Annual Report • Apr 24, 2012
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Sida |
|---|
| Förvaltningsberättelse 4 |
| Resultaträkning för koncernen 8 |
| Rapport över totalresultat för koncernen 8 |
| Kassaflödesanalys för koncernen 9 |
| Balansräkning för koncernen 10 |
| Förändringar i koncernens eget kapital 12 |
| Resultaträkning för moderbolaget 13 |
| Rapport över totalresultat för moderbolaget 13 |
| Balansräkning för moderbolaget 14 |
| Förändringar i moderbolagets eget kapital 16 |
| Kassaflödesanalys för moderbolaget 17 |
| Noter 18 |
| Finansiell riskhantering 26 |
| Bolagsstyrningsrapport 47 |
| Revisionsberättelse 54 |
| Definitioner 55 |
| AAK-aktien 56 |
| AarhusKarlshamn AB (publ) – Styrelse 58 |
| AarhusKarlshamn AB (publ) – Koncernledning 60 |
| Informationstillfällen, årsstämma 62 |
| Adress 63 |
Mkr om inget annat anges
Styrelsen och verkställande direktören för AarhusKarlshamn AB (publ), organisationsnummer 556669-2850, med säte i Malmö, avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret januari - december 2011 och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari – 31 december 2011.
Företagets största affärsområde, Food Ingredients, rapporterade rekordhögt rörelseresultat 518* (454) Mkr, en förbättring med 14 procent. Rörelseresultatet till fasta växelkurser förbättrades med 22 procent. Rörelseresultat per kilo ökade från 0.53 kr till 0.62 kr, en förbättring med 17 procent. Affärsområdet Chocolate & Confectionery Fats rapporterade en volymökning på 7 procent och fortsatt stabila marginaler. Rörelseresultatet förbättrades från 341* Mkr till 378 Mkr eller med 11 procent. Rörelseresultatet till fasta växelkurser förbättrades med 18 procent. Rörelseresultatet för företagets minsta affärsområde, Technical Products & Feed, uppgick till 103 (118) Mkr till följd av utmanande marknadsförhållanden och höga råvarupriser.
Koncernens resultat efter finansiella poster uppgick till 816 (828) Mkr. Finansnettot uppgick till -98 (-54) Mkr. Ökningen berodde främst på höjda räntor.
Den redovisade skattekostnaden motsvarar en genomsnittlig skattesats på 26 (24) procent. Den underliggande genomsnittliga skattesatsen för koncernen är cirka 27 (27) procent. Orsaken till denna lägre skattekostnaden var skattemässiga avdrag för investeringar i vissa länder.
Soliditeten uppgick den 31 december 2011 till 36 procent (34 procent den 31 december 2010). Koncernens nettoskuld per den 31 december 2011 var 3.141 Mkr (2.634 Mkr den 31 december 2010). Den 31 december hade koncernen totala kreditfaciliteter på ca 6.000 Mkr.
Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet uppgick till 902 (875) Mkr. Rörelsekapitalet ökade med 613 (118) Mkr till följd av att höga råvarupriser under andra halvåret 2010 påverkade 2011 med en eftersläpning på 6-9 månader. Kassaflödet från den löpande verksamheten inklusive förändringar i rörelsekapitalet uppgick till 289 (757) Mkr. Efter investeringar, inklusive förvärvet av Golden Foods/Golden Brands, uppgick kassaflödet till -381 (426) Mkr.
Koncernens nettoinvesteringar i anläggningstillgångar och företagsförvärv uppgick till sammanlagt 670 (331) Mkr och avsåg huvudsakligen löpande underhållsinvesteringar och förvärvet av Golden Foods/Golden Brands. Investeringar exklusive förvärv bör vara i linje med de årliga avskrivningarna över en konjunkturcykel.
* Exklusive engångsposter
Bolaget erhöll netto (ersättning minus hänförliga kostnader) ytterligare 48 Mkr i försäkringsersättning. Bakgrunden är att den 4 december 2007 inträffade en explosionsartad brand i AAK:s fabrik i Århus. Olyckan inträffade i den del av fabriken där det framställs vegetabiliska oljor för användning som komponenter i specialfetter för choklad- och konfektyrprodukter, främst CBE. Samtliga anläggningar var åter i drift under fjärde kvartalet 2008.
Under 2008 till 2010 fick AAK ersättning för driftsavbrott med cirka 430 Mkr. Försäkringsärendet avslutades under andra kvartalet 2011.
Under första kvartalet 2011 aviserade bolaget ytterligare ett rationaliseringsprogram i Storbritannien, vilket ska leda till ökad fokusering på specialprodukter. Engångskostnaden relaterat till detta omstruktureringsprogram uppgick till 45 Mkr.
Affärsområdena är: Food Ingredients, Chocolate & Confectionery Fats (inkluderande Lipids for Care) samt Technical Products & Feed. Koncernens gemensamma funktioner ingår i Group Functions.
Food Ingredients har starka regionala positioner i framför allt Europa och Amerika men kommer successivt att stärka sina positioner i övriga regioner.
Chocolate & Confectionery Fats och Lipids for Care har världsledande positioner som successivt skall utvecklas på en alltmer global arena.
Technical Products & Feed har starka positioner i norra Europa och kommer att fokusera på tillväxt i närområdet genom sin starka anknytning till Karlshamnsenheten i Sverige som innebär omfattande samordningsfördelar.
Ett nytt företagsprogram "AAK Acceleration" lanserades under hösten 2010. Programmet bygger på vår specialiseringsstrategi, men med större fokus på det praktiska genomförandet samt på tillväxt och resultatutveckling på medellång och lång sikt.
AAK Acceleration har fortsatt att under 2011 ge mycket positiva effekter, såväl i form av organisk tillväxt för specialprodukterna och förvärvstillväxt som produktivitetsökning.
Bolaget förvärvade 1 juli 2011 den ledande nordamerikanska tillverkaren, av flingade vegetabiliska specialfetter för bageriindustrin och food service, Golden Foods/Golden Brands.
Golden Foods/Golden Brands grundades 1982 i Louisville i Kentucky. Företaget sysselsatte 160 personer och hade en omsättning på cirka 120 miljoner amerikanska dollar 2010. Förvärvet har endast haft en begränsad inverkan på koncernens rörelseresultat för 2011, men väsentliga positiva effekter från och med första kvartalet 2012.
Förvärvet av Golden Foods/Golden Brands är en integrerad del av AAK Acceleration, vilket utöver organisk tillväxt innebär selektiva förvärv som gynnar våra kunder. Det stärker avsevärt vår förmåga att kunna leverera en bredare produktportfölj av specialfetter och oljor. Som en av världens största marknader för specialoljor är en expansion i USA särskilt intressant.
Öppnandet av ett försäljningsbolag i Kina under 2011 är en viktig del i AAK:s tillväxtstrategi "AAK Acceleration". AAK vill vara en global samarbetspartner med en stark lokal närvaro för att betjäna våra globala och lokala kunder. Lokal närvaro i denna mycket viktiga marknad är avgörande för vår långsiktiga tillväxt och för att kunna stärka vår innovativa plattform i nära samarbete med våra kunder.
Genom en egen landsorganisation stärker vi väsentligen vår förmåga att kunna leverera våra specialoljor och fetter till befintliga och nya potentiella kunder och att utveckla de goda kontakter som redan etablerats på den kinesiska marknaden.
Under 2011 har AAK öppnat ett försäljningskontor i Tyskland vilket är ett naturligt steg i införandet av AAK:s tillväxtstrategi "AAK Acceleration". AAK strävar efter att vara en global samarbetspartner med en stark lokal närvaro för att betjäna våra kunder för att kunna växa och stärka vår innovativa plattform i nära samarbete med våra kunder.
För att skapa bättre förutsättningar för såväl organisk tillväxt som förvärv, för att bättre kunna möta framtida konkurrens samt för att förstärka en nödvändig internationalisering har AAK under 2011 utökat koncernledningen.
Förstärkningen av koncernledningen skall leda till en effektiv organisation som bättre globalt tar tillvara fördelarna i vårt produktsortiment och skapar tydligare förutsättningar för en global tillväxt.
AAK har i januari 2011 tecknat två nya bindande låneavtal för att refinansiera de existerande lånen som skulle förfalla under hösten 2011 samt för att finansiera den löpande verksamheten och eventuella förvärv.
Båda låneavtalen har en löptid på fem år och är bindande kreditlöften. Det ena låneavtalet är en club deal "Multicurrency Revolving Facility" på 330 MEUR (3.000 Mkr). Det andra låneavtalet är på 180 MUSD (1.200 Mkr), en "Multicurrency Revolving Facility", tecknat bilateralt. De nya lånen, tillsammans med det sjuåriga lån på 1.000 Mkr som tecknades under sommaren 2010 och som delvis är garanterat av Exportkreditnämnden (EKN), innebär att AAK förlänger den genomsnittliga skuldförfallostrukturen väsentligt.
Sammantaget har koncernen nu bindande kreditlöften om sammanlagt 6.000 Mkr med en löptid av fyra år eller längre. De nya lånevillkoren innebär också en väsentligt förbättrad flexibilitet avseende de ökade råmaterialpriserna.
AAK:s finansiella mål är att växa snabbare än den underliggande marknaden och att generera starka kassaflöden. Målsättningen är också att successivt förbättra avkastningen på operativt kapital.
Styrelsens målsättning är att, med beaktande av koncernens resultatutveckling, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter, föreslå årliga vinstutdelningar som motsvarar minst 30-50 procent av årets resultat efter skatt för koncernen.
Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång.
"Hur det förvärrade allmänna ekonomiska läget i Europa kommer att påverka vår bransch är svårt att förutsäga. Men med tanke på att de dramatiska prisökningarna på livsmedel under 2010 åtminstone har avtagit för stunden, AAK:s värdefulla erbjudanden i form av hälsosamma produkter, lägre kostnader och vårt accelerationsprogram fortsätter vi att vara försiktigt optimistiska för framtiden, främst drivet av affärsområdet Food Ingredients."
Inför årsstämman 2012 har valberedningen föreslagit omval av styrelseledamöterna Melker Schörling, Carl Bek-Nielsen, Martin Bek-Nielsen, Mikael Ekdahl, Märit Beckeman, Ulrik Svensson, Harald Sauthoff och Arne Frank. John Goodwin har avböjt omval. Valberedningen föreslår vidare omval av Melker Schörling som styrelsens ordförande och Carl Bek-Nielsen som styrelsens vice ordförande. Tillsammans representerar valberedningen 52,8 procent av aktierna och rösterna i AAK per den 31 december 2011.
Det totala antalet aktier i AAK uppgick per 31 december 2011 till 40.898.189. I AAK finns ett aktieslag, varvid varje aktie berättigar till en röst. Det föreligger inte några begränsningar i fråga om hur många röster som varje aktieägare kan avge vid en årsstämma. Det föreligger inte heller några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet till följd av bestämmelse i lag- eller bolagsordning.
Av bolagets aktieägare har endast BNS Holding AB ett aktieinnehav som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i AAK. BNS Holding AB:s aktieinnehav uppgick per den 31 december 2011 till 40,4 procent av det totala röstetalet.
AAK har inte kännedom om några avtal mellan direkta aktieägare i AAK som medför begränsningar i rätten att överlåta aktierna. Däremot finns ett aktieägaravtal mellan de båda ägarna till BNS Holding AB – Melker Schörling AB och United International Enterprises Ltd – som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna i AAK.
Ägarförhållandena beskrivs vidare i avsnittet AAK-aktien på sidan 56.
I bolagsordningen föreskrivs att tillsättande av styrelseledamöter skall ske vid årsstämma i AAK. Bolagsordningen innehåller inte några bestämmelser om entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
Koncernens långfristiga finansieringsavtal innehåller bestämmelser som innebär att långivaren i vissa fall har rätt att begära förtida betalning om kontrollen över AAK förändras på ett väsentligt sätt. En sådan väsentlig kontrollförändring kan äga rum till följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Det är AAK:s bedömning att det har varit nödvändigt att acceptera dessa bestämmelser för att erhålla finansiering på i övrigt godtagbara villkor.
Riktlinjer för ersättning till VD och andra ledande befattningshavares förmåner har fastställts av årsstämman 2011. Några avvikelser från dessa riktlinjer har inte gjorts. Styrelsen i AAK föreslår att årsstämman 2012 beslutar om att samma riktlinjer skall tillämpas 2012 som 2011 för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna återfinns i not 8, Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare.
Dessa riktlinjer skall omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för det fall ändringar görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen skall ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Koncernens verksamhet inom produktutveckling beskrivs vidare i avsnittet på sid 13 och 16 i AAK Årsrapport 2011.
Anläggningarna påverkar miljön genom utsläpp av luktande ämnen, lösningsmedel, rökgaser till luft, utsläpp av fett, syreförbrukande ämnen, närsalter till vatten samt uppkomst av organiskt avfall och buller. En kontinuerlig förbättring sker på alla plan av AAK:s miljöprestanda. Verksamheterna har erforderliga tillstånd från myndigheter i alla länder. I Sverige bedriver verksamheten i Karlshamn tillståndspliktig verksamhet.
För AAK-koncernen är en effektiv kompetensförsörjning viktigt för konkurrensförmågan. Koncernen arbetar kontinuerligt med att kompetensutveckla personalen.
All affärsverksamhet inbegriper risker – ett kontrollerat risktagande är en förutsättning för att upprätthålla en uthållig god lönsamhet. Risk kan vara beroende av händelser i omvärlden och påverka en viss bransch eller marknad, risken kan även vara rent företagsspecifik eller landsspecifik. I AAK är en effektiv riskhantering en kontinuerlig process som bedrivs inom ramen för den operativa styrningen och utgör ett naturligt led i den löpande uppföljningen av verksamheten.
För utförligare information hänvisas till avsnittet, Risker och hot på sidan 20-21, i AAK Årsrapport 2011 samt till Not 3 Finansiell riskhantering.
AAK-koncernen är exponerad för den hårda konkurrens som råder i branschen samt råvaruprissvängningar som påverkar kapitalbindningen.
Råvarorna som används i verksamheten är naturprodukter och tillgången kan därför variera beroende på klimat och andra externa faktorer.
Koncernens hantering av finansiella risker beskrivs i not 3 Finansiell riskhantering.
Styrelsens sammansättning och arbete m m redovisas i avsnittet Bolagsstyrningsrapport på sid 47.
Bolaget är ett holdingbolag för AAK-koncernen och verksamheten består i huvudsak av koncerngemensamma funktioner kopplade till koncernens utveckling och förvaltning. I bolaget finns kompetens kopplad till finansiering, redovisning, information, HR samt IT. Bolaget ansvarar även för koncernens strategi- och riskhantering samt tillhandahåller legala och skatterelaterade tjänster till koncernbolagen.
Moderbolagets fakturering under helåret 2011 uppgick till 47 (42) Mkr.
Resultatet efter finansiella poster var 111 (1) Mkr. Räntebärande skulder minus likvida medel och räntebärande tillgångar uppgick till 101 Mkr (160 Mkr den 31 december 2010). Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgick till 0 (0) Mkr.
Antalet anställda i moderbolaget uppgick den 31 december 2011 till 13 (14) personer.
Det har inte inträffat några väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut.
Styrelsen har föreslagit att årsstämman 2012 beslutar om vinstdisposition innebärande att till aktieägarna utdela 4,75 kr per aktie. Vinstutdelningen uppgår således till sammanlagt 194 Mkr. Målet är att utdelningen långsiktigt skall motsvara 30 – 50 procent av koncernens resultat efter skatt, dock alltid med beaktande av AAK:s långsiktiga finansieringsbehov. I moderbolaget finns inga finansiella instrument som värderats enligt 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen (1995:1554). Med anledning av styrelsens förslag till vinstutdelning, får styrelsen härmed avge följande yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen (2005:551).
Balanserade vinstmedel från föregående år uppgår till 3.576 Mkr och resultatet för räkenskapsåret 2011 uppgår till 108 Mkr (604 Mkr för koncernen). Förutsatt att årsstämman 2012 fattar beslut i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition kommer 3.490 Mkr att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning.
Enligt styrelsens bedömning kommer bolagets och koncernens egna kapital efter föreslagen vinstutdelning att vara tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens art, omfattning och risker. Styrelsen har härvid beaktat bl a bolagets och koncernens historiska utveckling, budgeterad utveckling och konjunkturläget.
Styrelsen har gjort en bedömning av bolagets och koncernens ställning samt bolagets och koncernens möjligheter att på kort och lång sikt infria sina åtaganden. Föreslagen utdelning utgör sammanlagt 4,7 procent av bolagets egna kapital och 5,4 procent av koncernens egna kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Efter genomförd vinstutdelning uppgår bolagets och koncernens soliditet till 55 procent respektive 34 procent. Bolagets och koncernens soliditet är därmed god i förhållande till branschen. Styrelsen anser att bolaget och koncernen har förutsättningar att ta framtida affärsrisker och även tåla eventuella
Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att
| till förfogande stående balanserade vinstmedel | 3.576.364.979 kr |
|---|---|
| samt årets resultat | 108.282.498 kr |
| Summa | 3.684.647.477 kr |
| disponeras på följande sätt; | |
| till aktieägarna utdelas 4,75 kr per aktie | 194.266.398 kr |
| i ny räkning överföres | 3.490.381.079 kr |
| Summa | 3.684.647.477 kr |
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för faställelse på årsstämman den 15 maj 2012.
förluster. Vinstutdelningen kommer inte att negativt påverka bolagets och koncernens förmåga att göra ytterligare investeringar i enlighet med styrelsens planer.
Föreslagen vinstutdelning kommer tillfälligt att ha en viss negativ påverkan på bolagets och koncernens förmåga att infria sina betalningsförpliktelser. Bolaget och koncernen har emellertid god tillgång till såväl korta som långfristiga krediter, som kan tas i anspråk med kort varsel.
Styrelsen bedömer därför att bolaget och koncernen har god beredskap att hantera såväl förändringar med avseende på likviditeten som oväntade händelser. Utöver vad som ovan anförts har styrelsen övervägt andra kända förhållanden som kan ha betydelse för bolagets och koncernens ekonomiska ställning. Ingen omständighet har därvid framkommit som gör att föreslagen vinstutdelning inte framstår som försvarlig.
