Annual Report • Apr 26, 2010
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
AAK har utvecklat InFat, en produkt, som efterliknar fettsammansättningen i modersmjölk. Denna har i dag en begränsad påverkan på AAKs resultat men har en intressant framtidspotential.
"The first choice for value- added vegetable oil solutions"
Med denna vision framför sig, har AAK efter fusionen 2005, arbetat på att tillsammans med kunder, skapa lösningar med högt värdeinnehåll i såväl produktkvaliteter som på en hållbar produktion som skall göra produkterna till förstahandsvalet.
8-9 Summering av styrelsens ordförande
Melker Schörling summerar de fyra första åren av fusionen och presenterar en ny VD och koncernchef.
10-11 Koncernchefen kommenterar
Det känns positivt för mig att i mitt sista bokslut för AAK kunna minska nettoskulden med 2 miljarder kronor. Den stärkta balansräkningen gör det möjligt att öka hastigheten i utvecklingen av produkter med högre värdeinnehåll i linje med vår specialiseringsstrategi. Samtidigt öppnas möjligheter till förvärv. Nu lämnar Jerker Hartwall över till Arne Frank.
De senaste årens ökande hälsomedvetenhet har inneburit att genomsnittskonsumenten idag egentligen vet hur man bör äta för att må bra. Trots detta ökar andelen överviktiga personer och förhöjt kolesterol och därpå följande hjärt- och kärlsjukdom är fortfarande ett stort problem.
14-17 Affärsmodellen – från inköp till leverans
AAK arbetar uteslutande med naturliga produkter som råvara. Dessa hämtas från främst Västafrika och Asien men också från Europa och den amerikanska kontinenten. Förädlingen sker i tio produktionsanläggningar. Från dessa levereras produkter som blir till insatsvaror i vardagliga produkter och till slutprodukter under egna varumärken – från barnmat till smörjoljor.
Transfettfria alternativ är ett huvudspår. Konsumentkraven på hållbar produktion och hälsosamma produkter växer starkt över hela världen. I nära samarbete med kunderna har AAK framgångsrikt kunnat möta denna efterfrågan. Genom engagemang i Roundtable for Sustainable Palm Oil har AAK varit en av de första producenterna som visat ansvar för en hållbar utveckling.
Chocolate & Confectionery Fats Brist på kakaobönor och möjligheten att ersätta kakaosmör med fem procent vegetabiliska oljor har öppnat en stor marknad. AAK har idag en världsledande position inom området. Även om den världsomspännande finansiella krisen dämpat marknaden under 2009, väntas en starkt växande efterfrågan under kommande år.
Till affärsområdet hör också råvaror till kosmetikindustrin. Vegetabilisk olja har en lång tradition som ingrediens i hudvårdande produkter.
Technical Products & Feed Affärsområdet spänner över smörjmedel i maskiner för skogsavverkning, där den vegetabiliska oljan minimerar problem vid utsläpp i naturen, till ingredienser i djurfoder.
Stearinljus tillverkade av fettsyra minskar koldioxidutsläppen jämfört med ljus tillverkade av paraffin. Den vegetabiliska smörjoljan som spills från en motorsåg bryts ner av naturen. Utfodring av mjölkkor kan ske med garanterat salmonellafria vegetabiliska foderråvaror.
32-35 Ökad efterfrågan på ekologiska och hälsosamma alternativ
Konsumenters medvetenhet kring livsmedel och dess innehåll har ökat den senaste tiden. Hur maten produceras och vilka ingredienser som ingår granskas noga. Som ett tecken på detta efterfrågas allt oftare ekologiska varor och utbudet av dessa produkter ökar stadigt i butikerna.
Verksamheten i AAK är konstant utsatt för risker och hot, som kan skada företaget. Med en aktiv omvärldsanalys förutser man förändringar i de faktorer som påverkar företagets verksamhet. Justeringar i planer och policies pågår kontinuerligt för att motverka negativ påverkan på företaget.
Det sociala ansvaret måste gå i takt med miljöansvaret och den ekonomiska utvecklingen, annars haltar företagets trovärdighet. Det är en nödvändig attityd och den är djupt förankrad i koncernens verksamhet.
Det är därför en självklarhet för AAK att utveckla en ekonomiskt hållbar produktion med ansvarstagande för omvärlden hela vägen fram till kunden.
104 Adresser
AAK förädlar, baserat på den specialistkompetens företaget besitter och en aktiv bevakning av utvecklingen och förändringar i omvärlden, vegetabiliska oljor till produkter som möter kundernas högt ställda krav och utvecklar i samverkan med dem ledande globala positioner med bra lönsamhet.
AAK är organiserat i tre affärsområden; Chocolate & Confectionery Fats, Food Ingredients och Technical Products & Feed.
Huvudkontoret finns i Malmö och är en central mötesplats för hela koncernen.
En betydande återhämtning av resultatet för Chocolate & Confectionery Fats under andra halvåret jämfört med första.
En världsomspännande undersökning bland chokladkunder placerar AAK i topp.
hur AAK bedriver sin verksamhet.
Arne Frank utsågs till VD och koncernchef för AAK med tillträde den 6 april 2010.
| Opertionella nyckeltal (Mkr om inget annat anges) | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|
| Bearbetningsersättning | 3.744 | 3.644 | 3.134 | 2.723 |
| Bearbetningsersättning per kilo, kr | 2,61 | 2,36 | 2,12 | 1,90 |
| Rörelseresultat | 827 | 851 | 653 | 455 |
| Rörelseresultat per kilo, kr | 0,58 | 0,55 | 0,44 | 0,32 |
| Resultat per aktie, kr | 10,14 | 10,80 | 8,53 | 6,32 |
| Avkastning på operativt kapital, % | 12,6 | 11,0 | 10,9 | 7,8 |
| Finansiella nyckeltal inklusive IAS 39 och engångsposter (Mkr om inget annat anges) |
||||
| Nettoomsättning | 15.884 | 17.207 | 13.005 | 10.929 |
| Rörelseresultat | 1.475 | 151 | 646 | 342 |
| Investeringar | 316 | 396 | 712 | 501 |
| Operativt kassaflöde efter investeringar | 1.952 | -370 | -1.083 | -325 |
| Nettoskuld | 3.186 | 5.112 | 4.273 | 3.026 |
| Soliditet, % | 35 | 25 | 28 | 33 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 1,08 | 2,15 | 1,75 | 1,31 |
| Resultat per aktie, kr* | 20,19 | 0,04 | 7,67 | 4,18 |
* Beräkningen av resultat per aktie har beräknats på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier under 2009. Definitioner, se sid 97. Årsstämma, se sid 102.
Visionen består av tre viktiga delar:
AAKs kärnverksamhet är vegetabiliska oljor. Den bärande affärsidén är att köpa råvaror och förädla dem i någon av de tio produktionsenheterna i Europa, Nordamerika, Mexiko eller Uruguay.
Råvarorna, som uteslutande är från växtriket, kommer från hela världen. Det är välkända produkter som raps, palm, soja, shea, solros och oliver. En stor del av råvarorna kommer från Asien och Västafrika.
Den grundläggande strategin för AAK har sedan fusionen 2005 varit att utveckla produkter högre upp i förädlingsnivån i syfte att minska beroendet av bulkprodukter med förhållandevis låga marginaler för att i stället möta ett växande behov av kvalitetsprodukter med högt värdeinnehåll.
AAK jobbar nära kunderna för att tillsammans med dem analysera behov och marknadsförutsättningar för att kunna erbjuda tilltalande lösningar, som stärker kundernas affärsmöjligheter. Denna strategi har resulterat i ett antal nya produkter, som öppnat upp affärsmöjligheter inom bagerinäringen, konfektyrindustrin och kosmetikindustrin.
AAKs produkter marknadsförs endast undantagsvis mot konsumenter. En viktig del i visionen att vara förstahandsvalet är att erbjuda ett starkt servicepaket för att möta kundernas behov av lösningar på marknadsfrågor, transportlösningar och utvecklingsfrågor, där AAKs djupa kompetens inom området vegetabiliska oljor i samarbete med kunden kan resultera i nya produkter och öppna upp för nya affärsmöjligheter. En av de senaste årens mest uppmärksammade produkt är ett fett för modersmjölksersättningar vilken produceras i en ny fabriksdel vid anläggningen i Karlshamn (Sverige).
Fusionen mellan Aarhus United A/S och Karlshamns AB var en förutsättning för att kunna utveckla en strategi mot visionen att bli förstahandvalet för kunder som söker värdeskapande lösningar. De två företagen konkurrerade med likartade produkter men med tyngdpunkt på olika marknader. Genom att fusionera erbjöds möjligheten att öka utvecklingshastigheten, stärka konkurrensförmågan, optimera investeringarna och förbättra kassaflödet. De gemensamma resurserna har gjort det möjligt att bygga den främsta fabriken i världen för att fraktionera de vegetabiliska oljorna till högförädlade produkter som gjort AAK till världsledande på området.
– Vi följer verksamheter som har intressanta produkter, där vi ser möjligheter till långsiktig tillväxt i sin bransch och som har en bas för internationell expansion. Vi såg potentialen i Karlshamns AB i just dessa avseenden.
– Vår ambition var att utveckla företaget till världsledande inom lönsamma nischer. AAK är nu en betydande aktör på marknaden för specialfetter.
– Sammanslagningen av Karlshamns AB och Aarhus United A/S byggde på sund industriell logik. Fusionen gjorde det möjligt att konsolidera verksamheten med volymprodukter i Norden och skapa utrymme för lönsam specialisering vid produktionsanläggningarna i Aarhus och Karlshamn. Samtidigt kunde vi med synergieffekterna som vi såg, öka takten i den specialiseringsprocess som båda bolagen stod inför. Inte minst blev vi dessutom starkare tillsammans på marknaden.
– Alla fusioner har utmaningar, men generellt har det fungerat bra. Organisationerna har olika styrkor inom olika områden, ersättning för kakaosmör i Danmark och produkter för livsmedelsproduktion i Sverige. De kulturmässiga skillnaderna skapar en dynamisk läroprocess som utvecklar bolaget och jag vill understryka att AAK idag är ett globalt företag med verksamheter i flera länder.
– Vi har ett mycket gott samarbete. Bröderna Bek-Nielsens kunnande inom den vegetabiliska fettindustrin är oerhört viktigt att ha med sig i styrelsearbetet.
Tillsammans kompletterar vi varandra bra vilket skapar en positiv dynamik i det aktiva ägandet. Det gynnar bolaget.
– Vår strategi innebär att vi arbetar för att göra samtliga innehav ledande inom sina respektive affärsområden. Med AAK är vi idag en bra bit på väg. Företaget är idag ledande inom ett antal nischer, som t ex ersättningsprodukter för kakaosmöret. Men det finns mer att göra. Jag tänker på att ännu bättre utnyttja det djupa kunnande inom specialfetter som finns i företaget.
– Genom att bredda utbudet av specialfetter, inte minst inom hälsoområdet, kan vi sprida verksamheten till nya marknadssegment. Vi skall också fortsätta arbetet inom hållbar råvaruförsörjning och produktion. Ett bra exempel på hur AAK verkar är det givande samarbetet med befolkningen i Västafrika, som försörjer sig genom att plocka shea.
– Vi ser på våra innehav väldigt långsiktigt så det utgår jag ifrån. Vi vill tillsammans med andra stödja bolaget i en spännande resa.
– Tio år är en lång tid för en börs-VD. Jerker har gjort ett bra arbete och det känns naturligt med en förändring. Arne kommer att ta vid och fortsätta att utveckla AAK enligt de mål vi satt upp. Han visar upp en stor energi och vilja och har lyckats mycket bra i tidigare uppdrag. Jag är övertygad om att det kommer att gå bra.
Arne Frank tillträdde den 6 april 2010 som koncernchef och verkställande direktör efter Jerker Hartwall. Arne Frank är 52 år och civilingenjör i industriell ekonomi från Linköpings Tekniska Högskola. Han är ordförande i Carl Zeiss Vision och har tidigare varit VD i bolaget. Arne Franks huvudsakliga karriär har dessförinnan innefattat koncernchefsrollen under många år i TAC.
Jag är självklart nöjd med rörelseresultatet. Våra åtgärdsprogram biter. Det visar att grundtanken i fusionen var korrekt. Under slutet av 2010 kommer vi att ha 100 miljoner kronor på årsbasis i kostnadsbesparingar och ytterligare 200 miljoner kronor 2011. Från 2012 driver vi därmed verksamheten med en kostnadsmassa som är bortåt en halv miljard lägre än när vi fusionerade bolagen.
Det känns tillfredsställande för mig att i mitt sista bokslut för AAK kunna minska nettoskulden med 2 miljarder kronor. Den stärkta balansräkningen gör det möjligt att öka hastigheten i utvecklingen av produkter med högre värdeinnehåll i linje med vår specialiseringsstrategi. Samtidigt öppnas möjligheter till förvärv.
Konfektyrprodukter och kosmetik påverka des mer av den globala konjunkturnedgången. I Västeuropa räknar man med en nedgång på 5-10 procent. Kunderna löste samtidigt delar av sin finansiering med lagerminskning. Konsumentbeteendet ändrades också och vi hade som effekt en större press på CCF. Men vi kunde notera en betydande återhämtning under andra halvåret. Denna stöddes också av en dålig skörd av kakaobönor. Behovet av ersättningsfett ökade.
Ja, det visar åter att vår strategi bär. Specialiseringen är en viktig faktor för vår tillväxt. FI uppvisar ett rekordresultat. Till bagerinäringen säljer affärsområdet mer av egna varumärken, samtidigt som man i samverkan med kunderna utvecklar nya produkter. Mycket är att hänföra till ett tryck från konsumentmarknaden mot alltmer hälsosamma produkter. Denna efterfrågan kan vi möta med våra oljor och fetter, som förädlas utifrån naturliga vegetabiliska råvaror.
Men även TPF (Technical Products & Feed), som är vårt minsta affärsområde, har utvecklats bra och lämnar sitt bästa resultat någonsin. Basen från detta affärsområde är restprodukter från vår produktion. Från TPF kan vi leverera smörjoljor som på ett miljömässigt korrekt sätt återförs till naturen. Vi kan också erbjuda kreatursfoder, baserat på vegetabiliska råvaror, som innebär mindre hälsorisker för djuren.
Jag bedömer att samtliga marknader utvecklas bra. I Centraleuropa och på den amerikanska kontinenten är utvecklingen positiv. I USA hämmas utvecklingen något beroende på brist i produktionskapacitet. Detta har stöttats upp med leveranser från våra anläggningar i Europa. Vi har minskat risken av för hög exponering i Östeuropa.
Det är givet att leveransvolymerna påverkats. Jag bedömer dock inte att våra långsiktiga
– Under en mycket intressant introduktionsperiod har jag haft förmånen att få möta många nyckelpersoner i AAKs ledning, inom de olika affärsområdena och framför allt ett stort antal kunder. Det har varit mycket värdefullt att innan jag formellt tillträtt få ta del av all denna kunskap och alla dessa erfarenheter och synpunkter. Speciellt viktigt är att ingående förstå värderingarna inom bolaget som exempelvis respekten för den omvärld vi verkar i. De reaktioner jag fått från våra kunder bekräftar starkt riktigheten i våra strategier med ett starkt fokus på en fortsatt utveckling mot specialprodukter. Detta och en selektiv förvärvsstrategi med en stark balansräkning som grund kommer att föra AAK framåt och säkra en fortsatt god utveckling av vår lönsamhet, kommenterar Arne Frank.
kundrelationer har påverkats negativt. Ekonomiskt har vi kompenserats i linje med vårt försäkringsavtal. Den slutliga uppgörelsen är dock inte klar, men under andra kvartalet bokförde vi en kompensation om 70 miljoner kronor som en engångspost. Den ingår alltså inte i rörelseresultatet om 827 miljoner kronor.
Det finns ju många som våra skickliga tekniker utvecklat, men en som jag särskilt vill framhålla är det specialfett för modersmjölksersättning, som vi utvecklat tillsammans med det israeliska företaget Enzymotec. Det är mycket specifika krav som ställs på produkter av detta slag och vi ligger nu i absolut topp. Fettet produceras i vår fabrik i Karlshamn. Vi ser en kraftig tillväxt inom området framför oss.
Man skall vara försiktig med att se tillbaka. Framtiden är viktigare, men utan historia finns ingen framtid. Jag har under dessa år arbetat i ett företag med en historia hos båda de ingående bolagen, som sträcker sig tillbaka till förra sekelskiftet. Jag har fått förmånen att arbeta med produkter som ligger nära människors vardag. Det märks tydligast i de produkter som ingår i våra livsmedel. Men våra oljor förekommer i en mängd andra produkter och i produktionsprocesser och det är med viss stolthet jag kan säga; Detta har jag varit med om.
Men utan en lojal och kompetent personal hade det inte varit möjligt att åstadkomma en utveckling, som stundtals har drivits med hårda besparingskrav. Fusionsarbetet ställde också höga krav på personalen med hårt arbete mot tuffa mål. I mitt sista VD-ord för AAK vill jag därför tacka alla som varit med på resan och därmed lämna över ansvaret till Arne Frank.
De senaste årens ökande hälsomedvetenhet har inneburit att genomsnittskonsumenten idag egentligen vet hur man bör äta för att må bra. Trots detta ökar andelen överviktiga personer och förhöjt kolesterol och därpå följande hjärt- och kärlsjukdom är fortfarande ett stort problem. Den något motsägelsefulla bilden kan delvis förklaras av att matlagning från råvaror allt mer prioriteras bort till förmån för snabbmat och halvfabrikat. Denna utveckling ställer stora krav på livsmedelsproducenter att erbjuda livsmedel som både är "snabba" och smakliga, men också uppfyller kraven på en hälsosam näringsprofil.
Modern västerländsk kost innehåller normalt för lite fleromättade fetter. Det är framförallt omega-3 fettsyra vi inte får i oss tillräckligt av. α-linolensyra, ALA, är en essentiell omega-3-fettsyra; den är nödvändig för oss men kan inte produceras av kroppen utan måste finnas i maten. ALA finns naturligt i exempelvis raps och linfrö. Längre omega-3 fettsyror finns naturligt framförallt i fisk. Den som inte äter tillräckligt av dessa livsmedel kan behöva tillföra fettsyrorna via annan kost som berikats med omega-3.
Omega-3 fettsyror är fleromättade fettsyror som lätt oxideras och smakar fisk eller härsket om de inte hanteras tillräckligt varsamt. Specidol är en smak- och luktneutral oljeblandning med ett högt innehåll av omega-3. En kontrollerad hantering i skyddad miljö och tillsats av noga utprovade antioxidanter ger produkten en god stabilitet.
Genom att ersätta en del av fettfasen i ett livsmedel med Specidol kan slutprodukten ges ett mervärde i form av en hälsosammare fettprofil. Som ett led i sin stora genomgång av närings- och hälsopåståenden har den Europeiska Livsmedelsmyndigheten, EFSA, nyligen godkänt hälsopåståenden för omega-3 fetter. Om produkten innehåller tillräcklig mängd får den märkas med termerna "rik på omega-3" respektive "källa till omega-3".
Specidol används i en rad olika produkter såsom mejeriprodukter, bröd, dressingar, färdigmat med mera.
Fortfarande är hjärt- och kärlsjukdom en av de vanligaste orsakerna till för tidig död i många europeiska länder. Höga nivåer av det "onda" LDL-kolesterolet är en bidragande orsak. I vetenskapliga studier har det visats att ett dagligt intag av växtsteroler – växternas motsvarighet till kolesterol – reducerar mängden LDL-kolesterol i blodet.
Växtsteroler räknas som "Novel Food" och måste godkännas innan de får säljas inom EU. Det finns också en särskild lagstiftning som reglerar hur produkter innehållande växtsteroler ska vara märkta. AAK har i enlighet med gällande lagstiftning erhållit godkännande från EU kommissionen att marknadsföra Vividol.
Vividol® ser ut som ett "vanligt" fett och kan användas som ersättning för en del eller hela fettfasen i en livsmedelsprodukt. Genom att tillsätta Vividol® till produkten ges den ett mervärde i form av en kolesterolsänkande effekt. I likhet med vad som är fallet för omega-3 har myndigheten reglerat vad som får skrivas på förpackningen för att konsumenten skall få en korrekt information. Produkter innehållande Vividol® kan till exempel ha följande konsumentinformation:
"2 g steroler varje dag kan sänka kolesterolvärdet med 10 procent på 3-4 veckor".
Användningsområdet för Vividol® är även det reglerat i Novel Foods godkännandet och omfattar bl a portionsförpackade dressingar, mejeriprodukter och margarin.
I flera rapporter förutspås marknaden för produkter berikade med omega-3 och/eller växtsteroler att fortsätta växa. Hos medvetna konsumenter finns en vilja att betala för det mervärde en hälsosammare produkt har. Enligt en rapport från Frost & Sullivan kan produkter berikade med växtsteroler inbringa ett pris upp till fem gånger så högt som den traditionella motsvarigheten.
AAKs affärsmodell baseras på möjligheten att ta tillvara egenskaperna hos vegetabiliska oljor. Med respekt för etik och med hänsyn till miljöaspekter köper AAK vegetabiliska råvaror över hela världen. Dessa förädlas i bolagets fabriker till produkter som ofta utvecklats i samverkan med kunder.
Raps, palm och shea är viktiga ingredienser i företagets strategi att utveckla produkter med högre förädlingsvärde i första hand för livsmedelsindustrin, konfektyrindustrin och kosmetikindustrin.
AAKs kunskap om fett är bred och djup. Den är resultatet av decenniers verksamhet inom ett område som är livsnödvändigt för människor.
Fett är ett livsnödvändigt ämne. Det finns olika typer av fett. I huvudsak delas dessa in i fyra grupper. Mättat fett och transfett höjer kolesterolhalten medan omättat fett sänker den.
I utvecklingen av fettets egenskaper följer ett ständigt arbete för att erbjuda marknaden hälsosammare produkter. AAK använder en palett av råvaror för att i samarbete med kunderna utveckla former av fett, som möter allt mer skiftande krav.
Samtidigt som respekten för omvärlden skall bevaras ökar efterfrågan på mer sofistikerade fetter. Tillförseln av råvaror till AAKs raffinaderier handlar till stor del om raps, palm och shea.
Oljepalmen kommer ursprungligen från Västafrika men infördes som prydnadsväxt till Malaysia omkring 1875. Efter andra världskriget kom produktionen av palmolja igång på allvar och varje palm producerar klasar med uppemot 3.000 frukter. Ur fruktköttet utvinns palmolja och ur kärnorna palm kärnolja. Palmolja är idag den största vegetabiliska oljan i världen.
Med undantag av palmolja måste flertalet oljor härdas för att bli tillräckligt fasta. Palmolja är alltså en viktig råvara för AAK. AAK stödjer aktivt, som en av initiativtagarna till Roundtable for Sustainable Palm Oil (RSPO) tillsammans med WWF bland annat från styrelseposition i organisationen, hållbara produktionsmetoder av palmolja. AAK skapade dotterföretaget GreenPalm Ltd, för att organisera trading av RSPO-certifikat. Detta AAK-bolag har ett exklusivt kontrakt med RSPO för att erbjuda köpare och säljare av palmolja en unik möjlighet till att undvika rovdrift av plantagerna.
AAK kunde, som första företag i världen, 2008, importera palmolja med certifikat för en hållbar produktion.
En annan råvara med ökad betydelse för AAK är shea. Den har använts i Västafrika för att skydda och vårda huden sedan urminnes tider. Sheasmöret används även i matlagning. "Det heliga trädet" är mycket uppskattat av befolkningen. Först på senare år har vi i västvärlden upptäckt sheasmörets återfettande och skyddande egenskaper.
Sheaträd Lokalbefolkning Marknad AAK
AAK tog snabbt initiativet och har blivit en världsledande producent av sheafetter för choklad- och kosmetikindustrin, mycket tack vare en stark lokal närvaro i Västafrika.
Sheaträdet växer vilt på savannen och råvaran återfinns i Sahelområdet i Västafrika, Burkina Faso, Benin, Elfenbenskusten och Ghana. Det är också i dessa länder som AAK har byggt upp en omfattande leverantörskedja, från kontor i städerna till lokala plockare.
Som världsledande producent av sheafetter är det viktigt för AAK att ta ett socialt och etiskt ansvar för både själva råvaran och hela produktionskedjan.
Sheafrukten är ungefär stor som en kastanj. Så snart den har plockats, torkas den för att sedan bearbetas för att utvinna sheasmöret. Shean plockas av lokalbefolkningen ute i byarna och köps in av AAKs personal. Egna lokala laboratorier kontrollerar kvaliteten en sista gång innan sheakärnorna skeppas till Aarhus (Danmark).
AAK är ett av få företag i världen som genom kylning i olika steg kan separera sheaoljan så att det bildas en produkt som kan ersätta kakaosmör vid chokladtillverkning.
Olja pressad ur shea har därmed för AAKs del fått en växande betydelse i takt med tillväxten av chokladprodukter i världen. Kakao är en relativt dyr råvara och marknadspriset kan uppvisa stora variationer från år till år. Detta innebär att chokladtillverkarna kan göra omfattande kostnadsbesparingar genom att ersätta kakaosmöret med alternativa vegetabiliska fetter.
Inom EU är det sedan 2003 möjligt att ersätta upp till 5 procent av kakaosmöret i en chokladprodukt med andra vegetabiliska fetter och ändå marknadsföra produkten som choklad. Denna regel, som finns i olika former i flera länder, har haft och fortsätter att ha en positiv effekt på efterfrågan för kakaosmörersättare.
Under 2009 utvecklades skörden av kakao negativt mot slutet av året. Kakaopriset steg på råvarubörserna till det högsta på 30 år.
AAKs förädlingsvärde skapas i tio fabriker i sju länder. Fabrikerna i Aarhus och Karlshamn svarar för huvuddelen av produktionen, framför allt av mer sofistikerade produkter med högt förädlingsvärde.
Produkter: Specialfetter för bageri och övrig livsmedelsindustri samt specialfetter för choklad- och konfektyrindustrin. Transfria produkter med låg halt mättat fett.
Produkter: Specialfetter till choklad- och konfektyrfetter, som omfattar ett komplett transfritt sortiment och ett flertal DFA-produkter (mjölkfettsersättare) samt specialprodukter för bageri och övrig livsmedelsindustri.
Montevideo
Produkter: Specialprodukter för choklad- och konfektyrindustrin för den sydamerikanska marknaden.
Produkter: Specialfetter för choklad- och konfektyrindustrin, bulkoljor, specialprodukter för kosmetik och läkemedel.
Produkter: Oljor och fetter för restauranger och storhushåll, bulkoljor, specialprodukter för bageri, kosmetik och läkemedel.
Produkter: Specialprodukter för bageri.
Produkter: Oljor och fetter för restauranger och storhushåll.
Produkter: Ett flertal olika specialprodukter, från transfria pulverfetter till ingredienser i modersmjölksersättningar och bageriprodukter.
Produkter: Från enkla oljor till specialfetter för choklad och konfektyr, kosmetik och läkemedel samt för en rad livsmedelsapplikationer som omfattar ett komplett transfritt sortiment och ett flertal DFA-produkter (mjölkfettsersättare). Produktion av specialoljor till barnmat, foderråvaror, tekniska oljor, fettsyror och glycerol.
Produkter: Margarin och oljor för restauranger, bagerier och storhushåll.
| (Mkr) | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 9.702 | 10.413 | 7.500 |
| Bearbetningsersättning | 1.906 | 1.708 | 1.585 |
| Bearbetningsersättning | |||
| kr per kilo | 2,12 | 1,82 | 1,76 |
| Rörelseresultat | 427 | 319 | 279 |
| Volymer, tusen ton | 898 | 940 | 898 |
Bearbetningsersättning per kilo
Volymutveckling
Food Ingredients är det största affärsområdet i AAK och 2009 har varit mycket framgångsrikt, trots den globala recessionen. Ett av affärsområdets främsta styrka är dess förmåga att snabbt kunna ta fram kundanpassade lösningar drivet av hälsotrenden i branschen.
Food Ingredients har fortsatt att försvara positionen som det naturliga valet av vegetabiliska oljor för en bred kundbas i en fortsatt volatil marknad med mycket hård konkurrens. En av affärsområdets främsta styrka är dess förmåga att snabbt svara på och anpassa sig efter förändringar och nya krav inom livsmedelsindustrin. Koncernens omfattande know-how och ständiga utvecklingsarbete, gör att trender fångas upp och snabbt leder till nya produkter. Food Ingredients har med andra ord ambitionen att utnyttja marknadens ständiga förändringar för att skapa fortsatt tillväxt.
Hälsotrenden fortsätter att dominera utvecklingen inom livsmedelsindustrin. Raps är en av de viktigaste råvarorna för AAK och bland annat köper företaget i princip hela den svenska rapsskörden. Rapsoljans sammansättning med den lägsta halten mättade fettsyror och en hög halt av nyttig Omega 3 gör den till en allt mer eftertraktad livsmedelsingrediens.
Mindre mängd transfetter och mättade fetter driver utvecklingen mot produkter med större värdeinnehåll, vilket gynnar AAK. Kunderna möter en efterfrågan hos konsumenterna på transfettfria alternativ, respektive produkter med mindre mängd mättat fett. En relativt ny trend är den så kallade functional foods, funktionella livsmedel där AAK har en viktig fördel i att kunna erbjuda ett hälsosammare alternativ baserat på helt vegetabiliska råvaror.
Det snabbast växande marknadssegmentet inom livsmedelsindustrin är snabbmatsmarknaden, en produktgrupp som bl a omfattar färdigmat, snacks och mellanmål och som kräver specialoljor för tillagningen. Fler och fler måltider intas utanför hemmet, vilket är en trend som förväntas fortsätta öka under de närmaste åren.
Marknaden efterfrågar i ökande utsträckning spårbarhet och långsiktigt hållbara produktionsmetoder. Som en av grundarna till RSPO (Roundtable for Sustainable Palm Oil) arbetar AAK aktivt tillsammans med företag och frivilligorganisationer för att utveckla hållbara metoder i produktionen av palmolja. Genom dotterbolaget GreenPalm Ltd har AAK utvecklat ett system för handel med certifikat för av RSPO certifierad uthålligt producerad palmolja. Detta har blivit en viktig förutsättning för att andelen certifierad palmolja skall kunna växa och certfikatshandeln har hittills svarat för 75 procent av den totala handeln med certifierad palmolja. GreenPalm har ett exklusivt avtal med RSPO rörande handel med certifikat.
