Management Reports • Nov 23, 2007
Management Reports
Open in ViewerOpens in native device viewer
| ÅRET I SAMMANDRAG | 4 |
|---|---|
| HISTORIK | 5 |
| VD HAR ORDET | 6 |
| SKISTAR-AKTIEN | 8 |
| AKTIEÄGARFÖRMÅNER | 12 |
| TURISMINDUSTRIN | 14 |
| MÖJLIGHETER OCH RISKER | 18 |
| KONCERNENS VERKSAMHET | 22 |
| VISION, MÅL OCH STRATEGIER | 24 |
| LEDARSKAP OCH MEDARBETARE | 26 |
| FÖRSÄLJNING OCH MARKNADSFÖRING | 29 |
| ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE | 32 |
| AFFÄRSOMRÅDE DESTINATIONERNA | 34 |
| SÄLEN | 36 |
| ÅRE | 38 |
| VEMDALEN | 40 |
| HEMSEDAL | 42 |
| TRYSIL | 44 |
| AFFÄRSOMRÅDE FASTIGHET | 46 |
| FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | 49 |
|---|---|
| DEFINITIONER | 51 |
| FEMÅRSÖVERSIKT | 52 |
| RESULTATRÄKNINGAR | 53 |
| BALANSRÄKNINGAR | 54 |
| FÖRÄNDRINGAR EGET KAPITAL | 56 |
| KASSAFLÖDESANALYSER | 57 |
| NOTER | 58 |
| UNDERSKRIFTER | 74 |
| REVISIONSBERÄTTELSE | 75 |
| BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT | 76 |
|---|---|
| STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL | 79 |
| STYRELSE | 80 |
| FINANSIELL INFORMATION | 81 |
| LEDNING | 82 |
| BOLAGSORDNING | 83 |
SkiStar ska skapa minnesvärda vinterupplevelser som den ledande operatören av europeiska alpindestinationer.
Engångseffekter påverkade föregående års resultat före skatt positivt med 69 MSEK med anledning av att Trysil konsoliderades i SkiStar först från den 1 december 2005 samt att Skatteverket, efter en dom i Kammarrätten, återbetalade mervärdesskatt från 1997 och 1998.
På grund av det ovanligt milda vädret under december och början av januari kunde Sälen endast erbjuda ett begränsat öppethållande i skidsystemet, vilket innebar att rörelseresultatet i Sälen under perioden minskade med 57 MSEK.
| Den 1 januari 2007 sänktes mervär |
|---|
| desskatten på skidåkning från 12% |
| till 6% i Sverige. Priset på SkiPass |
| sänktes med motsvarande på de svenska |
| destinationerna. |
| ÅRET I SIFFROR | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2006/07 | 2005/06 | +/- | +/-, % | |
| Nettoomsättning, MSEK | 1 259 | 1 280 | -21 | -2 |
| Resultat före skatt, MSEK | 170 | 276 | -106 | -38 |
| Resultat efter skatt, MSEK | 176 | 242 | -66 | -27 |
| Kassaflöde, MSEK | 231 | 332 | -97 | -29 |
| Resultat per aktie, SEK | 4:50 | 6:19 | -1:69 | -27 |
| Utdelning, SEK | 4:50 | 4:50 | - | - |
| Börskurs 31 augusti, SEK | 114:25 | 119:00 | -4:75 | -4 |
| Direktavkastning, % | 3,9 | 3,8 | 0,1 | 3 |
| P/e-tal, ggr | 25 | 19 | 6 | 32 |
| Eget kapital, MSEK | 1 257 | 1 249 | 8 | 1 |
| Soliditet, % | 39 | 44 | -5 | -11 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 8 | 14 | -6 | -43 |
| Avkastning på eget kapital, % | 14 | 20 | -6 | -30 |
| Bruttomarginal, % | 30 | 34 | -4 | -12 |
| Rörelsemarginal, % | 17 | 23 | -6 | -26 |
| Nettomarginal, % | 13 | 20 | -7 | -35 |
| Medelantal anställda, st | 1 082 | 1 045 | 41 | 4 |
Definitioner återfinns på sidan 51
1975/78 Bröderna Mats och Erik Paulsson köper skidanläggningen Lindvallen i Sälen.
1994 Lindvallen noteras på Stockholmsbörsens O-lista.
1997 Tandådalen & Hundfjället AB förvärvas.
1999 Åre Vemdalen AB förvärvas.
2000 Norges näst största skidanläggning, Hemsedal, förvärvas.
2001 Koncernen antar det nya namnet SkiStar AB.
2005 Norges största skidanläggning, Trysil, förvärvas.
Verksamhetsåret startade bra och under hösten 2006 kunde vi uppvisa det bästa bokningsläget i SkiStars historia. Sedan kom det milda vädret, vilket drabbade framförallt Sälen under december 2006 och början av januari 2007, då vi bara kunde erbjuda skidåkning i begränsad utsträckning. Under den problematiska perioden ringde vi upp samtliga inbokade gäster i Sälen och erbjöd dem att antingen boka om eller boka av sin resa. Knappt hälften av gästerna valde att fullfölja sin semester som planerat. För oss var det viktigt att hålla en hög servicenivå gentemot våra gäster, vilket på kort sikt innebar en del kostnader. På lång sikt är vi övertygade om att detta var en mycket viktig investering i våra gästers fortsatta förtroende för SkiStar. Årets stora glädjeämne var de norska destinationerna Hemsedal och Trysil, vars starka resultatutveckling till viss del kompenserade den svaga resultatutvecklingen i Sälen. Koncernens nettoomsättning uppgick under verksamhetsåret till 1 259 MSEK (1 280), resultatet före skatt var 170 MSEK (276) och resultatet efter skatt 176 MSEK (242). Föregående års resultat påverkades positivt med 35 MSEK eftersom koncernen inte belastades med kostnader
från Trysil under perioden september – november, då Trysil konsoliderades i koncernen först den 1 december 2005. Föregående års resultat påverkades också positivt då vi, med anledning av en Kammarrättsdom, återfick mervärdesskatt om 29 MSEK och 5 MSEK i ränta härrörande tidigare år. Verksamheten inom Affärsområde Fastighet har fortsatt att utvecklas väl. Under detta år har det inneburit att verksamhetsområdets rörelseresultat har ökat med 10 MSEK till 68 MSEK (58), främst från försäljning av lägenheter i Sälen och Åre. Under verksamhetsåret förvärvade vi Vemdalens Sportaffärer & Skiduthyrning AB, som driver sportbutiker och skiduthyrningar i Vemdalsskalet och Björnrike. Detta innebär att vi nu kan erbjuda SkiStars kompletta koncept med skidåkning, skidskola, logiförmedling och skidhyra på alla våra fem destinationer.
Årets stora händelse var Alpina VM i Åre. 80 000 personer såg tävlingarna på plats i Åre och över trehundra miljoner såg dem på TV runt om i världen. Evenemanget blev inte bara en framgång arrangörsmässigt och för Åres varumärke internationellt utan även ekonomiskt. Som delägare i Åre 2007 AB erhöll SkiStar 10 MSEK av vinsten i bolaget. Vinsten per aktie uppgick till 4:50
SEK (6:19). Aktieutdelningen föreslås oförändrat uppgå till 4:50 SEK per aktie. Glädjande nog kan vi hälsa 645 (7%) nya aktieägare välkomna under året, vilket innebär att antalet aktieägare numera uppgår till över 9 600.
Trots det milda vädret och de tuffa förutsättningarna i början av vintern visade vi styrka under året. Försäljningen av SkiPass i Sverige sjönk, enligt SLAO (Svenska Liftanläggningars Organisation), med 11% till 880 MSEK och i Norge, enligt ALF (Alpinanleggenes Landsforening), med 2% till 732 MNOK. I Vemdalen steg försäljningen av SkiPass med 2,1%, i Åre var den i princip oförändrad och i Sälen sjönk den med 17,6%. Detta innebar att de svenska destinationerna tillsammans ökade sin marknadsandel på den svenska skidmarknaden med 1 %-enhet till 50%. I Norge ökade både Hemsedal och Trysil försäljningen av SkiPass kraftigt med 14,7% respektive 14,0% i lokal valuta. Detta innebär att SkiStars norska destinationer ökat sin marknadsandel med 5 %-enheter till 32%. Totalt i Skandinavien uppgår numera SkiStars marknadsandel till 41%.
Under många år har SkiStar investerat i utveckling av skidområdena, boendet och övrigt serviceutbud på destinationerna. Den utvecklingen har bidragit till att SkiStar idag har en mycket stark marknadsposition. Vi driver de två största alpindestinationerna i Norge och de tre största i Sverige. Våra destinationers attraktionskraft har de senaste åren inneburit att även externa investorer har genomfört stora investeringar på våra destinationer. Bl a kan nämnas att det i Åre har investerats över 2 miljarder SEK under de senaste fem åren, främst i boende och andra kommersiella fastigheter. Investeringsklimatet är fortsatt starkt, vilket i kombination med våra marknadssatsningar borgar för en stark organisk tillväxt på våra destinationer under de närmaste åren. På samtliga av våra destinationer finns stora utvecklingsplaner, bl a kan nämnas Trysil, där tre nya hotell är planerade, med totalt över 3 700 nya liftnära bäddar. SkiStar är idag både organisatoriskt och strukturellt redo för att genomföra fler förvärv. Men var och när i tiden återkommer vi till när det blir aktuellt.
Att det sker en global uppvärmning är i princip alla forskare på området överens om. Men i vilken takt och hur det påverkar lokalt är mer osäkert. Den globala uppvärmningen går långsamt medan vi successivt utvecklar våra snösystem i hög takt. Med en hög takt av teknikutveckling i kombination med offensiva snösysteminvesteringar är vår bedömning att vi även långsiktigt kommer att kunna erbjuda våra gäster en fantastisk vinterupplevelse på snö.
Under året har vi beslutat att placera koncernens strukturfastigheter, såsom logifastigheter, hotell och exploateringsmark i en egen organisation. Genom att skilja den alpina skiddriften från fastighetsutvecklingen kommer tydligheten och aktiviteten inom båda affärsområdena att öka. De strukturfastigheter som placeras i den nya företagsgruppen kommer årligen att genomgå marknadsvärderingar som kommer att kommuniceras till marknaden. Vi bedömer att omstruktureringen av fastighetsområdet kommer att vara klar under nästa sommar.
Efterfrågan att åka på vintersemester till någon av SkiStars destinationer är fortsatt stark. Bokningsläget var i september 1% bättre i volym jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år, samtidigt som antalet uthyrningsobjekt som förmedlas via våra försäljningskanaler har ökat med 2,5%. Om vecka 5-7 i Åre exkluderas, d v s den period då Alpina VM gick av stapeln och i princip allt boende var reserverat för tävlingarna, så uppgår volymökningen till 4%. Vi ska då ha i åtanke att bokningsläget förra hösten var all time high. Vi uppvisar även kraftigt ökade försäljningssiffror över webben. Under hösten, vecka 35-42, har försäljningen via webben ökat med över 26%. Totalt bedömer vi att våra destinationer tillförs mer än 5 000 nya bäddar inför säsongen, varav ca 2 000 bedöms vara kommersiella under hela säsongen.
Inför vintern genomför vi den största satsningen i Sälen på tio år. För att förbättra liftkapaciteten i anslutning till Sveriges mest åkta skidbacke,
Gustavbacken i Lindvallen, byter vi ut den befintliga 4-stolliften mot en modern 8-stollift. 4-stolliften flyttas i sin tur till Tandådalen där vi förbättrar nedfarten i anslutning till liften samt bygger en helt ny nedfart. Vi fortsätter att bygga ut våra snösystem på samtliga destinationer. De nya effektivare snösystemen skapar samma mängd snö, på kortare tid och samtidigt med mindre energiåtgång än tidigare. De senaste årens höga investeringsnivå kommer de närmaste åren att ligga på en lägre och mer normal nivå. För att säkerställa att vi fyller den ökande volymen bäddar på destinationerna satsar vi även på att öka tillgängligheten. Tack vare väl etablerade samarbeten med transportörer och turoperatörer förenklas resan, exempelvis startar en ny flyglinje mellan Skåne och Sälen och en mellan Göteborg och Åre.
– Vi ses i skidbacken i vinter!
Mats Årjes, Verkställande direktör Sälen den 2 november 2007
B-aktien är noterad på OMX Mid Cap Stockholm. Aktien noterades den 8 juli 1994 på dåvarande Stockholmsbörsens O-lista. Vid noteringstillfället var aktiekursen, justerat för genomförda aktiesplitar, 9 SEK.
Den 31 augusti 2007 var aktiekapitalet 19 583 995 SEK fördelat på 39 167 991 aktier, varav 1 824 000 A-aktier med 10 röster per aktie och 37 343 991 B-aktier med vardera en röst per aktie. Alla aktier har lika rätt till utdelning.
I juli 2003 utgavs ett konvertibelt förlagslån till personalen om 25 MSEK. Per den 31 augusti 2007 hade 24,2 MSEK av förlagslånet konverterats till 608 699 B-aktier och skulde brev motsvarande ytterligare 5 187 B-aktier var inlämnade för konvertering. Konvertibellånet löper till den 1 juli 2008 och kvarvarande konvertibler om 0,6 MSEK kan konverteras till ytterligare 14 850 B-aktier. Ej konverterade konvertibler per bokslutsdagen skulle vid konvertering till aktier medföra en utspädning av kapitalet om 0,04%.
Den 9 september 2007, efter verksamhetsårets utgång, beslutades vid en extra bolagsstämma att uppta ett nytt konvertibelt förlagslån om högst 30 MSEK genom emission av högst 250 000 konvertibler, samt godkänna överlåtelse av konvertiblerna till SkiStars anställda. Genom konvertering kan bolagets aktiekapital komma att öka med högst 125 000 SEK motsvarande 250 000 aktier av serie B. Full teckning respektive konvertering av förlagslånet motsvarar en utspädning med ca 0,6% av aktiekapitalet och 0,4% av rösterna
i bolaget. Den nya konvertibeln övertecknades kraftigt.
Under verksamhetsåret 2006/07 minskade aktiekursen med 4% till 114:25 SEK. Stockholmsbörsens totalindex (OMXS) ökade under samma period med 23%. Sedan börsintroduktionen 1994 har kursen ökat från 9 SEK till 114:25 SEK. Under samma period har utdelning lämnats med 17:68 SEK per aktie. Under perioden 1 september 2006 – 31 augusti 2007 omsattes på Stockholmsbörsen 13 127 317 (9 646 186) aktier i SkiStar till ett värde av 1 311 MSEK (912). Omsättningshastigheten uppgick till 34% (25) jämfört med 142% för Stockholmsbörsen totalt. Lägsta betalkurs var 100:25 SEK noterad den 14 mars 2007 och den högsta betalkursen var 142:00 SEK noterad den 22 november 2006. Den 31 augusti 2007 uppgick SkiStars börsvärde till 4 475 MSEK (4 651).
SkiStars B-aktie hade den 31 augusti 2007 ett betavärde på 0,37. Betavärdet baseras på aktiens betalkurser under de senaste 24 månaderna och anger hur mycket aktiekursen fluktuerat i förhållande till börsindex. Om en aktie har samma kursvariation som börsindex är aktiens betavärde 1,0 och vice versa. SkiStar-aktiens betavärde på 0,37 innebär således att aktien uppvisar mindre kurssvängningar än börsen i genomsnitt.
Den 31 augusti 2007 var antalet aktie-
ägare 9 608 st (8 963), vilket innebar att antalet ägare under senaste verksamhetsåret ökat med 645 st (7%). De tio största aktieägarna svarade vid utgången av verksamhetsåret för 66% (64) av kapitalet och 76% (75) av rösterna. Utländska ägare svarade för 11% (12) och svenskt institutionellt ägande för 27% (27) av kapitalet. Större förändringar av innehav bland de största ägarna under verksamhetsåret är bl a att Investment AB Öresund, Orkla ASA, HQ Fonder, Handelsbanken Fonder samt SEB Fonder har sålt av delar av sitt innehav under året medan Robur Fonder och The Northern Trust Company har ökat sina innehav samt att Lannebo Fonder, Fjärde AP-fonden och JP Morgan Bank har tillkommit som nya ägare.
SkiStars utdelningspolicy innebär att utdelning årligen ska utgå med minst 50% av resultatet efter skatt. Policyn är beslutad med underlag av att SkiStar har en stark finansiell bas i kombination med ett starkt kassaflöde, vilket möjliggör en generös utdelningspolicy samtidigt som investeringarna till största del kan finansieras via egna medel. Föreslagen utdelning på 4:50 SEK (4:50) per aktie motsvarar 100% (73) av resultatet efter skatt. Utdelningsförslaget innebär vidare en direktavkastning på 3,9% (3,8) utifrån börskursen den 31 augusti. Totalt uppgår föreslagen utdelning till 176 MSEK (176). För de svenska aktieägarna föreslås den 14 december 2007 som avstämningsdag för att erhålla utdelning. Utbetalning av utdelning sker genom VPCs försorg den 19 december 2007.
SKISTAR, B-AKTIEN VINST OCH UTDELNING PER AKTIE, SEK
* Exklusive engångseffekter i form av skatteintäkter uppgick vinsten per aktie 03/04 till 4:12 SEK.
| Innehav | Antal ägare | % | Antal aktier | Kapital, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|---|
| 1-100 | 1 818 | 19,38 | 91 978 | 0,23 | 0,17 |
| 101-200 | 2 211 | 23,57 | 430 061 | 1,10 | 0,77 |
| 201-1000 | 3 857 | 41,12 | 2 334 637 | 5,96 | 4,20 |
| 1001-5000 | 1 209 | 12,89 | 2 708 766 | 6,92 | 4,88 |
| 5001-10000 | 115 | 1,23 | 832 931 | 2,13 | 1,50 |
| 10001-20000 | 69 | 0,74 | 1 025 578 | 2,62 | 1,84 |
| 20001-50000 | 41 | 0,44 | 1 370 324 | 3,50 | 2,47 |
| 50001-100000 | 24 | 0,26 | 1 715 971 | 4,38 | 3,09 |
| 100001- | 36 | 0,38 | 28 657 745 | 73,17 | 81,08 |
| Totalt | 9 380* | 100,00% | 39 167 991 | 100,00 | 100,00 |
* 228 utländska ägare med ett totalt innehav om 374 551 stycken aktier är registrerade som en aktieägare under Nordea Bank Norge Nominee.
| År och transaktion | Ökning av antal aktier |
Kvotvärde per aktie |
Totalt antal aktier |
Förändring av aktiekapital, SEK |
Totalt aktiekapital, SEK |
|---|---|---|---|---|---|
| 1992 Grundande | 10 | 500 000 | 5 000 000 | ||
| 1994 Nyemission | 150 000 | 10 | 650 000 | 1 500 000 | 6 500 000 |
| 1994 Konvertering | 160 405 | 10 | 810 405 | 1 604 050 | 8 104 050 |
| 1995 Split 5:1 | 3 241 620 | 2 | 4 052 025 | 8 104 050 | |
| 1997 Nyemission | 2 337 725 | 2 | 6 389 750 | 4 675 450 | 12 779 500 |
| 1998 Nyemission | 200 000 | 2 | 6 589 750 | 400 000 | 13 179 500 |
| 1998 Konvertering | 250 000 | 2 | 6 839 750 | 500 000 | 13 679 500 |
| 1999 Konvertering | 250 000 | 2 | 7 089 750 | 500 000 | 14 179 500 |
| 1999 Nyemission | 2 450 000 | 2 | 9 539 750 | 4 900 000 | 19 079 500 |
| 2000 Nyemission | 100 073 | 2 | 9 639 823 | 200 146 | 19 279 646 |
| 2004 Split 2:1 | 9 639 823 | 1 | 19 279 646 | 19 279 646 | |
| 2004 Konvertering | 183 566 | 1 | 19 463 212 | 183 566 | 19 463 212 |
| 2005 Konvertering | 64 822 | 1 | 19 528 034 | 64 822 | 19 528 034 |
| 2005 Split 2:1 | 19 528 034 | 0,5 | 39 056 068 | 19 528 034 | |
| 2006 Konvertering | 24 010 | 0,5 | 39 080 078 | 12 005 | 19 540 039 |
| 2007 Konvertering | 87 913 | 0,5 | 39 167 991 | 43 956:50 | 19 583 995:50 |
| Aktieslag | Antal aktier | Antal röster | Kapital, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|
| A 10 röster | 1 824 000 | 18 240 000 | 5 | 33 |
| B 1 röst | 37 343 991 | 37 343 991 | 95 | 67 |
| Totalt | 39 167 991 | 55 583 991 | 100 | 100 |
| Kategori | Antal aktier | Andel, % |
|---|---|---|
| Svenska privatpersoner | 24 231 141 | 62 |
| Svenskt institutionellt ägande | 10 476 924 | 27 |
| Utländska privatpersoner | 537 972 | 1 |
| Utländskt institutionellt ägande | 3 921 954 | 10 |
| Totalt | 39 167 991 | 100 |
| Ägare | A-aktier | B-aktier | Kapital, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|
| Mats Paulsson inkl bolag och familj | 1 824 000 | 5 228 880 | 18,01% | 42,22% |
| Erik Paulsson inkl bolag och familj | 6 717 910 | 17,15% | 12,08% | |
| Investment AB Öresund | 4 177 200 | 10,66% | 7,51% | |
| Lima Jordägande Sockenmän | 1 840 000 | 4,70% | 3,31% | |
| Per-Uno Sandberg | 1 575 000 | 4,02% | 2,83% | |
| Orkla ASA | 1 200 000 | 3,06% | 2,16% | |
| Lannebo Fonder | 1 005 000 | 2,57% | 1,81% | |
| HQ Fonder | 837 379 | 2,14% | 1,51% | |
| Robur Fonder | 809 685 | 2,07% | 1,46% | |
| SEB Fonder | 539 540 | 1,38% | 0,97% | |
| Northern Trust CO | 473 237 | 1,21% | 0,85% | |
| Handelsbanken Fonder | 415 382 | 1,06% | 0,75% | |
| Nordea Bank Norge Nominee | 378 803 | 0,97% | 0,68% | |
| JP Morgan Bank | 293 675 | 0,75% | 0,53% | |
| Mats Årjes | 220 304 | 0,56% | 0,40% | |
| Jonas Mareniusson | 217 588 | 0,56% | 0,39% | |
| Skandia Fonder | 216 900 | 0,55% | 0,39% | |
| Riksbankens Jubileumsfond | 175 000 | 0,45% | 0,31% | |
| Magnus Sjöholm | 167 368 | 0,43% | 0,30% | |
| Övriga | 10 855 140 | 27,71% | 19,54% | |
| Totalt | 1 824 000 | 37 343 991 | 100,00% | 100,00% |
| DATA PER AKTIE | 2006/07 | 2005/06 | 2004/05 | 2003/04* | 2002/03* |
|---|---|---|---|---|---|
| Genonsnittligt antal aktier | 39 151 096 | 39 062 008 | 38 946 928 | 38 559 292 | 38 559 292 |
| D:o efter full konvertering | 39 188 029 | 39 188 222 | 39 188 222 | 38 975 458 | 38 617 276 |
| Vinst, SEK | 4:50 | 6:19 | 4:42 | 8:13 | 3:16 |
| D:o efter full konvertering | 4:49 | 6:17 | 4:39 | 8:05 | 3:16 |
| Kassaflöde, SEK | 6:00 | 8:51 | 6:30 | 7:14 | 7:25 |
| Eget kapital, SEK | 32:00 | 31:00 | 29:00 | 25:50 | 19:00 |
| D:o efter full konvertering | 32:00 | 32:00 | 29:00 | 25:50 | 19:50 |
| Börskurs, SEK | 114:25 | 119:00 | 75:00 | 56:00 | 41:25 |
| Utdelning, SEK | 4:50 | 4:50 | 3:00 | 2:50 | 2:00 |
| P/e-tal, ggr | 25 | 19 | 17 | 7 | 13 |
| Kurs/kassaflöde, ggr | 19,0 | 14,0 | 11,9 | 10,0 | 6,3 |
| Kurs/eget kapital, % | 356 | 372 | 259 | 220 | 217 |
| Direktavkastning, % | 3,9 | 3,8 | 4,0 | 4,5 | 4,8 |
Siffror har justerats med anledning av aktiesplit 2:1 som genomfördes i december 2005.
* Siffrorna är redovisade enligt tidigare redovisningsprinciper.
MED SKISTARS AKTIEÄGARKORT KAN DU SOM AKTIEÄGARE TA DEL AV EN R AD FÖRMÅNER
Många av SkiStars aktieägare är också gäster på SkiStars destinationer. Som gäst får aktieägarna även en egen erfarenhet av bolagets verksamhet.
Aktieägare som innehar minst 200 aktier i SkiStar kan beställa ett aktieägarkort, vilket innebär en rad förmåner.
Aktieägarkortet ger rabatt på SkiStars samtliga destinationer för aktieägaren och hans/hennes familj (maka/ make/sambo samt hemmaboende barn). Rabatterna uppgår till 15% på SkiPass, skidhyra och skidskola som drivs i SkiStars regi.
Under året har ett arbete med att bredda aktieägarförmånerna till att omfatta även erbjudande från våra samarbetspartner inletts. Under hösten erbjöds exempelvis innehavarna av aktieägarkort möjligheten att köpa vinterdäck till rabatterat pris.
Per den 31 augusti 2007 fanns det 4 086 (3 647) innehavare av aktieägarkort, vilket utgör 43% (41) av det totala antalet aktieägare.
Vill du beställa ett eget aktieägarkort eller ha mer information om aktieägarförmånerna gå in på www.skistar.com.
Den 1 september 2006 köpte Kristina 200 SkiStar-aktier för 23 800 kronor. På sportlovet åkte hon tillsammans med sin man och sina två barn som är 10 och 12 år gamla på vintersemester till Sälen. Efter ett år den 31 augusti 2007 hade Kristina erhållit följande avkastning och förmåner på sina SkiStar-aktier.
| Aktiekursutveckling 1/9 2006 - 31/8 2007 |
- 4:25 SEK/aktie x 200 aktier | = - 850 SEK |
|---|---|---|
| Utdelning | 4:50 SEK/aktie x 200 aktier | = + 900 SEK |
| 15% rabatt på familjens SkiPass |
2 st 7-dagars SkiPass vuxen à 1 495 SEK och 2 st 7-dagars SkiPass ungdom à 1 200 SEK |
= + 808:50 SEK |
| 15% rabatt på familjens skidhyra |
2 st 7-dagars komplett utrustning vuxen medelgod à 850 SEK och 2 st 7-dagars komplett utrustning medelgod ungdom à 640 SEK |
+ 447 SEK |
| 15% rabatt på familjens skidskola |
4 st kurser gruppskidskola à 740 SEK | + 444 SEK |
| Totalavkastning i SEK | 1 749:50 SEK | |
| Totalavkastning i % | 7,4% |
TURISMINDUSTRIN ÄR EN FRAMTIDSSEKTOR MED ÖKANDE EFTERFRÅGAN OCH MED EN ALLT STÖRRE SAMHÄLLSEKONOMISK BETYDELSE
Turismindustrin är en av världens största sektorer. Den finns i princip i alla länder och växer snabbt. Enligt FN-organet UNWTO (World Tourism Organization), som för statistik över världens turism utgör turismen världens fjärde största exportsektor efter bränsle, kemikalier och automotive products, med en omsättning på omkring 883 miljarder dollar under 2006.
Enligt UNWTO har den globala turismen ökat med omkring 57% i besöksvolym (tourist arrivals) sedan 1995. Bara under 2006 ökade besöksvolymen med 4,9% till 842 miljoner besök globalt. Europa är världens mest besökta region med över hälften av världens alla besök. Det mest besökta landet är Frankrike med nästan 80 miljoner turistiska besök årligen. Antalet besök till Europa ökade med 4,3% under 2006, där norra Europa var den delregion som ökade kraftigast med 6,5%. Den region i världen som ökar snabbast är Afrika som uppvisar en ökning av antalet besök med närmare 10% under 2006. Region Amerika (Nordamerika, Centralamerika, Sydamerika och Karibiska övärlden) är den region som uppvisat lägst tillväxt under föregående år med 2%.
Resultaten från de första fyra månaderna 2007 visar på fortsatta ökningar och året väntas sluta på omkring +4%, vilket ligger helt i linje med UNWTO's långsiktiga prognos som innebär en årlig tillväxt av besöksvolymen med 4,1% fram till år 2020.
Även i Sverige är turismnäringen en viktig sektor, med omkring 2,8% av Sveriges samlade BNP och en sysselsättning motsvarande 140 000 helårsverken enligt NUTEK. Enligt samma myndighet uppgick exportvärdet under 2005, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, till 62,3 miljarder SEK, vilket är mer än till exempel exportvärdet av personbilar eller järn och stål. Denna siffra inkluderar både privat- och affärsresenärer. Svenska privatresenärers
konsumtion i Sverige uppgick till 87,6 miljarder under 2005.
Svenska privatresenärers resor med övernattning i Sverige minskade något under 2006 till 37,4 miljoner (40,0) liksom svenska privatresenärers resor med övernattning till utlandet, vilka uppgick till 10,0 miljoner (10,3). Däremot ökade antalet utländska resenärers övernattningar i Sverige med nästan 9% till 10,9 miljoner. Denna siffra inkluderar dock både privat- och affärsresenärer.
I samtliga fem världsdelar ägnar sig människor åt alpin utförsåkning. I Europa återfinns den största marknaden och årligen konsumeras här omkring 200 miljoner skiddagar (en dags utförsåkning med SkiPass räknas som en skiddag). Nordamerika är näst störst med ca 75 miljoner skiddagar per år. De största enskilda marknaderna utgörs av USA och Frankrike, med omkring 50 miljoner skiddagar per år. Norden, d v s Sverige, Norge och Finland, sva-
rar för ca 10 miljoner skiddagar årligen. Marknadstillväxten globalt ligger historiskt på ett par procent årligen. Variationerna mellan marknaderna är dock stora. Den kanske snabbast växande skidmarknaden återfinns i dagsläget i Östeuropa, både i antal skidåkare och i utveckling av nya skidorter. Relativt okända skidländer som Bulgarien och Polen dök upp i de svenska resebyråernas utbud för några år sedan. Ett av de länder där intresset för skidåkning ökar snabbt just nu är Ryssland, där vintersporter ökar med 20% årligen. Att den ryska orten Sochi står värd för vinter-OS år 2014 torde också bidra till ett ökat intresse och en ökning av investeringarna under de närmaste åren.
