Ericsson

Telefonaktiebolaget LM Ericsson 549300W9JLPW15XIFM52 2023-01-01 2023-12-31 549300W9JLPW15XIFM52 2022-01-01 2022-12-31 549300W9JLPW15XIFM52 2021-01-01 2021-12-31 549300W9JLPW15XIFM52 2022-12-31 549300W9JLPW15XIFM52 2023-12-31 549300W9JLPW15XIFM52 2021-12-31 549300W9JLPW15XIFM52 2020-12-31 549300W9JLPW15XIFM52 2021-01-01 2021-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-01-01 2021-12-31 ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-01-01 2021-12-31 ifrs-full:OtherReservesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-01-01 2021-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-01-01 2021-12-31 ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-01-01 2021-12-31 ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:OtherReservesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-01-01 2022-12-31 ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:OtherReservesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-01-01 2023-12-31 ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2020-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2020-12-31 ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2020-12-31 ifrs-full:OtherReservesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2020-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2020-12-31 ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember 549300W9JLPW15XIFM52 2020-12-31 ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-12-31 ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-12-31 ifrs-full:OtherReservesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-12-31 ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember 549300W9JLPW15XIFM52 2021-12-31 ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-12-31 ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-12-31 ifrs-full:OtherReservesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-12-31 ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember 549300W9JLPW15XIFM52 2022-12-31 ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-12-31 ifrs-full:IssuedCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-12-31 ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-12-31 ifrs-full:OtherReservesMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-12-31 ifrs-full:RetainedEarningsMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-12-31 ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember 549300W9JLPW15XIFM52 2023-12-31 ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember iso4217:SEK xbrli:shares iso4217:SEK xbrli:shares Ericsson Årsredovisning 2023 ericsson.com Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Innehåll Detta är Ericsson 1 Kommentar från vd 2 Affärsstrategi 5 Brev från styrelseordförande 14 Förvaltningsberättelse 16 Koncernens finansiella rapporter och noter 32 Moderbolagets finansiella rapporter och noter 86 Riskfaktorer 105 Revisionsberättelse 120 Femårsöversikt 126 Alternativa nyckeltal 128 Ericssonaktien 133 Inledning och viktiga uppdateringar avseende styrning under 2023 2 Regelverk 3 Bolagsstyrningsstruktur och kärnvärden 3 Etik och regelefterlevnad 5 Riskhantering 6 Bolagsstämmor 8 Valberedningen 8 Styrelsen 9 Styrelsens kommittéer 11 Ersättning till styrelsens ledamöter 13 Styrelseledamöter 14 Ledning 18 Cybersäkerhet 19 Medlemmar i koncernledningen (Executive Team) 20 Revisor 25 Interna kontrollsystem för finansiell rapportering 25 Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten 28 Inledning 1 Strategi och mål 2 2023 i korthet 4 Miljö 4 Sociala faktorer 6 Styrning 8 Noter till Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 10 Miljö 11 Sociala faktorer 25 Styrning 37 Övriga 46 Bestyrkanderapport 50 Ordlista 51 Ersättningsrapport Ericsson Årsredovisning 2023 Vår årsredovisning består av fyra delar som publiceras som en samlad PDF-fil. De fyra delarna kan också laddas ned separat: • Finansiell rapport, inklusive Förvaltningsberättelse samt bokslut och noter • Bolagsstyrningsrapport • Ersättningsrapport • Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ericssons årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 16–119 i den Finansiella rapporten och rapporteras av Deloitte i revisionsberättelsen. Bolagsstyrningsrapport, Ersättningsrapport och Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande har också granskats av Deloitte. Bolaget presenterar också en årsredovisning enligt Form 20-F som lämnas in till U.S. Securities and Exchange Commission (SEC). Alla delar av den juridiska årsredovisningen är tillgängliga på Ericssons webbplats. Redogörelse från ordföranden i Kompensationskommittén 1 Inledning 2 Ersättningar 2023 i korthet 3 Total ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör 5 Rörlig ersättning 6 Jämförande information om ändringar i ersättningen och Bolagets resultat 11 Finansiell rapport Årsredovisning 2023 Finansiell rapport Bolags- styrnings- rapport Ersättnings- rapport Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ingår i Ericsson Årsredovisning 2023 ericsson.com Innehåll Finansiell rapport 2023 Detta är Ericsson 1 Kommentar från vd 2 Affärsstrategi – Skapa långsiktigt värde 5 Brev från styrelseordförande 14 Förvaltningsberättelse 16 Styrelsens försäkran 31 Koncernens finansiella rapporter 32 Noter till koncernens finansiella rapporter 39 Moderbolagets finansiella rapporter 86 Noter till Moderbolagets finansiella rapporter 92 Riskfaktorer 105 Revisionsberättelse 120 Framtidsriktade uttalanden 124 Femårsöversikt – Finansiell information 126 Femårsöversikt – Icke-finansiell information 127 Alternativa nyckeltal 128 Ericssonaktien 133 Aktieägarinformation 137 Finansiella begrepp 138 Ordlista 139 Vi genomför en strategi för att nå högre tillväxt och göra Ericsson till ett mer lönsamt bolag. Vi gör detta genom att utnyttja vårt ledarskap inom mobilnät, expandera till företagsmarknaden, samt driva en bestående kulturomvandling. Vår breda portfölj täcker följande områden: Networks, Cloud Software and Services, Enterprise Wireless Solutions, Global Communications Platform samt licensiering av immateriella rättigheter (IPR). Genom att utveckla nät med hög prestanda, banbrytande teknik och tjänster som är enkla att införa, använda, och skala upp, frigör vi det fulla värde som kommunikation skapar och gör våra kunder framgångsrika i en helt uppkopplad värd – en värld där obegränsad kommunika- tion förbättrar liv, omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid. Våra lösningar för leverantörer av kom- munikationstjänster säljs och distribueras inom fem geografiska marknadsområden: Nordamerika, Europa och Latinamerika, Mellanöstern och Afrika, Sydostasien, Oceanien och Indien samt Nordostasien. Bolaget har närmare 100 000 anställda, kunder i mer än 180 länder och huvudkontor i Stockholm. Bolagets aktie är noterad på Nasdaq Stockholm och Bolagets American Depositary Shares (ADS) handlas på Nasdaq New York. Detta är Ericsson Ericsson är en ledande leverantör av lösningar för mobil uppkoppling till telekomoperatörer och företagskunder i olika branscher. Tillsammans med våra kunder och partners i ekosystemet, leder vi nästa våg av digitalisering i samhället. Vi tillhandahåller programmerbara och differentierade nät med höga prestanda och gör avancerad nätfunktionalitet tillgänglig för utvecklare runtom i världen. Genom världsledande forskning driver vi nya standarder, och bidrar till utvecklingen av nästa generations infrastruktur, mjukvara och tjänster för mobilkommunikation. Syfte Att skapa kommunikation som möjliggör det vi ännu inte kan föreställa oss. Vision En värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv, omdefinierar verksam- heter och banar väg för en hållbar framtid. Kärnvärden Professionalism, respekt, uthållighet och integritet i centrum för allt vi gör. Kultur En företagskultur med etik och integritet som gör oss till ett starkare och ännu mer motståndskraftigt bolag. Hållbarhet Hållbarhet och ansvarsfullt företagande för att driva verksamhetsomvandling och skapa värde för intressenterna Finansiell rapport 2023 1 Mobilnät kommer att driva framtida värdeskapande Vår ambition är att leda i en öppen värld. Vi fortsätter att fokusera på våra tre nyckel- prioriteter: stärka vårt ledarskap inom mobilnät, få vår verksamhet på företagsmarknaden att växa och driva omvandling av vår företagskultur. Vårt resultat under 2023 vittnar om styrkan i vårt team, vår strategi och vår exekveringsförmåga. Ericsson är bra positionerad för att skapa värde från nästa våg av digitalisering. 2023 navigerade vi en svår marknad för mobilnät som karakteriserades av negativ volymutveckling och en aldrig tidigare skådad avmattning på den nordamerikanska markna- den. Parallellt såg vi en dramatisk förändring av affärsmixen, med snabb tillväxt i Indien. Trots dessa utmaningar avslutade vi 2023 med en EBITA 1) på SEK 21,4 miljarder och bruttomarginal 1) på nära 40 % – ett bevis på vår ökade motståndskraft. Mobilnät är grundläggande i samhället – från fundamentala kommunikationsbehov till att driva avancerad digitalisering av industrier – och visar fortsatt hög trafiktillväxt i näten. Många operatörer kämpar dock med avkast- ningen på sina investeringar och behöver nya intäktsflöden för att kunna investera mer i sina nät. Vi arbetar med att förändra branschen genom att omvandla nätet till en innovations- plattform och utnyttja mobil uppkoppling inom nya områden. Vår strategi syftar till att för- ändra hur nät används och genererar intäkter. Även om vi inte når toppnivåerna från 2022, förväntar vi oss att mobilnätsmarkna- den återhämtar sig från dagens låga nivåer baserat på den snabba tillväxten av data- trafik. Vi kan dock inte förutspå tidpunkten, eftersom investeringstakten bestäms av kun- derna. Tills återhämtningen kommer, förblir vi laserskarpt fokuserade på det som ligger inom vår kontroll, såsom investeringar i teknik- ledarskap och våra kostnader. Detta gör att vi är väl positionerade för att fullt ut dra nytta av vår operativa hävstång när marknaden återhämtar sig. Vår vision av branschen När konsumenterna digitaliserades under det senaste decenniet var ’best-effort’- uppkoppling, via 4G och WiFi, tillräckligt. Men för att digitalisera företag och hela samhället är best-effort-kvalitet inte längre tillräckligt. Det som behövs nu är högre hastighet, större kapacitet, minskad svarstid och förbättrad tjänstekvalitet. 5G har designats med dessa funktionaliteter och är betydligt kraftfullare än tidigare generationer. Under de kommande 5–10 åren kommer vi att se en acceleration av trender såsom övergång till förnybara energikällor och ökad automation med hjälp av molnet och AI. Flexibiliteten i mobiluppkoppling är grund- läggande. Denna framtid kommer att kräva allmänt förekommande differentierade mobilnät med höga prestanda, i kombination med nya sätt att komma åt och använda avancerad nätfunktionalitet. Molnbaserad arkitektur är ett huvudkrav för att leverera programmerbara, differentierade nät med höga prestanda. Genom horisontell nätarkitektur kan operatörer prioritera investeringar i olika delar av sina nät vid olika tidpunkter. Dessutom kan de sänka sin totala ägandekostnad (TCO), med hjälp av automa- tisering och AI, samtidigt som det öppnar upp nya sätt att generera intäkter från näten. 1) Exklusive omstruktureringskostnader. Finansiell rapport 2023 2 Kommentar från vd Vår industrivision bygger på öppna, programmerbara nät med nätfunktionalitet som exponeras via nät-API:er och utnyttjas av ett ekosystem av utvecklare – vilket driver snabb innovation och tillväxt. Genomförande av strategin Att förverkliga denna vision börjar med vår strategi att stärka vårt ledarskap inom mobil- nät, expandera på företagsmarknaden och omvandla vår företagskultur. Teknikledarskap är en hörnsten i vår strategi. Det är nödvändigt för vår konkurrenskraft, men också för att generera attraktiva bruttomarginaler. Inom mobilnät är vår ambition att till- handahålla branschens bästa nät, med bäst prestanda och lägsta totala ägandekostnad. Under 2023 stärkte vi vår RAN-portfölj med ett nytt utbud av radioenheter som är mer än 20 % mer energieffektiva än jämförbara produkter. Vi ökade också våra investeringar i nätautomation genom AI. Vår ledande teknik gör det möjligt för våra kunder att bygga programmerbara, differentierade nät med höga prestanda samtidigt som de leder övergången till öppna, molnbaserade nät. Dessa typer av nät ger våra kunder möjlighet att skapa intäkter från nätet på nya sätt, genom nät-API:er, network slicing och avancerade laddningsplattformar. Vi har redan en kommersiellt tillgänglig Cloud RAN-portfölj och är en av de ledande bidrags- lämnarna till en öppen standard. Vi har fak- tiskt redan levererat cirka 1 miljon radienheter som är förberedda för öppen standard. Ett ytterligare bevis kom i slutet av 2023, när vi tecknade ett branschomvandlande 5-årsavtal med AT&T för att modernisera och omvandla deras nät till ett programmerbart, öppet nät. Med detta kontrakt kan AT&T sänka sina kostnader för lösningar som inte gene- rerar intäkter, vilket skapar värde både för vår kund och för oss. Inom Cloud Software and Services vände vi utvecklingen och nådde vårt mål genom att leverera en EBITA 1) på SEK 1,7 miljarder för helåret genom en fantastisk insats av teamet. Men vi är inte nöjda. Vi kommer att fortsätta att öka den kommersiella disciplinen, automa- tion och leveranseffektivitet, med fokus på långsiktig lönsamhet. Vår patent- och licensieringsverksamhet är en annan viktig del i vår strategi. Vi har fler än 60 000 beviljade patent som hjälper oss att stärka vår ledande position inom 5G. Vi är övertygade om att patent- och licens- intäkterna kommer att öka, genom ytterligare avtal och genom att expandera till ytterligare licensområden. Under 2023 skrev vi på viktiga licensavtal, och vi kommer att fortsätta opti- mera portföljens värde. Expansion på företagsmarknaden Vår expansion inom företagsmarknaden byg- ger på att skapa nya användningsområden för mobilteknik samt nya intäktskällor för opera- törer. Enkelt uttryckt är vår ambition att utöka telekommarknaden bortom konsumenter, genom att vända oss till företag och utveck- lare genom två distinkta tillvägagångssätt. För det första tillhandahåller vi trådlösa lösningar till företag. Detta innefattar Cradlepoints erbjudande, som tillhandahåller säker och tillförlitlig 4G- och 5G-anslutning till fordon och industrimiljöer tillsammans med Private Networks, som baseras på vår starka radioportfölj. Vi fortsätter att investera i en marknadskanal för företagsmarknaden samtidigt som vi breddar portföljen. 2023 förvärvade vi Ericom, vilket utökar vårt erbjudande inom nolltillit och molnbaserade säkerhetslösningar. För det andra påskyndar vi digitaliseringen på företagsmarknaden genom att skapa ett ekosystem för att exponera, använda och generera intäkter från avancerade nätfunk- tioner genom nät-API:er. Därför förvärvade vi Vonage, som ger oss tillgång till platt- formstekniken och ett stort antal utvecklare. Utvecklare är en växande användargrupp av nätresurser, och är nödvändiga för att driva på utvecklingen av nya applikationer som utnytt- jar nätens avancerade funktionalitet. Genom nät-API:er gör vi avancerad nätfunktionalitet tillgänglig för utvecklare. Historiskt har ekosystemet av utvecklare fått begränsad uppmärksamhet från telekom- branschen, men i vår vision spelar utvecklare en central roll i hur näten används i framtiden. Därför är de en ny målgrupp för oss. 2023 tog vi ett viktigt steg genom att lansera Global Network Platform tillsammans med Deutsche Telecom – vilket var världens första kommersialisering av nät-API:er. Denna plattform gör det enkelt attexponera, använda och betala för avancerade nätfunktioner, till exempel platstjänster och enhetsstatus. Nät-API:er, och deras potential för branschen, är något vi just nu diskuterar med våra operatörskunder. Genom differentierade nät med höga prestanda och öppna nät-API:er omdefinierar vi hur nätfunktioner används och hur bran- schen kan skapa och leverera värde. Detta är det första steget mot att skapa en nätverks- effekt av exponentiell tillväxt och innovation, vilket kommer att driva ytterligare användning av nätet och skapa ett behov av större inves- teringar i nätverken. Med en nätverkseffekt ökar värdet på hela plattformen med varje ny operatör, utvecklare eller API. Att leda med integritet För att vara branschledande räcker det inte med marknads- och teknikledarskap – vi måste också driva vår verksamhet på ett ansvarsfullt sätt, och vara en etisk, social och miljömässig ledare. Vi är fast beslutna om att fortsätta vår kulturomvandling, och vi fortsät- ter att implementera strikta kontroller samt förbättrad styrning, etik och regelefterlevnad i hela bolaget, med motsvarande förbättringar av våra riskhanteringsmetoder. Även om vi är ett mycket annorlunda bolag idag jämfört med för bara några år sedan fortsätter vårt arbete med att bygga en kultur av integritet och regelefterlevnad. Vår ambition är att skydda Ericsson och våra tillgångar, och att skapa en starkare och förbättrad verksamhet. Vi är övertygade om att fokus på etik och integritet leder till bättre beslut – och är därmed är detta fokus en konkurrensfördel. Vi har fortsatt att stärka och förbättra vårt program inom etik och regelefterlevnad, och att bädda in integritet i vårt sätt att arbeta. Vi förbereder oss nu för att tillsynen, enligt överenskommelsen med United States Department of Justice (DOJ), och samarbetet med den oberoende observatören av regel- efterlevnad, avslutas i juni. En viktig del i arbetet med att stärka vår kultur är att bygga meritbaserade hög- presterande och inkluderande team. Även om vår bransch lider av brister i könsfördelningen var det uppmuntrande att se att andelen kvinnor som anställdes på Ericsson ökade under 2023. För att nå vår ambition och vara en av de bästa arbetsplatserna kommer vi att 1) Exklusive omstruktureringskostnader. Finansiell rapport 2023 3 Kommentar från vd fortsätta att förbättra vår kompetensförsörj- ning och samtidigt investera i framtida kritiska färdigheter. Att driva vår verksamhet på ett ansvarsfullt sätt innefattar även vår strävan att ha noll dödsolyckor och förlorade arbetsdagar till 2025. Dock var inte utfallet 2023 tillräckligt bra och vi måste öka våra insatser. Ericsson har också som ambition att nå nettonollutsläpp över hela värdekedjan till 2040. Det största bidraget till att nå detta mål är att leverera en energieffektiv portfölj som hjälper till att bryta trenden av ökad energi- användning i mobila nät, och därmed minska kundernas energianvändning, energikost- nader och koldioxidutsläpp. Affärsresultat Som förväntat var 2023 ett skakigt år för mobilnätsmarknaden. Koncernens försälj- ning minskade med - 3 % jämfört med föregående år till SEK 263,4 miljarder. Försäljningen minskade organiskt 1) med - 10 %. Bruttomarginalen, exklusive omstruk- tureringskostnader, var 39,6 %, och fritt kassaflöde före M&A var SEK –1,1 miljarder på grund av en ändrad affärsmix mot stora utbyggnadsprojekt där tiden mellan order och kassa är längre. Under 2023 redovisade vi en nedskrivning, som inte påverkade kassan, om SEK 32 mil- jarder hänförlig till förvärvet av Vonage – en konsekvens av makroekonomisk motvind, inklusive högre räntor och förändrade efter- frågetrender. Dessa trender har också haft en betydande påverkan på börsvärdet för bolag jämförbara med Vonage. Detta förändrar dock inte vår strategi på företagsmarknaden eller den positiva potential som vi ser i Global Network Platform. I rådande marknadssituation har vi ett laserskarpt fokus på att hantera det som ligger inom vår kontroll, till exempel kostnader. Vi började minska kostnaderna redan under 2022, och till slutet av 2023 har vi realiserat kostnadsminskningar på SEK 12 miljarder på årsbasis – i linje med vårt mål. Vi förväntar oss att fortsätta minska kostnaderna under 2024. Vi blickar framåt Under 2023 såg världen förnyade konflikter i flera regioner, ofta med fruktansvärda kostnader i människoliv. Ökade geopolitiska spänningar har en betydande påverkan på den globala affärsmiljön. Vår första prioritet är alltid våra medarbetares säkerhet och välbefinnande, men även att bygga upp mot- ståndskraft för att på ett effektivt sätt hantera dessa ökade spänningar. Telekommarknaden hade fortsatta utmaningar under 2023, och vi förväntar oss ytterligare volymminskningar. Vi fokuserar på att hantera det som ligger inom vår kontroll, och driver oupphörligt operativ effektivitet, samtidigt som vi bibehåller investeringar som är kritiska för vår framtida konkurrenskraft. På kort sikt pressar dessa investeringar vår lönsamhet, men de positionerar oss även för den dag då marknaden återhämtar sig. Vårt historiska kontrakt med AT&T, börjar bidra andra halvåret 2024. Som vi har sett under tidigare avmatt- ningar, förväntar vi oss att marknaden vid någon tidpunkt återhämtar sig. Den huvud- sakliga drivkraften bakom återhämtningen är den fortsatt höga tillväxttakten inom mobildata. Ökande datatrafik kommer inte av sig själv att skapa tillväxt på mobilnätsmark- naden. Istället kommer tillväxten att drivas av nya användningsområden och nya möjlig- heter att skapa intäkter. Det kommer att ta tid innan dessa bidrar meningsfullt. Vår strategi för att ta vara på de nya möjligheterna bygger på vår djupa expertis inom telekomnät. Vi är övertygade om att utökat ledarskap inom mobilnät, att expan- dera till företagsmarknaden och att driva en förändring av kulturen med etik och integritet i hjärtat av varje beslut kommer att göra det möjligt för oss skapa betydande framtida värde för alla intressenter. AI och automatisering är fortsatt viktiga investeringsområden för oss. Vi började investera i AI för över ett decennium sedan och under de närmaste 2–3 åren kommer AI att i allt högre grad bli en del av våra lösningar. Vi utvecklade nyligen vårt eget ramverk för generativ AI, som utnyttjar stora språkmodel- ler (Large Language Models, LLM) som är finjusterade och optimerade för telekom. AI formar också hur vi driver vårt bolag och vi kommer att fortsätta utnyttja denna teknik för intern produktivitet. Genom ett starkt genomförande av strate- gin har vi baserat på FoU-ledarskap stärkt vår konkurrensposition. Vårt mål är att i framtiden göra Ericsson till ett mer lönsamt bolag genom att fånga upp nästa stora våg av nätinnovation med en betydande plattformsverksamhet. Vi står fast vid våra långsiktiga mål på 15–18 % EBITA 2) och 9–12 % fritt kassaflöde när mark- naden återhämtar sig. Vi driver ett paradigmskifte, där nät med höga prestanda och differentierade modeller står i centrum av den digitala framtiden. Det här är ett tillfälle som bara kommer en gång att skapa långvarigt värde och driva positiv förändring både i vår bransch och i samhället i stort. De pågående diskussionerna med part- ners i hela ekosystemet stärker vår övertygelse om att vi slagit in på rätt väg. Jag vill uttrycka min djupa tacksamhet till hela teamet för deras hårda arbete och uthål- lighet. Deras enträgna arbete och orubbliga engagemang har möjliggjort resultaten under det år som gått. Tillsammans kommer vi att forma framtiden genom att leda nästa våg av nätinnovation. Börje Ekholm Vd och koncernchef 1) Försäljning justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter . 2) Exklusive omstruktureringskostnader. Finansiell rapport 2023 4 Kommentar från vd Digitalisering och samhället Under de senaste tre decennierna har mobil- anslutning förändrat vår värld i grunden och drivit avancerad digitalisering av olika branscher och samhället i stort. Med 8,6 miljarder mobilabon- nemang har vi idag stort sett heltäckande anslut- ning globalt. Och under de senaste 30 åren har datahastigheterna ökat snabbare än Moores Lag. Under denna tid gav 4G-näten upphov till appekonomin och ett digitaliserat konsumentliv. Idag är digitalisering ett nyckelverktyg för att lösa en del av samhällets största utmaningar, till exempel klimatkrisen och social inkludering. Men för att ta nästa steg i digitaliseringen kommer det inte att räcka med konsumenternas ’best effort’-uppkoppling. Det som behövs är högre hastigheter, minskad fördröjning och förbättrad tjänstekvalitet för att nå fullständig digitalisering både inom företag och i offentlig sektor. Att uppfylla dessa krav kommer att kräva nät med högre prestanda som är betydligt mer kraftfulla än tidigare generationer. Strategi Skapa långsiktigt värde Genom vår affärsstrategi strävar vi efter att placera differentierade, programmerbara nät med höga prestanda i centrum av nästa digitaliseringsvåg. Vi gör detta genom att utöka vårt ledarskap inom mobilnät och en fokuserad expansion till företagsmarknaden. Dessutom omformar vi branschen genom att skapa en Global Network Platform – där vi utnyttjar innovationskraften i 5G i nära samarbete med utvecklare, leverantörer av kommunikationstjänster och partners i hela ekosystemet. Möjliggöra en framtid med högprestandanät Under de närmaste 5–10 åren kommer vi att se hur stora trender accelererar, som energi- övergång, den gröna omställningen, motstånds- kraftiga leverantörskedjor och industriell auto- mation för ökad effektivitet och produktivitet. Dessa trender kommer dock inte att nå sin fulla potential om de inte utnyttjar en värld baserad på mobilteknik med AI och molnbaserade lösningar. Mobil infrastruktur, driven av molnet och AI-automatisering, är den möjliggörande tekniken, men utan mobil uppkoppling kan AI och molnet inte användas i stor skala. En värld baserad på mobilteknik kräver allomfattande differentierade, programmerbara nät med höga prestanda, med kapacitet som exempel- vis högre hastigheter, begränsad fördröjning, platstjänster och autentisering – som alltid går att nå och som är lätta att komma åt för ett brett ekosystem av företag och utvecklare. Öppna nätverksgränssnitt, eller nät-API:er (Application Programming Interfaces) som de kallas, ger utvecklare enkel tillgång till avan- cerade nätfunktioner. Genom att kombinera dessa med programmerbara nät med höga prestanda, blir det möjligt att tillfredsställa mycket mer krävande nya användnings- områden såsom: • Tjänstekvalitet (QoS) och tidsbunden fördröjning för samverkan i realtid via molnet, inklusive digitala tvillingar och utökad verklighet (XR) • Förbättrad täckning inomhus och utom- hus för autonoma fordon för industribruk • Avancerade platstjänster och positione- ring för drönare och 3D-kartläggning • Förbättrad säkerhet och autentisering Ericsson ompositionerar branschen genom att omdefiniera hur människor kan få tillgång till och använda nätkapacitet, samt hur man kan skapa intäkter från näten. Vi förväntar oss att kombinationen av programmerbara nät med höga prestanda, med nät-API:er och ett ekosystem av utvecklare, kommer att skapa en nätverkseffekt med påskyndad tillväxt och innovation. En nätverkseffekt tar fart med skapandet av nät-API:er som görs brett tillgängliga på en global plattform. När allt fler utvecklare går med i plattformen och skapar nya tillämp- ningar, ökar trafiken på nätet, vilket genererar mer intäkter för operatörerna. Detta leder i sin tur till ytterligare nätverksinvesteringar, vilket accelererar cykeln och ökar plattformens värde med varje ny utvecklare, företag och operatör som går med. Vi är i en god position för att skapa denna framtida potential tack vare vår affärsstrategi som fokuserar på att realisera långsiktigt affärsvärde genom ledarskap inom mobilnät och en fokuserad expansion inom företagsmarknaden. Finansiell rapport 2023 5 Affärsstrategi Marknadssituationen Historiskt har RAN-marknaden varit i huvudsak oförändrad över tid, men med cykler. Vi är för närvarande i den lägre änden av den senaste investeringsfasen. Över tid förväntar vi oss dock att mark- naden normaliseras, där ökande trafik är den huvudsakliga underliggande driv- kraften för investeringar i mobilnät. Under 2023 var marknaden för mobil- infrastruktur fortsatt skakig med stora kontraster mellan den minskade mark- naden i Nordamerika och den betydande tillväxten i Indien – där 5G-utbyggnaden skedde i rekordfart. Under året ökade antalet 5G-abonne- mang till 1,6 miljarder, vilket gör 5G till den mobilgeneration som växt snabbast. Antalet 5G-abonnemang utgör redan 19 % av alla mobilabonnemang. I slutet av 2023 användes Ericssons teknik i 158 av de cirka 300 5G-nät som var i drift globalt. På medellång sikt, 2025–2026, kommer marknaden för mobilinfrastruktur att se måttlig tillväxt utanför Kina. Intäkterna för operatörerna kommer att förbli förut- sägbara i och med att kunderna ökar sin användning av mobilenheter och priori- terar telekommunikationstjänster som ett grundläggande behov. Mobildatatrafiken kommer att fortsätta växa med en uppskat- tad årstakt på 22 % till 2029. 5G förväntas växa med en årstakt på 50 % under samma period. Cirka 50 % av all mobiltrafik utanför Kina sker över nät som tillhandahållits av Ericsson. Vi är i den tidiga fasen i 5G-cykeln och vi förväntar oss att migrationen till fristående 5G fortsätter för att tekniken ska leva upp till sin fulla potential. Dessutom väntar cirka 70 % av alla LTE-noder globalt fortfarande på att uppdateras till mellanbands-5G. 5G genererar även nya användningsom- råden som kommer att driva framtida trafik. Exempel på detta är bland annat Fixed Wireless Access (FWA) – med betydande tillväxt – och verksamhetskritiska nät som driver nya användningsfall för allmän säkerhet, spårvägar och infrastrukturtjäns- ter. Andra kommande tillväxtområden är bland annat 5G inomhus, för satelliter och för flyg. I vissa länder som kommit långt med 5G ger en kombination av nät med höga prestanda och molntjänster säker och kostnadseffektiv infrastruktur för IT och kommunikationer för företag. Finansiell rapport 2023 6 Affärsstrategi Tillgodose slutanvändarnas behov Att skapa värde genom vår strategi är nära länkat till vårt åtagande att uppfylla de skilda behoven hos konsumenter, företag och utvecklare. För konsumenter betyder detta att uppfylla deras behov av en oöverträffad upplevelse med sömlös uppkoppling och kommunika- tionstjänster med hög kvalitet. Företag kräver tillförlitliga och lätt- använda lösningar för att konsekvent kunna förbättra sin verksamhet, driva innovation på ett flexibelt och hållbart sätt samt förbättra samverkan med kunder och anställda. Och utvecklare, som siktar på att skapa nya tillämpningar för företag och konsumenter, kräver enkel åtkomst till globalt tillgängliga avancerade nätfunktioner så att de kan skapa innovativa nya användningsområden. Vår strävan att uppfylla dessa behov är en hörnsten i vår strategi. Kundframgångar Genom våra produkter och lösningar driver vi outtröttligt effektivitet för att minimera våra kunders totala ägandekostnad samtidigt som vi påskyndar deras försäljningsökning i en allt öppnare värld. Detta innefattar att möta behovet av spektrum, större energieffektivitet och överlägsna prestanda. Vi säkerställer också att kunderna är väl förberedda för framtida möjligheter genom att omfamna öppna, programmerbara nät. Genom vår strategi kommer vi att skapa långsiktigt värde för alla intressenter genom att vara ledande inom vår kärnverksamhet inom mobilnät och genom att utnyttja en företagsmarknad som digitaliseras i snabb takt. Dessutom kommer vi att utöka marknaden för mobilinfrastruktur genom att hjälpa operatörer att hitta nya intäktsmöjligheter tillsammans med utvecklare och partners i ekosystemet. Det är detta vi driver genom vår Global Network Platform. Ericssons strategi Ledarskap inom mobilnät • Teknikledarskap för prestanda, säkerhet och hållbarhet till lägsta totala ägandekostnad över RAN, Core samt OSS/BSS • Leda branschens skifte till programmerbara, automatiserade och molnbaserade nät och verksamheter, samt avancerade nättjänster Vara först med kritiska innovationer och tillvarata strategiska affärsmöjligheter Fokuserad expansion till företagsmarknaden Trådlösa nät • Förpaketerade lösningar • Ledande tillförlitlighet, säkerhet och drift Kommunikationsplattform • Accelerera kommunikations- möjligheter världen över • Global nätplattform Bästa prestanda för differentierade nät, ständig effektivitet och tillväxt i en öppen värld Kundframgångar Företag Vår grund Överlägsen användarupplevelse Tillförlitliga och lättanvända lösningar för företag Kapacitet för utvecklare Teknikledarskap Globala skalfördelar och global kompetens Datadriven verksamhet Kostnadseffektivitet Finansiell rapport 2023 7 Affärsstrategi Ledarskap inom mobilnät Vi har branschledande lösningar för mobilnät som omfattar radio, kärnnät, transport och antenner tillsammans med OSS-BSS, nät- utbyggnad och stödtjänster. Vi rankas konse- kvent som ledare i utvärderingar från tredje part inom områden som prestanda och hållbarhet. Inom affärsområdet Networks utvecklar vi kontinuerligt nät med högsta prestanda, säker- het och energieffektivitet med lägsta totala ägandekostnad. Detta innefattar att leverera en hållbarhetsfokuserad produktportfölj som hjälper till att bryta mobilnätens energikurva och minska kundernas energiförbrukning, kostnader och koldioxidutsläpp. Vi leder också övergången till öppna, molnbaserade nät, vilket är en möjlighet för oss att öka vår marknadsnärvaro. Våra strategiska prioriteter inom detta område innefattar att bygga programmerbara nät med höga prestanda, industrialisera Open RAN, arbeta för migrering till molnbaserat och marknads- lansera konkurrenskraftiga hård- och mjuk- varuprodukter, understödda av avancerade tekniska tjänster. Ericsson spelar en aktiv roll för att forma branschlandskapet genom att tillhandahålla en trovärdig och realistisk väg till Open RAN i stor skala. Detta kommer att öka värdet på kommunikation och fostra ny tjänstetillväxt, vilket i sin tur kommer att driva investeringar i nätinfrastruktur. I slutet av 2023 undertecknade vi ett histo- riskt avtal med AT&T gällande att modernisera och omvandla deras nät till ett program- merbart öppet nät – vilket driver en strategisk omvandling i branschen. Inom affärsområdet Cloud Software and Services hjälper våra lösningar operatörerna att bli mer flexibla i sin verksamhet, tjänsteupplevelse och operativ effektivitet, samtidigt som vi hjälper dem att ställa om till och utnyttja fördelarna med moln- verksamhet. Ericsson fortsätter att investera i nätabstraktionslagret så att avancerade nätfunktioner är lätta att exponera för utveck- lare och andra tredje parter. Detta är en viktig möjliggörare för Global Network Platform. Ericsson har en stark position och är mark- nadsledande inom 5G Core, näthantering, nätdesign och optimering samt tjänster för hanterade nät. Under 2023 låg fokus på att nå minst nollresultat för EBITA 1) . Efter att ha leve- rerat vårt åtagande till marknaden fortsätter vi att öka kommersiell disciplin, automation och leveranseffektivitet, med fokus på långsiktig, hållbar lönsamhet. Fokuserad expansion till företagsmarknaden Med 5G är vi i en tidig fas av en utbredd före- tagsdigitalisering, vilket skapar betydande ytterligare värde för industritillämpningar som gruvdrift, flygplatser och tillverkning. Vi fortsätter att bygga en verksamhet för företagsmarknaden med en strategi som är organiserad runt två pelare. Den första, Enterprise Wireless Solutions, innebär att vi driver verksamhetsomvandling genom sömlösa och säkra nätlösningar. Den andra, Global Communications Platform, innebär att vi hjälper kunderna att skapa nya intäktsströmmar från 5G genom att omvandla hur nätfunktioner – till exempel hög hastighet och låg fördröjning – exponeras, används och betalas globalt. Enterprise Wireless Solutions Vi utvecklar trådlösa lösningar för företag med ledande tillförlitlighet, säkerhet och lättanvänd drift. Genom affärsområdet Wireless Solutions – som innefattar Cradlepoint och Private Networks – accelererar vi den digi- tala omvandlingen av företag, branscher, samhällen och myndigheter. Portföljen för detta område innefattar lösningar inom Private Cellular Networks (PCN), Wireless- WAN (WWAN) och Cloud Security (Security Services Edge – eller SSE). Dessa lösningar levereras främst via ett enhetligt ramverk för styrning, policy och säkerhet till företag, leverantörer av hanterade tjänster och leverantörer av kommunikationstjänster. Affärsområdet fortsätter att bredda sin produktportfölj. I april 2023 förvärvade Cradlepoint Ericom Software, inklusive deras avancerade molnsäkerhetsplattform för företag, för att befästa sina erbjudanden inom SASE (Secure Access Service Edge) och nolltillit för hybrid-5G och trådbundna miljöer. Global Communications Platform Den andra pelaren i vår företagsstrategi drivs av vårt förvärv av Vonage och bildandet av affärsområdet Global Communications Platform . Vår ambition är att accelerera kommuni- kationsmöjligheter världen över och vi gör detta genom att bibehålla en stark position på marknaden för Communications Platform as a Service (CPaaS) med djupa företags- och utvecklarengagemang. Dessutom erbjuder 5G programmerbara och differen- tierade nät med prestanda och egenskaper som i sin tur erbjuder operatörer möjligheter att tillhandahålla nya, intäktsskapande användningsområden utöver deras nuva- rande abonnemangserbjudanden. Nyckeln till detta ligger i att göra nätkapacitet brett tillgänglig – via nät-API:er – för utvecklare och företag. Genom att kombinera Vonages plattform och ekosystem för utvecklare med öppna, programmerbara nät har vi nu byggstenarna för att lansera vår Global Network Platform – som gör det enkelt att exponera, använda och betala för API:er. I september 2023 nådde vi en viktig milstolpe tillsammans med Deutsche Telecom, och meddelade världens första kommersialisering av nät-API:er. Vara först med kritisk innovation och tillvarata strategiska affärsmöjligheter Vår strategi är att investera i teknikledarskap och att vara först med att utveckla ledande kapacitet och innovationer som skapar nya affärsmöjlig- heter. Bevis på att vi genomför vår strategi är bland annat vårt avtal med AT&T om att leda den kommersiella lanseringen av Open RAN i USA och samarbetet med Deutsche Telecom om världens första kommersialisering av nät-API:er. Vårt teknikledarskap bygger på beprövad och bransch- ledande forskning från Ericsson Research, samt utveckling och innovation inom alla affärsområden. 1) Exklusive omstruktureringskostnader. Finansiell rapport 2023 8 Affärsstrategi Vår grund Teknikledarskap En hörnsten som vi inte kommer att vika från är teknikledarskap. Detta är kritiskt, eftersom branschen för närvarande står mitt i en större omvandling. Våra betydande investeringar i FoU positionerar oss för att ytterligare utöka vårt teknikledarskap för kostnads- och energiprestanda. Som en del av detta skapar, säkerställer, skyddar och licensierar vi en produktportfölj med patent, och har en stark patentportfölj som innehåller fler än 60 000 beviljade patent som stöder våra långsiktiga mål. Genom bety- dande bidrag till utvecklingen av standarder och spjutspetsteknik kommer vi att få ytter- ligare avkastning på våra FoU-investeringar genom patentlicensiering. Patent- och licensportföljen ger oss stora möjligheter att öka våra licensintäkter, med fortsatt tonvikt på att säkerställa att hela värdet förverkligas i alla kontrakt. Kostnadseffektivitet Fokus på prestanda- och kostnadsledarskap gör att vi kan tillhandahålla den lägsta nät- kostnaden räknat i gigabit. Vi fortsätter även att förbättra produktiviteten och kapitaleffek- tiviteten i hela vår leveranskedja. Till slutet på 2023 hade vi genomfört kostnadsbesparande åtgärder motsvarande SEK 12 miljarder netto på årsbasis, och vi fortsätter att på ett ansvarsfullt sätt hantera våra kostnader, våra investeringar och vår balansräkning samtidigt som vi investerar med omdöme för att bevara och utöka vårt teknikledarskap, våra mark- nadsandelar och vår lönsamhet. Datadriven verksamhet Fortsatt fokus på digitalisering i hela bolaget är kritiskt för vår konkurrenskraft på lång sikt. Digitalisering spelar en avgörande roll för att snabba på arbetsflöden och minimera ledtider. Genom att utnyttja digitala verktyg kan vi nå betydande minskning av ledtider inom försälj- ning, mjukvaruhantering och tjänsteleverans. Ett annat nyckelområde är våra inves- teringar i automation och AI för telekom. Investeringarna har resulterat i betydande produktförbättringar gällande energiförbruk- ning, nätorkestrering och drift, och har även bidragit till att strömlinjeforma ledtider för mjukvaruutveckling och andra interna processer. Global kompetens och skala Vår globala närvaro, våra medarbetares kompetens och expertis och vårt nära sam- arbete med våra kunder skapar möjligheter till disciplinerad tillväxt, vilket leder till ökade marknadsandelar och skalfördelar. Finansiell rapport 2023 9 Affärsstrategi Det är inte tillräckligt med bara marknads- och teknikledarskap för att vara branschledande. Ericsson måste också vara en etisk, social och miljömässig ledare. Vårt fokus ligger på att hantera vår väsentligaste påverkan på männ- iskor, samhällen och planeten, samt på att ha ett holistiskt synsätt på riskhantering, vilket omfattar risker kopplade till miljö, sociala förhållanden och styrning i vår leverantörs- kedja, vår egen verksamhet och vår nedströms värdekedja. Vi fortsätter att omvandla vår företagskultur och genomföra förbättringar av styrningen för att möjliggöra att verksamheten drivs på ett säkert och ansvarsfullt sätt och med integritet. Att integrera etik, regelefterlevnad samt håll- barhetsprogram och hållbara tillvägagångssätt i hela Ericsson bidrar till motståndskraften i verksamheten och i leverantörskedjan, vilket banar väg för långsiktigt värdeskapande. Integritet, etik och regelefterlevnad Ansvarsfullt företagande och affärsintegritet i verksamheten genomsyrar Ericssons verk- samhet och företagskultur, oavsett var i värl- den vi verkar. Under 2023 har fokus fortsatt varit på att förstärka Ericssons program för etik och regelefterlevnad, detta genom bety- dande testning av effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad, förenkling av policyer, processer och verktyg, förbättrad förståelse för riskhantering i affärsinteraktio- ner samt digitalisering. Med en policy om nolltolerans gentemot korruption och finansiella oegentligheter är den affärsetiska koden förenlig med alla internatio- nellt erkända principer för mänskliga rättigheter och relaterade lagar och regelverk där Ericsson har verksamhet. Den är tillgänglig på fler än 40 språk. Den uppdaterade och förtydligade affärsetiska koden tydliggör våra förväntningar, principer och krav på anställda när de utför sitt arbete. Den utgör ett ramverk för etiskt beslutsfattande och vägleder medarbetare när de fattar beslut och hanterar risker i samarbete med kollegor, kunder, partners, ägare och andra intressenter. Alla anställda förväntas att till fullo följa ramverket i den affärsetiska koden för att säkerställa att Ericssons beslut och handlingar är etiska och att Ericsson utgör en positiv global kraft. Dessutom främjar och stöder den Ericssons öppenhetskultur (Speak-Up) och förbjuder alla former av repressalier mot någon som säger sin mening (Speak-Up). I de fall det kunnat konstateras att individer brutit mot den affärs- etiska koden har korrigerande och disciplinära åtgärder vidtagits, vilket omfattat avskedanden, skriftliga varningar, muntliga varningar och andra lämpliga korrigerande åtgärder. Etiskt, socialt och miljömässigt ledarskap Genom ett initiativ kallat Business Critical Transformation, som beskrivs närmare i avsnit- tet om etik och regelefterlevnad i bolagsstyr- ningsrapporten, har Ericsson infört förbättrade kontroller i vår verksamhet och i ledningsbeslut. Detta har avhjälpt problem i affärsprocesserna som förut var en bidragande faktor till oegent- ligheter. Genom Initiativet Business Critical Transformation skapades tvärfunktionella team under ledning av oss och med stöd av de interna funktionerna för regelefterlevnad och intern- kontroll för att säkerställa att regelefterlevnad genomsyrade hela verksamheten, var tillgänglig för alla och fungerade effektivt i praktiken. Ansvarsfullt företagande går utöver att följa lagar, och inbegriper i att proaktivt begränsa och hantera risker för människor. Ur ett arbets- miljöperspektiv har Ericsson ett starkt fokus på riskkontroller över risker relaterade till projekt, säkerhetsutbildning och leverantörshantering relaterad till fältverksamhet. Trafikolyckor, klätt- ring och arbete på hög höjd samt elarbeten är högriskaktiviteter som står för nästan alla döds- fall och en betydande andel av allvarliga inciden- ter, där de flesta inträffar i leverantörskedjan. Fokus på människor innefattar även att identifiera och hantera risker gällande mänskliga rättigheter i vår egen verksamhet och genom hela värdekedjan, speciellt i vissa geografiska områden med förhöjd riskprofil. Ericsson gjorde även betydande insatser för att förbättra spårbarheten och transparensen i leverantörskedjan med fokus på kategorier av indirekta leverantörer med högre risk. Bolaget etablerade även en styrningsmekanism för att hantera identifierade fall av förhöjd risk för nutida slaveri i leverantörskedjan Gällande due diligence nedströms i värde- kedjan har Ericsson fortsatt att förbättra processen för Sensitive Business (Ericssons due diligence-process inom försäljning) genom att introducera uppdaterade och skräddarsydda riskindikatorer för frågor kopplade till mänskliga rättigheter i olika slags affärsförbindelser, såsom allmänna nät för leverantörer av kom- munikationstjänster såväl som privata nät för statliga myndigheter och företag. I tillägg, som en del av en långsiktig utbildningsplan i mänskliga rättigheter, lanserades en webba- serad kurs tillgänglig för samtliga medarbetare och workshoppar med Allegation Management Office hölls för att öka medvetenheten kring när rapporterade ärenden avseende bristande regelefterlevnad bör hanteras som relaterade till mänskliga rättigheter. Hållbarhet och motståndskraft Ericsson har satt ett ambitiöst mål att nå nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värde- kedjan till 2040. Vårt viktigaste bidrag till att minska de klimatpåverkande utsläppen är att leverera en energieffektiv portfölj som bidrar till att vända trenden mot ökad energianvänd- ning i de mobila näten, och därmed minska kundernas energianvändning, energikostna- der och koldioxidutsläpp. Ericssons forskning visar också att det finns betydande potential för lösningar inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) att möjliggöra minskade koldioxidutsläpp inom andra branscher. Utveckling av teknik som 5G och plattformar för data- och API-hantering kommer att fortsätta öka möjligheten till minskade koldioxidutsläpp. Ericssons mobilnät och andra lösningar främjar också digital inkludering i hela världen. Vi levererar program för digitala färdigheter som hittills varit till nytta för 485 000 elever, och ökat deras chanser till anställning i den digitala ekonomin. Ericsson främjar också tillgång till utbildning genom att ingå i offentligt-privata partnerskap med FN-organ, regeringar och mobilbranschens ekosystem för att koppla upp alla skolor till internet till 2030. Inom vår leveranskedja strävar Ericsson efter att ha dubbla försörjningskällor för att stärka dess motståndskraft där så är möjligt. Vi investerar också i strategiska buffertar för att ytterligare minska risken för leveransstörningar. Dessutom har Ericsson en process för att över- vaka händelser som kan orsaka avbrott i realtid och som även omfattar våra leverantörer. Finansiell rapport 2023 10 Affärsstrategi Långsiktiga mål Finansiella mål och hållbarhetsmål Alla siffror är i relation till nettoomsättning. 1) Exklusive omstruktureringskostnader. 2) Validerat av Science Based Targets initiative (SBTi). 3) Deﬁnieras som förändringar i rörelsens nettotillgångar. 4) Omstruktureringskostnader enligt redovisningen i resultaträkningen för varje år. Generera fritt kassaﬂöde Brygga mellan EBITA och fritt kassaflöde (illustrativt) 2022 2023 Långsiktigt mål EBITA exklusive omstruktureringskostnader 11 % 8 % 15–18 % - Finansnetto, skatt och övrigt - 3 % - 2 % -4–-5% + Återföring av ned- och avskrivningar 2 % 2 % 2–3 % + Återföring av avskrivningar av leasade tillgångar 1 % 1 % 1 % +/ - Förändringar i rörelsekapital 3) 0 % - 5 % - 1 % - Kapitalutgifter - 2 % - 2 % - 2 % - Leasingavgifter - 1 % - 1 % - 1 % - Omstrukturering 4) 0 % - 2% - 1 % Fritt kassaﬂöde (före M&A) i % av nettoomsättningen 8 % 0 % 9–12 % EBITA-marginal 1) 15–18 % av försäljningen Viktiga drivkrafter • Ökade patent- och licensintäkter • Återhämtning av marknadsmixen • Operativ hävstångseffekt Fritt kassaflöde (före M&A) 9–12 % av försäljningen • Fokus på att leverera hög kassagenerering från EBITA Hållbarhet och ansvarsfullt företagande • Nettonollutsläpp av koldioxid i hela värdekedjan till 2040 2) • Noll dödsfall och förlorade arbetsdagar till 2025 • 30 % kvinnor bland anställda och chefer till 2030 Långsiktiga mål Genom att genomföra vår strategi och utnyttja våra globala skalfördelar och uppnå våra långsiktiga finansiella mål genererar vi en god avkastning till våra aktieägare. De finansiella målen uttrycks i termer av tillväxt i omsättning, EBITA-marginal 1) samt fritt kassaflöde före M&A. Viktiga drivkrafter för att skapa värde och konkurrenskraft är effektivitetsförbättringar, investeringar i FoU samt hållbar tillväxt. Försäljningsmål att växa snabbare än marknaden Vårt mål för försäljningen är att växa snab- bare än marknaden. RAN-marknaden förväntas vara oförändrad under de närmaste åren, och för Networks är det viktigt att vinna andelar på RAN-marknaden och indu- strialisera Open RAN i stor skala. Inom Cloud Software and Services är 5G och övergång till molnbaserad drift av central betydelse. Inom Enterprise får vi verksamheten att växa genom att genomföra affärsplanen för Global Communications Platform och accelerera tillväxten inom Enterprise Wireless Solutions samt etablera marknaden för nät-API:er. Mål för EBITA-marginalen 1) på 15–18 % Vårt mål är att göra Ericsson till ett lönsam- mare bolag baserat på en ledande position inom mobilinfrastruktur och en företagsplatt- formsverksamhet med hög tillväxt. Vi strävar efter att nå målet för EBITA-marginalen så snart som möjligt, beroende på när mark- nadsmixen återhämtar sig. Kassaﬂöde (före M&A) på 9–12 % av försäljningen Målet för fritt kassaflöde före M&A är 9–12 % av omsättningen. Vår ambition är att säker- ställa styrkan i balansräkningen och att trygga finansiell motståndskraft. Finansiell disciplin och starkt fokus på lönsamhet är centrala fak- torer i alla beslut. Vi strävar efter att använda kapital förnuftigt, som stöd för affärsstrategin och värdeskapandet. Mål beträffande hållbarhet och ansvarsfullt företagande Vi står fast vid våra hållbarhetsmål: nettonoll- utsläpp av koldioxid inom hela värdekedjan till 2040, noll dödsfall och förlorade arbetsdagar till 2025 samt 30 % kvinnor bland anställda och chefer till 2030. Mål Finansiell rapport 2023 11 Affärsstrategi Segment och marknadsområden Ericsson använder följande operativa segment och marknadsområden för finansiell rapportering. Segment Mobilnät – Networks Erbjudande Networks tillhandahåller radioaccessnätslösningar (RAN) för alla nätfrekvensband och flera radioaccess- tekniker, inklusive integrerad och Open RAN-förberedd hårdvara och mjukvara med hög prestanda. Kund- erbjudandena innehåller också en molnbaserad RAN-portfölj, en transportportfölj, passiva och aktiva antennlösningar samt en komplett tjänsteportfölj omfattande nätinstallation och support. Affärsmodell Networks bygger främst på en affärsmodell som innebär att Ericsson utvecklar, säljer, licensierar och levererar hårdvara, mjukvara och tjänster. Verksamheten inom Networks omfattar även återkommande intäkter från kundsupport och mjukvara. Mobilnät – Cloud Software and Services Erbjudande Cloud Software and Services tillhandahåller lösningar för kärnnät, affärsstödsystem och driftstödsystem, nät- design och nätoptimering samt drifttjänster för kunders nät. Fokus ligger på att möjliggöra för leverantörer av kommunikationstjänster att lyckas med sin övergång till molndrift och intelligenta och automatiserade nät. Affärsmodell Cloud Software and Services utvecklar, säljer och levere- rar lösningar samt driver kundnät. Mjukvarulösningarna innehåller vanligtvis installationstjänster samt återkom- mande intäkter från mjukvara, support och livscykel- hantering. Kontrakten för drifttjänster för kunders nät är normalt fleråriga till sin karaktär. Enterprise Erbjudande Segmentet består av tre affärsområden som erbjuder lösningar främst för företagsmarknaden: • Enterprise Wireless Solutions, som innefattar privata trådlösa nät och trådlöst WAN (Cradlepoint) förpack- eterade lösningar. • Global Communications Platform (Vonage), som innefattar molnbaserad Unified Communications as a Service (UCaaS), Contact Center as a Service (CCaaS) och Communications Platform as a Service (CPaaS). • Technologies and New Businesses, som innefattar mobila finanstjänster, säkerhetslösningar och annonseringstjänster. Affärsmodell Produktportföljen inom Enterprise Wireless Solutions (inklusive Cradlepoint) säljs genom ett tidsbaserat abonnemangsavtal, vanligtvis ett treårskontrakt med påföljande ettåriga förlängningsperioder. Dessa abon- nemangsavtal har förskottsbetalningar vid början av kontraktet och vid varje förlängningsperiod. Affärsmodellen för API-tjänster i Global Communications Platform är transaktionsbaserad. I denna modell betalar leverantörer av applikationstjänster en transaktionsavgift till Ericsson varje gång en API används, medan leverantörer av kommunikationstjänster får betalt av Ericsson för att tillhandahålla nätkapacitet. Leverantörer av kommunikationstjänster får också ökade intäkter från ytterligare trafik som går över deras nät. Eftersom marknaden för nät-API:er fortfarande är under utveckling kan flera kommersiella modeller komma att utvecklas. Andra kontrakt i segmentet Enterprise, till exempel UCaaS, CCaaS och Private Network, är vanligtvis as a Service (aaS) eller licensbaserade med återkommande intäkter från mjukvarulicenser, tjänster, prenumerationer och support. Other Erbjudande Segmentet Other består av mediaverksamhet samt icke- allokerad annan verksamhet, inklusive Red Bee Media som förbereder och distribuerar videotjänster live och på begäran för programföretag, sportligor och leverantörer av kommunikationstjänster. Segmentet innehåller också icke allokerad annan verksamhet. Affärsmodell Kontrakt för outsourcade sändningstjänster är normalt fleråriga avtal, medan andra mediakontrakt normalt är aaS licensbaserade med återkommande intäkter från service, abonnemang och support. Finansiell rapport 2023 12 Affärsstrategi Marknadsområden Nordamerika Europa och Latinamerika Mellanöstern och Afrika Nordostasien Sydostasien, Oceanien och Indien Geograﬁska marknadsområden • Nordamerika • Europa och Latinamerika • Mellanöstern och Afrika • Nordostasien • Sydostasien, Oceanien och Indien Försäljningen inom segmenten Networks och Cloud Software and Services är uppdelad i fem geografiska marknadsområden. Marknadsområdena ansvarar för försäljning och leverans av de produkter och lösningar som utvecklats inom dessa segment, främst till leverantörer av kommunikationstjänster. I linje med vår strategi ansvarar marknadsområdena för att säkerställa närheten till kunderna, och samtidigt upprätthålla koncernens riktlinjer och styrningsstrukturer. Marknadsområdet Övrigt Huvuddelen av försäljningen inom segmentet Enterprise redovisas inom marknadsområdet Övrigt. För att nå företagsmarknaden med företag av alla storlekar har Ericsson en multikanalstrategi som byg- ger på företagskanalen från Cradlepoint. Det är ett globalt program med tillgång till tiotusentals återförsäljarpartners inom Enterprise Wireless Solutions. En marknadsorganisation som når både företag, mjukvaruleve- rantörer och utvecklare är avgörande för att tillhandahålla API:er för kommunikation och för att bygga Global Network Platform. Global Communications Platform (Vonage) har en marknadskanal med fler än 120 000 företag och en storgrupp av utvecklare. Patent- och licensintäkter från Ericssons patent redovisas också inom marknadsområdet Övrigt. Patent licensieras globalt på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor (FRAND, fair, reasonable, and nondiscriminatory) till företag som använder vår teknik. Huvudsegmentet för våra patent inom mobilnät är smart- phones, enheter för Sakernas internet, konsumentelektronik och fordonsbranschen. Förutom mobilteknik innefattar övrig licensierad teknik, mediateknik och andra kommunikationsstandarder. Ericsson licensierar sina patent bilateralt samt genom att delta i patentpooler som täcker vissa marknadssegment. Finansiell rapport 2023 13 Affärsstrategi Bästa aktieägare, Den föränderliga makroekonomiska situatio- nen och de fortsatta geopolitiska störning- arna, ökar utmaningarna för global affärs- verksamhet. Vi ser hur spänningarna ökat i Mellanöstern, och hur globala transporter styrts om, när angrepp från militanta rörelser gör det alltför farligt att trafikera Röda Havet. Rysslands krig mot Ukraina visar heller inga tecken på att ta slut. Mot denna bakgrund, och när världens starkaste ekonomier håller på att positionera sig, behöver global affärsverksam- het fortsätta att anpassa sig till en verklighet med ökande konflikter och geopolitisk osäker- het. Ericsson har på ett skickligt sätt minimerat påverkan från dessa krafter, och visat på stor anpassningsförmåga till denna globala vola- tilitet. Vi kommer att fortsätta att genomföra våra strategiska prioriteter, samtidigt som vi fortsätter att fokusera och vara förberedda på ytterligare geopolitiska förändringar. För Ericssons styrelse var 2023 ett intensivt år, och vi vidtog många viktiga åtgärder. För att göra styrelsearbetet effektivare, och som respons på feedback från aktieägarna, upp- daterade vi styrelsens kommittéer, roterade kommittémedlemmarna och reducerade antalet vice styrelseordföranden till en, från tidigare två. Jag tog på mig rollen som ordfö- rande i Kompensationskommittén och som ordförande i Finanskommittén. För att för- bättra tillsynen av Enterprise-verksamheten utökade och breddade vi ansvarsområdet för den tidigare Teknik- och vetenskapskom- mittén, och bytte namn på den till kommittén för Enterprise Business and Technology. Tillsammans med ordföranden i kommittén för Audit and Compliance, har vi också ökat dialogen med våra större svenska och interna- tionella aktieägare. Strategi Styrelsen anser att nyckeln till Ericssons fram- gång är teknikledarskap och kontinuerlig inno- vation. Under bolagets historia, har Ericssons ingenjörers expertis och kunskap varit en hörnsten i strategin och grunden för Ericssons framgång. De har drivit teknikledarskap och fortlöpande innovation och har format världen av kommunikation. Idag, är vårt teknikledar- skap lika viktigt – kanske ännu viktigare – för vår framtida framgång, än det var när Ericsson började sin verksamhet. Ericssons fortsatta framgång är beroende av att vi behåller vårt Brev från styrelseordförande teknikledarskap och att vi håller fast vid vårt syfte, vår vision och våra kärnvärden. Men teknikledarskap i sig själv är inte tillräckligt för att navigera en osäker och utmanade global miljö. Ericsson behöver kombinera teknik och innovation med operationell excellens, med de bästa talangerna och en stark kultur. Som ett globalt teknikbolag möter vi stor komplexitet – geopolitiska förändringar, konflikter, konkur- rens och makroekonomiska förhållanden. Vi kommer att definiera vår långsiktiga framgång genom världsledande teknik och innovation i kombination med de bästa talangerna, en etisk kultur och operationell excellens baserat på bolagsstyrning i världsklass. Ericsson fortsätter att lämna betydande bidrag till spjutspetsstandarder och teknik. Bolagets ledande position inom 5G, stärks av patentportföljen, som innehåller fler än 60 000 beviljade patent. Ericsson är också en av de som bidragit mest till öppna nätstan- darder. Detta teknikledarskap är vår ultimata konkurrensfördel, eftersom det gör att våra kunder kan skydda sina verksamheter och driva innovation i sina nät. Ericssons kärna är fortfarande den mycket framgångsrika mobilinfrastrukturverksam- heten. Även om vi kommer att fortsätta ha fokus på vår styrka inom detta område, genom att erbjuda differentierade nät med hög prestanda till lägsta totala ägandekostnad, tar vi också viktiga steg för att leda övergången till öppna, molnbaserade nät. Open RAN spelar en viktig roll i att förverkliga denna vision, och Ericsson leder industrialiseringen av Open RAN. I november tog Ericsson ett viktigt steg i denna strategi genom att teckna ett femårigt, branschdefinierande avtal med AT&T. Detta avtal kommer att bana väg för att skapa ett öppet och programmerbart nät, och förväntas generera intäkter på cirka USD 14 miljarder. Med vår kärnverksamhet som bas, expanderar vi också till företagsmarknaden. Företagsmarknaden ger Ericsson betydande möjligheter, och vårt intensiva fokus på detta område är ett viktigt och långsiktigt strategiskt steg, med potential att ompositionera vår bransch. Under de senaste 30 åren har RAN marknaden varit i stort sett oförändrad, med inbyggd cyklikalitet. För att hitta ny tillväxt behöver operatörerna nya sätt att generera intäkter från nätinvesteringar, och nät-API:er är ett exempel på ett nytt område som kan möjliggöra detta, samtidigt som man levererar innovativ teknik via 5G-näten. Förvärvet av Vonage, med sin plattformsteknik och en bety- dande grupp av utvecklare, spelar en viktig roll i skapandet av denna globala nätplattform. Kapitalstruktur Styrelsen har tillsyn över resursallokeringen och övervakar Ericssons kapitalstruktur i syfte att skydda styrkan i balansräkningen. Den nyligen utfärdade gröna obligationen, som ställts ut i Euro, under dess Euro Medium Term Note-program (EMTN), är på EUR 500 miljoner och löper på 4,5 år. Den gröna obligationen utökar Bolagets väldiversifierade skuldprofil och avspeglar Bolagets ambition att integrera hållbarhet i sin finansierings- strategi. Emmissionslikviden kommer att användas för att stödja FoU-investeringar i energieffektivitet, vilket kommer att ytterligare stärka Ericssons konkurrenskraft. Under 2023 redovisade Ericsson en ned- skrivning, som inte var kassflödespåverkande, om SEK 32 miljarder hänförlig till Vonage och som representerade 50 % av det totala belop- pet för goodwill och andra immateriella till- gångar relaterade till Vonage. Nedskrivningen var en konsekvens av makroekonomisk mot- vind, inklusive högre räntor och förändrade efterfrågetrender. Dessa trender har också haft en betydande inverkan på börsvärdet för bolag jämförbara med Vonage. Finansiell rapport 2023 14 Brev från styrelseordförande För helåret 2023 redovisade Ericsson en omsättning på SEK 263 miljarder och en EBITA-marginal exklusive omstrukturerings- kostnader om 8.1 %. Efter en utmanande inledning på året återhämtade sig det fria kassaflöde under fjärde kvartalet, delvis drivet av säsongsvariationer, men även av minskat rörelsekapital som resultat av att stora utbyggnadsprojekt slutförts. Styrelsen fortsätter att noggrant följa kassaflödes- genereringen, med Bolagets mål att generera ett fritt kassaflöde före M&A på 9–12 % över nettoomsättningen som en viktig referenspunkt. Styrelsen eftersträvar en utdelning som är stabil till progressiv och baseras på resultat, finansiell ställning och affärsutsikter. För räkenskapsåret 2023 föreslår styrelsen till års- stämman en ordinarie utdelning på SEK 2,70 (2,70) per aktie. Hållbarhet och ansvarsfullt företagande Styrelsen är aktivt engagerad i Ericssons pågående omvandling. Stark bolagsstyrning under styrelsens strategiska och oberoende tillsyn, gör det möjligt för Ericsson att effektivt och ansvarsfullt genomföra sin strategi samtidigt som bolaget driver transparens och bibehåller höga etiska värderingar. Ericssons företagskultur fortsätter att stärkas, samtidigt som förbättrad bolagsstyrning och integritet implementeras i hela organisationen. I mars 2023 nådde Bolaget en uppgörelse med United States Department of Justice (DOJ) angående icke-brottsliga överträdelser enligt avtalet 2019 om uppskjutet åtal (Deferred Prosecution Agreement (DPA)). Under året slutförde Nasdaq Stockholms granskningen av offentliggörandet av en intern utredning 2019 gällande Irak, och kunde inte komma till slutsatsen att en för- nuftig investerare skulle ha använt innehållet i rapporten som grund för ett investerings- beslut. Efter att granskat beslutet från Nasdaq Stockholm, tog Finansinspektionen beslutet att formellt stänga utredningen kring offent- liggörandet av den interna utredningen 2019 gällande Irak. Dessutom avvisades slutgiltigt stämningsförfarandet från aktieägare i U.S. District Court for the Eastern District of New York i maj 2023. Domstolen lämnade utslaget att Ericsson inte hade brutit mot några regler kring offentliggörande till investerare. Detta avvisande har överklagats, och Ericsson kommer att fortsätta försvara sig kraftfullt i detta ärende. Under 2023 fortsatte Bolaget att stärka och förbättra sitt program för etik och regel- efterlevnad och integrera integritet i sitt sätt att arbeta. Bolaget förbereder nu avslutandet av överenskommelsen med DOJ, och av tillsynen som avslutas i juni i år. Styrelsen har varit aktivt involverad i denna process. Ledningen har byggt upp ett starkt regel- efterlevnadsprogram och stärkt den interna kontrollen som har integrerats i verksamheten med robust självövervakning och testning. Samtidigt har bolaget förbättrat sitt förhåll- ningssätt till riskhantering och internkontroll förfaranden. Bolaget har en inbyggd regel- efterlevnadskultur med stark fokus på etik och integritet som håller på långsikt. Ericsson har en lång historia som vi är stolta över, och vi vill att Ericsson ska vara en ledande positiv kraft i de samhällen där bolaget bedriver verksamhet. Förutom att styrelsen har styrelsemöten där hela styrelsen är samlad, utövar styrelsen även sitt tillsynsansvar genom de olika kommittéerna. Kommittén för Audit and Compliance övervakar programmet för etik och regelefterlevnad, inklusive våra vissel- blåsarprocesser, cybersäkerhetsfrågor, integritetsskydd och ESG-rapporteringspraxis. Finanskommitteen har översyn över strategin för hållbarhets- och ansvarsfullt företagande, vad gäller extern finansiering genom det gröna finansieringsramverket. Kompensationskommittén övervakar definie- rade resultatindikatorer för etik och regelefter- levnad gällande ersättning, medan kommittén för Enterprise Business and Technology övervakar ärenden som energieffektivitet och hållbarhet, som en del av övervakningen av Bolagets tekniska ekosystem. Styrelsen har en samstämmig syn om att de åtgärder som Bolaget vidtagit under 2023 har gjort Ericsson till ett starkare bolag, och skapat betydelsefullt värde för Ericssons kunder och alla dess intressenter. Vi är över- tygade om att den starka etiska kultur och bolagets fortsatta åtagande vad gäller robust bolagsstyrning och riskhantering, samt ett ökat fokus på operationell excellens, kommer att stärka Ericssons konkurrenskraft, och förbättra både dess resultat och dess globala position och skapar kommunikation som möjliggör det vi ännu inte kan föreställa oss. Personal och rekrytering av talanger Vår personal definierar vår framgång, och Ericsson fokuserar på att attrahera och behålla de bästa talangerna globalt. Bolaget ställer och har höga förväntningar på alla medarbetare, och utvärderar och utvecklar fortlöpande arbetet inom prestationsledning. Det råder intensiv konkurrens om talang. Genomförandet av Bolagets strategi kräver att Bolaget attraherar, behåller och motiverar medarbetare med rätt kompetens samt erbju- der konkurrenskraftig ersättning. Styrelsens filosofi och principer beträffande ersättning fokuserar på att skapa långsiktigt värde för aktieägarna i linje med strategiska mål. På årsstämman för 2022 antogs nya riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som tydliggjorde styrelsens mandat att definiera meningsfulla mål för kortsiktig rörlig ersätt- ning (STV) länkade till affärsplanen. Vårt mål är att uppmuntra beteenden i enlighet med Ericssons företagskultur och värderingar, samt att möjliggöra att Bolaget har en konkurrens- kraftig total ersättningsmix med fast och rörlig lön och andra förmåner. Sammanfattning Det har varit ett mycket händelserikt år för Ericsson, och även för mig själv, nu när jag avslutar mitt första år som styrelseordförande. Även om det har varit ett utmanande år på många sätt är jag nöjd med hur Ericsson har hanterat utmaningarna och en svår marknadssituation. Framöver ser vi en fortsatt osäker omgivning. Det råder fortsatta utmaningar på mobil- infrastrukturmarknaden, och den makro- ekonomiska situationen är fortfarande volatil, men styrelsen har fullt förtroende för Ericssons möjligheter att genomföra strategin och driva teknikledarskap. Å styrelsens vägnar vill jag avsluta genom att rikta ett innerligt tack till Börje Ekholm, ledningen och alla anställda för allt deras arbete och deras bidrag under 2023. Jan Carlson Styrelseordförande Finansiell rapport 2023 15 Brev från styrelseordförande Förvaltningsberättelse Nettoomsättning SEK miljarder 0 50 100 150 200 250 300 2023 2022 2021 271,5 263,4 232,3 Nettoomsättning EBIT (förlust) och EBIT-marginal SEK miljarder % 2023 i korthet – Försäljningen minskade med - 3 % till SEK 263,4 (271,5) miljarder. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter minskade med - 10 %. – Bruttoresultatet minskade till SEK 101,6 (113,3) miljarder på grund av lägre försäljning och lägre marginal inom Networks. – EBIT (förlust) uppgick till SEK - 20,3 (27,0) miljarder, påverkad av en icke kassapåverkande nedskrivning av goodwill på SEK - 31,9 miljarder, hänförlig till Vonage. EBIT-marginalen var - 7,7 % (10,0 %). EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader var - 5,2 % (10,1 %). – Periodens resultat var SEK - 26,1 (19,1) miljarder. Resultat per aktie efter utspädning var SEK - 7,94 (5,62). – EBITA uppgick till SEK 14,9 (29,1) miljarder, med en EBITA-marginal på 5,7 % (10,7 %). EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader var 8,1 % (10,9 %). – Kassaflöde från rörelsen var SEK 7,2 (30,9) miljarder. Fritt kassaflöde före M&A var SEK - 1,1 (22,2) miljarder. Kassa och likvida medel var SEK 35,2 (38,3) miljarder per den 31 december 2023. Nettokassan uppgick till SEK 7,8 (23,3) miljarder per den 31 december 2023. – Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning om SEK 2,70 (2,70) per aktie för 2023. Innehåll 16 Verksamheten under 2023 17 Finansiell översikt 20 Affärsresultat – Segment 22 Affärsresultat – Marknadsområden 23 Bolagsstyrning 24 Väsentliga kontrakt 24 Riskhantering 24 Inköp och logistik 25 Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 25 Juridiska tvister 26 Koncernens struktur 26 Moderbolaget 26 Aktieinformation 26 Förslag till vinstdisposition 27 Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare 30 Händelser efter räkenskapsårets utgång 31 Styrelsens försäkran Verksamheten under 2023 Försäljningen minskade med - 3 % till SEK 263,4 (271,5) miljarder. Försäljningen juste- rad för jämförbara enheter och valutaeffekter minskade med - 10 %. Försäljningen inom Networks minskade med - 11 % till SEK 171,4 miljarder, främst på grund av minskade investeringar i Nordamerika efter rekordhöga investeringar 2021 och 2022. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter mins- kade med - 15 %. Försäljningen inom Cloud Software and Services ökade med 5 % till SEK 63,6 miljarder, driven av momentum inom 5G. Ökningen mot- verkades dock delvis av sjunkande försäljning inom verksamheten för Managed Network Services som resultat av minskad omfatt- ning på kontrakt och avslutade kontrakt. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 1 %. Försäljningen inom Enterprise ökade med 76 % till SEK 25,7 (14,6) miljarder, huvudsakligen genom den förvärvade Vonage-verksamheten. Försäljning justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 11 %, främst driven av Enterprise Wireless Solutions. Bruttoresultatet minskade till SEK 101,6 (113,3) miljarder på grund av lägre resultat inom Networks, medan bruttoresultatet ökade inom Cloud Software and Services och Enterprise. Bruttomarginalen påverkades av SEK -2,8 (-0,2) miljarder omstrukturerings- kostnader. Bruttomarginalen minskade till 38,6 % (41,7 %), driven av ändrad affärsmix inom Networks 2023. Rörelseomkostnaderna ökade till SEK - 90,2 ( - 83,0) miljarder, inklusive omstruktureringskostnader på SEK - 3,7 ( - 0,2) miljarder och en valutaeffekt på SEK - 1,6 miljarder. Forsknings- och utvecklingskostna- derna (FoU) ökade med SEK - 3,4 miljarder till SEK - 50,7 miljarder, inklusive omstrukture- ringskostnader på SEK - 2,4 ( - 0,1) miljarder och en valutaeffekt på SEK - 0,9 miljarder. FoU-kostnaderna ökade inom segmentet Enterprise. Försäljnings- och administrations- kostnaderna (SG&A) ökade med SEK - 3,6 miljarder till SEK - 39,3 miljarder, inklusive omstruktureringskostnader på SEK - 1,3 ( - 0,2) miljarder och en valutaeffekt på SEK - 0,7 miljarder. Ökningen är relaterad till investe- ringar inom Enterprise Wireless Solutions samt påverkan från helårskonsolidering av Vonage. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostna- der minskade med SEK - 28.6 miljarder till SEK - 31,9 miljarder drivet av en icke kas- sapåverkande nedskrivning av goodwill på SEK - 31,9 miljarder, hänförlig till Vonage. EBIT (förlust) uppgick till SEK - 20,3 (27,0) miljarder, huvudsakligen på grund av en minskning av övriga rörelseintäkter och rörelse- kostnader, samt av lägre rörelseresultat. Antalet anställda minskade till 99 952 (105 529). Minskningen var främst relaterad till kostnadsminskningsaktiviteter. Kassaflödet från rörelsen var SEK 7,2 (30,9) miljarder. Fritt kassaflöde före M&A var SEK - 1,1 (22,2) miljarder. Fritt kassaflöde påverkades av lägre affärsvolymer samt lägre EBIT, tillsammans med en negativ påverkan på kassaflödet från rörelsekapitalet, på grund av ändrad marknadsmix mot kontrakt med längre tid mellan order och kassa. Nettokassan per den 31 december 2023 var SEK 7,8 (23,3) miljarder. - 25 - 20 - 15 - 10 -5 0 5 10 15 20 25 30 35 2023 2022 2021 - 7,7% - 20,3 31,8 10,0% 13,7% 27,0 - 10 - 8 - 6 - 4 - 2 0 2 4 6 8 10 12 14 EBIT (förlust) EBIT-marginal Finansiell rapport 2023 16 Förvaltningsberättelse Finansiell översikt Nettoomsättning Försäljningen minskade med - 3 % till SEK 263,4 (271,5) miljarder. Försäljningen inom Networks minskade med SEK - 22,0 mil- jarder till SEK 171,4 miljarder. Försäljningen inom Cloud Software and Services ökade med SEK 3,1 miljarder till SEK 63,6 miljarder. Försäljningen inom Enterprise ökade med SEK 11,1 miljarder till SEK 25,7 miljarder. Försäljningen inom segmentet Other mins- kade med SEK - 0,4 miljarder till SEK 2,5 mil- jarder. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter minskade med - 10 %. Patent- och licensintäkterna ökade till SEK 11,1 (10,4) miljarder, främst på grund av förlängda 5G-licensavtal, delvis motverkat av licensavtal som löpte ut. Försäljningen inom Networks minskade med - 11 % och stod för 65 % (71 %) av koncernens försäljning. Försäljningen i marknadsområdet Sydostasien, Oceanien och Indien ökade med 82 %, främst som resultat av 5G-kontrakt i Indien, medan segmentets försäljning i marknadsområdet Mellanöstern och Afrika ökade med 10 %. Försäljningen minskade i de tre övriga marknadsområdena, främst i Nordamerika, där försäljningen minskade med - 46 % jämfört med föregående år, då när operatörerna minskade investering- arna efter rekordhöga investeringar tidigare år . Försäljningen inom Networks justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter mins- kade med - 15 % jämfört med föregående år. Försäljningen inom segmentet Cloud Software and Services ökade med 5 % och stod för 24 % (22 %) av koncernens försälj- ning. Försäljningen ökade i fyra av de fem marknadsområdena. Försäljningen inom Cloud Software and Services justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 1 % jämfört med föregående år. Försäljningen inom segmentet Enterprise ökade med 76 % och stod för 10 % (5 %) av koncernens försäljning. Försäljningen drevs främst av helårskonsolideringen av den för- värvade Vonage-verksamheten. Försäljningen inom Enterprise justerad för jämförbara enhe- ter och valutaeffekter ökade med 11 % jämfört med föregående år. Försäljningen inom segmentet Other minskade med - 14 %, främst på grund av avyttringen av verksamheten för Sakernas internet 2022. Andelen hårdvara i försäljningsmixen var 38 % (44 %), mjukvara 22 % (20 %) och tjäns- ter 40 % (36 %). Bruttoresultat Bruttoresultatet minskade till SEK 101,6 (113,3) miljarder, med en bruttomarginal på 38,6 % (41,7 %). Bruttoresultat och brutto- marginal påverkades av lägre försäljning och bruttomarginal inom Networks, som resultat av lägre investeringar från flera operatörer och en ändrad affärsmix från marknader som var tidiga med 5G utbyggnad, till stora utbyggnader inom andra geografiska områden. Bruttoresultat och bruttomarginal förbättrades inom Cloud Software and Services, medan bruttoresultatet förbättrades inom Enterprise. Bruttoresultatet exklusive omstruktureringskostnader minskade till SEK 104,4 (113,5) miljarder, med en brutto- marginal på 39,6 % (41,8 %). Forsknings- och utvecklingskostnader (FoU) FoU-kostnaderna ökade till SEK - 50,7 ( - 47,3) miljarder inklusive omstruktureringskostnader på SEK - 2,4 ( - 0,1) miljarder och en negativ valutaeffekt på SEK - 0,9 miljarder. FoU- investeringarna ökade inom segmentet Enterprise, som resultat av fortsatta investe- ringar inom Enterprise Wireless Solutions samt påverkan från helårskonsolidering av Vonage. Försäljnings- och administrationskostnader (SG&A) SG&A-kostnaderna ökade till SEK - 39,3 ( - 35,7) miljarder inklusive omstrukturerings- kostnader på SEK - 1,3 ( - 0,2) miljarder och en negativ valutaeffekt på SEK - 0,7 miljarder. SG&A-kostnaderna ökade inom segmentet Enterprise, som resultat av fortsatta investe- ringar inom marknadsaktiviteter för Enterprise Wireless Solutions samt påverkan från helårs- konsolidering av Vonage. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader var SEK - 31,9 ( - 3,3) miljarder. Under 2023 gjordes en icke kassapåverkande nedskrivning av goodwill på SEK - 31,9 miljarder relaterad till Vonage. Nedskrivningen påverkade inte EBITA. 2022 påverkades av en avsättning på SEK - 2,3 miljarder relaterad till uppgörelsen med Department of Justice i USA gällande överträdelse av DPA, inklusive kostnader för den tidigare aviserade förlängda tillsynen, samt av SEK - 1,0 miljarder på grund av kostnader relaterade till avyttringen av verk- samheten inom Sakernas internet och andra portföljjusteringar. Omstruktureringskostnader Omstruktureringskostnaderna ökade till SEK - 6,5 ( - 0,4) miljarder som resultat av kostnadsminskningsaktiviteter. Rörelseresultat före ﬁnansiella poster och inkomstskatt (EBIT) EBIT minskade till SEK - 20,3 (27,0) miljarder huvudsakligen på grund av nedskrivning av goodwill hänförlig till Vonage samt lägre rörelseresultat. EBIT marginalen var - 7,7% Andel av försäljningen som utgörs av mjukvara, hårdvara och tjänster % 0 20 40 60 80 100 2023 2022 2021 46% 34% 20% 44% 36% 20% 40% 38% 22% Mjukvara Hårdvara Tjänster Patent- och licensintäkter SEK miljarder 11,1 0 2 4 6 8 10 12 2023 2022 2021 8,1 10,4 Patent- och licensintäkter Bruttomarginal och omstruktureringskostnader SEK miljarder % 0 2 4 6 8 10 2023 2022 2021 41,8% 41,7% 43,4% 43,5% 38,6% 39,6% 0,2 0,3 2,8 0 10 20 30 40 50 Omstruktureringskostnader i kostnader för sålda varor och tjänster Bruttomarginal Bruttomarginal exklusive omstrukture- ringskostnader Finansiell rapport 2023 17 Förvaltningsberättelse (10,0%). EBIT påverkades positivt av lägre upplupna rörliga incitament jämfört med före- gående år, vilket resulterade i lägre kostnad för sålda varor och tjänster och lägre rörelse- omkostnader. EBIT 2022 påverkades av kost- nader på SEK - 5,5 miljarder huvudsakligen relaterade till uppgörelsen gällande överträ- delse av DPA med Department of Justice i USA och kostnader för att lämna marknader samt kostnader relaterade till avyttringen av verksamheten för Sakernas internet samt avslutande av småskaliga kontrakt och produkterbjudanden inom Cloud Software and Services. EBIT exklusive nedskrivning av goodwill och omstruktureringskostnader minskade till SEK 18,1 (27,4) miljarder jämfört med föregående år med en EBIT-marginal på 6,9 % (10,1 %). Finansiella intäkter och kostnader, netto Finansiella intäkter och kostnader, netto minskade till SEK - 3,0 ( - 2,4) miljarder, främst på grund av påverkan från ökade marknads- räntor. Valutasäkringseffekter påverkade finansiella intäkter och kostnader, netto med SEK - 0,2 ( - 0,9) miljarder. USD försvagades gentemot SEK mellan 31 december 2022 (kurs SEK/USD 10,38) och 31 december 2023 (kurs SEK/USD 10,01). Skatter Skatterna uppgick till SEK - 2,8 ( - 5,5) miljar- der. Effektiv skattesats för helåret, exklusive nedskrivningen av goodwill relaterad till Vonage, var 32 %. Skattesatsen 2023 påverkades negativt av lägre koncernresultat jämfört med tidigare år, vilket minskade möj- ligheten att utnyttja tidigare nedskrivna käll- skattetillgångar. Skattesatsen 2022 var 22 %, positivt påverkad av utnyttjande av tidigare nedskrivna källskattetillgångar i Sverige. Periodens resultat Periodens resultat sjönk till SEK - 26,1 (19,1) miljarder, påverkat av nedskrivning av good- will på SEK - 31,9 miljarder, lägre bruttoresul- tat med SEK - 9,1 miljarder, omstrukturerings- kostnader på SEK - 6,5 miljarder och högre rörelseomkostnader relaterade till segmentet Enterprise. Den negativa påverkan uppvägdes delvis av SEK 2,7 miljarder lägre skatt jämfört med föregående år. Resultat per aktie efter utspädning minskade till SEK - 7,94 (5,62). Rörelseresultat före räntor, skatter och avskrivningar (EBITA) Som resultat av lägre rörelseresultat sjönk EBITA till SEK 14,9 (29,1) miljarder, med en EBITA-marginal på 5,7 % (10,7 %). EBITA påverkades positivt av lägre upplupna rörliga incitament jämfört med föregående år, vilket resulterade i lägre kostnad för sålda varor och tjänster samt lägre rörelseomkostnader. Under 2022 påverkades EBITA av kostnader på SEK - 5,5 miljarder. EBITA exklusive omstruktureringskostnader minskade till SEK 21,4 (29,5) miljarder, med en EBITA-marginal på 8,1 % (10,9 %). Personal Antalet anställda 31 december 2023 var 99 952 (105 529), en minskning med totalt - 5 577 anställda under 2023. Minskningen var främst relaterad till kostnadsminsknings- aktiviteter. Kassaﬂöde Kassaﬂöde från rörelsen Kassaflödet från rörelsen minskade till SEK 7,2 (30,9) miljarder, som resultat av lägre affärs- volymer och lägre EBIT, tillsammans med en negativ påverkan på kassaflödet från rörelse- kapitalet på grund av ändrad marknadsmix till kontrakt med längre tid från order till kassa, delvis uppvägt av minskat lager. Den ändrade affärsmixen resulterade i en ökning av antal dagar för rörelsekapitalet till 80 (69) dagar med ökad genomsnittlig kredit- tid för kundfordringar till 63 (61) dagar, medan lageromsättningstiden minskade något till 92 (93) dagar och betalningsdagarna minskade till 75 (85) dagar. Kassaflödet under året påverkades av utbetalningar på SEK - 2,9 miljarder relaterat till omstrukturering. Fritt kassaﬂöde Fritt kassaflöde före M&A minskade till SEK - 1,1 (22,2) miljarder, främst på grund av lägre kassaflöde från rörelsen. Fritt kassaflöde före M&A som andel av försäljningen var - 0,4 % (8,2 %). Nettoinvesteringar och övriga investeringsaktiviteter var SEK - 5,4 ( - 6,1) miljarder. Återbetalning av leasingskulder var SEK - 2,9 ( - 2,6) miljarder. Kassaﬂöde från investeringsaktiviteter Kassaflöde från investeringsaktiviteter var SEK - 8,7 ( - 34,4) miljarder, varav M&A- aktiviteter var SEK - 2,1 ( - 51,7) miljarder, inklusive avyttringen av verksamheten för Sakernas internet och förvärvet av Ericom. 2022 förvärvade Ericsson Vonage med ett förvärvspris på SEK - 51,3 miljarder. Fritt kassaflöde efter M&A var SEK - 3,2 ( - 29,5) miljarder. Kassaﬂöde från ﬁnansieringsaktiviteter Kassaflöde från finansieringsaktiviteter var SEK 1,0 ( - 15,9) miljarder, inklusive återbetal- ning av leasingskulder. Nettopåverkan på kassaflödet från utfärdande och återbetalning av skulder var SEK 11,8 miljarder. Under året utbetalades utdelningar på SEK - 9,1 ( - 8,4) miljarder till aktieägarna. Rörelsekapitaldagar Dagar 63 80 65 71 69 92 75 88 94 93 85 61 50 60 70 80 90 100 2023 2022 2021 Rörelsekapitaldagar Genomsnittlig kredittid för kundfordringar Omsättningshastighet i lagret Genomsnittlig kredittid för leverantörsskulder EBITA och EBITA-marginal SEK miljarder % 0 5 10 15 20 25 30 35 40 2023 2022 2021 10,7% 14,9 33,3 5,7% 14,3% 29,1 0 2 4 6 8 10 12 14 16 EBITA EBITA-marginal Periodens resultat och resultat per aktie efter utspädning SEK miljarder SEK - 30 - 25 - 20 - 15 - 10 - 5 0 5 10 15 20 25 2023 2022 2021 6,81 19,1 5,62 - 7,94 - 26,1 23,0 - 12 - 10 - 8 - 6 - 4 - 2 0 2 4 6 8 10 Periodens resultat Resultat per aktie efter utspädning Fritt kassaﬂöde SEK miljarder 32,1 0,1 - 51,7 - 60 - 50 - 40 - 30 - 20 - 10 0 10 20 30 40 2023 2022 2021 - 2,1 - 1,1 22,2 Fritt kassaﬂöde före M&A M&A Finansiell rapport 2023 18 Förvaltningsberättelse Finansiell position Bruttokassan var stabil jämfört med före- gående år på SEK 54,7 (56,2) miljarder med ökad inlåning som kompenserade för negativt fritt kassaflöde efter M&A. Nettokassan var SEK 7,8 (23,3) miljarder. Åtaganden för ersätt- ningar efter avslutad anställning minskade till SEK 26,2 (27,4) miljarder. Den svenska förmånsbestämda förpliktelsen (Defined Benefit Obligation, DBO) har beräknats med en diskonteringsränta baserad på avkast- ningen för svenska statsobligationer. Om diskonteringsräntan hade baserats på svenska bostadsobligationer, hade åtagandena för ersättningar efter avslutad anställning varit cirka SEK 14,1 miljarder, vilket är SEK 12,1 miljarder lägre än redovisade åtaganden. Den genomsnittliga löptiden för långfristiga skulder var 3,7 år per 31 december 2023, en minskning från 3,8 år 12 månader tidigare. Under 2023 etablerade Ericsson en ny rullande kredit på USD 1,0 miljarder, varav USD 0,4 mil- jarder utnyttjats vid årsslutet. Under året ökade Ericsson även inlåningen under företagscer- tifikatprogrammet med SEK 2,0 miljarder. Dessutom undertecknade Ericsson två låne- avtal som löper på 7 år, ett med Europeiska Investeringsbanken på USD 273 miljoner och ett med Nordiska Investeringsbanken på USD 107 miljoner. Därutöver utfärdade Ericsson en grön obligation på EUR 500 miljoner som förfaller i maj 2028. Obligationen utfärdades under Ericssons ramverk för grön finansiering. Intäkterna från obligationen och de två bilate- rala lånen kommer att användas för att finan- siera delar av Ericssons FoU-investeringar i trådlös teknik mellan 2023 och 2025, och är länkade till bolagets långsiktiga hållbarhets- mål. Ericsson har en outnyttjad rullande kredit på USD 2,0 miljarder, länkad till långsiktiga hållbarhetsmål. Kreditbetygen och utsikterna har varit oför- ändrade under året. Standard & Poor’s (S&P) och Fitch har båda långsiktigt kreditbetyg BBB - för Ericsson med positiva utsikter hos S&P och stabila utsikter hos Fitch. Moody’s har gett kreditbetyg Ba1 med stabila utsikter. Kapitalomsättningshastigheten var oför- ändrad 1,4 (1,4) gånger, där minskad net- toomsättning uppvägdes av lägre sysselsatt kapital på grund av nedskrivning av goodwill relaterad till Vonage. Avkastning på sysselsatt kapital sjönk till - 10,7 % (14,0 %) som resultat av negativ EBIT. Forskning och utveckling, patent och licensiering FoU-kostnaderna uppgick under 2023 till SEK - 50,7 ( - 47,3) miljarder. FoU-kostnaderna påverkades av omstruktureringskostnader på SEK - 2,4 ( - 0,1) miljarder och en valuta- effekt på SEK - 0,9 miljarder. Antalet FoU- medarbetare var 28 219 (29 304) och antalet beviljade patent uppgick till fler än 60 000. Säsongsvariationer Koncernens försäljning, resultat och kassa- flöde från rörelsen varierar från kvartal till kvartal, och är normalt lägst i första kvartalet och högst i fjärde kvartalet. Detta beror främst på att inköpsmönstret varierar över året hos Bolagets kunder. Genomsnittlig säsongsvariation de senaste tre åren Första kvartalet Andra kvartalet Tredje kvartalet Fjärde kvartalet Andel av årlig försäljning 22 % 24 % 25 % 30 % Sekventiell förändring av försäljning inom Networks - 25 % 8 % 1 % 19 % Sekventiell förändring av försäljning inom Cloud Software and Services - 34 % 13 % 3 % 33 % Poster utanför balansräkningen Det finns för närvarande inga väsentliga poster utanför balansräkningen som har, eller rimligen skulle kunna förväntas ha, en väsent- lig effekt – nu eller senare – på Bolagets ekonomiska ställning, intäkter, kostnader, rörelseresultat, likviditet, investeringar eller kapitalresurser. Investeringar i anläggningstillgångar Under 2023 uppgick investeringarna till SEK 3,3 (4,5) miljarder, motsvarande 1,3 % av försäljningen. Investeringarna rör främst testanläggningar och utrustning för forskning och utveckling, nätdriftscenter och tillverk- nings- och reparationsverksamhet. De årliga investeringarna ligger normalt på omkring 2 % av nettoomsättningen. Denna nivå är nödvändig för att underhålla och bevara den aktuella kapacitetsnivån. Styrelsen granskar Bolagets investerings- planer och förslag. Per den 31 december 2023 hade inga väsentliga belopp avseende fast- igheter, byggnader, maskiner eller utrustning ställts som säkerhet för utestående skulder. Investeringar 2021–2023 SEK miljarder 2023 2022 2021 Investeringar i anläggningstillgångar 3,3 4,5 3,7 Varav i Sverige 1,2 1,7 1,5 Andel av årlig försäljning 1,3 % 1,6 % 1,6 % Kapitaliserade utvecklingskostnader Kapitaliserade utvecklingskostnader ökade till SEK - 2,2 ( - 1,7) miljarder främst på grund av 5G-utvecklingsprojekt och utvecklingsprojekt inom Global Communications Platform (Vonage). Långsiktig skuldproﬁl, Moderbolaget 1) SEK miljarder 0 2 4 6 8 10 2030 2029 2028 2027 2026 2025 2024 5,5 1,1 5,5 2,0 2,7 8,3 1,5 1,5 5,5 3,1 2,8 0,0 Certiﬁkat och obligationer Nordiska Investeringsbanken Europeiska Investeringsbanken AB Svensk Exportkredit (MTN-obligationer) 1) Nominellt belopp, baserat på valutakurser vid årsskiftet 2023 Kassa SEK miljarder - 40 - 20 0 20 40 60 80 100 2023 2022 2021 97,6 - 36,1 - 27,4 - 26,2 65,8 23,3 56,2 7,8 54,7 Bruttokassa Nettokassa Åtaganden för ersättningar efter avslutad anställning Avkastning på sysselsatt kapital SEK miljarder % - 150 - 100 - 50 0 50 100 150 200 250 2023 2022 2021 14,0% 202,9 - 10,7% 18,4% 184,3 178,0 - 12 - 8 - 4 0 4 8 12 16 20 Sysselsatt kapital vid periodens slut Avkastning på sysselsatt kapital Finansiell rapport 2023 19 Förvaltningsberättelse Affärsresultat – Segment Networks Networks stod för 65 % (71 %) av koncernens nettoomsättning under 2023. Networks till- handahåller radioaccessnätslösningar (RAN) för alla nätfrekvensband och flera radioaccess- tekniker, inklusive integrerad och Open RAN förberedd, högpresterande hårdvara och mjukvara. Kunderbjudandet innehåller också en molnbaserad RAN-portfölj, en transport- portfölj, passiva och aktiva antennlösningar samt en komplett tjänsteportfölj omfattande nätinstallation och support. Nettoomsättning Försäljningen minskade med - 11 % under 2023 till SEK 171,4 (193,5) miljarder, främst på grund av minskad försäljning i marknadsområdet Nordamerika med - 46 % när operatörerna minskade investeringarna efter rekordhöga investeringar under 2021 och 2022. Minskningen uppvägdes delvis av ökad försäljning med 82 % i marknadsområdet Sydostasien, Oceanien och Indien, drivet av 5G-kontrakt i Indien. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter minskade med - 15 %. Bruttoresultat Bruttoresultatet minskade med - 21 % till SEK 68,0 (86,4) miljarder, medan bruttomarginalen sjönk till 39,6 % (44,6 %). Bruttomarginalen påverkades negativt av ändrad affärsmix under 2023. Mixförändringen orsakades av lägre investeringar på marknader som varit tidiga med 5G, främst Nordamerika, kombinerat med stora utbyggnader med en initialt utspädande effekt på marginalerna i andra geografiska områden. Bruttoresultatet påverkades dessutom av omstruktureringskostnader. Bruttoresultat exklusive omstruktureringskostnader minskade med - 19 % till SEK 69,9 (86,5) miljarder med en bruttomarginal på 40,8 % (44,7 %). EBIT och EBITA EBIT sjönk till SEK 19,4 (38,5) miljarder, med en EBIT-marginal på 11,3 % (19,9 %). EBITA minskade till SEK 19,5 (38,7) miljarder med en EBITA-marginal på 11,4 % (20,0 %) som resultat av lägre bruttoresultat till följd av lägre försäljning och ändrad affärsmix. Minskningen av bruttoresultatet uppvägdes delvis av kostnadsminskningsaktiviteter samt av lägre upplupna rörliga incitament jämfört med före- gående år, vilket påverkade kostnad sålda varor och tjänster samt rörelseomkostnaderna posi- tivt. EBIT och EBITA påverkades av omstruktu- reringskostnader på SEK - 4,4 ( - 0,1) miljarder. EBIT exklusive omstruktureringskostnader minskade till SEK 23,8 (38,7) miljarder, med en EBIT-marginal på 13,9 % (20,0 %) medan EBITA exklusive omstruktureringskostnader minskade till SEK 23,9 (38,8) miljarder med en EBITA-marginal på 14,0 % (20,1 %). Cloud Software and Services Cloud Software and Services stod för 24 % (22 %) av koncernens nettoomsättning under 2023. Cloud Software and Services tillhanda- håller lösningar för kärnnät, affärsstödsystem och driftstödsystem, nätdesign och nät- optimering samt drifttjänster för kunders nät. Fokus är på att möjliggöra för leverantörer av kommunikationstjänster att lyckas med sin övergång till molnbaserat, intelligent samt automatiserat nät och nätdrift. Nettoomsättning Försäljningen ökade med 5 % till SEK 63,6 (60,5) miljarder under 2023. Försäljnings- tillväxt i marknadsområdena Nordostasien, Sydostasien, Oceanien och Indien samt Nordamerika drevs av 5G-momentum men motverkades delvis av minskad försäljning inom verksamheten för Managed Network Services som resultat av minskad omfatt- ning på kontrakt och avslutade kontrakt. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 1 %. Bruttoresultat Bruttoresultatet ökade med SEK 2,0 miljarder till SEK 22,1 miljarder, med en bruttomarginal på 34,7 % (33,2 %). Ökningen av brut- tomarginalen drevs främst av förbättrat leveransresultat. Bruttoresultatet exklusive omstruktureringskostnader ökade med SEK 2,7 miljarder till SEK 22,9 miljarder, med en bruttomarginal på 36,0 % (33,3 %). EBIT (förlust) och EBITA (förlust) EBIT var SEK - 0,2 ( - 1,7) miljarder, med en EBIT-marginal på - 0,3 % ( - 2,8 %), medan EBITA var SEK - 0,2 ( - 1,6) miljarder med en EBITA-marginal på - 0,3 % ( - 2,6 %). EBIT och EBITA påverkades negativt av omstrukture- ringskostnader på SEK - 1,9 ( - 0,1) miljarder. EBIT och EBITA påverkades positivt av ökad försäljning, förbättrad bruttomarginal samt minskade rörelseomkostnader. EBIT och EBITA påverkades under 2022 av en kostnad på SEK - 0,8 miljarder som resultat av avslutade småskaliga kontrakt och produkt- erbjudanden. EBIT exklusive omstrukture- ringskostnader var SEK 1,7 ( - 1,6) miljarder, med en EBIT-marginal på 2,7 % ( - 2,6 %). EBITA exklusive omstruktureringskostnader var SEK 1,7 ( - 1,5) miljarder, med en EBITA- marginal på 2,7 % ( - 2,4 %). Genomförandet av strategin fortsätter, med undvikande av småskalig verksamhet, acceleration av automationskapabilitet och fortsatt fokus på kommersiell disciplin. Resultaten kommer att variera mellan kvartalen. Networks SEK miljarder % 0 50 100 150 200 2023 2022 2021 167,8 38,5 19,4 11,3% 37,3 193,5 171,4 0 8 16 24 32 19,9% 22,2% Nettoomsättning EBIT EBIT-marginal Försäljning uppdelad på segment Networks 65 % Cloud Software and Services 24 % Enterprise 10 % Other 1 % Cloud Software and Services SEK miljarder % - 2 0 - 10 0 10 20 30 40 50 60 70 2023 2022 2021 56,2 63,6 - 2,8% - 4,0% - 0,3% - 2,2 60,5 - 1,7 - 0,2 - 10 - 5 0 5 10 15 20 25 30 35 Nettoomsättning EBIT EBIT-marginal Finansiell rapport 2023 20 Förvaltningsberättelse Enterprise SEK miljarder % Enterprise Segmentet Enterprise stod för 10 % (5 %) av koncernens nettoomsättning under 2023. Segmentet består av tre affärsområden som erbjuder lösningar främst för företags- kunder: Global Communications Platform (Vonage), inklusive molnbaserade Unified Communications as a Service (UCaaS), Contact Center as a Service (CCaaS) och Communications Platform as a Service (CPaaS); Enterprise Wireless Solutions, med förpaketerade lösningar för privata trådlösa nät och trådlöst WAN (Cradlepoint); Technologies and New Businesses, med mobila finansiella tjänster, säkerhetslösningar och annonseringstjänster. Nettoomsättning Försäljningen ökade med 76 % till SEK 25,7 (14,6) miljarder, huvudsakligen genom den förvärvade Vonage-verksamheten. Försäljning justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 11 % jämfört med föregående år, främst driven av Enterprise Wireless Solutions. Bruttoresultat Bruttoresultatet ökade till SEK 12,0 (7,1) miljarder, främst drivet av förvärvet av Vonage samt tillväxt inom Enterprise Wireless Solutions och Technologies and New Businesses. Bruttomarginalen mins- kade till 46,7 % (48,6 %), främst på grund av den utspädande effekten från Vonage. Bruttoresultatet exklusive omstrukturerings- kostnader var SEK 12,0 (7,1) miljarder, med en bruttomarginal på 46,7 % (48,6 %). EBITA (förlust) EBITA var SEK - 3,3 ( - 2,7) miljarder. Minsk- ningen beror på ökade investeringar för tillväxt inom Enterprise Wireless Solutions, delvis uppvägt av bidrag från Global Communica- tions Platform. EBITA exklusive omstrukture- ringskostnader var SEK - 3,1 ( - 2,7) miljarder. EBIT (förlust) EBIT var SEK - 38,3 ( - 4,5) miljarder. EBIT exklusive nedskrivning av goodwill och omstruktureringskostnader var SEK - 6,3 ( - 4,4) miljarder. Other Segmentet Other stod för 1 % (1 %) av koncer- nens nettoomsättning under 2023. Segmentet Other innefattar mediaverksamhet samt icke-allokerad annan verksamhet. Nettoomsättning Försäljningen minskade med - 14 % till SEK 2,5 (3,0) miljarder. Försäljningen sjönk främst på grund av avyttringen av verksam- heten inom Sakernas internet. Försäljningen inom mediaverksamheten var oförändrad. Bruttoresultat Bruttoresultatet minskade jämfört med före- gående år med SEK - 0,2 miljarder till SEK - 0,5 ( - 0,3) miljarder. Minskningen är ett resultat av nedskrivningar av anläggningstillgångar inom mediaverksamheten på SEK - 0,4 miljarder. Bruttoresultatet exklusive omstrukturerings- kostnader minskade till SEK - 0,5 ( - 0,2) miljarder. EBIT (förlust) och EBITA (förlust) Förlusterna i EBIT och EBITA var SEK - 1,2 ( - 5,3) miljarder. Förlusten förbättrades jäm- fört med föregående år på grund av en avsätt- ning som redovisades under 2022 på SEK - 2,3 miljarder relaterad till uppgörelsen gällande överträdelse av DPA med Department of Justice i USA, inklusive kostnader för för- längningen av tillsynen, samt på grund av kostnader på SEK - 1,0 miljarder relaterade till avyttringen av verksamheten för Sakernas internet och andra portföljjusteringar. Dessutom uppstod en påverkan på SEK - 0,9 miljarder för en avsättning under 2022 relaterad till att verksamheten i Ryssland avslutades och en kostnad för att lämna en marknad på SEK - 0,2 miljarder. Negativ EBIT och EBITA 2023 är ett resultat av nedskriv- ning inom mediaverksamheten, avyttring av verksamheten inom Sakernas internet och en omvärdering av portföljen inom Ericsson Ventures. Förlusterna i EBIT och EBITA exklu- sive omstruktureringskostnader var SEK - 1,2 ( - 5,2) miljarder. - 40 - 30 - 20 - 10 0 10 20 30 2023 2022 1) 2021 1) 5,5 - 160 - 120 - 80 - 40 0 40 80 120 - 30,6% - 32,2% - 148,9% - 1,8 14,6 25,7 - 38,3 - 4,5 Nettoomsättning EBIT förlust EBIT-marginal 1) Finansiell information per segment har beräknats om för 2021 och 2022 på grund av avyttringen av verksamheten för Saker- nas internet, som ﬂyttades från segmentet Enterprise till segmentet Other under 2023. Other SEK miljarder % - 8 - 6 - 4 - 2 0 2 4 2023 2022 1) 2021 1) - 5,3 2,7 - 1,5 3,0 - 1,2 - 45,5% - 54,0% 2,5 - 180,3% - 200 - 150 - 100 - 50 0 50 100 Nettoomsättning EBIT EBIT-marginal 1) Finansiell information per segment har beräknats om för 2021 och 2022 på grund av avyttringen av verksamheten för Saker- nas internet, som ﬂyttades från segmentet Enterprise till segmentet Other under 2023. Finansiell rapport 2023 21 Förvaltningsberättelse Försäljning uppdelad på marknadsområde Europa och Latinamerika 25 % Nordamerika 22 % Sydostasien, Oceanien och Indien 20 % Nordostasien 9 % Mellanöstern och Afrika 9 % Övrigt 15 % Affärsresultat – Marknadsområden Europa och Latinamerika Försäljningen minskade med - 3 % till SEK 64,9 miljarder, med minskning i både Europa och Latinamerika efter höga investeringsnivåer 2022. Försäljningsminskningen i Europa uppvägdes delvis av vunna marknadsandelar. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter minskade med - 9 %. Nordamerika Försäljningen minskade med - 38 % till SEK 59,2 miljarder som resultat av att kun- derna minskade investeringar och lagernivåer efter höga investeringsnivåer under 2021 och 2022. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter minskade med - 41 %. Sydostasien, Oceanien och Indien Försäljningen ökade med 62 % till SEK 53,3 miljarder, driven av ökad försäljning i Indien efter väsentligt ökade marknadsandelar. Marknaden i Indien hade betydande tillväxt under 2023. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 61 %. Nordostasien Försäljningen minskade med - 10 % till SEK 23,9 miljarder efter att operatörer på flera marknader har slutfört den första utbyggnads- fasen för 5G. Försäljningen justerad för jäm- förbara enheter och valutaeffekter minskade med - 9 %. Mellanöstern och Afrika Försäljningen ökade med 5 % till SEK 23,7 mil- jarder, främst driven av nya 5G-investeringar i några länder i Mellanöstern och ökade marknadsandelar på vissa marknader. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 1 %. Övrigt Marknadsområdet Övrigt innefattar främst patent- och licensintäkter och en stor del av segmentet Enterprise. Försäljningen ökade med 41 % till SEK 38,2 miljarder, främst som resultat av helårskonsolideringen av Vonage samt ökad försäljning inom Enterprise Wireless Solutions och ökade patent- och licensintäkter. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter i mark- nadsområdet Övrigt ökade med 3 %. SEK 271,5 miljarder Rapporterad nettoomsättning per marknadsområde – 2023 jämfört med 2022 2022 Övrigt 1) Europa och Latinamerika 2023 Mellanöstern och Afrika SEK 263,4 miljarder Nordamerika Nordostasien Sydostasien, Oceanien och Indien +41 % - 10 % +5 % - 38 % +62 % - 3 % Valutajusterad ökning/minskning av försäljning - 41 % - 9 % - 9 % +1 % +61 % +3 % 1) Marknadsområde Övrigt innehåller främt licensintäkter och den största delen av försäljningen inom Enterrprise. Finansiell rapport 2023 22 Förvaltningsberättelse Bolagsstyrning I enlighet med årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) har en särskild Bolagsstyrningsrapport, som inkluderar ett avsnitt om intern kontroll, upprättats och bifogats denna finansiella rapport. Ericssons bolagsstyrning Ericsson har åtagit sig att upprätthålla de högsta standarderna för bolagsstyrning och har etablerat ett ramverk för bolagsstyrning som: – Stärker verksamheten, vilket möjliggör strate- giskt genomförande och operationell excellens, – Främjar och underlättar för en effektiv tillsyn över hela organisationen av styrelsen, vd och koncernchef, koncernledningen och på alla nivåer i organisationen, – Säkerställer beslutsfattande av hög kvalitet och med tydligt ansvar på alla nivåer, och – Skapar en robust strategi för riskhantering för att effektivt identifiera, hantera och begränsa risker och fånga upp möjligheter. Ericsson prioriterar en integritetsstyrd kultur och regelefterlevnad i allt Bolaget gör, och ingjuter integritet i hela organisationen. Ericssons styr- ningsramverk vägleder medarbetarna samtidigt som det bygger på deras styrkor; det fostrar en kultur av transparens, samarbete och öppen dia- log, sunda och etiska affärsbeslut, en stark risk- hantering och koordinering mellan funktionerna. Ericsson har implementerat tillvägagångssätt och rutiner som fastställer tydliga regler för styr- ning, i allt från frågor som kräver godkännande av Bolagets aktieägare och styrelseledamöter till policyer för intressekonflikter och styrelsens och ledningens uppgifter och skyldigheter. Mer information finns på https://www.ericsson.com/ sv/om-oss/corporate-governance. Viktiga åtgärder avseende bolagsstyrning under 2023 Ericssons intensiva arbete med att stärka och förenkla sina tillvägagångssätt för bolagsstyrning fortsatte under 2023, och genomfördes i samband med ytterligare förbättringar av programmet för etik och efterlevnad. Under 2023 genomförde Ericsson: – Full integrering av koncernriskprotokollet, Material Group Risk Protocol, och kommittén för affärsrisker, Business Risk Committee (BRC) i koncernens ramverk för styrning och riskhan- tering, vilket beskrivs närmare nedan. – Införande av förtydligade principer för styr- ning och bedrivandet av verksamheten inom koncernen, vilka kommer att börja tillämpas i början av 2024. – Uppdatering och förtydligande av Bolagets affärsetiska kod (CoBE), vilken kommer att lanseras i början av 2024. – Uppdatering, effektivisering och förtydligande av koncernens grundläggande policyer och andra vägledande dokument, inklusive de som gäller ingående av avtal, regelefterlevnad, bedömning av överträdelser, utredningar och korrigerande åtgärder, samt mänskliga rättigheter. Detta arbete kommer att fortsätta under 2024. – Fortsatt integrering av olika aspekter av regel- efterlevnadsprogrammet i affärsverksamheten, detta genom ett nära samarbete med funk- tionen för regelefterlevnad och intressenter i hela organisationen (vilket beskrivs närmare i avsnittet om etik och regelefterlevnad i Bolags- styrningsrapporten). – Fortsatt förstärkning av styrningen av beteen- den på alla nivåer inom organisationen, samt implementering av kraftiga åtgärder för att rätta till oegentligheter som inträffat. BRC, som består ledningspersoner och som leds av chefsjuristen och finansdirektören, har under 2023 fungerat som ett viktigt forum för att eskalera och analysera väsentliga risker i koncernen, och har utövat lämplig tillsyn, främjat avhjälpande åtgär- der och försett personer i chefsroller med ansvar. BRC har varit till särskilt stor hjälp för att stärka Ericssons strategier för att hantera höga risknivåer associerade med vissa jurisdiktioner. Cheferna för varje marknadsområde har genomfört holistiska, fortlöpande riskbedömningar för länderna inom sina respektive ansvarsområden, och materiella risker som finns eller uppkommer granskas och övervakas regelbundet. BRC tillämpar en ”förhöjds granskningsnivå” när den bedömer och begränsar dessa typer av risker, och organisationen har vidtagit flera olika åtgärder för att hantera dessa risker, till exempel förstärkt avtalsskydd, ändringar av verksamhetens omfattning eller karaktär, eller beslut om att på ett ansvarsfullt sätt lämna den relevanta jurisdiktionen eller kundrelationen. Fullständig integrering av integritet i det dagliga beslutsfattandet kräver enligt Ericsson ett konstant fokus på att säkerställa att processer för regelefterlevnad och relaterade kontroller lämpar sig för syftet och att dessa kontinuerligt testas och kalibreras. Genom initiativet – Business Critical Transformation, något som diskuteras närmare i avsnittet om etik och regelefterlevnad i Bolags- styrningsrapporten, har Ericsson infört förbättrade kontroller för antikorruption i verksamheten och i chefsbesluten. Initiativet har bidragit till ytterligare korringeringar av de brister i affärsprocessen som tidigare bidrog till fall av oegentligheter. Ericsson har kombinerat detta arbete med omfattande tester av effektiviteten i programmet för etik och regelef- terlevnad, vilket inbegriper tydliga förväntningar på ledningen att förstå och hantera testresultat, och efterlevnad av processer inom respektive ansvars- område. Detta tillvägagångssätt möjliggör för Ericsson att i juni 2024 slutföra tillsynen kopplad till överenskommelsen med United States Department of Justice (DOJ), och – framför allt – det skapar också en grund för ett väletablerat och, bärkraftigt program för etik och regelefterlevnad. Efterlevnad av Koden Koden är baserad på principen ”följ eller förklara” och är publicerad på webbplatsen för Kollegiet för svensk bolagsstyrning, som administrerar Koden: www.bolagsstyrning.se. Ericsson är fast beslutet att följa bästa möjliga bolagsstyrningsstandard på en global nivå. Ericsson har inte rapporterat några avvikelser från reglerna i Koden under 2023. Affärsmässighet Ett viktigt steg som togs under 2023 för att förstärka programmet för etik och regelefter- levnad var att förtydliga och förbättra Bolagets affärsetiska kod, en grundpelare i styrningen. Den uppdaterade affärsetiska koden anger Bolagets förväntningar, principer och krav på anställda när de utför sitt arbete. Den sätter upp ett ramverk för etiskt beslutsfattande och vägleder anställda när de fattar beslut och hanterar risker i arbetet med kollegor, kunder, partners, ägare och andra intres- senter. Dessutom främjar och stöder den Ericssons öppenhetskultur (Speak-Up) och förbjuder alla former av repressalier mot någon som säger sin mening. Alla anställda måste regelbundet bekräfta sin förståelse för den affärsetiska koden. Alla anställda förväntas att till fullo följa ramverket i den affärsetiska koden för att säkerställa att Bolagets beslut och handlingar är etiska och att Ericsson utgör en positiv global kraft. Styrelsen På årsstämman, som hölls den 29 mars 2023, valdes Jan Carlson till ny styrelseordförande. Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Carolina Dybeck Happe, Börje Ekholm, Eric A. Elzvik, Kristin S. Rinne, Helena Stjernholm och Jacob Wallenberg omval- des som styrelseledamöter. Jonas Synnergren och Christy Wyatt valdes som nya styrelseledamöter. Ulf Rosberg (som ersatte Anders Ripa 4 juli 2023), Kjell-Åke Soting, och Annika Salomonsson (som ersatte Torbjörn Nyman 31 juli 2023) är utsedda till arbetstagarrepresentanter av arbetstagarorganisa- tionerna, med Loredana Roslund, Frans Frejdestedt och Stefan Wänstedt som suppleanter. Ledning Börje Ekholm är vd och koncernchef sedan 2017. Vd och koncernchef stöds av koncernledningen. Ericsson har ett globalt ledningssystem, Ericsson Group Management System (EGMS). EGMS syfte är att se till att Ericssons verksamhet sköts väl och att verksamheten har möjlighet att uppfylla viktiga intressenters mål inom fastställda ramar för risktagande och med tillförlitlig intern kontroll. Syftet med EGMS är även att främja att tillämpliga lagar, noteringskrav och bolagsstyr- ningskoder efterlevs och att Bolaget uppfyller sitt företagsansvar. Omröstning om ansvarsfrihet vid årsstämman 2023 Enligt aktiebolagslagen ska årsstämman i svenska aktiebolag hålla omröstning om beviljande av ansvarsfrihet för varje enskild styrelseledamot samt verkställande direktör och koncernchef för föregående räkenskapsår. Om aktieägare som representerar minst 10 % av Bolagets aktiekapital röstar emot ansvarsfrihet, kan skadeståndstalan för Bolagets räkning väckas inom ett år. En röst mot ansvarsfrihet förutsätter inte, och leder i sig inte, till rättsliga åtgärder. Vid Ericssons årsstämma 29 mars 2023 röstade Ericssons aktieägare för ansvarsfrihet för Carolina Dybeck Happe och Annika Salomonsson för räkenskapsåret 2022. Aktieägare som repre- senterade mer än 85 % av Bolagets aktiekapital röstade även för ansvarsfrihet för var och en av de Finansiell rapport 2023 23 Förvaltningsberättelse andra styrelseledamöterna och Bolagets verkstäl- lande direktör och koncernchef för räkenskapsåret 2022, och mer än 10 % röstade mot ansvarsfrihet. Vid samma årsstämma röstade Ericssons aktieä- gare för omval av de personer som nominerats till styrelsen (inklusive vd och koncernchef). Bolagets externa revisor, Deloitte, rekommenderade aktieä- garna att rösta för ansvarsfrihet. Aktieägarnas engagemang i bolagsstyrnings- ärenden Som en del av Ericssons löpande investerarenga- gemang, och utöver den sedvanliga kommunika- tionen som skett under året mellan investerare och Ericssons Investor Relations och ledningsgrupp, har Ericssons styrelseordförande Jan Carlson och ordföranden för kommittén för Audit and Com- pliance, Eric Elzvik, under andra halvan av 2023 haft en dialog med aktieägare och på Bolagets initiativ även haft fördjupade diskussioner med aktieägare som tillsammans representerar 55 % av de utestående aktierna. Dessa har inriktats på ett flertal olika styrningsfrågor i syfte att förstå, få feedback och besvara frågor från aktieägarna. Diskussionerna fokuserade bland annat på den genomtänkta omvandling som under flera år skett av Ericssons styrning, kultur och program för etik och regelefterlevnad, liksom hållbarhets- och ersättningsprogram. Kommittén för Audit and Compliances översyn av funktionen för regelefter- levnad, liksom den frekventa och ingående rap- porteringen om effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad som lämnats till kommittén, lyftes också under diskussionerna. Återkopplingen från dessa diskussioner har varit positiv, och aktieägarna uppskattade informationen och noterade omvandlingen av programmet för etik och regelefterlevnad. Andra viktiga ämnen var följande: – Betydande förbättringar i Ericssons styr- ningsramverk, bland annat förbättrad tillsyn av styrelsen och ledningen samt en robust, proaktiv riskhantering. – Effektiv integrering av förbättrade kontroller i Ericssons verksamhet och beslutsfattande. – Fokus på att genomföra fortlöpande kulturella förändringar med syfte att bädda in integritet i Ericssons arbetssätt, främja en kultur av transparens, samarbete, öppen dialog, välgrun- dade och etiska affärsbeslut samt en effektiv riskhantering. – Genomförande av utbildningsprogram för de anställda och tillhandahållande av hjälpmedel för öppenhet (Speak-Up) för att främja en integritetsledd företagskultur. – Betydande testning av effektiviteten i program- met för etik och regelefterlevnad, förenkling av policyer, processer och verktyg, förbättrad förståelse för riskhantering i affärsinteraktioner samt digitalisering. Aktieägarna uttryckte också en önskan om mer frekvent information om dessa förbättringar av programmet för etik och regelefterlevnad, något som Bolaget har strävat efter att uppfylla genom periodvisa uppdateringar, presentationer och dia- log med investerare och andra intressenter. Aktie- ägarna har också meddelat sitt stöd för Ericssons övergripande filosofi gällande ersättningar till ledande befattningshavare (som nu innefattar en integritetsbaserad komponent; mer information om detta finns i det andra stycket i avsnittet ”Inte- grering av efterlevnad i verksamheten och testning av effektiviteten” i Bolagsstyrningsrapporten). Den feedback som samlades in under dessa diskussioner används som underlag för styrelsens diskussioner om ersättningar och andra ärenden för 2024. Som direkt svar på feedback från aktieägarna kommer ersättningspaketet för 2024 för vd och koncernchef att innehålla en kortsiktig rörlig incitamentskomponent i linje med Bolagets riktlinjer för ersättning, vilket beskrivs närmare i Ersättningsrapporten. Ersättningar Ersättningarna till styrelsens ledamöter och till koncernledningen redovisas i not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befatt- ningshavare”. Ytterligare information om ersätt- ning till vd och koncernchef samt till vice verkstäl- lande direktör finns i den ersättningsrapport som finns bifogad till denna finansiella rapport. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare De nuvarande Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare godkändes av års- stämman 2023 och redovisas på sidorna 27– 29. Programmet för långsiktig rörlig ersättning I 2023 (LTV I 2023) för koncernledningen Ericsson har aktiebaserade program för långsiktig rörlig ersättning (LTV) på plats för koncernled- ningen. LTV I 2023 för koncernledningen godkän- des av årsstämman 2023. Detaljerna i LTV I 2023 redovisas i not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”. Väsentliga kontrakt Väsentliga kontraktsenliga åtaganden sam- manfattas i not D4, ”Kontraktsenliga åtaganden”. Dessa åtaganden gäller främst leasing av kontors- och fabrikslokaler, inköpskontrakt för outsourcad tillverkning, FoU- och IT-verksamhet samt inköp av komponenter för den tillverkning som sker inom Ericsson. Ericsson är part i vissa avtal med villkor som kan träda i kraft, förändras eller upphöra att gälla om kontrollen över Bolaget förändras till följd av ett offentligt uppköpserbjudande. Sådana villkor är inte ovanliga i vissa typer av avtal, till exempel finansieringsavtal och vissa licensavtal. Ericsson anser dock (med beaktande av bland annat Ericssons starka ekonomiska ställning) att inget enskilt gällande avtal medför några väsentliga konsekvenser för Ericsson till följd av en förändring av kontrollen över Bolaget. Riskhantering Ericsson har ett robust förhållningssätt till riskhan- tering. Bolaget har vidtagit omfattande åtgärder under 2022 och 2023 för att säkerställa att strategiska, externa och interna risker identifieras, bedöms, rapporteras internt, eskaleras och åtgär- das på ett effektivt sätt. Det är en nyckelprioritet att ansvar för riskhantering säkerställs på alla nivåer i organisationen. De senaste stärkande åtgärderna är bland annat införandet av Ericssons koncern- riskprotokoll, Material Group Risk Protocol, som styr analys och eskalering av materiella risker i hela koncernen, samt inrättandet av BRC. Syftet med Ericssons ramverk för Enterprise Risk Management (ERM) är att stärka koncernens styrning genom att integrera riskhantering med utformningen och genomförande av koncernens strategi. Material Group Risk Protocol, BRC och ERM-ramverket kompletterar varandra för att säkerställa att styrelsen och ledningen har en konsoliderad syn på koncernens risker. ERM-ramverket har utformats för att främja identifiering och hantering av risker nedifrån och upp, där ”risker” står för osäkerhet beträffande Ericssons förmåga att nå sina lång- och kortsiktiga mål. Ramverket gäller i hela Ericssons verksamhet och täcker alla affärsområden, marknadsområden och koncernfunktioner. Ramverket etablerar en baslinje på koncernnivå för transparens och översyn av risk. Varje chef ansvarar för att hantera risker inom sitt respektive ansvarsområden. Om den identifierade risken bedöms vara materiell ur ett koncernperspektiv innehåller Ericssons koncernriskprotokoll, Material Group Risk Protocol, tydliga krav för hur materiella risker ska eskaleras till BRC. BRC ansvarar för översyn av materiella risker på koncernnivå, och för att ge stöd till ansvarig chef med riskbedömning, hantering och eskalering efter vad som är lämpligt. BRC ansvarar även för tillsyn av Ericsson-koncernens övergripande riskprofil. Funktionen Group Risk Management ansva- rar för genomförande av ERM-strategin och ERM-verksamhet på koncernnivå. Cheferna för respektive koncernfunktion, marknadsområde och affärsområde ansvarar för tillsyn av riskhantering i respektive enhet. Detta innefattar att säkerställa att lämpliga processer är på plats för att identifiera, bedöma och eskalera risker på lämpligt sätt med en eller flera riskansvariga inom enheten. BRC har delat ordförandeskap mellan chefsjuristen och finansdirektören, som även överser ERM- verksamheten på koncernnivå. Permanenta medlemmar i BRC är chefsjuristen, finansdirektören samt chefen för funktionen Group Risk Management. Dessutom består BRC av ytterligare 2–4 medlemmar från Bolagets ledning, vilka utses gemensamt av chefsjuristen och finans- direktören. Under 2023 var dessa medlemmar den tekniska direktören (CTO), Chief Security Officer (CSO), marknads- och kommunikationsdirektören (CMO) samt den operativa chefen (COO). Koncern- chefen, Chief Compliance Officer samt chefen för Corporate and Government Investigations bjuds in till Kommittén vid behov. Styrelsen och kommittén för Audit and Compliance har ansvar för översyn av Bolagets riskhantering, ERM-ramverket och koncernriskpro- tokoll, Material Group Risk Protocol. Information om risker som kan påverka måluppfyllandet och ligga till grund för avhjälpande åtgärder finns i övriga delar av förvaltningsberättelsen, i noterna A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”, F1, ”Hantering av finan- siella risker”, och F4, ”Räntebärande skulder”, samt i kapitlet Riskfaktorer. Finansiell rapport 2023 24 Förvaltningsberättelse Inköp och logistik Ericssons hårdvara utgörs till stor del av elektronik. För produkttillverkningen köper Ericsson både specialtillverkade och standardiserade kompo- nenter och tjänster från globala, regionala och lokala leverantörer. Ericsson förhandlar fram globala ramavtal med sina huvudleverantörer och strävar efter att ha flera alternativa leverantörer och undvika situationer med beroenden av en enda leverantör, som ett sätt att bygga en robust leveranskedja. Tillverkningen av elektroniska moduler och delkomponenter outsourcas i stor utsträck- ning till kontraktstillverkare. Ericsson fokuserar den interna tillverkningen på lansering av nya produkter och ny teknik. Merparten av den mogna produktportföljen outsourcas till kontraktstillver- kare. Ericsson har interna produktionsanlägg- ningar i USA, Estland, Kina och Brasilien samt för antennsystem i Rumänien och Mexiko. Ericsson kräver av sina leverantörer att de följer de principer som fastslås i Ericssons upp- förandekod för affärspartners. Detta verkställs genom avtal, regelbundna riskbedömningar, revision och relaterade åtgärder. Ericssons upp- förandekod för affärspartners sätter höga stan- darder inom miljöfrågor, mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor, arbetsmiljö, affärsetik och antikorruption som grundstenar i Bolagets ansvarsfulla företagande. Affärspartners måste ha ett miljölednings- system på plats och ha kännedom om och följa gällande miljölagstiftning, tillstånd och rapporte- ringskrav. Om kraven i Ericssons uppförandekod för affärspartners är striktare än lokala standarder och lagar ska kraven i Ericssons uppförandekod för affärspartners gälla. Ericsson arbetar för att minska miljöpåverkan och utsläpp i leverantörskedjan och har ställt upp som mål att 350 leverantörer med höga utsläpp och strategiskt viktiga leverantörer ska ställa upp mål för utsläppsminskningar i linje med Parisavta- lets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Hållbarhet och ansvarsfullt företagande Hållbarhet och ansvarsfullt företagande utgör integrerade delar av Ericssons strategi och företagskultur. De genomsyrar hela verksamheten med syfte att driva verksamhetsomvandlingen och skapa värde för Bolagets kunder och andra intressenter. Ericsson har åtagit sig att skapa positiva effekter samt att minska riskerna för Bolaget och dess intressenter genom sin verksamhet och värdekedja med sin teknik, sina lösningar och medarbetarnas expertis. Ericssons förhållningssätt till miljömässig hållbarhet är med ett cirkulärt arbetssätt, vilket innebär att företaget ständigt strävar efter att minimera negativ påverkan från den egna verksamheten och att förbättra produkternas miljö- och energiprestanda. I enlighet med årsredovisningslagen har Ericsson sammanställt en separat hållbarhetsrap- port, ”Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023”, som utgör en bilaga till årsredovisningen. Juridiska tvister som involverar statliga myndigheter I februari 2022 informerade Ericsson offentligt att en intern utredning från 2019 omfattade en granskning av Ericssons anställda, återförsäljare och leverantörer i Irak under perioden mellan 2011 och 2019. Utredarna kunde inte fastslå de slutgiltiga mottagarna av några betalningar eller visa att någon Ericssonanställd var direkt involverad i finansiering av terroristorganisationer. Den interna Irakutredning under 2019 drog inte slutsatsen att Ericsson gjort eller var ansvarig för någon betalning till någon terroristorganisation. I mars 2022 informerade United States Department of Justice (DOJ) Ericsson om sitt beslut att, före ingåendet av DPA (Deferred Prose- cution Agreement), den information som Bolaget lämnat till DOJ angående Bolagets interna utred- ning från 2019 gällande uppträdandet i Irak inte varit tillräcklig. DOJ beslutade även att Bolaget brutit mot DPA genom att underlåta att informera DOJ om utredningen efter ingåendet av DPA. I juni 2022 informerade U.S. Securities and Exchange Commission (SEC) Ericsson om att man påbörjat en utredning gällande ärenden som beskrivits i den interna Irakutredningen från 2019. Enligt Ericssons uppgörelse med SEC är Ericsson permanent ålagt att inte bryta mot bestämmel- serna om antikorruption, bokföring och redovis- ning samt interna kontroller under Foreign Corrupt Practices Act (FCPA). Brott mot föreläggandet, uppgörelsen eller värdepapperslagstiftning kan utsätta Bolaget för nya civilrättsliga eller straff- rättsliga påföljder och nya verkställighetsåtgärder. 2 mars 2023 nådde Bolaget en överens- kommelse med DOJ avseende de icke-brottsliga överträdelserna av DPA (Plea Agreement). Ericsson erkände sig skyldigt inom ramen för Plea Agreement till de tidigare uppskjutna åtalspunkterna som avser förhållanden före 2017. Därutöver accepterade Ericsson att betala ett bötesbelopp om USD 206,7 miljoner. Ingåendet av Plea Agreement innebär att DPA upphört att gälla. Bolagets interna utredning och dess samar- bete med myndigheter i samband med de frågor som behandlades i den interna Irakutredningen från 2019 är öppen och pågående och omfattas inte av Plea Agreement. 24 maj 2023 meddelade Nasdaq Stockholm att de avslutat sin utredning av Ericssons informationsgivning avseende den interna Irakut- redningen från 2019 och avskrivit ärendet, samt att Nasdaq inte ansett sig kunna komma till slut- satsen att innehållet i rapporten varit sådant som en förnuftig investerare skulle kunna ha utnyttjat för sitt investeringsbeslut. Efter att ha granskat Nasdaq Stockholms utredning och slutsats beslutade 8 juni 2023 även Finansinspektionen att formellt avsluta sin granskning av Ericssons tidigare offentliggöranden avseende den interna Irakutredningen från 2019. Gällande de frågor som diskuterades i den interna Irakutredningen från 2019 fortsätter Bolaget att utreda dessa ärenden och samman- hängande frågor i fullt samarbete med DOJ och SEC. Eftersom ytterligare information fortsätter att identifieras och utvärderas under den pågå- ende utredningen, i fortsatt samarbete med DOJ och SEC, förväntas det inte dras några definitiva slutsatser om resultatet av en sådan utredning förrän processen är avslutad. Omfattningen och varaktigheten av den återstående processen fortsätter att vara oviss. Som en del av sitt försvar mot att Ericsson 2013 stämt det indiska mobiltelefonbolaget Micromax i Delhi High Court för patentintrång (en tvist som nu förlikats), lämnade Micromax in en stämning till Indiens konkurrensmyndighet, Competition Commission of India, CCI. CCI hän- sköt ärendet till sin utredningsavdelning, Director General’s Office, för en fördjupad undersökning. CCI inledde liknande undersökningar mot Ericsson i januari 2014 på grundval av krav från Intex Technologies (India) Limited och 2015 på grund- val av ett nu förlikat krav från iBall. Ericsson har vid Delhi High Court ifrågasatt CCI:s behörighet att hantera dessa ärenden. 13 juli 2023 fann Divi- sion Bench i Delhi High Court att i denna instans hade CCI ingen rätt att genomföra de pågående utredningarna mot Ericsson. CCI har överklagat detta till Indiens högsta domstol. I april 2019 informerades Ericsson av den kinesiska SAMR (State Administration for Market Regulation) Anti-monopoly bureau om att SAMR har inlett en undersökning av Ericssons licensering av patent i Kina. Ericsson samarbetar i undersökningen, som fortfarande befinner sig i en fas av fastställande av fakta. Framöver väntar en fortsatt utredning av fakta och möten med SAMR för att underlätta myndighetens bedömning och slutsatser. I händelse av att SAMR konstaterar brister har myndigheten befogenhet att besluta om beteendemässiga och finansiella sanktioner. Juridiska tvister som inte involverar statliga myndigheter 3 mars 2022 blev Telefonaktiebolaget LM Ericsson och vissa företrädare för Ericsson föremål för en stämningsansökan, i form av en så kallad grupp- talan, som lämnats in på uppdrag av köpare av Ericsson ADS i USA vid United States District Court for the Eastern District of New York. En komplet- terande ansökan lämnades in 9 september 2022, vilken även innefattade en tidigare företrädare för Ericsson som svarande. Den kompletterande ansökan gjorde gällande påstådda överträdelser av värdepapperslagstiftning i USA avseende påstådda felaktiga och vilseledande uttalanden i huvudsak relaterade till Bolagets efterlevnad av sina policyer och skyldigheter beträffande regel- efterlevnad och antikorruption samt beträffande verksamheten i Irak. 24 maj 2023 biföll domstolen Ericssons avvisningsyrkande och beslutade att slutligt avvisa grupptalan efter att ha konstaterat att Ericsson inte brutit mot sin informationsskyl- dighet gentemot investerare. 23 juni 2023 överkla- gade käranden avvisningsbeslutet i United States Court of Appeals for the Second Circuit. Muntlig förhandling är planerad till 22 mars 2024. All skriftväxling mellan parterna har lämnats in och målet är pågående i domstol. Ericsson kommer att fortsätta försvara sig kraftfullt i detta ärende. I augusti 2022 lämnades en civilrättslig stäm- ning in i United States District Court for the District of Columbia mot Telefonaktiebolaget LM Ericsson och Ericsson Inc (tillsammans ”Ericsson”). Stäm- ningen lämnades in av anställda hos USA:s militär, anställda hos underleverantörer till regeringen Finansiell rapport 2023 25 Förvaltningsberättelse i USA och andra civila som dödats eller skadats i terroristangrepp i Irak, Afghanistan och Syrien från 2005 till 2021, samt av deras familjemedlemmar. Stämningen ställer krav på Ericsson enligt US Anti-Terrorism Act och innefattar påståenden om att Ericsson gjort betalningar som i ett sista led har hjälpt de terroristorganisationer som utförde, plane- rade eller godkände angreppen. I november 2022 lämnade Ericsson in ett yrkande om att stämningen skulle avvisas. 20 december 2022 lämnade käran- dena in en kompletterande ansökan som lade till ytterligare kärandeparter, inklusive en kärandepart som åsamkats skada i Turkiet, samt även Ericsson AB (tillsammans med Ericsson, ”Ericssons företags- svaranden”), vd Börje Ekholm och en före detta företrädare för Ericsson (som inte har blivit delgiven) som svarandeparter. Vidare gjordes gällande ytterligare påståenden och yrkanden. I mars 2023 framställde Ericssons företagssvaranden och Börje Ekholm nya avvisningsyrkanden avseende den ändrade stämningsansökan. I juni 2023 lämnade kärandena in svarsyttranden över svarandenas avvisningsyrkanden och svarandena gav i juli 2023 in yttranden till stöd för avvisningsyrkandena. All skriftväxling mellan parterna har lämnats in och målet är pågående i domstol. Alla svaranden kom- mer fortsätta att försvara sig kraftfullt i detta ärende. I februari 2024 lämnades en andra civilrättslig stämning för påstådda brott mot US Anti-Terrorism Act in i United States District Court for the District of Columbia. Stämningsansökan lämnades in av samma advokatbyrå och innehåller väsentligen samma påståenden och yrkanden som de som framställdes i den ursprungliga stämningsansökan om US Anti-Terrorism Act som lämnades in i augusti 2022, och anger samma ”Ericssons företagssvaran- den”, vd Börje Ekholm och en före detta företrädare för Ericsson som svarande. Den nya stämningsansö- kan gavs in av ytterligare anställda hos USA:s mili- tär, anställda hos underleverantörer till regeringen i USA och andra civila som dödats eller skadats i ¬terroristangrepp i Irak, Afghanistan, Syrien, Turkiet, Niger och Frankrike från 2005 till 2021, samt av deras familjemedlemmar. Ingen av de svarande har delgetts den nya stämningen. Svarandena kommer att försvara sig kraftfullt i detta ärende. Med början 4 augusti 2023 har ett antal civilrättsliga stämningar mot Telefonaktiebolaget LM Ericsson lämnats in till Solna tingsrätt. Per 27 februari 2024, har 90 käranden lämnat in stämningsansökningar, som samordnas och finansieras av en brittiskbaserad processfinansiär. Kärandena utgörs av en grupp utländska fonder och finansiella institutioner som påstås vara eller ha varit aktieägare i Bolaget. Deras skadestånds- anspråk är främst baserade på påstått otillräcklig informationsgivning avseende innehållet i den interna Irakutredningen från 2019. Ericsson kom- mer att ge in sitt svaromål 8 mars 2024, och avser att kraftfullt försvara sig mot anspråken. 11 oktober 2023 inledde Ericsson patent- intrångsförfaranden mot Lenovo (Beijing) Limited (”Lenovo”) i Eastern District of North Carolina (EDNC). Under förfarandet begär Ericsson att få fastställt om att Lenovo har förlorat sin rätt att genomdriva Ericssons FRAND-avtal som tredjeparts- förmånstagare och att Ericsson har följt sina FRAND- åtaganden och ETS:s I IPR-policy. Ericsson har också inlett patentintrångsförfaranden mot Lenovo vid United States International Trade Commission och i andra jurisdiktioner (Brasilien och Colombia). Lenovo har i gengäld lämnat in stämningar mot Ericsson vid High Court of Justice i Storbritannien samt vid Unified Patent Court och har ansökt om en s.k. anti-suit injunction i Eastern District of North Carolina (EDNC). EDNC avslog föreläggandet mot stämningsansökan 14 februari 2024. Detta beslut har överklagats. Utöver de tvister som beskrivs ovan är Bolaget också part i, och kan i framtiden komma att bli part i, en rad andra juridiska utredningar, tvister, krav och rättsprocesser, som en följd av Bolagets normala affärsverksamhet. Koncernens struktur Ericssonkoncernen består av fler än 200 legala enheter, och cirka 100 filialer, med representation i omkring 140 länder. Moderbolaget Telefonaktiebolaget LM Ericssons (Moderbolaget) verksamhet utgörs huvudsakligen av koncern- lednings- och holdingbolagsfunktioner, intern- banksverksamhet samt kundkredithantering. Den 31 december 2023 hade Moderbolaget 3 (3) filialer. Finansiell information Resultatet efter finansiella poster uppgick till SEK -0,7 (18,4) miljarder. Under 2023 och 2022 hade Moderbolaget ingen försäljning till dotter- bolagen. Av Moderbolagets totala inköp av varor och tjänster gjordes 31% (29%) från dotterbolag. Under året inträffade bland annat följande större förändringar i Moderbolagets ekonomiska ställning: – Kort- och långfristiga skulder till dotterbolag minskade med SEK 46,8 miljarder till SEK 47,6 miljarder. – Kort- och långfristiga fordringar på dotterbolag minskade med SEK 6,3 miljarder till SEK 17,8 miljarder. – Aktieägartillskott till dotterbolag om SEK 11,9 miljarder. – Nedskrivningar av investeringar i dotterbolag och intresseföretag om SEK 32,8 miljarder. – Utdelningar från dotterbolag och intresse- företag på SEK 32,5 miljarder. – Bruttokassan minskade med SEK 6,5 miljarder till SEK 34,9 miljarder. Vid årets slut uppgick bruttokassan (kassa, lik- vida medel samt kortfristiga och långfristiga ränte- bärande placeringar) till SEK 34,9 (41,4) miljarder. Vid årets slut uppgick fritt eget kapital till SEK 27,6 (37,8) miljarder och totalt eget kapital till SEK 75,8 (85,9) miljarder. Aktieinformation Per 31 december 2023 uppgick det totala antalet aktier till 3 344 151 735, varav 261 755 983 A-aktier (med en röst vardera) samt 3 082 395 752 B-aktier (med en tiondels röst vardera). A- och B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets tillgångar och resultat. Moderbolagets största aktieägare per årsskiftet var Investor AB med cirka 23,75% av rösterna (7,98% av aktierna), AB Indu- strivärden med cirka 15,11% av rösterna (2,6% av aktierna), och AMF Tjänstepension och AMF Fonder med cirka 4,52% av rösterna (2,14% av aktierna). Inga egna aktier tilldelades till anställda eller såldes under 2023. Innehavet av egna aktier uppgick den 31 december 2023 till 14 009 306 B-aktier. Kvot- värdet av dessa aktier är SEK 5,00 per aktie, totalt SEK 70 miljoner, och aktierna representerar 0,4 % av det totala aktiekapitalet. Anskaffningskostna- den uppgår till SEK 70,0 miljoner. Årsstämman 2023 beslutade om emission av 10 000 000 C-aktier för följande program för långsiktig rörlig ersättning (LTV): LTV II 2023, LTV 2022 och LTV 2021 för Ericssons ledning och andra ledande befattningshavare. I enlighet med mandat från årsstämman beslutade styrelsen under det andra kvartalet 2023 att återköpa de nyemitterade aktierna, som sedan omvandlades till B-aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna var SEK 5,00 per aktie, eller totalt SEK 50,0 miljoner, vilket motsvarar mindre än 0,3 % av det totala aktiekapitalet. Anskaff- ningskostnaden uppgick till SEK 50,2 miljoner. Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår en utdelning på SEK 2,70 (2,70) per aktie och att återstoden av fritt eget kapital behålles i Moderbolaget. Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar, SEK 1,35 per aktie med 5 april 2024 som avstämningsdag för utdelning (betalningsdatum 10 april 2024) och SEK 1,35 per aktie med 2 oktober 2024 som avstämningsdag för utdelning (betalningsdatum 7 oktober 2024). För Moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning. Styrelsen föreslår att vinsten disponeras enligt nedan (under antagande att inga egna aktier innehas på avstämningsdagen): Belopp att utdelas till registrerade aktieägare SEK 9 029 209 684 Belopp att överföra i ny räkning i Moderbolaget SEK 18 555 216 849 Totalt fritt eget kapital i Moderbolaget SEK 27 584 426 533 Till grund för sitt förslag till utdelning har styrelsen enligt 18 kap. 4 § i aktiebolagslagen bedömt Moder- bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet, ekonomiska ställning i övrigt samt förmåga att på sikt infria sina åtaganden. Per den 31 decem- ber 2023 uppgick koncernens soliditet till 32,8 % (38,1%) och nettokassan till SEK 7,8 (23,3) miljarder. Moderbolagets fria egna kapital skulle ha varit cirka SEK 2,91 miljarder lägre om tillgångar och skulder inte värderats till verkligt värde i enlighet med 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen. Styrelsen har också tagit hänsyn till Moder- bolagets resultat och ekonomiska ställning och koncernens ställning i övrigt. Styrelsen har härvid tagit hänsyn till kända förhållanden som kan ha betydelse för Moderbolagets och koncernbolagens ekonomiska ställning. Den föreslagna utdelningen begränsar inte koncernens investeringsförmåga eller förmåga att anskaffa kapital. Det är styrelsens bedöm- ning att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på Moderbolagets och koncernens egna kapital liksom Moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt, i beaktande av kommande års affärsplaner och ekonomiska utveckling. Finansiell rapport 2023 26 Förvaltningsberättelse Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare godkända av årsstämman 2023 Inledning Dessa riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (” Riktlinjerna ”) omfattar koncernledningen för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (” Bolaget ” eller ” Ericsson ”), inklusive verkställande direktören och koncernchefen (” VD och koncernchef ”) (“ koncernledningen ”). Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avta- lade ersättningar, efter det att Riktlinjerna anta- gits av årsstämman. Avsikten är att Riktlinjerna ska gälla i fyra år fram till årsstämman 2027. Beträffande anställningsförhållanden utanför Sverige, får vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande lokala regler eller etablerad lokal praxis. I sådana fall ska Riktlinjernas över- gripande ändamål tillgodoses i största möjliga utsträckning. Riktlinjerna omfattar inte ersätt- ning beslutad av bolagsstämma, exempelvis långsiktiga rörliga ersättningsprogram (” LTV ”). Målsättning Riktlinjerna syftar till att säkerställa att ersätt- ningarna är förenliga med Bolagets gällande ersättningsfilosofi och ersättningspraxis för Bolagets medarbetare, vilka grundar sig på prin- ciper om konkurrenskraft, jämlikhet, transparens och prestation. De främsta målen är att: – attrahera och behålla kompetenta, prestations- inriktade och motiverade medarbetare som har sådan förmåga, erfarenhet och färdighet som krävs för att genomföra Ericssons strategi; – uppmuntra beteenden i enlighet med Ericssons företagskultur och kärnvärden; – säkerställa rättvis ersättning genom att se till att den totala ersättningen är av lämplig storlek utan att vara för hög och att grunden för ersättningarna är tydligt förklarad; – erbjuda en totalersättning, bestående av både fast och rörlig ersättning samt förmåner som är konkurrenskraftig på de marknader där Ericsson konkurrerar om medarbetare; och – främja former av rörlig ersättning som förenar medarbetarna i arbetet mot tydliga och relevanta mål, samt stärker deras prestationer och möjliggör flexibla ersättningskostnader för Ericsson. Riktlinjerna och Bolagets strategi samt hållbara långsiktiga intressen En framgångsrik implementering av Bolagets strategi och hållbara långsiktiga intressen kräver att Bolaget kan attrahera, behålla och motivera medarbetare med de rätta egenskaperna samt erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Syftet med Riktlinjerna är att möjliggöra för Bolaget att erbjuda medlemmarna av koncernledningen attraktiv och konkurrenskraftig totalersättning. Rörlig ersättning som omfattas av Riktlinjerna ska tilldelas enligt specifika fördefinierade och mätbara affärsmål som härrör från den kort- och långsiktiga affärsplan som godkänts av styrelsen. Målen kommer att inkludera finansiella mål på koncern-, affärs- och/eller marknadsom- rådesnivå. Dessutom kommer strategiska mål, operativa mål, mål för medarbetarnas engage- mang, mål för kundnöjdhet, mål för hållbarhet och ansvarsfullt företagande eller andra mål för ledande indikatorer att tillämpas om Kompen- sationskommittén anser det lämpligt. Bolaget har särskilda program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen som har godkänts av årsstämman. Sådana beslut omfat- tas inte av Riktlinjerna. Detaljerad information om Ericssons aktuella ersättningspolicy och hur vi lever upp till vår policy och våra Riktlinjer, samt information om tidigare beslutade långsiktiga rörliga ersättningsprogram vilka ännu inte har förfallit till betalning, inklusive tillämpliga prestationsvillkor, finns i ersättningsrapporten samt i not G2, ”Information angående styrelse- ledamöter och ledande befattningshavare” och not G3, ”Aktierelaterade ersättningar” i års- redovisningen. Hantering av ersättningar till koncernledningen Styrelsen har inrättat en Kompensationskom- mitté (” Kommittén ”) som hanterar ersättnings- policy, ersättningsprinciper och ärenden som rör ersättning till koncernledningen. Styrelsen har gett Kommittén mandat att besluta om och hantera vissa ärenden inom specifika områden. Kommittén kan även i enskilda fall bemyndigas av styrelsen att avgöra specifika ärenden. Kommittén har mandat att granska och för- bereda ärenden, för beslut av styrelsen, som rör löner och andra ersättningar till VD och koncern- chef. Dessutom har Kommittén i uppgift att minst en gång vart fjärde år förbereda, för beslut av styrelsen, förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, liksom förslag om långsiktiga rörliga ersättningspro- gram och liknande aktierelaterade ersättningar. Kommittén har mandat att besluta om löner och andra ersättningar till övriga medlemmar av koncernledningen, förutom VD och koncernchef, inklusive mål för kortsiktig rörlig ersättning (” STV ”) samt utbetalning av STV baserat på prestation och uppnådda resultat. För att fullgöra sina skyldigheter tar Kom- mittén hänsyn till ersättningstrender, regel- ändringar, informationsgivningskrav och den allmänna globala ersättningsmiljön för ledande befattningshavare. Innan Kommittén förbereder rekommendationer för lönejusteringar för VD och koncernchef för styrelsens beslut, eller godkänner lönejusteringar för övriga medlem- mar i koncernledningen, granskar Kommittén lönedata, Bolagets resultat och individuella prestationer. Berörd anställd är inte närvarande vid Kommitténs möten när frågor som rör deras egen ersättning diskuteras. På samma sätt är VD och koncernchef inte närvarande vid styrelse- möten när frågor som rör VD och koncernchefens egen ersättning diskuteras. Kommittén får utse oberoende expertrådgivare för att bistå och ge råd i dess arbete. Ordföranden i Kommittén och styrelseord- föranden arbetar tillsammans med Ericssons avdelning för Investor Relations för att säker- ställa goda och kontinuerliga kontakter i lämplig omfattning med aktieägarna i frågor som rör ersättning till koncernledningen. Översikt över ersättningspaketet som omfattas av Riktlinjerna För koncernledningen kan ersättningspaketet innefatta fast lön, kort- och långsiktig rörlig ersätt- ning (STV och LTV), pension och andra förmåner. Nedan beskrivs de huvudsakliga komponen- terna för ersättning till koncernledningen som regleras av Riktlinjerna, inklusive information om varför de tillämpas, hur de fungerar, tilldelnings- nivåer och relaterade resultatmått. Dessutom har årsstämman beslutat att införa LTV för medlem- mar i koncernledningen, och kan även i framtiden besluta om sådana program. Befintliga aktie- baserade LTV-program som fastställts av års- stämman har utformats för att skapa långsiktiga incitament för medlemmar i koncernledningen och för att stimulera Bolagets utveckling och därigenom skapa långsiktigt värde. Målsätt- ningen är att attrahera, behålla och motivera ledande befattningshavare på en konkurrensut- satt marknad genom prestationsbaserade och aktierelaterade incitament samt att uppmuntra uppbyggnaden av ett betydande aktieinnehav, för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan koncernledningen och aktieägarna. Intjänande- perioden är tre år för de befintliga aktiebaserade LTV-programmen som beslutats av aktieägarna och intjänande kräver uppfyllande av fastställda prestationsvillkor. LTV är en viktig del av ersätt- ningen till koncernledningen, men programmen omfattas inte av Riktlinjerna i och med att de beslutas separat av årsstämman. Finansiell rapport 2023 27 Förvaltningsberättelse Komponent och syfte Beskrivning Fast lön Fast ersättning, utbetalad vid fastställda tidpunkter. Syfte: – att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons strategi – att betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsebart sätt Löner ska fastställas med hänsyn till: – Ericssons övergripande affärsresultat – affärsresultat för den enhet som individen leder – individens prestation från år till år – externa ekonomiska förhållanden – befattningens omfattning och komplexitet – extern marknadsdata – lön och villkor för övriga anställda baserade på orter som anses vara relevanta för rollen Vid beslut om fast lön ska påverkan på den totala ersättningen, inklusive pensioner och tillhörande kostnader, beaktas. Kortsiktig rörlig ersättning (STV) STV är en rörlig ersättningsplan som ska mätas mot mål som härrör från affärsplanen och betalas ut under ett år. Syfte: – att ge medlemmarna av koncernledningen gemen- samma, tydliga och relevanta mål, som sammanfaller med Ericssons strategi och hållbara långsiktiga intressen – att erbjuda en individuell intjäningsmöjlighet kopplad till prestation till en ﬂexibel kostnad för Bolaget Utbetalningar av STV ska ske i form av årlig kontant ersättning efter att Kommittén och i tillämpliga fall styrelsen har granskat och godkänt utfallet av de resultatmål som normalt fastställs i början av året för varje medlem av koncernledningen. Målnivån för utbetalning under ett räkenskapsår får vara upp till 150% av medarbetarens årliga fasta lön. Utbetalningen ska normalt fastställas i linje med marknadspraxis i anställningslandet. Maximal utbetalning ska vara upp till två gånger målnivån (dvs. inte mer än 300% av den årliga fasta lönen). Eventuell beﬁntlig möjlighet till långsiktig rörlig ersättning beaktas när målnivå för STV fastställs (och vice versa). STV ska baseras på mått som är kopplade till den årliga affärsplanen och till Ericssons långsiktiga strategi och hållbarhet. Måtten kommer att kan omfatta ﬁnansiella mål på koncern-, affärsområdes- och/eller marknads- områdesnivå (för relevanta medlemmar av koncernledningen). Andra möjliga mått kan omfatta strategiska mål, operativa mål, mål för medarbetarnas engagemang, mål för kundnöjdhet, mål för hållbarhet och ansvarsfullt företagande eller andra ledande indikatorer. I slutet av resultatperioden för varje STV-cykel ska styrelsen och Kommittén utvärdera resultaten i relation till måtten och fastställa utfallet, i tillämpliga fall på grundval av den ﬁnansiella information som offentliggjorts av Bolaget avseende ﬁnansiella mål. Styrelsen och Kommittén förbehåller sig rätten att: – när som helst, revidera ett eller ﬂera STV-mål – retroaktivt justera STV-målen vid extraordinära omständigheter – minska eller helt ställa in STV i det fall Ericsson drabbas av allvarliga ekonomiska svårigheter, till exempel i ett läge där ingen utdelning betalas – justera STV om resultaten för STV-målen inte är en korrekt återspegling av affärsresultatet – minska eller helt ställa in STV för enskilda medarbetare vars prestationsutvärdering är under acceptabel nivå eller som är föremål för en pågående prestationsutvärdering Styrelsen och Kommittén ska ha diskretionär rätt att: – helt eller delvis ställa in en persons rätt till utbetalning av STV om personen har agerat på ett sätt som bryter mot Ericssons affärsetiska kod – helt eller delvis återkräva utbetald STV om personen har agerat på ett sätt som bryter mot Ericssons affärsetiska kod – återkräva STV som utbetalats till personen på felaktiga grunder, såsom rättelse av ﬁnansiella resultat på grund av inkorrekt ﬁnansiell rapportering eller oförenlighet med ﬁnansiella rapporteringskrav. Pension Premier som betalas till en pensionsfond. Syfte: – att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons strategi – att underlätta planering för pension genom att erbjuda konkurrenskraftiga pensionslösningar som är i linje med lokal marknadspraxis Pensionsplanen ska vara utformad i enlighet med konkurrenskraftig praxis i den aktuella medarbetarens hemland och kan innehålla olika tilläggsplaner som kompletterar det nationella socialförsäkringssystemet. Pensionsplanerna ska vara avgiftsbestämda, såvida inte den aktuella medarbetaren omfattas av en förmåns- bestämd pensionsplan enligt tvingande bestämmelser i eller kollektivavtal eller lokala regler. För medlemmar av koncernledningen i Sverige: – pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda förutom där lag eller kollektivavtal föreskriver förmånsbestämd pension. Pensionsgrundande lön utgörs av fast lön och, där så krävs enligt lag eller kollektivavtal, eventuell rörlig lön. – en kompletterande pensionspremie kan betalas med maximalt 35% av den del av den fasta lönen som överstiger eventuella beloppsgränser i kollektiva pensionsplaner, om inte en högre procentsats föreskrivs enligt lag eller kollektivavtal. – den kompletterande pensionspremien kan, som alternativ till pensionspremien, bytas mot en kontant betalning under förutsättning att det görs på ett för Bolaget kostnadsneutralt sätt. Medlemmar av koncernledningen som är anställda i andra länder än Sverige kan omfattas av lokala, konkurrens- kraftiga pensionsplaner i sina respektive hemländer i linje med vad som erbjuds andra anställda i samma länder. Under vissa särskilda omständigheter, där medarbetare inte kan ta del av lokala pensionsplaner i anställningsland kan: – kontant betalning som motsvarar pensionen tillhandahållas som beskattningsbar förmån, eller – premier betalas till en internationell pensionsfond för medarbetarens räkning på kostnadsneutral basis I samtliga fall ska de årliga pensionspremierna uppgå till högst 70% av den årliga fasta lönen. Övriga förmåner Ytterligare former av direkt eller indirekt ersättning, som betalas ut årligen och som inte räknas som fast lön, kort- eller långsiktig rörlig ersättning eller pension. Syfte: – att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons strategi, – att betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsebart sätt. Förmåner ska fastställas i linje med konkurrenskraftig praxis i medarbetarens anställningsland och återspegla vad som erbjuds andra ledande befattningshavare i samma land, vilket kan utvecklas från år till år. Förmåner kan till exempel inkludera företagstelefon, företagsbil, friskvård, sjuk- och andra försäkringsförmåner, skattesupport, resor, företagsgåvor och ersättningar för internationell omplacering och/eller utlandspendling som krävs för att kunna uppfylla rollen. Förmånsnivåer ska fastställas i linje med konkurrenskraftig marknadspraxis och återspegla vad som erbjuds andra ledande befattningshavare i den medarbetarens anställningsland. Förmånsnivån kan variera från år till år beroende på vilka kostnader förmånerna medför för Bolaget. Övriga förmåner ska uppgå till högst 10% av den årliga fasta lönen för medlemmar av koncernledningen i Sverige. Ytterligare förmåner och ersättningar till medlemmar av koncernledningen som pendlar till Sverige eller är på lång- tidsuppdrag (long-term assignment, ” LTA ”) i ett annat land än det ursprungliga landet för anställning ska faststäl- las i linje med Bolagets policy för internationell rörlighet. Sådana förmåner kan inkludera, men är inte begränsade till, pendlings- eller ﬂyttkostnader, ökade levnadskostnader, boendekostnader, hemresor, utbildningsbidrag och skatte- samt socialförsäkringsstöd Finansiell rapport 2023 28 Förvaltningsberättelse Beaktande av ersättning till Bolagets medarbetare För att säkerställa konsekvent tillämpning har styrelsen och Kommittén, vid beredning av Riktlinjerna, beaktat totalersättning samt anställningsvillkor för Bolagets medarbetare, genom att granska hur Ericssons ersättnings- policy tillämpas för Bolagets vidare krets av medarbetare. Det finns en tydlig koppling mellan ersätt- ningskomponenterna för medlemmarna av koncernledningen och Bolagets medarbetare vad gäller tillämpningen av ersättningspolicyn samt de metoder som används för att fastställa fasta löner, kort- och långsiktig rörlig ersätt- ning, pensioner och förmåner. Dessa metoder ska tillämpas på ett brett och konsekvent sätt inom hela Bolaget. Målen för kortsiktig rörlig ersättning är likvärdiga och resultatmåtten för långsiktiga rörliga ersättningsprogram är desamma för medlemmarna av koncernled- ningen och andra kvalificerade medarbetare i Bolaget. Den del av ersättningen som är kopplad till resultat är dock vanligtvis högre för koncernledningen i linje med marknadspraxis och de högre nivåerna för totalersättning som förekommer på sådan nivå. Anställningsavtal och uppsägning av anställning Medlemmarna av koncernledningen har fasta tillsvidareanställningar. Den ömsesidiga uppsägningstiden får vara högst tolv månader. Vid uppsägning från medarbetarens sida finns ingen rätt till avgångsvederlag. Oavsett omständigheterna får den fasta lönen under uppsägningstiden plus eventuellt avgångsvederlag sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande 24 månaders fast lön för medarbetaren, om inte andra bestämmelser följer av nationell lagstiftning eller kollektiv- avtal. Medarbetaren kan ges rätt till avgångs- vederlag fram till den överenskomna pensions- åldern eller, om ingen överenskommelse om pensionsålder finns, fram till den månad då medarbetaren fyller 65 år. I fall där medarbeta- ren har rätt till avgångsvederlag från och med ett datum som infaller mindre än tolv månader före pensioneringen räknas avgångsvederlaget ned proportionellt mot den återstående tiden och beräknas endast för perioden mellan datu- met då anställningen upphör (dvs. slutet av uppsägningstiden) och pensioneringsdagen. Avgångsvederlaget ska sänkas med motsva- rande 50% av den ersättning eller motsvarande kompensation som medarbetaren får, eller har fått rätt till, från en annan arbetsgivare eller för eget eller annat arbete under den period som medarbetaren får avgångsvederlag utbetalt från Bolaget. Bolaget har rätt att säga upp ett anställ- ningsavtal med omedelbar verkan utan föregående meddelande och utan rätt till avgångsvederlag, om medarbetaren begår allvarliga överträdelser av sina skyldigheter gentemot Bolaget. Vanligtvis avgörs tvister med anledning av ledande befattningshavares anställningsavtal eller andra avtal som rör anställningen eller förfarandet genom vilka avtalen ingåtts, tolkats eller tillämpats, liksom andra tvister om förhållanden som har sin grund i avtalen, genom skiljeförfarande med tre skiljemän enligt Stockholms Handelskammares Skiljedoms- instituts regler. Oavsett utfallet av sådant skiljeförfarande kan Bolaget, inom ramen för rättsförhållandet mellan parterna, stå för skiljemännens avgifter och kostnader samt för Bolagets processkostnader (inklusive advokat- arvoden), förutom i de fall då skiljeförfarandet inletts av medarbetaren utan skälig grund. Rekryteringspolicy för nya medlemmar av koncernledningen När ersättningen till en ny medlem av koncern- ledningen ska fastställas ska styrelsen och Kommittén beakta alla relevanta faktorer för att säkerställa att ersättningen utformas i linje med Bolagets och aktieägarnas bästa intres- sen. Sådana faktorer inkluderar: – vilken befattning som avses, – kandidatens kompetens, erfarenhet och förmågor, – nivå och typ av ersättning hos tidigare arbetsgivare, – vilket geografiskt område som kandidaten rekryteras från och huruvida ersättning för flytt behövs, – kandidatens personliga omständigheter, – aktuell lönepraxis på marknaden, – interna relativa faktorer. Ytterligare överenskommelser I undantagsfall kan ytterligare överenskom- melser träffas när det bedöms vara lämpligt och nödvändigt för att rekrytera eller behålla en viss medarbetare. Sådana överenskommelser kan gälla kortsiktig eller långsiktig rörlig ersättning eller fast lön, och överenskommelserna kan förnyas. Varje överenskommelse ska dock vara tidsbegränsad samt inte överstiga en tidsperiod om 36 månader och ett belopp som är dub- belt så högt som den årliga fasta lönen som medarbetaren hade fått om ingen ytterligare överenskommelse hade träffats. Dessutom kan andra mått och mål tillämpas för rörlig ersätt- ning till den nya medarbetaren under det första året, om det bedöms vara lämpligt. I enskilda fall kan styrelsen eller Kommittén, även besluta om utbetalning av ersättning som kompenserar för eventuell förverkad ersättning från en tidigare arbetsgivare i och med rekry- teringen av den nya medarbetaren. Styrelsen och Kommittén avgör i enskilda fall om hela eller en del av den förverkade ersättningen, inklusive förverkad rörlig ersättning, ska ersät- tas. Om förverkad rörlig ersättning ska ersättas beaktas relevanta faktorer, inklusive den rörliga ersättningens utformning (kontanta medel eller aktier), aktuella prestationsvillkor samt när den rörliga ersättningen skulle ha intjänats eller betalats ut. Vanligtvis ersätts förverkad ersätt- ning med jämförbar ersättning. Om en intern kandidat befordras till koncern- ledningen kan det innebära att vissa tidigare gällande villkor fortsätter att gälla, inklusive pensions- och förmånsrättigheter och even- tuella utestående tilldelningar av rörlig ersätt- ning. Om en medlem av koncernledningen utses som följd av samgående med eller förvärv av ett annat bolag kan tidigare gällande villkor också tillämpas i upp till högst 36 månader. Styrelsens diskretion På rekommendation från Kommittén kan styrelsen, vid extraordinära omständigheter, besluta om att tillfälligt helt eller delvis avvika från Riktlinjerna, exempelvis: – när ny VD och koncernchef tillsätts, – vid betydande förändringar i Bolagets struk- tur, organisation, ägarstruktur eller verksam- het (till exempel bud, förvärv, fusion, fission osv) som kan kräva justeringar av STV och LTV eller andra komponenter för att säker- ställa kontinuitet i koncernledningen, och – under andra omständigheter, förutsatt att avvikelser krävs för att främja Bolagets lång- siktiga intressen och hållbarhet eller för att säkerställa Bolagets ekonomiska bärkraft. Kommittén ansvarar för att förbereda ärenden för beslut i styrelsen, vilket innefattar ärenden som rör avvikelser från Riktlinjerna. Sådana avvikelser presenteras i ersättningsrapporten för det aktuella året. Finansiell rapport 2023 29 Förvaltningsberättelse Händelser efter räkenskapsårets utgång Ericsson utser Lars Sandström till ﬁnansdirektör 23 januari 2024 meddelade Ericsson att Lars Sandström utsetts till Senior Vice President, finansdirektör och chef för koncernfunktionen Finance. Lars Sandström kommer att ersätta Carl Mellander vars avgång Ericsson meddelade i april 2023. Lars Sandström kommer att börja på Ericsson den 1 april 2024 och kommer att vara baserad i Sverige. Lars Sandström är för närvarande finansdi- rektör och är medlem i koncernledningen för det noterade, globalt ledande medicinteknikföretaget Getinge. Han har arbetat på Getinge sedan 2017 och är utbildad civilekonom. Lars Sandström har tidigare även haft chefspositioner på AB Volvo, Scania och Orphan Biovitrum AB. Ericsson meddelar förändringar i koncernledningen 24 januari 2024 meddelade Ericsson utnämningen av Senior Vice President Niklas Heuveldop till ny chef för affärsområde Global Network Platform och vd för Vonage från och med den 1 februari 2024. Niklas Heuveldop som har lett marknadsområde Nordamerika och varit medlem av koncernled- ningen sedan 2017 efterträder Rory Read, som lämnar Ericsson i slutet av första kvartalet 2024. Yossi Cohen ersatter Niklas Heuveldop som chef för marknadsområde Nordamerika från och med den 1 februari 2024. Vid samma datum blev han medlem i Ericssons koncernledning och rap- porterar till koncernchefen. Yossi Cohen var tidi- gare chef för strategi, teknologi, marknadsföring och affärsutveckling inom marknadsområdet Nordamerika. Ericsson utser Chaﬁc Nassif till chef för marknadsområde Nordostasien 29 januari 2024 meddelade Ericsson att Chafic Nassif har utsetts till Senior Vice President, och chef för marknadsområde Nordostasien, från 26 februari 2024. Vid samma datum blir han medlem i Ericssons koncernledning och rappor- terar till koncernchefen. Chafic Nassif ersätter Chris Houghton som utsågs till Chief Operating Officer på Ericsson i november 2023. Chafic Nassif har tidigare haft en rad chefs- positioner på Ericsson i olika affärssegment och på olika platser i världen. Senast var han chef för kundenheten för norra Latinamerika inom mark- nadsområdet Europa och Latinamerika. Innan han började på Ericsson arbetade Chafic Nassif på startup-techföretag och i ledande roller på IT- och affärskonsultföretag i Europa. Ericsson använder överlåtelsebemyndigande Ericssons (NASDAQ:ERIC) årsstämma beslutade den 29 mars 2023 att bemyndiga Bolagets styrelse att besluta om överlåtelse av egna aktier. Enligt bemyndigandet kan Bolaget i samband med leverans av intjänade aktier enligt de långsiktiga rörliga ersättningsprogrammen 2019 och 2020 (”LTV 2019” och ”LTV 2020”), före årsstämman 2024, behålla och sälja högst 60 % av de intjä- nade aktierna av serie B i Bolaget för att täcka kostnaderna för att innehålla och betala skatt och sociala avgifter för programdeltagarnas räkning avseende prestationsaktierätterna för överföring till skattemyndigheter. Ericsson beslutade den 16 februari 2024 att utnyttja bemyndigandet från bolagsstämman för dessa syften. Överlåtelse av egna aktier kan ske på Nasdaq Stockholm under perioden från och med den 16 februari 2024 fram till årsstämman 2024 till ett pris inom det vid var tid registrerade kurs- intervallet. Ericsson äger idag 12 932 223 av serie B i Bolaget och kan enligt beslutet att utnyttja överlåtelsebemyndigandet maximalt komma att överlåta upp till 774 889 aktier av serie B i Bolaget på Nasdaq Stockholm. Finansiell rapport 2023 30 Förvaltningsberättelse Styrelsens försäkran Styrelsen och verkställande direktören intygar att koncernens bokslut har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna IFRS såsom de har fastställts av IASB och antagits av EU, och ger en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och resultat. Moderbolagets redovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av Moderbolagets ekonomiska ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och Moderbolaget ger en rättvisande beskrivning av utvecklingen för koncernens och Moderbo- lagets verksamhet, ekonomiska ställning och resultat, och tar upp väsentliga risker och osäker- hetsfaktorer som rör Moderbolaget och bolagen inom koncernen. Vår revisionsberättelse har avlämnats 5 mars 2024 Deloitte AB Thomas Strömberg Auktoriserad revisor Stockholm 5 mars 2024 Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) Org. nr. 556016-0680 Jan Carlson Styrelseordförande Jacob Wallenberg Vice styrelseordförande Jon Fredrik Baksaas Styrelseledamot Carolina Dybeck Happe Styrelseledamot Börje Ekholm Verkställande direktör, koncernchef och styrelseledamot Eric A. Elzvik Styrelseledamot Kristin S. Rinne Styrelseledamot Helena Stjernholm Styrelseledamot Jonas Synnergren Styrelseledamot Christy Wyatt Styrelseledamot Ulf Rosberg Styrelseledamot Annika Salomonsson Styrelseledamot Kjell-Åke Soting Styrelseledamot Finansiell rapport 2023 31 Förvaltningsberättelse Koncernens ﬁnansiella rapporter och noter Innehåll Koncernens ﬁnansiella rapporter 33 Koncernens resultaträkning 33 Koncernens rapport över totalresultat 34 Koncernens balansräkning 35 Kassaﬂödesanalys för koncernen 36 Sammanställning över förändring av eget kapital i koncernen Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter 39 A Grund för rapporternas upprättande 39 A1 Väsentliga redovisningsprinciper 45 A2 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisnings- ändamål 47 B Affärsverksamhet 47 B1 Segmentsinformation 50 B2 Nettoomsättning 50 B3 Kostnader per kostnadsslag 50 B4 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 50 B5 Varulager 51 B6 Balansposter relaterade till kundkontrakt 51 B7 Övriga kortfristiga fordringar 51 B8 Leverantörsskulder 51 B9 Övriga kortfristiga skulder 52 C Långfristiga tillgångar 52 C1 Immateriella tillgångar 54 C2 Materiella anläggningstillgångar 55 C3 Leasing 56 D Åtaganden 56 D1 Avsättningar 58 D2 Eventualförpliktelser 58 D3 Ställda säkerheter 58 D4 Kontraktsenliga åtaganden 59 E Koncernstruktur 59 E1 Eget kapital 60 E2 Företagsförvärv/avyttringar 61 E3 Intresseföretag 62 F Finansiella instrument 62 F1 Finansiell riskhantering 67 F2 Finansiella intäkter och kostnader 67 F3 Finansiella tillgångar, långfristiga 68 F4 Räntebärande skulder 69 G Personalrelaterat 69 G1 Ersättning efter avslutad anställning 73 G2 Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare 75 G3 Aktierelaterade ersättningar 81 G4 Information om anställda 82 H Övrigt 82 H1 Skatter 83 H2 Resultat per aktie 84 H3 Kassaﬂödesanalys 84 H4 Transaktioner med närstående 85 H5 Ersättning till revisorer 85 H6 Händelser efter räkenskapsårets utgång Finansiell rapport 2023 32 Koncernens ﬁnansiella rapporter och noter Koncernens ﬁnansiella rapporter Koncernens resultaträkning Januari–december, MSEK Not 2023 2022 2021 Nettoomsättning B1, B2 263 351 271 546 232 314 Kostnader för sålda varor och tjänster –161 749 –158 251 –131 565 Bruttoresultat 101 602 113 295 100 749 Forsknings- och utvecklingskostnader –50 664 –47 298 –42 074 Försäljnings- och administrationskostnader –39 255 –35 692 –26 957 Nedskrivningar av kundfordringar F1 –268 –40 –40 Rörelseomkostnader –90 187 –83 030 –69 071 Övriga rörelseintäkter B4 994 1 231 1 526 Övriga rörelsekostnader B4 –32 859 –4 493 –1 164 Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag B1, E3 124 17 –260 Resultat före ﬁnansiella poster och inkomstskatt (EBIT) B1 –20 326 27 020 31 780 Finansiella intäkter F2 2 145 778 691 Finansiella kostnader F2 –4 118 –1 930 –1 674 Valutaeffekter vinster/förluster, netto F2 –1 020 –1 259 –1 547 Resultat efter ﬁnansiella poster –23 319 24 609 29 250 Inkomstskatt H1 –2 785 –5 497 –6 270 Årets resultat –26 104 19 112 22 980 Årets resultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare –26 446 18 724 22 694 Innehav utan bestämmande inﬂytande 342 388 286 Övrig information Medelantal aktier före utspädning (miljoner) H2 3 330 3 330 3 329 Resultat per aktie hänförligt till Moderbolagets aktieägare, före utspädning (SEK) H2 –7,94 5,62 6,82 Resultat per aktie hänförligt till Moderbolagets aktieägare, efter utspädning (SEK) H2 –7,94 5,62 6,81 Koncernens rapport över totalresultat Januari–december, MSEK 2023 2022 2021 Årets resultat –26 104 19 112 22 980 Övrigt totalresultat för perioden Poster som inte kan omklassiﬁceras till resultaträkningen Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner inklusive effekten av tillgångsbegränsningen 905 10 669 3 537 Omvärdering av upplåning på grund av förändring i kreditrisk –667 1 030 31 Kassaﬂödessäkringar Vinster/förluster redovisade under perioden – 3 703 – Omföring till goodwill – –3 677 – Skatt på poster som inte kan omföras till resultaträkningen –114 –3 067 –682 Poster som har eller kan komma att omklassiﬁceras till resultaträkningen Kassaﬂödessäkringar Vinster/förluster redovisade under perioden 754 –701 –542 Omklassiﬁcering av vinster/förluster till resultaträkningen 1 090 280 –96 Omräkningsdifferenser Förändringar i omräkningsdifferenser –2 375 7 130 3 342 Omklassiﬁcering till resultaträkningen 59 –85 46 Andelen övrigt totalresultat från joint ventures och intresseföretag –10 49 28 Skatt på poster som har eller kan komma att omklassiﬁceras till resultaträkningen –380 87 126 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt –738 15 418 5 790 Totalresultat för perioden –26 842 34 530 28 770 Totalresultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare –27 233 34 274 28 694 Innehav utan bestämmande inﬂytande 391 256 76 Finansiell rapport 2023 33 Koncernens ﬁnansiella rapporter Koncernens balansräkning MSEK Not 31 dec 2023 31 dec 2022 Tillgångar Långfristiga tillgångar Immateriella tillgångar C1 Balanserade utvecklingskostnader 4 678 3 705 Goodwill 52 944 84 570 Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar 22 667 26 340 Materiella anläggningstillgångar C2 12 195 14 236 Nyttjanderätter C3 6 320 7 870 Finansiella tillgångar Kapitalandelar i joint ventures och intresseföretag E3 1 150 1 127 Övriga investeringar i aktier och andelar F3 2 091 2 074 Långfristig kundﬁnansiering B6, F1 1 347 415 Långfristiga räntebärande placeringar F1, F3 9 931 9 164 Övriga långfristiga ﬁnansiella tillgångar F3 6 350 6 839 Uppskjutna skattefordringar H1 22 375 19 394 142 048 175 734 Kortfristiga tillgångar Varulager B5 36 073 45 846 Kontraktstillgångar B6, F1 7 999 9 843 Kundfordringar B6, F1 42 215 48 413 Kortfristig kundﬁnansiering B6, F1 5 570 4 955 Aktuella skattefordringar 6 395 7 973 Övriga kortfristiga fordringar B7 11 962 9 688 Kortfristiga räntebärande placeringar F1 9 584 8 736 Kassa och likvida medel H3 35 190 38 349 154 988 173 803 Summa tillgångar 297 036 349 537 Eget kapital och skulder Eget kapital Aktiekapital E1 16 722 16 672 Tillskjutet kapital E1 24 731 24 731 Övriga reserver E1 6 759 8 201 Balanserade vinstmedel E1 50 461 85 210 Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare E1 98 673 134 814 Innehav utan bestämmande inﬂytande E1 –1 265 –1 510 97 408 133 304 Långfristiga skulder Ersättning efter avslutad anställning G1 26 229 27 361 Långfristiga avsättningar D1 4 927 3 959 Uppskjutna skatteskulder H1 3 880 4 784 Långfristig upplåning F4 29 218 26 946 Långfristiga leasingskulder C3 5 220 6 818 Övriga långfristiga skulder 755 745 70 229 70 613 Kortfristiga skulder Kortfristiga avsättningar D1 6 779 7 629 Kortfristig upplåning F4 17 655 5 984 Kortfristiga leasingskulder C3 2 235 2 486 Kontraktsskulder B6 34 416 42 251 Leverantörsskulder B8 27 768 38 437 Aktuella skatteskulder 3 561 2 640 Övriga kortfristiga skulder B9 36 985 46 193 129 399 145 620 Summa eget kapital och skulder 297 036 349 537 Finansiell rapport 2023 34 Koncernens ﬁnansiella rapporter Kassaﬂödesanalys för koncernen Januari–december, MSEK Not 2023 2022 2021 Rörelsen Årets resultat –26 104 19 112 22 980 Justeringar för poster som inte ingår i kassaﬂödet H3 51 710 17 638 17 143 25 606 36 750 40 123 Förändringar i rörelsens nettotillgångar Varulager 9 304 –7 740 –5 565 Kort- och långfristig kundﬁnansiering –1 708 –1 732 34 Kundfordringar och kontraktstillgångar 6 333 4 766 1 551 Leverantörsskulder –10 037 –1 995 1 385 Avsättningar och ersättningar efter avslutad anställning 1 308 2 339 –118 Kontraktsskulder –7 088 5 794 4 014 Övriga rörelsetillgångar och -skulder, netto –10 111 –813 2 701 –11 999 619 4 002 Erhållen ränta 1 218 344 8 Betald ränta –2 280 –1 250 –974 Betald skatt –5 368 –5 600 –4 094 Kassaﬂöde från rörelsen 7 177 30 863 39 065 Investeringsaktiviteter Investeringar i materiella anläggningstillgångar C2 –3 297 –4 477 –3 663 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 163 249 115 Förvärv av dotterföretag och verksamheter H3, E2 –1 515 –51 995 –389 Avyttring av dotterföretag och verksamheter H3, E2 –625 307 448 Balanserade utvecklingskostnader C1 –2 173 –1 720 –962 Köp av räntebärande placeringar –15 304 –13 582 –35 415 Försäljning av räntebärande placeringar 11 739 40 541 20 114 Övriga investeringsverksamheter 2 299 –3 720 –131 Kassaﬂöde från investeringsaktiviteter –8 713 –34 397 –19 883 Finansieringsaktiviteter Upptagande av lån F4 19 728 10 755 7 882 Återbetalning av lån F4 –7 884 –16 029 –5 791 Försäljning av egna aktier – – 42 Betald utdelning –9 104 –8 415 –6 889 Återbetalning av leasingskulder F4 –2 857 –2 593 –2 368 Övriga ﬁnansieringsverksamheter 1 124 352 –2 183 Kassaﬂöde från ﬁnansieringsaktiviteter 1 007 –15 930 –9 307 Omräkningsdifferenser i likvida medel –2 630 3 763 563 Förändring av likvida medel –3 159 –15 701 10 438 Likvida medel vid årets början 38 349 54 050 43 612 Likvida medel vid årets slut H3 35 190 38 349 54 050 Finansiell rapport 2023 35 Koncernens ﬁnansiella rapporter Sammanställning över förändring av eget kapital i koncernen Eget kapital och övrigt totalresultat 2023 MSEK Aktiekapital Tillskjutet kapital Övriga reserver Balanserade vinstmedel Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inﬂytande Totalt eget kapital 1 januari 2023 16 672 24 731 8 201 85 210 134 814 –1 510 133 304 Årets resultat – – – –26 446 –26 446 342 –26 104 Övrigt totalresultat för perioden Poster som inte kan omklassiﬁceras till resultaträkningen Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner inklusive effekten av tillgångsbegränsningen – – – 906 906 –1 905 Omvärdering av upplåning på grund av förändring i kreditrisk – – –667 – –667 – –667 Skatt på poster som inte kan omklassiﬁceras till resultaträkningen – – 137 –251 –114 – –114 Poster som har eller kan komma att omklassiﬁceras till resultaträkningen Kassaﬂödessäkringar Vinster/förluster redovisade under perioden – – 754 – 754 – 754 Omklassiﬁcering till resultaträkningen – – 1 090 – 1 090 – 1 090 Omräkningsdifferenser 1) Förändringar i omräkningsdifferenser – – –2 425 – –2 425 50 –2 375 Omklassiﬁcering till resultaträkningen – – 59 – 59 – 59 Andelen övrigt totalresultat från joint ventures och intresseföretag – – –10 – –10 – –10 Skatt på poster som har eller kan komma att omklassiﬁceras till resultaträkningen – – –380 – –380 – –380 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – –1 442 655 –787 49 –738 Totalresultat för perioden – – –1 442 –25 791 –27 233 391 –26 842 Transaktioner med ägare Nyemission, netto 50 – – – 50 – 50 Återköp av egna aktier – – – –50 –50 – –50 Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – 82 82 – 82 Betald utdelning 2) – – – –8 991 –8 991 –113 –9 104 Transaktioner med innehavare utan bestämmande inﬂytande – – – 1 1 –33 –32 31 december 2023 16 722 24 731 6 759 50 461 98 673 –1 265 97 408 1) I förändringar i omräkningsdifferenser ingår förändring avseende omräkning av goodwill i lokal valuta med SEK –77 miljoner (SEK 5 070 miljoner för 2022 och SEK 2 646 miljoner för 2021), och realiserade vin- ster/förluster netto från avyttrade/likviderade bolag, SEK 59 miljoner (SEK –85 miljoner för 2022 och SEK 46 miljoner för 2021). 2) Betald utdelning per aktie uppgick till SEK 2,70 (SEK 2,50 för 2022 och SEK 2,00 för 2021). Finansiell rapport 2023 36 Koncernens ﬁnansiella rapporter Eget kapital och övrigt totalresultat 2022 MSEK Aktiekapital Tillskjutet kapital Övriga reserver Balanserade vinstmedel Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inﬂytande Totalt eget kapital 1 januari 2022 16 672 24 731 454 66 918 108 775 –1 676 107 099 Årets resultat – – – 18 724 18 724 388 19 112 Övrigt totalresultat för perioden Poster som inte kan omklassiﬁceras till resultaträkningen Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner inklusive effekten av tillgångsbegränsningen – – – 10 654 10 654 15 10 669 Omvärdering av upplåning på grund av förändring i kreditrisk – – 1 030 – 1 030 – 1 030 Kassaﬂödessäkringar Vinster/förluster redovisade under perioden – – 3 703 – 3 703 – 3 703 Omföring till goodwill – – –3 677 – –3 677 – –3 677 Skatt på poster som inte kan omklassiﬁceras till resultaträkningen – – –970 –2 093 –3 063 –4 –3 067 Poster som har eller kan komma att omklassiﬁceras till resultaträkningen Kassaﬂödessäkringar Vinster/förluster redovisade under perioden – – –701 – –701 – –701 Omklassiﬁcering till resultaträkningen – – 280 – 280 – 280 Omräkningsdifferenser Förändringar i omräkningsdifferenser – – 7 273 – 7 273 –143 7 130 Omklassiﬁcering till resultaträkningen – – –85 – –85 – –85 Andelen övrigt totalresultat från joint ventures och intresseföretag – – 49 – 49 – 49 Skatt på poster som har eller kan komma att omklassiﬁceras till resultaträkningen – – 87 – 87 – 87 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – 6 989 8 561 15 550 –132 15 418 Totalresultat för perioden – – 6 989 27 285 34 274 256 34 530 Omföring till balanserade vinstmedel – – 758 –758 – – – Transaktioner med ägare Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – 89 89 – 89 Betald utdelning – – – –8 325 –8 325 –90 –8 415 Transaktioner med innehavare utan bestämmande inﬂytande – – – 1 1 – 1 31 december 2022 16 672 24 731 8 201 85 210 134 814 –1 510 133 304 Finansiell rapport 2023 37 Koncernens ﬁnansiella rapporter Eget kapital och övrigt totalresultat 2021 MSEK Aktiekapital Tillskjutet kapital Övriga reserver Balanserade vinstmedel Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inﬂytande Totalt eget kapital 1 januari 2021 16 672 24 731 –2 689 47 960 86 674 –1 497 85 177 Årets resultat – – – 22 694 22 694 286 22 980 Övrigt totalresultat för perioden Poster som inte kan omklassiﬁceras till resultaträkningen Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner inklusive effekten av tillgångsbegränsningen – – – 3 532 3 532 5 3 537 Omvärdering av upplåning på grund av förändring i kreditrisk – – 31 – 31 – 31 Skatt på poster som inte kan omklassiﬁceras till resultaträkningen – – –6 –675 –681 –1 –682 Poster som har eller kan komma att omklassiﬁceras till resultaträkningen Kassaﬂödessäkringar Vinster/förluster redovisade under perioden – – –542 – –542 – –542 Omklassiﬁcering till resultaträkningen – – –96 – –96 – –96 Omräkningsdifferenser Förändringar i omräkningsdifferenser – – 3 556 – 3 556 –214 3 342 Omklassiﬁcering till resultaträkningen – – 46 – 46 – 46 Andelen övrigt totalresultat från joint ventures och intresseföretag – – 28 – 28 – 28 Skatt på poster som har eller kan komma att omklassiﬁceras till resultaträkningen – – 126 – 126 – 126 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – 3 143 2 857 6 000 –210 5 790 Totalresultat för perioden – – 3 143 25 551 28 694 76 28 770 Transaktioner med ägare Försäljning av egna aktier – – – 42 42 – 42 Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – 93 93 – 93 Betald utdelning – – – –6 658 –6 658 –231 –6 889 Transaktioner med innehavare utan bestämmande inﬂytande – – – –70 –70 –24 –94 31 december 2021 16 672 24 731 454 66 918 108 775 –1 676 107 099 Finansiell rapport 2023 38 Koncernens ﬁnansiella rapporter Sektion A – Grund för rapporternas upprättande A1 Väsentliga redovisningsprinciper Grund för rapporternas upprättande Inledning Koncernredovisningen omfattar Telefonaktiebolaget LM Ericsson, Moderbolaget, och dess dotterbolag (”koncernen”) och koncernens innehav i joint ventures och intresseföretag. Moderbolaget har sitt säte i Sverige på Torshamnsgatan 21, 164 83 Stockholm. Ericsson är en leverantör av lösningar för mobil uppkoppling till telekomoperatörer och företagskunder i olika branscher. Koncernredovisningen för det räkenskapsår som avslutades den 31 december 2023 har upprättats i enlighet med de internationella redo- visningsstandarderna (IFRS), såsom de har publicerats av International Accounting Standards Board (IASB) och har antagits av EU, och RFR 1 ”Kompletterande redovisningsregler för koncerner”, tillhörande tolkningar utfärdade av Rådet för finansiell rapportering, samt den svenska årsredovis- ningslagen. För den finansiella rapporteringen 2023 har koncernen tillämpat IFRS som fastställts av IASB (gällande IFRS per den 31 december 2023). Det är ingen skillnad mellan IFRS per den 31 december 2023 och IFRS såsom de har antagits av EU. De RFR 1 relaterade tolkningar som utfärdats av Rådet för finansiell rapportering står inte i konflikt med IFRS, och det gör inte heller den svenska årsredovisningslagen, för alla presenterade perioder. De finansiella rapporterna godkändes av styrelsen den 5 mars 2024. De finansiella rapporterna kommer att behandlas för fastställande av årsstämman. Upplysningar om nya standarder och tolkningar, vilka tillämpas från och med 1 januari 2023, finns i slutet av denna not. Förberedelserna för till- lämpningen av nya standarder och tolkningar, vilka inte har tillämpats 2023 upplyses om i slutet av denna not, se rubrik Övrigt. Grund för rapporternas upprättande De finansiella rapporterna presenteras i miljoner svenska kronor (SEK). De har upprättats enligt en ”going-concern” ansats och enligt anskaffnings- värdemetoden, förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder vilka redovisas till verkligt värdet: finansiella instrument till verkligt värde via resultatet, finansiella instrument till verkligt värde via övrigt totalresultat och pensionstillgångar hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner. Ekonomisk information i koncernens resultaträkning, övrigt totalresultat, kassaflödesanalys samt sammanställning över förändring av eget kapital med tillhörande noter presenteras med två jämförelseår. För balansräkningen presenteras den ekonomiska informationen med hänförliga noter med ett jämförelseår. Principer för koncernredovisning och koncernens sammansättning Dotterbolag utgörs av alla bolag för vilka Telefonaktiebolaget LM Ericsson, direkt eller indirekt, är moderbolag. För att vara moderbolag ska Telefonak- tiebolaget LM Ericsson, ha kontroll, direkt eller indirekt, över ett annat företag, vilket kräver att Moderbolaget har bestämmande inflytande över det andra företaget, är exponerat för variabla ersättningar från sitt engagemang och har möjlighet att utnyttja sitt bestämmande inflytande över det andra företaget. Dotterbolagens redovisning ingår i koncernredovisningen från och med den dag då kontroll föreligger fram till dess att denna kontroll upphör. Koncernen utgörs av ett moderbolag, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, med vanligtvis helägda dotterbolag i många av världens länder. De största operativa dotterbolagen är de helägda telekomleverantörsbolagen Ericsson AB, registrerat i Sverige och Ericsson Inc., registrerat i USA. Omvärdering och omräkning av utländsk valuta Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna inom koncernen är värderade i den valuta som primärt används i den ekonomiska miljö där företaget huvudsakligen är verksamt (”funktionell valuta”). Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilket är Moderbolagets funktionella valuta och presentationsvaluta. Transaktioner och balansposter Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen för respektive transaktioner. Av praktiska skäl använder koncernen balansdagskursen för föregående månadsslut som en approximation av den rådande kursen vid transaktions- dagen, även om avistakursen används för väsentliga engångstransaktioner där så är lämpligt. Valutakurseffekter presenteras som ett nettobelopp inom posten Finansiella intäkter och kostnader och rapporteras separat från övriga finansiella intäkter och kostnader eftersom detta reflekterar det sätt på vilket koncernen styr sin valutakursrisk på nettobasis. Omräkning av koncernföretag Resultat och ekonomisk ställning för alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan, omräknas till presentationsvalutan enligt följande: Tillgångar och skulder för varje balansräkning omräknas till balansdagskurs. Detta inkluderar goodwill som uppstår vid förvärv av en utländsk enhet. Periodens intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas till genom- snittlig valutakurs. Av praktiska skäl använder koncernen balansdagskursen från föregående månadsslut som en approximation av periodens genom- snittliga växelkurser. Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av övrigt totalresultat (OCI), dvs förändringar i omräkningsreserver. Koncernen följer löpande utvecklingen i länder med hög inflation, risken för hyperinflation och dess potentiella påverkan på koncernen. Det föreligger ingen betydande påverkan på valutaomräkning från höginflationsekonomier. Affärsverksamheten För ytterligare upplysningar, se noter under sektion B. Intäktsredovisning De följande styckena beskriver olika typer av kontrakt, när prestations- åtaganden har fullgjorts och tidpunkten för intäktsredovisning. De beskriver också de normala betalningsvillkoren hänförliga till olika typer av kontrakt samt den påverkan som sker på balansräkningen under kontraktens löptid. Standardprodukter och tjänster Produkter och tjänster klassificeras som standardlösningar om de inte kräver utförande av väsentliga installations- och integrationstjänster. Installations- och integrationstjänster är generellt färdigställda inom en kort tidsperiod, från leverans av hänförliga produkter. Dessa produkter och tjänster är att betrakta som separata och distinkta prestationsåtaganden. Denna typ av kundkontrakt är vanligen avtalad som ramavtal och kunderna ställer ut individuella inköps- ordrar för att bekräfta inköp av produkter och tjänster under kontraktets löptid. För hårdvaruförsäljning bedöms normalt kontroll överföras och intäktsredo- visning ske när utrustningen ankommer till kundens lokaler. Mjukvarulicenser som standardprodukter säljs som en mjukvarulicens på plats, vilken ger rätten att använda mjukvarulicensen som den är när den görs tillgänglig för kunden. Kontrollen överförs när aktiverade mjukvarulicenser tillhandahålls kunden vid en specifik tidpunkt eller som en släppt mjukvaru- version, redo att aktiveras av kunden i ett senare skede. Intäkten redovisas Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Finansiell rapport 2023 39 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter när kontroll över mjukvarulicensen överförs och ovillkorlig rätt till betalning föreligger. Mjukvarulicenser säljs också på ”om och när tillgänglig” basis eller levereras till kundens nätverk över en tidsperiod. I sådana fall faktureras kunden på prenumerationsbasis och intäktsredovisning sker över tid. För mjukvarulicen- ser baserat på nyttjande tas intäkterna vid själva mätningen av nyttjandet och när rätt till att fakturera finns. Intäktsredovisning för installations- och integrationstjänster sker då tjänsterna är utförda. Intäktsredovisning för återkommande tjänster såsom kundsup- port och managed services sker när tjänsterna utförs, pro rata över tid. Transaktionspriset för managed services kontrakt kan inkludera rörlig ersätt- ning som uppskattas baserat på prestation och tidigare erfarenhet av kunden. Kontrakt för standardprodukter och tjänster förekommer i alla segment. Enterpriselösningar Enterpriselösningar består huvudsakligen av lösningar för mjukvaruplattfor- mar, levererade som en tjänst genom en molnleveransmodell. Dessa säljs i allmänhet på prenumerationsbasis och intäktsredovisningen sker pro rata över tid eller vid nyttjandet. Molntjänster tillåter kunden att använda mjukvaran över kontraktsperioden utan att själva ta över ägandeskapet av mjukvaran. Molntjänster är högt integrerade med mjukvaran och de enskilda komponenterna anses inte vara distinkta, därför redovisas alla intäkter i den period tjänsterna är levererade. Kontraktsperioden sträcker sig från en månad till 5 år. Intäkter för arrangemang med fasta avgifter redovisas pro rata över kon- traktets löptid. Intäkter för avgifter baserade på nyttjande redovisas när själva nyttjandet inträffar. En bedömning av huvudman eller ombudförhållande utförs av de tjänster som säljs via grossister eller distributörer. Grossister behandlas som ombud för de tjänster som aktiveras vid leverans av utrustning till slutanvändarna. Eftersom koncernen har det primära ansvaret att leverera dessa tjänster till kunderna redovisas intäkterna brutto jämnt över tiden från aktivering till kontraktets slut. Immateriella rättigheter (IPR) Denna typ av kontrakt hänförs till patent- och licensieringsverksamheten. Koncernen har vid utvärdering av karaktären på dess IPR-kontrakt gjort bedömningen att de tillhandahåller kunder en licens med rätt till access till koncernens intellektuella rättigheter över tid och därför ska intäktsföring ske över kontraktets löptid. Royaltyintäkter baserade på försäljning eller nyttjande redovisas när försäljning eller nyttjande uppstår. Balansposter relaterade till kundkontrakt Kundfordringar innefattar belopp som faktureras i enlighet med villkor i kund- avtal och belopp som koncernen har en ovillkorad rätt till där enbart tidsfaktorn kvarstår innan beloppen kan bli fakturerade i enlighet med villkoren i kundkontraktet. Priserna på standardprodukter och tjänster i kontrakt är vanligtvis fasta och faktureras oftast vid leverans av hårdvaran eller mjukvaran, eller vid slutfö- rande av installationstjänster. En del av transaktionspriset kan faktureras vid det formella godkännandet av de relaterade installationstjänsterna, vilket kommer att resultera i en kontraktstillgång för den andel av transaktionspriset som ännu inte har fakturerats. Fakturerade belopp omfattas normalt av betal- ningsvillkor inom 60 dagar från fakturadatum. Standardavtal för återkommande tjänster faktureras över tid, ofta kvartals- vis. Fakturerade belopp omfattas normalt av betalningsvillkor inom 60 dagar från fakturadatum. Kontraktsskulder eller -fordringar kan uppstå beroende på om den kvartalsvisa faktureringen sker i förskott eller i efterskott. För Enterpriselösningar med fasta avgifter sker faktureringen vanligtvis i förväg, vilket resulterar i en kontraktsskuld. För kontrakt baserat på nyttjande sker faktureringen i efterskott, vilket resulterar i en fordran. Vanligtvis är kredit- tiden 30 till 45 dagar. IPR kontrakt är vanligtvis uppbyggda med en royaltyavgift baserad på försäljning eller nyttjande under perioden, värderad på kvartalsbasis. Detta resulterar i en fordran om faktureringen utförs följande kvartal efter värde- ringen. Vissa kontrakt innehåller fasta avgifter som ska betalas antingen initialt i förskott eller på årsbasis. Detta resulterar i en kontraktsskuld om betal- ningen sker före intäkterna, eftersom intäkten redovisas över tid. Fakturerade belopp omfattas normalt av betalningsvillkor inom 60 dagar från fakturadatum. Kundfinansieringsfordringar hänförs till betalningsvillkor där betalnings- tiden överstiger 179 dagar i kundfinansieringskontraktet eller ett separat finansieringsavtal kontrakterat med kunden. Kundfinansiering utgör en kategori av finansiella tillgångar som hanteras separat från fordringar. Se not F1 ”Finansiell riskhantering” för ytterligare information om hantering av kreditrisker rörande kundfordringar och kundfinansieringsfordringar. När finansiering tillhandahålls kunden justeras intäkterna för att återspegla effekten av finansieringstransaktionen. Dessa transaktioner kan uppstå från kundfinansieringskrediterna ovan om den avtalade räntan är lägre än mark- nadsräntan under finansieringsperioden. Uppskjutna försäljningsprovisioner Koncernen har olika inkrementella provisionskostnader för intern försäljnings- personal och distributörer som relaterar till förvärv av kundkontrakt inom Enterprise segmentet. Dessa kostnader redovisas som uppskjutna kontrakts- anskaffningskostnader (inom Övriga långfristiga tillgångar och Övriga kortfris- tiga tillgångar) och skrivs av linjärt som försäljnings- och administrationskost- nader över kontraktets löptid. Den genomsnittliga kontraktsperioden är 3 år. Koncernen kostnadsför försäljningsprovisioner för provisionsplaner relaterade till kundarrangemang med en löptid på ett år eller mindre. Koncernen utvär- derar regelbundet förändringar inom sin verksamhet eller marknadsvillkor, vilka skulle kunna innebära att avskrivningsperioden bör ändras eller om det uppstår indikationer på nedskrivning. Segmentsrapportering Segmentspresentationen för varje segment bygger på de redovisningsprinciper som beskrivs i denna not. Ett operativt segment är en del i ett företag vars verksamhetsresultat regelbundet granskas av koncernens ”Chief Operating Decision Maker” (CODM), som fattar beslut om vilka resurser som ska allokeras till segmentet och utvärderar dess prestation. Inom koncernen utgörs CODM funktionen av verkställande direktören och koncernchefen. Koncernens information om geografiska områden för segmenten bygger på i vilket land överföringen av kontroll för produkter och tjänster sker. För ytterligare information, se not B1 ”Segmentsinformation”. Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde eller nettoförsäljnings- värde och med hjälp av först-in, först-ut (FIFU) metoden relaterade till företagets egen produktion och vägd genomsnittlig kostnadsmetod för externt inköpta komponenter inom företagets produktionsenheter. Värdering av varulager relaterade till pågående arbeten görs med identifiering av sina individuella kostnader. Risk för inkurans värderas genom beräkning av den framtida efterfrågan från kunder och tekniska förändringar samt kundernas mottagande av nya produkter. En avsättning för inkurans i lager redovisas när den identifieras som kostnad för sålda varor i resultaträkningen. I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsända- mål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper. Långfristiga tillgångar För ytterligare upplysningar, se noter under sektion C. Goodwill Från förvärvsdagen allokeras goodwill från rörelseförvärv till varje kassa- genererande enhet (KGE) som beräknas få ekonomisk nytta från de framtida synergier som förväntas uppstå genom förvärvet. En prövning av nedskrivningsbehovet för de kassagenererande enheter som goodwill har allokerats till genomförs under fjärde kvartalet varje år, samt när det finns indikationer om nedskrivningsbehov. Nedskrivning redovisas om det redovisade värdet för en tillgång eller dess kassagenererande enhet överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av återvinningsvärdet och det verkliga värdet reducerat med kostnader för avyttring. Återvinningsvärde beräknas som nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden efter skatt till en ränta efter skatt som reflekterar nuvarande marknadsbedömningar av tids- värdet för betalningsflöden och de risker som är specifika för tillgången. Belopp efter skatt används både när det gäller kassaflöde och diskonteringsräntan i beräkningar eftersom de tillgängliga modellerna för beräkning av diskonte- ringsränta innehåller en skattekomponent. Effekten av den diskontering efter Not A1, forts. Finansiell rapport 2023 40 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter skatt som tillämpas av koncernen avviker inte materiellt från en diskontering baserad på framtida kassaflöden före skatt och en diskonteringsränta före skatt, enligt vad som krävs av IFRS. Nedskrivningar av goodwill rapporteras som övriga rörelsekostnader i resultaträkningen. Mer information finns i not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål” samt i not C1 ”Immateriella anläggningstillgångar”. Immateriella tillgångar exklusive goodwill Immateriella tillgångar exklusive goodwill från företagsförvärv är kundre- lationer, produkt- och patenträttigheter och varumärken. Dessutom finns det balanserade utvecklingskostnader och separat förvärvade immateriella tillgångar, huvudsakligen mjukvara. Vid första redovisningstillfället redovisas immateriella tillgångar som förvärvats i samband med rörelseförvärv till verkligt värde och balanserade utvecklingskostnader och mjukvara till anskaffningsvärde. Därefter redovisas både balanserade utvecklingskostnader och förvärvade immateriella tillgångar till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningsförluster. Kostnader för forskning- och utveckling omfattar av- och nedskrivningar som främst avser balanserade utvecklingskostnader och teknologi. Försäljnings- och administrationskostnader inkluderar av- och nedskrivningar främst hänförliga till kundrelationer och varumärken. Avskrivningar redovisas linjärt i resultaträkningen över respektive imma- teriell tillgångs bedömda nyttjandeperiod. Beräknad nyttjandeperiod för kundrelationer som förvärvats genom förvärvet av Vonage är 6 till 9 år. För övriga förvärvade immateriella tillgångar, såsom patent, andra kundrelationer, varumärken och mjukvara överstiger den beräknade nyttjandeperioden inte 10 år, och balanserade utvecklingskostnader har vanligtvis en nyttjandeperiod om 3 år. Prövningar av nedskrivningsbehov görs så snart det uppstår indikationer om att en sådan behöver göras. Tester görs på samma sätt som för goodwill, men på tillgångsnivå, se ovan. Nedskrivningsbehovet för immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas dock årligen. I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsända- mål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar består av byggnader och mark, maskiner, och övriga tekniska anläggningar, övriga inventarier, verktyg och installationer samt pågående nyanläggningar. De redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den beräknade livslängden för varje materiell anläggningstillgång, inbegripet byggnader. Den beräknade ekonomiska livslängden är vanligen 25–50 år för byggnader och 3–10 år för maskiner och inventarier. Avskrivningar och eventuella nedskriv- ningar ingår i Kostnad för sålda varor och tjänster, Forsknings- och utvecklings- kostnader eller Försäljnings- och administrationskostnader. Vinster och förluster vid avyttring redovisas i resultaträkningen under Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader. Leasing Huvudtyperna av koncernens leasade tillgångar är i storleksordning lokaler, fordon och IT-utrustning. Fordon är i huvudsak använda under servicekontrakt. Leasingavtal där koncernen är leasetagaren Koncernen redovisar nyttjanderättigheter och leasingskulder hänförliga till alla leasingkontrakt i balansräkningen, med vissa undantag. I bedömningen av ett leasingkontrakt separeras leasingkomponenterna från de komponenter som inte innehåller leasing. Leasingperiodens längd baseras på leasekon- traktets längd beaktande eventuellt förekommande optioner som ger rätt att förlänga eller avbryta. Dessa optioner tas med om de betraktas som rimligt troliga att utnyttjas. Den genomsnittliga återstående leaseperioden för leasing av fastigheter är runt tre år. För förlängningsoptioner som inte ingår i leasingskulden kan det finnas multipla val för olika perioder (överlappande) och de kan ha villkor för att förlängningar ska vara giltiga (begränsningar när det gäller storlek/omfattning) som måste bibehållas för en förlängning. På grund av detta är inte de framtida betalningarna för dessa förlängningar kända. Leasingskulden beräknas initialt som nuvärdet av leasingbetalningarna som inte är betalda på startdatumet, diskonterat normalt baserad på koncer- nens marginella låneränta för leasing. Koncernen uppskattar sin marginella låneränta för att värdera leasingskulder till nuvärdet av leasingbetalningarna, eftersom den implicita räntan i leasingavtalet inte är lätt att fastställa. Den marginella låneräntan är beräknad beaktande ränteswapnivåer, kredit- värdigheten för företaget som har tecknat leasingkontraktet med en justering för att tillgången utgör säkerhet. Leasingbetalningar som ingår i skulden är fasta betalningar, variabla betalningar påverkade av index eller annan juste- ringsfaktor och böter för avbrytande av kontrakt. Nyttjanderätterna skrivs av linjärt över leasingperioden. Avskrivningar och eventuella nedskrivningar ingår i kostnad för sålda varor, forsknings- och utvecklingskostnader eller försäljnings- och administrationskostnader. Koncernen tillämpar undantaget som ger rätt att inte redovisa kortfristiga leasingkontrakt liksom för leasingkontrakt med låga underliggande tillgångs- värden. För dessa kontrakt sker linjär kostnadsföring. När bolaget agerar som leasegivare är det främst i samband med andra- handsuthyrning, finansiell och operationell leasing. För mer information om leasing, se not C3 ”Leasing”. Åtaganden För ytterligare upplysningar, se noter under sektion D. Avsättningar och eventualförpliktelser Avsättningar görs när koncernen har en rättslig eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig upp- skattning av beloppet kan göras. När effekten av pengars tidsvärde är materiell görs diskontering av bedömda utflöden. Det faktiska utflödet till följd av en förpliktelse kan dock avvika från de uppskattningar som gjorts. Avsättningarna avser främst omstrukturering, kund- och leverantörsrelaterade avsättningar, garantiåtaganden, kontantreglerade aktiebaserade betalningar, ersättnings- krav eller skyldigheter till följd av patentintrång och andra rättstvister. Ett omstruktureringsåtagande anses ha uppstått när koncernen har en (av ledningen godkänd) detaljerad formell plan för omstruktureringen som har meddelats på ett sådant sätt att en välgrundad förväntan har uppstått bland berörda parter. Reduceringsvinster och -förluster på förmånsbestämda planer redovisas som en del av nettoomstruktureringskostnaderna när omstrukture- ringsavsättningen görs för det underliggande programmet. Kundrelaterade avsättningar består i huvudsak av uppskattade förluster hänförliga till kundkontrakt. För förluster hänförliga till kundkontrakt görs en förlustreservering till samma belopp som den förväntade totala förlusten så snart det är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning. Förlusten beräknas på det lägre av oundvikliga kostnader och böter för att bryta kontraktet. Den oundvikliga kostnaden inkluderar både direkta och indirekta kostnader för att fullfölja kontraktet. Leverantörsrelaterade avsättningar relaterar till kontraktuella åtaganden, mestadels lager. Avsättningen baseras på en riskbedömning som jämför de prognostiserade försäljningsvolymerna med de bekräftade lagernivåerna. Om det finns en risk för att den avtalsenliga lagernivån inte kommer att uppfyllas, görs en avsättning som motsvarar den bästa uppskattningen av den förvän- tade inkuransen eller avtalsenliga avgiften. Produktgarantiåtaganden beaktar sannolikheten för alla väsentliga kvali- tetsproblem baserat på tidigare perioders prestanda för etablerade produkter och förväntad prestanda för nya produkter, beräkningar av reparationskostnad per enhet och sålda volymer som fortfarande omfattas av garantier fram till rapportperiodens slut. Åtaganden för aktierelaterade program hänför sig till kontantreglerade aktierelaterade program. Se kontantreglerade planer under redovisnings- principer nedan. Övriga avsättningar utgörs huvudsakligen av patentintrång, rättstvister och andra avsättningar, vilka inte faller inom de definierade kategorierna. Koncernen gör avsättningar för beräknade framtida uppgörelser som rör patentintrång baserat på det sannolika utfallet för varje enskild tvist. Det slutliga utfallet eller den faktiska kostnaden för en uppgörelse kan avvika från koncernens uppskattning. Koncernen uppskattar utfallet av alla potentiella patentintrång som görs gällande eller upptäcks genom koncernens egen över- vakning av patentrelaterade tvister i relevanta rättskipningsområden. Not A1, forts. Finansiell rapport 2023 41 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Som en följd av sin normala affärsverksamhet är koncernen indragen i rättsprocesser, stämningar och andra olösta tvister. Dessa ärenden tar ofta lång tid att lösa. Koncernen bedömer regelbundet sannolikheten för negativa beslut och gör uppskattningar av den potentiella omfattningen av de ekonomiska konsekvenserna. Nuvarande eller möjliga åtaganden som inte möter avsättningskriterierna presenteras som eventualförpliktelser. Mer detaljerad information finns i not D2 ”Eventualförpliktelser”. I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper. Koncernstruktur För ytterligare upplysningar, se noter under sektion E. Rörelseförvärv Vid förvärv av en verksamhet beräknas anskaffningskostnaden för förvärvet (köpeskillingen) som det verkliga värdet av de tillgångar som överlåtits och de skulder som uppstår eller övertas den dag förvärvet sker, inklusive verkligt värde av eventuell tilläggsköpeskilling. Transaktionskostnader som är hänförbara till förvärvet kostnadsförs när de uppstår. Anskaffningskostnaden allokeras till förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser baserat på värderingar till verkligt värde och inbegriper tillgångar och skulder som inte redovisades i det förvärvade företagets balansräkning, exempelvis immateriella tillgångar som kundrelationer, varumärken, patent och finansiella skulder. Koncernen väljer, på förvärvsbasis, att värdera eventuella innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget antingen till verkligt värde eller till innehavet utan bestämmande inflytandes proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Den förvärvade enheten konsolideras i koncernens resultat från förvärvstid- punkten. I koncernens egna kapital ingår således eget kapital i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag som intjänats först efter förvärvet. Intresseföretag Investeringar i intresseföretag föreligger när koncernen har betydande inflytande och möjlighet att delta i de finansiella och operativa besluten för intresseföretaget, men inte har kontroll eller delad kontroll över dessa. Vanligtvis är det fallet när antalet röster, inklusive potentiella röster, är åtminstone 20 %, men inte mer än 50 %. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Förändringar i övrigt totalresultat i intresseföretag redovisas som en del av övrigt totalresultat. Om Bolagets intresse i ett intresse- företag är noll, redovisar inte Bolaget sin del av framtida förluster. Avsättningar redovisas kopplade till förpliktelser för ett sådant ägande. Finansiella instrument och riskhantering För ytterligare upplysningar, se noter under sektion F. Plantillgångar under IAS 19 är exkluderade från policyn för riskhantering och finansiella instrument upplysningar i sektion F. Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen när koncernen blir part i de kontraktuella villkoren för instrumentet. Sedvanliga köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på likviddagen. För finansiella tillgångar upphör redovisning i balansräkningen när rättigheterna till betalningar från innehaven har upphört eller har blivit överförda och koncernen har överfört alla väsentliga risker och rättigheter hänförliga till ägande. Koncernen säljer sina fordringar med förväntningen att alla kriterier för borttagande från balans- räkningen är helt uppfyllda och därmed behålls ingen väsentlig tillgång eller skuld. Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI) och verkligt värde via resultatet (FVTPL). Klassificeringen beror på karaktären på tillgången och den affärsmodell under vilken den innehas. De verkliga värdena för noterade finansiella investeringar och derivat baseras på noterade marknadspriser eller räntor. Om officiella räntor eller marknadspriser inte är tillgängliga beräknas verkligt värde med hjälp av andra observerbara indata såsom implicit volatilitet för marknadpriser, valutakurser och räntor. Om observerbara marknadsdata saknas, beräknas verkligt värde med hjälp av andra indata såsom data från transaktioner, externa bevis om exitpriser eller andra analytiska tekniker. Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde Räntebärande tillgångar, inklusive likvida medel som hålls med syfte att erhålla kontraktuella kassaflöden redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Dessa inkluderar värdepapper och insättningar som inte förvaltas till verkligt värde samt lån till intresseföretag. Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI) Kundfordringar klassificeras som FVOCI eftersom affärsmodellen i första hand är att erhålla betalning, med enstaka försäljning. Försäljning av kundfordringar sker när likviditetsbehov uppstår och konkurrenskraftiga priser finns tillgäng- liga för en sådan försäljning. Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet (FVTPL) Alla finansiella tillgångar som inte klassificeras som antingen upplupet anskaffningsvärde eller FVOCI klassificeras som FVTPL. Derivat klassificeras som FVTPL under förutsättning att de inte är hänförda till säkringsinstrument med syfte att tillämpa säkringsredovisning. Derivattillgångar och -skulder nettas där det finns en laglig rätt till kvittning och koncernen gör avräkning på nettobasis med motparterna. Derivattillgångar och -skulder (efter kvittning) presenteras som kortfristiga och långfristiga baserat på kontraktets löptid, såvida de inte är avsedda och förväntade att realiseras inom 12 månader. Räntebärande tillgångar inklusive investeringar i värdepapper och penning- marknadsfonder klassificeras som FVTPL, där de antingen hålls i en portfölj hanterad på verkligt värde basis eller hålls med kortsiktiga likviditetssyften. Kundfordringar relaterade till kundfinansiering klassificeras som FVTPL eftersom de främst hålls i försäljningssyfte. Dessa tillgångar klassificeras i balansräkningen baserat på förfallodatum (det vill säga om kvarvarande löptid är längre än ett år klassificeras de som långfristiga). Innehav av aktier och andelar klassificeras som FVTPL och redovisas som långfristiga finansiella tillgångar. Vinster och förluster hänförliga till förändringar i verkligt värde av inves- teringar i aktier och andelar presenteras i resultaträkningen inom övriga rörelseintäkter. Vinster och förluster från derivat presenteras i resultaträkningen på följande sätt: Vinster och förluster på derivat för att säkra utländska valutakursrisker redovisas inom valutaeffekter vinster/förluster, netto. Vinster och förluster på räntederivat som används för att säkra finansiella tillgångar och skulder presenteras inom finansiella intäkter respektive finansiella kostnader. Vinster och förluster från omvärdering av kundfordringar relaterade till kundfinansiering presenteras i resultaträkningen som försäljningskostnader. Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde för alla andra tillgångar i kategorin FVTPL presenteras i resultaträkningen inom finansiella intäkter. Utdelningar på aktieinstrument redovisas i resultaträkningen som en del av finansiella intäkter när koncernens rätt till betalningar har beslutats. Nedskrivningar i relation till ﬁnansiella tillgångar Vid varje bokslutsdatum nedskrivningstestas finansiella tillgångar värderade till antingen upplupet anskaffningsvärde eller FVOCI samt kontraktstillgångar enligt modellen för förväntade kreditförluster (FKF). Koncernen använder ett förenklat tillvägagångssätt gällande kundfordringar och kontraktstillgångar där dessa nedskrivningar alltid är desamma som FKF för hela löptiden. Koncernen har utarbetat en reserveringsmatris baserat på erfarenheter från historiska kreditförluster, vilka har justerats för aktuella villkor och förvänt- ningar om framtida ekonomiska förutsättningar. Förlusterna redovisas på egen rad i resultaträkningen. När det inte längre finns en rimlig förväntan om att erhålla betalning skrivs tillgången bort. Övriga upplupna anskaffningsvärden är huvudsakligen tillgångar av investeringsklass som bedöms ha låg risk, därav kreditrisken inte antas ha ökat nämnvärt sedan den initiala bokföringen. Om koncernen identifierar bevis på en signifikant förändring i kreditrisk för tillgången används FKF för att beräkna en reservering av tillgången. En betalningsinställelse antas gälla om tillgången är mer än 90 dagar förfallen, varefter livstids-FKF används för att beräkna nedskrivningen för tillgången. Not A1, forts. Finansiell rapport 2023 42 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Finansiella skulder Finansiella skulder redovisas när koncernen blir bunden av de kontraktuella åtagandena hänförliga till finansiella instrumentet. För finansiella skulder upphör redovisning i balansräkningen när de avslu- tas, dvs när åtagandet specificerat i kontraktet har fullgjorts, annullerats eller upphört. Leverantörsskulder Leverantörsskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Vissa leveran- törer säljer sina Ericssonfordringar till banker och koncernen kan på begäran introducera en bank som är intresserad av att köpa sådana fordringar. Koncernen varken betalar eller tar emot någon avgift eller tillhandahåller ytterligare säkerhet under programmet. Detta arrangemang leder inte till någon väsentlig förändring av karaktären eller funktionen hos koncernens skulder eftersom leverantörsfakturorna betraktas som en del av det rörelse- kapital som används i koncernens normala verksamhet. Den maximala kredit- tid som avtalats med en leverantör överstiger inte sex månader. Därför förblir dessa skulder klassificerade som leverantörsskulder med separat upplysning i noterna, se not B8 ”Leverantörsskulder”. Upplåning Upplåning som hanteras av Moderbolaget är identifierad som värderad till FVTPL där den hanteras på basis av verkligt värde. Det rör sig om långfristig upplåning inom en “Asset and liability management” portfölj där ränterisken hanteras genom att matcha fast respektive rörlig ränta i räntebärande poster i balansräkningen. Förändringar av verkligt värde i portföljen redovisas som finansiella kostnader förutom förändringar i verkligt värde hänförligt till för- ändring av kreditrisk, vilka redovisas i övrigt totalresultat (OCI). Upplåning som inte hanteras till verkligt värde värderas som upplupet anskaffningsvärde. Dessa inkluderar rullande kreditfaciliteter och företags- certifikatprogram som används för kortfristiga likviditetssyften och erhållna ”Cash collaterals”. Upplåning redovisas som kortfristiga skulder under förutsättning att koncer- nen inte har en ovillkorlig rätt att senarelägga reglering med minst 12 månader efter balansdagen. Säkringsredovisning för kassaﬂöden Koncernen har följande återkommande säkringsprogram: a) Vissa kundkontrakt där fluktuationer i valutakursen för USD/ SEK (FX) väsentligt skulle påverka nettoomsättning. Dessa kontrakt är fleråriga kontrakt noterade i USD med högst sannolika betalningar vid bestämda tidpunkter. b) Prognostiserad försäljning som är högst sannolik, denominerad i USD i Ericsson AB (EAB) för nästkommande 7 till 18 månader säkras månadsvis på rullande basis. För båda programmen tecknar koncernen valutaterminskontrakt som matchar villkoren för valutaexponering så nära som möjligt och definierar dem som säkringsinstrument. Koncernen dokumenterar initialt den ekonomiska relationen mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet. För valutasäkringar är säkrings- förhållandet vanligtvis 1:1. Koncernen definierar förändringar i terminskursen som säkringsrisk. Vid tillämpning av säkringsredovisning redovisas den effektiva delen av förändringar i verkligt värde för derivat som designeras och kvalificeras som kassaflödessäkringar i OCI. Vinsten eller förlusten i relation till den ineffektiva delen redovisas direkt i finansiella kostnader och intäkter, netto. Vid intäktsföring av säkrad nettoomsättning omförs det ackumulerade beloppet av säkringsreserven från övrigt totalresultat (OCI) som en omklas- sificeringsjustering och redovisas i nettoomsättning. I tillägg till de återkommande säkringsprogrammen, är kassaflödes- säkringar också designerade för vissa mycket sannolika förvärv som förväntas genomföras i utländsk valuta. Valutaderivat används som säkringsinstrument med ett säkringsförhållande på 1:1. Koncernen betecknar förändringar i terminskurser som den säkrade risken. Redovisningen liknar den som beskrivs för kassaflödessäkringen ovan, förutom att vid redovisning av det säkrade förvärvet löses det ackumulerade beloppet i kassaflödessäkringsreserven upp och redovisas som en justering av goodwill. Anställningsrelaterad information För ytterligare upplysningar, se noter under sektion G. Ersättningar efter avslutad anställning Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras antingen som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer. Dessa inkluderar gratifikationsplaner, medicinska planer och ”leave encashment”- planer som förväntas tillhandahållas anställda under en längre period än 12 månader. Nuvärdet av förmånsbestämda planer för nuvarande och tidigare anställda beräknas med tillämpning av den s.k. ”projected unit credit method”. Diskonteringsräntan för varje land bestäms med referens till marknadens avkastning på förstklassiga företagsobligationer, vilka har löptider approxi- merade till koncernens åtaganden. I länder där det inte finns en djup marknad för sådana obligationer såsom i Sverige har marknadens avkastning på statsobligationer använts. Beräkningarna baseras på aktuariella antaganden och beräknas årligen. Koncernens nettoskuld för varje förmånsbestämd plan består av nuvärdet av pensionsåtaganden reducerat med verkligt värde för plantillgångar och redovisas netto i balansräkningen. När detta utgörs av en nettotillgång för koncernen så begränsas värdet av den redovisade tillgången till nuvärdet av eventuellt förekommande framtida återbetalningar från planen eller reduktioner av framtida betalningar till planen benämnt ”tillgångstak”. Pensionstillgången redovisas som övrig långfristig finansiell tillgång. Räntekostnaden på den förmånsbestämda planen och ränteintäkten på plantillgångarna beräknas som ett räntenettobelopp och redovisas inom Finansiella kostnader. Reduceringsvinster och -förluster till följd av omstruk- tureringsprogram redovisas som en del av omstruktureringskostnaderna. Överlåtande av pensionsskulder betraktas som riskhanteringsaktiviteter som drivs av koncernens treasuryfunktion, därför presenteras eventuella vinster och förluster under Finansiella kostnader. Särskild löneskatt i Sverige redovisas som en del av respektive pensionskostnad och pensionsskuld. Löneskatter hänförliga till aktuariella vinster och förluster rapporteras under övrigt totalresultat. I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisnings- ändamål”, finns ytterligare upplysningar gällande viktiga källor till bedöm- ningar av osäkerhet. Aktierelaterade ersättningar till anställda och styrelsen Aktierelaterade ersättningar avser ersättningar till anställda, inklusive ledande befattningshavare samt styrelseledamöter och regleras antingen med aktier eller kontant ersättning. Merparten av de tilldelade aktiebaserade programmen är kontantreglerade, förutom programmen för koncernledningen och programmet för långsiktig rörlig ersättning (LTV) 2023. Dessa program är aktiereglerade. Aktiereglerade program kommer att regleras i moderbolagets B-aktier förutsatt att de mark- nadsmässiga och icke-marknadsrelaterade intjäningsvillkoren är uppfyllda. Aktiereglerade planer Kompensationskostnader redovisas under intjänandeperioden baserat på verkligt värdet för Ericsson-aktien vid tilldelningstidpunkten, beaktande prestations- och marknadsvillkor. Alla planer har servicevillkor, medan vissa har prestations- eller marknadsvillkor. Exempel på prestationsvillkor är intäkter och vinstmål medan marknadsvillkor hänförs till utvecklingen av Moderbolagets aktiekurs i förhållande till en grupp av referensaktier. För ytterligare information, se not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”. Kontantreglerade planer De totala kompensationskostnaderna för en kontantreglerad plan är samma belopp som betalas ut till de anställda vid datumet för slutet av intjänande- perioden. Det verkliga värdet för de syntetiska aktierna, vilka utgör kontant- värdet för aktierna, räknas om och ändras under intjänandeperioden och redovisas som en avsättning. I övriga avseenden är redovisningen liknande den som gäller för en aktiereglerad plan. Kontantreglerade program som avser anställdas aktierelaterade ersättningsprogram har liknande intjäningskriterier som aktiereglerade program. Alla program har tjänstevillkor, medan vissa har prestations- och marknadsrelaterade intjäningsvillkor. Not A1, forts. Finansiell rapport 2023 43 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Fram till och med 2022 kunde icke verkställande styrelseledamöter välja att erhålla en del av sin ersättning i form av syntetiska aktier, vilka kommer att konverteras till kontanter i slutet av en specificerad intjänandeperiod baserat på marknadsvärdet på B-aktier i Moderbolaget vid betalningstillfället. För ytterligare information, se not G2 ”Information angående styrelse- medlemmar och ledande befattningshavare” och not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”. Övrigt För ytterligare upplysningar, se noter under sektion H. Inkomstskatter Koncernens finansiella rapporter omfattar inkomstskatter både för aktuell och uppskjuten skatt. Inkomstskatter inkluderar inte moms, försäljnings-/ förbrukningsskatter eller andra skatter som inte baseras på skattepliktig vinst. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen, såvida inte den underliggande transaktionen redovisas direkt mot eget kapital eller övrigt totalresultat (OCI). I sådana fall redovisas även den tillhörande skatteeffekten direkt mot eget kapital eller OCI. En aktuell skatteskuld eller skattefordran redovisas för den beräknade skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året eller tidigare år. Aktuell skatt och uppskjutna skatter beräknas med tillämpning av de beräk- nade skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen i aktuella beskattningsområden. Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade vär- den på tillgångar och skulder och dess skattemässiga värden för outnyttjade underskottsavdrag och outnyttjade skattekrediter. Uppskjutna skattetillgångar redovisas endast i den mån det är sannolikt att avdragsgilla temporära skillna- der och outnyttjade underskottsavdrag och outnyttjade skattekrediter kommer att kunna utnyttjas mot framtida beskattningsbara vinster. När det gäller redovisning av inkomstskatt avräknar koncernen aktuell skattefordran mot aktuell skatteskuld och uppskjuten skattetillgång mot uppskjuten skatteskuld i balansräkningen, när koncernen har en legal rätt och en avsikt att göra det. Uppskjuten skatt redovisas inte för temporära skillnader om det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid. I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsända- mål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper. Kassaﬂödesanalys Kassaflödesanalysen är upprättad enligt den indirekta metoden. Kassaflöden från utländska dotterbolag omräknas till genomsnittlig valutakurs för perio- den. Av praktiska skäl använder koncernen balansdagskursen från föregående månadsslut som en approximation för periodens genomsnittliga valutakurs. Betalningar för dotterbolag förvärvade eller avyttrade rapporteras som kassa- flöde från investeringsaktiviteter, netto efter kassa och likvida medel för förvärv eller avyttring respektive. Rörelser i kassa ställd som säkerhet och banklån med kortare löptid än tre månader (används för kortsiktiga likviditetssyften) redovisas netto under ”Övriga finansieringsverksamheter”. Likvida medel och kassa ställd som säkerhet utgörs av kassa, bank och räntebärande placeringar som är mycket likvida monetära finansiella instrument med en återstående löptid om högst tre månader räknat från anskaffningsdagen. Redovisning av statliga bidrag Statliga bidrag redovisas när det finns en rimlig säkerhet att Bolaget kan följa de villkor som kommer med dem och att de kommer att mottas. Statliga bidrag redovisas huvudsakligen i koncernens resultaträkning som ett avdrag för motsvarande kostnad. Klimatrelaterade överväganden Bolaget har genomfört en analys av hur olika klimatscenarier kan komma att påverka Bolaget och dess värdekedja. Analysen identifierade inga kortsiktiga väsentliga finansiella risker eller förändringar av betydande redovisnings- principer och uppskattningar i redovisningen. På medellång till lång sikt har följande framväxande risker identifierats som koldioxidprissättning och potentiell brist på råvaror som används i produkter och utrustning som påver- kar aktörer i värdekedjan uppströms, samt störningar i försörjningen på grund av svåra väderhändelser. Bolaget avser att förfina analysen och utvärdera klimatrelaterade finansiella konsekvenser på ett mer detaljerat sätt under de kommande åren. Nya redovisningsregler och tolkningar Den 1 januari 2023 publicerade IASB följande tillägg vilka inte har haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter. – IFRS 17 Försäkringsavtal (inklusive ändringar i juni 2020 och i december 2021 till IFRS 17, som fastställer principer för erkännande, mätningar, presentation och offentliggörande av försäkringsavtal). – Ändring i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter och IFRS Praxisuttalande 2 – Upplysningar om redovisningsprinciper – Ändringar i IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel – definition av uppskattning – Ändringar i IAS 12 Inkomstskatter. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder som härrör från en enda transaktion. – Ändringar i IAS 12 Inkomstskatter: Internationell skattereform – ”Pillar II” Tillämpningen av ändringen av IAS 1 ovan föranledde en omprövning och revidering av företagets befintliga upplysningar om redovisningsprinciper jäm- fört med vad som tidigare presenterats i bokslutet för 2022, med beaktande av de relaterade redovisningsposternas väsentlighet. Den 13 december 2023 antog regeringen i Sverige, där Moderbolaget är registrerat, lag om tilläggsskatt för företag i stora koncerner (OECD:s ramverk ”Pillar II”). Lagen träder i kraft från och med den 1 januari 2024. Enligt lag- stiftningen kommer Moderbolaget betala tilläggsskatt i Sverige på vinster i dotterbolag som beskattas med en effektiv skattesats som understiger 15 %, om tilläggsskatten inte erläggs lokalt. Koncernen bedömer inte att reglerna kommer att ha någon väsentlig påverkan på koncernens resultat för räken- skapsåret som slutar den 31 december 2024 i någon av de större jurisdiktioner där Ericsson för närvarande bedriver verksamhet. Koncernen kommer att fortlöpande bedöma de nya reglernas effekt på det framtida finansiella resultatet. Baserat på den analys som gjorts förväntar sig koncernen dock inte att reglerna kommer att ha en väsentlig inverkan på rörelseresultatet, kas- saflödena eller den finansiella ställningen för året som slutar den 31 december 2024. Ett antal nya tillägg till standarder och tolkningar är ännu inte gällande för räkenskapsåret som slutar 31 december 2023 och har inte tillämpats i koncer- nens utarbetande av dessa finansiella rapporter. IASB har publicerat följande nya tillägg till standarder med införandedatum 1 januari 2024: – Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (klassificering av skuld) – Klassificering av skulder i kortfristiga och långfristiga – Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (klassificering av skuld) – Långfristiga skulder med kovenanter – Ändringar i IFRS 16 Leasingavtal (redovisning av leasingskuld vid en sale och leaseback transaktion) – Ändringar i IAS 7 Rapport över kassaflöden och IFRS 7 Finansiella instru- ment: Upplysningar (leverantörsfinansiering) – Den här ändringen kommer att öka upplysningar avseende leverantörsfinansiering. Koncernen har slutfört utvärderingen av eventuella effekter på finansiella resultat eller ställning från dessa ändringar och kommit fram till att de inte kommer att ha någon väsentlig påverkan på koncernens resultat och finan- siella ställning. IASB har även publicerat följande tillägg med införandedatum 1 januari 2025: – Ändringar i IAS 21 Effekter av ändrade valutakurser: brist på utbytbarhet (utgiven 15 augusti 2023) Bolaget har inte slutfört sin utvärdering av eventuella effekter på finansiella resultat eller ställning av det här tillägget. Not A1, forts. Finansiell rapport 2023 44 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter A2 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål Upprättandet av de finansiella rapporterna och tillämpningen av redovisnings- principer baseras ofta på ledningens bedömningar och på uppskattningar och antaganden som anses vara rimliga och väl bedömda vid den tidpunkt då bedömningen görs. Med andra bedömningar, antaganden eller uppskatt- ningar kan resultatet emellertid bli ett annat och händelser kan inträffa som kan kräva en väsentlig justering av det redovisade värdet för den berörda tillgången eller skulden. Exempel på detta kan inträffa vid förändring av strategi eller omstrukturering. Bedömning av val av redovisningsprinciper och uppskattningar kan komma att påverkas av detta. Nedan anges de viktigaste redovisningsprinciperna vars tillämpning baseras på sådana bedömningar och de viktigaste källorna till osäkerhet i uppskattningar som koncernen anser kan ha den mest materiella inverkan på koncernens redovisade resultat och ekonomiska ställning. Informationen i denna not är indelad i följande: – Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar – Bedömningar gjorda av ledningen i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper. Intäktsredovisning Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar Koncernen använder estimat och bedömningar för att fastställa belopp och tidpunkter för intäktsföring, särskilt för att bestämma transaktionspris och dess fördelning mellan identifierade prestationsåtaganden under kontraktet. Transaktionspris, inklusive rörlig ersättning, t ex intäkter från volymrabatter, estimeras vid kontraktets start (och periodiskt därefter). Bedömningar används i estimatprocessen baserat på tidigare erfarenheter av typ av affär och kund. Detta inkluderar bedömningar av prisjusteringar baserat på senast tillgängliga information om kontraktsförhandlingar vilka skulle kunna ha en retroaktiv påverkan på priser för produkter och tjänster vilka redan är beställda eller levererade. Koncernen använder en metod med anpassad marknadsbedömning för att estimera fristående försäljningspriser för dess produkter och tjänster i syfte att allokera transaktionspris. Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper Ledningen gör bedömningar vid utvärdering av kundens möjlighet och inten- tion att betala under ett kontrakt. Utvärderingen baseras på den senaste kreditvärderingen och kundens betalningshistorik. Utvärderingen kan ändras under kontraktets genomförande och om det föreligger bevis för försämring av kundens förmåga eller intention att betalas så ska ingen ytterligare intäktsfö- ring ske innan betalningskriterierna har uppnåtts. Omvänt, denna utvärdering kan också förändras positivt över tiden innebärande att intäkter nu ska redovi- sas i ett kontrakt som initialt inte uppfyllde betalningskriterierna. Intäkter för standardprodukter redovisas när kontroll över utrustningen är överförd till kunden vid en specifik tidpunkt. Denna utvärdering ska göras ur ett kundperspektiv beaktande indikatorer som överföring av ägande och risker, kundacceptans, fysisk åtkomst och rätt att fakturera. Bedömningar kan krävas för att bedöma om huruvida risker och rättigheter har överförts till kunden och om kunden har accepterat produkterna. Ofta bedöms alla indikatorer avseende överföring av kontroll tillsammans med en övergripande bedömning av detta vilka tillsammans fastställer om överföring av kontroll har skett i ett kundkontrakt. Nedskrivningar av kundfordringar och kontraktstillgångar Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar Koncernen följer upp dess kunders finansiella stabilitet, de områden de verkar inom och historiska kreditförluster. Detta kombineras med förväntningar om framtida ekonomiska förutsättningar för att beräkna förväntade kreditförluster (FKF). FKF för kundfordringar och kontraktstillgångar utvärderas genom att använda en avsättningsmatris baserad på förfallna dagar för grupper av kunder som klassas som låg, medium och hög. Beloppen avseende FKF är känsliga för förändringar i betalningsmönster, omständigheterna för våra kunder och de områden i vilka de verkar liksom ledningens förväntningar om framtida ekonomiska förutsättningar. Utfallet för kreditförluster kan bli högre eller lägre än förväntat och därför krävs regelbunden monitorering för att säkerställa att avsättningsmatrisen blir uppdaterad om det skulle behövas. Totala nedskrivningar för förväntade kreditförluster per den 31 december 2023 uppgick till SEK 2,6 (2,5) miljarder eller 5 % (4 %) av bruttovärdet för kundford- ringar och kontraktstillgångar. För ytterligare detaljerad information, se not F1 ”Finansiell riskhantering”. Kundfinansieringstillgångar är värderade till verkligt värde på individuell bas. När marknadspriser inte är tillgängliga används en intern utvärderings- modell vilken beaktar extern kreditvärdering, politiska och kommersiella risker samt bankers prissättning. Regelbunden uppföljning görs av kundbeteenden som en del av den interna utvärderingen. Kundfinansieringstillgångarna värderade till verkligt värde uppgick per den 31 december 2023 till SEK 6,9 (5,4) miljarder. För ytterligare detaljerad information, se not F1 ”Finansiell riskhantering”. Värdering av varulager Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar Varulager värderas till det lägsta av anskaffningskostnad och nettoförsälj- ningsvärde. Uppskattningar krävs när det gäller prognostiserade försäljnings- volymer, priser och lagerbalanser. Lagernedskrivningar för perioden uppgick till SEK 4,0 (3,9) miljarder eller 10 % (8 %) av bruttolagret vid årets slut. För mer detaljerad information, se not B5 ”Varulager”. Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper I situationer där överskottslagersaldon identifieras, görs uppskattningar av nettoförsäljningsvärden för överskottsvolymerna. Vid avsättningar för varulagerinkurans tas hänsyn tas till åldrande, historisk konsumtion och bedömningar av marknadens efterfrågan. Det kan också finnas bedömningar kring interna och externa omständigheter, t.ex. tillbakadragande av en produkt eller ekonomiska och politiska förändringar på den globala marknaden. Förvärvade kundrelationer, immateriella produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar I samband med initial redovisning uppskattas framtida kassaflöden, för att säkerställa att de redovisade värdena inte överstiger de uppskattade diskonte- rade kassaflödena för denna typ av tillgångar. Efter den första redovisningen prövas nedskrivningsbehovet när det finns indikationer på att tillgången har minskat i värde. Dessutom prövas nedskrivningsbehovet för goodwill årligen i samband med uppdaterade affärsplaner. En indikation på nedskrivning kan vara väsentliga avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört med affärsplanen samt nya uppskattningar som indikerar lägre framtida kassaflöden . Osäkerhet i uppskattningar bedöms vara högre för segment Enterprise än de övriga seg- menten under de kommande tolv månaderna. Nedskrivningar av immateriella tillgångar och goodwill uppgick till SEK –31,9 (–0,1) miljarder för 2023. Per den 31 december 2023 uppgick förvärvade immateriella tillgångar till SEK 75,6 (110,9) miljarder, inklusive goodwill om SEK 52,9 (84,6) miljarder. Mer information om goodwill finns i not A1 ”Väsentliga redovisnings- principer”. Uppskattningar som är relaterade till förvärvade immateriella tillgångar baseras på likartade antaganden och risker som för goodwill. För mer information, se not C1 ”Immateriella tillgångar”. Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper I samband med initial redovisning och senare omvärderingar gör ledningen bedömningar av både grundläggande antaganden och indikatorer på nedskrivningsbehov. Allokeringen vid en förvärvsanalys kräver ledningens bedömning, till exempel vid bestämmande av verkliga värden för förvärvade immateriella tillgångar. Bedömning krävs även för att definiera kassagenererande enheter för prövning av nedskrivningsbehov. Leasing Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar Osäkerhet i uppskattningar finns relaterat till möjliga framtida förändringar i verksamheten, vilket kan komma att påverka den faktiska leaseperioden för ett kontrakt. Till exempel om ett omstruktureringsprogram initieras som Finansiell rapport 2023 45 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter kan innebära uppsägning av befintliga leasingkontrakt. Fastställandet av räntesatser med vilka leaseskulder diskonteras är en annan osäkerhet som påverkar leaseskuldens och räntekostnadens belopp. Per den 31 december 2023 uppgick leaseskulderna till SEK 7,5 (9,3) miljarder. För mer information se not C3 ”Leasing”. Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper Vid initial redovisning och efterföljande omvärdering görs bedömning av ledningen rörande leasingperioden i ett leasingkontrakt. Utfallet av dessa bedömningar kan visa sig inte stämma med det faktiska utfallet för leasing- kontraktet och kan ha en negativ effekt på nyttjanderättigheter. En inkrementell låneränta används vid diskontering av leasingskulderna och kräver bedömning för att återspegla den räntesats som skulle behöva betalas för att låna medel under liknande löptid, och med liknande säkerhet, för att erhålla en tillgång av liknande värde som nyttjanderätterna i en liknande ekonomisk miljö. Avsättningar och eventualförpliktelser Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar De viktigaste källorna för uppskattning av osäkerhet när det gäller avsätt- ningar är bedömning av sannolikheten för ett utflöde av resurser och om ett tillförlitligt estimat kan göras. Leverantörsrelaterade avsättningar kräver en tillförlitlig plan för försäljningsvolymer för att bedöma förväntad förbruk- ning av lagerinköp som man åtagits sig. Därför finns det en osäkerhet i uppskattningen avseende prognosen och den förväntade användningen för att bedöma risken och avsättningsbeloppet. Osäkerhet i uppskattningar finns avseende avsättningar för omstrukturering eftersom det slutliga utfallet av programmet, i termer av kostnader och faktiskt påverkade anställda, kan skilja sig från de uppskattningar som gjorts i ledningens planer. Osäkerhet i bedöm- ningen finns avseende pågående interna utredningar, förhandlingar och andra frågor med myndigheter och tillsynsmyndigheter. Bolagets interna utredning och samarbete med myndigheterna relaterat till ärendena som diskuteras i en internutredningsrapport om Irak från 2019 är öppen och pågår fortfarande. Osäkerhet i uppskattningen avseende förväntade uppgörelser i samband med rättstvister och tvister som omfattar immaterialrättsliga frågor såsom patent, eftersom de kan pågå under flera år och utfallet är okänt. Samma bedömning av osäkerheter som beskrivs ovan gäller även eventual- förpliktelser. Eventualförpliktelser rör sig huvudsakligen om bedömningar kring tvister inklusive produkträttigheter relaterade ämnen såsom patent, skat- tetvister, förluster hänförliga till kundkontrakt och pensionsgarantier. Eftersom eventualförpliktelser enbart kan bekräftas i framtiden baserat på upplösningen av ett rättsfall eller tvist krävs det att ledningen bedömer möjligheten av en negativ händelse och ett potentiellt belopp för att lösa den. En eventualförplik- telse kan existera vid årets slut och/eller en kostnad (avsättning) kan behöva redovisas vid ett senare tillfälle baserat på de senaste förhållandena och status för ett potentiellt åtagande. Avsättningar och eventualförpliktelser ses regelbundet över baserat på den senaste informationen som finns tillgänglig och justeras för att reflektera koncernens bästa bedömning av möjliga utfall. Per den 31 december 2023 uppgick avsättningar till SEK 11,7 (11,6) miljar- der. Mer detaljerad information finns i not D1 ”Avsättningar”. Per den 31 december 2023 uppgick eventualförpliktelser till SEK 3,0 (3,3) miljarder. Mer detaljerad information finns i not D2 ”Eventualförpliktelser” inklusive en beskrivning av eventualförpliktelser som inte kan kvantifieras. Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper Huruvida ett befintligt åtagande är sannolikt eller inte är en bedömningsfråga. Risktyperna för dessa avsättningar varierar och ledningen gör en bedömning av åtagandenas karaktär och omfattning när den avgör om ett utflöde av resurser är sannolikt eller inte. Vidare bedömning krävs för att fastställa värdet på ett åtagande eftersom det baseras på koncernens bästa uppskattning av vilka framtida utgifter som kommer att krävas för att uppfylla åtagandet. Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar Redovisningen av kostnader för förmånsbaserade pensioner och andra till- lämpliga ersättningar efter avslutad anställning baseras på aktuariella beräk- ningar som utgår från betydelsefulla uppskattningar om diskonteringsränta, framtida löneökningar, personalomsättning och livslängd. Antagandena om diskonteringsränta baseras på högkvalitativa placeringar med fast ränta med en löptid som ligger så nära som möjligt för koncernens löptider på pensions- planer. I de länder där det inte finns en djup marknad för högkvalitativa företagsobligationer ska marknadsräntor för statsobligationer användas. Bedömningar görs för att fastställa om det finns en fungerande marknad för högkvalitativa företagsobligationer i varje land. Påverkan av att tillämpa en alternativ diskonteringsränta baserad på svenska bostadsobligationer upply- ses om i not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”. Per den 31 december 2023 uppgick förmånsbestämda förpliktelser för pensioner och övriga ersätt- ningar efter avslutad anställning till SEK 85,5 (83,7) miljarder och verkligt värde av förvaltningstillgångar till SEK 62,6 (60,5) miljarder. Mer information om uppskattningar och antaganden finns i not G1 ”Ersättningar efter avslutad anställning”. Uppskjuten skatt Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar Värderingen av uppskjutna skattefordringar innefattar bedömning av avdragsrätten för kostnader som ännu inte är skattepliktiga och uppskatt- ningar avseende tillräckliga framtida skattepliktiga intäkter för att möjliggöra utnyttjande av underskottsavdrag och/eller skattetillgodohavanden i olika beskattningsområden. Samtliga uppskjutna skattefordringar är föremål för årlig översyn av sannolikt nyttjande. Värderingen av temporära skillnader, underskottsavdrag och skattekrediter baseras på ledningens uppskattningar av framtida skattepliktiga inkomster i olika beskattningsområden mot vilka temporära skillnader och underskotts- avdrag kan utnyttjas. Dessa bedömningar baseras primärt på affärsplaner för koncernens bedömda utfall avseende framtida beskattningsbara vinster. Per den 31 december 2023 uppgick värdet på uppskjutna skattefordringar till SEK 22,4 (19,4) miljarder. Mer detaljerad information finns i not H1 ”Skatter”. De uppskattade skatteeffekterna av dessa underskottsavdrag redovisas som långfristiga tillgångar. Redovisning av inkomstskatt, mervärdesskatt och andra skatter Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar Redovisningen av inkomstskatt baseras på utvärdering av inkomstskatt i alla beskattningsområden där vinst uppstår. Enligt vad som föreskrivs i IFRIC 23 beaktas endast osäkerhet om inkomstskattemässig behandling om och vid redovisning och värdering av inkomstskatteposter i de finansiella rapporterna. Tillgångar relaterade till mervärdesskatt och andra skatter bedöms separat för nyttjande i varje beskattningsområde i enlighet med lokala bestämmelser. Den totala komplexiteten i de regler som rör skatter och redovisningen av dessa kräver företagsledningens engagemang i bedömningar av klassificering av transaktioner och i uppskattningar av sannolika utfall av yrkade avdrag och/eller tvister. Klimatrelaterade faktorer Bedömningar gjorda och viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar Koncernen har övervägt effekten av klimatrelaterade faktorer i de finansiella rapporterna på värderingar av icke-finansiella tillgångar, se hänvisningar i not B5 “Varulager” och not C1 “Immateriella tillgångar”. Det finns också långsik- tiga incitamentsplaner med specifika klimatrelaterade mål som beskrivs i not G3 “Aktierelaterade ersättningar” som påverkar de finansiella rapporterna. Det finns inga betydande bedömningar eller uppskattningar gjorda i relation till klimatrelaterade effekter inom alla dessa områden. Not A2, forts. Finansiell rapport 2023 46 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Sektion B – Affärsverksamhet B1 Segmentsinformation Segment Vid fastställandet av Ericssons rörelsesegment har hänsyn tagits till den finansiella rapportering som granskas av Bolagets högste beslutsfattare (Chief Operating Decision Maker). Hänsyn har också tagits till vilka marknader och vilken typ av kunder produkterna och tjänsterna ska attrahera samt vilka distributionskanaler de säljs genom. Enhetlighet kring faktorer som teknik och forskning och utveckling har också spelat in. För att spegla koncernens affärsinriktning rapporteras tre rörelsesegment: – Networks – Cloud Software and Services – Enterprise Segment Networks tillhandahåller radioaccessnätslösningar (RAN) för alla nätfrekvensband och flera radioaccesstekniker, inklusive integrerad och Open RAN förberedd, högpresterande hårdvara och mjukvara. Kunderbjudandet innehåller också en molnbaserad RAN-portfölj, en transportportfölj, passiva och aktiva antennlösningar samt en komplett tjänsteportfölj omfattande nätinstallation och support. 82 % (82 % under både 2022 och 2021) av patent- och licensintäkterna rapporteras inom segment Networks. Segment Cloud Software and Services tillhandahåller lösningar för kärnnät, affärsstödsystem och driftstödsystem, nätdesign och nätoptimering samt drifttjänster för kunders nät. Fokus är på att möjliggöra för leverantörer av kommunikationstjänster att lyckas med sin övergång till molnbaserat, intel- ligent samt automatiserat nät och nätdrift. 18 % (18 %) under både 2022 och 2021) av patent- och licensintäkterna rapporteras inom segment Cloud Software and Services. Segment Enterprise består av tre affärsområden som erbjuder lösningar främst för företagskunder: Global Communications Platform (Vonage), inklu- sive molnbaserade Unified Communications as a Service (UCaaS), Contact Center as a Service (CCaaS) och Communications Platform as a Service (CPaaS). Enterprise Wireless Solutions, med förpaketerade lösningar för privata trådlösa nät och trådlöst WAN (Cradlepoint); Technologies and New Businesses, med mobila finansiella tjänster, säkerhetslösningar och annonse- ringstjänster. Other innefattar mediaverksamhet samt icke-allokerad annan verksamhet. Segmentsinformation presenteras också för Other. Marknadsområden Marknadsområdena är Bolagets främsta försäljningskanaler med ansvar för att sälja och leverera lösningar till kund. Bolaget är verksamt över hela världen och rapporterar verksamheten indelat i fem geografiska marknadsområden: – Europa och Latinamerika – Mellanöstern och Afrika – Nordamerika – Nordostasien – Sydostasien, Oceanien och Indien. Segment Enterprise har en flerkanalig distributionsmodell mot marknaden. Försäljningen från segmenten Enterprise och Other samt patent- och licensintäkter rapporteras externt inom marknadsområdet Övrigt. Större kunder Merparten av försäljningen utgörs av stora fleråriga avtal med ett begränsat antal större kunder. Av en kundbas om drygt 500 kunder, i första hand leve- rantörer av kommunikationstjänster, står de 10 största kunderna för 43 % (50 % under 2022 och 49 % under 2021) av omsättningen. Ericssons största kund svarade för cirka 8 % (14 % under 2022 och 13 % under 2021) och den näst största kunden svarade för 7 % (10 % under 2022 och 9 % under 2021) av omsättningen. Dessa kunder rapporterades under segment Networks och Cloud Software and Services. Segmentsinformation 2023 Cloud Software Totalt Networks and Services Enterprise Other segment Koncernen Nettoomsättning, segment 171 442 63 630 25 745 2 534 263 351 263 351 Nettoomsättning 171 442 63 630 25 745 2 534 263 351 263 351 Bruttoresultat 67 959 22 088 12 016 –461 101 602 101 602 Bruttomarginal (%) 39,6 % 34,7 % 46,7 % –18,2 % 38,6 % 38,6 % Resultat före ﬁnansiella poster och inkomstskatt (EBIT) 1) 19 382 –220 –38 336 –1 152 –20 326 –20 326 EBIT-marginal (%) 11,3 % –0,3 % –148,9 % –45,5 % –7,7 % –7,7 % Finansiella intäkter och kostnader, netto –2 993 Resultat efter ﬁnansiella poster –23 319 Inkomstskatt –2 785 Årets resultat –26 104 Övrig segmentsinformation Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag 83 41 – – 124 124 Avskrivningar på immateriella tillgångar –1 013 –43 –3 401 –1 –4 458 –4 458 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar –4 460 –1 470 –274 –495 –6 699 –6 699 Nedskrivningar 1) –527 –176 –31 952 –77 –32 732 –32 732 Omstruktureringskostnader –4 437 –1 924 –173 13 –6 521 –6 521 Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter –24 –39 –16 –206 –285 –285 1) Segmentet Enterprise inkluderar nedskrivning av goodwill om SEK –31.9 miljarder hänförligt till förvärvet av Vonage. För ytterligare information, se not C1 ”Immaterialla tillgångar”. Finansiell rapport 2023 47 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Segmentsinformation 2022 Cloud Software Totalt Networks and Services Enterprise 2) Other 2) segment Koncernen Nettoomsättning, segment 193 468 60 524 14 597 2 957 271 546 271 546 Nettoomsättning 193 468 60 524 14 597 2 957 271 546 271 546 Bruttoresultat 86 368 20 106 7 096 –275 113 295 113 295 Bruttomarginal (%) 44,6 % 33,2 % 48,6 % –9,3 % 41,7 % 41,7 % Resultat före ﬁnansiella poster och inkomstskatt (EBIT) 1) 38 512 –1 689 –4 473 –5 330 27 020 27 020 EBIT-marginal (%) 19,9 % –2,8 % –30,6 % –180,3 % 10,0 % 10,0 % Finansiella intäkter och kostnader, netto –2 411 Resultat efter ﬁnansiella poster 24 609 Inkomstskatt –5 497 Årets resultat 19 112 Övrig segmentsinformation Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag 30 27 – –40 17 17 Avskrivningar på immateriella tillgångar –1 424 –122 –2 019 –12 –3 577 –3 577 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar –4 073 –1 792 –515 –185 –6 565 –6 565 Nedskrivningar –211 –91 –87 –12 –401 –401 Omstruktureringskostnader –146 –96 –65 –92 –399 –399 Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter 253 – 111 –108 256 256 1) Segmentet Other inkluderar en avsättning om SEK –2,3 miljarder relaterad till uppgörelsen gällande överträdelse av DPA med Department of Justice i USA, inklusive kostnader för förlängningen av tillsynen, samt kostnader om SEK –1,0 miljarder relaterade till avyttringen av verksamheten för Sakernas internet och andra portföljjusteringar. 2) Segmenten har omräknats för att spegla förändringen där den avyttrade verksamheten för Sakernas internet överfördes från segmentet Enterprise till segmentet Other under första kvartalet 2023. Segmentsinformation 2021 Cloud Software Totalt Networks and Services Enterprise 1) Other 1) segment Koncernen Nettoomsättning, segment 167 838 56 224 5 513 2 739 232 314 232 314 Nettoomsättning 167 838 56 224 5 513 2 739 232 314 232 314 Bruttoresultat 78 869 18 829 3,026 25 100 749 100 749 Bruttomarginal (%) 47,0 % 33,5 % 54,9 % 0,9 % 43,4 % 43,4 % Resultat före ﬁnansiella poster och inkomstskatt (EBIT) 37 266 –2 234 –1 774 –1 478 31 780 31 780 EBIT-marginal (%) 22,2 % –4,0 % –32,2 % –54,0 % 13,7 % 13,7 % Finansiella intäkter och kostnader, netto –2 530 Resultat efter ﬁnansiella poster 29 250 Inkomstskatt –6 270 Årets resultat 22 980 Övrig segmentsinformation Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag 40 72 – –372 –260 –260 Avskrivningar på immateriella tillgångar –1 169 –508 –830 – –2 507 –2 507 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar –3 764 –1 568 –430 –189 –5 951 –5 951 Nedskrivningar –127 –185 –188 –11 –511 –511 Omstruktureringskostnader –262 –254 9 –42 –549 –549 Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter 14 –51 998 – 961 961 1) Segmenten har omräknats för att spegla förändringen där den avyttrade verksamheten för Sakernas internet överfördes från segmentet Enterprise till segmentet Other under första kvartalet 2023. Produkter och tjänster per segment Cloud Software Totalt Networks and Services Enterprise 1) Other 1) segment 2023 Produkter 131 393 21 672 5 704 –4 158 765 Tjänster 40 049 41 958 20 041 2 538 104 586 Totalt 171 442 63 630 25 745 2 534 263 351 2022 Produkter 147 997 21 105 4 923 –1 174 024 Tjänster 45 471 39 419 9 674 2 958 97 522 Totalt 193 468 60 524 14 597 2 957 271 546 2021 Produkter 128 951 19 267 3 955 24 152 197 Tjänster 38 887 36 957 1 558 2 715 80 117 Totalt 167 838 56 224 5 513 2 739 232 314 1) Segmenten har omräknats för att spegla förändringen där den avyttrade verksamheten för Sakernas internet överfördes från segmentet Enterprise till segmentet Other under första kvartalet 2023. Not B1, forts. Finansiell rapport 2023 48 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Marknadsområden 2023 Långfristiga Nettoomsättning tillgångar 5) Cloud Software Networks and Services Enterprise Other Totalt Totalt Sydostasien, Oceanien och Indien 3) 43 235 10 038 36 9 53 318 886 Nordostasien 4) 18 986 4 720 37 189 23 932 1 775 Nordamerika 2) 44 640 14 199 266 125 59 230 33 214 Europa och Latinamerika 1) 42 298 22 270 245 71 64 884 64 497 Mellanöstern och Afrika 12 902 10 457 378 2 23 739 174 Övrigt 1) 2) 3) 4) 6) 9 381 1 946 24 783 2 138 38 248 – Totalt 171 442 63 630 25 745 2 534 263 351 100 546 1) varav i EU 6) 34 257 59 456 varav i Sverige 6) 1 774 58 728 2) varav i USA 6) 85 313 32 133 3) varav i Indien 6) 31 205 535 4) varav i Japan 6) 10 139 132 4) varav i Kina 6) 10 716 1 449 5) Totala långfristiga tillgångar exklusive ﬁnansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar. 6) Inkluderar patent-och licensintäkter rapporterade under Övrigt, som allokeras baserat på kundens landstillhörighet. Övrig försäljning hänförs till land baserat på destinationen för levererade produkter och tjänster. Marknadsområden 2022 Långfristiga Nettoomsättning tillgångar 5) Cloud Software Networks and Services Enterprise 7) Other 7) Totalt Totalt Sydostasien, Oceanien och Indien 3) 23 695 9 179 17 60 32 951 999 Nordostasien 4) 22 488 4 015 8 222 26 733 3 385 Nordamerika 2) 81 917 13 362 47 68 95 394 41 065 Europa och Latinamerika 1) 44 644 21 638 99 409 66 790 93 612 Mellanöstern och Afrika 11 707 10 472 368 24 22 571 –804 Övrigt 1) 2) 3) 4) 6) 9 017 1 858 14 058 2 174 27 107 – Totalt 193 468 60 524 14 597 2 957 271 546 138 257 1) varav i EU 6) 35 859 92 167 varav i Sverige 6) 3 239 88 057 2) varav i USA 6) 109 709 39 906 3) varav i Indien 6) 10 957 519 4) varav i Japan 6) 9 965 187 4) varav i Kina 6) 10 523 2 068 5) Totala långfristiga tillgångar exklusive ﬁnansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar. 6) Inkluderar patent-och licensintäkter rapporterade under Övrigt, som allokeras baserat på kundens landstillhörighet. Övrig försäljning hänförs till land baserat på destinationen för levererade produkter och tjänster. 7) Segmenten har omräknats för att spegla förändringen där den avyttrade verksamheten för Sakernas internet överfördes från segmentet Enterprise till segmentet Other under första kvartalet 2023. Marknadsområden 2021 Långfristiga Nettoomsättning tillgångar 5) Cloud Software Networks and Services Enterprise 7) Other 7) Totalt Totalt Sydostasien, Oceanien och Indien 3) 20 299 8 493 10 27 28 829 1 010 Nordostasien 4) 24 464 4 405 1 251 29 121 2 700 Nordamerika 2) 66 464 10 913 20 59 77 456 11 971 Europa och Latinamerika 1) 38 671 21 181 41 379 60 272 52 141 Mellanöstern och Afrika 10 743 9 726 309 7 20 785 209 Övrigt 1) 2) 3) 4) 6) 7 197 1 506 5 132 2 016 15 851 – Totalt 167 838 56 224 5 513 2 739 232 314 68 031 1) varav i EU 6) 31 307 50 428 varav i Sverige 6) 2 349 45 997 2) varav i USA 6) 79 896 10 749 3) varav i Indien 6) 7 482 484 4) varav i Japan 6) 13 678 261 4) varav i Kina 6) 10 078 2 202 5) Totala långfristiga tillgångar exklusive ﬁnansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar. 6) Inkluderar patent-och licensintäkter rapporterade under Övrigt, som allokeras baserat på kundens landstillhörighet. Övrig försäljning hänförs till land baserat på destinationen för levererade produkter och tjänster. 7) Segmenten har omräknats för att spegla förändringen där den avyttrade verksamheten för Sakernas internet överfördes från segmentet Enterprise till segmentet Other under första kvartalet 2023. Not B1, forts. Finansiell rapport 2023 49 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter B2 Nettoomsättning Nettoomsättning 2023 2022 2021 Hårdvara 99 642 119 215 106 399 Mjukvara 59 123 54 809 45 798 Tjänster 104 586 97 522 80 117 Nettoomsättning 263 351 271 546 232 314 Varav patent- och licensintäkter 11 101 10 399 8 134 Varav export från Sverige 125 242 153 833 140 898 B3 Kostnader per kostnadsslag Kostnader per kostnadsslag 2023 2022 2021 Varor och tjänster 127 214 147 023 119 787 Ersättningar till anställda 101 438 89 191 77 462 Avskrivningar 11 157 10 142 8 458 Nedskrivningar, inkuransreserver och omvärderingar 4 996 4 383 1 456 Lagerökning, netto 9 304 –7 738 –5 565 Aktivering av utvecklingskostnader –2 173 –1 720 –962 Totala kostnader för sålda varor och tjänster samt rörelseomkostnader 251 936 241 281 200 636 De totala omstruktureringskostnaderna för 2023 var SEK 6,5 (0,4) miljarder, som hänför sig till kostnadsbesparingsaktiviteterna under året. Omstruk- tureringskostnader ingår i de kostnader som presenteras ovan och består i huvudsak av ersättningar till anställda Omstruktureringskostnader per funktion 2023 2022 2021 Kostnader för sålda varor och tjänster 2 802 195 273 FoU-kostnader 2 431 54 137 Försäljnings- och administrations- kostnader 1 288 150 139 Totala omstruktureringskostnader 6 521 399 549 B4 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 2023 2022 2021 Övriga rörelseintäkter Vinst vid försäljning av immateriella tillgångar och materiella anläggnings- tillgångar 17 85 13 Vinst från investeringar och försäljning av verksamheter 1) 136 701 1 199 Övriga rörelseintäkter 841 445 314 Totala övriga rörelseintäkter 994 1 231 1 526 Övriga rörelsekostnader Förlust vid försäljning av immateriella tillgångar och materiella anläggnings- tillgångar – –54 –3 Förlust från investeringar och försäljning av verksamheter 1) –421 –445 –238 Nedskrivning av goodwill 2) –31 897 – –112 Övriga rörelsekostnader 3) –541 –3 994 –811 Totala övriga rörelsekostnader –32 859 –4 493 –1 164 1) Information om avyttringar presenteras i not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”. Förlusten från avytt- ringen av verksamheten inom Sakernas internet reduceras av upplösningen av den avsättning som rapporterades under 2022 som Övriga rörelsekostnader. 2) 2023 inkluderar en nedskrivning om SEK –31,9 miljarder hänförligt till förvärvet av Vonage. För ytter- ligare information om nedskrivning av goodwill, se not C1 ”Immateriella tillgångar”. 3) 2022 inkluderar en avsättning om SEK –2,3 miljarder relaterad till uppgörelsen gällande överträdelse av DPA med Department of Justice i USA, inklusive kostnader för förlängningen av tillsynen, samt kostnader om SEK –1,0 miljarder relaterade till avyttringen av verksamheten för Sakernas internet och andra portföljjusteringar. B5 Varulager Varulager 2023 2022 Färdiga varor och komponenter 24 222 31 249 Pågående arbete för annans räkning 11 851 14 597 Varulager, netto 36 073 45 846 Nettolager inkluderar SEK 8 287 (11 692) miljoner av komponenter relaterat till tredjepartstjänsteleverantörer. Värdet av varulager som redovisas och inkluderas i kostnad för sålda varor uppgår till SEK 65 042 (68 838) miljoner. Under perioden har nedskrivningar av varulager till nettoförsäljningsvärde kostnadsförts med SEK 3 994 (3 927) miljoner. Nedskrivningar reducerades med SEK 823 (859) miljoner avseende återföringar. Tidigare nedskrivningar har återförts främst till följd av förändringar i uppskattad kundefterfrågan. Pågående arbete för annans räkning innehåller kostnader vilka är nedlagda fram till periodslut för kundprojekt där prestationsåtaganden ännu inte är fullt levererade. Dessa nedlagda kostnader kommer att redovisas som kostnad för sålda varor då hänförliga intäkter redovisas i resultaträkningen. Bolaget har behövt öka sin buffert av vitala komponenter för att avhjälpa de utmaningar i leveranskedjan som påverkar elektroniska komponenter globalt. Lagerreserver granskas regelbundet för att säkerställa att det finns tillräck- liga avsättningar för inkurans. Bolagets nuvarande klimatrelaterade strategi att ha en portfölj med energi- prestandaprodukter kan komma att påverka lageråtervinning när kunderna kräver snabb ersättning och ökade volymer av de mest energieffektiva produkterna. Det aktuella erbjudandet inom radioprodukter avspeglar i stort den senaste energieffektiva tekniken, och fortlöpande förbättringar förväntas i framtiden. Dessa faktorer har inräknats i riskutvärderingen för lagerinkurans vid årsslutet. Påverkan från klimatförändringar beträffande produktionsanläggningar har också identifierats som en potentiell klimatrelaterad risk för Bolagets verksam- het, även om dessa risker till största delen avhjälps genom att ha lämpliga försäkringar för skada på lager och fasta tillgångar, samt potentiella verksam- hetsavbrott. Bolaget har också en globalt spridd produktionskapacitet, såväl som geografiskt spridda inköpskanaler för att motverka risker av leverans- avbrott på grund av naturkatastrofer, inklusive allvarliga väderhändelser. Finansiell rapport 2023 50 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter B6 Balansposter relaterade till kundkontrakt Kundfordringar, kundﬁnansiering, kontraktstillgångar, kontraktsskulder och upp- skjutna försäljningsprovisioner 2023 2022 Kundﬁnansiering 1) 6 917 5 370 Kundfordringar 2) 42 215 48 413 Kontraktstillgångar 7 999 9 843 Kontraktsskulder 3) 34 416 42 251 Uppskjutna försäljningsprovisioner 4) 1 006 754 1) Av total kundﬁnansiering presenteras SEK 5 570 (4 955) miljoner som kortfristig kundﬁnansiering 2) Totala kundfordringar inkluderar SEK 166 (70) miljoner relaterat till intressebolag. 3) Minskningen av kontraktsskulder beror främst på minskad intjäning av rabatter baserat på en lägre försäljning samt minskad nyttjande av rabatter under perioden. 4 ) Av totala uppskjutna försäljningsprovisioner, presenteras SEK 414 (345) miljoner som kortfristiga. Den långfristiga balansen presenteras under Övriga långfristiga ﬁnansiella tillgångar (se not F3 ”Finansiella tillgångar, långfristiga”) och den kortfristiga balansen under Övriga kortfristiga fordringar (se not B7 ”Övriga kortfristiga fordringar). Amorteringen av uppskjutna försäljningsprovisioner uppgick under året till SEK 457 (288) miljoner. För information gällande kreditrisker och nedskrivningar av kundkontrakts- relaterade balanser, se not F1 ”Finansiell riskhantering”. Intäkter under perioden 2023 2022 Intäktsföring relaterad till kontraktsskuldens ingående balans för perioden 32 874 25 601 Intäktsföring relaterad till prestationsåtaganden upp- fyllda, eller delvis uppfyllda, under föregående rapport- perioder 134 –7 Intäkter relaterade till uppfyllda, eller delvis uppfyllda, prestationsåtaganden under föregående rapportperioder, är en nettojustering som avser uppdate- rade kontraktsvillkor, retroaktiva prisjusteringar samt justeringar av variabla ersättningar baserat på faktiska mätningar som gjorts under perioden. Transaktionspris allokerat till återstående prestationsåtaganden 2023 2022 Ackumulerat belopp av transaktionspris allokerat till ännu ej uppfyllda, eller delvis ej uppfyllda, prestationsåtaganden 133 247 169 609 Koncernen förväntar sig att transaktionspriset allokerat till återstående prestationsåtaganden kommer att redovisas som intäkt enligt följande approximering: 65 % under 2024, 15 % under 2025 och resterande 20 % under 2026 och senare. B7 Övriga kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar 2023 2022 Förutbetalda kostnader 2 552 2 506 Förskott till leverantörer 128 473 Derivat tillgångar 1) 1 851 1 121 Övriga skatter 2) 4 176 3 349 Övrigt 3) 3 255 2 239 Totalt 11 962 9 688 1) Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”. 2) Övriga skatter inkluderar i huvudsak momsfordringar. 3) Inkluderar bland annat lån till intresseföretag, uppskjutna försäljningsprovisioner och betalda deposi- tioner till tredje part. B8 Leverantörsskulder Leverantörsskulder 2023 2022 Leverantörsskulder till intresseföretag och joint ventures 434 179 Leverantörsskulder, exklusive intresseföretag och joint ventures 1) 27 334 38 258 Totalt 27 768 38 437 1) Av beloppet för leverantörsskulder utgörs SEK 8,2 (9,7) miljarder av leverantörsfakturor under Ericssons program för betalning av leverantörer. B9 Övriga kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder 2023 2022 Upplupen ränta 439 335 Upplupna kostnader 26 294 35 896 Varav personalrelaterade 13 440 19 630 Varav leverantörsrelaterade 8 009 9 849 Varav övriga 1) 4 845 6 417 Derivat skulder 2) 1 794 2 621 Övriga 3) 8 458 7 341 Totalt 36 985 46 193 1) Avser huvudsakligen upplupna kostnader relaterade till kundprojekt. 2) Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”. 3) Inkluderar bland annat moms och andra löneavdrag. Finansiell rapport 2023 51 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Sektion C – Långfristiga tillgångar C1 Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar 2023 2022 Kundrelationer , Kundrelationer , Balanserade produkträttigheter och Balanserade produkträttigheter och utvecklings- övriga immateriella utvecklings- övriga immateriella kostnader Goodwill tillgångar kostnader Goodwill tillgångar Anskaffningsvärde Ingående balans 21 096 90 914 82 854 19 158 44 963 55 936 Investeringar 2 173 – 97 1 720 – 126 Poster avseende förvärvade/ avyttrade verksamheter 1) – 348 306 – 40 881 23 451 Utrangering –153 – –563 – – –452 Omklassiﬁcering –16 – – – – – Omräkningsdifferens –117 –77 –1 884 218 5 070 3 793 Utgående balans 22 983 91 185 80 810 21 096 90 914 82 854 Ackumulerade avskrivningar – Ingående balans –13 646 – –48 770 –11 885 – –44 456 Avskrivningar –1 137 – –3 321 – 1 586 – –1 991 Poster avseende avyttrade verksam- heter 1) – – – – – 22 Utrangering 153 – 563 – – 452 Omräkningsdifferens 70 – 1 123 –175 – –2 797 Utgående balans –14 560 – –50 405 – 13 646 – –48 770 Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans –3 745 –6 344 –7 744 –3 745 –6 759 –7 650 Poster avseende avyttrade verksam- heter 1) – – – – 415 81 Nedskrivningar – –31 897 –19 – – –61 Omräkningsdifferens – – 25 – – –114 Utgående balans –3 745 –38 241 –7 738 –3 745 –6 344 –7 744 Netto bokfört värde 4 678 52 944 22 667 3 705 84 570 26 340 1) Information om avyttringar presenteras i not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”. Total goodwill för koncernen är SEK 52,9 (84,6) miljarder och är allokerad till de operativa segmenten Networks SEK 27,8 (28,5) miljarder, Cloud Software and Services SEK 3,5 (3,6) miljarder och Enterprise SEK 21,6 (52,5) miljarder. Inom Enterprise segmentet bär Vonage SEK 11,1 (42,0) miljarder och Cradlepoint SEK 9,0 (9,0) miljarder. Segmentet Other har ingen goodwill. Ytterligare infor- mation finns i not B1 ”Segmentsinformation”. Nedskrivning Under 2023 gjordes en nedskrivning av goodwill kopplad till förvärvet av Vonage med SEK –31,9 miljarder i den kassagenerande enheten, KGE, Vonage som rapporterades på raden Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader i resultaträkningen inom segmentet Enterprise. Anledningen till nedskrivningen var huvudsakligen makroekonomisk motvind, inklusive ökande räntenivåer och förändrade efterfrågemönster. Nedskrivningen motsvarade 50 % av det totala beloppet av goodwill och andra immateriella tillgångar kopplade till Vonage förvärvet. För mer information, se not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”. Återvinningsvärdet för KGE Vonage var SEK 29,5 miljarder. Detta belopp fastställdes genom återvinningsmetoden och var högre än verkligt värde minus kostnad för avyttring. Under 2022 gjordes en nedskrivning inom segmentet Enterprise av immate- riella tillgångar med SEK 61 miljoner relaterat till Sakernas internet på grund av ett strategiskt beslut att avsluta en verksamhet, vilket har rapporterats på raden Forsknings- och utvecklingskostnader i resultaträkningen. Under 2021 gjordes en nedskrivning med SEK 176 miljoner inom det omräk- nade segmentet Enterprise och en nedskrivning med SEK 137 miljoner i det omräknade segmentet Cloud Software and Services. Immateriella tillgångar Det redovisade värdet för kundrelationer, produkträttigheter och andra imma- teriella tillgångar är SEK 22,7 (26,3) miljarder, varav kundrelationer förvärvade genom Vonage transaktionen uppgår till SEK 16,1 (18,8) miljarder med en återstående avskrivningstid på sex till nio år. Kapitaliserade utvecklingskostnader Bolaget kapitaliserar produktutvecklingskostnaderna för 5G radio och platt- formskostnader inom Enterprise, vilka skrivs av över tre år. Beaktande Bolagets klimatrelaterade mål att ha mer energieffektiva produkter, så gör Bolaget kontinuerligt bedömningar när det gäller påverkan av framtida förbättringar av radioprodukter i förhållande till återvinningen av sådana utvecklingskostnader. Slutsatsen är att det bokförda värdet vid årets slut är rimligt, eftersom avskriv- ningstiden och produktutvecklingens livscykel är relativt korta. Allokering av goodwill Goodwill allokeringen har inte förändrats under 2023 men goodwill om SEK 0,3 miljarder från förvärvet av Ericom har adderats till KGE Cradlepoint inom segment Enterprise. Goodwill från Vonage förvärvet som gjordes 2022 har allokerats till segmentet Enterprise och till den kassagenererande enheten Vonage. Nedskrivningstester Segmenten Networks och Cloud Software and Services är kassagenererande enheter. Inom segmentet Enterprise finns det flera kassagenererande enheter. Återvinningsmetoden har använts för nedskrivningstesterna för goodwill, vilket Finansiell rapport 2023 52 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter innebär att återvinningsvärdena för de kassagenerande enheterna fastställts genom nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden baserat på affärsplaner godkända av ledningen. Antagandena baseras på Bolagets ambition när det gäller marknadsandelar och på information som samlas in inom ramen för koncernens långsiktiga strategiska process, vilken innefattar bedömningar av ny teknik, koncernens konkurrensförmåga och nya typer av verksamheter och kunder. I bedömningen av framtida kassaflöden görs antaganden om i första hand följande finansiella parametrar: – Försäljningstillväxt – Utveckling av EBIT (baserad på EBIT-marginal eller kostnad för sålda varor och rörelseomkostnader i förhållande till försäljning) – Utveckling av rörelsekapital och investeringsbehov. Antagandena rörande industrispecifika marknadsdrivare och marknadstillväxt är baserade på industrikällor som används inom koncernen när det gäller utvecklingen 2024–2028 för nyckelparametrar inom telekomindustrin: – År 2028, ungefär 37 år efter introduktionen av digital mobilteknologi uppskattar man att det kommer att finnas 9,1 miljarder mobilabonnemang (exklusive cellulär IoT) jämfört med 8,5 miljarder 2023. Av alla mobilt- elefonabonnemang beräknas 8,2 miljarder vara kopplade till smarta telefoner. – Antalet 5G abonnemang beräknas nå 4,7 miljarder (exklusive cellulär IoT) i slutet av 2028 jämfört med 1,6 miljarder 2023. – År 2028 beräknas det finnas ungefär 46 miljarder uppkopplade enheter jämfört med 26 miljarder 2023, av de 46 miljarderna hänför sig mer än 30 miljarder till Sakernas internet (IoT). Uppkopplade IoT-enheter inkluderar uppkopplade bilar, maskiner, mätare, sensorer, säljterminaler, konsument- elektronik och ”wearables”. – Cellulär IoT beräknas växa från 3,5 miljarder enheter i slutet av 2024 till 5,5 miljarder enheter i slutet av 2028. – Mobil datatrafikvolym förväntas mer än dubbleras mellan 2024 och 2028. Mobiltrafiken drivs av användare av smarta telefoner och videotrafik. Den mobila videotrafiken beräknas växa med cirka 25 % årligen fram till 2028 och kommer då att stå för cirka 70 % av all mobil datatrafik. Fixed wireless access bidrar också med mobiltrafik och ökar med 30 % årligen under perio- den och kommer att stå för mer är 25 % av all mobiltrafik 2028. Tillväxten inom Enterprise segmentet är driven av tillämpningen av 5G och konvergensen mellan 5G och molnkommunikation inom företagsmarknaden. Den adresserbara företagsmarknaden för trådlöst WAN förväntas växa med en CAGR på 24 % 2022–2027. Den globala CPaas marknaden förväntas växa med en CAGR på cirka 24 % 2023-2026 där tillväxten huvudsakligen drivs av introduktionen av high-value APIer. De kassagenererande enheterna Vonage och Cradlepoint förväntas ha en tillväxttakt på över 15 % (20 %) de kommande fem åren följt av en gradvis avtagande tillväxttakt. Bedömningarna speglar den snabbväxande marknad inom vilken båda KGEr är verksamma. Långsiktig marknadsmognad och marknadstillväxtnivåer (nominella nivåer se ovan) beräknas inte uppnås förrän efter den femåriga prognosperioden. Det är svårare att bedöma mark- nadsförhållanden ju längre fram i tiden man gör prognoser. De bedömda kassaflödena för att beräkna återvinningsvärdet är baserade på femåriga affärsplaner. För KGE Vonage och Cradlepoint har två år lagts till för att återspegla progressionen mot stabila kassaflödesprognoser. Det finns inga rimliga möjliga förändringar i antaganden som skulle kunna leda till framtida nedskrivningsbehov för någon KGE, utom för KGE Vonage. Återvinningsvärdet för Vonage överstiger det bokförda värdet med SEK 1,1 miljarder. Denna KGE skrevs ned till återvinningsvärdet i tredje kvartalet 2023. Det beloppet med vilket återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet beror huvudsakligen på avskrivningar av immateriella tillgångar sedan nedskrivningstillfället. Återvinningsvärdet för KGE Vonage skulle vara lika med det bokförda värdet, om den långsiktiga EBIT marginalen minskades med 1 % eller om CAGR för försäljningstillväxten under prognosperioden eller den långsiktiga tillväxttakten minskades med cirka 1 %. Samma resultat skulle uppnås ifall diskonteringsräntan höjdes. Koncernens diskontering är baserad på förväntade framtida kassaflöden efter skatt och diskonteringsränta efter skatt. Denna diskontering är inte materiellt annorlunda jämfört med en diskontering baserad på framtida kassa- flöden före skatt och diskonteringsränta före skatt, som IFRS kräver. De högre nivåerna för Vonage och Cradlepoint är drivna dels av ökad osäkerhet, dels av den högre nivån av den implicita riskfria räntan för värdepapper i USD, som används eftersom kassaflödesprognoserna görs i USD. I not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper” och not A2 ”Viktiga uppskatt- ningar och bedömningar för redovisningsändamål” finns ytterligare upplys- ningar om nedskrivningstestet avseende goodwill. Antagandena för 2022 återfinns i not C1 ”Immateriella tillgångar” i årsredovisningen för 2022. Riskbedömningar av affärsplaner görs regelbundet och nedskrivningstest görs om det finns indikationer på att dessa tillgångar behöver skrivas ned. Not C1, forts. Diskonteringsränta efter skatt (%) Nominell årlig tillväxttakt efter Diskonteringsräntor efter skatt (%) prognosperioden (%) KGE 2023 2022 2023 2022 Networks 10,0 9,0 2,0 2,0 Cloud Software and Services 10,5 10,0 1,5 2,0 Vonage 11,0 9,5 3,5 3,5 Cradlepoint 11,0 9,5 3,5 2,0 iconectiv 10,5 10,0 3,5 2,0 Emodo 14,5 14,5 2,0 2,0 Red Bee Media 12,5 11,0 2,0 2,0 Finansiell rapport 2023 53 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter C2 Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 2023 Maskiner och övriga Övriga inventarier, Pågående nyanläggningar Byggnader och mark tekniska anläggningar verktyg och installationer och betalda förskott Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 7 523 3 825 38 220 973 50 541 Investeringar 87 134 1 713 1 363 3 297 Poster avseende förvärvade/avyttrade bolag – – –347 – –347 Utrangering –443 –221 –2 318 –232 –3 214 Omklassiﬁceringar 327 75 627 –1 029 – Omräkningsdifferens –158 –61 –498 –17 –734 Utgående balans 7 336 3 752 37 397 1 058 49 543 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans –4 282 –2 797 –27 606 – –34 685 Avskrivningar –480 –382 –3 410 – –4 272 Poster avseende förvärvade/avyttrade bolag – – 227 – 227 Utrangering 395 220 2 321 – 2 936 Omklassiﬁceringar – 1 –1 – – Omräkningsdifferens 102 60 378 – 540 Utgående balans –4 265 –2 898 –28 091 – –35 254 Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans –385 –114 –1 121 – –1 620 Nedskrivningar –101 –114 –428 –19 –662 Utrangering 40 7 65 19 131 Omräkningsdifferens 9 10 38 – 57 Utgående balans –437 –211 –1 446 – –2 094 Netto bokfört värde 2 634 643 7 860 1 058 12 195 Kontraktsenliga åtaganden rörande investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till SEK 632 (510) miljoner per den 31 december 2023. Materiella anläggningstillgångar 2022 Maskiner och övriga Övriga inventarier, Pågående nyanläggningar Byggnader och mark tekniska anläggningar verktyg och installationer och betalda förskott Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 6 946 3 549 35 009 705 46 209 Investeringar 47 200 2 705 1 525 4 477 Poster avseende förvärvade/avyttrade bolag 37 — 138 11 186 Utrangering –275 –421 –1 638 –253 –2 587 Omklassiﬁceringar 287 213 593 –1 093 – Omräkningsdifferens 481 284 1 413 78 2 256 Utgående balans 7 523 3 825 38 220 973 50 541 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans –3 741 –2 678 –24 769 – –31 188 Avskrivningar –502 –373 –3,239 – –4 114 Utrangering 226 434 1 509 – 2 169 Omräkningsdifferens –265 –180 –1 107 – –1 552 Utgående balans –4 282 –2 797 –27 606 – –34 685 Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans –283 –104 –1 054 – –1 441 Nedskrivningar –115 –4 –146 –9 –274 Utrangering 44 3 145 9 201 Omräkningsdifferens –31 –9 –66 – –106 Utgående balans –385 –114 –1 121 – –1 620 Netto bokfört värde 2 856 914 9 493 973 14 236 Finansiell rapport 2023 54 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter C3 Leasing Koncernen som leasetagare Nyttjanderätter 2023 2022 Lokaler Fordon Övrigt Totalt Lokaler Fordon Övrigt Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 15 895 998 303 17 196 13 756 930 171 14 857 Tillkommande nyttjanderätter 1 307 257 1 1 565 1 650 168 136 1 954 Poster avseende förvärvad/avyttrad verksamhet 2 – – 2 334 – – 334 Uppsagda kontrakt –870 –489 – –1 359 –719 –178 – –897 Omräkningsdifferens –331 3 –4 –332 874 78 –4 948 Utgående balans 16 003 769 300 17 072 15 895 998 303 17 196 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans –7 789 –629 –138 –8 556 –5 687 –495 –79 –6 261 Avskrivningar –2 146 –232 -49 –2 427 –2 141 –250 –60 –2 451 Uppsagda kontrakt 546 373 – 919 393 159 – 552 Omräkningsdifferens 209 –1 3 211 –354 –43 1 –396 Utgående balans –9 180 –489 –184 –9 853 –7 789 –629 –138 –8 556 Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans –374 – – –374 –303 – – –303 Nedskrivningar –93 – –61 –154 –66 – – –66 Uppsagda kontrakt 3 – – 3 27 – – 27 Omräkningsdifferens 11 – – 11 –32 – – –32 Utgående balans –453 – –61 –514 –374 – – –374 Finansiell vidareuthyrning Ingående balans –396 – – –396 –345 – – –345 Bortbokning av vidareuthyrning –2 – – –2 – – – – Omräkningsdifferens 13 – – 13 –51 – – –51 Utgående balans –385 – – –385 –396 – – –396 Netto bokfört värde 5 985 280 55 6 320 7 336 369 165 7 870 Leasingskulder Leasingskulderna uppgick till SEK 7 455 (9 304) miljoner, varav SEK 2 235 (2 486) miljoner klassas som kortfristiga. Löptidsanalys av återstående kontraktsenliga åtaganden per den 31 december 2023 visas i not D4 ”Kontraktsenliga åtaganden”. Leasingkostnader De totala leasingkostnaderna uppgick till SEK 3 788 (3 775) miljoner, varav avskrivningar SEK 2 427 (2 451) miljoner, nedskrivningar SEK –154 (–66) miljoner, leasingkostnader relaterade till tillgångar av lågt värde SEK 459 (516) miljoner, räntekostnader SEK 464 (464) miljoner och variabla leasing- avgifter SEK 284 (278) miljoner. Variabla leasingutgifter består huvudsakligen av fastighetsskatt. Framtida kassaﬂöden Framtida kassaflöden från leasingavtal som ännu inte påbörjats under 2023, men där Bolaget som leasetagare har ett åtagande, uppgick till SEK 249 (71) miljoner. Koncernen som leasegivare Leasing där Bolaget är leasegivare består av vidareuthyrning av lokaler. Dessa leasingavtal varierar i längd från 1 till 9 år. Ersättningar för operationell vidareuthyrning under 2023 uppgick till SEK 70 (62) miljoner och för finansiell vidareuthyrning till SEK 75 (75) miljoner. Ränte- intäkter från vidareuthyrning av finansiell leasing uppgick till SEK 5 (8) miljoner. Framtida minimiersättningar per den 31 december 2023 är fördelat enligt följande: Kassautﬂöde Kassautﬂöde 2023 2022 Återbetalning av leasingskulder 1) –2 857 –2 593 Räntekostnader avseende leasingskulder –464 –464 Tillgångar av lågt värde som inte inkluderats i leasingskulderna –459 –516 Variabla leasingavgifter som inte inkluderats i leasingskulderna –284 –278 Totalt kassautﬂöde –4 064 –3 851 1) Inklusive förskottsbetalningar. Framtida minimiersättningar Finansiell leasing Operationell leasing 2024 78 48 2025 13 22 2026 – 19 2027 – 11 2028 och senare – 4 Totalt 91 104 Finansiell rapport 2023 55 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Sektion D – Åtaganden D1 Avsättningar Avsättningar Omstruk- Kund- Leverantörs- Produkt- Aktierelaterade turering relaterad relaterad garantier ersättningar Övriga Totalt 2023 Ingående balans 669 3 093 722 678 985 5 441 11 588 Avsättningar 6 082 481 849 831 1 410 824 10 477 Poster avseende förvärvade verksamheter – Återföringar av outnyttjade belopp –112 –131 –416 – –60 –821 –1 540 Redovisat i resultaträkningen 8 937 Ianspråktagande –2 866 –541 –138 –547 –682 –3 792 –8 566 Omklassiﬁceringar –14 – –57 – – 7 –64 Omräkningsdifferens –39 –45 –6 –6 –69 –24 –189 Utgående balans 3 720 2 857 954 956 1 584 1 635 11 706 Kortfristiga avsättningar 2 865 984 346 705 902 977 6 779 Långfristiga avsättningar 855 1 873 608 251 682 658 4 927 2022 Ingående balans 639 3 440 1 231 1 074 1 591 1 529 9 504 Avsättningar 400 1 024 561 368 303 4 129 6 785 Poster avseende förvärvade verksamheter – – – – – 1 050 1 050 Återföringar av outnyttjade belopp –54 –585 –960 –120 –99 –220 –2 038 Redovisat i resultaträkningen 4 747 Ianspråktagande –338 –824 –144 –646 –897 –1 724 –4 573 Omklassiﬁceringar –21 –31 32 – – 595 575 Omräkningsdifferens 43 69 2 2 87 82 285 Utgående balans 669 3 093 722 678 985 5 441 11 588 Kortfristiga avsättningar 448 1 215 198 572 642 4 554 7 629 Långfristiga avsättningar 221 1 878 524 106 343 887 3 959 Avsättningar kommer att variera över tid beroende på affärs- och marknads- mix såväl som teknikskiften. Riskbedömning av den löpande verksamheten görs månadsvis för att identifiera behov av nya avsättningar eller återföringar. Utifrån denna analys använder ledningen sitt bästa omdöme för att uppskatta avsättningar. Under vissa omständigheter behövs inte längre avsättningen med anledning av ett bättre utfall än förväntat, vilket påverkar avsättningarna genom en återföring. I andra fall kan utfallet vara negativt, vilket leder till att en kostnad redovisas i resultaträkningen. Värdet av de totala avsättningarna för 2023 är SEK 11,7 (11,6) miljarder, varav SEK 4,9 (4,0) miljarder klassificeras som långfristiga. Den materiella avsättningen för omstruktureringar om SEK 6,1 miljarder kronor och utnyttjandet om SEK 2,9 miljarder beror på de kostnadsbesparingsåtgärder som aviserats under året. Utnyttjandet av Övriga avsättningar om SEK 3,8 miljarder inkluderar betalning av USD 206,7 miljoner (cirka SEK 2,2 miljarder) för böterna i samband med lösningen av tidigare meddelade icke-brottsliga, påstådda överträdelser av deferred prosecution agreement (DPA) med United States Department of Justice (DoJ). Mer information finns i not A1, ”Väsentliga redovisningsprinciper”, och i not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”, om viktiga osäkerhetsfaktorer vad gäller uppskatt- ningar av tidpunkter och belopp. Avsättningar för omstrukturering Avsättningar för omstrukturering avser strukturella effektiviseringsåtgärder som planeras och hanteras av ledningen, och som har en väsentlig inverkan på antingen omfattningen av den verksamhet som bedrivs, eller det sätt på vilket verksamheten bedrivs. Avsättningar för omstrukturering under 2023 avser de kostnadsbesparingsaktiviteter som har resulterat i grundläggande omor- ganisationer av de berörda enheterna. Strukturella effektiviseringsåtgärder genomförs inom tjänster, tillverkning och leverans, FoU samt försäljnings- och administrationskostnader. Omstruktureringsavsättningar redovisas baserat på de förväntade kostnaderna för respektive omstruktureringsåtgärd och avser huvudsakligen personalkostnader. Viss bedömningsosäkerhet föreligger kring genomförandet av omstruktureringsåtgärderna, vilket kan påverka den förväntade tidpunkten för och realiseringen av kostnaderna. Avsättningar för omstrukturering granskas och justeras regelbundet baserat på ledningens bästa uppskattningar. Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av huruvida planen genomförs i linje med ledningens bedömning. Merparten av omstruktureringsavsättningen kommer att utnyttjas inom loppet av 1 år. Mer information om omstruktureringskostnader som bokförts i resultaträkningen finns i not B3, ”Kostnader per kostnadsslag”. Kundrelaterade avsättningar Kundrelaterade avsättningar omfattar huvudsakligen avsättningar för förluster hänförliga till kundkontrakt. För att värdera de kundrelaterade avsättningarna gör ledningen en uppskattning av de oundvikliga kostnaderna för att fullgöra skyldigheterna enligt kundkontraktet. Om böter för kontraktsbrott är lägre än de uppskattade kostnaderna för att fullgöra kontraktet, begränsas avsättnings- värdet till värdet av dessa böter. De oundvikliga kostnaderna för att fullgöra kontraktet kan i vissa fall avvika från ledningens uppskattning. Avsättningar som gjorts för förlustbringande kundkontrakt granskas och justeras därför regelbundet baserat på den senaste tillgängliga informationen när det gäller realiseringen av de uppskattade kostnaderna. Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av huruvida kundkontraktet genomförs i linje med ledningens bedömning. Merparten av de kundrelaterade avsättningarna kommer att utnyttjas under 5 år. Finansiell rapport 2023 56 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Not D1, forts. Leverantörsrelaterade avsättningar Leverantörsrelaterade avsättningar omfattar avsättningar för tvister med och garantier till leverantörer, baserat på kontraktsenliga åtaganden som huvudsakligen avser lager. Avsättningen beräknas genom en jämförelse mellan de åtaganden om lagerinköp som gjorts och den förväntade användningen enligt prognos för försäljningsvolymer, och eventuellt överskott görs baserat på en bedömning av inkuransrisken. Om det utfästa lagret inte behöver köpas, men en avgift debiteras av leverantören på grund av att de utfästa volymerna inte uppfylls, baseras avsättningen på den förväntade avgiften. Avsättningar görs på grundval av en bedömning av risken för inkurans. Det föreligger alltså viss osäkerhet i prognoser och i uppskattningar av förväntad användning samt i bedömningar av framtida inkurans, eftersom detta baseras på ledningens förväntningar. När det utfästa lagret köps omklassificeras avsättningen från avsättningar till utsläppsrätter för inventarier. Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av de faktiska utfallen av tvister och garantier med leverantörer. Merparten av de leverantörsrelaterade avsättning- arna kommer att utnyttjas under 2 år. Avsättning för produktgarantier Avsättning för produktgarantier baseras på historiska kvalitetsnivåer för etablerade produkter och uppskattningar av kvalitetsnivåer för nya produkter samt kostnaden för att åtgärda de olika fel som förutses. Osäkerhet råder när det gäller tidpunkter och belopp eftersom ledningen utgår från historiska trender för att uppskatta garantiavsättningar samt kostnader för repara- tion eller utbyte, och de faktiska utfallen kan avvika från dessa trender. För garantiavsättningar för nya produkter krävs mer djupgående uppskattningar eftersom ingen historisk information finns tillgänglig. Dessa avsättningar inom kundkontrakt innefattar inte kostnader för tjänster utöver garantinivån. Kostnader utöver garantinivån redovisas som separata prestationsåtaganden. Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av vilka faktiska produktfel som uppstår. Merparten av garantiavsättningarna förvän- tas utnyttjas inom 1 år. Avsättningar för aktierelaterade ersättningar Avsättningar för aktierelaterade ersättningar avser kontantreglerade aktie- baserade program och baseras på den aktuella periodens bästa uppskatt- ning av de kommande utbetalningarna. Mer information finns i not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”. Osäkerheten om utflöden är relaterad till det underliggande instrumentets verkliga värde under intjänandeperioden och det förväntade uppfyllandet av intjänandevillkoren. Aktierelaterade ersättningar kommer att utnyttjas i enlighet med tilldelningarnas intjänandetidpunkter och förväntas utnyttjas inom 3 år. Övriga avsättningar Övriga avsättningar avser främst rättstvister och patentintrångstvister. Led- ningen utvärderar regelbundet sannolikheten för negativa utfall, och om det anses troligt sker avsättning baserat på en bästa bedömning av den sannolika kostnaden för förlikning med motparten. Det föreligger osäkerhet kring det slutliga utfallet när det gäller förlikningsförfaranden, och därför ser ledningen regelbundet över bedömningen. Utflöden i samband med tvister är per defini- tion osäkra vad gäller tidpunkt och belopp. Därför klassificeras majoriteten av avsättningarna som kortfristiga, men utflöden kan ske under ett antal år bero- ende på när förlikning uppnås. Finansiell rapport 2023 57 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter D2 Eventualförpliktelser Eventualförpliktelser 2023 2022 Eventualförpliktelser 3 037 3 322 Totalt 3 037 3 322 Eventualförpliktelser hänför sig i storleksordning huvudsakligen till skatte- tvister hos dotterbolagen, övriga tvister, inkluderat ärenden som avser immateriella rättigheter, pensionsåtaganden och förluster hänförliga till kundkontrakt, som bedöms vara möjliga åtaganden för koncernen. Bolaget förvaltar sin portfölj med immateriella rättigheter aktivt och dess behov av tredjepartslicenser och är, från tid till annan, inom ramen för den löpande verksamheten inblandad i tvister relaterade till detta. Detta i rollen som kärande eller svarande eller på annat sätt. Bolaget övervakar också fullgöran- det av skyldigheter som ställs på tredjepartsleverantörer och övriga leveran- törer och vidtar lämpliga åtgärder där det är nödvändigt. Den enskilt största eventualförpliktelsen avser pensionsåtagandena i Sverige om SEK 0,6 (0,5) miljarder. Se not G1 "Ersättningar efter avslutad anställning" för mer informa- tion om pensionsåtaganden i Sverige. Utflöden i samband med tvister, både skattemässiga och juridiska, är på grund av sin natur osäkra när det gäller tidpunkt och storlek. Alla pågående tvister utvärderas därför regelbundet. Storleken av och sannolikheten för eventuella kostnader har beaktats och erforderliga avsättningar har gjorts eller upplysts om som eventualförpliktelser. I not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper. Som en del av sitt försvar mot att Ericsson 2013 stämt det indiska mobil- telefonbolaget Micromax i Delhi High Court för patentintrång, (en tvist som nu förlikats), lämnade Micromax in ett klagomål till Indiens konkurrensmyndig- het, Competition Commission of India, CCI. CCI har hänsköt ärendet till sin utredningsavdelning, Director General’s Office, för en fördjupad undersökning. CCI inledde liknande undersökningar mot Ericsson i januari 2014 på grundval av krav från Intex Technologies (India) Limited och 2015 på grundval av ett nu förlikat krav från iBall. Ericsson har vid Delhi High Court ifrågasatt CCI:s behörighet att hantera dessa ärenden. 13 juli 2023 fann Division Bench i Delhi High Court att i denna instans hade CCI ingen rätt att genomföra de pågående utredningarna mot Ericsson. CCI har överklagat ärendet till Indiens högsta domstol. I april 2019 informerades Ericsson av den kinesiska SAMR (State Administration for Market Regulation) Anti-monopoly bureau om att SAMR har inlett en undersökning av Ericssons licensering av patent i Kina. Ericsson samarbetar i undersökningen, som fortfarande befinner sig i en fas av faststäl- lande av fakta. Framöver väntar en fortsatt utredning av fakta och möten med SAMR för att underlätta myndighetens bedömningar och slutsatser. I händelse av att SAMR konstaterar brister har myndigheten befogenhet att besluta om beteendemässiga och finansiella sanktioner. De ovanstående ärendena hänförliga till Micromax eller SAMR är möjliga åtaganden som inte kan kvantifieras och de har därför inte tagits med i tabel- len för eventualförpliktelser. D3 Ställda säkerheter Ställda säkerheter 2023 2022 Företagsinteckningar 1) 7 678 6 333 Banktillgodohavanden 2) 547 604 Omsättbara värdepapper 2) 276 289 Totalt 8 501 7 226 1) Se även not G1 ”Ersättningar efter avslutad anställning”. 2) Från och med 2023 presenteras omsättbara värdepapper, vilka tidigare redovisades under banktill- godohavanden, på en separat rad. Jämförelseåret har reviderats. D4 Kontraktsenliga åtaganden Kontraktsenliga åtaganden, SEK miljarder Förfallostruktur 2023 <1 år 1–3 år 3–5 år >5 år Totalt Kort- och långfristiga skulder 1) 18,3 4,9 18,4 12,0 53,6 Leasingåtaganden 2) 2,6 3,6 1,3 1,1 8,6 Övriga långfristiga skulder — 0,1 0,6 — 0,7 Inköpsåtaganden 3) 18,4 0,7 0,2 — 19,3 Leverantörsskulder 27,8 — — — 27,8 Åtaganden för kundﬁnansiering 4) 27,3 5,7 4,0 — 37,0 Derivatskulder 4) 1,3 0,2 0,3 — 1,8 Totalt 95,7 15,2 24,8 13,1 148,8 2022 Kort- och långfristiga skulder 1) 6,3 12,9 9,1 11,2 39,5 Leasingåtaganden 2) 3,0 4,4 2,1 1,1 10,6 Övriga långfristiga skulder – 0,6 – 0,1 0,7 Inköpsåtaganden 3) 17,8 3,1 0,2 – 21,1 Leverantörsskulder 38,4 – – – 38,4 Åtaganden för kundﬁnansiering 4) 44,3 8,6 1,2 – 54,1 Derivatskulder 4) 0,9 1,1 0,6 – 2,6 Totalt 110,7 30,7 13,2 12,4 167,0 1) Kort- och långfristiga skulder, inklusive räntebetalningar. 