AAK erbjuder även särhållen certifierad palmolja. AAKs fabrik i Hull var först bland världens raffinaderier att få RSPOs godkännande för leverans av särhållen certifierad palmolja. Man var också först med att erbjuda sådan till kunder i slutet av 2008.
Företaget har köpt certifikat för palmolja som ingår i produkter till storhushåll som säljs under eget varumärke.
Efterfrågan på certifierad palmolja väntas växa och ett flertal stora kunder har presenterat tidsbestämda mål för att övergå till certifierad palmolja.
Food Ingredients har flera stora konkurrenter. De främsta är ADM, Bunge och Cargill när det gäller standardprodukter och IOI Loders samt Fuji Oil inom special- och nischprodukter. I Europa finns det därtill 120 lokala raffinaderier som sammantaget utgör starka konkurrenter på marknaden. Marknaden som helhet präglas av hård konkurrens. Inom vissa segment har dock AAK fördel av sin spjutspetsposition inom produktutveckling, i synnerhet när det gäller mjölkfettsersättare, oljor och fetter till bageriindustrin och specialfetter till modersmjölksersättningar.
Produkterna kan indelas i tre huvudkate gorier:
AAK strävar efter att erbjuda kunderna allt fler produkter högre upp i förädlingsnivån och öka andelen specialprodukter. Idag är fördelningen mellan standard- och special produkter relativt jämn. Då transporter svarar för en relativt stor del av totalkostnaden är Food Ingredients i hög utsträckning en regio nal verksamhet, även om specialprodukter med högre förädlingsvärde har en mer global räckvidd än rena standardprodukter.
Affärsområdets flexibilitet som marknads aktör börjar redan i produktionsanläggningen. Den komplexa infrastrukturen har utformats med fokus på både effektivitet och flexibili tet, vilket kännetecknar hela värdekedjan, från råvaruleverans och lagring, genom hela förädlingsprocessen fram till packning och transport till kunden.
AAKs produktlösningar sker med avsikten att de ska tillföra värde i kundens slutprodukt. En jämn och hög kvalitetsnivå är självklart också viktig, liksom hög produktsäkerhet. I båda dessa avseenden ligger AAK väl framme i förhållande till branschen i övrigt. Till följd av ett gediget applikationskunnande, en för måga att snabbt anpassa verksamheten till förändringar på marknaden och med ett nära samarbete med kunderna har AAK etablerat ett renommé som leverantör av produkter med högt förädlingsvärde.
Under de senaste åren har AAK utveck lat åtskilliga nya produkter. För samtliga marknader har fokus varit att sänka ande -
len mättat fett. Fokus på dessa produkter ökar ytterligare. Myndigheterna i exempelvis Storbritannien och en möjlig beskattning i Danmark driver på utvecklingen mot stor efterfrågan på fleromättade fetter från både producenter och konsumenter.
Ett exempel är Essence™, som lanserats för den amerikanska bageriindustrin.
Nya produkter inom detta område är Akomix LS, ett patentsökt fett för produktion av glass. Detta innehåller mindre än hälften mättat fett jämfört med standardprodukterna. Ett annat är Akotop NH100, ett ohydrerat fett för vegetabilisk grädde.
Konceptet erbjuder AAKs kunder en möjlighet att i sin tur erbjuda sina kunder mer hälsosamma produkter. Det är ytterligare ett exempel på hur AAK utvecklar nya produkter i tätt samarbete med sina kunder.
InFat är en ny ingrediens till modersmjölksersättning. Produkten bedöms ha en intressant framtida potential.
Under 2008 började AAK att utnyttja möjligheten att kombinera anställdas kompetenser i olika länder för utvecklingsprojekt och för att sättas in som resurser där behoven uppstår. Denna överföring av kompetens har varit framgångsrik och under 2009 överfördes kunskap om flingat fett och FoodService från Storbritannien till Mexiko vilket bidrog till ökat intresse från nya kundgrupper till AAKs produkter.
Med utgångspunkt från fabrikerna i Danmark och Sverige är AAK marknadsledande i Norden. Företaget erbjuder ett komplett sortiment till livsmedelsindustrin. Genom förvärvet av Rapsona i Sverige, 2008, har AAK befäst sin ställning som leverantör av vegetabiliska oljor inom FoodService segmentet (restaurang, storhushåll och bageri).
Ställningen som en av de ledande leverantörerna av specialoljor till barnmatsindustrin befästes genom investeringen i en ny produktionsenhet under 2008. Fabriken i Sverige utgör tillsammans med den nederländska fabriken basen för satsningen inom barnmatssegmentet.
AAK har traditionellt en stark ställning som leverantör till livsmedelsindustrin i Central- och Östeuropa. Året har präglats av intensiv konkurrens och dess påverkan av den globala finanskrisen.
Fokus i Storbritannien var att försvara de uppnådda marknadsandelarna. Företagets mest omfattande verksamhet fortsätter att vara anläggningen i Hull och AAK Bakery Service med bas i Oldham och AAK Foods i Runcorn. De vegetabiliska oljor som produceras från bl a palm, solros och raps används framför allt inom livsmedelsindustrin.
Ett av de viktigaste kundsegmenten är bageriindustrin. AAK Bakery Services erbjuder ett breddat produktsortiment till bageriindustrin. Det har stärkt AAKs relationer med några av de stora aktörerna på marknaden.
Varumärket Prep är marknadsledande i Storbritannien inom segmentet oljor till restaurang och storhushåll. Sortiment av vegetabiliska oljor av hög kvalitet för fritering och försäljningen av Prep-produkter ökade som en följd av introduktionen av nya produkter. Såser under varumärket Lion, fortsatte sin tillväxt under 2009. AAK Foods huvudsakliga framgång har emellertid uppstått genom produktion av produkter under kundernas varumärken, som blivit väl mottagna.
På den mexikanska marknaden är AAK nu ett av de största företagen inom vegetabiliska oljor i ett land med många konkurrenter. AAK har ett bra renommé för kvalitet, servicenivå och utvecklingsförmåga. Chokladfetter, CBE + fyllningsfett
Food Ingredients Mexico kan se tillbaka på ytterligare ett framgångsrikt år trots den djupa recessionen, som dramatiskt vände den positiva BNP-utvecklingen även om konsumtionen inom landet förblev relativt stabil och trenden för Mexiko att bli en produktionsbas för marknaden i USA fortsatte. Produktionsanläggningen i Morelia är lokaliserad centralt, mitt bland de stora livsmedelsproducenterna. Hälsotrenden som präglat livsmedelsindustrin i USA, fortsätter Kosmetik Nya projekt att bryta mark i Mexiko och multinationella producenter driver utvecklingen mot att använda mer hälsosamma oljor och fetter i sina produkter.
Food Ingredients erbjuder kunderna ett brett produktsortiment för de flesta verksamheterna inom livsmedelsindustrin. Det viktigaste produktsortimentet är fetter för bagerinäringen, snacks, friteringsoljor, margarin och andra alternativ till animaliska fetter.
I USA mötte AAKs produkter under året hög efterfrågan på marknaden för industriella råvaror.
Med bas i Port Newark, New Jersey, i den nordöstra och tätt befolkade delen av landet har AAK en utmärkt position i förhållande till de flesta konkurrenterna som är baserade i Mellanvästern.
Den nordamerikanska marknaden för vegetabiliska oljor karakteriseras av en växande medvetenhet om olika hälsoaspekter. Efterfrågan fortsätter att öka för vegetabiliska oljor utan transfett eller hydrerat fett. Som en ytterligare utmaning efterfrågar kunderna lägsta möjliga mängd mättat fett.
Food Ingredients är bra rustat för att möta denna trend. AAKs huvudsakliga styrka ligger i förmågan att ligga ett steg före dagens produkttrender och kundernas förväntningar. Utmärkta kundrelationer, skickliga tekniker baserade på fältet och en flexibel produktion säkrar ett bolag som kan leverera lösningar, anpassade till kundernas behov.
Affärsområde Chocolate & Confectionery Fats tillverkar vegetabiliska specialfetter som används för att ersätta kakaosmör i chokladprodukter samt specialprodukter för kosmetikindustrin. Marknaden för chokladfetter har under en följd av år visat en stark tillväxt men denna dämpades något under 2009.
AAK har en världsledande position. Världsmarknaden visar upp en total produktion av chokladbaserade konfektyrprodukter på omkring 7 miljoner ton. Beroende på finanskrisen sjönk konsumtionen något under det gångna året.
AAK utvecklar och marknadsför produkter baserade på vegetabiliska fetter (lipider) för användning inom kosmetikindustrin. Trenden för naturliga råvaror inom kosmetikindustrin har tillsammans med AAKs unika produkter medfört en kraftig tillväxt inom segmentet de senaste åren.
Den största tillväxten inom området Chocolate & Confectionery Fats står CBE (Cocoa Butter Equivalents) för med historisk tvåsiffrig årlig tillväxt. För 2009 kan man notera en mindre tillbakagång på grund av den globala recessionen. Möjligheten att ersätta en del av kakaosmöret med jämförbara alternativ av andra vegetabiliska fetter, öppnade en marknad där AAK har varit framgångsrikt.
Förutom tillväxten inom CBE (Cocoa Butter Equivalents) har AAK haft framgångsrik introduktion av nya produkter i fråga om CBR (Cocoa Butter Replacer), CBS (Cocoa Butter Substitute). AAK har ett brett produktsortiment med specialiserade och skräddarsydda kakaosmöralternativ, vilket gör detta till ett mångfacetterat affärsområde. Varje steg i förädlingen av produkterna kräver specialistkompetens – från råvaruinköp till marknadsföring och försäljning.
AAK har en unik expertis och ambitionen är att i nära samarbete med kunderna utveckla kompetensen inom området.
Choklad- och konfektyrmarknaden präglas i stor utsträckning av att tillverkarna är globala. Sex tillverkare, Mars, Nestlé, Cadbury, Kraft, Ferrero och Hershey dominerar tillsammans 60 procent av marknaden.
AAK förser marknaden med produkter till största delen från anläggningarna i Aarhus (Danmark), Karlshamn (Sverige), Hull (Storbritannien), Morelia (Mexiko), New Jersey (USA) och Montevideo (Uruguay) men viss produktion är även förlagd till Zaandijk (Nederländerna).
Kakaosmör är en ingrediens i alla slags chokladprodukter. En av de starkaste drivkrafterna för att ersätta kakaosmöret med AAKs kakaosmörsersättare är priset. Priset på kakaosmöret som drivande för tillväxten ökade ytterligare under 2009. Kakaosmörpriset var på den högsta nivån på 30 år.
För att kunna tillverka ett brett specialsortiment av ersättningsfett för kakaosmöret krävs en mängd olika exotiska råvaror, varav shea är den viktigaste. De flesta av AAKs produkter baseras på eller innehåller fett som utvunnits ur shea. Andra viktiga råvaror är palm- och palmkärnolja, vilka i huvudsak kommer från Malaysia.
| (Mkr) | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4.564 | 4.878 | 3.914 |
| Bearbetningsersättning | 1.508 | 1.653 | 1.270 |
| Bearbetningsersättning kr per kilo |
5,96 | 5,47 | 4,42 |
| Rörelseresultat | 394 | 547 | 356 |
| Volymer, tusen ton | 253 | 302 | 288 |
Sheaträdet växer vilt i Västafrika. Shea skördas av lokalbefolkningen, som plockar den nedfallna frukten. Dessa köps upp lokalt och handlas sedan på en marknad där industrins inköpare möter den lokala säljaren.
Man räknar med att den totala årliga mängden shea i Västafrika uppgår till 1.800.000 ton. Den del av skörden, cirka två tredjedelar, som inte skördas av lokalbefolkningen ruttnar på marken. Således finns en betydande tillväxpotential. Cirka 500.000 ton konsumeras lokalt, och cirka 200.000 ton når exportmarknaderna.
AAKs åtgärder i Västafrika med bland annat en egen närvaro har resulterat i en stabil situation som gör att AAK kan möta den starkt ökande efterfrågan på CBE på ett tillfredsställande sätt.
AAKs produkter kan inte bara ersätta kakaosmör. De adderar också egenskaper till slutprodukterna. Flera av AAKs produkter garanterar högre fettbloms- och temperaturstabilitet, medan andra ger bättre konsistens och optimerade kristallisationsegenskaper.
AAKs kunderbjudande omfattar bl a fyllningsfetter, fetter för chokladöverdrag och gjutna chokladprodukter samt specialfetter för bredbara produkter.
Det breda produktsortimentet är resultatet av målinriktat utvecklingsarbete, som sedan många år tillbaka bedrivs i egna laboratorier, i kombination med ett nära samarbete med kunderna. Därmed präglas också utvecklingsarbetet av en stark marknadsorientering, som syftar till att hela tiden ligga steget före. AAKs målsättning är att leverera innovativa lösningar som återspeglar marknadstrenderna och därmed förutser kundernas behov.
AAK uppnår i sin nya form efter fusionen den kritiska massa som ger utrymme för utveckling i alla avseenden, från att skapa en ny generation specialfetter till att göra optimala investeringar i nya processteknologier.
En av de mest betydande milstolparna 2007 var uppförandet av världens största anläggning för produktion av CBE i Aarhus (Danmark). Denna anläggning kommer att garantera möjligheten att fullfölja strategin att utveckla en ledande position inom Chocolate & Confectionery Fats.
Positionen på den snabbt växande marknaden i Latinamerika har ytterligare stärkts genom att marknaden kunnat förses med produkter från den lokala anläggningen i Uruguay. En ökad efterfrågan på ersättningsprodukter för kakaosmör i USA kommer att kunna försörjas från produktionsanläggningen i Port Newark (USA).
Sammanfattningsvis har den globala pro-
duktionsstrategin möjliggjort att AAK har kunnat svara upp mot den kraftiga ökningen av efterfrågan på ett effektivt sätt. Under 2009 ökade möjligheterna ytterligare att kunna producera fler varianter av specialfetter lokalt för att passa kundernas krav på kvalitet, kostnad och logistik.
Under året har AAKs världsomspännande försäljnings- och produktorganisation utvecklats vidare med större representation närmare kunderna, stödd av en stark vision att utveckla AAKs världsledande position inom vegetabiliska fetter för choklad- och konfektyrindustrin.
I denna process är det heltäckande globala nätverket avgörande för AAKs kontakt med marknaden. Det är inte bara en länk till olika geografiska marknader, utan är också en garanti för att företaget har kontroll över globala trender och förändringar.
En av de starkaste av dessa trender är den allt viktigare hälsoaspekten. Konsumenterna blir allt mer medvetna, vilket har ökat efterfrågan på nyttigare fetter. AAK, som har en flexibel och samtidigt målinriktad produktutveckling, ligger väl framme i detta avseende och kan möta de nya konsumentkraven.
AAK utvecklar hela tiden den globala närvaron i sitt agerande på marknaden, samtidigt som förädlingsvärdet ständigt ökar i produktportföljen.
AAK är den största leverantören på choklad- och konfektyrmarknaden. Bland konkurrenterna finns företag som japanska Fuji Oil och nederländska IOI Loders.
Tillväxtområden
AAK utvecklar och säljer produkter baserade på vegetabiliska fetter under varumärket Lipex® för användning i hud- och hårvårdsprodukter, make-up och olika hygienartiklar för tvätt, dusch och bad. Lipex®-familjen innehåller produkter med allt från mjukgörande egenskaper till produkter med biologisk effekt. Dessutom finns produkter för parenteral nutrition.
AAK har arbetat med lipider inom kosmetik under många år och har en erfarenhet som gör företaget till en av världens främsta specialister inom området. Alla produkter från AAK baseras uteslutande på vegetabiliska oljor, till skillnad från de syntetiska, animaliska eller mineraloljebaserade, som är vanliga i kosmetik- och hudvårdsprodukter.
Produkterna är globala, och säljs över hela världen. De främsta konkurrenterna är världsomspännande företag såsom Cognis och Croda. Hälften av marknaden för kosmetikprodukter representeras av tio globala aktörer med varumärken såsom L'Oreal, Proctor & Gamble, Unilever, Beiersdorf (Nivea) och Estée Lauder.
Antalet konsumenter ökar i takt med att kundunderlaget på marknaden för hud- och hårvårdsprodukter breddas. Samtidigt växer också intresset bland manliga kunder. Nya geografiska marknader öppnas efter hand som konsumenterna i växande ekonomier får högre disponibel inkomst och den potentiella kundkretsen ökar därmed successivt.
Parallellt syns en fortsatt stark hälso- och miljömedveten trend, med fler kunder som i växande grad efterfrågar hälsosamma och säkra produkter. Kunden vill till följd av detta ha nya produkter fria från syntetiska, animaliska och mineraloljebaserade ingredienser.
Sortimentet baseras på olika naturliga och förnyelsebara råvaror. Sheafettets välgörande egenskaper har gjort dem till de mest efterfrågade råvarorna inom kosmetikindustrin. Bl a erbjuder sheafettet, tack vare sina mjukgörande och fuktbindande egenskaper, en önskvärd hudkänsla samtidigt som den med sina antiinflammatoriska funktioner tillför värdefull bioaktivitet.
Bland övriga exotiska råvaror finns mango, illipe, mandel, sesam, aprikos och kokos. Även den svenskodlade rapsen har ett högt innehåll av värdefulla bioaktiva lipider som är bra för t ex känslig hy och babyvård.
Det pågår en ständig vidareutveckling av produktsortimentet. En stor del av utvecklingsarbetet bedrivs i nära dialog med företagets kunder. Denna dialog omfattar såväl tekniska som kommersiella aspekter, vilket gör AAK väl förtroget med varje kunds individuella behov och önskemål.
För närvarande koncentreras en stor del av produktutvecklingen på att framställa
produkter med vissa specifika funktioner och aktiva substanser. Syftet är att skapa nya ingredienser som kombinerar grundläggande funktioner, t ex fuktgivande eller rengörande, med mer avancerade funktioner såsom att skydda mot UV-strålning och miljörelaterade föroreningar.
| (Mkr) | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1.295 | 1.578 | 1.307 |
| Bearbetningsersättning | 261 | 238 | 233 |
| Bearbetningsersättning kr per kilo |
0,93 | 0,79 | 0,79 |
| Rörelseresultat | 82 | 56 | 65 |
| Volymer, tusen ton | 282 | 301 | 295 |
Bearbetningsersättning per kilo
Affärsområde Technical Products & Feed är ett bra exempel på vegetabiliska oljors roll i samhället för miljö och hälsa. Affärsområdet spänner över smörjmedel i maskiner för skogsavverkning, där den vegetabiliska oljan minimerar problem vid utsläpp i naturen till ingredienser i djurfoder.
Stearinljus tillverkade av fettsyra minskar koldioxidutsläppen jämfört med ljus tillverkade av paraffin. Den vegetabiliska smörjoljan som spills från en motorsåg bryts ner av naturen. Utfodring av mjölkkor kan ske med garanterat salmonellafria vegetabiliska foderråvaror.
AAK tillverkar fettsyror, vilka marknadsförs under varumärket Tefacid, samt glycerol. Båda produktslagen utvinns genom en spaltning av fettmolekylen.
Fettsyror används främst som råvara inom den kemtekniska industrin, där de vidareförädlas till t ex aminer och estrar. Dessa används sedan som insatsvaror inom flera applikationsområden, t ex papperskemikalier, tvål, tvättmedel, gummi och plast.
Ett exempel på en produkt som uteslutande består av fettsyra är stearinljus.
Glycerol används i så vitt skilda produkter som t ex kosmetik, sprängämnen, målarfärg och livsmedel. Merparten av AAKs kunder finns inom den kemtekniska industrin.
På den europeiska marknaden för fettsyra och glycerol är AAKs huvudkonkurrenter Croda (Uniqema), Cognis och Oleon. Strukturomvandlingen på marknaden fortsätter, vilket kommer att resultera i färre men större aktörer.
Under varumärkena Binol och BioSafe ut vecklar, tillverkar och marknadsför AAK miljövänliga tekniska oljor som metallbearbetningsvätskor och smörjoljor för verkstadsindustrin samt hydraul- och sågkedjeoljor till skogs- och entreprenadbranschen.
En ökad miljömedvetenhet i samhället och på marknaden har en starkt positiv effekt på försäljningen. När man inom verkstadsindustrin ersätter mineraloljor med Binolprodukter uppnås flera fördelar som förbättrad prestanda i form av smörjegenskaper, lägre totalkostnad och inte minst, en betydligt bättre arbetsmiljö.
Att Binolprodukterna baseras på förnyelsebara råvaror ger ytterligare positiva effekter på miljön. Samtidigt som totalmarknaden för smörjmedel krymper tar bioalternativen allt större marknadsandel.
Kunderbjudandet utgörs huvudsakligen av olika produktgrupper inom proteiner och foderfetter. När rapsfrön pressas utvinns dels rapsolja, dels rapsmjöl. Rapsmjölet vidareförädlas vid anläggningen i Karlshamn och marknadsförs under varumärket ExPro™, en produkt som ökar foderproteinets effektivitet och höjer mjölkavkastningen hos nötkreatur. Denna produkt säljs främst till den nordiska foderindustrin, där Feed har en ledande ställning på marknaden för bypassproteiner.
Feeds sortiment omfattar dessutom både fasta bypassfetter och flytande foderfetter. Merparten av foderfetterna används som ingredienser i foder till nötkreatur, och i viss mån till svin och fjäderfä.
AAK kan garantera salmonellafria produkter – en garanti som gör företaget unikt i branschen.
De huvudsakliga konkurrenterna är ADM, Bunge, Cargill, Berg & Schmidt samt små, regionala producenter.
Affärsområdet utnyttjar bl a en del av de restprodukter som uppstår vid produktionen av livsmedelsoljor i AAKs övriga verksamhet. Det är produkter med låga marginaler och som inte tål höga transportkostnader och marknaden är därför regional, främst i norra Europa.
Inom fettsyror och glycerol är AAK marknadsledande i Norden, där merparten av produkterna avsätts och har fortsatt att säkra denna starka logistiska position i Norden. Andra viktiga marknader är Tyskland, Polen och Ryssland. Ungefär 85 procent av försäljningen utgörs av fettsyror, medan glycerol svarar för återstående cirka 15 procent.
En övervägande del av produkterna säljs på den nordiska marknaden. I Norden säljs produkterna direkt till slutförbrukaren under varumärkena Binol och BioSafe. På övriga marknader samarbetar AAK med olika partners och försäljningen sker då i stället under deras varumärken.
För foderråvaror gäller att 98 procent av AAKs försäljning sker i Norden, där AAK har en marknadsledande ställning.
Trots stadigt minskade antal gårdar för mjölkkor har marknaden för foderråvaror under en lång rad av år varit i princip statisk. Under 2009 slog den dramatiskt försämrade lönsamheten för mjölkbönder igenom kraftigt
och totalmarknaden för kofoder minskade med 10-15 procent och för vissa fodertyper för högavkastande mjölkkor med ännu mer. AAKs volymer minskade mindre än totalmarknaden, och detta kunde dessutom motverkas genom minskade kostnader.
Bypass protein är protein som inte bryts ner vid matsmältningen i vommen hos nötkreatur. Kroppen kan därmed tillgodogöra sig detta protein som därmed betyder lägre foderkostnad vid uppfödningen.
Verksamheten i AAK är konstant utsatt för risker, hot och omvärldsfaktorer som påverkar företaget. Med en aktiv omvärldsanalys förutser man förändringar i de faktorer som påverkar företagets verksamhet. Justeringar i planer och policies pågår kontinuerligt för att motverka negativ påverkan på företaget. Med en aktiv riskhantering som säkring av råmaterial priser och valutor minskar AAK riskerna.
Skördar är väderberoende. Ett år med lägre skörd driver upp priserna, medan ett år med god skörd sätter press på priserna. Den största delen av råvarorna handlas på den internationella världsmarknaden och råvaror köps in i utländska valutor vilket gör att AAK i grunden har stora valuta- och råvaruprisexponeringar. AAK arbetar med en aktiv riskhantering som innebär att så snart ett försäljningsåtagande uppstått säkrar AAK motsvarande valuta- och råvaruprisexponering. Därmed har bolagets marginal säkrats och AAKs resultat är därmed inte beroende av valuta- och råvaruprisrisker på ingångna försäljningsavtal. Verktygen för att hantera detta beskrivs i not 3 på sid 65-70.
Eftersom flera av råvarorna produceras långt från produktion och marknad utgör transportkostnaderna en viktig faktor. Inte minst pressen mot miljömässigt godtagbara transporter kan få konsekvenser på marginalerna. Konkurrensen är hård.
Historiskt har AAK inte påverkats särskilt mycket av förändringar i konjunkturläget eftersom efterfrågan på livsmedel är relativt stabil. Den djupa konjunkturförsvagning under främst 2009 har dock för första gången historiskt medfört till exempel lägre konsumtion av choklad i hela världen. Under första halvåret 2009 påverkades bolaget av den lägre efterfrågan på choklad och detta förstärktes av en kraftig lagerreduktion i kundledet. Under andra halvåret 2009 skedde en väsentlig återhämtning.
AAK producerar i stor utsträckning substitutionsprodukter som fyllningar och ersättningar för kakaosmör i konfektyrindustrin.
Ökningen av levnadsstandarden påverkar tillväxten på marknaderna. Utvidgningen av EU med bättre levnadsstandard får positiva effekter som följd på AAKs tillväxt.
Stora marknader för konfektyrprodukter ligger i Östeuropa och tillväxten har gynnat AAK.
AAK verkar i en processindustri. Bolaget är inte i första hand volymdrivet utan förbättringar av resultatet skapas genom att höja andelen specialprodukter med hög marginal jämfört med bulkprodukter som har relativt låg marginal. Kapacitetsökning för att öka totalvolymen och täcka en växande efterfrågan har en relativ lång planeringshorisont. AAK måste i god tid analysera möjlig tillväxt men kan under tiden balansera produktionen mellan sina tio anläggningar, både för att komma närmare marknaderna med specifika produkter, men även för att täcka svängningar i tillgång och efterfrågan.
Viktiga specialprodukter produceras i de enskilda anläggningarna och störningar i de maskinella systemen kan få stor påverkan. AAK har försäkringar som täcker marginalbortfall.
Det medför alltid risker att agera globalt, samtidigt som det är stabiliserande. Även om AAK arbetar till största delen på mogna marknader i Amerika och Europa, skall en stor del av tillväxten komma från marknader under utveckling, där politisk instabilitet kan påverka denna. AAK opererar även i Östeuropa och Asien, som i viss utsträckning präglas av instabilitet. Å andra sidan har AAK en långvarig närvaro där och har stor erfarenhet av att hantera frågorna och har därtill en medveten riskhantering.
En politisk instabilitet kan påverka valutan och med en viss effekt på växlingskurser.
Det finns andra risker med att arbeta globalt. Några att nämna:
AAKs bransch är utsatt för en strukturomvandling. Denna strukturomvandling är samtidigt den bas som gav möjlighet till fusionen mellan Aarhus United A/S och Karlshamns AB. Det är en bransch med en drygt hundraårig historia. Branschen arbetar i grunden med naturprodukter. Pressen är stor på mer intensiv utveckling bland annat med krav på uthållig produktion med etiskt och socialt ansvar och med hänsyn tagen till övriga miljökonsekvenser.
AAK arbetar både med en organisk tillväxtstrategi och en selektiv förvärvstrategi. En stark balansräkning har lagt den finansiella grunden för kommande förvärv.
Konkurrensen är hård. Det finns ett flertal konkurrenter på den globala marknaden med leveranser av stora volymer bulkprodukter med begränsade marginaler, men även av mer högförädlade produkter. AAK möter konkurrensen genom att växa mot produkter med större marginaler och hö gre förädlingsvärde. Konfektyrprodukter och kosmetik är exempel på detta, men även produkter inom livsmedelssektorn, exem pelvis för bagerinäringen vilket ger högre marginaler.
Det pågår en ständig debatt om hälsosamma alternativ vad gäller livsmedel. Debatten om t ex transfetter har från och till varit intensiv. AAKs produktbas ligger i de vegetabiliska oljorna, som kommer direkt från naturen. Transfettproblematiken har bland annat lett till ett större inslag av råvaror som palmolja. För AAK är palmoljan av stor betydelse. Den har ett brett användningsområde – från choklad till livsmedel och kosmetik. Den är ett bra alternativ till härdat fett. Den är halvfast i rumstemperatur, vilket gör den attraktiv till tillverkning av många olika livsmedel. Med palmoljan går det att eliminera tranfettet ur många livsmedelsprodukter. AAK har stor förmåga att snabbt anpassa produktutbudet med hänsyn till senaste trenden inom hälso debatten, särskilt då bolaget arbetar med alla typer av vegetabiliska oljor och relativt lätt kan göra så kallade omformuleringar allt efter kundernas behov.
Här finns också risker med politiska åt gärder. Att vara aktiv med frågor kring CSR, Corporate Social Responsibility, blir därför allt viktigare för hela branschen för att före komma en lagstiftning på frågor som är en naturlig utveckling av mänskliga krav.
Affärsverksamheten påverkas av råvarupriser, transportkostnader, energipris, räntor och växlingskurser för valutan. AAK har etable rade policies och regler för vilka risker som får tas och arbetar som ovan nämnts med en omfattande riskhantering. Ledning och personal har lång och gedigen erfarenhet av att snabbt reagera på förändringar i om världsfaktorer och anpassa verksamheten och produkt- och serviceutbudet till kun derna.
Konsumenters medvetenhet kring livsmedel och dess innehåll har ökat den senaste tiden. Hur maten produceras och vilka ingredienser som ingår granskas noga. Som ett tecken på detta efterfrågas allt oftare ekologiska varor och utbudet av dessa produkter ökar stadigt i butikerna. Så konstaterar t ex det svenska Jordbruksverket i en utredning att utbudet av ekologiska produkter inte matchar efterfrågan, det finns ett ökat behov av fler ekologiska varor. Hälsoaspekten är också något som lyfts fram och diskuterats. Det finns en medvetenhet kring vilka sorters fetter som är nyttiga och vilka som ska undvikas.
Med utgångspunkt i dessa nya krav har AAK utvecklat ett brett sortiment av varor med både ekologisk och hälsoprofil utan att ge avkall på smak och funktionalitet.
