Annual Report • Apr 22, 2009
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Årsredovisning 2008
"The first choice for value-added vegetable oil solutions".
Visionen innehåller tre viktiga element som styr vad AAK vill åstadkomma.
Baserat på vegetabiliska oljor åstadkommer företaget värdeskapande lösningar för kunderna. Det gör AAK till förstahandsvalet.
Specialiseringen av produkter med högre marginaler är en strategi som utvecklats mycket väl sedan sammanslagningen 2005. Omsättning och resultat växer. Organisk tillväxt kombinerad med en selektiv förvärvsstrategi kommer att föra AAK framåt. En förstärkning av balansräkningen har fortsatt hög prioritet.
10 Food Ingredients
Hälsotrenden fortsätter att dominera utvecklingen inom livsmedelsindustrin. AAKs kunder möter en efterfrågan hos konsumenterna på transfettfria alternativ, respektive produkter med mindre mängd mättat fett. AAK har en viktig konkurrensfördel genom att kunna erbjuda hälsosamma alternativ baserat på helt vegetabiliska råvaror och på en hållbar försörjning av råvaror.
Food Ingredients är det mest omfattande affärsområdet i AAK.
Reportage från AAK Bakery Services som är ytterligare en ny kundorienterad affärsverksamhet med målsättningen att möta efterfrågan på vegetabiliska oljor och fetter från bageri och livsmedelsproducenter över hela världen. På mindre än 18 månader har AAK Bakery Services nått betydande framgångar med resultat som överträffat förväntningarna.
Affärsområde Chocolate & Confectionery Fats tillverkar vegetabiliska specialfetter som används för att ersätta kakaosmör i chokladprodukter samt specialprodukter för kosmetikindustrin.
Stearinljus tillverkade av fettsyra minskar koldioxidutsläppen. Den vegetabiliska smörjoljan som spills från en motorsåg går tillbaka till naturen. Utfodring av mjölkkor kan ske med garanterat salmonellafria vegetabiliska foderråvaror. Affärsområde Technical Products & Feed är ett bra exempel på hur vegetabiliska oljor kan spela en tung roll i samhället för miljö och hälsa.
AAK producerar produkter, baserade på vegetabilisk olja, en produkt som tas ur naturens växter. Det är produkter som inte belastar miljön. Det är därför en självklarhet för AAK att utveckla en ekonomiskt hållbar produktion med ansvarstagande för omvärlden hela vägen fram till kunden.
Det sociala ansvaret måste gå i takt med miljöansvaret och den ekonomiska utvecklingen, annars minskar företagets trovärdighet. Det är en nödvändig attityd och den är djupt förankrad i koncernens verksamhet.
Den ekologiska utvecklingen är tydlig över hela världen. Efterfrågan från AAKs kunder på ekologisk olja växer starkt och ställer krav på utvecklingsresurser inom AAK. Förutom den egna avläsningen av trender i omvärlden, arbetar AAK nära kunderna i ett intensivt utvecklingsarbete.
En bred palett av råvaror med olika egenskaper är viktiga ingredienser i företagets strategi att utveckla produkter med större värdeinnehåll. Med detta som bas och i samarbete med kunderna kan vi möta och tillfredsställa konsumenternas krav på attraktiva produkter inom livsmedels-, konfektyr- och kosmetikindustrin.
Med AAKs kunskap om naturprodukten vegetabilisk olja är det naturligt att utvecklingsarbetet i hög utsträckning fokuserar på ekologi och hälsa.
Med nio produktionsanläggningar i sju länder – Sverige, Danmark, Storbritannien, Mexiko, Nederländerna, USA och Uruguay – är AAK världsledande som producent av vegetabiliska specialfetter.
40 Medarbetare Sedan fusionen har samarbetet mellan medarbetare och alla enheter inom AAK ökat successivt.
Råvarorna hämtas från bl a Asien och Västafrika. AAK engagerar sig för en hållbar utveckling och är en av initiativtagarna till RSPO, Round Table for Sustainable Palm Oil, och GreenPalm Ltd. Därigenom bidrar AAK till att palmoljan utvinns endast genom en naturlig utveckling av jordbruket utan rovdrift.
AAKs produkter kommer från växtriket och är förnyelsebara. Det innebär en minimal belastning på miljön. Bl a används AAKs produkter som smörjmedel för exempelvis skogsmaskiner. De restprodukter, som lämnar maskinerna vid produktionen och hamnar i naturen skadar inte miljön.
AAK är representerat med inköpskontor och försäljningskontor på flera nyckelplatser i världen.
Huvudkontoret finns i Malmö och är en central mötesplats för hela koncernen med bra kommunikationer från huvudverksamheterna i Danmark och Sverige och med nära tillgång till Kastrups flygplats.
| Nyckeltal exkl IAS 39 samt engångsposter | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr om inget annat anges) | 2008 | 2007 | |||
| Nettoomsättning | 17.207 | 13.005 | |||
| Bearbetningsersättning | 3.644 | 3.134 | |||
| Bearbetningsersättning, % | 21 | 24 | |||
| Rörelseresultat | 851 | 653 | |||
| Rörelseresultatmarginal, % | 5 | 5 | |||
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | 1.226 | 1.035 | |||
| Operativt kassaflöde efter investeringar | -370 | -1.083 | |||
| Investeringar | 396 | 712 | |||
| Nettoskuld | 5.112 | 4.279 | |||
| Soliditet, % | 25 | 28 | |||
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 2,15 | 1,75 | |||
| Vinst per aktie, kr | 10,80 | 8,53 | |||
| Eget kapital per aktier, kr | 68,91 | 59,80 | |||
| Avkastning på operativt kapital, % | 11,00 | 10,90 | |||
| Avkastning på eget kapital, % | 15,30 | 15,30 | |||
| Nyckeltal inklusive IAS 39 och engångsposter (Mkr om inget annat anges) | |||||
| Rörelseresultat | 151 | 646 | |||
| Rörelseresultatmarginal, % | 1 | 5 | |||
| Rörelseresultatmarginal, % | 1 | 5 |
|---|---|---|
| Årets nettoresultat | -4 | 319 |
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | 1 | 314 |
| Hänförligt till minoritet | -5 | 5 |
| Vinst per aktie, kr* | 0,04 | 7,67 |
| Antal aktier vid periodens slut, tusental | 41.384 | 41.384 |
| Varav egna aktier, tusental | 486 | 516 |
* Beräkningen av resultat per aktie har beräknats på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier under 2008. Definitioner, se sid 95. Årsstämma, se sid 100.
Visionen består av tre viktiga delar:
– Begränsat. Rörelseresultat exklusive engångsposter och IAS 39 har utvecklats för helåren 2006 till 2008 från 455 Mkr till 851 Mkr. Det visar att vår strategi mot produkter med högre förädlingsgrad och högre marginaler är den rätta vägen för ökad avkastning på kapitalet. Samtidigt har kostnadssynergier i storleksordningen 200 Mkr realiserats. Ökade volymer och marginaler inom Chocolate & Confectionery Fats och Food Ingredients och en positiv utveckling för de senaste årens förvärv inom Food Ingredients, är de faktorer som huvudsakligen har bidragit till resultatförbättringen.
– Det är svårt att i dag förutse vilka effekter finanskrisen och det försvagade affärsklimatet kommer att ha på AAK. Historiskt sett har livsmedels- och chokladsektorerna, som svarar för över 90 procent av koncernens omsättning, visat sig vara relativt stabila över konjunkturcykler. Styrkan i den globala nedgången gör att osäkerheten är betydligt större än under tidigare lågkonjunkturer. Politiska risker och kreditrisker ökar och det är svårt att i det här skedet förutse hur konsumenterna kommer att reagera på nedgången.
– Affärsområdet Technical Products & Feed, som levererar fettsyror och vätskor som används vid metallbearbetning, är det som definitivt kommer att påverkas negativt genom det minskade kundunderlaget i pappers- och bilindustrin.
– Kassaflödet som har påverkats negativt av den kraftiga ökningen på råvarupriser 2008, kommer att utvecklas positivt under 2009. Vi har garanterat tillförseln av en viktig råvara, shea, och vi är där i en starkare position än våra konkurrenter. Specialiseringen på produkter med högre marginaler är en strategi som har utvecklats mycket väl sedan sammanslagningen 2005. Där fortsätter vi. Organisk tillväxt kombinerad med en selektiv förvärvsstrategi kommer att föra AAK framåt. En förstärkning av balansräkningen har fortsatt hög prioritet. Som sagts tidigare är det emellertid mycket svårt att förutse den djupa globala finanskrisens effekt på AAK och vår bransch.
– Vi kommer att ha starkt fokus på CSRfrågorna. Vårt ansvarstagande i alla led, mot vår lojala personal och gentemot alla i vår globala omgivning är viktig. Vi har just etablerat en koncernpolicy och den skall vi nu driva igenom i alla led och överallt där vi verkar. Respekten för de vi köper råvaror av i Asien och i Afrika är synnerligen viktig. Vi har tagit starka initiativ för att garantera en hållbar utveckling och det arbetet kommer vi att driva vidare. Lika viktigt är det för oss att de som skördar produkter för vår räkning i Afrika, själva får ta del av välståndsutvecklingen. Genom att själva vara på plats har vi en god insyn och goda möjligheter att påverka villkoren för de personer som arbetar med vår råvaruförsörjning.
– Över hela världen finns ett växande konsumenttryck mot produkter med mindre negativ påverkan på hälsan. Det är intressant att notera hur detta tryck numera finns i stort sett över hela världen. Här har vi en unik position med våra vegetabiliska produkter. Mindre transfetter och mer nyttiga fetter, nödvändiga för celluppbyggnaden i kroppen, är under utveckling.
– Vi har genomfört det vi föresatte oss och har idag ett företag med en stark position. I linje med vår strategi kunde vi utveckla allt fler produkter med högt värdeinnehåll.
– Den organiska tillväxten är stark och vi har även genomfört en del strategiska förvärv. Resultatutvecklingen sen starten har varit god. Det kan alla medarbetare i denna koncern över hela världen känna sig stolta över.
Malmö, 2 april 2009
| (Mkr) | 2006 | 2007 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 6.177 | 7.500 10.413 | |
| Bearbetningsersättning Bearbetningsersättning |
1.461 | 1.585 | 1.708 |
| kr per kilo | 1,65 | 1,76 | 1,82 |
| Rörelseresultat exkl engångsposter |
268 | 279 | 319 |
| Volymer, tusen ton | 884 | 898 | 940 |
Försäljningen ökade med 2.913 Mkr främst p g a kraftigt höjda råvarupriser och ökade volymer.
Under året har specialiseringsstrategin varit framgångsrik inom t ex barnmat, functional food och mjölkfettsersättning.
Bearbetningsersättning per kilo
Food Ingredients har fortsatt att försvara positionen som det naturliga valet av vegetabiliska oljor för en bred kundbas i en fortsatt volatil marknad med mycket hård konkurrens. Råvarukostnaden fortsatte att öka under första halvåret 2008, medan världsmarknadspriserna föll kraftigt under andra halvåret. AAK var väl förberett för att klara den kritiska perioden, och förde en tät dialog med kunderna om deras förväntningar på prisnivåer och de komplicerade faktorer som styr råvarumarknaden.
En av affärsområdets främsta styrka är dess förmåga att snabbt svara på och anpassa sig efter förändringar och nya krav inom livsmedelsindustrin. Koncernens omfattande know-how och ständiga utvecklingsarbete, gör att trender fångas upp och snabbt leder till nya produkter.
Food Ingredients har med andra ord ambitionen att utnyttja marknadens ständiga förändringar för att skapa fortsatt tillväxt.
Hälsotrenden fortsätter att dominera utvecklingen inom livsmedelsindustrin. Mindre mängd transfetter och mättade fetter driver utvecklingen mot produkter med större värdeinnehåll, vilket gynnar AAK. Kunderna möter en efterfrågan hos konsumenterna på transfettfria alternativ, respektive produkter med mindre mängd mättat fett. En relativt ny trend är den så kallade functional foods, funktionella livsmedel där AAK har en viktig fördel i att kunna erbjuda ett hälsosammare alternativ baserat på helt vegetabiliska råvaror.
Det snabbast växande marknadssegmentet inom livsmedelsindustrin är snabbmatsmarknaden, en produktgrupp som bl a omfattar färdigmat, snacks och mellanmål, en produktgrupp som kräver specialoljor för tillagningen. Fler och fler måltider intas utanför hemmet, vilket är en trend som förväntas fortsätta öka under de närmaste åren.
Marknadstrender mot ökad prioritet av spårbarhet och långsiktigt hållbara produktionsmetoder fortsätter att förstärkas inte bara för europeiska kunder utan i ökande takt också i Nordamerika. AAK stöder aktivt, som en av initiativtagarna till RoundTable for Sustainable Palm Oil (RSPO) tillsammans med Världsnaturfonden bl a från styrelseposition i organisationen, hållbara produktionsmetoder av palmolja. Under 2007 skapade AAK dotterföretaget GreenPalm Ltd, för att organisera trading av RSPOcertifikat. Detta nya AAK-bolag har ett exklusivt tvåårskontrakt med RSPO för att erbjuda köpare och säljare av palmolja en unik möjlighet till att undvika rovdrift av plantagerna. I augusti 2008 certifierades den första plantagen enligt den nya standarden och i september mäklade GreenPalm Ltd det första kontraktet enligt RSPOs certifikat. Efter många års utveckling nåddes denna betydelsefulla milsten som direkt följdes av att AAK kunde, som första företag i världen, importera palmolja med certifikat på en hållbar produktion. Detta gav stor medieuppmärksamhet och följdes av ett ökande intresse från kunder på många håll i världen och AAK fick tillfälle att presentera sin syn på hållbar produktion, något som kommer att bli en nyckelfråga för företagets profilering under de kommande åren.
Food Ingredients har flera stora konkurrenter. De främsta är ADM, Bunge och Cargill när det gäller standardprodukter och IOI Loders samt Fuji Oil inom special- och nischprodukter. I Europa finns det därtill 120 lokala raffinaderier som sammantaget bidrar till en stark konkurrens på marknaden. Marknaden som helhet präglas av hård konkurrens. Inom vissa segment har dock AAK fördel av sin spjutspetsposition inom produktutveckling, i synnerhet när det gäller mjölkfettsersättare, oljor och fetter till bageriindustrin och specialfetter till modersmjölksersättningar.
Produkterna kan indelas i tre huvudkategorier. De enklaste utgörs av bulkoljor och här återfinns de flesta konkurrenterna.
Nästa kategori utgörs av de mer kundanpassade lösningarna, som möter specifika kundkrav avseende funktion, produktionsanpassning, hälso- eller marknadsföringsaspekter.
Kategorin specialprodukter är i sin tur uppdelade i fyra olika produktgrupper: Mejeri, Bageri, FoodService och Nutrition. AAK strävar efter att klättra i värdekedjan och öka andelen specialprodukter. Idag är fördelningen mellan standard- och specialprodukter relativt jämnt fördelad.
Då transporter svarar för en relativt stor del av totalkostnaden är Food Ingredients i hög utsträckning en regional verksamhet, även om specialprodukter
med högre förädlingsvärde har en globalare räckvidd än rena standardprodukter.
Affärsområdets flexibilitet som marknadsaktör börjar redan i produktionsanläggningen. Den komplexa infrastrukturen har utformats med fokus på både effektivitet och flexibilitet, vilket kännetecknar hela värdekedjan, från råvaruleverans och lagring, genom hela förädlingsprocessen fram till packning och transport till kunden.
En starkt bidragande orsak till att kunderna föredrar Food Ingredients är det faktum att produkterna alltid utvecklas med målsättningen att de ska tillföra värde i kundens slutprodukt. En jämn och hög kvalitetsnivå är självklart också viktig, liksom hög produktsäkerhet. I båda dessa avseenden ligger AAK väl framme i förhållande till branschen i övrigt. Till följd av ett gediget applikationskunnande, en förmåga att snabbt anpassa verksamheten till förändringar på marknaden och ett nära samarbete med kunderna kan marknaden ständigt erbjudas näringsriktiga produkter med extra funktionalitet.
Under de senaste åren har AAK utvecklat åtskilliga nya produkter. För samtliga marknader har fokus varit att sänka andelen mättat fett. Ett exempel är Essence™ som lanserats för den amerikanska bageriindustrin.
Akomix är ett nytt glassfett. Produkten karakteriseras av höga nivåer hälsosamma fleromättade fetter. Konceptet erbjuder AAKs kunder en möjlighet att i sin tur erbjuda sina kunder mer hälsosamma produkter. Det är ytterligare ett exempel på hur AAK utvecklar nya produkter i tätt samarbete med sina kunder.
InFat™ är en ny produkt för ingredienser till modersmjölksersättning. Under året gjordes ett genombrott i detta marknadssegment, som har utvecklats till ett av de viktigaste och snabbast växande segmenten för Food Ingredients.
Under året utnyttjades möjligheten att kombinera anställdas kompetenser i olika länder för utvecklingsprojekt och för att sättas in som resurser där behoven uppstod. Som exempel kan nämnas att produkter och teknologi framgångsrikt har förts över från Storbritannien till Mexiko.
Med förvärvet av Croda Food Services i Storbritannien under 2007 fick AAK tillgång till ett nytt produktsortiment vilket gjorde det möjligt att förse bageriindustrin med processhjälpmedel baserade på vegetabiliska oljor. Förvärvet kompletterade AAKs befintliga sortiment av margarin, shortenings och fyllningsfetter. Företaget stärkte sin konkurrensförmåga på den lokala marknaden i Mexiko genom att överföra denna teknologi från verksamheten i Storbritannien.
Liknande aktiviteter planeras och har gjorts under året för att bredda produktportföljen i Mexiko med möjligheter att nå nya kunder. Det kommer att bidra till att stärka företagets position som en ledande aktör i regionen och en framgångsrik del av AAK i världen.
Utsikterna för 2009 bedöms som goda. Strategin för det kommande året är att bibehålla marknadsandelen inom standardprodukter på hemmamarknaderna, samtidigt som man ökar tillväxten för mer förädlade produkter.
För att uppnå dessa mål kommer Food Ingredients att fortsätta expansionen av sitt specialsortiment, vilket delvis ska ske genom att man ökar förädlingsgraden för redan befintliga produkter. Detta skall åstadkommas genom en attraktiv produktportfölj under ständig utveckling och starka långvariga kundrelationer.
Med utgångspunkt från fabrikerna i Danmark och Sverige är AAK marknadsledande i Norden. Företaget erbjuder ett komplett sortiment till livsmedelsindustrin. Genom förvärvet av Rapsona i Sverige har AAK befäst sin ställning som leverantör av vegetabiliska oljor inom FoodService segmentet (restaurang, storhushåll och bageri).
Ställningen som en av de ledande leverantörerna av specialoljor till barnmatsindustrin befästes genom investeringen i en ny produktionsenhet under 2008.
Den nya fabriken i Sverige utgör tillsammans med den nederländska fabriken basen för satsningen på barnmatssegmentet.
AAK har traditionellt en stark ställning som leverantör till livsmedelsindustrin i Central- och Östeuropa. Året har präglats av intensiv konkurrens och dess påverkan av den globala finanskrisen.
Fokus i Storbritannien var att försvara de uppnådda marknadsandelarna och att integrera de förvärvade nya verksamheterna, vilket gjordes med framgång. Basen
i företagets verksamhet fortsätter att vara anläggningen i Hull. De vegetabiliska oljor som produceras från bl a palm, solros och raps används framför allt inom livsmedelsindustrin i Storbritannien. Ett av de viktigaste kundsegmenten är bageriindustrin.
Som en följd av etableringen av AAK Bakery Services i Oldham 2007 har företaget fått tillgång till ytterligare breddat produktsortiment för bageriindustrin. Det har stärkt AAKs relationer med några av de större aktörerna på marknaden.
Food Ingredients märkessortiment Prep är marknadsledande i Storbritannien, vilket omfattar vegetabiliska oljor för fritering och stärkte ytterligare sitt varumärke med nya produkter. Prep Premium introducerades på marknaden. Det är ett sortiment av vegetabiliska oljor av hög kvalitet för inblandning i olika såser av hög klass. Efterfrågan har varit över förväntan.
Dessutom lanserades under året ett sortiment av egna såser under varumärket Lion. Varumärket, som blev AAKs genom förvärvet av Lion Foods 2006. Verksamheten har bytt namn till AAK Foods och har sin bas i Runcorn.
På den mexikanska marknaden är AAK nu det näst största företaget inom vegetabiliska oljor i ett land med många konkurrenter. AAK har ett bra renommé för kvalitet, servicenivå och utvecklingsförmåga.
Food Ingredients kan se tillbaka på ett framgångsrikt år med betydande tillväxt. Landet växer inte bara genom den ökande inhemska konsumtionen utan inte minst som en växande produktionsbas för marknaden i USA. Produktionsanläggningen i Morelia är lokaliserad centralt, mitt bland de stora livsmedelsproducenterna. Hälsotrenden som präglat livsmedelsindustrin i USA, fortsätter att bryta mark i Mexiko och multinationella producenter driver utvecklingen mot att använda mer hälsosamma oljor och fetter i sina produkter.
Food Ingredients erbjuder kunderna ett brett produktsortiment för de flesta verksamheterna inom livsmedelsindustrin. Det viktigaste produktsortimentet är fetter för bagerinäringen, snacks, friteringsoljor, margarin och andra alternativ till animaliska fetter.
I USA mötte AAKs produkter under året hög efterfrågan på marknaden för industriella råvaror. Tillväxten bromsades dock upp av fullt kapacitetsutnyttjande och USA-verksamheten kunde därför inte ta vara på den möjligheten till tillväxt under 2008.
Med bas i Port Newark, New Jersey, i den nordöstra och tätt befolkade delen av landet har AAK en utmärkt position i förhållande till de flesta konkurrenterna som är baserade i Mellanvästern.
Den nordamerikanska marknaden för vegetabiliska oljor karakteriseras av en växande medvetenhet om olika hälsoaspekter. Efterfrågan fortsätter att öka för vegetabiliska oljor utan transfett eller hydrerat fett. Som en ytterligare utmaning efterfrågar kunderna lägsta möjliga mängd mättat fett. Food Ingredients är bra rustat för att möta denna trend. AAKs huvudsakliga styrka ligger i förmågan att ligga ett steg före dagens produkttrender och kundernas förväntningar. Utmärkta kundrelationer, skickliga tekniker baserade på fältet och en flexibel produktion säkrar ett bolag som kan leverera lösningar, anpassade för att möta efterfrågan hos kunderna. Detta betyder att utveckling av nya produkter och lösningar är ett område som prioriteras högt inom Food Ingredients.
Sommaren 2007 förvärvade AAK UK Croda Food Services, specialister på oljor och fetter till bageriindustrin. Verksamheten har bytt namn till AAK Bakery Services och har sin bas i Oldham i Storbritannien. Avsikten med förvärvet var att bredda erbjudandet till bageriindustrin. På mindre än 18 månader har Bakery Services nått stora framgångar.
Utgångspunkten för varje fusion är att produkterna och tjänsteerbjudandena kompletterar varandra. I detta avseende fanns goda förutsättningar för en framgångsrik fusion.
AAKs aktiviteter mot bagerinäringen i Storbritannien har i många år bestått av en bred palett av produkter såsom margarin och andra fetter för bageri- och konfektyrprodukter. Förädlat från vegetabiliska oljor, med varumärken som Kingcup, Suncup, Crisbak, Hedlex och Sweetex, tillhör de mest kända och uppskattade inom bagerinäringen. Med konstant hög kvalitet har dessa väl genomtestade och beprövade produkter ständigt utvecklats och anpassats till att möta efterfrågan från bageriindustrin.
Med köpet av Croda Food Services förs mer än 50 års erfarenhet samman till en ny verksamhet med flera nya produkter och service för kunderna. Dessutom tillfördes ytterligare know-how och kapacitet för utveckling av nya produkter.
Ett bra exempel på att AAK har kunskapen att kunna möta kundernas efterfrågan på skräddarsydda lösningar är samarbetet med det största oberoende brödbageriet i Storbritannien – Warburtons.
Warburtons är en av de mest välkända konsumentprodukterna i Storbritannien. Företaget har 13 produktionsenheter. Vårt gemensamma arbete innebär utveckling och leverans av olika smörjmedel, oljor, specialfetter och emulgeringsmedel. Med dessa produkter och applikationer har AAK Bakery Services kunnat bidra till Warburtons utveckling genom åren.
Idag bidrar AAK med såväl stöd åt Warburtons produkt- som produktionsutveckling liksom till den dagliga verksamheten. AAK kommer att vara delaktig i den utveckling Warburtons står inför med ett nytt bageri i Bristol i södra Storbritannien.
I framtiden kommer nya hälsoprodukter, som AAK och Warburtons utvecklar i nära samarbete.
Utöver den nationella expansionen i Storbritannien står AAK Bakery Services inför en ambitiös tillväxt på exportmarknaderna. De exporterar redan produkter och service till mer än 20 marknader och har planer på att expandera ytterligare.
Genom projekt där teknologin förs över i AAKs globala organisation skall planerna förverkligas. Utvecklingen i Mexiko utgör ett utmärkt exempel. Bakery Services har tillsammans med AAK Mexico utvecklat och tagit i bruk en ny produktionsanläggning.
Verksamheten inom Bakery Services har utvecklats bra och har en klar strategi för den framtida utvecklingen.
Mot bakgrund av detta har 2008 medfört några tydliga utmaningar enligt Ken Johnston, som är ansvarig för Bakery Services.
– 2008 har varit ett utmanande år, särskilt med tanke på de höga kostnaderna för rapsoljan, som är en av våra viktigaste råvaror. Vi måste därför fokusera på att begränsa prisökningarna, möta förväntningar från våra kunder tillsammans med en rad förbättringsåtgärder. Här ingår kostnadsbesparingar och maximerade synergieffekter med andra produktionsanläggningar i AAK. I framtiden måste vi arbeta hårt för att försäkra oss om att behålla vårt försprång och möta förväntningarna hos våra kunder världen över.
– Jag tror att 2009 kommer att bli ett bra år för AAK Bakery Services, avslutar Ken Johnston.
Affärsområde Chocolate & Confectionery Fats tillverkar vegetabiliska specialfetter som används för att ersätta kakaosmör i chokladprodukter samt specialprodukter för kosmetikindustrin. Marknaden för chokladfetter är i stark tillväxt, vilket har ytterligare accentuerats under 2008. AAK har en global, ledande position.
Världsmarknaden omfattar en total konsumtion av konfektyrprodukter, baserade på choklad, på omkring cirka 7 miljoner ton. Tillväxten på global bas är omkring 2,6 procent.
AAK utvecklar och marknadsför produkter baserade på vegetabiliska fetter (lipider) för användning inom kosmetikindustrin. Trenden för naturliga råvaror inom kosmetikindustrin tillsammans med AAKs unika produkter har givit en kraftig tillväxt inom kosmetiksegmentet de senaste åren.
| (Mkr) | 2006 | 2007 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning Bearbetningsersättning |
3.351 1.019 |
3.914 1.270 |
4.878 1.653 |
| Bearbetningsersättning kr per kilo* Rörelseresultat exkl |
3,51 | 4,42 | 5,47 |
| engångsposter | 164 | 356 | 547 |
| Volymer, tusen ton | 290 | 288 | 302 |
* Justerat för volymförlust motsvarande erhållen preliminär försäkringsersättning. Försäljningen för affärsområdet ökade till följd av högre CBE-volymer samt högre råvarupriser.
Den största tillväxten inom affärsområdet Chocolate & Confectionery Fats står CBE (Cocoa Butter Equivalents) för med tvåsiffrig tillväxt. Möjligheten att ersätta en del av kakaosmöret med jämförbara alternativ av andra vegetabiliska fetter, öppnade en marknad där AAK har varit framgångsrikt.
Förutom tillväxten inom CBE (Cocoa Butter Equivalents) har AAK framgångsrikt introducerat nya produkter inom CBR (Cocoa Butter Replacer) och CBS (Cocoa Butter Substitute). AAK har ett brett produktsortiment med specialiserade och skräddarsydda kakaosmöralternativ, vilket gör detta till ett mångfacetterat affärsområde. Varje steg av värdekedjan kräver specialistkompetens – från råvaruinköp till marknadsföring och försäljning. AAK har en unik expertis och ambitionen är att i nära samarbete med kunderna utveckla kompetensen inom området.
Choklad- och konfektyrmarknaden präglas i stor utsträckning av att tillverkarna är globala. Sex tillverkare, Mars, Nestlé, Cadbury, Kraft, Ferrero och Hershey dominerar tillsammans 60 procent av marknaden.
AAK förser marknaden med produkter till största delen från anläggningarna i Aarhus (Danmark), Karlshamn (Sverige), Hull (Storbritannien), Morelia (Mexiko), New Jersey (USA) och Montevideo (Uruguay) men viss produktion är även förlagd till Zaandijk (Nederländerna).
Kakaosmör är en ingrediens i alla slags chokladprodukter. En av de starkaste drivkrafterna för att ersätta kakaosmöret med AAKs kakaosmörsersättare är priset.