Avstämningsdag för utdelning föreslås bli den 21 maj och utdelning beräknas vara aktieägarna tillhanda den 24 maj.
| jan-dec | jan-dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2011 | 2010 |
| Nettoomsättning | 28 | 16.695 | 14.808 |
| Övriga rörelseintäkter | 10 | 106 | 46 |
| Summa rörelseintäkter | 16.801 | 14.854 | |
| Råvaror och förnödenheter samt förändring av lager | |||
| av färdiga varor och produkter i arbete | -12.866 | -10.901 | |
| Handelsvaror | -484 | -370 | |
| Övriga externa kostnader | 5, 29 | -1.077 | -1.169 |
| Kostnader för ersättningar till anställda | 6, 7, 8, 9 | -1.099 | -1.146 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 15, 16 | -350 | -376 |
| Övriga rörelsekostnader | -11 | -10 | |
| Summa rörelsekostnader | -15.887 | -13.972 | |
| Rörelseresultat | 914 | 882 | |
| Resultat från finansiella poster | 11 | ||
| Finansiella intäkter | 12 | 29 | |
| Finansiella kostnader | -110 | -83 | |
| Summa resultat från finansiella poster | -98 | -54 | |
| Resultat före skatt | 816 | 828 | |
| Skatt | 12 | -212 | -202 |
| Årets resultat | 604 | 626 | |
| Hänförligt till: | |||
| Innehav utan bestämmande inflytande | 2 | 2 | |
| Moderbolagets aktieägare | 602 | 624 | |
| 604 | 626 | ||
| Resultat per aktie hänförligt till | |||
| Moderbolagets aktieägare under året | |||
| (uttryckt i kr per aktie) – före och efter utspädning | 13 | 14,72 | 15,26 |
| jan-dec | jan-dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2011 | 2010 |
| Periodens resultat | 604 | 626 | |
| Omräkningsdifferenser | -35 | -229 | |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | -19 | - | |
| Skatt hänförligt till förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | 5 | - | |
| Summa total resultat för perioden | 555 | 397 | |
| Hänförligt till: | |||
| Innehav utan bestämmande inflytande | -1 | 2 | |
| Moderbolagets aktieägare | 556 | 395 |
| jan-dec | jan-dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2011 | 2010 |
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | 30 | ||
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader | 816 | 828 | |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 350 | 376 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 30 | 4 | -48 |
| Betald skatt | -268 | -281 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 902 | 875 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring varulager | -536 | -218 | |
| Förändring övriga kortfristiga fordringar | -31 | -864 | |
| Förändring övriga kortfristiga rörelseskulder | -46 | 964 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 289 | 757 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av immateriella tillgångar | -7 | -7 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -343 | -328 | |
| Förvärv av verksamheter och aktier exkl. likvida medel | 27 | -321 | - |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 1 | 4 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -670 | -331 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Upptagna lån | 356 | - | |
| Amortering av lån | - | -30 | |
| Emission av teckningsoptioner | 11 | 16 | |
| Utbetald utdelning | -184 | -174 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 183 | -188 | |
| Årets kassaflöde | -198 | 238 | |
| Likvida medel vid årets början | 540 | 322 | |
| Kursdifferens i likvida medel | -11 | -20 | |
| Likvida medel vid årets slut | 19 | 331 | 540 |
| Mkr | Not | 31 dec 2011 | 31 dec 2010 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | 16 | ||
| Goodwill | 733 | 580 | |
| Patent och andra immateriella tillgångar | 94 | 102 | |
| 827 | 682 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 15 | ||
| Byggnader och mark | 557 | 563 | |
| Maskiner och tekniska anläggningar | 1.827 | 1.865 | |
| Inventarier, verktyg och installationer | 75 | 71 | |
| Pågående nyanläggningar | 342 | 219 | |
| 2.801 | 2.718 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i intresseföretag | 12 | 13 | |
| Finansiella placeringar | 1 | 1 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 12 | 119 | 107 |
| Övriga långfristiga fordringar | 12 | 12 | |
| 144 | 133 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 3.772 | 3.533 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 18 | 2.884 | 2.299 |
| Kundfordringar | 3 | 2.037 | 1.751 |
| Skattefordringar | 12 | 102 | 88 |
| Övriga fordringar | 3 | 212 | 188 |
| Derivatinstrument | 3 | 575 | 747 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 61 | 106 | |
| Likvida medel | 19 | 331 | 540 |
| Summa omsättningstillgångar | 6.202 | 5.719 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 9.974 | 9.252 |
| Mkr | Not | 31 dec 2011 | 31 dec 2010 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 20 | ||
| Aktiekapital | 409 | 409 | |
| Reserver | -414 | -368 | |
| Balanserade vinstmedel | 3.552 | 3.123 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 3.547 | 3.164 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 18 | 24 | |
| Summa eget kapital | 3.565 | 3.188 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 21 | 3.400 | 3.111 |
| Avsättningar för pensioner | 9 | 10 | 4 |
| 3.410 | 3.115 | ||
| Icke räntebärande skulder | |||
| Uppskjutna skatteskulder | 12 | 328 | 306 |
| Övriga avsättningar | 22 | 57 | 63 |
| Övriga långfristiga skulder | 4 | 2 | |
| 389 | 371 | ||
| Summa långfristiga skulder | 3.799 | 3.486 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 21 | 72 | 66 |
| Övriga kortfristiga skulder | 2 | 1 | |
| 74 | 67 | ||
| Icke räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | 3 | 1.331 | 838 |
| Skatteskulder | 12 | 103 | 119 |
| Övriga kortfristiga skulder | 76 | 291 | |
| Övriga kortfristiga avsättningar | 22 | 38 | 41 |
| Derivatinstrument | 3 | 503 | 733 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 23 | 485 | 489 |
| 2.536 | 2.511 | ||
| Summa kortfristiga skulder | 2.610 | 2.578 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 9.974 | 9.252 |
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | Innehav utan | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Balanserad | bestämmande | Summa | ||||
| Mkr | Aktiekapital | Reserver | vinst | inflytande | eget kapital | |
| Ingående balans per | ||||||
| 1 januari 2010 | 409 | -139 | 2.657 | 22 | 2.949 | |
| Årets resultat | - | - | 624 | 2 | 626 | |
| Övrigt totalresultat | - | -229 | - | 0 | -229 | |
| Totalresultat | - | -229 | 624 | 2 | 397 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Emission av teckningsoptioner | - | - | 16 | - | 16 | |
| Utdelning | - | - | -174 | - | -174 | |
| Summa transaktioner med aktieägare | - | - | -158 | - | -158 | |
| Utgående balans per | ||||||
| 31 december 2010 | 409 | -368 | 3.123 | 24 | 3.188 |
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | Innehav utan | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Balanserad | bestämmande | Summa | |||
| Aktiekapital | Reserver | vinst | inflytande | eget kapital | |
| Ingående balans per | |||||
| 1 januari 2011 | 409 | -368 | 3.123 | 24 | 3.188 |
| Årets resultat | - | - | 602 | 2 | 604 |
| Övrigt totalresultat | - | -46 | - | -3 | -49 |
| Totalresultat | - | -46 | 602 | -1 | 555 |
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Inlösen av innehav utan bestämmande inflytande | - | - | -5 | -5 | |
| Emission av teckningsoptioner | - | - | 11 | - | 11 |
| Utdelning | - | - | -184 | - | -184 |
| Summa transaktioner med aktieägare | - | - | -173 | -5 | -178 |
| Utgående balans per | |||||
| 31 december 2011 | 409 | -414 | 3.552 | 18 | 3.565 |
1) För ytterligare information se not 20.
| jan-dec | jan-dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2011 | 2010 |
| Nettoomsättning | 26 | 47 | 42 |
| Övriga rörelseintäkter | 10 | 4 | 2 |
| Summa rörelseintäkter | 51 | 44 | |
| Övriga externa kostnader | 5 | -55 | -47 |
| Personalkostnader | 6, 7, 8, 9 | -36 | -44 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | -2 | -1 | |
| Övriga rörelsekostnader | 0 | 0 | |
| Summa rörelsekostnader | -93 | -92 | |
| Rörelseresultat | -42 | -48 | |
| Resultat från finansiella poster | 11 | ||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 149 | 25 | |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 164 | 164 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | -160 | -140 | |
| Summa resultat från finansiella poster | 153 | 49 | |
| Resultat före skatt | 111 | 1 | |
| Skatt | 12 | -3 | 1 |
| Årets resultat | 108 | 2 |
| jan-dec | jan-dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2011 | 2010 |
| Periodens resultat | 108 | 2 | |
| Övrigt totalresultat | - | - | |
| Summa totalresultat för perioden | 108 | 2 |
| Mkr | Not | 31 dec 2011 | 31 dec 2010 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 1 | 1 | |
| 1 | 1 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 3 | 4 | |
| 3 | 4 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 17 | 3.995 | 3.995 |
| Fordringar hos koncernföretag | 3.060 | 3.670 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 12 | 0 | 2 |
| 7.055 | 7.667 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 7.059 | 7.672 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 27 | 48 | |
| Övriga fordringar | 3 | 4 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 5 | 2 | |
| Kassa och bank | 0 | 0 | |
| Summa omsättningstillgångar | 35 | 54 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 7.094 | 7.726 |
| Mkr | Not | 31 dec 2011 | 31 dec 2010 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | 20 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 409 | 409 | |
| Reservfond | 5 | 5 | |
| 414 | 414 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserade vinstmedel | 3.576 | 3.758 | |
| Årets resultat | 108 | 2 | |
| 3.684 | 3.760 | ||
| Summa eget kapital | 4.098 | 4.174 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 21 | - | 902 |
| Skulder till koncernföretag | 2.900 | 2.500 | |
| 2.900 | 3.402 | ||
| Kortfristiga skulder | |||
| Icke räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | 14 | 11 | |
| Skatteskulder | 12 | 1 | 0 |
| Skulder till koncernföretag | 54 | 104 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 4 | 4 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 23 | 23 | 31 |
| 96 | 150 | ||
| Summa skulder | 2.996 | 3.552 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 7.094 | 7.726 | |
| Ställda säkerheter | 24 | - | - |
| Ansvarsförbindelser | 25 | - | - |
| Mkr | Aktiekapital | Reservfond | Balanserade medel Summa eget kapital | |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2010 | 409 | 5 | 3.900 | 4.314 |
| Årets resultat | - | - | 2 | 2 |
| Övrigt totalresultat | - | - | - | - |
| Totalresultat | - | - | 2 | 2 |
| Utdelning | - | - | -174 | -174 |
| Emission av teckningsoptioner | - | - | 32 | 32 |
| Utgående balans per 31 december 2010 | 409 | 5 | 3.760 | 4.174 |
| Ingående balans per 1 januari 2011 | 409 | 5 | 3.760 | 4.174 |
| Årets resultat | - | - | 108 | 108 |
| Övrigt totalresultat | - | - | - | - |
| Totalresultat | - | - | 108 | 108 |
| Utdelning | - | - | -184 | -184 |
| Utgående balans per 31 december 2011 | 409 | 5 | 3.684 | 4.098 |
Totalt antal aktier är 40.898.189 st med ett kvotvärde av 10 kr per aktie.
| jan-dec | jan-dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2011 | 2010 |
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | 30 | ||
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader | 111 | 1 | |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 1 | 1 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 30 | -11 | - |
| Betald skatt | 1 | 0 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 102 | 2 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring övriga kortfristiga fordringar | 30 | -18 | |
| Förändring övriga kortfristiga rörelseskulder | -56 | 91 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 76 | 75 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 0 | -1 | |
| Förvärv av aktier i dotterföretag | - | - | |
| Avyttring aktier i dotterföretag | - | 0 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 0 | -1 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Amortering av lån | -902 | -4 | |
| Upptagna koncerninterna lån | 1.010 | 72 | |
| Emission av teckningsoptioner | 0 | 32 | |
| Utdelning | -184 | -174 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -76 | -74 | |
| Årets kassaflöde | 0 | 0 | |
| Likvida medel vid årets början | 0 | 0 | |
| Likvida medel vid årets slut | 0 | 0 |
AarhusKarlshamn AB (publ), organisationsnummer 556669-2850, är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Malmö. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Stockholm, inom segmentet Mid Cap och sektor Konsument dagligvaror. Adressen till huvudkontoret är Jungmansgatan 12, 211 19 Malmö.
Koncernredovisningen för år 2011 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag och joint venture. Styrelsen har den 15 mars 2012 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna års- och koncernredovisning upprättats anges nedan.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standard Boards (IASB) samt tolkningsuttalande från International Financial Reporting Interpretations Comimittee (IFRIC) såsom de godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU, Årsredovisningslagen samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner". Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 "Redovisning för juridiska personer".
Såväl års- som koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom valuta-, ränte- och råvaruderivat som värderas till marknadsvärde med redovisning i resultaträkningen. Att upprätta finansiella rapporter kräver att styrelsen och koncernledningen gör uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och bedömningar påverkar såväl resultaträkning som balansräkning samt upplysningar som lämnas så som ansvarsförbindelser, se not 4. Faktiskt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar under andra antaganden eller under andra förutsättningar.
Följande nya standarder, samt ändringar och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för Koncernens redovisning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare. Ingen bedöms ha någon väsentlig inverkan på koncernens redovisning:
Ändringen behandlar redovisningen av teckningsrätter i annan valuta än företagets funktionella valuta. Förutsatt att vissa krav är uppfyllda ska sådana teckningsrätter nu klassificeras som eget kapital oavsett vilken valuta priset är uttryckt i. IAS 32 (omarbetad) gäller för räkenskapsår som börjar 1 februari 2010 eller senare.
Den omarbetade standarden förtydligar och förenklar definitionen av en närstående part och tar bort kraven för ett till staten närstående företag att upplysa om detaljer för alla transaktioner med staten och andra till staten närstående. IAS 24 (omarbetad) ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare.
Den omarbetade standarden (gäller från 1 juli 2010) innehåller övergångsregler för villkorade köpeskillingar som härrör från ett rörelseförvärv som inträffade före ikraftträdandet av den omarbetade IFRS 3. Den omarbetade standarden klargör även att bestämmelser kring möjligheten att välja mellan att värdera innehav utan bestämmande inflytande till verkligt värde, eller till den proportionella andelen av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar bara gäller instrument som representerar nuvarande ägarandel och berättigar dess innehavare till en proportionell andel av nettotillgångarna i händelse av likvidation. Slutligen ska vägledningen till IFRS 3 tillämpas på alla aktierelaterade ersättningar som är en del av ett rörelseförvärv, inklusive ej ersatta och frivilligt ersatta aktierelaterade ersättningar.
Klargör att ett företag ska presentera en analys för varje post i övrigt totalresultat för varje komponent i eget kapital, antingen i rapporten över förändringar i eget kapital eller i noterna till årsredovisningen. Tillämpas på räkenskapsår som börjar 1 januari 2011, tillämpas retroaktivt.
Den omarbetade standarden (gäller från 1 juli 2010) klargör att de ändringar som gjorts i IAS 21, "Effekterna av ändrade valutakurser", IAS 28, "Innehav i intresseföretag", och IAS 31, "Andelar i joint ventures" som en konsekvens av ändringarna i IAS 27, ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2010 eller senare.
Ger vägledning om hur principerna för upplysningar i IAS 34 ska tillämpas och tillför ytterligare upplysningskrav beträffande:
Tillämpas från 1 januari 2011, tillämpas retroaktivt.
Följande nya och ändrade standarder samt tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernen för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2012 eller senare:
Den största förändringen är kravet att de poster som redovisas i "övrigt totalresultat" ska presenteras fördelat på två grupper. Fördelningen baseras på om posterna kan komma att omklassificeras till resultaträkningen (omklassificeringsjusteringar) eller ej. Tillämplig från 1 juli 2012.
Ändringen innebär att "korridormetoden" tas bort och att finansiella kostnader ska beräknas baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i planen. Tillämplig från 1 januari 2013. Effekten har ännu inte utvärderats.
IAS 27 (omarbetad 2011) innehåller de regler om separata finansiella rapporter som kvarstår efter att reglerna om kontroll istället har inkluderats i IFRS 10. Tillämplig från 1 januari 2013.
IAS 28 (omarbetad 2011) innehåller krav på att redovisa "joint ventures" och intressebolag enligt kapitalandelsmetoden i enlighet med IFRS 11. Tillämplig från 1 januari 2013.
Denna standard är det första steget i processen att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: värdering och klassificering. IFRS 9 bibehåller men förenklar modellen med flera värderingsgrunder baserat på två primära värderingskategorier: upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde. Klassificeringen sker utifrån företagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. Standarden är inte tillämplig förrän 1 januari 2013.
Syftet med IFRS 10 är att fastställa principer för upprättande och presentation av koncernredovisningen då ett företag kontrollerar ett eller flera företag. Standarden definierar begreppet kontroll och fastställer kontroll som grund för konsolidering. Standarden anger också hur koncernredovisningen skall upprättas och är tillämplig från 1 januari 2013.
Denna standard omfattar upplysningskrav för dotterföretag, "joint arrangements", intresseföretag och ej konsoliderade "structured entities". Gäller från 1 januari 2013.
Denna standard syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplexa genom att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningskrav. Gäller från 1 januari 2013.
Följande tolkningar och ändringar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernen för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare men är inte relevanta för koncernen:
Koncernredovisningen omfattar AarhusKarlshamn AB och samtliga dotterföretag. Dotterföretag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operationella strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Dotterföretag konsolideras från och med förvärvsdagen (den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen) till och med avyttringsdagen (den dag då det bestämmande inflytandet upphör).
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterföretag. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.
Samtliga koncerninterna transaktioner, balansposter och orealiserade internvinster har eliminerats om inte transaktionen utgör ett bevis på att en värde nedgång föreligger för den överlåtna tillgången. Där det har ansetts nödvändigt har redovisningsprinciperna för dotterföretag ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande på samma sätt som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.
När koncernen inte längre har ett bestämmande eller betydande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.
Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas koncernens andel i intresseföretagens resultat justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade överrespektive undervärden som övriga finansiella intäkter. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.
Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Poster som ingår i de utländska dotterföretagens bokslut är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.Valutakursdifferenser som uppkommer vid omräkning av koncernföretag redovisas som en separat del inom totalresultatet.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen.
De utländska dotterföretagens bokslut (där ingen har en höginflationsvaluta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Omräkning har skett till följande valutakurser:
| Valuta | Genomsnittskurs | Balansdagskurs |
|---|---|---|
| EUR | 8,99 | 8,92 |
| DKK | 1,21 | 1,20 |
| GBP | 10,35 | 10,68 |
| LKR | 0,06 | 0,06 |
| MXN | 0,52 | 0,49 |
| USD | 6,45 | 6,87 |
Ett rörelsesegment är den del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av koncernens högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten koncernens högste verkställande beslutsfattare följer upp, så kallad "management approach" eller företagsledningsperspektiv. AAK:s verksamhet är organiserad på det sätt att koncernens högste verkställande beslutsfattare, det vill säga VD, följer upp det resultat, avkastning och kassaflöde som koncernens olika produkter genererar. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer samt behov av resurser till VD. Då VD följer upp verksamhetens resultat och beslutar om resursfördelning utifrån de produkter koncernen tillverkar och säljer utgör dessa koncernens rörelsesegment.
Koncernens verksamhet är organisatoriskt uppdelad i ett antal affärsområden baserade på produkter. Även marknadsorganisationen avspeglar denna struktur. Affärsområdena utgör därför koncernens primära segment medan marknadsområdena utgör sekundära segment. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IFRS 8 endast för koncernen. I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av ränte- och utdelningsintäkter, vinster vid avyttringar av finansiella placeringar, räntekostnader, förluster vid avyttring av finansiella placeringar och skattekostnader. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segmenten är skattefordringar och skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder.
Intäkter innefattar det verkliga värdet av sålda varor exklusive mervärdesskatt och rabatter och efter att koncernintern försäljning har eliminerats. Försäljning redovisas vid leverans av varor, efter kundens accept och det i rimlig grad är säkert att motsvarande fordran kommer att betalas. Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Försäkringsersättningar intäktsförs när beloppet kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att ersättningen kommer att tillfalla koncernen.
Koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder enligt periodiska aktuariella beräkningar. Koncernen har både förmånsbaserade och avgiftsbaserade pensionsplaner. En förmånsbaserad pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid eller lön. En avgiftsbaserad pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justering för ej redovisade aktuariella vinster/förluster. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas regelbundet av oberoende aktuarier med tillämpning av den s k "projected unit credit method". Denna beräkning görs årligen beroende på att förpliktelsen är försumbar. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för företagsobligationer med hög rating som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i och med löptider som är jämförbara med den aktuella pensionsskulden.
Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden överstigande det högre av 10 procent av värdet på förvaltningstillgångarna och 10 procent av den förmånsbestämda förpliktelsen, periodiseras över de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstgöringstid.
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under angiven period. I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensioneringstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning.
Den årliga variabla delen baseras på uppfyllelsen av årligen fastställda mål. Målen är relaterade till företagets resultat. Koncernen redovisar en kostnad i den takt som intjäning sker.
Koncernen har infört ett incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom koncernen. Incitamentsprogrammet bedömer bolaget skall hanteras enligt IAS 32 då det inte omfattas av regelverket i IFRS 2. Faktorer som bolaget beaktat vid denna bedömning är att optionerna har getts ut till marknadsmässiga vederlag samt att programmet saknar villkor för återköp av bolaget vid anställningens upphörande eller att optionen endast kan utnyttjas om den berättigade är fortsatt anställd i bolaget.
Leasing, där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägandet behålls av leasegivaren, klassificeras som operationell leasing. Samtliga koncernens leasingavtal är operationella leasingavtal. Betalningar som görs under leasingperioden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leaseperioden.
Produktutvecklingsarbetet är en integrerad del av produktionen och avser processförbättrande åtgärder som kostnadsförs löpande som en del i produktkostnaden då de inträffar. Utvecklingsarbetet består främst av arbete i syfte att optimera oljors och specialfetters egenskaper och funktioner, dels för den slutprodukt där olja och fett skall ingå, och dels för att effektivisera tillverkningsprocessen av slutprodukten i fråga.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Alla tillgångar bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet utgör det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och tillgångens nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare skrivits ner görs varje balansdag en prövning om återföring bör göras.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Uppkommer goodwill vid förvärv av dotterföretag redovisas det som immateriella tillgångar. Goodwill som redovisas separat fördelas på kassagenererande enheter vid prövningen av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelning av goodwill görs efter de kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av förvärvet. Redovisningen av goodwill sker till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde över den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
Övriga immateriella tillgångar innehåller tillgångar som balanserade utgifter för IT, patent och varumärken samt liknande rättigheter. Tillgångarna har en bestämbar nyttjandeperiod och värderas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. Övriga immateriella tillgångar skrivs av linjärt på bedömd nyttjandeperiod, normalt 5-10 år.
