Annual Report • Apr 17, 2014
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Sida | |
|---|---|
| Förvaltningsberättelse 4 | |
| Resultaträkning för koncernen 8 | |
| Rapport över totalresultat för koncernen 8 | |
| Kassaflödesanalys för koncernen 9 | |
| Balansräkning för koncernen 10 | |
| Förändringar i koncernens eget kapital 12 | |
| Resultaträkning för moderbolaget 13 | |
| Rapport över totalresultat för moderbolaget 13 | |
| Balansräkning för moderbolaget 14 | |
| Förändringar i moderbolagets eget kapital 16 | |
| Kassaflödesanalys för moderbolaget 17 | |
| Noter 18 | |
| Hantering av finansiella risker 25 | |
| Bolagsstyrningsrapport 47 | |
| Revisionsberättelse 54 | |
| Definitioner 55 | |
| AAK-aktien 56 | |
| Styrelse 58 | |
| Koncernledning 60 | |
| Informationstillfällen, årsstämma 62 | |
| Adress 63 |
Mkr om inget annat anges
Styrelsen och verkställande direktören för AarhusKarlshamn AB (publ.), organisationsnummer 556669-2850, med säte i Malmö, avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret januari–december 2013 och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari–31 december 2013.
*) Orkanen Sandy påverkade rörelseresultatet 2012 negativt med uppskattningsvis ca 21 Mkr. Se not 31.
Företagets största affärsområde, Food Ingredients, rapporterade rekordhögt rörelseresultat på 771 (703) Mkr, en förbättring med 10 procent. Rörelseresultat per kilo minskade från 0.75 till 0.73 kr. Denna minskning beror främst på att semi-specialprodukterna har haft en högre tillväxt och att marginalerna var lägre i de förvärvade enheterna. Affärsområdet Chocolate & Confectionery Fats rapporterade en väsentlig förbättring i rörelseresultatet, med 17 procent till 369 (316*) Mkr, främst till följd av den underliggande marginalen på kakaosmörersättning förbättrats avsevärt. Affärsområdets volym minskade med 3 procent. Rörelseresultatet för företagets minsta affärsområde, Technical Products & Feed, uppgick till 97 (88) Mkr. Under 2013 har bolaget erhållit försäkringsersättning relaterat till orkanen Sandy men inga exceptionella poster har dock påverkat resultatet.
Koncernens resultat efter finansiella poster uppgick till 1.017 (866) Mkr. Finansnettot uppgick till -100 (-109) Mkr. Soliditeten uppgick den 31 december 2013 till 43 procent (39 procent den 31 december 2012). Koncernens nettoskuld per den 31 december 2013 uppgick till 2.255 Mkr (2.635 Mkr den 31 december 2012). Den 31 december 2013 hade koncernen totala kreditfaciliteter som uppgick till ca 4.716 Mkr.
Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet uppgick till 1.083 (950) Mkr. Rörelsekapitalet minskade med 217 (589) Mkr, främst till följd av fortsatt arbete med kapitalrationalisering samt lägre råvarupriser. Kassaflödet från den löpande verksamheten inklusive förändringar i rörelsekapitalet uppgick till 1.300 (1.539) Mkr. Efter investeringar, inklusive förvärvet av Unipro, Turkiet, uppgick kassaflödet till 568 (745) Mkr.
Koncernens nettoinvesteringar i anläggningstillgångar och företagsförvärv uppgick till sammanlagt 732 (794) Mkr och avsåg huvudsakligen löpande underhållsinvesteringar och förvärvet av Unipro.
Affärsområdena är: Food Ingredients, Chocolate & Confectionery samt Technical Products & Feed. Koncernens gemensamma funktioner ingår i Group Functions.
Food Ingredients har starka regionala positioner i framför allt Europa och Amerika men kommer successivt att stärka sina positioner i övriga regioner. Under året har ett förvärv gjorts, Unipro.
Chocolate & Confectionery Fats och Personal Care har världsledande positioner som successivt ska utvecklas på en alltmer global arena.
Technical Products & Feed har starka positioner i norra Europa och kommer att fokusera på tillväxt i närområdet genom sin starka anknytning till fabriken i Karlshamn som innebär omfattande samordningsfördelar.
Företagsprogrammet "AAK Acceleration" som lanserades under hösten 2010 bygger på vår specialiseringsstrategi, med stort fokus på det praktiska genomförandet samt på tillväxt och resultatutveckling på medellång och lång sikt.
AAK Acceleration har fortsatt att under 2013 ge mycket positiva effekter, såväl i form av organisk tillväxt för specialprodukterna och förvärvstillväxt som produktivitetsökning.
I januari 2014 offentliggjorde bolaget ett nytt företagsprogram avseende 2014–2016, "AAKtion". Det nya programmet syftar till att ytterligare stärka fokus på "Försäljning – Innovation – Genomförande". Bolaget offentliggjorde även vissa ändringar i koncernledningen.
AarhusKarlshamn (AAK UK) har valts ut av Premier Foods, en av Storbritanniens största livsmedelsproducenter, att vara dess exklusiva långsiktiga samarbetspartner för produktutveckling av vegetabiliska oljor och fetter under de kommande tre åren. Samarbetet är ett resultat av Premier Foods "Invest to Grow-program" som stärker och utvecklar relationerna med viktiga leverantörer.
AAK och Premier Foods har arbetat tillsammans i över 20 år. Detta exklusiva samarbete kommer möjliggöra nya utvecklingsmöjligheter och bidra till att skapa nästa generations innovationer, idéer och teknologier för konsumenten.
Under tredje kvartalet 2013 förvärvade AAK Unipro av Unilever. Unipro är en ledande leverantör av oljor och fetter till industri- och bagerimarknaderna i Turkiet och närliggande länder. Grundat 1990 och beläget i Istanbul, sysselsätter Unipro cirka 40 personer och företaget hade under 2012 en omsättning på cirka 700 Mkr.
Förvärvet av Unipro omfattar tio etablerade varumärken, en lednings- och säljorganisation, all hänförlig know-how och företagsnamnet Unipro för oljor och fetter till industri- och bagerimarknaderna. I samband med förvärvet har AAK ingått ett 5-årigt produktionsavtal med Unilever för leveranser av Unipro-produkter.
Under fjärde kvartalet invigde AAK ett toppmodernt innovationscenter i Shanghai som ett viktigt komplement till flera andra befintliga innovationscentrum runt om i världen. Det nya innovationscentret ska stödja genomförandet av AAK Acceleration.
Det ger våra kunder en möjlighet att samarbeta direkt med AAK:s produktutvecklare vid framtagande av nya applikationer och produkter. Den nya anläggningen kommer att ha fokus på Chocolate & Confectionery, Bageri- och Mejeriapplikationer. Kunderna får härigenom tillgång till AAK:s kompetens och kan därigenom stärka sin innovationsförmåga. Innovationscentret erbjuder även utbildning inom företagets välrenommerade AAK Academy.
AAK:s finansiella mål är att växa snabbare än den underliggande marknaden och att generera starka kassaflöden. Målsättningen är också att successivt förbättra avkastningen på operativt kapital.
Styrelsens målsättning är att, med beaktande av koncernens resultatutveckling, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter, föreslå årliga vinstutdelningar som motsvarar minst 30–50 procent av årets resultat efter skatt för koncernen.
"AAK erbjuder hälsosamma produkter till lägre kostnader och produktutveckling i nära samarbete med kunderna. Det gör att vi fortsätter att vara försiktigt optimistiska inför framtiden.
De viktigaste drivkrafterna är den fortsatt positiva utvecklingen för Food Ingredients och den fortsatta förbättringen inom Chocolate & Confectionery Fats."
Inför årsstämman 2014 har valberedningen föreslagit omval av styrelseledamöterna Melker Schörling, Märit Beckeman, Ulrik Svensson, Lillie Li Valeur, Märta Schörling och Arne Frank. Valberedningen föreslår vidare omval av Melker Schörling som styrelsens ordförande. Tillsammans representerar valberedningen cirka 52,3 procent av aktierna och rösterna i AAK per den 31 december 2013.
Det totala antalet aktier i AAK uppgick per 31 december 2013 till 41.121.839. I AAK finns ett aktieslag, varvid varje aktie berättigar till en röst. Det föreligger inte några begränsningar i fråga om hur många röster som varje aktieägare kan avge vid en årsstämma. Det föreligger inte heller några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet till följd av bestämmelse i lag- eller bolagsordning.
Av bolagets aktieägare har endast Melker Schörling AB via BNS Holding AB ett aktieinnehav som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i AAK. BNS Holding AB är ett helägt dotterbolag till Melker Schörling AB (publ.). BNS Holding AB:s aktieinnehav uppgick per den 31 december 2013 till 34,8 procent av aktier och röster.
AAK har inte kännedom om några avtal mellan direkta aktieägare i AAK som medför begränsningar i rätten att överlåta aktierna. Ägarförhållandena beskrivs vidare i avsnittet AAK-aktien på sidan 56.
I bolagsordningen föreskrivs att tillsättande av styrelseledamöter ska ske vid årsstämma i AAK. Bolagsordningen innehåller inte några bestämmelser om entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
Koncernens långfristiga finansieringsavtal innehåller bestämmelser som innebär att långivaren i vissa fall har rätt att begära förtida betalning om kontrollen över AAK förändras på ett väsentligt sätt. En sådan väsentlig kontrollförändring kan äga rum till följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Det är AAK:s bedömning att det har varit nödvändigt att acceptera dessa bestämmelser för att erhålla finansiering på i övrigt godtagbara villkor.
Riktlinjer för ersättning till VD och andra ledande befattningshavare har fastställts av årsstämman 2013. Några avvikelser från dessa riktlinjer har inte gjorts. Styrelsen i AAK föreslår att årsstämman 2014 beslutar om att samma riktlinjer ska tillämpas 2014 som 2013 för ersättning till ledande befattningshavare, dock med justeringen att taket för den årliga variabla delen av lönen ska höjas till att maximalt kunna uppgå till 110 procent av den fasta lönen istället för 70 procent, vilket var angivet som tak i de riktlinjer som fastställdes av årsstämman 2013. De nuvarande riktlinjerna återfinns i not 8, Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare.
Dessa riktlinjer ska omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för det fall ändringar görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Koncernens verksamhet inom produktutveckling beskrivs vidare i avsnittet på sidan 10 och 17 i AAK Årsrapport 2013.
Anläggningarna påverkar miljön genom utsläpp av ämnen som luktar, lösningsmedel, rökgaser till luft, utsläpp av fett, syreförbrukande ämnen, närsalter till vatten samt uppkomst av organiskt avfall och buller. En kontinuerlig förbättring sker på alla plan av AAK:s miljöprestanda. Verksamheterna har erforderliga tillstånd från myndigheter i alla länder där verksamhet bedrivs. I Sverige bedriver verksamheten i Karlshamn tillståndspliktig verksamhet.
För AAK-koncernen är en effektiv kompetensförsörjning viktigt för konkurrensförmågan. Koncernen arbetar kontinuerligt med att kompetensutveckla personalen.
All affärsverksamhet inbegriper risker – ett kontrollerat risktagande är en förutsättning för att upprätthålla en uthållig god lönsamhet. Risk kan vara beroende av händelser i omvärlden och påverka en viss bransch eller marknad; risken kan även vara rent företagsspecifik eller landsspecifik. I AAK är en effektiv riskhantering en kontinuerlig process som bedrivs inom ramen för den operativa styrningen och utgör ett naturligt led i den löpande uppföljningen av verksamheten.
För utförligare information hänvisas till avsnittet Risker och hot på sidan 18 i AAK Årsrapport 2013 samt till not 3, Finansiell riskhantering.
AAK-koncernen är exponerad för den hårda konkurrens som råder i branschen för råvaruprissvängningar som påverkar kapitalbindningen.
Råvarorna som används i verksamheten är naturprodukter och tillgången kan därför variera beroende på klimat och andra externa faktorer.
Koncernens hantering av finansiella risker beskrivs i not 3, Finansiell riskhantering.
Styrelsens sammansättning och arbete m.m. redovisas i avsnittet Bolagsstyrningsrapport på sidan 47.
Bolaget är ett holdingbolag för AAK-koncernen och verksamheten består i huvudsak av koncerngemensamma funktioner kopplade till koncernens utveckling och förvaltning. I bolaget finns kompetens kopplad till finansiering, redovisning, information, HR samt IT. Bolaget ansvarar även för koncernens strategi- och riskhantering samt tillhandahåller legala och skatterelaterade tjänster till koncernbolagen.
Moderbolagets fakturering under helåret 2013 uppgick till 72 (50) Mkr.
Resultatet efter finansiella poster uppgick till 1.061 (120) Mkr. Räntebärande skulder minus likvida medel och räntebärande tillgångar uppgick till 661 Mkr (626 Mkr den 31 december 2012). Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgick till 0 (0) Mkr.
Antalet anställda i moderbolaget uppgick den 31 december 2013 till 21 (17) personer.
Det har inte inträffat några väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut.
Styrelsen har föreslagit att årsstämman 2014 beslutar om vinstdisposition innebärande att till aktieägarna utdela 6,00 kr per aktie. Vinstutdelningen uppgår således till sammanlagt 247 Mkr. Målet är att utdelningen långsiktigt ska motsvara 30–50 procent av koncernens resultat efter skatt, dock alltid med beaktande av AAK:s långsiktiga finansieringsbehov. I moderbolaget finns inga finansiella instrument som värderats enligt 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen (1995:1554). Med anledning av styrelsens förslag till vinstutdelning, får styrelsen härmed avge följande yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen (2005:551).
Balanserade vinstmedel från föregående år uppgår till 3.392 Mkr och resultatet för räkenskapsåret 2013 uppgår till 1.061 Mkr (741 Mkr för koncernen). Förutsatt att årsstämman 2014 fattar beslut i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition kommer 4.246 Mkr att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning.
Enligt styrelsens bedömning kommer bolagets och koncernens egna kapital efter föreslagen vinstutdelning att vara tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens art, omfattning och risker. Styrelsen har härvid beaktat bl.a. bolagets och koncernens historiska utveckling, budgeterade utveckling och konjunkturläget.
Styrelsen har gjort en bedömning av bolagets och koncernens ställning samt bolagets och koncernens möjligheter att på kort och lång sikt infria sina åtaganden. Föreslagen utdelning utgör sammanlagt 5,0 procent av bolagets eget kapital och 5,7 procent av koncernens eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Efter genomförd vinstutdelning uppgår bolagets och koncernens soliditet till 87 procent respektive 41 procent. Bolagets och koncernens soliditet är därmed god i förhållande till branschen. Styrelsen anser att bolaget och koncernen har förutsättningar att ta framtida affärsrisker och även tåla eventuella förluster. Vinstutdelningen kommer inte att negativt påverka bolagets och koncernens förmåga att göra ytterligare investeringar i enlighet med styrelsens planer.
Föreslagen vinstutdelning kommer tillfälligt att ha en viss negativ påverkan på bolagets och koncernens förmåga att infria sina betalningsförpliktelser. Bolaget och koncernen har emellertid god tillgång till såväl korta som långfristiga krediter, som kan tas i anspråk med kort varsel.
Styrelsen bedömer därför att bolaget och koncernen har god beredskap att hantera såväl förändringar med avseende på likviditeten som oväntade händelser. Utöver vad som ovan anförts har styrelsen övervägt andra kända förhållanden som kan ha betydelse för bolagets och koncernens ekonomiska ställning. Ingen omständighet har därvid framkommit som gör att föreslagen vinstutdelning inte framstår som försvarlig.
Avstämningsdag för utdelning föreslås bli den 13 maj 2014 och utdelning beräknas vara aktieägarna tillhanda den 16 maj 2014.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att
| till förfogande stående balanserade vinstmedel | 3.391.559.530 kr |
|---|---|
| nyemission | 39.809.700 kr |
| samt årets resultat | 1.061.353.177 kr |
| summa | 4.492.722.407 kr |
| disponeras på följande sätt: | |
| till aktieägarna utdelas 6,00 kr per aktie | 246.731.034 kr |
| i ny räkning överföres | 4.245.991.373 kr |
| summa | 4.492.722.407 kr |
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 8 maj 2014.
| Not 2013 2012 Nettoomsättning 28 16.537 16.911 10 172 108 16.709 17.019 Råvaror och förnödenheter samt förändring av lager av färdiga varor och produkter i arbete -11.916 -12.807 Handelsvaror -876 -581 Övriga externa kostnader 5, 29 -1.265 -1.173 Kostnader för ersättningar till anställda 6, 7, 8, 9 -1.189 -1.119 Avskrivningar och nedskrivningar 15, 16 -343 -347 Övriga rörelsekostnader -3 -17 Summa rörelsekostnader -15.592 -16.044 Rörelseresultat 1.117 975 11 Resultat från finansiella poster Finansiella intäkter 23 16 Finansiella kostnader -123 -125 Summa resultat från finansiella poster -100 -109 Resultat före skatt 1.017 866 Skatt 12 -276 -219 Årets resultat 741 647 Hänförligt till: Innehav utan bestämmande inflytande 9 7 Moderbolagets aktieägare 732 640 741 647 Resultat per aktie hänförligt till 13 17,87 15,66 13 17,62 15,56 |
jan–dec | jan–dec | |
|---|---|---|---|
| Mkr | |||
| Övriga rörelseintäkter | |||
| Summa rörelseintäkter | |||
| Moderbolagets aktieägare under året | |||
| (uttryckt i kr per aktie) – före utspädning | |||
| (uttryckt i kr per aktie) – efter utspädning |
| jan–dec | jan–dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2013 | 2012 |
| Periodens resultat | 741 | 647 | |
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen: | |||
| Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen | 9 | -7 | -64 |
| -7 | -64 | ||
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen: | |||
| Omräkningsdifferenser | -54 | -98 | |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | 21 | -13 | |
| Skatt hänförligt till förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | -5 | 3 | |
| -38 | -108 | ||
| Summa total resultat för perioden | 696 | 475 | |
| Hänförligt till: | |||
| Innehav utan bestämmande inflytande | 10 | 6 | |
| Moderbolagets aktieägare | 686 | 469 |
| jan–dec | jan–dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2013 | 2012 |
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | 30 | ||
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader | 1.008 | 865 | |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 343 | 347 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 30 | -7 | 5 |
| Betald skatt | -261 | -267 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 1.083 | 950 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring varulager | 143 | 295 | |
| Förändring övriga kortfristiga fordringar | -64 | 298 | |
| Förändring övriga kortfristiga rörelseskulder | 138 | -4 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1.300 | 1.539 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av immateriella tillgångar | -6 | -7 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -549 | -367 | |
| Förvärv av verksamheter och aktier exkl. likvida medel | 27 | -196 | -424 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 19 | 4 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -732 | -794 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Nyemission | 42 | - | |
| Upptagna lån | - | - | |
| Amortering av lån | -498 | -549 | |
| Emission av teckningsoptioner | 5 | 13 | |
| Utbetald utdelning | -215 | -194 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -666 | -730 | |
| Årets kassaflöde | -98 | 15 | |
| Likvida medel vid årets början | 330 | 331 | |
| Kursdifferens i likvida medel | -1 | -16 | |
| Likvida medel vid årets slut | 19 | 231 | 330 |
| Mkr | Not | 31 dec 2013 | 31 dec 2012 omr.* | 31 dec 2012 |
|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||||
| Anläggningstillgångar | ||||
| Immateriella tillgångar | 16 | |||
| Goodwill | 1.115 | 1.045 | 1.045 | |
| Patent och andra immateriella tillgångar | 123 | 87 | 87 | |
| 1.238 | 1.132 | 1.132 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 15 | |||
| Byggnader och mark | 549 | 569 | 569 | |
| Maskiner och tekniska anläggningar | 1.969 | 1.951 | 1.951 | |
| Inventarier, verktyg och installationer | 106 | 92 | 92 | |
| Pågående nyanläggningar | 403 | 188 | 188 | |
| 3.027 | 2.800 | 2.800 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | ||||
| Andelar i intresseföretag | 15 | 9 | 9 | |
| Finansiella placeringar | 0 | 1 | 1 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 12 | 147 | 115 | 115 |
| Övriga långfristiga fordringar | 0 | 10 | 10 | |
| 162 | 135 | 135 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 4.427 | 4.067 | 4.067 | |
| Omsättningstillgångar | ||||
| Varulager | 18 | 2.501 | 2.583 | 2.583 |
| Kundfordringar | 3 | 1.998 | 1.906 | 1.906 |
| Skattefordringar | 12 | 153 | 173 | 173 |
| Övriga fordringar | 252 | 151 | 151 | |
| Derivatinstrument | 3 | 322 | 402 | 402 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 161 | 148 | 148 | |
| Likvida medel | 19 | 231 | 330 | 330 |
| Summa omsättningstillgångar | 5.618 | 5.693 | 5.693 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 10.045 | 9.760 | 9.760 |
*) Omräknade siffror enligt den reviderade redovisningsstandarden för pensioner, IAS 19, se not 9.
| Mkr | Not | 31 dec 2013 | 31 dec 2012 omr.* | 31 dec 2012 |
|---|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||
| Eget kapital | 20 | |||
| Aktiekapital | 411 | 409 | 409 | |
| Reserver | -567 | -521 | -521 | |
| Balanserade vinstmedel | 4.486 | 3.924 | 4.011 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 4.330 | 3.812 | 3.899 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 34 | 24 | 24 | |
| Summa eget kapital | 4.364 | 3.836 | 3.923 | |
| Långfristiga skulder | ||||
| Räntebärande skulder | ||||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 21 | 2.289 | 2.774 | 2.774 |
| Avsättningar för pensioner | 9 | 121 | 112 | 14 |
| 2.410 | 2.886 | 2.788 | ||
| Icke räntebärande skulder | ||||
| Uppskjutna skatteskulder | 12 | 315 | 299 | 310 |
| Övriga avsättningar | 22 | 56 | 53 | 53 |
| Övriga långfristiga skulder | 16 | 19 | 19 | |
| 387 | 371 | 382 | ||
| Summa långfristiga skulder | 2.797 | 3.257 | 3.170 | |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Räntebärande skulder | ||||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 21 | 77 | 68 | 68 |
| Övriga kortfristiga skulder | 10 | 1 | 1 | |
| 87 | 69 | 69 | ||
| Icke räntebärande skulder | ||||
| Leverantörsskulder | 3 | 1.727 | 1.480 | 1.480 |
| Skatteskulder | 12 | 142 | 146 | 146 |
| Övriga kortfristiga skulder | 131 | 101 | 101 | |
| Övriga kortfristiga avsättningar | 22 | 13 | 23 | 23 |
| Derivatinstrument | 3 | 260 | 322 | 322 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 23 | 524 | 526 | 526 |
| 2.797 | 2.598 | 2.598 | ||
| Summa kortfristiga skulder | 2.884 | 2.667 | 2.667 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 10.045 | 9.760 | 9.760 | |
| Ställda säkerheter | 24 | 505 | 532 | 532 |
| Ansvarsförbindelser | 25 | 48 | 1 | 1 |
*) Omräknade siffror enligt den reviderade redovisningsstandarden för pensioner, IAS 19, se not 9.