2) Framtida leasingåtaganden, nominell leasingskuld. Se även not C3 ”Leasing.” 3) Inköpsåtaganden anges som bruttovärden före avdrag för eventuella avsättningar. 4) Se även not F1 ”Finansiell riskhantering.” Inköpsåtaganden och leverantörsskulder i slutet av 2023 var lägre än föregående års slut på grund av lättnader i försörjningskedjan och lägre leveransvolymer. Efterfrågan avseende åtaganden för kundfinansiering är fortsatt stor. Utestående åtaganden 2023 minskade då kundkrediten i Indien löstes under året. Finansiell rapport 2023 58 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Sektion E – Koncernstruktur E1 Eget kapital Aktiekapital Aktiekapital Moderbolaget A-aktier B-aktier Totalt 31 december 2023 1 309 15 413 16 722 31 december 2022 1 309 15 363 16 672 Moderbolagets aktiekapital är indelat i två serier: A-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie) och B-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie). A- och B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets nettotillgångar och vinster, men vid omröstning medför A-aktier en röst per aktie och B-aktier en tiondels röst per aktie Årsstämman 2023 beslutade om emission av 10 000 000 C-aktier för programmen med långsiktig rörlig ersättning (LTV II) 2023, 2022 och 2021 för Ericssons ledande befattningshavare och andra befattningshavare. I enlighet med mandat från årsstämman beslutade styrelsen att återköpa de nyemitterade aktierna, som sedan omvandlades till B-aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna var SEK 5,00 per aktie, totalt SEK 50,0 miljoner, vilket motsvarar mindre än 0,3 % av aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgick till SEK 50,2 miljoner. Totalt antal aktier i eget förvar per den 31 december 2023, uppgick till 14 009 306 (4 009 306 för 2022 och 4 009 306 för 2021) B-aktier. Antal aktier 2023 A-aktier B-aktier Totalt 1 januari 261 755 983 3 072 395 752 3 334 151 735 31 december 261 755 983 3 082 395 752 3 344 151 735 2022 A-aktier B-aktier Totalt 1 januari 261 755 983 3 072 395 752 3 334 151 735 31 december 261 755 983 3 072 395 752 3 334 151 735 Förslag till utdelning Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning till aktieägarna om SEK 2,70 per aktie (SEK 2,70 för 2022 och 2,50 för 2021), motsvarande en total utdelning om SEK 9,0 (9,0) miljarder. Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar, SEK 1,35 per aktie med 5 april 2024 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 10 april 2024) och SEK 1,35 per aktie med 2 oktober 2024 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 7 oktober 2024). Tillskjutet kapital Avser eget kapital som är tillskjutet ifrån ägarna. Här ingår överkurser som betalats i samband med emissioner. Övriga reserver Övriga reserver innehåller omräkningsdifferenser, kassaflödessäkring och omvärdering av lån. Omräkningsdifferenser Omräkningsdifferenser innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter till koncer- nens presentationsvaluta och förändringar avseende omräkning av övervär- den i lokal valuta. Kassaﬂödessäkring För ytterligare information, se not F1 ”Finansiell riskhantering”. Omvärdering av lån För ytterligare information, se not F4 ”Räntebärande skulder”. Balanserade vinstmedel I balanserade vinstmedel, inklusive årets resultat, ingår intjänade vinstmedel från Moderbolaget och dess resultatandel från dotterbolag, joint ventures och intresseföretag. I balanserade vinstmedel ingår också omvärderingar relate- rade till ersättningar efter avslutad anställning. Omvärderingar relaterade till ersättningar efter avslutad anställning Aktuariella vinster och förluster från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden, förändringar avseende begränsning av förmånsbestämda tillgångar samt effekten av särskild svensk löneskatt. För mer information, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”. Innehav utan bestämmande inﬂytande Eget kapital i ett dotterbolag ej hänförligt, direkt eller indirekt, till en ägare. Övriga reserver 2023 2022 Omräknings- Kassaﬂödes- Omvärdering Totalt övriga Omräknings- Kassaﬂödes- Omvärdering Totalt övriga SEK miljoner differenser säkringar av upplåning reserver differenser säkringar av upplåning reserver Ingående balans 8 443 –719 477 8 201 1 206 –411 –341 454 Övrigt totalresultat för perioden Poster som inte kan omklassiﬁceras till resultaträkningen Omvärdering av upplåning på grund av förändring i kreditrisk – – –667 –667 – – 1 030 1 030 Kassaﬂödessäkringar Vinster/förluster redovisade under perioden – – – – – 3 703 – 3 703 Omföring till goodwill – – – – – –3 677 – –3 677 Skatt på poster som inte kan omklassiﬁceras till resultaträkningen – – 137 137 – –758 –212 –970 Poster som har eller kan komma att omklassiﬁceras till resultaträkningen Kassaﬂödessäkringar Vinster/förluster redovisade under perioden – 754 – 754 – –701 – –701 Omklassiﬁcering till resultaträkningen – 1 090 – 1 090 – 280 – 280 Omräkningsdifferenser Förändringar i omräkningsdifferenser –2 425 – – –2 425 7 273 – – 7 273 Omklassiﬁcering till resultaträkningen 59 – – 59 –85 – – –85 Andelen övrigt totalresultat från joint ventures och intresseföretag –10 – – –10 49 – – 49 Skatt på poster som har eller kan komma att omklassiﬁceras till resultaträkningen – –380 – –380 – 87 – 87 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt –2 376 1 464 –530 –1 442 7 237 –1 066 818 6 989 Totalresultat för perioden –2 376 1 464 –530 –1 442 7 237 –1 066 818 6 989 Omföring till balanserade vinstmedel – – – – – 758 – 758 Utgående balans 6 067 745 –53 6 759 8 443 –719 477 8 201 Finansiell rapport 2023 59 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter E2 Företagsförvärv/avyttringar Förvärv Förvärv 2021–2023 2023 2022 2021 Köpeskilling Erlagd köpeskilling vid förvärvet 579 51 297 256 Uppskjuten köpeskilling/Övrigt 1) – 1 972 – Totalt erlagd köpeskilling, allt kassa och likvida medel 579 53 269 256 Förvärvade nettotillgångar (skulder) Immateriella tillgångar 306 23 554 –95 Materiella anläggningstillgångar 1 186 1 Nyttjanderätter 2 334 – Kassa och likvida medel 7 521 – Övriga tillgångar 83 5 344 21 Avsättningar inklusive ersättning efter avslutad anställning – –1 050 – Övriga skulder –168 –16 916 –348 Totalt förvärvade nettotillgångar (skulder) 231 11 973 –421 Goodwill 348 41 296 677 Totalt 579 53 269 256 Förvärvsrelaterade kostnader 2) 36 436 11 1) Uppskjuten köpeskilling relaterar till den del av de anställdas aktierelaterade ersättningar som Vonage anställda erhöll innan förvärvet och som kommer att betalas ut efter förvärvet enligt den ursprungliga tidplanen för dessa ersättningar. 2) Förvärvsrelaterade kostnader ingår i försäljnings- och administrationskostnader i koncernens resultaträkning. Under 2023 gjorde Ericsson företagsförvärv med en negativ kassaflödeseffekt om SEK 1 309 (51 734) miljoner, se även not H3 ”Kassaflödesanalys”. Kassaflödeseffekten skiljer sig från totalt erlagd köpeskilling i tabellen ovan på grund av den förvärvade kassan på SEK 7 miljoner f rån förvärvet av Ericom och innevarande års utbetalning av uppskjuten köpeskilling om SEK 737 miljoner avseende föregående års förvärv av Vonage. Ericom: Den 3 april 2023 förvärvade Cradlepoint, ett helägt dotterbolag till Ericsson, 100 % av aktierna i det Israel-baserade bolaget Ericom Software Limited i en kontanttransaktion. Ericom, med sin avancerade molnsäkerhets- plattform för företag, kommer att stärka Cradlepoints SASE-erbjudanden (secure access service edge) och zero trust-erbjudanden för hybrida 5G- och trådbundna miljöer. Goodwill i denna transaktion representerar framtida teknik och tekniksynergier och förväntas inte vara skattemässigt avdragsgill. Verkligt värde på de förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna vid förvärvstid- punkten, presenteras i tabellen i kolumnen "2023", är slutgiltiga. Vonage: Den 21 juli 2022 förvärvade Bolaget, genom en kontanttransaktion, samtliga aktier i Vonage Holdings Corp, en USA-baserad global leverantör av molnbaserad kommunikation. Förvärvet ger Bolaget möjlighet att nå ett kompletterande, betydande och snabbväxande segment. Goodwill i denna transaktion representerar framtida kunder, teknik och synergier och förväntas inte vara avdragsgill för skatteändamål. De immateriella tillgångarna hänför sig främst till kundrelationer. De verkliga värdena på de förvärvade tillgång- arna, och övertagna skulder vid förvärvstidpunkten, har slutgiltigt fastställts 2022 och presenteras i tabellen i kolumnen "2022". Under det tredje kvartalet 2023 skrev Bolaget ned goodwill relaterad till förvärvet av Vonage om SEK 31,9 miljarder. För mer information, se not C 1 "Immateriella anläggningstillgångar". Förvärv 2021–2023 Verksamhet Beskrivning Transaktionsdatum Ericom En Israel-baserad leverantör av molnsäkerhetsplattformar för företag. apr 2023 Vonage En USA-baserad global leverantör av molnbaserad kommunikation. jul 2022 Quortus Ett UK-baserat mobile core mjukvaruverksamhet med expertis inom 4G/5G teknologi för företagsmarknaden. nov 2021 Axonix En UK-baserad digital annonsförmedlare inom mobil marknadsföring. mar 2021 Finansiell rapport 2023 60 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Not E2, forts. Avyttringar Avyttringar 2021–2023 2023 2022 2021 Försäljningspris Kassa och likvida medel –633 20 273 Aktier i intresseföretag – 298 – Totalt försäljningspris –633 318 273 Avyttrade nettotillgångar Materiella anläggningstillgångar 121 – 26 Nyttjanderätter – – 7 Kapitalandelar i intresseföretag – 82 – Goodwill – – –48 Övriga tillgångar – 23 51 Avsättningar inklusive ersättning efter avslutad anställning – –42 –30 Övriga skulder 35 –101 36 Totalt avyttrade nettotillgångar 156 –38 42 Nettovinst/-förlust från avyttringar –789 356 231 Aktier i intresseföretag – –298 – Kassaﬂödeseffekt –633 20 273 Under 2023 genomförde Bolaget avyttringar med en kassaflödeseffekt om SEK –633 (20) miljoner, främst hänförlig till avyttringen av verksamheten inom Sakernas internet. Nettovinst/-förlust från avyttringar presenteras under Övriga rörelseintäkter/Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen, se även not B4 ”Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader”. För ytterligare information, se not H3 ”Kassaflödesanalys”. Avyttringar 2021–2023 Verksamhet Beskrivning Transaktionsdatum IoT IoT-accelerator och molnverksamhet för anslutna fordon och relaterade tillgångar. mar 2023 Aerialink Ett USA-baserat företag som tillhandahåller en förstklassig meddelandelösning för företagskommunikation. nov 2022 Data center En datacenter verksamhet baserad i Nederländerna. nov 2021 E3 Intresseföretag Kapitalandelar i intresseföretag 2023 2022 Ingående balans 1 127 941 Investeringar – 298 Resultatandel 124 17 Återbetalning av aktiekapital –25 –24 Skatter –20 –14 Utdelningar –46 –58 Avyttringar – –82 Omräkningsdifferens –10 49 Utgående balans 1 150 1 127 Koncernen äger 49,07 % av aktierna i Ericsson Nikola Tesla d.d., baserat i Kroatien och 35,6 % av aktierna i ConcealFab Inc. baserat i USA. Se även not H4 ”Transaktioner med närstående”. Finansiell rapport 2023 61 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Sektion F – Finansiella instrument F1 Finansiell riskhantering Koncernens hantering av finansiella risker regleras i en policy godkänd av styrelsen. Styrelsen är ansvarig för att övervaka koncernens kapitalstruktur och finansförvaltning, godkänner vissa ärenden som rör till exempel investeringar, kundfinansieringsåtaganden och upplåning, samt fastställer risklimiter avse- ende exponeringen på finansiella risker. För koncernen bedöms det vara viktigt att ha en robust finansiell position med kreditbetyg ”investment grade”, låg skuldsättning och en god likviditet. Detta ger finansiell flexibilitet och oberoende att fungera och styra variationer av rörelsekapitalbehov samt att kunna tillvarata affärsmöjligheter. Koncernens övergripande kapitalstruktur ska främja de finansiella målen. Förvaltningen av kapitalstrukturen syftar till att skapa balans mellan eget kapital, lånefinansiering och likviditet så att Bolaget säkrar finansiering av verksamheten till en rimlig kapitalkostnad. Vanlig upplåning kompletteras med bindande kreditfaciliteter för att skapa större handlingsutrymme att hantera oförutsedda finansieringsbehov. Koncernen eftersträvar att leverera starkt fritt kassaflöde. Koncernen har följande kapitalmål: – Fritt kassaflöde före M&A 9 – 12 % av nettoomsättning – Positiv nettokassa – Erhållna kreditbetyg ”Investment grade” från Moody’s (Baa3), S&P Global (BBB–) och Fitch Ratings (BBB–). Kapitalmålsrelaterad information 2023 2022 Fritt kassaﬂöde före M&A som procent av nettoomsättningen 1) –0,4% 8,2 % Positiv nettokassa (SEK miljarder) 1) 7,8 23,3 Kreditbetyg och utsikter Fitch Ratings BBB–, stabil BBB–, stabil BBB–, BBB–, S&P Global developing developing Moody’s Ba1, stabil Ba1, stabil 1) För mer information om måtten, se Alternativa nyckeltal och Finansiella begrepp. Kreditbetygen och utsikterna har varit oförändrade under hela 2023. Koncernen har en Treasury och kundfinansieringsorganisation vars huvud- sakliga uppgift är att säkerställa lämplig finansiering genom lån och bindande kreditfaciliteter, att aktivt förvalta koncernens likviditet, finansiella tillgångar och skulder, samt att hantera och kontrollera att exponeringen mot finansiella risker är förenlig med underliggande affärsrisker och finansiella riktlinjer. Kundfinansieringsfunktionen kan stödja med lämpliga lösningar för tredje- partsfinansiering åt kunder för att underlätta deras köp från Ericsson. I vissa fall och i den utsträckning som kundlånen inte tillhandahålls direkt genom banker så kan Moderbolaget erbjuda kredit direkt till kunderna. Funktionen för kundfinansiering övervakar exponeringen av utestående kundfinansiering och kreditlöften. Koncernen klassificerar finansiella risker som: – Valutarisk – Ränterisk – Kreditrisk – Likviditetsrisk – Refinansieringsrisk – Marknadsprisrisk i egna och andra noterade eget kapitalinstrument. Styrelsen har fastställt risklimiter för exponering mot valuta- och ränterisker samt mot politiska risker i vissa länder. För vidare information om redovisningsprinciperna, se not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”. Valutarisk Koncernen är en multinationell koncern med intäkter i huvudsak utanför Sverige. Intäkter och nedlagda kostnader är till stor del genererade i andra valutor än SEK. Koncernens resultat påverkas därför av valutafluktuationer. Koncernens finansiella rapporter presenteras i SEK. Förändringar i valuta- kurserna mellan valutor som påverkar dessa rapporter påverkar jämförbar- heten mellan perioderna. Enskilda rader, främst fakturering, påverkas av omräkningsexponering som uppstår vid omräkning av utländska dotterbolags finansiella rapporter i andra valutor till SEK. Enskilda rader och lönsamhet, såsom EBIT, påverkas av trans- aktionsexponering som uppstår när finansiella tillgångar och skulder, främst kundfordringar och leverantörsskulder, redovisas och sedan omvärderas på grund av ändrade valutakurser. I tabellen nedan presenteras de externa fakturerings- och kostnads- exponeringarna för de största valutornas påverkan på lönsamhet. De interna exponeringarna påverkar inte koncernens lönsamhet om alla hänförliga transaktioner uppstår och redovisas i resultaträkningen i samma månad. Förekommande påverkan på resultaträkningen från interna transaktioner är en funktion av när transaktioner inträffar och valutors volatilitet och är därför omöjlig att förutsäga. Valutaexponering, SEK miljarder Kostnader Kostnader Expone- Fakturering Fakturering Fakturering omräk- transak- Kostnader rings- omräknings- transaktions- netto- nings- tions- netto- valuta exponering exponering exponering exponering exponering 1) exponering USD 2) 81,7 55,6 137,3 –62,2 –42,4 –104,6 EUR 40,9 –0,5 40,4 –37,3 –2,6 –39,9 INR 31,2 –0,7 30,5 –19,9 0,2 –19,7 JPY 10,1 – 10,1 –4,1 – –4,1 GBP 9,1 –1,0 8,1 –3,6 – –3,6 CNY 7,8 – 7,8 –5,7 1,1 –4,6 SAR 5,6 0,4 6,0 –3,5 0,1 –3,4 BRL 5,0 – 5,0 –4,1 1,2 –2,9 1) Externa inköp i utländsk valuta omräknad till funktionell valuta. 2) Transaktionsexponering under 2023 inkluderar volymer i kassaﬂödessäkringen om USD 2 462 miljo- ner. Baserat på utestående kassaﬂödessäkringsvolym vid årsskiftet så kommer den säkrade försälj- ningsvolymen som uppstår 2024 att uppgå till USD 2 467 miljoner. Omräkningsexponering Omräkningsexponering avser fakturering och nedlagda kostnader i utländska bolag när konvertering sker till SEK vid konsolidering. Dessa exponeringar kan inte avhjälpas med säkringsaktiviteter. Transaktionsexponering Koncernen beaktar följande vad gäller transaktionsexponering. a) Transaktionsrisk påverkan på nettoomsättning och årets resultat Transaktionsexponering avser fakturering och nedlagda kostnader för fak- turerade varor och tjänster i andra valutor än det individuella dotterbolagets valuta. Valutarisken är så långt det är möjligt koncentrerad till de svenska dotterbolagen, främst Ericsson AB, genom att försäljning till utländska dotterbolag antingen sker i kundernas funktionella valuta, EUR eller USD. Denna transaktionsrisk kan säkras, även om det bara görs för väsentliga kassainflöden eller utflöden som är högst sannolika. Koncernen har följande återkommande säkringsprogram: i) Koncernen har identifierat vissa kundkontrakt där fluktuationer i valutakursen för USD/SEK väsentligt skulle påverka nettoomsättning. Dessa kontrakt är fleråriga med högst sannolika betalningar vid bestämda tidpunkter noterade i USD. Styrelsen har givit koncernen ett mandat att löpande säkra 0–100 % av de kommande 3 årens exponering tills kontrakten förfaller. Detta mandat instruerar Treasury funktionen att säkra en procentsats av denna exponering i enlighet med en definierad skala, vilken låser in en högre procentsats av expo- neringen om USD stärks i förhållande till SEK, upp till 100 %. ii) Styrelsen har givit ett mandat till Bolaget att säkra prognostiserad försäljning och inköp, som är högst sannolika, i USD i EAB vilka infaller nästkommande 7 till 18 månader, månadsvis rullande. Mandatet instruerar Treasury funktionen att Finansiell rapport 2023 62 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter säkra en andel av exponeringen enligt en fastställd skala, vilket säkrar en större andel av exponeringen i takt med att USD stärks mot SEK, upp till 100 %. Säkringsredovisning tillämpas för båda mandaten där koncernen tecknar valutaterminskontrakt, vilka matchar villkoren för valutaexponeringen så nära som möjligt, och definierar dem som säkringsinstrument. Säkringsineffektivitet förväntas bli minimal, men kan uppstå beroende på skillnader i betalnings- tidpunkter för kassaflöden mellan säkrade poster och säkringsinstrumenten. b) Transaktionsexponering i individuell balansräkning Enligt koncernens policy ska transaktionsexponering i dotterbolagens balans- räkning (till exempel kundfordringar och leverantörsskulder vilka omvärderas vid förändring i valutakurser) vara säkrade fullt ut. Valutakursexponeringar rörande balansposter säkras genom nettning av balanser eller derivat. Valutakursexponeringar hanteras netto och dess effekter presenteras netto inom finansiella intäkter och kostnader. Detta definieras inte som säkringsredovisning. c) Valutaexekveringsrisk i Ericsson AB (EAB) Eftersom balansräkningssäkring görs netto månadsvis, skapar den väsentliga volatiliteten i USD säkringsvolymer valutaexekveringsrisk i EAB. För att sprida denna risk över året, säkras varje månad 14 % av de kommande sex måna- dernas prognostiserade försäljning och inköp i EAB, genom att prognostiserad försäljning (exklusive volymer som säkrats i 7 till 18 månaders programmet) finansieras genom interna lån och prognostiserade inköp finansieras med placeringar med Moderbolaget. Säkringsredovisning tillämpas inte, därför är valutaomvärderingens påverkan av lånet och placeringen redovisat i valutaef- fekter netto när de uppkommer. Känsligheten för valutaeffekter är beroende av valutakursförändringar, prognoser och säsongsvariation. USD är den enda valuta som säkras. Sedan kassaflödessäkringsprogrammet för 7 till 18 månader påbörjades i mars 2022, har USD försäljningsvolymen finansierad med interna lån stadigt minskats medan USD inköpsvolymen minskade i mindre utsträckning. Det resulterade i netto placeringsbalans med Moderbolaget under andra halvåret av 2023. Utestående nettoplacering vid årsskiftet är USD 199 miljoner (lån om USD 149 miljoner) med en genomsnittlig nettolånebalans om USD 52 miljoner (USD 529 miljoner) över året. Realiserad valutavinst är SEK 4 miljoner och omvärderingsförlust är 211 miljoner, vilket ger en total nettoförlust om SEK 207 miljoner. d) Transaktionsrisk som påverkar rörelseförvärv Koncernen är exponerad för valutaexekveringsrisk då köpeskillingen fastställs i utländsk valuta, från och med den föreslagna transaktionens kommunikation till dess transaktionen genomförs. Sådan transaktion, om den bedöms vara väsentlig och mycket sannolik, kommer att säkras för att skydda kontantersätt- ningen för förvärvsredovisning. Säkringsredovisning tillämpas där koncernen tecknar valutaterminskontrakt som matchar villkoren för valutaexponeringen så nära som möjligt och klas- sificerar dem som säkringsinstrument. Säkringsineffektiviteten förväntas vara minimal men kan uppstå på grund av skillnader i tidpunkten för kassaflödena mellan den säkrade posten och säkringsinstrumenten. Ränterisk Koncernen är exponerat för ränterisker på grund av att vissa balansposters marknadsvärde fluktuerar och på grund av förändringar av ränteintäkter och räntekostnader. Känslighetsanalys Koncernen använder VaR-metoden för att mäta valutarisk och ränterisk i de portföljer som förvaltas av den centrala Treasury funktionen för finansförvalt- ning. Med hjälp av denna statistiska metod beräknas den största möjliga förlust med en viss sannolikhetsgrad under en bestämd tidsperiod. För VaR- mätningen har koncernen valt ett konfidensintervall på 99 % och en dags tidshorisont. Den dagliga VaR-mätningen görs med marknadsvolatiliteter och korrelationer baserade på dagliga historiska data det senaste året, med begränsningen att historiska data inte nödvändigtvis speglar framtida händelser. Treasuryfunktionen verkar under två mandat. Inom kassaförvaltningen kan den såväl avvika från rörlig ränta på nettokassan som att ta valutapositioner med en sammantagen risk om maximalt SEK 45 miljoner VaR med 99 % kon- fidensintervall och en dags tidshorisont. Genomsnittligt VaR för 2023 uppgick till SEK 15,9 (21,0) miljoner. Inga VaR-limiter överskreds under 2023. Inom ”Asset and Liability management” verksamheten hanteras ränte- risken genom att matcha fast respektive rörlig ränta i räntebärande poster i balansräkningen. Koncernens policy är att känsligheten för en förändring om 1 baspunkt, på matchande räntebärande tillgångar och räntebärande skulder, inklusive derivat, får uppgå till SEK 10 miljoner. Den genomsnittliga expone- ringen under 2023 var SEK 1,5 (1,5) miljoner per baspunkt. Känslighetsanalys på ränteökning om 1 baspunkt, SEK miljoner < 3 3–12 mån mån 1–3 år 3–5 år >5 år Totalt Räntebärande tillgångar – –1 –1 –1 – –3 Räntebärande skulder 1) – – – 5 4 9 Derivat – – 1 –2 –3 –4 Totalt – –1 – 2 1 2 1) Upplåning är inkluderad eftersom den är hänförlig till verkligt värde via resultaträkningen. Utestående derivat Utestående derivat Relaterade ej avräknade Redovisat belopp – 2023 bruttovärde Avräkning Nettovärde placeringar Netto Valutaderivat 1) Tillgångar 1 916 –43 1 873 –1 486 387 Skulder –1 837 43 –1 794 873 –921 Räntederivat Tillgångar – – – – – Skulder –22 – –22 – –22 Relaterade ej avräknade Redovisat belopp – 2022 bruttovärde Avräkning Nettovärde placeringar Netto Valutaderivat 1) Tillgångar 1 275 –165 1 110 –277 833 Skulder –2 778 165 –2 613 2 382 –231 Räntederivat Tillgångar 11 – 11 – 11 Skulder –8 – –8 – –8 1) Valutaderivat hänförda till kassaﬂödessäkring om SEK 1 617 (566) miljoner är inkluderade i Övriga kortfristiga tillgångar och SEK 679 (1 472) miljoner i Övriga kortfristiga skulder. Betalda eller erhållna ”Cash collaterals” (kassa ställd som säkerhet) under Credit Support Annex (CSA) till ISDA för ”cross-currencies” derivat redovisas som kortfristiga räntebärande placeringar respektive kortfristig upplåning. Koncernen innehar följande valutaderivat definierade som säkringsinstrument: Valutaderivat 3–12 2023 < 3 mån mån > 1 år Totalt Nominellt värde (USD miljoner) 1 091 1 376 1 888 4 355 Genomsnittlig terminskurs (SEK/USD) 9,81 10,46 10,03 Säkringskvoten är 1:1 och förändringar i terminskursen har definierats som säkringsrisk. Förändring av verkligt värde för säkringsinstrumentet jämförs med förändringen av verkligt värde för den säkrade posten. Det lägre beloppet redovisas i övrigt totalresultat (OCI). Om förändringen av verkligt värde för säkringsinstrumentet är högre så beaktas överstigande verkligt värde beloppet som ineffektiv säkring och redovisas som valutaeffekter vinster/förluster, netto. För säkringar av kundkontrakt, vid intäktsföring av säkrad nettoomsättning omförs det ackumulerade beloppet av säkringsreserven från övrigt totalresul- tat (OCI) som en omklassficeringsjustering och redovisas i nettoomsättning. För säkringar av rörelseförvärv, omförs det beloppet från säkringsreserven till goodwill som en omklassificering vid redovisning av rörelseförvärvet. Se not E1 ”Eget kapital” rörande förändringar kassaflödessäkringsreserven. Ingen ineffektivitet redovisades i resultaträkningen 2023. Not F1, forts. Finansiell rapport 2023 63 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Kreditrisk Kreditrisk är uppdelad i tre kategorier: kreditrisk i kundfordringar och kontrakts- tillgångar, kreditrisk avseende kundfinansiering samt finansiell kreditrisk, se not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”. Kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar Kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar regleras genom en policy som är obligatorisk att följa för samtliga bolag inom koncernen. Syftet med policyn är att: – Undvika kreditförluster genom att etablera standardrutiner för kredit- hantering hos samtliga bolag inom koncernen – Säkerställa övervakning samt vidta åtgärder mot kunder i händelse av uteblivna betalningar – Säkerställa en effektiv kredithantering inom koncernen och därigenom förbättra det genomsnittliga antalet kreditdagar samt förbättra kassaflödet – Ange eskaleringsväg samt processer för godkännande av kundkreditlimiter. Samtliga kunder genomgår en regelbunden kreditbedömning. Genom system- funktionaliteten för kredithantering görs en kreditkontroll varje gång en försälj- ningsorder skapas i affärssystemet. Denna kontroll baseras på den kreditgräns och kreditrisk som är definierad för varje kund. Kreditspärrar uppkommer om förfallna kundfordringar är högre än godkänd nivå eller om kreditgränsen överskrids. För att upphäva en kreditspärr krävs vederbörligt godkännande. Remburser används som en metod för att säkra betalningar från kunder verksamma i nya marknader, särskilt på sådana marknader där det råder instabila politiska och/eller ekonomiska förhållanden. Genom att banker bekräftar remburserna begränsar Bolaget den politiska och kommersiella kreditriskexponeringen. Nedskrivning av kundfordringar och kontraktstillgångar Kundfordringar och kontraktstillgångar utvärderas under en gemensam modell med avseende på nedskrivningsbehov. Koncernen har dragit slutsatsen att kreditrisk i stora drag är beroende av både risk i landet där kunden har sitt säte (med andra ord möjlighet att göra betalningar över nationsgräns) liksom kundens betalningshistorik. Förväntade kreditförluster beräknas med hjälp av en matris för avsättningar, vilken specificerar en fast procentsats, vilken är beroende av antalet dagar efter förfall och landriskbedömning. Värdering av landriskbedömning är beroende av de bedömningar som används av alla exportkreditinstitut inom OECD. De procentsatser som definieras i ned- skrivningsmatrisen är baserade på historiska förlustmönster för gruppering av kunder. Dessa procentsatser justeras för aktuella förutsättningar liksom ledningens förväntningar om förändringar rörande politiska risker och framtida betalningsmönster. Nedskrivningsprocentsatserna är högre för högriskländer jämfört med lågriskländer och också högre för belopp som fortsätter att vara obetalda för längre tidsperioder. Koncernen har utvärderat de senaste globala ekonomiska förhållandena på modellen för förväntade kreditförluster för kundfordringar och uppdaterat reserveringsmatrisen på lämpligt sätt. Kundfordringar och kontraktstillgångar, netto efter reserver, uppgick till SEK 50 214 (58 256) miljoner per den 31 december 2023. Reserver för osäkra kundfordringar och kontraktstillgångar uppgick per 31 december 2023 till SEK 2 585 (2 492) miljoner. Förfallna kundfordringar som är äldre än 360 dagar har ökat vilket resulterat i högre reserver i procent av bruttoexpone- ringen vid årsslutet. Koncernens nedskrivningar har historiskt varit låga. Under året skrevs SEK 35 (70) miljoner av med anledning av att koncernen inte hade någon rimlig förväntan att få betalt. Rörelser avseende reserver för osäkra kundfordringar och kontraktstillgångar 2023 2022 Ingående balans 2 492 2 398 Poster avseende förvärvade bolag –16 90 Ökning 268 40 Nedskrivningar –35 –70 Omräkningsdifferens –124 34 Utgående balans 2 585 2 492 Fördelningen av kundfordringar och kontraktstillgångar följer fördelningen väl av koncernens omsättning, se not B1 ”Segmentsinformation”. De tio största kunderna representerar 47 % (45 %) av de totala kundfordringarna och kontraktstillgångarna under 2023. Åldersanalys av bruttovärde av kundfordringar och kontraktstillgångar per riskkategori Dagar efter förfall 2023 Ej förfallet 1–90 91–180 181–360 >360 Totalt Låg landrisk 27 431 2 434 445 137 320 30 767 Medium landrisk 14 369 826 227 224 605 16 251 Hög landrisk 3 364 512 186 197 1 522 5 781 Totalt 45 164 3 772 858 558 2 447 52 799 Dagar efter förfall 2022 Ej förfallet 1–90 91–180 181–360 >360 Totalt Låg landrisk 32 015 2 090 165 103 328 34 701 Medium landrisk 17 731 1 614 150 134 585 20 214 Hög landrisk 3 304 610 384 295 1 240 5 833 Totalt 53 050 4 314 699 532 2 153 60 748 Kreditrisk avseende kundﬁnansiering Samtliga större åtaganden avseende kundkrediter görs endast efter godkännande enligt styrelsens arbetsordning och gällande beslutsordning för kreditbeslut. En kreditriskvärdering görs för varje enskild kundkredit i syfte att fastställa en kreditvärdering (för politisk och kommersiell risk) innan beslut fattas om att godkänna ett nytt kundfinansieringsåtagande. Kreditriskanalysen genomförs med hjälp av en värderingsmodell där den politiska kreditrisknivån är identisk med den som tillämpas av exportkreditinstituten inom OECD. Den kommersiella kreditrisken värderas genom att analysera ett stort antal parametrar, vilka kan antas ha en påverkan på den framtida kommersiella kreditriskexponeringen. Den använda modellen för att fastställa en kreditvärdering genererar en intern prissättning av risk, uttryckt som en riskmarginal per annum över basräntan. Den referensprissättning för politisk och kommersiell risk som modellen är baserad på verifieras regelbundet med hjälp av information från exportkreditinstituten och den gällande prissättningen i banklånemarknaden för strukturerade finan- sieringar. Målet är att den internt bestämda riskmarginalen alltid skall motsvara den faktiska bedömda risken och att denna prissättning ska ligga så nära som möjligt en aktuell marknadsprissättning. Kreditvärderingen för varje enskild kundkredit omprövas regelbundet. Per den 31 december 2023 uppgick koncernens totala utestående expone- ring avseende kundfinansiering till SEK 9 681 (7 758) miljoner. Det redovisade värdet av dessa tillgångar var per den 31 december 2023, SEK 6 917 (5 370) miljoner. Kundfinansiering arrangeras för infrastrukturprojekt på olika geo- grafiska marknader. Per den 31 december 2023 hade Bolaget totalt 65 (73) utestående kundkrediter som har arrangerats eller garanterats av Bolaget. Per den 31 december 2023 utgjorde de fem största kundkreditåtagandena, beräknat baserat på bruttoexponering, 86 % (74 %) av den totala kredit- exponeringen. Den geografiska fördelningen av bruttoexponeringen vid årets slut var enligt följande: Sydostasien, Oceanien och Indien 38 % (18 %), Mellanöstern och Afrika 22 % (30 %), Europa och Latinamerika 21 % (27 %) samt Nordamerika 19 % (24 %). Vidare hade Bolaget vid årsskiftet outnyttjade kreditåtaganden uppgående till SEK 37 019 (54 086) miljoner. Säkerheter för kundkrediter kan omfatta pantsatt utrustning, pantsättningar avseende vissa av låntagarens tillgångar och pantsättning av aktier i operativt bolag. Om tredje parts risktäckning finns tillgänglig, tas sådan normalt sett i anspråk. Med ”tredje parts risktäckning” avses att en finansiell betalningsgaranti för täckning av kreditrisken har lämnats av en bank, ett exportkreditinstitut eller ett försäkringsbolag. Alla sådana institutioner ska ha ett kreditbetyg om åtmins- tone ”investment grade”. Överföring av kreditrisk genom ett så kallat ”sub partici- pation arrangement” kan också göras med en bank, varvid hela kreditrisken och finansieringen övertas av banken för den del som banken täcker. Nedanstående tabell visar Bolagets utestående kundkrediter per den 31 december 2023 och 2022. Utestående kundﬁnansieringsexponeringar 1) 2023 2022 Verkligt värde av kundﬁnansieringskrediter 6 917 5 370 Finansiella garantier för tredje part 4 6 Upplupen ränta 7 8 Maximala kreditrisken 6 928 5 384 Avdrag för risktäckning från tredje part –79 –298 Bolagets riskexponering med avdrag för risktäckning från tredje part 6 849 5 086 1) Tabellen visar den maximala kreditrisken. Not F1, forts. Finansiell rapport 2023 64 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Bedömning av verkligt värde för kundﬁnansieringsfordringar Kundfinansieringskrediter redovisas till sitt verkliga värde och klassificeras enligt nivå 3 i hierarkin för att fastställa detta värde. Kundfinansieringsenheten på Ericsson Credit AB som rapporterar till ”Head of Group Treasury and Customer Finance” har etablerat en process för bedömning av verkligt värde. Den kvartalsvisa kreditbedömningen använder en intern modell för att fast- ställa kommersiell rating för varje kredit samt för att beräkna verkligt värde. Modellen är baserad på extern kreditvärdering, politisk risk, landrisk och bank- ernas prissättning. Regelbunden uppföljning av kundens betalningshistorik är också en del av den interna bedömningen. Nettoeffekten av gjorda omvärde- ringar (valutakurseffekten exkluderad) påverkade resultaträkningen negativt med SEK 209 miljoner under 2023 (negativ påverkan om 15 miljoner) varav en negativ påverkan om SEK 209 miljoner relaterar till krediter som innehas per den 31 december 2023 (negativ påverkan om 17 miljoner). Omvärderingarna presenteras som försäljnings- och administrationskostnader. Kundﬁnansiering avstämning av verkligt värde 2023 2022 Ingående balans 5 370 3 287 Tillkomna krediter 49 583 37 295 Försäljning/Återbetalning –47 409 –35 412 Omvärdering/amortering av räntesubvention –467 –151 Omräkningsdifferens –160 351 Utgående balans 6 917 5 370 varav långfristig 1 347 415 På grund av utbyggnaden av 5G har efterfrågan på kundfinansieringslösningar fortsatt öka i betydande omfattning. Den största delen av sådan finansiering har blivit överförd till banker. Finansiell kreditrisk Finansiella instrument medför en risk att motparten inte har möjlighet att fullgöra sina betalningsåtaganden. Denna exponering uppstår vid investeringar i kassa, likvida medel, räntebärande placeringar och i samband med derivat- positioner med ett positivt orealiserat resultat mot banker och andra motparter. Koncernen minskar dessa risker genom att placera likviditet främst i värdepapper som statsskuldväxlar, statsobligationer, företagscertifikat och säkerställda bostadsobligationer (se nedan avsnittet Likviditetsrisk). Separata kreditlimiter har tilldelats varje motpart för att minska riskkoncentrationen. Alla derivattransaktioner omfattas av ISDA kvittningsavtal för att begränsa kreditrisken. För ”cross currency derivat” har ett Credit Support Annex (CSA) till ISDA tecknats för att ytterligare reducera kreditrisken genom att veckovis byta kontanta säkerheter i förhållande till marknadsvärde. Koncernen har också flyttat några derivatexponeringar till ”clearing” motparter med dagliga regleringar av marginaler. Per den 31 december 2023 var kreditrisken i avistainstrument lika stor som instrumentens bokförda värde. De förväntade kreditförlusterna på likvida medel och räntebärande placeringar klassificerade som upplupet anskaffnings- värde var inte materiella. Kreditexponeringen i derivatinstrument uppgick till SEK 0,4 (0,8) miljarder. Likviditetsrisk Bolaget minimerar likviditetsrisken genom att bibehålla en tillräcklig kassa, centraliserad kassaförvaltning, placeringar i mycket likvida räntebärande instrument och genom att ha tillräckliga bindande kreditlöften för att täcka potentiella finansieringsbehov. För information om avtalsenliga åtaganden, analyserade per avtalsenlig löptid, se not D4 ”Kontraktsenliga åtaganden”. Den nuvarande kassan anses vara tillräcklig för att täcka alla kortfristiga likviditets- behov. Det kortsiktiga åtagandet av skulder under de kommande 12 månaderna är tillräckligt täckt av kassa och andra räntebärande tillgångar vid årets slut. Löpande inbetalningar från kunder förväntas uppfylla operativa krav inklusive leverantörsskulder och andra köpåtaganden. Åtaganden för ny kundfinansiering förväntas inte ha negativ kortsiktig effekt på kundinbetalningar då majoriteten säljs inom en kort period. Där så krävs förväntar sig Bolaget att kortfristiga låne- faciliteter nyttjas eller förnyas för att möta likviditetsbehoven. Kassa, likvida medel , räntebärande placeringar och derivattillgångar Rating 3–12 2023 eller likn. <3 mån mån 1–5 år >5 år Totalt Totalt bank 33 298 181 — — 33 479 Andra ﬁnansiella institut 548 — — — 548 Typ av emmitent/ motpart: Stater AA/AAA 789 490 1 254 — 2 533 Företag A2/P2 1 510 296 — — 1 806 Bostadsinstitut AAA 1 995 5 668 8 676 — 16 339 Derivat 445 749 622 35 1 851 38 585 7 384 10 552 35 56 556 Rating 3–12 2022 eller likn. <3 mån mån 1–5 år >5 år Totalt Totalt bank 38 485 166 7 – 38 658 Andra ﬁnansiella institut 604 – – – 604 Typ av emmitent/ motpart: Stater AA/AAA 915 3 950 277 – 5 142 Företag A2/P2 1 283 – – – 1 283 Bostadsinstitut AAA – 1 682 8 880 – 10 562 Derivat 323 385 277 136 1 121 41 610 6 183 9 441 136 57 370 Reﬁnansieringsrisk Reﬁnansieringsrisken är risken att Bolaget inte kan reﬁnansiera sina utestå- ende skulder till acceptabla villkor, eller överhuvudtaget, vid en given tidpunkt. Bolaget minskar denna risk genom att diversiﬁera sina ﬁnansieringskällor via en mix av obligationslån, bilaterala lån och privata placeringar, med en jämn och spridd förfallostruktur. Finansieringsstrategin är ﬂexibel och möjliggör förﬁnan- siering av lån före förfall samt upplåning i olika valutor. Den genomsnittliga löp- tiden för långfristiga skulder var 3,7 år (3,8 år) per 31 december 2023. Utöver de långfristiga finansieringsprogrammen har Bolaget även ett företagscertifi- katprogram samt en rullande likviditetskreditfacilitet för kortfristig upplåning. Finansieringsprogram 1) Belopp Utnyttjat Outnyttjat Obligationslåneprogram EMTN (USD miljoner) 5 000 2 842 2 158 SEC registrerat program (USD miljoner)  ) – – – Företagscertiﬁkatprogram (SEK miljoner) 10 000 2 014 7 986 1) Innehåller inga särskilda lånevillkor med krav på speciﬁka ﬁnansiella nyckeltal. 2) Programbeloppet obestämt. I november 2023 utfärdade koncernen ett nytt obligationslån om EUR 500 miljoner med förfall 2028 under European Medium Term Note programmet (EMTN) och det Gröna ramverket för finansiering. Under året upprättade Bolaget också en ny rullande kreditfacilitet på USD 1,0 miljarder, varav USD 0,4 miljarder utnyttjades vid årsslutet, samt ökade upplåningen under under företagscertifikatprogrammet med SEK 2,0 miljarder. Därutöver undertecknade Bolaget två 7-åriga låneavtal, ett med Europeiska Investeringsbanken på USD 273 miljoner och ett med Nordiska Investeringsbanken på USD 107 miljoner. Bindande kreditlöften Belopp Utnyttjat Outnyttjat Kreditfacilitet i ﬂera valutor (USD miljoner) 2 000 – 2 000 Rullande likviditetskreditfacilitet (USD miljoner) 1 000 400 600 I september 2023 utnyttjade Bolaget den andra och sista ettårsförlängnings- optionen på sin rullande kreditfacilitet på USD 2 miljarder kopplad till Ericssons hållbarhetsmål. Facilitetens ränta är inte kopplad till Ericssons kreditbetyg eller några finansiella kovenanter men är däremot kopplad till två av Ericssons långsiktiga hållbarhetsmål. Koncernens ﬁnansiella instrument värderade till verkligt värde Koncernens finansiella instrument redovisade till verkligt värde möter generellt kraven för nivå 1 värdering eftersom de baseras på noterade priser i aktiva marknader för identiska tillgångar. För vissa av koncernens finansiella Not F1, forts. Finansiell rapport 2023 65 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter tillgångar och skulder, särskilt derivat, är inte noterade priser tillgängliga och verkliga värden kalkyleras med användande av marknadsantaganden såsom noteringar för räntesatser och valutakurser. För finansiella skulder designerade till verkligt värde reflekterar det bokförda värdet också effekten i egna ”credit spreads” antingen till noterade priser eller noterade priser på ”Credit Default Swap” för ”Investment Grade” företag. Värderingshierarki – Noterade marknadspriser – nivå 1 Tillgångar och skulder klassificeras som nivå 1 om deras värde är observerbart på en aktiv marknad. Sådana instrument värderas med referens till ojusterade noterade priser för identiska tillgångar eller skulder i aktiva marknader där det noterade priset är tillgängligt, och där priset representerar aktuella och normalt förekommande marknadstransaktioner. – Värderingsteknik användande observerbara ingångsvärden – nivå 2 Skulder och tillgångar klassificerade som nivå 2 har värderats genom att använda modeller vars ingångsvärden är observerbara antingen direkt eller indirekt. Värderingar baserade på observerbara ingångsvärden inkluderar likvida medel (till exempel diskonteringsinstrument, kortfristiga insättningar) och räntederivat som använder räntesatsavkastningskurvor. Andra ingångs- värden inkluderar “credit spreads” och valutaterminskurser. Ingångsvärden för basräntor är noterade fixingräntor, ränteswappar och IBOR räntor. Valutaderivat är värderade genom att använda observerbara terminskurser, diskonterade med avkastningskurvor. Värdering av utländska valutaoptioner görs med användande av Black-Scholes formeln. Värdet av kreditrisker i deri- vatkontrakt följs upp regelbundet. Värderingsjusteringar av derivattillgångar och derivatskulder kalkyleras baserat på utestående marknadsvärden och sannolikhet för betalningsinställelse från kreditswappar (CDS) och om effekt av värdering är väsentlig skall den inkluderas i det verkliga värdet på derivaten. – Värderingsteknik användande icke-observerbara ingångsvärden – nivå 3 Skulder och tillgångar klassificeras som nivå 3 om deras värdering inne- fattar väsentliga ingångsvärden som inte är baserade på observerbara marknadsvärden (inte observerbara ingångsvärden). Förutom kundfordringar och kundfinansieringsfordringar används i huvudsak värderingstekniken för investeringar i aktier och andra andelar där ingångsvärden anses vara observer- bara om de kan vara direkt observerbara från transaktioner i en aktiv marknad, eller om det finns övertygande externa uppgifter som påvisar ett exekverbart pris för att avveckla investeringen. Med en marknadsmässig syn på värdering, fastställs icke-observerbara ingångsvärden generellt genom att kopplas till observerbara ingångsvärden, historiska noteringar eller andra analystekniker. Avstämning av övriga ﬁnansiella tillgångar värderade till verkligt värde nivå 3 Investeringar i aktier och andelar Ingående balans 1 986 Anskaffningar 206 Försäljningar –2 Vinster och förluster 1) –186 Omräkningsdifferens –2 Utgående balans 2 002 1) Tabellen visar nettoresultat rapporterat som övriga rörelseintäkter/kostnader, varav SEK 186 miljoner avser orealiserade förluster avseende nivå 3 tillgångar som hölls vid årets slut. Finansiella instrument värderade till upplupet anskaffningsvärde Finansiella instrument, till exempel likvida medel, räntebärande placeringar, upplåning och leverantörsskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde som anses motsvara verkligt värde. Om ett marknadspris inte finns tillgängligt och den ränteexponering och kreditspreadar som påverkar värdet är obetydliga, anses det redovisade värdet utgöra en rimlig uppskattning av det verkliga värdet. Från 1 januari 2023 hanteras likviditetsportföljer i vissa dotterbolag till verk- ligt värde, därför omklassificeras placeringar (likvida medel) i dessa portföljer till verkligt värde (tidigare klassificerade som upplupet anskaffningsvärde). Det verkliga värdet av tillgångarna som omklassificeras från upplupet anskaff- ningsvärde till verkligt värde uppgår till SEK 2,9 miljarder. Resultateffekten är en intäkt om SEK 2 miljoner. Finansiella instrument 2023 2022 Upplupet Hierarkinivå för verkligt värde Upplupet Hierarkinivå för verkligt värde anskaff- Verkligt anskaff- Verkligt SEK miljarder ningsvärde värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 ningsvärde värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Kundﬁnansiering – 6,9 – – 6,9 – 5,4 – – 5,4 Räntebärande placeringar – 19,1 18,6 0,5 – – 17,5 17,5 – – Likvida medel 1) – 17,5 0,8 16,7 – – 15,7 – 15,7 – Övriga ﬁnansiella tillgångar – 2,1 0.1 – 2,0 – 2,1 0,1 – 2,0 Övriga kortfristiga tillgångar – 1,9 – 1,9 – – 1,1 – 1,1 – Tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (OCI) Kundfordringar – 42,2 – – 42,2 – 48,4 – – 48,4 Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Räntebärande placeringar 0,4 – – – – 0,4 – – – – Likvida medel 1) – – – – – 2,9 – – – – Övriga ﬁnansiella tillgångar 0,6 – – – – 0,6 – – – – Finansiella tillgångar 1,0 89,7 3,9 90,2 Finansiella skulder värderade till verkligt värde Moderbolagets upplåning – –38,0 –23,7 –14,3 – – –29,6 –16,7 –12,9 – Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet Övriga kortfristiga skulder – –1,8 – –1,8 – – –2,6 – –2,6 – Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Leverantörsskulder –27,8 – – – – –38,4 – – – – Upplåning –8,9 – – – – –3,3 – – – – Finansiella skulder –36,7 –39,8 –41,7 –32,2 1) Kassa och likvida medel uppgår till SEK 35,2 (38,3) miljarder varav SEK 17,5 (18,6) miljarder avser likvida medel som presenteras i ovanstående tabell. Not F1, forts. Finansiell rapport 2023 66 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Marknadsprisrisk avseende egna aktier och andra noterade ﬁnansiella instrument Genom aktiebaserade ersättningar till anställda och till styrelsen är Bolaget exponerat mot utvecklingen av sin egen aktiekurs. Vissa av planerna är aktiereglerade och vissa är kontantreglerade, vilket ges ytterligare upplys- ningar om i not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”, i not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare” och i not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”. Aktierelaterade program för anställda Åtagandet att leverera aktier i enlighet med det långsiktiga rörliga ersättnings- programmet (LTV) till koncernledningen (Executive Team) säkras genom eget innehav av B-aktier. Kassaflödesexponeringen hanteras genom eget innehav av B-aktier, som kommer att säljas för att skapa finansiering och även täcka betalningar hänförliga till sociala avgifter, när aktier tilldelas deltagarna efter utgången av deras intjänandeperiod. Kontantreglerade planer för anställda och styrelsen Rörande syntetiska aktieprogram (kontantreglerat program såsom definierat i IFRS 2) till styrelseledamöter och kontantreglerade planer till anställda är Bolaget exponerat för risk i relation till sin egen aktiekurs, både avseende kom- pensationskostnader och sociala avgifter. Skyldigheten att betala ersättningar till styrelsen och anställda enligt syntetiska aktiebaserade ersättningar täcks av en avsättning i balansräkningen. För vidare information om LTV, de kon- tantreglerade planerna till de anställda och syntetiska aktiebaserade ersätt- ningar till styrelsen, se not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare” och not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”. F2 Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter och kostnader 2023 2022 2021 Avtalsenlig ränta på ﬁnansiella tillgångar 1 897 717 360 Varav på ﬁnansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde 403 251 148 Omvärdering vinster/förluster på ﬁnansiella tillgångar, netto 64 –146 10 Övriga ﬁnansiella intäkter 184 207 321 Finansiella intäkter 2 145 778 691 Avtalsenlig ränta på ﬁnansiella skulder –2 282 –972 –525 Varav på ﬁnansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde –501 –128 –41 Omvärdering vinster/förluster på ﬁnansiella skulder, netto –134 379 67 Räntekostnader avseende leasingskulder –464 – 464 –426 Räntenetto på pensionsskulder –517 –361 –262 Övriga ﬁnansiella kostnader –721 –512 –528 Finansiella kostnader –4 118 –1 930 –1 674 Valutaeffekter vinster/förluster, netto –1 020 –1 259 –1 547 Finansiella intäkter och kostnader, netto –2 993 –2 411 –2 530 Nettovinst/-förlust på ﬁnansiella instrument enligt nedan inkluderar vinster/förluster på valutaeffekter: Finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1) 885 –2 552 –534 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen –1 100 2 847 404 1) Exklusive nettoförlust från omvärdering av kundﬁnansieringsfordringar om SEK 209 miljoner (nettoförlust SEK 15 miljoner 2022 och nettovinst SEK 350 miljoner 2021), rapporterade som försäljnings- och admi- nistrationskostnader, samt nettoförlust från omvärdering av investeringar i aktier och andelar om SEK 186 miljoner (nettoförlust SEK 205 miljoner 2022 och nettovinst SEK 784 miljoner 2021), rapporterade som Övriga rörelseintäkter/kostnader. F3 Finansiella tillgångar, långfristiga Finansiella tillgångar, långfristiga 2023 2022 Övriga investe- Långfristiga Övriga långfris- Övriga investe- Långfristiga Övriga långfris- ringar i aktier räntebärande tiga ﬁnansiella ringar i aktier och räntebärande tiga ﬁnansiella och andelar placeringar tillgångar 1) andelar placeringar tillgångar 1) Ingående balans 2 074 9 164 6 839 2 258 30 626 6 217 Investering 206 12 887 1 899 218 13 583 1 249 Avyttring/amortering/minskning –2 –4 127 –816 –205 –29 523 –481 Avskrivningar – – –457 – – –288 Förändring av värdet på fonderade pensionsplaner 2) – – –1 033 – – 244 Omvärdering –185 269 – –205 262 85 Omklassiﬁcering – –8 262 –65 – –5 784 –542 Omräkningsdifferens –2 – –17 8 – 355 Utgående balans 2 091 9 931 6 350 2 074 9 164 6 839 1) Inkluderar poster såsom överskottstillgångar för pensioner, skattekreditfordringar, uppskjutna försäljningskommissioner och lån till intresseföretag. 2) Det här beloppet inkluderar tillgångsbegränsningen. För ytterligare information, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”. Not F1, forts. Finansiell rapport 2023 67 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter F4 Räntebärande skulder Bolagets utestående räntebärande skulder uppgick till SEK 46,9 (32,9) miljarder per den 31 december 2023. Räntebärande skulder (exklusive leasingåtaganden) 2023 2022 Kortfristig upplåning Kortfristig del av långfristig upplåning 8 995 2 865 Övrig kortfristig upplåning 8 660 3 119 Total kortfristig upplåning 17 655 5 984 Långfristig upplåning Certiﬁkat och obligationslån 29 071 26 752 Övrig långfristig upplåning 147 194 Total långfristig upplåning 29 218 26 946 Totala räntebärande skulder 46 873 32 930 Avstämning av skulder hänförliga till ﬁnansiella aktiviteter (inklusive leasingåtaganden) 2023 2022 Ingående balans 42 234 41 134 Kassaﬂöde Upptagande av lån 19 728 10 755 Återbetalning av lån –7 884 –16 029 Övriga ﬁnansieringsaktiviteter 1 101 315 Leasingbetalningar –2 857 –2 593 Icke kassapåverkande förändringar Effekt av omräkningsdifferenser –930 4 762 Förändring av verkligt värde vid förändring i kreditrisk 667 –1 030 Övriga förändringar av verkligt värde 1 131 –2 888 Nya leasingkontrakt 1 547 1 986 Poster avseende förvärvade bolag 2 6 876 Övriga icke kassapåverkande förändringar –411 –1 054 Utgående balans 54 328 42 234 Obligationslån, bilaterala lån, syndikerade lån och företagscertiﬁkat i Moderbolaget Ackumulerade Förändringar av förändringar verkligt värde pga i verkligt värde förändringar i pga förändringar Bokfört värde kreditrisk i kreditrisk Bokfört värde Mission–förfall Nominellt Kupong Valuta Förfallodatum 2023 2023 2023 2022 Obligationslån 2017–2024 500 1,875 % EUR 1 mars 2024 5 523 –33 13 5 392 2017–2025 1) 150 2,741 % USD 22 dec 2025 1 416 –3 27 1 422 2020–2030 1) 200 3,020 % USD 30 dec 2030 1 736 69 87 1 682 2021–2029 500 1,000 % EUR 26 maj 2029 4 701 160 –152 4 196 2022–2027 750 1,125 % EUR 8 feb 2027 7 714 205 –2 7 119 2023–2028 500 5,375 % EUR 29 maj 2028 5 798 141 141 – Totala obligationslån 26 888 539 114 19 811 Bilaterala lån och syndikerade lån 2017–2023 2) 220 USD 15 juni 2023 – –6 – 2 292 2019–2024 3) 281 USD 31 juli 2024 2 829 7 11 2 925 2019–2025 2) 150 USD 18 dec 2025 1 509 9 8 1 555 2021–2028 3) 305 USD 21 juni 2028 2 976 107 –76 2 981 2023–2030 2) 107 USD 16 dec 2030 1 097 29 29 – 2023–2030 3) 273 USD 18 dec 2030 2 718 –18 –18 – 2023–2024 4) 200 USD 30 aug 2024 2 002 – – – 2023–2024 4) 200 USD 29 feb 2024 2 002 – – – Totala bilaterala och syndikerade lån 15 133 128 –46 9 753 Företagscertiﬁkat 2023–2024 4),5) 2 030 SEK feb – mar 2024 2 014 – – – Totala företagscertiﬁkat 2 014 – – – 1) Privat placering, Svensk Exportkredit (SEK). 2) Nordiska Investeringsbanken (NIB), FoU projektﬁnansiering. 3) Europeiska Investeringsbanken (EIB), FoU projektﬁnansiering. 4) Kortfristig upplåning värderas till upplupet anskaffningsvärde . 5) Företagscertiﬁkat med en viktad genomsnittlig ränta om 4,633 %. För att säkerställa långsiktig upplåning använder koncernen obligationslån, bilaterala forsknings- och utvecklingslån samt privata placeringar. Alla utestå- ende obligationslån emitteras av Moderbolaget inom ramen för dess obliga- tionsprogram (Euro Medium Term Note program, EMTN). Obligationer emit- terade till fast ränta ändras normalt till rörlig ränta med hjälp av ränteswappar, i enlighet med ”Asset and liability management” mandatet som beskrivs i not F1 ”Finansiell riskhantering”. Utöver de långfristiga finansieringsprogrammen har Bolaget även ett företagscertifikatprogram samt en rullande likviditets- kreditfacilitet för att effektivt hantera likviditetsbehov, vidare beskrivet i not F1 ”Refinansieringsrisk”. Den totala vägda genomsnittsräntan för den långsiktiga upplåningen var under året 5,15 % (2,45 %). Den globala ekonomin möter fortsatta utmaningar på grund av geopolitisk osäkerhet och hotet om avmattning som påverkar alla de stora ekonomierna. Centralbankerna runt om i världen har höjt räntorna som svar på inflationen. En högre nivå på korta räntor innebär högre räntekostnader även på långfristig upplåning då de fasta kupongerna normalt är ändrade till rörlig ränta. Då all långfristig upplåning är denominerad i antingen USD eller EUR så ökar ränte- betalningar och lånekostnad i SEK jämfört med tidigare år. Finansiell rapport 2023 68 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Sektion G – Personalrelaterat G1 Ersättning efter avslutad anställning Ericsson ger ett visst finansiellt stöd till ett flertal pensionsplaner för ersätt- ningar efter avslutad anställning i koncernen, vilket följer marknadspraxis i varje enskilt land. Bolaget har uppdaterat de antaganden som används för att värdera den förmånsbaserade pensionsskulden baserat på de senaste marknadsförhål- landena. Förändringar i finansiella antaganden resulterade i aktuariella nettovinster på förmånsbestämda förpliktelser på 0,9 miljarder kronor, även om detta till stor del motverkades av demografiska antaganden och erfarenhetsantaganden. Planer i Sverige I Sverige finns såväl förmånsbaserade som premiebestämda planer baserade på kollektivavtal mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden. – Förmånsbaserad pensionsplan, ITP2 (tjänstepensionsplan för löne- anställda i tillverkningsindustri och handel), kompletterad med en premie- bestämd plan ITPK (tilläggsplan till tjänstepensionsplanen). Denna är en slutlönebaserad pensionsplan. – Premiebaserad tjänstepensionsplan, ITP1, gäller för anställda födda 1979 eller senare. – Premiebaserad pensionsplan ITP1 eller alternativ ITP, för anställda med inkomst överstigande 10 inkomstbasbelopp och som har valt att träda ut ur ITP2. Villkoren är fastställda av koncernen och godkända av varje anställd som har valt att delta. Koncernen har merparten av de svenska pensionsåtagandena i förmåns- baserade pensionsplaner, vilket enligt IAS 19 är fonderade till 59 % (57 %) i Ericssons pensionsstiftelse (en svensk pensionsstiftelse). Dessa skulder, om värderade enligt annan metod och antaganden fastställd av svenska PRI Pensionsgaranti, finansieras till mer än 100 % av tillgångarna i Ericssons pen- sionsstiftelse. Det finns inga fonderingskrav för pensionsåtaganden i Sverige. Invaliditets- och efterlevandepensionsdelen av ITP-planen är försäkrad i Alecta, se avsnitt om Förmånsbestämda planer som omfattas av flera arbetsgivare. Koncernen betalar ut förmånerna direkt till pensionärerna allteftersom de förfaller. Ansvaret för styrningen av planerna och plantillgångarna åligger koncernen och pensionsstiftelsen. Den svenska pensionsstiftelsen styrs på basis av en kapitalbevaringsstrategi och riskexponeringen anpassas till detta. Traditionella tillgångs- och skuldmatchningsstudier genomförs regelbundet som underlag för placering inom olika tillgångsklasser. Planerna är exponerade för olika risker, exempelvis skulle ett plötsligt fall i obligationsavkastningar kunna leda till en ökning av pensionsåtagandet. Plötslig instabilitet på finansmarknaderna kan också leda till en nedgång i verkligt värde i förvaltningstillgångar i pensionsstiftelsen som delvis är exponerade mot aktiemarknaderna, vilket till viss del kan komma att uppvägas av stigande värden på räntebärande tillgångar. Svenska pensionsplaner är kopplade till inflation, och högre inflation leder med största sannolikhet till ökade åtaganden. Förmånsbestämd plan som omfattar ﬂera arbetsgivare Liksom tidigare, har koncernen tryggat invaliditets- och efterlevandepension inom ramen för ITP-planen via försäkring hos försäkringsbolaget Alecta. Trots att denna del av planen är klassificerad som en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare är det inte möjligt att få tillräcklig information från Alecta för att kunna redovisa denna som en förmånsbestämd plan, vilket även gäller för de flesta övriga upplupna pensionsförmåner som ackumulerats hos Alecta då uppgifter om fördelning av förmånstillväxt mellan arbetsgivare saknas. Det fulla förmånsbeloppet redovisas i stället hos den senaste arbets- givaren. Alecta kan inte beräkna tillgångar och försäkringsreserv per respektive arbetsgivare, vilket medför att åtagandena redovisas som premiebestämda åtaganden. Alecta kapitaliseras på kollektiv basis, vilket utgör en buffert för försäkrings- åtagandena som skydd för fluktuationer i avkastning på tillgångar och för säkringstekniska risker. Alecta insamlingsfinansieringsgrad sträcker sig mellan 125 % till 175 % och återspeglar marknadsvärdet av Alectas tillgångar som en procent av åtagandet till försäkringstagarna (både garanterat och icke-garan- terat), beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden som skiljer sig från föreskrifterna i IAS 19. Alectas kapitaltäckning uppgick till 158 % (172 %) per den 31 december 2023. Koncernens andel av Alectas premiereserv uppgick till 0,4 %, och den totala andelen av aktiva medlemmar i Alecta är 2,1 %. Premier till planen för 2024 uppskattas till SEK 95 miljoner. Eventualförpliktelser / Ställda säkerheter Eventualförpliktelser inkluderar Bolagets ömsesidiga åtagande med kredit- försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti i Sverige. Detta ömsesidiga åtagande kan endast ianspråktas om PRI Pensionsgaranti konsumerat alla sina tillgångar och uppgår till maximalt 2 % av koncernens pensionsåtaganden i Sverige. Bolaget har pantförskrivit företagsinteckningar om SEK 7,4 miljarder till PRI Pensionsgaranti. PRI mäter kontinuerligt Bolagets kreditrisk enligt kreditförsäkringsvillkoren. Planer i USA Koncernen hanterar både premiebaserade och förmånsbaserade pensions- planer i USA, vilka är en kombination av slutlönebaserade och avgiftsbase- rade planer. De slutlönebaserade planerna erbjuder pensionsförmåner till medlemmar på en garanterad livslång nivå. Förmånsnivån är beroende av tjänstgöringstid och lön under de sista tjänstgöringsåren fram till pensionering. Vanligen räknas pensioner inte upp med inflation när utbetalningstiden inletts. Den andra typen av plan är en förmånsbaserad pensionsplan som är avgiftsbaserad och erbjuder förmåner ur ett ”kontosystem”. Saldot gottgörs månadsvis med ränta och kapitaltillskott som beräknas på basis av aktuell lön och tjänstgöringstidens längd. Merparten av pensionsutbetalningarna hanteras med medel ur pensions- stiftelserna, men det finns ofonderade planer där koncernen fullgör utbetalning i den takt åtagandena förfaller. I USA är koncernens målsättning att åtmins- tone uppnå, eller överskrida, den kapitaliseringsnivå som myndighetsreglering föreskriver. Den amerikanska pensionsplanen hade vid utgången av räken- skapsåret 2023 en fondering större än minimikravet. Plantillgångar placerade i stiftelser styrs av lokala föreskrifter och praxis, med beaktande av karaktären på relationen mellan koncernen och styrelse- ledamöterna i stiftelsen (eller motsvarande) och dennas sammansättning. Ansvaret för styrning av planerna, inklusive investeringsbeslut och kapital- tillskottsplanering, åligger Plan Administrative Committee (PAC). PAC är sammansatt av representanter från koncernen. Koncernens planer är exponerade för olika risker hänförliga till pensions- planer, exempelvis skulle ett plötsligt värdefall i obligationsavkastningar leda till ökade pensionsåtaganden. En plötslig instabilitet på finansmarknaderna kan också leda till nedgång i verkligt värde i pensionstillgångarna i stiftelsen. Pensionsförmåner i USA är inte kopplade till inflation, men högre inflation utgör en risk för ökade slutlöner vilka används för beräkning av förmånerna som skall utgå till aktiva anställda. Det finns även en risk att utbetalnings- perioden blir längre än vad som bedömts i antagandena för livslängd. Planer i Storbritannien Koncernen använder både förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer i Storbritannien. Samtliga av de förmånsbestämda planerna i Storbritannien är stängda för framtida pensionsavsättningar. De förmånsbestämda planerna tillhandahåller förmåner i form av en garan- terad nivå för pensioner på livstid. Nivån på de förmåner som tillhandahålls är definierad i stiftelsens policies och regler och är beroende av anställningstid och lön. Pensionsbelopp att utbetala uppdateras generellt i linje med Storbritanniens prisindex för handel, där hänsyn också tas till tak definierade i reglerna. Planens tillgångar är placerade i stiftelser och är investerade i ett antal olika typer av tillgångar. Planerna styrs av lokala regler och ansvaret för styrning av planerna ligger på ledamöterna i stiftelsens styrelse. Dessa ledamöter utses av koncernen och är anställda i koncernen eller pensionärer under planen. Oberoende professionella stiftelseledamöter sitter i ett antal styrelser. Finansiell rapport 2023 69 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Not G1, forts. Planerna är fortsättningsvis exponerade för ett antal risker hänförliga till förmånsbestämda planer, exempelvis minskning av avkastning på obliga- tioner eller ökning av inflation kan leda till en ökning av nuvärdet av det förmånsbestämda åtagandet. Alternativt kan skulderna öka som en följd av att utbetalningar till pensionärer sker över en längre period än den förväntade livslängden i de aktuella tabellerna för förväntad livslängd. En plötslig insta- bilitet i de finansiella marknaderna skulle också kunna leda till en minskning av det verkliga värdet för plantillgångarna. Koncernens och stiftelsernas målsättning är att reducera planens exponering för dessa huvudsakliga risker över tiden. Andra pensionsplaner Koncernen har även planer i andra länder, varav de största är i Brasilien, Indien och Irland. De brasilianska planerna är helt fonderade, med ett nettoöverskott. Pensionsplanen på Irland är slutlönebaserad och delvis fonderad. Planerna förvaltas av stiftelser med ledamöter som utsetts av såväl dotterbolagen som av de anställda som ingår i planerna. Stiftelserna är oberoende i relation till dotterbolagen och de styrs av landets specifika lagar. Försäkringsfonden i Indien är självförvaltad genom en registrerad undantagen stiftelse och investeringsavkastningen ska således, enligt lokal lagstiftning, vara garanterad till en minimiavkastning angiven av regeringen. Koncernen har en skyldighet att finansiera eventuella underskott på avkast- ningen av stiftelsens investeringar över de administrerade räntorna på års- basis. Dessa administrerade räntor fastställs årligen övervägande tidigare års sociala och ekonomiska faktorer. Belopp som redovisas i koncernens balansräkning Belopp som redovisas i koncernens balansräkning Sverige USA Storbritannien Övriga Totalt 2023 Förmånsbestämda förpliktelser 50 043 5 073 10 595 19 824 85 535 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 29 627 4 815 12 410 15 741 62 593 Underskott/överskott (+/–) 20 416 258 –1 815 4 083 22 942 Planer med nettoöverskott, exklusive tillgångsbegränsningen 1) – 255 1 889 1 143 3 287 Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning 2) 20 416 513 74 5 226 26 229 2022 Förmånsbestämda förpliktelser 50 441 5 365 9 866 18 019 83 691 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 28 521 5 111 11 999 14 849 60 480 Underskott/överskott (+/–) 21 920 254 –2 133 3 170 23 211 Planer med nettoöverskott, exklusive tillgångsbegränsningen 1) – 298 2 137 1 715 4 150 Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning 2) 21 920 552 4 4 885 27 361 1) Planer med ett nettoöverskott, det vill säga där förvaltningstillgångar överstiger de förmånsbestämda förpliktelserna, redovisas under övriga långfristiga ﬁnansiella tillgångar, se not F3 ”Finansiella tillgångar, långfristiga.” Tillgångsbegränsningen ökade under året till SEK 755 (584) miljoner. 2) Planer med nettoskulder redovisas i balansräkningen under Ersättning efter avslutad anställning, långfristig. Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning Koncernens kostnader för ersättningar efter avslutad anställning är fördelade mellan avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer. Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer Sverige USA Storbritannien Övriga Totalt 2023 Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer 1 223 522 148 1 571 3 464 Pensionskostnader för förmånsbestämda planer 1) 2 013 67 –67 1 166 3 179 Totalt 3 236 589 81 2 737 6 643 Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner 7,8 % 2022 Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer 1 192 542 128 1 209 3 071 Pensionskostnader för förmånsbestämda planer 2 144 160 –22 1 204 3 486 Totalt 3 336 702 106 2 413 6 557 Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner 8,9 % 2021 Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer 1 199 460 138 1 084 2 881 Pensionskostnader för förmånsbestämda planer 1 920 97 –6 931 2 942 Totalt 3 119 557 132 2 015 5 823 Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner 9,3 % 1) Negativ kostnad för Storbritaniens planerna under året på grund av ränteintäkter om SEK 626 miljoner som överstiger räntekostnader om SEK 514 miljoner. Finansiell rapport 2023 70 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Förändring i förmånsbestämda förpliktelser Förändring i förmånsbestämda förpliktelser Förvaltnings- Förvaltnings- Nuvärdet av tillgångarnas Nuvärdet av tillgångarnas förpliktelsen verkliga värde Totalt förpliktelsen verkliga värde Totalt 2023 1) 2023 2023 2022 1) 2022 2022 Ingående balans 83 691 –60 480 23 211 113 543 –81 355 32 188 Poster i resultaträkningen 2) Kostnader för tjänstgöring innevarande år 2 291 – 2 291 2 772 – 2 772 Kostnader för tjänstgöring under tidigare år och vinster och förluster från regleringar 179 – 179 311 – 311 Räntekostnader/-intäkter (+/–) 2 839 –2 371 468 1 716 –1 475 241 Skatter och administrativa kostnader – 78 78 – 62 62 Övrigt 108 –7 101 43 1 44 5 417 –2 300 3 117 4 842 –1 412 3 430 Omvärderingar Avkastning på förvaltningstillgångarna exklusive belopp som ingår i räntekostnader/-intäkter – –663 –663 – 14 135 14 135 Aktuariella vinster/förluster (–/+) från förändringar av demograﬁska antaganden 267 – 267 1 118 – 1 118 Aktuariella vinster/förluster (–/+) från förändringar av ﬁnansiella antaganden –943 – –943 –29 031 – –29 031 Erfarenhetsbaserade vinster/förluster (–/+) 347 – 347 3 236 – 3 236 –329 –663 –992 –24 677 14 135 –10 542 Övriga förändringar Omräkningsdifferens –179 110 –69 3 381 –3 297 84 Avgifter och betalningar från: Arbetsgivare 3) –1 737 –594 –2 331 –1 302 –652 –1 954 Anställda som omfattas av planen 350 –342 8 334 –325 9 Utbetalningar från planerna: Utbetalda ersättningar –1 294 1 292 –2 –1 806 1 806 – Regleringar –488 488 – –10 759 10 755 –4 Övrigt 104 –104 – 135 –135 – Utgående balans 85 535 –62 593 22 942 83 691 –60 480 23 211 1) Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelsen uppgår till 16,8 (18,3) år. 2) Exklusive påverkan av tillgångsbegränsningen om SEK 62 (55) miljoner 2023. 3) Avgifter till planerna förväntas uppgå till SEK 2,3 miljarder under 2024. Värdet av förmånsbestämda förpliktelser Sverige USA Storbritannien Övriga Totalt 2023 Förmånsbestämda förpliktelser, utgående balans 50 043 5 073 10 595 19 824 85 535 varav helt eller delvis fonderade 50 043 4 560 10 595 16 702 81 900 varav ofonderade – 513 – 3 122 3 635 2022 Förmånsbestämda förpliktelser, utgående balans 50 441 5 365 9 866 18 019 83 691 varav helt eller delvis fonderade 50 441 4 812 9 866 14 417 79 536 varav ofonderade – 553 – 3 602 4 155 Not G1, forts. Finansiell rapport 2023 71 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Not G1, forts. Förvaltningstillgångar per tillgångsslag och land 1) Stor- Varav Sverige USA britannien Övriga Totalt onoterat 2) 2023 Kassa och likvida medel 271 181 681 133 1 266 22 % Aktier 7 311 361 769 1 873 10 314 27 % Räntebärande värdepapper 14 335 3 591 5 681 9 285 32 892 21 % Fastigheter 5 461 – – 544 6 005 100 % Investeringsfonder 2 016 834 2 346 1 829 7 025 69 % Försäkringsbrev som är en förvaltningstillgång – – 2 437 1 679 4 116 100 % Övrigt 233 –152 496 398 975 38 % Totalt 29 627 4 815 12 410 15 741 62 593 av vilka fastigheter utnyttjade av koncernen – – – – – av vilka värdepapper emitterade av koncernen – – – – – 2022 Kassa och likvida medel 1 151 184 449 88 1 872 6 % Aktier 6 803 419 1 113 2 791 11 126 50 % Räntebärande värdepapper 14 114 3 646 5 818 8 539 32 117 28 % Fastigheter 5 577 – 199 603 6 379 100 % Investeringsfonder 917 789 2 417 578 4 701 74 % Försäkringsbrev som är en förvaltningstillgång – – 1 872 1 717 3 589 100 % Övrigt –41 73 131 533 696 15 % Totalt 28 521 5 111 11 999 14 849 60 480 av vilka fastigheter utnyttjade av koncernen – – – – – av vilka värdepapper emitterade av koncernen – – – – – 1) Tillgångsklassen presenteras baserat på investeringens underliggande exponering. Detta inkluderar direkt investering i värdepapper eller investering genom sammanslagna fonder som investerar i en tillgångsklass. 2) Onoterat avser tillgångar klassiﬁcerade som verkligt värde nivå 2 och 3. Onoterade tillgångar består huvudsakligen av investeringar i poolade investeringsinstrument. Aktuariella antaganden Finansiella och demograﬁska aktuariella antaganden 2023 2022 Sverige USA Storbritannien Sverige USA Storbritannien Finansiella antaganden Diskonteringsränta 2,1 % 5,0 % 4,8 % 2,0 % 5,4 % 4,9 % Inﬂation 2,0 % 2,5 % 3,0 % 2,3 % 2,5 % 3,1 % Löneökningsgrad 2,5 % 4,0 % – 2,8 % 3,0 % – Demograﬁska antaganden Förväntad livslängd efter 65 års ålder 23 23 23 23 22 23 Aktuariella antaganden revideras på kvartalsbasis. Se också not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper” och not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”. Sverige Den förmånsbestämda skulden har beräknats med användning av räntorna för svenska statsskuldsobligationer. IAS 19 ”Ersättningar till anställda” föreskriver att om det inte finns en djup marknad för högkvalitativa företagsobligationer, så ska marknadsräntor för statsskuldsobligationer användas för beräkning av pensionsskuld. Per den 31 december 2023 uppgick den använda diskonte- ringsräntan i Sverige till 2,1 % (2,0 %). Om diskonteringsräntan hade baserats på bostadsobligationer skulle diskonteringsräntan ha varit 3,5 % (3,9 %) per den 31 december 2023. Om dessa diskonteringsräntor baserade på svenska bostadsobligationer hade använts för beräkning av pensionsskulden per den 31 december 2023 så hade den förmånsbestämda skulden varit approximativt SEK 12,1 (16,5) miljarder lägre. USA och Storbritannien Den förmånsbestämda pensionsskulden har beräknats på basis av avkastning från företagsobligationer av hög kvalitet, där ”hög kvalitet” har definierats som kreditbetyg AA eller bättre. Omvärderingar i Övrigt totalresultat relaterade till ersättningar efter avslutad anställning 2023 2022 Aktuariella vinster och förluster (+/–) 538 8 943 Effekt av begränsning i tillgångstaket –87 127 Svensk särskild löneskatt 454 1 599 Totalt 905 10 669 Känslighetsanalys av väsentliga aktuariella antaganden, SEK miljarder 2023 Påverkan på den förmånsbestämda förplik- Storbritan- telsen av en förändring av antaganden Sverige USA nien Finansiella antaganden Diskonteringsränta –0,5 % 5,2 0,3 0,8 Diskonteringsränta +0,5 % –4,6 –0,2 –0,7 Inﬂation –0,5 % –4,4 – –0,1 Inﬂation +0,5 % 4,9 – 0,6 Löneökningsgrad –0,5 % –1,4 – – Löneökningsgrad +0,5 % 1,5 – – Demograﬁska antaganden Längd – 1 år –2,1 –0,1 –0,3 Längd + 1 år 2,1 0,1 0,3 Finansiell rapport 2023 72 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter G2 Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare Ersättning till styrelsen Ersättning till styrelsens ledamöter Värde vid Antal Antal tidpunkten för utestående Netto- syntetiska tilldelning av tidigare förändring aktier/andel syntetiska tilldelade av värdet av Total Total Styrelse- av styrelse- aktier till- syntetiska syntetiska Kommitté- Totalt arvode ersättning ersättning SEK arvoden arvodet 4) delade 2023 4) aktier aktier 1) arvoden i kontanter 2) 2023 2022 A B C (A+B+C) Styrelseledamot Jan Carlson 4 500 000 – – 34 041 –837 475 420 000 4 920 000 4 082 525 –218 839 Jacob Wallenberg 1 140 000 – – 34 041 –837 475 185 000 1 325 000 487 525 –493 839 Börje Ekholm – – – – – – – – – Carolina Dybeck Happe 1 140 000 – – 10 003 –166 650 – – –166 650 609 182 Christy Wyatt 1 140 000 – – – – 185 000 1 325 000 1 325 000 – Eric A. Elzvik 1 140 000 – – 11 345 –279 111 495 000 1 635 000 1 355 889 983 791 Helena Stjernholm 1 140 000 – – 22 693 –558 274 185 000 1 325 000 766 726 97 535 Jon Fredrik Baksaas 1 140 000 – – 25 391 –619 545 495 000 1 635 000 1 015 455 –214 424 Jonas Synnergren 1 140 000 – – – – 470 000 1 610 000 1 610 000 – Kristin S. Rinne 1 140 000 – – 16 913 –458 693 370 000 1 510 000 1 051 307 305 308 Kurt Jofs 5) – – – 11 427 –239 336 – – –239 336 1 275 090 Nora Denzel 5) – – – 11 345 –279 111 – – –279 111 688 791 Ronnie Leten 5) – – – 63 985 –1 784 460 – – –1 784 460 2 258 226 Arbetstagarledamöter Kjell-Åke Soting 54 750 – – – – 22 200 76 950 76 950 58 500 Annika Salomonsson 6) 54 750 – – – – 14 400 69 150 69 150 28 500 Ulf Rosberg 7) 54 750 – – – – 9 000 63 750 63 750 43 500 Loredana Roslund (suppleant) 54 750 – – – – – 54 750 54 750 43 500 Frans Frejdestedt (suppleant) 8) 29 250 – – – – – 29 250 29 250 – Stefan Wänstedt (suppleant) 8) 29 250 – – – – – 29 250 29 250 – Torbjörn Nyman 9) 25 500 – – – – 11 700 37 200 37 200 66 000 Anders Ripa 10) 23 250 – – – – 6 900 30 150 30 150 55 500 Totalt 13 946 250 – – 241 184 –6 060 130 2 869 200 15 675 450 9 615 320 3) 5 586 321 1) Skillnaden mellan värdet vid tidpunkten för betalning och värdet 31 december 2022 för syntetiska aktier tilldelade 2018 (för vilka betalning erlades 2023). Skillnaden mellan värdet den 31 december 2023 och värdet den 31 december 2022 för de syntetiska aktier som tilldelades 2019, 2020, 2021 och 2022. Beräknad till aktiekursen SEK 63,11. Värdet för syntetiska aktier som tilldelades 2019, 2020, 2021 och 2022 innefattar (såsom tillämpligt) SEK 1,50, SEK 2,00, SEK 2,50 och SEK 2,70 per aktie i kompensation för utdelningar, enligt beslut vid årsstämmorna 2020, 2021, 2022 och 2023 och värdet för syntetiska aktier som tilldelades 2018 innefattar utdelningskompensation för utdelningar enligt beslut på årsstämmorna 2019, 2020, 2021 och 2022. 2) Kommittéarvode och kontant del av styrelsearvode. 3) Exklusive sociala avgifter om SEK 2 077 206. 4) Ingen av styrelseledamöterna deltog i det syntetiska aktieprogrammet under 2023. 5) Lämnade styrelsen i samband med årsstämman 29 mars 2023. 6) Utsågs till arbetstagarrepresentant i styrelsen 31 juli 2023 (tidigare suppleant till arbetstagarrepresentant i styrelsen). 7) Utsågs till arbetstagarrepresentant i styrelsen 4 juli 2023 (tidigare suppleant till arbetstagarrepresentant i styrelsen). 8) Utsågs till suppleant till arbetstagarrepresentant i styrelsen 1 september 2023. 9) Avgick som arbetstagarrepresentant i styrelsen 31 juli 2023. 10) Avgick som arbetstagarrepresentant i styrelsen 4 juli 2023. Kommentarer till tabellen – Styrelsens ordförande var berättigad till ett styrelsearvode om SEK 4 500 000. – Övriga styrelseledamöter valda av årsstämman var berättigade till ett arvode om SEK 1 140 000 vardera. – Ordföranden i Kommittén för Audit and Compliance var berättigad till ett arvode om SEK 495 000 och övriga icke anställda ledamöter i Kommittén för Audit and Compliance SEK 285 000 vardera. Ordförandena i Finanskommittén, Kompensationskommittén och Kommittén för Business Enterprise and Technology var berättigade till ett arvode om SEK 210 000 vardera och övriga icke anställda ledamöter i dessa kommittéer var berät- tigade till ett arvode om SEK 185 000 vardera. – Icke anställda styrelseledamöter har inte erhållit något annat arvode än arvodet och syntetiska aktier enligt ovan. Ingen av styrelseledamöterna har ingått ett tjänstekontrakt med Moderbolaget eller något av dess dotterbolag som ger rätt till förmåner vid avgång. – Styrelseledamöter och suppleanter som är Ericssonanställda har inte erhållit något arvode eller förmåner utöver dem som är förenade med anställningen och ett arvode av SEK 2 250 till var och en av arbetstagarrepresentanterna och deras suppleanter för varje styrelsemöte och SEK 1 800 för varje kommittémöte som de har deltagit vid. – Årsstämman 2023 beslutade att icke anställda styrelseledamöter kan välja att erhålla styrelsearvodet (dock inte arvodet för kommittéarbete) enligt följande: i) 25 % av styrelsearvodet som kontant ersättning och 75 % i form av syntetiska aktier, ii) 50 % som kontant ersättning och 50 % i form av syntetiska aktier, eller iii) 75 % som kontant ersättning och 25 % i form av syntetiska aktier. Styrelseledamöter kan även välja att inte delta i programmet med syntetiska aktier, och i stället få 100 % av styrelsearvodet som kontant ersättning. Kommittéarvoden utbetalas alltid i form av kontant ersättning. Om styrelsen hade valt syntetiska aktier så hade antalet tilldelade syntetiska aktier baseras på ett volymvägt genomsnitt av börskursen för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följer närmast efter offentliggörandet av Ericssons kvartalsrapport för det första kvartalet 2023: SEK 55,34. Antalet syntetiska aktier hade då avrundas nedåt till närmaste heltal. De syntetiska aktierna intjänas under styrelseledamotens mandattid. Rätten att erhålla betalning för de tilldelade syntetiska aktierna infaller efter publiceringen av Ericssons bokslutskommuniké under det femte året efter Finansiell rapport 2023 73 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Not G2, forts. årsstämmans beslut om införande av programmet med syntetiska aktier, det vill säga år 2028. Beloppet som utbetalas baseras på den volymvägda genomsnittskursen för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följer närmast efter publiceringen av bokslutskommunikén. Syntetiska aktier tilldelades styrelseledamöter för första gången 2008 och har därefter tilldelats årligen på motsvarande villkor. Betalning baserad på syntetiska aktier som tilldelats 2018 skedde 2023. Beloppen som utbetalades 2023 under de syntetiska aktieprogrammen fastställdes med stöd av det volymvägda genomsnittet av börskursen för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följde närmast efter offentlig- görandet av Ericssons bokslutskommuniké avseende 2022: SEK 59,91 och uppgick till sammanlagt SEK 6 350 763, exklusive sociala avgifter. Dessa utbetalningar utgör inte någon kostnad för Ericsson 2023. Ericssons kostnader för syntetiska aktier har redovisats årligen och nettoförändringen av värdet för de syntetiska aktier för vilka utbetalning skedde 2023 framgår av tabellen ”Ersättning till styrelsens ledamöter”. Värdet av samtliga utestående syntetiska aktier varierar i enlighet med marknadsvärdet för Ericssons B-aktie och kan skilja sig från år till år i jämförelse med det ursprungliga värdet vid respektive tilldelningsdatum. Värdeförändringen avseende alla utestående syntetiska aktier fastställs varje år och påverkar de totala redovisade kostnaderna för respektive år. Den 31 december 2023 fanns det totalt 241 184 utestående syntetiska aktier inom programmen och den totala redovisade skulden uppgick till SEK 16 690 551. Ersättningar till koncernledningen Bolagets kostnader för ersättning till koncernledningen redovisas i resultat- räkningen över koncernens totalresultat för räkenskapsåret. Dessa kostnader redovisas nedan under Kostnader för ersättningar. Kostnader som under ett räkenskapsår redovisats i resultaträkningen är inte till fullo betalda av Bolaget vid slutet av räkenskapsåret. Sådana obetalda skulder som Bolaget har i förhållande till koncernledningen vid utgången av räkenskapsåret redovisas under posten utestående medel. Kostnader för ersättningar Den totala ersättningen till vd och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernens ledningsgrupp innefattar fast lön, kort- och långsiktig rörlig ersättning, pension och andra förmåner. Dessa ersättnings- komponenter bygger på de riktlinjer för ersättningar till ledande befattnings- havare som godkändes vid årsstämmorna 2020 respektive 2023. Kostnader för ersättningar till vd och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen Övriga Övriga medlemmar i medlemmar i Övriga Vd och Vd och Vd och koncern- koncern- medlemmar i koncernchef koncernchef koncernchef ledningen ledningen koncern- SEK 2023 2022 2021 2023 3) 2022 3) ledningen 2021 Totalt 2023 Totalt 2022 Totalt 2021 Lön 1) 19 520 568 19 154 852 18 208 859 135 208 734 132 945 295 110 043 431 154 729 302 152 100 147 128 252 290 Avgångsvederlag – – – – 25 503 967 – – 25 503 967 – Avsättning för årlig rörlig ersättning intjänad under året – – – 48 399 226 90 908 181 52 507 185 48 399 226 90 908 181 52 507 185 Avsättning för långsiktig rörlig ersättning 31 708 587 41 125 015 43 701 650 30 547 582 43 688 149 48 260 833 62 256 169 84 813 164 91 962 483 Pensionskostnader 2) 10 151 804 9 856 121 9 569 049 24 607 643 42 248 588 40 886 802 34 759 447 52 104 709 50 455 851 Övriga förmåner 828 287 135 743 555 688 19 575 733 20 167 043 11 199 631 20 404 020 20 302 786 11 755 319 Sociala avgifter och skatter 19 546 145 22 079 378 22 633 474 45 222 286 60 745 133 57 469 705 64 768 431 82 824 511 80 103 179 Totalt 81 755 391 92 351 109 94 668 720 303 561 204 416 206 356 320 367 587 385 316 595 508 557 465 415 036 307 1) 2) 3) Inkluderar ersättning för ej uttagen semester. Inkluderar kontant utbetalning till vd och koncernchef istället för premiebetalning på ett sätt som är kostnadsneutralt för Ericsson. Inkluderar inte kontant ersättning som betalats till Rory Read på 32,76 MUSD under 2022 och 10,64 MSUD under 2023. Det totala beloppet rapporterades separat som ”Avvikelser från antagna ersättningsriktlin- jer för ledande befattningshavare” i Ersättningsrapporten för 2022. Beloppen avser inlösen av beﬁntliga långsiktiga aktiebaserade rörliga incitamentsprogram avseende s.k. restricted och performance stock units (RSU respektive PSU) i Vonage. Kommentarer till tabellen – Fredrik Jejdling utsågs till vice verkställande direktör av styrelsen från 7 november 2017. Han ersatte inte vd och koncernchef som vice vd och koncernchef under 2023. Information om Fredrik Jejdling finns i gruppen ”Övriga medlemmar i koncernledningen”. Information om Fredrik Jejdlings ersättning under 2023 finns i Ersättningsrapporten för 2023. – Gruppen ”Övriga medlemmar i koncernledningen 2023” består av följande personer: MajBritt Arfert, Scott Dresser, Erik Ekudden, Moti Gyamlani, Niklas Heuveldop, Chris Houghton, Fredrik Jejdling, Stella Medlicott, Carl Mellander, Nunzio Mirtillo, Per Narvingar, Fadi Pharaon, Rory Read och Åsa Tamsons. Vidare, Jenny Lindqvist blev medlem av koncernledningen den 1 februari 2023 och George Mulhern lämnade koncernledningen från och med den 1 november 2023. – Gruppen ”Övriga medlemmar av koncernledningen 2022” består av följande personer: MajBritt Arfert, Scott Dresser, Erik Ekudden, Niklas Heuveldop, Chris Houghton, Fredrik Jejdling, George Mulhern, Moti Gyamlani, Per Narvingar, Stella Medlicott, Carl Mellander, Nunzio Mirtillo, Fadi Pharaon, Rory Read och Åsa Tamson. Vidare, Xavier Dedullen lämnade koncern- ledningen den 21 mars, 2022, Jan Karlsson, Peter Laurin och Arun Bansal lämnade koncernledningen den 1 juni 2022. – Gruppen ”Övriga medlemmar av koncernledningen 2021” består av följande personer: MajBritt Arfert, Arun Bansal, Xavier Dedullen, Erik Ekudden, Niklas Heuveldop, Chris Houghton, Fredrik Jejdling, Jan Karlsson, Peter Laurin, Stella Medlicott, Carl Mellander, Nunzio Mirtillo, Fadi Pharaon och Åsa Tamsons. – Den lön som anges i tabellen för vd och koncernchef samt övriga medlem- mar i koncernledningen innefattar semesterlön som betalats ut under 2023 samt andra kontraktsenliga ersättningskostnader under 2023. – ”Avsättning för långsiktig rörlig ersättning” refererar till ersättningskostnader för helåret 2023 för alla utestående aktiebaserade program. Utestående saldon Bolaget har redovisat följande skulder relaterade till obetalda ersättningar i balansräkningen: – Ericssons åtaganden för förmånsbestämda pensioner per 31 december 2023 för övriga medlemmar i koncernledningen under IAS 19 uppgick till 2023: SEK 35,4 miljoner, 2022: SEK 37,6 miljoner varav 2023: SEK 28,3 miljoner, 2022: SEK 30,0 miljoner refererar till ITP och förtidspension samt återstående 2023 SEK 7,1 miljoner, 2022 SEK 7,7 miljoner till invaliditets- och efterlevandepensioner. Vd och koncernchef har inte en svensk förmåns- bestämd pension och därför har Ericsson inget åtagande. – För personer som tidigare varit vd och koncernchef har Bolaget gjort avsättningar för förmånsbestämda pensioner i enlighet med deras aktiva anställningar inom Bolaget. Finansiell rapport 2023 74 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter G3 Aktierelaterade ersättningar Redovisningsprinciper för långsiktiga rörliga ersättningsplaner I not A1, ”Väsentliga redovisningsprinciper”, beskrivs de övergripande redo- visningsprinciper som gäller för aktierelaterade ersättningar inom koncernen. I sammanfattning: – Aktiebaserade program, ersättningskostnaden redovisas under intjänan- deperioden över tre år baserat på verkligt värde för Ericssonaktien vid tilldelningstidpunkten. – Kontantbaserade aktieplaner, redovisningen är densamma som för övriga upplupna kostnader och avsättningar. Innan utbetalning, kostnadsförs upplupna kostnader och avsättningar i varje given period baserat på den nuvarande periodens bästa estimat av den totala kostnaden. Finns några skillnader i total utbetalning jämfört med summan av upplupna kostnader och avsättningar kostnadsförs dessa i resultaträkningen i perioden för utbetalning. Långsiktig rörlig ersättning Alla långsiktiga rörliga ersättningar har utformats för att utgöra en del av ett välbalanserat totalt ersättningspaket och löper vanligtvis över minst tre år (intjänandeperiod). Eftersom dessa ersättningsprogram är rörliga kan utfallet inte förutsägas när programmen introduceras, utan ersättningar beror på långsiktigt personligt engagemang, koncernens resultat och aktiekursens utveckling. För att förstärka en stark koppling mellan aktieägare och högre chefer kommer LTV 2023 för högre chefer att tilldelas, intjänas och betalas ut i form av B-aktier i Ericsson. Fram till och med 2022 har tilldelning och intjänande av långsiktig rörlig ersättning för högre chefer skett i form av syntetiska aktier i en s.k. Executive Performance Plan (EPP), där utfallet betalats ut kontant. Från 2023, med denna åtgärd, har programmet för långsiktig rörlig ersättning (LTV) för koncernledningen och för högre chefer slagits samman till en plan. Alla program är aktiebaserade per definition enligt IFRS 2 ”Aktiebaserade ersättningar”, antingen aktie- eller kontantreglerade. Aktiebaserade utbetal- ningsprogram av större betydelse beskrivs nedan. Aktiebaserade program Långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen Programmen för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen och högre chefer, som godkänts av aktieägarna har utformats för att ge långsiktiga incitament till koncernledningen och högre chefer för att förbättra koncernens resultat så att långsiktigt värde skapas. Tilldelning enligt LTV (prestationsaktierätter) innebär att deltagarna, under förutsättning att vissa prestationsvillkor uppfylls, vederlagsfritt tilldelas ett antal aktier efter en intjänandeperiod på tre år. Tilldelning av aktier enligt prestationsaktierätterna förutsätter att prestationsvillkoren har uppnåtts. Prestationsvillkoren är utformade specifikt för varje års program, när program- met införs. Vilken del, om någon, av prestationsaktierätterna för LTV som kommer att falla ut bestäms vid slutet av den relevanta prestationsperioden baserat på måluppfyllnad av de förutbestämda prestationsvillkoren för respektive års LTV Prestationsvillkor för LTV och EPP Möjligt utfall Målupp- Programår Mål Villkor Vikt Prestationsperiod (linjär fördelning) Resultat fyllnadsnivå 2023 Koncernens rörelse- Intervall (SEK miljarder): 45 % 1 jan 2023–31 dec 2023 0 %–200 % SEK 21,4 0 % resultat (EBITA) 2023 26,4 – 40,4 miljarder 2) 2023 Absolut TSR Intervall: 6 %–14 % 25 % 1 jan 2023–31 dec 2025 0 %–200 % 2023 Relativ TSR Ericssons rangordning: 6–2 20 % 1 jan 2023–31 dec 2025 0 %–200 % 1) 2023 Koncernens miljö- 121,9 kton mässiga och sociala CO 2 e-utsläpp (kton): 142–121 1,66 % 1 jan 2023–31 dec 2023 0 %–200 % CO  193,72 % faktorer, samt bolags- CO 2 e-utsläpp (kton): 132–113 1,66 % 1 jan 2024–31 dec 2024 0 %–200 % styrning (“ESG”) CO 2 e-utsläpp (kton): 122–104 1,68 % 1 jan 2025–31 dec 2025 0 %–200 % Öka andelen kvinnliga ledare 5 % 1 jan 2023–31 dec 2025 0 %–200 % i Ericssonkoncernen: Intervall 23 %–25 % 2023 totalt 100 % 0 %–200 % 2022 Koncernens rörelse- Intervall (SEK miljarder): 45 % 1 jan 2022–31 dec 2022 0 %–200 % SEK 32,2 162,76 % resultat (EBIT) 2022 24,1–34,1 miljarder 2) 2022 Absolut TSR Intervall: 6 %–14 % 25 % 1 jan 2022–31 dec 2024 0 %–200 % 2022 Relativ TSR Ericssons rangordning: 6–2 20 % 1 jan 2022–31 dec 2024 0 %–200 % 1) 2022 Koncernens miljö- CO 2 e-utsläpp (kton): 265–200 5 % 1 jan 2022–31 dec 2024 0 %–200 % mässiga och sociala Öka andelen kvinnliga ledare 5 % 1 jan 2022–31 dec 2024 0 %–200 % faktorer, samt bolags- i Ericssonkoncernen: Intervall styrning (“ESG”) 22 %–24 % 2022 totalt 100 % 0 %–200 % 2021 Koncernens rörelse- Intervall (SEK miljarder): 50 % 1 jan 2021–31 dec 2021 0 %–200 % SEK 27,4 200 % resultat (EBIT) 2021 15,0–24,0 miljarder 2) 2021 Absolut TSR Intervall: 6 %–14 % 30 % 1 jan 2021–31 dec 2023 0 %–200 % -16,17 % 0,00 % 2021 Relativ TSR Ericssons rangordning: 6–2 20 % 1 jan 2021–31 dec 2023 0 %–200 % 1) 12 av 11 0,00 % 2021 totalt 100 % 0 %–200 % 100,00 % 2020 Koncernens rörelse- Intervall (SEK miljarder): 50 % 1 jan 2020–31 dec 2020 0 %–200 % SEK 29,1 200 % resultat (EBIT) 2020 19,1–27,9 miljarder 3) 2020 Absolut TSR Intervall: 6 %–14 % 30 % 1 jan 2020–31 dec 2022 0 %–200 % -6,65 % 0,00 % 2020 Relativ TSR Ericssons rangordning: 6–2 20 % 1 jan 2020–31 dec 2022 0 %–200 % 1) 12 av 11 0,00 % 2020 totalt 100 % 0 %–200 % 100,00 % 1) Den del av prestationsaktierätterna som tilldelas en deltagare baserat på det relativa TSR prestationsvillkoret förutsätter att de relaterade prestationsvillkoren uppfylls under prestationsperioden i förhållande till referensgruppen bestående av 11 bolag för 2023, 2022, 2021 och 2020. Intjänande avseende prestationsaktierätterna relaterade till detta villkor varierar beroende på koncernens TSR placering i förhållande till övriga bolag i referensgruppen vid slutet av prestationsperioden. 2) Exklusive omstruktureringskostnader och andra poster som inte ingår i prestationsvillkoret. 3) Exklusive omstruktureringskostnader. 4) Exklusive böter och liknande relaterat till utredningen av United States Department of Justice (DOJ) / U.S. Securities and Exchange Commission (SEC), inklusive betalningar nödvändiga under DOJ Plea Agreement som meddelades av Bolaget den 2 mars 2023. Finansiell rapport 2023 75 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter program (prestationsperioden). Prestationsvillkor för pågående LTV och EPP program sammanfattas i tabellen ovan, tillsammans med resultat och målupp- fyllnadsnivå i de fall där prestationsperioden avslutats. Generellt krävs att den anställda bibehåller sin anställning under tre år från tilldelningstidpunkten för att vara berättigad att erhålla prestationsaktierätterna. Förutsatt att prestationsvillkoren har uppfyllts och att deltagaren fortsatt vara anställd (om inga speciella omständigheter föreligger) under intjänan- deperioden, ska tilldelning av aktier ske så snart det är praktiskt möjligt efter utgången av intjänandeperioden. Vid bedömning av slutlig målluppfyllnadsnivå avseende prestationsaktie- rätterna ska styrelsen pröva om måluppfyllnadsnivån är rimlig med tanke på koncernens finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och andra omständigheter. Styrelsen förbehåller sig rätten att reducera tilldel- ningen till en lägre nivå som styrelsen bedömer lämplig. I de fall deltagarna inte kan tilldelas aktier enligt tillämplig lag eller till rimlig kostnad och med rimliga administrativa åtgärder, har styrelsen rätt att besluta att deltagarna istället kan erbjudas kontant ersättning. Alla större beslut beträffande utfallet av LTV fattas av Kompensations- kommittén, med godkännande av styrelsen. 2023 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2023) LTV 2023 godkändes på årsstämman 2023 och innefattar samtliga medlem- mar i koncernledningen och högre chefer, sammanlagt 176 personer under 2023, inklusive vd och koncernchef. Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 18 maj 2023. Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till vd och koncernchef var 190 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varie- rade värdet mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkten för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2022. Efter att ha utvärderat de pågående programmen för långsiktig rörlig ersättning och tagit hänsyn till återkoppling från investerare föreslog Kompensationskommittén och styrelsen till årsstämman 2023 ett program för långsiktig rörlig ersättning 2023 liknande programmet för långsiktig rörlig ersättning 2022 med justering av prestationsvillkoret gällande miljö, sociala förhållanden och bolagsstyrning (”ESG”) där målet avseende reduktion av utsläpp av koldioxidekvivalenter (”CO 2 e”) i Ericsson-koncernens egna aktivi- teter ändras från ett mål till tre årsvisa mål. Syftet är att ytterligare förstärka Ericssons engagemang kring långsiktig hållbarhet och ansvarsfulla affärs- metoder. Således infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelse- resultat (EBITA), mätt över perioden 1 januari 2023 till 31 december 2023 som prestationsvillkor för LTV 2023 som komplement till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (Total Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2022, LTV 2021 och LTV 2020, dock med andra viktningar. Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2023 till 31 december 2025 (prestationsperioden). De kriterier som är relaterade till ESG är uppdelade i två underkomponenter för att minska utsläppen av koldioxidekvivalenter (”CO 2 e”) i Ericsson-koncernens egna aktiviteter samt att öka andelen kvinnliga ledare i Ericsson-koncernen. ESG-prestationsvillkoren mäts över perioden 1 januari 2023 till 31 december 2025 (prestationsperio- den), där målet om att minska utsläppen av koldioxidekvivalenter (”CO 2 e”) från Ericsson-koncernens egna aktiviteter delas upp i 3 årsvisa mål. Kompensationskommittén och styrelsen föreslår till årsstämman 2024 att ett program för långsiktig rörlig ersättning för 2024 antas med liknande struktur och prestationsvillkor som programmet för långsiktig rörlig ersättning för 2023. En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2023 samt detaljer hur pre- stationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2023 under punkt 16. Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret för koncernens rörelseresultat (EBITA) 2023 var 0 % för den del av Prestationsaktierätter som tilldelas baserat på utfallet av koncernens rörelse- resultat (EBITA) 2023. Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för ESG- prestationsvillkoret 2023 , mätt över perioden 1 januari 2023 till 31 december 2023 (prestationsperioden), där minskade utsläpp av koldioxidekvivalenter (”CO 2 e”) i Ericsson-koncernens egna aktiviteter, till 193,72 % för den del av Prestationsaktierätter som tilldelas baserat på koncernens ESG-utfall 2023. 2022 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2022) LTV 2022 godkändes på årsstämman 2022 och omfattar samtliga medlem- mar i koncernledningen, totalt 15 medlemmar i koncernledningen under 2022, inklusive vd och koncernchef. Deltagarna tilldelades Prestationsaktierätter 18 maj 2022. Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till vd och koncernchef var 190 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varierade värdet mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkten för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2021. Efter att ha utvärderat de pågående programmen för långsiktig rörlig ersättning och tagit hänsyn till återkoppling från investerare föreslog Kompensationskommittén och styrelsen till årsstämman 2022 ett program för långsiktig rörlig ersättning 2022 för koncernledningen liknande programmet för långsiktig rörlig ersättning 2021 med tillägget av ett prestationsvillkor gällande miljö, sociala förhållanden och bolagsstyrning (”ESG”) för koncernen. Syftet är att ytterligare förstärka Ericssons engagemang kring långsiktig håll- barhet och ansvarsfulla affärsmetoder. Således infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat (EBIT), mätt över perioden 1 januari 2022 till 31 december 2022 som prestationsvillkor för LTV 2022 som komplement till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (Total Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2021, LTV 2020 och LTV 2019, dock med andra viktningar. Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2022 till 31 december 2024 (prestationsperioden). De kriterier som är relaterade till ESG är uppdelade i två underkomponenter för att minska utsläppen av koldi- oxidekvivalenter (”CO 2 e”) i Ericsson-koncernens egna aktiviteter samt att öka andelen kvinnliga ledare i Ericsson-koncernen. ESG-prestationsvillkoren mäts över perioden 1 januari 2022 till 31 december 2024 (prestationsperioden). Kompensationskommittén och styrelsen beslöt att föreslå till årsstämman 2023 att ett program för långsiktig rörlig ersättning för 2023 antas med liknande struktur och prestationsvillkor som programmet för långsiktig rörlig ersättning för 2022. Prestationsvillkor för LTV 2022 samt detaljer om hur prestationsvillkoren kommer att beräknas och mätas finns i protokollet från årsstämman 2022 under punkt 16. Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret för kon- cernens rörelseresultat 2022 var 162,76 % för den del av Prestationsaktierätter som tilldelas baserat på utfallet av koncernens rörelseresultat (EBIT) 2022. 2021 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2021) LTV 2021 godkändes på årsstämman 2021 och omfattar samtliga medlem- mar i koncernledningen, totalt 15 medlemmar i koncernledningen under 2021, inklusive vd och koncernchef. Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 3 maj 2021. Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till vd och koncernchef var 190 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varie- rade värdet mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkten för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2020. Baserat på utvärdering av tidigare planer för långsiktig rörlig ersättning till koncernledningen, beslutade styrelsen att använda samma prestationsvillkor för LTV 2021 som för LTV 2020, LTV 2019 och LTV 2018. Detta för att skapa stabilitet och kontinuitet för att stödja uppfyllande av koncernens 2022 mål. Således infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat (EBIT), mätt över perioden 1 januari 2021 till 31 december 2021 i LTV 2021 Not G3, forts. Finansiell rapport 2023 76 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter som komplement till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktie- ägarna (Total Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2020, LTV 2019 och LTV 2018. Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2021 till 31 december 2023 (prestationsperioden). En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2021 samt detaljer hur pre- stationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2021 under punkt 16. Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret för kon- cernens rörelseresultat 2021 var 200 % för den del av Prestationsaktierätter som tilldelas baserat på utfallet av koncernens rörelseresultat (EBIT) 2021. Styrelsen har fastställt utfallet av kriterierna absolut och relativ TSR till 0,00 % och 0,00 %. Detta är baserat på utfallet på -16,17 % för absolut TSR respektive ranking 12 för relativ TSR. Detta resulterar i ett totalt utfall på 100,00 % för LTV 2021, vilket illustreras i tabellen Prestationsvillkor för LTV och EPP på sidan 75. 2020 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2020) LTV 2020 godkändes på årsstämman 2020 och omfattar samtliga medlem- mar i koncernledningen, totalt 15 medlemmar i koncernledningen under 2020, inklusive vd och koncernchef. Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 1 april 2020. Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till vd och koncernchef var 180 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varie- rade värdet mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkten för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2019. Baserat på utvärdering av tidigare planer för långsiktig rörlig ersättning till koncernledningen, beslutade styrelsen att använda samma prestationsvillkor för LTV 2020 som för LTV 2019 och LTV 2018. Detta för att skapa stabilitet och kontinuitet för att stödja uppfyllande av koncernens 2020 mål. Således infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat (EBIT), mätt över perioden 1 januari 2020 till 31 december 2020 i LTV 2020 som komple- ment till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (Total Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2019, LTV 2018 och LTV 2017. Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2020 till 31 december 2022 (prestationsperioden). En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2020 samt detaljer hur pre- stationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2020 under punkt 17. Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret för kon- cernens rörelseresultat 2020 var 200 % för den del av Prestationsaktierätter som tilldelas baserat på utfallet av koncernens rörelseresultat (EBIT) 2020. Styrelsen har fastställt utfallet av kriterierna absolut och relativ TSR till 0,00 % och 0,00 %. Detta är baserat på utfallet på -6,65 % för absolut TSR respektive ranking 12 för relativ TSR. Detta resulterar i ett totalt utfall på 100,00 % för LTV 2020, vilket illustreras i tabellen Prestationsvillkor för LTV och EPP på sidan 75. I enlighet med detta har styrelsen godkänt tilldelning för LTV 2020 (som gick ut 2023). Planerat tilldelningsdatum är under första kvartalet 2024. 2019 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2019) LTV 2019 godkändes på årsstämman 2019 och omfattar totalt 14 medlemmar i koncernledningen under 2019, inklusive vd och koncernchef, men exkluderat Helena Norman som inte tilldelats LTV 2019 till följd av avslutad anställning, och inte heller Stella Medlicott och Fadi Pharaon som utsågs till nya medlem- mar i koncernledningen efter tilldelningsdatumet och därav kvarstått i EPP för hela 2019. Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 18 maj 2019. Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till vd och koncernchef var 180 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varierade värdet mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkten för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräk- nades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för första kvartalet 2019. Baserat på utvärdering av tidigare planer för långsiktig rörlig ersättning till koncernledningen, beslutade styrelsen att använda samma prestationsvillkor för LTV 2019 som för LTV 2018. Detta för att skapa stabilitet och kontinuitet för att stödja uppfyllande av koncernens 2020 mål. Således infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat (EBIT), mätt över perioden 1 januari 2019 till 31 december 2019 i LTV 2019 som komplement till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (Total Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2018 och LTV 2017. Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2021 (prestationsperioden). En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2019 samt detaljer hur pre- stationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2019 under punkt 17. Styrelsen fastställde måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret kon- cernens rörelseresultat (EBIT) 2019 till 200 % för den del av de tilldelade prestationsaktierätterna som är baserade på utfallet av koncernens rörelse- resultat (EBIT) 2019 exklusive böter och liknande relaterat till utredningen av United States Department of Justice (DOJ) / U.S. Securities and Exchange Commission (SEC). Styrelsen fastställde också måluppfyllnadsnivån för utvecklingen av de båda prestationsvillkoren absolut och relativ TSR till 74,89 % och 19,39 % baserat på en måluppfyllnadsnivå på 9,00 % för absolut TSR och placeringen 6,52 för relativ TSR. Detta resulterade en total måluppfyllnad på 126,35 % för LTV 2019, som illustreras i tabellen Prestationsvillkor för LTV och EPP på sidan 75. I enlighet med detta har styrelsen godkänt tilldelning för LTV 2019 (som gick ut 2022). Planerat tilldelningsdatum är under första kvartalet 2024. Kontantbaserade ersättningsplaner Resultatplaner för högre chefer (EPP) Ingen ny resultatplan för högre chefer beslutades för 2023, eftersom kvalifi- cerade chefer erbjöds tilldelning och intjäning av aktier enligt LTV 2023. De resultatplaner för högre chefer (EPP) som är i kraft fortsätter att löpa under prestationsperioden tills de faller ut. Resultatplanen för högre chefer (EPP) är en kontantbaserad plan med samma prestationsvillkor som respektive års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen. Högre chefer, exkluderat medlemmar i koncernledningen, väljs årligen som deltagare till EPP genom en nomineringsprocess som identifierar personer efter resultat, potential, kritiska kunskaper och affärskritiska roller. Det finns två ersättningsnivåer, hög och medel, som representerar en procent av deltagarens årliga grundlön, som beslutas separat av styrelsen inför varje ny plan innan den lanseras. Deltagare tilldelas ett potentiellt belopp, som konverteras till ett antal syntetiska aktier baserat på samma marknadspris som för Ericssons B-aktie som använts för LTV för det aktuella året. Intjänandeperioden på tre år är densamma som för LTV. För intjänande- nivån gäller samma prestationsvillkor över samma prestationsperiod som är definierad för respektive år, och kräver i allmänhet att deltagaren bibehåller sin anställning under intjänandeperioden. I slutet av intjänandeperioden konverteras de tilldelade syntetiska aktierna till ett kontantbelopp, baserat på marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm på intjänandeperiodens slutdatum, och detta slutgiltiga belopp betalas ut kontant till deltagaren som bruttobelopp före skatt. Resultatplan för högre chefer 2022 (EPP 2022) 165 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2022. Ersättningsnivån medel är 15 % och hög är 25 % för alla länder förutom USA/Kanada. Ersättningsnivåerna medel och hög är 35 % respektive 45 % i USA/Kanada. Not G3, forts. Finansiell rapport 2023 77 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Not G3, forts. Resultatplan för högre chefer 2021 (EPP 2021) 159 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2021. Ersättningsnivå medel är 15 % och hög är 25 % för alla länder utom USA. Ersättningsnivå medel och hög är 25 % respektive 35 % i USA. Resultatplan för högre chefer 2020 (EPP 2020) 155 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2020. Ersättningsnivå medel är 15 % och hög är 25 % för alla länder utom USA. Ersättningsnivå medel och hög är 25 % respektive 35 % i USA. Resultatplan för högre chefer 2019 (EPP 2019) 161 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2019. Ersättningsnivå medel är 15 % och hög 22,5 %. Utfallet av EPP 2019 betalades ut under 2022 efter att programmet löpt ut och formellt är avslutat. Planer för nyckelpersoner (KC-planer) KC planen är en kontantbaserad plan för att behålla nyckelpersoner. Medarbetare, exklusive högre chefer och medlemmar i koncernledningen, väljs årligen som deltagare till KC planen genom en nomineringsprocess som iden- tifierar deltagare efter resultat, potential, kritiska kunskaper och affärskritiska roller. Deltagare erhåller en potentiell tilldelning baserad på en procentandel av deltagarens årliga grundlön, som konverteras till ett antal syntetiska aktier baserat på samma marknadspris för Ericssons B-aktie som använts för LTV för respektive år. KC planen är utformad med syftet att behålla nyckelpersoner och således finns inget prestationsvillkor kopplat till tilldelning. Det finns en generell intjänandeperiod på tre år för att få full utbetalning, och deltagaren måste bibehålla sin anställning under intjänandeperioden. Från och med KC planen 2019 är den totala intjänandeperioden tre år, dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar enligt följande schema: – 25 % av ersättningen betalas ut i slutet av första året, – 25 % av ersättningen betalas ut i slutet av andra året och – återstående 50 % av ersättningen betalas ut i slutet av tredje året. Redovisningsmässigt ses de tre stegvisa betalningarna som tre separata delplaner. Delplanerna redovisas som separata ersättningar och periodiseras parallellt med samma tilldelningstidpunkt, men med olika slutdatum för intjä- nandeperioden. Effekten av stegvisa betalningar är en högre kostnad i början av planen. Redovisningsprincipen är refererad till som stegvis utbetalning. Värdet på varje syntetisk aktie drivs av den absoluta kursutvecklingen för Ericssons B-aktie under intjänandeperioden. I slutet av intjänandeperioden konverteras de tilldelade syntetiska aktierna till ett kontantbelopp, baserat på marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm på intjänande- periodens slutdatum, och detta slutgiltiga belopp betalas ut kontant till delta- garen som bruttobelopp före skatt. Planer för nyckelpersoner 2023 (KC-plan 2023) 10 154 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2023. Den har ersättningsnivåer i flera steg mellan 10 %–50 % av deltagarnas årliga grund- lön. Den totala intjänandeperioden är tre år. Dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för nyckelpersoner (KC-planer). Dessutom har Vonage en plan för att behålla nyckelpersoner med 87 delta- gare som löper på två år, utan prestationskriterier, med utbetalning 50 %/50 % på varje årsdag. Planer för nyckelpersoner 2022 (KC-plan 2022) 7 704 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2022. Den har ersättningsnivåer i flera steg mellan 10 %–40 % av deltagarnas årliga grund- lön. Den totala intjänandeperioden är tre år. Dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för nyckelpersoner (KC-planer). Cradlepoints konverteringsplan för nyckelpersoner 2022 (KC-konverteringsplan 2022) KC-konverteringsplanen är en kontantbaserad plan för att behålla nyckel- personer med 95 deltagare. Planen har en stängd deltagargrupp, och det kommer inte att bli några nya deltagare. Det finns en tvåårig intjänandeperiod, utan prestationskriterier (februari 2022 – februari 2024) för full utdelning. Utbetalningen fördelas över tvåårsperioden: 50 % betalades ut i mars 2023: USD 4,8 miljoner. 50 % av utbetalningen sker i mars 2024. Värdet för varje utbetalning baseras på kursen för Ericssons B-aktier på intjänandeperiodens slutdatum. Planer för nyckelpersoner 2021 (KC-plan 2021) 7 246 medarbetare valdes ut som deltagare till KC planen 2021. Det finns tre ersättningsnivåer: 10 %, 25 % och 30 % av deltagarnas årliga grundlön. Den totala intjänandeperioden är tre år. Dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för nyckelpersoner (KC-planer). Planer för nyckelpersoner 2020 (KC-plan 2020) 7 007 medarbetare valdes ut som deltagare till KC planen 2020. Det finns tre ersättningsnivåer: 10 %, 25 % och 30 % av deltagarnas årliga grundlön. Den totala intjänandeperioden är tre år. Dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för nyckelpersoner (KC-planer). Planer för nyckelpersoner 2019 (KC-plan 2019) 6 941 medarbetare valdes ut som deltagare till KC planen 2019. Det finns tre ersättningsnivåer: 10 %, 25 % och 30 % av deltagarnas årliga grundlön. Den totala intjänandeperioden är tre år, dock sker utbetalning under hela intjänan- deperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för nyckel- personer (KC planer). Planen avslutades i sin helhet under 2022. Antal aktier och syntetiska aktier Tilldelad ersättning till deltagarna i LTV programmen och utvecklingen av tilldelade aktier över tid, med hänsyn tagen till måluppfyllelse av prestations- villkoren, visas i tabellen Antal aktier och syntetiska aktier nedan, tillsammans med antalet syntetiska aktier för EPP och KC planerna. Clawbackpolicy 2023 antog styrelsen en skriftlig policy gällande clawback för att kunna återkräva viss incitamentsersättning från ledande befattningshavare om en omräkning av bokföringen skulle bli nödvändig, och att meddela eventuellt återkrävd ersättning. Policyn gäller parallellt med de rättigheter till clawback som finns i riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare samt pågående ersättningsprogram (och som är kopplade till brott mot Ericssons affärsetiska kod). Finansiell rapport 2023 78 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Not G3, forts. Antal aktier och syntetiska aktier Program för koncernledning och högre chefer 1) 2) Varav vd och koncernchef (miljoner) Aktiebaserade program LTV 2023 LTV 2022 LTV 2021 LTV 2020 LTV 2019 Totalt LTV 2023 LTV 2022 LTV 2021 LTV 2020 LTV 2019 Totalt Maximalt antal aktier som krävs 4,1 2,0 2,1 2,5 3,0 13,7 – – – – – – Tilldelade aktier 3,7 0,7 0,6 0,9 0,6 6,5 0,6 0,3 0,3 0,4 0,3 1,9 Utstående antal aktier vid början av 2023 – 0,9 0,9 0,9 0,8 3,5 – 0,4 0,5 0,4 0,3 1,6 Inlösta under 2023 – – – – – – – – – – – – Förfallna under 2023 – – - 0,1 – – - 0,1 – – – – – – Ökning/minskning till följd av måluppfyllnad 2023 - 1,7 – - 0,3 – – - 2,0 - 0,3 – - 0,2 – – - 0,5 Utstående antal aktier vid slutet av 2023 2,0 0,9 0,5 0,9 0,8 5,1 0,3 0,4 0,3 0,4 0,3 1,7 1) 2) LTV 2023 innefattar koncernledningen och högre chefer Verklig utdelning av aktier 2024 för LTV 2019 och 2020 kan avvika på grund av minskat eller uteblivet intjänande och innehållande av aktier Kontantbaserade Resultatplaner för högre chefer Planer för nyckelpersoner ersättningsplaner EPP 2022 EPP 2021 EPP 2020 Totalt KC 2023 KC 2022 KC 2021 KC 2020 Totalt Syntetiska aktier 1,1 0,7 – 1,8 30,2 7,5 3,4 – 41,1 Ersättningskostnader Ersättningskostnaden baseras på verkligt värde och antalet aktier eller syntetiska aktier. Ersättningskostnaden för aktiebaserade långsiktiga ersättningsprogram för vd, övriga medlemmar i koncernledningen samt högre chefer under 2023 var SEK 82 miljoner. Ersättningskostnaden för de kontantbaserade EPP-programmen och KC-planerna under 2023 var SEK 39 miljoner respektive SEK 1 250 miljoner och redovisas i tabellen Ersättningskostnader för LTV 2020-2023 nedan. Den totala ersättningskostnaden under 2023 uppgick till SEK 1 371 (450) miljoner. Den totala avsättningen för kontantbaserade planer uppgick till SEK 1 584 (985) miljoner, inklusive sociala avgifter om SEK 153 (120) miljoner, vid slutet av 2023. Ersättningskostnader för LTV 2020–2023 Aktiebaserade program 2023 2022 2021 2020 Totalt LTV 2023 1) 25 – – – 25 LTV 2022 20 12 – – 32 LTV 2021 31 36 24 – 91 LTV 2020 6 31 31 23 91 LTV 2019 – 10 28 28 66 Totalt aktiebaserade program 82 89 83 51 305 Varav vd och koncernchef 32 41 38 24 135 Kontantbaserade ersättningsplaner EPP 2022 20 12 – – 32 EPP 2021 16 15 17 – 48 EPP 2020 3 -19 56 34 74 Totalt resultatplaner för högre chefer 39 8 73 34 154 KC 2023 811 – – – 811 KC 2022 330 280 – – 610 KC 2021 91 89 355 – 535 KC 2020 18 5 376 523 922 Totalt planer för nyckelpersoner 1 250 374 731 523 2 878 Totalt kontantbaserade ersättningsplaner 1 289 382 804 557 3 032 Total ersättningskostnad 1 371 471 887 608 3 337 1) LTV 2023 innefattar koncernledningen och högre chefer Finansiell rapport 2023 79 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Not G3, forts. Verkligt värde Ersättningskostnaden för aktiebaserade program är baserad på verkligt värde och antalet aktier. Verkligt värde för LTV-programmen inkluderar justeringar för absoluta och relativa TSR prestationsvillkor på tilldelningsdagen, genom en Monte Carlo-modell som använder ett antal ingångsvärden, inklusive förvän- tade utdelningar, förväntad volatilitet i aktiekursen och den förväntade perio- den fram till erhållande. Prestationsvillkoren för LTV-programmen baseras också på utfallet av koncernens rörelseresultat (EBITA) för räkenskapsår 2023 samt koncernens rörelseresultat (EBIT) för räkenskapsåren 2022 och 2021. Verkligt värde för prestationsvillkoret koncernens rörelseresultat (EBITA och EBIT) beräknas baserat på aktiekurs vid tilldelningstidpunkten, reducerat med nuvärdet av förväntade utdelningar under den treåriga intjänandeperioden. För prestationsvillkoret justeras antalet aktier i förhållande till uppnådd nivå vid slutet av prestationsperioden. Ersättningskostnaden för kontantbaserade ersättningsprogram är baserad på verkligt värde och antalet allokerade syntetiska aktier. Verkligt värde för EPP inkluderar samma kriterier som för aktiebaserade program och beräknas på ett liknande sätt, men omvärderas kvartalsvis med uppdaterade kriterier. Verkligt värde för KC-planer är aktiekursen, reducerat med nuvärdet av för- väntade utdelningar under intjänandeperioden. KC-planerna har tre verkliga värden baserat på de tre olika intjänandeperioderna. Verkligt värde per presta- tionsvillkor och program visas i tabellen Verkligt värde nedan. Verkligt värde (SEK) Program för koncernledningen/högre chefer LTV 2023 LTV 2022 LTV 2021 LTV 2020 LTV 2019 Aktiekurs vid tilldelning 55,59 78,88 116,66 78,88 90,70 Verkligt värde Absolut TSR 32,75 41,18 113,47 54,69 87,92 Verkligt värde ESG – Miljö (1, 2, 3) 47,80 71,45 – – – Verkligt värde ESG – Sociala faktorer 47,80 71,45 – – – Verkligt värde Relativ TSR 39,40 54,48 108,61 98,06 94,63 Verkligt värde Koncernens rörelseresultat (EBITA och EBIT) 47,80 71,45 110,70 74,22 86,94 Resultatplaner för högre chefer EPP 2023 EPP 2022 EPP 2021 EPP 2020 Verkligt värde Absolut TSR – 2,30 – – Verkligt värde ESG – Miljö – 58,42 – – Verkligt värde ESG – Sociala faktorer – 58,42 – – Verkligt värde Relativ TSR – 2,40 – – Verkligt värde Koncernens rörelseresultat (EBIT) – 58,42 61,13 60,31 Planer för nyckelpersoner KC 2023 KC 2022 KC 2021 KC 2020 Verkligt värde – Delplan 1 61,12 60,31 94,13 109,80 Verkligt värde – Delplan 2 58,40 61,13 60,31 94,13 Verkligt värde – Delplan 3 55,81 58,42 61,13 60,31 Utbetalning av kontantbaserade ersättningsprogram Under 2023 föll fyra planer ut till betalning: EPP 2020 och KC-plan 2020 delbetalning 3 samt KC-plan 2021 delbetalning 2 och KC-plan 2022 delbetal- ning 1 (föll ut 18 februari). Aktiekursen var SEK 60,31 för den plan som föll ut 18 februari och den ackumulerade utbetalningen till deltagarna uppgick till SEK 604,4 miljoner. Ericssons aktiesparplan (ESPP) Ericsson avser att hjälpa sina medarbetare att utvecklas och ersätta dem för den prestation de utför genom att erbjuda möjligheter som förbättrar deras upplevelse av arbetet. För att uppmuntra Ericssons medarbetare att ta en aktiv roll i att uppnå Bolagets syfte, förstärka känslan av tillhörighet och ägarskap, lanserades Ericssons aktiesparplan i november 2021. I slutet av 2023 är pla- nen implementerad i totalt 77 länder och erbjuds till cirka 77 700 medarbetare. ESPP är en aktiesparplan som riktar sig till alla medarbetare och som möjlig- gör för medarbetaren att investera i Ericsson B-aktier upp till ett maximalt värde av SEK 50 000 per år genom ett månatligt nettolöneavdrag. Som bekräftelse på medarbetares engagemang bidrar Ericsson med ett nettolö- netillägg på maximalt 15% av valt investeringsbelopp och betalar även skatt på nettolönetillägget, som erläggs vid ordinarie löneutbetalning. Under ESPP kommer deltagare att förvärva Ericsson B-aktier på börsen till marknadspris, och det uppstår därför ingen utspädningseffekt under ESPP. Ericssons aktiesparplan Deltagarandel – procent av Antal länder med Antal antal behöriga Behöriga medarbetare ESPP deltagare medarbetare 77 748 77 14 030 18,0% Optionsavtal Före tillträdet som vd och koncernchef i Ericsson ingick styrelseledamoten Börje Ekholm 2016 optionsavtal med Investor AB och AB Industrivärden, aktieägare i Ericsson. Var och en av dessa aktieägare har ställt ut 1 000 000 köpoptioner till Börje Ekholm på marknadsmässiga villkor (värderingen utför- des med Black & Scholes-modellen av en oberoende tredje part). I enlighet med dessa avtal har Börje Ekholm köpt sammanlagt 2 000 000 köpoptioner som utfärdats av aktieägarna, till ett pris av SEK 0,49 per köpoption. Varje köpoption berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från aktieägarna till lösen- priset SEK 80 per aktie (som kommer att omvärderas för att neutralisera effek- ten av utbetalning av utdelningar under optionsperioden) efter en tidsperiod på sju år. Inlösenperioden är ett år, med möjlighet att förlänga den med upp till ett år i händelse av att innehavaren inte kan lösa optionen under inlösenperio- den på grund av regulatoriska begränsningar eller förbud. Då köpoptionerna förvärvats på marknadsmässiga villkor enligt ovan har ingen kompensations- kostnad redovisats av koncernen under optionsperioden och kommer inte heller att redovisas under den kvarvarande delen av inlösenperioden. Under 2019 erbjöd Investor AB, aktieägare i Ericsson, styrelseordförandena i sina noterade kärninnehav att förvärva köpoptioner hänförliga till aktierna i res- pektive kärninnehav. Som följd av erbjudandet ingick förra styrelseordföranden Ronnie Leten ett köpoptionsavtal avseende B-aktier i Telefonaktiebolaget LM Ericsson med Investor AB. Investor AB har under avtalet ställt ut 128 452 köpoptioner till Ronnie Leten på marknadsmässiga villkor (värdering utfördes med Black & Scholes-modellen av en oberoende tredje part) och Ronnie Leten har köpt köpoptionerna till ett pris av SEK 15,57 per köpoption. Varje köpop- tion berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från Investor AB till lösenpriset SEK 87,97 per aktie (som kommer att omvärderas för att neutralisera effekten av utbetalning av utdelningar under optionsperioden) efter en tidsperiod på fyra år som startade den 5 februari 2019. Inlösenperioden är ett år, med möjlig- het att förlänga den med upp till ett år i händelse av att innehavaren inte kan lösa optionen under inlösenperioden på grund av regulatoriska begränsningar eller förbud. Då köpoptionerna förvärvats på marknadsmässiga villkor enligt ovan har ingen kompensationskostnad redovisats av koncernen under options- perioden och kommer inte heller att redovisas under den kvarvarande delen av inlösenperioden. Finansiell rapport 2023 80 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter G4 Information om anställda Antal anställda, löner och andra ersättningar Genomsnittligt antal anställda fördelat på kön och marknadsområde 2023 2022 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Sydostasien, Oceanien och Indien 6 035 21 625 27 660 5 700 20 902 26 602 Nordostasien 4 293 8 403 12 696 4 376 8 711 13 087 Nordamerika 2 720 8 546 11 266 2 471 8 415 10 886 Europa och Latinamerika 1) 11 772 33 740 45 512 12 017 34 637 46 654 Mellanöstern och Afrika 886 3 624 4 510 883 3 629 4 512 Totalt 25 706 75 938 101 644 25 447 76 294 101 741 1) varav i EU 8 900 25 564 34 464 9 006 26 259 35 265 varav i Sverige 3 393 10 224 13 617 3 408 10 635 14 043 Antal anställda per marknadsområde vid årets slut 2023 2022 Sydostasien, Oceanien och Indien 27 016 27 761 Nordostasien 12 331 13 207 Nordamerika 10 744 11 993 Europa och Latinamerika 1) 45 380 48 023 Mellanöstern och Afrika 4 481 4 545 Totalt 99 952 105 529 1) varav i EU 34 763 36 594 varav i Sverige 13 977 14 481 Antal anställda fördelat på kön och ålder vid årets slut 2023 Andel av Kvinnor Män totalt antal Under 25 år 1 378 2 063 3 % 25–35 år 9 222 19 196 29 % 36–45 år 8 093 26 681 35 % 46–55 år 5 019 17 809 23 % Över 55 år 2 265 8 226 10 % Andel av totalt antal 26 % 74 % 100 % Personalförﬂyttningar 2023 2022 Antal anställda vid årets slut 99 952 105 529 Antal anställda som lämnat Bolaget 13 362 13 028 Antal anställda som tillkommit i Bolaget 7 785 17 235 Tillfälliga anställningar 433 627 Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader (MSEK) 2023 2022 Löner och andra ersättningar 84 996 73 526 Sociala kostnader 16 442 15 665 Varav pensionskostnader 6 175 6 316 Ersättningar avseende vd och ledande befattningshavare är inkluderade i tabellen ovan. Ersättningar i dotterbolag avseende styrelseledamöter och verkställande direktörer (MSEK) 2023 2022 Löner och andra ersättningar 459 477 Varav årliga rörliga ersättningar 109 90 Pensionskostnader 1) 36 34 1) Pensionskostnader är utöver sociala kostnader och skatt. Könsfördelning bland styrelseledamöter, verkställande direktörer och koncernledningen vid årets slut 2023 2022 Kvinnor Män Kvinnor Män Moderbolaget Styrelseledamöter och vd 38 % 62 % 36 % 64 % Koncernledning 25 % 75 % 19 % 81 % Dotterbolag Styrelseledamöter och vd 21 % 79 % 20 % 80 % Finansiell rapport 2023 81 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Sektion H – Övrigt H1 Skatter Koncernens skattekostnader för 2023 uppgick till SEK –2 785 (–5 497) miljoner eller –11,9 % (22,3 %) av årets resultat efter finansiella poster. Skattesatsen kan variera mellan åren beroende på affärsmässiga skillnader och var bolagen geografiskt bedriver sin verksamhet. Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen 2023 2022 2021 Aktuell skattekostnad –4 289 –7 353 –6 110 Aktuell skatt hänförlig till tidigare år 118 253 –337 Uppskjuten skatteintäkt/-kostnad (+/–) 1 406 1 617 188 Andel i joint ventures och intresseföre- tags skatt –20 –14 –11 Inkomstskatt kostnad –2 785 –5 497 –6 270 En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den teoretiska skattekostnad som skulle uppstå om svensk skattesats, 20,6 % (20,6 % 2022, 20,6 % 2021), tillämpats på koncernens resultat före skatt, visas i tabellen nedan. Under 2023 påverkas skattesatsen negativt av effekten av den icke avdragsgilla nedskrivningen av goodwill relaterad till Vonage om SEK 31,9 miljarder. Under 2022 påverkades skatterna positivt med SEK 411 (969 under 2021) miljoner, till följd av nyttjande av tidigare kostnadsförda käll- skattefordringar i Sverige och negativt av skatteeffekten från avsättningen för förlikningen med Department of Justice (DOJ) om SEK 450 miljoner. Avstämning av svensk inkomstskattesats jämfört med effektiv skattesats 2023 2022 2021 Skatt enligt svensk skattesats 20,6 % 4 804 –5 070 –6 025 Effekt av utländska skattesatser –884 –605 –324 Aktuell skattekostnad hänförlig till tidigare år 118 253 –337 Omvärdering av underskottsavdrag –28 –49 –175 Omvärdering av avdragsgilla temporära skillnader 394 15 220 Nedskrivning av källskatter –217 – – Redovisning av tidigare kostnadsförd källskatt – 411 969 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader –7 311 –760 –975 Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 335 327 392 Skatteeffekt av förändrad skattesats 4 –19 –15 Inkomstskatt kostnad –2 785 –5 497 –6 270 Effektiv skattesats –11,9 % 22,3 % 21,4 % Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder är hänförliga till balansräkningsposterna i tabellen nedan. Tabellen innehåller ändringarna i IAS 12 avseende uppskjuten skatt som härrör från en enda transaktion som trädde i kraft den 1 januari 2023 och jämförelsetalen har uppdaterats i enlig- het med detta. Inkomstskatteeffekt av temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag Uppskjuten Uppskjuten Netto- skattefordran skatteskuld balans 2023 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar 1 195 7 193 RoU leasingtillgångar och liknande tillgångar – 1 272 Kortfristiga tillgångar 3 413 1 313 Ersättningar efter avslutad anställning 5 297 477 Avsättningar 3 980 – RoU leasingskulder och liknande skulder 1 337 – Uppskjutna skattekrediter 5 453 – Övrigt 2 095 178 Underskottsavdrag 6 158 – Uppskjutna skattefordringar/skulder 28 928 10 433 18 495 Kvittning fordringar/skulder –6 553 –6 553 Uppskjutna skattefordringar/ skulder, netto 22 375 3 880 18 495 2022 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar 1 098 8 136 RoU leasingtillgångar och liknande tillgångar – 1 311 Kortfristiga tillgångar 3 605 1 055 Ersättningar efter avslutad anställning 5 558 571 Avsättningar 5 215 – RoU leasingskulder och liknande skulder 1 394 – Uppskjutna skattekrediter 2 081 – Övrigt 1 837 295 Underskottsavdrag 5 190 – Uppskjutna skattefordringar/skulder 25 978 11 368 14 610 Kvittning fordringar/skulder –6 584 –6 584 Uppskjutna skattefordringar/ skulder, netto 19 394 4 784 14 610 Förändringar i uppskjuten skatt, netto 2023 2022 Ingående balans, netto 14 610 22 225 Redovisat i årets resultat 1 406 1 617 Redovisat i övrigt totalresultat –631 –2 099 Poster avseende förvärvade/avyttrade verksamheter –57 –3 911 Utnyttjande av uppskjuten skatt 3 249 –3 586 Omräkningsdifferens –82 364 Utgående balans, netto 18 495 14 610 Total skatt redovisad mot övrigt totalresultat uppgår till SEK –494 (–2 980) miljoner, varav aktuariella vinster/förluster avseende pensioner utgörs av SEK –251 (–2 093) miljoner, omvärdering av lån SEK 137 (–212) miljoner, kassaflödessäkringar SEK –380 (–671) miljoner och innehav utan bestäm- mande inflytande SEK 0 (–4) miljoner. Av den totala skatteeffekten rappor- terad mot övrigt totalresultat utgör SEK –631 (–2 099) miljoner uppskjuten skatt och SEK 137 (–881) miljoner aktuell skatt. Till följd av bestämmelser om skattefrihet för utdelning från dotterbolag och på kapitalvinst vid avyttring finns inga väsentliga skattepliktiga temporära skillnader hänförliga till innehav i dotterföretag, filialer, intresseföretag och joint ventures. Finansiell rapport 2023 82 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Underskottsavdrag Väsentliga skattefordringar rörande förlustavdrag rapporteras i den utsträck- ning utnyttjande av skatteförmånen beräknas ske med hänsyn till framtida beskattningsbara vinster och då dessa bedöms vara sannolika också när man beaktar perioden under vilken de kan nyttjas, som beskrivet nedan. Merparten av de redovisade skattemässiga underskottsavdragen är hänförliga till Sverige, USA, Brasilien och Mexiko. Dessa länder har långa eller obestämda nyttjandeperioder. Av de totala redovisade uppskjutna skattefordringarna avseende underskottsavdrag om SEK 6 158 (5 190) miljo- ner, är SEK 4 172 (3 508) miljoner hänförliga till Sverige. Framtida resultatprognoser ger stöd för bedömningen att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas inom överskådlig framtid. Per den 31 december 2023 uppgick de skattemässiga underskottsavdragen till SEK 27 666 (23 438) miljoner. Det skattemässiga värdet av underskotts- avdraget redovisas som en skattefordran baserat på nyttjandeperioden och förväntningen att koncernen kommer att realisera en betydande skattepliktig intäkt för att kvitta dessa underskottsavdrag. Underskottsavdragen om SEK 8 918 (8 490) miljoner med ett skattemässigt värde om SEK 1 819 (1 777) miljoner har inte redovisats på grund av bedömningar om att de sannolikt inte kommer att kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga vinster i respektive jurisdiktion. Merparten av både redovisade och oredovisade underskotts- avdrag har en förfallodag som överstiger fem år. Merparten av de oredovisade underskottsavdragen är hänförliga till USA, Storbritannien och Irland . De slutliga år då redovisade underskottsavdrag kan nyttjas visas i nedanstående tabell. Not H1, forts. Underskottsavdrag Redovisad skatteförlust Oredovisad skatteförlust Förfalloår Underskottsavdrag Skatteeffekt Underskottsavdrag Skatteeffekt 2024 15 3 159 20 2025 16 3 153 20 2026 124 31 151 25 2027 1 101 281 92 10 2028 1 688 373 100 13 2029 eller senare (inkluderar även obegränsade underskottsav- drag) 24 722 5 467 8 263 1 731 Totalt 27 666 6 158 8 918 1 819 Uppskjutna skattekrediter Utöver uppskjutna skattekrediter om SEK 5 453 (2 081) miljoner, som redo- visades under 2023, uppgick outnyttjade uppskjutna skattekrediter, främst hänförliga till FoU-skattekrediter, för vilka någon uppskjuten skattefordran inte redovisats i balansräkningen, till SEK 1 148 (1 296) miljoner. De sista åren då avdragen kan utnyttjas framgår av tabellen nedan. Riskbedömning baserad på affärsplanerna görs regelbundet och uppskjutna skattefordringars nyttjandevärde analyseras när förutsättningar påvisar att sådana tillgångar kan behöva skrivas ned. Uppskjutna skattekrediter Redovisad upp- Oredovisad upp- skjuten skatte- skjuten skatte- kredit kredit Förfalloår Skatteeffekt Skatteeffekt 2024 99 135 2025 938 108 2026 46 125 2027 1 778 133 2028 1 521 8 2029 eller senare 1 071 639 Totalt 5 453 1 148 Koncernen har tillämpat det tillfälliga undantag som IASB utfärdade i maj 2023 från redovisningskraven för uppskjutna skatter i IAS 12. Följaktligen varken redovisar eller lämnar koncernen information om uppskjutna skatte- fordringar eller uppskjutna skatteskulder relaterade till ”Pillar Two” inkomst- skatter. Se även not A1 ” Väsentliga redovisningsprinciper” för mer information. H2 Resultat per aktie Resultat per aktie 2023 2022 2021 Före utspädning Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare (SEK miljoner) –26 446 18 724 22 694 Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning (miljoner) 3 330 3 330 3 329 Resultat per aktie, före utspädning (SEK) –7,94 5,62 6,82 Efter utspädning Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare (SEK miljoner) –26 446 18 724 22 694 Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning (miljoner) 3 330 3 330 3 329 Utspädningseffekt av aktieköp (miljoner) – 4 3 Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning (miljoner) 3 330 3 334 3 332 Resultat per aktie, efter utspädning (SEK) –7,94 5,62 6,81 Finansiell rapport 2023 83 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter H3 Kassaﬂödesanalys Kassa och likvida medel inkluderar kassa uppgående till SEK 17 686 (19 746) miljoner och likvida medel uppgående till SEK 17 504 (18 603) miljoner. För mer information om sammansättningen av kassa och likvida medel samt outnyttjade kreditlöften, se not F1 ”Finansiell riskhantering”. Kassa och likvida medel i länder där det finns betydande valutaregleringar på grund av brist på hårdvaluta eller strikta myndighetskontroller, uppgick per den 31 december 2023 till SEK 1 115 (2 246) miljoner. Detta belopp anses därför inte vara tillgängligt för generell användning av Moderbolaget, eller för att användas för att betala de normala företagsutgifterna lokalt för de kom- mande 12 månaderna. Justeringar för poster som inte ingår i kassaﬂödet 2023 2022 2021 Materiella anläggningstillgångar Avskrivningar 4 272 4 114 3 674 Nedskrivningar/återläggning av nedskrivningar 662 274 198 Totalt 4 934 4 388 3 872 Nyttjanderätter Avskrivningar 2 427 2 451 2 277 Nedskrivningar/återläggning av nedskrivningar 154 66 – Totalt 2 581 2 517 2 277 Immateriella tillgångar Avskrivningar Balanserade utvecklingskostnader 1 137 1 586 1 343 Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar 3 321 1 991 1 164 Totala avskrivningar 4 458 3 577 2 507 Nedskrivningar Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar 19 61 201 Goodwill 31 897 – 112 Totala nedskrivningar 31 916 61 313 Totalt 36 374 3 638 2 820 Totala avskrivningar och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar 43 889 10 543 8 969 Skatter 3 189 5 383 6 576 Utdelningar från joint ventures/intresse- företag 1) 46 58 90 Ej utdelad vinst i joint ventures/intresse- företag 1) –104 –3 270 Vinst/förlust vid försäljning av aktier, andelar och verksamheter samt materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar, netto 2) 268 –287 –971 Övriga ej kassapåverkande poster 3) 4 422 1 944 2 209 Justeringar för poster som inte ingår i kassaﬂödet 51 710 17 638 17 143 1) Se not E3 ”Intresseföretag”. 2) Inkluderar vinster och förluster från omvärdering av investeringar, se not B4 ”Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader”. 3) Hänför sig huvudsakligen till orealiserade valutaeffekter på ﬁnansiella instrument. För information kring avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktivite- ter, se not F4 ”Räntebärande skulder”. Förvärv/avyttringar av dotterbolag och andra verksamheter Förvärv Avyttringar 2023 Kassaﬂöde från företagsförvärv/avyttringar 1) –1 309 –633 Förvärv/avyttringar av övriga investeringar – 206 8 Totalt –1 515 –625 2022 Kassaﬂöde från företagsförvärv/avyttringar 1) –51 734 20 Förvärv/avyttringar av övriga investeringar –261 287 Totalt –51 995 307 2021 Kassaﬂöde från företagsförvärv/avyttringar 1) –256 273 Förvärv/avyttringar av övriga investeringar –133 175 Totalt –389 448 1) Se även not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”. H4 Transaktioner med närstående Transaktioner med närstående, SEK miljarder 2023 2022 2021 Försäljning till Ericsson Nikola Tesla 0,4 0,3 0,4 Inköp från Ericsson Nikola Tesla 1,6 1,5 1,2 Lån till MediaKind (Leone Media Inc.) 0,6 0,6 0,5 IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närstående- relationer, transaktioner och utestående mellanhavanden. Olika mindre transaktioner med närstående under 2023 baserades på vedertagna kommersiella villkor i branschen och ingicks enligt armlängds- principen. De huvudsakliga transaktionerna med närstående hänförs till Ericsson Nikola Tesla d.d beläget i Kroatien, där Ericsson äger 49,07% av aktierna och till MediaKind (Leone Media Inc.) beläget i USA, där Ericsson äger 45,5% av aktierna. För information om eget kapital och Ericssons andel av tillgångar, skulder och resultat i joint ventures och intresseföretag, se not E3 ”Intresseföretag”. För information om transaktioner med styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare, se not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare”. För information om koncernens pensionsstiftelser, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”. Finansiell rapport 2023 84 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter H5 Ersättning till revisorer Ersättning till revisorer 2023 Deloitte Övriga Totalt Arvoden för revision 164 8 172 Arvoden revisionsrelaterade 6 — 6 Arvoden för skattefrågor 12 13 25 Alla övriga arvoden – 37 37 Totalt 182 58 240 2022 Arvoden för revision 163 7 170 Arvoden revisionsrelaterade 7 2 9 Arvoden för skattefrågor 2 11 13 Alla övriga arvoden 1 22 23 Totalt 173 42 215 2021 Arvoden för revision 132 8 140 Arvoden revisionsrelaterade 9 1 10 Arvoden för skattefrågor 2 6 8 Alla övriga arvoden 1 2 3 Totalt 144 17 161 Deloitte valdes på årsstämman 2023 som revisorer för perioden fram till årsstämman 2024. De revisionsrelaterade uppdragen inkluderar granskning av kvartals- rapporter och försäkran om Ericssons hållbarhetsredovisning och bolags- styrningsrapport. Skattekonsulttjänsterna inkluderar bolagsskattekonsulta- tioner. Övriga konsulttjänster inkluderar överenskomna uppdrag. H6 Händelser efter räkenskapsårets utgång Ericsson utser Lars Sandström till ﬁnansdirektör 23 januari 2024 meddelade Ericsson att Lars Sandström utsetts till Senior Vice President, finansdirektör och chef för koncernfunktionen Finance. Lars Sandström kommer att ersätta Carl Mellander vars avgång Ericsson meddelade i april 2023. Lars Sandström kommer att börja på Ericsson den 1 april 2024 och kommer att vara baserad i Sverige. Lars Sandström är för närvarande Chief Financial Officer och är medlem i koncernledningen för det noterade, globalt ledande medicinteknikföretaget Getinge. Han har arbetat på Getinge sedan 2017 och är utbildad civilekonom. Lars Sandström har tidigare även haft chefspositioner på AB Volvo, Scania och Orphan Biovitrum AB. Ericsson meddelar förändringar i koncernledningen 24 januari 2024 meddelade Ericsson utnämningen av Senior Vice President Niklas Heuveldop till ny chef för affärsområde Global Network Platform och vd för Vonage från och med den 1 februari 2024. Niklas Heuveldop som har lett marknadsområde Nordamerika sedan 2017 efterträder Rory Read, som lämnar Ericsson i slutet av första kvartalet 2024. Yossi Cohen ersatter Niklas Heuveldop som chef för marknadsområde Nordamerika från och med den 1 februari 2024. Vid samma datum blev han medlem i Ericssons koncernledning och rapporterar till koncernchefen. Yossi Cohen var tidigare chef för strategi, teknologi, marknadsföring och affärs- utveckling inom marknadsområdet Nordamerika. Ericsson utser Chaﬁc Nassif till chef för marknadsområde Nordostasien 29 januari 2024 meddelade Ericsson att Chafic Nassif har utsetts till Senior Vice President, och chef för marknadsområde Nordostasien, från 26 februari 2024. Vid samma datum blir han medlem i Ericssons koncernledning och rap- porterar till koncernchefen. Chafic Nassif ersätter Chris Houghton som utsågs till Chief Operating Officer på Ericsson i november 2023. Chafic Nassif har tidigare haft en rad chefspositioner på Ericsson i olika affärssegment och på olika platser i världen. Senast var han chef för kundenheten för norra Latinamerika inom marknadsområdet Europa och Latinamerika. Innan han började på Ericsson arbetade Chafic Nassif på startup-företag och som chef på IT- och affärskonsultföretag i Europa. Ericsson använder överlåtelsebemyndigande Ericssons (NASDAQ:ERIC) årsstämma beslutade den 29 mars 2023 att bemyndiga Bolagets styrelse att besluta om överlåtelse av egna aktier. Enligt bemyndigandet kan Bolaget i samband med leverans av intjänade aktier enligt de långsiktiga rörliga ersättningsprogrammen 2019 och 2020 (”LTV 2019” och ”LTV 2020”), före årsstämman 2024, behålla och sälja högst 60% av de intjänade aktierna av serie B i Bolaget för att täcka kostnaderna för att innehålla och betala skatt och sociala avgifter för programdeltagarnas räk- ning avseende prestationsaktierätterna för överföring till skattemyndigheter. Ericsson beslutade den 16 februari 2024 att utnyttja bemyndigandet från bolagsstämman för dessa syften. Överlåtelse av egna aktier kan ske på Nasdaq Stockholm under perioden från och med den 16 februari 2024 fram till årsstämman 2024 till ett pris inom det vid var tid registrerade kursintervallet. Ericsson innehar för närvarande 12 932 223 av serie B i Bolaget och kan enligt beslutet att utnyttja överlåtelsebemyndigandet maximalt komma att överlåta upp till 774 889 aktier av serie B i Bolaget på Nasdaq Stockholm. Finansiell rapport 2023 85 Noter till koncernens ﬁnansiella rapporter Moderbolagets ﬁnansiella rapporter och noter Innehåll Moderbolagets ﬁnansiella rapporter 87 Moderbolagets resultaträkning och rapport över Moderbolagets totalresultat 88 Moderbolagets balansräkning 90 Moderbolagets kassaﬂödesanalys 91 Förändringar i Moderbolagets eget kapital Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter 92 M1 Väsentliga redovisningsprinciper 93 M2 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 93 M3 Finansiella intäkter och kostnader 93 M4 Skatter 94 M5 Immateriella anläggningstillgångar 94 M6 Materiella anläggningstillgångar 95 M7 Finansiella anläggningstillgångar 96 M8 Aktier och andelar 97 M9 Kundfordringar och kundﬁnansiering 98 M10 Fordringar och skulder koncernföretag 98 M11 Övriga kortfristiga fordringar 98 M12 Eget kapital och övrigt totalresultat 99 M13 Obeskattade reserver 99 M14 Pensioner 100 M15 Övriga avsättningar 100 M16 Räntebärande skulder 101 M17 Finansiell riskhantering och ﬁnansiella instrument 102 M18 Övriga kortfristiga skulder 102 M19 Leverantörsskulder 103 M20 Ställda säkerheter 103 M21 Eventualförpliktelser 103 M22 Kassaﬂödesanalys 103 M23 Leasing 103 M24 Information angående anställda 104 M25 Transaktioner med närstående 104 M26 Ersättning till revisorer 104 M27 Händelser efter räkenskapsårets utgång Finansiell rapport 2023 86 Moderbolagets ﬁnansiella rapporter och noter Moderbolagets ﬁnansiella rapporter Moderbolagets resultaträkning Januari–december, MSEK Not 2023 2022 2021 Försäljningskostnader –203 –298 –470 Administrationskostnader –1 615 –1 194 –350 Omkostnader –1 818 –1 492 –820 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader M2 3 606 691 1 770 EBIT 1 788 –801 950 Finansiella intäkter och kostnader, netto M3 –2 496 19 213 8 399 Resultat efter ﬁnansiella poster –708 18 412 9 349 Lämnade koncernbidrag, netto M13 –81 –7 272 –1 526 –789 11 140 7 823 Skatter M4 –382 631 –167 Årets resultat –1 171 11 771 7 656 Rapport över Moderbolagets totalresultat Januari–december, MSEK 2023 2022 2021 Periodens resultat –1 171 11 171 7 656 Övrigt totalresultat för perioden Poster som inte kommer omföras till resultaträkningen Kassaﬂödessäkringar Vinster/förluster redovisade under perioden – 3 703 –26 Omföring till aktier och andelar – –3 677 – Skatt på poster som inte kommer omföras till resultaträkningen – –758 – Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – –732 –26 Totalresultat för perioden –1 171 11 039 7 630 Finansiell rapport 2023 87 Moderbolagets ﬁnansiella rapporter Moderbolagets balansräkning 31 december, MSEK Not 2023 2022 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar M5 – 4 Materiella anläggningstillgångar M6 344 380 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Koncernföretag M7, M8 106 534 128 638 Joint ventures och intresseföretag M7, M8 628 628 Andra aktier och andelar M7 2 059 2 039 Fordringar koncernföretag M7, M10 6 635 15 414 Långfristig kundﬁnansiering M9 150 222 Uppskjutna skattefordringar M4 561 586 Övriga långfristiga ﬁnansiella anläggningstillgångar M7 26 36 Långfristiga räntebärande placeringar M7 9 930 9 157 126 867 157 104 Omsättningstillgångar Fordringar Kundfordringar M9 6 11 Kortfristig kundﬁnansiering M9 81 322 Fordringar koncernföretag M10 17 839 24 180 Aktuella skattefordringar 84 12 Övriga kortfristiga fordringar M11 4 423 3 139 Kortfristiga räntebärande placeringar M17 9 355 8 540 Kassa och likvida medel M17 15 640 23 731 47 428 59 935 Summa tillgångar 174 295 217 039 Finansiell rapport 2023 88 Moderbolagets ﬁnansiella rapporter Moderbolagets balansräkning, forts. 