I samtliga länder besöks anläggningarna huvudsakligen av skidåkare från det egna landet. I USA och Kanada svarar andelen utländska åkare för knappt 5%. I länder som Japan, Sydafrika, Chile och Argentina är andelen utländska gäster mycket låg. Den högsta andelen utländska besökare återfinns i Alperna, där ca en tredjedel av alla utförsåkare kommer från utlandet.
De branschledande företagen arbetar huvudsakligen lokalt, men under senare år har vissa gränsöverskridande samarbeten och förvärv skett. I Sverige har SkiStar genomfört förvärv i Norge. I Frankrike har den börsnoterade koncernen Compagnie des Alpes (CDA) förvärvat skidanläggningar i både Schweiz och Italien. Ägandet av skidanläggningar är mycket fragmenterat, många är familjeägda och många företag är små. I Österrike domineras ägandet helt av privatägda mindre företag. I Italien finns ett starkt inslag av kreditinstitut i ägarbilden, i Schweiz och Frankrike finns några större företag med spritt ägande i aktiebolagsform varav ett par är publika och marknadsnoterade. I Japan ingår skidanläggningar och liftsystem vanligen i större privatägda konglomerat, ofta med tillhörande hotellverksamhet. I Sverige finns vid sidan av SkiStar bl a Strömma-gruppen med anläggningarna i Hemavan-Tärnaby och Riksgränsen. Den nordamerikanska marknaden skiljer sig inte från de övriga utan är också starkt fragmenterad, men sedan ett flertal år pågår en strukturomvandling mot allt större men färre företag. Bakom står möjligheterna till skalfördelar och behovet att skapa kritisk massa. Skalfördelarna finns inom såväl inköpssamordning, drift och underhåll, som inom marknadsföring och försäljning. Den kritiska massan byggs främst upp genom förvärv av konkurrenter. Det handlar dels om att bygga volym och dels om att skapa kassaflöden tillräckliga för att balansera de ofta omfattande investeringarna i liftar, nedfarter och snösystem. En annan drivkraft i branschens strukturomvandling är företagens strävan att arbeta på flera olika geografiska platser för att därigenom minska väderberoendet. CDA har till exempel tagit ytterligare steg genom att investera i "varmvädertjänster" såsom golfanläggningar samt nöjes- och temaparker. Försök görs också i olika omfattning med att bredda produktutbudet, till att omfatta exempelvis skiduthyrningar och skidskolor, för att nå en större andel av gästernas totalkonsumtion.
SkiPassförsäljningen minskade i samtliga nordiska länder under säsongen, främst till följd av det milda vädret och bristen på natursnö i början av säsongen samt det blåsiga vädret under påsken.
Enligt SLAO (Svenska Liftanläggningars Organisation) minskade försäljningen av SkiPass i Sverige med 11% till 880 MSEK, exklusive mervärdesskatt, under vintern 2006/07 jämfört med säsongen innan. Den genomsnittliga prisökningen var 2,0%. Antalet skiddagar minskade från 7,1 miljoner till 6,2 miljoner.
I Norge sjönk den totala försäljningen av SkiPass med 2,0% till 732 MNOK. Prisökningen i Norge var i genomsnitt 4%. Det totala antalet skiddagar minskade från 5,5 miljoner till 5,3 miljoner.
I Finland uppgick försäljningen av SkiPass till 39,5 miljoner Euro (41,5) och antalet skiddagar minskade från 2,8 miljoner till 2,6 miljoner.
Antalet skiddagar i USA sjönk med 6,5% till 55 miljoner (59). Varmt väder och brist på natursnö försenade säsongsstarten och förkortade säsongen i samtliga regioner utom Rocky Mountains, dessutom tvingades vissa destinationer att stänga periodvis under säsongen. I Kanada uppgick antalet skiddagar oförändrat till 19 miljoner, mycket tack vare goda snöförhållanden på vissa skidorter på Västkusten. I övriga delar av landet minskade antalet skiddagar även här. I Nordamerika hänförs något mer än hälften av det totala antalet skiddagar till veckosluten, i linje med tidigare år. Andelen snowboardåkare uppgår till omkring en tredjedel. Stora lokala avvikelser förekommer dock. Jämfört med Europa är andelen snowboardåkare i Nordamerika hög.
I Alperna minskade antalet skidåkare kraftigt under den gångna säsongen. Även i Alperna var det varmare än normalt. I Frankrike exempelvis registrerade franska SMHI den varmaste vintern sedan 1950. Hårdast drabbades destinationer belägna på låg höjd, medan de på högre höjd klarade sig något bättre. Större destinationer med bättre utbyggda snösystem klarade säsongen avsevärt mycket bättre än de små, varav vissa är helt beroende av natursnö.
Under säsongen 2006/07 minskade det totala antalet skiddagar i Frankrike med 12% till 49 miljoner. I Österrike sjönk antalet skiddagar med 4% till 48 miljoner. I Schweiz sjönk antalet skiddagar med drygt 14% till 24 miljoner. I Tyskland, där man mäter antalet skidgäster istället, var situationen ännu värre. Antalet gäster sjönk med 37% till 3 miljoner. I likhet med Nordamerika och Norden svarar de största skidanläggningarna i Alperna för en majoritet av omsättningen. De 25 största anläggningarna beräknas svara för drygt 60% av branschens totala intäkter.
SkiStar konkurrerar om människors disponibla inkomst. Detta innebär att SkiStar i ett vidare perspektiv konkurrerar med branscher som sällanköpsvaror och heminredning. I resesegmentet konkurrerar SkiStar i första hand med sol- och badresor samt weekendresor till storstäder. Utbudet av denna typ av resor har ökat under den senaste tioårsperioden. En av förklaringarna kan vara att i motsats till den alpina skidindustrin har resebranschen låga inträdeströsklar vilket innebär en överetablering och därmed en pris- och marginalpress. Inom den alpina skidindustrin utgörs
konkurrenterna av andra alpina skidanläggningar i Skandinavien och Alperna. Statistik genom åren visar dock att andelen som väljer att åka utomlands för att åka skidor har varit i princip oförändrad. Dessutom har SkiStar starka och välkända varumärken, vilket på grund av ett ökande mediebrus blir allt viktigare. SkiStar har också tack vare sin starka finansiella ställning och sina höga kassaflöden, möjlighet att kontinuerligt investera i allt ifrån serviceutbildningar för medarbetarna till nya moderna liftar och snösystem och därigenom säkerställa att SkiStars alpindestinationer alltid håller en hög kvalitet jämfört med konkurrenterna. Dessutom har SkiStars destinationer god tillgänglighet till befolkningstäta områden genom geografisk närhet och prisvärda transportlösningar i form av tåg, flyg, buss och hyrbilar.
Det brittiska företaget Snowhunter Ltd. gör årligen en jämförelse av SkiPasspriserna över hela världen. Den visar att SkiStars SkiPasspriser står sig väl i den internationella konkurrensen. Generellt kan sägas att, jämfört med orter med ungefär motsvarande utbud mätt i liftkapacitet och antal kilometer pist är SkiPasspriserna i Schweiz, Canada och USA avsevärt högre. I Italien, Frankrike och Tyskland är de ungefär lika eller något högre.
I oktober 2005 genomförde Institutet för Privatekonomi, vid dåvarande
FöreningsSparbanken, en prisjämförelse rörande hur mycket det kostar för en barnfamilj att åka på vintersemester. Jämförelsen visade att det var mycket billigare för barnfamiljen att ha en veckas skidsemester i svenska fjällen jämfört med skidsemester i Bad Gastein i Alperna eller solsemester på Gran Canaria.
Resebranschen har under senare år genomgått en kraftig konsolidering. Då marginalerna för många resebolag är små är en hög omsättning viktig för att ha tillräckliga resurser för reklam och marknadsföring. Konkurrensen om uppmärksamheten är stor. Internet är den enskilda kanal som ökar snabbast både avseende marknadsföring och försäljning.
En tydlig trend i resebranschen är att gästerna vill hinna med mer och få en större variation av upplevelser under sin semester. På SkiStars destinationer märks detta genom ett ökat utbud av aktiviteter, shopping och restauranger samt stora investeringar i exempelvis badanläggningar och biografer.
Allt fler skidanläggningar satsar på familjen som målgrupp. Det sker bland annat genom bredare och flackare nedfarter, större tillgänglighet med kortare avstånd mellan boende och backe, barnpassningsmöjligheter, skidskola, ungdomsaktiviteter kvällstid, längdåkningsspår, bekvämare boende och möjligheter till visst självhushåll. Samtidigt ersätts släpliftar med moderna stolliftar som är driftsäkra, bekväma och har en hög kapacitet.
Särskilt i USA arbetar skidbranschen med att bredda målgrupperna för att nå fler afro-amerikaner, amerikaner med spanskt ursprung, etniska minoriteter, etc.
Investeringar i snösystem ökar i syfte att minska beroendet av väderleken. Med motsvarande målsättning investerar skidanläggningarna i Alperna i liftar och nedfarter på hög höjd, men även i Alperna ökar nu investeringarna i snösystem.
De ledande branschföretagen inom skidturismen breddar verksamheten till att också omfatta skidskolor, skiduthyrning samt försäljning av skidkläder och utrustning.
Faktorer som mer fritid och en ökad disponibel inkomst är gynnsamma för turism branschen i allmänhet. Dessutom ökar människors intresse för friskvård, utomhusaktiviteter och rekreation, vilket är gynnsamt för skidbranschen i synnerhet.
För Sveriges del kommer gruppen skidåkare i åldersgruppen 55+ sannolikt att öka då den första stora "skidgenerationen" lärde sig åka skidor på sjuttiotalet. I den gruppen åker många fortfarande skidor och planerar att fortsätta med det många år framöver. Under antagandet att lika många barn och ungdomar börjar åka skidor som tidigare år, så kommer den totala skidmarknaden i Norden att växa.
| SkiStar | Ticket | Resia | |
|---|---|---|---|
| Försäljning, MSEK | - | 3 289 | 2 837 |
| Nettoomsättning, MSEK | 1 259 | 315 | 339 |
| Resultat, MSEK | 176 | 14 | 7 |
| Rörelsemarginal, % | 17 | 6 | 3 |
| Anställda, st | 1 082 | 366 | 301 |
95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07
NOK/SEK omräknat till kurs 1,05 för åren t o m 99/00, 1,1 för åren 00/01, 03/04 och 04/05, 1,19 för åren 01/02 och 02/03, 1,18 för 05/06 samt 1,13 för 06/07. FIM/SEK är omräknat till kurs 1,48 för åren t o m 99/00 och 1,50 för 00/01. För 01/02 och 02/03 har Rukas och Levis omsättning räknats till kurs 9,20 Euro, 03/04 till 9,10 Euro, 04/05 till 9,45 Euro, 05/06 till 9,25 Euro och 06/07 9,21 Euro.
DEN ALPINA SKIDINDUSTRIN HAR HÖGA INTRÄDESTRÖSKLAR, VILKET BEGRÄNSAR KONKURRENSEN
RÖRELSERELATERADE RISKER Säsongberoende
Den övervägande delen av SkiStars intäkter genereras under perioden december – april. SkiStars verksamhet är väl anpassad till säsongvariationerna, inte minst arbetskraftsmässigt. Huvuddelen av vinterbokningarna sker före säsongen. Med en ökad andel försäljning i förskott tidigareläggs affärsavslut, vilket i sin tur minskar risken i verksamheten.
Antalet besökande gäster på SkiStars destinationer påverkas till viss del av väderförhållanden och snöläge. En sen vinter och svag tillgång på natursnö dämpar efterfrågan. Dock begränsas verksamhetsrisken genom att drygt 78% (78) av liftkapaciteten på SkiStars destinationer säkras med snö från snötillverkningssystem.
Följderna av växthuseffekten har debatterats flitigt under senare år. De flesta forskare är överens om att vi har en global uppvärmning, men att det är mycket svårt att förutsäga de regionala och lokala effekterna av denna, vilket innebär att vissa regioner kan få en oförändrad eller till och med sjunkande temperatur. Ett mildare klimat kan på lång sikt innebära kortare vintersäsonger, med senare vinter och tidigare vår. Skulle SkiStars destinationer exempelvis börja säsongen en vecka senare och sluta en vecka tidigare skulle resultatet endast påverkas marginellt, då flertalet gäster besöker destinationerna mellan julveckan och mitten av april. Koncernens väderrisker har även minskats genom att
destinationerna är geografiskt belägna på olika platser med olika väderförutsättningar och typer av klimat.
SkiStars destinationer utvecklar i snabb takt sina snötillverkningssystem för att på både kort och lång sikt säkerställa bra skidåkning för gästerna under hela vintersäsongen.
Förändring av människors disponibla inkomst påverkar den privata konsumtionen, som i sin tur har en påverkan på människors möjligheter att resa på vintersemester. SkiStars historiska försäljnings- och resultatutveckling visar att företaget kunnat parera svängningar i konjunkturen väl. En stor del av SkiStars gäster är familjer som i hög grad återkommer år efter år och där vintersemestern har hög prioritet. Beroendet av konjunkturen i Sverige minskas av att verksamheten också bedrivs i Norge samt att en ökande andel av koncernens gäster kommer från andra länder.
Sol- och badresor samt weekendresor till storstäder betraktas som huvudkonkurrenter till SkiStar, men även andra branscher konkurrerar om människors disponibla inkomster, såsom sällanköpsvaror och investeringar i hemmet. Övriga konkurrenter utgörs av andra alpina skidanläggningar i Skandinavien och Alperna. Den alpina skidindustrin har höga inträdeströsklar, vilket begränsar konkurrensen. Genom omfattande investeringar i serviceinriktade medarbetare, ledarskap, moderna liftar och snösystem, IT, restauranger m m, håller SkiStars alpindestinationer en hög kvalitetsnivå, där gästernas vinterupplevelse och komfort dessutom höjs varje år. SkiStars destinationer har god tillgänglighet till befolkningstäta områden genom geografisk närhet och prisvärda transportlösningar i form av tåg, flyg, buss och hyrbilar. Andra viktiga konkurrensfaktorer är en stark finansiell ställning, kända och attraktiva varumärken samt höga kassaflöden.
SkiStars strategi för tillväxt omfattar i första hand bättre utnyttjande av de be fintliga destinationerna och i andra hand förvärv eller arrende av andra skidanläggningar. Samtliga förvärv som SkiStar genomfört har utvecklats väl och har i stor utsträckning bidragit till SkiStars framgångsrika utveckling.
Under 1997 förvärvades Tandådalen & Hundfjället AB, 1999 Åre Vemdalen AB, 2000 Hemsedal Skisenter AS och 2005 Trysilfjellet Alpin AS. SkiStars utvecklade och väl beprövade koncept för att driva alpindestinationer är en bra förutsättning för fortsatt framgångsrik expansion.
Alpindestinationernas lönsamhet är beroende av antalet disponibla bäddar och dess beläggningsgrad. För SkiStar är det viktigt att ha kontroll över en stor bäddkapacitet för att optimera beläggningen genom att följa förändringar i efterfrågan och sätta rätt priser på
boendet under alla delar av säsongen. SkiStar arbetar aktivt för att öka antalet bäddar på destinationerna samt att utöka andelen som förmedlas genom SkiStars försorg. Det är även viktigt att äldre stugor och lägenheter moderniseras för att hålla uppe efterfrågan. Nyinvesteringar i stugor och lägenheter genomförs, förutom av SkiStar, främst av externa intressenter eller av delägda bolag. Attraktionskraften i SkiStars destinationer drar till sig investeringsvilligt kapital, vilket leder till en långsiktig tillväxt av turistbäddar.
Lönekostnaderna är företagets enskilt största kostnadspost. SkiStars fortsatta framgångar är beroende av motiverade och engagerade medarbetare. För att behålla nyckelpersoner arbetar SkiStar med ledarutveckling och incitamentsprogram, bl a har personalen erbjudits att köpa konvertibla skuldebrev både år 2003 och 2007, för totalt 55 MSEK. Företagsledningen i SkiStar ägde den 31 augusti 2007 tillsammans 696 088 B-aktier i bolaget. För att öka effektivitet, medvetenhet och engagemang bland de anställda arbetar SkiStar mycket med ledarskapsfrågor. Inom SkiStar Academy sker utbildning av chefer för att förbättra ledarskapet. Medarbetarnas servicenivå gentemot gästerna är en viktig del i gästens totala upplevelse. En risk är därför att möjligheten att rekrytera kvalificerade säsongmedarbetare minskar under högkonjunktur, när arbetslösheten är låg.
SkiStar arbetar aktivt med säkerhetsfrågor genom att identifiera och åtgärda olycksrisker och proaktivt arbeta med arbetsmiljöfrågor. På samtliga destinationer genomförs kontinuerligt riskanalyser för att säkerställa försäkringsskyddet och minimera olika typer av risker. SkiStar har även en genomgripande krisplan för att bolaget ska ha bra beredskap vid eventuella olyckor och händelser.
De inhemska valutornas rörlighet gentemot andra valutor påverkar människors resvanor och kan därmed påverka antalet gäster på SkiStars alpindestinationer. Koncernen påverkas även av
relationen mellan den svenska och den norska kronan. SkiStar valutasäkrar inte den verksamheten. Inköp av exempelvis liftar och pistmaskiner sker från utlandet och dessa priser påverkas vid förändring av valutakurser.
Den alpina skidbranschen fordrar stora kapitalinvesteringar för att behålla och öka konkurrenskraften. SkiStar har starka kassaflöden som möjliggör en hög och egenfinansierad investeringstakt. Skulle ränteläget bli högt kan kassaflödet användas till att i snabbare takt amortera av lån för att därigenom minska den finansiella belastningen. Den externa upplåningen sker idag endast i de lokala valutorna SEK och NOK. Lånestocken omfattar endast kortfristig räntebindning.
SkiStars verksamhet förbrukar stora mängder el. Förändringar i elpriset påverkar därför koncernens kostnader och resultat. Enligt beslutad policy ska huvuddelen av koncernens elförbrukning låsas till fast pris. Elpriserna för säsongen 2007/08 har till ca 35% låsts till fast pris. Lokala elproducenter levererar ca 32% av koncernens elförbrukning till lokalpris som understiger marknadspriset på elbörsen Nordpool. Detta lokalpris har en betydligt mindre rörlighet än marknadspriset, varför dessa volymer inte prissäkras. Under nästa verksamhetsår beräknas drygt 1% komma från de nya vindkraftverken i Dalarna som SkiStar är delägare i. Det innebär att endast ca 32% av vinterns förväntade elförbrukning blir direkt påverkad av fluktuationer i marknadspriset.
Många av SkiStars gäster åker egen bil till destinationerna. Dessa resvanor påverkas av bensinprisnivån och tjänstebilsbeskattningen. Alpindestinationernas närhet till befolkningstäta områden samt andra resealternativ såsom tåg minskar negativa konsekvenser av höjda bensinpriser.
Förändringar i lagar och förordningar som berör SkiStars verksamhet kan givetvis påverka verksamhet och resultat.
Några framtida förändringar som skulle kunna ha betydande påverkan har inte kunnat identifierats i nuläget. Under verksamhetsåret har regeringen beslutat att företag får göra avdrag på arbetsgivaravgifterna för ungdomar mellan 19-25 år. Detta innebär en minskning av personalkostnaderna om ca 5 MSEK årligen.
Kammarrätten har beslutat att SkiStar i Sverige ska erlägga arbetsgivaravgifter för medarbetarnas tjänste-SkiPass, trots att medarbetarna behöver SkiPassen för att kunna utöva sitt arbete. SkiStar har överklagat detta beslut till Regeringsrätten.
SkiStars helägda dotterbolag Sälens Högfjällshotell AB har av Stockholms Tingsrätt blivit förpliktat att utge 7,5 MSEK jämte ränta till CA Aktiebolag. Tvisten avser återbetalning av köpeskilling avseende en bolagsförsäljning. Försäljningen inträffade i ett bolag före det att det förvärvades av Sälens Högfjällshotell AB. Det förvärvade bolaget har sedemera uppgått i Sälens Högfjällshotell AB genom fusion. Domen är överklagad till Svea Hovrätt. För det fall Sälens Högfjällshotell AB skulle slutligen förpliktas att återbetala köpeskillingen har Sälens Högfjällshotell AB framställt krav att aktierna i det sålda bolaget återlämnas. Det sålda bolaget hade vid överlåtelsen ett eget kapital om cirka 5 Mkr. Därutöver har också säljarna av det bolag som fusionerats kontaktats i saken. SkiStar har inte reserverat
för eventuella kostnader med anledning av domen.
I övrigt är SkiStar idag inte inblandat i någon tvist som bedöms ha någon väsentlig påverkan på bolagets resultat och ställning.
I nedanstående känslighetsanalys beskrivs hur koncernens resultat påverkas vid förändringar i några för koncernen viktiga variabler. Antagandena om resultatpåverkan genom förändring av beläggningsgrad utgår ifrån samtliga förmedlade objekt och avser endast dess påverkan på försäljning av SkiPass. Förändring av övriga intäktsslag bedöms i känslighetsanalysen att tas ut av ökade respektive minskade kostnader. Vid beräkning av känsligheten av en elprisförändring har endast hänsyn tagits till den del av elförbrukningen som direkt påverkas av förändringar av marknadspriset. Samtliga räntor är rörliga och en förändring av ränteläget har därför en direkt effekt på räntekostnaderna. Då en betydande andel av företagets verksamhet återfinns i Norge kan växelkursen SEK/NOK ha en påverkan på resultatet och har därmed inkluderats i känslighetsanalysen.
SkiStar har sedan tidigare beslutat att inte lämna resultatprognoser. Istället lämnas i delårsrapporter information om aktuellt bokningsläge.
| Förändring | Resultatpåverkan | |
|---|---|---|
| Beläggning | +/-10% | +/-35 MSEK |
| SkiPasspriser | +/-10% | +/-70 MSEK |
| Ränta | +/-1% | -/+14 MSEK |
| Lönekostnader | +/-10% | -/+29 MSEK |
| Marknadspriset på el | +/-10 öre | -/+2 MSEK |
| Valuta NOK/SEK | +/-10% | +/-3 MSEK |
Under andra kvartalet förvärvades Vemdalens Sportaffärer & Skiduthyrning AB. Förvärvet har bidragit med 30 MSEK i ökad omsättning och 9 MSEK i förbättrat rörelseresultat under verksamhetsåret.
3-18 februari 2007 arrangerades Alpina VM i Åre, ett väl genomfört evenemang som förväntas stärka Åres varumärke under många år framöver, framförallt internationellt.
All verksamhet i Sverige drivs i moderbolaget SkiStar AB (publ), utom uthyrning av fastigheterna Högfjällshotellet i Sälen, som ligger i dotterbolaget Sälens Högfjällshotell AB, och viss mindre verksamhet som ligger i dotterbolaget Tandådalens Fjällhotell Service AB. Fram till den 31 augusti 2007 har verksamheten i skiduthyrningarna och
sportbutikerna i Vemdalen bedrivits i det förvärvade dotterbolaget Vemdalens Sportaffärer & Skiduthyrning AB. Från den 1 september 2007 bedrivs denna verksamhet i moderbolaget. Verksamheten i Norge drivs under det helägda dotterbolaget SkiStar Norge AS. Samtliga dotterbolag inom koncernen ägs till 100%, utom Hammarbybacken AB som ägs till 91% och det norska dotterbolaget Hemsedal Booking AS, som ägs till 65%. Hemsedal Skisenter AS har en option att förvärva resterande aktier i Hemsedal Booking AS i juni 2008. Från den 1 september 2007 ingår även Fjällinvest AB i koncernen. Fjällinvest bedriver fastighetsutveckling i Sälen, Åre och Vemdalen.
Beslut har fattats att placera koncernens strukturfastigheter i ett eget helägt dotterbolag till moderbolaget SkiStar AB. Med strukturfastigheter avses fastigheter som ägs för framtida affärsmöjligheter, såsom logifastigheter, hotell, exploateringsmark för framtida boende samt delägande i andra bolag som bedriver fastighetsutveckling på SkiStars destinationer. Genom att lyfta ur strukturfastigheterna till en egen organisation, särskiljs den alpina skiddriften från
fastighetsutvecklingen, vilket bedöms ge ökad tydlighet och aktivitet inom bägge affärsområdena. De tillgångar som placeras i det nya dotterbolaget kommer årligen att genomgå marknadsvärderingar som kommer att kommuniceras till marknaden med beräknad start till sommaren 2008.
SkiStars verksamhet är uppdelad i två affärsområden och fyra stabsområden. Affärsområde Destinationerna består av fem verksamhetsområden: Sälen, Åre, Vemdalen, Hemsedal och Trysil. Det andra affärsområdet är Fastighet.
Ledningsgruppen har under verksamheten utgjorts av: Verkställande direktören, Ekonomi- och finansdirektören samt fem destinationschefer, en vardera i Åre, Vemdalen, Sälen, Hemsedal och Trysil. Från 1 september 2007 har ledningsgruppen utökats med två personer. Då Sälen är en så omfattande organisation har beslut fattats att dela upp arbetet på två Destinationschefer, en för Lindvallen/Högfjället och en för Tandådalen/Hundfjället. För en ökad effektivitet i SkiStars marknadskommunikation har en ny tjänst som Marknadsoch Försäljningschef med ett övergripande ansvar inrättats.
För att dra nytta av SkiStars samlade resurser på bästa sätt och därmed få största möjliga effekt samlas ett antal funktioner under fyra stabsområden. Stabsfunktionerna Ekonomi/Finans/IR/ Inköp/CSR/Miljö, IT, Human Resource/ Gästservice samt Marknadsföring/ Försäljning. SkiStars arbete inom Human Resource och Gästservice presenteras på sid 27-28, inom Marknadsföring och Försäljning på sid 29-31 samt Miljö och CSR presenteras på sid 32-33.
Affärsområde Fastighet är verksamt sedan januari 2005. Affärsområdet har bl a till uppgift att skapa vinster och frigöra finansiella resurser genom försäljning av äldre boende och utnyttja frigjorda resurser till att utveckla och bygga nytt modernt boende på SkiStars destinationer. Mer information om Affärsområde Fastighet finns på sidan 46-47.
Affärsområde Destinationerna ansvarar för driften av SkiStars alpindestinationer och omfattar de strategiska produktområdena Utförsåkning/Lift, Logiförmedling, Skiduthyrning och Skidskola vilka är grunden i SkiStars koncept. Affärsområdet presenteras på sidorna 34-45.
| Rörelseintäkter | 2006/07 | 2005/06 | +/- | +/-, % |
|---|---|---|---|---|
| SkiPass | 699 | 718 | -19 | -3% |
| Logi | 190 | 195 | -5 | -3% |
| Skiduthyrning | 125 | 116 | 9 | 8% |
| Skidskola | 40 | 41 | -1 | -2% |
| Sportbutiker | 46 | 27 | 19 | 70% |
| Fastighetsservice | 80 | 73 | 7 | 10% |
| Reavinster | 79 | 84 | -5 | -6% |
| Övrigt | 100 | 117 | -17 | -15% |
| S:a rörelsens intäkter | 1 359 | 1 371 | -12 | -1% |
| Rörelsekostnader | ||||
| Varor | -80 | -70 | -10 | 14% |
| Personal | -422 | -400 | -24 | 6% |
| Övrigt | -443 | -435 | -6 | 1% |
| S:a rörelsens kostnader | -945 | -905 | -40 | 4% |
| Sälen | Åre | Vemdalen | Hemsedal | Trysil | Fastighet | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2006/07 | 2005/06 | 2006/07 | 2005/06 | 2006/07 | 2005/06 | 2006/07 | 2005/06 | 2006/07 | 2005/06 | 2006/07 | 2005/06 | |
| Nettoomsättning | 438 | 523* | 294 | 306* | 116 | 82* | 192 | 173 | 219 | 197 | - | - |
| Övriga intäkter | 6 | 2 | 16*** | 2 | - | - | - | - | - | 1 | 78 | 85 |
| Rörelseintäkter | 444 | 525 | 310 | 308 | 116 | 82 | 192 | 173 | 219 | 198 | 78 | 85 |
| Rörelsekostnader | -323 | -338 | -233 | -222 | -86 | -59 | -138 | -133 | -155 | -126 | -10 | -27 |
| Avskrivningar | -65 | -60 | -34 | -30 | -12 | -10 | -30 | -29 | -43 | -28 | - | - |
| Rörelseresultat | 56 | 127* | 43 | 56* | 18 | 13* | 24 | 11 | 21 | 44** | 68 | 58 |
| Rörelsemarginal, % | 13 | 24 | 14 | 18 | 16 | 16 | 13 | 6 | 10 | 22 | 87 | 68 |
* Föregående års nettoomsättning och rörelseresultat påverkades positivt för Sälen med 14 MSEK, Åre med 13 MSEK och Vemdalen med 2 MSEK med anledning av återbetald mervärdesskatt för 1997 och 1998, genom en Kammarrättsdom.
** Trysils röresleresultat påverkades positivt föregående år med 35 MSEK i och med att bolaget konsoliderades från den 1 december
2005 och kostnader från september - november därför inte belastar resultatet.
*** SkiStars vinstandel om 10,5 MSEK från Åre 2007 AB redovisas under Övriga intäkter 2006/07 för Åre.
VISION
SkiStar ska skapa minnesvärda vinterupplevelser som den ledande operatören av europeiska alpindestinationer.
Övergripande mål
Genom att skapa värde för SkiStars gäster, medarbetare och övriga intressenter ökar värdet på aktieägarnas investerade kapital. Detta fokus har varit en starkt bidragande orsak till SkiStars framgångar och ledande marknadsposition.
För att möjliggöra en offensiv strategi och samtidigt balansera rörelserisken ska SkiStar ha en finansiell bas som stödjer detta. Målsättningen är att soliditeten inte ska understiga 35%. Vid nuvarande räntenivå ska avkastningen på eget kapital uppgå till 17% och avkastningen på sysselsatt kapital till 11%. Målen är satta utifrån 3-månaders statsskuldväxlar där den genomsnittliga räntan under verksamhetsåret 2006/07 var 3,2%. Rörelsemarginalen ska långsiktigt överstiga 22%.
SkiStars mål för tillväxt är att den organiska tillväxten ska överstiga inflationen med minst 3% årligen. Därutöver kan tillväxt genom förvärv tillkomma. Inflationen i Sverige uppgick under verksamhetsåret till 1,8% och den organiska tillväxten för jämförbara verksamheter var -3,1%.
Det övergripande målet är att värdet på aktieägarnas kapital ska öka. Under verksamhetsåret 2006/07 har aktiekursen minskat med 4%. Aktieutdelningen föreslås oförändrat uppgå till 4:50 SEK. Måluppfyllelsen för de finansiella målen och den organiska tillväxten framgår av tabellen på nästa sida. Information om koncernens resultatutveckling under verksamhetsåret återfinns på sid 22-23.