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | Innehav utan | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Balanserad | bestämmande | Summa | ||||
| Mkr | Aktiekapital | Reserver | vinst | inflytande | eget kapital | |
| Ingående balans per | ||||||
| 1 januari 2012 | 409 | -414 | 3.552 | 18 | 3.565 | |
| Effekt av byte av redovisningsprincip för | ||||||
| redovisning av förmånsbestämda planer | - | - | -23 | - | -23 | |
| Justerad ingående balans | ||||||
| per 1 januari 2012 | 409 | -414 | 3.529 | 18 | 3.542 | |
| Årets resultat | - | - | 640 | 7 | 647 | |
| Övrigt totalresultat | - | -107 | -64 | -1 | -172 | |
| Totalresultat | - | -107 | 576 | 6 | 475 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Emission av teckningsoptioner | - | - | 13 | - | 13 | |
| Utdelning | - | - | -194 | - | -194 | |
| Summa transaktioner med aktieägare | - | - | -181 | - | -181 | |
| Utgående balans per | ||||||
| 31 december 2012 | 409 | -521 | 3.924 | 24 | 3.836 |
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | Innehav utan | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Balanserad | bestämmande | Summa | |||
| Mkr | Aktiekapital | Reserver | vinst | inflytande | eget kapital |
| Ingående balans per | |||||
| 1 januari 2013 | 409 | -521 | 3.924 | 24 | 3.836 |
| Årets resultat | - | - | 732 | 9 | 741 |
| Övrigt totalresultat | - | -46 | - | 1 | -45 |
| Totalresultat | - | -46 | 732 | 10 | 696 |
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Nyemission | 2 | - | 40 | - | 42 |
| Emission av teckningsoptioner | - | - | 5 | - | 5 |
| Utdelning | - | - | -215 | - | -215 |
| Summa transaktioner med aktieägare | 2 | - | -170 | - | -168 |
| Utgående balans per | |||||
| 31 december 2013 | 411 | -567 | 4.486 | 34 | 4.364 |
1) För ytterligare information se not 20.
| jan–dec | jan–dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2013 | 2012 |
| Nettoomsättning | 26 | 72 | 50 |
| Övriga rörelseintäkter | 10 | 0 | 5 |
| Summa rörelseintäkter | 72 | 55 | |
| Övriga externa kostnader | 5 | -78 | -72 |
| Personalkostnader | 6, 7, 8, 9 | -57 | -47 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | -1 | -1 | |
| Övriga rörelsekostnader | 0 | 0 | |
| Summa rörelsekostnader | -136 | -120 | |
| Rörelseresultat | -64 | -65 | |
| Resultat från finansiella poster | 11 | ||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 1.146 | 185 | |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | - | 156 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | -21 | -156 | |
| Summa resultat från finansiella poster | 1.125 | 185 | |
| Resultat före skatt | 1.061 | 120 | |
| Skatt | 12 | 0 | -4 |
| Årets resultat | 1.061 | 116 |
| jan–dec | jan–dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2013 | 2012 |
| Periodens resultat | 1.061 | 116 | |
| Övrigt totalresultat | - | - | |
| Summa totalresultat för perioden | 1.061 | 116 |
| Mkr | Not | 31 dec 2013 | 31 dec 2012 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 0 | 1 | |
| 0 | 1 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 1 | 2 | |
| 1 | 2 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 17 | 2.421 | 4.005 |
| Fordringar hos koncernföretag | 3.055 | 3.055 | |
| 5.476 | 7.060 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 5.477 | 7.063 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 141 | 131 | |
| Skattefordringar | 12 | 2 | - |
| Övriga fordringar | 0 | 2 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 3 | 1 | |
| Kassa och bank | - | - | |
| Summa omsättningstillgångar | 146 | 134 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 5.623 | 7.197 |
| EGET KAPITAL | 20 | ||
|---|---|---|---|
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 411 | 409 | |
| Reservfond | 5 | 5 | |
| 416 | 414 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserade vinstmedel | 3.432 | 3.490 | |
| Årets resultat | 1.061 | 116 | |
| 4.493 | 3.606 | ||
| Summa eget kapital | 4.909 | 4.020 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till koncernföretag | - | 2.500 | |
| - | 2.500 | ||
| Kortfristiga skulder | |||
| Icke räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | 6 | 3 | |
| Skatteskulder | 12 | 3 | 4 |
| Skulder till koncernföretag | 673 | 636 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 4 | 5 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 23 | 28 | 29 |
| 714 | 677 | ||
| Summa skulder | 714 | 3.177 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 5.623 | 7.197 | |
| Ställda säkerheter | 24 | - | - |
| Ansvarsförbindelser | 25 | 48 | - |
| Mkr | Aktiekapital | Reservfond | Balanserade medel Summa eget kapital | |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2012 | 409 | 5 | 3.684 | 4.098 |
| Årets resultat | - | - | 116 | 116 |
| Övrigt totalresultat | - | - | - | - |
| Totalresultat | - | - | 116 | 116 |
| Utdelning | - | - | -194 | -194 |
| Utgående balans per 31 december 2012 | 409 | 5 | 3.606 | 4.020 |
| Ingående balans per 1 januari 2013 | 409 | 5 | 3.606 | 4.020 |
| Årets resultat | - | - | 1.061 | 1.061 |
| Övrigt totalresultat | - | - | - | - |
| Nyemission | 2 | - | 40 | 42 |
| Totalresultat | - | - | 1.101 | 1.103 |
| Utdelning | - | - | -214 | -214 |
| Utgående balans per 31 december 2013 | 411 | 5 | 4.493 | 4.909 |
Totalt antal aktier är 41.121.839 st med ett kvotvärde av 10 kr per aktie.
| jan–dec | jan–dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2013 | 2012 |
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | 30 | ||
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader | 1.061 | 120 | |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 1 | 1 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 30 | -916 | 0 |
| Betald skatt | -1 | -4 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 145 | 117 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring övriga kortfristiga fordringar | -12 | -99 | |
| Förändring övriga kortfristiga rörelseskulder | 3 | -1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 136 | 17 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | - | 0 | |
| Etablering av dotterföretag | - | -10 | |
| Avyttring aktier i dotterföretag | - | - | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | - | -10 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Nyemission | 42 | - | |
| Amortering av lån | 0 | -396 | |
| Upptagna koncerninterna lån | 37 | 583 | |
| Emission av teckningsoptioner | - | - | |
| Utdelning | -215 | -194 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -136 | -7 | |
| Årets kassaflöde | 0 | 0 | |
| Likvida medel vid årets början | 0 | 0 | |
| Likvida medel vid årets slut | 0 | 0 |
AarhusKarlshamn AB (publ.), organisationsnummer 556669-2850, är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Malmö. Moderbolagets aktier var registrerade på NASDAQ OMX Stockholm, inom segmentet Mid Cap och sektor Konsument dagligvaror. Från och med den 1 januari 2014 handlas aktierna inom segmentet Large Cap. Adressen till huvudkontoret är Jungmansgatan 12, 211 19 Malmö.
Koncernredovisningen för år 2013 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag och joint venture. Styrelsen har den 31 mars 2014 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna års- och koncernredovisning upprättats anges nedan.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standard Boards (IASB) samt tolkningsuttalande från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU, årsredovisningslagen samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner". Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats enligt årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 "Redovisning för juridiska personer".
Såväl års- som koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom valuta-, ränte- och råvaruderivat som värderas till marknadsvärde med redovisning i resultaträkningen. Att upprätta finansiella rapporter kräver att styrelsen och koncernledningen gör uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och bedömningar påverkar såväl resultaträkning som balansräkning samt upplysningar som lämnas så som ansvarsförbindelser, se not 4. Faktiskt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar under andra antaganden eller under andra förutsättningar.
Följande nya standarder, samt ändringar och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernens redovisning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare:
Den största förändringen är kravet att de poster som redovisas i "övrigt totalresultat" ska presenteras fördelat på två grupper. Fördelningen baseras på om posterna kan komma att omklassificeras till resultaträkningen (omklassificeringsjusteringar) eller ej. Ändringen behandlar inte frågan om vilka poster som ska ingå i "övrigt totalresultat".
Kostnader för tjänstgöring under tidigare år kommer att redovisas omgående. Räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar kommer att ersättas av en nettoränta som beräknas med hjälp av diskonteringsräntan, baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den förmånsbestämda planen. Effekten på de finansiella rapporterna presenteras i not 9.
Denna standard syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplexa genom att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värde-värderingar och tillhörande upplysningskrav. Standarden ger vägledning till verkligt värde-värderingar för alla slag av tillgångar och skulder, finansiella som icke finansiella.
En ändring har gjorts i IAS 36, "Nedskrivningar", avseende upplysningar om återvinningsvärdet för icke-finansiella tillgångar. Ändringen tar bort ett krav på upplysningar om återvinningsvärdet för kassagenererande enheter som hade införts i IAS 36 vid tillkomsten av IFRS 13. Ändringen är inte obligatoriskt för koncernen förrän den 1 januari 2014.
Ett antal nya standarder och tolkningar träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2013 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:
IFRS 10 Koncernredovisning bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen.Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.
IFRS 11 Samarbetsarrangemang fokuserar på de rättigheter och skyldigheter som parterna i en gemensam verksamhet har, snarare än på den juridiska formen av arrangemanget. Det finns två typer av samarbetsarrangemang: gemensamma verksamheter och joint ventures. Gemensamma verksamheter uppkommer då en part i en gemensam verksamhet har direkt rätt till tillgångarna och åtagande för skulderna i ett samarbetsarrangemang. I ett sådant arrangemang ska tillgångar, skulder, intäkter och kostnader redovisas utifrån innehavarens andel av dessa. Ett joint venture är ett samarbetsarrangemang genom vilket de parter som har gemensamt bestämmande inflytande över arrangemanget har rätt till nettotillgångarna i arrangemanget. Joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden; klyvningsmetoden är inte längre tillåten.
IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag omfattar upplysningskrav för dotterföretag, samarbetsarrangemang, intresseföretag och ej konsoliderade strukturerade företag. Koncernen avser att tillämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.
IFRS 9 "Financial instruments" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. IFRS 9 gavs ut i november 2010 för finansiella tillgångar och i oktober 2011 för finansiella skulder och ersätter de delar i IAS 39 som är relaterade till klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 anger att finansiella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier: värdering till verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån företagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder som är identifierade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av verkligt värdeförändringen som är hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för resultatet, såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen (accounting mismatch).
IFRIC 21 Levies klargör redovisningen av en förpliktelse att betala en skatt eller avgift som inte är inkomstskatt. Tolkningen klargör vad den förpliktande händelsen som utlöser skyldigheten att betala skatten eller avgiften är samt när en skuld därmed ska redovisas. Koncernen är för närvarande inte utsatt för några väsentliga skatter eller avgifter som inte är inkomstskatter och därmed har detta tolkningsuttalande inte någon väsentlig påverkan på koncernen.
Inga andra av de IFRS- eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Koncernredovisningen omfattar AarhusKarlshamn AB och samtliga dotterföretag. Dotterföretag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operationella strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Dotterföretag konsolideras från och med förvärvsdagen (den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen) till och med avyttringsdagen (den dag då det bestämmande inflytandet upphör).
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterföretag. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, samt av skulder och de aktier som emitterats av koncernen. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventuella förpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.
Samtliga koncerninterna transaktioner, balansposter och orealiserade internvinster har eliminerats om inte transaktionen utgör ett bevis på att en värdenedgång föreligger för den överlåtna tillgången. Där det har ansetts nödvändigt har redovisningsprinciperna för dotterföretag ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande på samma sätt som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.
När koncernen inte längre har ett bestämmande eller betydande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.
Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas koncernens andel i intresseföretagens resultat justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade överrespektive undervärden som övriga finansiella intäkter. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.
Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när då det betydande inflytandet upphör.
Poster som ingår i de utländska dotterföretagens bokslut är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Valutakursdifferenser som uppkommer vid omräkning av koncernföretag redovisas som en separat del inom totalresultatet.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och valutakursförluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen.
De utländska dotterföretagens bokslut (där ingen har en höginflationsvaluta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Omräkning har skett till följande valutakurser:
| Valuta | Genomsnittskurs | Balansdagskurs |
|---|---|---|
| EUR | 8,66 | 8,86 |
| DKK | 1,16 | 1,19 |
| GBP | 10,23 | 10,65 |
| LKR | 0,05 | 0,05 |
| MXN | 0,51 | 0,49 |
| USD | 6,52 | 6,43 |
Ett rörelsesegment är den del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av koncernens högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten koncernens högste verkställande beslutsfattare följer upp, så kallad "management approach" eller företagsledningsperspektiv. AAK:s verksamhet är organiserad på det sätt att koncernens högste verkställande beslutsfattare, det vill säga VD, följer upp det resultat, avkastning och kassaflöde som koncernens olika produkter genererar. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer samt behov av resurser till VD. Då VD följer upp verksamhetens resultat och beslutar om resursfördelning utifrån de produkter koncernen tillverkar och säljer utgör dessa koncernens rörelsesegment.
Koncernens verksamhet är organisatoriskt uppdelad i ett antal affärsområden baserade på produkter. Även marknadsorganisationen avspeglar denna struktur. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IFRS 8 endast för koncernen. I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av ränte- och utdelningsintäkter, vinster vid avyttringar av finansiella placeringar, räntekostnader, förluster vid avyttring av finansiella placeringar och skattekostnader. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segmenten är skattefordringar och skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder.
Intäkter innefattar det verkliga värdet av sålda varor exklusive mervärdesskatt och rabatter och efter att koncernintern försäljning har eliminerats. Försäljning redovisas vid leverans av varor, efter kundens accept och efter att det i rimlig grad är säkert att motsvarande fordran kommer att betalas. Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Försäkringsersättningar intäktsförs när beloppet kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att ersättningen kommer att tillfalla koncernen.
En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd.
Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av s.k. projected unit credit method. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsförpliktelsens.
Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår.
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensioneringstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning.
Den årliga variabla delen baseras på uppfyllelsen av årligen fastställda mål. Målen är relaterade till företagets resultat. Koncernen redovisar en kostnad i den takt som intjäning sker.
Koncernen har infört ett incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom koncernen. Incitamentsprogrammet, bedömer bolaget, ska hanteras enligt IAS 32 då det inte omfattas av regelverket i IFRS 2. Faktorer som bolaget beaktat vid denna bedömning är att optionerna har getts ut till marknadsmässiga vederlag samt att programmet saknar villkor för återköp av bolaget vid anställningens upphörande eller att optionen endast kan utnyttjas om den berättigade är fortsatt anställd i bolaget.
Leasing, där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägandet behålls av leasegivaren, klassificeras som operationell leasing. Samtliga koncernens leasingavtal är operationella leasingavtal. Betalningar som görs under leasingperioden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leaseperioden.
Produktutvecklingsarbetet är en integrerad del av produktionen och avser processförbättrande åtgärder som kostnadsförs löpande som en del i produktkostnaden då de inträffar. Utvecklingsarbetet består främst av arbete i syfte att optimera oljors och specialfetters egenskaper och funktioner, dels för den slutprodukt där olja och fett ska ingå, dels för att effektivisera tillverkningsprocessen av slutprodukten i fråga.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Alla tillgångar bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet utgör det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och tillgångens nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare skrivits ner görs varje balansdag en prövning om huruvida återföring bör göras.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Uppkommer goodwill vid förvärv av dotterföretag redovisas det som immateriella tillgångar. Goodwill som redovisas separat fördelas på kassagenererande enheter vid prövningen av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelning av goodwill görs efter de kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av förvärvet. Redovisningen av goodwill sker till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde över den goodwill som avser den avyttrade enheten. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
Övriga immateriella tillgångar innehåller tillgångar som balanserade utgifter för IT, patent och varumärken samt liknande rättigheter. Tillgångarna har en bestämbar nyttjandeperiod och värderas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. Övriga immateriella tillgångar skrivs av linjärt på bedömd nyttjandeperiod, normalt 5–10 år.
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Samtliga materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll kostnadsförs i den period de uppkommer.
Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra materiella anläggningstillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, görs linjärt över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. För maskiner och tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer tillämpas avskrivningstider som ligger mellan 3 och 15 år. Industribyggnader och forskningslaboratorium skrivs av över 20 respektive 25 år och kontorsbyggnader över 50 år. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde, skrivs tillgången ned omedelbart till sitt återvinningsvärde.
Tillgångarnas restvärden och nyttjandetid prövas vid varje balansdag och justeras vid behov.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet beräknas genom först-in-först-ut-principen (FIFU) alternativt vägda genomsnittspriser. Val av metod beror på varans beskaffenhet och användningsområde. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och varor under tillverkning består av direkt material, direkt lön, andra direkta tillverkningskostnader och en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader baserat på normal produktionskapacitet, men exklusive lånekostnader. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av det beräknade försäljningspriset under normala omständigheter minskat med kostnaden för eventuellt färdigställande samt tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel (inklusive, i det fall det förekommer, finansiella tillgångar som kan säljas), utdelningsintäkter, vinst vid avyttring av finansiella tillgångar som kan säljas samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat. Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet. Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdeberäkning av avsättningar, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat. Låneutgifter redovisas i resultatet utom till den del de är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, i vilket fall de ingår i tillgångarnas anskaffningsvärde. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som anläggningstillgångar.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter rapportperiodens slut, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel i balansräkningen.
