Annual Report • Apr 11, 2011
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Sida | |
|---|---|
| Förvaltningsberättelse 4 | |
| Resultaträkning för koncernen 8 | |
| Rapport över totalresultat för koncernen8 | |
| Kassaflödesanalys för koncernen9 | |
| Balansräkning för koncernen 10 | |
| Förändringar i koncernens eget kapital12 | |
| Resultaträkning för moderbolaget13 | |
| Rapport över totalresultat för moderbolaget 13 | |
| Balansräkning för moderbolaget14 | |
| Förändringar i moderbolagets eget kapital 16 | |
| Kassaflödesanalys för moderbolaget17 | |
| Noter 18 | |
| Finansiell riskhantering 25 | |
| Bolagsstyrningsrapport47 | |
| Revisionsberättelse 53 | |
| AAK-aktien54 | |
| AarhusKarlshamn AB (publ) – Styrelse56 | |
| AarhusKarlshamn AB (publ) – Koncernledning 58 | |
| Informationstillfällen, årsstämma60 | |
| Definitioner 61 | |
| Adress 62 | |
Mkr om inget annat anges
Styrelsen och verkställande direktören för AarhusKarlshamn AB (publ), organisationsnummer 556669-2850, med säte i Malmö, avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret januari - december 2010 och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari – 31 december 2010.
*All finansiell information under rubriken resultat och finansiell ställning är exklusive engångsposter och IAS 39.
Rörelseresultatet för hela året uppgick till 824 Mkr (827), men justerat för avyttringar och till fasta växelkurser uppgick rörelseresultatet till 855 Mkr (810). Resultatet inkluderar negativa valutaomräkningseffekter på 31 Mkr.
Som en konsekvens av vår specialiseringsstrategi inom affärsområde Food Ingredients, som har till syftet att öka andelen produkter med högt förädlingsvärde, fortsatte marginalerna att förbättras. Alla våra specialproduktområden, såsom Infant Nutrition (barnmat), Bakery & Bakery Service och FoodService, fortsatte att utvecklas positivt.
Affärsområde Chocolate & Confectionery Fats uppvisade under 2010 en volymökning och stabilare marginaler för kakaosmöralternativ.
Affärsområde Technical Products & Feed rapporterade ett rekordhögt rörelseresultat. Marknaden för tekniska produkter, i synnerhet miljövänliga biologiska smörjmedel, håller på att återhämta sig.
Kassaflödet från den löpande verksamheten före investeringar uppgick till 757 Mkr (2.265). Det starka kassaflödet 2009 berodde främst på att råvarupriserna sjönk kraftigt, vilket gjorde att rörelsekapitalet minskade. Företaget fick också en försäkringsersättning på 70 Mkr under 2009. Det pågående interna projektet för att reducera rörelsekapitalet bidrog fortsatt till att förbättra rörelsekapitalets omsättningshastighet. Kassaflödet efter nettoinvesteringar på 331 Mkr (313) uppgick till 426 Mkr (1.952).
Koncernens investeringar i anläggningstillgångar uppgick till sammanlagt 335 Mkr (316) och avsåg huvudsakligen löpande underhållsinvesteringar. Investeringar exklusive förvärv bör vara i linje med de årliga avskrivningarna över en konjunkturcykel. Under 2010 understiger investeringarna de årliga avskrivningarna.
Rörelseresultatet, inklusive engångsposter och IAS 39-effekter, var 882 Mkr (1.475).
I resultatet ingår IAS 39-effekten som påverkade resultatet med 39 Mkr (578) till följd av införandet av säkringsredovisning under fjärde kvartalet 2010. Företaget redovisade också ytterligare försäkringsersättning på 19 Mkr. Försäkringsersättningen avser driftsavbrott under både 2008 och 2009.
AAK har per den 1 oktober 2010 börjat tillämpa säkringsredovisning baserat på säkring av verkligt värde. IAS 39-effekten om 140 Mkr återspeglar tidigare negativa IAS 39-effekter som nu återförts i resultaträkningen under fjärde kvartalet.
Den nya redovisningsmetoden innebär inte någon ändring i den nuvarande affärsmodellen. Vidare kommer införandet inte att få någon påverkan på den underliggande lönsamheten eller risknivån inom koncernen. Med start första kvartalet 2011 kommer det inte att finnas någon IAS 39-effekt.
Koncernens resultat efter finansiella poster uppgick till 828 Mkr (1.298). Finansnettot uppgick till -54 Mkr (-177). Denna stora förbättring berodde på lägre räntenivåer och på att upplåningen var betydligt lägre.
Redovisade skatter motsvarar en genomsnittlig skattesats på 24 procent (35). Den underliggande genomsnittliga skattesatsen för koncernen är cirka 27 procent (29). Den låga skattesatsen under 2010 beror på att koncernen har erhållit skattereduktioner i vissa länder i samband med investeringar.
Soliditeten den 31 december 2010 var 34 procent (35 procent den 31 december 2009). Koncernens eget kapital per den 31 december 2010 uppgick till 3.188 Mkr (2.949 Mkr den 31 december 2009) och balansomslutningen var 9.252 Mkr (8.513 Mkr den 31 december 2009).
Företaget har redovisat ytterligare försäkringsersättning på 19 Mkr (70) under 2010. Försäkringsersättningen om 19 Mkr (70) ingår inte i rörelseresultatet ovan om 824 Mkr (827).
Arne Frank tillträdde som koncernchef den 6 april 2010.
Ett nytt företagsprogram "AAK Acceleration" har lanserats. Programmet bygger på vår specialiseringsstrategi, men med större fokus på det praktiska genomförandet samt på tillväxt och resultatutveckling på medellång och lång sikt.
För att skapa bättre förutsättningar för såväl organisk tillväxt som förvärv, för att bättre kunna möta framtida konkurrens samt för att förstärka en nödvändig internationalisering har AAK utökat och breddat koncernledningen.
Förstärkningen av koncernledningen skall leda till en effektiv organisation som bättre globalt tar tillvara fördelarna i vårt produktsortiment och skapar tydligare förutsättningar för en global tillväxt.
Affärsområdena är: Chocolate & Confectionery Fats (inkluderande Lipids for Care), Food Ingredients samt Technical Products & Feed. Koncernens gemensamma funktioner ingår i Group Functions.
Food Ingredients har starka regionala positioner i framför allt Europa och Amerika men kommer successivt att stärka sina positioner i övriga regioner.
Chocolate & Confectionery Fats och Lipids for Care har världsledande positioner som successivt skall utvecklas på en alltmer global arena.
Technical Products & Feed har starka positioner i norra Europa och kommer att fokusera på tillväxt i närområdet genom sin starka knytning till Karlshamnsenheten som innebär omfattande samordningsfördelar.
AAK har i januari 2011 tecknat två nya bindande låneavtal för att refinansiera de nuvarande lån som skulle förfalla under hösten 2011 samt för att finansiera den löpande verksamheten och eventuella förvärv.
Båda låneavtalen har en löptid på fem år och är bindande kreditlöften. Det ena låneavtalet är en "Multicurrency Revolving Facility" på 330 MEUR (3.000 Mkr) tecknat med Nordea, Handelsbanken och Nykredit. De tre bankerna deltar till lika stora delar. Det andra låneavtalet är på 180 MUSD (1.200 Mkr), en "Multicurrency Revolving Facility", tecknat bilateralt med Nordea. De nya lånen, tillsammans med det sjuåriga lån på 1.000 Mkr som tecknades med Nordea under sommaren 2010 och som delvis är garanterat av Exportkreditnämnden (EKN), innebär att AAK förlänger den genomsnittliga skuldförfallostrukturen väsentligt.
Sammantaget har koncernen nu bindande kreditlöften om sammanlagt 6.000 Mkr med en löptid av fem år eller längre. De nya lånevillkoren innebär också en väsentligt förbättrad flexibilitet avseende de ökade råvarupriserna.
Vid en extra bolagsstämma den 8 november 2010 beslöts om genomförande av ett incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner genom utgivande av högst 1.500.000 teckningsoptioner som berättigar till teckning av motsvarande antal nya aktier i AarhusKarlshamn AB.
Programmet innebär en utspädningseffekt om maximalt cirka 3,54 procent. Ledande befattningshavare och nyckelpersoner har köpt teckningsoptionerna till marknadsvärde.
Det ursprungliga rationaliseringsprogrammet tillkännagavs andra kvartalet 2007, då företaget kostnadsförde en engångspost på 150 Mkr avseende förväntade omstruktureringskostnader. Rationaliseringsprogrammet fortskrider och är minst i nivå med den plan som tidigare kommunicerats.
Kostnadsbesparingar om 100 Mkr (i årstakt) har realiserats 2010 och ytterligare 200 Mkr (i årstakt) kommer att realiseras under senare delen av 2011. Affärsområdenas resultat påverkades positivt av det pågående rationaliseringsprogrammet under 2010. Besparingarna uppvägdes dock delvis av ökade investeringar i organisk tillväxt utanför Skandinavien.
Den 4 december 2007 inträffade en explosionsartad brand i AAKs fabrik i Aarhus. Olyckan inträffade i den del av fabriken där det framställs vegetabiliska oljor för användning som komponenter i specialfetter för choklad- och konfektyrprodukter, främst CBE. Samtliga anläggningar var åter i drift under fjärde kvartalet 2008.
Under 2008 och 2009 fick AAK ersättning för driftsavbrott med cirka 421 Mkr. Företaget har redovisat ytterligare försäkringsersättning på 19 Mkr under 2010. Totalt har AAK fått 440 Mkr i försäkringsersättning.
Bolaget har ännu inte nått någon slutlig uppgörelse med försäkringsbolagen. Det går inte att göra några säkra förutsägelser om slutresultatet.
Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång.
Rörelseresultatet för 2010 var i nivå med förväntningarna. AAK har nu en stark plattform inför program på medellång och lång sikt: "AAK Acceleration". Fokus är på tillväxt, effektivitet och människor. Prioriterade tillväxtområden är AAK Accelerations projekt: Bakery, Dairy, CCF, Infant Nutrition (Barnmat), FoodService, Merger Acquisition, Fast growing economies like – China and Brazil. Vidare stort fokus på produktivitet och effektivitet samt Human Resources. Kassaflödet under 2011 kommer att bli en utmaning eftersom de stora råvaruprisökningarna under 2010 kommer med en fördröjande effekt att påverka 2011. AAK har kunnat slutföra refinansieringen och har nu bundna kreditlöften på 6.000 Mkr på fem år eller längre.
AAKs finansiella mål är att växa snabbare än den underliggande marknaden och att generera starka kassaflöden. Målsättningen är också att successivt förbättra avkastningen på operativt kapital.
Styrelsens målsättning är att, med beaktande av koncernens resultatutveckling, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter, föreslå årliga vinstutdelningar som motsvarar minst 30-50 procent av årets resultat efter skatt för koncernen.
Inför årsstämman 2011 har valberedningen föreslagit omval av styrelseledamöterna Melker Schörling, Carl Bek-Nielsen, Martin Bek-Nielsen, John Goodwin, Mikael Ekdahl, Märit Beckeman, Ulrik Svensson, Harald Sauthoff och Arne Frank. Styrelseledamoten Anders Davidsson har avböjt omval. Valberedningen föreslår vidare omval av Melker Schörling som styrelsens ordförande och Carl Bek-Nielsen som styrelsens vice ordförande. Tillsammans representerar valberedningen 57,1 procent av aktierna och rösterna i AAK per den 31 december 2010.
Det totala antalet aktier i AAK uppgick per 31 december 2010 till 40.898.189. I AAK finns ett aktieslag, varvid varje aktie berättigar till en röst. Det föreligger inte några begränsningar i fråga om hur många röster som varje aktieägare kan avge vid en årsstämma. Det föreligger inte heller några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet till följd av bestämmelse i lag- eller bolagsordning.
Av bolagets aktieägare har endast BNS Holding AB ett aktieinnehav som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i AAK. BNS Holding ABs aktieinnehav uppgick per den 31 december 2010 till 40,4 procent av det totala röstetalet.
AAK har inte kännedom om några avtal mellan direkta aktieägare i AAK som medför begränsningar i rätten att överlåta aktierna. Däremot finns ett aktieägaravtal mellan de båda ägarna till BNS Holding AB – Melker Schörling AB och United International Enterprises Ltd – som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna i AAK.
Ägarförhållandena beskrivs vidare i avsnittet AAK-aktien på sidorna 56-57.
Fullständig redogörelse för AAKs bolagsstyrningsrapport återfinns på sid 47-52.
I bolagsordningen föreskrivs att tillsättande av styrelseledamöter skall ske vid årsstämma i AAK. Bolagsordningen innehåller inte några bestämmelser om entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
Koncernens långfristiga finansieringsavtal innehåller bestämmelser som innebär att långivaren i vissa fall har rätt att begära förtida betalning om kontrollen över AAK förändras på ett väsentligt sätt. En sådan väsentlig kontrollförändring kan äga rum till följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Det är AAKs bedömning att det har varit nödvändigt att acceptera dessa bestämmelser för att erhålla finansiering på i övrigt godtagbara villkor.
Riktlinjer för ersättning till VD och andra ledande befattningshavare har fastställts av årsstämman 2010. Några avvikelser från dessa riktlinjer har inte gjorts. Styrelsen i AAK föreslår att årsstämman 2011 beslutar om att samma riktlinjer skall tillämpas 2011 som 2010 för ersättning till ledande befattningshavare, dock med justeringen att den årliga variabla delen av lönen maximalt skall kunna uppgå till 60 procent av den fasta lönen istället för 50 procent, vilket var angivet som tak i riktlinjerna som fastställdes av årsstämman 2010. De nuvarande riktlinjerna återfinns i not 8. Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare.
Riktlinjerna skall omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för det fall ändringar görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen skall ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Anläggningarna påverkar miljön genom utsläpp av luktande ämnen, lösningsmedel, rökgaser till luft, utsläpp av fett, syreförbrukande ämnen, närsalter till vatten samt uppkomst av organiskt avfall och buller. En kontinuerlig förbättring sker på alla plan av AAKs miljöprestanda. Verksamheterna har erforderliga tillstånd från myndigheter i alla länder. I Sverige bedriver verksamheten i Karlshamn tillståndspliktig verksamhet.
För AAK-koncernen är en effektiv kompetensförsörjning viktigt för konkurrensförmågan. Koncernen arbetar kontinuerligt med att kompetensutveckla personalen.
All affärsverksamhet inbegriper risker – ett kontrollerat risktagande är en förutsättning för att upprätthålla en uthållig god lönsamhet. Risk kan vara beroende av händelser i omvärlden och påverka en viss bransch eller marknad, risken kan även vara rent företagsspecifik eller landsspecifik. I AAK är en effektiv riskhantering en kontinuerlig process som bedrivs inom ramen för den operativa styrningen och utgör ett naturligt led i den löpande uppföljningen av verksamheten.
AAK-koncernen är exponerad för den hårda konkurrens som råder i branschen samt råvaruprissvängningar som påverkar kapitalbindningen.
Råvarorna som används i verksamheten är naturprodukter och tillgången kan därför variera beroende på klimat och andra externa faktorer.
Koncernens hantering av finansiella risker beskrivs i not 3 Finansiell riskhantering.
Bolaget är ett holdingbolag för AAK-koncernen och verksamheten består i huvudsak av koncerngemensamma funktioner kopplade till koncernens utveckling och förvaltning. I bolaget finns kompetens kopplad till finansiering, redovisning, information och HR. Bolaget ansvarar även för koncernens strategi- och riskhantering samt tillhandahåller legala och skatterelaterade tjänster till koncernbolagen.
Moderbolagets fakturering under 2010 uppgick till 42 Mkr (42). Resultatet efter finansiella poster för moderbolaget var -24 Mkr (68). Räntebärande skulder minus likvida medel och räntebärande tillgångar uppgick till 160 Mkr (-227 Mkr den 31 december 2009). Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgick till 0 Mkr (2).
Antalet anställda i moderbolaget uppgick den 31 december 2010 till 14 (13) personer.
Det har inte inträffat några väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut.
Styrelsen har föreslagit att årsstämman 2011 beslutar om vinstdisposition innebärande att till aktieägarna utdela 4,50 kronor per aktie. Vinstutdelningen uppgår således till sammanlagt 184 Mkr. Målet är att utdelningen långsiktigt skall motsvara 30 - 50 procent av koncernens resultat efter skatt, dock alltid med beaktande av AAKs långsiktiga finansieringsbehov. I moderbolaget finns inga finansiella instrument som värderats enligt 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen (1995:1554). Med anledning av styrelsens förslag till vinstutdelning, får styrelsen härmed avge följande yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen (2005:551).
Balanserade vinstmedel från föregående år uppgår till 3.776 Mkr och resultatet för räkenskapsåret 2010 uppgår till -16 Mkr (626 Mkr för koncernen). Förutsatt att årsstämman 2011 fattar beslut i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition kommer 3.576 Mkr att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning.
Enligt styrelsens bedömning kommer bolagets och koncernens egna kapital efter föreslagen vinstutdelning att vara tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens art, omfattning och risker. Styrelsen har härvid beaktat bland annat bolagets och koncernens historiska utveckling, budgeterad utveckling och konjunkturläget.
Styrelsen har gjort en bedömning av bolagets och koncernens ställning samt bolagets och koncernens möjligheter att på kort och lång sikt infria sina åtaganden. Föreslagen utdelning utgör sammanlagt 4,4 procent av bolagets egna kapital och 5,8 procent av koncernens egna kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Efter genomförd vinstutdelning uppgår bolagets och koncernens soliditet till 51,6 procent respektive 32,5 procent.
Bolagets och koncernens soliditet är därmed god i förhållande till branschen. Styrelsen anser att bolaget och koncernen
Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att
| till förfogande stående balanserade vinstmedel | 3.776.166.564 kr |
|---|---|
| samt årets resultat | - 15.759.734 kr |
| Summa | 3.760.406.830 kr |
| disponeras på följande sätt; | |
| till aktieägarna utdelas 4,50 kr per aktie | 184.041.851 kr |
| i ny räkning överföres | 3.576.364.979 kr |
| Summa | 3.760.406.830 kr |
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 17 maj 2011.
har förutsättningar att ta framtida affärsrisker och även tåla eventuella förluster. Vinstutdelningen kommer inte att negativt påverka bolagets och koncernens förmåga att göra ytterligare investeringar i enlighet med styrelsens planer.
Föreslagen vinstutdelning kommer tillfälligt att ha en viss negativ påverkan på bolagets och koncernens förmåga att infria sina betalningsförpliktelser. Bolaget och koncernen har emellertid god tillgång till såväl korta som långfristiga krediter, som kan tas i anspråk med kort varsel.
Styrelsen bedömer därför att bolaget och koncernen har god beredskap att hantera såväl förändringar med avseende på likviditeten som oväntade händelser. Utöver vad som ovan anförts har styrelsen övervägt andra kända förhållanden som kan ha betydelse för bolagets och koncernens ekonomiska ställning. Ingen omständighet har därvid framkommit som gör att föreslagen vinstutdelning inte framstår som försvarlig.