SkiStar ska genom en processtyrd organisation och ett strategiskt ledarskap skapa en företagskultur som präglas av lärande, höga prestationsnormer, omtanke, gästfokus och stolthet. Ledarskapet ska också föda en förändringsvillig attityd – att förbättra förbättringarna.
| MÅLUPPFYLLELSE FINANSIELLA MÅL | ||||
|---|---|---|---|---|
| Utfall 2006/07 | Utfall 2005/06 | Utfall 2004/05 | Mål | |
| Soliditet, % Avkastning på sysselsatt kapital, % |
39 8 |
44 14 |
54 12 |
>35 11 |
| Avkastning på eget kapital, % | 14 | 20 | 17 | 17 |
| Rörelsemarginal, % | 17 | 23 | 21 | >22 |
| Organisk tillväxt utöver inflation, % | -5 | 6 | -1 | >3 |
och stärkas genom marknadsföring och anpassning till olika målgrupper.
samt endast i begränsad omfattning konkurrera om samma gäster som SkiStars befintliga destinationer.
För att en alpindestination ska vara intressant att förvärva krävs att den går att strukturera i enlighet med SkiStars koncept.
Medarbetarna inom SkiStar besitter stor erfarenhet och kunskap om hur alpina skidanläggningar ska drivas. Genom regel bundna möten mellan likartade befattningshavare på de olika destinationerna ska en process med korsvist lärande ständigt fortgå. Genom att jämföra de olika anläggningarnas verksamheter och arbetsmodeller skapas förutsättningar för effektivare drift och stärkta gästrelationer och därmed ökad tillväxt samt lönsamhet.
26
SkiStar ska genom en processtyrd organisation skapa en företagskultur som präglas av lärande, höga prestationsnormer, omtanke, gästfokus och stolthet. Processen ska föda en förändringsvillig attityd – att förbättra förbättringarna.
En processtyrd organisation med en ge mensam värdegrund innebär att varje medarbetare har både ansvar och möjlighet att vara delaktig i beslut som rör det egna arbetsområdet. Delaktighet och möjlighet att påverka den egna arbetssituationen är en av grunderna för att få motiverade medarbetare. Ledningen ansvarar för att sätta ramar och ange färdriktningen genom visionen och de övergripande verksamhetsmålen. Dessa bryts därefter ner i delmål för respektive avdelning, varefter ledarna tillsammans med medarbetarna diskuterar fram hur målen ska uppnås. Under denna process övergår målen från att bara vara företagets till att bli varje medarbetares egna mål. Denna process är ständigt levande och involverar nya medarbetare varje säsong. Detta medarbetarengagemang ökar benägenheten att stödja snabba förändringar för att möta nya krav från omvärlden och därigenom öka effektivitet och lönsamhet.
För att skapa en gemensam värdegrund krävs ett kompetent och modernt ledarskap. Ett modernt ledarskap innebär att cheferna leder genom dialog med medarbetarna, i motsats till att ge order, vilket skapar tillit och långsiktigt förtroende. Andra viktiga förutsättningar för att skapa en gemensam värdegrund är en väl fungerande internkommunikation samt att ledarna verkar som förebilder. Ledarskapsutveckling är därför ett strategiskt viktigt område för SkiStar.
Inför varje säsong genomförs närmare 2 500 anställningsintervjuer och uppemot 1 700 personer, inklusive återkommande säsonganställda, rekryteras. För att få rätt person på rätt plats är urvalsprocessen viktig. Ett introduktionsprogram för nya medarbetare genomförs på varje destination.
Motiverade medarbetare ger god service och det i sin tur är en av de viktigaste orsakerna till om en gäst väljer att komma tillbaka till någon av SkiStars destinationer, eftersom en stor del av gästens upplevelse under semestern utgörs av det bemötande gästen får av SkiStars medarbetare. Återkommande gäster är grunden för att bibehålla en hög lönsamhet.
Sedan ett antal år tillbaka genomförs en medarbetarundersökning som kallas Nöjd medarbetarindex. Undersökningen genomförs bland alla medarbetare vartannat år. Medarbetarna får svara på hur nöjd han eller hon är med sin arbetsplats och hur SkiStar är som arbetsgivare. Medarbetarundersökningen genomfördes senast under verksamhetsåret 2005/06 och visade då att 86% av medarbetarna var nöjda eller mycket nöjda med sin arbetsplats och SkiStar som arbetsgivare.
Delägarskap är också en viktig motivator, därför har två konvertibelprogram genomförts för att öka medarbetarnas engagemang i bolagets utveckling. Ett konvertibelprogram om totalt 25 MSEK genomfördes 2003. Konvertiblerna löper till 2008 med konverteringskursen 39:80 SEK. SkiStar-aktien har sedan konvertiblerna gavs ut utvecklats positivt och aktiekursen var vid bokslutstillfället 114:25 SEK. Ytterligare ett konvertibelprogram om högst 30 MSEK genom emission av högst 250 000 konvertibler genomfördes under hösten 2007 efter verksamhetsårets utgång. Konvertibeln löper till 2012 och konverteringskursen uppgår till 138 SEK. Konvertibelprogrammet övertecknades kraftigt.
SkiStars gemensamma synsätt på ledarskap etableras genom ett utbildningsprogram som riktar sig till alla ledare inom SkiStar. Programmet är erfarenhetsinriktat och strävar efter att skapa förutsättningar för praktiskt lärande. Ledare som genomgått programmet har kompetens att bidra till att SkiStar ger rätt förutsättningar för sina medarbetare att utvecklas. Kunskapen kan sammanfattas med ett ord – processcoaching. Programmet finns i tre steg. I det första steget i SkiStar Academy ligger fokus mycket på att arbeta med ledarnas självinsikt. Självinsikten utgör grunden för kompetensutbyte och möjliggör arbete med egen beteendeförändring. Steg 1 erbjuds även externt, framförallt till andra näringsidkare som är verksamma på SkiStars destinationer. Omkring 900 ledare internt och 400 ledare externt är idag diplomerade inom SkiStar Academy. Steg 2 och 3 inriktar sig på affärsmannaskap och hur ledarna använder sin självinsikt för att coacha och därmed skapa mervärde genom sina medarbetare.
SkiStar har sedan ett antal år ett samarbete med Karlstads Universitet. Under verksamhetsåret har en högre ledarutbildning genomförts som förstärker och fördjupar kunskaperna från SkiStar Academy. Utbildningen genomförs kombinerat med ledarnas ordinarie arbete och omfattar 5 högskolepoäng. För närvarande har omkring 50 arbetsledare genomfört universitetsutbildningen. Kursansvarig från Karlstad Universitet har god kunskap om SkiStars verksamhet och är själv diplomerad från SkiStar Academy vilket gör att synergieffekterna blir optimala och att den akademiska kompetensen blir direkt överförbar på verksamheten. Samarbetet med Karlstads Universitet omfattar också mentorskap, rekrytering, undersökningar och en årlig uppsatstävling för studenter.
Det är betydligt lättare att mäta ledarskapsutvecklingens kostnad än att se dess påverkan på resultatet. Därför har SkiStar etablerat två mätverktyg som ska synliggöra sambanden mellan hur ledarna genom att motivera medarbetarna gör att de ger ännu bättre service och gästerna blir ännu nöjdare.
Måltavlan är namnet på det webbaserade verktyg som veckovis mäter vårt beteende mot gäst. De beteenden som mäts har tagits fram av medarbetarna tillsammans med sina arbetsledare. Resultatet redovisas digitalt i form av en måltavla, där "bull's-eye" bestäms av de
mest nöjda gästerna. Måltavlan genomförs veckovis under hela vintersäsongen och åtgärder baserade på resultaten genomförs löpande. Det andra mätverktyget benämns PDS – Problem Detection Study – och bygger på att gästen får identifiera upplevda problem. Dessa sammanställs i en lista där det största upplevda problemet hos gästerna hamnar överst. Detta medför att ledarna får en uppfattning om vad som ger mest effekt att åtgärda. Resultaten från PDS-undersökningen blir således en konkret checklista på hur verksamheten kan utvecklas.
En sund och säker arbetsmiljö för SkiStars medarbetare är en förutsättning för att kunna erbjuda gästerna minnesvärda vinterupplevelser i en trygg och säker fjällmiljö. SkiStar har en uppbyggd arbetsmiljöorganisation på varje destination, som arbetar i förebyggande syfte med att kontinuerligt förbättra arbetsmiljön, genom exempelvis skyddsronder och inspektioner samt utarbetande av arbetsmiljöplaner. Det finns även en väl utvecklad krisorganisation på respektive destination med specialutbildade krishanterare. Under det gångna året har det genomförts flera krisövningar för att bibehålla en hög beredskap. Om en krissituation eller olycka uppstår ska SkiStar med hjälp av beprövade rutiner och utbildade medarbetare kunna ge ett professionellt och omtänksamt omhändertagande av drabbade för att minska onödigt lidande. Detta gäller såväl för våra gäster, som för våra medarbetare
och andra intressenter. I en kris ska organisationen alltid arbeta för att upprätthålla förtroendet för SkiStar, så att det affärsmässiga handlingsutrymmet bibehålls.
SkiStar bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete i samverkan med de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna. En jämställdhetsgrupp jobbar med att ständigt utveckla jämställdhetsarbetet. Under verksamhetsåret har bland annat en lönekartläggning utifrån olika befattningar och arbetsvärderingar slutförts och jämställdhetsplanen har uppdaterats.
Medelantalet anställda ökade under verksamhetsåret 2006/07 med 37 personer till 1 082 (1 045) personer. Ökningen förklaras med att antalet anställda för perioden september – november i Trysil inte räknades med föregående år, då Trysil konsoliderades först från 1 december 2005. Medarbetarnas fördelning på olika verksamhetsområden framgår av cirkeldiagrammet till höger. Sjukfrånvaron bland de anställda i moderbolaget uppgick till 3,3% (3,0). Genomsnittsåldern bland fast anställd personal uppgick till 42 år och den genomsnittliga anställningstiden bland fast anställd personal uppgick till 10 år. Av det totala antalet anställda var 38% (39) kvinnor. Nettoomsättningen per anställd minskade med 5,0% till 1 164 TSEK (1 225). Antalet fast anställd personal var den 31 augusti 428 (414) personer och personalomsättningen bland fast anställd personal uppgick
till 6% (3). Under högsäsong hade SkiStar totalt 2 279 (2 184) anställda. Ökningarna förklaras framförallt med koncernens tre under verksamhetsåret nytillkomna skiduthyrningar. Andelen fast anställd personal med högskoleutbildning var den 31 augusti 2005 16% (14) och SkiStars investering i kompetensförnyelse uppgick under verksamhetsåret till 7 MSEK (7). Den största delen av kompetensförnyelsen utgörs av utbildning inom SkiStar Academy.
ÅLDERSFÖRDELNING fast anställda
SKISTARS STRATEGI ÄR ATT ERBJUDA VARJE ENSKILD GÄST EN SKRÄDDARSYDD VINTERSEMESTER EFTER DENNES SPECIFIKA ÖNSKEMÅL
Marknads- och försäljningsenheternas övergripande mål är att maximera be lägg ningsgraden på förmedlade bäddar samt maximera försäljningen av koncernens egna tjänster och produkter såsom SkiPass, skidhyra, skidskola och logi. Dessutom ska försäljningsenheten säkerställa effektiva och prisvärda transportlösningar till samtliga destinationer, i första hand genom samarbeten med externa aktörer såsom charterarrangörer och transportörer och i andra hand genom att arrangera egna transporter.
SkiStars varumärkesportfölj består av destinationernas varumärken, de varumärken som är förknippade med olika resmål på destinationerna samt det gemensamma varumärket SkiStar. De välkända destinationsvarumärkena har den huvudsakliga kontakten med marknaden eftersom det är till dem som gästerna åker för att få minnesvärda vinterupplevelser. Varumärket SkiStar står i första hand för researrangören som säljer och paketerar resan till respektive destination. På detta sätt kompletterar och stärker varumärkena varandra.
SkiStars gäster kommer till största delen från de nordiska länderna, där Sverige och Norge betecknas som hemmamarknader. I övrigt kommer gästerna framförallt från Norra Tyskland, Ryssland, Baltikum, Benelux och England (se tabell på sid 31). Andelen utländska gäster på destinationerna har stadigt ökat under de senaste åren. Bara under de senaste tre åren har andelen utländska gäster ökat från 13% till drygt 18%. Den volymmässigt största utländska marknaden är Danmark med över 11% av
besökarna, men de marknader som ökar snabbast är Ryssland och Baltikum.
SkiStars målgrupper kan segmenteras på många olika sätt, exempelvis geografiskt, åldersmässigt eller efter en rad andra parametrar. Målgruppssegmenteringen ser olika ut för de olika destinationerna eftersom de alla har olika profil. Ytterligare information om varje destinations specifika målgrupper finns på sidorna 37-45. Samtliga SkiStars destinationer har dock en övergripande målgrupp, barnfamiljer, som är den största målgruppen på samtliga destinationer.
Skräddarsydd vintersemester SkiStars strategi är att erbjuda varje enskild gäst en skräddarsydd vintersemester efter dennes specifika önskemål. Gästen kan välja mellan sex olika ressätt; egen bil, hyrbil, buss, tåg, flyg och båt eller en kombination av dessa, främst beroende på vilken destination han eller hon väljer. Transporterna kan i sin tur kombineras med tusentals olika boendealternativ i olika prisklasser, allt ifrån hotell till vandrarhem. Dessutom har gästen tillgång till ett brett utbud av skidskola, skidhyra och SkiPass. Gästen kan även välja hur lång semestern ska vara: weekend, kortvecka, vecka eller i vissa fall längre vistelser.
Lättillgänglighet är ett av SkiStars ledord, därför kan gästen boka hela sin vintersemester med resa, boende, skidskola, skidhyra och SkiPass på ett och samma ställe antingen via telefon, webb eller genom en researrangör. Andelen webbokningar ökar kontinuerligt från år till år. Under verksamhetsåret 2006/07
uppgick andelen totalt sett till 20% och andelen logibokningar över webben uppgick till hela 37%.
Jämn och hög beläggningsgrad i boendet över hela vintersäsongen är grunden till hög lönsamhet. För att uppnå detta arbetar försäljningsenheterna aktivt med differentierad prissättning baserad på den underliggande efterfrågan och marknadsenheterna intensifierar arbetet med målgruppsanpassade event under lågsäsongveckor, såsom exempelvis studentveckor eller nyårsfirande för ryska gäster (det ryska nyåret infaller vecka 2).
SkiStar arbetar aktivt för att förmedla så många bäddar som möjligt. Vid försäljning av renoverade lägenheter/stugor genom Affärsområde Fastighet så medföljer ett kontrakt som ger SkiStar rätt att hyra ut lägenheten/stugan ett visst antal veckor per år. Gentemot befintliga ägare arbetar SkiStar aktivt genom att erbjuda en rad mervärden för den som lämnar sin stuga/lägenhet till uthyrning.
För att kunna säkerställa en hög beläggningsgrad i boendet måste det vara enkelt för gästerna att resa till destinationerna. Därför jobbar SkiStar aktivt med att säkra tillgången av prisvärda transporter till våra destinationer, i första hand genom externa partners och i andra hand i egen regi. SkiStar har exempelvis samarbeten med rederier i Danmark och Tyskland, charterbolag i Ryssland, England och Holland samt resebyråer på samtliga utlandsmarknader. SkiStar samarbetar även med en rad transportörer inom flyg, tåg, buss och hyrbil på hemmamarknaderna. I de fall ett prisvärt transportalternativ inte
har gått att hitta i samarbete med en extern part har SkiStar arrangerat egna transporter. Som exempel kan nämnas satsningarna på SkiStars egna charterflyg, SkiCharter, med linjer från Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn.
Fler och fler gäster upptäcker fördelarna med att ha moderna välslipade carvingskidor under fötterna eller hur ett par timmar i skidskolan utvecklar dem som skidåkare och gör åkningen roligare. Under de senaste åren har SkiStar aktivt satsat på att öka merförsäljningen av produkter vid sidan av logi och SkiPass, såsom skidhyra, skidskola, avbeställningsskydd och försäkringar. Exempelvis genom attraktiva erbjudanden, aktiv telefonförsäljning, en rad åtgärder för att förenkla för gästen att beställa på webben samt en ökad marknadsföring på plats på destinationerna.
Samtliga SkiStars produkter kan bokas och betalas i förväg. Förskottsförsäljningen varierar från produkt till produkt. För gästerna är det enklare och bekvämare att boka och betala i förskott. Har gästen exempelvis köpt sitt
SkiPass i förskott kan vintersemestern starta direkt i liften på morgonen. För SkiStars vidkommande innebär en hög andel förskottsförsäljning bland annat ett förbättrat kassaflöde, en större möjlighet till optimering, en konkurrensfördel inom de segment där lokal konkurrens på destinationerna finns, ett minskat väderberoende samt en lägre finansiell risk. Andelen förskottsförsäljning var oförändrad jämfört med föregående år. Orsaken till det är att Trysils webbförsäljning inte var integrerad på skistar.com under 2006/07 och att Trysil hade en väsentligt lägre förskottsförsäljning av framförallt SkiPass via sin hemsida än övriga SkiStardestinationer. Numera är Trysil integrerad i SkiStars bokningssystem på skistar.com. Övriga SkiStardestinationer fortsatte att öka sin förskottsförsäljning jämfört med tidigare år. Se tabell nedan för ytterligare information.
Återkommande gäster är en viktig orsak till SkiStars höga lönsamhet, eftersom marknadsföringskostnaden för en återkommande gäst är mycket lägre jämfört med kostnaden för att nyrekrytera en gäst.
Försäljningen sker främst via fyra kanaler; telefon, webb, i kassor på destinationerna samt via återförsäljare. Sverige och Norge betecknas som hemmamarknader, vilket innebär att marknadsföring och försäljning i första hand sker via egna kanaler. SkiStars callcenters, som finns på alla destinationer samt genom en extern operatör, är sammankopplade och kan sälja SkiStars samtliga produkter och tjänster. Detta är möjligt genom modern och effektiv IT-teknik. Andelen internetbokningar fortsätter att öka för varje år. Andelen webbokningar på Logi uppgick till 37% (33%), en ökning med 4 %-enheter jämfört med säsongen innan. Antalet unika besökare på www.skistar.com under perioden oktober till mars uppgår till omkring 200 000 per vecka.
Utanför Sverige och Norge sker den huvudsakliga marknadsföringen och försäljningen genom samarbeten med återförsäljare, både researrangörer och transportörer. Prioriterade utlandsmarknader för SkiStars vidkommande är Danmark, Finland, Storbritannien, Holland, Ryssland, Baltikum och Norra Tyskland.
| Förhandsbokningar | Destination | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Innan avfärd | Telefon | Webb | Agent | Kassa | |
| SkiPass | - | 6% | 10% | - | 84% |
| Logi | 14% | 38% | 37% | 11% | - |
| Transport | - | 64% | 32% | 4% | - |
| Skidhyra | - | 9% | 19% | - | 72% |
| Skidskola | - | 47% | 38% | 1% | 14% |
| Totalt | 5% | 19% | 20% | 4% | 52% |
| 48% | 52% |
| Åre | Vemdalen | Sälen | Hemsedal | Trysil | SkiStar totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 78 | 95 | 87 | 25 | 27 | 74 |
| Norge | 6 | - | 1 | 36 | 19 | 8 |
| Danmark | 3 | 1 | 10 | 29 | 39 | 11 |
| Finland | 5 | 1 | 1 | - | 1 | 2 |
| England | 2 | 2 | - | 3 | 1 | 1 |
| Nederländerna | - | - | - | 1 | 2 | - |
| Tyskland | - | - | - | 4 | 6 | 1 |
| Ryssland | 2 | - | - | 1 | 1 | 1 |
| Baltikum | 3 | 1 | - | - | 3 | 1 |
| Övriga | 1 | - | 1 | 1 | 1 | 1 |
Under verksamhetsåret antog styrelsen en ny Code of Conduct för SkiStar. Den innehåller affärsetiska riktlinjer och policies och omfattar allt från arbetsmiljö och jämställdhet till representation och hantering av insiderinformation. Den nya Code of Conduct återfinns i sin helhet på SkiStars hemsida www.skistar.com. Detta avsnitt kommer att i första hand ägnas åt miljö och socialt ansvarstagande.
Miljöfrågan i allmänhet och klimatfrågan i synnerhet har kommit allt mer i fokus under det senaste året. Miljöhänsyn har alltid varit centralt för SkiStar eftersom miljön påverkar verksamheten och är en viktig del av gästens upplevelse.
SkiStar ska beakta miljön i all verksamhet i sin strävan att skapa minnesvärda vinterupplevelser. Genom systematiskt förbättringsarbete ska gästen uppleva SkiStar som det miljöriktiga valet. SkiStars destinationer ska:
SkiStar följer upp de utsläpp av koldioxid (CO2) som verksamheten ger upphov till. SkiStars utsläpp av koldioxid (i ton) i förhållande till omsättning (miljoner SEK) finns redovisade i diagrammet på nästa sida. På nästa sida återfinns även en tabell med CO2-utsläppens fördelning i olika kategorier.
CO2-utsläppen har ökat sedan mätningen 2005/06. Detta främst beroende på att september – november i Trysil inte var med i redovisningen föregående år, då Trysil konsoliderades i koncernen från 1 december 2005. Dessutom innebar Alpina VM i Åre en avsevärd ökning av förbrukningen av el, bränsle och drivmedel eftersom tävlingarna ställde extremt höga krav på bland annat underlaget, vilket innebar mycket mer pistning och snöläggning än vad normal drift kräver.
Eftersom SkiStars verksamhet är geografiskt spridd innebär detta frekventa resor för medarbetarna vid destinationsöverskridande möten. SkiStar arbetar aktivt med att ersätta en så stor andel som möjligt av det fysiska mötet med andra alternativ. SkiStar har genom egna telefon- och IT-system möjlighet att sätta upp egna telefonmöten och under verksamhetsåret har dessutom videokonferensutrustningar installerats på samtliga destinationer.
SkiStar fortsätter kontinuerligt att fasa ut tvåtaktsskotrar. De nya snöskotrarna med fyrtaktsmotorer innebär en minskning av både CO2-utsläpp och bullernivå, vilket förbättrar miljön både för gäster och medarbetare. Erfarenheter visar att en 4-taktsskoter släpper ut
drygt 200 kg mindre CO2 på en vinter jämfört med en 2-taktsskoter. Merparten av alla snöskotrar drivs även med alkylatbränsle, som är ett renat drivmedel. Alkylatbränslet är dyrare än bensin, men innebär samtidigt att avgaserna innehåller en mindre andel giftiga ämnen.
SkiStar köper i möjligaste mån el och värme baserad på förnybar energi. En av de mest energikrävande delarna av verksamheten är snötillverkningen. Därför arbetar SkiStar kontinuerligt med att uppgradera snösystemen till modernare, effektivare och energisnålare system. De nyare systemen använder bara en femtedel så mycket energi som de gamla när man tillverkar snö vid 3-5 minusgrader. Inom SkiStar finns även en energioptimeringsgrupp som bland annat arbetar med energibesparingar inom snötillverkningen. Målsättningen är att genom olika energioptimeringar minska energiförbrukningen inom snötillverkningen med 3-6% under nästa verksamhetsår.
På de svenska destinationerna har SkiStar även ett energiledningssystem avseende snötillverkningen. Den 22 augusti 2006 godkändes Energiledningssystemet av Lloyd's Register Quality Assurance i enlighet med standarden för energiledningssystem, SS 62 77 50.
Som ett led i satsningen på förnybar energi är SkiStar 17 %-ig delägare i Dala Vindkraft Ekonomisk Förening och 4 %-ig ägare i Dala Vind AB, två organisationer vars mål är att bygga ut vindkraften i Dalarna. Totalt är sex vindkraftverk planerade att tas i drift i de två organisationerna under det närmaste året, de två första redan till kommande vinter. Från den 1 januari 2008 kommer Hundfjällets energiförbrukning delvis att
tillgodoses från dessa två vindkraftverk. I förlängningen ger detta SkiStar möjlighet att köpa in mer förnybar energi lokalt.
Stugor byggs kontinuerligt på fjällanläggningarna. Dessa byggs i möjligaste mån av lokala byggföretag med lokalt anskaffat kretsloppsmaterial. Att bygga naturnära boende innebär även en strävan mot att återskapa den exploaterade markytan runt husen. Befintlig vegetation sparas och återläggs och träd i husens omgivning skyddas under byggtiden. Den största andelen nybyggt boende är numera liftnära så kallat "Ski In – Ski Out". Detta innebär att gästen inte behöver ta bilen till backen under semestern, vilket innebär mindre transporter på destinationerna.
Dessutom arbetar SkiStar kontinuerligt med att förebygga erosion i backarna genom vattenfördämningar och etablering av vegetation.
Riktlinjer för socialt ansvarstagande behandlas i den nya Code of Conduct som styrelsen antog under verksamhetsåret. Till grund för riktlinjerna ligger en intressentanalys, där intressenter samt deras förväntningar och krav på SkiStar kartlagts, i kombination med SkiStars ambitioner inom området.
De riktlinjer som SkiStar har antagit innebär att SkiStar ställer sig bakom värdegrunderna i FNs Global Compact och dess tio principer om socialt företagaransvar. Principerna omfattar regler om respekt för grundläggande mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga regler – inklusive regler mot barn- och tvångsarbete – korruptionsåtgärder samt miljöregleringar. SkiStar ska, så långt man förmår, bidra till att förbättra de ekonomiska, miljömässiga och sociala förhållandena genom en öppen dialog med relevanta intressegrupper i samhället. SkiStar stödjer därför FN:s Millennieutvecklingsmål. SkiStar stödjer och respekterar bevarandet av internationellt påbjudna mänskliga rättigheter. SkiStar ska försäkra sig om att inte på något sätt medverka till, dra fördel av eller underlätta kränkningar av mänskliga rättigheter som begås av andra.
Eftersom SkiStar i huvudsak är verksamt i glesbygd, så innebär detta att SkiStar i många fall är en dominant arbetsgivare lokalt. Således är ett lokalt samhällsengagemang viktigt för SkiStar. Därför driver eller sponsrar SkiStar många lokala initiativ och aktiviteter.
| 06/07 | 05/06 | |
|---|---|---|
| Drivmedel/bränsle | 4 283 | 4 210 |
| Resor | 158 | 158 |
| Värme | 85 | 56 |
| Transporter | 44 | 43 |
| El | 329 | 335 |
| Summa | 4 899 | 4 802 |
SkiStar äger och driver skidanläggningar på alpindestinationerna i Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige samt i Hemsedal och Trysil i Norge. Sälen ligger i nordvästra Dalarna, 42 mil från Stockholm. Inom Sälens verksamhetsområde drivs även sedan juni 2006 Hammarbybacken i Stockholm. Vemdalen är beläget på gränsen mellan Jämtland och Härjedalen,
48 mil nordväst om Stockholm. Åre ligger i Jämtland, 65 mil nordväst om Stockholm. Hemsedal är beläget 23 mil nordväst om Oslo och Trysil 21 mil nordost om Oslo.
Alpin skidåkning är koncernens kärnverksamhet. Den övervägande delen av SkiStars vinst kommer från försäljning av SkiPass. Marginalintäkten för varje
Försäljningen av SkiPass under verksamhetsåret 2006/07 uppgick till 699 MSEK (718). Den genomsnittliga prisförändringen var 3,7%. Koncernens marknadsandel av försäljningen av SkiPass ökade trots den minskade SkiPassförsäljningen under verksamhetsåret till 50% (49) i Sverige och 32% (27) i Norge. I Skandinavien totalt ökade marknadsandelen till 41% (38). Antalet skiddagar inom koncernen, där en skiddag är en dags skidåkning med SkiPass, uppgick till 4 228 000.
För att kunna säkerställa verksamheten behöver SkiStar ha kontroll över uthyrningen av en stor bäddvolym på samtliga koncernens destinationer. På så vis kan beläggningen optimeras och en eventuell svag försäljning kan tidigt korrigeras genom offensiva marknadsföringsåtgärder. Beläggningsgraden i egna och förmedlade stugor och lägenheter under säsongen 2006/07 (julveckan – 1 maj) uppgick till 79% (83). Antalet förmedlade objekt ökade under samma period med 4%. Logiintäkterna var 190 MSEK och logipriserna var i genomsnitt oförändrade jämfört med året innan.
För att säkerställa att det alltid finns skidutrustningar för uthyrning samt att utrustningarna har rätt kvalitet har verksamheten identifierats som ett strategiskt viktigt område för SkiStar. Under verksamhetsåret har tre skiduthyrningar förvärvats, en i Trysil och två i Vemdalen. Totalt har SkiStar drivit 19 skiduthyrningar under verksamhetsåret, sex i Sälen, sju i Åre, två i Vemdalen, två i Hemsedal och två i Trysil. Omsättningen från skiduthyrningarna ökade med nästan 10 MSEK till 125 MSEK. De under andra kvartalet förvärvade skiduthyrningarna i Vemdalen bidrog med 14 MSEK till omsättningsökningen och den under första kvartalet förvärvade skiduthyrningen i Trysil bidrog med 7 MSEK i omsättning.
På SkiStars samtliga destinationer drivs skidskolorna helt i egen regi utom i Trysil, där SkiStars ägarandel i skidskolan uppgår till 35%. Skidskoleverksamheten är strategiskt viktig för SkiStar eftersom ett livslångt intresse för skidåkning byggs upp och långsiktiga kontakter knyts mellan destinationen, skidläraren och gästen. Barn och ungdomar som tidigt i livet lär sig åka utför får ofta ett intresse för sporten som de bär med sig hela livet och som de i sin tur vidareförmedlar till sina barn. Skidskoleomsättningen uppgick under verksamhetsåret till 40 (41) MSEK. Antalet elever i SkiStars helägda skidskolor uppgick till 71 200. Siffran är exklusive Trysils skidskola där SkiStar endast är delägare.
I Sälen drivs en sportbutik i egen regi och i koncernens samtliga skiduthyrningar säljs sportprodukter med
anknytning till alpin skidåkning. Från den 1 januari 2007 drivs även två sportbutiker i Vemdalen genom förvärvet av Vemdalens Sportaffärer & Skiduthyrning AB. Under verksamhetsåret 2006/07 omsatte koncernens sportbutiksverksamhet 46 MSEK, vilket var en ökning med 19 MSEK jämfört med året innan, varav de förvärvade skiduthyrningarna och sportbutikerna i Vemdalen bidrog med 16 MSEK.
