamhet 11 Förvaltningsfastigheter Fastighets Ab Nymars Finland/Sottunga Gemensam verksamhet 30 Fastighets Ab Västernäs City Finland/Mariehamn Gemensam verksamhet 50 Fastighets Ab Horsklint Finland/Kökar Kapitalandelsmetod 20 Fastighets Ab Godbycenter, Fastighets Ab Nymars och Fastighets Ab Västernäs City är ömsesidiga bolag och har därmed i enlighet med IFRS 11 redovisats som gemensamma verksamheter. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 237 K41. Aktivt förvaltat kapital 2024 2023 Fondandelsförvaltning 4 962 774 4 372 617 Diskretionär kapitalförvaltning 2 936 963 2 701 934 Rådgivande förvaltning 2 591 561 2 583 828 Externa fonder 124 796 118 014 Summa 10 616 094 9 776 392 varav egna fonder i diskretionär och rådgivande kapitalförvaltning 920 675 871 748 K43. Åtaganden utanför balansräkningen 2024 2023 Garantier 17 802 21 372 Outnyttjade checkräkningslimiter 345 620 359 115 Outnyttjade kreditkortslimiter 85 466 92 525 Outnyttjade kreditmöjligheter 68 458 349 655 Övriga förbindelser 4 780 15 611 Summa 522 125 838 277 Avsättning för förväntad förlust 322 142 K42. Ställda säkerheter 2024 2023 För egna skulder ställda säkerheter Utlåning till kreditinstitut 2 001 9 500 Skuldebrev 57 282 Utlåning till allmänheten 1 000 220 1 180 175 Övrigt 3 960 3 827 Summa för egna skulder ställda säkerheter 1 006 181 1 250 784 Ställda säkerheter i form av skuldebrev har i huvudsak ställts som säkerhet till centralbank. Utlåningen till allmänheten som ställts som säkerhet utgörs av den registrerade säkerhetsmassan till förmån för innehavare av säkerställda obligationer. Med övriga ställda säkerheter avses huvudsakligen kapitalförsäkringar. Övriga ställda säkerheter Skuldebrev 31 316 48 231 Övrigt 592 594 Summa övriga ställda säkerheter 31 909 48 824 Säkerheterna har i huvudsak ställts till centralbanker och kreditinstitut för betalsystem, värdepappershandel och clearing. Säkerheter har inte ställts för andras skulder och förbindelser. Med undantag för lånefordringar utgörande säkerhetsmassa för säkerställda obligationer, där lagstiftning reglerar minimikrav på översäkerheter, är de säkerheter som överstiger skulden nominella värden fritt disponibla för banken. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 238 K44. Pensionsansvar Pensionsskyddet för personalen i Finland har ordnats delvis genom Arpl-försäkring (premiebestämd plan) och delvis via Ålandsbanken Abp:s Pensionsstiftelse r.s. (förmånsbestämd plan). Ålandsbanken Abp:s Pensionsstiftelse är stängd sedan 30 juni 1991. Personer som ingår i stiftelsen har rätt att gå i pension vid fyllda 63–65 år beroende på födelseåret. Den fulla ålderspensionen utgör 60 procent av den pensionsgrundande lönen, som uträknas enligt samma princip som vid ArPL. Familjepension utgör 30–60 procent beroende på om den efterlevande maken/makan är ensam eller har ett eller flera barn. Enligt det finska kollektivavtalet inom finansbranschen, har de anställda delvis rätt till pension vid en lägre ålder än vad den allmänna lagstiftningen idag stadgar. Arbetsgivaren är skyldig att trygga pensionsförmåner av Finansbranschens kollektivavtal, vilket bekräftades under 2017 av arbetsdomstolens beslut. Pensionsskyddet för personalen i Sverige följer den så kallade BTP-planen och är historiskt till stor del förmånsbestämd. Nyanställda ingår från och med 1 maj 2013 i en ny premiebestämd tjänstepensionsplan, så kallad BTP1. BTP-planen är tryggad genom försäkring i bolaget SPP. I Sverige utgår ålderspension från och med 65 år och pensionslöftet för ålderspension utgör 10 procent av pensionsmedförande lön på lönedelar under 7,5 inkomstbasbelopp (ibb), 65 procent på lönedelar mellan 7,5 och 20 ibb samt 32,5 procent på lönedelar mellan 20 och 30 ibb. Pensionslöftet för familjepension är 32,5 procent på lönedelar mellan 7,5 och 20 ibb samt 16,25 procent på lönedelar mellan 20 och 30 ibb. Durationen för de förmånsbestämda planerna för Finland är 10 (11) år och för Sverige 13 (14) år. 2024 2023 Redovisade belopp i resultaträkningen Kostnader avseende tjänstgöring 161 309 Räntekostnader 58 –3 Administrationskostnader 150 182 Kostnader (+) /intäkter (−) i resultaträkningen 369 488 Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner i övrigt totalresultat Aktuariell vinst (+)/förlust (−) finansiella antaganden 534 –2 148 Aktuariell vinst (+)/förlust (−) erfarenhetsbaserad 106 –809 Aktuariell vinst (+)/förlust (−) på förvaltningstillgångar 323 990 Övrigt totalresultat 963 –1 967 Totalt 594 –2 455 Redovisade belopp i balansräkningen Pensionsförpliktelse 22 714 23 791 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 21 631 21 924 Pensionstillgångar (+)/Pensionsskulder (−), netto −1 083 –1 867 Pensionstillgång (+)/Pensionsskuld (−) i Finland −753 –984 Pensionstillgång (+)/Pensionsskuld (−) i Sverige −330 –883 Pensionstillgångar (+)/Pensionsskulder (−), totalt −1 083 –1 867 Förändring av pensionstillgångar, netto Ingående balans −1 867 420 Resultat −369 –488 Övrigt totalresultat 963 –1 967 Premiebetalningar 163 197 Valutaeffekt 27 –28 Utgående balans −1 083 –1 867 Pensionsförpliktelse Ingående balans 23 791 21 206 Kostnader avseende tjänstgöring 161 309 Räntekostnader 756 296 Utbetalda ersättningar −1 231 –1 017 Valutaeffekt −122 40 Aktuariella vinster (–)/förluster (+) −640 2 957 Utgående balans 22 714 23 791 Förvaltningstillgångar Ingående balans 21 924 21 626 Ränteintäkt 697 299 Premiebetalningar 163 197 Utbetalda ersättningar −1 231 –1 017 Aktuariella vinster (+)/förluster (–) 323 990 Valutaeffekt −95 12 Administrationskostnader −150 –182 Utgående balans 21 631 21 924 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 239 Fördelning av förvaltningstillgångar Noterade aktier och andelar 5 248 4 683 Noterade fondandelar 4 247 4 310 Noterade räntebärande värdepapper 2 619 6 727 Fastigheter 6 141 2 198 Övriga förvaltningstillgångar 3 376 4 006 Summa 21 631 21 924 I förvaltningstillgångarna ingår aktier i Ålandsbanken Abp med ett marknadsvärde om 44 tusen euro (40), samt banktillgodohavanden om 3 185 tusen euro (3 468). Utfall 2024 Prognos 2025 Framtida kassaflöden Betalda förmåner 163 116 2024 2023 Finland, % Sverige, % Finland, % Sverige, % Antaganden Diskonteringsränta 3,25 3,35 3,20 3,15 Ökning av lönekostnader 2,00 2,10 2,25 2,20 Indexökning av pensioner 2,20 2,10 2,25 2,20 Känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för ändringar i de väsentliga antaganden Ändring i Ökning i Minskning i antagande, antagande antagande % Känslighetsanalys pensionsförpliktelsens nuvärde, netto ökar (+)/minskar (–) Diskonteringsränta 0,5 −1 331 1 471 Förväntad löneökning 0,5 252 −239 Förväntad pensionsökning 0,5 875 −831 Känslighetsanalysen baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträffar och förändringar i några av antagandena kan vara korrelerande. Vid beräkning av känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för väsentliga aktuariella antaganden används samma metod som vid beräkning av pensionsskulden som redovisas i balansräkning. Banken är exponerad för ett antal risker genom sina förmånsbestämda planer. Nedan beskrivs de mest väsentliga riskerna. Tillgångsvolatilitet Pensionsansvaret beräknas med hjälp av en diskonteringsränta baserad på företagsobligationer med gott kreditbetyg. Om förvaltnings tillgångarna genererar sämre avkastning än diskonteringsräntan kommer det att orsaka ett underskott. I förvaltningstillgångarna ingår en betydande andel aktier, vilka på lång sikt förväntas ge högre avkastning än diskonteringsräntan, samtidigt som det ger högre volatilitet och risk på kort sikt. Med anledning av pensionsansvarets långsiktiga karaktär anser banken att en fortsatt hög andel aktier är lämpligt för att hantera planerna på ett effektivt sätt. Förändringar i obligationsräntor Ifall räntorna på företagsobligationerna sjunker så leder det till att pensionsförpliktelsen ökar. Detta kompenseras delvis med att värdet på de obligationer som ingår i förvaltningstillgångarna ökar. Inflationsrisk Pensionsförpliktelsen är kopplad till inflation. Högre inflation kommer att leda till att pensionsförpliktelsen ökar. Förvaltningstillgångarna påverkas inte av inflation i någon väsentlig utsträckning, vilket innebär att om inflationen ökar så kommer det att leda till ett ökat underskott i pensionsplanerna. Förväntad livslängd Pensionsplanerna genererar pensioner som sträcker sig över de anställdas livslängd. Detta innebär att om den för- väntade livslängden ökar så kommer pensionsförpliktelsen att öka. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 240 K45. Leasingansvar 2024 2023 De finansiella leasingskulderna ska betalas enligt Minimi- Minimi- följande: hyror Räntor Nuvärde hyror Räntor Nuvärde Under 1 år 5 324 629 4 695 4 881 585 4 296 1–5 år 13 594 1 116 12 478 13 210 1 056 12 155 Över 5 år 804 15 789 1 385 38 1 347 Summa 19 722 1 760 17 962 19 477 1 679 17 798 Ersättning till ledande befattningshavare 2024 2023 Löner och andra kortfristiga ersättningar 1 2 600 2 193 Aktierelaterade ersättningar 394 233 Summa 2 994 2 426 Ledande befattningshavare omfattar koncernledningen samt verkställande direktör. 1 Inkluderar lön, förmåner och utbetald kontant rörlig ersättning. K46. Upplysningar om närstående 2024 2023 Styrelse När- Styrelse När- och stående Intresse- och stående Intresse- ledning företag företag ledning företag företag Tillgångar Utlåning till allmänheten 13 020 12 904 15 325 13 531 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 59 61 Summa 13 020 12 962 15 325 13 592 Skulder Inlåning från allmänheten 7 781 18 414 169 6 514 106 180 268 Summa 7 781 18 414 169 6 514 106 180 268 Intäkter och kostnader Ränteintäkter 189 834 171 893 Räntekostnader −7 −1 834 −16 –2 538 Provisionsintäkter 6 213 2 5 131 1 Övriga intäkter 59 10 Summa 188 −729 2 160 –1 504 1 Ålandsbankens koncern består av moderbolaget Ålandsbanken Abp, de dotterbolag som konsolideras i koncernen, intresseföretagen, ledningen och övriga närstående företag. Till styrelse och ledning räknas Ålandsbankens Abp:s verkställande direktör, styrelsemedlemmar och ledningsgrupp samt deras nära familjemedlemmar. Till närstående räknas bolag eller person som har ett betydande inflytande. Till de närstående räknas också bolag, i vilka någon som hör till ledningen eller en nära familjemedlem till en sådan person har ett bestämmande inflytande. Närstående företag omfattar även Ålandsbanken Abp:s Pensionsstiftelse r.s. Krediter till personalen beviljas enligt marknadsmässiga villkor. Med marknadsmässiga villkor avses att kredit, borgen, säkerhet eller finansiering sker till samma villkor och enligt samma bedömning som tillämpas för Ålandsbankens kunder i allmänhet. Personalränta tillämpas på krediter till personal i den finländska verksamheten. Personalräntan fastställs av ledningsgruppen och uppgick per den 31.12.2024 till 2,50 procent (3,50). Samtliga transaktioner med närstående har skett till marknadsmässiga villkor, förutom krediter till ledningen som beviljas till personalränta. För upplysning om utbetalda löner till styrelse och ledning se not nr M34. För upplysning om koncernstruktur se not M40. K47. Kvittning av finansiella tillgångar 2024 2023 och skulder Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Finansiella tillgångar och skulder som är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal Bruttobelopp 21 462 28 024 27 258 47 985 Kvittade belopp Summa 21 462 28 024 27 258 47 985 Relaterade belopp som inte kvittas Finansiella instrument, nettningsavtal −3 189 −3 189 –7 683 –7 683 Finansiella instrument, säkerheter −23 258 –32 043 Kontanter, säkerheter −690 –7 232 –528 Summa av belopp som inte har kvittats −3 189 −27 137 –14 915 –40 253 Nettobelopp 18 273 887 12 343 7 731 Tabellerna redovisar finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen i enlighet med IAS 32 och de som omfattas av rättsligt bindande ramavtal avseende nettning eller liknande avtal som inte har kvalificerats för kvittning. De finansiella instrumenten avser derivat, återköpsavtal och omvända återköpsavtal, värdepappersinlåning och värde papperslån. Säkerheter avser finansiella instrument eller kontanter som erhållits eller lämnats för transaktioner som omfattas av rättsligt bindande avtal om nettning eller liknande avtal, vilka tillåter nettning av förpliktelser emot motparter vid fallisemang. Säkerheternas värde är begränsade till det relaterade belopp som redovisats i balansräkningen, därför är säkerheters övervärden inte inkluderade. Belopp som inte kvittats i balansräkningen presenteras som en reducering av det redovisade värdet för finansiella tillgångar eller skulder för att redovisa tillgångens och skuldens nettoexponering. K48. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens slut Inga väsentliga händelser har inträffat efter periodens utgång. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 241 Moderbolagets resultaträkning Moderbolaget 2024 2023 tusen euro Not nr Ränteintäkter 204 286 195 184 Räntekostnader −101 234 –96 660 Räntenetto M2 103 051 98 524 Provisionsintäkter 51 529 48 132 Provisionskostnader −9 639 –8 789 Provisionsnetto M3 41 889 39 342 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde M4 −589 –2 880 Intäkter från egetkapitalinstrument M5 9 947 10 904 Övriga intäkter M6 15 724 15 098 Intäkter sammanlagt 170 022 160 988 Personalkostnader M7 −51 428 –49 138 Övriga kostnader M8 −49 854 –47 322 Lagstadgade avgifter M9 −5 –3 276 Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar M19, M20 −4 229 –4 698 Kostnader sammanlagt −105 515 –104 435 Resultat före kreditförluster 64 507 56 553 Slutliga och förväntade kreditförluster M10 −4 012 –2 177 Rörelseresultat 60 495 54 376 Bokslutsdispositioner 10 230 –14 000 Inkomstskatt M11 −12 537 –6 493 Räkenskapsperiodens resultat 58 188 33 884 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 242 Moderbolagets balansräkning Moderbolaget 2024 2023 tusen euro Not nr Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 289 877 351 011 Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev M14 798 891 815 056 Utlåning till kreditinstitut M15 30 085 31 395 Utlåning till allmänheten M16 3 579 007 3 861 127 Skuldebrev M14 5 550 10 987 Aktier och andelar M17 36 636 40 142 Aktier och andelar i intresseföretag M17 3 054 3 054 Aktier och andelar i företag inom samma koncern M17 3 346 3 346 Derivatinstrument M18 21 462 27 258 Immateriella tillgångar M19 13 837 13 566 Materiella tillgångar M20 22 805 14 892 Övriga tillgångar M21 24 798 75 507 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter M22 48 003 48 441 Uppskjutna skattefordringar M23 3 350 1 284 Tillgångar totalt 4 880 701 5 297 067 Skulder Skulder till kreditinstitut M24 78 254 400 459 Inlåning från allmänheten M25 3 533 602 3 605 841 Emitterade skuldebrev M26 811 881 817 275 Derivatinstrument M18 4 258 15 414 Övriga skulder M27 32 842 37 968 Avsättningar M28 2 765 1 768 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter M29 39 146 35 814 Efterställda skulder M30 56 671 58 496 Uppskjutna skatteskulder M23 202 465 Skulder totalt 4 559 621 4 973 500 Moderbolaget 2024 2023 tusen euro Not nr Bokslutsdispositioner Allmän kreditförlustreserv 1 147 488 158 488 Avskrivningsdifferens 770 Bokslutsdispositioner totalt 148 258 158 488 Eget kapital Aktiekapital 42 029 42 029 Överkursfond 32 736 32 736 Reservfond 25 129 25 129 Säkringsreserv 807 Fond för verkligt värde −9 402 –529 Omräkningsreserv −10 975 –7 321 Fond för fritt eget kapital 32 318 30 380 Balanserade vinstmedel 60 181 42 654 Eget kapital totalt 172 822 165 079 Skulder och Eget kapital totalt 4 880 701 5 297 067 Åtaganden utanför balansräkningen M38 Åtaganden för kunders räkning till förmån för tredje part Garantier 19 040 22 610 Oåterkalleliga åtaganden till förmån för kund 502 861 810 407 1 Kreditförlustreservering enligt lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 46 §. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 243 Moderbolagets rapport över förändring i eget kapital Moderbolaget tusen euro Aktiekapital Överkursfond Reservfond Säkringsreserv Fond för verkligt värde Omräknings- differens Fond för fritt eget kapital Balanserat resultat Totalt Eget kapital 31.12.2022 42 029 32 736 25 129 –1 561 107 –8 310 28 651 40 103 158 884 Periodens resultat 33 884 33 884 Förändring i verkligt värde 1 561 –636 925 Omräkningsdifferens 989 989 Dividendutdelning –31 330 –31 330 Incitamentsprogram 271 271 Aktiesparprogram 1 459 1 459 Eget kapital 31.12.2023 42 029 32 736 25 129 0 –529 –7 321 30 380 42 654 165 079 Periodens resultat 58 188 58 188 Förändring i verkligt värde 807 −8 873 −8 066 Omräkningsdifferens −3 654 −3 654 Dividendutdelning −40 662 −40 662 Incitamentsprogram 522 522 Aktiesparprogram 1 416 1 416 Eget kapital 31.12.2024 42 029 32 736 25 129 807 −9 402 −10 975 32 318 60 181 172 822 För vidare uppgifter, se not M41 samt avsnittet Aktiefakta. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 244 Moderbolagets kassaflödesanalys Moderbolaget 2024 2023 tusen euro Kassaflöde från löpande verksamhet Rörelseresultat 60 495 54 376 Justering för ej kassaflödespåverkande poster Av- och nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar 4 229 4 698 Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto 4 245 2 422 Orealiserade värdeförändringar 1 737 4 310 Periodiserade över-/underkurser på skuldebrev och emitterade skuldebrev 2 499 7 773 Dividend från intresse- och dotterföretag −12 935 –12 835 Betalda inkomstskatter −9 792 –4 276 Ökning (−) eller minskning (+) av fordringar från löpande verksamhet Skuldebrev 31 316 185 759 Utlåning till kreditinstitut 5 105 13 387 Utlåning till allmänheten 246 550 453 346 Övriga tillgångar 49 373 –64 614 Ökning (+) eller minskning (−) av skulder från löpande verksamhet Skulder till kreditinstitut −317 356 –33 920 Inlåning från allmänheten −40 946 –597 855 Emitterade skuldebrev −20 903 –4 093 Övriga skulder −16 586 29 204 Kassaflöde från löpande verksamhet −12 970 37 683 Kassaflöde från investeringsverksamhet Investering i aktier och andelar −3 071 –1 811 Erhållen dividend från intresse- och dotterföretag 12 935 12 835 Investering i materiella tillgångar −9 091 –2 349 Försäljning av materiella tillgångar 70 104 Investering i immateriella tillgångar −3 142 –2 915 Kassaflöde från investeringsverksamhet −2 298 5 864 Moderbolaget 2024 2023 tusen euro Kassaflöde från finansieringsverksamhet Aktieemission 1 937 1 730 Ökning av riskdebenturer 17 974 Minskning av riskdebenturer –17 714 Betald dividend −40 662 –31 330 Kassaflöde från finansieringsverksamhet totalt −38 724 –29 340 Kursdifferens i likvida medel −1 390 101 Förändring i likvida medel −55 382 14 308 Likvida medel vid årets början 340 813 329 040 Kassaflöde från löpande verksamhet −12 970 37 683 Kassaflöde från investeringsverksamhet −2 298 5 864 Kassaflöde från finansieringsverksamhet −38 724 –29 340 Kursdifferens i likvida medel −1 390 101 Likvida medel vid årets slut 285 431 343 348 Likvida medel i kassaflödesanalysen består av följande poster: Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 259 926 321 981 Vid anfordran betalbar utlåning till kreditinstitut 25 505 21 367 Summa likvida medel 285 431 343 432 Med likvida medel avses kassa, checkräkningen på Finlands Bank, vid anfordran betalbar utlåning till kreditinstitut, övrig utlåning till kreditinstitut och skuldebrev med ursprunglig återstående löptid mindre än tre månader, samt fordringar på offentliga samfund som inte är kreditgivning. Investeringsverksamheten avser betalningar i anslutning till materiella och immateriella tillgångar samt innehavet av aktier och andelar förutom aktier avsedda för handel. Finansieringsverksamheten avser poster bland eget och främmande kapital som finansierar den löpande verksamheten. Analysen har gjorts enligt den indirekta metoden. I löpande verksamheten ingår erhållna räntor om 210 097(184 533), betalda räntor om 102 519 (84 229) och erhållna dividendintäkter om 12 (69). Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 245 Innehållsförteckning noter moderbolaget Noter till moderbolagets finansiella rapporter M1. Moderbolagets redovisningsprinciper .......................... 247 Noter till resultaträkningen M2. Räntenetto ........................................................................... 247 M3. Provisionsnetto ..................................................................248 M4. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde ...... 248 M5. Intäkter från egetkapitalinstrument .............................. 249 M6. Övriga intäkter .................................................................... 249 M7. Personalkostnader ............................................................ 249 M8. Övriga kostnader ................................................................ 249 M9. Lagstadgade avgifter ........................................................ 249 M10. Slutliga och förväntade kreditförluster ........................250 M11. Inkomstskatt ....................................................................... 251 Noter till balansräkningen M12. Finansiella tillgångars och skulders verkliga värden, bokföringsvärden och nivåer för verkliga värden .......252 M13. Tillgångar och skulder per valuta ...................................254 M13. Tillgångar och skulder per valuta ...................................254 M14. Innehav av skuldebrev ......................................................255 M15. Utlåning till kreditinstitut ................................................. 255 M16. Utlåning till allmänheten ..................................................256 M17. Aktier och andelar ..............................................................256 M18. Derivatinstrument .............................................................257 M19. Immateriella tillgångar ......................................................258 M20. Materiella tillgångar ...........................................................259 M21. Övriga tillgångar ................................................................. 260 M22. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ......... 260 M23. Uppskjutna skattefordringar och -skulder ................... 261 M24. Skulder till kreditinstitut ...................................................262 M25. Inlåning från allmänheten ............................................... 262 M26. Emitterade skuldebrev ..................................................... 262 M27. Övriga skulder ..................................................................... 262 M28. Avsättningar ........................................................................ 263 M29. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter .........263 M30. Efterställda skulder ............................................................263 M31. Maturitetsfördelning för tillgångar och skulder ..........264 M32. Fordringar på koncernbolag ............................................266 Noter angående personal och ledning M34. Utbetalda löner till styrelse och ledning....................... 266 M33. Skulder till koncernbolag ................................................. 266 M35. Ledningens privata innehav av aktier i Ålandsbanken Abp ............................................................266 M36. Finansiella transaktioner med närstående ..................266 Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser M37. Ställda säkerheter .............................................................. 267 M38. Åtaganden utanför balansräkningen.............................267 M39. Hyresåtaganden .................................................................268 Övriga noter M40. Dotter- och intresseföretag ............................................. 269 M41. Utdelningsbara medel ...................................................... 270 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 246 Noter till moderbolagets finansiella rapporter Noter till resultaträkningen (tusen euro) M1. Moderbolagets redovisningsprinciper Ålandsbanken Abp:s bokslut uppgörs enligt kreditinstitutslagen, Finansministeriets förordning om bokslut och koncernbokslut i kredit institut och värdepappersföretag samt Finansinspektionens före skrifter. Bokslutet för Ålandsbanken Abp upprättas i enlighet med finländsk redovisningsstandard (FAS). Moderbolagets redo- visning presenteras i tusen euro, där annat inte anges. Goodwill Goodwill avskrivs planenligt under 10 år. Bokslutsdispositioner Inom bokslutsdispositioner redovisas de frivilliga reserveringar som Ålandsbanken har gjort baserat på Lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 46 § samt enligt Bokföringslag 5 kap 12 §. Här redovisas den ackumulerade skillnaden mellan avskrivningar gjorda i beskattningen och avskrivningar gjorda enligt plan. I övrigt hänvisas till koncernens redovisningsprinciper. M2. Räntenetto 2024 2023 Utlåning till kreditinstitut 11 348 11 077 Utlåning till allmänheten 172 351 168 540 Skuldebrev 18 991 12 897 Derivatinstrument 536 1 079 Övriga ränteintäkter 1 059 1 592 Summa ränteintäkter 204 286 195 184 varav ränteintäkter enligt effektiv räntemetod 203 745 194 503 Skulder till kreditinstitut 6 877 16 234 Inlåning från allmänheten 53 902 41 490 Skuldebrev 35 107 31 629 Efterställda skulder 4 101 4 122 Derivatinstrument 1 160 3 133 Övriga räntekostnader 87 53 Summa räntekostnader 101 234 96 660 varav ränteintäkter enligt effektiv räntemetod 101 046 96 469 Räntenetto 103 051 98 524 Ränteintäkter erhållna från koncernföretag är 209 tusen euro (94). Räntekostnader utbetalda till koncernföretag är 4 tusen euro (7). Räntor från derivatinstrument redovisas tillsammans med den post som de säkrar inom ramen för säkringsredovisning (säkring av verkligt värde och kassaflödessäkring). Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 247 M3. Provisionsnetto 2024 2023 Inlåning 1 313 1 398 Utlåning 2 243 2 645 Betalningsförmedling 12 179 11 657 Fondprovisioner 311 951 Förvaltningsprovisioner 18 825 17 467 Värdepappersförmedling 13 411 10 842 Övriga provisioner 3 246 3 172 Summa provisionsintäkter 51 529 48 132 Betalningsprovisionskostnader –5 097 –4 757 Förvaltningsprovisionskostnader –1 386 –994 Värdepappersprovisionskostnader –2 133 –2 146 Övriga provisionskostnader –1 023 –893 Summa provisionskostnader –9 639 –8 789 Provisionsnetto 41 889 39 342 M4. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 2024 2023 Realiserat Orealiserat Totalt Realiserat Orealiserat Totalt Värderingskategori verkligt värde via resultaträkningen Derivatinstrument 17 17 –19 –19 Övriga finansiella poster –184 –1 135 –1 320 –2 992 –2 992 Summa värderingskategori verkligt värde via resultaträkningen –184 –1 118 –1 302 0 –3 011 –3 011 Verkligt värde via övrigt totalresultat Realiserade värdeförändringar 1 123 1 123 151 151 Förväntade kreditförluster 24 24 15 15 Summa värderingskategori verkligt värde via övrigt totalresultat 1 123 24 1 147 151 15 166 Säkringsredovisning varav säkringsinstrument 905 785 1 690 2 793 9 093 11 886 varav säkrad post –1 090 –1 090 –9 901 –9 901 Säkringsredovisning 905 –305 600 2 793 –807 1 985 Värderingskategori upplupet anskaffningsvärde Lån –653 –21 –674 –1 484 –38 –1 521 Skuldebrev –42 –42 123 123 Summa värderingskategori upplupet anskaffningsvärde –695 –21 –716 –1 360 –38 –1 398 Valutaomvärdering –317 –317 0 –622 –622 Summa 1 148 –1 737 –589 1 583 –4 463 –2 880 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 248 M6. Övriga intäkter 2024 2023 Hyresintäkter från fastigheter 114 81 Koncerninterna tjänster 10 617 10 661 Övriga intäkter 4 992 4 356 Summa 15 724 15 098 Nettoresultat från förvaltningsfastigheter Hyresintäkter 37 23 Övriga kostnader –37 –15 Summa 1 7 M7. Personalkostnader 2024 2023 Löner och arvoden 39 728 37 161 Ersättningar i form av aktier i Ålandsbanken Abp 437 864 Pensionskostnader 6 813 6 685 Övriga lönebikostnader 4 450 4 429 Summa 51 428 49 138 Antal anställda Fast heltidsanställda 574 535 Fast deltidsanställda 12 9 Visstidsanställda 78 71 Summa 664 615 M8. Övriga kostnader 2024 2023 IT-kostnader (exklusive marknadsdata) 19 683 19 193 Hyror 4 176 3 880 Övriga lokal- och fastighetskostnader 1 379 1 648 Marknadsföringskostnader 3 391 2 987 Marknadsdata 2 417 2 165 Personalrelaterade kostnader 2 240 1 895 Telefoni, porto 1 874 1 991 Resekostnader 566 506 Köpta tjänster 4 229 3 576 Övriga kostnader 9 900 9 482 Summa 49 854 47 322 Utbetalda arvoden till revisorer Utbetalda revisionsarvoden 355 296 Enligt revisionslagen 1 § 1 mom. 2 punkt 221 14 Utbetalda konsultarvoden Skatteärenden 1 35 Övrigt 182 78 Summa 759 423 Beloppen är inklusive moms. Utbetalda arvoden till KPMG Oy Ab för övriga tjänster än revision uppgår till 143 tusen euro (78). M9. Lagstadgade avgifter 2024 2023 Garantiavgift 1 5 5 Stabilitetsavgift 3 272 Totalt 5 3 276 1 I garantiavgift ingår insättningsgarantiavgift och avgift till Ersättningsfonden för investerare. Avgifter till Verket för finansiell stabilitet Insättningsgarantiavgift 2 031 2 310 Erlagt av Gamla insättargarantifonden –2 031 –2 310 Stabilitetsavgift 3 272 Förvaltningsavgift 44 41 Summa 44 3 312 Med 2024-års avgiftsnivå har banken insättningsgarantiavgifter cirka tre år framöver till godo. M5. Intäkter från egetkapitalinstrument 2024 2023 Innehav som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat 12 69 Intresseföretag 35 85 Företag inom samma koncern 9 900 10 750 Summa 9 947 10 904 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 249 M10. Slutliga och förväntade kreditförluster 2024 Nya och ökade individuella nedskrivningar Återfört från tidigare gjorda reserveringar Utnyttjat för konstaterade förluster Konstaterade förluster Återvinning av konstaterade förluster Totalt Förväntade förluster från finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde samt från åtaganden utanför balansräkningen Utlåning till allmänheten 11 575 –13 015 –6 067 11 568 –233 3 828 Åtaganden utanför balansräkningen 409 –275 134 Skuldebrev 193 –142 51 Summa förväntade kreditförluster 12 176 –13 432 –6 067 11 568 –233 4 012 Förväntade förluster från finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat Skuldebrev 334 –358 –24 Summa 334 –358 0 0 0 –24 2023 Nya och ökade individuella nedskrivningar Återfört från tidigare gjorda reserveringar Utnyttjat för konstaterade förluster Konstaterade förluster Återvinning av konstaterade förluster Totalt Förväntade förluster från finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde samt från åtaganden utanför balansräkningen Utlåning till allmänheten 12 021 –9 991 –1 837 2 168 –245 2 116 Åtaganden utanför balansräkningen 267 –166 101 Skuldebrev 90 –130 –39 Summa förväntade kreditförluster 12 379 –10 287 –1 837 2 168 –245 2 177 Förväntade förluster från finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat Skuldebrev 108 –123 –15 Summa 108 –123 0 0 0 –15 Förväntade kreditförluster via övrigt totalresultat redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 250 2024 2023 Reserv för förväntade förluster för utlåning Avsättning för förväntade förluster för åtaganden utanför balansräkningen Reserv för förväntade förluster för skuldebrev som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Totalt Reserv för förväntade förluster för utlåning Avsättning för förväntade förluster för åtaganden utanför balansräkningen Reserv för förväntade förluster för skuldebrev som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Totalt Förändring av reserv för nedskrivningar Reserv vid årets ingång 20 193 143 75 20 411 20 040 43 114 20 196 Nya och ökade individuella nedskrivningar 11 575 409 193 12 176 11 521 267 90 11 879 Förändringar till följd av förändringar i skattningsmetod (netto) 0 500 500 Återfört från tidigare gjorda reserveringar –13 015 –275 –142 –13 432 –9 991 –166 –130 –10 287 Utnyttjat för konstaterade förluster –6 067 –6 067 –1 837 –1 837 Valutakursdifferenser –160 0 –161 –40 0 –40 Reserv vid årets utgång 12 525 276 125 12 927 20 193 143 75 20 411 M11. Inkomstskatt 2024 2023 Resultaträkningen Skatt avseende tidigare år 8 205 Aktuell skatt 12 847 6 553 Förändring av uppskjuten skatt –318 –266 Summa 12 537 6 493 Nominell skattesats i Finland, % 20,0 20,0 Ej skattepliktiga intäkter/avdragsgilla kostnader, % –2,5 –4,8 Svensk skattesats, % 0,2 0,4 Skatt avseende tidigare år, % 0,0 0,5 Övrigt, % 0,0 –0,1 Effektiv skattesats, % 17,7 16,1 Uppskjutna skattefordringar och -skulder är beräknade enligt skattesatsen 20,0 procent. Skattesatsen i Sverige är 20,6 procent. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 251 Noter till balansräkningen (tusen euro) M12. Finansiella tillgångars och skulders verkliga värden, bokföringsvärden och nivåer för verkliga värden 2024 2023 Summa bokfört värde Verkligt värde Summa bokfört värde Verkligt värde Kassa och tillgodohavanden hos centralbank 289 877 289 877 351 011 351 011 Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev 798 891 792 463 815 056 802 529 Utlåning till kreditinstitut 30 085 30 085 31 395 31 395 Utlåning till allmänheten 3 579 007 3 620 737 3 861 127 3 868 002 Skuldebrev 5 550 5 131 10 987 10 195 Aktier och andelar 36 636 36 636 40 142 40 142 Aktier i intresseföretag 3 054 3 054 3 054 3 054 Aktier i dotterbolag 3 346 3 346 3 346 3 346 Derivatinstrument 21 462 21 462 27 258 27 258 Summa finansiella tillgångar 4 767 907 4 802 790 5 143 376 5 136 932 Skulder till kreditinstitut 78 254 78 274 400 459 400 651 Inlåning från allmänheten 3 533 602 3 521 371 3 605 841 3 591 544 Emitterade skuldebrev 811 881 812 336 817 275 817 562 Derivatinstrument 4 258 4 258 15 414 15 414 Efterställda skulder 56 671 57 992 58 496 58 656 Summa finansiella skulder 4 484 666 4 474 231 4 897 485 4 883 827 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 252 M12. Finansiella tillgångars och skulders verkliga värden, bokföringsvärden och nivåer för verkliga värden 2024 2023 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Finansiella instrument värderade till verkligt värde i balansräkningen Tillgångar Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev 501 596 9 850 511 446 498 269 498 269 Utlåning till allmänheten 168 087 168 087 184 397 184 397 Aktier och andelar 1 240 35 406 36 646 1 292 38 855 40 147 Derivatinstrument 21 462 21 462 27 258 27 258 Summa 502 836 189 549 35 406 737 641 499 561 211 655 38 855 750 071 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Skulder Emitterade skuldebrev 556 450 556 450 551 905 551 905 Derivatinstrument 4 258 4 258 15 414 15 414 Summa 0 560 708 0 560 708 0 567 319 0 567 319 Nivå 1 Instrument med noterade marknadspriser Nivå 2 Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata Nivå 3 Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknadsdata Aktier och andelar Aktier och andelar Förändring i innehav i nivå 3 Redovisat värde vid årets ingång 38 855 47 648 Nyanskaffning/Omklassificering 9 284 1 816 Värdeförändring redovisad i övrigt totalresultat –12 732 –10 609 Redovisat värde vid årets utgång 35 406 38 855 Ingen överföring har skett mellan nivå 1 och nivå 2. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 253 M13. Tillgångar och skulder per valuta 2024 EUR SEK USD Övrigt Totalt Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 190 998 98 613 48 218 289 877 Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev 594 526 134 707 69 658 798 891 Utlåning till kreditinstitut 12 439 6 106 2 397 9 144 30 085 Utlåning till allmänheten 2 720 823 845 882 12 302 3 579 007 Skuldebrev 5 550 5 550 Aktier och andelar 1 870 34 758 3 6 36 636 Derivatinstrument 19 186 2 163 111 2 21 462 Övriga ej valutafördelade poster 119 193 119 193 Summa tillgångar 3 664 586 1 122 230 84 517 9 368 4 880 701 Skulder till kreditinstitut 18 217 58 268 502 1 267 78 254 Inlåning från allmänheten 2 514 493 871 844 129 105 18 160 3 533 602 Emitterade skuldebrev 660 090 151 791 811 881 Derivatinstrument 1 917 2 341 4 258 Efterställda skulder 56 671 56 671 Övriga ej valutafördelade poster, inkl. eget kapital 396 035 396 035 Summa skulder och eget kapital 3 590 752 1 140 916 129 606 19 427 4 880 701 Valutafördelade övriga tillgångar och skulder samt utombalansposter 78 005 45 151 10 744 Nettoposition i valuta (EUR) 59 319 62 686 60 067 Nettopositionen i svenska kronor är huvudsakligen den strukturella position som uppstår då bankens redovisning upprättas i euro, och den svenska filialens redovisning är i svenska kronor. 2023 EUR SEK USD Övrigt Totalt Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 315 927 34 774 89 221 351 011 Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev 555 640 232 624 26 793 815 056 Utlåning till kreditinstitut 21 129 3 218 3 918 3 130 31 395 Utlåning till allmänheten 2 733 837 1 113 443 13 847 3 861 127 Skuldebrev 10 987 10 987 Aktier och andelar 1 753 38 384 2 3 40 142 Derivatinstrument 18 838 8 354 66 0 27 258 Övriga ej valutafördelade poster 160 091 160 091 Summa tillgångar 3 818 202 1 430 797 44 714 3 354 5 297 067 Skulder till kreditinstitut 273 537 126 326 257 338 400 459 Inlåning från allmänheten 2 487 097 980 619 123 571 14 554 3 605 841 Emitterade skuldebrev 735 159 82 116 817 275 Derivatinstrument 6 780 8 634 15 414 Efterställda skulder 58 496 58 496 Övriga ej valutafördelade poster, inkl. eget kapital 399 582 399 582 Summa skulder och eget kapital 3 902 156 1 256 191 123 828 14 892 5 297 067 Valutafördelade övriga tillgångar och skulder samt utombalansposter –55 535 79 140 11 929 Nettoposition i valuta (EUR) 119 072 25 391 119 488 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 254 M14. Innehav av skuldebrev 2024 2023 Nominellt belopp Redovisat belopp Förlustreserv Nominellt belopp Redovisat belopp Förlustreserv Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev Innehav till verkligt värde via övrigt totalresultat Statsskuldsförbindelser 10 000 9 850 1 Statsobligationer 125 540 122 770 23 201 056 196 361 52 Säkerställda bostadsobligationer 340 743 339 530 36 266 372 263 300 28 Skuldebrev emitterade av kreditinstitut 39 421 39 194 2 39 587 38 574 4 Innehav till upplupet anskaffningsvärde Statsobligationer 43 680 43 691 8 48 142 48 385 11 Säkerställda bostadsobligationer 207 074 203 755 15 225 170 221 344 26 Skuldebrev emitterade av kreditinstitut 40 125 40 100 1 47 125 47 092 4 Summa hos centralbank belåningsbara skuldebrev 806 583 798 891 85 827 451 815 056 126 Övriga skuldebrev Innehav till upplupet anskaffningsvärde Företagsobligationer 5 543 5 550 101 10 943 10 987 34 Summa övriga skuldebrev 5 543 5 550 101 10 943 10 987 34 Summa skuldebrev 812 126 804 441 186 838 394 826 043 159 Hela innehavet består av offentligt noterade skuldebrev. M15. Utlåning till kreditinstitut 2024 2023 På anfordran betalbar Övrig Reservering för förväntad förlust Totalt På anfordran betalbar Övrig Reservering för förväntad förlust Totalt Finländska kreditinstitut 903 903 453 453 Utländska banker och kreditinstitut 29 181 29 181 30 942 30 942 Summa 30 085 0 0 30 085 31 395 0 0 31 395 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 255 M16. Utlåning till allmänheten 2024 2023 Balans- värde, brutto Reser- vering för förväntad förlust Balans- värde, netto Balans- värde, brutto Reser- vering för förväntad förlust Balans- värde, netto Företag 528 625 –2 025 526 600 531 345 –2 354 528 991 Offentlig sektor 10 532 –77 10 455 8 703 –25 8 678 Hushåll 1 838 387 –8 716 1 829 671 1 883 171 –7 403 1 875 768 Hushållens intresseorganisationer 15 621 –1 15 620 17 038 –3 17 034 Utlandet 1 198 366 –1 706 1 196 661 1 441 064 –10 409 1 430 655 Summa 3 591 532 –12 525 3 579 007 3 881 320 –20 193 3 861 127 varav efterställda fordringar 92 6 049 Med utlandet avses utlåning till kunder utanför Finland. M17. Aktier och andelar 2024 2023 Innehav som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat Noterade 1 240 1 292 Onoterade 35 396 38 850 Summa 36 636 40 142 Aktier och andelar i ägarintresseföretag 3 054 3 054 Aktier och andelar i företag inom samma koncern 3 346 3 346 Summa aktier och andelar 43 036 46 542 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 256 M18. Derivatinstrument 2024 2023 Nominellt belopp/löptid Under 1 år 1–5 år över 5 år Nomniellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Nomniellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Derivat för handel Ränterelaterade kontrakt Ränteswappar 6 060 6 060 455 433 6 060 415 395 Valutarelaterade kontrakt Valutaterminer 618 350 618 350 2 320 1 856 488 196 8 328 8 219 Summa 618 350 6 060 624 410 2 775 2 289 494 256 8 743 8 614 Derivat för marknadsvärdesäkring Ränterelaterade kontrakt Ränteswappar 28 719 648 195 28 100 705 014 15 678 1 878 712 318 18 515 6 800 Summa 28 719 648 195 28 100 705 014 15 678 1 878 712 318 18 515 6 800 Derivat för kassaflödessäkring Ränterelaterade kontrakt Ränte- och valutaswappar 490 000 280 000 770 000 3 009 91 Summa 490 000 280 000 0 770 000 3 009 91 0 0 0 Summa derivatinstrument 1 137 069 928 195 34 160 2 099 424 21 462 4 258 1 206 574 27 258 15 414 varav clearat OTC varav clearat 518 719 928 195 31 130 1 478 044 18 687 2 414 715 348 18 515 7 208 Derivat redovisas tillsammans med tillhörande upplupna räntor. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 257 M19. Immateriella tillgångar 2024 Internt utvecklad programvara Övrig programvara Goodwill Övriga immateriella tillgångar Totalt Anskaffningsvärde vid ingången av året 1 422 45 410 29 854 7 278 83 964 Anskaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar 3 424 3 424 Årets nedskrivningar –3 –3 Valutaeffekt –10 –175 –518 –703 Anskaffningsvärde vid utgången av året 1 412 48 655 29 336 7 278 86 682 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året –1 320 –31 991 –29 854 –7 232 –70 398 Årets avskrivningar –101 –2 976 –46 –3 122 Valutaeffekt 9 149 518 676 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året –1 412 –34 818 –29 336 –7 278 –72 844 Utgående restvärde 0 13 837 0 0 13 837 2023 Internt utvecklad programvara Övrig programvara Goodwill Övriga immateriella tillgångar Totalt Anskaffningsvärde vid ingången av året 1 421 42 415 29 816 7 278 80 931 Anskaffningsvärde på tillkommande immateriella tillgångar 0 3 205 0 0 3 205 Årets nedskrivningar 0 –222 0 0 –222 Valutaeffekt 1 11 38 0 50 Anskaffningsvärde vid utgången av året 1 422 45 410 29 854 7 278 83 964 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid ingången av året –1 117 –28 907 –29 816 –7 130 –66 971 Årets avskrivningar –202 –3 068 0 –102 –3 371 Valutaeffekt –2 –16 –38 0 –56 Ackumulerade av- och nedskrivningar vid utgången av året –1 320 –31 991 –29 854 –7 232 –70 398 Utgående restvärde 102 13 640 0 46 13 566 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 258 M20. Materiella tillgångar 2024 2023 Förvaltningsfastigheter 402 402 Rörelsefastigheter 18 715 11 929 Övriga materiella tillgångar 3 687 2 562 Summa 22 805 14 892 Förvaltnings– fastigheter Rörelse– fastigheter Övriga materiella tillgångar Förvaltnings- fastigheter Rörelse- fastigheter Övriga materiella tillgångar Ingående anskaffningsvärde 571 20 308 14 374 571 18 836 14 990 Nyanskaffning 7 801 1 383 2 169 145 Avyttringar och utrangeringar –88 –5 769 –680 –792 Överföring mellan poster –195 195 –17 17 Valutaeffekt –7 –197 14 Utgående anskaffningsvärde 571 27 819 9 986 571 20 308 14 374 Ingående ackumulerade avskrivningar –169 –13 668 –11 812 –169 –13 647 –12 117 Årets avskrivning –727 –376 –691 –414 Avyttringar och utrangeringar 5 707 671 733 Valutaeffekt 3 183 –1 –14 Utgående ackumulerade avskrivningar –169 –14 393 –6 298 –169 –13 668 –11 812 Ingående uppskrivningar 5 289 5 289 Utgående ackumulerade uppskrivningar 0 5 289 0 0 5 289 0 Redovisat värde 402 18 715 3 687 402 11 929 2 562 varav byggnader 18 235 11 449 varav mark- och vattenområden 380 380 varav aktier i fastighetssammanslutningar 402 100 402 100 Förvaltningsfastigheternas bokförda värde är detsamma som marknadsvärdet. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 259 M21. Övriga tillgångar 2024 2023 Betalningsförmedlingsfordringar 4 940 4 896 Fondlikvidfordringar 9 282 61 839 Kundfordringar 1 924 969 Fordran i samband med överlåtelse av tillgångar 3 771 4 519 Övriga 4 881 3 285 Summa 24 798 75 507 M22. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2024 2023 Upplupna ränteintäkter 18 631 22 969 Övriga upplupna intäkter 21 817 13 046 Förutbetalda skatter 1 903 Anteciperad dividend 5 000 8 000 Övriga förutbetalda kostnader 2 554 2 524 Summa 48 003 48 441 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 260 M23. Uppskjutna skattefordringar och -skulder 2024 2023 Uppskjutna skattefordringar Avsättningar 559 349 Hyllavskrivningar 268 221 I förskott erhållna intäkter 136 85 Övrigt 25 15 Finansiella tillgångar värderade via övrigt totalresultat Skuldebrev 270 614 Aktier och andelar 2 093 Summa uppskjutna skattefordringar 3 350 1 284 Uppskjutna skatteskulder Kassaflödessäkring 202 Finansiella tillgångar värderade via övrigt totalresultat Aktier och andelar 465 Summa uppskjutna skatteskulder 202 465 Netto uppskjutna skatter 3 149 819 I ackumulerade bokslutsdispositioner ingår en uppskjuten skatteskuld om 29 498 tusen euro (31 698). 31.12.2023 Redovisat i resultaträkningen Redovisat i övrigt totalresultat 31.12.2024 31.12.2022 Redovisat i resultaträkningen Redovisat i övrigt totalresultat 31.12.2023 Förändringar av uppskjutna skatter Avsättningar 349 210 559 15 334 349 Hyllavskrivningar 221 47 268 178 43 221 Intäkter erhållna i förskott 85 51 136 144 –59 85 Skuldebrev värderade via övrigt totalresultat 614 –344 270 2 554 –1 940 614 Aktier och andelar värderade via övrigt totalresultat –465 2 557 2 093 –2 560 2 096 –465 Kassaflödessäkring 0 –202 –202 390 –390 0 Övrigt 15 10 25 68 –53 15 Summa 819 318 2 012 3 149 787 266 –234 819 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 261 M24. Skulder till kreditinstitut 2024 2023 På anfordran betalbara Övriga Totalt På anfordran betalbara Övriga Totalt Centralbanker 0 200 000 200 000 Finländska kreditinstitut 509 509 7 667 7 667 Utländska banker och kreditinstitut 39 347 38 398 77 745 82 669 110 123 192 792 Summa 39 856 38 398 78 254 90 336 310 123 400 459 M25. Inlåning från allmänheten 2024 2023 Företag 957 554 1 003 015 Offentlig sektor 174 280 83 229 Hushåll 1 339 686 1 326 858 Hushållens intresseorganisationer 49 239 55 953 Utlandet 1 012 844 1 136 786 Summa 3 533 602 3 605 841 Med utlandet avses inlåning från kunder utanför Finland. M26. Emitterade skuldebrev 2024 2023 Nominellt belopp Redovisat belopp Nominellt belopp Redovisat belopp Bankcertifikat 257 718 255 728 267 913 265 370 varav till upplupet anskaffningsvärde 257 718 255 728 267 913 265 370 Säkerställda obligationer 550 000 556 152 550 000 551 905 varav verkligt värdesäkring 550 000 556 152 550 000 551 905 Summa 807 718 811 881 817 913 817 275 Med verkligt värdesäkring avses säkringsredovisning av räntekomponenten i skuldebrevet. M27. Övriga skulder 2024 2023 Betalningsförmedlingsskulder 2 007 4 642 Fondlikvidskulder 8 639 16 891 Leverantörsskulder 4 045 2 996 Övriga 18 921 13 439 Summa 33 612 37 968 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 262 M28. Avsättningar 2024 2023 Avsättning för åtaganden utanför balansräkningen Övriga avsättningar Totalt Avsättning för åtaganden utanför balansräkningen Övriga avsättningar Totalt Avsättningar vid föregående års utgång 143 1 624 1 767 43 0 43 Avsatt under året 409 1 007 1 416 267 1 580 1 846 Belopp som tagits i anspråk –90 –90 –9 –9 Outnyttjade belopp som återförts –275 –275 –166 –166 Valutakursförändringar 0 –53 –54 54 53 Avsättningar vid årets utgång 276 2 488 2 765 143 1 624 1 768 Med avsättning för åtaganden utanför balans avses förväntade kreditförluster gällande givna garantier och outnyttjade kreditlimiter. Övriga avsättningar består av avgångsvederlag och operativa förluster. M29. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2024 2023 Upplupna räntekostnader 16 540 14 897 Upplupna kostnader 19 345 17 020 Upplupna skatter 2 214 3 291 Förutbetalda intäkter 1 046 606 Summa 39 146 35 814 M30. Efterställda skulder 2024 2023 Nominellt belopp Bokfört belopp Belopp i kapitalbas Nominellt belopp Bokfört belopp Belopp i kapitalbas Debenturlån 1/2018 Green Floating Rate Tier 2 Note 13 090 13 077 13 090 13 518 13 499 13 518 Floating Rate Callable Tier 2 2023 17 454 17 437 17 454 18 025 18 002 18 025 Primärkapitaltillskott Floating Rate Perpetual AT1 Note 26 180 26 157 26 180 27 037 26 995 27 037 Summa 56 724 56 671 56 724 58 580 58 496 58 580 Ränta Återbetalning Green Floating Rate Tier 2 Note Stibor 3 mån +2,15 % 16.12.2041 Floating Rate Callable Tier 2 2023 Stibor 3 mån +3,65 % 02.03.2043 Floating Rate Perpetual AT1 Note Stibor 3 mån +3,75 % Evig Lånen kan återköpas i förtid, detta är dock möjligt endast med Finansinspektionens tillstånd. De efterställda skulderna har emitterats med nedskrivningsklausul. Kapitalbeloppet skrivs ner med 50 % i händelse av att Ålandsbanken Abp:s eller koncernens kärnprimärkapitalrelation, CET1, understiger 7 procent för Tier 2 instrumenten, och 7,125 % för AT1 instrumentet. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 263 M31. Maturitetsfördelning för tillgångar och skulder 2024 Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden Betalbar på anfordran <3 mån 3–6 mån 6–12 mån 1–5 år 5–10 år >10 år Ej löptidsfördelad Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 289 877 289 877 Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev 50 524 177 224 182 657 356 813 31 673 798 891 Utlåning till kreditinstitut 30 085 30 085 Utlåning till allmänheten 47 498 277 594 121 064 180 299 1 266 416 602 861 1 083 276 3 579 007 Övriga skuldebrev 5 550 5 550 Aktier och andelar 43 036 43 036 Derivatinstrument 978 1 456 3 365 12 528 2 670 466 21 462 Immateriella tillgångar 13 837 13 837 Materiella tillgångar 22 805 22 805 Övriga tillgångar 76 152 76 152 Summa 367 459 329 095 299 744 366 320 1 641 306 637 205 1 083 742 155 830 4 880 701 Skulder Skulder till kreditinstitut 39 856 38 398 78 254 Inlåning från allmänheten 2 991 096 278 705 129 831 131 745 2 225 3 533 602 Emitterade skuldebrev 146 520 93 361 22 000 550 000 811 881 Derivatinstrument 532 1 410 134 1 403 335 445 4 258 Övriga skulder 75 724 75 724 Eterställda skulder 56 671 56 671 Eget kapital och bokslutsdispositioner 320 310 320 310 Summa 3 030 953 464 154 224 602 153 878 553 628 335 57 116 396 035 4 880 701 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 264 2023 Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden Betalbar på anfordran <3 mån 3–6 mån 6–12 mån 1–5 år 5–10 år >10 år Ej löptidsfördelad Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 351 011 351 011 Hos centralbanker belåningsbara skuldebrev 92 738 109 003 121 973 462 153 29 189 815 056 Utlåning till kreditinstitut 31 395 31 395 Utlåning till allmänheten 46 303 265 119 114 067 200 634 1 307 552 664 439 1 263 013 3 861 127 Övriga skuldebrev 1 814 9 173 10 987 Aktier och andelar 46 542 46 542 Derivatinstrument 5 253 3 562 133 13 832 4 047 432 27 258 Immateriella tillgångar 13 566 13 566 Materiella tillgångar 14 892 14 892 Övriga tillgångar 125 233 125 233 Summa 428 709 363 111 226 633 324 553 1 792 710 697 675 1 263 444 200 233 5 297 067 Skulder Skulder till kreditinstitut 90 336 310 123 400 459 Inlåning från allmänheten 2 662 854 504 176 128 019 308 993 1 799 3 605 841 Emitterade skuldebrev 457 096 101 179 9 000 250 000 817 275 Derivatinstrument 10 497 3 545 732 231 409 15 414 Övriga skulder 76 015 76 015 Eterställda skulder 58 512 58 496 Eget kapital och bokslutsdispositioner 323 567 323 567 Summa 2 753 190 1 281 891 232 743 317 993 252 531 231 58 920 399 582 5 297 067 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 265 M32. Fordringar på koncernbolag 2024 2023 Utlåning till allmänheten 3 383 2 093 Övriga tillgångar 5 116 9 769 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 816 5 500 Summa 22 315 17 362 M33. Skulder till koncernbolag 2024 2023 Inlåning från allmänheten 12 184 11 044 Övriga skulder 3 142 2 037 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 988 1 647 Summa 17 314 14 729 Noter angående personal och ledning (tusen euro) M34. Utbetalda löner till styrelse och ledning 2024 2023 Lampi, Nils 61 62 Taxell, Christoffer 46 45 Ceder, Åsa 1 11 Lombardi, Malin 2 32 Karlsson, Anders Å 47 48 Valassi, Ulrika 49 51 Wiklöf, Anders 41 41 Leino-Haltia, Mirel 47 48 Medlemmar i styrelse 321 306 Verkställande direktör 628 540 Övriga medlemmar i ledningsgrupp 2 365 1 886 I beloppet ingår värdet av naturaförmåner. För medlemmarna i styrelsen finns inga pensionsförpliktelser. Verkställande direktörens pensionsförmåner grundar sig på gängse anställningsvillkor. 1 Avgick som styrelsemedlem 29 mars 2023. 2 Ny styrelsemedlem sedan 1 april 2024. M35. Ledningens privata innehav av aktier i Ålandsbanken Abp Se avsnitten Styrelse och Verkställande ledning. M36. Finansiella transaktioner med närstående Se not K46 i Noter till koncernens finansiella rapporter. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 266 Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser (tusen euro) M37. Ställda säkerheter 2024 2023 För egna skulder ställda säkerheter Utlåning till kreditinstitut 2 001 9 500 Skuldebrev 57 282 Utlåning till allmänheten 1 000 220 1 180 175 Övrigt 3 960 3 827 Summa för egna skulder ställda säkerheter 1 006 181 1 250 784 Ställda säkerheter i form av skuldebrev har i huvudsak ställts som säkerhet till centralbank. Utlåningen till allmänheten som ställts som säkerhet utgörs av den registrerade säkerhetsmassan till förmån för innehavare av säkerställda obligationer. Med övriga ställda säkerheter avses huvudsakligen kapitalförsäkringar. Övriga ställda säkerheter Skuldebrev 31 316 48 231 Övrigt 592 594 Summa övriga ställda säkerheter 31 909 48 824 Säkerheterna har i huvudsak ställts till centralbanker och kreditinstitut för betalsystem, värdepappershandel och clearing. Säkerheter har inte ställts för andras skulder och förbindelser. Med undantag för lånefordringar utgörande säkerhetsmassa för säkerställda obligationer, där lagstiftning reglerar minimikrav på översäkerheter, är de säkerheter som överstiger skulden nominella värden fritt disponibla för banken. M38. Åtaganden utanför balansräkningen 2024 2023 Garantier 19 040 22 610 Outnyttjade checkräkningslimiter 348 937 368 228 Outnyttjade kreditkortslimiter 85 466 92 525 Outnyttjade kreditmöjligheter 68 458 349 655 Övriga förbindelser 4 780 15 611 Summa 526 681 848 629 Avsättning för förväntad förlust 322 142 Garantier för dotterbolag 1 238 1 238 Outnyttjade checkräkningslimiter för dotterbolag 3 317 9 113 Outnyttjade kreditmöjligheter till dotterbolag 0 0 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 267 M39. Hyresåtaganden 2024 2023 Hyresåtaganden att erlägga Under 1 år 4 463 4 113 Över 1 och under 5 år 7 128 9 555 Över 5 år 252 245 Summa 11 842 13 912 Hyresåtagandena motsvarar de hyreskostnader som skulle uppstå vid uppsägning av samtliga hyresavtal. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 268 Övriga noter M40. Dotter- och intresseföretag Hemort Ägarandel, % Bokfört värde Dotterbolag Crosskey Banking Solutions Ab Ltd Mariehamn 100 2 505 S-Crosskey Ab Mariehamn 60 Ålandsbanken Fondbolag Ab Mariehamn 100 841 Ålandsbanken Fonder Ab Helsingfors 100 Ålandsbanken Fonder II Ab Helsingfors 100 Ålandsbanken Fonder III Ab Mariehamn 100 Ålandsbanken Fonder IV Ab Mariehamn 100 Ålandsbanken Fonder V Ab Helsingfors 100 Ålandsbanken Fonder VI Ab Helsingfors 100 Ålandsbanken Kiinteistökehitys I GP Oy Helsingfors 100 Ålandsbanken Kiinteistökehitys I Syöttörahasto GP Oy Helsingfors 100 Ålandsbanken Kiinteistökehitys I Syöttörahasto LP Oy Helsingfors 100 Ålandsbanken Havsvind I GP Ab Helsingfors 100 Ålandsbanken Havsvind I Matarfond GP Ab Mariehamn 100 Ålandsbanken Havsvind I Matarfond LP Ab Mariehamn 100 Summa 3 346 Inresseföretag och joint ventures Mäklarhuset Åland Ab Mariehamn 32 20 Alandia Holding Ab Mariehamn 28 3 034 Helen ÅB Tuulipuistohallinnointiyhtiö Oy Helsingfors 40 Leilisuo GP Oy Simo 50 Riitamaa-Nurmesneve GP Oy Helsingfors 50 Uusimo GP Oy Helsingfors 50 Noatun Vindpark Norra Ab Mariehamn 40 Noatun Vindpark Södra Ab Mariehamn 40 Summa 3 054 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 269 M40. Dotter- och intresseföretag Hemort Ägarandel, % Bokfört värde Bostads- och fastighetssammanslutningar Fastigheter i eget bruk FAB Godby Center Finström 11 100 Summa 100 Förvaltningsfastigheter FAB Horsklint Kökar 20 12 FAB Nymars Sottunga 30 30 FAB Västernäs City Mariehamn 50 300 Summa 342 M41. Utdelningsbara medel 2024 2023 Balanserade vinstmedel 60 181 42 654 Fond för inbetalt fritt eget kapital 32 318 30 380 Aktiverade utvecklingsutgifter –102 Summa 92 498 72 933 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 270 Revisionspåteckning Över utförd revision har idag avgivits berättelse. Helsingfors den 25 februari 2025 KPMG Oy Ab Henry Maarala Styrelsens och verkställande direktörens yttrande samt förslag till vinstdisposition Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att: • koncernbokslutet, som har upprättats i enlighet med internationella IFRS-redovisningsstan- darder, så som de antagits av EU och moderbolagets bokslut som uppgjorts i enlighet med i Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande av bokslut, ger en rätt visande bild av tillgångarna, förpliktelserna, den ekonomiska ställningen samt vinsterna och förlusterna både i fråga om företaget självt och i fråga om den helhet som utgörs av de företag som omfattas av företagets koncernbokslut • det i verksamhetsberättelsen ingår en redogörelse som ger en sanningsenlig bild av utvecklingen och resultatet av affärsverksamheten i företaget å ena sidan och i den helhet av företag som omfattas av koncernbokslutet å andra sidan samt en beskrivning av de mest relevanta riskerna och osäkerhetsfaktorerna och företagets ställning i övrigt • den hållbarhetsrapport som ingår i verksamhetsberättelsen är upprättad med iakttagande av de rapporteringsstandarder som avses i bokföringslagen 7 kap. och med iakttagande av artikel 8 i taxonomiförordningen. Ålandsbanken Abp:s utdelningsbara medel med avdrag för aktiverade uvecklingskostnader, inklusive fonden för inbetalt fritt eget kapital, är enligt bokslutet 92 498 231,81 euro, varav räken- skapsperiodens resultat är 58 187 942,59. Inga väsentliga förändringar har i övrigt skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång. Styrelsen föreslår att Ålandsbanken Abp:s utdelningsbara vinstmedel om 92 498 231,81 euro disponeras enligt följande: För utelöpande A- och B-aktier utdelas 2,40 euro per aktie i ordinarie dividend och 0,35 euro per aktie i tilläggsdividend från balanserade vinstmedel, sammanlagt 42 259 027,25 Som utdelningsbara medel kvarlämnas 50 239 204,56 Nils Lampi Ordförande Christoffer Taxell Vice Ordförande Mirel Leino-Haltia Malin Lombardi Anders Å Karlsson Ulrika Valassi Ander Wiklöf Peter Wiklöf Verkställande direktör Mariehamn den 25 februari 2025 Bok s lut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 271 Till bolagsstämman i Ålandsbanken Abp Revisionsberättelse Revision av bokslutet Uttalande Vi har utfört en revision av bokslutet för Ålandsbanken Abp (FO-nummer 0145019-3) för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2024. Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, resultat- räkning, rapport över totalresultat, rapport över förändringarna i eget kapital, rapport över kassa flöden och noter till bokslutet inklusive väsentlig information om redovisningsprinciper samt moderbolagets balansräkning, resultat- räkning, kassaflödesanalys, rapport över för- ändring i eget kapital och noter till bokslutet. Enligt vår uppfattning • ger koncernbokslutet en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och av resul- tatet av dess verksamhet och kassaflöden för året i enlighet med internationella IFRS- redovisningsstandarder, så som de antagits av EU, • ger bokslutet en rättvisande bild av moder- bolagets ekonomiska ställning samt av resulta- tet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprät- tande av bokslut och det uppfyller de lagstad- gade kraven. Vårt uttalande i denna rapport är förenligt med innehållet i den kompletterande rapport som överlämnats till revisionskommittén. Grund för uttalandet Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i Finland. Vårt ansvar enligt god revisionssed beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet. Vi är oberoende i förhållande till moder- bolaget och koncernföretagen enligt de etiska kraven i Finland som gäller den av oss utförda revisionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkes- etiska ansvar enligt dessa. Andra tjänster än revisionstjänster som till- handahållits moderbolaget och koncernbolagen är enligt vår bästa kunskap och övertygelse i enlighet med bestämmelserna för dylika tjäns- ter i Finland och vi har inte tillhandahållit för- bjudna tjänster som avses i revisorsförordning- ens 537/2014 artikel 5.1. De andra tjänster än revisionstjänster som vi tillhandahållit framgår ur not K12 till koncernbokslutet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Materialitet Den tillämpande materialiteten påverkar omfattningen av revisionen. Materialiteten har bestämts på basen av professionellt omdöme och styr valet av revisionsåtgärder, tidpunkten för och omfattningen av revisionen samt bedömningen av noterade felaktigheter i förhål- landet till bokslutet som helhet. Nivån på den av oss bestämda materialiteten baserar sig på vår bedömning av storleken av felaktigheter som ensamma eller tillsammans rimligen kan anses inverka på ekonomiska beslut som användare av bokslutet gör. Vi har också tagit i betraktande felaktigheter och/eller potentiella felaktigheter vilka på grund av kvalitativa faktorer enligt vår uppfattning är materiella för användarna av bokslutet. För revisionen särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för räkenskapsperiodens revision. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till bokslutet som helhet, men vi ger inga separata uttalanden om dessa områden. De viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter som avses i EU- förordningens 537/2014 artikel 10.2 c är inklude- rade i beskrivningarna av för revisionen särskilt betydelsefulla områden nedan. Vid vår revision har vi beaktat risken att led- ningen förbigår kontroller. Detta har omfattat en bedömning av om det finns indikationer på led- ningens medvetna förhållande till dessa, vilket kan medföra en väsentlig risk för felaktigheter till följd av oegentligheter. Särskilt betydelsefulla områden För revisionen särskilt betydelsefulla områden Hur ifrågavarande områden beaktats i revisionen Värdering av utlåning till allmänheten (redovisningsprinciper, koncernens noter K3, K14, K22 och moderbolagets noter M10 samt M16) • Utlåning till allmänheten uppgår till 3,6 miljar- der euro. Detta motsvarar ungefär 73 procent av Ålandsbankens balansomslutning. • IFRS 9 Finansiella instrumentstandarden till- lämpas vid beräkning av förväntade kreditför- luster. Beräkning av förväntade kreditförluster inbegriper antaganden, uppskattningar samt företagsledningens bedömningar, som hänför sig till bland annat sannolikheten och beloppet för förväntade kreditförluster samt till defini- tionen av betydande ökning i kreditrisk • På grund av det materiella balansvärdet, beräkningsmodellernas komplexitet och de inkluderade uppskattningarna gjorda av före- tagsledningen beträffande nedskrivningar, är värdering av utlåning till allmänheten ett område av särskild betydelse för revisionen. • Vi har utvärderat principer och kontroller hän- förliga till godkännande, redovisning och över- vakning av krediter samt gjort en bedömning av principer som legat till grund för riskbedöm- ning och fastställande av nedskrivningar och Bok s lut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 272 kreditförlustreserveringar. Vi har i vår granskning av kreditstocken även utnyttjat dataanalyser. • Vi har utvärderat modellerna och de centrala antagandena för kalkylering av förväntade kre- ditförluster samt testat kontroller hänförliga till beräkningsprocessen för förväntade kredit- förluster. Våra revisionsinsatser har inkluderat en genomgång av de mest väsentliga enskilda nedskrivningarna under räkenskapsperioden. • FRS- och finansieringsspecialister från KPMG har deltagit i revisionen. • Utöver detta har vi utvärderat sakligheten av Ålandsbankens bokslutsnoter gällande lån och övriga fordringar och förväntade kreditförluster. Särskilt betydelsefulla områden För revisionen särskilt betydelsefulla områden Hur ifrågavarande områden beaktats i revisionen Provisionsnetto och IT-intäkter redovisnings- principer, koncernbolagets not K8 och moder- bolagets not M3) • De av Ålandsbanken förvaltade tillgångarna berättigar till provisionsbaserade intäkter baserat på avtal med kunder och samarbets- partners. IT-intäkterna baserar sig på kund- avtal. Provisions- och IT- intäkterna utformar en betydande post inom koncernens resultaträkning. • Beräkningen av fond- och förvaltnings- provisioner samt IT-intäkter inbegriper manu- ella arbetsskeden som kan innefatta bedöm- ningar av företagsledningen hänförligt till arvodets belopp samt vid fastställande av intäktsföringsgrad. • På basen av intäkternas storlek och de relate- rade bedömningarna är provisionsnetto samt IT-intäkter ett område av särskild betydelse för revisionen. • Vi har utvärderat de metoder som Ålandsbanken använder sig av för att beräkna fond- och förvaltningsprovisioner samt IT-intäkter. • Vår granskning av redovisning av fond- och förvaltningsprovisioner samt IT-intäkter har fokuserat på kontrollerna inom fakturerings- och kalkyleringsprocesserna. Vi har även utvärderat utformningen av kontrollerna och deras effektivitet. • Våra revisionsinsatser har genom urval inbe- gripit bland annat testning av arvodesberäk- ningar samt genomgång av avtal och fond- stadgar där arvodesbasen definierats. Vi har även utfört dataanalyser på de debiterade arvodena. För moderbolagets bokslut har vi inte identi- fierat övriga för revisionen särskilt betydelsefulla områden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för bokslutet Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och för att koncern bokslutet ger en rättvisande bild enligt internationella IFRS-redovisningsstandarder, så som de antagits av EU och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprät- tande av bokslut samt uppfyller de lagstadgade kraven. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta ett bok- slut som inte innehåller några väsentliga fel- aktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig- heter eller på misstag. Vid upprättandet av bokslutet ansvarar sty- relsen och verkställande direktören för bedöm- ningen av moderbolagets och koncernens för- måga att fortsätta verksamheten. De upp lyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera moderbolaget eller koncernen, upphöra med verksamheten eller inte har något annat realistiskt alternativ än att göra något av detta. Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revi- sion som utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i bokslutet. Som del av en revision enligt god revisions- sed använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • Identifierar och bedömer vi riskerna för väsent- liga felaktigheter i bokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, ut - formar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revi- sionsbevis som är tillräckliga och ändamåls- enliga för att utgöra en grund för våra uttalan- den. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentlig heter kan inne- fatta agerande i maskopi, förfalskning, avsikt- liga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. • Skaffar vi oss en förståelse av den del av moderbolagets eller koncernens interna kon- troll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. • Utvärderar vi lämpligheten i de redovisnings- principer som används och rimligheten i led- ningens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. • Drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrel- sen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhets- faktor som avser sådana händelser eller förhål- landen som kan leda till betydande tvivel om moderbolagets eller koncernens förmåga att Bok s lut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 273 fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärk- samheten på upplysningarna i bokslutet om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om bokslutet. Våra slutsatser base- ras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett moderbolag eller en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten. • Utvärderar vi den övergripande presentatio- nen, strukturen och innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och om bokslutet återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rätt- visande bild. • Planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revi- sionsbevis avseende den finansiella informa- tionen för företag eller affärsenheter inom kon- cernen som grund för att lämna ett uttalande avseende koncernbokslutet. Vi ansvarar för styrning, övervakning och genomgång av det revisionsarbete som utförts för koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansva- riga för vårt revisionsuttalande. Vi kommunicerar med dem som har ansvar för bolagets styrning avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventu- ella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat under revisionen. Vi förser också dem som har ansvar för bola- gets styrning med en bekräftelse om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende obero- ende, och kommunicerar alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder. Av de frågor som kommuniceras med dem som har ansvar för bolagets styrning fastställer vi vilka frågor som varit de mest betydelsefulla för räkenskapsperiodens revision och som där- för utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revi- sionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisions- berättelsen på grund av att de negativa konse- kvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation. Övriga rapporteringsskyldigheter Uppgifter om revisionsuppdraget Vi har fungerat som av bolagstämman vald revi- sor från och med våren 2013 oavbrutet i 12 år. Övrig information Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för den övriga informationen. Den övriga infor- mationen omfattar verksamhetsberättelsen och informationen i årsberättelsen men inkluderar inte bokslutet eller vår revisionsberättelse. Vi har fått tillgång till verksamhetsberättelsen före datumet för denna revisionsberättelse och för- väntar oss att få tillgång till årsberättelsen efter detta datum. Vårt uttalande om bokslutet täcker inte övrig information. Vår skyldighet är att läsa den ovan specifice- rade övriga informationen i samband med revisionen av bokslutet och i samband med detta göra en bedömning av om det finns väsentliga motstridigheter mellan den övriga informationen och bokslutet eller den uppfatt- ning vi har inhämtat under revisionen eller om den i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktig- heter. För verksamhetsberättelsens del är det ytterligare vår skyldighet att bedöma om verk- samhetsberättelsen har upprättats enligt de bestämmelser som ska följas vid upprättande av verksamhetsberättelser, med undantag för de uppgifter om hållbarhetsrapporten om vilka det finns bestämmelser i 7 kap. i bokföringslagen och i hållbarhetsrapporteringsstandarderna. Enligt vår uppfattning är uppgifterna i verk- samhetsberättelsen och bokslutet enhetliga och verksamhetsberättelsen har upprättats enligt de bestämmelser som ska följas vid upp- rättande av verksamhetsberättelser. Vårt utta- lande täcker inte de uppgifter om hållbarhets- rapporten om vilka det finns bestämmelser i 7 kap. i bokföringslagen och i hållbarhets - rapporteringsstandarderna. Om vi utgående från vårt arbete på den övriga informationen som vi fick tillgång till före datumet för denna revisionsberättelse, drar slutsatsen att det förekommer en väsentlig felaktighet i den aktuella övriga informationen, bör vi rapportera detta. har ingenting att rapportera gällande detta. Helsingfors den 25 februari 2025 KPMG Oy Ab Henry Maarala CGR KPMG Oy Ab Tölöviksgatan 3 A 00100 Helsingfors Bok s lut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 274 Till bolagsstämman i Ålandsbanken Abp Hållbarhetsgranskningsberättelse Vi har utfört vårt bestyrkandeuppdrag där ut - talandet lämnas med begränsad säkerhet gäl- lande den i bokföringslagens 7 kap. avsedda koncernens hållbarhetsrapport för Ålandsbanken Abp (FO-nummer 0145019-3) som ingår i verksamhetsberättelsen för räken- skapsperioden 1.1–31.12.2024. Uttalande Baserat på de åtgärder vi utfört och de bevis vi inhämtat har vi inte fått kännedom om ett för- hållande som får oss att tro att det i koncernens hållbarhetsrapport inte i alla väsentliga avseen- den har följts 1. de krav som föreskrivs i 7 kap. i bokförings- lagen och standarderna för hållbarhetsrap- portering (ESRS); 2. de krav som föreskrivs i artikel 8 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EU:s taxonomi). Punkt 1 ovan omfattar även processen där Ålandsbanken Abp har identifierat informatio- nen för rapporteringen i enlighet med standar- derna för hållbarhetsrapportering (dubbel väsentlighetsanalys) samt märkningen av uppgifterna på det sätt som avses i 7 kap. 22 § i bokföringslagen. Vårt uttalande täcker inte märkningen av koncernens hållbarhetsrapport med digital XBRL-hållbarhetsidentifiering i enlighet med 7 kap. 22 § 1 mom. 2 punkten i bokföringslagen, eftersom hållbarhetsrapporterande företag inte har haft möjligheten att följa denna bestäm- melse på grund av avsaknaden av ESEF- förordningen eller någon annan EU-lagstiftning. Grund för uttalandet Vi har utfört koncernens hållbarhetsgranskning som ett uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet med iakttagande av god granskningssed i Finland och av den internatio- nella standarden för bestyrkandeuppdrag ISAE 3000 (omarbetad) ”Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information”. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Koncernhållbarhetsrevisorns ansvar. Vi anser att vi inhämtat tillräckliga och ända- målsenliga bevis som grund för vårt uttalande. Övriga upplysningar Vi vill fästa uppmärksamheten på att den i bokföringslagens 7 kap. avsedda koncernens hållbarhetsrapport för Ålandsbanken Abp har upprättats och granskats för första gången för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2024. Vårt utta- lande täcker inte de jämförelseuppgifter som presenterats i koncernens hållbarhetsrapport. Vi har inte modifierat vårt uttalande i detta avseende. Koncernhållbarhetsrevisorns oberoende och kvalitetsstyrning Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernföretagen enligt de etiska kraven i Finland som gäller uppdraget vi utfört och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa. Koncernhållbarhetsrevisorn tillämpar den internationella standarden för kvalitetsstyrning ISQM 1, enligt vilken hållbarhetsrevisionssam- manslutningen ska utforma, implementera och upprätthålla ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efter- levnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkes- utövningen och tillämpliga krav i författningar och föreskrifter. Styrelsens och verkställande direktö- rens ansvar Styrelsen och verkställande direktören för Ålandsbanken Abp ansvarar för • koncernens hållbarhetsrapport och för upp- rättandet och framläggandet av koncernens hållbarhetsrapport i enlighet med vad som föreskrivs i 7 kap. i bokföringslagen, inklusive den process som har specificerats i standar- derna för hållbarhetsrapportering och där informationen för rapporteringen i enlighet med standarderna för hållbarhetsrapportering har identifierats och märkningen av uppgif- terna på det sätt som avses i 7 kap. 22 § i bok- föringslagen, samt • att de krav som föreskrivs i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om änd- ring av förordning (EU) 2019/2088 har följts i koncernens hållbarhetsrapport; • en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvän- dig för att upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen som inte innehåller några väsent- liga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag. Inneboende begränsningar vid upprättandet av hållbarhetsrapporten Upprättandet av hållbarhetsrapporten förutsät- ter att bolaget uppgör en väsentlighetsbedöm- ning med avsikt att identifiera för hållbarhets- rapporten relevant information. Detta består till en väsentlig del av bedömningar och val gjorda av ledningen. Kännetecknande för hållbarhets- rapporten är att rapporteringen av denna typs information är förknippad med estimat och antaganden samt osäkerhet i mätningar och utvärderingar. Då uppgifter gällande framtiden rapporteras bör bolaget dessutom presentera gjorda antaganden gällande framtida händelser Bok s lut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 275 och informera om bolagets eventuella åtgärder gällande dessa. Det verkliga slutresultatet kan avvika eftersom förutspådda händelser inte all- tid förverkligas såsom tänkts. Koncernhållbarhetsrevisorns ansvar Vår skyldighet är att utföra ett bestyrkandeupp- drag för att uppnå en begränsad säkerhet om att koncernens hållbarhetsrapport inte innehåller väsentliga felaktigheter beroende på oegentlig- heter eller misstag samt att lämna en sådan granskningsberättelse som innehåller vårt utta- lande och där uttalandet lämnas med begrän- sad säkerhet. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimli- gen kan förväntas påverka de beslut som använ- dare fattar med grund i koncernens hållbarhetsrapport. Att följa den internationella standarden för bestyrkandeuppdrag ISAE 3000 (omarbetad) innebär att vi använder professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela uppdraget. Dessutom: • Identifierar och bedömer vi riskerna för väsent- liga felaktigheter i koncernens hållbar hets- rapport, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och skaffar vi oss en förstå- else av den del av den interna kontrollen som har betydelse för vårt uppdrag för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hän- syn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen för moderbolagets eller koncernens del. • Utformar och utför vi granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker för att inhämta bevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig fel- aktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på miss- tag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. Beskrivning av de utförda åtgärderna De åtgärder som utförs i ett uppdrag där utta- landet lämnas med begränsad säkerhet varierar i fråga om karaktär och tidpunkt, och är mindre i omfattning än för ett uppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet. Karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av de valda granskningsåtgärderna är en fråga om profes- sionellt omdöme, inklusive bedömningen av risken för väsentliga felaktigheter beroende på oegentligheter eller misstag. Följden är att gra- den av säkerhet som uppnås i ett uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet är betydligt lägre än den säkerhet som skulle upp- nås om ett uppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet hade utförts. Våra granskningsåtgärder omfattade bland annat följande: • Vi har intervjuat ledningen samt personer ansvariga för upprättandet och sammanställ- ningen av hållbarhetsrapporten • Vi har via intervjuer bekantat oss med de centrala processerna för insamling och sam- manställning av hållbarhetsinformationen • Vi har bekantat oss med de interna direktiv och policyn som är väsentliga för den i hållbarhets- rapporten presenterade informationen • Vi har till lämpliga delar bekantat oss med dokument och den bakgrundsdokumentation som bolaget uppgjort och utvärderat om de stöder den information som ingår i hållbarhetsrapporten. • Gällande processen för identifiering av dubbel väsentlighet har vi intervjuat personer ansva- riga för processen och bekantat oss med processbeskrivningen samt med övrig doku- mentation och bakgrundsmaterial • Vi har intervjuat personer i koncernens ledning och personer i nyckelposition för rapporte- ringen av EU taxonomi informationen för att utreda hur koncernens ekonomiska aktiviteter som omfattas av och är förenliga med kraven i EU:s taxonomiförordning har identifierats, vi har införskaffat bevis som stöder intervjuerna och avstämt de rapporterade EU taxonomi- uppgifterna till bakgrundskalkyler och till lämpliga delar till bokföringen • Vi har utvärderat hur principerna för rapporte- ringen enligt ESRS hållbarhetsstandarderna har implementerats i presentationen av hållbarhetsinformationen. Helsingfors den 25 februari 2025 KPMG Oy Ab Henry Maarala CGR KPMG Oy Ab Tölöviksgatan 3 A 00100 Helsingfors Bok s lut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 276 Femårsöversikt Koncernen 2024 2023 2022 2021 2020 miljoner euro Resultat Rörelseresultat 65,0 61,7 46,1 49,2 39,7 Årets resultat hänförligt till aktieägarna 52,3 48,7 36,8 39,9 31,5 Volymer Utlåning till allmänheten 3 576 3 859 4 303 4 788 4 378 Inlåning från allmänheten 3 521 3 585 4 182 4 070 3 605 Aktivt förvaltat kapital 10 616 9 776 8 637 9 826 7 436 Förvaltade bolån 3 080 2 716 1 304 2 Eget kapital 336 335 317 332 292 Riskexponeringsbelopp 1 643 1 774 1 938 1 976 1 671 Nyckeltal Avkastning på eget kapital (ROE), % 17,9 17,2 12,8 14,0 11,6 K/I-tal 0,68 0,68 0,72 0,69 0,70 Kreditförlustnivå, % 0,10 0,05 0,14 0,12 0,11 Andel lån i stadie 3, brutto, % 1,63 1,61 1,61 1,23 0,89 Likviditetstäckningsgrad (LCR), % 169 156 138 139 159 Utlåning/Inlåning, % 102 107 103 118 121 Kärnprimärkapitalrelation, % 14,5 13,7 12,1 12,1 14,3 Primärkapitalrelation, % 16,3 15,3 13,6 13,6 14,3 Total kapitalrelation, % 18,1 17,1 15,2 15,4 16,5 Arbetad tid omräknad till heltidstjänster 977 906 854 815 751 Resultat per aktie, euro 3,41 3,18 2,37 2,55 2,02 Eget kapital per aktie, euro 19,95 19,98 18,85 19,39 18,76 Dividend per aktie, euro 2,75 1 2,65 2,05 2,00 1,00 1 Styrelsens förslag till bolagsstämman. Bok s lut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 277 Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport ............................................................. 