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Samtliga materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner, som är förknippade med tillgången, kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll kostnadsförs i den period de uppkommer.
Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra materiella anläggningstillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, görs linjärt över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. För maskiner och tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer tillämpas avskrivningstider som ligger mellan 3 och 15 år. Industribyggnader och forskningslaboratorium skrivs av över 20 respektive 25 år och kontorsbyggnader över 50 år. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde, skrivs tillgången ned omedelbart till sitt återvinningsvärde.
Tillgångarnas restvärden och nyttjandetid prövas vid varje balansdag och justeras vid behov.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet beräknas genom först-in-först-ut-principen (FIFU) alternativt vägda genomsnittspriser. Val av metod beror på varans beskaffenhet och användningsområde. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och varor under tillverkning består av direkt material, direkt lön, andra direkta tillverkningskostnader och en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader baserat på normal produktionskapacitet, men exklusive lånekostnader. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av det beräknade försäljningspriset under normala omständigheter minskat med kostnaden för eventuellt färdigställande samt tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel (inklusive, i det fall det förekommer, finansiella tillgångar som kan säljas), utdelningsintäkter, vinst vid avyttring av finansiella tillgångar som kan säljas, samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat. Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet. Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdeberäkning av avsättningar, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat. Låneutgifter redovisas i resultatet utom till den del de är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, i vilket fall de ingår i tillgångarnas anskaffningsvärde. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som anläggningstillgångar.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter rapportperiodens slut, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av Kundfordringar och andra fordringar samt Likvida medel i balansräkningen.
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte har klassificerats i någon av övriga kategorier. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter rapportperiodens slut.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsvillkor (dvs. på affärsdagen).
En finansiell skuld tas upp när motparten har presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om fakturan ännu inte mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna till kassaflöden i avtalet förfaller eller rättigheterna överförs i en transaktion som överför väsentligen alla risker och belöningar från äganderätten till tillgångarna som överförts. Det samma gäller för del av en finansiell tillgång.
En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av finansiell skuld. Lån och fordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en gäldenär (oftast en kund) utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar om förfallodagen är inom 12 månader från balansdagen. Lån och fordringar ingår i posterna Kundfordringar och Övriga fordringar i balansräkningen.
Lånefordringar och kundfordringar redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, där hänförliga transaktionskostnader i stället redovisas i resultaträkningen.
Säkring av verkligt värde, förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas på samma rad i resultatet som förändringen i verkligt värde på den säkrade risken. Vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i årets resultat på raden Råvaror och förnödenheter samt förändring av lager.
Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansnettot.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som antingen:
Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.
Företagets derivat består av s.k. OTC-derivat som ingåtts med finansiella motparter, noterade standardiserade derivat och försäljnings- respektive inköpskontrakt som inte uppfyller undantagen för att redovisas som derivat (dvs. anses inte vara för eget bruk). Enligt IAS 39 får, som huvudregel, bara kontrakt som ej är avsedda för fysisk leverans marknadsvärderas. AAK:s affärsmodel tillåter (möjliggör) nettoreglering av ingångna inköps- och försäljningskontrakt för fysisk leverans. Derivat som inte används som säkringsinstrument där säkringsredovisnings tillämpas redovisas till verkligt värde via resultatet.
Derivat som används som säkringsinstrument i säkring av verkligt värde redovisas i resultatet. Den säkrade posten justeras för att återspegla förändringen i verkligt värde med avseende på den risk som säkras; vinsten eller förlusten som avser den säkrade risken redovisas i resultatet och med en justering av det redovisade värdet på den säkrade posten. Förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas på samma rad i resultatet som förändringen i verkligt värde på den säkrade risken. Vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i årets resultat.
Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten övriga finansiella poster – netto.
Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (t.ex. när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Den vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av en ränteswap som säkrar upplåning med rörlig ränta, redovisas i resultaträkningens post finansiella kostnader. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningens post övriga finansiella poster – netto. Om en säkring av en prognostiserad transaktion därefter leder till redovisning av en icke-finansiell tillgång (t.ex. varulager eller anläggningstillgångar), överförs de vinster och förluster som tidigare har redovisats i eget kapital från eget kapital och inkluderas i det första anskaffningsvärdet för tillgången. Dessa tillgångsförda belopp kommer senare att redovisas i Kostnader för sålda varor när det gäller varulager eller i avskrivningar när det gäller anläggningstillgångar.
När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust.
Verkligt värde på instrument som inte har noterade priser bestäms med värderingstekniker som t.ex. modeller som diskonterar kassaflöden där alla bedömda och bestämda kassaflöden diskonteras med en nollkupongs avkastningskurva. Verkligt värde på derivat bestäms med värderingstekniker. Värderingen baseras på modeller som diskonterar kassaflöden som använder forward kurvor för underliggande variabler såsom råvarupriser och valutakurser. De bedömda och bestämda kassaflödena diskonteras med en nollkupongs räntekurva.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga belopp. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterat med effektiv ränta. Det reserverade beloppet redovisas i posten Övriga externa kostnader.
Stamaktier klassificeras som aktiekapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till nyemission av aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från inbetalt belopp.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och skillnaden mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Om effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen antingen har påbörjats eller blivit offentlig tillkännagiven.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat. Dessa skatter har beräknats med tillämpning av de skatteregler som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Skattekostnaden består av såväl aktuell skatt som uppskjuten skatt.
Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på samtliga temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i balansräkningen. De huvudsakliga temporära skillnaderna härrör från avskrivning av materiella anläggningstillgångar, avsättningar för pensioner och andra pensionsförmåner samt skattemässiga underskottsavdrag. Beslutade skattesatser i respektive land har använts vid beräkning av uppskjuten skatt.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar som kan omvandlas till kontanter inom tre månader.
In- och utbetalningar har delats upp i tre kategorier: löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Den indirekta metoden tillämpas vid flöden från den löpande verksamheten.
Årets ändringar av rörelsetillgångar och rörelseskulder har justerats för effekter av valutakursförändringar. Förvärv och avyttringar redovisas inom investeringsverksamheten. De tillgångar och skulder som de förvärvade och avyttrade företagen hade vid ändringstidpunkten ingår ej i analysen av rörelsekapitalförändringar och ej heller i förändringar av balansposter redovisade inom investerings- och finansieringsverksamheterna.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier under året.
Vid beräkning av resultatet per aktie efter utspädning ska ett företag utgå från att de av företagets optioner och teckningsoptioner som kan ge upphov till en utspädningseffekt kommer att utnyttjas. Ersättningen från dessa instrument skall anses ha mottagits från emmitering av stamaktier till det genomsnittliga marknadspriset för stamaktier under perioden. Skillnaden mellan antalet emitterade stamaktier och antalet stamaktier som skulle ha utfärdats till det genomsnittliga marknadspriset för stamaktier under perioden skall behandlas som emittering av stamaktier utan vederlag. Enl paragraf 47 skall optioner och teckningsoptioner endast ha en utspädningseffekt när det genomsnittliga marknadspriset för stamaktier under perioden överstiger lösenpriset för optionerna eller teckningsoptionerna. Då lösenpriset för optionerna inte har överstiget det genomsnittliga marknadspriset under perioden kommer de ej heller påverka beräkningen av resultat per aktie.
Prissättning mellan koncernbolag sker på marknadsmässiga villkor.
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapport i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare.
Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 "Redovisning för juridiska personer". Inga skillnader mot koncernens redovisningsprinciper har identifierats.
AAK-koncernen bedriver en sådan verksamhet att den utsätts för olika finansiella risker, däribland marknadsrisker (råvarurisker, valutarisker och ränterisker) samt likviditets- och kreditrisker. Eftersom våra produkter säljs över hela världen är våra försäljningsintäkter exponerade för fluktuationer i kurserna för de berörda utländska valutorna. Dessutom köper vi våra råvaror på de internationella marknaderna, vilket innebär att våra råvarukostnader är exponerade för fluktuationer både i råvarupriserna och i växelkurserna för de berörda utländska valutorna.
Att vi är exponerade för dessa betydande finansiella risker gör riskhantering till en viktig förutsättning för att vi ska kunna vara framgångsrika. Vi anser att vi i stor utsträckning lyckas med vårt riskhanteringsarbete tack vare de policyer och rutiner som har fastställts för koncernen.
Koncernens hantering av prisrisker och andra risker i samband med inköp av råvaror regleras av AAK:s policy och principer för hantering av marknadsriskerna för råvaror, medan valutariskerna och övriga finansiella risker regleras av AAK:s finansiella policyer och principer. AAK:s styrelse fastställer policyer och principer samt följer, utvärderar och uppdaterar dessa årligen.
Koncernens årliga kostnader för råvaror uppgår till två tredjedelar av försäljningsvärdet för de färdiga produkterna. AAK säkrar såväl den operativa råvaruprisrisken som den underliggande operativa valutarisken när försäljningskontrakt med kund tecknas.
Eftersom råvarupriserna fluktuerar har företaget givit hög prioritet åt råvaruanskaffning och hantering av denna exponering. Råvaruanskaffningen sköts av koncernens inköpsorganisation, som kontinuerligt följer och reglerar koncernens exponering för råvarumarknaderna. För att bibehålla effektiviteten i organisationen har dock koncernens inköpsorganisation tillstånd att ta begränsade prisrisker inom ramen för den handelspolicy som fastställts av styrelsen. Eftersom råvarupositionerna förvaltas på ett ändamålsenligt sätt påverkas AAK:s lönsamhet endast marginellt av prisförändringar. Påverkan på den totala omsättningen och rörelsekapitalet blir däremot betydligt större.
För att säkra råvaruprisriskerna används säkringskontrakt. Vi säkrar lager och försäljningskontrakt med hjälp av standardiserade råvaruterminer som handlas på råvarubörser, säkringskontrakt på OTC-marknaden eller fysiska inköpskontrakt.
De exotiska råvarorna (av vilka shea är den allra viktigaste) måste anskaffas när de blir tillgängliga direkt efter skördesäsongen. Det finns inte någon effektiv säkringsmarknad för exotiska råvaror. Därför är det oftast så att koncernen har stora mängder osäkrade exotiska råvaror under månaderna närmast efter skördesäsongen. Koncernen strävar efter att begränsa denna exponering för exotiska råvaror genom att teckna nya försäljningskontrakt för exotiska råvaror under de månader de köps in.
AAK-koncernen använder sig av säkringsredovisning till verkliga värdet för lager av oljor och fetter.
| Försäljnings | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| (Tusental ton) | Lager | kontrakt | Inköpskontrakt | Nettoexponering | |||
| Oljor och fetter | 188 | -859 | 676 | 5 |
| Försäljnings | ||||
|---|---|---|---|---|
| (Tusental ton) | Lager | kontrakt | Inköpskontrakt | Nettoexponering |
| Oljor och fetter | 173 | -827 | 656 | 2 |
Känslighetsanalys – råvaror (exklusive exotiska råvaror)
Genom att lagren och de kommersiella kontrakten säkras i säkringskontrakt för råvaror blir nettoexponeringen mycket begränsad och förändringar av råvarupriserna får ingen större effekt på koncernens vinstmarginal. En förändring med 10 procent av samtliga råvarupriser får således en försumbar effekt på koncernens rörelseresultat även om effekten är ± 1.250 (1.250) Mkr på nettoomsättningen och ± 250 (250) Mkr på rörelsekapitalet på helårsbasis.
Som förklaras ovan innebär AAK:s policyer och rutiner för riskhantering i allmänhet att vinstmarginalen inte påverkas av råvaruprisförändringar. AAK kan dock inte eliminera exponering för marknadsprisfluktuationer när det gäller pressning av rapsfrö. Således kan pressningsmarginalen (värdet av olja och mjöl minus fröpriset) variera kraftigt över tiden och därmed direkt påverka lönsamheten inom affärsområdet Technical Products & Feed.
En stor del av koncernens inköp och försäljning av råvaror sker i utländsk valuta. Vidare finns större delen av koncernens verksamma dotterföretag utomlands. Förändringar i valutakurser påverkar därför AAK på flera olika sätt:
AAK säkrar alla sina valutatransaktionsrisker. Bearbetningsersättningen för alla försäljningskontrakt är därmed säkrad i den lokala valutan för de dotterföretag som har tecknat dessa kontrakt.
Valutakursriskerna vid omräkning av eget kapital och resultat i våra utländska dotterföretag till svenska kronor är inte säkrade.
| Försäljnings Inköps |
Valutasäkringskontrakt | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Tillgångar | Skulder | kontrakt | kontrakt | Sålda | Köpta | Netto exponering |
| USD | 1.096 | -1.288 | 1.756 | -1.646 | -746 | 811 | -17 |
| EUR | 484 | -275 | 1.223 | -416 | -1.406 | 318 | -72 |
| Övriga | 324 | -59 | 416 | -157 | -850 | 362 | 36 |
| Summa | 1.904 | -1.622 | 3.395 | -2.219 | -3.002 | 1.491 | -53 |
| Valutasäkringskontrakt | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Tillgångar | Skulder | Försäljnings kontrakt |
Inköps kontrakt |
Sålda | Köpta | Netto exponering |
| USD | 955 | -803 | 1.123 | -750 | -1.312 | 811 | 24 |
| EUR | 431 | -108 | 1.590 | -687 | -1.397 | 167 | -4 |
| Övriga | 75 | -13 | 279 | -254 | -309 | 239 | 17 |
| Summa | 1.461 | -924 | 2.992 | -1.691 | -3.018 | 1.217 | 37 |
Genom att alla valutatransaktionsrisker säkras i valutasäkringskontrakt blir nettoexponeringen mycket begränsad och kursförändringar får ingen större effekt på dotterbolagens vinstmarginal. Förändringar av valutakurserna i förhållande till den svenska kronan påverkar dock koncernens resultat när de utländska dotterbolagens resultat räknas om till svenska kronor. Således skulle en förändring med 10 procent av kursen för samtliga utländska valutor gentemot den svenska kronan påverka koncernens rörelseresultat med ±65 (75) Mkr. En förändring med 10 procent av kursen för samtliga utländska valutor gentemot den svenska kronan skulle påverka koncernens nettoomsättning med 1.000 (1.000) Mkr och koncernens nettorörelsekapital med 200 (250) Mkr.
AAK:s policy för hantering av ränterisker är att minimera den variation i kassaflöde och nettovinst som orsakas av fluktuerande räntesatser. Detta uppnås när koncernens räntebärande nettoskuld baseras på rörlig ränta. När marknadsförhållandena är onormala – till exempel under en finanskris – kan den korta räntan emellertid stiga till extrema nivåer. För att skydda koncernens räntekostnader mot sådana onormala scenarier kan räntan på en del av koncernens räntebärande nettoskuld vara fast eller ha ett tak.
Vid utgången av 2011 uppgick koncernens räntebärande nettoskuld till 3.141 (2.634) Mkr. I detta belopp ingick skulder på 1.800 Mkr som genom ränteswappkontrakt har bytts mot lån med en genomsnitt löptid på 4 år till fast ränta.Sedan den 1 oktober 2011 tillämpar AAK kassaflödessäkring med ränteswappar.
| SEK | DKK | GBP | MXN | USD | |
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 3,78 | 2,04 | 2,12 | 6,04 | 1,68 |
| 2010 | 1,91 | 1,60 | 0,94 | 4,90 | 0,61 |
I januari 2011 ersatte AAK de bekräftade kreditfaciliteterna på 4.200 Mkr med förfallodatum i september 2011 med ett nytt bekräftat kreditlöfte på 4.200 Mkr med en löptid på 5 år.
På bokslutsdagen hade koncernen en nettoskuld baserad på rörlig ränta om 1.341 (2.534) Mkr. En ränteförändring med 1 procent skulle således påverka koncernens räntekostnader före skatt med 13 (25) Mkr på helårsbasis.
AAK:s policy i fråga om kapitalstruktur är att maximera skuldfinansieringen, dock inte över en nivå där vår ställning som bolag med god kreditriskvärdering hotas.
| Utfall | Utfall | ||
|---|---|---|---|
| AAK:s nyckeltalsmål är följande: | Mål | 2011 | 2010 |
| 1. Räntebärande nettoskuld/EBITDA | < 3,00 | 2,39 | 2,20 |
| 2. EBITDA/räntekostnader | > 5,00 | 14,90 | 23,50 |
| 3. Räntebärande nettoskuld/eget kapital | < 1,25 | 0,88 | 0,83 |
Dessa nyckeltalsmål anses vara relativt försiktiga och bidrar till att garantera att AAK kommer att kunna behålla sin goda kreditriskvärdering.
Koncernens policy är att fördela den sammanlagda nettoupplåningen mellan dotterbolagen utifrån dessas andel av koncernens totala kassaflöde. Detta minimerar valutarisken när det gäller koncernens förmåga att betala ränta och göra amorteringar, vilket i sin tur stärker koncernens skuldsättningskapacitet.
Förändringar i världsmarknadspriserna på vegetabilisk olja påverkar koncernens rörelsekapital med en eftersläpning om 6-9 månader. Priserna på vegetabilisk olja ökade med cirka 50 procent under 2010. Därefter har de under 2011 sjunkit med omkring 20 procent. Den ökning av koncernens rörelsekapital som oljeprishöjningarna under 2010 i efterhand gav upphov till uppvägdes delvis av initiativ för att minska rörelsekapitalet permanent. Koncernen kommer även fortsatt att fästa stor vikt vid att minska sitt nettorörelsekapital.
| Mkr | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| SEK | 1.025 | 1.018 |
| DKK | 1.114 | 1.192 |
| GBP | 290 | 347 |
| MXN | 213 | 204 |
| USD | 830 | 419 |
| Summa | 3.472 | 3.180 |
Likviditetsrisken är koncernens förmåga att klara sina finansiella åtaganden inom utsatt tid.
I nedanstående tabell redovisas alla koncernens finansiella åtaganden med utgångspunkt från de tidigaste förfallodatumen enligt kontrakten på balansdagen. Alla skulder till banker och kreditinstitut baseras på rörlig ränta, vilket innebär att det redovisade värdet vid årsslutet mycket väl återspeglar nuvärdet av dessa skulder. Alla skulder i utländsk valuta har omräknats till svenska kronor till balanskursen.
| Förfaller | Förfaller | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Total | Förfaller | inom | inom | Förfaller om | |
| belopp | inom 1 år | 1-2 år | 2-5 år | mer än 5 år | |
| Långfristiga skulder | |||||
| Finansiella skulder | |||||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 3.400 | - | 42 | 3.094 | 264 |
| Övriga långfristiga skulder | 4 | - | - | - | 4 |
| Summa långfristiga skulder | 3.404 | - | 42 | 3.094 | 268 |
| Ränta på skulder till banker och kreditinstitut | 488 | 83 | 93 | 276 | 36 |
| Summa långfristiga skulder och ränta | 3.892 | 83 | 135 | 3.370 | 304 |
| Kortfristiga skulder | |||||
| Finansiella skulder | |||||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 72 | 72 | - | - | - |
| Leverantörsskulder | 1.331 | 1.331 | - | - | - |
| Derivatinstrument | 503 | 503 | - | - | - |
| Upplupna kostnader | 485 | 485 | - | - | - |
| Övriga kortfristiga skulder | 76 | 76 | - | - | - |
| Summa kortfristiga skulder | 2.467 | 2.467 | - | - | - |
| Ränta på skulder till banker och kreditinstitut | 12 | 12 | - | - | - |
| Summa kortfristiga skulder och ränta | 2.479 | 2.479 | - | - | - |
De totala framtida utgående betalningarna för derivatinstrument är 10.547 Mkr och de totala framtida ingående betalningarna 13.094 Mkr.
| Mindre än | Mellan | Mellan | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Totalbelopp | 1 år | 1-2 år | 2-5 år | Mer än 5 år | |
| Ej utnyttjade kreditfaciliteter | 2.362 | - | - | 1.362 | 1.000 |
| Total belopp |
Förfaller inom 1 år |
Förfaller inom 1-2 år |
Förfaller inom 2-5 år |
Förfaller om mer än 5 år |
|---|---|---|---|---|
| 3.111 | - | 655 | 1.883 | 573 |
| 2 | - | - | - | 2 |
| 575 | ||||
| 680 | - | 158 | 435 | 87 |
| 3.793 | - | 813 | 2.318 | 662 |
| 3.113 | - | 655 | 1.883 |
| Total | Förfaller | Förfaller inom |
Förfaller inom |
Förfaller om | |
|---|---|---|---|---|---|
| belopp | inom 1 år | 1-2 år | 2-5 år | mer än 5 år | |
| Kortfristiga skulder | |||||
| Finansiella skulder | |||||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 66 | 66 | - | - | - |
| Leverantörsskulder | 838 | 838 | - | - | - |
| Derivatinstrument | 733 | 733 | - | - | - |
| Upplupna kostnader | 489 | 489 | - | - | - |
| Övriga kortfristiga skulder | 291 | 291 | - | - | - |
| Summa kortfristiga skulder | 2.417 | 2.417 | - | - | - |
| Ränta på skulder till banker och kreditinstitut | 117 | 117 | - | - | - |
| Summa kortfristiga skulder och ränta | 2.534 | 2.534 | - | - | - |
De totala framtida utgående betalningarna för derivatinstrument är 7.041 Mkr och de totala framtida ingående betalningarna 6.835 Mkr.
| Mindre än | Mellan | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalbelopp | 1 år | Mellan 1-2 år |
2-5 år | Mer än 5 år | ||
| Ej utnyttjade kreditfaciliteter | 3.530 | 135 | - | 3.395 | - |
Koncernens likvida medel om 331 Mkr, de ej utnyttjade kreditfaciliteterna om 2.362 Mkr och de likvida medel som verksamheten genererar anses tillsammans vara tillräckliga för att koncernen ska kunna fullgöra sina finansiella åtaganden
Företaget exponeras främst för kreditrisker i samband med kundfordringar och kundkontrakt. I det sistnämnda fallet består risken i att kunderna inte klarar av sina gjorda åtaganden till följd av förändrade marknadspriser.