Avstämningsdag för utdelning föreslås bli den 20 maj och utdelning beräknas vara aktieägarna tillhanda den 25 maj.
| jan-dec | jan-dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2010 | 2009 |
| Nettoomsättning | 28 | 14.808 | 15.884 |
| Övriga rörelseintäkter | 10 | 46 | 98 |
| Summa rörelseintäkter | 14.854 | 15.982 | |
| Råvaror och förnödenheter samt förändring av lager | |||
| av färdiga varor och produkter i arbete | -10.901 | -11.126 | |
| Handelsvaror | -370 | -396 | |
| Övriga externa kostnader | 5, 29 | -1.169 | -1.350 |
| Kostnader för ersättningar till anställda | 6, 7, 8, 9 | -1.146 | -1.222 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 15, 16 | -376 | -403 |
| Övriga rörelsekostnader | -10 | -10 | |
| Summa rörelsekostnader | -13.972 | -14.507 | |
| Rörelseresultat | 882 | 1.475 | |
| Resultat från finansiella poster | 11 | ||
| Finansiella intäkter | 29 | 35 | |
| Finansiella kostnader | -83 | -212 | |
| Summa resultat från finansiella poster | -54 | -177 | |
| Resultat före skatt | 828 | 1.298 | |
| Skatt | 12 | -202 | -455 |
| Årets resultat | 626 | 843 | |
| Hänförligt till: | |||
| Innehav utan bestämmande inflytande | 2 | 17 | |
| Moderbolagets aktieägare | 624 | 826 | |
| 626 | 843 | ||
| Resultat per aktie hänförligt till | |||
| Moderbolagets aktieägare under året | |||
| (uttryckt i kr per aktie) – före och efter utspädning | 13 | 15,26 | 20,19 |
| jan-dec | jan-dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2010 | 2009 |
| Periodens resultat | 626 | 843 | |
| Omräkningsdifferenser | -229 | -113 | |
| Summa totalresultat för perioden | 397 | 730 | |
| Hänförligt till: | |||
| Innehav utan bestämmande inflytande | 2 | -18 | |
| Moderbolagets aktieägare | 395 | 748 |
| jan-dec | jan-dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2010 | 2009 |
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | 30 | ||
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader | 828 | 1.298 | |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 376 | 403 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 30 | -48 | -608 |
| Betald skatt | -281 | -78 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 875 | 1.015 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring varulager | -218 | 750 | |
| Förändring övriga kortfristiga fordringar | -864 | 1.645 | |
| Förändring övriga kortfristiga rörelseskulder | 964 | -1.145 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 757 | 2.265 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av immateriella tillgångar | -7 | 0 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -328 | -316 | |
| Förvärv av verksamheter och aktier exkl. likvida medel | 27 | - | - |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 4 | 3 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -331 | -313 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förändring av upptagna lån | -30 | -1.560 | |
| Avyttring av egna aktier | - | - | |
| Emission av teckningsoptioner | 16 | - | |
| Utbetald utdelning | -174 | -164 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -188 | -1.724 | |
| Årets kassaflöde | 238 | 228 | |
| Likvida medel vid årets början | 322 | 105 | |
| Kursdifferens i likvida medel | -20 | -11 | |
| Likvida medel vid årets slut | 19 | 540 | 322 |
| Mkr | Not | 31 dec 2010 | 31 dec 2009 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | 16 | ||
| Goodwill | 580 | 652 | |
| Patent och andra immateriella tillgångar | 102 | 112 | |
| 682 | 764 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 15 | ||
| Byggnader och mark | 563 | 619 | |
| Maskiner och tekniska anläggningar | 1.865 | 2.095 | |
| Inventarier, verktyg och installationer | 71 | 83 | |
| Pågående nyanläggningar | 219 | 181 | |
| 2.718 | 2.978 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i intresseföretag | 13 | 7 | |
| Finansiella placeringar | 1 | 1 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 12 | 107 | 114 |
| Övriga långfristiga fordringar | 12 | 9 | |
| 133 | 131 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 3.533 | 3.873 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 18 | 2.299 | 2.237 |
| Kundfordringar | 3 | 1.751 | 1.458 |
| Skattefordringar | 12 | 88 | 42 |
| Övriga fordringar | 3 | 654 | 217 |
| Derivatinstrument | 3 | 281 | 287 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 106 | 77 | |
| Likvida medel | 19 | 540 | 322 |
| Summa omsättningstillgångar | 5.719 | 4.640 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 9.252 | 8.513 |
| Mkr | Not | 31 dec 2010 | 31 dec 2009 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 20 | ||
| Aktiekapital | 409 | 409 | |
| Reserver | -368 | -139 | |
| Balanserade vinstmedel | 3.123 | 2.657 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 3.164 | 2.927 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 24 | 22 | |
| Summa eget kapital | 3.188 | 2.949 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 21 | 3.111 | 3.403 |
| Avsättningar för pensioner | 9 | 4 | 0 |
| 3.115 | 3.403 | ||
| Icke räntebärande skulder | |||
| Uppskjutna skatteskulder | 12 | 306 | 336 |
| Övriga avsättningar | 22 | 63 | 94 |
| Övriga långfristiga skulder | 2 | 4 | |
| 371 | 434 | ||
| Summa långfristiga skulder | 3.486 | 3.837 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 21 | 66 | 107 |
| Övriga kortfristiga skulder | 1 | 2 | |
| 67 | 109 | ||
| Icke räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | 3 | 838 | 568 |
| Skatteskulder | 12 | 119 | 144 |
| Övriga kortfristiga skulder | 291 | 160 | |
| Övriga kortfristiga avsättningar | 22 | 41 | 22 |
| Derivatinstrument | 3 | 733 | 237 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 23 | 489 | 487 |
| 2.511 | 1.618 | ||
| Summa kortfristiga skulder | 2.578 | 1.727 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 9.252 | 8.513 |
| Aktiekapital | Hänförligt till moderbolagets aktieägare Reserver1) |
Balanserad vinst |
Innehav utan bestämmande inflytande |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|
| 414 | -66 | 1.995 | 40 | 2.383 |
| 843 | ||||
| -113 | ||||
| - - | 78 | 826 | -18 | 730 |
| 0 | ||||
| -164 | ||||
| 5 | 5 | -164 | - - | 164 |
| 409 | -139 | 2.657 | 22 | 2.949 |
| - - -5 - |
- -78 5 - |
826 - - -164 |
17 -35 - - |
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | Innehav utan | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Balanserad | bestämmande | Summa | |||
| Aktiekapital | Reserver1) | vinst | inflytande | eget kapital | |
| Ingående balans per | |||||
| 1 januari 2010 | 409 | -139 | 2.657 | 22 | 2.949 |
| Årets resultat | - | - | 624 | 2 | 626 |
| Totalresultat | - | -229 | - | 0 | -229 |
| Summa totalresultat | - - | 229 | 624 | 2 | 397 |
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Emission av teckningsoptioner | - | - | 16 | - | 16 |
| Utdelning | - | - | -174 | - | -174 |
| Summa transaktioner med aktieägare | - - | 158 | - - | 158 | |
| Utgående balans per | |||||
| 31 december 2010 | 409 | -368 | 3.123 | 24 | 3.188 |
1) Reserver avser i all huvudsak omräkningsreserven. Av den totala reserven avser 4.856.140 kr reservfond i moderbolaget som i sin helhet är hänförlig till tidigare gjord nedsättning av aktiekapitalet.
| jan - dec | jan - dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2010 | 2009 |
| Nettoomsättning | 26 | 42 | 42 |
| Övriga rörelseintäkter | 10 | 2 | 45 |
| Summa rörelseintäkter | 44 | 87 | |
| Övriga externa kostnader | 5 | -47 | -50 |
| Personalkostnader | 6, 7, 8, 9 | -44 | -48 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | -1 | -1 | |
| Övriga rörelsekostnader | 0 | 0 | |
| Summa rörelsekostnader | -92 | -99 | |
| Rörelseresultat | -48 | -12 | |
| Resultat från finansiella poster | 11 | ||
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 164 | 115 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | -140 | -35 | |
| Summa resultat från finansiella poster | 24 | 80 | |
| Resultat före skatt | -24 | 68 | |
| Skatt | 12 | 8 | 2 |
| Årets resultat | -16 | 70 |
| jan - dec | jan - dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2010 | 2009 |
| Periodens resultat | -16 | 70 | |
| Övrigt totalresultat | - | - | |
| Summa totalresultat för perioden | -16 | 70 |
| Mkr | Not | 31 dec 2010 | 31 dec 2009 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 1 | 1 | |
| 1 | 1 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 4 | 4 | |
| 4 | 4 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 17 | 3.995 | 1.495 |
| Fordringar hos koncernföretag | 3.670 | 3.743 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 12 | 2 | 0 |
| 7.667 | 5.238 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 7.672 | 5.243 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 48 | 28 | |
| Övriga fordringar | 4 | 2 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 2 | 6 | |
| Kassa och bank | 0 | 0 | |
| Summa omsättningstillgångar | 54 | 36 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 7.726 | 5.279 |
| Mkr | Not | 31 dec 2010 | 31 dec 2009 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | 20 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 409 | 409 | |
| Reservfond | 5 | 5 | |
| 414 | 414 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserade vinstmedel | 3.776 | 3.830 | |
| Årets resultat | -16 | 70 | |
| 3.760 | 3.900 | ||
| Summa eget kapital | 4.174 | 4.314 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 21 | 902 | 906 |
| Skulder till koncernföretag | 2.500 | 0 | |
| 3.402 | 906 | ||
| Kortfristiga skulder | |||
| Icke räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | 11 | 6 | |
| Skatteskulder | 12 | 0 | 0 |
| Skulder till koncernföretag | 104 | 18 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 4 | 2 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 23 | 31 | 33 |
| 150 | 59 | ||
| Summa skulder | 3.552 | 965 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 7.726 | 5.279 | |
| Ställda säkerheter | 24 | - | - |
| Ansvarsförbindelser | 25 | - | - |
| Mkr | Aktiekapital | Reservfond | Balanserade medel | Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2009 | 414 | - | 3.989 | 4.403 |
| Årets resultat | - | - | 70 | 70 |
| Totalresultat | - | - | - | - |
| Summa totalresultat | - | 70 | 70 | |
| Utdelning | - | - | -165 | -165 |
| Nedsättning av aktiekapital | -5 | 5 | - | - |
| Koncernbidrag | - | - | 8 | 8 |
| Skatteeffekt på koncernbidrag | - | - | -2 | -2 |
| Utgående balans per 31 december 2009 | 409 | 5 | 3.900 | 4.314 |
| Årets resultat | - | - | -16 | -16 |
| Totalresultat | - | - | - | - |
| Summa totalresultat | - - | 16 | -16 | |
| Utdelning | - | - | -174 | -174 |
| Nedsättning av aktiekapital | - | - | - | - |
| Emission av teckningsoptioner | - | - | 32 | 32 |
| Koncernbidrag | - | - | 25 | 25 |
| Skatteeffekt på koncernbidrag | - | - | -7 | -7 |
| Utgående balans per 31 december 2010 | 409 | 5 | 3.760 | 4.174 |
Totalt antal aktier är 40.898.189 st med ett kvotvärde av 10 kr per aktie.
| jan-dec | jan-dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2010 | 2009 |
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | 30 | ||
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader | -24 | 68 | |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 1 | 1 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 30 | 25 | 8 |
| Betald skatt | 0 | 0 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 2 | 77 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring övriga kortfristiga fordringar | -18 | 34 | |
| Förändring övriga kortfristiga rörelseskulder | 91 | 15 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 75 | 126 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -1 | -2 | |
| Förvärv av aktier i dotterföretag | - | -27 | |
| Avyttring aktier i dotterföretag | 0 | 0 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -1 | -29 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förändring av upptagna och amorterade lån | -4 | 68 | |
| Förändring av koncerninterna lån | 72 | - | |
| Emission av teckningsoptioner | 32 | - | |
| Utdelning | -174 | -166 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -74 | -98 | |
| Årets kassaflöde | 0 | -1 | |
| Likvida medel vid årets början | 0 | 1 | |
| Likvida medel vid årets slut | 0 | 0 |
AarhusKarlshamn AB (publ), organisationsnummer 556669-2850, är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Malmö. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Stockholm, inom segmentet Mid Cap och sektor Konsument dagligvaror. Adressen till huvudkontoret är Jungmansgatan 12, 211 19 Malmö.
Koncernredovisningen för år 2010 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag och joint venture. Styrelsen har den 22 mars 2011 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna års- och koncernredovisning upprättats anges nedan.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standard Boards (IASB) samt tolkningsuttalande från International Financial Reporting Interpretations Comimittee (IFRIC) såsom de godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU, Årsredovisningslagen samt Rådet för finansiell rapporterings Rekommendation RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner". Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings Rekommendation RFR 2 "Redovisning för juridiska personer".
Såväl års- som koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom valuta-, ränte- och råvaruderivat som värderas till marknadsvärde med redovisning i resultaträkningen. Att upprätta finansiella rapporter kräver att styrelsen och koncernledningen gör uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och bedömningar påverkar såväl resultaträkning som balansräkning samt upplysningar som lämnas så som ansvarsförbindelser, se not 4. Faktiskt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar under andra antaganden eller under andra förutsättningar.
Följande nya standarder, samt ändringar och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för Koncernens redovisning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare:
Den omarbetade standarden (gäller från 1 juli 2010) fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga ändringar. Exempelvis redovisas alla betalningar för att köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, inklusive villkorade betalningar som klassificerats som skuld och som därefter omvärderas via rapporten över totalresultatet. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till den proportionella andelen av den förvärvade rörelsens nettotillgångar. Alla förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 3 (omarbetade) framåtriktat för alla rörelseförvärv från den 1 januari 2010.
IFRS 3 (omarbetad) har inte haft någon påverkan på innevarande period, då inga förvärv har gjorts.
Denna standard kräver att effekterna av alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital, så länge som det bestämmande inflytandet kvarstår, och dessa transaktioner inte längre ger upphov till goodwill eller vinster och förluster. Standarden anger också att när ett moderbolag mister det bestämmande inflytandet ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. IAS 27 (omarbetad) har inte haft någon påverkan på innevarande period, då inget av innehaven utan bestämmande inflytande visar negativt värde; det har inte förekommit några transaktioner där bolaget förlorat det bestämmande inflytandet men har kvar en andel och det har inte heller förekommit några transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande. IAS 27 (omarbetad) tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2010 eller senare.
Ändringen klargör att den potentiella regleringen av en skuld genom emission av aktier inte är relevant för dess klassificering som kort- eller långfristig. Genom en förändring i definitionen av kortfristig skuld, tillåter ändringen att en skuld klassificeras som långfristig (under förutsättning att företaget har en ovillkorlig rätt att skjuta upp regleringen genom överföring av kontanta medel eller andra tillgångar under minst 12 månader efter räkenskapsårets slut) trots att motparten när som helst kan kräva reglering med aktier. Koncernen har tillämpat IAS 1 (ändring) från 1 januari 2010. Den förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Ändringen gäller från 1 januari 2010 och klargör att den största kassagenererande enheten (eller grupp av enheter) på vilken goodwill ska fördelas i syfte att pröva nedskrivningsbehov, är ett rörelsesegment. Koncernen har tillämpat IAS 36 och där så är tillämpligt lämnar koncernen erforderliga upplysningar om prövning av nedskrivningsbehov.
Följande nya och ändrade standarder samt tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernen för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare:
Ändringarna innebär uppstramade krav på upplysningar vid överföring av finansiella tillgångar. IFRS 7 betonar interaktionen mellan kvantitativa och kvalitativa upplysningar vad gäller karaktären och omfattningen av risker som härrör från finansiella instrument. Tillämpas på räkenskapsår som börjar 1 januari 2011.
Denna standard är det första steget i processen att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: värdering och klassificering. IFRS 9 introducerar två nya krav för värdering och klassificering av finansiella tillgångar och kommer sannolikt att påverka koncernens redovisning av finansiella tillgångar. Standarden är inte tillämplig förrän 2013, för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013. Standarden har inte antagits av EU.
Koncernen har ännu att utvärdera den fulla inverkan av IFRS 9 på de finansiella rapporterna. Emellertid är initiala indikationer att den kan komma att påverka koncernens redovisning av andra finansiella tillgångar än aktier i kategorin finansiella tillgångar som kan säljas.
Den omarbetade standarden förtydligar och förenklar definitionen av en närstående part och tar bort kraven för ett till staten närstående företag att upplysa om detaljer för alla transaktioner med staten och andra till staten närstående. IAS 24 (omarbetad) ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare.
Ändringen behandlar redovisningen av teckningsrätter i annan valuta än företagets funktionella valuta. Förutsatt att vissa krav är uppfyllda ska sådana teckningsrätter nu klassificeras som eget kapital oavsett vilken valuta priset är uttryckt i. IAS 32 (omarbetad) gäller för räkenskapsår som börjar 1 februari 2010 eller senare.
Ger vägledning om hur principerna för upplysningar i IAS 34 ska tillämpas och tillför ytterligare upplysningskrav. Tillämpas från 1 januari 2011.
Följande tolkningar och ändringar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernen för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare men är inte relevanta för koncernen:
Koncernredovisningen omfattar AarhusKarlshamn AB och samtliga dotterföretag. Dotterföretag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operationella strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Dotterföretag konsolideras från och med förvärvsdagen (den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen) till och med avyttringsdagen (den dag då det bestämmande inflytandet upphör).
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterföretag. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.
Samtliga koncerninterna transaktioner, balansposter och orealiserade internvinster har eliminerats om inte transaktionen utgör ett bevis på att en värdenedgång föreligger för den överlåtna tillgången. Där det har ansetts nödvändigt har redovisningsprinciperna för dotterföretag ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande på samma sätt som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.
När koncernen inte längre har ett bestämmande eller betydande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.
Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 - 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens resultat justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.
Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Poster som ingår i de utländska dotterföretagens bokslut är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Valutakursdifferenser som uppkommer vid omräkning av koncernföretag redovisas som en separat del inom totalresultatet.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Koncernen tillämpar inte säkringsredovisning.
De utländska dotterföretagens bokslut (där ingen har en höginflationsvaluta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Omräkning har skett till följande valutakurser:
| Valuta | Genomsnittskurs | Balansdagskurs |
|---|---|---|
| EUR | 9,55 | 8,97 |
| DKK | 1,28 | 1,20 |
| GBP | 11,10 | 10,40 |
| LKR | 0,06 | 0,06 |
| MXN | 0,57 | 0,55 |
| USD | 7,19 | 6,76 |
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som styrelsen som fattar strategiska beslut.
Koncernens verksamhet är organisatoriskt uppdelad i ett antal affärsområden baserade på produkter. Även marknadsorganisationen avspeglar denna struktur. Affärsområdena utgör därför koncernens primära segment medan marknadsområdena utgör sekundära segment. I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av ränte- och utdelningsintäkter, vinster vid avyttringar av finansiella placeringar, räntekostnader, förluster vid avyttring av finansiella placeringar och skattekostnader. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segmenten är skattefordringar och skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder.
Intäkter innefattar det verkliga värdet av sålda varor exklusive mervärdesskatt och rabatter och efter att koncernintern försäljning har eliminerats. Försäljning redovisas vid leverans av varor, efter kundens accept och det i rimlig grad är säkert att motsvarande fordran kommer att betalas. Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Försäkringsersättningar intäktsförs när beloppet kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att ersättningen kommer att tillfalla koncernen.
Koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder enligt periodiska aktuariella beräkningar. Koncernen har både förmånsbaserade och avgiftsbaserade pensionsplaner. En förmånsbaserad pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid eller lön. En avgiftsbaserad pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justering för ej redovisade aktuariella vinster/förluster. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas regelbundet av oberoende aktuarier med tillämpning av den så kallade "projected unit credit method". Denna beräkning görs årligen beroende på att förpliktelsen är försumbar. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för företagsobligationer med hög rating som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i och med löptider som är jämförbara med den aktuella pensionsskulden.
Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden överstigande det högre av 10 procent av värdet på förvaltningstillgångarna och 10 procent av den förmånsbestämda förpliktelsen, periodiseras över de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstgöringstid.
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under angiven period. I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensioneringstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning.
Den årliga variabla delen baseras på uppfyllelsen av årligen fastställda mål. Målen är relaterade till företagets resultat. Koncernen redovisar en kostnad i den takt som intjäning sker.
Koncernen har infört ett incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom koncernen. 1.500.000 teckningsoptioner som berättigar till teckning av motsvarande antal nya aktier i AarhusKarlshamn AB, varmed aktiekapitalet kan ökas med sammanlagt högst 15.000.000 kronor. Teckningsoptionerna har getts ut mot ett vederlag om 21 kronor per teckningsoption. Varje teckningsoption skall ge innehavaren rätt att teckna en (1) ny aktie i AarhusKarlshamn AB med ett kvotvärde om 10 kronor. Teckning av aktier i AarhusKarlshamn AB med stöd av teckningsoptionerna skall kunna äga rum under perioden från och med den 1 december 2013 till och med den 1 december 2015.
Sammantaget kan programmet vid fullt utnyttjande medföra en total utstpädningseffekt om maximalt cirka 3,54 procent i förhållande till aktiekapitalet efter full utspädning, beräknat såsom antalet tillkommande aktier i förhållande till antalet befintliga jämte tillkommande aktier. Ledande befattningshavare och nyckelpersoner har köpt teckningsoptionerna till marknadsvärde.
Leasing, där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägandet behålls av leasegivaren, klassificeras som operationell leasing. Samtliga koncernens leasingavtal är operationella leasingavtal. Betalningar som görs under leasingperioden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leaseperioden.