279 Styrelsen ......................................................................................... 285 Verkställande ledning .................................................................. 288 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapporten lämnas som en sär- skild berättelse i samband med verksamhets- berättelsen för 2023 och har behandlats av styrelsens revisionskommitté. Lagstiftning och rekommendationer om bolagsstyrning Finsk kod för bolagsstyrning 2025 (”koden”), som är tillgänglig på webbplatsen www.cgfinland.fi, är avsedd att följas av bland annat bolag noterade på Nasdaq Helsinki Oy (”Helsingforsbörsen”). Koden tillämpas enligt ”följ eller förklara”-principen, vilket innebär att av-vikelser ska uppges och motiveras. Ett bolag anses följa koden även om avvikelser sker från enskilda rekommendationer under förutsättning att avvikelsen har uppgivits och motiverats. Ålandsbanken Abp (”banken”), som är note- rad på Helsingfors-börsen, är ett publikt aktie- bolag med hemort i Mariehamn, Finland. Bolags-styrningen av banken följer bland annat den finska aktiebolagslagen, kreditinstitut- slagen, värdepappersmarknadslagen, bankens bolagsordning och koden. Bolagsstyrnings- rapporten har upprättats enligt kodens anvis- ningar för rapportering och i enlighet med värdepappersmarknadslagen 7 kap 7 § och avges ännu för 2024 som en separat rapport. Vid tillämpningen av koden har banken fram till bolagssämman den 26 mars 2024 avvikit från rekommendation 15 ”Val av kommitté - leda möter” genom att det i bankens ersättningskommitté ingår en adjungerad med- lem som inte är medlem i bankens styrelse. Den adjungerade medlemmen var även kommit- téns ordförande. Avvikelsen gjordes i syfte att bredda ersättningskommitténs erfarenhets- och kompetensbas i ersättningsfrågor. Behovet av extern kompetens bedöms inte kvarstå. Ålandsbankens bolagsstämma beslutade den 16 april 2015 att avvikande från rekommendation 18 ”Nomineringskommittén” och rekommenda- tion 19 ”Aktieägarnas nomineringsråd” ska Nomineringskommittén bestå av styrelsens ord- förande samt representanter för de tre till röste- talet största aktieägarna i banken per den första november respektive år. Om aktieägare avstår från att delta övergår rätten till följande största aktieägaren. Denna bolagsstyrningsrapport, bolags- ordningen och övriga uppgifter som krävs enligt koden finns tillgängliga på bolagets webbplats www.alandsbanken.fi. Styrelsen Styrelsens sammansättning Styrelsemedlemmarna utses av aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma. Styrelsens mandattid upphör vid utgången av den följande ordinarie bolagsstämman efter valet. Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av minst fem och högst åtta ordinarie styrelsemedlemmar. Styrelsen har under 2024 bestått av sex ordinarie styrelse- medlemmar till och med bolagsstämman den 26 Presentation av styrelsemedlemmarna och deras aktieinnehav i banken Styrelsens sammansättning 2024 Namn, huvudsyssla och utbildning Kön och födelseår Medlem i styrelsen sedan år Hemort Styrelsemedlemmarnas aktieinnehav i banken per 31 december 2024 1 Nils Lampi, ordförande Koncernchef, Wiklöf Holding Ab Diplomekonom Man Född 1948 Medlem sedan 2013 Mariehamn, Åland A-aktier: 567 B-aktier: 5 867 Christoffer Taxell, vice ordförande Juris kandidat Man Född 1948 Medlem sedan 2013 Åbo, Finland A-aktier: 0 B-aktier: 1 833 Anders Å Karlsson Egenföretagare Merkonom Man Född 1959 Medlem sedan 2012 Lemland, Åland A-aktier: 3 000 B-aktier: 1 500 Malin Lombardi 2 Governance Director Juris kandidat Kvinna Född 1980 Medlem sedan 2024 Mariehamn, Åland A-aktier: 0 B-aktier: 0 Mirel Leino-Haltia Ekonomie doktor, CFA Kvinna Född 1971 Medlem sedan 2022 Helsingfors, Finland A-aktier: 0 B-aktier: 40 Ulrika Valassi Egenföretagare Civilekonom Kvinna Född 1967 Medlem sedan 2015 Stockholm, Sverige A-aktier: 0 B-aktier: 0 Anders Wiklöf Egenföretagare Ekonomie doktor h. c. Kommerseråd Man Född 1946 Medlem sedan 2006 Mariehamn, Åland A-aktier: 1 993 534 B-aktier: 1 332 961 1 Direkt ägande eller via bolag i vilka styrelsemedlemmen utövar bestämmande inflytande. Aktieinnehav i bankens övriga koncernbolag föreligger inte. 2 Tillträtt styrelsen i samband med bolagsstämman 26 mars 2024. Bolagsstyrningsrapport för Ålandsbanken Abp bokslutsåret 2024 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 279 mars 2024, då Malin Lombardi tillträdde. Under den resterande delen av år 2024 har styrelsen utgjorts av totalt sju ordinarie medlemmar. Verkställande direktören får inte vara medlem i styrelsen. Styrelsens bedömning av medlemmarnas oberoende av banken och betydande aktieägare Styrelsens bedömning är att styrelsens ordfö- rande och samtliga övriga styrelsemedlemmar är oberoende av banken. Christoffer Taxell, Mirel Leino-Haltia och Ulrika Valassi är även obe- roende av betydande aktieägare. Styrelsens ord- förande Nils Lampi bedöms vara beroende av betydande aktieägare då han är koncernchef för Wiklöf Holding Ab, som har ett betydande aktie- innehav i banken. Anders Wiklöf anses som beroende av betydande aktieägare på grund av sitt direkta och indirekta ägande i banken. Anders Å Karlsson bedöms vara beroende av betydande aktieägare i banken då han är styrel- semedlem i Alandia Försäkring Abp som har ett betydande aktieinnehav i banken. Styrelsens verksamhet Styrelsen handhar förvaltningen av bankens angelägenheter och ansvarar för att verksam- heten är ändamålsenligt organiserad. Styrelsen ansvarar även för övergripande policy- och strategifrågor, samt för att riskkontrollen är till- räcklig och tillser att ledningssystemen fungerar. Till styrelsens uppgifter hör även att utse och vid behov entlediga verkställande direktören, dennes ställföreträdare och medlemmar av led- ningsgruppen, samt att besluta om deras löne- förmåner och övriga anställningsvillkor. För att styrelsen ska vara beslutför erfordras att mer än hälften av medlemmarna är närvarande. För sitt arbete har styrelsen fastställt en intern arbetsordning som är koncernövergri- pande. Arbetsordningen, som utvärderas årligen och revideras vid behov, reglerar i huvudsak arbetsfördelningen mellan styrelsen, verkstäl- lande direktören och ledningsgruppen. I arbets- ordningen regleras även mötesrutiner, mötes- protokoll och rapporteringsrutiner. Styrelsen, som sammanträder efter kallelse av styrelsens ordförande, diskuterar regelbundet det ekono- miska läget på de finansiella marknaderna. Med stöd av verkställande direktörens åter- kommande rapportering om den operativa verksamheten följer styrelsen upp strategi, ekonomiskt utfall och övergripande långsiktiga mål för verksamheten. Därutöver handlägger styrelsen övriga ärenden som aktualiseras enligt aktiebolagslagen, bolagsordningen och övriga regelverk som berör bankens verksamhet och förvaltning, samt även ärenden som anhängig- görs av enskilda styrelsemedlemmar och av ledningsgruppen. Utvärdering av styrelsens arbete Styrelsen genomför årligen en intern utvärde- ring av sin verksamhet och sitt arbete. Utvärderingen innefattar bland annat ett fråge- formulär i vilket respektive styrelsemedlem bedömer styrelsearbetet under året. Styrelsens ordförande kan även ha enskilda samtal med respektive styrelsemedlem. Under ledning av styrelsens ord-förande behandlas utvärderingen på ett uppföljande styrelsemöte samt beslut fat- tas om åtgärder som vidtas med anledning av utvärderingen. Styrelsesammanträden Under 2024 hölls 16 (16) styrelsesammanträden. Styrelsemedlemmarnas genomsnittliga del- tagande var 100 (100) procent. Respektive styrelse medlem har under 2024 deltagit i styrel- sesammanträden enligt följande tabell till höger. Mångfaldsprinciper Enligt kreditinstitutslagen och koden ska styrel- sen fastställa principer för att främja mångfald i styrelsens sammansättning och ha som mål för kreditinstitutet att könen är jämnt represente- rade i styrelsen. Banken eftersträvar att främja mångfald i styrelsens sammansättning, med målsättningen att styrelsen som helhet besitter den kompetens och erfarenhet som övervak- ningen och utvecklingen av bolaget kräver. För att uppnå målet krävs att styrelsen som grupp besitter en bredd i fråga om utbildning, personliga egenskaper, erfarenheter, kön och ålder. Fördelningen mellan könen ska vara jämn och därför ska båda könen vara representerade i det förslag som läggs fram vid varje nomine- ringstillfälle till ny styrelsemedlem. För verksam- hetsåret har styrelsens ledamöter kollektivt uppnått den variation i utbildning, erfarenhet och förmågor som krävs för uppdraget, och båda kön representeras i styrelsen så att fördel- ningen mellan könen är 43 procent kvinnor och 57 procent män. Till och med bolagsstämman den 26 mars 2024 var fördelningen 33 procent kvinnor och 67 procent män. Deltagande i styrelse ns sammanträden 2024 Styrelsemedlem Styrelse- sammanträden Totalt antal: 16 Nils Lampi 16/16 Christoffer Taxell 16/16 Malin Lombardi 1 12/12 Anders Å Karlsson 16/16 Mirel Leino-Haltia 16/16 Ulrika Valassi 16/16 Anders Wiklöf 16/16 1 Tillträtt som styrelsemedlem i samband med bolagsstämman den 26 mars 2024. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 280 Styrelsens kommittéer Nomineringskommittén Nomineringskommitténs huvudsakliga uppgift är att inför ordinarie bolagsstämma förbereda förslag gällande val av styrelsemedlemmar samt förslag rörande styrelsearvode till ordföranden, vice ordföranden och övriga styrelsemedlemmar. Reglerna för hur nomineringskommittén utses har fastställts av bolagsstämman 2015. Nomineringskommittén består av fyra medlem- mar; styrelsens ordförande och representanter för de till röstetalet tre största aktieägarna i banken per den 1 november respektive år. Om styrelsens ordförande representerar någon av ovannämnda aktie-ägare, eller ifall aktieägare avstår från att delta i nomineringskommittén, övergår rätten till medlemskap till den följande största aktieägaren. Den till röstetalet största aktieägarens representant är nominerings- kommitténs ordförande. Nomineringskommittén består av Nils Lampi, styrelsens ordförande, styrelsemedlemmen Anders Wiklöf med stöd av direkt och indirekt personligt aktieinnehav, Stefan Björkman repre- senterande Alandia Försäkring Abp och Georg Ehrnrooth representerande Fennogens Investments S.A. Anders Wiklöf är ordförande för nomineringskommittén. Under 2024 har nomineringskommittén sam- manträtt 2 (2) gånger. Kommittémedlemmarnas genomsnittliga deltagande var 100 (100) procent. Revisionskommittén Styrelsen, som utser medlemmarna i revisions- kommittén, har fastställt dess uppgifter i en arbetsordning. Revisionskommittén bistår sty- relsen bland annat avseende skötseln av dess övervakningsuppgifter gällande interna kon- trollsystem och riskhantering, rapportering, revisionsprocessen, samt iakttagandet av lagar och bestämmelser. Härutöver förbereder revi- sionskommittén inför bolagsstämman förslag till valet av revisorer och deras arvoden. Revisionskommitténs ordförande rapporterar regelbundet till styrelsen om kommitténs arbete och iakttagelser. Revisionskommittén består av styrelsens ordförande Nils Lampi och styrelsemedlem- marna Anders Å Karlsson, Mirel Leino-Haltia och Ulrika Valassi, revisionskommitténs ordförande. Under 2024 har revisionskommittén samman- trätt 9 (10) gånger. Kommittémedlemmarnas genomsnittliga deltagande var 100 (100) procent. Ersättningskommittén Ersättningskommittén har som uppgift att bereda väsentliga ersättningsbeslut, utvärdera bankens ersättningspolicy och principerna för rörlig ersättning. Ersättningskommittén beslutar om åtgärder för uppföljning av tillämpningen av principerna för ersättningssystemet och bedö- mer dess lämplighet och påverkan på koncer- nens risker och riskhantering. Ersättningskommittén består av styrelsens ordförande Nils Lampi, styrelsemedlemmarna Christoffer Taxell och som adjungerad medlem och tillika kommitténs ordförande Agneta Karlsson. Ersättningskommittén har under 2024 sammanträtt vid 3 (3) tillfällen. Kommittémedlemmarnas genomsnittliga deltagande var 100 (100) procent. Verkställande direktören Verkställande direktör för banken är Peter Wiklöf, juris kandidat (född 1966). Verkställande direktö- rens aktieinnehav i banken framgår av tabellen till höger. Verkställande direktören ansvarar bland annat för bankens löpande förvaltning och för att denna handhas i enlighet med lag, bolags- ordning, övriga regelverk samt styrelsens anvis- ningar och föreskrifter. Härutöver ansvarar verkställande direktören för att styrelsens beslut verkställs. Verkställande direktören rapporterar regel- bundet till styrelsen. Verkställande direktören tillsätts och entledigas av styrelsen. Villkoren för befattningsförhållandet fastställs i ett skriftligt avtal som godkänns av styrelsen. Koncernens ledningsgrupp – övrig operativ ledning Styrelsen utnämner medlemmarna i den koncernövergripande ledningsgruppen. Ledningsgruppen är rådgivare åt verkställande direktören och behandlar alla väsentliga bank- omfattande frågor. Ledningsgruppen består av cheferna för bankens affärsområden och stabsfunktioner. Uppgift om medlemmarnas aktieinnehav i banken framgår av tabellen till höger. Under 2024 sammanträdde ledningsgruppen vid 11 (11) tillfällen. Deltagande i nominerings- kommitténs sammanträden 2024 Medlem Nominerings- kommitténs sammanträden Totalt antal: 2 Anders Wiklöf, kommitténs ordförande 2/2 Nils Lampi 2/2 Stefan Björkman 2/2 Georg Ehrnrooth 2/2 Deltagande i revisionskommitténs sammanträden 2024 Medlem Revisionskommitténs sammanträden Totalt antal: 9 Ulrika Valassi, kommitténs ordförande 9/9 Anders Å Karlsson 9/9 Mirel Leino-Haltia 9/9 Nils Lampi 9/9 Deltagande i ersättningskommitténs sammanträden 2024 Medlem Ersättningskommitténs sammanträden Totalt antal: 3 Agneta Karlsson 1 , kommitténs ordförande 1/1 Nils Lampi 3/3 Christoffer Taxell 3/3 Malin Lombardi 2 2/2 1 Fram till bolagsstämman den 26 mars 2024. 2 Tillträtt som styrelsemedlem i samband med bolagsstämman den 26 mars 2024. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 281 Utvärdering av verkställande direktörens och operativa ledningens arbete Styrelsen utvärderar, under ledning av styrel- sens ordförande, årligen verkställande direktö- rens och ledningsgruppens arbete. Vid utvärde- ringen deltar inte verkställande direktören eller annan ur ledningsgruppen. Internkontroll och riskhanterings- system i samband med den finansiella rapporteringsprocessen Allmänt Internkontrollen och riskhanteringen inom den ekonomiska rapporteringsprocessen är en integrerad del av system och dagliga rutiner i verksamheten. För att uppnå detta tillämpas klara och lättillgängliga interna instruktioner. Vid utveckling av nya system, produkter, tjänster och/eller rutiner beaktas internkontrollen. Organisationen har ett tydligt definierat ansvar och befogenheter samt klara och tydliga rapporteringsvägar. Ekonomisk rapporteringsprocess Grundläggande principer för internkontroll inom den ekonomiska rapporteringsprocessen är en klar rollfördelning samt instruktioner och förstå- else för den ekonomiska resultatbildningen. Koncernens rapportering sammanställs cen- tralt av Group Finance. Avdelningen ansvarar för koncernens redovisning och bokslut inklusive hållbarhetsrapportering, redovisningsprinciper, policydokument och instruktioner, ekonomiska verksamhetsstyrning, skatteanalys, myndighets- rapportering samt publicering av ekonomisk information. Respektive dotterbolag ansvarar för att redovisningen uppfyller koncernens krav och rapporterar månadsvis till bolagens ledning och Group Finance. Internrevisionen bistår de externa reviso- rerna med granskning av den ekonomiska infor- mationen i enlighet med på förhand uppgjord revisionsplan. Internrevision är en oberoende funktion och arbetar på uppdrag av styrelsen. Externa revisorer granskar koncernens del- årsrapporter, halvårsrapport, årsredovisning och bolagsstyrningsrapport och lämnar revi- sionsrapport till revisionskommittén samt till koncernens styrelse. Koncernens ledningsgrupp behandlar månatligen koncernens interna finansiella rapportering och kvartalsvis delårsrapporter, halvårsrapport eller årsredovisning. Revisionskommittén bistår styrelsen i det fortlöpande kontrollarbetet genom att granska de finansiella delårsrapporterna, halvårsrappor- ten och årsredovisningen, samt behandlar de externa och interna revisorernas iakttagelser. Styrelsen behandlar delårsrapporterna, halvårsrapporten och årsredovisningen och får månatligen koncernens interna finansiella rap- portering. Styrelsen granskar även de externa revisorernas revisionsrapporter, revisionsplaner och slutsatser rörande delårsrapporter, halvårs- rapport och årsredovisning. Styrelsens revi- sionskommitté träffar de externa revisorerna minst kvartalsvis. Riskhantering Koncernen eftersträvar en verksamhet med rim- liga och avvägda risker. Lönsamheten är direkt Koncernens ledningsgrupp 2024 Ledningsgruppens sammansättning och medlemmarnas ansvarsområden Utbildning Kön och födelseår Medlem i ledningsgruppen sedan år Aktieinnehav i banken per 31 december 2024 (direkt ägande eller via bolag vari personen utövar bestämmande inflytande). Aktieinnehav i bankens övriga koncernbolag föreligger inte. Peter Wiklöf Verkställande direktör, koncernchef Ordförande i ledningsgruppen Juris kandidat Man, född 1966 Medlem sedan 2008 A-aktier: 500 B-aktier: 41 771 Jan-Gunnar Eurell Chief Financial Officer Ställföreträdande verkställande direktör Civilekonom Master of Business Administration Man, född 1959 Medlem sedan 2011 A-aktier: 0 B-aktier: 39 686 Tove Erikslund Chief Administrative Officer Ekonom Kvinna, född 1967 Medlem sedan 2006 A-aktier: 0 B-aktier: 9 510 Sofie Holmström Chef, affärsområdet Partnersamarbeten Civilingenjör Fil.kand. ekonomi Kvinna, född 1985 Medlem sedan 2021 A-aktier: 0 B-aktier: 1 333 Magnus Johansson Direktör, affärsområdet Sverige Civilekonom Man, född 1972 Medlem sedan 2017 A-aktier: 0 B-aktier: 21 687 Mikael Mörn Direktör, affärsområdet Åland Studentmerkonom Man, född 1965 Medlem sedan 2017 A-aktier: 0 B-aktier: 7 887 Juhana Rauthovi Chief Risk & Compliance Officer Juris licentiat, M.Sc. (Econ.), M.Sc. (Tech.) Master in International Management Man, född 1975 Medlem sedan 2012 A-aktier: 0 B-aktier: 16 012 Anne-Maria Salonius Direktör, affärsområdet Finland (utom Åland) Juris kandidat Vicehäradshövding Kvinna, född 1964 Medlem sedan 2010 A-aktier: 0 B-aktier: 12 616 Uppgifter om medlemmarna i den operativa ledningen – koncernens lednings grupp – och deras samt verkställande direktörens aktieinnehav i banken Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 282 beroende av organisationens förmåga att identi- fiera, hantera och prissätta risker.Riskhante- ringens syfte är att minska sannolikheten för oförutsedda förluster och/eller hot mot anse- ende, samt att bidra till höjd lönsamhet och ökat aktieägarvärde. Koncernen är exponerad mot kreditrisk, mot- partsrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk, operativ risk och affärsrisk. Den sist nämnda är en följd av koncernens strategi, konkurrenskraft, förmåga att anpassa sig till kundernas förväntningar, ogynnsamma affärsbeslut och av den miljö samt marknad koncernen verkar i. Affärsrisken hante- ras i samband med den strategiska planeringen. Kreditrisken som är koncernens mest betydande risk omfattar fordringar på privatpersoner, före- tag, institut och offentlig sektor. Fordringarna består huvudsakligen av krediter, kreditlimiter och garantier som beviljats av banken. Styrelsen har det övergripande ansvaret för styrning och kontroll, det vill säga att riskhante- ringen är tillräcklig, samt för systematik och regelverk för att övervaka och begränsa bankens riskexponering. Revisionskommittén bistår sty- relsen i skötseln av dess övervakningsuppgifter inom interna kontrollsystem, riskhantering och rapportering. Verkställande direktören över- vakar och leder affärsverksamheten i enlighet med styrelsens anvisningar, ansvarar för den löpande förvaltningen och för att styrelsens medlemmar regelbundet ges tillräcklig informa- tion om koncernens riskpositioner och de regel- verk som berör verksamheten. Banken arbetar enligt en ansvarsfördelning mellan tre olika försvarslinjer där varje del av affärsverksamheten inom första försvarslinjen bär ansvaret för sina affärer och att riskerna hanteras. Staben Risk Office inom andra försvars- linjen ansvarar för den oberoende riskkontrollen (finansiella risker) och operativa risker (inklude- rat regelefterlevnadsrisker). Staben Risk Office ansvarar också för kreditbeviljningsprocessen. Detta innebär bland annat att identifiera, mäta, analysera och rapportera samt följa upp koncer- nens alla väsentliga risker samt granska de kredit ärenden som föredras för lednings- gruppens kreditkommitté. Staben Risk Office ansvarar också för dataskydd, informations- och företagssäkerheten samt juridiken i koncernen. Staben Risk Office övervakar att riskerna och riskhanteringen lever upp till bankens riskaptit och risktolerans och att bankens ledning löpande får rapporter och analyser om den aktuella ställningen. Risk Office granskas av avdelningen Internrevision inom tredje för- svarslinjen, som utvärderar både riskhantering- ens tillräcklighet och efterlevnad. Utöver Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar samt nationell lagstiftning är grun- den för riskhanteringen ett stort antal direktiv och förordningar på EU-nivå. För mer utförlig information om koncernens riskhantering, kapi- talhantering, utvärdering av kapitalbehov och kapitaltäcknings-information hänvisas till Kapital- och riskhanteringsrapporten för 2024. Rapporten finns publicerad på bankens webb- plats www.alandsbanken.fi. Kreditorgan I banken bär alltid affärsenheterna Private Banking och Premium Banking på Åland, fin- ländska fastlandet och i Sverige kreditansvaret via mandat. De medarbetare som inom affärs- enheterna arbetar med kreditgivning har per- sonliga limiter för kreditbeviljande för de kunder som de ansvarar för. På Åland finns även en enhet för krediter till företag. Kreditansvaret bärs av respektive enhets ledning tillsammans med den kundansvariga enligt förenämnda struktur. Vid behov av beslut avseende större krediter finns enav affärsverksamheten obero- ende kreditkommitté för verksamheten i Finland och en för verksamheten i Sverige. Därtill finns ledningsgruppens kreditkommitté för kredit- ärenden som på grund av sin storlek inte kan beslutas i de landspecifika enheterna. De största engagemangen beslutas av bankens styrelse. Banken har under 2023 och 2024 överlåtit majoriteten av den bolånestock som byggts upp via partnersamarbeten. Majoriteten av bankens egna bolånekrediter har överlåtits till Borgo AB. Regelefterlevnad (compliance) Koncernens oberoende Complianceavdelning ansvarar för kontroll och bedömning av regel- efterlevnad. Compliance ska aktivt verka för regelefterlevnad med fokus på kundskydd vid tillhandahållande av tjänster, uppförande på marknaden, motverkande av penningtvätt och finansiering av terrorism och efterlevnad av sanktionsregelverk, samt tillstånds- och tillsyns- ärenden. Complianceavdelningen rapporterar regelbundet sina iakttagelser till bankens ledning och styrelse. Intern revision Internrevision är en från verksamheten oberoende funktion som är direkt underställd styrelsen. Syftet med internrevisionsfunktionen är att stärka Ålandsbankenkoncernens förmåga att skapa, skydda och upprätthålla värde genom att ge styrelsen och ledningen oberoende, riskbase- rad och objektiv försäkran, råd, insikt och pro- aktivitet. Funktionen förser styrelse och ledning med objektiva och oberoende bedömningar av operativ verksamhet, operativa verksamhets- och ledningsprocesser, koncernens riskhante- ring, styrning och kontroll. Internrevisionen rapporterar regelbundet till styrelsen, revisions- kommittén och ledningsgruppen. Styrelsen fast- ställer årligen en plan för intern revisionen. Internrevisionen utför sitt arbete i enlighet med Globala standarder för internrevision, som ut ar- betats av The Institute of Internal Auditors. Internrevisionens arbete genomgår minst vart femte år en kvalitetsutvärdering, som utförs av oberoende part. Särskilt beslutsförfarande gällande närståendetransaktioner Beslut om krediter till närstående fattas av bankens styrelse. Regelverk för närstående transaktioner Banken har fastställt internt regelverk för identi- fiering av och beslutsfattande gällande när- ståendetransaktioner. I det interna regelverket regleras bland annat identifiering, rapportering och övervakning av närståendetransaktioner samt även beslutsordning och hantering av intressekonflikter. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 283 Insiderförvaltning I egenskap av värdepappersföretag respektive fondbolag upprätthåller Ålandsbanken och Ålandsbanken Fondbolag insiderregister i enlig- het med lagen om investeringstjänster eller lagen om placeringsfonder. I egenskap av börsbolag upprätthåller banken enbart projektspecifika insiderförteck- ningar. Dessa projektspecifika insiderförteck- ningar upprättas omedelbart när information, som banken i enlighet med gällande regelverk bedömer att är insiderinformation, uppstår. Handelsförbud i bankens finansiella instrument råder för personer införda i projektspecifika insiderförteckningar så länge som de är införda i förteckningen. Banken upprätthåller inte någon permanent insiderförteckning. Personer i ledande ställning i banken samt deras närstående har en skyldig- het att omedelbart anmäla sina transaktioner i bankens finansiella instrument. Banken publice- rar börsmeddelanden om dessa transaktioner. Ålandsbankenkoncernen har i enlighet med EU:s marknadsmissbruksförordning och Nasdaq Helsinki Oy:s insideranvisning infört en handels- begränsning som innebär att bland annat per- soner i ledande ställning inte får handla med bankens finansiella instrument under 30 dagar fram till och med dagen för publicering av bankens finansiella rapporter. Handelsbegränsningen omfattar även omyn- diga, för vilka personer i ledande ställning är intressebevakare, samt organisationer i vilka personer i ledande ställning i koncernen direkt eller indirekt har bestämmande inflytande. Ålandsbanken tillämpar en tyst period om två veckor före en delårsrapport, halvårs- rapport eller bokslutskommuniké publiceras. För anställda som deltar i tillhandahållandet av investeringstjänster tillämpar banken dess- utom koncerngemensamma handelsbegräns- ningar som baserar sig på tillämplig lag samt handelsregler uppsatta av branschorganisa- tioner såsom Finans Finland (FA), Svenska Fondhandlareföreningen samt Fondbolagens Förening (Sverige). Bankens juridiska avdelning kontrollerar regelbundet uppgifter som anmälts till insider- register och insiderförteckningar samt uppgif- ter om personer i ledande ställning och deras närstående. Bankens Compliancefunktion kontrollerar regelbundet att anställda följer gällande handelsbegränsningar. Revisorer Banken ska enligt bolagsordningen ha minst en revisor samt nödvändigt antal suppleanter för dem. Revisor utses årligen vid ordinarie bolags- stämma för tiden intill utgången av nästa ordi- narie bolagsstämma. Till revisor valdes vid ordinarie bolags- stämma 2024 KPMG Oy Ab med ansvarig revisor Henry Maarala. I revisionsarvode för koncernbolagen har under 2024 utbetalats sammanlagt 507 591 (443 195) euro inklusive moms. Därtill har 430 041 (143 629) euro inklusive moms utbetalats för andra tjänster än revisionstjänster utförda av KPMG Oy Ab. Ersättningar till styrelsen, verkställande direktören och andra medlemmar i den övriga operativa ledningen Bankens ersättningsförklaring inkluderande ersättningsrapport för 2024 finns publicerad på bankens webbplats www.alandsbanken.fi. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 284 Styrelse Nils Lampi Ordförande Koncernchef Wiklöf Holding Ab Diplomekonom Född 1948 Styrelseordförande sedan 2013 Styrelsemedlem sedan 2013 Christoffer Taxell Vice ordförande Juris kandidat Född 1948 Vice styrelseordförande sedan 2013 Styrelsemedlem sedan 2013 Anders Å Karlsson Egenföretagare Merkonom Född 1959 Styrelsemedlem sedan 2012 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 285 Mirel Leino-Haltia Ekonomie doktor, CFA Född 1971 Styrelsemedlem sedan 2022 Ulrika Valassi Egenföretagare Civilekonom Född 1967 Styrelsemedlem sedan 2015 Ytterligare uppgifter om styrelsens medlemmar finns på bankens webbplats: www.alandsbanken.fi Malin Lombardi Juris kandidat Född 1980 Styrelsemedlem sedan 2024 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 286 Ytterligare uppgifter om styrelsens medlemmar finns på bankens webbplats: www.alandsbanken.fi Anders Wiklöf Egenföretagare Ekonomie doktor h. c., kommerseråd Född 1946 Styrelsemedlem sedan 2006 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 287 Verkställande ledning Peter Wiklöf Verkställande direktör, koncernchef Juris kandidat Född 1966 Ordförande och medlem i ledningsgruppen sedan 2008 Jan-Gunnar Eurell Chief Financial Officer, ställföreträdande verkställande direktör Master of Business Administration, civilekonom Född 1959 Medlem i ledningsgruppen sedan 2011 Tove Erikslund Chief Administrative Officer Ekonom Född 1967 Medlem i ledningsgruppen sedan 2006 Ytterligare uppgifter om ledningsgruppens medlemmar finns på bankens webbplats: www.alandsbanken.fi Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 288 Magnus Johansson Direktör, affärsområdet Sverige Civilekonom Född 1972 Medlem i ledningsgruppen sedan 2017 Mikael Mörn Direktör, affärsområdet Åland Studentmerkonom Född 1965 Medlem i ledningsgruppen sedan 2017 Ytterligare uppgifter om ledningsgruppens medlemmar finns på bankens webbplats: www.alandsbanken.fi Sofie Holmström Chef, affärsområdet Partnersamarbeten Civilingenjör, fil.kand ekonomi Född 1985 Medlem i ledningsgruppen sedan 2021 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 289 Anne-Maria Salonius Direktör, affärsområdet Finland Juris kandidat, vicehäradshövding Född 1964 Medlem i ledningsgruppen sedan 2010 Ytterligare uppgifter om ledningsgruppens medlemmar finns på bankens webbplats: www.alandsbanken.fi Juhana Rauthovi Chief Risk & Compliance Officer Juris licentiat, M.Sc. (Econ.). M.Sc. (Tech.), Master in International Management Född 1975 Medlem i ledningsgruppen sedan 2012 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 290 Övrigt Definitioner ....................................................................................292 Börsmeddelanden 2024 .............................................................. 294 Adressförteckning ........................................................................295 Oberoende revisors rapport gällande ESEF-bokslutet för Ålandsbanken Abp .................................... 