Annual Report • Mar 22, 2010
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Vi fokuserar på energi och miljö, infrastruktur och industri.
Vår bas finns i Europa, men vår verksamhet och kunder finns i hela världen.
Det som gör oss unika är våra medarbetare och branschens största erfarenhetsbank.
| Sammanfattning | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Rörelsens intäkter, MSEK |
4 692,0 |
4 569,7 |
| Rörelseresultat, MSEK |
388,3 | 478,7 |
| Rörelsemarginal, procent |
8,3 | 10,5 |
| Debiteringsgrad, procent |
71,3 | 74,1 |
| Resultat efter finansnetto, MSEK |
377,0 | 460,9 |
| Vinstmarginal, procent |
8,0 | 10,1 |
| Antal årsmedarbetare |
4 182 |
3 948 |
| Eget kapital per aktie, kronor |
107,36 | 99,46 |
| Soliditet, procent |
51,0 | 47,1 |
| Avkastning på eget kapital, procent |
15,8 | 22,1 |
| Resultat per aktie före utspädning, kronor |
15,86 | 19,08 |
| Utdelning per aktie, kronor |
8,00* | 6,50 |
*Föreslagen utdelning
Division Energy erbjuder tekniska och finansiella konsulttjänster inom energisektorn. Divisionen är världsledande inom kärnkraft.
Division Engineering har en ledande position inom processteknik, energieffektivisering, miljöteknik, industriell IT, automation, elkraft samt mekanisk engineering.
Division Infrastruktur är en betydande aktör inom konsulttjänster för utveckling av infrastrukturen i Skandinavien.
Division Kontroll är en oberoende tredjepartskontrollant som provar, besiktar och certifierar anläggningar, produkter och system för både industri och infrastruktur.
Möt Jonas Wiström som berättar om ett år då ÅF flyttade fram positionerna trots ett bistert konjunkturläge. Nu är siktet inställt på tillväxt och ökande marknadsandelar.
"2009 var ett utmanande år men ur många aspekter ett av de bästa någonsin. I det svåra konjunkturläget lyckades vi öka våra marknadsandelar och stärka vår position på marknaden. Vi höjde produktiviteten och vi stärkte ÅFs varumärke. ÅF har en bra branschfördelning som dämpar konjunktursvängningar men framför allt är vi skickliga på att systematisera våra erfarenheter och kunskaper. Det gör att vi i alla lägen snabbt kan tillgodose våra kunders behov med väl beprövade metoder och tekniker. Den styrkan framträdde mycket tydligt under 2009."
"Division Energy fortsatte att utvecklas positivt med särskilt goda resultat i Schweiz och i Finland. Utvecklingen var starkast inom vattenkraft och kärnkraft. Läget i Ryssland och Östeuropa var överlag relativt ansträngt men på de marknaderna ser vi en god potential när ekonomin hämtar sig.
För division Engineering präglades året av ett intensivt och lyckat arbete med produktivitetshöjningar och förbättringsprogram för att upprätthålla lönsamheten i en tuff industrikonjunktur. Ett par mindre förvärv genomfördes som stärkte kompetensen inom industriautomation.
Division Infrastruktur upplevde en blandad marknad under 2009. De renodlat IT-relaterade projekten hade en svag inledning på året men situationen förbättrades successivt. Projekt kring samhällsbyggnad och energieffektiviseringar visade däremot kraftig tillväxt.
Verksamheten i division Kontroll har haft en trygg och stabil tillväxt i många år. Under 2009 var läget något tudelat. Divisionens satsning på utvecklingsprojekt gick trögare än väntat samtidigt som produktiviteten förbättrades genomgående i den övriga verksamheten.
Sammantaget vann divisionerna många nya och viktiga uppdrag. Samtidigt kan jag konstatera att inga större förvärv genomfördes under året. Det berodde framför allt på att vi i början på året ville avvakta lågkonjunkturens effekter."
"2009 var året då gröna frågor på allvar blev viktiga för affärerna. Vi byggde vidare på våra hållbarhetserbjudanden och gjorde viktiga rekryteringar för att flytta fram positionerna ytterligare.
Vi fortsatte våra satsningar på energiområdet och sjösatte bland annat ett traineeprogram inom kärnkraftsområdet. Det är ett område där ÅF har gedigen kompetens och där vi ser en stor potential på många marknader.
Sedan är jag mycket stolt över att vi i Sverige utsågs till den näst bästa arbetsgivaren för ingenjörer, enligt Universums årliga undersökning bland yrkesverksamma ingenjörer. Och bland konsultbolagen anses vi vara allra bäst, precis som tidigare. Det här är viktiga erkännanden för oss, eftersom vi är beroende av att kontinuerligt rekrytera marknadens allra bästa ingenjörer."
"Världen står inför mycket stora utmaningar, främst inom energi och samhällsbyggnad. Låt mig ge några exempel: fler transporter måste bli fria från koldioxidutsläpp, användningen av fossila bränslen måste minska, vi behöver hitta nya lösningar för snabbspårvägar och elbilar, människors tolerans mot dålig miljö och buller minskar för varje dag som går. Listan på det som måste förändras kan göras lång och när man lägger ihop pusselbitarna är mönstret tydligt – ingenjörerna kommer att ha en nyckelroll i framtidens samhälle. Det betyder också att ÅF är helt rätt positionerat för framtidens utmaningar. Vi behövs och vi kan skapa resultat."
"2015 ska ÅF ha en omsättning på en miljard euro. Vi siktar på att bli det mest lönsamma teknikkonsultbolaget bland Europas ledande aktörer. Vi ska nå dit genom en kombination av organisk tillväxt och strategiska förvärv. Vi ska också utnyttja den kraft som den tidigare tillväxten gett organisationen och bli ännu starkare inom bland annat energi och miljö, infrastruktur och industri."
"ÅF kommer att fungera som Olympic Green Advisor och därmed förknippas med världens starkaste varumärke. Konkret innebär det att vi kommer att samarbeta med de olympiska kommittéerna i Finland, Norge, Schweiz och Sverige och fungera som deras rådgivare kring hållbarhetsfrågor i allt från utbildning av deltagare till utformning av arenor. Det här är en mycket viktig satsning för oss och vi går in i den för att vi är övertygade om att vi kan göra skillnad. Samarbetet med de olympiska kommittéerna ger oss också unika möjligheter att förmedla vad vi står för på våra viktigaste marknader."
"När marknaden vänder ska vi vara beredda att fortsätta ta marknadsandelar. Vi kommer att prioritera den organiska tillväxten och fortsätta att växa inom gröna områden. Men eftersom vi har ett bra kassaflöde och en stabil balansräkning är vi även väl positionerade för strategiska förvärv av företag som har en verksamhet som passar vår inriktning och företagskultur."
"Med tanke på konjunkturläget är jag mer nöjd med 2009 än något tidigare år. Vi stärkte vår ställning gentemot kunder, potentiella medarbetare och konkurrenter. När det gäller ÅFs egna medarbetare visade en intern undersökning att framtidstron och stoltheten är större än någonsin. När jag blickar framåt
Jonas Wiström, VD och koncernchef
är det därför djupt tillfredsställande att konstatera att ÅF är starkare än någonsin, att vi har förmåga att kombinera vår erfarenhet med nytänkande så att rätt lösningar når kunderna snabbt och att vi är väl positionerade inom områden där världen har stora behov framöver. Plattformen för att bygga nya värden åt aktieägare, kunder och medarbetare är stabil."
Stockholm i mars 2010
Jonas Wiström VD och koncernchef
ÅF bidrar till en långsiktig utveckling av industri och samhälle. Vi som har varit i branschen i mer än hundra år kan lyfta blicken.
Vår samlade erfarenhet placerar ÅF i frontlinjen för teknikutvecklingen. Men ÅF levererar inte alltid den tekniskt mest avancerade lösningen. Ibland är det i stället det beprövade som fungerar bäst. ÅF utsätter inte sina kunder för experiment.
Vårt absoluta oberoende av leverantörer och andra samarbetspartners garanterar den bästa lösningen.
Därför skapar ÅF lönsamma, säkra och hållbara lösningar för kunderna.
Nytänkande med erfarenhet
ÅF förfogar över mer än 100 miljoner ingenjörstimmars samlad erfarenhet. Denna erfarenhet och alla lösningar dokumenteras i vår unika kunskapsbank, ONE, tillgänglig för varje medarbetare. Detta innebär att
ÅF tar inte betalt för tid, utan för skapat värde. Det ökar produktiviteten i våra projekt och sänker kundens kostnader. I våra uppdrag är partnerskapet centralt. Det är som partner vi kan leverera verkligt värde: Rätt kvalitet till lägsta totala kostnad.
Våra enastående medarbetare ligger steget före med sin tekniska kompetens, sitt affärsmannaskap och sitt absoluta oberoende.
För våra kunder och konkurrenter är det tydligt att vi på ÅF kräver mer av oss själva. Vi ska vara vinnare.
ÅF ska bli Europas ledande teknikkonsultbolag. Med det menar vi att ÅF ska vara det mest lönsamma bolaget bland de största aktörerna i branschen.
Tillväxttakten ska vara fortsatt hög. Vi ska växa organiskt och via förvärv. Vi ska vara noga med att förvärvsobjekten bidrar till ÅFs lönsamhet och kultur.
Verksamheten ska bedrivas decentraliserat
ETT ÅF är en stor och gemensam kunskapsbank för alla medarbetare som gör att ÅF kan öka lönsamheten för kunderna och bidra till säkra och uthålliga lösningar på olika typer av problem.
ETT ÅF är en gemensam arbetsplats där man uppmuntras att göra karriär internt, till exempel i ett annat land eller med nya, tekniska utmaningar.
ETT ÅF är en gemensam försäljningsorganisation, där hela ÅFs utbud av tjänster kan erbjudas till kunderna.
ETT ÅF är en bas för ÅFs företagskultur och gemensamma värderingar.
ÅFs förvärvspolicy tar utgångspunkt i ovanstående. Ansträngningar ska göras för att utveckla verksamheten när hållfasta möjligheter till synergier framträder. Sådan expansion ska ske med konsekventa krav på lönsamhet.
ÅF utvecklar ständigt sin konsultverksamhet och sina förutsättningar för väl genomförda uppdrag. Ambitionen är att säkerställa en långsiktig, framgångsrik samt hållbar utveckling för kunderna och för ÅF.
Ett bevis för detta engagemang är ÅFs IT-plattform ONE. ONE fungerar som en motor för samarbete inom ÅF, med kunder och eventuella underleverantörer. ONE säkerställer ett framtida modernt arbete inom ÅF med processer, projekt och kunskapsåtervinning som frigör tid för utveckling och nytänkande i kundprojekten.
ONE är webbaserat, till stor del på engelska och tillgängligt inom hela koncernen.
ONE fungerar också som ÅFs verksamhetssystem, ett centralt ledningssystem som gör ÅFs verksamhet betydligt mer kostnadseffektiv och som kvalitetssäkrar verksamheten. I systemet finns gemensamma arbetsverktyg, projektdokumentation och en sökbar erfarenhetsbank som understödjer det faktum att många av ÅFs olika uppdrag har släktskap med varandra. När en kund ger ÅF ett uppdrag är det troligt att ÅF har gjort ett liknande uppdrag tidigare.
Med ONE styr och stödjer ÅFs ledning verksamheten samt säkerställer ISO-certifiering avseende miljö och kvalitet (ISO 14001:2004 och ISO 9001:2000).
ÅF ska vara mest lönsamt av de närmast jämförbara bolagen i branschen och uppnå en rörelsemarginal, EBIT, på minst 10 procent över en konjunkturcykel.
ÅF ska över tid vara nettoskuldsatt. Nettoskulden ska dock ej överstiga 40 procent av eget kapital.
ÅF ska omsätta 1 miljard euro år 2015.
I utfall av kundenkäter ska minst 90 procent av kunderna känna att ÅF har överträffat deras förväntningar.
Bättre balans mellan könen. Ett delmål är att andelen kvinnliga konsulter och chefer ska uppgå till minst 25 procent.
Personalomsättningen ska uppgå till 7–13 procent. Alla medarbetare ska ha ett utvecklingssamtal per år.
Under hösten 2009 genomförde ÅF en hållbarhetsutredning av sin verksamhet. De miljömål som sattes upp för 2009 gällande elförbrukning på kontoren, minskad miljöbelastning från resor samt indirekt påverkan i uppdrag omfattades av utredningen. Resultatet konkretiserades till en hållbarhetsplan, "The ÅF Green Advisor Plan", med hållbarhetsmål för perioden 2010–2015, i vilken tidigare miljömål inkluderas. Planen presenterades för och antogs av ÅFs koncernledning i december månad.
Se vidare på sidorna 21–25.
Under 2009 lanserades en ny version av ÅF Blue Book. Det är en kort och lättillgänglig bok som sammanfattar ÅFs affärsidé, värderingar, företagskultur och vad som är i fokus de kommande åren. Den riktar sig till alla medarbetare så att alla tydligt kan se i vilket sammanhang de jobbar, vad som förväntas av dem och vilka de gemensamma målen är.
Boken lanserades först vid en chefskonferens och rullades sedan ut i organisationen. Varje chef gav ett personligt signerat exemplar till var och en av sina medarbetare för att understryka hur viktigt det är att ha visioner som man delar med varandra. För de nyanställda är boken en viktig del av det informationspaket som välkomnar dem som nya ÅF-medarbetare.
ÅFs verksamhet omfattar fyra divisioner som erbjuder tekniska konsulttjänster inom industri och infrastruktur med en fördelning på cirka 70 procent industri och 30 procent infrastruktur.
Division Energy har en inriktning på tekniska och finansiella konsulttjänster inom energisektorn, från rådgivning kring affärsupplägg till att implementera kraftverksinvesteringar som omfattar många olika miljöaspekter. Divisionen är världsledande inom kärnkraft.
Division Engineering är norra Europas ledande industrikonsult med tjänster inom processteknik, energieffektivisering, miljöteknik, automation, industriell IT, elkraft och mekanik.
Division Infrastruktur är en betydande aktör inom konsulttjänster för utveckling av infrastrukturen i Skandinavien med kunder inom industri, offentlig sektor, försvarssektor och fastighetsmarknad.
Division Kontroll är en oberoende tredjepartskontrollant som provar, besiktar och certifierar anläggningar, produkter och system för både industri och infrastruktur. Sverige, Tjeckien och Litauen är hemmamarknader.
Varje år utför ÅF mer än 61 000 uppdrag åt cirka 25 000 kunder. Uppdragens storlek varierar från några få timmar till sammanlagt flera hundra tusen timmar.
De tio största kunderna under 2009 var Alpiq, Banverket, Ericsson, Försvarets Materielverk, Fortum, Power Machines Company, Vattenfall, Siemens, Stockholms Lokaltrafik och Westinghouse. De svarade för 23 procent av omsättningen.
Under 2009 var efterfrågan på ÅFs tjänster god trots den kraftigt dämpade konjunkturen. Generellt sett blev uppdragen något kortare till sin natur och kom att handla mer om rationaliseringar av befintliga projekt än om stora nyinvesteringar. Under slutet av året stabiliserades marknaden.
För division Energy inleddes 2009 med en god orderstock vilket säkerställde en bra beläggning trots en dämpad konjunktur. Osäkerheten var störst i Ryssland, Baltikum, Finland och Sydostasien. Under slutet av året stabiliserades marknaderna och till och med en viss uppgång kunde noteras.
För division Engineering har marknaden successivt försvagats under året. Efterfrågan var överlag god inom sektorerna livsoch läkemedel, energi och kärnkraft. Generellt sett drevs efterfrågan inom industrin av effektiviseringar i produktionsanläggningar, miljörelaterade projekt, utveckling av alternativa bränslen och omställning till effektivare energihantering.
För Infrastruktur var marknadsläget under 2009 blandat. Affärsområdet Produktutveckling hade en svag inledning men såg en förbättring under slutet av året. Utvecklingen var fortsatt mycket stark inom Samhällsbyggnad. För övriga affärsområden var utvecklingen stabil med viss försiktighet från kunder och investerare.
För division Kontroll var efterfrågan relativt stabil inom samtliga kompetensområden. Den enskilt starkaste efterfrågan noterades från provningsrelaterade tjänster inom kärnkraftsindustrin.
Tillväxten på den nordiska energimarknaden kommer i huvudsak att präglas av satsningar på kärnkraft i Finland, förberedelser inför en svensk utbyggnad av kärnkraftverk och förnybara energikällor i de övriga nordiska länderna. Vid sidan av de större nyinvesteringar som redan är beslutade kommer det att finnas behov av ett stort antal löpande effektiviseringar, uppgraderingar, kapacitetshöjningar och miljöförbättringar på de befintliga anläggningarna, såväl inom kraftindustrin som inom den övriga industrin.
Branscher som gruv-, petrokemi-, energi-, livs- och läkemedel väntas visa fortsatt hög efterfrågan medan den tillverkande verkstadsindustrin, till exempel bilindustrin, väntas ha fortsatta konjunkturella problem.
Omställningen med effektivisering, nya energislag och ökad konkurrens inom energisektorn är betydande och kommer att prägla efterfrågan på konsulttjänster i många år framöver.
Skogsindustrin fortsätter att bredda sin verksamhet till att förutom massa- och papperssektorn även tillhandahålla biobränslen och elenergi.
Nordisk industri ligger långt framme när det gäller miljörelaterade projekt vilket bedöms ligga till grund för kommande export, vilket i sin tur för med sig fortsatt efterfrågan på teknikkonsulttjänster.
De nordiska länderna har starka statsfinanser vilket gör att efterfrågan bedöms som fortsatt god för infrastrukturprojekt, särskilt inom väg och järnväg. De kommunala satsningarna ser ut att fördröjas något på grund av lägre skatteintäkter och kostnader för ökad arbetslöshet. De privata satsningarna bedöms följa en fortsatt försiktig linje i avvaktan på tydligare konjunktursignaler. Energieffektivisering är ett undantag där efterfrågan förväntas vara fortsatt stark i hela Norden.
Antal medarbetare per land, december 2009
ÅFs hemmamarknader är Norden, Baltikum och Schweiz men företaget blir alltmer internationellt. Egna etableringar finns i ett 20-tal länder men verksamhet och kunder finns i hela världen.
För att få en säkrare sysselsättning och därmed också förbättrad lönsamhet är det ÅFs strävan att öka andelen långa uppdrag.
På de nordiska marknaderna pågår en successiv avreglering av de tekniska kontrolltjänsterna. Tjänsterna bedöms överlag få en ökad betydelse, inte minst som förebyggande åtgärder för att säkra en god produktivitet.
Energibehoven i Europa är växande. Det för med sig fortsatt god efterfrågan på tjänster inom både kraftgenerering och distribution till marknaden. I Väst- och Centraleuropa fortsätter framför allt utbyggnaden av nya kärnkrafts- och biobränsleanläggningar att driva efterfrågan inom energisektorn. När det gäller äldre kolkraftverk finns ett stort behov av att effektivisera och förbättra miljöprestandan. I Östeuropa och Sydostasien ser marknaderna ut att kunna återhämta sig något efter den kraftiga dämpningen som uppstod efter finanskrisen.
Efterfrågan kring miljöförbättrande och energieffektiviserande industriprojekt bedöms vara fortsatt god på samtliga marknader.
Inom massa och papper bedöms marknaderna fortsätta att växa i Afrika, Asien och Sydamerika. I Europa fortsätter omställningen mot mer fokus på returpappershantering istället för nya produktionsanläggningar, samt modernisering och effektivisering av befintliga bruk.
I Öst- och Mellaneuropa har marknaden för tekniska kontrolltjänster en fortsatt god potential. Avregleringarna och harmoniseringen till EU-regler fortsätter. För ÅFs räkning är etableringarna i Tjeckien och Litauen viktiga plattformar för en breddning av tjänsteutbudet riktad till de närliggande marknaderna.
ÅF har under en lång rad år vuxit och blivit en alltmer internationell koncern. Det har skett genom både förvärv och organisk tillväxt. Företaget har därför lagt stor vikt vid att utveckla en enhetlig struktur för kompetensutveckling, interna erfarenhetsbanker, intranät, varumärkesidentitet och på att föra ut gemensamma värderingar och mål i organisationen. Varje del av ÅF arbetar med stor självständighet, vilket gör att den lokala förankringen är god samtidigt som den globala strukturen tillför styrka och stabilitet.
ÅF och Veckans Affärer i samarbete delar årligen ut Svenska Innovationspriset. 2009 fick SKF priset för sin vision "Beyond zero" där de stärkt sitt produkterbjudande med den modernaste forskningen och tekniken för att möta ett helt nytt tryck från en marknad som vill se klimatomställning och energieffektivisering. Priset på 100 000 kronor delades ut i Grünewaldsalen i Stockholms Konserthus.
En stark företagskultur är en viktig framgångsfaktor för ett företag som ska bli ledande i Europa och som har enastående medarbetare som sin främsta tillgång. Inom ÅF finns mångårig erfarenhet av att lösa tekniska problem och såväl den tekniska som den affärsmässiga sidan av konsulternas arbete utvecklas löpande. Alla medarbetare ska bidra till att stärka bilden av ÅF.
För ÅF är företagskulturen en av de viktigaste framgångsfaktorerna. Under 2009 lanserades ÅFs Blue Book 2.0, en bok om hur ÅFs medarbetare tillsammans skapar en stark kultur och därmed ett framgångsrikt ÅF. Boken ger en bild av ÅF och beskriver hur man arbetar.
ÅFs kärnvärden "Enastående medarbetare, Teamwork och Absolut oberoende" beskriver tillsammans medarbetarnas vardag och förhållningssätt gentemot kunder och kollegor. En medarbetare på ÅF är en person som överträffar kundernas förväntningar med sina lösningar och sin kombination av tekniskt kunnande
och affärsmannaskap. En medarbetare på ÅF är också en bra kommunikatör, lagspelare och lyssnare. Det är en person som är positiv, håller fast vid löften och som visar respekt för kunden.
I Sverige rankades ÅF på 2009 års KarriärBarometer som Sveriges näst populäraste arbetsgivare bland yrkesverksamma ingenjörer. Placeringen är ett kvitto på att Sveriges ingenjörer har uppfattat vad ÅF står för och vad ÅF som arbetsgivare kan erbjuda.
Karriärbarometern är en årlig undersökning som genomförs av Universum Communications. Personer som deltar i undersökningen är "young professionals", med civil- eller högskoleingenjörsexamen som har jobbat 2–8 år och är högst 40 år gamla. Cirka 5 600 ingenjörer deltog i undersökningen.
ÅF arbetar aktivt för att stärka sin image som arbetsgivare bland potentiella medarbetare. Det sker varje år genom strategiska aktiviteter och mässor på universitet och högskolor. Under våren 2009 genomförde ÅF en i media uppmärksammad "Talent Tour", speciellt riktad till kvinnliga studenter på fyra skolor. Temat var "Balans i livet" och såväl ÅFs VD Jonas Wiström som ÅF-medarbetaren Susanna Kallur deltog på alla turnéplatser och träffade hundratals studenter.
På ÅF ska medarbetarna känna stolthet över sitt arbete och sitt företag, känna förtroende för sin chef samt glädje och gemenskap med sina arbetskamrater. För att leva upp till kraven som ställs på en modern arbetsgivare har ÅF ett långsiktigt och målmedvetet personalarbete på alla nivåer i företaget. Genom olika medarbetarundersökningar tar ÅF regelbundet pulsen på stämningarna inom koncernen.
För att tydliggöra ÅFs inställning i frågor som berör medarbetarna finns policies för bland annat personalpolitik, lönesättning, jämställdhet och arbetsmiljö.
Personalaktiviteterna skiljer sig åt mellan länderna men delar ambitionen att skapa social gemenskap och trivsel.
ÅF strävar efter en balanserad könsfördelning, vilket också avspeglar sig i rekryteringsverksamheten. Ett första delmål är att år 2015 ska andelen kvinnliga konsulter och chefer uppgå till 25 procent. Varje gång en chefstjänst ska tillsättas ska det minst finnas en kvinna som kandidat i urvalet. Om de rekryteringsföretag som anlitas inte kan leverera kandidater enligt den modellen byts de ut. Vid årsskiftet 2009/ 2010 var andelen kvinnliga konsulter i koncernen 17 (17) procent. Andelen kvinnliga konsultchefer var 15 (12) procent. Den totala andelen kvinnliga medarbetare var 21 (21) procent. Av ÅFs åtta stämmovalda styrelseledamöter är tre kvinnor, det vill säga 37 procent.
ÅF har ett nätbaserat rekryteringsverktyg där externa såväl som interna kandidater kan göra sig tillgängliga i en sökbar databas som används av ÅFs chefer när de söker nya medarbetare. Systemet hanterar hela den administrativa kedjan av rekryteringsärenden, från annons till färdigt anställningskontrakt. Med enkla gränssnitt används det för både ÅFs egen hemsida och för externa rekryteringstjänster.
ÅF har satt som mål att ha 10 000 medarbetare år 2015. Tillväxten ställer krav på att arbetsklimatet är attraktivt och att utvecklingsmöjligheterna är goda.
Inom ÅF finns tre identifierade karriärvägar: projektledare, specialist/expert och chef. Inom varje karriärväg finns olika nivåer och utvecklingssteg. Karriärvägarna är ett stöd för att skapa individuella mål och handlingsplaner, vilket bland annat sker vid det årliga utvecklingssamtalet mellan chefer och medarbetare. I praktiken finns det dock betydligt fler karriärvägar än så, eftersom medarbetarna kan växla mellan olika roller och till exempel både fungera som projektledare och specialist.
| IKEA | 1 |
|---|---|
| ÅF | 2 |
| ABB | 3 |
| Vattenfall | 4 |
| 5 | |
| Ericsson | 6 |
| Volvo Group |
7 |
I en undersökning bland 5 600 yrkesverksamma ingenjörer hamnade ÅF på andra plats över mest attraktiva arbetsgivare. Därmed stärkte ÅF sin position som det mest attraktiva konsultbolaget i branschen.
KarriärBarometern är en årlig attitydundersökning som genomförs av Universum Communications. De som deltar i undersökningen är "Young professionals", vilket betyder att han eller hon har en avklarad civilingenjörs- eller högskoleexamen och har arbetat 2–8 år inom sitt kompetensområde.
ÅF Academy är ÅFs egen utbildningsorganisation som stödjer ÅFs karriärvägar och utveckling av konsultrollen. Här finns såväl omfattande grundkurser för nya konsulter som specialinriktade och individanpassade vidareutbildningar. Alla kurser genomsyras av ÅFs syn på gott affärsmannaskap. Under 2009 hölls utbildningar kring bland annat ledarskap, projektledning, säljträning och affärsmässighet.
ÅFs företagsledarutbildning, Business Executive Leadership Programme, är ett samarbete med IFL Executive Education och riktar sig till högre chefer inom koncernen. Programmet sträcker sig över ett år under vilket deltagarna förvärvar en djupare förståelse för de långsiktiga drivkrafterna i branschen ur ett internationellt perspektiv. Områden som ingår är exempelvis strategisk planering, internationellt ledarskap och kommunikation.
ÅF Nuclear Academy är en satsning på stärkt kompetens inom kärnkraft för att möta de ökande kraven från myndigheterna och kärnkraftsindustrin. Utbildningen leder till kompetenscertifiering på fyra nivåer och har rönt stort intresse och uppskattning från industrin, samtidigt som utbildningen erbjuder spännande utvecklingsmöjligheter för den individuella medarbetaren. Utbildningen och certifieringsmöjligheterna är även öppna för kunder och andra intressenter. Under året certifierades 125 personer.
För yngre medarbetare finns ÅF Nuclear Trainee Programme, läs mer på sidan 19.
Inom ÅF Academy utbildas ÅFs projektledare för att bli certifierade enligt den europeiska certifieringsstandarden IPMA. Certifieringen finns i fyra nivåer: A, B, C och D. För projektledare som arbetar med internationella projekt sker certifieringen på engelska. Under 2009 certifierades ett tjugotal konsulter.
Inom ÅFs divisioner finns olika system för rörlig ersättning till medarbetarna. Ersättningen kan antingen vara baserad på divisionens resultat eller vara kopplad direkt till den personliga prestationen.
För att skapa en tydlig koppling till medarbetarnas betydelse för koncernens resultat på både kort och lång sikt finns en koncernbonus. Modellen bygger på att en del av den vinst som genereras på koncernnivå årligen delas ut som likvärdiga bonusersättningar till medarbetare i alla delar av koncernen.
Andra förmåner som medarbetarna på ÅF kan dra nytta av är erbjudanden som varierar mellan koncernens länder beroende på till exempel olika skattelagstiftningar. I Sverige finns bland annat tjänstepension, attraktiva försäkringar, tjänstebilsmöjligheter och diverse rabatter.
Alla medarbetare i ÅF har möjlighet att hyra någon av de fritidsstugor och lägenheter som ägs, förvaltas eller hyrs av en personalstiftelse. Möjligheten utnyttjas av ett par hundra familjer årligen.
Sjukfrånvaron inom ÅF uppgick 2009 till 2,2 (2,4) procent.
Den totala frånvarotiden inklusive semester uppgick till 16,4 (15,7) av ordinarie arbetstid. Semester utgjorde 9,7 (10,3) procent och tjänstledighet 4,5 (3,6) procent.
Visste du att häcklöperskan och världsrekordhållaren Susanna Kallur är anställd på ÅFs informationsavdelning?
Marco Conrad är chef för en enhet inom vattenkraft och stationerad i schweiziska Baden. Han är civilingenjör och doktorerade på vattendammar vid Münchens tekniska universitet.
15.15. Ankomst till dammanläggningen Son La efter sju timmars bilresa från Hanoi. Utvärdering av de framsteg som skett vid dammbygget och kvalitetsstudie av anläggningen på plats. Möte med kundens och ägarens representanter för att hantera aktuella frågor kring design och konstruktion.
19.00. Middag med teamledaren. Diskussion om kulturskillnader och planering av hur de ska hantera de frågor och eventuella problem som uppkommit.
Nästa dag, 8.20. Tillbaka till dammbygget och gemensamt anläggningsbesök med den konsult som ansvarar för konstruktionstillsynen. Noggranna kontroller och genomgångar med honom. Bedömningar om eventuella justeringar och förbättringar.
11.20. Lunch tillsammans med kunden på anläggningens lokala matservering. Njuter av det goda vietnamesiska köket. Öppen och bra kommunikation med kunden. Diskuterar tekniska frågor och frågor kring schemaläggning.
14.35. Kör tillbaka till Hanoi och går igenom olika alternativ med en kollega i bilen. Funderar på den kommande inspektionsrapporten och vilka möjliga förbättringar som kan vara aktuella att föreslå. Ser redan fram emot nästa besök efter en period bakom skrivbordet på kontoret i Hanoi.
Ingeborg Grötterud är civilingenjör och sektionschef i Göteborg. Huvuddelen av tiden arbetar hon operativt som projektledare på Ringhals kärnkraftverk, några mil söder om Göteborg.
6.30. Träffar kollegor för samåkning till Ringhals.
9.00. Telefonmöte. Stämmer av beläggningen med sektionschefer och andra nyckelpersoner. Diskuterar resursbehov. Sedan veckomöte med projektgruppen: konstruktörer, montageledare, teknisk samordnare och projektadministratör.
11.00. Veckans tjejlunch i personalmatsalen tillsammans med de andra projektledarna på avdelningen.
11.45. Åter på kontoret. Kollar inkorgen. Svarar på fråga om sparad semester. Tips från chefen om en bra konsultkandidat. Pratar med projektbeställaren på telefon. Skriver protokoll från veckomötet.
13.45. Montagebesiktning. Samling vid intagsbyggnaden med hjälm, gummistövlar, dagbok och penna. Besiktningen gäller några rör i en av kylvattenkanalerna. Kanalen har tömts på vatten. Vi klättrar ner sju meter på en stege och undersöker. Det ser bra ut och stämmer med ritningarna.
15.00. Tillbaka på kontoret. Skickar kommentarer om granskningen till handläggaren. Hanterar några andra ärenden innan det är dags att samåka hemåt igen.
21.00. Kollar mejlen igen. Läser cv från kandidaten som chefen tipsade om. Ser intressant ut. Bestämmer att boka möte och noterar några frågor.
| Åldersfördelning | |||
|---|---|---|---|
| Andel i procent | |||
| Åldersgrupp, år | 2007 | 2008 | 2009 |
| –29 | 12 | 14 | 14 |
| 30–39 | 30 | 30 | 29 |
| 40–49 | 28 | 27 | 27 |
| 50–59 | 20 | 19 | 19 |
| 60– | 10 | 10 | 11 |
Genomsnittsåldern var 43,4 (43,1) år.
| Anställningstid, år | 2007 | 2008 | 2009 |
|---|---|---|---|
| –2 | 31 | 34 | 26 |
| 3–5 | 18 | 21 | 27 |
| 6–10 | 22 | 19 | 19 |
| 11–20 | 18 | 16 | 17 |
| 21– | 11 | 10 | 11 |
Medarbetare i förvärvade bolag får tillgodoräkna sig anställningstiden i det förvärvade bolaget.
Genomsnittlig anställningstid var 7,9 (7,8) år.
| TSEK/årsanställd | ||
|---|---|---|
| 2007 | 2008 | 2009 |
| 1 066 |
1 157 |
1 119 |
| 90 | 120 | 89 |
| 611 | 616 | 639 |
| 701 | 736 | 728 |
*) Omsättning exklusive övriga rörelseintäkter.
**) Resultat före finansnetto exklusive andel i intresseföretags resultat och övriga rörelseintäkter.
***) Personalkostnader inklusive resultat före finansnetto exklusive övriga rörelseintäkter.
| Utbildning och FoU |
||||
|---|---|---|---|---|
| TSEK/årsanställd | ||||
| 2007 | 2008 | 2009 | ||
| Utbildning | 17 | 23 | 20 | |
| Forskning och utveckling |
7 | 9 | 10 | |
| Totalt per årsanställd |
24 | 32 | 30 |
Medarbetarna utbildas i genomsnitt 37 (39) timmar per år.
Personalomsättning baserad på egen uppsägning. Totalt 2009: 6,3 (13,1) procent.
Världens energibehov fortsätter att öka. Kärnkraft är ett område där efterfrågan stiger och utvecklingen går framåt snabbt. Maximal säkerhet och ökad effektivitet står högst på agendan för ÅFs tjänster inom området. ÅF Nuclear Trainee Programme lägger grunden för de medarbetare som kommer att arbeta med framtidens kärnkraft.
"För mig är lösningen på världens energiproblem vår enskilt viktigaste fråga och inom en överskådlig framtid är kärnkraften en nödvändig del av den lösningen. Att få vara med att utveckla morgondagens energiteknik lockade och möjligheten att få lära känna branschen via ÅFs traineeprogram kändes som en väldigt bra start."
"Som ny på ÅF och i kärnkraftsbranschen har jag haft stor nytta av de sakkunskaper jag fått under programmet. Programmet har gett mig möjligheten att på en kort tid fått lära känna kollegor från hela ÅF, vilket har gett en bra grund att stå på vad gäller mitt fortsatta arbete på ÅF."
"Med tanke på alla trevliga människor jag träffat via programmet vore det konstigt om vi inte höll kontakten. Jag kommer att ha stor nytta av att ha lärt känna så många både i Sverige och ute i Europa som har kunskaper som kan användas i kärnkraftsindustrin. Nätverket blir en dörröppnare till att få tag på personer med den kompetens som jag för tillfället letar efter. Jag hoppas att vi kommer få många tillfällen att arbeta med varandra i framtiden, det vore väldigt roligt!"
"Jag tycker ÅF är ett väldigt trevligt företag och det känns att det finns ett 'driv' i företaget. Trots lågkonjunktur ser man möjligheter och satsar på framtiden."
Rasa Alkauskaite-Kokoskina är ingenjör i miljöteknik och har en master i Business Management från Vilnius Gediminas Technical University. Hon arbetar som projektledare inom miljöteknik på ÅF i Vilnius och arbetar med olika infrastrukturprojekt inom energi, fjärrvärme, avfallshantering och biogas.
"Jag har arbetat som miljökonsult i sju år och programmet var en bra möjlighet att höja mina kunskaper inom kärnkraftsområdet och förhoppningsvis få arbeta med det i framtiden. Dessutom gav det mig bra möjligheter att få kontakt med andra ÅF-kollegor."