För att kunna tillverka ett brett specialsortiment av ersättningsfett för kakaosmöret krävs en mängd olika exotiska råvaror, varav shea är den viktigaste. De flesta av AAKs produkter baseras på eller innehåller fett som utvunnits ur shea. Andra viktiga råvaror är palm- och palmkärnolja, vilka i huvudsak kommer från Malaysia.
Sheaträden växer vilt i Västafrika. Shea skördas av lokalbefolkningen, som plockar den nedfallna frukten. Dessa köps upp lokalt och
handlas sedan på en marknad där industrins inköpare möter den lokala säljaren.
Man räknar med att den totala årliga mängden shea i Västafrika uppgår till 1.800.000 ton. Den del av skörden som inte tas om hand ruttnar på marken, medan resten skördas av lokalbefolkningen. Cirka 400.000 ton konsumeras lokalt, och cirka 200.000 ton når exportmarknaderna.
AAKs åtgärder i Västafrika har resulterat i en stabil situation som gör att AAK kan möta den starkt ökande efterfrågan på CBE på ett tillfredsställande sätt.
AAKs produkter kan ersätta kakaosmör. De adderar också egenskaper till slutprodukterna. Flera av AAKs produkter garanterar högre fettbloms- och temperaturstabilitet, medan andra ger bättre konsistens och optimerade
kristalliseringsegenskaper.
AAKs kunderbjudande omfattar bl a fyllningsfetter, fetter för chokladöverdrag och gjutna chokladprodukter samt specialfetter för bredbara produkter.
Det breda produktsortimentet är resultatet av målinriktat utvecklingsarbete, som sedan många år tillbaka bedrivs i egna laboratorier, i kombination med ett nära samarbete med kunderna. Därmed präglas också utvecklingsarbetet av en stark marknadsorientering, som syftar till att hela tiden ligga steget före. AAKs målsättning är att leverera innovativa lösningar som återspeglar marknadstrenderna och därmed förutser kundernas behov.
AAK uppnår i sin nya form den kritiska massa som ger utrymme för utveckling i alla avseenden, från att skapa en ny generation specialfetter för att göra optimala investeringar i nya processteknologier.
En av de mest betydande milstolparna 2007 var uppförandet av världens största anläggning för produktion av CBE i Aarhus (Danmark). Denna anläggning kommer att garantera möjligheten att fullfölja strategin att utveckla en ledande position inom Chocolate & Confectionery Fats.
En brand inträffade i slutet av 2007, vilket har begränsat produktionskapaciteten större delen av 2008.
Positionen på den snabbt växande marknaden i Latinamerika har ytterligare stärkts genom att marknaden kunnat förses med produkter från den lokala anläggningen i Uruguay.
Dessutom har den ökande marknaden för ersättningsprodukter för kakaosmör i USA kunnat försörjas från produktionsanläggningen i Port Newark (USA).
Sammanfattningsvis har den globala produktionsstrategin möjliggjort att AAK har kunnat stå upp mot den kraftiga ökningen av efterfrågan på ett effektivt sätt.
Under året har AAKs världsomspännande försäljnings- och produktorganisation utvecklats vidare med större representation närmare kunderna, stödd av en stark vision att utveckla AAKs världsledande position inom vegetabiliska fetter för choklad- och konfektyrindustrin.
I denna process är det heltäckande globala nätverket avgörande för AAKs kontakt med marknaden. Det är inte bara en länk till olika geografiska marknader, utan är också en garant för att företaget har kontroll över globala trender och förändringar.
En av de starkaste trenderna är den allt viktigare hälsoaspekten. Konsumenterna blir mer medvetna och kunnigare, vilket har ökat efterfrågan på nyttigare fetter. AAK, som har en flexibel och samtidigt målinriktad produktutveckling, ligger väl framme i detta avseende och kan möta de nya konsumentkraven.
Chocolate & Confectionery Fats sortiment utgör ingredienser i produkter av mer eller mindre lyxkaraktär. Över hela världen är detta en växande marknad, i synnerhet i de så kallade utvecklingsländerna med snabbt växande ekonomier. För att utvecklas med denna trend försöker AAK hela tiden att bli ännu globalare i sitt agerande på marknaden, samtidigt som förädlingsvärdet ständigt ökar i produktportföljen.
AAK är den största leverantören på choklad- och konfektyrmarknaden. Bland konkurrenterna finns företag som Fuji Oil och IOI Loders.
AAK utvecklar och säljer produkter baserade på vegetabiliska fetter under varumärket Lipex® för användning i hud- och hårvårdsprodukter, make-up och olika hygienartiklar för tvätt, dusch och bad. Lipex®-familjen innehåller produkter med allt från mjukgörande egenskaper till produkter med biologisk effekt, t ex anti-age. Dessutom finns produkter för parenteral nutrition.
AAK har arbetat med lipider inom kosmetik under många år och har en erfarenhet som gör företaget till en av världens främsta specialister inom området.
Alla produkter från AAK baseras uteslutande på vegetabiliska oljor, till skillnad från de syntetiska, animaliska eller mineraloljebaserade, som är vanliga i kosmetik- och hudvårdsprodukter.
Produkterna är globala, och säljs över hela världen. De främsta konkurrenterna är världsomspännande företag såsom Cognis och Croda. Hälften av marknaden för kosmetikprodukter representeras av tio globala aktörer med varumärken som L'Oreal, Proctor & Gamble, Unilever, Beiersdorf (Nivea) och Estée Lauder.
Antalet konsumenter ökar i takt med att kundunderlaget på marknaden för hud- och hårvårdsprodukter breddas. Samtidigt växer också intresset bland manliga kunder. Nya geografiska marknader öppnas efter hand som konsumenterna i växande ekonomier får högre disponibel inkomst och den potentiella kundkretsen ökar därmed successivt.
Parallellt syns en fortsatt stark hälso- och miljömedveten trend, med fler kunder som i växande grad efterfrågar hälsosamma och säkra produkter. Kunden vill till följd av detta ha nya produkter fria från syntetiska, animaliska och mineraloljebaserade ingredienser.
Sortimentet baseras på olika naturliga och förnyelsebara råvaror. Sheafettets välgörande egenskaper har gjort dem till de mest efterfrågade råvarorna inom kosmetikindustrin. Bl a erbjuder sheafettet, tack vare sina mjukgörande och fuktbindande egenskaper, en eftertraktad hudkänsla samtidigt som den med sina antiinflammatoriska funktioner tillför värdefull bioaktivitet.
Bland övriga exotiska råvaror finns mango, illipe, mandel, sesam, vindruva, aprikos och kokos. Även den svenskodlade rapsoljan (Canola) har ett högt innehåll av värdefulla bioaktiva lipider som är bra för t ex känslig hy och babyvård.
Det pågår en ständig vidareutveckling av produktsortimentet. En stor del av utvecklingsarbetet bedrivs i nära dialog med företagets kunder. Denna dialog omfattar såväl tekniska som kommersiella aspekter, vilket gör AAK väl förtroget med varje kunds individuella behov och önskemål.
För närvarande koncentreras en stor del av produktutvecklingen på att framställa produkter med vissa specifika funktioner och aktiva substanser. Syftet är att skapa nya ingredienser som kombinerar grundläggande funktioner, t ex fuktgivande eller rengörande, med mer avancerade funktioner såsom att skydda mot UV-strålning och miljörelaterade föroreningar.
| (Mkr) | 2006 | 2007 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1.057 | 1.307 | 1.578 |
| Bearbetningsersättning | 202 | 233 | 238 |
| Bearbetningsersättning | |||
| kr per kilo | 0,78 | 0,79 | 0,79 |
| Rörelseresultat exkl | |||
| engångsposter | 53 | 65 | 56 |
| Volymer, tusen ton | 261 | 295 | 301 |
Försäljningen 2008 ökade med 271 Mkr. Bearbetningsersättningen förbättrades p g a ökade volymer inom foderfetter.
Bearbetningsersättning per kilo
Rörelseresultat exkl engångsposter och IAS 39
Rörelseresultatet exkl engångsposter på 56 Mkr var 14 procent lägre än förgående år.
Volymerna ökade 6 tusen ton jämfört mot föregående år.
Affärsområde Technical Products & Feed är ett bra exempel på vegetabiliska oljors roll i samhället för miljö och hälsa. Affärsområdet spänner över smörjmedel i maskiner för skogsavverkning, där den vegetabiliska oljan minimerar problem vid utsläpp i naturen till ingredienser i djurfoder. Användbarheten av de vegetabiliska oljorna är ett exempel på hur affärsidén i AAK resulterar i en produktbredd. Stearinljus tillverkade av fettsyra minskar koldioxidutsläppen, den vegetabiliska smörjoljan som spills från en motorsåg går tillbaka till naturen. Utfodring av mjölkkor kan ske med garanterat salmonellafria vegetabiliska foderråvaror.
AAK tillverkar fettsyror, vilka marknadsförs under varumärket Tefacid, samt glycerol. Båda produktslagen utvinns genom en spaltning av fettmolekylen.
Fettsyror används främst som råvara inom den kemtekniska industrin, där de vidareförädlas till t ex aminer och estrar. Dessa används sedan som insatsvaror inom flera applikationsområden, t ex papperskemikalier, tvål, tvättmedel, gummi och plast. Ett exempel på en produkt som uteslutande består av fettsyra är stearinljus.
Glycerol används i så vitt skilda produkter som t ex kosmetik, sprängämnen, målarfärg och livsmedel. Merparten av AAKs kunder finns inom den kemtekniska industrin.
På den europeiska marknaden för fettsyra och glycerol innehas huvudrollerna av Croda (Uniqema), Cognis och Oleon. Strukturomvandlingen på marknaden fortsätter, vilket kommer att resultera i färre men större aktörer.
Under varumärkena Binol och BioSafe utvecklar, tillverkar och marknadsför AAK miljövänliga tekniska oljor som metallbearbetningsvätskor och smörjoljor för verkstadsindustrin samt hydraul- och sågkedjeoljor till skogs- och entreprenadbranschen.
En ökad miljömedvetenhet i samhället och på marknaden har en starkt positiv effekt på försäljningen. När man inom verkstadsindustrin ersätter mineraloljor med Binolprodukter uppnås flera fördelar som förbättrad prestanda i form av smörjegenskaper, lägre totalkostnad och inte minst, en betydligt bättre arbetsmiljö.
24
Att Binolprodukterna baseras på förnyelsebara råvaror begränsar ytterligare deras påverkan på miljön. Samtidigt som totalmarknaden för smörjmedel krymper tar bioalternativen allt större marknadsandel.
Kunderbjudandet utgörs huvudsakligen av olika produktgrupper inom proteiner och foderfetter. När man pressar rapsfrön utvinns dels rapsolja, dels rapsmjöl. Rapsmjölet vidareförädlas vid anläggningen i Karlshamn och marknadsförs under varumärket ExPro™, en produkt som ökar foderproteinets effektivitet och höjer mjölkavkastningen hos nötkreatur. Denna produkt säljs främst till den nordiska foderindustrin, där affärssektor Feed har en ledande ställning på marknaden för bypassproteiner.
Feeds sortiment omfattar dessutom både fasta bypassfetter och flytande foderfetter. Merparten av foderfetterna används som ingredienser i foder till nötkreatur, och i viss mån till svin och fjäderfä. Fodrets sammansättning påverkar i hög grad bl a avkastningen hos mjölkkor samt tillväxthastigheten hos svin och fjäderfä.
Inom foderindustrin läggs allt större vikt vid spårbarhet och fodersäkerhet, vilket bidrar till AAKs tillfredsställelse över att kunna garantera salmonellafria produkter – en garanti som gör företaget unikt i branschen.
De huvudsakliga konkurrenterna är ADM, Bunge, Cargill, Berg & Schmidt samt små, regionala producenter.
Affärsområdet utnyttjar bl a en del av de restprodukter som uppstår vid produktionen av livsmedelsoljor i AAKs övriga verksamheter. Det är produkter med låga marginaler och som inte tål höga transportkostnader och marknaden är därför regional, främst norra Europa.
På fettsyror och glycerol är AAK marknadsledande i Norden, där merparten av produkterna avsätts och har fortsatt att säkra denna starka logistiska position i Norden. Andra viktiga marknader är Tyskland, Polen och Ryssland. Ungefär 85 procent av försäljningen utgörs av fettsyror, medan glycerol svarar för återstående cirka 15 procent.
En övervägande del av produkterna säljs på den nordiska marknaden. I Norden säljs produkterna direkt till slutförbrukaren under varumärkena Binol och BioSafe. På övriga marknader samarbetar AAK med olika partners och försäljningen sker då i stället under deras varumärken.
För foderråvaror gäller att 98 procent av AAKs försäljning går till Norden, där AAK är marknadsledande.
Till skillnad från övriga delar av AAK är affärsområdet mer konjunkturkänsligt, vilket präglade det sista kvartalet starkt.
2008 har präglats av höga råvarupriser, som påverkats både av den allmänna uppgången på jordbruksvaror och de höga oljepriserna. Affärsområdet konkurrerar om råvaror med energisektorn. Marginalerna har därmed pressats. Efterfrågan på fettsyror minskade under fjärde kvartalet p g a lågkonjunkturen.
Den totala marknaden för metallbearbetningsvätskor till verkstadsindustrin i Norden fortsatte att minska under 2008, och speciellt kännbar blev den kraftiga inbromsningen under fjärde kvartalet.
Även hydrauloljemarknaden minskade under 2008.
Marknaden för foderråvaror är statisk och utan tillväxt. AAK kan dock notera en stabil ökning på marknader utanför Sverige för både ExPro™ och foderfetter.
| Innehåll | Sida |
|---|---|
| Vårt globala ansvar27-28 | |
| Miljö- och socialt ansvar28-31 | |
| Vegetabilisk olja är basen i | |
| AAKs verksamhet32-34 | |
| Utveckling med miljö och hälsa i fokus35-37 | |
| Produktionsanläggningar38-39 | |
| Medarbetare 40-41 |
Detta avsnitt i årsredovisningen pekar på det arbete som pågår inom koncernen och i koncernens kontakter med omvärlden. Det beskriver ansvarstagande för en hållbar utveckling i produktionen med socialt ansvarstagande, miljövänliga transporter, förhållningssätt till kunder och leverantörer samt inte minst till den egna personalen och hur denna resurs tas tillvara med respekt och ansvar.
Ansvaret för ledning, kontroll och implementering av koncernens CSR-arbete fördelas mellan koncernchef, koncernledning, styrgrupp CSR, koncernens CSR-ansvarige och de lokala CSR-grupperna på respektive verksamhetsplats enligt beslut i koncernledningen.
AAKs målsättning är att skapa CSR-värde för företagets olika intressegrupper – framför allt kunder, leverantörer, aktieägare och medarbetare.
AAK producerar produkter, baserade på vegetabilisk olja. Det är därför en självklarhet för AAK att utveckla en ekonomiskt hållbar produktion med ansvarstagande för omvärlden hela vägen fram till kunden.
Det sociala ansvaret måste gå i takt med miljöansvaret och den ekonomiska utvecklingen samt med beaktande av bolagets konkurrenskraft annars haltar företagets trovärdighet. AAK erbjuder aktivt kunderna t ex certifierad olja eller GreenPalm Certificate som alternativ. Det är dock upp till kunden själv att bestämma val av råvara
och slutprodukt. Det är en nödvändig attityd och den är djupt förankrad i koncernens verksamhet.
Ytterligare ett exempel är AAKs samarbetsavtal med FNs utvecklingsprogram (UNDP). Målsättningen är att installera multifunktionella plattformar i Burkina Faso – dels för att bekämpa fattigdomen, dels för att stödja AAKs strategi för att få fram mer shearåvara.
Vetskapen om de positiva effekterna för såväl lokalbefolkningen som för AAKs råvaruförsörjning har lett till att AAK och UNDP har förberett ett utökat samarbete med målsättningen att installera ytterligare multifunktionella plattformar i området kring BoboDioulasso i Burkina Faso.
AAK har sedan länge tagit ett antal CSRinitiativ. CSR-frågorna kommer att vidareutvecklas successivt. Landvinningar görs och utveckling mot mer miljövänlig teknik sker ständigt. AAK styr med policies, som reglerar förhållningssättet för koncernen för att bidra till en hållbar utveckling med ekonomisk bärkraft. Dessa policies är en viktig del i koncernledningens agenda och förankras i regelbundna möten och genom kommunikation med personal, leverantörer och kunder.
I sitt handlande stödjer AAK de 10 principerna för mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, miljö och bekämpning av korruption som FN har fastslagit inom ramen för sitt Global
Compact-initiativ, och använder principerna som en viktig utgångspunkt för sitt hållbarhetsarbete.
I sin verksamhet och i sitt samarbete med företagets intressenter tar AAK hänsyn till sociala aspekter och miljöfrågor. Vi använder våra resurser i prioritetsordning på grundval av riskbedömningar och inflytandesfär.
Vi stöder och respekterar skyddet av internationella mänskliga rättigheter och har en ständig bevakning av att vi inte bidrar till missbruk av mänskliga rättigheter inom den sfär som vi kan påverka.
Vi upprätthåller föreningsfriheten och erkänner rätten till kollektiva förhandlingar.
Vi accepterar inte några former av tvångsarbete, såsom livegenskap, straffarbete, slaveri och människohandel, eller omhändertagande av viktiga personliga handlingar som tillhör de anställda.
Vi accepterar inte att barn anställs. Minimiåldern för anställning ska lägst motsvara den ålder vid vilken den obligatoriska skolgången avslutas, dock lägst 15 år (14 år i vissa utvecklingsländer).
Där detta är tillåtet i nationell lag kan barn i åldrarna 12-15 år utföra några timmars lätt arbete per dag. Arbetet får inte inkräkta på barnens skolgång.
Särskilda försiktighetsåtgärder vidtas för unga anställda under 18 år för att skydda dem mot olyckor och hälsoskador.
Vi bedriver eller stöder inte någon form av diskriminering när vi rekryterar och anställer personal. Anställningsbeslut ska fattas på grundval av relevanta och objektiva kriterier.
Vi följer alla tillämpliga lokala och nationella normer för arbetstider och övertid.
Löner och förmåner, inklusive övertidsersättning, utgår minst enligt minimikraven i lokala och internationella lagar och bestämmelser. Lönenivån är tillräcklig för att garantera de anställda en acceptabel levnadsstandard.
Vi meddelar de anställda i rimlig tid om större förändringar som väsentligt kan påverka dem.
Vi strävar efter att erbjuda alla anställda en säker arbetsmiljö. Lämpliga rutiner för att värna om hälsa och säkerhet tillämpas. Som ett minimun följer vi alla lokala och nationella lagar om hälsa och säkerhet i de länder där vi verkar.
Vi skyddar de anställda mot fysiska, verbala, sexuella och psykologiska trakasserier, övergrepp och hot på arbetsplatsen.
Vi strävar efter att minimera vår verksamhets inverkan på miljön genom ett ansvarsfullt ledarskap, utbredd miljömedvetenhet och användning av teknik som har liten miljöpåverkan. Vi är medvetna om att det är mer kostnadseffektivt att förebygga miljöförstöring än att försöka reparera skador på miljön i efterhand.
Vi motarbetar alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning.
AAK är en världsledande producent av sheafetter för choklad- och kosmetikaindustrin, mycket tack vare en stark lokal närvaro i Västafrika. Det innebär också ett stort socialt och etiskt ansvar och AAK har egen personal på plats för att garantera att verksamheten i alla led sker med respekt för människor och natur.
Skörden av shea-frukterna är en viktig inkomstkälla för lokalbefolkningen. Kvinnorna i byarna tar ett stort ansvar för familjens ekonomi.
AAKs egen personal kontrollerar att inget barnarbete förekommer. Barnen följer ofta med mamman och i de fall de deltar i skörden är det på barnets villkor. För att säkerställa hur verksamheten bedrivs, reste 2001 ett särskilt team av hållbarhetsrevisorer 15.000 km genom de länder där AAK handlar med shea. Deras rapport var positiv och visade att inget barnarbete förekom.
Men rapporten noterade den låga levnadsstandarden som ett problem. Därför inleddes ett samarbetsprojekt med FNs utvecklingsprogram UNDP, i syfte att långsiktigt öka levnadsstandarden hos de kvinnor som plockar frukterna.
Ett sådant initiativ var att förbättra kvinnornas vardagsliv. Med tillgång till enklare maskiner har såväl arbetet med shean som hushållsarbetet förenklats.
Det har i sin tur fått till följd högre inkomster, byarnas ekonomi förbättrats och man får råd att hålla barnen i skola. Idag driver befolkningen egna småföretag som initialt har finansierats med mikrolån.
Palmolja är en viktig råvara för AAK. Dess goda egenskaper har inneburit en växande marknad för AAK. Men konkurrensen om palmoljan är hård. Den är ett alternativ för produktion av alternativa bränslen för fordonsindustrin. På mindre än ett decennium har produktionen fördubblats.
EU har som mål att 10 procent av drivmedlen för transporter skall vara förnybara
år 2020 – drygt hälften från biobränslen och resten från andra källor. Såväl Indien som Kina har omfattande utvecklingsprogram för både bioetanol och biodiesel. Jordbruksprodukter speciellt odlade för biodrivmedel inkluderar majs och sojabönor, främst i USA, liksom vete, linfrön och raps i Europa, sockerrör i Brasilien och palmolja i Sydostasien. Indien ökar sina plantager för jatropha, ett oljeproducerande träd, för sin biodieselproduktion. Men palmoljan är ett tilltalande alternativ och innebär ökad konkurrens om en av AAKs viktigaste råvaror.
AAK har tidigt tagit sitt ansvar för att värna om en hållbar produktion. Ett exempel på detta är det nära samarbetet med Roundtable for Sustainable Palm Oil (RSPO).
RSPO startade som ett samarbete mellan industri- och miljöorganisationer och idag finns över 200 organisationer som medlemmar världen över. Syftet är att främja hållbar produktion av palmolja. Den stora framtidsfrågan är hur man kan kombinera bevarandet av bilogiskt mångfald i artrika regnskogar med ekonomiskt uthålligt och konkurrenskraftigt produktionssystem.
En idé som utvecklats av AAK är "book & claim". Det bygger på en certifikatshandel. Den stora fördelen med detta system är att det kan fungera i harmoni med bulkhandeln.
AAK arbetar långsiktigt och är fast beslutna att medverka till en ekologisk och hållbar utveckling, att ta hänsyn till miljön, samt hälsan och säkerheten för de människor som påverkas av AAKs verksamhet. AAK har engagerat sig i debatten med olika föredrag och inlägg runt om i världen.
AAK har sedan lång tid tillbaka gjort leverantörsbedömningar av sina olika råvaruleverantörer. När det nu finns godkända palmproducenter vill vi givetvis kunna förse våra kunder med certifierad palmolja. Mängden kommer att vara begränsad till en början, och man får räkna med att den certifierade oljan kommer
att bli dyrare än standardprodukten.
AAK har en särskilt utvecklad modell för kritiska leverantörer i råvaruanskaffningskedjan. Dessutom finns rutiner för t ex andra "kritiska" inköp, tillsatser, processhjälpmedel, emballage, transporter, mm.
Med kritiska leverantörer i råvaruanskaffningskedjan avses både olja/fett-leverantören men också kritiska serviceuppdrag kring anskaffningen (tankinstallatörer i hamn, surveyors, båttransportör) eftersom dessa också har en stor påverkan på slutresultatet. Leverantörer bedöms och godkänns dels med checklistor och dels via besök och utvärdering på plats.
Samtliga leverantörer ska vara godkända för att få användas. Minimikravet är ett godkännande via checklistor men med stora regelbundna leverantörer görs en fördjupad bedömning på plats. En årlig plan görs över vilka som ska utvärderas via besök.
Samtliga underlag, rapporter och poängsättningar finns i en leverantörsdatabas.
AAK tillverkar, utvecklar och marknadsför miljövänliga tekniska oljor som metallbearbetningsvätskor och smörjoljor för verkstadsindustrin, samt hydraul- och sågkedjeoljor till skogs- och entreprenadbranschen.
En ökad miljömedvetenhet i samhället och på marknaden har en starkt positiv effekt på försäljningen av miljövänliga tekniska oljor. När man inom verkstadsindustrin ersätter mineraloljor med miljövänliga tekniska oljor uppnås flera fördelar som förbättrad prestanda i form av smörjegenskaper, lägre totalkostnad och inte minst, en betydligt bättre arbetsmiljö.
Att produkterna baseras på förnyelsebara vegetabiliska råvaror begränsar ytterligare deras påverkan på miljön. Samtidigt som totalmarknaden för smörjmedel krymper tar bioalternativen allt större marknadsandel.
AAK tillverkar fettsyror, samt glycerol. Fettsyror och glycerol tillverkas av vegetabiliska råvaror som är förnyelsebara; en egenskap som kommer att värderas allt högre i framtiden.
Båda produktslagen utvinns genom en spaltning av fettmolekylen och båda används inom en lång rad olika applikationsområden.
Fettsyror används främst som råvara inom den kemtekniska industrin. Dessa används sedan som insatsvaror inom flera applikationsområden, t ex papperskemikalier, tvål, tvättmedel, gummi och plast. Ett exempel på en produkt som uteslutande består av fettsyra är stearinljus som alternativ till parafinljus som är baserad på mineralolja.
Glycerol används i så vitt skilda produkter som t ex kosmetik, sprängämnen, målarfärg och livsmedel.
För snart tio år sedan genomförde SIK Svenska Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB en LCA-studie (Livscykelanalys) på raps-, palm- och sojaolja på uppdrag av AAK. Resultaten pekade på palmolja som den minst miljöpåverkande i alla avseenden. Rapsoljan låg nära palmoljan i några fall och var lite sämre i andra. En uppdatering av denna studie, som genomfördes under 2008 med
nya data och med de senaste metoderna, ger en betydligt mer komplex bild. Man kan fråga sig om det över huvud taget är relevant att t ex införa koldioxidmärkning av produkter mot den bakgrunden. Det krävs ingående studier och grundlig analys vid tolkning av data för att ge en så rättvisande bild som möjligt.
Resultatet av livscykelanalyserna visar på en komplex bild och man kan inte dra entydiga slutsatser av dessa.
AAK strävar efter att bidra till en långsiktig ekologisk utveckling genom att producera och saluföra produkter som under sin livscykel har en minimal miljöpåverkan. Miljöhänsyn är hela företagets ansvar och varje anställd spelar en viktig roll.
Med utgångspunkt från företagets inställning är man helt övertygad om att följa såväl internationella som nationella överenskommelser med en långsiktig uthållig utveckling som mål. På grund av den starka kopplingen mellan miljöaktiviteter och den nationella lagstiftningen arbetar AAK regelbundet med miljöfrågor på lokal nivå.
Forskning och utveckling: I forsknings- och utvecklingsprojekt skall ambitionen vara att utveckla miljövänliga teknologier, produkter och paketering.
Lagstiftning och reglering: AAKs industriella drift skall tillmötesgå den rådande miljölagstiftningen och tillämpa dokumenterade miljöledningssystem.
Sverige: Det långsiktiga energiarbetet med att öka användningen av biobränslen för ångproduktion har resulterat i minskad användning av fossila bränslen, vilket inneburit en reduktion om 83 procent mellan åren 2003-2007 och ytterligare 23 procent 2007-2008.
Åtgärder för att minska ljudnivån inom produktionen har gjorts.
Med kunskapen om fett har affärerna utvecklats. Företagets historia går mer än 100 år tillbaka. Redan mycket tidigt var man aktiv för att komplettera råvaror som raps, solrosor och majs med produkter från Asien och Afrika.
Idag är produkter från palmodlingar och från det vilt växande sheaträdet viktiga råvaror, som förs hem för att raffineras i anläggningarna världen över och för att fraktionera och utvinna fett för olika användningsområden.
En bred palett av råvaror med olika egenskaper är viktiga ingredienser i företagets strategi att utveckla produkter med större värdeinnehåll. Med detta som bas och i samarbete med kunderna kan vi möta och tillfredsställa konsumenternas krav på attraktiva produkter inom livsmedels-, konfektyr- och kosmetikindustrin.
AAK har omfattande kunskaper om fetter och deras egenskaper. De är resultatet av decenniers verksamhet inom ett område som är livsnödvändigt för människor.
En fettfri kost medverkar inte till en snabbare viktnedgång. Det är vårt totala kaloriintag som avgör om vi blir överviktiga. Om dessa kommer från fett, kolhydrater eller protein spelar mindre roll. Minst 20 procent av energin ska komma från fett och större delen av fettintaget bör komma från fisk, skaldjur och vegetabiliska fetter. Sambandet mellan hjärt- och kärlsjukdom och kostens sammansättning har visat sig bero bland annat på vilken typ av fett det rör sig om, snarare än om den totala mängden fett. Mättade fettsyror och transfettsyror har en negativ effekt på blodets kolesterol medan omättade fetter har gynnsamma effekter.
Vegetabiliska oljor innehåller essentiella fettsyror, det vill säga fettsyror kroppen inte själv kan framställa utan vilka måste tillföras genom kosten. Det finns två typer av essentiella fettsyror – Omega 3 och Omega 6. Dessutom är vegetabiliska fetter viktiga källor till flera vitaminer, bl a vitamin E och K.