Produktutvecklingsarbetet är en integrerad del av produktionen och avser processförbättrande åtgärder som kostnadsförs löpande som en del i produktkostnaden då de inträffar. Utvecklingsarbetet består främst av arbete i syfte att optimera oljors och specialfetters egenskaper och funktioner, dels för den slutprodukt där olja och fett skall ingå, och dels för att effektivisera tillverkningsprocessen av slutprodukten i fråga.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Alla tillgångar bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet utgör det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och tillgångens nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare skrivits ner görs varje balansdag en prövning om återföring bör göras.
Samtliga lånekostnader kostnadsförs i den period till vilken de hänför sig om de inte är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Uppkommer goodwill vid förvärv av dotterföretag redovisas det som immateriella tillgångar. Goodwill som redovisas separat fördelas på kassagenererande enheter vid prövningen av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelning av goodwill görs efter de kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av förvärvet. Redovisningen av goodwill sker till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde över den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
Övriga immateriella tillgångar innehåller tillgångar som balanserade utgifter för IT, patent och varumärken samt liknande rättigheter. Tillgångarna har en bestämbar nyttjandeperiod och värderas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. Övriga immateriella tillgångar skrivs av linjärt på bedömd nyttjandeperiod, normalt 5-10 år.
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Samtliga materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner, som är förknippade med tillgången, kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll kostnadsförs i den period de uppkommer.
Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra materiella anläggningstillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, görs linjärt över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. För maskiner och tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer tillämpas avskrivningstider som ligger mellan 3-15 år. Industribyggnader och forskningslaboratorium skrivs av över 20 respektive 25 år och kontorsbyggnader över 50 år. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde, skrivs tillgången ned omedelbart till sitt återvinningsvärde.
Tillgångarnas restvärden och nyttjandetid prövas vid varje balansdag och justeras vid behov.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet beräknas genom först-in-först-ut-principen (FIFU) alternativt vägda genomsnittspriser. Val av metod beror på varans beskaffenhet och användningsområde. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och varor under tillverkning består av direkt material, direkt lön, andra direkta tillverkningskostnader och en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader baserat på normal produktionskapacitet, men exklusive lånekostnader. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av det beräknade försäljningspriset under normala omständigheter minskat med kostnaden för eventuellt färdigställande samt tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsvillkor (det vill säga på affärsdagen).
En finansiell skuld tas upp när motparten har presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om fakturan ännu inte mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna till kassaflöden i avtalet förfaller eller rättigheterna överförs i en transaktion som överför väsentligen alla risker och belöningar från äganderätten till tillgångarna som överförts. Det samma gäller för del av en finansiell tillgång.
En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av finansiell skuld. Lån och fordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en gäldenär (oftast en kund) utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar om förfallodagen är inom 12 månader från balansdagen. Lån och fordringar ingår i posterna Kundfordringar och Andra fordringar i balansräkningen.
Företagets derivat består av så kallat OTC-derivat som ingåtts med finansiella motparter, noterade standardiserade derivat och försäljnings- respektive inköpskontrakt som inte uppfyller undantagen för att redovisas som derivat (det vill säga anses inte vara för eget bruk). Enligt IAS 39 får, som huvudregel, bara kontrakt som ej är avsedda för fysisk leverans marknadsvärderas. AAKs affärsmodell tillåter (möjliggör) nettoreglering av ingångna inköps- och försäljningskontrakt för fysisk leverans. Tidigare år har nettoreglering endast skett i undantagsfall och varit föranlett av särskilda händelser varför kontrakten redovisats enligt reglerna om "own use exemption" i IAS 39. Under 2010 har dock noterats att nettoregleringarna inte kunnat förklaras av särskilda händelser. AAK har därmed bedömt att det inte längre går att motivera en redovisning enligt reglerna om own use exemption i IAS 39. Merparten av inköps- och försäljningskontrakt för fysisk leverans anses från och med fjärde kvartalet vara derivatinstrument och värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Innebörden av denna förändrade bedömning, tillsammans med införandet av säkringsredovisning av varulagret enligt reglerna om verkligt värde säkring, är att den tidigare så kallade IAS 39-effekten ej längre kommer att uppstå.
Derivat som inte används som säkringsinstrument där säkringsredovisning tillämpas redovisas till verkligt värde via resultatet.
Derivat som används som säkringsinstrument i säkring av verkligt värde redovisas i resultatet. Den säkrade posten justeras för att återspegla förändringen i verkligt värde med avseende på den risk som säkras; vinsten eller förlusten som avser den säkrade risken redovisas i resultatet och med en justering av det redovisade värdet på den säkrade posten. Förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas på samma rad i resultatet som förändringen i verkligt värde på den säkrade risken.
Verkligt värde på instrument som inte har noterade priser bestäms med värderingstekniker som till exempel modeller som diskonterar kassaflöden där alla bedömda och bestämda kassaflöden diskonteras med en nollkupongs avkastningskurva.
Verkligt värde på derivat bestäms med värderingstekniker. Värderingen baseras på modeller som diskonterar kassaflöden som använder forward kurvor för underliggande variabler såsom råvarupriser och valutakurser. De bedömda och bestämda kassaflödena diskonteras med en nollkupongs räntekurva.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga belopp. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterat med effektiv ränta. Det reserverade beloppet redovisas i posten Övriga externa kostnader.
Stamaktier klassificeras som aktiekapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till nyemission av aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från inbetalt belopp.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och skillnaden mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Om effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen antingen har påbörjats eller blivit offentlig tillkännagiven.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat. Dessa skatter har beräknats med tillämpning av de skatteregler som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Skattekostnaden består av såväl aktuell skatt som uppskjuten skatt.
Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på samtliga temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i balansräkningen. De huvudsakliga temporära skillnaderna härrör från avskrivning av materiella anläggningstillgångar, avsättningar för pensioner och andra pensionsförmåner samt skattemässiga underskottsavdrag. Beslutade skattesatser i respektive land har använts vid beräkning av uppskjuten skatt.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar som kan omvandlas till kontanter inom tre månader.
In- och utbetalningar har delats upp i tre kategorier: löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Den indirekta metoden tillämpas vid flöden från den löpande verksamheten.
Årets ändringar av rörelsetillgångar och rörelseskulder har justerats för effekter av valutakursförändringar. Förvärv och avyttringar redovisas inom investeringsverksamheten. De tillgångar och skulder som de förvärvade och avyttrade företagen hade vid ändringstidpunkten ingår ej i analysen av rörelsekapitalförändringar och ej heller i förändringar av balansposter redovisade inom investerings- och finansieringsverksamheterna.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier under året.
Vid beräkning av resultatet per aktie efter utspädning ska ett företag utgå från att de av företagets optioner och teckningsoptioner som kan ge upphov till en utspädningseffekt kommer att utnyttjas. Ersättningen från dessa instrument skall anses ha mottagits från emmitering av stamaktier till det genomsnittliga marknadspriset för stamaktier under perioden. Skillnaden mellan antalet emitterade stamaktier och antalet stamaktier som skulle ha utfärdats till det genomsnittliga marknadspriset för stamaktier under perioden skall behandlas som emittering av stamaktier utan vederlag. Enl paragraf 47 skall optioner och teckningsoptioner endast ha en utspädningseffekt när det genomsnittliga marknadspriset för stamaktier under perioden överstiger lösenpriset för optionerna eller teckningsoptionerna. Då lösenpriset för optionerna inte har överstiget det genomsnittliga marknadspriset under perioden kommer de ej heller påverka beräkningen av resultat per aktie.
Prissättning mellan koncernbolag sker på marknadsmässiga villkor.
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapport i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare.
Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 "Redovisning för juridiska personer". Inga skillnader mot koncernens redovisningsprinciper har identifierats.
AAK-koncernen bedriver en sådan verksamhet att den utsätts för olika finansiella risker, däribland marknadsrisker (råvaru-, valuta- och ränterisker) samt likviditets- och kreditrisker. Eftersom våra produkter säljs över hela världen är våra försäljningsintäkter exponerade för fluktuationer i kurserna för de berörda utländska valutorna. Dessutom köper vi våra råvaror på de internationella marknaderna, vilket innebär att våra råvarukostnader är exponerade för fluktuationer både i råvarupriserna och i växelkurserna för de berörda utländska valutorna.
Att vi är exponerade för dessa betydande finansiella risker gör riskhantering till en viktig förutsättning för att vi ska kunna vara framgångsrika. Vi anser att vi i stor utsträckning lyckas med vårt riskhanteringsarbete tack vare de policies och rutiner som har fastställts för koncernen.
Koncernens hantering av prisrisker och andra risker i samband med inköp av råvaror regleras av AAKs policy och principer för hantering av marknadsriskerna för råvaror, medan valutariskerna och övriga finansiella risker regleras av AAKs finansiella policies och principer. AAKs styrelse fastställer policies och principer samt följer, utvärderar och uppdaterar dessa årligen.
Koncernens årliga kostnader för råvaror uppgår till tre fjärdedelar av försäljningsvärdet för de färdiga produkterna. AAK säkrar såväl den operativa råvaruprisrisken som den underliggande operativa valutarisken när försäljningskontrakt med kund tecknas.
Eftersom råvarupriserna fluktuerar har företaget givit hög prioritet åt råvaruanskaffning och hantering av denna exponering. Råvaruanskaffningen sköts av koncernens inköpsorganisation, som kontinuerligt följer och reglerar koncernens exponering för råvarumarknaderna. För att bibehålla effektiviteten i organisationen har dock koncernens inköpsorganisation tillstånd att ta begränsade prisrisker inom ramen för den handelspolicy som fastställts av styrelsen. Eftersom råvarupositionerna förvaltas på ett ändamålsenligt sätt påverkas AAKs lönsamhet endast marginellt av prisförändringar. Påverkan på den totala omsättningen och rörelsekapitalet blir däremot betydligt större.
För att säkra råvaruprisriskerna används säkringskontrakt. Vi säkrar lager och försäljningskontrakt med hjälp av standardiserade råvaruterminer som handlas på råvarubörser, säkringskontrakt på OTC-marknaden eller fysiska inköpskontrakt.
De exotiska råvarorna (av vilka shea är den allra viktigaste) måste anskaffas när de blir tillgängliga direkt efter skördesäsongen. Det finns inte någon effektiv säkringsmarknad för exotiska råvaror. Därför är det oftast så att koncernen har stora mängder osäkrade exotiska råvaror under månaderna närmast efter skördesäsongen. Koncernen strävar efter att begränsa denna exponering genom att teckna nya försäljningskontrakt för exotiska råvaror under de månader de köps in.
Sedan den 1 oktober 2010 använder sig AAK av säkringsredovisning enligt reglerna om verkligt värdesäkring. Koncernens rörelseresultat inkluderar en IAS 39-effekt om 39 Mkr (578), vilken har redovisats under "Kostnader för sålda varor".
| Försäljnings | Råvarukontrakt | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| (Tusental ton) | Råvarulager | kontrakt | Köpta | Sålda | Nettoexponering |
| Oljor och fetter | 173 | -358 | 656 | -469 | 2 |
| Försäljnings | Råvarukontrakt | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| (Tusental ton) | Råvarulager | kontrakt | Köpta | Sålda | Nettoexponering |
| Oljor och fetter | 143 | -548 | 831 | -404 | 22 |
Känslighetsanalys – råvaror (exklusive exotiska råvaror)
Genom att lagren och de kommersiella kontrakten säkras i säkringskontrakt för råvaror blir nettoexponeringen mycket begränsad och förändringar av råvarupriserna får ingen större effekt på koncernens vinstmarginal. En förändring med 10 procent av samtliga råvarupriser får således en försumbar effekt på koncernens rörelseresultat även om effekten är ± 1.250 Mkr (1.000) på nettoomsättningen och ± 250 Mkr (250) på rörelsekapitalet på helårsbasis.
Som förklaras ovan innebär AAKs policies och rutiner för riskhantering i allmänhet att vinstmarginalen inte påverkas av råvaruprisförändringar. AAK kan dock inte eliminera exponering för marknadsprisfluktuationer när det gäller pressning av rapsfrö. Således kan pressningsmarginalen (värdet av olja och mjöl minus fröpriset) variera kraftigt över tiden och därmed direkt påverka lönsamheten inom affärsområdet Food Ingredients.
En stor del av koncernens inköp och försäljning av råvaror sker i utländsk valuta. Vidare finns större delen av koncernens verksamma dotterföretag utomlands. Förändringar i valutakurser påverkar därför AAK på flera olika sätt:
AAK säkrar alla sina valutatransaktionsrisker. Bearbetningsersättningen för alla försäljningskontrakt är därmed säkrad i den lokala valutan för de dotterföretag som har tecknat dessa kontrakt.
Valutakursriskerna vid omräkning av eget kapital och resultat i våra utländska dotterföretag till svenska kronor är inte säkrade.
| Försäljnings | Inköps | Valutasäkringskontrakt | Netto | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Miljoner | Tillgångar | Skulder | kontrakt | kontrakt | Sålda | Köpta | exponering | |
| USD | 955 | -803 | 1.123 | -750 | -1.312 | 811 | 24 | |
| EUR | 431 | -108 | 1.590 | -687 | -1.397 | 167 | -4 | |
| Övriga | 75 | -13 | 279 | -254 | -309 | 239 | 17 | |
| Summa kr | 1.461 | -924 | 2.992 | -1.691 | -3.018 | 1.217 | 37 |
Genom att alla valutatransaktionsrisker säkras i valutasäkringskontrakt blir nettoexponeringen mycket begränsad och kursförändringar får ingen större effekt på dotterbolagens vinstmarginal. Förändringar av valutakurserna i förhållande till den svenska kronan påverkar dock koncernens resultat när de utländska dotterföretagen resultat räknas om till svenska kronor. Således skulle en förändring med 10 procent av kursen för samtliga utländska valutor gentemot den svenska kronan påverka koncernens rörelseresultat med ±75 Mkr (75). En förändring med 10 procent av kursen för samtliga utländska valutor gentemot den svenska kronan skulle påverka koncernens nettoomsättning med 1.000 Mkr (1.250) och koncernens nettorörelsekapital med 250 Mkr (250).
| Försäljnings | Inköps | Valutasäkringskontrakt | Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Miljoner | Tillgångar | Skulder | kontrakt | kontrakt | Sålda | Köpta | exponering |
| USD | 607 | -390 | 1.754 | -1.345 | -1.372 | 712 | -34 |
| EUR | 359 | -64 | 1.443 | -270 | -1.755 | 355 | 68 |
| Övriga | 118 | -17 | 337 | -62 | -487 | 123 | 12 |
| Summa kr | 1.084 | -471 | 3.534 | -1.677 | -3.614 | 1.190 | 46 |
AAKs policy för hantering av ränterisker är att minimera den variation i kassaflöde och nettovinst som orsakas av fluktuerande räntesatser. Detta uppnås när koncernens räntebärande nettoskuld baseras på rörlig ränta. När marknadsförhållandena är onormala – till exempel under en finanskris – kan den korta räntan emellertid stiga till extrema nivåer. För att skydda koncernens räntekostnader mot sådana onormala scenarier kan räntan på en del av koncernens räntebärande nettoskuld vara fast eller ha ett tak.
Vid utgången av 2010 uppgick koncernens räntebärande nettoskuld till 2.634 Mkr (3.186). I detta belopp ingick skulder på 100 miljoner danska kronor som genom ränteswappkontrakt har bytts mot lån på fem år till fast ränta. Vidare har en så kallad "zero cost collar" på 500 miljoner danska kronor skapats, med ett låneräntetak på 5 procent.
Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas inte.
| SEK | DKK | GBP | MXN | USD | |
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 1,91 | 1,60 | 0,94 | 4,9 | 0,61 |
| 2009 | 1,06 | 2,12 | 1,01 | 5,73 | 0,94 |
Känslighetsanalys – räntor
På bokslutsdagen hade koncernen en nettoskuld baserad på rörlig ränta om 2.534 Mkr (2.986). En ränteförändring med 1 procent skulle således påverka koncernens räntekostnader efter skatt med 25 Mkr (30) på helårsbasis.
AAKs policy i fråga om kapitalstruktur är att maximera skuldfinansieringen, dock inte över en nivå där vår ställning som bolag med god kreditriskvärdering hotas.
AAKs nyckeltalsmål är följande:
| 1. Räntebärande nettoskuld/EBITDA | < 3,00 | |||
|---|---|---|---|---|
| ----------------------------------- | -- | -- | -- | -------- |
EBITDA/räntekostnader > 5,00
Räntebärande nettoskuld/eget kapital < 1,25
Dessa nyckeltalsmål anses vara relativt försiktiga och bidrar till att garantera att AAK kommer att kunna behålla sin goda kreditriskvärdering.
Koncernens policy är att fördela den sammanlagda nettoupplåningen mellan dotterföretagen utifrån dessas andel av koncernens totala kassaflöde. Detta minimerar valutarisken när det gäller koncernens förmåga att betala ränta och göra amorteringar, vilket i sin tur stärker koncernens skuldsättningskapacitet.
| Valuta | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| SEK | 1.018 | 904 |
| DKK | 1.192 | 1.961 |
| GBP | 347 | 178 |
| MXN | 204 | 98 |
| USD | 419 | 370 |
| Summa | 3.180 | 3.511 |
Likviditetsrisken handlar om koncernens förmåga att klara sina finansiella åtaganden inom utsatt tid.
I nedanstående tabell redovisas alla koncernens finansiella åtaganden med utgångspunkt från de tidigaste förfallodatumen enligt kontrakten på balansdagen. Alla skulder till banker och kreditinstitut baseras på rörlig ränta, vilket innebär att det redovisade värdet vid årsslutet mycket väl återspeglar nuvärdet av dessa skulder. Alla skulder i utländsk valuta har omräknats till svenska kronor till balanskursen.
| Förfaller | Förfaller | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Total | Förfaller | inom | inom | Förfaller om | |
| belopp | inom 1 år | 1-2 år | 2-5 år | mer än 5 år | |
| Långfristiga skulder | |||||
| Finansiella skulder | |||||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 3.111 | - | 655 | 1.883 | 573 |
| Övriga långfristiga skulder | 2 | - | - | - | 2 |
| Summa långfristiga skulder | 3.113 | - | 655 | 1.883 | 575 |
| Ränta på skulder till banker och kreditinstitut | 680 | - | 158 | 435 | 87 |
| Summa långfristiga skulder och ränta | 3.793 | - | 813 | 2.318 | 662 |
| Kortfristiga skulder | |||||
| Finansiella skulder | |||||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 66 | 66 | - | - | - |
| Leverantörsskulder | 838 | 838 | - | - | - |
| Derivatinstrument | 733 | 733 | - | - | - |
| Upplupna kostnader | 291 | 291 | - | - | - |
| Övriga kortfristiga skulder | 487 | 487 | - | - | - |
| Summa kortfristiga skulder | 2.415 | 2.415 | |||
| Ränta på skulder till banker och kreditinstitut | 117 | 117 | - | - | - |
| Summa kortfristiga skulder och ränta | 2.532 | 2.532 |
De totala framtida utgående betalningarna för derivatinstrument är 7.041 Mkr och de totala framtida ingående betalningarna 6.835 Mkr.
| Mindre än | Mindre än | Mellan | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Totalbelopp | 1 år | 1-2 år | 2-5 år | Mer än 5 år | |
| Ej utnyttjade kreditfaciliteter | 3.530 | 135 | - | 3.395 |
Koncernens likvida medel om 540 Mkr, de ej utnyttjade kreditfaciliteter som står till förfogande och de likvida medel som verksamheten genererar anses tillsammans vara tillräckliga för att koncernen ska kunna fullgöra sina finansiella åtaganden.
| Total | Förfaller | Förfaller inom |
Förfaller inom |
Förfaller om | |
|---|---|---|---|---|---|
| belopp | inom 1 år | 1-2 år | 2-5 år | mer än 5 år | |
| Långfristiga skulder | |||||
| Finansiella skulder | |||||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 3.403 | - | 2.651 | 170 | 582 |
| Övriga långfristiga skulder | 4 | - | - | - | 4 |
| Summa långfristiga skulder | 3.407 | - | 2.651 | 170 | 586 |
| Ränta på skulder till banker och kreditinstitut | 169 | - | 29 | 40 | 100 |
| Summa långfristiga skulder och räntor | 3.576 | - | 2.680 | 210 | 686 |
| Kortfristiga skulder Finansiella skulder |
|||||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 107 | 107 | - | - | - |
| Övriga kortfristiga skulder | 22 | 22 | - | - | - |
| Leverantörsskulder | 574 | 574 | - | - | - |
| Derivatinstrument | 237 | 237 | - | - | - |
| Upplupna kostnader | 154 | 154 | - | - | - |
| Övriga kortfristiga skulder | 487 | 487 | - | - | - |
| Summa kortfristiga skulder | 1.581 | 1.581 | |||
| Ränta på skulder till banker och kreditinstitut | 61 | 61 | - | - | - |
| Summa kortfristiga skulder och räntor | 1.642 | 1.642 |
| Mindre än | Mindre än | Mellan | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Totalbelopp | 1 år | 1-2 år | 2-5 år | Mer än 5 år | |
| Ej utnyttjade kreditfaciliteter | 2.434 | 150 | - | 2.284 |
Företaget exponeras främst för kreditrisker i samband med kundfordringar och kundkontrakt. I det sistnämnda fallet består risken i att kunderna inte klarar av sina åtaganden till följd av förändrade marknadspriser.