AAK:s kreditrisker är i allmänhet mycket begränsade på grund av de stabila och långsiktiga affärsförbindelser som vi har med våra kunder och leverantörer.
Koncernens kundstruktur är sådan att den största enskilda kunden svarar för mindre än 5 procent av vår totala försäljning och genomsnittskunden för mindre än 1 procent.
Nästan en fjärdedel av koncernens försäljning sker i länder där de politiska och kommersiella riskerna bedöms vara högre än i västvärlden. Också i dessa länder har dock värdeminskningen och behovet att skriva ned fordringar varit begränsade. Detta beror till stor del på att en stor del av våra affärer i dessa länder görs med stora multinationella företag, som också är verksamma globalt. Våra partner är också främst företag som vi har stabila, långsiktiga förbindelser med.
De enskilda rörelsegrenarna ansvarar för att hantera sina kundkreditrisker, medan de större produktionsanläggningarna ansvarar för att hantera motpartsrisken i samband med sina råvaruinköp.
| 2011 | 2010 | |||
|---|---|---|---|---|
| Underliggande | Underliggande | |||
| Mkr | belopp brutto | Reserv | belopp brutto | Reserv |
| Reserveringar per den 1 januari | 28 | 16 | 34 | 26 |
| Reserveringar för osäkra fordringar | 10 | 10 | 14 | 4 |
| Återfört ej utnyttjat belopp | -14 | -5 | -14 | -9 |
| Faktiska kundförluster | -3 | -3 | -6 | -6 |
| Valutakursdifferenser | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Reserveringar per den 31 december | 21 | 18 | 28 | 16 |
Reserveringarna avser enbart kundfordringar. De totala kundfordringarna exklusive avsättningar var 2.055 (1.767) Mkr.
| Mkr | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| 1-30 dagar | 346 | 299 |
| 31-120 dagar | 42 | 51 |
| 121-360 dagar | 14 | 1 |
| över 360 dagar | 0 | 0 |
| 402 | 351 |
Koncernen har tre slags finansiella instrument (värdesäkringsinstrument): råvarukontrakt, valutakontrakt och ränteswappkontrakt. I december 2011 hade koncernen endast finansiella derivatinstrument som värderades till verkliga värdet. Det verkliga värdet av finansiella derivatinstrument beräknas med hjälp av värderingsmetoder och observerbara marknadsdata (det vill säga enligt nivå 2). De tillämpade värderingsmetoderna beskrivs i redovisningspolicyn.
| Mkr | 2011 | 2010 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella instrument | Tillgångar | Skulder | Tillgångar | Skulder | |
| Råvarukontrakt | 130 | 112 | 207 | 638 | |
| Valutakontrakt | 362 | 337 | 62 | 81 | |
| Ränteswappkontrakt | - | 54 | 12 | 14 | |
| 492 | 503 | 281 | 733 | ||
| Verkligt värde förändring i lager | 83 | 0 | 466 | 0 | |
| Summa | 575 | 503 | 747 | 733 |
Som säkringsinstrument används dels terminskontrakt, dels inköps- och försäljningskontrakt, vilka inte anses vara tillgångar för eget bruk och därmed inte kan undantas från derivatredovisningen. Eftersom kvaliteten på de råvaror som används vid säkringen kan skilja sig från kvaliteten på de säkrade råvarorna är det sannolikt att en viss ineffektivitet uppstår. AAK strävar efter att minska denna ineffektivitet genom att minimera grundriskerna mellan de säkrade lagren och de råvaror som används som säkringsinstrument. På grund av att dessa grundrisker ändå finns använder sig AAK av den så kallade "dollar offset-metoden" för att testa effektiviteten hos säkringen av lagrens verkliga värde. Testet av säkringseffektiviteten 2011 visade att säkringen av det verkliga värdet på lagren uppfyller villkoren för säkringsredovisning. För helåret 2011 var säkringseffektiviteten 113 (110) procent.
De säkringsinstrument som används är terminskontrakt och inköpskontrakt. Eftersom valutarisken hos säkringsinstrumenten är identisk med valutarisken hos de säkrade kontrakten föreligger det inte någon egentlig grundrisk. Därför använder AAK metoden med matchning av kritiska villkor enbart för att testa säkringseffektiviteten hos valutarisker hos försäljningskontrakt som anses vara tillgångar för eget bruk och därmed får undantas från derivatredovisningen. Testet av säkringseffektiviteten 2011 visade att det fanns en perfekt överensstämmelse med de kritiska villkoren.
AAK använder sig av ränteswappar som säkringsinstrument, där AAK betalar en fast ränta och erhåller en rörlig. Det finns en viss ineffektivitet i säkringen eftersom de datum då den rörliga räntan på swappkontrakten fastställs inte helt överensstämmer med de datum då den rörliga ränta som vi betalar för våra lån fastställs. På grund av denna lilla ineffektivitet använder AAK "dollar offset-metoden" för att mäta effektiviteten hos kassaflödessäkring av lån med rörlig ränta i efterhand. Testet av säkringseffektiviteten 2011 visade att kassaflödessäkringen av lån med rörlig ränta uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Vid årsskiftet fanns en orealiserad förlust på säkringsinstrument på 19 Mkr.
Riskhanteringen och nettoexponeringen för råvaror och valutor beskrivs närmare i avsnitten "Råvaruprisrisker" respektive "Exponering för utländsk valuta".
För att upprätta de finansiella rapporter måste exempelvis företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar i bokslutet redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts och kostnadsposter samt lämnad information i övrigt, bland annat om ansvarsförbindelser. De uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål som behandlas i detta avsnitt är de som bedöms vara de viktigaste för en förståelse av de finansiella rapporterna med hänsyn till graden av betydande bedömningar och osäkerhet. Förutsättningarna för AAK:s verksamhet ändras successivt vilket medför att dessa bedömningar förändras.
Nedskrivning av goodwill prövas årligen och dessutom närhelst händelser eller ändrade omständigheter indikerar att värdet på förvärvsgoodwillen kan ha minskat, t ex på grund av ändrat affärsklimat eller beslut att avyttra eller lägga ner viss verksamhet. För att bestämma om värdet på goodwill minskat, måste den kassagenererande enhet till vilken goodwill hänförts värderas, vilket sker genom en diskontering av enhetens kassaflöden. Vid tillämpningen av denna metod förlitar sig bolaget på ett antal faktorer, inklusive uppnådda resultat, affärsplaner, ekonomiska prognoser och marknadsdata.
AAK:s materiella och immateriella anläggningstillgångar exklusive goodwill upptas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. AAK redovisar utöver goodwill inga immateriella anläggningstillgångar med obegränsad nyttjandeperiod. Avskrivningar görs över beräknad nyttjandeperiod till ett bedömt restvärde. Såväl nyttjandeperiod som restvärde omprövas minst i slutet av varje räkenskapsperiod.
Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att det redovisade värdet inte kan återvinnas. Det redovisade värdet av immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning prövas varje år. Om en sådan analys indikerar ett för högt upptaget värde fastställs tillgångens återvinningsvärde, vilket är det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassaflöde från tillgången alternativt den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
En prövning av det redovisade värdet aktualiseras även i samband med att en anläggningstillgång klassificeras som att den innehas för försäljning, då den upptas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.
Koncernen är skyldig att betala skatt i många olika länder. Omfattande bedömningar krävs för att fastställa den världsomspännande avsättningen för inkomstskatter. Det finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker. Koncernen redovisar en skuld för förväntade skatterevisionsfrågor baserat på bedömningar av huruvida ytterligare skattskyldighet kommer att uppstå. I de fall den slutliga skatten för dessa ärenden skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuella och uppskjutna skattefordringar och -skulder under den period då dessa fastställanden görs.
AAK är involverat i ett antal tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande verksamheten. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten. Enligt bästa bedömning är varken moderbolaget eller något dotterbolag för närvarande involverat i något rättsligt förfarande eller skiljeförfarande som bedöms komma att ha någon väsentlig negativ effekt på verksamheten, den finansiella ställningen eller resultatet av verksamheten.
Operativt säkras råvarupriser genom terminskontrakt eller genom inköpskontrakt till fastpris. Vidare valutasäkrar koncernen alla transaktionsrisker. Det innebär att bearbetningsersättningen för varje försäljningskontrakt är säkrat. I den interna uppföljningen marknadsvärderas samtliga försäljningskontrakt och råvaruinköp (inklusive lager) avseende både råvarupriser och valutakurser vilket inte IAS 39 möjliggör utan att tillämpa säkringsredovisning baserat på säkring av verkligt värde. AAK införde full säkringsredovisning 1 oktober 2010 baserat på säkring av verkligt värde Den nya redovisningsmetoden innebär inte någon ändring i den nuvarande affärsmodellen. Vidare har införandet inte någon påverkan på den underliggande lönsamheten eller risknivån inom koncernen.
Tidigare år har nettoreglering endast skett i undantagsfall och varit föranlett av särskilda händelser varför kontrakten redovisats enligt reglerna om "own use exemption" i IAS 39. Under 2010 och 2011 har det dock noterats att nettoregleringarna inte kunnat förklaras av särskilda händelser. AAK har därmed bedömt att det inte går att motivera en redovisning enligt reglerna om "own use exemption" i IAS 39.
Merparten av inköps- och försäljningskontrakten för fysisk leverans anses därför vara derivatinstrument och värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Införandet av säkringsredovisning av varulagret enligt reglerna om verkligt värde säkring innebär är att den så kallade IAS 39-effekten ej längre kommer att uppstå.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Revision | ||||
| PwC | 4.822 | 4.836 | 1.044 | 1.044 |
| Övriga | 68 | 42 | - | - |
| Delsumma, revision | 4.890 | 4.878 | 1.044 | 1.044 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | ||||
| PwC | 1.207 | 248 | 645 | - |
| Övriga | - | - | - | - |
| Delsumma, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 1.207 | 248 | 645 | - |
| Konsultation av skatt | ||||
| PwC | 726 | 789 | - | 50 |
| Övriga | - | - | - | - |
| Delsumma, konsultation av skatt | 726 | 789 | - | 50 |
| Andra uppdrag | ||||
| PwC | 3.717 | 336 | 3.367 | - |
| Övriga | 71 | 110 | - | - |
| Delsumma, andra uppdrag | 3.788 | 446 | 3.367 | - |
| Summa | 10.611 | 6.361 | 5.056 | 1.094 |
Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, dvs. sådant arbete som har varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Löner och andra ersättningar | 831.271 | 855.578 | 25.034 | 24.143 |
| Sociala kostnader | 215.349 | 257.584 | 10.600 | 17.846 |
| (varav pensionskostnader) | (79.062) | (105.772) | (4.136) | (6.961) |
Av koncernens pensionskostnader avser 2 (3) Mkr styrelse, VD och övriga ledande befattningshavare.
| 2011 | 2011 | 2010 | 2010 | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse, VD samt övriga ledande befattningshavare |
Övriga anställda |
Styrelse, VD samt övriga ledande befattningshavare |
Övriga anställda |
|||
| Lön och ersättning |
Varav rörlig ersättning |
Lön och ersättning |
Lön och ersättning |
Varav rörlig ersättning |
Lön och ersättning |
|
| Moderbolag i Sverige | 13.384 | 2.721 | 11.650 | 11.804 | 3.191 | 12.339 |
| Dotterföretag i Sverige | 3.306 | 352 | 245.242 | 2.415 | 472 | 254.496 |
| 16.690 | 3.073 | 256.892 | 14.219 | 3.663 | 266.835 | |
| Dotterföretag utomlands: | 18.288 | 2.136 | 539.401 | 29.419 | 5.161 | 545.105 |
| Koncernen totalt | 34.978 | 5.209 | 796.293 | 43.638 | 8.824 | 811.940 |
| Medelantal | 2011 | 2011 | 2011 | 2010 | 2010 | 2010 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| anställda | Antal anställda | Varav män | Varav kvinnor Antal anställda | Varav män | Varav kvinnor | |
| Moderbolag Sverige | 13 | 8 | 5 | 14 | 8 | 6 |
| Dotterföretag Sverige | 535 | 402 | 133 | 623 | 470 | 153 |
| 548 | 410 | 138 | 637 | 478 | 159 | |
| Dotterföretag utomlands: | ||||||
| Brasilien | 6 | 4 | 2 | 5 | 4 | 1 |
| Danmark | 285 | 219 | 66 | 363 | 273 | 90 |
| Finland | 2 | 2 | - | 2 | 2 | - |
| Ghana | 2 | 2 | - | 2 | 2 | - |
| Kina | 6 | 4 | 2 | - | - | - |
| Litauen | 4 | 3 | 1 | 3 | 2 | 1 |
| Malaysia | 18 | 7 | 11 | 17 | 9 | 8 |
| Mexiko | 362 | 302 | 60 | 374 | 312 | 62 |
| Nederländerna | 62 | 52 | 10 | 63 | 53 | 10 |
| Norge | 1 | 1 | - | 1 | 1 | - |
| Polen | 4 | 2 | 2 | 5 | 2 | 3 |
| Ryssland | 16 | 5 | 11 | 13 | 4 | 9 |
| Storbritannien | 501 | 405 | 96 | 512 | 406 | 106 |
| Tjeckien | 2 | 1 | 1 | 2 | 1 | 1 |
| Tyskland | 1 | - | 1 | - | - | - |
| Uruguay | 12 | 5 | 7 | 12 | 6 | 6 |
| USA | 233 | 182 | 51 | 90 | 75 | 15 |
| 1.517 | 1.196 | 321 | 1.464 | 1.152 | 312 | |
| Koncernen totalt | 2.065 | 1.606 | 459 | 2.101 | 1.630 | 471 |
| 2011 | 2011 | 2010 | 2010 | |||
| Styrelseledamöter och | Antal på | Antal på | ||||
| ledande befattningshavare | balansdagen | Varav män (%) | balansdagen | Varav män (%) | ||
| Koncernen (inkl dotterföretag) | ||||||
| Styrelseledamöter | 147 | 94 | 134 | 95 | ||
| Verkställande direktör och andra | ||||||
| ledande befattningshavare | 68 | 93 | 70 | 96 | ||
| Moderbolaget | ||||||
| Styrelseledamöter 1) | 9 | 89 | 10 | 90 | ||
| Verkställande direktör och andra | ||||||
| ledande befattningshavare | 3 | 67 | 3 | 67 | ||
| 1) Därtill 2 personalrepresentanter, varav 1 man. |
32Noter | AAK Årsredovisning 2011
Principerna för ersättning till AarhusKarlshamns ledande befattningshavare, i moderbolaget och koncernen är utformade för att säkerställa att AarhusKarlshamn ur ett internationellt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig kompensation som förmår attrahera och behålla kvalificerade medarbetare.
Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds av ersättningskommittén och beslutas av styrelsen.
Det totala ersättningspaketet omfattar fast lön, årlig variabel lön, pension, bilförmån samt avgångsvederlag. Ledande befattningshavare har haft möjlighet att investera i teckningsoptioner till marknadspris.
Den fasta lönen, som är individuell och differentierad utifrån ansvar och prestation, fastställs utifrån marknadsmässiga principer och revideras årligen. Datum för den årliga revisionen är den 1 januari.
Den årliga variabla delen baseras på uppfyllelsen av årligen fastställda mål. Målen är relaterade till företagets resultat. För koncernledningen kan den årliga variabla lönen uppgå till maximalt 60 procent av den fasta lönen.
Bolaget införde under 2010 ett incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom koncernen. 1.500.000 teckningsoptioner som berättigar till teckning av motsvarande antal nya aktier i AarhusKarlshamn AB, varmed aktiekapitalet kan ökas med sammanlagt högst 15.000.000 kr.
Teckningsoptionerna har getts ut mot marknadsmässiga vederlag om 21 kr per teckningsoption. Varje teckningsoption skall ge innehavaren rätt att teckna en ny aktie i AarhusKarlshamn AB med ett kvotvärde om 10 kr. Teckning av aktier i AarhusKarlshamn AB med stöd av teckningsoptionerna skall kunna äga rum under perioden från och med den 1 december 2013 till och med den 1 december 2015.
Sammantaget kan programmet vid fullt utnyttjande medföra en total utstpädningseffekt om maximalt cirka 3,54 procent i förhållande till aktiekapitalet efter full utspädning, beräknat såsom antalet tillkommande aktier i förhållande till antalet befintliga jämte tillkommande aktier. Ledande befattningshavare och nyckelpersoner har köpt teckningsoptionerna, värderade enligt Black & Scholes, till marknadsvärde.
Pensionen för koncernledningen följer KTP- planen (motsvarar ITP).
Med verkställande direktören och medlemmar av koncernledningen finns avtal om avgångsvederlag uppgående till en årslön (fast kontant månadslön x 12 månader) vid uppsägning från företagets sida. Det finns inte någon möjlighet för någon av befattningshavarna inklusive den verkställande direktören att själv påkalla rätt till avgångsvederlag.
Uppsägningstiden från den verkställande direktören och från övriga ledande befattningshavares sida är 6 månader. Om företaget säger upp anställningsavtalet är uppsägningstiden 12 månader.
Till de av årsstämman valda styrelseledamöterna utgår ett av stämman beslutat styrelsearvode, vilket fördelas mellan ledamöterna efter beslut i styrelsen.
Utöver kostnadsersättningar för resor har inga andra ersättningar eller förmåner utbetalats. Bolagets VD, styrelsens sekreterare och arbetstagarrepresentanterna erhåller ej något arvode utöver ersättning för kostnader i samband med styrelsearbete.
Enligt årsstämmans beslut uppgår arvodet till de stämmovalda externa styrelseledamöterna till sammanlagt 3.025.000 kr inklusive ersättning för kommittéarbete. Av detta utgår till styrelsens ordförande 500.000 kr, till styrelsens vice ordförande 375.000 kr och 250.000 kr till varje övrig extern styrelseledamot. Ersättning för kommittéarbete fördelar sig enligt bolagsstämmobeslut till 200.000 kr för revisionskommitténs ordförande, 100.000 kr till övriga ledamöter i revisionskommittén, 100.000 kr till ersättningskommitténs ordförande och 50.000 kr till övriga ledamöter i ersättningskommittén.
| Ersättningar och övriga förmåner under året1) | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Lön/Styrelse | Årlig | Övriga | Pensions | Reserv | ||
| SEK | arvode | variabel lön | förmåner 2) | kostnad | förändring | Summa |
| Styrelsen | ||||||
| Melker Schörling, | ||||||
| ordförande | 500.000 | - | - | - | - | 500.000 |
| Carl Bek-Nielsen, | ||||||
| vice ordförande | 375.000 | - | - | - | - | 375.000 |
| Martin Bek-Nielsen | 350.000 | - | - | - | - | 350.000 |
| John Goodwin | 300.000 | - | - | - | - | 300.000 |
| Mikael Ekdahl | 450.000 | - | - | - | - | 450.000 |
| Ulrik Svensson | 450.000 | - | - | - | - | 450.000 |
| Harald Sauthoff | 350.000 | - | - | - | - | 350.000 |
| Märit Beckeman | 250.000 | - | - | - | - | 250.000 |
| Delsumma styrelsen | 3.025.000 | - | - | - | - | 3.025.000 |
| Ledande befattningshavare | ||||||
| Arne Frank, | ||||||
| verkställande direktör 3) | 6.641.812 4) | 1.733.333 6) | 129.500 | 1.913.556 | - | 10.418.201 |
| Jerker Hartwall, tidigare | ||||||
| verkställande direktör 3) | 4.881.929 5) | - | - | 1.250.000 | -6.131.929 7) | 0 |
| Övriga ledande | ||||||
| befattningshavare 8) | 18.525.221 | 5.963.013 6) | 2.288.314 | 2.550.975 | - | 29.327.523 |
| Delsumma ledande | ||||||
| befattningshavare | 30.048.962 | 7.696.346 6) | 2.417.814 | 5.714.531 | -6.131.929 | 39.745.724 |
| Summa | 33.073.962 | 7.696.346 | 2.417.814 | 5.714.531 | -6.131.929 | 42.770.724 9) |
1) Avser kostnadsfört under 2011.