Fett är alltså ett livsnödvändigt ämne. Det är också omdebatterat. I sådana sammanhang övervärderas ofta de negativa egenskaperna. De nyttiga och för kroppen nödvändiga egenskaperna kommer ofta inte fram i den allmänna debatten.
Det finns olika typer av fett. I huvudsak delas dessa in i fyra grupper. Mättat fett och transfett höjer kolesterolhalten medan omättat fett sänker den.
Transfett och mättat fett ökar risken för hjärtoch kärlsjukdomar. Myndigheter i de flesta länder arbetar för att minska intaget av såväl mättat fett som transfett.
För att kunna erbjuda ett brett utbud av specialfetter används ett stort antal råvaror, varav raps, palm och shea är de mest förekommande.
För AAK är palmoljan av stor betydelse. Den har ett brett användningsområde – från choklad till livsmedel och kosmetik. Den är ett bra alternativ till härdat fett. Den är halvfast i rumstemperatur, vilket gör den attraktiv vid tillverkning av många olika livsmedel. Med palmoljan går det att eliminera transfettet ur många livsmedelsprodukter. Därmed har också efterfrågan ökat i Europa, där kunskapen om transfettets påverkan på hälsan blivit allt mer spridd.
På ett decennium har världsproduktionen av palmolja mer än fördubblats. Malaysia har passerats av Indonesien som världens ledande producent av palmolja. De två länderna står tillsammans för cirka 90 procent av produktionen i världen. Den kraftiga tillväxten av produktionen har ökat trycket på känsliga naturområden i delar av tropikerna.
33 AAK årsredovisning 2008
En annan råvara med ökad betydelse för AAK är shea. Den har använts i Västafrika sedan urminnes tider både i matlagning och som hudvårdsprodukt. Först på senare år har vi i västvärlden upptäckt sheans goda egenskaper. AAK tog snabbt initiativet och har blivit en världsledande producent av shea. Sheaträdet växer vilt på savannen och den bästa råvaran återfinns i Sahelområdet i Västafrika; Burkina Faso, Benin, Mali, Elfenbenskusten och Ghana. Det är också i dessa länder som AAK har byggt upp en omfattande leverantörskedja, från kontor i städerna till lokala plockare ute i bushen.
Frukten är känslig och måste plockas direkt från det att den ramlat ned på marken. Den måste därefter bearbetas och torkas. Frukterna samlas in av kvinnorna ute i byarna och köps sedan av AAKs personal i området, en närhet som säkerställer både tillgång och kvalitet. Vi har också lokala laboratorier som kontrollerar kvaliteten en sista gång innan shean skeppas till AAKs fabriker för vidare bearbetning.
Raps odlas i Europa, Indien, Kina, Australien och Kanada. I Europa dominerar höstrapsen medan Kanadas stränga vintrar gör att endast vårraps kan odlas. Oljan är rik på nyttiga Omega-3-fettsyror och har lägst halt mättade fettsyror av alla oljor.
Soja är en av de äldsta odlade växterna i världen och används huvudsakligen som ingrediens i matlagningsfett, majonnäs, friteringsolja, salladsolja och som en del i margarin.
Precis som tobak, majs och jordnötter kommer solros ursprungligen från de tropiska delarna av Central- och Sydamerika. Argentina, Ryssland, Ukraina och EU dominerar produktionen idag.
Bomullsbusken odlas över hela världen, men de viktigaste regionerna är Kina, Indien, Amerika och Pakistan. Olja från bomullsbusken används inom ett flertal livsmedelsområden.
Majs odlades ursprungligen av indianer i Latinamerika. Idag ligger de viktigaste odlingsområdena förutom i Amerika, i Öst- och Sydeuropa. Oljan används huvudsakligen som sallads- och matlagningsolja.
Kokosnötpalmen är en av de mest mångsidiga växterna och används inom så vitt skilda områden som livsmedel och byggnadsmaterial.
AAKs kunskap om fett är bred. Den är resultatet av decenniers verksamhet inom ett område som är livsnödvändigt för människor.
Med AAKs kunskap om naturprodukten vegetabilisk olja är det naturligt att utvecklingsarbetet i hög utsträckning fokuserar på ekologi och hälsa.
Den ekologiska utvecklingen är tydlig över hela världen. Efterfrågan från AAKs kunder på ekologisk olja växer starkt och ställer krav på utvecklingsresurser inom AAK. Förutom den egna avläsningen av trender i omvärlden, arbetar AAK nära kunderna i ett intensivt utvecklingsarbete.
Tyskland leder utvecklingen. Under 2008 lanserades 177 nya livsmedelsprodukter, baserade på ekologisk olja. I Norden är det Finland som ligger först i spåret med 53 nya produkter, Sverige 22 och Norge 13.
AAK har ambitionen att bli marknadens ledande leverantör. Bara under hösten kunde AAK ställa tre nya produkter, baserade på ekologiskt odlade vegetabiliska oljor.
Dessa tre nyutvecklade produkter kompletterar det övriga sortimentet med biologiska produkter för AAKs kundstruktur.
Ett av de stora utvecklingsstegen för InFat™, ersättning för modersmjölk för spädbarn, togs 2007. Under 2008 togs en särskild produktionsanläggning i bruk i Karlshamn. Produkterna säljs via ett med Enzymotec gemensamägt bolag, Advanced Lipids AB.
Modersmjölksersättning, baserad på traditionella vegetabiliska oljor kan öka risken för förstoppning hos spädbarn. Med InFat™, där AAK och Enzymotec ändrat strukturen så att den liknar modersmjölk, elimineras dessa problem.
InFat™ är ett bra exempel på hur kunskapen om vegetabiliska oljor hos AAK, resulterar i en produkt som nu levereras globalt.
InFat™ är redan inne i nästa utvecklingssteg. Dess balanserade sammansättning gör det utmärkt som del av barnmaten för småbarn som växer.
AAK driver ett intensivt utvecklingsarbete för att öka möjligheterna att kunna ersätta kakaosmöret med produkter utan transfett. AAK har nu nått det stadiet i sin utveckling att kunder, som använder konfektyrprodukter med chokladöverdrag, baserat på CBR (Cocoa Butter Replacers) nu har ett icke hydrerat transfritt alternativ, Akopol NH 60, att tillgå. Produkten kan därmed innehållsdeklareras som vegetabiliskt fett utan tillägget "hydrerat".
AAK, har under de senaste åren arbetat med många nya applikationer till kosmetikindustrin, och som i dialog med kunderna förts ut på konsumentmarknaden. Varumärket Lipex®
är det samlade namnet på de produkter som är grunden i AAKs utvecklingsarbete.
Den absolut viktigaste egenskapen hos produkterna i Lipex® familjen är att kunna erbjuda god funktion med produkter av naturligt ursprung. Alla produkter från AAK baseras uteslutande på vegetabiliska oljor. Därmed kan AAKs kunder hitta sina råvaror inom Lipex® familjen, som kan ersätta syntetiska, animaliska eller mineraloljebaserade råvaror, vilka är vanliga i kosmetik- och hudvårdsprodukter.
Under året har utvecklingen resulterat i flera nya produkter, baserade på Omega 3 och Omega 6. Genom att kombineras med oljor som har höga halter av naturliga antioxidanter har man lyckats ge de ingående oljorna längre livslängd (liksom till synes för de damer och herrar som smörjer in dem i ansiktet).
Margarin har funnits i 150 år och utvecklingen fortsätter. AAKs allt djupare kunskap om fettmolekylens egenskaper löser allt fler problem.
Margarin kan ges speciella egenskaper och anpassas till specifika användningsområden. Men utvecklingen tar nu en annan riktning. Kraven på mjölkfritt, fritt från soja och en produkt med få E-nummer i sin märkning gör att efterfrågan på shortening ökar.
Margarin består till 80 procent av fett och 20 procent vattenfas. För att vattnet inte skall separera från fettet krävs tillsats av
emulgeringsmedel. Shortening består till 100 procent av fett. Med tillsats av emulgatorer eller aromer utvecklas de speciella egenskaper kunderna efterfrågar för sin produktion. Genom olika sammansättningar av fetter har man ytterligare möjlighet att skräddarsy sin shortening. Ordet shortening kommer från fettets förmåga att bryta upp glutennätverket i degen för att hindra att en hård sammanhängande struktur bildas i degen.
Utvecklingen av shortening har givit en produkt med många goda egenskaper som tilltalar bagerinäringen.
AAKs shortening finns i olika applikationer som tillsats i deg för brödbakning. Akobake BC är en shortening som gör att chokladöverdrag i kex och kakor behåller sin glans ända till sista förbrukningsdagen. Akobake är helt fri från härdade fetter och därför också fri från transfettsyror. Akocreme S100 är en ny produkt för krämer och fyllningar. För första gången har man lyckats utveckla en transfri produkt och utan hydrerat fett som gör det möjligt att vispa krämerna för fyllningar i olika bageriprodukter.
Modern västerländsk kost innehåller normalt för lite fleromättade fettsyror. Dessa är nödvändiga, men kan inte produceras av kroppen utan måste tillsättas. Omega 3 fettsyror finns framför allt i fisk. Den som inte äter fisk måste få i sig Omega 3 på annat sätt.
Hälsotrenden är tydlig. Den genomsnittliga konsumenten vet idag vad man skall äta för att må bra. Trots detta är övervikt och, som effekt av denna, hjärt- och kärlsjukdomar stora problem. I viss mån kan detta förklaras bort med att vi varken har tid eller kunskap om att laga mat med naturliga råvaror. Det blir alltmer snabbmat eller halvfabrikat.
Det är därför naturligt för AAK att kontinuerligt utveckla produkter, som ger kroppen den tillsats av nyttiga fettsyror som behövs för att vi skall må bra.
Specidol är en sådan produkt. AAKs kunder kan med tillsats av Specidol i sina produkter erbjuda konsumenterna en mer hälsosam mat. Specidol finns i mejeriprodukter, bröd, dressingar och färdigmat.
Kokosolja har under lång tid varit en viktig råvara för produktion av glass. Men en nackdel i kokosolja är den höga halten av mättade fettsyror. AAK har därför utvecklat Akomix LS30, som bl a ger glassen samma formstabilitet som kokosoljan.
Akomix gör att vi kan njuta av glass med hälsosammare profil.
Som ett led i AAKs utvecklingsarbete används AAK Academy™ för att utbilda kunder i de vegetabiliska oljornas och fetternas egenskaper. Över 1.000 personer har sedan början på 90-talet fått ta del av AAKs kunskaper om fettmolekylen och träffa den expertis som dagligen arbetar med att utveckla produkter vilka med råvarubas i naturen kan utvecklas till nyttiga och hälsosamma produkter som marknadsförs över hela världen.
Med nio produktionsanläggningar i sju länder – Sverige, Danmark, Storbritannien, Mexiko, Nederländerna, USA och Uruguay – är AAK världsledande som producent av vegetabiliska oljor. Under 2008 togs en ny anläggning för produktion av CBE i bruk i Aarhus, Danmark. En äldre fabrik, som skadades vid en brand i december 2007 kunde återstartas under fjärde kvartalet. I Karlshamn, Sverige, invigdes en ny anläggning för produktion av ett snabbväxande produktsortiment av modersmjölksersättning och barnmat.
92 anställda
Viktigaste verksamheter: Raffinering, bulkutlastning, tappning på kartong. Produkter: Specialfetter för bageri och övrig livsmedelsindustri samt special-
344 anställda
Viktigaste verksamheter: Alla större processer inom oljor och fetter, från oljeutvinning till raffinering till bulkutlastning och till fat/kartongtappning.
Produkter: Specialfetter till choklad- och konfektyrfetter, som omfattar ett komplett transfritt sortiment och ett flertal DFAprodukter (mjölkfettsersättare) samt specialprodukter för bageri och övrig livsmedelsindustri.
12 anställda
Viktigaste verksamheter: Alla viktiga processer inom oljor och fetter. Produkter: Specialprodukter för choklad- och konfektyrindustrin för den sydamerikanska marknaden.
459 anställda
Viktigaste verksamheter: Raffinering, bulkutlastning, kartongtappning. Produkter: Oljor och fetter för restauranger
och storhushåll, bulkoljor, specialprodukter för bageri, kosmetik och läkemedel.
Oldham: 55 anställda Produkter: Oljor och fetter för restauranger och storhushåll.
418 anställda
Viktigaste verksamheter: Alla större processer inom oljor och fetter (baserat på vegetabilisk olja), oljeutvinning, fraktionering, raffinering, bulkutlastning och kartongtappning. Största produktionsenheten för CBE-fetter.
Produkter: Specialfetter för choklad- och konfektyrindustrin, bulkoljor, specialprodukter för kosmetik och läkemedel.
648 anställda
Viktigaste verksamheter: Alla större processer inom oljor och fetter (baserat på vegetabilisk olja), oljeutvinning,
raffinering, fraktionering, bulkutlastning och kartongtappning. Produkter: Från enkla oljor till specialfetter för choklad och konfektyr, kosmetik och läkemedel samt för en rad livsmedelsapplikationer som omfattar ett komplett transfritt sortiment och ett flertal DFA-produkter (mjölkfettsersättare). Produktion specialoljor till barnmat, foderråvaror, tekniska oljor, fettsyror och glycerol.
62 anställda
Viktigaste verksamheter: Raffinering, bulkutlastning, kartongtappning. Produkter: Ett flertal olika specialprodukter, från transfria pulverfetter till ingredienser till modersmjölksersättningar och bageriprodukter.
Sedan fusionen har samarbetet mellan medarbetare och alla enheter inom AAK ökat successivt. Global Leadership Academy var en naturlig plattform för att initiera ytterligare samarbete och utbyte mellan deltagarna. Även andra grupper deltar nu i arbetet i syfte med att öka kunskapsutbytet och samarbetet inom koncernen.
Det naturliga och nödvändiga samarbetet som från start etablerades mellan HR-funktionerna i Sverige, Danmark och Nederländerna har under året kompletterats globalt.
HR-gruppens huvudsakliga mål och inriktning är att stödja det globala tänkandet, att stödja förändringsprocessen och implementeringen av AAKs värderingar. HR-gruppen kommer också att driva projekt med bl a utveckling av personal och ett ökat personellt utbyte mellan koncernens fabriker och stimulera en ökad arbetsrotation.
En annan prioriterad uppgift är att stödja utvecklingen av medarbetare och organisation.
Under året har ett omfattande ledarutvecklingsprogram lanserats och genomförts. Programmet "Global Leadership Academy" har omfattat cirka 100 chefer utifrån ett globalt perspektiv.
Fusionen 2005 präglades inledningsvis av kunden i fokus samt internt arbete kring synergieffekter och kostnadsbesparingar. Parallellt infördes en ny organisationsstruktur och ett intensifierat arbete med långsiktig vision och strategi inleddes.
Under åren efter fusionen blev det alltmer tydligt att en viktig grundsten för framtiden var att skapa ett globalt AAK, som innebär ett uttalat vi-tänkande, oavsett land och bolagstillhörighet.
En förutsättning för att lyckas med strategiimplementeringen och att skapa ett globalt företag är att koncernen har motiverade och engagerade medarbetare på alla nivåer.
För att kunna åstadkomma detta krävs en förståelse och samsyn när det gäller utveckling på kort och lång sikt.
Koncernledningen beslutade att Global Leadership Academy skulle utgöra den gemensamma plattformen för kommande utveckling av ledarskap i koncernen.
Programmet genomfördes under första halvåret 2008 och innehållet har varit inriktat på:
| Medelantal anställda 2008 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | Män | Kvinnor | |||
| Sverige | 648 | 500 | 148 | ||
| Danmark | 418 | 316 | 102 | ||
| Mexiko | 344 | 284 | 60 | ||
| Nederländerna | 62 | 51 | 11 | ||
| Storbritannien | 459 | 361 | 98 | ||
| Uruguay | 12 | 7 | 5 | ||
| USA | 92 | 76 | 16 | ||
| Ceylon | 516 | 470 | 46 | ||
| Övriga | 72 | 35 | 37 |
Resandet är en naturlig, vardaglig och nödvändig del av verksamheten i alla globala företag. Men tekniken ger i dag stora möjligheter att minska resandet. Förändringen drivs genom ett ökat medvetande om belastningen på miljön. För att kunna minska antalet resor och därmed minska miljöbelastningen har AAK utrustat åtta verksamhetsplatser med videoanläggningar för konferenser. Totalt 1.500 videomöten genomfördes under året. Vid 300 av dessa möten skulle en resa vara nödvändig om inte videoanläggningarna fanns. Dvs under ett år har 20 procent av mötena som tidigare innebar resor kunnat ersättas av videomöten.
En inom IT-världen accepterad beräkningsmetod, ger ett resultat av minskade utsläpp av koldioxid på 40 ton från AAK under det första året.
En efterkalkyl på investeringen i anläggningarna visar med en beräknad kostnad per person och resa på 10.000 kr att anläggningarna innebar en direkt besparing för företaget på 6 Mkr under det första året. Efterhand som vanan vid att använda systemen växer kommer med stor sannolikhet antalet videomöten att öka och resandet minska ytterligare.
Att tjäna pengar på att handla med råvaror på den globala marknaden i dessa turbulenta tider för världsekonomin är verkligen en utmaning. För Ernesto Zamudio, Trading Manager vid AAK UK.
Ernestos arbete består av att köpa och sälja vegetabiliska oljor, som olja från palm och soja, på världsmarknaden med bästa möjliga resultat för AAK.
– Vi handlar med palmolja på marknaderna i Malaysia och Indonesien. Därför börjar telefonen ringa redan klockan sju på morgonen och håller på fram till elvatiden då dessa marknader stänger, berättar Ernesto.
– På samma gång handlar vi med våra mäklare i Europa, och förbereder oss för marknaden i Chicago, som öppnar på eftermiddagen.
– Det är en utmaning att arbeta på en så laddad marknad, där priset på ett ögonblick kan ändras dramatiskt, berättar Ernesto. Ett avslut kan vara mycket lönsamt om du är i rätt position när marknaden vänder. Vi har en stram strategi för att minska riskerna, och
håller en noggrann kontroll över utvecklingen på marknaden av såväl aktier, valutor, råolja, spannmål och metaller.
– Ibland kan arbetet vara stressande med tanke på att rätt beslut måste fattas i förhållanden som gäller för världsekonomin just nu.
Marknaden är mycket volatil beroende på de extraordinära händelser vi har sett under de senaste månaderna. Regeringar världen över presenterar lösningar för att lätta på allmänhetens bördor från lågkonjunkturen. Idag kan vi se banker världen över presentera beslut om sänkta räntor och stödplaner för företag i kris. Som om inte detta var nog, måste vi även vara uppmärksamma på pirater. Dessa kapar fartyg som transporterar olja från Asien till Europa.
– Vi har mött dessa problem då ett fartyg med palmolja kapades förra året utanför Somalias kust. Fartygen seglar från Asien genom Adenbukten och genom Suezkanalen och risken är störst runt Somalia. Denna episod medförde fjorton dagars försening. Det finns dock andra alternativ, men de tar längre tid.
Ernesto är van vid att resa runt i världen. Han lämnade sitt jobb i Mexiko för jobbet i Hull för två och ett halvt år sedan.
– Jag studerade i Colchester i England mellan 1999 och 2000.
När jag fick erbjudandet om att flytta tog jag möjligheten, säger Ernesto som förklaring till att han accepterade erbjudandet och flyttade till Storbritannien med familjen.
– Jag var van vid skillnaden i väderlek sedan tidigare, säger Ernesto, så det var ingen överraskning för mig. Och min son föddes här. Han är redan van vid vädret så för honom är det för varmt när vi besöker släkten i Mexiko.
– Jag attraheras av AAK, slutar han. Det är ett företag som tar hänsyn till miljö och som tar socialt ansvar.
| Sida | |
|---|---|
| Förvaltningsberättelse 43 | |
| Resultaträkning för koncernen 48 | |
| Kassaflödesanalys för koncernen49 | |
| Balansräkning för koncernen 50 | |
| Förändringar i koncernens eget kapital52 | |
| Resultaträkning för moderbolaget53 | |
| Balansräkning för moderbolaget54 | |
| Förändringar i moderbolagets eget kapital 56 | |
| Kassaflödesanalys för moderbolaget56 | |
| Noter 57 | |
| Finansiell riskhantering 63 | |
| Revisionsberättelse 85 |
Mkr om inget annat anges
Styrelsen och verkställande direktören för AarhusKarlshamn AB (publ), organisationsnummer 556669-2850, med säte i Malmö, avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret januari - december 2008 och koncernredovisning för räkenskapsåret januari - december 2008.
All finansiell information under denna rubrik är exklusive engångsposter och IAS 39.
Nettoomsättningen var 17.207 Mkr (13.005), en ökning med 4.202 Mkr eller 32 procent som främst beror på kraftigt ökade råvarupriser och ökad volym inom CBE-segmentet.
Bearbetningsersättningen ökade med 510 Mkr eller 16 procent till 3.644 Mkr. 75 procent av koncernförbättringen av bearbetningsersättning kom från Chocolate & Confectionery Fats. Bearbetningsersättningen per kilo ökade med 11 procent från 2,12 kr/kg till 2,36 kr/kg, främst till följd av en ökad specialisering.
Rörelseresultatet för helåret 2008 uppgick till 851 Mkr (653), vilket var en ökning med 198 Mkr eller 30 procent. Förändringar i valutakurser sedan årets början påverkade rörelseresultatet negativt med 1 Mkr. Erhållen försäkringsersättning avseende olyckan i Aarhus i december 2007 på 304 Mkr har inkluderats i rörelseresultatet ovan om 851 Mkr. Utöver de 851 Mkr har 47 Mkr under första kvartalet intäktsförts avseende december 2007 vilket är betraktat som en engångspost avseende 2008. Skaderegleringen pågår med berörda försäkringsbolag men är ännu inte avslutad. Slutregleringen kan förväntas leda till ytterligare betydande positiva effekter på koncernens rörelseresultat och kassaflöde hänförligt till inkomstbortfall och sakskadeersättning. Först när en slutreglering är avslutad kan AAK lämna ett definitivt besked om huruvida försäkringsersättningen helt eller till vilken del kompenserar AAK för inkomstbortfall och merkostnader med anledning av olyckan.
Kassaflödet från den löpande verksamheten var 17 Mkr (-383). Rörelsekapitalet ökade med 56 Mkr, främst till följd av strategisk uppbyggnad av shealagren i början av året samt snabbt ökande råvarupriser. Mot slutet av andra kvartalet började pristrenden för vegetabiliska oljor falla. Denna utveckling accelererade under tredje och fjärde kvartalet, och de väsentligt lägre råvarupriserna kommer med tiden att minska koncernens rörelsekapital och förbättra kassaflödet 2009.
Koncernens nettoinvesteringar uppgick till 387 Mkr (700). Efter investeringar, förvärv och avyttringar var kassaflödet -370 Mkr (-1.083).
Rörelseresultatet inklusive engångsposter och IAS 39 uppgick för helåret till 151 Mkr (646). Resultatet inkluderar en IAS 39-effekt (marknadsvärdering av finansiella instrument) om -747 Mkr (143).
IAS 39-effekten har under en längre tid varit positiv. Denna trend har nu vänt p g a det allt snabbare prisfallet för råvaror under tredje och fjärde kvartalet. IAS 39-effekten kan medföra stor resultatpåverkan, både positiv och negativ, i enskilda kvartal beroende på kontraktsmix, råvarupris- och valutautveckling. IAS 39-effekten har ingen kassaflödespåverkan utan är endast en redovisningsteoretisk effekt.
Operativt säkras råvarupriser genom terminskontrakt eller genom inköpskontrakt till fastpris. Vidare valutasäkrar koncernen alla transaktionsrisker. Det innebär att bearbetningsersättningen för varje försäljningskontrakt är säkrat. Säkringsredovisningen enligt IAS 39 tillämpas inte. I den interna uppföljningen marknadsvärderas samtliga försäljningskontrakt och råvaruinköp (inklusive lager) avseende både råvarupriser och valutakurser. Enligt IAS 39 får bara kontrakt som ej är avsedda för fysisk leverans marknadsvärderas vilket medför att det uppstår en skillnad mellan den interna och externa redovisningen. Det är denna effekt som AAK rapporterar som en IAS 39-effekt.
Finansnettot var -288 Mkr (-198) och resultatet efter finansnetto uppgick till -137 Mkr (448).
Den positiva skatteeffekten i resultaträkningen är främst hänförlig till uppskjuten skatt på IAS 39-effekten men har också påverkats av en sänkt skattesats i Sverige. Den underliggande skattesatsen exklusive uppskjuten skatt på IAS 39-effekten är uppskattningsvis 30 procent.
Nettoresultatet för helåret uppgick till -4 Mkr (319) varav 1 Mkr är hänförligt till moderbolagets aktieägare. Vinst per aktie uppgick till 0,04 kr (7,67).
Soliditeten var 22 procent (31 december 2007: 28 procent) vilken har påverkats av den negativa IAS 39-effekten. Soliditeten exklusive IAS 39-effekten var 25 procent (31 december 2007: 28 procent).
Koncernens eget kapital per den 31 december 2008 uppgick till 2.383 Mkr (31 december 2007: 2.443 Mkr) och balansomslutningen var 11.078 Mkr.
Med engångsposter 2008 avses försäkringsersättning, 47 Mkr, som intäktsfördes under första kvartalet 2008 men avsåg december 2007. Engångsposter 2007 avser omstruktureringskostnader om 150 Mkr tagna i andra kvartalet 2007.
Den nya koncernen, AarhusKarlshamn AB (AAK), bildades den 29 september 2005 genom en sammanslagning mellan Aarhus United A/S och Karlshamns AB. Motivet var att skapa en världsledande koncern inom vegetabiliska specialfetter, som med större kritisk massa skall växa snabbare, skapa en konkurrenskraftigare kostnadsstruktur och en effektivare kapitalanvändning.
Affärsområdena är: Chocolate & Confectionery Fats, Food Ingredients samt Technical Products & Feed. Koncernens gemensamma funktioner ingår i Group Functions. Tillväxten för koncernen genereras genom en kombination av organisk tillväxt och förvärv.
Chocolate & Confectionery Fats har en världsledande position som successivt skall utvecklas på en alltmer global arena.
Food Ingredients har starka regionala positioner i framför allt Europa och Amerika.
Technical Products & Feed har starka positioner i norra Europa och kommer att fokusera på tillväxt i närområdet genom sin starka knytning till Karlshamnsenheten i Sverige som innebär omfattande samordningsfördelar.
För att öka integrationen framåt i värdekedjan har AAK förvärvat Rapsona AB. Det nyförvärvade företaget, som är baserat i Järfälla norr om Stockholm, förser bland annat restauranger, storhushåll, bagerier och mindre färdigmatsproducenter med en rad olika produkter baserade på vegetabilisk olja. Med en beräknad omsättning på cirka 70 Mkr har Rapsona en stark ställning inom sin huvudverksamhet i den svenska livsmedelsindustrin.
Det rationaliseringsprogram som beslutades 2007 berör huvudsakligen de svenska och danska produktionsenheterna. I linje med tidigare uppskattningar kommer det att ge årliga besparingar på 100 Mkr med fullt genomslag 2010 till en kostnad av 150 Mkr. Denna kostnad resultatfördes andra kvartalet 2007.
Den 4 december 2007 inträffade en explosionsartad brand i AAKs fabrik i Aarhus.
Olyckan inträffade i den del av fabriken där det framställs vegetabiliska oljor för användning som komponenter i specialfetter för choklad- och konfektyrprodukter, främst CBE.
Vid tidpunkten för olyckan stod AAKs nya fabrik för specialfetter – huvudsakligen CBE men även högkvalitativa fyllningsfetter och andra specialfetter – klar för provdrift. Den nya fabriken togs i drift under första kvartalet 2008. I november 2008 hade företaget återställt skadade byggnader och skadad infrastruktur i den äldre fabriken, och sedan dess har produktionen fortgått.
Enligt överenskommelse mellan AAK och berört försäkringsbolag har rutiner etablerats för preliminär hantering av beräknat bortfall och uppkomna merkostnader med anledning av olyckan. För att kunna kvalitetssäkra dessa beräkningar har också AAK anlitat en för ändamålet särskilt kvalificerad oberoende revisor. I samråd med berört försäkringsbolag fastställs för varje månad preliminärt utfall av bortfall och uppkomna merkostnader baserat på underliggande material granskat av nämnda revisor. Betalningskraven har byggt på AAKs egna preliminära bedömningar av de skador som olyckan gav upphov till.
Fram till dagens datum har AAK erhållit försäkringsersättningar om sammanlagt cirka 351 Mkr (inklusive 47 Mkr hänförligt till december 2007) hänförligt till inkomstbortfall och sakskadeersättning avseende olyckan den 4 december 2007.
Förhandling kring skaderegleringen pågår med försäkringsbolagen men är ännu inte avslutad. Slutregleringen kan förväntas leda till ytterligare betydande positiva effekter på koncernens rörelseresultat och kassaflöde hänförligt till inkomstbortfall och sakskadeersättning. Först när en slutreglering är avslutad kan AAK lämna ett definitivt besked
om huruvida försäkringsersättningen helt kompenserar AAK för inkomstbortfall och merkostnader med anledning av olyckan.