AAKs kreditrisker är i allmänhet mycket begränsade på grund av de stabila och långsiktiga affärsförbindelser som vi har med våra kunder och leverantörer.
Koncernens kundstruktur är sådan att den största enskilda kunden svarar för mindre än 5 procent av vår totala försäljning och genomsnittskunden för mindre än 1 procent.
Nästan en fjärdedel av koncernens försäljning sker i länder där de politiska och kommersiella riskerna bedöms vara högre än i västvärlden. Också i dessa länder har dock värdeminskningen och behovet att skriva ned fordringar varit begränsade. Detta beror till stor del på att en stor del av våra affärer i dessa länder görs med stora multinationella företag, som också är verksamma globalt. Våra partner är också främst företag som vi har stabila, långsiktiga förbindelser med.
De enskilda rörelsegrenarna ansvarar för att hantera sina kundkreditrisker, medan de större produktionsanläggningarna ansvarar för att hantera motpartsrisken i samband med sina råvaruinköp.
| 2010 | 2009 | |||
|---|---|---|---|---|
| Underliggande | Underliggande | |||
| Mkr | belopp brutto | Reserv | belopp brutto | Reserv |
| Reserveringar per den 1 januari | 34 | 26 | 48 | 40 |
| Reserveringar för osäkra fordringar | 14 | 4 | 16 | 16 |
| Återfört ej utnyttjat belopp | -14 | -9 | -8 | -8 |
| Faktiska kundförluster | -6 | -6 | -22 | -22 |
| Valutakursdifferenser | 0 | 1 | 0 | 0 |
| Reserveringar per den 31 december | 28 | 16 | 34 | 26 |
Reserveringarna avser enbart kundfordringar. De totala kundfordringarna exklusive avsättningar var 1.767 Mkr (1.484).
| Mkr | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| 1-30 dagar | 299 | 249 |
| 31-120 dagar | 51 | 60 |
| 121-360 dagar | 1 | 10 |
| över 360 dagar | 0 | 6 |
| 351 | 325 |
Koncernen har tre slags finansiella instrument (värdesäkringsinstrument): råvaru-, valuta- och ränteswappkontrakt. I december 2010 hade koncernen endast finansiella derivatinstrument som värderades till verkliga värdet. Det verkliga värdet av finansiella derivatinstrument beräknas med hjälp av värderingsmetoder och observerbara marknadsdata (metodik: nivå 2). De tillämpade värderingsmetoderna beskrivs i redovisningspolicyn.
| Mkr | 2010 | 2009 | ||
|---|---|---|---|---|
| Finansiella instrument | Tillgångar | Skulder | Tillgångar | Skulder |
| Råvarukontrakt | 207 | 638 | 213 | 161 |
| Valutakontrakt | 62 | 81 | 74 | 67 |
| Ränteswappkontrakt | 12 | 14 | - | 9 |
| Summa | 281 | 733 | 287 | 237 |
Som framgår ovan säkrar AAK-koncernen råvarupris- och valutariskerna. Som säkringsinstrument används terminskontrakt och inköps- och försäljningskontrakt som inte anses vara tillgångar för eget bruk och därmed inte kan undantas från derivatredovisningen.
Eftersom kvaliteten på de bakomliggande råvaror som används vid säkringen skiljer sig från kvaliteten på de säkrade råvarorna är det sannolikt att en viss ineffektivitet uppstår. Koncernen minskar denna ineffektivitet genom att reducera grundriskerna mellan de säkrade råvaruriskerna och de bakomliggande råvaror som används som säkringskontrakt.
Riskhanteringen och nettoexponeringen för råvaror och valutor beskrivs närmare i avsnitten "Råvaruprisrisker" respektive "Exponering för utländsk valuta".
Förändringen i orealiserat värde på den säkrade risken uppgår till 466 Mkr. AAKs säkringsstrategi baseras på att med en kombination av flera säkringsinstrument neutralisera den effekt förändringar i marknadspriser medför på varulagret. Kombinationen av säkringsinstrument innebär att värdeförändringen på den säkrade risken motverkas med både realiserade och orealiserade resultat på derivatinstrument.
Förändringen av säkringsinstrumentens verkliga värde och det verkliga värde som är hänförligt till den säkrade risken redovisas under "Råvaror och förnödenheter samt förändring av lager av färdiga varor och produkter i arbete".
Den säkrade posten har redovisats som en övrig fordran.
AAK-koncernen började använda sig av säkringsredovisning till verkliga värdet den 1 oktober 2010. Det nya redovisningssättet har inte fordrat några förändringar av affärsmodellen eller riskhanteringen. Således kommer inte införandet av säkringsredovisning till verkliga värdet påverka den bakomliggande lönsamheten eller risknivån i koncernen.
Tidigare tillämpade inte AAK-koncernen säkringsredovisning i enlighet med IAS 39 i sin externa redovisning. Endast säkringskontrakten värderades således till verkliga värdet i resultaträkningen. Däremot värderades alla försäljningskontrakt, råvaruinköp (inklusive lager) och säkringskontrakt till verkliga värdet i den interna redovisningen, i enlighet med AAK-koncernens förfarande för riskhantering. Detta innebar att det tidigare uppstod en skillnad mellan den interna och den externa redovisningen på grund av att det verkliga värdet av försäljningskontrakt och råvaruinköp (inklusive lager) behandlades olika. Denna skillnad har tidigare redovisats som en så kallad IAS 39-effekt. 2010 var IAS 39-effekten 39 Mkr (2009: 578 Mkr).
För att upprätta finansiella rapporter måste exempelvis företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar i bokslutet redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt lämnad information i övrigt, bland annat om ansvarsförbindelser. De uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål som behandlas i detta avsnitt är de som bedöms vara de viktigaste för en förståelse av de finansiella rapporterna med hänsyn till graden av betydande bedömningar och osäkerhet. Förutsättningarna för AAKs verksamhet ändras successivt vilket medför att dessa bedömningar förändras.
Nedskrivning av goodwill prövas årligen och dessutom närhelst händelser eller ändrade omständigheter indikerar att värdet på förvärvsgoodwillen kan ha minskat, till exempel på grund av ändrat affärsklimat eller beslut att avyttra eller lägga ner viss verksamhet. För att bestämma om värdet på goodwill minskat, måste den kassagenererande enhet till vilken goodwill hänförts värderas, vilket sker genom en diskontering av enhetens kassaflöden. Vid tillämpningen av denna metod förlitar sig bolaget på ett antal faktorer, inklusive uppnådda resultat, affärsplaner, ekonomiska prognoser och marknadsdata.
AAKs materiella och immateriella anläggningstillgångar exklusive goodwill upptas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. AAK redovisar utöver goodwill inga immateriella anläggningstillgångar med obegränsad nyttjandeperiod. Avskrivningar görs över beräknad nyttjandeperiod till ett bedömt restvärde. Såväl nyttjandeperiod som restvärde omprövas minst i slutet av varje räkenskapsperiod.
Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att det redovisade värdet inte kan återvinnas. Det redovisade värdet av immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning prövas varje år. Om en sådan analys indikerar ett för högt upptaget värde fastställs tillgångens återvinningsvärde, vilket är det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassaflöde från tillgången alternativt den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
En prövning av det redovisade värdet aktualiseras även i samband med att en anläggningstillgång klassificeras som att den innehas för försäljning, då den upptas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.
Koncernen är skyldig att betala skatt i många olika länder. Omfattande bedömningar krävs för att fastställa den världsomspännande avsättningen för inkomstskatter. Det finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker. Koncernen redovisar en skuld för förväntade skatterevisionsfrågor baserat på bedömningar av huruvida ytterligare skattskyldighet kommer att uppstå. I de fall den slutliga skatten för dessa ärenden skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuella och uppskjutna skattefordringar och -skulder under den period då dessa fastställanden görs.
AAK är involverat i ett antal tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande verksamheten. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten. Enligt bästa bedömning är varken moderbolaget eller något dotterföretag för närvarande involverat i något rättsligt förfarande eller skiljeförfarande som bedöms komma att ha någon väsentlig negativ effekt på verksamheten, den finansiella ställningen eller resultatet av verksamheten.
Operativt säkras råvarupriser genom terminskontrakt eller genom inköpskontrakt till fastpris. Vidare valutasäkrar koncernen alla transaktionsrisker. Det innebär att bearbetningsersättningen för varje försäljningskontrakt är säkrat. I den interna uppföljningen marknadsvärderas samtliga försäljningskontrakt och råvaruinköp (inklusive lager) avseende både råvarupriser och valutakurser vilket inte IAS 39 möjliggör utan att tillämpa säkringsredovisning baserat på säkring av verkligt värde.
AAK har per den 1 oktober 2010 börjat tillämpa säkringsredovisning baserat på säkring av verkligt värde. Den nya redovisningsmetoden innebär inte någon ändring i den nuvarande affärsmodellen. Vidare kommer införandet inte att få någon påverkan på den underliggande lönsamheten eller risknivån inom koncernen.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Revision | ||||
| PwC | 4.836 | 4.669 | 1.044 | 753 |
| Övriga | 42 | 191 | - | - |
| Delsumma, revision | 4.878 | 4.860 | 1.044 | 753 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | ||||
| PwC | 248 | 97 | - | - |
| Övriga | - | - | - | - |
| Delsumma, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 248 | 97 | - | - |
| Konsultation av skatt | ||||
| PwC | 789 | 451 | 50 | - |
| Övriga | - | - | - | - |
| Delsumma, konsultation av skatt | 789 | 451 | 50 | - |
| Andra uppdrag | ||||
| PwC | 336 | 1.121 | - | 425 |
| Övriga | 110 | 69 | - | - |
| Delsumma, andra uppdrag | 446 | 1.190 | - | 425 |
| Summa | 6.361 | 6.598 | 1.094 | 1.178 |
Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, det vill säga sådant arbete som har varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Löner och andra ersättningar | 855.578 | 950.868 | 24.143 | 31.142 |
| Sociala kostnader | 257.584 | 248.656 | 17.846 | 18.467 |
| (varav pensionskostnader) | (105.772) | (96.755) | (6.961) | (8.577) |
Av koncernens pensionskostnader avser 3 Mkr (7) styrelse, VD och övriga ledande befattningshavare.
| 2010 | 2010 | 2009 | 2009 | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse, VD samt övriga ledande befattningshavare |
Övriga anställda |
Styrelse, VD samt övriga ledande befattningshavare |
Övriga anställda |
|||
| Lön och ersättning |
Varav rörlig ersättning |
Lön och ersättning |
Lön och ersättning |
Varav rörlig ersättning |
Lön och ersättning |
|
| Moderbolag i Sverige | 11.804 | 3.191 | 12.339 | 21.763 | 3.294 | 9.379 |
| Dotterföretag i Sverige | 2.415 | 472 | 254.496 | 2.911 | 574 | 260.106 |
| 14.219 | 3.663 | 266.835 | 24.674 | 3.868 | 269.485 | |
| Dotterföretag utomlands | 29.419 | 5.161 | 545.105 | 31.601 | 4.732 | 625.108 |
| Koncernen totalt | 43.638 | 8.824 | 811.940 | 56.275 | 8.600 | 894.593 |
| Not 7 – Medelantalet |
anst ällda |
, med | mera | |
|---|---|---|---|---|
| Medelantal | 2010 | 2010 | 2009 | 2009 | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| anställda | Antal anställda | Varav män | Varav kvinnor | Antal anställda | Varav män | Varav kvinnor |
| Moderbolag i Sverige | 14 | 8 | 6 | 13 | 6 | 7 |
| Dotterföretag i | 623 | 470 | 153 | 650 | 497 | 153 |
| Sverige | ||||||
| 637 | 478 | 159 | 663 | 503 | 160 | |
| Dotterföretag utomlands: | ||||||
| Benin | - | - | - | - | - | - |
| Brasilien | 5 | 4 | 1 | 5 | 3 | 2 |
| Ceylon | - | - | - | 1 | 1 | - |
| Danmark | 363 | 273 | 90 | 395 | 296 | 99 |
| Finland | 2 | 2 | - | 6 | 3 | 3 |
| Ghana | 2 | 2 | - | 2 | 2 | - |
| Litauen | 3 | 2 | 1 | 3 | 2 | 1 |
| Malaysia | 17 | 9 | 8 | 19 | 9 | 10 |
| Mexiko | 374 | 312 | 62 | 359 | 296 | 63 |
| Nederländerna | 63 | 53 | 10 | 63 | 52 | 11 |
| Norge | 1 | 1 | - | 1 | 1 | - |
| Polen | 5 | 2 | 3 | 5 | 2 | 3 |
| Ryssland | 13 | 4 | 9 | 18 | 5 | 13 |
| Storbritannien | 512 | 406 | 106 | 486 | 383 | 103 |
| Tjeckien | 2 | 1 | 1 | 3 | 2 | 1 |
| Uruguay | 12 | 6 | 6 | 11 | 6 | 5 |
| USA | 90 | 75 | 15 | 91 | 75 | 16 |
| 1.464 | 1.152 | 312 | 1.468 | 1.138 | 330 | |
| Koncernen totalt | 2.101 | 1.630 | 471 | 2.131 | 1.641 | 490 |
| 2010 | 2009 | |||
|---|---|---|---|---|
| Styrelseledamöter och | Antal på | Antal på | ||
| ledande befattningshavare | balansdagen | Varav män (%) | balansdagen | Varav män (%) |
| Koncernen (inkl dotterföretag) | ||||
| Styrelseledamöter | 134 | 95 | 150 | 95 |
| Verkställande direktör och andra | ||||
| ledande befattningshavare | 70 | 96 | 73 | 97 |
| Moderbolaget | ||||
| Styrelseledamöter 1) | 10 | 90 | 10 | 90 |
| Verkställande direktör och andra | ||||
| ledande befattningshavare | 3 | 67 | 2 | 100 |
1) Därtill 2 personalrepresentanter, varav 1 man.
Principerna för ersättning till AAKs ledande befattningshavare, i moderbolaget och koncernen är utformade för att säkerställa att AAK ur ett internationellt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig kompensation som förmår attrahera och behålla kvalificerade medarbetare.
Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds av ersättningskommittén och beslutas av styrelsen.
Det totala ersättningspaketet omfattar fast lön, årlig variabel lön, pension, bilförmån samt avgångsvederlag. Ledande befattningshavare har haft möjlighet att investera i teckningsoptioner till marknadspris.
Den fasta lönen, som är individuell och differentierad utifrån ansvar och prestation, fastställs utifrån marknadsmässiga principer och revideras årligen. Datum för den årliga revisionen är den 1 januari.
Den årliga variabla delen baseras på uppfyllelsen av årligen fastställda mål. Målen är relaterade till företagets resultat och rörelsekapital. För koncernledningen kan den årliga variabla lönen uppgå till maximalt 50 procent av den fasta lönen.
Pensionen för koncernledningen följer KTP-planen (motsvarar ITP).
Med verkställande direktören och medlemmar av koncernledningen finns avtal om avgångsvederlag uppgående till en årslön (fast kontant månadslön x 12 månader) vid uppsägning från företagets sida. Det finns inte någon möjlighet för någon av befattningshavarna inklusive den verkställande direktören att själv påkalla rätt till avgångsvederlag.
Uppsägningstiden från den verkställande direktören och från övriga ledande befattningshavares sida är 6 månader. Om företaget säger upp anställningsavtalet är uppsägningstiden 12 månader.
Till de av årsstämman valda styrelseledamöterna utgår ett av stämman beslutat styrelsearvode, vilket fördelas mellan ledamöterna efter beslut i styrelsen.
Utöver kostnadsersättningar för resor har inga andra ersättningar eller förmåner utbetalats. Bolagets VD, styrelsens sekreterare och arbetstagarrepresentanterna erhåller ej något arvode utöver ersättning för kostnader i samband med styrelsearbete.
Enligt årsstämmans beslut uppgår arvodet till de stämmovalda externa styrelseledamöterna till sammanlagt 2.750.000 kr inklusive ersättning för kommittéarbete. Av detta utgår till styrelsens ordförande 400.000 kr, till styrelsens vice ordförande 300.000 kr och 200.000 kr till övrig extern styrelseledamot. Ersättning för kommittéarbete fördelar sig enligt bolagsstämmobeslut till 200.000 kr för revisionskommitténs ordförande, 100.000 kr till övriga ledamöter i revisionskommittén, 100.000 kr till ersättningskommitténs ordförande och 50.000 kr till övriga ledamöter i ersättningskommittén.
| Lön/Styrelse | Årlig | Övriga | Pensions | Reserv | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kronor | arvode | variabel lön | förmåner 2) | kostnad | förändring | Summa |
| Styrelsen | ||||||
| Melker Schörling, | ||||||
| ordförande | 400.000 | - | - | - | - | 400.000 |
| Carl Bek-Nielsen, | ||||||
| vice ordförande | 300.000 | - | - | - | - | 300.000 |
| Martin Bek-Nielsen | 300.000 | - | - | - | - | 300.000 |
| John Goodwin | 250.000 | - | - | - | - | 250.000 |
| Mikael Ekdahl | 400.000 | - | - | - | - | 400.000 |
| Anders Davidsson | 200.000 | - | - | - | - | 200.000 |
| Ulrik Svensson | 400.000 | - | - | - | - | 400.000 |
| Harald Sauthoff | 300.000 | - | - | - | - | 300.000 |
| Märit Beckeman | 200.000 | - | - | - | - | 200.000 |
| Delsumma styrelsen | 2.750.000 | - | 2.750.000 | |||
| Ledande befattningshavare | ||||||
| Arne Frank, | ||||||
| verkställande direktör 3) | 4.954.487 | 1.779.167 5) | 22.416 | 1.625.806 | - | 8.381.876 |
| Jerker Hartwall, tidigare | ||||||
| verkställande direktör 3) | 6.688.841 4) | - 5) | 108.804 | 1.500.000 | -3.576.922 6) | 4.720.723 |
| Övriga ledande | ||||||
| befattningshavare 7) | 9.843.922 | 3.219.020 5) | 613.946 | 2.575.784 | - | 16.252.672 |
| Delsumma ledande | ||||||
| befattningshavare | 21.487.250 | 4.998.187 | 745.166 | 5.701.590 | -3.576.922 | 29.355.271 |
| Summa | 24.237.250 | 4.998.187 | 745.166 | 5.701.590 | -3.576.922 | 32.105.271 |
1) Avser kostnadsfört under 2010.
2) Övriga förmåner avser huvudsakligen bilförmån.
3) Arne Frank tillträdde som verkställande direktör den 6 april 2010. Jerker Hartwall var verkställande direktör till och med den 5 april 2010.
4) Utöver lön har under året utbetalts 2.058.746 kr utgörande huvudsakligen del av innestående semester/arbetstidsförkortning.
För koncernchefen och verkställande direktören Arne Frank uppgår årlig fast lön till 6.000.000 kr samt förmånsvärde av tjänstebil. Till detta kommer variabel lön som kan uppgå till maximalt 50 procent av den fasta lönen. Under 2010 har 1.779.167 kr kostnadsförts för variabel lön. Arne Franks pensionsålder är 65 år. För att säkerställa pensionen gör bolaget årligen pensionspremieinbetalningar till valt försäkringsbolag. Den årliga premien för pensionen är i Arne Franks avtal fastställd till 30 procent av den årliga fasta lönen. För övriga ledande befattningshavare i koncernledningen är pensionsåldern 62 år alternativt 65 år.