31 december, MSEK Not 2023 2022 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital M12 Aktiekapital 16 722 16 672 Uppskrivningsfond 20 20 Reservfond 31 472 31 472 Bundet eget kapital 48 214 48 164 Balanserad vinst 28 755 25 982 Årets resultat –1 171 11 771 Fritt eget kapital 27 584 37 753 75 798 85 917 Avsättningar Pensioner M14 3 – Övriga avsättningar M15 272 2 435 275 2 435 Långfristiga skulder Certiﬁkat och obligationslån M16 20 975 19 712 Skulder till kreditinstitut M16 8 096 7 040 Skulder till koncernföretag M10 – – Övriga långfristiga skulder 79 83 29 150 26 835 Kortfristiga skulder Kortfristig upplåning M16 15 578 2 814 Leverantörsskulder M19 435 542 Skulder till koncernföretag M10 47 585 94 401 Övriga kortfristiga skulder M18 5 474 4 095 69 072 101 852 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 174 295 217 039 Finansiell rapport 2023 89 Moderbolagets ﬁnansiella rapporter Moderbolagets kassaﬂödesanalys Januari–december, MSEK Not 2023 2022 2021 Rörelsen Årets resultat –1 171 11 771 7 656 Justeringar för poster som inte ingår i kassaﬂödet M22 34 369 8 382 2 202 33 198 20 153 9 858 Förändringar i rörelsens nettotillgångar Kort- och långfristig kundﬁnansiering 313 242 135 Kundfordringar –1 717 –5 94 Leverantörsskulder –3 243 –124 Avsättningar och pensioner –2 161 2 142 –50 Övriga rörelsetillgångar och -skulder, netto 1 033 –1 068 519 –2 535 1 554 574 Erhållen ränta 3 786 1 708 759 Betald ränta –4 310 –1 542 –634 Skatt betald/erhållen –337 –259 –94 Kassaﬂöde från rörelsen 29 802 21 614 10 463 Investeringsaktiviteter Investeringar i materiella anläggningstillgångar –83 –81 –62 Investeringar i immateriella anläggningstillgångar – – – Försäljning/utrangering av materiella anläggningstillgångar – – – Investeringar i aktier och andelar –12 031 –58 586 –6 657 Avyttring av aktier och andelar 1 227 552 2 076 Övriga investeringsverksamheter 1 908 –3 634 66 Inköp av räntebärande placeringar –12 887 –13 583 –35 415 Försäljning av räntebärande placeringar 9 845 40 541 20 114 Kassaﬂöde från investeringsaktiviteter –12 021 –34 791 –19 878 Kassaﬂöde före ﬁnansieringsaktiviteter 17 781 –13 177 –9 415 Finansieringsaktiviteter Upptagande av lån från dotterbolag 72 081 57 291 144 574 Återbetalning av lån från dotterbolag –51 527 –53 716 –150 656 Upptagande av lån 15 989 7 777 7 574 Återbetalning av lån –3 333 –9 993 –5 066 Nyemission 50 – – Återköp av egna aktier –50 – 42 Betald utdelning –8 991 –8 325 –6 658 Reglerad del av erhållna/lämnade (–) koncernbidrag –7 272 –1 526 –1 540 Övriga ﬁnansieringsverksamheter –41 387 7 353 30 375 Kassaﬂöde från ﬁnansieringsaktiviteter –24 440 –1 139 18 645 Resultat av omvärdering i likvida medel –1 432 919 –877 Förändring av likvida medel –8 091 –13 397 8 353 Likvida medel vid årets början 23 731 37 128 28 775 Likvida medel vid årets slut M17 15 640 23 731 37 128 Finansiell rapport 2023 90 Moderbolagets ﬁnansiella rapporter Förändringar i Moderbolagets eget kapital MSEK Aktiekapital Uppskriv- ningsfond Reservfond Totalt bundet eget kapital Dispo- sitions- fond Kassa- ﬂödes- säkringar Fria vinstmedel Totalt fritt eget kapital Totalt 1 januari 2023 16 672 20 31 472 48 164 100 – 37 653 37 753 85 917 Totalresultat för perioden – – – – – – –1 171 –1 171 –1 171 Transaktioner med ägare Nyemission,netto 50 – – 50 – – – – 50 Återköp av egna aktier – – – – – – –50 –50 –50 Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – – – – 43 43 43 Betald utdelning – – – – – – –8 991 –8 991 –8 991 31 december 2023 16 722 20 31 472 48 214 100 – 27 484 27 584 75 798 1 januari 2022 16 672 20 31 472 48 164 100 –26 34 910 34 984 83 148 Totalresultat för perioden – – – – – –732 11 771 11 039 11 039 Omföring till Fria vinstmedel – – – – – 758 –758 – – Transaktioner med ägare Nyemission,netto – – – – – – – – – Återköp av egna aktier – – – – – – – – – Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – – – – 55 55 55 Betald utdelning – – – – – – –8 325 –8 325 –8 325 31 december 2022 16 672 20 31 472 48 164 100 – 37 653 37 753 85 917 Finansiell rapport 2023 91 Moderbolagets ﬁnansiella rapporter Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter M1 Väsentliga redovisningsprinciper Moderbolaget, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, tillämpar Årsredovisnings- lagen och RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer.” RFR 2 ställer krav på att Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, d v s IFRS i den omfattning som RFR 2 tillåter. De viktigaste skillnaderna mellan redovisningsprinciperna för koncernen och Moderbolaget är: Koncernföretag, intresseföretag och joint ventures Investeringar redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Investeringarna redovisas till anskaffningsvärde och endast utdelningar resultatförs. Nedskrivningstest för alla koncernföretag genomförs årligen under fjärde kvartalet eller när det finns indikation på nedskrivningsbehov. En nedskrivning redovisas om det redovisade värdet på en investering överstiger summan av koncernföretagets eget kapital och tillhörande goodwill, immateriella skulder och uppskjutna skatteskulder eller dess beräknade framtida kassaflöden efter skatt. Kassaflöden diskonteras till nuvärdet med en diskonteringsränta efter skatt som återspeglar nuvarande marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och de specifika riskerna för tillgången. Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i enlighet med RFR 2. Koncernbidrag från/till svenska koncernföretag redovisas netto i resultat- räkningen. Aktieägartillskott ökar Moderbolagets investering. Klassiﬁcering och värdering av ﬁnansiella instrument Klassificering och värdering av finansiella instrument IFRS 9 ”Finansiella instrument” tillämpas, förutom avseende finansiella garantier och omvär- dering av lån p.g.a förändringar i kreditrisk. Finansiella garantier ingår i ”Eventualförpliktelser,” enligt det tillåtna undantaget i RFR 2. Omvärdering av lån p.g.a förändringar i kreditrisk redovisas i resultaträkningen. Leasing Leasingavtal rapporteras i enlighet med det tillåtna undantaget i RFR 2. För leasingavtal där Moderbolaget är leasetagare innebär detta att nyttjande- rätten och leasingskulden inte redovisas i balansräkningen. Kostnader hänförliga till leasingavtalet redovisas i resultaträkningen linjärt över leasing- perioden. Erhållna förmåner redovisas som en del av den totala leasingkost- naden, över leasingtiden. För leasingavtal där Moderbolaget är leasegivare redovisas utrustningen som en materiell anläggningstillgång och både intäkter och avskrivningar redovisas linjärt över leasingperioden. De utgifter som sam- manhänger med leasingintäkterna redovisas då de uppstår. Direkta utgifter som uppstår då ett leasingavtal ingås läggs till det redovisade värdet för den leasade tillgången och kostnadsförs över leasingperioden utifrån samma grund som leasingintäkten. Uppskjuten skatt Redovisning av obeskattade reserver i balansräkningen medför att redovis- ningen av uppskjuten skatt skiljer sig från koncernens redovisningsprinciper. God redovisningssed och skattelagstiftning i Sverige kräver att bolag redovisar vissa skillnader mellan beskattningsunderlaget och bokfört värde av skatt som en obeskattad reserv i balansräkningen i räkenskaperna för enskilda bolag. Ändringar i dessa reserver redovisas i resultaträkningen som en avsättning till eller en upplösning av obeskattade reserver. Pensioner Pensioner redovisas i enlighet med förenklingsregeln i RFR 2. Moderbolagets pensionsförpliktelser är tryggade genom överföring av medel till en pensions- stiftelse vilket resulterar i att en avsättning enbart får redovisas om stiftelsens förmögenhet värderad till marknadsvärde understiger förpliktelserna. Enligt RFR 2 skall upplysningar lämnas avseende tillämpliga delar av IAS 19. Rörelseförvärv Förvärvsrelaterade kostnader inkluderas i anskaffningsvärdet i Moderbolagets bokslut medan de för koncernen kostnadsförs när de uppstår. Viktiga redovisningsprinciper, uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål Se noter till koncernens bokslut, Not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedöm- ningar för redovisningsändamål.” Viktiga redovisningsprinciper, uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål för Moderbolaget omfattar kundfordringar och kundfinansiering och immateriella produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar, exklusive goodwill. Nya standarder och tolkningar som ännu inte har antagits Den första januari 2023 publicerade IASB följande tillägg vilka inte har haft någon materiell påverkan på Moderbolagets finansiella rapporter: – IFRS 17: Försäkringsavtal – IAS 1: Utformning av finansiella rapporter och IFRS Praxisuttalande 2 – Upplysningar om redovisningsprinciper – IAS 8: Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel – definition av uppskattning – IAS 12: Inkomstskatter. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder som härrör från en enda transaktion – IAS 12: Inkomstskatter: Internationell skattereform – Pillar Two Ett antal nya standarder, förändringar av standarder och tolkningar är ännu inte gällande för räkenskapsåret som slutar 31 december 2023 och har inte tillämpats vid upprättandet av Moderbolagets finansiella rapporter. IASB har publicerat tillägg till följande standarder med införandedatum 1 januari 2024: “IAS 1 Utformning av finansiella rapporter”, “IFRS 16 Leasingavtal”, “IAS 7 Rapport över kassaflöden och IFRS 7 Finansiella instrument.” Dessa tillägg förväntas inte ha någon väsentlig påverkan på Moderbolagets resultat och finansiella ställning och det finns inga tillägg eller undantag i RFR 2. Bland de ändringar och tillägg som har publicerats av IASB med införandedatum den 1 januari 2025 finns “Ändringar i IAS 21 Effekter av ändrade valutakurser: lack of exchangeability.” För nämnda tillägg finns det inga tillägg eller undantag i RFR 2 och bedömningen är att det inte kommer att ha någon materiell påver- kan, men den i RFR2 befintliga regeln om redovisningsvaluta skall beaktas. För nuvarande och kommande förändringar i IFRS-standarder finns mer information i koncernredovisningen, not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper.” Finansiell rapport 2023 92 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter M2 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 2023 2022 2021 Licensintäkter och övriga rörelseintäkter Koncernföretag 3 468 2 956 2 573 Övriga rörelseintäkter/kostnader 138 –2 265 ¹ ) –803 Totalt 3 606 691 1 770 1) 2022 inkluderar en avsättning om SEK –2,3 miljarder relaterad till en uppgörelse med United States Department of Justice (DoJ) gällande överträdelse av DPA, inklusive kostnader för den tidigare avise- rade förlängda tillsynen. M3 Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter och kostnader 2023 2022 2021 Finansiella intäkter Resultat från andelar i koncernföretag Utdelningar 32 422 19 412 8 602 Nettovinst på andelar 78 19 12 Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag Utdelningar 45 59 72 Resultat från andelar i övriga företag Nettovinst på andelar 121 96 718 Ränteintäkter från koncernföretag 2 838 1 465 886 Ränteintäkter från övriga 1 076 147 41 Totalt 36 580 21 198 10 331 Finansiella kostnader Förlust från andelar i koncernföretag –5 – –8 Nedskrivning av investeringar i koncern- företag 1) –32 783 –1 446 –1 300 Nettoresultat från joint ventures och intresseföretag – –557 – Nettoresultat från investeringar i övriga bolag –299 –209 – Räntekostnader från koncernföretag –2 858 –712 –30 Räntekostnader från övriga –2 054 –368 –304 Övriga ﬁnansiella kostnader 2) –695 948 –179 Totalt –38 694 –2 344 –1 821 Netto kursvinst/förlust på ﬁnansiella skulder/ tillgångar –382 359 –111 Finansnetto –2 496 19 213 8 399 Nettovinst/-förlust på ﬁnansiella instrument enligt nedan exkluderar vinster/förluster på valutaeffekter: Nettoresultat från ﬁnansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen –900 –2 563 –543 Nettoresultat från ﬁnansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat- räkningen –1 100 2 847 404 1) För information om nedskrivningar 2023, se not M7 ”Finansiella anläggningstillgångar.” 2) Omvärdering av upplåning på grund av förändring av kreditrisk 2023: SEK – 667 miljoner ( 2022: SEK 1 030 miljoner, 2021: SEK 31 miljoner). Räntor på pensionsskulder ingår i ovanstående redovisade räntekostnader. M4 Skatter Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen 2023 2022 2021 Aktuell skatteintäkt/-kostnad (+/-) –113 758 –72 Aktuell skatt hänförlig till tidigare år –244 –294 –64 Uppskjuten skatteintäkt/-kostnad (+/–) –25 167 –31 Skatteintäkt/-kostnad –382 631 –167 En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den skattekostnad som skulle uppstå om svensk skattesats, 20,6 %, (20,6 % år 2022 och år 2021) beräknats på resultat före skatt visas nedan. Avstämning av svensk inkomstskattesats jämfört med effektiv inkomstskatt 2023 2022 2021 Skatt enligt svensk skattesats 163 –2 295 –1 605 Aktuell skatt hänförlig till tidigare år –244 –294 –64 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader –291 –668 –190 Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 6 739 4 186 1 962 Skatteeffekt hänförlig till nedskrivning av investering i koncernföretag –6 753 –298 –270 Skatteeffekt av förändrad skattesats 4 – – Skatteintäkt/-kostnad –382 631 –167 Inkomstskatter redovisade i Fria vinstmedel 2023 2022 2021 Aktuell skattekostnad/-intäkt (-/+) – –758 0 Skattekostnad/-intäkt – –758 0 Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skattefordringar är hänförliga till balansposter enligt tabellen nedan. Inkomstskatteeffekt av temporära skillnader 2023 2022 Kortfristiga tillgångar 388 348 Ersättningar efter avslutad anställning 35 34 Avsättningar 30 48 Övrigt 108 156 Uppskjutna skattefordringar 561 586 Förändringar i uppskjuten skatt 2023 2022 Ingående balans 586 507 Omklassiﬁcering 0 –88 Redovisat i årets resultat –25 167 Utgående balans 561 586 Finansiell rapport 2023 93 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter M5 Immateriella anläggningstillgångar Patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter 2023 2022 Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående balans 5 086 5 086 Årets anskaffningar – – Försäljning/utrangering – – Utgående balans 5 086 5 086 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans –4 134 –4 130 Årets avskrivningar –4 –4 Försäljning/utrangering – – Utgående balans –4 138 –4 134 Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans –948 –948 Årets nedskrivningar – – Utgående balans –948 –948 Netto bokfört värde – 4 Beloppen hänför sig huvudsakligen till Radio Frequency-teknologi. M6 Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier och installationer Pågående nyanläggningar och betalda förskott Totalt 2023 Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående balans 1 972 26 1 998 Investeringar 8 79 87 Försäljning/utrangering –84 –4 –88 Omklassiﬁceringar 67 –67 – Utgående balans 1 963 34 1 997 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans –1 618 – –1 618 Årets avskrivningar –117 – –117 Försäljning/utrangering 82 – 82 Utgående balans –1 653 – –1 653 Netto bokfört värde 310 34 344 2022 Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående balans 1 948 13 1 961 Investeringar 26 59 85 Försäljning/utrangering –45 –3 –48 Omklassiﬁceringar 43 –43 – Utgående balans 1 972 26 1 998 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans –1 548 – –1 548 Årets avskrivningar –115 – –115 Försäljning/utrangering 45 – 45 Utgående balans –1 618 – –1 618 Netto bokfört värde 354 26 380 Finansiell rapport 2023 94 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter M7 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i koncernföretag, joint ventures och intresseföretag Koncernföretag Intresseföretag 2023 2022 2023 2022 Ingående balans 128 638 72 009 628 1 184 Köp och nyemissioner 150 2 244 – 298 Aktieägartillskott 11 857 55 835 – – Återbetalning aktieägartillskott –1 028 – – – Nedskrivning 1) –32 783 –1 446 – –791 Försäljning –300 –4 – –63 Utgående balans 106 534 128 638 628 628 1) Under 2023 gjordes nedskrivningar av investeringar i koncernföretag med SEK 32,8 (2,2) miljarder, varav SEK 31,9 miljarder avsåg investeringen i Vonage. Anledningen till nedskrivningen av investeringen i Vonage var makroekonomisk motvind, inklusive ökande räntenivåer och förändrade efterfrågemönster. Anledningen till övriga nedskrivningar var i huvudsak devalvering av valuta och lägre förväntan om fram- tida lönsamhet för några bolag. För nedskrivningstestet 2023 avseende koncernföretag och intresseföretag användes en diskonteringsränta om 11,0 % (9,0 %). För länder med hög inﬂation användes individu- ella diskonteringsräntor (12,0-24,0 %). Vid tidpunkten för nedskrivningarna uppgick det bokförda värdet i balansräkningen för varje påverkat koncernföretag till nyttjandevärdet eller det egna kapitalet i koncern- företaget. Övriga ﬁnansiella tillgångar Aktier och andelar Långfristiga räntebärande placeringar Övriga långfristiga fordringar Långfristiga fordringar koncernföretag 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022 Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående balans 2 039 2 175 9 157 30 615 36 544 15 414 13 284 Inköp/kreditgivning/ökning 206 168 12 887 13 583 – – 11 517 5 963 Försäljning/amortering/minskning –1 –96 –4 233 –29 666 – – –10 804 –5 189 Omklassiﬁcering – –1 –8 152 –5 632 –10 –588 –8 026 – Omvärdering –185 –207 271 257 – 80 – – Omräkningsdifferens – – – – – – –1 466 1 356 Utgående balans 2 059 2 039 9 930 9 157 26 36 6 635 15 414 Finansiell rapport 2023 95 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter M8 Aktier och andelar Nedanstående förteckning omfattar vissa av Moderbolaget direkt och indirekt ägda aktier och andelar, per den 31 december 2023. En fullständig specifikation över innehav av aktier och andelar, som upprättas enligt den svenska årsredovisningslagen och ingår i den årsredovisning som lämnas till Bolagsverket, kan rekvireras från Telefonaktiebolaget L M Ericsson, External Reporting, SE–164 83 Stockholm. Aktier ägda direkt av Moderbolaget Nominellt innehav Innehav i lokal valuta, Bokfört värde, Bolag Org.nr. Säte i procent miljoner MSEK Koncernföretag Ericsson AB 556056-6258 Sverige 100 50 20 731 Ericsson Shared Services AB 556251-3266 Sverige 100 361 2 216 Datacenter i Rosersberg AB 556895-3748 Sverige 100 – 74 Datacenter i Mjärdevi Aktiebolag 556366-2302 Sverige 100 10 69 Aktiebolaget Aulis 556030-9899 Sverige 100 14 6 Övriga (Sverige) – 706 Ericsson Austria GmbH Österrike 100 4 94 Ericsson Danmark A/S Danmark 100 90 216 Oy L M Ericsson Ab Finland 100 13 196 Ericsson France S.A.S Frankrike 100 21 524 Ericsson Antenna Technology Germany GmbH Tyskland 100 2 21 Ericsson Germany GmbH Tyskland 100 1 1 816 Ericsson Hungary Ltd. Ungern 100 1 301 120 L M Ericsson Limited Irland 100 4 34 Ericsson Telecomunicazioni S.p.A. Italien 100 44 2 429 Ericsson Holding International B.V. Nederländerna 100 222 2 983 Ericsson A/S Norge 100 75 114 Ericsson Sp. z o.o. Polen 100 4 412 Ericsson España, S.A.U. Spanien 100 28 14 Ericsson Ltd. Storbritannien 100 53 1 957 Övriga (Europa, förutom Sverige) – 709 Ericsson Holding II Inc. USA 100 – 34 295 Ericsson Smart Factory Inc. USA 100 – 424 Ericsson Global Network Platform Holding Inc. USA 100 – 30 674 Compañía Ericsson S.A.C.I. Argentina 95 1) 193 10 Ericsson Canada Inc. Kanada 100 – 221 Ericsson de Colombia S.A.S. Colombia 97 1) 701 176 Ericsson Telecom S.A. de C.V. Mexico 100 1 439 576 Övriga (USA, Latinamerika) – 435 Teleric Pty Ltd. Australien 100 20 100 Ericsson (China) Company Ltd. Kina 100 65 475 P.T. Ericsson Indonesia Indonesien 95 9 531 614 Ericsson India Private Limited Indien 100 291 51 Ericsson Kenya Limited Kenya 100 – 10 Ericsson-LG Co., Ltd. Korea 75 285 2 279 Ericsson (Malaysia) Sdn Bhd Malaysia 100 3 131 Ericsson South Africa (Pty) Ltd. Sydafrika 70 – 94 Ericsson Taiwan Ltd. Taiwan 90 270 36 Ericsson (Thailand) Ltd. Thailand 49 2) 90 17 Ericsson Telekomünikasyon A. Ş . Turkiet 100 5 150 Övriga länder (resten av världen) – 325 Totalt 106 534 Joint ventures och intresseföretag ConcealFab,Inc. USA 36 – 298 Leone Media Inc. USA 46 134 – Ericsson Nikola Tesla d.d. Kroatien 49 65 330 Totalt 628 1) Jämte innehav via koncernföretag äger koncernen 100 % i Compañía Ericsson S.A.C.I. och Ericsson de Colombia S.A.S. 2) Jämte innehav via koncernföretag äger koncernen 74 % i Ericsson (Thailand) Ltd. Finansiell rapport 2023 96 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter Aktier ägda av koncernföretag Bolag Org.nr. Säte Innehav,% Koncernföretag Emodo Inc. USA 100 Ericsson Telekommunikation GmbH Tyskland 100 Ericsson GmbH Tyskland 100 Ericsson Telecommunicatie B.V. Nederländerna 100 Ericsson Inc. USA 100 Vonage Holdings Corp. USA 100 Ericsson Wireless Ofﬁce Inc. USA 100 Cradlepoint Inc. USA 100 Iconectiv, LLC USA 83 Ericsson Telecomunicações LTDA. Brasilien 100 Ericsson Australia Pty. Ltd. Australien 100 Ericsson (China) Communications Co. Ltd. Kina 100 Nanjing Ericsson Panda Communication Co. Ltd. Kina 51 Ericsson Japan K.K. Japan 100 M9 Kundfordringar och kundﬁnansiering Ericssons kreditrisker övervakas på koncernnivå. För mer information, se not B6, ”Balansposter relaterade till kundkontrakt” och not F1, ”Finansiell riskhantering.” Kundfordringar och kundﬁnansiering 2023 2022 Kundfordringar, exklusive intresseföretag och joint ventures 24 29 Reserv för osäkra kundfordringar –18 –19 Kundfordringar, netto 6 10 Kundfordringar hos intresseföretag och joint ventures – 1 Kundfordringar, totalt 6 11 Kundﬁnansiering 231 544 Kundﬁnansiering, netto 231 544 Rörelser avseende reserver för osäkra fordringar Kundfordringar 2023 2022 Ingående balans 19 16 Ökning – – Ianspråktagande under perioden – – Periodens återföringar av outnyttjade belopp – – Omräkningsdifferens –1 3 Utgående balans 18 19 Not M8, forts. Utestående kundﬁnansierings exponeringar 1) 2023 2022 Redovisat värde av kundﬁnansieringskrediter 231 544 Varav kortfristiga 81 322 Finansiella garantier för tredje part 4 6 Upplupen ränta 7 8 Maximal kreditrisk exponering 242 558 Avgår risktäckning från tredje part – – Moderbolagets riskexponering 242 558 Åtaganden för kundﬁnansiering 185 412 1) Tabellen visar den maximala kreditrisken. Avstämning av verkligt värde kundﬁnansiering 2023 2022 Ingående balans 544 786 Tillkomna krediter 292 53 Försäljning/återbetalning –388 –288 Omvärdering –217 –7 Omräkningsdifferens – – Utgående balans 231 544 Finansiell rapport 2023 97 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter M12 Eget kapital och övrigt totalresultat Aktiekapital 2023 Aktiekapitalet den 31 december 2023 bestod av: Aktiekapital Antal utestående aktier Aktiekapital A-aktier 1) 261 755 983 1 309 B-aktier 1) 3 082 395 752 15 413 Totalt 3 344 151 735 16 722 1) A-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie) och B-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie). Årsstämmman 2023 beslutade om emission av 10 000 000 C-aktier för programmen med långsiktig rörlig ersättning (LTV II) 2023,2022 och 2021 för Ericssons ledande befattningshavare och andra befattningshavare. I enlighet med mandat från årsstämman beslutade styrelsen att återköpa de nyemitterade aktierna, som sedan omvandlades till B-aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna var SEK 5,00 per aktie, totalt SEK 50.0 miljoner, vilket motsvarar mindre än 0,3 % av aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgick till SEK 50,2 miljoner. Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 2,70 (2,70) per aktie och att åter- stoden av fritt kapital behålles i Moderbolaget. Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar, SEK 1,35 per aktie med 5 april 2024 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 10 april 2024) och SEK 1,35 per aktie med 2 oktober 2024 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 7 oktober 2024). För Moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning. Med antagandet att inga egna aktier kvarstår på avstämningsdagen föreslår styrelsen att vinsten disponeras enligt nedan: Förslag till vinstdisposition Förslag till vinstdisposition Belopp att utdelas till registrerade aktieägare 9 029 209 684 Belopp att överföra i ny räkning 18 555 216 849 Totalt fritt eget kapital i Moderbolaget 27 584 426 533 M10 Fordringar och skulder koncernföretag Fordringar och skulder koncernföretag Förfallostruktur <1 år 1–5 år >5 år Totalt 2023 Totalt 2022 Långfristiga fordringar Finansiella fordringar – 6 635 – 6 635 15 414 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 2 408 – – 2 408 1 662 Finansiella fordringar 15 431 – – 15 431 22 518 Totalt 17 839 – – 17 839 24 180 Långfristiga skulder Finansiella skulder – – – – – Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 316 – – 316 230 Finansiella skulder 47 269 – – 47 269 94 171 Totalt 47 585 – – 47 585 94 401 M11 Övriga kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar 2023 2022 Förutbetalda kostnader 315 353 Upplupna intäkter 123 105 Derivat tillgångar 3 326 2 017 Övrigt 659 664 Totalt 4 423 3 139 Förändringar i eget kapital 2023 Aktiekapital Uppskriv - ningsfond Reservfond Totalt bundet eget kapital Dispositions- fond Fria vinstmedel Totalt fritt eget kapital Totalt 1 januari 2023 16 672 20 31 472 48 164 100 37 653 37 753 85 917 Periodens resultat – – – – – –1 171 –1 171 –1 171 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – – – – – – – Totalresultat för perioden – – – – – –1 171 –1 171 –1 171 Transaktioner med ägare Nyemission,netto 50 – – 50 – – – 50 Återköp av egna aktier – – – – – –50 –50 –50 Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – – – 43 43 43 Betald utdelning – – – – – –8 991 –8 991 –8 991 31 december 2023 16 722 20 31 472 48 214 100 27 484 27 584 75 798 Finansiell rapport 2023 98 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter Förändringar i eget kapital 2022 Aktiekapital Uppskriv - ningsfond Reservfond Totalt bundet eget kapital Dispo- sitions- fond Kassa- ﬂödes- säkringar Fria vinstmedel Totalt fritt eget kapital Totalt 1 januari 2022 16 672 20 31 472 48 164 100 –26 34 910 34 984 83 148 Periodens resultat – – – – – – 11 771 11 771 11 771 Övrigt totalresultat för perioden Poster som inte kommer omföras till resultaträkningen Kassaﬂödessäkringar Vinster redovisade under perioden – – – – – 3 703 – 3 703 3 703 Omföring till aktier och andelar – – – – – –3 677 – –3 677 –3 677 Skatt på poster som inte kommer omföras till resultaträkningen – – – – – –758 – –758 –758 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – – – – –732 – –732 –732 Totalresultat för perioden – – – – – –732 11 771 11 039 11 039 Omföring till Fria vinstmedel – – – – – 758 –758 – – Transaktioner med ägare Nyemission,netto – – – – – – – – – Återköp av egna aktier – – – – – – – – – Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – – – – 55 55 55 Betald utdelning – – – – – – –8 325 –8 325 –8 325 31 december 2022 16 672 20 31 472 48 164 100 – 37 653 37 753 85 917 Not M12, forts. M13 Obeskattade reserver Koncernbidrag till svenska koncernföretag uppgår till SEK 81 (7 272) miljoner. Inga koncernbidrag från svenska koncernföretag 2023 och 2022. M14 Pensioner Moderbolaget har två typer av pensionsplaner: – Avgiftsbestämda pensionsplaner, där Moderbolaget betalar fasta premier till ett antal olika försäkringsbolag. Efter erlagd premie har Moderbolaget fullgjort sitt åtagande avseende pensionsersättningar. Avgiftsbestämda planer kostnadsförs under den period den anställde utför sina tjänster. – Förmånsbestämda pensionsplaner, där Moderbolagets åtagande är att erlägga förutbestämda ersättningar till den anställde vid eller efter pensionering. Förmånsbestämda planer – belopp som redovisas i balansräkningen 2023 2022 Förpliktelsernas nuvärde avseende helt eller delvis fonderade pensionsplaner 1) 1 659 1 491 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde –1 821 –1 753 Nettoförpliktelse/överskott (–) i pensionsstiftelse –162 –262 Ej redovisat överskott i pensionsstiftelse 165 262 Utgående balans pensionsskuld 3 0 1) Samtliga pensionsutfästelser i Moderbolaget anses vara tryggade i pensionsstiftelsen men inte helt fonderade. De förmånsbestämda förpliktelserna är beräknade baserat på gällande löne- nivåer per respektive balansdag och med en diskonteringsränta på 2,85 % (2,85 %) gällande ITP2 och 1,0 % (0,2 %) avseende övriga pensionsskulder. Beräknad livslängd efter 65 år är 24,7 (24,7) år för kvinnor och 23,5 (23,5) år för män. Inga av pensionsstiftelsens tillgångar har utnyttjas av Moderbolaget. Avkastning på förvaltningstillgångar är – 3,9 % ( – 4,5 %). Tillgångsallokering av förvaltningstillgångar 2023 Varav onoterat 2022 Varav onoterat Likvida medel 17 0 % 71 0 % Aktier 449 38 % 418 41 % Räntebärande värdepapper 881 20 % 867 19 % Fastigheter 336 100 % 343 100 % Derivat 14 87 % –2 100 % Investeringsfonder 124 100 % 56 100 % Totalt 1 821 1 753 av vilka värdepapper emitterade av Ericsson – – Förändring i förmånsbestämda förpliktelser 2023 2022 Ingående balans 0 0 I resultaträkningen redovisad kostnad för pensionering i egen regi, exklusive skatter 250 266 Utbetalda pensioner –82 –72 Verklig avkastning på förvaltningstillgångar –165 –194 Utgående balans pensionsskuld 3 0 2024 års förväntade utbetalning avseende förmånsbestämda pensionsplaner uppgår till SEK 93 miljoner. Finansiell rapport 2023 99 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter Totala pensionskostnader och intäkter som redovisas i resultaträkningen 2023 2022 2021 Förmånsbestämda planer Pensionskostnader exklusive ränta och skatter 211 233 64 Räntekostnad 39 33 39 Avkastning på förvaltningstillgångar –165 –194 –32 Totala kostnader för förmånsbestämda planer, exklusive skatter 85 72 71 Avgiftsbestämda planer Pensionspremier 59 67 70 Totala kostnader för avgiftsbestämda planer, exklusive skatter 59 67 70 Kreditförsäkringspremier 2 0 2 Total netto pensionskostnad, exklusive skatter 146 139 143 Av total netto pensionskostnad redovisas SEK 271 miljoner (SEK 300 miljoner 2022 och SEK 136 miljoner 2021) under omkostnader och SEK –125 miljoner (SEK –161 miljoner 2022 och SEK 7 miljoner 2021) i finansnettot. Not M14, forts. M15 Övriga avsättningar Övriga avsättningar Omstruktu- rering Övriga Totalt 2023 Totalt 2022 Ingående balans – 2 435 2 435 293 Avsättningar 232 29 261 2 338 Återföring av outnyttjade belopp – – – –60 Ianspråktagande –58 –2 366 1) –2 424 –136 Omklassiﬁcering – – – – Utgående balans 174 98 272 2 435 Kortfristiga avsättningar 97 98 195 2 424 Långfristiga avsättningar 77 – 77 – 1) Inkluderar en betalning av USD 206.7 miljoner (cirka SEK 2,2 miljarder) för böterna i samband med lös- ningen av tidigare meddelade icke-brottsliga, påstådda överträdelser av deferred prosecution agree- ment (DPA) med United States Department of Justice (DoJ). M16 Räntebärande skulder Per den 31 december 2023 uppgick Moderbolagets utestående räntebärande skulder, exkluderat skulder till dotterbolag, till SEK 44,6 (29,6) miljarder. Räntebärande skulder 2023 2022 Kortfristiga upplåning Kortfristig del av långfristig upplåning 8 947 2 814 Övrig kortfristig upplåning 6 631 – Total kortfristig upplåning 15 578 2 814 Långfristig upplåning Certiﬁkat och obligationslån 20 975 19 712 Övrig långfristig upplåning 8 096 7 040 Total långfristig upplåning 29 071 26 752 Totala räntebärande skulder 44 649 29 566 Avstämning av skulder hänförliga till ﬁnansiella aktiviteter 2023 2022 Ingående balans 29 566 31 421 Kassaﬂöde Upptagande av lån 15 989 7 777 Återbetalning av lån –3 333 –9 993 Övriga ﬁnansieringsaktiviteter 1 503 – Icke kassapåverkande förändringar Effekt av omräkningsdifferenser –870 4 041 Förändring av verkligt värde vid förändring i kreditrisk 667 –1 030 Förändring av verkligt värde 1 127 –2 650 Utgående balans 44 649 29 566 För att säkerställa långsiktig upplåning använder koncernen obligationslån tillsammans med bilaterala forsknings- och utvecklingslån. Alla utestående obligationslån emitteras av Moderbolaget inom ramen för dess obligations- program (Euro Medium Term Note program, EMTN) eller dess program regist- rerat med den amerikanska finansinspektionen (SEC). Obligationer emitterade till fast ränta ändras normalt till rörlig ränta med hjälp av ränteswappar, i enlighet med ”Asset and liability management” mandatet som beskrivs i not F1, ”Finansiell riskhantering.” Den totala vägda genomsnittsräntan för den lång- siktiga upplåningen var under året 5,15% (2,45%). Lån emitterade av Moderbolaget redovisas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Se not M1 ”Väsentliga redovisningsprinciper.” För detaljerad information om Obligationslån, bilaterala lån, syndikerade lån och företagscertifikat, se noter till koncernredovisningen, not F4 ”Räntebärande skulder.” Finansiell rapport 2023 100 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter “Cash collaterals” (kassa ställd som säkerhet) under Credit Support Annex (CSA) till ISDA för “cross-currencies” derivat redovisas som kortfristiga räntebärande placeringar respektive kortfristig upplåning. M17 Finansiell riskhantering och ﬁnansiella instrument Ericssons finansiella risker övervakas på koncernnivå. För mer information, se noter till koncernens bokslut, not F1, ”Finansiell riskhantering.” Utestående derivat 2023 Bruttovärde Avräkning Nettovärde Relaterade belopp som inte avräknats – Ställda säkerheter Netto Valutaderivat Tillgångar 3 392 –43 3 349 –1 487 1 862 Skulder –4 241 43 –4 198 874 –3 324 Räntederivat Tillgångar – – – – – Skulder –23 – –23 – –23 2022 Bruttovärde Avräkning Nettovärde Relaterade belopp som inte avräknats – Ställda säkerheter Netto Valutaderivat Tillgångar 2 171 –165 2 006 –277 1 729 Skulder –2 727 165 –2 562 2 382 –180 Räntederivat Tillgångar 11 – 11 – 11 Skulder –8 – –8 – –8 Kassa, likvida medel och räntebärande placeringar 2023 Rating el. liknande < 3 mån 3–12 mån 1–5 år > 5 år Totalt Banker 14 488 – – – 14 488 Andra ﬁnansiella inst. 548 – – – 548 Typ av emmitent/ motpart: Stater AAA – 490 1 254 – 1 744 Företag A2/P2 1 510 296 – – 1 806 Bostadsinstitut AAA 1 995 5 668 8 676 – 16 339 Derivattillgångar 1 920 749 622 35 3 326 Totalt 20 461 7 203 10 552 35 38 251 2022 Rating el. liknande < 3 mån 3–12 mån 1–5 år > 5 år Totalt Banker 24 252 – – – 24 252 Andra ﬁnansiella inst. 604 – – – 604 Typ av emmitent/ motpart: Stater AAA 500 3 950 277 – 4 727 Företag A2/P2 1 283 – – – 1 283 Bostadsinstitut AAA – 1 682 8 880 – 10 562 Derivattillgångar 951 93 837 136 2 017 Totalt 27 590 5 725 9 994 136 43 445 Lånefinansiering sker i huvudsak genom upplåning på de svenska och inter- nationella kapitalmarknaderna. Bankfinansiering används för viss finansiering av dotterbolag och för att få bindande kreditlöften, se not M16, ”Räntebärande skulder.” Finansieringsprogram 1) Belopp Utnyttjat Outnyttjat Obligationslåneprogram EMTN (USD miljoner) 5 000 2 842 2 158 SEC registrerat program (USD miljoner) 2) – – – Företagscertiﬁkatprogram (SEK miljoner) 10 000 2 014 7 986 1) Innehåller inga särskilda lånevillkor med krav på speciﬁka ﬁnansiella nyckeltal. 2) Programbeloppet obestämt. I november 2023 utfärdade koncernen ett nytt obligationslån om EUR 500 miljoner med förfall 2028 under European Medium Term Note programmet (EMTN) och det Gröna ramverket för finansiering. Under året upprättade Bolaget också en ny rullande kreditfacilitet på USD 1,0 miljarder, varav USD 0,4 miljarder utnyttjades vid årsslutet, samt ökade upplåningen under företagscer- tifikatprogrammet med SEK 2,0 miljarder. Därutöver undertecknade Bolaget två 7-åriga låneavtal, ett med Europeiska Investeringsbanken på USD 273 miljoner och ett med Nordiska Investeringsbanken på USD 107 miljoner. Bindande kreditlöften Belopp Utnyttjat Outnyttjat Kreditfacilitet i ﬂera valutor (USD miljoner) 2 000 – 2 000 Rullande likviditetskreditfacilitet (USD miljoner) 1 000 400 600 I september 2023 utnyttjade Bolaget den andra och sista ettårsförlängnings- optionen på sin rullande kreditfacilitet på USD 2 miljarder kopplad till Ericssons hållbarhetsmål. Facilitetens ränta är inte kopplad till Ericssons kreditbetyg eller några finansiella kovenanter men är däremot kopplad till två av Ericssons långsiktiga hållbarhetsmål. Nedanstående tabell visar en analys över finansiella skulder per avtalsenlig löptid: 2023 < 1 år 1–3 år 3–5 år > 5 år Totalt Leverantörsskulder 435 – – – 435 Lån och krediter 15 578 3 472 16 489 9 110 44 649 Derivatskulder 3 681 211 306 – 4 198 Totalt 19 694 3 683 16 795 9 110 49 282 2022 < 1 år 1–3 år 3–5 år > 5 år Totalt Leverantörsskulder 542 – – – 542 Lån och krediter 3 133 12 835 8 992 11 144 36 104 Derivatskulder 868 1 091 611 – 2 570 Totalt 4 543 13 926 9 603 11 144 39 216 Finansiell rapport 2023 101 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter Not M17, forts. Koncernen har en Treasury och kundfinansieringsorganisation vars huvudsakliga uppgift är att säkerställa lämplig finansiering genom lån och bindande kreditfaciliteter, att aktivt förvalta koncernens likviditet, finansiella tillgångar och skulder, samt att hantera och kontrollera att exponeringen mot finansiella risker är förenlig med underliggande affärsrisker och finansiella riktlinjer. Kundfinansieringsfunktionen kan stödja med lämpliga lösningar för tredjepartsfinansiering åt kunder för att underlätta deras köp från Ericsson. I vissa fall och i den utsträckning som kundlånen inte tillhandahålls direkt genom banker så kan Moderbolaget erbjuda kredit direkt till kunderna. Funktionen för kundfinansiering övervakar exponeringen av utestående kundfinansiering och kreditlöften. Koncernens ﬁnansiella instrument värderade till verkligt värde För en detaljerad beskrivning av koncernens värderingsteknik och värderings- hierarkier, se noter till koncernens bokslut, not F1 “Finansiell riskhantering.” Avstämning av övriga ﬁnansiella tillgångar värderade till verkligt värde nivå 3 Aktier och andelar Ingående balans 1 952 Inköp/ökning 206 Försäljning/minskning –2 Vinst/förlust 1) –186 Utgående balans 1 970 1) Tabellen visar nettoresultat rapporterat som Finansiella intäkter, varav SEK 186 miljoner avser oreali- serade förluster avseende nivå 3 tillgångar som hölls vid årets slut. M18 Övriga kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder 2023 2022 Upplupen ränta 429 251 Upplupna kostnader 482 965 Varav personalrelaterade 326 388 Varav övriga 156 577 Derivat skulder 4 198 2 570 Andra övriga kortfristiga skulder 365 309 Totalt 5 474 4 095 M19 Leverantörsskulder Leverantörsskulder 2023 2022 Leverantörsskulder, exklusive intresseföretag och joint ventures 432 542 Intresseföretag och joint ventures 3 – Totalt 435 542 Finansiella instrument, redovisat värde 2023 2022 Hierarkinivå för verkligt värde Hierarkinivå för verkligt värde SEK miljarder Upplupet anskaffnings- värde Verkligt värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Upplupet anskaffnings- värde Verkligt värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Kundﬁnansiering – 0,2 – – 0,2 – 0,5 – – 0,5 Räntebärande placeringar – 19,1 18,6 0,5 – – 17,5 17,5 – – Likvida medel 2) – 10,1 – 10,1 – – 15,3 – 15,3 – Övriga ﬁnansiella tillgångar 1) – 2,1 0,1 – 2,0 – 2,0 0,1 – 1,9 Övriga kortfristiga fordringar – 3,3 – 3,3 – – 2,0 – 2,0 – Tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt total resultat (OCI) Kundfordringar – 0,0 – – 0,0 – 0,0 – – 0,0 Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Räntebärande placeringar 0,2 – – – – 0,2 – – – – Likvida medel – – – – – – – – – – Övriga ﬁnansiella tillgångar 0,6 – – – – 0,6 – – – – Fordringar koncernföretag 22,1 – – – – 39,6 – – – – Finansiella tillgångar 22,9 34,8 – – – 40,4 37,3 – – – Finansiella skulder värderade till verkligt värde Räntebärande skulder – –38,0 –23,7 –14,3 – – –29,6 –16,7 –12,9 – Finansiella skulder värderade till verkligt värde - innehas för handel Övriga kortfristiga skulder – –4,2 – –4,2 – – –2,6 – –2,6 – Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Leverantörsskulder –0,4 – – – – –0,5 – – – – Upplåning –6,6 – – – – –0,0 – – – – Skulder koncernföretag –47,3 – – – – –94,4 – – – – Finansiella skulder –54,3 –42,2 – – – –94,9 –32,2 – – – 1) Övriga ﬁnansiella tillgångar avser investeringar i aktier och andelar som är inkluderade i ”Aktier och andelar” i not M7. 2) Kassa och likvida medel uppgår till SEK 15,6 (23,7) miljarder varav SEK 10,1 (15,3) miljarder avser likvida medel som presenteras i ovanstående tabell. Finansiell rapport 2023 102 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter M20 Ställda säkerheter Ställda säkerheter 2023 2022 Banktillgodohavanden 823 893 Övrigt 229 234 Totalt 1 052 1 127 Övrigt inkluderar pantförskrivna kapitalförsäkringar för pensionsåtagande till anställda. M21 Eventualförpliktelser Eventualförpliktelser 2023 2022 Eventualförpliktelser, totalt 28 417 24 811 Av eventualförpliktelserna är garantier för pensionsåtaganden SEK 28 272 (24 680) miljoner. M22 Kassaﬂödesanalys Justeringar för poster som inte ingår i kassaﬂödet 2023 2022 2021 Materiella anläggningstillgångar Avskrivningar 117 115 110 Totalt 117 115 110 Immateriella anläggningstillgångar Avskrivningar 4 4 18 Totalt 4 4 18 Totala avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar 121 119 128 Skatter 382 –631 160 Nedskrivningar och realisationsvinster (–)/förluster på sålda anläggningstillgångar, exklusive kundﬁnansiering, netto 32 888 2 097 578 Oreglerade koncernbidrag 81 7 272 1 526 Övriga icke kassapåverkande poster 897 –475 –190 Totala icke likviditetspåverkande poster 34 369 8 382 2 202 M23 Leasing Leasingåtaganden Moderbolaget har följande leasingavtal: fastighetsleasing och billeasing. Kostnaden för fastigheter uppgick 2023 till SEK 675,8 (633,4) miljoner och för bilar till SEK 4,2 (4,9) miljoner. Moderbolaget hade rörliga hyreskostnader relaterade till fastighetsskatt till ett värde av SEK 49,9 (51,6) miljoner 2023. Framtida minimileasingavgifter i Moderbolaget per 31 december 2023 fördelar sig enligt följande: Framtida minimileasingavgifter Operationell leasing 2024 624 2025 564 2026 451 2027 160 2028 68 2029 och senare 28 Totalt 1 895 Leasingintäkter Moderbolagets operationella leasingintäkter avser främst andrahands- uthyrning av lokaler. Framtida minimileasingersättningar per den 31 december 2023 fördelar sig enligt följande: Minimileasingersättningar Operationell leasing 2024 9 2025 2 2026 – 2027 – 2028 – 2029 och senare – Totalt 11 M24 Information angående anställda Medelantal anställda 2023 2022 Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Europa och Latinamerika 1) 170 165 335 177 179 356 Totalt 170 165 335 177 179 356 1) Varav EU 170 165 335 177 179 356 Varav Sverige 170 165 335 177 179 356 Ersättningar Löner och andra ersättningar och sociala kostnader 2023 2022 Löner och andra ersättningar 597 557 Sociala kostnader 311 327 Varav pensionskostnader 184 178 Löner och andra ersättningar per marknadsområde 2023 2022 Europa och Latinamerika 1) 597 557 Totalt 597 557 1) Varav EU 597 557 Varav Sverige 597 557 Löner och ersättningar betalda i utländsk valuta har omräknats till SEK enligt genomsnittlig växelkurs för året. Ersättningar till styrelseledamöter och vd Se noter till koncernens bokslut, not G2, ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare.” Långsiktig rörlig ersättning Redovisad kompensationskostnad för Moderbolagets anställda uppgår till SEK 7,3 (2,0) miljoner för den kontantbaserade planen och SEK 44,4 (54,8) miljoner för den aktiebaserade planen. Se noter till koncernens bokslut, not G3, ”Aktierelaterade ersättningar.” Finansiell rapport 2023 103 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter M25 Transaktioner med närstående IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närstående- relationer, transaktioner och utestående mellanhavanden. Under 2023 genomfördes olika transaktioner enligt kontrakt baserade på villkor vedertagna i branschen och förhandlade på armlängds avstånd. Ericsson Nikola Tesla d.d. Ericsson Nikola Tesla d.d. är ett aktiebolag som utvecklar, säljer och utför service på system och utrustning för telekommunikation och som är ett intresseföretag inom Ericssonkoncernen. Moderbolaget äger 49,07 % av aktierna. För Moderbolaget utgörs transaktionerna av licensintäkter från Ericsson Nikola Tesla d.d. för användning av varumärken samt mottagen utdelning. Ericsson Nikola Tesla d.d. 2023 2022 Transaktioner med närstående Licensintäkter 5 5 Utdelning 45 59 Balanser avseende närstående Fordringar – 5 Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier gentemot Ericsson Nikola Tesla d.d. Leone Media Inc. Leone Media Inc., som verkar under varumärket MediaKind, har plattformar för kompression, videobearbetning och -lagring, innehållspublicering och innehållsleverans. 51 % av MediaKind verksamheten avyttrades den 1 februari 2019. Efter transaktionen ägde Moderbolaget 49 % av aktierna. Under 2022 lanserade Leone Media Inc. ett aktiebaserat incitamentsprogram till sina anställda, som minskade Moderbolagets ägande till 45,5 % av aktierna. Moderbolaget har tillhandahållit ett lån till Leone Media Inc. om 0,6 (0,6) miljarder SEK. Leone Media Inc. 2023 2022 Transaktioner med närstående Licensintäkter – – Utdelning – – Balanser avseende närstående Fordringar 594 615 Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier gentemot Leone Media Inc. Övriga transaktioner med närstående Totala fordringar på övriga närstående uppgick till 3,9 (3,8) miljoner SEK. För information om ersättning till ledande befattningshavare, se noter till koncernens bokslut, not G2, ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare.” M26 Ersättning till revisorer Ersättning till revisorer 2023 Deloitte Övriga Totalt Arvoden för revision 90 1 91 Arvoden, revisionsrelaterade 3 – 3 Arvoden för skattefrågor – – – Övriga arvoden – 9 9 Totalt 93 10 103 2022 Arvoden för revision 94 – 94 Arvoden, revisionsrelaterade 2 – 2 Arvoden för skattefrågor – – – Övriga arvoden – 7 7 Totalt 96 7 103 2021 Arvoden för revision 90 3 93 Arvoden, revisionsrelaterade – – – Arvoden för skattefrågor – 9 9 Övriga arvoden – 1 1 Totalt 90 13 103 Klassificering av arvoden är baserat på kraven i ÅRL. Vid årsstämman 2023 utsågs Deloitte till revisor för perioden fram till års- stämman 2024 De revisionsrelaterade uppdragen avser bland annat granskning av kvartalsrapporter, SSAE 16-granskningar och tjänster i samband med utfär- dande av certifikat och revisionsintyg samt rådgivning angående finansiell redovisning. Skattekonsulttjänsterna inkluderar bolagsskattekonsultationer. Övriga konsulttjänster avser bland annat tjänster i samband med förvärv. M27 Händelser efter räkenskapsårets utgång Inﬂationspåverkan på pensionsskulden: PRI ideell förening beslutar om värdesäkring av ITP 2 varje år, vilket innebär att pensioner ökas för att ge kompensation för inflation. Nivån på värdesäkringen per den 1 januari 2024 beslutades av PRI ideell förening den 14 november 2023. PRI ideell förening har följt Alectas beslut,vllket innebär en värdesäkring på 6,48 % som motsvarar ökningen av konsumentprisindex från september 2022 till september 2023. Ericsson använder överlåtelsebemyndigande Ericssons årsstämma beslutade den 29 mars 2023 att bemyndiga Bolagets styrelse att besluta om överlåtelse av egna aktier. Enligt bemyndigandet kan Bolaget i samband med leverans av intjänade aktier enligt de långsiktiga rörliga ersättningsprogrammen 2019 och 2020 (”LTV 2019” och ”LTV 2020”), före årsstämman 2024, behålla och sälja högst 60 % av de intjänade aktierna av serie B i Bolaget för att täcka kostnaderna för att innehålla och betala skatt och sociala avgifter för programdeltagarnas räkning avseende prestations- aktierätterna för överföring till skattemyndigheter. Ericsson beslutade den 16 februari 2024 att utnyttja bemyndigandet från bolagsstämman för dessa syften. Överlåtelse av egna aktier kan ske på Nasdaq Stockholm under perioden från och med den 16 februari 2024 fram till årsstämman 2024 till ett pris inom det vid var tid registrerade kursintervallet. Ericsson innehar för närvarande 12 932 223 av serie B i Bolaget och kan enligt beslutet att utnyttja överlåtelsebemyndigandet maximalt komma att överlåta upp till 774 889 aktier av serie B i Bolaget på Nasdaq Stockholm. För övriga händelser efter räkenskapsårets utgång, se noter till koncernens bokslut, not H6, ”Händelser efter räkenskapsårets utgång”. Finansiell rapport 2023 104 Noter till Moderbolagets ﬁnansiella rapporter All information i denna årsredovisning, särskilt de risker och osäkerhetsfaktorer som beskrivs nedan, ska noga tas i beaktande. Utifrån den information som för tillfället är känd för Ericsson anser Bolaget att följande avsnitt är en korrekt beskrivning av de viktigaste risker som påverkar verksamheten. Var och en av de faktorer som beskrivs nedan, eller någon annan riskfaktor som behandlas i årsredovisningen, kan ha en väsentlig negativ inverkan på strategiska mål, verksamhet, drift, framtida resultat, intäkter, rörelseresultat, resultat efter skatt, vinstmarginaler, ekonomisk ställning, kassaflöde, likviditet, kreditbetyg, marknadsandel, anseende, varumärke och/eller aktiekurs. Ytterligare risker och osäkerheter som för tillfället är okända för Bolaget, eller som Ericsson för tillfället anser vara obetydliga, kan också komma att få en väsentlig negativ inverkan på verksamheten. Rörelseresultatet kan dessutom komma att uppvisa större fluktuationer än tidigare och det kan göra det svårare för Ericsson att göra tillförlitliga framtidsbedömningar. Se även ”Framtidsriktad information”. Risker relaterade till affärsaktiviteter och branschen 1.1 Pågående geopolitisk och handelsmässig osäkerhet på grund av flera faktorer kan ha allvarlig negativ påverkan på Bolagets affärer, verksamhet, och möjlighet att nå uppsatta mål. Geopolitiska allianser förändras när globala spänningar, till exempel mellan USA och Kina gällande handel, inflytande och Taiwans status, driver på växande ekonomisk, teknisk, militär och politisk konkurrens i hela världen. Samtidigt finns det flera pågående lokala och regionala konflikter, till exempel de pågående militära konflikterna mellan Ukraina och Ryssland och på flera platser i Mellanöstern. Även om den slutgiltiga påverkan från dessa dynamiska spänningar är oklar, förvän- tas den osäkerhet de skapar fortsätta. Denna geopolitiska utveckling, inklusive handels- och säkerhetsbegränsningar och exportkontroller, förstärkta sanktionsåtgärder, leverantörskonsolidering och ökade skyddsåtgärder för nationell säkerhet, kan påverka globala marknads- villkor, inklusive marknadsandel, tillgång och position. Det nuvarande klimatet fortsätter att utgöra en utmaning för globala leveranskedjor i allmänhet för IKT-leveranskedjor i synnerhet samtidigt som kostna- derna ökar. Dessa osäkerheter innefattar effekterna av handelstvister och annan politisk spänning där regeringar i bland annat EU, USA, Kina, Indien, Sydkorea och Japan är inblandade. Det föreligger också särskilda osäkerhetsfaktorer gällande framtida bilaterala handelsrelationer mellan Kina och flera andra länder som ett resultat av de restriktioner riktade mot kinesiska leverantörer eller komponenter i 5G-nät som införts i flera länder, och tillgången till hård- och mjukvaruprodukter och komponenter kan komma att begränsas. Av särskild betydelse för Ericsson i detta sammanhang är handelsre- lationerna mellan Sverige och Kina eftersom Ericsson, även om det är ett globalt bolag med global närvaro, har huvudkontor i Sverige och därför riskerar att påverkas negativt av eventuella försämrade svensk- kinesiska relationer. Dessutom har Bolaget affärsverksamhet i Kina, och framtida förändringar i ekonomisk och politisk policy eller i relation till Kina kan ha en betydande negativ effekt på Bolagets verksamhet. Under de senaste åren har Ericsson observerat fortsatta utmaningar för det globala frihandelssystemet, inklusive mot tvistlösningsforumet inom Världshandelsorganisationen, WTO. Alla ökade utsikter för att regeringars policyer och handlingar ska bryta mot WTO-avtal kan ha negativ påverkan på Ericssons möjligheter att utnyttja öppna marknader och frihandel. Lagstadgad, eller på annat sätt obligatorisk, lokalisering av tillverk- ning och FoU, eller användning av lokala leverantörer eller produktion – samt digital motsvarighet (inklusive dataplacering av IT-infrastruktur och restriktioner beträffande dataflöden) – har kontinuerligt ökat, och har motiverats av protektionism, intern industripolitik och natio- nell säkerhet. Geopolitisk osäkerhet har lett till minskad effektivitet inom FoU inklusive begränsningar i användningen av FoU-resurser, och möjligheter att skala upp eller växa med ökande logistiska och administrativa bördor, samtidigt som polariseringen av industrin och fragmenteringen av globala standarder fortsätter att utvecklas (till exempel O-RAN). Det föreligger risk för rörelser bort från globala värde- kedjor och mot mer regionala eller lokala alternativ. Regeringar kan fortsätta att införa villkor som kräver användning av lokala leverantö- rer, lokal produktion eller partnerskap med lokala företag för FoU och IT-infrastruktur, kräva licensiering eller annan överföring av immate- riella rättigheter eller vidta andra åtgärder för att främja lokala företag och lokala konkurrenter, vilket kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons möjligheter att göra affärer globalt. Dessutom kan politisk instabilitet, strikta krav på lokalisering av data, tillverkning och FoU eller användning av lokala leverantörer eller produktion i de områden där Bolaget är verksamt ytterligare öka risken för eventuella överträdelser av lagar och regelverk av Ericsson eller dess anställda. Överträdelser som begås av Ericsson eller dess anställda kan orsaka allvarliga konsekvenser för Bolagets anseende och kan få en väsentlig negativ effekt på Ericssons affärsverksamhet och kan resultera i myndighetsåtgärder och betydande ekonomiska påföljder och restriktioner som begränsar Bolagets möjligheter att göra affärer, inklusive med vissa kunder, såsom statliga organ eller kunder i vissa reglerade sektorer (till exempel telekommunikation). Den geopolitiska situationen är under ständig utveckling, och har haft och kommer fortsätta att ha konsekvenser för hela IKT-branschen, med risk för ytterligare uppdelning av branschen, separation av globala värdekedjor och uppdelning av globala standarder för mobil telekom- munikation. Denna utveckling har också lett till att flera länder har utvärderat hur de ska säkerställa fortsatt tillgång till infrastruktur för Riskfaktorer Innehåll 105 Risker relaterade till affärsaktiviteter och branschen 112 Risker relaterade till Ericssons ﬁnansiella ställning 113 Juridiska och regulatoriska risker 117 Cybersäkerhetsrisker 118 Risker beträffande uppträdande gällande miljö, sociala förhållanden och affärer Finansiell rapport 2023 105 Riskfaktorer telekommunikationsnät, till exempel genom att främja uppdelning av radioaccessnät och stödja nationella aktörer inom infrastruktur för kommunikationsnät som alternativ till de etablerade globala leverantörerna, som till exempel Ericsson, även om tidpunkten för och omfattningen av detta förblir oklar. Allt det ovanstående kan ha betydande och potentiellt kvarstående negativ påverkan på Ericssons internationella produktutveckling och globala leveranskedjor och påverka Bolagets lönsamhet och verksam- het som helhet, vilket gör det nödvändigt med en flexibel och anpass- ningsbar organisation. 1.2 Utmanande globala ekonomiska förhållanden kan inverka negativt på efterfrågan, kostnader och priser för Ericssons produkter och tjänster, och begränsa Bolagets förmåga till tillväxt. Utmanande globala ekonomiska förhållanden, till exempel beroende på nedgångar i den globala ekonomin, politisk oro eller osäkerhet, bristande tillgång på arbetskraft eller råvaror, ökande inflation och höjda räntor eller en period med förhöjda räntenivåer, epidemier eller geopolitiska risker och handelskonflikter, kan ha omfattande negativa effekter på efterfrågan på Ericssons produkter och Ericssons kunders produkter och tjänster. Detta kan få operatörer och andra kunder att skjuta upp investeringar eller påbörja andra kostnadsbesparande åtgärder för att upprätthålla eller förbättra sin ekonomiska ställning. Detta kan i sin tur leda till kraftigt minskade investeringar i Bolagets produkter och tjänster, inklusive nätinfrastruktur. Sådan minskad efter- frågan på produkter och tjänster, vilket kan leda till hårdare priskonkur- rens eller uppskjutna köp, kan innebära lägre intäkter som inte helt kan kompenseras med sänkta kostnader. Minskad efterfrågan kan också leda till överskjutande lager eller föråldrade produkter och alltför stor produktionskapacitet, som kan ha en negativ påverkan på Ericssons kostnadsbas. Vissa operatörer och andra kunder, framför allt på marknader med svaga valutor, kan komma att få upplåningssvårigheter och långsam- mare trafikutveckling, vilket kan påverka deras investeringsplaner negativt och medföra att de köper färre produkter och tjänster från Ericsson. Ökad inflation kan påverka Bolagets kostnadsbas genom ökade kostnader för arbete och anskaffning av material, produkter och tjänster. Ericsson är särskilt exponerade för dessa risker inom vissa geo- grafiska nyckelområden där Bolagets största kunder finns, till exempel USA och Indien. Det kommer kanske inte att vara möjligt att helt kompensera sådana ökade kostnader genom ökade försäljningspriser till Bolagets kunder, vilket kan leda till lägre marginaler och lägre eko- nomiskt resultat. Utmanande makroekonomiska situationer kan också leda till ekonomiska svårigheter eller konkurser hos Ericssons kunder eller leverantörer, ökad efterfrågan på kundfinansiering, svårigheter att driva in kundfordringar samt ökad risk för ekonomiska svårigheter bland Ericssons motparter. Makroekonomisk osäkerhet kan också leda till ökade svårigheter att prognosticera försäljning och ekonomiska resultat, samt ökad volatilitet beträffande Ericssons redovisade resultat och potentiella nedskriv- ningar av Ericssons immateriella tillgångar på grund av försämrade försäljningsprognoser för vissa produkter. Om någon av ovan nämnda faktorer skulle bestå eller förvärras, kan den negativa påverkan på Ericssons verksamhet och finansiella ställning bli mer uttalad. 1.3 Ericssons verksamhet är beroende av en fortsatt tillväxt inom mobilkommunikation och av framgången för Ericssons befintliga kundbas samt den kundbas som bearbetas, vilket kan påverka efterfrågan från kunder samt Ericssons produktmix och marginaler. En stor del av Ericssons verksamhet är beroende av fortsatt tillväxt inom mobilkommunikation i fråga om såväl antalet abonnemang som en ökad användning per abonnent, vilket i sin tur driver Ericssons kunder att fortsätta installera och bygga ut näten. Om leverantörer av kommunikationstjänster inte lyckas med att öka antalet abonnenter och/eller om användningen inte ökar, eller om de inte kan utnyttja möjligheterna i den tekniska utvecklingen, kan detta få en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet och resultat. Om leverantö- rer av kommunikationstjänster misslyckas med att generera intäkter av tjänster, misslyckas med att anpassa sig till nya affärsmodeller eller får minskade intäkter eller lönsamhet, kan deras vilja minska till vidare investeringar i deras befintliga och nya nät, vilket i sin tur minskar efterfrågan på Ericssons produkter och tjänster och därmed påverka Bolagets verksamhet, rörelseresultat och ekonomiska ställning negativt. Under 2023 var den makroekonomiska situationen, inklusive inflationstrycket, mer utmanande än väntat, vilket har lett till minskade volymer och lägre investeringstakt från många av Ericssons kunder. Marknadsåterhämtningen har inträffat senare och varit lägre än förväntat, speciellt i Nordamerika. Det går inte att vara säker på när marknadens investeringsnivåer återhämtar sig. Trafikutvecklingen på mobilnät kan påverkas ytterligare om mer trafik flyttas över till wifi- nätverk, vilket kan komma att ha djupgående effekter på operatörernas intäkter från röstsamtal, bredband och SMS, med minskade investe- ringar som möjlig konsekvens. Dessutom skulle ny teknik, till exempel satelliter, kunna vidareutvecklas och lanseras. Ericssons strategi beror på utvecklingen och framgången av globala standarder. Detta kan påverkas negativt av krafter i branschen som är mer intresserade av de facto-standarder eller geopolitiska krafter som leder till fragmenterade standarder och ökade svårigheter att skapa skalfördelar. Fasta nät och mobilnät konvergerar och ny teknik som IP och bredband gör att leverantörer av kommunikationstjänster kan erbjuda tjänster i både fasta och mobila nät. Ericsson är beroende av tillväxt av sådana tjänster och av resultatet av regleringar och standardisering, till exempel fördelning av spektrum. Om tillväxt, standardisering eller regleringar dröjer kan det ha en negativ inverkan på Ericssons verksam- het, rörelseresultat och ekonomiska ställning. Ericssons försäljningsvolymer och bruttomarginaler kan också påverkas negativt av en ofördelaktig produkt- och tjänstemix samt ordertid för Ericssons produkter och tjänster. Ericssons försäljning till operatörer och andra kunder utgör en blandning av utrustning, mjukvara och tjänster, som normalt genererar olika bruttomarginaler. Operatörer utgör fortfarande huvuddelen av Ericssons verksamhet, och är även fokus för försäljningen framöver. Ericsson tillhandahåller lös- ningar till alla Bolagets kunder baserat på såväl Bolagets egna produk- ter som tredjepartsprodukter, där marginalerna vanligtvis är lägre än för egna produkter. Detta innebär att Ericssons redovisade bruttomarginal för en viss period påverkas av den allmänna mixen av produkter och tjänster samt andelen produkter från tredje part. Inom Bolagets seg- ment Cloud Software and Services och Other utgörs verksamheten av en större andel tredjepartsprodukter och tjänster än inom traditionell försäljning, vilket påverkar Ericssons affärsmodeller. Dessutom är led- tiderna betydligt kortare för utbyggnad och uppgradering av befintliga nät än för utbyggnad av nya nät. Beställningar av utbyggnad och upp- gradering av befintliga nät görs oftast med kort varsel, ofta mindre än en månad, och det är därför svårt att förutse förändringar i efterfrågan. Finansiell rapport 2023 106 Riskfaktorer Ändringar i Ericssons produkt- och tjänstemix och den korta ordertiden för vissa av Ericssons produkter kan därför påverka Ericssons förmåga att göra tillförlitliga prognoser över försäljning och marginaler, och dessutom förmågan att i förväg bedöma om faktiska resultat kommer att avvika från det marknaden förutsäger och förväntar sig. Ledtider för produktion och leverans av vissa produkter kan bli längre på grund av att vissa komponenter potentiellt kan få begränsad tillgänglighet på marknaden på grund av förseningar i leveranskedjan. Variationer på kort sikt kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställning och kassaflöde. 1.4 Ericsson kanske inte lyckas med att implementera sina nyckelstrategier, inklusive förbättringar av lönsamheten, tillvarata 5G-marknadens möjligheter, utnyttja möjligheter för Ericssons Global Network Platform och Enterprise eller uppnå förväntade fördelar från omstruktureringsaktiviteter. Det finns ingen garanti för att Ericsson på ett framgångsrikt sätt kom- mer att kunna implementera sin strategi för att uppnå framtida lön- samhet, skapa tillväxt eller skapa värde för aktieägarna. Ericsson har tidigare, när det bedömts nödvändigt, vidtagit specifika åtgärder för att strukturera om verksamheten eller för att minska Bolagets kostnader, och sådana åtgärder förväntas bli nödvändiga även i framtiden. Det finns dock inga garantier för att dessa åtgärder kommer att vara vare sig tillräckliga eller framgångsrika eller att Ericsson lyckas genomföra dem i rätt tid för att åstadkomma förbättrade resultat. Dessutom inne- håller denna årsredovisning vissa uppskattningar avseende tillgängliga marknader samt tillväxttakt inom rörelsesegment där Ericsson bedriver verksamhet, inklusive verksamheterna inom segmenten Networks, Cloud Software and Services, Enterprise samt Other. Om de underlig- gande antaganden på vilka Bolagets uppskattningar baseras visar sig vara felaktiga, kan det verkliga utfallet eller tillgängliga marknader och CAGR avsevärt avvika från de uppskattningar som presenteras i denna årsredovisning. Ericssons möjligheter på 5G-marknaden är beroende av tillgäng- ligheten på attraktiva 5G-spektrum. Det finns risk för att tidpunkterna för spektrumtilldelningar, spektrummängden, typen av frekvensband – låga band (under 1 GHz), mellanband (3–6 GHz) eller höga band (över 24 GHz) – samt villkoren för spektrumlicenserna, till exempel kostnad och licensperiod, inte överensstämmer med befintliga behov och planer, vilket kan bromsa utvecklingen och minska 5G-marknaden. Dessutom kan operatörernas användning av detta spektrum begränsas av regulatoriska myndigheter under kortare eller längre tid och inom olika geografiska områden, på grund av oförutsedda orsaker såsom interferens med annan elektronisk utrustning på känsliga platser, till exempel flygplatser. Bolaget kan inte garantera att det inte ställs ansvarsanspråk på Bolaget (såsom produktansvarsanspråk eller tvister beträffande konfiguration eller installation av utrustning), vilket väsentligen kan påverka Ericssons verksamhet och anseende. Takten i och omfattningen för operatörernas 5G-utrullning kan också förändras på grund av marknadsförhållandena, inklusive slut- förandet av fusioner och förvärv samt olika myndighetsincitament för 5G-installationer. Operatörernas planer för 5G-installationer kan också fördröjas av olika operativa problem, till exempel tillgång till platser för utrustning, tillståndsärenden och tillgången på installationspersonal. Det finns också en risk för att volymer och tidsplaner för 5G-utrullning kan förändras beroende på tillgången på 5G-enheter – inte endast vid lansering utan även beroende på hur snabbt priserna sjunker för att driva en massmarknad. Tidsfaktorer, storleksfaktorer och val av teknik för olika marknadsmöjligheter bortom förbättrat mobilt bredband, till exempel trådlös fast uppkoppling, sakernas internet inom industrin och privata nätverk, kan förverkligas på ett annat sätt än vad som förväntats. Ericsson eller dess leverantörer kan stöta på oförutsedda tekniska svårigheter som kan påverka Ericssons förmåga att utveckla, leverera eller installera 5G-nät. Ericssons framtida tillväxt är delvis beroende av att företag i flera branscher digitaliseras och ökar sin användning av trådlösa mobillösningar (inklusive privata mobilnät), och att de i ökande grad utnyttjar och erbjuder automatiserade tjänster som är drivkrafter för tillväxt för Ericssons Global Network Platform. Ericsson kan inte lämna några garantier rörande tidpunkt eller storlek för tillväxt inom Global Network Platform. Konkurrerande teknik såsom Wi-Fi, mak- roekonomisk motvind samt att kunderna inte är villiga att betala för tjänster kan göra att denna utveckling går långsammare. Juridiska och regulatoriska begränsningar som nätneutralitet kan också sakta ned eller begränsa global utvidgning av denna verksamhet. Dessutom kan tillgång till enheter, sensorer och spektrum också påverka takten och möjligheten för företag att införa trådlös mobilteknik. Därutöver, som beskrivs i Riskfaktor 3.3 nedan, är Vonage och Ericsson engagerade i en åtgärdsprocess avseende pågående efterlevnad av skyldigheter enligt det nationella säkerhetsavtal, National Security Agreement (NSA), som ingicks i samband med Ericssons förvärv av Vonage. Det pågående regelefterlevnadsarbetet och relaterade åtgärder kan påverka Vonage- verksamheten negativt, inklusive ändringar som krävs i affärsstruktu- ren och ytterligare regelefterlevnadskostnader. Vidare kanske Bolaget inte uppnår vissa av eller någon av de förväntade fördelarna med omstruktureringsaktiviteterna, och omstruktureringen kan ha negativ påverkan på verksamheten. Omstruktureringsaktiviteter kan bli kostnadskrävande och orsaka störningar i verksamheten, och Ericsson kanske inte kan nå och behålla de kostnadsbesparingar och fördelar som ursprungligen förväntades. Dessutom kan omstrukturering leda till brister i kontinuitet, förlust av samlad kunskap och/eller ineffektivitet under övergångsperioder. Omorganisation och omstrukturering kan ta en betydande del av ledningens och andra anställdas tid och fokus, vilket kan avleda uppmärksamheten från drift och tillväxt av Ericssons verksamhet. Omstruktureringsaktiviteter kan ha oförutsedda konsekvenser och negativ påverkan på verksamheten, till exempel på Ericssons förmåga att utveckla, sälja och leverera produkter och tjänster, och det går inte att garantera att pågående eller framtida omstruktureringsaktiviteter blir framgångsrika eller åstadkommer förväntade kostnadsbesparingar. Faktorer som kan hindra ett framgångsrikt genomförande innefattar bibehållandet av nyckelpersonal i företaget, påverkan av regulatoriska frågor samt ofördelaktiga omständigheter på marknaden eller oför- delaktiga makroekonomiska omständigheter. Om Ericsson misslyckas med att uppnå några eller samtliga av de förväntade fördelarna med omstruktureringsåtgärderna kan detta ha en avsevärd negativ påver- kan på Bolagets konkurrenskraft, verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat, kassaflöde, anseende och aktiekurs. 1.5 Ericsson genomför förvärv och avyttringar, vilket kan orsaka störningar och tvinga Bolaget till betydande utgifter, och det kan hända att Ericsson inte framgångsrikt kan slutföra sådana transaktioner, skydda värdet av Bolagets förvärv under integrationsfasen eller skapa det värde som förvärvet förväntades medföra. Utöver internt innovationsarbete gör Ericsson också förvärv för att uppnå olika fördelar, till exempel att snabbare få ut produkter på mark- naden, få tillgång till teknik och kompetens, öka skalfördelar och bredda produktportfölj eller kundbas. Exempel är att Vonage och Cradlepoint nyligen förvärvats. Förvärv kan leda till betydande ansvarsförbindelser Finansiell rapport 2023 107 Riskfaktorer och ökade avskrivningskostnader för goodwill och andra immate- riella tillgångar eller nedskrivning av goodwill, vilket kan medföra en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställning och likviditet. Ericsson har tidigare redovisat nedskrivningar relaterat till förvärv, inklusive en nedskrivning som inte påverkade kassaflödet på SEK 31,9 miljarder under tredje kvartalet 2023 relaterad till goodwill och andra immateriella tillgångar hänför- liga till Vonage, och kan komma att redovisa ytterligare nedskrivningar i framtiden. Förvärv kan bland annat medföra följande ytterligare risker för Ericsson: – Oförmåga att genomföra förvärv som Bolaget anser vara viktiga för verksamhetens framtid – Sämre resultat än förväntat från den förvärvade verksamheten, oförmåga att förverkliga förväntade fördelar och synergieffekter och/eller oförmåga att leverera enligt förväntade affärsplaner i den omfattning eller i det tidsperspektiv som förväntades – Brister i teknik och produkter som förvärvas, exempelvis oväntade kvalitetsproblem – Svårigheter att, helt eller delvis, integrera verksamhet, teknik, produkter och medarbetare från det förvärvade företaget, att för- verkliga förväntade synergieffekter eller att upprätthålla oberoende verksamhet i dessa bolag på en lämplig risknivå – Risker med att ta sig in på nya marknader där Bolaget har begrän- sad eller ingen tidigare erfarenhet, eller att skapa sådan marknad eller ekosystem som man föreställt sig, till exempel vad gäller Vonage och Cradlepoint – Risk för att nyckelmedarbetare slutar – Avledning av ledningens uppmärksamhet från andra affärsintressen – Risker och utgifter för eventuella meddelade, icke meddelade eller potentiella juridiska skyldigheter eller andra negativa ekonomiska följder för det förvärvade bolaget, inklusive underlåtenhet att följa lagar eller förordningar eller andra krav eller villkor, till exempel från granskningar av utländska direktinvesteringar och beslut som till exempel Committee on Foreign Investment in the United States (CFIUS) granskningsprocess. Se Riskfaktor 3.3 för mer information avseende CFIUS granskningsprocess. Ibland avyttrar Ericsson också delar av verksamheten för att optimera Bolagets produktportfölj eller verksamhet. Alla beslut om att avyttra eller på annat sätt avsluta ett verksamhetsområde kan medföra särskilda kostnader, till exempel kostnader för personalminskningar och bransch- och teknikrelaterade nedskrivningar. Avyttringar kan bland annat medföra följande risker för Ericsson: – Svårigheter att separera verksamhet, teknik, produkt och medarbe- tare från den avyttrade verksamheten – Risk för att nyckelmedarbetare slutar – Nedskrivningar av återvinningsvärdet för relevanta tillgångar – Utgifter för eventuella okända eller potentiella juridiska åtaganden inom den avyttrade verksamheten. De risker som är förknippade med förvärv och avyttringar kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställning och likviditet. 1.6 Ericsson ingår i joint ventures och samarbeten, och kan komma att ingå i nya joint ventures och samarbeten, som kanske inte blir framgångsrika, och som kan medföra framtida kostnader för Bolaget. Det kan hända att Ericssons joint ventures och samarbeten med part- ners av olika skäl inte leder till förväntade resultat, till exempel på grund av att Ericsson har missbedömt Bolagets behov och synergieffekter, på grund av Bolagets oförmåga att vidta åtgärder utan godkännande från Ericssons partners, Bolagets svårigheter att implementera sina affärs- planer eller på grund av att Bolagets strategiska partners brister gäl- lande förmågor eller finansiell stabilitet. Detta kan begränsa Ericssons förmåga att samarbeta med dessa partners eller utveckla nya pro- dukter och lösningar, till exempel som en del av Ericssons 5G-portfölj, vilket i sin tur kan skada Bolagets konkurrensposition på marknaden. Dessutom kan ogynnsamma regulatoriska beslut, myndighetsbeslut eller regeringsbeslut mot en partner få negativa följder för Ericsson eller ett joint venture, och Ericssons varumärke eller anseende kan skadas om en partner inte skulle följa Ericssons uppförandekod för affärspart- ners, inklusive regler för efterlevnad. Dessutom kan Ericssons andel av förluster och åtaganden att tillskjuta kapital eller lån till joint ventures och andra samarbeten ha en negativ inverkan på Bolagets verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställning och kassaflöde. 1.7 Ericsson kanske inte kan reagera på ett adekvat sätt på marknadstrender inom de branscher där bolaget bedriver verksamhet, inklusive virtualisering av nätfunktioner och varierande investeringsnivåer i telekommunikationsbranschen. Ericsson påverkas av marknadsläge och trender inom de branscher där Bolaget bedriver verksamhet, till exempel konvergensen mellan IT- och telekombranscherna. Teknologisk utveckling driver konvergenser som möjliggör digitalisering och en förflyttning från dedikerad hårdvara till mjukvara och molnbaserade tjänster. Detta innefattar även en uppdel- ning av Radio Access Network, även om tidpunkten för och omfatt- ningen av detta fortfarande är oklart. Detta förändrar konkurrensbilden såväl som värdekedjorna och affärsmodellerna, och påverkar Ericssons målformulering, riskbedömning och strategier. Den här förändringen gör det enklare att ta sig in på marknaden för nya konkurrenter, inklu- sive konkurrenter som är nya i Ericssons bransch och kan komma att påverka Ericssons marknadsandel negativt inom vissa områden. Om Ericsson inte framgångsrikt kan tolka eller prognosticera trender och marknadsutveckling, eller inte kan skaffa nödvändig kompetens för att kunna utveckla och sälja produkter, tjänster och lösningar som är konkurrenskraftiga i detta föränderliga affärsklimat, kommer Bolagets verksamhet, resultat och ekonomiska ställning att bli lidande. Telekombranschen har historiskt genomgått nedgångar där opera- törerna väsentligt minskat sina investeringar i ny utrustning. Osäkerhet kring den globala ekonomiska tillväxten och geopolitisk påverkan kan ha en betydande negativ effekt på de faktiska marknadsförhållandena, vilket kan ha en betydande negativ effekt på Ericssons verksamhet. Dessutom fluktuerar marknadsförhållandena i hög grad och de kan också variera inom olika geografiska områden och teknikområden. Osäkerheten kan påverka både den marknad som drivs av kapital- utgifter och den marknad som drivs av driftskostnader, till exempel Managed Services. Ericssons strategi baseras på expansion inom företagssegmentet, vilket är en marknad som i större utsträckning påverkas av de övergripande ekonomiska villkoren än på operatörs- marknadernas. Även om de globala förhållandena förbättras kan villkoren i de specifika branschsegment där Bolaget har verksamhet vara sämre än för andra segment. Detta kan medföra negativa effekter på Bolagets intäkter och rörelseresultat. Om operatörers och andra kunders investeringar är lägre än förväntat, kan detta påverka Bolagets intäkter, rörelseresultat och lönsamhet negativt. Nivån på efterfrågan från operatörer och andra kunder som köper Ericssons produkter och tjänster kan variera över kortare tidsperioder, även från en månad till en annan. På grund av den höga osäkerheten och graden av variation i telekom- och IKT-branscherna förblir det svårt att göra tillförlitliga prognoser över intäkter, resultat och kassaflöde. Finansiell rapport 2023 108 Riskfaktorer När 5G-volymer i stor skala skiftar från tidiga 5G-marknader till marknader med högre volatilitet, och när Ericsson upprättar affärsre- lationer med nya kunder, kan osäkerhetsnivåer och fluktuationer öka framöver. Exempelvis kan både försäljning och lönsamhet påverkas på grund av betydande variationer i underliggande marknader och/eller mix mellan produkter och tjänster. Dessutom kan Ericsson misslyckas med att förutspå kundernas efterfrågan korrekt, och det kan då uppstå över- eller underskott av komponenter, produktionskapacitet och utbyggnadsförmåga. 1.8 Ericsson är utsatta för hård konkurrens från befintliga konkurrenter och nya aktörer, inklusive konsolidering av leverantörer, vilket resulterar i starkare konkurrenter. De marknader där Ericsson har verksamhet präglas av hård konkurrens när det gäller pris, funktionalitet, servicekvalitet, kundanpassning, utveckling i rätt tid samt introduktion av nya produkter och tjänster. Bolaget möter intensiv konkurrens från väsentliga konkurrenter, varav många är mycket stora bolag med omfattande tekniska och ekono- miska resurser och väletablerade relationer med operatörer. Dessutom möter Ericsson konkurrens från mer diversifierade leverantörer, av vilka många är bättre på att korssubventionera. Ericssons operatörskunder, som utgör största delen av Ericssons affärer, är också stora och mycket sofistikerade, och utövar betydande inköpskraft bland annat genom den spridda användningen av anbudsförfaranden. Ericsson möter också ökad konkurrens från nya marknadsaktörer och alternativ teknik när industristandarderna utvecklas. Om Ericsson dessutom väljer att ta sig in på nya marknadssegment kan Bolaget komma att underskatta relevanta konkurrenters skicklighet och processer. Bolagets konkur- renter kan komma att införa ny teknik innan Ericsson gör det eller erbjuda billigare eller bättre produkter, tjänster och lösningar eller andra incitament än Ericsson erbjuder. Vissa av Bolagets konkurrenter kan också ha större resurser än Ericsson inom vissa affärssegment eller geografiska områden. Ökad konkurrens, samt om någon av riskerna ovan skulle bli verklighet, kan leda till lägre vinstmarginaler, förlorade marknadsandelar, ökade kostnader för forskning och utveckling såväl som för försäljning och marknadsföring, vilket kan ha väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställ- ning och marknadsandel. Dessutom har Ericsson verksamhet på marknader där teknik och dess marknadslansering förändras snabbt. Detta har resulterat i, och kan fortsätta resultera i, kontinuerlig prispress på Ericssons produkter och tjänster, speciellt i ljuset av makroekonomisk osäker- het. Om Ericssons motåtgärder, inklusive förbättrade produkter och affärsmodeller eller kostnadsminskningar i hela värdekedjan, inte kan genomföras i rätt tid eller genomföras överhuvudtaget, kan Bolagets verksamhet, resultat, ekonomiska ställning och marknadsandel påverkas negativt. Sammanslagningar bland leverantörerna kan också leda till att det uppstår starkare konkurrenter som kan dra nytta av sin integrerade verksamhet, av skalfördelar och av sina större resurser, vilket kan öka konkurrensen på Ericssons marknad. Branschkonvergens och sammanslagningar av leverantörer av utrustning och tjänster kan leda till starkare konkurrenter som konkurrerar med helhetslös- ningar samt konkurrenter som är mer specialiserade inom särskilda områden, vilket exempelvis kan påverka vissa av Ericssons segment, som Cloud Software and Services och Other. Om etablerade aktörer på angränsande marknader förvärvar verksamheter som har ny teknik inom Ericssons marknader kan nya starka konkurrenter uppstå. Sammanslagningar kan också leda till att det uppstår konkurrenter som har mer resurser och större marknadsandel än Ericsson har. Båda dessa typer av händelser kan ha väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställning och marknadsandel. 1.9 Ericsson förlitar sig på ett begränsat antal tredjeparts- leverantörer, vilket utsätter Bolaget för risker i leveranskedjan. Ericssons förmåga att leverera i enlighet med marknadens efterfrågan och åtaganden i avtal är till stor del beroende av att Bolaget har tillräcklig tillgång till material, komponenter, produktionskapacitet, FoU-tjänster, IT-tjänster och andra viktiga tjänster i rätt tid och på konkurrenskraftiga villkor, inklusive i vissa fall från en enda leverantör. För utveckling och försörjning av nyckelkomponenter inom ASIC och FPGA, standardelektronik och halvledare (inklusive mikrochipsnoder) där Ericsson är beroende av ett mycket litet antal leverantörer. Vissa av dessa leverantörer har mycket begränsad geografisk redundans, vilket gör dem sårbara vid naturkatastrofer, makroekonomisk påverkan, konflikter eller andra potentiellt störande händelser. På grund av de rådande spänningarna mellan USA och Kina, samt mellan Kina och Taiwan, har denna risk ökat. För vissa leverantörer, står Ericsson dess- utom inför risker relaterade till fortsatt koncentration av leverantörer. Därmed föreligger det en risk för att Bolaget inte kan få tag på de varor och tjänster som behövs för att kunna tillverka Ericssons produkter och erbjuda Ericssons tjänster på kommersiellt rimliga villkor eller över huvud taget. Detta är speciellt kritiskt i samband med stora projekt som den nuvarande 5G-utbyggnaden i Indien. Om Bolaget eller någon av Bolagets leverantörer inte lyckas leverera kan det innebära avbrott eller försening i Ericssons produkt- och tjänsteförsörjning eller verksamhet vilket kan begränsa Ericssons försäljning eller öka kostnaderna avsevärt, till exempel genom skadestånd. Vid en störning i leveranskedjan kan det ta avsevärd tid att hitta en alternativ leverantör eller designa om produkter för att ersätta komponenter, vilket kan orsaka betydande fördröjningar eller avbrott i leveransen av Ericssons produkter och tjänster och resultera i minskad försäljning. Ericsson har vid enskilda tillfällen drabbats av störningar i leveranskedjan, och det är inte uteslutet att Bolaget drabbas av liknande störningar i framtiden, som kan hindra Ericsson att skaffa lämpliga råvaror till kommersiellt gångbara priser eller över huvud taget. När Ericsson gör inköp måste Bolaget också förutsäga hur kunder- nas efterfrågan kommer att utvecklas. Om Ericsson inte lyckas väl med att förutspå kundernas efterfrågan kan det uppstå över- eller under- skott av komponenter och produktionskapacitet. I många fall använder Ericssons konkurrenter samma tillverkare, och om de har köpt kapacitet före Ericsson kan detta medföra att Bolaget inte kan skaffa nödvändiga produkter. Denna faktor kan begränsa Ericssons möjligheter att leve- rera till sina kunder och leda till ökade kostnader. Samtidigt har Ericsson förbundit sig att köpa vissa kapacitetsnivåer och komponentkvantiteter som, om de inte utnyttjas, leder till avgifter för outnyttjad kapacitet, ej återvinningsbara kostnader eller kassation av de kostnader som används för att köpa in sådana komponenter. I de fall Ericsson betalar sina leverantörer i förskott utsätts Bolaget också för en finansiell risk. Denna typ av störningar i leveranskedjan och kostnadsökningar kan ha en negativ inverkan på Bolagets verksamhet, rörelseresultat och ekonomiska ställning. 1.10 En stor del av Ericssons intäkter kommer för närvarande från stora kontrakt som sträcker sig över flera år med ett begränsat antal nyckelkunder, och operatörskonsolideringar kan öka Ericssons beroende av nyckelkunder och nyckelmarknader. Merparten av Ericssons verksamhet sker inom ramen för stora fleråriga avtal med ett begränsat antal viktiga kunder, där många är koncentrerade efter bransch eller produkt. I många av dessa avtal omförhandlas priserna för Ericssons produkter och tjänster årligen, och avtalen innefattar oftast inga åtaganden om inköpsvolymer. Däremot kan avtalen innehålla åtaganden om framtida prissänkningar, vilket gör det nödvändigt för Bolaget att löpande hantera och kontrollera Finansiell rapport 2023 109 Riskfaktorer sin kostnadsbas. Det finns emellertid inga garantier för att Ericssons kostnadsbesparande åtgärder kommer att vara tillräckliga eller att de kan genomföras i tid för att bibehålla Bolagets bruttomarginal i denna typ av avtal, särskilt med anledning av ökad inflation och höjda räntor. Detta kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat och ekonomiska ställning. 2023 stod Ericssons största kund för cirka 8 % av Bolagets nettoförsäljning, och de tio största kunderna stod för 43 % av nettoförsäljningen. En förlust av eller en nedgång i försäljningen till en nyckelkund kan medföra en avsevärd negativ effekt på försäljning, vinst och marknadsandel under lång tid. Koncentrationen utsätter också Ericsson för en ökad risk när det gäller kvaliteten på de avtal som Bolaget har med sina nyckelkunder. Dessutom kan Ericssons beroende av försäljningen av vissa av Ericssons produkter och tjänster medföra en avsevärd negativ effekt på försäljning, vinst och marknadsandel. Om Bolagets kunders ekonomiska förutsättningar försämras utsätts Ericsson för ökade kreditrisker och kommersiella risker. Utmanande ekonomiska förhållanden har påverkat några av Ericssons kunders förmåga att betala sina fakturor, och Bolaget kan få problem med att driva in kundfordringar, och kan därmed utsättas för risken att kund- fordringar förblir utestående. Ericsson har även märkt av en efterfrågan på kundfinansiering, och på ogynnsamma finansmarknader eller på marknader med hård konkurrens för kunderna kan den efterfrågan komma att öka. Om en kund går i konkurs kan Bolaget drabbas av förluster på den beviljade krediten och eventuella lån till denna kund, förlust som beror på Ericssons kommersiella riskexponering samt förlust av återkommande inköp från kunden. Om en kund inte kan leva upp till sitt åtagande gentemot Ericsson kan Bolaget drabbas av mins- kat kassaflöde och förluster som överskrider avsättningarna, vilket kan medföra avsevärda negativa effekter på rörelseresultat och ekonomisk ställning. Under det senaste decenniet har också flera större sammanslag- ningar genomförts, vilket har resulterat i ett lägre antal leverantörer av kommunikationstjänster med verksamhet i flera länder. Denna trend förväntas fortsätta, som resultat av konkurrenstryck. En marknad med färre och större operatörer kommer att göra Ericsson mer beroende av nyckelkunder, och Ericssons förhandlingsposition och vinstmarginaler kan komma att försämras. Om de sammanslagna företagen är verk- samma inom samma geografiska områden kan de dessutom komma att dela nät, vilket innebär att behovet av nätutrustning och tillhörande tjänster kan minska. Nätinvesteringar kan försenas av konsoliderings- processen, vilket kan inkludera bland annat aktiviteter kring avtal för samgående eller förvärv, säkerställande av att nödvändiga tillstånd inhämtas eller att olika verksamheter integreras. Nätoperatörer har till viss del börjat dela nätinfrastruktur genom samarbetsavtal i stäl- let för juridiska konsolideringar. Detta kan påverka efterfrågan på nätutrustning negativt. Operatörskonsolidering kan således medföra en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, marknadsandel och ekonomiska ställning. Dessutom kan vissa leverantörer av kommunikationstjänster bli mer villiga att ingå partnerskap med hyperskalare för att bygga och driva accessnäten. Ericsson riskerar att ha mer komplexa relationer inom vilka nya roller gentemot kunder eller konkurrenter kan uppstå. Till exempel kan Ericssons kunder även bli konkurrenter genom att sälja molnlösningar inom telekommunikation till operatörer, och Ericssons konkurrenter kan även bli partners eftersom Ericssons mjukvara poten- tiellt kan köras i deras hårdvarumiljö. Leverantörer av kommunikations- tjänster, inklusive Ericssons nyckelkunder, kan även påverkas negativt av nya konkurrenter, särskilt vad gäller tillväxt inom mobilt bredband i glesbygd som påverkas av nytillkommen konkurrens från aktörer som levererar bredband via satellit. Ericssons verksamhet kan således uppleva en väsentlig negativ inverkan, inklusive påverkan på Ericssons försäljning, rörelseresultat, marknadsandel och ekonomiska ställning. Kvalitetsproblem med produkter, lösningar eller tjänster kan leda till minskade intäkter, försämrade bruttomarginaler och minskad försäljning till befintliga och nya kunder, samt viten, juridiska anspråk och skadestånd. Försäljningskontrakt innehåller vanligtvis garantiåta- ganden om produkten är felaktig. Dessutom innehåller de ofta bestäm- melser om viten och/eller rätt till uppsägning vid leveransförsening av produkter eller tjänster, eller om produkten eller tjänsten inte håller tillräckligt god kvalitet, möjligen även för skador som åsamkats kunder- nas verksamheter. Ericssons kvalitetssäkringsåtgärder kanske inte kan förhindra vissa problem relaterade till tillförlitlighet, produkt- och tjäns- tekvalitet, säkerhet, integritet eller problem med tjänsters prestanda vilket kan påverkar Ericssons anseende, verksamhet, rörelseresultat och ekonomiska ställning negativt. Detta kan även innefatta bristande kvalitet i AI-baserade lösningar, eller i produkter från tredje part som ingår i Ericssons lösningar. Om omfattande garantiåtaganden uppstår på grund av tillförlitlighets-, säkerhets-, integritets- eller kvalitetspro- blem med Ericssons produkter, lösningar eller tjänster kan det medföra negativa effekter på Ericssons resultat och ekonomiska ställning, på grund av kostnader för att korrigera problem med mjuk- eller hårdvara, inklusive utbyte av dessa, höga service- och garantiutgifter, höga utgif- ter för föråldrade produkter i lager, anpassning eller skapande av en ersättningstjänst, försenad indrivning av kundfordringar eller minskad försäljning till befintliga och nya kunder. 1.11 Ericsson kanske inte lyckas bibehålla sitt teknikledarskap, inklusive vad gäller utveckling av nya produkter och förbättringar av befintliga produkter. Ericsson är beroende av att utveckla nya produkter och förbättra befint- liga produkter, och resultatet av Ericssons omfattande investeringar i forskning och utveckling går inte att förutsäga. De snabba tekniska och marknadsmässiga förändringarna i branschen innebär att Ericsson måste göra stora investeringar i FoU för att vara innovativt. Ericsson gör betydande investeringar i ny teknik, nya produkter och nya lösningar, till exempel för 5G, maskininlärning och AI. För att investeringarna ska lyckas är det ofta nödvändigt att den teknik, de produkter och de lösningar Bolaget tar fram godtas av relevanta standardiseringsorgan och/eller av branscherna och marknaderna som helhet. Om Ericssons insatser inom FoU inte blir tekniskt eller kommersiellt framgångsrika kan detta medföra negativa effekter på Ericssons verksamhet, rörelse- resultat och ekonomiska ställning. Om Ericsson investerar i utveckling av teknik, produkter och lösningar som visar sig inte fungera som förväntat, som inte anammas inom branschen, inte blir färdiga i tid eller inte är framgångsrika på marknaden kan det påverka Bolagets försäljning och resultat mycket negativt. Dessutom är det vanligt att forsknings- och utvecklingsprojekt drabbas av förseningar på grund av ändrade krav och oförutsedda problem. Förseningar i produktionen och i forsknings- och utvecklingsarbetet kan öka kostnaderna för forskning och utveckling samt medföra att Ericsson hamnar i ett ofördelaktigt läge i förhållande till Bolagets konkurrenter. Detta kan ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets verksamhet, kundrelationer, rörelseresul- tat och ekonomiska ställning. Ericsson kanske inte kan uppnå sina affärsmål för Cloud Software and Services, och det finns flera marknads-, teknik- och verksamhets- risker som kan påverka planen. Utvecklingen av 5G-marknaden och ökningen av antalet abonnenter, införandet av molnbaserad teknik och motsvarande användning av Ericssons nya produkter samt tillväxten inom automatiserad leverans och livscykelhantering för produkterna Finansiell rapport 2023 110 Riskfaktorer kan gå långsammare än förväntat. Ökad konkurrens från både nya och etablerade konkurrenter kan påverka Ericssons marknadsposition. Bolagets arbete med att anpassa och tillämpa ny teknik, till exempel för AI och maskininlärning, kan gå för långsamt för att kunna driva på ökad automatisering i produkter, lösningar och tjänster. Omvandlingen till molnbaserade lösningar som 5G Core-standarder bygger på kan också medföra större komplexitet och ta längre tid än beräknat. Initiativ med öppen källkod får dessutom allt större betydelse. Det kan göra att Ericssons kunder i större utsträckning väljer att ”plocka russinen ur kakan” samtidigt som prispressen ökar, vilket kan få negativa effekter för Ericssons helhetserbjudande. Inom managed services omfattar de flesta kontrakt mer än ett år, med lång försäljningscykel för nya kontrakt. Det finns risk för att befintliga kontrakt avslutas, får minskad omfattning eller omförhandlas, vilket kan ha en negativ påverkan på försäljning och intäkter. I den operativa dimensionen kan Ericsson misslyckas att genomföra fortsatta effektiviseringsåtgärder för att förenkla verksamhetsmodellen, samt misslyckas med att hantera risker i kundprojekt, vilket kan ha en avsevärd negativ effekt på Ericssons verksamhet. Ericsson använder teknik för artificiell intelligens (”AI”) i vissa produkter och tjänster samt i affärsverksamheten. Forskning och utveckling av sådan teknik pågår fortlöpande. AI innebär risker, utma- ningar och oavsiktliga konsekvenser som kan påverka Ericssons och kundernas införande och användning av denna teknik. AI-algoritmer och träningsmetodik för AI kan ha brister. Dessutom är AI-teknik kom- plex och utvecklas snabbt, och Bolaget står inför betydande konkurrens på marknaden och från andra företag gällande dessa tekniker. Ericsson kan misslyckas med att identifiera eller lösa etiska och juridiska problem relaterade till AI innan de uppstår. Regleringen av AI-teknik är i sin linda och förändras snabbt, vilket komplicerar både regelef- terlevnads- och utvecklingsinsatser. AI-relaterade frågor, svagheter och/eller misslyckanden kan medföra juridiska och/eller regulatoriska åtgärder, även gällande föreslagen lagstiftning som reglerar AI i vissa jurisdiktioner som till exempel Europeiska unionen, och som resultat av nya tillämpningar av befintlig dataskyddsreglering, vilket kan skada Ericssons anseende eller på annat sätt medföra betydande negativa effekter på verksamheten. 1.12 Ericssons möjligheter att dra fördel av immateriella rättigheter (IPR) som är viktiga för Bolagets verksamhet kan begränsas av förändringar i regelverk som rör patent, oförmåga att förhindra intrång, förlust av licenser till eller från tredje part, eller av att konkurrenter eller andra aktörer väcker talan mot Ericsson om intrång i immateriella rättigheter eller om förutsättningarna för öppna standarder förändras gällande licensiering av grundläggande patent för öppna standarder. Det finns alltid en risk att Bolagets patent kan komma att ifrågasättas, ogiltigförklaras eller kringgås. Det är inte heller säkert att de rättig- heter Ericsson får genom patenten verkligen kommer att ge Bolaget konkurrensfördelar. Utöver det skydd som patenträtt, upphovsrätt och varumärkesrätt ger använder Ericsson en kombination av affärshemligheter, regler om tystnadsplikt, sekretessavtal och andra avtal för att skydda Ericssons immateriella rättigheter. Dessa kan vara otillräckliga för att förhindra eller avvärja intrång eller annat missbruk. Utöver detta är Ericsson bero- ende av många mjukvarupatent, och begränsningar av patenterbarhe- ten för mjukvara kan ha en väsentlig inverkan på Ericssons verksamhet. Dessutom kanske Bolaget inte upptäcker otillåten användning eller kan vidta lämpliga och snabba åtgärder för att hävda Ericssons rättigheter. I en del länder där Ericsson är verksamt ger lagstiftningen endast bara ett begränsat skydd för immateriella rättigheter, om ens något. Bolagets lösningar kan också kräva att teknik licensieras från tredje part. I framtiden kan det bli nödvändigt att ansöka om eller förnya dessa licenser och det finns inga garantier för att de då kommer att finnas tillgängliga på godtagbara villkor, eller över huvud taget. Om Ericssons produkter inbegriper mjukvara eller annan immateriell egen- dom som omfattas av icke-exklusiva licenser som har beviljats av tredje part kan detta begränsa Bolagets möjligheter att skydda äganderätten till Ericssons produkter. Många viktiga tekniska aspekter av telekommunikations- och data- nät styrs av branschomfattande standarder som kan användas av alla på marknaden. När antalet aktörer på marknaden ökar och tekniken blir alltmer komplicerad, ökar också risken för överlappande funktioner och oavsiktliga intrång i immateriella rättigheter. Detta har varit fallet med lanseringen av 5G-teknik. Utöver de branschomfattande standarderna utvecklas för närvarande andra viktiga, branschomfattande mjukva- rulösningar som tillhandahålls kostnadsfritt och med öppen källkod. Om Ericsson bidrar till utvecklingen och distributionen av kostnadsfri mjukvara med öppen källkod kan det begränsa Ericssons framtida möjligheter att hävda äganderätt till patent. Tredje part har hävdat och kan även i framtiden komma att hävda, direkt gentemot Ericsson eller gentemot Ericssons kunder, att det sker intrång i deras immateriella rättigheter. Att försvara sig mot sådana påståenden kan bli kostsamt, tidsödande och ta Ericssons lednings och den tekniska personalens krafter i anspråk. Rättstvister kan leda till att Ericsson blir tvungna att betala skadestånd eller annan ersättning (antingen direkt till tredje part, eller för att hålla Ericssons kunder skadelösa för sådana skade- stånd eller andra ersättningar), utveckla produkter/teknik som inte gör intrång eller ingå royalty- eller licensavtal. Bolaget kan emellertid inte vara säkra på att sådana licenser kommer att vara tillgängliga på kommersiellt rimliga villkor eller över huvud taget, och sådana bedöm- ningar kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, anseende, rörelseresultat och ekonomiska ställning. Användning av kostnadsfri mjukvara med öppen, källkod innebär att tredje part kan få mer detaljerade kunskaper om Bolagets mjukvara. Detta kan öka risken för att tredje part hävdar upphovsrätt till mjukvaran. Undersökningar som genomförs av antitrustmyndigheter, utslag i domstolar och förändringar i lagstiftning kan potentiellt påverka Ericssons möjlighet att utnyttja sin patentportfölj vid licensiering av patent som är nödvändiga för öppna standarder (till exempel 4G- och 5G-teknik), vilket kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons verksamhet, anseende, rörelseresultat och finansiella ställning. Ericsson har en ledande patentportfölj inom öppna standarder, och eventuella förändringar som rör denna portfölj kan få en väsentlig inverkan på Ericssons anseende, verksamhet, rörelseresultat och eko- nomiska ställning. Ericssons möjligheter att dra nytta av immateriella rättighe- ter kan begränsas av förlust av licenser till eller från tredje part. Patentlicensavtal gäller i allmänhet över flera år och är villkorsbase- rade. Processen för att förlänga licenser kräver normalt förhandlingar, speciellt i samband med teknikskiften och lanseringen av nya standar- der, till exempel 5G. Sådana förlängningar och förhandlingar kan ta tid, ibland innefatta stämningsförfaranden och kan ha betydande negativ påverkan på Ericssons verksamhet och finansiella ställning, inklusive tidpunkten för och nivån på intäkter från patent- och licensportföljen. Utmanande globala ekonomiska förhållanden och politisk oro eller osäkerhet, geopolitiska risker och handelskonflikter kan öka osäker- heten för hur globala cellulära ekosystem och standarder utvecklas, vilket kan ha omfattande negativa effekter på Ericssons patent- och licensintäkter samt möjlighet att förvärva licenser. Finansiell rapport 2023 111 Riskfaktorer 1.13 Ericsson kanske inte lyckas fortsätta att attrahera och behålla de högt kvalificerade medarbetare som är nödvändiga för bolagets konkurrenskraft. Ericsson tror att Bolagets framtida framgång till stor del är beroende av Ericssons fortsatta förmåga att anställa, utveckla, motivera och behålla ingenjörer och andra kvalificerade medarbetare som tar fram nya framgångsrika produkter/lösningar, underhåller Ericssons befintliga produktutbud, tillhandahåller tjänster till Bolagets kunder och skapar bra kundupplevelser. Det råder fortfarande stark konkurrens om högt kvalificerade med- arbetare i de branscher där Bolaget bedriver verksamhet. Konkurrensen ökar ytterligare på grund av att andra branscher letar efter liknande kvalifikationer. Bolagets förmåga att lyckas beror bland annat på om Ericsson kan upprätthålla ett gott anseende som företag vilket kan påverkas negativt av flertalet faktorer, såsom pågående tvister, utred- ningar och negativ rapportering i media. Det finns inga garantier för att Ericsson i framtiden kommer att kunna attrahera och behålla medar- betare med rätt kompetens. Problem med att behålla och rekrytera rätt medarbetare kan medföra avsevärda negativa effekter på Ericssons verksamhet och varumärke. 1.14 Oförutsedda risker och störningar, oavsett om de beror på händelser som orsakas av naturkrafter eller människor, kan medföra stora problem för Bolagets verksamhet. Ericssons verksamhet är komplex, och flera viktiga verksamhetsområden är samlade på en enda, central plats. Bolagets och dess leverantörers och kunders affärsverksamhet är sårbar för störningar på grund av brän- der, jordbävningar, orkaner, översvämningar och andra naturkatastrofer, strömavbrott, säkerhetsincidenter, havererade datorsystem, avbrott i telekommunikationer, pandemier som covid-19-pandemin, karantäner, nationella katastrofer, terroristaktiviteter, krig och andra omständig- heter utanför Bolagets kontroll. Om någon katastrof skulle inträffa kan Bolagets eller Bolagets leverantörers och kunders möjlighet att bedriva verksamhet allvarligt inskränkas och det kan leda till betydande skada på Ericssons verksamhet, rörelseresultat och ekonomiska ställning. En stor del av Ericssons verksamhet är utlagd på entreprenad, bland annat delar inom IT, ekonomi och HR, vilket medför att Ericsson är beroende av andra företag och deras åtgärder för att upprätthålla säkerhet och tillförlitlighet. Oavsett skyddsåtgärder riskerar alla system och kommunikationsnät att utsättas för störningar som utrustningsfel, skadegörelse, säkerhetsincidenter, naturkatastrofer, elavbrott och andra händelser. Ericsson har koncentrerat verksamheten till vissa platser för till exempel FoU, produktion, områden med koncentrerad arbetskraft, centra för nätdrift, IKT och logistik samt gemensamma ser- vicecentra. Avbrott i verksamheten på dessa platser skulle kunna orsaka avsevärda skador och kostnader. Dessutom kan sådana katastrofer leda till betydande störningar i Bolagets verksamhet genom att bland annat minska efterfrågan på Bolagets produkter och tjänster, störa dess kunders möjligheter att köpa eller betala för Bolagets produkter och tjänster, försena eller förhindra leverantörernas leveranser av kritiska komponenter, skada eller förstöra produkter i lager, hindra operatörerna från att uppgradera sina trådlösa nät för att uppfylla nya tekniska stan- darder eller hindra ett betydande antal av dess anställda, inklusive de som utför kritiska funktioner, att utföra sitt arbete. Eventuella störningar i Ericssons system och kommunikationsnät kan medföra negativa effekter på Bolagets verksamhet och ekonomiska ställning. Dessutom kan anställda och underleverantörer utsättas för risker i områden där Ericsson har verksamhet på grund av dessa oförutsedda risker och störningar. Ericssons åtagande att skapa kommunikation i världen innefattar verksamhet i områden med hög risknivå relaterad till lokala konflikter, krig, brottslighet, auktoritära makthavare, olyckor orsakade av människor eller kriser med naturlig orsak, till exempel översvämningar, jordbävningar, tsunamier eller andra naturkatastro- fer. Sådana situationer kan medföra risk för liv eller välbefinnande för anställda, underleverantörernas anställda eller deras familjer, samt utlösa ansvar enligt internationell humanitär lag. Ericssons interna ramverk, kontraktsavtal, skyddsåtgärder och planer för nödinsatser kanske inte är tillräckliga för att skydda anställda eller underleveran- törernas anställda från skada. Om det framkommer att Ericsson inte har gjort tillräckligt för att tillhandahålla skydd eller stöd i sådana situationer, kan detta ha betydande negativ påverkan på Bolagets verksamhet och anseende, och kan leda till stämningsansökningar och sanktioner. 2 Risker relaterade till Ericssons ﬁnansiella ställning 2.1 Ericssons skuldsättning ökar Bolagets sårbarhet för olika negativa ekonomiska omständigheter och omständigheter i branschen, begränsar Ericssons möjlighet att ta upp ytterligare lån samt kan begränsa Bolagets flexibilitet beträffande planering för, eller reaktion på, förändringar i Ericssons verksamhet och bransch. Per 31 december 2023 var Ericssons utestående skuld SEK 46,9 mil- jarder och är klassificerat som ett bolag med god kreditriskvärdering hos S&P Global (BBB-) och Fitch Ratings (BBB-), samt ett steg under god kreditriskvärdering hos Moody’s (Ba1). Denna skuldnivå och dessa kreditbetyg kan ha betydande negativa konsekvenser, inklusive att: – Öka Ericssons sårbarhet för allmänna ekonomiska och branschmäs- siga omständigheter – En väsentlig del av kassaflödet från rörelsen måste användas för återbetalning av skuld och ränta på Bolagets skulder, vilket minskar Ericssons möjlighet att använda dess kassaflöde för att finansiera Bolagets verksamhet, investeringar och framtida affärsmöjligheter – Begränsa Ericssons möjligheter att göra strategiska förvärv eller orsaka att Ericsson gör icke-strategiska avyttringar – Begränsa Ericssons möjligheter att erhålla ytterligare finansiering för justerat rörelsekapital, investeringar, avbetalningar, förvärv och allmänna bolagsändamål eller andra ändamål – Begränsa Bolagets möjligheter att anpassa sig till ändrade mark- nadsvillkor och ge Ericsson en konkurrensnackdel jämfört med Ericssons konkurrenter. Ericsson kan välja att ta upp ytterligare betydande skuldsättning i framtiden. Ifall ny skuldsättning läggs till Bolagets aktuella skuldni- våer, kan de relaterade risker som Ericsson nu står inför komma att öka. Om Ericssons ekonomiska resultat försämras, kan det resultera i att Bolaget inte kan generera tillräckligt med kontanta medel för att betala alla skulder och kan tvingas vidta andra åtgärder för att uppfylla Ericssons åtaganden relaterade till skuldsättning, vilket kanske inte blir framgångsrikt. Ericssons förmåga att göra schemalagda betalningar på eller för att refinansiera Bolagets skuldförbindelser beror på dess finansiella ställning och rörelseresultat (EBIT), som är beroende av rådande ekonomiska och konkurrensmässiga förhållanden samt av vissa finan- siella, affärsmässiga och andra faktorer utanför Ericssons kontroll. En avsevärd försämring av Ericssons finansiella resultat skulle kunna leda till att Bolaget inte kan behålla en nivå på kassaflöde från rörelsen som gör att Bolaget kan betala kapitalskuld, eventuell premie och ränta på Ericssons skuldsättning. Finansiell rapport 2023 112 Riskfaktorer Om Bolagets kassaflöde och kapitalresurser inte skulle räcka till för att finansiera åtaganden relaterade till skuldsättning, på grund av en försämring av Bolagets finansiella resultat, kan Ericsson tvingas dra ner på eller fördröja investeringar eller sälja tillgångar, försöka skaffa ytter- ligare kapital eller omstrukturera eller omfinansiera skuldsättningen. Dessa alternativa åtgärder kanske inte är framgångsrika och kanske inte tillåter att Ericsson uppfyller Bolagets betalningsåtaganden rela- terade till skuldsättningen. Om Bolaget dessutom skulle vara tvungna att skaffa ytterligare kapital på de aktuella finansmarknaderna kan villkoren för sådan finansiering, om den är tillgänglig, medföra högre kostnader och ytterligare begränsningar för verksamheten. Om Ericsson dessutom skulle behöva omfinansiera Bolagets befintliga skuldsättning, kan villkoren på finansmarknaden vid det tillfället göra det svårt att omfinansiera den befintliga skuldsättningen på godtagbara villkor eller över huvud taget. Om sådana alternativa åtgärder inte skulle vara framgångsrika skulle Ericsson kunna få allvar- liga likviditetsproblem och skulle kunna bli tvungna att likvidera fasta tillgångar eller verksamhet för att kunna uppfylla Bolagets åtaganden relaterade till skuldsättning och andra åtaganden. Vidare förlitar sig Ericsson på olika kortsiktiga och långsiktiga kapi- talkällor för att finansiera verksamheten. Om någon kapitalkälla blir otillgänglig, eller om Ericsson endast får tillgång till otillräckliga belopp i kapital eller kapital på orimliga villkor, kan det ha betydande negativ påverkan på Bolagets verksamhet, finansiella ställning och kassaflöde. Ericssons verksamhet kräver tillgång till en omfattande kassa. Ifall Ericsson inte genererar tillräckligt mycket kapital för att finansiera Bolagets verksamhet, betala dess skulder och fortsätta Ericssons forskning och utveckling samt dess kundfinansieringsprogram, eller om Bolaget inte kan säkra tillräcklig finansiering i rätt tid och till rimliga villkor, kommer Ericssons verksamhet, finansiella ställning och kas- saflöde sannolikt att påverkas negativt. Tillgång till finansiering kan försämras eller bli mer kostsamt till följd av Ericssons operationella och finansiella ställning, marknadsförhållanden eller på grund av försäm- ring av Ericssons kreditvärdighet. Det finns inga garantier för att ytterli- gare finansieringskällor som Ericsson vid varje given tidpunkt behöver, kommer att finnas tillgängliga till rimliga villkor eller över huvud taget. Ifall Bolaget inte kan få tillgång till kapital på kommersiellt hållbara villkor, kan Ericssons verksamhet, finansiella ställning och kassaflöde påverkas väsentligt. 2.2 Eftersom en stor del av Ericssons kostnader är i SEK och intäkterna främst är i andra valutor, är Bolagets verksamhet exponerad för valutafluktuationer som kan påverka intäkter och rörelseresultat negativt. Ericssons har en betydande del av Bolagets kostnader i SEK. Till följd av Ericssons internationella verksamhet, genereras en väsentlig del av Bolagets intäkter i andra valutor än SEK, och detta förväntas fort- sätta. I den utsträckning Ericsson inte kan matcha intäkter mottagna i utländska valutor mot kostnader som betalas i samma valuta, kan det medföra att Ericssons resultaträkning, balansräkning och kas- saflöden påverkas negativt av växelkursrörelser när utländska valutor växlas mot eller räknas om till svenska kronor, vilket ökar volatiliteten i Ericssons redovisade resultat. Eftersom marknadspriserna framför allt sätts i US-dollar eller euro har Ericsson för tillfället en nettointäktsexponering i utländska valutor, vilket innebär att en starkare kronkurs generellt medför en negativ inverkan på Ericssons redovisade resultat. Bolagets försök att genom olika naturliga och finansiella kurssäkringsåtgärder minska växelkurs- rörelsernas effekter kan visa sig vara otillräckliga eller misslyckas, vilket kan ha en negativ påverkan på Ericssons resultat och ekonomiska ställning. 2.3 Nedskrivning av goodwill, andra immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar (PP&E) och nyttjanderätter för tillgångar (RoU) som Bolaget leasar har medfört och kan fortsatt medföra negativa effekter på Ericssons ekonomiska ställning och rörelseresultat. Ericsson har en betydande goodwill och andra immateriella tillgångar, till exempel patent, kundrelationer, varumärken och mjukvara, fastig- heter, anläggningar och utrusning samt nyttjanderätter. Goodwill är den enda immateriella tillgång som Bolaget redovisar med oändlig ekonomisk livslängd. Övriga immateriella tillgångar avskrivs huvudsakligen linjärt under hela den uppskattade ekonomiska livslängden, och nedskrivningsbehovet för tillgångar granskas vid händelser som kan medföra att det redovisade värdet kanske inte kan återvinnas helt, till exempel om en produkt tas ur produktion eller förändras eller vid andra förändrade omständigheter. För immateriella tillgångar som ännu inte används granskas nedskrivningsbehovet årligen. Historiskt sett har Bolaget redovisat nedskrivningar främst till följd av omstruktureringar, som vanligtvis är begränsade men kan vara betydande. Ytterligare värdeminskning, som kan vara omfattande, kan uppstå i framtiden av olika skäl, till exempel ändrad strategi, omstruktureringsåtgärder eller ogynnsamma marknadsförhållanden som antingen gäller Bolaget specifikt eller de bredare branscher inom vilka Ericsson har verksamhet eller mer allmänt, och som kan medföra negativa effekter på Ericssons rörelseresultat och ekonomiska ställ- ning. Under tredje kvartalet 2023 redovisade till exempel Ericsson en nedskrivning som inte påverkade kassaflödet om SEK 31,9 miljarder relaterad till goodwill och andra immateriella tillgångar hänförliga till Vonage, på grund av en betydande nedgång i marknadsvärde bland noterade referensbolag för Vonage, högre räntor och en allmän avmattning Vonages kärnmarknader. Negativa avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört med beräknade kassaflöden kan, liksom nya uppskattningar som tyder på lägre fram- tida kassaflöden, leda till redovisning av nedskrivningskostnader. Andra nedskrivningsindikatorer, till exempel påverkan av högre räntor, infla- tion, makroekonomiska omständigheter och andra marknadshändelser kan också leda till nedskrivningar. Nedskrivningar som inte påverkar kassaflödet minskar Bolagets fria egna kapital. Den nedskrivning som refereras till ovan motsvarade 50 % av total goodwill och andra imma- teriella tillgångar hänförliga till Vonage. Nedskrivningen redovisades i segmentet Enterprise som en jämförelsestörande post. Uppskattningar kräver ledningens bedömning samt definition av kassagenererande enheter för prövning av nedskrivningsbehov. Andra bedömningar kan leda till väsentligt skilda resultat och kan avvika från Bolagets faktiska ekonomiska ställning i framtiden. Finansiell rapport 2023 113 Riskfaktorer 3 Juridiska och regulatoriska risker 3.1 Ericsson kan påföras sanktioner och ogynnsamma utslag avseende verkställighet eller andra förfaranden, utsättas för anspråk på grund av avtalsbrott och/eller förlust av intäkter för bristande efterlevnad av lagar, regler och förordningar som är tillämpliga på Bolagets verksamhet. Efterlevnad av gällande eller ändrade lagar, regler eller förordningar kan medföra ökade kostnader eller minskad efterfrågan på produkter och tjänster för Ericsson, vilket kan påverka Ericssons utvecklingsarbete negativt. Ericsson omfattas av gällande lagar, regler och förordningar i flera jurisdiktioner. Bolaget kan bli föremål för sanktioner och negativa avgöranden avseende verkställighet eller andra förfaranden på grund av bristande efterlevnad av lagar, regler och regelverk som är tillämp- liga på Bolagets verksamhet. Detta kan medföra väsentliga negativa effekter på Ericsson och deras kunder, inkluderat både privata och statliga kunder, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, drift, forskning och utveckling, rörelseresultat, kassaflöden, framtidsutsikter eller nuvarande eller framtida kundrelationer. Även om Ericsson strävar efter regelefterlevnad innebär det en betydande börda att övervaka och bibehålla efterlevnad i en global verksamhet i en värld i snabb förändring och en bransch som utvecklas. Bolaget har inte följt alla sådana lagar, regler och regelverk tidigare och kan inte garantera att alla tidigare överträdelser har åtgärdats eller att ytterligare över- trädelser inte kan komma att inträffa i framtiden. Om Ericsson inte efterlever lagar, regler och regelverk kan detta även påverka kundernas krav på efterlevnad och/eller leda till faktiska eller uppfattade över- trädelser av Ericssons avtalsförpliktelser gentemot sina kunder, vilket leder till avtalskrav och intäktsförluster. Det kan även påverka Ericssons möjligheter att få nya kunder. Ytterligare förändringar i lagar, regler eller regelverk kan utsätta Ericsson för ansvar, ökade kostnader eller minskad efterfrågan på Bolagets produkter och tjänster, marknadstillträdesrestriktioner, samt oförmåga att leverera produkter av visst ursprung, vilket kan ha avsevärda negativa effekter på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat, kassaflöden eller framtidsutsikter. Förändringar i lagar, regler och regelverk kan medföra negativa effekter på både Ericssons kunders och Bolagets verksamhet. Ändringar som innebär att det krävs striktare, mer tidskrävande eller mer kostsam planering eller lokalisering, eller tillstånd för uppförande av radiobas- stationer och annan nätinfrastruktur, kan till exempel försena eller öka kostnaderna för att bygga nya nät eller bygga ut befintliga nät, och till sist ha negativ inverkan på den kommersiella lanseringen och fram- gången för dessa nät. Likväl kan prisregleringar eller tvingande lagar, regler och regelverk om att dela nät påverka möjligheter och/eller vilja för leverantörer av kommunikationstjänster att investera i nätinfrastruk- tur, vilket i sin tur kan påverka försäljningen av Ericssons system och tjänster. Fördröjd fördelning av radiofrekvenser samt fördelning mellan olika användningsområden kan bidra till ökade kostnader för leveran- törer av kommunikationstjänster eller tvinga Bolaget att utveckla nya produkter för att kunna konkurrera. Vidare har den snabba utvecklingen och lanseringen av verktyg som utnyttjar AI orsakat att regeringar över- väger reglering av AI, även sådan AI som inte berör personuppgifter. Dessutom utvecklar Ericsson många av sina produkter och tjänster utifrån befintliga lagar, regler och regelverk och tekniska standarder. Om befintliga lagar, regler och regelverk och tekniska standarder ändras, eller om nya lagar, regler, restriktioner och regelverk och tekniska stan- darder införs för produkter och tjänster som tidigare inte har underställts reglering, kan Ericssons utvecklingsarbete eller leveranser försvåras avsevärt genom stigande kostnader för regelefterlevnad och förseningar eller avbrott. Efterfrågan på sådana produkter och tjänster kan också minska. Regeländringar för exempelvis licensavgifter, miljö, hälsa och säkerhet, datalokalisering, trygghet, integritetsskydd (inklusive för gränsöverskridande överföring av personuppgifter mellan till exempel EU och USA) och andra lagändringar kan leda till ökade kostnader och begränsa verksamheten för Ericsson eller för nätoperatörer. Även indirekta effekter av sådana ändringar och ändringar av lagar, regler och regelverk inom andra områden, till exempel prisregleringar, kan få negativa konsekvenser för Ericsson även om de specifika ändringarna av lagar, regler och regelverk inte direkt gäller Bolaget eller Bolagets produkter. 3.2 Ericssons omfattande internationella verksamhet påverkas av osäkerhetsfaktorer som kan påverka Bolaget, inklusive dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat, kassaflöden eller framtidsutsikter. Ericsson bedriver verksamhet över hela världen och påverkas av de allmänna globala ekonomiska villkoren liksom av specifika villkor i vissa länder eller regioner. Bolaget har kunder i över 180 länder, och en betydande andel av Ericssons försäljning går till tillväxtmarknader i regionerna Asien och Oceanien, Latinamerika, Östeuropa, Mellanöstern och Afrika. Ericssons omfattande globala verksamhet utsätter Bolaget för ytterligare risker på många fronter, bland annat beträffande sociala oroligheter, terrorattentat, krigshandlingar, ekonomisk och geopolitisk instabilitet och konflikter, potentiellt missbruk av teknik som leder till brott mot mänskliga rättigheter, pandemier, valutaregleringar, ekono- mier som är utsatta för stora fluktuationer, nationalisering av privata tillgångar eller andra statliga åtgärder som påverkar flödet av varor och valutor, effekter av klimatförändringar samt svårigheter att genomdriva avtal och driva in fordringar genom lokala juridiska system. På vissa marknader där Ericsson har verksamhet finns det dessutom risk att nationella regeringar aktivt favoriserar eller etablerar lokala leverantörer, eller lanserar krav på lokalt innehåll, på sina respektive marknader på bekostnad av utländska konkurrenter. Genomförandet av sådana åtgärder kan medföra negativa effekter på Ericssons försälj- ning, marknadsandelar och möjligheter att införskaffa verksamhets- kritiska komponenter. Det är av största vikt för Bolaget att följa tillämpliga exportkontroll- regler och gällande sanktionsförordnanden eller andra eventuella handelsembargon. Den geopolitiska situationen i vissa delar av värl- den, speciellt i Ryssland/Ukraina, delar av Mellanöstern och Kina, förblir osäker och nivån på exportkontroll och sanktioner är fortfarande rela- tivt hög ur ett historiskt perspektiv. Denna nivå kan även öka, vilket kan få en betydande effekt på Bolagets verksamhet där en sådan ökning inträffar, inklusive på dessa marknader. De senaste ökningarna av exportkontroll har speciellt riktat sig mot Kinas möjligheter att utveckla avancerade superdatorer och artificiell intelligens, inklusive de halv- ledare som behövs för dessa verksamheter. Ett genomgående element i sanktionerna är ekonomiska begränsningar för enskilda personer och/ eller juridiska personer, men det kan även förekomma sanktioner som begränsar vissa typer av export och som i slutändan leder till ett full- ständigt handelsembargo mot ett land. Under de senaste åren har det globala frihandelssystemet varit under ihållande attack, vilket har ökat risken för att stater inför policyer och vidtar åtgärder som strider mot WTO-avtal. Dessutom finns det i många länder en risk för oförutsedda förändringar i lagar och regler, tullar och andra handelshinder, pris- och valutaregleringar, importbegränsningar eller andra statliga åtgärder som kan begränsa Ericssons verksamhet och försämra Ericssons lönsamhet. Dessutom kan exportkontrollregler, sanktioner eller andra typer av handelsrestriktioner som tillämpas för något av de länder där Ericsson har verksamhet, medföra ett minskat engagemang i dessa Finansiell rapport 2023 114 Riskfaktorer länder. Som ett exempel har ökade spänningar beträffande handel mellan USA och Kina resulterat i ytterligare handelsrestriktioner och höjda tullar, vilket om den negativa utvecklingen fortsätter kan skada Bolagets möjligheter att konkurrera effektivt i Kina eller med kinesiska företag och ha negativ påverkan på Ericssons verksamhet i landet. Behovet att avsluta eller dra ned på verksamhet på grund av införda handelsrestriktioner kan också medföra risk för klagomål från Bolagets kunder och andra inneboende risker. Lagar, regler och regelverk beträf- fande exportkontroll och sanktioner är komplexa, uppdateras ofta och ökar i antal och Bolaget har inte följt alla lagar, regler och regelverk beträffande exportkontroll och sanktioner tidigare, och kan inte garan- tera att alla tidigare överträdelser har tagits itu med eller att ytterligare överträdelser inte kan komma att inträffa i framtiden. Sådana överträ- delser kan medföra avsevärda negativa effekter på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat, kassaflöden eller framtidsutsikter och skulle kunna utgöra ett brott mot Plea Agreement (som definieras nedan) eller mot uppgörelsen med U.S. Securities and Exchange Commission (SEC). Ericssons verksamhet är komplex och innefattar utveckling, produk- tion och leverans av telekommunikationslösningar till kunder i ett stort antal olika jurisdiktioner. Varje jurisdiktion har dess egna skattelagstift- ning och lagar, regler och regelverk, som kan uppdateras eller ändras gällande dess tolkning eller genomdrivande, och Bolaget måste efter- leva relevanta lagar, regler och regelverk i varje land. Dessa lagar, regler och regelverk innefattar inkomstbeskattning och indirekta skatter som moms och försäljningsskatter, källskatter på inhemska och gränsöver- skridande betalningar samt sociala avgifter för Ericssons medarbetare. Lagar, regler och regelverk, liksom dess tolkning, förändras ständigt, vilket exponerar Bolaget för skatterelaterade risker. Detta medför kom- plicerade skatteärenden och skattetvister som kan leda till att Bolaget blir skyldigt att betala ytterligare skatter. Eftersom Ericsson är ett globalt företag riskerar Bolaget dessutom att behöva betala skatt för samma intäkt i fler än en jurisdiktion (dubbelbeskattning). Detta kan ha negativ inverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat, kassaflöden och framtidsutsikter. I media och på annat håll har det rapporterats om oro för att vissa länder använder delar av sina telekommunikationssystem på sätt som kan leda till potentiella eller verkliga kränkningar av bland annat mänskliga rättigheter. Detta kan medföra negativa effekter på hela telekommunikationsbranschen och kan även påverka enskilda personer och Ericsson. Allt det ovanstående kan ha en betydande och potentiellt kvarstående negativ inverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, inklusive försäljning, marknadsandelar, tillgång till marknader, leverantörskedja och FoU-aktiviteter, ekonomiska ställ- ning, rörelseresultat, kassaflöden eller framtidsutsikter. 3.3 Ericsson är föremål för vissa lagar, regler och regelverk (amerikanska och i andra jurisdiktioner) beträffande antikorruption (vilket omfattar regler mot mutor, penningtvätt, sanktioner, terrorfinansiering och regler om antiterrorism samt andra krav eller villkor som införts som resultat av granskningar av utländska direktinvesteringar och beslut. Ericsson kan bli föremål för ytterligare negativa konsekvenser under Plea Agreement med United States Department of Justice (DOJ) och det föreläggande som utfärdades i samband med uppgörelsen med U.S. Securities and Exchange Commission (SEC) 2019, samt andra utredningar som görs av statliga myndigheter. Ericsson är från tid till annan inblandade i juridiska tvister och regu- latoriska granskningar, och är föremål för vissa andra regulatoriska krav, villkor och avtal. Om någon av dessa stämningar eller juridiska tvister avgörs till Ericssons nackdel, eller om det beslutas att Bolaget inte efterlever något av dessa regulatoriska krav, villkor eller avtal, kan Bolaget tvingas betala omfattande skadestånd, böter och/eller viten, utsättas för offentlig granskning, få negativa effekter på anseendet eller bli föremål för ytterligare verkställighetsåtgärder, regulatorisk granskning och/eller negativa beslut. Ericsson kan potentiellt utsättas för uteslutning från statliga myndigheter i USA och andra länder, anse- enderisk samt potentiell ovilja från motparter att fortsätta affärsrela- tioner. Dessutom kräver dessa pågående ärenden och undersökningar betydande resurser och kostnader för undersökningar, efterlevnad och avhjälpande som kan leda till allvarliga konsekvenser för ekonomin och anseendet. Till exempel, i samband med Ericssons förvärv av Vonage, och som villkor för CFIUS:s godkännande av förvärvet, ingick Vonage, Ericsson och DOJ och US Department of the Treasury, i deras egenskap av CFIUS Monitoring Agencies (CMA:er) ett nationellt säkerhetsavtal (NSA) i juli 2022 som inför restriktioner för åtkomst till vissa typer av känsliga data, känslig utrustning och känsliga system. Vonage och Ericsson är engagerade och samarbetar med CMA:erna gällande den pågående efterlevnaden av NSA:s begränsningar, relaterade insatser för att ta itu med de problem som CMA:erna tar upp angående sådan åtkomst samt med CMA:s förfrågningar om information. De pågående efterlevnadsinsatserna och den relaterade åtgärden kan påverka verksamheten inom Vonage negativt, inklusive nödvändiga ändringar av affärsstrukturen och ytterligare kostnader för efterlevnad. Dessutom kan överträdelser av ett CFIUS-begränsningsavtal, såsom NSA, leda till en verkställighetsåtgärd som utdömer monetära påföljder eller andra åtgärder. I tillägg, som tidigare rapporterats, har Bolaget nått en överenskom- melse med DOJ avseende de icke-brottsliga överträdelserna av DPA (Plea Agreement). Ericsson erkände sig skyldigt inom ramen för Plea Agreement till de tidigare uppskjutna åtalspunkterna som avser förhål- landen före 2017. Därutöver accepterade Ericsson att betala ett bötes- belopp om USD 206,7 miljoner. Ingåendet av Plea Agreement innebär att DPA upphört att gälla. Enligt Plea Agreement har Ericsson vissa fortlöpande skyldigheter till och med juni 2024, inklusive samarbete, rapportering av bevis eller anklagelser om potentiella överträdelser av Foreign Corrupt Practices Act (FCPA), att fortsatt engagera en obero- ende övervakare av regelefterlevnad och fortsatt förbättra sitt program för regelefterlevnad och interna kontroller. Bolagets interna Irakutredning under 2019 drog inte slutsatsen att Ericsson gjort eller var ansvarig för någon betalning till någon terrorist- organisation. Avseende ärendena som behandlats i internutrednings- rapporten om Irak från 2019 fortsätter Bolaget att utreda dessa ärenden och relaterade ärenden i fullt samarbete med DOJ och SEC. Eftersom ytterligare information fortsätter att identifieras och utvärde- ras under den pågående utredningen, i fortsatt samarbetet med DOJ och SEC, förväntas det inte finnas något avgörande beslut om resulta- tet av en sådan utredning förrän processen är avslutad. Omfattningen och varaktigheten av den återstående processen fortsätter att vara oviss. Om Ericsson inte uppfyller sina fortsatta skyldigheter och anses ha brutit mot Plea Agreement, kan Bolaget utsättas för ytterligare negativa konsekvenser, inklusive ytterligare kostnader och skade- ståndsansvar som resultat av pågående efterlevnadsskyldigheter inom Plea Agreement och förlängd övervakning, inklusive åtal för ytterligare lagbrott, samt andra granskningar av statliga myndigheter. Mer information om vissa av de juridiska processer och utred- ningar där Ericsson är part finns i avsnittet ”Juridiska tvister” i förvaltningsberättelsen. Finansiell rapport 2023 115 Riskfaktorer 3.4 Ericsson är part i olika juridiska processer, tvister och regulatoriska utredningar som, i de fall slutresultatet blir negativt för Bolaget, kan medföra att Bolaget måste betala omfattande skadestånd, böter och/eller viten. Ericsson är part i olika juridiska tvister som en följd av dess ordinarie affärsverksamheten. Dessa tvister inkluderar till exempel kommersiella tvister, tvister om immateriella rättigheter, arbetstvister och under- sökningar och utredningar från regering eller myndighet exempelvis tvister om antitrustlagar och skattelagstiftning. Juridiska tvister kan vara kostsamma, utdragna och störa den normala verksamheten. Det är dessutom svårt att förutspå utgången av komplicerade rättsproces- ser. Ett negativt utslag i ett visst mål kan medföra en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställ- ning och anseende. I och med att Ericsson är ett börsnoterat företag kan talan väckas mot Bolaget där den kärande parten hävdar att Bolaget eller dess anställda har underlåtit att följa säkerhetslagstift- ning, bestämmelser på aktiemarknaden eller andra lagar, bestäm- melser och krav. Oavsett om det finns fog för påståendena eller inte kan den tid och de kostnader som avsätts för att försvara Bolaget och dess anställda, liksom eventuell förlikning eller skadestånd till den kärande parten, ha en betydande inverkan på Ericssons redovisade resultat och anseende. Dessutom är Bolaget från tid till annan och kan i framtiden komma att bli föremål för ytterligare undersökningar, stämningsansökningar eller andra tvister eller åtgärder, regulatoriska eller andra, som uppkom- mer i relation till de ärenden som beskrivs ovan och relaterade eller andra stämningsansökningar och undersökningar. Ett ofördelaktigt utfall av sådana stämningsansökningar, regulatoriska tvister eller åtgärder kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons verksam- het, finansiella ställning och rörelseresultat. Mer information om vissa av de juridiska processer och utred- ningar där Ericsson är part finns i avsnittet ”Juridiska tvister” i förvaltningsberättelsen. 3.5 Ericsson lyder under ett brett spektrum av snabbt föränderliga regelverk gällande integritet, säkerhet och datalokalisering samt motsvarande kontraktsmässiga skyldigheter, och kan bli föremål för regulatoriska påföljder och/eller utsättas för anspråk gällande kontraktsbrott om Bolaget bedöms inte uppfylla dessa. Ericsson och vissa av Bolagets tredjepartsleverantörer tar emot, lagrar, hanterar, överför, använder och på annat sätt behandlar information som tillhör Bolaget och dess verksamhet samt information om kunder och presumtiva kunder, slutanvändare, anställda och tjänsteleverantö- rer, inklusive personuppgifter (tillsammans ”konfidentiell information”). Striktare regelverk beträffande integritet, säkerhet och datalokalisering är under snabb utveckling i många länder och på många marknader där Ericsson har verksamhet, inklusive den allmänna dataskyddsförordning (GDPR i EU/Storbritannien) och nationella integritetsregelverk i Indien, Kina och vissa delstater i USA (till exempel Consumer Privacy Act i Kalifornien och liknande lagar i andra delstater). Dessa regler kräver att de som hanterar dessa data bland annat ska avisera enskilda om hur personuppgifter används och ge enskilda vissa rättigheter gällande sådan information, bland annat rätten att komma åt, korrigera och radera sådan information samt att avstå ifrån viss användning och visst röjande av sådan information. Dessutom utvecklas regulatoriska krav för cybersäkerhet, inklusive regler och lagar relaterade till rapportering av cybersäkerhetsincidenter, säkerhet i leveranskedjan och grundläg- gande cybersäkerhetskrav i EU, USA, Storbritannien och Indien, som kan vara tillämpliga på Ericssons interna verksamhet, portfölj och kunders verksamhet. Ericsson har även avtalsmässiga åtaganden gentemot kunder och tredje part relaterade till integritet, säkerhet och användning av data i allmänhet, vilket bland annat kräver att Ericsson säkerställer lämplig säkerhet och begränsar användning av kunddata, inklusive personupp- gifter. Även om Ericsson strävar efter att uppfylla tillämpliga regelverk gällande integritet, säkerhet och datalokalisering samt avtalsmässiga åtaganden, kan komplexitet, osäkerhet, tidsåtgång för implementering av nya lagar, utmaningar med att tillämpa koncepten på ny teknik samt motsägelser i lokala och regionala regelverk för integritet, säker- het och datalokalisering betyda att Ericsson bedöms inte uppfylla dessa krav eller avtalsmässiga åtaganden, och därmed bli föremål för påföljder eller krav relaterade till överträdelser av avtal, med potentiell skada på Ericssons varumärke och anseende. Ericsson fortsätter att regelbundet granska sitt integritetsskydd och sin cybersäkerhet i den globala verksamheten för att efterleva dessa olika globala och ständigt föränderliga krav, vilket kräver och kan komma att kräva betydande investeringar och resurser. En del av denna cykel består exempelvis i att granska datahantering i samband med Ericssons kundsup- portfunktion, och Bolaget håller på att identifiera och implementera vissa förändringar, till exempel ändringar i dataåtkomst och tillägg till kundavtal, policyer och hantering. På grund av att regelverk gällande integritet, säkerhet och datalokalisering ser olika ut i olika delar av världen kan ett enstaka fall där Ericsson konstaterats ha bristande efterlevnad, eller ett allvarligt brott mot konfidentialitet eller störning av säker drift, leda till att regulatoriska myndigheter i olika jurisdiktioner ådömer separata påföljder eller andra utslag mot Ericsson. På grund av hur Ericssons verksamhet är beskaffad, där telekommunikationer och kritisk infrastruktur ofta är inblandad, och den mängd personuppgifter som Ericsson handskas med eller behandlar kan en sådan händelse ha omfattande följdverkningar, till exempel order om att ändra verk- samheten eller sluta behandla personuppgifter, även om detta varit ett olycksfall eller orsakats av en tredje part utanför Ericssons kontroll. Konsekvenserna kan bland annat innefatta stora bötesbelopp samt betydande skadeståndsanspråk och förlorat förtroende från kunder, slutanvändare och anställda. Detta kan ha avsevärda negativa effekter på Ericssons anseende, finansiella ställning och rörelseresultat, och kan kräva ändrade affärsmetoder och potentiellt tjänster, funktioner, integreringar och andra egenskaper i Bolagets erbjudanden. 3.6 Ericsson kan bedömas inte uppfylla befintliga, nya och kommande regler för obligatorisk tillbörlig aktsamhet gällande mänskliga rättigheter och miljö, och kan bli föremål för administrativa bestraffningar och/eller skadeståndsansvar. Regelverk som hanterar företags uppträdande i relation till mänskliga rättigheter och miljöpåverkan är under snabb utveckling. Ny lagstift- ning som inför striktare krav på tillbörlig aktsamhet (till exempel USA:s Uyghur Forced Labor Prevention Act (UFLPA), den norska Transparency Act, den brittiska Modern Slavery Act, den franska Duty of Vigilance Law och den tyska Supply Chain Due Diligence Law) är redan i kraft och kräver att Ericsson utvärderar risker i hela leverantörskedjan, inte bara gällande direkta leverantörer. Dessutom kommer framtida EU-lagstiftning (direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet samt reglering om förbud mot tvångsarbete) att ställa ytterligare betydande krav på Ericsson vad gäller att införa och förfina ytterligare mekanismer för att identifiera, hantera, förebygga och avhjälpa vissa risker beträffande mänskliga rättigheter och miljö inom verksamheten och affärsrelationer samt krav på styrelsen att ha tillsyn över dessa frågor. På grund av denna befintliga och framtida lagstift- ning kan Ericsson komma att förväntas företa allt mer detaljerad due diligence beträffande tredje part, till exempel kunder, leverantörer och anställda, varav vissa kan sakna de kontroller och data som krävs för att Finansiell rapport 2023 116 Riskfaktorer hjälpa Ericsson med sin efterlevnad. På grund av dessa lagars globala räckvidd kan påverkan i alla länder där Ericsson har verksamhet eller samarbetar med leverantörer, kunder eller annan tredje part komma att leda till bristande efterlevnad och därigenom potentiella admi- nistrativa bestraffningar, skadeståndsansvar eller annat ansvar samt skadat anseende. Dessutom är det enligt UFLPA och EU:s kommande reglering om förbud mot tvångsarbete möjligt för tullmyndigheter att beslagta och förstöra leveranser som innehåller komponenter som tillverkats genom tvångsarbete, om inte företaget ifråga kan lämna trovärdiga bevis på åtgärder för tillbörlig aktsamhet i leverantörskedjan som bevisar att inget tvångsarbete förekommit. Sådana åtgärder från brottsbekämpande myndigheter skulle ha en betydande inverkan på bolagets ekonomi och dess anseende för Ericssons verksamhet och affärsrelationer. För att efterleva relevant lagstiftning måste Ericsson sträva efter att öka transparensen i leverantörskedjan samt sin kän- nedom om leverantörsbasen och materialinnehållet. Ericsson kan också behöva förändra leverantörskedjorna från högriskländer, vilket kan ha negativa ekonomiska konsekvenser, inklusive att öka de totala kostnaderna som hör till Bolagets verksamheter. 