"Nu har jag fått en bra bakgrund och förståelse för viktiga frågor inom kärnkraft. Att förstå processer och samband är viktigt för att kunna identifiera och utvärdera effekterna på miljön. Dessutom har det varit spännande att träffa så många intressanta människor."
"Jag har träffat andra trainees, kärnkraftsexperter och lärare. Vi ser redan samarbetsmöjligheter så jag är säker på att de här kontakterna kommer att vara till stor nytta i mitt framtida arbete. Jag arbetar till exempel med olika anbud där vi behöver experter inom olika områden. Min erfarenhet säger mig att när man känner en person så börjar intressanta saker att hända och nya projekt tar form."
"Först av allt människorna! Jag har många bra och professionella kollegor i Vilnius. Jag uppskattar att jag alltid kan hitta kunniga människor och enheter inom ÅF-koncernen. Tillsammans kan vi erbjuda de bästa lösningarna till kunderna."
Baden Roman Pfund arbetar med vattenkraftverk och dammar. "Det bästa med mitt jobb är ansvaret och att få lösa komplexa problem länkade till vardagslivet. Det bästa med ÅF som företag är ingenjörsnätverket, den internationella kulturen där jag jobbar, och de många olika typerna av projekt vi arbetar med."
ÅF arbetar brett för en långsiktigt hållbar utveckling. Störst betydelse har det arbete som bedrivs i uppdragen för att förbättra kundernas agerande och prestanda. Att ha minst lika höga ambitioner för det interna hållbarhetsarbetet är viktigt för att utveckla medvetenheten och kunnandet och för att stärka trovärdigheten i kommunikationen.
Hållbar utveckling och hållbarhet är begrepp som aktualiserades i FN-rapporten "Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future", (-87) även kallad "Brundtlandrapporten" efter politikern Gro Harlem Brundtland som ledde kommissionen. Innebörden av uttrycket är omfångsrikt och består av tre delar: ekonomisk, social och ekologisk
hållbarhet. Rapporten menar att förutsättningen för en hållbar utveckling skapas genom samspel mellan de tre sfärerna, vilket leder till "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov".
Inom näringslivet etablerades begreppet hållbarhet under 2000-talets första decennium. Ett "hållbart företagande" är ett företagande som bedrivs för att uppnå balans och styrka inom samtliga tre områden.
Hållbarhet är en del av ÅFs affärsstrategi och en förutsättning för ÅFs hela verksamhet. Hållbart företagande är för ÅF att skapa långsiktiga ekonomiska, sociala och ekologiska värden för alla våra intressenter. När ÅF bildades 1895 var det ur en vilja att skapa ett mer hållbart företagande. Idag, mer än hundra år senare, är företagets ambition fortfarande densamma, även om villkoren och världen omkring har förändrats.
Visste du att ÅFs huvudkontor i Solna är det första kontorshuset i Sverige som blivit certifierat som Green Building? Det betyder att huset förbrukar högst 75 procent av den energimängd som följer av standard.
Inom ÅF är vi övertygade om att teknik och tekniska lösningar kommer att spela en avgörande roll för många av de utmaningar världen står inför – i synnerhet när det gäller den framtida energiproduktionen. Vi är också övertygade om att de erfarenheter ÅF har och de grundläggande värderingar ÅF bär är nycklar för att åstadkomma förändring.
ÅF gör störst skillnad för en hållbar framtid genom de uppdrag företaget utför för sina kunders räkning. Alla ÅFs uppdrag omfattar en hållbarhetsdimension. Dessutom är hållbarhet en del av företagets affärsidé: "ÅFs samlade tekniska kunnande skapar lönsamma, säkra och hållbara lösningar".
Det är en affärsidé som förpliktar. ÅF ska inte enbart lösa sina kunders behov. ÅF ska också, i varje uppdrag, söka rätt balans mellan sociala, ekologiska och ekonomiska faktorer. Det gör 4 500 ÅF-konsulter, i tusentals uppdrag, över hela världen, varje dag.
Det krävs teknik, kunskap och erfarenhet för att förutse och hantera klimatfrågorna. ÅF vill vara en positiv kraft för att skapa en hållbar framtid. ÅF vill göra skillnad.
2009 var ett banbrytande år för ÅF ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Koncernledningen tog under våren det strategiskt viktiga beslutet att utvidga sin satsning och profil inom det "gröna området". En ny tjänst och ett nytt ansvarsområde som hållbarhetschef inrättades på koncernnivå. Den omfattar och ersätter den tidigare befattningen miljöchef.
Hållbarhet är en del av ÅFs affärsidé. Därför ska ett hållbarhetsperspektiv genomsyra samtliga ÅFs processer. Genom att systematiskt genomlysa varje process utifrån de tre hållbarhetsperspektiven – det ekonomiska, ekologiska och sociala – stärks ÅFs hela verksamhet och därmed möjligheten till fler affärer.
"The ÅF Green Advisor Plan" är en handlingsplan för ett hållbart företagande. ÅF ska bli Europas ledande teknikkonsultföretag. Ett stort steg mot detta mål är att ställa upp några av de mest krävande hållbarhetsmålen bland europeiska teknikkonsultföretag.
The ÅF Green Advisor Plan är det strategiska hållbarhetsverktyg ÅF arbetar med. Genom att följa och systematiskt genomföra planen på de marknader där företaget verkar, stärks ÅFs möjligheter till fler affärer, samtidigt som företaget bidrar till en mer hållbar utveckling för samhället i stort genom de uppdrag som genomförs.
ÅF är mycket stolta över att ha utsetts till grön rådgivare åt de olympiska kommittéerna i Finland, Norge, Schweiz och Sverige. De olympiska spelen är ett forum med unika möjligheter att öka miljömedvetenheten och genomföra mycket synliga gröna initiativ. Samarbetet mellan de olympiska kommittéerna och ÅF utgår från att ÅF genomför strategiska hållbarhetsutredningar och utbildningar i hållbarhetsfrågor för anställda och aktiva inom den olympiska rörelsen.
Som ett led i att uppnå hållbarhetsmålen kommer ÅF från och med 2010 att producera rapporter över projekt, teknisk utveckling och utmaningar inom områdena Energy, Buildings, Infrastructure och Industry. Syftet med rapporterna är att ge en tydligare bild av hur teknik och tekniskt kunnande kan omvandlas och användas för att tillfredsställa kundernas många olika behov. I samband med att varje rapport presenteras kommer ett "ÅF Green Advisor Report Seminar" att hållas, där aktuella områden lyfts fram och inbjudna experter ger sin bild av nuläget och blickar framåt.
ÅF strävar efter att erbjuda medarbetarna en oslagbar arbetsmiljö. Läs mer om ÅF som arbetsplats, utbildningssatsningar, gemensamma värdegrunder och incitamentsstrukturer på sidorna 14–20.
Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse är en av bolagets största ägare och stödjer på basis av sin avkastning som ägare – via forskningsanslag och stipendier – projekt vid landets universitet, högskolor och forskningsinstitut inom områden som till exempel energi, miljö, säkerhet och industriella processer.
Visste du att ÅF anställde sin första miljökonsult redan 1901?
ÅFs uppförandekod är en sammanställning av regler och riktlinjer som beskriver ÅFs förväntningar på sin verksamhet och sina partners, oavsett lokalisering eller bakgrund. Uppförandekoden är en integrerad del av hur ÅF gör affärer och den gäller för alla ledamöter i styrelsen och alla medarbetare.
Uppförandekoden är baserad på OECDs riktlinjer för multinationella företag, FNs deklaration om mänskliga rättigheter och barns rättigheter samt ILOs centrala konventioner.
ÅF ska följa lagar och förordningar och respektera kulturer och traditioner i de länder där ÅF verkar.
ÅF får inte erbjuda kunder eller affärspartners några förmåner i strid med lag eller god affärssed.
ÅFs medarbetare ska iaktta god affärssed och ett etiskt förhållningssätt i alla verksamheter och i relationer med intressenter. ÅFs medarbetare får inte ta emot betalningar eller andra typer av ersättning från en tredje part som kan påverka deras objektivitet i affärsbesluten.
Alla finansiella transaktioner ska rapporteras i enlighet med god redovisningssed och bokföringen ska spegla alla transaktioner på ett korrekt och icke vilseledande sätt.
Medarbetare och styrelsemedlemmar ska bedriva sina personliga och/eller ekonomiska intressen på sätt som inte står i konflikt med eller kan uppfattas stå i konflikt med ÅFs intressen. ÅF förhåller sig neutralt till politiska partier och kandidater. ÅF uppmuntrar en kontinuerlig dialog med sina intressenter.
ÅF stödjer och respekterar skyddet av internationellt erkända mänskliga rättigheter. ÅF rekryterar och behandlar sina medarbetare på ett sätt som inte diskriminerar oavsett kön, religion, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, nationalitet, politisk åsikt, facklig tillhörighet, socialt eller etniskt ursprung. ÅF uppmuntrar mångfald på arbetsplatsen.
ÅF accepterar ingen form av tvångs- eller barnarbete.
Föreningsfriheten ska respekteras i alla verksamheter. En säker och hälsosam arbetsmiljö ska finnas för alla anställda.
ÅFs uppdrag och verksamhet ska bidra till hållbar utveckling och effektiv användning av energi och råvaror.
Visste du att ÅF har fördubblat antalet medarbetare under de senaste fem åren?
I september 2009 började Alice Bah Kuhnke som hållbarhets- och miljöchef på ÅF. Hon har arbetat som programledare och inslagsproducent på SR, SvT och Tv4, som verksamhetschef för Idéer för livet på försäkringsbolaget Skandia och generalsekreterare för organisationen Rättvisemärkt. Närmast kommer hon från Sektor3, en tankesmedja för det civila samhället. I sin nya roll på ÅF har hon ett tydligt huvudbudskap – hållbarhet är lönsamhet.
"Hållbarhet är mycket mer än traditionellt miljöarbete. Hållbarhetsarbete är detsamma som arbete med verksamheten ur tre perspektiv, det ekonomiska, det ekologiska och det sociala. Det är den breda ansatsen som skapar utrymme för effekt. Det är inte längre tillräckligt att fokusera på ett av områdena om man vill bedriva ett hållbart företagande."
"Alla ÅFs uppdrag har en hållbarhetsaspekt. Med andra ord bidrar ÅFs medarbetare till en hållbarare värld dagligdags. Dessutom är många av de stora utmaningar näringslivet och världen i stort står inför – hur drastiskt det än kan låta – affärsmöjligheter för oss. Därför ska vi tydligare profilera oss och visa att den kunskap vi har, är kunskap för våra kunder att använda för att bygga en hållbar framtid."
"Våra kunder får alltid den bästa lösningen utifrån de förutsättningar som kunden ger. Dessutom kommer vi att erbjuda kunden ytterligare ett förslag till lösning på hennes eller hans utmaning. Ett förslag som är det absolut bästa även ur ett hållbarhetsperspektiv. Det betyder att vi ger kunden ytterligare valmöjligheter. Kunden är det viktigaste vi har och alltid i fokus. Inte minst i förståelsen för var och hur vi gör störst skillnad."
"Det är en stor och därmed också spännande utmaning. Det gäller att hantera olikheterna med respekt för olika kulturer och traditioner. Min utgångspunkt är att alla människor vill väl och att man kommer långt med hjälp av information och ömsesidig respekt. Därför är kommunikation A och O för att vi ska lyckas förverkliga våra högt ställda mål. Vi måste vara tydliga gentemot ägare, medarbetare, kunder, underleverantörer och alla andra intressenter."
"Det är stora förändringar som ligger framför oss. Det finns inte tid att vänta. Vi har högt satta mål för ÅFs hållbarhetsarbete och arbetet har börjat. Visst måste vi ha tålamod men det handlar inte om att prata utan om att göra."
ÅF har inlett ett viktigt samarbete med de olympiska kommittéerna i Finland, Norge, Schweiz och Sverige. ÅF blir därmed olympisk partner och exklusiv "Green Advisor" till samtliga fyra olympiska kommittéer. mittéer.öna
ÅF kommer att agera rådgivare i gröna frågor och som en aktiv resurs för att utveckla de olympiska idrotterna ur ett hållbarhetsperspektiv. Hållbarhetsfrågan växer snabbt i den olympiska rörelsen – inte minst i fråga om valet av framtida OS-städer. Fokus kommer att ligga på policys, strategier och åtgärdsprogram samt utbildning av stab, tränare och aktiva. kla ektiv. piska minst mtida OS-städer. ys, ng perioden 2010–2014, vilket täcker tre olympiska spel.
ÅF är dessutom sponsor till samtliga de fyra olympiska kommittéerna. Ett sponsoravtal är påskrivet för
ÅF kommer att utbilda de olympiska trupperna i samtliga berörda länder i gröna frågor.
De olympiska ringarna och den exklusiva titeln Green Advisor integreras i ÅFs externa kommunikation. De olympiska ringarna och den olympiska associationen är världens starkaste icke-kommersiella varumärke.
"Det bästa med mitt jobb är variationen; man träffar många olika kunder och möter olika utmaningar hela tiden. Hos ÅF finns teknisk kompetens inom nästan alla områden."
Division Energy erbjuder tekniska konsulttjänster inom energiområdet. Verksamheten finns i stora delar av världen och positionen är marknadsledande i Norden, Schweiz och Baltikum. Ställningen är stark inom många kompetensområden. Inom kärnkraft är ställningen världsledande.
Division Energy erbjuder tekniska och finansiella konsulttjänster inom energisektorn, med tyngdpunkt inom kraftgenerering och fjärrvärme. Tjänsterna omfattar allt från rådgivning kring investeringar till att implementera kraftverksetableringar som omfattar olika aspekter från drift till miljö.
Energy är ett av de största oberoende internationella konsultföretagen inom sitt område. Inom kärnkraft är ställningen världsledande. Inom konventionella kraftverk är divisionen en av de ledande konsulterna i Europa och Ryssland. Verksamheten växer även snabbt i Indien och Sydostasien där ÅF har en stark ställning inom vissa utvalda segment.
Divisionens specialistkompetenser, breda erfarenhet och förmåga att förflytta projekt från idéstadium till implementering är några av de starkaste framgångsfaktorerna.
| Proforma* | |||
|---|---|---|---|
| Nyckeltal | 2009 | 2008 | 2008 |
| Rörelsens intäkter, MSEK | 1 290 | 1 051 | 1 268 |
| Rörelseresultat, MSEK | 124,5 | 130,0 | 124,3 |
| Rörelsemarginal, % | 9,7 | 12,4 | 9,8 |
| Andel av omsättning, % | 27 | 23 | 27 |
| Antal årsmedarbetare | 879 | 697 | 841 |
| Rörelseresultat per årsmedarbetare, TSEK |
142 | 186 | 148 |
*Justeringar gjorda per den 1 oktober 2008 på grund av organisationsförändring.
Energys tjänster finns inom ett brett spektrum och omfattar aspekter kring teknik, finansiering, management och energirådgivning. Uppdragen rör ofta större investeringsprojekt men även frågor kring effektiviseringar och löpande kapacitetsförbättringar av befintliga anläggningar är vanligt förekommande uppdrag. Divisionen gör även utredningar kring miljö och säkerhet.
Sett till en investerings livscykel har Energy tjänster för alla moment. I de tidiga faserna sker analyser och förstudier. I anslutning till investeringsbeslut pågår förberedande engineering och engineeringfasen. Under implementeringsfaserna kan uppdragen bestå av projektledning/projektstyrning, grundläggande design av processlösningar, upphandlingsstyrning, tillverknings- och konstruktionskontroll, installationsövervakning och funktionalitetstester. När anläggningen sedan är i drift, erbjuder divisionen tjänster från felsökning till underhållsplanering.
27 %
"Trots att finanskrisen slog mycket hårt på den ryska ekonomin lyckades vårt nyförvärv Lonas skapa goda resultat och vinna flera prestigefyllda nya uppdrag i Ryssland. Samtidigt som bolagets integration med den övriga koncernen fungerade utmärkt. Det är jag mycket nöjd med."
"Först och främst ska vi säkerställa ökade volymer så att vi kan växa organiskt. Vi ska bli ännu bättre på att utnyttja den gemensamma kompetensen och vårt varumärke för att öka bredden av ÅFs verksamhet i de länder där vi redan nu finns. Dessutom ska vi fortsätta arbetet med att identifiera tänkbara kandidater för kommande förvärv inom sektorer eller marknader som är strategiskt viktiga för oss." mma änder a nkbara egiskt
Vad har du för motto i livet? "Integritet." vet?
Energys kunder är privata eller offentliga kraftföretag, annan energiintensiv industri, myndigheter och finansieringsinstitut. Kundernas investeringar är vanligtvis omfattande och löper över många år. Det för med sig att kundrelationerna är långsiktiga och ofta präglas av partnerskap. Eftersom divisionen verkar på många platser är den geografiska närheten till kunderna god.
När 2009 inleddes var orderstocken god vilket kunde säkerställa en bra beläggning trots en dämpad konjunktur. Den ekonomiska osäkerheten var störst i Ryssland, Baltikum, Finland och Sydostasien. Under slutet av året stabiliserades marknaderna och till och med en viss uppgång kunde noteras.
Trots finansoro och snabb konjunkturinbromsning kvarstår världens fundamentalt stora behov av energi. Elkonsumtionen stiger strukturellt i många länder och behoven av kapacitetsutbyggnad är därför fortsatt stora, såväl inom traditionella kraftslag som inom förnybara energislag. Dessutom behöver de befintliga anläggningarna effektiviseras för att öka kapaciteten och förbättra miljöprestandan. På fler och fler marknader har hållbarhetsfrågor kopplade till energianvändningen etablerat sig som en naturlig del av företagens affärsmöjligheter.
Divisionens samlade bedömning är att energisektorn fortsätter att vara ett tillväxtområde med mycket stor potential.
Visste du att ÅF under 2009 hade 600–700 konsulter med kompetens för uppdrag med koppling till kärnkraftsindustrin? Det gör ÅF till världens största oberoende konsultföretag inom kärnkraft.
Under slutet av 2008 förvärvade ÅF 75 procent av det ryska teknikkonsultföretaget ZAO Lonas Technologia med huvudkontor i S:t Petersburg. Under 2009 integrerades Lonas framgångsrikt i ÅF-koncernen och trots ett mycket besvärligt affärsläge i regionen bidrog Lonas med ett resultat över förväntan och ett starkt orderflöde.
I september utsågs ÅF genom det schweiziska dotterbolaget ÅF-Colenco till huvudkonsult för ett nytt vattenkraftverk i Schweiz som ska tas i drift 2015. Kunden är NdD Sa, ett joint venture mellan Schweiz största kraftproducent Alpiq, Swiss Federal Railway SBB och elbolaget FMV. Uppdraget omfattar projektledning och konstruktion.
Divisionen har verkat i Indien under flera år, framför allt inom vattenkrafts- och dammprojekt. Under 2009 breddades verksamheten till att omfatta även konventionella kraftverk. I augusti utsågs ÅF till att vara huvudleverantör av tekniska konsulttjänster vid uppbyggnaden av en ny 1 000 MW gaseldad kraftanläggning. Anläggningen ägs av det indiska industrikonglomeratet Tuff Energy. Under hösten vann divisionen även flera medelstora konsultuppdrag inom termisk kraftproduktion.
"Svenska ambassaden i Indien verkar för att svenskt miljökunnande överförs till Indien och att relationerna utvecklas mellan svenskt och indiskt näringsliv. När svenska företag lägger sin produktion i Indien vill de försäkra sig om att de indiska motparterna hanterar miljöfrågorna på acceptabelt sätt. Genom ett samarbete med ambassaden har ÅF fått möjlighet att sprida sin miljökunskap till indiska miljöföretag, organisationer och övrig industri. Indien har en välutvecklad miljölagstiftning men implementeringen av lagen är fortfarande svag på många håll. Inom ramen för projektet har ÅF även granskat de indiska exportörernas underleverantörer. Där har vi funnit brister och påbörjat en process där vi försöker få dem att arbeta seriöst med miljöfrågorna. För ÅF är det här projektet strategiskt viktigt, eftersom vi får en god bas inför en eventuell etablering av en egen miljöverksamhet i Indien."
Hans Hargbäck, seniorkonsult miljö, Stockholm
ENERGY
"Apatity och Kirovsk är städer i den ömtåliga nordliga naturen ovanför polcirkeln. De närliggande Hibini-fjällen är ett populärt skidåkningsområde på Kolahalvön i nordvästra Ryssland. Tyvärr är miljön belastad av utsläpp.
I ett joint venture mellan TGC-1 och Apatit genomförs en omfattande nyinvestering för att modernisera regionens kraftvärmeverk och värmesystem. De positiva miljöeffekterna är fl era: värmesystemets driftsäkerhet ökar, den totala bränsleförbrukningen sjunker, utsläppen minskar och energipriserna kan stabiliseras. ÅFs ryska verksamhet Lonas, fi ck i uppdrag att projektera en 12 kilometer lång värmeledning som går genom naturen i svår terräng.
En viktig del av uppdraget var att arbeta fram miljökonsekvensbeskrivningar enligt nationella och regionala krav på ekologisk hänsyn och att sköta hanteringen så att rätt tillstånd kom på plats. ÅF arbetade också med rekonstruktionen av kraftvärmeverket för att öka kapaciteten på värmeuttaget."
Nadezhda Poletaeva, chefsingenjör termoteknik, S:t Petersburg
Division Engineering är Nordens ledande industrikonsult. Uppdraget är tydligt: kundernas lönsamhet ska förbättras. Erfaren heter från tidigare genomförda projekt ger konkurrenskraft, stabilitet och trygghet. Den geografi ska närheten tillsammans med djupgående branschkunskaper är de viktigaste fundamenten för långvariga kundrelationer.
Engineering är Nordens största leverantörsoberoende konsult inom sitt område. Tjänsterna riktar sig till alla företag som hanterar industriella produktionsanläggningar. Divisionens konsulter kan antingen fungera som en integrerad del av kundens egen organisation eller enligt den allt vanligare modellen att Engineering tar ett totalansvar för en komplett leverans eller funktion. Uppdragen kan omfatta allt från idéarbete, förstudier, beräkningar och projektering till konstruktion, programmering, driftsättning och besiktning. Nya industrianläggningar byggs men merparten av uppdragen syftar till att effektivisera eller modernisera befi ntliga produktionsprocesser eller anläggningar.
| Proforma* | |||
|---|---|---|---|
| Nyckeltal | 2009 | 2008 | 2008 |
| Rörelsens intäkter, MSEK | 1 316 | 1 452 | 1 210 |
| Rörelseresultat, MSEK | 126,3 | 160,1 | 162,1 |
| Rörelsemarginal, % | 9,6 | 11,0 | 13,4 |
| Andel av omsättning, % | 27 | 32 | 26 |
| Antal årsmedarbetare | 1 210 | 1 273 | 1103 |
| Rörelseresultat per | |||
| årsmedarbetare, TSEK | 104 | 126 | 147 |
* Justeringar gjorda per den 1 oktober 2008 på grund av organisationsförändring.
27 %
"Trots tuffa förhållanden på marknaden har vi lyckats stuva om våra resurser mellan olika projekt, kunder och branscher. Många chefer och medarbetare har ställts inför svåra utmaningar och vi har fått jobba hårt tillsammans. När jag ser till helåret och hela divisionen kan jag konstatera att vi lyckats hålla god beläggning och lönsamhet. Det är jag stolt över."
"Att kunna bidra till ökad lönsamhet för våra kunder står alltid högst på agendan. Eftersom vi är Nordens största industrikonsult är chansen mycket stor att vi redan har löst ett motsvarande problem som det kunden ställs inför. Att anlita oss ska vara en ren vinst där varenda minut ska kunna räknas hem. Och vi fortsätter hela tiden att utvecklas. Till exempel genom våra kompetenscentra för kärnkraft, massa och papper, livs- och läkemedel, elkraft och industriell IT. I dessa centra möts representanter från divisionens samtliga enheter. Där sker erfarenhetsutbyte och kompetensuppbyggnad som snabbt kommer kunderna till godo. Vidare har vi våra 're-usekoncept' där våra kunder drar nytta av tidigare genomförda projekt."
Jag har två: "Ärlighet" och "Do it now".
Engineering erbjuder tjänster inom alla industribranscher med en särskilt stark ställning inom kärnkrafts-, energi-, massa och pappers-, livsmedels-, läkemedels-, gruv- och övrig processindustri. Eftersom kundbasen är stor och omfattar alla branscher är divisionen som helhet relativt okänslig för konjunktursvängningar. Själva inriktningen på tjänsterna passar alla konjunkturfaser eftersom industrin har ett konstant behov av produktivitetsförbättringar, energibesparingar, miljöanpassning och säkerhetshöjande åtgärder.
Divisionen arbetar nära sina kunder, såväl geografi skt som samarbetsmässigt. Engineerings strategi är att cirka 80 procent av omsättningen ligger på lokala kunder och 20 procent på gemensamma projekt mellan andra enheter inom Engineering eller tillsammans med övriga divisioner inom ÅF. Det skapar en fl exibilitet i organisationen och följsamhet med kundernas tillväxtambitioner. En tydlig trend i kundrelationerna är att uppdragen allt oftare får karaktären av partnerskap, där kunderna ger Engineering ett omfattande leveransansvar. Läs några aktuella exempel under "Viktiga händelser under 2009".
• Exempel på kunder är ABB, Alstom, Billerud, Forsmark, Fortum, Hjordnära, Korsnäs, LKAB, Novo Nordisk, OKG, Ringhals, Shell, Siemens, SKB och Westinghouse.
De viktigaste drivkrafterna på marknaden är behov av effektiviseringar av produktionsanläggningar, miljörelaterade projekt, utveckling av alternativa bränslen och omställning till effektivare energihantering.
Den konjunkturinbromsning som kulminerade hösten 2008 fortsatte att prägla våren 2009. Tillverkningsindustrin och bilindustrin var hårdast drabbade. Mot slutet av året skedde en stabilisering och orderläget förbättrades inom gruv- och stålindustrin. Detsamma gällde för massa- och pappersindustrin. Under året var efterfrågan fortsatt god från livs-, läkemedels-, energi- och kärnkraftssektorn.
Viktiga förklaringar till att divisionen kunde motverka den svaga marknadsutvecklingen var ett mer lönsamt tjänsteutbud, bättre styrning av fastprisprojekt, fortsatta kostnadsbesparingar samt en aktiv omfördelning och anpassning av de egna resurserna.
Engineering är marknadsledande i Norden med en marknadsandel på cirka nio procent.
Visste du att ÅF 2009 invigde ett nytt ÅFhus i Malmö som rymmer 250 ÅF-konsulter i Västra Hamnen? Det gör ÅF till ett av de ledande teknikkonsultföretagen i den expansiva Öresundsregionen. ÅF-huset i Malmö invigdes 2 november 2009. Susanna Kallur klippte bandet.
I februari tecknades ett nytt fyraårigt ramavtal med Vattenfall där ÅF utsågs till strategisk partner inom områdena kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. Avtalet avser tjänster från projektledning, analys och utredning till tekniska beräkningar och detalj konstruktion inom alla tekniska discipliner.
I maj utsåg Øresundsbro Konsortiet ÅF till huvudleverantör genom tecknandet av ett tvåårigt avtal avseende tekniska konsulttjänster till fem av sex teknikområden till Öresundsförbindelsen. Teknik områdena omfattar VVS, el och automation, bygg, väg och järnväg.
I tredje kvartalet vann divisionen ett större uppdrag inom vattenkraft i norra Sverige. Ordern är i linje med strategin att expandera inom vattenkraften.
I november förvärvades två verksamheter med sammanlagt 27 kvalifi cerade konsulter i Malmö och Göteborg. Konsulterna från det malmöbaserade företaget Etteplan är fokuserade på industriautomation och projektledning. Konsulterna från det göteborgs baserade företaget Elektroautomatik är specialister på industriautomation och projektledning. Förvärven stärker Engineerings position i de respektive regionerna.
125 ingenjörer genomgick ÅF Nuclear Academy och blev därmed certifi erade att arbeta inom kärnkraftsområdet.
Nya programvaror för energieffektivisering lanserades under hösten. GreenLine CALC E+ optimerar energianvändningen redan vid design- och konstruktionsfasen. GreenLine TAK E+ avser analys av befi ntlig produktion eller anläggning. Intresset från kunderna har varit mycket stort sedan koncepten lanserades.
"Hjordnära mejeri, som ligger precis utanför Hjo i Väster götland, är ett nytt och spännande samarbete mellan sju lokala ekologiska mjölkproducenter och Skånemejerier. På Hjordnära pro du ceras mjölk, grädde, fi l och yoghurt. Alla djur från de sju gårdarna får gå på bete och mjölken färdas kort väg mellan ko och mejeri eftersom korna bor högst två och en halv mil från mejeriet. Fodret är odlat helt utan bekämpningsmedel och konst gödsel. Småskalig heten, de ekologiska odlingsmetoderna och de korta transporterna ger sammantaget en varsam och miljövänlig livsmedelsproduktion.
Hjordnära ligger på en plats där det tidigare funnits ett mejeri och inför nystarten fi ck ÅF först i uppdrag att göra en förstudie av projektet. Efter fi nputsning av idéerna utvidgades uppdraget till att omfatta ett helhetsansvar kring inköp, leverans, projektledning, installation, utbildning och driftsättning. Resultatet blev ett modernt mejeri som hanterar en rad processtekniker, såsom pastörisering, homogenisering och separering. Tiden mellan förstudie och fungerande drift gick snabbt och idag kan Hjordnära stolt konstatera att de är Sveriges idag enda helt ekologiska konsumtionsmjölkmejeri."
Magnus Andrén, marknadsområdesansvarig Livs- och läkemedel, Malmö ENGINEERING ENGIGYNEERING
"Solen producerar mer är 10 000 gånger av världens behov av energi. De teknologiska utmaningarna för att på ett effektivt sätt omvandla solenergi till storskalig och billig el är stora. REC Group i Norge strävar efter att förbättra processer, produkter och produktionsnivåer för att kunna leverera billig solenergi i stora volymer. Företaget är en av världens största tillverkare av silikonmaterial för fotoelektriska kiselskivor, som är en viktig del av solcellspaneler. REC behövde bygga ut sin fabrik i norska Glomfjord med en ny tillverkningslinje och även byta ut gamla maskiner mot nya. Effektiviteten behövde också förbättras med ett helt nytt produktionssystem. ÅF fi ck i uppdrag att specifi cera, konfi gurera och utveckla lösningen för en totalintegration av hela produktionen. Projektet genomfördes med bibehållen produktions kapacitet och idag är kvaliteten på slutprodukterna högre och jämnare. Den manuella hanteringen är väldigt begränsad och spårbarheten fullständig. Tillverkningen sker med cirka 200 avancerade maskiner och robotar som är integrerade med varandra. En komplex uppgift som utvecklades av ÅFs industriella IT-specialister."
Nico Dima, sektionschef och projektledare, Malmö
ENGINEERING
Division Infrastruktur är en betydande aktör när det gäller tekniska lösningar för infrastruktur i Skandinavien. Några av divisionens styrkor är en stark försäljningsorganisation, gott affärsmannaskap och en tjänstefl ora med hållbara och högteknologiska lösningar. Genom att utveckla nya lösningar som förbättrar kundernas lönsamhet och måluppfyllelse ökar marknadspotentialen kontinuerligt.
Division Infrastruktur har fem affärsområden: Installation, Kommunikation och försvar, Ljud och vibrationer, Produktutveckling samt Samhällsbyggnad.
Inom Installationsområdet är divisionen Sveriges största konsult med kvalifi cerade tjänster för ny- och ombyggnadsprojekt inom kommersiella, industriella och offentliga fastigheter. Affärsområdet är också divisionens enskilt största område. De viktigaste drivkrafterna för projekten är att förbättra funktionalitet, driftsekonomi och miljöprestanda.
Inom Kommunikation och försvar erbjuder divisionen tjänster inom fast och mobil telekommunikation, underhållsteknik och Integrated Logistic Support (ILS). Kunderna fi nns både inom den privata sektorn och försvarssektorn.
| Proforma* | |||
|---|---|---|---|
| Nyckeltal | 2009 | 2008 | 2008 |
| Rörelsens intäkter, MSEK | 1 774 | 1 859 | 1 894 |
| Rörelseresultat, MSEK | 141,2 | 195,7 | 199,2 |
| Rörelsemarginal, % | 8,0 | 10,5 | 10,5 |
| Andel av omsättning, % | 37 | 41 | 40 |
| Antal årsmedarbetare | 1 573 | 1 566 | 1 602 |
| Rörelseresultat per årsmedarbetare, TSEK |
90 | 125 | 124 |
* Justeringar gjorda per den 1 oktober 2008 på grund av organisationsförändring.
Ljud och vibrationer har unik spetskompetens inom buller-, vibrations- och akustikfrågor som möter behov inom industri, samhällsplanering, byggnader och produktutveckling.
Produktutveckling erbjuder tjänster inom produktutveckling och högteknologisk IT, till exempel inbyggda system, mekanik, programmering och produktförvaltning. Ett område som väcker ett ökande intresse är ÅF EcoDesign Center, som erbjuder miljövänlig produktutveckling för att förbättra produkters prestanda och lönsamhet.
Inom Samhällsbyggnad är det väg, järnväg och kollektivtrafi k som är i fokus. Tjänsterna omfattar allt från utredningar till mer installationsorienterade uppdrag. Exempel på uppdrag är Botniabanan, Citybanan, Citytunneln, Hallandsåsen och Uppsala Bangård.
Andel av omsättningen
37 %
"Jag är nöjd med att vi lyckades vända utvecklingen efter den tuffa marknaden som året började med. Vi arbetade med ett antal förbättringsprogram som bar frukt och det gjorde att vi till slut gick stärkta in i 2010. Samtidigt är jag förstås nöjd med att vi rodde hem så många nya affärer trots fi nanskrisen. Särskilt glädjande var den starka tillväxten inom Samhällsbyggnad."
"Vi ska växa och vi ska göra det med lönsamhet. Vi ska fortsätta utveckla våra erbjudanden så att kundernas lönsamhet ökar, särskilt inom energieffektiviseringar där det fi nns en stor marknadspotential. Och inte minst viktigt, vi ska fortsätta att utveckla de gröna aspekterna i alla delar av våra erbjudanden och affärer. När vi släpper loss kraften från våra många ingenjörer som var och en bidrar med många små gröna förbättringar kommer världen att bli mer hållbar. Det är bra för våra kunder, för ÅF och för alla medborgare."
"Våga våga! Lyckan står den djärve bi."
Infrastrukturs kunder är ofta stora och ledande inom sina områden, särskilt inom Samhällsbyggnad, där projekten ofta drivs av offentliga och skattefi nansierade storsatsningar. Överlag är kundrelationerna långa och orderfl ödet återkommande.
Många av de större projekten kring offentlig infrastruktur pågår under fl era konjunkturcykler, vilket gör att konjunkturkänsligheten är relativt begränsad. Andra dämpande faktorer är den breda kundbasen i allmänhet och att många uppdrag drivs av effektiviseringar som har en direkt koppling till kundernas lönsamhet oavsett konjunkturläge.
För Infrastruktur var marknadsläget under 2009 blandat. Affärsområdet Produktutveckling hade en svag inledning men såg en förbättring under slutet av året. Utvecklingen var mycket stark inom Samhällsbyggnad. För övriga affärsområden var utvecklingen stabil med viss försiktighet från kunder och investerare. Inom Installationsområdet gjorde konjunkturläget att antalet nya stora fastighetsprojekt var få. Uppdragen fi ck därmed en viss förskjutning mot mindre förbättringsuppdrag.
Konjunkturutsikterna är fortsatt osäkra och blandade. Intresset för miljösatsningar och energieffektiviseringar bedöms som fortsatt stort. Tack vare redan beslutade offentliga och långsiktiga investeringar spås efterfrågan även vara fortsatt stark inom det nordiska väg- och järnvägsnätet. Lågkonjunkturen utlöser också en del offentliga stimulansåtgärder som driver efterfrågan på kortare förbättringsprojekt.
Visste du att ÅF har fl er än 130 tekno logie doktorer?