2) Övriga förmåner avser huvudsakligen bilförmån.
3) Arne Frank tillträdde som verkställande direktör 6 april 2010. Jerker Hartwall var verkställande direktör till och med 5 april 2010.
4) Utöver lön har under året utbetalts 141.812 kr utgörande huvudsakligen retroaktiv lön avseende 2010.
5) Utöver lön har under året utbetalts 251.933 kr utgörande huvudsakligen del av innestående semester/arbetstidsförkortning.
6) Kostnadsfört under 2011 och som bedöms kommer att utbetalas 2012. Under året har variabel lön som kostnadsförts under 2010 utbetalats med 7.164.009 kr.
7) 2009 gjordes en kostnadsreservering i AarhusKarlshamn AB motsvarande uppsägningslön och övriga förmåner avseende Jerker Hartwall, som avses utbetalas under åren 2010-2012.
För koncernchefen och verkställande direktören Arne Frank uppgår årlig fast lön till 6.500.000 kr samt förmånsvärde av tjänstebil. Till detta kommer variabel lön som kan uppgå till maximalt 60 procent av den fasta lönen. Under 2011 har 1.733.333 kr kostnadsförts för variabel lön. Arne Franks pensionsålder är 65 år. För att säkerställa pensionen gör bolaget årligen pensionspremieinbetalningar till valt försäkringsbolag. Den årliga premien för pensionen är i Arne Franks avtal fastställd till 30 procent av den årliga fasta lönen. För övriga ledande befattningshavare i koncernledningen är pensionsåldern 62 år alternativt 65 år.
Inom koncernen finns förmånsbestämda pensionsplaner, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. De förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige och Nederländerna. Vidare finns åtagande för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige som tryggas genom en försäkring i KP (KP Pensionskassa).
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta eller motsvarande inom KP (KP Pensionskassa). Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För perioden 1 januari – 31 december 2011 har AarhusKarlshamn AB (publ) och AarhusKarlshamn Sweden AB inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i KP Pensionskassa redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Motsvarande förutsättningar föreligger för försäkringen i KP (KP Pensionskassa). Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i KP (KP Pensionskassa) uppgår till 14 (20) Mkr. Vid utgången av 2011 uppgick Alectas respektive KPs överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 113 procent respektive 100 procent (146 respektive 100).
| Förmånsbestämda pensionsplaner | ||
|---|---|---|
| 2011 | 2010 | |
| De belopp som redovisas i koncernens balansräkning har beräknats enligt följande: | ||
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 457 | 512 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -425 | -420 |
| 32 | 92 | |
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | - | - |
| Oredovisade aktuariella vinster (-) och förluster (+) | -22 | -88 |
| Nettoskuld i balansräkningen | 10 | 4 |
| Nettobeloppet redovisas i följande poster i koncernens balansräkning: | ||
| Pensionsförpliktelser | 10 | 4 |
| Nettoskuld i balansräkningen | 10 | 4 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | ||
| 2011 | 2010 | |
| De belopp som redovisas i koncernens resultaträkning är följande: | ||
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år | 10 | 10 |
| Räntekostnader | 19 | 21 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | -16 | -18 |
| Akturiella vinster (+) och förluster (-) | 1 | 1 |
| Kostnad avseende tjänstgöring under tidigare år | - | - |
| Inbetalningar från anställda | -1 | -1 |
| Summa, ingår i personalkostnader (not 6) | 13 | 13 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner 2011 |
2010 | |
| Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning är följande: | ||
| Summa kostnader för förmånsbestämda planer inkl löneskatt | 13 | 13 |
| Summa kostnader för avgiftsbestämda planer inkl löneskatt | 66 | 93 |
| Summa | 79 | 106 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | ||
| 2011 | 2010 | |
| Specifikation av förändringarna i den nettoskuld som redovisas i koncernens balansräkning: | ||
| Nettoskuld vid årets början | 4 | 0 |
| Nettokostnad redovisad i resultaträkningen | 13 | 13 |
| Utbetalning av förmåner | -7 | -9 |
| Tillskjutna medel från arbetsgivaren till fonderade planer | - | - |
| Valutakursdifferenser på utländska planer | - | - |
| Nettoskuld vid årets slut | 10 | 4 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner 2011 |
2011 | |
| Nederländerna | Sverige | |
| Viktiga aktuariella antaganden på balansdagen (%): | ||
| Diskonteringsränta | 5,25 | 4,00 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 4,60 | 4,00 |
| Framtida årliga löneökningar | 2,50 | 3,00 |
| Framtida årliga pensionsökningar | 2,00 | 3,00 |
| Personalomsättning | 5,00 | 5,00 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | ||
| 2010 | 2010 | |
| Nederländerna | Sverige | |
| Nederländerna | Sverige | |
|---|---|---|
| Viktiga aktuariella antaganden på balansdagen (%): | ||
| Diskonteringsränta | 4,70 | 4,25 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 4,00 | 4,25 |
| Framtida årliga löneökningar | 2,00 | 3,00 |
| Framtida årliga pensionsökningar | 2,50 | 3,00 |
| Personalomsättning | 5,00 | 5,00 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Försäkringsersättning | 65 | 19 | - | - |
| Övriga rörelseintäkter | 41 | 27 | 4 | 2 |
| Summa | 106 | 46 | 4 | 2 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Ränteintäkter | 6 | 8 | 0 | 0 |
| Ränteintäkter koncernföretag | - | - | 164 | 164 |
| Andra finansiella intäkter | 6 | 21 | - | 0 |
| Koncerninterna utdelningar | - | - | 103 | - |
| Koncernbidrag | - | - | 46 | 25 |
| Finansiella intäkter | 12 | 29 | 313 | 189 |
| Räntekostnader | -94 | -59 | -160 | -136 |
| Valutakursförändringar | -4 | -2 | - | - |
| Värdeförändring derivatinstrument | 1 | -10 | - | - |
| Andra finansiella kostnader | -13 | -12 | 0 | -4 |
| Finansiella kostnader | -110 | -83 | -160 | -140 |
| Finansnetto | -98 | -54 | 153 | 49 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Aktuell skatt | -196 | -214 | 0 | 0 |
| Uppskjuten skatt | -16 | 12 | -3 | 1 |
| Summa | -212 | -202 | -3 | 1 |
Koncernens vägda genomsnittliga underliggande skattesats är uppskattningsvis 27 procent. Koncernens vägda genomsnittliga skattesats 2011, baserad på skattesatserna i respektive land var 26 procent. Skattesatsen i Sverige är 26,3 (26,3) procent. Moderbolagets verkliga skattesats år 2011 understiger nominell skattesats vilket huvudsakligen är en effekt av skattefria utdelningseffekter.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Redovisat resultat före skatt | 816 | 828 | 111 | 1 |
| Inkomstskatt beräknad enligt nationella skattesatser | ||||
| gällande för resultat i respektive land | -222 | -218 | -29 | 0 |
| Skatteeffekt av olika skattesatser i andra länder | 0 | -1 | - | - |
| Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader | -4 | -2 | -1 | -1 |
| Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter | 7 | 20 | 27 | 2 |
| Effekt av underskottsavdrag, netto | 0 | 0 | - | - |
| Effekt av ändrade skattesatser | 6 | -1 | - | - |
| Justering för aktuell skatt tidigare år | 1 | 0 | - | - |
| Skattekostnad | -212 | -202 | -3 | 1 |
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. De kvittade beloppen är som följer:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Underskottsavdrag | 0 | 0 | - | - |
| Materiella anläggningstillgångar | 56 | 42 | - | - |
| Lager | 10 | 19 | - | - |
| Omsättningstillgångar | -8 | -2 | - | - |
| Avsättningar | 17 | 21 | - | - |
| Långfristiga skulder | 8 | 8 | - | - |
| Kortfristiga skulder | 36 | 19 | - | - |
| Övriga temporära skillnader | - | - | - | 2 |
| Vid årets slut | 119 | 107 | - | 2 |
| Uppskjutna skatteskulder | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 15 | 4 | - | - |
| Materiella anläggningstillgångar | 231 | 253 | - | - |
| Lager | 20 | 7 | - | - |
| Omsättningstillgångar | 24 | 27 | - | - |
| Avsättningar | 9 | 6 | - | - |
| Periodiseringsfonder | 8 | 10 | - | - |
| Kortfristiga skulder | 21 | -1 | 1 | - |
| Vid årets slut | 328 | 306 | 1 | - |
Bolaget har inga förlustavdrag som ej värderats som en uppskjuten skattefordran.
Förutom uppskjuten skattefordran/skatteskuld har AarhusKarlshamn följande aktuella skulder och fordringar vad avser skatt:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Skatteskulder | -103 | -119 | 0 | 0 |
| Skattefordran | 102 | 88 | - | - |
| Netto skatteskuld/skattefordran | -1 | -31 | 0 | 0 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | ||
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, mkr | 602 | 624 | |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier | 40.898.189 | 40.898.189 | |
| Resultat per aktie, kr | 14,72 | 15,26 |
Beräkningen av resultat per aktie för 2011 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgående till 602 (624) Mkr och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier uppgående till 40.898.189 (40.898.189). Ingen utspädning från utestående teckningsoptioner (se vidare not 8) har skett under 2011. Sammantaget kan programmet vid fullt utnyttjande medföra en total utspädningseffekt om maximalt 3,54 procent.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att en utdelning för verksamhetsåret 2011 lämnas med 4,75 kr per aktie. Beslut kommer att fattas på årsstämman 15 maj 2012. Avstämningsdag för utdelning föreslås bli den 21 maj och utdelningen beräknas vara aktieägarna tillhanda den 24 maj.
| Byggnader och mark |
Maskiner och tekniska an läggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Pågående nyanlägg ningar |
Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| Ingående anskaffningsvärde | |||||
| 1 januari 2010 | 1.471 | 5.146 | 401 | 181 | 7.199 |
| Investeringar | 14 | 115 | 14 | 185 | 328 |
| Avyttringar och utrangeringar | -2 | -46 | -51 | - | -99 |
| Omklassificeringar | 16 | 110 | 7 | -133 | 0 |
| Valutakursdifferenser | -110 | -353 | -29 | -14 | -506 |
| Utgående ackumulerade anskaffnings | |||||
| värden 31 december 2010 | 1.389 | 4.972 | 342 | 219 | 6.922 |
| Ingående anskaffningsvärde 1 januari 2011 | 1.389 | 4.972 | 342 | 219 | 6.922 |
| Investeringar | 7 | 132 | 14 | 190 | 343 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | 13 | 59 | - | - | 72 |
| Avyttringar och utrangeringar | -4 | -4 | -10 | - | -18 |
| Omklassificeringar | 31 | 21 | 18 | -70 | 0 |
| Valutakursdifferenser | -5 | 11 | 1 | 3 | 10 |
| Utgående ackumulerade anskaffnings | |||||
| värden 31 december 2011 | 1.431 | 5.191 | 365 | 342 | 7.329 |
| Ingående avskrivningar 1 januari 2010 | 845 | 3.026 | 318 | - | 4.189 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | -4 | -50 | - | -54 |
| Årets avskrivningar | 39 | 288 | 29 | - | 356 |
| Valutakursdifferenser | -65 | -228 | -26 | - | -319 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | |||||
| 31 december 2010 | 819 | 3.082 | 271 | - | 4.172 |
| Ingående avskrivningar 1 januari 2011 | 819 | 3.082 | 271 | - | 4.172 |
| Avyttringar och utrangeringar | -3 | -4 | -6 | - | -13 |
| Årets avskrivningar | 46 | 250 | 25 | - | 321 |
| Valutakursdifferenser | -2 | 8 | 0 | - | 6 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | |||||
| 31 december 2011 | 860 | 3.336 | 290 | - | 4.486 |
| Ingående nedskrivningar 1 januari 2010 | 7 | 25 | - | - | 32 |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | - | |
| Omklassificering | - | - | - | - | - |
| Valutakursdifferenser | - | - | - | - | - |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | |||||
| 31 december 2010 | 7 | 25 | - | - | 32 |
| Ingående nedskrivningar 1 januari 2011 | 7 | 25 | - | - | 32 |
| Årets nedskrivningar | 7 | 3 | - | - | 10 |
| Omklassificering | - | - | - | - | - |
| Valutakursdifferenser | - | - | - | - | - |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | |||||
| 31 december 2011 | 14 | 28 | - | - | 42 |
| Utgående planenligt restvärde | |||||
| 31 december 2010 | 563 | 1.865 | 71 | 219 | 2.718 |
| Varav mark | 111 | ||||
| Utgående planenligt restvärde 31 december 2011 |
557 | 1.827 | 75 | 342 | 2.801 |
| Varav mark | 75 |
| Patent och andra im materiella |
|||
|---|---|---|---|
| Koncernen | Goodwill | tillgångar | Summa |
| Ingående anskaffningsvärde 1 januari 2010 | 652 | 215 | 867 |
| Investeringar | - | 7 | 7 |
| Valutakursdifferenser | -72 | -6 | -78 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december 2010 | 580 | 216 | 796 |
| Ingående anskaffningsvärde 1 januari 2011 | 580 | 216 | 796 |
| Investeringar | - | 7 | 7 |
| Förvärv av rörelse | 143 | 3 | 146 |
| Valutakursdifferenser | 10 | 1 | 11 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december 2011 | 733 | 227 | 960 |
| Ingående avskrivningar och nedskrivningar 1 januari 2010 | 0 | 103 | 103 |
| Årets avskrivningar | - | 20 | 20 |
| Valutakursdifferenser | 0 | -9 | -9 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar och | |||
| nedskrivningar 31 december 2010 | 0 | 114 | 114 |
| Ingående avskrivningar och nedskrivningar 1 januari 2011 | 0 | 114 | 114 |
| Årets avskrivningar | - | 19 | 19 |
| Valutakursdifferenser | 0 | 0 | 0 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar och | |||
| nedskrivningar 31 december 2011 | 0 | 133 | 133 |
| Utgående restvärde 31 december 2010 | 580 | 102 | 682 |
| Utgående restvärde 31 december 2011 | 733 | 94 | 827 |
Inför bokslutet 2011 har koncernen gjort en prövning av nedskrivningsbehov för goodwill.
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter. Återvinningsvärdet för en kassagenererande enhet fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från det uppskattade framtida kassaflödet baserat på budgetar/ prognoser som täcker en femårsperiod. Kassaflöden bortom denna tidsperiod har extrapolerats med i inget fall överstigande 3 (3) procent. Rörelsekapitalet bortom femårsperioden har bedömts kvarstå på nivån år fem. Diskonteringsräntan har antagits uppgå till 9 (9) procent efter skatt och 12,8 (12,8) procent före skatt. Goodwillprövningen av de svenska, danska och holländska enheterna har skett på en aggregerad nivå, där de tre fabrikerna utgjort en kassagenererande enhet. För övriga goodwill- prövningar har den kassagenererande enheten varit på landsnivå. Cirka 60 procent av goodwillen är hänförlig till affärsområdet Chocolate & Confectionery Fats och resterande cirka 40 procent till Food Ingredients.
Prövningarna har inte påvisat några nedskrivningsbehov. Känsligheten i beräkningen innebär att goodwillvärdet fortsatt kan försvaras även om diskonteringsräntan skulle höjas med en procentenhet eller att den långsiktiga tillväxten skulle sänkas med en procentenhet.
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Skandinavien inkl Holland | 486 | 487 |
| Storbritannien | 63 | 62 |
| USA | 184 | 31 |
| Summa | 733 | 580 |
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 3.995 | 1.495 | |
| Återbetalning kapitaltillskott | - | - | |
| Lämnade kapitaltillskott | - | 2.500 | |
| Bildande av dotterföretag | - | - | |
| Koncernintern försäljning av dotterföretag | - | - | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 3.995 | 3.995 |
| 2011 | 2010 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Säte | Antal aktier | Kapital andel % |
Bokfört värde |
Antal aktier | Kapital andel % |
Bokfört värde |
|
| AarhusKarlshamn Invest AB, Sverige | Malmö | 1.000 | 100 | 0 | 1.000 | 100 | 0 |
| AarhusKarlshamn Holding Malta Ltd, Malta | Gzira | 25.274.999 | 100 | 2.527 | 25.274.999 | 100 | 2.527 |
| AarhusKarlshamn Holding AB, Sverige | Malmö | 1.000 | 100 | 0 | 1.000 | 100 | 0 |
| AarhusKarlshamn Sweden AB, Sverige | Karlshamn | 21.864.928 | 100 | 21.864.928 | 100 | ||
| AarhusKarlshamn Netherlands BV, Holland | Zaandijk | 500 | 100 | 500 | 100 | ||
| AarhusKarlshamn Group Treasury A/S, Danmark | Aarhus | 400.000.000 | 100 | 1.468 | 400.000.000 | 100 | 1.468 |
| AarhusKarlshamn Denmark A/S, Danmark | Aarhus | 100.000.000 | 100 | 100.000.000 | 100 | ||
| AarhusKarlshamn Latin America S.A., Uruguay | Cousa | 150.000.000 | 100 | 150.000.000 | 100 | ||
| AarhusKarlshamn UK Ltd, Storbritannien | Hull | 23.600.000 | 100 | 23.600.000 | 100 | ||
| AarhusKarlshamn USA Inc., USA | New Jersey | 20.300.000 | 100 | 20.300.000 | 100 | ||
| AarhusKarlshamn Mexico, S.A. de C.V., Mexico | Morelia | 201.006.799 | 95,49 | 201.006.799 | 94,34 | ||
| Summa | 3.995 | 3.995 |
Ovanstående förteckning omfattar vissa av moderbolaget direkt och indirekt ägda aktier och andelar, per den 31 december 2011. En fullständig specifikation över innehav och aktier och andelar, som upprättas enligt bestämmelserna i svenska Årsredovisningslagen och som ingår i den årsredovisning som insänds till Bolagsverket, kan rekvireras från AarhusKarlshamn AB, Corporate Communication, Jungmansgatan12, 211 19 Malmö.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 1.490 | 1.286 | |
| Varor på väg | 543 | 371 | |
| Varor under tillverkning | 414 | 290 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 437 | 352 | |
| Summa enligt balansräkning | 2.884 | 2.299 | |
| Verkligt värde förändring | 83 | 466 | |
| Lager till verkligt värde | 2.967 | 2.765 |
I kostnadsslaget "råvaror och förnödenheter samt förändring av lager av färdiga varor och produkter i arbete" för koncernen ingår nedskrivning av varulager med 15 (23) Mkr.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | |||
| Kassa och bank | 315 | 522 | ||
| Kortfristiga placeringar | 16 | 18 | ||
| Summa | 331 | 540 |
Per den 31 december 2011 omfattade det registrerade aktiekapitalet 40.898.189 aktier (408.981.890 kr).
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta i vilken koncernens finansiella rapporter presenteras. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
Reservfonden avser tidigare gjord nedsättning av aktiekapitalet.
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänande vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag samt andel i intresseföretag, erlagd köpeskilling för utställda teckningsoptioner och årets resultat.