4 Cybersäkerhetsrisker 4.1 Sårbarheter (och hotaktörer som utnyttjar sårbarheter), bland annat i Ericssons produkter, tjänster och verksamhet, kan leda till röjande av identiteter, utsatta medarbetare, missbruk av konton, nätverkstörningar, cybersäkerhetsincidenter samt betydande skada för Ericsson eller Ericssons kunder, där var och en kan ha en betydande negativ effekt på Ericssons verksamhet, drift, ekonomiska resultat, kund- och leverantörsrelationer, anseende och varumärke, och kan leda till betydande skadestånd eller stämningar, eller till regulatoriska granskningar eller åtgärder. Ericsson förlitar sig på tekniska system, hårdvara, mjukvara, teknisk infrastruktur och nätverk för både intern och extern verksamhet som är kritisk för Bolagets verksamhet (tillsammans ”IT-system”). Bolaget utvecklar, äger och driver vissa av dessa IT-system, men förlitar sig även på tredje part för många IT-system och relaterade produkter och tjänster, inklusive, men inte begränsat till, molntekniktjänster. Bolaget möter många föränderliga cybersäkerhetsrisker, bland annat från olika hotaktörer, till exempel statsunderstödda organisationer, opportu- nistiska hackare och hacktivister, och även via olika angreppsytor, till exempel social ingenjörskonst/nätfiske, skadlig kod (inklusive utpress- ningsprogram), skadlig verksamhet från insiders, mänskliga eller tekniska fel samt som resultat av programfel, felaktiga konfigurationer eller utnyttjade sårbarheter i mjukvara eller hårdvara. Cyberangrepp och säkerhetsincidenter förväntas bli allt vanligare och allvarligare i och med att angriparna blir allt mer sofistikerade och använder verktyg och tekniker som utformats för att kringgå kontroller, undvika upptäckt och radera eller dölja bevis och spår, vilket betyder att Ericsson kan vara oförmögna att upptäcka, undersöka, begränsa eller återställa efter framtida angrepp eller incidenter i tid eller på ett effektivt sätt. Det finns till exempel risk för att eventuella sårbarheter i Ericssons produkter eller tjänster inte upptäcks under utveckling eller pågående drift, vilket kan utnyttjas av en hotaktör för att orsaka betydande skador för Ericsson eller Ericssons kunder. Sårbarheter i Ericssons produkter, lösningar eller tjänster som inte upptäcks och korrigeras under produkternas utveckling eller vid leverans kan utnyttjas av en hotaktör för att orsaka skada för Ericssons kunder, för slutanvändarna eller för Ericsson. Sårbarheter kan uppkomma i olika faser under produktens livscykel. I vissa situationer kan det vara svårt att identifiera sådana sårbarheter på grund av deras placering eller för att de är okända (så kallade ”zero day vulnerabilities”). Så gott som all modern mjukvara kan bestå av komponenter med öppen källkod eller som levereras av tredje part. Detta gäller även mjukvara i nätverk, och säkerhetsluckor som inte åtgärdats kan utsätta Ericssons kunder för olika grader av risk och exponera Ericsson för ersättningsansvar eller leda till förlust av kunder. Dessutom kan hotaktörer som utnyttjar sårbarheter i Ericssons IT-system, processer eller personal på grund av otillräcklig implemente- ring av kontroller, till exempel brist på åtkomstkontroll eller användning av mer sofistikerad angreppsteknik, resultera i säkerhetsincidenter som kan påverka konfidentialiteten, tillgängligheten eller integriteten för IT-system, konfidentiell information, personal, produkter, tjänster eller lösningar. Sådana incidenter kan innefatta dataintrång, andra intrång, spionage, störande angrepp som utnyttjar skadlig kod (till exempel utpressningsprogram eller annan utpressningsbaserad taktik), utnyttjande av sårbarheter gällande hårdvara eller mjukvara, programfel, felaktigt konfigurerar hårdvara eller mjukvara i IT-system, integritetsintrång, informationsläckor gällande konfidentiella data, obehöriga eller oavsiktliga ändringar av data eller konton samt allmänt missbruk. Under 2023 fick till exempel en anonym individ eller grupp individer olaglig tillgång till och utnyttjade ett system som Ericsson använder för att kommunicera externt med kunder, och kunde bortföra en liten mängd icke känsligt material från detta system. Även om detta inte ledde till någon betydande ekonomisk förlust, datastöld, kryptering eller betydande störning av den normala affärsverksamheten, ledde incidenten till att Bolaget ytterligare stärkte säkerhetsåtgärderna i det påverkade systemet som svar på intrånget. Ericsson använder sig av underleverantörer i stor omfattning, till vilka Bolaget har lagt ut betydande delar av sina IT-system, produkt- utveckling, tjänster samt finans och andra interna och utåtriktade verksamheter. Händelser eller incidenter som uppstår på grund av sårbarheter i deras verksamhet eller i produkter som de tillhandahåller kan medföra en betydande negativ inverkan på Ericssons verksamhet. Sådana händelser eller angrepp kan medföra störningar i Ericssons verksamhet, läckage av värdefull eller känslig information eller personuppgifter, eller skador på Ericssons produkter som installerats i Bolagets kunders nätverk. Dessutom har Bolaget förvärvat och fortsät- ter att förvärva företag som kan ha cyberssäkerhetssårbarheter och/ eller begränsade säkerhetsförmågorr, vilket kan exponera Bolaget för betydande risker gällande cybersäkerhet, drift och ekonomi. En cybersäkerhetsincident i Ericssons verksamhet eller leveran- törskedja kan ha negativ inverkan på integriteten för de lösningar eller tjänster som Ericsson tillhandahåller samt på Ericssons möjligheter att uppfylla rättsliga eller avtalsmässiga krav. Sådana incidenter kan utgöras av avsiktliga eller oavsiktliga förehavanden som möjliggör manipulation av komponenter, användning av s.k. bakdörrar eller skadlig kod, införande av sårbarheter i komponenter eller mjukvara eller annat som gör att en leverantör inte kan fullgöra sina åtaganden mot Ericsson. Under de senaste åren har omskrivna incidenter gällande tredje parter som SolarWinds och Apaches Log4j-mjukvara exempel på situationer där cyberangrepp på aktörer i leverantörskedjan påverkade företag som använde deras produkter och tjänster. Alla cybersäkerhetsincidenter (inklusive oavsiktlig användning, felaktig konfigurering eller oavsedda händelser) som rör Ericssons verksamhet, leverantörskedja eller produktutveckling, tjänster, tred- jepartsleverantörer eller installerade produkter kan medföra allvarlig skada för Ericsson. Till exempel ledde en incident med felaktig konfi- guration 2023 till ett dataintrång som Bolaget rapporterade till vissa dataskyddsmyndigheter i EU samt till vissa kunder och anställda. Ericssons IT-system, lagringstjänster och övriga IT-system samt de den lagring och de IT-program som underhålls av Bolagets Finansiell rapport 2023 117 Riskfaktorer tredjepartsleverantörer har tidigare varit, och förväntas i framtiden komma att bli, utsatta för cybersäkerhetsincidenter. Bolaget förväntar sig fortsatta intrångsförsök att få otillåten tillgång till våra IT-system och/eller konfidentiell information, liksom andra former av missbruk och verksamhetsstörande angrepp. I vissa fall är det svårt att förutsäga eller omedelbart identifiera sådana incidenter och den skada som de kan orsaka. Ericsson kan inte heller garantera att ingen skadlig incident kommer att inträffa i framtiden. Om en verklig eller påstådd säkerhetsincident inträffar i Ericssons nätverk eller i ett nätverk som tillhör en av Bolagets tredjepartsleveran- törer, kan Ericsson åsamkas betydande kostnader och Bolagets anse- ende kan skadas. Även om Ericsson arbetar för att skydda Bolagets interna infrastruktur och utvärdera och validera säkerheten hos tredjepartsleverantörer för att minska dessa potentiella risker, bland annat genom säkerhetskrav och utbildning av Ericssons anställda, går det inte att garantera att sådana åtgärder kommer att vara tillräckliga för att förhindra säkerhetsincidenter. Ericsson kan inte garantera att Bolagets program och processer för cybersäkerhet kommer att imple- menteras fullt ut, efterlevas eller vara effektivt när det gäller att skydda IT-system och konfidentiell information. Alla försäkringar Bolaget tecknar kan vara delvis eller helt otillräckliga för att täcka förluster eller kostnader associerade med att svara på och avhjälpa några eller alla cybersäkerhetsincidenter Bolaget kan komma att utsättas för. Vidare kan insiders stjäla eller övervaka konfidentiell information eller skada nätverk tillhörande Ericsson eller Ericssons kunder, med tekniska eller icke-tekniska metoder. För att få strategisk tillgång eller stjäla specifik information kan konkurrenter eller stater använda insiders alternativt rekrytera anställda som säljer information eller tjänster för personlig vinning. En insider-incident kan orsaka Ericsson betydande skada. Om Ericsson-identiteter missbrukas eller utsätts för intrång kan det vara svårt att särskilja behöriga parter som utför normala kontoakti- viteter från hotaktörer som begår dataintrång eller missbrukar inlogg- ningsinformation. Ericsson har obligatoriska rutiner för identitets- och åtkomsthantering för åtkomst till Ericssons kunders nät. Eventuella begränsningar i denna åtkomst riskerar att försämra Ericssons förmåga att leverera tjänster och produkter till sina kunder. Dessutom kan hotaktörer kan inrikta sig mot anställda, eller andra med åtkomst till Ericsson, genom tekniska och icke-tekniska metoder. Hotaktörer tenderar att rikta sig mot anställda för att få tillgång till ett företag. Detta har visat sig som en ökad förekomst av utpressnings- program, nätfiske, riktat nätfiske, identitetsstölder och andra metoder. Med en personalstyrka på cirka 100 000 anställda föreligger det risk för störningar eller förlust av information som resultat av storskaliga attacker mot Ericssons anställda eller mot samhället i stort. Dessutom kan fjärrarbete och hybridarbete på Ericsson (och hos många tredje- partsleverantörer) också öka denna risk på grund av de utmaningar som följer av att hantera fjärrdatorresurser och säkerhetssårbarheter som finns i många icke-företagsnätverk och hemmanätverk. Dessa risker ökar och utvecklas snabbt, och allt det ovanstående kan resultera i betydande negativ påverkan på Ericssons verksamhet, drift, ekonomiska resultat, kund- och leverantörsrelationer, anseende och varumärke, och resultera i ekonomiska påföljder, stämningsansök- ningar, regulatoriska granskningar och andra myndighetsåtgärder. 5 Risker beträffande uppträdande gällande miljö, sociala förhållanden och affärer 5.1 Bristande efterlevnad av bestämmelser och lagar om uppträdande gällande miljö, sociala förhållanden och affärer kan i tillämpliga jurisdiktioner utsätta Ericsson för risk för betydande viten och andra sanktioner eller skadeståndsansvar. Ericsson lyder under lagar, regler och regelverk samt relaterade krav avseende uppträdande gällande miljö, sociala förhållanden och affärer som är applicerbara på Ericssons verksamhet, anläggningar, produkter och tjänster. Ericsson förväntar sig att dessa lagar, regler och regelverk, och de skyldigheter som kommer av att följa dessa kommer öka när regeringar inför nya lagar, regler, regelverk och andra krav. Ericssons åtgärder för att hantera regelefterlevnad med dessa lagar, regler och regelverk och andra krav kanske inte är effektiva för att undvika potentiellt ansvar som härrör från Bolagets nuvarande, historiska och framtida processer och handlingar. Ericsson har tidigare misslyckats med att följa dessa lagar, regler, regelverk och andra krav, och om Bolaget inte följer dem i framtiden kan Bolaget utsättas för betydande viten och andra sanktioner eller skadeståndsansvar som kan ha betydande negativ effekt på Ericsson. Bolagets leverantörers efterlevnad av Ericssons uppförandekod för affärspartners och lagar avseende, miljö. sociala förhållanden och affärer är också utsatt för risk. Om leverantörerna inte följer uppfö- randekoden för affärspartners och relaterade lagar kan detta också ha betydande negativ effekt på Ericsson. Det finns även en risk att Ericsson drabbas av kostnader avseende miljö-, arbetsmiljö- eller säkerhetsansvar, eller för att även i fortsättningen följa nu gällande och framtida tillämpliga lagar och föreskrifter eller för att åtgärda eventuella brister. Framtida regelverk eller juridiska beslut kan ha en betydande negativ inverkan på Ericsson. Dessa föränderliga regler, bestämmelser och förväntningar från intressenter har resulterat i, och kommer sannolikt att resultera i, ökade allmänna och administrativa kostnader samt ökade krav på ledningens tid och uppmärksamhet. Till exempel kan det vara kostsamt, svårt samt ta lång tid att utveckla och handla utifrån initiativ för miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning (ESG) samt att samla in, mäta och redovisa information och mått för miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning, och redovisningsstandarder för miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning fortsätter att utvecklas. Underlåtenhet att hantera ovanstående risker kan ha en negativ inver- kan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställning, anseende och varumärke Dessutom ökar kraven från externa intressenter, till exempel NGO:er och investerare, på större transparens inom miljö, sociala förhållanden och affärer, inbegripet att bolag ska göra åtaganden på området och dessa krav kan vara svåra att uppfylla. Om inte Bolaget på ett adekvat sätt uppfyller dessa förväntningar, eller i tid uppfyller relaterade mål eller åtaganden, kan detta ha en negativ påverkan på verksamheten och anseendet. Dessutom kan Bolagets meddelanden gällande sådana ärenden göra Bolaget till måltavla för aktivister, lagstiftare och andra som vill att Bolaget ska ha en annan approach i sådana ärenden eller lämna ytterligare information eller göra åtaganden, och sådant engagemang kan leda till ökade kostnader eller skadat anseende. Vissa av Bolagets meddelanden och åtaganden gällande sådana ärenden kan delvis eller helt baseras på information eller prestationer från tredje part, och Ericsson kan inte garantera kvaliteten på informa- tion från tredje part eller garantera prestationer från tredje part. I den Finansiell rapport 2023 118 Riskfaktorer utsträckning Ericssons obligatoriska och frivilliga meddelanden om hållbarhetsärenden ökar, kan Bolaget komma att kritiseras beträffande sådana meddelandens korrekthet, lämplighet eller fullständighet. Klimatförändringar och den därav potentiellt följande miljöpåverkan kan också leda till nya lagar, regler och regelverk beträffande miljö, hälsa och säkerhet som kan påverka Ericsson, Bolagets leverantörer och Bolagets kunder. Sådana lagar, regler och regelverk kan leda till ytterligare direkta kostnader för efterlevnad, inklusive kostnader rörande ändringar i tillverkningsprocesser eller kostnader relaterade till anskaffning av råmaterial och komponenter som används i Ericssons produkter, samt till ökade indirekta kostnader som resultat av att Bolagets kunder och leverantörer får ökade kostnader som förs vidare till Ericsson. Dessa kostnader kan inverka negativt på Bolaget, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat, kassaflöden eller framtidsutsikter. Dessutom kan klimatförändringar orsaka att allvarliga väderhändelser, till exempel torka, värmeböljor, skogsbränder, stormar och översvämningar, inträffar oftare eller med större intensitet, samt permanenta ändringar i temperaturer och höjda havsnivåer, vilket kan utgöra fysiska risker för Bolagets produktionsan- läggningar eller leverantörernas anläggningar samt orsaka störningar i logistikflöden uppströms eller nedströms, vilket i sin tur kan öka drifts- kostnaderna och orsaka avbrott i verksamheten. Det är svårt att göra en rimlig bedömning av miljöärendens framtida konsekvenser, såsom klimatförändringar och extrema vädertillstånd, inklusive eventuella skadestånd. 5.2 Eventuella hälsorisker som är förenade med elektromagnetiska fält inom radiofrekvensbandet kan medföra olika produktansvarsanspråk samt leda till lagändringar. Mobiltelekombranschen påverkas av påståenden om att mobiltelefo- ner och annan utrustning som genererar elektromagnetiska fält inom radiofrekvensbandet kan utsätta individer för hälsorisker. I dagsläget finns ett stort antal vetenskapliga granskningar utförda av flera obero- ende forskningsinstitutioner som har fastställt att elektromagnetiska fält inom radiofrekvensbandet som används inom de gränsvärden som föreskrivs i hälsomyndigheters säkerhetskrav och rekommendationer inte skadar människors hälsa. Upplevda risker eller nya vetenskapliga rön om skadliga hälsoeffekter av mobiltelefoner och mobiltelefon- utrustning kan emellertid påverka Bolaget negativt genom minskad försäljning eller rättsliga processer. Även om Ericssons produkter har designats för att uppfylla gällande säkerhetsstandarder och säkerhets- regler beträffande elektromagnetiska fält i radiofrekvensområdet, kan Bolaget inte garantera att Ericsson inte kommer att utsättas för krav på skadeståndsansvar beträffande produkter. Bolaget kan inte heller garantera att man inte kommer att hållas ansvarigt för sådana krav eller åläggas att uppfylla framtida, ändrade regulatoriska krav. Ericsson kan dessutom påverkas av regulatoriska eller andra begränsningar som åläggs Bolagets kunders användning av radioutrustning, vilket kan ha en betydande negativ effekt på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, finansiella ställning, anseende och varumärke. 5.3 Regelverk kring så kallade ”konfliktmineraler” kan komma att medföra ytterligare kostnader för Ericsson och ställa mer komplexa krav på leverantörskedjan. 2012 antog SEC en ny regel som innebär att alla företag som avger regelbundna rapporter till SEC måste lämna information om vissa angivna mineraler (så kallade ”konfliktmineraler”) som är nödvändiga för funktionerna hos eller produktionen av produkter som tillverkas av företaget, eller som företaget låter tillverka på kontrakt, oavsett om de aktuella produkterna eller dess komponenter tillverkas av tredje part. Det kan medföra betydande kostnader för Ericsson att uppfylla kraven på informationsgivning och underliggande due diligence. Dessa krav kan inverka negativt på tillgången, priserna och inköpsprocesserna för mineraler som används för tillverkning av vissa av Ericssons produkter, vilket kan ha en betydande negativ effekt på Bolagets verksamhet. Eftersom Ericssons leverantörskedja är komplex kan det hända att Bolaget trots processerna för tillbörlig aktsamhet inte i tillräckligt stor utsträckning lyckas kontrollera ursprunget för de aktuella mineraler som används i Bolagets produkter, vilket kan skada Bolagets anseende och verksamhet. Ericsson kan också stöta på utmaningar om kunderna begär att alla Ericssons produktkomponenter ska vara certifierade som ”konfliktfria”. Ericsson är medvetna om att liknande utmaningar finns för andra mineraler och metaller som ligger utanför omfattningen för informationsreglerna från SEC. I mars 2023 meddelade dessutom Europeiska Kommissionen ett förslag till förordning om kritiska och strategiska råmaterial, som avses förbättra EU:s tillgång till säkra och hållbara leveranser av vissa råma- terial som ska klassas som kritiska eller strategiska. EU-parlamentet och Europeiska rådet nådde en politisk överenskommelse om förord- ningen om kritiska och strategiska råmaterial i november 2023, och förordningen om kritiska och strategiska råmaterial förväntas träda i kraft tidigt 2024. Lagstiftningsinitiativen enligt förordningen om kri- tiska och strategiska råmaterial kan påverka våra nuvarande leverans- kedjor relaterat till anskaffning av vissa råmaterial, och sådan påverkan kan därmed ha negativ effekt på vår verksamhet. Finansiell rapport 2023 119 Riskfaktorer Revisionsberättelse Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räkenskapsåret 2023-01-01–2023-12-31. Bolagets årsredovisning och koncern- redovisning ingår på sidorna 16–119 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2023 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprät- tats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2023 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och kon- cernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa stan- darder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och över- tygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revi- sionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredo- visningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Intäktsredovisning av betydande kontrakt Ericsson genererar intäkter från försäljning av hårdvara, mjukvara och tjänster till sina kunder. Majoriteten av dessa intäkter är relaterade till fleråriga ramavtal med stora kunder som ofta inkluderar rabatter och andra rörliga incitament. Inom dessa ramavtal lägger kunderna inköpsordrar som tillsammans utgör ett åtagande att köpa produkter och tjänster under avtalets livslängd. Dessa avtal kan ge upphov till risk för väsentliga fel vid inkorrekt identifiering av prestationsåtaganden och tidpunkten för intäktsredovisning av respektive åtagande, och då särskilt för betydande kontrakt som kan ha en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. Vid kontraktsstart genomför Ericsson en bedömning, för att avgöra vilka utfästa varor och tjänster som är distinkta i ett kundavtal och som därför ska identifieras som prestationsåtaganden. Belopp och tidpunkt för intäktsredovisning fastställs baserat på de villkor som framgår av kontraktet. Transaktionspriser inklusive rörliga ersättningar, rabatter, priseftergifter och incitamentsavtal uppskattas vid kontraktets början (och därefter regelbundet). Bedömningar görs i uppskattningsfasen baserat på historisk erfarenhet, typ av verksamhet och kund samt även vid fördelning av intäkter till respektive prestationsåtagande baserat på dessas fristående försäljningspriser. Intäktsredovisning av betydande kontrakt är ett särskilt betydel- sefullt område i revisionen på grund av att tillämpningen av redovis- ningsstandarder avseende intäktsredovisning är komplex och kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar för att bestämma belopp och tidpunkt för redovisade intäkter i förhållande till avtalsvillkoren. Våra granskningsåtgärder avseende belopp och tidpunkt för intäkt- redovisning kopplat till betydande kontrakt inkluderade, men var inte begränsade till följande: – Vi testade effektiviteten i bolagets kontroller kopplat till intäktsre- dovisning med särskilt fokus på kontrollerna avseende identifiering av prestationsåtaganden i betydande kontrakt och fastställande av tidpunkten för redovisning av varje åtagande. – Vi testade ett urval av betydande kontrakt för att utvärdera företagsledningens bedömningar och uppskattningar avseende identifiering av prestationsåtaganden baserat på avtalsvillkor och fastställande av tidpunkten för redovisning av varje åtagande baserat på kontraktet. – Vi testade ett urval av de intäkttransaktioner som redovisats under året genom att spåra dem till dokumenterade bevis för att leverans och mottganade skett samt utvärderade bedömningar och uppskattningar för intäkter som registrerats under perioden genom att jämföra de med avtalsvillkor för leverans, transaktions- priser inklusive rörliga ersättningar, priseftergifter, rabatter och incitamentsavtal. – Vi testade ett urval av pågående förhandlingar med befintliga kunder och analyserade återföringar av intäkter efter årsskiftet för indikatorer på ej bokförda rabatter och priseftergifter under perioden Värdering av Goodwill hänförbart till Vonage, Cradlepoint, och Cloud Software and Services Goodwill är en betydande tillgång i balansräkningen för koncernen och bolagets utvärdering av redovisat värde för goodwill innefattar en jämförelse av återvinningsvärdet för varje kassagenererande enhet med dess redovisade värden. Bolagets utvärdering bygger på en diskonterad kassaflödesmodell som utgår från en femårsplan följt av Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) organisationsnummer 556016-0680 Finansiell rapport 2023 120 en evig tillväxttakt eller med en avtagande tillväxtsperiod innan evig tillväxttakt. Utvärderingen kräver att företagsledningen gör betydande uppskattningar och antaganden avseende prognoser för framtida försäljningstillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital och investeringskrav samt antaganden om diskonteringsräntor. I tredje kvartalet 2023 redo- visade bolaget en nedskrivning om 31.9 miljarder kronor hänförbart till den kassagenererande enheten Vonage till följd av sämre makroekono- miska antaganden, inklusive högre ränteantaganden och förändrade trender i efterfrågan. Vi identifierade värderingen av goodwill för Vonage, Cradlepoint, och Cloud Software and Services som ett särskilt betydelsefullt område i revisionen på grund av de uppskattningar och bedömningar som tillämpas vid fastställande av framtida intäktstillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital, och investeringar, samt antaganden om diskonte- ringsräntor och evig tillväxttakt. Förändringar i dessa antaganden kan väsentligt påverka antingen återvinningsvärdet, eventuellt nedskrivningsbelopp, eller båda. Utvärderingen av företagsledning- ens uppskattning av återvinningsbart belopp kräver en hög grad av revisionsbedömningar, inklusive en hög av komplexitet och medför ett behov av att involvera våra värderingsspecialister. Våra granskningsåtgärder avseende bedömningar kopplat till åter- vinningsvärde inkluderade, men var inte begränsade till följande: – Vi testade effektiviteten av bolagets kontroller för nedskrivnings- prövning av goodwill och fastställande av återvinningsvärdet, med särskilt fokus på kontrollerna över bolagsledningens beredning och granskning av antaganden för framtida försäljningstillväxt, rörelse- resultat, rörelsekapital, investeringskrav och metod för att fastställa de diskonteringsräntor som använts. – Vi utvärderade företagsledningens förmåga att prognostisera framtida försäljningstillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital och investeringar genom att jämföra faktiska resultat med företagsled- ningens historiska prognoser, företagets historiska resultat, externa analytikerapporter, industrianalyser, jämförelsebolag och intern rapportering till företagsledning och styrelsen. – Med hjälp av våra värderingsspecialister utvärderade vi diskon- teringsräntorna, inklusive den underliggande informationen och den matematiska precisionen i beräkningarna, och utvecklade ett antal oberoende uppskattningar som vi jämfört med diskonterings- räntorna som beräknats av företagsledningen. – Med hjälp av våra värderingsspecialister utvärderade vi bolagets känslighetsanalys genom jämförelse mot egna beräknade känslig- hetsanalyser för att bekräfta upplysningarna kring de antaganden som är känsligast för en rimligt möjlig förändring som skulle kunna leda till att det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet för en kassagenererande enhet. Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovis- ningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–15 och 124–139 i den Finansiella rapporten, 1–11 i Ersättningsrapporten, 1–49 och 51–52 i Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovis- ningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredo- visningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller kon- cernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncern- redovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upp- lyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida års- redovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: – identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgär- der bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. – skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgär- der som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. – utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskatt- ningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. Finansiell rapport 2023 121 – drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovis- ningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten. – utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovis- ningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. – inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredo- visningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relatio- ner och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits. Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författ- ningar förhindrar upplysning om frågan. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direk- törens förvaltning för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för år 2023-01-01 – 2023-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträf- fande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkstäl- lande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträf- fande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncer- nens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlö- pande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medels- förvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende – företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller – på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredo- visningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångs- punkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Finansiell rapport 2023 122 Revisorns uttalande om Esef-rapporten Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef- rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räkenskaps- året 2023-01-01–2023-12-31. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalandet Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsen- liga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktighe- ter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgär- der för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkes- utövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisning och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstäm- ning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida kon- cernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen. Deloitte AB, utsågs till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)s revisor av bolagsstämman 2023-03-29 och har varit bolagets revisor sedan 2020-03-31. Stockholm den 5 mars 2024 Deloitte AB Thomas Strömberg Auktoriserad revisor Finansiell rapport 2023 123 Framtidsriktade uttalanden Denna årsredovisning innehåller framtidsriktade uttalanden, inklusive uttalanden om Bolagets aktuella syn på marknadens tillväxt, framtida marknadsförhållanden, framtida händelser, finansiell ställning samt förväntat operativt och finansiellt resultat, särskilt information om: – Potentiella väsentliga tillkommande kostnader och ansvar med anledning av vår pågående framtida efterlevnad av villkoren i Plea Agreement med DOJ och den förlängda övervakningen – Potentiellt bli ett mål för offentlig granskning till följd av ingåendet av Plea Agreement med DOJ, som kan skada vårt rykte och väsentligt negativt påverka vår verksamhet och framtidsutsikter – Risker till följd av att ingå Plea Agreement, inklusive potentiell ute- slutning från statliga myndigheter i USA och i övrigt, risk för dåligt anse- ende samt potentiell ovilja från motparten att fortsätta affärsrelationer – Potentiellt ytterligare ansvar av väsentlig betydelse till följd av tidigare uppförande, inklusive anklagelser om tidigare verksamhet som fortfarande är olösta eller okända i flera jurisdiktioner, inklusive Irak, som fortfarande är föremål för pågående utredningar av Ericsson och amerikanska myndigheter – Risker relaterade till intern kontroll och styrning, inklusive risken att ådra sig väsentligt ansvar i samband med interna kontroller avseende betal- ningar till tredje part utifrån historiskt agerande i flera jurisdiktioner, inklusive Irak, som fortfarande är föremål för pågående utredningar av Ericsson och amerikanska myndigheter – Risken att Ericssons och amerikanska myndigheters pågående utredningar leder till att Ericsson eller amerikanska myndigheter drar slutsatsen att Bolagets tidigare agerande innefattade att göra eller ha ansvar för att göra betalningar till en terroristorganisation eller andra otillbörliga betalningar, vilket kan leda till ytterligare betydande ansvar – Risker relaterade till vår löpande efterlevnad av skyldigheter enligt det nationella säkerhetsavtal som ingicks i samband med Ericssons förvärv av Vonage, vilket kan påverka verksamheten i Vonage negativt och utsätta Bolaget för ytterligare ansvar – Våra mål, strategier, planeringsantaganden och operationella och finansiella resultatförväntningar – Makroekonomiska förhållanden, inklusive inflationstryck och effekter på kundinvesteringar, marknadsåterhämtning och tillväxt – Pågående geopolitisk osäkerhet och handelsosäkerhet, inklusive utmanande globala ekonomiska förhållanden, marknadstrender och pandemier som Covid-19. – Risker relaterade till cybersäkerhet och integritet – Branschtrender, framtida kännetecken för och utveckling av marknader vi är verksamma inom – Vår förmåga att följa legala och regulatoriska krav internationellt – Vår framtida likviditet, finansiella resurser, investeringar, kostnads - besparingar och lönsamhet – Förväntad efterfrågan på våra befintliga och kommande produkter och tjänster, liksom planer på att lansera nya produkter och tjänster, inklusive forsknings- och utvecklingskostnader – Vår förmåga att leva upp till framtida planer och uppnåframtida tillväxt – Förväntade operativa och finansiella resultat av strategiska samarbets- projekt och joint ventures – Risker i samband med förvärv och avyttringar, inklusive vår förmåga att framgångsrikt genomföra sådana transaktioner, skydda värdet av förvärv i integrationsfasen eller uppnå det värde som förväntas med ett förvärv – Trender relaterade till vår bransch, inklusive lagstiftning, konkurrens och kundstruktur – Andra faktorer som framgår av våra handlingar som lämnas till U.S. Securities and Exchange Commission (“SEC”), inklusive de faktorer som beskrivs i denna rapport och som ingår i avsnittet Riskfaktorer, som uppdaterats genom senare rapporter som inlämnats till SEC. Orden ”anse”, ”förvänta”, ”förutspå”, ”förutse”, ”förutsätta”, ”avse”, ”trolig”, ”beräknas”, ”kan”, ”skulle kunna”, ”planera”, ”uppskatta”, ”bedöma”, ”kommer att”, ”bör”, ”strävan”, ”ambition”, ”försöka”, ”poten- tial”, ”målsättning”, ”fortsätta” eller, i förekommandefall, deras negativa versioner och varianter samt liknande ord eller uttryck används för att identifiera framtidsriktade uttalanden. Alla uttalanden som hänför sig till Bolagets strategi, framtida ekonomiska resultat, förvänt- ningar, planer eller andra beskrivningar av framtida händelser eller omständigheter, tillsammans med underliggande antaganden, utgör framtidsriktad information. Sådana uttalanden baseras på ledningens förväntningar vid datumet för rapporten, såvida inte ett tidigare datum anges, inklusive förväntningar baserad på information och prognoser från tredje part som ledningen anser vara tillförlitliga. Vi uppmärksammar investerare på att dessa uttalanden är förenade med risker och osäkerheter, varav många är svåra att förutse och generellt sett utanför vår kontroll, vilket kan medföra att det faktiska resultatet kan skilja sig väsentligt och på ett negativt sätt från det uttalade, indikerade eller beräknade resultat som framgår av den framtidsriktade informationen och de framtidsriktade uttalandena. Viktiga faktorer som kan påverka om och hur väl våra framtidsriktade uttalanden kommer att förverkligas innefattar, men är inte begränsade till, de faktorer som beskrivs i denna årsredovisning, inklusive i avsnit- tet Riskfaktorer. Dessa framtidsriktade uttalanden återspeglar våra uppskattningar, antaganden och förväntningar vid den tidpunkt när de gjordes, och i den utsträckning de representerar data från tredje part har vi inte genomfört en oberoende bekräftelse av sådana data från tredje part, och avser inte heller att göra det. Givet dessa risker och osäkerheter vill vi varna läsare för att fästa överdriven tillit vid sådana framtidsriktade uttalanden. Läsarna rekom- menderas att noga granska och överväga de olika upplysningar som lämnas i denna årsredovisning och i andra dokument som vi från tid till annan lämnar in till myndigheter och som anger risker och osäkerheter som kan påverka vår verksamhet. Om inget annat specifikt anges avspeglar framtidsriktade uttalanden i denna årsredovisning inte den Finansiell rapport 2023 124 potentiella påverkan av avyttringar, samgåenden, förvärv eller andra verksamhetskombinationer som inte slutförts vid datumet för denna årsredovisning. Vi avsäger oss uttryckligen en skyldighet att efter datumet för denna årsredovisning uppdatera dessa framtidsriktade uttalanden, liksom de uppskattningar och antaganden som ligger till grund för dem, för att återspegla framtida händelser eller förändrade förhållanden eller ändringar av förväntningar eller att förväntade händelser inträffat, antingen som ett resultat av ny information, framtida händelser eller annat, med undantag för vad som krävs enligt tillämplig lagstiftning eller börsregler. Denna årsredovisning innehåller webbplatser eller hänvisningar till ytterligare företagsrapporter. Dessa är endast avsedda att ge inaktiva, textuella referenser. Informationen på webbplatserna och i dessa rapporter är inte en del av denna rapport och införlivas inte genom hänvisning i denna rapport. Denna årsredo- visning innehåller uttalanden som baseras på hypotetiska scenarier och antaganden samt uppskattningar som är föremål för en hög grad av osäkerhet, och dessa uttalanden ska inte nödvändigtvis ses som representativa för nuvarande eller faktiska risker eller resultat, eller prognoser för förväntade risker eller resultat. Dessutom kan historiska, aktuella och framåtblickande miljö- och socialt relaterade uttalanden baseras på standarder för att mäta framsteg som fortfarande håller på att utvecklas och på interna kontroller och processer som fortsätter att utvecklas. Även om vissa frågor som diskuteras i denna årsredovisning kan vara väsentliga, ska inte någon betydelse uppfattas, eller på annat sätt antas, som att de nödvändigtvis når upp till den väsentlighetsnivå som används för att uppfylla Ericssons rapporteringsskyldigheter för publika bolag enligt USA:s federala värdepapperslagar och bestämmelser, även om rapporten använder orden “väsentlig” eller “väsentlighet”. Finansiell rapport 2023 125 Femårsöversikt – Finansiell information Definitioner av vissa finansiella termer finns i Alternativa nyckeltal och i Finansiella begrepp. Femårsöversikt 2023 Förändring 2022 2021 2020 2019 Resultaträknings- och kassaﬂödesposter, SEK miljoner Nettoomsättning 263 351 –3 % 271 546 232 314 232 390 227 216 Rörelseomkostnader –90 187 9 % –83 030 –69 071 –66 280 –64 215 EBIT –20 326 –175 % 27 020 31 780 27 808 10 564 Årets resultat –26 104 –237 % 19 112 22 980 17 623 1 840 Kassaﬂöde från rörelsen 7 177 –77 % 30 863 39 065 28 933 16 873 Ställning vid årets slut, SEK miljoner Balansomslutning 297 036 –15 % 349 537 305 614 271 530 276 383 Materiella anläggningstillgångar 12 195 –14 % 14 236 13 580 13 383 13 850 Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare 98 673 –27 % 134 814 108 775 86 674 82 559 Innehav utan bestämmande inﬂytande –1 265 –16 % –1 510 –1 676 –1 497 –681 Nyckeltal per aktie Resultat per aktie, SEK –7,94 –241 % 5,62 6,82 5,26 0,67 Resultat per aktie, efter utspädning, SEK –7,94 –241 % 5,62 6,81 5,26 0,67 Utdelning per aktie, SEK 1) 2,70 0 % 2,70 2,50 2,00 1,50 Utdelning per aktie, USD 1) 0,25 0 % 0,25 0,23 0,16 0,16 Antal utestående aktier (miljoner) vid årets slut, före utspädning 3 330 0 % 3 330 3 330 3 328 3 314 i medeltal, före utspädning 3 330 0 % 3 330 3 329 3 323 3 306 i medeltal, efter utspädning 3 337 0 % 3 334 3 332 3 326 3 320 Övrig information, SEK miljoner Investeringar i materiella anläggningstillgångar 3 297 –26 % 4 477 3 663 4 493 5 118 Avskrivningar och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 4 934 12 % 4 388 3 872 4 114 3 947 Investering/aktivering/avyttring av immateriella tillgångar 2 924 –96 % 66 178 1 723 11 817 –13 692 Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella tillgångar 36 374 900 % 3 638 2 820 2 126 2 593 Forsknings- och utvecklingskostnader 50 664 7 % 47 298 42 074 39 714 38 815 i procent av nettoomsättningen 19,2 % – 17,4 % 18,1 % 17,1 % 17,1 % Omsättningshastighet i lager, dagar 92 –1 % 93 88 78 77 Alternativa nyckeltal (APM) 2) Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter –10 % – 3 % 4 % 5 % 4 % Bruttomarginal 38,6 % – 41,7 % 43,4 % 40,3 % 37,3 % Bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader 39,6 % – 41,8 % 43,5 % 40,6 % 37,5 % EBIT-marginal –7,7 % – 10,0 % 13,7 % 12,0 % 4,6 % EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader –5,2 % – 10,1 % 13,9 % 12,5 % 5,0 % EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill 6.9 % – 10,1 % 14,0 % 12,5 % 5,0 % EBITA-marginal 5,7 % – 10,7 % 14,3 % 12,5 % 5,1 % EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader 8,1 % – 10,9 % 14,6 % 13,1 % 5,5 % Omstruktureringskostnader, SEK miljoner 6 521 – 399 549 1 306 798 Fritt kassaﬂöde före M&A, SEK miljoner –1 084 –105 % 22 196 32 056 22 261 7 633 Fritt kassaﬂöde efter M&A, SEK miljoner –3 224 –89 % –29 492 32 115 12 663 6 128 Fritt kassaﬂäde före M&A som procent av nettoomsättningen –0,4 % – 8,2 % 13,8 % 9,6 % 3,4 % Sysselsatt kapital, SEK miljoner 177 965 –12 % 202 899 184 283 161 990 165 273 Avkastning på eget kapital –22,7 % – 15,4 % 23,2 % 20,7 % 2,6 % Avkastning på sysselsatt kapital –10,7 % – 14,0 % 18,4 % 17,0 % 6,7 % Soliditet 32,8 % – 38,1 % 35,0 % 31,4 % 29,6 % Kapitalomsättningshastighet 1,4 0 % 1,4 1,3 1,4 1,4 Justerat rörelsekapital, SEK miljoner 45 479 25 % 36 653 59 667 45 613 48 821 Bruttokassa, SEK miljoner 54 705 –3 % 56 249 97 608 72 045 72 192 Nettokassa, SEK miljoner 7 832 –66 % 23 319 65 777 41 885 34 496 Statistiska uppgifter vid årets slut Antal anställda 99 952 –5 % 105 529 101 322 100 824 99 417 varav i Sverige 13 977 –3 % 14 481 14 183 13 173 12 730 Exportförsäljning från Sverige, SEK miljoner 125 242 –19 % 153 833 140 898 132 269 120 822 1) För 2023, enligt styrelsens förslag . 2) En avstämning mot närmast avstämningsbara poster i de ﬁnansiella rapporterna för 2023 och fyra jämförelseår ﬁnns tillgänglig på sidorna 128-132. Finansiell rapport 2023 126 Femårsöversikt – Finansiell information Femårsöversikt – Icke-ﬁnansiell information För ytterligare information och definitioner, se Koncernens hållbarhetsnoter i Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 1) , sidorna 10–49. Femårsöversikt 2) 2023 Förändring 2022 2021 2020 2019 Antal anställda Anställda vid årets slut 99 952 –5 % 105 529 101 322 100 824 99 417 Medeltal anställda 101 644 0 % 101 741 100 757 98 589 94 503 Anställda som lämnat företaget 13 362 –7 % 14 381 11 631 7 839 11 078 Anställda som börjat på företaget 7 785 –55 % 17 235 12 129 9 246 15 136 Anställda per ålderskategori Under 25 år 3 % – 4 % 3 % 3 % 3 % 25–35 år 29 % – 30 % 31 % 33 % 35 % 36–45 år 35 % – 34 % 34 % 34 % 32 % 46–55 år 23 % – 23 % 23 % 22 % 22 % Över 55 år 10 % – 10 % 9 % 8 % 8 % Andel kvinnor per medarbetarkategori Alla anställda 26 % – 26 % 25 % 25 % 25 % Linjechefer 23 % – 22 % 21 % 21 % 20 % Högre chefer 31 % – 35 % 36 % 32 % 32 % Företagsledning 25 % – 19 % 20 % 20 % 20 % Styrelse 38 % – 36 % 23 % 23 % 23 % Hälsa och säkerhet Antal dödsfall – anställda 1 – 0 1 0 0 Antal dödsfall – leverantörer, underleverantörer och tredje part 9 13 % 8 13 7 11 Antal incidenter med sjukfrånvaro – anställda 53 –45 % 96 77 90 180 Antal incidenter med sjukfrånvaro – leverantörer, underleverantörer och tredje part 44 26 % 35 68 53 87 Energiförbrukning i egna anläggningar Total energiförbrukning (GWh) 690 0 % 693 631 628 664 Andel förnybar energi i den egna verksamheten 70 % – 67 % 62 % 62 % 50 % Energiintensitet (GWh/nettoomsättning SEK miljarder) 2,6 0 % 2,6 2,7 2,7 2,9 Avfall, produktåtertagande och vatten Avfall genererat på Ericssons anläggningar (ton) 3) 7 182 –12 % 8 130 6 777 6 916 11 013 Andel återvunnet 48 % – 47 % 67 % 49 % 44 % Återtagna produkter (ton) 3 869 –20 % 4 825 5 389 6 079 – Andel återvunnet eller återanvänt 94 % – 97 % 96 % 95 % – Vattenförbrukning (miljoner m 3 ) 0,9 –14 % 1,1 1,2 1,5 1,5 Utsläpp av växthusgaser (kiloton CO 2 e) Direkta utsläpp – Scope 1 27 –30 % 38 38 40 49 Indirekta utsläpp – Scope 2 (marknadsbaserad) 42 –7 % 45 58 74 124 Andra indirekta utsläpp – Scope 3 3) 4) 37 182 21 % 30 844 28 023 30 035 – Utsläppsintensitet (kiloton CO2e / nettoomsättning SEK miljoner) Scope 1 0,10 –29 % 0,14 0,16 0,17 0,22 Scope 2 (marknadsbaserad beräkning) 0,16 –6 % 0,17 0,25 0,32 0,55 1) Rapport - Hållbarhet och ansvarsfullt företagande ska ej betraktas som införlivad genom hänvisning genom de hänvisningar som görs här. 2) Ericsson utvecklar kontinuerligt sina metoder för att mäta och rapportera resultatindikatorer för miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning (ESG). När metoderna utvecklas är det inte alltid möjligt att räkna om tidi- gare års utfall. I sådana fall indikeras detta med ett ”-” i tabellen nedan. 3) Avgränsningar och/eller mätmetoder har ändrats under 2023 vilket innebär att data för tidigare år har räknats om. Se not O3 i Rapport - Hållbarhet och ansvarsfullt företagande för mer information. 4) Se not E1 i Rapport - Hållbarhet och ansvarsfullt företagande för mer information om vilka scope 3-kategorier som omfattas samt Ericssons metoder och redovisningsprinciper för utsläppsredovisning. Finansiell rapport 2023 127 Femårsöversikt – Icke-ﬁnansiell information Alternativa nyckeltal I detta avsnitt presenterar koncernen sina alternativa nyckeltal (APM), vilka inte utgör fastställda mått för ekonomiska prestationer enligt IFRS. Denna sektion innehåller en avstämning av de alternativa nyckeltalen till den mest direkt avstämbara posten i de finansiella rapporterna. Presentationen av alternativa nyckeltal har begränsningar som analys- hjälpmedel och ska inte betraktas isolerat eller som ersättning för finansiella mått som upprättats enligt IFRS. APMs redovisas för att förbättra investerarnas utvärdering av pågående rörelseresultat (EBIT), som hjälp vid prognos av kommande perioder och för att möjliggöra en meningsfull jämförelse av resultat mellan perioder. Ledningen använder dessa alternativa nyckeltal för att utvärdera löpande verksamhet jämfört med tidigare resultat, för intern planering och prognoser samt för beräkning av viss prestationsrelaterad ersätt- ning. Alternativa nyckeltal ska inte uppfattas som ersättningar för resul- taträknings- eller kassaflödesposter beräknande i enlighet med IFRS. Koncernen beslöt att inkludera EBIT och EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader och nedskrivningar av goodwill för att bättre förklara det ekonomiska resultatet. Fritt kassaflöde före M&A som procent av nettoomsättningen lades till då det används av koncernen som ett av de långsiktiga målen. Justerad vinst per aktie togs bort som alternativt nyckeltal eftersom det inte längre används av koncernen. De APMs som redovisas i denna årsredovisning kan skilja sig från mått med liknande beteckningar som används av andra bolag. Avkastning på sysselsatt kapital MSEK 2023 2022 2021 2020 2019 EBIT (förlust) –20 326 27 020 31 780 27 808 10 564 Genomsnittligt sysselsatt kapital Sysselsatt kapital vid periodens början 202 899 184 283 161 990 165 273 149 615 Sysselsatt kapital vid periodens slut 177 965 202 899 184 283 161 990 165 273 Genomsnittligt sysselsatt kapital 190 432 193 591 173 137 163 632 157 444 Avkastning på sysselsatt kapital (%) –10,7 % 14,0 % 18,4 % 17,0 % 6,7 % Deﬁnition EBIT (förlust) som procent av genomsnittligt sysselsatt kapi- tal (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december). Orsak till användning Avkastning på sysselsatt kapital är ett mått på lönsamheten efter att hänsyn tagits till hur mycket kapital som använts. En högre avkastning på sysselsatt kapital tyder på att kapitalet används på ett effektivare sätt. Avkastning på eget kapital MSEK 2023 2022 2021 2020 2019 Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare –26 446 18 724 22 694 17 483 2 223 Genomsnittligt eget kapital Eget kapital vid periodens början 1) 134 814 108 775 86 674 82 559 86 729 Eget kapital vid periodens slut 98 673 134 814 108 775 86 674 82 559 Genomsnittligt eget kapital 116 744 121 795 97 725 84 617 84 644 Avkastning på eget kapital (%) –22,7 % 15,4 % 23,2 % 20,7 % 2,6 % 1) För 2019, justerad ingående balans med hänsyn till införandet av IFRS 16 “Leasing”. Deﬁnition Årets resultat hänförligt till aktieägare i Moderbolaget som procentandel av genomsnittligt eget kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december). Orsak till användning Avkastning på eget kapital är ett mått på lönsamhet i relation till bokfört värde på eget kapital. Avkastning på eget kapital är ett mått på hur investeringarna används för att generera ökade intäkter. Bruttokassa MSEK 2023 2022 2021 2020 2019 Kassa och likvida medel 35 190 38 349 54 050 43 612 45 079 Kortfristiga räntebärande placeringar 9 584 8 736 12 932 6 820 6 759 Långfristiga räntebärande placeringar 9 931 9 164 30 626 21 613 20 354 Bruttokassa 54 705 56 249 97 608 72 045 72 192 Deﬁnition Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga). Orsak till användning Bruttokassa visar den totala tillgängliga kassan och räntebärande placeringar och är en parameter för att beräkna nettokassan. Finansiell rapport 2023 128 Alternativa nyckeltal Bruttomarginal och bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader MSEK 2023 2022 2021 2020 2019 Bruttoresultat 101 602 113 295 100 749 93 724 84 824 Nettoomsättning 263 351 271 546 232 314 232 390 227 216 Bruttomarginal (%) 38,6 % 41,7 % 43,4 % 40,3 % 37,3 % Omstruktureringskostnader som ingår i kostnader för sålda varor och tjänster 2 802 195 273 725 337 Bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader 104 404 113 490 101 022 94 449 85 161 Bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader (%) 39,6 % 41,8 % 43,5 % 40,6 % 37,5 % Deﬁnition Bruttoresultat som procent av nettoomsättningen. Bruttoresultat exklusive omstruktureringskostnader som procent av nettoomsättningen. Orsak till användning Bruttomarginalen visar skillnaden mellan nettoomsättning och kostnad för sålda varor i procent av nettoomsättningen. Bruttomarginalen påverkas av flertalet faktorer, exempelvis affärsmix, andel tjänster, prisutveckling och kostnadsminskningar. Bruttomarginalen är ett viktigt internt mått, och denna siffra redovisas även i resultaträkningen, eftersom Bolaget anser att det ger den som läser de finansiella rapporterna en bättre förståelse av utvecklingen av koncernens verksamhet. Bolaget anser att bruttomarginalen exklusive omstruktureringskostnader ger en rättvisande bild av pågående verksamhetens resultat. EBIT och EBIT-marginal / EBIT och EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader /EBIT och EBIT-marginal exklusive omstrukturerings- kostnader och nedskrivning av goodwill MSEK 2023 2022 2021 2020 2019 EBIT (förlust) –20 326 27 020 31 780 27 808 10 564 Nettoomsättning 263 351 271 546 232 314 232 390 227 216 EBIT-marginal (%) –7,7 % 10,0 % 13,7 % 12,0 % 4,6 % Omstruktureringskostnader 6 521 399 549 1 306 798 EBIT (förlust) exklusive omstruktureringskostnader –13 805 27 419 32 329 29 114 11 362 EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader (%) –5,2 % 10,1 % 13,9 % 12,5 % 5,0 % Nedskrivning av goodwill 31 897 – 112 – – EBIT exklusive omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill 18 092 27 419 32 441 29 114 11 362 EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill (%) 6,9 % 10,1 % 14,0 % 12,5 % 5,0 % Deﬁnition Resultat före finansiella poster och inkomstskatt. EBIT som procent av nettoomsättningen. Resultat före finansiella poster och inkomstskatt exklusive omstruktureringskostnader. EBIT exklusive omstruktureringskostnader som procent av nettoomsättningen. Resultat före finansiella poster och inkomstskatt exklusive omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill. EBIT exklusive omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill som procent av nettoomsättningen. Orsak till användning EBIT-marginalen visar EBIT som procent av nettoomsättningen. EBIT-marginalen är ett internt nyckeltal eftersom Bolaget anser att det ger den som läser de finansiella rapporterna en bättre förståelse av utvecklingen av koncernens finansiella resultat på både kort och lång sikt. Koncernen är av uppfattningen att EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill ger en rättvisande bild av lönsamheten i den pågående verksamheten. Finansiell rapport 2023 129 Alternativa nyckeltal Fritt kassaﬂöde före M&A / Fritt kassaﬂöde efter M&A MSEK 2023 2022 2021 2020 2019 Kassaﬂöde från rörelsen 7 177 30 863 39 065 28 933 16 873 Kapitaliserade utgifter och övriga investeringar (exklusive M&A) Investeringar i materiella anläggningstillgångar –3 297 –4 477 –3 663 –4 493 –5 118 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 163 249 115 254 744 Balanserade utvecklingskostnader –2 173 –1 720 –962 –817 –1 545 Övriga investeringar 1) –97 –126 –131 801 –331 Återbetalning av leasingskulder –2 857 –2 593 –2 368 –2 417 –2 990 Fritt kassaﬂöde före M&A –1 084 22 196 32 056 22 261 7 633 Förvärv av dotterföretag och verksamheter –1 515 –51 995 –389 –9 657 –1 753 Avyttring av dotterföretag och verksamheter –625 307 448 59 248 Fritt kassaﬂöde efter M&A –3 224 –29 492 32 115 12 663 6 128 Nettoomsättning 263 351 271 546 232 314 232 390 227 216 Fritt kassaﬂöde före M&A som procent av nettoomsättningen (%) –0,4 % 8,2 % 13,8 % 9,6 % 3,4 % 1) Övriga investeringar ingår i posten Övriga investeringsaktiviteter i koncernens kassaﬂödesanalys. Skillnaderna avser förändringar i övriga räntebärande tillgångar, vilka inte ingår i deﬁnitionen av Fritt kassaﬂöde. Deﬁnition Fritt kassaflöde före M&A: Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder (exklusive M&A). Fritt kassaflöde efter M&A: Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder. Fritt kassaflöde före M&A som procent av nettoomsättningen. Orsak till användning Fritt kassaflöde före M&A representerar den kassa som koncernen genererar efter kapitaliserade utgifter, övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder. Bolaget är av uppfattningen att fritt kassaflöde före M&A är ett bra sätt att visa kassaflöden skapade av koncernen som kan användas för att expandera verksamheten, investera i dotterföretag, betala utdelningar och minska skulder. Fritt kassaflöde efter M&A representerar den kassa som koncernen genererar efter kapitaliserade utgifter, övriga investeringar, återbetalning av leasingskulder och förvärv/avyttringar av dotterföretag. Bolaget är av uppfattningen att fritt kassaflöde efter M&A är ett bra sätt att visa kassaflöden skapade av koncernen som kan användas för att expandera verksamheten, betala utdelningar och minska skulder. Fritt kassaflöde före M&A som procent av nettoomsättningen används av Bolaget som ett av de långsiktiga målen. Orsak till användning Av- och nedskrivningar av immateriella tillgångar är normalt icke kassaflödespåverkande poster i periodens resultat- räkning. EBITA-marginalen i procent ger en indikation på finansiellt resultat utan påverkan från förvärvade bolag. Koncernen är av uppfattningen att EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader ger en rättvisande bild av lönsamheten i den pågående verksamheten. EBITA och EBITA-marginal / EBITA och EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader MSEK 2023 2022 2021 2020 2019 Periodens resultat –26 104 19 112 22 980 17 623 1 840 Inkomstskatt 2 785 5 497 6 270 9 589 6 922 Finansiella intäkter och kostnader, netto 2 993 2 411 2 530 596 1 802 Avskrivningar och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar 35 238 2 051 1 477 1 220 1 038 EBITA 14 912 29 071 33 257 29 028 11 602 Nettoomsättning 263 351 271 546 232 314 232 390 227 216 EBITA-marginal (%) 5,7 % 10,7 % 14,3 % 12,5 % 5,1 % Omstruktureringskostnader 6 521 399 549 1 306 798 EBITA exklusive omstruktureringskostnader 21 433 29 470 33 806 30 334 12 400 EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader (%) 8,1 % 10,9 % 14,6 % 13,1 % 5,5 % Deﬁnition Resultat före räntor, inkomstskatt samt av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar. EBITA som procent av nettoomsättningen. EBITA exklusive omstruktureringskostnader. EBITA exklusive omstruktureringskostnader som procent av nettoomsättning. Dessutom lämnar Ericsson framåtblickande mål för EBITA-marginal, exklusive omstruktureringskostnader och fritt kassaflöde före M&A. EBITA-marginal är ett finansiellt mått som inte definieras enligt IFRS. Ericsson har inte lämnat några kvantitativa avstämningar av dessa mål, mot de mest direkt jämförbara finansiella måtten som definieras enligt IFRS, eftersom viss information som behövs för att stämma av dessa finansiella mått som inte definieras enligt IFRS, med de mest jämförbara finansiella måtten som definieras enligt IFRS, är beroende av specifika poster eller påverkan som ännu inte har fastställts, omfattas av spärrar och föränderlighet vad gäller tidpunkt och belopp på grund av dess karaktär, som ligger utanför Ericssons kontroll eller inte kan förutses, inklusive poster och påverkan som förändringar i valutakurser, förvärv och avyttringar samt kostnader som nedskrivningar eller förvärvsrelaterade kostnader. Således kan avstämningar av dessa framåtblickande finansiella mått som inte definieras enligt IFRS mot de mest direkt jämförbara finansiella måtten som definieras enligt IFRS inte göras utan avsevärda ansträngningar. Sådana icke tillgängliga poster kan avsevärt påverka våra verksamhetsresultat och vår finansiella ställning. Finansiell rapport 2023 130 Alternativa nyckeltal Nettokassa MSEK 2023 2022 2021 2020 2019 Kassa och likvida medel 35 190 38 349 54 050 43 612 45 079 + Kortfristiga räntebärande placeringar 9 584 8 736 12 932 6 820 6 759 + Långfristiga räntebärande placeringar 9 931 9 164 30 626 21 613 20 354 – Kortfristig upplåning 17 655 5 984 9 590 7 942 9 439 – Långfristig upplåning 29 218 26 946 22 241 22 218 28 257 Nettokassa 7 832 23 319 65 777 41 885 34 496 Deﬁnition Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga) minus upplåning (kort- och långfristig). Orsak till användning En positiv nettokassa är ett av Bolagets kapitalmål. Detta skapar det ekonomiska handlingsutrymme och oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera variationer i behovet av rörelsekapital. Kapitalomsättningshastighet MSEK 2023 2022 2021 2020 2019 Nettoomsättning 263 351 271 546 232 314 232 390 227 216 Genomsnittligt sysselsatt kapital Sysselsatt kapital vid periodens början 202 899 184 283 161 990 165 273 149 615 Sysselsatt kapital vid periodens slut 177 965 202 899 184 283 161 990 165 273 Genomsnittligt sysselsatt kapital 190 432 193 591 173 137 163 632 157 444 Kapitalomsättningshastighet (gånger) 1,4 1,4 1.3 1,4 1,4 Deﬁnition Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december). Orsak till användning Omsättningshastighet i sysselsatt kapital beskriver hur effektivt investeringskapital används för att generera intäkter. Justerat rörelsekapital MSEK 2023 2022 2021 2020 2019 Kortfristiga tillgångar 154 988 173 803 174 805 149 795 153 914 Icke räntebärande avsättningar och skulder, kortfristiga Kortfristiga avsättningar –6 779 –7 629 –5 782 –7 580 –8 244 Kontraktsskulder –34 416 –42 251 –32 834 –26 440 –29 041 Leverantörsskulder –27 768 –38 437 –35 684 –31 988 –30 403 Aktuella skatteskulder 1) –3 561 –2 640 –2 917 –4 486 – Övriga kortfristiga skulder 1) –36 985 –46 193 –37 921 –33 688 –37 405 Justerat rörelsekapital 45 479 36 653 59 667 45 613 48 821 1) Från och med 2021 redovisas aktuella skatteskulder på en separat rad i balansräkningen och jämförelseåret 2020 har uppdaterats. För 2019 är aktuella skatteskulder inkluderade i övriga kortfristiga skulder. Deﬁnition Kortfristiga tillgångar minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket innefattar kortfristiga avsättningar, kontrakts- skulder, leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga kortfristiga skulder). Orsak till användning På grund av behovet av att optimera kassagenerering för att skapa värde för Ericssons aktieägare, fokuserar ledningen på rörelsekapital och att minska ledtiderna mellan orderingång och erhållen betalning. Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter MSEK 2023 2022 2021 2020 2019 Nettoomsättning 263 351 271 546 232 314 232 390 227 216 Förvärv/avyttringar –9 048 –7 015 –1 201 –1 362 –96 Netto valutaeffekter –9 421 –25 968 11 607 7 796 –10 675 Jämförbar nettoomsättning exklusive valutaeffekter 244 882 238 563 242 720 238 824 216 445 Jämförbar nettoomsättning justerad för förvärvad/avyttrad verksamhet 271 373 232 314 232 390 227 132 208 130 Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter (%) –10 % 3 % 4 % 5 % 4 % Deﬁnition Försäljningstillväxt justerad för påverkan av förvärv och avyttringar samt valutaeffekter. Även kallad organisk försäljning. Orsak till användning Ericssons redovisningsvaluta är SEK medan de totala intäkterna i huvudsak är i andra valutor. Rapporterad försäljningstillväxt är beroende av att växelkursen mellan SEK och andra valutor flukturerar, och dessutom kan förvärvad eller avyttrad verksamhet påverka nettoomsättningen. Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter visar den underliggande försäljningsutvecklingen rensat för dessa parametrar. Finansiell rapport 2023 131 Alternativa nyckeltal Sysselsatt kapital MSEK 2023 2022 2021 2020 2019 Balansomslutning 297 036 349 537 305 614 271 530 276 383 Icke räntebärande avsättningar och skulder Långfristiga avsättningar 4 927 3 959 3 722 2 886 2 679 Uppskjutna skatteskulder 3 880 4 784 884 1 089 1 224 Övriga långfristiga skulder 755 745 1 587 1 383 2 114 Kortfristiga avsättningar 6 779 7 629 5 782 7 580 8 244 Kontraktsskulder 34 416 42 251 32 834 26 440 29 041 Leverantörsskulder 27 768 38 437 35 684 31 988 30 403 Aktuella skatteskulder 1) 3 561 2 640 2 917 4 486 – Övriga kortfristiga skulder 1) 36 985 46 193 37 921 33 688 37 405 Sysselsatt kapital 177 965 202 899 184 283 161 990 165 273 1) Från och med 2021 redovisas aktuella skatteskulder på en separat rad i balansräkningen och jämförelseåret 2020 har uppdaterats. För 2019 är aktuella skatteskulder inkluderade i övriga kortfristiga skulder. Deﬁnition Balansomslutning minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket inkluderar långfristiga avsättningar, uppskjutna skatteskulder, kontraktsskulder, övriga långfristiga skulder, kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga kortfristiga skulder). Orsak till användning Sysselsatt kapital är värdet på de tillgångar i balansräkningen som bidrar till att generera intäkter och vinst. Det används även för beräkning av avkastning på sysselsatt kapital. Soliditet MSEK 2023 2022 2021 2020 2019 Totalt eget kapital 97 408 133 304 107 099 85 177 81 878 Totala tillgångar 297 036 349 537 305 614 271 530 276 383 Soliditet (%) 32,8 % 38,1 % 35,0 % 31,4 % 29,6 % Deﬁnition Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar. Orsak till användning Detta ger det ekonomiska handlingsutrymme och oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera variationer i behovet av rörelsekapital samt dra nytta av affärsmöjligheter. Rörelseomkostnader exklusive omstruktureringskostnader MSEK 2023 2022 2021 2020 2019 Rörelseomkostnader –90 187 –83 030 –69 071 –66 280 –64 215 Omstruktureringskostnader som ingår i forsknings- och utvecklingskostnader 2 431 54 137 411 344 Omstruktureringskostnader som ingår i försäljnings- och administrationskostnader 1 288 150 139 170 117 Rörelseomkostnader, exklusive omstruktureringskostnader –86 468 –82 826 –68 795 –65 699 63 754 Deﬁnition Rörelseomkostnader exklusive omstruktureringskostnader. Orsak till användning Omstruktureringskostnader varierar från år till år och för att kunna analysera trender i rapporterade kostnader över tid exkluderas omstruktureringskostnader. Finansiell rapport 2023 132 Alternativa nyckeltal Ericssonaktien Ericssonaktien Aktie-/ADS-noteringar Nasdaq Stockholm Nasdaq New York Aktiedata Totalt antal utfärdade aktier 3 334 151 735 varav A-aktier, med en röst vardera 1) 261 755 983 varav B-aktier, med en tiondels röst vardera 1) 3 082 395 752 Ericssons egna B-aktier 14 009 306 Kvotvärde SEK 5,00 Marknadsvärde per den 31 december 2023 SEK 211 miljarder ICB (Industry Classiﬁcation Benchmark) 9 500 1) A- och B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets tillgångar och resultat. Namn Nasdaq Stockholm ERIC A/ERIC B Nasdaq New York ERIC Bloomberg Nasdaq Stockholm ERICA SS/ERICB SS Bloomberg Nasdaq ERIC US Reuters Nasdaq Stockholm ERICa.ST/ERICb.ST Reuters Nasdaq ERIC.O Förändring i antal aktier och aktiekapital 2019–2023 Antal utestående aktier Aktiekapital (SEK) 2019 31 december 3 334 151 735 16 670 758 678 2020 31 december 3 334 151 735 16 670 758 678 2021 31 december 3 334 151 735 16 670 758 678 2022 31 december 3 334 151 735 16 670 758 678 2023 2 maj, nyemission (C-aktier, senare konverterade till B-aktier) 1) 10 000 000 50 000 000 2023 31 december 3 344 151 735 16 720 758 678 1) Årsstämman 2023 beslöt att emittera 10,000,000 C-aktier för de långsiktiga rörliga ersättningsprogrammen LTV II 2023, LTV 2022 och LTV 2021 för Bolagets koncernledning och andra ledande befattnings- innehavare. Enligt ett bemyndigande från årsstämman, beslöt styrelsen att återköpa aktierna från nyemissionen, vilka sedan konverterades till B-aktier. Kvotvärdet på de återköpta aktierna var SEK 5, totalt 50 miljoner, vilket representerar mindre än 0,3% av aktiekapitalet. Inköpskostnaden var ungefär SEK 50,2 miljoner. Aktiebaserade nyckeltal 2023 2022 2021 2020 2019 Resultat per aktie efter utspädning, SEK 1) –7,94 5,62 6,81 5,26 0,67 Utdelning per aktie, SEK 2) 2,70 2,70 2,50 2,00 1,50 Totalavkastning (%) 8 –36 4 22 6 P/E-tal –8 11 15 19 122 1) Beräknat på genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning. 2) För 2023 enligt styrelsens förslag. Deﬁnitioner av ﬁnansiella termer inklusive en beskrivning av alternativa nyckeltal ﬁnns i kapitlen Ordlista och Finansiella begrepp. Börshandel Telefonaktiebolaget LM Ericsson (Moderbolaget) A- och B-aktier (Ericssonaktier) är noterade på Nasdaq Stockholm. B-aktierna handlas i form av American Depositary Shares (ADS) på Nasdaq New York, bestyrkta av American Depositary Receipts (ADR), under symbolen ERIC. En ADS representerar en B-aktie. Under 2023 omsattes cirka 2,1 (2,0) miljarder B-aktier på Nasdaq Stockholm och cirka 2,5 (2,3) miljarder ADS i USA (inkl. Nasdaq New York). Totalt 4,6 (4,3) miljarder Ericsson B-aktier omsattes således på börserna i Stockholm och i USA. Enligt Nasdaq ökade handeln i Ericssonaktier med cirka 6 % på Nasdaq Stockholm och ökade med cirka 6 % i USA jämfört med 2022. I och med implementeringen av Mifid- direktivet inom EU har aktiehandeln blivit allt mer fragmenterad över ett flertal handelsplatser och handelskategorier. Handel på MTF:er (handelsplattformar) och andra handelsplatser har tagit mark- nadsandelar från fondbörser som Nasdaq Stockholm. Under de senaste åren, efter ett antal förvärv och sammangåenden, har handeln blivit mer koncentrerad. Den totala omsättningen av Ericsson B-aktien på samtliga handelsplatser har ökat under de senaste fem åren, från 7,6 miljarder aktier 2019 till 10,2 miljarder aktier 2023. Över samma period har handeln av Ericsson ADS i USA ökat från 1,5 miljarder ADS 2019 till 2,5 miljarder ADS 2023. Aktiehandel på olika marknads- platser (B-aktier och ADS) Antal aktier, miljoner 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 2023 2022 2021 2020 2019 Stockholm USA Övrigt Källa: Nasdaq Finansiell rapport 2023 133 Ericssonaktien Aktie- och ADS-priser Aktiekurser på aktiens huvudsakliga handelsplats – Nasdaq Stockholm Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons A- och B-aktier för de angivna tidsperioderna enligt vad som rapporterats av Nasdaq Stockholm. Handeln på börsen stänger normalt kl. 17.30 på bankdagar. Förutom den officiella handeln förekommer även handel utanför börsen och på alternativa handelsplatser under normala öppettider för handel, och även efter kl. 17.30. Nasdaq Stockholm publicerar dagligen en officiell kurslista med infor- mation om volymen av genomförda transaktioner för varje noterad aktie tillsammans med dagens högsta och lägsta kurs. Den officiella kurslistan speglar information om kurser och volymer för handel som genomförts av börsmedlemmarna. Aktiekurser på Nasdaq New York – ADS Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons ADS på Nasdaq New York för de angivna tidsperioderna. Noteringarna på Nasdaq New York representerar priser mellan handlare exklusive ställda köp- och säljpriser samt courtage, och representerar inte nödvändigtvis faktiska transaktioner. Aktiekurser på Nasdaq Stockholm (SEK) 2023 2022 2021 2020 2019 A-aktien, sista handelsdag 63,80 66,00 100,20 105,40 85,40 A-aktien, högsta (12 januari 2023) 73,00 118,40 128,80 119,00 96,80 A-aktien, lägsta (17 oktober 2023) 50,00 63,50 91,90 64,10 74,70 B-aktien, sista handelsdag 63,11 60,90 99,79 99,98 81,56 B-aktien, högsta (12 januari 2023) 68,50 117,32 121,80 110,15 96,74 B-aktien, lägsta (30 oktober 2023) 48,53 58,81 91,00 59,54 74,02 Källa: Nasdaq Stockholm Aktiekurser på Nasdaq New York (USD) 2023 2022 2021 2020 2019 ADS, sista handelsdag 6,30 5,84 10,87 11,95 8,78 ADS, högsta (12 januari 2023) 6,43 12,78 15,32 12,20 10,46 ADS, lägsta (27 oktober 2023) 4,33 5,16 9,93 6,15 7,58 Källa: Nasdaq New York Aktiekurser Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York Nasdaq Stockholm Nasdaq New York SEK per A-aktie SEK per B-aktie USD per ADS 1) Period Högsta Lägsta Högsta Lägsta Högsta Lägsta Högsta och lägsta aktiekurs per år 2019 96,80 74,70 96,74 74,02 10,45 7,58 2020 119,00 64,10 110,15 59,54 12,61 6,15 2021 128,80 91,90 121,80 91,00 15,32 9,93 2022 118,40 63,50 117,32 58,81 12,78 5,16 2023 73,00 50,00 68,50 48,53 6,43 4,33 Högsta och lägsta aktiekurs per kvartal 2022 Första kvartalet 118,40 78,50 117,32 72,56 12,78 5,16 2022 Andra kvartalet 97,00 76,00 94,77 72,60 9,80 7,26 2022 Tredje kvartalet 88,30 66,30 81,32 64,12 7,81 5,65 2022 Fjärde kvartalet 77,00 63,50 73,56 58,81 6,82 5,16 2023 Första kvartalet 73,00 60,40 68,50 54,96 6,43 5,22 2023 Andra kvartalet 70,00 56,40 62,66 53,36 6,04 5,01 2023 Tredje kvartalet 63,00 53,10 59,62 49,79 5,75 4,74 2023 Fjärde kvartalet 64,70 50,00 64,28 48,53 6,36 4,33 Högsta och lägsta aktiekurs per månad Augusti 2023 58,70 55,10 57,29 52,39 5,24 4,83 September 2023 60,40 53,10 58,62 51,76 5,29 4,74 Oktober 2023 56,20 50,00 55,51 48,53 4,96 4,33 November 2023 55,90 52,00 53,92 49,86 5,07 4,39 December 2023 64,70 53,00 64,28 51,41 6,36 4,86 Januari 2024 67,00 59,70 65,33 58,72 6,28 5,62 1) En ADS = 1 B-aktie. Källa: Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York. Finansiell rapport 2023 134 Ericssonaktien Aktieägare Den 31 december 2023 hade Moderbolaget 413 786 aktieägare registrerade hos Euroclear Sweden AB (Sveriges värdepapperscentral), varav 744 med adress i USA . Enligt information från Bolagets depåbank, Deutsche Bank, fanns det 299 256 666 ADS (American Depositary Shares) utestående per den 29 december 2023 , och 2 756 registrerade innehavare av ADS. Ett stort antal ADS förvaltas av banker, mäklare och förvaltare för kunders räkning. Den 31 januari 2024 fanns 188 834 sådana konton. Enligt tillgängliga uppgifter ägdes i slutet av 2023 cirka 88,1 % av A-och B-aktierna av svenska och internationella institutioner . Bolagets stora aktieägare har ingen annan rösträtt än övriga aktieägare, som äger samma aktieslag. Så vitt Ericsson känner till ägs eller kontrolleras Bolaget ej direkt eller indirekt av något annat bolag, av någon utländsk regering eller av några fysiska eller juridiska personer, ensamma eller i förening. Tabellen nedan visar det totala antalet aktier i Moderbolaget som ägdes av ledande befattningshavare och styrelseledamöter (inklusive suppleanter) den 31 december 2023. Ledande befattningshavare och styrelseledamöter, aktieinnehav Antal A-aktier Antal B-aktier Rösträtter, procent Ledande befattningshavare och styrelseledamöter (31 personer) 0 2 464 565 0,4 % För enskilda individers innehav, se Bolagsstyrningsrapporten. Antal aktier 1) Innehav Antal aktieägare Antal A-aktier Antal B-aktier Andel av aktiekapital Procentuellt ägande (röster) Marknadsvärde (MSEK) 1–500 326 620 1 424 814 41 017 663 1,27 % 0,97 % 2 682 501–1 000 38 509 968 303 28 288 228 0,87 % 0,67 % 1 849 1 001–5 000 39 367 2 800 106 83 213 686 2,57 % 1,95 % 5 436 5 001–10 000 5 301 1 151 118 37 095 706 1,14 % 0,85 % 2 417 10 001–15 000 1 398 378 550 16 863 538 0,52 % 0,36 % 1 089 15 001–20 000 733 344 628 12 793 236 0,39 % 0,28 % 830 20 001– 1 857 254 688 464 2 862 378 791 93,21 % 94,90 % 197 091 Totalt 31 december 2023 2) 413 786 261 755 983 3 082 395 752 100 % 100 % 211 441 1) Källa: Euroclear 2) Inkluderar en förvaltardifferens om 774 904 aktier. Geograﬁsk fördelning av aktiekapital inklusive privata aktieägare och Ericssons egna B-aktier Procent av kapital Aktieägare, fördelning typ av ägare Procentuellt ägande (röster) 2023 2022 Sverige 40,85 % 40,53 % USA 25,42 % 26,96 % Storbritannien 12,31 % 9,21 % Norge 5,50 % 4,68 % Danmark 1,20 % 1,55 % Övriga länder 14,72 % 17,07 % Källa: Nasdaq 2023 2022 Svenska institutioner 58,32 % 58,07 % varav: – Investor AB – AB Industrivärden – AMF Tjänstepension och AMF Fonder 23,75 % 15,11 % 4,52 % 23,79 % 15,14 % 4,87 % Utländska institutioner 29,76 % 28,28 % Privata svenska investerare 5,52 % 5,41 % Övriga 6,4 % 8,24 % Källa: Nasdaq Följande tabell visar aktieinformation per den 31 december 2023 avseende de 15 största aktieägarna, i rangordning efter röstetal samt deras totala andel röster i procent per den 31 december 2023, 2022 och 2021. De största ägarnas aktieinnehav per den 31 december 2023 samt total andel röster i procent per den 31 december 2023, 2022 och 2021 Person eller organisation 1) Antal A-aktier Procent av totalt antal A-aktier Antal B-aktier Procent av totalt antal B-aktier Procent av totalt antal A+B-aktier 2023 Procent av totalt antal röster 2022 Procent av totalt antal röster 2021 Procent av totalt antal röster Investor AB 120 762 803 46,14 145 982 932 4,74 7,98 23,75 23,79 23,79 AB Industrivärden 86 052 615 32,88 1 000 000 0,03 2,60 15,11 15,14 15,14 AMF Tjänstepension och AMF Fonder 20 650 000 7,89 50 892 267 1,65 2,14 4,52 4,87 4,36 Cevian Capital 339 228 0,13 152 218 174 4,94 4,56 2,73 2,72 2,72 BlackRock Institutional Trust Company, N.A. 0 0,00 137 894 228 4,47 4,12 2,42 2,41 2,41 Fidelity International 0 0,00 202 719 471 6,58 6,06 3,56 2,16 1,05 AFA Försäkring AB 11 555 100 4,41 3 805 747 0,12 0,46 2,09 2,14 2,05 Swedbank Robur Fonder AB (EX Folksam) 7 695 0,00 107 105 167 3,47 3,20 1,88 1,97 2,24 The Vanguard Group, Inc. 1 161 057 0,44 96 697 401 3,14 2,93 1,90 1,87 1,56 PRIMECAP Management Company 0 0,00 54 905 971 1,78 1,64 0,96 1,45 1,86 Norges Bank Investment Management (NBIM) 123 410 0,05 39 008 009 1,27 1,17 0,71 1,25 0,89 Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt 4 143 458 1,58 26 301 905 0,85 0,91 1,19 1,19 1,20 Tredje AP Fonden 4 250 736 1,62 16 580 931 0,54 0,62 1,04 1,08 1,02 Handelsbanken Asset Management 18 246 0,01 63 430 978 2,06 1,90 1,12 1,06 0,93 State Street Global Advisors (US) 1 143 0,00 53 443 698 1,73 1,60 0,94 0,95 0,95 Övriga 12 690 492 4,85 1 930 409 873 62,63 58,10 36,09 35,95 37,83 Totalt 261 755 983 100 3 082 395 752 100 100 100 100 100 1) Källa: Nasdaq Finansiell rapport 2023 135 Ericssonaktien Kursutveckling Ericssons marknadsvärde ökade med 3,9 % under 2023 till SEK 211 miljarder, från SEK 204 miljarder 2022 (vilket motsvarar en minskning med 39,0 % jämfört med 2021). År 2023 ökade jämförelseindex, OMX Stockholm , på Nasdaq Stockholm med 15,4 %, Nasdaq-börsens kompositindex ökade med 41,1 % och S&P 500 Index ökade med 24,2 %. Aktieomsättning och kursutveckling, Nasdaq New York ADS, USD tusental omsatta aktier per månad 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 2019 2020 2021 2022 2023 0 4 8 12 16 20 24 28 Omsatta ADS, tusental per månad Ericsson ADS S&P 500 Aktieomsättning och kursutveckling, Nasdaq Stockholm A-aktier, SEK tusental omsatta aktier per månad 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 26 000 // 2019 2020 2021 2022 2023 0 25 50 75 100 125 150 B-aktier, SEK tusental omsatta aktier per månad 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 2019 2020 2021 2022 2023 0 25 50 75 100 125 150 Omsatta aktier, tusental per månad Ericssonaktien Nasdaq Stockholm Index OMXS30 Volymen avser endast handel på Nasdaq Stockholm. Resultat per aktie, efter utspädning SEK - 8 - 7 - 6 - 5 - 4 - 3 - 2 - 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 2023 2022 2021 2020 2019 6,81 0,67 5,26 5,62 - 7,94 Resultat per aktie, efter utspädning. Utdelning per aktie SEK 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 2023 2022 2021 2020 2019 2,70 2,70 1,50 2,00 2,50 1) 1) För 2023 enligt styrelsens förslag. Finansiell rapport 2023 136 Ericssonaktien Aktieägarinformation Telefonaktiebolaget LM Ericssons årsstämma 2024 kommer att hållas onsdagen den 3 april 2024 kl. 13:00 i Bolagets lokal ”Open Box”, Grönlandsgatan 8, Kista/Stockholm. Aktieägare har också möjlighet att utöva sin rösträtt genom poströstning före årsstäm- man. Information om anmälan och, med- delande om deltagande, om hur aktieägarna kommer att kunna utöva sin rösträtt samt delta genom ombud och assistenter ﬁnns i kallelsen till årsstämman. Information ﬁnns också tillgängligt på Bolagets webbplats www.ericsson.com. Utdelning Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning till aktieinnehavare om SEK 2,70 (2,70) per aktie för räkenskapsåret 2023, motsvarande en total utdelning på cirka SEK 9,0 (9,0) miljarder. Utdelningen föreslås utbetalas i två delar, SEK 1,35 per aktie med 5 april 2024 som avstämningsdatum för utdelning och SEK 1,35 per aktie med 2 oktober 2024 som avstämn- ingsdatum för utdelning. Om årsstämman godkänner utdelningen förväntas utbetalnin- garna göras 10 april 2024 och 7 oktober 2024. Finansiell information från Ericsson 2023 Form 20-F för USA-marknaden: – 12 mars 2024 Delårsrapporter 2024: – 16 april 2024 (Kv 1) – 12 juli 2024 (Kv 2) – 15 oktober 2024 (Kv 3) – 25 januari 2025 (Kv 4) Årsredovisning 2024: – Mars 2025 Finansiell rapport 2023 137 Aktieägarinformation Finansiella begrepp 1) Avkastning på eget kapital Periodens resultat hänförligt till aktieägare i Moderbolaget som procentandel av genomsnitt- ligt eget kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december). Avkastning på sysselsatt kapital EBIT som procent av genomsnittligt sysselsatt kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december). Bruttokassa Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga). Bruttomarginal Bruttoresultat som procent av nettoomsättningen. CAPEX (capital expenditures) Utgifter som kapitaliseras. EBIT Resultat före ﬁnansiella poster och inkomstskatt. EBIT-marginal Resultat före ﬁnansiella poster och inkomstskatt (EBIT) som procent av nettoomsättningen. EBITA Resultat före räntor, inkomstskatt samt av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar. EBITA-marginal Resultat före räntor, inkomstskatt samt av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar som procent av nettoomsättningen. Finansiella intäkter och kostnader, netto Finansiella intäkter, Finansiella kostnader och Valutaeffekter vinster/förluster, netto. Även kallad Finansnetto. Fritt kassaﬂöde efter M&A Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder. Fritt kassaﬂöde före M&A Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och återbetal- ning av leasingskulder (exklusive M&A). Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter Försäljningstillväxt justerad för påverkan av förvärv och avyttringar samt valutaeffekter. Även kallad organisk försäljning. Genomsnittlig kredittid för kundfordringar Kundfordringar vid kvartalets slut dividerat med nettoomsättning under kvartalet multiplicerat med 90 dagar. Om kundfordringar är högre än kvartalets nettoomsättning divideras över- skjutande belopp med nettoomsättning under föregående kvartal multiplicerat med 90 dagar. Total genomsnittlig kredittid blir då summan av 90 dagar från det senaste kvartalet plus tillkommande kreditdagar från det föregående kvartalet. Genomsnittlig årlig tillväxttakt (CAGR) Beskriver den årliga tillväxttakten över en viss tidsperiod. Justerat rörelsekapital Kortfristiga tillgångar minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket innefattar kortfristiga avsättningar, kontraktsskulder, leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga kortfristiga skulder). Kapitalomsättningshastighet Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december). Kreditdagar, leverantörer Genomsnittligt saldo för leverantörsskulder vid årets början och årets slut, dividerat med kostnad för sålda varor för året och multiplicerat med 365 dagar. M&A Fusioner och förvärv (Mergers and Acquisitions). Nettokassa Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga) minus upplåning (kort- och långfristig). OCI Övrigt totalresultat (Other comprehensive income). Omsättningshastighet i lager 365 dividerat med lageromsättningshastighet, beräknat som total kostnad för sålda varor dividerat med genomsnittligt lager under året (netto efter förskott från kunder). OPEX (operating expenses) Rörelseomkostnader. P/E-tal P/E talet beräknas som B-aktiens pris sista handelsdagen dividerat med resultat per aktie, före utspädning. SG&A Försäljnings- och administrationskostnader (Selling, general and administrative operating expenses). Soliditet Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar. Sysselsatt kapital Balansomslutning minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket inkluderar lång- fristiga avsättningar, uppskjutna skatteskulder, kontraktsskulder, övriga långfristiga skulder, kort- fristiga avsättningar, leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga kortfristiga skulder). Totalavkastning Ökning eller minskning av kursen för B-aktien under perioden, inklusive utdelning, uttryckt som en procentandel av aktiekursen vid periodens början. Value at risk (VaR) En statistisk metod för att beräkna den maximala potentiella förlust som kan uppkomma med en given konfidensgrad under en given tidshorisont. Resultat per aktie Resultat per aktie före utspädning; årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare dividerat med vägt medelantal utestående aktier under perioden. Resultat per aktie efter utspädning Resultat per aktie, med utgångspunkt från vägt medelantal utestående aktier justerat för utspäd- ningseffekter av potentiella stamaktier. Valutakurser Valutakurser vid konsolideringen Januari–december 2023 2022 SEK/EUR Genomsnittskurs 1) 11,47 10,61 Slutkurs 11,09 11,08 SEK/USD Genomsnittskurs 1) 10,62 10,04 Slutkurs 10,01 10,38 1) Vägt genomsnitt för året enbart som upplysning. Varje periods intäkter och kostnader i resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs för perioden. 1) För ytterligare information av vissa ﬁnansiella termer, se Alternativa nyckeltal på sidorna 128–132. Finansiell rapport 2023 138 Finansiella begrepp Ordlista 4G/LTE Fjärde generationens mobilsystem, även kallat LTE. 5G Den femte generationens mobilsystem. En vidare- utveckling av 4G/LTE. 5G Core 5G Core nätet ansvarar för hantering av dataflödet i ett 5G nät och säkerställer att 5G nätet kan möta behovet hos 5G-tjänsterna och applikationerna. 6G Den sjätte generationens mobilsystem, en vidare utveckling av 5G. AI Artificiell Intelligens. En maskins förmåga att lösa uppgifter som vanligtvis utförs av intel- ligenta varelser. API Application Programming Interface (API). Ett applikationsprogrammeringsgränssnitt består av protokoll och rutiner som gör det enklare att programmera nya mjukvaruapplikationer genom att tillhandahålla kommunikationsfunktionalitet och tillgång till tjänster och data från annan mjukvara. BSS “Business Support Systems”, affärsstödssystem. De IT-system som en leverantör av kommuni- kationstjänster använder för att driva sin kund- tillvända affärsverksamhet. Tillsammans med driftstödssystem (Operations Support Systems, OSS) används de för att ge stöd både åt olika affärsprocesser och det heltäckande nätet. CCaaS Contact Center as a Service. En molnbaserad lösning där företag kan sköta sina kundinterak- tioner i en virtuell callcentermiljö. Cloud native Cloud native är ett mjukvarubaserat tillväga- gångssätt för att bygga, driva och hantera moderna applikationer i molnbaserade data- miljöer. CO 2 e, koldioxidekvivalent Mängd av en viss växthusgas, uttryckt som den mängd av koldioxid som har samma växthuseffekt. Covid-19 Sjukdomen som orsakas av coronaviruset (SARS-CoV-2). Covid-19-pandemi Den globala spridningen av sjukdomen som orsakas av coronaviruset (SARS-CoV-2). CPaaS Communications Platform as a Service är en molnbaserad plattform som ger företag verktyg och API:er för att kunna integrera realtidsfunk- tioner, som tal, video och meddelandetjänster, i sina egna företagsapplikationer. CSP En leverantör av kommunikationstjänster (CSP) är ett företag eller en enhet som erbjuder olika kommunikationsrelaterade tjänster, såsom telekommunikation, internet och meddelande- tjänster, till privatpersoner, företag eller andra organisationer. FWA Fixed Wireless Access är fast bredband via mobilnätet, eller en internetteknik med hög hastighet som använder mobilnätet i stället för kablar. IKT Informations- och kommunikationsteknik. IoT Sakernas internet, “Internet of Things”, samman- koppling av saker med inbyggd databehandling så att de kan skicka och ta emot data. IP Internet Protocol. Bestämmer hur information färdas mellan Internets olika delar. IPR Immaterialrättigheter, “Intellectual Property Rights”, speciellt avseende patent. Kärnnät Mobilnätets kärna, som ger olika tjänster till slutanvändarna, som är sammankopplade i accessnätet. Dess nyckelfunktion är att dirigera röstsamtal och styra datatrafik. LTE Long-Term Evolution. 4G. Standarden för vidare- utvecklingen av mobilteknik bortom HSPA-teknik, som tillåter datahastigheter på över 100 Mbps. Managed services Driften av en operatörs nät och/eller hosting av tjänster. Mobilt bredband Trådlös höghastighetsåtkomst till internet med HSPA-, LTE-, CDMA2000EV-DO och 5G-teknik. Molnteknik När data och program ligger i globalt åtkomliga datacenter. Network slicing Network slicing (nätskivning) gör det möjligt att tillhandahålla olika tjänster i samma nät genom att logiskt separera och skiva upp datakommuni- kationen i självständiga fristående delar med olika krav på kapacitet, fördröjning och tillförlitlighet. OSS Driftstödssystem, “Operations Support Systems”, IT-system som används av leverantörer av kommunikationstjänster för att hantera sina nät. De ger stöd åt kontrollfunktioner som nätinventering, tillhandahållande av tjänster, nätkonfiguration och felhantering. Tillsammans med affärsstödssystem (BSS) används de för att ge stöd åt olika tjänster för både affärsprocesser och det heltäckande nätet. RAN Radioaccesnät, “Radio Access Network”. Består av ett stort antal radiobasstationer som mobiltelefoner och andra handhållna enheter kan ansluta till. SASE Secure Access Service Edge är en nätverksarkitek- tur som kombinerar nätsäkerhetsfunktioner med WAN-funktioner för att stödja organisationers dynamiska och säkra åtkomstbehov, oftast levere- rad som en molnbaserad tjänst. Time-bound latency Time-bound latency betyder deterministisk, även kallad förutsägbar, fördröjning och avser tiden mellan att en enhet skickar en signal och nätet svarar på signalen. UCaaS Unified Communications as a Service är en molnbaserad lösning där olika kommunikations- verktyg som tal, video, meddelandetjänster och mjukvarubaserade samarbetsprogram integre- rats i samma plattform. WAN Wide Area Network kopplar ihop lokala kom- munikationsnätverk i ett större område. XR XR eller extended reality är en teknik som täcker virtuell eller virtual reality (VR), förstärkt eller augmented reality (AR) och blandad eller mixed reality (MR). Med dessa tekniker kan användare uppleva och interagera med datagenererade simuleringar. Begreppen ”Ericsson”, ”Bolaget”, ”koncernen”, ”oss”, ”vi”, och ”våra” avser alla Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag. Finansiell rapport 2023 139 Ordlista Telefonaktiebolaget LM Ericsson 164 83 Stockholm Telefon 010 719 00 00 www.ericsson.com SV/LZT 138 2392/1 R1A © Telefonaktiebolaget LM Ericsson 2024 Om Ericsson Ericsson är en ledande leverantör av lösningar för mobil uppkoppling till telekomoperatörer och företagskunder i olika branscher. Tillsammans med våra kunder och partners i ekosystemet, leder vi nästa våg av digitalisering i samhället. Vi tillhandahåller programmerbara och differentierade nät med höga prestanda och gör avancerad nätfunktionalitet tillgänglig för utvecklare runtom i världen. Genom världsledande forskning driver vi nya standarder, och bidrar till utvecklingen av nästa generations infrastruktur, mjukvara och tjänster för mobilkommunikation. Bolaget har cirka 100 000 medarbetare, och kunder i cirka 180 länder. Ericssons huvudkontor finns i Stockholm, Sverige. Vår aktie är noterad på Nasdaq Stockholm och Ericssons American Depositary shares (ADS) handlas på Nasdaq New York. Ericssons vision är en värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv, omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid. Bolagsstyrningsrapport Årsredovisning 2023 Finansiell rapport Bolags- styrnings- rapport Ersättnings- rapport Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ingår i Ericsson Årsredovisning 2023 ericsson.com Bolagsstyrningsrapport 2023 Inledning och viktiga uppdateringar avseende styrning under 2023 2 Regelverk 3 Bolagsstyrningsstruktur och kärnvärden 3 Etik och regelefterlevnad 5 Riskhantering 6 Bolagsstämmor 8 Valberedningen 8 Styrelsen 9 Styrelsens kommittéer 11 Ersättning till styrelsens ledamöter 13 Styrelseledamöter 14 Ledning 18 Cybersäkerhet 19 Medlemmar i koncernledningen (Executive Team) 20 Revisor 25 Interna kontrollsystem för ﬁnansiell rapportering 25 Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten 28 Den här bolagsstyrningsrapporten lämnas som en särskild rapport fogad till den ﬁnansiella rapporten, i enlighet med årsredovisnings- lagen ((SFS 1995:1554) 6 kap. 6 och 8 §§) samt Svensk kod för bolagsstyrning. Rapporten har granskats av Ericssons revisor i enlighet med årsredovisningslagen. En bestyrkanderapport från revisorn är bifogad. Innehåll Bolagsstyrningsrapport 2023 Styrelsen är aktivt engagerad i Ericssons pågående omvandling. Stark bolagsstyrning under styrelsens strategiska och oberoende tillsyn, gör det möjligt för Ericsson att effektivt och ansvarsfullt genomföra sin strategi samtidigt som Bolaget driver transparens och bibehåller höga etisk kvalitet. Ericssons företagskultur fortsätter att stärkas, samtidigt som förbättrad bolagsstyrning och integritet implementeras i hela organisationen. Under Bolagets historia, har dess ingenjörers expertis och kunskap varit en hörnsten i strategin och grunden för Ericssons framgång. De har drivit teknikledarskap och fortlöpande innovation och har format världen av kommunikation. Idag, är vårt teknikledarskap lika viktigt – kanske ännu viktigare – för vår framtida framgång, än det var när Ericsson började sin verksam- het. Ericssons fortsatta framgång är beroende av att vi behåller vårt teknikledarskap och att vi håller fast vid vårt syfte, vår vision och våra kärnvärden Men teknikledarskap i sig själv är inte tillräckligt för att navigera en osäker och utmanade global miljö. Ericsson behöver kombinera teknik och innovation med operationell excellens, med de bästa talangerna och en stark kultur. Som ett globalt teknikbolag möter vi mycket komplexitet – geopolitiska förändringar, konflikter, konkurrens och makroekonomiska förhål- landen. Vi kommer att definiera vår långsiktiga framgång genom världsledande teknik och innovation i kombination med de bästa talangerna, en etisk kultur och operationell excellens baserat på bolagsstyrning i världsklass. Under 2023 fortsatte Bolaget att stärka och förbättra sitt program för etik och regelefterlevnad och bädda in integritet i sitt sätt att arbeta. Bolaget förbereder nu avslutandet av överenskommelsen med DOJ, och av tillsynen som avslutas i juni i år. Styrelsen har varit aktivt involverad i denna process. Ledningen har byggt upp ett starkt regelefterlevnadsprogram och stärkt den interna kontrollen som har integrerats i verk- samheten med robust självövervakning och testning. Samtidigt har bolaget förbättrat sitt förhållningssätt till riskhantering och internkontroll förfaranden. Bolaget har en inbyggd regelefterlevnadskultur med stark fokus på etik och integritet som håller på långsikt. Ericsson har en lång historia som vi är stolta över, och vi vill att Ericsson ska vara en ledande positiv kraft i de samhällen där bolaget bedriver verksamhet. Styrelsen har en samstämmig syn om att de åtgär- der som Bolaget vidtagit under 2023 har gjort Ericsson till ett starkare Bolag, och skapat betydelsefullt värde för Ericssons kunder och alla dess intressenter. Vi är övertygade om att den starka etiska kultur och Bolagets fortsatta åtagande vad gäller robust bolags- styrning och riskhantering, samt ett ökat fokus på operationell excellens, kommer att stärka Ericssons konkurrenskraft, och förbättra både dess resultat och dess globala position, och skapar kopplingar som gör det otänkbara möjligt. Jan Carlson Styrelseordförande Bolagsstyrningsrapport 2023 1 Inledning och viktiga uppdateringar avseende styrning under 2023 Ericssons bolagsstyrning Ericsson har åtagit sig att upprätthålla de högsta standarderna för bolagsstyrning och har etable- rat ett ramverk för bolagsstyrning som: – Stärker verksamheten vilket möjliggör strategiskt genomförande och operationell excellens, – Främjar och underlättar för en effektiv tillsyn över hela organisationen av styrelsen, vd och koncernchef, koncernledningen och på alla nivåer i organisationen, – Säkerställer beslutsfattande av hög kvalitet och med tydligt ansvar på alla nivåer, och – Skapar en robust strategi för riskhantering för att effektivt identifiera, hantera och begränsa risker och fånga upp möjligheter. Ericsson prioriterar en integritetsstyrd kultur och regelefterlevnad i allt Bolaget gör, och ingjuter integritet i hela organisationen. Ericssons styr- ningsramverk vägleder medarbetarna samtidigt som det bygger på deras styrkor; det fostrar en kultur av transparens, samarbete och öppen dia- log, sunda och etiska affärsbeslut, en stark risk- hantering och koordinering mellan funktionerna. Ericsson har implementerat tillvägagångssätt och rutiner som fastställer tydliga regler för styr- ning, i allt från frågor som kräver godkännande av Bolagets aktieägare och styrelseledamöter till policyer för intressekonflikter och styrelsens och ledningens uppgifter och skyldigheter. Mer information finns på https://www.ericsson.com/ sv/om-oss/corporate-governance. Viktiga åtgärder avseende bolagsstyrning under 2023 Ericssons intensiva arbete med att stärka och förenkla sina tillvägagångssätt för bolagsstyr- ning fortsatte under 2023, och genomfördes i samband med ytterligare förbättringar av programmet för etik och efterlevnad. Under 2023 genomförde Ericsson: – Full integrering av koncernriskprotokollet, Material Group Risk Protocol, och kommittén för affärsrisker, Business Risk Committee (BRC) i koncernens ramverk för styrning och riskhantering, vilket beskrivs närmare nedan. – Införande av förtydligade principer för styr- ning och bedrivandet av verksamheten inom koncernen, vilka kommer att börja tillämpas i början av 2024. – Uppdatering och förtydligande av Bolagets affärsetiska kod (CoBE), vilken kommer att lanseras i början av 2024. – Uppdatering, effektivisering och förtydli- gande av koncernens grundläggande policyer och andra vägledande dokument, inklusive de som gäller ingående av avtal, regelefterlev- nad, bedömning av överträdelser, utredningar och korrigerande åtgärder samt mänskliga rättigheter. Detta arbete kommer att fortsätta under 2024. – Fortsatt integrering av olika aspekter av regelefterlevnadsprogrammet i affärsverksamheten, detta genom ett nära samarbete med funktionen för regelefterlev- nad och intressenter i hela organisationen (vilket beskrivs närmare nedan i avsnittet om etik och regelefterlevnad). – Fortsatt förstärkning av styrningen av bete- enden på alla nivåer inom organisationen, samt implementering av kraftiga åtgärder för att rätta till oegentligheter som inträffat. BRC, som består ledningspersoner och som leds av chefsjuristen och finansdirektören, har under 2023 fungerat som ett viktigt forum för att eskalera och analysera väsentliga risker i koncernen, och har utövat lämplig tillsyn, främjat avhjälpande åtgärder och försett personer i chefsroller med ansvar. BRC har varit till särskilt stor hjälp för att stärka Ericssons strategier för att hantera höga risknivåer associerade med vissa jurisdiktioner. Cheferna för varje marknads- område har genomfört holistiska, fortlöpande riskbedömningar för länderna inom sina respek- tive ansvarsområden, och materiella risker som finns eller uppkommer granskas och övervakas regelbundet. BRC tillämpar en ”förhöjds gransk- ningsnivå” när den bedömer och begränsar dessa typer av risker, och organisationen har vidtagit flera olika åtgärder för att hantera dessa risker, till exempel förstärkt avtalsskydd, ändringar av verksamhetens omfattning eller karaktär, eller beslut om att på ett ansvarsfullt sätt lämna den relevanta jurisdiktionen eller kundrelationen. Fullständig integrering av integritet i det dag- liga beslutsfattandet kräver enligt Ericsson ett konstant fokus på att säkerställa att processer för regelefterlevnad och relaterade kontroller lämpar sig för syftet och att dessa kontinuerligt testas och kalibreras. Genom initiativet – Business Critical Transformation, något som diskuteras närmare i avsnittet om etik och regelefterlevnad i denna rapport, har Ericsson infört förbättrade kontroller för antikorruption i verksamheten och i chefsbesluten. Initiativet har bidragit till ytter- ligare korringeringar av de brister i affärsproces- sen som tidigare bidrog till fall av oegentligheter. Ericsson har kombinerat detta arbete med omfattande tester av effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad, vilket inbegriper tydliga förväntningar på ledningen att förstå och hantera testresultat, och efterlevnad av proces- ser inom respektive ansvarsområde. Detta tillvä- gagångssätt möjliggör för Ericsson att i juni 2024 slutföra tillsynen kopplad till överenskommelsen med amerikanska justitiedepartementet (DOJ), och – framför allt – det skapar också en grund för ett väletablerat och, bärkraftigt program för etik- och regelefterlevnad. Aktieägarnas engagemang i bolagsstyrnings- ärenden Som en del av Ericssons löpande investeraren- gagemang, och utöver den sedvanliga kommuni- kationen som skett under året mellan investerare och Ericssons Investor Relations och lednings- grupp, har Ericssons styrelseordförande Jan Carlson och ordföranden för kommittén för Audit and Compliance, Eric Elzvik, under andra halvan av 2023 haft en dialog med aktieägare och på Bolagets initiativ även haft fördjupade diskussio- ner med aktieägare som tillsammans represen- terar 55 % av de utestående aktierna. Dessa har inriktats på ett flertal olika styrningsfrågor i syfte att förstå, få feedback och besvara frågor från aktieägarna. Diskussionerna fokuserade bland annat på den genomtänkta omvandling som under flera år skett av Ericssons styrning, kultur och program för etik och regelefterlevnad, liksom hållbarhets- och ersättningsprogram. Kommittén för Audit and Compliances översyn av funktionen för regelefterlevnad, liksom den frekventa och ingående rapporteringen om effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad som lämnats till kommittén, lyftes också under diskussionerna. Återkopplingen från dessa diskussioner har varit positiv, och aktieägarna uppskattade informationen och noterade omvandlingen av programmet för etik och regelefterlevnad. Andra viktiga ämnen var följande: – Betydande förbättringar i Ericssons styr- ningsramverk, bland annat förbättrad tillsyn av styrelsen och ledningen samt en robust, proaktiv riskhantering. – Effektiv integrering av förbättrade kontroller i Ericssons verksamhet och beslutsfattande. – Fokus på att genomföra fortlöpande kul- turella förändringar med syfte att bädda in integritet i Ericssons arbetssätt, främja en kultur av transparens, samarbete, öppen dialog, välgrundade och etiska affärsbeslut samt en effektiv riskhantering. – Genomförande av utbildningsprogram för de anställda och tillhandahållande av hjälp- medel för öppenhet (Speak-Up) för att främja en integritetsledd företagskultur. – Betydande testning av effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad, förenkling av policyer, processer och verktyg, förbättrad förståelse för riskhantering i affärs- interaktioner samt digitalisering. Aktieägarna uttryckte också en önskan om mer frekvent information om dessa förbättringar av programmet för etik och regelefterlevnad, något som Bolaget har strävat efter att uppfylla genom periodvisa uppdateringar, presentationer och dialog med investerare och andra intressenter. Aktieägarna har också meddelat sitt stöd för Ericssons övergripande filosofi gällande ersätt- ningar till ledande befattningshavare (som nu innefattar en integritetsbaserad komponent; mer information om detta finns i det andra stycket i avsnittet ”Integrering av efterlevnad i verksam- heten och testning av effektiviteten” nedan). Den feedback som samlades in under dessa diskussioner används som underlag för styrel- sens diskussioner om ersättningar och andra ärenden för 2024. Som direkt svar på feedback från aktieägarna kommer ersättningspaketet för 2024 för vd och koncernchef att innehålla en kortsiktig rörlig incitamentskomponent i linje med Bolagets riktlinjer för ersättning, vilket beskrivs närmare i Ersättningsrapporten. Bolagsstyrningsrapport 2023 2 Regelverk Externa regler Som svenskt publikt aktiebolag med aktier noterade på Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York är Ericsson skyldigt att följa en rad olika regler som påverkar Bolagets styrning. De huvudsakliga externa reglerna som är tillämpliga på Ericssons styrning inkluderar följande: – Aktiebolagslagen. – Tillämpliga EU-förordningar. – Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”). – Nasdaqs regelverk för emittenter, däribland Nordic Main Market Rulebook for Issuers of Shares, och tillämpliga bolagsstyrningsregler från Nasdaq New York (med några undantag som främst beror på svenska lagregler). – Tillämpliga krav från den amerikanska finans- inspektionen (U.S. Securities and Exchange Commission, SEC). Interna regler och policyer Ericssons bolagsordning och arbetsordning för styrelsen (och dess respektive kommittéer) läg- ger grunden för Ericssons interna bolagsstyrning, inklusive dess beslutsfattande. Därutöver, i syfte att följa lagar och bestäm- melser och att uppfylla de höga krav som Ericsson har satt har Ericsson inrättat grundpelare för bolagsstyrning för koncernen och antagit en rad policyer och tillvägagångssätt som bland annat innefattar följande: – Den affärsetiska koden. – Uppförandekoden för affärspartners. – Koncernriskprotokoll, Material Group Risk Protocol. – Ett antal grundläggande koncernpolicyer som är nödvändiga för att bedriva koncernens verksamhet och uppfylla dess interna och relevanta externa standarder. I varje policy anges krav och förväntningar för Ericsson och dess medarbetare. Efterlevnad av värdepappersmarknadsrättslig reglering Efterlevnad av Koden Koden är baserad på principen ”följ eller förklara” och är publicerad på webbplatsen för Kollegiet för svensk bolagsstyrning, som administrerar Koden: www.bolagsstyrning.se. Ericsson är fast beslutet att följa bästa möjliga bolagsstyrnings- standard på en global nivå. Ericsson har inte rapporterat några avvikelser från reglerna i Koden under 2023. Efterlevnad av tillämpliga börsregler Inga överträdelser av tillämpliga börsregler eller av god sed på aktiemarknaden har rapporterats gällande Ericsson av Nasdaq Stockholms disciplinnämnd eller Aktiemarknadsnämnden under 2023. Bolagsstyrningsstruktur och kärnvärden Bolagsstyrningsstruktur Ericsson har följande organisatoriska bolagsstyrningsstruktur: Ericssons aktieägare Ericssons styrelse Koncernchef Koncernledning Genomförande av verksamhet och affärsstrategi Enligt aktiebolagslagen har Ericssons aktieägare viss beslutanderätt, bland annat i frågor som inte uttryckligen omfattas av ett annat bolagsorgans exklusiva behörighet. Aktieägarnas beslutan- derätt omfattar bland annat att välja styrelse och att godkänna eventuella ändringar av bolagsordningen liksom vissa omstruktureringar av verksamheten. Styrelsen består av ledamöter som väljs varje år på årsstämman, samt arbetstagarrepre- sentanter med suppleanter (vilka utses av sina respektive arbetstagarorganisationer i enlighet med svensk lag). Styrelsen är ytterst ansvarig för Ericssons organisation och förvaltningen av Ericssons angelägenheter, och är därmed ytterst ansvarig för att övervaka Bolagets strategi, organisation och verksamhet, och har inrättat fyra kommittéer: 1) kommittén för Audit and Compliance, 2) Finanskommittén, 3) Kompensationskommittén samt 4) kommittén för Enterprise Business and Technology. Vd och koncernchef utses av styrelsen och ansvarar, i enlighet med aktiebolagslagen och styrelsens riktlinjer, för den löpande förvaltningen inom Bolaget. Vd och koncernchef uppdaterar regelbundet styrelsen om frågor som är av bety- delse för Ericsson. Detta innefattar information om verksamhetens utveckling samt resultat, ekonomisk ställning och likviditet. Vd och koncernchef stöds av koncernled- ningen. Koncernledningen består av vd och kon- cernchef, chefsjuristen (CLO), finansdirektören (CFO), den operativa chefen (COO), personaldi- rektören (CPO), den tekniska direktören (CTO), marknads- och kommunikationsdirektören (CMO), chefen för koncernverksamhet samt che- ferna för affärsområden och marknadsområden. Medlemmarna i koncernledningen leder koncernens centrum för bolagsfrågor, under led- ning av vd och koncernchef, och ansvarar för att. 1) definiera koncernens strategier och riktlinjer, verkställa Bolagets strategi samt etablera och bibehålla företagskulturen, 2) koncernövergri- pande tillsyn och säkerställande av ett effektivt ramverk för riskhantering och beslutsfattande (bland annat genom implementering av effektiv styrning, ett starkt regelefterlevnadsprogram och tillhörande interna kontroller), 3)hantera och verkställa centrala bolagsfrågor (allt från hantering av Ericssons kapitalstruktur, finansie- ring och andra bolagstransaktioner, efterlevnad av noterings- och informationsskyldigheter), 4) koncernens finansiella styrning och rap- portering (inklusive fastställande av mål för de operativa enheterna, fördela resurser och följa upp resultaten från marknads- och affärsom- rådena), samt 5) säkerställa verksamhetsop- timering, styrningen av beteenden och uppnå globala synergieffekter med hjälp av en effektiv organisation inom koncernen. Koncernledningen ansvarar främst för att styra koncernen, säkerställa en global anpassning av strategiska prioriteringar, optimera konkurrenskraften och överse ett effektivt beslutsfattande och riskhan- tering. Koncernledningen sätter an tonen för hela organisationen genom att förespråka höga resultatstandarder och kritiskt tänkande, exem- plifiera samarbete och se hela organisationen ur ett ”fågelperspektiv”. Ericssons organisationsstruktur består av centrala koncernfunktioner (däribland finans, juridik och regelefterlevnad, teknik, personal, marknadsföring och bolagskommunikation samt drift), tillsammans med fem affärsområden och fem geografiska marknadsområden. De centrala koncernfunktionerna är inriktade på att hantera bolags- och koncernaspekter av organisationen, inklusive bolagsstyrning, finan- siell rapportering och kapitalmarknader liksom nödvändiga bolags- och riskhanteringskontroller. De centrala koncernfunktionerna tillhandahåller också relevant expertis genom koncernen (inklu- sive inom juridik, sammanslagningar och förvärv, finans, regelefterlevnad, teknik, kommunikation, säkerhet, hållbarhet, hälsa och säkerhet samt personalfrågor). Affärsområdena ansvarar för att utveckla konkurrenskraftiga, produktledda affärslösningar inklusive både produkter och tjänster, samt för att investera i forskning och utveckling för tekniskt och kostnadsmässigt ledarskap, liksom strategisk prissättning. Cheferna för affärsområdena ingår också i koncernledningen och ansvarar för att leda verksamheten inom respektive affärsområde. Marknadsområdena ansvarar för försäljning och leverans av kundlösningar och för kontak- terna med kunderna för att nå ledande positio- ner, framför allt på kritiska marknader. Cheferna för marknadsområdena ingår också i koncernled- ningen och är ansvariga för att leda verksamhe- ten inom respektive marknadsområde. Bolagsstyrningsrapport 2023 3 Ägandestruktur Per den 31 december 2023 hade moderbolaget 413 786 registrerade aktieägare, varav 401 331 har hemvist i Sverige (enligt aktieboken, som förs av Euroclear Sweden AB). Omkring 58,32% av rösterna innehades av svenska institutioner. De största aktieägarna per den 31 december 2023 var Investor AB med cirka 23,75 % av rösterna (7,98 % av aktierna), AB Industrivärden med cirka 15,11 % av rösterna (2,6 % av aktierna) samt AMF Tjänstepension och AMF Fonder med cirka 4,52 % av rösterna (2,14 % av aktierna). Ett stort antal av de aktier som innehas av utländska investerare är förvaltarregistrerade, vilket innebär att de förvaltas av banker, mäklare och/eller förvaltare (som agerar som ombud för underliggande aktieägare). Detta innebär att den verkliga aktieägaren inte anges i den aktiebok som förs av Euroclear Sweden AB och inte finns med i statistiken över aktieinnehav. Mer information om Ericssons aktieägare finns i kapitlet ”Aktieinformation” i den Finansiella rapporten. Aktier och röster Moderbolagets aktiekapital består av två aktieslag som är noterade på Nasdaq Stockholm: A- och B-aktier. Varje A-aktie representerar en röst, och varje B-aktie en tiondels röst. A- och B-aktier ger innehavaren rätt till samma andel av tillgångar och vinst, och medför samma rättighe- ter när det gäller utdelning. Moderbolaget kan även välja att emittera C-aktier, vilka omvandlas till B-aktier för att öka innehavet av egna aktier, som ett sätt att finansiera och säkra program för långsiktig rörlig ersättning som antas av bolagsstämman. I USA handlas Ericssons B-aktier på Nasdaq New York i form av American Depositary Shares (ADS), bestyrkta av American Depositary Receipts. En ADS representerar en B-aktie. Styrelseledamöterna och medlemmarna i koncernledningen har samma rösträtt för sina aktier som övriga aktieägare som innehar samma aktieslag. Aktieägare Procentuellt ägande (röster) Svenska institutioner: 58,32 % Varav: – Investor AB 23,75 % – AB Industrivärden 15,11 % – AMF Tjänstepension och AMF Fonder 4,52 % Utländska institutioner 29,76 % Privata svenska investerare 5,52 % Övriga 6,40 % Källa: Nasdaq Bolagsstyrningsstruktur Bolagsstämmor Årsstämma/Extra bolagsstämma Valbered- ningen Arbetstagar- organisationer Kommittén för Enterprise Business and Technology Vd och koncernchef Koncernledning Styrelsen Ledamöter som väljs av bolagsstämman 3 ledamöter och 3 suppleanter som utses av arbetstagarorganisationer Finans- kommittén Kompensations- kommittén Extern revisor Kommittén för Audit and Compliance Chef för internrevision Chef för compliance- funktionen Kontakta styrelsen Telefonaktiebolaget LM Ericsson Styrelsens sekretariat 164 83 Stockholm [email protected] Årsstämma 2024 Ericssons årsstämma 2024 kommer att hållas den 3 april 2024. Mer information finns tillgänglig på Ericssons webbplats. Bolagsstyrningsrapport 2023 4 Ericssons kärnvärden Bolagets kärnvärden ligger till grund för dess kultur. De vägleder de anställda i det dagliga arbetet och styr hur de förhåller sig till varandra och omvärlden samt hur Bolaget gör affärer. Medarbetarna är grunden när Ericsson genomför sin strategi, när de tar till sig och bekräftar kärnvärdena professionalism, uthållighet, respekt och inte- gritet. På Ericsson är de anställdas nöjdhet och välbeﬁnnande förenliga både med Bolagets kärnvärden och en viktig del i att kunna konkurrera och lyckas i framtiden. Etik och regelefterlevnad Programmet för etik och regelefterlevnad Ericsson har investerat betydande resurser och ägnat avsevärd energi för att stärka sitt program för etik och regelefterlevnad, samt för implemen- tering och upprätthållande av robusta system, kontroller och policyer för att förebygga och upp- täcka oegentligheter, inklusive inom områdena etik, anti-korruption och mutor, intressekonflikter, anti-penningtvätt och konkurrenslagstiftning. Framför allt, som nämnts ovan, har insatsen underbyggts av arbete inom hela organisationen för att omvandla Bolagets kultur och genomföra förbättringar av styrningen för att möjliggöra att verksamheten drivs med ansvar och integritet. Ett viktigt steg som togs under 2023 för att förstärka programmet för etik och regelefter- levnad var att förtydliga och förbättra Bolagets affärsetiska kod, en grundpelare i styrningen. Den uppdaterade affärsetiska koden anger Bolagets förväntningar, principer och krav på anställda när de utför sitt arbete. Den sätter upp ett ramverk för etiskt beslutsfattande och vägleder anställda när de fattar beslut och hanterar risker i arbetet med kollegor, kunder, partners, ägare och andra intressenter. Dessutom främjar och stöder den Ericssons öppenhets- kultur (Speak-Up) och förbjuder alla former av repressalier mot någon som säger sin mening (Speak-Up). Alla anställda måste regelbundet bekräfta sin förståelse för den affärsetiska koden. Alla anställda förväntas att till fullo följa ramver- ket i den affärsetiska koden för att säkerställa att Bolagets beslut och handlingar är etiska och att Ericsson utgör en positiv global kraft. Integrera regelefterlevnad i verksamheten och testa dess effektivitet Under ledning av vd och koncernledningen har Bolaget under 2023 drivit initiativet för Business Critical Transformation, vilket skapade tvärfunktionella team som leddes av verksam- hetsägare med stöd av de interna funktionerna för regelefterlevnad och internkontroll för att säkerställa att regelefterlevnad genomsyrade hela verksamheten, var tillgänglig för alla och fungerade effektivt i praktiken. Med omfattande utbildning, övervakning, testning och konti- nuerlig återkoppling stärkte Business Critical Transformation underliggande verksamhets- och funktionsprocesser, vilket förbättrade den övergripande effektiviteten och hållbarheten för Ericssons program för etik och regelefterlevnad. Självtestning av effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad genomfördes i nära samarbete med den oberoende övervakaren, som tillsatts i samband med överenskommelsen med amerikanska justitiedepartementet (DOJ). Testningen fokuserade främst på de priorite- ringar som identifierats via Business Critical Transformation, med ytterligare fokus på förenk- ling av policyer, processer och verktyg, förbättrad förståelse av riskhantering i affärsrelationer samt digitalisering. Ledare förväntades, och förväntas fortfarande, känna till testresultaten från deras respektive ansvarsområde, och övervaka status för alla åtgärder för att säkerställa eventuella förbättringsbehov eller avhjälpande åtgärder. Detta förhållningssätt till testning och kontinuer- lig förbättring har integrerats i Ericssons arbets- metoder och utgör en hörnsten i programmet för etik och regelefterlevnad. Koncernledningen och styrelsen har åtagit sig att fortsätta integrera programmet för etik och regelefterlevnad i affärs- verksamheten så att det förblir både effektivt och hållbart, och ändamålsenligt när verksamheten fortsätter att utvecklas. Med de framsteg som gjorts hittills, och med tanke på att Bolagets program varit så effektivt som programmets testresultat anger, förväntar sig Ericsson att övervakningen av den oberoende övervakaren kommer att slutföras framgångsrikt i juni 2024. När Bolaget blickar mot framtiden fortsätter Bolaget att främja en kultur med integritet, vilket i slutänden är en konkurrensfördel. En grundpelare för Business Critical Transformation var att verksamheten är den första linjen som ansvarar för att göra affärer på ett sätt som är i linje med Ericssons kärnvärden och programmet för etik och regelefterlevnad. För att ytterligare pådriva ansvar i hela orga- nisationen kan alla medarbetare som har rätt till kortsiktig rörlig ersättning (STV) nekas hela eller en del av utbetalningen, om de bryter mot Ericssons affärsetiska kod. Dessutom är högre chefer föremål för utvärdering utifrån ett antal i förväg definierade integritets relaterade kriterier, som rör utbildning inom regelefterlevnad, hantering av parter, hantering av misstänkta regelöverträdelser och andra faktorer som är kopplade till Bolagets program för etik och regelefterlevnad. Underprestation i förhållande till dessa i förväg definierade kriterier kan minska utbetalningen av STV med upp till 100 %, medan exceptionell prestation kan berättiga till ytterli- gare ett incitament på upp till 10 % av den årliga grundlönen. Under 2023 fortsatte Bolaget att investera i digital kapacitet för att (i) göra det möjligt för anställda, linjechefer och medarbetare inom regelefterlevnad att arbeta mer effektivt, genom att de lättare kommer åt data som är relevanta för regelefterlevnad, och (ii) förenkla processerna inom programmet för etik och regelefterlevnad, för att underlätta för de anställda att fatta integritetsdrivna beslut. Det digitala landskapet fortsätter att utvecklas, med fokus på AI och ana- lyser för att förbättra hanteringen av risker kopp- lade till anti-korruption och arbete mot mutor. Dessa förbättringar, som kommer att vara i fokus för Bolaget även framledes, underlättar för ökade aktiviteter inom övervakning och testning, vilket i sin tur resulterar i kontinuerlig förbättring av programmet för etik och regelefterlevnad. Rapporteringsramverk för regelefterlevnad och utredningar Bolaget främjar transparens genom att tillhan- dahålla en kommunikationskanal, genom vilken anställda och externa intressenter kan rappor- tera eventuella avvikelser från regelefterlevnad - Ericsson Compliance Line. Ericsson Compliance Line hanteras av en tredje part och är tillgänglig dygnet runt alla dagar i veckan och årets alla dagar, och möjliggör rapportering från flera länder och på många språk. Det är även möjligt att rapportera anonymt om så önskas. Anställda förväntas rapportera misstankar om ärenden relaterade till korruption, bedrägeri, felaktig bokföring, bristande interna kontroller, brott mot mänskliga rättigheter eller andra frågor som skulle kunna utgöra lagbrott eller som kan skada verksamheten eller Ericssons rykte, dess medar- betare eller dess aktieägare. I förekommande fall har Ericssons anställda och externa intressenter även möjlighet att rapportera vissa ärenden via lokala kanaler som implementerats i enlighet med EU-direktivet om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten. Ericssons kärnvärden Professionalism Uthållighet Respekt Integritet Bolagsstyrningsrapport 2023 5 Ericssons avdelning för Allegation Management ansvarar för den övergripande processen från det att en misstanke om en potentiell överträdelse rapporteras och fram till dess att en sådan överträdelse av Ericssons policyer har kunnat bekräftas och åtgärdats. Avdelningen för interna utredningar, Corporate & Government Investigations (CGI), ansvarar för lämplig utredning av potentiella överträdelser av regelefterlevnad och att överträdelser vid behov rapporteras till myndigheter. CGI-teamet rapporterar även regelbundet om utredningar till kommittén för Audit and Compliance. Bolaget publicerar nyhetsbrevet Speak -p mer frekvent. Nyhetsbrevet innehåller anonymise- rade exempel på verkliga regelöverträdelser och hur Bolaget har hanterat dessa. Nyhetsbrevet Speak-Up innehåller även korta berättelser som belyser situationer där anställda som ställts inför svåra val fattat rätt beslut. Framsteg i främjande av en öppenkultur (Speak-Up Culture) avspeglas i det ökande antalet frågor och potentiella ären- den gällande regelefterlevnad som kommit från Ericssons anställda under de senaste åren. Att Ericssons anställda är villiga att säga ifrån är en nödvändig skyddsfunktion för att säkerställa att Bolaget bedriver verksamheten med integritet. Bolaget såg en ökning med 10 % i antalet rap- porterade potentiella regelefterlevnadsöver- trädelser under 2023, vilket Ericsson anser vara en indikator på att anställda och tredje parter har fortsatt förtroende för Ericssons processer för hantering och utredning av misstänkta överträdelser samt hur allvarligt Bolaget ser på potentiella överträdelser. Mer information om rapportering av ärenden avseende regelefterlevnad finns på sidan 39–40 i Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Hållbarhet och ansvarsfullt företagande Styrelsen har tillsyn över Ericssons strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande (S&CR) och tar emot rapporter om utveckling och resultat årligen, eller oftare vid behov. Utöver den primära tillsyn som styrelsen utövar är dess kommittéer involverade i Ericssons strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Kommittén för Audit and Compliance har tillsyn över Ericssons program för etik och regelefterlevnad och visselblåsarrutiner. Vidare överser den koncernens hantering av infor- mations- och cybersäkerhet, dataintegritet och dess rapporteringsrutiner för miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning (ESG). Finanskommittén över- vakar att strategin för hållbarhet och ansvarsfullt företagande beaktas i extern finansiering genom att tillämpa ramverket för grön finansiering. Som en del av sitt arbete med att ta fram och föreslå belönings- och ersättningspolicyer som attraherar och motiverar Bolagets chefer att samverka med Bolagets långsiktiga intressen, beaktar Kompensationskommittén de ESG-kriterier som är inkluderade i de rörliga ersättningsprogram- men och överser uppfyllandet av sådana kriterier. En del av ansvaret för kommittén för Enterprise Business and Technology i dess tillsyn av Bolagets tekniska ekosystem, relationer och partnerskap handlar om att beakta frågor som rör energi och hållbarhet. Koncernledningen, som leds av vd och koncernchefen, ansvarar för att godkänna strategier för hållbarhet och ansvarsfullt företa- gande, och relaterade koncernmål, och informeras regelbundet om genomförandet av strategier och framsteg i förhållande till mål och delmål. Medlemmarna i koncernledningen ingår också i särskilda styrgrupper och styrkommittéer som ger mer frekvent strategisk vägledning och översyn i frågor relaterade till hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Under 2023 spelade koncernled- ningen en central roll för att validera den dubbla väsentlighetsanalys som kommer att ligga till grund för Ericssons framtida rapportering. Riskhantering Ericsson har ett robust förhållningssätt till riskhantering. Bolaget har vidtagit omfattande åtgärder under 2022 och 2023 för att säkerställa att strategiska, externa och interna risker iden- tifieras, bedöms, rapporteras internt, eskaleras och åtgärdas på ett effektivt sätt. Det är en nyckelprioritet att ansvar för riskhantering säker- ställs på alla nivåer i organisationen. De senaste stärkande åtgärderna är bland annat införandet av Ericssons koncernriskprotokoll, Material Group Risk Protocol, som styr analys och eskalering av väsentliga risker i hela koncernen, samt inrättandet av BRC. BRC leds av chefsjuristen och finansdirektören. BRC fungerar nu som ett integrerat forum för eskalering och övervakning av risker, vilket har stärkt ledningens besluts- fattande och riskhantering. BRC-processen och koncernomfattande riskbedömning har förbättrat Ericssons insyn i koncernrisker, och har ökat harmoniseringen och möjligheten att på ett effektivt sätt hantera de risker som påverkar olika delar av organisationen. BRC har framförallt granskat potentiella riskärenden med materiell påverkan (inklusive risker som uppstår i jurisdik- tioner med förhöjd riskprofil) och fungerar som ett internt forum för ledningen för att övervaka och bedöma risker som identifierats i systemet för koncernriskhantering. Hanteringen av finansiella risker styrs av finansfunktionen. Ytterligare information om hantering av finansiella risker finns i Noter till koncernens bokslut – not F1, ”Finansiell riskhan- tering”, i den Finansiella rapporten. Ericssons koncernriskprotokoll (Material Group Risk Protocol), BRC och Ericssons ramverk för Enterprise Risk Management (ERM) komplet- terar varandra för att säkerställa att styrelsen och ledningen har en konsoliderad syn på koncernens risker. ERM-ramverket har utformats för att främja identifiering och hantering av risker nedifrån och upp, där ”risker” står för osäkerhet beträffande Ericssons förmåga att nå sina lång- och kortsiktiga mål. Ramverket består av de fem element som beskrivs nedan. Ramverket gäller i hela Ericssons verksamhet och täcker alla affärsområden, mark- nadsområden och koncernfunktioner. Ramverket etablerar en baslinje på koncernnivå för transpa- rens och översyn av risk. Styrning och företagskultur Kommunikation och rapportering Uppföljning Strategi Utvärdering och behandling ERM-ramverk Riskstyrning Varje chef ansvarar för att hantera risker inom sitt respektive ansvarsområde. Funktionen Group Risk Management ansvarar för genomförande av ERM-strategin och ERM-verksamhet på koncernnivå. Cheferna för respektive koncern- funktion, marknadsområde och affärsområde ansvarar för tillsyn av riskhantering i respektive enhet. Detta innefattar att säkerställa att lämpliga processer är på plats för att identifiera, bedöma och eskalera risker på lämpligt sätt med en eller flera riskansvariga inom enheten. BRC har delat ordförandeskap mellan chefsjuristen och finansdirektören, som även överser ERM- verksamheten på koncernnivå. Styrelsen och kommittén för Audit and Compliance har ansvar för översyn av Bolagets riskhantering och dess ERM-ramverk. Riskkultur Ericsson har integrerat en kultur av att äga risker i Ericssons organisation. Ericssons ledning beto- nar vikten av att identifiera och hantera risker i beslutsfattande på alla nivåer. Ericsson strävar efter att säkerställa att risker bedöms korrekt och på ett transparent sätt, och där så är lämpligt eskaleras inom organisationen. BRC driver dessa mål och främjar ansvar genom att tillhandahålla ett forum för att bedöma och hantera potentiella väsentliga risker. Integrering av riskhantering i Ericssons strategi Riskhantering är ett viktigt element i strategiskt beslutsfattande och värdeskapande. Ericsson strävar efter att fånga upp de möjligheter och hot som är relaterade till Bolagets strategiska mål. Ericssons riskhanteringsaktiviteter går hand i hand med utveckling och genomförande av Ericssons affärsplaner och operativa strategier. Bedömning och begränsning Ericssons ERM-process tillhandahåller ett system för bedömning och avhjälpande av risker i hela koncernen och för alla med ansvar för riskhanteringsaktiviteter. Denna process strävar efter att säkerställa att koncernfunktioner, mark- nadsområden och affärsområden tar hänsyn till risk i relation till strategiska mål och beslutsfat- tande, samtidigt som eskalering av risker till BRC säkerställs. Under 2023 har Bolaget stärkt sina transaktionskontroller och sin dataanalys, Bolagsstyrningsrapport 2023 6 ERM-processen Koncernfunktion/Marknadsområde/Affärsområde Riskkvittering Väsentliga koncernrisker Riskidentifiering nedifrån och upp Definition av omfattning Riskanalys Riskbehandling Riskutvärdering Konsolidering av koncernens risker Riskidentifiering uppifrån och ner Ericssons planeringsprocess för verksamhet och finanser Riskbedömning Koncernens riskhantering inklusive förbättrad utvärderingsprocess (due diligence) och ökad övervakning av relationer till tredje part. Ericsson har också utökat anti- korruptionsriskbedömningar att ta itu med land- specifika risker inom regelefterlevnad, utvecklat en karta över statligt ägda enheter (SOE) för att identifiera offentliga tjänstemän och statsägda kunder, utökat antalet anställda på plats lokalt inom funktionen för regelefterlevnad samt utökat den totala personalstyrkan inom regelefterlev- nad och andra övervakningsfunktioner. Ytterligare detaljer angående riskbedömning Riskbedömning inkluderar upprätthållande av ett riskregister för varje verksamhetsenhet, där riskregistret utvärderas regelbundet av funktio- nen Group Risk Management. Funktionen för Group Risk Management ansvarar för att eska- lera potentiellt materiella risker till BRC när detta är lämpligt. Funktionen Group Risk Management upprätthåller ett konsoliderat riskregister över risker på koncernnivå. Risker inom ansvarsområdet för respektive koncernfunktion, marknadsområde och affärs- område identifieras nedifrån och upp i riskidenti- fieringsprocessen. Respektive verksamhetschef tillsammans med relevant verksamhetsled- ningsgrupp och annan personal i enheten, med stöd av enhetens riskansvariga, identifierar och överväger risker, inklusive väsentliga risker på koncernnivå. Väsentliga risker eskaleras sedan till BRC i enlighet med Material Group Risk Protocol. I en parallell riskidentifiering uppifrån och ned samarbetar funktionen Group Risk Management med strategienheten och koordinerar med högre chefer och externa experter för att identifiera och definiera de risker Ericsson ställs inför. Riskanalys fokuserar på den påverkan en identifierad risk har i fyra dimensioner: (1) ekonomisk påverkan, (2) strategisk påverkan, (3) arbetsmiljöpåverkan samt (4) påverkan på anseende. Varje enhets nyckelrisker dokumenteras i ERM-riskregistret, baserat på riskägarskap, inriktning med chefsansvar samt funktionsansvar. Funktionen Group Risk Management analy- serar riskerna i Ericssons riskregister för att iden- tifiera möjligheter för att konsolidera risker mel- lan enheter baserat på gemensamma faktorer, till exempel överlappande begränsningsplaner eller underliggande orsaker. Dessutom bekräftar funktionen Group Risk Management konsolide- ringen med koncernriskansvariga för tillämpliga enheter, som ansvarar för vidare analys och begränsning av identifierade risker. Ytterligare detaljer angående riskbegränsning För alla materiella risker i varje enhets riskregister bedömer ledningen alternativ för riskbegräns- ning. Dessa alternativ kan innefatta riskrespons eller andra åtgärder, till exempel att undvika eller acceptera risken, att minska riskens sannolikhet eller påverkan, överföra riskhanteringen eller dess potentiella påverkan till en tredje part eller att öka en strategisk affärsrisk för att på så sätt kunna utnyttja en möjlighet. Baserat på det alternativ som väljs definieras och beskrivs en ledningsplan och en handlingsplan för att hålla sannolikheten och påverkan inom riskaptiten. När riskhanteringsplanen implementerats utvär- deras dess effektivitet löpande för att underlätta för korrigerande åtgärder när så är lämpligt. Kommunikation och rapportering Riskkommunikation Effektiv kommunikation är viktig för att anställda ska kunna dela information, samarbeta och ge varandra stöd i hantering av risker inom verksamheten. Alla som arbetar med koncernriskhantering har i uppdrag att skapa medvetenhet och förbättra kunskapen gällande riskhanteringsfrågor och riskhanteringskrav. Ericsson har upprättat ett koncernriskråd, Group Risk Council, för att underlätta koordination inom koncernen och förbättringar av ERM-ramverket samt hanteringen av verkliga risker. Group Risk Council leds av chefen för funktionen Group Risk Management och alla koncernriskansvariga deltar. Riskrapportering Koncernriskansvariga koordinerar regelbunden rapportering av nyckelriskernas status till led- ningsgrupperna i respektive enhet. Varje enhets riskregister rapporteras också till funktionen Group Risk Management. Cheferna för mark- nadsområden och affärsområden rapporterar om väsentliga risker för deras verksamheter kvartals- vis till BRC. Chefen för Group Risk Management konsoliderar och sammanställer de risker som rapporterats till BRC i en koncernriskrapport kvartals- och årsvis. Uppföljning Funktionen Group Risk Management övervakar ERM-ramverkets effektivitet. Detta görs med hjälp av ett riskhanteringsverktyg och genom självutvärderingar, samt genom att man tillhan- dahåller utvärderingskrav gällande riskhantering till den interna ISO 9001-utvärderingsprocessen och uppföljning av de interna utvärderings- resultaten. Funktionen Group Risk Management granskar även interna och externa revisions- resultat, och arbetar för att hantera identifierade svagheter som ett led i de fortlöpande förbätt- ringarna av ERM-ramverket. Bolagsstyrningsrapport 2023 7 Bolagsstämmor Beslutsfattande vid bolagsstämmor Ericssons aktieägare utövar sin beslutsrätt vid bolagsstämmor. De flesta beslut på bolagsstämmor fattas med enkel majoritet. Aktiebolagslagen föreskriver dock att beslut fattas med kvalificerad majoritet i vissa fall, till exempel beslut om ändringar i bolagsordningen eller beslut om att överlåta Bolagets egna aktier till medarbetare som deltar i program för långsik- tig rörlig ersättning. Årsstämman Årsstämman hålls i Kista, Stockholm. Datum och plats för stämman meddelas på Ericssons webbplats senast vid den tidpunkt när delårs- rapporten för det tredje kvartalet föregående år publiceras. Aktieägare som inte kan delta personligen får företrädas av ombud med fullmakt. Styrelsen får i enlighet med bolagsordningen besluta att aktieägarna även ska kunna utöva sin rösträtt per post före årsstämman enligt det förfarande som anges i aktiebolagslagen. Endast aktieä- gare som finns med i aktieboken har rösträtt. Aktieägare vars aktier är förvaltarregistrerade och som vill rösta måste begära att vara införda i aktieboken på avstämningsdagen för årsstämman. Årsstämman hålls på svenska och simultan- tolkas till engelska. Dokumentation som till- handahålls av Bolaget är tillgänglig på svenska och engelska. På årsstämman har de närvarande aktie- ägarna möjlighet att ställa frågor om koncernens verksamhet. Vanligtvis är de flesta av styrelsens ledamöter och medlemmarna i koncernledningen närvarande för att kunna besvara sådana frågor. Den externa revisorn är närvarande vid årsstämman. Ericssons årsstämma 2023 Inklusive aktieägare som representerades av ombud med fullmakt var 2 537 aktieägare repre- senterade vid årsstämman den 29 mars 2023 motsvarande cirka 70 % av rösterna. Årsstämman 2023 hölls i Kista, Stockholm. Aktieägarna kunde dessutom utöva sin rösträtt per post före stämman. Förutom aktieägarna deltog styrelseledamöter, medlemmar i koncern- ledningen, ledamöter i valberedningen samt den externa revisorn. Årsstämman 2023 fattade bland annat beslut om följande: – Ansvarsfrihet för Carolina Dybeck Happe och Annika Salomonsson för räkenskapsåret 2022. Aktieägare som representerade mer än 85% av Bolagets aktiekapital röstade även för ansvarsfrihet för var och en av de övriga styrelseledamöterna samt verkställande direktör och koncernchef för räkenskaps- året 2022. Mer än en tiondel röstade mot ansvarsfrihet – Utdelning om SEK 2,70 per aktie uppdelad på två lika delar – Val av Jan Carlson som ny styrelseordförande – Omval av följande styrelseledamöter: Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Carolina Dybeck Happe, Eric A. Elzvik, Börje Ekholm, Kristin S. Rinne, Helena Stjernholm och Jacob Wallenberg – Nyval av följande styrelseledamöter: Jonas Synnergren och Christy Wyatt – Godkännande av styrelsearvoden, i enlighet med valberedningens förslag: – Styrelseordförande: SEK 4 500 000 (tidigare SEK 4 375 000) – Övriga icke anställda styrelseleda- möter: SEK 1 140 000 vardera (tidigare SEK 1 100 000) – Ordförande för kommittén för Audit and Compliance: SEK 495 000 (tidigare SEK 475 000) – Övriga icke anställda ledamöter i kommittén för Audit and Compliance: SEK 285 000 vardera (tidigare SEK 275 000) – Ordförande i Finanskommittén, Kompensationskommittén samt kom- mittén för Enterprise and Technology: SEK 210 000 vardera (tidigare SEK 205 000) – Övriga icke anställda ledamöter i Finans- kommittén, Kompensationskommittén samt kommittén för Enterprise Business and Technology: SEK 185 000 vardera (tidigare SEK 180 000) – Godkännande av att en del av styrelse- arvodet ska kunna betalas i form av syntetiska aktier – Omval av Deloitte AB som revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2024 och godkän- nande av revisorns arvode – Implementering av program för långsiktig rörlig ersättning 2023 (LTV) I och II, inklusive en nyemission och bemyndigande till styrel- sen att återköpa 5 900 000 aktier för LTV II 2023 – Godkännande av en nyemission och bemyn- digande till styrelsen att återköpa 4 100 000 aktier för LTV 2021 och LTV 2022 Protokollet från årsstämman 2023 finns tillgängligt på Ericssons webbplats, https://www.ericsson.com/sv/om-oss/ corporate-governance/shareholder-meetings/ annual-general-meeting-2023. För årsstämman 2024 planerar Ericsson att offentliggöra detaljerade resultat av besluten från årsstämman och röstdosor planeras att användas för samtliga beslut. Ericsson har inte offentliggjort detaljerade resultat från årsstäm- man 2023 då Bolaget historiskt sett endast använt röstdosor för beslut med kvalificerad majoritet. Valberedningen En valberedning utses varje år av de största aktieägarna, i enlighet med den Instruktion för valberedningen som antagits av årsstämman. Instruktionen för valberedningen beskriver valberedningens uppgifter och processen för hur valberedningens ledamöter ska utses. Instruktionen gäller tills vidare, fram till dess bolagsstämman beslutar annorlunda. Enligt instruktionen ska valberedningen bestå av repre- sentanter för de till röstetalet fyra största aktieä- garna vid slutet av den månad då årsstämman hölls, och styrelsens ordförande. Valberedningen kan även ha ytterligare ledamöter om en aktieägare begär detta. En sådan begäran måste grundas på föränd- ringar i den aktuella aktieägarens aktieinnehav och måste inkomma till valberedningen senast den 31 december varje år. Inga arvoden utgår till ledamöterna i valberedningen. Bolaget ska dock svara för skäliga kostnader förenade med valberedningens uppdrag. Ledamöter i valberedningen Nuvarande ledamöter i valberedningen är: – Johan Forssell (utsedd av Investor AB), valberedningens ordförande – Bengt Kjell (ersatte Karl Åberg 30 november 2023) (utsedd av AB Industrivärden) – Anders Oscarsson (utsedd av AMF Tjänstepension och AMF Fonder) – Christer Gardell (utsedd av Cevian Capital Partners Limited) – Jan Carlson (styrelsens ordförande). Valberedningens uppgifter Valberedningens huvuduppgift är att föreslå ledamöter för val till styrelsen vid årsstämman. Styrelseordföranden är medlem i valberedningen och spelar därmed en viktig roll för att hålla valberedningen informerad om Bolagets strategi och framtida utmaningar. Detta är avgörande för att valberedningen ska kunna bedöma vilken kompetens och erfarenhet som behövs i styrel- sen. Dessutom måste valberedningen beakta de regler om oberoende som är tillämpliga för styrelsen och dess kommittéer. Valberedningen förbereder också följande förslag till årsstämman: Kontakta valberedningen Telefonaktiebolaget LM Ericsson Valberedningen c/o Styrelsens sekretariat 164 83 Stockholm Sverige [email protected] Förslag till valberedningen Aktieägare kan när som helst inkomma med förslag till valberedningen, men för att valberedningen ska kunna beakta ett förslag måste förslaget ha inkommit i god tid före årsstämman. Mer information finns tillgänglig på Ericssons webbplats. Bolagsstyrningsrapport 2023 8 – Arvoden till icke anställda styrelseledamöter som väljs av årsstämman samt till revisor – Revisor, varvid kandidater väljs ut i samarbete med kommittén för Audit and Compliance – Ordförande för årsstämman – Eventuella ändringar i Instruktionen för valberedningen. Valberedningens arbete inför årsstämman 2024 Valberedningens arbete inleddes med en genomgång av de uppgifter som ankommer på den enligt Koden och Instruktion för valbered- ningen och en tidplan för arbetet fastställdes. Valberedningens fullständiga förslag presenteras i samband med kallelsen till årsstämman 2024. En god kännedom om Ericssons verksamhet och strategi är viktigt för valberedningen. För att underlätta detta presenterade styrelseordföran- den respektive vd och koncernchefen sin syn på Bolagets strategi och utmaningar för valberedningen. Valberedningen har analyserat kompetens- behovet i styrelsen och har övervägt resultaten av den utvärdering av styrelsearbetet som letts av styrelseordföranden. Med detta som grund har valberedningen bedömt vilken kompetens och erfarenhet som krävs av Ericssons styrelse- ledamöter och behov av en förbättrad styrelse- sammansättning vad gäller mångfald beträf- fande ålder, kön och kulturell/geografisk bakgrund. Valberedningen har tillämpat Koden, avsnitt 4.1, som mångfaldspolicy. Valberedningens ambition är att föreslå en styrelsesammansättning där ledamöterna kom- pletterar varandra med sina respektive erfaren- heter och kompetenser på ett sätt som ger styrel- sen möjlighet att bidra till en positiv utveckling för Ericsson. Valberedningen söker efter potenti- ella kandidater till styrelsen ur både lång- och kortsiktigt perspektiv, och fokuserar alltid på mångfald för att underlätta inkludering av olika perspektiv på styrelsearbetet och de överväganden som görs. Valberedningen beak- tar även behovet av förnyelse och undersöker noggrant huruvida de föreslagna styrelse- ledamöterna har möjlighet att ägna styrelse- arbetet tillräcklig tid och omsorg. Under 2023 träffade valberedningen ordfö- randen för kommittén för Audit and Compliance för att ta del av Bolagets och kommitténs bedömning av kvaliteten och effektiviteten i den externa revisorns arbete. Kommittén för Audit and Compliance lämnade också rekommenda- tioner om extern revisor och revisorsarvoden. Valberedningen har fram till den 28 februari 2024 hållit fyra möten. Styrelsen Styrelsen bär det yttersta ansvaret för Ericssons organisation och förvaltningen av Ericssons verksamhet. Styrelsen utser en vd och koncern- chef som ansvarar för den dagliga verksamheten inom Bolaget, i enlighet med styrelsens riktlinjer. Vd och koncernchef uppdaterar styrelsen regel- bundet i frågor som är av betydelse för Ericsson. Detta innefattar information om verksamhetens utveckling samt resultat, ekonomisk ställning och likviditet. Ledamöterna utses för perioden från slutet av den årsstämma där de väljs till slutet av nästa årsstämma. Det finns ingen gräns för hur många perioder i rad en ledamot kan sitta i styrelsen. Vd och koncernchef kan väljas som styrelse- ledamot (och Börje Ekholm är för närvarande en ledamot), men kan inte väljas som styrelsens ordförande enligt aktiebolagslagen. Intressekonﬂikter Ericsson tillämpar regler och processer angå- ende intressekonflikter. Ericssons medarbetare måste snarast meddela alla situationer som kan utgöra en intressekonflikt och ombeds regelbun- det att försäkra att de har meddelat relevanta situationer. Styrelseledamöter får inte delta i några beslut som rör avtal mellan dem och Ericsson. Detsamma gäller även avtal mellan Ericsson och tredje man eller juridisk person som en styrelseledamot har ett intresse i som kan stå i konflikt med Ericssons intressen. Kommittén för Audit and Compliance över- vakar processen för närståendetransaktioner. Kommittén för Audit and Compliance har också implementerat en process för förhandsgodkän- nande av andra tjänster än revisionstjänster som utförs av den externa revisorn. Styrelsens sammansättning och mångfald Styrelsen består av tio ledamöter som valts av aktieägarna på årsstämman 2023 för tiden intill slutet av årsstämman 2024. Styrelsen består dessutom av tre arbetstagarledamöter med tre suppleanter, som utsetts av sina respektive arbetstagarorganisationer för samma tidsperiod. Inför årsstämman 2023 informerade valbered- ningen att Koden, avsnitt 4.1, hade tillämpats som mångfaldspolicy med målsättningen att föreslå en styrelsesammansättning med kompletterande erfarenheter och kompetenser som även uppvisar mångfald beträffande ålder, kön och kulturell/ geografisk bakgrund. Den nuvarande styrelsens sammansättning är resultatet av valberedningens arbete inför årsstämman 2023. Styrelsen består av ledamöter med erfarenheter från olika kulturella och geografiska områden och med kompetens från olika branscher. Om man inte räknar med vd och koncernchef är 44 % av de styrelseledamöter som valts av aktieägarna kvinnor. Arbetsordning I enlighet med aktiebolagslagen har styrelsen antagit en arbetsordning för styrelsen och dess kommittéer som innehåller regler för hur arbetet ska fördelas mellan styrelsen, dess kommittéer samt vd och koncernchef. Dessa utgör ett kom- plement till bestämmelserna i aktiebolagslagen och Ericssons bolagsordning. Arbetsordningen ses över, utvärderas och justeras av styrelsen vid behov och när det anses lämpligt. Detta doku- ment antas formellt minst en gång om året. Styrelsearbetets årscykel 2023 Årscykeln för styrelsearbetet möjliggör för styrelsen att på ett ändamålsenligt sätt fullgöra sina uppgifter under året. Den möjlig- gör även för organisationen att anpassa sina globala processer så att styrelsen kan involveras när det är lämpligt. Möte om den fjärde delårsrapporten samt helårsresultatet – Helårsresultatet Styrelsemöte (inklusive konstituerande ärenden) Möte om den tredje delårsrapporten – Tredje kvartalsrapporten Möte om den första delårsrapporten – Första kvartalsrapporten Strategimöte Möte om ﬁnansiella mål – Utvärdering av styrelsens arbete Möte om den andra delårsrapporten – Andra kvartalsrapporten – Finansiella prognosen Strategimöte Q1 Q4 Dec Jan Jun Jul Feb Maj Aug Mar Apr Sep Okt Nov Q2 Q3 Bolagsstyrningsrapport 2023 9 Oberoende Flera olika oberoenderegler är tillämpliga på styrelsen och dess kommittéer, enligt tillämplig svensk lagstiftning, Koden och tillämpliga amerikanska värdepapperslagar, SEC-regler och Nasdaq Stock Market Rules som utländsk privat emittent. Ericsson kan förlita sig på undantag från vissa amerikanska krav och SEC-regler, och kan besluta att följa svensk praxis istället för Nasdaq Stock Markets oberoenderegler. Styrelsens sammansättning uppfyller alla tillämpliga oberoendekrav. Inför årsstämman 2023 gjorde valberedningen bedömningen att åtminstone sju av de personer som nominerats som styrelseledamöter var oberoende enligt kraven i Koden, i förhållande till Ericsson, dess bolagsledning och dess större aktieägare. Dessa var Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Carolina Dybeck Happe, Eric A. Elzvik, Kristin S. Rinne, Jonas Synnergren och Christy Wyatt. Vid styrelsemöten där styrelseledamöterna möts fysiskt hålls normalt sett en session där Ericssons ledning inte närvarar. Struktur för styrelsens arbete Styrelsens arbete följer en årscykel. Cykeln är utformad för att styrelsen på bästa sätt ska kunna fullgöra sina uppgifter och för att hålla strategifrågor, riskbedömning och värdeska- pande högt på dagordningen. Eftersom styrelsen ansvarar för den finan- siella övervakningen presenteras och utvärderas finansiell information vid styrelsemötena. Vid styrelsemöten rapporterar respektive kommit- téordförande om arbetet i kommittéerna. Protokoll från kommittéernas sammanträden hålls tillgängliga för samtliga styrelseledamöter. Vid styrelsemötena rapporterar vd och kon- cernchef om verksamhets- och marknadsutveck- ling och redovisar koncernens ekonomiska resul- tat. Strategifrågor och risker tas också upp på de flesta av styrelsens möten. Styrelsen informeras regelbundet om den senaste utvecklingen när det gäller relevanta legala och regulatoriska ärenden. Styrelse- och kommittémöten kan, om det anses lämpligt, hållas via telefon eller genom videokonferenser, och beslut kan också fattas per capsulam (enhälliga, skriftliga beslut). Varje sådant beslutstillfälle räknas som ett styrelse/ kommittémöte. Styrelsearbetets årscykel 2023 – Möte om den fjärde delårsrapporten samt helårsresultatet Efter kalenderårets slut hölls ett styrelsemöte där arbetet inriktades på helårsresultatet för 2022 och delårsrapporten för det fjärde kvartalet. – Styrelsemöte (inklusive konstituerande ärenden) Ett styrelsemöte hölls i samband med års- stämman 2023. Ledamöter utsågs till styrel- sens kommittéer och styrelsen fattade beslut om rätten att teckna Bolagets firma. – Möte om den första delårsrapporten Vid mötet om den första delårsrapporten behandlade styrelsen delårsrapporten för årets första kvartal. – Strategimöte Ett styrelsemöte ägnades åt att behandla specifika strategifrågor i detalj. – Möte om den andra delårsrapporten Vid mötet om den andra delårsrapporten behandlade styrelsen delårsrapporten för årets andra kvartal och den finansiella prognosen. – Strategimöte Detta styrelsemöte ägnades i huvudsak åt kortsiktiga och långsiktiga strategier för koncernen, med speciellt fokus på fusioner och förvärv. – Möte om den tredje delårsrapporten Vid detta möte behandlade styrelsen delårs- rapporten för årets tredje kvartal. – Möte om finansiella mål Vid detta möte behandlade styrelsen bland annat Bolagets finansiella mål. Under mötet presenterades och diskuterades också resul- tatet av styrelseutvärderingen. Utbildning Nya styrelseledamöter får utbildning som skräddarsys efter deras individuella behov. Introduktionsutbildningen innefattar vanligtvis sett möten med cheferna för affärsområden och koncernfunktioner, samt den utbildning om noteringsfrågor och insiderregler som Nasdaq Stockholm kräver. Styrelsens strategidiskussioner innefattar ofta också specifikt fokus på områden som är av stor betydelse för koncernen, till exempel speci- fikt fokus för olika affärs- och marknadsområden. Att styrelseledamöterna har en gedigen kunskap inom dessa områden är avgörande för att styrelsen ska kunna fatta välgrundade beslut och för att se till att Bolaget drar nytta av varje ledamots kompetens. Revisorns arbete Vid årsstämman 2023 omvaldes Deloitte AB som extern revisor. Styrelsen håller möten, s.k. closed sessions, med Ericssons externa revisor åtminstone en gång om året för att ta emot och beakta revisorns synpunkter. Revisorn lämnar rapporter till ledningen om koncernens redovisning och finansiella rapportering. Kommittén för Audit and Compliance träffar också revisorn regelbundet för att ta del av och beakta dennes synpunkter på delårsrapporterna och årsredovisningen. Revisorn rapporterar om huruvida koncernens räkenskaper och allmänna ekonomiska ställning i allt väsentligt presenteras på ett rättvisande sätt. Styrelsen granskar och bedömer också pro- cessen för finansiell rapportering, vilket beskrivs på sidan 25 under rubriken Interna kontrollsys- tem för finansiell rapportering. Styrelsens och revisorns egen granskning av delårsrapporter och årsredovisning bedöms, tillsammans med andra interna åtgärder, på ett tillfredsställande sätt säkra effektiviteten i den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen. Styrelsens arbete 2023 Under 2023 hölls 27 styrelsemöten. Ledamöternas närvaro vid styrelsemöten framgår av tabellen på sidan 13. Förutom regel- bundna styrelsemöten som hålls som en del av styrelsearbetets årscykel får styrelsen även infor- mationsuppdateringar när det bedöms lämpligt, antingen skriftligen eller genom telefonmöte. Områden som har varit i fokus inom styrelsen under året innefattar affärsstrategi, transaktio- ner med nyckelkunder, etik och regelefterlevnad, geopolitik samt regulatoriska frågor. Regelefterlevnad, strategi och riskhantering står alltid högt på styrelsens dagordning, liksom hållbarhet och ansvarsfullt företagande, som utgör en integrerad del av Ericssons affärsstra- tegi. Styrelsen följer kontinuerligt den internatio- nella utvecklingen och dess möjliga påverkan på Ericsson. Styrelsen 13 ledamöter Kommittén för Audit and Compliance (4 ledamöter) Övervakning av ﬁnansiell rapportering Övervakning av internkontroll Övervakning av revisionen Övervakning av koncernens program för etik och regelefterlevnad Övervakning av riskhanteringen Kommittén för Enterprise Business and Technology (4 ledamöter) Strategi och planering gällande företagsaffärer och teknik Teknikekosystem och partnerskap Vetenskaplig inriktning Finanskommittén (4 ledamöter) Finansieringsstrategin Kompensationskommittén (4 ledamöter) Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Långsiktig rörlig ersättning Ersättningar till högre chefer Organisation av styrelsearbetet Antal kommittéledamöter per den 31 december 2023 Bolagsstyrningsrapport 2023 10 Utvärdering av styrelsens arbete Ett viktigt syfte med styrelseutvärderingen är att se till att styrelsens arbete fungerar effektivt. Utvärderingen syftar bland annat till att under- söka vilka typer av frågor som styrelsen anser bör ges större fokus, att avgöra inom vilka områden styrelsen behöver ytterligare kompetens samt att utreda om styrelsen är väl sammansatt. Utvärderingen fungerar även som underlag för valberedningens arbete. Styrelseordföranden tar varje år initiativ till och leder utvärderingen av styrelsens och kom- mittéernas arbete och rutiner. Utvärderingen genomförs bland annat genom detaljerade frågeformulär och diskussioner. Ett externt konsultföretag har anlitats av Bolaget för att bistå vid framtagandet av frågeformulär, genomförande av enkäter och sammanställning av svar. Under 2023 svarade styrelseledamöterna på skriftliga frågor som handlade om styrelse- arbetet i allmänhet samt arbetet för styrelse- ordförande, arbetet inom kommittén för Audit and Compliance, Finanskommittén, Kompensationskommittén samt kommittén för Enterprise and Technology . Dessutom svarade varje styrelseledamot på frågor om sina indivi- duella prestationer. Som en del i utvärderings- processen har styrelseordföranden också fört enskilda samtal med var och en av styrelseleda- möterna. Resultatet av utvärderingarna presen- terades för styrelsen och diskuterades grundligt. Valberedningen informerades om resultatet av utvärderingen av styrelsens arbete. Styrelsens kommittéer Styrelsen har för närvarande fyra kommit- téer: kommittén för Audit and Compliance, Finanskommittén, Kompensationskommittén samt kommittén för Enterprise Business and Technology. Kommittéernas ledamöter utses bland styrelseledamöterna för ett år i taget. Kommittéernas arbete handlar främst om, och styrelsen har bemyndigat varje kommitté, att tillhandahålla en fokuserad översyn av styrelsen inom deras respektive ämnesområde, och att granska sådana ärenden innan något beslut fattas i styrelsen. Styrelsen kan även vid enskilda tillfällen bestämma om utökad befogenhet för en eller flera kommittéer att fatta beslut i ytterligare specifika ärenden som ligger utanför den ordina- rie befogenheten. Såväl styrelsen som kommit- téerna har rätt att anlita oberoende, utomstå- ende experter i allmänna eller särskilda ärenden, i den mån det anses lämpligt. Protokollen från samtliga kommittémöten är tillgängliga för alla styrelseledamöterna, och kommittéordförandena rapporterar om kommit- téernas arbete på styrelsemöten. Kommittén för Audit and Compliance Kommittén för Audit and Compliance övervakar följande för styrelsens räkning: – Bokslutets omfattning och riktighet – Efterlevnad av lagar och bestämmelser – Interna kontrollsystem för finansiell rapportering – Riskhantering – Effektiviteten, lämpligheten av samt implementeringen av koncernens regel- efterlevnadsprogram, inklusive programmet för etik och regelefterlevnad. Kommittén för Audit and Compliance granskar också årsredovisningen och delårsrapporterna och överser processen för extern revision. För att säkerställa revisorns oberoende finns det riktlinjer och processer på plats för förhands- godkännande av revisionstjänster och icke revisionsrelaterade tjänster som utförs av den externa revisorn. Rätten att bevilja förhandsgod- kännande får inte delegeras till ledningen. Kommittén för Audit and Compliance utför inte något revisionsarbete. Chefen för Ericssons internrevisionsfunktion rapporterar direkt till kommittén för Audit and Compliance. Chefen för Ericssons internrevisionsfunktion har stängda möten med kommittén för Audit and Compliance utan att någon i ledningen är närvarande, och obegränsad tillgång till kommittén för Audit and Compliance efter eget gottfinnande och minst en gång i kvartalet. Ericssons externa revisor väljs av aktieägarna på årsstämman. Kommittén för Audit and Compliance deltar i det förberedande arbetet inför att valberedningen föreslår extern revisor och revisorsarvode inför årsstämmans beslut. Dessutom övervakar kommittén revisorns löpande arbete och oberoende ställning, i syfte att undvika intressekonflikter. Kommittén för Audit and Compliance har tillsyn över frågor avseende regelefterlevnad, och får regelbundet rapporter om regelefterlev- nadsrelaterade frågor från chefsjuristen, chefen för regelefterlevnad (Chief Compliance Officer), och chefen för avdelningen för interna utred- ningar (Corporate & Government Investigations). Chefsjuristen rapporterar direkt till Kommittén för Audit and Compliance gäl- lande ärenden som avser regelefterlevnad som faller utanför programmet för etik och regelefter- levnad, och den gällande den övergripande hanteringen av risker gällande juridik, regelefter- levnad, etik och närliggande renommérisker som uppstår inom Bolagets verksamhet. Chief Compliance Officer har utöver sin rapporteringen till chefsjuristen en oberoende rapporteringslinje till kommittén inom de områden som program- met för etik och regelefterlevnad omfattar. Chief Compliance Officer rapporterar regelbundet till kommittén för Audit and Compliance om effekti- viteten i programmet för etik och regelefterlev- nad, inklusive information om bekräftade eller misstänkta allvarliga överträdelser av den affärsetiska koden, lärdomar från resultat av undersökningar och avhjälpande aktiviteter, identifiering av mönster av misslyckanden, nya och framväxande risker och ändringar i den juridiska och regulatoriska miljön. Sådana rap- porter möjliggör lämplig tillsyn över identifiering av risker eller riskmönster som uppstår och lämp- ligheten av motsvarande åtgärder för att förhin- dra, upptäcka och avhjälpa sådana risker på ett lämpligt sätt. I tillägg till ovan har Chief Compliance Officer stängda möten med Kommittén för Audit and Compliance utan att någon i koncernledningen är närvarande och obegränsad tillgång till vd och Kommittén för Audit and Compliance enligt Chief Compliance Officers eget gottfinnande och minst en gång i kvartalet. Kommittén har haft möten oftare under 2023. Chefen för Corporate & Government Investigations har en extraordinarie rapporte- ringslinje till kommittén för Audit and Compliance för det fall hon skulle anse se sig vara förhindrad att utföra sitt arbete. Kommittén för Audit and Compliance överva- kar även Ericssons process för granskning Ledamöter i styrelsens kommittéer per den 31 december 2023 Ledamöter i styrelsens kommittéer Kommittén för Audit and Compliance Eric A. Elzvik (ordförande) Jon Fredrik Baksaas Annika Salomonsson Jonas Synnergren Kommittén för Enterprise Business and Technology Jon Fredrik Baksaas (ordförande) Ulf Rosberg Kristin S. Rinne Christy Wyatt Finanskommittén Jan Carlson (ordförande) Ulf Rosberg Helena Stjernholm Jacob Wallenberg Kompensationskommittén Jan Carlson (ordförande) Kristin S. Rinne Kjell-Åke Soting Jonas Synnergren Bolagsstyrningsrapport 2023 11 av närståendetransaktioner samt Ericssons visselblåsarprocess. Dessutom granskar Kommittén för Audit and Compliance koncer- nens hantering av information och cybersäker- het samt dataintegritet, och även koncernens rapportering och resultat gällande miljö, sociala frågor och bolagsstyrning (ESG). På årsbasis får Kommittén för Audit and Compliance utbildning inom ämnen som är av särskild relevans för kommittén, inom områden som finans, juridik, regelefterlevnad och säker- het. Under 2023 fick kommittén utbildning inom flera områden, bland annat redovisningsprinci- per, skatter och specifikt Base Erosion and Profit Shifting (BEPS), digital ekonomi (inklusive AI), ESG-rapportering samt efterlevnad med hållbarhetsregelregelverk. Ledamöter i kommittén för Audit and Compliance Kommittén för Audit and Compliance består av fyra styrelseledamöter som utsågs av styrelsen i samband med årsstämman 2023: Eric A. Elzvik (ordförande), Jon Fredrik Baksaas, Annika Salomonsson (ersatte Torbjörn Nyman 31 juli 2023) (arbetstagarrepresentant) och Jonas Synnergren. Styrelsen har utsett sty- relseledamöter som valts av aktieägarna och som har tidigare vd-erfarenhet eller erfarenhet som finansdirektör till kommittén. Sammansättningen av kommittén för Audit and Compliance uppfyller alla tillämpliga krav på oberoende, inklusive villkoren för att förlita sig på ett undantag för att kunna ha arbetstagar- representanter. Styrelsen har kommit fram till att Eric A. Elzvik är ”ekonomisk expert inom kommitténs område” enligt U.S. Securities and Exchange Commission-reglernas defini- tion, samt att han ska anses vara väl insatt i ekonomiska frågor i enlighet med tillämpliga Nasdaq-noteringsregler och är förtrogen med redovisningspraxis som är relevant för ett inter- nationellt bolag som Ericsson. Arbetet i kommittén för Audit and Compliance 2023 Kommittén för Audit and Compliance hade 13 möten under 2023. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 13. Under året granskade kommittén för Audit and Compliance omfattningen och resultatet av externt utförda finansiella revisioner samt den externa revisorns oberoende ställning. Kommittén för Audit and Compliance har också tillsammans med den externa revisorn granskat och diskuterat varje delårsrapport samt årsredovisningen före publicering. Kommittén övervakade även arvodena för extern revision och godkände tjänster som inte är revision men som utfördes av den externa revisorn i enlighet med Bolagets policyer och procedurer. Kommittén godkände revisionsplanen för internrevisionsfunktionen, baserat bland annat på den årliga riskutvärderingen, och granskade internrevisionsfunktionens rapporter. Kommittén har också tagit emot och granskat uppdateringar och rapporter från Ericsson Compliance Line, och från andra interna rapporteringskanaler inklusive uppdateringar om pågående utredningar inom koncernen. Kommittén har övervakat att Bolaget fort- löpande uppfyller kraven i Sarbanes-Oxley Act samt att Bolaget efterlever den interna kontroll- och riskhanteringsprocessen. Kommittén för Audit and Compliance övervakade och utvärde- rade även att programmet för etik och regelefter- levnad var effektivt och ändamålsenligt. Under 2023 granskade och godkände kommittén för Audit and Compliance också den dubbla väsent- lighetsanalys som kommer att ligga till grund för framtida rapportering. Finanskommittén Finanskommittén ansvarar för att förbereda styrelsens beslut i ärenden som avser den finansiella strategin, till exempel kapital- struktur, kapitalmål, finansieringsstrategi och finansförvaltning. Ledamöter i Finanskommittén Finanskommittén består av fyra styrelseleda- möter som utsågs av styrelsen i samband med årsstämman 2023: Jan Carlson (ordförande), Ulf Rosberg (ersatte Anders Ripa 4 juli 2023) (arbetstagarrepresentant), Helena Stjernholm och Jacob Wallenberg. Styrelsen har utsett styrelseledamöter som valts av aktieägarna och som har omfattande industri- och finanserfaren- het till kommittén. Finanskommitténs arbete 2023 Finanskommittén hade fem möten under 2023. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 13. Under 2023 utvärderade Finanskommittén Bolagets finansiella styrka och balansräkning, och granskade även den finansiella strategin, inklusive kapitalstruk- tur, kapitalmål, finansieringsstrategi samt finansförvaltningen. Kompensationskommittén Kompensationskommittén har bland annat följande ansvar: – Granska och förbereda, för beslut av styrel- sen, förslag till lön och andra ersättningar, inklusive pensionsersättning, för vd och koncernchef – Granska och förbereda, för beslut av styrel- sen, förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (koncernledningen) – Granska och förbereda, för beslut av sty- relsen, förslag till årsstämman beträffande program för långsiktig rörlig ersättning (LTV) och liknande ersättningslösningar – Godkänna förslag till lön och andra ersätt- ningar, inklusive pensionsförmåner, för medlemmar i koncernledningen (förutom vd och koncernchef) – Godkänna förslag till målnivåer för kortsiktig rörlig ersättning (STV) för medlemmar i kon- cernledningen (förutom vd och koncernchef) – Godkänna utbetalning av kortsiktig rörlig ersättning till medlemmar i koncernledningen (förutom vd och koncernchef) baserat på prestation och uppnådda resultat. I sitt arbete tar kommitténs ledamöter hänsyn till ersättningstrender, regeländringar, informa- tionskrav och de gällande globala förutsättning- arna för ersättningar till chefer. De granskar data från löneundersökningar innan de förbereder rekommendationer för lönejusteringar för vd och koncernchef för styrelsens beslut och innan de godkänner lönejusteringar för övriga medlem- mar i koncernledningen. Ledamöter i Kompensationskommittén Fyra styrelseledamöter utsågs i samband med årsstämman 2023 till ledamöter av Kompensationskommittén: Jan Carlson (ordförande), Kristin S. Rinne, Kjell-Åke Soting (arbetstagarrepresentant) och Jonas Synnergren. Styrelsen har utsett styrelseledamö- ter till kommittén som valts av aktieägarna och som har erfarenhet från flera olika marknader av relevans för koncernen. Under 2023 har Peter Boreham från Mercer gett råd och stöd till Kompensationskommittén som oberoende expert. Kompensationskommitténs arbete 2023 Kompensationskommittén hade 13 möten under 2023. Ledamöternas närvaro vid mötena fram- går av tabellen på sidan 13. Kompensationskommittén granskade och förberedde ett förslag till LTV 2023 för koncern- ledningen som lades fram för beslut i styrelsen och därefter för godkännande av årsstämman 2023. Vidare godkände kommittén om löner och STV 2023 för medlemmarna i koncernledningen (förutom vd och koncernchef), granskade utfalls- resultatet för LTV 2020 och resultatet av presta- tionsvillkoret för koncernens EBIT (rörelseresul- tat) för 2022 gällande LTV 2022 samt lade fram förslag om ersättning till vd och koncernchef för beslut i styrelsen. Den granskade implementeringen av Riktlinjer för ersättning till ledande befattnings- havare under 2023. Den föreslog också att Ersättningsrapport 2022 skulle godkännas av styrelsen och därefter framläggas till årsstäm- man 2023 för godkännande. Mer information om fast och rörlig ersättning finns i Noter till koncernens bokslut – not G2, ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare” och not G3, ”Aktiebaserad ersättning” i den Finansiella rap- porten och i Ersättnings- rapporten. Kommittén för Enterprise Business and Technology Ansvaret för kommittén för Enterprise Business and Technology innefattar: – Granska och förbereda förslag för styrelsens övervägande och/eller beslut angående ärenden rörande företagsaffärer (enterprise business) och teknik som är av avgörande betydelse för styrelsen – Granska och förbereda förslag för styrelsens övervägande och/eller beslut angående den övergripande inriktningen av koncernens teknik- och industristrategi för att säkerställa teknikledarskap och FoU i världsklass Bolagsstyrningsrapport 2023 12 Styrelseledamöternas mötesnärvaro och styrelsearvoden 2023 Arvode enligt beslut vid årsstämman 2023 Antal möten (i styrelse/kommittéer) som ledamoten deltagit i 2023 11) Styrelseledamot Styrelsearvoden, SEK 1) Kommitté- arvoden, SEK Styrelsen Kommittén för Audit and Compliance Finans- kommittén Kompensations- kommittén Kommittén för Enterprise Business and Technology Jan Carlson 4 500 000 420 000 27 3 4 9 1 Jacob Wallenberg 1 140 000 185 000 25 5 Jon Fredrik Baksaas 1 140 000 495 000 27 9 4 3 Nora Denzel 4) - – 6 Carolina Dybeck Happe 1 140 000 – 27 Börje Ekholm – 2) – 25 Eric A. Elzvik 1 140 000 495 000 27 13 Kurt Jofs 4) – – 9 3 4 1 Ronnie Leten 4) – – 9 1 4 Kristin S. Rinne 1 140 000 370 000 25 9 4 Helena Stjernholm 1 140 000 185 000 27 5 Jonas Synnergren 5) 1 140 000 470 000 19 10 9 Christy Wyatt 5) 1 140 000 185 000 19 3 Torbjörn Nyman 6) 25 500 3) 11 700 3) 14 7 Anders Ripa 7) 23 250 3) 6 900 3) 13 2 2 Ulf Rosberg 8) 54 750 3) 9 000 27 3 2 Kjell-Åke Soting 54 750 3) 22 200 3) 27 13 Annika Salomonsson 9) 54 750 3) 14 400 27 8 Loredana Roslund 54 750 3) – 27 Frans Frejdestedt 10) 29 250 – 13 Stefan Wänstedt 10) 29 250 – 13 Totalt antal möten 27 13 5 13 4 1) Icke anställda styrelseledamöter kan välja att erhålla en del av styrelsearvodet (exklusive arvodet för kommittéarbete) i form av syntetiska aktier. 2) Ersättning till styrelseledamot som beslutas av bolagsstämman är endast för icke anställda bolagsstämmovalda ledamöter. 3) Arbetstagarrepresentanterna i styrelsen och deras suppleanter är inte berättigade till styrelsearvode, utan får i stället vardera en ersättning om SEK 2 250 för varje styrelsemöte och SEK 1 800 för varje kommitté- möte där de deltar. Till mars 2023 var ersättningen SEK 1 500 per styrelsemöte och SEK 1 500 per kommittémöte. 4) Avgick från styrelsen i samband med årsstämman 29 mars 2023. 5) Vald till styrelseledamot på årsstämman 29 mars 2022. 6) A vgick som arbetstagarrepresentant i styrelsen 31 juli 2023. 7) A vgick som arbetstagarrepresentant i styrelsen 4 juli 2023. 8) Utsågs till arbetstagarrepresentant i styrelsen 4 juli 2023 (tidigare suppleant till arbetstagarrepresentant i styrelsen). 9) Utsågs till arbetstagarrepresentant i styrelsen 31 juli 2023 (tidigare suppleant till arbetstagarrepresentant i styrelsen). 10) Utsågs till suppleant till arbetstagarrepresentant i styrelsen 1 september 2023. 11) Denna tabell visar ledamöternas närvaro vid kommittémöten som de formellt är medlemmar. – Granska och förbereda för styrelsens övervägande och/eller beslutsärenden som rör vetenskapsutveckling och geopolitisk påverkan. Kommittén bytte namn och ansvarsomfattning i april 2023. Kommittén hette tidigare Teknik- och vetenskapskommittén och hade mindre fokus på koncernens företagsaffärer (enterprise business). Ledamöter i kommittén för Enterprise Business and Technology Kommittén för Enterprise Business and Technology består av fyra styrelseledamöter som utsågs av styrelsen i samband med årsstämman 2023: Jon Fredrik Baksaas (ord- förande), Kristin S. Rinne, Christy Wyatt och Ulf Rosberg (ersatte Anders Ripa 4 juli 2023) (arbetstagarrepresentant). Styrelsen har utsett styrelseledamöter till kommittén som har omfat- tande erfarenhet inom teknik. Arbetet i kommittén för Enterprise Business and Technology 2023 Kommittén för Enterprise Business and Technology hade fyra möten under 2023. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen nedan. Under året har kommittén för Enterprise Business and Technology granskat följande utvalda fokusområden: – Radio- och kärnnätsutveckling – Företagsnät och säkerhetslösningar – Applikationsprogrammeringsgränssnitt (API) för telekomnät – Artificiell intelligens – Status och inriktning för Ericssons forskning och utveckling Ersättning till styrelsens ledamöter Valberedningen lägger fram förslag för beslut på årsstämman rörande styrelsearvoden till leda- möter som inte är anställda inom Bolaget. Årsstämman 2023 beslutade i enlighet med valberedningens förslag om arvoden till icke anställda ledamöter för arbete i styrelsen och i kommittéerna. Mer information om styrelsearvo- den 2023 finns i Noter till koncernens bokslut – not G2, ”Information angående styrelsele- damöter och ledande befattningshavare”, i den Finansiella rapporten. Aktieägarna beslutade på årsstämman 2023 även, i enlighet med valberedningens förslag, att en del av arvodet för styrelseuppdraget ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla utbetalning av ett kontant belopp som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Ledamotens rätt att erhålla utbetalning för tilldelade syntetiska aktier infaller i normalfallet efter publiceringen av Bolagets helårsrapport under det femte året efter den bolagsstämma där tilldelningen av de syntetiska aktierna beslutades. Syftet med att betala en del av styrelsearvodet i form av syntetiska aktier är att se till att styrelseledamöternas intressen i större utsträckning överensstämmer med aktieägar- nas. Mer information om villkoren för syntetiska aktier finns i kallelsen till årsstämman 2023 samt i protokollet från årsstämman 2023 på Ericssons webbplats. Bolagsstyrningsrapport 2023 13 Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2023. 1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall. 2) Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information ﬁnns på sidan 13. Styrelseledamöter Styrelseledamöter valda av årsstämman 2023 Jan Carlson Styrelseordförande sedan 2023, ordförande i Finanskommittén och Kompensationskommittén Jacob Wallenberg Vice styrelseordförande, ledamot i Finanskommittén Jon Fredrik Baksaas Ordförande i kommittén för Enterprise Business and Technology, ledamot av kommittén för Audit and Compliance Carolina Dybeck Happe Styrelseledamot Invald första gången 2017 Invald första gången 2011 Invald första gången 2017 Invald första gången 2022 Född 1960 Född 1956 Född 1954 Född 1972 Utbildning Civilingenjörsutbildning, Teknisk fysik och elektroteknik, Linköpings universitet. Utbildning Bachelor of Science in Economics and Master of Business Administration, Wharton School, University of Pennsylvania, USA. Reservofﬁcer i svenska ﬂottan. Utbildning Civilekonomexamen (Siviløkonom), NHH Norwegian School of Economics and Business Administration, Norge. Utbildning Master of Science in Business and Economics, Uppsala universitet. Nationalitet Sverige Nationalitet Sverige Nationalitet Norge Nationalitet Sverige Styrelseordförande Autoliv Inc. Styrelseordförande Investor AB och Svenskt Näringsliv Vice styrelseordförande ABB Ltd., FAM, Patricia Industries och Wallenberg Investments AB Styrelseordförande DNV GL Group AS Styrelseordförande – Styrelseledamot AB Volvo Styrelseledamot Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse Styrelseledamot Svenska Handelsbanken AB Styrelseledamot – Innehav i Ericsson 7 900 B-aktier 1) samt 34 041 syntetiska aktier 2) Innehav i Ericsson 427 703 B-aktier 1) samt 34 041 syntetiska aktier 2) Innehav i Ericsson 25 391 syntetiska aktier 2) Innehav i Ericsson 36 100 B-aktier 1) samt 10 003 syntetiska aktier 2) Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Styrelseordförande samt verkställande direktör och koncernchef för Veoneer Inc. (2018–2022). Verkställande direktör och koncernchef för Autoliv Inc. (2007– 2018) och styrelseordförande för Autoliv Inc. sedan 2014. Har innehaft tidigare positioner inom Autolivkoncernen sedan 1999, däribland chef för Autoliv Europe, Vice President Engineering och chef för Autoliv Electronics. Tidigare befattningar innefattar verkställande direktör för Saab Combitech och Swedish Gate Array. Hedersdoktor på Tekniska fakulteten, Linköpings universitet. Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Styrelseordförande i Investor AB sedan 2005. Verkställande direktör och koncernchef för SEB (1997) och styrelseordförande i SEB (1998– 2005.) Executive Vice President och ﬁnanschef för Investor AB (1990– 1993). Hedersordförande i IBLAC (Mayor of Shanghai’s International Business Leaders Advisory Council) och medlem i styrgruppen i European Round Table of Industrialists, vice ordförande i Swedish-American Chamber of Commerce US, medlem av International Advisory Board of the Atlantic Council, Washington DC, medlem av International Business Council inom World Economic Forum, Trilateral Commission samt Advisory Board of Tsinghua Management School. Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Verkställande direktör och koncernchef för Telenorkoncernen (2002–2015). Tidigare befattningar inom Telenorkoncernen sedan 1989, däribland vice verkställande direktör, ﬁnanschef och verkställande direktör för TBK AS. Befattningar före Telenor innefattar ﬁnanschef för Aker AS, ﬁnansdirektör för Stolt Nielsen Seaway AS och controller inom Det Norske Veritas, Norge och Japan. Ledamot i styrelsen för GSMA (2008– 2016) och ordförande i styrelsen för GSMA (2014–2016). Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar SVP på GE sedan 2020, CFO på GE (2020–2023). Koncern-CFO på A.P. Møller - Maersk A/S (2019–2020). Koncern-CFO på ASSA ABLOY (2012–2018) samt CFO för Europa, Mellanöstern och Afrika (2007– 2011) och CFO för Centraleuropa (2002–2006). Koncern-CFO på Trelleborg Group (2011–2012). CFO på Establish (2000–2002). Olika befattningar på EF Education First (1996–1999). Bolagsstyrningsrapport 2023 14 Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2023. 1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall. 2) Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information ﬁnns på sidan 13. 3) Köpoptioner som utfärdats av AB Industrivärden (1 000 000 köpoptioner) och Investor AB (1 000 000 köpoptioner som vardera berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från AB Industrivärden respektive Inves- tor AB (ytterligare information ﬁnns i Noter till koncernens bokslut – Not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” i den Finansiella rapporten Börje Ekholm Verkställande direktör, koncernchef och styrelseledamot Eric A. Elzvik Ordförande för kommittén för Audit and Compliance Kristin S. Rinne Ledamot i Kompensationskommittén och i kommittén för Enterprise Business and Technology Helena Stjernholm Ledamot i Finanskommittén Invald första gången 2006 Invald första gången 2017 Invald första gången 2016 Invald första gången 2016 Född 1963 Född 1960 Född 1954 Född 1970 Utbildning Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Master of Business Administration, INSEAD, Frankrike. Utbildning Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm. Utbildning Bachelor of Arts, Washburn University, USA. Utbildning Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm. Nationalitet Sverige och USA Nationalitet Sverige och Schweiz Nationalitet USA Nationalitet Sverige Styrelseordförande Trimble Inc. Styrelseordförande Global Connect Group och Deutsche Glasfaser Group Styrelseordförande – Styrelseordförande – Styrelseledamot – Styrelseledamot Landis+Gyr Group AG och AB Volvo Styrelseledamot Synchronoss Styrelseledamot AB Industrivärden, AB Volvo och Sandvik AB Innehav i Ericsson 260 351 B-aktier, 1 009 000 ADS 1) samt 2 000 000 köpoptioner 3) Innehav i Ericsson 10 000 B-aktier 1) samt 11 345 syntetiska aktier 2) Innehav i Ericsson 16 913 syntetiska aktier 2) Innehav i Ericsson 20 000 B-aktier 1) samt 22 693 syntetiska aktier 2) Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Verkställande direktör och koncernchef för Telefonaktiebolaget LM Ericsson sedan 2017. Koncernchef för Patricia Industries, en division inom Investor AB (2015– 2017). Verkställande direktör och koncernchef för Investor AB (2005– 2015). Tidigare chef för Investor Growth Capital Inc. och New Investments. Tidigare befattningar på Novare Kapital AB och McKinsey & Co Inc. Hedersdoktor vid KTH. Sedan 2017 medlem i styrgruppen i World Economic Forum Digital Communication Governors. Styrelsemedlem i Swedish-American Chamber of Commerce New York. Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Finanschef och medlem av ABB- koncernens Group Executive Committee (2013–2017). Finanschef för enheten ABB Discrete Automation & Motion (2010–2012) och för enheten Automation Products (2006– 2010). Tidigare befattningar inom ABB sedan 1984, däribland chefspositioner inom ﬁnans, M&A och nya investeringar. För närvarande senior branschrådgivare till EQT. Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Senior Vice President, Network Technology, Network Architecture & Planning, på AT&T (2007–2014). CTO på Cingular Wireless (2005– 2007) samt VP Technology & New Product Development på Cingular Wireless (2000–2005). Tidigare befattningar på Southwestern Bell och SBC (1976–2000). Trustee för Washburn University Foundation. Medlem i Link Labs Advisory Board. Hedersdoktor i naturvetenskap, Washburn University, USA. Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Verkställande direktör och koncernchef för AB Industrivärden sedan 2015. Delägare i riskkapitalbolaget IK Investment Partners (2008–2015). Investeringschef på IK Investment Partners (1998–2008). Tidigare erfarenhet som konsult för Bain & Company (1997–1998). Bolagsstyrningsrapport 2023 15 Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2023. 4) Slutförandet av förvärvet av Absolute Software av ett dotterbolag till Crosspoint Capital Partners tillkännagavs den 27 juli 2023. Styrelseledamöter valda av årsstämman 2023, forts. Jonas Synnergren Ledamot i kommittén för Audit and Compliance och ledamot i Kompensationskommittén Christy Wyatt Ledamot i kommittén för Enterprise Business and Technology Invald första gången 2023 Invald första gången 2023 Född 1977 Född 1972 Utbildning Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm, Sverige Utbildning Examen i Scientiﬁc Computer Programming Technology, College of Geographic Sciences, Kanada Nationalitet Sverige Nationalitet Kanada och USA Styrelseordförande – Styrelseordförande – Styrelseledamot Nordea Oyj Styrelseledamot Silicon Laboratories Inc. och Absolute Software Corporation Innehav i Ericsson – Innehav i Ericsson – Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Senior Partner på Cevian Capital AB sedan 2020. Olika befattningar inom Cevian Capital AB sedan 2007, däribland chef över Cevians Sverigekontor sedan 2012. Olika befattningar på Boston Consulting Group AB (2000–2006). Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar VD och koncernchef för Absolute Software sedan 2018 (som nyligen avnoterades 4) ). VD och koncernchef för DTEX Systems (2016– 2018). VD och koncernchef (2013–2015) och styrelseordförande (2014-2015) för Good Technology (nu BB). Global chef för Consumer eBusiness och Mobile Technology på Citigroup (2012). Olika positioner inom Motorola (2005–2011) bla. Senior Vice President Ecosystem, General Manager Enterprise Business, Director. Developer Relations på Apple (2003–2005). Olika positioner inom Palm (1999–2003), Sun Microsystems JavaSoft (1995– 1999) och Esri (1994–1995). Styrelseledamot i Quotient (2018–2022). Ronnie Leten, Nora Denzel och Kurt Jofs avgick från styrelsen i samband med årsstämman den 29 mars 2023 Börje Ekholm var den enda styrelseledamoten som ingick i Ericssons operativa ledning under 2023. Bolagsstyrningsrapport 2023 16 1) Antalet aktier och ADS motsvarar innehavet per 31 december 2023 och inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall. Styrelseledamöter och suppleanter utsedda av arbetstagarorganisationer Ulf Rosberg Arbetstagarrepresentant sedan 4 juli 2023 (tidigare suppleant), ledamot i Finanskommittén och i kommittén för Enterprise Business and Technology Kjell-Åke Soting Arbetstagarrepresentant, ledamot i Kompensationskommittén Annika Salomonsson Arbetstagarrepresentant sedan 31 juli 2023 (tidigare suppleant), ledamot i kommittén för Audit and Compliance Utsedd första gången 2021 Utsedd första gången 2016 Utsedd första gången 2022 Född 1964 Född 1963 Född 1972 Utsedd av PTK Utsedd av PTK Utsedd av LO Nationalitet Sverige Nationalitet Sverige Nationalitet Sverige Innehav i Ericsson 110 B-aktier 1) Innehav i Ericsson 10 065 B-aktier 1) Innehav i Ericsson 1 988 B-aktier 1) Anställd sedan 1985 Arbetar som Systemutvecklare inom FoU inom affärsområdet Networks Anställd sedan 1996 Arbetar som Global SQA Manager inom affärsområdet Networks Anställd sedan 1997–2003 och sedan 2005. Arbetar som Veriﬁeringsingenjör Loredana Roslund Arbetstagarrepresentant – suppleant Frans Frejdestedt Arbetstagarrepresentant – suppleant sedan 1 september 2023 Stefan Wänstedt Arbetstagarrepresentant – suppleant sedan 1 september 2023 Utsedd första gången 2017 Utsedd första gången 2023 Utsedd första gången 2023 Född 1967 Född 1979 Född 1964 Utsedd av PTK Utsedd av PTK Utsedd av LO Nationalitet Sverige Nationalitet Sverige Nationalitet Sverige Innehav i Ericsson 2 422 B-aktier 1) Innehav i Ericsson – Innehav i Ericsson 3 235 B-aktier 1) Anställd sedan 1994 Arbetar som Project Manager inom FoU inom affärsområdet Networks Anställd sedan 2008 Arbetar som FoU-chef inom affärsområdet Cloud Software and Services Anställd sedan 1999 Arbetar som Senior Researcher Anders Ripa var arbetstagarre- presentant i styrelsen till den 4 juli 2023. Torbjörn Nyman var arbets- tagarrepresentant i styrelsen till den 31 juli 2023. Bolagsstyrningsrapport 2023 17 Technologies & New Businesses Organisationsstruktur Cloud Software & Services Enterprise Wireless Solutions Global Communications Platform Other Networks Koncernchef Koncernfunktioner Finance & Common Functions Global Operations Legal Affairs & Compliance People Technology & Strategy Marketing & Corporate Relations Nordamerika Europa och Latinamerika Mellanöstern och Afrika Sydostasien, Oceanien och Indien Nordostasien Affärsområden Marknadsområden Ledning Den verkställande direktören och koncern- chefen samt koncernledningen Styrelsen utser vd och koncernchef samt vice verkställande direktörer. Vd och koncernchef ansvarar för den löpande förvaltningen med stöd av koncernledningen. Koncernledningen presenteras på sidorna 20–24. Koncernledningen ansvarar för: – Definiera koncernens strategier och riktlinjer, verkställa Bolagets strategi samt etablera och bibehålla företagskulturen – Koncernövergripande tillsyn och säkerstäl- lande av ett effektivt ramverk för riskhan- tering och beslutsfattande (bland annat genom implementering av effektiv styr- ning, ett starkt regelefterlevnadsprogram och tillhörande interna kontroller) – Hantera och verkställa centrala bolags- frågor (allt från hantering av Ericssons kapitalstruktur, finansiering och andra bolagstransaktioner, efterlevnad av note- rings- och informationsskyldigheter) – Koncernens finansiella styrning och rap- portering (inklusive fastställande av mål för de operativa enheterna, fördela resur- ser och följa upp resultaten från marknads- och affärsområdena) – Säkerställa verksamhetsoptimering, styr- ningen av beteenden, och uppnå globala synergieffekter med hjälp av en effektiv organisation inom koncernen. Riktlinjer för ersättning till ledande befatt- ningshavare (koncernledningen) godkändes av årsstämman 2023 och förväntas gälla fram till årsstämman 2027. Mer information om fast och rörlig ersättning finns i Ersätt- ningsrapporten samt i Noter till koncernens bokslut – not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattnings- havare”, i den finansiella rapporten. Organisationsstruktur Ericssons organisationsstruktur presenteras på sidorna 3–4. Segmenten har definierats för finansiell rapportering och är baserat på affärsom- rådena. Mer information finns i not B1, ”Segmentinformation”, i den Finansiella rapporten. Revisioner, utvärderingar och certiﬁering Syftet med säkerhetsaktiviteter som revisio- ner och utvärderingar är att fastställa nivån av regelefterlevnad och samla värdefull infor- mation för att möjliggöra förståelse, analyser och kontinuerliga förbättringar, och på så sätt säkerställa att Ericssons globala lednings- system, Ericsson Group Management System (EGMS) är ändamålsenligt och effektivt som stöd till Ericssons verksamhet. Ledningen överser regelefterlevnaden av policyer, direk- tiv, instruktioner och processer genom interna självutvärderingsaktiviteter inom respektive enhet. Dessa kompletteras med interna och externa revisioner och utvärderingar. För att säkerställa att krav från kunder och andra intressenter uppfylls fattar Ericsson medvetna beslut om certifiering. Certifiering innebär att Ericssons tolkning av standarder eller krav bekräftas genom att en utomstå- ende part gör en utvärdering. ISO-certifikat utfärdas av en oberoende tredje part, vilket visar att systemet fungerar i hela verksamheten och att det uppfyller relevanta ISO-standarder. Ericssons verksam- het är för närvarande certifierad enligt ISO 9001 (kvalitet), ISO 14001 (miljö), ISO 45001 (arbetsmiljö) och ISO 27001 (informationssä- kerhet). Vissa utvalda enheter inom Ericsson är också certifierade enligt TL 9000 (standard för telekommunikation). EGMS utvärderas också inom ramen för den revisionsplan som Ericssons internrevisionsfunktion följer (Corporate Audit). Under 2022 utfördes bedömning av ISO och ledningssystem av BSI (British Standards Institution). Under 2023 utfördes bedöm- ningen av DNV (Det Norske Veritas). Interna revisioner utförs av Bolagets internrevisions- funktion, som rapporterar till Kommittén för Audit and Compliance. Genom ett riskbaserat tillvägagångssätt reviderar Ericsson leverantörer för att säker- ställa att de följer Ericssons uppförandekod för affärspartners, vilken innehåller regler som Ericssonkoncernens leverantörer måste följa. Den externa revision av Ericsson utförs av Deloitte AB. Olika typer av granskning enligt ovan har olika omfattning och syfte. Alla leverantörer av granskning har definierade och etablerade ansvarsområden och befogenheter. Ericssonkoncernens globala ledningssystem För att säkerställa transparens och enhetlig- het i organisationen beträffande operativa förväntningar och krav på bland annat styrning, beslutsfattande och riskhantering används EGMS. EGMS ser till att utvalda ISO-standarder och certifieringar effektivt upprätthålls och att Bolagets verksamhet kontinuerligt utvärderas och förbättras. EGMS baseras på ISO 9001 (internationell standard för kvalitetsledningssystem) och är utformat som ett dynamiskt lednings- system för att göra det möjligt för Ericsson att anpassa systemet efter förändrade krav och förväntningar, inklusive ny och ändrad lagstiftning samt kunders och andra intressenters krav. Som noterat styr koncernövergripande policyer, direktiv och instruktioner organisationens verksamhet, och metoden för riskhantering summeras i Bolagsstyrningsrapport 2023 18 avsnittet ”Riskhantering” . Vidare upprätt- håller Ericsson specifika redovisnings- och rapporteringsförfaranden för att uppfylla externa rapporteringskrav. Ericssons strategiprocess omfattar hela kedjan från business intelligence och strategiska prognoser till implementering av utvecklade strategier för mål och program i samordnade cykler, vilket fångar upp den övergripande strategiska riktningen, marknadsutvecklingen och framstegen i genomförandet av strategin. Ericssons affärsprocesser är en uppsättning definie- rade koncernomfattande processer som integrerats i EGMS. De beskriver hur Ericsson levererar värde till kunder, både proaktivt och på begäran. Ericssons affärsprocesser erbju- der möjlighet att omsätta kundernas krav till definierad hårdvara, mjukvara, lösningar och tjänster som Ericsson tillhandahåller. Cybersäkerhet Riskhantering och strategi vad gäller cybersäkerhet Varje år identifierar och hanterar Ericsson ett stort antal cyberattackförsök, sårbarheter och cybersäkerhetsincidenter. Under 2023 upptäckte och löste Ericsson cyberincidenter på ett effektivt sätt– ingen av dem ansågs vara betydande. Ericsson står inför olika pågående risker från avancerade hotaktörer som – om de sätts i verket och inte upptäcks och begränsas i tid – troligen kommer att påverka Bolaget på ett väsentligt sätt, inklu- sive dess verksamhet, affärsstrategi, resultat eller finansiella ställning, se riskfaktor 4.1 i den finansiella rapporten. Ericsson har utvecklat och infört cybersäkerhetsprogram för att skydda konfidentialiteten och integriteten hos liksom tillgängligheten till Bolagets kritiska system och information, liksom dess produkter och tjänster. Ericssons verksamhet är certifierad globalt enligt ISO/ECN 27001 för lednings- system för informationssäkerhet (ISMS), vilket är integrerat i EGMS och omfattar Ericssons säkerhetsbestämmelser samt säkerhetsbestämmelser för tredje part, liksom förfaranden för att bedöma Bolagets förmågenivå och säkerhetsstatus. Ericsson har ett centralt threat intelligence team och flertalet riskanalytiker som ansvarar för att bedöma säkerhetshot och sårbarheter, samt informera om cybersäkerhetsrisker, inklusive tredjepartsrisker. Ericssons Cyber Defense Center arbetar med att övervaka, upptäcka, hantera och begränsa eventuella cybersäker- hetsattacker från att växa i allvarlighetsgrad eller omfattning. Incidenthanteringsteamet är operativt 24/7, och består av säkerhets- experter och it-forensiker som ansvarar för att eskalera och utreda incidenter. Vid behov används kontinuitetsplaner för återhämtning från effekterna av en cybersäkerhetsincident. Intern efterlevnad av säkerhetsbestämmelser och säkerhetsprocesser uppnås genom kvan- titativa och kvalitativa mätningar inklusive regelbundet återkommande i externa och interna revisioner och regelbundet återkom- mande utbildning samt åtgärder för ökad säkerhetsmedvetenhet. Ericssons Security Reliability Model (SRM) syftar till att säkra Bolagets produkter och tjänster. SRM ställer krav på produkt- och funktionsriskbedömningar, säker design, säkra kodningsprinciper, användning av analysverktyg och säkerhetskrav i leve- rantörskedjan för att undvika sårbarheter. Ericsson upprätthåller en katalog över tred- jepartskomponenter som används i Bolagets produkter i syfte att begränsa säkerhetsrisker kopplade till externt utvecklade komponenter eller externt utvecklad kod i produkterna. Noggrann testning genomförs för att säker- ställa hög produktkvalitet. Personalstyrkan erbjuds fortlöpande utbildning om SRM och de uppgifter och aktiviteter som ingår. Om sårbarheter eller säkerhetsincidenter upptäcks i Ericssonprodukter, samordnar Bolagets incidenthanteringsteam för pro- duktsäkerhet (PSIRT) korrigerande åtgärder för berörda kunder. PSIRT bevakar aktivt sårbarheter i tredjepartsprogramvara och informerar relevant produktutvecklingsorga- nisation. Ericssons produktutvecklings- och livscykelprocesser har sedan 2020 granskats med goda resultat i enlighet med GSMA Net- work Equipment Security Assurance Scheme. Flera produkter utvärderas även externt enligt 3GPP Security Assurance Specification. Ericssons cybersäkerhetsprogram innebär inte att Bolaget uppfyller tekniska specifika- tioner eller krav vid varje givet tillfälle, utan att ovannämnda ramverk hjälper till att identi- fiera, bedöma och hantera cybersäkerhetsris- ker som är relevanta för verksamheten. Styrning av cybersäkerhet Styrelsen anser att cyberrisker är en del av dess risköversynsfunktion och har delegerat den specifika översynen av cyberrisker till kommittén för Audit and Compliance som regelbundet informeras om cybersäkerhets- frågor av Chief Security Officer (CSO). Ericssons vd och koncernchef sätter den övergripande riktningen för cybersäkerhet genom att godkänna Bolagets säkerhetsstra- tegi och säkerhetspolicy. Därtill får koncern- ledningen regelbunden information om cyber- säkerhetsrisker, säkerhetsstatus, investeringar och strategiuppföljning. Koncernledningen har inrättat, Group Enterprise Security and Privacy Board (GESB), som hanterar översynen av Bolagets säkerhet, däribland cybersäkerhet samt skydd av personuppgifter. Ordförande i GESB är den operativa chefen (COO), och GESB:s agenda sätts av CSO. GESB samman- för relevanta ledande befattningshavare och andra seniora företagsledare åtminstone fem gånger per år för att gå igenom, rekommen- dera och godkänna säkerhetsplaner på hög nivå och övervaka risker och genomförandet av säkerhetsstrategin. Ericssons cybersäkerhetsprogram ligger under CSO:s ledning, som rapporterar till COO, och som ansvarar för koncernens säkerhet. Den tekniska direktören (CTO) är ansvarig för produktsäkerhet och skydd av personuppgifter i Ericssons portfölj och har delegerat hante- ringen av säkerhetskrav, standarder och arki- tektur i samband med produktutveckling och produkthantering till Chef Product Security Officer (CPSO). Chefen för respektive koncernfunktion, affärsområde, och marknadsområde ansvarar för implementeringen av säkerhetsbestäm- melserna i Ericssons affärsprocesser och verksamhet, i enlighet med CSO:s, CTO:s eller CPSO:s styrning, eller lokala lagar, regler eller kundkrav. CSO och CPSO får regelbundet information och rapporter från affärsom- rådena, marknadsområdena och relevanta koncernfunktioner om identifierade cyber- risker, sårbarheter och säkerhetsstatus. Den tidigare generalmajoren Fredrik Robertsson tjänstgör som Ericssons CSO och chef för koncernens säkerhetsavdelning. Hans breda erfarenhet omfattar befatt- ningar vid den svenska Försvarsmaktens Högkvarter som Planeringschef, IT-chef och Informationssäkerhetschef, vilket inklude- rande ledning och utveckling av Försvars- maktens cyberförmåga och cyberförsvar. Han har en magisterexamen i statskunskap med specialisering inom säkerhetspolitik. Fredrik Robertsson har dessutom varit aktiv medlem i cybersäkerhetsrådet vid myndigheten för samhällsskydd och beredskap och är styrelse- ledamot för Sectra AB. Mikko Karikytö är Ericssons CPSO och chef för produktsäkerhet och har tidigare varit chef för nätverkssäkerhet och chef för incidenthan- terings-teamet för produktsäkerhet. Mikko Karikytö deltar i branschsamarbeten genom organisationer som ETIS (ett samarbetsorgan för den europeiska telekomindustrin), Forum of Incident Response and Security Teams och Europeiska kommissionens arbetsgrup- per. Han har bistått med ämnesexpertis till utskottsutfrågningar i brittiska parlamentet och den tyska förbundsdagen i samband med 5G-säkerhet. Bolagsstyrningsrapport 2023 19 Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2023. 1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall. 2) Köpoptioner som utfärdats av AB Industrivärden (1 000 000 köpoptioner) och Investor AB (1 000 000 köpoptioner som vardera berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från AB Industrivärden respektive Inves- tor AB (ytterligare information ﬁnns i Noter till koncernens bokslut – Not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” i den Finansiella rapporten). Medlemmar i koncernledningen (Executive Team) Börje Ekholm Verkställande direktör och koncernchef (sedan 2017) Fredrik Jejdling Vice verkställande direktör och chef för affärsområdet Networks (sedan 2017) MajBritt Arfert Senior Vice President och personaldirektör (sedan 2017) Yossi Cohen Senior Vice President och chef för marknadsområdet Nordamerika (sedan februari 2024) Funktioner Verkställande direktör och koncernchef samt chef för segmentet Enterprise Funktioner Chef för affärsområdet Networks och chef för segmentet Networks Funktioner Chef för koncernfunktionen People Funktioner Chef för marknadsområdet Nordamerika Född 1963 Född 1969 Född 1963 Född 1971 Utbildning Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan. Master of Business Administration, INSEAD, Frankrike. Utbildning Master of Science i Economics and Business Administration, Handelshögskolan i Stockholm. Utbildning Examen Förvaltningslinjen med personalvetenskaplig inriktning, Göteborgs universitet. Utbildning Bachelor of Business Administration, University of West London, Storbritannien och diplom i elektroteknik från Mosenson Elite Academy, Israel. Nationalitet Sverige och USA Nationalitet Sverige Nationalitet Sverige Nationalitet Israel och USA Styrelseledamot Telefonaktiebolaget LM Ericsson och Trimble Inc.(Styrelseordförande) Styrelseledamot Teknikföretagen och Svenskt Näringsliv Styrelseledamot – Styrelseledamot MediaKind Innehav i Ericsson 1) 260 351 B-aktier, 1 009 000 ADS samt 2 000 000 köpoptioner 2) . Innehav i Ericsson 1) 74 126 B-aktier. Innehav i Ericsson 1) 53 218 B-aktier. Innehav i Ericsson 1) – Bakgrund Koncernchef för Patricia Industries, en division inom Investor AB (2015–2017). Verkställande direktör och koncernchef för Investor AB (2005–2015). Tidigare chef för Investor Growth Capital Inc. och New Investments. Tidigare befattningar på Novare Kapital AB och McKinsey & Co Inc. Sedan 2017 medlem i styrgruppen för Digital Communication Governors inom World Economic Forum. Styrelsemedlem i Swedish-American Chamber of Commerce New York. Bakgrund Senior Vice President och chef för affärsenheten Network Services (2016–2017). Har haft olika befattningar inom kommersiella och ﬁnansiella verksamheter, bland annat chef för region Afrika söder om Sahara, chef för region Indien och chef för Sales och Finance inom affärsenheten Global Services. Tidigare befattningar innefattar ledande befattningar på LUX Asia Paciﬁc och Tele2 Group. Bakgrund Tillförordnad chef för koncernfunktionen Human Resources (november 2016–mars 2017). Tidigare personaldirektör för Ericsson Sverige (2015– 2016) och Vice President och personaldirektör inom affärsenheten Support Solutions (2007–2015). Har haft olika ledande befattningar inom Ericsson, däribland chef för Human Resources på affärsenheten Broadband Networks, chef för Human Resources inom Microwave Systems samt chef för Human Resources och Internal Communications på Sony Ericsson Tyskland. Bakgrund Chef för strategi, teknik, marknads- föring och affärsutveckling inom marknadsområdet Nordamerika (juni 2020– januari 2024). Tidigare även roller inom Ericssons affärs- och marknadsområden bl.a. som Head Customer Unit Verizon i New Jer- sey, USA , Global Head of Radio Sales and Business Management, Sve- rige, Head of Global Customer Unit Softbank, Japan samt Key Account Manager Bezeq Group och CTO för Ericsson Israel. Tidigare befattningar utanför Ericsson inkluderar roller i bolag inom telekommunikation start- ups och mobiloperatör. Bolagsstyrningsrapport 2023 20 Scott Dresser Senior Vice President, chefsjurist (CLO) och sekreterare i styrelsen för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (sedan 2022) Erik Ekudden Senior Vice President och teknisk direktör (CTO) (sedan 2018) Moti Gyamlani Senior Vice President, koncernfunktionen Global Operations (sedan 2022) Niklas Heuveldop Senior Vice President och chef för affärsområdet Global Communications Platform samt vd för Vonage (sedan februari 2024), chef för marknadsområdet Nordamerika (2017–januari 2024) Funktioner Chef för koncernfunktionen Legal Affairs & Compliance Funktioner Chef för koncernfunktionen Technology Funktioner Chef för koncernfunktionen Global Operations Funktioner Chef för affärsområdet Global Communications Platform och vd för Vonage Född 1967 Född 1968 Född 1973 Född 1968 Utbildning Juris Doctorate, Vanderbilt University Law School, USA, Bachelor of Science Business Administration and Finance, University of Hampshire, USA. Utbildning Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan. Utbildning Master of Business Administration, Arizona State University, USA, samt Bachelor of Mechanical engineering, MIT, Indien. Utbildning Civilingenjörsexamen i Industrial Engineering and Management, Linköpings Tekniska Högskola. Nationalitet USA Nationalitet Sverige Nationalitet USA Nationalitet Sverige Styrelseledamot BirdLife International, Cambridge UK, medlem av Advisory Board. Styrelseledamot ASSA ABLOY AB. Styrelseledamot – Styrelseledamot Swedish-American Chamber of Commerce i New York samt CTIA, branschorganisationen för mobil och trådlös kommunikation i USA. Innehav i Ericsson 1) – Innehav i Ericsson 1) 32 594 B-aktier samt 9 857 ADS. Innehav i Ericsson 1) 4 877 B-aktier. Innehav i Ericsson 1) 82 729 B-aktier samt 14 744 ADS. Bakgrund Tidigare Group General Coun- sel på VEON och General Counsel på Virgin Media. Har haft ledande befattningar på BirdLife Internatio- nal, White Mountains Re och Con- servation International. Började sin karriär i New York i privatpraktik på advokatﬁrmorna Lord Day & Lord och Morgan Lewis, där han speciali- serade sig på företagsjuridik, bolags- styrning samt fusioner och förvärv. Bakgrund Chief Technology Ofﬁcer och chef för Technology & Architecture inom koncernfunktionen Technology and Emerging Business (juli 2017–mars 2018). Började på Ericsson 1993 och har haft ﬂera olika chefsbefattningar sedan dess, till exempel chef för Tech- nology Strategy, Chief Technology Ofﬁ- cer för Americas i Santa Clara i USA samt chef för Standardization & Indu- stry. Ledamot i Kungliga Ingenjörs- vetenskapsakademien (IVA). Sedan 2020 medlem i Bredbandskommis- sionen för hållbar utveckling och vice ordförande i IVA:s Näringslivsråd. Bakgrund Chef för Group Sourcing (2019– 2022). Tidigare befattningar som Chief Procurement & Supply Chain Ofﬁcer och Chief Cost Transfor- mation Ofﬁcer på Airtel (2012– 2019). Ledande befattningar inne- fattar Group Vice President Global Supply Chain and Sourcing på General Electric Power Conversion, Vice President Global Sourcing på Honeywell samt Executive Direc- tor på General Motors. Har bott och arbetat i ﬂera länder och marknader, bland annat USA, Frankrike, Mexiko och Indien. Rådgivare till styrelsen för eSmartMobility. Bakgrund Chef för marknadsområdet Nord- amerika (2017 –januari 2024), Chief Strategy Ofﬁcer och chef för kon- cernfunktionen Technology & Emer- ging Business (april 2017–mars 2018). Tidigare Chief Customer Ofﬁ- cer och chef för koncernfunktionen Sales (2016–2017). Har haft ﬂera seniora chefsbefattningar i Europa och Amerika, bland annat som chef för Global Customer Unit AT&T och chef för marknadsenheten Central- amerika och Karibien. Tidigare befatt- ningar utanför Ericsson innefattar vd på ServiceFactory och COO på Water- Cove Networks. Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2023. 1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall. Bolagsstyrningsrapport 2023 21 Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2023. 1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall. Medlemmar i koncernledningen (Executive Team), forts. Chris Houghton Senior Vice President, operativ chef (COO) inklusive chef för affärsområdet Technology & New Businesses (sedan november 2023) chef för marknadsområdet Nordost- asien (2017–februari 2024) Jenny Lindqvist Senior Vice President och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika (sedan februari 2023) Stella Medlicott Senior Vice President samt mark- nads- och kommunikationsdirektör (CMO och CCO) (sedan 2019) Carl Mellander Senior Vice President och ﬁnansdirektör (CFO) (sedan 2017) Funktioner Chef för affärsområdet Technology & New Businesses och COO Funktioner Chef för marknadsområde Europa och Latinamerika Funktioner Chef för koncernfunktionen Marketing and Corporate Relations Funktioner Chef för koncernfunktionen Finance and Common Functions Född 1966 Född 1982 Född 1969 Född 1964 Utbildning Bachelor of Law, Huddersﬁeld Polytechnic, Storbritannien. Utbildning Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm. Utbildning Filosoﬁe kandidatexamen i samhällsvetenskap från Lincoln universitet (vid den tiden kallat University of Humberside), Storbritannien, samt Postgraduate Diploma i Marknadsföring, Chartered Institute of Marketing, Storbritannien. Utbildning Filosoﬁe kandidatexamen i ekonomi, Stockholms Universitet, Öst- och Sydostasien-programmet, Lunds universitet. Nationalitet Storbritannien och Sverige Nationalitet Sverige Nationalitet Storbritannien Nationalitet Sverige Styrelseledamot – Styrelseledamot TechSverige Styrelseledamot – Styrelseledamot International Chamber of Commerce (ICC) i Sverige samt Grönskär Gruppen AB Innehav i Ericsson 1) 96 963 B-aktier. Innehav i Ericsson 1) 824 B-aktier. Innehav i Ericsson 1) 8 126 B-aktier. Innehav i Ericsson 1) 94 856 B-aktier. Bakgrund Chef för marknadsområde Nordosta- sien (2017–februari 2024). Chef för region Nordostasien (2015–2017). Har även tidigare haft ledande befattningar på Ericsson, innefat- tande chef för region Indien, chef för Customer Unit Storbritannien och Irland samt olika ledande befatt- ningar inom Ericsson i Kina, Ungern, Indien, Irland, Japan, Sverige och Storbritannien. Bakgrund Chef för kundenheten Norra Europa och Centraleuropa inom marknads- område Europa och Latinamerika. Tidigare chefsbefattningar inom Ericssons affärs- och marknads- områden inkluderar chef för Global Customer Unit Telia Company, chef för Solution Line Intelligent Transport Systems, Key Account Manager Telenor, Managed Services Engage- ment Lead och Business Manager Multimedia. Tidigare befattningar utanför Ericsson inkluderar roller som managementkonsult i Frankrike och Sverige samt inom läkemedelsbrans- chen på Filippinerna. Bakgrund Vice President, Marketing, Commu- nications and Government Relations, för marknadsområdet Europa och Latinamerika (juli 2017–juni 2019). Tidigare Chief Marketing Ofﬁcer, Red Bee Media, som Ericsson förvär- vade i maj 2014. Över 25 års erfaren- het inom marknadsföring i större IT-, telekom- och medieföretag, inklusive två år på Technicolor som VP Marke- ting och tio år på Siemens Communi- cations som Global VP Marketing. Bakgrund Tillförordnad ﬁnansdirektör och chef för koncernfunktionen Finance och Common Functions (juli 2016– mars 2017). Tidigare befattningar på Ericsson är bland annat Vice President och chef för Treasury samt ﬁnanschef for regionen Väst- och Centraleuropa. Även befattningar som ﬁnanschef / CFO inom telekom- operatörer samt försvarsbranschen. Bolagsstyrningsrapport 2023 22 Nunzio Mirtillo Senior Vice President och chef för marknadsområdet Sydostasien, Oceanien och Indien (sedan 2017) George Mulhern Tidigare Senior Vice President och chef för affärsområdet Enterprise Wireless Solutions och vd för Cradlepoint (2022–October 2023) Per Narvinger Senior Vice President och chef för affärsområdet Cloud Software and Services (sedan 2022) Chaﬁc Nassif Senior Vice President och chef för marknadsområdet Nordostasien (sedan februari 2024) Funktioner Chef för marknadsområdet Sydostasien, Oceanien och Indien Funktioner Tidigare chef för affärsområdet Enterprise Wireless Solutions och vd för Cradlepoint Funktioner Chef för affärsområdet Cloud Software and Services samt Chef för segmentet Cloud Software and Services Funktioner Chef för marknadsområdet Nordostasien Född 1961 Född 1956 Född 1974 Född 1981 Utbildning Master in Electronic Engineering, Sapienza University, Italien. Utbildning Bachelor of Science och Master of Business Administration, San Jose State University, USA. Utbildning Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan. Utbildning Civilingenjörsexamen i IT-entreprenörskap och civilingenjörsexamen i trådlösa system, Kungliga Tekniska Högskolan. Nationalitet Italien Nationalitet USA Nationalitet Sverige Nationalitet Sverige Styrelseledamot – Styrelseledamot Regence Blue Shield of Idaho, Cambia Health Solutions och Focus IP, Inc. dba Tracer, samtliga USA. Styrelseledamot – Styrelseledamot – Innehav i Ericsson 1) 83 276 B-aktier. Innehav i Ericsson 1) – Innehav i Ericsson 1) 9 070 B-aktier. Innehav i Ericsson 1) 5 944 B-aktier. Bakgrund Tidigare chef för regionen Medel- havsområdet. Tidigare chefsbe- fattningar inom Ericsson innefat- tar bland annat chef för Sales i Väst- europa inom affärsenheten Net- works, chef för Business Operations inom marknadsenheten Sydöstra Europa samt kundansvarig för Wind Italien, Vodafone Italien och andra kunder. Bakgrund VD på Cradlepoint när bolaget förvärvades av Ericsson 2020. Tidigare delägare i Highway 12 Ventures, ett riskkapitalbolag som investerar i nystartade teknikföretag. Hade olika ledande befattningar under en lång anställning på Hewlett Packard Company, bland annat Senior Vice President med chefskap för den globala affärsenheten LaserJet. Bakgrund Chef för produktområdet Networks, affärsenheten Networks (2018– 2022). Chef för kundenheten Nord- europa och Centraleuropa, mark- nadsområdet Europa och Latin- amerika (2017–2018). Har haft olika ledningsroller på Ericsson sedan 1997, från linjechef inom FoU till chef för Customer Solutions (Australien och Spanien) och produktchef. Bakgrund Tidigare chef för Ericssons kunden- het North Latin America North inom marknadsområdet Europa och Latin- amerika. Har tidigare haft en rad chefs- positioner på Ericsson på olika plat- ser i världen. Han har bland annat varit chef för kundenheten för Taiwan, Key Account Manager i Tyskland, VP Busi- ness Development and Head of TV & Enterprise Segments för Global Custo- mer Unit Vodafone, Storbritannien och Head of TV & Media Sales för EMEA. Innan han började på Ericsson har han haft roller inom IT- och affärskonsult- företag i Sverige och i Norden. Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2023. 1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall. Bolagsstyrningsrapport 2023 23 Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2023. 1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall. Fadi Pharaon Senior Vice President och chef för marknadsområdet Mellanöstern och Afrika (sedan 2019) Rory Read Tidigare Senior Vice President, chef för affärsområdet Global Communications Platform samt vd för Vonage (2022–februari 2024) Åsa Tamsons Senior Vice President och chef för affärsområdet Enterprise Wireless Solutions och vd för Cradlepoint (sedan november 2023). Funktioner Chef för marknadsområdet Mellanöstern och Afrika Funktioner Tidigare chef för affärsområdet Global Communications Platform och vd för Vonage Funktioner Chef för affärsområdet Enterprise Wireless Solutions och vd för Cradlepoint Född 1972 Född 1961 Född 1981 Utbildning Civilingenjörsexamen i datavetenskap från Kungliga Tekniska Högskolan, samt en MBA från Heriot Watt University, Edinburgh Business School, Skottland. Utbildning Bachelor of Information Sciences, Hartwick College, New York, USA. Utbildning Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm. Nationalitet Sverige och Libanon Nationalitet USA Nationalitet Sverige Styrelseledamot – Styrelseledamot – Styrelseledamot CNH Industrial Innehav i Ericsson 1) 355 B-aktier samt 1 206 ADS. Innehav i Ericsson 1) 56 614 B-aktier. Innehav i Ericsson 1) 35 756 B-aktier. Bakgrund Vice President för Networks & Managed Services inom marknads- området Europa och Latinamerika. Har haft ﬂera ledande befattningar på Ericsson, bland annat chef för- Presales och Strategy för Ericsson region Sydostasien och Oceanien, chef för Ericsson i Singapore och i Brunei. Bakgrund Read har över tre decenniers erfa- renhet av den globala teknikbran- schen och har varit VD på Vonage sedan juli 2020. Vonage förvärvades av Ericsson i juli 2022. Tidigare rol- ler innefattar Chief Operating Exe- cutive på Dell Technologies, CEO och President för Dells Virtustream samt EVP på Dell Boomi. Read var även Chief Integration Ofﬁcer vid fusionen värd 67 miljarder USD mellan Dell och EMC – historiens största teknik- fusion. Han var tidigare CEO, Presi- dent och styrelseledamot på Advan- ced Micro Devices samt Chief Opera- ting Ofﬁcer och President på Lenovo efter 23 år på IBM. Bakgrund Chef för affärsområdet Technology & New Businesses (2018– november 2023), IPR & Licensing (november 2018–november 2023), Group Stra- tegy & M&A (april 2018–mars 2020). Tidigare partner på McKinsey & Com- pany, med inriktning mot företag inom högteknologi och telekommuni- kation i hela världen gällande till- växtstrategier samt digital och kom- mersiell transformering. Innan hon kom till Ericsson har hon bott och arbetat i USA, Brasilien, Frankrike, Sverige och Singapore. Medlemmar i koncernledningen (Executive Team), forts. Förändringar i koncernledningen under 2023 och 2024 Från den 1 februari 2023 utsågs Jenny Lindqvist till ny Senior Vice President och chef för norra och centrala Europa inom marknads- området Europa och Latinamerika och ersatte Stefan Koetz. Från den 1 november 2023 utsågs Åsa Tamsons till chef för affärsområdet Enterprise Wireless Solutions och vd för Cradlepoint, som ersättare för George Mulhern, som lämnade sin befattning och blev rådgivare till Enterprise Wireless Solutions. Från den 1 november 1 2023 utsågs Chris Houghton till Chief Operating Ofﬁcer inklu- sive chef för affärsområdet Technology & New Businesses. Från den 1 februari 2024 utsågs Niklas Heuveldop till chef för affärsområdet Global Communications Platform samt koncernchef för Vonage, som ersättare för Rory Read som lämnade sin befattning den 1 februari 2024. Från den 1 februari 2024 utsågs Yossi Cohen till Senior Vice President och chef för mark- nadsområdet Nordamerika, som ersättare för Niklas Heuveldop i hans tidigare roll. Från den 26 februari 2024 utsågs Chaﬁc Nassif till Senior Vice President och chef för marknadsområdet Nordostasien, som ersät- tare för Chris Houghton i hans tidigare roll. Bolagsstyrningsrapport 2023 24 Revisor Enligt bolagsordningen ska moderbolaget ha minst ett och högst tre registrerade revisionsbolag som extern oberoende revisor. Ericssons revisor väljs årligen av årsstämman. Mandatperioden är ett år. Revisorn rapporte- rar till aktieägarna på bolagsstämmor. Revisorns uppdrag innefattar: – Att hålla styrelsen informerad om den årliga revisionens planering, omfattning och innehåll – Att granska delårsrapporterna för att bedöma att dessa presenteras på ett rätt- visande sätt i alla väsentliga avseenden, samt att avge granskningsutlåtanden om delårsrapporterna för det tredje och fjärde kvartalet samt årsbokslutet – Avge en revisionsberättelse för årsredovis- ningen – Att informera styrelsen om tjänster som har utförts utöver revisionstjänster, ersätt- ningen för sådana uppdrag och andra omständigheter som är av betydelse för revisorns oberoende. Revisorn utför sitt arbete kontinuerligt under hela året. Mer information om kontakterna mellan styrelsen och revisorn finns under ”Styrelsens arbete” i denna bolagsstyrnings- rapport. Nuvarande revisor Deloitte AB valdes om till revisorer på års- stämman 2023 för ett år, det vill säga fram till slutet av årsstämman 2024. Deloitte AB har utsett Thomas Strömberg, auktoriserad revisor, till huvudansvarig revisor. Revisionsarvoden Ericsson betalade de arvoden (inbegripet omkostnader) för revisionsrelaterade och andra uppdrag som anges i tabellen Noter till koncernens bokslut – not H5, ”Ersättning till revisorerna”, i den Finansiella rapporten. Interna kontrollsystem för ﬁnansiell rapportering Detta avsnitt har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen samt Svensk kod för bolagsstyrning och är begränsat till intern kontroll avseende den finansiella rapporte- ringen. Eftersom Ericsson är börsnoterat i USA gäller de krav som anges i Sarbanes-Oxley Act (SOX), med några få undantag. Dessa krav reglerar införande och vidmakthållande av intern kontroll av finansiell rapportering och dessutom ledningens utvärdering av hur väl de interna kontrollerna fungerar. För att se till att rapporterna håller hög kvalitet och att SOX-kraven efterlevs har Bolaget infört detaljerade och doku- menterade kontroller och revision av den finansiella rapporteringen i enlighet med det internationellt erkända COSO-ramverket från 2013 för intern kontroll. COSO-ramverket har upprättats av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Ledningens rapport om intern kon- troll, i enlighet med SOX, kommer att ingå i Ericssons årsredovisning på det 20 F-formulär som lämnas till den amerikanska finans- inspektionen SEC. Ericsson har integrerat riskhantering och intern kontroll över den finansiella rapporte- ringen i sina affärsprocesser. I enlighet med COSO:s ramverk består den interna kontrollen av ett flertal komponenter, bland annat en kontrollmiljö, riskbedömning, kontroll- aktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. Ramverket för kontroll uppdateras regel- bundet för att spegla frågor som relevanta ändringar beträffande processer, användning av verktyg, utfall av riskbedömningar och ändrad lagstiftning. Fortlöpande förbätt- ringar stärker och riskanpassar utformningen av kontrollerna och effektiviteten för den interna kontrollen över den finansiella rap- porteringen. Förbättringarna omfattar både kontroller för affärsprocesser och för IT. Kontrollmiljö Bolagets interna kontrollstruktur bygger på arbetsfördelningen mellan styrelsen, dess kommittéer samt vd och koncernchef. Bolaget har infört ett ledningssystem som bygger på: – Styrdokument, till exempel policyer och direktiv, samt den affärsetiska koden – En stark företagskultur – Bolagets organisation och sätt att bedriva verksamhet, med tydligt definierade roller och ansvarsområden och delegering av befogenheter – Flera tydligt definierade och koncernöver- gripande planerings-, drift- och stödpro- cesser. De viktigaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen behandlas i styrdokument och processer för redovisning och finansiell rapportering. Dessa styrdokument uppdateras regelbundet för att bland annat innefatta ändringar i lagar och regelverk, däribland finansiella rapporterings- standarder och noteringskrav, till exempel IFRS och SOX. Processerna omfattar särskilda kontroller som ska utföras för att se till att de finansiella rapporterna är av hög kvalitet. För varje juri- disk person, region och affärsenhet finns eko- nomifunktioner som stödjer ledningen genom att genomföra kontroller som rör transaktio- ner och rapportering. Ekonomifunktionerna organiseras i en struktur med Company Control- och Business Shared Services-nav, som ger stöd åt ett antal juridiska personer inom respektive geografiskt område. Dess- utom finns en ekonomifunktion på koncern- nivå som rapporterar till finansdirektören. För större förvärv förblir den förvärvade enhetens huvudsakliga ekonomifunktioner och styrning inom enheten, och ingår ett nära samarbete med koncernens ekonomifunktioner. Riskbedömning Risker för väsentliga felaktigheter i bok- föringen kan föreligga i samband med redovisningen och värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader eller i samband otillräcklig informationsgivning. Andra risker i samband med den finansiella rapporteringen innefattar bedrägeri, förlust eller förskingring av tillgångar eller otillbörligt gynnande av annan part på Bolagets bekostnad. Policyer och direktiv för redovisning och finansiell rapportering omfattar områden av särskild betydelse för att främja korrekt och fullständig redovisning, rapportering och informationsgivning i rätt tid. Identifierade typer av risker hanteras genom väl definierade affärsprocesser med integrerade riskhanteringsåtgärder, samt genom en tydlig ansvars- och arbetsfördel- ning och en lämplig beslutsordning. Detta innebär att särskilt godkännande krävs för viktiga transaktioner och säkerställer att tillgångar hanteras korrekt. Kontrollaktiviteter I Bolagets affärsprocesser ingår finansiella kontroller som rör godkännande och redovis- ning av affärstransaktioner. I boksluts- och rapporteringsprocessen finns kontroller för bland annat redovisning, värdering och infor- mationsgivning. Dessa kontroller innefattar tillämpning av väsentliga redovisningsprin- ciper och uppskattningar i såväl enskilda dotterbolag som på koncernnivå. Regelbundna analyser görs av de eko- nomiska resultaten från varje dotterbolag, region och affärsenhet. Analyserna innefattar betydande poster såsom tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöde. Tillsam- mans med den ytterligare analys som görs av koncernens bokslut på koncernnivå är denna process upplagd för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga fel. När det gäller den externa finansiella rap- porteringen genomför Bolagets kommitté för informationsgivning, Disclosure Committee, ytterligare kontroller för att granska att kraven om informationsgivning uppfylls. Bolaget har infört kontroller för att säker- ställa att den finansiella rapporteringen sker Bolagsstyrningsrapport 2023 25 i enlighet med interna policyer för redovisning och rapportering, IFRS samt relevanta note- ringsbestämmelser. Dessutom upprätthålls detaljerad dokumentation av de interna kontrollerna av redovisning och finansiell rapportering. Bolaget dokumenterar också uppföljningen av kontrollernas genomför- ande och resultat. På så sätt kan vd och koncernchef samt finansdirektören bedöma de interna kontrollernas effektivitet på ett sätt som uppfyller kraven i SOX. Bolagsövergripande kontroller som foku- serar på kontrollmiljön och regelefterlevnaden av policyer och direktiv för finansiell rapporte- ring har införts i dotterbolagen och de opera- tiva enheterna. Detaljerade processkontroller och noggrann dokumentation av de kontroller som genomförs har också införts i betydande dotterbolag eller operativa enheter som täcker dessa dotterbolag, så att väsentliga poster och de som medför risker kontrolleras. För att säkerställa regelefterlevnad, styr- ning och riskhantering inom redovisning och beskattning för juridiska personer samt finan- siering och eget kapital använder Bolaget en struktur med Company Control- och Business Shared Services-nav som hanterar dotterbo- lag i varje geografiskt område. I dessa nav för Company Control och Busi- ness Shared Services utförs redovisnings- och rapporteringstjänster för de flesta dotterbolag baserat på en gemensam IT-plattform med gemensamma kontoplaner och grunddata. Information och kommunikation Bolagets informations- och kommunikations- vägar ska bidra till fullständig och korrekt finansiell rapportering i rätt tid, genom att alla relevanta riktlinjer och instruktioner för interna processer görs tillgängliga för alla berörda medarbetare. Dessutom tillhan- dahålls regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisnings- principer, rapporteringskrav och informations- givningskrav. Dotterbolag och operativa enheter lämnar regelbundet finansiella rapporter och rap- porter om sin operativa verksamhet till interna styrgrupper och respektive bolagsledningen. Dessa rapporter innefattar analyser av och kommentarer till finansiella resultat och risker. Styrelsen erhåller finansiella rapporter månatligen. Ericsson har implementerat ett visselblåsarverktyg, Ericsson Compliance Line, som kan användas för att rapportera misstänkta överträdelser som utförs av koncernledningen eller den lokala ledningen, och avser korruption, tveksamheter i redovis- ningen, brister i den interna redovisningskon- trollen eller revisionen, eller något annat som allvarligt påverkar koncernens intressen eller enskilda individers hälsa och säkerhet. Policyer för informationsgivning Ericssons policyer för finansiell rapportering och informationsgivning följer International Financial Reporting Standards (IFRS), och syftet är att se till att kommunikationen med investerarna är transparent, relevant och konsekvent, och att den sker i rimlig tid, på lika villkor och på ett rättvist sätt. Detta bidrar till att Ericssons finansiella instrument får ett rättvist marknadsvärde. Ericsson vill att nuva- rande och potentiella investerare ska ha god förståelse för hur Bolaget arbetar, inklusive verksamhetsresultatet, framtidsutsikterna och potentiella risker. För att dessa mål ska uppnås måste den finansiella rapporteringen och informations- givningen vara: – Transparent – för att öka förståelsen för de ekonomiska drivkrafterna för verksam- heten och rörelseresultatet samt för att skapa förtroende och trovärdighet – Konsekvent – informationen ska vara jämförbar vad gäller omfattning och detaljnivå mellan olika rapporterings- perioder – Enkel –för att ge en god uppfattning av affärsverksamheten och resultatet, och för att undvika feltolkningar – Relevant – med fokus på vad som är relevant för Bolagets intressenter eller vad som krävs enligt lag eller noteringsavtal. för att undvika informationsöverflöd – I rätt tid – utöver regelbunden, tidsbe- stämd informationsgivning ska också annan information publiceras i rätt tid vid behov, till exempel pressmeddelanden om viktiga händelser – På lika villkor – all väsentlig information ska offentliggöras via pressmeddelanden, för att säkerställa att informationen sprids samtidigt till investerarna – Fullständig – utan väsentliga fel och i enlighet med god sed – informationsgiv- ningen ska ske i enlighet med tillämpliga redovisningsstandarder och noteringskrav samt branschkrav. Ericssons webbplats innehåller omfattande information om koncernen, bl.a. ett arkiv med årsredovisningar och delårsrapporter och tillgång till de senaste nyheterna. Kontroller och förfaranden för informationsgivning Ericsson har kontroller och processer för att säkerställa att information lämnas i rätt tid i enlighet med tillämpliga lagar och förord- ningar, bland annat EU:s marknadsmiss- bruksförordning, U.S. Securities Exchange Act från 1934 samt noteringsavtalen med Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York. Enligt processerna ska också information lämnas till ledningen, inklusive till vd och koncernchefen samt finansdirektören, så att beslut om informationsgivning kan fattas i rätt tid. Ericssons Disclosure Committee hjälper ledningen att fullgöra sitt ansvar när det gäller Bolagets informationsgivning till aktieägare och investerare. En av kommitténs viktigaste uppgifter är att övervaka att Bolaget har effektiva kontroller och förfaranden för infor- mationsgivning. Ericssons Disclosure Com- mittee består av ledamöter med olika typer av kompetens, och med representation från segmenten. Ericsson har också en Insider- kommitté som gör bedömningar relaterade till offentliggörande av insiderinformation. Insiderkommittén består av chefsjuristen, finansdirektören och marknads- och kom- munikationsdirektören. Ericsson har investeringar i vissa verk- samheter som Bolaget inte kontrollerar eller styr. Bolagets kontroller och förfaranden för informationsgivning för dessa verksamheter är betydligt mer begränsade än de som till- lämpas för dotterbolag. Hur väl än kontrollprocesserna utformas och genomförs kan de bara tillhandahålla en rimlig försäkran om att de önskade målen för kontrollerna uppnås. Ericssons vd och koncernchef samt finansdirektören har utvärderat kontrollprocesserna för informa- tionsgivningen och kommit fram till att dessa är effektiva och har en skälig säkerhetsnivå per den 31 december 2023. Bolagsstyrningsrapport 2023 26 Uppföljning Bolagets process för finansiell rapportering granskas årligen av ledningen. Granskningen utgör grunden för utvärderingen av det interna ledningssystemet och de interna styrdokumenten, för att säkerställa att dessa omfattar alla viktiga områden och risker som rör den finansiella rapporteringen. Ledningen för Company Control- och Business Shared Services-nav och för de bolag som hanteras utanför Company Control- och Business Shared Services-nav övervakar löpande redovisningens kvalitet genom ett antal resul- tatindikatorer. Regelfterlevnaden av policyer och direktiv följs också upp genom årliga självutvärderingar och skriftliga bekräftelser (representation letters) från chefer och funk- tionen för Company Control i dotterbolagen och från affärsområden och marknadsområ- den. Vid styrelsesammanträden behandlas Bolagets finansiella situation. Styrelsens olika kommittéer har viktiga övervaknings- och kontrolluppgifter beträffande ersättningar, lån, investeringar, kundfinansiering, likvi- ditetsförvaltning, finansiell rapportering och intern kontroll. Kommittén för Audit and Compliance och styrelsen granskar alla delårsrapporter och årsredovisningar före publicering. Bolagets internrevisionsfunktion rapporterar direkt till kommittén för Audit and Compliance. Kommittén får även regel- bundna rapporter från den externa revisorn. Kommittén för Audit and Compliance följer upp de åtgärder som vidtas för att förbättra eller ändra kontrollerna. Styrelsen Stockholm 5 mars 2024 Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) Org. nr. 556016-0680 Bolagsstyrningsrapport 2023 27 Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson AB (publ) organisationsnummer 556016-0680 Uppdrag och ansvarsfördelning Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för räkenskapsåret 2023-01-01 – 2023-12-31 på sidorna 1-28 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Granskningens inriktning och omfattning Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Uttalande En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredo- visningslagen. Stockholm den 5 mars 2024 Deloitte AB Thomas Strömberg Auktoriserad revisor Bolagsstyrningsrapport 2023 28 Telefonaktiebolaget LM Ericsson 164 83 Stockholm, Sverige Telefon 010 719 00 00 www.ericsson.com SV/LZT 138 2392/2 R1A © Telefonaktiebolaget LM Ericsson 2024 Om Ericsson Ericsson är en ledande leverantör av lösningar för mobil uppkoppling till telekomoperatörer och företagskunder i olika branscher. Tillsammans med våra kunder och partners i ekosystemet, leder vi nästa våg av digitalisering i samhället. Vi tillhandahåller programmerbara och differentierade nät med höga prestanda och gör avancerad nätfunktionalitet tillgänglig för utvecklare runtom i världen. Genom världsledande forskning driver vi nya standarder, och bidrar till utvecklingen av nästa generations infrastruktur, mjukvara och tjänster för mobilkommunikation. Bolaget har cirka 100 000 medarbetare, och kunder i cirka 180 länder. Ericssons huvudkontor finns i Stockholm, Sverige. Vår aktie är noterad på Nasdaq Stockholm och Ericssons American Depositary shares (ADS) handlas på Nasdaq New York. Ericssons vision är en värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv, omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid. Ersättningsrapport Årsredovisning 2023 Finansiell rapport Bolags- styrnings- rapport Ersättnings- rapport Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande ericsson.com Ingår i Ericsson Årsredovisning 2023 Ersättningsrapport 2023 Introduktion av ordföranden i Kompensationskommittén 1 Inledning 2 Ersättningar 2023 i korthet 3 Total ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör 5 Rörlig ersättning 6 Kortsiktig rörlig ersättning (”STV”) 6 Långsiktig rörlig ersättning (”LTV”) 6 Information om riktlinjer för koncern- ledningens aktieinnehav 10 Avvikelser från antagna ersättningsriktlinjer för ledande befattningshavare 10 Jämförande information om ändringar i ersättningen och Bolagets resultat 11 Rapporten har sammanställts i enlighet med 8 kapitlet, § 53a och 53b aktiebolagslagen (2005:551) samt de Regler om ersättningar till ledande befattningshavare och om incitaments- program (den 1 januari 2021) som administreras av Aktiemark- nadens självregleringskommitté. Information som krävs enligt 5 kapitlet, §40–44 i årsredovis- ningslagen (1995:1554) ﬁnns i not G1–G4 i den Finansiella rapporten. Information om kompensationskommitténs arbete 2023 ﬁnns på sidan 13 i Bolagsstyrningsrapporten. Innehåll Ersättningsrapport 2023 Introduktion av ordföranden i Kompensationskommittén På uppdrag av styrelsen är jag glad att kunna presentera Ericssons Ersättningsrapport för räkenskapsåret 2023. Ersättningsrapporten beskriver hur Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som antagits på årsstämmorna 2020 och 2023, har följts under 2023. Ersättningsrapporten innehåller även information om programmen för långsiktig rörlig ersättning för 2023 för högre chefer och koncernledningen. Ericsson genomför en strategi för att nå en högre tillväxt och bli ett mer lönsamt bolag. Detta uppnås genom att kombinera teknik och innovation med verksamhetsoptimering, de bästa talangerna och en stark företagskultur. Ersättning är en strategisk förutsättning för att driva genomförandet av vår strategi. Ericsson kan bara nå sina långsiktiga mål under ett starkt ledarskap, som består av individer med ett brett spektrum av bakgrunder, färdigheter och förmågor. Detta förutsätter att Bolaget att- raherar, behåller och motiverar rätt medarbe- tare och erbjuder konkurrenskraftig ersättning på en global marknad. Därför baseras Ericssons ersättningsfilosofi på principerna om konkur- renskraft, rättvisa, transparens och prestation. Det övergripande syftet är att skapa långsiktigt värde för aktieägarna, för att implementera Bolagets strategi och hållbara, långsiktiga intressen, inklusive hänsyn till definierade kriterier för etik och regelefterlevnad. Riktlinjer för ersättning till ledande befatt- ningshavare (inklusive både de riktlinjer som antogs av årsstämman 2020 och de riktlinjer som kompletterades och antogs av årsstäm- man 2023) har väglett Kompensationskommit- téns arbete. Ersättning under året bestämdes och betalades ut enligt riktlinjerna. I den årliga granskningen av den totala ersättningen har varje ersättningselement (på målnivå) jämförts med externa lokala och globala marknadsnivåer där Ericsson konkur- rerar om medarbetare. Som direkt svar på feedback från investe- rarna kommer ersättningspaketet för 2024 för verkställande direktör och koncernchef nu att innehålla en kortsiktig rörlig incitamentskom- ponent (”STV”) i linje med Bolagets riktlinjer för ersättning. Kompensationskommittén och styrelsen utvärderar årligen programmen för långsiktig rörlig ersättning för koncernled- ningen och högre chefer avseende effektivitet. Dessutom utvärderar kommittén möjligheten att öka koncernledningens långsiktiga fokus och att sammanlänka deras intressen med aktieägarnas långsiktiga förväntningar och intressen. Programmen för långsiktig rörlig ersättning lanserades 2017 för koncernled- ningen. Det ettåriga prestationsvillkoret gäl- lande koncernens rörelseresultat (EBITA) lades till i 2018 års LTV-program. I LTV 2022 stärktes LTV-planen för koncernledningen ytterligare genom lanseringen av ESG-relaterade mål: minskade koldioxidutsläpp och ökad andel kvinnliga ledare. Efter utvärdering av de nuvarande programmen för långsiktig rörlig ersättning, och efter att ha tagit i beaktande både återkoppling från investerare samt att 50% av Ericssons LTV-program baseras på Bolagets resultat över en intjänandeperiod på 3 år, har Kompensationskommittén och styrelsen beslutat att föreslå ett program för långsiktig rörlig ersättning för koncernled- ningen och högre chefer till årsstämman 2024. Det föreslagna programmet för långsiktig rörlig ersättning för 2024 har liknande struktur som programmet för långsiktig rörlig ersättning för 2023. Syftet är att ytterligare förstärka Ericssons engagemang kring långsiktig håll- barhet och ansvarsfulla affärsmetoder. Slutligen vill jag uttrycka Kompensations- kommitténs uppskattning till koncernledningen och våra medarbetare världen över för Ericssons prestation under året. Tack, allihopa! Jan Carlson Ordförande i Kompensationskommittén Ersättningsrapport 2023 1 Inledning Denna Ersättningsrapport ger en sammanfattning av hur Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (”riktlinjerna”) för Telefon- aktiebolaget LM Ericsson (”Ericsson” eller ”Bolaget”), som antogs av årsstämman 2020 (tillämpliga till 28 mars 2023) och av årsstämman 2023 (tillämpliga från 29 mars 2023) har följts under räkenskapsåret 2023. Rapporten innehåller även information om total ersättning, inklusive fast och rörlig ersättning, till Ericssons vd och koncernchef och vice verkstäl- lande direktör. Dessutom innehåller rapporten en sammanfattning av Bolagets aktuella program för kortsiktig och långsiktig rörlig ersättning till koncernledningen. Under 2023 föreslog styrelsen justerade riktlinjer, som antogs av års- stämman 2023. Riktlinjerna från 2023 är avsedda att finnas kvar i fyra år, till årsstämman 2027. Den ersättning till vd och koncernchef samt vice verkställande direktör som redovisas i rapporten representerar deras totala ersättning, oavsett huruvida de betalas via moderbolaget eller ett annat koncernbolag. Riktlinjerna, som antogs av årsstämman 2023, finns på sidorna 27–29 i den Finansiella rapporten. Revisorernas rapport om huruvida Bolaget följt riktlinjerna finns på Ericssons webbplats, www.ericsson.com. Denna rapport innefattar inte ersättningar till styrelsen. Styrelsens ersättning godkänns årsvis av årsstämman och redovisas i not G2 på sidorna 73–74 i den Finansiella rapporten för 2023. Sammanfattning Information om Ericssons resultat under räkenskapsåret finns i den Finan- siella rapporten för 2023. Som en del av Ericssons genomförande av affärsstrategin och i syfte att säkerställa Bolagets hållbara, långsiktiga intressen måste Ericsson attrahera, behålla och motivera medarbetare med de rätta förmågorna samt erbjuda dem konkurrenskraftig ersättning. Grunden för ersättning på Ericsson är att skapa långsiktigt värde för aktieägare och att betala för prestation. Riktlinjerna syftar till att säkerställa att ersättningarna är i linje med Ericssons gällande ersättningsfilosofi och ersättningspraxis för Bolagets medarbetare, vilka grundar sig på principer om konkurrenskraft, rättvisa, transparens och prestation. Riktlinjernas huvudsyften är att: – attrahera och behålla kompetenta, prestationsinriktade och motiverade medarbetare som har förmåga, erfarenhet och färdighet som krävs för att genomföra Ericssons strategi, – uppmuntra beteenden i enlighet med Ericssons företagskultur och kärnvärden, – säkerställa rättvis ersättning genom att se till att den totala ersätt- ningen är av lämplig storlek utan att vara för hög och att grunden för ersättningarna är tydligt förklarad, – erbjuda en total ersättning, bestående av både fast och rörlig ersättning samt förmåner som är konkurrenskraftiga på de marknader där Ericsson konkurrerar om medarbetare samt att – främja former av rörlig ersättning som styr medarbetarna mot tydliga och relevanta mål, stärker deras prestationer och möjliggör flexibla ersättningskostnader för Ericsson. Riktlinjerna syftar även till att möjliggöra för Bolaget att erbjuda medlem- marna av koncernledningen attraktiv och globalt konkurrenskraftig total ersättning. I enlighet med riktlinjerna ska ersättningen till koncernledningen ligga i linje med villkoren på marknaden och ska utgöras av följande komponen- ter: fast lön, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner. Förutom ersätt- ning som täcks av riktlinjerna har aktieägarna beslutat att implementera program för långsiktig rörlig ersättning (”LTV”). Programmen LTV 2021, LTV 2022 och LTV 2023 pågår fortfarande. Under 2023 har en avvikelse från riktlinjerna beslutats (se avsnittet ”Avvikelser från antagna ersättningsriktlinjer för ledande befattnings- havare”). Inga återkrav av utbetald ersättning har gjorts under 2023. Under 2023 togs följande nyckelbeslut gällande ersättning av Kompensationskommittén och styrelsen: – Uppfyllnadsnivån för LTV 2021 bestämdes till 100% av målnivå, base- rat på i förväg bestämda prestationsvillkor: koncernens rörelseresultat samt relativ och absolut totalavkastning (TSR). – Uppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret för koncernens rörelseresultat för LTV 2023 bestämdes till 0%. – Att STV skall ingå i ersättningspaketet för vd och koncernchef från 1 januari 2024 i enlighet med ersättningsriktlinjerna och efter direkt återkoppling från investerare. Börje Ekholm utsågs till Ericssons koncern- chef den 16 januari 2017, och sedan dess har hans ersättning utgjorts av grundlön, pension och långsiktig rörlig ersättning. Den nuvarande affärsstrategin fokuserar på en kombination av uppnådda resultat på kort, medel och lång sikt inom mobilnät, fokuserad expansion inom företagsmarknaden samt av att etablera en bestående kulturförändring. På den externa marknaden erbjuds normalt koncernchefer en kombina- tion av långsiktig och kortsiktig rörlig ersättning. Från den 1 januari 2024 kommer den rörliga ersättningen för vd och koncernchef att vara 50% målnivå för kortsiktig rörlig ersättning och 150% målnivå för långsiktig rörlig ersättning, det vill säga sammanlagt 200% av den årliga grundlö- nen. Detta innebär en ökning av den totala rörliga ersättningen på mål- nivå från 190% till 200% av den årliga grundlönen jämfört med 2023. – I syfte att förstärka ansvarstagande i hela organisationen kan alla anställda, som är berättigad till rörlig lön, nekas utbetalning helt eller delvis om de bryter mot Ericssons affärsetiska kod. Dessutom utvär- deras ledandebefattningshavare enligt en uppsättning fördefinierade integritetskriterier, relaterade till utbildning inom regelefterlevnad, hantering av tredje part, hantering av misstänkta överträdelser och andra faktorer knutna till bolagets program för etik och regelefterlev- nad. Underprestation gentemot dessa i förväg definierade kriterier kan minska utbetalningen enligt STV med upp till 100%, medan exceptionell prestation kan berättiga till ett ytterligare incitament på upp till 10% av befattningshavarens årliga grundlön. Kompensationskommittén och styrelsen utvärderar fortlöpande pro- grammen för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen avseende effektivitet för att Bolaget når sina strategiska mål och hållbara långsiktiga intressen. Dessutom utvärderas de långsiktiga programmens möjligheter att öka koncernledningens långsiktiga fokus och sammanlänka deras intressen med aktieägarnas långsiktiga förväntningar och intressen. – Efter utvärdering av de pågående LTV-programmen för koncernled- ningen har Kompensationskommittén och styrelsen kommit till slutsat- sen att de pågående LTV-programmen för 2021 och 2022, liksom de avslutade programmen för 2018, 2019 och 2020, gjorde det möjligt för Bolaget att attrahera, behålla och motivera ledande befattningshavare och erbjuda dem konkurrenskraftig ersättning på en global marknad. Även om prestationsvillkoret gällande koncernens rörelseresultat (EBITA) har en ettårig prestationsperiod, har det en treårig intjänande- period som är densamma som intjänandeperioden för prestationsvill- koren gällande absolut och relativ total avkastning för aktieinnehavare, vilket ligger i linje med målen för LTV-programmen. Detta betyder att deltagarna inte kan lösa in någon av de tilldelade Prestationsaktierät- terna innan den treåriga intjänandeperioden är slut, och att deltagarna är helt exponerade för aktiekursrörelser under treårsperioden. – LTV-programmen för 2018, 2019, 2020, 2021 och 2022 stödde Bolagets långsiktiga ekonomiska mål. Årsstämman 2023 föreslog därför årsstämman 2023 att godkänna ett LTV-program för koncernled- ningen med samma struktur som tidigare LTV-program, med mål för att ytterligare stärka Ericssons och koncernledningens engagemang kring långsiktig hållbarhet och ansvarsfulla affärsmetoder. – Även för LTV 2024 föreslår Kompensationskommittén och styrelsen att kategorin högre chefer ska skall omfattas i syfte att de skall vara del i ett program som ger ersättning i form av aktier. Detta för att ytterligare förstärka kopplingen mellan aktieägare och ledande befattningshavare. Utöver att uppfylla formella legala och regulatoriska skyldigheter avseende handelsrestriktioner, kan Bolaget från tid till annan, som en försiktighetsåt- gärd, välja att tillfälligt begränsa handeln i Ericssons aktie för styrelseleda- möter, koncernledning eller Bolaget. Ersättningsrapport 2023 2 Ersättningar 2023 i korthet Total ersättning I tabellen nedan sammanfattas hur de ersättningselement som anges i riktlinjerna har använts i relation till vd och koncernchef samt vice verk- ställande direktör (vvd). I tabellen sammanfattas även information om ersättning så som den godkänts av aktieägarna. Syfte och koppling till strategin Arrangemang i korthet Implementation under det räkenskapsår som avslutades 31 december 2023 Fast lön Attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons affärsstrategi Betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsägbart sätt Betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsägbart sätt. Löner revideras normalt så att de träder i kraft i januari, varvid hänsyn tas till: – Ericssons övergripande affärsresultat – Affärsresultatet för den enhet som med- arbetaren leder – Medarbetarens prestation över tid – Externa ekonomiska förhållanden – Befattningens omfattning och komplexitet – Extern marknadsdata – Lön och villkor för andra medarbetare i länder som anses vara relevanta för rollen. Vid fastställandet av fasta löner måste även inverkan på den totala ersättningen beaktas. Vd och koncernchef: fast årslön på SEK 18 799 636, motsvarande en ökning på 3% sedan 2022. Vvd och chef för affärsområde Networks: fast årslön på SEK 9 280 189, motsvarande en ökning på 7% sedan 2022. Övriga förmåner Attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons affärsstrategi Betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsägbart sätt Förmånerna ligger i linje med konkurrenskraftig marknadspraxis i individens anställningsland. Förmånerna uppgår till högst 10% av den årliga fasta lönen för medlemmar av koncernledningen i Sverige. Förmåner till medlemmar av koncernledningen som är på internationella långtidsuppdrag (long- term assignment, ”LTA”) i ett annat land än det ursprungliga anställningslandet fastställs i linje med Bolagets globala policy för internationell rörlighet. Sådana förmåner kan inkludera, men är inte begränsade till, pendlings- eller ﬂyttkostnader, ökade levnadskostnader, boendekostnader, hemresor, utbildningsbidrag och skatte- samt socialförsäkringsstöd. Vd och koncernchef: övriga förmåner till ett värde av SEK 828 287. Vvd och chef för affärsområde Networks: övriga förmåner till ett värde av SEK 28 600. Pension Erbjuda långsiktig ekonomisk trygghet och planering för pension genom att erbjuda konkurrenskraftiga pensionslösningar som är i linje med lokal marknadspraxis. Pensionsplanerna följer konkurrenskraftig praxis i individens hemland. Pensionsplanerna för vd och koncernchef samt vice verkställande direktör är avgiftsbestämda planer. Bolagets pensionsbidrag: – Vd och koncernchef: SEK 10 151 804 – Vvd och chef för affärsområde Networks: SEK 2 728 761 Kortsiktig rörlig ersättning (”STV”) Sätta upp tydliga och relevanta affärsmål för koncernledningen som är i linje med Ericssons strategi och hållbara långsiktiga intresse. Erbjuda en individuell intjäningsmöjlighet länkad till prestation till en ﬂexibel kostnad för Bolaget. Ersättningen till vd och koncernchef under 2023 innehöll ingen STV-komponent. För vice verkställande direktör ligger målnivån på 50% av den fasta lönen och maximum ligger på 100% av den fasta lönen. Prestationsvillkor, viktningar och målnivåer anges årligen. Föremål för malus och clawback. Utfall av STV 2023: – Vvd och chef för affärsområde Networks: 0% av den maximala nivån. Långsiktig rörlig ersättning (”LTV”) Skapa ett gemensamt ägarintresse mellan koncernledningen och aktieägarna. Ersättning baserad på långsiktig prestation i enlighet med Ericssons affärsstrategi. Ge individer långsiktig ersättning för lång- siktigt engagemang och värdeskapande i enlighet med aktieinnehavarnas intressen. Ersättning betalas ut efter godkännande av årsstämman. Ersättningsnivåer bestäms som procentandelar av den fasta lönen. – För vd och koncernchef: 190% av den fasta lönen. – För vice verkställande direktör: 50% av den fasta lönen. Prestationsvillkor, viktningar och målnivåer tas till årsstämman för godkännande. Treårig intjänandeperiod. Föremål för malus och clawback. LTV 2021 måluppfyllelsenivå på 100%. Ersättningsrapport 2023 3 Prestationsutfall under 2023 Ersättning som tjänats in under 2023 Utfall STV 2023 % 0 20 40 60 80 100 Utfall Fredrik Jejdling Vvd och chef för affärsområdet Networks och chef för segmentet Networks Maximal nivå 40 60 100 0 Börje Ekholm Vd och koncernchef MSEK 0 10 20 30 40 50 60 70 80 2023 2022 2021 36,6 18,2 0,6 0,1 24,0 9,6 19,2 9,9 19,4 19,5 0,8 10,2 Fast lön Förmåner Pension LTV Utfall LTV 2021 % 0 20 40 60 80 100 Utfall Maximal nivå 50 0 50 30 20 100 50 Relativ TSR: Som % av den maximala nivån Absolut TSR: Som % av den maximala nivån Koncernens rörelseresultat (EBIT): Som % av den maximala nivån Fredrik Jejdling Vice verkställande direktör samt chef för affärsområde Networks MSEK 0 5 10 15 20 25 30 35 40 2023 2022 2021 4,1 9,1 0,0 6,7 4,3 2,4 10,2 0,0 0,0 2,7 2,7 9,5 0,2 6,3 5,1 Fast lön Förmåner STV Pension LTV LTV 2021, TSR-utveckling (2021–2023) jämnfört med “peer group” % –50–25 0 25 50 75 100 125 150 Ericsson Corning Nokia QUALCOMM Cognizant F5 Networks Cisco Systems Juniper CGI Group Cap Gemini IBM Motorola Solutions 69,09 8,59 12,49 17,24 17,45 33,47 - 41,06 69,68 76,52 83,14 87,69 132,52 Absolut TSR –16,17% mål- uppfyllnadsnivå CAGR 0,0% Relativ TSR rangordning efter samtliga i jäm- förelsegruppen, måluppfyllnads- nivå 0,0% Ekonomisk lönsamhet: Affärsområde/marknadsområde som % av maximal nivå Ekonomisk lönsamhet: Koncernen som % av den maximala nivån Ekonomisk lönsamhet betyder rörelseresultat minus kapitalkostnader. STV Den information som presenteras för 2023 omfattar räkenskapsåret 2023 och informationen för 2022 och 2021 omfattar räkenskapsåren 2022 respektive 2021. LVT Den information som presenteras för 2023 innefattar information om LTV 2021, som löpte ut under 2023. Information som presenteras för 2022 och 2021 innefattar information om LTV 2020 och LTV 2019 som löpte ut under 2022 respektive 2021. För att stödja genomförandet av Ericssons affärsstrategi och att koncernens finansiella mål uppnås fokuserar Bolagets program för rörlig ersättning på mål relaterade till ekonomisk lönsamhet, koncernens rörelseresultat (EBITA) och total avkastning till aktieinnehavarna. Den rörliga ersättningen är således utformad för att skapa incitament för att bidra till Ericssons kortsiktiga och långsiktiga strategiska plan och affärsmål. Ersättningsrapport 2023 4 Implementering av fast ersättning och pension för vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör I tabellen nedan visas implementering av fast ersättning och pension för vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör. Fast lön Övriga förmåner Pension Börje Ekholm Vd och koncernchef Under den årliga granskningen av den totala ersättningen beslutade styrelsen om en löneökning på 3% av den fasta lönen från och med den första 1 januari 2023 för vd och koncern- chefen. Ökningen avspeglar vd och koncernchefens prestation fram till och med slutet av 2022. Den fasta lönenivån för 2023 bedöms som lämplig i förhållande till ansvaret att vara vd och koncernchef för en ledande global leverantör av IKT-lösningar, jämfört med ersättningspaketen för befattningen som vd och koncernchef för jämförbara internationella bolag. Enligt Bolagets svenska förmånspolicy är Börje Ekholm berättigad till en företagsbil eller motsvarande kontanta ersättning och andra förmåner som övriga anställda i Sverige. Eftersom Börje Ekholm är bosatt i USA är han även berättigad till sjukförsäkring i USA och skatterådgivning beträffande sin deklaration. Börje Ekholm får en kontant utbetalning istället för en avgiftsbaserad pension, eftersom det inte är möjligt att registrera honom i den svenska avgiftsbaserade pensionsplanen (ITP1) på grund av att han är bosatt i USA. Den kontanta utbetalningen behandlas som lön beträffande skatt och sociala avgifter, och görs på ett sätt som är kostnadsneutralt för Ericsson. Enligt hans anställningsavtal ska pensionstillägget innefatta ytterligare premie utöver den fasta årslönen för att ta hänsyn till en antagen uppnådd målnivå för STV. Fredrik Jejdling Vice verkstäl- lande direktör och chef för affärsområde Networks Lönenivån avspeglar Fredrik Jejdlings ansvar som chef för Ericssons största affärsområde, Networks. Lönenivån bedöms som konkurrenskraftig på den externa marknaden både för andra vice verkställande direktörer hos ledande globala leverantörer av IKT-lösningar, samt för befattningen som vd och koncernchef för mindre bolag. Enligt Bolagets svenska förmånspolicy är Fredrik Jejdling berättigad till en företagsbil eller motsvarande kontant ersättning och andra förmåner som övriga anställda i Sverige. I enlighet med Ericssons pensionsriktlinjer deltar Fredrik Jejdling i den avgiftsbestämda planen ITP1. Han är även berättigad till kompletterande pensionspremie på 30% av den del av grundlönen som överstiger taket i ITP1 (30 inkomstbasbelopp). Total ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör I tabellen nedan anges den totala ersättningen i SEK till Ericssons vd och koncernchef samt vice verkställande direktör mellan 2021 och 2023. Fast ersättning Rörlig ersättning Namn och befattning Räken- skapsår Fast lön (inklusive semesterlön) Övriga förmåner 1) Ettårig rörlig ersättning 2) Flerårig rörlig ersättning 3) Ytterligare överens- kommelser 4) Pension 5) Total ersättning 6) Andel fast ersättning 7) Andel rörlig ersättning 8) Börje Ekholm Vd och koncernchef 2023 19 520 568 828 287 – 19 371 871 – 10 151 804 49 872 530 61% 39% 2022 19 154 852 135 743 – 24 034 229 – 9 856 121 53 180 945 55% 45% 2021 18 208 859 555 688 – 36 630 457 – 9 569 049 64 964 053 44% 56% Fredrik Jejdling Vice verkställande direktör och chef för affärsområde Networks 2023 10 154 237 28 600 – 2 399 101 – 2 728 761 15 310 698 84% 16% 2022 9 515 305 151 452 6 251 115 2 746 240 – 5 061 846 23 725 958 62% 38% 2021 9 129 087 14 980 6 671 595 4 092 344 – 4 314 186 24 222 193 56% 44% 1) Mer information om övriga förmåner ﬁnns i tabellen om genomförande av fast ersättning och pension till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör. 2) Beloppen representerar STV som tjänats in under räkenskapsåret och som betalas ut under påföljande år, dvs. för 2023 representerar beloppen STV 2023, för 2022 representerar beloppen STV 2022 och för 2021 representerar beloppen STV 2021. 3) Beloppen representerar LTV för vilka alla prestationsperioder löpte ut under räkenskapsåret. För 2023 representerar beloppen LTV 2021, för 2022 representerar beloppen LTV 2020 och för 2021 representerar beloppen LTV 2019. För LTV 2019, LTV 2020 och LTV 2021 beräknas beloppen baserat på antalet Prestationsaktierätter som kommer att falla ut 2024 multiplicerat med det volymviktade medelvärdet av de fem sista handelsdagarna av varje räkenskapsår. 4) Beloppen representerar ytterligare diskretionära överenskommelser som godkänts av Kompensationskommittén eller styrelsen och som ingåtts under räkenskapsåret. 5) Beloppen representerar kontant betalning utbetalning istället för pension (för vd och koncernchef) eller pensionspremie (för vice verkställande direktör) som utbetalats under räkenskapsåret. 6) Beloppen representerar summan av fast ersättning, rörlig ersättning, ytterligare överenskommelser och pension. 7) Beloppen representerar summan av fast ersättning och pension dividerat med total ersättning. 8) Beloppen representerar summan av rörlig ersättning och ytterligare överenskommelser dividerat med total ersättning. Ersättningsrapport 2023 5 Rörlig ersättning Ericsson anser, där det är möjligt att, rörlig ersättning bör uppmuntras som en integrerad del av den totala ersättningen. Syftet är att länka samman prestation och ersättning genom att förena medarbetarnas intressen med Ericssons strategiska affärsmål, hållbara långsiktiga intressen och prestation av den egna enheten. Alla program för rörlig ersättning har definierade maximala tilldel- nings- och intjänandenivåer. Den kortsiktiga rörliga ersättningen är beroende av en kombination av Bolagets resultat på koncernnivå och den medarbetarens enhets resultat, medan den långsiktiga rörliga ersättningen är beroende av Ericssons resultat på koncernnivå. Kortsiktig rörlig ersättning (”STV”) Årlig kortsiktig rörlig ersättning betalas genom kontantbaserade program som bara beror på finansiella resultatmål. De konkreta verksamhetsmålen beräknas utifrån den årliga affärsplanen som godkänts av styrelsen och som i sin tur bygger på Bolagets långsiktiga strategi. Ericsson strävar efter branschledande rörelsemarginaler och avkastning på investeringar samt en god kassagenerering, och därför är utgångspunkten att ha ett mål för ekonomisk lönsamhet som är ett mått på operativ lönsamhet efter avdrag för kapitalkostnader. Målen för ekonomisk lönsamhet definieras för koncernledningen: – På koncernnivå för chefer för koncernfunktioner – Som kombination av koncernnivå och affärsområdesnivå för affärs- områdeschefer – Som kombination av koncernnivå och marknadsområdesnivå för marknadsområdeschefer. I syfte att förstärka ansvarstagande i hela organisationen kan alla anställda, som är berättigad till rörlig lön, nekas utbetalning helt eller delvis om de bryter mot Ericssons affärsetiska kod. Dessutom utvär- deras ledandebefattningshavare enligt en uppsättning fördefinierade integritetskriterier, relaterade till utbildning inom regelefterlevnad, hantering av tredje part, hantering av misstänkta överträdelser och andra faktorer knutna till bolagets program för etik och regelefterlev- nad. Underprestation gentemot dessa i förväg definierade kriterier kan minska utbetalningen enligt STV med upp till 100%, medan exceptio- nell prestation kan berättiga till ett ytterligare incitament på upp till 10% av befattningshavarens årliga grundlön. Ersättningen till vd och koncernchef under 2023 innehöll ingen STV- komponent. Kompensationskommittén beslutar om och godkänner alla mål som anges för koncernledningens övriga medlemmar. Dessa mål bryts ned till enhetsrelaterade mål i hela koncernen, där detta är tillämp- ligt. Kompensationskommittén övervakar att målnivåerna för koncer- nen, affärsområdena och marknadsområdena är ändamålsenliga och rättvisa under hela prestationsåret och har befogenhet att revidera dem om de inte längre skulle vara relevanta, eller om de inte längre bidrar till ökat värde för aktieägarna. Viktningen för 2023 för vice verkställande direktören är 40% ekonomiskt lönsamhetsmål för koncernen och 60% ekonomiskt lönsamhetsmål för affärsområdet Networks. I tabellerna nedan beskrivs utfallet för STV 2023 för vice verkställande direktör, vilket bestäms genom att man utvärderar prestationen gentemot tillämpliga finansiella mått. Vice verkställande direktör och chef för affärsområde Networks – Fredrik Jejdling (STV 2023) Tröskelnivå (i % av mål) Målnivå Maxnivå (i % av mål) Utfall (% av mål) Prestationsmått Viktning SEK utfall vid tröskelprestation SEK utfall vid målprestation SEK utfall vid maxprestation SEK utfall för faktisk prestation Koncernens ekonomiska lönsamhet 1) 40% 47% 100% 140% 0% 0 1 856 038 3 712 076 0 Ekonomisk lönsamhet affärsområde Networks 1) 60% 77% 100% 115% 0% 0 2 784 057 5 568 113 0 Totalt 0 4 640 095 9 280 189 0 1) Ekonomisk lönsamhet betyder rörelseresultat minus kapitalkostnader. Långsiktig rörlig ersättning (”LTV”) De nuvarande LTV-programmen har utformats för att uppmuntra långvarigt engagemang och värdeskapande i linje med Ericssons långsiktiga strategiska mål och aktieägarnas intressen. De utgör en del av ett totalt ersättningspaket och sträcker sig normalt över minst tre år. Eftersom detta är program för rörlig ersättning är det inte möjligt att förutsäga utfallet när programmen påbörjas. Ersättningen beror på långsiktigt personligt engagemang, Bolagets resultat, Ericsson-aktiens kurs och Bolagets resultat enligt relevanta mått gällande miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning. De LTV-program som lanserats på Ericsson består av aktiebaserad ersättning för medlemmar i koncernledningen och högre chefer. Målsättningen för LTV-programmen är att attrahera, behålla och motivera koncernledningen och högre chefer på en konkurrensutsatt marknad genom prestationsbaserade och aktierelaterade incitament, samt att uppmuntra uppbyggnaden av ett betydande aktieinnehav, för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan koncernledningen och aktieägarna. Tilldelning under LTV 2018, 2019, 2020, 2021, 2022 och 2023 sker vederlagsfritt och berättigar, under förutsättning att vissa prestationsmål nås, deltagarna att vederlagsfritt erhålla ett antal aktier efter att en treårig intjänandeperiod löpt ut för varje program. Tilldelning av aktier i enlighet med Prestationsaktierätterna sker efter att utmanande prestationsvillkor uppnåtts, vilka definieras för varje års program när det lanseras. Vilken del av Prestationsaktierätterna för LTV som eventuellt kommer att falla ut bestäms i slutet av relevant prestationsperiod baserat på om de fördefinierade kriterierna för årets LTV-program uppfyllts, där prestationsperioden är ett till tre år. Det krävs i allmänhet att deltagarna fortsätter att vara anställda under tre år från det datum då tilldelning av Prestationsaktierätterna skedde för att vara kvalificerade att få ta del av utfallet. Under förutsättning att prestationsvillkoren har uppfyllts under prestationsperioden, och att deltagaren har fortsatt vara anställd (förutom under exceptionella omständigheter) under intjänandeperioden, tilldelas aktier så snart som möjligt efter att intjänandeperioden löpt ut. Vid beslut om den slut- liga utnyttjandenivån för Prestationsaktierätterna, tar styrelsen hänsyn till om utnyttjandenivån är rimlig i förhållande till Bolagets finansiella resultat och ställning, villkoren på aktiemarknaden och andra omstän- digheter. Annars förbehåller sig styrelsen rätten att minska tilldelningen till en lägre nivå som bedöms lämplig. Styrelsen kan när som helst fram till sista dagen av intjänande- perioden minska (inklusive nollställa) det antal aktier som Prestations- aktierätterna berättigar till, i den omfattning som anses lämplig med hänsyn till: – Bolagets finansiella resultat och ställning, – Villkoren på aktiemarknaden och/eller – Övriga omständigheter och skäl som styrelsen finner relevanta. Ersättningsrapport 2023 6 Dessutom kan företaget, i syfte att förstärka ansvarstagande i hela organisationen och att stödja etik och regelefterlevnad i alla delar av verksamheten, ensidigt besluta om att hålla inne hela eller delar av tilldelningen för en deltagare som avser det år då det år då deltagaren har brutit mot Ericssons affärsetiska kod. Bolaget har även rätt att ensidigt besluta att kräva återbetalning, helt eller delvis, av tilldelning som avser år då en deltagare brutit mot Ericssons affärsetiska kod. Detaljer angående vart och ett av de pågående programmen för långsiktig rörlig ersättning på Ericsson, inklusive programmen för övriga anställda, beskrivs i noterna till koncernens bokslut – not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”, på sidorna 75–80 i den Finansiella rapporten. Programmet för långsiktig rörlig ersättning 2023 (LTV 2023) LTV 2023 godkändes på årsstämman 2023 och omfattar alla medlem- mar i koncernledningen, sammanlagt 16 medlemmar i koncernled- ningen 2023, inklusive vd och koncernchef. Deltagarna tilldelades Prestationsaktierätter 18 maj 2023. De Prestationsaktierätter som tilldelats vd och koncernchef samt vice verkställande direktör samman- fattas i tabellen nedan. Tilldelningsinformation, programmet för långsiktig rörlig ersättning 2023 (LTV 2023) Deltagare Tilldelnings- värde 1) Tilldelningsvärde som procentandel av årlig grundlön 2) Antal tilldelade prestationsaktierätter 3) Andel av tilldelningen för vilken prestationsvillkor gäller 4) Högsta antal prestationsaktierätter som kan tilldelas 5) Börje Ekholm 35 719 309 190% 596 216 100% 1 192 432 Fredrik Jejdling 4 640 094 50% 77 451 100% 154 902 1) Beloppet representerar grundbelopp i SEK. 2) Siffrorna representerar grundbelopp som procentandel av årlig grundlön på tilldelningsdatum. 3) Beräknat som respektive tilldelningsvärde dividerat med volymviktad genomsnittskurs för Ericssons B-aktier på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följde närmast efter publiceringen av Bolagets kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2022. 4) Alla Prestationsaktierätter är föremål för utmanande prestationsvillkor. Dessa mäts på deﬁnierade prestationsperioder som sträcker sig över ett till tre år. Prestationsvillkor för LTV 2023 är: (1) mål för koncernens rörelseresultat (viktat till 45%) som mäts över perioden 1 januari 2023 till 31 december 2023, (2) absolut TSR-utveckling (vikt 25%) i intervallet 6%–14% årlig tillväxttakt, (3) relativt TSR-resultat (vikt 20%) för Ericssons B-aktie, rankad 6-2 mot 11 jämförbara bolag, mätt över perioden 1 januari 2023 till 31 december 2023, (4) minskade CO2-utsläpp (vikt 5%) i Bolagets egna anläggningar samt (5) ökad andel kvinnor i ledande befattning (vikt 5%) i Bolaget. Prestationsvillkor för LTV 2023 samt detaljer om hur prestationsvillkoren kommer att beräknas och mätas ﬁnns i protokollet från årsstämman 2023 under punkt 16. 5) Det maximala antal aktier som kan tilldelas kommer att resultera i en utspädning på ungefär 0,1% av det totala antalet utestående aktier. Effekten på nyckeltal är marginell. Prestationsutfallet för LTV 2021 och målet för koncernens rörelseresultat för LTV 2023 LTV 2021 och LTV 2023 hade mål med prestationsperioder som gick ut 31 december 2023, som sammanfattas i tabellerna nedan. LTV 2021 kommer att löpa ut under 2024 eftersom alla prestationsperioder under programmet nu har löpt ut. LTV 2023 kommer inte att löpa ut förrän 2026, men prestationsperioden för det ettåriga målet för koncernens rörelseresultat (EBITA) samt för minskning av CO 2 för LTV 2023 löpte ut 31 december 2023. Prestationsvillkor för LTV 2023 Program Mål Villkor Vikt Prestationsperiod Möjligt utfall (linjär fördelning) Utfall Måluppfyllnads- nivå 1) LTV 2023 Koncernens rörelse- resultat (EBITA) 2023 Intervall (miljarder SEK) 26,4–40,4 45% 1 jan 2023– 31 dec 2023 0%–200% SEK 21,4 miljarder 2) 0% LTV 2023 Absolut TSR Intervall 6%–14% 25% 1 jan 2023– 31 dec 2025 0%–200% – – LTV 2023 Relativ TSR Ericssons ranking 6–2 20% 1 jan 2023– 31 dec 2025 0%–200% – – LTV 2023 Minskning av CO 2 e 2023 kiloton CO 2 e 142–121 1,66% 1 jan 2023– 31 dec 2023 0%–200% 121,9 kton CO 2 193,72% Minskning av CO 2 e 2024 kiloton CO 2 e 132–113 1,66% 1 jan 2024– 31 dec 2024 0%–200% – – Minskning av CO 2 e 2025 kiloton CO 2 e 122–104 1,68% 1 jan 2025– 31 dec 2025 0%–200% – – LTV 2023 Kvinnliga chefer Procentandel kvinnliga chefer Intervall 23%–25% 5% 1 jan 2023– 31 dec 2025 0%–200% – – Totalt 100% 0%–200% 1) Styrelsen beslutade att måluppfyllelsenivån för prestationsvillkoret för koncernens rörelseresultat 2023 var 0% för den del av prestationsaktierätterna som är baserade på koncernens rörelseresultat 2023. Mål- uppfyllelsenivån för prestationsvillkoret minskning av 2023 CO2 fastställdes till 193,72%. Ytterligare information gällande det intjänade antalet Prestationsaktierätter för var och en av vd och koncernchef samt vice verkställande direktör ﬁnns i tabellen Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör. Prestationsaktierätterna faller ut i slutet av intjänandeperioden 2026. 2) Exklusive omstruktureringskostnader och andra poster som inte ingår i prestationsvillkoret. Prestationsvillkor för LTV 2021 Program Mål 1) Villkor Vikt Prestationsperiod Möjligt utfall (linjär fördelning) Utfall Måluppfyllnads- nivå 2) LTV 2021 Koncernens rörelse- resultat (EBIT) 2021 Intervall (miljarder SEK) 15,0 – 24,0 50% 1 jan 2021– 31 dec 2021 0%–200% SEK 27,4 miljarder 200,00% 1) LTV 2021 Absolut TSR Intervall 6%–14% 30% 1 jan 2021– 31 dec 2023 0%–200% –16,17% 0% 2) LTV 2021 Relativ TSR Ericssons ranking 6–2 20% 1 jan 2021– 31 dec 2023 0%–200% Rangordning efter samtliga i jämförel- segruppen 0% 2) Totalt 100% 0%–200% 100% 1) Som meddelades i årsredovisningen för 2021 beslutade styrelsen att måluppfyllelsenivån för prestationsvillkoret för koncernens rörelseresultat 2021 var 200% för den del av Prestationsaktierätterna som tilldelas baserat på utfallet av koncernens rörelseresultat 2021. 2) Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoren absolut TSR och relativ TSR uppgick till 0% respektive 0% baserat på de uppnådda resultaten om -16,17% absolut TSR och rangordning 12 för relativ TSR, vilket resulterade i en övergripande målluppfyllnadsnivå om 100% för LTV 2021. Prestationsaktierätterna faller ut i slutet av intjänandeperioden 2024. Ytterligare information gällande det intjä- nade antalet Prestationsaktierätter för var och en av vd och koncernchef samt vice verkställande direktör ﬁnns i tabellen Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör. Ersättningsrapport 2023 7 Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt vice verkställande direktör I tabellen nedan visas relevant information om LTV 2019, 2020, 2021, 2022 och 2023 för vd och koncernchef samt vice verkställande direktör. Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör Huvudsakliga villkor för aktiebaserade planer Information gällande rapporterat räkenskapsår Namn och befattning Program Mål (vikt) 1) Tilldel- nings- datum 2) Presta- tions- period 3) Presta- tions- perio- dens slut- datum 4) Intjänan- deperio- dens slut- datum 5) Tilldelade Prestations aktierätter (värde i SEK) 6) Högsta antal Prestations- aktierätter som kan tilldelas (värde i SEK) 7) Ingående saldo (värde i SEK) 8) Prestations- aktierätter som tjänats in under året (värde i SEK) 9) Prestations- aktierätter som fortfarande omfattas av prestations- villkor (värde i SEK) 10) Prestations- aktierätter som förverkats och betalats ut i aktier under året (värde i SEK) 11) Saldo vid årets slut, Prestations- aktierätter som tjänats in men inte förverkats (värde i SEK) 12) Börje Ekholm Vd och koncernchef LTV 2023 Koncernens rörelseresultat (EBITA) (45%) 18 maj 2023 1 år 31 dec 2023 18 maj 2026 268 297 (16 073 673) 536 594 (32 147 346) 0 (0) 0 (0) TSR-presta- tionsvillkor (45%) 18 maj 2023 3 år 31 dec 2025 18 maj 2026 268 297 (16 073 673) 536 594 (32 147 346) 536 594 (33 714 201) ESG-mål (10%) 18 maj 2023 3 år 31 dec 2025 18 maj 2026 59 622 (3 571 954) 119 244 (7 143 908) 19 172 (1 204 577) 99 450 (6 248 444) 19 172 (1 204 577) LTV 2022 Koncernens rörelseresultat (EBIT) (45 %) 18 maj 2022 1 år 31 dec 2022 18 maj 2025 137 994 (15 605 741) 275 988 (31 211 483) 224 599 (13 853 266) 224 599 (14 111 555) TSR-presta- tionsvillkor (45%) 18 maj 2022 3 år 31 dec 2024 18 maj 2025 137 991 (15 605 402) 275 982 (31 210 804) 275 982 (17 339 949) ESG-mål (10%) 18 maj 2022 3 år 31 dec 2024 18 maj 2025 30 664 (3 467 792) 61 328 (6 935 584) 61 328 (3 853 238) LTV 2021 Koncernens rörelseresultat (EBIT) (50%) 3 maj 2021 1 år 31 dec 2021 3 maj 2024 154 161 (16 834 381) 308 322 (33 668 762) 308 322 (19 017 301) 308 322 (19 371 871) TSR-presta- tionsvillkor (50%) 3 maj 2021 3 år 31 dec 2023 3 maj 2024 154 162 (16 834 490) 308 324 (33 668 981) LTV 2020 13) Koncernens rörelseresultat (EBIT) (50%) 1 april 2020 1 år 31 dec 2020 1 april 2023 194 830 (15 188 947) 389 660 (30 377 894) 389 660 (24 034 229) 389 660 (24 482 338) TSR-presta- tionsvillkor (50%) 1 april 2020 3 år 31 dec 2022 1 april 2023 194 830 (15 188 947) 389 660 (30 377 894) LTV 2019 13) Koncernens rörelseresultat (EBIT) (50%) 18 maj 2019 1 år 31 dec 2019 18 maj 2022 146 087 (13 808 143) 292 174 (27 616 286) 292 174 (18 021 292) 292 174 (18 357 292) TSR-presta- tionsvillkor (50%) 18 maj 2019 3 år 31 dec 2021 18 maj 2022 146 087 (13 808 143) 292 174 (27 616 286) 76 974 (4 747 756) 76 974 (4 836 276) Totalt 1 291 729 (79 673 845) 19 172 (1 204 577) 973 354 (61 155 832) 1 310 901 (82 363 910) 1) TSR-prestationsvillkor innefattar både absoluta och relativa prestationsvillkor för respektive program. 2) Tilldelningsdatum representerar det datum då den ursprungliga tilldelningen gjordes. 3) Prestationsperiod representerar den period över vilken prestationsvillkoren mäts. 4) Prestationsperiodens slutdatum representerar det datum då prestationsperioden avslutas. 5) Intjänandeperiodens slutdatum representerar det datum då eventuella Prestationsaktierätter faller ut och berättigar deltagarna att få aktier. 6) Siffrorna representerar det ursprungliga antalet Prestationsaktierätter som tilldelades på tilldelningsdatum. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum. 7) Siffrorna representerar det maximala antal Prestationsaktierätter som kan tjänas in för varje prestationsvillkor. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum. 8) Siffrorna representerar saldot vid början av året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under tidigare år som ännu inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet intjänade prestationsaktierätter multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under föregående räkenskapsår. 9) Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som tjänats in och som hade en prestationsperiod som löpte ut under räkenskapsåret. Värden i SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret. 10) Siffrorna representerar det maximala antal utestående Prestationsaktierätter som fortfarande är föremål för en pågående prestationsperiod. Värden i SEK beräknas som antalet utstående Prestationsaktierätter som fortfarande omfattas av en prestationsperiod multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret. 11) Siffrorna representerar det antal Prestationsaktierätter som hade en intjänandeperiod som löpte ut under räkenskapsåret och som berättigade deltagaren att erhålla aktier vederlagsfritt. Värden i SEK representerar det verkliga värdet för aktier som tilldelas deltagaren vid intjänandeperiodens slut. 12) Siffrorna representerar saldot vid slutet av året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under räkenskapsåret samt tidigare prestationsaktierätter som tjänats in men som inte förverkats. Värden i SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret. 13) Styrelsen har godkänt tilldelning för LTV 2019 och 2020 (som gick ut 2022 respektive 2023). Planerat tilldelningsdatum är under första kvartalet 2024. Ersättningsrapport 2023 8 Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör, forts. Huvudsakliga villkor för aktiebaserade planer Information gällande rapporterat räkenskapsår Namn och befattning Program Mål (vikt) 1) Tilldel- nings- datum 2) Presta- tions- period 3) Presta- tions- perio- dens slut- datum 4) Intjänan- deperio- dens slut- datum 5) Tilldelade Prestations aktierätter (värde i SEK) 6) Högsta antal Prestations- aktierätter som kan tilldelas (värde i SEK) 7) Ingående saldo (värde i SEK) 8) Prestations- aktierätter som tjänats in under året (värde i SEK) 9) Prestations- aktierätter som fortfarande omfattas av prestations- villkor (värde i SEK) 10) Prestations- aktierätter som förverkats och betalats ut i aktier under året (värde i SEK) 11) Saldo vid årets slut, Prestations- aktierätter som tjänats in men inte förverkats (värde i SEK) 12) Fredrik Jejdling Vice verk- ställande direktör och chef för affärs- område Networks LTV 2023 Koncernens rörelseresultat (EBITA) (45%) 18 maj 2023 1 år 31 dec 2023 18 maj 2026 34 852 (2 087 983) 69 704 (4 175 966) 0 (0) 0 (0) TSR-presta- tionsvillkor (45%) 18 maj 2023 3 år 31 dec 2025 18 maj 2026 34 853 (2 088 043) 69 706 (4 176 086) 69 706 (4 379 628) ESG-mål (10%) 18 maj 2023 3 år 31 dec 2025 18 maj 2026 7 746 (464 062) 15 492 (928 125) 2 491 (156 510) 12 920 (811 764) 2 491 (156 510) LTV 2022 Koncernens rörelseresultat (EBIT) (45%) 18 maj 2022 1 år 31 dec 2022 18 maj 2025 17 257 (1 951 594) 34 514 (3 903 188) 28 087 (1 732 406) 28 087 (1 764 706) TSR-presta- tionsvillkor (45%) 18 maj 2022 3 år 31 dec 2024 18 maj 2025 17 255 (1 951 368) 34 510 (3 902 736) 34 510 (2 168 263) ESG-mål (10%) 18 maj 2022 3 år 31 dec 2024 18 maj 2025 3 834 (433 587) 7 668 (867 174) 7 668 (481 780) LTV 2021 Koncernens rörelseresultat (EBIT) (50%) 3 maj 2021 1 år 31 dec 2023 3 maj 2024 19 092 (2 084 846) 38 184 (4 169 693) 38 184 (2 355 189) 38 184 (2 399 101) TSR-presta- tionsvillkor (50%) 3 maj 2021 3 år 31 dec 2023 3 maj 2024 19 092 (2 084 846) 38 184 (4 169 693) LTV 2020 13) Koncernens rörelseresultat (EBIT) (50%) 1 april 2020 1 år 31 dec 2020 1 april 2023 22 262 (1 735 546) 44 524 (3 471 091) 44 524 (2 746 240) 44 524 (2 797 443) TSR-presta- tionsvillkor (50%) 1 april 2020 3 år 31 dec 2022 1 april 2023 22 263 (1 735 623) 44 526 (3 471 247) LTV 2019 13) Koncernens rörelseresultat (EBIT) (50%) 18 maj 2019 1 år 31 dec 2019 18 maj 2022 16 321 (1 542 661) 32 642 (3 085 322) 32 642 (2 013 359) 32 642 (2 050 897) TSR-presta- tionsvillkor (50%) 18 maj 2019 3 år 31 dec 2021 18 maj 2022 16 322 (1 542 755) 32 644 (3 085 511) 8 600 (530 448) 8 600 (540 338) Totalt 152 037 (9 377 642) 2 491 (156 510) 124 804 (7 841 435) 154 528 (9 708 994) 1) TSR-prestationsvillkor innefattar både absoluta och relativa prestationsvillkor för respektive program. 2) Tilldelningsdatum representerar det datum då den ursprungliga tilldelningen gjordes. 3) Prestationsperiod representerar den period över vilken prestationsvillkoren mäts. 4) Prestationsperiodens slutdatum representerar det datum då prestationsperioden avslutas. 5) Intjänandeperiodens slutdatum representerar det datum då eventuella Prestationsaktierätter faller ut och berättigar deltagarna att få aktier. 6) Siffrorna representerar det ursprungliga antalet Prestationsaktierätter som tilldelades på tilldelningsdatum. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum. 7) Siffrorna representerar det maximala antal Prestationsaktierätter som kan tjänas in för varje prestationsvillkor. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum. 8) Siffrorna representerar saldot vid början av året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under tidigare år som ännu inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet intjänade prestationsaktierätter multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under föregående räkenskapsår. 9) Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som tjänats in och som hade en prestationsperiod som löpte ut under räkenskapsåret. Värden i SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret. 10) Siffrorna representerar det maximala antal utestående Prestationsaktierätter som fortfarande är föremål för en pågående prestationsperiod. Värden i SEK beräknas som antalet utstående Prestationsaktierätter som fortfarande omfattas av en prestationsperiod multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret. 11) Siffrorna representerar det antal Prestationsaktierätter som hade en intjänandeperiod som löpte ut under räkenskapsåret och som berättigade deltagaren att erhålla aktier vederlagsfritt. Värden i SEK representerar det verkliga värdet för aktier som tilldelas deltagaren vid intjänandeperiodens slut. 12) Siffrorna representerar saldot vid slutet av året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under räkenskapsåret samt tidigare prestationsaktierätter som tjänats in men som inte förverkats. Värden i SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret. 13) Styrelsen har godkänt tilldelning för LTV 2019 och 2020 (som gick ut 2022 respektive 2023). Planerat tilldelningsdatum är under första kvartalet 2024. Ersättningsrapport 2023 9 Information om riktlinjer för koncernledningens aktieinnehav Styrelsen har antagit följande riktlinjer för aktieinnehav som ska gälla för nuvarande och framtida medlemmar av koncernledningen från den 1 januari 2019 för att uppmuntra ledningen att bygga upp och behålla ett aktieinnehav för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan Bolagets aktieägare och medlemmarna i koncernledningen: – Vd och koncernchef ska bygga och behålla ett aktieinnehav som motsvarar minst 200% av den årliga fasta lönen – Övriga medlemmar av koncernledningen ska bygga upp och behålla ett aktieinnehav som motsvarar minst 75% av deras respektive årliga fasta lön. De nuvarande medlemmarna i koncernledningen ska ha möjlighet att bygga upp detta innehav över en period av fem år från och med 1 januari 2019. I det fall nya medlemmar av koncernledningen utses, förväntas de uppfylla kravet på aktieinnehav på årsdagen fem år efter att de tilldelas sina första prestationsaktierätter under LTV-pro- grammen. För nuvarande medlemmar av koncernledningen förlängs datumet för kravet med ett år som en del av de självpåtagna handels begränsningar i Ericsson aktien för koncernledningen samt på grund av Bolagets beslut att under samtliga år leverera LTV 2017–2020 som netto. Styrelsen beaktar följande beträffande uppfyllelse av kravet på aktieinnehav: – Innehav av Ericssons B-aktier som innehas eller förvärvas av koncernledningsmedlemmen – Optioner som tilldelats men inte gått till inlösen (värdet beräknas efter skatt och efter kostnader för utövandet) – Aktierätter som innehas av medlemmen i koncernledningen, där prestationsvillkor och/eller villkor anställning har uppnåtts, men som måste innehas under en viss tidsperiod (värdet beräknas efter skatt). Aktier, syntetiska aktier eller optionsrätter som är föremål för presta- tionsvillkor och fortsatt anställning, men som inte är intjänade, ska inte medräknas enligt riktlinjerna för aktieinnehav. Kompensationskommittén ska övervaka efterlevnaden av rikt- linjerna om aktieinnehav och regelbundet rapportera till styrelsen samt informera medlemmarna av koncernledningen om i vilken utsträckning riktlinjerna för aktieinnehav har efterlevts. Innehavet för respektive medlem av koncernledningen redovisas på sidan 20–24 i Bolagsstyrningsrapporten. Avvikelser från antagna ersättningsriktlinjer för ledande befattningshavare De riktlinjer som beslutades av årsstämman i mars 2020, och som gällde till 28 mars 2023, föreskrev en minimiviktning på 40% på koncernnivå för mål för kortsiktig rörlig ersättning (”STV”). Vid års- stämman 2023 kompletterades riktlinjerna, och de förväntas gälla till årsstämman 2027. Ett av syftena med de riktlinjer för ersättning som beslutades av årsstämman 2023 var att klargöra vilket mandat styrelsen och Kom- pensationskommittén hade att definiera meningsfulla STV-mål som var länkade till Ericssons affärsplan. Detta för att göra det möjligt att STV-målen definieras och viktas på olika sätt för olika delar av verk- samheten beroende på den fas i verksamhetens livscykel de befinner sig i enligt vad som krävs utifrån affärsstrategin. Därför har detaljerade krav på obligatorisk viktning och definition av STV-mål tagits bort. I linje med syftet för de nya riktlinjerna och på rekommendation från Kompensationskommittén beslutade styrelsen 8 februari 2023 att STV-målen för 2023 på koncernnivå skulle viktas med 20% för koncernledningsmedlemmen George Mulhern. Detta var en avvikelse från de då gällande riktlinjerna under perioden från 1 januari 2023 till 28 mars 2023. Motiveringen till beslutet att avvika från riktlinjerna var att ge högre prioritet till enhetens mål, och att driva tillväxt beträf- fande försäljning och vinst, vilket var lämpligt för Cradlepoints aktuella affärslivscykel. Det har inte skett någon avvikelse från de processer för beslutsfattande som beskrivs i riktlinjerna. Ersättningsrapport 2023 10 Jämförande information om ändringar i ersättningen och Bolagets resultat Jämförelsetabell över förändringen i ersättning och Bolagets resultat över de tre senaste redovisade räkenskapsåren Ericssons resultat Ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör Börje Ekholm Vd och koncernchef Fredrik Jejdling Vice verkställande direktör och chef för affärsområde Networks Genomsnittlig ersättning till anställda omräknat till heltidsekvivalenter 3) Koncernens rörelseresultat (EBIT) SEK miljoner Koncernens netto- omsättning SEK miljoner Aktiekurs per 31 december för räkenskapsåret 2023 (% förändring) Fast ersättning 1) 20 348 855 (5%) 10 182 837 (5%) 1 016 295 (5%) –20 326 (–175,23%) 263 351 (–3,02%) 63,11 (3,63%) Rörlig ersättning 2) – 6 251 115 (–6%) 176 279 (–24%) 2022 (% förändring) Fast ersättning 1) 19 290 595 (3%) 9 666 757 (6%) 966 031 (8,5%) 27 020 (10%) 271 546 (17 %) 60,9 (–38,97%) Rörlig ersättning 2) – 6 671 595 (–54%) 230 928 (–22%) 2021 (% förändring) Fast ersättning 1) 18 764 547 (1%) 9 144 067 (15%) 889 538 (13%) 31 780 (14%) 232 314 (–0,03 %) 99,79 (2,20%) Rörlig ersättning 2) 88 782 271 (22%) 14 626 469 (122%) 295 193 (–1%) Kommentarer LTV 2018 löpte ut och aktier överfördes i maj 2021. LTV 2019 och 2020 löpte ut under 2022 och 2023 men leverans av aktierna är uppskjuten. LTV 2018 löpte ut och aktier överfördes i maj 2021. LTV 2019 och 2020 löpte ut under 2022 och 2023 men leverans av aktierna är uppskjuten Under 2021 ägde den försenade lönerevisionen för 2020 rum med bolagssponsrad retroaktiv effekt, vilket ökat ersättningen till övriga anställda. En majoritet av de anställda har inte rörlig ersättning. 1) Fast ersättning innefattar fast lön och andra förmåner. 2) Rörlig ersättning för vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör innefattar tillämpliga STV och LTV. För Bolagets anställda innefattar den rörliga ersättningen kortsiktig och långsiktig rörlig ersättning. För jämförelsens skull representerar rörlig ersättning faktiskt betalad ersättning under räkenskapsåret. Detta beror på att prestationsutvärderingar och program för långsiktig rörlig ersättning för övriga anställda med prestationsperioder som löpt ut under räkenskapsåret 2023 ännu inte slutförts. 3) Anställda på Telefonaktiebolaget LM Ericsson, exklusive vd och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen som är anställda inom Bolaget. Styrelsen Stockholm 5 mars 2024 Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) Org. nr. 556016-0680 Ersättningsrapport 2023 11 Telefonaktiebolaget LM Ericsson 164 83 Stockholm Telefon 010 719 00 00 www.ericsson.com SV/LZT 138 2392/3 R1A © Telefonaktiebolaget LM Ericsson 2024 Om Ericsson Ericsson är en ledande leverantör av lösningar för mobil uppkoppling till telekomoperatörer och företagskunder i olika branscher. Tillsammans med våra kunder och partners i ekosystemet, leder vi nästa våg av digitalisering i samhället. Vi tillhandahåller programmerbara och differentierade nät med höga prestanda och gör avancerad nätfunktionalitet tillgänglig för utvecklare runtom i världen. Genom världsledande forskning driver vi nya standarder, och bidrar till utvecklingen av nästa generations infrastruktur, mjukvara och tjänster för mobilkommunikation. Bolaget har cirka 100 000 medarbetare, och kunder i cirka 180 länder. Ericssons huvudkontor finns i Stockholm, Sverige. Vår aktie är noterad på Nasdaq Stockholm och Ericssons American Depositary shares (ADS) handlas på Nasdaq New York. Ericssons vision är en värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv, omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande ericsson.com Årsredovisning 2023 Finansiell rapport Bolags- styrnings- rapport Ersättnings- rapport Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande Ingår i Ericsson Årsredovisning 2023 Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 Inledning 1 Strategi och mål 2 2023 i korthet 4 Miljö 4 Sociala faktorer 6 Styrning 8 Noter till Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 10 Miljö 11 Sociala faktorer 25 Styrning 37 Övrigt 46 Bestyrkanderapport 50 Ordlista 51 Den här rapporten om hållbarhet och ansvarsfullt företagande lämnas som en separat rapport bifogad till den finansiella rappor- ten i enlighet med årsredovisningslagen (SFS 1995:1554, 6 kap., 10 § och 11 §). En bestyrkanderapport från bolagets revisorer är bifogad. Innehåll Framtidsriktade uttalanden Denna hållbarhetsrapport innehåller framtidsriktade uttalanden, inklusive uttalanden som återspeglar Bolagets nuvarande syn på prestationsmål och mål, framtida trender, händelser, åtaganden eller resultat, framtida marknad eller finansiell ställning samt förväntad operativ och finansiell utveckling. Orden ”anse”, ”förvänta”, ”förutspå”, ”förutse”, ”förutsätta”, ”avse”, ”trolig”, ”beräknas”, ”kan”, ”skulle kunna”, ”planera”, ”uppskatta”, ”bedöma”, ”kommer att”, ”bör”, ”strävan”, ”ambition”, ”försöka”, ”potential”, ”målsättning”, ”fortsätta” eller, i förekommande fall, deras negativa versioner och varianter samt liknande ord eller uttryck används för att identifiera framtidsriktade uttalanden. Alla uttalanden som hänför sig till Bolagets strategi, framtida ekonomiska resultat, förväntningar, planer eller andra beskrivningar av framtida händelser eller omständigheter, tillsammans med underliggande anta- ganden, utgör framtidsriktad information. Sådana uttalanden baseras på ledningens förväntningar vid datumet för rapporten, såvida inte ett tidigare datum anges, inklusive förväntningar baserad på information och prognoser från tredje part som ledningen anser vara tillförlitliga. Vi uppmärksammar investerare på att dessa uttalanden är förenade med risker och osäkerheter, varav många är svåra att förutse och generellt sett utanför vår kontroll, vilket kan medföra att det faktiska resultatet kan skilja sig väsentligt och på ett negativt sätt från det uttalade, indikerade eller beräknade resultat som framgår av den framtidsriktade informationen och de framtidsriktade uttalandena. Viktiga faktorer som kan påverka om och hur väl våra framtidsriktade uttalanden kommer att förverkligas innefattar, men är inte begränsade till, de faktorer som beskrivs i denna hållbarhetsrapport, inklusive i avsnittet Riskfaktorer. Dessa framtidsriktade uttalanden återspeglar våra uppskattningar, antaganden och förväntningar vid den tidpunkt när de gjordes, och i den utsträckning de representerar data från tredje part har vi inte genomfört en oberoende bekräftelse av sådana data från tredje part, och avser inte heller att göra det. Givet dessa risker och osäkerheter vill vi varna läsare för att fästa överdriven tillit vid sådana framtidsriktade uttalanden. Läsarna rekommenderas att noga granska och överväga de olika upplysningar som lämnas i denna hållbarhetsrapport och i andra dokument som vi från tid till annan lämnar in till myndigheter och som anger risker och osäkerheter som kan påverka vår verksamhet. Om inget annat specifikt anges avspeglar framtidsriktade uttalanden i denna hållbarhetsrapport inte den potentiella påverkan av avyttringar, samgåenden, förvärv eller andra verksamhetskombinationer som inte slutförts vid datumet för denna hållbarhetsrapport. Vi avsäger oss uttryckligen en skyl- dighet att efter datumet för denna hållbarhetsrapport uppdatera dessa framtidsriktade uttalanden, liksom de uppskattningar och antaganden som ligger till grund för dem, för att återspegla framtida händelser eller förändrade förhållanden eller ändringar av förväntningar eller att förväntade händelser inträffat, antingen som ett resultat av ny information, av framtida händelser eller annat, med undantag för vad som krävs enligt tillämplig lagstiftning eller börsregler. Denna hållbarhetsrapport innehåller webbplatser eller hänvisningar till ytterligare företagsrapporter. Dessa är endast avsedda att ge inaktiva, textuella referenser. Infor- mationen på webbplatserna och i dessa rapporter är inte en del av denna rapport och införlivas inte genom hänvisning i denna rapport. Denna hållbarhetsrapport innehåller uttalanden som baseras på hypotetiska scenarier och antaganden samt uppskattningar som är föremål för en hög grad av osäkerhet, och dessa uttalanden ska inte nödvändigt- vis ses som representativa för nuvarande eller faktiska risker eller resultat, eller prognoser för förväntade risker eller resultat. Dessutom kan historiska, aktuella och framåtblickande miljö- och socialt relaterade uttalanden baseras på standarder för att mäta framsteg som fortfarande håller på att utvecklas och på interna kontroller och processer som fortsätter att utvecklas. Även om vissa frågor som diskuteras i denna hållbarhetsrapport kan vara väsentliga, ska inte någon betydelse uppfattas, eller på annat sätt antas, som att de nödvändigtvis når upp till den väsentlighetsnivå som används för att uppfylla Ericssons rapporteringsskyldigheter för publika bolag enligt USA:s federala värdepapperslagar och bestämmelser, även om rapporten använder orden ”väsentlig” eller ”väsentlighet”. Integritet och hållbarhet för långsiktigt värdeskapande Ericsson grundades på övertygelsen om att kommunikation är ett grundläggande mänskligt behov – och i över 145 år har bolaget bidragit till att förändra liv, branscher och samhällen till det bättre. Bolaget fokuserar på att integrera håll- barhet i hela organisationen för att skapa positiv påverkan för dess intressenter, och fortsätter sin kulturella omvandling till en integritetsstyrd verksamhet. En integritetsstyrd verksamhet Ericsson är med sin globala närvaro verksamt på marknader med varierande grad av komplexitet vad gäller affärskultur, geopolitisk stabilitet och institutionell mognad. Inom alla dessa områden ligger integritet till grund för Ericssons förmåga att skapa värde och minska riskerna för bolaget och dess intressenter. Ericsson driver en kulturell omvandling i syfte att optimera verksamheten och förbättra styrningen, för att säkerställa ansvarsfullt beslutsfattande. I all sin verksamhet upprätthåller Ericsson samma höga krav på etiska affärsmetoder – från lika möjligheter för alla och respekt för mänskliga rättigheter, till antikorruption och hälsa och säkerhet. Ericsson har ett helhetsperspektiv på riskhan- tering och är fast beslutet att agera med integritet i hela värdekedjan. Detta är en pågående föränd- ringsresa och Ericsson lägger betydande kraft på att förstärka policyer, tillvägagångssätt och processer för att skapa tydlighet och säkerställa en grund för ansvarsfullt företagande. Göra skillnad Ericssons vision om en värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv, omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid, bygger på den kraft som öppen mobil uppkoppling har för att skapa positiv påverkan för samhällen och företag. Mobilteknik är redan i dag en av de mest inkluderande teknikerna på planeten med 8,5 miljarder abonnemang 1) . Nästa digitalise- ringsvåg kommer att innebära att fördelarna med uppkoppling storskaligt expanderar till företag och till samhället i stort. Mobil uppkopp- ling, artiﬁciell intelligens (AI) och molnteknik kommer i allt större utsträckning att ses som de tekniker som möjliggör denna nästa våg, men utan mobil uppkoppling kan inte de två andra spridas i stor skala. En utbredd uppkoppling är också avgörande för en framtid med låga koldioxidutsläpp. 1) Ericsson Mobility Report (2023) 2) Measuring digital development: Facts and Figures 2023 (2023), ITU Publications 3) Mobile Net Zero: State of the Industry on Climate Action 2022 (2022), GSM Association 4) Malmodin et al. (2023) ICT sector electricity consumption and greenhouse gas emissions – 2020 outcome, SSRN Electronic Journal 5) Malmodin & Bergmark (2015) Exploring the effect of ICT solutions on GHG emissions in 2030, Atlantis Press Driva digital inkludering Omkring 2,6 miljarder människor – en tredjedel av världens befolkning – saknar en snabb och tillförlitlig bredbandsuppkoppling vilket beror på brister i tillgång och priser som inte är över- komliga 2) . Lösningar baserade på fast trådlös uppkoppling (Fixed Wireless Access) till hushåll, företag och institutioner i tillväxtmarknader är i ﬂera fall det enda alternativet för att tillhanda- hålla bredband i områden där kommunikations- tjänster saknas eller är begränsade. Finansiell inkludering är viktigt för att också uppnå social inkludering och möjliggöra tillväxt för mikroföretag samt små och medelstora företag. Ericsson Mobile Wallet Platform stödjer mobila ﬁnansiella tjänster och har idag cirka 85 miljoner aktiva användare – varav många tidigare saknade tillgång till banktjänster. Utöver Ericssons kommersiella erbjudanden verkar bolaget aktivt för att säkerställa att det ﬁnns välfungerande uppkoppling som tillgodo- ser väsentliga samhällsbehov, såsom tillgång till utbildning. Unicefs och ITU:s offentligt-privata partnerskap Giga har som målsättning att koppla upp samtliga skolor i världen till internet till 2030. Genom arbetet inom ramen för detta initiativ, har Ericsson delat med sig av sin decen- nium långa erfarenhet av att koppla upp skolor. Ericsson är dessutom en ledande samarbets- partner från den privata sektorn i samarbetet för digital transformation som leds av UNESCO, där man är rådgivare åt regeringar i frågor som gäller digitaliseringen av utbildningsväsendet. Katalysera nettonollutsläpp Den digitala transformationen av samhälle och industrier innebär också lägre koldioxidutsläpp. Telekombranschen leder arbetet mot nettonoll- utsläpp av växthusgaser både vad gäller nettonoll-åtaganden och genom att vara en av de branscher som köper mest förnybar energi 3) . Ericsson har som ambition att nå nettonoll- utsläpp i hela värdekedjan till 2040. Ericssons viktigaste bidrag till att begränsa klimatförändringarna, består i att leverera en energieffektiv portfölj som bidrar till att minska energianvändningen i mobila nät, och minska kundernas energiförbrukning, energikostnader och koldioxidutsläpp. Ericsson arbetar också med sina leverantörer för att tillhandahålla relevanta verktyg och ramverk så att bolagets affärspartners kan sätta och nå sina egna 1,5-gradersmål. Möjliggöra transformation av näringslivet Trots att Informations- och kommunikations- teknik-branschen (IKT) enbart står för 1,4 % av det globala koldioxidavtrycket 4) har den poten- tialen att möjliggöra en 15-procentig bransch- överskridande minskning av utsläpp till 2030 genom uppkopplingslösningar som till exempel smarta system för fastighetsautomation (BMS) och uppkopplad laddningsinfrastruktur för elfordon 5) . Exponentiell teknik som 5G, AI och sakernas internet (IoT) har potentialen att avsevärt öka produktivitet och effektivitet. 