Divisionen är marknadsledande i Sverige inom järnvägssektorn och genomförde under året ett fl ertal uppdrag åt Banverket, bland annat Citybanan i Stockholm och Uppsala Bangård. Även ÅFs specialister inom Ljud och vibrationer var engagerade i dessa uppdrag. I slutet av året vanns uppdrag inom ramen för Femern Bælt bron i Danmark och avtal skrevs i början 2010.
Divisionen gjorde ett fl ertal nya affärer med FMV, bland annat inom telekrig, ledningssystem och nytt kustradarsystem. Affärer vanns även med ledande försvarsföretag som Saab, BAE Systems och Hägglunds.
Ett nytt ramavtal med Ericsson tecknades och ÅF behåller därmed status som prioriterad leverantör. Ericsson är en betydande kund och ÅF utvecklar och underhåller bland annat testsystem för Ericsson. Divisionen vann internationella uppdrag under året inom bland annat testsystem för marknad i Asien. Vidare vanns affärer inom 3G och 4G mobilnät med TeliaSonera samt inom Telekom med Tele2, Telenor och SL.
Redan 2008 gjorde divisionen en satsning på EcoDesign i samarbete med KTH. EcoDesign är ett innovativt koncept som möjliggör miljövänligare produktutveckling. Satsningen har burit god frukt och under året gjordes nya affärer med bland andra Ericsson, GE Healthcare, Maquet och St Jude Medical.
Bland nya kunder inom området Energieffektivisering fanns Ahlsells, Akademiska Hus, Fabege, IKEA Ryssland, Vasakronan och Volvo.
Ett nytt affärskoncept för energisamarbete utvecklades. Detta innebär i korthet "pay as you save" och bygger på att kunderna betalar i relation till den energibesparing som ÅF åstadkommer. Besparingar på 20–30 procent är vanliga och bidrar därmed starkt till ökad lönsamhet för kunderna.
"GE Healthcare vände sig till ÅF för att göra en så kallad EcoScreening på en av sina produkter, Biacore™ T100, ett forskningsinstrument för läkemedelsutveckling, och samtidigt komma igång med sitt ecodesign-arbete. Hur väl stod sig deras produkt från miljösynpunkt? Vi började med att analysera och utvärdera produktens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Vi tog fram underlag för en intern miljömärkning av produkten och arbetade fram rekommendationer för framtida miljö arbete. Vi identifi erade även produktens styrkor inom miljöområdet utifrån ett marknadsföringsperspektiv. Projektet blev lyckat och GE Healthcare sade sig ha fått bättre förståelse för hur produkten belastar miljön och hur de kan minimera påverkan i framtida utvecklingsprojekt. Och vi som jobbar med ecodesign är väldigt stolta över att få bidra till GE Healthcares höga miljöambition. Nu har vi genomfört EcoScreening inom en rad områden och det är väldigt spännande att se resultaten från så många olika produkter. Andra arbeten som görs inom ecodesign är till exempel energieffektivisering av radiobasstationer för telekom, ecodesign-utbildningar och lagstiftningsbevakning."
INFRASTRUKTUR
Jessica Lagerstedt Wadin, sektionschef EcoDesign, Stockholm
"Skidupplevelseföretaget Skistars spektakulära projekt Experium ligger vid Snötorget i Lindvallen. Det är ett helt nytt upp levelsehus med bland annat äventyrsbad, lekland, 3D-bio, bowlingbana, spabehandlingar och cook along i restaurangen. Teknikbehoven var komplexa och omfattande och ÅF fi ck i uppdrag att arbeta fram lösningarna för de tekniska systemen, vilket omfattade många olika kompetenser inom ÅF, från VVS och el till brandsäkerhet, akustik, kontroll, provningar och besiktningar. Eftersom något liknande aldrig har byggts i Sverige tidigare, ställdes vi inför många utmaningar på vägen. Energifrågan löstes genom att bygga en energieffektiv närvärmecentral som körs på biobränsle och som kan försörja både Experium och andra delar av Lindvallen. För att minimera energibehov har anläggningen även behovsstyrd luftbehandling, värmepump som återvinner energin från badaggregatet samt gråvattenåtervinning. Anläggningen har även en spektakulär och effektfull belysningsanläggning med LED- och lågenergibelysning så långt som möjligt. Dessutom har vi förberett för 600 kvadratmeter solfångare. Hur det gick? Succé, förstås!"
Anders Lundin, regionchef, Borlänge
INFRASTRUKTUR
Division Kontroll är ett ackrediterat kontrollorgan som erbjuder teknisk tredjepartskontroll genom besiktning, provning och certifi ering. Uppdragen syftar till att förbättra driftsäkerheten i kundernas anläggningar för medarbetarnas, miljöns och produktionens bästa. Kontrolls tjänster har en direkt koppling till kundernas lönsamhet.
I Sverige är Kontroll ackrediterat av myndigheten SWEDAC. Ackrediteringen garanterar att Kontroll har rätt kompetens och opartiskhet för att kontrollera uppdragsgivarnas verksamheter och anläggningar så att de motsvarar de krav och föreskrifter som ställs från olika myndigheter. Kontroll är även "anmält organ" för EU-direktiv om tryckkärl, hissar, maskiner, byggmaskiner och järnvägssystem.
Som oberoende tredjepartskontrollant arbetar Kontroll med tydlig integritet mot andra delar av ÅF. Gentemot kunderna är samarbetsklimatet öppet med korta handläggningstider och tydliga besked för att ge kunderna möjlighet att snabbt fånga upp problem och identifi era förbättringsåtgärder. Företagskulturen värnar om hög servicenivå, entreprenörskap och stor trivsel bland medarbetarna.
| Proforma* | |||
|---|---|---|---|
| Nyckeltal | 2009 | 2008 | 2008 |
| Rörelsens intäkter, MSEK | 407 | 361 | 350 |
| Rörelseresultat, MSEK | 28,5 | 43,9 | 43,9 |
| Rörelsemarginal, % | 7,0 | 12,1 | 12,5 |
| Andel av omsättning, % | 9 | 8 | 7 |
| Antal årsmedarbetare | 448 | 351 | 341 |
| Rörelseresultat per årsmedarbetare, TSEK |
64 | 125 | 129 |
* Justeringar gjorda per den 1 oktober 2008 på grund av organisationsförändring.
På den svenska hemmamarknaden har Kontroll en mycket stark ställning med lokal representation över hela landet. Representationen i Tjeckien och Litauen fungerar som nav för de närliggande marknaderna i Östeuropa respektive Baltikum/ Ryssland. Den tjeckiska verksamheten har en ledande ställning inom oförstörande provning och den litauiska verksamheten fokuserar på kärnkraftsområdet och övrig provningsintensiv processindustri.
Besiktning, provning och certifi ering dominerar verksamheten. Besiktning innebär oberoende och återkommande kontroller av bland annat hissar, lyftanordningar, pannor, rulltrappor, skidliftar, tivolianläggningar, cisterner och tryckkärl. Provning går ut på att komponenter och anordningar testas med oförstörande provning (OFP). Provningsmetoderna är till exempel radiografering, ultraljudprovning och visuell provning. Utöver dessa metoder erbjuder Kontroll även avancerade provningstjänster, tillståndskontroll, konditionsberäkning och certifi erings-
"Vi har byggt vidare på den goda och långsiktiga relationen med våra kunder. Vi har renodlat verksamheten, förädlat tjänsteutbudet och tydliggjort våra mål. Eftersom konjunkturläget 2009 inte bjöd på starka tillväxtmöjligheter utnyttjade vi istället läget till att kompetensutveckla oss. Aldrig tidigare har vi satsat så mycket på utbildning. Nu står vi starkt rustade för tillväxt."
"Efter att ha slipat knivarna under 2009 ska vi under 2010 återigen börja växa med god lönsamhet. Vi har en stark entreprenörsanda och kommer att göra allt för att leverera ännu fl er kvalitativa tjänster till våra kunder på ett aktivt och otvunget sätt. Vi ser det som ett stort privilegium att få föra ut bra metoder som leder till ökad säkerhet för kundernas medarbetare och drift."
Vad har du för motto i livet? "Var ärlig och var dig själv."
Andel av omsättningen
9 %
tjänster för kundernas produkter och personal. Via systerbolaget ÅF-TÜV Nord genomförs uppdrag som kontrollorgan för svenska kärnkraftverk.
Förädlingen i tjänsterna ökar kontinuerligt. Exempelvis är dokumentationen allt oftare webbaserad och vissa system för provning och kvalitetskontroll är helt automatiserade.
Kontroll erbjuder även tjänster och rådgivning kring miljökontroll, mätning av utsläpp, speciell prövning och CE-märkning samt tolkning av olika EU-direktiv.
Kundernas behov av återkommande tekniska kontroller är relativt oberoende av konjunkturen. Eftersom Kontroll dessutom erbjuder tjänster i alla branscher och till ett mycket stort antal kunder är den samlade konjunkturkänsligheten begränsad.
Under 2009 breddades kundbasen ytterligare, vilket ger en god grund för tillväxt när konjunkturen vänder uppåt. Kundernas vilja att arbeta förebyggande med arbetsmiljö, driftsäkerhet och miljöaspekter ökar kontinuerligt. Ju större utrymme som ges till förebyggande kontroll desto bättre blir underhållsplaneringen. Antalet oönskade driftstopp och oförutsedda investeringar minskar, vilket har en direkt koppling till kundernas lönsamhet. Kontroll har anpassade tjänster för alla behov samt erbjuder både långt förädlade tjänster och långsiktiga sam arbetsformer.
Under 2009 var divisionens marknadsandel stabil, vilket betyder cirka 30 procent på den svenska marknaden. Efterfrågan var relativt stadig inom samtliga kompetensområden och trots den allmänna konjunkturdämpningen var även prisnivåerna stabila. Den enskilt starkaste efterfrågan noterades från provningsrelaterade tjänster inom kärnkraftsindustrin.
Harmoniseringen och avregleringen av den tekniska kontrollen inom EU fortsätter att vara en viktig drivkraft för tillväxten. Marknaden blir alltmer internationell och konsolideringen av branschen bedöms fortsätta, framför allt i de nya EU-medlemsländerna. För ÅF är etableringarna i Tjeckien och Litauen viktiga plattformar för en fortsatt expansion på närliggande marknader.
Division Kontroll har även strategiska samarbeten med andra ackrediterade kontrollföretag i Europa.
Visste du att ÅF har certifi erade näsor? ÅFs luktlabb startades 1985 och där mäts lukter på sensorisk väg med det mänskliga luktsinnet.
I mars etablerade ÅF en ny verksamhet i Litauen med cirka 25 kvalifi cerade medarbetare. Verksamheten är inledningsvis inriktad på provning och kontroll inom kärnkraftsindustrin och vid starten tecknades ett betydande servicekontrakt med kärnkraftverket i Ignalina. Tjänsterna kommer successivt att breddas och även erbjudas till andra aktörer i regionen.
En ny verksamhet för miljömätningar startades, till exempel mätning av rökgasutsläpp inom förbränningsanläggningar.
Under 2009 blev ÅF anmält organ enligt EU-direktiv inom järnvägssektorn, såväl inom den snabbväxande sektorn för höghastighetståg som för den traditionella tåg sektorn.
En satsning för att utveckla kvalifi cerade provningstjänster inom kärnkraftsindustrin genomfördes. Investeringen avser återkommande och mekaniserad kontroll av reaktortryckkärl. Det är en breddning av ÅFs tjänsteutbud som bedöms ha stor potential efter en något avvaktande lanseringsfas. Kommande huvudmarknader är Central- och Östeuropa samt Finland.
Inom kärnkraftssektorn vann Kontroll fl era stora order under året, bland annat uppdrag om återkommande kontroll med kvalifi cerade provningssystem för Forsmarks Kraftgrupp samt projektering av ny provningsutrustning till OKG i Oskarshamn (en del av E.ON-koncernen).
"När Kalix Vindkraft köpt nya vindkraftverk till vindkraftsparken Axelsvik ville de få en opartisk kontroll för att se till att leveransen skett enligt kontrakt och att produkterna levde upp till de tekniska specifi kationerna. Därför gav de ÅF uppdraget att granska entreprenaden och se till att leverantören verkligen följde kontraktet. Vi skred till verket och hittade några mindre avvikelser som snabbt kunde åtgärdas. Vad som är speciellt med ett vindkraftverk är att det spänner över ett väldigt brett teknikområde som kan vara svårt för en beställare att överblicka. Till exempel blad i avancerad kompositstruktur, torn i svetsad stålkonstruktion, kraftfulla växellådor, mekanismer för inställning av pitch och girning, gjutet betongfundament, kraftelektronik, datoriserade övervakningssystem, reglersystem, hydraulsystem, hissar, lyfthjälpmedel och säkerhetsutrustning. Kort sagt, det är ett ganska tufft uppdrag för en besiktningsman att täcka in all denna teknik."
Lars Gustafson, teknikområdesansvarig, Linköping
"Sandvik är ett världsledande och högteknologiskt verkstadsindustriföretag som har funnits sedan 1862. Företaget tillverkar avancerade industriverktyg, gruvmaskiner och produkter i höglegerade material. I Tjeckien har Sandvik en verksamhet som tillverkar rostfria rör som används i offshore-industrin för instrument, hydraulik, tryckluft, kablar med mera. Rören är i dimensioner från 13 till 50 millimeter och svetsas ihop till långa löplängder som sedan rullas ihop på kabelvindor för transport och vidare användning. Kraven på att svetsfogarna håller bra kvalitet är naturligtvis mycket högt ställda. Genom åren har ÅFs bolag i Tjeckien, kontrollerat cirka två miljoner svetsfogar och Sandvik har inte fått ett enda klagomål på svets fogarna. Vi genomför kontrollen med digital röntgen istället för fi lm, som tidigare. Det gör att en stor mängd bly och silver helt har tagits bort från hanteringen. Idag har alltså Sandvik en helt miljöanpassad kontroll av sina rör. En sak är tydlig – det fi nns en stor potential för moderna och miljöanpassade provningsmetoder i många branscher."
Martin Cerník, produktionschef, Pardubice
KONTROLL
ÅFs B-aktie är noterad på Stockholmsbörsen sedan januari 1986. ÅF hade tidigare verkat i föreningsform från 1895 till 1980 och från 1981 som aktiebolag. ÅFs B-aktie handlas på Nasdaq OMX Stockholm och ingår i listan Mid Cap under beteckningen AF B. Det samlade börsvärdet på ÅFs aktier, inklusive A-aktien, uppgick vid årsskiftet till 3 329 (2 027) MSEK.
Kvotvärdet är 10 kr/aktie. Aktiekursen för ÅF B var vid årets ingång 119 kronor och vid årets slut 195,50 kronor, en ökning med 64 procent. Under samma tidsperiod steg OMXSPI-index med 47 procent. Under året omsattes totalt 12 418 178 (12 184 948) aktier, till ett värde av 1 770 (1 885) MSEK. Fördelat per börsdag uppgick omsättningen i genomsnitt till 7,05 (7,32) MSEK. Avslut i aktien skedde under 100 (100) procent av antalet handelsdagar.
Under 2009 utsågs ÅFs informationschef Viktor Svensson till Sveriges bästa IR-chef bland medelstora börsföretag i Sverige. Undersökningen, som genomfördes av tidningen Affärsvärlden i samarbete med analysföretaget Regi Research & Strategi, bygger på aktieanalytikers betygsättning av börsbolagens totala prestation när det gäller Investor Relations.
Styrelsen har antagit en utdelningspolicy som innebär att aktieutdelningen ska motsvara cirka 50 procent av koncernresultatet efter skatt exklusive reavinster. För 2009 års verksamhet föreslår styrelsen en utdelning om 8,00 (6,50) kronor per aktie.
I enlighet med bemyndigande från årsstämman återköptes totalt 105 000 egna ÅF-aktier under 2009. Syftet med återköpen är att säkra bolagets förpliktelser med anledning av det på stämman antagna "Prestationsbaserat Aktieprogram" (PSP). ÅF äger totalt 142 000 egna B-aktier relaterade till PSP 2008 och PSP 2009.
ÅFs positiva utveckling återspeglas även i intresset kring ÅFs aktie. Bolaget bedriver ett långsiktigt kommunikationsarbete gentemot kapitalmarknaden.
I september genomfördes årets kapitalmarknadsdag med fokus på verksamheten inom division Energy och med Hans Blix, före detta generalsekreterare för Internationella Atomenergiorganet (IAEA) som gästföreläsare. Ett 40-tal analytiker, institutionella aktieägare, fondförvaltare och representanter från media deltog i kapitalmarknadsdagen i Stockholm.
Stefan Wård, Handelsbanken Capital Markets Johan Dahl, Swedbank Markets David Jacobsson, Öhman Fondkommission Andreas Koski, HQ Bank Daniel Djurberg, Nordea Charlotte Widmark, Carnegie
"ÅF har genomgått en nödvändig operativ förändring sedan nuvarande VD tillträdde. Arbetet med att bygga ett starkt, homogent och attraktivt företag och klä det i det nya varumärket ÅF har gett resultat på såväl omsättning som marginal. Jag har sett värderingen som attraktiv, framförallt utifrån den stabila kundbas bolaget har med mer än 40 procent av omsättningen från energi- och infrastruktursektorerna.
ÅF har presterat väl, givet marknadsförutsättningarna och jämfört med konkurrenter. Arbetet med kompetensmix, kundvård, PR och återanvändning av kunskap har fortsatt i lågkonjunkturen. Bolaget står mycket väl rustat för att möta en förhoppningsvis bättre marknad redan 2010. Jag räknar med att utvecklingen framöver kommer att vara relativt fragmenterad med återhållsamhet framför allt i den tillverkande industrin och för byggnära tjänster.
Det fi nns även betydande frågetecken kring investeringar från kommuner och landsting på grund av högre omkostnader och lägre skattebas som ett resultat av ökad arbetslöshet.
Bäst utveckling torde fi nnas inom ÅFs kärnkompetenser energi och samhällsbyggnad/infrastruktur."
| Förändring av antalet aktier | Totalt antal aktier | Summa aktier | Aktiekapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| År | Nom värde | Förändring | A-aktier | B-aktier | A-aktier | B-aktier | TSEK | |
| 1984 | 50 | ÅF ger ut konvertibla skuldebrev till medarbetarna | 727 460 | 727 460 | 36 373 | |||
| 1985 | 50 | Omstämpling | –42 600 | 42 600 | 684 860 | 42 600 | 727 460 | 36 373 |
| 1986 | 50 | Nyemission och notering av B-aktien på A listan | 300 000 | 684 860 | 342 600 | 1 027 460 | 51 373 | |
| 1987 | 20 | Fondemission och split | 684 860 | 1 370 060 | 1 369 720 | 1 712 660 | 3 082 380 | 61 648 |
| 1990 | 20 | Konvertering av 1984 års konvertibla skuldebrev | 269 420 | 480 580 | 1 639 140 | 2 193 240 | 3 832 380 | 76 648 |
| 1994 | 20 | Omstämpling | –810 475 | 810 475 | 828 665 | 3 003 715 | 3 832 380 | 76 648 |
| 1996 | 20 | Fondemission | 414 332 | 1 501 857 | 1 242 997 | 4 505 572 | 5 748 569 | 114 971 |
| 1997 | 20 | Omstämpling | –840 778 | 840 778 | 402 219 | 5 346 350 | 5 748 569 | 114 971 |
| 2004 | 20 | Nyemission | 175 807 | 402 219 | 5 522 157 | 5 924 376 | 118 488 | |
| 2005 | 20 | Nyemission | 37 766 | 402 219 | 5 559 923 | 5 962 142 | 119 243 | |
| 2006 | 10 | Split 1:2 | 402 219 | 5 559 923 | 804 438 | 11 119 846 | 11 924 284 | 119 243 |
| 2006 | 10 | Nyemission | 1 121 527 | 804 438 | 12 241 373 | 13 045 811 | 130 458 | |
| 2006 | 10 | Nyemission | 3 232 164 | 804 438 | 15 473 537 | 16 277 975 | 162 780 | |
| 2007 | 10 | Nyemission | 90 951 | 804 438 | 15 564 488 | 16 368 926 | 163 689 | |
| 2007 | 10 | Konvertering av 2005/2008 års konvertibla skuldebrev | 566 307 | 804 438 | 16 130 795 | 16 935 233 | 169 352 | |
| 2008 | 10 | Konvertering av 2005/2008 års konvertibla skuldebrev | 94 268 | 804 438 | 16 225 063 | 17 029 501* | 170 295 |
*varav 142 000 aktier i eget förvar.
| 31 december 2009 | Procent av kapitalet |
|---|---|
| Sverige | 65,1 |
| Övriga Norden | 10,2 |
| Övriga Europa | 15,8 |
| USA | 8,0 |
| Övrigt | 0,9 |
| 31 december 2009 | Procent av kapitalet |
|---|---|
| Utländska ägare | 35 |
| Svenska ägare | 65 |
| Varav: | |
| Institutioner | 92 |
| Privatpersoner (inklusive fåmansbolag) |
| Totalt | 6 082 | 100,0 | |
|---|---|---|---|
| >5 000– | 196 | 87,0 | |
| 500–5 000 | 1 028 | 8,7 | |
| <500 | 4 858 | 4,3 | |
| Antal aktier |
Antal aktieägare |
Andel aktier, procent |
|
| 31 december 2009 | Procent av kapitalet |
Antalet aktieägare ökade med 703 under 2009 till 6 082.
| Ägare | A-aktier | B-aktier | Innehav procent |
Röster procent |
|---|---|---|---|---|
| Ångpanneföreningens | ||||
| Forskningsstiftelse | 801 438 | 1 916 288 | 15,96 | 40,92 |
| Swedbank Robur fonder | 0 | 1 376 043 | 8,08 | 5,67 |
| JP Morgan Chase Bank | 0 | 1 091 309 | 6,41 | 4,50 |
| Nordea fonder – Sverige | 0 | 836 704 | 4,91 | 3,45 |
| Stiftelsen Åfond | 0 | 704 839 | 4,14 | 2,90 |
| Handelsbanken fonder inkl. XACT | 0 | 599 498 | 3,52 | 2,47 |
| Nordea fonder – Finland | 0 | 527 559 | 3,10 | 2,17 |
| Fjärde AP-fonden | 0 | 477 506 | 2,80 | 1,97 |
| SSB CL Omnibus AC OMO9 | 0 | 390 392 | 2,29 | 1,61 |
| JP Morgan Bank | 0 | 341 217 | 2,00 | 1,41 |
| Summa de 10 största ägarna | 801 438 | 8 261 355 | 53,22 | 67,06 |
| Summa övriga ägare | 3 000 | 7 963 708 | 46,78 | 32,94 |
| Summa 2009-12-31 | 804 438 16 225 063 100,00 100,00 |
| SEK | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|
| Aktiekurs 31 december | 118 | 146 | 169 | 119 195,50 | |
| Resultat före skatt | 17,33 | 10,81 | 19,26 | 26,83 | 21,74 |
| Resultat efter skatt | 15,96 | 7,38 | 13,15 | 19,08 | 15,86 |
| Resultat efter skatt, efter utspädning |
15,63 | 7,16 | 13,11 | 19,08 | 15,81 |
| Eget kapital exklusive minoritetsintresse |
46 | 67 | 79 | 99 | 107 |
| Direktavkastning, procent | 2,1 | 2,1 | 3,8 | 5,5 | 4,11) |
| Utdelning | 2,50 | 3,00 | 6,50 | 6,50 | 8,002) |
| Årlig omsättningshastighet, ggr | 65,3 | 95,3 | 59,7 | 75,0 | 76,0 |
| Börsvärde, MSEK | 699,1 2 376,6 2 862,1 2 026,5 3 329,3 |
1) Beräknad på föreslagen utdelning 2009
2) Föreslagen utdelning
Plzen Pavel Hort är designingenjör inom kraftindustrin. "Det bästa med mitt jobb är chansen att få jobba med olika projekt runtom i världen; man lär sig hela tiden något nytt. Hos ÅF fi nns alltid intressanta uppdrag och möjlighet till karriärutveckling."
Norden är ÅFs största marknad och kunderna återfi nns i ett fl ertal branscher bland annat inom energisektor, offentlig sektor, industri och inom fastighet och bygg. Detta innebär att ÅF är beroende av en någorlunda stabil utveckling inom dessa områden för att uppnå uppsatta mål. Den allmänna ekonomiska utvecklingen och investeringsviljan har också stor betydelse, men genom att ÅF är verksamt på fl era marknader och inom områden som har olika konjunkturförlopp minskas riskerna.
För att minska beroendet av den nordiska marknaden samt ta tillvara tillväxtmöjligheter expanderar ÅF utanför Norden. ÅFs strategi är att där växa inom de segment där ÅF redan är nordisk marknadsledare. Genom att utöka den geografi ska spridningen kan påverkan av lokala konjunktursvängningar minskas.
Viktigt för ett konsultföretags intjänandeförmåga är debiteringsgraden. Varje procentenhets förändring påverkar ÅFs resultat med plus/minus cirka 50 miljoner kronor. Timpriset är naturligtvis även det väsentligt för resultatet i ett konsultföretag. En höjning av timpriset med 10 kronor – allt annat lika – motsvarar en resultatförbättring för ÅF på cirka 50 miljoner kronor.
Metoder för att minska känsligheten tillämpas bland annat genom användning av underkonsulter, visstidsanställning, ökad andel rörlig lön, breddning av kompetens och marknad samt genom en produktifi ering av tjänster. Det senare innebär att
fl era tjänster paketeras och därmed erhålls en bättre konkurrenskraft och minskad priskänslighet. Det är också allt vanligare att ÅF leder och styr större kundprojekt och samarbetar med underleverantörer för de detaljprojekteringstjänster som behövs under projektets olika genomförandefaser.
För en noga specifi cerad konsulttjänst kan fastpris vara en fördelaktig form av överenskommelse. Ofta kan konsulten dra fördel av tidigare erfarenheter som kommer kunden till del sam tidigt som konsulten har god möjlighet att bedöma tids- och resursåtgång. Dock kan ett fastprisuppdrag innebära en ökad risk, både för kund och för konsult, om tiden för uppdragets fullgörande missbedöms. I de fall fastpriset överskrids, kan ÅF drabbas av en nedskrivning av arvodet. Genom utbildning i projektledning och utformning av ändamålsenliga avtalsvillkor reduceras de risker som är förknippade med fastprisuppdrag. Löpande uppföljning och kontinuerlig värdering av återstående arbete i uppdraget reducerar också risken. Större fastprisuppdrag får endast ledas av uppdragsledare som genomgått utbildning för detta.
Under de senaste åren har det skett en konsolidering inom teknikkonsultbranschen. Denna konsolidering fortsätter och om ÅF inte följer med i denna utveckling fi nns risk att koncernen tappar i konkurrenskraft. ÅF har en ambition att aktivt delta i detta arbete genom att förvärva andra konsultföretag, vilket kan innebära en ökad risk.
Visste du att ÅF växer snabbt i Indien? ÅF har idag 40 medarbetare anställda i staden Noida strax utanför Dehli. Redan nu är ÅF en av Indiens största teknikkonsulter inom vattenkraft.
Risken minimeras genom ett systematiskt arbetssätt i samband med förvärv samt krav på obligatorisk dokumentation och genomgångar. En årlig utvärdering av genomförda förvärv görs av ÅFs styrelse. För att säkerställa att företagsförvärv och etableringar på nya geografi ska marknader sker på ett framåtriktat och systematiskt sätt fi nns en särskild förvärvsgrupp.
För att nå de uppställda målen är det för ett konsultföretag helt avgörande att medarbetarna är motiverade och har relevanta färdigheter och kunskaper. En risk fi nns alltid att kompetenta medarbetare lämnar ÅF och går till konkurrenter eller kunder eller startar egen verksamhet. Risken förstärks av att dessa medarbetare, som känner företaget väl, också kan ta med sig andra kvalifi cerade medarbetare. En sådan situation skulle kunna innebära framtida intäktsbortfall men även svårigheter för ÅF att fullfölja pågående uppdrag och därmed förorsaka kostnader.
I syfte att attrahera och behålla medarbetare satsar ÅF, bland annat genom ÅF Academy, på kontinuerlig utbildning, kompetensutveckling och ledarskapsutveckling. Större avhopp av nyckelpersoner är ovanliga inom ÅF och årliga medarbetarundersökningar visar att medarbetarna i hög utsträckning är tillfreds med sin arbetssituation. ÅF kan erbjuda stora, kvalifi cerade och internationella projekt, vilket är attraktivt för en potentiell ÅF-medarbetare. Efterfrågan på kvalifi cerade medarbetare stiger och ökar kraven på ÅF att vara en attraktiv arbetsgivare. Därför avsätts årligen stora resurser till rekryterings- och introduktionsaktiviteter.
På teknikkonsultmarknaden fi nns ett antal stora internationella konkurrenter samt ett antal mindre, lokala konkurrenter på varje enskild marknad. Situationen kännetecknas av hård konkurrens om befi ntliga uppdrag och om de bästa medarbetarna. Samtidigt ökar konkurrensen från konsultbolag som har resurser i länder med en betydligt lägre kostnadsstruktur. ÅFs breda och samlade kompetens ökar konkurrenskraften.
ÅF har ett verksamhetssystem, ONE, för styrning, uppföljning, kontroll och dokumentation av uppdrag. ONE är certifi erat enligt ISO 9001:2000 (kvalitet) och ISO 14001:2004 (miljö). Idag arbetar mer än 85 procent av ÅFs konsulter i ONE. Genom ONE säkerställs styrningen av både fastprisuppdrag och uppdrag på löpande räkning.
ÅFs verksamhet är inte tillstånds- eller anmälningspliktig enligt gällande miljölagstiftning. De miljörisker som fi nns är konsekvenser som uppstår om ÅF skulle bryta mot miljölagstiftningen. ÅF har väl utvecklade uppföljningssystem inom ramen för det certifi erade verksamhetssystemet för att säkerställa att miljölagstiftningen följs i hela koncernen. ÅF är inte berört av några miljötvister eller miljöincidenter.
I ÅFs affärsverksamhet fi nns det risk för tvister. Tvister kan uppstå i uppdragen genom att ÅF blir oense med kunden om de villkor som gäller för uppdraget. Tvister kan också uppstå till exempel vid förvärv av verksamheter. Genom att i uppdragsverksamheten alltid upprätta avtal med ändamålsenliga avtalsvillkor minskas risken för tvister. ÅF har ett genomarbetat regelverk vid förvärv av bolag. I mer komplicerade affärer anlitas alltid juridisk expertis.
För att minska risken i affärsverksamheten har ÅF ett omfattande försäkringsskydd. ÅFs konsultansvarsförsäkring motsvarar ansvaret i uppdragen. ÅF är försäkrat mot bortfall av täckningsbidrag och mot extra kostnader för den händelse kontor eller utrustning till exempel skadas eller stjäls.
Huvuddelen av ÅFs IT-stöd är outsourcat till välrenommerade leverantörer. Med dessa har avtalats om åtgärdstider vid fel, vilket dock inte helt utesluter att avbrott kan medföra bortfall av intäkter vid enskilda kontor.
ÅF-koncernen är genom sin verksamhet utsatt för fi nansiella risker. Med fi nansiella risker avses fl uktuationer i företagets resultat och kassafl öde till följd av förändringar i valutakurser, ränte nivåer och kreditrisker. Ansvaret för koncernens fi nansiella transaktioner och risker hanteras centralt av moderbolagets avdelning koncernekonomi i enlighet med policies som fastställts av styrelsen. Det övergripande målet är att tillhandahålla en kostnadseffektiv fi nansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat orsakade av marknadsfl uktuationer. Sammantaget är de fi nansiella riskerna inom koncernen relativt sett små.
Valutarisk utgör risken att förändringar i valutakursen negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och kassafl öden. Valutarisk kan delas in i transaktionsexponering och omräkningsexponering. Transaktionsexponering utgör nettot av operativa och fi nansiella in- och utfl öden i valutor. Valutarisker relaterade till förändringar i förväntade och kontrakterade betalningsfl öden är relativt begränsade inom ÅF, då försäljning och kostnader till största delen sker/uppstår i lokal valuta. Enligt gällande policy säkras endast in- och utfl öden i främmande valuta då belopp och tidpunkt för transaktionen kan bestämmas med stor säkerhet. Vid infl öde av främmande valuta, medförande en nettoexponering överstigande 100 000 euro får kurssäkring ske genom derivat. Vid utfl öde av främmande valuta, medförande en nettoexponering överstigande 50 000 euro får kurssäkring ske genom derivat.
Omräkningsexponering utgörs av utländska dotterbolags nettotillgångar och resultat i utländsk valuta. I linje med fastlagd policy kurssäkras inte omräkningsexponering inom ÅF.
Ränterisk utgör risken för att ränteförändringar påverkar koncernens räntenetto och/eller kassafl öde. Koncernens fi nansieringskostnad påverkas av förändringar i marknadsräntan. I syfte att reducera ränteförändringarnas effekt på koncernens resultat har ÅF som policy att den genomsnittliga räntebindningstiden på upptagna lån ska ligga mellan tre och tolv månader. Under 2009 var räntebindningstiden på koncernens upplåning i genomsnitt cirka en månad. Nuvarande lånebehov medför att en ränteförändring med 1 procentenhet påverkar koncernens årsresultat med cirka 4 MSEK. Koncernens likvida medel är i enlighet med ÅFs policy placerade på bankkonton i lokala banker. Lån hos kredit institut är i huvudsak i form av checkräkningskrediter.
ÅFs fi nansiella transaktioner ger upphov till kreditrisker gentemot fi nansiella motparter. Genom val av kreditvärdiga motparter samt begränsning av engagemang per motpart reduceras risken för att en motpart inte kan fullgöra sin förpliktelse.
Kreditrisken utgörs av utestående kundfordringar och icke fakturerade konsultuppdrag – det vill säga den kredit som ges till ÅFs kunder. Denna risk begränsas genom att ÅF har en genomarbetad kreditpolicy – ett regelverk för hur företagets kredithantering ska genomföras för att undvika ett okontrollerat risktagande och onödiga kreditförluster. Till exempel fi nns regler för förskottsbetalning samt hur man ska undvika kunder med bristande betalningsförmåga. ÅF har historiskt sett haft små kreditförluster. ÅFs tio största kunder, som står för 23 procent av koncernens omsättning, är samtliga stora internationella företag eller statliga institutioner. Någon särskild kreditrisk mot en enskilt stor kund bedöms inte föreligga.
| Påverkan | Förändring (allt annat lika) |
Resultateffekt kr/aktie efter skatt |
|---|---|---|
| Debiteringsgrad | ±1 % | ±2,15 |
| Timarvode | ±1 % | ±1,53 |
| Lönekostnader | ±1 % | ±1,12 |
| Omkostnader | ±1 % | ±0,37 |
| Antal årsmedarbetare | ±1 % | ±0,17 |
"Det bästa med mitt jobb är möjligheten att vara fl exibel och självständig i en öppen arbetsmiljö. Det jag uppskattar mest med ÅF är teamarbetet mellan människor av olika nationaliteter som alla har målet att hitta lösningar för energi och miljö."
Rörelseresultatet i förhållande till rörelsens intäkter.
Resultatet efter fi nansnetto i förhållande till rörelsens intäkter.
Eget kapital inklusive minoritetsintresse i förhållande till balans omslutningen.
Omsättningstillgångar i förhållande till kort fristiga skulder och kortfristiga avsättningar.
Resultat efter skatt i förhållande till genom snittligt eget kapital inklusive minoritetsintresse.
Resultat efter fi nansnetto med återläggning av kost nadsräntor i förhållande till genom snittlig balans omslutning.
Resultat efter fi nansnetto med återläggning av kostnadsräntor i förhållande till genom snittlig balansomslutning reducerad med ej räntebärande skulder och nettot av uppskjutna skatter.
Resultat efter fi nansnetto med återläggning av kostnadsräntor, i förhållande till kostnadsräntor.
Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt antal aktier.
Utdelning per aktie i förhållande till aktiekursen per balansdagen.
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till totalt antal aktier.
Kassafl öde från den löpande verksamheten i förhållande till genomsnittligt antal aktier.
Mot kund debiterad tid i förhållande till total närvarotid.