AAK har utvecklat ett helt sortiment av ekologiska oljor och formulerade fetter. Säkerheten i produktionskedjan är noga kontrollerad och råvarorna är utvalda med stor omsorg. Dessa ekologiska oljor framställs på ett hållbart sätt utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och de är inte heller genetiskt modifierade. AAK erbjuder därmed kunder och konsumenter ett ekologiskt alternativ av mycket hög kvalitet. Sortimentet kan användas inte bara i livsmedel som bageriprodukter, margarin, modersmjölksersättningar och frityroljor utan även i skönhets- och hälsoprodukter.
I sortimentet av så kallade Dairy Fat Alternatives har AAK utvecklat nya produkter. Dessa gör det möjligt att framställa glass och vegetabilisk vispgrädde med bättre hälsoprofil. Produkterna heter Akoblend, Akotop NH100 och Akomix. De är även transfria och innehåller inte hydrerat fett och möter väl marknadens krav på hälsosammare alternativ.
Vid framställning av glass använder en del producenter fortfarande kokosolja som har en hög andel mättat fett, över 90 procent. Med AAKs alternativ Akomix kan andelen mättat fett i glass sänkas ända ner till 30 procent samtidigt som andelen omättade fettsyror ökar. Akomix skiljer sig på så sätt från de flesta andra vegetabiliska fetter som används i glass och är ett nyttigare alternativ till glass framställd med kokosolja eller mejerifetter. AAK har över 30 års erfarenhet av utveckling av vegetabiliska fetter inom segmentet och har även kunnat förbättra funktionaliteten med Akomix som ger rätt struktur, smak och smältbarhet hos glass.
Akotop NH100 är ett ohydrerat alternativ för vegetabilisk grädde. Efterfrågan på just ohydrerade fetter ökar generellt inom livsmedelsindustrin och AAK har därför utvecklat Akotop NH100 som möter denna efterfrågan. Denna produkt har flera fördelar jämfört med
traditionella gräddprodukter, exempelvis har Akotop NH100 en förbättrad vispbarhet, formstabilitet och sensoriska egenskaper. Slutproduktens kvalitet blir densamma som om mjölkfett hade använts. Akotop NH100
kan också minska produktens fetthalt till 25 procent jämfört med mejerigräddens 40 procent, vilket även ger fördelar hälsomässigt. Förutom en lägre total fetthalt, så är mängden mättade fettsyror mindre, och den innehåller inga transfettsyror. För matlagnings- och kaffegrädde finns Akoblend som kan ersätta mjölkfettet helt eller delvis. Akoblend gör det också möjligt för kunden att ge slutprodukten speciella egenskaper som högre Omega 3 eller extra låg halt av mättade fettsyror.
AAK har hög teknisk kompetens och arbetar ständigt för att utveckla nya alternativ för och tillsammans med kunden. Att tillgodose kundernas önskemål är mycket viktigt och det är det som leder arbetet i framtagandet av nya produkter. Ekologiska alternativ såväl som hälsosammare alternativ är sådant som kunderna har efterfrågat, och AAK har flera fullgoda alternativ med mycket hög kvalitet i sortimentet.
Ingenting kan helt ersätta bröstmjölkens unika egenskaper. Den innehåller allt ett växande spädbarn behöver. Ibland räcker dock inte bröstmjölken till och där erbjuder tillverkarna av modersmjölksersättningar ett alternativ. För fettproducenter är detta ett av de mest krävande kundsegmenten, med högt ställda krav på näringsinnehåll och säkerhet. AAK har skapat en stark ställning som leverantör till detta segment. InFat är ett viktigt tillskott till sortimentet med en intressant framtidspotential.
Att så nära som möjligt efterlikna sammansättningen hos modersmjölk i alla dess detaljer är målet för modersmjölksersättningar. Detta gäller en lång rad olika komponenter såsom fett, protein, kolhydrater, spårämnen, mineraler och vitaminer.
Fettet utgör den huvudsakliga energikällan för spädbarn och för att efterlikna modersmjölkens sammansättning krävs en blandning av flera olika vegetabiliska oljor. Palmolja ger palmitinsyra C16 som är den dominerande mättade fettsyran. Dessutom behövs
kokos- eller palmkärnolja för att få rätt mängd av kortkedjiga mättade fettsyror; C8, C10, C12 (laurinsyra) och C14 (myristinsyra). Vidare krävs att produkten innehåller tillräcklig mängd essentiella fettsyror. Rapsolja eller sojaolja bidrar med linolensyra och solrosolja med linolsyra. Oljor med denna sammansättning återfinns i huvuddelen av de modersmjölksersättningar som erbjuds marknaden.
Vegetabiliska fetter skiljer sig på en punkt från fettet i modersmjölk. Fettmolekylen består av tre stycken fettsyror som sammanfogas av en glycerolmolekyl.
I modersmjölken sitter palmitinsyran i mitten på glycerolmolekylen, medan vegetabiliska oljor har palmitinsyra i de yttre positionerna. Detta gör att fettet tas upp i kroppen på delvis olika sätt. Resultatet kan bli att upptaget av energi från vegetabiliska fetter blir något sämre och att de späda barnen tenderar att få trög mage och i värsta fall förstoppning.
AAKs nyligen introducerade specialfett för modersmjölksersättningar, InFat, löser detta dilemma. Genom en unik process framställs ett fett som i likhet med modersmjölk har palmitinsyran i huvudsak i mitten på glycerolmolekylen.
Vid fabriken i Karlshamn har AAK byggt en ny enhet för tillverkning av InFat. Fetter för modersmjölksersättningar produceras även i bolagets övriga anläggningar, framför allt i Nederländerna.
Kraven på en kvalificerad leverantör är att kunna erbjuda precisa blandningar med en snävt specificerad sammansättning samt att kunna hantera ett brett sortiment av oljor. Hög kvalitet och ett väl dokumenterat system för livsmedelssäkerhet är ytterligare komponenter som bidrar till AAKs ställning som ledande leverantör till segmentet.
AAK har genom investeringen i produktion av InFat fått ytterligare ett verktyg för att tillfredsställa kundefterfrågan. Bolaget har under senare år sett en ökande efterfrågan och bedömer den framtida potentialen som mycket intressant.
Vegetabiliska fetter är basen i AAKs verksamhet. Med kunskapen om fett har affärerna utvecklats. Företagets historia går mer än 100 år tillbaka. Redan mycket tidigt var man aktiv för att komplettera råvaror som raps, solros och majs med produkter från Asien och Afrika. En utförligare Hållbarhetsredovisning är under produktion och kommer att distribueras under juni månad.
Idag är produkter från palmodlingar och från det vilt växande sheaträdet viktiga råvaror, som förs hem för att raffineras i anläggningarna i Sverige och Danmark för att fraktionera och utvinna fett för olika användningsområden.
Palmoljan och shea är viktiga ingredienser i företagets strategi att utveckla produkter med större värdeinnehåll, som i sin tur i samarbete med kunderna kan möta och tillfredsställa krav som deras kunder ställer på attraktiva produkter inom i första hand livsmedelsindustrin, konfektyrindustrin och kosmetikindustrin.
AAKs vision är att vara förstahandsvalet för alla intressenter; kunder, anställda, leverantörer och aktieägare. Det medför att företaget i alla avseende, måste driva en verksamhet, som innebär hållbarhet i omsorg om miljön och människor, vilka är beroende av AAK och som AAK är beroende av.
AAK använder en palett av råvaror för att i samarbete med kunderna utveckla former av fett, som möter allt mer skiftande krav, samtidigt som respekten för omvärlden skall bevaras. Efterfrågan på mer sofistikerade fetter ökar därmed och tillförseln av råvaror till AAKs raffinaderier handlar allt mer om palmolja och sheaolja.
Oljepalmen kommer ursprungligen från Västafrika men infördes som prydnadsväxt till Malaysia omkring 1875. Efter andra världskriget kom produktionen av palmolja igång på allvar. Varje palm producerar kompakta klasar med uppemot 3.000 frukter. Ur fruktköttet utvinns palmolja och ur kärnorna palmkärnolja. Palmoljan är idag den största vegetabiliska oljan i världen.
På ett decennium har världsproduktionen av palmolja mer än fördubblats. Malaysia har passerats av Indonesien som världsledande producent av palmolja. De två länderna står tillsammans för 90 procent av produktionen i världen.
Ansvaret för hur verksamheten påverkar omvärlden är en fråga för högsta ledningen i AAK. Den gällande policyn beskriver det sociala ansvaret. En särskild CSR-struktur beskriver hur ansvaret fördelas ner i den globala organisationen.
Idag är frågor hur man tar sitt sociala ansvar naturligt i varje företag. Inom AAK finns ingen skillnad mellan nationer. Policyn gäller i all verksamhet och intresset hos varje individ för en omsorgsfull hantering av sin omvärld är självklar.
Detta avsnitt i årsredovisningen pekar på det arbete som pågår inom koncernen och i koncernens kontakter med omvärlden. Det beskriver ansvarstagande för en hållbar utveckling i produktionen med socialt ansvarstagande, miljövänliga transporter, förhållningssätt till kunder och leverantörer samt inte minst till den egna personalen och hur denna resurs tas tillvara med respekt och ansvar.
AAKs produkter är baserade på vegetabilisk olja, en produkt som tas från naturens växter. Det är produkter som inte belastar miljön.
Det är därför en självklarhet för AAK att utveckla en ekonomiskt hållbar produktion med ansvarstagande för omvärlden hela vägen fram till kunden. AAK strävar efter att bidra till en långsiktig ekologisk utveckling genom att producera och saluföra produkter som under sin livscykel har en minimal miljöpåverkan. Miljöhänsyn är hela företagets ansvar och varje anställd spelar en viktig roll.
Den lokala yttre miljön vid produktionsplatserna är ett annat viktigt område. Det finns lokala program vid varje anläggning för att minimera miljöbelastningen.
Det sociala ansvaret måste gå i takt med miljöansvaret och den ekonomiska utvecklingen, annars haltar företagets trovärdighet. Det är en nödvändig attityd och den är djupt förankrad i koncernens verksamhet.
AAK är en världsledande producent av sheafetter för choklad- och kosmetik-
industrin, mycket tack vare en stark lokal närvaro i Västafrika. Det innebär också ett stort socialt och etiskt ansvar och AAK har egen personal på plats för att garantera att verksamheten i alla led sker med respekt för människor och natur.
I linje med FNs utvecklingsprogram UNDP (United Nations Development Programme) verkar AAK för att långsiktigt öka levnadsstandarden hos lokalbefolkningen som plockar frukterna. Ett sådant initiativ omfattar bland annat att förbättra deras vardagsliv. Med tillgång till enklare maskiner har såväl arbetet med frukterna som hushållsarbetet förenklats.
Det har i sin tur lett till högre inkomster, byarnas ekonomi förbättras och man får råd att hålla barnen i skola. Idag driver befolkningen egna småföretag som initialt har finansierats med mikrolån.
Palmolja är en viktig råvara för AAK. Dess goda egenskaper har inneburit en växande marknad för AAK. Men konkurrensen om palmoljan är hård. Den är ett alternativ för produktion av alternativa bränslen för fordonsindustrin. På mindre än ett decennium har produktionen fördubblats.
AAK har tidigt tagit sitt ansvar för att värna om en hållbar produktion. Företaget fanns med som grundare till Roundtable for Sustainable Palm Oil (RSPO), som tillkom 2002 på initiativ av World Life Foundation.
En idé som utvecklats av AAK är "book & claim". Det bygger på en certifikatshandel. Den stora fördelen med detta system är att det kan fungera i harmoni med bulkhandeln.
Förutom att vara aktiva i globala projekt som RSPO arbetar AAK genom den starka kopplingen mellan miljöaktiviteter och den nationella lagstiftningen regelbundet med miljöfrågor på lokal nivå. Målet är att AAKs aktiviteter inte på något sätt skall skada miljön eller ha en negativ effekt på människors hälsa.
Sammanfattningsvis rör sig dessa CSR-frågor mot ett rullande mål. Landvinningar görs och utveckling mot mer miljövänlig teknik sker ständigt. AAK styrs med policies, som reglerar förhållningssättet för koncernen för att bidra till en hållbar utveckling med ekonomisk bärkraft. Dessa policies är en viktig del i koncernledningens agenda och förankras i regelbundna möten och genom kommunikation med personal, leverantörer och kunder.
AAK stöder i sina handlingar de tio principerna för FNs Global Compact inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korrup tion. Vi uppfattar principerna som en stark plattform för vår verksamhet när det gäller hållbarhet.
AAK kommer att integrera sociala frågor och miljöfrågor i företagets verksamhet och i interaktionen med våra intressenter. Vi kommer att använda våra resurser i prioritetsordning, baserat på riskbedömning och sfären för företagets inflytande.
Vi stöder och respekterar skyddet av internationella mänskliga rättigheter och övervakar hela tiden inom vår sfär för företagets inflytande att vi inte kränker mänskliga rättigheter.
Vi respekterar föreningsfriheten och rätten till kollektiva förhandlingar.
Vi accepterar inte någon form av tvångsarbete, t ex livegenskap, fängelsearbete, slaveri, människohandel eller bruket att behålla viktiga personliga dokument som tillhör medarbetare.
Vi accepterar inte att man anställer barn. Minimiåldern för anställning får inte understiga åldern när skolplikt upphör och får under alla omständigheter inte vara lägre än 15 år (14 år i vissa utvecklingsländer).
Där det tillåts av nationell lagstiftning får barn mellan 12 och 15 år utföra några timmars lättare arbete per dag. Arbetet får inte inkräkta på barnens utbildning.
För ung arbetskraft under 18 års ålder måste speciella försiktighetsåtgärder vidtas för att skydda dessa personer mot olyckor och hälsoskador.
Vi kommer inte att ägna oss åt eller stödja någon form av diskriminering i våra procedurer för att anlita och anställa personal. Anställningsrelaterade beslut ska baseras på relevanta och objektiva kriterier.
Vi uppfyller alla tillämpliga lokala och nationella standarder för arbetstid och övertid.
Vi uppfyller minst lokala och internationella lagstadgade minimistandarder för löner och förmåner, inklusive övertidsersättning. Lönenivån gör det möjligt för arbetstagarna att uppfylla grundläggande behov.
Vi underrättar medarbetarna i rimlig tid om betydande förändringar som kan påverka dem i stor omfattning.
Vi strävar efter att erbjuda en säker arbetsmiljö för alla medarbetare. Adekvata hälso- och säkerhetsprocedurer implementeras. Vi uppfyller minst all lokal och nationell hälso- och säkerhetslagstiftning i länder där vi bedriver verksamhet.
Vi skyddar medarbetarna på arbetsplatsen mot trakasserier, misshandel och hot av fysisk, verbal, sexuell och psykologisk karaktär.
Vi strävar efter att minimera miljöpåverkan av vår verksamhet genom ansvarsfull hantering, ett allmänt miljömedvetande och användning av miljövänlig teknik. Vi erkänner att den mest kostnadseffektiva metoden för att undvika miljöskador är att förebygga snarare än att bota.
Vårt företag ska motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och mutor.
Med vänlig hälsning AarhusKarlshamn AB (publ)
Jerker Hartwall, President and CEO
AarhusKarlshamn AB (publ) Jungmansgatan 12 SE-211 19 Malmö Sweden
Phone +46 454 820 00 [email protected] www.aak.com
Registered office: Malmö Company no. 556669-2850 SE556669285001
A company in the AAK Group
Februari 2009
Palmolja är en viktig råvara för AAK. Dess goda egenskaper har inneburit en växande marknad för AAK.
AAK har utvecklat en idé om en handel med certifikat, www.greenpalm.com. Det innebär att skörden är certifierad som ett resultat av långsiktigt hållbar odling. AAK var det första företag, som köpte råvaror från hållbart odlad oljepalm, men konkurrensen om palmoljan är hård. Palmoljan är ett alternativ för produktion av alternativa bränslen för fordonsindustrin. På mindre än ett decennium har produktionen av alternativa bränslen fördubblats.
EU har som mål att 10 procent av drivmedlen för transporter skall vara förnyelsebara år 2020 – drygt hälften från biobränslen och resten från andra källor. Såväl Indien som Kina har omfattande utvecklingsprogram för både bioetanol och biodiesel. Jordbruksprodukter speciellt odlade för biodrivmedel inkluderar majs och sojabönor, främst i USA, liksom vete, linfrön och raps i Europa, sockerrör i Brasilien och palmolja i Sydostasien. Indien ökar sina plantager för jatropha, ett oljeproducerande träd, för sin biodieselproduktion. Men palmoljan är ett tilltalande alternativ och innebär ökad konkurrens om en av AAKs viktigaste råvaror.
AAK strävar efter att bidra till en långsiktig ekologisk utveckling genom att producera och saluföra produkter som under sin livscykel har en minimal miljöpåverkan. Miljöhänsyn är hela företagets ansvar och varje anställd spelar en viktig roll.
Med utgångspunkt i företagets inställning är man helt övertygad om att följa såväl internationella som nationella överenskommelser med en långsiktig hållbar utveckling som mål. På grund av den starka kopplingen mellan miljöaktiviteter och den nationella lagstiftningen arbetar AAK regelbundet med miljöfrågor på lokal nivå. Målet är att AAKs aktiviteter inte på något sätt skall skada miljön eller ha en negativ effekt på människors hälsa.
AAKs verksamhet är relativt energiintensiv, främst för att processerna är värmeberoende och använder mycket ånga. AAK arbetar med ständiga förbättringar i energiproces-
AAK är styrelsemedlem i organisationen RSPO (Roundtable for Sustainable Palm Oil) och samarbetar där med WWF (Worldwide Fund for Nature).
AAK är en av Europas största importörer av palmolja och har tack vare sitt nära samarbete med United Plantations of Malaysia direkt erfarenhet av framstående plantageledning.
Den globala produktionen av vegetabilisk olja uppgår till över 130 miljoner ton per år. Mer än 43 miljoner ton palmolja produceras världen över. Palmolja är därmed världens största vegetabiliska olja och ett viktigt livsmedel över hela världen. Även om palmolja är helt fri från genmodifiering och ger den högsta avkastningen per hektar av alla oljor eller oljeväxter är det känt att den utgör en belastning på miljön. Detta beror i synnerhet på att palmolja bara kan odlas i tropiska länder som Malaysia, Indonesien och Colombia. Det förväntas att försäljningen av palmolja kommer att fortsätta att stiga, i synnerhet i tillväxtekonomierna Kina och Indien. Palmoljeförsäljningen ökar även i Europa. Detta beror på att palmolja är en effektiv ersättning för delvis hydrerade oljor och därigenom eliminerar transfettsyror från många produkter. Dessutom finns det efterfrågan på energi från förnybara källor.
serna, i syfte att skapa renare förbränning och marknaden för alternativa bränslen ses över regelbundet.
I Sverige produceras ånga med 85 procent biobränsle i form av flis, produktionsrester och återtagen olja från kund. I Nederländerna och Storbritannien används huvudsakligen gasol och i Danmark eldningsolja och gasol. Av den el som används kommer en del från egenproduktion via mottryckskraft, men i övrigt köps den in.
AAK har inom ramen för ett energiledningssystem kartlagt hur energin till företagets produktionsanläggningar produceras. Det har på senare år lett till energiinvesteringar med tydliga resultat:
AAKs miljöaktiviteter skall kontinuerligt förbättras genom väldefinierade och välkommunicerade mål.
Utbildning: AAK skall öka de anställdas kännedom och kunskap om miljöfrågor.
Efter ett omfattande och intensivt arbete under 2008 fastställdes AAKs Beliefs & Behaviours vid 2008 års managementkonferens. Diskussioner om och val av vilka värderingar som skall utgöra grunden för det framtida arbetssättet inom koncernen gick som en röd tråd genom hela det chefsutvecklingsprogram (Global Leadership Academy) som genomfördes 2008. Programmets syfte var att skapa ett AAK och ett gemensamt globalt "tänkande".
Huvuduppgiften för 2009 gällande AAKs värderingar har varit att på olika sätt implementera dem i organisationen och detta arbete har omfattat alla enheter.
Det är de chefer som har deltagit i Global Leadership Academy som har ett uttalat ansvar för att värderingarna skall utgöra en naturlig värdegrund och samtliga chefer har, efter det att ledarskapsutbildningen avslutats, fått en gedigen utbildning i hur detta implementeringsarbete kan gå till.
AAKs strategi beskriver vad företaget vill åstadkomma (strategi, planer, projekt etc) dess värderingar klargör på vilket sätt anställda skall arbeta för att uppnå målen.
Under 2009 har en mängd aktiviteter genomförts som har varit olika till sin karaktär men som har samma syfte, att öka kunskapen
och förståelsen om AAKs strategier samt om företagets ledarskap och värderingar.
Denna process har kombinerats med ett fördjupat och omfattande arbete som handlar om att implementera värderingarna på avdelningsnivå och att tydliggöra vad Beliefs & Behaviours betyder för varje anställds arbete.
Det vanligaste sättet har varit avdelningsträffar där det framtida arbetssättet har diskuterats och förbättringsaktiviteter har beslutats. Arbetet med värderingarna har på olika sätt beskrivits på de olika enheternas Intranetsidor och i olika interna personaltidningar. I Mexiko har en video producerats och som personalen har tagit del av och diskuterat.
Global Leadership Academy och arbetet med AAKs Beliefs & Behaviours har bland annat inneburit en ökad kunskap om företagets strategi och har också bidragit till att samarbetet mellan de olika enheterna inom koncernen har ökat märkbart. Att ta
hjälp av kollegor utanför den egna enheten är idag en naturlig del i arbetet hos många anställda.
Hela denna utveckling hade med all sannolikhet inte varit möjlig utan den gemensamma strategi och den gemensamma värdegrund som AAKs Beliefs & Behaviours utgör.
| Totalt | Män | Kvinnor | |
|---|---|---|---|
| Sverige | 663 | 503 | 160 |
| Danmark | 395 | 296 | 99 |
| Mexiko | 359 | 296 | 63 |
| Nederländerna | 63 | 52 | 11 |
| Storbritannien | 486 | 383 | 103 |
| Uruguay | 11 | 6 | 5 |
| USA | 91 | 75 | 16 |
| Övriga | 63 | 30 | 33 |
| Sida | |
|---|---|
| Förvaltningsberättelse 45 | |
| Resultaträkning för koncernen 50 | |
| Rapport över totalresultat för koncernen 50 | |
| Kassaflödesanalys för koncernen 51 | |
| Balansräkning för koncernen 52 | |
| Förändringar i koncernens eget kapital 54 | |
| Resultaträkning för moderbolaget 55 | |
| Balansräkning för moderbolaget 56 | |
| Förändringar i moderbolagets eget kapital 58 | |
| Kassaflödesanalys för moderbolaget 58 | |
| Noter 59 | |
| Finansiell riskhantering 65 | |
| Revisionsberättelse 87 |
Mkr om inget annat anges
Styrelsen och verkställande direktören för AarhusKarlshamn AB (publ), organisationsnummer 556669-2850, med säte i Malmö, avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret januari - december 2009 och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari – 31 december 2009.
*All finansiell information under rubriken "Resultat och finansiell ställning" är exklusive engångsposter och IAS 39.
Koncernens nettoomsättning minskade med 1.323 Mkr, från 17.207 Mkr till 15.884 Mkr, eftersom råvarupriserna sjunkit och volymerna var 7 procent lägre än 2008.
Bearbetningsersättningen ökade till 3.744 (3.644) Mkr, vilket inkluderar positiva omräkningsdifferenser om 100 Mkr. Bearbetningsersättningen per kilo ökade från 2,36 kr/kg till 2,61 kr/kg.
Rörelseresultatet uppgick till 827 (851) Mkr. Det rekordhöga rörelseresultat för både Food Ingredients och Technical Products & Feed uppnåddes trots besvärliga marknadsförhållanden. Chocolate & Confectionery Fats, som historiskt sett har varit stabilt i lågkonjunkturer, påverkades kraftigt av den globala lågkonjunkturen främst under första halvåret 2009. Verksamheten påverkades negativt av lagerminskningar i hela branschen och lägre chokladkonsumtion i världen. Exponeringen på de östeuropeiska marknaderna har reducerats genom en aktiv och förebyggande riskhantering. Redan under tredje kvartalet fick affärsområdet en säsongsbetonad uppgång, uppgången fortsatte under fjärde kvartalet. Resultatet ovan inkluderar positiva omräkningsdifferenser på 34 Mkr (1).
Koncernen redovisade en stark återhämtning av kassaflödet från 2007 och 2008. Kassaflödet från den löpande verksamheten före investeringar uppgick till 2.265 (17) Mkr, främst till följd av lägre råvarupriser än 2008 och fokuserat arbete med att minska rörelsekapitalet. Kassaflödet efter nettoinvesteringar på 313 (387) Mkr uppgick till 1.952 (-370) Mkr.
Koncernens investeringar i anläggningstillgångar uppgick till sammanlagt 316 (387) Mkr och avsåg huvudsakligen löpande underhållsinvesteringar. Investeringar exklusive förvärv skall enligt koncernens mål vara i linje med de årliga avskrivningarna över en konjunkturcykel. Under 2009 understiger investeringarna de årliga avskrivningarna.
Rörelseresultatet, inklusive försäkringsersättning på 70 Mkr och IAS 39-effekt på 578 (-747) Mkr, uppgick till 1.475 (151) Mkr.
I tidigare rapporter (både delårsrapporter och årsredovisningar) har bolaget framhållit att IAS 39-effekten kan medföra en stor resultatpåverkan, både positiv och negativ, under enskilda kvartal beroende på kontraktsmix, råvarupriser och växelkursutveckling. I koncernens interna redovisning värderas säkringskontrakten, de underliggande kommersiella kontrakten och lager till gällande marknadspris, vilket betyder att marginalen i försäljningskontrakten säkrats. Enligt IAS 39 är det dock bara säkringskontrakten som får värderas till marknadspris. Fysiska inköpskontrakt och försäljningskontrakt får inte marknadsvärderas.
Skillnaden mellan värdering till marknadspris internt och värdering till marknadspris enligt IAS 39 är den "IAS 39-effekt" som redovisas. IAS 39-effekten påverkar inte nettokassaflödet utan är uteslutande en redovisningsteknisk effekt.
Finansnettot uppgick till -176 (-288) Mkr och resultatet efter finansiella poster till 1.298 (-137) Mkr. Den underliggande skattesatsen var strax under 30 procent exklusive uppskjuten skatt avseende IAS 39 och justeringar avseende tidigare år. Resultatet för helåret uppgick till 843 (-4) Mkr, varav 826 Mkr är hänförliga till moderbolagets aktieägare. Resultat per aktie var 20,19 (0,04).
Soliditeten uppgick till 35 procent (22 procent den 31 december 2008), och har förbättrats betydligt sedan föregående år.
Koncernens egna kapital per den 31 december 2009 uppgick till 2.949 Mkr (2.383 Mkr den 31 december 2008) och balansomslutningen uppgick till 8.513 (11.078) Mkr.
Företaget har redovisat ytterligare preliminär försäkringsersättning under andra kvartalet på 70 Mkr. Försäkringsersättningen om 70 Mkr ingår inte i rörelseresultatet ovan om 827 Mkr.
Arne Frank har blivit utsedd att efterträda Jerker Hartwall som VD och koncernchef för AAK. Han kommer att tillträda den 6 april 2010. Arne Frank har under det fjärde kvartalet 2009 från huvudägaren BNS Holding AB till marknadspris förvärvat 264.550 aktieoptioner för teckning av aktier i AAK.
Verksamheten i Sri Lanka som inte tillhör koncernens kärnverksamhet (ett majoritetsintresse i det börsnoterade företaget CW Mackie) avyttrades med en mindre realisationsvinst under fjärde kvartalet 2009. Det återstående innehavet i Ceylon Trading Co. omfattar ett vilande holdingbolag för några mindre lokala minoritetsposter.
Koncernen, AarhusKarlshamn AB (AAK), bildades den 29 september 2005 genom en sammanslagning mellan Aarhus United A/S och Karlshamns AB. Motivet var att skapa en världsledande koncern inom vegetabiliska specialfetter, som med större kritisk massa skall växa snabbare, skapa en konkurrenskraftigare kostnadsstruktur och en effektivare kapitalanvändning. Tillväxten för koncernen genereras genom en kombination av organisk tillväxt för specialprodukter och förvärv.
Affärsområdena är: Chocolate & Confectionery Fats (inkluderande Lipids for Care), Food Ingredients samt Technical Products & Feed. Koncernens gemensamma funktioner ingår i Group Functions.
Chocolate & Confectionery Fats har en världsledande position som successivt skall utvecklas på en alltmer global arena.
Food Ingredients har starka regionala positioner i framför allt Europa och Amerika.
Technical Products & Feed har starka positioner i norra Europa och kommer att fokusera på tillväxt i närområdet genom sin starka knytning till Karlshamnsenheten i Sverige som innebär omfattande samordningsfördelar. Finansiell information för affärsområdena finns i not 28 sid 84.
Det ursprungliga rationaliseringsprogrammet tillkännagavs andra kvartalet 2007, då företaget kostnadsförde en engångspost på 150 Mkr avseende förväntade omstruktureringskostnader. Programmet fortlöper enligt plan och det har konstaterats att rationaliseringsmöjligheterna är större än bolaget ursprungligen förväntade. Utöver de ursprungliga besparingarna på 100 Mkr med effekt i slutet av 2010 kommer det att ske ytterligare årliga besparingar på 200 Mkr under senare delen av 2011 utan några ytterligare engångskostnader. Under fjärde kvartalet 2009 har AAK börjat se de första resultaten från detta rationaliseringsprogram.
Den 4 december 2007 inträffade en explosionsartad brand i AAKs fabrik i Aarhus.
Olyckan inträffade i den del av fabriken där det framställs vegetabiliska oljor för användning som komponenter i specialfetter för choklad- och konfektyrprodukter, främst CBE. Samtliga anläggningar var åter i drift under fjärde kvartalet 2008.
AAK har hittills erhållit ersättning för driftsavbrott på 421 Mkr, inklusive den redovisade försäkringsersättningen på 70 Mkr under andra kvartalet 2009. Försäkringsersättningen som erhölls under andra kvartalet 2009 avser driftsavbrott under både 2008 och 2009.
De berörda försäkringsbolagens utredning av ersättningsanspråken är en komplicerad process och det går inte att göra några säkra förutsägelser om slutresultatet. Bolaget har ännu inte nått en slutlig uppgörelse med försäkringsbolagen.