5G kommer, som en öppen innovationsplattform, att ha en direkt påverkan på ett stort antal samhällsin- frastrukturer och sektorer, däribland transport, tillverkning, energibolag och allmän säkerhet, för att nämna några. Sammanfattningsvis så bidrar näten, mjukvaran och tjänsterna som Ericsson tillhandahåller sina kunder, till den digitala transformationen av näringsliv och samhälle. Med 5G kommer öppna, högeffektiva och programmerbara nät att fungera som en motor för ekonomisk tillväxt, som en betydelsefull hävstång i kampen mot klimatförändringarna och som en kraftfull möjliggörare av social inkludering. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 1 Inledning Strategi och mål Genom att utöka sitt ledarskap inom mobilnät, och genom en riktad expansion inom företags- marknaden, avser Ericsson att skapa värde för alla intressenter. Ericssons tillvägagångssätt och program för hållbarhet och ansvarsfullt företagande understödjer affärsstrategin. Ledarskap inom mobilnät 5G är betydligt mer energieffektivt än tidigare generationer av mobila nätverk, vilket innebär såväl minskade kostnader som minskade utsläpp. 5G-näten har dessutom en hävstångseffekt när det kommer till utsläpps- minskningar genom att inte bara minska IKT-branschens utsläpp, utan även göra det möjligt för andra branscher att övergå till en mer koldioxidsnål samhällsekonomi. Ericsson driver utvecklingen av energieffektiva nät genom hårdvarumodernisering, nya mjukvaru- funktioner, energioptimeringstjänster samt genom att använda AI-stödd automatisering och digitala tvillingar. Mobilt bredband är ett av de mest kostnadseffektiva teknikalter- nativen för att koppla upp samhällen, och fast trådlös uppkoppling (FWA) är ett effektivt och skalbart alternativ till fasta bredbandsanslut- ningar för att skapa universell och välfunge- rande uppkoppling, både på tillväxtmarknader och i utvecklade ekonomier. Fokuserad expansion i företagsmarknaden Genom gemensamma standarder som möjlig- gör global kompabilitet och skalfördelar, bidrar 5G till en ny nivå av motståndskraft och effektivitet för industriella verksamheter. Dessa sammankopplade system skapar förut- sättningar för bättre analys och insikter genom att möjliggöra omfattande och distribuerad datainsamling i kombination med AI, samt även utökade automationsmöjligheter med stöd av teknik för utökad verklighet (XR) och sakernas internet (IoT). Tillsammans främjar de omställningen av industriella tillämpningar inom områden som logistik och tillverkning, förnybara energisystem, koldioxidsnåla transporter och flera andra sektorer. Mobil infrastruktur, och i synnerhet 5G, är således en betydelsefull möjliggörare för branschöver- skridande minskningar av växthusgasutsläpp. Integritetsstyrd verksamhet Teknikledarskap i sig är inte tillräckligt för att navigera i en osäker och utmanande global miljö. Ericsson möter många globala och komplexa utmaningar, såsom geopolitiska skiften och konflikter, konkurrens och makroekonomiska förhållanden. Bolagets långsiktiga framgång kommer att bero på bolagets förmåga att tillhandahålla världsle- dande teknologi och innovation i kombination med att attrahera och bibehålla de bästa talangerna, en etisk företagskultur och operationell excellens, med stöd av en stark bolagsstyrning. Ericsson har åtagit sig att följa de tio principerna i FN:s Global Compact, och har gjort betydande investeringar för att skapa en stark företagskultur baserad på etik och integritet, såväl som hälsa och säkerhet, som en grund för ansvarsfullt företagande och värdeskapande. Ericsson strävar efter att åstadkomma en positiv påverkan i och bortom sin värdekedja, grundat i potentialen hos bolagets teknik, när denna implementeras och används på ett ansvarsfullt sätt. Positiva effekter GOD UTBILDNING FÖR ALLA 2,4 miljoner barn och unga har fått tillgång till internet genom Giga-inititativet ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT 85 miljoner användare har åtkomst till finansiella tjänster via Ericsson Mobile Wallet Platform HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR En ökning på minst 0,8 % av BNP för varje 10-procentig ökning i användandet av mobilt bredband BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA Potential att minska de globala växthusgas- utsläppen med 15 % med stöd av IKT-lösningar Ledarskap inom mobilnät Genom investeringar i teknikledarskap för prestanda, säkerhet och hållbarhet, och genom högpresterande, programmerbara, automatiserade och Cloud Native-anpassde nätverk och affärsverksamheter, samt avancerade nättjänster. – Kontinuerligt förbättra produktportföljens energiprestanda – Effektiv resursanvändning och övergång till cirkulär ekonomi – Erbjuda skalbara uppkopplingslösningar i de fall där fast bredbandsuppkoppling inte är ett möjligt alternativ. Fokuserad expansion i företagsmarknaden Genom sömlösa och säkra nätverkslösningar och genom att via företagets Global Communication Platform förändra hur nätfunktioner exponeras, konsumeras och betalas för. – Erbjuda IKT-lösningar som möjliggör ökad effektivitet och minskade koldioxidutsläpp – Möjliggöra för teknik som stödjer omvandlingen av näringslivet vilket också omfattar små och medelstora företag. En affärsstrategi som skapar positiv påverkan Företag Människor och planeten Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 2 Strategi och mål Bidra till att de globala målen för hållbar utveckling uppnås Ericssons produkter och lösningar kan bidra till att många av FN:s hållbarhetsmål uppnås. Ericsson anser att det är av strategisk vikt att uppfylla mål 9 (Hållbar industri, innovationer och infrastruktur) och mål 17 (Genomförande och globalt partnerskap) då målens kombine- rade kraft bidrar till att skapa storskalig positiv påverkan. Att tillhandahålla öppna, motståndskraft- iga och hållbara nät är centralt för Ericsson i rollen som teknik- och branschledare. Genom att skapa och driva ekosystem för digitala lösningar och genom att arbeta i förtroen- defulla partnerskap, åstadkommer Ericsson storskalig positiv påverkan som möter både dagens och morgondagens utmaningar. I syfte att främja klimatåtgärder och digital inkludering, samarbetar Ericsson med sina kunder och affärspartner samt internationella institutioner och civilsamhället, i ett samman- kopplat ekosystem. Ericssons indirekta positiva påverkan sker bland annat genom minskad fattigdom via mobila finansiella tjänster och förbättrad tillgång till utbildning genom uppkopplade skolor och digitalt lärande. Ericsson bidrar också till minskade växthusgasutsläpp i sin leverantörskedja och portfölj, och genom att tillhandahålla digitala databaserade lösningar till olika industrier. Utfall för mål och delmål Nedan visas en sammanfattning av status och utfall för Ericssons mål och delmål kopplat till hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Kommentarer till viktiga resultat finns på sidorna 4–9, och specifikationer av mål och detaljerade resultatdata finns i noterna till den här rapporten på sidorna 11–49. Mål och delmål Basår 1) Målår Resultat 2023 Miljö BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA Begränsning av klimatförändringar Nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värde- kedjan, vilket omfattar Scope 1, 2 och 3 2) (SBTi 3) -veriﬁerat) 2020 2040 Totala utsläpp i värdekedjan: +24 % 4) Utsläpp inom Scope 1 och 2: -38 % 4) Utsläppsminskningar Minska de totala växthusgasutsläppen i värdekedjan med 50 % och utsläppen i Scope 1 och 2 2) med 90 % (SBTi 3) - veriﬁerat) 2020 2030 Produktportföljens energiprestanda Minska energianvändningen för typiska radiobasstationssiter med 40 % (Nytt mål) 2021 2025 Minskning om 30 % 4) Samverkan i leverantörskedjan Få 350 strategiskt viktiga direktleverantörer och leverantörer med höga utsläpp att sätta sina egna utsläppsminskningsmål i linje med 1,5-gradersmålet 2020 2025 237 leverantörer med godtagna mål Sociala faktorer ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT Hälsa och säkerhet Noll dödsfall och incidenter med sjukfrånvaro 2020 2025 Dödsfall: 10 Incidenter med sjukfrånvaro: 97 JÄMSTÄLLDHET Mångfald och inkludering 30 % kvinnor bland alla anställda, linjechefer och högre chefer 2021 2030 Alla medarbetare: 26 % Linjechefer: 23 % Högre chefer: 31 % Styrning Etik och regelefterlevnad Stärka och förbättra programmet för etik och regelefterlevnad för att stödja säkerställandet av ett effektivt och hållbart program för bekämpning av mutor och korruption 2019 2024 Implementering pågår 1) Basåret visas för de mål som följs upp med ett relativt prestationsmått i jämförelse med en angiven baslinje. För de mål som inte följs upp med ett relativt mått visas det år som målet sattes (startåret). 2) Förklaringar kring avgränsningar mellan utsläpp i Scope 1, 2 och 3 ﬁnns i ordlistan på sidan 51. Detaljerade redovisningsprinciper för växthusgasutsläppsberäkningar ﬁnns i not E1. 3) Science Based Target Initiative 4) Jämfört med målets basår HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 3 Strategi och mål Nettonollutsläpp till 2040 Ericssons långsiktiga mål är nettonollutsläpp av växthusgaser (GHG) i hela värdekedjan till 2040. Bolaget har på kort sikt som mål att halvera värdekedjans totala utsläpp och minska utsläppen i Scope 1 och 2 med 90 % till 2030 jämfört med 2020 års basnivå. Målen är i linje med 1.5-gradersambitionen och har verifierats av SBTi. Värdekedjans totala växthusgasutsläpp (GHG) uppgick under 2023 till cirka 37 (31) miljoner ton. 94 (92) % av koldioxidavtrycket uppstod nedströms 1) i värdekedjan, främst hänförligt till energianvändning av såld nät- verksutrustning. 6 (8) % uppstod uppströms 1) i leverantörskedjan. Utsläppen från Ericssons egen verksamhet (Scope 1 och 2) utgjorde min- dre än 1 (<1) % av de totala utsläppen. Ericsson vidtar åtgärder för utsläppsminskningar i alla led i värdekedjan, men den största potentialen är hänförlig till att kontinuerligt förbättra port- följens energiprestanda, och sedan att minska utsläppen uppströms genom leverantörssam- arbeten, produktdesign och materialval. De totala växthusgasutsläppen ökade jämfört med 2022, vilket till stor del beror på ökade utsläpp nedströms när sålda produkter används. En geografisk förändring i försälj- ningsmixen mot marknader såsom Indien, där relativt sett en större andel el genereras med fossila bränslen, har lett till en nettoökning av de totala utsläppen nedströms. Detta trots att energieffektiviteten i bolagets lösningar är högre och trots att Ericssons kunder köper mer förnybar el. Bolaget redovisar nedströms utsläpp från användningen av sålda produkter under ett år som summan av de totala beräknade utsläppen från den nätverksutrustning som sålts det året mätt över hela dess livslängd. Utsläppen är inte periodiserat över produk- ternas uppskattade livslängd. Förändringar i marknadsmixen, så som var fallet under 2023, kan därför leda till att nedströms växthusgas- utsläpp varierar stort från år till år. Ericsson har fortsatt att implementera sin nettonoll-strategi och satt upp delmål för områden och aktiviteter med större påverkan, såsom produktdesign och radiositernas energianvändning. Som den del av detta har arbetet med att beräkna och följa upp koldioxidavtrycket fortsatt, med fokus på att förbättra precisionen i redovisningen av växthusgasutsläppen i hela bolaget. Detta möjliggör faktabaserade beslut, vilket krävs för att kunna leverera på bolagets klimatmål. Portföljens energiprestanda Nedströms utsläpp, primärt från produkternas användningsfas, utgjorde 94 (92) % av värde- kedjans totala utsläpp. Det är därför viktigt att kontinuerligt förbättra produktportföljens energiprestanda för att nå bolagets utsläpps- minskningsmål. Högre effektivitet skapar också ekonomiskt värde för kunderna efter- som det bidrar till att minska energirelaterade driftskostnader. Ericsson har under 2023 fortsatt att för- bättra portföljens energiprestanda, och ökat kapaciteten i sina lösningar för mobilt bredband i förhållande till deras energiförbrukning. 2022 uppnådde bolaget båda sina tidigare portfölj- mål, och arbetar nu mot målet att minska den genomsnittliga energianvändningen för typiska nya radiobasstationssiter med 40 % till 2025 jämfört med basåret 2021. Vid årets slut hade bolaget uppnått en minskning på 30 (7) % och är på god väg att uppnå det nya målet. Ericsson har fortsatt att implementera AI och maskininlärningslösningar i sina nät. Detta gör att tjänsteleverantörerna kan driva sina nät på ett smartare sätt för att möta datatrafikbehovet och leverera optimal användarupplevelse med lägsta möjliga energianvändning. Ett exempel är Ericssons lösning Predictive Cell Energy Management, som år 2023 tilldelades Network Sustaina- bility Award av FutureNet World för bästa intelligenta automationslösning för hållbarhet och energieffektivitet i nätverk. I november emitterade Ericsson en grön obligation om 500 miljoner euro. Obligationen emitterades inom ramen för bolagets ramverk för grön finansiering, som upprättats för att finansiera investeringar i energieffektivitet och förnybar energi. Likviden från obligations- emissionen kommer att allokeras till FoU i syfte att förbättra energiprestandan hos befintliga och framtida lösningar. IKT-lösningar som en möjliggörare Ericssons forskning 2) visar att potentialen som IKT-lösningar har för att stödja andra branscher i deras arbete för att minska sina kol- dioxidutsläpp är betydande, och mycket större än branschens eget koldioxidavtryck. Teknik som laddningsinfrastruktur, smarta elnät och systemlösningar för fastighetsförvaltning är alla beroende av uppkoppling och kommunika- tionsnät för att kunna nå sin fulla potential. Genom att dessutom utveckla teknik som 5G och plattformar för data och API-hantering uppskattas det att potentialen att minska utsläppen är än större 3) . Ericsson har fortsatt att utforska detta område under 2023, vilket omfattat publi- ceringen av en rapport baserad på ITU:s 4) digitaliserings- och nettonoll-standard för 2023 i korthet Miljö 1) Förklaringar av vad som utgör ett företags upp- och nedströms värdekedja ﬁnns i ordlistan på sid. 51 2) Malmodin och Bergmark (2015) Exploring the effects of ICT solutions on GHG emissions in 2030, Atlantis Press 3) The enablement effect: The impact of mobile communications technologies on carbon emission reductions. (2019), GSM Association 4) Internationella teleunionen (ITU) – Förenta nationernas fackorgan för informations- och kommunikationsteknik. Värdekedjans koldioxidavtryck Miljoner ton CO 2 e/% 0 5 10 15 20 25 30 35 40 2023 2022 2021 <1% <1% <1% 9% 8% 6% 90% 92% 94% 28 31 37 15 Scope 1 och 2 Scope 3 (uppströms) Scope 3 (nedströms) 2030 års mål Förklaringar till gränsdragningar mellan utsläpp i Scope 1, 2 och 3 ﬁnns i ordlistan på sidan 51. Detaljer kring reodvisningsprinciper för växthus- gasutsläpp ﬁnns i not E1. Energiförbrukning vid radiobasstationer % – 50 – 40 – 30 – 20 – 10 0 2023 2022 2021 –7 –30 –40 Uppnådd minskning 2025 års mål Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 4 2023 i korthet – Miljö industrin, som visade på att ITK-lösningar kan möjliggöra energibesparingar och minskade utsläpp från byggnader 1) . Klimatåtgärder i leverantörskedjan Utsläppen från leverantörskedjan utgjorde 6 (8) % av värdekedjans totala koldioxidav- tryck. Som en del av sitt nettonoll-mål arbetar Ericsson för att minska dessa utsläpp genom leverantörssamarbeten, designförbättringar och transporteffektivitet. Bolaget har fortsatt att utforska och implementera lösningar för att minska produkternas vikt och storlek, samt påbörjat initiativ inriktade på utsläppsinten- siva material och processer som till exempel aluminium. Klimatrelaterade kriterier har införts i prestationsutvärderingar av leveran- törer i syfte att visa på i vilken utsträckning deras klimatåtaganden stödjer Ericssons nettonoll-mål. Till 2025 har Ericsson som mål att 350 strategiskt viktiga leverantörer och leveran- törer med höga utsläpp ska sätta egna utsläppsminskningsmål i linje med 1,5-graders- målet, vilket måste innefatta en halvering av utsläppen till 2030. Dessa leverantörer står, tillsammans med sina leverantörskedjor, för en majoritet av koldioxidavtrycket i Ericssons uppströms värdekedja. Vid årets slut hade 237 (225) leverantörer satt godtagbara mål, vilket gör att bolaget är på god väg att uppnå sitt mål för 2025. I och med att ett ökat antal leverantörer har satt godtagbara mål har Ericsson infört strängare krav för att målen ska godkännas, bland annat så måste leverantören tillhandahålla en trovärdig hand- lingsplan för att nå sina utsläppsminskningar. Detta är en av förklaringarna till att den årliga ökningen av leverantörer som satt upp god- tagbara mål är mindre jämfört med tidigare år. Klimatåtgärder i egen verksamhet Utsläpp i Scope 1, i första hand relaterade till servicefordonsflottan, minskade till 27 (38) kiloton. En del av minskningen beror på ett verksamhetsskifte som skedde under slutet av 2023 i Nordamerika där verksamhet fördes över till underleverantörer för nätverksutbygg- nad och -service, vilket inneburit att utsläppen flyttade från Scope 1 till Scope 3. Utsläppen i Scope 2 minskade till 42 (45) kiloton, vilket främst berodde på större volymer inköpt förny- bar el. Andelen förnybar el ökade till 84 (82) %, vilket motsvarade 70 (67) % av anläggningar- nas totala energianvändning. Sedan 2016 års baslinje för Ericssons första SBTi-verifierade mål för utsläppsminskningar har de årliga utsläppen i Scope 1 och 2 minskat med cirka 190 kiloton. Trots att utsläppen från affärsresor ökade till 53 (25) kiloton, förblev de lägre än nivå- erna före pandemin. Ericsson har satt ett tak på affärsresor för att begränsa dessa utsläpp till högst 50 % av nivåerna som gällde 2019, dvs. före pandemin. Bolaget har fortsatt att integrera nyckeltal för hållbarhet i den interna verksamhets- rapporteringen för mer frekvent uppföljning. Fokusområden för kommande år innefattar automatisering av datahantering och att utforska ytterligare möjligheter att fortsätta öka andelen förnybar energi som används i bolagets anläggningar. Omställning till cirkulär ekonomi Arbetet med att öka produktåtertagnings- volymer och försäljningen av återanvänd utrustning har fortsatt under året. Detta innefattade bland annat framtagande av en utbildning för utvalda medarbetare för att öka deras kunskap och medvetenhet kring elektroniskt avfall, återtagningsprogrammet och producentansvaret. Återanvändning och produktåtertagning lades också till ramverket för kundsamarbeten i syfte att öka medveten- heten kring dessa frågor både internt och bland kunder. Ericsson har också arbetat för att återvunna material ska läggas till i IEC:s 2) standard som används för att deklarera en produkts materialsammansättning och som används i hela elektronikindustrin. Detta skulle göra det enklare att spåra hur stor andel återvunnet insatsmaterial som används i elektronisk utrustning. Verksamheter som bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi, inklusive tillverkning av elektronisk utrustning, lades under 2023 till i EU:s taxonomi för hållbara verksamheter. Detta innebär att Ericssons andel av omsätt- ningen som omfattas av taxonomin har ökat till 38 (0) %. Under 2024 kommer Ericsson att utvärdera i vilken utsträckning de av bolagets verksamheter som omfattas av taxonomin, även uppfyller kriterierna för att anses vara förenliga med taxonomin. Mer information ﬁnns i noterna till rapporten s. 11 E1 – Klimatförändringar s. 17 E2 – Föroreningar s. 18 E3 – Vatten s. 18 E4 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi s. 20 E5 – Rapportering enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning s. 24 E6 – Miljöledning 1) Case Study on the Avoided Emissions from a Building Heating Management System Using an AI Steering Function (2023), The Carbon Trust 2 ) Internationella elektrotekniska kommissionen – en ideell organisation som publicerar standarder för infrastruktur och handel med elektroniska varor. Utsläpp inom Scope 1 och 2 kiloton CO 2 e 0 50 100 150 200 250 300 2023 2020 2016 260 112 69 11 // // Scope 1 Scope 2 (marknadsbaserade) 2030 års mål Samverkan i leverantörskedjan Antal 0 100 200 300 400 2023 2022 2021 350 121 225 237 Leverantörer med godkända mål 2025 års mål Andel förnybar el och energi vid egna anläggningar % 0 20 40 60 80 100 2023 2022 2021 62 67 70 82 84 75 Andel förnybar elektricitet Andel förnybar energi Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 5 2023 i korthet – Miljö Hälsa, säkerhet och välbeﬁnnande Antalet dödsfall ökade under 2023 till 10 (8) och involverade i första hand leverantörer av anläggningstjänster och personer från tredje part. En medarbetare från Ericsson förolyck- ades. Orsaker till dödsfallen var trafikolyckor, klättring och arbete på hög höjd samt arbete med el. Samtidigt minskade antalet incidenter med sjukfrånvaro för både leverantörer och medarbetare jämfört med föregående år till 97 (131) och berodde främst på halk- och fallolyckor, olyckor i samband med instal- lationer, klättring och arbete på hög höjd, samt manuella lyft och manuell hantering. Ericsson är fast övertygat om att alla dödsfall och allvarliga incidenter går att förhindra, och har som mål noll dödsfall och incidenter med sjukfrånvaro. I arbetet mot detta mål har Ericsson stärkt processer och styrning och fortsatt befästa säkerhet som en del i företagskulturen. En viktig åtgärd under 2023 var att bedöma mog- nadsgraden hos leverantörer av sitetjänster utifrån Ericssons säkerhetskrav. Över 61% av dessa leverantörer omfattades av denna bedömning och de främsta förbättringsom- råden som identifierades var kopplade till att stärka arbetet kring projektrelaterade riskbedömningar, kontroll av aktiviteter med hög risk och hantering av underleverantörer. Återstående leverantörer kommer att bedömas under 2024. Förutom varningar i form av röda och gula kort till de leverantörer av sitetjänster som inte uppfyller kriterierna, och som en konsekvens av några av olyckorna med dödlig utgång, har bolaget även påfört böter till berörda leverantörer samt avslutat kontrakt. Orsaksanalyser av olyckorna med dödlig utgång visar att bristande riskmedvetenhet, bristfällig övervakning, otillräcklig riskbe- dömning och riskbeteenden är bidragande orsaker till dessa incidenter. För att komma till rätta med dessa brister har Ericsson, utöver att betona vikten av bolagets regler för säkra arbetsrutiner, förbättrat kontrollen av säker- heten vid siterna, betonat vikten av arbets- ledarrollen samt implementerat standarden om rätten att avbryta arbetet (Stop Work Authority). Denna standard både kräver och ger individer rätt att omedelbart avbryta sitt arbete vid osäkra arbetsförhållanden. Detta är en viktig åtgärd för att minimera risken för incidenter direkt när risker upptäcks. Mångfald och inkludering Ericsson har en bred agenda för att främja mångfald och inkludering som syftar till att möjliggöra för alla medarbetare att uppnå sin fulla potential. Ericsson har inom detta område ett särskilt fokus på att uppnå en jämn balans mellan könen med målet att uppnå en andel om minst 30 % kvinnor på alla nivåer inom bolaget till 2030. För att stödja detta mål är delar av den rörliga ersättningen till högre chefer och kon- cernledningen kopplat till ett prestationskrite- rium där andelen kvinnliga linjechefer ska öka till 23 % till 2024. Under året ökade andelen kvinnliga linjechefer till 22,7 (21,7) %. Bland samtliga anställda ökade andelen kvinnor något till 26,0 (25,5) % samtidigt som den minskade till 31,4 (35,0) % bland högre chefer. Som en del av strategin att attrahera kan- didater med olika bakgrund har Ericsson en målsättning om en 50 % könsfördelning bland nyanställning av medarbetare som är tidigt i karriären eller som är nyutexaminerade. Fram- steg gjordes under 2023, då kvinnor utgjorde 31 (27) % av alla externa nyanställningar. Arbetet med lika lön för lika arbete har fortsatt och Ericsson har gjort ytterligare ansträngningar för att mäta och bättre förstå orsakerna bakom löneskillnader mellan könen. Som en del i bolagets arbete för att skapa en mer inkluderande kultur har också inkluderande ledarskap lagts till som en kritisk medarbetarkompetens. Detta understöds av skräddarsydda utbildningar som kombinerar de senaste akademiska rönen med online- simuleringar. Ericsson stöder även ett nätverk bestående av 42 resursgrupper för medarbe- tare som täcker in ett brett spektrum av olika identiteter och egenskaper. Bolaget erbjuder även karriärprogram för att ta bort hinder för underrepresenterade gruppers möjlighet att avancera i karriären. Attrahera, behålla och utveckla talanger Ericssons strategi för rekrytering av talanger bygger på tre viktiga fokusområden: planera för efterfrågan och kapacitet, identifiera mark- nader för nyckeltalanger samt attrahera och behålla talanger med kritiska kompetenser. Ericsson fortsätter att prioritera utvecklingen av framtida kritiska kompetenser hos med- arbetarna kopplade till bolagets strategi. Vid årets slut hade över 50 000 personer vidareutbildats eller omskolats inom kritiska kompetensområden som Cloud Native, Power Skills och AI, där 300 experter under 2018 fungerade som katalysatorer för att höja kompetensen hos över 30 000 medarbetare i dag. Nästan samtliga medarbetare använder Degreed som huvudsaklig digital plattform för lärande för att stärka sin kompetens och genomföra kurser, och där många utformar sin kompetensutveckling utifrån sina karriärmål. Efter en mindre nedgång förra året ökade antalet genomförda utbildningstillfällen i Degreed med 59% under 2023, och uppgick till över 4,8 (3,0) miljoner, vilket är det högsta antalet hittills. De anställda uppmuntras även att skaffa sig erfarenhet genom intern arbetsrotation. Detta främjas genom en öppen marknadsplats för talanger samt målinriktad Sociala faktorer Andel kvinnor per personalkategori % 0 10 20 30 40 2023 2022 2021 21,3 25,2 25,5 35,6 35,0 21,7 26,0 31,4 22,7 Högre chefer Alla anställda Linjechefer 2030 års mål Incidenter med sjukfrånvaro och dödsfall Antal 0 25 50 75 100 125 150 2023 2022 2021 14 8 10 145 131 97 Incidenter med sjukfrånvaro Dödsfall Dödsfall per orsak Antal 0 5 10 15 2023 2022 2021 5 4 8 14 6 3 1 4 5 10 4 Övrigt 1) Fall från hög höjd Bilkörning/traﬁkolycka 1) Detaljerad information ﬁnns i not S2. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 6 2023 i korthet – Sociala faktorer successionsplanering, med ökat fokus på att sätta kritiska kompetenser i arbete. Under 2023 har bolaget förbättrat sin kapacitet att identifiera talanger, förbättrat rekryterarnas kompetens och investerat i ny teknik för att minska komplexiteten och ge en bättre upplevelse av anställningsförfarandet. Bolaget har skapat ett globalt belönings- program för att främja engagemang och uppmärksamma påverkan. Sedan 2021 har Ericsson ett aktiesparprogram för de anställda med syftet att uppmuntra till en individuell insats för att nå bolagets mål. I slutet av 2023 hade bolaget implementerat aktiesparpro- grammet i 79 länder och för cirka 88 000 anställda, med en deltagandegrad på 17,1 (18,9) %. Medarbetarnöjdheten var fortsatt hög på 80 (81) poäng och var fortsatt högre än referensvärdet för jämförbara branschföretag som var 74 (77). Mänskliga rättigheter Ericsson har stärkt sitt due diligence-arbete i fråga om mänskliga rättigheter. Som en del av en långsiktig utbildningsplan i mänskliga rättigheter, lanserades en webbaserad kurs tillgänglig för samtliga medarbetare och workshoppar med Allegation Management Office hölls för att öka medvetenheten kring när rapporterade ärenden avseende bristande regelefterlevnad bör hanteras som relaterade till mänskliga rättigheter. De riskindikatorer som används i processen för Sensitive Busi- ness har uppdaterats och omfattar nu även människorättsfrågor speciellt relevanta för olika typer av affärsförbindelser, till exempel publika nät för leverantörer av kommunika- tionstjänster, samt privata nät för statliga myndigheter och företag. Dessa kommer att bli fullt integrerade under 2024. 895 (683) försäljningsmöjligheter granskades i Sensitive Business-processen och 636 (435) ärenden resulterade i antingen tekniska eller avtalsenliga begränsningar för att reducera identifierade risker. 7 (13) försäljningsmöj- ligheter avslogs helt då det inte gick att vidta tillräckliga åtgärder för att motverka riskerna. Relevanta beslut meddelades till Business Risk Committee som ett led i dess översyn av den koncernomfattande strategin för att han- tera risker kopplade till mänskliga rättigheter. En väsentlig andel av de avvikelser som identifierades vid leverantörsrevisioner utgjor- des av avvikelser kopplade till rättvisa arbets- villkor, och i synnerhet frågor relaterade till arbetstid och skäliga löner. Alla identifierade avvikelser måste adresseras och korrigeras genom tidsspecificerade handlingsplaner. Ericsson gjorde även betydande insatser för att förbättra spårbarheten och transparensen i leverantörskedjan med fokus på kategorier av indirekta leverantörer med högre risk. Bolaget etablerade även en styrningsmekanism för att hantera identifierade fall av förhöjd risk för nutida slaveri i leverantörskedjan. Under 2023 har Ericsson via sina rapporte- ringskanaler inte fått kännedom om att bolaget ska ha varit inblandat i några fall med negativ inverkan på de mänskliga rättigheterna. Samhällsengagemang Ericsson fortsatte att investera i uppkopplade återbeskogningsprojekt och planterade 100 000 mangroveträd och 20 000 frukt- bärande växter genom ett projekt i Indien. Detta projekt kompletterar de befintliga projekten i Malaysia och Filippinerna. Ericsson Response och Refugee Emergency Telecom Cluster i Zimbabwe tillhandahöll uppkoppling till RETS 1) partnerkontor, som hjälper över 14 000 flyktingar och asylsökande i flykting- lägret Tongogara. Ericsson Response deltog även i de WFP-ledda ETC 2) -insatserna efter den förödande jordbävningen i Turkiet i febru- ari. Beredskap är centralt för att minska följ- derna av naturkatastrofer, och under året har Ericsson Response bidragit till WFP:s arbete med att hjälpa den filippinska myndigheten för IKT att stärka kommunikationssystemens motståndskraft vid tyfoner. Digital inkludering Ericsson Mobile Wallet Platform stödde 457 (379) miljoner registrerade konton för mobila plånböcker. Varje månad använder ungefär 85 (80) miljoner aktiva konsumenter mobila finansiella tjänster som levereras på plattfor- men. Många av dessa saknade tidigare till- gång till banktjänster. Plattformen har möjlig- gjort för många företag och organisationer att acceptera digitala betalningar, vilket har påskyndat tillväxten av digitala ekonomier där kontanter minskar i betydelse. Ericsson var den första privata samarbetspartnern i Unicefs 3) och ITU:s Giga-initiativ, och har under de senaste två åren stöttat Giga i att koppla upp fler än 6 000 skolor och 2,5 miljoner barn och unga till internet. Hittills har Ericsson haft en positiv påverkan på 485 000 barn och unga i 43 länder, genom att ge dem tillgång till digi- talt lärande och kompetensutvecklings- program genom initiativet Connect To Learn. Mer information ﬁnns i noterna till rapporten s. 25 S1 – Humankapital s. 29 S2 – Hälsa, säkerhet och välbeﬁnnande s. 31 S3 – Mänskliga rättigheter s. 34 S4 – Samhällsengagemang s. 35 S5 – Digital inkludering 1) Refugee Emergency Telecommunications Sector, som leds av FN:s ﬂyktingorgan UNHCR 2) Världslivsmedelsprogrammet – Emergency Telecommunications Cluster. 3) FN:s barnrättsorganisation. Medarbetarnöjdhet eSAT-poäng 0 20 40 60 80 100 2023 2022 2021 73 77 81 81 74 80 Ericssons medarbetare Referensvärde för jämförbara branschföretag Digital utbildning - Connect to Learn Tusental Antal 0 100 200 300 400 500 2023 2022 2021 400 485 43 296 30 36 0 10 20 30 40 50 Barn och unga som har påverkats (i tusental) Länder med verksamhet (antal) Ericsson Mobile Wallet-konton och aktiva användare Miljoner 0 100 200 300 400 500 2023 2022 2021 85 65 80 457 314 379 Konton Aktiva användare varje månad Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 7 2023 i korthet – Sociala faktorer Etik och regelefterlevnad Ericsson har åtagit sig att upprätthålla högsta standarde för bolagsstyrning, och prioriterar en integritetsledd kultur och regelefterlevnad i allt Bolaget gör, i syfte att ingjuta integritet i hela organisationen. Bolaget har investerat betydande resurser och lagt stor energi på att stärka programmet för etik och regelefterlev- nad, och har implementerat och upprätthåller robusta system, kontroller och policyer för att effektivt förebygga och upptäcka oegentlig- heter, bland annat inom områdena etik, antikorruption och mutor, intressekonflikter, anti-penningtvätt och konkurrenslagstiftning. Mer information om detta finns på sidorna 23–24 i den finansiella rapporten, i bolags- styrningsrapporten och i not G2 i den här rapporten. För att integritet ska bli en del av det dagliga beslutsfattandet krävs det, enligt Ericsson, ett konstant fokus på att säkerställa att regelefterlevnadsprocesser och relaterade kontroller är ändamålsenliga och att de kon- tinuerligt testas och kalibreras. Ericsson har genom initiativet Business Critical Transforma- tion (affärskritisk verksamhetsomvandling), som beskrivs mer i detalj i avsnittet om etik och regelefterlevnad i bolagsstyrningsrapporten, infört förbättrade kontroller för antikorrup- tion i verksamheten och i chefsbeslut, och Bolaget har fortsatt att åtgärda de brister i affärsprocesserna som bidrog till tidigare oegentligheter. Ericsson har i samband med detta arbete även genomfört omfattande tester av effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad, vilket inbegriper tydliga förväntningar på att ledningen ska förstå och hantera testresultaten och säkerställa efterlevnad av processer inom sina respektive ansvarsområden. I och med detta är Ericsson i en position som gör det möjligt att i juni 2024 slutföra tillsynen kopplad till överenskommel- sen med amerikanska justitiedepartementet, men framför allt skapar det en grund för ett väletablerat och självgående program för etik och regelefterlevnad. För att ytterligare pådriva ansvarstagande inom hela organisationen, kan alla medarbe- tare som har rätt till kortsiktig rörlig ersättning (STV) nekas hela eller en del av utbetalningen om de bryter mot Ericssons affärsetiska kod (CoBE). Dessutom är högre chefer föremål för utvärdering utifrån i förväg definierade inte- gritetsrelaterade kriterier, som rör utbildning i regelefterlevnad, hantering av tredje part, hantering av misstänkta regelöverträdelser och andra faktorer kopplade till Bolagets program för etik och regelefterlevnad. Under- prestation i förhållande till dessa kriterier kan minska utbetalningen av STV med upp till 100 %, medan exceptionell prestation kan berättiga till ytterligare ett incitament på upp till 10 % av den årliga grundlönen. Företagsdonationer är en viktig del av ansvarsfullt företagande och hjälper till att visa på Ericssons stöd till olika lokalsamhällen och ändamål. De är också viktiga för dialogen med intressenter, marknadsföring, forskning och utveckling samt för att stärka varumär- ket som arbetsgivare. Under 2023 ersatte Ericsson den existerande processen för att utvärdera, kontrollera och hantera sponsor- skap och donationer, med ett omfattande nytt tillvägagångssätt. Den nya processen bidrar till att ytterligare säkerställa att sponsorskap och donationer är i linje med bolagets värde- ringar, fria från intressekonflikter och sker i enlighet med alla tillämpliga lagar gällande bekämpning av mutor och korruption, andra regelverk och bolagets interna regler och policyer. Ericssons medarbetare är skyldiga att agera snabbt och transparent för att informera om förhållanden som kan utgöra en intressekonflikt. Under 2023 inleddes en global kampanj i syfte att hjälpa de anställda att fullfölja denna skyldighet. I kampanjen ombads samtliga medarbetare intyga att de har rapporterat in samtliga förhållanden som skulle kunna utgöra en intressekonflikt. Tredjepartshantering och leverantörsrevisioner Processen för granskning och tillsyn av tredje part har fortsatt att utvecklas så att Ericsson ska kunna välja motparter som uppfyller bola- gets förväntningar på nolltolerans för mutor och korruption. Genom det globala program- met för hantering av tredje part (Third-Party Management) identifierar och begränsar Ericsson korruptions- och integritetsrelaterade risker i samband med interaktioner med tredje part. Kommittéer för granskning av affärspartners, bestående av seniora personer från affärsverksamheten under vägledning av chefer inom regelefterlevnad utvärderar tredjeparter med högre risk, godkänner eller avslår samarbeten och övervakar riskbilden för de geografiska platser där Ericsson bedriver verksamhet. TPM-funktionen arbetar tillsam- mans med verksamheterna för att säkerställa korrekta transaktioner och att alla betalningar uppfyller regelverket. Leverantörsrevisioner har fortsatt som en del av Ericssons program för ansvarsfulla inköp. I arbetet utgör riskbedömningar grun- den för urvalet av de leverantörer som ska granskas under året. Under 2023 genomför- des 123 (114) revisioner utifrån kraven i upp- förandekoden för affärspartners, eller Code of Conduct (CoC) for Business Partners. Kritiska avvikelser identifierades hos 1 (6) % av de reviderade leverantörerna och gällde han- tering av hälso- och säkerhetskrav. Ericsson genomförde även 19 (15) revisioner av avtalsefterlevnad, eller contract compliance Styrning Utbildning i etik och regelefterlevnad – slutförandegrader % 0 20 40 60 80 100 2023 2022 2021 99 97 82 93 70 90 97 98 99 Grundläggande antikorruptionsutbildning Utökad antikorruptionsutbildning Etikutbildning för ledare Korrigerande och disciplinära åtgärder som vidtagits 1) 0 25 50 75 100 125 Övrigt Egen uppsägning Muntlig varning Skriftlig varning Uppsägning/ avsked 2 1 28 58 112 Totalt: 201 Antal 1) Åtgärder som vidtagits till följd av bekräftade överträ- delser av Ericssons affärsetiska kod. Varje korrigerande åtgärd representerar en unik individ, vilket innebär att summan av de åtgärder som visas här inte direkt kan jämföras med antalet bekräftade fall som visas ovan, eftersom varje fall kan omfatta ﬂera individer. En indi- vid kan vara föremål för ﬂera korrigerande åtgärder men räknas endast en gång i denna statistik klassiﬁcerat uti- från den mest allvarliga korrigerande åtgärden. Rapporterade och bekräftade överträdelser av regelefterlevnad Antal 0 250 500 750 1 000 1 250 Bekräftade 2) Rapporterade 1) 91 1 201 1) Alla rapporterade fall som togs emot under 2023. 2) Alla fall som avslutades och bedömdes som bekräftade under 2023, varav några togs emot under tidigare år. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 8 2023 i korthet – Styrning (CC). Inga kritiska avvikelser identifierades vid dessa revisioner. Varje revision ses som en förbättrings- möjlighet och handlingsplaner upprättas tillsammans med leverantörerna för att åtgärda avvikelser. Andelen identifierade avvikelser vid CoC-revisioner som åtgärdats vid årets slut var 79 (73) % och motsvarande siffra var 65 (69) % för avvikelser identifierade vid CC-revisioner. Utbildning och medvetandegörande Ericsson har fortsatt att tillhandahålla obliga- torisk utbildning inom områden som är avgö- rande för att driva igenom beteendeföränd- ringar och säkerställa integritet inom bolaget, till exempel inom antikorruption, hälsa och säkerhet samt säkerhetsmedvetenhet. Vid årets slut hade den obligatoriska grundläg- gande antikorruptionsutbildningen slutförts av 99 (93) % av personalstyrkan. Den utökade antikorruptionsutbildningen för anställda i särskilt utsatta roller hade en slutförandegrad på 98 (97) %, och 97 (90) % av högre chefer hade slutfört utbildning i workshopformat som omfattade ämnen såsom etiskt besluts- fattande och hantering av etiska dilemman. Rapporterade ärenden avseende bristande regelefterlevnad Antalet rapporterade ärenden avseende miss- tänkt bristande regelefterlevnad 2023 uppgick till 1 201 (1 092). Bolaget anser att ökningen är en indikator på att medarbetare och tredje parter har ett fortsatt förtroende för Ericssons processer för hantering och utredning av miss- tänkta överträdelse, samt att Ericsson hanterar potentiella överträdelser med största allvar. Av de rapporterade ärendena gick 125 (215) ärenden vidare till utredning. 1 076 (877) ärenden utreddes inte vidare eftersom de antingen utgjorde förfrågningar av allmän karaktär, inte bedömdes röra miss- skötsel eller överträdelser av den affärsetiska koden (Code of Business Ethics) eller bedöm- des utgöra låg risk vilket inte motiverade utredningsresurser. 582 av de rapporterade ärendena som inte utreddes vidare överläm- nades till andra avdelningar, såsom HR eller Inköp, för hantering av dessa i enlighet med deras egna processer. Under året avslutades 91 (118) utredningar där överträdelser kunnat bekräftas. Vid årets slut pågick fortfarande utredningar i 78 (209) ärenden. Denna siffra innefattar ärenden som rapporterades under både 2022 och 2023. Mer information, inklu- sive inrapporterade ärenden uppdelade efter kategori, finns i not G2. Under året vidtogs 201 (178) korrigerande och disciplinära åtgärder som involverade personer som konstaterades ha överträtt bolagets affärsetiska kod. 112 (39) av dessa åtgärder resulterade i uppsägningar eller avsked och 58 (74) i skriftliga varningar. Interaktioner med statliga myndigheter Ericsson är och har varit involverad i juridiska tvister som involverar statliga myndigheter i olika jurisdiktioner. Mer information om aktu- ella tvister finns i den finansiella rapporten på sidorna 25–26. Säkerhet och dataintegritet Ericsson har stärkt såväl sin operationella motståndskraft som motståndskraften i portföljen genom att verkställa på sina säkerhets- och dataskyddsstrategier. Det finns mer information om detta på sidorna 19–20 i Bolagsstyrningsrapporten. Opinionsbildning och politiskt inﬂytande Ericsson har fortsatt att förespråka politik som uppmuntrar och ger incitament till det digitala ekosystemet att bygga ut och använda trans- formativ uppkoppling. Ericsson agerar som en betrodd samarbetspartner till beslutsfattare och delar med sig av sin expertis och sin kun- skap för att adressera politiska dilemman. Bolaget är en aktiv medlem i bransch- organisationer och partnersamarbeten där man utvecklar politik och thought leadership, eller tankeledarskap. Exempel på detta är European CEO Alliance, där Ericsson bidrar till projekt med fokus på digitalisering och energiförsörjning, och Digital Europe, där bolaget driver klimat- och miljöfrågor. Ericsson har också bidragit till ett internationellt utbildningsprogram ICT Regulation – Policy and Practice på uppdrag av SIDA (Sveriges biståndsmyndighet). Ericsson har stått som värd för flera regerings- och myndighetsbesök till Ericssons Imagine Studio i Stockholm, där bolaget har fått möjlighet att delta i diskussioner och visa upp användningsområden för 5G. Alla väsent- liga möten med offentliga tjänstemän där det förekommer möjlighet till påverkan, dokumen- teras för intern granskning och rapporteras i enlighet med lokala regler och lokal praxis. Mer information ﬁnns i noterna till rapporten s. 37 G1 – Styrning av hållbarhet och ansvarsfullt företagande s. 38 G2 – Regelefterlevnad och affärsetik s. 41 G3 – Leverantörskedja och ansvarsfulla inköp s. 44 G4 – Opinionsbildning och politiskt inﬂytande Styrelsen Stockholm den 5 mars 2024 Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) Org. nr. 556016-0280 Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 9 2023 i korthet – Styrning Innehåll Miljö 11 E1 Klimatförändringar 17 E2 Föroreningar 18 E3 Vatten 18 E4 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 20 E5 Rapportering enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning 24 E6 Miljöledning Sociala faktorer 25 S1 Humankapital 29 S2 Hälsa, säkerhet och välbeﬁnnande 31 S3 Mänskliga rättigheter 34 S4 Samhällsengagemang 35 S5 Digital inkludering Styrning 37 G1 Styrning av hållbarhet och ansvarsfullt företagande 38 G2 Regelefterlevnad och affärsetik 41 G3 Leverantörskedja och ansvarsfulla inköp 44 G4 Opinionsbildning och politiskt inﬂytande Övrigt – Grund för rapportens upprättande 46 O1 Intressentdialog och väsentlighet 48 O2 Redovisningsprinciper, omfattning och externt bestyrkande 49 O3 Rättelser och omräkning av tidigare lämnad information Noter till Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 1) 1) När "väsentlig", "väsentlighet" och liknande termer används i dessa noter avses väsentlighet i enlighet med kommande europeiska rapporteringsregler, vilket inte nödvändigtvis är likställt med väsentlighet så som det är deﬁnerat i amerikanska regler om värdepapper eller andra regler. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 10 Koncernens hållbarhetsnoter Avsnitt E – Miljö E1 Klimatförändringar Påverkan, risker och möjligheter Ericsson har identifierat väsentlig påverkan relaterad till klimatförändringar både uppströms och nedströms i värdekedjan, samt i den egna verksamheten. IKT-branschen står för en relativt liten andel 1) av de globala växthusgas- utsläppen, där utsläppen framför allt kommer ifrån branschens energianvänd- ning. Merparten av växthusgasutsläppen i Ericssons värdekedja 2) , cirka 90 % under de senaste åren, sker nedströms i värdekedjan, och kommer från de sålda produkternas energianvändning. Utsläpp uppströms i värdekedjan utgör cirka 10 % av värdekedjans totala utsläpp, och kommer från både utvinning och förädling av resurser, tillverkning samt transporter. Denna andel förväntas dock öka i takt med att alltmer förnybar energi används nedströms i värde- kedjan, vilket minskar utsläppen från den energi som de sålda produkterna använder. Utsläpp från Ericssons direkta verksamhet (Scope 1 och 2) utgör mindre än 1 % av Ericssons totala koldioxidavtryck, men anses ändå vara väsentliga eftersom alla sektorer i ekonomin behöver minska sina utsläpp för att de globala överenskommelserna gällande begränsning av klimatföränd- ringarna skall kunna nås. När nya generationer mobilnät (till exempel 2G, 3G och 4G) driftsattes, installerades ny utrustning, vilket över tid har lett till att den totala energi- förbrukningen för globala mobilnät har ökat. Ökningen har legat på samma nivåer för respektive mobilnätsgeneration. Ericssons forskning 3) visar att när nya mobilnätsgenerationer har introducerats, är det snarare täckningsgraden och addering av ny utrustning som har lett till den ökade energiförbrukningen och inte den ökade datatrafiken. Samtidigt som IKT-branschen måste hantera sitt egna koldioxidavtryck, kan branschen också spela en viktig roll i att möjliggöra för andra branscher att minska sina koldioxidutsläpp. Många av de lösningar som behövs inom andra branscher för att minska utsläppen, som styrsystem och smarta mätare i byggnader, smarta elnät, telematik samt lagrings- och lagerhanterings- lösningar för företag, är alla beroende av IKT-lösningar och infrastruktur för att fungera. Ericssons egen forskning 4) som har expertgranskats indikerar att IKT-lösningar har potential att möjliggöra en minskning av koldioxidutsläp- pen med upp till 15 % i andra sektorer fram till 2030, och till och med mer om man inkluderar potentialen hos 5G och sakernas internet (IoT). Som en del av Ericssons övergripande klimatstrategi och bolagets åtag- ande att anpassa sin rapportering till Task Force on Climate Related Financial Disclosures (TCFD) -rekommendationerna, har Ericsson analyserat potentiella klimatrelaterade risker och möjligheter utifrån två olika scenarier: ”Net Zero 2050” och ”Current Policies”. De viktigaste slutsatserna av denna analys presenteras nedan. En sammanfattning av analysmetoden och antaganden inom ramen för de två scenarierna som använts finns i slutet av denna not. Resultaten av scenarioanalysen har använts i Ericssons väsentlighetsanalys när väsentliga klimatrelaterade risker och möjligheter har identifierats. Utvidgat erbjudande av energieffektiva nätlösningar (möjlighet – produkter och tjänster) I scenariot ”Net Zero 2050” driver mål för utsläppsminskningar såväl som högre energipriser leverantörerna av kommunikationstjänster till att förbättra mobilnätens energiprestanda ytterligare. Kombinationen av dessa två faktorer ger Ericsson möjligheter att bredda sitt utbud av energieffektiva mobilnätlösningar. Möjliggöra utsläppsminskningar i företagssektorn (möjlighet – marknader) I takt med att mer utsläppsintensiva branscher – som kraftbolag, allmän- nyttiga bolag inom vatten och avfallshantering, transporter och tillverkning – påskyndar sitt arbete för att minska sina utsläpp i scenariot ”Net Zero 2050”, görs betydande investeringar för att nå målen för utsläppsminskningar. Dessa investeringar, såsom användningen av smarta elnät och privata nät, är alla avhängiga av IKT-lösningar, vilket skapar stora möjligheter för Ericsson att erbjuda sina kommunikationslösningar till dessa branscher. Ökad efterfrågan på produkter med lägre inbäddade utsläpp (möjlighet – produkter och tjänster) Priset på koldioxidutsläpp stiger avsevärt i scenariot ”Net Zero 2050”. Samtidigt ökar Ericssons kunder i snabb takt andelen förnybar energi som används för att driva näten, vilket innebär att den relativa andelen av deras uppströms utsläpp ökar. För att komma åt dessa "inbäddade" och allt dyrare koldioxidutsläpp, förväntas kundernas efterfrågan på produkter med lägre inbäddade utsläpp att öka. En ökad efterfrågan på produkter tillverkade med mindre utsläppsintensiva material och processer kan innebära nya affärsmöj- ligheter för Ericsson. Ökade kostnader till följd av prissättningen på koldioxidutsläpp (omställningsrisk – policy) Priset på koldioxidutsläpp stiger avsevärt i scenariot ”Net Zero 2050”, vilket leder till ökade kostnader för aktörer i Ericssons värdekedja. Även om de direkta effekterna är begränsade, så är den indirekta påverkan uppströms i värdekedjan mer betydande, förutsatt att utsläppen förblir desamma och att kostnaderna överförs till Ericsson från de leverantörer som påverkas. Störningar orsakade av extrema väderförhållanden (akuta fysiska risker) Enligt scenariot ”Current Policies”, ökar frekvensen av och intensiteten hos extrema väderförhållanden, samtidigt som även förekomsten av över- svämningar utmed kuster och floder ökar. Detta innebär förhöjda risker för långvariga avbrott i verksamheten och för skador på lager och anläggnings- tillgångar i leverantörskedjan, både vid anläggningar för outsourcad produk- tion och vid Ericssons egna anläggningar, till exempe produktionsanlägg- ningar och it-center. Policyer I Ericssons hållbarhetspolicy beskrivs och fastställs bolagets grundläggande principer för miljömässig hållbarhet, vilket inkluderar minskning av klimat- påverkande utsläpp. Ericsson använder livscykelanalyser (LCA) för att identifiera sina viktigaste miljöaspekter, bedöma IKT:s miljöpåverkan, samt minska negativ miljöpåverkan från den egna verksamheten. Vidare tillämpar bolaget försiktighetsprincipen gentemot miljöutmaningar och med ett livs- cykelperspektiv använder Ericsson design för att säkerställa kontinuerliga miljöförbättringar. Ericsson förespråkar även användningen av IKT för begränsning och anpassning av klimatförändringar, och för att skapa framtida ekonomier med låga utsläpp. Ericssons uppförandekod för affärspartner (CoC) kräver att bolaget och dess affärspartners, däribland leverantörer, utarbetar och inför planer och mål för att minska sina växthusgasutsläpp . Affärspartners måste anpassa, och offentliggöra, sina utsläppsminskningsmål i linje med det vetenskapligt baserade 1,5-gradersmålet och aktivt arbeta för att uppnå dem, vilket innebär att de på årsbasis måste rapportera vilka framsteg de har gjort mot dessa mål. Uppförandekoden (CoC) är baserad på Responsible Business Alliances uppförandekod och de tio principerna i FN:s Global Compact, men omfattar även särskilda krav som Ericsson ställt. Uppförandekoden (CoC) ingår som del av standardavtalet med bolagets leverantörer, och finns att tillgå på flera språk på bolagets webbplats. Ericsson har ytterligare miljökrav på leverantörer av hårdvarukomponenter och -produkter, byggnadsarbeten, transporter och logistik, fältunderhåll och nätutbyggnad, samt på leverantörer med förhöjda miljörisker, där verksam- heten i stor utsträckning påverkar miljön. I de fall där energiförbrukningen och/eller växthusgasutsläppen anses utgöra viktiga miljöaspekter måste leverantören beräkna sitt koldioxidavtryck enligt GHG-protokollet för sina utsläpp inom Scope 1, Scope 2 och, i tillämpliga fall, Scope 3. 1) Malmodin et al. (2023) ICT Sector Electricity Consumption and Greenhouse Gas Emissions – 2020 Outcome, SSRN Electronic Journal 2) Se sidan 15 för en beskrivning av Ericssons redovisningsprinciper för växthusgasutsläpp 3) Ericsson Mobility Report (2015) 4) Malmodin & Bergmark (2015), Exploring the effect of ICT solutions on GHG emissions in 2030, Atlantis Press Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 11 Koncernens hållbarhetsnoter Styrning och uppföljning Koncernens klimatstrategi och klimatmål samordnas och drivs av den centrala enheten för hållbarhet och ansvarsfullt företagande. På operativ nivå integre- ras strategier och policyer för klimatåtgärder i affärs- och marknadsområden samt koncernfunktioner, där varje organisation ansvarar för att genomföra sina respektive strategier och mål. Rörlig ersättning till ledande befattningshavare En del av den rörliga ersättningen till högrechefer och koncernledningen fastställs utifrån utfallet för valda komponenter av företagets utsläppsminsk- ningsmål. Se sidan 7 i ersättningsrapporten för mer information. Plan för att nå nettonollutsläpp Ericsson har ett SBTi-validerat mål att uppnå nettonollutsläpp 1) i värdekedjan till 2040 och ett delmål att, från 2020 års basnivå, halvera värdekedjans totala utsläpp till 2030. Nedan beskrivs de viktigaste åtgärderna som bolaget plane- rar att vidta för att nå detta mål. ktCO 2 e –5 000 40 000 2040 2030 2023 2022 2021 2020 // // 50 % minskning över hela värdekedjan Nettonollutsläpp över hela värdekedjan Rapporterade utsläpp från värdekedjan (omfattar scope 1, 2 och 3) Delmål för 2030 Mål för 2040 Negativa utsläpp genom till exempel lagring och infångning av koldioxid (CCS) De totala utsläppen i värdekedjan, som visas i diagrammet ovan, bör ses som ett illustrativt exempel på Ericssons plan för övergång till nettonollutsläpp, eftersom de innefattar framåtblickande uppskattningar av framtida utsläpp. Scope 1 – direkta utsläpp Ericsson strävar efter att ersätta sin servicefordonsflotta, bestående av bilar med förbränningsmotorer, med en utsläppssnål bilflotta. Övergången kommer att ske gradvis, men i vissa länder och marknader förväntas övergången gå snabbare på grund av skillnader i marknadsförhållanden och i tillgången till fordon med låga eller inga avgasutsläpp. Dessutom planerar bolaget att öka täckningen och användningen av flottstyrningssystem samt telematik för att optimera användningen av fordonsflottan och minska onödiga resor där detta är möjligt. Reservgeneratorer och lokal uppvärmning med fossila bränslen på egna anläggningar kommer att fasas ut eller ersättas med lågutsläppsalterna- tiv där det är möjligt. Tekniska kravspecifikationer anger gränsvärden för den potentiella uppvärmningseffekten (GWP) som köldmedier som används på egna anläggningar får ha. Scope 2 – indirekta utsläpp Ericsson strävar efter att använda 100 % förnybar energi på egna anlägg- ningar senast 2030. Dessutom arbetar Ericsson tillsammans med fastighets- förvaltarna för att förbättra energieffektiviteten på anläggningarna. Ericsson hyr merparten av de fastigheter bolaget använder. Not E1, forts. 1) Innebär utsläppsminskningar på minst 90 % inom den fastställda tidsramen för valda scope. 2) Se not O2 på sidan 48 för en förklaring av begränsningar avseende rapportering om värdekedjan och informationslämning. Scope 3 – utsläpp uppströms 2) Ericsson uppmanar direkta leverantörer med höga utsläpp och strategiskt viktiga leverantörer att sätta egna utsläppsminskningsmål i linje med 1,5-gradersmålet. För att Ericsson skall godta målen måste de omfatta ett åtagande om att halvera utsläppen inom relevanta Scope till 2030. Leverantören måste offentliggöra målen samt åta sig att minst en gång per år rapportera framsteg mot de mål som satts. Ericsson fortsätter att interagera med de leverantörer som ännu inte satt mål i linje med kraven. För att minska de inbäddade utsläppen i hårdvaruprodukter arbetar Ericsson med ytterligare åtgärder, som produktdesign och materialval, utbyte och återvinning. För att förhindra att utsläppen från affärsresor återgår till de nivåer som rådde före pandemin, har Ericsson satt ett tak på utsläppen från affärsresor om 50 % av 2019 års nivå, och varje affärs- och marknadsområde, koncern- funktion och underenhet tilldelas årliga utsläppsbudgetar för affärsresor. Scope 3 – utsläpp nedströms 2) Ericsson tillvägagångssätt för att minska indirekta utsläpp nedströms från användningen av produkter och tjänster, är genom att förbättra energieffek- tiviteten i bolagets lösningar, vilket omfattar såväl hårdvara, mjukvara som servicelösningar. Fokus ligger på att säkerställa att utrullningen av 5G inte resulterar i att energianvändningen i kundernas mobilnät ökar, vilket har varit fallet när tidigare mobilnätsgenerationer byggts ut. Detta omfattar: – investeringar i forskning och utveckling för att öka energieffektiviteten i produktportföljen – nätplanering ur både ett prestanda- och ett energianvändningsperspektiv – ge vägledning kring när och hur utrustning ska moderniseras och hur nätdriften kan skötas på ett intelligent sätt, genom AI, maskininlärning och andra funktioner, för att minska energianvändningen när trafiken i mobilnäten är låg. För att ytterligare minska utsläppen måste kunderna också övergå till koldi- oxidsnåla och förnybara energikällor. Att minska energibehovet och därmed förbrukningen är viktiga steg i att förenkla övergången till förnybara energi- källor och göra denna övergång ekonomiskt genomförbar. Förutom förbättrad energieffektivitet kan Ericsson stödja sina kunder genom att integrera förnybar energi på plats, såsom sol- och vindkraft på basstationssiter. Genom att använda sammastyrsystem för radioaccessnätet som för de förnybara energikällorna kan energiförsörjningen och -behovet optimeras utifrån förhållandena på den specifika siten. Mer information om hur Ericsson arbetar för att minska energiförbrukningen i mobilnäten finns i rapporten Breaking the Energy Curve på bolagets webbplats. För utsläpp som härrör från produkttransporter använder Ericsson ökad datavisualisering för att optimera transportplaneringen och därmed minska utsläppen. Koldioxidupptagning Ericsson planerar att använda tekniker för koldioxidupptagning, till exempel koldioxidinfångning och lagring, för att neutralisera den del av värdekedjans utsläpp som inte går att undvika, i syfte att nå målet om nettonollutsläpp till 2040. När denna typ av teknik används kommer den inte att utgöra mer än cirka 10 % av basårets koldioxidavtryck, och måste uppfylla höga krav för att säkerställa effektiviteten och trovärdigheten i potentiella anspråk på nettonollutsläpp. Internt pris på koldioxid Ericsson har ett internt skuggpris på koldioxid om USD 100 per ton koldioxid- ekvivalenter som appliceras på transporter av utrustning. Skuggpriset ingår i den kostnadsmodell som används för att beräkna det totala priset på utgående leveranser av vissa kategorier av hårdvaruprodukter. Syftet är att visualisera kostnaden för koldioxid i samband med nedströms transporter och vid beräkningar och beslut om transportvägar för utgående transporter som Ericsson upphandlar. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 12 Koncernens hållbarhetsnoter Not E1, forts. 1) Minskningen av förväntade vinster från ny teknik som ökar effektiviteten i resursanvändningen, på grund av beteendeförändringar eller andra systemövergripande anpassningar. Energicertiﬁering av produkter Huvuddelen av produktportföljen, som består av hårdvara för kommunika- tionsnät såsom radiobasstationer och antenner, täcks för närvarande inte in av något certifieringssystem för energieffektivitet som hanteras av tredje part. Produkter som kan certifieras, till exempel servrar, utgör en mindre del av produktportföljen. Dessa är för närvarande inte certifierade enligt något sådant system. Strategi för möjliggörande För många branscher har den mobila tekniken påskyndat digitaliserings- processen och visat sig skapa värde genom förbättrad produktivitet, säkrare arbetsplatser och mer miljömässigt hållbara verksamheter. Som ett exempel kan en mobil uppkoppling bidra till att påskynda omställningen hos allmän- nyttiga företag (inom exv. vatten, avfall och energi), i en miljö där energi- kostnader samt efterfrågan på el ökar. Den mobila tekniken har dessutom potential att förse företag inom branschen med data i realtid, automatisk nätfelsdetektering, distributionsautomation, laddning av uppkopplade el- fordon samt energihantering och energioptimering av byggnader. Ericsson fortsätter att utvärdera användningen av IKT-lösningar för att minska utsläppen av växthusgaser från andra branscher i enlighet med Internationella teleunionens (ITU:s) standarder och metoder för sådana bedömningar och kvantifieringar. Detta kräver att företagen bedömer alla typer av effekter, inklusive den så kallade rekyleffekten 1) . Forskning och bidrag till standardisering Ericsson bedriver forskning om IKT-branschens direkta och indirekta miljö- påverkan och har under flera år använt livscykelanalyser som en väg till kunskap om portföljens koldioxid- och miljöavtryck. Dessutom bidrar bolaget till utvecklingen av metoder för att bedöma denna påverkan, där ett exempel är bidraget till ITU:s nettonoll-standard som vägleder företag inom branschen att fastställa nettonollmål. Utbildning och medvetandegörande Ericsson har identifierat klimatåtgärder som en av nio kritiska kompetenser för medarbetarna. Ett ramverk har tagits fram för att öka kompetensen hos alla medarbetare beroende på behovsnivån i deras respektive roller. Material på introduktions- och baskunskapsnivåer är redan tillgängligt för alla medarbetare. Samarbeten och partnerskap Som en allmän princip måste klimatrelaterade åtaganden och samarbeten baseras på ett vetenskapligt förhållningssätt för att Ericsson ska kunna överväga att stödja eller delta i dem. Nedan listas de viktigaste externa sam- arbetena som rör begränsning av klimatförändringarna. Organisation Beskrivning 1.5 °C Supply Chain Leaders Medlemmarna i 1,5 °C Supply Chain Leaders arbetar tillsammans för att främja klimatåtgärder i globala leverantörskedjor och stödja små och medelstora företag genom SME Climate Hub. Partnerskapet syftar till att stödja leverantörer i arbetet med att halvera utsläppen före 2030 och uppnå nettonollutsläpp före 2050. CEO Alliance for Europe CEO Alliance for Europe är ett branschöverskridande samarbete mellan 12 företag med över 1,5 miljoner medarbetare och 500 miljarder euro i årliga intäkter som arbetar för ett mer hållbart och motståndskraftigt Europa, med fokus på digitalisering och minskade koldioxidutsläpp. European Green Digital Coalition European Green Digital Coalition är ett initiativ av en grupp IKT-företag, som stöds av EU-kommissionen och Europaparla- mentet. Initiativet syftar till att främja och utnyttja den potential för utsläppsminskningar som digitala lösningar kan ha inom andra branscher. Exponential Roadmap Initiative Exponential Roadmap Initiative samlar innovativa och föränd- ringsbenägna företag som vidtar åtgärder för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Syftet är att påskynda expo- nentiella klimatåtgärder och lösningar, integrera klimat i affärs- strategier och främja klimatåtgärder i samhället, med målet att halvera utsläppen före 2030. Initiativet är en ackrediterad partner till FN:s kampanj Race to Zero som samlar ledare för att bekämpa klimatförändringar. Pathways Coalition Pathways Coalitions mål är att påskynda minskade koldioxid- utsläpp från tunga transporter med medlemsföretag som tagit ställning för koalitionens vision om att nå noll koldioxidutsläpp senast 2050. We Don’t Have Time We Don’t Have Time erbjuder en plattform för spridning av kunskap, diskussion och utvärdering av företag och offentliga personer ur ett klimatperspektiv. Tillsammans med Ericsson sänder partnerskapet från mötesserien Exponential Climate Action Summits för att öka medvetenheten om behovet av klimat- åtgärder. We Don’t Have Time är medlem i den FN-stödda ampanjen Race to Zero och i Exponential Roadmap Initiative. Världsekonomiskt forum – Alliance of CEO Climate Leaders Alliance of CEO Climate Leaders är en global sammanslutning av verkställande direktörer som arbetar för klimatåtgärder inom alla branscher och samarbetar med beslutsfattare för att hjälpa till att genomföra övergången till en netto noll-ekonomi. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 13 Koncernens hållbarhetsnoter Mätetal och mål Mål Utsläppsminskningar – långsiktigt Nettonollutsläpp i värdekedjan till 2040. Detta innebär en minskning med minst 90 % av utsläppen i Scope 1, 2 och relevanta Scope 3-kategorier 1) 2) 3) från 2020 års basnivå, och en potentiell användning av teknik för koldioxidupptagning och lagring för de resterande och oundvikliga utsläppen utsläppen, maximalt 10 %. Detta mål har verifierats som förenligt med 1,5-gradersmålet av Science Based Targets initiative (SBTi). Utsläppsminskningar – delmål Halvera de totala utsläppen i värdekedjan till 2030, inklusive en minskning med 90 % inom Scope 1 och 2 och en halvering av utsläppen i relevanta Scope 3-kategorier 1) 2) 3) . Minskningen av utsläppen inom Scope 3 är fördelad enligt nedan. Utsläpp som omfattas Omfattning Basår (BÅ) Utsläpp under basår (tCO 2 e) Målår (MÅ) Förändring mellan MÅ och BÅ (%) Utsläpp under målår (tCO 2 e) Förändring mellan 2023 och BÅ (%) Utsläpp under 2023 (tCO 2 e) Använd- ning av CRT/CCS 4) SBTi-status Omfattning Kategori(er) Scope 1 och 2 Marknadsbaserade Hela bolaget 2020 111 889 2030 - 90 11 200 - 38 69 280 Potentiellt Veriﬁerat (1,5° C) Scope 3 6 och 7 1) 65 432 + 48 5) 97 000 + 55 101 599 1–5, 9 och 12 2) 2 576 861 - 50 1 288 400 - 21 2 023 358 11 3) 27 281 138 - 50 13 640 600 - 29 35 057 200 Totalt 30 035 320 6) - 50 15 037 200 + 24 37 251 437 1) Affärsresor och anställdas pendlingsresor 2) Inköpta varor och tjänster, kapitalvaror, bränsle- och energirelaterade aktiviteter, uppströms transporter, avfall från den egna verksamheten, nedströms transporter och hantering av uttjänta sålda produkter. 3) Användning av sålda produkter och tjänster 4) Teknik för koldioxidupptagning / Koldioxidlagring och -infångning 5) Eftersom basåret sammanfaller med COVID-19-pandemin förutser Ericsson en ökning av affärsresor och arbetspendling jämfört med de extremt låga nivåerna som rådde under basåret. 6) Nominella skillnader jämfört med tidigare rapporterade utsläpp för samma period till följd av anpassning till SBTi:s metod. Se not O3 för mer information. Produktportföljens energiprestanda Minska energiförbrukningen för radiobasstationssiter med 40 % Omfattning Basår Målår Mål för minskad energiförbrukning (%) Minskad energiförbrukning under 2023 (%) SBTi-status Typisk ny radiobasstation 2020 2025 40 30 Ej veriﬁerat Detta mål understödjer netto noll-målet och adresserar nedströms växthusgasutsläpp genom att minska energiförbrukningen i kundernas mobilnät. Målet består i att minska energiförbrukningen för radiobassta- tionssiter med 40 % till 2025 jämfört med 2021 års basnivå. Energiförbrukningen mäts i kWh och målvärdet uttrycks som genomsnittet av potentiella minskningar för typiska siter i landsbygdsområden, stadsnära områden och städer för en leverantör av kommunikationstjänster i Europa. Målet används i syfte att mäta bolagets förmåga att tillhandahålla energieffektiva lösningar till sina kunder. Av denna anledning mäts minskad energiförbrukning, jämfört med basåret, för den mjukvaru- och hårdvarulösning med bäst prestanda under målåret respektive rapporteringsåret. Dessa värden bör betraktas som den maximala potentialen för möjliga energibesparingar för respektive år. Samverkan i leverantörskedjan Få 350 leverantörer att sätta utsläppsminskningsmål i linje med 1,5-gradersmålet Omfattning Basår Målår Målvärde (antal) Antal vid 2023-års slut SBTi-status Direkta leverantörer 2021 2030 350 237 Ej veriﬁerat Detta mål understödjer netto noll-målet och riktar in sig på uppströms växthusgasutsläpp genom att få 350 leverantörer med höga utsläpp och strategiskt viktiga leverantörer att sätta upp egna mål för att minska utsläppen i linje med 1,5-gradersmålet, vilket även innefattar ett åtagande om att halvera utsläppen inom relevanta Scope till 2030. Målen måste offentliggöras, åtföljas av en trovärdig omställningsplan och leve- rantörerna måste minst en gång per år rapportera om framstegen till Ericsson för att målen ska godtas som linjerade. Not E1, forts. Mätetal Energianvändning i den egna verksamheten Energianvändning och energimix 1) (MWh) 2023 2022 2021 Fossila källor Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter - - - Bränsleförbrukning från olje- och petroleumprodukter 2) 63 525 103 692 123 445 Bränsleförbrukning från naturgas 45 127 44 772 23 720 Bränsleförbrukning från andra fossila källor - - - Inköpt eller förvärvad elektricitet 76 047 92 201 126 926 Inköpt eller förvärvad värme 19 090 24 188 25 693 Inköpt eller förvärvad ånga - - - Inköpt eller förvärvad kylning 51 534 51 453 55 996 A. Total icke-förnybar energianvändning 3) 255 323 316 306 355 780 Andelen fossila källor i den totala energianvändningen (%) 34 40 47 Andelen fossila källor i den totala elförbrukningen (%) 13 16 24 Kärnenergikällor Bränsleförbrukning från kärnenergikällor - - - Inköpt eller förvärvad elektricitet 13 906 10 788 6 260 B. Total energianvändning från kärnenergikällor 3) 13 906 10 788 6 260 Andelen kärnenergikällor i den totala energianvändningen (%) 2 1 1 Andelen kärnenergikällor i den totala elförbrukningen (%) 2 2 1 (MWh) 2023 2022 2021 Förnybara källor Bränsleförbrukning från förnybara källor - - - Inköpt eller förvärvad elektricitet 478 866 466 208 389 553 Inköpt eller förvärvad värme - - - Inköpt eller förvärvad ånga - - - Inköpt eller förvärvad kylning - - - Förbrukning av egenproducerad icke bränslerelaterad förnybar energi 1 621 1 001 1 000 C. Total användning av förnybar energi 480 487 467 209 390 553 Andelen förnybara källor i den totala energianvändningen (%) 64 59 52 Andelen förnybara källor i den totala elförbrukningen (%) 84 82 75 D. Total energianvändning (A+B+C) 749 716 794 303 752 593 1) Uppmätt energianvändning för anläggningar (kontor, produktionsanläggningar, lager, datacenter och laboratorier) utgör cirka 81 (85) % av rapporterad energianvändning. För anläggningar där uppmätta data saknas har extrapolering av energianvändning på liknande anläggningar använts för att upp- skatta energianvändningen. 2) Bränsleförbrukningen avser främst servicefordonsﬂottan och beräknas delvis baserat på data från fordonens telematik och delvis baserat på kontrakterade årliga miltal för leasingfordon som inte har telematik installerad. 3) Energidata för tidigare rapporteringsperioder har räknats om. Se not O3 för mer information. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 14 Koncernens hållbarhetsnoter Energiintensitet (MWh/nettoomsättning MSEK) 2023 2022 2021 Energianvändning i egna anläggningar 2,62 2,55 2,71 Bränsle för servicefordon 0,23 0,37 0,53 Totalt 2,85 2,93 3,24 Produkttransporter Produkttransporter efter transportsätt 1) (ktonkm) 2023 2022 2021 Flyg 94 536 136 027 153 956 Väg 169 090 155 086 179 790 Sjö 169 407 119 725 152 230 Järnväg 170 5 865 2 877 Totalt 433 203 416 703 488 853 1) Data avser utgående utsläpp för varor som transporterats från en produktionsanläggning till antingen ett distributionsnav eller en kunds lager. Transportsträckor har uppskattats baserat på linjära färd- vägar mellan platser. Utsläpp av växthusgaser Växthusgasutsläpp (GHG) per Scope och kategori (ton CO 2 e) 2023 2022 2021 Scope 1 – direkta växthusgasutsläpp Bränsle för servicefordon 16 039 27 689 32 176 Stationär förbränning samt köldmedier 10 990 10 713 6 066 Totala Scope 1-utsläpp (brutto) 27 029 38 402 38 242 Varav omfattas av reglerade ETS:er (%) 0 0 0 Scope 2 – indirekta växthusgasutsläpp Inköpt energi (brutto, platsbaserade) 136 628 141 636 138 985 Inköpt energi (brutto, marknadsbaserade) 42 251 45 258 57 685 Scope 3 – övriga indirekta växthusgasutsläpp Uppströms Inköpta varor och tjänster 1 751 600 2 199 900 2 313 000 Kapitalvaror 37 800 39 200 42 000 Bränsle- och energirelaterade aktiviteter 1) 19 700 36 600 23 200 Uppströms transporter 1) 2) 164 800 206 200 215 300 Avfall från den egna verksamheten 1 000 1 200 800 Affärsresor 2) 52 599 25 469 9 255 Pendling (inkl. distansarbete) 49 000 34 500 26 800 Nedströms Nedströms transporter 1) 2) 21 158 7 090 7 082 Användning av sålda produkter och tjänster 1) 35 057 200 28 262 400 25 352 500 Hantering av uttjänta sålda produkter 27 300 31 800 33 000 Totala Scope 3-utsläpp (brutto) 37 182 157 30 844 359 28 022 937 Totala växthusgasutsläpp (brutto, platsbaserade) 37 345 814 31 024 397 28 200 164 Totala växthusgasutsläpp (brutto, marknadsbaserade) 37 251 437 30 928 019 28 118 864 1) Utsläppsdata för tidigare rapporteringsperioder har räknats om. Se not O3 för mer information. 2) Rapporterade utsläpp inkluderar inte den så kallade höghöjdseffekten för utsläpp från ﬂygresor och ﬂygtransporter då det fortfarande råder stor osäkerhet kring hur stor denna effekt är och hur den ska beräknas. I referenssyfte uppskattas höghöjdseffekten för 2023 motsvara utsläpp om 108 000 ton koldioxidekvivalenter. Andel växthusgasutsläpp per Scope (%) 2023 2022 2021 Scope 1 0,1 0,1 0,1 Scope 2 (marknadsbaserade) 0,1 0,1 0,2 Scope 3 – uppströms 5,6 8,2 9,4 Scope 3 – nedströms 94,2 91,5 90,3 Utsläppsintensitet per Scope (ton CO 2 e/nettoomsättning i MSEK) 2023 2022 2021 Scope 1 0,10 0,14 0,16 Scope 2 (platsbaserade) 0,52 0,52 0,60 Scope 2 (marknadsbaserade) 0,16 0,17 0,25 Scope 3 –kategorier uppströms 7,88 9,37 11,32 Scope 3 – kategorier nedströms 133,30 104,22 109,30 Samtliga Scope (marknadsbaserad) 141,45 113,90 121,04 Samverkan i leverantörskedjan Leverantörer med utsläppsminskningsmål i linje med 1,5-gradersmålet (antal) 2023 2022 2021 Leverantörer 237 225 121 Redovisningsmetod för växthusgasutsläpp (GHG) Utsläpp redovisas enligt GHG-protokollet med finansiell kontroll som grund för konsolideringen. Utsläppen rapporteras som koldioxidekvivalenter och omfat- tar följande gaser och kemikalier: koldioxid (CO 2 ), metan (CH4), dikväve- oxid (N2O), fluorkolväten (HFC:er) och perfluorerade kemikalier (PFC:er). Mätperioderna avser räkenskapsåret och baseras på senast tillgängliga data vid bokslutsdatumet, vilket kompletteras med extrapolerade uppskattningar för perioder där uppmätta data saknas. Scope 1 Förbrukade bränslevolymer och köldmedier multipliceras med tillämpliga utsläppsfaktorer för att få fram utsläppen. Bränsleförbrukningen för service- fordonsflottan beräknas delvis baserat på data från fordonens telematik och delvis baserat på kontrakterade årliga miltal för leasingfordon som inte har telematik installerad. Scope 2 Köpta energivolymer multipliceras med ländernas genomsnittliga utsläpps- faktorer för platsbaserade utsläpp. För marknadsbaserade utsläpp ligger residualmixen och inköpt förnybar energi till grund för de utsläppsfaktorer som används i beräkningarna. En del av energianvändningen vid anläggning- arna bygger på uppskattningar. Se fotnoten till energitabellen ovan för mer information. Scope 3 Utsläppsfaktorer som används för att beräkna utsläppen i kategorierna inköpta varor och tjänster, kapitalvaror, bränsle- och energirelaterade akti- viteter, avfall från den egna verksamheten och hantering av uttjänta sålda produkter baseras på interna studier och på Ericssons livscykelanalyser av produkternas koldioxidavtryck multiplicerade med relevanta verksamhets- mått, för att erhålla årliga utsläpp. Utsläpp i kategorin uppströms transporter beräknas genom att kombinera beräkningar baserade på försäljningsdata över leverantörsvolymer, och beräkningar baserade på de transporterade produkternas vikt och transport- sträckor för de utgående transporter som har betalats av Ericsson. Den största delen av utsläppen i kategorin affärsresor baseras på data rapporterad av resebyråer, och en mindre del, däribland hotellnätter, har uppskattats utifrån resekostnader. Utsläppen i kategorin pendling är upp- skattningar baserade på en undersökning av medarbetarnas vanor kring pendling och distansarbete. Utsläpp i kategorin användning av sålda produkter och tjänster beräknas och redovisas i sin helhet under det år en produkt säljs och periodiseras inte över dess förväntade livslängd. Vid beräkning av dessa utsläpp antas den genomsnittliga förväntade livslängden för sålda produkter vara 10 år. De utsläppsfaktorer som är relevanta för användningsfasen har uppskattats med hjälp av den aktuella energimixen i näten på de marknader som betjänas, eller baseras på senast tillgängliga kundspecifika data om energimixen där denna har redovisats offentligt. Eventuella framtida förändringar i nätfaktorer eller kundspecifika energimixar under produkternas förväntade livslängd beaktas inte i beräkningarna. Merparten av utsläppen i kategorin nedströms transporter beräknas utifrån transporterade produkters vikt och transportsträckor, där transporten har betalats av kunden. Not E1, forts. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 15 Koncernens hållbarhetsnoter Scope 3-kategorin Redovisningsmetod Osäkerhetsnivå (± %) Inköpta varor och tjänster Genomsnittsdata 30 Kapitalvaror Genomsnittsdata 30 Bränsle- och energirelaterat Genomsnittsdata 30 Uppströms transporter Avstånds- och utgiftsbaserad 30 Affärsresor Avstånds- och utgiftsbaserad 10 Pendling Genomsnittsdata och avståndsbaserad 30 Nedströms transporter Avståndsbaserad 10 Användning av sålda produkter och tjänster Utsläpp relaterade till direkt användning genom en hybridmetod 10 Hantering av uttjänta sålda produkter Genomsnittsdata 30 Utsläppsfaktorer som har använts i konsolideringen Källa GWP (kg CO 2 e) Måttenhet Källa Inköpt energi El från fossila källor 0,01 – 1,35 kWh IEA/US EIA/AIB/Leverantörsspeciﬁka El från kärnenergikällor 0,00 kWh IEA El från förnybara källor 0,00 kWh Leverantörsspeciﬁk Fjärrkyla 0,00–0,41 kWh IEA Fjärrvärme, Sverige 0,04 kWh Leverantörsspeciﬁk Fjärrvärme, övriga 0,04 – 0,26 kWh Genomsnitt per land Bränslen och köldmedier Naturgas (lokal uppvärmning) 0,20 kWh DEFRA Diesel 0,26 kWh DEFRA Bensin 0,25 kWh DEFRA Köldmedier 466 – 14,800 kg IPCC:s 4:e rapport Resor Flyg 0,09 – 0,57 pkm DEFRA Väg 0,00–0,40 pkm Genomsnitt per land Transport Flyg 0,78 – 1,19 tonkm DEFRA (justerat) Väg 0,10 tonkm DEFRA (justerat) Sjö 0,03 tonkm DEFRA (justerat) Järnväg 0,04 tonkm DEFRA (justerat) Utgiftsbaserade utsläpp 0,05 – 0,21 USD Internt framtagen Scenarioanalys för klimatrelaterade risker och möjligheter Analyserade scenarion Net Zero 2050 – Ambitiösa begränsningsåtgärder införs inom kort – Globala nettonollutsläpp av växthusgaser runt 2050 – 50 % chans att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 °C vid slutet av århundradet – Relativt låga fysiska risker men stor påverkan från omställningen. Current Policies – Begränsningsåtgärder inskränks till redan antagna eller kommunicerade åtgärder – Utsläppen ökar fram till 2080 – Global uppvärmning på omkring 3 °C i slutet av århundradet – Stora fysiska risker men mindre påverkan från omställningen. Bedömningsmetod Inledningsvis beaktades över 30 potentiella klimatrelaterade risker och möjligheter i analysen. Bruttolistan identifierades genom samråd med interna experter från flera olika bolagsfunktioner och genom extern jämförelse/ benchmarking. Sannolikheten för och påverkan av alla faktorer analyserades kvalitativt med hjälp av så kallade heatmaps, vilket följdes av en mer detal- jerad analys av en kortare lista med ett mindre antal risker och möjligheter som ansågs vara de av störst relevans för Ericsson. Risker och möjligheter uppströms och nedströms i värdekedjan samt i den egna verksamheten har beaktats. Fysiska risker bedömdes i huvudsak enligt antagandena i scenariot Current Policies, medan omställningsrelaterade risker och möjligheter främst analyserades utifrån scenariot Net Zero 2050. Båda scenarierna är framtagna av Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial System (NGFS). Vad avser tidshorisonter så fokuserade den kvantitativa analysen av möj- ligheter på perioden fram till 2025, medan den kvantitativa analysen av risker fokuserade på perioden mellan 2025 och 2030. För denna analys definierade Ericsson kortsiktiga, medellånga och långsiktiga tidshorisonter som; fram till år 2025, 2025–2030, respektive efter 2030. De risker och möjligheter med mer långsiktig påverkan, som sträcker sig bortom 2030, bedömdes främst på ett kvalitativt sätt. Enligt scenariot Current Policies förväntas påverkan av de fysiska riskerna bli allvarligare efter 2030. Not E1, forts. Utsläppen i resterande Scope 3-kategorier har inte bedömts vara väsentliga och redovisas därför inte. Uppskattningar av Scope 3-utsläpp är förenade med inneboende osäkerhet på grund av begränsningar i tillgång till och riktigheten i primärdata, och därför bör de rapporterade siffrorna inte betraktas som exakta mätetal. I tabellen nedan sammanfattas Ericssons redovisningsmetoder för Scope 3 och de uppskattade osäkerhetsnivåerna för redovisade siffror per kategori. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 16 Koncernens hållbarhetsnoter E2 Föroreningar Påverkan, risker och möjligheter Ericsson har identifierat potentiella väsentlig påverkan relaterad till förore- ningar både uppströms och nedströms i bolagets värdekedja. All tillverkning av elektronisk utrustning som sker uppströms i värdekedjan innefattar i dag små mängder av ämnen som inger betänkligheter och ibland ämnen som inger mycket stora betänkligheter. Negativ miljöpåverkan kan också uppstå nedströms i värdekedjan om uttjänta produkter inte tas om hand eller åter- vinns på ett lämpligt sätt. Ericssons egna tillverkningsprocesser består främst av montering av produkter och komponenter som tillverkats av andra aktörer uppströms i värdekedjan. Således används inga stora mängder av sådana ämnen i Ericssons egen verksamhet. Energiproduktion med fossila bränslen är en stor källa till luftföroreningar. Det skapar en indirekt miljöpåverkan från elförbrukningen för nätutrustning, vilket är särskilt relevant på marknader där fossila energikällor utgör en stor del av energimixen. Ökad reglering av användningen av vissa ämnen kan ge ökade kostnader för regelefterlevnad samt ökade kostnader för forskning kring och utveckling av alternativa lösningar och ämnen, som exempelvis det nya förslaget om att begränsa användningen av PFAS 1) inom EU. Dessutom kan tillgången till alternativa material och ämnen vara begränsad, vilket innebär att de kan bli dyrare än de som nu används. Policyer Ericssons uppförandekod för affärspartners kräver att leverantörer identifierar väsentliga miljöaspekter och relaterad påverkan samt att de inom sin egna verksamhet ska minimera skadliga effekter på samhället, miljön och naturre- surser, samtidigt som de ser till att skydda allmänhetens hälsa och säkerhet. Uppförandekoden (CoC) är baserad på Responsible Business Alliances uppförandekod, och omfattar även Ericssons särskilda krav och ingår i Ericssons standardavtal med leverantörer. Den finns tillgänglig på flera språk på bolagets webbplats. Ericsson har ytterligare miljökrav för leverantörer av hårdvarukomponenter och -produkter, byggnadsarbeten, transporter och logistik fältunderhåll och nätutbyggnad, samt leverantörer med förhöjda miljörisker, där verksamheten i stor utsträckning påverkar miljön. Dessa innebär bland annat att leverantörer måste följa kraven i Ericssons lista över förbjudna ämnen och ämnen med restriktioner i tillverkningsprocesserna. Kraven ska tillämpas vid utformning, inköp och tillverkning av komponenter och produkter, inklusive batterier och förpackningar. Det rekommenderas att ämnen som är under observation byts ut i förebyggande syfte. Styrning och uppföljning Ericsson strävar efter att minimera miljöpåverkan från sina produkter under alla faser i livscykeln. För information om portföljens energiprestanda, se not E1. Materialdeklarationer Ericsson samlar in materialdeklarationer från sina leverantörer. På begäran förväntas leverantörerna kunna deklarera hela materielinnehållet i produkter som levereras till Ericsson. Detta innefattar ämnen på REACHs 2) kandidatför- teckning och deklarationer om användningen av vissa kritiska råvaror (enligt definitionen i EU:s förteckning över kritiska råvaror). Dessutom finns det en rapporteringsprocess för SCIP (Substances of Concern In articles, as such or in complex objects (Products)), eller ämnen som inger betänkligheter och som förekommer i varor som sådana eller i komplexa föremål produkter, för att uppfylla kraven i EU:s ramdirektiv om avfall. Alla elektroniska produkter kan genom orenheter innehålla små spår av ämnen på listan över sådana som ska deklareras. Dessa är praktiskt taget omöjliga att eliminera och faller under gränsvärdena för vad som behöver deklareras. Ericsson arbetar kontinuerligt med att undvika farliga ämnen i produkter och komponenter. Återtagningsprogram för uttjänta produkter Se not E4 för information om Ericssons återtagningsprogram för uttjänta produkter, som ingår i bolagets utökade producentansvar. Mätetal Trots att de inte är kopplade till någon identifierad och väsentlig påverkan, risk eller möjlighet redovisar Ericsson utsläpp av luftföroreningar från den egna verksamheten, då denna information ofta efterfrågas av externa intressenter. Övriga utsläpp 1) (ton) 2023 2022 2021 Kväveoxider 38 49 54 Svaveloxider 62 61 63 Luftpartiklar 11 12 13 1) Utsläppsdata för tidigare rapporteringsperioder har räknats om. Se not O3 för mer information. 1) Per- och polyﬂuorerade alkylsubstanser (PFAS) är en grupp kemikalier som används för att framställa ytbeläggningar av ﬂuorpolymerer och produkter som kan stå emot värme, olja, stänk, fett och vatten, och som ﬁnns i en rad olika produkter, till exempel elektrisk utrustning och elektronik. 2) REACH (Registration, Evaluation, Authorization and Registration of Chemicals, dvs. registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier) är det regelverk och det system som styr tillverkning och import av kemikalier i EU. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 17 Koncernens hållbarhetsnoter E3 Vatten Påverkan, risker och möjligheter Väsentlig påverkan relaterade till vatten har identifierats uppströms i värde- kedjan, främst med avseende på tillverkningen av halvledare och utvinningen av naturresurser såsom mineraler som används i elektronisk hårdvara. Tillverkningen av halvledare erfordrar vatten av hög kvalitet. Ofta används färskvatten, vilket kan påverka vattentillgången i närområdet om det inte hanteras på rätt sätt. Mineralbrytning kan påverka vattnet i flera delar av brytningsprocessen, vilket kan påverka både tillgången till färskvatten samt vattenkvaliteten. Ericsson har inte identifierat någon väsentlig vattenrelaterad påverkan från den egna verksamheter eller nedströms i värdekedjan. Ericsson använder inte vatten i sina monteringsprocesser, vilket innebär att det vatten som förbrukas på anläggningarna huvudsakligen används för sanitära ändamål och kommer från kommunal vattenförsörjning. Färskvatten tas inte direkt från grund- eller ytvattenkällor. Ericssons produkter och tjänster förbrukar inget vatten i deras användningsfas. Vatten är en viktig resurs i vissa delar av Ericssons uppströms värdekedja och vattenbrist i dessa delar av värdekedjan skulle därför kunna leda till störningar i leverantörskedjan. Enligt scenariot Current Policies, som ingår i Ericssons klimatscenarioanalys (se mer information i not E1), riskerar flera regioner där Ericssons leverantörer har sin verksamhet, inklusive tillverkare av halvledare i Sydostasien, att drabbas av allvarlig vattenstress i framtiden, vilket kan leda till brist på insatsvaror. Policyer Enligt Ericssons uppförandekod (CoC) för affärspartners måste leverantörer minska användningen av naturresurser, inklusive vatten. Uppförandekoden är baserad på Responsible Business Alliances uppförandekod, och omfattar även Ericssons särskilda krav och ingår i bolagets standardavtal med leverantörer. Den finns tillgänglig på flera språk på bolagets webbplats. Ericsson har ytterligare miljökrav för leverantörer av hårdvarukomponenter och -produkter, byggnadsarbeten, transporter och logistik, fältunderhåll och nätutbyggnad, samt leverantörer med höga miljörisker, där verksamheten i stor utsträckning påverkar miljön. Dessa krav innebär bland annat att leverantörer måste mäta och kontrollera utsläpp till vatten och säkerställa lämplig avloppsvattenrening. Leverantörer måste också kontrollera och mäta sin vattenanvändning. Om vattenförbrukningen anses utgöra en väsentlig miljöaspekt måste affärspartnern ta fram en plan för vattenhantering i syfte att minimera den totala vattenförbrukningen, återvinna avloppsvatten eller på annat sätt minska sin påverkan. Styrning och uppföljning Ericsson genomför revisioner av direkta leverantörer för att kontrollera att de följer uppförandekoden (CoC). Nuvarande fokus för dessa CoC-revisioner vad avser vatten handlar om att bedöma leverantörernas rutiner för hantering av avloppsvatten. Under 2023 identifierades inga väsentliga brister kopplade till vattenhanteringen. Mätetal Trots att det inte är kopplat till någon identifierad väsentlig påverkan, risk eller möjlighet redovisar Ericsson vattenförbrukningen i och vattenintensitetsmått för den egna verksamheten, då denna information ofta efterfrågas av externa intressenter. Vattenförbrukning 1) (m 3 ) 2023 2022 2021 Den egna verksamheten 906 800 1 053 200 1 150 000 1) Av den totala rapporterade vattenförbrukningen omfattas cirka 37 % av koncernens medarbetare av uppmätta data, medan återstående del uppskattats baserat på extrapolering av de uppmätta- volymerna. Vattenförbrukningsintensitet (m 3 /nettoomsättning i MSEK) 2023 2022 2021 Den egna verksamheten 3,44 3,88 4,95 E4 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Påverkan, risker och möjligheter Väsentlig påverkan relaterad till resursanvändning och övergången till en cirkulär ekonomi har identifierats uppströms i värdekedjan, främst med avseende på tillverkningen av elektronisk utrustning, samt nedströms i värdekedjan med avseende på återvinning och hantering av uttjänt elek- tronisk utrustning. Nätutrustning tillverkas med ändliga naturresurser som stål, aluminium, koppar och sällsynta jordartsmineraler, samt plast. Metaller återvinns i allmänhet i stor utsträckning, medan sällsynta jordartsmineraler och plast har lägre återvinningsgrad. I vilken omfattning nätutrustning åter- används och återvinns nedströms i värdekedjan varierar mellan olika regioner. Produktåtertagningsnivåerna är låga på grund av produkternas andrahands- värde, och det faktum att det är Ericssons kunder som har ägandeskap över produkterna. En stor andel av nätutrustningen antas säljas vidare och åter- användas genom informella andrahandsmarknader. En mindre andel antas återvinnas genom icke vedertagna processer. I den egna verksamheten monterar Ericsson huvudsakligen ihop delar och komponenter från leverantörer, vilket medför jämförelsevis lite avfall. Ericsson kan dock, genom produktdesign, styra över vilka material som används av leverantörerna för att höja återvinningsgraden och användningen av åter- vunna material samt förlänga produkternas livslängd. Att utveckla produkter som uppfyller kund- eller regelkrav genom att använda alternativa eller återvunna material kan innebära ökade FoU- kostnader. Bristen på vissa råvaror, inklusive både jungfruliga och återvunna mineraler, i kombination med ett ökat behov av samma material inom flera olika branscher kan leda till stigande kostnader för insatsmaterial och komponenter som används i elektroniska hårdvaruprodukter. Högre krav på insamlingsnivåer för produktåtertagning kan leda till stigande kostnader för sålda varor. Policyer Enligt Ericssons hållbarhetspolicy ska livscykelanalys användas för att fast- ställa viktiga miljöaspekter, och bolaget ska minska negativ miljöpåverkan från den egna verksamheten och tillämpa försiktighetsprincipen i miljöfrågor. Ericsson ska också använda design för att åstadkomma kontinuerliga miljö- förbättringar sett till produkternas hela livscykel. I policyn anges dessutom att Ericsson ska erbjuda produktåtertagning och bistå kunder i hanteringen av uttjänta produkter och lösningar. Ericssons uppförandekod för affärspartners (CoC) kräver att leverantörerna identifierar väsentliga miljöaspekter och relaterad påverkan samt minimerar negativa effekter på samhället, miljön och naturresurser inom den egna verksamheten, samtidigt som man ser till att skydda allmänhetens hälsa och säkerhet. Uppförandekoden (CoC) är baserad på Responsible Business Alliances uppförandekod, och omfattar även Ericssons särskilda krav och ingår i bolagets standardavtal med leverantörer. Den finns tillgänglig på flera språk på bolagets webbplats. Ericsson har ytterligare miljökrav på leverantörer av hårdvarukomponenter och -produkter, byggnadsarbeten, transporter och logistik, fältunderhåll och nätutbyggnad, samt leverantörer med höga miljörisker, där verksamheten i stor utsträckning påverkar miljön. Dessa krav innebär bland annat att leveran- tören måste minska, där så är möjligt, förekomsten av farligt gods, kemikalier, farligt avfall och andra ämnen eller material som utgör en fara för människor eller miljön, samt införa ett systematiskt arbetssätt för att identifiera, hantera, minska och på ett ansvarsfullt sätt kassera, eller återvinna icke-farligt fast avfall. Leverantören måste också begränsa användningen av naturresurser, inklusive vatten, fossila bränslen, mineraler och skogsprodukter genom att till exempel förändra produktions-, underhålls- och anläggningsprocesser, byta ut material, återanvända, bevara och återvinna. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 18 Koncernens hållbarhetsnoter Styrning och uppföljning Principer för produktdesign Ericsson använder sig av principerna i designmetoden Design for the Environment och har generiska produktkrav på detta område som gäller för samtliga processer för produktdesign. Dessa omfattar bland annat specifika krav på enkel demontering av produkter för att underlätta återvinning. Dessutom är produkterna utformade för att vara slitstarka och ha en lång livslängd, vilket ingår som en del i kvalitetsprocessen. Förteckningen över förbjudna ämnen och ämnen med restriktioner samt materialdeklarationerna (för mer information, se not E2) är också viktiga verktyg för att utforma produkter med en hög grad av återvinningsbarhet. Återvinningsgraden för produkter som tagits tillbaka har historiskt varit hög, i genomsnitt över 90 % under de senaste åren. Ericsson arbetar för att minska vikten och storleken på produkter, och för att välja mer hållbara material. Detta är en del av initiativet för nettonoll- utsläpp, men det kommer också att bidra till effektivare resursanvändning och cirkularitet. Tjänster för renovering, återanvändning och reparation I portföljen för Support Services ingår en strukturerad metod för att renovera, återanvända och återvinna begagnad utrustning. Gemensamma lager och reservdelar minskar behovet av att producera och lagra reservdelar. Automatisk felanalys av hårdvara utförs för att undvika onödiga byten av utrustning. Ericsson erbjuder reparationstjänster, och som ett komplement till nyförsälj- ning erbjuds även återanvändning av begagnad utrustning. Förpackningar Traditionellt består förpackningar som utformats av Ericsson huvudsakligen av fiberbaserade material och insatsmaterial av plast. Ericsson testar alternativa förpackningar med återvinningsbart insatsmaterial som minskar förpackningens totala plastinnehåll från 20% till mindre än 1%. Återtagningsprogram Ericsson erbjuder ett globalt program för produktåtertagning, genom sam- arbeten med tredjepartsleverantörer, där uttjänta produkter kan samlas in från kunder och därefter tas isär och återvinnas på ett sätt som minimerar miljöpåverkan. Ett begränsat antal bolag inom koncernen deltar i andra kol- lektiva produktåtertagningssystem. Eftersom utrustningen ägs av kunderna är återtagandevolymerna beroende av att kunderna utnyttjar programmet. Avfall från egen verksamheten Avfallet som genereras inom Ericssons egen verksamhet består främst av kontorsavfall. Avfall som genereras på produktionsanläggningar hanteras enligt lokala bestämmelser av kontrakterade avfallshanteringsföretag. Mätetal Resursinﬂöden Ericssons hårdvara tillverkas av naturresurser, och produkterna består främst av metaller som aluminium, järn, koppar och kisel. Hårdvaran består även av små mängder material som finns med på EU:s förteckning över kritiska råvaror. Hårdvaran innehåller också polymerer (inklusive plast) som poly- karbonater, och tillsatser. En vanlig radio innehåller cirka 70% aluminium, 10% järn/stål, 5% koppar och 5% kisel. Resterande 10% utgörs av mindre volymer av andra komposit- material, inklusive mindre än 1% sällsynta jordartsmineraler. Externt inköpta förpackningar innehåller kartong och plast. Resursutﬂöden Produkter och material Fysiska resursutflöden från Ericssons produktionsprocesser, inklusive outsourcad produktion, omfattar hårdvara för kommunikationsnät i form av radioenheter, antenner, basband, kraftmoduler, routrar och modem, och sitematerial (till exempel kablar och batterier) samt förpackningar i form av plast och kartong. Alla produkter utformas enligt generella produktkrav och enligt principerna i designmetoden Design for the Environment som beskrivs ovan. Cradlepoint (som numera är en del av affärsområdet Enterprise Wireless Solutions) har egna produktkrav som bland annat bygger på principer liknande dem i design- metoden Design for the Environment. Återtagning av uttjänta produkter Återtagningsvolymer av uttjänta produkter efter metod för avfallshantering (ton) 2023 2022 2021 Återanvändning 36 25 2 Återvinning 3 581 4 636 5 211 Energiåtervinning (förbränning) 151 146 164 Deponi 101 18 12 Totalt 3 869 4 825 5 389 Avfall från den egna verksamheten Trots att det inte är kopplat till någon identifierad väsentlig påverkan, risk eller möjlighet redovisar Ericsson avfall som genererats i den egna verksamheten, då denna information ofta efterfrågas av externa intressenter. Genererat avfall efter metod för avfallshantering 1) 2) (ton) 2023 2022 Total vikt på genererat avfall (A+B) 7 182 8 130 Avfall som avletts från bortskaffande Farligt avfall Förberedelse för återanvändning - 3 Materialåtervinning 38 49 Andra återvinningsförfaranden 5 - Icke-farligt avfall Förberedelse för återanvändning 157 332 Materialåtervinning 3 435 3 831 Andra återvinningsförfaranden 344 - A. Total vikt som avletts från bortskaffande 3 979 4 215 Andel som avletts från bortskaffande av totalvikten avfall som genererats (%) 55 52 Avfall avsedd för bortskaffande Farligt avfall Förbränning 43 29 Deponi 19 32 Annat bortskaffningsförfarande 0 - Icke-farligt avfall Förbränning 1 613 2 089 Deponi 1 528 1 762 Annat bortskaffningsförfarande - 3 B. Total vikt som avletts från bortskaffande 3 203 3 915 Andel avsedd för bortskaffande av totalvikten avfall som genererats (%) 45 48 Vikt på icke-återvunnet avfall 3 709 4 251 Andel icke-återvunnet avfall (%) 52 52 1) Avfallsvolymer från produktionsanläggningar baseras på uppmätta data. Avfallsvolymer från andra anläggningar är uppskattningar baserade på extrapolering av avfall som genererats på bolagets huvudkontor. Andra anläggningar innefattar kontor, lager, datacenter och laboratorier. 2) Avfallsrelaterade data för tidigare rapporteringsperioder har räknats om. Se not O3 för mer informa- tion. Not E4, forts. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 19 Koncernens hållbarhetsnoter E5 Rapportering enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning Redovisningsprinciper Enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning (taxonomin) definieras omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter enligt beskrivningen nedan. Definitionen av kapitalutgifter och driftsutgifter är inte densamma som i Ericssons finansiella rapportering. Bolagets årsredovisning upprättas i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) så som de utfärdats av International Accounting Standards Board (IASB) och antagits av EU. Grunder för upprättandet av års- redovisningen beskrivs i not A1 till koncernredovisningen. Omsättning Den totala omsättningen motsvarar nettoomsättningen i koncernens resultaträkning. Kapitalutgifter De totala kapitalutgifterna motsvarar tillägg, inklusive balanserade kostnader för forskning och utveckling, till balansposterna materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar före eventuella omvärderingar, avskrivningar eller nedskrivningar, exklusive eventuella förändringar i verkligt värde, men inklusive effekten av verksamhetskombinationer, såsom är specificerat i noterna C1 och C2 till koncernens balansräkning, kompletterade av tillägg till/ändringar i nyttjanderättstillgångar klassificerade enligt IFRS 16, vilket är specificerat i not C3 till koncernbalansräkningen såsom den presenteras i den finansiella rappor- ten som ingår i årsredovisningen. Driftsutgifter De totala driftsutgifterna motsvarar ej balanserade kostnader för forskning och utveckling, kostnader för byggnadsrenoveringar, korttidsleasing, underhåll samt reparationskostnader såväl som andra indirekta kostnader för den dagliga driften av materiella anläggningstillgångar. Omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som omfattas av taxonomin Omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter enligt ovanstående definitioner och som förknippas med verksamheter som omfattas av taxonomin (se nedan) utgör grunden för beräkningen av andelen omsättning, kapitalutgifter och drifts- utgifter som omfattas av taxonomin. Belopp som registrerats på produktkoder kopplade till verksamheter som omfattas av taxonomin ligger till grund för beräkningarna av omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som omfattas av taxonomin. En avstämning av belopp har gjorts för att undvika dubbelräkning. Förändringar i redovisningsprinciper eller upplysningar jämfört med föregående rapporteringsperiod Antagandet av den delegerade förordningen på miljöområdet under 2023 kompletterar taxonomin med ytterligare ekonomiska verksamheter. Ericsson har bedömt att flera av dessa är relevanta att ta med i sina upplysningar från och med räkenskapsåret 2023. Jämförelsetal för 2022 avseende dessa verksamheter har inte tagits med. Ekonomisk verksamhet som omfattas av och är förenlig med taxonomin För att kunna identifiera vilka ekonomiska verksamheter som är relevanta för bolaget har det varit nödvändigt att tolka både taxonomin och de delegerade förordningarna. Ericssons tolkning är att för att en ekonomisk verksamhet ska anses omfattas av taxonomin ska verksamheten – G enerera, eller vara avsedd att generera, extern omsättning, – Överensstämma med beskrivningen av verksamheten i en av bilagorna till den delegerade förordningen på klimatområdet eller den på miljöområdet och – Ha praktiskt tillämpliga tekniska granskningskriterier kopplade till sig. Med denna tolkning som utgångspunkt har omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som härleds från verksamhet som är förenlig och omfattas av EU- taxonomin, inkluderats i de nyckeltal som anges nedan. Dessutom kan också enskilda kapital- och driftsutgifter omfattas (se nedan) och adderas till andelen kapital- och driftsutgifter som omfattas av och är förenliga med taxonomin. Det kvarstår dock vissa osäkerheter kring hur taxonomin ska implementeras, och tolkningar såväl som praxis kring rapportering förväntas utveckla sig med tiden. Delegerad akt på klimatområdet Verksamheter inom telekombranschen omfattas för närvarande inte av taxonomi- förordningens delegerade akt på klimatområdet. Europeiska kommissionen uppger i den delegerade akten att den kan komma att lägga till sådana verksam- heter och ta fram ytterligare tekniska granskningskriterier i framtiden. I dagsläget omfattas inte merparten av Ericssons kommersiella erbjudanden till kunder, inklusive mobilnät, av taxonomiförordningens delegerade akt på klimatområdet. Datadrivna lösningar för att minska växthusgasutsläpp (GHG) (Begränsning av klimatförändringar (CCM), 8.2) Ericsson erbjuder AI-stödda och datadrivna driftslösningar med fokus på effektiv hantering av energitillgångar genom intelligenta mätningar och kontroller av siter. Detta gör att kunder kan förbättra energieffektiviteten i näten och därmed minska energirelaterade utsläpp av växthusgaser (GHG). Denna verksamhet uppfyller för närvarande inte de tillhörande tekniska granskningskriterierna, och därmed redovisas inte relaterad omsättning samt kapital- och driftsutgifter som förenliga med taxonomin. Dataprogrammering och relaterade aktiviteter (Anpassning till klimatförändringar (CCA), 8.2) Mjukvaruutveckling är en del av Ericssons kommersiella erbjudande till kunder inom bolagets alla affärsområden. Om utgifter för att göra denna verksamhet mer motståndskraftig mot klimatförändringar skulle uppstå, redovisas dessa antingen som kapital- eller driftsutgifter som omfattas av taxonomin. Relaterad omsättning inkluderas inte i andelen omsättning som omfattas av taxonomin, eftersom denna verksamhet inte klassificeras som en möjliggörande verksamhet enligt definitionen i taxonomin. Ericsson har inte haft några utgifter av detta slag under rapporteringsåret. Delegerad förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar Eftersom verksamheterna nedan har lagts till i taxonomin under 2023 rappor- terar Ericsson huruvida relaterad omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter omfattas av taxonomin, men inte om de är förenliga med den, för räkenskapsåret 2023, i enlighet med ändringarna till den delegerade förordningen om hållbar- hetsrelaterade upplysningar (”disclosureförordningen”). Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning (Den cirkulära ekonomin (CE), 1.2) Ericsson säljer elektronisk utrustning i form av hårdvara för kommunikationsnät såsom radioenheter, antenner, basband, kraftmoduler, routrar och modem, samt sitematerial såsom kablar och batterier. Utrustningen tillverkas både på bolagets egna produktionsanläggningar och av tredjepartstillverkare av elektronik. Utrustning som säljs som en del av en lösning, men där Ericsson inte har deltagit i designarbetet, såsom bärbara datorer som säljs som en del av ett nätverk (s.k. tredjepartsutrustning), ingår inte i omsättningen som omfattas av taxonomin, eftersom Ericsson inte kan vara med och påverka valet av insatsmaterial eller egenskaper som hållbarhet och möjligheten att återanvända eller återvinna. Reparation, renovering och återtillverkning (Den cirkulära ekonomin (CE) 5.1) Ericsson erbjuder supporttjänster för hårdvaruprodukter till sina kunder, vilket omfattar reparation och renovering av nätverksutrustning. Försäljning av reservdelar (Den cirkulära ekonomin (CE), 5.2) Ericsson säljer reservdelar, inklusive renoverade reservdelar, för nätutrustning som har sålts till kunder. Enskilda kapital- och driftsutgifter som omfattas Det är tillåtet att inkludera utgifter för inköp av produkter och tjänster som är kopplade till andra ekonomiska verksamheter än de som anges ovan som förenliga kapital- och driftsutgifter som omfattas av taxonomin, om dessa ingår i taxonomiförordningens delegerade akt på klimatområdet eller den på miljöom- rådet, och om den berörda leverantörens ekonomiska verksamhet för produkten eller tjänsten i fråga är förenlig med och omfattas av taxonomin. Ericsson inklu- derar utgifter för motorfordon (CCM 6.5), infrastruktur för fordonsladdning (CCM 7.4) och åtgärder för energieffektivitet i byggnader (CCM 7.3) som omfattade, samt i förekommande fall taxonomiförenliga kapital- och driftsutgifter. För att bedöma om dessa verksamheter är förenliga med taxonomin krävs detaljerade uppgifter om i vilken grad leverantörernas verksamhet är förenliga med taxo- nomin, och därför kan Ericsson i dagsläget inte bedöma i vilken utsträckning enskilda identifierade kapital- och driftsutgifter som omfattas av taxonomin kan anses vara förenliga med taxonomin. Minimiskyddsåtgärder Minimiskyddsåtgärder har ännu inte analyserats i detalj. Ericssons policyer och förfaranden för att förhindra mutor, korruption och konkurrensbegränsande beteenden beskrivs i not G2 och bolagets policyer och förfaranden kopplade till mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor beskrivs i not S1 till S3. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 20 Koncernens hållbarhetsnoter Nyckeltal Omsättning Kriterier för väsentligt bidrag Orsakar inte betydande skada Ekonomiska verksamheter Kod 1) Omsätt- ning Andel av omsätt- ningen, 2023 Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Den cirkulära ekonomin Biologisk mångfald Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Den cirkulära ekonomin Biologisk mångfald Minimiskyddsåtgärder Andel förenliga med taxonomi- kraven (A.1) eller som omfattas av taxonomi- kraven (A.2) kapitalutgifter, 2022 Kategori möjliggörande verksamhet Kategori omställningsverksamhet SEK miljoner % Ja / Nej / Omfattas ej Ja/Nej % A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - De miljömässigt hållbara verksamheternas omsättning (A.1) - - - - - - - - - - - - - - - - Varav möjliggörande verksamheter (%) - - - - - - - - - - - - - - - - E Varav omställningsverksamheter (%) - - - - - - - - - - - T A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) Mål som verksamheten omfattas av 2) Datadrivna lösningar för minskningar av växthusgasutsläpp CCM 8.2 48 0 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning CE 1.2 93 288 35 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL - Reparation, renovering och återtillverkning CE 5.1 6 064 2 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL - Försäljning av reservdelar CE 5.2 929 0 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL - Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (A.2) 100 329 38 0 Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2) 100 329 38 0 B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin 163 022 62 Totalt 263 351 100 Andel av omsättningen/total omsättning (%) Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin Begränsning av klimatförändringar 0 0 Anpassning till klimatförändringar - - Vatten och marina resurser - - Förebyggande och begränsning av föroreningar - - Den cirkulära ekonomin 0 37 Biologisk mångfald - - 1) Förkortade verksamhetskoder: CCM: Begränsning av klimatförändringar CCA: Anpassning till klimatförändringar CE: Den cirkulära ekonomin 2) Omfattas av taxonomin (EL)/Omfattas ej av taxonomin (N/EL) Not E5, forts. Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter Kärnenergirelaterade verksamheter Bolaget utför, ﬁnansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergi- processer med minimalt avfall från bränslecykeln. Nej Bolaget utför, ﬁnansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. Nej Bolaget utför, ﬁnansierar eller är exponerat mot säker drift av beﬁntliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. Nej Fossilgasrelaterade verksamheter Bolaget utför, ﬁnansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej Bolaget utför, ﬁnansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej Bolaget utför, ﬁnansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 21 Koncernens hållbarhetsnoter Not E5, forts. Kapitalutgifter Kriterier för väsentligt bidrag Orsakar inte betydande skada Ekonomiska verksamheter Kod 1) Kapital- utgifter Andel av kapital- utgif- terna, 2023 Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Den cirkulära ekonomin Biologisk mångfald Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Den cirkulära ekonomin Biologisk mångfald Minimiskyddsåtgärder Andel förenliga med taxonomi- kraven (A.1) eller som omfattas av taxonomi- kraven (A.2) kapitalutgifter, 2022 Kategori möjliggörande verksamhet Kategori omställningsverksamhet SEK miljoner % Ja / Nej / Omfattas ej Ja/Nej % A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara verksamheterna (A.1) - - - - - - - - - - - - - - - - Varav möjliggörande verksamheter (%) - - - - - - - - - - - - - - - - E Varav omställningsverksamheter (%) - - - - - - - - - - - T A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) Mål som verksamheten omfattas av 3) Inköp och leasing av fordon 2) CCM 6.5 257 5 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 Datadrivna lösningar för minskningar av växthusgasutsläpp CCM 8.2 0 0 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning CE 1.2 2 006 37 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL - Reparation, renovering och återtillverkning CE 5.1 65 1 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL - Försäljning av reservdelar CE 5.2 0 0 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL - Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (A.2) 2 328 43 0 Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2) 2 328 43 0 B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Kapitalutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin 3 097 57 Totalt 5 425 100 Andel av kapitalutgifter/totala kapitalutgifter (%) Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin Begränsning av klimatförändringar 0 5 Anpassning till klimatförändringar - - Vatten och marina resurser - - Förebyggande och begränsning av föroreningar - - Den cirkulära ekonomin 0 38 Biologisk mångfald - - 1) Förkortade verksamhetskoder: CCM: Begränsning av klimatförändringar CCA: Anpassning till klimatförändringar CE: Den cirkulära ekonomin 2) Fullständigt namn: Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon. 3) Omfattas av taxonomin (EL)/Omfattas ej av taxonomin (N/EL) Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 22 Koncernens hållbarhetsnoter Not E5, forts. Driftsutgifter Kriterier för väsentligt bidrag Orsakar inte betydande skada Ekonomiska verksamheter Kod 1) Drifts- utgifter Andel av driftsut- gifterna, 2023 Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Den cirkulära ekonomin Biologisk mångfald Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Den cirkulära ekonomin Biologisk mångfald Minimiskyddsåtgärder Andel förenliga med taxonomi- kraven (A.1) eller som omfattas av taxonomi- kraven (A.2) kapitalutgifter, 2022 Kategori möjliggörande verksamhet Kategori omställningsverksamhet SEK miljoner % Ja / Nej / Omfattas ej Ja/Nej % A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara verksamheterna (A.1) - - - - - - - - - - - - - - - - Varav möjliggörande verksamheter (%) - - - - - - - - - - - - - - - - E Varav omställningsverksamheter (%) - - - - - - - - - - - T A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) Mål som verksamheten omfattas av 3) Inköp och leasing av fordon 2) CCM 6.5 56 0 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 Datadrivna lösningar för minskningar av växthusgasutsläpp CCM 8.2 9 0 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning CE 1.2 17 070 29 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL - Reparation, renovering och återtillverkning CE 5.1 35 0 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL - Försäljning av reservdelar CE 5.2 0 0 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL - Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (A.2) 17 170 29 0 Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2) 17 170 29 0 B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin 41 836 71 Totalt 59 006 100 Andel av driftsutgifter/totala driftsutgifter (%) Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin Begränsning av klimatförändringar 0 0 Anpassning till klimatförändringar - - Vatten och marina resurser - - Förebyggande och begränsning av föroreningar - - Den cirkulära ekonomin 0 29 Biologisk mångfald - - 1) Förkortade verksamhetskoder: CCM: Begränsning av klimatförändringar CCA: Anpassning till klimatförändringar CE: Den cirkulära ekonomin 2) Fullständigt namn: Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon. 3) Omfattas av taxonomin (EL)/Omfattas ej av taxonomin (N/EL) Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 23 Koncernens hållbarhetsnoter E6 Miljöledning Miljöledningssystem Ericssons hållbarhetspolicy är grunden för bolagets miljöarbete. I policyn står det bland annat att Ericsson ska använda livscykelanalyser för att identifiera väsentliga miljöaspekter och bedöma miljöpåverkan från IKT, att bolaget ska minska negativ miljöpåverkan från den egna verksamheten och tillämpa försiktighetsprincipen i miljöfrågor. Vidare ska bolaget använda design för att åstadkomma kontinuerliga miljöförbättringar sett till produkternas hela livscykel. I enlighet med hållbarhetspolicyn strävar Ericsson kontinuerligt efter att minimera den negativa miljöpåverkan från sin verksamhet. Bolagets miljöledningssystem (EMS) är certifierat enligt standarden ISO 14001:2015, som omfattar styrning, forskning, produkthantering, utveckling och logistik, försäljning och installation samt underhåll av hårdvara, mjukvara, tjänster och lösningar inom IKT. EMS bygger – som en integrerad del av Ericssons globala ledningssystem – på koncernövergripande processer såsom revisioner, bedömningar och ledningsgenomgångar. Miljöaspekter bedöms för att kunna identifiera vilka frågor som är väsent- liga och som sedan ligger till grund för att sätta mål. Miljölagstiftning på nationell nivå övervakas och utvärderas regelbundet för att säkerställa att Ericsson uppfyller sina miljöåtaganden. Förutom Ericssons ramverk för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM), finns ett specifikt ramverk på plats för hantering av miljörisker som är harmoniserat med ERM. Bolaget har ett incidentrapporteringssystem där medarbetare och leverantörer uppmuntras att rapportera miljöincidenter. Incidentrapportering är en del av miljökraven för leverantörer och ingår i Ericssons uppförandekod för affärspartners. Mätetal Rapporterade incidenter (antal) 2023 2022 2021 Väsentliga miljöincidenter 1) 0 0 0 1) En väsentlig miljöincident deﬁnieras som en oplanerad händelse som har resulterat i, eller kan resultera i, allvarlig långsiktig negativ miljöpåverkan, inklusive påverkan på luft, vatten, mark,- naturresurser samt ﬂora och fauna. Markanvändning och biologisk mångfald Som en del av bolagets analys av väsentlig påverkan, risker och möjligheter har Ericsson bedömt sin påverkan på biologisk mångfald och ekosystem. Slutsatserna av denna analys var att de främsta grundorsakerna till förlust av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystem som Ericsson och dess värdekedja har en påverkan på är klimatförändringar, användningen av naturresurser och luftföroreningar. Denna påverkan, och Ericssons strategi för att hantera den, beskrivs vidare i not E1 till E4. Andra grundorsaker till förlust av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystem är förändrad mark- och havsanvändning samt introduktion av främmande invasiva arter. I sin väsentlighetsanalys identifierade inte Ericsson någon väsentlig påverkan relaterad till dessa två grundorsaker, vare sig inom IKT-branschen generellt eller i Ericssons värdekedja mer specifikt. Ericssons anläggningar, såsom kontor, datacenter, testlaboratorier och produktionsan- läggningar, är belägna i stads- eller tätortsområden med begränsad påverkan på markanvändning och omgivande ekosystem. I vissa fall bistår Ericsson kunderna vid uppförande av telekommunikationsanläggningar. I sådana fall ingår det i Ericssons standardförfarande att överväga valet av plats som en del i att minimera miljöpåverkan från markanvändning. Ericsson hanterar följaktligen sin påverkan på biologisk mångfald genom insatser för att begränsa klimatförändringar, sitt arbete för att minska föro- reningar och bolagets övergång till en cirkulär ekonomi. Biologisk mångfald, inklusive ekosystem, hanteras eller rapporteras därför inte som en separat fråga. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 24 Koncernens hållbarhetsnoter Avsnitt S – Sociala faktorer S1 Humankapital Påverkan, risker och möjligheter Med en arbetsstyrka omfattande cirka 113 000 personer i över 110 länder, inräknat både anställda och extern personal, har Ericsson identifierat flera typer av påverkan relaterade till sina medarbetare. I flera av de länder där Ericsson är verksamt och har en stor del av sin personal, finns en förhöjd risk för överträdelser av internationella konventioner gällande arbetstagares rättigheter och skäliga arbetsvillkor samt bristande efterlevnad av nationell arbetsrätt vad gäller till exempel skäliga löner, för långa arbetstider och rätten till mötes- och föreningsfrihet. Länder och regio- ner med förhöjd risk inom ett eller flera av dessa områden inkluderar, men är inte begränsat till, Kina, Indien, Sydostasien, Mellanöstern, Afrika samt delar av Latinamerika. Det innebär att Ericsson måste säkerställa att lokala anställ- ningspolicyer och -praxis ger medarbetarna säkra och rättvisa arbetsvillkor, både globalt men i synnerhet på dessa marknader. Mångfald och inkludering är globala utmaningar, men i flera av de ovan- nämnda länderna finns det en förhöjd risk för diskriminering på arbetsplatsen och att kvinnors och minoriteters rättigheter inte respekteras. Andelen kvinnor i arbetsstyrkan och andelen kvinnliga ledare inom IKT-branschen ligger under det globala genomsnittet. Inom Ericsson utgör kvinnor idag ungefär 26 % av alla anställda och 23 % av chefer. Bolaget har under senare år inte haft några bekräftade fall av diskriminering på arbetsplatsen, och ligger över referensvärdet i bolagets jämförelsegrupp i medarbetarundersökningar när de anställda får frågan om de anser att människor ges lika möjligheter inom bolaget oavsett bakgrund, och om de behandlas med respekt och värdighet. Ericsson måste dock vara vaksamt och fortsätta att främja en inkluderande kultur baserad på ömsesidig respekt, där alla behandlas lika och ges samma möjligheter. Ericsson tillhandahåller relevant utbildning och utveckling till sina med- arbetare för att säkerställa att de utvecklar kritiska kompetenser och att bolaget förblir en attraktiv arbetsgivare. Detta gäller både medarbetare med specialistkompetens som arbetar inom FoU och affärsnära områden samt medarbetare i flera andra befattningar och funktioner. Påverkan relaterade till hälsa, säkerhet och välbefinnande för Ericssons anställda beskrivs i not S2. Hur Ericsson tar hand om sin personal, och hur nuvarande och potentiella medarbetare ser på bolaget som arbetsgivare, kan påverka möjligheterna att attrahera och behålla viktiga talanger, vilket i sin tur kan påverka bolagets kon- kurrenskraft, innovationsförmåga och möjligheter att genomföra sin strategi på ett effektivt sätt. Personalrelaterade faktorer, såsom mångfald och inklude- ring, blir allt viktigare när kunder utvärderar leverantörer. Hur Ericsson presterar inom detta område kan därför påverka hur bolaget bedöms i upphandlingar och anbudsförfaranden. Ericssons förmåga att vidareutbilda och omskola medarbetare inom kritiska områden kan också påverka bolagets förmåga att säkerställa bolagets teknikledarskap som är en strategisk prioritet. Policyer I Ericssons affärsetiska kod (CoBE), som gäller för alla som arbetar för Ericsson, beskrivs bolagets utgångspunkter i arbetet med att främja en inkluderande och stöttande arbetsplats där medarbetarna kan nå sin fulla potential, och där alla behandlas med värdighet och i enlighet med internationellt erkända mänskliga rättigheter, däribland de rättigheter som anges i det internationella regelverket för mänskliga rättigheter och ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Alla former av diskriminering är förbjudna, även om det är tillåtet enligt nationell lag, inklusive diskriminering på grund av etnicitet, hudfärg, kön, språk, religion, politisk tillhörighet, nationellt eller socialt ursprung, graviditet eller familjesituation, funktionsnedsättning, civilstånd, ålder, sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck, könsöverskridande tillhörighet, hälsotillstånd, medlemskap i fackföreningar eller andra egenskaper. Koncernens medarbetarpolicy är förankrad i den affärsetiska koden, och tydliggör ytterligare Ericssons åtagande till lika möjligheter inom anställning, utveckling, ersättning, förmåner och övriga personalåtgärder, utan diskrimi- nering. Principerna som anges i policyn omfattar, men är inte begränsade till, idén om att varje enskild medarbetares möjligheter kopplat till sin anställning ska grunda sig på öppenhet och jämlikhet, och att lön och belöning ska åter- spegla det värde de bidrar med och grunda sig på principer om konkurrens- kraft, rättvisa och transparens. Rörlig ersättning till ledande befattningshavare En del av den rörliga ersättningen till ledande högre chefer och koncern- ledningen bestäms utifrån uppfyllnaden av bolagets mål om att öka andelen kvinnor bland linjechefer. Se sidan 7 i ersättningsrapporten för mer information. Styrning och uppföljning Ericssons förmåga att attrahera, utveckla och behålla talanger bestäms till stor del av medarbetarupplevelsen man erbjuder. Ericsson strävar efter att göra det möjligt för medarbetarna att förverkliga sin fulla potential och därigenom skapa ett långsiktigt värde för verksamheten. Fokus för strategin är kultur och ledarskap, mångfald och inkludering, rättvisa och konkurrenskraf- tiga ersättningar och förmåner, karriärutveckling och välbefinnande. Ericssons medarbetarstrategi styrs av Ericssons Global People Leadership-team, som leds av bolagets personaldirektör, och som ansvarar för att utarbeta medar- betarstrategin och se till att den genomförs. Experter på området utarbetar koncernomfattande centrala processer som integreras i affärs- och marknads- områdena, och i övriga koncernfunktioner av enheternas personalansvariga. En global People Services-enhet stöder genomförandet och säkerställer enhetlig hantering och konsekvent tillvägagångssätt i hela verksamheten. Kultur och ledarskap En stark företagskultur med tydliga kärnvärden och nyckelbeteenden är avgörande för både positiva medarbetarupplevelser och för att affärsstra- tegierna ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt. Hörnstenarna i Ericssons kultur är följande fyra kärnvärden: – Professionalism: Skapa tillit genom att infria löften – Respekt: Lyssna och visa genuin omtanke – Uthållighet: Vi utmanar hela tiden oss själva i att driva innovation – Integritet: Att fatta transparenta, ärliga och principfasta beslut. Ericssons nyckelbeteenden, vilka också kallas för de fem fokusområdena, introducerades i samband med ett omfattande initiativ för att förändra företagskulturen. Alla medarbetare förväntas konsekvent leva upp till kärn- värdena och uppvisa de fem nyckelbeteendena, vilka är: Empati och medmänsklighet Vara öppen för olika perspektiv och förhållningssätt, så att alla kan föra fram sina unika perspektiv och visa medmänsklighet. En miljö som uppmuntrar öppenhet och civilkurage Skapa en miljö där det är tryggt att dela med sig av idéer, ställa frågor samt säga ifrån om man uppfattar något som etiskt tveksamt. Samarbete och samverkan Uppmuntra samarbete inom bolaget, och agera som ett Ericsson med kunden i fokus. Snabbt genomförande Agera snabbt när det behövs för att ta vara på möjligheter. Fatta faktabaserade, modiga och etiska beslut Basera beslut på rätt data och att våga fatta tuffa beslut – alltid med etik i åtanke. Dialog med anställda Undersökningar genomförs regelbundet för att förstå hur medarbetarna upplever sitt arbete och hur de uppfattar bolaget samt dess ledarskap och strategier. Resultaten sammanställs på både koncern- och enhetsnivå för att chefer och ledare ska kunna agera när och där det behövs. Se not S2 för information om kommittéer för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen där både arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter ingår. Kanaler för att uppmärksamma problem Medarbetarna förväntas rapportera misstankar om korruption, bedrägeri, felaktig bokföring, bristande interna kontroller, diskriminering eller trakas- serier, brott mot mänskliga rättigheter och andra frågor som skulle kunna utgöra lagbrott eller som kan skada verksamheten eller Ericssons rykte, dess medarbetare eller dess aktieägare direkt till sin chef, chefens överordnade eller till någon som jobbar på avdelningarna People (personal), Legal (juridik) eller Compliance (regelefterlevnad). Rapportering kan också ske närsomhelst via Ericsson Compliance Line, antingen via en säker webbplats eller via telefon. Mer information i not G2. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 25 Mångfald och inkludering Ericsson verkar för en arbetsmiljö baserad på respekt. Att behandla kollegor med respekt och värdighet och på ett inkluderande sätt tar fram det bästa i var och en och är det enda rätta att göra. På Ericsson finns ingen plats för trakas- serier, hot, mobbning eller våld mot någon, oavsett roll eller senioritet, och alla former av trakasserier, hot och våldshandlingar är förbjudna. Ericsson strävar efter att skapa en organisation som präglas av mångfald och inkludering, då detta är en viktig del av bolagets värderingar och bidrar till att säkerställa att bolaget attraherar de bästa globala talangerna, främjar innovation och genererar större värde åt kunderna. Ansvaret för mångfalds- och inkluderingsarbetet ligger på samtliga ledare inom Ericsson, inklusive VD och koncernledning, och strategin leds av Global People Leadership-teamet. Varje affärsområde, marknadsområde och koncernfunktion har en särskild utsedd ansvarig ledare för mångfald och inkludering som ansvarar för att se till att strategin genomförs och för att driva på utvecklingen. Ericsson strävar efter att uppnå en större balans mellan könen samt en ökad representation av grupper som för närvarande är underrepresenterade. För att lyckas med detta fokuserar Ericsson på att skapa opartiska rekryte- ringsprocesser, till exempel genom att säkerställa ett könsneutralt språk i platsannonser samt att utbilda medarbetare i inkluderande ledarskap genom utvecklingsprogram. Ericsson stöder ett nätverk av fler än 42 resursgrupper för medarbetare i hela organisationen, som inkluderar, men inte är begränsade till, sexuell läggning, kön, ålder, familjer, hälsa och välbefinnande. Bolaget erbjuder även karriärprogram för att ta bort hinder för dessa gruppers möjlighet att avancera inom företaget. Ersättningar och förmåner På Ericsson är den vägledande principen att medarbetare ska få en skälig lön och uppmärksammas och belönas för det värde de tillför. Följaktligen är lön och förmåner som erbjuds konkurrenskraftiga och relevanta för individen, med målet att tillhandahålla ett brett ersättningserbjudande för att attrahera och behålla talanger samt för att fortsätta få medarbetarna att känna sig engage- rade, stöttade och belönade. Ericsson är konsekventa i vad man belönar, och bolaget arbetar för att säkerställa att lönebeslut är icke-diskriminerande, är baserade på bolagets lönefilosofi och alltid tillämpas enligt samma kriterier. Det finns ett väldefi- nierat och globalt enhetligt system för jobbklassificering och jobbarkitektur på plats för att säkerställa att löner är konkurrenskraftiga och rättvisa. För att verka för rättvisa och enhetlighet samt främja en kultur av uppskattning har bolaget infört ett globalt erkännandeprogram med en tillhörande plattform. Den globala jobbklassificeringen och jobbarkitekturen innebär att Ericsson kan göra meningsfulla jämförelser av löner, och bolaget arbetar kontinuerligt med att förbättra sina lönekartläggningar så att man kan identifiera vart eventuella omotiverade löneskillnader förekommer. Karriär och utveckling Ericsson möjliggör för medarbetarna att utveckla kompetens och erfarenhet genom utbildning och kompetensutveckling på arbetsplatsen och med ett fokus på intern rörlighet. Ett antal kritiska kompetensområden har identifie- rats, inklusive tekniska och affärsmässiga färdigheter, samt så kallade Power Skills, som nödvändiga för att lyckas med tillväxtstrategin att utöka ledar- skapet inom mobila nät och en fokuserad expansion i företagsmarknaden. Lärande- och utvecklingsmöjligheter kopplade till dessa kritiska färdigheter omfattar allt från introduktions- och grundläggande nivåer till avancerad utbildning och kompetensutveckling, och erbjuds för att vidareutbilda och omskola medarbetare i deras nuvarande roller samt som förberedelse för framtiden. De anställda erbjuds möjligheter till intern arbetsrotation, och Ericsson söker ofta först internt efter kandidater för att tillsätta lediga tjänster. Vidareutbildning och omskolning möjliggörs dessutom av en digital läran- deplattform som ger medarbetarna smidig tillgång till material och kurser, och som samtidigt förser bolaget med ett verktyg för att mäta och analysera framsteg och mängden genomförda kurser i syfte att mäta förändringar i kompetenser. Förutom utbildnings- och utvecklingsprogram inom de kritiska kompe- tensområdena har medarbetarna tillgång till ett brett utbud av resurser för vidareutbildning, såsom interna och externa kurser och artiklar online via den digitala lärandeplattformen. Medarbetarna sätter tillsammans med sina che- fer individuella årliga och långsiktiga karriärmål och fastställer utbildnings- planer. Medarbetarna får också årliga individuella prestationsutvärderingar. Bolaget uppmärksammar dessutom dem som deltar i programmet Teach for Ericsson, med insikt om att bolaget behöver främja en undervisningskultur för att förstärka lärandekulturen. Distansarbete och ﬂexibla arbetsformer Ericsson erbjuder medarbetarna möjligheter till distansarbete i en hybrid- modell i de fall där arbetsrollen och ansvarsområdena möjliggör det. När det är möjligt erbjuds medarbetare även flexibla arbetstider för att underlätta för en balans mellan arbete och privata åtaganden. För mer information om Ericssons förhållningssätt till välbefinnande, se not S2. Strategisk personalledning Ericsson använder sig av personalplanering och dataanalys för att kunna planera arbetsstyrkans storlek och vilka kompetenser som krävs för att klara nuvarande och framtida verksamhetsbehov samt för att säkerställa att rätt resurser finns på rätt plats vid rätt tidpunkt och till rätt kostnad. Ett team som arbetar med analys av arbetsstyrkan och digitala lösningar tillhandahåller analyser och insikter för att bistå ledare, både på koncern- och enhetsnivå, att fatta välgrundade beslut om arbetsstyrkan och verksamheten. Mål och mätetal Mål Könsfördelning För att främja policymålen för inkludering och lika möjligheter har Ericsson satt som mål att öka andelen kvinnor bland de anställda, linjechefer och högre chefer enligt nedan. Könsfördelning Personalkategori Basår Målår Andel i basår (%) Mål (%) Andel 2023 (%) Alla anställda 25,2 26,0 Linjechefer 2021 2030 21,3 ≥ 30 22,7 Högre chefer 35,6 31,4 Mätetal Uppgifter om medarbetare i arbetsstyrkan och mångfaldsindikatorer Anställda (antal anställda) 2023 2022 2021 Koncernledningen 16 17 15 Högre chefer 1) 175 177 163 Linjechefer 7 499 7 602 7 241 Teknisk personal 2) 74 454 78 789 75 859 Icke-teknisk personal 17 808 18 944 18 044 Totalt 99 952 105 529 101 322 Medarbetare per kön (antal anställda) 2023 2022 2021 Män 73 919 78 518 75 815 Kvinnor 25 954 26 901 25 480 Annat / ej angivet 79 110 27 Totalt 99 952 105 529 101 322 Andel kvinnor per personalkategori (%) 2023 2022 2021 Koncernledningen 25 18 20 Högre chefer 1) 31 35 36 Linjechefer 23 22 21 Teknisk personal 2) 22 21 20 Icke-teknisk personal 46 46 47 Alla anställda 3) 26 25 25 1) Medarbetare som rapporterar till koncernledningen. 2) Medarbetare utan personalansvar i roller inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och mate- matik (STEM). 3) Andelen för 2022 som presenteras här skiljer sig från andelen så som den presenteras i not G4 i den ﬁnansiella rapporten (26 %) på grund av nominella skillnader vid avrundning till hela procentandelar. Not S1, forts. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 26 Antal anställda per anställningsform och kön 2023 (antal anställda) Män Kvinnor Annat/ej angivet Totalt Tillsvidareanställda 72 686 25 503 79 98 268 Visstidsanställda 1 233 451 - 1 684 Behovsanställda - - - - Totalt 73 919 25 954 79 99 952 Heltidsanställda 73 442 25 482 79 99 003 Deltidsanställda 477 472 - 949 Totalt 73 919 25 954 79 99 952 Andel anställda per åldersgrupp 1) (%) 2023 2022 2021 < 30 13 15 14 30–50 66 65 67 > 50 21 20 19 Antal anställda per land 2) (antal anställda) 2023 2022 2021 Indien 22 848 23 112 21 777 Sverige 13 977 14 481 14 183 Kina 9 950 10 791 10 723 Övriga länder 53 177 57 145 54 639 Totalt 99 952 105 529 101 322 Andel medarbetare per nationalitet och personalkategori 3) 2023 (%) Alla anställda Linjechefer Teknisk personal 4) Indien 26 20 30 Kina 11 10 11 Sverige 10 16 9 USA 5 6 4 Mexiko 3 2 4 Övriga 44 46 41 2022 (%) Alla anställda Linjechefer Teknisk personal 4) Indien 25 20 29 Kina 11 10 12 Sverige 10 16 9 USA 6 6 5 Rumänien 4 3 3 Övriga 44 45 42 1) Upplysningar om anställda uppdelat på åldersgrupp för tidigare år har räknats om. Se not O3 för mer information. 2) Uppgifter för speciﬁka länder omfattar de länder som utgör minst 10 % av koncernens totala antal anställda. 3) De nationaliteter som visas är de fem vanligast förekommande bland alla anställda. 4) Anställda utan personalansvar i roller inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM). Förändringar i personalstyrkan Avgångar (%) 2023 2022 2021 Antal anställda som lämnat bolaget 13 362 14 381 11 631 Personalomsättningstakt (%) 13 14 12 Avgångar efter kön Män 74 74 76 Kvinnor 26 26 24 Annat / ej angivet 0 0 0 Avgångar efter ålder 1) < 30 23 30 29 30–50 56 60 58 > 50 21 10 13 Nyanställningar (%) 2023 2022 2021 Antal anställda som tillkommit i bolaget 7 785 17 235 12 129 Anställningstakt (%) 8 17 12 Nyanställningar efter kön Män 68 72 70 Kvinnor 31 27 30 Annat / ej angivet 0 0 0 Nyanställningar efter ålder 1) < 30 49 45 49 30–50 47 50 47 > 50 4 5 4 Tjänster som tillsatts internt 2) 49 37 40 1) Upplysningar om avgångar och nyanställningar uppdelat efter ålder för tidigare år har räknats om. Se not O3 för mer information. 2) Beräknas genom att dividera antalet tjänster som tillsatts under ett år med personer som sedan tidigare var anställda av Ericsson med det totala antalet tjänster som tillsatts under samma år. Medarbetare i arbetsstyrkan som inte är anställda Förutom anställda har Ericsson även en extern arbetsstyrka som inte har ett direkt anställningsförhållande till bolaget. Den här arbetsstyrkan består främst av konsulter som arbetar med leverans av tjänster, produktutveckling och logistik. Varje år erbjuder Ericsson även praktikplatser till studenter och nyexaminerade i olika delar av bolaget. Medarbetare i arbetsstyrkan som inte är anställda (antal anställda) 2023 2022 2021 Extern arbetskraft 13 125 18 088 12 308 Kollektiva avtalsförhandlingar Ericsson respekterar alla anställdas rätt att bilda eller ansluta sig till obe- roende fackföreningar samt rätten till kollektiva förhandlingar. På platser där lokala lagar begränsar dessa rättigheter söker Ericsson andra sätt att föra en meningsfull dialog med medarbetarna. Detta inkluderar alternativa, oberoende och fritt valda former av arbetstagarrepresentation som personal- kommittéer eller medarbetarråd. Ericssons krav vad gäller arbetstagarrättig- heter för leverantörers anställda anges i uppförandekoden för affärspartners. Dessa krav är i nivå med Ericssons egna medarbetares rättigheter. Kollektivavtal (%) 2023 2022 Anställda som omfattas 1) 29 29 1) Under 2022 och 2023 kartlade Ericsson förekomsten och omfattningen av kollektivavtal i de 20 län- der där bolaget har den ﬂest anställda. Dessa länder står för cirka 87 (86) % av koncernens totala antal anställda. Andelen anställda som omfattas av kollektivavtal enligt ovan är baserad på denna kart- läggning, och det har antagits att de återstående ej kartlagda 13 (14) % av personalstyrkan ej omfat- tas av kollektivavtal. Inga jämförelsetal är tillgängliga för 2021. Not S1, forts. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 27 Not S1, forts. Mätetal för utbildning och kompetensutveckling Genomsnittligt antal registrerade utbildningstimmar per medarbetare och kön 1) (timmar) 2023 2022 2021 Män 38,6 18,9 19,7 Kvinnor 36,8 17,8 17,0 Alla anställda 38,1 18,6 19,0 Genomförda utbildningstillfällen utifrån kön 1) 2) (tusental) 2023 2022 2021 Män 3 598 2 283 2 321 Kvinnor 1 230 757 823 Totalt 4 828 3 040 3 144 Utgifter för utbildning och kompetensutveckling (SEK tusental) 2023 2022 2021 Genomsnitt per medarbetare 3,2 4,0 3,8 Andel anställda som fått prestationsutvärderingar och haft utvecklingssamtal 3) (%) 2023 2022 2021 Män 93 93 n/a Kvinnor 92 91 n/a Totalt 93 93 91 1) Omfattar ej medarbetare hos Vonage och Cradlepoint. 2) Avser läromedel (kurser, artiklar, webbinarier etc.) som använts och slutförts via Ericssons lärande- plattform och omfattar både externt och Ericssoninternt material. 3) Registrerade prestationsutvärderingar per 31 januari nästföljande år. Fälttjänstpersonal omfattas ej. Ersättningsindikatorer Förhållande mellan kvinnors och mäns ersättning 1) (%) 2023 2022 2021 Grundlön 85 84 86 Total ersättning 85 82 82 Ersättning till koncernchefen i förhållande till medarbetare 2)3)4) (kvot) 2023 2022 2021 Grundlön – Sverige 27 26 26 Grundlön – globalt 39 40 48 Total ersättning – Sverige 76 75 74 Total ersättning – globalt 103 109 124 1) Siffrorna som presenteras ovan visar den genomsnittliga ojusterade lönekvoten mellan kvinnor och män för Ericssons samtliga anställda. Detta mått tar inte hänsyn till andra faktorer som påverkar ersättningsnivåer, såsom placeringsort, roll och ansvarsområden, erfarenhet, ålder, utbildningsnivå etc. Av tidsmässiga och praktiska skäl grundas beräkningarna på ersättningsnivåerna vid utgången av det tredje kvartalet under respektive år. Total ersättning inkluderar årlig grundlön vid heltidsarbete, målnivå för kortsiktig rörlig ersättning/provisionsbaserad ersättning (STV/SIP) och tilldelningar av långsiktig rörlig ersättning (LTV) under innevarande år. Fälttjänstpersonal (FSO) (cirka 1 100, 1 600 och 7 000 personer för 2023, 2022 respektive 2021) i vissa bolag är ej inkluderade i siffrorna för total ersättningskvot då dessa har lokala STV-planer som gör det svårt att göra relevanta jämförelser. Den totala ersättningskvoten omfattar från och med 2023 även medarbetare hos Vonage (som numera är en del av affärsområdet Global Communication Platform) och från och med 2022 även medarbetare hos Cradlepoint (som ingår i affärsområdet Enterprise Wireless Networks). 2) I jämförelsesyfte ingår inte semesterlön i grundlönen så som den används här (vilket även gäller för vd och koncernchef). Detta gör att den skiljer sig från grundlönen så som den presenteras i tabellen ”Total ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör” på sidan 5 i ersättnings- rapporten där semesterlön är inkluderad. 3) I jämförelsesyfte baseras total ersättning i detta sammanhang på målnivåerna för STV/SIP och målnivåer för tilldelning av LTV under varje enskilt år (vilket också gäller för vd och koncernchef). Den skiljer sig därför från informationen i tabellen ”Total ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör” på sidan 5 i ersättningsrapporten, som visar faktisk intjänad STV och tilldelad LTV. Den totala ersättningskvoten omfattar från och med 2023 även medarbetare hos Vonage (som numera är en del av affärsområdet Global Communication Platform) och från och med 2022 även medarbetare hos Cradlepoint (som ingår i affärsområdet Enterprise Wireless Networks). 4) Kvoter för tidigare rapporteringsperioder har räknats om. Se not O3 för mer information. . Medarbetarnöjdhet Medarbetarnöjdhet utifrån kön (eSAT-poäng) 1) 2023 2022 2021 Män 80 81 81 Kvinnor 80 81 81 Totalt 80 81 81 1) Mätskala: 0–100 där 100 är det mest fördelaktiga utfallet. Medarbetare hos Cradlepoint omfattas inte av statistik för 2021. Medarbetare hos Vonage omfattas inte. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 28 S2 Hälsa, säkerhet och välbeﬁnnande Påverkan, risker och möjligheter Ericsson har identifierat väsentlig påverkan relaterad till hälsa, säkerhet och välbefinnande för både sina egna anställda och för anställda hos leverantörer, såsom underleverantörer och leverantörer av sitetjänster. Under de senaste åren har det inträffat flera dödsfall bland leverantörers personal, framför allt inom verksamheten i fält, och två dödsfall bland Ericssons egna anställda. De två främsta orsakerna till dessa dödsfall var fall vid arbete på hög höjd och trafikolyckor, där den senare i vissa fall även inneburit olyckor med dödlig utgång för tredje part, så som personer ur allmänheten. Merparten av de incidenter som inträffat under senare år och som lett till sjukfrånvaro beror på ovanstående orsaker, manuell hantering och manuella lyft samt arbete med el. Dessa incidenter har inbegripit både egna medarbetare och medarbetare hos leverantörer. De huvudsakliga hälsoriskerna som identifierats för medarbetare som inte utför fältarbete är psykisk ohälsa till följd av stress, ångest och en dålig balans mellan arbete och fritid samt belastningssjukdomar på grund av till exempel repetitiva eller statiska arbetsuppgifter eller lyft. Ericsson har ett ansvar att säkerställa god hälsa, säkerhet och välbefinnande för alla som arbetar för bolaget. Arbetsmiljöfaktorer, såsom hälsa och säkerhet, ingår ofta när kunder utvärderar leverantörer. Hur Ericsson presterar inom detta område kan därför påverka hur bolaget bedöms i upphandlingar och anbudsförfaranden. Policyer Ericssons förhållningssätt och åtaganden anges i bolagets policy för hälsa, säkerhet och välbefinnande, där det framgår att bolaget ska använda ett riskbaserat tillvägagångssätt för att förhindra, kontrollera och minimera arbetsrelaterade faror och risker, och kontinuerligt förbättra sina processer. Utöver att följa lagar och regler ska Ericsson följa kundernas krav samt andra tillämpliga arbetsmiljökrav, även när dessa krav är striktare än nationell lag- stiftning. Ericsson ska dessutom utforma arbetsplatser och arbetsprocesser, samt tillhandahålla verktyg, som främjar och skyddar medarbetarnas hälsa, säkerhet och välbefinnande. Bolaget ska tillhandahålla nödvändig utbildning och föra en dialog med medarbetarna och andra intressenter för att kontinuer- ligt förbättra ledningssystemet för hälsa, säkerhet och välbefinnande. Ericsson har dessutom, genom uppförandekoden för affärspartners, satt upp krav avseende hälsa och säkerhet på arbetsplatsen som bolaget och deras affärspartner, däribland leverantörer, måste följa. Dessa krav innefattar att använda ett riskbaserat tillvägagångssätt vad gäller hälsa och säkerhet, att medarbetare får lämplig utbildning och har rätt erfarenhet för att utföra sina arbetsuppgifter samt att det finns lämpliga rutiner för incidentrappor- tering och utredning. För leverantörer som genomför konstruktionsarbeten, fältunderhåll, nätutbyggnad, lagertjänster, eller i andra fall då det ingår i leverantörsavtalet, tillämpar Ericsson ytterligare och mer ingående arbetsmil- jökrav för att minimera risker. Styrning och uppföljning Hälsa, säkerhet och välbefinnande hanteras globalt i två forum. Styrgruppen Global OHS Board, som leds av Ericssons marknads- och kommunikations- direktör, fattar beslut och ger vägledning kring arbetsmiljöstrategin och globala program. Major Incidents and Performance Review Board, som leds av seniora chefer inom Managed Services och Networks, granskar dödsolyckor och allvarliga incidenter, underliggande orsaker samt de åtgärder som vidta- gits och följer upp resultat och regelefterlevnad. Båda forumen finns återspeg- lade inom marknadsområdena för att främja enhetlighet, harmonisering och ansvarstagande i hela koncernen. Ericsson driver en proaktiv agenda som går längre än att följa lagar och reg- ler, internationella standarder och kundkrav för att förebygga arbetsrelaterade skador och sjukdomar. Ericsson Care-programmet utgör bolagets övergri- pande förhållningssätt till hälsa, säkerhet och välbefinnande och omfattar de insatser som krävs för att nå Ericssons mål om noll dödsfall och incidenter med sjukfrånvaro. Se nedan för mer information om detta mål. Årliga bedömningar av risker och möjligheter inom hälsa, säkerhet och välbefinnande görs för att identifiera strategiska samt återkommande risker. Bedömningarna är harmo- niserade med det koncernövergripande riskhanteringsramverket (ERM). 