Inom produktområde Fastighetsservice arbetar fastighetsskötare, snickare, elektriker, lokalvårdare och annan servicepersonal. Intäkterna inom fastighetsservice utgörs av hyresintäkter för egna lokaler och ersättning för stugservice och städning. Under verksamhetsåret var intäkterna 80 MSEK (73).
Under övriga intäkter redovisas sommarens SkiPassförsäljning, intäkter från arrangemang, reklamförsäljning, kiosker, försäljning av Ski*Direct-kort (elektroniskt SkiPass), inköpt flygkapacitet mm. Dessa intäkter uppgick under verksamhetsåret till 100 MSEK (117). Under verksamhetsåret 2005/06 ingick återbetald mervärdesskatt från Skatteverket med 29 MSEK i övriga intäkter.
Investeringarna under verksamhetsåret 2006/07 uppgick till 612 MSEK brutto och 405 MSEK netto, exklusive förvärvet av Vemdalens Sportaffärer & Skiduthyrning AB, 40 MSEK. Investeringarna delas in i anläggningsinvesteringar, som utgörs av investeringar i koncernens skidanläggningar, samt strukturinvesteringar, som är investeringar i fastighetsbolag, byggnader och mark för exploatering och framtida avyttring. Strukturinvesteringarna hanteras inom Affärsområde Fastighet, se vidare sidorna 46-47. Anläggningsinvesteringarna uppgick till 494 MSEK brutto, varav 83 MSEK utgörs av påbörjade investeringar inför säsongen 2007/08, och bestod främst av två nya stolliftar, en i Åre och en i Trysil samt förstärkning av snöläggningskapaciteten på samtliga destinationer.
BELÄGGNINGSGRAD LOGI, %
SKIDSKOLEOMSÄTTNING per skiddag, SEK
Sälen utgörs av fyra resmål, Lindvallen, Högfjället, Tandådalen och Hundfjället, och är beläget i nordvästra Dalarna cirka 42 mil från Stockholm och cirka 46 mil från Göteborg. De fyra resmålen är sammanlänkade till två större skidområden, Lindvallen/Högfjället och Tandådalen/Hundfjället.
Många barnfamiljer har Lindvallen som sitt favoritresmål. I Lindvallen finns Nordens största barn- och nybörjarområde och Sveriges mest välbesökta backe, Gustavbacken. På Högfjället finns allt som karaktäriserar en klassisk vintersemester, med ett överskådligt skidområde och det anrika Högfjällshotellet som en naturlig samlingspunkt. Tempot är lite lugnare och atmosfären gemytlig.
Tandådalen är ett favoritresmål för
tonårsfamiljen med skid- och snowboardåkare. I Tandådalen finns en Fun Park av högsta klass och en av Europas bästa half pipes, där flera World Cuptävlingar har anordnats. Hundfjället, med sin genuina vintermiljö, erbjuder varierad skidåkning för hela familjen. I Hundfjällets äventyrsskog, Trollskogen, bor 450 unika troll längs en 1,3 km lång slingrande och guppig skogsbacke.
SkiStars verksamhet i Sälen omfattar skidområdet, sex skiduthyrningar, en skidskola samt en sportbutik. Verksamheten i skidområdet bedrivs nästan uteslutande på egenägd mark. SkiStar förmedlar årligen omkring 13 400 bäddar i området, varav omkring 2 000 ägs. Dessutom utarrenderas ett hotell, Sälens Högfjällshotell, två sportbutiker och samtliga backrestauranger till externa operatörer. Under Sälens organisation drivs även Hammarbybacken i Stockholm.
I Sälen minskade nettoomsättningen med 85 MSEK till 438 MSEK och rörelseresultatet med 71 MSEK till 56 MSEK. I nettoomsättningen föregående år ingick återbetald moms med 14 MSEK. SkiPassförsäljningen minskade med 17,6% till 211 MSEK. Det ovanligt milda vädret under december och början av januari innebar begränsat öppethållande i skidsystemet och därmed en betydande reduktion av intäkter och resultat. Kostnaderna kunde endast minskas i begränsad omfattning på grund av kostnadskrävande snötillverkning i höga temperaturer samt hög servicenivå för de
gäster som hade bokat sin vintersemester i Sälen under aktuell period.
De flesta av Sälens gäster kommer från Sverige och i huvudsak från de södra och mellersta delarna av landet. Sälen har även en betydande andel danska gäster, cirka 9%. Till Sälen reser de flesta med egen bil. Det finns också möjlighet att åka direktbuss från Stockholm, Göteborg och Malmö. Från och med denna vinter finns även charterflyg från Skåne till Mora för vidare transfer till Sälen som ett nytt resealternativ.
Till denna vinter genomförs den största satsningen på Sälens skidområde på de senaste tio åren. I anslutning till Sveriges mest åkta backe, Gustavbacken i Lindvallen, byts 4-stolliften ut mot en ny 8-stollift. 4-stolliften flyttas i sin tur till Tandådalen Östra där även en ny nedfart byggs i anslutning till liften. Dessutom utökas kapaciteten för snötillverkning ytterligare för att möjliggöra ännu effektivare snötillverkning tidigt på säsongen. Ännu en nyhet är charterflyg med avgångar två gånger i veckan från Helsingborg/Ängelholm i Skåne till Sälen via Mora i samarbete med Kullaflyg.
Tack vare närheten till Sveriges stora befolkningsområden samt ett väl inarbetat varumärke bedöms efterfrågan på vintersemester i Sälen även fortsättningsvis vara god. Dessutom finns det goda möjligheter att öka andelen norska och danska gäster genom intensifierad marknadsbearbetning. Vinterns investeringar i skidområdet både ökar snösäkerheten och liftkapaciteten. Bäddutvecklingen i Sälen är positiv, utöver SkiStars investeringar i nya lägenheter byggs omkring 1 000 nya bäddar till säsongen.
Sedan juni 2006 drivs även Hammarbybacken i Stockholm inom destination Sälen. Hammarbybacken har två liftar, två rullband, tre belysta nedfarter och en helt ny Fun Park. Dessutom driver SkiStar en skiduthyrning, en skidskola och en backrestaurang. Hammarbybacken erbjuder genom sitt läge goda möjligheter att nå nya målgrupper samt att ha en aktiv kommunikation med befintliga målgrupper mellan deras besök på destinationerna. Hammabybacken har vuxit både på höjden och på bredden. 50 000 lastbilslass med fyllnadsmassor har höjt Hammarbybacken från 87 till 92 höjdmeter. Snökanonsystem och liftar har anpassats till den nya höjden.
* För ytterligare information, se rubrik Omsättning och resultat, på föregående sida.
| SÄLEN I SIFFROR | |
|---|---|
| 2006/07 | |
| Förmedlade bäddar, st | 13 400 |
| Beläggningsgrad, % | 76 |
| Skidskoleelever, st | 41 500 |
| Hyrskidutrustningar, st | 33 200 |
| Skiddagar, st | 1 230 000 |
| Antal liftar (inkl. rullband), st | 96 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 82 000 |
| Antal nedfarter, st | 114 |
| Antal barnområden, st | 9 |
| Längsta nedfart, km | 2,1 |
| Total längd preparerade pister, km | 82 |
| Maximal fallhöjd, m | 303 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 860 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 3 600 000 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 1 900 000 |
| Elbelysta piste, st | 31 |
| Fun Parks, st | 5 |
Rörelseintäkter 2006/07 2005/06 Utförsåkning/Lift 211 256 Logi 77 89 Skiduthyrning 51 59 Skidskola/Aktiviteter 22 24 Sportbutiker 13 15 Fastighetsservice 37 37 Övriga rörelseintäkter 27 43 Nettoomsättning 438 523 Övrigt 6 2 Summa intäkter 444 525 Rörelsekostnader Varor -31 -32 Personal -148 -150 Övrigt -144 -156 Summa kostnader -323 -338 Avskrivningar -65 -60 Rörelseresultat 56 127 Rörelsemarginal 13 24 och kostnadernas fördelning, MSEK
Åre, som ligger 65 mil nordväst om Stockholm, består av tre resmål; Åre Björnen, Åre By och Duved. Varje resmål har sin egen profil och målgrupp. Åre Björnen, som är det resmål som ligger längst österut, är barnens favorit och kallas även för Barnens Björnen. Endast tre liftar bort finns Åreskutans mer avancerade skidåkning, där föräldrarna kan få sitt lystmäte.
Åre By är det mest kända resmålet. Här återfinns fantastisk skidåkning i direkt anslutning till en by med atmosfär och lång tradition, som erbjuder ett varierat utbud av restauranger, nöjen och aktiviteter. Väster om Åre By ligger Duved, även det ett resmål med långa traditioner. I Duved är tempot lite lugnare och skidåkningen varierad, vilket passar familjer vars barn redan har kommit igång med skidåkningen.
SkiStars verksamhet i Åre omfattar skidområdet, sju skiduthyrningar och en skidskola. Verksamheten i skidområdet bedrivs till omkring 35% på egenägd mark, resterande 65% arrenderas på mellan 30 och 50 år. Vid utgången av arrendetiden har SkiStar rätt att förnya avtalen med samma förutsättningar. I Åre förmedlas årligen omkring 6 300 bäddar, varav omkring 900 är egenägda. I Åre utarrenderas dessutom till externa operatörer tre backrestauranger, två livsmedelsbutiker, restaurangen i Hotell Renen samt restaurangen, nattklubben och konferensanläggningen i Åre Fjällby.
I Åre minskade nettoomsättningen med 12 MSEK till 294 MSEK och rörelseresultatet med 13 MSEK till 43 MSEK. I nettoomsättningen föregående år ingick återbetald moms med 13 MSEK, med anledning av en Kammarrättsdom som innebar att SkiStar återfick mervärdesskatt för SkiPassförsäljning under åren 1997 och 1998 på de svenska destinationerna.
Omsättning och resultat påverkades negativt av färre tillgängliga turistbäddar under Alpina VM. SkiPassförsäljningen under vintern minskade med 0,6% till 165. Åre 2007 AB, som arrangerade Alpina VM, redovisade en vinst efter skatt på 22 MSEK. SkiStars del av vinsten uppgick till 10 MSEK och redovisas under Övriga intäkter.
Mellan den 3-18 februari 2007 gick Alpina VM av stapeln i Åre. 80 000 åskådare såg VM–tävlingarna på plats och flera hundra miljoner såg dem genom tv-sändningarna i 42 länder värl-
den över. Totalt sändes mer än 600 tv– timmar. Ett väl genomfört arrangemang som väntas stärka Åres varumärke, framförallt internationellt, under många år framöver.
Andelen svenska gäster i Åre är cirka 78%, där de flesta kommer från Mälardalen. De största utlandsmarknaderna är Norge och Finland. Andelen gäster från utlandet ökar kontinuerligt. De marknader som ökar snabbast är Ryssland och Baltikum, delvis tack vare väletablerade samarbeten med lokala researrangörer. Alpina VM i Åre, som gick av stapeln i februari 2007, sågs av trehundra miljoner tv-tittare runt om i världen. Detta i kombination med en fortsatt satsning på utlandsmarknaderna torde innebära en fortsatt ökning av andelen utländska gäster.
Vinterns kanske största nyhet är att Åre Björnen får ett eget SkiPass som gäller i alla liftar i Åre Björnen. Skiduthyrningarna lanserar Skidgarderob. Där kan gästen lämna in sin skidutrustning för förvaring och slipning allt från en hel dag till en hel säsong eller en sommar.
Tack vare Åres goda infrastrukturella förutsättningar med järnväg direkt in i Åre By, Europaväg genom byn samt två närliggande flygplatser, Åre-Östersund och Vaernes Trondheim, är utvecklingsmöjligheterna mycket goda. Den fortsatta satsningen på prisvärda transportlösningar i kombination med den kraftigt ökade bäddkapaciteten innebär möjligheter att ta emot ännu fler gäster. Genom de senaste årens omfattande investeringar i skidområdet står Åre väl rustat för att ta emot en ökad gästtillströmning i backarna. Ett växande internationellt intresse i samband med VM 2007 befäster Åre som en internationellt konkurrenskraftig skiddestination. Åre är den destination som har dragit till sig mest externt investeringskapital. Under de senaste tre åren har omkring 3 000 nya bäddar tillkommit och ytterligare 1 300, varav 300 kommersiella, bedöms stå klara inför vintersäsongen 2007/08. Inför föregående säsong nästan dubblades affärsytorna i Åre by från 8 000 kvadratmeter till 15 000 kvadratmeter, vilket innebär att Åre numera erbjuder en stor variation i shopping och restauranger.
RESULTATUTVECKLING *
* För ytterligare information, se rubrik Omsättning och resultat, på föregående sida.
02/03 03/04 04/05 05/06 06/07
| 2006/07 | |
|---|---|
| Förmedlade bäddar, st | 6 320 |
| Beläggningsgrad, % | 78 |
| Skidskoleelever, st | 12 650 |
| Hyrskidutrustningar, st | 5 900 |
| Skiddagar, st | 940 000 |
| Antal liftar (inkl. rullband), st | 45 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 48 560 |
| Antal nedfarter, st | 101 |
| Antal barnområden, st | 4 |
| Längsta nedfart, km | 6,5 |
| Tot. längd preparerade pister, km | 101 |
| Maximal fallhöjd, m | 890 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 1 274 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 4 500 000 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 2 200 000 |
| Elbelysta pister, st | 7 |
| Fun Parks, st | 3 |
| Rörelseintäkter | 2006/07 2005/06 | |
|---|---|---|
| Utförsåkning/Lift | 165 | 166 |
| Logi | 41 | 37 |
| Skiduthyrning | 24 | 25 |
| Skidskola/Aktiviteter | 8 | 8 |
| Sportbutiker | 10 | 11 |
| Fastighetsservice | 23 | 19 |
| Övriga rörelseintäkter | 23 | 40 |
| Nettoomsättning | 294 | 306 |
| Övrigt | 16 | 2 |
| Summa intäkter | 310 | 308 |
| Rörelsekostnader | ||
| Varor | -22 | -24 |
| Personal | -111 | -100 |
| Övrigt | -100 | -98 |
| Summa kostnader | -233 | -222 |
| Avskrivningar | -34 | -30 |
| Rörelseresultat | 43 | 56 |
| Rörelsemarginal | 14 | 18 |
Cirka 48 mil nordväst om Stockholm, på gränsen mellan Härjedalen och Jämtland, ligger destinationen Vemdalen som består av tre resmål; Vemdalsskalet, Björnrike och Klövsjö/Storhogna. Vemdalsskalet är det största resmålet. Vid sidan av en varierad skidåkning erbjuder Vemdalsskalet även det bredaste utbudet av nöjen och aktiviteter. Björnrike attraherar barnfamiljerna. Här finns bra skidåkning kombinerad med liftnära boende och ett bra serviceutbud, vilket gör fjällsemestern enkel.
Klövsjö är en genuin fjällby med lång
tradition. Här finns även den mer utmanande skidåkningen för den lite mer erfarne skidåkaren. Storhogna erbjuder möjligheten att kombinera skidåkning med andra aktiviteter och upplevelser. Här finns bland annat fjällvärldens första spa-anläggning.
SkiStars verksamhet i Vemdalen omfattar skidområdet, en skidskola, två skiduthyrningar och två sportbutiker. Omkring 3 400 bäddar i området förmedlas genom SkiStar. Verksamheten i skidområdet bedrivs till omkring en fjärdedel
på egen mark. Resterande markområden arrenderas på långtidskontrakt, med rätt att förnya vid avtalens utgång. Tre backrestauranger utarrenderas till externa operatörer. Under verksamhetsåret har Vemdalens Sportaffärer & Skiduthyrning AB förvärvats, omfattande två skiduthyrningar och två sportbutiker, en i Vemdalsskalet och en i Björnrike.
I Vemdalen ökade nettoomsättningen med 34 MSEK till 116 MSEK och rörelseresultatet med 5 MSEK till 18 MSEK. I nettoomsättningen föregå-
ende år ingick återbetald moms med 2 MSEK. SkiPassförsäljningen ökade med 2,1% till 63 MSEK. Det förvärvade bolaget Vemdalens Sportaffärer & Skiduthyrning AB, med butiker och uthyrning i Vemdalsskalet och i Björnrike bidrog med 30 MSEK i ökad omsättning och 9 MSEK i förbättrat rörelseresultat. Bolaget konsoliderades från den 1 januari 2007.
I huvudsak har Vemdalen Sverige som marknad, med Mälardalen och Norrlandskusten som viktigaste upptagningsområden. Den primära målgruppen är barnfamiljer. De allra flesta väljer att resa till Vemdalen med egen bil, men det går även att resa med direktbuss från Stockholm, Uppsala och Gävle. Dessutom erbjuds engelsmän charterflyg till Vemdalen via Östersunds flygplats, tack vare ett mångårigt samarbete med en brittisk turoperatör.
Snökanonsystemen har utvecklats och byggts ut på samtliga tre resmål. I Vemdalsskalet, Björnrike och Klövsjö har det även byggts nytt boende till vintern. Den nya motorvägen mellan Uppsala och Mehedeby innebär att restiden från Stockholm till Vemdalen kortas med minst en halvtimme. Dessutom utökas tågchartern till Östersund för vidare transfer till Vemdalen med fler avgångar under hela säsongen, i samarbete med SJ. Vemdalens skidskola har för tredje gången röstats fram som världens bästa av den engelska researrangören Neilsons gäster.
Vemdalen passerade under verksamhetsåret 2006/07 Idre och blev Sveriges tredje största skiddestination efter Sälen och Åre. Till vintern står omkring 600 nya bäddar klara, varav drygt 400 kommer att förmedlas av SkiStar. Dessutom planeras ytterligare omkring 2 000 nya bäddar, som kommer stå klara under de närmaste två åren, i olika externa investeringsprojekt. De senaste årens investeringar i Vemdalens skidområde i kombination med genomförda och planerade nybyggnationer av bäddar stärker Vemdalens attraktionskraft ytterligare och torde borga för en fortsatt stark utveckling.
* För ytterligare information, se rubrik Omsättning och resultat, på föregående sida.
| 2006/07 | |
|---|---|
| Förmedlade bäddar, st | 3 400 |
| Beläggningsgrad, % | 83 |
| Skidskoleelever, st | 8 050 |
| Hyrskidutrustningar, st | 3 100 |
| Skiddagar, st | 461 000 |
| Antal liftar (inkl. rullband), st | 30 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 29 500 |
| Antal nedfarter, st | 51 |
| Antal barnområden, st | 4 |
| Längsta nedfart, km | 2 |
| Total längd preparerade pister, km | 45 |
| Maximal fallhöjd, m | 440 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 946 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 1 360 000 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 950 000 |
| Elbelysta pister, st | 9 |
| Fun Parks, st | 3 |
| Rörelseintäkter | 2006/07 2005/06 | |
|---|---|---|
| Utförsåkning/Lift | 63 | 61 |
| Logi | 10 | 9 |
| Skiduthyrning | 14 | - |
| Skidskola/Aktiviteter | 4 | 3 |
| Sportbutiker | 16 | - |
| Fastighetsservice | 4 | 3 |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 6 |
| Nettoomsättning | 116 | 82 |
| Övrigt | - | - |
| Summa intäkter | 116 | 82 |
| Rörelsekostnader | ||
| Varor | -15 | -2 |
| Personal | -38 | -29 |
| Övrigt | -33 | -28 |
| Summa kostnader | -86 | -59 |
| Avskrivningar | -12 | -10 |
| Rörelseresultat | 18 | 13 |
| Rörelsemarginal | 16 | 16 |
HEMSEDAL - SKIDENTUSIASTERNAS FAVORIT
Hemsedal är beläget 23 mil nordväst om Oslo. Destinationen, som brukar kallas för Skandinaviens Alper, är en komplett skidort med ett brett utbud för skidåkare i alla åldrar. Här återfinns Norges största barn- och nybörjarområde sida vid sida med riktigt utmanande skidåkning för de allra bästa.
Efter två svaga snövintrar hade Hemsedal under vintersäsongen 2006/07 mycket goda snöförhållanden, vilket har
inneburit ett ökat antal gäster både under veckorna och under helgerna. Nettoomsättningen steg med 19 MSEK till 192 MSEK och rörelseresultatet med 13 MSEK till 24 MSEK. Kursrelationen mellan den norska och svenska kronan var under perioden i genomsnitt 1,13 (1,18) och förändringen påverkade omsättningen negativt med -8 MSEK och rörelseresultatet med -1 MSEK jämfört med fjolåret. SkiPassförsäljningen ökade i lokal valuta med 14,7% till 98 MNOK och omräknat till svenska kronor med 9,9% till 110 MSEK.
SkiStars verksamhet i Hemsedal omfattar skidområdet, en skidskola och två skiduthyrningar. Omkring 4 000 bäddar i området förmedlas genom SkiStar. Verksamheten i skidområdet bedrivs på arrenderad mark. Arrendeavtalen har lång löptid och SkiStar har rätt att förnya vid avtalens utgång. Tre backrestauranger utarrenderas till externa operatörer.
Hemsedal har en stor andel utländska gäster, över 60% av besökarna kommer
från utlandet. I första hand kommer de utländska gästerna från Danmark och Sverige, men Hemsedal är även en populär skiddestination bland länder som England, Holland och Tyskland. De norska gästerna kommer främst från området kring Oslo samt Bergen och reser i huvudsak med egen bil. De utländska gästerna reser antingen med färja och egen bil, alternativt med charterflyg och buss.
Till den kommande vintersäsongen öpp-
nar SkiStar den tredje skiduthyrningen i egen regi. Investeringar i förbättrad snökanonkapacitet har genomförts inför säsongen, vilket innebär en ökad snösäkerhet i backarna. Dessutom är det ny belysning i Turistlöypa och den blå parken, vilket innebär att det nu finns nio nedfarter för kvällsskidåkning. 300 nya bäddar varav 100 kommersiella bedöms stå klara till vintern 2007/08.
I Hemsedal har SkiStar påbörjat byggnationen av Alpin Lodge, en 11 000 kvadratmeter stor byggnad på egenägd liftnära mark. Byggnaden kommer att innehålla 40 lägenheter, 3 300 kvadratmeter kommersiella ytor samt garage. Investeringen beräknas uppgå till 160 MNOK och byggnaden ska stå klar inför säsongen 2008/09.
Externa investerare bygger i Hemsedal Fjellandsby och i Skarsnuten-området. Totalt förväntas ytterligare 500 bäddar stå klara inför säsongen 2008/09. De nya bäddarna i kombination med ökad snökanonkapacitet är en central faktor för fortsatt god utveckling. I kommunens planering för utvecklingen av Hemsedal finns ytterligare 10 500 nya bäddar godkända varav 6 000 så kallade varma bäddar för uthyrning. Hemsedal har goda möjligheter att fortsätta locka fler familjer tack vare storsatsningen på barn- och nybörjarområdet. Det finns även en bra grund för att antalet utländska gäster ska fortsätta att öka tack vare väl etablerade samarbeten med ett flertal researrangörer.
RESULTATUTVECKLING*
* För ytterligare information, se rubrik Omsättning och resultat, på föregående sida.
| HEMSEDAL I SIFFROR | |
|---|---|
| 2006/07 | |
| Förmedlade bäddar, st | 4 060 |
| Beläggningsgrad, % | 71 |
| Skidskoleelever, st | 9 000 |
| Hyrskidutrustningar, st | 3 300 |
| Skiddagar, st | 535 000 |
| Antal liftar (inkl. rullband), st | 22 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 28 500 |
| Antal nedfarter, st | 48 |
| Antal barnområden, st | 1 |
| Längsta nedfart, km | 6 |
| Total längd preparerade pister, km | 47 |
| Maximal fallhöjd, m | 810 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 1 450 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 1 050 000 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 465 500 |
| Elbelysta pister, st | 12 |
| Fun Parks, st | 3 |
| Rörelseintäkter | 2006/07z | |
|---|---|---|
| Utförsåkning/Lift | 110 | 101 |
| Logi | 20 | 42 |
| Skiduthyrning | 14 | 17 |
| Skidskola/Aktiviteter | 6 | 6 |
| Sportbutiker | 6 | - |
| Fastighetsservice | 3 | 3 |
| Övriga rörelseintäkter | 12 | 4 |
| Nettoomsättning | 192 | 173 |
| Övrigt | - | - |
| Summa intäkter | 192 | 173 |
| Rörelsekostnader | ||
| Varor | -5 | -4 |
| Personal | -61 | -63 |
| Övrigt | -72 | -66 |
| Summa kostnader | -138 | -133 |
| Avskrivningar | -30 | -29 |
| Rörelseresultat | 24 | 11 |
| Rörelsemarginal | 13 | 6 |
TRYSIL - 70% AV GÄSTERNA KOMMER FRÅN UTLANDET
Trysil NORSK TOPPKLASS
Trysil är beläget 21 mil nordost om Oslo. Trysilfjället erbjuder 71 kilometer skidåkning på tre sidor av berget och tillhandahåller därmed skidåkning som passar både barnfamiljerna samt de mer erfarna skidåkarna. Trysil är Norges största skidanläggning och är, tack vare sin geografiska placering, väldigt lättillgänglig. Trysil ingår i SkiStar-koncernen sedan den 1 december 2005.
SkiStars verksamhet i Trysil omfattar skidområdet, två skiduthyrningar, skidskolan, där SkiStar har ett minoritetsintresse som uppgår till 35%, samt Trysil Booking som förmedlar 3 700 bäddar i området. Verksamheten i skidområdet bedrivs på arrenderad mark. Arrendeavtalen har en löptid på 50 år med rätt för SkiStar att förnya dem vid löptidens utgång. SkiStar utarrenderar tretton backrestauranger i Trysil till
externa operatörer. I Trysil ingår även en golfbana i verksamheten.
Trysil redovisade en nettoomsättning på 219 MSEK och ett rörelseresultat på 21 MSEK. Rörelsemarginalen förbättrades jämfört med föregående år om hänsyn tas till att kostnader under september– november, vilka under motsvarande period 2006 uppgick till 35 MSEK, inte belastade Trysil under föregående år. Kursrelationen mellan den norska och svenska kronan var under perioden i genomsnitt 1,13 (1,18) och förändringen påverkade omsättningen negativt med -10 MSEK och rörelseresultatet med -1 MSEK jämfört med fjolåret.
Försäljningen av SkiPass ökade i lokal valuta med 14,0% till 134 MNOK och omräknat i SEK med 9,2% till 149 MSEK. Beläggningsgraden i egenägda och förmedlade objekt har ökat till 72% (70).
Inför säsongen 2006/07 byggdes en ny 6-stollift, med värme i sätena och vindskyddshuvar, i Fageråsen och snötillverkningskapaciteten byggdes ut för att förbättra snösäkerheten på destinationen. Under verksamhetsåret har SkiStar gått in med ett konvertibelt förlagslån i ett Radisson SAS-hotell. Kapitalinsatsen uppgår till 15 MNOK och lånet kan konverteras till 45% av aktierna i hotellbolaget. Det fyrstjärniga hotellet planeras stå färdigt till säsongen 2008/09. Dessutom har SkiStar förvärvat mark och byggrätter i Fageråsen via det nya samägda bolaget Fageråsen Invest AS. SkiStars investering uppgår till 12 MNOK och ägarandelen, via dotterbolaget Trysilfjellet Alpin AS, uppgår till 49%.
Inför kommande två säsonger planeras byggnation av 101 lägenheter med totalt 600 liftnära bäddar i området. Vinstpotentialen vid utförsäljning
bedöms som god. Under året har en fastighet förvärvats i Trysil för 20 MNOK. Fastigheten innehåller lägenheter, restauranger och lokaler för skidskola.
Trysils största marknader är Danmark med 39% av gästerna, Sverige med 27% av gästerna och Norge med 19% av gästerna. De danska gästerna kommer främst med egen bil via färja. Tack vare väl etablerade samarbeten med rederier så bedöms den danska marknaden kunna öka under de närmaste åren. De svenska gästerna däremot kommer i första hand med egen bil.
Majoriteten av de norska gästerna kommer från Oslo och reser därför också företrädesvis med egen bil. Den snabbast växande marknaden är norra Tyskland, mycket tack vare ett utökat samarbete med resebyråer i framförallt Kiel. Huvudmålgruppen på samtliga marknader är barnfamiljer.
Inför säsongen har ytterligare satsningar på förbättring av snökapaciteten genomförts. I skidområdet har en ny familjepark med lätta hopp och rails byggts för att komplettera den befintliga parken som erbjuder mer avancerad åkning. En ny röd nedfart i anslutning till den nya 6-stolliften i Fageråsen står också klar till säsongstarten.
Inför säsongen integrerades Trysil fullt ut i SkiStars webbokningsystem, vilket har gjort det enklare för gästen att boka sin vintersemester på webben. Detta medför en ökad webbförsäljning för samtliga produkter samt en ökad förskottsförsäljning av SkiPass, skidhyra och skidskola för Trysils del.
I Trysil finns i dagsläget 19 500 bäddar, varav 8 000 är kommersiella varav SkiStar förmedlar 3 500. Beläggningsgraden i SkiStarförmedlade objekt har ökat med 5% på tre år. Uppskattningsvis står 1 300 nya bäddar klara inför säsongen 2007/08, varav 300 kommersiella. Dessutom byggs ett nytt Radisson SAS-hotell med 670 nya liftnära bäddar, där SkiStar gått in med ett konvertibelt förlagslån. Hotellet kommer att stå klart till vintersäsongen 2008/9. Även Estatia Resort/Choice har påbörjat byggnationen av ett nytt hotell, med 1 400 nya bäddar, som ska ligga i Fageråsen. Hotellet beräknas stå klart till vintersäsongen 2009/10. Ytterligare en hotellkedja, nämligen Planbo Marriott har presenterat planer på att bygga en ny Resort med 1 650 nya bäddar. Kommunplanen godkänner totalt 37 700 bäddar i området, så utvecklingsmöjligheterna är betydande. Med föregående års investeringar i skidområdet uppgår liftkapaciteten till över 35 000 personer i timmen.