Vid tidpunkten för sammanslagningen av Aarhus United A/S och Karlshamns AB under 2005, innehade Aarhus egna aktier. Eftersom Aarhus kom att acceptera det offentliga erbjudandet, erhöll Aarhus aktier i AAK i utbyte mot de egna aktierna. Till följd av detta äger Aarhus idag 485.614 aktier i AAK, vilket motsvarar 1,17 procent av kapitalet och rösterna. Styrelsen har nu fattat beslut om att ogiltigförklara Aarhus aktier och har därför beslutat att föreslå årsstämman 2009 att minska aktiekapitalet med de ogiltigförklarade aktiernas kvotvärde.
Efter att årsstämman har fattat beslut om minskning av aktiekapitalet i enlighet med styrelsen förslag och detta beslut har registrerats av Bolagsverket, kommer varje utestående aktie i AAK att motsvara en större andel av kapitalet i bolaget.
Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång.
Det är svårt att i dag förutse vilka effekter finanskrisen och det försvagade affärsklimatet kommer att ha på AAK. Historiskt sett har livsmedels- och chokladsektorerna, som svarar för över 90 procent av koncernens omsättning, visat sig vara relativt stabila över konjunkturcykler.
Styrkan i den globala nedgången kan dock göra att osäkerheten blir betydligt större än under tidigare lågkonjunkturer. Politiska risker och kreditrisker ökar och det är svårt att i det här skedet förutse hur konsumenterna kommer att reagera på nedgången.
Fettsyror och vätskor som används vid metallbearbetning, vilka båda tillhör Technical Products, kommer att påverkas mer negativt av det minskade kundunderlaget i pappersoch bilindustrin.
Kassaflödet som har påverkats negativt av den kraftiga ökningen av råvarupriserna 2008, kommer att utvecklas positivt 2009.
En förstärkning av balansräkningen har fortsatt hög prioritet.
Specialiseringen på produkter med högre marginaler är en strategi som har utvecklats mycket väl sedan sammanslagningen 2005. Organisk tillväxt kombinerad med en selektiv förvärvsstrategi kommer att föra AAK framåt.
AAKs finansiella mål är att växa snabbare än den underliggande marknaden och att generera starka kassaflöden. Målsättningen är också att successivt förbättra avkastningen på operativt kapital.
Styrelsens målsättning, att med beaktande av koncernens resultatutveckling, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter, föreslå årliga vinstutdelningar som motsvarar minst 30-50 procent av årets resultat efter skatt för koncernen.
Valberedningen för AAK föreslår inför årsstämman den 19 maj 2009 att antalet styrelseledamöter skall vara tio och att omval sker av samtliga nuvarande styrelseledamöter. Valberedningen föreslår vidare omval av Melker Schörling som styrelsens ordförande och Carl Bek-Nielsen som styrelsens vice ordförande.
AAKs valberedning inför årsstämman 2009 består av:
Tillsammans representerar valberedningen 46,18 procent av aktierna och rösterna i AAK per den 31 december 2008.
Det totala antalet aktier i AAK uppgick per 31 december 2008 till 41.383.803. I AAK finns ett aktieslag, varvid varje aktie berättigar till en röst. Det föreligger inte några begränsningar i fråga om hur många röster som varje aktieägare kan avge vid en årsstämma. Det föreligger inte heller några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet p g a bestämmelse i lag- eller bolagsordning.
Av bolagets aktieägare har endast BNS Holding AB ett aktieinnehav som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i AAK. BNS Holding ABs aktieinnehav uppgick per den 31 december 2008 till 39,26 procent av det totala röstetalet.
AAK har inte kännedom om några avtal mellan direkta aktieägare i AAK som medför begränsningar i rätten att överlåta aktierna. Däremot finns ett aktieägaravtal mellan de båda ägarna till BNS Holding AB – Melker Schörling AB och United International Enterprises Ltd – som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna i AAK.
Ägarförhållandena beskrivs vidare i avsnittet AAK-aktien på sidan 86.
I bolagsordningen föreskrivs att tillsättande av styrelseledamöter skall ske vid årsstämma i AAK. Bolagsordningen innehåller inte några bestämmelser om entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
Koncernens långfristiga finansieringsavtal innehåller bestämmelser som innebär att långivaren i vissa fall har rätt att begära förtida betalning om kontrollen över AAK förändras på ett väsentligt sätt. En sådan väsentlig kontrollförändring kan äga rum till följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Det är AAKs bedömning att det har varit nödvändigt att acceptera dessa bestämmelser för att erhålla finansiering på i övrigt godtagbara villkor.
Riktlinjer för ersättning till VD och andra ledande befattningshavares förmåner har fastställts av årsstämman 2008. Några avvikelser från dessa riktlinjer har inte gjorts. Styrelsen i AAK föreslår att årsstämman 2009 beslutar om att samma riktlinjer skall tillämpas 2009 som 2008 för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna återfinns i not 8 Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare.
Dessa riktlinjer skall omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för det fall ändringar görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen skall ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Koncernens verksamhet inom produktutveckling beskrivs vidare i avsnittet på sid 38.
Anläggningarna påverkar miljön genom utsläpp av luktande ämnen, lösningsmedel, rökgaser till luft, utsläpp av fett, syreförbrukande ämnen, närsalter till vatten samt uppkomst av organiskt avfall och buller. En kontinuerlig förbättring sker på alla plan av AAKs miljöprestanda. Verksamheterna har erforderliga tillstånd från myndigheter i alla länder. I Sverige bedriver verksamheten i Karlshamn tillståndspliktig verksamhet.
För AAK-koncernen är en effektiv kompetensförsörjning viktigt för konkurrensförmågan. Koncernen arbetar kontinuerligt med att kompetensutveckla personalen.
All affärsverksamhet inbegriper risker – ett kontrollerat risktagande är en förutsättning för att upprätthålla en uthållig god lönsamhet. Risk kan vara beroende av händelser i omvärlden och påverka en viss bransch eller marknad, risken kan även vara rent företagsspecifik eller landspecifik.
I AAK är en effektiv riskhantering en kontinuerlig process som bedrivs inom ramen för den operativa styrningen och utgör ett naturligt led i den löpande uppföljningen av verksamheten.
AAK-koncernen är exponerad för den hårda konkurrens som råder i branschen samt råvaruprissvängningar som påverkar kapitalbindningen.
Råvarorna som används i verksamheten är jordbruksprodukter och tillgången kan därför variera beroende på klimat och andra externa faktorer.
Koncernens hantering av finansiella risker beskrivs i not 3, Finansiell riskhantering.
Styrelsens sammansättning och arbete m m redovisas i avsnittet Bolagsstyrningsrapport på sid 88.
Bolaget är ett holdingbolag för AAK-koncernen och verksamheten består i huvudsak av koncerngemensamma funktioner kopplade till koncernens utveckling och förvaltning. I bolaget finns kompetens kopplad till finansiering, redovisning, information och HR. Bolaget ansvarar även för koncernens strategi- och riskhantering samt tillhandahåller legala och skatterelaterade tjänster till koncernbolagen.
Moderbolagets fakturering var 41 Mkr (23) och resultatet efter finansiella poster uppgick till 188 Mkr (-42). Räntebärande skulder och avsättningar minus likvida medel uppgick den 31 december 2008 till 160 Mkr (221). Moderbolagets balansomslutning uppgick till 6.473 Mkr (5.908) och dess eget kapital till 4.403 Mkr (4.348).
Antalet anställda i moderbolaget uppgick den 31 december 2008 till 11 personer (11).
Det har inte inträffat några väsentliga händelser under räkenskapsåret eller efter dess slut.
Styrelsen har föreslagit att årsstämman 2009 beslutar om vinstdisposition innebärande att till aktieägarna utdela 4,00 kronor per aktie. Vinstutdelningen uppgår således till sammanlagt 166 Mkr för bolaget och 164 Mkr för koncernen. Målet är att utdelningen långsiktigt skall motsvara 30 – 50 procent av koncernens resultat efter skatt, dock alltid med beaktande av AAKs långsiktiga finansieringsbehov. I moderbolaget finns inga finansiella instrument som värderats enligt 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen (1995:1554). Med anledning av styrelsens förslag till vinstutdelning, får styrelsen härmed avge följande yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen (2005:551).
Balanserade vinstmedel från föregående år uppgår till 3.791 Mkr och resultatet för räkenskapsåret 2008 uppgår till 198 Mkr (-4 Mkr för koncernen). Förutsatt att årsstämman 2009 fattar beslut i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition kommer 3.824 Mkr att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning.
Enligt styrelsens bedömning kommer bolagets och koncernens egna kapital efter föreslagen vinstutdelning att vara tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens art, omfattning och risker. Styrelsen har härvid beaktat bl a bolagets och koncernens historiska utveckling, budgeterad utveckling och konjunkturläget.
Styrelsen har gjort en bedömning av bolagets och koncernens ställning samt bolagets och koncernens möjligheter att på kort och lång sikt infria sina åtaganden. Föreslagen utdelning utgör sammanlagt 3,8 procent av bolagets egna kapital och 7,0 procent av koncernens egna kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Efter genomförd vinstutdelning uppgår bolagets och koncernens soliditet till 65,5 procent respektive 20,0 procent.
Exklusive 2008 års IAS 39-effekt uppgår koncernens soliditet till 23,4 procent efter genomförd vinstutdelning.
Bolagets och koncernens soliditet är därmed god i förhållande till branschen. Styrelsen anser att bolaget och koncernen har förutsättningar att ta framtida affärsrisker och även tåla eventuella förluster. Vinstutdelningen kommer inte att negativt påverka bolagets och koncernens förmåga att göra ytterligare investeringar i enlighet med styrelsens planer.
Föreslagen vinstutdelning kommer tillfälligt att ha en viss negativ påverkan på bolagets och koncernens förmåga att infria sina betalningsförpliktelser. Bolaget och koncernen har emellertid god tillgång till såväl korta som långfristiga krediter, som kan tas i anspråk med kort varsel.
Styrelsen bedömer därför att bolaget och koncernen har god beredskap att hantera såväl förändringar med avseende på likviditeten som oväntade händelser. Utöver vad som ovan anförts har styrelsen övervägt andra kända förhållanden som kan ha betydelse för bolagets och koncernens ekonomiska ställning. Ingen omständighet har därvid framkommit som gör att föreslagen vinstutdelning inte framstår som försvarlig.
Avstämningsdag för utdelning föreslås bli den 25 maj och utdelning beräknas vara aktieägarna tillhanda den 28 maj 2009.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att
| till förfogande stående balanserade vinstmedel samt årets vinst |
3.791.431.685 kr 197.743.791 kr |
|---|---|
| Summa | 3.989.175.476 kr |
| disponeras på följande sätt; | |
| till aktieägarna utdelas 4,00 kr per aktie | 165.535.212 kr |
| i ny räkning överföres | 3.823.640.264 kr |
| Summa | 3.989.175.476 kr |
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 19 maj 2009.
| jan-dec | jan-dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2008 | 2007 |
| Nettoomsättning | 28 | 17.207 | 13.005 |
| Övriga rörelseintäkter | 10 | 375 | 23 |
| Summa rörelseintäkter | 17.582 | 13.028 | |
| Råvaror och förnödenheter samt förändring av lager | |||
| av färdiga varor och produkter i arbete | -14.008 | -9.272 | |
| Handelsvaror | -506 | -357 | |
| Övriga externa kostnader | 5, 29 | -1.389 | -1.177 |
| Kostnader för ersättningar till anställda | 6, 7, 8, 9 | -1.120 | -1.164 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 15, 16 | -375 | -385 |
| Övriga rörelsekostnader | -33 | -27 | |
| Summa rörelsekostnader | -17.431 | -12.382 | |
| Rörelseresultat | 151 | 646 | |
| Resultat från finansiella poster | 11 | ||
| Finansiella intäkter | 29 | 20 | |
| Finansiella kostnader | -317 | -218 | |
| Summa resultat från finansiella poster | -288 | -198 | |
| Resultat före skatt | -137 | 448 | |
| Skatt | 12 | 133 | -129 |
| Årets resultat | -4 | 319 | |
| Hänförligt till: | |||
| Minoritetsintresse | -5 | 5 | |
| Moderbolagets aktieägare | 1 | 314 | |
| -4 | 319 | ||
| Vinst per aktie hänförligt till | |||
| Moderbolagets aktieägare under året | |||
| (uttryckt i kr per aktie) – före och efter utspädning | 13 | 0,04 | 7,67 |
| jan-dec | jan-dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2008 | 2007 |
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | 30 | ||
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader | -137 | 448 | |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 375 | 385 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 30 | -24 | 81 |
| Betald skatt | -141 | -133 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 73 | 781 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring varulager | -456 | -953 | |
| Förändring övriga kortfristiga fordringar | -1.053 | -666 | |
| Förändring övriga kortfristiga rörelseskulder | 1.453 | 455 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 17 | -383 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av immateriella tillgångar | -23 | -46 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -368 | -549 | |
| Förvärv av verksamheter och aktier exkl. likvida medel | 27 | - | -118 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 4 | 13 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -387 | -700 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Upptagna lån | 461 | 1.283 | |
| Avyttring av egna aktier | 5 | 5 | |
| Utbetald utdelning | -164 | -163 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 302 | 1.125 | |
| Årets kassaflöde | -68 | 42 | |
| Likvida medel vid årets början | 167 | 129 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 6 | -4 | |
| Likvida medel vid årets slut | 19 | 105 | 167 |
| Mkr | Not | 31 dec 2008 | 31 dec 2007 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | 16 | ||
| Goodwill | 682 | 614 | |
| Patent och andra immateriella tillgångar | 134 | 115 | |
| 816 | 729 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 15 | ||
| Byggnader och mark | 694 | 669 | |
| Maskiner och tekniska anläggningar | 2.205 | 1.811 | |
| Inventarier, verktyg och installationer | 89 | 76 | |
| Pågående nyanläggningar | 201 | 408 | |
| 3.189 | 2.964 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i intresseföretag | 8 | 4 | |
| Finansiella placeringar | 2 | 2 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 12 | 194 | 116 |
| Derivatinstrument | 3 | - | 8 |
| Övriga långfristiga fordringar | 26 | 11 | |
| 230 | 141 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 4.235 | 3.834 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 18 | 3.098 | 2.451 |
| Kundfordringar | 3 | 2.219 | 1.803 |
| Skattefordringar | 12 | 145 | 33 |
| Övriga fordringar | 306 | 268 | |
| Derivatinstrument | 3 | 882 | 201 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 88 | 100 | |
| Likvida medel | 19 | 105 | 167 |
| Summa omsättningstillgångar | 6.843 | 5.023 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 11.078 | 8.857 |
| Mkr | Not | 31 dec 2008 | 31 dec 2007 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 20 | ||
| Aktiekapital | 414 | 414 | |
| Reserver | -66 | -159 | |
| Balanserade vinstmedel | 1.995 | 2.154 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 2.343 | 2.409 | |
| Minoritetsintresse | 40 | 34 | |
| Summa eget kapital | 2.383 | 2.443 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 21 | 4.959 | 4.004 |
| Avsättningar för pensioner | 9 | 5 | 13 |
| 4.964 | 4.017 | ||
| Icke räntebärande skulder | |||
| Uppskjutna skatteskulder | 12 | 217 | 321 |
| Övriga avsättningar | 22 | 139 | 140 |
| Övriga långfristiga skulder | 7 | 11 | |
| 363 | 472 | ||
| Summa långfristiga skulder | 5.327 | 4.489 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 21 | 249 | 427 |
| Övriga kortfristiga skulder | 7 | 13 | |
| 256 | 440 | ||
| Icke räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | 3 | 1.019 | 723 |
| Skatteskulder | 12 | 81 | 54 |
| Övriga kortfristiga skulder | 729 | 194 | |
| Derivatinstrument | 3 | 941 | 107 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 23 | 342 | 407 |
| 3.112 | 1.485 | ||
| Summa kortfristiga skulder | 3.368 | 1.925 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 11.078 | 8.857 |
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Balanserad | Minoritets- | Summa | |||
| Mkr | Aktiekapital | Reserver1) | vinst | intresse | eget kapital |
| Ingående balans per | |||||
| 1 januari 2007 | 414 | -125 | 1.998 | 32 | 2.319 |
| Valutakursdifferenser | - | -34 | - | -2 | -36 |
| Summa transaktioner redovisade | |||||
| direkt i eget kapital | - | -34 | - | -2 | -36 |
| Årets resultat | - | - | 314 | 5 | 319 |
| Summa redovisade | |||||
| Intäkter och kostnader | - | - | 314 | 5 | 319 |
| Avyttring av egna aktier | - | - | 5 | - | 5 |
| Utdelning | - | - | -163 | -1 | -164 |
| Utdelningar | - | - | -158 | -1 | -159 |
| Utgående balans per | |||||
| 31 december 2007 | 414 | -159 | 2.154 | 34 | 2.443 |
| Ingående balans per | |||||
| 1 januari 2008 | 414 | -159 | 2.154 | 34 | 2.443 |
| Valutakursdifferenser | - | 93 | - | 11 | 104 |
| Summa transaktioner redovisade | |||||
| direkt i eget kapital | - | 93 | - | 11 | 104 |
| Årets resultat | - | - | 1 | -5 | -4 |
| Summa redovisade | |||||
| Intäkter och kostnader | - | - | 1 | -5 | -4 |
| Avyttring av egna aktier | - | - | 4 | - | 4 |
| Utdelning | - | - | -164 | - | -164 |
| Utdelningar | - | - | -160 | - | -160 |
| Utgående balans per | |||||
| 31 december 2008 | 414 | -66 | 1.995 | 40 | 2.383 |
1) Reserver inkluderar enbart valutakursdifferenser vid omräkning av dotterföretag.
| jan - dec | jan - dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2008 | 2007 |
| Nettoomsättning | 26 | 41 | 23 |
| Övriga rörelseintäkter | 10 | 15 | 1 |
| Summa rörelseintäkter | 56 | 24 | |
| Övriga externa kostnader | 5 | -43 | -26 |
| Personalkostnader | 6, 7, 8, 9 | -30 | -29 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | -1 | 0 | |
| Övriga rörelsekostnader | 0 | 0 | |
| Summa rörelsekostnader | -74 | -55 | |
| Rörelseresultat | -18 | -31 | |
| Resultat från finansiella poster | 11 | ||
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 252 | 0 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | -46 | -11 | |
| Summa resultat från finansiella poster | 206 | -11 | |
| Resultat före skatt | 188 | -42 | |
| Skatt | 12 | 10 | 12 |
| Årets resultat | 198 | -30 |
| Mkr | Not | 31 dec 2008 | 31 dec 2007 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 0 | 0 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 4 | 2 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 17 | 5.671 | 5.838 |
| Fordringar hos koncernföretag | 727 | - | |
| Uppskjutna skattefordringar | 12 | 0 | - |
| 6.398 | 5.838 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 6.402 | 5.840 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 56 | 54 | |
| Övriga fordringar | 3 | 4 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 11 | 10 | |
| Kassa och bank | 1 | - | |
| Summa omsättningstillgångar | 71 | 68 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 6.473 | 5.908 |
| Mkr | Not | 31 dec 2008 | 31 dec 2007 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | 20 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 414 | 414 | |
| 414 | 414 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserade vinstmedel | 3.791 | 3.964 | |
| Årets resultat | 198 | -30 | |
| 3.989 | 3.934 | ||
| Summa eget kapital | 4.403 | 4.348 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 21 | 887 | 221 |
| Övriga långfristiga skulder | 0 | 0 | |
| 887 | 221 | ||
| Kortfristiga skulder | |||
| Icke räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | 8 | 5 | |
| Skatteskulder | 12 | 0 | 0 |
| Skulder till koncernföretag | 1.156 | 1.319 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 5 | 2 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 23 | 14 | 13 |
| 1.183 | 1.339 | ||
| Summa skulder | 2.070 | 1.560 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 6.473 | 5.908 | |
| Ställda säkerheter | 24 | - | - |
| Ansvarsförbindelser | 25 | - | - |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Aktiekapital | Balanserade medel | Summa eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2007 | 414 | 4.098 | 4.512 |
| Utdelning | - | -165 | -165 |
| Koncernbidrag | - | 43 | 43 |
| Skatteeffekt på koncernbidrag | - | -12 | -12 |
| Årets resultat | - | -30 | -30 |
| Utgående balans per 31 december 2007 | 414 | 3.934 | 4.348 |
| Utdelning | - | -166 | -166 |
| Koncernbidrag | - | 32 | 32 |
| Skatteeffekt på koncernbidrag | - | -9 | -9 |
| Årets resultat | - | 198 | 198 |
| Utgående balans per 31 december 2008 | 414 | 3.989 | 4.403 |
Totalt antal aktier är 41.383.803 st med ett kvotvärde av 10 kr per aktie.
| jan-dec | jan-dec | ||
|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2008 | 2007 |
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | 30 | ||
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader | 188 | -42 | |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 0 | 0 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 30 | 32 | 43 |
| Betald skatt | 0 | 0 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 220 | 1 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring övriga kortfristiga fordringar | -2 | 25 | |
| Förändring övriga kortfristiga rörelseskulder | -155 | 1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 63 | 27 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -2 | 0 | |
| Återbetalning kapitaltillskott | 17 | 167 | 0 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 165 | 0 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förändring av upptagna och amorterade lån | -61 | 138 | |
| Utdelning | -166 | -165 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -227 | -27 | |
| Årets kassaflöde | 1 | 0 | |
| Likvida medel vid årets början | - | - | |
| Likvida medel vid årets slut | 1 | 0 |
AarhusKarlshamn AB (publ), organisationsnummer 556669-2850, är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Malmö. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Stockholms Mid Cap lista. Adressen till huvudkontoret är Jungmansgatan 12, 211 19 Malmö.
Koncernredovisningen för år 2008 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag och joint venture. Styrelsen har den 2 april 2009 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna års- och koncernredovisning upprättats anges nedan.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standard Boards (IASB) samt tolkningsuttalande från International Financial Reporting Interpretations Comimittee (IFRIC) såsom de godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU, Årsredovisningslagen samt Rådet för finansiell rapporterings recommendation RFR 1.1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner". Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings recommendation RFR 2.1 "Redovisning för juridiska personer".
Såväl års- som koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom valuta-, ränte- och råvaruderivat som värderas till marknadsvärde med redovisning i resultaträkningen. Att upprätta finansiella rapporter kräver att styrelsen och koncernledningen gör uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och bedömningar påverkar såväl resultaträkning som balansräkning samt upplysningar som lämnas så som ansvarsförbindelser, se not 4. Faktiskt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar under andra antaganden eller under andra förutsättningar.
Följande nya standarder, samt ändringar och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernens redovisning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare, men har inte tillämpats i förtid av koncernen:
Utformning av finansiella rapporter gäller från den 1 januari 2009. Den reviderade standarden kommer att förbjuda presentation av intäkts- och kostnadsposter i rapporten över förändringar i eget kapital utan kräva att "förändringar i eget kapital exklusive transaktioner med aktieägare" redovisas separat från förändringar i eget kapital som avser transaktioner med aktieägare. Det kommer att krävas att alla förändringar i eget kapital som inte avser ägare ska redovisas i en räkning (rapport över totalresultat) eller i två räkningar (separat resultaträkning och rapport över totalresultat). Ändringarna innebär även förändringar i uppställningsformerna och benämningarna av de finansiella rapporterna. Således kommer koncernens framtida utformning av de finansiella rapporterna att påverkas vid införandet av denna standard.
Lånekostnader gäller från den 1 januari 2009. Denna ändring av standarden är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen kräver att ett företag aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången. Alternativet att omedelbart kostnadsföra dessa lånekostnader kommer att tas bort. Koncernen kommer att tillämpa IAS 23 från den 1 januari 2009.
Ändringen gäller från 1 januari 2009. När verkligt värde minus försäljningskostnader beräknas på basis av diskonterade kassaflöden, ska upplysningar motsvarande dem avseende beräkning av nyttjandevärde lämnas. Koncernen kommer att tillämpa IAS 36 och där så är tillämpligt lämna erforderliga upplysningar om prövning av nedskrivningsbehov från den 1 januari 2009.
Denna ändring av standarden är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen gäller framåtriktat för förvärv efter tidpunkten för ikraftträdandet. Tillämpningen kommer att innebära en förändring av hur framtida förvärv redovisas, bl a vad avser redovisning av transaktionskostnader, eventuella villkorade köpeskillingar och successiva förvärv. Koncernen kommer att tillämpa standarden från och med räkenskapsåret som påbörjas 1 jan 2010 förutsatt att standarden godkänts av EU. Ändringen av standarden kommer inte att innebära någon effekt på tidigare gjorda förvärv men kommer att påverka redovisningen av framtida transaktioner.
Följande tolkningar och ändringar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernen för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare men är inte relevanta för koncernen:
Koncernredovisningen omfattar AarhusKarlshamn AB och samtliga dotterföretag. Dotterföretag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operationella strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Dotterföretag konsolideras från och med förvärvsdagen (den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen) till och med avyttringsdagen (den dag då det bestämmande inflytandet upphör).
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterföretag. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument samt kostnader som direkt kan hänföras till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen oavsett omfattning på minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för aktierna i det förvärvade dotterföretaget och det verkliga värdet på dotterföretagets förvärvade nettotillgångar och eventualförpliktelser vid förvärvstidpunkten, redovisas som goodwill. Samtliga koncerninterna transaktioner, balansposter och orealiserade internvinster har eliminerats om inte transaktionen utgör ett bevis på att en värdenedgång föreligger för den överlåtna tillgången. Där det har ansetts nödvändigt har redovisningsprinciperna för dotterföretag ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens resultat justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.
Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Transaktioner med minoriteten hanteras på samma sätt som transaktioner med externa parter. Avyttring av andelar till minoriteten resulterar i vinst eller förlust som redovisas i koncernens resultaträkning. Förvärv av minoritetsandelar kan resultera i goodwill om anskaffningsvärdet överstiger redovisat värde på minoritetsintresset.
Poster som ingår i de utländska dotterföretagens bokslut är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Valutakursdifferenser som uppkommer vid omräkning av koncernföretag redovisas som en separat del inom eget kapital.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Koncernen tillämpar inte säkringsredovisning.
De utländska dotterföretagens bokslut (där ingen har en höginflationsvaluta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Omräkning har skett till följande valutakurser:
| Valuta | Genomsnittskurs | Balansdagskurs |
|---|---|---|
| EUR | 9,66 | 10,84 |
| DKK | 1,30 | 1,45 |
| GBP | 12,15 | 11,38 |
| LKR | 0,06 | 0,07 |
| MXN | 0,59 | 0,57 |
| USD | 6,61 | 7,81 |
Koncernens verksamhet är organisatoriskt uppdelad i ett antal affärsområden baserade på produkter. Även marknadsorganisationen avspeglar denna struktur. Affärsområdena utgör därför koncernens primära segment medan marknadsområdena utgör sekundära segment. I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av ränte- och utdelningsintäkter, vinster vid avyttringar av finansiella placeringar, räntekostnader, förluster vid avyttring av finansiella placeringar, skattekostnader. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segmenten är skattefordringar och skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder.
Intäkter innefattar det verkliga värdet av sålda varor exklusive mervärdesskatt och rabatter och efter att koncernintern försäljning har eliminerats. Försäljning redovisas vid leverans av varor, efter kundens accept och det i rimlig grad är säkert att motsvarande fordran kommer att betalas. Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Försäkringsersättningar intäktsförs när beloppet kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att ersättningen kommer att tillfalla koncernen.
Koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder enligt periodiska aktuariella beräkningar. Koncernen har både förmånsbaserade och avgiftsbaserade pensionsplaner. En förmånsbaserad pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid eller lön. En avgiftsbaserad pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justering för ej redovisade aktuariella vinster/förluster. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas regelbundet av oberoende aktuarier med tillämpning av den s k "projected unit credit method". Denna beräkning görs inte årligen beroende på att förpliktelsen är försumbar. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för företagsobligationer med hög rating som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i och med löptider som är jämförbara med den aktuella pensionsskulden.
Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden överstigande det högre av 10 procent av värdet på förvaltningstillgångarna och 10 procent av den förmånsbestämda förpliktelsen, periodiseras över de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstgöringstid.
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under angiven period. I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensioneringstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning.
Leasing, där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägandet behålls av leasegivaren, klassificeras som operationell leasing. Samtliga koncernens leasingavtal är operationella leasingavtal. Betalningar som görs under leasingperioden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leaseperioden.
Produktutvecklingsarbetet är en integrerad del av produktionen och avser processförbättrande åtgärder som kostnadsförs löpande som en del i produktkostnaden då de inträffar. Utvecklingsarbetet består främst av arbete i syfte att optimera oljors och specialfetters egenskaper och funktioner, dels för den slutprodukt där olja och fett skall ingå, och dels för att effektivisera tillverkningsprocessen av slutprodukten.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Alla tillgångar bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet utgör det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och tillgångens nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare skrivits ner görs varje balansdag en prövning om återföring bör göras.