Vid tidpunkten för sammanslagningen av Aarhus United A/S ("Aarhus") och Karlshamns AB under 2005, innehade Aarhus egna aktier. Eftersom Aarhus kom att acceptera det offentliga erbjudandet, erhöll Aarhus aktier i AAK i utbyte mot de egna aktierna. Till följd av detta ägde Aarhus 485.614 aktier i AAK, vilket motsvarade 1,17 procent av kapitalet och rösterna. Årsstämman fattade den 19 maj 2009 beslut om minskning av aktiekapitalet genom ogiltigförklaring av Aarhus United A/S 485.614 aktier i bolaget, innebärande att bolagets aktiekapital minskats med 4.856.140 kronor med överförande av detta belopp till reservfonden.
Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång.
AAK är idag en koncern med en starkare balansräkning och en god balans mellan affärsområdena. Kostnadsreduktionsprogrammet och programmet för att förbättra rörelsekapitalet genomförs enligt plan.
Volymerna för specialprodukter förväntas fortsätta öka i både Food Ingredients och Chocolate & Confectionery Fats. Det finns fortfarande en allmän osäkerhet om effekterna av överkapaciteten i branschen och kring den lägre efterfrågan som den globala lågkonjunkturen har medfört.
Trots den osäkerhet som fortfarande råder ser AAK goda tillväxtmöjligheter för alla affärsområden. Organisk tillväxt för specialprodukter kombinerat med vår selektiva förvärvsstrategi kommer att föra oss framåt.
AAKs finansiella mål är att växa snabbare än den underliggande marknaden och att generera starka kassaflöden. Målsättningen är också att successivt förbättra avkastningen på operativt kapital.
Styrelsens målsättning är att, med beaktande av koncernens resultatutveckling, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter, föreslå årliga vinstutdelningar som motsvarar minst 30-50 procent av årets resultat efter skatt för koncernen.
Valberedningen för AAK föreslår inför årsstämman den 21 maj 2010 att antalet styrelseledamöter skall vara tio och att omval sker av samtliga nuvarande styrelseledamöter. Valberedningen föreslår vidare omval av Melker Schörling som styrelsens ordförande och Carl Bek-Nielsen som styrelsens vice ordförande.
AAKs valberedning inför årsstämman 2010 består av:
Tillsammans representerar valberedningen 49,16 procent av aktierna och rösterna i AAK per den 31 december 2009.
Det totala antalet aktier i AAK uppgick per 31 december 2009 till 40.898.189. I AAK finns ett aktieslag, varvid varje aktie berättigar till en röst. Det föreligger inte några begränsningar i fråga om hur många röster som varje aktieägare kan avge vid en årsstämma. Det föreligger inte heller några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet till följd av bestämmelse i lag- eller bolagsordning.
Av bolagets aktieägare har endast BNS Holding AB ett aktieinnehav som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i AAK. BNS Holding ABs aktieinnehav uppgick per den 31 december 2009 till 39,73 procent av det totala röstetalet.
AAK har inte kännedom om några avtal mellan direkta aktieägare i AAK som medför begränsningar i rätten att överlåta aktierna. Däremot finns ett aktieägaravtal mellan de båda ägarna till BNS Holding AB – Melker Schörling AB och United International Enterprises Ltd – som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna i AAK.
Ägarförhållandena beskrivs vidare i avsnittet AAK-aktien på sidan 89.
I bolagsordningen föreskrivs att tillsättande av styrelseledamöter skall ske vid årsstämma i AAK. Bolagsordningen innehåller inte några bestämmelser om entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
Koncernens långfristiga finansieringsavtal innehåller bestämmelser som innebär att långivaren i vissa fall har rätt att begära förtida betalning om kontrollen över AAK förändras på ett väsentligt sätt. En sådan väsentlig kontrollförändring kan äga rum till följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Det är AAKs bedömning att det har varit nödvändigt att acceptera dessa bestämmelser för att erhålla finansiering på i övrigt godtagbara villkor.
Riktlinjer för ersättning till VD och andra ledande befattningshavares förmåner har fastställts av årsstämman 2009. Några avvikelser från dessa riktlinjer har inte gjorts. Styrelsen i AAK föreslår att årsstämman 2010 beslutar om att samma riktlinjer skall tillämpas 2010 som 2009 för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna återfinns i not 8 Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare.
Dessa riktlinjer skall omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för det fall ändringar görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen skall ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Koncernens verksamhet inom produktutveckling beskrivs vidare i avsnittet på sid 32.
Anläggningarna påverkar miljön genom utsläpp av luktande ämnen, lösningsmedel, rökgaser till luft, utsläpp av fett, syreförbrukande ämnen, närsalter till vatten samt uppkomst av organiskt avfall och buller. En kontinuerlig förbättring sker på alla plan av AAKs miljöprestanda. Verksamheterna har erforderliga tillstånd från myndigheter i alla länder. I Sverige bedriver verksamheten i Karlshamn tillståndspliktig verksamhet.
För AAK-koncernen är en effektiv kompetensförsörjning viktigt för konkurrensförmågan. Koncernen arbetar kontinuerligt med att kompetensutveckla personalen.
All affärsverksamhet inbegriper risker – ett kontrollerat risktagande är en förutsättning för att upprätthålla en uthållig god lönsamhet. Risk kan vara beroende av händelser i omvärlden och påverka en viss bransch eller marknad, risken kan även vara rent företagsspecifik eller landsspecifik.
I AAK är en effektiv riskhantering en kontinuerlig process som bedrivs inom ramen för den operativa styrningen och utgör ett naturligt led i den löpande uppföljningen av verksamheten.
AAK-koncernen är exponerad för den hårda konkurrens som råder i branschen samt råvaruprissvängningar som påverkar kapitalbindningen.
Råvarorna som används i verksamheten är naturprodukter och tillgången kan därför variera beroende på klimat och andra externa faktorer.
Koncernens hantering av finansiella risker beskrivs i not 3 Finansiell riskhantering.
Styrelsens sammansättning och arbete m m redovisas i avsnittet Bolagsstyrningsrapport på sid 90.
Bolaget är ett holdingbolag för AAK-koncernen och verksamheten består i huvudsak av koncerngemensamma funktioner kopplade till koncernens utveckling och förvaltning. I bolaget finns kompetens kopplad till finansiering, redovisning, information, IT och HR. Bolaget ansvarar även för koncernens strategi- och riskhantering samt tillhandahåller legala och skatterelaterade tjänster till koncernbolagen.
Moderbolagets fakturering uppgick till 42 (41) Mkr 2009. Resultatet efter finansiella poster för moderbolaget var 68 (188) Mkr. Räntebärande skulder minus likvida medel och räntebärande tillgångar uppgick till 227 Mkr (160 Mkr den 31 december 2008). Investeringar i immateriella- och materiella anläggningstillgångar uppgick till 2 (2) Mkr. Under året har moderbolaget avyttrat ett av sina dotterbolag till annat koncernbolag. Avyttringen hade ingen resultatpåverkan.
Medelantalet anställda i moderbolaget uppgick den 31 december 2009 till 13 personer (12).
Det har inte inträffat några väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut.
Styrelsen har föreslagit att årsstämman 2010 beslutar om vinstdisposition innebärande att till aktieägarna utdela 4,25 kronor per aktie. Vinstutdelningen uppgår således till sammanlagt 174 Mkr. Målet är att utdelningen långsiktigt skall motsvara 30 – 50 procent av koncernens resultat efter skatt, dock alltid med beaktande av AAKs långsiktiga finansieringsbehov. I moderbolaget finns inga finansiella instrument som värderats enligt 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen (1995:1554). Med anledning av styrelsens förslag till vinstutdelning, får styrelsen härmed avge följande yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen (2005:551).
Balanserade vinstmedel från föregående år uppgår till 3.830 Mkr och resultatet för räkenskapsåret 2009 uppgår till 70 Mkr (843 Mkr för koncernen). Förutsatt att årsstämman 2010 fattar beslut i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition kommer 3.726 Mkr att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning.
Enligt styrelsens bedömning kommer bolagets och koncernens egna kapital efter föreslagen vinstutdelning att vara tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens art, omfattning och risker. Styrelsen har härvid beaktat bl a bolagets och koncernens historiska utveckling, budgeterad utveckling och konjunkturläget.
Styrelsen har gjort en bedömning av bolagets och koncernens ställning samt bolagets och koncernens möjligheter att på kort och lång sikt infria sina åtaganden. Föreslagen utdelning utgör sammanlagt 4,0 procent av bolagets egna kapital och 5,9 procent av koncernens egna kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Efter genomförd vinstutdelning uppgår bolagets och koncernens soliditet till 78,4 procent respektive 32,6 procent.
Bolagets och koncernens soliditet är därmed god i förhållande till branschen. Styrelsen anser att bolaget och koncernen har förutsättningar att ta framtida affärsrisker och även tåla eventuella förluster. Vinstutdelningen kommer inte att negativt påverka bolagets och koncernens förmåga att göra ytterligare investeringar i enlighet med styrelsens planer.
Föreslagen vinstutdelning kommer tillfälligt att ha en viss negativ påverkan på bolagets och koncernens förmåga att infria sina betalningsförpliktelser. Bolaget och koncernen har emellertid god tillgång till såväl korta som långfristiga krediter, som kan tas i anspråk med kort varsel.
Styrelsen bedömer därför att bolaget och koncernen har god beredskap att hantera såväl förändringar med avseende på likviditeten som oväntade händelser. Utöver vad som ovan anförts har styrelsen övervägt andra kända förhållanden som kan ha betydelse för bolagets och koncernens ekonomiska ställning. Ingen omständighet har därvid framkommit som gör att föreslagen vinstutdelning inte framstår som försvarlig.
Avstämningsdag för utdelning föreslås bli den 26 maj och utdelning beräknas vara aktieägarna tillhanda den 31 maj.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att
| till förfogande stående balanserade vinstmedel | 3.829.536.264 kr |
|---|---|
| samt årets vinst | 70.522.603 kr |
| Summa | 3.900.058.867 kr |
| disponeras på följande sätt; | |
| till aktieägarna utdelas 4,25 kr per aktie | 173.817.303 kr |
| i ny räkning överföres | 3.726.241.564 kr |
| Summa | 3.900.058.867 kr |
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 21 maj 2010.
| Mkr | Not | jan-dec 2009 |
jan-dec 2008 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 28 | 15.884 | 17.207 |
| Övriga rörelseintäkter | 10 | 98 | 375 |
| Summa rörelseintäkter | 15.982 | 17.582 | |
| Råvaror och förnödenheter samt förändring av lager | |||
| av färdiga varor och produkter i arbete | -11.126 | -14.008 | |
| Handelsvaror | -396 | -506 | |
| Övriga externa kostnader | 5, 29 | -1.350 | -1.389 |
| Kostnader för ersättningar till anställda | 6, 7, 8, 9 | -1.222 | -1.120 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 15, 16 | -403 | -375 |
| Övriga rörelsekostnader | -10 | -33 | |
| Summa rörelsekostnader | -14.507 | -17.431 | |
| Rörelseresultat | 1.475 | 151 | |
| Resultat från finansiella poster | 11 | ||
| Finansiella intäkter | 35 | 29 | |
| Finansiella kostnader | -212 | -317 | |
| Summa resultat från finansiella poster | -177 | -288 | |
| Resultat före skatt | 1.298 | -137 | |
| Skatt | 12 | -455 | 133 |
| Årets resultat | 843 | -4 | |
| Hänförligt till: | |||
| Minoritetsintresse | 17 | -5 | |
| Moderbolagets aktieägare | 826 | 1 | |
| 843 | -4 | ||
| Resultat per aktie hänförligt till Moderbolagets aktieägare under året | |||
| (uttryckt i kr per aktie) – före och efter utspädning | 13 | 20,19 | 0,04 |
| jan-dec | jan-dec | |
|---|---|---|
| Mkr | 2009 | 2008 |
| Periodens resultat | 843 | -4 |
| Omräkningsdifferenser | -113 | 104 |
| Summa totalresultat för perioden | 730 | 100 |
| Hänförligt till: | ||
| Minoritetsintresse | -18 | 6 |
| Moderbolagets aktieägare | 748 | 94 |
| jan-dec | jan-dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2009 | 2008 |
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | 30 | ||
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader | 1.298 | -137 | |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 403 | 375 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 30 | -608 | 723 |
| Betald skatt | -78 | -141 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 1.015 | 820 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring varulager | 750 | -456 | |
| Förändring övriga kortfristiga fordringar | 1.645 | -1.426 | |
| Förändring övriga kortfristiga rörelseskulder | -1.145 | 1.079 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2.265 | -17 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av immateriella tillgångar | 0 | -23 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -316 | -368 | |
| Förvärv av verksamheter och aktier exkl. likvida medel | 27 | - | - |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 3 | 4 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -313 | -387 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förändring av upptagna lån | -1.560 | 461 | |
| Avyttring av egna aktier | - | 5 | |
| Utbetald utdelning | -164 | -164 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -1.724 | 302 | |
| Årets kassaflöde | 228 | -68 | |
| Likvida medel vid årets början | 105 | 167 | |
| Kursdifferens i likvida medel | -11 | 6 | |
| Likvida medel vid årets slut | 19 | 322 | 105 |
| Mkr | Not | 31 dec 2009 | 31 dec 2008 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | 16 | ||
| Goodwill | 652 | 682 | |
| Patent och andra immateriella tillgångar | 112 | 134 | |
| 764 | 816 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 15 | ||
| Byggnader och mark | 619 | 694 | |
| Maskiner och tekniska anläggningar | 2.095 | 2.205 | |
| Inventarier, verktyg och installationer | 83 | 89 | |
| Pågående nyanläggningar | 181 | 201 | |
| 2.978 | 3.189 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i intresseföretag | 7 | 8 | |
| Finansiella placeringar | 1 | 2 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 12 | 114 | 194 |
| Övriga långfristiga fordringar | 9 | 26 | |
| 131 | 230 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 3.873 | 4.235 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 18 | 2.237 | 3.098 |
| Kundfordringar | 3 | 1.458 | 2.219 |
| Skattefordringar | 12 | 42 | 145 |
| Övriga fordringar | 217 | 306 | |
| Derivatinstrument | 3 | 287 | 882 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 77 | 88 | |
| Likvida medel | 19 | 322 | 105 |
| Summa omsättningstillgångar | 4.640 | 6.843 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 8.513 | 11.078 |
| Mkr | Not | 31 dec 2009 | 31 dec 2008 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 20 | ||
| Aktiekapital | 409 | 414 | |
| Reserver | -139 | -66 | |
| Balanserade vinstmedel | 2.657 | 1.995 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 2.927 | 2.343 | |
| Minoritetsintresse | 22 | 40 | |
| Summa eget kapital | 2.949 | 2.383 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 21 | 3.403 | 4.959 |
| Avsättningar för pensioner | 9 | 0 | 5 |
| 3.403 | 4.964 | ||
| Icke räntebärande skulder | |||
| Uppskjutna skatteskulder | 12 | 336 | 217 |
| Övriga avsättningar | 22 | 94 | 139 |
| Övriga långfristiga skulder | 4 | 7 | |
| 434 | 363 | ||
| Summa långfristiga skulder | 3.837 | 5.327 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 21 | 107 | 249 |
| Övriga kortfristiga skulder | 2 | 7 | |
| 109 | 256 | ||
| Icke räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | 3 | 568 | 1.019 |
| Skatteskulder | 12 | 144 | 81 |
| Övriga kortfristiga skulder | 160 | 723 | |
| Övriga kortfristiga avsättningar | 22 | 22 | 6 |
| Derivatinstrument | 3 | 237 | 941 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 23 | 487 | 342 |
| 1.618 | 3.112 | ||
| Summa kortfristiga skulder | 1.727 | 3.368 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 8.513 | 11.078 |
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Balanserad | Minoritets- | Summa | |||
| Mkr | Aktiekapital | Reserver1) | vinst | intresse | eget kapital |
| Ingående balans per | |||||
| 1 januari 2008 | 414 | -159 | 2.154 | 34 | 2.443 |
| Årets resultat | - | - | 1 | -5 | -4 |
| Totalresultat | - | 93 | - | 11 | 104 |
| Summa totalresultat | - | 93 | 1 | 6 | 100 |
| Avyttring av egna aktier | - | - | 4 | - | 4 |
| Utdelning | - | - | -164 | - | -164 |
| Utdelningar | - | - | -160 | - | -160 |
| Utgående balans per | |||||
| 31 december 2008 | 414 | -66 | 1.995 | 40 | 2.383 |
| Ingående balans per | |||||
| 1 januari 2009 | 414 | -66 | 1.995 | 40 | 2.383 |
| Årets resultat | - | - | 826 | 17 | 843 |
| Totalresultat | - | -78 | - | -35 | -113 |
| Summa totalresultat | - | -78 | 826 | -18 | 730 |
| Nedsättning av aktiekapital | -5 | 5 | - | - | 0 |
| Utdelning | - | - | -164 | - | -164 |
| Utdelningar | -5 | 5 | -164 | - | -164 |
| Utgående balans per | |||||
| 31 december 2009 | 409 | -139 | 2.657 | 22 | 2.949 |
1) Reserver avser i all huvudsak omräkningsreserven. Av den totala reserven avser 4.856.140 kr reservfond i moderbolaget som i sin helhet är hänförlig till tidigare gjord nedsättning av aktiekapitalet.
| jan - dec | jan - dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2009 | 2008 |
| Nettoomsättning | 26 | 42 | 41 |
| Övriga rörelseintäkter | 10 | 45 | 15 |
| Summa rörelseintäkter | 87 | 56 | |
| Övriga externa kostnader | 5 | -50 | -43 |
| Personalkostnader | 6, 7, 8, 9 | -48 | -30 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | -1 | -1 | |
| Övriga rörelsekostnader | 0 | 0 | |
| Summa rörelsekostnader | -99 | -74 | |
| Rörelseresultat | -12 | -18 | |
| Resultat från finansiella poster | 11 | ||
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 115 | 252 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | -35 | -46 | |
| Summa resultat från finansiella poster | 80 | 206 | |
| Resultat före skatt | 68 | 188 | |
| Skatt | 12 | 2 | 10 |
| Årets resultat | 70 | 198 |
| Mkr | Not | 31 dec 2009 | 31 dec 2008 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 1 | 0 | |
| 1 | 0 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 4 | 4 | |
| 4 | 4 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 17 | 1.495 | 5.671 |
| Fordringar hos koncernföretag | 3.743 | 727 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 12 | 0 | 0 |
| 5.238 | 6.398 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 5.243 | 6.402 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 28 | 56 | |
| Övriga fordringar | 2 | 3 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 6 | 11 | |
| Kassa och bank | 0 | 1 | |
| Summa omsättningstillgångar | 36 | 71 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 5.279 | 6.473 |
| Mkr | Not | 31 dec 2009 | 31 dec 2008 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | 20 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 409 | 414 | |
| Reservfond | 5 | - | |
| 414 | 414 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserade vinstmedel | 3.830 | 3.791 | |
| Årets resultat | 70 | 198 | |
| 3.900 | 3.989 | ||
| Summa eget kapital | 4.314 | 4.403 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 21 | 906 | 887 |
| Övriga långfristiga skulder | 0 | 0 | |
| 906 | 887 | ||
| Kortfristiga skulder | |||
| Icke räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | 6 | 8 | |
| Skatteskulder | 12 | 0 | 0 |
| Skulder till koncernföretag | 18 | 1.156 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 2 | 5 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 23 | 33 | 14 |
| 59 | 1.183 | ||
| Summa skulder | 965 | 2.070 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 5.279 | 6.473 | |
| Ställda säkerheter | 24 | - | - |
| Ansvarsförbindelser | 25 | - | - |
| Mkr | Aktiekapital | Reservfond | Balanserade medel | Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2008 | 414 | - | 3.934 | 4.348 |
| Utdelning | - | - | -166 | -166 |
| Koncernbidrag | - | - | 32 | 32 |
| Skatteeffekt på koncernbidrag | - | - | -9 | -9 |
| Årets resultat | - | - | 198 | 198 |
| Utgående balans per 31 december 2008 | 414 | - | 3.989 | 4.403 |
| Utdelning | - | - | -165 | -165 |
| Nedsättning av aktiekapital | -5 | 5 | - | - |
| Koncernbidrag | - | - | 8 | 8 |
| Skatteeffekt på koncernbidrag | - | - | -2 | -2 |
| Årets resultat | - | - | 70 | 70 |
| Utgående balans per 31 december 2009 | 409 | 5 | 3.900 | 4.314 |
Totalt antal aktier är 40.898.189 st med ett kvotvärde av 10 kr per aktie.
| jan-dec | jan-dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2009 | 2008 |
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | 30 | ||
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader | 68 | 188 | |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 1 | 0 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 30 | 8 | 32 |
| Betald skatt | 0 | 0 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 77 | 220 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring övriga kortfristiga fordringar | 34 | -2 | |
| Förändring övriga kortfristiga rörelseskulder | 15 | -155 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 126 | 63 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -2 | -2 | |
| Förvärv av aktier i dotterföretag | -27 | - | |
| Avyttring aktier i dotterföretag | 0 | - | |
| Återbetalning kapitaltillskott | 17 | - | 167 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -29 | 165 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förändring av upptagna och amorterade lån | 68 | -61 | |
| Utdelning | -166 | -166 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -98 | -227 | |
| Årets kassaflöde | -1 | 1 | |
| Likvida medel vid årets början | 1 | - | |
| Likvida medel vid årets slut | 0 | 1 |
AarhusKarlshamn AB (publ), organisationsnummer 556669-2850, är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Malmö. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Stockholm, inom segmentet Mid Cap och sektor Konsument dagligvaror. Adressen till huvudkontoret är Jungmansgatan 12, 211 19 Malmö.
Koncernredovisningen för år 2009 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag och joint venture. Styrelsen har den 6 april 2010 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna års- och koncernredovisning upprättats anges nedan.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standard Boards (IASB) samt tolkningsuttalande från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU, Årsredovisningslagen samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.2 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner". Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 "Redovisning för juridiska personer".
Såväl års- som koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom valuta-, ränte- och råvaruderivat som värderas till marknadsvärde med redovisning i resultaträkningen. Att upprätta finansiella rapporter kräver att styrelsen och koncernledningen gör uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och bedömningar påverkar såväl resultaträkning som balansräkning samt upplysningar som lämnas så som ansvarsförbindelser, se not 4. Faktiskt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar under andra antaganden eller under andra förutsättningar.
Följande nya standarder, samt ändringar och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernens redovisning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare:
Utformning av finansiella rapporter gäller från den 1 januari 2009. Den omarbetade standarden förbjuder presentation av intäkts- och kostnadsposter (dvs förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare) i rapporten över förändringar i eget kapital utan kräver att "förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare" redovisas skilt från förändringar i eget kapital som avser transaktioner med aktieägare i en rapport över totalresultat. Koncernen presenterar därför alla ägarrelaterade förändringar i eget kapital i rapporten Koncernens förändringar i eget kapital medan alla förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare redovisas i Koncernens rapport över totalresultat. Jämförande information har räknats om, så att den överensstämmer med den omarbetade standarden. Eftersom denna ändring av redovisningsprincip endast påverkar presentationen, har den ingen inverkan på resultat per aktie.
Lånekostnader gäller från den 1 januari 2009. Ändringen kräver att ett företag aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången. Tidigare har koncernen omedelbart kostnadsfört alla lånekostnader. Denna ändring av redovisningsprincip är en följd av tillämpning av övergångsbestämmelserna i IAS 23, Lånekostnader (2007). Jämförande information har därmed inte räknats om. Ändringen av redovisningsprincip har ingen väsentlig inverkan på resultat per aktie.
Ändringen gäller från 1 januari 2009. När verkligt värde minus försäljningskostnader beräknas på basis av diskonterade kassaflöden, ska upplysningar motsvarande dem avseende beräkning av nyttjandevärde lämnas. Koncernen har tillämpat IAS 36 och där så är tillämpligt lämnar koncernen erforderliga upplysningar om prövning av nedskrivningsbehov.
Den ändrade standarden gäller från 1 januari 2009. Ändringen kräver utökade upplysningar om värdering till verkligt värde och likviditetsrisk. I synnerhet kräver ändringen upplysning om värdering till verkligt värde per nivå i en värderingshierarki. Eftersom denna ändring endast medför ytterligare upplysningar, har den ingen påverkan på resultat per aktie.
Följande standarder och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernen för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare, men har inte tillämpats i förtid:
Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i april 2009. Ändringen klargör att den potentiella regleringen av en skuld genom emission av aktier inte är relevant för dess klassificering som kort- eller långfristig. Genom en förändring i definitionen av kortfristig skuld, tillåter ändringen att en skuld klassificeras som långfristig (under förutsättning att företaget har en ovillkorlig rätt att skjuta upp regleringen genom överföring av kontanta medel eller andra tillgångar under minst 12 månader efter räkenskapsårets slut) trots att motparten när som helst kan kräva reglering med aktier. Koncernen kommer att tillämpa IAS 1 (ändring) från 1 januari 2010. Den förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Den omarbetade standarden (gäller från 1 juli 2009) fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga ändringar. Exempelvis redovisas alla betalningar för att köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande villkorade betalningar klassificeras som skulder som därefter omvärderas via resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till den proportionella andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas av innehavare utan bestämmande inflytande. Alla transaktionskostnader avseende förvärv ska kostnadsföras. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 3 (omarbetade) framåtriktat för alla rörelseförvärv från den 1 januari 2010.
Följande tolkningar och ändringar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernen för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare men är inte relevanta för koncernen:
IAS 17 Leasing (gäller från 1 januari 2010).
Koncernredovisningen omfattar AarhusKarlshamn AB och samtliga dotterföretag. Dotterföretag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operationella strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Dotterföretag konsolideras från och med förvärvsdagen (den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen) till och med avyttringsdagen (den dag då det bestämmande inflytandet upphör).
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterföretag. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument samt kostnader som direkt kan hänföras till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen oavsett omfattning på minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för aktierna i det förvärvade dotterföretaget och det verkliga värdet på dotterföretagets förvärvade nettotillgångar och eventualförpliktelser vid förvärvstidpunkten, redovisas som goodwill. Samtliga koncerninterna transaktioner, balansposter och orealiserade internvinster har eliminerats om inte transaktionen utgör ett bevis på att en värdenedgång föreligger för den överlåtna tillgången. Där det har ansetts nödvändigt har redovisningsprinciperna för dotterföretag ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens resultat justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.
Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Transaktioner med minoriteten hanteras på samma sätt som transaktioner med externa parter. Avyttring av andelar till minoriteten resulterar i vinst eller förlust som redovisas i koncernens resultaträkning. Förvärv av minoritetsandelar kan resultera i goodwill om anskaffningsvärdet överstiger redovisat värde på minoritetsintresset.
Poster som ingår i de utländska dotterföretagens bokslut är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Valutakursdifferenser som uppkommer vid omräkning av koncernföretag redovisas som en separat del inom totalresultatet.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Koncernen tillämpar inte säkringsredovisning.
De utländska dotterföretagens bokslut (där ingen har en höginflationsvaluta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Omräkning har skett till följande valutakurser:
| Valuta | Genomsnittskurs | Balansdagskurs |
|---|---|---|
| EUR | 10,61 | 10,28 |
| DKK | 1,42 | 1,38 |
| GBP | 11,85 | 11,41 |
| LKR | 0,07 | 0,06 |
| MXN | 0,56 | 0,55 |
| USD | 7,64 | 7,18 |
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som styrelsen som fattar strategiska beslut.
Koncernens verksamhet är organisatoriskt uppdelad i ett antal affärsområden baserade på produkter. Även marknadsorganisationen avspeglar denna struktur. Affärsområdena utgör därför koncernens primära segment medan marknadsområdena utgör sekundära segment. I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av ränte- och utdelningsintäkter, vinster vid avyttringar av finansiella placeringar, räntekostnader, förluster vid avyttring av finansiella placeringar, skattekostnader. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segmenten är skattefordringar och skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder.
Intäkter innefattar det verkliga värdet av sålda varor exklusive mervärdesskatt och rabatter och efter att koncernintern försäljning har eliminerats. Försäljning redovisas vid leverans av varor, efter kundens accept och det i rimlig grad är säkert att motsvarande fordran kommer att betalas. Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Försäkringsersättningar intäktsförs när beloppet kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att ersättningen kommer att tillfalla koncernen.
a) Pensionsförpliktelser
Koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder enligt periodiska aktuariella beräkningar. Koncernen har både förmånsbaserade och avgiftsbaserade pensionsplaner. En förmånsbaserad pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid eller lön. En avgiftsbaserad pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justering för ej redovisade aktuariella vinster/förluster. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas regelbundet av oberoende aktuarier med tillämpning av den s k "projected unit credit method". Denna beräkning görs årligen beroende på att förpliktelsen är försumbar. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för företagsobligationer med hög rating som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i och med löptider som är jämförbara med den aktuella pensionsskulden.
Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden överstigande det högre av 10 procent av värdet på förvaltningstillgångarna och 10 procent av den förmånsbestämda förpliktelsen, periodiseras över de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstgöringstid.
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under angiven period. I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensioneringstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning.
Leasing, där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägandet behålls av leasegivaren, klassificeras som operationell leasing. Samtliga koncernens leasingavtal är operationella leasingavtal. Betalningar som görs under leasingperioden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leaseperioden.
Produktutvecklingsarbetet är en integrerad del av produktionen och avser processförbättrande åtgärder som kostnadsförs löpande som en del i produktkostnaden då de inträffar. Utvecklingsarbetet består främst av arbete i syfte att optimera oljors och specialfetters egenskaper och funktioner, dels för den slutprodukt där olja och fett skall ingå, och dels för att effektivisera tillverkningsprocessen av slutprodukten i fråga.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Alla tillgångar bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet utgör det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och tillgångens nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare skrivits ner görs varje balansdag en prövning om återföring bör göras.
Samtliga lånekostnader kostnadsförs i den period till vilken de hänför sig om de inte är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning. Det bedöms inte finnas några tillgängar som kvalificeras för att aktivera ränta.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Uppkommer goodwill vid förvärv av dotterföretag redovisas det som immateriella tillgångar. Goodwill som redovisas separat fördelas på kassagenererande enheter vid prövningen av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelning av goodwill görs efter de kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av förvärvet. Redovisningen av goodwill sker till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde över den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
Övriga immateriella tillgångar innehåller tillgångar som balanserade utgifter för IT, patent och varumärken samt liknande rättigheter. Tillgångarna har en bestämbar nyttjandeperiod och värderas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. Övriga immateriella tillgångar skrivs av linjärt på bedömd nyttjandeperiod, normalt 5-10 år.