Antal anställda under året omräknade till hel årstjänster. Det verkliga antalet anställda är högre på grund av deltidstjänster samt att vissa anställda arbetar under del av året.
| MSEK, där ej annat anges | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|
| Rörelsens intäkter och resultat | |||||
| Rörelsens intäkter | 4 692 | 4 570 | 3 862 | 3 134 | 2 405 |
| Rörelseresultat | 388 | 479 | 332 | 168 | 226 |
| Rörelseresultat exklusive övriga rörelseintäkter | 374 | 478 | 331 | 148 | 90 |
| Resultat efter fi nansnetto | 377 | 461 | 322 | 158 | 222 |
| Årets resultat | 275 | 328 | 220 | 108 | 204 |
| Kapitalstruktur | |||||
| Anläggningstillgångar | 1 733 | 1 728 | 1 320 | 997 | 254 |
| Omsättningstillgångar | 1 850 | 1 882 | 1 476 | 1 303 | 966 |
| Eget kapital inklusive minoritetsintresse | 1 827 | 1 699 | 1 339 | 1 091 | 581 |
| Långfristiga avsättningar | 120 | 190 | 90 | 97 | 90 |
| Långfristiga skulder exklusive avsättningar | 41 | 183 | 186 | 118 | 63 |
| Kortfristiga avsättningar | 31 | 8 | 10 | 1 | 2 |
| Kortfristiga skulder exklusive avsättningar | 1 564 | 1 530 | 1 171 | 993 | 484 |
| Balansomslutning | 3 583 | 3 610 | 2 796 | 2 300 | 1 220 |
| Eget kapital (genomsnitt) | 1 740 | 1 482 | 1 200 | 820 | 445 |
| Totalt kapital (genomsnitt) | 3 518 | 3 090 | 2 487 | 1 860 | 1 217 |
| Sysselsatt kapital (genomsnitt) | 2 192 | 1 921 | 1 579 | 1 161 | 691 |
| Nyckeltal | |||||
| Rörelsemarginal, procent | 8,3 | 10,5 | 8,6 | 5,4 | 9,4 |
| Rörelsemarginal exklusive övriga rörelseintäkter, procent | 8,0 | 10,5 | 8,6 | 4,8 | 4,0 |
| Vinstmarginal, procent | 8,0 | 10,1 | 8,3 | 5,0 | 9,2 |
| Soliditet, procent | 51,0 | 47,1 | 47,9 | 47,5 | 47,6 |
| Balanslikviditet, ggr | 1,2 | 1,2 | 1,2 | 1,3 | 2,0 |
| Avkastning på eget kapital, procent | 15,8 | 22,1 | 18,3 | 13,1 | 45,9 |
| Avkastning på totalt kapital, procent | 11,1 | 15,6 | 13,8 | 9,7 | 18,8 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, procent | 17,8 | 25,2 | 21,8 | 15,6 | 33,1 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 30,0 | 21,5 | 19,9 | 9,3 | 32,8 |
| ÅF-aktien | |||||
| Resultat per aktie, SEK | 15,86 | 19,08 | 13,15 | 7,38 | 15,96 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 15,81 | 19,08 | 13,11 | 7,16 | 15,63 |
| Direktavkastning, procent | 4,1 | 5,5 | 3,8 | 2,1 | 2,1 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 107,36 | 99,46 | 78,82 | 67,12 | 45,63 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning, SEK | 107,05 | 99,30 | 78,80 | 67,72 | 47,41 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten per aktie, SEK | 18,04 | 18,91 | 18,93 | 8,31 | –4,71 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten per aktie efter utspädning, SEK | 17,99 | 18,87 | 18,84 | 8,04 | –4,42 |
| Börskurs 31 december, SEK | 195,50 | 119 | 169 | 146 | 118 |
| Börsvärde | 3 329 | 2 027 | 2 862 | 2 377 | 699 |
| Ordinarie utdelning per aktie, SEK | 8,00* | 6,50 | 6,50 | 3,00 | 2,50 |
| Övrigt | |||||
| Debiteringsgrad, procent | 71,3 | 74,1 | 75,1 | 72,9 | 71,5 |
| Investeringar i inventarier exklusive leasing | 40 | 96 | 54 | 52 | 42 |
| Investeringar i fastigheter | 3 | 38 | 102 | — | — |
| Investeringar i immateriella tillgångar | 68 | 196 | 253 | 738 | 34 |
| Antal årsanställda exklusive intressebolag | 4 182 | 3 948 | 3 623 | 3 167 | 2 538 |
* Föreslagen utdelning
| MEUR, där ej annat anges | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|
| Balansdagskurs | 10,35 | 10,94 | 9,47 | 9,05 | 9,43 |
| Genomsnittskurs | 10,62 | 9,61 | 9,25 | 9,25 | 9,28 |
| Rörelsens intäkter och resultat Rörelsens intäkter |
442 | 476 | 418 | 339 | 259 |
| Rörelseresultat | 37 | 50 | 36 | 18 | 24 |
| Rörelseresultat exklusive övriga rörelseintäkter | 35 | 50 | 36 | 16 | 10 |
| Resultat efter fi nansnetto | 35 | 48 | 35 | 17 | 24 |
| Årets resultat | 26 | 34 | 24 | 12 | 22 |
| Kapitalstruktur | |||||
| Anläggningstillgångar | 167 | 158 | 139 | 110 | 27 |
| Omsättningstillgångar | 179 | 172 | 156 | 144 | 102 |
| Eget kapital inklusive minoritetsintresse | 176 | 155 | 141 | 120 | 61 |
| Långfristiga avsättningar | 12 | 17 | 9 | 11 | 10 |
| Långfristiga skulder exklusive avsättningar | 4 | 17 | 20 | 13 | 7 |
| Kortfristiga avsättningar | 3 | 1 | 1 | 0 | 0 |
| Kortfristiga skulder exklusive avsättningar | 151 | 140 | 124 | 110 | 51 |
| Balansomslutning | 346 | 330 | 295 | 254 | 129 |
| Eget kapital (genomsnitt) | 164 | 154 | 130 | 89 | 48 |
| Totalt kapital (genomsnitt) | 331 | 322 | 269 | 201 | 131 |
| Sysselsatt kapital (genomsnitt) | 206 | 200 | 171 | 125 | 74 |
| Nyckeltal | |||||
| Rörelsemarginal, procent | 8,3 | 10,5 | 8,6 | 5,4 | 9,4 |
| Rörelsemarginal exklusive övriga rörelseintäkter, procent | 8,0 | 10,5 | 8,6 | 4,8 | 4,0 |
| Vinstmarginal, procent | 8,0 | 10,1 | 8,3 | 5,0 | 9,2 |
| Soliditet, procent | 51,0 | 47,1 | 47,9 | 47,5 | 47,6 |
| Balanslikviditet, ggr | 1,2 | 1,2 | 1,2 | 1,3 | 2,0 |
| Avkastning på eget kapital, procent | 15,8 | 22,1 | 18,3 | 13,1 | 45,9 |
| Avkastning på totalt kapital, procent | 11,1 | 15,6 | 13,8 | 9,7 | 18,8 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, procent | 17,8 | 25,2 | 21,8 | 15,6 | 33,1 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 30,0 | 21,5 | 19,9 | 9,3 | 32,8 |
| ÅF-aktien Resultat per aktie, EUR |
1,50 | 1,99 | 1,42 | 0,80 | 1,72 |
| Resultat per aktie efter utspädning, EUR | 1,49 | 1,99 | 1,42 | 0,78 | 1,68 |
| Direktavkastning, procent | 4,1 | 5,5 | 3,8 | 2,1 | 2,1 |
| Eget kapital per aktie, EUR | 10,37 | 9,10 | 8,32 | 7,42 | 4,84 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning, EUR | 10,30 | 9,08 | 8,32 | 7,48 | 5,03 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten per aktie, EUR | 1,70 | 1,97 | 2,05 | 0,90 | –0,51 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten per aktie efter utspädning, EUR | 1,69 | 1,96 | 2,04 | 0,87 | –0,51 |
| Börskurs 31 december, EUR | 18,88 | 10,88 | 17,84 | 16,13 | 12,51 |
| Börsvärde | 322 | 185 | 302 | 263 | 74 |
| Ordinarie utdelning per aktie, EUR | 0,77* | 0,59 | 0,69 | 0,33 | 0,27 |
| Övrigt | |||||
| Debiteringsgrad, procent | 71,3 | 74,1 | 75,1 | 72,9 | 71,5 |
| Investeringar i inventarier exklusive leasing | 4 | 10 | 6 | 6 | 5 |
| Investeringar i fastigheter | 0 | 4 | 11 | — | — |
| Investeringar i immateriella tillgångar | 6 | 20 | 27 | 80 | 4 |
| Antal årsanställda exklusive intressebolag | 4 182 | 3 948 | 3 623 | 3 167 | 2 538 |
* Föreslagen utdelning
Organisationsnummer 556120-6474
Styrelsen och verkställande direktören för ÅF AB (publ) avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2009. ÅF AB, med säte i Stockholm, är moderbolag i koncernen.
ÅF är ett ledande teknikkonsultföretag med kunskap som vilar på mer än hundraårig erfarenhet. ÅF erbjuder kvalifi cerade tjänster och lösningar, bland annat inom energi och miljö, för industrins processer, för infrastrukturella projekt och vid utvecklingen av produkter och IT-system. ÅF är även en ledande aktör inom kontroll och besiktning. Basen fi nns i Norden, men verksamhet och kunder fi nns i hela världen.
ÅF baserar sin konsultverksamhet på utveckling av system och produkter och på de investeringar, underhåll och löpande förändringsarbeten som sker i uppdragsgivarnas anläggningar, processer, maskiner och byggnader. Svensk och internationell industri, tjänsteföretag samt fastighetssektorn svarar för huvuddelen av uppdragen.
ÅF utvecklades väl under 2009 givet ett relativt kärvt marknadsläge i spåren av fi nanskrisen. ÅF fl yttade fram marknadspositionerna under 2009 – särskilt inom områdena energi, miljö och samhällsbyggnad.
Rörelsens intäkter uppgick till 4 692 (4 570) MSEK, en ökning med 3 procent. Den organiska tillväxten var negativ med –4 procent.
Rörelseresultatet uppgick till 388 (479) MSEK och rörelsemarginalen var 8,3 (10,5) procent.
Debiteringsgraden uppgick till 71 (74) procent.
Resultatet efter skatt uppgick till 275 (328) MSEK.
Vinsten per aktie, före utspädning, uppgick till 15:86 (19:08) kronor. Den lämnade premierabatten från pensionsinstitutet Alecta påverkade ÅFs rörelseresultat positivt med 40 MSEK 2008.
Division Energy är en ledande internationell energikonsult med en världsledande ställning inom kärnkraft.
Marknaden för energikonsulttjänster förbättrades under det andra halvåret efter en nedgång under första halvåret. En bättre fungerande kreditmarknad och en stabiliserad världsekonomi bidrog till den ökade aktiviteten. Dessutom driver klimatfrågan på en modernisering av den globala energiproduktionen.
En stor orderstock och en förbättrad marknadssituation under andra halvåret gjorde att Energy kunde prestera en tillfredsställande lönsamhetsnivå, givet en svag marknad under första halvåret 2009.
Den högsta lönsamheten redovisade enheterna i Finland och Schweiz, vilka båda genomför stora internationella projektstyrningsuppdrag i Europa och Asien. Båda enheterna, motsvarande närmare 500 medarbetare, redovisade rörelsemarginaler på cirka 12 procent. Energys verksamhet i Ryssland uppnådde en fortsatt god lönsamhet. Lägst lönsamhet uppvisade verksamheten i Sverige, vilket till stor del förklaras av en strategisk satsning på snabb organisk uppbyggnad för att stärka positionen på marknaden.
Division Engineering är norra Europas ledande industrikonsult.
Engineering kände av ett svagare efterfrågeläge samtidigt som ett antal större projekt avslutades under året. Detta ledde till en minskad debiteringsgrad och ett lägre resultat. Konjunkturen stabiliserades mot slutet av året – men fortfarande gäller en avvaktande inställning till nya, större investeringar inom fl era industrisektorer.
Sänkta kostnader och ett effektivt arbete med att överföra icke debiterande konsulter till områden och orter med bättre förutsättningar bidrog positivt till resultatet. Den starkaste efterfrågan rådde inom gruv-, kärnkrafts-, livs- och läkemedelsindustrin. Kunderna investerar i effektiviseringar av produktionsanläggningar, miljörelaterade projekt, utveckling av alternativa bränslen och omställning till effektiv energihantering.
Noterbart var att marknaden för konsulttjänster inom massa- och pappersindustrin stärktes mot slutet av året, efter fl era år av låg aktivitet. Divisionen vann i december nya uppdrag från SCA, Mondi och Skogsindustrierna.
Division Infrastruktur är en ledande konsultverksamhet för infrastrukturell utveckling i Skandinavien.
Marknaden för kvalifi cerade konsulttjänster inom infrastrukturområdet försvagades, med undantag för områdena Samhällsbyggnad och Energieffektivisering, under 2009. Åtgärder för att möta den lägre aktivitetsnivån initierades genom bland annat ökade säljinsatser, intern omplacering av konsulter till områden med fortsatt stark efterfrågan, uppsägningar och en generell kostnadsöversyn.
Divisionens största affärsområde, Installation, med 650 konsulter i Sverige och Norge, gjorde ett tillfredsställande resultat, beaktat en försvagad marknad för byggrelaterade tjänster. Det marknadsområde som fortsätter att växa snabbast är energieffektivisering av fastigheter där efterfrågan var orubbat stark på effektivare energilösningar i kommersiella, industriella och offentliga lokaler.
Affärsområdet Samhällsbyggnad visade en fortsatt stark organisk tillväxt i kombination med stigande resultat. Marknaden drivs av mycket omfattande investeringar i det nordiska väg- och järnvägsnätet.
Divisionen erbjuder teknisk kontroll. Huvudverksamheten är besiktning, provning och certifi ering.
Resultatet för division Kontroll var en besvikelse. Kärnverksamheten utvecklades i stort enligt förväntan men resultatet belastades av betydande investeringar i provningsutrustning och specialistkompetens för kärnkraftsindustrin. Kostnaderna för denna satsning överskred väsentligen budget. Ett åtgärdsprogram för att reducera utvecklingskostnaderna och öka intäkterna initierades mot slutet året. Från och med andra kvartalet 2010 väntas projekten inom ramen för denna satsning uppnå ett nollresultat för att sedan generera vinst.
Marknaden för teknisk kontroll var i övrigt oförändrat god, även om tillväxten var något lägre jämfört med 2008. En fortsatt stark efterfrågan råder från kärnkraftsindustrin. Division Kontroll har långsiktiga uppdrag vid samtliga tre svenska kärnkraftverk och vid ett par anläggningar utanför Sverige. Även från järnvägsindustrin ökade efterfrågan.
ÅF, via division Kontroll, etablerade i första kvartalet ett nytt helägt dotterbolag i Litauen. Verksamheten är inriktad på provning och kontroll inom kärnkraftsindustrin. Bolaget bemannades från start med 30 medarbetare, samtliga, efter överenskommelse, övertagna från det statligt ägda Ignalina Nuclear Power Plant (INPP). Ett servicekontrakt tecknades samtidigt med INPP om leverans av kontroll och provningstjänster.
ÅF, genom division Engineering, övertog i fjärde kvartalet två verksamheter med 27 konsulter i Malmö och Göteborg. Det första förvärvet avsåg 14 konsulter i Malmö från företaget Etteplan. Det andra övertagandet avsåg 13 konsulter i Göteborg från företaget Elektroautomatik.
Inom divisionerna bedrivs ett FoU-arbete i samarbete med högskolor, universitet och branschorganisationer men även internationellt med EU-fi nansiering. Egen metodutveckling är också en del av FoU-arbetet. Sammantaget för koncernen uppgick kostnaderna i FoU till 41 (36) MSEK. Beloppet avser i huvudsak kostnaden för nedlagd egen tid. Dessutom arbetar ÅFs divisioner med forskning och utveckling samt produktutveckling i uppdrag åt kunder. Omsättningen i dessa uppdrag uppgick till cirka 455 MSEK.
För helåret uppgick kassafl ödet från den löpande verksamheten till 306 (321) MSEK. Ett aktivt arbete för att minska det bundna kapitalet i kundfordringar har gett resultat. Det totala kassafl ödet uppgick till 66 (–54) MSEK. Genomförda förvärv och betalda tilläggsköpeskillingar uppgick till 40 (145) MSEK.
Koncernens likvida tillgångar uppgick vid periodens slut till 345 (290) MSEK. Koncernens nettolåneskuld uppgick vid periodens slut till 44 (174) MSEK.
Eget kapital per aktie var 107,36 kronor. Soliditeten uppgick till 51,0 procent. Vid årsskiftet 2008/2009 var eget kapital per aktie 99,46 kronor och soliditeten var 47,1 procent. Per 31 december 2009 uppgick det egna kapitalet till 1 827 (1 699) MSEK.
ÅF AB har kreditfaciliteter uppgående till 750 MSEK.
Bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 43 (124) MSEK för helåret 2009. Under 2008 investerades 32 MSEK i byggnad och mark i ÅFs schweiziska verksamhet ÅF-Colenco samt 43 MSEK i ÅFs nya huvudkontor i Solna.
Moderbolagets rörelseintäkter för januari-december 2009 var 294 (253) MSEK och avser främst koncerninterna tjänster. Resultatet efter fi nansnetto uppgick till –4 (–39) MSEK. 15 MSEK avseende incitamentsprogram, som under tidigare år har redovisats i moderbolagets resultaträkning, har under 2009 debiterats berörda dotterbolag. Likvida medel uppgick till 4 (4) MSEK och bruttoinvesteringar i maskiner och inventarier uppgick till 10 (51) MSEK. Under 2008 investerades 43 MSEK i ÅFs nya huvudkontor.
Moderbolaget har ökat sina andelar i koncern- och intresseföretag till 2 117 (1 019) MSEK beroende på interna omstruktureringar i aktieinnehaven.
ÅF har en viktig roll att tillsammans med samhälle och intressenter gemensamt sträva mot ett hållbart samhälle. ÅFs uppdrag handlar ofta om att införa ny och bättre teknik, genomföra effektiviseringar och uppnå utsläppsminskningar. Perspektivet är långsiktigt med erfarenhet som sträcker sig över hundra år tillbaka i tiden och med siktet inställt på att bidra till en hållbar utveckling.
ÅF deltar ofta i samarbeten mellan olika aktörer inom näringsliv, offentlig sektor och forskningsvärlden. Rollen som konsult innebär att fungera som en brygga som underlättar förståelsen och kunskapsutbytet mellan de olika aktörerna. ÅF deltar också aktivt som expert i arbetet inom ISO med att ta fram en internationell vägledningsstandard för Socialt Ansvarstagande, ISO 26000. ÅFs miljö- och hållbarhetsarbete framgår av sidorna 21–25.
En ny hållbarhetsplan för ÅF kommer att implementeras under 2010.
Antal årsanställda uppgick till 4 182 (3 948).
Totalt antal anställda vid periodens slut var 4 428 (4 448), varav 3 161 i Sverige och 1 267 utanför Sverige.
Inom ÅF bedrivs ett långsiktigt och målmedvetet arbete för att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Detta sker både genom att marknadsföra ÅF externt samt genom att tydliggöra de utvecklings- och karriärvägar som fi nns inom ÅF.
ÅF förstärkte sin ställning som potentiell arbetsgivare. I Universums årliga mätning rankades ÅF som Sveriges näst populäraste arbetsgivare 2009, alla kategorier, av yrkesverksamma ingenjörer, enligt KarriärBarometern 2009/2010. 5 620 ingenjörer deltog i undersökningen. ÅF fi ck ta emot pris för andraplaceringen och som "Branschbäst" av Universum.
Genom det interna projektet "Fem av fem tusen" har karriärvägarna i ÅF – specialist/expert, projektledare och chef – fastställts och tydliggjorts. För att stötta medarbetarnas utveckling och bistå ÅFs chefer i utvecklingsarbetet återfi nns ÅF Academy, en utbildningsverksamhet vars syfte är att stötta karriärvägarna i ÅF och utveckla medarbetarna i deras specifi ka yrkesroller. Alla utbildningar innehåller avsnitt om affärsmannaskap. En mer utförlig beskrivning av personalfrågorna framgår av sidorna 14–20.
Viktigt för ett konsultföretags intjänandeförmåga är debiteringsgraden. Varje procentenhets förändring påverkar ÅFs resultat med plus/minus cirka 50 miljoner kronor. Timpriset är naturligtvis även det väsentligt för resultatet i ett konsultföretag. En höjning av timpriset med 10 kronor – allt annat lika – motsvarar en resultatförbättring för ÅF på cirka 50 miljoner kronor. Metoder för att minska känsligheten tillämpas genom användning av underkonsulter, visstidsanställning, ökad andel rörlig lön, breddning av kompetens och marknad samt genom produktifi ering av tjänster. Det senare innebär att fl era tjänster paketeras och därmed erhålls en bättre konkurrenskraft och minskad priskänslighet.
Huvuddelen av ÅFs uppdrag görs på löpande räkning. Dock tas också ett antal uppdrag till fast pris, vilket kan innebära en risk om kostnaden för uppdragets genomförande missbedöms. Kalkylering och uppföljning av fastprisprojekt begränsar risken för nedskrivningar.
För att nå de uppställda målen är det för ett konsultföretag helt avgörande att medarbetarna är motiverade och har relevanta färdigheter och kunskaper. En risk fi nns alltid att duktiga medarbetare lämnar ÅF och går till konkurrenter eller startar egen verksamhet. I syfte att attrahera och behålla medarbetare satsar ÅF på kontinuerlig utbildning, kompetensutveckling och ledarskapsutveckling. ÅFs målsättning är att medarbetarna ska uppleva ett mervärde i att arbeta just på ÅF.
I ÅFs affärsverksamhet fi nns det risk för tvister. Genom att alltid upprätta avtal med fullständiga avtalsvillkor minskas risken för tvister. ÅF arbetar huvudsakligen med ÅFs allmänna villkor som har ABK96 som bas.
ÅF har en ambition att öka tillväxten genom att förvärva andra konsultföretag, vilket kan innebära en ökad risk. Risken minimeras genom ett systematiskt arbetssätt i samband med förvärv samt krav på obligatorisk dokumentation och genomgångar. En årlig utvärdering av genomförda förvärv görs av ÅFs styrelse.
ÅF utsätts genom sin verksamhet för olika fi nansiella risker, såsom valutarisk, ränterisk, fi nansiell kreditrisk och kundkreditrisk. Ansvaret för koncernens fi nansiella transaktioner och risker hanteras centralt av moderbolagets avdelning koncernekonomi i enlighet med policies som fastställs av styrelsen. Det övergripande målet är att tillhandahålla en kostnadseffektiv fi nansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat orsakat av marknadsfl uktuationer. För att minska valutarisken i kontrakterade betalningsfl öden i utländsk valuta görs vid större kontrakt säkringar genom derivat. För en utförligare beskrivning av riskhantering och känslighetsanalys se vidare not 25 samt sidorna 56–60.
ÅFs B-aktier är noterade på Nasdaq OMX Stockholm (Mid Cap). ÅF hade tidigare verkat i föreningsform (Ångpanneföreningen) från 1895 till 1980, och från 1981 bedrevs verksamheten som aktiebolag.
Aktiekursen för ÅF var 195,50 kronor vid rapportperiodens utgång, vilket betydde en uppgång med 64 procent under 2009. Stockholmsbörsens OMXSPIindex steg med 47 procent under samma tidsperiod.
ÅFs börsvärde uppgick den 31 december 2009 till 3 329 (2 027) MSEK. Under året omsattes totalt 12 418 178 (12 184 948) aktier, till ett värde av
1 770 (1 885) MSEK. Fördelat per börsdag uppgick omsättningen i genomsnitt till 7,05 (7,32) MSEK. Avslut i aktien skedde under 100 (100) procent av antalet handelsdagar.
Totalt antal aktier i ÅF uppgick den 31 december till 17 029 501, varav 804 438 är A-aktier och 16 225 063 är B-aktier. ÅF AB har per 31 december 2009 142 000 B-aktier i eget förvar.
De tio största aktieägarna i ÅF redovisas på sidan 54.
Vid årsstämman i ÅF AB den 5 maj 2009 fattades beslut om ett nytt prestationsrelaterat aktiesparprogram ("PSP") riktat till upp till 150 nyckelpersoner inklusive VD.
Deltagarna kan spara ett belopp motsvarande maximalt 5 procent av sin bruttolön för köp av ÅF-aktier på Nasdaq OMX Stockholm under en 12-månadersperiod från det att programmet införts. Vid anmälningsperiodens slut hade 110 nyckelpersoner anmält intresse för köp av cirka 23 400 aktier för hela 2009 års program, baserat på den aktiekurs som förelåg vid anmälningsperiodens utgång.
I det fall de i förväg uppsatta prestationsmålen uppnås fullt ut kommer cirka 99 000 aktier att överföras vederlagsfritt till deltagarna under 2012 samt 2013 – vilket kan medföra en maximal utspädning av vinst per aktie motsvarande 0,6 procent.
Aktiesparprogram 2008 och 2009 kan tillsammans ge en maximal utspädning av vinst per aktie motsvarande 1,1 procent.
I enlighet med bemyndigande från årsstämman återköptes totalt 105 000 egna ÅF-aktier under 2009. Syftet med återköpen är att säkra bolagets förpliktelser med anledning av det på stämman antagna "Prestationsbaserat Aktieprogram" (PSP). ÅF äger totalt 142 000 egna B-aktier relaterade till PSP 2008 och PSP 2009.
Årsstämman beslutade, i enlighet med valberedningens förslag, att styrelsen ska bestå av åtta ledamöter utan suppleanter. Till styrelseledamöter omvaldes Ulf Dinkelspiel, Patrik Enblad, Tor Ericson, Eva-Lotta Kraft, Jon Risfelt, Helena Skåntorp och Lena Treschow Torell, samt nyvaldes Anders Snell. Anders Snell är ordförande i Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse.
Patrik Tillack och Fredrik Sundin är arbetstagarrepresentanter i styrelsen. Bo G Andersson och Anders Toll är arbetstagarsuppleanter.
Ulf Dinkelspiel omvaldes till styrelsens ordförande. På det konstituerade styrelsemötet efter årsstämman utsågs Lena Treschow Torell till vice ordförande. En utförlig presentation av styrelseledamöterna fi nns på sidorna 128–129.
Under verksamhetsåret 2009 hade styrelsen sex sammanträden utöver det konstituerande sammanträdet. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, affärsplaner, bokslut samt större investeringar och förvärv samt andra beslut som enligt beslutsordningen ska behandlas av styrelsen. Redovisning av utveckling för bolagets verksamhet och ekonomi har varit en stående punkt på dagordningen. I samband med varje ordinarie sammanträde sker även en mer ingående presentation av en verksamhet inom bolaget. Vid augustisammanträdet genomfördes ett strategi seminarium med speciell genomgång av varje division.
Andra befattningshavare i ÅF har deltagit vid sammanträden som föredragande. Sekreterare i styrelsen har varit ÅFs informationschef Viktor Svensson.
En utvärdering av styrelsens arbete har genomförts under året.
ÅFs bolagsstyrningsrapport framgår av sidorna 121–126.
Koncernledningen bestod under år 2009 av verkställande direktör Jonas Wiström, CFO Jonas Ågrup, informationschef Viktor Svensson, personaldirektör Charlotte Witt, bolagsjurist Jacob Landén samt divisionscheferna Eero Auranne, Jörgen Backersgård, Per Magnusson och Johan Olsson. Gunilla Fladvad är sekre terare i koncernledningen.
En presentation av koncernledningen framgår av sidorna 130–131.
Årsstämman 2009 beslutade att följande principer för ersättning och övriga anställningsvillkor för bolagsledningen ska gälla för avtal som nytecknas eller ändras efter årsstämman. Med koncernledningen avses verkställande direktören och övriga med lemmar av ledningsgruppen.
ÅF-koncernens utgångspunkt är att ersättningarna skall utges på marknads- och konkurrensmässiga villkor som möjliggör att ledande befattningshavare kan rekryteras och behållas. ÅF tillämpar den så kallade "farfarsprincipen" innebärande att varje chefs närmast överordnade chef alltid skall godkänna ersättningsvillkoren.
Formerna för ersättning till ledande befattningshavare är grundlön, rörlig ersättning, pension, tjänstebil, övriga ersättningar samt aktierelaterat incitamentsprogram.
Ersättningen ska baseras på faktorer som arbetsuppgifter, kompetens, erfarenhet, befattning och prestation. Vidare ska fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning stå i proportion till medarbetarens befattning och arbetsuppgifter. Den rörliga ersättningen är för VD maximalt 75 procent av den fasta årslönen och för övriga befattningshavare normalt maximalt 60 procent av den fasta årslönen. Den fasta årslönen är aktuell månadslön multiplicerad med 12,2. Den rörliga ersättningen är belopp efter avdragna sociala avgifter. Den rörliga lönedelen baseras på utfallet i förhållande till uppsatta mål. Målen och lönen för VD fastställs av styrelsen. För övriga ledande befattningshavare fastställs dessa av VD i samråd med ersättningsutskottet.
Ledande befattningshavare skall ha premiebestämd plan med marknadsmässiga premier. Samtliga pensionsförmåner skall vara oantastbara och alltså inte villkorade av framtida anställning. Pensionsåldern för VD är 60 år och för andra ledande befattningshavare 65 år (undantaget avtal träffade före 2002).
Årsstämman 2009 bemyndigade styrelsen att avvika från de av årsstämman beslutade riktlinjerna för ersättning, om det i ett enskilt fall fi nns särskilda skäl för det. För information om tidigare beslutade ersättningar som inte har förfallit till betalning hänvisas till not 8.
Styrelsen föreslår att årsstämman 2010 fattar beslut om att principerna för ersättningar och övriga anställningsvillkor för koncernledningen för 2010 ska ligga i linje med de under 2009 gällande principerna.
Konjunkturen försämrades under 2009 i spåren av fi nanskrisen. ÅF är inställt på ett nytt förhållandevis kärvt år 2010 med stora utmaningar på marknaden. Bedömningen är dock att 2010 i sin helhet har förutsättningar att bli ett konjunkturellt bättre år än 2009.
ÅF har tyngdpunkten av verksamheten i långsiktigt expansiva branscher som energi, miljö, infrastruktur och teknisk kontroll. ÅF har en god fi nansiell ställning, långa kund relationer och ett starkt varumärke, vilket gör att ÅF står väl rustat för framtiden.
Till bolagsstämmans förfogande står fria vinstmedel 1 175 876 022 kronor. Styrelsen och verkställande direktören föreslår att dessa vinstmedel disponeras enligt följande.
Till aktieägarna utdelas:
| 1 175 876 022 |
|---|
| 1 040 776 014 |
| 135 100 008 |
Styrelsens motiverade yttrande gällande vinstutdelningsförslaget fi nns på bolagets webbplats www.afconsult.com. Det kan även erhållas från bolaget på begäran.
| 1 januari – 31 december, TSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | |||
| Nettoomsättning | 2 | 4 677 909 | 4 568 835 |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 14 093 | 820 |
| 4 692 002 | 4 569 655 | ||
| Rörelsens kostnader | 6 | ||
| Övriga externa kostnader | 7, 26 | –1 564 221 | –1 488 979 |
| Personalkostnader | 8 | –2 671 945 | –2 540 421 |
| Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar | 13, 14 | –61 641 | –54 060 |
| Övriga rörelsekostnader | 9 | –7 574 | –11 098 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 15 | 1 631 | 3 566 |
| Rörelseresultat | 2 | 388 252 | 478 663 |
| Resultat från fi nansiella poster | |||
| Finansiella intäkter | 12 211 | 12 903 | |
| Finansiella kostnader | –23 501 | –30 686 | |
| Finansnetto | 10 | –11 290 | –17 783 |
| Resultat efter fi nansiella poster | 376 962 | 460 880 | |
| Skatt | 22 | –101 625 | –133 129 |
| Årets resultat | 275 337 | 327 751 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 268 747 | 324 184 | |
| Minoritetsintresse | 6 590 | 3 567 | |
| 275 337 | 327 751 | ||
| Resultat per aktie avseende vinst hänförlig | |||
| till moderbolagets aktieägare | 12 | ||
| före utspädning (kr) | 15,86 | 19,08 | |
| efter utspädning (kr) | 15,81 | 19,08 |
| 1 januari – 31 december, TSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Årets förändring av omräkningsreserv | 18 | –56 714 | 171 755 |
| Kassafl ödessäkringar | –370 | 576 | |
| Verkligt värde justering värdepapper | — | –7 | |
| Pensioner (aktuariella vinster och förluster) | 44 147 | –44 603 | |
| Skatt | –8 730 | 9 965 | |
| Effekt av ändrad skattesats | — | –85 | |
| Övrigt totalresultat | –21 667 | 137 601 | |
| Årets resultat | 275 337 | 327 751 | |
| Totalresultat för perioden | 253 670 | 465 352 | |
| Hänförlig till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 247 366 | 460 875 | |
| Minoritetsintresse | 6 304 | 4 477 | |
| 253 670 | 465 352 |
| Per den 31 december, TSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | 3, 4 | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | 13 | 1 369 761 | 1 357 067 |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | 332 925 | 338 638 |
| Andelar i intresseföretag | 15 | 12 447 | 13 426 |
| Finansiella placeringar | 16 | 1 169 | 1 269 |
| Långfristiga fordringar | 5 673 | 2 104 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 22 | 10 908 | 14 805 |
| Summa anläggningstillgångar | 1 732 883 | 1 727 309 | |
| Kundfordringar | 24 | 881 762 | 978 706 |
| Upparbetade men ej fakturerade intäkter | 457 084 | 423 634 | |
| Aktuella skattefordringar | 22 | 15 101 | — |
| Övriga fordringar | 92 038 | 132 897 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 17 | 58 984 | 56 643 |
| Likvida medel | 344 660 | 290 338 | |
| Summa omsättningstillgångar | 1 849 629 | 1 882 218 | |
| Summa tillgångar | 3 582 512 | 3 609 527 |
| Per den 31 december, TSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Eget kapital och skulder | |||
| Eget kapital | 18 | ||
| Aktiekapital | 170 295 | 170 295 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 467 705 | 482 011 | |
| Reserver | 122 438 | 179 142 | |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 1 052 557 | 858 646 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 1 812 995 | 1 690 094 | |
| Minoritetsintresse | 13 559 | 8 548 | |
| Summa eget kapital | 1 826 554 | 1 698 642 | |
| Skulder | 3, 4 | ||
| Skulder till kreditinstitut | 19, 25 | 39 729 | 95 716 |
| Avsättningar till pensioner | 20 | 62 354 | 103 823 |
| Övriga avsättningar | 21 | 27 323 | 66 286 |
| Uppskjutna skatteskulder | 22 | 29 951 | 19 675 |
| Övriga skulder | 1 649 | 87 500 | |
| Summa långfristiga skulder | 161 006 | 373 000 | |
| Skulder till kreditinstitut | 19, 25 | 289 422 | 264 999 |
| Fakturerade men ej upparbetade intäkter | 256 648 | 298 440 | |
| Leverantörsskulder | 264 858 | 231 337 | |
| Aktuella skatteskulder | 22 | 31 753 | 79 010 |
| Övriga skulder | 310 916 | 183 767 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 23 | 410 624 | 472 023 |
| Avsättningar | 21 | 30 731 | 8 309 |
| Summa kortfristiga skulder | 1 594 952 | 1 537 885 | |
| Summa skulder | 1 755 958 | 1 910 885 | |
| Summa eget kapital och skulder | 3 582 512 | 3 609 527 |
Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 27.