Samtliga lånekostnader kostnadsförs i den period till vilken de hänför sig.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Uppkommer goodwill vid förvärv av dotterföretag redovisas det som immateriella tillgångar. Goodwill som redovisas separat fördelas på kassagenererande enheter vid prövningen av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelning av goodwill görs efter de kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av förvärvet. Redovisningen av goodwill sker till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde över den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
Övriga immateriella tillgångar innehåller tillgångar som balanserade utgifter för IT, patent och varumärken samt liknande rättigheter. Tillgångarna har en bestämbar nyttjandeperiod och värderas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. Övriga immateriella tillgångar skrivs av linjärt på bedömd nyttjandeperiod, normalt 5-10 år.
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Samtliga materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner, som är förknippade med tillgången, kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll kostnadsförs i den period de uppkommer.
Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra materiella anläggningstillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, görs linjärt över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. För maskiner och tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer tillämpas avskrivningstider som ligger mellan 3 och 15 år. Industribyggnader och forskningslaboratorium skrivs av över 20 respektive 25 år och kontorsbyggnader över 50 år. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde, skrivs tillgången ned omedelbart till sitt återvinningsvärde.
Tillgångarnas restvärden och nyttjandetid prövas vid varje balansdag och justeras vid behov. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet beräknas genom först-in-först-ut-principen (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och varor under tillverkning består av direkt material, direkt lön, andra direkta tillverkningskostnader och en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader baserat på normal produktionskapacitet, men exklusive lånekostnader. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av det beräknade försäljningspriset under normala omständigheter minskat med kostnaden för eventuellt färdigställande samt tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsvillkor. Skuld tas upp när motparten har presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om fakturan ännu inte mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av finansiell skuld.
Koncernen redovisar sina innehav av finansiella instrument i följande kategorier: Finansiella tillgångar till verkligt värde med redovisning i resultaträkningen samt lån och fordringar. Den förstnämnda kategorin utgörs framför allt av råvaru- och valutaderivat. Samtliga derivat värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Koncernen tillämpar inte säkringsredovisning.
Lån och fordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en gäldenär (oftast en kund) utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar om förfallodagen är inom 12 månader från balansdagen. Lån och fordringar ingår i posterna Kundfordringar och andra fordringar i balansräkningen.
Operativt säkras råvarupriser genom terminskontrakt eller genom inköpskontrakt till fastpris. Vidare valutasäkrar koncernen alla transaktionsrisker. Det innebär att bearbetningsersättningen för varje försäljningskontrakt är säkrat. Säkringsredovisningen enligt IAS 39 tillämpas inte. I den interna uppföljningen marknadsvärderas samtliga försäljningskontrakt och råvaruinköp (inklusive lager) avseende både råvarupriser och valutakurser.
Enligt IAS 39 får bara kontrakt som ej är avsedda för fysisk leverans marknadsvärderas vilket medför att det uppstår en skillnad mellan den interna och externa redovisningen. Det är denna effekt som AAK rapporterar som en IAS 39 effekt. Den rapporterade IAS 39-effekten redovisas i kostnadsslaget "Råvaror och förnödenheter samt förändring av lager av färdiga varor och produkter i arbete".
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga belopp. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterat med effektiv ränta. Det reserverade beloppet redovisas i posten Övriga externa kostnader.
Stamaktier klassificeras som aktiekapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till nyemission av aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från inbetalt belopp.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och skillnaden mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Om effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen antingen har påbörjats eller blivit offentlig tillkännagiven.
Skattekostnaden i resultaträkningen inkluderar skatt som belöper på redovisat resultat. Dessa skatter har beräknats med tillämpning av de skatteregler som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Skattekostnaden består av såväl aktuell skatt som uppskjuten skatt.
Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på samtliga temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i balansräkningen. De huvudsakliga temporära skillnaderna härrör från avskrivning av materiella anläggningstillgångar, avsättningar för pensioner och andra pensionsförmåner samt skattemässiga underskottsavdrag. Beslutade skattesatser i respektive land har använts vid beräkning av uppskjuten skatt.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar som kan omvandlas till kontanter inom tre månader.
In- och utbetalningar har delats upp i tre kategorier: löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Den indirekta metoden tillämpas vid flöden från den löpande verksamheten.
Årets ändringar av rörelsetillgångar och rörelseskulder har justerats för effekter av valutakursförändringar. Förvärv och avyttringar redovisas inom investeringsverksamheten. De tillgångar och skulder som de förvärvade och avyttrade företagen hade vid ändringstidpunkten ingår ej i analysen av rörelsekapitalförändringar och ej heller i förändringar av balansposter redovisade inom investerings- och finansieringsverksamheterna.
Beräkningen av vinst per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier under året.
Prissättning mellan koncernbolag sker på marknadsmässiga villkor.
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapport i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare.
Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.1 "Redovisning för juridiska personer". Inga skillnader mot koncernens redovisningsprinciper har identifierats.
AAK-koncernen bedriver en sådan verksamhet att den utsätts för olika finansiella risker, däribland marknadsrisker (valutarisker, ränte- och prisrisker) samt likviditets- och kreditrisker. Eftersom våra produkter säljs över hela världen är våra försäljningsintäkter exponerade för fluktuationer i kurserna för de berörda utländska valutorna. Dessutom köper vi våra råvaror på de internationella marknaderna, vilket innebär att våra råvarukostnader är exponerade för fluktuationer både i råvarupriserna och i växelkurserna för de berörda utländska valutorna.
Att vi är exponerade för dessa betydande finansiella risker gör riskhantering till en viktig förutsättning för att vi ska kunna vara framgångsrika. Vi anser att vi i stor utsträckning lyckas med vårt riskhanteringsarbete tack vare de policies och rutiner som har fastställts för koncernen.
Koncernens hantering av prisrisker och andra risker i samband med inköp av råvaror regleras av AAKs policy och principer för hantering av marknadsriskerna för råvaror, medan valutariskerna och övriga finansiella risker regleras av AAKs finansiella policies och principer. AAKs styrelse fastställer policies och principer samt följer, utvärderar och uppdaterar dessa årligen.
Koncernens årliga kostnader för råvaror uppgår till tre fjärdedelar av försäljningsvärdet för de färdiga produkterna. AAK säkrar såväl den operationellt råvaruprisrisken som den underliggande operationella valutarisken när försäljningskontrakt med kund tecknas.
Eftersom råvarupriserna fluktuerar har företaget givit hög prioritet åt råvaruanskaffning och hantering av denna exponering. Råvaruanskaffningen sköts av koncernens inköpsorganisation, som kontinuerligt följer och reglerar koncernens exponering på råvarumarknaderna. För att bibehålla effektiviteten i organisationen har dock koncernens inköpsorganisation tillstånd att ta begränsade prisrisker inom ramen för den handelspolicy som fastställts av styrelsen. Eftersom råvarupositionerna förvaltas på ett ändamålsenligt sätt påverkas AAKs operativa resultat endast marginellt av prisförändringarna. Påverkan på den totala omsättningen och behovet av rörelsekapital blir däremot betydligt större.
För att säkra råvaruprisriskerna används säkringskontrakt. Inköp av råvaror och försäljning av bearbetade produkter prissäkras genom standardiserade råvaruterminer som handlas på råvarubörser eller via mäklare med säkringskontrakt på OTC-marknaden. Prisriskerna säkras och administreras med hjälp av olika portföljer av likvärdiga olje- och fröprodukter: liquids (raps och soja), palm (palmolja), laurics (kokos- och palmkärnolja), foder (raps) och exotiska råvaror (shea och illipe).
De exotiska råvarorna (av vilka shea är den allra viktigaste) måste anskaffas när de blir tillgängliga direkt efter skördesäsongen. Det finns inte någon effektiv säkringsmarknad för dessa exotiska råvaror. Koncernen har ofta stora mängder osäkrade exotiska råvaror under månaderna närmast efter skördesäsongen. Koncernen strävar efter att begränsa denna exponering för exotiska råvaror genom att teckna nya försäljningskontrakt för exotiska råvaror under de månader de köps in.
Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas inte. Därför inkluderar koncernens rörelseresultat en IAS 39-effekt om -747 Mkr (143), vilken har redovisats i posten "Råvaror och förnödenheter samt förändring av lager av färdiga varor och produkter i arbete".
I koncernens operativa redovisning värderas både säkringskontrakten och de underliggande kommersiella kontrakten och lagren till gällande marknadspris, vilket betyder att nettoeffekten av värderingen till marknadspris är noll. Enligt IAS 39 är det dock bara säkringskontrakten som får värderas till marknadspris. Denna skillnad mellan operativa redovisningen och värderingen till marknadspris enligt IAS 39 är den "IAS 39-effekt" som redovisas. IAS 39-effekten kan medföra förändringar (både positiva och negativa) av externredovisningen vissa kvartal beroende på kontraktsmixen, råvaruprisutvecklingen och växelkursutvecklingen. IAS 39-effekten påverkar inte kassaflödet, eftersom den endast utgörs av skillnaden mellan marknadsvärdet av alla kontrakt och lager å ena sidan och marknadsvärdet av enbart säkringskontrakt å den andra.
| Råvaru inköps |
Råvaror i försäljnings |
Råvarusäkrings kontrakt |
Netto | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tusental ton | Råvarulager | kontrakt | kontrakt | köpta | sålda | exponering |
| Oljor och fetter | 175 | 446 | -846 | 729 | -509 | -5 |
| Råvaru inköps |
Råvaror i försäljnings |
Råvarusäkrings kontrakt |
Netto | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tusental ton | Råvarulager | kontrakt | kontrakt | köpta | sålda | exponering |
| Oljor och fetter | 146 | 339 | -554 | 513 | -413 | 31 |
Genom att lagren och de kommersiella kontrakten säkras operationellt blir nettoexponeringen mycket begränsad och förändringar av råvarupriserna får ingen större effekt på koncernens vinstmarginal exkl IAS 39. En förändring med 10 procent av samtliga råvarupriser får således en försumbar effekt på koncernens rörelseresultat exkl IAS 39 även om effekten är ± 1.250 Mkr på nettoomsättningen och ± 350 Mkr på rörelsekapitalet på helårsbasis.
IAS 39-effekten utvisar enbart hur prisförändringar påverkar säkringskontrakt. Med utgångspunkt från säkringskontraktspositionen vid bokslutet 2008 (+200.000 MT) skulle en prisförändring på alla råvaror med 10 procent medföra en IAS 39-effekt på 150 Mkr.
Som förklaras ovan innebär våra policies och rutiner för riskhantering i allmänhet att vår bearbetningsersättning endast påverkas marginellt av förändringar i råvarupriser. Vi kan dock inte eliminera vår exponering för marknadsprisfluktuationer när det gäller utvinning av rapsolja och rapsmjöl, och därmed kan vi inte hantera riskerna för att våra marginaler på denna bearbetning påverkas. Detta innebär, att den bruttomarginal på utvinning av rapsolja och rapsmjöl som vi säkrar genom att sälja rapsolja och rapsmjöl, samtidigt som vi köper rapsfrö, kan variera kraftigt över tiden och därmed direkt kan påverka lönsamheten inom affärsområdet Food Ingredients.
En stor del av koncernens inköp och försäljning av råvaror sker i utländsk valuta, nämligen i respektive dotterföretags funktionella valutor. Vidare finns större delen av koncernens verksamma dotterföretag utomlands. Förändringar i valutakurser påverkar därför AAK på flera olika sätt:
AAK säkrar operationellt alla sina valutatransaktionsrisker. Bearbetningsersättningen för alla försäljningskontrakt är därmed säkrad i den lokala valutan för de dotterföretag som har tecknat kontrakten.
Valutakursriskerna vid omräkning av eget kapital och vinst/förlust i våra utländska dotterföretag till svenska kronor är inte operationellt säkrade.
Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas inte.
| Försäljnings | Inköps | Valutasäkringskontrakt | Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Miljoner | Tillgångar | Skulder | kontrakt | kontrakt | sålda | köpta | exponering |
| USD | 1.307 | -1.147 | 2.571 | -2.332 | -3.058 | 2.690 | 31 |
| EUR | 442 | -89 | 1.679 | -475 | -2.208 | 629 | -22 |
| Övriga | 87 | -137 | 392 | -99 | -505 | 268 | 6 |
| Summa kr | 1.836 | -1.373 | 4.642 | -2.906 | -5.771 | 3.587 | 15 |
Genom att balansräkningsposterna och de kommersiella kontrakten i utländsk valuta säkras i valutasäkringskontrakt blir nettoexponeringen mycket begränsad och valutakursförändringar får ingen större effekt på koncernens vinstmarginal exkl IAS 39 uttryckt i dotterföretagens funktionella valutor. Förändringar av valutakurserna i förhållande till den svenska kronan påverkar dock koncernens resultat när de utländska dotterföretagens resultat räknas om till svenska kronor. Således skulle en förändring med 10 procent av kursen för samtliga utländska valutor gentemot den svenska kronan påverka koncernens rörelseresultat exkl IAS 39 och engångsposter med 75 Mkr. En förändring med 10 procent av kursen för samtliga utländska valutor gentemot den svenska kronan skulle påverka koncernens nettoomsättning med 1.250 Mkr och koncernens nettorörelsekapital med 250 Mkr.
IAS 39-effekten utvisar enbart hur prisförändringar påverkar säkringskontrakt. Med utgångspunkt från säkringskontraktspositionen vid bokslutet 2008 skulle en valutakursförändring för alla valutor gentemot samtliga dotterföretags lokala valutor med 10 procent medföra en IAS 39-effekt på 100 Mkr.
| Försäljnings | Inköps | Valutasäkringskontrakt | Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Miljoner | Tillgångar | Skulder | kontrakt | kontrakt | sålda | köpta | exponering |
| USD | 832 | -621 | 1.497 | -1.363 | -2.054 | 1.798 | 89 |
| EUR | 603 | -160 | 1.715 | -594 | -2.262 | 603 | -95 |
| Övriga | 134 | -67 | 375 | -95 | -653 | 254 | -52 |
| Summa kr | 1.569 | -848 | 3.587 | -2.052 | -4.969 | 2.655 | -58 |
AAKs policy för hantering av ränterisker är att minimera den variation i kassaflöde och nettovinst som orsakas av fluktuerande räntesatser. Detta uppnås på följande sätt:
Upplåningen till rörlig ränta måste ha en genomsnittlig duration på 6 månader, medan upplåningen till fast ränta måste ha en genomsnittlig duration på 2,5 år.
Vid utgången av 2008 uppgick koncernens räntebärande nettoskuld till 5.112 Mkr. I detta belopp ingick skulder på 200 MDKK som genom räntekontrakt har bytts mot lån på 2-7 år till fast ränta. Koncernen har infört en säkringsstrategi som kommer att resultera i en fast 5-årig ränta på högst 4,00 procent för ytterligare lån på 1.000 miljoner danska kronor (1.500 Mkr). Per utgången av 2008 var koncernens nettorörelsekapital 3.370 Mkr (2.931). Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas inte.
| SEK | DKK | EUR | GBP | LKR | MXN | USD | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 4,07 | 5,06 | 3,50 | 3,01 | 21,00 | 9,39 | 1,96 |
| 2007 | 5,42 | 5,14 | 5,40 | 6,60 | 20,00 | 8,22 | 5,67 |
På balansdagen hade koncernen en nettoskuld till rörlig ränta om 4.912 Mkr. En ränteförändring med 1 procent skulle således påverka koncernens räntekostnader efter skatt med 35 Mkr på helårsbasis.
AAKs policy i fråga om kapitalstruktur är att maximera skuldfinansieringen, dock inte över en nivå där vår ställning som koncern med god kreditriskvärdering hotas.
AAKs långsiktiga mål är följande:
Räntebärande skulder netto/EBITDA < 3,50.
EBITDA/räntekostnader > 5,00.
Eget kapital/nettotillgångar > 25 procent.
De fastställda nyckeltalsmålen anses vara relativt försiktiga och bidrar till att garantera att AAK kommer att kunna behålla sin goda kreditriskvärdering.
Förändringar i världsmarknadspriserna på vegetabilisk olja påverkar koncernens rörelsekapital med en eftersläpning om 6 månader. Trenden för priserna på vegetabilisk olja var fortsatt stigande fram till juli 2008. Således var koncernens rörelsekapital fortfarande mycket stort vid utgången av 2008, vilket innebar att räntebärande skulder netto/EBITDA var 4,02 och andelen eget kapital 24,8 procent exklusive IAS 39-effekter. Koncernen fäster nu stor vikt vid att minska sitt nettorörelsekapital, och kvoten räntebärande skulder netto/EBITDA väntas återgå till en nivå under 3,5 inom de närmaste 1-2 åren.
Koncernens sammanlagda upplåning fördelas mellan dotterföretagen utifrån förväntat kassaflöde. Detta minimerar valutarisken när det gäller koncernens förmåga att betala ränta och göra amorteringar, vilket i sin tur stärker koncernens skuldsättningskapacitet.
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| SEK | 1.211 | 862 |
| DKK | 2.377 | 2.334 |
| EUR | 15 | 20 |
| GBP | 404 | 379 |
| LKR | 45 | 40 |
| MXN | 411 | 383 |
| USD | 745 | 413 |
| Summa | 5.208 | 4.431 |
Likviditetsrisken handlar om koncernens förmåga att klara sina finansiella åtaganden inom utsatt tid.
I nedanstående tabell redovisas alla koncernens finansiella åtaganden med utgångspunkt från tidigaste förfallodatum enligt kontrakten på balansdagen. Alla skulder till banker och kreditinstitut baseras på rörlig ränta, vilket innebär att det redovisade värdet vid årsslutet mycket väl återspeglar nuvärdet av dessa skulder. Alla skulder i utländsk valuta har omräknats till svenska kronor till balanskursen.
| Förfaller | Förfaller | Förfaller | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Total belopp |
Förfaller inom 1 år |
inom 1–2 år |
inom 2–5 år |
om mer än 5 år |
|
| Långfristiga skulder | |||||
| Finansiella skulder | |||||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 4.959 | - | 107 | 4.165 | 687 |
| Övriga avsättningar | 139 | - | 130 | - | 9 |
| Övriga långfristiga skulder | 7 | - | - | - | 7 |
| Summa långfristiga skulder | 5.105 | 0 | 237 | 4.165 | 703 |
| Ränta på skulder till banker och kreditinstitut | 1.277 | 232 | 230 | 406 | 409 |
| Summa långfristiga skulder och räntor | 6.382 | 232 | 467 | 4.571 | 1.112 |
| Kortfristiga skulder Finansiella skulder |
|||||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 249 | 249 | - | - | - |
| Övriga kortfristiga skulder | 7 | 7 | - | - | - |
| Leverantörsskulder | 1.019 | 1.019 | - | - | - |
| Derivatinstrument | 941 | 941 | - | - | - |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 342 | 342 | - | - | - |
| Övriga kortfristiga skulder | 729 | 729 | - | - | - |
| Summa kortfristiga finansiella skulder | 3.287 | 3.287 | - | - | - |
| Ränta på skulder till banker och kreditinstitut | 12 | 12 | - | - | - |
| Summa kortfristiga skulder | 3.299 | 3.299 | - | - | - |
Ej utnyttjade kreditfaciliteter som stod till koncernens förfogande vid utgången av 2008
| Total | Mindre | Mellan | Mellan | Mer | |
|---|---|---|---|---|---|
| belopp | än 1 år | 1–2 år | 2–5 år | än 5 år | |
| Ej utnyttjade bankfaciliteter | 1.017 | 82 | - | 935 | - |
De ej utnyttjade kreditfaciliteter som stod till koncernens förfogande vid utgången av 2008 och de likvida medel som verksamheten genererar anses tillsammans vara tillräckliga för att koncernen ska kunna fullgöra sina finansiella åtaganden.
| Total belopp |
Förfaller inom 1 år |
Förfaller inom 1–2 år |
Förfaller inom 2–5 år |
Förfaller om mer än 5 år |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga skulder | |||||
| Finansiella skulder | |||||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 4.004 | - | 125 | 3.234 | 645 |
| Övriga avsättningar | 140 | - | 105 | - | 35 |
| Övriga långfristiga skulder | 11 | - | 10 | - | 1 |
| Summa långfristiga skulder | 4.155 | - | 240 | 3.234 | 681 |
| Ränta på skulder till banker och kreditinstitut | 1.356 | 232 | 225 | 487 | 412 |
| Summa långfristiga skulder och räntor | 5.511 | 232 | 465 | 3.721 | 1.093 |
| Kortfristiga skulder | |||||
| Finansiella skulder | |||||
| Skulder till banker och kreditinstitut | 427 | 427 | - | - | - |
| Övriga kortfristiga skulder | 13 | 13 | - | - | - |
| Leverantörsskulder | 723 | 723 | - | - | - |
| Derivatinstrument | 107 | 107 | - | - | - |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 407 | 407 | - | - | - |
| Övriga kortfristiga skulder | 194 | 194 | - | - | - |
| Summa kortfristiga finansiella skulder | 1.871 | 1.871 | - | - | - |
| Ränta på skulder till banker och kreditinstitut | 25 | 25 | - | - | - |
| Summa kortfristiga skulder | 1.896 | 1.896 | - | - | - |
| Total belopp |
Mindre än 1 år |
Mellan 1–2 år |
Mellan 2–5 år |
Mer än 5 år |
|
| Ej utnyttjade bankfaciliteter | 1.111 | 196 | - | 915 | - |
AAK exponeras främst för kreditrisker i samband med kundfordringar och kundkontrakt. I det sistnämnda fallet består risken i att kunderna inte klarar av sina gjorda åtaganden till följd av förändrade marknadspriser.
AAKs kreditrisker är i allmänhet mycket begränsade p g a de stabila och långsiktiga affärsförbindelser som vi har med våra kunder och leverantörer.
Koncernens kundstruktur är sådan att den största enskilda kunden svarar för mindre än 5 procent av vår totala försäljning och genomsnittskunden för mindre än 1 procent.
Nästan en fjärdedel av koncernens försäljning sker i länder där de politiska och kommersiella riskerna bedöms vara högre än i västvärlden. Även i dessa länder har vi begränsade förluster p g a osäkra ordningar. Detta beror till stor del på att en stor del av våra affärer i dessa länder görs med stora multinationella företag, som också är verksamma globalt. Våra partner är också främst företag som vi har stabila, långsiktiga förbindelser med och som har en god betalningsförmåga.
De enskilda rörelsegrenarna ansvarar för att hantera sina kundkreditrisker, medan de större produktionsanläggningarna ansvarar för att hantera motpartsrisken i samband med sina råvaruinköp.
| Underliggande | Underliggande | |||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | belopp brutto | 2008 | belopp brutto | 2007 |
| Reserveringar per den 1 januari | 20 | 16 | 21 | 15 |
| Reserveringar för osäkra fordringar | 49 | 45 | 14 | 8 |
| Återfört ej utnyttjat belopp | -1 | -1 | -1 | -1 |
| Faktiska kundförluster | -20 | -20 | -6 | -6 |
| Reserveringar per den 31 december | 48 | 40 | 28 | 16 |
Reserveringar avser enbart kundfordringar då det bland övriga fordringar inte föreligger något reserveringsbehov. De totala kundfordringarna exklusive reserveringar var 2.259 Mkr (1.819).
| Mkr | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| 1-30 dagar | 524 | 332 |
| 31-120 dagar | 121 | 91 |
| 121-360 dagar | 26 | 5 |
| Över 360 dagar | 13 | 16 |
| 684 | 444 |
Koncernen har tre slags finansiella instrument (värdesäkringsinstrument): råvarukontrakt, valutakontrakt och räntekontrakt. Nominella värden på utestående finansiella kontrakt som redovisas i balansräkningen:
| Mkr | 2008 | 2007 | ||
|---|---|---|---|---|
| Finansiellt instrument | Tillgång | Skuld | Tillgång | Skuld |
| Råvaruderivatkontrakt | 584 | 665 | 160 | 78 |
| Valutakontrakt | 276 | 252 | 27 | 28 |
| Räntekontrakt | 22 | 24 | 14 | 1 |
| Summa | 882 | 941 | 201 | 107 |
För att upprätta finansiella rapporter måste exempelvis företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar i bokslutet redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts och kostnadsposter samt lämnad information i övrigt, bland annat om ansvarsförbindelser. De uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål som behandlas i detta avsnitt är de som bedöms vara de viktigaste för en förståelse av de finansiella rapporterna med hänsyn till graden av betydande bedömningar och osäkerhet. Förutsättningarna för AAKs verksamhet ändras successivt vilket medför att dessa bedömningar förändras.
Nedskrivning av goodwill prövas årligen och dessutom närhelst händelser eller ändrade omständigheter indikerar att värdet på förvärvsgoodwillen kan ha minskat, t ex på grund av ändrat affärsklimat eller beslut att avyttra eller lägga ner viss verksamhet. För att bestämma om värdet på goodwill minskat, måste den kassagenererande enhet till vilken goodwill hänförts värderas, vilket sker genom en diskontering av enhetens kassaflöden. Vid tillämpningen av denna metod förlitar sig bolaget på ett antal faktorer, inklusive uppnådda resultat, affärsplaner, ekonomiska prognoser och marknadsdata.
Koncernen är skyldig att betala skatt i många olika länder. Omfattande bedömning krävs för att fastställa den världsomspännande avsättningen för inkomstskatter. Det finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker vid den tidpunkt då transaktionerna och beräkningarna genomförs.
Operativt säkras råvarupriser genom terminskontrakt eller genom inköpskontrakt till fastpris. Vidare valutasäkrar koncernen alla transaktionsrisker. Det innebär att bearbetningsersättningen för varje försäljningskontrakt är säkrat. I den interna uppföljningen marknadsvärderas samtliga försäljningskontrakt och råvaruinköp (inklusive lager) avseende både råvarupriser och valutakurser vilket inte IAS 39 möjliggör. Enligt IAS 39 får bara kontrakt som ej är avsedda för fysisk leverans marknadsvärderas vilket medför att det uppstår en skillnad mellan den interna och externa redovisningen. Det är denna effekt som AAK rapporterar som en IAS 39-effekt.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Revision | ||||
| PricewaterhouseCoopers | 4.646 | 4.535 | 772 | 1.253 |
| Övriga | 24 | 654 | - | - |
| Delsumma, revision | 4.670 | 5.189 | 772 | 1.253 |
| Andra uppdrag | ||||
| PricewaterhouseCoopers | 2.333 | 1.480 | 82 | 1.030 |
| Övriga | 738 | 312 | 288 | - |
| Summa | 7.741 | 6.981 | 1.142 | 2.283 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Löner och andra ersättningar | 864.522 | 806.731 | 20.361 | 15.525 |
| Sociala kostnader | 241.665 | 216.421 | 11.695 | 9.902 |
| (varav pensionskostnader) | (99.597) | (73.715) | (5.021) | (3.799) |
Av koncernens pensionskostnader avser 3 Mkr (3) styrelse, VD och övriga ledande befattningshavare.
Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter m fl och övriga anställda:
| 2008 | 2008 | 2007 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse, VD samt övriga | Övriga | Styrelse, VD samt övriga ledande befattningshavare |
|||||
| ledande befattningshavare | anställda | ||||||
| Lön och | Varav rörlig | Lön och | Lön och | Varav rörlig | Lön och | ||
| ersättning | ersättning | ersättning | ersättning | ersättning | ersättning | ||
| Moderbolag i Sverige | 12.617 | 3.139 | 7.744 | 9.717 | 1.494 | 5.808 | |
| Dotterföretag i Sverige | 1.453 | 252 | 250.547 | 2.477 | 333 | 239.116 | |
| 14.070 | 3.391 | 258.291 | 12.194 | 1.827 | 244.924 | ||
| Dotterföretag utomlands: | |||||||
| Benin | - | - | - | - | - | 25 | |
| Brasilien | - | - | - | - | - | 1.760 | |
| Ceylon | - | - | 11.664 | 772 | - | 10.074 | |
| Danmark | 6.084 | 1.286 | 242.942 | 4.715 | 302 | 219.146 | |
| Finland | 587 | - | 2.967 | 553 | - | 2.327 | |
| Ghana | - | - | 260 | - | - | 189 | |
| Litauen | - | - | 649 | - | - | 597 | |
| Malaysia | 1.284 | - | 2.640 | 1.059 | - | 1.772 | |
| Mexiko | 3.907 | 1.953 | 36.860 | 2.019 | 678 | 32.331 | |
| Nederländerna | 1.927 | 189 | 30.298 | 1.486 | 72 | 28.128 | |
| Norge | - | - | 597 | - | - | 675 | |
| Polen | - | - | 2.994 | - | - | 2.513 | |
| Ryssland | 728 | - | 4.384 | - | - | 3.850 | |
| Storbritannien | 12.657 | 1.339 | 171.207 | 11.003 | 2.602 | 170.971 | |
| Tjeckien | 620 | - | 675 | 599 | - | 492 | |
| Uruguay | 119 | - | 2.566 | - | - | 1.354 | |
| USA | 1.343 | 66 | 52.203 | 4.635 | 950 | 46.568 | |
| 29.256 | 4.833 | 562.906 | 26.841 | 4.604 | 522.772 | ||
| Koncernen totalt | 43.326 | 8.224 | 821.197 | 39.035 | 6.431 | 767.696 |
| Medelantal anställda |
2008 Antal anställda |
2008 Varav män |
2008 Varav kvinnor Antal anställda |
2007 | 2007 Varav män |
2007 Varav kvinnor |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolag Sverige | 11 | 6 | 5 | 11 | 5 | 6 |
| Dotterföretag Sverige | 637 | 494 | 143 | 626 | 486 | 140 |
| 648 | 500 | 148 | 637 | 491 | 146 | |
| Dotterföretag utomlands: | ||||||
| Benin | - | - | - | 2 | 2 | - |
| Brasilien | 9 | 7 | 2 | 10 | 7 | 3 |
| Ceylon | 516 | 470 | 46 | 464 | 436 | 28 |
| Danmark | 418 | 316 | 102 | 424 | 321 | 103 |
| Finland | 7 | 3 | 4 | 7 | 3 | 4 |
| Ghana | 2 | 2 | - | 0 | 0 | 0 |
| Litauen | 3 | 2 | 1 | 3 | 2 | 1 |
| Malaysia | 20 | 8 | 12 | 18 | 7 | 11 |
| Mexiko | 344 | 284 | 60 | 328 | 270 | 58 |
| Nederländerna | 62 | 51 | 11 | 63 | 52 | 11 |
| Norge | 1 | 1 | - | 1 | 1 | - |
| Polen | 10 | 5 | 5 | 10 | 5 | 5 |
| Ryssland | 16 | 5 | 11 | 10 | 3 | 7 |
| Storbritannien | 459 | 361 | 98 | 493 | 389 | 104 |
| Tjeckien | 4 | 2 | 2 | 4 | 2 | 2 |
| Uruguay | 12 | 7 | 5 | 7 | 4 | 3 |
| USA | 92 | 76 | 16 | 88 | 75 | 13 |
| 1.975 | 1.600 | 375 | 1.932 | 1.579 | 353 | |
| Koncernen totalt | 2.623 | 2.100 | 523 | 2.569 | 2.070 | 499 |
| 2008 | 2008 | 2007 | 2007 | |||
| Styrelseledamöter och | Antal på | Varav | Antal på | Varav | ||
| ledande befattningshavare | balansdagen | män (%) | balansdagen | män (%) | ||
| Koncernen (inkl dotterföretag) | ||||||
| Styrelseledamöter | 149 | 95 | 138 | 96 | ||
| Verkställande direktör och andra | ||||||
| ledande befattningshavare | 68 | 94 | 66 | 94 | ||
| Moderbolaget | ||||||
| Styrelseledamöter1) | 10 | 90 | 10 | 90 | ||
| Verkställande direktör och andra | ||||||
| ledande befattningshavare | 2 | 100 | 2 | 100 |
1) Därtill 2 personalrepresentanter, varav 1 man.