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Samtliga materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner, som är förknippade med tillgången, kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll kostnadsförs i den period de uppkommer.
Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra materiella anläggningstillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, görs linjärt över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. För maskiner och tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer tillämpas avskrivningstider som ligger mellan 3 och 15 år. Industribyggnader och forskningslaboratorium skrivs av över 20 respektive 25 år och kontorsbyggnader över 50 år. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde, skrivs tillgången ned omedelbart till sitt återvinningsvärde.
Tillgångarnas restvärden och nyttjandetid prövas vid varje balansdag och justeras vid behov. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet beräknas genom först-in-först-ut-principen (FIFU) alternativt vägda genomsnittspriser. Val av metod beror på varans beskaffenhet och användningsområde. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och varor under tillverkning består av direkt material, direkt lön, andra direkta tillverkningskostnader och en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader baserat på normal produktionskapacitet, men exklusive lånekostnader. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av det beräknade försäljningspriset under normala omständigheter minskat med kostnaden för eventuellt färdigställande samt tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsvillkor. Skuld tas upp när motparten har presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om fakturan ännu inte mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Det samma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av finansiell skuld.
Koncernen redovisar sina innehav av finansiella instrument i följande kategorier: Finansiella tillgångar till verkligt värde med redovisning i resultaträkningen samt lån och fordringar. Den förstnämnda kategorin utgörs framför allt av råvaru- och valutaderivat. Samtliga derivat värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Koncernen tillämpar inte säkringsredovisning.
Koncernens samtliga finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen klassificeras till nivå två i verkligt värde hierarkin enligt IFRS 7.
Lån och fordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en gäldenär (oftast en kund) utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar om förfallodagen är inom 12 månader från balansdagen. Lån och fordringar ingår i posterna Kundfordringar och Andra fordringar i balansräkningen.
Operativt säkras råvarupriser genom terminskontrakt eller genom inköpskontrakt till fastpris. Vidare valutasäkrar koncernen alla transaktionsrisker. Det innebär att bearbetningsersättningen för varje försäljningskontrakt är säkrat. Säkringsredovisningen enligt IAS 39 tillämpas inte. I den interna uppföljningen marknadsvärderas samtliga försäljningskontrakt och råvaruinköp (inklusive lager) avseende både råvarupriser och valutakurser.
Enligt IAS 39 får bara kontrakt som ej är avsedda för fysisk leverans marknadsvärderas vilket medför att det uppstår en skillnad mellan den interna och externa redovisningen. Det är denna effekt som AAK rapporterar som en IAS 39 effekt. Den rapporterade IAS 39 effekten redovisas i kostnadsslaget Råvaror och förnödenheter samt förändring av lager av färdiga varor och produkter i arbete.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga belopp. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterat med effektiv ränta. Det reserverade beloppet redovisas i posten Övriga externa kostnader.
Stamaktier klassificeras som aktiekapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till nyemission av aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från inbetalt belopp.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och skillnaden mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Om effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen antingen har påbörjats eller blivit offentlig tillkännagiven.
Skattekostnaden i resultaträkningen inkluderar skatt som belöper på redovisat resultat. Dessa skatter har beräknats med tillämpning av de skatteregler som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Skattekostnaden består av såväl aktuell skatt som uppskjuten skatt.
Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på samtliga temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i balansräkningen. De huvudsakliga temporära skillnaderna härrör från avskrivning av materiella anläggningstillgångar, avsättningar för pensioner och andra pensionsförmåner samt skattemässiga underskottsavdrag. Beslutade skattesatser i respektive land har använts vid beräkning av uppskjuten skatt.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar som kan omvandlas till kontanter inom tre månader.
In- och utbetalningar har delats upp i tre kategorier: löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Den indirekta metoden tillämpas vid flöden från den löpande verksamheten.
Årets ändringar av rörelsetillgångar och rörelseskulder har justerats för effekter av valutakursförändringar. Förvärv och avyttringar redovisas inom investeringsverksamheten. De tillgångar och skulder som de förvärvade och avyttrade företagen hade vid ändringstidpunkten ingår ej i analysen av rörelsekapitalförändringar och ej heller i förändringar av balansposter redovisade inom investerings- och finansieringsverksamheterna.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier under året.
Prissättning mellan koncernbolag sker på marknadsmässiga villkor.
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapport i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare.
Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 "Redovisning för juridiska personer". Inga skillnader mot koncernens redovisningsprinciper har identifierats.
AAK-koncernen bedriver en sådan verksamhet att den utsätts för olika finansiella risker, däribland marknadsrisker (råvarurisker, valutarisker och ränterisker) samt likviditets- och kreditrisker. Eftersom våra produkter säljs över hela världen är våra försäljningsintäkter exponerade för fluktuationer i kurserna för de berörda utländska valutorna. Dessutom köper vi våra råvaror på de internationella marknaderna, vilket innebär att våra råvarukostnader är exponerade för fluktuationer både i råvarupriserna och i växelkurserna för de berörda utländska valutorna.
Att vi är exponerade för dessa betydande finansiella risker gör riskhantering till en viktig förutsättning för att vi ska kunna vara framgångsrika. Vi anser att vi i stor utsträckning lyckas med vårt riskhanteringsarbete tack vare de policies och rutiner som har fastställts för koncernen.
Koncernens hantering av prisrisker och andra risker i samband med inköp av råvaror regleras av AAKs policy och principer för hantering av marknadsriskerna för råvaror, medan valutariskerna och övriga finansiella risker regleras av AAKs finansiella policies och principer. AAKs styrelse fastställer policies och principer samt följer, utvärderar och uppdaterar dessa årligen.
Koncernens årliga kostnader för råvaror uppgår till tre fjärdedelar av försäljningsvärdet för de färdiga produkterna. AAK säkrar såväl den operativa råvaruprisrisken som den underliggande operativa valutarisken när försäljningskontrakt med kund tecknas.
Eftersom råvarupriserna fluktuerar har företaget givit hög prioritet åt råvaruanskaffning och hantering av denna exponering. Råvaruanskaffningen sköts av koncernens inköpsorganisation, som kontinuerligt följer och reglerar koncernens exponering för råvarumarknaderna. För att bibehålla effektiviteten i organisationen har dock koncernens inköpsorganisation tillstånd att ta begränsade prisrisker inom ramen för den handelspolicy som fastställts av styrelsen. Eftersom råvarupositionerna förvaltas på ett ändamålsenligt sätt påverkas AAKs resultat endast marginellt av prisförändringar. Påverkan på den totala omsättningen och behovet av rörelsekapital blir däremot betydligt större.
För att säkra råvaruprisriskerna används säkringskontrakt. Inköp av råvaror och försäljning av bearbetade produkter prissäkras genom standardiserade råvaruterminer som handlas på råvarubörser eller via mäklare med säkringskontrakt på OTC-marknaden. Prisriskerna säkras och administreras med hjälp av olika portföljer av likvärdiga olje- och fröprodukter: liquids (raps och soja), palm (palmolja), laurics (kokos- och palmkärnolja), seed/meal (raps) och exotiska råvaror (shea och illipe).
De exotiska råvarorna (av vilka shea är den allra viktigaste) måste anskaffas när de blir tillgängliga direkt efter skördesäsongen. Det finns inte någon effektiv säkringsmarknad för exotiska råvaror. Därför är det oftast så att koncernen har stora mängder osäkrade exotiska råvaror under månaderna närmast efter skördesäsongen. Koncernen strävar efter att begränsa denna exponering för exotiska råvaror genom att teckna nya försäljningskontrakt för exotiska råvaror under de månader de köps in.
Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas inte. Därför inkluderar koncernens rörelseresultat en IAS 39-effekt om 578 Mkr (-747), vilken har redovisats under "Råvaror och förnödenheter samt förändring av lager av färdiga varor och produkter i arbete".
I koncernens operativa redovisning värderas både säkringskontrakten och de underliggande kommersiella kontrakten och lagren till gällande marknadspris, vilket betyder att nettoeffekten av värderingen till marknadspris är noll. Enligt IAS 39 är det dock bara säkringskontrakten som får värderas till marknadspris. Denna skillnad mellan operativa redovisningen och värderingen till marknadspris enligt IAS 39 är den "IAS 39-effekt" som redovisas. IAS 39-effekten kan medföra förändringar (både positiva och negativa) av operativa redovisningen från ett kvartal till ett annat, delvis beroende på den faktiska kontraktsmixen och delvis på råvaruprisutvecklingen och växelkursutvecklingen. IAS 39-effekten påverkar inte kassaflödet, eftersom den endast utgörs av skillnaden mellan marknadsvärdet av alla kontrakt och lager å ena sidan och marknadsvärdet av enbart säkringskontrakt å den andra.
| Råvaru | Råvaror i | Råvarusäkringskontrakt | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Råvaru | inköps | försäljnings | Netto | |||
| (Tusental ton) | lager | kontrakt | kontrakt | Köpta | Sålda | exponering |
| Oljor och fetter | 143 | 403 | -548 | 428 | -404 | 22 |
| Råvaru | Råvaru inköps |
Råvaror i försäljnings |
Råvarusäkringskontrakt | Netto | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| (Tusental ton) | lager | kontrakt | kontrakt | Köpta | Sålda | exponering |
| Oljor och fetter | 175 | 446 | -846 | 729 | -509 | -5 |
Känslighetsanalys – råvaror (exklusive exotiska råvaror)
Genom att lagren och de kommersiella kontrakten säkras i säkringskontrakt för råvaror blir nettoexponeringen mycket begränsad och förändringar av råvarupriserna får ingen större effekt på koncernens vinstmarginal. En förändring med 10 procent av samtliga råvarupriser får således en försumbar effekt på koncernens rörelseresultat. Däremot är effekten ± 1.000 Mkr (1.250) på nettoomsättningen och ± 250 Mkr (350) på rörelsekapitalet på helårsbasis.
IAS 39-effekten utvisar enbart hur prisförändringar påverkar säkringskontrakt. Med utgångspunkt från säkringskontraktspositionen vid bokslutet 2009, +25.000 MT (+200.000), skulle en prisförändring på alla råvaror med 10 procent medföra en IAS 39-effekt på 15 Mkr (150).
Som förklaras ovan innebär AAKs policies och rutiner för riskhantering i allmänhet att vinstmarginalen inte påverkas av råvaruprisförändringar. AAK kan dock inte eliminera exponering för marknadsprisfluktuationer när det gäller pressning av rapsfrö. Således kan pressningsmarginalen (värdet av olja och mjöl minus fröpriset) variera kraftigt över tiden och därmed direkt påverka lönsamheten inom affärsområdet Food Ingredients.
En stor del av koncernens försäljning och inköp av råvaror sker i utländsk valuta. Vidare finns större delen av koncernens verksamma dotterföretag utomlands. Förändringar i valutakurser påverkar därför AAK på flera olika sätt:
AAK säkrar alla sina valutatransaktionsrisker. Bearbetningsersättningen för alla försäljningskontrakt är därmed säkrad i den lokala valutan för de dotterföretag som har tecknat dessa kontrakt.
Valutakursriskerna vid omräkning av eget kapital och resultat i våra utländska dotterföretag till svenska kronor är inte säkrade.
Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas inte.
| Försäljnings | Inköps | Valutasäkringskontrakt | Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Miljoner | Tillgångar | Skulder | kontrakt | kontrakt | Sålda | Köpta | exponering |
| USD | 607 | -390 | 1.754 | -1.345 | -1.372 | 712 | -34 |
| EUR | 359 | -64 | 1.443 | -270 | -1.755 | 355 | 68 |
| Övriga | 118 | -17 | 337 | -62 | -487 | 123 | 12 |
| Summa kr | 1.084 | -471 | 3.534 | -1.677 | -3.614 | 1.190 | 46 |
Genom att alla valutatransaktionsrisker säkras i valutasäkringskontrakt blir nettoexponeringen mycket begränsad och kursförändringar får ingen större effekt på dotterföretagens vinstmarginal. Förändringar av valutakurserna i förhållande till den svenska kronan påverkar dock koncernens resultat när de utländska dotterföretagens resultat räknas om till svenska kronor. Således skulle en förändring med 10 procent av kursen för samtliga utländska valutor gentemot den svenska kronan påverka koncernens rörelseresultat med 75 Mkr (75). En förändring med 10 procent av kursen för samtliga utländska valutor gentemot den svenska kronan skulle påverka koncernens nettoomsättning med 1.000 Mkr (1.250) och koncernens nettorörelsekapital med 250 Mkr (250).
IAS 39-effekten utvisar enbart hur prisförändringar påverkar säkringskontrakt. Med utgångspunkt från säkringskontraktspositionen vid bokslutet 2009 skulle en valutakursförändring för alla valutor gentemot samtliga dotterföretags lokala valutor med 10 procent medföra en IAS 39-effekt på 250 Mkr (200).
| Försäljnings | Inköps | Valutasäkringskontrakt | Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Miljoner | Tillgångar | Skulder | kontrakt | kontrakt | Sålda | Köpta | exponering |
| USD | 1.307 | -1.147 | 2.571 | -2.332 | -3.058 | 2.690 | 31 |
| EUR | 442 | -89 | 1.679 | -475 | -2.208 | 629 | -22 |
| Övriga | 87 | -137 | 392 | -99 | -505 | 268 | 6 |
| Summa kr | 1.836 | -1.373 | 4.642 | -2.906 | -5.771 | 3.587 | 15 |
AAKs policy för hantering av ränterisker är att minimera den variation i kassaflöde och nettovinst som orsakas av flukturerande räntesatser. Koncernens räntebärande skuld baseras på rörlig ränta. Vid eventuella onormala marknadsbetingelser kan korta marknadsräntor stiga till höga nivåer. För att skydda koncernens räntekostnader mot sådana extremer kan delar av koncernens räntebärande skulder bytas till lån med fast ränta genom ränteswappkontrakt.
Vid utgången av 2009 uppgick koncernens räntebärande nettoskuld till 3.186 Mkr (5.112). I detta belopp ingick skulder på 200 miljoner danska kronor som genom ränteswappkontrakt har bytts mot lån på 2-6 år till fast ränta. Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas inte.
| SEK | DKK | EUR | GBP | LKR | MXN | USD | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 1,06 | 2,12 | - | 1,01 | - | 5,73 | 0,94 |
| 2008 | 4,07 | 5,06 | 3,50 | 3,01 | 21,00 | 9,39 | 1,96 |
Känslighetsanalys – räntor
På bokslutsdagen hade koncernen en nettoskuld baserad på rörlig ränta om 3.186 Mkr. En ränteförändring med 1 procent skulle påverka koncernens räntekostnader efter skatt med ca 23 Mkr på helårsbasis.
AAKs policy i fråga om kapitalstruktur är att maximera skuldfinansieringen, dock inte över en nivå där vår ställning som bolag med god kreditriskvärdering hotas.
AAKs nyckeltalsmål är följande:
Räntebärande skulder netto/EBITDA < 3,00
EBITDA/räntekostnader > 5,00
Räntebärande skulder/eget kapital < 1,25
Dessa nyckeltalsmål anses vara relativt försiktiga och bidrar till att garantera att AAK kommer att kunna behålla sin goda kreditriskvärdering.
Förändringar i världsmarknadspriserna på vegetabilisk olja påverkar koncernens rörelsekapital med en eftersläpning om 6-9 månader. Priserna på vegetabilisk olja nådde rekordhöga nivåer i juli 2008 och mer än halverades därefter under andra halvåret 2008. Detta prisfall tillsammans med koncernens ansträngningar att minska sitt rörelsekapital ledde till att nettorörelsekapitalet reducerades med 926 Mkr under 2009. Koncernen kommer även fortsatt att fästa stor vikt vid att minska sitt nettorörelsekapital.
Koncernens policy är att fördela den sammanlagda nettoupplåningen mellan dotterföretagen utifrån dessas andel av koncernens totala kassaflöde. Detta minimerar valutarisken när det gäller koncernens förmåga att betala ränta och göra amorteringar, vilket i sin tur stärker koncernens skuldsättningskapacitet.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| SEK | 904 | 1.211 |
| DKK | 1.961 | 2.377 |
| EUR | - | 15 |
| GBP | 178 | 404 |
| LKR | - | 45 |
| MXN | 98 | 411 |
| USD | 379 | 745 |
| Övriga | -91 | - |
| Summa | 3.511 | 5.208 |
Likviditetsrisken handlar om koncernens förmåga att klara sina finansiella åtaganden inom utsatt tid.
I nedanstående tabell redovisas alla koncernens finansiella åtaganden med utgångspunkt från de tidigaste förfallodatumen enligt kontrakten på balansdagen. Alla skulder till banker och kreditinstitut baseras på rörlig ränta, vilket innebär att det redovisade värdet vid årsslutet mycket väl återspeglar nuvärdet av dessa skulder. Alla skulder i utländsk valuta har omräknats till svenska kronor till balanskursen.
| Förfaller | Förfaller | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Total | Förfaller | inom | inom | Förfaller om | |
| belopp | inom 1 år | 1-2 år | 2-5 år | mer än 5 år | |
| Långfristiga skulder | |||||
| Finansiella skulder | |||||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 3.403 | - | 2.651 | 170 | 582 |
| Övriga avsättningar | 94 | - | 94 | - | - |
| Övriga långfristiga skulder | 4 | - | - | - | 4 |
| Summa långfristiga skulder | 3.501 | - | 2.745 | 170 | 586 |
| Ränta på skulder till banker och kreditinstitut | 169 | - | 29 | 40 | 100 |
| Summa långfristiga skulder och räntor | 3.670 | - | 2.774 | 210 | 686 |
| Kortfristiga skulder | |||||
| Finansiella skulder | |||||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 107 | 107 | - | - | - |
| Övriga kortfristiga skulder | 22 | 22 | - | - | - |
| Leverantörsskulder | 574 | 574 | - | - | - |
| Derivatinstrument | 237 | 237 | - | - | - |
| Upplupna kostnader | 154 | 154 | - | - | - |
| Övriga kortfristiga skulder | 487 | 487 | - | - | - |
| Summa kortfristiga skulder | 1.581 | 1.581 | - | - | - |
| Ränta på skulder till banker och kreditinstitut | 61 | 61 | - | - | - |
| Summa kortfristiga skulder och räntor | 1.642 | 1.642 | - | - | - |
Framtida betalningar för finansiella instrument uppgår till 7.041 Mkr och framtida intbetalningar uppgår till 6.835 Mkr.
Ej utnyttjade kreditfaciliteter som stod till koncernens förfogande vid utgången av 2009
| Total | Mindre | Mellan | Mellan | Mer | |
|---|---|---|---|---|---|
| belopp | än 1 år | 1–2 år | 2–5 år | än 5 år | |
| Ej utnyttjade kreditfaciliteter | 2.434 | 150 | - | 2.284 | - |
De ej utnyttjade kreditfaciliteter som stod till koncernens förfogande vid utgången av 2009 och de likvida medel som verksamheten genererar anses tillsammans vara tillräckliga för att koncernen ska kunna fullgöra sina finansiella åtaganden.
| Förfaller | Förfaller | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Total | Förfaller | inom | inom | Förfaller om | |
| belopp | inom 1 år | 1-2 år | 2-5 år | mer än 5 år | |
| Långfristiga skulder | |||||
| Finansiella skulder | |||||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 4.959 | - | 107 | 4.165 | 687 |
| Övriga avsättningar | 139 | - | 130 | - | 9 |
| Övriga långfristiga skulder | 7 | - | - | - | 7 |
| Summa långfristiga skulder | 5.105 | 0 | 237 | 4.165 | 703 |
| Ränta på skulder till banker och kreditinstitut | 1.277 | 232 | 230 | 406 | 409 |
| Summa långfristiga skulder och räntor | 6.382 | 232 | 467 | 4.571 | 1.112 |
| Kortfristiga skulder | |||||
| Finansiella skulder | |||||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 249 | 249 | - | - | - |
| Övriga kortfristiga skulder | 7 | 7 | - | - | - |
| Leverantörsskulder | 1.019 | 1.019 | - | - | - |
| Derivatinstrument | 941 | 941 | - | - | - |
| Upplupna kostnader | 342 | 342 | - | - | - |
| Övriga kortfristiga skulder | 729 | 729 | - | - | - |
| Summa kortfristiga finansiella skulder | 3.287 | 3.287 | - | - | - |
| Ränta på skulder till banker och kreditinstitut | 12 | 12 | - | - | - |
| Summa kortfristiga skulder och räntor | 3.299 | 3.299 | - | - | - |
Ej utnyttjade kreditfaciliteter som stod till koncernens förfogande vid utgången av 2008
| Total | Mindre | Mellan | Mellan | Mer | |
|---|---|---|---|---|---|
| belopp | än 1 år | 1–2 år | 2–5 år | än 5 år | |
| Ej utnyttjade kreditfaciliteter | 1.017 | 82 | - | 935 | - |
Företaget exponeras främst för kreditrisker i samband med kundfordringar och kundkontrakt. I det sistnämnda fallet består risken i att kunderna inte klarar av sina gjorda åtaganden till följd av förändrade marknadspriser.
AAKs kreditrisker är i allmänhet mycket begränsade på grund av de stabila och långsiktiga affärsförbindelser som vi har med våra kunder och leverantörer.
Koncernens kundstruktur är sådan att den största enskilda kunden svarar för mindre än 5 procent av vår totala försäljning och genomsnittskunden för mindre än 1 procent.
Nästan en fjärdedel av koncernens försäljning sker i länder där de politiska och kommersiella riskerna bedöms vara högre än i västvärlden. Också i dessa länder har dock värdeminskningen och behovet att skriva ned fordringar varit begränsade. Detta beror på att en stor del av affärerna i dessa länder görs med stora multinationella företag, som också är verksamma globalt. AAKs partners är främst företag som företaget har stabila, långsiktiga förbindelser med.
De enskilda rörelsegrenarna ansvarar för att hantera sina kundkreditrisker, medan de större produktionsanläggningarna ansvarar för att hantera motpartsrisken i samband med sina råvaruinköp.
| 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| Underliggande | Underliggande | |||
| Mkr | belopp brutto | Reserv | belopp brutto | Reserv |
| Reserveringar per den 1 januari | 48 | 40 | 20 | 16 |
| Reserveringar för osäkra fordringar | 16 | 16 | 49 | 45 |
| Återfört ej utnyttjat belopp | -8 | -8 | -1 | -1 |
| Faktiska kundförluster | -22 | -22 | -20 | -20 |
| Valutakursdifferenser | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Reserveringar per den 31 december | 34 | 26 | 48 | 40 |
Reserveringarna avser enbart kundfordringar. De totala kundfordringarna exklusive avsättningar var 1.484 Mkr (2.259).
Tillgångar som förfallit till betalning men inte skrivits ned
| Mkr | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| 1-30 dagar | 249 | 524 |
| 31-120 dagar | 60 | 121 |
| 121-360 dagar | 10 | 26 |
| Över 360 dagar | 6 | 13 |
| 325 | 684 |
Koncernen har tre slags finansiella instrument (värdesäkringsinstrument): råvarukontrakt, valutakontrakt och ränteswappkontrakt. Nominella värden på utestående finansiella kontrakt som redovisas i balansräkningen:
| Mkr | 2009 | 2008 | ||
|---|---|---|---|---|
| Finansiellt instrument | Tillgång | Skuld | Tillgång | Skuld |
| Råvaruderivatkontrakt | 213 | 161 | 584 | 665 |
| Valutakontrakt | 74 | 67 | 276 | 252 |
| Räntekontrakt | - | 9 | 22 | 24 |
| Summa | 287 | 237 | 882 | 941 |
För att upprätta finansiella rapporter måste exempelvis företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar i bokslutet redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts och kostnadsposter samt lämnad information i övrigt, bland annat om ansvarsförbindelser. De uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål som behandlas i detta avsnitt är de som bedöms vara de viktigaste för en förståelse av de finansiella rapporterna med hänsyn till graden av betydande bedömningar och osäkerhet. Förutsättningarna för AAKs verksamhet ändras successivt vilket medför att dessa bedömningar förändras.
Nedskrivning av goodwill prövas årligen och dessutom närhelst händelser eller ändrade omständigheter indikerar att värdet på förvärvsgoodwillen kan ha minskat, t ex på grund av ändrat affärsklimat eller beslut att avyttra eller lägga ner viss verksamhet. För att bestämma om värdet på goodwill minskat, måste den kassagenererande enhet till vilken goodwill hänförts värderas, vilket sker genom en diskontering av enhetens kassaflöden. Vid tillämpningen av denna metod förlitar sig bolaget på ett antal faktorer, inklusive uppnådda resultat, affärsplaner, ekonomiska prognoser och marknadsdata.
Koncernen är skyldig att betala skatt i många olika länder. Omfattande bedömningar krävs för att fastställa den världsomspännande avsättningen för inkomstskatter. Det finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker. Koncernen redovisar en skuld för förväntade skatterevisionsfrågor baserat på bedömningar av huruvida ytterligare skattskyldighet kommer att uppstå. I de fall den slutliga skatten för dessa ärenden skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuella och uppskjutna skattefordringar och skatteskulder under den period då dessa fastställanden görs.
Operativt säkras råvarupriser genom terminskontrakt eller genom inköpskontrakt till fastpris. Vidare valutasäkrar koncernen alla transaktionsrisker. Det innebär att bearbetningsersättningen för varje försäljningskontrakt är säkrat. I den interna uppföljningen marknadsvärderas samtliga försäljningskontrakt och råvaruinköp (inklusive lager) avseende både råvarupriser och valutakurser vilket inte IAS 39 möjliggör. Enligt IAS 39 får bara kontrakt som ej är avsedda för fysisk leverans marknadsvärderas vilket medför att det uppstår en skillnad mellan den interna och externa redovisningen. Det är denna effekt som AAK rapporterar som en IAS 39 effekt.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Revision | ||||
| PricewaterhouseCoopers | 4.669 | 4.646 | 753 | 772 |
| Övriga | 191 | 24 | - | - |
| Delsumma, revision | 4.860 | 4.670 | 753 | 772 |
| Andra uppdrag | ||||
| PricewaterhouseCoopers | 1.669 | 2.333 | 425 | 82 |
| Övriga | 69 | 738 | - | 288 |
| Summa | 6.598 | 7.741 | 1.178 | 1.142 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Löner och andra ersättningar | 950.868 | 864.522 | 31.142 | 20.361 |
| Sociala kostnader | 248.656 | 241.665 | 18.467 | 11.695 |
| (varav pensionskostnader) | (96.755) | (99.597) | (8.577) | (5.021) |
Av koncernens pensionskostnader avser 7 Mkr (3) styrelse, VD och övriga ledande befattningshavare.
Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter m fl och övriga anställda:
| 2009 Styrelse, VD samt övriga ledande befattningshavare |
2009 Övriga anställda |
2008 Styrelse, VD samt övriga ledande befattningshavare |
2008 Övriga anställda |
|||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Lön och ersättning |
Varav rörlig ersättning |
Lön och ersättning |
Lön och ersättning |
Varav rörlig ersättning |
Lön och ersättning |
|
| Moderbolag i Sverige | 21.763 | 3.294 | 9.379 | 12.617 | 3.139 | 7.744 |
| Dotterföretag i Sverige | 2.911 | 574 | 260.106 | 1.453 | 252 | 250.547 |
| 24.674 | 3.868 | 269.485 | 14.070 | 3.391 | 258.291 | |
| Dotterföretag utomlands: | ||||||
| Bukina Faso | - | - | 159 | - | - | - |
| Brasilien | - | - | 2.743 | - | - | - |
| Sri Lanka | 841 | - | 13.809 | - | - | 11.664 |
| Danmark | 7.655 | 1.563 | 265.359 | 6.084 | 1.286 | 242.942 |
| Finland | 664 | - | 2.635 | 587 | - | 2.967 |
| Ghana | - | - | 1.310 | - | - | 260 |
| Litauen | - | - | 772 | - | - | 649 |
| Malaysia | 1.249 | 288 | 2.075 | 1.284 | - | 2.640 |
| Mexiko | 2.953 | - | 54.080 | 3.907 | 1.953 | 36.860 |
| Nederländerna | 2.168 | - | 35.703 | 1.927 | 189 | 30.298 |
| Norge | 655 | 5 | - | - | - | 597 |
| Polen | - | - | 1.868 | - | - | 2.994 |
| Ryssland | 644 | - | 3.868 | 728 | - | 4.384 |
| Storbritannien | 10.780 | 2.677 | 173.806 | 12.657 | 1.339 | 171.207 |
| Tjeckien | 478 | - | 523 | 620 | - | 675 |
| Uruguay | - | - | 3.384 | 119 | - | 2.566 |
| USA | 3.514 | 199 | 63.014 | 1.343 | 66 | 52.203 |
| 31.601 | 4.732 | 625.108 | 29.256 | 4.833 | 562.906 | |
| Koncernen totalt | 56.275 | 8.600 | 894.593 | 43.326 | 8.224 | 821.197 |
| NOT 7 – MEDELANTALET ANSTäLLDA, M M | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Medelantal | 2009 | 2009 | 2009 | 2008 | 2008 | 2008 |
| anställda | Antal anställda | Varav män | Varav kvinnor Antal anställda | Varav män | Varav kvinnor | |
| Moderbolag Sverige | 13 | 6 | 7 | 11 | 6 | 5 |
| Dotterföretag Sverige | 650 | 497 | 153 | 673 | 518 | 155 |
| 663 | 503 | 160 | 684 | 524 | 160 | |
| Dotterföretag utomlands: | ||||||
| Brasilien | 5 | 3 | 2 | 9 | 7 | 2 |
| Sri Lanka | 1 | 1 | - | 2 | 2 | - |
| Danmark | 395 | 296 | 99 | 418 | 316 | 102 |
| Finland | 6 | 3 | 3 | 7 | 3 | 4 |
| Ghana | 2 | 2 | - | 2 | 2 | - |
| Litauen | 3 | 2 | 1 | 3 | 2 | 1 |
| Malaysia | 19 | 9 | 10 | 20 | 8 | 12 |
| Mexiko | 359 | 296 | 63 | 344 | 284 | 60 |
| Nederländerna | 63 | 52 | 11 | 62 | 51 | 11 |
| Norge | 1 | 1 | - | 1 | 1 | - |
| Polen | 5 | 2 | 3 | 10 | 5 | 5 |
| Ryssland | 18 | 5 | 13 | 16 | 5 | 11 |
| Storbritannien | 486 | 383 | 103 | 459 | 361 | 98 |
| Tjeckien | 3 | 2 | 1 | 4 | 2 | 2 |
| Uruguay | 11 | 6 | 5 | 12 | 7 | 5 |
| USA | 91 | 75 | 16 | 92 | 76 | 16 |
| 1.468 | 1.138 | 330 | 1.461 | 1.132 | 329 | |
| Koncernen totalt | 2.131 | 1.641 | 490 | 2.145 | 1.656 | 489 |
| Styrelseledamöter och ledande befattningshavare |
2009 Antal på balansdagen |
2009 Varav män (%) |
2008 Antal på balansdagen |
2008 Varav män (%) |
|---|---|---|---|---|
| Koncernen (inkl dotterföretag) Styrelseledamöter Verkställande direktör och andra |
150 | 95 | 149 | 95 |
| ledande befattningshavare | 73 | 97 | 68 | 94 |
| Moderbolaget Styrelseledamöter 1) Verkställande direktör och andra |
10 | 90 | 10 | 90 |
| ledande befattningshavare | 2 | 100 | 2 | 100 |
1) Därtill 2 personalrepresentanter, varav 1 man.