* För ytterligare information, se rubrik Omsättning och resultat, på föregående sida.
| 2006/07 | |
|---|---|
| Förmedlade bäddar, st | 3 700 |
| Beläggningsgrad, % | 72 |
| Hyrskidutrustningar, st | 6 000 |
| Skiddagar, st | 798 000 |
| Antal liftar (inkl. rullband), st | 32 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 35 200 |
| Antal nedfarter, st | 65 |
| Antal barnområden, st | 3 |
| Längsta nedfart, km | 5,4 |
| Total längd preparerade pister, km | 71 |
| Maximal fallhöjd, m | 685 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 1 100 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 2 250 000 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 950 000 |
| Elbelysta pister, st | 6 |
| Fun Parks, st | 3 |
| Rörelseintäkter | 2006/07 2005/06 | |
|---|---|---|
| Utförsåkning/Lift | 150 | 134 |
| Logi | 20 | 20 |
| Skiduthyrning | 23 | 15 |
| Fastighetsservice | 14 | 11 |
| Övriga rörelseintäkter | 12 | 17 |
| Nettoomsättning | 219 | 197 |
| Övrigt | - | 1 |
| Summa intäkter | 219 | 198 |
| Rörelsekostnader | ||
| Varor | -6 | -9 |
| Personal | -65 | -54 |
| Övrigt | -84 | -63 |
| Summa kostnader | -155 | -126 |
| Avskrivningar | -43 | -28 |
| Rörelseresultat | 21 | 44 |
| Rörelsemarginal | 10 | 22 |
Affärsområde FASTIGHET
Affärsområde Fastighet har varit verksamt sedan januari 2005. Affärsområdets uppdrag är att;
De investeringar som genomförs delas in i två grupper, dels anläggningsinvesteringar för den löpande driften av alpinverksamheten, exempelvis nya liftar, snösystem, lokaler för skidhyra, nya restauranger och dels strukturinvesteringar som omfattar investeringar i exploateringsmark och boende i syfte att skapa framtida affärsmöjligheter. För strukturinvesteringarna ansvarar affärsområde Fastighet. Under verksamhetsåret uppgick strukturinvesteringarna till 181 MSEK brutto och 28 MSEK netto.
Strukturinvesteringarna bestod främst av byggnation av lägenheter i Sälen och Vemdalen samt förvärv av en fastighet i Trysil med lägenheter, restauranger och lokaler för skidskola. Dessutom har SkiStar förvärvat mark och byggrätter i Fageråsen i Trysil, via det nya samägda bolaget Fageråsen Invest AS där SkiStars ägarandel, via dotterbolaget Trysilfjellet Alpin AS, uppgår till 49%. Inför kommande två säsonger planeras byggnation av 101 lägenheter med totalt 600 liftnära bäddar i området. SkiStar har även gått in med ett konvertibelt förlagslån i ett Radisson SAS-hotell i Trysil. Lånet kan konverteras till 45% av aktierna i hotellbolaget. Under året avyttrades strukturtillgångar för 153 MSEK med ett bokfört värde om 75 MSEK. De sålda strukturtillgångarna utgjordes av tomtmark i Sälen, 6 lägenheter i Trysil, 39 lägenheter i Lindvallen, Sälen, samt 26 lägenheter i Åre. SkiStar har även avyttrat sin ägarandel i Åre Centrum AB, som äger fastigheter i Åre.
SkiStar är 45 %-ig delägare i det rörelsedrivande intressebolaget Lima Transtrand Fastighets AB i Sälen, som investerat i stugor i Hundfjället och Lindvallen i Sälen. SkiStar är även 22 %-ig delägare i Ski Lodge Lindvallen AB som bedriver hotellverksamhet i Sälen, Staven Næringseiendom AS med 49% som äger restauranglokaler som arrenderas ut i Hemsedal samt Fageråsen Invest AS med 49% som investerar i lägenheter i Trysil.
I tabellen på nästa sida framgår hur stora tillgångar bolaget har avseende lägenheter, hotell och exploateringsmark. Ägda lägenheter och områden med exploateringsmark finns på samtliga destinationer, men främst i Sälen. Utförsäljningar av befintliga lägenheter och nybyggnation av nya moderna lägenheter sker i den takt som marknaden tillåter och efterfrågar.
SkiStar har beslutat att placera koncernens strukturfastigheter i en egen organisation under nästa verksamhetsår. Med strukturfastigheter avses fastigheter som ägs för framtida affärsmöjligheter, såsom logifastigheter, hotell, exploateringsmark för framtida boende samt delägande i andra bolag som bedriver fastighetsutveckling på SkiStars destinationer. Genom att lyfta ut strukturfastigheterna till en egen organisation, särskiljs den alpina skiddriften från fastighetsutvecklingen, vilket bedöms ge ökad tydlighet och aktivitet inom bägge områdena. De tillgångar som placeras i den nya företagsgruppen kommer årligen att genomgå marknadsvärderingar som kommer att kommuniceras till marknaden. Bolagiseringen av strukturfastigheterna bedöms vara klar under sommaren 2008.
Affärsområde Fastighet, MSEK 10 20 30 40 50 60 70 80 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 MSEK
ägda hotell, stugor och lägenheter samt exploateringsmark
| Sälen | Åre | Vemdalen | Hemsedal | Trysil | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hotell, st | 1 | 1 | 2 | |||
| Befintliga stugor och | ||||||
| lägenheter, st | 274 | 129 | 69 | 9 | 7 | 488 |
| Markinnehav | ||||||
| (antal byggbara lgh) | ||||||
| – Klara detaljplaner | 309 | 12 | 12 | 43 | 16 | 392 |
| – Pågående detaljplaner | 115 | 9 | 124 | |||
| – Planerade detaljplaner | 285 | 50 | 335 | |||
| – Planerade översikstsplaner | 1 000 | 210 | 1 210 | |||
| Samägda | ||||||
| – Hotell | 1 | |||||
| – Stugor och lägenheter | 196 | 13 |
FÖR SKISTAR AB (PUBL) 1 SEPTEMBER 2006 – 31 AUGUSTI 2007
Styrelsen och verkställande direktören för SkiStar AB (publ), org. nr. 556093-6949, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räk en skapsåret 1 september 2006 - 31 augusti 2007.
Bolagets fi rma är SkiStar AB (publ). Bolaget har sitt säte i Malungs kommun, Dalarnas län, med huvudkontor i Sälen och postadress 780 67 Sälen.
SkiStar driver alpin skidverksamhet i Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige samt Trysil och Hemsedal i Norge. Kärnverksamheten är alpin skidåkning med gästens skidupplevelse i centrum. Verksamheten delas in i två affärsområden, Destinationerna och Fastighet. Dest ina tionerna omfattar i huvudsak skidåkning, logiförmedling, skidskola och skiduthyrning. Fastighet omfattar byggnationer och exploatering. Visionen är att SkiStar ska skapa minnesvärda vinterupplevelser som den ledande operatören av europeiska alpindestinationer.
SkiStars B-aktie är sedan 1994 noterad på OMX Mid Cap Stockholm (dåvarande Stockholmsbörsens O-lista). Per den 31 augusti 2007 var antalet aktieägare 9 608 st (8 963). Större ägare är Mats Paulsson inkl bolag och familj med 18,01% av kapitalet och 42,22% av rösterna, Erik Paulsson inkl bolag och familj med 17,15% av kapitalet och 12,08% av rösterna samt Investment AB Öresund med 10,66% av kapitalet och 7,51% av rösterna. Större förändringar i innehav bland de största ägarna under verksamhetsåret är att SEB Fonder har min skat sitt innehav med ca 700 000 B-aktier. Lannebo Fonder har köpt ca 1 miljon B-aktier och Northern Trust CO har köpt ca 470 000 B-aktier.
Antal aktier uppgår till 39 167 991 st varav 1 824 000 utgör A-aktier med tio röster per aktie och 37 343 991 st utgör B-aktier med en röst per aktie. Därutöver fi nns ett konvertibelt förlagslån om 0,6 MSEK som vid full konvertering ger ytterligare 20 037 st B-aktier, vilket ger en utspädning av befi ntliga aktier med 0,05%. Konvertering kan ske fram till den 15 juni 2008. Högsta noterade aktiekursen under verksamhetsåret var 142:00 SEK noterad den 22 november 2006 och den lägsta noterade aktiekursen var 100:25 SEK noterad den 14 mars 2007. Aktiekursen på bokslutsdagen när börsen stängdes var 114:25 SEK. På årsstämman den 4 december 2006 bemyndigades styrelsen att fatta beslut om förvärv och överlåtelse av egna aktier. Bemyndigandet gäller till nästkommande årsstämma. Styrelsen hade inte genomfört några återköp fram till avgivandet av denna årsredovisning.
Under säsongen 2006/07 minskade försäljningen av SkiPass i Sverige med 11% till 880 MSEK enligt SLAO (Svenska Liftanläggningars Organisation). Den genomsnittliga prisökningen på SkiPass i Sverige var 2%. Den 1 januari 2007 sänktes momsen på SkiPass i Sverige från 12% till 6%. I Norge minskade försäljningen av Ski-Pass under vintersäsongen 2006/07 med 2% till 734 MNOK enligt Alpinanleggenes Landsforen ing. Den genomsnittliga prisökningen på SkiPass i Norge var 4%. Momsen på SkiPass höjdes i Norge den 1 januari 2006 från 7% till 8%.
Koncernens nettoomsättning minskade under verksamhetsåret till 1 259 MSEK (1 280), resultatet före skatt minskade till 170 MSEK (276) och resultatet efter skatt till 176 MSEK (242). Vinsten per aktie uppgick till 4:50 SEK (6:19). Föregående års resultat påverkades positivt med 35 MSEK genom att koncernen inte belastades med kostnader från Trysil under perioden september-november. Trysil ingår i SkiStarkon cernen från och med den 1 december 2005. Föregående års resultat påverkades också po sitivt då SkiStar, med anledning av en Kammarrättsdom, återfi ck mervärdesskatt med 34 MSEK, varav 29 MSEK redovisades i rörelsens intäkter och 5 MSEK som ränteintäkter. Resultatet från försäljning av stugor och lägenheter har under verksamhetsåret ökat med 10 MSEK netto efter renoverings- och försäljningskost na der jämfört med föregående år. SkiStar erhöll under fjärde kvartalet sin vinstandel från Åre 2007 AB, som arrangerade alpina VM i Åre. SkiStars andel uppgick till 10,5 MSEK och redo visas under Andel i intressebolags resultat i kon cernens resultaträkning.
I januari 2007 förvärvades Vemdalens Sportaffärer & Skiduthyrning AB, som driver sportbutiker och skiduthyrningar i Vemdalsskalet och Björnrike. Bolaget omsatte 33 MSEK under 2005/06 och redovisade en vinst före skatt på 9 MSEK. Köpeskillingen uppgick till 48 MSEK och har erlagts kontant. Bolaget hade ett eget
kapital på 4 MSEK per förvärvsdagen. Det övervärde om 61 MSEK som uppkom vid förvärvet motsvarar värdet av en hyresrätt till de lokaler som omfattas av förvärvet. Det förvärvade bolaget konsolideras i SkiStar från och med den 1 januari 2007.
Koncernens tillgängliga likvida medel uppgick till 349 MSEK (362) inklusive outnyttjade krediter om 322 MSEK (339). Den räntebärande nettoskulden ökade med 354 MSEK till 1 612 MSEK och soliditeten sjönk till 39% (44). Avkastningen på sysselsatt kapital minskade till 8% (14), avkastningen på eget kapital minskade till 14% (20) och rörelsemarginalen minskade till 17% (23).
Kassafl ödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital uppgick till 231 MSEK (332) och efter förändring av rör elsekapital till 277 MSEK (242). Periodens kassafl öde efter investeringsverksamheten var -175 MSEK (-221).
Investeringarna uppgick under perioden till 612 MSEK brutto och 405 MSEK netto, exklusive förvärvet av Vemdalens Sportaffärer och Skiduthyrning AB, 48 MSEK. Investeringarna delas in i anläggningsinvesteringar, som utgörs av invest eringar i koncernens skidanläggningar (liftar, pister, snösystem m m), och strukturinvest er ingar som är investeringar i fastighetsbolag, byggnader och mark för eventuellt framtida exploatering och avyttring. Anläggningsinvesteringarna uppgick till 494 MSEK brutto och avsåg främst investering i snösystem på koncernens samtliga destinationer samt två nya stolliftar, en i Åre och en i Trysil. Av investeringarna utgörs 83 MSEK av påbörjade investeringar inför säs ongen 2007/08. Strukturinvesteringarna består främst av byggnation av lägenheter i Sälen och Vemdalen. Dessutom har SkiStar förvärvat mark och byggrätter i Fageråsen, Trysil, via det nya intressebolaget Fageråsen Invest AS. Inför kommande två säsonger planeras byggnation av 101 lägenheter med totalt 600 liftnära bäddar i området. Vinstpotentialen vid utförsäljning bedöms som god. SkiStar har även gått in med ett konvertibelt förlagslån i ett Radisson SAS-hotell i Trysil. Kapitalinsatsen uppgår till 15 MNOK och lånet kan konverteras till 45% av aktierna i hotellbolaget. Vidare har en fastighet förvärvats i Trysil för 20 MNOK inrymmande lägenheter, restauranger och lokaler för skidskola. Strukturinvesteringar och förvärv uppgick brutto före avyttringar till 181 MSEK och netto efter avyttringar till 28 MSEK. Under verksamhetsåret avyttrades strukturtillgångar för 153 MSEK som hade ett bokfört värde om 75 MSEK med rearesultat om totalt 78 MSEK brutto och 68 MSEK netto efter kostnader för renovering av sålda objekt om 7 MSEK och andra kostnader inom affärsområde Fastighet om 3 MSEK. Sålda tillgångar utgörs främst av lägenheter i Sälen, Åre och Trysil med reavinster på totalt 63 MSEK. SkiStar har avyttrat sin ägarandel i Åre Centrum AB, som äger fastigheter i Åre, med en reavinst på 4 MSEK. Resterande reavinster på 11 MSEK avser försäljning av tomtmark i Sälen.
Medelantalet anställda ökade med 37 personer (4%) till 1 082 personer, främst med anledning av förvärvet av Vemdalens Sportaffärer & Skiduthyrning AB samt att Trysil har ingått under hela räkenskapsåret. På varje destination fi nns en uppbyggd organisation för arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor. Dessa grupper samordnas centralt och har gemensamma styrdokument såsom jämställdhetsplan och arbetsmiljöpo licy. Kostnaderna för kompetensutveckling har under verksamhetsåret uppgått till 7 MSEK (7) och utgörs främst av utbildning inom SkiStar Academy. Personalomsättningen bland fast anställda uppgick under året till 6% (3). Styrelsens förslag till riktlinjer gällande ersättning till ledande befattningshavare inför beslut på årsstämman i december 2007 kommer i allt väsentligt överrensstämma med de riktlinjer som hittills gällt och som anges i not 8.
SkiStars verksamhet har viss miljöpåverkan. Bolaget arbetar aktivt för att verksamhetens miljöpåverkan ska minimeras. Ett gemensamt miljöledningssystem och en grundläggande policy är utgångspunkten i miljöarbetet. Miljöpolicyn innebär att SkiStar ska beakta miljön i all verksamhet i sin strävan att erbjuda gästerna en minnesvärd vinterupplevelse. Genom ett systematiskt förbättringsarbete ska gästerna uppleva SkiStar som det miljöriktiga valet. SkiStar följer upp de utsläpp av koldioxid (CO2) som verksamheten ger upphov till och mäter årligen hur mycket CO2 som verksamheten släpper ut i förhållande till omsättningen. För verksamhetsåret 2006/07 släppte SkiStar ut 4,9 ton CO2/MSEK (4,8). Ökningen beror i huvudsak på att Trysil ingår hela verksamhetsåret samt att Alpina VM i Åre innebar en avsevärd ökning av förbrukningen av el, bränsle och drivmedel föranlett av de extremt höga krav på underlaget som ställs och därigenom mer pistning och snötillverkning.
Den 22 augusti 2006 godkändes det ener giledningssystem avseende snötillverkningen på de svenska destinationerna som SkiStar införde under 2005/06 av Lloyd`s Register Quality Assurance i enlighet med standarden för energiledningssystem, SS 62 77 50.
Antalet besökande på SkiStars destinationer påverkas av väderförhållanden och till viss del av snöläge. En sen vinter och svag tillgång på natursnö dämpar efterfrågan. Dock begränsas
verksamhetsrisken genom väl utbyggda snötillverkningssystem, som säkerställer 78% av koncernens totala liftkapacitet. Dock kan långvarig brist på kyla under främst november och december innebära en begränsning av utbudet av skidåkning. SkiStars fem destinationer är belägna på olika platser med varierande väderförhållande, vilket minskar koncernens totala väderrisk. I övrigt bedöms inte SkiStar vara utsatt för några stora risk- och osäkerhetsfaktorer.
Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 810 MSEK (900) och resultatet före skatt till 133 MSEK (209). I moderbolaget drivs den svenska verksamheten.
Avsnittet kring bolagsstyrning återfi nns numera i en separat bolagsstyrningsrapport enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning.
Bokningsläget var i början av oktober 2007 1% bättre än vid motsvarande tid föregående år. Om veckorna 5-7 i Åre exkluderas, d v s den period då Alpina VM hölls och i princip allt boende var reserverat för tävlingarna, så uppgår volymökningen till 4%. Antalet uthyrningsobjekt som förmedlas genom SkiStar har ökat med 2,5% sedan föregående år. Bokningsläget är därmed det bästa i bolagets historia. Den 6 september 2007 hölls en extra bolagsstämma i SkiStar. På stämman beslutades att uppta ett konvertibelt förlagslån om högst 30 MSEK genom emission av högst 250 000 konvertibler som erbjuds SkiStars anställda. Konvertibeln övertecknades kraftigt. Dessutom godkändes styrelsens beslut att förvärva utestående aktier i Fjällinvest AB, där bla personer närstående till SkiStar var delägare. Förvärvet av Fjällinvest är ett steg i strategin att utveckla och bolagisera koncernens fastighetsutveckling. Anläggningsinvesteringarna inför 2007/08 utgörs av att en 4-stollift i Lindvallen byts ut mot en 8-stollift för att förbättra kapaciteten. 4-stolliften fl yttas i sin tur till Tandådalen där det också anläggs en ny nedfart. Dessutom sker en fortsatt förbättring av befi ntliga snösystem samt en utbygg nad av nya snösystem. Totalt bedöms anläggnings-
investeringarna inför 2007/08 uppgå till 196 MSEK. Strukturinvesteringarna utgörs av n ybyg g nation av 46 lägenheter i Sälen och Vemdalen för totalt 67 MSEK. I Hemsedal pågår byggnation av en 11 000 m2 stor byggnad på egenägd liftnära mark. Byggnaden kommer att innehålla 40 lägenheter, 3 300 m2 kommersiella ytor samt garage. Investeringen beräknas uppgå till 160 MNOK och vara klar inför säsongen 2008/09. Utöver SkiStars investeringar tillförs destinationerna mycket externt investeringskapital. I Sälen byggs ca 1 000 nya bäddar, i Åre ca 1 500 bäddar och i Vemdalen ca 400 bäddar och ytterligare ca 2 000 bäddar är planerade de närmaste åren. I Hemsedal startar SkiStar den tredje skiduthyrningen i egen regi. I Trysil planeras bl a tre nya hotell – Radisson SAS, där SkiStar har gått in med ett konvertibelt förlagslån, Estatia/Choice och Planbo Marriott, med totalt över 3 700 nya liftnära bäddar.
| 2006/07 | 2005/06 | OMSÄTTNINGENS FÖRDELNING, % | |
|---|---|---|---|
| September-november | -205 114 | -168 755 | |
| December-februari | 294 303 | 301 692 | Övrigt 7% |
| Mars-maj | 212 225 | 268 501 | Reavinster 6% |
| Juni-augusti | -131 268 | -125 760 | Fastighetsservice 6% |
Förslag till disposition beträffande bolagets vinst. Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 751 688 TSEK, disponeras enligt följande:
| Summa | 751 688 153 |
|---|---|
| Balanseras i ny räkning | 575 408 852 |
| Utdelning; 39 173 178 x 4:50 | 176 279 301 |
Vinst per aktie Årets nettoresultat dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Årets nettoresultat justerat för räntekostnader efter skatt som löper på konvertibla lån dividerat med antal aktier efter full konvertering av tecknade konvertibler.
Kassafl öde Kassafl öde före förändring av rörelsekapital.
Kassafl öde per aktie Kassafl öde dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Kurs/kassafl öde Aktiekurs per bokslutsdatum dividerat med kassafl öde per aktie.
Kurs/eget kapital Aktiekurs per bokslutsdatum dividerat med eget kapital per aktie.
Direktavkastning Utdelning dividerat med aktiekurs.
Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutningen.
Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder i förhållande till eget kapital.
Räntetäckningsgrad Resultat efter fi nansnetto plus fi nansiella kostnader i förhållande till fi nansiella kostnader.
Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter fi nansnetto plus fi nansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital defi nieras som tillgångar minskat med icke räntebärande skulder.
Avkastning på eget kapital Resultat efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på totalt kapital Resultat efter fi nansnetto plus fi nansiella kostnader i förhållande till genomsnittlig balansomslutning.
Rörelseresultat före avskrivningar i förhållande till omsättning.
Rörelseresultat efter avskrivningar i förhållande till omsättning.
Nettomarginal
Resultat före skatt i förhållande till omsättning.
Omsättningstillgångar inklusive beviljade ej utnyttjade krediter i förhållande till kortfristiga skulder.
Omsättningstillgångar inklusive beviljade ej nyttjade krediter med avdrag för varulager i förhållande till kortfristiga skulder.
| FEMÅRSÖVERSIKT | 2006/07 | 2005/06 | 2004/05 | 2003/04 | 2002/03 |
|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning och resultat | |||||
| Nettoomsättning, MSEK | 1 259 | 1 280 | 977 | 990 | 959 |
| Rörelsens intäkter, MSEK | 1 359 | 1 371 | 1 035 | 1 018 | 989 |
| Resultat före avskrivningar, MSEK | 414 | 466 | 336 | 327 | 326 |
| Resultat före skatt, MSEK | 170 | 276 | 194 | 177 | 176 |
| Resultat efter skatt, MSEK | 176 | 242 | 184 | 313 | 122 |
| Kassaflöde, MSEK | 231 | 332 | 241 | 250 | 278 |
| Lönsamhet | |||||
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 8 | 14 | 12 | 13 | 15 |
| Avkastning på eget kapital, % | 14 | 20 | 17 | 36 | 17 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 6 | 11 | 11 | 12 | 13 |
| Bruttomarginal, % | 30 | 34 | 32 | 32 | 33 |
| Rörelsemarginal, % | 17 | 23 | 21 | 21 | 22 |
| Nettomarginal, % | 13 | 20 | 19 | 17 | 18 |
| Investeringar netto, MSEK | 442 | 463 | 224 | 186 | 94 |
| Finansiell ställning | |||||
| Balansomslutning, MSEK | 3 187 | 2 828 | 2 091 | 1 896 | 1 670 |
| Eget kapital, MSEK | 1 257 | 1 249 | 1 129 | 985 | 735 |
| Soliditet, % | 39 | 44 | 54 | 52 | 44 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 1,4 | 1,1 | 0,7 | 0,8 | 1,0 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 3,6 | 7,4 | 7,0 | 5,8 | 5,4 |
| Likviditet | |||||
| Balanslikviditet, % | 268 | 279 | 307 | 165 | 120 |
| Kassalikviditet, % | 247 | 269 | 295 | 153 | 105 |
| Personal | |||||
| Medelantal anställda | 1 082 | 1 045 | 871 | 875 | 843 |
| Netttoomsättning per anställd, TSEK | 1 163 | 1 225 | 1 122 | 1 131 | 1 138 |
År 2003/04 och tidigare redovisas inte enligt IFRS.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | NOT | 2006-09-01 -2007-08-31 |
2005-09-01 -2006-08-31 |
2006-09-01 -2007-08-31 |
2005-09-01 -2006-08-31 |
| Nettoomsättning | 1 258 714 | 1 280 491 | 810 265 | 900 479 | |
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 81 686 | 84 451 | 75 859 | 81 454 |
| Andelar i intressebolags resultat | 16 | 11 867 | 3 928 | ||
| Aktiverat arbete för egen räkning | 5 | 6 541 | 1 942 | 6 541 | 1 942 |
| 2,3 | 1 358 808 | 1 370 812 | 892 665 | 983 875 | |
| Rörelsens kostnader | |||||
| Handelsvaror | -79 747 | -70 015 | -55 403 | -58 106 | |
| Övriga externa kostnader | 6,7 | -442 770 | -434 943 | -288 786 | -318 454 |
| Personalkostnader | 8 | -421 892 | -399 790 | -296 311 | -292 432 |
| Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar |
9 | -183 981 | -157 402 | -103 786 | -95 235 |
| Rörelseresultat | 230 418 | 308 662 | 148 379 | 219 648 | |
| Resultat från finansiella poster | |||||
| Resultat från värdepapper som är anläggningstillgång |
- | 363 | 11 048 | 405 | |
| Resultat från andelar i koncernbolag | 10 | - | -1 700 | ||
| Ränteintäkter, externa | 6 567 | 9 644 | 2 912 | 8 448 | |
| Ränteintäkter, koncernbolag | 5 297 | 2 470 | |||
| Räntekostnader, externa | -66 840 | -42 991 | -34 206 | -20 563 | |
| Resultat före skatt | 170 145 | 275 678 | 133 430 | 208 708 | |
| Skatt | 11 | 5 964 | -33 973 | -6 007 | -20 688 |
| Årets resultat | 176 109 | 241 705 | 127 423 | 188 020 | |
| Hänförligt till: | |||||
| Moderbolagets aktieägare | 176 094 | 241 841 | |||
| Minoritetsintresse | 15 | -136 | |||
| Resultat per aktie | |||||
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 12 | 4:50 | 6:19 | ||
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 12 | 4:49 | 6:17 | ||
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning, st | 39 151 096 | 39 062 008 | |||
| Antal aktier efter utspädning, st | 39 188 028 | 39 188 122 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR , TSEK | NOT | 2007-08-31 | 2006-08-31 | 2007-08-31 | 2006-08-31 |
| Anläggningstillgångar | |||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 13 | ||||
| Balanserade utgifter för IT-system | 13 866 | 8 717 | 13 866 | 8 717 | |
| Hyresrätter och liknande rättigheter | 112 595 | 54 963 | 2 654 | 3 319 | |
| Goodwill | 96 803 | 82 276 | 299 | 448 | |
| 223 264 | 145 956 | 16 819 | 12 484 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | ||||
| Byggnader, mark och markanläggningar | 1 470 252 | 1 305 167 | 922 967 | 866 149 | |
| Maskiner, inventarier och andra tekniska anläggningar |
1 005 968 | 832 748 | 531 950 | 430 310 | |
| Pågående nyanläggningar | 111 098 | 158 259 | 85 622 | 81 419 | |
| 2 587 318 | 2 296 174 | 1 540 539 | 1 377 878 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||||
| Andelar i koncernbolag | 15 | 358 030 | 309 599 | ||
| Andelar i intressebolag | 16 | 49 295 | 14 745 | 16 838 | 10 284 |
| Övriga andelar och långfristiga | |||||
| värdepappersinnehav | 17 | 27 447 | 56 074 | 17 590 | 53 906 |
| Övriga långfristiga fordringar | 18 | 68 217 | 9 701 | 44 590 | 8 801 |
| 144 959 | 80 520 | 437 048 | 382 590 | ||
| Uppskjutna skattefordringar | 11 | - | 6 818 | - | - |
| Summa anläggningstillgångar | 2 955 541 | 2 529 468 | 1 994 406 | 1 772 952 | |
| Omsättningstillgångar | |||||
| Varulager | |||||
| Handelsvaror | 43 832 | 23 661 | 24 253 | 21 181 | |
| 43 832 | 23 661 | 24 253 | 21 181 | ||
| Kortfristiga fordringar | |||||
| Kundfordringar | 19 | 20 413 | 21 056 | 7 619 | 10 218 |
| Skattefordringar | 20 512 | - | 21 058 | - | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 20 | 98 556 | 206 535 | 89 531 | 180 082 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 20 822 | 24 528 | 13 015 | 14 383 |
| 160 303 | 252 119 | 131 223 | 204 683 | ||
| Likvida medel | |||||
| Kassa och bank | 27 572 | 22 718 | 1 000 | 2 097 | |
| Summa omsättningstillgångar | 231 707 | 298 498 | 156 476 | 227 961 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 187 248 | 2 827 966 | 2 150 882 | 2 000 913 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER , TSEK | NOT | 2007-08-31 | 2006-08-31 | 2007-08-31 | 2006-08-31 | |
| Eget kapital | 22 | |||||
| Aktiekapital | 19 584 | 19 540 | Bundet eget kapital 19 584 |
19 540 | ||
| Nyemission under registrering | 207 | 2 824 | ||||
| Reservfond | 25 750 | 25 750 | ||||
| Övrigt tillskjutet kapital | 281 680 | 280 842 | ||||
| Reserver | 10 801 | 3 212 | ||||
| 45 541 | 48 114 | |||||
| Fritt eget kapital | ||||||
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 944 786 | 944 872 | 624 265 | 608 970 | ||
| Årets resultat | 127 423 | 188 020 | ||||
| 751 688 | 796 990 | |||||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 1 256 851 | 1 248 466 | ||||
| Minoritetsintresse | 431 | 403 | ||||
| Summa eget kapital | 1 257 282 | 1 248 869 | 797 229 | 845 104 | ||
| Obeskattade reserver | 23 | 285 407 | 285 407 | |||
| Långfristiga skulder Långfristiga räntebärande skulder Förlagslån |
24 | 591 | 1 473 | 591 | 1 473 | |
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 1 679 834 | 1 302 884 | 923 960 | 696 444 | |
| 1 680 425 | 1 304 357 | 924 551 | 697 917 | |||
| Långfristiga icke räntebärande skulder | ||||||
| Avsättningar för pensioner | 26 | 6 965 | 7 242 | 865 | 898 | |
| Skulder till koncernbolag | 27 | 11 409 | 32 425 | |||
| Övriga avsättningar | 28 | 16 968 | 18 222 | - | - | |
| Övriga icke räntebärande skulder | 662 | 769 | 662 | 662 | ||
| Uppskjutna skatteskulder | 11 | 18 493 | 20 200 | 15 072 | 1 818 | |
| 1 723 513 | 1 350 790 | 952 559 | 733 720 | |||
| Kortfristiga skulder | ||||||
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 13 701 | 13 701 | 8 400 | 8 400 | |
| Leverantörsskulder | 33 | 64 178 | 78 459 | 36 476 | 37 051 | |
| Skatteskulder | 13 810 | 12 797 | - | 3 752 | ||
| Övriga kortfristiga skulder | 37 854 | 39 898 | 24 398 | 18 492 | ||
| Upplupna kostnader och | ||||||
| förutbetalda intäkter | 29 | 76 910 | 83 452 | 46 413 | 68 987 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 206 453 3 187 248 |
228 307 2 827 966 |
115 687 2 150 882 |
136 682 2 000 913 |
||
| STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER | ||||||
| Ställda säkerheter | 30 | 1 831 536 | 1 364 293 | 669 369 | 703 002 | |
| Eventualförpliktelser | 30 | 57 708 | 61 677 | 658 123 | 633 177 |
Koncernen redovisas i enlighet med IFRS. Moderbolaget redovisas i enlighet med ÅRL. I moderbolaget fördelas fritt eget kapital på balanserade vinstmedel och årets resultat i enlighet med ÅRL. I koncernen redovisas balanserade vinstmedel och årets resultat på samma rad.