Principerna för ersättning till AarhusKarlshamns ledande befattningshavare är utformade för att säkerställa att AarhusKarlshamn ur ett internationellt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig kompensation som förmår attrahera och behålla kvalificerade medarbetare.
Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds av ersättningskommittén och beslutas av styrelsen.
Det totala ersättningspaketet omfattar fast lön, årlig variabel lön, pension, bilförmån samt avgångsvederlag.
Den fasta lönen, som är individuell och differentierad utifrån ansvar och prestation, fastställs utifrån marknadsmässiga principer och revideras årligen. Datum för den årliga revisionen är den 1 januari.
Den årliga variabla delen baseras på uppfyllelsen av årligen fastställda mål. Målen är relaterade till företagets resultat. För koncernledningen kan den årliga variabla lönen uppgå till maximalt 50 procent av den fasta lönen.
Pensionen för koncernledningen följer KTP-planen (motsvarar ITP).
Med verkställande direktören och medlemmar av koncernledningen finns avtal om avgångsvederlag uppgående till en årslön (fast kontant månadslön x 12 månader) vid uppsägning från företagets sida. Det finns inte någon möjlighet för någon av befattningshavarna inklusive den verkställande direktören att själv påkalla rätt till avgångsvederlag.
Uppsägningstiden från den verkställande direktören och från övriga ledande befattningshavares sida är 6 månader. Om företaget säger upp anställningsavtalet är uppsägningstiden 12 månader.
Till de av årsstämman valda styrelseledamöterna utgår ett av stämman beslutat styrelsearvode, vilket fördelas mellan ledamöterna efter beslut i styrelsen.
Utöver kostnadsersättningar för resor har inga andra ersättningar eller förmåner utbetalats. Bolagets VD, styrelsens sekreterare och arbetstagarrepresentanterna erhåller ej något arvode utöver ersättning för kostnader i samband med styrelsearbete.
Enligt årsstämmans beslut uppgår arvodet till de stämmovalda externa styrelseledamöterna till sammanlagt 2.650.000 kr inklusive ersättning för kommittéarbete. Av detta utgår till styrelsens ordförande 400.000 kr, till styrelsens vice ordförande 300.000 kr och 200.000 kr till varje övrig extern styrelseledamot. Ersättning för kommittéarbete fördelar sig enligt bolagsstämmobeslut till 200.000 kr för revisionskommitténs ordförande, 100.000 kr till övriga ledamöter i revisionskommittén, 100.000 kr till ersättningskommitténs ordförande och 50.000 kr till övriga ledamöter i ersättningskommittén.
Någon särskild ersättning för utskottsarbete har inte utgått.
| Kronor | Lön/ | Årlig | Övriga | Pensions | |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsearvode | variabel lön | förmåner 2) | kostnad | Summa | |
| Styrelsen | |||||
| Melker Schörling, ordförande | 400.000 | - | - | - | 400.000 |
| Carl Bek-Nielsen, vice ordförande | 300.000 | - | - | - | 300.000 |
| Martin Bek-Nielsen | 300.000 | - | - | - | 300.000 |
| John Goodwin | 250.000 | - | - | - | 250.000 |
| Mikael Ekdahl | 400.000 | - | - | - | 400.000 |
| Anders Davidsson | 200.000 | - | - | - | 200.000 |
| Ulrik Svensson | 400.000 | - | - | - | 400.000 |
| Ebbe Simonsen | 200.000 | - | - | - | 200.000 |
| Märit Beckeman | 200.000 | - | - | - | 200.000 |
| Delsumma styrelsen | 2.650.000 | - | - | - | 2.650.000 |
| Ledande befattningshavare | |||||
| Jerker Hartwall, verkställande direktör | 4.646.025 3) | 2.241.750 4) | 113.700 | 1.500.000 | 8.501.475 |
| Övriga ledande befattningshavare5) | 9.433.807 | 4.223.729 4) | 553.609 | 1.774.497 | 15.985.642 |
| Delsumma ledande befattningshavare | 14.079.832 | 6.465.479 | 667.309 | 3.274.497 | 24.487.117 |
| Summa | 16.729.832 | 6.465.479 | 667.309 | 3.274.497 | 27.137.117 6) |
1) Avser kostnadsfört under 2008.
2) Övriga förmåner avser huvudsakligen bilförmån.
3) Utöver lön har under året utbetalts 236.025 kr utgörande huvudsakligen del av innestående semester/arbetstidsförkortning.
4) Kostnadsfört under 2008 och som bedöms kommer att utbetalas 2009. Under året har variabel lön som kostnadsförts under 2007 utbetalats med 3.626.480 kr, varav till verkställande direktören 1.067.500 kr.
5) Avser följande personer under 2008: Anders Byström, Jörgen Balle, Magnus Jörsmo, Håkan Christensson (januari till september), Ian McIntosh och Renald Mackintosh (från oktober).
6) Av beloppet 27.137.117 kr avser 14.544.092 kr moderbolaget AarhusKarlshamn AB.
För koncernchefen och verkställande direktören Jerker Hartwall uppgår från och med 1 januari 2008 årlig fast lön till 4.410.000 kr samt förmånsvärde av tjänstebil. Till detta kommer variabel lön som kan uppgå till maximalt 50 procent av den fasta lönen. Under 2008 har 2.241.750 kr kostnadsförts för variabel lön. Jerker Hartwalls pensionsålder är 65 år. För att säkerställa pensionen gör bolaget årligen pensionspremieinbetalningar till valt försäkringsbolag. Den årliga premien för pensionen är i Jerker Hartwalls avtal fastställd till 1.500.000 kr. För övriga ledande befattningshavare i koncernledningen är pensionsåldern 62 år alternativt 65 år.
Inom koncernen finns förmånsbestämda pensionsplaner, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. De förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige och Nederländerna. Vidare finns åtagande för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige som tryggas genom en försäkring i KP (KP Pensionskassa).
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta eller motsvarande inom KP (KP Pensionskassa). Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
För perioden 1 januari – 31 december 2008 har AarhusKarlshamn AB (publ) och AarhusKarlshamn Sweden AB inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt KTP som tryggas genom en försäkring i KP Pensionskassa redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Motsvarande förutsättningar föreligger för försäkringen i KP (KP Pensionskassa). Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i KP (KP Pensionskassa) uppgår till 18 Mkr (17).
| Förmånsbestämda pensionsplaner | ||
|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |
| De belopp som redovisas i koncernens balansräkning har beräknats enligt följande: | ||
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 481 | 387 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -419 | -397 |
| 62 | -10 | |
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | - | - |
| Oredovisade aktuariella vinster (-) och förluster (+) | -57 | 23 |
| Nettoskuld i balansräkningen | 5 | 13 |
| Nettobeloppet redovisas i följande poster i koncernens balansräkning: | ||
| Pensionsförpliktelser | 5 | 13 |
| Nettoskuld i balansräkningen | 5 | 13 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | ||
| 2008 | 2007 | |
| De belopp som redovisas i koncernens resultaträkning är följande: | ||
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år | 8 | 14 |
| Räntekostnader | 20 | 21 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | -20 | -17 |
| Kostnad avseende tjänstgöring under tidigare år | - | 1 |
| Inbetalningar från anställda | - | - |
| Summa, ingår i personalkostnader (not 6) | 8 | 19 |
| Pensionskostnader | ||
| 2008 | 2007 | |
| Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning är följande: | ||
| Summa kostnader för förmånsbestämda planer inkl löneskatt | 7 | 6 |
| Summa kostnader för avgiftsbestämda planer inkl löneskatt | 93 | 66 |
| Summa | 100 | 72 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |||
| Specifikation av förändringarna i den nettoskuld som redovisas i koncernens balansräkning: | ||||
| Nettoskuld vid årets början | 13 | 5 | ||
| Nettokostnad redovisad i resultaträkningen | 8 | 19 | ||
| Utbetalning av förmåner | -16 | -12 | ||
| Tillskjutna medel från arbetsgivaren till fonderade planer | - | 0 | ||
| Valutakursdifferenser på utländska planer | - | 1 | ||
| Nettoskuld vid årets slut | 5 | 13 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | |||
|---|---|---|---|
| 2008 | 2008 | ||
| Nederländerna | Sverige | ||
| Viktiga aktuariella antaganden på balansdagen (%): | |||
| Diskonteringsränta | 5,9 | 3,75 | |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 4,6 | 4,0 | |
| Framtida årliga löneökningar | 2,0 | 3,0 | |
| Framtida årliga pensionsökningar | 2,0 | 3,0 | |
| Personalomsättning | 5,0 | 5,0 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner 2007 |
||
|---|---|---|
| Nederländerna | 2007 Sverige |
|
| Viktiga aktuariella antaganden på balansdagen (%): | ||
| Diskonteringsränta | 5,5 | 4,6 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 5,5 | 4,5 |
| Framtida årliga löneökningar | 2,0 | 3,3 |
| Framtida årliga pensionsökningar | 2,0 | 2,3 |
| Personalomsättning | 5,0 | 5,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Försäkringsersättning | 351 | - | 15 | - | |
| Övriga rörelseintäkter | 24 | 23 | - | 1 | |
| Summa | 375 | 23 | 15 | 1 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Ränteintäkter | 8 | 7 | 0 | 0 |
| Ränteintäkter koncernföretag | - | - | 30 | - |
| Värdeförändring derivatinstrument | 9 | 8 | - | - |
| Andra finansiella intäkter | 12 | 5 | - | - |
| Koncerninterna utdelningar | - | - | 222 | - |
| Finansiella intäkter | 29 | 20 | 252 | 0 |
| Räntekostnader | -285 | -204 | -43 | -9 |
| Valutakursförändringar | -16 | -8 | 0 | - |
| Värdeförändring derivatinstrument | -16 | -1 | - | - |
| Andra finansiella kostnader | - | -5 | -3 | -2 |
| Finansiella kostnader | -317 | -218 | -46 | -11 |
| Finansnetto | -288 | -198 | 206 | -11 |
| Årets skattekostnad | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Periodens aktuella skatt | -138 | -135 | 10 | 12 | |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | 4 | -4 | 0 | - | |
| Uppskjuten skatt | 267 | 10 | 0 | - | |
| Summa | 133 | -129 | 10 | 12 |
Den positiva skatteeffekten i resultaträkningen är främst hänförlig till uppskjuten skatt på IAS 39-effekten men har också påverkats av en sänkt skattesats i Sverige. Skattekostnaden föregående år uppgick till 129 Mkr eller 29 procent av resultatet efter finansiella poster.
Koncernens vägda genomsnittliga underliggande skattesats exklusive uppskjuten skatt på IAS 39-effekten är uppskattningsvis 30 procent. Koncernens vägda genomsnittliga skattesats 2007, baserad på skattesatserna i respektive land var 30 procent. Skattesatsen i Sverige är 28,0 procent (28,0). Moderbolagets verkliga skattesats år 2008 understiger nominell skattesats vilket huvudsakligen är en effekt av skattefria utdelningseffekter.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Redovisat resultat före skatt | -137 | 448 | 188 | -42 | |
| Vägd genomsnittlig skatt baserad på | |||||
| respektive lands skattesats | 41 | -135 | -53 | 12 | |
| Skatteeffekt av olika skattesatser i andra länder | 37 | - | - | - | |
| Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader | -5 | -11 | 1 | 0 | |
| Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter | 18 | 1 | 62 | 0 | |
| Effekt av underskottsavdrag, netto | 6 | 9 | - | - | |
| Effekt av ändrade skattesatser | 12 | 11 | - | - | |
| Justering för aktuell skatt tidigare år | 24 | -4 | - | - | |
| Skattekostnad | 133 | -129 | 10 | 12 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Aktuell skatt i erhållna koncernbidrag | - | - | 9 | 12 | |
| Summa | - | - | 9 | 12 |
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. De kvittade beloppen är som följer:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Underskottsavdrag | 0 | 1 | - | - |
| Materiella anläggningstillgångar | 24 | 77 | - | - |
| Lager | -3 | 5 | - | - |
| Omsättningstillgångar | 3 | - | - | - |
| Avsättningar | 40 | 40 | - | - |
| Långfristiga skulder | - | -24 | - | - |
| Kortfristiga skulder | 130 | 15 | - | - |
| Övriga temporära skillnader | - | 2 | 0 | - |
| Vid årets slut | 194 | 116 | 0 | - |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Uppskjutna skatteskulder | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | 10 | 14 | - | - | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 166 | 240 | - | - | ||
| Lager | 29 | - | - | - | ||
| Omsättningstillgångar | 13 | 66 | - | - | ||
| Periodiseringsfonder | 11 | 16 | - | - | ||
| Kortfristiga skulder | -12 | -15 | - | - | ||
| Vid årets slut | 217 | 321 | - | - |
Bolaget har inga förlustavdrag som ej värderats som en uppskjuten skattefordran.
Förutom uppskjuten skattefordran/skatteskuld har AarhusKarlshamn följande aktuella skulder och fordringar vad avser skatt:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Skatteskulder | -81 | -54 | 0 | 0 |
| Skattefordran | 145 | 33 | - | - |
| Netto skatteskuld/skattefordran | 64 | -21 | 0 | 0 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr | 1 | 314 | |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier | 40.892.113 | 40.858.549 | |
| Vinst per aktie, kr | 0,04 | 7,67 |
Beräkningen av resultat per aktie för 2008 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgående till 1 Mkr (314) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier uppgående till 40.892.113 (40.858.549). Förändringen i vägt genomsnittligt antal utestående aktier är i sin helhet hänförligt till förändring i antalet egna akter.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att en utdelning för verksamhetsåret 2008 lämnas med 4 kronor per aktie. Beslut kommer att fattas på årsstämman 19 maj 2009. Avstämningsdag för utdelning föreslås bli den 25 maj och utdelningen beräknas vara aktieägarna tillhanda den 28 maj.
| Byggnader och mark |
Maskiner och tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Pågående ny anläggningar |
Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| Ingående anskaffningsvärde | |||||
| 1 januari 2007 | 911 | 2.865 | 276 | 196 | 4.248 |
| Investeringar | 95 | 191 | 28 | 286 | 600 |
| Avyttringar och utrangeringar | -6 | -36 | -6 | 0 | -48 |
| Omklassificeringar | -10 | 76 | 2 | -68 | 0 |
| Valutakursdifferenser | 6 | -3 | 1 | -6 | -2 |
| Utgående ackumulerade anskaffnings värden 31 december 2007 |
996 | 3.093 | 301 | 408 | 4.798 |
| Ingående anskaffningsvärde | |||||
| 1 januari 2008 | 996 | 3.093 | 301 | 408 | 4.798 |
| Investeringar | 15 | 216 | 24 | 110 | 365 |
| Avyttringar och utrangeringar | -1 | -49 | -16 | - | -66 |
| Omklassificeringar | 4 | 347 | 4 | -355 | 0 |
| Valutakursdifferenser | 103 | 188 | 23 | 38 | 352 |
| Utgående ackumulerade anskaffnings värden 31 december 2008 |
1.117 | 3.795 | 336 | 201 | 5.449 |
| Ingående avskrivningar 1 januari 2007 | 291 | 999 | 207 | - | 1.497 |
| Avyttringar och utrangeringar | -3 | -8 | -6 | - | -17 |
| Årets avskrivningar | 35 | 261 | 23 | - | 319 |
| Valutakursdifferenser | 4 | -20 | 1 | - | -15 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar 31 december 2007 |
327 | 1.232 | 225 | - | 1.784 |
| Ingående avskrivningar 1 januari 2008 | 327 | 1.232 | 225 | - | 1.784 |
| Avyttringar och utrangeringar | -1 | -40 | -12 | - | -53 |
| Årets avskrivningar | 49 | 284 | 21 | - | 354 |
| Valutakursdifferenser | 48 | 64 | 13 | - | 125 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | |||||
| 31 december 2008 | 423 | 1.540 | 247 | - | 2.210 |
| Ingående nedskrivningar 1 januari 2007 | - | - | - | - | - |
| Årets nedskrivningar | - | 50 | - | - | 50 |
| Valutakursdifferenser | - | - | - | - | - |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | |||||
| 31 december 2007 | - | 50 | - | - | 50 |
| Ingående nedskrivningar 1 januari 2008 | - | 50 | - | - | 50 |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | - | - |
| Valutakursdifferenser | - | - | - | - | - |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | |||||
| 31 december 2008 | - | 50 | - | - | 50 |
| Utgående planenligt restvärde | |||||
| 31 december 2007 | 669 | 1.811 | 76 | 408 | 2.964 |
| Utgående planenligt restvärde | |||||
| 31 december 2008 | 694 | 2.205 | 89 | 201 | 3.189 |
| Byggnader och mark |
Byggnader och mark |
||
|---|---|---|---|
| Utgående planenligt restvärde 31 december 2008 |
694 | Utgående planenligt restvärde 31 december 2007 |
669 |
| Varav mark | 109 | Varav mark | 68 |
| Taxeringsvärden Svenska företag Byggnader och mark Bokfört värde för motsvarande tillgångar |
143 100 |
Taxeringsvärden Svenska företag Byggnader och mark Bokfört värde för motsvarande tillgångar |
145 103 |
| Patent och andra immateriella |
|||
|---|---|---|---|
| Koncernen | Goodwill | tillgångar | Summa |
| Ingående anskaffningsvärde 1 januari 2007 | 581 | 101 | 682 |
| Investeringar | 28 | 57 | 85 |
| Valutakursdifferenser | 5 | 14 | 19 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december 2007 | 614 | 172 | 786 |
| Ingående anskaffningsvärde 1 januari 2008 | 614 | 172 | 786 |
| Investeringar | - | 31 | 31 |
| Valutakursdifferenser | 68 | 11 | 79 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december 2008 | 682 | 214 | 896 |
| Ingående avskrivningar och nedskrivningar 1 januari 2007 | 2 | 42 | 44 |
| Avyttringar och utrangeringar | -2 | - | -2 |
| Årets avskrivningar | 0 | 16 | 16 |
| Valutakursdifferenser | 0 | -1 | -1 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar och | |||
| nedskrivningar 31 december 2007 | 0 | 57 | 57 |
| Ingående avskrivningar och nedskrivningar 1 januari 2008 | 0 | 57 | 57 |
| Årets avskrivningar | - | 21 | 21 |
| Valutakursdifferenser | 0 | 2 | 2 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar och | |||
| nedskrivningar 31 december 2008 | 0 | 80 | 80 |
| Utgående restvärde 31 december 2007 | 614 | 115 | 729 |
| Utgående restvärde 31 december 2008 | 682 | 134 | 816 |
Inför bokslutet 2008 har koncernen gjort en prövning av nedskrivningsbehov för goodwill.
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter. Återvinningsvärdet för en kassagenererande enhet fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från det uppskattade framtida kassaflödet baserat på budgetar/ prognoser som täcker en femårsperiod. Kassaflöden bortom denna tidsperiod har extrapolerats med i inget fall överstigande 3 procent (3 procent). Rörelsekapitalet bortom femårsperioden har bedömts kvarstå på nivån år fem. Diskonteringsräntan har antagits uppgå till 9 procent (9 procent) efter skatt. Mot bakgrund av att förvärvade verksamheters produktion, försäljning m m oftast integreras med annan verksamhet inom AarhusKarlshamn-koncernen i så stor omfattning att det inte längre är möjligt att särskilja den ursprungligen förvärvade enhetens kassaflöde, har prövningen av goodwillvärden i stor utsträckning fått göras på en högre nivå. Goodwillprövningen av de svenska, danska och holländska enheterna har därför skett på en aggregerad nivå, där de tre fabrikerna utgjort en kassagenererande enhet. För övriga goodwillprövningar har den kassagenererande enheten varit på landsnivå.
Känsligheten i beräkningen innebär att goodwillvärdet fortsatt kan försvaras även om diskonteringsräntan skulle höjas med en procentenhet eller att den långsiktiga tillväxten skulle sänkas med en procentenhet.
| Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |||
| Ingående anskaffningsvärde | 5.838 | 5.838 | ||
| Återbetalning kapitaltillskott | -167 | - | ||
| Förvärv av dotterföretag | 0 | 0 | ||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 5.671 | 5.838 |
| Antal Kapital- Bokfört Antal Kapital Bokfört Org. nummer Säte aktier andel % värde aktier andel % värde AarhusKarlshamn SARL B139655 Luxemburg 1.500 100 0 - - - AarhusKarshamn Holding AB 556759-7918 Malmö 1.000 100 0 - - - AarhusKarlshamn Invest AB 556747-6931 Malmö 1.000 100 0 - - - Advanced Lipids AB 556728-5837 Karlshamn 100 50 0 100 50 0 AarhusKarlshamn Sweden AB, Sverige 556478-1796 Karlshamn 21.864.928 100 3.052 21.864.928 100 3.052 Tefac AB, Sverige 556283-5214 Karlshamn 1.000 100 1.000 100 Binol AB, Sverige 556111-3472 Karlshamn 20.000 100 20.000 100 BioSafe Oy, Finland 1877093-5 Raisio 100 100 100 100 Belico Holding AB, Sverige 556537-0904 Karlshamn 9.000 100 9.000 100 AarhusKarlshamn Baltic Holding AB, Sverige 556381-8664 Karlshamn 1.000 100 1.000 100 AarhusKarlshamn Baltic Ltd, Litauen 110478793 Vilnius 254 100 254 100 AarhusKarlshamn Czech Republic Spol.s.r.o, Tjeckien 15268853 Prag - 100 - 100 AarhusKarlshamn Poland Sp.z o.o., Polen 0000124135 Warszawa 100 100 100 100 AarhusKarlshamn Netherlands BV, Holland 35012547 Zaandijk 500 100 500 100 AarhusKarlshamn Norway AS, Norge 988369403 Oslo 1.000 100 1.000 100 Karlshamns UK Holdings Plc., Storbritannien 83553 Hull 4.848.499 100 4.848.499 100 Karlshamns International Plc., Storbritannien 2366565 Hull 50.000 100 50.000 100 Chamber & Fargus Ltd, Storbritannien 2352279 Hull 1.642.461 100 1.642.461 100 AarhusKarlshamn Hull Ltd, Storbritannien 2193829 Hull 1.500.000 100 1.500.000 100 AarhusKarlshamn (Malaysia) Sdn. Bhd., Malaysia 185577-P Kuala Lumpur 1.500.000 100 1.500.000 100 Rapsona AB, Sverige 556759-4600 Järfälla 1.000 100 - - Aarhus United A/S, Danmark 45954919 Aarhus 400.000.000 100 2.619 400.000.000 100 2.786 AarhusKarlshamn Denmark A/S, Danmark 15672099 Aarhus 100.000.000 100 100.000.000 100 AarhusKarlshamn Benin Sarl, Benin 2626-B Cotonou 500 100 500 100 AarhusKarlshamn Ghana Ltd, Ghana 80539/0671 Accra 500.000 100 500.000 100 KNAR Benin Sarl 19 269B Cotonou 200 100 200 100 Kassardijan Industries, Ghana C-933 Tamale 10.000.000 100 10.000.000 100 AarhusKarlshamn Asia Pacific Sdn.Bhd, Malaysia 516423-P Kuala Lumpur 500.000 100 500.000 100 AarhusKarlshamn Australia Pty Ltd, Australien 094486361 South Wales 167.858 100 167.858 100 AarhusKarlshamn Sp.zo.o, Polen 0000057626 Gdansk 100.000 100 100.000 100 Aarhus United ZAO, Ryssland 1037789094265 Moskva - - 3.000.000 100 AarhusKarlshamn RU OOO, Ryssland 7709734935 Moskva 1 100 1 100 AarhusKarlshamn Havnen A/S, Danmark 13919232 Aarhus 1 100 1 100 Aarhus 1 A/S, Danmark 10112265 Aarhus 5.000 100 5.000 100 Aarhus 2 A/S, Danmark 13919275 Aarhus - - 5 100 Aarhus 3 A/S, Danmark 16335770 Aarhus 5.000 100 5.000 100 Hydrogen I/S, Danmark 21839639 Aarhus - 65,5 - 65,5 AarhusKarlshamn Latin America S.A., Uruguay 214947990014 Cousa 150.000.000 100 150.000.000 100 AarhusKarlshamn do Brasil desenvolvimento de Negosios Ltda, Brasilen 07.830.192/0001-02 Sao Paulo 24.000 100 24.000 100 AarhusKarlshamn UK Ltd, Storbritannien 1585686 Hull 23.600.000 100 23.600.000 100 GreenPalm Ltd, Storbritannien 5997462 Hull 100.000 100 100.000 100 AarhusKarlshamn USA Inc., USA 13-3445572 New Jersey 20.300.000 100 20.300.000 100 AarhusKarlshamn Canada Ltd, Canada 2040468 Toronto 100 100 100 100 AarhusKarlshamn Mexico, S.A. de C.V. AUM8302244G2 Morelia 201.006.799 94,34 201.006.799 94,34 AarhusKarlshamn Byejendomme A/S, Danmark 14750576 Aarhus 1.000.000 100 1.000.000 100 Aarhus Malaysia Sdn. Bhd., Malaysia 203033-P Teluk Intan 1.072.860 100 1.072.860 100 Ceylon Trading Co. Ltd., Sri Lanka J 333 Colombo 955.000 100 955.000 100 |
2008 | 2007 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Summa | 5.671 | 5.838 |
Ovanstående förteckning omfattar vissa av moderbolaget direkt och indirekt ägda aktier och andelar, per den 31 december 2008. En fullständig specifikation över innehav och aktier och andelar, som upprättas enligt bestämmelserna i svenska Årsredovisningslagen och som ingår i den årsredovisning som insänds till Bolagsverket, kan rekvireras från AarhusKarlshamn Sweden AB, Corporate Communication, 374 82 Karlshamn.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 1.859 | 1.335 | |
| Varor på väg | 481 | 445 | |
| Varor under tillverkning | 334 | 327 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 424 | 344 | |
| Summa | 3.098 | 2.451 |
I kostnadsslaget "råvaror och förnödenheter samt förändring av lager av färdiga varor och produkter i arbete" för koncernen ingår nedskrivning av varulager med 14 (17) Mkr.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||
| Kassa och bank | 97 | 158 | |
| Kortfristiga placeringar | 8 | 9 | |
| Summa | 105 | 167 |
Per den 31 december 2008 omfattade det registrerade aktiekapitalet 41.383.803 aktier (413.838.030 kr).
Avser eget kapital som är tillskjutet av ägarna utöver aktiekapitalet.
Reserver avser till sin helhet omräkningsreserven. Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta i vilken koncernens finansiella rapporter presenteras. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kr.
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänande vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag samt andel i intresseföretag och årets resultat.
Per den 31 december 2008, uppgick koncernens innehav av egna aktier till 485.614 (515.993) st.