Inom koncernen finns förmånsbestämda pensionsplaner, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. De förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige och Nederländerna. Vidare finns åtagande för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige som tryggas genom en försäkring i KP (KP Pensionskassa).
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta eller motsvarande inom KP (KP Pensionskassa). Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För perioden 1 januari – 31 december 2010 har AarhusKarlshamn AB (publ) och AarhusKarlshamn Sweden AB inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i KP Pensionskassa redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Motsvarande förutsättningar föreligger för försäkringen i KP (KP Pensionskassa). Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i KP (KP Pensionskassa) uppgår till 20 Mkr (20).
| Förmånsbestämda pensionsplaner |
||
|---|---|---|
| 2010 | 2009 | |
| De belopp som redovisas i koncernens balansräkning har beräknats enligt följande: | ||
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 512 | 514 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -420 | -429 |
| 92 | 85 | |
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | - | - |
| Oredovisade aktuariella vinster (-) och förluster (+) | -88 | -85 |
| Nettoskuld i balansräkningen | 4 | 0 |
| Nettobeloppet redovisas i följande poster i koncernens balansräkning: | ||
| Pensionsförpliktelser | 4 | 0 |
| Nettoskuld i balansräkningen | 4 | 0 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner |
||
| 2010 | 2009 | |
| De belopp som redovisas i koncernens resultaträkning är följande: | ||
| Summa, ingår i personalkostnader (not 6) | 13 | 19 | |
|---|---|---|---|
| Inbetalningar från anställda | -1 | - | |
| Kostnad avseende tjänstgöring under tidigare år | - | - | |
| Akturiella vinster (+) och förluster (-) | 1 | 4 | |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | -18 | -17 | |
| Räntekostnader | 21 | 22 | |
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år | 10 | 10 | |
| Pensionskostnader | ||
|---|---|---|
| 2010 | 2009 | |
| Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning är följande: | ||
| Summa kostnader för förmånsbestämda planer inkl löneskatt | 13 | 12 |
| Summa kostnader för avgiftsbestämda planer inkl löneskatt | 93 | 85 |
| Summa | 106 | 97 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner |
||
| 2010 | 2009 | |
| Specifikation av förändringarna i den nettoskuld som redovisas i koncernens balansräkning: |
||
| Nettoskuld vid årets början | 0 | 5 |
| Nettokostnad redovisad i resultaträkningen | 13 | 19 |
| Utbetalning av förmåner | -9 | -24 |
| Tillskjutna medel från arbetsgivaren till fonderade planer | - | - |
| Valutakursdifferenser på utländska planer | - | - |
| Nettoskuld vid årets slut | 4 | 0 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner |
||
| 2010 | 2010 | |
| Nederländerna | Sverige | |
| Viktiga aktuariella antaganden på balansdagen (%): | ||
| Diskonteringsränta | 4,7 | 4,25 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 4,0 | 4,25 |
| Framtida årliga löneökningar | 2,0 | 3,0 |
| Framtida årliga pensionsökningar | 2,5 | 3,0 |
| Personalomsättning | 5,0 | 5,0 |
| Förmånsbestämda |
| pensionsplaner | |||
|---|---|---|---|
| 2009 | 2009 | ||
| Nederländerna | Sverige | ||
| Viktiga aktuariella antaganden på balansdagen (%): | |||
| Diskonteringsränta | 5,2 | 3,75 | |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 4,6 | 4,0 | |
| Framtida årliga löneökningar | 2,5 | 3,0 | |
| Framtida årliga pensionsökningar | 2,0 | 3,0 | |
| Personalomsättning | 5,0 | 5,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Försäkringsersättning | 19 | 70 | - | 45 |
| Övriga rörelseintäkter | 27 | 28 | 2 | - |
| Summa | 46 | 98 | 2 | 45 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Ränteintäkter | 8 | 6 | 0 | 0 |
| Ränteintäkter koncernföretag | - | - | 164 | 28 |
| Andra finansiella intäkter | 21 | 29 | 0 | - |
| Koncerninterna utdelningar | - | - | - | 87 |
| Finansiella intäkter | 29 | 35 | 164 | 115 |
| Räntekostnader | -59 | -164 | -136 | -31 |
| Valutakursförändringar | -2 | -18 | - | - |
| Värdeförändring derivatinstrument | -10 | -23 | - | - |
| Andra finansiella kostnader | -12 | -7 | -4 | -4 |
| Finansiella kostnader | -83 | -212 | -140 | -35 |
| Finansnetto | -54 | -177 | 24 | 80 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Aktuell skatt | -214 | -253 | 6 | 2 | |
| Uppskjuten skatt | 12 | -202 | 2 | 0 | |
| Summa | -202 | -455 | 8 | 2 |
Koncernens vägda genomsnittliga underliggande skattesats exklusive uppskjuten skatt på IAS 39-effekten är uppskattningsvis 27 procent. Koncernens vägda genomsnittliga skattesats 2010, baserad på skattesatserna i respektive land var 24 procent. Skattesatsen i Sverige är 26,3 procent (26,3). Moderbolagets verkliga skattesats år 2010 understiger nominell skattesats vilket huvudsakligen är en effekt av skattefria utdelningseffekter.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 Redovisat resultat före skatt 828 Inkomstskatt beräknad enligt nationella skattesatser gällande för resultat i respektive land -218 Skatteeffekt av olika skattesatser i andra länder -1 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader -2 Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 20 Effekt av underskottsavdrag, netto 0 Effekt av ändrade skattesatser -1 |
2009 | 2010 | 2009 | |
| 1.298 | -24 | 68 | ||
| -367 | 6 | -18 | ||
| 0 | - | - | ||
| -3 | -1 | -3 | ||
| 8 | 3 | 23 | ||
| 2 | - | - | ||
| -40 | - | - | ||
| Justering för aktuell skatt tidigare år | 0 | -55 | - | - |
| Skattekostnad | -202 | -455 | 8 | 2 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Aktuell skatt i erhållna koncernbidrag | - | - | 7 | 2 |
| Summa | - | 7 | 2 |
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. De kvittade beloppen är som följer:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Underskottsavdrag | 0 | 0 | - | - |
| Materiella anläggningstillgångar | 42 | 32 | - | - |
| Lager | 19 | 3 | - | - |
| Omsättningstillgångar | -2 | 3 | - | - |
| Avsättningar | 21 | 21 | - | - |
| Långfristiga skulder | 8 | 5 | - | - |
| Kortfristiga skulder | 19 | 50 | - | - |
| Övriga temporära skillnader | - | - | 2 | 0 |
| Vid årets slut | 107 | 114 | 2 | 0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Uppskjutna skatteskulder | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 4 | 19 | - | - |
| Materiella anläggningstillgångar | 253 | 254 | - | - |
| Lager | 7 | 8 | - | - |
| Omsättningstillgångar | 27 | 33 | - | - |
| Avsättningar | 6 | - | - | - |
| Periodiseringsfonder | 10 | 10 | - | - |
| Kortfristiga skulder | -1 | 12 | - | - |
| Vid årets slut | 306 | 336 |
Bolaget har inga förlustavdrag som ej värderats som en uppskjuten skattefordran.
Förutom uppskjuten skattefordran/skatteskuld har AarhusKarlshamn följande aktuella skulder och fordringar vad avser skatt:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 -119 -144 |
2009 | 2010 | 2009 | |
| Skatteskulder | 0 | 0 | ||
| Skattefordran | 88 | 42 | - | - |
| Netto skatteskuld/skattefordran | -31 | -102 | 0 | 0 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2010 2009 |
|||
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr | 624 | 826 | |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier | 40.898.189 | 40.898.189 | |
| Resultat per aktie, kronor | 15,26 | 20,19 |
Beräkningen av resultat per aktie för 2010 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgående till 624 Mkr (826) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier uppgående till 40.898.189 (40.898.189). Ingen utspädning från utestående teckningsoptioner har skett under 2010.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att en utdelning för verksamhetsåret 2010 lämnas med 4,50 kr per aktie. Beslut kommer att fattas på årsstämman 17 maj 2010. Avstämningsdag för utdelning föreslås bli den 20 maj och utdelningen beräknas vara aktieägarna tillhanda den 25 maj.
| Byggnader och mark |
Maskiner och tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Pågående nyanläggningar |
Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| Ingående anskaffningsvärde | |||||
| 1 januari 2009 | 1.117 | 5.033 | 336 | 201 | 6.687 |
| Investeringar | 12 | 110 | 28 | 164 | 314 |
| Avyttringar och utrangeringar | -42 | -5 | -14 | - | -61 |
| Omklassificeringar | 18 | 147 | 8 | -173 | 0 |
| Valutakursdifferenser | -30 | -82 | -15 | -11 | -138 |
| Utgående ackumulerade anskaffnings | |||||
| värden 31 december 2009 | 1.075 | 5.203 | 343 | 181 | 6.802 |
| Ingående anskaffningsvärde | |||||
| 1 januari 2010 | 1.075 | 5.203 | 343 | 181 | 6.802 |
| Investeringar | 14 | 115 | 14 | 185 | 328 |
| Avyttringar och utrangeringar | -2 | -46 | -51 | - | -99 |
| Omklassificeringar | 16 | 110 | 7 | -133 | 0 |
| Valutakursdifferenser | -110 | -353 | -29 | -14 | -506 |
| Utgående ackumulerade anskaffnings | |||||
| värden 31 december 2010 | 993 | 5.029 | 284 | 219 | 6.525 |
| Ingående avskrivningar 1 januari 2009 | 423 | 2.778 | 247 | - | 3.448 |
| Avyttringar och utrangeringar | -5 | -2 | -5 | - | -12 |
| Årets avskrivningar | 44 | 313 | 25 | - | 382 |
| Valutakursdifferenser | -14 | -23 | -7 | - | -44 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar 31 december 2009 |
448 | 3.066 | 260 | - | 3.774 |
| Ingående avskrivningar 1 januari 2010 | 448 | 3.066 | 260 | - | 3.774 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | -4 | -50 | - | -54 |
| Årets avskrivningar | 39 | 288 | 29 | - | 356 |
| Valutakursdifferenser | -65 | -248 | -26 | - | -339 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | |||||
| 31 december 2010 | 422 | 3.122 | 213 | 3.757 | |
| Ingående nedskrivningar 1 januari 2009 | - | 50 | - | - | 50 |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | - | - |
| Omklassificering | 8 | -8 | - | - | - |
| Valutakursdifferenser | - | - | - | - | - |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar 31 december 2009 |
8 | 42 | - | 50 | |
| Ingående nedskrivningar 1 januari 2010 Årets nedskrivningar |
8 - |
42 - |
- - |
- - |
50 - |
| Omklassificering | - | - | - | - | - |
| Valutakursdifferenser | - | - | - | - | - |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | |||||
| 31 december 2010 | 8 | 42 | - | 50 | |
| Utgående planenligt restvärde 31 december 2009 |
619 | 2.095 | 83 | 181 | 2.978 |
| Varav mark | 106 | ||||
| Taxeringsvärden Svenska företag Byggnader och mark Bokfört värde för motsvarande tillgångar |
148 99 |
| Byggnader och mark |
Maskiner och tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Pågående nyanläggningar |
Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| Utgående planenligt restvärde 31 december 2010 |
563 | 1.865 | 71 | 219 | 2.718 |
| Varav mark | 111 | ||||
| Taxeringsvärden Svenska företag Byggnader och mark |
158 | ||||
| Bokfört värde för motsvarande tillgångar | 100 |
| Koncernen | Goodwill | Patent och andra im materiella tillgångar |
Summa |
|---|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde 1 januari 2009 | 682 | 214 | 896 |
| Investeringar | - | 2 | 2 |
| Valutakursdifferenser | -30 | 2 | -28 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december 2009 | 652 | 218 | 870 |
| Ingående anskaffningsvärde 1 januari 2010 | 652 | 218 | 870 |
| Investeringar | - | 7 | 7 |
| Valutakursdifferenser | -72 | -6 | -78 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december 2010 | 580 | 219 | 799 |
| Ingående avskrivningar och nedskrivningar 1 januari 2009 Årets avskrivningar |
0 - |
80 21 |
80 21 |
| Valutakursdifferenser | 0 | 5 | 5 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31 december 2009 |
0 | 106 | 106 |
| Ingående avskrivningar och nedskrivningar 1 januari 2010 | 0 | 106 | 106 |
| Årets avskrivningar | - | 20 | 20 |
| Valutakursdifferenser | 0 | -9 | -9 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31 december 2010 |
0 | 117 | 117 |
| Utgående restvärde 31 december 2009 Utgående restvärde 31 december 2010 |
652 580 |
112 102 |
764 682 |
Inför bokslutet 2010 har koncernen gjort en prövning av nedskrivningsbehov för goodwill.
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter. Återvinningsvärdet för en kassagenererande enhet fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från det uppskattade framtida kassaflödet baserat på budgetar/ prognoser som täcker en femårsperiod. Kassaflöden bortom denna tidsperiod har extrapolerats med i inget fall överstigande 3 procent (3). Rörelsekapitalet bortom femårsperioden har bedömts kvarstå på nivån år fem. Diskonteringsräntan har antagits uppgå till 9 procent (9) efter skatt och 12,8 procent (12,8) före skatt. Mot bakgrund av att förvärvade verksamheters produktion, försäljning med mera oftast integreras med annan verksamhet inom AarhusKarlshamn-koncernen i så stor omfattning att det inte längre är möjligt att särskilja den ursprungligen förvärvade enhetens kassaflöde, har prövningen av goodwillvärden i stor utsträckning fått göras på en högre nivå. Goodwillprövningen av de svenska, danska och holländska enheterna har därför skett på en aggregerad nivå, där de tre fabrikerna utgjort en kassagenererande enhet. För övriga goodwillprövningar har den kassagenererande enheten varit på landsnivå.
Känsligheten i beräkningen innebär att goodwillvärdet fortsatt kan försvaras även om diskonteringsräntan skulle höjas med en procentenhet eller att den långsiktiga tillväxten skulle sänkas med en procentenhet.
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 1.495 | 5.671 | |
| Återbetalning kapitaltillskott | - | -1.151 | |
| Lämnade kapitaltillskott | 2.500 | - | |
| Bildande av dotterföretag | - | 27 | |
| Koncernintern försäljning av dotterföretag | - | -3.052 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 3.995 | 1.495 |
| 2010 | 2009 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Org. nummer | Säte | Antal aktier | Kapital andel % |
Bokfört värde |
Antal aktier | Kapital andel % |
Bokfört värde |
||
| AarhusKarlshamn Invest AB, Sverige | 556747-6931 | Malmö | 1.000 | 100 | 0 | 1.000 | 100 | 0 | |
| AarhusKarlshamn Holding Malta Ltd, Malta | C48134 | Gzira | 25.274.999 | 100 | 2.527 | 274.999 | 100 | 27 | |
| Advanced Lipids AB, Sverige | 556728-5837 | Karlshamn | 100 | 50 | 0 | 100 | 50 | 0 | |
| AarhusKarshamn Holding AB, Sverige | 556759-7918 | Malmö | 1.000 | 100 | 0 | 1.000 | 100 | 0 | |
| AarhusKarlshamn Sweden AB, Sverige | 556478-1796 | Karlshamn | 21.864.928 | 100 | 21.864.928 | 100 | |||
| Tefac AB, Sverige | 556283-5214 | Karlshamn | 1.000 | 100 | 1.000 | 100 | |||
| Binol AB, Sverige | 556111-3472 | Karlshamn | 20.000 | 100 | 20.000 | 100 | |||
| BioSafe Oy, Finland | 1877093-5 | Raisio | 100 | 100 | 100 | 100 | |||
| Belico Holding AB, Sverige | 556537-0904 | Karlshamn | 9.000 | 100 | 9.000 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Baltic Holding AB, Sverige | 556381-8664 | Karlshamn | 1.000 | 100 | 1.000 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Baltic Ltd, Litauen | 110478793 | Vilnius | 254 | 100 | 254 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Czech Republic Spol.s.r.o, Tjeckien | 15268853 | Prag | - | 100 | - | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Poland Sp.z o.o., Polen | 0000124135 | Warszawa | 100 | 100 | 100 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Netherlands BV, Nederländerna | 35012547 | Zaandijk | 500 | 100 | 500 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Norway AS, Norge | 988369403 | Oslo | 1.000 | 100 | 1.000 | 100 | |||
| Karlshamns UK Holdings Plc., Storbritannien | 83553 | Hull | 4.848.499 | 100 | 4.848.499 | 100 | |||
| Karlshamns International Plc., Storbritannien | 2366565 | Hull | 50.000 | 100 | 50.000 | 100 | |||
| Chamber & Fargus Ltd, Storbritannien | 2352279 | Hull | 1.642.461 | 100 | 1.642.461 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Hull Ltd, Storbritannien | 2193829 | Hull | 1.500.000 | 100 | 1.500.000 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn (Malaysia) Sdn. Bhd., Malaysia | 185577-P | Kuala Lumpur | 1.500.000 | 100 | 1.500.000 | 100 | |||
| Rapsona AB, Sverige | 556759-4600 | Järfälla | 1.000 | 100 | 1.000 | 100 | |||
| Aarhus United A/S, Danmark | 45954919 | Aarhus | 400.000.000 | 100 | 1.468 | 400.000.000 | 100 | 1.468 | |
| AarhusKarlshamn Denmark A/S, Danmark | 15672099 | Aarhus | 100.000.000 | 100 | 100.000.000 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Germany GmbH, Tyskland | HRB89102 | Darmstadt | 25.000 | 100 | - | - | |||
| AarhusKarlshamn Ghana Ltd, Ghana | 80539/0671 | Accra | 500.000 | 100 | 500.000 | 100 | |||
| KNAR Benin Sarl, Benin | 19 269B | Cotonou | 200 | 100 | 200 | 100 | |||
| Kassardijan Industries Ghana Ltd, Ghana | C-933 | Tamale | 10.000.000 | 100 | 10.000.000 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Burkina Faso, Burkina Faso | BFBBD2007 B465 | Bobo | 200 | 100 | 200 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Asia Pacific Sdn.Bhd, Malaysia | 516423-P | Kuala Lumpur | 500.000 | 100 | 500.000 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Australia Pty Ltd, Australien | 094486361 | South Wales | 167.858 | 100 | 167.858 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn RU OOO, Ryssland | 7709734935 | Moskva | - | - | 1 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn OOO, Ryssland | 7709851438 | Moskva | 0 | 100 | - | - | |||
| AarhusKarlshamn Havnen A/S, Danmark | 13919232 | Aarhus | 1 | 100 | 1 | 100 | |||
| Aarhus 1 A/S, Danmark | 10112265 | Aarhus | 5.000 | 100 | 5.000 | 100 | |||
| Aarhus 3 A/S, Danmark | 16335770 | Aarhus | 5.000 | 100 | 5.000 | 100 | |||
| Hydrogen I/S, Danmark | 21839639 | Aarhus | - | 65,5 | - | 65,5 | |||
| AarhusKarlshamn Latin America S.A., Uruguay | 214947990014 | Cousa | 150.000.000 | 100 | 150.000.000 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn do Brasil desenvolvimento | |||||||||
| de Negosios Ltda, Brasilen | 07.830.192/0001-02 Sao Paulo | 24.000 | 100 | 24.000 | 100 | ||||
| AarhusKarlshamn UK Ltd, Storbritannien | 1585686 | Hull | 23.600.000 | 100 | 23.600.000 | 100 | |||
| Book & Claim Ltd, Storbritannien | 5997462 | Hull | 100.000 | 100 | 100.000 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn USA Inc., USA | 13-3445572 | New Jersey | 20.300.000 | 100 | 20.300.000 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Canada Ltd, Canada | 2040468 | Toronto | 100 | 100 | 100 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Mexico, S.A. de C.V., Mexico | AUM8302244G2 | Morelia | 201.006.799 | 94,34 | 201.006.799 | 94,34 | |||
| AarhusKarlshamn Byejendomme A/S, Danmark | 14750576 | Aarhus | 1.000.000 | 100 | 1.000.000 | 100 | |||
| Aarhus Malaysia Sdn. Bhd., Malaysia | 203033-P | Teluk Intan | 1.072.860 | 100 | 1.072.860 | 100 | |||
| Ceylon Trading Co. Ltd., Sri Lanka | J 333 | Colombo | 955.000 | 100 | 955.000 | 100 | |||
| Summa | 3.995 | 1.495 |
Ovanstående förteckning omfattar vissa av moderbolaget direkt och indirekt ägda aktier och andelar, per den 31 december 2010. En fullständig specifikation över innehav och aktier och andelar, som upprättas enligt bestämmelserna i svenska Årsredovisningslagen och som ingår i den årsredovisning som insänds till Bolagsverket, kan rekvireras från [email protected]
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 1.286 | 1.221 | |
| Varor på väg | 371 | 384 | |
| Varor under tillverkning | 290 | 308 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 352 | 324 | |
| Summa | 2.299 | 2.237 |
I kostnadsslaget "råvaror och förnödenheter samt förändring av lager av färdiga varor och produkter i arbete" för koncernen ingår nedskrivning av varulager med 23 Mkr (16).