296 Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Definitioner Aktivt förvaltat kapital Förvaltat kapital i egna fonder samt diskretionär- och rådgivande värdepappersvolym samt externa fonder med avtalsenlig intjäning. Alternativa nyckeltal Alternativa nyckeltal är finansiella mått över historisk eller fram- tida resultatutveckling, finansiell ställning eller kassaflöde som inte definieras i tillämpligt redovisningsregelverk (IFRS) eller kapitaltäckningsregelverk (CRD/CRR). Ålandsbanken använder alternativa nyckeltal när det är rele- vant att följa upp och beskriva bankens finansiella situation, för att underlätta jämförbarheten mellan perioder och för att ge ytterligare användbar information till användarna av de finansiella rapporterna. Dessa mått behöver inte vara jämförbara med liknande nyckeltal som presenteras av andra företag. Andel utlåning till allmänheten i stadie 3, brutto Utlåning till allmänheten i stadie 3, brutto dividerat med utlåning till allmänheten före reserverade nedskrivningar. Avkastning på eget kapital (ROE) Rapportperiodens resultat hänförligt till aktieägarna dividerat med aktieägarnas andel av genomsnittliga eget kapital. Bruttosoliditet Primärkapitalet i förhållande till balansomslutningen plus vissa poster utanför balansräkningen omräknade med konverterings- faktorer definierade i standardmetoden. Börsvärde/Aktieägarnas andel av eget kapital Börskurs vid rapportperiodens utgång i relation till aktieägarnas utgående andel av eget kapital. CO 2 Kemisk beteckning för koldioxid. CO 2 e Koldioxidekvivalenter, samlingsbegrepp för de vanligaste växthusgasernas miljöpåverkan omräknat till koldioxid. CSRD Corporate Sustainability Reporting Directive ((EU) 2022/2464) är ett EU-direktiv som reglerar hållbarhetsrapporteringen för före- tag. Hållbarhetsrapporteringen ska framställas enligt rapporte- ringsstandarden ESRS. Dubbel väsentlighetsanalys En dubbel väsentlighetsanalys visar både hur ett företags verk- samhet påverkar omvärlden och hur omvärlden påverkar företa- gets verksamhet ur ett finansiellt perspektiv. En dubbel väsentlig- hetsanalys är en analys som görs inom hållbarhetsrapportering för att i enlighet med CSRD och ESRS identifiera inverkans- områden samt finansiella risker och möjligheter. De områden som bedöms som väsentliga ligger till grund för omfattningen av hållbarhetsrapporten enligt ESRS. Eget kapital per aktie Aktieägarnas andel av eget kapital dividerat med antal aktier med avdrag av egna aktier per bokslutsdagen. Employee net promotor score, ENPS De anställdas benägenhet att rekommendera Ålandsbanken. Beräknas på skalan 0–10 där andelen negativa svar (0–6) dras från andelen positiva svar (9–10). Engagemangsindex Mått på medarbetarnas motivation och lojalitet på Ålandsbanken. Beräknas utifrån nio standardkategorier från vårt mätverktyg som beskriver vad medarbetarna behöver för att förbli engagerade och motiverade. ESG Ett samlingsbegrepp för hållbarhet som härrör från de engelska orden Environment, Social och Governance. Dessa syftar på huvudområdena inom hållbarhet: miljö, social hållbarhet samt ansvarsfullt företagande. ESRS European Sustainability Reporting Standard (delegerad förord- ning (EU) 2023/2772) är rapporteringsstandarden som hållbar- hetsrapporten enligt CSRD upprättas i enlighet med. ESRS utgår från två övergripande standarder samt tio tematiska standarder inom huvudområdena miljö, social hållbarhet samt ansvarsfullt företagande. Rapportering sker på de upplysningskrav som beskrivs i de kapitel som blir relevanta utifrån de ämnen som identifieras som väsentliga inverkansområden, risker eller möjlig- heter i företagets dubbla väsentlighetsanalys. Upplysningskraven inkluderar minimirapporteringskrav och specificerar datapunkter som ska rapporteras. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 292 Förvaltade bolån Total bolånevolym i Borgo AB (publ) som Ålandsbanken förvaltar genom olika tjänster. GAR GAR står för Green Asset Ratio, och betyder andelen gröna till- gångar enligt EU-taxonomins kriterier. (EU:s taxonomiförordning (EU) 2020/852). GHG-protokollet Greenhouse Gas Protocol är en standard som företag kan använda för kvantifiering och rapportering av växthusgasutsläpp. Växthusgasutsläppen delas in i tre olika scope beroende på vad de härrör från. Kapitalbas Summan av primärkapital och supplementärkapital. Kapitaltäckningsgrad Kapitalbasen dividerat med riskexponeringsbelopp. K/I-tal Summa kostnader dividerat med summa intäkter. Kreditförlustnivå Nedskrivning av finansiella tillgångar, netto från utlåning till allmänheten, dividerat med utlåning till allmänheten vid periodens ingång. Kärnprimärkapital Eget kapital exklusive föreslagen utdelning, uppskjuten skatt och immateriella tillgångar och vissa ytterligare justeringar enligt EU:s förordning nr 575/2013 (CRR). Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital dividerat med riskexponeringsbelopp. Likviditetstäckningsgrad (LCR) Högkvalitativa likvida tillgångar i förhållande till ett beräknat nettolikviditetsutflöde under en period av 30 dagar. Ledarskapsindex Mått på medarbetarnas uppfattning om ledarskap inom Ålandsbanken. Beräknas baserat på frågor om förtroende, samarbete, kommunikation, återkoppling och stöd. Net Promoter Score (NPS) Benägenheten att rekommendera Ålandsbanken. Beräknas på en skala från 0–10 där andelen negativa svar (0–6) dras från andelen positiva svar (9–10). Nöjd kund index (NKI) Ålandsbanken har skapat ett eget index där högsta nivå är 100 och lägsta nivå är 0 i kundundersökningen. Kundundersökningen omfattar flera frågor som summerar hur nöjda kunderna är med Ålandsbankens sammansatta tjänsteerbjudande. För att kunna beräkna det totala resultatet viktas utfallet för varje geografiskt affärssegment mot den totala affärsvolymen (aktivt förvaltat kapital samt utlåning och inlåning från allmänheten). PCAF PCAF är en förkortning av GHG Accounting and Reporting Standard for the Financial Industry from the Partnership for Carbon Accounting Financial. Det är en standard för beräkning av växthusgas-utsläpp som företag inom finansbranschen kan använda och utgår från GHG-protokollet. Primärkapital Kärnprimärkapital inklusive särskilt förlustabsorberande riskdebenturer, så kallat primärkapitaltillskott. Primärkapitalrelation Primärkapital dividerat med riskexponeringsbelopp. Reserveringsgrad för utlåning till allmänheten i stadie 3 Reserverade nedskrivningar i stadie 3 dividerat med utlåning till allmänheten i stadie 3, brutto. Resultat per aktie Aktieägarnas andel av periodens resultat dividerat med antal aktier i genomsnitt. Riskexponeringsbelopp Tillgångar och åtaganden utanför balansräkningen riskvägda enligt kapitaltäckningsreglerna för kreditrisk och marknadsrisk. Operativa risker beräknas och uttrycks som riskexponering. Stabil nettofinansieringskvot (nsfr) Tillgänglig stabil finansiering dividerat med nödvändig stabil finansiering. Supplementärkapital Huvudsakligen riskdebenturer som inte uppfyller kraven för att få medräknas som primärkapitaltillskott. Total kapitalrelation Kapitalbas dividerat med riskexponeringsbelopp Utlåning/Inlåning Utlåning till allmänheten dividerat med inlåning från allmänheten. Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 293 Ålandsbanken Abp:s årliga sammanställning av börsmeddelanden 2024 Börsmeddelanden 2024 Januari 16.1.2024 Information om ansökan om upptagande av värde- papper till handel på en reglerad marknad Februari 2.2.2024 Bokslutskommuniké för perioden januari– december 2023 21.2.2024 Ålandsbankens årsredovisning för 2023 har publicerats 21.2.2024 Bolagsstämmokallelse Mars 13.3.2024 Riktad emission inom ramen för Ålandsbankens aktiesparprogram för anställda och ersättnings - system för rörliga ersättningar till ledningsgruppen och nyckelpersoner 15.3.2024 Moody's ger Ålandsbanken A3 i kreditbetyg för långfristig inlåning 15.3.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning (Holmström) 15.3.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning (Eurell) 18.3.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning (Johansson) 18.3.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning (Rauthovi) 18.3.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning (Wiklöf) 18.3.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning (Erikslund) 18.3.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning (Salonius) 18.3.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning (Mörn) 22.3.2024 Ålandsbanken Abp offentliggör ändring av villkoren för sina säkerställda obligationer med förfall i 2024 26.3.2024 Beslut vid Ålandsbanken Abp:s ordinarie bolags- stämma 2024 April 25.4.2024 Delårsrapport för perioden januari–mars 2024 26.4.2024 Moody’s ger Ålandsbanken Aaa i kreditbetyg för sitt program för CBA säkerställda obligationer och för alla säkerställda obligationer emitterade under programmet 26.4.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning (Eurell) 30.4.2024 Ålandsbanken fortsätter med Moody’s som enda ratinginstitut Juni 10.6.2024 Överlåtelse av svenska bolån från Ålandsbanken Abp till Borgo AB genomförd Juli 19.7.2024 Halvårsrapport för perioden januari–juni 2024 Augusti 20.8.2024 Ålandsbanken Abp sänker prime-räntan Oktober 15.10.2024 Ålandsbanken Abp sänker prime-räntan 23.10.2024 Riktad emission inom ramen för Ålandsbankens aktiesparprogram för anställda 24.10.2024 Finansiell kalender och ordinarie bolagsstämma 2025 24.10.2024 Delårsrapport för perioden januari – september 2024 28.10.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning (Wiklöf) 28.10.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning (Eurell) 28.10.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning (Erikslund) 28.10.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning (Mörn) 28.10.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning (Rauthovi) 28.10.2024 Transaktioner utförda av personer i ledande ställning (Holmström) November 18.11.2024 Information om ansökan om avnotering av värde- papper på en reglerad marknad 18.11.2024 Information om godkänd avnoteringsansökan av Nasdaq Helsinki December 2.12.2024 Information om ansökan om upptagande av värde- papper till handel på en reglerad marknad 12.12.2024 Ålandsbanken Abp sänker prime-räntan Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 294 Adressförteckning Ålandsbanken Abp Mariehamn Huvudkontor Nygatan 2 AX-22100 Mariehamn Tfn 0204 29 011 [email protected] Godby, Finström Von Knorringsvägen 1 AX-22410 Finström Tfn 0204 291 660 [email protected] [email protected] www.alandsbanken.ax Helsingfors Bulevarden 7 FI-00120 Helsingfors Tfn 0204 293 600 [email protected] private banking Bulevarden 7 A, våning 2 FI-00120 Helsingfors Tfn 0204 293 600 [email protected] Tammerfors Hämeenkatu 8, våning 6 FI-33100 Tammerfors Tfn 0204 293 200 [email protected] Vasa Hovrättsesplanaden 11 FI-65100 Vasa Tfn 0204 293 300 [email protected] Åbo Hansakvarteret Eriksgatan 17C, våning 2 FI-20100 Åbo Tfn 0204 293 100 [email protected] Pargas Köpmansgatan 24 FI-21600 Pargas Tfn 0204 293 150 [email protected] Uleåborg Kyrkogatan 19 bst 11 FI-90100 Uleåborg Tfn 0204 29 011 [email protected] [email protected] www.alandsbanken.fi Stockholm Stureplan 19 SE-107 81 Stockholm Tfn +46 8 791 48 00 [email protected] Göteborg Kungsportsavenyen 1 SE-411 36 Göteborg Tfn +46 31 333 45 00 [email protected] Malmö Carlsgatan 3 SE-211 20 Malmö Tfn +46 40 600 21 00 [email protected] [email protected] www.alandsbanken.se Ålandsbanken Fondbolag Ab Mariehamn PB 3 AX-22101 Mariehamn Tfn 0204 29 088 [email protected] Crosskey Banking Solutions Ab Ltd Mariehamn Huvudkontor Elverksgatan 10 AX-22100 Mariehamn Tfn 0204 29 022 Helsingfors Unionsgatan 13 FI-00130 Helsingfors Tfn 0204 29 022 Åbo Lemminkäinengatan 32 FI-20520 Åbo Tfn 0204 29 022 [email protected] www.crosskey.fi Stockholm Holländargatan 13 SE-111 36 Stockholm Tfn +46 8 791 49 00 [email protected] www.crosskey.se Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 295 Oberoende revisors rapport gällande ESEF-bokslutet för Ålandsbanken Abp Till Ålandsbanken Abp:s styrelse Vi har utfört vårt bestyrkandeuppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet gällande det bokslutet 7437006WYM821IJ3MN73- 2024-12-31-sv.zip för Ålandsbanken Abp (FO-nummer 0145019-3) som har upprättats i enlighet med kommissionens tekniska till- synsstandard för räkenskapsperioden 1.1.–31.12.2024. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bolagets verksamhetsberättelse och bokslut (ESEF-bokslut) så att de uppfyller kraven i kommissionens tekniska tillsynsstandard. I detta ansvar ingår att • upprätta ESEF-bokslutet i XHTML-format i enlighet med artikel 3 i kommissionens tekniska tillsynsstandard • märka de primära rapporterna, noterna och identifierings- uppgifterna av bolaget i det koncernbokslut som ingår i ESEF- bokslutet med iXBRL i enlighet med artikel 4 i kommissionens tekniska tillsynsstandard och • säkerställa överensstämmelse mellan ESEF-bokslutet och det reviderade bokslutet. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta ett ESEF-bokslut i enlighet med kraven i kommissionens tekniska tillsynsstandard. Revisorns oberoende och kvalitetsstyrning Vi är oberoende av bolaget enligt de etiska krav som tillämpas i Finland och som gäller vårt uppdrag och vi har uppfyllt våra övriga etiska skyldigheter enligt dessa krav. Revisorn tillämpar den internationella standarden för kvalitets- styrning ISQM 1, enligt vilken revisionsföretaget ska utforma, implementera och använda ett system för kvalitetsstyrning inkl usive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkes etiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i för fattningar och föreskrifter. Revisorns skyldigheter Vår skyldighet är att i enlighet med 7 kap. 8 § i värdepappersmark- nadslagen bestyrka ett bokslut upprättat enligt kommissionens tekniska tillsynsstandard. Vi ger ett uttalande om huruvida det koncernbokslut som ingår i ESEF-bokslutet har till väsentliga delar märkts i enlighet med kraven i artikel 4 i kommissionens tekniska tillsynsstandard. Vår skyldighet är att i vårt uttalande anmäla i vilken omfattning bestyrkandet har utförts. Vi har utfört ett uppdrag där uttalande görs med rimlig säkerhet i enlighet med den internationella stan- darden för bestyrkandeuppdrag ISAE 3000. Granskningen innefattar åtgärder för inhämtande av bevis gällande • huruvida de primära rapporterna i det koncernbokslut som ingår i ESEF-bokslutet har till väsentliga delar märkts med iXBRL i enlighet med kraven i artikel 4 i kommissionens tekniska till- synsstandard och • huruvida de noterna och identifieringsuppgifterna av bolaget i det koncernbokslut som ingår i ESEF-bokslutet har till väsentliga delar märkts med iXBRL i enlighet med kraven i artikel 4 i kom- missionens tekniska tillsynsstandard och • huruvida det finns överensstämmelse mellan ESEF-bokslutet och det reviderade bokslutet. Karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av de valda granskningsåtgärder beror på revisorns bedömning. Detta omfat- tar övervägandet av risken om huruvida det finns en väsentlig avvikelse beroende på oegentligheter eller misstag från kraven i kommissionens tekniska tillsynsstandard. Vi anser att vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga granskningsbevis som grund för vårt uttalande. Uttalande Såsom vårt uttalande enligt 7 kap. 8 § i värdepappersmarknads- lagen anser vi att de primära rapporterna och noterna och identi- fieringsuppgifterna av bolaget i det koncernbokslut som ingår i ESEF-bokslutet för Ålandsbanken Abp 7437006WYM821IJ3MN73- 2024-12-31-sv.zip för räkenskapsperioden 1.1.-31.12.2024 har till väsentliga delar märkts i enlighet med kraven i kommissionens tekniska tillsynsstandard. Vårt uttalande om revisionen av koncernbokslutet för Ålandsbanken Abp för räkenskapsperioden 1.1.31.12.2024 har getts i vår revisionsberättelse daterad den 25.2.2025. Med denna rapport ger vi inte ett uttalande om revisionen av koncern- bokslutet och drar inte någon annan slutsats. Helsingfors den 25 februari 2025 KPMG OY AB Henry Maarala CGR Bokslut BolagsstyrningVår verksamhetIntroduktion Styrelsens verksamhetsberättelse Hållbarhetsrapport AktiefaktaStrategi och värdeskapande Årsredovisning 2024 296

AI Terminal

More from Ålandsbanken Abp

Talk to a Data Expert