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte har klassificerats i någon av övriga kategorier. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter rapportperiodens slut.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsvillkor (dvs. på affärsdagen).
En finansiell skuld tas upp när motparten har presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om fakturan ännu inte mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna till kassaflöden i avtalet förfaller eller rättigheterna överförs i en transaktion som överför väsentligen alla risker och belöningar från äganderätten till tillgångarna som överförts. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång.
En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av finansiell skuld. Lån och fordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en gäldenär (oftast en kund) utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar om förfallodagen är inom 12 månader från balansdagen. Lån och fordringar ingår i posterna Kundfordringar och övriga fordringar i balansräkningen.
Lånefordringar och kundfordringar redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, där hänförliga transaktionskostnader i stället redovisas i resultaträkningen.
Säkring av verkligt värde, förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas på samma rad i resultatet som förändringen i verkligt värde på den säkrade risken. Vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i årets resultat på raden Råvaror och förnödenheter samt förändring av lager.
Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansnettot.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, på karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som antingen:
Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.
Företagets derivat består av s.k. OTC-derivat som ingåtts med finansiella motparter, noterade standardiserade derivat och försäljnings- respektive inköpskontrakt som inte uppfyller undantagen för att redovisas som derivat (dvs. anses inte vara för eget bruk). Enligt IAS 39 får, som huvudregel, bara kontrakt som ej är avsedda för fysisk leverans marknadsvärderas. AAK:s affärsmodel tillåter (möjliggör) nettoreglering av ingångna inköps- och försäljningskontrakt för fysisk leverans. Derivat som inte används som säkringsinstrument där säkringsredovisning tillämpas redovisas till verkligt värde via resultatet.
Derivat som används som säkringsinstrument i säkring av verkligt värde redovisas i resultatet. Den säkrade posten justeras för att återspegla förändringen i verkligt värde med avseende på den risk som säkras; vinsten eller förlusten som avser den säkrade risken redovisas i resultatet och med en justering av det redovisade värdet på den säkrade posten. Förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas på samma rad i resultatet som förändringen i verkligt värde på den säkrade risken. Vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i årets resultat.
Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten övriga finansiella poster.
Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (t.ex. när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Den vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av en ränteswap som säkrar upplåning med rörlig ränta, redovisas i resultaträkningens post finansiella kostnader. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningens post övriga finansiella poster. Om en säkring av en prognostiserad transaktion därefter leder till redovisning av en icke-finansiell tillgång (t.ex. varulager eller anläggningstillgångar), överförs de vinster och förluster som tidigare har redovisats i eget kapital från eget kapital och inkluderas i det första anskaffningsvärdet för tillgången. Dessa tillgångsförda belopp kommer senare att redovisas i Kostnader för sålda varor när det gäller varulager eller i avskrivningar när det gäller anläggningstillgångar.
När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningens post övriga rörelseintäkter.
Verkligt värde på instrument som inte har noterade priser bestäms med värderingstekniker, t.ex. modeller som diskonterar kassaflöden där alla bedömda och bestämda kassaflöden diskonteras med en nollkupongs avkastningskurva.
Verkligt värde på derivat bestäms med värderingstekniker. Värderingen baseras på modeller som diskonterar kassaflöden som använder forward-kurvor för underliggande variabler såsom råvarupriser och valutakurser. De bedömda och bestämda kassaflödena diskonteras med en nollkupongsräntekurva.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga belopp. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterat med effektiv ränta. Det reserverade beloppet redovisas i posten övriga externa kostnader.
Stamaktier klassificeras som aktiekapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till nyemission av aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från inbetalt belopp.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och skillnaden mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och när det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt när en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Om effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen antingen har påbörjats eller blivit offentlig tillkännagiven.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat. Dessa skatter har beräknats med tillämpning av de skatteregler som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Skattekostnaden består av såväl aktuell skatt som uppskjuten skatt.
Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på samtliga temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i balansräkningen. De huvudsakliga temporära skillnaderna härrör från avskrivning av materiella anläggningstillgångar, avsättningar för pensioner och andra pensionsförmåner samt skattemässiga underskottsavdrag. Beslutade skattesatser i respektive land har använts vid beräkning av uppskjuten skatt.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar som kan omvandlas till kontanter inom tre månader.
In- och utbetalningar har delats upp i tre kategorier: löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Den indirekta metoden tillämpas vid flöden från den löpande verksamheten.
Årets ändringar av rörelsetillgångar och rörelseskulder har justerats för effekter av valutakursförändringar. Förvärv och avyttringar redovisas inom investeringsverksamheten. De tillgångar och skulder som de förvärvade och avyttrade företagen hade vid ändringstidpunkten ingår ej i analysen av rörelsekapitalförändringar och ej heller i förändringar av balansposter redovisade inom investerings- och finansieringsverksamheterna.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier under året.
Vid beräkning av resultatet per aktie efter utspädning ska ett företag utgå från att de av företagets optioner och teckningsoptioner som kan ge upphov till en utspädningseffekt kommer att utnyttjas. Ersättningen från dessa instrument ska anses ha mottagits från emittering av stamaktier till det genomsnittliga marknadspriset för stamaktier under perioden. Skillnaden mellan antalet emitterade stamaktier och antalet stamaktier som skulle ha utfärdats till det genomsnittliga marknadspriset för stamaktier under perioden ska behandlas som emittering av stamaktier utan vederlag. Enl. IAS 33 paragraf 47 ska optioner och teckningsoptioner endast ha en utspädningseffekt när det genomsnittliga marknadspriset för stamaktier under perioden överstiger lösenpriset för optionerna eller teckningsoptionerna.
Prissättning mellan koncernbolag sker på marknadsmässiga villkor.
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapport i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare.
Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats enligt årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 "Redovisning för juridiska personer". Inga skillnader mot koncernens redovisningsprinciper har identifierats.
AAK-koncernen har en verksamhet som utsätts för olika finansiella risker, däribland marknadsprisrisker (råvarurisker, valutarisker och ränterisker) samt likviditets- och kreditrisker. Eftersom våra produkter säljs över hela världen varierar försäljningsintäkterna med kurserna för de utländska valutorna. Dessutom köper vi våra råvaror på de internationella marknaderna, vilket innebär att både råvarupriserna och växelkurserna för de berörda valutorna varierar.
Att bolaget har så betydande finansiella risker gör riskhantering till en viktig komponent för att nå framgång i verksamheten. Vi anser att vi i stor utsträckning lyckas med vårt riskhanteringsarbete tack vare koncernens policyer och rutiner.
Koncernens hantering av prisrisker och andra risker i samband med inköp av råvaror regleras av AAK:s policy och principer för hantering av marknadsriskerna för råvaror. Valutariskerna och övriga finansiella risker regleras av AAK:s finansiella policyer och principer. Dessa policyer och principer fastställs av AAK:s styrelse, som också följer, utvärderar och uppdaterar dem årligen.
Koncernens årliga kostnader för råvaror uppgår till två tredjedelar av försäljningsvärdet för de färdiga produkterna. AAK säkrar både den operativa råvaruprisrisken och den underliggande operativa valutarisken när vi tecknar försäljningsavtal med kunder.
Eftersom råvarupriserna varierar prioriterar koncernen att skaffa råvaror och hantera denna exponering. Det är koncernens inköpsorganisation som köper in råvaror och kontinuerligt följer och reglerar koncernens exponering för råvarumarknaderna. För att behålla organisationens effektivitet har dock koncernens inköpsorganisation tillstånd att ta begränsade prisrisker inom ramen för den handelspolicy som styrelsen fastställer. Eftersom vi förvaltar råvarupositionerna på ett ändamålsenligt sätt påverkas AAK:s lönsamhet endast marginellt av prisförändringar. Påverkan på den totala omsättningen och rörelsekapitalet blir däremot betydligt större.
För att säkra råvaruprisriskerna använder vi säkringskontrakt. Lager och försäljningskontrakt säkras med hjälp av standardiserade råvaruterminer som handlas på råvarubörser, säkringskontrakt på OTC-marknaden eller fysiska inköpskontrakt.
De exotiska råvarorna (av vilka shea är den allra viktigaste) måste vi skaffa när de blir tillgängliga direkt efter skördesäsongen. Det finns inte någon effektiv säkringsmarknad för exotiska råvaror. Därför har koncernen oftast stora volymer osäkrade exotiska råvaror under månaderna närmast efter skördesäsongen. Koncernen strävar efter att minska mängden osäkrade exotiska råvaror genom att få in nya försäljningskontrakt för exotiska råvaror under de månader då exotiska råvaror köps in. För lager av oljor och fetter tillämpar AAK säkringsredovisning till verkligt värde.
| (Tusental ton) | Lager | Försäljningskontrakt | Inköpskontrakt | Nettoexponering |
|---|---|---|---|---|
| Oljor och fetter | 206 | -812 | 609 | 3 |
| (Tusental ton) | Lager | Försäljningskontrakt | Inköpskontrakt | Nettoexponering |
|---|---|---|---|---|
| Oljor och fetter | 191 | -937 | 749 | 3 |
Genom att lagren och de kommersiella kontrakten säkras i säkringskontrakt för råvaror blir nettoexponeringen mycket begränsad och förändringar av råvarupriserna får ingen större effekt på koncernens vinstmarginal. En förändring med 10 procent av samtliga råvarupriser skulle alltså ge en försumbar effekt på koncernens rörelseresultat trots att effekten på helårsbasis är ± 1.250 (1.250) Mkr på nettoomsättningen och ± 250 (250) Mkr på rörelsekapitalet.
Som vi förklarar ovan innebär AAK:s policyer och rutiner för riskhantering i allmänhet att vinstmarginalen inte påverkas av råvaruprisförändringar. När det gäller pressning av rapsfrö kan AAK dock inte undvika att utsättas för variationer i marknadspriser. Crushingsmarginalen (värdet av olja och mjöl efter crushing minus värdet av fröråvaran) kan därför variera kraftigt över tiden och därmed direkt påverka lönsamheten inom affärsområdet Technical Products & Feed.
En stor del av koncernens inköp och försäljning av råvaror sker i utländsk valuta. Dessutom finns de flesta av koncernens verksamma dotterföretag utanför Sverige. Förändringar i valutakurser påverkar därför AAK på flera olika sätt:
AAK säkrar alla sina valutatransaktionsrisker. Bearbetningsersättningen för alla försäljningskontrakt är därmed säkrad i den lokala valutan för de dotterföretag som har tecknat sådana kontrakt. Valutakursriskerna som har att göra med omräkning av eget kapital och rörelseresultat till svenska kronor i våra utländska dotterbolag säkras inte.
| Försäljnings | Valutasäkringskontrakt | Netto | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Tillgångar | Skulder | kontrakt | Inköps kontrakt |
Sålda | Köpta | exponering |
| USD | 1.967 | -3.146 | 2.322 | -1.909 | -919 | 1.690 | 5 |
| EUR | 1,434 | -1,462 | 1,867 | -936 | -1,023 | 120 | 0 |
| Övrigt | 352 | -328 | 696 | -168 | -3.159 | 2.651 | 44 |
| Summa | 3.753 | -4.936 | 4.885 | -3.013 | 5.101 | 4.461 | 49 |
| Valutasäkringskontrakt | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Tillgångar | Skulder | Försäljnings kontrakt |
Inköps kontrakt |
Sålda | Köpta | Netto exponering |
| USD | 2.250 | -2.007 | 1.756 | -2.667 | -598 | 1.216 | -50 |
| EUR | 898 | -502 | 2,524 | -1,592 | -1,643 | 322 | 7 |
| Övrigt | 367 | -243 | 614 | -139 | -2.047 | 1.503 | 55 |
| Summa | 3.515 | -2.752 | 4.894 | -4.398 | -4.288 | 3.041 | 12 |
Genom att vi säkrar alla valutatransaktionsrisker i valutasäkringskontrakt blir nettoexponeringen mycket begränsad och kursförändringar får ingen större effekt på dotterföretagens vinstmarginal. Förändringar av valutakurserna i förhållande till den svenska kronan påverkar dock koncernens resultat när de utländska dotterföretagens resultat räknas om till svenska kronor. Alltså skulle en förändring med 10 procent av samtliga utländska valutors växelkurser gentemot den svenska kronan påverka koncernens rörelseresultat med ±80 (70) Mkr. En förändring med 10 procent av samtliga utländska valutors växelkurser gentemot den svenska kronan skulle påverka koncernens nettoomsättning med 1.100 (900) Mkr och koncernens nettorörelsekapital med 200 (200) Mkr.
AAK:s policy för att hantera ränterisker är att minimera den variation i kassaflöde och nettovinst som varierande räntesatser orsakar. Detta uppnå vi när koncernens räntebärande nettoskuld baseras på rörlig ränta. När marknadsförhållandena är onormala – till exempel under en finanskris – kan den korta räntan emellertid stiga till extrema nivåer. För att skydda koncernens räntekostnader mot sådana onormala scenarier kan räntan på en del av koncernens räntebärande nettoskuld vara fast eller ha ett tak.
I slutet av 2013 uppgick koncernens räntebärande nettoskuld till 2.255 (2.521) Mkr. I detta belopp ingick skulder på 1.800 Mkr som har bytts mot lån med fast ränta med en genomsnittlig löptid på tre år.
Sedan den 1 oktober 2011 tillämpar AAK kassaflödessäkring med ränteswappar.
| SEK | DKK | GBP | USD | CNY | TRY | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 1,85 | 1,14 | 1,48 | 1,17 | 5,88 | 9,75 | |
| 2012 | 2,44 | 1,36 | 1,64 | 1,36 | 6,72 | - |
På bokslutsdagen hade koncernen en nettoskuld baserad på en rörlig ränta på 455 (721) Mkr. En ränteförändring med 1 procent skulle alltså påverka koncernens räntekostnader före skatt med 5 (7) Mkr på helårsbasis.
AAK:s policy för kapitalstruktur är att maximera skuldfinansieringen, dock inte över en nivå där vår ställning som bolag med god kreditriskvärdering hotas.
| AAK:s nyckeltalsmål är följande: | Mål | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| 1. Räntebärande nettoskuld/EBITDA | < 3,0 | 1,5 | 1,8 |
| 2. EBITDA/Räntekostnader | > 5,0 | 19,4 | 14,6 |
| 3. Räntebärande nettoskuld/eget kapital | < 1,25 | 0,52 | 0,65 |
Dessa målnivåer anses vara relativt konservativa och bidrar till att säkerställa att AAK kommer att kunna behålla sitt höga kreditbetyg
Koncernens policy är att de totala upplåningsbeloppen netto per dotterbolag fördelas utifrån varje dotterbolags andel av koncernens kassaflöde efter investeringsverksamheten. På så sätt minimeras valutarisken för koncernens förmåga att betala ränta och amorteringar för sina lån, vilket i sin tur stärker koncernens skuldkapacitet.
| Mkr | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| SEK | 1.054 | 714 |
| DKK | 572 | 615 |
| EUR | 41 | - |
| GBP | 93 | 171 |
| MXN | - | 121 |
| USD | 453 | 1.221 |
| CNY | 36 | - |
| TRY | 117 | - |
| Summa | 2.366 | 2.842 |
Likviditetsrisken är risken för att koncernen inte ska klara av att uppfylla sina finansiella åtaganden på utsatt tid.
I nedanstående tabell redovisas alla koncernens finansiella åtaganden med utgångspunkt från de tidigaste förfallodatumen på balansdagen. Alla skulder till banker och kreditinstitut baseras på rörlig ränta, vilket innebär att det redovisade värdet vid årsslutet återspeglar nuvärdet av dessa skulder. Alla skulder i utländsk valuta har omräknats till svenska kronor till balanskursen.
| Förfaller | Förfaller | Förfaller | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Total | Förfaller | inom | inom | om mer | |
| belopp | inom 1 år | 1–2 år | 2–5 år | än 5 år | |
| Långfristiga skulder | |||||
| Finansiella skulder | |||||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 2.289 | - | 27 | 1.856 | 406 |
| Pensionsåtaganden | 121 | - | - | - | 121 |
| Övriga långfristiga skulder | 16 | - | - | - | 16 |
| Summa långfristiga skulder | 2.426 | - | 27 | 1.856 | 543 |
| Ränta på skulder till banker och kreditinstitut | 403 | 69 | 69 | 204 | 61 |
| Summa långfristiga skulder och ränta | 2.829 | 69 | 96 | 2.060 | 604 |
| Kortfristiga skulder | |||||
| Finansiella skulder | |||||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 77 | 77 | - | - | - |
| Leverantörsskulder | 1.727 | 1.727 | - | - | - |
| Derivatinstrument | 260 | 260 | - | - | - |
| Upplupna kostnader | 524 | 524 | - | - | - |
| Övriga kortfristiga skulder | 135 | 135 | - | - | - |
| Summa kortfristiga skulder | 2.723 | 2.723 | - | - | - |
| Ränta på skulder till banker och kreditinstitut | 2 | 2 | - | - | - |
| Summa kortfristiga skulder och ränta | 2.725 | 2.725 | - | - | - |
De totala framtida utgående betalningarna för derivatinstrument uppgår till 9.001 Mkr och de totala framtida ingående betalningarna till 11.703 Mkr.
| Mellan | Mellan | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Totalbelopp | Mindre än 1 år | 1 och 2 år | 2 och 5 år | Mer än 5 år | |
| Outnyttjade kreditfaciliteter | 2.349 | 6 | - | 2.343 | - |
| Förfaller | Förfaller | Förfaller | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Total | Förfaller | inom | inom | om mer | |
| belopp | inom 1 år | 1–2 år | 2–5 år | än 5 år | |
| Långfristiga skulder | |||||
| Finansiella skulder | |||||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 2.774 | - | 61 | 2.375 | 338 |
| Övriga långfristiga skulder | 19 | - | - | - | 19 |
| Summa långfristiga skulder | 2.793 | - | 61 | 2.375 | 357 |
| Ränta på skulder till banker och kreditinstitut | 488 | 83 | 97 | 249 | 59 |
| Summa långfristiga skulder och ränta | 3.281 | 83 | 158 | 2.624 | 416 |
| Kortfristiga skulder | |||||
| Finansiella skulder | |||||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 68 | 68 | - | - | - |
| Leverantörsskulder | 1.480 | 1.480 | - | - | - |
| Derivatinstrument | 322 | 322 | - | - | - |
| Upplupna kostnader | 526 | 526 | - | - | - |
| Övriga kortfristiga skulder | 101 | 101 | - | - | - |
| Summa kortfristiga skulder | 2.497 | 2.497 | - | - | - |
| Ränta på skulder till banker och kreditinstitut | 2 | 2 | - | - | - |
| Summa kortfristiga skulder och ränta | 2.499 | 2.499 | - | - | - |
De totala framtida utgående betalningarna för derivatinstrument uppgår till 8.206 Mkr och de totala framtida ingående betalningarna till 11.120 Mkr.
| Outnyttjade kreditfaciliteter som stod till koncernens förfogande vid utgången av 2012 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mellan | Mellan | |||||
| Totalbelopp | Mindre än 1 år | 1 och 2 år | 2 och 5 år | Mer än 5 år | ||
| Outnyttjade kreditfaciliteter | 2.748 | - | - | 2.748 | - |
Koncernens likvida medel på 232 Mkr, de outnyttjade kreditfaciliteterna på 2.349 Mkr och de likvida medel som verksamheten genererar framöver anses tillsammans vara tillräckliga för att koncernen ska kunna uppfylla sina finansiella åtaganden.
Företaget exponeras främst för kreditrisker i samband med kundfordringar och kundkontrakt. I det sistnämnda fallet består risken i att kunderna inte klarar av att uppfylla sina åtaganden till följd av förändrade marknadspriser.
AAK:s kreditrisker är i allmänhet mycket begränsade på grund av de stabila och långsiktiga affärsförbindelser som vi har med våra kunder och leverantörer.
Koncernens kundstruktur är sådan att den största kunden svarar för mindre än 5 procent av den totala försäljningen och genomsnittskunden för mindre än 1 procent.