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | ||
| Kassa och bank | 522 | 293 | |
| Kortfristiga placeringar | 18 | 29 | |
| Summa | 540 | 322 |
Per den 31 december 2010 omfattade det registrerade aktiekapitalet 40.898.189 aktier (408.981.890 kr).
Reserver avser i all huvudsak omräkningsreserven. Av den totala reserven avser 4.856.140 kr reservfond i moderbolaget som i sin helhet är hänförlig till tidigare gjord nedsättning av aktiekapitalet.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta i vilken koncernens finansiella rapporter presenteras. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kr.
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänande vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag samt andel i intresseföretag, erlagd köpeskilling för utställda teckningsoptioner och årets resultat.
Per den 31 december 2010 uppgick koncernens innehav av egna aktier till 0 (0) st.
| Omräkningsreserv | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående omräkningsreserv | -144 | -66 |
| Årets omräkningsdifferenser | -229 | -78 |
| Utgående omräkningsreserv | -373 | -144 |
| Reservfond | 2010 | 2009 |
| Ingående reservfond | 5 | - |
| Årets förändring | - | 5 |
| Utgående reservfond | 5 | 5 |
| Summa reserver | 2010 | 2009 |
| Ingående omräkningsreserv | -139 | -66 |
| Årets förändring av reserver: | ||
| Omräkningsreserv | -229 | -78 |
| Reservfond | - | 5 |
| Utgående reserver | -368 | -139 |
Enligt bolagsordningen för AarhusKarlshamn AB (publ) skall aktiekapitalet uppgå till lägst 300 Mkr och till högst 1.200 Mkr. Samtliga aktier är fullt betalade och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar. Aktiekapitalet består av 40.898.189 aktier (40.898.189 ) med ett kvotvärde om 10 kr per aktie, vilket innebär ett aktiekapital om 408.981.890 kr (408.981.890)
Reservfonden avser tidigare gjord nedsättning av aktiekapitalet.
Utgörs av föregående års fria egna kapital och efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat, erlagd köpeskilling för utställda teckningsoptioner och eventuell fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillängligt för utdelning till aktieägarna.
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av årsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad utdelning för 2010 beräknas uppgå till 184 Mkr (4,50 kr per aktie). Beloppet har ej redovisats som skuld.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Långfristig | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Skulder till banker och kreditinstitut | 3.111 | 3.403 | 902 | 906 |
| Summa | 3.111 | 3.403 | 902 | 906 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| Kortfristig | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Skulder till banker och kreditinstitut | 66 | 107 | - | - |
Förfallodagar för långfristig upplåning är som följer:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Mellan 1 - 5 år | 2.538 | 2.821 | 902 | 906 |
| Mer än 5 år | 573 | 582 | - | - |
| Summa | 3.111 | 3.403 | 902 | 906 |
Summa 66 107 -
| Koncernen | Omstruktu rering |
Återställande av miljö |
Övrigt | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2009 | 102 | 30 | 13 | 145 |
| Avsättning som gjorts under året | 7 | - | 3 | 10 |
| Avsättning som tagits i anspråk under året | -36 | - | -1 | -37 |
| Valutakursdifferenser | - | -2 | - | -2 |
| Utgående balans 31 december 2009 | 73 | 28 | 15 | 116 |
| Koncernen | Omstruktu rering |
Återställande av miljö |
Övrigt | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2010 | 73 | 28 | 15 | 116 |
| Avsättning som gjorts under året | 21 | - | 18 | 39 |
| Avsättning som tagits i anspråk under året | -44 | - | -1 | -45 |
| Omklassificering | -8 | 8 | - | - |
| Valutakursdifferenser | -3 | -3 | 0 | -6 |
| Utgående balans 31 december 2010 | 39 | 33 | 32 | 104 |
| Avsättningarna består av | ||
|---|---|---|
| 2010 | 2009 | |
| Långfristig del | 63 | 94 |
| Kortfristig del | 41 | 22 |
| Summa | 104 | 116 |
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Avsättningarna avser huvudsakligen kostnader för att återställa förorenad mark.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Personalrelaterade kostnader | 238 | 242 | 27 | 26 |
| Övrigt | 251 | 245 | 4 | 7 |
| Summa | 489 | 487 | 31 | 33 |
Not 24 – Ställda säkerheter
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| För egna avsättningar och skulder | ||||
| Fastighetsinteckningar | 750 | 960 | - | - |
| Summa | 750 | 960 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Övriga ansvarsförbindelser | 3 | 124 | - | - |
| Summa | 3 | 124 |
Ansvarsförbindelserna per 31 december 2009 avsåg huvudsakligen utställda motförbindelser för koncernbolags åtagande gentemot finansiella institut för att täcka lokal upplåning.
Utöver ovan angivna ansvarsförbindelser förekommer som ett led i koncernens normala affärsverksamhet garantier för fullgörande av olika kontraktsenliga åtaganden. Ingen indikation fanns vid årsskiftet att lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.
Av moderbolagets försäljning utgjorde 42 Mkr (42), det vill säga 100 procent (100) försäljning till koncernföretag. Moderbolagets inköp från koncernföretag avser administrativa tjänster i begränsad omfattning. Samtliga transaktioner sker på marknadsmässiga villkor.
Utöver vad som angivits i not 8 Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare samt i beskrivningen av styrelsen på sid 58-59 har nedanstående transaktioner med närstående fysiska personer ägt rum. Koncernen har under året haft transaktioner med Unitata Berhard i Malaysia som genom Carl Bek-Nielsen och Martin Bek-Nielsen kan anses vara av närstående karaktär.
Utestående kundfordran uppgick till 10 Mkr (3). Utestående leverantörsskuld uppgick till 54 Mkr (28). Årets inköp uppgick till 964 Mkr (545) och årets försäljning uppgick till 213 Mkr (152).
Samtliga transaktioner har skett på marknadsmässiga villkor.
Verkställande direktören har tecknat 246.500 köpoptioner till marknadspris med BNS Holding AB.
Under året har inga företagsförvärv genomförts.
Koncernens verksamhet är organisatoriskt uppdelad i ett antal affärsområden baserade på produkter. Även marknadsorganisationen avspeglar denna struktur. Affärsområdena utgör därför koncernens primära segment medan marknadsområdena utgör sekundära segment.
| 2010 | Chocolate & Confectionery Fats |
Food Ingredients |
Technical Products & Feed |
Group Functions |
Elimineringar | Koncernen 2010 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | ||||||
| Externa intäkter | 4.475 | 8.926 | 1.407 | - | - | 14.808 |
| Interna intäkter | 811 | 292 | 41 | 83 | -1.227 | - |
| Koncernen totalt | 5.286 | 9.218 | 1.448 | 83 | -1.227 | 14.808 |
| Chocolate & | Technical | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Confectionery | Food | Products & | Group | Koncernen | ||
| 2010 | Fats | Ingredients | Feed | Functions | Elimineringar | 2010 |
| Rörelseresultat | 341 | 475 | 97 | -89 | - | 824 |
| IAS 39 | - | - | - | 39 | - | 39 |
| Försäkrings | ||||||
| ersättning | 19 | - | - | - | - | 19 |
| Totalt | 360 | 475 | 97 | -50 | - | 882 |
| Övriga upplysningar | ||||||
| Tillgångar | 3.351 | 4.244 | 476 | 429 | - | 8.500 |
| Ofördelade tillgångar | - | - | - | - | - | 752 |
| Koncernen totalt | 3.351 | 4.244 | 476 | 429 | - | 9.252 |
| Skulder | 747 | 1.549 | 93 | 73 | - | 2.462 |
| Ofördelade skulder | - | - | - | - | - | 3.602 |
| Koncernen totalt | 747 | 1.549 | 93 | 73 | - | 6.064 |
| Investeringar Avskrivningar och |
118 | 208 | 8 | 1 | - | 335 |
| nedskrivningar | 173 | 169 | 27 | 7 | - | 376 |
Samtliga transaktioner mellan affärsområdena sker på marknadsmässiga villkor. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är skattefordringar och skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder.
| Övriga | Central och Öst |
Väst | Övriga | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | Danmark | Norden | europa | europa | Amerika | länder | Summa | |
| Externa intäkter | 1.956 | 341 | 1.069 | 1.662 | 5.003 | 4.117 | 660 | 14.808 |
| Totala tillgångar | 2.446 | 2.992 | 53 | 55 | 1.615 | 1.927 | 164 | 9.252 |
| Investeringar | 140 | 68 | - | - | 60 | 67 | 0 | 335 |
De externa intäkterna är baserade på var kunderna är lokaliserade. De redovisade värdena på tillgångarna respektive periodens direkta investeringar i anläggningar är baserade på var koncernens tillgångar är lokaliserade. IAS 39-effekten fördelas ej på segmenten eftersom IAS 39-justeringen görs på koncernnivå och följs inte upp på enskilda segment. I den interna uppföljningen marknadsvärderas samtliga försäljningskontrakt och råvaruinköp (inklusive lager) avseende både råvarupriser och valutakurser. Koncernen har under året börjat tillämpa säkringsredovisning baserat på verklig värdesäkring. IAS 39-effekten återspeglar tidigare negativa IAS 39-effekter som nu återförts i resultaträkningen.
| Chocolate & Confectionery |
Food | Technical Products & |
Group | Koncernen | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | Fats | Ingredients | Feed | Functions | Elimineringar | 2009 |
| Intäkter | ||||||
| Externa intäkter | 4.564 | 9.702 | 1.295 | 323 | - | 15.884 |
| Interna intäkter | 794 | 159 | 33 | 79 | -1.065 | - |
| Koncernen totalt | 5.358 | 9.861 | 1.328 | 402 | -1.065 | 15.884 |
| Chocolate & | Technical | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Confectionery | Food | Products & | Group | Koncernen | ||
| 2009 | Fats | Ingredients | Feed | Functions | Elimineringar | 2009 |
| Rörelseresultat | 394 | 427 | 82 | -76 | - | 827 |
| IAS 39 | - | - | - | 578 | - | 578 |
| Försäkrings | ||||||
| ersättning | 70 | - | - | - | - | 70 |
| Totalt | 464 | 427 | 82 | 502 | - | 1.475 |
| Övriga upplysningar | ||||||
| Tillgångar | 3.656 | 3.650 | 470 | 250 | - | 8.026 |
| Ofördelade tillgångar | - | - | - | - | - | 487 |
| Koncernen totalt | 8.513 | |||||
| Skulder | 468 | 778 | 44 | 48 | - | 1.338 |
| Ofördelade skulder | - | - | - | - | - | 4.226 |
| Koncernen totalt | 5.564 | |||||
| Investeringar Avskrivningar och |
143 | 158 | 7 | 8 | - | 316 |
| nedskrivningar | 198 | 167 | 26 | 12 | - | 403 |
Samtliga transaktioner mellan affärsområdena sker på marknadsmässiga villkor. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är skattefordringar och skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder.
| Övriga | Central och Öst |
Väst | Övriga | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | Danmark | Norden | europa | europa | Amerika | länder | Summa | |
| Externa intäkter | 1.973 | 452 | 1.066 | 1.958 | 5.343 | 4.010 | 1.082 | 15.884 |
| Totala tillgångar | 2.039 | 3.033 | 55 | 55 | 1.633 | 1.524 | 174 | 8.513 |
| Investeringar | 109 | 94 | - | - | 39 | 70 | 4 | 316 |
De externa intäkterna är baserade på var kunderna är lokaliserade. De redovisade värdena på tillgångarna respektive periodens direkta investeringar i anläggningar är baserade på var koncernens tillgångar är lokaliserade. IAS 39-effekten fördelas ej på segmenten eftersom IAS 39-justeringen görs på koncernnivå och följs inte upp på enskilda segment. I den interna uppföljningen marknadsvärderas samtliga försäljningskontrakt och råvaruinköp (inklusive lager) avseende både råvarupriser och valutakurser. Enligt IAS 39 får bara kontrakt som ej är avsedda för fysisk leverans marknadsvärderas vilket medför att det uppstår en skillnad mellan den interna och externa redovisningen.
Framtida minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara operationella leasingavtal fördelas enligt följande:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2010 | 2009 | |
| Inom 1 år | 38 | 33 |
| Mellan 1 och 5 år | 76 | 66 |
| Efter mer än 5 år | 158 | 3 |
| Summa | 272 | 102 |
Operationella leasingkostnader ingår i periodens resultat med 30 Mkr (20).
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Betalade räntor och erhållen utdelning | ||||
| Erhållen ränta | 7 | 6 | - | - |
| Erhållen ränta från koncernföretag | - | - | 160 | 24 |
| Erlagd ränta | -59 | -165 | -20 | -31 |
| Erlagd ränta till koncernföretag | - | - | -116 | - |
| Erhållen utdelning från intressebolag | 7 | 6 | - | - |
| Erhållen utdelning från koncernföretag | - | - | - | 87 |
| Summa | -45 | -153 | 24 | 80 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||||
| Avsättningar | -6 | -29 | - | - |
| Koncernbidrag | - | - | 25 | 8 |
| Realisationsresultat anläggningstillgångar | 1 | 1 | - | - |
| IAS 39-effekt | -39 | -578 | - | - |
| Övrigt | -4 | -2 | 0 | 0 |
| Summa | -48 | -608 | 25 | 8 |
Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 17 maj, 2011, för fastställelse.
Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med reglerna i årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden"). Bolagsstyrningsrapporten har granskats av bolagets revisor i enlighet med bestämmelserna i årsredovisningslagen.
En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet för AAKs intressentgrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde i företaget. AAKs styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger. Bolagsstyrningen inom AAK baseras på tillämplig lagstiftning, Koden, NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter, god sed på aktiemarknaden samt olika interna riktlinjer. I de fall AAK har valt att avvika från Kodens regler redovisas en motivering under respektive avsnitt i denna bolagsstyrningsrapport.
AAK är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier handlas på NASDAQ OMX Stockholm inom segmentet Mid Cap och sektor Konsument dagligvaror. AAK har omkring 8.000 aktieägare. Verksamheten är global med en närvaro i nästan 100 länder. Antalet medarbetare uppgick per den 31 december 2010 till 2.101. Ansvaret för ledning och kontroll av AAK fördelas mellan aktieägarna vid årsstämma, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt svensk aktiebolagslag, andra lagar och förordningar, gällande regler för bolag som handlas på en reglerad marknadsplats, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument. AAKs målsättning är att vara det självklara förstahandsvalet för kunderna och skapa bästa möjliga värde för företagets olika intressegrupper – framför allt kunder, leverantörer, aktieägare och medarbetare. Samtidigt skall AAK uppträda som en god samhällsmedborgare som tar ett långsiktigt ansvar. Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och olika kontrollorgan. I linje med detta omfattar bolagsstyrningen, även kallad corporate governance, koncernens styr- och ledningssystem.
Information om aktieägare och aktieinnehav finns på sid 56-57.
AAKs gällande bolagsordning antogs på årsstämman den 19 maj 2009. Av bolagsordningen framgår att bolagets verksamhet är att driva fabriks- och handelsrörelse, företrädesvis inom livsmedelsindustrin, att äga och förvalta aktier och värdepapper samt annan därmed sammanhängande verksamhet. I bolagsordningen fastslås dessutom aktieägarnas rättigheter, antalet styrelseledamöter och revisorer, att årsstämman skall hållas årligen inom sex månader från räkenskapsårets utgång, hur kallelse till årsstämma skall ske och att bolagets styrelse skall ha sitt säte i Malmö. Bolagets räkenskapsår är kalenderår. Årsstämma skall hållas i Malmö eller Karlshamn. Bolagsordningen innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.Bolagsordningen saknar vidare särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen. För gällande bolagsordning, se www.aak.com.
Årsstämman i AAK är det högsta beslutande organet och det forum genom vilket aktieägarna utövar sitt inflytande över företaget. Årsstämmans uppgifter regleras i aktiebolagslagen och i bolagsordningen. Årsstämman beslutar om ett antal centrala frågor såsom fastställande av resultat och balansräkning, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och VDn, utdelning till aktieägarna samt om styrelsens sammansättning. Ytterligare information om årsstämmor samt fullständiga protokoll från tidigare årsstämmor och extra bolagsstämmor finns publicerade på www.aak.com.
Vid årsstämman den 21 maj 2010 deltog aktieägare som representerade cirka 55 procent av aktiekapitalet och rösterna i bolaget. Styrelsens ordförande Melker Schörling valdes till ordförande för stämman. Vid stämman fastställdes resultat och balansräkning, samt koncernresultat och koncernbalansräkning. I anslutning härtill godkände stämman styrelsens förslag till vinstutdelning för räkenskapsåret 2009 med 4,25 kr per aktie. Till ordinarie styrelseledamöter omvaldes Melker Schörling, Carl Bek-Nielsen, Martin Bek-Nielsen, John Goodwin, Mikael Ekdahl, Märit Beckeman, Ulrik Svensson och Anders Davidsson. Till ordinarie styrelseledamöter nyvaldes Arne Frank och Harald Sauthoff. Melker Schörling valdes till styrelseordförande och Carl Bek-Nielsen som styrelsens vice ordförande. Personalorganisationerna hade utsett Annika Westerlund (PTK-L) och Leif Håkansson (IF-Metall) till ordinarie arbetstagarrepresentanter och Christer Svantesson (IF-Metall) samt Ulf Friberg (PTK-L) till suppleanter. Årsstämman har inte bemyndigat styrelsen att besluta att bolaget skall ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier.
På årsstämman skall beslut bland annat tas om val av styrelse. Valberedningens uppgift är att lägga fram förslag till årsstämman avseende val av ordförande och övriga ledamöter av styrelsen samt av ordförande vid årsstämman, arvodesfrågor och därtill hörande frågor.
Årsstämman 2010 beslutade att valberedningen skall ha fem ledamöter, varvid omvaldes Mikael Ekdahl (BNS Holding AB), Carl Bek-Nielsen (BNS Holding AB), Henrik Didner (Didner & Gerge Fond), KG Lindvall (Swedbank Robur Fonder) samt Claus Wiinblad (ATP) såsom ledamöter av valberedningen inför årsstämman 2011. Mikael Ekdahl utsågs även till valberedningens ordförande. Valberedningens ledamöter representerar cirka 52 procent av rösterna i AAK. Beslutet innefattade även möjlighet att ändra sammansättningen av valberedningen vid en ägarförändring. Eftersom AAKs huvudägare BNS Holding AB
ägs av två skilda aktieägare, är det naturligt att en representant från vardera ägare finns representerad i valberedningen. Nämnda aktieägare anser det vidare naturligt att en representant från den röstmässigt största aktieägaren är ordförande i valberedningen. Detta är anledningen till att en styrelseledamot är valberedningens ordförande. Under året har valberedningen hållit 2 protokollförda sammanträden. Ordföranden har därvid redogjort för utvärderingsarbetet varvid valberedningen har diskuterat eventuella förändringar och nyrekryteringar. Valberedningen har kunnat nås brevledes för förslag från aktieägare. Ledamöterna i valberedningen har inte erhållit någon ersättning från AAK för sitt arbete. Aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan sända brev adresserat till AarhusKarlshamn AB (publ), Valberedningen, Jungmansgatan 12, 211 19 Malmö.