| EGET KAPITAL HÄNFÖRLIGT TILL MODERBOLAGETS AKTIEÄGARE | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN, TSEK | Aktiekapital | Övrigt till skjutet kapital |
Reserver | Balanserade vinstmedel och årets resultat |
Summa | Minoritets intresse |
Totalt eget kapital |
| Ingående eget kapital 2005-09-01 | 19 516 | 277 087 | 11 290 | 820 199 | 1 128 092 | 539 | 1 128 631 |
| Årets förändring av omräkningsreserv | -8 078 | -8 078 | -8 078 | ||||
| Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare |
-8 078 | -8 078 | -8 078 | ||||
| Årets resultat | 241 841 | 241 841 | -136 | 241 705 | |||
| Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare |
- | - | -8 078 | 241 841 | 233 763 | -136 | 233 627 |
| Utdelning | -117 168 | -117 168 | -117 168 | ||||
| Nyemission, ej registrerad | 2 824 | 2 824 | 2 824 | ||||
| Konvertering av konvertibler | 24 | 931 | 955 | 955 | |||
| Utgående eget kapital 2006-08-31 | 19 540 | 280 842 | 3 212 | 944 872 | 1 248 466 | 403 | 1 248 869 |
| Ingående eget kapital 2006-09-01 | 19 540 | 280 842 | 3 212 | 944 872 | 1 248 466 | 403 | 1 248 869 |
| Årets förändring av omräkningsreserv | 7 589 | 7 589 | 7 589 | ||||
| Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare |
- | - | 7 589 | - | 7 589 | - | 7 589 |
| Omräkningsdifferens | 13 | 13 | |||||
| Årets resultat | 176 094 | 176 094 | 15 | 176 109 | |||
| Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare |
- | - | 7 589 | 176 094 | 183 683 | 28 | 183 711 |
| Utdelning | -176 180 | -176 180 | -176 180 | ||||
| Konvertering av konvertibler | 44 | 838 | 882 | 882 | |||
| Utgående eget kapital 2007-08-31 | 19 584 | 281 680 | 10 801 | 944 786 | 1 256 851 | 431 | 1 257 282 |
| BUNDET EGET KAPITAL | FRITT EGET KAPITAL | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET, TSEK | Aktiekapital | Nyemission under reg |
Reservfond | Överkursfond | Balanserade vinstmedel |
Årets resultat |
Totalt eget kapital |
| Ingående eget kapital 2005-09-01 | 19 516 | 972 | 3 857 | 19 990 | 678 454 | 722 789 | |
| Justering för ändrad redovisningsprincip *) | 47 684 | 47 684 | |||||
| Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare |
47 684 | 47 684 | |||||
| Årets resultat | 188 020 | 188 020 | |||||
| Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare |
- | - | - | - | 47 684 | 188 020 | 235 704 |
| Utdelning | -117 168 | -117 168 | |||||
| Nyemission, ej registrerad | 2 824 | 2 824 | |||||
| Konvertering av konvertibler | 24 | -972 | 1 903 | 955 | |||
| Omföring av överkursfond till reservfond | 21 893 | -21 893 | |||||
| Utgående eget kapital 2006-08-31 | 19 540 | 2 824 | 25 750 | - | 608 970 | 188 020 | 845 104 |
| BUNDET EGET KAPITAL | FRITT EGET KAPITAL | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktiekapital | Nyemission under reg |
Reservfond | Överkursfond | Balanserade vinstmedel |
Årets resultat |
Totalt eget kapital |
|
| Ingående eget kapital 2006-09-01 | 19 540 | 2 824 | 25 750 | - | 796 990 | 845 104 | |
| Årets resultat | 127 423 | 127 423 | |||||
| Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare |
- | - | - | - | - | 127 423 | 972 527 |
| Utdelning | -176 180 | -176 180 | |||||
| Konvertering av konvertibler | 44 | -2 617 | 3 455 | 882 | |||
| Utgående eget kapital 2007-08-31 | 19 584 | 207 | 25 750 | 3 455 | 620 810 | 127 423 | 797 229 |
*) Från och med den 1 september 2005 tillämpar moderbolaget IAS 16 med avseende på komponentavskrivningar. Tillämpningen omfattar byggnader, liftar och snökanonanläggningar.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Not | 2006-09-01 -2007-08-31 |
2005-09-01 -2006-08-31 |
2006-09-01 -2007-08-31 |
2005-09-01 -2006-08-31 |
| Den löpande verksamheten | |||||
| Resultat efter finansiella poster | 170 145 | 275 678 | 133 430 | 208 708 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m | 31 | 88 294 | 71 897 | 27 894 | 15 460 |
| 258 439 | 347 575 | 161 324 | 224 168 | ||
| Betald skatt | -27 535 | -15 144 | -17 564 | 233 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
230 904 | 332 431 | 143 760 | 224 401 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||||
| Ökning (-) / Minskning (+) av varulager | -2 126 | 1 224 | -3 072 | -191 | |
| Ökning (-) / Minskning (+) av rörelsefordringar *) | 90 089 | -52 105 | 64 972 | -80 412 | |
| Ökning (-) / Minskning (+) av rörelseskulder | -42 206 | -39 630 | -17 243 | -14 565 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 276 661 | 241 920 | 188 417 | 129 233 | |
| Investeringsverksamheten | |||||
| Förvärv av dotterföretag | 31 | -46 349 | -223 252 | ||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -19 519 | -1 883 | -7 096 | -2 622 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -493 528 | -355 668 | -277 138 | -200 454 | |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 126 590 | 137 609 | 85 113 | 124 189 | |
| Investeringar i finansiella tillgångar | -98 933 | -26 660 | -98 982 | -54 091 | |
| Avyttring / minskning av finansiella tillgångar | 79 991 | 7 214 | 78 269 | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -451 748 | -462 640 | -219 834 | -132 978 | |
| Finansieringsverksamheten | |||||
| Upptagna lån | 355 380 | 339 980 | 206 500 | 121 236 | |
| Utbetald utdelning | -176 180 | -117 168 | -176 180 | -117 168 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 179 200 | 222 812 | 30 320 | 4 068 | |
| Årets kassaflöde | 4 113 | 2 092 | -1 097 | 323 | |
| Likvida medel vid årets början | 22 718 | 19 111 | 2 097 | 1 774 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 741 | 1 515 | |||
| Likvida medel vid årets slut | 27 572 | 22 718 | 1 000 | 2 097 | |
| Ej utnyttjade krediter | 321 573 | 338 959 | 238 490 | 110 348 | |
| Likvida medel och ej nyttjade krediter vid årets slut | 349 145 | 361 677 | 239 490 | 112 445 |
*) I förändringen av rörelsefordringar för koncernen ingår 114 098, som avser försäljningen av finansiella anläggningstillgångar.
NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har Redovisningsrådets rekommendation RR 30:05 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av ÅRL och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de fi nansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden förutom vissa fi nansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av fi nansiella tillgångar klassifi cerade som fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som fi nansiella tillgångar som kan säljas. Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av det tidigare redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.
Att upprätta de fi nansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att koncernledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens fi nansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag och intresseföretag. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 8 november 2007. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 11 december 2007.
De nya och reviderade standarder och tolkningsuttalanden som antagits av IASB/IFRIC och godkänts av EU med ikraftträdande efter innevarande räkenskapsår har inte bedömts påverka SkiStars fi nansiella rapporter på annat sätt än genom krav på tillkommande upplysningar.
Ett segment är en redovisningsmässigt identifi erbar del av koncernen som antingen tillhandahåller produkter eller tjänster (rörelsegrenar), eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk omgivning (geografi skt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IAS 14 endast för koncernen.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande infl ytande från SkiStar AB. Bestämmande infl ytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags fi nansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande infl ytande föreligger, ska potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifi erbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade eget kapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.
Dotterföretags fi nansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande infl ytandet upphör.
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande infl ytande, men inte ett bestämmande infl ytande, över den driftsmässiga och fi nansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50% av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande infl ytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga överoch undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som ''Andel i intresseföretags resultat'' koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt och minoritet justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.
Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifi erbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv.
När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfritiga fi nansiella mellan havanden utan säkerhet, vilka till sin ekonom iska innebörd utgör del av ägarföretagets netto inves tering i intresseföretaget.
Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande infl ytandet upphör.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.
Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte fi nns någon indikation på nedskrivningsbehov.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna som vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv.
Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinveste ring och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas direkt i omräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av
en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning.
Ackumulerade omräkningsdifferenser hänförliga till utlandsverksamheter har bolaget valt att ange till noll vid tidpunkten för övergång till IFRS (1 september 2004).
Intäkter för försäljning av varor redovisas i res ultaträkningen när väsentliga risker och för måner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas när tjänsten är utförd. En delvis utförd tjänst redovisas i resultat räkningen baserat på färdigställandegraden på balansdagen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring.
Intäkt av fastighetsförsäljningar redovisas normalt på tillträdesdagen om inte risker och förmåner övergått till köparen vid ett tidigare tillfälle. Kontrollen över tillgången kan ha övergått vid ett tidigare tillfälle än tillträdestidpunkten och om så har skett intäktsredovisas fastighetsförsäljningen vid denna tidigare tidpunkt. Vid bedömning av intäktsredovisnings tidpunkt beaktas vad som avtalats mellan parterna beträffande risker och förmåner samt engagemang i den löpande förvaltningen. Därutöver beaktas omständigheter som kan påverka affärens utgång vilka ligger utanför säljarens och/eller köparens kontroll.
Hyresintäkter från uthyrning av rörelselokaler redovisas linjärt i resultaträkningen baserat på villkoren i hyresavtalet.
Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen som en reduktion av tillgångens redovisade värde.
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Då de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av leasingobjekten inte i allt väsentligt anses ha överförts från leasegivaren till leasetagaren har samtliga leasingavtal klassifi cerats som operationella.
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter och valutakursdifferenser. Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effek tivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade fram tida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Räntekomponenten i fi nansiella leasingbetalningar är redovisad i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteintäkter inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran och det belopp som erhålls vid förfall. Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.
Koncernen och moderbolaget aktiverar inte ränta i tillgångars anskaffningsvärden.
Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39 från den 1 september 2005. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra eget kapitalinstrument samt lånefordringar. Bland skulder och eget kapital återfi nns leverantörsskulder, utgivna skuld- och eget kapitalinstrument samt låneskulder.
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla fi nansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin fi nansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassifi cerats enligt nedan.
En fi nansiell tillgång eller fi nansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En fi nansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en fi nansiell tillgång. En fi nansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en fi nansiell skuld.
Förvärv och avyttring av fi nansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då tillämpas likviddagsredovisning.
Verkligt värde på noterade fi nansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade fi nansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassafl öden. För ytterligare information se not 31.
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det fi nns objektiva indikationer på att en fi nansiell tillgång eller grupp av fi nansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. För eget kapitalinstrument som klassifi ceras som tillgångar som kan säljas, förutsätts en väsentlig och utdragen nedgång i det verkliga värdet under instrumentets anskaffningsvärde innan en nedskrivning verkställs. Om nedskrivningsbehov föreligger för en tillgång i kategorin tillgångar som kan säljas, omföres tidigare eventuell ackumulerad värdeminskning redovisad direkt mot eget kapital till resultaträkningen. Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som redovisats i resultaträkningen får inte senare återföras via resultaträkningen.
Finansiella instrument klassifi ceras vid första redovisningen utifrån det syfte instrumentet förvärvades vilket påverkar redovisningen därefter. Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla fi nansiella instrument, förutom avseende de som tillhör kategorin fi nansiell tillgång, som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. De fi nansiella instrumenten redovisas därefter beroende av hur de fi nansiella instrumenten har klassifi cerats enligt nedan:
Lånefordringar och kundfordringar är fi nansiella tillgångar, som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.
I kategorin fi nansiella tillgångar som kan säljas ingår fi nansiella tillgångar som inte klassifi cerats i någon annan kategori eller fi nansiella tillgångar som företaget initialt valt att klas sifi cera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändring mot eget kapital. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad acku mulerad vinst eller förlust i eget kapital till resul taträkningen.
Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefl uktuationer.
Finansiella placeringar utgör antingen fi nansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de fi nansiella anläggningstillgångar och om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar.
Finansiella placeringar som utgörs av aktier tillhör antingen kategorin fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller fi nansiella tillgångar som kan säljas.
Räntebärande värdepapper som anskaffats med avsikt att innehas till förfall tillhör kategorin fi nansiella tillgångar som hålls till förfall och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Räntebärande värdepapper där avsikten inte är att hålla till förfall klassifi ceras som fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller fi nansiella tillgångar som kan säljas. Vid värdering till verkligt värde via resultaträkningen redovisas värdeförändringen i fi nansnettot.
Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. Dessa fordringar tillhör kategorin lånefordringar och kundfordringar.
Kundfordringar klassifi ceras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas infl yta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
Skulder klassifi ceras som andra fi nansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år.
Konvertibla skuldebrev kan konverteras till aktier genom att motparten utnyttjar sin option att konvertera fordringsrätten till aktier och redovisas som ett sammansatt fi nansiellt instrument uppdelat på en skulddel och en eget kapitaldel. Skuldens verkliga värde beräknas genom att de framtida betalningsfl ödena diskonteras med den aktuella marknadsräntan för en liknande skuld, utan rätt till konvertering. Värdet på eget kapitalinstrumentet beräknas som skillnaden mellan emissionslikviden då det konvertibla skuldebrevet gavs ut och det verkliga värdet av den fi nansiella skulden vid emissionstidpunkten. Transaktionskostnader i samband med emission av ett sammansatt fi nansiellt instrument ska fördelas på skulddelen och eget kapitaldelen proportionellt mot hur emissionslikviden fördelas. Räntekostnaden redovisas i resultaträkningen och beräknas med effektivräntemetoden.
Leverantörsskulder klassifi ceras i kategorin andra fi nansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Lånekostnader ingår inte i anskaffningsvärdet. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.
Anskaffningsvärdet för egentillverkade an lägg ningstillgångar inkluderar utgifter för mate rial, utgifter för ersättningar till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/-kostnad.
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifi erade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.
• maskiner och inventarier 3-33 år Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av fl era komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 15-50 år på dessa komponenter.
Följande huvudgrupper av komponenter har identifi erats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader:
installationer; värme, el, VVS, ventilation m m 40 år
yttre ytskikt; fasader, yttertak m m 40 år
Bland maskiner och inventarier ingår skidliftar och snöproduktionsanläggningar, vilka består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna på dessa komponenter har bedömts variera mellan 10-33 år.
Följande huvudgrupper av komponenter har identifi erats och ligger till grund för avskrivningen på snöproduktionsanläggningar:
| • rör och hydranter | 20 år |
|---|---|
| • kompressorer | 15 år |
• pumpar, snökanoner och elektronik 10 år
Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjande period görs årligen.
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 september 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan det per denna dag redovisade värdet utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde, efter nedskrivningsprövning, se not 14.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte av utan testas årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade till gångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resu ltaträkningen.
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.
Utgifter för utveckling av koncernens boknings- och försäljningssystem aktiveras under förutsättning att utgifterna förväntas ge framtida ekonomiska fördelar. Utgifter som aktiveras är externt fakturerade kostnader samt, i förekommande fall, direkta egna arbetskraftskostnader.
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifi ka tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för försäljningskostnader. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in först ut metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick.
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det fi nns indikation på nedskrivningsbehov. Undantag görs för tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper redovisade enligt IFRS 5, varulager, förvaltningstillgångar som används för fi nansiering av ersättning till anställda samt uppskjutna skattefordringar. Om någon indikation på nedskrivning fi nns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard.
För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för an vändning beräknas återvinningsvärdet årligen.
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassafl öden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov,
tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifi era väsentligen oberoende kassafl öden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enhe ter). Goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar livslängd nedskrivningsprövades per den 1 september 2004 även om det då inte förelåg någon indikation på nedskrivningsbehov.
När en minskning av det verkliga värdet på fi nansiella tillgångar som kan säljas tidigare har redovisats direkt mot eget kapital och det fi nns objektiva belägg på att det fi nns ett nedskrivningsbehov ska den ackumulerade förlusten som fi nns bokförd i eget kapital överföras till resultaträkningen. Den värdeminskning som redovisas i resultaträkningen är skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det aktuella verkliga värdet, med avdrag för eventuellt tidigare kostnadsförda nedskrivningar.
Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorierna lånefordringar och kundfordringar, vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas som nuvärdet av framtida kassafl öden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte.
Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassafl öden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifi ka tillgången. För en tillgång som inte genererar kassafl öden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar så beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Nedskrivningar av investeringar som hålls till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassifi cerade som "fi nansiella tillgångar som kan säljas" återförs i koncernen inte via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs. Omvärderingarna redovisas direkt mot eget kapital. Om det verkliga värdet på räntebärande instrument som klassifi ceras som "fi nansiell tillgång som kan säljas" ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen gjordes, återförs nedskrivningen över resultaträkningen.
Nedskrivningar på goodwill återförs inte.
Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det både fi nns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.
En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassifi ceras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelse avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmåns bestämda planer beräknas genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltnings tillgångar dras av. Diskonteringsräntan är balansdagens ränta på statsobligationer med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. Beräkningen utförs av en kvalifi cerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method.
När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.
Korridorregeln tillämpas vilket innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10% av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.
När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång.
Under 2003 utgavs ett konvertibelt skuldebrev om totalt 25 MSEK. Konvertering kan ske fram till den 15 juni 2008. De konvertibla skuldebreven ställdes ut på marknadsmässiga villkor och ingen förmån förelåg vid tilldelningen varför de inte omfattas av IFRS 2. Eget kapitalkomponenten i lånet utgör inte ett materiellt belopp varför konvertibellånet redovisas som en skuld i sin helhet.
Bolagets huvudägare har, under 2004, ställt ut säljoptioner utan vederlag till personer i koncernledningen samt, under 2006, köpoptioner på marknadsmässiga villkor till Verkställande direktören och Finansdirektören. Förfarandet ger ingen effekt på SkiStarkoncernens redovisning.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befi ntlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utfl öde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, samt även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från konvertibla skuldebrev och optioner utgivna till anställda. Utspädning uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen och är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen.
En eventualförpliktelse redovisas när det fi nns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller fl era osäkra framtida händelser eller när det fi nns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utfl öde av resurser kommer att krävas.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Redo visningsrådets rekommendation RR 32:05 Redovisning för juridisk person. RR 32:05 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juri diska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS.
Från och med 1 september 2006 tillämpas reglerna i ÅRL 4 kap 14§a-e som tillåter värdering av vissa fi nansiella instrument till verkliga vär den. Detta har medfört ett byte av redovisningsprincip, men bedöms inte ha någon eff ekt på vare sig redovisat eget kapital eller resultat.
Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets fi nansiella rapporter.
Andelar i dotter- och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärde metoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.
Moderbolagets fi nansiella garantiavtal består främst av borgensförbindelser till förmån för dotterföretag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehav aren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gälde när inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av fi nansiella garanti avtal tillämpar moderbolaget en av Redovisningsrådet tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser fi nansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag, intresseföretag och joint ventures. Moderbolaget redovisar fi nansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
Moderbolaget tillämpar reglerna i ÅRL 4 kap 14§a-e som tillåter värdering av vissa fi nan siella instrument till verkliga värden.
Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassifi cerade som "fi nansiella tillgångar som kan säljas" återförs i koncernen inte via resultaträkningen. I moderbolaget görs motsvarande återföring dock via resultaträkningen.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.
| KONCERNEN, MSEK | 2006-09-01 -2007-08-31 |
2005-09-01 -2006-08-31 |
|---|---|---|
| SkiPass | 699 | 718 |
| Logi | 190 | 195 |
| Skiduthyrning | 125 | 116 |
| Skidskola/Aktiviteter | 40 | 41 |
| Sportbutiker | 46 | 27 |
| Fastighetsservice | 80 | 73 |
| Reavinster | 79 | 84 |
| Övrigt | 100 | 117 |
| 1 359 | 1 371 | |
| MODERBOLAGET, MSEK | 2006-09-01 -2007-08-31 |
2005-09-01 -2006-08-31 |
| SkiPass | 436 | 486 |
| Logi | 120 | 134 |
| Skiduthyrning | 74 | 83 |
| Skidskola/Aktiviteter | 34 | 36 |
| Sportbutiker | 24 | 27 |
| Fastighetsservice | 52 | 59 |
| Reavinster | 75 | 81 |
| Övrigt | 78 | 78 |
| 893 | 984 |
| Åre | Vemdalen | Hemsedal | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| INTÄKTER, MSEK | 2006/07 | 2005/06 | 2006/07 | 2005/06 | 2006/07 | 2005/06 | |
| Externa intäkter | 294 | 306 | 116 | 82 | 192 | 173 | |
| Övriga intäkter | 6 | 2 | - | - | - | - | |
| Andelar i intresse | |||||||
| företags resultat | 10 | - | - | - | - | - | |
| Summa intäkter | 310 | 308 | 116 | 82 | 192 | 173 | |
| Rörelseresultat | 43 | 56 | 18 | 13 | 24 | 11 |
| Sälen | Trysil | Fastighet | Summa | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| INTÄKTER, MSEK | 2006/07 2005/06 | 2006/07 2005/06 | 2006/07 2005/06 | 2006/07 2005/06 | |||||
| Externa intäkter | 426 | 522 | 219 | 197 | - | - | 1 247 | 1 280 | |
| Övriga intäkter | 6 | - | - | 1 | 78 | 85 | 100 | 88 | |
| Andelar i intresse | |||||||||
| företags resultat | 12 | 3 | - | - | - | - | 12 | 3 | |
| Summa intäkter | 444 | 525 | 219 | 198 | 78 | 85 | 1 359 | 1 371 | |
| Rörelseresultat | 56 | 127 | 21 | 44 | 68 | 58 | 230 | 309 | |
| Ränteintäkter | 7 | 10 | |||||||
| Räntekostnader | -67 | -43 | |||||||
| Årets skatteintäkt | 6 | - | |||||||
| Årets skattekostnader | - | -34 | |||||||
| Årets nettoresultat | 176 | 242 |
| ÖVRIGA | Åre | Vemdalen | Hemsedal | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| UPPLYSNINGAR, MSEK | 2006/07 | 2005/06 | 2006/07 2005/06 | 2006/07 | 2005/06 | ||
| Tillgångar | 544 | 450 | 158 | 144 | 349 | 346 | |
| Kapitalandelar | 13 | 1 | - | - | - | - | |
| Summa tillgångar | 557 | 451 | 158 | 144 | 349 | 346 | |
| Bruttoinvesteringar | 144 | 73 | 58 | 51 | 28 | 43 | |
| Avskrivningar | 34 | 27 | 12 | 10 | 30 | 29 |
| ÖVRIGA UPP | Sälen | Trysil | Fastighet | Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| LYSNINGAR, MSEK | 2006/07 2005/06 | 2006/07 2005/06 | 2006/07 2005/06 | 2006/07 2005/06 | ||||
| Tillgångar | 1 030 | 1 061 | 705 | 581 | 266 | 222 | 2 558 | 2 804 |
| Kapitalandelar | 15 | 14 | 17 | - | - | - | 45 | 15 |
| Ofördelade tillgångar | - | - | - | - | - | - | 90 | 9 |
| Summa tillgångar | 1 045 | 1 075 | 722 | 581 | 266 | 222 | 3 187 | 2 828 |
| Bruttoinvesteringar | 95 | 17 | 161 | 128 | 94 | 72 | 580 | 384 |
| Avskrivningar | 65 | 56 | 43 | 27 | - | 8 | 184 | 157 |
| RÖRELSEGRENAR | SkiPass | Logi | Skiduthyrning | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2006/07 | 2005/06 | 2006/07 | 2005/06 | 2006/07 | 2005/06 | |
| Externa intäkter | 704 | 718 | 190 | 195 | 125 | 116 | |
| Tillgångar | 1 482 | 1 699 | 757 | 286 | 106 | 65 | |
| Bruttoinvesteringar | 306 | 211 | 67 | 8 | 51 | 12 |
| MSEK | Övriga rörelsegrenar | Summa | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2006/07 | 2005/06 | 2006/07 | 2005/06 | ||
| Externa intäkter | 340 | 342 | 1 359 | 1 371 | |
| Tillgångar | 842 | 778 | 3 187 | 2 828 | |
| Bruttoinvesteringar | 156 | 153 | 580 | 384 |
Segmentsrapportering upprättas för koncernens destinationer/fastighet och rörelsegrenar. Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt utifrån uppföljning av avkastningen på koncernens verksamheter på de olika destinationerna varför dessa är den primära indelningsgrunden.
I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av ränte- och utdelningsintäkter, vinster vid avyttring av fi nansiella placeringar, räntekostnader, förluster vid avyttring av fi nansiella placeringar och skattekostnader. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder, fi nansiella placeringar och skattekostnader. Koncernens långfristiga skulder hanteras centralt varför de inte på ett informativt sätt kan fördelas ut på destinationerna.
I segmentens investeringar ingår samtliga investeringar i anläggningstillgångar frånsett investeringar i korttidsinventarier och inventarier av mindre värde.
SkiStar bedriver verksamhet i Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige samt i Hemsedal och Trysil i Norge. De fem destinationerna utgör koncernens primära indelningsgrund tillsammans med det koncerngemensamma segmentet Fastighet. Övriga intäkter inom Fastighet utgörs endast av realisationsvinster vid försäljning av fastigheter. Koncerngemensamma kostnader har fördelats efter bedömd nytta. Ingen handel förekommer mellan koncernföretagen annat än i marginell omfattning varför dessa inte redovisas separat.
De rörelsegrenar som tillsammans utgör mer än 75% av koncernens verksamhet är SkiPass, Logi och Skiduthyrning. Rörelsegrenarna anses utgöra koncernens sekundära segment.
I övriga rörelseintäkter redovisas i huvudsak realisationsvinster vid försäljningav anläggningstillgångar. Dessa uppgår till 82 MSEK i koncernen (84) och76 MSEK i moderbolaget (81).
Aktiverat arbete för egen räkning omfattar investeringsförda utgifter för det arbete som egen personal lagt ned i investeringar samt utgifter för egna entreprenadmaskiner.
| KONCERNEN, MSEK | 2006-09-01 -2007-08-31 |
2005-09-01 -2006-08-31 |
|---|---|---|
| KPMG | ||
| Revisionsuppdrag | 1 500 | 964 |
| Andra uppdrag | 1 477 | 1 254 |
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers | ||
| Revisionsuppdrag | 6 | 197 |
| Andra uppdrag | 86 | 201 |
| Övriga revisorer | ||
| Revisionsuppdrag | 24 | 10 |
| Andra uppdrag | - | 17 |
| 3 093 | 2 643 | |
| MODERBOLAGET, MSEK | 2006-09-01 -2007-08-31 |
2005-09-01 -2006-08-31 |
| KPMG | ||
| Revisionsuppdrag | 660 | 610 |
| Andra uppdrag | 973 | 1 104 |
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers | ||
| Revisionsuppdrag | 6 | |
| Andra uppdrag | 86 | 3 |
| Övriga revisorer | ||
| Revisionsuppdrag | - | - |
| Andra uppdrag | - | 17 |
| 1 725 | 1 734 |
| KONCERNEN | 2006-09-01 -2007-08-31 |
2005-09-01 -2006-08-31 |
|---|---|---|
| Räkenskapsårets leasingkostnader | 9 355 | 9 615 |
| Avtalade framtida leasingavgifter avseende icke upp sägningsbara kontrakt som förfaller till betalning: |
||
| Inom ett år: | 3 035 | 7 096 |
| Mellan ett och fem år | 2 695 | 4 982 |
| 5 730 | 12 078 | |
| MODERBOLAGET | 2006-09-01 -2007-08-31 |
2005-09-01 -2006-08-31 |
| Räkenskapsårets leasingkostnader | 5 134 | 6 677 |
| Avtalade framtida leasingavgifter avseende icke upp sägningsbara kontrakt som förfaller till betalning: |
||
| Inom ett år: | 2 645 | 5 142 |
| Mellan ett och fem år | 2 192 | 3 878 |
| 4 837 | 9 020 |
SkiStar har operationella leasingavtal avseende pistmaskiner, snöskotrar och entreprenadmaskiner. Leasingavgifterna för en del av pistmaskinerna betalas under perioden december-april för att kostnaderna ska belasta de perioder pistmaskinerna används. Merparten av leasingavtalen betalas linjärt över året.
Leasingavtalen innehåller inga villkor om att objekten ska förvärvas av SkiStar när avtalen löper ut. Dock kan möjlighet till förlängning av avtalstiden förekomma. Leasingavgifterna redovisas som hyreskostnad i resultaträkningen.
Medelantalet anställda med fördelning på kvinnor och män har uppgått till: Ledande befattningshavares förmåner
| 2006-09-01 | 2005-09-01 | |||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | -2007-08-31 | Andel, % | -2006-08-31 | Andel, % |
| Sverige | ||||
| Kvinnor | 315 | 40 | 305 | 39 |
| Män | 482 | 60 | 483 | 61 |
| Norge | ||||
| Kvinnor | 93 | 33 | 83 | 32 |
| Män | 192 | 67 | 174 | 68 |
| Totalt för koncernen | 1 082 | 1 045 | ||
| MODERBOLAGET | ||||
| Sverige | ||||
| Kvinnor | 304 | 39 | 305 | 39 |
| Män | 474 | 61 | 483 | 61 |
| Totalt för moderbolaget | 778 | 788 |
| KÖNSFÖRDELNING I STYRELSE OCH KONCERNLEDNING |
2007-08-31 Andel kvinnor |
2006-08-31 Andel kvinnor |
|---|---|---|
| KONCERNEN | ||
| Styrelsen | 22% | 22% |
| Övriga ledande befattningshavare | 0% | 0% |
| MODERBOLAGET | ||
| Styrelsen | 22% | 22% |
| Övriga ledande befattningshavare | 0% | 0% |
| LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER |
2006-09-01 - 2007-08-31 | 2005-09-01 - 2006-08-31 | ||
|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättningar |
Sociala kostnader |
Löner och ersättningar |
Sociala kostnader |
|
| MODERBOLAGET | 203 135 | 87 068 | 200 819 | 86 206 |
| (varav pensionskostnad) 1) | (11 368) | (11 172) | ||
| DOTTERBOLAG (varav pensionskostnad) |
103 376 | 16 894 (3 040) |
87 546 | 16 754 (3 021) |
| Koncernen (varav pensionskostnad) 2) |
306 511 | 103 962 (14 408) |
288 365 | 102 960 (14 193) |
1) Av moderbolagets pensionskostnader avser 641 TSEK (401) VD. Moderbolagets totala pensionskostnad utgörs av avgiftsbestämda pensioner.