Principerna för ersättning till AarhusKarlshamns ledande befattningshavare, i moderbolaget och koncernen, är utformade för att säkerställa att AarhusKarlshamn ur ett internationellt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig kompensation som förmår attrahera och behålla kvalificerade medarbetare.
Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds av ersättningskommittén och beslutas av styrelsen.
Det totala ersättningspaketet omfattar fast lön, årlig variabel lön, pension, bilförmån samt avgångsvederlag.
Den fasta lönen, som är individuell och differentierad utifrån ansvar och prestation, fastställs utifrån marknadsmässiga principer och revideras årligen. Datum för den årliga revisionen är den 1 januari.
Den årliga variabla delen baseras på uppfyllelsen av årligen fastställda mål. Målen är relaterade till företagets resultat. För koncernledningen kan den årliga variabla lönen uppgå till maximalt 50 procent av den fasta lönen.
Pensionen för koncernledningen följer KTP- planen (motsvarar ITP).
Med verkställande direktören och medlemmar av koncernledningen finns avtal om avgångsvederlag uppgående till en årslön (fast kontant månadslön x 12 månader) vid uppsägning från företagets sida. Det finns inte någon möjlighet för någon av befattningshavarna inklusive den verkställande direktören att själv påkalla rätt till avgångsvederlag.
Uppsägningstiden från den verkställande direktören och från övriga ledande befattningshavares sida är 6 månader. Om företaget säger upp anställningsavtalet är uppsägningstiden 12 månader.
Till de av årsstämman valda styrelseledamöterna utgår ett av stämman beslutat styrelsearvode, vilket fördelas mellan ledamöterna efter beslut i styrelsen.
Utöver kostnadsersättningar för resor har inga andra ersättningar eller förmåner utbetalats. Bolagets VD, styrelsens sekreterare och arbetstagarrepresentanterna erhåller ej något arvode utöver ersättning för kostnader i samband med styrelsearbete.
Enligt årsstämmans beslut uppgår arvodet till de stämmovalda externa styrelseledamöterna till sammanlagt 2.650.000 kr inklusive ersättning för kommittéarbete. Av detta utgår till styrelsens ordförande 400.000 kr, till styrelsens vice ordförande 300.000 kr och 200.000 kr till varje övrig extern styrelseledamot. Ersättning för kommittéarbete fördelar sig enligt bolagsstämmobeslut till 200.000 kr för revisionskommitténs ordförande, 100.000 kr till övriga ledamöter i revisionskommittén, 100.000 kr till ersättningskommitténs ordförande och 50.000 kr till övriga ledamöter i ersättningskommittén.
| Kronor | Lön/ | Årlig | Övriga | Pensions | |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsearvode | variabel lön | förmåner 2) | kostnad | Summa | |
| Styrelsen | |||||
| Melker Schörling, ordförande | 400.000 | - | - | - | 400.000 |
| Carl Bek-Nielsen, vice ordförande | 300.000 | - | - | - | 300.000 |
| Martin Bek-Nielsen | 300.000 | - | - | - | 300.000 |
| John Goodwin | 250.000 | - | - | - | 250.000 |
| Mikael Ekdahl | 400.000 | - | - | - | 400.000 |
| Anders Davidsson | 200.000 | - | - | - | 200.000 |
| Ulrik Svensson | 400.000 | - | - | - | 400.000 |
| Ebbe Simonsen | 200.000 | - | - | - | 200.000 |
| Märit Beckeman | 200.000 | - | - | - | 200.000 |
| Delsumma styrelsen | 2.650.000 | - | - | - | 2.650.000 |
| Ledande befattningshavare | |||||
| Jerker Hartwall, verkställande direktör | 4.880.539 3) | 2.353.581 4) | 107.304 | 1.500.000 | 8.841.424 5) |
| Övriga ledande befattningshavare6) | 11.101.323 | 5.201.942 4) | 397.341 | 1.945.864 | 18.646.470 |
| Delsumma ledande befattningshavare 15.981.862 | 7.555.523 | 504.645 | 3.445.864 | 27.487.894 | |
| Summa | 18.631.862 | 7.555.523 | 504.645 | 3.445.864 | 30.137.894 7) |
1) Avser kostnadsfört under 2009.
2) Övriga förmåner avser huvudsakligen bilförmån.
3) Utöver lön har under året utbetalats 246.933 kr utgörande huvudsakligen del av innestående semester/arbetstidsförkortning.
4) Kostnadsfört under 2009 och som bedöms kommer att utbetalas 2010. Under året har variabel lön som kostnadsförts under 2008 utbetalats med 6.657.928 kr, varav till verkställande direktören 2.241.750 kr.
5) För räkenskapsåret 2009 har en kostnadsreservering gjorts i AarhusKarlshamn AB till ett belopp om 12.133.948 kr motsvarande uppsägningslön och övriga förmåner avseende Jerker Hartwall, som avses utbetalas under åren 2010- 2011.
6) Avser följande personer under 2009: Anders Byström, Jörgen Balle (slutat 31 december 2009), Magnus Jörsmo (slutat 31 december 2009), Ian McIntosh och Renald Mackintosh
7) Av beloppet 30.137.894 kr avser 15.042.722 kr moderbolaget AarhusKarlshamn AB.
För koncernchefen och verkställande direktören Jerker Hartwall uppgår från och med 1 januari 2009 årlig fast lön till 4.630.000 kr samt förmånsvärde av tjänstebil. Till detta kommer variabel lön som kan uppgå till maximalt 50 procent av den fasta lönen. Under 2009 har 2.353.581 kr kostnadsförts för variabel lön. Jerker Hartwalls pensionsålder är 65 år. För att säkerställa pensionen gör bolaget årligen pensionspremieinbetalningar till valt försäkringsbolag. Den årliga premien för pensionen är i Jerker Hartwalls avtal fastställd till 1.500.000 kr. För övriga ledande befattningshavare i koncernledningen är pensionsåldern 62 år alternativt 65 år.
Inom koncernen finns förmånsbestämda pensionsplaner, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. De förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige och Nederländerna. Vidare finns åtagande för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige som tryggas genom en försäkring i KP (KP Pensionskassa).
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta eller motsvarande inom KP (KP Pensionskassa). Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
För perioden 1 januari – 31 december 2009 har AarhusKarlshamn AB (publ) och AarhusKarlshamn Sweden AB inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i KP Pensionskassa redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Motsvarande förutsättningar föreligger för försäkringen i KP (KP Pensionskassa). Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i KP (KP Pensionskassa) uppgår till 20 Mkr (18).
| Förmånsbestämda pensionsplaner | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | |||
| De belopp som redovisas i koncernens balansräkning har beräknats enligt följande: | ||||
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 514 | 481 | ||
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -429 | -419 | ||
| 85 | 62 | |||
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | - | - | ||
| Oredovisade aktuariella vinster (-) och förluster (+) | -85 | -57 | ||
| Nettoskuld i balansräkningen | 0 | 5 | ||
| Nettobeloppet redovisas i följande poster i koncernens balansräkning: | ||||
| Pensionsförpliktelser | 0 | 5 | ||
| Nettoskuld i balansräkningen | 0 | 5 | ||
| Förmånsbestämda pensionsplaner | ||||
| 2009 | 2008 | |||
| De belopp som redovisas i koncernens resultaträkning är följande: | ||||
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år | 10 | 8 | ||
| Räntekostnader | 22 | 20 | ||
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | -17 | -20 | ||
| Akturiella vinster (+) och förluster (-) | 4 | - | ||
| Kostnad avseende tjänstgöring under tidigare år | - | - | ||
| Inbetalningar från anställda | - | - | ||
| Summa, ingår i personalkostnader (not 6) | 19 | 8 | ||
| Pensionskostnader | ||||
| 2009 | 2008 | |||
| Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning är följande: | ||||
| Summa kostnader för förmånsbestämda planer inkl löneskatt | 12 | 7 | ||
| Summa kostnader för avgiftsbestämda planer inkl löneskatt | 85 | 93 | ||
| Summa | 97 | 100 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | |||
| Specifikation av förändringarna i den nettoskuld som redovisas i koncernens balansräkning: | ||||
| Nettoskuld vid årets början | 5 | 13 | ||
| Nettokostnad redovisad i resultaträkningen | 19 | 8 | ||
| Utbetalning av förmåner | -24 | -16 | ||
| Tillskjutna medel från arbetsgivaren till fonderade planer | - | - | ||
| Valutakursdifferenser på utländska planer | - | - | ||
| Nettoskuld vid årets slut | 0 | 5 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | |||
|---|---|---|---|
| 2009 | 2009 | ||
| Nederländerna | Sverige | ||
| Viktiga aktuariella antaganden på balansdagen (%): | |||
| Diskonteringsränta | 5,2 | 3,75 | |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 4,6 | 4,0 | |
| Framtida årliga löneökningar | 2,5 | 3,0 | |
| Framtida årliga pensionsökningar | 2,0 | 3,0 | |
| Personalomsättning | 5,0 | 5,0 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner 2008 |
2008 | ||
|---|---|---|---|
| Nederländerna | Sverige | ||
| Viktiga aktuariella antaganden på balansdagen (%): | |||
| Diskonteringsränta | 5,9 | 3,75 | |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 4,6 | 4,0 | |
| Framtida årliga löneökningar | 2,0 | 3,0 | |
| Framtida årliga pensionsökningar | 2,0 | 3,0 | |
| Personalomsättning | 5,0 | 5,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |||
| Försäkringsersättning | 70 | 351 | 45 | 15 | ||
| Övriga rörelseintäkter | 28 | 24 | - | - | ||
| Summa | 98 | 375 | 45 | 15 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Ränteintäkter | 6 | 8 | 0 | 0 | |
| Ränteintäkter koncernföretag | - | - | 28 | 30 | |
| Värdeförändring derivatinstrument | - | 9 | - | - | |
| Andra finansiella intäkter | 29 | 12 | - | - | |
| Koncerninterna utdelningar | - | - | 87 | 222 | |
| Finansiella intäkter | 35 | 29 | 115 | 252 | |
| Räntekostnader | -164 | -285 | -31 | -43 | |
| Valutakursförändringar | -18 | -16 | - | 0 | |
| Värdeförändring derivatinstrument | -23 | -16 | - | - | |
| Andra finansiella kostnader | -7 | - | -4 | -3 | |
| Finansiella kostnader | -212 | -317 | -35 | -46 | |
| Finansnetto | -177 | -288 | 80 | 206 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Aktuell skatt | -253 | -134 | 2 | 10 |
| Uppskjuten skatt | -202 | 267 | 0 | 0 |
| Summa | -455 | 133 | 2 | 10 |
Koncernens vägda genomsnittliga underliggande skattesats exklusive uppskjuten skatt på IAS 39 effekten är uppskattningsvis 29 procent. Koncernens vägda genomsnittliga skattesats 2009, baserad på skattesatserna i respektive land var 30 procent. Skattesatsen i Sverige är 26,3 procent (28,0). Moderbolagets verkliga skattesats år 2009 understiger nominell skattesats vilket huvudsakligen är en effekt av skattefria utdelningseffekter.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Redovisat resultat före skatt | 1.298 | -137 | 68 | 188 |
| Vägd genomsnittlig skatt baserad på | ||||
| respektive lands skattesats | -367 | 41 | -18 | -53 |
| Skatteeffekt av olika skattesatser i andra länder | 0 | 37 | - | - |
| Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader | -3 | -5 | -3 | 1 |
| Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter | 8 | 18 | 23 | 62 |
| Effekt av underskottsavdrag, netto | 2 | 6 | - | - |
| Effekt av ändrade skattesatser | -40 | 12 | - | - |
| Justering för aktuell skatt tidigare år | -55 | 24 | - | - |
| Skattekostnad | -455 | 133 | 2 | 10 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Aktuell skatt i erhållna koncernbidrag | - | - | 2 | 9 | |
| Summa | - | - | 2 | 9 |
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. De kvittade beloppen är som följer:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Underskottsavdrag | 0 | 0 | - | - | |
| Materiella anläggningstillgångar | 32 | 24 | - | - | |
| Lager | 3 | -3 | - | - | |
| Omsättningstillgångar | 3 | 3 | - | - | |
| Avsättningar | 21 | 40 | - | - | |
| Långfristiga skulder | 5 | - | - | - | |
| Kortfristiga skulder | 50 | 130 | - | - | |
| Övriga temporära skillnader | - | - | 0 | 0 | |
| Vid årets slut | 114 | 194 | 0 | 0 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Uppskjutna skatteskulder | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 19 | 10 | - | - | |
| Materiella anläggningstillgångar | 254 | 166 | - | - | |
| Lager | 8 | 29 | - | - | |
| Omsättningstillgångar | 33 | 13 | - | - | |
| Periodiseringsfonder | 10 | 11 | - | - | |
| Kortfristiga skulder | 12 | -12 | - | - | |
| Vid årets slut | 336 | 217 | - | - |
Bolaget har inga förlustavdrag som ej värderats som en uppskjuten skattefordran.
Förutom uppskjuten skattefordran/skatteskuld har AarhusKarlshamn följande aktuella skulder och fordringar vad avser skatt:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Skatteskulder | -144 | -81 | 0 | 0 | |
| Skattefordran | 42 | 145 | - | - | |
| Netto skatteskuld/skattefordran | -102 | 64 | 0 | 0 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | ||
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare | 826 | 1 | |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier | 40.898.189 | 40.892.113 | |
| Resultat per aktie, kronor | 20,19 | 0,04 |
Beräkningen av resultat per aktie för 2009 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgående till 826 Mkr (1) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier uppgående till 40.898.189 (40.892.113). Förändringen i vägt genomsnittligt antal utestående aktier är i sin helhet hänförligt till förändring i antalet egna aktier.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att en utdelning för verksamhetsåret 2009 lämnas med 4,25 kronor per aktie. Beslut kommer att fattas på årsstämman 21 maj 2010. Avstämningsdag för utdelning föreslås bli den 26 maj och utdelningen beräknas vara aktieägarna tillhanda den 31 maj.
| Byggnader och mark |
Maskiner och tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Pågående ny anläggningar |
Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| Ingående anskaffningsvärde | |||||
| 1 januari 2008 | 996 | 4.331 | 301 | 408 | 6.036 |
| Investeringar | 15 | 216 | 24 | 110 | 365 |
| Avyttringar och utrangeringar | -1 -49 |
-16 | - | -66 | |
| Omklassificeringar | 4 347 |
4 | -355 | 0 | |
| Valutakursdifferenser | 103 | 188 | 23 | 38 | 352 |
| Utgående ackumulerade anskaffnings | |||||
| värden 31 december 2008 | 1.117 | 5.033 | 336 | 201 | 6.687 |
| Ingående anskaffningsvärde | |||||
| 1 januari 2009 | 1.117 | 5.033 | 336 | 201 | 6.687 |
| Investeringar | 12 | 110 | 28 | 164 | 314 |
| Avyttringar och utrangeringar | -42 | -5 | -14 | - | -61 |
| Omklassificeringar | 18 | 147 | 8 | -173 | 0 |
| Valutakursdifferenser | -30 | -82 | -15 | -11 | -138 |
| Utgående ackumulerade anskaffnings | |||||
| värden 31 december 2009 | 1.075 | 5.203 | 343 | 181 | 6.802 |
| Ingående avskrivningar 1 januari 2008 | 327 | 2.470 | 225 | - | 3.022 |
| Avyttringar och utrangeringar | -1 -40 |
-12 | - | -53 | |
| Årets avskrivningar | 49 | 284 | 21 | - | 354 |
| Valutakursdifferenser | 48 | 64 | 13 | - | 125 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | |||||
| 31 december 2008 | 423 | 2.778 | 247 | - | 3.448 |
| Ingående avskrivningar 1 januari 2009 | 423 | 2.778 | 247 | - | 3.448 |
| Avyttringar och utrangeringar | -5 -2 |
-5 | - | -12 | |
| Årets avskrivningar | 44 | 313 | 25 | - | 382 |
| Valutakursdifferenser | -14 | -23 | -7 | - | -44 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | |||||
| 31 december 2009 | 448 | 3.066 | 260 | - | 3.774 |
| Ingående nedskrivningar 1 januari 2008 | - 50 |
- | - | 50 | |
| Årets nedskrivningar | - - |
- | - | - | |
| Valutakursdifferenser | - - |
- | - | - | |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar 31 december 2008 |
- 50 |
- | - | 50 | |
| Ingående nedskrivningar 1 januari 2009 | - 50 |
- | - | 50 | |
| Årets nedskrivningar | - - |
- | - | - | |
| Omklassificering | 8 -8 |
- | - | - | |
| Valutakursdifferenser | - - |
- | - | - | |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | |||||
| 31 december 2009 | 8 42 |
- | - | 50 | |
| Utgående planenligt restvärde 31 december 2008 |
694 | 2.205 | 89 | 201 | 3.189 |
| Varav mark | 109 | ||||
| Taxeringsvärden | |||||
| Svenska företag Byggnader och mark |
143 | ||||
| Bokfört värde för | |||||
| motsvarande tillgångar | 100 |
| Byggnader och mark |
Maskiner och tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Pågående ny anläggningar |
Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| Utgående planenligt restvärde 31 december 2009 |
619 | 2.095 | 83 | 181 | 2.978 |
| Varav mark | 106 | ||||
| Taxeringsvärden Svenska företag Byggnader och mark |
148 | ||||
| Bokfört värde för motsvarande tillgångar |
99 |
| Patent och andra immateriella |
||
|---|---|---|
| Goodwill | tillgångar | Total |
| 614 | 172 | 786 |
| - | 31 | 31 |
| 68 | 11 | 79 |
| 682 | 214 | 896 |
| 896 | ||
| 2 | ||
| -30 | 2 | -28 |
| 652 | 218 | 870 |
| 0 | 57 | 57 |
| - | 21 | 21 |
| 0 | 2 | 2 |
| 0 | 80 | 80 |
| 0 | 80 | 80 |
| - | 21 | 21 |
| 0 | 5 | 5 |
| 0 | 106 | 106 |
| 682 | 134 | 816 764 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december 2008 682 - Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december 2009 652 |
214 2 112 |
Inför bokslutet 2009 har koncernen gjort en prövning av nedskrivningsbehov för goodwill.
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter. Återvinningsvärdet för en kassagenererande enhet fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från det uppskattade framtida kassaflödet baserat på budgetar/ prognoser som täcker en femårsperiod. Kassaflöden bortom denna tidsperiod har extrapolerats med i inget fall överstigande 3 procent (3). Rörelsekapitalet bortom femårsperioden har bedömts kvarstå på nivån år fem. Diskonteringsräntan har antagits uppgå till 9 procent (9) efter skatt och 12,8 procent (12,8) före skatt. Mot bakgrund av att förvärvade verksamheters produktion, försäljning m m oftast integreras med annan verksamhet inom AarhusKarlshamn-koncernen i så stor omfattning att det inte längre är möjligt att särskilja den ursprungligen förvärvade enhetens kassaflöde, har prövningen av goodwillvärden i stor utsträckning fått göras på en högre nivå. Goodwillprövningen av de svenska, danska och holländska enheterna har därför skett på en aggregerad nivå, där de tre fabrikerna utgjort en kassagenererande enhet. För övriga goodwillprövningar har den kassagenererande enheten varit på landsnivå.
Känsligheten i beräkningen innebär att goodwillvärdet fortsatt kan försvaras även om diskonteringsräntan skulle höjas med en procentenhet eller att den långsiktiga tillväxten skulle sänkas med en procentenhet.
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| 2009 | 2008 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 5.671 | 5.838 |
| Återbetalning kapitaltillskott | -1.151 | -167 |
| Bildande av dotterföretag | 27 | 0 |
| Koncernintern försäljning av dotterföretag | -3.052 | - |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 1.495 | 5.671 |
| 2009 | 2008 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Org. nummer | Säte | Antal aktier |
Kapital- Bokfört andel % |
värde | Antal | Kapital aktier andel % |
Bokfört värde |
||
| AarhusKarlshamn SARL, Luxemburg | B139655 | Luxemburg | - | - | - | 1.500 | 100 | 0 | |
| AarhusKarlshamn Invest AB, Sverige | 556747-6931 | Malmö | 1.000 | 100 | 0 | 1.000 | 100 | 0 | |
| AarhusKarlshamn Holding Malta Ltd, Malta | C48134 | St. Julians | 274.999 | 100 | 27 | - | - | - | |
| Advanced Lipids AB, Sverige | 556728-5837 | Karlshamn | 100 | 50 | 0 | 100 | 50 | 0 | |
| AarhusKarshamn Holding AB, Sverige | 556759-7918 | Malmö | 1.000 | 100 | 0 | 1.000 | 100 | 0 | |
| AarhusKarlshamn Sweden AB, Sverige | 556478-1796 | Karlshamn | 21.864.928 | 100 | 0 | 21.864.928 | 100 | 3.052 | |
| Tefac AB, Sverige | 556283-5214 | Karlshamn | 1.000 | 100 | 1.000 | 100 | |||
| Binol AB, Sverige | 556111-3472 | Karlshamn | 20.000 | 100 | 20.000 | 100 | |||
| BioSafe Oy, Finland | 1877093-5 | Raisio | 100 | 100 | 100 | 100 | |||
| Belico Holding AB, Sverige | 556537-0904 | Karlshamn | 9.000 | 100 | 9.000 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Baltic Holding AB, Sverige | 556381-8664 | Karlshamn | 1.000 | 100 | 1.000 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Baltic Ltd, Litauen | 110478793 | Vilnius | 254 | 100 | 254 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Czech Republic Spol.s.r.o, Tjeckien | 15268853 | Prag | - | 100 | - | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Poland Sp.z o.o., Polen | 0000124135 | Warszawa | 100 | 100 | 100 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Netherlands BV, Nederländerna | 35012547 | Zaandijk | 500 | 100 | 500 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Norway AS, Norge | 988369403 | Oslo | 1.000 | 100 | 1.000 | 100 | |||
| Karlshamns UK Holdings Plc., Storbritannien | 83553 | Hull | 4.848.499 | 100 | 4.848.499 | 100 | |||
| Karlshamns International Plc., Storbritannien | 2366565 | Hull | 50.000 | 100 | 50.000 | 100 | |||
| Chamber & Fargus Ltd, Storbritannien | 2352279 | Hull | 1.642.461 | 100 | 1.642.461 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Hull Ltd, Storbritannien | 2193829 | Hull | 1.500.000 | 100 | 1.500.000 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn (Malaysia) Sdn. Bhd., Malaysia | 185577-P | Kuala Lumpur | 1.500.000 | 100 | 1.500.000 | 100 | |||
| Rapsona AB, Sverige | 556759-4600 | Järfälla | 1.000 | 100 | 1.000 | 100 | |||
| Aarhus United A/S, Danmark | 45954919 | Aarhus | 400.000.000 | 100 | 1.468 | 400.000.000 | 100 | 2.619 | |
| AarhusKarlshamn Denmark A/S, Danmark | 15672099 | Aarhus | 100.000.000 | 100 | 100.000.000 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Benin Sarl, Benin | 2626-B | Cotonou | - | - | 500 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Ghana Ltd, Ghana | 80539/0671 | Accra | 500.000 | 100 | 500.000 | 100 | |||
| KNAR Benin Sarl, Benin | 19 269B | Cotonou | 200 | 100 | 200 | 100 | |||
| Kassardijan Industries Ghana Ltd, Ghana | C-933 | Tamale | 10.000.000 | 100 | 10.000.000 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Asia Pacific Sdn.Bhd, Malaysia | 516423-P | Kuala Lumpur | 500.000 | 100 | 500.000 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Australia Pty Ltd, Australien | 094486361 | South Wales | 167.858 | 100 | 167.858 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Sp.zo.o, Polen | 0000057626 | Gdansk | - | - | 100.000 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn RU OOO, Ryssland | 7709734935 | Moskva | 1 | 100 | 1 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Havnen A/S, Danmark | 13919232 | Aarhus | 1 | 100 | 1 | 100 | |||
| Aarhus 1 A/S, Danmark | 10112265 | Aarhus | 5.000 | 100 | 5.000 | 100 | |||
| Aarhus 3 A/S, Danmark | 16335770 | Aarhus | 5.000 | 100 | 5.000 | 100 | |||
| Hydrogen I/S, Danmark | 21839639 | Aarhus | - | 65,5 | - | 65,5 | |||
| AarhusKarlshamn Latin America S.A., Uruguay | 214947990014 | Cousa | 150.000.000 | 100 | 150.000.000 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn do Brasil desenvolvimento | |||||||||
| de Negosios Ltda, Brasilen | 07.830.192/0001-02 | Sao Paulo | 24.000 | 100 | 24.000 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn UK Ltd, Storbritannien | 1585686 | Hull | 23.600.000 | 100 | 23.600.000 | 100 | |||
| Book & Claim Ltd, Storbritannien | 5997462 | Hull | 100.000 | 100 | 100.000 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn USA Inc., USA | 13-3445572 | New Jersey | 20.300.000 | 100 | 20.300.000 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Canada Ltd, Canada | 2040468 | Toronto | 100 | 100 | 100 | 100 | |||
| AarhusKarlshamn Mexico, S.A. de C.V., Mexico | AUM8302244G2 | Morelia | 201.006.799 | 94,34 | 201.006.799 | 94,34 | |||
| AarhusKarlshamn Byejendomme A/S, Danmark | 14750576 | Aarhus | 1.000.000 | 100 | 1.000.000 | 100 | |||
| Aarhus Malaysia Sdn. Bhd., Malaysia | 203033-P | Teluk Intan | 1.072.860 | 100 | 1.072.860 | 100 | |||
| Ceylon Trading Co. Ltd., Sri Lanka | J 333 | Colombo | 955.000 | 100 | 955.000 | 100 | |||
| Summa | 1.495 | 5.671 |
Ovanstående förteckning omfattar vissa av moderbolaget direkt och indirekt ägda aktier och andelar, per den 31 december 2009. En fullständig specifikation över innehav och aktier och andelar, som upprättas enligt bestämmelserna i svenska Årsredovisningslagen och som ingår i den årsredovisning som insänds till Bolagsverket, kan rekvireras från AarhusKarlshamn AB (publ), Corporate Communication, 374 82 Karlshamn.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2009 | 2008 | |
| Råvaror och förnödenheter | 1.221 | 1.859 |
| Varor på väg | 384 | 481 |
| Varor under tillverkning | 308 | 334 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 324 | 424 |
| Summa | 2.237 | 3.098 |
I kostnadsslaget "råvaror och förnödenheter samt förändring av lager av färdiga varor och produkter i arbete" för koncernen ingår nedskrivning av varulager med 16 (14) Mkr.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | ||
| Kassa och bank | 293 | 97 | |
| Kortfristiga placeringar | 29 | 8 | |
| Summa | 322 | 105 |
Per den 31 december 2009 omfattade det registrerade aktiekapitalet 40.898.189 aktier (408.981.890 kr).
Reserver avser i all huvudsak omräkningsreserven. Av den totala reserven avser 4.856.140 kr reservfond i moderbolaget som i sin helhet är hänförlig till tidigare gjord nedsättning av aktiekapitalet.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta i vilken koncernens finansiella rapporter presenteras. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kr.
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänande vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag samt andel i intresseföretag och årets resultat.
Per den 31 december 2009 uppgick koncernens innehav av egna aktier till 0 (485.614) st.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Omräkningsreserv | 2009 | 2008 |
| Ingående omräkningsreserv | -66 | -159 |
| Årets omräkningsdifferenser | -78 | 93 |
| Utgående omräkningsreserv | -144 | -66 |
| Koncernen | ||
| Reservfond | 2009 | 2008 |
| Ingående reservfond | - | - |
| Årets förändring | 5 | - |
| Utgående reservfond | 5 | - |
| Koncernen | ||
| Summa reserver | 2009 | 2008 |
| Ingående omräkningsreserv | -66 | -159 |
| Årets förändring av reserver: | ||
| Omräkningsreserv | -78 | 93 |
| Reservfond | 5 | - |
| Utgående omräkningsreserv | -139 | -66 |
Enligt bolagsordningen för AarhusKarlshamn AB (publ) skall aktiekapitalet uppgå till lägst 300 Mkr och till högst 1.200 Mkr. Samtliga aktier är fullt betalade och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar. Aktiekapitalet består av 40.898.189 aktier (41.383.803) med ett kvotvärde om 10 kr per aktie, vilket innebär ett aktiekapital om 408.981.890 kr (413.838.030)
Reserverfonden avser tidigare gjord nedsättning av aktiekapitalet.
Utgörs av föregående års fria egna kapital och efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat och eventuell fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillängligt för utdelning till aktieägarna.