Nästan en fjärdedel av koncernens försäljning sker i länder där de politiska och kommersiella riskerna bedöms vara högre än i västvärlden. Trots detta har behovet av att skriva ned fordringar i dessa länder varit begränsad. Detta beror till stor del på att en betydande del av våra affärer i dessa länder görs med stora multinationella företag som är verksamma globalt. De parter vi gör affärer med är också främst företag som vi har stabila, långsiktiga förbindelser med.
De enskilda rörelsegrenarna ansvarar för att hantera sina egna kundkreditrisker, medan våra stora produktionsanläggningar ansvarar för att hantera motpartsrisken i samband med sina råvaruinköp.
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Underliggande | Underliggande | |||
| Mkr | belopp brutto | Reserv | belopp brutto | Reserv |
| Reserveringar den 1 januari | 22 | 20 | 21 | 18 |
| Reserveringar för osäkra fordringar | 8 | 8 | 8 | 8 |
| Återfört ej utnyttjat belopp | -2 | -1 | 0 | 1 |
| Faktiska kreditförluster | -4 | -4 | -7 | -7 |
| Valutakursdifferenser | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Reserveringar den 31 december | 24 | 23 | 22 | 20 |
Reserveringarna för nedskrivningar avser enbart kundfordringar. De totala kundfordringarna exklusive avsättningar uppgick till 1.975 (1.926) Mkr.
| Mkr | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| 1–30 dagar | 298 | 314 |
| 31–120 dagar | 26 | 24 |
| 121–360 dagar | 5 | 3 |
| Mer än 360 dagar | 0 | 0 |
| 329 | 341 |
Koncernen har tre slags finansiella instrument (värdesäkringsinstrument): råvaru-, valuta- och ränteswapkontrakt. I december 2013 hade koncernen endast finansiella derivatinstrument som värderades till det verkliga värdet. Det verkliga värdet av finansiella derivatinstrument beräknas med hjälp av värderingsmetoder och observerbara marknadsdata (metod: nivå 2). De tillämpade värderingsmetoderna beskrivs i redovisningspolicyn.
| Den 31 december 2013 | resultaträkningen | Tillgångar/skulder värderade till verkligt värde via |
Derivat värderade till verkligt värde via resultat räkningen |
Derivat värderade till verkligt värde via eget kapital |
|||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Redovisat värde |
Värde ringsnivå |
Redovisat värde |
Värde ringsnivå |
Redovisat värde |
Värde ringsnivå |
Summa |
| Försäljnings- och inköpskontrakt | 129 | 2 | 129 | ||||
| Valutakontrakt | 66 | 2 | 66 | ||||
| Ränteswapkontrakt | - | - | |||||
| Verkligt värde förändring i lager | 127 | 2 | 127 | ||||
| Summa tillgångar | - | 322 | - | 322 | |||
| Försäljnings- och inköpskontrakt | 122 | 2 | 122 | ||||
| Valutakontrakt | 85 | 2 | 85 | ||||
| Ränteswapkontrakt | - | 44 | 2 | 44 | |||
| Verkligt värde förändring i lager | 9 | 2 | 9 | ||||
| Summa skulder | - | 216 | 44 | 260 |
| Den 31 december 2012 | resultaträkningen | Tillgångar/skulder värderade till verkligt värde via |
Derivat värderade till verkligt värde via resultat räkningen |
Derivat värderade till verkligt värde via eget kapital |
|||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Redovisat värde |
Värde ringsnivå |
Redovisat värde |
Värde ringsnivå |
Redovisat värde |
Värde ringsnivå |
Summa |
| Försäljnings- och inköpskontrakt | 324 | 2 | 324 | ||||
| Valutakontrakt | 74 | 2 | 74 | ||||
| Ränteswapkontrakt | - | - | |||||
| Verkligt värde förändring i lager | 4 | 2 | 4 | ||||
| Summa tillgångar | - | 402 | - | 402 | |||
| Försäljnings- och inköpskontrakt | 1 | 2 | 1 | ||||
| Valutakontrakt | 62 | 2 | 62 | ||||
| Ränteswapkontrakt | - | 68 | 2 | ||||
| Verkligt värde förändring i lager | 191 | 2 | 191 | ||||
| Summa skulder | - | 254 | 68 | 254 |
Utländska valutakontrakt samt komponenter i utländsk valuta i försäljnings- och inköpskontrakt värderas till den faktiska marknadens forwardkurser för utländsk valuta. Priskomponenter för råvaror i försäljnings- och inköpskontrakt värderas till den faktiska marknadens forwardpriser för identiska eller liknande råvaror. Lager värderas till den faktiska marknadens spotpriser för identiska eller liknande råvaror. Ränteswapkontrakt värderas till faktiska marknadsräntor.
Som säkringsinstrument används dels terminskontrakt, dels inköps- och försäljningskontrakt, som inte anses vara tillgångar för eget bruk och därmed inte kan undantas från derivatredovisningen. Eftersom kvaliteten på de råvaror som används vid säkringen kan skilja sig från kvaliteten på de säkrade råvarorna är det sannolikt att en viss ineffektivitet uppstår. AAK minimerar denna ineffektivitet genom att minska grundrisken mellan säkrade råvarurisker och de underliggande råvarorna som används som säkringskontrakt. Eftersom dessa grundrisker ändå finns använder AAK den så kallade dollar offsetmetoden för att testa hur effektivt det är att säkra råvarornas verkliga värde. Testet av säkringseffektiviteten 2013 visade att säkringen av det verkliga värdet på råvarorna uppfyller villkoren för säkringsredovisning. För helåret 2013 var säkringseffektiviteten 95 (107) procent.
De säkringsinstrument som används är terminskontrakt och inköpskontrakt. Eftersom valutarisken hos säkringsinstrumenten är identisk med valutarisken hos de säkrade kontrakten finns det inte någon egentlig grundrisk. Därför använder AAK en metod som går ut på att matcha kritiska villkor enbart för att testa säkringseffektiviteten hos valutarisker för försäljningskontrakt som anses vara tillgångar för eget bruk och därmed får undantas från derivatredovisningen. Testet av säkringseffektiviteten 2013 visade att det fanns en perfekt överensstämmelse med de kritiska villkoren.
AAK använder sig av ränteswappar som säkringsinstrument, där AAK betalar en fast ränta och får en rörlig. Det finns en viss ineffektivitet i säkringen. Det beror på att datumen då den rörliga räntan på swapkontrakten fastställs inte stämmer helt överens med de datum då den rörliga ränta som vi betalar för våra lån fastställs. På grund av denna lilla ineffektivitet använder AAK "dollar offset-metoden" för att mäta effektiviteten hos kassaflödessäkring av lån med rörlig ränta i efterhand. Testet av säkringseffektiviteten 2012 visade att kassaflödessäkringen av lån med rörlig ränta uppfyller villkoren för säkringsredovisning. I slutet av 2013 fanns en orealiserad förlust på säkringsinstrument på 13 (19) Mkr.
Riskhanteringen och nettoexponeringen för råvaror och valutor beskrivs närmare i avsnitten "Råvaruprisrisker" och "Exponering för utländsk valuta".
För att upprätta de finansiella rapporterna måste exempelvis företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar i bokslutet redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt lämnad information i övrigt, bland annat om ansvarsförbindelser. De uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål som behandlas i detta avsnitt är de som bedöms vara de viktigaste för en förståelse av de finansiella rapporterna med hänsyn till graden av betydande bedömningar och osäkerhet. Förutsättningarna för AAK:s verksamhet ändras successivt vilket medför att dessa bedömningar förändras.
Nedskrivning av goodwill prövas årligen och dessutom närhelst händelser eller ändrade omständigheter indikerar att värdet på förvärvsgoodwillen kan ha minskat, t.ex. på grund av ändrat affärsklimat eller beslut att avyttra eller lägga ner viss verksamhet. För att bestämma om värdet på goodwill minskat, måste den kassagenererande enhet till vilken goodwill hänförts värderas, vilket sker genom en diskontering av enhetens kassaflöden. Vid tillämpningen av denna metod förlitar sig bolaget på ett antal faktorer, inklusive uppnådda resultat, affärsplaner, ekonomiska prognoser och marknadsdata (se vidare not 16).
AAK:s materiella och immateriella anläggningstillgångar exklusive goodwill upptas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. AAK redovisar utöver goodwill inga immateriella anläggningstillgångar med obegränsad nyttjandeperiod. Avskrivningar görs över beräknad nyttjandeperiod till ett bedömt restvärde. Såväl nyttjandeperiod som restvärde omprövas minst i slutet av varje räkenskapsperiod.
Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att det redovisade värdet inte kan återvinnas. Det redovisade värdet av immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning prövas varje år. Om en sådan analys indikerar ett för högt upptaget värde fastställs tillgångens återvinningsvärde, vilket är det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassaflöde från tillgången alternativt den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
En prövning av det redovisade värdet aktualiseras även i samband med att en anläggningstillgång klassificeras som att den innehas för försäljning, då den upptas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.
Koncernen är skyldig att betala skatt i många olika länder. Omfattande bedömningar krävs för att fastställa
den världsomspännande avsättningen för inkomstskatter. Det finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker. Koncernen redovisar en skuld för förväntade skatterevisionsfrågor baserat på bedömningar av huruvida ytterligare skattskyldighet kommer att uppstå. I de fall den slutliga skatten för dessa ärenden skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuella och uppskjutna skattefordringar och skatteskulder under den period då dessa fastställanden görs.
AAK är involverat i ett antal tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande verksamheten. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten. Enligt bästa bedömning är varken moderbolaget eller något dotterbolag för närvarande involverat i något rättsligt förfarande eller skiljeförfarande som bedöms komma att ha någon väsentlig negativ effekt på verksamheten, den finansiella ställningen eller resultatet av verksamheten.
Operativt säkras råvarupriser genom terminskontrakt eller genom inköpskontrakt till fastpris. Vidare valutasäkrar koncernen alla transaktionsrisker. Det innebär att bearbetningsersättningen för varje försäljningskontrakt är säkrat. I den interna uppföljningen marknadsvärderas samtliga försäljningskontrakt och råvaruinköp (inklusive lager) avseende både råvarupriser och valutakurser vilket inte IAS 39 möjliggör utan att tillämpa säkringsredovisning baserat på säkring av verkligt värde.
Merparten av inköps- och försäljningskontrakten för fysisk leverans anses därför vara derivatinstrument och värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Införandet av säkringsredovisning av varulagret enligt reglerna om verkligt värdesäkring innebär att den så kallade IAS 39-effekten ej längre kommer att uppstå.
Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende av ett antal faktorer som fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antaganden. I de antaganden som använts vid fastställande av nettokostnad (intäkt) för pensioner ingår diskonteringsräntan. Varje förändring i dessa antaganden kommer att inverka på pensionsförpliktelsernas redovisade värde.
Koncernen fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta är den ränta som används för att fastställa nuvärdet av bedömda framtida utbetalningar som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fastställande av lämplig diskonteringsränta beaktar koncernen räntorna för förstklassiga företagsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att betalas, och som har löptider som motsvarar bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Revision | ||||
| PwC | 5.471 | 5.504 | 1.188 | 981 |
| Övriga | 201 | 159 | - | - |
| Delsumma, revision | 5.672 | 5.663 | 1.188 | 981 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | ||||
| PwC | 216 | 783 | 171 | 254 |
| Övriga | - | 7 | - | - |
| Delsumma, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 216 | 790 | 171 | 254 |
| Konsultation av skatt | ||||
| PwC | 658 | 580 | - | - |
| Övriga | 125 | 42 | - | - |
| Delsumma, konsultation av skatt | 783 | 622 | - | - |
| Andra uppdrag | ||||
| PwC | 5.946 | 2.629 | 5.475 | 1.959 |
| Övriga | - | - | - | - |
| Delsumma, andra uppdrag | 5.946 | 2.629 | 5.475 | 1.959 |
| Summa | 12.617 | 9.704 | 6.834 | 3.194 |
Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, dvs. sådant arbete som har varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Löner och andra ersättningar | 946.558 | 883.326 | 40.069 | 31.404 |
| Sociala kostnader | 235.817 | 238.520 | 21.432 | 18.182 |
| (varav pensionskostnader) | (67.422) | (74.303) | (6.937) | (6.868) |
Av koncernens pensionskostnader avser 3 (3) Mkr styrelse, VD och övriga ledande befattningshavare.
| 2013 | 2013 | 2012 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse, VD samt övriga ledande befattningshavare |
Styrelse, VD samt övriga ledande befattningshavare |
Övriga anställda |
||||
| Lön och ersättning |
Varav rörlig ersättning |
anställda Lön och ersättning |
Lön och ersättning |
Varav rörlig ersättning |
Lön och ersättning |
|
| Moderbolag i Sverige | 18.396 | 5.116 | 21.673 | 14.490 | 2.627 | 16.914 |
| Dotterföretag i Sverige | 3.708 | 306 | 257.113 | 3.839 | 409 | 243.043 |
| 22.104 | 5.422 | 278.786 | 18.329 | 3.036 | 259.957 | |
| Dotterföretag utomlands: | 25.070 | 4.333 | 620.598 | 23.648 | 5.313 | 581.392 |
| Koncernen totalt | 47.174 | 9.755 | 899.384 | 41.977 | 8.349 | 841.349 |
| Medelantal | 2013 | 2013 | 2013 | 2012 | 2012 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| anställda | Antal anställda | Varav män | Varav kvinnor Antal anställda | Varav män | Varav kvinnor | |
| Moderbolag Sverige | 21 | 14 | 7 | 17 | 11 | 6 |
| Dotterföretag Sverige | 550 | 420 | 130 | 517 | 394 | 123 |
| 571 | 434 | 137 | 534 | 405 | 129 | |
| Dotterföretag utomlands: | ||||||
| Brasilien | 8 | 4 | 4 | 6 | 4 | 2 |
| Danmark | 234 | 176 | 58 | 277 | 203 | 74 |
| Finland | 2 | 2 | - | 2 | 2 | - |
| Ghana | 2 | 2 | - | 2 | 2 | - |
| Kina | 22 | 12 | 10 | 13 | 7 | 6 |
| Litauen | 3 | 2 | 1 | 4 | 3 | 1 |
| Malaysia | 22 | 6 | 16 | 19 | 8 | 11 |
| Mexiko | 363 | 300 | 63 | 355 | 292 | 63 |
| Nederländerna | 73 | 63 | 10 | 70 | 60 | 10 |
| Norge | 1 | 1 | - | 1 | 1 | - |
| Polen | 4 | 2 | 2 | 4 | 2 | 2 |
| Ryssland | 13 | 5 | 8 | 17 | 5 | 12 |
| Storbritannien | 466 | 375 | 91 | 514 | 415 | 99 |
| Tjeckien | 2 | 1 | 1 | 2 | 1 | 1 |
| Turkiet | 38 | 32 | 6 | - | - | - |
| Tyskland | 1 | - | 1 | 1 | - | 1 |
| Uruguay | 12 | 5 | 7 | 12 | 5 | 7 |
| USA | 370 | 288 | 82 | 378 | 289 | 89 |
| 1.636 | 1.276 | 360 | 1.677 | 1.299 | 378 | |
| Koncernen totalt | 2.207 | 1.710 | 497 | 2.211 | 1.704 | 507 |
| 2013 | 2013 | 2012 | 2012 | |
|---|---|---|---|---|
| Styrelseledamöter och | Antal på | Antal på | ||
| ledande befattningshavare | balansdagen | Varav män (%) | balansdagen | Varav män (%) |
| Koncernen (inkl. dotterföretag) | ||||
| Styrelseledamöter | 166 | 90 | 148 | 92 |
| Verkställande direktör och andra | ||||
| ledande befattningshavare | 77 | 90 | 77 | 88 |
| Moderbolaget | ||||
| Styrelseledamöter 1) | 6 | 50 | 8 | 88 |
| Verkställande direktör och andra | ||||
| ledande befattningshavare | 3 | 67 | 3 | 67 |
1) Därtill 2 personalrepresentanter, varav 1 man.
Principerna för ersättning till AarhusKarlshamns ledande befattningshavare (koncernledningen), i moderbolaget och koncernen är utformade för att säkerställa att AarhusKarlshamn ur ett internationellt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig kompensation som förmår attrahera och behålla kvalificerade medarbetare.
Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds av ersättningskommittén och beslutas av styrelsen.
Det totala ersättningspaketet omfattar fast lön, årlig variabel lön, pension, bilförmån samt avgångsvederlag. Ledande befattningshavare har haft möjlighet att investera i teckningsoptioner till marknadspris.
Den fasta lönen, som är individuell och differentierad utifrån ansvar och prestation, fastställs utifrån marknadsmässiga principer och revideras årligen. Datum för den årliga revisionen är den 1 januari.
Den årliga variabla delen baseras på uppfyllelsen av årligen fastställda mål. Målen är relaterade till företagets resultat. För koncernledningen kan den årliga variabla lönen uppgå till maximalt 70 procent av den fasta lönen.
Bolaget införde under 2010 ett incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom koncernen. 1.500.000 teckningsoptioner som berättigar till teckning av motsvarande antal nya aktier i AarhusKarlshamn AB, varmed aktiekapitalet kan ökas med sammanlagt högst 15.000.000 kr.
Teckningsoptionerna har getts ut mot marknadsmässiga vederlag om 21 kr per teckningsoption. Varje teckningsoption ska ge innehavaren rätt att teckna en (1) ny aktie i AarhusKarlshamn AB med ett kvotvärde om 10 kr. Teckning av aktier i AarhusKarlshamn AB med stöd av teckningsoptionerna ska kunna äga rum under perioden från och med den 1 december 2013 till och med den 1 december 2015.
Sammantaget kan programmet vid fullt utnyttjande medföra en total utspädningseffekt om maximalt cirka 3,54 procent i förhållande till aktiekapitalet efter full utspädning, beräknat såsom antalet tillkommande aktier i förhållande till antalet befintliga jämte tillkommande aktier. Ledande befattningshavare och nyckelpersoner har köpt teckningsoptionerna till marknadsvärde (värderade enligt Black & Scholes).
Pensionen för koncernledningen följer KTP- planen (motsvarar ITP).
Med verkställande direktören och medlemmar av koncernledningen finns avtal om avgångsvederlag uppgående till en årslön (fast kontant månadslön x 12 månader) vid uppsägning från företagets sida. Det finns inte någon möjlighet för någon av befattningshavarna inklusive den verkställande direktören att själv påkalla rätt till avgångsvederlag.
Uppsägningstiden från den verkställande direktören och från övriga ledande befattningshavares sida är 6 månader. Om företaget säger upp anställningsavtalet är uppsägningstiden 12 månader.
Till de av årsstämman valda styrelseledamöterna utgår ett av stämman beslutat styrelsearvode, vilket fördelas mellan ledamöterna efter beslut i styrelsen.
Utöver kostnadsersättningar för resor har inga andra ersättningar eller förmåner utbetalats. Bolagets VD, styrelsens sekreterare och arbetstagarrepresentanterna erhåller ej något arvode utöver ersättning för kostnader i samband med styrelsearbete.
Enligt årsstämmans beslut uppgår arvodet till de stämmovalda externa styrelseledamöterna till sammanlagt 1.950.000 kr inklusive ersättning för kommittéarbete. Av detta utgår till styrelsens ordförande 500.000 kr och 250.000 kr till varje övrig extern styrelseledamot. Ersättning för kommittéarbete fördelar sig enligt bolagsstämmobeslut till 200.000 kr för revisionskommitténs ordförande, 100.000 kr till övrig ledamot i revisionskommittén, 100.000 kr till ersättningskommitténs ordförande och 50.000 kr till övrig ledamot i ersättningskommittén.
| Lön/Styrelse | Årlig | Övriga | Pensions | Reserv | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| SEK | arvode | variabel lön | förmåner 2) | kostnad | förändring | Summa |
| Styrelsen | ||||||
| Melker Schörling, ordförande | 600.000 | - | - | - | - | 600.000 |
| Ulrik Svensson | 450.000 | - | - | - | - | 450.000 |
| Lillie Li Valeur | 350.000 | - | - | - | - | 350.000 |
| Märit Beckeman | 300.000 | - | - | - | - | 300.000 |
| Märta Schörling | 250.000 | - | - | - | - | 250.000 |
| Delsumma styrelsen | 1.950.000 | - | - | - | - | 1.950.000 |
| Ledande befattningshavare | ||||||
| Arne Frank, | ||||||
| verkställande direktör | 7.707.050 | 3.094.065 3) | 121.692 | 2.289.586 | - | 13.212.393 |
| Övriga ledande | ||||||
| befattningshavare | 21.549.890 | 6.441.237 3) | 2.609.065 | 2.356.178 | - | 32.956.370 |
| Delsumma ledande | ||||||
| befattningshavare | 29.256.940 | 9.535.302 | 2.730.757 | 4.645.764 | 0 | 46.168.763 4) |
| Summa | 31.206.940 | 9.535.302 | 2.730.757 | 4.645.764 | 0 | 48.118.763 5) |
1) Avser kostnadsfört under 2013.