2) Av koncernens pensionskostnader avser 875 TSEK (816) VD. Dotterbolag består huvudsakligen av den norska verksamheten där pensionskostnaden i huvudsak utgörs av förmånsbestämda pensioner.
| LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR FÖRDELADE PER LAND |
2006-09-01 - 2007-08-31 | 2005-09-01 - 2006-08-31 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse och VD |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
||
| MODERBOLAGET | |||||
| Sverige | 3 242 | 199 893 | 5 172 | 195 647 | |
| (varav bonus o dyl) | (294) | (1 687) | (936) | (4 519) | |
| DOTTERBOLAG | |||||
| Sverige | - | 4 564 | - | - | |
| (varav bonus o dyl) | (-) | (40) | (-) | (-) | |
| Norge | 3 085 | 95 728 | 2 525 | 85 021 | |
| (varav bonus o dyl) | (355) | (362) | (-) | (368) | |
| Koncernen totalt | 6 327 | 300 185 | 7 697 | 280 668 | |
| (varav bonus o dyl) | (649) | (2 0 89) | (936) | (4 887) |
Av de löner och ersättningar som lämnats till övriga anställda i koncernen avser 7 748 TSEK (6 677) andra ledande befattningshavare än styrelse och VD, varav 917 TSEK (2 122) utgör bonus.
| SJUKFRÅNVARO I MODERBOLAGET | 2006-09-01 -2007-08-31 |
2005-09-01 -2006-08-31 |
|---|---|---|
| Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid |
3,3% | 3,0% |
| Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar el mer |
33,2% | 28,9% |
| Sjukfrånvaro fördelad efter kön: | ||
| Kvinnor | 3,9% | 4,1% |
| Män | 2,9% | 2,2% |
| Sjukfrånvaro fördelad efter ålderskategori: | ||
| 29 år eller yngre | 3,1% | 2,9% |
| 30-49 år | 2,9% | 3,4% |
| 50 år eller äldre | 5,2% | 2,2% |
Till styrelsens ledamöter har ersättning utgått med 730 TSEK varav 155 TSEK till ordföranden och 115 TSEK vardera till övriga bolagsstämmovalda ledamöter. Verkställande direktören, som tillika är ordinarie styrelseledamot, uppbär inget styrelsearvode. I övrigt har ingen styrelseledamot någon ersättning utöver styrelsearvodet.
Verkställande direktören har uppburit lön, ersättningar och förmåner till ett värde av 2 512 TSEK (3 062) varav 294 TSEK (546) utgjorde bonus. Bonusen beräknas utifrån vad SkiStar har presterat avseende rörelsemarginal och avkastning på eget kapital. Bonus för samtliga i koncernledningen kan maximalt uppgå till 40% av fast lön.
Till övriga 6 (6) personer i koncernledningen har löner, ersättningar och förmåner utgått till ett värde av 7 748 TSEK (8 673), varav 917 TSEK (2 114) utgjorde bonus.
Nedanstående riktlinjer omfattar ersättningar och andra villkor för koncernledningen, vilka nedan benämns ledande befattningshavare, i SkiStar. Riktlinjerna är framtagna av ersättningsutskottet och har godkänts av styrelsen samt årsstämman den 4 december 2006. Dessa riktlinjer ska tillämpas på nya avtal samt vid ändring av existerande avtal.
Den samlade ersättningen tillsammans med övriga anställningsvillkor ska vara tillräckligt attraktiv för att behålla alternativt attrahera nya kompetenta ledande befattningshavare.
Ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig i förhållande till ansvar, kompetens, prestation och regional lönenivå. Den fasta lönen ska årligen fastställas att gälla för perioden september - augusti.
Medlemmar av koncernledningen är berättigad till bonus utifrån det aktuella bonusprogram som gäller för SkiStars koncernledning enligt beslut i styrelsen. Bonus får utgå med högst 40% av 12 ggr aktuell månadslön. Bonus utgår utifrån vad bolaget presterar avseende tillväxt i vinst per aktie, avkastning på eget kapital, rörelsemarginal samt organisk tillväxt.
Ledande befattningshavare är berättigade till extra sjukvårdsförsäkring samt de förmåner som gäller för övriga anställda inom SkiStar.
Ledande befattningshavare äger rätt till pensionslösningar enligt kollektivavtal och avtal med SkiStar. Samtliga pensionsåtaganden ska vara premiebestämda. För verkställande direktören betalar bolaget pensionsavgifter motsvarande 30% av lönen. För övriga ledande befattningshavare sker pensionsinbetalningar enligt den sedvanliga ITP-planen.
Uppsägningstid från SkiStars sida ska vara högst 24 månader och från den ledande befattningshavarens sida högst 6 månader.
Styrelsen fattar beslut om lön och övriga villkor för verkställande direktören efter förslag från styrelsens ersättningsutskott. Styrelsens ersättningsutskott fattar beslut avseende lön och övriga villkor för övriga ledande befattningshavare efter förslag från den verkställande direktören. Eventuella ändringar av bonussystem ska beslutas av styrelsen.
Personalen i SkiStar erbjöds under våren 2003 och 2004 att teckna konvertibler om totalt 25 MSEK som under löptiden kan konverteras till totalt 628 737 st B-aktier till kurs 39:80 SEK. Per den 31 augusti 2007 återstod konvertibler motsvarande 14 850 st B-aktier. De konvertibla skuldebreven ställdes ut på marknadsmässiga villkor och ingen förmån förelåg vid tilldelningen varför de inte omfattas av IFRS 2. Det konvertibla förlagslånet löper med en ränta med 12-månaders STIBOR + 1 %-enhet (se även not 24).
Bolagets huvudägare har, under augusti 2004, ställt ut säljoptioner innebärande att personer i koncernledningen (exkl VD) kan, under augusti 2008, till huvudägarna sälja 35 200 st B-aktier för 44:50 SEK per aktie och verkställande direktören kan sälja 114 452 st B-aktier för 65:00 SEK per aktie den 31 december 2007. Vidare ställde bolagets huvudägare ut säljoptioner till verkställande direktören under maj 2007 innebärande att han kan sälja 100 000 st B-aktier för 104:00 SEK per aktie den 31 maj 2012. Säljoptionerna har överlåtits utan vederlag.
Bolagets huvudägare har, den 9 januari 2006, ställt ut 114 000 köpoptioner vardera till verkställande direktören Mats Årjes och ekonomi- och fi nansdirektören Magnus Sjöholm. Varje köpoption berättigar till köp av en B-aktie i SkiStar under januari 2009 till en kurs om 125 SEK per aktie. Köpoptionerna har överlåtits på marknadsmässiga villkor.
| 2006-09-01 | 2005-09-01 | |
|---|---|---|
| -2007-08-31 | -2006-08-31 | |
| KONCERNEN | ||
| Balanserade utgifter för IT-system | 4 698 | 3 845 |
| Hyresrätter och liknande rättigheter | 5 141 | 5 202 |
| Byggnader, mark och markanläggningar | 45 011 | 40 294 |
| Maskiner, inventarier och andra tekniska anläggningar | 129 131 | 108 061 |
| 183 981 | 157 402 | |
| MODERBOLAGET | ||
| Balanserade utgifter för IT-system | 4 698 | 3 845 |
| Hyresrätter och liknande rättigheter | 664 | 727 |
| Goodwill | 149 | 2 440 |
| Byggnader, mark och markanläggningar | 29 934 | 28 382 |
| Maskiner, inventarier och andra tekniska anläggningar | 68 341 | 59 841 |
| 103 786 | 95 235 |
| 2006-09-01 -2007-08-31 |
2005-09-01 -2006-08-31 |
|
|---|---|---|
| Nedskrivning | - | 1 700 |
| - | 1 700 |
Föregående års nedskrivning avser värdet på de under föregående år förvärvade aktierna i Hammarbybacken AB, 556650-2570, och motsvarar det aktieägartillskott som lämnades 2005/06.
| 2006-09-01 | 2005-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | -2007-08-31 | -2006-08-31 |
| Aktuell skattekostnad/skatteintäkt | ||
| Periodens skattekostnad/skatteintäkt | -13 951 | -15 117 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | 5 420 | -9 723 |
| -8 531 | -24 840 | |
| Uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt | ||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | 62 901 | -9 133 |
| Uppskjuten skatt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
8 535 | - |
| Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
-31 463 | - |
| Uppskjuten skatt vid omvärdering av redovisade värdet av uppskjutna skattefordringar |
-30 684 | - |
| Uppskjuten skatt, övrigt | 5 206 | - |
| 14 495 | -9 133 | |
| Total redovisad skattekostnad i koncernen | 5 964 | -33 973 |
| 2006-09-01 | 2005-09-01 | |
|---|---|---|
| MODERBOLAGET | -2007-08-31 | -2006-08-31 |
| Aktuell skattekostnad/skatteintäkt | ||
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | 7 246 | -8 399 |
| 7 246 | -8 399 | |
| Uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt | ||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | 9 675 | -12 289 |
| Uppskjuten skatt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
8 535 | - |
| Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
-31 463 | - |
| -13 253 | -12 289 | |
| Total redovisad skattekostnad i moderbolaget | -6 007 | -20 688 |
| AVSTÄMNING AV EFFEKTIV SKATT |
2006-09-01 -2007-08-31 |
2005-09-01 -2006-08-31 |
||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Procent | Belopp | Procent | Belopp |
| Resultat före skatt | 170 145 | 275 678 | ||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
28,0% | -47 641 | 28,0% | -77 190 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 45,2% | -76 833 | 18,2% | -50 219 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -72,1% | 122 707 | -40,3% | 110 967 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | -3,2% | 5 420 | 3,5% | -9 723 |
| Uppskjuten skatt avseende | ||||
| temporära skillnader | -37,0% | 62 901 | 3,3% | -9 133 |
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag |
0,0% | - | 0,0% | 85 |
| Retroaktivt utnyttjande av underskottsavdrag |
18,5% | -31 463 | 0,0% | - |
| Omvärdering av underskottsavdrag | 18,0% | -30 684 | 0,0% | - |
| Övrigt | -0,9% | 1 557 | -0,4% | 1 240 |
| Redovisad effektiv skatt | -3,5% | 5 964 | 12,3% | -33 973 |
| AVSTÄMNING AV EFFEKTIV SKATT |
2006-09-01 -2007-08-31 |
2005-09-01 -2006-08-31 |
||
|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | Procent | Belopp | Procent | Belopp |
| Resultat före skatt | 133 430 | 208 708 | ||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
28,0% | -37 360 | 28,0% | -58 438 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 57,5% | -76 769 | 24,2% | -50 484 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -91,9% | 122 664 | -52,2% | 108 922 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | -5,4% | 7 246 | 4,0% | -8 399 |
| Retroaktivt utnyttjande av underskottsavdrag |
23,6% | -31 463 | 0,0% | - |
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader |
-7,3% | 9 675 | 5,9% | -12 289 |
| Redovisad effektiv skatt | 4,5% | -6 007 | 9,9% | -20 688 |
| Uppskjuten | Uppskjuten | ||
|---|---|---|---|
| KONCERNEN 2007-08-31 | skattefordran | skatteskuld | Netto |
| Anläggningstillgångar | -95 967 | -95 967 | |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 77 260 | 77 260 | |
| Periodiseringsfonder | -2 156 | -2 156 | |
| Övrigt | 2 370 | 2 370 | |
| 79 630 | -98 123 | -18 493 | |
| Kvittning | -79 630 | 79 630 | |
| Netto uppskjuten skatteskuld | - | -18 493 | -18 493 |
| KONCERNEN 2006-08-31 | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto |
|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | -141 540 | -141 540 | |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 126 209 | 126 209 | |
| Periodiseringsfonder | -70 | -70 | |
| Övrigt | 2 019 | 2 019 | |
| 128 228 | -141 610 | -13 382 | |
| Kvittning | -128 228 | 128 228 | |
| Netto uppskjuten skatteskuld | - | -13 382 | -13 382 |
| Uppskjuten | Uppskjuten | ||
|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET 2007-08-31 | skattefordran | skatteskuld | Netto |
| Anläggningstillgångar | -32 107 | -32 107 | |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 17 035 | 17 035 | |
| 17 035 | -32 107 | -15 072 | |
| Kvittning | -17 035 | 17 035 | |
| Netto uppskjuten skatteskuld | - | -15 072 | -15 072 |
| MODERBOLAGET 2006-08-31 | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto |
|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | -41 782 | -41 782 | |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 39 964 | 39 964 | |
| 39 964 | -41 782 | -1 818 | |
| Kvittning | -39 964 | 39 964 | |
| Netto uppskjuten skatteskuld | - | -1 818 | -1 818 |
| KONCERNEN | Belopp vid årets ingång |
Redovisat över RR |
Redovisat mot EK |
Förvärv av rörelse |
Belopp vid årets utgång |
|---|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | -141 540 | 62 901 | - | -17 328 | -95 967 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 126 209 | -48 949 | - | - | 77 260 |
| Periodiseringsfonder | -70 | -337 | - | -1 749 | -2 156 |
| Uppskjuten skatt, övrigt | 2 019 | 880 | -529 | - | 2 370 |
| -13 382 | 14 495 | -529 | -19 077 | -18 493 |
| MODERBOLAGET | Belopp vid årets ingång |
Redovisat över RR |
Redovisat mot EK |
Belopp vid årets utgång |
|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | -41 782 | 9 675 | - | -32 107 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 39 964 | -22 929 | - | 17 035 |
| -1 818 | -13 254 | - | -15 072 |
Outnyttjade underskott för vilka uppskjuten skattefordran ej redovisats bedömdes per den 31 augusti 2007 uppgå till 603 MSEK. Underskotten har tillkommit i koncernen genom förvärv av ett bolag innehållande 781 MSEK i outnyttjade underskott, vilka har minskat med 178 MSEK genom värdering av uppskjuten skattefordran.
Den uppskjutna skatteskulden uppgående till 18 493 TSEK avser i sin helhet den norska verksamheten. Underskotten är inte tidsbegränsade varför upplysning om förfallotidpunkter inte lämnas.
| Resultat per aktie före utspädning | 4:50 | 6:19 |
|---|---|---|
| Genomsnittligt antal utestående aktier | 39 151 096 | 39 062 008 |
| Årets resultat | 176 094 | 241 841 |
| Resultat per aktie före utspädning | ||
| -2007-08-31 | -2006-08-31 | |
| 2006-09-01 | 2005-09-01 |
Beräkningen av resultat per aktie för 2006/07 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgående till 176 094 TSEK (241 841) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier under 2006/07 uppgående till 39 151 096 st (39 062 008).
| 2006-09-01 | 2005-09-01 | |
|---|---|---|
| ANTAL AKTIER | -2007-08-31 | -2006-08-31 |
| Totalt antal aktier 1 september | 39 080 078 | 39 056 068 |
| Effekt av nyemissioner | 71 018 | 5 940 |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier under året före utspädning |
39 151 096 | 39 062 008 |
| Resultat per aktie efter utspädning | ||
| Årets resultat | 176 094 | 241 841 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | 39 188 028 | 39 188 028 |
| Resultat per aktie före utspädning | 4:49 | 6:17 |
Beräkningen av resultat per aktie efter utspädning för 2006/07 har baserats påårets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgående till 176 094 TSEK (241 841)och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier under 2006/07uppgående till 39 188 028 st (39 188 028).
| ANTAL AKTIER | 2006-09-01 -2007-08-31 |
2005-09-01 -2006-08-31 |
|---|---|---|
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året före utspädning |
39 151 096 | 39 062 008 |
| Effekt av konvertibelprogram | 36 932 | 126 020 |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier under året efter utspädning | 39 188 028 | 39 188 028 |
Efter balansdagen har konvertibler motsvarande 5 187 st B-aktier inlämnats för konvertering, men där konverteringen inte slutförts per bokslutsdatumet. Vid full konvertering av det konvertibla förlagslånet tillförs ytterligare 14 850 st B-aktiervilket skulle medföra en utspädning av befi ntliga aktier om 0,05%.
| KONCERNEN | Balanserade utgifter för IT-system |
Hyresrätter och liknande rättigheter |
Goodwill | Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 2005-09-01 | 35 813 | 31 075 | 19 365 | 86 253 |
| Aktiverade utgifter | 2 622 | - | - | 2 622 |
| Rörelseförvärv | - | 28 565 | 66 813 | 95 378 |
| Omklassificeringar | - | 3 608 | -3 608 | - |
| Omräkningsdifferenser | - | - | -294 | -294 |
| Utgående balans 2006-08-31 | 38 435 | 63 248 | 82 276 | 183 959 |
| Ingående balans 2006-09-01 | 38 435 | 63 248 | 82 276 | 183 959 |
| Aktiverade utgifter | 7 096 | - | - | 7 096 |
| Rörelseförvärv | - | 61 379 | 12 423 | 73 802 |
| Omklassificeringar | 2 751 | - | - | 2 751 |
| Omräkningsdifferenser | - | 1 812 | 2 104 | 3 916 |
| Utgående balans 2007-08-31 | 48 282 | 126 439 | 96 803 | 271 524 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 2005-09-01 | -25 873 | -3 083 | - | -28 956 |
| Avskrivningar | -3 845 | -5 202 | - | -9 047 |
| Omräkningsdifferenser | - | - | - | - |
| Utgående balans 2006-08-31 | -29 718 | -8 285 | - | -38 003 |
| Ingående balans 2006-09-01 | -29 718 | -8 285 | - | -38 003 |
| Avskrivningar | -4 698 | -5 141 | - | -9 839 |
| Omräkningsdifferenser | - | -418 | - | -418 |
| Utgående balans 2007-08-31 | -34 416 | -13 844 | - | -48 260 |
| Redovisade värden 2006-08-31 | 8 717 | 54 963 | 82 276 | 145 956 |
| Redovisade värden 2007-08-31 | 13 866 | 112 595 | 96 803 | 223 264 |
| Balanserade | Hyresrätter | |||
|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | utgifter för IT-system |
och liknande rättigheter |
Goodwill | Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 2005-09-01 | 35 813 | 6 771 | 18 442 | 61 026 |
| Aktiverade utgifter | 2 622 | - | - | 2 622 |
| Utgående balans 2006-08-31 | 38 435 | 6 771 | 18 442 | 63 648 |
| Ingående balans 2006-09-01 | 38 435 | 6 771 | 18 442 | 63 648 |
| Aktiverade utgifter | 7 096 | - | - | 7 096 |
| Omklassificeringar | 2 751 | - | - | 2 751 |
| Utgående balans 2007-08-31 | 48 282 | 6 771 | 18 442 | 73 495 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 2005-09-01 | -25 873 | -2 726 | -15 554 | -44 153 |
| Avskrivningar | -3 845 | -726 | -2 440 | -7 011 |
| Utgående balans 2006-08-31 | -29 718 | -3 452 | -17 994 | -51 164 |
| Ingående balans 2006-09-01 | -29 718 | -3 452 | -17 994 | -51 164 |
| Avskrivningar | -4 698 | -665 | -149 | -5 512 |
| Utgående balans 2007-08-31 | -34 416 | -4 117 | -18 143 | -56 676 |
| Redovisade värden 2006-08-31 | 8 717 | 3 319 | 448 | 12 484 |
| Redovisade värden 2007-08-31 | 13 866 | 2 654 | 299 | 16 819 |
| FÖLJANDE KASSAGENERERANDE ENHETER | ||
|---|---|---|
| HAR GOODWILLVÄRDEN | 2006/07 | 2005/06 |
| Logibokning Hemsedal | 7 456 | 7 246 |
| Logibokning Åre | 1 106 | 1 106 |
| Skiduthyrning Åre | 524 | 524 |
| Årevisionen | 747 | 747 |
| Skidåkarna Åre | 3 419 | 3 419 |
| Hemsedalkoncernen | 2 933 | 2 849 |
| Trysilkoncernen | 64 339 | 62 475 |
| Tandådalens Fjällhotell Service AB | 2 400 | 2 400 |
| Hammarbybacken AB | 1 510 | 1 510 |
| Skiduthyrning Trysil | 12 369 | - |
| 96 803 | 82 276 |
Den kassagenererande enheten Trysil står för den betydande delen av koncernens redovisade goodwillvärden. Nedskrivningsprövningen för Trysil baserades på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassafl ödesprognoser för totalt 25 år varav de tre första baseras på företagets affärsplan. Prognosperiodens totala längd (25 år) motsvarar nyttjandeperioden för de viktigaste tillgångarna, skidliftarna. De kassafl öden som prognostiserats efter de första tre åren har baserats på en årlig tillväxttakt på 3%. De prognostiserade kassafl ödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 10% före skatt.
De viktigaste antagandena i treårsplanerna och de metoder som använts för att skatta värden är följande:
En analys om eventuella nedskrivningsbehov av immateriella tillgångar föreligger visar att så inte är fallet. Av koncernens goodwill är 90% att hänföra till den norska verksamheten, varav den största delen avser Trysil. SkiStars norska verksamhet har utvecklats mycket bra under verksamhetsåret och både Trysil och Hemsedal uppvisar vinstökningar och stärkt kassafl öde. Ett samarbete med Sälen på den danska marknaden bedöms ge utökade gästvolymer de närmaste åren. Investeringstakten i Norge är hög och stora boendeprojekt är planerade främst i Trysil men även i Hemsedal. De norska destinationerna är välinvesterade och färdiga för att kunna ta emot ökade gästtillströmningar. Sammantaget är därför bolagets bedömning att kassafl ödena under de närmaste åren minst kommer att uppgå till den nivå kassafl ödet legat på de senaste åren, varför något nedskrivningsbehov av immateriella tillgångar inte föreligger.
| Maskiner, | ||||
|---|---|---|---|---|
| Byggnader, | inventarier och | |||
| KONCERNEN | mark och mark anläggningar |
andra tekniska anläggningar |
Pågående ny anläggningar |
Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 2005-09-01 | 1 476 441 | 1 292 819 | 103 836 | 2 873 096 |
| Nyanskaffningar | 79 025 | 131 379 | 212 818 | 423 222 |
| Erhållna investeringsbidrag | -5 170 | -11 017 | - | -16 187 |
| Rörelseförvärv | 259 615 | 389 604 | - | 649 219 |
| Avyttringar och utrangeringar | -61 095 | -36 299 | - | -97 394 |
| Omklassificeringar, m m | 56 137 | 89 204 | -158 395 | -13 054 |
| Omräkningsdifferenser | -19 259 | -13 910 | - | -33 169 |
| Utgående balans 2006-08-31 | 1 785 694 | 1 841 780 | 158 259 | 3 785 733 |
| Ingående balans 2006-09-01 | 1 785 694 | 1 841 780 | 158 259 | 3 785 733 |
| Nyanskaffningar | 177 233 | 210 978 | 105 317 | 493 528 |
| Rörelseförvärv | - | 4 249 | - | 4 249 |
| Avyttringar och utrangeringar | -42 423 | -38 668 | -3 198 | -84 289 |
| Omklassificeringar | 56 338 | 90 630 | -149 719 | -2 751 |
| Omräkningsdifferenser | 12 020 | 25 497 | 439 | 37 956 |
| Utgående balans 2007-08-31 | 1 988 862 | 2 134 466 | 111 098 | 4 234 426 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 2005-09-01 | -413 566 | -735 157 | - | -1 148 723 |
| Rörelseförvärv | -60 955 | -202 313 | - | -263 268 |
| Avyttringar och utrangeringar | 4 369 | 28 440 | - | 32 809 |
| Omklassificeringar, m m | 13 054 | - | - | 13 054 |
| Avskrivningar | -40 294 | -108 061 | - | -148 355 |
| Omräkningsdifferenser | 16 865 | 8 059 | - | 24 924 |
| Utgående balans 2006-08-31 | -480 527 | -1 009 032 | - | -1 489 559 |
| Ingående balans 2006-09-01 | -480 527 | -1 009 032 | - | -1 489 559 |
| Rörelseförvärv | - | -2 924 | - | -2 924 |
| Avyttringar och utrangeringar | 11 077 | 24 068 | - | 35 145 |
| Avskrivningar | -44 929 | -125 366 | - | -170 295 |
| Omräkningsdifferenser | -4 231 | -15 244 | - | -19 475 |
| Utgående balans 2007-08-31 | -518 610 | -1 128 498 | - | -1 647 108 |
| Redovisade värden 2006-08-31 | 1 305 167 | 832 748 | 158 259 | 2 296 174 |
| Redovisade värden 2007-08-31 | 1 470 252 | 1 005 968 | 111 098 | 2 587 318 |
| 2007-08-31 | 2006-08-31 | |
|---|---|---|
| Bokförda markvärden på fastigheter i Sverige | 183 124 | 181 015 |
| Bokförda värden på pister | 249 859 | 217 161 |
| Taxeringsvärden för byggnader i Sverige | 186 084 | 216 864 |
| Taxeringsvärden för mark i Sverige | 64 875 | 58 071 |
| Byggnader, | Maskiner, inventarier och |
|||
|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | mark och mark anläggningar |
andra tekniska anläggningar |
Pågående ny anläggningar |
Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 2005-09-01 | 1 104 963 | 890 420 | 92 753 | 2 088 136 |
| Nyanskaffningar | 40 719 | 78 074 | 77 089 | 195 882 |
| Erhållna investeringsbidrag | -2 097 | -11 017 | - | -13 114 |
| Justering för byte av redovisningsprincip |
46 517 | 11 296 | - | 57 813 |
| Avyttringar och utrangeringar | -18 962 | -16 327 | - | -35 289 |
| Omklassificeringar | 27 717 | 60 706 | -88 423 | - |
| Utgående balans 2006-08-31 | 1 198 857 | 1 013 152 | 81 419 | 2 293 428 |
| Ingående balans 2006-09-01 | 1 198 857 | 1 013 152 | 81 419 | 2 293 428 |
| Nyanskaffningar | 73 175 | 123 420 | 80 543 | 277 138 |
| Avyttringar och utrangeringar | -9 530 | -9 194 | -3 198 | -21 922 |
| Omklassificeringar | 19 184 | 51 207 | -73 142 | -2 751 |
| Utgående balans 2007-08-31 | 1 281 686 | 1 178 585 | 85 622 | 2 545 893 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 2005-09-01 | -309 484 | -532 054 | - | -841 538 |
| Avyttringar och utrangeringar | 5 158 | 9 053 | - | 14 211 |
| Avskrivningar | -28 382 | -59 841 | - | -88 223 |
| Utgående balans 2006-08-31 | -332 708 | -582 842 | - | -915 550 |
| Ingående balans 2006-09-01 | -332 708 | -582 842 | - | -915 550 |
| Avyttringar och utrangeringar | 3 923 | 4 548 | - | 8 471 |
| Avskrivningar | -29 934 | -68 341 | - | -98 275 |
| Utgående balans 2007-08-31 | -358 719 | -646 635 | - | -1 005 354 |
| Redovisade värden 2006-08-31 | 866 149 | 430 310 | 81 419 | 1 377 878 |
| Redovisade värden 2007-08-31 | 922 967 | 531 950 | 85 622 | 1 540 539 |
| 2007-08-31 | 2006-08-31 | |
|---|---|---|
| Bokförda markvärden på fastigheter i Sverige | 169 624 | 169 634 |
| Bokförda värden på pister | 181 765 | 150 662 |
| Taxeringsvärden för byggnader i Sverige | 134 569 | 164 004 |
| Taxeringsvärden för mark i Sverige | 59 809 | 53 695 |
| 2007-08-31 | 2006-08-31 | 2007-08-31 | 2006-08-31 | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 309 599 | 285 226 | DOTTERBOLAG / ORG NR / SÄTE | Antal andelar | Andel i % | Redovisat värde | Redovisat värde |
| 48 531 | 15 229 | Sälens Högfjällshotell AB, 556200-6311, Sälen | 2 600 000 | 100,0% | 9 427 | 9 427 |
| Tandådalens Fjällhotell Service AB, 556086-0990, Sälen | 42 000 | 100,0% | 13 000 | 13 000 | ||
| - | -1 700 | Åre Invest AB, 556535-3579, Åre | 10 000 000 | 100,0% | 155 875 | 155 875 |
| 358 030 | 309 599 | FunStar AB, 556662-2972, Sälen | 1 000 | 100,0% | 100 | 100 |
| Vintertorget i Sälen KB, 969618-0786, Sälen | 198 | 99,0% | 198 | 198 | ||
| SkiStar Norge A/S, NO977107520, Hemsedal | 5 000 | 100,0% | 130 898 | 130 898 | ||
| Rödkullen i Åre AB, 556702-2875, Åre | - | - | - | 100 | ||
| Hammarbybacken AB, 556650-2570, Stockholm | 910 | 91,0% | 1 | 1 | ||
| Vemdalens Sportaffärer & Skiduthyrning AB, 556068-9761, Vemdalen | 1 000 | 100,0% | 48 531 | - | ||
| - -100 |
129 820 -118 976 |
SPEC AV MODERBOLAGETS INNEHAV AV ANDELAR I KONCERNBOLAG |
| KONCERNEN | 2007-08-31 | 2006-08-31 |
|---|---|---|
| Ingående värde | 14 745 | 19 153 |
| - Förvärv | 23 572 | - |
| - Avyttringar | -349 | -7 931 |
| - Utdelning | -540 | -405 |
| - Del av resultat | 11 867 | 3 928 |
| Utgående värde | 49 295 | 14 745 |
| MODERBOLAGET | 2007-08-31 | 2006-08-31 |
|---|---|---|
| Ingående värde | 10 284 | 12 284 |
| - Förvärv | 6 854 | - |
| - Avyttringar | -300 | -2 000 |
| Utgående värde | 16 838 | 10 284 |
358 030 309 599
14 745 10 284
| INTRESSEBOLAG / ORG NR / SÄTE | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % |
Kapitalandelens värde i koncernen |
Redovisat värde i moderbolaget |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lima Transtrand Fastighets AB, 556258-6817, Sälen | 17 271 | -37 | 164 959 | 132 324 | 26 603 | 45 | 13 925 | 9 943 |
| SkiLodge Lindvallen AB, 556638-7295, Sälen | 19 041 | 2 970 | 139 277 | 134 075 | 5 202 | 22 | 5 575 | 4 910 |
| Åreföretagarna AB, 556171-5961, Åre | 2 277 | -146 | 8 871 | 4 621 | 4 059 | 49 | 2 057 | 1 970 |
| Åre 2007 AB, 556605-8458, Åre | 240 445 | 21 340 | 110 008 | 88 130 | 21 878 | 15 | 10 562 | 15 |
| Staven Naeringseiendom AS, NO988357014, Hemsedal | 2 949 | 935 | 40 244 | 39 152 | 1 092 | 49 | 535 | - |
| Fageråsen Invest AS, NO99037410, Trysil | - | -52 | 86 662 | 57 212 | 29 450 | 49 | 14 430 | - |
| Knettsetra AS, NO971219807, Trysil | 8 718 | 45 | 2 329 | 1 785 | 544 | 49 | 1 154 | - |
| Trysilguidene AS, NO965147659, Trysil | 16 530 | 1 634 | 15 586 | 11 833 | 3 753 | 35 | 1 057 | - |
| 49 295 | 16 838 |
| INTRESSEBOLAG / ORG NR / SÄTE | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % |
Kapitalandelens värde i koncernen |
Redovisat värde i moderbolaget |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lima Transtrand Fastighets AB, 556258-6817, Sälen | 19 556 | 3 632 | 173 858 | 140 892 | 27 841 | 45 | 14 188 | 9 943 |
| Åre Turistbyrå AB, 556510-5508, Åre | 8 435 | 17 | 1 651 | 480 | 1 171 | 30 | 353 | 300 |
| Åreföretagarna AB, 556171-5961, Åre | 2 211 | 290 | 5 920 | 4 834 | 949 | 17 | 150 | 26 |
| Åre 2007 AB, 556605-8458, Åre | 79 872 | 1 | 146 149 | 145 749 | 366 | 15 | 54 | 15 |
Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier. För de innehav som understiger 20% men som ändå klassifi ceras som intressebolag motiveras detta av ett betydande infl ytande genom styrelseplatser i intressebolagen. Kapitalandelens värde i koncernen för Åre 2007 AB är ett resultat av att utdelning under 2006/07 lämnats med 10 508 TSEK.
| FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM KAN SÄLJAS | 2007-08-31 | 2006-08-31 |
|---|---|---|
| KONCERNEN | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 56 074 | 54 952 |
| - Förvärv | 15 320 | 2 010 |
| - Avyttringar | -42 091 | -131 |
| - Omklassificering | -1 904 | -749 |
| - Omräkningsdifferens | 48 | -8 |
| Utgående värde | 27 447 | 56 074 |
| MODERBOLAGET | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 53 906 | 53 937 |
| - Förvärv | 6 275 | 100 |
| - Avyttringar | -42 091 | -131 |
| - Omklassificeringar | -500 | - |
| Utgående värde | 17 590 | 53 906 |
| KONCERNEN | 2007-08-31 | 2006-08-31 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 9 701 | 12 607 |
| - Tillkommande fordringar | 60 041 | 900 |
| - Reglering av fordringar | -2 033 | -2 355 |
| - Omklassificering | 500 | -1 451 |
| - Omräkningsdifferens | 8 | - |
| Utgående värde | 68 217 | 9 701 |
| MODERBOLAGET | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 8 801 | 12 607 |
| - Tillkommande fordringar | 37 322 | - |
| - Reglering av fordringar | -2 033 | -2 355 |
| - Omklassificering | 500 | -1 451 |
| Utgående värde | 44 590 | 8 801 |
Andra långfristiga värdepappersinnehav utgörs i allt väsentligt av aktier och andelar.