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av årsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad utdelning för 2009 beräknas uppgå till 174 Mkr (4,25 kr per aktie). Beloppet har ej redovisats som skuld.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Långfristig | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Skulder till banker och kreditinstitut | 3.403 | 4.959 | 906 | 887 | |
| Summa | 3.403 | 4.959 | 906 | 887 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Kortfristig | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Skulder till banker och kreditinstitut | 107 | 249 | - | - |
| Summa | 107 | 249 | - | - |
Förfallodagar för långfristig upplåning är som följer:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Mellan 1 - 5 år | 2.821 | 4.272 | 906 | 887 | |
| Mer än 5 år | 582 | 687 | - | - | |
| Summa | 3.403 | 4.959 | 906 | 887 |
| Återställande | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Omstrukturering | av miljö | Övrigt | Summa |
| Ingående balans per 1 januari 2008 | 112 | 25 | 9 | 146 |
| Avsättning som gjorts under året | 2 | 5 | 7 | 14 |
| Avsättning som tagits i anspråk under året | -12 | - | -3 | -15 |
| Utgående balans 31 december 2008 | 102 | 30 | 13 | 145 |
| Återställande | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Omstrukturering | av miljö | Övrigt | Summa |
| Ingående balans per 1 januari 2009 | 102 | 30 | 13 | 145 |
| Avsättning som gjorts under året | 7 | - | 3 | 10 |
| Avsättning som tagits i anspråk under året | -36 | - | -1 | -37 |
| Valutakursdifferenser | - | -2 | - | -2 |
| Utgående balans 31 december 2009 | 73 | 28 | 15 | 116 |
Avsättningarna består av
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Långfristig del | 94 | 139 |
| Kortfristig del | 22 | 6 |
| Summa | 116 | 145 |
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Avsättningarna avser huvudsakligen kostnader för att återställa förorenad mark.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Personalrelaterade kostnader | 242 | 124 | 26 | 10 | |
| Övrigt | 245 | 218 | 7 | 4 | |
| Summa | 487 | 342 | 33 | 14 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| För egna avsättningar och skulder | ||||
| Fastighetsinteckningar | 960 | 1.061 | - | - |
| Företagsinteckningar* | - | 70 | - | |
| Summa | 960 | 1.131 | - | - |
* Hela beloppet avser företagsinteckningar i Ceylon Trading.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Övriga ansvarsförbindelser | 124 | 130 | - | - |
| Summa | 124 | 130 | - | - |
Ansvarsförbindelserna avser huvudsakligen utställda motförbindelser för koncernbolags åtagande gentemot finansiella institut för att täcka lokal upplåning.
Utöver ovan angivna ansvarsförbindelser förekommer som ett led i koncernens normala affärsverksamhet garantier för fullgörande av olika kontraktsenliga åtaganden. Ingen indikation fanns vid årsskiftet att lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.
Av moderbolagets försäljning utgjorde 42 Mkr (41), det vill säga 100 procent (100) försäljning till koncernföretag. Moderbolagets inköp från koncernföretag avser administrativa tjänster i begränsad omfattning. Samtliga transaktioner sker på marknadsmässiga villkor.
Utöver vad som angivits i not 8 Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare samt i beskrivningen av styrelsen på sidan 98 har nedanstående transaktioner med närstående fysiska personer ägt rum. Koncernen har under året haft transaktioner med Unitata Berhad i Malaysia som genom Carl Bek-Nielsen och Martin Bek-Nielsen kan anses vara av närstående karaktär.
Utestående kundfordran uppgick till 3 (18) Mkr. Utestående leverantörsskuld uppgick till 28 (113) Mkr. Årets inköp uppgick till 545 (732) Mkr och årets försäljning uppgick till 152 (189) Mkr. Samtliga transaktioner har skett på marknadsmässiga villkor.
Under året har inga företagsförvärv genomförts.
Uppgifter per rörelsegren/affärsområde.
| Chocolate & | Food | Technical | Group | Koncernen | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | Confectionery Fats | Ingredients Products & Feed | Functions | Elimineringar | 2009 | |
| Intäkter | ||||||
| Externa intäkter | 4.564 | 9.702 | 1.295 | 323 | - | 15.884 |
| Interna intäkter | 794 | 159 | 33 | 79 | -1.065 | - |
| Koncernen totalt | 5.358 | 9.861 | 1.328 | 402 | -1.065 | 15.884 |
| Chocolate & | Food | Technical | Group | Koncernen | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Confectionery Fats | Ingredients Products & Feed | Functions | Elimineringar | 2009 | ||
| Rörelseresultat | 394 | 427 | 82 | -76 | - | 827 |
| IAS 39 | - | - | - | 578 | - | 578 |
| Engångsintäkt | 70 | - | - | - | - | 70 |
| Totalt | 464 | 427 | 82 | 502 | - | 1.475 |
| Övriga upplysningar | ||||||
| Tillgångar | 3.656 | 3.650 | 470 | 250 | - | 8.026 |
| Ofördelade tillgångar | - | - | - | - | - | 487 |
| Koncernen totalt | 8.513 | |||||
| Skulder | 468 | 778 | 44 | 48 | - | 1.338 |
| Ofördelade skulder | - | - | - | - | - | 4.226 |
| Koncernen totalt | 5.564 | |||||
| Investeringar | 143 | 158 | 7 | 8 | - | 316 |
| Avskrivningar och nedskrivningar |
198 | 167 | 26 | 12 | - | 403 |
Samtliga transaktioner mellan affärsområdena sker på marknadsmässiga villkor. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är skattefordringar och skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder.
| Övriga | Central och Öst- |
Väst- | Övriga | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | Danmark | Norden | europa | europa | Amerika | länder | Summa | |
| Externa intäkter | 1.973 | 452 | 1.066 | 1.958 | 5.343 | 4.010 | 1.082 | 15.884 |
| Totala tillgångar | 2.039 | 3.033 | 55 | 55 | 1.633 | 1.524 | 174 | 8.513 |
| Investeringar | 109 | 94 | - | - | 39 | 70 | 4 | 316 |
De externa intäkterna är baserade på var kunderna är lokaliserade. De redovisade värdena på tillgångarna respektive periodens direkta investeringar i anläggningar är baserade på var koncernens tillgångar är lokaliserade. IAS 39 effekten fördelas ej på segmenten eftersom IAS 39 justeringen görs på koncernnivå och följs inte upp på enskilda segment. I den interna uppföljningen marknadsvärderas samtliga försäljningskontrakt och råvaruinköp (inklusive lager) avseende både råvarupriser och valutakurser. Enligt IAS 39 får bara kontrakt som ej är avsedda för fysisk leverans marknadsvärderas vilket medför att det uppstår en skillnad mellan den interna och externa redovisningen.
| 2008 | Chocolate & Confectionery Fats |
Food | Technical Ingredients Products & Feed |
Group Functions |
Elimineringar | Koncernen 2008 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | ||||||
| Externa intäkter | 4.878 | 10.413 | 1.578 | 338 | - | 17.207 |
| Interna intäkter | 1.092 | 179 | 34 | 80 | -1.385 | - |
| Koncernen totalt | 5.970 | 10.592 | 1.612 | 418 | -1.385 | 17.207 |
| Chocolate & | Food | Technical | Group | Koncernen | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Confectionery Fats | Ingredients Products & Feed | Functions | Elimineringar | 2008 | ||
| Rörelseresultat | 547 | 319 | 56 | -71 | - | 851 |
| IAS 39 | - | - | - | -747 | - | -747 |
| Engångsintäkt | 47 | - | - | - | - | 47 |
| Totalt | 594 | 319 | 56 | -818 | - | 151 |
| Övriga upplysningar | ||||||
| Tillgångar | 4.903 | 4.807 | 493 | 421 | - | 10.624 |
| Ofördelade tillgångar | - | - | - | - | - | 454 |
| Koncernen totalt | 11.078 | |||||
| Skulder | 1.181 | 1.894 | 62 | 51 | - | 3.188 |
| Ofördelade skulder | - | - | - | - | - | 5.507 |
| Koncernen totalt | 8.695 | |||||
| Investeringar Avskrivningar och |
165 | 208 | 14 | 9 | - | 396 |
| nedskrivningar | 177 | 167 | 21 | 10 | - | 375 |
Samtliga transaktioner mellan affärsområdena sker på marknadsmässiga villkor. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är skattefordringar och skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder.
| Övriga | Central och Öst- |
Väst- | Övriga | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | Danmark | Norden | europa | europa | Amerika | länder | Summa | |
| Externa intäkter | 2.100 | 487 | 1.207 | 2.243 | 5.869 | 4.227 | 1.074 | 17.207 |
| Totala tillgångar | 2.803 | 3.858 | 48 | 83 | 1.904 | 2.110 | 272 | 11.078 |
| Investeringar | 134 | 163 | - | - | 41 | 49 | 9 | 396 |
De externa intäkterna är baserade på var kunderna är lokaliserade. De redovisade värdena på tillgångarna respektive periodens direkta investeringar i anläggningar är baserade på var koncernens tillgångar är lokaliserade. IAS 39 effekten fördelas ej på segmenten eftersom IAS 39 justeringen görs på koncernnivå och följs inte upp på enskilda segment. I den interna uppföljningen marknadsvärderas samtliga försäljningskontrakt och råvaruinköp (inklusive lager) avseende både råvarupriser och valutakurser. Enligt IAS 39 får bara kontrakt som ej är avsedda för fysisk leverans marknadsvärderas vilket medför att det uppstår en skillnad mellan den interna och externa redovisningen.
Framtida minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara operationella leasingavtal fördelas enligt följande:
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | |||
| Inom 1 år | 33 | 34 | ||
| Mellan 1 och 5 år | 66 | 92 | ||
| Efter mer än 5 år | 3 | 9 | ||
| Summa | 102 | 135 |
Operationella leasingkostnader ingår i periodens resultat med 20 (34) Mkr.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Betalade räntor och erhållen utdelning | ||||
| Erhållen ränta | 6 | 21 | - | - |
| Erhållen ränta från koncernföretag | - | - | 24 | 30 |
| Erlagd ränta | -165 | -301 | -31 | -46 |
| Erlagd ränta till koncernföretag | - | - | - | - |
| Erhållen utdelning | 6 | 1 | - | - |
| Erhållen utdelning från koncernföretag | - | - | 87 | 222 |
| Summa | -153 | -279 | 80 | 206 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||||
| Avsättningar | -29 | -18 | - | - |
| Koncernbidrag | - | - | 8 | 32 |
| Realisationsresultat anläggningstillgångar | 1 | 0 | - | - |
| IAS 39 effekt | -578 | 747 | - | - |
| Övrigt | -2 | -6 | 0 | 0 |
| Summa | -608 | 723 | 8 | 32 |
Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 21 maj, 2010, för fastställelse.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i AarhusKarlshamn AB (publ) för år 2009. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 44-86. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Malmö, 6 april 2010
PricewaterhouseCoopers AB
Anders Lundin Eric Salander Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
AAK-aktien handlas sedan den 2 oktober 2006 på NASDAQ OMX, Stockholm, den Nordiska listan, inom segmentet Mid Cap, inom sektor Konsument dagligvaror. En handelspost omfattar 100 aktier. Kortnamnet är AAK och ISIN-koden SE0001493776.
Under 2009 omsattes 19,5 miljoner aktier (16,0) till ett sammanlagt värde av 2.295 Mkr (2.173) vilket motsvarar en omsättningshastighet på 47,6 procent (38,7). Den genomsnittliga handeln per börsdag var 77.500 aktier (63.630) eller 9.142 Tkr (8.621). Vid årets slut var kursen 157 kr (106) och AAKs börsvärde 6.421 Mkr (4.387). Högsta betalkurs under året var 164 kr (2009-11-30) och lägsta kurs var 92 kr (2009-07-17).
Den 31 december 2009 uppgick aktiekapitalet i AAK till 408.981.890 kr (413.838.030). Antalet aktier var 40.898.189 (41.383.803). Kvotvärdet per aktie var 10 kr. Varje aktie berättigar till en röst. Samtliga aktier har lika rätt till del i bolagets vinst och tillgångar.
Vid tidpunkten för sammanslagningen av Aarhus United A/S ("Aarhus") och Karlshamns AB under 2005, innehade Aarhus egna aktier. Eftersom Aarhus kom att acceptera det offentliga erbjudandet, erhöll Aarhus aktier i AAK i utbyte mot de egna aktierna. Till följd av detta ägde Aarhus 485.614 aktier i AAK, vilket motsvarade 1,17 procent av kapitalet och rösterna. Årsstämman fattade den 19 maj 2009 beslut om minskning av aktiekapitalet genom ogiltigförklaring av Aarhus 485.614 aktier i bolaget, innebärande att bolagets aktiekapital minskats med 4.856.140 kr med överförande av detta belopp till reservfonden.
Antalet aktieägare uppgick den 31 december 2009 till 8.600 (7.272).
Styrelsen har tagit beslut om utdelningspolicy. Enligt den nya policyn är styrelsens
målsättning att, med beaktande av koncernens resultatutveckling, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter, föreslå årliga utdelningar som motsvarar minst 30- 50 procent av årets resultat efter skatt för koncernen.
Styrelsen i AAK föreslår en utdelning för verksamhetsåret 2009 på 4,25 kr per aktie (4,00 kr), totalt 174 Mkr (166).
AAKs ledning har en uttalad målsättning att föra en stark dialog med media och kapitalmarknad.
I samband med offentliggörandet av finansiella rapporter har AAK haft pressoch analytikerkonferens där företaget träffat analytiker och andra professionella aktörer på plats i Stockholm, Köpenhamn, London och Zürich. Intresserade kan också via www.aak.com ladda hem presentationsmaterial och lyssna på ljudupptagningar
Arne Frank VD och koncernchef Telefon: +46 40 627 83 10 E-post: [email protected]
Anders Byström Finansdirektör och CFO Telefon: +46 40 627 83 32 E-post: [email protected]
| Data per aktie | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Börskurs bokslutsdagen, kr |
157 | 106 |
| Utdelning, kr | 4,25 | 4,00 |
| Direktavkastning, % | 2,70 | 3,80 |
| Vinst per aktie, kr | 20,19 | 0,04 |
| Eget kapital per aktie, kr Börskurs/Eget kapital |
71,56 2,19 |
57,30 1,85 |
Definitioner, se sid 97.
| Antal aktier | Andel av Aktiekapital och röster, % |
|
|---|---|---|
| BNS Holding | 16.247.206 | 39,7 |
| Arbejdsmarkedets Tillægspension | 2.993.217 | 7,3 |
| Didner & Gerge Aktiefond | 2.130.000 | 5,2 |
| JP Morgan Chase Bank, W9 | 1.021.256 | 2,5 |
| Svolder Aktiebolag | 700.000 | 1,7 |
| Government of Norway | 577.033 | 1,4 |
| Northern Trust Company, The, W9 | 502.502 | 1,2 |
| Danica Pension 70054179 | 389.687 | 0,9 |
| Andra aktieägare | 16.337.288 | 40,1 |
| Totalt | 40.898.189 | 100,00 |
| Antal aktier | Antal aktieägare |
Andel av alla aktie ägare, % |
Andel av aktiekapital och röster, % |
|---|---|---|---|
| 1 - 500 | 6.247 | 72,64 | 2,92 |
| 501 - 1.000 | 1.181 | 13,73 | 2,46 |
| 1.001 - 5.000 | 890 | 10,35 | 4,94 |
| 5.001 - 10.000 | 118 | 1,37 | 2,20 |
| 10.001 - 15.000 | 28 | 0,33 | 0,88 |
| 15.001 - 20.000 | 14 | 0,16 | 0,64 |
| 20.0001 - | 122 | 1,42 | 85,96 |
| Totalt | 8.600 | 100,00 | 100,00 |
från konferenserna vilket gör konferenserna tillgängliga för samtliga aktieägare.
Carnegie Investment Bank AB – Mathias Wallestam Danske Bank - Bile Daar Enskilda SEB - Daniel Schmidt Nordea Bank A/S - Patrik Setterberg Swedbank - Jan Ihrfelt
De största aktieägarna 2009-12-31
Finansiell information om AAK finns på www.aak.com. Där finns bland annat finansiella rapporter, pressreleaser och presentationer att hämta. Företagets pressreleaser distribueras via Cision och finns även tillgängliga på företagets webbplats.
Ledningen finns tillgänglig per Telefon: +46 40 627 83 00 Fax: +46 40 627 83 11 E-post: [email protected]
En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet för AAKs intressentgrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde i företaget. AAKs styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger.
Bolagsstyrningen inom AAK baseras på tillämplig lagstiftning, NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") samt olika interna riktlinjer. I de fall AAK har valt att avvika från Kodens regler redovisas en motivering under respektive avsnitt i denna bolagsstyrningsrapport.
AAK är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier handlas på NASDAQ OMX Stockholm inom segmentet Mid Cap och sektor Konsument dagligvaror. AAK har omkring 8.600 aktieägare. Verksamheten är global med en närvaro i nästan 100 länder. Antalet medarbetare uppgick per den 31 december 2009 till 2.140.
Ansvaret för ledning och kontroll av AAK fördelas mellan aktieägarna vid årsstämma, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt svensk aktiebolagslag, andra lagar och förordningar, gällande regler för bolag som handlas på en reglerad marknadsplats, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument.
AAKs målsättning är att vara det själv-
klara förstahandsvalet för kunderna och skapa bästa möjliga värde för företagets olika intressegrupper – framför allt kunder, leverantörer, aktieägare och medarbetare. Samtidigt skall AAK uppträda som en god samhällsmedborgare som tar ett långsiktigt ansvar. Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och olika kontrollorgan. I linje med detta omfattar bolagsstyrningen, även kallad corporate governance, koncernens styr- och ledningssystem.
Information om aktieägare och aktieinnehav finns på sid 89.
AAKs gällande bolagsordning antogs på årsstämman den 23 maj 2006. Av bolagsordningen framgår att bolagets verksamhet är att driva fabriks- och handelsrörelse, företrädesvis inom livsmedelsindustrin, att äga och förvalta aktier och värdepapper samt annan därmed sammanhängande verksamhet. I bolagsordningen fastslås dessutom aktieägarnas rättigheter, antalet styrelseledamöter och revisorer, att årsstämman skall hållas årligen inom sex månader från räkenskapsårets utgång, hur kallelse till årsstämma skall ske och att bolagets styrelse skall ha sitt säte i Malmö. Bolagets räkenskapsår är kalenderår. Årsstämma skall hållas i Malmö eller Karlshamn. För gällande bolagsordning, se www.aak.com.
Årsstämman i AAK är det högsta beslutande organet och det forum genom vilket aktieägarna utövar sitt inflytande över företaget. Årsstämmans uppgifter regleras i aktiebolagslagen och i bolagsordningen. Årsstämman beslutar om ett antal centrala frågor såsom fastställande av resultat och balansräkning, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och VDn, utdelning till aktieägarna samt om styrelsens sammansättning. Ytterligare information om årsstämmor samt fullständiga protokoll från tidigare årsstämmor och extra bolagsstämmor finns publicerade på www.aak.com.
Vid årsstämman den 19 maj 2009 deltog aktieägare som representerade cirka 57 procent av aktiekapitalet och rösterna i bolaget. Styrelsens ordförande Melker Schörling valdes till ordförande för stämman. Vid stämman fastställdes resultat och balansräkning, samt koncernresultat och koncernbalansräkning. I anslutning härtill godkände stämman styrelsens förslag till vinstutdelning för räkenskapsåret 2008 med 4,00 kr per aktie. Jerker Hartwall, VD och koncernchef, kommenterade i sitt anförande verksamhetsåret 2008 och utvecklingen under första kvartalet 2009. Han redogjorde också för utvecklingen inom tillväxtområdet för ersättningsfetter till chokladindustrin samt strategin för AAK och målsättningarna för den framtida utvecklingen. Han kommenterade också finanskrisen kopplat till AAK och de olika affärsområdena. Chocolate & Confectionery Fats har påverkats negativt av lagerminskningar i hela branschen och lägre efterfrågan samt av den mycket restriktiva kreditpolitik gentemot länderna i Östeuropa. Food Ingredients utvecklas allt bättre och uppvisar ett starkt resultat trots lågkonjunkturen. Kassaflödet har förbättrats och kommer att fortsätta att förbättras under året.
Till ordinarie styrelseledamöter omvaldes Melker Schörling, Carl Bek-Nielsen, Martin Bek-Nielsen, John Goodwin, Mikael Ekdahl, Ebbe Simonsen, Märit Beckeman, Jerker Hartwall, Ulrik Svensson och Anders Davidsson. Melker Schörling valdes till styrelseordförande och Carl Bek-Nielsen som styrelsens vice ordförande. Personalorganisationerna hade utsett Annika Westerlund (PTK-L) och Leif Håkansson (IF Metall) till ordinarie arbetstagarrepresentanter och Christer Svantesson (IF Metall) samt Ulf Friberg (PTK-L) till suppleanter.
Stämman beslutade vid årets stämma enligt förslag om villkorad ändring av bolagsordningen att paragraf 9 i bolagsordningen gällande kallelse till årsstämman skulle ändras till "Kallelse till årsstämma skall ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats". Att kallelse skett skall annonseras i Svenska Dagbladet.
Villkoret för ändringen var att sättet att kalla till årsstämma i aktiebolagslagen (SFS 2005:551) träder i kraft som innebär att den föreslagna lydelsen av paragraf 9 är förenlig med aktiebolagslagen.
Då ändringen i aktiebolagslagen ännu inte har trätt i kraft har ändringen inte kunnat varken registrerats eller implementerats enligt beslutet.
På årsstämman skall beslut bl a tas om val av styrelse. Valberedningens uppgift är att lägga fram förslag till årsstämman avseende val av ordförande och övriga ledamöter av styrelsen samt av ordförande vid årsstämman, arvodesfrågor och därtill hörande frågor.
Årsstämman 2009 beslutade att valberedningen skall ha fyra ledamöter, varvid omvaldes Mikael Ekdahl (BNS Holding AB), Carl Bek-Nielsen (BNS Holding AB), Henrik Didner (Didner & Gerge Fond) samt nyvaldes KG Lindvall (Swedbank Robur Fonder) såsom ledamöter av valberedningen inför årsstämman 2010. Mikael Ekdahl utsågs även till valberedningens ordförande. Valberedningens ledamöter representerar cirka 50 procent av rösterna i AAK. Beslutet innefattade även möjlighet att ändra sammansättningen av valberedningen vid en ägarförändring. De större aktieägare som för närvarande är representerade i valberedningen anser att det är väsentligt att åstadkomma ett effektivt nomineringsarbete och att antalet ledamöter i valberedningen är begränsat. Samtidigt måste huvudägarna vara representerade, vilket är anledningen till att valberedningen består av två styrelseledamöter representerande huvudägaren i bolaget och två representanter från institutionella ägare som inte finns representerade i styrelsen. Eftersom AAKs huvudägare BNS Holding AB i sin tur ägs av två skilda aktieägare, är det naturligt att en representant från vardera ägare finns representerad i valberedningen.
Nämnda aktieägare anser det vidare naturligt att en representant från den röstmässigt största aktieägaren är ordförande i valberedningen. Detta är anledningen till att en styrelseledamot är valberedningens ordförande.
Under året har valberedningen hållit två protokollförda sammanträden. Ordföranden har därvid redogjort för utvärderingsarbetet varvid valberedningen har diskuterat eventuella förändringar och nyrekryteringar.
Valberedningen har kunnat nås brevledes för förslag från aktieägare.
Ledamöterna i valberedningen har inte erhållit någon ersättning från AAK för sitt arbete. Aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan sända brev adresserat till AarhusKarlshamn AB (publ), Valberedningen, Jungmansgatan 12, 211 19 Malmö.
Styrelsens uppgifter regleras i aktiebolagslagen och i bolagsordningen. Styrelsearbetet styrs därutöver av den arbetsordning som styrelsen varje år själv har att anta. Styrelsens arbetsordning reglerar även arbetsfördelning och ansvar mellan styrelsen, dess ordförande och VD samt innehåller rutiner för VDs ekonomiska rapportering till styrelsen. Enligt den gällande arbetsordningen skall styrelsen sammanträda minst sex gånger per år, medräknat ett konstituerande styrelsemöte direkt efter
årsstämman. Bland styrelsens uppgifter ingår att fastställa strategier, affärsplaner, budget, delårsrapporter och bokslutskommunikéer för AAK. Vidare skall styrelsen övervaka VDs arbete, tillsätta och avsätta VD samt besluta om betydande förändringar i AAKs organisation och verksamhet. Styrelsens viktigaste uppgifter är att fastställa de övergripande målen för bolagets verksamhet och besluta om bolagets strategi för att nå målen, säkerställa att bolaget har en väl fungerande verkställande ledning med väl anpassade ersättningsvillkor, tillse att bolagets externa rapportering präglas av öppenhet och saklighet och ger en korrekt bild av bolagets utveckling, lönsamhet och finansiella ställning samt riskexponering, övervaka den finansiella rapporteringen med instruktioner för VD och fastläggande av krav på innehållet i de finansiella rapporter som fortlöpande tillställs styrelsen, tillse att bolagets insiderpolicy och loggboksförfarande efterlevs enligt lag och Finansinspektionens riktlinjer, se till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och ekonomiska ställning mot fastställda mål, följa upp och utvärdera bolagets utveckling och att uppmärksamma och stödja VD i arbetet att vidtaga erforderliga åtgärder, se till att det finns tillfredsställande kontroll av bolagets efterlevnad av lagar och andra regler som gäller för bolagets verksamhet, se till att erforderliga etiska riktlinjer fastställs för bolagets uppträdande, samt, till årsstämman föreslå eventuell utdelning, aktieåterköp,
inlösen eller andra förslag som faller inom årsstämmans kompetens.
Enligt bolagsordningen skall AAKs styrelse bestå av lägst tre och högst tio ledamöter.
Nuvarande styrelse består av tio stämmovalda ledamöter. De fackliga organisationerna har, enligt svensk lag, rätt till styrelserepresentation och har tillsatt två ordinarie ledamöter och två suppleanter. I enlighet med förslaget från valberedningen omvaldes samtliga tio ledamöter vid årsstämman 2009. Melker Schörling, utsågs till styrelsens ordförande. Styrelsen valde vid det konstituerande sammanträdet att utse ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. Ulrik Svensson utsågs till ordförande för revisionsutskottet, och till ledamöter utsågs Mikael Ekdahl och Martin Bek-Nielsen. Mikael Ekdahl utsågs till ordförande för ersättningsutskottet och till ledamot utsågs John Goodwin. Melker Schörling är även styrelseordförande i BNS Holding AB som innehar cirka 40 procent av rösterna i AAK. Carl Bek-Nielsen, Martin Bek-Nielsen, John Goodwin och Mikael Ekdahl ingår också i BNS Holding ABs styrelse.
Dessa ledamöter samt styrelseordföranden kan således inte anses oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare enligt NASDAQ OMX Stockholms regelverk.
Största aktieägare i BNS Holding AB är Melker Schörling AB som innehar 58,5 procent av aktier och röster. Ulrik Svensson, som är VD i Melker Schörling AB, kan således inte anses oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Anders Davidsson är VD för Bong Ljungdahl AB, där Melker Schörling AB innehar 29,9 procent av aktierna och rösterna, och kan således inte heller anses oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Verkställande direktören och koncernchefen Jerker Hartwall är i egenskap av verkställande direktör och anställd i bolaget inte oberoende i förhållande till bolagsledningen. Övriga två ledamöter valda av stämman, Märit Beckeman och Ebbe Simonsen är oberoende både i förhållande till AAK, bolagsledningen och bolagets större aktieägare enligt NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter.
Styrelsen uppfyller därmed kravet i Koden på att minst två av de styrelseledamöter som är oberoende av bolaget och bolagsledningen även skall vara oberoende av bolagets större aktieägare. AAKs informationsdirektör och CIO (Chief Information Officer), Bo Svensson, fungerar som styrelsens sekreterare. AAKs finansdirektör och CFO (Chief Financial Officer), Anders Byström, fungerar som ersättnings- och revisionsutskottets sekreterare.
| Ledamot | Styrelse | Revisions utskott |
Ersätt nings utskott |
|---|---|---|---|
| Antal möten | 6 | 4 | 2 |
| Märit Beckeman | 5 | ||
| Carl Bek-Nielsen | 5 | ||
| Martin Bek-Nielsen | 6 | 4 | |
| Anders Davidsson | 6 | ||
| Mikael Ekdahl | 6 | 4 | 2 |
| Ulf Friberg | 1 | ||
| John Goodwin | 6 | 2 | |
| Jerker Hartwall | 6 | ||
| Leif Håkansson | 6 | ||
| Melker Schörling | 5 | ||
| Ebbe Simonsen | 6 | ||
| Christer Svantesson | - | ||
| Ulrik Svensson | 6 | 4 | |
| Annika Westerlund | 5* |
*Ulf Friberg har ersatt Annika Westerlund p g a sjukdom.
Upplysningar om styrelsens ledamöter hänvisas till sidorna 98-99.
Styrelsens arbetsordning med instruktioner för arbetsfördelning mellan styrelse och VD och för ekonomisk rapportering, uppdateras och fastställs årligen. Vid styrelsens sammanträden avhandlas, förutom den ekonomiska rapporteringen och uppföljningen av den löpande affärsverksamheten och lönsamhetsutvecklingen, mål, strategier för affärsverksamheten, förvärv och väsentliga investeringar samt ärenden gällande kapitalstrukturen. Affärsområdeschefer och andra ledande befattningshavare redogör löpande för affärsplaner och strategiska frågeställningar.
Ersättnings- och revisionsfrågor bereds inom respektive utskott. Styrelsen konstituerar sig vid ett styrelsemöte som hålls direkt efter årsstämman. Vid detta möte fastställs även styrelsens arbetsordning jämte instruktion för VD samt utskottsinstruktioner och andra interna styrinstrument. Den nuvarande styrelsen konstituerade sig den 19 maj 2009, vid vilket möte samtliga styrelseledamöter var närvarande.
Vid årsstämman den 19 maj 2009 valdes Melker Schörling till styrelsens ordförande. Styrelseordförandens roll är att leda styrelsens arbete och tillse att styrelsen fullgör sitt uppdrag. Ordföranden följer verksamhetens utveckling i dialog med VD och ansvarar för att övriga ledamöter fortlöpande får den information som krävs för att styrelsearbetet skall kunna utövas med upprätthållen kvalitet och i enlighet med aktiebolagslagen och andra tillämpliga lagar och förordningar, bolagsordningen samt styrelsens arbetsordning. Ordföranden ansvarar för att styrelsen fortlöpande fördjupar sina kunskaper om bolaget, att det sker en utvärdering av styrelsens arbete samt att valberedningen får del av denna bedömning. Vidare är ordföranden även delaktig i utvärdering och utvecklingsfrågor avseende koncernens ledande befattningshavare.