2) Övriga förmåner avser huvudsakligen bilförmån.
3) Kostnadsfört under 2013 och som bedöms komma att utbetalas 2014. Under året har variabel lön som kostnadsförts under 2012 utbetalats med 8.246.697 kr.
4) Avser följande personer under 2013: Peter Korsholm, Renald Mackintosh, Bo Svensson, David Smith, Torben Friis Lange, Anne Mette Olesen, Karsten Nielsen, Edmond Borit, Octavio Diaz de Léon och Terry Thomas.
5) Av beloppet 48.118.763 kr avser 23.710.148 kr moderbolaget AarhusKarlshamn AB.
För koncernchefen och verkställande direktören Arne Frank uppgår årlig fast lön till 7.546.500 kr samt förmånsvärde av tjänstebil. Till detta kommer variabel lön som kan uppgå till maximalt 70 procent av den fasta lönen. Under 2013 har 3.094.065 kr kostnadsförts för variabel lön. Arne Franks pensionsålder är 65 år. För att säkerställa pensionen gör bolaget årligen pensionspremieinbetalningar till valt försäkringsbolag. Den årliga premien för pensionen är i Arne Franks avtal fastställd till 30 procent av den årliga fasta lönen. För övriga ledande befattningshavare i koncernledningen är pensionsåldern 62 år alternativt 65 år.
Inom koncernen finns förmånsbestämda pensionsplaner, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserad på slutlön och tjänstgöringstid. De förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige och Nederländerna. Vidare finns åtagande för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige som tryggas genom en försäkring i KP (KP Pensionskassa).
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta eller motsvarande inom KP (KP Pensionskassa). Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För perioden 1 januari–31 december 2013 har AarhusKarlshamn AB (publ.) och AarhusKarlshamn Sweden AB inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i KP Pensionskassa redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Avgifter för ITP 2 – försäkringar som är tecknade i KP (KP Pensionskassa) uppgår till 18 (14) Mkr.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2013 uppgick Alectas respektive KP:s överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 100 procent respektive 118 procent. (100 respektive 116).
Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige och Holland, som lyder under i stort sett likartade regelverk. Samtliga planer är pensionsplaner baserade på slutlig lön, som ger anställda som omfattas av pensionsplanen förmåner i form av en garanterad nivå på pensionsutbetalningarna under livstiden. Nivån på förmånen beror på de anställdas tjänstgöringstid och lön vid pensioneringstidpunkten. I de svenska och holländska planerna är pensionsutbetalningarna normalt uppräknade enligt konsumentprisindex. Planerna är utsatta för i stort sett likartade risker. Utbetalda ersättningar görs från planer som är tryggade med stiftelser. Stiftelsernas verksamhet regleras av nationella bestämmelser och praxis, vilket även gäller förhållandet mellan koncernen och förvaltare (eller motsvarande) av stiftelsens förvaltningstillgångar. Ansvaret för övervakning av planerna – inklusive investeringsbeslut och tillskott – ligger gemensamt hos företaget och stiftelsens styrelse.
| Förmånsbestämda pensionsplaner | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |||
| De belopp som redovisas i koncernens balansräkning har beräknats enligt följande: | ||||
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 549 | 560 | ||
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -428 | -448 | ||
121 112
| Förmånsbestämda pensionsplaner | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |||
| De belopp som redovisas i koncernens resultaträkning är följande: | ||||
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år | 14 | 13 | ||
| Räntekostnader | 12 | 21 | ||
| Ränteintäkt | -8 | -18 | ||
| Inbetalningar från anställda | 0 | -1 | ||
| Summa, ingår i personalkostnader (not 6) | 18 | 15 |
| Pensionskostnader | |||
|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | ||
| Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning är följande: | |||
| Summa kostnader för avgiftsbestämda planer inkl. löneskatt | 50 | 60 | |
| Summa | 50 | 60 | |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | |||
| 2013 | 2012 | ||
| Specifikation av förändringarna i den nettoskuld som redovisas i koncernens balansräkning: | |||
| Nettoskuld vid årets början | 112 | 14 |
| Nettoskuld vid årets slut | 121 | 112 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser på utländska planer | -9 | -8 |
| Omvärdering förmånsbestämda pensionsplaner baserat på ändrade antaganden | 10 | 101* |
| Tillskjutna medel från arbetsgivaren till fonderade planer | -2 | - |
| Utbetalning av förmåner | -8 | -10 |
| Nettokostnad redovisad i resultaträkningen | 18 | 15 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | |
|---|---|
| Tillgångsfördelning i stiftelsen på balansdagen (%): | |
| Räntebärande | 11,00 |
| Aktier | 5,00 |
| Fastigheter | 2,00 |
| Alternativa placeringar | 82,00 |
| Förväntad långsiktig avkastning, brutto | 3,80 |
Hela pensionsförpliktelsen i Nederländerna avser alternativa placeringar.
| Förmånsbestämda pensionsplaner | |||
|---|---|---|---|
| 2013 | 2013 | ||
| Nederländerna | Sverige | ||
| Viktiga aktuariella antaganden på balansdagen (%): | |||
| Diskonteringsränta | 3,50 | 4,00 | |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 3,50 | 4,00 | |
| Framtida årliga löneökningar | 2,50 | 3,00 | |
| Framtida årliga pensionsökningar | 2,00 | 3,00 | |
| Personalomsättning | 5,00 | 5,00 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | ||
|---|---|---|
| 2012 | 2012 | |
| Nederländerna | Sverige | |
| Viktiga aktuariella antaganden på balansdagen (%): | ||
| Diskonteringsränta | 3,40 | 3,50 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 3,40 | 3,50 |
| Framtida årliga löneökningar | 2,50 | 3,00 |
| Framtida årliga pensionsökningar | 2,00 | 3,00 |
| Personalomsättning | 5,00 | 5,00 |
Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2014 uppgå till 16 Mkr.
*I balansräkningen framgår effekten av IAS 19 revised där pensionsskulden ökat från 14 till 112 Mkr med en nettoeffekt i eget kapital efter skatt uppgående till -87 Mkr per 2012-12-31.
Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelsen uppgår till 16–17 år.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Försäkringsersättning – Sandy (se not 31) | 64 | 39 | - | - |
| Övriga rörelseintäkter | 108 | 69 | 0 | 5 |
| Summa | 172 | 108 | 0 | 5 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Ränteintäkter | 6 | 8 | - | 0 |
| Ränteintäkter koncernföretag | - | - | - | 155 |
| Andra finansiella intäkter | 17 | 8 | - | 1 |
| Koncerninterna utdelningar | - | - | 1.061 | 115 |
| Koncernbidrag | - | - | 85 | 70 |
| Finansiella intäkter | 23 | 16 | 1.146 | 341 |
| Räntekostnader | -81 | -102 | -20 | -156 |
| Valutakursförändringar | -15 | -17 | - | - |
| Värdeförändring derivatinstrument | 0 | 0 | - | - |
| Andra finansiella kostnader | -27 | -6 | -1 | 0 |
| Finansiella kostnader | -123 | -125 | -21 | -156 |
| Finansnetto | -100 | -109 | 1.125 | 185 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Aktuell skatt | -273 | -230 | 0 | 0 |
| Uppskjuten skatt | -3 | 11 | - | -4 |
| Summa | -276 | -219 | 0 | -4 |
Koncernens vägda genomsnittliga underliggande skattesats är uppskattningsvis 29 procent. Koncernens vägda genomsnittliga skattesats 2013, baserad på skattesatserna i respektive land, var 27 procent. Skattesatsen i Sverige är 22,0 (26,3) procent. Moderbolagets verkliga skattesats år 2013 understiger nominell skattesats vilket huvudsakligen är en effekt av skattefria utdelningseffekter.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Redovisat resultat före skatt | 1.017 | 866 | 1.061 | 120 |
| Inkomstskatt beräknad enligt nationella skattesatser | ||||
| gällande för resultat i respektive land | -279 | -232 | -233 | -32 |
| Skatteeffekt av olika skattesatser i andra länder | -6 | 0 | - | - |
| Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader | -12 | -8 | -1 | -1 |
| Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter | 0 | 1 | 234 | 29 |
| Effekt av underskottsavdrag, netto | 26 | 0 | - | - |
| Effekt av ändrade skattesatser | -1 | 20 | - | - |
| Justering för aktuell skatt tidigare år | -4 | 0 | - | - |
| Skattekostnad | -276 | -219 | 0 | -4 |
Uppskjutna skattefordringar och skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. De kvittade beloppen är som följer:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Underskottsavdrag | 4 | 0 | - | - |
| Materiella anläggningstillgångar | 59 | 63 | - | - |
| Lager | 13 | 1 | - | - |
| Omsättningstillgångar | 6 | 4 | - | - |
| Avsättningar | 35 | 15 | - | - |
| Långfristiga skulder | 7 | 6 | - | - |
| Kortfristiga skulder | 23 | 26 | - | - |
| Övriga temporära skillnader | - | - | - | - |
| Vid årets slut | 147 | 115 | - | - |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Uppskjutna skatteskulder | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 27 | 24 | - | - |
| Materiella anläggningstillgångar | 254 | 236 | - | - |
| Lager | 28 | 5 | - | - |
| Omsättningstillgångar | 1 | 24 | - | - |
| Avsättningar | -4 | 10 | - | - |
| Periodiseringsfonder | 6 | 7 | - | - |
| Kortfristiga skulder | 3 | -7 | - | - |
| Vid årets slut | 315 | 299 | - | - |
Bolaget har inga förlustavdrag som ej värderats som en uppskjuten skattefordran.
Förutom uppskjuten skattefordran/skatteskuld har AarhusKarlshamn följande aktuella skulder och fordringar vad avser skatt:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Skatteskulder | -142 | -146 | -3 | -4 |
| Skattefordran | 153 | 173 | 2 | - |
| Netto skatteskuld/skattefordran | 11 | 27 | -1 | -4 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | ||
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr | 732 | 640 | |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier | 40.907.508 | 40.898.189 | |
| Resultat per aktie, kronor | 17,87 | 15,66 | |
| Resultat per aktie inklusive utspädning, kronor | 17,62 | 15,56 | |
| Resultat per aktie inklusive full utspädning, kronor | 17,38 | 15,18 |
Beräkningen av resultat per aktie för 2013 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgående till 732 (640) Mkr och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier uppgående till 40.907.508 (40.898.189).
Sammantaget kan programmet vid fullt utnyttjande medföra en total utspädningseffekt om maximalt cirka 3,54 procent i förhållande till aktiekapitalet efter full utspädning, beräknat såsom antalet tillkommande aktier i förhållande till antalet befintliga jämte tillkommande aktier, se vidare not 8.
Antalet aktier i bolaget har ökat under december 2013 med 223.650 aktier genom utnyttjande av teckningsoptioner för att teckna nya aktier i bolaget.
Resultat per aktie inklusive utspädning har beräknats på grundval av ett vägt genomsnitt av antalet utestående aktier inklusive utspädning till följd av utestående teckningsoptioner i enlighet med IAS 33.
Resultat per aktie efter full utspädning har beräknats genom att dividera periodens nettovinst med det totala antalet utestående aktier under perioden, och genom att konvertera samtliga utestående aktieoptioner till vanliga aktier.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att en utdelning för verksamhetsåret 2013 lämnas med 6,00 kr per aktie. Beslut kommer att fattas på årsstämman 8 maj 2014. Avstämningsdag för utdelning föreslås bli den 13 maj och utdelningen beräknas vara aktieägarna tillhanda den 16 maj.
| Byggnader och mark |
Maskiner och tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Pågående nyanlägg ningar |
Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| Ingående anskaffningsvärde 1 januari 2012 | 1.431 | 5.191 | 365 | 342 | 7.329 |
| Investeringar | 28 | 251 | 24 | 64 | 367 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | 4 | 34 | 20 | 2 | 60 |
| Avyttringar och utrangeringar | -29 | -52 | -4 | - | -85 |
| Omklassificeringar | 29 | 154 | 14 | -197 | 0 |
| Valutakursdifferenser | -33 | -112 | -10 | -23 | -178 |
| Utgående ackumulerade anskaffnings värden 31 december 2012 |
1.430 | 5.466 | 409 | 188 | 7.493 |
| Ingående anskaffningsvärde 1 januari 2013 | 1.430 | 5.466 | 409 | 188 | 7.493 |
| Investeringar | 21 | 189 | 27 | 312 | 549 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | - | - | 1 | - | 1 |
| Avyttringar och utrangeringar | -44 | -6 | -3 | - | -53 |
| Omklassificeringar | 11 | 70 | 16 | -97 | 0 |
| Valutakursdifferenser | 14 | 64 | 2 | 0 | 80 |
| Utgående ackumulerade anskaffnings | |||||
| värden 31 december 2013 | 1.432 | 5.783 | 452 | 403 | 8.070 |
| Ingående avskrivningar 1 januari 2012 | 860 | 3.336 | 290 | - | 4.486 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | 15 | - | 13 | - | 28 |
| Avyttringar och utrangeringar | -16 | -39 | -3 | - | -58 |
| Årets avskrivningar | 26 | 275 | 25 | - | 326 |
| Valutakursdifferenser | -35 | -77 | -8 | - | -120 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | |||||
| 31 december 2012 | 850 | 3.495 | 317 | - | 4.662 |
| Ingående avskrivningar 1 januari 2013 | 850 | 3.495 | 317 | - | 4.662 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | - | - | 0 | - | 0 |
| Avyttringar och utrangeringar | -25 | -3 | -2 | - | -30 |
| Årets avskrivningar | 37 | 257 | 27 | - | 321 |
| Valutakursdifferenser | 10 | 45 | 4 | - | 59 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | |||||
| 31 december 2013 | 872 | 3.794 | 346 | - | 5.012 |
| Ingående nedskrivningar 1 januari 2012 | 14 | 28 | - | - | 42 |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | - | - |
| Återförd nedskrivning | -3 | -8 | - | - | -11 |
| Omklassificering | - | - | - | - | - |
| Valutakursdifferenser | - | - | - | - | - |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar 31 december 2012 |
11 | 20 | - | - | 31 |
| Ingående nedskrivningar 1 januari 2013 Årets nedskrivningar |
11 - |
20 - |
- - |
- - |
31 - |
| Återförd nedskrivning | - | - | - | - | - |
| Omklassificering | - | - | - | - | - |
| Valutakursdifferenser | 0 | 0 | - | - | 0 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | |||||
| 31 december 2013 | 11 | 20 | - | - | 31 |
| Utgående planenligt restvärde | |||||
| 31 december 2012 | 569 | 1.951 | 92 | 188 | 2.800 |
| Varav mark | 68 | ||||
| Utgående planenligt restvärde 31 december 2013 |
549 | 1.969 | 106 | 403 | 3.027 |
| Varav mark | 65 |
| Patent och andra im materiella |
|||
|---|---|---|---|
| Koncernen | Goodwill | tillgångar | Summa |
| Ingående anskaffningsvärde 1 januari 2012 | 733 | 227 | 960 |
| Investeringar | - | 7 | 7 |
| Förvärv av rörelse | 376 | - | 376 |
| Valutakursdifferenser | -64 | 4 | -60 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december 2012 | 1.045 | 238 | 1.283 |
| Ingående anskaffningsvärde 1 januari 2013 | 1.045 | 238 | 1.283 |
| Investeringar | - | 6 | 6 |
| Förvärv av rörelse | 67 | 52 | 119 |
| Valutakursdifferenser | 3 | 2 | 5 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december 2013 | 1.115 | 298 | 1.413 |
| Ingående avskrivningar och nedskrivningar 1 januari 2012 | 0 | 133 | 133 |
| Årets avskrivningar | - | 21 | 21 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | 2 | 2 |
| Valutakursdifferenser | 0 | -5 | -5 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar | |||
| 31 december 2012 | 0 | 151 | 151 |
| Ingående avskrivningar och nedskrivningar 1 januari 2013 | 0 | 151 | 151 |
| Årets avskrivningar | - | 22 | 22 |
| Valutakursdifferenser | 0 | 2 | 2 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar | |||
| 31 december 2013 | 0 | 175 | 175 |
| Utgående restvärde 31 december 2012 | 1.045 | 87 | 1.132 |
| Utgående restvärde 31 december 2013 | 1.115 | 123 | 1.238 |
Not 16 – Immateriella tillgångar
Inför bokslutet 2013 har koncernen gjort en prövning av nedskrivningsbehov för goodwill.
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter. Återvinningsvärdet för en kassagenererande enhet fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från det uppskattade framtida kassaflödet baserat på budgetar/ prognoser som täcker en femårsperiod. Kassaflöden bortom denna tidsperiod har extrapolerats med i inget fall överstigande 3 (3) procent. Rörelsekapitalet bortom femårsperioden har bedömts kvarstå på nivån år fem. Diskonteringsräntan har antagits uppgå till 9 (9) procent efter skatt och 12,8 (12,8) procent före skatt. Goodwillprövningen av de svenska, danska och holländska enheterna har skett på en aggregerad nivå, där de tre fabrikerna utgjort en kassagenererande enhet. För övriga goodwill-prövningar har den kassagenererande enheten varit på landsnivå. Cirka 30 procent av goodwillen är hänförlig till affärsområdet Chocolate & Confectionery Fats och resterande cirka 70 procent till Food Ingredients.
Prövningarna har inte påvisat några nedskrivningsbehov. Känsligheten i beräkningen innebär att goodwillvärdet fortsatt kan försvaras även om diskonteringsräntan skulle höjas med en procentenhet eller att den långsiktiga tillväxten skulle sänkas med en procentenhet.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Skandinavien inkl. Holland | 501 | 481 |
| Storbritannien | 63 | 62 |
| Turkiet | 56 | - |
| USA | 495 | 502 |
| Summa | 1.115 | 1.045 |
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 4.005 | 3.995 | |
| Bildande av dotterföretag | - | 10 | |
| Koncernintern försäljning av dotterföretag | 943 | - | |
| Likvidering av dotterföretag | -2.527 | - | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 2.421 | 4.005 |
| 2013 | 2012 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Säte | Antal aktier | Kapital andel % |
Bokfört värde |
Antal aktier | Kapital andel % |
Bokfört värde |
|
| AarhusKarlshamn Invest AB, Sverige | Malmö | 1.000 | 100 | 0 | 1.000 | 100 | 0 |
| AarhusKarlshamn Holding Malta Ltd, Malta | Gzira | - | - | - | 25.274.999 | 100 | 2.527 |
| AarhusKarlshamn Finance AB, Sverige | Malmö | 100.000 | 100 | 472 | 100.000 | - | 10 |
| AarhusKarshamn Holding AB, Sverige | Malmö | 1.000 | 100 | 481 | 1.000 | 100 | 0 |
| AarhusKarlshamn Sweden AB, Sverige | Karlshamn | 21.864.928 | 100 | 21.864.928 | 100 | ||
| AarhusKarlshamn Netherlands BV, Holland | Zaandijk | 500 | 100 | 500 | 100 | ||
| AarhusKarlshamn Group Treasury A/S, Danmark | Aarhus | 400.000.000 | 100 | 1.468 | 400.000.000 | 100 | 1.468 |
| AarhusKarlshamn Denmark A/S, Danmark | Aarhus | 100.000.000 | 100 | 100.000.000 | 100 | ||
| AarhusKarlshamn Latin America S.A., Uruguay | Cousa | 150.000.000 | 100 | 150.000.000 | 100 | ||
| AarhusKarlshamn UK Ltd, Storbritannien | Hull | 23.600.000 | 100 | 23.600.000 | 100 | ||
| AarhusKarlshamn USA Inc., USA | New Jersey | 20.300.000 | 100 | 20.300.000 | 100 | ||
| AarhusKarlshamn Mexico, S.A. de C.V., Mexico | Morelia | 201.006.799 | 95,49 | 201.006.799 | 95,49 | ||
| Summa | 2.421 | 4.005 |
Ovanstående förteckning omfattar vissa av moderbolaget direkt och indirekt ägda aktier och andelar, per den 31 december 2013. En fullständig specifikation över innehav och aktier och andelar, som upprättas enligt bestämmelserna i svenska Årsredovisningslagen och som ingår i den årsredovisning som insänds till Bolagsverket, kan rekvireras från AarhusKarlshamn AB, Corporate Communication, Jungmansgatan 12, 211 19 Malmö.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |||
| Råvaror och förnödenheter | 1.432 | 1.524 | ||
| Varor på väg | 343 | 289 | ||
| Varor under tillverkning | 333 | 384 | ||
| Färdiga varor och handelsvaror | 393 | 386 | ||
| Summa enligt balansräkning | 2.501 | 2.583 | ||
| Verkligt värde förändring | 117 | -187 | ||
| Lager till verkligt värde | 2.618 | 2.396 |
I kostnadsslaget "råvaror och förnödenheter samt förändring av lager av färdiga varor och produkter i arbete" för koncernen ingår nedskrivning av varulager med 12 (17) Mkr.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |||
| Kassa och bank | 230 | 316 | ||
| Kortfristiga placeringar | 1 | 14 | ||
| Summa | 231 | 330 |
Under 2013 har genom nyemission registrerats 223.650 nya aktier vilket inneburit en ökning av aktiekapitalet med 2.236.500 kr. Per den 31 december 2013 omfattade det registrerade aktiekapitalet 41.121.839 aktier (411.218.390 kr).