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserade vinstmedel inkl årets resultat |
Summa | Minoritets intresse |
Totalt eget kapital |
| Ingående eget kapital 2008-01-01 | 169 352 | 478 599 | 7 883 | 679 110 | 1 334 944 | 4 220 | 1 339 164 |
| Övrigt totalresultat | — | — | 171 259 | –34 569 | 136 690 | 911 | 137 601 |
| Årets resultat | 324 184 | 324 184 | 3 567 | 327 751 | |||
| Totalresultat för perioden | — | — | 171 259 | 289 615 | 460 874 | 4 478 | 465 352 |
| Utdelningar | –110 079 | –110 079 | –2 084 | –112 163 | |||
| Nyemission (konvertibel) | 943 | 6 665 | 7 608 | 7 608 | |||
| Återköp av egna aktier | –4 456 | –4 456 | –4 456 | ||||
| Aktiesparprogram 2008 | 1 203 | 1 203 | 1 203 | ||||
| Minoritet i förvärvade bolag | — | 1 934 | 1 934 | ||||
| Utgående eget kapital 2008-12-31 | 170 295 | 482 011 | 179 142 | 858 646 | 1 690 094 | 8 548 | 1 698 642 |
| Ingående eget kapital 2009-01-01 | 170 295 | 482 011 | 179 142 | 858 646 | 1 690 094 | 8 548 | 1 698 642 |
| Övrigt totalresultat | — | — | –56 704 | 35 323 | –21 381 | –286 | –21 667 |
| Årets resultat | 268 747 | 268 747 | 6 590 | 275 337 | |||
| Totalresultat för perioden | — | — | –56 704 | 304 070 | 247 366 | 6 304 | 253 670 |
| Utdelningar | –110 159 | –110 159 | –1 293 | –111 452 | |||
| Återköp av egna aktier | –16 140 | –16 140 | –16 140 | ||||
| Aktiesparprogram 2008 | 575 | 575 | 575 | ||||
| Aktiesparprogram 2009 | 1 259 | 1 259 | 1 259 | ||||
| Utgående eget kapital 2009-12-31 | 170 295 | 467 705 | 122 438 | 1 052 557 | 1 812 995 | 13 559 | 1 826 554 |
För kompletterande uppgifter, se not 18.
| 1 januari – 31 december, TSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | 31 | ||
| Resultat efter fi nansiella poster | 376 962 | 460 880 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassafl ödet | 48 998 | 66 040 | |
| Betald inkomstskatt | –150 203 | –135 907 | |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten före | |||
| förändringar av rörelsekapital | 275 757 | 391 013 | |
| Kassafl öde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Förändring av rörelsefordringar | 51 794 | –103 202 | |
| Förändring av rörelseskulder | –21 713 | 33 380 | |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten | 305 838 | 321 191 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | –42 635 | –124 115 | |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | –15 658 | –2 300 | |
| Förvärv av rörelse | 4 | –2 160 | –142 056 |
| Erlagda tilläggsköpeskillingar | –37 773 | –3 421 | |
| Avyttring av rörelse | 3 | 19 920 | — |
| Förvärv av fi nansiella tillgångar | –750 | –526 | |
| Kassafl öde från investeringsverksamheten | –79 056 | –272 418 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna lån | 6 813 | 29 156 | |
| Amortering av lån | –40 219 | –15 384 | |
| Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare samt minoriteten | –111 452 | –112 163 | |
| Återköp av egna aktier | –16 140 | –4 456 | |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten | –160 998 | –102 847 | |
| Årets kassafl öde | 65 784 | –54 074 | |
| Likvida medel vid årets början | 290 338 | 310 382 | |
| Kursdifferens i likvida medel | –11 462 | 34 030 | |
| Likvida medel vid årets slut | 344 660 | 290 338 |
| 1 januari – 31 december, TSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | |||
| Nettoomsättning | 207 358 | 179 392 | |
| Övriga rörelseintäkter | 86 760 | 73 599 | |
| 294 118 | 252 991 | ||
| Rörelsens kostnader | |||
| Övriga externa kostnader | 7, 26 | –127 007 | –135 176 |
| Personalkostnader | 8 | –71 653 | –81 460 |
| Av- och nedskrivningar av materiella och | |||
| immateriella anläggningstillgångar | 13, 14 | –9 260 | –5 090 |
| Övriga rörelsekostnader | –91 943 | –80 567 | |
| Rörelseresultat | –5 745 | –49 302 | |
| Resultat från fi nansiella poster | |||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 10 | 3 721 | 173 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 10 | 8 144 | 28 623 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 10 | –10 442 | –18 657 |
| 1 423 | 10 139 | ||
| Resultat efter fi nansiella poster | –4 322 | –39 163 | |
| Bokslutsdispositioner | 11 | –13 244 | –10 881 |
| Resultat före skatt | –17 566 | –50 044 | |
| Skatt | 22 | 5 494 | 13 846 |
| Årets resultat | –12 072 | –36 198 |
| Per den 31 december, TSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 13 | 3 268 | — |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | 57 547 | 56 473 |
| Andelar i koncernföretag | 29 | 2 109 530 | 1 018 464 |
| Andelar i intressebolag | 15 | 7 952 | 613 |
| Fordringar hos koncernföretag | 28 | 2 100 | 3 114 |
| Långfristiga fordringar | 1 280 | — | |
| Uppskjuten skattefordran | 22 | — | 4 810 |
| Summa anläggningstillgångar | 2 181 677 | 1 083 474 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kundfordringar | 1 865 | 2 760 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 28 | 192 653 | 889 507 |
| Fordringar hos intresseföretag | 28 | 106 | 129 |
| Upparbetade men ej fakturerade intäkter | 3 505 | 2 607 | |
| Aktuella skattefordringar | 22 | 13 556 | — |
| Övriga fordringar | 9 362 | 18 920 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 17 | 31 451 | 26 903 |
| Summa kortfristiga fordringar | 252 498 | 940 826 | |
| Kassa och bank | 3 887 | 3 869 | |
| Summa omsättningstillgångar | 256 385 | 944 695 | |
| Summa tillgångar | 2 438 062 | 2 028 169 |
| Per den 31 december, TSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Eget kapital och skulder | |||
| Eget kapital | 18 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital (804 438 serie A, 16 225 063 serie B, | |||
| totalt 17 029 501 aktier med kvotvärde 10 kr) | 170 295 | 170 295 | |
| Reservfond | 46 948 | 46 948 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Fond för verkligt värde | — | 433 | |
| Överkursfond | 441 043 | 457 183 | |
| Balanserat resultat | 746 905 | 717 518 | |
| Årets resultat | –12 072 | –36 198 | |
| Summa eget kapital | 1 393 119 | 1 356 179 | |
| Obeskattade reserver | 30 | 25 762 | 12 518 |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 20 | 27 114 | 27 185 |
| Uppskjutna skatteskulder | 22 | — | 154 |
| Övriga avsättningar | 21 | 24 351 | 17 086 |
| Summa avsättningar | 51 465 | 44 425 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till koncernföretag | 28 | 156 | 156 |
| Summa långfristiga skulder | 156 | 156 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 19, 25 | 211 559 | 240 785 |
| Leverantörsskulder | 53 842 | 55 195 | |
| Skulder till koncernföretag | 28 | 555 565 | 241 392 |
| Aktuella skatteskulder | 22 | — | 53 123 |
| Övriga skulder | 122 524 | 2 612 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 23 | 24 070 | 21 784 |
| Summa kortfristiga skulder | 967 560 | 614 891 | |
| Summa eget kapital och skulder | 2 438 062 | 2 028 169 | |
| Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för moderbolaget | |||
| Ställda säkerheter | 27 | Inga | Inga |
| Eventualförpliktelser | 27 | 237 645 | 176 447 |
| 1 januari – 31 december, TSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | 31 | ||
| Resultat efter fi nansiella poster | –4 322 | –39 163 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassafl ödet | –6 674 | 13 656 | |
| Betald inkomstskatt | –120 541 | –98 372 | |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten före | |||
| förändringar av rörelsekapital | –131 537 | –123 879 | |
| Kassafl öde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Förändring av rörelsefordringar | 818 080 | 190 793 | |
| Förändring av rörelseskulder | 367 862 | 125 996 | |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten | 1 054 405 | 192 910 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | –9 933 | –50 784 | |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | –3 669 | — | |
| Förvärv av fi nansiella tillgångar | –885 260 | –23 727 | |
| Kassafl öde från investeringsverksamheten | –898 862 | –74 511 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Amortering av lån | –29 226 | –2 410 | |
| Utbetald utdelning | –110 159 | –110 079 | |
| Återköp av egna aktier | –16 140 | –4 456 | |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten | –155 525 | –116 945 | |
| Årets kassafl öde | 18 | 1 454 | |
| Likvida medel vid årets början | 3 869 | 2 415 | |
| Likvida medel vid årets slut | 3 887 | 3 869 |
| Not 1 | Redovisningsprinciper | 79 |
|---|---|---|
| Not 2 | Segmentsrapportering | 88 |
| Not 3 | Avyttring av rörelse | 89 |
| Not 4 | Förvärv av rörelse | 89 |
| Not 5 | Övriga rörelseintäkter | 90 |
| Not 6 | Forskning och Utveckling | 90 |
| Not 7 | Arvode och kostnadsersättning till revisorer | 90 |
| Not 8 | Anställda och personalkostnader | 90 |
| Not 9 | Övriga rörelsekostnader | 93 |
| Not 10 | Finansnetto | 93 |
| Not 11 | Bokslutsdispositioner | 94 |
| Not 12 | Resultat per aktie | 94 |
| Not 13 | Immateriella anläggningstillgångar | 95 |
| Not 14 | Materiella anläggningstillgångar | 97 |
| Not 15 Andelar i intresseföretag | 98 | |
| Not 16 | Finansiella placeringar | 99 |
| Not 17 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 99 |
| Not 18 | Eget kapital |
100 |
| Not 19 | Skulder till kreditinstitut | 102 |
| Not 20 Pensionsförpliktelser | 103 | |
| Not 21 | Avsättningar | 105 |
| Not 22 Skatter | 106 | |
| Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 108 | |
| Not 24 Finansiella tillgångar och skulder | 109 | |
| Not 25 Finansiella risker och fi nanspolicy | 111 | |
| Not 26 Operationell leasing | 112 | |
| Not 27 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar |
112 | |
| Not 28 Transaktioner med närstående | 112 | |
| Not 29 Koncernföretag | 113 | |
| Not 30 Obeskattade reserver | 115 | |
| Not 31 | Kassafl ödesanalys | 116 |
| Not 32 Händelser efter balansdagen | 116 | |
| Not 33 Kritiska uppskattningar och bedömningar | 116 | |
| Not 34 Uppgifter om moderbolaget | 116 |
Västerås Fredrik Malmgren jobbar med utveckling och test av mjukvara. "Det bästa med mitt jobb är alla människor jag möter och allt jag har lärt mig från de uppdrag jag har haft! Inom ÅF fi nns väldigt många duktiga och inspirerande människor som gärna delar med sig av kunskap och kontakter inom många olika branscher."
Sid
Belopp i TSEK om inget annat anges
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) som har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har Rådet för fi nansiell rapporterings rekommendation RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av ÅRL och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de fi nansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa fi nansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument och fi nansiella tillgångar klassifi cerade som fi nansiella tillgångar som kan säljas. Anläggningstillgångar som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av det tidigare redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.
Att upprätta de fi nansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden bedöms vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de fi nansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års fi nansiella rapporter beskrivs närmare i not 33.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens fi nansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag samt intagande av intresseföretag i koncernredovisningen.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 11 mars 2010. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämma den 5 maj 2010.
Denna standard innehåller upplysningskrav avseende koncernens rörelsesegment och ersätter kravet att defi niera primära och sekundära segment baserat på rörelsegrenar och geografi ska områden enligt IAS 14. Den nya standarden kräver istället att segmentinformation presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. IFRS 8 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 januari 2009 eller senare. Koncernen har kommit fram till att rörelsesegmenten som bestäms utifrån IFRS 8 är samma som segmentrapporteringen som tidigare identifi erats utifrån IAS 14.
Standarden delar upp förändringar i eget kapital till följd av transaktioner med ägare och andra förändringar. Uppställningen över förändringar i eget kapital innehåller numer endast detaljer avseende ägartransaktioner. Andra förändringar än ägartransaktioner i eget kapital presenteras på en rad i uppställningen över förändringar i eget kapital. Därutöver introducerar standarden begreppet "Totalresultat" som visar alla poster avseende intäkter och kostnader, antingen i en enskild uppställning, eller i två sammanhängande uppställningar. Koncernen har valt att använda två uppställningar.
Ändringen i IFRS 7 har inneburit att ytterligare upplysningar lämnats om fi nansiella instrument.
IFRS 3R Rörelseförvärv och IAS 27R Koncernredovisning och separata fi nansiella rapporter
De omarbetade standarderna gavs ut i januari 2008 och ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 juli 2009 eller senare. IFRS 3 inför ett antal förändringar i redovisningen av rörelseförvärv som görs efter detta datum, vilket kommer att påverka storleken på redovisad goodwill, rapporterat resultat i den period som förvärvet genomförs samt framtida rapporterade resultat.
IAS 27R kräver att förändringar i ägarandelar i ett dotterbolag, där majoritetsägaren inte tappar bestämmandeinfl ytande, redovisas som eget kapitaltransaktioner. Till följd av detta kommer dessa transaktioner inte längre att ge upphov till goodwill, eller leda till några vinster eller förluster. Vidare förändrar IAS 27R redovisningen för förluster som uppstår i dotterbolag, såväl som förlust av kontroll av ett dotterbolag. Till följd av dessa tillägg har även följdändringar gjorts i IAS 7 Kassafl ödesanalys, IAS 12 Inkomstskatter, IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser, IAS 28 Innehav i intressebolag och IAS 31 Andelar i joint ventures.
Förändringarna i IFRS 3R och IAS 27R kommer att påverka redovisningen av framtida förvärv, förlust av kontroll och transaktioner med minoritetsägare. De omarbetade standarderna får förtidstillämpas, men koncernen har inte valt att utnyttja denna möjlighet.
Segmentsrapporteringen utgår från rörelsesegment som utgörs av koncernens fyra divisioner. Detta sammanfaller med strukturen för koncernledningens uppföljning och styrning av verksamheten.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande infl ytande från ÅF AB. Bestämmande infl ytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags fi nansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande infl ytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifi erbara tillgångar samt övertagna skulder, eventualförpliktelser och för emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvde nettotillgångarna, samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet.
Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser utgör koncernmässig goodwill.
Dotterföretags fi nansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande infl ytandet upphör.
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande men inte bestämmande infl ytande över den driftsmässiga och fi nansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 procent och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande infl ytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt och minoritet justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade överrespektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.
Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifi erbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv.
När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga fi nansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande infl ytandet upphör.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.
Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte fi nns någon indikation på nedskrivningsbehov.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan med den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redo visas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, valutakursförändringen redo visas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.
Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. Moderbolagets funktionella valuta, tillika rapporteringsvaluta, är svenska kronor. Koncernens rapporteringsvaluta är svenska kronor.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över och undervärden, omräknas till svenska kronor med den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor med en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt.
Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering redovisas i övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning.
Intäkter från utförda tjänster redovisas i enlighet med IAS 18. Successiv vinstavräkning tillämpas på alla de uppdrag där utfallet kan beräknas på ett tillfredsställande sätt. Huvuddelen av uppdragen utförs på löpande räkning varvid intäkterna redovisas när arbetet utförs och faktureras normalt kunderna påföljande månad. I de fall fastpris förekommer redovisas intäkterna i resultaträkningen baserat på färdigställandegraden på balansdagen. Om det är sannolikt att de totala uppdragsutgifterna kommer att överstiga den totala uppdragsintäkten, redovisas den befarade förlusten omgående som en kostnad i sin helhet. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning eller vidhängande kostnader sker ingen intäktsföring.
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter och valutakursdifferenser på lån.
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida in- och utbetalningar under räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Räntekomponenten i fi nansiella leasingbetalningar är redovisad i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteintäkter inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran och det belopp som erhålls vid förfall. Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra eget kapitalinstrument samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfi nns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat.
En fi nansiell tillgång eller fi nansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En fi nansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en fi nansiell tillgång. En fi nansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en fi nansiell skuld.
Förvärv och avyttring av fi nansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Verkligt värde på noterade fi nansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. För ytterligare information se not 24.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla fi nansiella instrument förutom de som tillhör kategorin fi nansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett fi nansiellt instrument klassifi ceras vid första redovisningen utifrån vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassifi ceringen avgör hur det fi nansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på sätt som beskrivs nedan. Används derivatinstrument för säkringsredovisning och till den del denna är effektiv, redovisas värdeförändringar på derivatinstrumentet på samma rad i resultaträkningen som den säkrade posten. Även om säkringsredovisning inte tillämpas, redovisas värdeökningar respektive värdeminskningar på derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom fi nansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en fi nansiell post. Vid säkringsredovisning redovisas ineffektiv del på samma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säkringsredovisning.
Lånefordringar och kundfordringar är fi nansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte.
Kundfordran redovisas till det belopp som beräknas infl yta, d.v.s efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
Övriga fordringar klassifi ceras som långfristiga fordringar om innehavs tiden är längre än ett år och om de är kortare som övriga fordringar.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefl uktuationer.
I kategorin fi nansiella tillgångar som kan säljas ingår fi nansiella tillgångar som inte klassifi cerats i någon annan kategori eller fi nansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassifi cera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat, dock ej sådana som beror på nedskrivningar, ej heller ränta på skuldinstrument och utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.
Finansiella placeringar utgör, beroende på avsikten med innehavet, antingen fi nansiella anläggningstillgångar om innehavstiden är längre än ett år eller kortfristiga placeringar om de är kortare än ett år.
Lån samt övriga fi nansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.
Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga skulder har en löptid kortare än ett år.
Konvertibla skuldebrev kan konverteras till aktier genom att motparten utnyttjar sin option att konvertera fordringsrätten till aktier och redovisas som ett sammansatt fi nansiellt instrument uppdelat på en skulddel och en egetkapitaldel. Skuldens verkliga värde beräknas genom att de framtida betalningsfl ödena diskonteras med den aktuella marknadsräntan för en liknande skuld, utan rätt till konvertering. Värdet på egetkapitalinstrumentet beräknas som skillnaden mellan emissionslikviden då det konvertibla skuldebrevet gavs ut och det verkliga värdet av den fi nansiella skulden vid emissions tidpunkten. Eventuell uppskjuten skatt hänförlig till skulden vid emissionstidpunkten avräknas från det redovisade värdet av egetkapitalinstrumentet. Transaktionskostnader i samband med emission av ett sammansatt fi nansiellt instrument fördelas på skulddelen och egetkapitaldelen proportionellt mot hur emissionslikviden fördelas. Räntekostnaden redovisas i resultaträkningen och beräknas med effektivräntemetoden.
ÅF använder i mindre omfattning derivat för att säkra framtida fl öden. De derivatinstrument som används för säkring av framtida kassafl öden redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat tills dess att det säkrade fl ödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta resultateffekterna från den säkrade transaktionen. De säkrade fl ödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade transaktioner.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det fi nns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Redo visningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/-kostnad.
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifi erade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.
Avseende leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasing klassifi ceras i koncernredovisningen antingen som fi nansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leastagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.
Tillgångar som förhyrs enligt fi nansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.
Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs linjärt över löptiden.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. De beräknade nyttjandeperioderna är:
| IT-utrustning | 3 år |
|---|---|
| Bilar | 5 år |
| Kontorsutrustning | 5 år |
| Kontorsmöbler | 10 år |
| Byggnader (rörelsefastigheter) | 40–100 år |
Rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av fl era komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 40–100 år på dessa komponenter.
Följande huvudgrupper av komponenter har identifi erats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader:
| Stomme och grund | 100 år |
|---|---|
| Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m. | 67 år |
| Golv, dörrar och elinstallationer | 67 år |
| Installationer; värme, VVS, ventilation, hissar m.m. | 40 år |
Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan det per denna dag redovisade värdet utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde, efter nedskrivningsprövning.
Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och grupper av kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov (se redovisningsprinciper 1.14). Goodwill värderas således till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.
Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar (se nedan) och nedskrivningar (se redovisningsprinciper 1.14).
Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifi ka tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämda. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämd nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
| Balanserade utvecklingsutgifter | 1–3 år |
|---|---|
| Förvärvade immateriella tillgångar | 1–5 år |
De redovisade värdena för koncernens tillgångar – med undantag för tillgångar för försäljning redovisade enligt IFRS 5 och uppskjutna skattefordringar – prövas vid varje balansdag för att bedöma om det fi nns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation fi nns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassafl öden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifi ka tillgången. För en tillgång som inte genererar kassafl öden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar beräknas nyttjandevärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten.
För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen.
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det fi nns objektiva bevis på att en fi nansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en fi nansiell placering klassifi cerad som en fi nansiell tillgång som kan säljas.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassifi cerat som en fi nansiell tillgång som kan säljas omförs tidigare redovisad ackumulerad förlust i eget kapital till resultaträkningen.
Återvinningsvärdet för tillgångar tillhörande kategorin lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassafl öden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
En nedskrivning reverseras om det både fi nns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassifi cerade som fi nansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen får inte senare återföras via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassifi cerade som fi nansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.
Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.
Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.
Koncernens förpliktelse avseende förmånsbestämda pensionsplaner beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Diskonterings räntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte fi nns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalifi cerad aktuarie med användande av den så kallade "Projected unit credit" metoden.
Aktuariella antaganden utgörs av företagets bästa bedömning av de olika variabler som bestämmer kostnaderna för att tillhandahålla förmånerna. Då aktuariella antaganden används kan det verkliga utfallet avvika från det uppskattade utfallet, och de aktuariella antagandena förändras från en period till en annan. Dessa skillnader utgör aktuariella vinster och förluster. De kan exempelvis orsakas av en ändrad förväntad livslängd, löneförändringar, förändringar av diskonteringsränta och skillnad mellan verklig och beräknad avkastning på pensionsstiftelses tillgångar. Aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt total result för den period då de uppstår. Koncernens nettoskuld, vilken också redovisas i balansräkningen, för respektive förmånsbestämd plan består av nuvärdet av förpliktelsen med avdrag för stiftelsetillgångarnas verkliga värde. Om värdet på stiftelsens tillgångar överstiger värdet på förpliktelsen uppstår ett överskott vilket redovisas som en tillgång under övriga långfristiga fordringar.
När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.
När det fi nns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.
Genom beslutade aktiesparprogram kan anställda erhålla matchningsaktier för aktier som de själv köpt inom ramen för aktieprogrammen. Antalet matchningsaktier per egen köpt aktie som totalt kan utgå är beroende av att den anställde kvarstår i anställning 3 år efter investeringstillfället, att den anställde inte avyttrat de berörda aktierna samt att övriga i förväg fastställda parametrar uppnås. För dessa aktiesparprogram redovisas lönekostnader för matchningsaktier under intjänandeperioden (3 år) baserat på aktiernas verkliga värde vid tidpunkten för den anställdes köp av aktier inom ramen för programmet. När matchning av aktier sker, ska i vissa länder sociala avgifter betalas för värdet av den anställdes förmån. Under intjänandeperioden görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter. Återköp av egna aktier för att uppfylla leveransåtagandet enligt utestående aktiesparprogram redovisas i eget kapital.
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. För att företaget ska vara förpliktigat att avsluta en anställning krävs bland annat en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befi ntlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utfl öde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassafl ödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotteroch intresseföretag där moderföretaget, investeraren eller samägaren kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna samt att det är sannolikt att en sådan återföring inte sker inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.
Innebörden av att en anläggningstillgång klassifi cerats som innehav för försäljning är att dess redovisade värde kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom användning.
Vid första klassifi cering som innehav för försäljning redovisas anläggningstillgångar till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader.
En eventualförpliktelse redovisas när det fi nns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller fl era osäkra framtida händelser eller när det fi nns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utfl öde av resurser kommer att krävas, eller att beloppet med ej tillräcklig tillförlitlighet kan beräknas.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rappor terade perioder härrör från konvertibla skuldebrev och matchningsaktier i sparprogram.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för fi nansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridisk person. RFR 2.2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets fi nansiella rapporter.
Andelar i dotter- och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärde metoden. Som intäkt redovisas erhållna utdelningar.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
I moderföretaget redovisas samtliga utgifter för utveckling som kostnad i resultaträkningen.
IFRS 5 tillämpas med de undantag som anges i RFR 2.2, 8–9. Enligt IFRS 5 ska tillgångar till försäljning redovisas separat i balansräkningen och verksamheter under avveckling redovisas separat i resultaträkningen. Detta överensstämmer dock inte med uppställningsformerna till årsredovisningslagen. Informationen ifråga liksom övrig information som ska framgå enligt IFRS 5, lämnas därför i noter. Vidare tillämpas inte reglerna i IFRS 5, som föreskriver att anläggningstillgångar som innehas för försäljning inte ska skrivas av utan avskrivning sker i enlighet med årsredovisningslagen.
Moderbolagets fi nansiella garantiavtal består i huvudsak av borgensförbindelser till förmån för dotterföretag och intresseföretag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av fi nansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget RFR 2.2, 72 som innebär en lättnad jämfört med reglerna i IAS 39 när det gäller fi nansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag och intresseföretag. Moderbolaget redovisar fi nansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda pensionsplaner än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för fi nansiell rapportering. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.
Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel. Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras.
| Energy | Engineering | Infrastruktur | Kontroll | Övrigt & elim. | Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Intäkter | ||||||||||||
| Försäljning till externa kunder | 1 273 | 1 027 | 1 280 | 1 382 | 1 717 | 1 801 | 402 | 359 | 7 | — | 4 678 | 4 569 |
| Övriga rörelseintäkter | 3 | — | 1 | — | 10 | — | 0 | — | — | 1 | 14 | 1 |
| Försäljning mellan segment | 14 | 24 | 35 | 69 | 48 | 58 | 5 | 3 | –102 | –154 | — | — |
| Summa intäkter | 1 290 | 1 051 | 1 316 | 1 452 | 1 774 | 1 859 | 407 | 361 | –95 | –153 | 4 692 | 4 570 |
| Rörelsekostnader | –1 150 | –908 | –1 185 | –1 286 | –1 621 | –1 647 | –368 | –310 | 81 | 115 | –4 242 | –4 037 |
| Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar |
–4 | –3 | –2 | –2 | –2 | –4 | –2 | –2 | 0 | — | –10 | –10 |
| Avskrivningar materiella anläggningstillgångar |
–11 | –9 | –3 | –4 | –10 | –12 | –8 | –6 | –20 | –13 | –52 | –44 |
| Rörelseresultat | 125 | 130 | 126 | 160 | 141 | 196 | 29 | 44 | –33 | –51 | 388 | 479 |
| Rörelsemarginal, % | 9,7 | 12,4 | 9,6 | 11,0 | 8,0 | 10,5 | 7,0 | 12,1 | 34,0 | 33,3 | 8,3 | 10,5 |
| Tillgångar & Skulder | ||||||||||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 559 | 555 | 515 | 501 | 209 | 227 | 85 | 74 | 2 | — | 1 370 | 1 357 |
| Materiella anläggningstillgångar | 173 | 183 | 12 | 14 | 26 | 33 | 32 | 26 | 90 | 83 | 333 | 339 |
| Övriga tillgångar | 1 153 | 1 144 | 400 | 444 | 776 | 715 | 112 | 110 | –561 | –499 | 1 880 | 1 914 |
| Summa tillgångar | 1 885 | 1 882 | 927 | 959 | 1 011 | 975 | 229 | 210 | –469 | –416 | 3 583 | 3 610 |
| Eget kapital | 518 | 439 | 529 | 442 | 434 | 388 | 89 | 89 | 257 | 341 | 1 827 | 1 699 |
| Summa skulder | 1 367 | 1 443 | 398 | 517 | 577 | 587 | 140 | 121 | –726 | –757 | 1 756 | 1 911 |
Koncernens operativa struktur och den interna rapporteringen till koncernledning och styrelse bygger på en redovisning av divisioner. Syftet är att indela divisionerna med utgångspunkt från kunderna och den egna kompetensen. Försäljningen inom koncernen mellan segment baseras på ett marknadsmässigt internpris, vilket bygger på principen om "armlängds avstånd" d.v.s. mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs.
Alla koncernens operativa tillgångar och skulder har hänförts direkt till divisionen eller fördelats per division. Samma redovisningsprinciper gäller för rörelsesegment som koncernen i övrigt. Det fi nns inte någon enskild kund vars försäljning uppgår till 10 procent eller mer av koncernens totala försäljning.
| Sverige | Utanför Sverige | Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Per geografi skt område, MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Summa intäkter | 3 069 | 3 202 | 1 623 | 1 368 | 4 692 | 4 570 |
| Tillgångar | 2 440 | 2 480 | 1 143 | 1 130 | 3 583 | 3 610 |
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | 985 | — |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 11 110 | — |
| Likvida medel | 1 929 | — |
| Levererantörsskulder och övriga skulder | –6 633 | — |
| Netto identifi erbara tillgångar och skulder | 7 391 | — |
| Koncerngoodwill | 9 699 | — |
| Justering för realisationsresultat | 7 265 | — |
| Justering för realiserad omräkningsdifferens | –935 | — |
| Försäljningspris | 23 420 | — |
| Avgår: | ||
| Kassa (avyttrad) | 1 929 | — |
| Försäljningsomkostnader | 1 571 | — |
| Netto kassainfl öde | 19 920 | — |
Avyttrade företag under 2009 avser ÅF-Brekke & Strand akustikk AS och ITP-Infra Trans Project Ltd.
ÅF har under 2009 genom rörelseförvärv förvärvat industrikonsultverksamheten i Göteborg från Industrikonsult i Göteborg AB samt engineeringverksamheten i Malmö från Etteplan Industry AB.
| Redovisat värde i summa förvär vade bolag |
Verkligt värde justering |
Verkligt värde redovisat i koncernen |
|
|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 400 | 12 506 | 12 906 |
| Materiella anläggningstillgångar | 9 302 | — | 9 302 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 3 952 | — | 3 952 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 154 321 | — | 154 321 |
| Likvida medel | 23 470 | — | 23 470 |
| Långfristiga avsättningar | — | — | — |
| Räntebärande skulder | –250 | — | –250 |
| Leverantörsskulder och övriga skulder | –164 271 | –2 561 | –166 832 |
| Netto identifi erbara tillgångar och skulder |
26 924 | 9 945 | 36 869 |
| Koncerngoodwill | 177 812 | ||
| Skuld till minoriteten | –1 934 | ||
| Erlagd köpeskilling, kontant | 212 747 | ||
| Avgår: |
| Netto kassautfl öde | 142 056 |
|---|---|
| Skuld till säljarna | 47 221 |
| Kassa (förvärvad) | 23 470 |
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Resultat vid avyttring av rörelse | 7 769 | — |
| Övrigt | 6 324 | 820 |
| 14 093 | 820 |
För koncernen uppgick kostnaderna för FoU till 41 460 (36 447). Beloppet avser i huvudsak kostnad för nedlagd egen tid.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Revisionsbolaget Ernst & Young |
|||||
| Revisionsuppdrag | 3 550 | 3 174 | 655 | 625 | |
| Andra uppdrag | 1 723 | 1 381 | 215 | 901 | |
| 5 273 | 4 555 | 870 | 1 526 | ||
| Övriga revisorer | |||||
| Revisionsuppdrag | 577 | 629 | — | — | |
| Andra uppdrag | 733 | 416 | 50 | 154 | |
| 1 310 | 1 045 | 50 | 154 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bok föringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
De sammanlagda ersättningarna ingår i resultaträkningen under rubriken personalkostnader.
| 2009 | 2008 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | ||
| Moderbolaget | |||||
| Sverige | 50 | 22 | 42 | 19 | |
| Dotterföretagen | |||||
| Sverige | 457 | 2 488 | 446 | 2 464 | |
| Finland | 41 | 190 | 53 | 223 | |
| Norge | 28 | 112 | 28 | 129 | |
| Danmark | 13 | 74 | 11 | 66 | |
| Schweiz | 44 | 155 | 50 | 214 | |
| Tjeckien | 10 | 79 | 2 | 42 | |
| Tyskland | 4 | 10 | 5 | 11 | |
| Ryssland | 145 | 115 | 34 | 24 | |
| Estland | 7 | 29 | 8 | 29 | |
| Litauen | 12 | 32 | 8 | 12 | |
| Övriga | 10 | 55 | 2 | 26 | |
| Koncernen totalt | 821 | 3 361 | 689 | 3 259 | |
| Totalt medelantal anställda | 4 182 | 3 948 | |||
| Intresseföretagen, totalt | 54 | 72 | |||
| Totalt medelantal anställda inklusive intresseföretag |
4 236 | 4 020 |
| Andel kvinnor, % | ||
|---|---|---|
| Koncernen | 2009 | 2008 |
| Styrelsen | 37 | 37 |
| Koncernledning | 20 | 13 |
| 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättningar |
Sociala kostnader |
Löner och ersättningar |
Sociala kostnader |
|
| Koncernen | ||||
| Styrelsen och ledande befattningshavare |
23 819 | 11 996 | 29 784 | 14 164 |
| (varav årlig rörlig ersättning) | 5 590 | — | 7 121 | — |
| (varav pensionskostnader) | — | 4 591 | — | 3 646 |
| Övriga anställda | 1 872 559 | 693 406 1 795 209 | 607 060 | |
| (varav årlig rörlig ersättning) | 49 510 | — | 70 493 | — |
| (varav pensionskostnader) | — | 238 048 | — | 175 196 |
| 1 896 378 | 705 402 1 824 993 | 621 224 |
Övriga personalkostnader uppgår till 70 165 (94 204).
| 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättningar |
Sociala kostnader |
Löner och ersättningar |
Sociala kostnader |
|
| Moderbolaget | ||||
| Styrelse och verkställande direktör |
7 634 | 3 533 | 7 083 | 3 144 |
| (varav årlig rörlig ersättning) | 2 454 | — | 2 088 | — |
| (varav pensionskostnader) | — | 1 134 | — | 906 |
| Övriga anställda | 35 482 | 18 951 | 30 253 | 17 740 |
| (varav årlig rörlig ersättning) | 3 421 | — | 1 769 | — |
| (varav pensionskostnader) | — | 8 832 | — | 4 624 |
| 43 116 | 22 484 | 37 336 | 20 884 |
Ersättning till styrelsen fastställd av årsstämman 2009
Vid bolagsstämman den 5 maj 2009 beslutades om en ersättning för styrelsearbetet 2009 på sammanlagt 1 450 000 kronor. Ordförande erhöll 400 000 kronor och styrelseledamöter som inte är anställda i koncernen erhöll 175 000 kronor var.
Vidare beslutades att arvode för utskottsarbete ska utgå med 35 000 kronor till respektive utskottmedlem som inte är anställd i koncernen samt att arvode ska utgå med 75 000 kronor till revisionsutskottets ordförande och 50 000 kronor till ersättningsutskottets ordförande. Sammanlagt utgår ersättning till styrelsen med 1 715 000 kronor, varav 1 450 000 kronor för ordinarie styrelsearbete och 265 000 kronor för utskottsarbete.
Ersättning till styrelse betalas kvartalsvis. Det medför att två kvartal avser styrelsearvode som beslutades på ordinarie bolagsstämma 2008 och två kvartal avser arvoden som beslutades på ordinarie stämma 2009.
Under 2009 kostnadsfördes totalt ett styrelsearvode i moderbolaget på 1 715 (1 570). Ersättning till arbetstagarrepresentanterna samt styrelseledamot anställd i koncernen har dessutom utgått med totalt 50 (50).
Avtal om framtida pensionsutfästelser/avgångsvederlag fi nns varken för styrelsens ordförande eller övriga styrelseledamöter.
Arvode i SEK
| Ledamot | Styrelse | Utskott | Totalt |
|---|---|---|---|
| Ulf Dinkelspiel | 400 000 | 85 000 | 485 000 |
| Patrik Enblad | 175 000 | — | 175 000 |
| Eva-Lotta Kraft | 175 000 | 35 000 | 210 000 |
| Jon Risfelt | 175 000 | 17 500 | 192 500 |
| Helena Skåntorp | 175 000 | 75 000 | 250 000 |
| Anders Snell | 87 500 | — | 87 500 |
| Lena Treschow Torell | 175 000 | 35 000 | 210 000 |
| Magnus Grill | 87 500 | 17 500 | 105 000 |
| Totalt | 1 450 000 | 265 000 | 1 715 000 |
| Ledamot | Styrelse | Utskott | Totalt |
|---|---|---|---|
| Ulf Dinkelspiel | 375 000 | 67 500 | 442 500 |
| Patrik Enblad | 162 500 | — | 162 500 |
| Magnus Grill | 162 500 | 30 000 | 192 500 |
| Eva-Lotta Kraft | 162 500 | 30 000 | 192 500 |
| Jon Risfelt | 162 500 | — | 162 500 |
| Helena Skåntorp | 162 500 | 62 500 | 225 000 |
| Lena Treschow Torell | 162 500 | 30 000 | 192 500 |
| Totalt | 1 350 000 | 220 000 | 1 570 000 |
Årlig rörlig ersättning baseras på koncernens resultat samt ett antal i förväg fastställda mål och kan uppgå till högst 75 procent av den fasta grundlönen. Den fasta grundlönen för 2009 uppgår till 3 294 (3 294). Förmån av tjänstebil tillkommer.