Enligt bolagsordningen för AarhusKarlshamn AB (publ) skall aktiekapitalet uppgå till lägst 300 Mkr och till högst 1.200 Mkr. Samtliga aktier är fullt betalade och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar. Aktiekapitalet har under de senaste två åren inte förändrats. Aktiekapitalet består av 41.383.803 aktier med ett kvotvärde om 10 kr per aktie, vilket innebär ett aktiekapital om 413.838.030 kr.
Utgörs av föregående års fria egna kapital och efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat och eventuell fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillängligt för utdelning till aktieägarna.
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av årsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad utdelning för 2008 beräknas uppgå till 166 Mkr (4,00 kr per aktie). Beloppet har ej redovisats som skuld.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Långfristig | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Skulder till banker och kreditinstitut | 4.959 | 4.004 | 887 | 221 | |
| Summa | 4.959 | 4.004 | 887 | 221 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Kortfristig | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Skulder till banker och kreditinstitut | 249 | 427 | - | - | |
| Summa | 249 | 427 | - | - |
Förfallodagar för långfristig upplåning är som följer:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Mellan 1 - 5 år | 4.272 | 3.359 | 887 | 221 |
| Mer än 5 år | 687 | 645 | - | - |
| Summa | 4.959 | 4.004 | 887 | 221 |
| Återställande | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Omstrukturering | av miljö | Övrigt | Summa |
| Ingående balans per 1 januari 2007 | 15 | 25 | 8 | 48 |
| Avsättning som gjorts under året | 100 | - | 1 | 101 |
| Avsättning som tagits i anspråk under året | -9 | - | - | -9 |
| Utgående balans 31 december 2007 | 106 | 25 | 9 | 140 |
| Återställande | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Omstrukturering | av miljö | Övrigt | Summa |
| Ingående balans per 1 januari 2008 | 106 | 25 | 9 | 140 |
| Avsättning som gjorts under året | 2 | 5 | 7 | 14 |
| Avsättning som tagits i anspråk under året | -12 | - | -3 | -15 |
| Utgående balans 31 december 2008 | 96 | 30 | 13 | 139 |
| Avsättningarna består av | ||||
| 2008 | 2007 | |||
| $\sim$ | |
|---|---|
| 139 | 140 |
|---|---|
| - | - |
| 139 | 140 |
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Avsättningarna avser huvudsakligen kostnader för att återställa förorenad mark.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Personalrelaterade kostnader | 124 | 132 | 10 | 7 |
| Övrigt | 218 | 275 | 4 | 6 |
| Summa | 342 | 407 | 14 | 13 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| För egna avsättningar och skulder | ||||
| Fastighetsinteckningar | 1.061 | 857 | - | - |
| Företagsinteckningar* | 70 | 50 | - | - |
| Summa | 1.131 | 907 | - | - |
* Hela beloppet avser företagsinteckningar i Ceylon Trading.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Övriga ansvarsförbindelser | 130 | 9 | - | - |
| Summa | 130 | 9 | - | - |
Ansvarsförbindelserna avser huvudsakligen utställda motförbindelser för koncernbolags åtagande gentemot finansiella institut för att täcka lokal upplåning.
Koncernen har ingen försäljning till intresseföretag och har inte heller gjort några inköp från intresseföretag. Av moderbolagets försäljning utgjorde 41 Mkr (23), det vill säga 100 procent (100 procent) försäljning till koncernföretag. Moderbolagets inköp från koncernföretag avser administrativa tjänster i begränsad omfattning. Samtliga transaktioner sker på marknadsmässiga villkor.
Utöver vad som angivits i not 8 Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare samt i beskrivningen av styrelsen på sidan 96 har inga transaktioner med närstående fysiska personer ägt rum.
För att öka integrationen framåt i värdekedjan har AAK förvärvat Rapsona AB den 4 september 2008. Det nyförvärvade företaget, som är baserat i Järfälla norr om Stockholm, förser bland annat restauranger, storhushåll, bagerier och mindre färdigmatsproducenter med en rad olika produkter baserade på vegetabilisk olja. Med en beräknad omsättning på cirka 70 Mkr har Rapsona en stark ställning inom sin huvudverksamhet i den svenska livsmedelsindustrin.
Bolaget har sedan förvärvet bidragit positivt till koncernens resultat. Skillnaden mellan verkligt värde för tillgångar och skulder och redovisade värden i den förvärvade verksamheten är i all huvudsak hänförlig till immateriella anläggningstillgångar.
Uppgifter per rörelsegren/affärsområde.
| Chocolate & | Food | Technical | Group | Koncernen | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | Confectionery Fats | Ingredients | Products & Feed | Functions | Elimineringar | 2008 |
| Intäkter | ||||||
| Externa intäkter | 4.878 | 10.413 | 1.578 | 338 | - | 17.207 |
| Interna intäkter | 1.092 | 179 | 34 | 80 | -1.385 | - |
| Koncernen totalt | 5.970 | 10.592 | 1.612 | 418 | -1.385 | 17.207 |
| Rörelseresultat per affärsområde | ||||||
| Exkl engångsposter | ||||||
| och IAS 39 | 547 | 319 | 56 | -71 | - | 851 |
| Exkl IAS 39 | 594 | 319 | 56 | -71 | - | 898 |
| Inkl engångposter | ||||||
| och IAS 39 | 594 | 319 | 56 | -818 | - | 151 |
| Övriga upplysningar | ||||||
| Tillgångar | 4.903 | 4.807 | 493 | 421 | - | 10.624 |
| Ofördelade tillgångar | - | - | - | - | - | 454 |
| Koncernen totalt | 11.078 | |||||
| Skulder | 1.181 | 1.894 | 62 | 51 | - | 3.188 |
| Ofördelade skulder | - | - | - | - | - | 5.507 |
| Koncernen totalt | 8.695 | |||||
| Investeringar Avskrivningar och |
165 | 208 | 14 | 9 | - | 396 |
| nedskrivningar | 177 | 167 | 21 | 10 | - | 375 |
Samtliga transaktioner mellan affärsområdena sker på marknadsmässiga villkor. Tillgång och skulder som inte har fördelats ut på segment är skattefordringar och skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder.
| Övriga | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | Danmark | Norden | europa | europa | Amerika | länder | Summa | |
| Externa intäkter | 2.100 | 487 | 1.207 | 2.243 | 5.869 | 4.227 | 1.074 | 17.207 |
| Totala tillgångar | 2.803 | 3.858 | 48 | 83 | 1.904 | 2.110 | 272 | 11.078 |
| Investeringar | 134 | 163 | - | - | 41 | 49 | 9 | 396 |
De externa intäkterna är baserade på var kunderna är lokaliserade. De redovisade värdena på tillgångarna respektive periodens direkta investeringar i anläggningar är baserade på var koncernens tillgångar är lokaliserade. IAS 39-effekten fördelas ej på segmenten eftersom IAS 39 justeringen görs på koncernnivå och följs inte upp på enskilda segment. I den interna uppföljningen marknadsvärderas samtliga försäljningskontrakt och råvaruinköp (inklusive lager) avseende både råvarupriser och valutakurser. Enligt IAS 39 får bara kontrakt som ej är avsedda för fysisk leverans marknadsvärderas vilket medför att det uppstår en skillnad mellan den interna och externa redovisningen.
| Chocolate & | Food | Technical | Group | Elimineringar | Koncernen | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | Confectionery Fats | Ingredients | Products & Feed | Functions | 2007 | |
| Intäkter | ||||||
| Externa intäkter | 3.914 | 7.499 | 1.306 | 286 | - | 13.005 |
| Interna intäkter | 579 | 158 | 29 | 44 | -810 | - |
| Koncernen totalt | 4.493 | 7.657 | 1.335 | 330 | -810 | 13.005 |
| Rörelseresultat per affärsområde | ||||||
| Exkl engångsposter | ||||||
| och IAS 39 | 356 | 279 | 65 | -47 | - | 653 |
| Exkl IAS 39 | 260 | 230 | 60 | -47 | - | 503 |
| Inkl engångposter | ||||||
| och IAS 39 | 260 | 230 | 60 | 96 | - | 646 |
| Övriga upplysningar | ||||||
| Tillgångar | 3.702 | 3.732 | 569 | 538 | - | 8.541 |
| Ofördelade tillgångar | - | - | - | - | - | 316 |
| Koncernen totalt | 8.857 | |||||
| Skulder | 755 | 714 | 61 | 79 | - | 1.609 |
| Ofördelade skulder | - | - | - | - | - | 4.805 |
| Koncernen totalt | 6.414 | |||||
| Investeringar Avskrivningar och |
305 | 358 | 46 | 4 | - | 713 |
| nedskrivningar | -171 | -186 | -20 | -9 | - | -386 |
Samtliga transaktioner mellan affärsområdena sker på marknadsmässiga villkor.
| Övriga | Central och Öst- |
Väst- | Övriga | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | Danmark | Norden | europa | europa | Amerika | länder | Summa | |
| Externa intäkter | 1.663 | 405 | 883 | 1.695 | 4.550 | 3.003 | 806 | 13.005 |
| Totala tillgångar | 1.845 | 3.923 | 62 | 71 | 1.480 | 1.165 | 311 | 8.857 |
| Investeringar | 126 | 217 | - | - | 248 | 82 | 40 | 713 |
De externa intäkterna är baserade på var kunderna är lokaliserade. De redovisade värdena på tillgångarna respektive periodens direkta investeringar i anläggningar är baserade på var koncernens tillgångar är lokaliserade.
Framtida minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara operationella leasingavtal fördelas enligt följande:
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||
| Inom 1 år | 34 | 12 | |
| Mellan 1 och 5 år | 92 | 28 | |
| Efter mer än 5 år | 9 | 4 | |
| Summa | 135 | 44 |
Operationella leasingkostnader ingår i periodens resultat med 34 Mkr (17).
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Betalade räntor och erhållen utdelning | ||||
| Erhållen ränta | 21 | 11 | 30 | 0 |
| Erlagd ränta | -301 | -212 | -46 | -12 |
| Erhållen utdelning | 1 | 4 | - | - |
| Erhållen utdelning från koncernföretag | - | - | - | - |
| Summa | -279 | -197 | -16 | -12 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Avsättningar | -18 | 94 | - | - |
| Koncernbidrag | - | - | 32 | 43 |
| Realisationsresultat anläggningstillgångar | 0 | -5 | - | - |
| Övrigt | -6 | -8 | 0 | - |
Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 19 maj, 2009, för fastställelse.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Malmö, 2 april 2009
Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot
Ledamot Ledamot Ledamot Personalrepresentant
Melker Schörling Carl Bek-Nielsen John Goodwin Martin Bek-Nielsen
Mikael Ekdahl Märit Beckeman Ebbe Simonsen Annika Westerlund
Anders Davidsson Ulrik Svensson Jerker Hartwall Leif Håkansson Ledamot Ledamot Verkställande direktör Personalrepresentant
Vår revisionsberättelse har avgivits den 2 april 2009 PricewaterhouseCoopers AB
Anders Lundin Eric Salander Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig
och koncernchef
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i AarhusKarlshamn AB (publ) för år 2008. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 43-84. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Malmö, 2 april 2009
PricewaterhouseCoopers AB
Anders Lundin Eric Salander Huvudansvarig
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
AAK-aktien handlas sedan den 2 oktober 2006 på NASDAQ OMX, Stockholm, den Nordiska listan, inom segmentet Mid Cap, inom sektor Konsument dagligvaror. En handelspost omfattar 100 aktier. Kortnamnet är AAK och ISIN-koden SE0001493776.
Under 2008 omsattes 16,0 miljoner aktier (21,2) till ett sammanlagt värde av 2.173 Mkr (3.587) vilket motsvarar en omsättningshastighet på 38,7 procent (51,3). Den genomsnittliga handeln per börsdag var 63.630 aktier (84.909) eller 8.621 Tkr (14.347). Vid årets slut var kursen 106 kr (117) och AAKs börsvärde 4.387 Mkr (4.842). Högsta betalkurs under året var 184,50 kr (2008-05-16) och lägsta kurs var 77 kr (2008-10-27).
Den 31 december 2008 uppgick aktiekapitalet i AAK till 413.838.030 Mkr (413.838.030). Antalet aktier var 41.383.803 (41.383.803). Kvotvärdet per aktie var 10 kr. Varje aktie berättigar till en röst. Samtliga aktier har lika rätt till del i bolagets vinst och tillgångar.
Antalet aktieägare uppgick den 31 december 2008 till 7.272 (6.857).
AAK-aktien 29 september 2005 till 28 februari 2009
Styrelsen har tagit beslut om utdelningspolicy. Enligt den nya policyn är styrelsens målsättning att, med beaktande av koncernens resultatutveckling, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter, föreslå årliga utdelningar som motsvarar minst 30- 50 procent av årets resultat efter skatt för koncernen.
Styrelsen i AAK föreslår en utdelning för verksamhetsåret 2008 om 4,00 kr per aktie (4,00 kr), totalt 166 Mkr (166).
AAKs ledning har en uttalad målsättning att föra en stark dialog med media och kapitalmarknad.
| Antal aktier | Andel av Aktiekapital och röster, % |
|
|---|---|---|
| BNS Holding | 16.247.206 | 39,26 |
| Arbejdsmarkedets Tillægspension | 3.363.711 | 8,13 |
| Didner & Gerge Aktiefond | 2.442.990 | 5,90 |
| BT Pension Scheme | 696.041 | 1,68 |
| Fjärde AP-Fonden | 564.951 | 1,37 |
| Handelsbankens Småbolagsfond | 503.050 | 1,22 |
| Nordea Bank Finland ABP | 415.960 | 1,00 |
| Andra AP-fonden | 387.382 | 0,94 |
| Andra aktieägare | 16.762.512 | 40,50 |
| Totalt | 41.383.803 | 100,00 |
| Antal aktier | Antal aktieägare |
Andel av alla aktie ägare, % |
Andel av aktiekapital och röster, % |
|---|---|---|---|
| 1 - 500 | 5.215 | 71,70 | 2,44 |
| 501 - 1.000 | 989 | 13,60 | 2,02 |
| 1.001 - 5.000 | 775 | 10,66 | 4,17 |
| 5.001 - 10.000 | 111 | 1,53 | 1,95 |
| 10.001 - 15.000 | 34 | 0,47 | 1,02 |
| 15.001 - 20.000 | 18 | 0,25 | 0,75 |
| 20.0001 - | 130 | 1,79 | 87,65 |
| Totalt | 7.272 | 100,00 | 100,00 |
I samband med offentliggörandet av finansiella rapporter har AAK haft press- och analytikerkonferenser där företaget träffat analytiker och andra professionella aktörer på plats i Stockholm eller London. Intresserade kan också via www.aak.com ladda hem presentationsmaterial och lyssna på ljudupptagningar från konferenserna vilket gör konferenserna tillgängliga för samtliga aktieägare.
Finansiell information om AAK finns på www.aak.com. Där finns bl a finansiella rapporter, pressreleaser och presentationer att hämta. Företagets pressreleaser distribueras via Cision och finns även tillgängliga på företagets webbplats.
Ledningen finns tillgänglig per: Telefon +46 40 627 83 00 Fax +46 40 627 83 11 E-post [email protected]
| Data per aktie | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Börskurs | ||
| bokslutsdagen, kr | 106 | 117 |
| Utdelning, kr | 4,00 | 4,00 |
| Direktavkastning, % | 3,80 | 3,40 |
| Utdelningsandel | ||
| efter skatt, % | - | 52,20 |
| Vinst per aktie, kr | 0,04 | 7,67 |
| Eget kapital per | ||
| aktie, kr | 57,30 | 58,94 |
| P/E-tal efter skatt, kr | - | 15 |
| Börskurs/Eget kapital | 1,85 | 2,00 |
Definitioner, se sid 95.
Daniel Schmidt, SEB Enskilda Patrik Setterberg, Nordea Bank A/S Jan Ihrfelt, Swedbank Oscar Tuwesson, Carnegie Investment Bank AB Nick Fridberg, Danske Bank
Jerker Hartwall Koncernchef och CEO Telefon +46 40 627 83 30 E-post [email protected]
Anders Byström Finansdirektör och CFO Telefon +46 40 627 83 32 E-post [email protected]
Bo Svensson Informationsdirektör och CIO Telefon +46 40 627 83 31 E-post [email protected]
1. Vilka tre parametrar är viktigast att titta på när du analyserar AAK? EBIT per ton i Chocolate & Confectionery och Food Ingredients, detta mått visar bolagets strategi att öka volymen av specialprodukter och därmed lönsamheten. EBIT tillväxt på gruppnivå, och free cash flow.
2. Hur värderar du företagets utveckling mot den vision som företaget publicerar. "The first choice for value added vegetable oil solutions."? Jag tycker absolut att AAK går i rätt riktning. Bolaget har hittat sin speciella nisch på en global konkurrensutsatt marknad vilket gör att bolaget troligen kan fortsätta att öka lönsamheten i skuggan av större konkurrenter som producerar och säljer bulkprodukter.
AAKs produkter har ju en mängd användningsområden varav den absolut största delen slutar i konsumentledet som glass, margarin, chokladpraliner, ansiktskrämer och så vidare. Med produkter som riktar sig mot konsumentledet är det extra viktigt med en hållbar och miljövänlig produktion.
1. Vilka tre parametrar är viktigast att titta på när du analyserar AAK? Volymtillväxt och bruttobidraget per ton, rörelsemarginal och kassaflödestrend. Men det är alltid viktigt att ha uppmärksamhet på prisutvecklingen på palmolja och kakaosmör.
2. Hur värderar du företagets utveckling mot den vision som företaget publicerar. "The first choice for value added vegetable oil solutions."? Under de senaste två åren har AAKs specialiseringsstrategi för Food Ingredients börjat ge resultat i betydelse högre bruttobidrag, vilket vi ser som ett bra exempel på att visionen lönar sig. Med ytterligare steg under 2009 och 2010 – som till exempel ingrediensen till modersmjölksersättningen InFat tror vi att AAK kan ta ytterligare steg mot att uppfylla sin vision.
Det gör jag, även om det är svårt att inkludera detta element i finansiella analysmodeller. Det är nödvändigt att ha en överblick på ämnet eftersom åtskilliga investorer fokuserar på uthållighetsfrågor i de bolag som de investerar i.
En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet för AAKs intressentgrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde i företaget. AAKs styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger.
Bolagsstyrningen inom AAK baseras på tillämplig lagstiftning, NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") samt olika interna riktlinjer. I de fall AAK har valt att avvika från Kodens regler redovisas en motivering under respektive avsnitt i denna bolagsstyrningsrapport.
AAK är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier handlas på NASDAQ OMX Stockholm inom segmentet Mid Cap och sektor Konsument dagligvaror. AAK har omkring 7.000 aktieägare. Verksamheten är global med en närvaro i nästan 100 länder. Antalet medarbetare uppgår till cirka 2.600.
Ansvaret för ledning och kontroll av AAK fördelas mellan aktieägarna på årsstämman, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt svensk aktiebolagslag, andra lagar och förordningar, gällande regler för aktiemarknadsbolag, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument.
AAKs målsättning är att vara det självklara förstavalet för kunderna och skapa bästa möjliga värde för företagets olika intressegrupper – framför allt kunder, leverantörer, aktieägare och medarbetare. Samtidigt skall AAK uppträda som en god samhällsmedborgare som tar ett långsiktigt ansvar. Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och olika kontrollorgan. I linje med detta omfattar bolagsstyrningen, även kallad corporate governance, koncernens styr- och ledningssystem.
Information om aktieägare och aktieinnehav finns på sid 86.
AAKs gällande bolagsordning antogs på årsstämman den 23 maj 2006. Av bolagsordningen framgår att bolagets verksamhet är att driva fabriks- och handelsrörelse, företrädesvis inom livsmedelsindustrin, att äga och förvalta aktier och värdepapper samt annan därmed sammanhängande verksamhet. I bolagsordningen fastslås dessutom aktieägarnas rättigheter, antalet styrelseledamöter och revisorer, att årsstämman skall hållas årligen inom sex månader från räkenskapsårets utgång, hur kallelse till årsstämma skall ske och att bolagets styrelse skall ha sitt säte i Malmö. Bolagets räkenskapsår är kalenderår. Årsstämma skall hållas i Malmö eller Karlshamn. För gällande bolagsordning, se www.aak.com.
Årsstämman i AAK är det högsta beslutande organet och det forum genom vilket aktieägarna utövar sitt inflytande över företaget. Årsstämmans uppgifter regleras i aktiebolagslagen och i bolagsordningen.
Årsstämman beslutar om ett antal centrala frågor såsom fastställande av resultat och balansräkning, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och VDn, utdelning till aktieägarna samt om styrelsens sammansättning. Ytterligare information om årsstämman samt fullständiga protokoll från tidigare stämmor finns publicerat på www.aak.com.
Vid årsstämman den 21 maj 2008 deltog aktieägare som representerade 59 procent av aktiekapitalet och rösterna i bolaget. Styrelsens ordförande Melker Schörling valdes till ordförande för stämman.
Vid stämman fastställdes resultat och balansräkning, samt koncernresultat och koncernbalansräkning. I anslutning härtill godkände stämman styrelsens förslag till vinstutdelning för räkenskapsåret 2007 med 4,00 kr per aktie.
Jerker Hartwall, VD och koncernchef, kommenterade i sitt anförande verksamhetsåret 2007 och utvecklingen under första kvartalet 2008. Han redogjorde också för utvecklingen inom tillväxtområdet för ersättningsfetter till chokladindustrin samt strategin för AAK och målsättningarna för den framtida utvecklingen.
Till ordinarie styrelseledamöter omvaldes Melker Schörling, Carl Bek-Nielsen, Martin Bek-Nielsen, John Goodwin, Mikael Ekdahl, Ebbe Simonsen, Märit Beckeman, Jerker Hartwall, Ulrik Svensson och Anders Davidsson. Melker Schörling valdes till styrelseordförande och Carl Bek-Nielsen som styrelsens vice ordförande. Personalorganisationerna hade utsett Annika Westerlund (PTK-L) och Leif Håkansson (IF Metall) till ordinarie arbetstagarrepresentanter och Christer Svantesson (IF Metall) samt Ulf Friberg (PTK-L) till suppleanter.
På årsstämman skall beslut bl a tas om val av styrelse. Valberedningens uppgift är att lägga fram förslag till årsstämman avseende val av ordförande och övriga ledamöter av styrelsen samt av ordförande vid årsstämman, arvodesfrågor och därtill hörande frågor. (Valberedningen lämnar inte förslag till val och arvodering av revisorer då dessa frågor ingår i revisionsutskottets uppdrag.)
Årsstämman 2008 beslutade att valberedningen skall ha fyra ledamöter, varvid omvaldes Mikael Ekdahl (BNS Holding AB), Carl Bek-Nielsen (BNS Holding AB), Henrik Didner (Didner & Gerge Fond) och Jan-Erik Erenius (AMF Pension) såsom ledamöter av valberedningen inför årsstämman 2009. Mikael Ekdahl utsågs även till valberedningens ordförande. Valberedningens ledamöter representerar 45,6 procent av rösterna i AAK. Beslutet innefattade även möjlighet att ändra sammansättningen av valberedningen vid en ägarförändring. De större aktieägare som för närvarande är representerade i valberedningen anser att det är väsentligt för att åstadkomma ett effektivt nomineringsarbete att antalet ledamöter i valberedningen är begränsat. Samtidigt måste huvudägarna vara representerade, vilket är anledningen till att antalet icke-styrelseledamöter inte överstiger antalet huvudägare/styrelseledamöter.
Nämnda aktieägare anser det vidare
naturligt att en representant från den röstmässigt största aktieägaren är ordförande i valberedningen. Detta är anledningen till att en styrelseledamot är valberedningens ordförande.
Under året har valberedningen hållit ett protokollfört sammanträde. Ordföranden har därvid redogjort för utvärderingsarbetet varvid valberedningen har diskuterat eventuella förändringar och nyrekryteringar.
Valberedningen har kunnat nås brevledes för förslag från aktieägare.
Ledamöterna i valberedningen har inte erhållit någon ersättning från AAK AB för sitt arbete. Aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan sända brev adresserat till AarhusKarlshamn AB (publ), Valberedningen, Jungmansgatan 12, 211 19 Malmö.
Styrelsens uppgifter regleras i aktiebolagslagen och i bolagsordningen.
Styrelsearbetet styrs därutöver av den arbetsordning som styrelsen varje år själv har att anta. Styrelsens arbetsordning reglerar även arbetsfördelning och ansvar mellan styrelsen, dess ordförande och VD samt innehåller rutiner för VDs ekonomiska rapportering till styrelsen. Enligt den gällande arbetsordningen skall styrelsen sammanträda minst sex gånger per år, medräknat ett konstituerande styrelsemöte direkt efter årsstämman. Bland styrelsens uppgifter ingår att fastställa strategier, affärsplaner, budget, delårsrapporter och bokslutskommunikéer för AAK. Vidare skall styrelsen övervaka VDs arbete, tillsätta och avsätta VD samt besluta om betydande förändringar i AAKs organisation och verksamhet.
Styrelsens viktigaste uppgifter är att fastställa de övergripande målen för bolagets verksamhet och besluta om bolagets strategi för att nå målen, säkerställa att bolaget har en väl fungerande verkställande ledning med väl anpassade ersättningsvillkor, tillse att bolagets externa rapportering präglas av öppenhet och saklighet och ger en korrekt bild av bolagets utveckling, lönsamhet och finansiella ställning samt riskexponering, övervaka den finansiella rapporteringen med instruktioner för VD och fastläggande av krav på innehållet i de finansiella rapporter
som fortlöpande tillställs styrelsen, tillse att bolagets insiderpolicy och loggboksförfarande efterlevs enligt lag och Finansinspektionens riktlinjer, se till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och ekonomiska ställning mot fastställda mål, följa upp och utvärdera bolagets utveckling och att uppmärksamma och stödja VD i arbetet att vidtaga erforderliga åtgärder, se till att det finns tillfredsställande kontroll av bolagets efterlevnad av lagar och andra regler som gäller för bolagets verksamhet, se till att erforderliga etiska riktlinjer fastställs för bolagets uppträdande, samt, till årsstämman föreslå eventuell utdelning, aktieåterköp eller inlösen.
Enligt bolagsordningen skall AAKs styrelse bestå av lägst tre och högst tio ledamöter. Nuvarande styrelse består av tio stämmovalda ledamöter.
De fackliga organisationerna har, enligt svensk lag, rätt till styrelserepresentation och har tillsatt två ordinarie ledamöter och två suppleanter.
I enlighet med förslaget från valberedningen omvaldes samtliga tio ledamöter vid årsstämman 2008. Melker Schörling, utsågs till styrelsens ordförande. Styrelsen valde vid det konstituerande sammanträdet att utse ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. Ulrik Svensson utsågs till ordförande för revisionsutskottet, och till ledamöter utsågs Mikael Ekdahl och Martin Bek-Nielsen. Mikael Ekdahl utsågs till ordförande för ersättningsutskottet och till ledamot utsågs John Goodwin.
Melker Schörling är även styrelseordförande i BNS Holding AB som innehar cirka 40 procent av rösterna i AAK. Carl Bek-Nielsen, Martin Bek-Nielsen, John Goodwin och Mikael Ekdahl ingår också i BNS Holding ABs styrelse.
Dessa ledamöter samt styrelseordföranden kan således inte anses oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare enligt NASDAQ OMX Stockholms regelverk. Största aktieägare i BNS Holding AB är Melker Schörling AB som innehar 58,5 procent av aktier och röster. Ulrik Svensson, som är VD i Melker Schörling AB, kan således inte anses oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Anders Davidsson är VD för Bong Ljungdahl AB, där Melker Schörling AB innehar 29,9 procent av aktierna och rösterna, och kan således inte heller anses oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Verkställande direktören och koncernchefen Jerker Hartwall är i egenskap av verkställande direktör och anställd i bolaget inte oberoende i förhållande till bolagsledningen. Övriga två ledamöter valda av stämman, Märit Beckeman och Ebbe Simonsen är oberoende både i förhållande till AAK, bolagsledningen och bolagets större aktieägare enligt NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter.
Styrelsen uppfyller därmed kravet i Koden på att minst två av de styrelseledamöter som är oberoende av bolaget och bolagsledningen även skall vara oberoende av bolagets större aktieägare.
AAKs informationsdirektör och CIO (Chief Information Officer), Bo Svensson, fungerar som styrelsens sekreterare. AAKs finansdirektör och CFO (Chief Financial Officer), Anders Byström, fungerar som ersättningsoch revisionsutskottets sekreterare.
| Ledamot | Styrelse | Revisions utskott |
Ersätt nings utskott |
|---|---|---|---|
| Antal möten | 6 | 4 | 2 |
| Märit Beckeman | 6 | ||
| Carl Bek-Nielsen | 6 | ||
| Martin Bek-Nielsen | 6 | 4 | |
| Anders Davidsson | 6 | ||
| Mikael Ekdahl | 6 | 4 | 2 |
| Ulf Friberg | 2 | ||
| John Goodwin | 6 | 2 | |
| Jerker Hartwall | 6 | ||
| Leif Håkansson | 6 | ||
| Melker Schörling | 5 | ||
| Ebbe Simonsen | 5 | ||
| Christer Svantesson | - | ||
| Ulrik Svensson | 6 | 4 | |
| Annika Westerlund | 4* | ||
*Ulf Friberg har ersatt Annika Westerlund p g a sjukdom.