Styrelsens uppgifter regleras i aktiebolagslagen och i bolagsordningen. Styrelsearbetet styrs därutöver av den arbetsordning som styrelsen varje år själv har att anta. Styrelsens arbetsordning reglerar även arbetsfördelning och ansvar mellan styrelsen, dess ordförande och VD samt innehåller rutiner för VDs ekonomiska rapportering till styrelsen. Enligt den gällande arbetsordningen skall styrelsen sammanträda minst sex gånger per år, medräknat ett konstituerande styrelsemöte direkt efter årsstämman. Bland styrelsens uppgifter ingår att fastställa strategier, affärsplaner, budget, delårsrapporter och bokslutskommunikéer för AAK. Vidare skall styrelsen övervaka VDs arbete, tillsätta och avsätta VD samt besluta om betydande förändringar i AAKs organisation och verksamhet. Styrelsens viktigaste uppgifter är att fastställa de övergripande målen för bolagets verksamhet och besluta om bolagets strategi för att nå målen, säkerställa att bolaget har en väl fungerande verkställande ledning med väl anpassade ersättningsvillkor, tillse att bolagets externa rapportering präglas av öppenhet och saklighet och ger en korrekt bild av bolagets utveckling, lönsamhet och finansiella ställning samt riskexponering, övervaka den finansiella rapporteringen med instruktioner för VD och fastläggande av krav på innehållet i de finansiella rapporter som fortlöpande tillställs styrelsen, tillse att bolagets insiderpolicy och loggboksförfarande efterlevs enligt lag och Finansinspektionens riktlinjer, se till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och ekonomiska ställning mot fastställda mål, följa upp och utvärdera bolagets utveckling och att uppmärksamma och stödja VD i arbetet att vidtaga erforderliga åtgärder, se till att det finns tillfredsställande kontroll av bolagets efterlevnad av lagar och andra regler som gäller för bolagets verksamhet, se till att erforderliga etiska riktlinjer fastställs för bolagets uppträdande, samt, till årsstämman föreslå eventuell utdelning, aktieåterköp, inlösen eller andra förslag som faller inom årsstämmans kompetens.
Enligt bolagsordningen skall AAKs styrelse bestå av lägst tre och högst tio ledamöter. Nuvarande styrelse består av tio stämmovalda ledamöter. De fackliga organisationerna har, enligt svensk lag, rätt till styrelserepresentation och har tillsatt två ordinarie ledamöter och två suppleanter. I enlighet med förslaget från valberedningen omvaldes åtta ledamöter och två ledamöter nyvaldes vid årsstämman 2010. Melker Schörling, utsågs till styrelsens ordförande. Styrelsen valde vid det konstituerande sammanträdet att utse ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. Ulrik Svensson utsågs till ordförande för revisionsutskottet, och till ledamöter utsågs Mikael Ekdahl, Martin Bek-Nielsen och Harald Sauthoff. Mikael Ekdahl utsågs till ordförande för ersättningsutskottet och till ledamot utsågs John Goodwin. Melker Schörling är även styrelseordförande i BNS Holding AB som innehar cirka 40 procent av rösterna i AAK. Carl Bek-Nielsen, Martin Bek-Nielsen, John Goodwin och Mikael Ekdahl ingår också i BNS Holding ABs styrelse. Dessa ledamöter samt styrelseordföranden kan således inte anses oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare enligt Koden. Största aktieägare i BNS Holding AB är Melker Schörling AB som innehar 58,5 procent av aktier och röster. Ulrik Svensson, som är VD i Melker Schörling AB, kan således inte anses oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Anders Davidsson är VD för samt styrelseledamot i Bong AB, där Melker Schörling AB innehar 21,9 procent av aktierna och rösterna, och kan således inte heller anses oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Verkställande direktören och koncernchefen Arne Frank är i egenskap av verkställande direktör och anställd i bolaget inte oberoende i förhållande till bolagsledningen. Övriga två ledamöter valda av stämman, Märit Beckeman och Harald Sauthoff är oberoende både i förhållande till AAK, bolagsledningen och bolagets större aktieägare enligt Koden.
Styrelsen uppfyller därmed kravet i Koden på att minst två av de styrelseledamöter som är oberoende av bolaget och bolagsledningen även skall vara oberoende av bolagets större aktieägare. Bo Svensson fungerar som styrelsens sekreterare. AAKs finansdirektör och CFO (Chief Financial Officer), Anders Byström, fungerar som ersättnings- och revisionsutskottets sekreterare.
Styrelsens arbetsordning med instruktioner för arbetsfördelning mellan styrelse och VD och för ekonomisk rapportering, uppdateras och fastställs årligen. Vid styrelsens sammanträden avhandlas, förutom den eko-
| Ersätt | |||
|---|---|---|---|
| Revisions | nings | ||
| Ledamot | Styrelse | utskott | utskott |
| Antal möten | 10 | 4 | 2 |
| Märit Beckeman | 10 | ||
| Carl Bek-Nielsen | 9 | ||
| Martin Bek-Nielsen | 10 | 4 | |
| Anders Davidsson | 8 | ||
| Mikael Ekdahl | 10 | 4 | 2 |
| Arne Frank | 10 | ||
| John Goodwin | 10 | 2 | |
| Leif Håkansson | 10 | ||
| Harald Sauthoff | 10 | 2 | |
| Melker Schörling | 10 | ||
| Ulrik Svensson | 10 | 4 | |
| Annika Westerlund | 10 | ||
| Upplysningar om styrelsens ledamöter hänvisas till sid 58-59. |
nomiska rapporteringen och uppföljningen av den löpande affärsverksamheten och lönsamhetsutvecklingen, mål, strategier för affärsverksamheten, förvärv och väsentliga investeringar samt ärenden gällande kapitalstrukturen. Affärsområdeschefer och andra ledande befattningshavare redogör löpande för affärsplaner och strategiska frågeställningar.
Ersättnings- och revisionsfrågor bereds inom respektive utskott. Styrelsen konstituerar sig vid ett styrelsemöte som hålls direkt efter årsstämman. Vid detta möte fastställs även styrelsens arbetsordning jämte instruktion för VD samt utskottsinstruktioner och andra interna styrinstrument. Den nuvarande styrelsen konstituerade sig den 21 maj 2010, vid vilket möte samtliga styrelseledamöter var närvarande.
Vid årsstämman den 21 maj 2010 valdes Melker Schörling till styrelsens ordförande. Styrelseordförandens roll är att leda styrelsens arbete och tillse att styrelsen fullgör sitt uppdrag. Ordföranden följer verksamhetens utveckling i dialog med VD och ansvarar för att övriga ledamöter fortlöpande får den information som krävs för att styrelsearbetet skall kunna utövas med upprätthållen kvalitet och i enlighet med aktiebolagslagen och andra tillämpliga lagar och förordningar, bolagsordningen samt styrelsens arbetsordning. Ordföranden ansvarar för att styrelsen fortlöpande fördjupar sina kunskaper om bolaget, att det sker en utvärdering av styrelsens arbete samt att valberedningen får del av denna bedömning. Vidare är ordföranden även delaktig i utvärdering och utvecklingsfrågor avseende koncernens ledande befattningshavare.
Under året har styrelsen sammanträtt 10 gånger. Samtliga affärsområdeschefer har redogjort för affärsområdenas mål och affärsstrategier vid ett speciellt budget- och strategimöte. Styrelsen har behandlat frågor relaterade till personal och organisation som utredning och följt upp gemensam driftplatsorganisation vid verksamheterna i Danmark, Sverige och Nederländerna. Styrelsen har också speciellt följt utvecklingen med avseende på specialiseringsprojekten vid verksamheterna i Danmark, Sverige och Nederländerna. Beslut har fattats avseende förvärv, avyttringar och investeringar. Andra områden som har avhandlats är koncernens arbete med råvaruförsörjning, riskhantering samt bolagets strategi för kapitalstruktur och upplåning.
Enligt årsstämmans beslut uppgick det totala styrelsearvodet till 2.750.000 kr att fördelas mellan ledamöterna enligt följande: 400.000 kr till ordförande, 300.000 kr till vice ordförande och 200.000 kr till var och en av övriga bolagsstämmovalda ledamöter som inte är anställda i bolaget. Ordförande i revisionsutskottet har erhållit 200.000 kr och ledamöterna 100.000 kr vardera. Ordförande för ersättningsutskottet har erhållit 100.000 kr och ledamoten 50.000 kr. Bolagets VD, styrelsens sekreterare och arbetstagarrepresentanterna erhåller ej något arvode utöver ersättning för kostnader i samband med styrelsearbete. För övriga upplysningar om ersättningar till styrelsens ledamöter hänvisas till sid 33.
Styrelsen utvärderar fortlöpande VDs och bolagsledningens arbete och kompetens. Detta behandlas minst en gång per år utan närvaro av representanter från bolagsledningen.
Årsstämman beslutade om principerna för ersättning till ledande befattningshavare. Principerna för ersättning till AAKs ledande befattningshavare är utformade för att säkerställa att AAK ur ett internationellt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig och konkurrenskraftig kompensation för att attrahera och behålla kvalificerade medarbetare. Den totala ersättningen till ledande befattningshavare skall bestå av fast grundlön, årlig variabel lön, pension, bilförmån samt avgångsvederlag. Den fasta lönen skall vara individuellt differentierad utifrån ansvar och prestation samt skall fastställas utifrån marknadsmässiga principer och revideras årligen. Utöver fast årslön skall de ledande befattningshavarna även kunna erhålla variabel lön, vilken skall ha ett förutbestämt tak och baseras på utfallet i förhållande till årligen fastställda mål. Målen skall vara relaterade till företagets resultat och även kunna kopplas till det individuella ansvarsområdet. Den årliga variabla delen skall maximalt kunna uppgå till 60 procent av den fasta lönen. Utöver nämnda rörliga ersättning kan tillkomma från tid till annan beslutade aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram vilka skall beslutas av bolagstämman. Pensionsrätt för ledande befattningshavare skall gälla från tidigast 60 års ålder. Pensionsplanerna för de ledande befattningshavarna skall antingen vara förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav. Vid uppsägning från bolagets sida skall uppsägningstiden för VD och de övriga ledande befattningshavarna vara tolv månader, varvid rätt skall kunna finnas till avgångsvederlag med ett förutbestämt tak motsvarande tolv månadslöner. För egna uppsägningar skall normalt en uppsägningstid om sex månader gälla och inget avgångsvederlag utgå. Dessa riktlinjer skall omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för det fall ändringar görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen skall ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Ett incitamentsprogram har införts för ledande befattningshavare och nyckelpersoner i koncernen enligt beslut av extra bolagsstämman den 8 november 2010. Inom ramen för programmet har 1.500.000 teckningsoptioner berättigande till teckning av motsvarande antal aktier i AAK emitterats till det helägda dotterföretaget AarhusKarlshamn Invest AB och erbjudits till försäljning till deltagare i programmet. Cirka 60 ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom koncernen har hitintills förvärvat cirka 1.100.000 teckningsoptioner. Kvarvarande teckningsoptioner, som inte överlåtits, reserveras för framtida rekryteringar av ledande befattningshavare och nyckelpersoner till koncernen. Incitamentsprogrammet, som ger ledande befattningshavare och nyckelpersoner möjlighet att ta del av bolagets värdetillväxt, förväntas medföra att intresset för bolagets utveckling förstärks. Incitamentsprogrammet förväntas även bidra till möjligheterna att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Efter en marknadsmässig värdering har teckningskursen vid teckning av aktie med stöd av teckningsoptionerna bestämts till 188 kr. Teckningsoptionerna överlåts till deltagare i programmet till marknadspris. Teckning av aktier med stöd av teckningsoptionerna kan ske under perioden 1 december 2013 – 1 december 2015.
Inom styrelsen behandlas revisions- och ersättningsfrågor i utskott, vilka skall bereda uppkomna ärenden och förelägga styrelsen förslag till beslut. Utskottens arbetsuppgifter och arbetsordning fastläggs av styrelsen i skriftliga instruktioner som utgör en del av styrelsens arbetsordning.
Enligt styrelsens arbetsordning skall ersättningsfrågor till verkställande direktören och ledande befattningshavare beredas av ersättningsutskottet. Ersättningsutskottet bereder och presenterar förslag till styrelsen avseende ersättningar till koncernchefen och andra ledande befattningshavare. Slutligen har ersättningsutskottet till uppgift att följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar till bolagsledningen samt att följa och utvärdera tillämpningen av riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Ledamöterna i ersättningsutskottet under 2010 var Mikael Ekdahl (ordförande) och John Goodwin. Ersättningsutskottets rekommendationer till styrelsen innefattar principer för ersättning, förhållandet mellan fast och rörlig lön, pensions- och avgångsvederlagsvillkor samt övriga förmåner för ledningen. Ersättningar till koncernens verkställande direktör har beslutats av styrelsen baserat på ersättningsutskottets rekommendationer. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet. För ytterligare information se sid 33. Ersättningsutskottet har under 2010 sammanträtt vid två tillfällen varvid båda ledamöterna deltog. Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare återfinns i not 8 på sid 33 och kommer att föreläggas årsstämman 2011 för beslut.
Ledamöter i revisionsutskottet under 2010 var Ulrik Svensson (ordförande), Martin Bek-Nielsen, Mikael Ekdahl och Harald Sauthoff. Utskottet har haft fyra ordinarie möten under året, varvid bolagets externa revisorer och företrädare för företagsledningen har deltagit. Områden som revisionsutskottet har behandlat har främst avsett planering, omfattning och uppföljning av årets revision. Andra frågor som har behandlats är riskhantering, integration och systematiken av koncernens processer, samordning av försäkringsfrågor, bolagsstyrning, internkontroll, redovisningsregler, utveckling av den globala ekonomifunktionen, finansverksamheten samt andra frågor som styrelsen uppdragit åt utskottet att förbereda. Enligt 8 kap. 49 a § aktiebolagslagen (2005:551) skall minst en ledamot i revisionsutskottet vara oberoende i förhållande till bolagets större ägare och ha redovisnings- eller revisionskompetens.
AAKs revisorer utses av årsstämman. Vid årsstämman 2009 utsågs revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB som revisor till och med årsstämman 2013. Auktoriserade revisorn Anders Lundin har utsetts som huvudansvarig revisor. Anders Lundin innehar även revisionsuppdrag i bland annat Electrolux AB, Husqvarna AB, AB Industrivärden, Melker Schörling AB, Loomis AB och Svenska Cellulosa AB SCA. Alla tjänster som avropas utöver lagstadgad revision prövas särskilt för att säkerställa att det inte föreligger någon konflikt utifrån oberoende eller jävsförhållande. Några överenskommelser med närstående föreligger inte.
VDs uppgift är att leda verksamheten i enlighet med styrelsens riktlinjer och anvisningar. I samband med detta skall VD genom erforderliga kontrollsystem förvissa sig om att bolaget efterlever tillämpliga lagar och förordningar. VD är föredragande vid styrelsemötena och skall tillse att styrelsen får ett så sakligt, utförligt och relevant informationsunderlag som erfordras för att styrelsen skall kunna fatta väl underbyggda beslut. Dessutom har VD en kontinuerlig dialog med styrelsens ordförande och håller denne informerad om bolagets och koncernens utveckling och finansiella ställning. AAKs koncernledning består av elva personer från sju länder; Koncernchef, Finansansvarig, HR/Informationschef, Global Teknisk chef och President European Supply Chain samt sex affärsområdesansvariga/landsansvariga. Koncernledningen sammanträder månadsvis och avhandlar då koncernens finansiella utveckling, investeringar, synergi- och produktivitetsprojekt, förvärv, koncerngemensamma utvecklingsprojekt, ledarskaps- och kompetensförsörjning och andra strategiska frågor. Sammanträdena leds av VD, som fattar beslut i samråd med övriga medlemmar i koncernledningen. Koncernen har ett mindre antal medarbetare i koncernstaben, vilka ansvarar för koncernövergripande aktiviteter som ekonomi, finans, skatter, IT, intern kontroll, strategi, investor relations, information och juridik. VD och koncernledningen presenteras på sid 60-61. För principer, ersättningar och andra arvoden till VD och koncernledning, se sidan 33, Not 8. AAKs affärsområden är Chocolate & Confectionery Fats, Food Ingredients och Technical Products & Feed. Cheferna för respektive affärsområde/land har ansvar för mål, strategier, produktutveckling och löpande affärsfrågor samt resultat, kassaflöde och balansräkning för sina respektive enheter. Affärsområdena är i sin tur organiserade i olika sektorer med ansvar för löpande affärsfrågor. Styrningen sker genom internstyrelser som sammanträder fyra gånger per år. AAKs VD och koncernchef fungerar då som styrelseordförande och därtill deltager koncernens CFO. Andra befattningshavare såsom koncernens controller och strateg är adjungerade vid behov. I samtliga länder där AAK har dotterföretag finns en legal landschef. Landschefens uppgift är bland annat att representera AAK gentemot myndigheter i landet, samordning av driftplats, organisation och koncerngemensamma processer/projekt samt att säkerställa att koncerngemensamma riktlinjer efterlevs. För varje sådant land har en medlem av koncernledningen utsetts med ett övergripande ansvar för verksamheten. Denne är överordnad landschefen och fungerar i de flesta fall som styrelseordförande i de lokala legala styrelserna.
Bolagets styrelse ansvarar för AAKs interna kontroll vars övergripande syfte är att skydda ägarnas investering och bolagets tillgångar. Styrelsen skall i ett särskilt avsnitt i denna bolagsstyrningsrapport lämna en beskrivning av hur den interna kontrollen och riskhanteringen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen är en process som involverar styrelse, bolagsledning och personal. Processen har utformats för att utgöra en försäkran om tillförlitligheten i den externa rapporteringen. Enligt allmänt accepterade ramverk (COSO) som etablerats för detta ändamål, beskrivs den interna kontrollen vanligen ur fem olika aspekter, vilka beskrivs nedan. Kontrollmiljön är basen för internstyrning och kontroll. Riskbedömning och riskhantering innebär att ledningen är medveten om och själv har bedömt och analyserat risker och hot i verksamheten. Kontrollaktiviteter är de åtgärder och rutiner som ledningen utformat för att förebygga uppkomsten av fel respektive upptäcka och åtgärda inträffade fel. För att enskilda arbetsuppgifter skall kunna utföras på ett tillfredsställande sätt krävs att personalen i en organisation har tillgång till aktuell och relevant information. Den sista modulen i modellen avser uppföljning av den interna styrningen och kontrollens utformning och effektivitet.
AAKs organisation är utformad för att möjliggöra ett snabbt beslutsfattande. Operativa beslut fattas därför på affärsområdes- eller dotterföretagsnivå, medan beslut om strategier, förvärv och övergripande finansiella frågor fattas av bolagets styrelse och koncernledning. Organisationen präglas av en tydlig ansvarsfördelning samt väl fungerande och inarbetade styr- och kontrollsystem, vilka omfattar samtliga enheter inom AAK. Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av en övergripande kontrollmiljö där organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar har dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument, till exempel i AAKs finanspolicy, råvaruinköpspolicy samt manual för den finansiella rapporteringen och i den attestordning som VD fastställer. AAKs ekonomifunktioner är integrerade genom ett gemensamt konsolideringssystem samt gemensam redovisningsinstruktion. Koncernens ekonomienhet har ett nära och väl fungerande samarbete med dotterföretagens controllers avseende bokslut och rapportering. AAK har ingen internrevisionsfunktion då ovan nämnda funktioner väl fyller denna uppgift. Samtliga AAKs dotterföretag rapporterar månadsvis. Rapporteringen utgör grunden för koncernens konsoliderade finansiella rapportering. Inom varje legal enhet finns en ansvarig controller som svarar för respektive affärsområdes ekonomiska styrning och för att de finansiella rapporterna är korrekta, kompletta och levereras i tid inför koncernrapporteringen.
AAK koncernen är genom sin internationella närvaro utsatt för ett antal olika risker. Riskhanteringen inom koncernen styrs av fastlagda policies och rutiner, vilka årligen revideras av AAKs styrelse. Risker relaterade till råvara styrs av koncernens råvaruinköpspolicy. Valuta-, ränte-, och likviditetsrelaterade risker styrs främst av AAKs finanspolicy. I koncernens kreditpolicy fastställs hanteringen av kredit- och kontraktsrisker. En effektiv riskhantering förenar den operativa affärsutvecklingen med ägarnas och andra intressenters krav på kontroll och en långsiktigt god värdeutveckling. Riskhanteringen syftar till att minimera risker men också till att säkerställa att möjligheter tillvaratas på bästa sätt. Riskhanteringen omfattar följande riskområden: strategiska risker med avseende på marknad och bransch, kommersiella, operativa och finansiella risker, efterlevnad av externa och interna regelverk, finansiell rapportering. Huvudkomponenterna i riskarbetet är identifiering, värdering, hantering, rapportering, uppföljning och kontroll. För ytterligare information kring AAKs riskhantering se sidorna 25-29, Not 3.