För verkställande direktören i moderbolaget gäller en uppsägningstid från företagets sida på två år. Från verkställande direktörens sida gäller en uppsägningstid på 6 månader. VDs pensionsålder är 60 år. VDs pension är avgiftsbestämd och det avsätts årligen ett belopp motsvarande 35 procent av respektive års grundlön. Under uppsägningstiden utgår oförändrad lön. Arbetsplikt under uppsägningstiden kan förekomma under maximalt ett år.
Koncernledningen består av nio (sju) personer exklusive verkställande direktören. Under de första tre månaderna bestod koncernledningen av sju personer exklusive verkställande direktören.
Den årliga rörliga ersättningen kan uppgå till högst 60 procent av den fasta grundlönen. Bland koncernledningens förmåner tillkommer tjänstebil.
För koncernledningen gäller en uppsägningstid från företagets sida på normalt 12 månader. Under uppsägningstiden utgår oförändrad lön. Uppsägningstiden från den enskildes sida uppgår till 6 månader.
En av koncernledningens medlemmar har pensionsvillkor som följer ITP-planen. Övriga har avgiftsbestämd pension där ett belopp motsvarande 27,5-30 procent av grundlönen avsätts årligen.
Ersättningar till verkställande direktören för verksamhetsåret 2009 har beslutats av styrelsen på förslag från styrelsens ersättningsutskott. Ersättningar till
övriga ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören i samråd med ersättningsutskottet.
| 2009 | 2008 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Verkställande direktören |
Övriga medlemmar i koncernledningen |
Totalt | Verkställande direktören |
Övriga medlemmar i koncernledningen |
Totalt | |
| Lön | 3 294 | 11 756 | 15 050 | 3 294 | 14 880 | 18 174 |
| Avsät tningar för årlig rörlig ersät tning intjänad under innevarande år |
2 454 | 3 136 | 5 590 | 2 088 | 5 033 | 7 121 |
| Avsättningar för långsiktig rörlig ersättning | 121 | 1 293 | 1 414 | 81 | 2 788 | 2 869 |
| Pensionskostnader | 1 134 | 3 457 | 4 591 | 906 | 2 740 | 3 646 |
| Sociala avgifter | 1 845 | 5 006 | 6 851 | 1 755 | 8 254 | 10 009 |
| Totalt | 8 848 | 24 648 | 33 496 | 8 124 | 33 695 | 41 819 |
Inom ÅFs divisioner fi nns olika system för rörlig ersättning till medarbetarna. Ersättningen kan antingen vara baserad på divisionens resultat eller vara kopplad direkt till den personliga prestationen.
För att skapa en tydlig koppling till medarbetarnas betydelse för koncernens resultat på både kort och lång sikt fi nns en koncernbonus. Modellen bygger på att en del av den vinst som genereras på koncernnivå årligen delas ut som likvärdiga bonusersättningar till medarbetare i alla delar av koncernen.
I början av 2007 beslutade ÅFs styrelse införa ett treårigt belöningssystem för ett 30-tal nyckelpersoner. Programmet löper över åren 2007–2009 och syftar till att knyta nyckelpersoner till ÅF. Ersättning utfaller om företaget har en resultatutveckling som är bättre än ett antal jämförbara bolag samt om ÅFs aktiekurs utvecklas i enlighet med i förväg uppställda mål. Personer som deltar i det treåriga belöningssystemet har inte rätt att parallellt delta i de prestationsrelaterade aktiesparprogrammen 2008 och 2009. Kostnaden för programmet under 2009 uppgår till 4,5 MSEK. Den sammanlagda avsättningen vid utgången av 2009 uppgår till 20,7 MSEK, vilket motsvarar det slutliga utfallet.
Ett prestationsrelaterat aktiesparprogram infördes för nyckelpersoner under 2008. Vid årsstämman i ÅF AB den 5 maj 2009 fattades beslut om att införa ytterligare ett prestationsrelaterat aktiesparprogram för 2009. Syftet med båda programmen är att stimulera medarbetare till fortsatt lojalitet och fortsatt goda prestationer. Vidare görs bedömningen att incitamentsprogrammen ökar koncernens attraktivitet som arbetsgivare. För att vara delaktig i programmen ställs krav på att den anställde investerar egna pengar. Högre chefer,
inklusive koncernledningen, har valts ut och tilldelas fyra, fem eller sex aktier (resultatmatchningsaktier) för varje sparaktie som köpts inom aktiesparprogrammen.
I 2009 års aktiesparprogram kan 102 affärsområdeschefer, sektionschefer samt vissa specialister få rätt till prestationsmatchning av upp till fyra aktier för varje inköpt aktie. Sju anställda i koncernledningen kan få rätt till prestationsmatchning av upp till fem aktier för varje inköpt aktie och den verkställande direktören kan få rätt till prestationsmatchning av upp till sex aktier för varje inköpt aktie. I 2008 års aktiesparprogram kan 94 affärsområdeschefer, sektionschefer samt vissa specialister få rätt till prestationsmatchning av upp till fyra aktier för varje inköpt aktie. Fem anställda i koncernledningen kan få rätt till prestationsmatchning av upp till fem aktier för varje inköpt aktie och den verkställande direktören kan få rätt till prestationsmatchning av upp till sex aktier för varje inköpt aktie. Anställda som deltar i Prestationsrelaterat Aktieprogram 2008 och 2009 kan spara ett belopp motsvarande maximalt 5 procent av sin fasta lön.
Totalt antal matchningsaktier som kan utgå i 2009 års Prestationsrelaterat Aktieprogram är cirka 99 000 aktier baserat på den aktiekurs som förelåg vid anmälningsperiodens utgång för detta program. Totalt antal matchningsaktier som kan utgå i 2008 års Prestationsrelaterat Aktieprogram är cirka 87 000 aktier baserat på den aktiekurs som förelåg vid anmälningsperiodens utgång för detta program.
För prestationsmatchning krävs att vissa uppställda mål uppfylls. Villkoren för prestationsmatchning baseras på bolagets rörelsemarginal före extraordinära poster i förhållande till en grupp jämförbara bolag samt bolagets tillväxt av vinst per aktie under en treårsperiod. För prestationsmatchning krävs dessutom att nyckelpersonen i fråga ska ha varit anställd under hela treårsperioden räknat från startpunkten för respektive program.
Innan antalet prestationsaktier, som ska matchas, slutligen bestäms, ska styrelsen pröva om prestationsmatchningen är rimlig i förhållande till bolagets fi nansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och i övrigt, samt om styrelsen bedömer att så inte är fallet, reducera antalet prestationsaktier som ska matchas till det lägre antal aktier som styrelsen bedömer lämpligt.
Resultatmålen kan inte omprövas efter den treåriga resultatperiodens slut. Om minimiresultatet inte uppnåtts sker ingen tilldelning av prestationsmatchningsaktier.
I bokslutet 2009 har en kostnad motsvarande 2,4 (1,6) MSEK belastat resultatet för de båda prestationsbaserade aktiesparprogrammen. Kostnaden är beräknad som en periodisering av en linjärt uppskattad kostnad under tre år för respektive program. De båda programmen kan tillsammans ge en maximal utspädning av vinst per aktie motsvarande 1,1 procent.
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| Procent | 2009 | 2008 |
| Total sjukfrånvaro som en andel av ordinare arbetstid | 2,3 | 1,3 |
| Andel av den totala sjukfrånvaron som avser samman hängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer |
0,7 | — |
| Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid |
||
| Sjukfrånvaro fördelad efter kön | ||
| Män | 0,6 | 0,8 |
| Kvinnor | 3,1 | 1,5 |
| Sjukfrånvaro fördelad efter ålderskategori | ||
| 29 år eller yngre | 0,7 | 1,0 |
| 30–49 år | 3,0 | 0,5 |
| 50 år eller äldre | 2,0 | 2,4 |
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 4 830 | 12 903 |
| Vinst försäljning av kortfristiga placeringar | 3 | — |
| Valutakursvinster | 7 378 | — |
| Finansiella intäkter | 12 211 | 12 903 |
| Räntekostnader* | –13 785 | –23 421 |
| Netto förlust vid avyttring av fi nansiella tillgångar som kan säljas |
–54 | –67 |
| Valutakursförluster | –9 662 | –7 198 |
| Finansiella kostnader | –23 501 –30 686 | |
| Finansnetto | –11 290 | –17 783 |
| Moderbolaget | 2009 | 2008 |
| Ränteintäkter, koncernbolag | 7 680 | 28 237 |
| Ränteintäkter | 94 | 386 |
| Valutakursvinster | 370 | — |
| Utdelningar | 3 721 | 173 |
| Finansiella intäkter | 11 865 | 28 796 |
| Räntekostnader, koncernbolag | –2 502 | –3 186 |
| Räntekostnader* | –6 576 | –15 471 |
| Valutakursförluster | –1 364 | — |
| Finansiella kostnader | –10 442 | –18 657 |
| Finansnetto | 1 423 | 10 139 |
* Inkluderar ränta på pensionsavsättningar.
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Omkostnader | — | 829 |
| Valutakursförluster | 7 574 | 10 269 |
| 7 574 | 11 098 |
| Moderbolaget | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Skillnad mellan redovisad avskrivning och avskrivning enligt plan |
–13 244 | –10 881 |
| –13 244 | –10 881 |
| Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare, efter utspädning | |||
|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | ||
| Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare |
268 747 | 324 184 | |
| Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare, efter utspädning |
268 747 | 324 184 |
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier under året, före utspädning |
16 949 036 | 16 989 266 |
| Effekt av utestående aktiesparprogram | 47 143 | 2 272 |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier under året, efter utspädning |
16 996 179 | 16 991 538 |
| Före utspädning | Efter utspädning | |||
|---|---|---|---|---|
| SEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Resultat per aktie | 15,86 | 19,08 | 15,81 | 19,08 |
Beräkningen av de täljare och nämnare som använts i ovanstående beräkningar av resultat per aktie anges nedan.
Beräkningen av resultat per aktie för 2009 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare uppgående till 268 747 (324 184) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier under 2009 uppgående till 16 949 036 (16 989 266).
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Totalt antal stamaktier 1 januari | 16 992 501 | 16 935 233 |
| Effekt av konvertering av konvertibla skuldebrev till aktier i mars 2008 |
— | 25 029 |
| Effekt av konvertering av konvertibla skuldebrev till aktier i juni 2008 |
— | 34 013 |
| Effekt av återköp av egna aktier 2008 | — | –5 009 |
| Effekt av återköp av egna aktier 2009 | –43 465 | — |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier under året, före utspädning |
16 949 036 | 16 989 266 |
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga utestående potentiella stamaktier. Vid beräkning av resultat per aktie efter utspädning har utestående stam aktier justerats för en potentiell utspädningseffekt för aktier i utestående aktiesparprogram.
| Utvecklings | Övriga immateriella |
|||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Goodwill | utgifter | tillgångar | Total |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 2008-01-01 | 1 065 577 | 13 161 | 37 423 | 1 116 161 |
| Rörelseförvärv | 177 812 | — | 12 938 | 190 750 |
| Tilläggsköpeskilling | 2 607 | — | — | 2 607 |
| Anskaffningar | — | — | 709 | 709 |
| Internt utvecklade tillgångar | — | 1 591 | — | 1 591 |
| Avyttringar och utrangeringar | — | — | –1 508 | –1 508 |
| Årets valutakursdifferenser | 85 880 | 1 350 | 4 483 | 91 713 |
| Utgående balans 2008-12-31 | 1 331 876 | 16 102 | 54 045 | 1 402 023 |
| Ingående balans 2009-01-01 | 1 331 876 | 16 102 | 54 045 | 1 402 023 |
| Rörelseförvärv | 2 160 | — | — | 2 160 |
| Tilläggsköpeskilling | 50 187 | — | — | 50 187 |
| Anskaffningar | — | — | 4 118 | 4 118 |
| Internt utvecklade tillgångar | — | 11 539 | — | 11 539 |
| Avyttringar och utrangeringar | –9 370 | –3 136 | –2 845 | –15 351 |
| Årets valutakursdifferenser | –34 460 | –542 | –1 883 | –36 885 |
| Utgående balans 2009-12-31 | 1 340 393 | 23 963 | 53 435 | 1 417 791 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 2008-01-01 | –2 596 | –12 916 | –16 929 | –32 441 |
| Rörelseförvärv | — | — | –32 | –32 |
| Årets avskrivningar | — | –156 | –9 870 | –10 026 |
| Avyttringar och utrangeringar | — | — | 1 508 | 1 508 |
| Årets valutakursdifferenser | — | –1 342 | –2 623 | –3 965 |
| Utgående balans 2008-12-31 | –2 596 | –14 414 | –27 946 | –44 956 |
| Ingående balans 2009-01-01 | –2 596 | –14 414 | –27 946 | –44 956 |
| Rörelseförvärv | — | — | — | — |
| Årets avskrivningar | — | –278 | –9 634 | –9 912 |
| Avyttringar och utrangeringar | –133 | 3 087 | 2 333 | 5 287 |
| Årets valutakursdifferenser | — | 538 | 1 013 | 1 551 |
| Utgående balans 2009-12-31 | –2 729 | –11 067 | –34 234 | –48 030 |
| Redovisade värden | ||||
| Per 2008-01-01 | 1 062 981 | 245 | 20 494 | 1 083 720 |
| Per 2008-12-31 | 1 329 280 | 1 688 | 26 099 | 1 357 067 |
| Per 2009-01-01 | 1 329 280 | 1 688 | 26 099 | 1 357 067 |
| Per 2009-12-31 | 1 337 664 | 12 896 | 19 201 | 1 369 761 |
| Moderbolaget | Immateriella tillgångar |
|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |
| Ingående balans 2008-01-01 | — |
| Anskaffningar | — |
| Utgående balans 2008-12-31 | — |
| Ingående balans 2009-01-01 | — |
| Anskaffningar | 3 669 |
| Utgående balans 2009-12-31 | 3 669 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | |
| Ingående balans 2008-01-01 | — |
| Årets avskrivningar | — |
| Utgående balans 2008-12-31 | — |
| Ingående balans 2009-01-01 | — |
| Årets avskrivningar | –401 |
| Utgående balans 2009-12-31 | –401 |
| Redovisade värden | |
| Per 2008-01-01 | — |
| Per 2008-12-31 | — |
| Per 2009-01-01 | — |
| Per 2009-12-31 | 3 268 |
Goodwill
Goodwill har fördelats på kassagenererande enheter vilka i första hand motsvaras av koncernens divisioner men också på större identifi erbara företagsinvesteringar inom respektive division. Goodwill värderas årligen, under fjärde kvartalet eller när indikation om nedskrivningsbehov föreligger, genom att förväntat framtida kassafl öde diskonteras med en vägd genomsnittlig kapitalkostnad per kassagenererande enhet. Nuvärdet av kassafl ödena, nyttjandevärdet, jämförs med bokfört värde inklusive goodwill.
Vid beräkning av kassagenererande enheters nyttjandevärde har fl era antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts. Ändringar av dessa antaganden och uppskattningar skulle kunna ha effekt på goodwills redovisade värde.
Använda prognoser avseende framtida kassafl öde baseras på den prognos som fastställts av företagsledningen för nästkommande år kompletterad med en individuell bedömning av ytterligare fyra år. Därutöver har beräkningen baserats på en årlig tillväxttakt på 2 procent. De prognostiserade kassafl ödena har nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta på 11 (11) procent före skatt.
Vid utgången av 2009 uppgick goodwill till 1 337 664 (1 329 280).
| Division | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Energy | 549 361 | 540 553 |
| Engineering | 512 602 | 497 633 |
| Infrastruktur | 206 720 | 222 603 |
| Kontroll | 68 981 | 68 491 |
| Totalt | 1 337 664 | 1 329 280 |
Vid värdering av goodwill har nyttjandevärdena överstigit goodwillvärdena. Det är företagsledningens bedömning att inga rimligt möjliga förändringar i viktiga antaganden för kassagenererande enheter skulle leda till nedskrivningsbehov.
| Inventarier, verktyg och |
Byggnader | ||
|---|---|---|---|
| Koncernen | installationer | och mark | Total |
| Anskaffningsvärde | |||
| Ingående balans 2008-01-01 | 263 200 | 101 763 | 364 963 |
| Rörelseförvärv | 10 262 | 6 475 | 16 737 |
| Anskaffningar | 105 508 | 32 359 | 137 867 |
| Avyttringar och utrangeringar | –47 795 | — | –47 795 |
| Valutakursdifferenser | 8 634 | 36 621 | 45 255 |
| Utgående balans 2008-12-31 |
339 809 | 177 218 | 517 027 |
| Ingående balans 2009-01-01 | 339 809 | 177 218 | 517 027 |
| Rörelseförvärv | — | — | — |
| Anskaffningar | 64 271 | 2 722 | 66 993 |
| Avyttringar och utrangeringar | –49 191 | — | –49 191 |
| Valutakursdifferenser | –2 445 | –9 421 | –11 866 |
| Utgående balans 2009-12-31 |
352 444 | 170 519 | 522 963 |
| Av- och nedskrivningar | |||
| Ingående balans 2008-01-01 | –153 054 | –1 194 | –154 248 |
| Rörelseförvärv | –6 325 | –1 110 | –7 435 |
| Årets avskrivningar | –40 812 | –3 222 | –44 034 |
| Avyttringar och utrangeringar | 34 223 | — | 34 223 |
| Valutakursdifferenser | –6 011 | –884 | –6 895 |
| Utgående balans | |||
| 2008-12-31 | –171 979 | –6 410 | –178 389 |
| Ingående balans 2009-01-01 | –171 979 | –6 410 | –178 389 |
| Rörelseförvärv | — | — | — |
| Årets avskrivningar | –47 410 | –4 319 | –51 729 |
| Avyttringar och utrangeringar | 38 159 | — | 38 159 |
| Valutakursdifferenser | 1 538 | 383 | 1 921 |
| Utgående balans 2009-12-31 |
–179 692 | –10 346 | –190 038 |
| Redovisade värden | |||
| Per 2008-01-01 | 110 146 | 100 569 | 210 715 |
| Per 2008-12-31 | 167 830 | 170 808 | 338 638 |
| Per 2009-01-01 | 167 830 | 170 808 | 338 638 |
| Per 2009-12-31 | 172 752 | 160 173 | 332 925 |
Inventarier som innehas under fi nansiella leasingavtal ingår i koncernen med ett redovisat värde om 33 211 (26 195).
Under kort- respektive långfristiga skulder i koncernens balansräkning redovisas framtida betalningar avseende skuldförda leasingförpliktelser. Se även not 19 Skulder till kreditinstitut.
| Inventarier, | |
|---|---|
| Moderbolaget | verktyg och installationer |
| Anskaffningsvärde | |
| Ingående balans 2008-01-01 | 42 832 |
| Anskaffningar | 50 784 |
| Avyttringar och utrangeringar | –5 417 |
| Utgående balans 2008-12-31 | 88 199 |
| Ingående balans 2009-01-01 | 88 199 |
| Anskaffningar | 9 933 |
| Avyttringar och utrangeringar | — |
| Utgående balans 2009-12-31 | 98 132 |
| Avskrivningar | |
| Ingående balans 2008-01-01 | –28 189 |
| Årets avskrivningar | –5 090 |
| Avyttringar och utrangeringar | 1 553 |
| Utgående balans 2008-12-31 | –31 726 |
| Ingående balans 2009-01-01 | –31 726 |
| Årets avskrivningar | –8 859 |
| Avyttringar och utrangeringar | — |
| Utgående balans 2009-12-31 | –40 585 |
| Redovisade värden | |
| Per 2008-01-01 | 14 643 |
| Per 2008-12-31 | 56 473 |
| Per 2009-01-01 | 56 473 |
| Per 2009-12-31 | 57 547 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Redovisat värde vid årets ingång | 13 426 | 11 216 | 613 | — | |
| Förvärv av intresseföretag | — | — | 7 339 | 613 | |
| Avyttring av intresseföretag | –396 | — | — | — | |
| Andelar i intresseföretagets resultat efter skatt | 1 631 | 3 566 | — | — | |
| Erhållen utdelning och åter betalning av aktieägartillskott | –1 871 | –2 549 | — | — | |
| Omräkningsdifferens | –343 | 1 193 | — | — | |
| Redovisat värde vid årets utgång | 12 447 | 13 426 | 7 952 | 613 |
Nedan specifi ceras intressebolagens totala intäkter, resultat, tillgångar och skulder.
| Intresseföretag 2009 | Land | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kap | Ägd andel i % |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ÅF-TÜV Nord AB | Sverige | 42 275 | 3 890 | 15 036 | 7 617 | 7 419 | 50 |
| ÅF-Incepal S.A | Spanien | 29 548 | 191 | 36 846 | 21 751 | 15 095 | 47 |
| NDT Training Center AB | Sverige | 15 531 | 807 | 7 854 | 3 636 | 4 218 | 33 |
| 87 354 | 4 888 | 59 736 | 33 004 | 26 732 | |||
| Intresseföretag 2008 | Land | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kap | Ägd andel i % |
| ÅF-TÜV Nord AB | Sverige | 42 075 | 3 766 | 17 045 | 11 633 | 5 412 | 50 |
| ÅF-Incepal S.A | Spanien | 33 974 | 1 825 | 61 238 | 45 492 | 15 746 | 47 |
| NDT Training Center AB | Sverige | 14 129 | 2 484 | 10 463 | 4 831 | 5 632 | 33 |
| ITP-Infra Trans Project Ltd | Albanien | 0 | 0 | 2 401 | 2 481 | –80 | 49 |
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Finansiella tillgångar som är anläggningstillgångar |
||
| Onoterade aktier och andelar | 818 | 918 |
| Bostadsrätter | 351 | 351 |
| 1 169 | 1 269 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Ingående bokfört värde | 1 269 | 946 | — | — |
| Förvärv | — | 448 | — | — |
| Avyttringar/nedskrivningar | –54 | –174 | — | — |
| Förändring av marknadsvärde | — | –7 | — | — |
| Omräkningsdifferens | –46 | 56 | — | — |
| Utgående bokfört värde | 1 169 | 1 269 | — | — |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Hyra | 25 889 | 26 747 | 21 990 | 20 768 |
| Support- och underhållsavtal | 4 265 | 3 785 | 701 | 832 |
| Övrigt | 28 830 | 26 111 | 8 760 | 5 303 |
| 58 984 | 56 643 | 31 451 | 26 903 |
Reserver
Det totala antalet aktier per 2009-12-31 fördelas på 804 438 aktier av serie A (10 röster per aktie) och 16 225 063 serie B (1 röst per aktie). Innehavare av stamaktier är berättigade till utdelning som fastställs efter hand. Alla aktier har samma rätt till bolagets kvarvarande nettotillgångar. Till följd av återköp av egna aktier i enlighet med bemyndigande av årsstämman, innehar ÅF AB per 31 december 2009 142 000 B-aktier i eget förvar. Dessa är ej utdelningsberättigade. De utdelningar som betalades ut under 2009 och 2008 uppgick till 110 159 (6,50 SEK per aktie) respektive 110 079 (6,50 SEK per aktie). På bolagsstämman den 5 maj 2010 kommer en utdelning avseende år 2009 på 8,00 SEK per aktie, totalt 135 100 att föreslås. Den föreslagna utdelningen har inte redovisats i dessa fi nansiella rapporter.
Aktiernas kvotvärde för 2009 är 10 (10) SEK.
| Omräknings | Säkrings | Verkligt värde | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | reserv | reserv | reserv | reserver |
| Ingående balans per 2008-01-01 | 8 022 | –144 | 5 | 7 883 |
| Årets valutakursdifferenser | 170 844 | 170 844 | ||
| Omvärderingar | –7 | –7 | ||
| Kassafl ödessäkringar | 576 | 576 | ||
| Skatt | –152 | 2 | –150 | |
| Effekt av förändrad skattesats | –4 | –4 | ||
| Utgående balans per 2008-12-31 | 178 866 | 276 | — | 179 142 |
| Ingående balans per 2009-01-01 | 178 866 | 276 | — | 179 142 |
| Årets valutakursdifferenser | –56 428 | –56 428 | ||
| Kassafl ödessäkringar | –370 | –370 | ||
| Skatt | 94 | 94 | ||
| Utgående balans per 2009-12-31 | 122 438 | — | — | 122 438 |
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Avsättningar till överkursfond från den 1 januari 2006 och framöver redovisas också som tillskjutet kapital.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fi nansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina fi nansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens fi nansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina fi nansiella rapporter i svenska kronor.
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassafl ödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
Verkligt värde reserv inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på fi nansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen.
Pensioner innefattar aktuariella vinster och förluster samt löneskatt på dessa, vilka redovisas i övrigt totalresultat.
Konvertibla skuldebrev som kan konverteras till aktier genom att motparten utnyttjar sin option att konvertera fordringsrätten till aktier, redovisas som ett sammansatt fi nansiellt instrument uppdelat på en skulddel och en egetkapitaldel.
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag och intresseföretag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna eget kapitalpost.
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | Totalt eget kapital |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fond för | Balanserat | ||||||
| Moderbolag | Aktiekapital | Reservfond | verkligt värde | Överkursfond | resultat | Årets resultat | |
| Ingående eget kapital 2008-01-01 | 169 352 | 46 948 | — | 454 974 | 585 349 | — | 1 256 623 |
| Årets förändring av säkringsreserv | 587 | 587 | |||||
| Skatt | –154 | –154 | |||||
| Övrigt totalresultat | — | — | 433 | — | — | — | 433 |
| Årets resultat | –36 198 | –36 198 | |||||
| Totalresultat för perioden | — | — | 433 | — | — | –36 198 | –35 765 |
| Utdelningar | –110 079 | –110 079 | |||||
| Nyemission (konvertibel) | 943 | 6 665 | 7 608 | ||||
| Koncernbidrag | 334 785 | 334 785 | |||||
| Skatt hänförlig till koncernbidrag | –93 740 | –93 740 | |||||
| Återköp av egna aktier | –4 456 | –4 456 | |||||
| Aktiesparprogram 2008 | 1 203 | 1 203 | |||||
| Utgående eget kapital 2008-12-31 | 170 295 | 46 948 | 433 | 457 183 | 717 518 | –36 198 | 1 356 179 |
| Ingående eget kapital 2009-01-01 | 170 295 | 46 948 | 433 | 457 183 | 681 320 | — | 1 356 179 |
| Årets förändring av säkringsreserv | –587 | –587 | |||||
| Skatt | 154 | 154 | |||||
| Övrigt totalresultat | — | — | –433 | — | — | — | –433 |
| Årets resultat | –12 072 | –12 072 | |||||
| Totalresultat för perioden | — | — | –433 | — | — | –12 072 | –12 505 |
| Utdelningar | –110 159 | –110 159 | |||||
| Koncernbidrag | 235 970 | 235 970 | |||||
| Skatt hänförlig till koncernbidrag | –62 060 | –62 060 | |||||
| Återköp av egna aktier | –16 140 | –16 140 | |||||
| Aktiesparprogram 2008 | 575 | 575 | |||||
| Aktiesparprogram 2009 | 1 259 | 1 259 | |||||
| Utgående eget kapital 2009-12-31 | 170 295 | 46 948 | — | 441 043 | 746 905 | –12 072 | 1 393 119 |
Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. Från och med 2006 är det inte längre obligatoriskt att göra avsättningar till reservfonden.
Fond för verkligt värde innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassafl ödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
När aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna ska betalas mer än aktiernas kvotvärde, ska ett belopp motsvarande det er hållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna, föras till över kurs fonden. Överkursfonder hänförliga till transaktioner före 2006-01-01 har förts över till reservfond. Överkursfonder som uppstår efter detta datum redovisas som fritt eget kapital.
Utgörs av föregående års fria egna kapital efter en eventuell reservfonds avsättning och efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat och eventuell fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som fi nns tillgängligt för utdelning till aktie ägarna. Noten innehåller information om företagets avtalsmässiga villkor avseende räntebärande skulder.
| Långfristiga skulder | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Banklån | 13 907 | 75 966 |
| Finansiella leasingskulder | 25 822 | 19 750 |
| 39 729 | 95 716 | |
| Kortfristiga skulder | ||
| Kortfristiga banklån | 280 115 | 256 935 |
| Kortfristig del av fi nansiella leasingskulder | 9 307 | 8 064 |
| 289 422 | 264 999 |
För mer information om företagets ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 25.
| Kortfristiga skulder | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Banklån1) | 211 559 | 240 785 |
| 211 559 | 240 785 |
1) De kortfristiga skulderna har förfallodag som ligger mellan 3–12 månader från balansdagen. ÅF AB har kreditfaciliteter uppgående till 750 MSEK.
| Koncernen | Räntesats, % | Nom. belopp i originalvaluta |
Redovisat värde |
Förfall, år | Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga banklån | |||||
| Schweiz, CHF, fast ränta | 3,3 | 2 000 | 13 907 | 2011 | 13 505 |
| 13 907 | 13 505 | ||||
| Kortfristiga banklån | |||||
| Finland, EUR, rörlig ränta | 1,0 | 28 | 290 | 2010 | 290 |
| Norge, NOK, rörlig ränta | 4,1 | 10 391 | 12 916 | 2010 | 12 916 |
| Schweiz, CHF, fast ränta | 3,4 | 4 960 | 34 489 | 2010 | 34 278 |
| Schweiz, CHF, rörlig ränta | 2,5 | 3 000 | 20 861 | 2010 | 20 861 |
| Sverige, SEK, rörlig ränta | 0,6 | 111 559 | 111 559 | 2010 | 111 559 |
| Sverige, SEK, rörlig ränta | 0,7 | 50 000 | 50 000 | 2010 | 50 000 |
| Sverige, SEK, rörlig ränta | 0,7 | 50 000 | 50 000 | 2010 | 50 000 |
| 280 115 | 279 904 |
För banklånen upptagna i moderbolaget, 211 559 TSEK, fi nns vissa särskilda åtaganden med anledning av kreditavtalet. Begränsningar fi nns vad gäller förändring av verksamhet, säkerheter, soliditet samt skuldsättnings- och räntetäckningsgrad.
| Finansiella leasingskulder förfaller till betalning enligt nedan: | 2009 | 2008 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Minimi lease avgifter |
Ränta | Kapital belopp |
Minimi lease avgifter |
Ränta | Kapital belopp |
| Inom ett år | 9 682 | 375 | 9 307 | 9 170 | 1 107 | 8 064 |
| Mellan ett och fem år | 26 096 | 274 | 25 822 | 20 382 | 632 | 19 750 |
| 35 778 | 649 | 35 129 | 29 552 | 1 739 | 27 814 |
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Nuvärde av fonderade förpliktelser | 678 200 | 374 613 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | –681 204 | –333 405 |
| –3 004 | 41 208 | |
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | 62 354 | 62 615 |
| Netto redovisat avseende förmåns bestämda planer |
59 350 | 103 823 |
| Redovisat som tillgång | 3 004 | — |
| Redovisat som skuld | 62 354 | 103 823 |
| Netto | 59 350 | 103 823 |
Förmånsbestämda planer förekommer i Sverige, Schweiz och Finland. De under året övertagna förvaltningstillgångarna och pensionsförpliktelserna är hänförliga till en omstrukturering av pensionsstiftelsen i Schweiz. Omstruktureringen har medfört en förskjutning mot en högre andel aktier, vilket medfört ett ökat värde på förvaltningstillgångarna. Detta förklarar främst den aktuariella vinst på 44 MSEK som redovisats under året.
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Vid årets början | 333 405 | 270 126 |
| Övertagna tillgångar | 227 634 | — |
| Förväntad avkastning | 13 112 | 11 014 |
| Inbetalningar | 97 398 | 10 548 |
| Utbetalda ersättningar | –20 256 | –10 548 |
| Aktuariella vinster (+) och förluster (–) redovisade i övrigt totalresultat |
48 410 | –28 148 |
| Valutakursdifferenser | –18 499 | 80 413 |
| Vid årets slut | 681 204 | 333 405 |
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Vid årets början | 437 228 | 330 261 |
| Övertagna skulder | 227 634 | — |
| Inbetalningar | 84 283 | — |
| Utbetalda ersättningar | –23 161 | –13 063 |
| Aktuariella vinster (–) och förluster (+) redovisade i övrigt totalresultat |
4 214 | 14 607 |
| Kostnad redovisad i resultaträkningen | 30 718 | 24 187 |
| Valutakursdifferenser | –20 362 | 81 236 |
| Vid årets slut | 740 554 | 437 228 |
| Redovisat i övrigt totalresultat per den 31 december |
4 693 | 50 578 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser | –1 689 | — |
| Redovisat under året | –44 196 | 42 755 |
| Redovisat i övrigt totalresultat per den 1 januari | 50 578 | 7 823 |
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Kostnader för tjänstgöring innevarande period | 15 328 | 10 548 |
| Räntekostnad på förpliktelsen, netto | 2 278 | 2 625 |
| Summa nettokostnad i resultaträkningen | 17 606 | 13 173 |
Kostnaden för förmånsbestämda planer ingår i resultaträkningen under rubriken Personalkostnader, förutom 2 278 (2 625) som redovisas under rubriken Finansiella kostnader. Kostnaden för förmånsbestämda planer 2010 beräknas ligga i nivå med kostnaden redovisad 2009.
De väsentligaste aktuariella antagandena per balansdagen.
| Schweiz | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta per den 31 december, % | 3,25 | 3,25 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, % | 3,66 | 3,66 |
| Framtida ökning av pensioner, % | 0,0 | 0,0 |
| Framtida löneökningar, % | 1,0 | 0,0 |
| Förväntad återstående tjänstgöringstid, år | 8,7 | 8,8 |
För delar av koncernens anställda, tryggas åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för fi nansiell rapportering, UFR3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar fl era arbetsgivare. För räkenskapsåret 2009 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.
Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 95 653 (55 392). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/ eller de försäkrade. Vid utgången av 2009 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 141,0 procent (112,0). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser 1) | 27 114 | 27 185 |
| Netto redovisat avseende förmånsbestämda planer |
27 114 | 27 185 |
| Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI | 27 114 | 27 185 |
1) Enligt svenska principer för beräkning av pensionsförpliktelsen.
| Kapitalvärdet av pensionsförpliktelser vid utgången av året |
27 114 | 27 185 |
|---|---|---|
| Utbetalning av pensioner | –1 775 | –1 544 |
| Räntekostnad | 1 053 | 1 534 |
| Kostnad exklusive räntekostnad som belastat resultatet |
651 | 34 |
| Kapitalvärdet av pensionsförpliktelser vid ingången av året |
27 185 | 27 161 |
| 2009 | 2008 |
| Summa nettokostnad i resultaträkningen | 1 704 | 1 568 |
|---|---|---|
| Räntekostnad på förpliktelsen | 1 053 | 1 534 |
| Övrigt | –197 | 34 |
| Uppräkning av pensionstillägg | 848 | — |
| 2009 | 2008 |
Diskonteringsräntan för moderbolagets pensionsförpliktelse 2009 uppgår till 3,8 (3,8) procent.