Under året har styrelsen sammanträtt sex gånger. Samtliga affärsområdeschefer har redogjort för affärsområdenas mål och affärsstrategier vid ett speciellt budget- och strategimöte. Styrelsen har behandlat frågor relaterade till personal och organisation som utredning och följt upp gemensam driftplatsorganisation vid verksamheterna i Danmark, Sverige och Nederländerna. Styrelsen har också speciellt följt utvecklingen med avseende på specialiseringsprojekten vid verksamheterna i Danmark, Sverige och Nederländerna. Beslut har fattats avseende förvärv, avyttringar och investeringar. Andra områden som har avhandlats är koncernens arbete med råvaruförsörjning, riskhantering samt bolagets strategi för kapitalstruktur och upplåning.
Enligt årsstämmans beslut uppgick det totala styrelsearvodet till 2.650.000 kr att fördelas mellan ledamöterna enligt följande: 400.000 kr till ordförande, 300.000 kr till vice ordförande och 200.000 kr till var och en av övriga bolagsstämmovalda ledamöter som inte är anställda i bolaget. Ordförande i revisionsutskottet har erhållit 200.000 kr och ledamöterna 100.000 kr vardera. Ordförande för ersättningsutskottet har erhållit 100.000 kr och ledamoten 50.000 kr. Bolagets VD, styrelsens sekreterare och arbetstagarrepresentanterna erhåller ej något arvode utöver ersättning för kostnader i samband med styrelsearbete. För övriga upplysningar om ersättningar till styrelsens ledamöter hänvisas till sid 72.
Styrelsen utvärderar fortlöpande VDs och bolagsledningens arbete och kompetens. Detta behandlas minst en gång per år utan närvaro av representanter från bolagsledningen.
Årsstämmans beslutade om principerna för ersättning till ledande befattningshavare. Principerna för ersättning till AAKs ledande befattningshavare är utformade för att säkerställa att AAK ur ett internationellt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig och konkurrenskraftig kompensation för att attrahera och behålla kvalificerade medarbetare. Den totala ersättningen till ledande befattningshavare skall bestå av fast grundlön, årlig variabel lön, pension, bilförmån samt avgångsvederlag.
Den fasta lönen skall vara individuellt differentierad utifrån ansvar och prestation samt skall fastställas utifrån marknadsmässiga principer och revideras årligen.
Utöver fast årslön skall de ledande befattningshavarna även kunna erhålla variabel lön, vilken skall ha ett förutbestämt tak och baseras på utfallet i förhållande till årligen fastställda mål. Målen skall vara relaterade till företagets resultat och även kunna kopplas till det individuella ansvarsområdet. Den årliga variabla delen skall maximalt kunna uppgå till 50 procent av den fasta lönen.
Utöver nämnda rörliga ersättning kan tillkomma från tid till annan beslutade aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram. För närvarande finns inga utestående aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram.
Pensionsrätt för ledande befattningshavare skall gälla från tidigast 60 års ålder. Pensionsplanerna för de ledande befattningshavarna skall antingen vara förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav.
Vid uppsägning från bolagets sida skall uppsägningstiden för VD och de övriga ledande befattningshavarna vara tolv månader, varvid rätt skall kunna finnas till avgångsvederlag med ett förutbestämt tak motsvarande tolv månadslöner. För egna uppsägningar skall normalt en uppsägningstid om sex månader gälla och inget avgångsvederlag utgå.
Dessa riktlinjer skall omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för det fall ändringar görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen skall ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Enligt årsstämmans beslut den 19 maj 2009 har aktiekapitalet minskats efter ogiltigförklarande av Aarhus United aktier.
Vid tidpunkten för AarhusKarlshamn ABs (dåvarande BNS Industrier AB) offentliga erbjudande till aktieägarna i Aarhus United A/S och Karlshamns AB år 2005, innehade Aarhus United A/S egna aktier. Aarhus United A/S kom – i strid med parternas intention så som den kommit till uttryck i prospektet – att acceptera det offentliga erbjudandet och erhöll aktier i AarhusKarlshamn AB i utbyte mot de egna aktierna. Till följd av detta var Aarhus United A/S registrerad aktieägare till 485.614 aktier, vilket motsvarade 1,17 procent av kapitalet och rösterna i AarhusKarlshamn AB.
Aktiebolagslagen (2005:551) tillåter inte att dotterföretag innehar aktier i moderbolag. Avyttring av Aarhus United A/Ss aktier inom den i 19 kap. 9 § aktiebolagslagen angivna tidsfristen hade inte skett. I enlighet med 19 kap. 6 och 9 §§ aktiebolagslagen förklarade styrelsen Aarhus United A/S aktier ogiltiga, samt lade fram förslag inför årsstämman 2009 om minskning av aktiekapitalet.
Årsstämman 2009 beslöt i enlighet med styrelsen förslag, om minskning av bolagets aktiekapital med de ogiltiga aktiernas andel av det totala aktiekapitalet, dvs aktiernas kvotvärde multiplicerat med antalet aktier, således 4.856.140 kronor. Minskningsbeloppet överfördes till reservfonden.
Efter minskningen uppgår aktiekapitalet nu till 408.981.890 kronor.
Inom styrelsen behandlas revisions- och ersättningsfrågor i utskott, vilka skall bereda uppkomna ärenden och förelägga styrelsen förslag till beslut. Utskottens arbetsuppgifter och arbetsordning fastläggs av styrelsen i skriftliga instruktioner som utgör en del av styrelsens arbetsordning.
Enligt styrelsens arbetsordning skall ersättningsfrågor till verkställande direktören och ledande befattningshavare beredas av ersättningsutskottet. Ersättningsutskottet bereder och presenterar förslag till styrelsen avseende ersättningar till koncernchefen och andra ledande befattningshavare. Ledamöterna i ersättningsutskottet under 2009 var Mikael Ekdahl (ordförande) och John Goodwin. Ersättningsutskottets rekommendationer till styrelsen innefattar principer för ersättning, förhållandet mellan fast och rörlig lön, pensions- och avgångsvederlagsvillkor samt övriga förmåner för ledningen.
Ersättningar till koncernens verkställande direktör har beslutats av styrelsen baserat på ersättningsutskottets rekommendationer. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet. För ytterligare information se sid 72. Ersättningsutskottet har under 2009 sammanträtt vid två tillfällen varvid båda ledamöterna deltog. Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare återfinns i not 8 på sidan 72 och kommer att föreläggas årsstämman 2010 för beslut.
Ledamöter i revisionsutskottet under 2009 var Ulrik Svensson (ordförande), Martin Bek-Nielsen och Mikael Ekdahl. Utskottet har haft fyra ordinarie möten under året, varvid bolagets externa revisorer och företrädare för företagsledningen har deltagit. Områden som revisionsutskottet har behandlat har främst avsett planering, omfattning och uppföljning av årets revision. Andra frågor som har behandlats är riskhantering, integration och systematiken av koncernens processer, samordning av försäkringsfrågor, bolagsstyrning, internkontroll, redovisningsregler, utveckling av den globala ekonomifunktionen, finansverksamheten samt andra frågor som styrelsen uppdragit åt utskottet att förbereda.
Enligt Koden skall minst en ledamot i revisionsutskottet vara oberoende i förhållande till bolagets större ägare. Under 2009 var ingen av ledamöterna oberoende i detta avseende. Styrelsen ansåg emellertid att revisionsutskottets sammansättning var den som bäst tillvaratog styrelsens erfarenhet och kompetens rörande de frågor som är avsedda att behandlas däri.
AAKs revisorer utses av årsstämman. Vid årsstämman 2009 utsågs revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB som revisor till och med årsstämman 2013. Auktoriserade revisorn Anders Lundin har utsetts som huvudansvarig revisor och revisor Eric Salander som medpåskrivande. Anders Lundin innehar även revisionsuppdrag i Electrolux AB, Husqvarna AB, AB Industrivärden, Melker Schörling AB, Loomis AB och
Svenska Cellulosa AB SCA. Alla tjänster som avropas utöver lagstadgad revision prövas särskilt för att säkerställa att det inte föreligger någon konflikt utifrån oberoende eller jävsförhållande. Några överenskommelser med närstående föreligger inte.
VDs uppgift är att leda verksamheten i enlighet med styrelsens riktlinjer och anvisningar. I samband med detta skall VD genom erforderliga kontrollsystem förvissa sig om att bolaget efterlever tillämpliga lagar och förordningar. VD är föredragande vid styrelsemötena och skall tillse att styrelsen får ett så sakligt, utförligt och relevant informationsunderlag som erfordras för att styrelsen skall kunna fatta väl underbyggda beslut. Dessutom har VD en kontinuerlig dialog med styrelsens ordförande och håller denne informerad om bolagets och koncernens utveckling och finansiella ställning.
AAKs koncernledning består av sex personer från fyra länder; Koncernchef, finansansvarig samt fyra affärsområdesansvariga/ landsansvariga.
Koncernledningen sammanträder månadsvis och avhandlar då koncernens finansiella utveckling, investeringar, synergi- och produktivitetsprojekt, förvärv, koncerngemensamma utvecklingsprojekt, ledarskaps- och kompetensförsörjning och andra strategiska frågor. Sammanträdena leds av VD, som fattar beslut i samråd med övriga medlemmar i koncernledningen. Koncernen har ett mindre antal medarbetare i koncernstaben, vilka ansvarar för koncernövergripande aktiviteter som ekonomi, finans, skatter, IT, intern kontroll, strategi, investor relations, information och juridik.
VD och koncernledningen presenteras på sidorna 100. För principer, ersättningar och andra arvoden till VD och koncernledning, se sid 72, Not 8.
AAKs affärsområden är Chocolate & Confectionery Fats, Food Ingredients och Technical Products & Feed. Cheferna för respektive affärsområde/land har ansvar för mål, strategier, produktutveckling och löpande affärsfrågor samt resultat, kassaflöde och balansräkning för sina respektive enheter. Affärsområdena är i sin tur organiserade i olika sektorer med ansvar för löpande affärsfrågor. Styrningen sker genom internstyrelser som sammanträder fyra gånger per år. AAKs VD och koncernchef fungerar då som styrelseordförande och därtill deltager koncernens CFO. Andra befattningshavare såsom koncernens controller och strateg är adjungerade vid behov. I samtliga länder där AAK har dotterföretag finns en legal landschef. Landschefens uppgift är bl a att representera AAK gentemot myndigheter i landet, samordning av driftplats, organisation
och koncerngemensamma processer/projekt samt att säkerställa att koncerngemensamma riktlinjer efterlevs. För varje sådant land har en medlem av koncernledningen utsetts med ett övergripande ansvar för verksamheten (Group Management Representative). Denne är överordnad landschefen och fungerar i de flesta fall som styrelseordförande i de lokala legala styrelserna.
Bolagets styrelse ansvarar för AAKs interna kontroll vars övergripande syfte är att skydda ägarnas investering och bolagets tillgångar. Styrelsen skall i ett särskilt avsnitt i denna bolagsstyrningsrapport lämna en beskrivning av hur den interna kontrollen och riskhanteringen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen är en process som involverar styrelse, bolagsledning och personal. Processen har utformats för att utgöra en försäkran om tillförlitligheten i den externa rapporteringen. Enligt allmänt accepterade ramverk (COSO) som etablerats för detta ändamål, beskrivs den interna kontrollen vanligen ur fem olika aspekter, vilka beskrivs nedan.
Kontrollmiljön är basen för internstyrning och kontroll. Riskbedömning och riskhantering innebär att ledningen är medveten om och själv har bedömt och analyserat risker och hot i verksamheten. Kontrollaktiviteter är de åtgärder och rutiner som ledningen utformat för att förebygga uppkomsten av fel respektive upptäcka och åtgärda inträffade fel.
För att enskilda arbetsuppgifter skall kunna utföras på ett tillfredsställande sätt krävs att personalen i en organisation har tillgång till aktuell och relevant information. Den sista modulen i modellen avser uppföljning av den interna styrningen och kontrollens utformning och effektivitet.
AAKs organisation är utformad för att möjliggöra ett snabbt beslutsfattande. Operativa beslut fattas därför på affärsområdes- eller dotterföretagsnivå, medan beslut om strategier, förvärv och övergripande finansiella frågor fattas av bolagets styrelse och koncernledning. Organisationen präglas av en tydlig ansvarsfördelning samt väl fungerande och inarbetade styr- och kontrollsystem, vilka omfattar samtliga enheter inom AAK. Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av en övergripande kontrollmiljö där organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar har dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument, t ex i AAKs finanspolicy, råvaruinköpspolicy samt manual för den finansiella rapporteringen och i den attestordning som VD fastställer. AAKs ekonomifunktioner är integrerade genom ett gemensamt konsolideringssystem samt gemensam redovisningsinstruktion.
Koncernens ekonomienhet har ett nära och väl fungerande samarbete med dotterföretagens controllers avseende bokslut och rapportering. AAK har ingen internrevisionsfunktion då ovan nämnda funktioner väl fyller denna uppgift.
Samtliga AAKs dotterföretag rapporterar månadsvis. Rapporteringen utgör grunden för koncernens konsoliderade finansiella rapportering. Inom varje legal enhet finns en ansvarig controller som svarar för respektive affärsområdes ekonomiska styrning och för att de finansiella rapporterna är korrekta, kompletta och levereras i tid inför koncernrapporteringen.
AAK koncernen är genom sin internationella närvaro utsatt för ett antal olika risker. Riskhanteringen inom koncernen styrs av fastlagda policies och rutiner, vilka årligen revideras av AAKs styrelse. Risker relaterade till råvara styrs av koncernens råvaruinköpspolicy. Valuta-, ränte-, och likviditetsrelaterade risker styrs främst av AAKs finanspolicy. I koncernens kreditpolicy fastställs hanteringen av kredit- och kontraktsrisker. En effektiv riskhantering förenar den operativa affärsutvecklingen med ägarnas och andra intressenters krav på kontroll och en långsiktigt god värdeutveckling.
Riskhanteringen syftar till att minimera risker men också till att säkerställa att möjligheter tillvaratas på bästa sätt. Riskhanteringen omfattar följande riskområden: strategiska risker med avseende på marknad och bransch, kommersiella, operativa och finansiella risker, efterlevnad av externa och interna regelverk, finansiell rapportering. Huvudkomponenterna i riskarbetet är identifiering, värdering, hantering, rapportering, uppföljning och kontroll. För ytterligare information kring AAKs riskhantering se sidorna 65-70, Not 3.
De risker som identifierats avseende den finansiella rapporteringen hanteras via bolagets kontrollaktiviteter. Kontrollaktiviteterna syftar till att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. Hanteringen sker både genom manuella kontroller i form av t ex avstämningar och inventeringar, automatiska kontroller genom IT-systemen samt genom generella kontroller i den underliggande IT miljön. Detaljerade ekonomiska analyser av resultat samt uppföljning mot budget och prognoser kompletterar de verksamhetsspecifika kontrollerna och ger en övergripande bekräftelse på rapporteringens kvalitet.
För att säkerställa fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen, har koncernen riktlinjer för information och kommunikation som syftar till att relevant och väsentlig information skall utbytas inom verksamheten, såväl inom respektive enhet som till och från ledning och styrelse. Policies, handböcker och arbetsbeskrivningar avseende den finansiella processen kommuniceras mellan ledning och personal och finns att tillgå elektroniskt och/eller i tryckt form. Styrelsen får via revisionsutskottet regelbundet återkoppling avseende den interna kontrollen. För att säkerställa att den externa informationsgivningen blir korrekt och fullständig, har AAK en av styrelsen fastställd informationspolicy vilken anger vad som skall kommuniceras, av vem och på vilket sätt.
Effektiviteten i processen för riskbedömning och genomförandet av kontrollaktiviteterna följs upp kontinuerligt. Uppföljningen omfattar både formella och informella rutiner som används av de ansvariga på varje nivå.
Rutinerna inbegriper uppföljning av resultat mot budget och planer, analyser och nyckeltal. Styrelsen erhåller månadsvis rapporter om koncernens finansiella ställning och utveckling. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation och ledningen analyserar månatligen den ekonomiska rapporteringen på detaljnivå. Revisionsutskottet följer vid sina sammanträden upp den ekonomiska redovisningen och får rapport från revisorerna avseende deras iakttagelser.
AAK har ett antal policies för koncernens verksamhet och dess medarbetare. Bland dessa märks t ex följande:
Koncernens etiska riktlinjer har utarbetats i syfte att klarlägga koncernens grundläggande inställning i etiska frågor såväl inom koncernen som externt mot kunder och leverantörer.
Koncernens finansfunktion arbetar efter en av styrelsen antagen instruktion som ger ramar för hur koncernens verksamhet ska finansieras samt hur t ex valuta- och ränterisker skall hanteras.
Koncernens informationspolicy är ett dokument som beskriver koncernens generella principer för informationsgivning.
Koncernens miljöpolicy ger riktlinjer för miljöarbetet inom koncernen.
Denna bolagsstyrningsrapport har inte blivit föremål för granskning av AAKs revisorer.
Eget kapital, minoritetens andel av eget kapital och uppskjuten skatteskuld dividerat med balansomslutningen.
Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.
Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt operativt kapital.
Rörelseintäkter minus varukostnader.
Börskursen dividerat med eget kapital per aktie.
Utdelning per aktie i procent av börskursen.
Eget kapital dividerat med genomsnittligt antal aktier på balansdagen.
Nettoomsättning dividerat med genomsnittligt operativt kapital.
Kassa och bank samt kortfristiga placeringar med löptid understigande tre månader.
Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier på balansdagen.
Summa räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar.
P/E-tal
Aktiekursen dividerat med vinst per aktie.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.
Icke räntebärande omsättningstillgångar minus icke räntebärande skulder exklusive uppskjuten skatt.
Nettolåneskuld dividerat med eget kapital inklusive minoritetsintressen.
Eget kapital inklusive minoritetsintressen i procent av balansomslutningen.
Summa tillgångar minus likvida medel, räntebärande fordringar och icke räntebärande rörelseskulder, men exklusive uppskjuten skatt.
Utdelning per aktie i procent av vinst per aktie.
Styrelsens ordförande. Invald år: 2005. Född: 1947. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: Grundare och ägare av Melker Schörling AB (MSAB). Utbildning: Master of Business Administrations. Professionell bakgrund: CEO i ett flertal företag, av vilka Securitas AB 1987-1992 och Skanska 1993-1997. Andra styrelseuppdrag: Styrelseordförande i MSAB, Hexagon AB, Securitas AB och HEXPOL AB samt styrelseledamot i Hennes & Mauritz AB.
Aktieinnehav: Melker Schörling är genom MSAB innehavare av 58,5 % av aktierna i BNS Holding AB. BNS Holding AB innehar i sin tur 16.247.206 aktier (39,7 %) i AAK.
Vice styrelseordförande. Invald år: 2005. Född: 1973. Medborgarskap: Danskt. Huvudsaklig sysselsättning: Executive Director (Corporate Affairs) United Plantations Berhad. Utbildning: Bachelor of Science. Professionell bakgrund: Executive director, director-in-charge. Andra styrelseuppdrag: Styrelseordförande i United International Enterprises Ltd. Vice sty-
relseordförande i United Plantations Berhad. Aktieinnehav: Carl Bek-Nielsen är genom UIE Ltd innehavare av 41,5 % av aktierna i BNS Holding AB. BNS Holding AB innehar i sin tur 16.247.206 aktier (39,7 %) i AAK. Epost: [email protected]
Invald år: 2005. Född: 1975. Medborgarskap: Danskt. Huvudsaklig sysselsättning: Executive Director (Finance & Marketing), United Plantations Berhad. Utbildning: Agricultural Economics. Professionell bakgrund: Executive Director (Finance and Marketing). Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i United Plantations Berhad, Vice styrelseordförande i United International Enterprises Ltd. Aktieinnehav: Martin Bek-Nielsen är genom
UIE Ltd innehavare av 41,5 % av aktierna i BNS Holding AB. BNS Holding AB innehar i sin tur 16.247.206 aktier (39,7 %) i AAK. Epost: [email protected]
Invald år: 2005. Född: 1944. Medborgarskap: Engelskt. Huvudsaklig sysselsättning: Financial Consultant. Utbildning: Chartererd Accountant; Bachelor of Commerce. Professionell bakgrund: Chief Executive, Managing Director, Administrative Director och President. Andra styrelseuppdrag: Styrelseordförande i United Plantations Africa Ltd., VD United International Enterprises Ltd. Antal aktier: 0. E-post: [email protected]
Invald år: 2005. Född: 1951. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: Advokat och delägare i Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Utbildning: Civilekonom och Jur. Kand. Professionell bakgrund: Advokat och delägare. Andra styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Bong Ljungdahl AB, Marco AB och EM Holding AB. Vice styrelseordförande i Melker Schörling AB, Styrelseledamot i Absolent AB, Börje Jönsson Åkeri AB och Konstruktions-Bakelit AB. Antal aktier: 8.000. E-post: [email protected]
Invald år: 2006. Född: 1943. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: PhD Candidate. Utbildning: Master of Science and Licentiate in Engineering. Professionell bakgrund: Project Manager, consultant, business development and product/packaging development. Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Beckeman Consulting AB. Antal aktier: 0. E-post: [email protected]
Invald år: 2006. Född: 1940. Medborgarskap: Danskt. Huvudsaklig sysselsättning: Director. Utbildning: Bachelor of commerce. Professionell bakgrund: Director, advisor and administrative director. Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Bjørn Wiinblads Værksteder A/S (BF), Styrelseordförande i Ole Haslunds Hus A/S, Vice ordförande i Glasmuseet Ebeltoft. Antal aktier: 0. E-post: [email protected]
Född: 1952. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: VD och koncernchef fram till och med 5 april 2010. Utbildning: Civilingenjör. Professionell bakgrund: Mer än 25 års erfarenhet från internationellt ledarskap inom kemiindustrin. Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Novozymes A/S. Antal aktier: 200. E-post: [email protected]
Jerker Hartwall
Invald år: 2007. Född: 1961. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: VD Melker Schörling AB. Professionell bakgrund: CFO i flera börsbolag bl a Swiss International Airlines och Esselte. Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Assa Abloy AB, HEXPOL AB, Niscayah Group AB, Loomis AB och Flughafen Zürich AG. Antal aktier: 0. E-post: [email protected]
Invald år: 2007. Född: 1970. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: VD och Koncernchef Bong Ljungdahl AB. Professionell bakgrund: Tidigare managementkonsult på McKinsey & Co. Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Bong Ljungdahl AB. Antal aktier: 1.200. E-post: [email protected]
AarhusKarlshamn Sweden AB. Utsedd av PTK-L. Invald år: 2005. Född: 1956. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: Laboratorieassistent. Utbildning: Tekniskt gymnasium. Antal aktier: 0. E-post: [email protected]
AarhusKarlshamn Sweden AB. Utsedd av IF-Metall. Invald år: 2005. Född: 1957. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: Fackliga-, kommun- och landstingspolitiska ordförandeskap och styrelseuppdrag. Utbildning: Elkraftsteknisk. Antal aktier: 0. E-post: [email protected]
AarhusKarlshamn Sweden AB. Utsedd av IF Metall. Invald år: 2006. Född: 1951. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: Reparatör. Utbildning: Verkstadsteknisk. Antal aktier: 679. E-post: [email protected]
AarhusKarlshamn Sweden AB. Utsedd av PTK-L. Invald år: 2008. Född: 1954. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: Underhållsingenjör. Ansvarig förebyggande underhåll. Utbildning: Automationsingenjör. Antal aktier: 0. E-post: [email protected]
PricewaterhouseCoopers AB
Född 1956. Auktoriserad revisor. Huvudansvarig. Bolagets revisor sedan 2005.
Född: 1967. Auktoriserad revisor. Bolagets revisor sedan 2007.
Anställd: 2010. Född: 1958. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: VD och koncernchef från och med 6 april 2010. President Business Area Chocolate & Confectionery Fats tills vidare. Utbildning: Civilingenjör. Professionell bakgrund: Mer än 25 års erfarenhet från internationellt management inom en rad industrier. Styrelseuppdrag: Ordförande Carl Zeiss Vision GmbH och Contex Holding A/S, styrelseleda-
mot Nibe Industrier AB (publ). Antal aktier: 2.000. Köpoptioner: 264.550. Epost: [email protected]
Anställd: 2006. Född: 1951. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President AarhusKarlshamn AB och CFO. Utbildning: Master in Business Adm, Executive seminar Harvard Business School. Professionell bakgrund: CFO, tidigare auktoriserad revisor, VP controller. Antal aktier: 0. Epost: [email protected]
Anställd: 2002. Född: 1951. Medborgarskap: Holländskt. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President AarhusKarlshamn AB, President Food Ingredients Continental Europe och President AarhusKarlshamn Netherlands B.V. Utbildning: M.Sc. Foodtechnology. Professionell bakgrund: Research & Development och Sales & Marketing inom Livsmedelsindustrin. Antal aktier: 300. Epost: [email protected]
Anställd: 1998. Född: 1956. Medborgarskap: Brittiskt. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President AarhusKarlshamn AB och President AarhusKarlshamn UK & Americas. Utbildning: MSc in Engineering; MBA in General Management. Professionell bakgrund: 25 års erfarenhet inom Livsmedelsindustrin. Antal aktier: 0. Epost: [email protected]
Anställd: 1974. Född: 1951. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President AarhusKarlshamn, CIO (Chief Information Officer), President AarhusKarlshamn Sweden och President Technical Products & Feed. Utbildning: Livsmedelsingenjör. Professionell bakgrund: 35 års erfarenhet från livsmedelsbranschen. Antal aktier: 210. Epost: [email protected]
Anställd: 2000. Född: 1952. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: VD och koncernchef fram till och med 5 april 2010. Utbildning: Civilingenjör. Professionell bakgrund: Mer än 25 års erfarenhet från internationellt ledarskap inom kemiindustrin. Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Novozymes A/S. Antal aktier: 200. Epost: [email protected]
AarhusKarlshamn AB (publ) kommer att lämna ekonomisk information för verksamhetsåret 2010 vid följande tillfällen:
Rapporter och pressreleaser finns även tillgängliga på engelska och kan beställas från AarhusKarlshamn AB (publ) Corporate Communication 374 82 Karlshamn. Telefon 0454 820 00, fax 0454 828 20. E-post: [email protected]
Mer information om AarhusKarlshamn AB (publ) finns på företagets webbplats: www.aak.com
AarhusKarlshamn AB (publ) ordinarie årsstämma äger rum fredagen den 21 maj 2010 kl. 14.00 i Malmö på Europaporten. Entrén till stämmolokalen öppnar kl. 13.00 och registrering måste ha skett före kl. 14.00 då röstlängden fastställs.
Rätt att deltaga i stämman har den aktieägare som, dels är registrerad i den utskrift av Euroclear Sweden AB förda aktieboken som görs lördagen den 15 maj 2010, dels har anmält sitt deltagande till stämman senast kl. 16.00 måndagen den 17 maj.
Bolaget är ett s k avstämningsbolag. Detta innebär att aktieägare, för att ha rätt att delta i årsstämman, måste vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den 15 maj 2010. Den som låtit förvaltaregistrera sina aktier måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att kunna delta i stämman. Detta bör ske i god tid före nämnda datum.
Aktieägare som önskar delta i årsstämman skall anmäla sig till bolaget antingen per post under adress: AarhusKarlshamn AB (publ) Kerstin Wemby 374 82 Karlshamn eller på telefon 0454 823 12 på fax 0454 828 20 via e-post: [email protected] eller via webbplatsen: www.aak.com så snart som möjligt och senast kl. 16.00 fredagen den 14 maj 2010, då anmälningstiden går ut.
Vid anmälan skall namn, adress, telefonnummer, person- eller organisationsnummer samt aktieinnehav uppges.
Kallelse till årsstämman annonseras i Postoch Inrikes Tidningar och Svenska Dagbladet där samtliga stämmoärenden kommer att framgå.
Essentiella fettsyror Två olika typer av flero mättade fettsyror, Omega 3 och Omega 6, som är nödvändiga för god hälsa. Kan ej framställas av vår kropp utan måste tillföras genom kosten. Rapsolja är en av de få vegetabiliska oljor som innehåller båda typerna essentiella fettsyror.
Estrar En kemisk förening mellan fettsyror och alkoholer. Triglycerider, som är huvudbeståndsdel i fett, består av alkohol, glycerol och fettsyror och är således en typ av estrar.
Lipider Ett samlingsnamn på en bred grupp naturprodukter där bl a fetter ingår.
Mättade fetter Har inga dubbelbindningar i kolkedjan.
Jungmansgatan 12 211 19 Malmö Tfn.: +46 40 627 83 00 Fax: +46 40 627 83 11 E-post: [email protected] www.aak.com Org. nr. 556669-2850
M.P. Bruuns Gade 27 DK-8000 Aarhus C Danmark Tfn.: +45 8730 6000 Fax: +45 8730 6012
Av. Héroes de Nucupétaro 1022 Col. Industrial, C.P. 58130 Morelia, Michoacán Mexiko Tfn.: +52 443 175 0400 Fax: +52 443 175 0489
Västra Kajen 374 82 Karlshamn Tfn.: +46 454 820 00 Fax: +46 454 828 20
P.O. Box 17 NL-1540 AA Zaandijk Besöksadress: Kreeftstraat 1 Nederländerna Tfn: +31 75 627 84 00 Fax: +31 75 627 84 78
Camino al Paso de la Arena 2460 12600 Montevideo Uruguay Tfn.: +5 982 313 5135 Fax: +5 982 313 5075
131 Marsh Street Port Newark NJ-07114 New Jersey USA Tfn.: +1 973 344 1300 Fax: +1 973 344 9049
King George's Dock Hull HU9 5PX Storbritannien Tfn.: +44 1482 701 271 Fax: +44 1482 709 447
AAK Bakery Services
Falcon Street Oldham Lancashire OL8 1JU Storbritannien Tfn.: +44 161 652 6311 Fax: +44 161 627 2346
AAK Foods Davy Road Astmoor Industrial Estate Runcorn Cheshire WA7 1PZ Storbritannien Tfn.: +44 192 856 5221 Fax: +44 192 856 1172
– Visionen innehåller tre viktiga element, som styr vad vi vill åstadkomma:
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.