Upplysningar om styrelsens ledamöter hänvisas till sidorna 96-97.
Styrelsens arbetsordning med instruktioner för arbetsfördelning mellan styrelse och VD och för ekonomisk rapportering, uppdateras och fastställs årligen. Vid styrelsens sammanträden avhandlas, förutom den ekonomiska rapporteringen och uppföljningen av den löpande affärsverksamheten och lönsamhetsutvecklingen, mål, strategier för affärsverksamheten, förvärv och väsentliga investeringar samt ärenden gällande kapitalstrukturen. Affärsområdeschefer och andra ledande befattningshavare redogör löpande för affärsplaner och strategiska frågeställningar.
Ersättnings- och revisionsfrågor bereds inom respektive utskott. Styrelsen konstituerar sig vid ett styrelsemöte som hålls direkt efter årsstämman.
Vid detta möte fastställs även styrelsens arbetsordning jämte instruktion för VD samt eventuella utskottsinstruktioner och andra interna styrinstrument. Den nuvarande styrelsen konstituerade sig den 21 maj 2008, vid vilket möte samtliga styrelseledamöter var närvarande.
Vid årsstämman den 21 maj 2008 valdes Melker Schörling till styrelsens ordförande. Styrelseordförandens roll är att leda styrelsens arbete och tillse att styrelsen fullgör sitt uppdrag. Ordföranden följer verksamhetens utveckling i dialog med VD och ansvarar för att övriga ledamöter fortlöpande får den information som krävs för att styrelsearbetet skall kunna utövas med upprätthållen kvalitet och i enlighet med aktiebolagslagen och andra tillämpliga lagar och förordningar, bolagsordningen samt styrelsens arbetsordning. Ordföranden ansvarar för att styrelsen fortlöpande fördjupar sina kunskaper om bolaget, att det sker en utvärdering av styrelsens arbete samt att valberedningen får del av denna bedömning. Vidare är ordföranden även delaktig i utvärdering och utvecklingsfrågor avseende koncernens ledande befattningshavare.
Under året har styrelsen sammanträtt sex gånger. Samtliga affärsområdeschefer har redogjort för affärsområdenas mål och affärsstrategier vid ett speciellt budget- och strategimöte. Styrelsen har behandlat frågor relaterade till personal och organisation som utredning och följt upp gemensam driftplatsorganisation vid verksamheterna i Danmark, Sverige och Nederländerna.
Styrelsen har också följt utvecklingen med avseende på återuppbyggandet och försäkringsfallet i Aarhus, Danmark efter olyckan den 4 december 2007 då en medarbetare omkom. Beslut har fattats avseende förvärv, avyttringar och investeringar. Andra områden som har avhandlats är koncernens arbete med råvaruförsörjning, riskhantering samt bolagets strategi för kapitalstruktur och upplåning.
Enligt årsstämmans beslut uppgick det totala styrelsearvodet till 2.650.000 kr att fördelas mellan ledamöterna enligt följande: 400.000 kr till ordförande, 300.000 kr till vice ordförande och 200.000 kr till var och en av övriga bolagsstämmovalda ledamöter som inte är anställda i bolaget. Ordförande i revisionsutskottet har erhållit 200.000 kr och ledamöterna 100.000 kr vardera. Ordförande för ersättningsutskottet har erhållit 100.000 kr och ledamoten 50.000 kr.
Bolagets VD, styrelsens sekreterare och arbetstagarrepresentanterna erhåller ej något arvode utöver ersättning för kostnader i samband med styrelsearbete.
För övriga upplysningar om ersättningar till styrelsens ledamöter hänvisas till sid 70-72.
Styrelsen utvärderar fortlöpande VDs och bolagsledningens arbete och kompetens. Detta behandlas minst en gång per år utan närvaro av representanter från bolagsledningen.
Inom styrelsen behandlas revisionsoch ersättningsfrågor i utskott, vilka skall bereda uppkomna ärenden och förelägga styrelsen förslag till beslut. Utskottens arbetsuppgifter och arbetsordning fastläggs av styrelsen i skriftliga instruktioner som utgör en del av styrelsens arbetsordning.
Enligt styrelsens arbetsordning skall ersättningsfrågor till verkställande direktören och ledande befattningshavare beredas av ersättningsutskottet. Ersättningsutskottet bereder och presenterar förslag till styrelsen avseende ersättningar till koncernchefen och andra ledande befattningshavare. Ledamöterna i ersättningsutskottet under 2008 var Mikael Ekdahl (ordförande) och John Goodwin. Ersättningsutskottets rekommendationer till styrelsen innefattar principer för ersättning, förhållandet mellan fast och rörlig lön, pensions- och avgångsvederlagsvillkor samt övriga förmåner för ledningen. Ersättningar till koncernens verkställande direktör har beslutats av styrelsen baserat på ersättningsutskottets rekommendationer. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet. För ytterligare information se sid 70-72.
Ersättningsutskottet har under 2008 sammanträtt vid två tillfällen varvid båda ledamöterna deltog.
Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare återfinns i not 8 på sidan 70 och kommer att föreläggas årsstämman 2009 för beslut.
Ledamöter i revisionsutskottet under 2008 var Ulrik Svensson (ordförande), Martin Bek-Nielsen och Mikael Ekdahl. Utskottet har haft fyra möten under året, varvid bolagets externa revisorer och företrädare för företagsledningen har deltagit. Områden som revisionsutskottet har behandlat har främst avsett planering, omfattning och uppföljning av årets revision. Andra frågor som har behandlats är riskhantering, integration och systematiken av koncernens processer, samordning av försäkringsfrågor, bolagsstyrning, internkontroll, redovisningsregler, utveckling av den globala ekonomifunktionen, finansverksamheten samt andra frågor som styrelsen uppdragit åt utskottet att förbereda.
Enligt Koden skall minst en ledamot i revisionsutskottet vara oberoende i förhållande till bolagets större ägare. För närvarande är ingen av ledamöterna oberoende i detta avseende. Styrelsen har emellertid ansett att revisionsutskottets nuvarande sammansättning är den som bäst tillvaratar styrelsens erfarenhet och kompetens rörande de frågor som är avsedda att behandlas däri.
AAKs revisorer utses av årsstämman. AAKs revisorer är revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB med Anders Lundin som huvudansvarig revisor och Eric Salander som medpåskrivande revisor. Anders Lundin har varit huvudansvarig revisor för AAK sedan den 7 juni 2005. Anders Lundin innehar även revisionsuppdrag i Husqvarna AB, AB Industrivärden, Melker Schörling AB, Loomis AB och Svenska Cellulosa AB SCA.
Alla tjänster som avropas utöver lagstadgad revision prövas särskilt för att säkerställa att det inte föreligger någon konflikt utifrån oberoende eller jävsförhållande. Några överenskommelser med närstående föreligger inte.
VDs uppgift är att leda verksamheten i enlighet med styrelsens riktlinjer och anvisningar. I samband med detta skall VD genom erforderliga kontrollsystem förvissa sig om att bolaget efterlever tillämpliga lagar och förordningar. VD är föredragande vid styrelsemötena och skall tillse att styrelsen får ett så sakligt, utförligt och relevant informationsunderlag som erfordras för att styrelsen skall kunna fatta väl underbyggda beslut. Dessutom har VD en kontinuerlig dialog med styrelsens ordförande och håller denne informerad om bolagets och koncernens utveckling och finansiella ställning.
AAKs koncernledning består av sex personer från tre länder; Koncernchef, finansansvarig samt fyra affärsområdesansvariga/ landsansvariga. Koncernledningen sammanträder månadsvis och avhandlar då koncernens finansiella utveckling, investeringar, synergi- och produktivitetsprojekt, förvärv, koncerngemensamma utvecklingsprojekt, ledarskaps- och kompetensförsörjning och andra strategiska frågor. Sammanträdena leds av VD, som fattar beslut i samråd med övriga medlemmar i koncernledningen. Koncernen har ett mindre antal medarbetare i koncernstaben, vilka ansvarar för koncernövergripande aktiviteter som ekonomi, finans, skatter, IT, intern kontroll, strategi, investor relations, information och juridik.
VD och koncernledningen presenteras på sidorna 98-99. För principer, ersättningar och andra arvoden till VD och koncernledning, se sid 70, Not 8.
AAKs affärsområden är Chocolate & Confectionery Fats, Food Ingredients och Technical Products & Feed. Cheferna för respektive affärsområde/land har ansvar för mål, strategier, produktutveckling och löpande affärsfrågor samt resultat, kassaflöde och balansräkning för sina respektive enheter. Affärsområdena är i sin tur organiserade i olika sektorer med ansvar för löpande affärsfrågor. Styrningen sker genom internstyrelser som sammanträder fyra gånger per år. AAKs VD och koncernchef fungerar då som styrelseordförande och därtill deltager koncernens CFO. Andra befattningshavare såsom koncernens controller och strateg är adjungerade vid behov.
I samtliga länder där AAK har dotterföretag finns en legal landschef. Landschefens uppgift är bl a att representera AAK gentemot myndigheter i landet, samordning av driftplats, organisation och koncerngemensamma processer/projekt samt att säkerställa att koncerngemensamma riktlinjer efterlevs.
För varje sådant land har en medlem av koncernledningen utsetts med ett övergripande ansvar för verksamheten (Group Management Representative). Denne är överordnad landschefen och fungerar i de flesta fall som styrelseordförande i de lokala legala styrelserna.
Bolagets styrelse ansvarar för AAKs interna kontroll vars övergripande syfte är att skydda ägarnas investering och bolagets tillgångar. Enligt Koden skall styrelsen i ett särskilt avsnitt i denna bolagsstyrningsrapport lämna en beskrivning av hur den interna kontrollen och riskhanteringen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad.
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen är en process som involverar styrelse, bolagsledning och personal. Processen har utformats för att utgöra en
försäkran om tillförlitligheten i den externa rapporteringen. Enligt allmänt accepterade ramverk (COSO) som etablerats för detta ändamål, beskrivs den interna kontrollen vanligen ur fem olika aspekter, vilka beskrivs nedan.
Kontrollmiljön är basen för internstyrning och kontroll. Riskbedömning och riskhantering innebär att ledningen är medveten om och själv har bedömt och analyserat risker och hot i verksamheten. Kontrollaktiviteter är de åtgärder och rutiner som ledningen utformat för att förebygga uppkomsten av fel respektive upptäcka och åtgärda inträffade fel. För att enskilda arbetsuppgifter skall kunna utföras på ett tillfredsställande sätt krävs att personalen i en organisation har tillgång till aktuell och relevant information. Den sista modulen i modellen avser uppföljning av den interna styrningen och kontrollens utformning och effektivitet.
AAKs organisation är utformad för att möjliggöra ett snabbt beslutsfattande. Operativa beslut fattas därför på affärsområdes- eller dotterföretagsnivå, medan beslut om strategier, förvärv och övergripande finansiella frågor fattas av bolagets styrelse och koncernledning. Organisationen präglas av en tydlig ansvarsfördelning samt väl fungerande och inarbetade styr- och kontrollsystem, vilka omfattar samtliga enheter inom AAK.
Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av en övergripande kontrollmiljö där organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar har dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument, t ex i AAKs finanspolicy, råvaruinköpspolicy samt manual för den finansiella rapporteringen och i den attestordning som VD fastställer.
AAKs ekonomifunktioner är integrerade genom ett gemensamt konsolideringssystem samt gemensam redovisningsinstruktion. Koncernens ekonomienhet har ett nära och väl fungerande samarbete med dotterföretagens controllers avseende bokslut och rapportering. AAK har ingen internrevisionsfunktion då ovan nämnda funktioner väl fyller denna uppgift.
Samtliga AAKs dotterföretag rapporterar månadsvis. Rapporteringen utgör grunden för koncernens konsoliderade finansiella rapportering. Inom varje legal enhet finns en ansvarig controller som svarar för respektive affärsområdes ekonomiska styrning och för att de finansiella rapporterna är korrekta, kompletta och levereras i tid inför koncernrapporteringen.
AAK koncernen är genom sin internationella närvaro utsatt för ett antal olika risker. Riskhanteringen inom koncernen styrs av fastlagda policies och rutiner, vilka årligen revideras av AAKs styrelse. Risker relaterade till råvara styrs av koncernens råvaruinköpspolicy. Valuta-, ränte-, och likviditetsrelaterade risker styrs främst av AAKs finanspolicy. I koncernens kreditpolicy fastställs hanteringen av kredit- och kontraktsrisker.
En effektiv riskhantering förenar den operativa affärsutvecklingen med ägarnas och andra intressenters krav på kontroll och en långsiktigt god värdeutveckling.
Riskhanteringen syftar till att minimera risker men också till att säkerställa att möjligheter tillvaratas på bästa sätt. Riskhanteringen omfattar följande riskområden: strategiska risker med avseende på marknad och bransch, kommersiella, operativa och finansiella risker, efterlevnad av externa och interna regelverk, finansiell rapportering.
Huvudkomponenterna i riskarbetet är identifiering, värdering, hantering, rapportering, uppföljning och kontroll. För ytterligare information kring AAKs riskhantering se sidorna 63-68, Not 3.
De risker som identifierats avseende den finansiella rapporteringen hanteras via bolagets kontrollaktiviteter. Kontrollaktiviteterna syftar till att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. Hanteringen sker både genom manuella kontroller i form av t ex avstämningar och inventeringar, automatiska kontroller genom IT-systemen samt genom generella kontroller i den underliggande ITmiljön. Detaljerade ekonomiska analyser av resultat samt uppföljning mot budget och prognoser kompletterar de verksamhetsspecifika kontrollerna och ger en övergripande bekräftelse på rapporteringens kvalitet.
För att säkerställa fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen, har koncernen riktlinjer för information och kommunikation som syftar till att relevant och väsentlig information skall utbytas inom verksamheten, såväl inom respektive enhet som till och från ledning och styrelse. Policies, handböcker och arbetsbeskrivningar avseende den finansiella processen kommuniceras mellan ledning och personal och finns att tillgå elektroniskt och/eller i tryckt form. Styrelsen får via revisionsutskottet regelbundet återkoppling avseende den interna kontrollen.
För att säkerställa att den externa informationsgivningen blir korrekt och fullständig, har AAK en av styrelsen fastställd informationspolicy vilken anger vad som skall kommuniceras, av vem och på vilket sätt.
Effektiviteten i processen för riskbedömning och genomförandet av kontrollaktiviteterna följs upp kontinuerligt. Uppföljningen omfattar både formella och informella rutiner som används av de ansvariga på varje nivå. Rutinerna inbegriper uppföljning av resultat mot budget och planer, analyser och nyckeltal. Styrelsen erhåller månadsvis rapporter om koncernens finansiella ställning och utveckling. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation och ledningen analyserar månatligen den ekonomiska rapporteringen på detaljnivå. Revisionsutskottet följer vid sina sammanträden upp den ekonomiska redovisningen och får rapport från revisorerna avseende deras iakttagelser.
AAK har ett antal policies för koncernens verksamhet och dess medarbetare. Bland dessa märks t ex följande:
Koncernens etiska riktlinjer har utarbetats i syfte att klarlägga koncernens grundläggande inställning i etiska frågor såväl inom koncernen som externt mot kunder och leverantörer.
Koncernens finansfunktion arbetar efter en av styrelsen antagen instruktion som ger ramar för hur koncernens verksamhet ska finansieras samt hur t ex valuta- och ränterisker skall hanteras.
Koncernens informationspolicy är ett dokument som beskriver koncernens generella principer för informationsgivning.
Koncernens miljöpolicy ger riktlinjer för miljöarbetet inom koncernen.
Denna bolagsstyrningsrapport har inte blivit föremål för granskning av AAKs revisorer.
Eget kapital, minoritetens andel av eget kapital och uppskjuten skatteskuld dividerat med balansomslutningen.
Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.
Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt operativt kapital.
Rörelseintäkter minus varukostnader.
Börskursen dividerat med eget kapital per aktie.
Utdelning per aktie i procent av börskursen.
Eget kapital dividerat med genomsnittligt antal aktier på balansdagen.
Nettoomsättning dividerat med genomsnittligt operativt kapital.
Kassa och bank samt kortfristiga placeringar med löptid understigande tre månader.
Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier på balansdagen.
Summa räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar.
P/E-tal
Aktiekursen dividerat med vinst per aktie.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.
Icke räntebärande omsättningstillgångar minus icke räntebärande skulder exklusive uppskjuten skatt.
Nettolåneskuld dividerat med eget kapital inklusive minoritetsintressen.
Eget kapital inklusive minoritetsintressen i procent av balansomslutningen.
Summa tillgångar minus likvida medel, räntebärande fordringar och icke räntebärande rörelseskulder, men exklusive uppskjuten skatt.
Utdelning per aktie i procent av vinst per aktie.
Styrelsens ordförande. Invald år: 2005. Född: 1947. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: Grundare och ägare av Melker Schörling AB (MSAB). Utbildning: Master of Business Administrations.
Professionell bakgrund: CEO i ett flertal företag, av vilka Securitas AB 1987-1992 och Skanska 1993-1997.
Andra styrelseuppdrag: Styrelseordförande i MSAB, Hexagon AB, Securitas AB och HEXPOL AB samt styrelseledamot i Hennes & Mauritz AB.
Aktieinnehav: Melker Schörling är genom MSAB innehavare av 58,5 % av aktierna i BNS Holding AB. BNS Holding AB innehar i sin tur 16.247.206 aktier (39,26 %) i AAK.
Vice styrelseordförande. Invald år: 2005. Född: 1973. Medborgarskap: Danskt. Huvudsaklig sysselsättning: Executive Director (Corporate Affairs) United Plantations Berhad. Utbildning: Bachelor of Science. Professionell bakgrund: Executive director, director-in-charge. Andra styrelseuppdrag: Styrelseordförande i United International Enterprises Ltd. Vice styrelseordförande i United Plantations Berhad. Aktieinnehav: Carl Bek-Nielsen är genom UIE Ltd innehavare av 41,5 % av aktierna i BNS Holding AB. BNS Holding AB innehar i sin tur
E-post: [email protected]
16.247.206 aktier (39,26 %) i AAK.
Professionell bakgrund: Chief Executive, Managing Director, Administrative Director och President.
Andra styrelseuppdrag: Styrelseordförande i United Plantations Africa Ltd., VD United International Enterprises Ltd. och Neptune Resources.
Antal aktier: 0.
E-post: [email protected]
Invald år: 2005. Född: 1975. Medborgarskap: Danskt. Huvudsaklig sysselsättning: Executive Director (Finance & Marketing), United Plantations Berhad. Utbildning: Agricultural Economics.
Professionell bakgrund: Executive Director (Finance and Marketing). Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i United Plantations Berhad, Vice styrelseordförande i United International Enterprises Ltd. Aktieinnehav: Martin Bek-Nielsen är genom UIE Ltd innehavare av 41,5 % av aktierna i BNS Holding AB. BNS Holding AB innehar i sin tur 16.247.206 aktier (39,26 %) i AAK. E-post: [email protected]
Invald år: 2005. Född: 1951. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: Advokat och delägare i Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Utbildning: Civilekonom och Jur. Kand. Professionell bakgrund: Advokat och delägare. Andra styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Bong Ljungdahl AB och Marco AB. Vice styrelseordförande i Melker Schörling AB, Styrelseledamot i Absolent AB, Börje Jönsson Åkeri AB, Torkelson Möbel AB och KonstruktionsBakelit AB Antal aktier: 8.000. E-post: [email protected]
Invald år: 2006. Född: 1943. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: PhD student. Utbildning: Master of Science and Licentiate in Engineering. Professionell bakgrund: Project Manager, consultant and R&D. Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Beckeman Consulting AB. Antal aktier: 0. E-post: [email protected]
Invald år: 2006. Född: 1940. Medborgarskap: Danskt. Huvudsaklig sysselsättning: Director. Utbildning: Bachelor of commerce. Professionell bakgrund: Director, advisor and administrative director. Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Bjørn Wiinblads Værksteder A/S (BF), Styrelseordförande i Ole Haslunds Hus A/S, Vice ordförande i Glasmuseet Ebeltoft. Antal aktier: 0. E-post: [email protected]
Invald år: 2006. Född: 1952. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: VD och CEO. Utbildning: Civilingenjör. Professionell bakgrund: Mer än 25 års erfarenhet från internationellt ledarskap inom kemiindustrin. Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Novozymes A/S. Antal aktier: 96.653. E-post: [email protected]
Invald år: 2007. Född: 1961. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: VD Melker Schörling AB. Professionell bakgrund: CFO i flera börsbolag bl a Swiss International Airlines och Esselte. Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Assa Abloy AB, HEXPOL AB, Niscayah Group AB, Loomis AB och Flughafen Zürich AG. Antal aktier: 0. E-post: [email protected]
Invald år: 2007. Född: 1970. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: VD och Koncernchef Bong Ljungdahl AB. Professionell bakgrund: Tidigare managementkonsult på McKinsey & Co. Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Bong Ljungdahl AB. Antal aktier: 1.200. E-post: [email protected]
AarhusKarlshamn Sweden AB. Utsedd av PTK-L. Invald år: 2005. Född: 1956. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: Laboratorieassistent. Utbildning: Tekniskt gymnasium. Antal aktier: 0. E-post: [email protected]
AarhusKarlshamn Sweden AB. Utsedd av IF-Metall. Invald år: 2005. Född: 1957. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: Fackliga-, kommun- och landstingspolitiska ordförandeskap och styrelseuppdrag. Utbildning: Elkraftsteknisk. Antal aktier: 679. E-post: [email protected]
AarhusKarlshamn Sweden AB. Utsedd av IF Metall. Invald år: 2006. Född: 1951. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: Reparatör. Utbildning: Verkstadsteknisk. Antal aktier: 679. E-post: [email protected]
AarhusKarlshamn Sweden AB. Utsedd av PTK-L. Invald år: 2008. Född: 1954. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: Produktions tekniker. Underhållsansvarig produktion. Utbildning: Automationsingenjör. Antal aktier: 0. E-post: [email protected]
PricewaterhouseCoopers AB
Född 1956. Auktoriserad revisor. Huvudansvarig. Bolagets revisor sedan 2005.
Eric Salander Född: 1967. Auktoriserad revisor. Bolagets revisor sedan 2007.
Anställd: 2002. Född: 1951. Medborgarskap: Holländskt. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President AarhusKarlshamn AB, President Business Area Food Ingredients Continental Europe och President AarhusKarlshamn Netherlands B.V. Utbildning: M.Sc. Foodtechnology. Professionell bakgrund: Research & Development och Sales & Marketing inom Livsmedelsindustrin. Antal aktier: 300. E-post: [email protected]
Anställd: 1986. Född: 1965. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President AarhusKarlshamn AB, President Business Area Technical Products & Feed, President Binol AB och Globalt HR-ansvarig (GMT). Utbildning: Kemiingenjör. Professionell bakgrund: Tekniker, säljare och inköpare. Antal aktier: 15.070. E-post: [email protected]
Anställd: 1998. Född: 1956. Medborgarskap: Brittiskt. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President AarhusKarlshamn AB och President Aarhus-Karlshamn UK & Americas. Utbildning: MSc in Engineering; MBA in General Management. Professionell bakgrund: 25 års erfarenhet inom Livsmedelsindustrin. Antal aktier: 0. E-post: [email protected]
Anställd: 2000. Född: 1952. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: President och CEO. Utbildning: Civilingenjör. Professionell bakgrund: Mer än 25 års erfarenhet från internationellt ledarskap inom kemiindustrin. Antal aktier: 96.653. E-post: [email protected]
Anställd: 1990. Född: 1964. Medborgarskap: Danskt. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President AarhusKarlshamn AB, President Business Area Chocolate & Confectionery Fats, OneSite Manager och President AarhusKarlshamn Denmark A/S. Utbildning: MBA diplomerad banktjänsteman. Professionell bakgrund: Fondförvaltare, trader. Antal aktier: 2.608. E-post: [email protected]
Anställd: 2006. Född: 1951. Medborgarskap: Svenskt. Huvudsaklig sysselsättning: Vice President AarhusKarlshamn AB och CFO. Utbildning: Master in Business Adm, Executive seminar Harvard Business School. Professionell bakgrund: CFO, Auditor, VP controller, Certified Public Accountant. Antal aktier: 0. E-post: [email protected]
AarhusKarlshamn AB (publ) kommer att lämna ekonomisk information för verksamhetsåret 2009 vid följande tillfällen:
Rapporter och pressreleaser finns även tillgängliga på engelska och kan beställas från AarhusKarlshamn AB (publ), Corporate Communication, 374 82 Karlshamn. Telefon 0454 820 00, fax 0454 828 20 E-post: [email protected].
Mer information om AarhusKarlshamn AB (publ) finns på företagets webbplatser: www.aak.com och www.aak.se
AarhusKarlshamn AB (publ) ordinarie årsstämma äger rum tisdagen den 19 maj 2009 kl. 14.00 i Europaporten i Malmö. Entrén till stämmolokalen öppnar kl. 13.00 och registrering måste ha skett före kl. 14.00 då röstlängden fastställs.
Rätt att deltaga i stämman har den aktieägare som, dels är registrerad i den utskrift av aktieboken som görs onsdagen den 13 maj 2009, dels har anmält sitt deltagande till stämman senast kl. 16.00 onsdagen den 13 maj.
Bolaget är ett s k avstämningsbolag. Detta innebär att aktieägare, för att ha rätt att delta i årsstämman, måste vara införd i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken senast den 13 maj 2009. Den som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att kunna delta i stämman. Detta bör ske i god tid före nämnda datum.
Aktieägare som önskar delta i årsstämman skall anmäla sig till bolaget antingen per post under adress: AarhusKarlshamn AB (publ) Kerstin Wemby 374 82 Karlshamn eller på telefon 0454 823 12, på fax 0454 828 20, via e-post: [email protected] eller via webbplatsen: www.aak.com så snart som möjligt och senast kl. 16.00 onsdagen den 13 maj 2009, då anmälningstiden går ut.
Vid anmälan skall namn, adress, telefonnummer, person- eller organisationsnummer samt aktieinnehav uppges.
Kallelse till årsstämman annonseras i Postoch Inrikes Tidningar och Svenska Dagbladet där samtliga stämmoärenden kommer att framgå.
EPA – Omega 3-fetter.
Essentiella fettsyror – Två olika typer av fleromättade fettsyror, Omega 3 och Omega 6, som är nödvändiga för god hälsa. Kan ej framställas av vår kropp utan måste tillföras genom kosten. Rapsolja är en av de få vegetabiliska oljor som innehåller båda typerna essentiella fettsyror.
Lanolin Ett fett som utvinns ur fårull och används i hudvårdsprodukter.
Lipider Ett samlingsnamn på en bred grupp naturprodukter där bl a fetter ingår.
Shortening – fett till bageriindustrin.
Transfettsyror – Omättade fettsyror med en annan typ av dubbelbindning än den som naturligt finns i vegetabiliska oljor.
Transhalt – Andelen transfettsyror i ett fett.
Jungmansgatan 12 211 19 Malmö Tfn.: +46 40 627 83 00 Fax: +46 40 627 83 11 E-post: [email protected] www.aak.com Org. nr. 556669-2850
M.P. Bruuns Gade 27 DK-8000 Aarhus C Danmark Tfn.: +45 8730 6000 Fax: +45 8730 6012
Av. Héroes de Nucupétaro 1022 Col. Industrial, C.P. 58130 Morelia, Michoacán Mexiko Tfn.: +52 443 312 0175 Fax: +52 443 312 5822
Food Ingredients Continental Europe Lipids for Care Technical Products & Feed Västra Kajen 374 82 Karlshamn Tfn.: +46 454 820 00 Fax: +46 454 828 20
P.O. Box 17 NL-1540 AA Zaandijk Visiting address: Kreeftstraat 1 The Netherlands Tfn: +31 75 627 84 00 Fax: +31 75 627 84 78
Camino al Paso de la Arena 2460 12600 Montevideo Uruguay Tfn.: +5 982 313 5135 Fax: +5 982 313 5075
Food Ingredients, USA 131 Marsh Street Port Newark NJ-07114 USA Tfn.: +1 973 344 1300 Fax: +1 973 344 9049
Food Ingredients, UK King George's Dock Hull HU9 5PX Storbritannien Tfn.: +44 1482 701 271 Fax: +44 1482 709 447
Falcon Street Oldham Lancashire OL8 1JU Storbritannien Tfn.: +44 161 652 6311 Fax: +44 161 627 2346
Davy Road Astmoor Industrial Estate Runcorn Cheshire WA7 1PZ Storbritannien Tfn.: +44 192 856 5221 Fax: +44 192 856 1172
Chocolate & Confectionery Fats [email protected] Tfn.: +45 8730 6000
Lipids for Care [email protected] Tfn.: +45 8730 6000
[email protected] Tfn.: +46 454 820 00
[email protected] Tfn.: +44 1482 701 271
[email protected] Tfn.: +44 1482 701 271
Food Ingredients, Mexico [email protected] Tfn.: +44 1482 701 271
[email protected] Tfn.: +46 454 820 00
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.