Per den 31 december 2011 uppgick koncernens innehav av egna aktier till 0 (0) st.
| Säkrings | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Reservfond | reserv | Omräknings reserv |
Summa | ||
| Ingående balans 2010 | 5 | - | -144 | -139 | |
| Omräkningsdifferenser | - | - | -229 | -229 | |
| Utgående balans 2010 | 5 | - | -373 | -368 | |
| Ingående balans 2011 | 5 | - | -373 | -368 | |
| Omräkningsdifferenser | - | - | -32 | -32 | |
| Kassaflödessäkringar redovisade i övrigt totalresultat | - | -19 | - | -19 | |
| Skatt på kassaflödessäkringar redovisade | |||||
| i övrigt totalresultat | - | 5 | - | 5 | |
| Utgående balans 2011 | 5 | -14 | -405 | -414 |
Enligt bolagsordningen för AarhusKarlshamn AB (publ) skall aktiekapitalet uppgå till lägst 300 Mkr och till högst 1.200 Mkr. Samtliga aktier är fullt betalade och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar. Aktiekapitalet består av 40.898.189 aktier (40.898.189) med ett kvotvärde om 10 kr per aktie, vilket innebär ett aktiekapital om 408.981.890 (408.981.890) kr.
Reservfonden avser tidigare gjord nedsättning av aktiekapitalet.
Utgörs av föregående års fria egna kapital och efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat, erlagd köpeskilling för utställda teckningsoptioner och eventuell fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillängligt för utdelning till aktieägarna.
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av årsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad utdelning för 2011 beräknas uppgå till 194 Mkr (4,75 kr per aktie). Beloppet har ej redovisats som skuld.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Långfristig | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Skulder till banker och kreditinstitut | 3.400 | 3.111 | - | 902 |
| Summa | 3.400 | 3.111 | - | 902 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| Kortfristig | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Skulder till banker och kreditinstitut | 72 | 66 | - | - |
Summa 72 66 - -
Förfallodagar för långfristig upplåning är som följer:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Mellan 1 - 5 år | 3.136 | 2.538 | - | 902 |
| Mer än 5 år | 264 | 573 | - | - |
| Summa | 3.400 | 3.111 | - | 902 |
| Omstruktu | Återställan | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | rering | de av miljö | Övrigt | Summa |
| Ingående balans per 1 januari 2010 | 73 | 28 | 15 | 116 |
| Avsättning som gjorts under året | 21 | - | 18 | 39 |
| Avsättning som tagits i anspråk under året | -44 | - | -1 | -45 |
| Omklassificering | -8 | 8 | - | - |
| Valutakursdifferenser | -3 | -3 | 0 | -6 |
| Utgående balans 31 december 2010 | 39 | 33 | 32 | 104 |
| Koncernen | Omstruktu rering |
Återställan de av miljö |
Övrigt | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2011 | 39 | 33 | 32 | 104 |
| Avsättning som gjorts under året | 24 | - | 4 | 28 |
| Avsättning som tagits i anspråk under året | -31 | - | -6 | -37 |
| Valutakursdifferenser | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Utgående balans 31 december 2011 | 32 | 33 | 30 | 95 |
| Avsättningarna består av | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Långfristig del | 57 | 63 |
| Kortfristig del | 38 | 41 |
| Summa | 95 | 104 |
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Avsättningarna avser huvudsakligen kostnader för att återställa förorenad mark.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Personalrelaterade kostnader | 206 | 238 | 13 | 27 |
| Övrigt | 279 | 251 | 10 | 4 |
| Summa | 485 | 489 | 23 | 31 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| För egna avsättningar och skulder | |||||
| Fastighetsinteckningar | 611 | 750 | - | - | |
| Summa | 611 | 750 | - | - |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Övriga ansvarsförbindelser | 12 | 3 | - | - |
| Summa | 12 | 3 | - | - |
Ansvarsförbindelserna avser huvudsakligen utställda motförbindelser för koncernbolags åtagande gentemot finansiella institut för att täcka lokal upplåning.
Utöver ovan angivna ansvarsförbindelser förekommer som ett led i koncernens normala affärsverksamhet garantier för fullgörande av olika kontraktsenliga åtaganden. Ingen indikation fanns vid årsskiftet att lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.
Av moderbolagets försäljning utgjorde 47 (42) Mkr, det vill säga 100 (100) procent försäljning till koncernföretag. Moderbolagets inköp från koncernföretag avser administrativa tjänster i begränsad omfattning. Samtliga transaktioner sker på marknadsmässiga villkor.
Utöver vad som angivits i not 8 Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare samt i beskrivningen av styrelsen på sidan 58-59 har nedanstående transaktioner med närstående fysiska personer ägt rum. Koncernen har under året haft transaktioner med Unitata Berhad i Malaysia som genom Carl Bek-Nielsen och Martin Bek-Nielsen kan anses vara av närstående karaktär.
Utestående kundfordran uppgick till 9 (10) Mkr. Utestående leverantörsskuld uppgick till 112 (54) Mkr. Årets inköp uppgick till 1.052 (964) Mkr och årets försäljning uppgick till 179 (213) Mkr.
Samtliga transaktioner har skett på marknadsmässiga villkor.
AAK förvärvade den 1 juli 2011 den ledande nordamerikanska tillverkaren av flingade vegetabiliska specialfetter för Bageri och Food Service; Golden Foods/Golden Brands. Företaget grundades 1982 och är beläget i Louisville, Kentucky. Golden Foods/Golden Brands sysselsätter 160 personer och hade en omsättning på cirka 120 miljoner amerikanska dollar.
Förvärvet stärker avsevärt AAK:s förmåga att kunna leverera en bredare produktportfölj av specialfetter och oljor till befintliga och nya kunder i USA. Som en av världens största marknader för specialoljor är en expansion i USA särskilt intressant. Produktlinjerna utökas och kompletterar vår nuvarande produktportfölj och specialiseringsstrategi. Lokaliseringen i Louisville, Kentucky tillför också en ny geografisk dimension till vår existerande verksamhet i New Jersey, med betydande fördelar för alla våra kunder men särskilt de som finns i den amerikanska mellanvästern.
Förvärvet har endast haft en begränsad inverkan på koncernens rörelseresultat för 2011, men kommer att ge väsentliga positiva effekter från och med första kvartalet 2012.
Goodwillen är skattemässigt avdragsgill.
| Belopp i Mkr | Redovisade värden i förvärvad verksamhet |
Justering till verkligt värde |
Redovisade värden i koncernen |
|---|---|---|---|
| Immateriella tillgångar | - | 3 | 3 |
| Materiella anläggningstillgångar | 50 | 22 | 72 |
| Varulager | 61 | - | 61 |
| Kundfordringar | 56 | - | 56 |
| Övriga fordringar | 18 | - | 18 |
| Leverantörsskulder | -17 | - | -17 |
| Övriga skulder | -15 | - | -15 |
| Identifierbara tillgångar | 153 | 25 | 178 |
| Goodwill | - | - | 143 |
| Summa identifierbara tillgångar och goodwill | - | - | 321 |
Koncernens verksamhet är organisatoriskt uppdelad i ett antal affärsområden baserade på produkter. Även marknadsorganisationen avspeglar denna struktur. Affärsområdena utgör därför koncernens primära segment medan marknadsområdena utgör sekundära segment.
| 2011 | Chocolate & Confectionery Fats |
Food Ingredients |
Technical Products & Feed |
Group Functions |
Elimineringar | Koncernen 2011 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | ||||||
| Externa intäkter | 4.954 | 10.076 | 1.665 | - | - | 16.695 |
| Interna intäkter | 957 | 526 | 53 | - | -1.536 | - |
| Koncernen totalt | 5.911 | 10.602 | 1.718 | - | -1.536 | 16.695 |
| Chocolate & | Technical | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Confectionery | Food | Products & | Group | Koncernen | ||
| 2011 | Fats | Ingredients | Feed | Functions | Elimineringar | 2011 |
| Rörelseresultat | 378 | 518 | 103 | -88 | - | 911 |
| Försäkringsersättning | 56 | - | - | -8 | - | 48 |
| Omstrukturering | - | -45 | - | - | - | -45 |
| Totalt | 434 | 473 | 103 | -96 | - | 914 |
| Övriga upplysningar | ||||||
| Tillgångar | 3.825 | 4.834 | 650 | 90 | - | 9.399 |
| Ofördelade tillgångar | - | - | - | - | - | 575 |
| Koncernen totalt | 3.825 | 4.834 | 650 | 90 | - | 9.974 |
| Skulder | 634 | 1.562 | 195 | 116 | - | 2.507 |
| Ofördelade skulder | - | - | - | - | - | 3.902 |
| Koncernen totalt | 634 | 1.562 | 195 | 116 | - | 6.409 |
| Investeringar Avskrivningar och |
128 | 172 | 49 | 1 | - | 350 |
| nedskrivningar | 157 | 143 | 43 | 7 | - | 350 |
Samtliga transaktioner mellan affärsområdena sker på marknadsmässiga villkor. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är skattefordringar och skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder, samt likvidamedel och räntebärande fordringar.
| Övriga | Central och Öst |
Väst | Övriga | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | Danmark | Norden | europa | europa | Amerika | länder | Summa | |
| Externa intäkter | 2.148 | 306 | 1.112 | 2.015 | 5.007 | 5.368 | 739 | 16.695 |
| Immateriella och materiella anläggningstillgångar |
835 | 1.463 | 0 | 0 | 468 | 816 | 46 | 3.628 |
| Övriga tillgångar | 1.692 | 450 | 41 | 65 | 1.492 | 2.441 | 165 | 6.346 |
| Totala tillgångar | 2.527 | 1.913 | 41 | 65 | 1.960 | 3.257 | 211 | 9.974 |
| Investeringar | 100 | 56 | - | - | 49 | 137 | 8 | 350 |
De externa intäkterna är baserade på var kunderna är lokaliserade. De redovisade värdena på tillgångarna respektive periodens direkta investeringar i anläggningar är baserade på var koncernens tillgångar är lokaliserade. Koncernen har tillämpat säkringsredovisning baserat på verkligt värde säkring.
Segmentsredovisningen är upprättad enligt de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2 "Redovisingsprinciper".
| 2010 | Chocolate & Confectionery Fats |
Food Ingredients |
Technical Products & Feed |
Group Functions |
Elimineringar | Koncernen 2010 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | ||||||
| Externa intäkter | 4.475 | 8.666 | 1.667 | - | - | 14.808 |
| Interna intäkter | 811 | 292 | 41 | 83 | -1.227 | - |
| Koncernen totalt | 5.286 | 8.958 | 1.708 | 83 | -1.227 | 14.808 |
| Chocolate & | Technical | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Confectionery | Food | Products & | Group | Koncernen | ||
| 2010 | Fats | Ingredients | Feed | Functions | Elimineringar | 2010 |
| Rörelseresultat | 341 | 454 | 118 | -89 | - | 824 |
| IAS 39 | - | - | - | 39 | - | 39 |
| Försäkringsersättning | 19 | - | - | - | - | 19 |
| Totalt | 360 | 454 | 118 | -50 | - | 882 |
| Övriga upplysningar | ||||||
| Tillgångar | 3.351 | 4.010 | 710 | 429 | - | 8.500 |
| Ofördelade tillgångar | - | - | - | - | - | 752 |
| Koncernen totalt | 3.351 | 4.010 | 710 | 429 | - | 9.252 |
| Skulder | 747 | 1.464 | 178 | 73 | - | 2.462 |
| Ofördelade skulder | - | - | - | - | - | 3.602 |
| Koncernen totalt | 747 | 1.464 | 178 | 73 | - | 6.064 |
| Investeringar | 118 | 208 | 8 | 1 | - | 335 |
| Avskrivningar och ned | ||||||
| skrivningar | 173 | 169 | 27 | 7 | - | 376 |
Samtliga transaktioner mellan affärsområdena sker på marknadsmässiga villkor. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är skattefordringar och skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder, samt likvida medel och räntebärande fordringar.
| Övriga | Central och Öst |
Väst | Övriga | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | Danmark | Norden | europa | europa | Amerika | länder | Summa | |
| Externa intäkter | 1.956 | 341 | 1.069 | 1.662 | 5.003 | 4.117 | 660 | 14.808 |
| Immateriella och materiella | ||||||||
| anläggningstillgångar | 841 | 1.542 | 0 | 1 | 474 | 500 | 42 | 3.400 |
| Övriga tillgångar | 1.605 | 1.450 | 53 | 54 | 1.141 | 1.427 | 122 | 5.852 |
| Totala tillgångar | 2.446 | 2.992 | 53 | 55 | 1.615 | 1.927 | 164 | 9.252 |
| Investeringar | 140 | 68 | - | - | 60 | 67 | 0 | 335 |
De externa intäkterna är baserade på var kunderna är lokaliserade. De redovisade värdena på tillgångarna respektive periodens direkta investeringar i anläggningar är baserade på var koncernens tillgångar är lokaliserade. IAS 39 effekten fördelas ej på segmenten eftersom IAS 39 justeringen görs på koncernnivå och följs inte upp på enskilda segment. I den interna uppföljningen marknadsvärderas samtliga försäljningskontrakt och råvaruinköp (inklusive lager) avseende både råvarupriser och valutakurser. Enligt IAS 39 får bara kontrakt som ej är avsedda för fysisk leverans marknadsvärderas vilket medför att det uppstår en skillnad mellan den interna och externa redovisningen. Koncernen har under året börjat tillämpa säkringsredovisning baserat verkligt värde säkring. IAS 39 effekten återspeglar tidigare negativa IAS 39-effekter som nu återförts i resultaträkningen.
Framtida minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara operationella leasingavtal fördelas enligt följande:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2010 | ||
| 38 | ||
| 76 | ||
| 158 | ||
| 237 | 272 | |
| 2011 37 71 129 |
Operationella leasingkostnader ingår i periodens resultat med 30 (30) Mkr.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Betalade räntor och erhållen utdelning | ||||
| Erhållen ränta | 6 | 7 | 0 | - |
| Erhållen ränta från koncernföretag | - | - | 163 | 160 |
| Erlagd ränta | -113 | -59 | -8 | -20 |
| Erlagd ränta till koncernföretag | - | - | -142 | -116 |
| Erhållen utdelning från intressebolag | 6 | 7 | - | - |
| Erhållen utdelning från koncernföretag | - | - | 103 | - |
| Summa | 101 | -45 | 116 | 24 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||||
| Avsättningar | 1 | -6 | -11 | - |
| Realisationsresultat anläggningstillgångar | 3 | 1 | - | - |
| IAS 39 effekt | - | -39 | - | - |
| Övrigt | - | -4 | - | - |
| Summa | 4 | -48 | -11 | - |
Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 15 maj 2012, för fastställelse.
Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med reglerna i årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden"). Bolagsstyrningsrapporten har granskats av bolagets revisor i enlighet med bestämmelserna i årsredovisningslagen.
En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet för AAK:s intressentgrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde i företaget. AAK:s styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger. Bolagsstyrningen inom AAK baseras på til lämplig lagstiftning, Koden, NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter, god sed på aktiemarknaden samt olika interna riktlinjer. I de fall AAK har valt att avvika från Kodens regler redovisas en motivering under respektive avsnitt i denna bolagsstyrningsrapport.
AAK är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier handlas på NASDAQ OMX Stockholm inom segmentet Mid Cap och sektor Konsument dagligvaror. AAK har omkring 7 300 aktieägare. Verksamheten är global med en närvaro i nästan 100 länder. Antalet medarbetare uppgick per den 31 december 2011 till 2.065. Ansvaret för ledning och kontroll av AAK fördelas mellan aktieägarna vid årsstämma, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt svensk aktiebolagslag, andra lagar och förordningar, gällande regler för bolag som handlas på en reglerad marknadsplats, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument. AAK:s målsättning är att vara det självklara förstahandsvalet för kunderna och skapa bästa möjliga värde för företagets olika intressegrupper – framförallt kunder, leverantörer, aktieägare och medarbetare. Samtidigt skall AAK uppträda som en god samhällsmedborgare som tar ett långsiktigt ansvar. Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en tydlig ansvarsoch rollfördelning mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och olika kontrollorgan. I linje med detta omfattar bolagsstyrningen, även kallad corporate governance, koncernens styr- och ledningssystem.
Information om aktieägare och aktieinnehav finns på sid 56-57.
AAK:s gällande bolagsordning antogs på årsstämman den 19 maj 2009. Av bolagsordningen framgår att bolagets verksamhet är att driva fabriks- och handelsrörelse, företrädesvis inom livsmedelsindustrin, att äga och förvalta aktier och värdepapper samt annan därmed sammanhängande verksamhet. I bolagsordningen fastslås dessutom aktieägarnas rättigheter, antalet styrelseledamöter och revisorer, att årsstämman skall hållas årligen inom sex månader från räkenskapsårets utgång, hur kallelse till årsstämma skall ske och att bolagets styrelse skall ha sitt säte i Malmö. Bolagets räkenskapsår är kalenderår. Årsstämma skall hållas i Malmö eller Karlshamn. Bolagsordningen innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Bolagsordningen saknar vidare särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen. För gällande bolagsordning, se www.aak.com.
Årsstämman i AAK är det högsta beslutande organet och det forum genom vilket aktieägarna utövar sitt inflytande över företaget. Årsstämmans uppgifter regleras i aktiebolagslagen och i bolagsordningen. Årsstämman beslutar om ett antal centrala frågor såsom fastställande av resultat och balansräkning, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och VDn, utdelning till aktieägarna samt om styrelsens sammansättning. Ytterligare information om årsstämmor samt fullständiga protokoll från tidigare årsstämmor och extra bolagsstämmor finns publicerade på www.aak.com.
Vid årsstämman den 17 maj 2011 deltog aktieägare som representerade cirka 60 procent av aktiekapitalet och rösterna i bolaget. Styrelsens ordförande Melker Schörling valdes till ordförande för stämman. Vid stämman fastställdes resultat och balansräkning, samt koncernresultat och koncernbalansräkning. I anslutning härtill godkände stämman styrelsens förslag till vinstutdelning för räkenskapsåret 2010 med 4,50 kr per aktie. Till ordinarie styrelseledamöter omvaldes Melker Schörling, Carl Bek-Nielsen, Martin Bek-Nielsen, John Goodwin, Mikael Ekdahl, Märit Beckeman, Ulrik Svensson, Harald Sauthoff och Arne Frank. Anders Davidsson hade avböjt omval. Melker Schörling valdes till styrelseordförande och Carl Bek-Nielsen till styrelsens vice ordförande. Personalorganisationerna hade utsett Annika Westerlund (PTK-L) och Leif Håkansson (IF-Metall) till ordinarie arbetstagarrepresentanter och Rune Andersson (IF-Metall) samt Roland Mårtensson (PTK-L) till suppleanter. Årsstämman har inte bemyndigat styrelsen att besluta att bolaget skall ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier.
På årsstämman skall beslut bland annat tas om val av styrelse. Valberedningens uppgift är att lägga fram förslag till årsstämman avseende val av ordförande och övriga ledamöter av styrelsen samt av ordförande vid årsstämman, arvodesfrågor och därtill hörande frågor.
Årsstämman 2011 beslutade att valberedningen skall ha fem ledamöter, varvid omvaldes Mikael Ekdahl (BNS Holding AB), Carl Bek-Nielsen (BNS Holding AB), Henrik Didner (Didner & Gerge Fond), Claus Wiinblad (ATP) samt nyval av Åsa Nisell (Swedbank Robur Fonder) som ledamöter av valberedningen inför årsstämman 2012. Mikael Ekdahl utsågs även till valberedningens ordförande. Valberedningens ledamöter representerar cirka 53 procent av rösterna i AAK. Beslutet innefattade även möjlighet att ändra sammansättningen av valberedningen vid en ägarförändring. Eftersom AAK:s huvudägare BNS Holding AB ägs av två skilda aktieägare, är det naturligt
att en representant från vardera ägare finns representerad i valberedningen. Nämnda aktieägare anser det vidare naturligt att en representant från den röstmässigt största aktieägaren är ordförande i valberedningen. Detta är anledningen till att en styrelseledamot är valberedningens ordförande. Under året har valberedningen hållit ett protokollfört sammanträde. Ordföranden har därvid redogjort för utvärderingsarbetet varvid valberedningen har diskuterat eventuella förändringar och nyrekryteringar. Valberedningen har kunnat nås brevledes för förslag från aktieägare. Ledamöterna i valberedningen har inte erhållit någon ersättning från AAK för sitt arbete. Aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan sända brev adresserat till AarhusKarlshamn AB (publ), Valberedningen, Jungmansgatan 12, 211 19 Malmö.