Avgiftsbestämda planer förkommer i koncernen i Sverige och utlandet. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Kostnader för avgiftsbestämda planer |
227 311 | 168 294 | 9 315 | 5 496 |
Av koncernens totala kostnad för avgiftsbestämda planer avser 95 653 (55 392) ITP-plan finansierad i Alecta, se ovan.
| Avsättningar som är långfristiga skulder | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Kostnader för omstruktureringsåtgärder | — | 691 |
| Avsättning för tilläggsköpeskilling | 25 275 | 45 099 |
| Övrigt | 2 048 | 20 496 |
| Totalt | 27 323 | 66 286 |
| Avsättningar som är kortfristiga skulder | ||
| Kostnader för omstruktureringsåtgärder | 153 | 3 300 |
| Avsättning för tilläggsköpeskilling | 9 707 | — |
| Avsättning för framtida fl yttkostnader | — | 501 |
| Övrigt | 20 871 | 4 508 |
| Totalt | 30 731 | 8 309 |
| Summa avsättningar | 58 054 | 74 595 |
| Omstrukturering | ||
| Redovisat värde vid periodens ingång | 3 991 | 546 |
| Avsättningar som gjorts under perioden | — | 3 445 |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | –3 838 | — |
| Redovisat värde vid periodens utgång | 153 | 3 991 |
| Tilläggsköpeskilling | ||
| Redovisat vid periodens ingång | 45 099 | — |
| Avsättningar som gjorts under perioden | 6 010 | 45 099 |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | –16 127 | — |
| Redovisat värde vid periodens utgång | 34 982 | 45 099 |
| Framtida fl yttkostnader | ||
| Redovisat värde vid periodens ingång | 501 | 9 211 |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | –501 | –8 710 |
| Redovisat värde vid periodens utgång | — | 501 |
| Övrigt | ||
| Redovisat värde vid periodens ingång | 25 004 | 8 725 |
| Avsättningar som gjorts under perioden | 5 965 | 16 385 |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | –665 | –715 |
| Belopp som återförts i resultaträkningen | –7 385 | — |
| Övrigt | — | 609 |
| Redovisat värde vid periodens utgång | 22 919 | 25 004 |
| Koncernens totala avsättningar | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Totalt redovisat värde vid periodens ingång | 74 595 | 18 482 |
| Avsättningar som gjorts under perioden | 11 975 | 64 929 |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | –21 131 | –9 425 |
| Belopp som återförts i resultaträkningen | –7 385 | — |
| Övrigt | — | 609 |
| Totalt redovisat värde vid periodens utgång | 58 054 | 74 595 |
| Moderbolaget | ||
| Avsättningar | 2009 | 2008 |
| Avsättning för framtida fl yttkostnader | — | 501 |
| Avsättning för tilläggsköpeskilling | 22 467 | — |
| Avsättning för incitamentsprogram | 1 884 | 16 585 |
| Totalt | 24 351 | 17 086 |
| Förändring avsättningar | ||
| Redovisat värde vid periodens ingång | 17 086 | 13 611 |
| Förvärvad tilläggsköpskilling | 16 457 | — |
| Avsättningar under perioden | 6 674 | 12 185 |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | –501 | –8 710 |
| Belopp som återförts i resultaträkningen | –15 365 | — |
Belopp som återförts i ÅF AB, –15 365, avser incitamentsprogram. Reservering har gjorts i ÅF AB under tidigare år och under 2009 har de dotterbolag som omfattas av programmen debiterats. Under 2008 fl yttade ÅF AB sitt huvudkontor till Hagaporten, Solna. Reserven för framtida fl yttkostnader har därmed tagits i anspråk under 2008 och 2009.
Avsättning för incitamentsprogram har skett under 2007 till 2009, se även not 8.
De långfristiga avsättningarna förväntas betalas under de kommande tre åren.
| Aktuell skatt | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Periodens skattekostnad | –93 219 | –130 105 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | –2 775 | –1 889 |
| Uppskjuten skatt | ||
| Uppskjuten skattekostnad | –5 631 | –1 135 |
| Totalt redovisad skattekostnad i koncernen | –101 625 –133 129 |
| Aktuell skatt | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Periodens skattekostnad | –51 756 | –80 958 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | — | 60 |
| Skatt avseende lämnade/ erhållna koncernbidrag |
62 060 | 93 740 |
| Uppskjuten skatt | ||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | –4 810 | 1 004 |
| Totalt redovisad skatteintäkt/kostnad i moderbolaget |
5 494 | 13 846 |
| Koncernen | 2009 (%) | 2009 | 2008 (%) | 2008 |
|---|---|---|---|---|
| Resultat före skatt | 376 962 | 460 880 | ||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
–26,30 | –99 141 | –28,00 –129 046 | |
| Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag |
1,73 | 6 525 | 1,34 | 6 178 |
| Ej avdragsgilla kostnader | –1,30 | –4 885 | –1,19 | –5 499 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 0,64 | 2 423 | 0,42 | 1 928 |
| Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt |
–0,53 | –2 009 | –0,24 | –1 115 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | –0,74 | –2 775 | –0,41 | –1 889 |
| Ändrad uppskjuten skattesats till 26,3 % |
— | — | 0,04 | 167 |
| Övrigt | –0,46 | –1 763 | –0,84 | –3 853 |
| Redovisad effektiv skatt | –26,96 | –101 625 | –28,88 | –133 129 |
| Moderbolaget | 2009 (%) | 2009 | 2008 (%) | 2008 |
|---|---|---|---|---|
| Resultat före skatt | –17 566 | –50 044 | ||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
–26,30 | 4 620 | –28,00 | 14 012 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 1,76 | –310 | 1,21 | –606 |
| Ej skattepliktiga intäkter | –6,74 | 1 184 | –1,38 | 691 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | — | — | –0,12 | 60 |
| Ändrad uppskjuten skattesats till 26,3 % |
— | — | 0,62 | –311 |
| Redovisad effektiv skatt | –31,28 | 5 494 | –27,67 | 13 846 |
Aktuell skatteskuld, netto i koncernen uppgår till 16 652 (79 010). I moderbolaget uppgår aktuell skattefordran till 13 556. 2008 hade moderbolaget en aktuell skatteskuld på 53 123.
Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:
| Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Anläggningstillgångar | 367 | 786 | –16 453 | –19 381 | –16 086 | –18 595 |
| Kortfristiga fordringar och skulder | 3 043 | 9 112 | –153 | –1 143 | 2 890 | 7 969 |
| Avsättningar | 6 248 | 18 238 | –7 150 | –11 400 | –902 | 6 838 |
| Obeskattade reserver | — | — | –10 660 | –5 678 | –10 660 | –5 678 |
| Underskottsavdrag | 5 715 | 4 596 | — | — | 5 715 | 4 596 |
| Skattefordringar/-skulder | 15 373 | 32 732 | –34 416 | –37 602 | –19 043 | –4 870 |
| Kvittning | –4 465 | –17 927 | 4 465 | 17 927 | — | — |
| Skattefordringar/-skulder, netto | 10 908 | 14 805 | –29 951 | –19 675 | –19 043 | –4 870 |
| Uppskjuten skattefordran |
skatteskuld | Uppskjuten | Netto | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Kortfristiga fordringar och skulder | — | — | — | –154 | — | –154 |
| Avsättningar | — | 4 810 | — | — | — | 4 810 |
| Skattefordringar/-skulder, netto | — | 4 810 | — | –154 | — | 4 656 |
Avdragsgilla temporära skillnader och skattemässiga underskottsavdrag för vilka uppskjutna skattefordringar inte har redovisats i resultat- och balansräkningarna:
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Skattemässiga underskott | 21 468 | 21 215 |
| 21 458 | 21 215 |
Uppskjutna skattefordringar har inte redovisats för dessa skattemässiga underskott, då det ännu inte är troligt att koncernen kommer att kunna utnyttja dem för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Underskotten hänför sig till delar av den norska, tyska och ryska verksamheten.
Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag
| Koncernen | Balans per 1 januari 2009 |
Redovisat över resultaträkningen |
Redovisat i övrigt totalresultat |
Balans per 31 december 2009 |
|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | –18 595 | 2 268 | 241 | –16 086 |
| Kortfristiga fordringar och skulder | 7 969 | –4 670 | –409 | 2 890 |
| Avsättningar | 6 838 | 98 | –7 838 | –902 |
| Obeskattade reserver | –5 678 | –4 056 | –926 | –10 660 |
| Underskottsavdrag | 4 596 | 729 | 390 | 5 715 |
| –4 870 | –5 631 | –8 542 | –19 043 | |
| Moderbolaget | Balans per 1 januari 2009 |
Redovisat över resultaträkningen |
Redovisat i övrigt totalresultat |
Balans per 31 december 2009 |
| Kortfristiga fordringar och skulder | –154 | — | 154 | — |
|---|---|---|---|---|
| Avsättningar | 4 810 | –4 810 | — | — |
| 4 656 | –4 810 | 154 | — | |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Personalrelaterade skulder | 344 394 | 397 357 | 16 104 | 16 481 |
| Upplupna kostnader underkonsulter |
19 826 | 20 212 | — | — |
| Övrigt | 46 404 | 54 454 | 7 966 | 5 303 |
| 410 624 472 023 | 24 070 | 21 784 |
Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningen nedan:
| Koncernen 2009 | Koncernen 2008 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Derivat som används i säkrings redovisning |
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via kapital |
Kund och låne fordringar |
Finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
Derivat som används i säkrings redovisning |
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via kapital |
Kund och låne fordringar |
Finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|
| Finansiella placeringar | — | 1 169 | — | — | 1 169 | 1 169 | — | 1 269 | — | — | 1 269 | 1 269 |
| Långfristiga fordringar | — | — | 2 669 | — | 2 669 | 2 669 | — | — | 2 104 | — | 2 104 | 2 104 |
| Kundfordringar | — | — | 881 762 | — | 881 762 | 881 762 | — | — | 978 706 | — | 978 706 | 978 706 |
| Övriga fordringar | — | — | — | — | — | — | 7 010 | — | — | — | 7 010 | 7 010 |
| Likvida medel | — | — | 344 660 | — | 344 660 | 344 660 | — | — | 290 338 | — | 290 338 | 290 338 |
| Summa | — | 1 169 1 229 091 | — 1 230 260 1 230 260 | 7 010 | 1 269 1 271 148 | — 1 279 427 1 279 427 | ||||||
| Skulder till kreditinstitut | — | — | — | 39 729 | 39 729 | 39 327 | — | — | — | 95 716 | 95 716 | 94 733 |
| Övriga långfristiga skulder | — | — | — | 1 649 | 1 649 | 1 649 | — | — | — | 6 610 | 6 610 | 6 610 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | — | — | — | 289 422 | 289 422 | 289 211 | — | — | — | 264 999 | 264 999 | 264 999 |
| Leverantörsskulder | — | — | — | 264 858 | 264 858 | 264 858 | — | — | — | 231 337 | 231 337 | 231 337 |
| Övriga skulder | — | — | — | — | — | — | 217 | — | — | — | 217 | 217 |
| Summa | — | — | — 595 658 | 595 658 | 595 045 | 217 | — | — | 598 662 | 598 879 | 597 896 |
| Moderbolaget 2009 | Moderbolaget 2008 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Derivat som används i säkrings redovisning |
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via kapital |
Kund och låne fordringar |
Finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
Derivat som används i säkrings redovisning |
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via kapital |
Kund och låne fordringar |
Finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|
| Kundfordringar | — | — | 1 865 | — | 1 865 | 1 865 | — | — | 2 760 | — | 2 760 | 2 760 |
| Övriga fordringar | — | — | 32 433 | — | 32 433 | 32 433 | 7 010 | — | 39 936 | — | 46 946 | 46 946 |
| Kassa bank | — | — | 3 887 | — | 3 887 | 3 887 | — | — | 3 869 | — | 3 869 | 3 869 |
| Summa | — | — | 38 185 | — | 38 185 | 38 185 | 7 010 | — | 46 565 | — | 53 575 | 53 575 |
| Skulder till kreditinstitut | — | — | — | 211 559 | 211 559 | 211 559 | — | — | — | 240 785 | 240 785 | 240 785 |
| Leverantörsskulder | — | — | — | 53 842 | 53 842 | 53 842 | — | — | — | 55 195 | 55 195 | 55 195 |
| Övriga skulder | — | — | — | 2 515 | 2 515 | 2 515 | — | — | — | 2 434 | 2 434 | 2 434 |
| Summa | — | — | — | 267 916 | 267 916 | 267 916 | — | — | — | 298 414 | 298 414 | 298 414 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| < 30 dgr | 68 270 | 311 604 | — | 1 633 |
| 30–90 dgr | 54 575 | 52 762 | 67 | 365 |
| 91–180 dgr | 31 024 | 33 554 | 96 | — |
| > 180 dgr | 52 071 | 22 812 | — | 28 |
| Total | 205 940 | 420 732 | 163 | 2 026 |
Ett aktivt arbete för att minska det bundna kapitalet i kundfordringar har resulterat i att förfallna kundfordringar 1-30 dagar har minskat betydligt under 2009.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Avsättning för osäkra fordringar | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Avsättning vid årets början | 19 993 | 4 310 | — | — | |
| Reservering för befarade förluster | 8 509 | 16 471 | — | — | |
| Konstaterade förluster | –10 254 | –172 | — | — | |
| Återvunna förluster | –3 030 | –616 | — | — | |
| Valutakursdifferenser | 356 | — | — | — | |
| Avsättning vid årets slut | 15 574 | 19 993 | — | — |
Verkligt värde överensstämmer i allt väsentligt med redovisat värde förutom långfristiga skulder till kreditinstitut med fast ränta (se not 19).
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på koncernens fi nansiella instrument.
Verkligt värde är baserad på noterade marknadspriser på balansdagen utan avdrag för transaktionskostnader.
Terminskontrakt är värderade till marknadsvärde.
Långfristiga skulder är värderade genom att till aktuell låneskuld lägga den diskonterade ränteskillnaden mellan den avtalade låneräntan och marknadsräntan fram till förfallodag för motsvarande lån.
Koncernens övergripande fi nansiella riskhanteringspolicy syftar till att minimera de fi nansiella riskerna till en för ÅF AB rimlig kostnad. Målsättningen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv fi nansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat av marknadsfl uktuationer. Derivatinstrument används för att säkra viss riskexponering.
Koncernens riskhantering sköts centralt av moderbolagets avdelning Koncernekonomi enligt policies som fastställts av styrelsen. Koncernekonomi identifi erar, utvärderar och säkrar fi nansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter.
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika fi nansiella risker såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk och fi nansieringsrisk.
Valutarisk omfattar framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder i utländsk valuta samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Valutarisken är relativt begränsad inom ÅF.
Lån upptas och placeringar görs i funktionell valuta.
Omräkningsexponering utgörs av utländska dotterbolags nettotillgångar och resultat i utländsk valuta. I linje med fastlagd policy kurssäkras inte omräkningsexponering inom ÅF.
Valutakursrisker är relativt begränsade genom att de fl esta betalningarna sker i funktionell valuta. Om så ej är fallet, görs vid större belopp säkringar genom derivat. Koncernen klassifi cerar de terminskontrakt som används för säkring av prognostiserade transaktioner som kassafl ödessäkringar. Vid utgången av 2009 hade koncernen inga utestående terminskontrakt. I bokslut 2008 uppgick det verkliga värdet på terminskontrakt netto till 6 793. Tillgångarna uppgick till 7 010 och skulderna till 217.
| 2009 | 2008 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Fordran | Verkligt värde |
Bokfört värde |
Verkligt värde |
Bokfört värde |
|
| EUR | — | — | 2 388 | 2 388 | |
| USD | — | — | 587 | 587 | |
| CHF | — | — | 4 035 | 4 035 | |
| Skuld | |||||
| EUR | — | — | 217 | 217 | |
| Netto | — | — | 6 793 | 6 793 |
Koncernens likvida medel är i enlighet med ÅFs policy placerade på bankkonton i lokala banker. Några väsentliga räntebärande tillgångar i övrigt fi nns inte varför intäkter och kassafl öde från den löpande verksamheten i allt väsentligt är oberoende av förändringar i marknadsräntor.
Skulder till kreditinstitut är i huvudsak banklån med rörlig ränta, men då skuldsättningen inte är så stor är exponeringen för förändringar i marknadsräntor inte väsentlig. Information om lånevillkor, ränta och förfallostruktur återfi nns i not 19.
Kreditrisken utgörs av att företaget vid varje tillfälle har en betydande mängd utestående kundfordringar samt upparbetat ej fakturerat arvode, det vill säga den kredit som ges till kunder. Denna risk begränsas genom koncernens fastställda principer för att säkerställa att försäljningen sker till kunder med lämplig betalningshistorik samt förskottsbetalning. ÅFs tio största kunder, som står för 23 procent av koncernens omsättning, är samtliga stora börsnoterade företag med god kreditvärdighet eller statliga institutioner. Någon särskild kreditrisk mot en enskilt stor kund bedöms därför inte föreligga. Motparter i derivatkontrakt och kassatransaktioner begränsas till fi nansiella institutioner med hög kreditvärdighet. ÅF har historiskt sett haft små kreditförluster.
Med fi nansieringsrisk avses risken att fi nansiering inte alls kan erhållas, eller endast till kraftigt ökade kostnader. Försiktighet i hantering av fi nansieringsrisk innebär för ÅF att inneha tillräckliga likvida medel och avtalade kreditmöjligheter. ÅF AB har en kreditfacilitet uppgående till 750 MSEK.
Av koncernens upplåning på balansdagen utgör lån med rörlig ränta 84 procent av total upplåning. En ränteförändring av den årliga genomsnittsräntan på dessa lån med +/– 1 procent påverkar räntekostnaderna med +/– 2,5 MSEK.
Av koncernens resultat kommer 40 procent från utländska enheter varav 10 procent kommer från enheter med lokal valuta i EUR och 17 procent med lokal valuta i CHF. En förändring av genomsnittskursen för EUR för 2009 med +/– 0,25 SEK hade påverkat resultatet före skatt +/– 0,9 MSEK och en förändring av CHF med +/– 0,25 SEK hade påverkat resultatet före skatt med +/– 2,3 MSEK.
I operationell leasing ingår hyresavtal för fastigheter, billeasing avseende bilar för vilka samtliga ekonomiska fördelar och risker överförts till personalen samt viss kontorsutrustning. Bilarna leasas huvudsakligen under tre år. Den utestående leasingstocken uppgår till cirka 36 (35) MSEK.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Inom ett år | 129 259 | 119 544 | 92 129 | 82 993 |
| Mellan ett år och fem år | 403 116 | 436 228 | 298 851 | 373 451 |
| Längre än fem år | 438 550 | 444 261 | 430 392 | 416 906 |
| 970 925 1 000 033 | 821 372 | 873 350 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Lokaler | 120 824 | 110 397 | 87 033 | 72 051 |
| Övrigt | 20 396 | 23 086 | 324 | 724 |
| 141 220 | 133 483 | 87 357 | 72 775 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Ställda säkerheter | ||||
| I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar |
||||
| Fastighetsinteckningar | 69 257 | 74 336 | — | — |
| Företagsinteckningar | 42 095 | 117 890 | — | — |
| Spärrade bankräkningar | 157 | 230 | — | — |
| Ställda säkerheter övrigt | 217 | 2 207 | — | — |
| Summa ställda säkerheter | 111 726 194 663 | — | — | |
| Eventualförpliktelser | ||||
| Garantiåtaganden, FPG/PRI | 1 070 | 1 074 | 543 | 544 |
| Borgensförbindelser till förmån för dotterföretag |
— | — | 145 931 | 53 954 |
| Borgensförbindelser | 352 971 | 319 240 | 91 171 | 121 949 |
Summa eventualförpliktelser 354 041 320 314 237 645 176 447 Borgensförbindelser avser framför allt fullgörandegarantier för anbud och
Koncernen har bedömt att eventualtillgångar inte föreligger.
Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 29.
Som närstående till koncernen rubriceras Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse och intresseföretag. Transaktioner med dessa har skett på marknadsmässiga villkor.
| År | Försäljning av tjänster till närstående |
Inköp av tjänster från närstående |
Skuld till närstående per 31 dec |
Fordran på närstående per 31 dec |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Intresseföretag | 2009 | 12 673 | 3 674 | — | — |
| Intresseföretag | 2008 | 13 811 | 4 289 | — | 1 259 |
| Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse |
2009 | 469 | — | — | — |
| Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse |
2008 | 373 | — | — | — |
Utöver ovanstående erhöll koncernen under 2009 anslag från Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse uppgående till 3 866 (3 392). Dessa anslag går till projekt som administreras av koncernen.
Beträffande ersättning till ledande befattningshavare, se not 8.
| Bolag direktägda av moderbolaget | 2009 | 2008 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Org. nummer | Säte | Antal aktier |
Andel procent1) |
Bokfört värde |
Andel procent1) |
Bokfört värde |
||
| AB Ångpanneföreningen | 556158-1249 | Stockholm | 2 000 | 100 | 155 | 100 | 155 | |
| ÅF-Consult AB | 556101-7384 | Stockholm | 50 000 | 100 | 171 417 | 100 | 582 798 | |
| ÅF-Engineering AB | 556224-8012 | Stockholm | 2 000 | 100 | 516 175 | — | — | |
| ÅF-Funktionspartner AB | 556099-8071 | Malmö | 4 000 | 100 | 595 | — | — | |
| ÅF-Infrastruktur AB | 556185-2103 | Stockholm | 1 000 | 100 | 303 507 | 100 | 278 507 | |
| ÅF-Kontroll AB | 556033-5977 | Stockholm | 20 000 | 100 | 73 923 | 100 | 73 923 | |
| ÅF-System AB | 556092-4044 | Stockholm | 60 000 | 100 | 71 517 | 100 | 71 517 | |
| ÅF-Teknik & Miljö AB | 556534-7423 | Stockholm | 3 076 | 100 | 10 494 | 100 | 10 494 | |
| ÅF-Brasil Consultoria Em Processos Industrias Ltda | 08.164.752/0001-08 | Brasilien | 10 | 1 | 1 | 1 | 1 | |
| ÅF A/S | 21 007 994 | Danmark | 99 300 | 100 | 37 554 | — | — | |
| ÅF-Hansen & Henneberg A/S | 13 59 08 85 | Danmark | 533 300 | 80 | 32 208 | — | — | |
| ÅF-Automatikka OÜ | 11 297 301 | Estland | 1 | 100 | 8 873 | — | — | |
| ÅF-Consult Oy | FI18001896 | Finland | 1 000 000 | 100 | 264 618 | — | — | |
| ÅF-Engineering Oy | 0725503-0 | Finland | 30 | 100 | 26 528 | — | — | |
| ÅF-Consult AS | 955 021 037 | Norge | 20 000 | 100 | 28 465 | — | — | |
| ÅF-Engineering AS | 936 097 367 | Norge | 136 615 | 100 | 30 365 | — | — | |
| AF-Colenco AG | CH-400.3.924.101-4 | Schweiz | 6 000 | 100 | 431 545 | — | — | |
| ÅF-Engineering s.r.o | 263 66 550 | Tjeckien | 20 000 | 100 | 10 611 | 10 | 1 069 | |
| ÅF-Qualitest s.r.o | 474 72 448 | Tjeckien | 42 | 10 | 0 | 10 | 0 | |
| ZAO AF Lonas Holding | 1 089 847 318 923 | Ryssland | 100 | 100 | 90 979 | — | — | |
| 2 109 530 | 1 018 464 |
1) Ägarandel avser både andel av röster och andel av totala antalet aktier.
| Specifi kation av årets förändring i bokförda värden | Moderbolaget | |
|---|---|---|
| 2009 | 2008 | |
| Ingående bokfört värde | 1 018 464 | 998 463 |
| Förvärv | 971 066 | 1 |
| Aktieägartillskott | 120 000 | 20 000 |
| Utgående bokfört värde | 2 109 530 | 1 018 464 |
| Sammanställning över koncernens samtliga dotterföretag | 2009 | 2008 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Org. nummer | Säte | Antal aktier |
Andel procent1) |
Bokfört värde |
Andel procent1 |
Bokfört värde |
|
| AB Ångpanneföreningen | 556158-1249 | Stockholm | 2 000 | 100 | 155 | 100 | 155 |
| ÅF-Teknik & Miljö AB | 556534-7423 | Stockholm | 3 076 | 100 | 10 494 | 100 | 10 494 |
| ÅF Brasil Consultoria Em Processos Industrias Ltda | 08.164.752/0001-08 | Brasilien | 10 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| ÅF-Qualitest s.r.o | 474 72 448 | Tjeckien | 42 | 10 | 0 | 10 | 0 |
| ÅF-Consult AB | 556101-7384 | Stockholm | 50 000 | 100 | 171 417 | 100 | 582 798 |
| Benima AB | 556212-3728 | Mölndal | — | — | — | 100 | — |
| ÅF Energi International AB | 556317-6014 | Göteborg | — | — | — | 100 | — |
| ÅF Brasil Consultoria Em Processos Industrias Ltda | 08.164.752/0001-08 | Brasilien | — | 99 | — | 99 | — |
| ÅF-Energi & Miljö AB | 556329-2159 | Stockholm | — | — | — | 100 | — |
| ÅF-Process GmbH | 218 403 818 | Tyskland | — | 90 | — | 90 | — |
| ÅF-Process b.v | 09157996 | Neder länderna |
— | 100 | — | 100 | — |
| ZAO AF Lonas Holding | 1 089 847 318 923 | Ryssland | 100 | 100 | 90 979 | 100 | — |
| ZAO Lonas Technologia | 1 037 808 021 228 | Ryssland | — | 75 | — | 75 | — |
| LLC Lonas Technologia Ukraine | 15 851 020 000 006 500 | Ukraina | — | 100 | — | — | — |
| AF-Colenco AG | CH-400.3.924.101-4 | Schweiz | 6 000 | 100 | 431 545 | 100 | — |
| International Power Design Ltd. | CH-400.3.025.445-4 | Schweiz | — | 100 | — | 100 | — |
| Colenco Engineering S.R.L. | 17669779 | Rumänien | — | 51 | — | 51 | — |
| Colenco Italia S.r.l | MI-1808529 | Italien | — | 100 | — | 100 | — |
| Colenco Thailand Ltd. | 3011879733 | Thailand | — | 100 | — | 100 | — |
| ÅF-Consult Oy | FI18001896 | Finland | 1 000 000 | 100 | 264 618 | 100 | — |
| LLC AF-Enprima | 1037800096641 | Ryssland | — | 100 | — | 95 | — |
| ÅF-Estivo AS | 10 449 422 | Estland | — | 100 | — | 100 | — |
| UAB AF-Enprima | 300 544 325 | Litauen | — | 100 | — | 100 | — |
| UAB AF-TSP | 135 744 077 | Litauen | — | 100 | — | 100 | — |
| Elron Oy | FI21206454 | Finland | — | 50 | — | 50 | — |
| Elron Eastern Europe Oy | FI21856262 | Finland | — | 75 | 75 | ||
| Enprima Engineering Oy | FI04779402 | Finland | — | 100 | — | 100 | — |
| Enprima Engineering GmbH | 24/388/00843 | Tyskland | — | 100 | — | 100 | — |
| Fortum Engineering S.r.l | R10224145 | Rumänien | — | 100 | — | 100 | — |
| Fortum Engineering UK in liquidation | 2 873 332 | England | — | — | — | 100 | — |
| ÅF-Engineering AB | 556224-8012 | Stockholm | 2 000 | 100 | 516 175 | 100 | — |
| OrbiTec AB | 556470-7015 | Jönköping | — | 100 | — | 100 | — |
| Industrial Vision Systems IVS AB | 556447-3329 | Jönköping | — | — | — | 100 | — |
| ÅF A/S | 21 007 994 | Danmark | 99 300 | 100 | 37 554 | 100 | — |
| ÅF-Automaatika OÜ | 11 297 301 | Estland | — | 100 | 8 873 | 100 | — |
| ÅF-Engineering AS | 936 097 367 | Norge | 136 615 | 100 | 30 365 | 100 | — |
| ÅF-Engineering Oy | FI07255030 | Finland | 30 | 100 | 26 528 | 100 | — |
| ÅF-Engineering s.r.o | 263 66 550 | Tjeckien | 20 000 | 100 | 10 611 | 10 | 1 069 |
| ÅF-Funktionspartner AB | 556099-8071 | Malmö | 4 000 | 100 | 595 | 100 | — |
| Sammanställning över koncernens samtliga dotterföretag | 2009 | 2008 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Org. nummer | Säte | Antal andelar |
Andel procent1) |
Bokfört värde |
Andel procent |
Bokfört värde |
|
| ÅF-Infrastruktur AB | 556185-2103 | Stockholm | 1 000 | 100 | 303 507 | 100 | 278 507 |
| SwedRail AB | 556209-1644 | Stockholm | — | — | — | 100 | — |
| ÅF-Installation AB | 556070-5039 | Stockholm | — | — | — | 100 | — |
| JämtTeknik vid Storsjön AB | 556601-0624 | Östersund | — | — | — | 100 | — |
| SIDUS Konsult AB | 556371-7874 | Stockholm | — | — | — | 100 | — |
| ÅF-STIBI AB | 556583-9973 | Stockholm | — | — | — | 100 | — |
| Nordblads VVS-Konstruktioner AB | 556460-5797 | Malmö | — | 100 | — | 100 | — |
| ÅF-Berg Bygg Konsult Röshoff AB | 556471-5976 | Solna | — | 100 | — | 100 | — |
| JTASS AB | 556759-2851 | Kungsbacka | — | — | — | 100 | — |
| Igernta AB | 556755-8175 | Alingsås | — | — | — | 100 | — |
| ÅF-Ingemansson AB | 556067-5067 | Malmö | — | 100 | — | 100 | — |
| Brekke & Strand akustikk AS | 959 138 923 | Norge | — | — | — | 100 | — |
| ÅF-Consult AS | 955 021 037 | Norge | 20 000 | 100 | 28 465 | 100 | — |
| ÅF-Hansen & Henneberg A/S | 13 59 08 85 | Danmark | 533 300 | 80 | 32 208 | 80 | — |
| ÅF-System AB | 556092-4044 | Stockholm | 60 000 | 100 | 71 517 | 100 | 71 517 |
| Arjano Data AB | 556257-0563 | Stockholm | — | — | — | 100 | — |
| ÅF-Combra AB | 556562-3245 | Sollentuna | — | — | — | 100 | — |
| Combra Industriteknik AB | 556498-6221 | Sollentuna | — | — | — | 100 | — |
| Combra Systemutveckling AB | 556498-6239 | Sollentuna | — | — | — | 100 | — |
| Combra Syd AB | 556662-7203 | Lund | — | — | — | 100 | — |
| ÅF-Kontroll AB | 556033-5977 | Stockholm | 20 000 | 100 | 73 923 | 100 | 73 923 |
| Kvalitetsteknik NDT AB | 556227-5874 | Stenungssund | — | — | — | 100 | — |
| ÅF-Kontroll AS | 994 141 457 | Norge | — | 100 | — | — | — |
| ÅF-Qualitest s.r.o | 474 72 448 | Tjeckien | — | 90 | — | 90 | — |
| UAB AF-Inspection | 301 845 573 | Litauen | — | 100 | — | 100 | — |
| 2 109 530 | 1 018 464 |
1) Ägarandel avser både andel av röster och andel av totala antalet aktier.
| Ackumulerade avskrivningar utöver plan | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari | 12 518 | 1 638 |
| Årets avskrivning, inventarier | 13 244 | 10 880 |
| Utgående balans 31 december | 25 762 | 12 518 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Erhållen utdelning | — | — | 1 718 | 173 |
| Erhållen ränta | 4 057 | 12 976 | 7 774 | 29 227 |
| Erlagd ränta | –14 709 | –19 626 | –11 039 | –16 728 |
| –10 652 | –6 650 | –1 547 | 12 672 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Avskrivningar | 61 641 | 54 060 | 9 260 | 5 090 |
| Nedskrivningar/Utrangering | 1 916 | 8 599 | — | 3 864 |
| Resultat vid avyttring av rörelse |
–7 265 | — | — | — |
| Övrigt | –7 294 | 3 381 | –15 934 | 4 702 |
| 48 998 | 66 040 | –6 674 | 13 656 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Förvärv av tillgång genom fi nansiell leasing |
24 358 | 13 791 | — | — |
| Konvertering av konverteringslån |
— | 7 608 | — | 7 608 |
Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen.
Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, defi nitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Nedan redovisas de uppskattningar och antaganden som kan medföra väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår ifall de visar sig vara felaktiga.
Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde har fl era antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts. Ändringar av dessa antaganden och uppskattningar skulle kunna ha effekt på goodwills redovisade värde (se not 13).
Använda prognoser avseende framtida kassafl öde baseras på den prognos som fastställts av företagsledningen för nästkommande år kompletterad med en individuell bedömning av ytterligare fyra år. Därutöver har beräkningar baserats på en årlig tillväxttakt på 2 procent. De prognostiserade kassafl ödena har nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta på 11 procent före skatt.
Årets nedskrivningsprövning har inte givit upphov till någon nedskrivning. Lägre antagen tillväxttakt skulle ge ett lägre återvinningsvärde. Det omvända gäller om beräkningen av återvinningsvärdet skulle baseras på en högre antagen tillväxttakt. Skulle diskonteringen av framtida kassafl öden göras med en högre ränta skulle återvinningsvärdet bli lägre. Omvänt skulle återvinningsvärdet stiga vid diskontering med en lägre diskonteringsränta.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Beräkningen av storleken på koncernens totala pensionsåtagande baseras på ett antal antaganden (se not 20). Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på statsobligationer med en löptid som motsvarar koncernens bedömda genomsnittliga pensionsförpliktelser. Den diskonteringsränta som har använts är 4,0 procent i Sverige och 3,25 procent i Schweiz. Beräkningen har utförts av en kvalifi cerad aktuarie med användande av den så kallade "projected unit credit" metoden. Skulle en lägre diskonteringsränta bli aktuell ökar skulden vilket skulle påverka koncernens egna kapital negativt. Det omvända förhållandet föreligger vid diskontering med en högre ränta.
Successiv vinstavräkning tillämpas på alla uppdrag där utfallet kan beräknas på ett tillfredsställande sätt. Huvuddelen av uppdragen utförs på löpande räkning och faktureras normalt kunderna månaden efter upparbetning. Vid fastprisuppdrag redovisas intäkterna i resultaträkningen baserat på färdigställandegraden på balansdagen. Färdigställandegraden fastställs genom att uppdragsansvarig gör en bedömning av utfört arbete i förhållande till återstående arbete. Intäkter redovisas inte om det råder betydande osäkerhet avseende värdet.
ÅF AB är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm. Moderbolagets aktier är registrerade på Nasdaq OMX Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Frösundaleden 2, SE-169 99 Stockholm.
Koncernredovisningen för år 2009 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag.
Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och företagets ställning och resultat, samt att koncernförvaltningsberättelsen och förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 11 mars 2010
Ulf Dinkelspiel Jonas Wiström Patrik Enblad Ordförande Verkställande direktör Ledamot
Tor Ericson Eva-Lotta Kraft Jon Risfelt Ledamot Ledamot Ledamot
Helena Skåntorp Anders Snell Lena Treschow Torell Ledamot Ledamot Vice ordförande
Fredrik Sundin Patrik Tillack Personalrepresentant Personalrepresentant
Vår revisionsberättelse har lämnats den 11 mars 2010
Ernst & Young AB
Lars Träff Auktoriserad revisor
Till årsstämman i ÅF AB Org nr 556120–6474
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i ÅF AB (publ) för räkenskapsåret 2009. Bolagets års redovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 64–117. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskaps handlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskaps handlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncern redovisningen samt att
utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelse ledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncern redovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncern redovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moder bolaget samt resultaträkningen och balansräkningen för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 11 mars 2010
Ernst & Young AB
Lars Träff Auktoriserad revisor
Malmö Anders Norén jobbar med riskhantering inom samhällsplanering och industri. "Just nu jobbar jag på ett uppdrag i Ryssland. Det bästa med mitt yrke är att jag får möjlighet att se och skapa fantastiska förbättringar hos våra kunder tack vare ÅFs kompetens inom olika områden."
Malmö Marina Ahlenblad Strandberg arbetar med energieffektivisering av fastigheter. "Det bästa med mitt jobb är att kunna hjälpa kunden att spara pengar. Jag uppskattar bredden hos ÅF, och tryggheten att vi kan hjälpa våra kunder med nästan vilket tekniskt problem som helst!"
För mig som styrelseordförande i ÅF är det en central uppgift att tillsammans med övriga styrelseledamöter säkerställa en väl fungerande styrning och kontroll av bolagets verksamhet. Detta förutsätter klart defi nierade beslutsprocesser, en tydlig ansvarsfördelning och effektiva kontrollmekanismer. Och minst lika viktigt: ett väl fungerande styrelsearbete och ett effektivt samspel mellan styrelsen och den verkställande ledningen.