De risker som identifierats avseende den finansiella rapporteringen hanteras via bolagets kontrollaktiviteter. Kontrollaktiviteterna syftar till att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. Hanteringen sker både genom manuella kontroller i form av till exempel avstämningar och inventeringar, automatiska kontroller genom IT-systemen samt genom generella kontroller i den underliggande IT miljön. Detaljerade ekonomiska analyser av resultat samt uppföljning mot budget och prognoser kompletterar de verksamhetsspecifika kontrollerna och ger en övergripande bekräftelse på rapporteringens kvalitet.
För att säkerställa fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen, har koncernen riktlinjer för information och kommunikation som syftar till att relevant och väsentlig information skall utbytas inom verksamheten, såväl inom respektive enhet som till och från ledning och styrelse. Policies, handböcker och arbetsbeskrivningar avseende den finansiella processen kommuniceras mellan ledning och personal och finns att tillgå elektroniskt och/eller i tryckt form. Styrelsen får via revisionsutskottet regelbundet återkoppling avseende den interna kontrollen. För att säkerställa att den externa informationsgivningen blir korrekt och fullständig, har AAK en av styrelsen fastställd informationspolicy vilken anger vad som skall kommuniceras, av vem och på vilket sätt.
Effektiviteten i processen för riskbedömning och genomförandet av kontrollaktiviteterna följs upp kontinuerligt. Uppföljningen omfattar både formella och informella rutiner som används av de ansvariga på varje nivå. Rutinerna inbegriper uppföljning av resultat mot budget och planer, analyser och nyckeltal. Styrelsen erhåller månadsvis rapporter om koncernens finansiella ställning och utveckling. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation och ledningen analyserar månatligen den ekonomiska rapporteringen på detaljnivå. Revisionsutskottet följer vid sina sammanträden upp den ekonomiska redovisningen och får rapport från revisorerna avseende deras iakttagelser.
AAK har ett antal policies för koncernens verksamhet och dess medarbetare. Bland dessa märks till exempel följande:
Koncernens etiska riktlinjer har utarbetats i syfte att klarlägga koncernens grundläggande inställning i etiska frågor såväl inom koncernen som externt mot kunder och leverantörer.
Koncernens finansfunktion arbetar efter en av styrelsen antagen instruktion som ger ramar för hur koncernens verksamhet ska finansieras samt hur till exempel valuta- och ränterisker skall hanteras.
Koncernens informationspolicy är ett dokument som beskriver koncernens generella principer för informationsgivning.
Koncernens miljöpolicy ger riktlinjer för miljöarbetet inom koncernen.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Malmö, 22 mars 2011
Melker Schörling Carl Bek-Nielsen John Goodwin Martin Bek-Nielsen Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot
Anders Davidsson Ulrik Svensson Leif Håkansson Arne Frank
Mikael Ekdahl Märit Beckeman Harald Sauthoff Annika Westerlund Ledamot Ledamot Ledamot Personalrepresentant
Ledamot Ledamot Personalrepresentant Verkställande direktör och koncernchef
Vår revisionsberättelse har avgivits den 22 mars 2011 PricewaterhouseCoopers AB
Anders Lundin Auktoriserad revisor Huvudansvarig
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i AarhusKarlshamn AB (publ) för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 4–53. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Malmö den 22 mars 2011 PricewaterhouseCoopers AB
Anders Lundin Auktoriserad revisor
Eget kapital, minoritetens andel av eget kapital och uppskjuten skatteskuld dividerat med balansomslutningen.
Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.
Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt operativt kapital.
Rörelseintäkter minus varukostnader.
Börskursen dividerat med eget kapital per aktie.
Utdelning per aktie i procent av börskursen.
Eget kapital dividerat med genomsnittligt antal aktier på balansdagen.
Nettoomsättning dividerat med genomsnittligt operativt kapital.
Kassa och bank samt kortfristiga placeringar med löptid understigande tre månader.
Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier på balansdagen.
Summa räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar.
Aktiekursen dividerat med vinst per aktie.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.
Icke räntebärande omsättningstillgångar minus icke räntebärande skulder exklusive uppskjuten skatt.
Nettolåneskuld dividerat med eget kapital inklusive minoritetsintressen.
Eget kapital inklusive minoritetsintressen i procent av balansomslutningen.
Summa tillgångar minus likvida medel, räntebärande fordringar och icke räntebärande rörelseskulder, men exklusive uppskjuten skatt.
Utdelning per aktie i procent av vinst per aktie.
AAK-aktien handlas sedan den 2 oktober 2006 på NASDAQ OMX, Stockholm, den Nordiska listan, inom segmentet Mid Cap, inom sektor Konsument dagligvaror. En handelspost omfattar 100 aktier. Kortnamnet är AAK och ISIN-koden SE0001493776.
Under 2010 omsattes 16,3 miljoner aktier (19,5) till ett sammanlagt värde av 2.715 Mkr (2.295) vilket motsvarar en omsättningshastighet på 40 procent (47,6). Den genomsnittliga handeln per börsdag var 64.363 aktier (77.500) eller 10.732 Tkr (9.142). Vid årets slut var kursen 188,50 kr (157) och AAKs börsvärde 7.709 Mkr (6.421). Högsta betalkurs under året var 205 kr (2010-03-03) och lägsta kurs var 138 kr (2010-05-25).
Den 31 december 2010 uppgick aktiekapitalet i AAK till 408.981.890 kr (408.981.890). Antalet aktier var 40.898.189 (40.898.189). Kvotvärdet per aktie var 10 kr. Varje aktie berättigar till en röst. Samtliga aktier har lika rätt till del i bolagets vinst och tillgångar.
Antalet aktieägare uppgick den 31 december 2010 till 8.111 (8.600).
Styrelsen har tagit beslut om utdelningspolicy. Enligt den nya policyn är styrelsens målsättning att, med beaktande av koncernens resultatutveckling, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter, föreslå årliga utdelningar som motsvarar minst 30- 50 procent av årets resultat efter skatt för koncernen.
Styrelsen i AAK föreslår en utdelning för verksamhetsåret 2010 på 4,50 kr per aktie (4,25 kr), totalt 184 Mkr (174).
AAKs ledning har en uttalad målsättning att föra en stark dialog med media och kapitalmarknad. I samband med offentliggörandet av finansiella rapporter har AAK haft press- och analytikerkonferens där företaget träffat analytiker och andra professionella aktörer på plats i Stockholm, Köpenhamn, London och Zürich. Intresserade kan också via www.aak.com hämta ner presentationsmaterial och lyssna på ljudupptagningar från konferenserna vilket gör konferenserna tillgängliga för samtliga aktieägare.
Danske Markets Equities, Danske Bank – Bile Daar Nordea Bank A/S – Patrik Setterberg Carnegie Investment Bank AB – Marcus Bellander Swedbank – Sergej Kazatchenko SEB Enskilda – Daniel Smith Handelsbanken – Peter Wallin
Finansiell information om AAK finns på www.aak.com. Där finns bland annat finansiella rapporter, pressreleaser och presentationer att hämta. Företagets pressreleaser distribueras via Euroclear och finns även tillgängliga på företagets webbplats.
Ledningen finns tillgänglig per Telefon: +46 40 627 83 00 Fax: +46 40 627 83 11 E-post: [email protected]
Arne Frank VD och koncernchef Telefon: +46 40 627 83 10
Anders Byström Finansdirektör och CFO Telefon: +46 40 627 83 32
Fredrik Nilsson Chef Investor Relations Telefon: +46 40 627 83 34
| Antal aktier | Andel av Aktiekapital och röster, % |
|
|---|---|---|
| BNS Holding | 16.511.756 | 40,37 |
| Swedbank Robur fonder | 2.524.824 | 6,17 |
| Arbejdsmarkedets Tillægspension | 2.218.554 | 5,42 |
| Didner & Gerge Aktiefond | 2.069.000 | 5,06 |
| Alecta Pensionsförsäkring | 1.092.000 | 2,67 |
| Handelsbanken fonder | 846.377 | 2,07 |
| JPM Chase NA | 690.885 | 1,69 |
| Fondita Nordic Micro Cap SR | 466.000 | 1,14 |
| Andra aktieägare | 14.478.793 | 35,41 |
| Totalt | 40.898.189 | 100,00 |
| Omsatt antal aktier, 1.000-tal | ||||
|---|---|---|---|---|
| -------------------------------- | -- | -- | -- | -- |
| Fördelning av aktieinnehav 2010-12-31 | Data per aktie | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Andel av | Andel av | 2010 | 2009 | |||
| Antal aktier | Antal aktieägare |
alla aktie ägare, % |
aktiekapital och röster, % |
Börskurs bokslutsdagen, kr |
188,50 | 157 |
| 1 - 500 | 5.973 | 73,64 | 2,62 | Utdelning, kr | 4,50 | 4,25 |
| 501 - 1.000 | 1.060 | 13,1 | 2,13 | Direktavkastning, % | 2,39 | 2,70 |
| 1.001 - 5.000 | 805 | 9,9 | 4,25 | Vinst per aktie, kr | 15,26 | 20,19 |
| 5.001 - 10.000 | 106 | 1,4 | 1,99 | Eget kapital | 77,38 | 71,56 |
| 10.001 - 15.000 | 28 | 0,3 | 0,76 | per aktie, kr Börskurs/Eget kapital |
2,44 | 2,19 |
| 15.001 - 20.000 | 13 | 0,2 | 0,66 | |||
| 20.0001 - | 126 | 1,6 | 87,59 | Definitioner, se sid 55. | ||
| Totalt | 8.111 | 100,00 | 100,00 |
Styrelsens ordförande. Invald år: AAK 2005 (Karlshamns AB 2001). Född: 1947. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: Grundare och ägare av Melker Schörling AB (MSAB). Utbildning: Civilekonom. Professionell bakgrund: CEO i ett flertal företag, av vilka Securitas AB 1987-1992 och Skanska 1993-1997. Andra styrelseuppdrag: Styrelseordförande i MSAB, Hexagon AB, Securitas AB och HEXPOL AB samt styrelseledamot i Hennes & Mauritz AB. Aktieinnehav: Melker Schörling är
genom MSAB innehavare av 58,5 % av aktierna i BNS Holding AB. BNS Holding AB innehar i sin tur 16.511.756 aktier (40,4 %) i AAK.
Invald år: 2005. Född: 1973. Nationalitet: Dansk. Huvudsaklig sysselsättning: Executive Director (Corporate Affairs) United Plantations Berhad. Utbildning: Bachelor of Science. Professionell bakgrund: Executive director, director-in-charge. Andra styrelseuppdrag: Styrelseordförande i United International Enterprises Ltd. Vice styrelseordförande i United Plantations Berhad. Styrelseledamot i Danfoss A/S (Bitten and Mads Clausens Fond). Aktieinnehav: Carl Bek-Nielsen är genom UIE Ltd innehavare av 41,5 % av aktierna i BNS Holding AB. BNS Holding AB innehar i sin tur 16.511.756 aktier (40,4 %) i AAK.
Invald år: 2005. Född: 1975. Nationalitet: Dansk. Huvudsaklig sysselsättning: Executive Director (Finance & Marketing), United Plantations Berhad. Utbildning: Agricultural Economics. Professionell bakgrund: Executive Director (Finance and Marketing). Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i United Plantations Berhad, Vice styrelseordförande i United International Enterprises Ltd. Aktieinnehav: Martin Bek-Nielsen är genom UIE Ltd innehavare av 41,5 % av aktierna i BNS Holding AB. BNS Holding AB innehar i sin tur 16.511.756 aktier (40,4 %) i AAK.
Invald år: 2006. Född: 1943. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: PhD Candidate och forskning. Utbildning: Master of Science and Licentiate in Engineering. Professionell bakgrund: Project Manager, consultant, business development and product/packaging development. Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Beckeman Consulting AB. Antal aktier: 0.
Invald år: 2007. Född: 1970. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: VD och Koncernchef Bong AB. Professionell bakgrund: Managementkonsult på McKinsey & Co. Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Bong AB. Antal aktier: 1.200.
Invald år: 2005. Född: 1951. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: Advokat och delägare i Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Utbildning: Civilekonom och Jur. Kand. Professionell bakgrund: Advokat och delägare. Andra styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Bong AB, Marco AB, Absolent AB och EM Holding AB. Vice styrelseordförande i Melker Schörling AB, styrelseledamot i KonstruktionsBakelit AB. Antal aktier: 8.000.
Invald år: 2010. Född: 1958. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: Koncernchef och CEO. Utbildning: MSc. Industrial Engineering and Managemant. Andra styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Contex Holding A/S och styrelseledamot i Alfa Laval AB (publ.). Antal aktier: 2.000. Köpoptioner: 264.500. Teckningsoptioner: 80.000.
Invald år: 2005. Född: 1944. Nationalitet: Brittisk. Huvudsaklig sysselsättning: Financial Consultant. Utbildning: Chartered Accountant; Bachelor of Commerce. Professionell bakgrund: Chief Executive, Managing director, Administrative director och President. Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i United International Enterprises Ltd. Antal aktier: 0.
Stående: Mikael Ekdahl, Leif Håkansson, Märit Beckeman, Martin Bek-Nielsen, Annika Westerlund och Ulrik Svensson. Sittande: Melker Schörling, Carl Bek-Nielsen, Anders Davidsson, Harald Sauthoff, John Goodwin och Arne Frank.
Invald år: 2010. Född: 1955. Nationalitet: Tysk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President, Cognis GmbH – numera en del av BASF, The Chemical Company. Utbildning: Industrial Business Management.
Professionell bakgrund: Risk Management Agricultural Commodities, General Business Managment in the Chemical Industry. Antal aktier: 0.
Invald år: 2007. Född: 1961. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: VD Melker Schörling AB. Utbildning: Civilekonom. Professionell bakgrund: CFO i flera börsbolag bland annat Swiss International Airlines och Esselte. Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Assa Abloy AB, HEXPOL AB, Niscayah Group AB, Loomis AB, Hexagon och Flughafen Zürich AG. Antal aktier: 0.
AarhusKarlshamn Sweden AB. Utsedd av IF-Metall. Invald år: 2005. Född: 1957. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: Fackliga-, kommun- och landstingspolitiska ordförandeskap och styrelseuppdrag. Utbildning: Elkraftsteknisk. Antal aktier: 0.
AarhusKarlshamn Sweden AB. Utsedd av PTK-L. Invald år: 2005. Född: 1956. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: Laboratorieassistent. Utbildning: Tekniskt gymnasium. Antal aktier: 0.
AarhusKarlshamn Sweden AB. Utsedd av PTK-L. Invald år: 2008. Född: 1954. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: Underhållsingenjör. Ansvarig förebyggande underhåll. Utbildning: Automationsingenjör. Antal aktier: 0.
AarhusKarlshamn Sweden AB. Utsedd av IF-Metall. Invald år: 2006. Född: 1951. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: Reparatör. Utbildning: Verkstadsteknisk. Antal aktier: 679.
Revisorer
PricewaterhouseCoopers AB
Född 1956. Auktoriserad revisor. Huvudansvarig. Bolagets revisor sedan 2005.
Anställd: 2010. Född: 1958. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: Koncernchef och CEO. Utbildning: MSc. Industrial Engineering and Management. Styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Contex Holding A/S och styrelseledamot i Alfa Laval AB (publ). Antal aktier: 2.000. Köpoptioner: 264.500. Teckningsoptioner: 80.000.
Anställd: 2006. Född: 1951. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: CFO (Chief Financial Officer) och Vice President AAK AB. Utbildning: MBA. Antal aktier: 0. Teckningsoptioner: 70.000.
Anställd: 2002. Född: 1951. Nationalitet: Holländsk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President AAK AB, President Business Area Food Ingredients Continental Europe. Utbildning: MSc Food Technology. Antal aktier: 300. Teckningsoptioner: 40.000.
Anställd: 2010. Född: 1963. Nationalitet: Dansk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice president AAK AB och President Business Area Chocolate & Confectionery Fats. Utbildning: BSc. Dairy Technology, Graduate Diploma in Business Administration. Antal aktier: 0. Teckningsoptioner: 100.000.
Anställd: 1974. Född: 1951. Nationalitet: Svensk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President AAK AB, President Business Area Technical Products & Feed. Utbildning: Graduate Diploma in Food Engineering. Antal aktier: 210. Teckningsoptioner: 10.000.
Anställd: 2009. Född: 1969. Nationalitet: Amerikansk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President AAK AB, President AAK USA. Utbildning: Graduate engineer and IMD Business School Program. Antal aktier: 0. Teckningsoptioner: 65.000.
Octavio Díaz de León, David Smith, Torben Friis-Lange, Anne Mette Olesen, Renald Mackintosh, Anders Byström, Arne Frank, Karsten Nielsen, Bo Svensson, Edmond Borit och Jean-Marc Rotsaert.
Anställd: 2007. Född: 1967. Nationalitet: Mexikansk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President AAK AB, Managing Director AarhusKarlshamn Mexico. Utbildning: MBA. BSc. Mechanical & Electrical Engineering. Antal aktier: 0. Teckningsoptioner: 40.000.
Anställd: 2001. Född: 1969. Nationalitet: Peruansk och fransk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President AAK AB, Managing Director AAK Latin America. Utbildning: MBA, BSc. Food Engineering. Antal aktier: 0. Teckningsoptioner: 50.000.
Anställd: 2001. Född: 1960. Nationalitet: Brittisk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President AAK AB, President European Supply Chain. Utbildning: MBA, Graduate Diploma in Business Management. Antal aktier: 0. Teckningsoptioner: 40.000.
Anställd: 1988. Född: 1963. Nationalitet: Dansk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President, CTO. Utbildning: Graduate Diploma in Food Technology. Antal aktier: 264. Teckningsoptioner: 15.000.
Anställd: 2010. Född: 1964. Nationalitet: Dansk. Huvudsaklig sysselsättning: Vice president Human Resources and Communications. Utbildning: MBA, BSc. Chemical Engineering. Antal aktier: 0. Teckningsoptioner: 60.000.
AarhusKarlshamn AB (publ) kommer att lämna ekonomisk information för verksamhetsåret 2011 vid följande tillfällen:
Rapporter och pressreleaser finns tillgängliga på engelska och svenska och kan beställas från AarhusKarlshamn AB (publ), Corporate Communication, Jungmansgatan 12, 211 19 Malmö. Telefon 040 627 83 00, Fax 040 627 83 11. E-post: [email protected].
Mer information om AarhusKarlshamn AB (publ) finns på företagets webbplats: www.aak.com
AarhusKarlshamn AB (publ) ordinarie årsstämma äger rum tisdagen den 17 maj 2011 kl. 14.00 i Malmö på Europaporten. Entrén till stämmolokalen öppnar kl. 13.00 och registrering måste ha skett före kl. 14.00 då röstlängden fastställs.
Rätt att deltaga i stämman har den aktieägare som, dels är registrerad i den utskrift av Euroclear Sweden AB aktieboken som görs onsdagen den 11 maj 2011, dels har anmält sitt deltagande till stämman senast kl. 16.00 onsdagen den 11 maj.
Bolaget är ett så kallat avstämningsbolag. Detta innebär att aktieägare, för att ha rätt att delta i årsstämman, måste vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 11 maj 2011. Den som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att kunna delta i stämman. Detta bör ske i god tid före nämnda datum.
Aktieägare som önskar delta i årsstämman skall anmäla sig till bolaget antingen per post under adress: AarhusKarlshamn AB (publ), Kerstin Wemby, 374 82 Karlshamn på telefon 0454 823 12, via e-post: [email protected] eller via webbplatsen: www.aak.com så snart som möjligt och senast kl. 16.00 onsdagen den 11 maj 2011, då anmälningstiden går ut.
Vid anmälan skall namn, adress, telefonnummer, person- eller organisationsnummer samt aktieinnehav uppges.
Kallelse till årsstämman annonseras i Post- och Inrikes Tidningar och Svenska Dagbladet där samtliga stämmoärenden kommer att framgå.
Jungmansgatan 12 211 19 Malmö Tfn.: 040 627 83 00 Fax: 040 627 83 11 E-post: [email protected] www.aak.com Org. nr. 556669-2850
För mer information se www.aak.com
– Visionen innehåller tre viktiga element, som styr vad vi vill åstadkomma:
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.