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta i vilken koncernens finansiella rapporter presenteras. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
Reservfonden avser tidigare gjord nedsättning av aktiekapitalet.
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänande vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag samt andel i intresseföretag, erlagd köpeskilling för utställda teckningsoptioner och årets resultat. Nyemissionen har ökat balanserade vinstmedel med 39.809.700 kr.
Egna aktier
Per den 31 december 2013 uppgick koncernens innehav av egna aktier till 0 (0) st.
| Säkrings | Omräknings | |||
|---|---|---|---|---|
| Reservfond | reserv | reserv | Summa | |
| Ingående balans 2012 | 5 | -14 | -405 | -414 |
| Omräkningsdifferenser | - | - | -97 | -97 |
| Kassaflödessäkringar redovisade i övrigt totalresultat | - | -13 | - | -13 |
| Skatt på kassaflödessäkringar redovisade i övrigt totalresultat | - | 3 | - | 3 |
| Utgående balans 2012 | 5 | -24 | -502 | -521 |
| Ingående balans 2013 | 5 | -24 | -502 | -521 |
| Omräkningsdifferenser | - | - | -62 | -62 |
| Kassaflödessäkringar redovisade i övrigt totalresultat | - | 21 | - | 21 |
| Skatt på kassaflödessäkringar redovisade i övrigt totalresultat | - | -5 | - | -5 |
| Utgående balans 2013 | 5 | -8 | -564 | -567 |
Enligt bolagsordningen för AarhusKarlshamn AB (publ.) ska aktiekapitalet uppgå till lägst 300 Mkr och till högst 1.200 Mkr. Samtliga aktier är fullt betalade och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar. Aktiekapitalet består av 41.121.839 (40.898.189) aktier med ett kvotvärde om 10 kr per aktie, vilket innebär ett aktiekapital om 411.218.390 (408.981.890) kr. Nyemissionen har ökat aktiekapitalet med 2.236.500 kr.
Reservfonden avser tidigare gjord nedsättning av aktiekapitalet.
Balanserade vinstmedel utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat, erlagd köpeskilling för utställda teckningsoptioner, nyemission och eventuell fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillängligt för utdelning till aktieägarna. Nyemissionen har ökat balanserade vinstmedel med 39.809.700 kr.
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av årsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad utdelning för 2013 beräknas uppgå till 247 Mkr (6,00 kr per aktie). Beloppet har ej redovisats som skuld.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Långfristig | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Skulder till banker och kreditinstitut | 2.289 | 2.774 | - | - |
| Summa | 2.289 | 2.774 | - | - |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| Kortfristig | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
Skulder till banker och kreditinstitut 77 68 - - Summa 77 68 - -
Förfallodagar för långfristig upplåning är som följer:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Mellan 1 och 5 år | 1.879 | 2.436 | - | - |
| Mer än 5 år | 410 | 338 | - | - |
| Summa | 2.289 | 2.774 | - | - |
| Koncernen | Om strukturering |
Återställan de av miljö |
Övrigt | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2012 | 32 | 33 | 30 | 95 |
| Avsättning som gjorts under året | - | 6 | 2 | 8 |
| Avsättning som tagits i anspråk under året | -21 | -1 | -5 | -27 |
| Valutakursdifferenser | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Utgående balans 31 december 2012 | 11 | 38 | 27 | 76 |
| Om | Återställan | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | strukturering | de av miljö | Övrigt | Summa |
| Ingående balans per 1 januari 2013 | 11 | 38 | 27 | 76 |
| Avsättning som gjorts under året | 6 | - | 5 | 11 |
| Avsättning som tagits i anspråk under året | -3 | -10 | -5 | -18 |
| Valutakursdifferenser | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Utgående balans 31 december 2013 | 14 | 28 | 27 | 69 |
| Avsättningarna består av | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Långfristig del | 56 | 53 |
| Kortfristig del | 13 | 23 |
| Summa | 69 | 76 |
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Avsättningarna avser huvudsakligen kostnader för att återställa förorenad mark.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Personalrelaterade kostnader | 204 | 208 | 23 | 13 |
| Övrigt | 320 | 318 | 5 | 16 |
| Summa | 524 | 526 | 28 | 29 |
| Not 24 – Ställda säkerheter |
|---|
| ----------------------------------- |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| För egna avsättningar och skulder | ||||
| Fastighetsinteckningar | 505 | 532 | - | - |
| Summa | 505 | 532 | - | - |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Övriga ansvarsförbindelser | 48 | 1 | 48 | - |
| Summa | 48 | 1 | 48 | - |
Ansvarsförbindelserna avser huvudsakligen utställda motförbindelser för koncernbolags åtagande gentemot finansiella institut för att täcka lokal upplåning.
Utöver ovan angivna ansvarsförbindelser förekommer som ett led i koncernens normala affärsverksamhet garantier för fullgörande av olika kontraktsenliga åtaganden. Ingen indikation fanns vid årsskiftet att lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.
Av moderbolagets försäljning utgjorde 72 (50) Mkr, det vill säga 100 (100) procent försäljning till koncernföretag. Moderbolagets inköp från koncernföretag avser administrativa tjänster i begränsad omfattning. Samtliga transaktioner sker på marknadsmässiga villkor.
Utöver vad som angivits i not 8, Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare, samt i beskrivningen av styrelsen på sidan 58 har inga transaktioner med närstående fysiska personer ägt rum.
Den verksamhet som bedrivs i samarbete med Unitata Berhard i Malaysia klassificeras inte längre som transaktioner med närstående parter, då Carl Bek-Nielsen och Martin Bek-Nielsen har avgått från AAK:s styrelse. Inga andra väsentliga förändringar har skett i relationer eller transaktioner med närstående parter sedan 2012.
Ett förvärv har skett under året, vilket inte är av väsentlig karaktär.
AAK förvärvade den 2 september 2013 Unipro från Unilever i Turkiet och stärkte därmed sin ställning på den turkiska marknaden. Unipro är en ledande leverantör av oljor och fetter till industri- och bagerimarknaderna i Turkiet och den omgivande regionen. Företaget grundades 1990 och är beläget i Istanbul, Turkiet. Unipro sysselsätter 37 personer och har en omsättning på cirka 700 miljoner svenska kronor.
Förvärvet av Unipro innefattar tio etablerade varumärken, en lednings- och försäljningsorganisation, all know-how relaterat till detta samt företagsnamnet Unipro för bageri- och industrifetter. I samband med förvärvet ingick AAK ett femårsavtal med Unilever om tillverkning av Uniproprodukter. Goodwillen är skattemässigt avdragsgill.
Koncernens verksamhet är organisatoriskt uppdelad i ett antal affärsområden baserade på produkter. Även marknadsorganisationen avspeglar denna struktur.
Samtliga transaktioner mellan affärsområdena sker på marknadsmässiga villkor. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är skattefordringar och skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder samt likvida medel och räntebärande fordringar.
De externa intäkterna är baserade på var kunderna är lokaliserade. De redovisade värdena på tillgångarna respektive periodens direkta investeringar i anläggningar är baserade på var koncernens tillgångar är lokaliserade. Koncernen har tillämpat säkringsredovisning baserat på verkligt värde-säkring.
Segmentsredovisningen är upprättad enligt de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2, Redovisningsprinciper.
| 2013 | Food Ingredients |
Chocolate & Confectionery Fats |
Technical Products & Feed |
Group Functions |
Elimineringar | Koncernen 2013 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | ||||||
| Externa intäkter | 10.798 | 4.200 | 1.539 | - | - | 16.537 |
| Interna intäkter | 1.220 | 1.282 | 63 | - | -2.565 | - |
| Koncernen totalt | 12.018 | 5.482 | 1.602 | - | -2.565 | 16.537 |
| Chocolate & | Technical | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Food | Confectionery | Products & | Group | Koncernen | ||
| 2013 | Ingredients | Fats | Feed | Functions | Elimineringar | 2013 |
| Rörelseresultat | 771 | 369 | 97 | -120 | - | 1.117 |
| Totalt | 771 | 369 | 97 | -120 | - | 1.117 |
| Övriga upplysningar | ||||||
| Tillgångar | 5.437 | 3.397 | 582 | 74 | - | 9.490 |
| Ofördelade tillgångar | - | - | - | - | - | 555 |
| Koncernen totalt | 5.437 | 3.397 | 582 | 74 | - | 10.045 |
| Skulder | 1.479 | 711 | 360 | 299 | - | 2.849 |
| Ofördelade skulder | - | - | - | - | - | 2.832 |
| Koncernen totalt | 1.479 | 711 | 360 | 299 | - | 5.681 |
| Investeringar Avskrivningar och |
350 | 181 | 23 | 1 | - | 555 |
| nedskrivningar | 154 | 140 | 43 | 6 | - | 343 |
| Övriga | Väst | Nord | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | Sverige | Danmark | Norden | och Öst europa |
europa | amerika | Övriga länder |
Summa |
| Externa intäkter | 1.900 | 344 | 999 | 1.786 | 4.400 | 6.055 | 1.053 | 16.537 |
| Immateriella och materiella | ||||||||
| anläggningstillgångar | 1.019 | 1.330 | 0 | 0 | 536 | 1.271 | 109 | 4.265 |
| Övriga tillgångar | 1.464 | 706 | 2 | 53 | 1.157 | 1.764 | 634 | 5.780 |
| Totala tillgångar | 2.483 | 2.036 | 2 | 53 | 1.693 | 3.035 | 743 | 10.045 |
| Investeringar | 256 | 51 | - | - | 101 | 134 | 13 | 555 |
| 2012 | Food Ingredients |
Chocolate & Confectionery Fats |
Technical Products & Feed |
Group Functions |
Elimineringar | Koncernen 2012 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | ||||||
| Externa intäkter | 10.729 | 4.583 | 1.599 | - | - | 16.911 |
| Interna intäkter | 909 | 832 | 67 | - | -1.808 | - |
| Koncernen totalt | 11.638 | 5.415 | 1.666 | - | -1.808 | 16.911 |
| Chocolate & | Technical | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Food | Confectionery | Products & | Group | Koncernen | ||
| 2012 | Ingredients | Fats | Feed | Functions | Elimineringar | 2012 |
| Rörelseresultat | 697 | 311 | 88 | -121 | - | 975 |
| Justering Sandy | 6 | 5 | - | 10 | - | 21 |
| Totalt | 703 | 316 | 88 | -111 | - | 996 |
| Övriga upplysningar | ||||||
| Tillgångar | 4.835 | 3.586 | 647 | 58 | - | 9.126 |
| Ofördelade tillgångar | - | - | - | - | - | 634 |
| Koncernen totalt | 4.835 | 3.586 | 647 | 58 | - | 9.760 |
| Skulder | 1.280 | 761 | 322 | 175 | - | 2.538 |
| Ofördelade skulder | - | - | - | - | - | 3.299 |
| Koncernen totalt | 1.280 | 761 | 322 | 175 | - | 5.837 |
| Investeringar | 218 | 94 | 61 | 1 | - | 374 |
| Avskrivningar och nedskrivningar |
134 | 165 | 40 | 8 | - | 347 |
| 2012 | Sverige | Danmark | Övriga Norden |
Central och Öst europa |
Väst europa |
Nord amerika |
Övriga länder |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Externa intäkter | 2.111 | 287 | 1.142 | 1.872 | 4.714 | 6.095 | 690 | 16.911 |
| Immateriella och materiella | ||||||||
| anläggningstillgångar | 832 | 1.357 | 0 | 0 | 477 | 1.226 | 40 | 3.932 |
| Övriga tillgångar | 1.652 | 728 | 10 | 55 | 1.120 | 1.965 | 298 | 5.828 |
| Totala tillgångar | 2.484 | 2.085 | 10 | 55 | 1.597 | 3.191 | 338 | 9.760 |
| Investeringar | 104 | 56 | - | - | 66 | 145 | 3 | 374 |
Framtida minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara operationella leasingavtal fördelas enligt följande:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |
| Inom 1 år | 57 | 60 |
| Mellan 1 och 5 år | 117 | 120 |
| Efter mer än 5 år | 233 | 268 |
| Summa | 407 | 448 |
Operationella leasingkostnader ingår i periodens resultat med 73 (73) Mkr.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||||
| Avsättningar | - | 1 | - | 0 |
| Realisationsresultat anläggningstillgångar | -7 | 4 | - | - |
| Utdelning | - | - | -916 | - |
| Övrigt | - | - | - | - |
| Summa | -7 | 5 | -916 | 0 |
Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 8 maj 2014, för fastställelse.
AAK:s två anläggningar i New Jersey stängdes tillfälligt den 29 oktober 2012 till följd av orkanen Sandy. Inga medarbetare skadades vid någon av anläggningarna.
Fabriken i Port Newark startades med reducerad kapacitet den 26 november 2012 och drevs med nästan full kapacitet i slutet av året. I slutet av det första kvartalet 2013 var fabriken tillbaka till full kapacitet igen.
AAK har försäkringar som täcker egendoms-skador och driftsavbrott.
Rörelseresultatet påverkades inte i någon större utsträckning av orkanen Sandy under 2013. Bolaget har dock erhållit försäkringsersättning enligt plan.
Det är inte troligt att slutregleringen av försäkringsersättningen kommer att göras förrän under den senare delen av räkenskapsåret 2014.
Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med reglerna i årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden"). Bolagsstyrningsrapporten har granskats av bolagets revisor i enlighet med lagstadgad granskning.
En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet för AAK:s intressentgrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde i företaget. AAK:s styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger. Bolagsstyrningen inom AAK baseras på tillämplig lagstiftning, Koden, NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter, god sed på aktiemarknaden samt olika interna riktlinjer. I de fall AAK har valt att avvika från Kodens regler redovisas en motivering under respektive avsnitt i denna bolagsstyrningsrapport.
AAK är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier handlas på NASDAQ OMX Stockholm inom segmentet Mid Cap (sedan 2 januari 2014 inom segmentet Large Cap) och sektor Konsument dagligvaror. AAK har omkring 7.000 aktieägare. Verksamheten är global med en närvaro i nästan 100 länder. Antalet medarbetare uppgick per den 31 december 2013 till 2.207. Ansvaret för ledning och kontroll av AAK fördelas mellan aktieägarna vid årsstämma, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt svensk aktiebolagslag, andra lagar och förordningar, gällande regler för bolag som handlas på en reglerad marknadsplats, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument. AAK:s målsättning är att vara det självklara förstahandsvalet för kunderna och att skapa bästa möjliga värde för företagets olika intressegrupper – framför allt kunder, leverantörer, aktieägare och medarbetare. Samtidigt ska AAK uppträda som en god samhällsmedborgare som tar ett långsiktigt ansvar. Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och olika kontrollorgan. I linje med detta omfattar bolagsstyrningen, även kallad corporate governance, koncernens styr- och ledningssystem.
Information om aktieägare och aktieinnehav finns på sid 56-57.
AAK:s gällande bolagsordning antogs på årsstämman den 19 maj 2009. Av bolagsordningen framgår att bolagets verksamhet är att driva fabriks- och handelsrörelse, företrädesvis inom livsmedelsindustrin, att äga och förvalta aktier och värdepapper samt annan därmed sammanhängande verksamhet. I bolagsordningen fastslås dessutom aktieägarnas rättigheter, antalet styrelseledamöter och revisorer, att årsstämman ska hållas årligen inom sex månader från räkenskapsårets utgång, hur kallelse till årsstämma ska ske och att bolagets styrelse ska ha sitt säte i Malmö. Bolagets räkenskapsår är kalenderår. Årsstämma ska hållas i Malmö eller Karlshamn. Bolagsordningen innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Bolagsordningen saknar vidare särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen. För gällande bolagsordning, se www.aak.com.
Årsstämman i AAK är det högsta beslutande organet och det forum genom vilket aktieägarna utövar sitt inflytande över företaget. Årsstämmans uppgifter regleras i aktiebolagslagen och i bolagsordningen. Årsstämman beslutar om ett antal centrala frågor såsom fastställande av resultat- och balansräkning, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och VD:n, utdelning till aktieägarna samt om styrelsens sammansättning. Ytterligare information om årsstämmor samt fullständiga protokoll från tidigare årsstämmor och extra bolagsstämmor finns publicerade på www.aak.com.
Vid årsstämman den 3 maj 2013 deltog aktieägare som representerade cirka 54 procent av aktiekapitalet och rösterna i bolaget. Styrelsens ordförande Melker Schörling valdes till ordförande för stämman. Vid stämman fastställdes resultat- och balansräkning, samt koncernresultat- och koncernbalansräkning. I anslutning härtill godkände stämman styrelsens förslag till vinstutdelning för räkenskapsåret 2012 med 5,25 kr per aktie. Till ordinarie styrelseledamöter omvaldes Melker Schörling, Märit Beckeman, Ulrik Svensson och Arne Frank, samt nyvaldes Märta Schörling och Lillie Li Valeur. Carl Bek-Nielsen och Martin Bek-Nielsen samt Harald Sauthoff hade avböjt omval. Melker Schörling valdes till styrelseordförande. Personalorganisationerna hade utsett Annika Westerlund (PTK-L) och Leif Håkansson (IF-Metall) till ordinarie arbetstagarrepresentanter och Rune Andersson (IF-Metall) samt Fredrik Blomdahl (PTK-L) till suppleanter. Årsstämman har inte bemyndigat styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier.
På årsstämman ska beslut bland annat tas om val av styrelse. Valberedningens uppgift är att lägga fram förslag till årsstämman avseende val av ordförande och övriga ledamöter av styrelsen samt av ordförande vid årsstämman, arvodesfrågor och därtill hörande frågor.
Vid årsstämman 2013 utsågs Mikael Ekdahl (Melker Schörling AB via BNS Holding), Henrik Didner (Didner & Gerge fonder), Åsa Nisell (Swedbank Robur fonder) och Lars-Åke Bokenberger (AMF Fonder) till ledamöter i valberedningen inför årsstämman 2014. Mikael Ekdahl utsågs till valberedningens ordförande.
Valberedningens ledamöter representerar cirka 52 procent av rösterna i AAK. Årsstämmans beslut innefattade även möjlighet att ändra sammansättningen av valberedningen vid en ägarförändring. Under året har valberedningen hållit två protokollförda sammanträden. Ordföranden har därvid redogjort för utvärderingsarbetet i styrelsen. Valberedningen informerades om de styrelseledamöter som inte ställde upp för omval och träffade de kandidater
som sedan kom att föreslås till nyval inför årsstämman 2013. Valberedningen har kunnat nås brevledes för förslag från aktieägare. Ledamöterna i valberedningen har inte erhållit någon ersättning från AAK för sitt arbete. Aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan sända brev adresserat till AarhusKarlshamn AB (publ.), Valberedningen, Jungmansgatan 12, 211 19 Malmö.