Självklara utgångspunkter för vårt arbete är gällande bestämmelser för börsnoterade svenska företag, men till detta kommer interna regelverk som har utvecklats och anpassats till bolagets speciella förhållanden.
Tonvikten i styrelsens arbete ligger på strategifrågor. Det gäller att i samverkan med bolagets ledning lägga fast de övergipande riktlinjerna för bolagets utveckling och att se till att organisationen följer dessa riktlinjer och styr mot företagets affärsmål. I den processsen fungerar också styrelsen som bollplank för verkställande direktören.
Särskild uppmärksamhet har ägnats åt frågor som rör företagets sociala ansvar. Öppenhet mot omvärlden har varit ytterligare en ledstjärna, inte minst för att göra det möjligt för bolagets ägare att förstå och följa bolagets
utveckling. Allt detta med det övergripande målet att skapa ett långsiktigt värde för ÅFs aktieägare.
I det följande redovisas mera detaljerat hur bolagsstyrningen fungerar inom ÅF.
Ulf Dinkelspiel Ordförande
ÅF AB är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm, vars B-aktie är noterad på Nasdaq OMX Stockholm. Till grund för styrningen ligger bland annat bolagsordningen, den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och Nasdaq OMX Stockholms regelverk för emittenter samt Svensk kod för bolagsstyrning. ÅF har under 2009 inte avvikit från Svensk kod för bolagsstyrning. Denna rapport om bolagsstyrning är inte granskad av bolagets revisor.
Styrning, ledning och kontroll fördelas mellan aktieägarna på årsstämman, styrelsen och verkställande direktören enligt svensk aktiebolagsrätt, Svensk kod för bolagsstyrning och bolagsordningen.
Det viktigaste interna styrinstrumentet är den av stämman fastställda bolagsordningen. Därnäst fi nns styrelsens arbetsordning och styrelsens instruktion för verkställande direktören. ÅF har därutöver regelbundet infört och utvecklat processer och kontrollsystem för att skapa en effektiv och lönsam tillväxt.
För information om aktieägare och ÅF-aktien se sidorna 52–55 samt ÅFs webbplats.
Årsstämma 2009 hölls på ÅFs huvudkontor i Solna den 5 maj. Totalt deltog 123 aktieägare representerande 27,5 procent av kapitalet och 48,9 procent av rösterna.
Årsstämman fattade bland annat beslut om att
Protokoll från årsstämman fi nns på ÅFs webbplats i en svensk och en engelsk version.
I enlighet med beslut vid ÅFs årsstämma den 5 maj 2009 ska ledamöterna i valberedningen inför årsstämman 2010 utses av minst tre och högst fem av de röstmässigt största aktieägarna. Därutöver ska valberedningen bestå av styrelsens ordförande. Namnen på ledamöterna ska offentliggöras senast sex månader före årsstämman 2010. Sammansättningen av valberedningen inför årsstämman 2010 meddelades den 22 oktober 2009.
Valberedningen består av Björn O Nilsson, ordförande, representerande Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse, Ulf Dinkelspiel, styrelseordförande ÅF, Åsa Nisell, Swedbank Robur samt Peter Rudman, Nordea Fonder.
Valberedningens uppgift är att inför årsstämman framlägga förslag om antalet styrelseledamöter, styrelsens sammansättning och arvodering samt om eventuell särskild arvodering av utskottsarbete. Vidare ska valberedningen lägga fram förslag om styrelsens respektive årsstämmans ordförande samt, i förekommande fall, om revisorer och deras arvodering. Valberedningen ska i samband med sitt uppdrag i övrigt fullgöra de uppgifter som enligt Svensk kod för bolagsstyrning ankommer på valberedningen.
Valberedningen har sedan årsstämman 2009 haft tre protokollförda möten samt kontakt däremellan. För att bedöma i vilken grad den nuvarande styrelsen uppfyller de krav som kommer att ställas på styrelsen till följd av företagets läge och framtida inriktning har valberedningen diskuterat styrelsens storlek samt sammansättning, vad avser exempelvis branscherfarenhet och kompetens. Som underlag för sitt arbete har valberedningen även tagit del av utvärdering av styrelsen och dess arbete.
Ingen ersättning har utgått för arbetet i valberedningen.
Samtliga aktieägare har rätt att vända sig till valberedningen med förslag på styrelseledamöter. Förslag ska skickas till valberedningens ordförande.
Valberedningens förslag, redogörelse för valberedningens arbete inför årsstämman 2010 samt kompletterande information om föreslagna styrelseledamöter offentliggörs i samband med kallelsen och presenteras på årsstämman 2010.
Styrelsen i ÅF ska bestå av lägst sex och högst tio ledamöter med högst fem suppleanter som utses av bolagsstämman. Under 2009 var antalet styrelseledamöter valda av bolagsstämman åtta utan suppleanter. Verkställande direktören ingår inte i styrelsen. De anställda är representerade i styrelsen.
Styrelsen har från årsstämman 2009 bestått av åtta ledamöter och inga suppleanter. Till styrelsen 2009 nyvaldes Anders Snell. Magnus Grill avböjde omval. Ulf Dinkelspiel, Patrik Enblad, Eva-Lotta Kraft, Jon Risfelt, Helena Skåntorp, Lena Treschow Torell samt Tor Ericson omvaldes. Ulf Dinkelspiel valdes av årsstämman till styrelsens ordförande för tiden intill nästa årsstämma. Styrelsen utsåg Lena Treschow Torell till vice ordförande. Verkställande direktören, Jonas Wiström, är inte ledamot utan deltar på styrelsemötena som föredragande. Vidare deltar koncernens CFO, Jonas Ågrup, som föredragande. Styrelsens sekreterare är ÅFs informationschef Viktor Svensson. För närmare presentation av styrelsen, se sidorna 128–129.
Styrelsesammansättningen i ÅF uppfyller både Nasdaq OMX Stockholms regelverk och Svensk kod för bolagsstyrnings krav om oberoende ledamöter. Styrelseledamoten Anders Snell har beroendeställning gentemot den största aktieägaren Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse. Tor Ericson har beroendeställning gentemot aktieägaren Åfond samt gentemot bolaget.
Styrelsen fastställer årligen en skriftlig arbetsordning som klargör styrelsens ansvar och som reglerar styrelsens och ledamöternas inbördes arbetsordning, beslutsordningen inom styrelsen, styrelsens sammanträdesplan, kallelse, dagordning och protokoll för styrelsemötena samt styrelsens arbete med redovisnings- och revisionsfrågor.
ÅFs styrelse håller ett konstituerande möte omedelbart efter årsstämman. Därefter ska styrelsen hålla minst fyra styrelsemöten per kalenderår. Vid varje ordinarie styrelsemöte följs en i styrelsens arbetsordning fastlagd dagordning som bland annat innehåller rapport från VD, ekonomirapporter och diverse strategiska frågor.
Styrelsen har valt att utse ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott.
Under 2009 hade styrelsen utöver det konstituerande samman trädet sex sammanträden, varav ett var telefonmöte med i förväg utsänt material som underlag. Fyra av sammanträdena hölls i anslutning till att bolaget lämnade delårsrapport. I samband med styrelsesammanträde och strategiseminarium i augusti besöktes dotterbolaget i Ryssland.
Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, affärsplaner, bokslut, större investeringar och förvärv samt andra beslut som enligt beslutsordningen ska behandlas av styrelsen. Redovisning av utvecklingen av bolagets verksamhet och ekonomi har varit en stående punkt på dagordningen. Vid augustisammanträdet genomfördes ett strategiseminarium med en grundlig genomgång av varje division. I samband med varje ordinarie sammanträde sker en ingående presentation av en verksamhet eller avdelning inom ÅF.
En gång om året diskuterar styrelsen frågor som rör successionsplanering för ledande befattningshavare inom företaget.
| Styrelse | Ersättnings utskott |
Revisions utskott |
|
|---|---|---|---|
| Antal sammanträden | 7 | 3 | 4 |
| Ulf Dinkelspiel | 7 | 3 | 3 |
| Patrik Enblad | 7 | ||
| Tor Ericson | 7 | ||
| Eva-Lotta Kraft | 7 | 3 | |
| Jon Risfelt | 7 | 3 | |
| Helena Skåntorp | 6 | 4 | |
| Anders Snell* | 4 | ||
| Lena Treschow Torell | 6 | 3 | |
| Personalrepresentanter: | |||
| Fredrik Sundin* | 4 | ||
| Patrik Tillack | 7 | ||
| Bo G Andersson, suppl.** | 1 (konstit.) | ||
| Anders Toll, suppl.** | 1 (konstit.) |
* Inträde i styrelsen den 5 maj 2009
** Personalrepresentanternas suppleanter deltar normalt inte vid styrelsemötena
En gång per år initierar styrelseordföranden en utvärdering av styrelsens arbete genom att varje styrelseledamot anonymt besvarar ett detaljerat frågeformulär. Frågeformuläret omfattar bland annat samarbetsklimat, kunskapsbredd och hur styrelsearbetet har genomförts. Avsikten med utvärderingen är att få en uppfattning om styrelseledamöternas åsikt om hur styrelsearbetet bedrivs och vilka åtgärder som kan vidtas för att effektivisera styrelsearbetet. Resultatet av utvärderingen diskuteras i styrelsen och kommuniceras till valberedningen.
Styrelsen utvärderar fortlöpande verkställande direktörens arbete genom att följa verksamhetens utveckling mot de uppsatta målen.
En gång per år görs en formell utvärdering som diskuteras med den verkställande direktören.
Ersättningsutskottet har till uppgift att behandla och lämna rekommendationer om VDs och företagsledningens lön, övriga anställningsvillkor samt incitamentsprogram. Ersättningsutskottet rapporterar till styrelsen. Inför 2010 års årsstämma har ersättningsutskottet haft tre möten. I ersättningsutskottet ingår Ulf Dinkelspiel (ord förande), Jon Risfelt och Lena Treschow Torell. Verkställande direktören deltar som adjungerad liksom CFO och personaldirektören. Ersättning har utgått för arbetet i ersättningsutskottet.
Revisionsutskottet utgör en viktig kommunikationsväg mellan styrelsen och företagets revisorer. Revisionsutskottet stödjer styrelsen i arbetet med kvalitetssäkring av den fi nansiella rapporteringen samt med uppföljning av resultaten av de externa revisorernas granskning. Stödfunktion till revisionsutskottet är funktionen för internrevision. Revisionsutskottet har från årsstämman 2009 bestått av Helena Skåntorp (ordförande), Ulf Dinkelspiel och Eva-Lotta Kraft. Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till ägare och bolagsledning. Under 2009 har utskottet haft fyra protokollförda möten. Bolagets revisor har deltagit vid samtliga revisionsutskottsmöten. Verkställande direktören deltar som adjungerad liksom CFO och chefen för koncernekonomi.
I valberedningens uppgifter ingår att föreslå årsstämman revisor som väljs för en period av fyra år. Revisorerna har till uppgift att på aktieägarnas vägnar granska bolagets bokföring och årsredovisning samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisionsbolaget Ernst & Young AB, med Lars Träff som huvudansvarig revisor, valdes av årsstämman 2007 till bolagets revisor fram till slutet av årsstämman 2011.
Ernst & Young genomför revisionen av ÅF AB samt av större enheter inom koncernen. Det sker en översiktlig granskning av periodbokslut per den 30 september samt en revision av årsbokslutet. Därvid sker också en revision av interna rutiner och kontrollsystem.
Styrelsen har delegerat det operativa ansvaret för bolagets och koncernens förvaltning till bolagets verkställande direktör. Verkställande direktören leder verksamheten inom de ramar som styrelsen fastställt. Instruktioner för arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktör har fastställts av styrelsen. Dessa uppdateras och fastställs varje år.
Verkställande direktören har utsett en ledningsgrupp som löpande ansvarar för olika delar av verksamheten. Under 2009 bestod ÅFs ledningsgrupp, förutom av VD, av divisionscheferna, CFO, personaldirektör, bolagsjurist samt informationschef. Protokollförare i koncernledningen är VDs assistent. För information om ledamöterna i koncernledningen se sidorna 130–131.
ÅFs koncernledning har som regel möte en gång per månad och avhandlar frågor som koncernens fi nansiella utveckling, förvärv, koncerngemensamma utvecklingsprojekt, ledarskaps- och kompetensförsörjning och andra strategiska frågor. Under 2009 har elva protokollförda koncernledningsmöten avhållits.
Varje månad har VD och CFO genomgång med respektive divisionsledning av divisionens resultat och nyckeltal samt större projekt.
Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning som innehåller krav på årlig extern informationsgivning om hur den interna kontrollen avseende den fi nansiella rapporteringen är organiserad.
Styrelsen ska fortlöpande hålla sig informerad och utvärdera det interna kontrollsystemet.
Intern kontroll i ÅF har utformats med målet att bolagets verksamhet är effektiv och ändamålsenlig, att den fi nansiella rapporteringen är tillförlitlig samt att tillämpliga lagar och förordningar efterlevs.
ÅF delar upp Intern kontroll av den fi nansiella rapporteringen i beståndsdelarna Kontrollmiljö, Riskbedömning, Kontrollaktiviteter, Information och kommunikation samt Uppföljning.
Kontrollmiljön utgör basen för den interna kontrollen avseende den fi nansiella rapporteringen. En viktig del av kontrollmiljön är att beslutsvägar, befogenheter och ansvar är tydligt defi nierade och kommunicerade mellan olika nivåer i organisationen samt att styrande dokument i form av policys, riktlinjer och manualer fi nns. Kontrollmiljön beskriver organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar för den fi nansiella rapporteringen.
Beskrivning av intern kontroll i ÅF fi nns i det processorienterade ledningssystem (ONE) som används för verksamhetsstyrning och verksamhetsstöd. Här beskrivs organisationsstrukturen och de befogenheter och ansvar som följer med verksamhetens olika roller. Genom en processorienterad utformning av ledningssystemet styrs berörda till gällande rutiner och verktyg för aktuellt arbetsmoment och därmed ges goda förutsättningar för att leva upp till uppställda krav och förväntningar. Ledningssystemet fi nns tillgängligt för alla medarbetare via ÅFs intranät.
ÅFs riskbedömning avseende den fi nansiella rapporteringen syftar till att identifi era och utvärdera de väsentligaste riskerna som påverkar den interna kontrollen avseende den fi nansiella rapporteringen i gruppens bolag, affärsområden, divisioner och processer. Riskbedömningen resulterar i kontrollmål som stödjer att de grundläggande kraven på den externa fi nansiella rapporteringen uppfylls och utgör underlag för hur riskerna ska hanteras genom olika kontrollstrukturer. Risker behandlas, bedöms och rapporteras av ÅF centralt tillsammans med divisionerna. Vidare behandlas risker i särskilda fora, till exempel risker kopplade till fastprisprojekt och förvärv.
För att säkerställa att verksamheten bedrivs effektivt samt att den fi nansiella rapporteringen vid varje rapporttillfälle ger en rättvisande bild, fi nns i varje process ett antal kontrollaktiviteter inbyggda. Dessa kontrollaktiviteter involverar alla nivåer av organisationen från styrelse och företagsledning till övriga medarbetare. Kontrollaktiviteter syftar till att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. Hanteringen sker genom att riskerna accepteras alternativt reduceras eller elimineras. ÅFs fi nansiella rapportering bygger på att ett antal kontrollåtgärder fi nns implementerade inom alla områden som påverkar den fi nansiella rapporteringen. Inom ÅF består dessa kontrollaktiviteter dels av en organisation med tydliga roller som möjliggör en effektiv och, ur ett internkontrollperspektiv, lämplig ansvarsfördelning, dels av specifi ka kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller att i tid förebygga risker för fel i rapporteringen. Under 2009 har all redovisning och rapportering i ÅFs svenska enheter centraliserats till ÅF Business Services (ÅBS) i Solna, där processerna har likformats och stärkts. Exempel på kontrollaktiviteter inom ÅBS är bland annat resultatanalyser och andra kontrollaktiviteter inom processerna intäkter och fordringar, utbetalningar, anläggningstillgångar, pågående arbeten, lön, moms/skatt, löpande bok föring, konsolide ring och rapportering samt registervård.
Information och kommunikation av policys, processbeskrivningar, rutiner och verktyg gällande den fi nansiella rapporteringen återfi nns i ledningssystemet som fi nns tillgängligt för alla berörda via ÅFs intranät. Uppdatering sker vid förändrade interna eller externa krav och förväntningar på den fi nansiella rapporteringen. I koncernen fi nns en process där divisionsledningarna årligen bekräftar efterlevnad av koncernens policys.
För kommunikation med interna och externa parter fi nns en kommunikations- och IR-policy som anger riktlinjer för hur denna kommunikation bör ske. Syftet med policyn är att säkerställa att alla informationsskyldigheter efterlevs på ett korrekt och fullständigt sätt. Den interna kommunikationen syftar till att varje medarbetare ska förstå ÅFs värderingar och affärsverksamhet. För att nå syftet med informerade medarbetare sker ett aktivt internt arbete, där information löpande kommuniceras via koncernens intranät.
Efterlevnad och effektivitet i de interna kontrollerna följs upp löpande både av styrelse och ledning för att säkerställa kvaliteten i processerna. Företagets ekonomiska situation och strategi avseende den fi nansiella ställningen behandlas vid varje styrelsemöte. Styrelsen får dessutom utförliga månatliga rapporter avseende den fi nansiella ställningen och utvecklingen av verksamheten. Revisionsutskottet fyller en viktig funktion genom att säkerställa kontrollaktiviteter för väsentliga riskområden i processerna till den fi nansiella rapporteringen. Revisionsutskottet, ledningen samt funktionen intern kontroll följer regelbundet upp rapporterade brister.
ÅFs system för ekonomisk styrning och kontroll ger stora möjligheter till effektiv uppföljning av ekonomin i varje del av verksamheten. Rapporter tas ut månadsvis för varje resultatenhet och rapporter avseende uppdragens ekonomi präglas av tillförlitlighet och detaljrikedom. Konstaterade felaktigheter och vidtagna åtgärder rapporteras i linjeorganisationen till närmast högre nivå. ÅFs interna revision genomför oberoende revisioner i verksamheten för uppföljning av att intern kontroll och ledningssystem lever upp till ÅFs interna ambitioner, externa krav och förväntningar. Prioriterade områden för ÅFs interna revision är ÅFs varumärke, värdegrund och etik, processer och system samt de uppdrag som ÅF åtagit sig att utföra. Rapportering sker till verkställande direktör och styrelsens revisionsutskott.
Corporate Social Responsibility (CSR) innebär att företag engagerar sig och tar ansvar för samhällsutvecklingen. Företagens strategi och hantering av CSR frågor utgör en del av företagets styrning. I begreppet CSR inkluderar ÅF ett antal frågor såsom miljö, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor.
En plan för ÅFs hållbarhetsarbete ligger till grund för arbetet inom detta område. ÅFs arbete har två olika perspektiv, dels utifrån vad ÅF kan erbjuda kunderna, dels ÅFs egen miljöpåverkan.
För närmare information om ÅFs hållbarhetsarbete, se sidorna 21–25.
Stockholm den 16 februari 2010 Styrelsen i ÅF AB
Baden Sanja Stankovic arbetar som projektledare. "Jag gillar att jag får kombinera arbete med människor och siffror. Det jag mest uppskattar hos ÅF är den internationella, diversifi erade kulturen där jag arbetar."
Ulf Dinkelspiel Ordförande sedan 2007 Styrelseledamot sedan 2004 Född 1939
Nuvarande befattning Ambassadör E. Öhman J:or AB
Övriga styrelseuppdrag Styrelseordförande i Landshypotek AB, Sveriges Allmänna Hypoteksbank, Springtime AB, Föreningen Svenskar i Världen, ICC Sverige. Styrelseledamot i E. Öhman J:or AB, Nordnet AB, Premiefinans AB, Bockholmen Hav och Restaurang AB. Ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA Arbetslivserfarenhet Utrikesdepartementet, Europa- och handelsminister, VD Exportrådet Utbildning Civilekonom HHS Styrelseutskott Ordförande Ersättningsutskottet, ledamot
Vilket är ditt livsmotto?
Revisionsutskottet Aktieinnehav i ÅF 30 000
Hoppa gärna i galen tunna, men hoppa för fan!
Att ÅF allt mer framstår som ett av Europas ledande teknikkonsultföretag.
Hur kan du bidra till ÅFs
utveckling? Genom att styrelsen i samspel med VD stakar ut målen och riktlinjerna för ÅFs framtida utveckling.
Patrik Enblad Styrelseledamot sedan 2007 Född 1966
Nuvarande befattning VD Newsec AB
Övriga styrelseuppdrag Grundare och partner i Böös Enblad AB, styrelseledamot i ORC Software AB, Kungliga Svenska Segel Sällskapet, KSSS
Arbetslivserfarenhet VD HQ Bank, aktiv inom Finans
sedan 1986 Utbildning
Ej avslutade ekonomistudier Stockholms Universitet Aktieinnehav i ÅF 3 000
Tor Ericson Styrelseledamot sedan 2008 Född 1968
Nuvarande befattning Sektionschef Electronics Design inom ÅFs affärsområde för produktutveckling
Övriga styrelseuppdrag Styrelseordförande i ICES,
Innovative Center of Embedded Systems KTH, Stiftelsen Åfond Arbetslivserfarenhet
Programmerare, elektronikkonstruktör, systemutvecklare och projektledare inom fordon, telekom, medicin teknik och industri Utbildning Civilingenjör Maskinteknik KTH Aktieinnehav i ÅF 540
Eva-Lotta Kraft Styrelseledamot sedan 2002 Född 1951
Nuvarande befattning Styrelseuppdrag och andra uppdrag
Övriga styrelseuppdrag Styrelseledamot i Munters AB, Samhall AB, Svolder AB, Siemens AB
Arbetslivserfarenhet Strategioch marknadschef FOI, Försvarets Forskningsinstitut, divisionschef och vVD Siemens-Elema AB, regionchef Alfa Laval AB Utbildning Civilingenjör Kemiteknik KTH, MBA Internationellt företagande, Uppsala Universitet Styrelseutskott Ledamot Revisionsutskottet Aktieinnehav i ÅF 3 500
Styrelseledamot sedan 2007 Född 1961 Nuvarande befattning Styrelseuppdrag och i råd givande roller
Börsbolag: Styrelseordförande i Ortivus AB, styrelseledamot i TeliaSonera AB, KaroBio AB, Bilia AB, ENEA AB Privata bolag: Styrelseordförande i Mawell Oy, C3 Technologies AB. Rådgivande roll i GAC, Capman Arbetslivserfarenhet VD Gambro Renal, VD Europolitan, VD Nyman & Schultz samt ledande chefsroller inom bl.a. American Express, Ericsson och SAS Utbildning Civilingenjör Kemiteknik KTH Styrelseutskott Ledamot Ersättningsutskottet Aktieinnehav i ÅF 1 125
Nyfikenhet ger lärande.
Vad är det bästa med ÅF? Alla fantastiska medarbetare och vårt gemensamma kunnande.
Hur kan du bidra till ÅFs
utveckling? Genom att bidra i utvecklingen av strategier för att kanalisera ÅFs samlade kunnande med målet att göra våra kunder och ÅF mer lönsamma.
Vilket är ditt livsmotto? Se till helheten och våga pröva
nya saker!
Vad är det bästa med ÅF? ÅFs strävan att förändra omvärlden genom att ta nya grepp inom flera viktiga områden.
Hur kan du bidra till ÅFs utveckling? Genom mina erfarenheter från affärer och ledning i internationella företag i kombination med processtänkande och integritet.
Vilket är ditt livsmotto? Viktiga värderingar är ärlighet, integritet, nyfikenhet, att ha kul men samtidigt jobba hårt!
Vad är det bästa med ÅF? Den unika kombinationen av teknisk kunskap och erfarenhet kombinerat med modern affärsmässighet i dagens globala värld.
Hur kan du bidra till ÅFs utveckling? Genom aktivt styrelsearbete baserat på nyfiket frågande och erfarenheter från andra branscher, styrelser och roller.
Vilket är ditt livsmotto? Fun and Profit.
ÅF förenar kunskap, tillväxt och lönsamhet det vill säga: Fun and Profit.
Hur kan du bidra till ÅFs sunt förnuft och stort intresse.
Vad är det bästa med ÅF?
utveckling? Det gör jag genom
Helena Skåntorp Styrelseledamot sedan 2002 Född 1960 Nuvarande befattning
VD och koncernchef SBC Sveriges Bostadsrättscentrum AB Övriga styrelseuppdrag Styrelseledamot i Mekonomen AB Arbetslivserfarenhet VD och koncernchef Jarowskij Television AB, ekonomidirektör Arla AB samt Auktoriserad revisor Utbildning Ekonomlinjen Stockholms Universitet Styrelseutskott Ordförande Revisionsutskottet Aktieinnehav i ÅF 0
Anders Snell Styrelseledamot sedan 2009 Född 1950
Nuvarande befattning Senior Development Manager, Billerud AB Övriga styrelseuppdrag Styrelseordförande i Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse, styrelseledamot i Wibax AB och branschorganisationen Skogsindustrierna Arbetslivserfarenhet Brukschef Billerud Gruvön och Billerud Skärblacka, teknisk direktör Billerud AB och AssiDomän AB
Utbildning Civilingenjör Kemi KTH
Aktieinnehav i ÅF 0
Fredrik Sundin Arbetstagarrepresentant sedan 2009 Född 1972 Nuvarande befattning Verksam inom division Infrastruktur Arbetslivserfarenhet Konsult inom signalbehandling, trådlösa biljettsystem och projektledning Utbildning Civilingenjör Teknisk fysik UTH Aktieinnehav i ÅF 400
Patrik Tillack Arbetstagarrepresentant sedan 2008 Född 1967 Nuvarande befattning Uppdragsledare Automation, division Engineering Arbetslivserfarenhet
Verkstadselektriker, elkonstruktör och uppdragsledare inom industri och offentlig förvaltning Utbildning Gymnasieingenjör El/Tele Aktieinnehav i ÅF 15
Lena Treschow Torell Vice ordförande sedan 2007 Styrelseledamot sedan 2006 Född 1946 Nuvarande befattning Preses för Kungl. Ingenjörs-
Styrelseordförande i MISTRA, Miljöstrategiska forskningsstiftelsen och i Euro-CASE, paraplyorganisationen för Europas ingenjörsvetenskapsakademier. Vice ordförande i Micronic Laser Systems AB, styrelseledamot i SAAB AB, Investor AB, SKF AB, Dagens Industri AB, Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola Utbildning Fil.dr Fysik, Göteborgs Universitet, docent Fysik, Chalmers Tekniska Högskola Styrelseutskott Ledamot Ersättningsutskottet Aktieinnehav i ÅF 2 000
Vilket är ditt livsmotto? Njut i det lilla varje dag.
Vad är det bästa med ÅF? Medarbetare som på riktigt står för nytänkande och kompetens.
utveckling? Genom beslutsmässighet kombinerad med operativ erfarenhet från olika branscher och min bakgrund som ekonom. Vilket är ditt livsmotto? Man misslyckas aldrig – förrän man slutar försöka.
Vad är det bästa med ÅF?
Det bästa med ÅF är ÅFs kompetenta, drivande och engagerade medarbetare.
Hur kan du bidra till ÅFs utveckling? Genom min arbetslivserfarenhet inom de flesta områden där ÅF är verksamma.
Vilket är ditt livsmotto? En positiv grundinställning gör
livet enklare.
Vad är det bästa med ÅF? Bredden i verksamheten samt viljan och förmågan att utvecklas.
Hur kan du bidra till ÅFs utveckling? Genom verksamhetskunnande och engagemang för att göra ÅF till en ännu bättre arbetsgivare och affärspartner.
Vilket är ditt livsmotto? Lagom är bäst.
Vad är det bästa med ÅF? Alla kompetenta och erfarna kollegor.
Hur kan du bidra till ÅFs utveckling? Genom att utveckla nya och tidigare erfarenheter.
Vilket är ditt livsmotto? Kvalitet i allt.
Vad är det bästa med ÅF? Goda värderingar och drivkraften att vara bäst.
utveckling? Genom min samlade erfarenhet från forskning och teknik, EU-politik och näringsliv.
Divisionschef Infrastruktur sedan 2005 Medlem av koncernledningen sedan 2005 Anställd 2005 Född 1956 Styrelseuppdrag Styrelseledamot i Svenska Teknik & Designföretagen Arbetslivserfarenhet VD HiQ Skåne AB, R&D chef Ericsson Kanada
Utbildning Civilingenjör KTH Aktieinnehav i ÅF 5 753
Divisionschef Energy sedan 2006 Medlem av koncernledningen sedan 2006 Anställd 2006 Född 1959 Arbetslivserfarenhet VD Fortum Service, vVD Fortum Power and Heat Oy Utbildning Civilingenjör Helsingfors Tekniska Högskola Aktieinnehav i ÅF 1 239
VD-assistent sedan 1979 Medlem av koncernledningen sedan 2002 Anställd 1979 Född 1947
Arbetslivserfarenhet VD-assistent AB Bofors Nobelpharma, Partner Motorsågar AB, Volvo Parts AB Utbildning Gymnasieekonom, informatör DIHM Aktieinnehav i ÅF 285
Divisionschef Engineering sedan 2006 Medlem av koncernledningen sedan 2006 Anställd 2006 Född 1954
Anläggningsingenjör, ASEA AB; konsult Rejlers Ingenjörer AB, J&W AB, Sigma AB, Benima AB Utbildning Ingenjör elkraftteknik, Polhems Tekniska Gymnasium, påbyggnadsutbildningar inom ekonomi, marknad, affärsutveckling Aktieinnehav i ÅF 775
Informationschef sedan 2003 Medlem av koncernledningen sedan 2003 Anställd 2003 Född 1975 Arbetslivserfarenhet börsskribent Finanstidningen Utbildning Civilekonom Högskolan Karlskrona/Ronneby Aktieinnehav i ÅF 4 000
Bolagsjurist sedan 2008 Medlem av koncernledningen sedan 2009 Anställd 2008 Född 1965 Arbetslivserfarenhet Advokatverksamhet Utbildning/skola Jur kand Uppsala universitet Aktieinnehav i ÅF 171
CFO sedan 2007 Medlem av koncernledningen sedan 2007 Anställd 2007 Född 1960 Arbetslivserfarenhet Vice President Finance Atlas Copco Tools & Assembly Systems, CFO Cardo Industrial Doors, vVD WM-data Sverige Utbildning Civilekonom Stockholms Universitet Aktieinnehav i ÅF 1 716
VD och koncernchef sedan 2002 Anställd 2002 Född 1960 Styrelseuppdrag/övrigt Styrelseledamot i Procure It Right AB Ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA Arbetslivserfarenhet Saab-Scania Combitech AB, VD Sun Microsystems Sverige, VD/chef norra Europa Silicon Graphics, VD/koncernchef Prevas AB Utbildning Civilingenjör KTH Aktieinnehav i ÅF 11 046
Personaldirektör sedan 2001 Medlem av koncernledningen sedan 2009
Anställd 2001 Född 1964
Branschansvarig förhandlare Almega (tjänsteföretagens arbetsgivar- och branschorganisation), ombudsman Fackförbundet Jusek Utbildning Fil kand ekonomi Örebro Högskola Aktieinnehav i ÅF 395
Divisionschef Kontroll sedan 2003 Medlem av koncernledningen sedan 2003
Anställd 1998 Född 1964
Styrelseuppdrag Styrelseledamot i SWETIC (Swedish Association for Testing, Inspection and Certification) samt Underhållsföretagen Arbetslivserfarenhet Teknisk chef Provning SAQ Kontroll AB Utbildning Civilingenjör Chalmers Tekniska Högskola Aktieinnehav i ÅF 1 950
Aktieägarna i ÅF AB (publ) kallas härmed till årsstämma onsdagen den 5 maj 2010 kl. 17.00 på bolagets huvudkontor, Frösundaleden 2, Solna.
Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska
Aktieägare, som har valt att förvaltarregistrera sina aktier, måste tillfälligt omregistrera sina aktier i eget namn för att ha rätt att delta i bolagsstämman. Aktieägare som önskar sådan registrering måste underrätta förvaltare om detta i god tid före den 28 april.
Anmälan om deltagande i årsstämman kan göras till: ÅF AB Legal 169 99 Stockholm
eller www.afconsult.com/arsstamma2010
Vid anmälan uppges namn, person- alternativt organisationsnummer, adress, telefonnummer samt registrerat aktieinnehav. Behörighetshandlingar, såsom fullmakt, registreringsbevis med mera, ska biläggas anmälan.
Styrelsen föreslår att det till aktieägarna utdelas 8,00 kronor per aktie. Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås måndagen den 10 maj. Utbetalning genom Euroclear Sweden AB beräknas ske fredagen den 14 maj.
Delårsrapport (3 månader): 5 maj Delårsrapport (6 månader): 14 juli Delårsrapport (9 månader): 21 oktober
ÅFs årliga kapitalmarknadsdag hålls i september.
Årsberättelsen distribueras till aktieägare som önskar bolagsinformation. Årsberättelsen fi nns på svenska och engelska. Finansiell information från ÅF publiceras även på www.afconsult.com.
| BRASILIEN | NIGERIA | Eskilstuna | Malmberget | Sundsvall | Västra Frölunda | THAILAND | TYSKLAND |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Curitiba | Abidja | Fagersta | Malmö | Söderhamn | Växjö | Bangkok | Dresden |
| DANMARK Brøndby Fredriksberg Kalundborg Köpenhamn Randers ESTLAND Narva Tallinn Viljandi Vöru FINLAND Tampere Vantaa INDIEN Noida INDONESIEN Jakarta LITAUEN Kaunas Vilnius |
NORGE Billingstad Bodö Lilleström Moss Oslo Sandefjord RYSSLAND Moskva St Petersburg Yekaterinburg SCHWEIZ Baden SPANIEN San Sebastian SVERIGE Alingsås Arboga Borlänge Borås Enköping |
Falun Gävle Göteborg Halmstad Helsingborg Hudiksvall Hässleholm Jönköping Kalmar Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Kiruna Kristianstad Linköping Ludvika Luleå Lund Lysekil |
Mora Mölndal Mönsterås Norrköping Nynäshamn Oskarshamn Piteå Skara Skellefteå Skövde Sollefteå Stenungsund Stockholm/Solna Strömstad |
Södertälje Tavelsjö Trollhättan Uddevalla Umeå Uppsala Varberg Västerås |
Åmål Örebro Örnsköldsvik Östersund SYDAFRIKA Edenvale Johannesburg |
TJECKIEN Brno Pardubice Plzen |
UKRAINA Kremenchug VIETNAM Hanoi |
| Koncernhuvudkontor | Historik i korthet | ||||||
ÅF AB Besöksadress: Frösundaleden 2, Solna Postadress: 169 99 Stockholm
Tel: 010-505 00 00
Fax koncernledning: 08-653 56 13 Fax reception: 010-505 00 10 För ytterligare adressinformation, www.afconsult.com
Den 23 februari 1895 bildades Södra Sveriges Ångpanneförening genom att ett antal ångpanne ägare gick samman för att förhindra olyckor och för ett effektivare utnyttjande av ångkraften.
ÅF har allt sedan dess haft en stor del i den omvälvande samhällsutveckling som har skett de senaste hundrafemton åren.
Sedan starten har ÅF varit med om fyra stora teknikskiften – ångkraften, elektriciteten, kärnkraften och datoriseringen. ÅF har funnits i teknikfronten i såväl industrisamhället som i informationssamhället.
AB Ångpanneföreningen börsnoterades på Stockholms Fondbörs i januari 1986 och är idag ett av Europas största teknikkonsultföretag. Den 5 maj 2008 bytte AB Ångpanneföreningen namn till ÅF AB.
ÅF är ett ledande teknikkonsultföretag. Vi fokuserar på energi och miljö, infrastruktur och industri. Vår bas finns i Europa, men vår verksamhet och kunder finns i hela världen. Det som gör oss unika är våra medarbetare och branschens största erfarenhetsbank. Vi brukar sammanfatta det med: ÅF – Innovation by experience.
tel: 010-505 00 00 www.afconsult.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.