Styrelsens uppgifter regleras i aktiebolagslagen och i bolagsordningen. Styrelsearbetet styrs därutöver av den arbetsordning som styrelsen varje år själv har att anta. Styrelsens arbetsordning reglerar även arbetsfördelning och ansvar mellan styrelsen, dess ordförande och VD samt innehåller rutiner för VDs ekonomiska rapportering till styrelsen. Enligt den gällande arbetsordningen skall styrelsen sammanträda minst sex gånger per år, medräknat ett konstituerande styrelsemöte direkt efter årsstämman. Bland styrelsens uppgifter ingår att fastställa strategier, affärsplaner, budget, delårsrapporter och bokslutskommunikéer för AAK. Vidare skall styrelsen övervaka VDs arbete, tillsätta och avsätta VD samt besluta om betydande förändringar i AAK:s organisation och verksamhet. Styrelsens viktigaste uppgifter är att fastställa de övergripande målen för bolagets verksamhet och besluta om bolagets strategi för att nå målen, säkerställa att bolaget har en väl fungerande verkställande ledning med väl anpassade ersättningsvillkor, tillse att bolagets externa rapportering präglas av öppenhet och saklighet och ger en korrekt bild av bolagets utveckling, lönsamhet och finansiella ställning samt riskexponering, övervaka den finansiella rapporteringen med instruktioner för VD och fastläggande av krav på innehållet i de finansiella rapporter som fortlöpande tillställs styrelsen, tillse att bolagets insiderpolicy och loggboksförfarande efterlevs enligt lag och Finansinspektionens riktlinjer, se till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och ekonomiska ställning mot fastställda mål, följa upp och utvärdera bolagets utveckling och att uppmärksamma och stödja VD i arbetet att vidtaga erforderliga åtgärder, se till att det finns tillfredsställande kontroll av bolagets efterlevnad av lagar och andra regler som gäller för bolagets verksamhet, se till att erforderliga etiska riktlinjer fastställs för bolagets uppträdande, samt, till årsstämman föreslå eventuell utdelning, aktieåterköp, inlösen eller andra förslag som faller inom årsstämmans kompetens.
Enligt bolagsordningen skall AAK:s styrelse bestå av lägst tre och högst tio ledamöter. Nuvarande styrelse består av nio stämmovalda ledamöter. De fackliga organisationerna har, enligt svensk lag, rätt till styrelserepresentation och har tillsatt två ordinarie ledamöter och två suppleanter. I enlighet med förslaget från valberedningen omvaldes nio ledamöter vid årsstämman 2011. Melker Schörling, utsågs till styrelsens ordförande. Styrelsen valde vid det konstituerande sammanträdet att utse ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. Ulrik Svensson utsågs till ordförande för revisionsutskottet, och till ledamöter utsågs Mikael Ekdahl, Martin Bek-Nielsen och Harald Sauthoff. Mikael Ekdahl utsågs till ordförande för ersättningsutskottet och till ledamot utsågs John Goodwin. Melker Schörling är även styrelseordförande i BNS Holding AB som innehar cirka 40 procent av rösterna i AAK. Carl Bek-Nielsen, Martin Bek-Nielsen, John Goodwin och Mikael Ekdahl ingår också i BNS Holding ABs styrelse. Dessa ledamöter samt styrelseordföranden kan således inte anses oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare enligt Koden. Största aktieägare i BNS Holding AB är Melker Schörling AB som innehar 58,5 procent av aktier och röster. Ulrik Svensson, som är VD i Melker Schörling AB, kan således inte anses oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Verkställande direktören och koncernchefen Arne Frank är i egenskap av verkställande direktör och anställd i bolaget inte oberoende i förhållande till bolagsledningen. Övriga två ledamöter valda av stämman, Märit Beckeman och Harald Sauthoff är oberoende både i förhållande till AAK, bolagsledningen och bolagets större aktieägare enligt Koden.
Styrelsen uppfyller därmed kravet i Koden på att minst två av de styrelseledamöter som är oberoende av bolaget och bolagsledningen även skall vara oberoende av bolagets större aktieägare. Bo Svensson fungerar som styrelsens sekreterare.
Styrelsens arbetsordning med instruktioner för arbetsfördelning mellan styrelse och VD och för ekonomisk rapportering, uppdateras och fastställs årligen. Vid styrelsens sammanträden avhandlas, förutom den ekonomiska rapporteringen och uppföljningen av den löpande affärsverksamheten och lönsamhetsutvecklingen, mål, strategier för affärsverksamheten, förvärv och väsentliga investeringar samt ärenden gällande kapitalstrukturen. Affärsområdeschefer och andra ledande befattningshavare redogör löpande för affärsplaner och strategiska frågeställningar.
Ersättnings- och revisionsfrågor bereds
| Ersätt | |||
|---|---|---|---|
| Revisions | nings | ||
| Ledamot | Styrelse | utskott | utskott |
| Antal möten | 10 | 4 | 2 |
| Märit Beckeman | 8 | ||
| Carl Bek-Nielsen | 8 | ||
| Martin Bek-Nielsen | 9 | 3 | |
| Mikael Ekdahl | 10 | 4 | 2 |
| Arne Frank | 10 | ||
| John Goodwin | 8 | 2 | |
| Leif Håkansson | 10 | ||
| Harald Sauthoff | 8 | 3 | |
| Melker Schörling | 10 | ||
| Ulrik Svensson | 10 | 4 | |
| Annika Westerlund | 10 | ||
| Upplysningar om styrelsens ledamöter hänvisas till sid 58-59. |
inom respektive utskott. Styrelsen konstituerar sig vid ett styrelsemöte som hålls direkt efter årsstämman. Vid detta möte fastställs även styrelsens arbetsordning jämte instruktion för VD samt utskottsinstruktioner och andra interna styrinstrument. Den nuvarande styrelsen konstituerade sig den 17 maj 2011, vid vilket möte samtliga styrelseledamöter var närvarande.
Vid årsstämman den 17 maj 2011 valdes Melker Schörling till styrelsens ordförande. Styrelseordförandens roll är att leda styrelsens arbete och tillse att styrelsen fullgör sitt uppdrag. Ordföranden följer verksamhetens utveckling i dialog med VD och ansvarar för att övriga ledamöter fortlöpande får den information som krävs för att styrelsearbetet skall kunna utövas med upprätthållen kvalitet och i enlighet med aktiebolagslagen och andra tillämpliga lagar och förordningar, bolagsordningen samt styrelsens arbetsordning. Ordföranden ansvarar för att styrelsen fortlöpande fördjupar sina kunskaper om bolaget, att det sker en utvärdering av styrelsens arbete samt att valberedningen får del av denna bedömning. Vidare är ordföranden även delaktig i utvärdering och utvecklingsfrågor avseende koncernens ledande befattningshavare.
Under året har styrelsen sammanträtt 10 gånger. Samtliga affärsområdeschefer har redogjort för affärsområdenas mål och affärsstrategier. Styrelsen har behandlat frågor relaterade till personal och organisation. Styrelsen har också speciellt följt utvecklingen med avseende på specialiseringsprojekten vid verksamheterna i Danmark, Sverige, Nederländerna och Storbritannien. Beslut har fattats avseende förvärv och investeringar. Andra områden som har avhandlats är koncernens arbete med råvaruförsörjning, riskhantering samt bolagets strategi för kapitalstruktur och upplåning.
Enligt årsstämmans beslut uppgick det totala styrelsearvodet till 3.025.000 kr att fördelas mellan ledamöterna enligt följande: 500.000 kr till ordförande, 375.000 kr till vice ordförande och 250.000 kr till var och en av övriga bolagsstämmovalda ledamöter som inte är anställda i bolaget. Ordförande i revisionsutskottet har erhållit 200.000 kr och ledamöterna 100.000 kr vardera. Ordförande för ersättningsutskottet har erhållit 100.000 kr och ledamoten 50.000 kr. Bolagets VD, styrelsens sekreterare och arbetstagarrepresentanterna erhåller ej något arvode utöver ersättning för kostnader i samband med styrelsearbete. För övriga upplysningar om ersättningar till styrelsens ledamöter hänvisas till sid 33-34.
Styrelsen utvärderar fortlöpande VDs och bolagsledningens arbete och kompetens. Detta behandlas minst en gång per år utan närvaro av representanter från bolagsledningen.
Årsstämman beslutade om principerna för ersättning till ledande befattningshavare. Principerna för ersättning till AAK:s ledande befattningshavare är utformade för att säkerställa att AAK ur ett internationellt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig och konkurrenskraftig kompensation för att attrahera och behålla kvalificerade medarbetare. Den totala ersättningen till ledande befattningshavare skall bestå av fast grundlön, årlig variabel lön, pension, bilförmån samt avgångsvederlag. Den fasta lönen skall vara individuellt differentierad utifrån ansvar och prestation samt skall fastställas utifrån marknadsmässiga principer och revideras årligen. Utöver fast årslön skall de ledande befattningshavarna även kunna erhålla variabel lön, vilken skall ha ett förutbestämt tak och baseras på utfallet i förhållande till årligen fastställda mål. Målen skall vara relaterade till företagets resultat och även kunna kopplas till det individuella ansvarsområdet. Den årliga variabla delen skall maximalt kunna uppgå till 60 procent av den fasta lönen. Utöver nämnda rörliga ersättning kan tillkomma från tid till annan beslutade aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram vilka skall beslutas av bolagstämman. Pensionsrätt för ledande befattningshavare skall gälla från tidigast 60 års ålder. Pensionsplanerna för de ledande befattningshavarna skall antingen vara förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav. Vid uppsägning från bolagets sida skall uppsägningstiden för VD och de övriga ledande befattningshavarna vara tolv månader, varvid rätt skall kunna finnas till avgångsvederlag med ett förutbestämt tak motsvarande tolv månadslöner. För egna uppsägningar skall normalt en uppsägningstid om sex månader gälla och inget avgångsvederlag utgå. Dessa riktlinjer skall omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för det fall ändringar görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen skall ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Ett incitamentsprogram har införts för ledande befattningshavare och nyckelpersoner i koncernen enligt beslut av extra bolagsstämman den 8 november 2010. Inom ramen för programmet har 1.500.000 teckningsoptioner berättigande till teckning av motsvarande antal aktier i AAK emitterats till det helägda dotterföretaget AarhusKarlshamn Invest AB och erbjudits till försäljning till deltagare i programmet. Cirka 60 ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom koncernen har hitintills förvärvat cirka 1.100.000 teckningsoptioner. Kvarvarande teckningsoptioner, som inte överlåtits, reserveras för framtida rekryteringar av ledande befattningshavare och nyckelpersoner till koncernen. Incitamentsprogrammet, som ger ledande befattningshavare och nyckelpersoner möjlighet att ta del av bolagets värdetillväxt, förväntas medföra att intresset för bolagets utveckling förstärks. Incitamentsprogrammet förväntas även bidra till möjligheterna att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Efter en marknadsmässig värdering har teckningskursen vid teckning av aktie med stöd av teckningsoptionerna bestämts till 188 kr. Teckningsoptionerna överlåts till deltagare i programmet till marknadspris. Teckning av aktier med stöd av teckningsoptionerna kan ske under perioden 1 december 2013 – 1 december 2015.
Inom styrelsen behandlas revisions- och ersättningsfrågor i utskott, vilka skall bereda uppkomna ärenden och förelägga styrelsen förslag till beslut. Utskottens arbetsuppgifter och arbetsordning fastläggs av styrelsen i skriftliga instruktioner som utgör en del av styrelsens arbetsordning.
Enligt styrelsens arbetsordning skall ersättningsfrågor till verkställande direktören och ledande befattningshavare beredas av ersättningsutskottet. Ersättningsutskottet bereder och presenterar förslag till styrelsen avseende ersättningar till koncernchefen och andra ledande befattningshavare. Slutligen har ersättningsutskottet till uppgift att följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar till bolagsledningen samt att följa och utvärdera tillämpningen av riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Ledamöterna i ersättningsutskottet under 2011 var Mikael Ekdahl (ordförande) och John Goodwin. Ersättningsutskottets rekommendationer till styrelsen innefattar principer för ersättning, förhållandet mellan fast och rörlig lön, pensions- och avgångsvederlagsvillkor samt övriga förmåner för ledningen. Ersättningar till koncernens verkställande direktör har beslutats av styrelsen baserat på ersättningsutskottets rekommendationer. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet. För ytterligare information se sid 33-34. Ersättningsutskottet har under 2011 sammanträtt vid två tillfällen varvid båda ledamöterna deltog. Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare återfinns i not 8 på sid 33-34 och kommer att föreläggas årsstämman 2012 för beslut.
Ledamöter i revisionsutskottet under 2011 var Ulrik Svensson (ordförande), Martin Bek-Nielsen, Mikael Ekdahl och Harald Sauthoff. Utskottet har haft fyra ordinarie möten under året, varvid bolagets externa revisorer och företrädare för företagsledningen har deltagit. Områden som revisionsutskottet har behandlat har främst avsett planering, omfattning och uppföljning av årets revision. Andra frågor som har behandlats är riskhantering, integration och systematiken av koncernens processer, samordning av försäkringsfrågor, bolagsstyrning, internkontroll, redovisningsregler, utveckling av den globala ekonomifunktionen, finansverksamheten samt andra frågor som styrelsen uppdragit åt utskottet att förbereda. Enligt 8 kap. 49 a § aktiebolagslagen (2005:551) skall minst en ledamot i revisionsutskottet vara oberoende i förhållande till bolagets större ägare och ha redovisnings- eller revisionskompetens och bolaget uppfyller därmed Kodens krav.
AAK:s revisorer utses av årsstämman. Vid årsstämman 2009 utsågs revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB som revisor till och med årsstämman 2013. Auktoriserade revisorn Anders Lundin har utsetts som huvudansvarig revisor. Anders Lundin innehar även revisionsuppdrag i bland annat Electrolux AB, Husqvarna AB, AB Industrivärden, Melker Schörling AB och Svenska Cellulosa AB SCA. Alla tjänster som avropas utöver lagstadgad revision prövas särskilt för att säkerställa att det inte föreligger någon konflikt utifrån oberoende eller jävsförhållande. Några överenskommelser med närstående föreligger inte.
VDs uppgift är att leda verksamheten i enlighet med styrelsens riktlinjer och anvisningar. I samband med detta skall VD genom erforderliga kontrollsystem förvissa sig om att bolaget efterlever tillämpliga lagar och förordningar. VD är föredragande vid styrelsemötena och skall tillse att styrelsen får ett så sakligt, utförligt och relevant informationsunderlag som erfordras för att styrelsen skall kunna fatta väl underbyggda beslut. Dessutom har VD en kontinuerlig dialog med styrelsens ordförande och håller denne informerad om bolagets och koncernens utveckling och finansiella ställning.
AAK:s koncernledning består av elva personer från sju länder; Koncernchef, Finansansvarig, HR/Informationschef, Global Teknisk chef och President European Supply Chain samt sex affärsområdesansvariga/ landsansvariga. Koncernledningen sammanträder månadsvis och avhandlar då koncernens finansiella utveckling, investeringar, synergi- och produktivitetsprojekt, förvärv, koncerngemensamma utvecklingsprojekt, ledarskaps- och kompetensförsörjning och andra strategiska frågor. Sammanträdena leds av VD tillika koncernchef, som fattar beslut i samråd med övriga medlemmar i koncernledningen. Koncernen har ett mindre antal medarbetare i koncernstaben, vilka ansvarar för koncernövergripande aktiviteter som ekonomi, finans, skatter, IT, intern kontroll, strategi, investor relations, information och juridik. VD och koncernledningen presenteras på sid 60-61. För principer, ersättningar och andra arvoden till VD och koncernledning, se sidan 33-34, Not 8.
AAK:s affärsområden är Food Ingredients, Chocolate & Confectionery Fats och Technical Products & Feed. Cheferna för respektive affärsområde/land har ansvar för mål, strategier, produktutveckling och löpande affärsfrågor samt resultat, kassaflöde och balansräkning för sina respektive enheter. Affärsområdena är i sin tur organiserade i olika sektorer med ansvar för löpande affärsfrågor. Styrningen sker genom internstyrelser som sammanträder fyra gånger per år. AAK:s VD och koncernchef fungerar då som styrelseordförande och därtill deltager koncernens CFO. Andra befattningshavare såsom koncernens controller och strateg är adjungerade vid behov. I samtliga länder där AAK har dotterföretag finns en legal landschef. Landschefens uppgift är bland annat att representera AAK gentemot myndigheter i landet, samordning av driftplats, organisation och koncerngemensamma processer/projekt samt att säkerställa att koncerngemensamma riktlinjer efterlevs. För varje sådant land har en medlem av koncernledningen utsetts med ett övergripande ansvar för verksamheten. Denne är överordnad landschefen och fungerar i de flesta fall som styrelseordförande i de lokala legala styrelserna.
Bolagets styrelse ansvarar för AAK:s interna kontroll vars övergripande syfte är att skydda ägarnas investering och bolagets tillgångar. Styrelsen skall i ett särskilt avsnitt i denna bolagsstyrningsrapport lämna en beskrivning av hur den interna kontrollen och riskhanteringen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen är en process som involverar styrelse, bolagsledning och personal.
Processen har utformats för att utgöra en försäkran om tillförlitligheten i den externa rapporteringen. Enligt allmänt accepterade ramverk (COSO) som etablerats för detta ändamål, beskrivs den interna kontrollen vanligen ur fem olika aspekter, vilka beskrivs nedan. Kontrollmiljön är basen för internstyrning och kontroll. Riskbedömning och riskhantering innebär att ledningen är medveten om och själv har bedömt och analyserat risker och hot i verksamheten.
Kontrollaktiviteter är de åtgärder och rutiner som ledningen utformat för att förebygga uppkomsten av fel respektive upptäcka och åtgärda inträffade fel. För att enskilda arbetsuppgifter skall kunna utföras på ett tillfredsställande sätt krävs att personalen i en organisation har tillgång till aktuell och relevant information. Den sista modulen i modellen avser uppföljning av den interna styrningen och kontrollens utformning och effektivitet.
AAK:s organisation är utformad för att möjlig-
göra ett snabbt beslutsfattande. Operativa beslut fattas därför på affärsområdes- eller dotterföretagsnivå, medan beslut om strategier, förvärv och övergripande finansiella frågor fattas av bolagets styrelse och koncernledning. Organisationen präglas av en tydlig ansvarsfördelning samt väl fungerande och inarbetade styr- och kontrollsystem, vilka omfattar samtliga enheter inom AAK.
Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av en övergripande kontrollmiljö där organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar har dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument, till exempel i AAK:s finanspolicy, råvaruinköpspolicy samt manual för den finansiella rapporteringen och i den attestordning som VD fastställer. AAK:s ekonomifunktioner är integrerade genom ett gemensamt konsolideringssystem samt gemensam redovisningsinstruktion. Koncernens ekonomienhet har ett nära och väl fungerande samarbete med dotterföretagens controllers avseende bokslut och rapportering.
AAK har ingen internrevisionsfunktion då ovan nämnda funktioner väl fyller denna uppgift. Samtliga AAK:s dotterföretag rapporterar månadsvis. Rapporteringen utgör grunden för koncernens konsoliderade finansiella rapportering. Inom varje legal enhet finns en ansvarig controller som svarar för respektive affärsområdes ekonomiska styrning och för att de finansiella rapporterna är korrekta, kompletta och levereras i tid inför koncernrapporteringen.
AAK koncernen är genom sin internationella närvaro utsatt för ett antal olika risker. Riskhanteringen inom koncernen styrs av fastlagda policies och rutiner, vilka årligen revideras av AAK:s styrelse. Risker relaterade till råvara styrs av koncernens råvaruinköpspolicy. Valuta-, ränte-, och likviditetsrelaterade risker styrs främst av AAK:s finanspolicy. I koncernens kreditpolicy fastställs hanteringen av kredit- och kontraktsrisker. En effektiv riskhantering förenar den operativa affärsutvecklingen med ägarnas och andra intressenters krav på kontroll och en långsiktigt god värdeutveckling. Riskhanteringen syftar till att minimera risker men också till att säkerställa att möjligheter tillvaratas på bästa sätt. Riskhanteringen omfattar följande riskområden: strategiska risker med avseende på marknad och bransch, kommersiella, operativa och finansiella risker, efterlevnad av externa och interna regelverk, finansiell rapportering. Huvudkomponenterna i riskarbetet är identifiering, värdering, hantering, rapportering, uppföljning och kontroll. För ytterligare information kring AAK:s riskhantering se sidorna 26-30, Not 3.
De risker som identifierats avseende den finansiella rapporteringen hanteras via bolagets kontrollaktiviteter. Kontrollaktiviteterna syftar till att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. Hanteringen sker både genom manuella kontroller i form av till exempel avstämningar och inventeringar, automatiska kontroller genom IT-systemen samt genom generella kontroller i den underliggande IT miljön. Detaljerade ekonomiska analyser av resultat samt uppföljning mot budget och prognoser kompletterar de verksamhetsspecifika kontrollerna och ger en övergripande bekräftelse på rapporteringens kvalitet.