1) Internationella standardiseringsorganisationen Ledningssystem för arbetsmiljö Ericssons ledningssystem för arbetsmiljö ingår i det globala ledningssystemet Ericsson Group Management System och syftar till att minska risker kopplade till hälsa, säkerhet och välbefinnande samt fånga upp och implementera möjligheter till förbättringar inom dessa områden i Ericssons hela verksamhet och processer. Ledningssystemet är certifierat enligt ISO 1) 45001, den inter- nationella standarden för arbetsmiljöstyrning. Rätt att avbryta arbetet (Stop Work Authority) Alla som arbetar för Ericsson har rätt och är skyldiga att avbryta sitt eller andras arbete i situationer, där man tror att det finns en överhängande risk att någon kan skadas allvarligt eller drabbas av allvarlig sjukdom. Sådana hän- delser ska rapporteras enligt förfarandet för incidentrapportering som beskrivs nedan. Arbetet får endast återupptas när det inte längre föreligger någon risk och arbetsplatsen är säkrad. Personer som nyttjar sin rätt att avbryta arbetet får inte kritiseras eller bestraffas på något sätt. Ericsson accepterar inga former av repressalier mot personer som avbryter arbetet eller rapporterar en incident. Incidentrapportering och utredning Ericsson har ett globalt verktyg för incidentrapportering där man kan rappor- tera risker, tillbud och olyckor som involverar medarbetare, leverantörer och andra som utför arbete för Ericssons räkning. Problem som kan kopplas till arbete på distans kan också rapporteras via verktyget. Rapporterade inci- denter utreds och en orsaksanalys görs för att åtgärda eventuella skador och förhindra att incidenten upprepas. Leverantörshantering Ericsson har särskilda arbetsmiljökrav för leverantörer som en del av sina leverantörsavtal, och stärker kontinuerligt sina processer för att förbättra säkerheten i leverantörskedjan. Bolaget har infört en process för att bedöma och verifiera leverantörers mognadsgrad vad avser säkerhet utifrån ett antal fördefinierade kriterier. Baserat på denna bedömning upprättas en förbättringsplan som delges leverantören. Genom att vidta åtgärderna i förbättringsplanen kan leverantörer förbättra sin säkerhetsprestanda och mognadsgrad. Samtliga leverantörer bör slutföra de uppställda åtgärderna inom en angiven tidsperiod. Ericsson påför konsekvenser för leverantörer som inte slutför åtgärderna inom tidsperioden alternativt som vägrar att slutföra eller delta i bedömningsarbetet. Leverantörer av sitetjänster som inte följer Ericssons hälso- och säkerhets- krav hanteras genom en konsekvenshanteringsprocess. För att minska risken för att leverantörer upprepade gånger misslyckas med att följa regler och rutiner har Ericsson infört konsekvenser som ekonomiska påföljder, minskade affärsvolymer, fler kvalitetsinspektioner och revisioner samt skriftliga var- ningar. I allvarliga fall kan leverantörsrelationer avslutas. Samverkan och deltagande för anställda Ericsson har inrättat arbetsmiljökommittéer som omfattar chefer och medar- betare, eller arbetstagarrepresentanter i förekommande fall. Kommittéerna träffas regelbundet, följer upp arbetsmiljörelaterade resultat och diskuterar och beslutar om åtgärder för att förbättra ledningssystemet för arbetsmiljö och dess processer. Kommunikation kring mål, resultat, program och utbild- ning inom hälsa, säkerhet och välbefinnande är tillgänglig för alla medarbe- tare genom interna kanaler som intranät och nyhetsbrev. Medarbetare får en gång om året besvara frågor om hälsa, säkerhet och välbefinnande i en årlig medarbetarundersökning som innehåller frågor om hur de uppfattar bolagets insatser inom hälsa, säkerhet och välbefinnande samt hur de upplever balansen mellan arbete och fritid. Hälsa och välbeﬁnnande Ericssons arbetar med välbefinnande i en kombination av organisatoriska komponenter och individanpassade områden. De organisatoriska kompo- nenterna bygger på ökade kunskaper om förhållanden som gynnar hälsa och välbefinnande, och fördelarna med en god arbetsmiljö, däribland: – En stöttande arbetsplats: En inkluderande miljö där arbetsuppgifter utfor- mas med hänsyn till fysiskt, socialt och känslomässigt välbefinnande Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 29 – Stöttande ledarskap: Ledare ska föregå med gott exempel och arbeta på ett sätt som gynnar säkerhet och välbefinnande för att främja ansvarstagande på alla nivåer inom bolaget. De individanpassade områdena är tätt sammankopplade och omfattar: – Fysiskt: etablera och behålla hälsosamma vanor gällande träning, kost och vila för att förebygga sjukdom – Känslomässigt: psykiskt välbefinnande, balans mellan arbetsliv och fritid, att ta sig tid för att koppla av och återhämta sig, hantera stress och anpassa sig till och klara av förändring – Ekonomiskt: vara ekonomiskt motståndskraftig, kvalificerad och trygg i att fatta ekonomiska beslut så att medarbetarna klarar av oförutsedda händel- ser och är på rätt väg för att fullfölja sina framtidsplaner – Socialt: känsla av tillhörighet, respekt och mening i karriären och i livet . Ericsson har ett hybridbaserat och flexibelt arbetssätt som ger större autonomi för medarbetare att avgöra var och när de ska utföra sitt arbete. Ett möbelpaket för hemmet tillhandahålls för att förbättra ergonomin när medarbetare arbetar på distans. Avsikten är att förebygga belastningssjuk- domar som orsakas av dålig arbetsställning. Ericsson erbjuder sekretessbelagt samtalsstöd och tillgång till hälsostöd online eller via telefon genom en extern leverantör av medarbetarstöd. Utbildning och medvetandegörande Alla Ericssons medarbetare och anställda hos leverantörer av sitetjänster måste genomgå en introduktionsutbildning i hälsa, säkerhet och välbe- finnande. Ytterligare utbildning kan krävas utifrån en persons roll och riskexponering för att säkerställa tillräcklig kompetens. Dessutom finns riktad webbaserad utbildning om säkerhetstänk vid bilkörning och Life Saving Rules, eller livräddande regler 1) , som är tillgänglig för alla medarbetare och leverantörer. Ericsson har ett utbildningsprogram för säkerhet och ledarskap för ledare inom tre nivåer från koncernchefen, inklusive medlemmar i koncern- ledningen och utvalda nyckelroller som har en direkt inverkan på säkerheten i verksamheten. Ericssons guide Walk the Talk uppmuntrar alla ledare att personligen och regelbundet besöka en anläggning och samtala uteslutande om hälsa, säker- het och välbefinnande. Det finns ett utbildningsprogram för att lyfta psykisk ohälsa och välbefin- nande som består av: – En webbaserad kurs om belastningssjukdomar för alla medarbetare om betydelsen av att agera på ett sätt som minskar risken för skador. – En webbaserad kurs för linjechefer och personer i utvalda nyckelroller för att förbättra kunskapen kring hur man ska hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen. – Webinarier om hur man kan ta hand om sig själv för att må bra både psykiskt och fysiskt, information om vanliga sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes, och om ekonomiskt välbefinnande. Dessa är tillgängliga för samtliga medarbetare. – En utbildningsguide som riktar sig till ledare och som handlar om kopp- lingen mellan välbefinnande och produktivitet, säkerhet och resultat, och hur ledare kan förbättra välbefinnandet i sina team. Mål och mätetal Mål Dödsfall och incidenter med sjukfrånvaro Ericsson har som mål att till 2025 ha noll arbetsrelaterade dödsfall och inci- denter med sjukfrånvaro som orsakats av antingen fysiska skador eller arbets- relaterade sjukdomar. Målet omfattar både Ericssons egna medarbetare och anställda hos leverantörer av sitetjänster. Target Zero Kategori Basår Målår Antal under basåret Målvärde Antal under 2023 Dödsfall 2020 2025 7 0 10 Incidenter med sjukfrånvaro 143 97 Mätetal Hälsa och säkerhet Dödsfall utifrån drabbad part (antal) 2023 2022 2021 Ericssons anställda 1 0 1 Leverantörer och underleverantörer 1) 8 6 11 Tredje part 2) 1 2 2 Totalt 10 8 14 Dödsfall utifrån orsak (antal) 2023 2022 2021 Fall från hög höjd 4 4 6 Bilkörning/traﬁkolycka 5 4 5 Elolycka 1 – 1 Halkolycka och fall – – 1 Träffad av fallande föremål – – 1 Totalt 10 8 14 Incidenter med sjukfrånvaro utifrån drabbad part 3) (antal) 2023 2022 2021 Ericssons anställda 53 96 77 Leverantörer och underleverantörer 1) 43 30 66 Tredje part 2) 1 5 2 Totalt 97 131 145 Dödsfalls- och incidentfrekvens (per 500 heltidsanställda) 4) 5) 2023 2022 2021 Dödsfallsfrekvens 0,00 – 0,00 Frekvens av incidenter med sjukfrånvaro 0,26 0,44 0,35 Förlorade arbetsdagar och rapporterade tillbud (antal) 2023 2022 2021 Förlorade arbetsdagar 6) 1 679 3 040 2 390 Tillbud 11 004 9 716 6 699 1) Främst leverantörer av sitetjänster och underleverantörer. 2) Tredje part avser en person som inte arbetar för Ericsson, vare sig som anställd, leverantör eller underleverantör, till exempel allmänheten, och som påverkas av en incident som bedöms vara inom bolagets kontroll. 3) Incidenter som inneburit en eller ﬂera förlorade arbetsdagar på grund av sjukskrivning. 4) Antalet dödsfall/incidenter med sjukfrånvaro under ett år per 500 heltidsanställda, där 1 000 000 timmar används som standardiserat genomsnittligt antal arbetstimmar som 500 heltidsanställda arbetar under ett år. Det totala antalet arbetade timmar är uppskattat baserat på standardiserad årlig arbetstid för aktivt anställda och uppgår till 206 (220) (217) miljoner timmar. På grund av begränsad datatillgänglighet presenteras ingen data avseende leverantörer eller underleverantörer. 5) Frekvens för tidigare rapporteringsperioder har räknats om. Se not O3 för mer information. 6) Ericsson kan för närvarande endast samla in information med tillfredsställande tillförlitlighet avseende antal förlorade arbetsdagar för sina egna anställda. Konsekvenshantering av leverantörer Varningar per observation 1) 2023 2022 2021 (antal) Röda kort Gula kort Röda kort Gula kort Röda kort Gula kort Arbete på hög höjd 72 8 47 16 24 18 Felaktig användning av PPE 2) 51 25 40 32 20 29 Otillräcklig incident- och resurshantering 29 2 8 17 3 26 Bristande efterlevnad av kör-/fordonsregler 6 9 3 4 2 0 Brist på erfordrad och behörig kompetens 41 16 15 17 11 18 Avsaknad av riskbedöm- ningar/säkra arbetsvillkor 44 24 83 86 22 74 Totalt 243 84 196 172 82 165 1) Röda respektive gula kort indikerar allvarlighetsgraden hos leverantörens överträdelse av bolagets regelverk för hälsa och säkerhet. Röda kort tilldelas för allvarliga överträdelser och innebär omfat- tande konsekvenser. 2) Personlig skyddsutrustning. Not S2, forts. 1) Åtta grundläggande livräddande regler som gäller för hela arbetsstyrkan och omfattar områden såsom bilkörning, bilbälten, att bära hjälm, alkohol- och droganvändning, personlig skyddsutrustning, arbete i droppzoner och på hög höjd samt med el. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 30 S3 Mänskliga rättigheter Påverkan, risker och möjligheter Ericsson har identifierat väsentlig påverkan relaterat till mänskliga rättigheter både uppströms och nedströms i värdekedjan, samt i den egna verksamheten. Riskbedömningen grundar sig på Ericssons tidigare samråd med intressenter, due diligence-processer och analyser av affärsrelationer. Den väsentliga påverkan som är relaterad till mänskliga rättigheter som har identifierats och som beskrivs nedan, är i stort sett densamma som de frågor som identifierats som särskilt relevanta med avseende på mänskliga rättigheter i Ericssons värdekedja (så kallade salient human rights issues). Ericsson har en omfattande leveranskedja med global närvaro. Flera leve- rantörer och underleverantörer finns i länder och regioner, i bland annat, men inte begränsat till, Asien, Mellanöstern och Afrika samt Latinamerika, med för- höjd risk att arbetstagare inte får en skälig lön eller inte har säkra anställnings- villkor, arbetar för långa arbetstider, inte förses med adekvat boende eller att deras rätt till föreningsfrihet inte uppfylls. Det finns även, till stor del i samma områden, en förhöjd risk för diskriminering av och trakasserier mot kvinnor och andra underrepresenterade grupper eller minoriteter på arbetsplatsen. Med undantag av direkta leverantörer har Ericsson även identifierat förhöjd risk för tvångs- och barnarbete, särskilt vad gäller verksamheter som innefattar att utvinna naturresurser som används i Ericssons hårdvaruprodukter, samt elektroniktillverkning i vissa delar av världen, däribland, men inte begränsat till, Kina, Indien, Brasilien och Malaysia. Ericsson har även egen personal, och samarbetar med leverantörer och underleverantörer, i flera länder med förhöjd risk för personers personliga säkerhet på grund av konflikter, oroligheter, kriminalitet eller auktoritärt styre. Den väsentliga påverkan som identifierats i nedströms i värdekedjan hand- lar om hur missbruk av bolagets teknik och lösningar kan riskera att påverka slutanvändarnas rätt till privatliv och personlig integritet negativt, då stat och myndighet kan använda särskilda funktioner för att avlyssna privat kommu- nikation, så kallad laglig avlyssning. Trots att Ericsson, som nätleverantör, inte har några licenser och inte får förfrågningar direkt från myndigheter kan bolaget på begäran från myndigheter tvingas koppla bort nät som man sköter å tjänsteleverantörers vägnar, vilket kan påverka människors rätt till yttrandefrihet. Allvarlighetsgraden och sannolikheten för att sådan påverkan skulle uppstå, är kopplad till hur stark rättsstatsprincipen är, till lagstiftning och till hur robusta de demokratiska institutionerna är i de länder där Ericsson installerar och sköter nätdriften. Ericsson deltar i arbetet med att utveckla nya tekniker, såsom 6G och artificiell intelligens (AI). Tillämpningen av dessa tekniker och de oavsiktliga effekter som de kan ha på människor och samhällen är föremål för omfattande granskning, reglering, tvister och samhällsdebatt. Ericsson har därför identifie- rat teknikrelaterad etik som ett område med potentiellt betydande påverkan på mänskliga rättigheter. Utöver den väsentliga påverkan som anges här, beskrivs ytterligare identifierad påverkan relaterad till Ericssons egna medarbetare i not S1, hälso- och säkerhetsrelaterad påverkan i not S2 och påverkan kopplad till rättvisa arbetsvillkor i leverantörskedjan i not G3. Mer information om risker och överväganden gällande mänskliga rättigheter i Ericssons värdekedja finns i rapporten 5G Human Rights Assessment på bolagets hemsida. Befintliga och framväxande lagkrav på företag för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras i sina värdekedjor, i synnerhet obligatoriska bestämmelser om due diligence, som de som ingår i det ame- rikanska regelverket om förbud mot tvångsarbete vid import, och det kom- mande EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet, kommer att kräva att företagen stärker sina insatser på området, vilket kan leda till ökade kostnader kopplat till regelefterlevnad. Underlåtenhet att följa reglerna kan få både juridiska och ekonomiska konsekvenser samt påverka Ericssons förmåga att verka på vissa marknader. Faktorer kopplade till mänskliga rättigheter blir allt viktigare när kunder utvärderar leverantörer. Hur Ericsson presterar inom detta område kan därför påverka hur bolaget bedöms i upphandlingar och anbudsförfaranden. Policyer Ericssons Business and Human Rights Statement, eller uttalande rörande företag och mänskliga rättigheter, beskriver bolagets åtagande att respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter, inklusive de rättigheter som anges i det internationella regelverket för mänskliga rättigheter och ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, samt hur bolaget arbetar med att införliva FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGPs) i sina processer och sin verksamhet. I utta- landet anges också att Ericsson ska: tillhandahålla en klagomålsmekanism i enlighet med UNGPs effektivitetskriterium samt möjligheter att få upprättelse i de fall Ericsson har orsakat eller bidragit till negativ påverkan relaterat till mänskliga rättigheter, föra dialog med intressenter och rättighetshavare för att på så sätt identifiera och begränsa potentiell negativ påverkan från utvecklingen av ny teknik och nya tjänster, genomgå externa utvärderingar avseende implementeringen av principerna för mänskliga rättigheter och hur man löpande följer upp på effektiviteten i bolagets åtgärder, samt tillhanda- hålla transparenta upplysningar. Uttalandet förtydligar också Ericssons åtagande att investera i utbildning och medvetandegörande kring mänskliga rättigheter, både för anställda och för affärspartners. Åtagandet att respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter ingår i Ericssons affärsetiska kod, som finns tillgänglig på över 40 språk. Ericssons uttalande rörande företag och mänskliga rättigheter beskriver processen för due diligence i fråga om mänskliga rättigheter, medan den affärsetiska koden mer specifikt adresserar en rad frågor kring mänskliga rättigheter, däribland icke-diskriminering, rättvisa och gynnsamma arbetsvill- kor som levnadslöner och tillräcklig vila och fritid, rätten att bilda och gå med i fackföreningar och rätten till kollektiva förhandlingar, bolagets förbud mot tvångsarbete, barnarbete och människohandel, samt rätten till privatliv och yttrandefrihet. Som medlem i Global Network Initiative (GNI) förbinder sig Ericsson att följa dess principer om yttrandefrihet och integritet. Ericssons uppförandekod för affärspartner (CoC) kräver att Ericsson och dess affärspartners respekterar internationellt erkända bestämmelser om mänskliga rättigheter, inklusive de rättigheter som anges i det internationella regelverket för mänskliga rättigheter och ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Uppförandekoden är baserad på Responsible Business Alliances uppförandekod, men omfattar även Ericssons särskilda krav och ingår i standardavtal med leverantörer. Den finns tillgänglig på flera språk på bolagets webbplats. Välbeﬁnnande Medarbetarnas uppfattningar (Undersökningsresultat) 2023 2022 2021 Balans 1) 79 77 76 Åtagande att främja välbeﬁnnande 2) 80 85 87 1) Resultatet av sammanställda svar från medarbetare avseende påståendet ”Jag kan balansera arbete och privatliv”, mätt på en skala från 0–100, där 100 är det mest gynnsamma resultatet. Medarbetare hos Cradlepoint omfattas inte av statistik för 2021. Medarbetare hos Vonage omfattas inte. 2) Resultatet av sammanställda svar från medarbetare avseende påståendet ”Ericsson visar ett genuint intresse för medarbetarnas välbeﬁnnande”, mätt på en skala från 0–100, där 100 är det mest gynn- samma resultatet. Medarbetare hos Cradlepoint omfattas inte av statistik för 2021. Medarbetare hos Vonage omfattas inte. Not S2, forts. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 31 Styrning och uppföljning Verksamheten i förhållande till mänskliga rättigheter hanteras av enheten för hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Inom denna enhet arbetar experter på mänskliga rättigheter som ansvarar för att utveckla bolagets strategi för mänskliga rättigheter och för att stödja affärs- och marknadsområdena och koncernfunktionerna i genomförandet av strategin och åtagandena. Due diligence i fråga om mänskliga rättigheter För att verkställa sina åtaganden om att respektera de mänskliga rättig- heterna har bolaget integrerat due diligence i fråga om mänskliga rättigheter i verksamheten. Syftet är att ge människor bättre levnadsvillkor längs värdekedjan och säkerställa att bolagets teknik används med goda avsikter, genom att förebygga och begränsa både avsiktligt och oavsiktligt missbruk. Ericssons strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande, som är en del av den bredare affärsstrategin, införlivar bolagets åtagande gentemot UNGP och efterlevnad av befintliga och framväxande regelverk inom mänskliga rättig- heter. Risker gällande mänskliga rättigheter ingår också i Ericssons ramverk för riskhantering och övervakas av Business Risk Committee. Utöver informa- tionen nedan finns mer information om Ericssons due diligence-arbete inom mänskliga rättigheter och prioriterade områden i Ericssons uttalande rörande företag och mänskliga rättigheter som finns på bolagets webbplats. Försäljningsmöjligheter – Sensitive Business Framework För att kunna bedöma, förebygga och begränsa potentiellt missbruk av Ericssons teknik har due diligence i fråga om mänskliga rättigheter integrerats i försäljningsprocessen genom Sensitive Business Framework – ett ramverk för känsliga affärer. Syftet med ramverket är att säkerställa att Ericssons lösningar används i enlighet med internationellt fastställda krav på respekt för mänskliga rättigheter. Sensitive Business-ramverket förvaltas på operativ nivå av ett särskilt team bestående av experter på känsliga affärer och står under ledning av ett tvärfunktionellt forum bestående av representanter från olika affärs- och marknadsområden, samt koncernfunktioner. Om det anses nödvändigt kan beslut som fattas, och motiveringen till besluten, tas vidare till Business Risk Committee. Fyra huvudfaktorer beaktas vid bedöm- ningen av de potentiella riskerna gällande mänskliga rättigheter i en given försäljningsmöjlighet. Portfölj All teknik som ingår i affären utvärderas baserat på mängden information som behandlas och som går att koppla till personuppgifter, hur man får tillgång till den informationen samt hur den lagras. Syfte I vilket syfte och sammanhang som kunden avser använda produkten, tjänsten eller lösningen. Kund Typ av kund och kundens ägarstruktur. Land Den landspeciﬁka risken med avseende på mänskliga rättigheter. En extern leverantör av riskanalys används för att utvärdera länder utifrån risker som rör rätten till privatliv samt åsikts- och yttrandefrihet. I det fall då den initiala riskanalysen identifierar risker i en försäljnings- möjlighet som man avser gå vidare med, ska marknadsområdet lämna in en begäran om godkännande, som utvärderas enligt Sensitive Business riskhanteringsmetod. Begäran om godkännande kan antingen godkännas, godkännas med villkor eller avvisas helt. Villkorade godkännanden innefattar tekniska och/eller avtalsenliga begränsningar. Att dessa begränsningar genomförs av det relevanta marknadsområdet följs upp för att säkerställa efterlevnad. På nästa sida beskrivs några exempel på fall som granskats i denna process under rapporteringsåret. Sensitive Business ramverket kan också föranleda ytterligare due diligence-åtgärder (till exempel en genom- lysning av regelverk i ett land, eller fördjupad due diligence av mänskliga rättigheter avseende kunden eller landet) innan beslut fattas vad gäller försäljningsmöjligheten. Leverantörskedjan Se not G3 för en beskrivning av hur faktorer avseende miljö, sociala förhållan- den, inklusive mänskliga rättigheter, och bolagsstyrningbeaktas i Ericssons strategi för hantering av leverantörskedjan. Samgåenden och förvärv Människorättsfrågor ingår som en aspekt i Ericssons due diligence-process vid samgåenden och förvärv. Fokus ligger på att utvärdera de viktigaste riskerna gällande mänskliga rättigheter i målbolaget, samt i vilken utsträckning målbolaget har tillräckliga due diligence-ramverk för att kunna identifiera och hantera sådana risker. Om varningsflaggor eller brister identifieras, krävs en plan för riskreducerande åtgärder, antingen som förutsättning för transaktio- nen eller som en del av integreringen efter dess avslut. Skärpta åtgärder När bolaget har verksamhet i konfliktdrabbade områden eller när risker kopplade till mänskliga rättigheter på annat sätt anses vara förhöjda vidtas förstärkta åtgärder för due diligence. Åtgärder som vidtas i sådana situationer inbegriper dialog med externa intressenter, inklusive intressenter som kan vara drabbade eller deras företrädare och representanter. I konfliktdrabbade sammanhang eller sammanhang med hög risk, kan det vara svårt att nå ut direkt till påverkade intressenter. Under sådana omständigheter försöker Ericsson utnyttja sitt deltagande i forum som GNI och Business Network on Civic Freedoms and Human Rights Defenders, för att identifiera sätt att samarbeta med externa intressenter som kan säkerställa deras personliga trygghet och säkerhet. Det kan handla om att dela informa- tion om nuvarande och framtida affärsaktiviteter och affärsmetoder, poten- tiella risker för mänskliga rättigheter och åtgärder för att minska riskerna och hur man kan etablera välfungerande kommunikationskanaler med berörda intressenter. En särskild påverkansanalys gällande mänskliga rättigheter kan också utlösas av faktorer såsom återinträde på en marknad, rapporter om ett för- sämrat läge för mänskliga rättigheter i ett visst land, ny produktutveckling eller konstaterad negativ påverkan. Den metod som används för att genomföra bedömningar av påverkan på mänskliga rättigheter, är i linje med FN:s vägle- dande principer för företag och mänskliga rättigheter. Skydd för medarbetare i områden med hög risk Ericsson bedriver verksamhet i områden med hög risk där till exempel väp- nade konflikter, kriminalitet och auktoritärt styre kan leda till situationer som utsätter medarbetare eller extern arbetskraft för en förhöjd risk kopplat till deras personliga säkerhet. Ericsson bevakar geopolitiska hot och säkerhetshot världen över och bedömer säkerhetsriskerna i områden där Ericsson bedriver verksamhet. Bolagets säkerhetsstrategi uttrycker vikten av att proaktivt och effektivt begränsa och hantera sådana risker, vilket sedan genomförs genom att utnyttja bolagets globala ramverk för säkerhet i områden med hög risk. Syftet med ramverket är att göra det möjligt att bedriva affärsverksamhet i områden med hög risk och samtidigt skydda medarbetare, leverantörer och andra som arbetar för Ericssons räkning i verksamheten genom tillräckliga och riskbaserade personliga skyddsåtgärder, bland annat genom: – Förfaranden, utbildning och säkerhetsåtgärder för att begränsa risken att utsättas för brottslig verksamhet – Krav på resvägar och transportarrangemang (till exempel tidsplaner, att resa i konvoj, beväpnad eskort, säkerhetsåtgärder vid stopp, spårning av transporter). – Användning av satellittelefoner på avlägsna områden. – Fysiska säkerhetskrav vad gäller boende och arbetsplatser. Etik kopplat till teknik Ericsson är med och utvecklar nya tekniker som 6G och AI. Bolagets policyer och åtaganden gällande mänskliga rättigheter gäller även för utvecklingen av nya tekniker. Ericsson följer EU:s etiska riktlinjer för tillförlitlig AI och har införlivat riktlinjerna i sina utvecklings- och styrprocesser, inklusive riktlinjer och regler för att utforma och utveckla AI-system. Principerna omfattar aspekter som förklarbarhet, opartiskhet, icke-diskriminering och möjligheten till mänsklig översyn. Förutom att genom design implementera tillförlitlig AI, åtar sig Ericsson att bolaget i sig självt använder tillförlitlig AI. Kanaler för rapportering av missförhållanden och regelöverträdelser Interna och externa intressenter kan rapportera misstänkta överträdelser av lagar, regelverk och företagspolicyer, inklusive brott mot de mänskliga rättigheterna, genom Ericsson Compliance Line. Rapportering via den här kanalen kan göras anonymt. Ericsson kräver inte att personer som rapporterar Not S3, forts. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 32 Not S3, forts. misstänkta regelöverträdelser avstår från sina rättigheter att föra talan genom en rättslig process som ett villkor för att delta i processen vad gäller rappor- tering av missförhållanden och överträdelser. Som en del av rapporteringen av en misstänkt överträdelse, antingen via en chef eller genom Ericsson Compliance Line, kräver inte Ericsson att den som anmäler skriver under ett sekretessavtal. Den som anmäler uppmanas dock att inte sprida någon information som rör ett pågående ärende för att skydda processens integritet. Se not G2 för mer information. Samarbeten och partnerskap Ericsson påverkar genom samarbeten och partnerskap med andra organisa- tioner. Nedan listas de viktigaste externa samarbetena, partnerskapen och åtagandena relaterade till mänskliga rättigheter. Organisation Beskrivning Business Network on Civic Freedoms and Human Rights Defenders En grupp företag som arbetar för att identiﬁera olika sätt som företag och samhällen kan dra nytta av ökat stöd från den privata sektorn när det gäller att skydda de medborgerliga friheterna och människorättsförsvarare. Global Network Initiative Ett initiativ som jobbar med yttrandefrihet och rätten till privatliv inom IKT-branschen. Deltagare är internet- och telekommunikationsföretag, människorättsorganisationer och pressfrihetsgrupper, investerare, akademiker och akademiska institutioner. Shift Business Learning Program Shifts Business Learning Program stödjer företag som strävar efter att integrera principer för företag och mänskliga rättigheter. Shift är en ideell, uppdrags- driven organisation som arbetar med företag, ﬁnans- institut och standardiseringsorganisationer för att främja respekt för mänskliga rättigheter inom företag i enlighet med UNGP, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. FN:s B-Tech Project Ett projekt som leds av FN-kontoret för mänskliga rättigheter med syftet att tillhandahålla en auktorita- tiv och allmänt accepterad färdplan för tillämpning av UNGP inom IKT-branschen. Tech Company Commu- nity of Practice, som Ericsson deltar i, är ett initiativ inom FN:s Human Rights B-Tech Project för att befrämja företagens respekt för mänskliga rättigheter i teknikbranschen. Utbildning och medvetandegörande Ericsson tillhandahåller utbildning i mänskliga rättigheter som är tillgänglig för alla medarbetare. Riktad utbildning och kompetensbyggande för nyckelroller och funktioner erbjuds också. Alla marknadsområden har en utsedd kontakt- person som ansvarar för Sensitive Business. Varje enskild kontaktperson får en introduktion av koncernfuktionen för Sensitive Business. Kontaktpersonerna ansvarar för att informera relevanta funktioner, som kundansvariga inom sina respektive marknadsområden, om den senaste utvecklingen och nya beslut. Seniora medlemmar i Sensitive Business Core Team får såväl introduktion som kontinuerliga uppdateringar av Sensitive Business Council eller rådet för känsliga affärer. Mätetal Incidenter kopplade till mänskliga rättigheter Under 2023 har Ericsson via sina rapporteringskanaler inte fått kännedom om att bolaget ska ha varit inblandat i händelser med negativ påverkan kopplat till de mänskliga rättigheterna. Följaktligen har inga gottgörande åtgärder vid- tagits. Se not G2 för mer information om rapportering av misstänkt bristande regelefterlevnad. Due diligence för känsliga affärer Granskade ärenden efter utfall (antal) 2023 2022 2021 Godkända 252 235 286 Godkända med villkor 636 435 432 Avvisade 7 13 4 Totalt 895 683 722 Exempel på känsliga affärer Beslut Kund Beskrivning Motivering Godkänd Lokal leverantör av kommunikations- tjänster En kund i ett högriskland ville expandera sitt nät. Den efterfrågade lösningen granskades av Sensitive Business teamet, och bedömdes inte behandla personuppgifter. Enligt bedömningen var risken för potentiellt negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna låg. Affären godkändes. Godkänd Lokal återförsäljare En kund ville köpa och sälja vidare ett privat nät för smart tillverkning. Lösningen skulle ha stöd för video- kameror, uppkopplade fordon och uppkopplade robo- tar för tillverkning. Personuppgifter, såsom samtalshistorik, skulle behandlas i nätet. Eftersom tekniken var avsedd att användas i samband med till- verkning och i ett land med låg risk gällande mänskliga rättigheter godkändes affären. Godkänd med villkor Multinationell leverantör av kommunikations- tjänster Inom ramen för ett ramavtal, som eventuellt kunde omfatta ﬂera lokala operatörer, bad en kund Ericsson att tillhandahålla teknik för ﬁnansiella tjänster där slutanvändarna är privatpersoner. Lösningen behandlade personuppgifter och de lokala opera- törerna bedrev verksamhet i länder med olika risknivåer. Då det fanns potentiella risker kopplade till mänskliga rättigheter så kom bolaget överens med kunden om avtalsenliga begränsningar i användningen av Ericssons lösning på vissa marknader. Godkänd med villkor Statlig enhet Kunden bad Ericsson att modernisera dess beﬁntliga privata nät, inklusive radio- och kärnnätet. Det privata nätet var avsett att användas för internkommunikation (röst och data) inom kundens organisation. För att begränsa användningen till avsett ändamål, infördes i avtalet med kund, begränsningar med avseende på hur det privata nätet får användas. Avvisad Lokal leverantör av kommunikations- tjänster En operatör begärde en ny kärnnätslösning i ett land där Ericsson inte hade någon tidigare verksamhet. I bedömningen identiﬁerade Sensitive Business lagkrav som gav myndigheter tillgång till omfattande användardata via lösningen. Detta medförde ytterligare due diligence-åtgärder med avseende på regelverk och landrelaterade risker. Det fastställdes att de iden- tiﬁerade riskerna inte gick att begränsa och affären godkändes därför inte. Avstådd affär 1) Lokal operatör En kund, som var ett dotterbolag till ett multinatio- nellt företag, begärde som del av en affär, att Ericsson skulle tillhandahålla en särskild övervakningslösning som sades vara ett myndighetskrav. Under de inledande samtalen identiﬁerades vissa risker kopplade till övervakningslösningen och beslut om att exkludera denna från affären fattades innan affärsmöjligheten formellt skickades in för bedömning. 1) "Avstådda" försäljningsmöjligheter ingår inte i statistiken för ramverket för känsliga affärer som visas ovan, eftersom omständigheterna inneburit att dessa avstods ifrån utan att ett beslut behövde fattas av styr- gruppen Sensitive Business Board. Ett exempel på ett sådant fall beskrivs här. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 33 S4 Samhällsengagemang Påverkan, risker och möjligheter Ericsson och dess teknologi har möjlighet att positivt påverka människor och samhällen på flera sätt, från att underlätta tillgång till utbildning för barn och unga till att tillhandahålla nödvändig kommunikationsinfrastruktur för att stödja humanitära insatser i krissituationer. Utöver fördelarna för de mottagande parterna, bidrar ett meningsfullt samhällsengagemang också till att förbättra medarbetarupplevelsen för de som arbetar för Ericsson, vilket kan bidra positivt till bolagets varumärke och anseende. Policyer För att uppnå önskad påverkan är Ericssons samhällsengagemang inriktade på fem ändamålskategorier: humanitära insatser, utbildning och digitala färdigheter, klimat och miljö samt samhällelig kapacitetsuppbyggnad, där mångfald och inkludering är en grundsten i samtliga kategorier. Ericsson ger inga donationer till politiska eller religiösa ändamål. Vissa dotterbolag har egna riktlinjer för sitt arbete med samhällsengagemang, som kan skilja sig från koncernens. Styrning och uppföljning Ericsson utnyttjar sin kärnkompetens inom kommunikationsteknik för att stödja, utveckla och skapa positiv påverkan för intressenter i de samhällen där bolaget är verksamt. I det här avsnittet beskrivs koncerngemensamma pro- gram och initiativ, genom vilka Ericsson, på icke-kommersiell basis, engagerar sig i lokalsamhällen och med andra intressenter. Utöver dessa koncerngemen- samma initiativ finns även lokala initiativ som drivs av marknadsområdena och som inte beskrivs här. Initiativ relaterade till digital utbildning beskrivs i not S5. Det operativa koncernövergripande ansvaret över de initiativ och program som beskrivs nedan innehas av Ericssons enhet för Sustainability and Corporate Responsibility, ofta i samarbete med marknadsområdena. Volontärarbete sköts tillsammans med Ericssons personalavdelning och marknads- och kommunikationscheferna för respektive marknadsområde genom styrgruppen Volunteer Program Board, där chefen för Sustainability and Corporate Responsibility är ordförande. Due diligence av partnerorganisationer För att Ericsson endast ska samarbeta med organisationer som delar dess värderingar och etiska normer görs systematiska utvärderingar av partners för sponsring och donationer. Funktionen för regelefterlevnad är ansvarig för att utvärdera alla sponsorskap och donationer utifrån risken för potentiellt missbruk samt säkerställa due diligence av de mottagande parterna och vid behov föreslå nödvändiga riskbegränsande åtgärder som skall vidtas. Mer information om tredjepartshantering finns i not G2. Tillsyn och kontroller Verkställande av donationer och sponsring sker genom en särskild applikation med en inbyggd godkännandeprocess. All erforderlig dokumentation sparas i samma applikation för spårbarhet och verifierbarhet. Donationer, vinstdelningar och sponsring Ericsson gör donationer, både direkt från bolaget och i form av företags- matchade medarbetardonationer, till utvalda ändamål och organisationer. Donationer kan ske genom monetära betalningar eller genom betalningar i natura, och kan antingen ges direkt till en mottagare eller via en tredje part. På vissa marknader, framför allt i Indien och Sydafrika, omfattas Ericsson av obligatoriska regler för vinstdelning, där en del av den lokala enhetens vinst ska läggas på samhällsinvesteringar. Ericsson ägnar sig åt sponsring, både monetär och i natura, av aktiviteter som är i linje med Ericssons värderingar och varumärkesstrategi. Sponsring ska gynna alla inblandade parter och leda till resultat som kan utvärderas mot förutbestämda finansiella mål. Ericsson Volunteers Ericsson Volunteers är ett sätt genom vilket bolaget tillhandahåller en meningsfull medarbetarupplevelse och skapar positiv påverkan på lokalsam- hällen och samhället i stort. Varje anställd kan lägga en avlönad dag per år på att använda sina kunskaper och sin tid för volontärarbete. Ett ramverk för anger förutsättningarna för sådana aktiviteter som är tillämpliga för volontär- arbete, vilket omfattar de fem ändamålskategorierna såväl som aktiviteter inom ramen för utökat volontärarbete, som Connect To Learn och Ericsson Response. Ericsson Response Ericsson Response är ett globalt volontärprogram som grundades av medar- betare år 2000. Tillsammans med partnerorganisationer använder Ericsson Response bolagets teknik och medarbetarnas kompetens för att tillhanda- hålla uppkoppling där lokala kommunikationstjänster inte är tillräckliga, till exempel efter naturkatastrofer eller i flyktingsituationer. Ericsson är en partner i Emergency Telecommunications Cluster (ETC) som leds av UN World Food Program. Klustret består av ett globalt nätverk av partners som åtgärdar brister inom uppkoppling för hjälparbetare och befolkningar som drabbats av katastrofer. Ericsson är samarbetspartner till FN:s flyktingorgan UNHCR och hjälper Refugee Emergency Telecommunications Sector (RETS) att tillhanda- hålla livsviktig kommunikation till organisationer som arbetar vid humanitära insatser för att stödja deras arbete. Samarbeten och partnerskap Ericsson förstärker sin påverkan genom samarbeten och partnerskap med andra organisationer. Nedan presenteras några externa samarbeten. Organisation Beskrivning 1t.org Ericsson bidrar till 1t.org, en del av World Economic Forums arbete med att påskynda naturbaserade lösningar genom vårt åtagande till Connected Mangroves. Detta är ett projekt för återplantering av skog i Malaysia, Filippinerna och Indien som utnyttjar sammankopplad teknik som till exempel sol- drivna sensorer och kameraövervakning i realtid för att samla in och analysera kritiska data om mangroveträsk. Projektet erbjuder lokalsamhällen en plattform för att kont- rollera vatten, jord och luftfuktighet samt fjärrövervakning av eventuella intrång på platsen. Internationella rörelsen Röda Korset och Röda Halvmånen Den organiserade internationella rörelsen Röda Korset och Röda Halvmånen är en humanitär rörelse med personal och volontärer över hela världen. Rörelsen grundades för att skydda människors liv och hälsa, säkerställa respekten för varje människas värdighet och förhindra och lindra mänskligt lidande. Ericsson bidrar med donationer vid nödsituationer till Röda Korsets och Röda Halvmånens humanitära arbete. UNHCR (FN:s ﬂyktingorgan) FN:s ﬂyktingorgan UNHCR är en global organisation dedikerad till att rädda liv, skydda rättigheter och skapa en bättre framtid för ﬂyktingar, tvångsförﬂyttade befolknings- grupper och statslösa människor. Ericsson Response tillhandahåller kritisk utrustning och beredskapskapacitet för att möjliggöra tillgången till nödvändiga kommunika- tionstjänster vid ﬂyktingkriser genom UNHCR:s RETS. UNICEF (FN:s barnrätts- organisation) UNICEF arbetar i över 190 länder och territorier med att skydda barns rättigheter. Ericsson stödjer UNICEF-ledda insatser genom donationer, volontärarbete för medarbetare och humanitära insatser i katastrofdrabbade områden. Dessutom är Ericsson samarbetspartner till UNICEF i Gigainitiativet för uppkoppling av skolor (mer information ﬁnns i not S5). World Food Programme (WFP) WFP är en ledande humanitär organisation som räddar och förändrar liv, levererar livsmedelsbistånd i nödsituationer samt förbättrar näringssituationen och bygger upp motståndskraften i lokala samhällen. Ericsson bidrar genom Ericsson Responses partnerskap med WFP. Mätetal Samhällsinvesteringar (miljoner SEK) 2023 2022 2021 Donationer och sponsring 1) 89 115 113 1) Omfattar donationer, obligatorisk vinstdelning och sponsring gjorda av bolag i Ericssonkoncernen under räkenskapsåret. De sponsoråtaganden som ingår är de med startdatum mellan 1 januari och 31 december, eller ﬂeråriga avtal som var aktiva under räkenskapsåret. Sponsring kopplad allmän marknadsföring eller varumärkesbyggnad, vilket omfattar rekreation och idrott, ingår ej. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 34 S5 Digital inkludering Påverkan, risker och möjligheter Antalet internetanvändare har på 30 år ökat från några miljoner till nästan fem miljarder. Denna tillväxt har möjliggjort en digital transformation som omformar samhällen och ekonomier. Forskning visar att en ökning med 10% i användningen av mobilt bredband i genomsnitt kan öka den ekonomiska tillväxten med upp till 0,8 %, och där effekten är betydligt högre i låginkomst- länder 1) . En studie som Ericsson genomförde i 15 länder i Asien, Afrika och Latinamerika 2022 visade också att 5G-utbyggnaden kan generera övergripande ekonomiska fördelar (vad beträffar BNP-tillväxt) som är tre till sju gånger högre än den tillkommande kostnaden för att utöka mobilnätstäck- ningen 2) . På samma sätt kan ökningar av skolors uppkoppling ha betydande effekter på den ekonomiska tillväxten, med potentiellt tvåsiffriga tillskott till BNP om låginkomstländer uppnår samma uppkopplingsnivåer som de mest uppkopplade ekonomierna 3) . Även om det har skett förbättringar mellan 2022 och 2023, är dock internets potential som pådrivare av social och ekonomisk tillväxt fortfarande i stort sett outnyttjad. Ungefär en tredjedel av världens befolkning eller 2,6 miljarder människor är fortfarande inte uppkopplade, och många bland de två tredjedelarna som har uppkoppling, saknar välfunge- rande uppkoppling 4) . Uppkopplingsklyftan är tvåfaldig. Dels består den av en brist i den generella mobilnätstäckningen, vilket innebär att ha tillgång till någon typ av mobil bredbandsuppkoppling, dels består den i en avsaknad av en mobil bredband- suppkoppling som är tillräckligt bra för att möjliggöra fullt deltagande i den digitala ekonomin, det vill säga tillgång till minst 4G-täckning. Utmaningen i att åtgärda båda dessa brister är primärt ekonomisk snarare än en teknisk, med ett behov av att utveckla nya affärsmodeller som möjliggör välfunge- rande uppkopplingsmöjligheter till lägre kostnad. Med lösningar som trådlös fast uppkoppling (FWA) bidrar Ericsson till uppkoppling till överkomliga priser, vilket gör det möjligt att tillhandahålla uppkopplingsmöjligheter till dem som ännu inte har det och därmed minska den digitala klyftan. Nära en fjärdedel av världens vuxna befolkning saknar tillgång till formella banktjänster och finansiella tjänster enligt World Bank Findex. Majoriteten av den del av befolkningen som inte har tillgång till banktjänster äger dock en mobiltelefon som kan hjälpa dem att få tillgång till formella finansiella tjäns- ter. Mobila finansiella tjänster gör det möjligt att föra in miljontals människor som idag har liten tillgång till finansiella tjänster, i den formella ekonomin och därigenom öka människors möjlighet till försörjning, och därigenom omvandla hela ekonomier. Utan tillräcklig digital kompetens kan människor, oavsett om de har en välfungerande uppkoppling eller inte, heller inte delta fullt ut i den digitala ekonomin vilket är anledningen till att digital utbildning är en annan viktig möjliggörare för att uppnå en bred digital inkludering i samhället. Genom sitt digitala utbildningsprogram, Connect To Learn, sam- arbetar Ericsson med myndigheter, leverantörer av kommunikationstjänster, icke-statliga organisationer och internationella organ/FN-organ för att öka tillgången till digital uppkoppling för skolor och utbildningscenter, och att stärka nästa generation med digitala färdigheter, för att förbättra bransch- relevant utbildning och göra eleverna mer attraktiva på arbetsmarknaden. Policyer I Ericssons hållbarhetspolicy fastställs att bolaget ska delta i aktiviteter som har en positiv social, miljömässig och ekonomisk påverkan på människor, företag och samhällen och främja digital inkludering. Ericssons policy för mänskliga rättigheter beskriver att bolaget proaktivt ska främja mänskliga rättigheter genom att arbeta för att ta tillvara på informations- och kommu- nikationsteknikens (IKT) positiva potential i syfte att förverkliga och upprätt- hålla de mänskliga rättigheterna. Styrning och uppföljning Ericssons strategi bygger på övertygelsen att teknik som utvecklas och används på ett ansvarsfullt sätt kan bidra till att överbrygga digitala klyftor och säkerställa att alla kan utnyttja fördelarna med den digitala ekonomin och det digitala samhället. Bolaget arbetar mot dessa mål genom olika initiativ för digital inkludering som omfattar produkt- och tjänsteportföljen, affärscase, opinionsbildning och insatser på plats. Affärsmodeller för prisvärd uppkoppling Ericsson fortsätter att utforska hur bolagets portfölj och erbjudanden kan användas för att utveckla ett kostnadseffektivt och lönsamt erbjudande i regioner med liten eller ingen tillgång till internet. Detta arbete omfattar lösningar för radio- och energihantering, liksom scenarier för affärs- och användarcase. Fast trådlös uppkoppling (FWA) är ett exempel på ett effektivt och skalbart alternativ till trådbunden uppkoppling och en lösning som kan gynna institutionell täckning, till exempel i skolor. En väsentlig del av nya 5G FWA lanseringar under de senaste åren har gjorts på tillväxtmarknader. Finansiell inkludering Ericsson Mobile Wallet Platform gör att ledande leverantörer av kommuni- kationstjänster och finansiella institutioner kan erbjuda användarvänliga, prisvärda och säkra mobila finansiella tjänster till människor över hela världen som idag har liten tillgång till finansiella tjänster och därmed hjälper dem att ta ekonomisk kontroll över sina liv. Den ger människor som inte har tillgång till banktjänster möjlighet att spara och överföra pengar, ta emot ekonomiskt stöd och lön, betala räkningar och näringsidkare, köpa mobila tjänster, få snabba lån samt tillgång till försäkringstjänster och andra finansiella tjänster. Digital utbildning Ericssons åtagande för att överbrygga den digitala klyftan innebär fokus på tillgång till utbildning och utveckling av digitala färdigheter. Detta arbete görs genom Ericssons globala flaggskeppsprogram Connect To Learn, ett icke vinstdrivande program som tillhandahålls i samarbete med myndigheter, leverantörer av kommunikationstjänster, icke-statliga organisationer och internationella organ/FN-organ med ambitionen att: – Öka tillgången till digital uppkoppling för skolor och utbildningscenter i samhället och i förlängningen alla studerande runt om i världen och deras lokalsamhällen. – Stärka nästa generation med digitala färdigheter, vilka är avgörande för deras socioekonomiska utveckling, samt förbättra branschrelevant utbild- ning för att göra eleverna redo för anställning. De viktigaste icke vinstdrivande utbildningserbjudandena som Ericsson erbjuder globalt och i samarbete med partners är: Ericsson Educate Ett program för utveckling av digital kompetens utformat för universitets- studenter som omfattar viktiga områden relaterade till framväxande teknik, däribland telekommunikation och 5G, AI, datavetenskap, automation och sakernas internet (IoT). Ericsson Digital Lab Ett utbildningsprogram som syftar till att inspirera barn i åldrarna 11–16 år att utforska ny teknik och utveckla sina färdigheter i problemlösning. Digital Lab är en plats där instruktörer från Ericsson och bolagets partnerorganisa- tioner kan dela sitt intresse för teknik med studenterna. Satsningen omfattar bland annat kurser i robotteknik, spelutveckling, elektronik och AI. 1) Edquist et al. (2018) How important are mobile broadband networks for the global economic development? Information Economics and Policy 2) Stewart et al. (2022) Future Value of mobile in emerging markets. Analysys Mason 3) Birdwell et al. (2021) Connecting learners: Narrowing the educational divide. The Economist Intelligence Unit. 4) The State of Broadband 2023: Digital Connectivity. A Transformative Opportunity (2023) Internationella teleunionen och Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco), Bredbandskommissionen för hållbar utveckling Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 35 År 2020 blev Ericsson den första privata samarbetspartnern som gick in med ett åtagande om flera miljoner dollar till stöd för UNICEF:s och ITU:s 1) gemensamma Giga-initiativ för global skoluppkoppling och som har målet att koppla upp varje skola till internet och ge alla ungdomar tillgång till infor- mation och valmöjligheter. Med stöd från Ericsson kartlägger Giga skolor och deras uppkopplingsstatus för att kunna rikta investeringarna till där de behövs mest, och för att mäta utvecklingen mot ökad tillgång till internet. Ericssons ekonomiska stöd och stöd in natura har bidragit till att Giga framgångsrikt hittills kopplat upp över 6 000 skolor och över 2,4 miljoner studenter. Samarbeten och partnerskap Ericsson påverkar genom samarbeten och partnerskap med andra orga- nisationer. Nedan presenteras ett antal externa samarbeten kring digital inkludering. Organisation Beskrivning ITU/Unesco – Bredbandskommis- sionen för hållbar utveckling Ericssons CTO är ledamot i Bredbandskommissionen för hållbar utveckling, ett forum på hög nivå med många intressenter med syftet att utveckla rekommendationer till policyer och tankeledarskap kring universell och välfungerande uppkoppling samt bredbandets betydelse för agendan för global hållbar utveckling. Kommissionen ser framför sig och arbetar för att förverkliga en fullt uppkopplad värld som utnyttjar kraften hos bredband för att uppnå FN:s hållbarhetsmål till 2030. Digital Transformation Collaborative DTC är ett teknikinriktat samarbete mellan offentliga och privata aktörer som leds av UNESCO och som syftar till att i samarbete med myndigheter mobilisera resurser på nationell nivå för att förverkliga dess vision om hållbar digital transformation av utbildning för att uppnå SDG 4. Ericsson är medlem i styrgruppen för samarbete för digital transformation. The World Economic Forum/EDISON Alliance WEF samarbete med EDISON Alliance-initiativet 1 Billion Lives Challenge samlar åtaganden kring digital inkludering från myndigheter, företag och andra organisationer globalt. Medlemmarna, däribland Ericsson, är fast beslutna att prioritera digital inkludering som grundläggande för att FN:s hållbarhetsmål ska kunna uppnås så att alla kan delta fullt ut i den digitala ekonomin och det digitala samhället. Whitaker Peace & Development Initiative Ericsson är mångårig partner till Whitaker Peace & Development Initiative som syftar till att stödja ungdomar och kvinnor från missgynnade förhållanden, att utveckla sina färdigheter som ledare, fredsbyggare, entreprenörer och lokala samhällsbyggare. Partnerna ser IKT:s viktiga roll inom utbildning, och strävar efter gemensamma insatser för att utveckla program för fredsbyggande och försörjning med hjälp av IKT som ett verktyg för främjande av motstånds- kraft, fred och hållbarhet i samhällen drabbade av konﬂikter, våld och fattigdom. Technovation Ericsson samarbetar med den ideella utbildningsorganisationen Technovation i ett globalt mentorskapsprogram med målet att inspirera ﬂickor till att bli ledare och teknikentreprenörer. Med stöd från frivilliga handledare och föräldrar jobbar ﬂickorna i team med att koda AI-baserade och mobila appar för att hantera utmaningar tagna från verkliga livet. Ericssons medarbetare erbjuder mentorstöd till deltagarna. Mätetal Connect To Learn (kumulativt antal) 2023 2022 2021 Barn och unga som påverkats 485 200 400 163 296 079 Länder som omfattas 43 36 30 Ericsson Mobile Wallet (antal i miljoner) 2023 2022 2021 Registrerade konton 457 379 314 Aktiva användare 1) 85 80 65 1) Aktiva användare deﬁnieras som de som har använt tjänsten under de senaste 30 dagarna från bokslutsdatumet. Not S5, forts. 1) Internationella teleunionen Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 36 Avsnitt G – Styrning G1 Styrning av hållbarhet och ansvarsfullt företagande Styrningen av hållbarhet och ansvarsfullt företagande (S&CR) följer bolagets generella bolagsstyrningsstruktur. Styrelsens, koncernledningens och övriga ledningens respektive roller och ansvarsområden med avseende på S&CR beskrivs nedan. Styrelsen Styrelsen har tillsyn över Ericssons strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande och tar emot rapporter om utveckling och resultat en gång per år, eller oftare vid behov. Styrelsen godkänner den årliga S&CR-rapporten som en del av bolagets lagstadgade årsredovisning. Styrelsens kommittéer Utöver den primära tillsyn som styrelsen utövar är dess kommittéer i olika grad involverade i Ericssons strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Kommittén för Audit and Compliance har tillsyn över Ericssons program för etik och regelefterlevnad och visselblåsarrutiner. Vidare överser den koncernens hantering av informations- och cybersäkerhet, dataintegritet och dess rapporteringsrutiner för miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning (ESG). Finanskommittén övervakar att strategin för hållbarhet och ansvarsfullt före- tagande beaktas i extern finansiering genom att tillämpa ramverket för grön finansiering. Som en del av sitt arbete med att ta fram och föreslå belönings och ersättningspolicyer som attraherar och motiverar Bolagets chefer att sam- verka med Bolagets långsiktiga intressen, beaktar Kompensations-kommittén de inkluderade ESG-kriterierna och kriterierna för etik och regelefterlevnad i program för rörlig ersättning. Kommittén följer även upp på utfallen för dessa kriterier. En del av ansvaret för kommittén för Enterprise Business and Technology i dess tillsyn av Bolagets tekniska ekosystem, relationer och part- nerskap handlar om att beakta frågor som rör energi och hållbarhet. Vd och koncernchef samt koncernledningen Koncernledningen, som leds av vd:n och koncernchefen, ansvarar för att god- känna strategier för hållbarhet och ansvarsfullt företagande och relaterade koncernmål och informeras regelbundet om genomförandet av strategier och framsteg som gjorts i förhållande till mål och delmål. Medlemmar av koncern- ledningen ingår också i särskilda styrgrupper och styrkommittéer som ger mer frekvent strategisk vägledning och översyn i frågor relaterade till hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Ericsson har ett robust förhållningssätt till riskhantering. Bolaget har vidtagit omfattande åtgärder för att säkerställa att strategiska, externa och interna risker på ett adekvat sätt identifieras, bedöms, rapporteras internt, eskaleras samt åtgärdas effektivt. Som en del av Bolagets förstärkta tillvägagångssätt för riskhantering har Ericsson inrättat en styrkommitté för affärsrisker, Group Business Risk Committee (BRC), som leds av finansdirektören och chefs- juristen. BRC fungerar nu som ett helt integrerat forum för att eskalera och övervaka risker, vilket har stärkt ledningens beslutsfattande och hantering av risker. BRC tillämpar ett arbetssätt som bygger på “utökad granskning” vid utvärdering och förebyggande av den här typen av risker, och organisationen har infört en rad riskhanteringsåtgärder, till exempel förstärkt avtalsskydd, ändringar av verksamhetens omfattning eller karaktär eller beslut om att på ett ansvarsfullt sätt lämna relevanta jurisdiktioner eller kundrelationer. Styrgrupper och styrkommittéer Leds av Kommittén för Business Risk Finansdirektören och chefsjuristen Kommittén för Group Compliance Chefsjuristen Group Enterprise Security and Privacy Board Finansdirektören Product Security Board Chief Technology Ofﬁcer Global People Leadership Team Personaldirektören Global OHS Board Marknads- och kommunikationsdirektören Ersättningar till högre chefer och koncernledningen En del av den rörliga ersättningen till högre chefer och koncernledningen påverkas av ett antal miljömässiga, sociala och integritetsrelaterade kriterier, inklusive efterlevnad av den affärsetiska koden. Se sidorna 6–7 i ersättnings- rapporten för mer information. Operativ ledning En särskild enhet för hållbarhet och ansvarsfullt förtagande, som rapporterar till marknads- och kommunikationsdirektören, ansvarar för att utveckla och genomföra relaterade strategier, policyer, styrdokument, mål och processer. Ansvaret för att genomföra dessa strategier och uppnå relaterade mål ligger hos koncernfunktionerna och affärs- och marknadsområdena, vilka sam- arbetar krossfunktionellt med varandra. Policyer Under 2023 har Ericsson arbetat med att förstärka och förtydliga den affärs- etiska koden, som är en grundpelare i bolagsstyrningen. Den uppdaterade affärsetiska koden anger Bolagets förväntningar, principer och krav på de anställda när de utför sitt arbete. Den utgör ramverket för etiskt besluts- fattande och vägleder medarbetarna när de fattar beslut och hanterar risker i arbetet med kollegor, kunder, samarbetspartner, ägare och andra intressenter. I Ericssons uppförandekod för affärspartners beskrivs förväntningar på Ericsson, dess leverantörer och andra affärspartners inom nyckelområden såsom affärsetik och antikorruption, arbetstagares och mänskliga rättigheter, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt miljö och klimatförändringar. Den är bindande för alla affärspartners. Ytterligare policyer kopplade till miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning anges nedan. Innehållet i de två koderna och övriga policyer som rör väsentlig påverkan, risker och möjligheter beskrivs i de ämnesspecifika noterna till den här rapporten. Den affärsetiska koden godkänns av styrelsen och uppförandekoden och koncernpolicyer godkänns av vd:n och koncernchefen. Ericsson förväntar sig att medarbetare rapporterar misstänkta överträdelser av någon av koderna genom Ericsson Compliance Line (mer information finns i not G2) och uppmuntrar externa intressenter att göra det samma. Grundläggande policyer och styrdokument Affärsetisk kod Uppförandekod Hållbarhetspolicy Uttalande avseende företag och mänskliga rättigheter Personalpolicy Policy för hälsa, säkerhet och välbeﬁnnande Säkerhetspolicy Dataskyddspolicy Policy för påverkansarbete mot statliga myndigheter Koncernledningssystem och riskhantering Ericsson har ett globalt ledningssystem, Ericsson Group Management System (EGMS). EGMS syfte är till att se till att Ericssons verksamhet är välskött och att den, inom fastställda ramar för risktagande och med tillförlitlig intern Vd och koncernchef Hållbarhetsrelaterade styrgrupper och styrkommittéer Kommittén för Audit and Compliance Finanskommittén Kompensations- kommittén Kommittén för Enterprise Business and Technology Koncernledning Enheten för Group Sustainability and Corporate Responsibility Styrelsen Marknadsområden Koncernfunktioner Affärsområden Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 37 kontroll, har kapaciteten att uppfylla viktiga intressenters mål. Syftet med EGMS är även att främja att tillämpliga lagar, noteringskrav och bolags- styrningskoder efterlevs och att bolaget uppfyller sitt företagsansvar. EGMS baseras på ISO 9001 (den internationella standarden för kvalitets- ledningssystem), och har utformats som ett dynamiskt ledningssystem för att göra det möjligt för Ericsson att anpassa systemet efter förändrade krav och förväntningar, inklusive ny och ändrad lagstiftning samt krav från kunder och andra intressenter. ISO-certifikat utfärdas av en oberoende tredje part, vilket visar att systemet fungerar i hela verksamheten och att det uppfyller relevanta ISO-standarder. Ericssons verksamhet är för närvarande certifierad enligt ISO 9001 (kvalitet), ISO 14001 (miljö), ISO 45001 (arbetsmiljö) och ISO 27001 (informationssäkerhet). Vissa utvalda enheter inom Ericsson är också certi- fierade enligt TL 9000 (standard för telekommunikation). EGMS utvärderas också inom ramen för den revisionsplan som Ericssons internrevisionsfunktion följer. Identifiering och behandling av risker kopplade till miljö, sociala hållbar- het och bolagsstyrning ingår i Ericssons ramverk för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM), som är en integrerad del av EGMS. Det finns även särskilda ramverk för riskhantering som är anpassade till ERM-ramverket och som omfattar specifika riskområden, såsom antikorruption, miljö, hälsa och säkerhet samt informationssäkerhet. Mer information om EGMS och ERM- ramverket finns på sidorna 23–24 i den finansiella rapporten och på sidorna 16–17 i bolagsstyrningsrapporten. Externa åtaganden Förutom de ämnesspecifika åtaganden som beskrivs i denna rapport är Ericsson en av grundarna av FN:s Global Compact och stödjer alltjämt dess tio principer. Ericssons vd och koncernchef är medlem i World Economic Forums Alliance of CEO Climate Leaders, som är en global sammanslutning av verkställande direktörer som arbetar för klimatåtgärder inom olika branscher och samarbetar med beslutsfattare för att bidra i övergången till en ekonomi med nettonollutsläpp. Ericssons koncernchef är medlem och blivande ordfö- rande (2024) för CEO Alliance for Europe, en branschöverskridande allians som arbetar för ett mer välmående, hållbart och motståndskraftigt Europa. Ericssons Chief Technology Officer är ledamot i ITU:s/UNESCO:s 1) bredband- skommission för hållbar utveckling, som tar fram och förespråkar policyrekom- mendationer för att främja bredbandsuppkoppling och digital inkludering. 1) Internationella teleunionen/Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) Not G1, forts. G2 Regelefterlevnad och affärsetik Påverkan, risker och möjligheter Korruption, mutor och oetiska affärsmetoder är ett hinder för ekonomisk och social utveckling och påverkar ofta bräckliga samhällen oproportionerligt mycket samt undergräver demokratiska institutioner. De undergräver det förtroende som människor och företag har för institutioner och skadar affärs- klimatet, vilket skapar långsiktiga hinder för effektiv ekonomisk verksamhet i länder och regioner där de sker och leder till lägre investeringsnivåer och lägre tillväxt. Ericsson är ett stort multinationellt bolag med cirka 100 000 anställda världen över, och kunder i fler än 180 länder. Ericsson har en global närvaro och finns på tillväxtmarknader i Asien, Latinamerika, Östeuropa, Mellanöstern och Afrika, samt i många länder med svagare institutioner och med högre risk för mutor och korruption. Historiskt finns det fall som beskrivs mer ingående nedan, där Ericsson har misslyckats att på ett tillräckligt sätt minimera riskerna för mutor och korruption. Till följd ådrog sig bolaget stora kostnader för utredningar, rättsliga åtgärder, övervakning av regelefterlevnad och böter. Dessutom skadades bolagets varumärke och anseende. Ytterligare överträdelser av gällande lagar och regelverk för att bekämpa mutor och korruption kan få allvarlig påverkan på ekonomin och anseendet. Ericsson har sedan 2019 gjort stora investe- ringar för att stärka sin infrastruktur för etik och regelefterlevnad, förbättra sitt sätt att arbeta med bolagsstyrning och riskhantering samt förbättra företags- kulturen under tillsyn av styrelse och koncernledning. Interaktioner med amerikanska myndigheter och andra statliga myndigheter Ericsson är och har varit involverad i juridiska tvister som involverar statliga myndigheter i olika jurisdiktioner. Mer information om aktuella tvister finns i den finansiella rapporten på sidorna 25–26. Policyer Bolagets grundläggande värderingar och principer beskrivs i den affärsetiska koden (CoBE), som finns tillgänglig på 40 språk. I den affärsetiska koden beskrivs bolagets åtagande att bedriva verksamhet med integritet och med nolltolerans mot mutor och korruption. Det understryks att medarbetare måste rapportera potentiella intressekonflikter, inte får delta i konkurrenshäm- mande förfaranden och endast göra affärer med godkända tredje parter som följer samma integritetsnormer som Ericsson. Utöver den affärsetiska koden finns särskilda policyer för bland annat antikorruption, gåvor och representa- tion, tredjepartshantering, intressekonflikter, bekämpning av penningtvätt, kartellbekämpning och insiderregler för att stödja Ericssons medarbetare i att bedriva verksamheten i enlighet med gällande lagar och regelverk. Dessa policyer understöds av relevanta interna kontroller och återkommande interna tester för att säkerställa en fullständig tillsyn och ett effektivt program för etik och regelefterlevnad som minskar sannolikheten för att risker uppstår och minimerar påverkan av dem om de väl uppstår. I Ericssons uppförandekod för affärspartner anges bolagets förväntningar och krav kring arbetet mot mutor och korruption (ABC) för bolagets affärspart- ners. Det framgår också tydligt att Ericsson förväntar sig att dess affärspartner främjar en kultur av integritet som bygger på öppenhet, regelefterlevnad och etiska affärsmetoder. Uppförandekoden är baserad på Responsible Business Alliances uppförandekod, och omfattar även Ericssons särskilda krav och ingår i standardavtal med leverantörer. Den finns tillgänglig på flera språk på bolagets webbplats. Rörlig ersättning till ledande befattningshavare Den kortsiktiga rörliga ersättningen till bolagets ledande befattningshavare innefattar en utvärdering av prestationskriterier beträffande integritet. Se mer information på sidan 2 i ersättningsrapporten. Styrning och uppföljning Ericsson fokuserar på att genomföra fortlöpande kulturella förändringar i syfte att göra integritet till en del av Bolagets arbetssätt, och på att främja en kultur som bygger på transparens, samarbete och öppen dialog, välgrundade och etiska affärsbeslut och effektiv riskhantering. Ericsson kräver att samtliga medarbetare följer den affärsetiska koden, tar hjälp när de är osäkra på hur de ska agera samt rapporterar överträdelser och misstänkta överträdelser av den affärsetiska koden. Dessutom förväntas högre chefer främja en kultur som bygger på integritet och regelefterlevnad, uppmuntra en öppen dialog om etik och regelefterlevnad samt föregripa och minska risken för bristande regel- efterlevnad. Som en del i detta arbete och för att sätta tonen uppifrån skickar vd:n och koncernchefen ut e-postmeddelanden till alla anställda som tar upp regelefterlevnadsutmaningar och tillhörande lösningar. Ericssons program för etik och regelefterlevnad har tio hörnstenar – vilka sträcker sig från ledarskap och kultur till sammanslagningar och förvärv, och belöningar och sanktioner – och som baseras på uttryckliga förväntningar från myndigheter med tillsyn över Ericsson. Ericssons Group Business Risk Committee (BRC), som leds av chefsjuristen och finansdirektören, fungerar som ett helt integrerat forum för att utvärdera och övervaka risker, vilket har stärkt ledningens beslutsfattande och riskhantering. BRC:s process och koncernomfattande bedömning av risker har förbättrat Bolagets insyn i verksamhetsrelaterade risker och har ökat harmoniseringen och möjligheten att effektivt hantera risker som påverkar olika delar av organisationen. BRC granskar framför allt potentiella riskärenden med stor inverkan (inklusive risker som uppstår i jurisdiktioner med förhöjd riskprofil) och fungerar också som ett internt forum för att övervaka och bedöma risker som identifierats i systemet för koncernriskhantering. Styrelsens kommitté för Audit and Compliance har tillsyn över frågor avseende regelefterlevnadsrisker, och får regelbundet rapporter om regelefterlevnads- relaterade frågor från chefjuristen, chefen för regelefterlevnad och chefen för avdelningen för interna utredningar (Corporate & Government Investigations). Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 38 Compliance-funktionen hos Ericsson leds av chefen för regelefterlevnad, Chief Compliance Officer (CCO), som rapporterar till chefsjuristen. CCO har dessutom en oberoende rapporteringslinje till ACC i frågor som omfattas av programmet för etik och regelefterlevnad. CCO rapporterar regelbundet till ACC gällande effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad, inklusive information om bekräftade eller misstänkta allvarliga överträdelser av den affärsetiska koden, lärdomar från resultaten av undersökningar och avhjälpande aktiviteter, identifiering av mönster av misslyckanden, nya och framväxande risker och ändringar i den juridiska och regulatoriska miljön. Chefsjuristen rapporterar direkt till kommittén för Audit and Compliance gällande ärenden som avser regelefterlevnad som faller utanför programmet för etik och regelefterlevnad, och gällande den övergripande hanteringen av risker gällande juridik, regelefterlevnad, etik och närliggande renommérisker som uppstår inom Bolagets verksamhet. Organisationen för regelefterlevnad består av ansvariga för regelefterlevnad på koncernnivå och ansvariga på enhetsnivå som stöttar linjeorganisationen. År 2022 bildade Ericsson en fristående enhet för konkurrens och kartell- bekämpning, Competition and Antitrust. Enheten låg ursprungligen under Compliance Office, men flyttades under 2023 över till den nya enheten Global Risk and Regulatory Policy. Riskbedömningar, tillsyn och kontroller Baserat på ett riskbaserat tillvägagångssätt i flera nivåer genomför Ericsson riskbedömningar av mut- och korruptionsriskerna i flera regioner för att kunna identifiera områden med ökad risk. Detta inkluderar vanligtvis doku- mentinsamling, granskning och analys, intervjuer på plats eller på distans av nyckelpersoner samt finansiella transaktionstester för utvalda marknader och enheter. Fokusområden är bland annat, men är inte begränsat till, ledarskap och kultur, försäljning, hantering av tredje part, gåvor och representation, intressekonflikter, relationer till statliga myndigheter, policyer och rutiner, företagsdonationer samt joint ventures och partnerskap. Vidare genomförs omfattande testning och övervakning av programmet för etik och regelefter- levnad i samarbete med olika kvalitetssäkringsfunktioner, såsom Control Monitoring Center inom finansavdelningen, enheten för Monitoring and Testing inom funktionen för regelefterlevnad, och en till området dedikerad enhet inom Corporate Audit (internrevision). Digitalisering och operativ effektivitet Under de senaste åren har bolaget investerat i digitala resurser så att medar- betare, linjechefer och regelefterlevnadsansvariga kan arbeta mer effektivt, lättare kan komma åt regelefterlevnadsdata och förenkla processerna inom programmet för etik och regelefterlevnad. Några av de verktyg som används är E&C-portalen (som underlättar kontroller av intressekonflikter, gåvor och representation, samt förmåner till eller från tredje part, särskilt offentliga tjänstemän), systemet för hantering av misstänkta regelöverträdelser (där hela processen för misstänkta överträdelser hanteras från inrapportering till åtgärd) och ett riskhanteringsverktyg för hantering av tredje part (TPM- programmet). Det digitala landskapet fortsätter att utvecklas, med fokus på AI och analyser för att förbättra hanteringen av risker kopplade till mutor och antikorruption (ABC). Tredjepartshantering Ericsson har ett globalt, riskbaserat och integrerat program för hantering av tredje part (TPM) för att förebygga, upptäcka och hantera risker för mutor och korruption i bolagets relationer till tredje part. Hanteringen av regelefterlev- nadsrisker kopplade till tredje part är integrerad i affärsprocesser, och bolagets beslutsfattare, chefer och enskilda nyckelpersoner förväntas ta ansvar för regelefterlevnadsrisker. De olika delarna av TPM-programmet hanteras av ett centralt team bestående av experter på due diligence samt dataspecialister. Några viktiga delar är en riskbaserad due diligence-process för att bedöma riskexponeringen för mutor och korruption och potentiellt skadeståndsansvar som kan uppstå i samband med relationer med tredje part. En verktygslåda för riskreducering innehåller ett brett spektrum av åtgärder som kan användas för att minska identifierade risker, till exempel utbildningar, certifieringar, förhandsgodkännanden av finansiella transaktioner eller, i extrema fall, block- ering och avvisning av betalningar. TPM-programmet använder sig alltmer av avancerad dataanalys och granskningar av affärsmässighet på transaktionsnivå, samtidigt som man fokuserar på att övervaka risker under affärsrelationernas hela livscykler. Kommittéer för granskning av affärspartner, som består av seniora ledare från affärsverksamheten och regelefterlevnadsansvariga, övervakar riskbilden i relation till tredje part och ger godkännanden och beslutar om begränsnings- åtgärder för tredjeparter med hög risk på både marknadsområdes- och global nivå. Effektiviteten i underliggande processer för varje geografiskt område mäts och förstärks kontinuerligt vid behov. Utbildning och medvetandegörande Syftet och målen med Ericssons utbildningsplan för etik och regelefterlevnad är att skapa en robust, riskbaserad utbildningsstrategi för samtliga medarbe- tare, upprätta en hållbar modell för närutbildning och förse medarbetare med utbildning i bolagets policyer och rutiner för regelefterlevnad. Utbildningarna syftar till att förklara för alla som arbetar för bolaget vad som förväntas av dem i deras respektive roller, utbilda dem i hur de kan upptäcka risker för mutor och korruption samt ge dem vägledning i hur de ska hantera svåra situationer som kan uppstå i deras arbete. För att uppnå dessa mål har Ericsson övervägt olika utbildningsmetoder för att engagera medarbetarna och skapat flera olika utbildningsplattformar, utbildningsmaterial och kommunikationsverktyg för att möjliggöra en mångsidig och interaktiv inlärningsupplevelse som är anpassad till särskilda målgrupper utifrån graden av riskexponering. Alla medarbetare och all extern personal måste vartannat år genomföra grundläggande webbaserad utbildning om ABC. Ericsson tillhandahåller även en obligatorisk och utökad ABC-utbildning till cirka 15 000 medarbetare i rol- ler med hög risk, däribland många linjechefer. Cirka 200 högre chefer, inklusive koncernledningen, ges även utbildning i etiska dilemman i workshopformat. Samma utbildning tillhandahålls även regelbundet till andra ledare som en del i mer allmän ledarskapsutbildning eller som en separat utbildning för intakta team. Den affärsetiska koden främjar och underbygger en kultur inom Ericsson där medarbetarna ska våga uttrycka sig fritt. Koden förbjuder repressalier mot personer som säger sin mening. Alla anställda måste regelbundet bekräfta att de har läst och förstått den affärsetiska koden. Medarbetarnas uppfattningar och deras prestationsutvärderingar Medarbetare får regelbundet besvara frågor om vad de anser om Ericssons arbete med efterlevnad, affärsetik och ABC. Den årliga medarbetarundersök- ningen innehåller frågor om hur de uppfattar bolagets engagemang för etiska och ansvarsfulla affärsmetoder, samt om de känner att de kan säga vad de vill utan rädsla för negativa konsekvenser. Alla medarbetare har ett mål relaterat till att agera med integritet som innefattar att ett visst antal specifika ageranden bör uppfyllas årligen. Om man inte uppfyller dessa specifika krav påverkar det medarbetarens resultat negativt vid den årliga prestationsutvärderingen. Förebyggande av konkurrensbegränsande beteende Som en del av åtagandet att främja en kultur präglad av regelefterlevnad, har Ericsson en fristående enhet för konkurrens och kartellbekämpning (Competition and Antitrust) som ansvarar för bolagets program för konkur- rens och kartellbekämpning, vilket för närvarande håller på att förstärkas efter en revision relaterad till kartellbekämpning. De anställda förväntas känna till konkurrenslagar (mot kartellbildning) och följa dem. Med tanke på konkurrenslagarnas komplexitet uppmuntras medarbetarna att rådfråga bolagets konkurrensrättsjurister på bolagets juridiska avdelning (Legal) vid eventuella frågor. Rapportering av misstänkt bristande regelefterlevnad Medarbetarna förväntas rapportera misstankar om korruption, bedrägeri, felaktig bokföring, bristande interna kontroller, brott mot mänskliga rättig- heter och andra frågor som skulle kunna utgöra lagbrott eller som kan skada verksamheten eller Ericssons rykte, dess medarbetare eller dess aktieägare direkt till sin chef, chefens överordnade eller till någon av avdelningarna People (personal), Legal (juridik) eller Compliance (regelefterlevnad). Bolaget främjar också transparens genom att tillhandahålla Ericsson Compliance Line, en kommunikationskanal för anställda och externa intressenter genom vilken de kan rapportera eventuella brister i regelefterlevnad antingen via en säker webbplats eller via telefon. Ericsson Compliance Line hanteras av en tredje part och är tillgänglig dygnet runt årets alla dagar, och rapportering kan göras, anonymt om så önskas, från flera länder och på många språk. I förekommande fall har Ericssons anställda och externa intressenter möjlighet att rapportera vissa ärenden via lokala kanaler, som har införts i enlighet Not G2, forts. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 39 Not G2, forts. med EU-direktivet om skydd för personer som rapporterar överträdelser av EU-rätten. Processen för att ta emot och hantera misstankar om brister i efterlevnaden är utformad för att hjälpa till att upprätthålla en lämplig nivå av oberoende bedömning. Ericsson accepterar inga former av diskriminering eller repressalier mot enskilda som i god tro rapporterar misstankar om bristande regelefterlevnad. Bolaget har dessutom börjat publicera nyhetsbrevet Speak Up mer frekvent. Det innehåller anonymiserade exempel på verkliga regelöverträ- delser och hur Bolaget har hanterat dessa. Nyhetsbrevet innehåller också korta berättelser som belyser situationer där anställda som ställts inför svåra val fattat rätt beslut. Framsteg i främjandet av en öppen kultur gjorda under senare år avspeglas i att Ericssons medarbetare allt oftare tar upp frågor och potentiella farhågor rörande regelefterlevnad. Medarbetarnas vilja att säga ifrån (Speak Up) är viktigt för att säkerställa att Bolaget bedriver verksam- heten med integritet. Ericssons avdelning för Allegation Management ansvarar för den över- gripande processen från det att en misstanke om en potentiell överträdelse rapporteras och fram till dess att en överträdelse av Ericssons policy har kunnat bekräftats och åtgärdats. Avdelningen för interna utredningar, Corporate & Government Investigations (CGI), ansvarar för lämplig utredning av potentiella överträdelser av regelefterlevnad och att överträdelser vid behov rapporteras till myndigheter. CGI-teamet rapporterar även regelbundet om utredningar till kommittén för Audit and Compliance. Avdelningen utreder bland annat anklagelser om att enskilda individer skulle ha erbjudit eller tillhandahållit saker av värde till offentliga tjänstemän, bolagets kunder och andra privata parter, däribland gåvor, representation eller resor. Resultat och åtgärdsplaner för ärendena presenteras för den koncernövergripande kommittén för korrigerande åtgärder, Group Remediation Committee, eller motsvarande kommittéer inom respektive marknadsområde. Mål och mätetal Mål Stärka Ericssons program för etik och efterlevnad (E&C) för att stödja säker- ställandet av ett effektivt och hållbart program för bekämpning av mutor och korruption till 2024. Mätetal Utbildning och medvetandegörande Utbildning i etik och regelefterlevnad – slutförandegrader (%) 1) Målgrupp Gruppstorlek 2) 2023 2022 2021 Bekräftelse av den affärsetiska koden Anställda och extern personal 106 000 98 99 99 Grundläggande anti- korruptionsutbildning Anställda och extern personal 106 000 99 93 99 Utökad antikorrup- tionsutbildning Anställda i särskilt utsatta roller 15 000 98 97 82 Etikutbildning för ledare Högre chefer 200 97 90 70 1) Andelen som slutfört utbildningen beräknas genom att dela antalet individer som har slutfört utbild- ningen vid bokslutsdatumet med antalet individer som har anvisats samma utbildning. 2) Antalet personer (avrundat) i respektive målgrupp vid utgången av innevarande räkenskapsår. Storleken på en grupp kan ändras över tid i samband med att deﬁnitioner och omfattning revideras. Medarbetarnas uppfattningar (Undersökningsresultat) 2023 2022 2021 Etiska och ansvarsfulla affärsmetoder 1) 89 88 87 1) Resultat av aggregerade svar från medarbetare rörande påståendet ”Ericsson främjar etiska och ansvarsfulla affärsmetoder” mätt på en skala från 0–100, där 100 är det mest gynnsamma resultatet. Medarbetare hos Cradlepoint omfattas inte av statistik för 2021. Medarbetare hos Vonage omfattas inte. Rapportering av misstänkt bristande regelefterlevnad och korrigerande åtgärder I tabellen nedan redovisas antalet rapporter avseende misstänkt bristande regelefterlevnad som mottagits, antalet utredda ärenden, och antalet avslu- tade ärenden som konstaterats vara bekräftade fall av överträdelser av den affärsetiska koden under räkenskapsåret, samt antalet pågående utredningar vid årets slut. Tiden för en utredning varierar beroende på ärendets komplex- itet, och ärenden avslutas inte nödvändigtvis samma år som de rapporteras. Av den anledningen innehåller antalet bekräftade fall samt pågående ärenden också ärenden som mottagits under tidigare räkenskapsår men som avslutats under rapporteringsåret. Många ärenden som rapporteras utreds inte vidare. Dessa är ofta förfrågningar av allmän karaktär eller andra ärenden som inte bedömts röra misskötsel eller överträdelser av den affärsetiska koden. I den mån det ansetts vara relevant har dessa ärenden vidarebefordrats direkt till berörd enhet för uppföljning enligt deras processer. Rapporterade, utredda och bekräftade ärenden avseende bristande regelefterlevnad 1) (antal) 2023 2022 Mottagna och utredda ärenden Rapporterade 1 201 1 092 Ej skickade för utredning 2) 1 076 877 Skickade för utredning 125 215 Status vid årets slut Bekräftade ärenden 3) 91 118 Pågående utredningar 78 209 Rapporterade ärenden per kategori (antal) 2023 2022 Oegentligheter, korruption samt överträdelser av lagar och regler 153 177 Intressekonﬂikter 86 69 Personalfrågor 475 429 Diskriminering 6 20 Mänskliga rättigheter – – Verksamhetsrelaterat 183 125 Övrigt 4) 298 272 Totalt 1 201 1 092 1) Processen för att kategorisera ärenden genomgick stora förändringar under 2022, vilket innebär att jämförelsetal för 2021 inte ﬁnns tillgängliga. 2) Mottagna men ej utredda ärenden då dessa rörde allmänna förfrågningar eller andra ärenden som ej rörde misskötsel eller överträdelser av den affärsetiska koden. 3) Avslutade ärenden under rapporteringsåret som konstaterats vara bekräftade fall av överträdelser av den affärsetiska koden. Ett antal av dessa inkom under tidigare räkenskapsår. 4) Omfattar ärenden kopplade till miljömässig hållbarhet, hälsa och säkerhet samt ärenden som ej ansetts vara misstankar om överträdelser, såsom produktkvalitetsproblem, anställda som testar Compliance Line eller kommentarer av allmän karaktär. I den mån det ansetts vara relevant har dessa ärenden vidarebefordrats direkt till berörd enhet för uppföljning enligt deras processer. Korrigerande och disciplinära åtgärder per kategori 1) (antal) 2023 2022 2021 Uppsägningar och avskedanden 112 39 97 Degraderingar – 4 2 Skriftliga varningar 58 74 89 Muntliga varningar 28 46 22 Avskedsansökningar 1 8 19 Övriga 2 7 4 Totalt 201 178 233 1) Åtgärder som vidtagits till följd av bekräftade överträdelser av Ericssons affärsetiska kod. Varje åtgärd representerar en unik individ, vilket innebär att summan av de åtgärder som visas i denna tabell inte direkt kan jämföras med antalet bekräftade fall som visas ovan, eftersom varje fall kan omfatta ﬂera individer. En individ kan vara föremål för ﬂera korrigerande åtgärder. I tabellen ovan räknas endast den allvarligaste åtgärden och denna vilket sedan styr i vilken kategori åtgärden klassiﬁceras som. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 40 1 20 4 3 11 10 8 14 22 13 21 7 9 6 15 16 18 17 2 5 19 12 G3 Leverantörskedja och ansvarsfulla inköp Ericssons leverantörskedja Ericsson har en global leverantörskedja med cirka 20 000 direkta leverantörer. Cirka 2 000 av dessa står för över 90 % av kostnaderna relaterat till leveran- törerna. Av den totala leverantörsbasen är det cirka 200 leverantörer som levererar hårdvara till Ericssons produktion. Den globala leverantörskedjan för elektronik är lång och komplex. Enkelt uttryckt så börjar den med utvinningen av naturresurser som används i tillverkningen av elektronik, som sedan säljs och transporteras till smältverk och till förädlare för raffinering. De raffinerade materialen säljs och köps, och används sen i tillverkningen av delar och komponenter som monteras ihop till färdiga produkter. Tillverkning och montering av Ericssons elektroniska hårdvara sker både på Ericssons egna anläggningar och på tredje parts anläggningar för tillverkning av elektronik. Dessutom tillverkas ett begränsat antal moduler av leverantörer av originaldesign/gemensam design (ODM/JDM) som tillgodoser specifika marknads- och affärskrav. Ericssons distributionshubbar är regionala distributionscenter för logistik- verksamhet som effektivt betjänar kundorder och kundprojekt med tjänster som insamling av leveranser från produktionsenheter och leverantörer, lagerhållning, sampackning, orderkonfiguration och transportoptimering. Regionala hubbar för ankommande gods (komponenthubbar) konsoliderar inkommande material från komponentleverantörer och är en central del i produktionsanläggningarnas komponentförsörjning, vilket skapar motstånds- kraft och flexibilitet i leverantörskedjorna för inkommande gods. Produktionsanläggningar och nav (antal) 2023 2022 Produktionsanläggningar Egna anläggningar 6 6 Tredjepartsanläggningar 11 9 Nav Distribution 9 9 Komponent 2 2 Andel av produktionen (%) 1) 2023 2022 Intern 14 17 Outsourcad 86 83 1) Beräknas baserat på antalet enheter som levererades under rapporteringsåret. Andelen ﬂuktuerar över tid på grund av faktorer såsom prognoser om efterfrågan och typ av hårdvara som produceras. Påverkan, risker och möjligheter Ericsson bidrar till och är involverat i flera typer av indirekt påverkan genom sina affärs- och leverantörsrelationer. Väsentlig miljöpåverkan uppströms i värdekedjan utgörs främst av växthusgasutsläpp från resursutvinning, tillverkning och transporter, användning av naturresurser och användningen av förbjudna ämnen eller ämnen med restriktioner i Ericssons hårdvara samt färskvattenanvändning vid framför allt resursutvinning samt i tillverkningen av halvledare. Mer information om identifierad påverkan på miljöområdet finns i not E1 till E4. Produktionsanläggningar och distributionshubbar Produktionsanläggningar Egen tillverkningsanläggning Tredje parts tillverknings- anläggning Platser 1. Borås 2. Dallas 3. Dubai 4. Duisburg 5. Guadalajara 6. Hong Kong 7. Hsinchu City 8. Kuala Lumpur 9. Nanjing 10. Penang 11. Pune 12. São José dos Campos 13. Suzhou (2) 14. Tainan City 15. Tallinn 16. Tczew 17. Timisoara 18. Tiszaújváros 19. Tlaxcala 20. Venlo 21. Wuxi 22. Yancheng Nav Distribution Komponent Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 41 Väsentlig påverkan som identifierats uppströms i leverantörskedjan med avseende på social faktorer rör lika behandling och möjligheter, arbetsmiljö (OHS), frihet från diskriminering, tvångs- och barnarbete, undermåliga arbets- villkor samt säkerheten för medarbetarna i värdekedjan. Mer information om identifierad påverkan relaterad till sociala faktorer finns i not S2 och S3. Med en komplex och global leverantörskedja tillkommer dessutom risker för affärsbeteende hos partners som inte är i linje med ett företags egna värde- ringar, principer och standarder. Ericsson har identifierat väsentlig påverkan kopplade till mutor och korruption uppströms i värdekedjan. Se not G2 för mer information. Policyer Ericssons uppförandekod för affärspartner (CoC) ligger till grund för bolagets arbete med ansvarsfulla inköp. CoC omfattar fyra huvudområden: antikor- ruption och affärsetik, mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, säkra och hälsosamma arbetsvillkor och miljöstyrning. Dessutom finns det ett krav på att leverantörer ska ha ett etablerat ledningssystem, och att detta omfattar alla områdena ovan. Affärspartners måste också säkerställa och följa upp att deras leverantörer och underleverantörer följer CoC eller andra överenskomna likvärdiga standarder. Uppförandekoden är baserad på Responsible Business Alliances uppförandekod, och omfattar även Ericssons särskilda krav och ingår i standardavtalet med leverantörer. Den finns tillgänglig på flera språk på bolagets webbplats. Mer detaljerade beskrivningar av kraven i uppförande- koden med avseende på identifierad väsentlig påverkan finns i noterna E1 till E4 samt S2 och S3 till den här rapporten. Särskilda miljö- och arbetsmiljökrav för affärspartners och leverantörer som bedriver vissa aktiviteter med större miljöpåverkan eller som medför högre risk för medarbetarnas hälsa och säkerhet ingår, utöver uppförandekoden, i relevanta leverantörsavtal och finns tillgängliga på bolagets webbplats. Styrning och uppföljning Leverantörssegmentering och kontinuitetsplanering Ericsson segmenterar sin leverantörsbas för att effektivt kunna styra och prioritera hanteringen av leverantörsrelationerna, optimera värdet från leverantörsbasen samt hantera risker. Leverantörerna delas in i en av fyra kategorier baserat på en kombination av följande fyra aspekter: inköpsvolym, risk, grad av beroende och värde. Leverantörerna i de två första kategorierna anses vara affärskritiska. Ericsson strävar efter att ha dubbla försörjningskällor för att stärka leve- rantörskedjans motståndskraft där så är möjligt. Bolaget investerar också i strategiska buffertar för att ytterligare minska risken för störningar. Dessutom övervakar bolaget disruptiva händelser i realtid och erbjuder leverantörerna att vara med i övervakningsprocessen. Om en sådan händelse inträffar underrättas Ericsson om vilka leverantörer som kan påverkas. Därefter bedöms riskerna och potentiell allvarlighetsgrad, och baserat på information från leverantören om bedömd inverkan i kombination med intern kunskap om leverantörskedjan, vidtas begränsande åtgärder för den specifika händelsen. Realtidsövervakningen kan utökas så att den integrerar en leverantörs konti- nuitetsplaner, vilket möjliggör större detaljrikedom i analysen av leverantörens sårbarhet. Ansvarsfulla inköp Inom Ericssons inköpsorganisation ansvarar en särskild enhet för att driva hållbarhetsrelaterade initiativ med fokus på att se till att leverantörer uppfyller förväntningar inom miljö och arbetsmiljö samt efterlevnad av uppförande- koden i leverantörskedjan. Omfattningen av programmet för ansvarsfulla inköp återspeglar de områden som behandlas i uppförandekoden. Detta arbete är i linje med strategin för hållbarhet och ansvarsfullt företagande och är en integrerad del av strategin för leverantörskedjan. Leverantörens efterlev- nad av standarder och krav, verifieras genom två revisionsprogram, ett som baseras på uppförandekoden och ett som baseras på avtalsefterlevnad. Due diligence och leverantörsscreening Ericsson har en process för att bedöma risken för att bolagets direkta leverantörer inte uppfyller uppförandekoden. En modulär riskbedömning för leverantörer utifrån leverantörskategorins riskprofil genomförs när nya leve- rantörer introduceras samt för utvalda existerande leverantörer. Omfattningen av respektive bedömning fastställs i förväg baserat på vilken typ av produkter och tjänster som leverantören tillhandahåller. När en leverantör har valts ut för bedömning skickas en eller flera självutvärderingar om miljöstyrning, arbetsmiljöstyrning och arbetet kring mänskliga rättigheter ut till leverantören för ifyllnad. Leverantören ska också tillhandahålla underlag till sina svar. Leverantörerna klassas sedan med hög, medelhög eller låg risk, beroende på hur väl de uppfyller Ericssons kriterier inom de områden som bedöms. Baserat på denna klassificering utfärdas sedan en rekommendation att antingen god- känna, inte godkänna eller godkänna leverantören med särskilda villkor om att åtgärda brister (eller motsvarande rekommendationer för aktiva leverantörer). Övervakning Leverantörers miljöprestanda och hur väl de åtgärdat brister identifierade vid revisioner följs upp via leverantörernas prestationskort i kombination med andra kriterier som kvalitet och punktliga leveranser. Utvärderingar av leverantörers prestanda görs i första hand för leverantörer i de mest väsentliga kategorierna som en återkommande aktivitet för att driva prestandaförbätt- ringar. Ericsson har infört en konsekvenshanteringsprocess för leverantörer av sitetjänster, där arbetsmiljöincidenter är vanligast förekommande. Mer information om detta finns i not S2. Revisioner av efterlevnad av uppförandekod för affärspartner De leverantörer som står i fokus för detta program är direkta leverantörer och primärt de som tillsammans står för över 90 % av Ericssons leverantörkost- nader. Den inneboende risken hos dessa leverantörer – baserat på faktorer som inköpsvolym, land, typ av tjänst eller levererad produkt och tid sedan den senaste revisionen – bedöms och ligger till grund för urvalet av leveran- törer som ska granskas. Revisionerna utförs av ett kontrakterat oberoende granskningsföretag och utförs främst på plats, med revision på distans som ett alternativ för högriskländer. Det övergripande revisionskriteriet är att man följer uppförandekoden, inklusive kriterier som omfattar, men inte är begrän- sade till, anställningsvillkor, arbetstid, löner och dialog mellan de anställda och ledningen, arbetsmiljöfrågor som förebyggande av olyckor och incidenter, kemikaliehantering samt kommunikation av krav till underleverantörer och entreprenörer. Avvikelser måste åtgärdas baserat på tidsspecificerade handlingsplaner. Eftersom uppförandekoden är en del av standardleverantörsavtalet kan leverantörer som inte följer denna få sina avtal uppsagda. Ericsson genomför inte oanmälda revisioner. Revisioner av avtalsefterlevnad Ericsson genomför även revisioner för att kontrollera att avtal mellan leveran- törer och Ericsson efterlevs. Dessa utförs av Ericssons interna revisorer och följer principerna i ISO 9011 Guidelines for Auditing Management Systems. Förutom uppförandekoden omfattas även andra kriterier av dessa revisioner, till exempel efterlevnad av handelsregler, hantering av kontinuitet i verk- samheten och säkerhet. Avvikelser måste åtgärdas genom tidsspecificerade handlingsplaner för korrigerande åtgärder. Responsible Business Alliance (RBA) Ericsson är medlem i Responsible Business Alliance (RBA) och arbetar för att öka antalet leverantörer som blir medlemmar och för ökad användning av dess revisionsprogram och andra resurser. Utbildning och ökad medvetenhet Ericsson erbjuder gratis utbildning via sin webbplats till sina leverantörer och affärspartner. Förutom allmän utbildning i uppförandekoden finns även riktat innehåll som omfattar antikorruption, mänskliga rättigheter, konfliktmineraler och arbetsmiljö på bolagets webbplats. För leverantörer som omfattas av Ericssons mål för klimatmål i leverantörskedjan erbjuder Ericsson utbildning om hur man kan begränsa klimatförändringar. Ett antal utbildningsmoduler med fokus på miljökrav och hur man vägleder leverantörer i arbetet med klimatåtgärder har skapats för alla medarbetare i inköpsorganisationen. FN:s utbildningsresurser gällande Global Compact och FN:s mål för hållbar utveckling är tillgängliga för medarbetare i inköpsorgani- sationen samt leverantörer via bolagets webbplats. Due diligence för konﬂiktmineraler Ericssons förhållningssätt till inköp av mineraler och metaller följer OECD:s riktlinjer för due diligence för ansvarsfulla leveranskedjor för mineraler Not G3, forts. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 42 Not G3, forts. från konfliktdrabbade områden och högriskområden. Processen omfattar metallerna tenn, tantal, volfram och guld (3TG) samt kobolt, och sedan 2023 även glimmer, också kallat mica. Eftersom det ofta finns flera leverantörsled mellan Ericsson och smältverk eller mineralförädlare, har bolaget normalt inga direkta inköpsrelationer med dessa. Mer information om detta finns i Ericssons årliga rapport om konfliktmineraler, som finns på bolagets hemsida. Kanaler för rapportering av misstänkta regelöverträdelser Ericsson Compliance Line, som är tillgänglig för såväl interna som externa intressenter, inklusive leverantörer och deras anställda, kan användas för att rapportera misstänkta överträdelser av uppförandekoden, policyer samt lagar och bestämmelser. Mer information finns i not G2. Due diligence för konﬂiktmineraler Smältverks och mineralförädlares deltagande i och efterlevnad av RMAP 1) , per de mineraler som omfattas 2) 2023 (antal) Identiﬁerade Deltagande Följer RMAP Efterlevande- grad (%) 3) Kobolt 84 47 36 77 Guld 186 111 95 86 Tantal 43 34 34 100 Tenn 112 69 63 91 Volfram 62 38 37 97 Totalt 487 299 265 89 2022 (antal) Identiﬁerade Deltagande Följer RMAP Efterlevande- grad (%) 3) Kobolt 63 47 29 62 Guld 171 116 98 84 Tantal 36 35 35 100 Tenn 77 63 54 86 Volfram 46 44 40 91 Totalt 393 305 256 84 1) Processen för Responsible Minerals Assurance (RMAP) 2) Siffrorna som presenteras är samma uppgifter som ingår i den senaste rapporten om konﬂiktmineraler som lämnas till amerikanska ﬁnansinspektionen (US Securities and Exchange Commission) för respektive år. 2022 års data har räknats om till följd av detta. Se not O3 för mer information. 3) Av de smältverk som deltar i RMAP. Mätetal 1) Leverantörsrevisioner Genomförda revisioner (antal) 2023 2022 2021 Revisioner – CoC 123 114 124 Revisioner – avtalsefterlevnad 19 15 24 1) Se not O2 för en förklaring av begränsningar avseende rapportering om värdekedjan och informationslämning. 2) Beräknat som antalet reviderade leverantörer med identiﬁerade avvikelser/kritiska avvikelser delat med det totala antalet reviderade leverantörer under den föregående tolvmånadersperioden. Data för 2022 är baserade på granskningsresultaten för den föregående 24-månadersperioden på grund av en ändring i processerna för datainsamling. 3) Beräknat som antalet avvikelser/kritiska avvikelser som åtgärdats och avslutats inom 12 månader från att de identiﬁerades, delat med det totala antalet identiﬁerade avvikelser/kritiska avvikelser under samma period. Data för 2022 är baserade på granskningsresultaten för den föregående 24-månadersperioden på grund av en ändring i processerna för datainsamling. Frekvensen för korrigerande åtgärder beräknas baserat på hur snabbt iakttagelser under rapporteringsperioden har åtgärdats och avslutats under samma period. Av denna anledning har iakttagelser som upptäcks sent under rapporteringsperioden eventuellt inte åtgärdats och avslutats före brytdatumet som är den 31 december. 4) Tillgång till anläggningar och dokumentation nödvändiga för att genomföra revisionen. 5) Kommunikation av Ericssons krav, såsom de i uppförandekoden, till underleverantörer när detta krävs. Revisioner – efterlevnad av uppförandekod för affärspartner (CoC) (%) 2023 2022 Granskningsresultat 2) Leverantörer med avvikelser 85 97 Leverantörer med kritiska avvikelser 1 6 Korrigerande åtgärder, frekvens 3) Alla avvikelser 79 73 Kritiska avvikelser 100 63 Granskningsresultat per kategori (2023) (%) Alla avvikelser Kritiska avvikelser Tillgång och transparens 4) 0 - Anställningsvillkor 42 - Miljöledning 4 - Åtgärder för att bekämpa korruption 3 - Arbetsmiljöledning 48 100 Kommunikation av krav till underleverantörer 5) 3 - Totalt 100 100 Revisioner – avtalsefterlevnad (%) 2023 2022 Granskningsresultat Leverantörer med avvikelser 100 100 Leverantörer med kritiska avvikelser - - Korrigerande åtgärder, frekvens Alla avvikelser 65 69 Kritiska avvikelser - - Granskningsresultat per kategori (2023) (%) Alla avvikelser Kritiska avvikelser Uppförandekoden 36 - Kvalitetsledningssystem 20 - Säkerhet 9 - Inköp 9 - Säkerställande av verksamhetskontinuitet 7 - Övrigt 19 - Totalt 100 - Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 43 G4 Opinionsbildning och politiskt inﬂytande Påverkan, risker och möjligheter Telekombranschen, inom vilken Ericsson verkar, är starkt reglerad och alltmer politiserad. Sektorspecifik nationell och gränsöverskridande politik påverkar hur tjänsteleverantörerna agerar samt deras investeringsbeslut, vilket i sin tur påverkar de tjänster som erbjuds till konsumenterna. Ericssons opinions- bildning och politiska påverkansarbete kan följaktligen indirekt påverka människors uppkopplingsmöjligheter och hur överkomliga dessa tjänster är prismässigt. Ericssons marknad är starkt reglerad och tekniken bolaget utvecklar står allt oftare på dagordningen hos geopolitiska allianser. Införandet av globala öppna standarder har möjliggjort skalfördelar, och gjort mobil uppkoppling till den snabbast växande teknologin globalt sett. Politik, regelverk och nya geopolitiska allianser kan få betydande inverkan på de marknader Ericsson vänder sig till, samt påverka bolagets leverantörskedja och kluster för forsk- ning och utveckling. Samtidigt måste dialogen med beslutsfattare, antingen direkt eller genom branschorganisationer, i syfte att påverka politikens inriktning göras på ett sätt som gynnar Ericssons anseende och inte riskerar att skapa korruptionsrisker. Policyer I Ericssons koncernpolicy för opinionsbildning och påverkansarbete fastställs att Ericsson behöver förutse, analysera, hantera och begränsa politiska och regulatoriska risker, anseenderisker samt risker kopplade till känslig teknik, och dra nytta av flera olika parametrar för att stödja bolagets affärsmål. Policyn understryker även bolagets åtagande att bedriva påverkansarbete på ett transparent och etiskt sätt, med stark integritet. I en mer detaljerad riktlinje för koncernen som rör politisk opinionsbildning och interagerande med besluts- fattare fastställs de obligatoriska krav som gäller vid opinionsbildningsarbete gentemot offentliga tjänstemän och branschföreträdare. Dessa krav måste följas i allt opinionsbildningsarbete. Ericsson är medlem i nationella och gränsöverskridande branschorganisationer som är relevanta för bolagets verksamhet, men deltar även i organisationer med ett mer allmänt industri- och näringslivsfokus. Ericsson deltar enbart i branschorganisationer som delar bolagets värderingar och utnyttjar sin position för att verka för konsistens och följriktlighet när policyer utarbetas. Ericsson lämnar varken direkta eller indirekta till bidrag till politiska partier eller enskilda politiker, i enlighet med bolagets affärsetiska kod. Undantaget från denna policy är stöd till frivilliga bidrag från medarbetare som är tillåtna enligt lokal lagstiftning och som omfattas av regler om offentliggörande av sådana bidrag. Styrning och uppföljning Ericssons uppdrag och vision sätter fokus på den potential som mobil uppkoppling besitter för att skapa positiv påverkan, och Ericssons roll i att åstadkomma en sådan påverkan. Ericssons opinionsbildningsarbete syftar till att uppnå positiva och långsiktigt hållbara förutsättningar för bolaget och IKT-branschen generellt. Följaktligen agerar Ericsson som en betrodd samarbetspartner som erbjuder sin expertis till beslutsfattare för att öka deras kunskap om branschen och hur dess samverkan i hela samhällsekonomin kan användas för att uppnå politiska mål. Endast medarbetare som är utbildade och som givits individuellt tillstånd får delta i opinionsbildningsinsatser. En granskningsprocess har inrättats för att säkerställa att medarbetarna ges förhandsgodkännande och tillstånd att föra dialog med offentliga tjänstemän. Alla viktiga möten med offentliga tjänstemän där opinionsbildning förekommer dokumenteras för att möjliggöra intern uppföljning, samt rapporteras i enlighet med lokala regler och praxis. Vidare har Ericsson antagit en policy för gåvor och representation som anger ramar och spelregler för interaktioner med offentliga tjänstemän. Due diligence Ericsson deltar endast i branschorganisationer som delar bolagets etiska värderingar. Bolaget deltar inte i opinionsbildning som skulle kunna underminera Ericssons åtagande kring etiska affärsmetoder. Alla nya och befintliga medlemskap som ska förnyas omfattas av särskilda villkor och krav på granskning av regelefterlevnad. Samma allmänna principer gäller när en medarbetare deltar i opinionsbildningsarbete inom ramen för någon av dessa organisationer. Konsekventa klimatpolicyåtaganden Bolagets medlemskap och engagemang i multilaterala branschorganisationer omfattar också klimatrelaterad opinionsbildning. Det är viktigt för Ericsson att endast engagera sig i partnerskap som är förenliga med bolagets ståndpunkt kring ett vetenskapligt förhållningssätt till klimatfrågan, och som inte står i konflikt med Parisavtalet. Partnersamarbeten utvärderas från fall till fall. Väsentliga policyområden Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste områdena omfattas av Ericssons opinionsbildning gentemot branschföreträdare och beslutsfattare samt bolagets ståndpunkter inom dessa områden. Tema Område Målsättning Investeringar i uppkoppling och infrastruktur Agenda för uppkoppling Främja ambitiösa mål för transformativ uppkoppling Hinder för utveckling och utrullning Påskynda tillståndsgivning och sänka kostnaderna för tillgången till siter Skatteincitament Främja horisontella incitament för produk- tivitetshöjande investeringar Konkurrenslagstiftning Utveckling mot hållbara marknadsstrukturer Offentlig ﬁnansiering Öka privata investeringar på områden med tydligt marknadsmisslyckande Nätneutralitet Möjliggöra nätverksbaserad innovation Spektrumutbud Säkerställa en framtida färdplan för spektrum Prissättning för spektrum Främja investeringsvänliga tillvägagångssätt Öppen innovation Globala standarder Garantera skalfördelar genom harmonise- rade standarder Öppna standarder Gynna marknadsbaserade strategier som överensstämmer med Världshandels- organisationens principer för tekniska handelshinder Forskning och samarbete kring 6G Katalysera gränsöverskridande forsknings- samarbeten Digital transformation, tillit och inkludering Gränsöverskridande dataﬂöden Harmoniserade regler för att främja tillit och säker användning av data Artiﬁciell intelligens Främja en riskbaserad och proportionerlig ansats som understödjer användningen av AI i näten Integritet Skapa en balans mellan skydd av person- uppgifter och innovationsﬂexibilitet Stimulera efterfrågan Främja digital kompetens och skapa incitament för att digital transformation genomsyrar i hela ekonomin Digital transformation Främja digitalisering mellan industrivertikaler och allmännyttiga tjänster Säkerhet och cyberresiliens Säkerheten i driftsatta mobilnät Säkerställa att Ericssons Trust Stack för säkerhet används på ett holistiskt sätt Säkerhet i leverantörs- kedjan Införa Ericssons Security Reliability Model i hela leverantörskedjan Hållbarhet Minskade växthusgas- utsläpp Incitament till att använda digitalisering byggd på uppkoppling för att minska växthusgasutsläppen Energieffektivitet Främja användningen av ny teknik för att öka energieffektivitet Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 44 Förutom områdena som anges ovan så arbetar Ericsson även mot och driver opinion för: Digital inkludering Ericsson driver opinion för universell internettäckning och digital inkludering genom överkomliga priser och insatser för att främja digitala färdigheter. Fokus ligger på låginkomstländer och länder med låg internettäckning. Arbetet sker genom organisationer som FN:s bredbandskommission för håll- bar utveckling och Internationella teleunionen. Ericsson driver även opinion för fördelarna med att använda 5G för bredbandsuppkoppling på landsbyg- den i utvecklade ekonomier, exempelvis i Europa. Miljö och begränsningar av klimatförändringarna Ericsson bidrar till konsultationer och överläggningar om strategier och lagstiftningsförslag på miljö- och klimatområdet. Ericsson förespråkar tydliga regulatoriska krav inom miljöområdet som är effektiva, baseras på vetenskap och som främjar branschens miljöarbete och prestanda. Ericsson driver också opinion för fördelarna med digitaliseringen och 5G i övergången till en framtid med nettonollutsläpp. Mänskliga rättigheter Ericsson deltar i samråd om lagstiftningsförslag och utveckling av policyer. Bolaget stöder även lagstiftning i linje med internationella människorätts- standarder som säkerställer att företag längs värdekedjor omfattas av samma krav och ansvar, särskilt när det gäller rätten till yttrandefrihet, personlig integritet och privatliv. Medlemskap Ericsson är medlem i flera organisationer som i varierande grad förespråkar och/eller utövar inflytande på utformningen av politik och lagstiftning. Nedan följer de viktigaste medlemskapen som hanteras på koncernnivå. Medlemskap som ingåtts av dotterbolag och lokala enheter är ej inkluderade, så listan bör ej betraktas som uttömmande. Ericsson är dessutom medlem i flera handels- kammare på nationell nivå. – African Telecommunications Union – Alliance Française des Industries du Numérique – Verband der Anbieter von Telekommunikations- und Mehrwertdiensten (VATM) – Associazione Civita – Assonime – Australian Tech Council – Bitkom – BusinessEurope – CTIA – The Wireless Association – Digital Connectivity Forum – Digital Europe – Digitales – European Roundtable for Industry – European Telecommunications Network Operators’ Association – Fondazione Astrid – Global Business Alliance – Groupe Speciale Mobile Association (GSMA) – Information technology Institute – International Institute of Communications – Istituto per la Competitività – Näringslivets Internationella Råd – Colegio Oﬁcial de Ingenieros de Telecomunicación (COIT) – Stockholms Handelskammare – Studieförbundet för Näringsliv och Samhälle – Internationella Handelskammaren i Sverige (ICC) – Svenskt Näringsliv – Teknikföretagen – Sweden-India Business Council – Tech UK – Telecommunication Development Sector (ITU-D) – Telecommunications Industry Association – US Telecom – The Broadband Association Not G4, forts. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 45 Avsnitt O – Övrigt – Grund för rapporternas upprättande O1 Intressentdialog och väsentlighet Intressentdialog Ericsson för kontinuerliga dialoger med sina intressenter via olika kanaler för att förstå deras förväntningar, krav och farhågor kring aktuella och framväx- ande frågor som rör miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning (ESG). Tabellen nedan innehåller en icke uttömmande lista över exempel på intressentdialoger som ägt rum under det senaste året och de huvudsakliga ESG-relaterade frågor och ämnen som tagits upp av de olika intressentgrupperna. Intressentgrupp Exempel på intressentdialoger Huvudfrågor och ämnen som tagits upp Personal – Medarbetarundersökningar – Resursgrupper för medarbetare – Dialoger med fackrepresentanter – Utbildningar och kunskapshöjande initiativ – Affärsetik och antikorruption – Medarbetarnas hälsa, säkerhet och välbeﬁnnande, inklusive möjligheter till distansarbete i en hybridmodell – Mångfald och inkludering – Lärande och utveckling Kunder – Enskilda kundmöten och dialoger – Kunders ESG-utvärderingar – Gemensam forskning och utveckling – Affärsetik och antikorruption – Energiprestanda i produktportföljen och cirkularitet – Produktsäkerhet och kvalitet – Branschens och digitaliseringens roll i samhället – Leverantörshantering med fokus på arbetstagarrättigheter och arbetsvillkor Investerare och analytiker – Investerardialoger och kapitalmarknadsdag – Analytikermöten och förfrågningar – ESG-utvärderingar och rankingar – Affärsetik och antikorruption – Bolagsstyrning – Hållbarhet i produktportföljen – Leverantörshantering med fokus på arbetstagarrättigheter och arbetsvillkor Leverantörer – Responsible Business Alliance – 1.5° C Supply Chain Leaders – Leverantörsutvärderingar och revisioner – Utbildning, seminarier och workshoppar för leverantörer – Affärsetik och antikorruption – Medarbetarnas hälsa, säkerhet och välbeﬁnnande – Arbetstagarrättigheter och arbetsvillkor – Miljö- och klimatkrav – Konﬂiktmineraler och spårbarhet för material och produkter Lagstiftare och internationella institutioner – Opinionsbildning gentemot lagstiftare – Partnersamarbeten med: – Unicef/UNHCR/FN:s livsmedelsprogram – FN:s B-Tech Project – WHO Världshälsoorganisationen – ITU:s bredbandskommission för hållbar utveckling – IKT-sektorns påverkan på miljö och mänskliga rättigheter – Digital inkludering, utbildning och uppkopplingsmöjligheter – Humanitära hjälpinsatser – Radiovågor och hälsa Akademi och näringsliv – Gemensam forskning och forskningsﬁnansiering – Utveckling av teknologiinriktade läroplaner – Deltagande i standardiseringsorgan – Medlemskap i branschorganisationer – European CEO Alliance – IKT-sektorns miljöpåverkan – Begränsningar av klimatpåverkan möjliggjorda av IKT – Radiovågor och hälsa Civilsamhället, icke-statliga organisationer och övriga – Deltagande i/partnersamarbete med: – Världsnaturfonden – Exponential Roadmap Initiative – Global Network Initiative – Shift Business Learning Program – Kollektivt klimatarbete – Skydd av rätten till privatliv och personlig integritet och yttrandefrihet – Digital inkludering och utbildning – Leverantörshantering med fokus på arbetstagarrättigheter och arbetsvillkor – Verksamhet i konﬂiktdrabbade områden och i högriskländer Väsentlighetsanalys Under 2023 genomförde Ericsson en väsentlighetsanalys för att uppdatera sin förståelse för bolagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter ur ett hållbarhetsperspektiv. Analysen omfattade Ericssonkoncernens egen verksamhet samt bolagets uppströms och nedströms värdekedja, med fokus på leverantörskedjan för elektroniktillverkning vid analysen av uppströms påverkan. Analysen gjordes på global nivå, men med fokus på de länder och regioner där bolaget har ett betydande antal anställda, leverantörer och kunder. Bolagets närvaro i områden med en känd förhöjd risk för brott mot mänskliga rättigheter och undermåliga arbetsvillkor beaktades också. Analysen genomfördes i följande faser: A. Framtagande av bruttolista med ämnen och frågor kopplade till miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning som analysen skulle omfatta. B. Inledande bedömning av påverkan, risker och möjligheter. C. Validering tillsammans med interna nyckelintressenter och sakkunniga inom respektive ämne. D. Validering tillsammans med utvalda externa experter. E. Genomgång och godkännande av koncernledningen och styrelsens kommitté för Audit and Compliance. A. Bruttolistan med ämnen och frågor kopplade till miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning (ESG) som omfattades av analysen sammanställdes baserat på olika rapporteringsramverk för ESG, kompletterat med bench- marking av frågor som omfattas av ESG-rapporteringen hos andra bolag i branschen eller Ericssons kunder, samt ämnen och frågor som omfattas av ESG-utvärderingar som utförs och tillhandahålls av olika ratinginstitut. B. Efter att ha sorterat ut områden utan någon tydlig koppling till Ericsson eller bolagets värdekedja analyserades resterande ämnen och frågor i detalj för att identifiera faktisk och potentiell negativ och positiv påverkan samt faktiska och potentiella risker och möjligheter. Ericssons nuvarande förståelse för, och kunskap om, påverkan, risker och möjligheter inarbetades i denna del av analysen, vilket i sin tur baseras på bolagets referesgranskade forskning kring bolagets produkters och lösningars miljöpåverkan, befintliga due diligence-processer för mänskliga rättigheter, ramverk för riskhantering samt pågående intressentdialoger. Ytterligare informationskällor som användes var bland annat extern veten- skaplig forskning, rapporter från branschorganisationer och icke-statliga organisationer, tredjepartsapplikationer för ESG-riskbevakning, resultat från medarbetarundersökningar, genomförda leverantörsrevisioner, interna riskbedömningar och information om ärenden som rapporterats via Ericsson Compliance Line. Negativ påverkan bedömdes utifrån allvarlighetsgrad (storlek, omfatt- ning och återställbarhet) och positiv bedömdes utifrån storlek och omfatt- ning. Rörande potentiell påverkan beaktades också sannolikheten för att denna uppstår. Vid bedömning av påverkan nedströms i värdekedjan, som rör kunder och slutanvändare, har sådan med en koppling till Ericssons portfölj beaktats. Påverkan som uppstår inom kunders verksamhet eller värdekedjor, men med ingen eller mycket liten koppling till Ericssons produkter, lösningar eller teknik har inte ansetts relevanta att ta med i analysen. Inledningsvis användes sifferskalor för att kvantifiera storlek, omfatt- ning och återställbarhet i analysen av alla typer av påverkan. Dock var de tröskelvärden som användes för att slutligen bedöma om en fråga skulle Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 46 anses vara väsentlig eller inte i stor utsträckning kvalitativa och inbegrep i varierande grad subjektiva och professionella bedömningar. Risker och möjligheter bedömdes baserat på deras storleksordning och sannolikheten för att de ska inträffa. I de fall då det var relevant togs befintliga slutsatser och tröskelvärden som används i Ericssons riskhante- ringsprocess med i bedömningen. C. De preliminära resultaten gicks igenom av bolagets sakkunniga inom respektive område samt av representanter från affärs- och marknads- områdena för att dels validera resultatet av väsentlighetsanalysen, dels för att sprida kunskap om påverkan, risker och möjligheter inom bolaget. D. En ideell organisation med kompetens inom mänskliga rättigheter råd- frågades för att gå igenom identifierad påverkan kopplad till mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor. Syftet med denna genomgång var att få input från sakkunniga utanför bolaget. Även om organisationen inte är en berörd intressent kunde den lyfta fram sådan påverkan som berörda intressenter kan tänkas förvänta sig ska analyseras och hanteras. E. De konsoliderade resultaten gicks igenom och godkändes av koncern- ledningen och styrelsens kommitté för Audit and Compliance. Resultaten från väsentlighetsanalysens presenteras nedan. I tabellen visas vart i värdekedjan väsentlig påverkan förekommer, eller kan uppstå, och inte var åtgärder för att hantera påverkan tas, vilket i de flesta fall skulle vara av Ericsson i den egna verksamheten. Analysen omfattade risker och möjlig- heter, men dessa måste framgent analyseras vidare och inkluderas i andra affärsprocesser för att säkerställa att de behandlas på samma sätt som övriga riskfaktorer och för att uppnå en mer förfinad analys av deras potentiella ekonomiska konsekvenser. Mer detaljerade beskrivningar av den påverkan och de risker och möjligheter som identifierats, samt information om Ericssons policyer och åtgärder för att hantera dessa finns i de ämnesspecifika noterna till den här rapporten. Ändringar i viktiga frågor jämfört med tidigare rapporteringsperioder 2023 års väsentlighetsanalys gjordes på en mer detaljerad nivå jämfört med tidigare analyser, vilket innebär att flera av de frågor som presenteras nedan tidigare omfattades av bredare frågeställningar. Detta innebär inte att deras inneboende väsentlighet har förändrats, snarare hur de presenteras i listan över väsentliga frågor. Exempel på frågor som tidigare inte ansetts väsentliga, eller som inte omfattats av tidigare analyser, men som nu ingick till följd av att hela värdekedjan beaktas är: vattenresurser, luftföroreningar, adekvata bostä- der, människors säkerhet, etik med koppling till teknik, leverantörsrelationer och betalningsvillkor samt ansvarsfulla marknadsföringsmetoder. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Påverkan Hållbarhetsfrågor Uppströms (utökad leverantörskedja) Den egna verksamheten Nedströms (kunder och slutanvändare) Potentiella risker och möjligheter Mer information i not Miljö Klimatförändringar och energi E1 Luftföroreningar E2 Ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter E2 Vattenresurser E3 Naturresurser och cirkularitet E4 Sociala faktorer Utbildning och kompetensutveckling S1 Mångfald och inkludering S1/G3 Jämställdhet och lika lön för lika arbete S1/G3 Diskriminering och trakasserier S1/G2/G3 Mötes- och föreningsfrihet S1/G3 Skäliga löner och säkra anställningsvillkor S1/G3 Arbetstid S1/G3 Balans mellan arbete och fritid S1/S2 Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen S2/G3 Tvångs- och barnarbete S3/G3 Adekvata bostäder S3/G3 Yttrandefrihet och rätt till privatliv och personlig integritet S3 Människors säkerhet S3 Etik med koppling till teknik S3 1) Samhällsengagemang och humanitära insatser S4 Digital utbildning S5 Socioekonomiska effekter av IKT S5 Styrning Korruption och mutor G2 Konkurrenshämmande förfaranden G2 Leverantörsrelationer och betalningsvillkor – 2) Dataintegritet och cybersäkerhet Bolagsstyrnings- rapporten sid. 19 Politiskt engagemang och opinionsbildning G4 Ansvarsfulla marknadsföringsmetoder – 2) 1) I årets rapport har Ericsson inkluderat information om sitt förhållningssätt till ansvarfull användning av AI. Etik med koppling till teknik kommer att behandlas mer ingående i kommande rapporter. 2) Områden som inte behandlas i årets rapport. Dessa områden kommer att tas upp i kommande rapporter. Not O1, forts. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 47 O2 Redovisningsprinciper, omfattning och externt bestyrkande Denna rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande ("rapporten", ”den här rapporten”), som publicerats den 6 mars 2024, utgör Ericssons årliga lagstadgade hållbarhetsrapport och innehåller information om väsentlig påverkan, risker och möjligheter kopplade till miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning, samt styrning och policyer, ledningsmetoder, mål och mätetal som är relevanta för dessa frågor. En beskrivning av Ericssons affärsmodell återfinns på sidorna 7–12, och en beskrivning av finansiella och icke- finansiella riskfaktorer på sidorna 105–119 i den finansiella rapporten, vilken också utgör en del av Ericssons årsredovisning. Redovisningsprinciper och rapporteringsramverk Denna rapport har upprättats i enlighet med standarder utgivna av Global Reporting Initiative (GRI). Ericsson har i samband med upprättandet av rapporten tillämpat redovisningsprinciper så som föreskrivs i standarden GRI 1: Foundation (2021). Rapporten har även upprättats i enlighet med rappor- teringsramverket för FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Rapporten innehåller dessutom klimatrelaterade upplysningar som återfinns i TCFD:s (Task Force on Climate-related Financial Disclosures) rekommendationer samt relevanta upplysningar i tillämpliga standarder från Sustainability Accounting Standards Board (SASB). Ericsson rapporterar också på core-upplysningarna i ramverket Stakeholder Capitalism Metrics, som utvecklats och rekommenderats av International Business Council och Världsekonomiskt forum. Som ett tillägg till rapporten publiceras ett referens- index för ESG-rapportering på Ericssons webbplats under ESG-avsnittet på sidorna för investerarrelationer. Indexet innehåller detaljerade korsreferenser till de rapporteringsramverk och rapporteringsstandarder som använts och inkluderar GRI-index. Omfattning och avgränsningar Såvida inget annat anges avser information och data perioden 1 januari till 31 december. Rapporten omfattar Ericssonkoncernen som består av moderbolaget Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag så som dessa presenteras i not P8 till moderbolagets årsredovisning i den finansiella rapporten. I rapporten ingår inte miljödata och sociala data som rör intres- sebolag eller joint ventures. Dessa utgör en begränsad andel av koncernens arbetsstyrka och verksamhet. År 2022 förvärvade Ericsson Vonage, numera en del av affärsområdet Global Communications Platform, och 2020 förvärvades Cradlepoint, numera en del av affärsområdet Enterprise Wireless Solutions. För ett begränsat antal ESG-upplysningar, främst personalrelaterade, har dessa bolag ännu inte konsoliderats i den här rapporten. Vid utgången av 2023 hade dessa en sammanlagd personalstyrka på cirka 4 200 medarbetare, vilket motsvarade cirka 4,2 % av det totala antalet anställda i koncernens. I de fall en upplysning i denna rapport ej omfattar ett eller båda dessa bolag anges detta i en fotnot. Som en allmän princip omräknas baslinjer för koncernens ESG-mål när effekten av en sammanslagning, ett förvärv eller en avyttring på målvärdet för ett nyckeltal bedöms som väsentligt. I andra fall omräknas inte baslinjer eller data som gäller tidigare rapporteringsperioder. Information om omräkningar som gjorts under rapporteringsåret finns i not O3. Denna rapport innehåller upplysningar relaterade till bolagets uppströms och nedströms värdekedja, vilket omfattar leverantörer, kunder och andra affärspartner. Det råder inneboende osäkerheter rörande dessa upplysningars fullständighet, riktighet och verifierbarhet eftersom de rör utfall och aktiviteter som ligger utanför bolagets direkta inflytande och kontroll. Externt bestyrkande Rapporten har granskats av bolagets revisorer i enlighet med gransknings- standarden ISAE 3000 (International Standard on Assurance Engagements). Rapporten som helhet har omfattats av översiktliga granskningsåtgärder. Utöver detta har information om växthusgasutsläpp i Scope 1, 2 och Scope 3- kategorierna affärsresor och nedströms transporter, som presenteras i not E1, samt information om andelen kvinnor per personalkategori, som presenteras i not S1, varit föremål för revision. Bestyrkanderapporten finns på sidan 50. Relaterad rapportering och upplysningar Ericsson publicerar andra ESG-relaterade uttalanden och rapporter på sin webbplats, såsom CDP:s årliga enkät rörande klimatförändringar, en rapport rörande nutida slaveri och människohandel (Modern Slavery and Human Trafficking Statement) samt en rapport rörande konfliktmineraler (Conflict Minerals Report). Kontaktuppgifter Frågor i anslutning till denna rapport kan ställas till: [email protected] Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 48 O3 Rättelser och omräkning av tidigare lämnad information Följande upplysningar i Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande har rättats eller räknats om: – Upplysningar i not E1 om inköpt icke-förnybar elektricitet har räknats om för 2022 och för 2021 för att harmonisera med kommande rapporterings- regelverk. Den totala mängden inköpt icke-förnybar elektricitet har inte räknats om, men presenteras från och med 2023 uppdelat på elektricitet från fossila källor och elektricitet från kärnenergikällor, vilket inte gjordes tidigare år. – Upplysningar i not E1 om växthusgasutsläpp i Scope 3 har räknats om för 2022 och 2021. I samband med att Ericssons utsläppsminskningsmål verifieras av SBTi har utsläpp i kategorierna bränsle- och energirelaterade aktiviteter, uppströms transporter samt nedströms transporter omklassif- icerats inom samma tre kategorier för harmonisering med SBTi:s metoder. Även användningen av utsläppsfaktorer för ”från källa till hjul” (well to wheel) och ”från tank till hjul” (tank to wheel) har ändrats. Detta har, kort sagt, inneburit en ökning av rapporterade utsläpp i kategorin uppströms transporter och en minskning av rapporterade utsläpp i kategorierna bränsle- och energirelaterade aktiviteter samt nedströms transporter, jämfört med rapporterade utsläpp tidigare år. Upplysningar om utsläpp i kategorin användning av sålda produkter och tjänster har räknats om för 2022 efter att ett upptäckt fel korrigerats. De gjorda ändringarna presen- teras nedan. Som ett resultat av dessa har upplysningar i not E1 om totala växthusgasutsläpp, andel av koldioxidavtrycket och utsläppsintensitet uppdelat per Scope räknats om för 2021 och för 2022. Växthusgasutsläpp (ton) Efter omräkning Före omräkning 2022 2021 2022 2021 Bränsle- och energirelaterade aktiviteter 36 600 23 200 77 700 79 000 Transporter uppströms 206 200 215 300 36 600 49 000 Transporter nedströms 7 090 7 082 116 176 119 169 Användning av sålda produkter och tjänster 28 262 400 N/A 25 048 000 N/A – Upplysningar i not E2 om övriga utsläpp har räknats om för 2022 och för 2021 eftersom Ericsson har omdefinierat omfattningen av denna upp- lysning. Den nya omfattningen är i linje med avgränsningarna för direkta utsläpp i Scope 1 i enlighet med GHG-protokollet. Tidigare ingick indirekta utsläppskällor, inklusive inköpt energi på egna anläggningar, affärsresor, pendling och transport. De gjorda ändringarna presenteras nedan. Övriga utsläpp (ton) Efter omräkning Före omräkning 2022 2021 2022 2021 Kväveoxider 49 54 682 645 Svaveloxider 61 63 657 694 Luftpartiklar 12 13 71 77 – Upplysningar i not E4 om avfall som genererats i verksamheten uppdelat på metod för avfallshantering har räknats om för 2022 och för 2021 för att harmonisera med kommande rapporteringsregelverk. Den totala mängden avfall har inte räknats om, men uppdelningen per återvinningsförfarande och metod för avfallshantering presenteras nu mer ingående jämfört med tidigare år. – Upplysningar i not S1 om anställda, nyanställningar och personalomsätt- ning uppdelat på åldersgrupp har räknats om för 2022 och för 2021 för att harmonisera med kommande rapporteringsregelverk. De åldersgrupper som användes före 2023 var: under 25, 25–35, 36–45, 46–55 och över 55 år. Från och med 2023 används följande åldersgrupper: under 30, 30–50 och över 50 år. – Upplysningar i not S1 om ersättning till VD och koncernchef i förhållande till medarbetarna har räknats om för 2022 och för 2021 för att harmonisera med kommande rapporteringsregelverk. Före 2023 beräknades detta mått utifrån genomsnittsgrundlönen respektive genomsnittlig total ersättning per anställd. Från och med 2023 beräknas detta mått utifrån medianen för anställdas grundlön respektive totala ersättning. – Upplysningar i not S2 om dödsfalls- och incidentfrekvens har räknats om för 2022 och för 2021 för att harmonisera med kommande rapporterings- regelverk. Före 2023 beräknades frekvensen med hjälp av uppskattat antal timmar per 100 heltidsanställda under ett år (200 000) som normalise- ringsfaktor. Från och med 2023 är normaliseringsfaktorn uppskattat antal timmar per 500 heltidsanställda, dvs. 1 000 000 timmar. – Upplysningar i not G3 om antalet smältverk, deras RMAP-deltagande och -förenlighet har räknats om för 2022 för att harmonisera med upplysningar lämnade i Ericssons rapport om konfliktmineraler som lämnats in till US Securities and Exchange Commission. Tidigare år har informationen som presenterats i rapporten om hållbarhet och ansvarsfullt företagande åter- speglat en ögonblicksbild av tillgänglig information vid bokslutsdatumet, vilket innebar att mätperioden inte var den samma som i rapporten om konfliktmineraler. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 49 Bestyrkanderapport Revisorns rapport över granskning av Ericssons rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten Till Telefonaktiebolaget LM Ericsson, org.nr 556016-0680 Inledning Vi har fått i uppdrag av styrelsen och företagsledningen i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (”Ericsson”) att granska Ericssons rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande (”hållbarhets- redovisningen”) för år 2023. Företaget har definierat hållbarhets- redovisningens omfattning på sidan 48 i hållbarhetsredovisningen, vilket även utgör den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Styrelsens och företagsledningens ansvar Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upp- rätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstadgade hållbarhets- rapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovis- ningslagen. Kriterierna framgår på sidan 48 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhets- redovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt uppdrag är begränsat till den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter. Vi har utfört uppdraget i enlighet med ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga gransk- ningar av historisk finansiell information . Uppdraget består av översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen som helhet och en revision av utvald information avseende utsläpp av växthusgaser i Scope 1, 2 och Scope 3 kategorierna affärsresor och nedströms transporter vilka presenteras på sidan 15, samt information avseende andel kvinnor per personalkategori som presenteras på sidan 26 i hållbarhetsredovisningen. En revision syftar till att uppnå en rimlig säkerhet, för att försäkra oss om att informationen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för kvantitativ och kvalitativ information i hållbarhetsredovisningen. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga gransk- ningsåtgärder. Vi har utfört vår granskning avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten . En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inrikt- ning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkes- utövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Ericsson enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständig- heter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Eftersom detta är ett kombinerat uppdrag lämnar vi våra slutsatser avseende översiktlig granskning och revision respektive granskning enligt RevR 12 separat nedan. Vår granskning av hållbarhetsredovisningen utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräck- liga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra uttalanden nedan. Uttalanden Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredo- visningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna. Grundat på vår revision anser vi att den utvalda information i håll- barhetsredovisningen som omfattas av vårt uppdrag, i allt väsentligt, har upprättats i enlighet med de ovan av styrelsen och företags- ledningen angivna kriterierna. En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats. Stockholm den 5 mars 2024 Deloitte AB Thomas Strömberg Lennart Nordqvist Auktoriserad revisor Specialistmedlem i FAR Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 50 Bestyrkanderapport 2G Den andra generationens mobilsystem (den första digitala generationen). Innefattar GSM, TDMA, PDC och cdmaOne. 3G Tredje generationens mobilsystem. Innefattar WCDMA/ HSPA, CDMA2000 och TD-SCDMA. 4G Fjärde generationens mobilsystem, även kallat LTE. 5G Femte generationens mobilsystem. En vidareutveckling av 4G/LTE. ABC (Eng. anti-bribery and corruption) Arbete mot mutor och korruption. AI Artificiell intelligens. Förmågan hos en maskin att utföra en uppgift som vanligtvis associeras med intelligenta varelser. API (Eng. application programming interface) Applikations- programmeringsgränssnitt. Ett mjukvarugränssnitt genom vilket två eller fler programvaror kan kommuni- cera med varandra. CO 2 e Koldioxidekvivalenter. Mängden av en viss växthusgas, uttryckt i den mängd av koldioxid som har samma växthuseffekt. Covid-19 Sjukdomen som orsakas av coronaviruset (SARS-CoV-2). Covid-19-pandemin Den globala spridningen av sjukdomen som orsakas av coronaviruset (SARS-CoV-2). Den egna verksamheten Omfattar växthusgasutsläpp i scope 1, 2 och scope 3- kategorierna affärsresor och anställdas pendlingsresor. ESG (Eng. environment, social and governance) Miljö, sociala faktorer och styrning. Syftar på tre övergripande teman för att utvärdera icke-finansiella faktorer som kan inverka på ett företags förmåga till värdeskapande. GHG (Eng. greenhouse gas) Växthusgaser. Naturliga och konstgjorda gaser som binder värme i atmosfären vilket bidrar till växthuseffekten som värmer upp jorden. GHG-protokollet Ett ramverk och de facto standard för att mäta, redovisa och hantera växthusgasutsläpp. Global Reporting Initiative (GRI) Standards Den första och mest använda globala standarden för hållbarhetsrapportering. GRI är en oberoende inter- nationell organisation som har utvecklat metoder för hållbarhetsrapportering sedan 1997. GSM (Eng. global system for mobile communications) Globalt system för mobilkommunikation, andra generationens mobilsystem. IKT Informations- och kommunikationsteknik. Sakernas internet (Eng. internet of things) är ett samlingsnamn för de tekniker som gör att saker med inbyggd elektronik och internetuppkoppling, kan styras eller utbyta data över ett nätverk. ITU Internationella teleunionen. LCA (Eng. life-cycle assessment) Livscykelanalys. En metodik för att beräkna en produkt eller tjänsts miljöpåverkan under hela dess livscykel, från utvinning av råvaror och tillverkning, till användning och avfallshantering. LTE (Eng. long-term evolution) 4G – nästa steg i mobilteknik- utvecklingen efter 3G HSPA. Möjliggör datahastigheter över 100 Mbit/s. LWI (Eng. lost workday incidents) Incidenter och olyckor som inneburit en eller flera dagar med sjukfrånvaro. Mobilt bredband Trådlös höghastighetsåtkomst till internet med HSPA-, LTE-, CDMA2000EV-DO- och 5G-teknik. Nedströms i värdekedjan / Nedströms utsläpp Aktiviteter (och relaterade utsläpp av växthusgaser) som sker efter tillverkning/produktion, främst kopplat till faserna för en produkt eller tjänsts distribution och användning, eller hantering av uttjänta produkter. Nettonollutsläpp Nettonollutsläpp är ett tillstånd där det inte sker några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Organisationer kan uppnå detta främst genom att minska sina utsläpp samt genom att använda vissa godtagbara teknologier för infångning och lagring av koldioxid för att neutralisera kvarvarande och oundvikliga utsläpp. Parisavtalet Ett juridiskt bindande internationellt fördrag om klimat- förändringar, antaget av 196 parter vid FN:s klimatkon- ferens (COP21) i Paris 2015. Parisavtalet utgör ett globalt ramverk för att undvika farliga klimatförändringar genom att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2°C och strävar efter att begränsa den till 1,5°C. SASB Sustainability Accounting Standards Board. En organi- sation som ger ut standarder för hållbarhetsrapportering. Numera del av IFRS (International Financial Reporting Standards) Foundation. SBTi Initiativet Science Based Target är ett partnersamarbete mellan CDP, FN:s Global Compact, World Resources Institute (WRI) och Världsnaturfonden (WWF), som definierar och främjar metoder för utsläppsminskningar och nettonollmål baserade på vetenskap, vilket också omfattar att lämna utlåtanden rörande ambitions- nivån hos företags och andra organisationers mål för utsläppsminskningar. Scope 1 Direkta växthusgasutsläpp som härrör från källor som ägs eller kontrolleras av en organisation, typiskt sett genom förbränning av fossila bränslen. Scope 2 Indirekta växthusgasutsläpp som härrör från energi som köps in och används, men som ej genererats av, en organisation, typiskt sett inköpt el, värme och kyla. Scope 3 Övriga indirekta växthusgasutsläpp som är en konse- kvens av företagets verksamhet men som härrör från källor som inte ägs eller kontrolleras av företaget. Dessa omfattar utsläpp som sker i leverantörsledet och utsläpp som sker när kunder använder ett företags produkter och tjänster. SDG (Eng. sustainable development goals). Mål för hållbar utveckling. Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs av alla FN:s medlemsstater 2015, utgör en gemensam handlingsplan för fred och välstånd för alla människor och vår planet, nu och i framtiden. I centrum står de 17 hållbarhetsmålen som är en viktig uppmaning till alla medlemsstater – industrialiserade länder såväl som utvecklingsländer – att samverka globalt. TCFD (Eng. Task Force on Climate-related Financial Disclosures) Ett ramverk för att rapportera på ett företags stratgier, mål och riskhanteringsmetoder kopplade till klimatförändringarna. UNGC FN:s Global Compact. Ett frivilligt initiativ som antogs 2005 av FN:s generalsekreterare och som bygger på företagsledares åtaganden att införa universella hållbarhetsprinciper och vidta åtgärder för att stödja FN:s hållbarhetsmål. UNGP (Eng. United Nations Guiding Principles on Business and Human Rights) Företagens ansvar avseende att skydda och respektera mänskilga rättigheter definieras i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. UNHCR RETS FN:s flyktingkommissarie – Refugee Emergency Telecommunications Sector. RETS är mekanismen genom vilken UNHCR koordinerar åtgärder kopplade till telekommunikation vid krissituationer. Unicef FN-organ som grundades 1946 och vars verksamhet utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad Barnkonventionen. Uppströms i värdekedjan / uppströms utsläpp Aktiviteter (och relaterade växthusgasutsläpp) som sker i en organisations leverantörskedja, vilket omfattar utvinning av råmaterial, tillverkning, montering och distribution av inköpta produkter och komponenter, samt andra inköpta tjänster. WEF World Economic Forum. WFP-ledda ETC Emergency Telecommunications Cluster som leds av FN:s livsmedelsprogram (World Food Program). Termerna ”Ericsson”, ”Bolaget”, ”koncernen”, ”oss”, ”vi” och ”vår” avser alla TelefonaktieBolaget LM Ericsson och dess dotterbolag. Ordlista Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 51 Ordlista Kontaktinformation Ericssons huvudkontor Torshamnsgatan 21, Kista 164 83 Stockholm Sverige Säte Telefonaktiebolaget LM Ericsson Torshamnsgatan 21, Kista 164 83 Stockholm Sverige Investerarrelationer För frågor om Ericsson, kontakta Investerarrelationer: Telefon: 010-719 00 00 E-post: [email protected] För tryckta publikationer Beställ en tryckt årsredovisning – online: https://www.ericsson.com/sv/investors/finansiella-rapporter-och-filings/ order-annual-report Beställ en tryckt årsredovisning – telefon: Strömberg Distribution Telefon: 08-449 88 16 Kontaktinformation för ADR-program För institutionella investerare och aktiemäklare Deutsche Bank ADR broker services desk New York: Tfn +1 212 250 9100 London: Tfn +44 207 547 6500 För registrerade ägare Deutsche Bank Shareholder Services American Stock Transfer & Trust Company E-post: [email protected] Avgiftsfri telefon: +1 800 937 5449 Telefon (direktval): +1 718 921 8124 Ericsson Årsredovisning 2023 Projektledning Ericsson Investerarrelationer Design och produktion SAFIR Communication Fotograﬁer av styrelse och ledningsgrupp Glenn Røkeberg Per Myrehed Tryck Larssons Offset 2024 Tryckt på Amber Graphic Mer information Information om Ericsson och Bolagets utveckling finns på webbplatsen: www.ericsson.com. Årsredovisningar, delårsrapporter och annan relevant infor- mation för aktieägare finns på: www.ericsson.com/investors Denna rapport publiceras även på engelska. För den händelse avvikelse före- ligger mellan den svenska språkversionen och den engelska, ska den svenska versionen äga företräde. Trycksak 3041 0298 S V A N E N M Ä R K T Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 52 Mer information Telefonaktiebolaget LM Ericsson 164 83 Stockholm, Sverige Telefon 010 719 00 00 www.ericsson.com SV/LZT 138 2392/4 R1A © Telefonaktiebolaget LM Ericsson 2024 Om Ericsson Ericsson är en ledande leverantör av lösningar för mobil uppkoppling till telekomoperatörer och företagskunder i olika branscher. Tillsammans med våra kunder och partners i ekosystemet, leder vi nästa våg av digitalisering i samhället. Vi tillhandahåller programmerbara och differentierade nät med höga prestanda och gör avancerad nätfunktionalitet tillgänglig för utvecklare runtom i världen. Genom världsledande forskning driver vi nya standarder, och bidrar till utvecklingen av nästa generations infrastruktur, mjukvara och tjänster för mobilkommunikation. Bolaget har cirka 100 000 medarbetare, och kunder i cirka 180 länder. Ericssons huvudkontor finns i Stockholm, Sverige. Vår aktie är noterad på Nasdaq Stockholm och Ericssons American Depositary shares (ADS) handlas på Nasdaq New York. Ericssons vision är en värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv, omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid.

AI Terminal

More from Ericsson

Talk to a Data Expert