Styrelsens uppgifter regleras i aktiebolagslagen och i bolagsordningen. Styrelsearbetet styrs därutöver av den arbetsordning som styrelsen varje år själv har att anta. Styrelsens arbetsordning reglerar även arbetsfördelning och ansvar mellan styrelsen, dess ordförande och VD samt innehåller rutiner för VD:s ekonomiska rapportering till styrelsen. Enligt den gällande arbetsordningen ska styrelsen sammanträda minst sex gånger per år, medräknat ett konstituerande styrelsemöte direkt efter årsstämman. Bland styrelsens uppgifter ingår att fastställa strategier, affärsplaner, budget, delårsrapporter och bokslutskommunikéer för AAK. Vidare ska styrelsen övervaka VD:s arbete, tillsätta och avsätta VD samt besluta om betydande förändringar i AAK:s organisation och verksamhet. Styrelsens viktigaste uppgifter är att fastställa de övergripande målen för bolagets verksamhet och besluta om bolagets strategi för att nå målen, säkerställa att bolaget har en väl fungerande verkställande ledning med väl anpassade ersättningsvillkor, tillse att bolagets externa rapportering präglas av öppenhet och saklighet och ger en korrekt bild av bolagets utveckling, lönsamhet och finansiella ställning samt riskexponering, övervaka den finansiella rapporteringen med instruktioner för VD och fastläggande av krav på innehållet i de finansiella rapporter som fortlöpande tillställs styrelsen, tillse att bolagets insiderpolicy och loggboksförfarande efterlevs enligt lag och Finansinspektionens riktlinjer, se till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och ekonomiska ställning mot fastställda mål, följa upp och utvärdera bolagets utveckling och att uppmärksamma och stödja VD i arbetet att vidtaga erforderliga åtgärder, se till att det finns tillfredsställande kontroll av bolagets efterlevnad av lagar och andra regler som gäller för bolagets verksamhet, se till att erforderliga etiska riktlinjer fastställs för bolagets uppträdande, samt till årsstämman föreslå eventuell utdelning, aktieåterköp, inlösen eller andra förslag som faller inom årsstämmans kompetens.
Enligt bolagsordningen ska AAK:s styrelse bestå av lägst tre och högst tio ledamöter. Nuvarande styrelse som utsågs vid årsstämman 2013 består av sex stämmovalda ledamöter. De fackliga organisationerna har, enligt svensk lag, rätt till styrelserepresentation och har tillsatt två ordinarie ledamöter och två suppleanter. I enlighet med förslaget från valberedningen inför årsstämman 2013 omvaldes fyra tidigare ledamöter samt nyvaldes två ledamöter. Melker Schörling omvaldes till styrelsens ordförande. Den tidigare styrelseledamoten Mikael Ekdahl övergick till en roll som sekreterare i styrelsen. Styrelsen valde vid det konstituerande sammanträdet att utse ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. Ulrik Svensson utsågs till ordförande för revisionsutskottet, och till ledamot utsågs Lillie Li Valeur. Melker Schörling utsågs till ordförande för ersättningsutskottet och till ledamot utsågs Märit Beckeman. AAK:s största aktieägare BNS Holding AB är ett helägt dotterbolag till
Melker Schörling AB och innehar cirka 35 procent av aktierna i AAK. Melker Schörling är styrelseordförande för BNS Holding AB samt Melker Schörling AB och innehar tillsammans med sin familj cirka 85 procent av aktierna i Melker Schörling AB. Han ska således inte anses oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare enligt Koden. Märta Schörling är styrelseledamot i Melker Schörling AB och kan således inte anses oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare enligt Koden. Inte heller Ulrik Svensson, som är VD i BNS Holding AB och Melker Schörling AB, kan anses oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Verkställande direktören och koncernchefen Arne Frank är i egenskap av verkställande direktör och anställd i bolaget inte oberoende i förhållande till bolagsledningen. Övriga två ledamöter valda av stämman, Märit Beckeman och Lilli Li Valeur är oberoende både i förhållande till AAK, bolagsledningen och bolagets större aktieägare enligt Koden.
Styrelsen uppfyller därmed kravet i Koden på att minst två av de styrelseledamöter som är oberoende av bolaget och bolagsledningen även ska vara oberoende av bolagets större aktieägare.
Styrelsens arbetsordning med instruktioner för arbetsfördelning mellan styrelse och VD och för ekonomisk rapportering, uppdateras och fastställs årligen. Vid styrelsens sammanträden avhandlas, förutom den ekonomiska rapporteringen och uppföljningen av den löpande affärsverksamheten och lönsamhetsutvecklingen, mål, strategier för affärsverksamheten, förvärv och väsentliga investeringar samt ärenden gällande kapitalstrukturen. Affärsområdeschefer och andra ledande befattningshavare redogör löpande för affärsplaner och strategiska frågeställningar.
Ersättnings- och revisionsfrågor bereds inom respektive utskott. Styrelsen konstituerar sig vid ett styrelsemöte som hålls direkt efter årsstämman. Vid detta möte fastställs även styrelsens arbetsordning jämte instruktion för VD samt utskottsinstruktioner och andra interna styrinstrument. Den nuvarande styrelsen konstituerade sig den 3 maj 2013, vid vilket möte samtliga styrelseledamöter var närvarande.
| Ledamot | Styrelse | Revisions utskott |
Ersätt nings utskott |
|---|---|---|---|
| Antal möten | 9 | 4 | 2 |
| Märit Beckeman | 8 | 1 | |
| Carl Bek-Nielsen (avgick 3 maj 2013) |
1 | ||
| Martin Bek-Nielsen (avgick 3 maj 2013) |
1 | 1 | 1 |
| Lillie Li Valeur (nyvald 3 maj 2013) |
5 | 2 | |
| Märta Schörling (nyvald 3 maj 2013) |
4 | ||
| Mikael Ekdahl (avgick 3 maj 2013) |
3 | 2 | 1 |
| Arne Frank | 9 | ||
| Leif Håkansson | 9 | ||
| Harald Sauthoff (avgick 3 maj 2013) |
1 | 1 | |
| Melker Schörling | 9 | 1 | |
| Ulrik Svensson | 9 | 4 | |
| Annika Westerlund | 9 | ||
| Upplysningar om styrelsens ledamöter hänvisas |
till sid 58-59.
Vid årsstämman den 3 maj 2013 valdes Melker Schörling till styrelsens ordförande. Styrelseordförandens roll är att leda styrelsens arbete och tillse att styrelsen fullgör sitt uppdrag. Ordföranden följer verksamhetens utveckling i dialog med VD och ansvarar för att övriga ledamöter fortlöpande får den information som krävs för att styrelsearbetet ska kunna utövas med upprätthållen kvalitet och i enlighet med aktiebolagslagen och andra tillämpliga lagar och förordningar, bolagsordningen samt styrelsens arbetsordning. Ordföranden ansvarar för att styrelsen fortlöpande fördjupar sina kunskaper om bolaget, att det sker en utvärdering av styrelsens arbete samt att valberedningen får del av denna bedömning. Vidare är ordföranden även delaktig i utvärdering och utvecklingsfrågor avseende koncernens ledande befattningshavare.
Under året har styrelsen sammanträtt 9 gånger. Samtliga affärsområdeschefer har redogjort för affärsområdenas mål och affärsstrategier. Styrelsen har behandlat frågor relaterade till personal och organisation. Styrelsen har också speciellt följt utvecklingen med avseende på specialiseringsprojekten vid verksamheterna i Danmark, Sverige, Nederländerna och Storbritannien. Beslut har fattats avseende förvärv och investeringar. Andra områden som har avhandlats är koncernens arbete med råvaruförsörjning, riskhantering samt bolagets strategi för kapitalstruktur och upplåning.
Enligt årsstämmans beslut uppgick det totala styrelsearvodet till 1.950.000 kr att fördelas mellan ledamöterna enligt följande: 500.000 kr till ordförande och 250.000 kr till var och en av övriga bolagsstämmovalda ledamöter som inte är anställda i bolaget. Ordförande i revisionsutskottet har erhållit 200.000 kr och ledamöterna 100.000 kr vardera. Ordförande för ersättningsutskottet har erhållit 100.000 kr och ledamoten 50.000 kr. Bolagets VD, styrelsens sekreterare och arbetstagarrepresentanterna erhåller ej något arvode utöver ersättning för kostnader i samband med styrelsearbete. För övriga upplysningar om ersättningar till styrelsens ledamöter hänvisas till sid 32–33.
Styrelsen utvärderar fortlöpande VD:s och bolagsledningens arbete och kompetens. Detta behandlas minst en gång per år utan närvaro av representanter från bolagsledningen.
Årsstämman 2013 beslutade om principerna för ersättning till ledande befattningshavare. Principerna för ersättning till AAK:s ledande befattningshavare är utformade för att säkerställa att AAK ur ett internationellt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig och konkurrenskraftig kompensation för att attrahera och behålla kvalificerade medarbetare. Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska bestå av fast grundlön, årlig variabel lön, pension, bilförmån samt avgångsvederlag. Den fasta lönen ska vara individuellt differentierad utifrån ansvar och prestation samt ska fastställas utifrån marknadsmässiga principer och revideras årligen. Utöver fast årslön ska de ledande befattningshavarna även kunna erhålla variabel lön, vilken ska ha ett förutbestämt tak och baseras på utfallet i förhållande till årligen fastställda mål. Målen ska vara relaterade till företagets resultat och även kunna kopplas till det individuella ansvarsområdet. Den årliga variabla delen ska maximalt kunna uppgå till 70 procent av den fasta lönen. Utöver nämnda rörliga ersättning kan tillkomma från tid till annan beslutade aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram vilka ska beslutas av bolagsstämman. Pensionsrätt för ledande befattningshavare ska gälla från tidigast 60 års ålder. Pensionsplanerna för de ledande befattningshavarna ska antingen vara förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav. Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden för VD och de övriga ledande befattningshavarna vara tolv månader, varvid rätt ska kunna finnas till avgångsvederlag med ett förutbestämt tak motsvarande tolv månadslöner. För egna uppsägningar ska normalt en uppsägningstid om sex månader gälla och inget avgångsvederlag utgå. Dessa riktlinjer ska omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för det fall ändringar görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Ett incitamentsprogram har införts för ledande befattningshavare och nyckelpersoner i koncernen enligt beslut av extra bolagsstämman den 8 november 2010. Vid årsstämman 2011 beslutades att programmet även skulle omfatta övriga anställda inom koncernen. Inom ramen för programmet har 1.500.000 teckningsoptioner berättigande till teckning av motsvarande antal aktier i AAK emitterats till det helägda dotterföretaget AarhusKarlshamn Invest AB och erbjudits till försäljning till deltagare i programmet. Cirka 100 ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom koncernen jämte andra anställda har hitintills förvärvat cirka 1.300.000 teckningsoptioner. Kvarvarande teckningsoptioner, som inte överlåtits, reserveras för framtida rekryteringar av ledande befattningshavare och nyckelpersoner till koncernen. Incitamentsprogrammet, som ger ledande befattningshavare och nyckelpersoner möjlighet att ta del av bolagets värdetillväxt, förväntas medföra att intresset för bolagets utveckling förstärks. Incitamentsprogrammet förväntas även bidra till möjligheterna att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Efter en marknadsmässig värdering har teckningskursen vid teckning av aktie med stöd av teckningsoptionerna bestämts till 188 kr. Teckningsoptionerna överlåts till deltagare i programmet till marknadspris. Teckning av aktier med stöd av teckningsoptionerna kan ske under perioden 1 december 2013–1 december 2015. Bolaget mottog under december 2013 ett antal anmälningar från deltagare som önskade att utnyttja teckningsoptioner utgivna i Incitamentsprogram 2010–2015. Under december 2013 emitterades således 223.650 nya aktier i bolaget som tecknats med stöd av teckningsoptioner.
Inom styrelsen behandlas revisions- och ersättningsfrågor i utskott, vilka ska bereda uppkomna ärenden och förelägga styrelsen förslag till beslut. Utskottens arbetsuppgifter och arbetsordning fastläggs av styrelsen i skriftliga instruktioner som utgör en del av styrelsens arbetsordning.
Enligt styrelsens arbetsordning ska ersättningsfrågor till verkställande direktören och ledande befattningshavare beredas av ersättningsutskottet. Ersättningsutskottet bereder och presenterar förslag till styrelsen avseende ersättningar till koncernchefen och andra ledande befattningshavare. Slutligen har ersättningsutskottet till uppgift att följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar till bolagsledningen samt att följa och utvärdera tillämpningen av riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Ledamöterna i ersättningsutskottet under 2013 var Melker Schörling (ordförande) och Märit Beckeman. Ersättningsutskottets rekommendationer till styrelsen innefattar principer för ersättning, förhållandet mellan fast och rörlig lön, pensions- och avgångsvederlagsvillkor samt övriga förmåner för ledningen. Ersättningar till koncernens verkställande direktör har beslutats av styrelsen baserat på ersättningsutskottets rekommendationer. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet. För ytterligare information se sid 32–33. Ersättningsutskottet har under 2013 sammanträtt vid två tillfällen varvid båda ledamöterna deltog. Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare återfinns i not 8 på sid 32–33 och kommer att föreläggas årsstämman 2014 för beslut.
Ledamöter i revisionsutskottet under 2013 var Ulrik Svensson (ordförande) och Lillie Li Valeur. Utskottet har haft fyra ordinarie möten under året, varvid bolagets externa revisorer och företrädare för företagsledningen har deltagit. Områden som revisionsutskottet har behandlat har främst avsett planering, omfattning och uppföljning av årets revision. Andra frågor som har behandlats är riskhantering, integration och systematiken av koncernens processer, samordning av försäkringsfrågor, bolagsstyrning, internkontroll, redovisningsregler, utveckling av den globala ekonomifunktionen, finansverksamheten samt andra frågor som styrelsen uppdragit åt utskottet att förbereda. Enligt 8 kap. 49 a § aktiebolagslagen (2005:551) ska minst en ledamot i revisionsutskottet vara oberoende i förhållande till bolagets större ägare och ha redovisnings- eller revisionskompetens och bolaget uppfyller därmed Kodens krav.
AAK:s revisorer utses av årsstämman. Vid årsstämman 2009 utsågs revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB som revisor till och med årsstämman 2014. Auktoriserade revisorn Sofia Götmar-Blomstedt har utsetts till huvudansvarig revisor. Sofia Götmar-Blomstedt innehar även revisionsuppdrag i bland annat Beijer Electronics AB, Genovis AB, Pågengruppen AB och Polykemi AB. Alla tjänster som avropas utöver lagstadgad revision prövas särskilt för att säkerställa att det inte föreligger någon konflikt utifrån oberoende eller jävsförhållande. Några överenskommelser med närstående föreligger inte.
VD:s uppgift är att leda verksamheten i enlighet med styrelsens riktlinjer och anvisningar. I samband med detta ska VD genom erforderliga kontrollsystem förvissa sig om att bolaget efterlever tillämpliga lagar och förordningar. VD är föredragande vid styrelsemötena och ska tillse att styrelsen får ett så sakligt, utförligt och relevant informationsunderlag som erfordras för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut. Dessutom har VD en kontinuerlig dialog med styrelsens ordförande och håller denne informerad om bolagets och koncernens utveckling och finansiella ställning.
AAK:s koncernledning består av elva personer från sju länder; Koncernchef, Finansansvarig, HR/Informationschef, Global Teknisk chef och President European Supply Chain samt sex affärsområdesansvariga/ landsansvariga. Koncernledningen sammanträder månadsvis och avhandlar då koncernens finansiella utveckling, investeringar, synergi- och produktivitetsprojekt, förvärv, koncerngemensamma utvecklingsprojekt, ledarskaps- och kompetensförsörjning och andra strategiska frågor. Sammanträdena leds av VD tillika koncernchef, som fattar beslut i samråd med övriga medlemmar i koncernledningen. Koncernen har ett mindre antal medarbetare i koncernstaben, vilka ansvarar för koncernövergripande aktiviteter som ekonomi, finans, skatter, IT, intern kontroll, strategi, investor relations, information och juridik. VD och koncernledningen presenteras på sid 60–61. För principer, ersättningar och andra arvoden till VD och koncernledning, se sidan 32–33, not 8.
AAK:s affärsområden är Food Ingredients, Chocolate & Confectionery Fats och Technical Products & Feed. Cheferna för respektive affärsområde/land har ansvar för mål, strategier, produktutveckling och löpande affärsfrågor samt resultat, kassaflöde och balansräkning för sina respektive enheter. Affärsområdena är i sin tur organiserade i olika sektorer med ansvar för löpande affärsfrågor. Styrningen sker genom internstyrelser som sammanträder fyra gånger per år. AAK:s VD och koncernchef fungerar då som styrelseordförande och därtill deltager koncernens CFO. Andra befattningshavare såsom koncernens controller är adjungerade vid behov. I samtliga länder där AAK har dotterföretag finns en legal landschef. Landschefens uppgift är bland annat att representera AAK gentemot myndigheter i landet, samordning av driftplats, organisation och koncerngemensamma processer/projekt samt att säkerställa att koncerngemensamma riktlinjer efterlevs. För varje sådant land har en medlem av koncernledningen utsetts med ett övergripande ansvar för verksamheten. Denne är överordnad landschefen och fungerar i de flesta fall som styrelseordförande i de lokala legala styrelserna.
Bolagets styrelse ansvarar för AAK:s interna kontroll vars övergripande syfte är att skydda ägarnas investering och bolagets tillgångar. Styrelsen ska i ett särskilt avsnitt i denna bolagsstyrningsrapport lämna en beskrivning av hur den interna kontrollen och riskhanteringen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen är en process som involverar styrelse, bolagsledning och personal.
Processen har utformats för att utgöra en försäkran om tillförlitligheten i den externa rapporteringen. Enligt allmänt accepterade ramverk (COSO) som etablerats för detta ändamål, beskrivs den interna kontrollen vanligen ur fem olika aspekter, vilka beskrivs nedan. Kontrollmiljön är basen för internstyrning och kontroll. Riskbedömning och riskhantering innebär att ledningen är medveten om och själv har bedömt och analyserat risker och hot i verksamheten.
Kontrollaktiviteter är de åtgärder och rutiner som ledningen utformat för att förebygga uppkomsten av fel respektive upptäcka och åtgärda inträffade fel. För att enskilda arbetsuppgifter ska kunna utföras på ett tillfredsställande sätt krävs att personalen i en organisation har tillgång till aktuell och relevant information. Den sista modulen i modellen avser uppföljning av den interna styrningen och kontrollens utformning och effektivitet.
AAK:s organisation är utformad för att möjliggöra ett snabbt beslutsfattande. Operativa beslut fattas därför på affärsområdes- eller dotterföretagsnivå, medan beslut om strategier, förvärv och övergripande finansiella frågor fattas av bolagets styrelse och koncernledning. Organisationen präglas av en tydlig ansvarsfördelning samt väl fungerande och inarbetade styr- och kontrollsystem, vilka omfattar samtliga enheter inom AAK.
Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av en övergripande kontrollmiljö där organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar har dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument, till exempel i AAK:s finanspolicy, råvaruinköpspolicy samt manual för den finansiella rapporteringen och i den attestordning som VD fastställer. AAK:s ekonomifunktioner är integrerade genom ett gemensamt konsolideringssystem samt gemensam redovisningsinstruktion. Koncernens ekonomi har ett nära och väl fungerande samarbete med dotterföretagens controllers avseende bokslut och rapportering.
Som en komplettering till den interna kontrollen utförs enligt en särskild plan genom koncernens centrala ekonomifunktion i samarbete med en oberoende extern internationell revisionsbyrå på roterande basis en årlig granskning av några enheter i koncernen. AAK har valt att inte etablera en särskild granskningsfunktion (internrevision) då ovan nämnda funktioner väl fyller denna uppgift. Samtliga AAK:s dotterföretag rapporterar månadsvis. Rapporteringen utgör grunden för koncernens konsoliderade finansiella rapportering. Inom varje legal enhet finns en ansvarig controller som svarar för respektive affärsområdes ekonomiska styrning och för att de finansiella rapporterna är korrekta, kompletta och levereras i tid inför koncernrapporteringen.