För att säkerställa fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen, har koncernen riktlinjer för information och kommunikation som syftar till att relevant och väsentlig information skall utbytas inom verksamheten, såväl inom respektive enhet som till och från ledning och styrelse. Policies, handböcker och arbetsbeskrivningar avseende den finansiella processen kommuniceras mellan ledning och personal och finns att tillgå elektroniskt och/eller i tryckt form. Styrelsen får via revisionsutskottet regelbundet återkoppling avseende den interna kontrollen. För att säkerställa att den externa informationsgivningen blir korrekt och fullständig, har AAK en av styrelsen fastställd informationspolicy vilken anger vad som skall kommuniceras, av vem och på vilket sätt.
Effektiviteten i processen för riskbedömning och genomförandet av kontrollaktiviteterna följs upp kontinuerligt. Uppföljningen omfattar både formella och informella rutiner som används av de ansvariga på varje nivå. Rutinerna inbegriper uppföljning av resultat mot budget och planer, analyser och nyckeltal. Styrelsen erhåller månadsvis rapporter om koncernens finansiella ställning och utveckling. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation och ledningen analyserar månatligen den ekonomiska rapporteringen på detaljnivå.
Revisionsutskottet följer vid sina sammanträden upp den ekonomiska redovisningen och får rapport från revisorerna avseende deras iakttagelser.
AAK har valt att inte etablera en särskild granskningsfunktion (internrevision). Internrevisionsarbetet utförs enligt särskild plan genom koncernens centrala ekonomifunktion i samarbete med de externa revisorerna.
AAK har ett antal policies för koncernens verksamhet och dess medarbetare. Bland dessa märks till exempel följande:
Koncernens etiska riktlinjer har utarbetats i syfte att klarlägga koncernens grundläggande inställning i etiska frågor såväl inom koncernen som externt mot kunder och leverantörer.
Koncernens finansfunktion arbetar efter en av styrelsen antagen instruktion som ger ramar för hur koncernens verksamhet ska finansieras samt hur till exempel valuta- och ränterisker skall hanteras.
Koncernens informationspolicy är ett dokument som beskriver koncernens generella principer för informationsgivning.
Koncernens miljöpolicy ger riktlinjer för miljöarbetet inom koncernen.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot
Ulrik Svensson Leif Håkansson Arne Frank
Melker Schörling Carl Bek-Nielsen John Goodwin Martin Bek-Nielsen
Mikael Ekdahl Märit Beckeman Harald Sauthoff Annika Westerlund Ledamot Ledamot Ledamot Personalrepresentant
Ledamot Personalrepresentant Verkställande direktör och koncernchef
Vår revisionsberättelse har avgivits den 15 mars 2012 PricewaterhouseCoopers AB
Anders Lundin Auktoriserad revisor
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för AarhusKarlshamn AB (publ) för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 4–53.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande
bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för AarhusKarlshamn AB (publ) för år 2011.
Malmö den 15 mars 2012. PricewaterhouseCoopers AB
Anders Lundin Auktoriserad revisor
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Eget kapital, minoritetens andel av eget kapital och uppskjuten skatteskuld dividerat med balansomslutningen.
Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.
Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt operativt kapital.
Rörelseintäkter minus varukostnader.
Börskursen dividerat med eget kapital per aktie.
Utdelning per aktie i procent av börskursen.
Eget kapital dividerat med genomsnittligt antal aktier på balansdagen.
Nettoomsättning dividerat med genomsnittligt operativt kapital.
Kassa och bank samt kortfristiga placeringar med löptid understigande tre månader.
Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier på balansdagen.
Summa räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar.
P/E-tal Aktiekursen dividerat med vinst per aktie.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.
Icke räntebärande omsättningstillgångar minus icke räntebärande skulder exklusive uppskjuten skatt.
Nettolåneskuld dividerat med eget kapital inklusive minoritetsintressen.
Eget kapital inklusive minoritetsintressen i procent av balansomslutningen.
Summa tillgångar minus likvida medel, räntebärande fordringar och icke räntebärande rörelseskulder, men exklusive uppskjuten skatt.
Utdelning per aktie i procent av vinst per aktie.
AAK-aktien handlas sedan den 2 oktober 2006 på NASDAQ OMX, Stockholm, den Nordiska listan, inom segmentet Mid Cap, inom sektor Konsument dagligvaror. En handelspost omfattar 100 aktier. Kortnamnet är AAK och ISIN-koden SE0001493776.
Under 2011 omsattes 10,8 (16,3) miljoner aktier till ett sammanlagt värde av 1.917 (2.715) Mkr, vilket motsvarar en omsättningshastighet på 26 (40) procent. Den genomsnittliga handeln per börsdag var 42.573 (64.363) aktier eller 7.577 (10.732) Tkr. Vid årets slut var kursen 199,50 (188,50) kr och AAK:s börsvärde 8.159 (7.709) Mkr. Högsta betalkurs under året var 202,50 kr (2011-05-16) och lägsta kurs var 159,00 kr (2011-10-04).
Den 31 december 2011 uppgick aktiekapitalet i AAK till 408.981.890 (408.981.890) kr. Antalet aktier var 40.898.189 (40.898.189). Kvotvärdet per aktie var 10 kr. Varje aktie berättigar till en röst. Samtliga aktier har lika rätt till del i bolagets vinst och tillgångar.
Antalet aktieägare uppgick den 31 december 2011 till 7.313 (8.111).
Styrelsen har tagit beslut om utdelningspolicy. Enligt den nya policyn är styrelsens målsättning att, med beaktande av koncernens resultatutveckling, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter, föreslå årliga utdelningar som motsvarar minst 30- 50 procent av årets resultat efter skatt för koncernen.
Styrelsen i AAK föreslår en utdelning för verksamhetsåret 2011 på 4,75 (4,50) kr per aktie, totalt 194 (184) Mkr.
AAK:s mål är att aktien skall värderas på grundval av relevant, korrekt och aktuell information. Det kräver en tydlig strategi för den finansiella kommunikationen, förtroendegivande information och regelbundna kontakter med finansmarknadens olika intressenter.
Kontakterna med finansmarknaden sker via presentationer i samband med kvartalsrapporterna och möten med analytiker, investerare och journalister på kapitalmarknadsdagar, seminarier samt besök vid AAK:s enheter.
Under 2011 genomfördes två kapitalmarknadsdagar (Stockholm och Köpenhamn) samt ett stort antal möten med analytiker och andra professionella aktörer på plats i Stockholm, Köpenhamn, London, Frankfurt, Paris, New York och Zürich.
Intresserade kan via www.aak.com inhämta presentationsmaterial och lyssna på ljudupptagningar från presentationerna i samband med kvartalsrapporterna vilket gör presentationen tillgängliga för samtliga aktieägare.
Berenberg Bank – James Targett Carnegie Investment Bank AB – Fredrik Villard Danske Bank – Bile Daar Handelsbanken – Peter Wallin Nordea Bank A/S – Patrik Setterberg SEB Enskilda – Daniel Schmidt Swedbank – Christian Anderson
Finansiell information om AAK finns på www.aak.com. Där finns bland annat finansiella rapporter, pressreleaser och presentationer att hämta. Företagets pressreleaser distribueras via Cision och finns även tillgängliga på företagets webbplats.
Ledningen finns tillgänglig per Telefon: +46 40 627 83 00 Fax: +46 40 627 83 11 E-post: [email protected]
Arne Frank VD och koncernchef Telefon: +46 40 627 83 00
Anders Byström Finansdirektör och CFO Telefon: +46 40 627 83 00
Chef Investor Relations Telefon: +46 40 627 83 00 E-post: [email protected]
| Antal aktier |
Andel av aktiekapital och röster, % |
|
|---|---|---|
| BNS Holding AB | 16.511.756 | 40,37 |
| Swedbank Robur fonder | 2.167.278 | 5,29 |
| Didner & Gerge Fonder Aktiebolag | 2.068.000 | 5,05 |
| Lannebo fonder | 1.227.740 | 3,00 |
| AMF – Försäkring och Fonder | 1.183.000 | 2,89 |
| Alecta Pensionsförsäkring | 1.102.000 | 2,69 |
| Handelsbanken fonder | 1.018.798 | 2,49 |
| Arbejdsmarkedets Tillaegspension | 857.086 | 2,09 |
| JPM Chase NA | 750.097 | 1,83 |
| Andra aktieägare | 14.012.434 | 34,30 |
| Totalt | 40.898.189 | 100,00 |
| Fördelning av aktieinnehav 2011-12-30 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Antal aktier | Antal aktieägare |
Andel av alla aktie ägare, % |
Andel av aktiekapital och röster, % |
|
| 1 - 500 | 5.388 | 73,70 | 2,43 | |
| 501 - 1.000 | 954 | 13,00 | 1,95 | |
| 1.001 - 5.000 | 722 | 9,80 | 3,90 | |
| 5.001 - 10.000 | 95 | 1,40 | 1,73 | |
| 10.001 - 15.000 | 27 | 0,40 | 0,83 | |
| 15.001 - 20.000 | 10 | 0,10 | 0,45 | |
| 20.001 - | 117 | 1,60 | 88,71 | |
| Totalt | 7.313 | 100,00 | 100,00 |
| 2011 | 2010 |
|---|---|
| 199,50 | 188,50 |
| 4,75 | 4,50 |
| 2,38 | 2,39 |
| 14,72 | 15,26 |
| 86,72 | 77,38 |
| 2,30 | 2,44 |
Definitioner, se sid 55
Styrelsens ordförande. Invald år: 2005. (Karlshamns AB 2001). Född: 1947. Nationalitet: Svensk.
Huvudsaklig sysselsättning: Grundare och huvudsägare av Melker Schörling AB (MSAB). Utbildning: Civilekonom.
Professionell bakgrund: VD och koncernchef i ett flertal företag, av vilka Securitas AB 1987-1992 och Skanska 1993-1997. Andra styrelseuppdrag: Styrelseordförande i MSAB, Hexagon AB, Securitas AB och HEXPOL AB samt styrelseledamot i Hennes & Mauritz AB.
Aktieinnehav: Melker Schörling är genom MSAB innehavare av 58,5 procent av aktierna i BNS Holding AB. BNS Holding AB innehar i sin tur 16.511.756 aktier (40,4 procent) i AAK.
Vice styrelseordförande. Invald år: 2005. Född: 1973. Nationalitet: Dansk. Huvudsaklig sysselsättning: Executive Director (Corporate Affairs) United Plantations Berhad. Utbildning: BSc in Agriculture. Professionell bakgrund: Executive Director, Director-in-charge. Andra styrelseuppdrag: Styrelseordförande i United International Enterprises Ltd. Vice
styrelseordförande i United Plantations Berhad. Styrelseledamot i Danfoss A/S (Bitten och Mads Clausens Fond).
Aktieinnehav: Carl Bek-Nielsen är genom UIE Ltd innehavare av 41,5 procent av aktierna i BNS Holding AB. BNS Holding AB innehar i sin tur 16.511.756 aktier (40,4 procent) i AAK.
Invald år: 2005. Född: 1975. Nationalitet: Dansk. Huvudsaklig sysselsättning: Executive Director (Finance & Marketing), United Plantations Berhad. Utbildning: Agricultural Economics. Professionell bakgrund: Executive Director
(Finance and Marketing). Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i United Plantations Berhad, Vice styrelseordförande i United International Enterprises Ltd. Aktieinnehav: Martin Bek-Nielsen är genom UIE Ltd innehavare av 41,5 procent av aktierna i BNS Holding AB. BNS Holding AB innehar i sin tur 16.511.756 aktier (40,4 procent) i AAK.
Invald år: 2006. Född: 1943. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: Projektarbete vi Department of Design Sciences, Division of Packaging Logisists vid LTH, Lunds universitet. Utbildning: Doktorsexamen. Civilingenjör och Licentiatexamen. Professionell bakgrund: Projektledare, konsult, affärsutvecklare samt produktoch förpackningsutveckling. Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Beckeman Consulting AB. Antal aktier: 0.
Invald år: 2005. Född: 1951. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: Advokat och delägare i Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Utbildning: Civilekonom och Jur. Kand. Professionell bakgrund: Advokat och delägare.
Andra styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Bong AB, Marco AB, Absolent AB och EM Holding AB. Vice styrelseordförande i Melker Schörling AB, styrelseledamot i Konstruktions-Bakelit AB. Antal aktier: 8.000.
Invald år: 2010. Född: 1958. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: Koncernchef och VD. Utbildning: MSc. Industrial Engineering och Management. Professionell bakgrund: Styrelseordförande, koncernchef och VD i TAC. Executive Vice President i Building Automation Business Unit vid Schneider Electric S.A. Styrelseordförande och VD Carl Zeiss Vision Holding GmbH. Andra styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Contex Holding A/S och styrelseledamot i Alfa Laval AB (publ.). Antal aktier: 2.000. Köpoptioner: 264.500. Teckningsoptioner: 80.000.
Invald år: 2005. Född: 1944. Nationalitet: Brittisk. Huvudsaklig sysselsättning: Financial Consultant. Utbildning: Chartered Accountant; Bachelor of Commerce. Professionell bakgrund: Chief Executive, Managing Director, Administrative Director och President. Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i United International Enterprises Ltd. Antal aktier: 0.
Invald år: 2010. Född: 1955. Nationalitet: Tysk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President BASF Personal Care and Nutrition GmbH. Utbildning: Industrial Business Management. Professionell bakgrund: Risk Management Agricultural Commodities, General Business Management inom den kemiska industrin. Antal aktier: 0.
Invald år: 2007. Född: 1961. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: VD Melker Schörling AB. Utbildning: Civilekonom.
Professionell bakgrund: CFO i flera börsbolag bland annat Swiss International Airlines och Esselte.
Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Assa Abloy AB, HEXPOL AB, Loomis AB, Hexagon AB och Flughafen Zürich AG. Antal aktier: 0.
AarhusKarlshamn Sweden AB. Utsedd av: IF-Metall. Invald år: 2005. Född: 1957. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: Fackliga-, kommunoch landstingspolitiska ordförandeskap och styrelseuppdrag. Utbildning: Elektroteknik Antal aktier: 0.
AarhusKarlshamn Sweden AB. Utsedd av: PTK-L. Invald år: 2005. Född: 1956. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: Laboratorieassistent. Utbildning: Tekniskt gymnasium. Antal aktier: 0.
Harald Sauthoff, Märit Beckeman, Leif Håkansson, Annika Westerlund, Ulrik Svensson, Mikael Ekdahl, John Goodwin, Arne Frank, Melker Schörling, Carl Bek-Nielsen, Martin Bek-Nielsen.
AarhusKarlshamn Sweden AB. Utsedd av: IF Metall. Invald år: 2011. Född: 1949. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: Underhållsingenjör AarhusKarlshamn AB. Ordförande If Metall. Utbildning: Treårig utbildning inom styr-och reglerteknik. Antal aktier: 44.
AarhusKarlshamn Sweden AB. Utsedd av: Akademikerna. Invald år: 2011. Född: 1966. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: Processingenjör Utbildning: Kemiteknik. Antal aktier: 315.
PricewaterhouseCoopers AB
Född: 1956. Auktoriserad revisor. Bolagets revisor sedan 2005.
Anställd: 2010. Född: 1958. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: Koncernchef och VD AarhusKarlshamn AB. Utbildning: MSc. Industrial Engineering och Management. Styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Contex Holding A/S och styrelseledamot i Alfa Laval AB (publ). Antal aktier: 2.000. Köpoptioner: 264.500. Teckningsoptioner: 80.000.
Anställd: 2006. Född: 1951. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: CFO (Chief Financial Officer) och Vice President. AarhusKarlshamn AB. Utbildning: MBA. Antal aktier: 0. Teckningsoptioner: 70.000.
Anställd: 2002. Född: 1951. Nationalitet: Holländsk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President AarhusKarlshamn AB. President Business Area Food Ingredients Continental Europe. Utbildning: MSc. Food Technology. Antal aktier: 300. Teckningsoptioner: 40.000.
Anställd: 2010. Född: 1963. Nationalitet: Dansk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President AarhusKarlshamn AB. President Business Area Chocolate & Confectionery Fats. Utbildning: BSc. Dairy Technology, Graduate Diploma in Business Administration. Antal aktier: 0. Teckningsoptioner: 100.000.
Anställd: 1974. Född: 1951. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President AarhusKarlshamn AB. President Business Area Technical Products & Feed. Utbildning: Graduate Diploma in Food Engineering. Antal aktier: 210. Teckningsoptioner: 10.000.
Anställd: 2009. Född: 1969. Nationalitet: Amerikansk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President AarhusKarlshamn AB. President AarhusKarlshamn USA. Utbildning: MSc. Electrical Engineering. Antal aktier: 0. Teckningsoptioner: 65.000.
Octavio Díaz de León, David Smith, Torben Friis Lange, Anne Mette Olesen, Renald Mackintosh, Anders Byström, Arne Frank, Karsten Nielsen, Bo Svensson, Edmond Borit och Jean-Marc Rotsaert.
Anställd: 2007. Född: 1967. Nationalitet: Mexikansk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President AarhusKarlshamn AB. Managing Director AarhusKarlshamn Mexico. Utbildning: MBA, BSc. Mechanical & Electrical Engineering. Antal aktier: 0. Teckningsoptioner: 40.000.
Anställd: 2001. Född: 1969. Nationalitet: Peruansk och fransk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President AarhusKarlshamn AB. Managing Director AarhusKarlshamn South America. Utbildning: MBA, BSc. Food Engineering. Antal aktier: 0. Teckningsoptioner: 50.000.
Anställd: 2001. Född: 1960. Nationalitet: Brittisk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President AarhusKarlshamn AB. President European Supply Chain. Utbildning: MBA, Graduate Diploma in Business Management. Antal aktier: 0. Teckningsoptioner: 40.000.
Anställd: 1988. Född: 1963. Nationalitet: Dansk. Huvudsaklig sysselsättning: CTO (Chief Technology Officer), Vice President AarhusKarlshamn AB. Utbildning: Graduate Diploma in Food Technology. Antal aktier: 264. Teckningsoptioner: 15.000.
Anställd: 2010. Född: 1964. Nationalitet: Dansk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President Human Resources, Communications och CSR AarhusKarlshamn AB. Utbildning: MBA, BSc. Chemical Engineering. Antal aktier: 0. Teckningsoptioner: 60.000.
AarhusKarlshamn AB (publ) kommer att lämna ekonomisk information för verksamhetsåret 2012 vid följande tillfällen:
Rapporter och pressmeddelanden finns tillgängliga på engelska och svenska. De kan beställas från
AarhusKarlshamn AB (publ) Corporate Communication Jungmansgatan 12 211 19 Malmö Telefon 040-627 83 00 Fax 040-627 83 11 E-post: [email protected]
Mer information om AarhusKarlshamn AB (publ) finns på företagets webbplats: www.aak.com
AarhusKarlshamn AB (publ) ordinarie årsstämma äger rum tisdagen den 15 maj 2012 kl. 14.00 på Europaporten i Malmö. Entrén till stämmolokalen öppnar kl. 13.00 och registrering måste ha skett före kl. 14.00 då röstlängden fastställs.
Rätt att deltaga i stämman har den aktieägare som, dels är registrerad i den utskrift av Euroclear Sweden AB aktieboken som görs onsdagen den 9 maj 2012, dels har anmält sitt deltagande till stämman senast kl. 16.00 onsdagen den 9 maj 2012.
Bolaget är ett så kallat avstämningsbolag. Detta innebär att aktieägare, för att ha rätt att delta i årsstämman, måste vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 9 maj 2012. Den som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att kunna delta i stämman. Detta bör ske i god tid före nämnda datum.
Aktieägare som önskar delta i årsstämman skall anmäla sig till bolaget antingen per post under adress:
AarhusKarlshamn AB (publ) Helena Raihle Jungmansgatan 12 på telefon 0733-99 83 15 via e-post: [email protected] eller via webbplatsen: www.aak.com så snart som möjligt och senast kl. 16.00 onsdagen den 9 maj 2012, då anmälningstiden går ut.
Vid anmälan skall namn, adress, telefonnummer, person- eller organisationsnummer samt aktieinnehav uppges.
Kallelse till årsstämman annonseras i Post- och Inrikes Tidningar och Svenska Dagbladet där samtliga stämmoärenden kommer att framgå.
Jungmansgatan 12 211 19 Malmö Tfn: 040 627 83 00 Fax: 040 627 83 11 E-post: [email protected] www.aak.com Org. nr. 556669-2850
För mer information se www.aak.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.