AAK-koncernen är genom sin internationella närvaro utsatt för ett antal olika risker. Riskhanteringen inom koncernen styrs av fastlagda policies och rutiner, vilka årligen revideras av AAK:s styrelse. Risker relaterade till råvara styrs av koncernens råvaruinköpspolicy. Valuta-, ränte- och likviditetsrelaterade risker styrs främst av AAK:s finanspolicy. I koncernens kreditpolicy fastställs hanteringen av kredit- och kontraktsrisker. En effektiv riskhantering förenar den operativa affärsutvecklingen med ägarnas och andra intressenters krav på kontroll och en långsiktigt god värdeutveckling. Riskhanteringen syftar till att minimera risker men också till att säkerställa att möjligheter tillvaratas på bästa sätt. Riskhanteringen omfattar följande riskområden: strategiska risker med avseende på marknad och bransch, kommersiella, operativa och finansiella risker, efterlevnad av externa och interna regelverk samt finansiell rapportering. Huvudkomponenterna i riskarbetet är identifiering, värdering, hantering, rapportering, uppföljning och kontroll. För ytterligare information kring AAK:s riskhantering se sidorna 25–29, not 3.
De risker som identifierats avseende den finansiella rapporteringen hanteras via bolagets kontrollaktiviteter. Kontrollaktiviteterna syftar till att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. Hanteringen sker både genom manuella kontroller i form av till exempel avstämningar och inventeringar, automatiska kontroller genom IT-systemen samt genom generella kontroller i den underliggande IT-miljön. Detaljerade ekonomiska analyser av resultat samt uppföljning mot budget och prognoser kompletterar de verksamhetsspecifika kontrollerna och ger en övergripande bekräftelse på rapporteringens kvalitet.
För att säkerställa fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen, har koncernen riktlinjer för information och kommunikation som syftar till att relevant och väsentlig information ska utbytas inom verksamheten, såväl inom respektive enhet som till och från ledning och styrelse. Policyer, handböcker och arbetsbeskrivningar avseende den finansiella processen kommuniceras mellan ledning och personal och finns att tillgå elektroniskt och/eller i tryckt form. Styrelsen får via revisionsutskottet regelbundet återkoppling avseende den interna kontrollen. För att säkerställa att den externa informationsgivningen blir korrekt och fullständig, har AAK en av styrelsen fastställd informationspolicy vilken anger vad som ska kommuniceras, av vem och på vilket sätt.
Effektiviteten i processen för riskbedömning och genomförandet av kontrollaktiviteterna följs upp kontinuerligt. Uppföljningen omfattar både formella och informella rutiner som används av de ansvariga på varje nivå. Rutinerna inbegriper uppföljning av resultat mot budget och planer, analyser och nyckeltal. Styrelsen erhåller månadsvis rapporter om koncernens finansiella ställning och utveckling. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation och ledningen analyserar månatligen den ekonomiska rapporteringen på detaljnivå.
Revisionsutskottet följer vid sina sammanträden upp den ekonomiska redovisningen och får rapport från revisorerna avseende deras iakttagelser.
AAK har ett antal policyer för koncernens verksamhet och dess medarbetare. Bland dessa märks till exempel följande:
Koncernens etiska riktlinjer har utarbetats i syfte att klarlägga koncernens grundläggande inställning i etiska frågor såväl inom koncernen som externt mot kunder och leverantörer.
Koncernens finansfunktion arbetar efter en av styrelsen antagen instruktion som ger ramar för hur koncernens verksamhet ska finansieras samt hur till exempel valuta- och ränterisker ska hanteras.
Koncernens informationspolicy är ett dokument som beskriver koncernens generella principer för informationsgivning.
Koncernens miljöpolicy ger riktlinjer för miljöarbetet inom koncernen.
Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årstämman 8 maj 2014 för fastställelse.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder, IFRS, sådana de antagits av EU och att den ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Melker Schörling Arne Frank Ulrik Svensson Märit Beckeman Ordförande Verkställande direktör och koncernchef
Ledamot Ledamot
Lillie Li Valeur Märta Schörling Leif Håkansson Annika Westerlund Ledamot Ledamot Personalrepresentant Personalrepresentant
Vår revisionsberättelse har avgivits den 31 mars 2014 PricewaterhouseCoopers AB
Sofia Götmar-Blomstedt Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för AarhusKarlshamn AB (publ) för år 2013 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 47-52. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 1–53.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 47-52. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för AarhusKarlshamn AB (publ) för år 2013. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyr-
Malmö den 31 mars 2014. PricewaterhouseCoopers AB
Sofia Götmar-Blomstedt Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
ningsrapporten på sidorna 47-52 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Eget kapital, minoritetens andel av eget kapital och uppskjuten skatteskuld dividerat med balansomslutningen.
Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.
Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt operativt kapital.
Rörelseintäkter minus varukostnader.
Börskursen dividerat med eget kapital per aktie.
Utdelning per aktie i procent av börskursen.
Eget kapital dividerat med genomsnittligt antal aktier på balansdagen.
Nettoomsättning dividerat med genomsnittligt operativt kapital.
Kassa och bank samt kortfristiga placeringar med löptid understigande tre månader.
Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier på balansdagen.
Summa räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar.
P/E-tal Aktiekursen dividerat med vinst per aktie.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.
Icke räntebärande omsättningstillgångar minus icke räntebärande skulder exklusive uppskjuten skatt.
Nettolåneskuld dividerat med eget kapital inklusive minoritetsintressen.
Eget kapital inklusive minoritetsintressen i procent av balansomslutningen.
Summa tillgångar minus likvida medel, räntebärande fordringar och icke räntebärande rörelseskulder, men exklusive uppskjuten skatt.
Utdelning per aktie i procent av vinst per aktie.
AAK-aktien handlas sedan den 2 oktober 2006 på NASDAQ OMX, Stockholm, den nordiska listan. Från och med 1 januari 2014 handlas AAK-aktien inom segmentet Large Cap (tidigare Mid Cap), inom sektor Konsument dagligvaror. Kortnamnet är AAK och ISIN-koden SE0001493776.
Under 2013 omsattes 9,4 (12,3) miljoner aktier till ett sammanlagt värde av 3.275 (2.875) Mkr, vilket motsvarar en omsättningshastighet på 23 (30) procent. Den genomsnittliga handeln per börsdag var 37.625 (49.516) aktier eller 13.098 (11.498) Tkr. Vid årets slut var kursen 412,00 (276,00) kr och AAK:s börsvärde 16.942 (11.288) Mkr. Högsta betalkurs under året var 432,00 kr (2013-12-02) och lägsta kurs var 264,50 kr (2013-02-06).
Den 31 december 2013 uppgick aktiekapitalet i AAK till 411.218.390 (408.981.890) kr. Antalet aktier var 41.121.839 (40.898.189). Kvotvärdet per aktie var 10 kr. Varje aktie berättigar till en röst. Samtliga aktier har lika rätt till del i bolagets vinst och tillgångar.
Antalet aktieägare uppgick den 31 december 2013 till 7.621 (6.934).
Styrelsen har tagit beslut om utdelningspolicy. Enligt den nya policyn är styrelsens målsättning att, med beaktande av koncernens resultatutveckling, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter, föreslå årliga utdelningar som motsvarar minst 30– 50 procent av årets resultat efter skatt för koncernen.
Styrelsen i AAK föreslår en utdelning för verksamhetsåret 2013 på 6,00 (5,25) kr per aktie, totalt 247 (215) Mkr.
AAK:s mål är att aktien ska värderas på grundval av relevant, korrekt och aktuell information. Det kräver en tydlig strategi för den finansiella kommunikationen, förtroendegivande information och regelbundna kontakter med finansmarknadens olika intressenter.
Kontakterna med finansmarknaden sker via presentationer i samband med kvartalsrapporterna och möten med analytiker, investerare och journalister på kapitalmarknadsdagar, seminarier samt besök vid AAK:s enheter.
Under 2013 genomfördes två kapitalmarknadsdagar (Stockholm och London) samt ett stort antal möten med analytiker och andra professionella aktörer på plats i Amsterdam, Bryssel, Frankfurt, Köpenhamn, London, New York, Paris och Stockholm.
Intresserade kan via www.aak.com inhämta presentationsmaterial och lyssna på ljudupptagningar från presentationerna i samband med kvartalsrapporterna.
Berenberg Bank – James Targett Kepler Cheuvreux – Richard Koch Carnegie Investment Bank AB – Fredrik Villard Danske Bank – Bile Daar Handelsbanken – Casper Blom Nordea Bank A/S – Patrik Setterberg SEB Enskilda – Stefan Cederberg
Finansiell information om AAK finns på www. aak.com. Där finns bland annat finansiella rapporter, pressreleaser och presentationer att hämta. Företagets pressreleaser distribueras via Cision och finns även tillgängliga på företagets webbplats.
Ledningen finns tillgänglig per Telefon: +46 40 627 83 00 E-post: [email protected]
Fredrik Nilsson Finansdirektör och CFO Telefon: +46 40 627 83 00 E-post: [email protected]
Anders Byström Direktör Extern redovisning och Investor Relations Telefon: +46 40 627 83 00 E-post: anders.byströ[email protected]
| Antal aktier |
Andel av aktiekapital och röster, % |
|
|---|---|---|
| BNS Holding AB (Melker Schörling AB) | 14.318.350 | 34,8 |
| Didner & Gerge Fonder Aktiebolag | 2.741.132 | 6,7 |
| AMF – Försäkring och Fonder | 2.241.232 | 5,4 |
| Swedbank Robur fonder | 2.204.326 | 5,4 |
| SEB Investment Management | 1.293.682 | 3,2 |
| Svenska Handelsbanken Copenhagen | 1.291.396 | 3,1 |
| Alecta Pensionsförsäkring | 800.000 | 2,0 |
| Handelsbanken Fonder AB RE JPMEL | 766.723 | 1,9 |
| Enter fonder | 681.847 | 1,7 |
| Andra aktieägare | 14.783.151 | 35,8 |
| Totalt | 41.121.839 | 100,0 |
| Fördelning av aktieinnehav 2013-12-30 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier | Antal aktieägare |
Andel av alla aktie ägare, % |
Andel av aktiekapital och röster, % |
||
| 1–500 | 5.855 | 76,8 | 2,39 | ||
| 501–1.000 | 834 | 10,9 | 1,71 | ||
| 1.001–5.000 | 644 | 8,4 | 3,59 | ||
| 5.001–10.000 | 86 | 1,1 | 1,49 | ||
| 10.001–15.000 | 37 | 0,5 | 1,09 | ||
| 15.001–20.000 | 23 | 0,3 | 1,10 | ||
| 20.001– | 142 | 1,9 | 88,63 | ||
| Totalt | 7.621 | 100,0 | 100,00 |
| Data per aktie | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |||
| 412,00 | 276,00 | |||
| 6,00 | 5,25 | |||
| 1,46 | 1,90 | |||
| 17,87 | 15,66 | |||
| 105,76 | 95,32 | |||
| 3,90 | 2,90 | |||
Definitioner, se sid 55
Styrelsens ordförande. Invald år: 2005 (Karlshamns AB 2001).
Född: 1947.
Nationalitet: Svensk.
Huvudsaklig sysselsättning: Styrelseordförande i Melker Schörling AB.
Utbildning: Civilekonom.
Professionell bakgrund: Vd och koncernchef i ett flertal företag, däribland Securitas AB 1987–1992 och Skanska 1993–1997.
Andra styrelseuppdrag: Styrelseordförande i MSAB, Hexagon AB, Securitas AB och HEXPOL AB samt styrelseledamot i Hennes & Mauritz AB.
Aktieinnehav: Melker Schörling är genom Melker Schörling AB innehavare av 14.318.350 aktier i AAK (35 procent).
Arne Frank
Invald år: 2010. Född: 1958.
Nationalitet: Svensk.
Huvudsaklig sysselsättning: Vd och koncernchef för AarhusKarlshamn AB.
Utbildning: MSc. in Industrial Engineering and Management.
Professionell bakgrund: Styrelseordförande, koncernchef och vd i TAC. Executive Vice President i Building Automation Business Unit vid Schneider Electric SA. Styrelseordförande och vd för Carl Zeiss Vision Holding GmbH.
Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Alfa Laval AB (publ.).
Aktieinnehav: 364.550 (tillsammans med familj i eget bolag).
Ulrik Svensson
Invald år: 2007.
Född: 1961.
Nationalitet: Svensk.
Huvudsaklig sysselsättning: Vd för Melker Schörling AB.
Utbildning: Civilekonom.
Professionell bakgrund: Finanschef i flera börsbolag, bland annat Swiss International Airlines och Esselte.
Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Assa Abloy AB, HEXPOL AB, Loomis AB, Hexagon AB och Flughafen Zürich AG.
Aktieinnehav: 0.
AarhusKarlshamn Sweden AB. Utsedd av IF-Metall. Invald år: 2005.
Född: 1957. Nationalitet: Svensk.
Huvudsaklig sysselsättning: Ordförandeskap och styrelseuppdrag inom fackföreningsrörelsen, kommun och landsting.
Utbildning: Elektroteknik. Aktieinnehav: 0.
AarhusKarlshamn Sweden AB. Utsedd av PTK-L. Invald år: 2005. Född: 1956. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: Laboratorieassistent. Utbildning: Tekniskt gymnasium. Aktieinnehav: 0.
Invald år: 2006 (Karlshamns AB 2004). Född: 1943.
Nationalitet: Svensk.
Huvudsaklig sysselsättning: Projektarbete vid Department of Design Sciences, Division of Packaging Logisists vid LTH, Lunds universitet. Utbildning: PhD Master of Science och licentiatexamen inom teknik.
Professionell bakgrund: Projektledare, konsult, affärsutvecklare samt produkt- och förpackningsutveckling.
Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Beckeman Consulting AB.
Aktieinnehav: 0.
Lillie Li Valeur Invald år: 2013. Född: 1970. Nationalitet: Dansk.
Huvudsaklig sysselsättning: Vice President Arla Foods amba, ansvarar för Sydostasien.
Utbildning: MBA och BSc. Medicine.
Professionell bakgrund: Strategi och affärsutveckling, expertkunskaper om den globala och asiatiska marknaden, erfarenhet av livsmedels-, ingrediens-, läkemedels- och konsultbranschen, ett förflutet inom marknadsföring för B2C och B2B vid Novartis, Arla Foods och Bain & Co. Aktieinnehav: 0.
Märta Schörling Invald år: 2013. Född: 1984. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: Consultant Pond Innovation & Design. Utbildning: Civilekonom. Professionell bakgrund: Consultant Pond Innovation & Design. Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Melker Schörling AB. Aktieinnehav: 0.
Född: 1969. Auktoriserad revisor. Huvudansvarig revisor. Bolagets revisor sedan 2013.
Arne Frank Invald år: 2010. Född: 1958. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: Vd och koncernchef för AarhusKarlshamn AB. Utbildning: MSc. in Industrial Engineering and Management. Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Alfa Laval AB (publ.). Aktieinnehav: 364.550 (tillsammans med familj i
Fredrik Nilsson Anställd: 2007. Född: 1977. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President för AarhusKarlshamn AB. Chief Financial Officer (CFO). Utbildning: MSc. Business Administration. Aktieinnehav: 0. Teckningsoptioner: 15.000.
Renald Mackintosh Anställd: 2002. Född: 1951. Nationalitet: Nederländsk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President för AarhusKarlshamn AB. President Infant Nutrition, Food Service Continental Europe, Personal Care och Binol. Utbildning: MSc. Food Technology. Aktieinnehav: 300. Teckningsoptioner: 40.000.
eget bolag).
Octavio Díaz de León Anställd: 2007. Född: 1967. Nationalitet: Mexikansk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President för AarhusKarlshamn AB. Vd för AarhusKarlshamn Mexiko. Utbildning: MBA, BSc. Mechanical & Electrical Engineering. Aktieinnehav: 0. Teckningsoptioner: 40.000.
Edmond Borit Anställd: 2001. Född: 1969. Nationalitet: Peruansk och fransk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President för AarhusKarlshamn AB. Vd för AarhusKarlshamn South America. Utbildning: MBA, BSc. Food Engineering. Aktieinnehav: 0. Teckningsoptioner: 38.000.
David Smith Anställd: 2001. Född: 1960. Nationalitet: Brittisk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President för AarhusKarlshamn AB. President European Supply Chain. Utbildning: MBA, Graduate Diploma in Business Management. Aktieinnehav: 0. Teckningsoptioner: 40.000.
Torben Friis Lange Anställd: 2010. Född: 1963. Nationalitet: Dansk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President för AarhusKarlshamn AB. President Asia, CIS, Middle East. Utbildning: BSc. Dairy Technology, Graduate Diploma in Business Administration. Aktieinnehav: 0. Teckningsoptioner: 100.000.
Jens Wikstedt Anställd: 2014. Född: 1958. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President för AarhusKarlshamn AB. President Europe. Utbildning: Bachelors degree of Economics and Business Adm. Aktieinnehav: 550. Teckningsoptioner: 0.
Terrence Thomas Anställd: 2013. Född: 1962. Nationalitet: Amerikansk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President för AarhusKarlshamn AB. President AAK USA och Kanada. Utbildning: MBA, BSc. Chemical Engineering. Aktieinnehav: 0. Teckningsoptioner: 40.000.
Karsten Nielsen Anställd: 1988. Född: 1963. Nationalitet: Dansk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President för AarhusKarlshamn AB. Chief Technology Officer (CTO). Utbildning: Graduate Diploma in Food Technology. Aktieinnehav: 264. Teckningsoptioner: 15.000.
Anne Mette Olesen Anställd: 2010. Född: 1964. Nationalitet: Dansk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President för AarhusKarlshamn AB. Chief Marketing Officer (CMO) CSR. Utbildning: MBA, BSc. Chemical Engineering. Aktieinnehav: 0. Teckningsoptioner: 60.000.
AarhusKarlshamn AB (publ.) kommer att lämna ekonomisk information för verksamhetsåret 2014 vid följande tillfällen:
Rapporter och pressmeddelanden finns tillgängliga på engelska och svenska. De kan beställas från
AarhusKarlshamn AB (publ.) Corporate Communication Jungmansgatan 12 211 19 Malmö Telefon: 040-627 83 00 Fax: 040-627 83 11 E-post: [email protected]
Mer information om AarhusKarlshamn AB (publ.) finns på bolagets webbplats: www.aak.com
Årsstämma i AarhusKarlshamn AB (publ.) äger rum fredagen den 8 maj 2014 kl. 14.00 på Europaporten i Malmö. Entrén till stämmolokalen öppnar kl. 13.00 och registrering måste ha skett före kl. 14.00 då röstlängden upprättas.
Rätt att deltaga vid årsstämman har den aktieägare som dels är införd i den utskrift av aktieboken som görs fredagen den 2 maj 2014, dels har anmält sitt deltagande till årsstämman senast kl. 16.00 fredagen den 2 maj 2014.
Bolaget är ett s.k. avstämningsbolag vars aktier är anslutna till Euroclear Sweden AB. Detta innebär att aktieägare, för att ha rätt att deltaga vid årsstämman, måste vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken per fredagen den 26 april 2013. Den som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att kunna deltaga vid årsstämman. Detta bör ske i god tid före nämnda datum.
Aktieägare som önskar deltaga vid årsstämman ska anmäla sig till bolaget genom ett av följande alternativ.
Vid anmälan ska namn, adress, telefonnummer, person- eller organisationsnummer samt aktieinnehav uppges.
Kallelse till årsstämman annonseras i Post- och Inrikes Tidningar och på bolagets webbplats, där samtliga stämmoärenden kommer att framgå. En annons angående att årsstämman sammankallats kommer att publiceras i Svenska Dagbladet.
Jungmansgatan 12 211 19 Malmö Tfn: 040 627 83 00 Fax: 040 627 83 11 E-post: [email protected] www.aak.com Org. nr. 556669-2850
För mer information se www.aak.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.