Kundfordringar redovisas efter hänsyn tagen till under året uppkomna konstaterade och befarade kundförluster som uppgick till 812 (909) TSEK i koncernen, varav konstaterade kundförluster uppgick till 324 (908) TSEK. I moderbolaget uppgick uppkomna och konstaterade kundförluster till 417 (129) TSEK, varav konstaterade kundförluster uppgick till 282 (129) TSEK. Kundfordringar hos närstående uppgick till 327 (0) TSEK i koncernen och i moderbolaget. För ytterligare upplysningar om handel med närstående hänvisas till not 33.
| KONCERNEN | 2007-08-31 | 2006-08-31 |
|---|---|---|
| Fordran på intresseföretag | 1 158 | - |
| Momsfordran | 24 154 | 28 064 |
| Fordran för sålda anläggningstillgångar | 55 335 | 118 124 |
| Kortfristiga lånefordringar | 2 180 | 29 867 |
| Skattekonto | 374 | 138 |
| Övrigt | 15 355 | 30 342 |
| Utgående värde | 98 556 | 206 535 |
| MODERBOLAGET | 2007-08-31 | 2006-08-31 |
| Momsfordran | 15 178 | 13 913 |
| Fordran för sålda anläggningstillgångar | 55 335 | 114 760 |
| Kortfristiga lånefordringar | 2 180 | 29 853 |
| Skattekonto | 355 | 89 |
| Övrigt | 16 483 | 21 467 |
| Utgående värde | 89 531 | 180 082 |
| KONCERNEN | 2007-08-31 | 2006-08-31 14 891 |
||
|---|---|---|---|---|
| Förutbetalda hyres- och leasingavgifter | 11 268 | |||
| Förutbetald marknadsföring | 893 | 1 004 | ||
| Övriga poster | 8 661 | 8 633 | ||
| Utgående värde | 20 822 24 528 |
|||
| MODERBOLAGET | 2007-08-31 | 2006-08-31 | ||
| Förutbetalda hyres- och leasingavgifter | 3 895 | 6 661 | ||
| Förutbetald marknadsföring | 893 | 1 004 | ||
| Övriga poster | 8 227 | 6 718 | ||
| Utgående värde | 13 015 | 14 383 |
| KONCERNEN | 2007-08-31 | 2006-08-31 |
|---|---|---|
| Omräkningsreserv | ||
| Ingående omräkningsreserv | 3 212 | 11 290 |
| Årets omräkningsdifferenser | 7 589 | -8 078 |
| Utgående omräkningsreserv | 10 801 | 3 212 |
Övrigt tillskjutet kapital
Här avses eget kapital som tillskjutits från ägarna. Här ingår även överkursfonder som förts över till reservfonden per den 31 augusti 2006. Kommande avsättningar till överkursfond från den 1 september 2006 och framöver kommer också att redovisas som tillskjutet kapital.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av de utländska dotterföretagen som upprättat sina fi nansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens fi nansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina fi nansiella rapporter i svenska kronor. I enlighet med IFRS 1 har SkiStar valt att värdera omräkningsreserven till 0 TSEK per den 1 september 2004.
I balanserade vinstmedel ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget, dotterföretagen och intresseföretagen. De avsättningar som tidigare gjorts till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i balanserade vinstmedel.
Efter balansdagen har styrelsen föreslagit att 4:50 SEK per aktie, totalt 176 279 301 SEK, skall utdelas till moderbolagets aktieägare. Utdelningsförslaget blir föremål för fastställelse på årsstämman den 11 december 2007. Under 2006 utdelades 4:50 SEK per aktie.
Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten som inte går åt för täckning av ansamlad förlust. Kravet på avsättning till reservfond har slopats i Aktiebolagslagen från och med den 1 januari 2006.
När aktier emitteras till överkurs, det vill säga när aktierna ska betalas med mer än aktiens kvotvärde, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna, föras till överkursfonden. Från och med den 1 januari 2006 hänförs överkursfonden till fritt eget kapital.
Utgörs av föregående års fritt eget kapital efter att vinstutdelning lämnats. De utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som fi nns tillgängligt för aktieägarna.
| ANTAL AKTIER | 2007-08-31 | 2006-08-31 |
|---|---|---|
| Antal utestående A-aktier vid periodens början | 1 824 000 | 1 824 000 |
| Antal utestående B-aktier vid periodens början | 37 256 078 | 37 232 068 |
| Konvertering av konvertibler till B-aktier | 87 913 | 24 010 |
| Antal utestående aktier vid periodens slut | 39 167 991 | 39 080 078 |
| 2007-08-31 | 2006-08-31 | |
|---|---|---|
| Ackumulerade avskrivningar utöver plan: | ||
| - Byggnader, mark och markanläggningar | 55 493 | 55 493 |
| - Maskiner, inventarier och andra tekniska anläggningar | 229 664 | 229 664 |
| Periodiseringsfonder | ||
| - Avsatt vid taxeringsår 2004 | 250 | 250 |
| Utgående värde | 285 407 | 285 407 |
Förlagslånet 2003/08 (personalkonvertibler) om totalt 25 000 TSEK utgavs i juni 2003 och tecknades av helårsanställd personal till 13 830 TSEK. Resterande 11 170 TSEK placerades i dotterbolaget Sälens Högfjällshotell AB för framtida användning. Under maj 2004 tecknades ytterligare 10 852 TSEK av personalen och under 2004/05 tecknades resterande 318 TSEK av personalen. Vid full konvertering av hela personalkonvertibeln utges 628 737 nya B-aktier, vilket innebär en utspädning på 1,6% av befi ntliga aktier. Personalkonvertiblerna kan konverteras till aktier från den 1 augusti 2004 till och med den 15 juni 2008, med undantag för perioden 1 september till och med avstämningsdagen för utdelning respektive år. Teckningskursen är 39:80 SEK (79:50 före split 2:1). Konvertibla förlagslån om 206 TSEK har inlämnats för konvertering till och med den 31 augusti 2007 innebärande 5 187 st nya B-aktier som ännu ej registrerats. Per den 31 augusti 2007 kvarstår 591 TSEK i förlagslån. Det konvertibla förlagslånet löper med en ränta med 12-månaders STIBOR + 1 %-enhet. Eget kapitalkomponent i lånet utgör inte ett materiellt belopp varför konvertibellånet redovisas som en skuld i sin helhet.
| KONCERNEN | 2007-08-31 | 2006-08-31 |
|---|---|---|
| Förfallotidpunkt inom ett år från balansdagen | 13 701 | 13 701 |
| Förfallotidpunkt 1-5 år från balansdagen | 1 095 591 | 1 027 412 |
| Förfallotidpunkt senare än fem år från balansdagen | 584 243 | 275 472 |
| Utgående värde | 1 693 535 | 1 316 585 |
| Beviljade checkkrediter uppgick till | 918 050 | 984 500 |
| Utnyttjad del av checkkrediterna | 637 707 | 672 271 |
| Övriga outnyttjade krediter | 41 230 | 26 730 |
| MODERBOLAGET | 2007-08-31 | 2006-08-31 |
| Förfallotidpunkt inom ett år från balansdagen | 8 400 | 8 400 |
| Förfallotidpunkt 1-5 år från balansdagen | 902 898 | 666 982 |
| Förfallotidpunkt senare än fem år från balansdagen | 21 062 | 29 462 |
| Utgående värde | 932 360 | 704 844 |
| Beviljade checkkrediter uppgick till | 650 000 | 410 000 |
| Utnyttjad del av checkkrediterna | 411 510 | 326 382 |
| Övriga outnyttjade krediter | - | 26 730 |
För ytterligare information om lånestruktur, bindningstider, m m hänvisas till not 32.
| KONCERNEN | 2007-08-31 | 2006-08-31 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer | 5 486 | 5 730 |
| Övriga pensionsavsättningar | 1 479 | 1 512 |
| Utgående värde | 6 965 | 7 242 |
| MODERBOLAGET | 2007-08-31 | 2006-08-31 |
| Övriga pensionsavsättningar | 865 | 898 |
Utgående värde 865 898
Genom tillämpning av IAS 19 redovisas förmånsbestämda pensionsplaner i koncernredovisningen enligt gemensamma principer. Endast i den norska verksamheten omfattas de anställda av pensionsplaner som redovisas som förmånsbestämda. Avsättningen för de förmånsbestämda pensionerna uppgår till 17,4 MSEK (14,1) medan förvaltningstillgångarnas verkliga värde uppgår till 11,9 MSEK (8,4). Nettot av dessa poster redovisas i balansräkningen och uppgår till 5,5 MSEK. De upplysningar som lämnats om förmånsbestämda planer har begränsats då posten bedömts som obetydlig. Pensionsåtaganden för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta samt genom individuella pensionslösningar med tjänstemän vars årslön överstiger 10 inkomstbasbelopp. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 41, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar fl era arbetsgivare. För räkenskapsåren 2005/06 och 2006/07 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan innebärande att förpliktelser redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 6,5 MSEK (6,7). Totala premien för pensionsförsäkringarna uppgår till 11,3 MSEK (11,1). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per den 31 augusti uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 164,6% (142,7). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
| LÅN TILL/FRÅN KONCERNBOLAG | 2007-08-31 | 2006-08-31 |
|---|---|---|
| Åre Invest AB | -41 382 | -41 382 |
| Sälens Högfjällshotell AB | -60 253 | -73 838 |
| Hemsedal Skisenter A/S | -7 095 | -1 622 |
| Åre Vemdalen AB | 186 281 | 186 845 |
| FunStar AB | 91 | 91 |
| Tandådalens Fjällhotell Service AB | -59 132 | -35 701 |
| SkiStar Norge A/S | -57 | -57 |
| Hammarbybacken AB | -15 631 | -3 704 |
| Trysilfjellet Alpin A/S | -10 774 | 477 |
| Vemdalens Sportaffärer & Skiduthyrning AB | 3 989 | - |
| Vintertorget i Sälen KB | 15 372 | 1 316 |
| Utgående värde | 11 409 | 32 425 |
| KONCERNEN | 2007-08-31 | 2006-08-31 18 222 |
|
|---|---|---|---|
| Spelrättigheter Trysil Golf A/S | 16 968 | ||
| Utgående värde | 16 968 | 18 222 |
I Trysil Golf A/S fi nns ca 900 spelrättigheter med ett pris/st mellan 14 TSEK och 34 TSEK och med en löptid fram till år 2062. Spelrättigheterna intäktsförs linjärt under löptiden. Om årsavgiften till Trysil Golf A/S, på för närvarande 3 TSEK, inte betalas under två år förfaller spelrättigheten utan återbetalning och intäktsförs med resterande belopp.
| KONCERNEN | 2007-08-31 | 2006-08-31 |
|---|---|---|
| Upplupna löne- och sociala kostnader | 40 082 | 41 084 |
| Upplupna finansiella kostnader | 14 080 | 3 324 |
| Övriga poster | 22 747 | 39 044 |
| Utgående värde | 76 910 | 83 452 |
| MODERBOLAGET | 2007-08-31 | 2006-08-31 |
| Upplupna löne- och sociala kostnader | 29 197 | 37 619 |
| Upplupna finansiella kostnader | 5 284 | 2 743 |
| Övriga poster | 11 932 | 28 625 |
| KONCERNEN | 2007-08-31 | 2006-08-31 |
|---|---|---|
| Fastighetsinteckningar | 756 441 | 953 405 |
| Företagsinteckningar | 2 350 | 117 994 |
| Tillgångar SkiStar Norgekoncernen | 1 071 092 | 291 208 |
| Övriga ställda säkerheter | 1 653 | 1 686 |
| Utgående värde | 1 831 536 | 1 364 293 |
| Varav för egna skulder ställda säkerheter | 1 781 318 | 1 289 842 |
| MODERBOLAGET | 2007-08-31 | 2006-08-31 |
| Fastighetsinteckningar | 667 716 | 701 316 |
|---|---|---|
| Övriga ställda säkerheter | 1 653 | 1 686 |
| Utgående värde | 669 369 | 703 002 |
| Varav för egna skulder ställda säkerheter | 619 151 | 637 651 |
| KONCERNEN | 2007-08-31 | 2006-08-31 |
|---|---|---|
| Bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet | 23 418 | 28 825 |
| Borgensförbindelser | 26 090 | 27 152 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 8 200 | 5 700 |
| Utgående värde | 57 708 | 61 677 |
| MODERBOLAGET | 2007-08-31 | 2006-08-31 |
| Bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet | 23 418 | 28 825 |
| Borgensförbindelser för dotterbolag | 603 125 | 571 500 |
| Övriga borgensförbindelser | 23 380 | 27 152 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 8 200 | 5 700 |
| Utgående värde | 658 123 | 633 177 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| TSK | 2006-09-01 -2007-08-31 |
2005-09-01 -2006-08-31 |
2006-09-01 -2007-08-31 |
2005-09-01 -2006-08-31 |
| Betalda räntor och erhållen utdelning | ||||
| Erhållen utdelning | - | - | 11 048 | 405 |
| Erhållen ränta | 6 567 | 9 644 | 2 912 | 8 448 |
| Erlagd ränta | 66 840 | 42 991 | 28 909 | 20 563 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m | ||||
| Förvärvat resultat: | ||||
| Avgår resultatandel i intresseföretag | -11 867 | -3 928 | - | - |
| Av- och nedskrivningar av tillgångar | 183 981 | 157 402 | 103 786 | 96 935 |
| Rearesultat från försäljning av anläggningstillgångar |
-81 644 | -84 451 | -75 859 | -81 454 |
| Avsättningar till pensioner | -436 | 2 053 | -33 | -21 |
| Övriga avsättningar | -1 740 | -879 | - | - |
| Andra ej likviditetspåverkande poster | - | 1 700 | - | - |
| 88 294 | 71 897 | 27 894 | 15 460 | |
| Förvärv av dotterföretag och andra affärsenheter | ||||
| Förvärvade tillgångar och skulder: | ||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 61 379 | 100 479 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 1 323 | 457 821 | ||
| Finansiella tillgångar | - | 8 929 | ||
| Varulager | 17 667 | 2 189 | ||
| Rörelsefordringar | 2 608 | 25 653 | ||
| Likvida medel | 2 182 | 26 733 | ||
| Summa tillgångar | 85 159 | 621 804 | ||
| Avsättningar | 19 077 | 51 840 | ||
| Lån | - | 220 287 | ||
| Rörelseskulder | 17 551 | 91 760 | ||
| Summa skulder och avsättningar | 36 628 | 363 887 | ||
| Köpeskilling | 48 531 | 250 121 | ||
| Avgår likvida medel i den | ||||
| förvärvade verksamheten | -2 182 | -26 733 | ||
| Påverkan på likvida medel | 46 349 | 223 388 | ||
| Likvida medel | ||||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och bank |
27 572 | 22 718 | 1 000 | 2 097 |
| 27 572 | 22 718 | 1 000 | 2 097 |
Finansiell risk innebär inte bara en risk för förluster utan också en möjlighet till vinster. SkiStars policy för hantering av fi nansiella risker innebär bl a att överskottslikviditet ska undvikas och för att maximera avkastningen ska kortfristiga krediter amorteras vid större likviditetsinfl öde. Finanspolicyn är fastställd av styrelsen. Ekonomi- och fi nansdirektören har till uppgift att tillse att policyn efterlevs. Finansieringsverksamheten inom bolaget är centraliserad under ekonomioch fi nansdirektören.
SkiStar bedriver verksamheter i Norge genom dotterbolagen Hemsedal Skisenter A/S och Trysilfjellet Alpin A/S med respektive dotterbolag. SkiStar har som policy att inte säkra sig från valutarisker. Av SkiStars totala vinst efter skatt uppgår ca 11% från den norska verksamheten. En svagare norsk krona jämfört med den svenska innebär att Hemsedal och Trysil konsolideras in i SkiStar-koncernen till en lägre vinstnivå jämfört med om den norska kronan stärks i förhållande till den svenska kronan. En utjämnande faktor är att det blir billigare för svenska gäster att besöka Hemsedal och Trysil vid en svagare norsk krona. I Hemsedal kommer 64% av gästerna från andra länder än Norge och 25% är svenska gäster. I Trysil är andelen utländska gäster 81% varav 27% är svenska gäster. SkiStars utländska verksamhet klassifi ceras som självständig eftersom verksamheten drivs med en hög grad av självständighet. Omräkningen av utländska dotterbolags resultaträkningar och balansräkningar sker efter dagskursmetoden. Detta innebär att tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurser samt att samtliga poster i resultaträkningarna omräknas till periodens genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser redovisas ej över resultaträkningen utan förs direkt till koncernens egna kapital. För att reducera valutariskerna fi nansieras tillgångarna i de utländska dotterbolagen endast i lokal valuta. Inköp av framförallt liftar och pistmaskiner fi nansieras i EUR vilka valutasäkras om det bedöms som gynnsamt för bolaget. Under verksamhetsåret 2006/07 har koncernen köpt varor och tjänster till ett värde av 9,9 MEUR (8,2).
SkiStars fi nanspolicy innebär att all upplåning endast sker med kort räntebindning med som högst tre månaders bindningstid. Med en stark fi nansiell bas, där soliditeten uppgår till 39%, och ett starkt kassafl öde kan SkiStar utnyttja effekten av en lägre räntenivå på korta räntelöptider än på långa räntelöptider. Räntebärande nettoskuld per bokslutsdagen uppgick till 1 612 MSEK (1 258). Räntenettot uppgick under verksamhetsåret till 60,3 MSEK (33,3) och genomsnittlig räntekostnad till 4,2% (4,0). Räntebärande skulder uppgick till 1 701 MSEK (1 318). Vid en uppgång av räntenivån med 1 %-enhet ökar SkiStars räntekostnader med ca 14 MSEK (11). SkiStar har en stor volym lån med korta löptider för att kunna parera de kraftiga svängningarna i likviditetsfl ödena under året. SkiStar har covenants som innebär att lånevillkoren kan komma att omförhandlas om soliditeten understiger 30%. SkiStars likviditet per balansdagen uppgick till 349 MSEK (362) varav 322 MSEK (339) utgjordes av outnyttjade checkkrediter. Bolaget har en stark fi nansiell ställning vilket innebär att vid behov är möjligheterna stora att ta upp nya lån till konkurrenskraftiga villkor.
| LÅNESTRUKTUR, SVERIGE |
Nominellt belopp i originalvaluta |
Redovisat värde, TSEK |
Förfall | Verkligt värde lån, TSEK |
|---|---|---|---|---|
| Banklån rörlig ränta | 63 062 | 63 062 | april 2015 | 63 062 |
| - upplupen ränta | 209 | 209 | ||
| Banklån rörlig ränta | 250 000 | 250 000 | oktober 2010 | 250 000 |
| - upplupen ränta | 829 | 829 | ||
| Banklån rörlig ränta | 57 000 | 57 000 | oktober 2010 | 57 000 |
| - upplupen ränta | 189 | 189 | ||
| Banklån rörlig ränta | 26 730 | 26 730 | oktober 2010 | 26 730 |
| - upplupen ränta | 89 | 89 | ||
| Banklån rörlig ränta | 150 000 | 150 000 | september 2011 | 150 000 |
| - upplupen ränta | 1 037 | 1 037 | ||
| Banklån rörlig ränta | 12 948 | 12 948 | november 2012 | 12 948 |
| - upplupen ränta | 6 | 6 | ||
| Banklån rörlig ränta | 1 178 | 1 178 | maj 2013 | 1 178 |
| - upplupen ränta | 1 | 1 | ||
| Banklån rörlig ränta | 1 645 | 1 645 | november 2026 | 1 645 |
| - upplupen ränta | - | - | ||
| Banklån rörlig ränta | 18 575 | 18 575 | september 2015 | 18 575 |
| - upplupen ränta | 132 | 132 | ||
| Banklån fast ränta | 9 381 | 9 381 | december 2010 | 9 381 |
| - upplupen ränta | 89 | 89 | ||
| Checkkredit rörlig ränta | 412 119 | 412 119 | december 2007 | 412 119 |
| - upplupen ränta | 2 741 | 2 741 | ||
| Checkkredit rörlig ränta | 2 391 | 2 391 | december 2007 | 2 391 |
| - upplupen ränta | 18 | 18 | ||
| Konvertibellån rörlig ränta | 591 | 591 | juni 2008 | 591 |
| - upplupen ränta | 26 | 26 | ||
| LÅNESTRUKTUR, NORGE |
||||
| Checkkredit rörlig ränta | 79 471 | 93 617 | maj 2008 | 93 617 |
| - upplupen ränta | 571 | 673 | ||
| Banklån rörlig ränta | 115 000 | 135 470 | augusti 2011 | 135 470 |
| - upplupen ränta | 1 356 | 1 597 | ||
| Banklån rörlig ränta | 200 000 | 235 600 | december 2011 | 235 600 |
| - upplupen ränta | 1 675 | 1 973 | ||
| Banklån rörlig ränta | 190 000 | 223 820 | maj 2014 | 223 820 |
| - upplupen ränta | 1 063 | 1 252 |
Risken att SkiStars kunder inte uppfyller sina åtaganden utgör en kundkreditrisk. Mot bakgrund av att en stor del av omsättningen regleras kontant och den absoluta merparten av kundfordringarna utgörs av mindre belopp, så bedöms kundkreditrisken som låg.
Redovisat värde på fi nansiella tillgångar och skulder som utgörs av in- och utlåning baseras på nominellt värde per bokslutsdagen. Redovisat värde kan sägas överensstämma med verkligt värde på dessa poster eftersom all in- och utlåning har kortfristig ränta, antingen till löpande ränta eller som högst med tre månaders bindningstid. Övriga långfristiga fordringar består i allt väsentligt av räntebärande skuldebrev som löper med en marknadsmässig ränta. Verkligt värde för övriga fi nansiella fordringar och skulder överensstämmer i allt väsentligt med det redovisade värdet.
Koncernen står under ett bestämmande infl ytande från bröderna Mats och Erik Paulsson tillsammans med familjer och bolag. Dessa innehar, per 2007-08-31, tillsammans cirka 54% av rösterna i koncernens moderbolag.
Peabkoncernen står under bestämmande infl ytande från bröderna Mats och Erik Paulsson tillsammans med familjer och bolag. Mats Paulsson är verkställande direktör i Peab. SkiStar upphandlar byggnadsentreprenader från Peabkoncernen i samband med anläggningsinvesteringar.
Företaget ingår i Peabkoncernen.
Fabege
Erik Paulsson är styrelseordförande i Fabege och har betydande infl ytande.
Erik Paulsson är ägare till Hansan genom familjer och bolag och har betydande infl ytande.
Utöver de närståenderelationer som anges ovan har moderbolaget närståenderelationer som innebär ett bestämmande infl ytande med sina dotterföretag, se not 15. Vidare har SkiStarkoncernen transaktioner med intresseföretag i vilka man inte har ett bestämmande infl ytande, se not 16.
Vad gäller styrelsens, VDs och övriga ledande befattningshavares löner och andra ersättningar, pensioner, m m hänvisas till not 8.
Transaktioner med närstående har skett på marknadsmässiga villkor.
| KONCERNEN | Försäljning till närstående 2006 09 01-07 08 31 |
Inköp från närstående 2006 09 01-07 08 31 |
Skuld till närstående 2007-08-31 |
Fordran på närstående 2007-08-31 |
|---|---|---|---|---|
| Intresseföretag | 13 726 | 45 479 | 24 | 275 |
| Peab | 1 243 | 88 964 | 12 629 | 77 |
| Swerock | - | 53 | - | - |
| Fabege | 1 014 | 202 | - | - |
| Hansan | - | 800 | - | - |
| MODERBOLAGET | ||||
| Dotterföretag | 11 694 | 3 894 | 11 409 | - |
| Peab | 1 243 | 44 922 | 6 117 | 77 |
| Swerock | - | 53 | - | - |
| Fabege | 1 014 | 202 | - | - |
| Hansan | - | 800 | - | - |
| Försäljning till närstående |
Inköp från närstående |
Skuld till närstående |
Fordran på närstående |
|
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2005 09 01-06 08 31 2005 09 01-06 08 31 | 2006-08-31 | 2006-08-31 | |
| Intresseföretag | 402 | 1 096 | - | 27 825 |
| Peab | 1 018 | 49 145 | 10 558 | - |
| Fabege | - | 946 | - | - |
| MODERBOLAGET | ||||
| Dotterföretag | 7 637 | 7 423 | 32 425 | - |
| Peab | 1 018 | 42 559 | 10 554 | - |
| Fabege | - | 946 | - | - |
I januari 2007 förvärvades Vemdalens Sportaffärer & Skiduthyrning AB som driver sportbutiker och skiduthyrningar i Vemdalsskalet och Björnrike. Det förvärvade bolaget konsoliderades i SkiStars redovisning från och med den 1 januari 2007. Köpeskillingen uppgick till 48 MSEK och har erlagts kontant. Bolaget hade ett eget kapital på 4 MSEK per förvärvsdagen. Det övervärde om 61 MSEK som uppkom vid förvärvet motsvarar värdet av en hyresrätt till de lokaler som omfattas av förvärvet.
| Redovisat värde i bolaget före förvärvet |
Verkligt värde justering |
Verkligt värde redovisat i koncernen |
|
|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | - | 61 379 | 61 379 |
| Materiella anläggningstillgångar | 1 323 | - | 1 323 |
| Varulager | 17 667 | - | 17 667 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 2 608 | - | 2 608 |
| Likvida medel | 2 182 | - | 2 182 |
| Obeskattade reserver | -6 752 | 6 752 | - |
| Avsättningar | - | -19 077 | -19 077 |
| Leverantörsskulder och övriga skulder |
-17 551 | - | -17 551 |
| Netto identifierbara tillgångar och skulder | -523 | 49 054 | 48 531 |
| Erlagd köpeskilling, kontant | 48 531 | ||
| Kassa (förvärvad) | -2 182 | ||
| Netto kassautflöde | 46 349 |
Bokningsläget var i början av oktober 2007 1% bättre än vid motsvarande tid föregående år. Om veckorna 5-7 i Åre exkluderas, d v s den period då Alpina VM hölls och i princip allt boende var reserverat för tävlingarna, så uppgick volymökningen till 4%. Bokningsläget är därmed det bästa i bolagets historia.
Den 6 september 2007 hölls en extra bolagsstämma i SkiStar. På stämman beslutades dels att uppta ett konvertibelt förlagslån om högst 30 MSEK genom emission av högst 250 000 konvertibler som erbjuds SkiStars anställda. Konvertibeln övertecknades kraftigt. Dessutom godkändes styrelsens beslut att förvärva 87% av aktierna i Fjällinvest AB, där bl a personer närstående till SkiStar var delägare. SkiStar äger sedan tidigare 13% av aktierna i bolaget. Fjällinvest AB bedriver verksamhet avseende investering i fastigheter på SkiStars destinationer i Sälen, Åre och Vemdalen. Priset om 22,9 MSEK fastställdes som ett genomsnitt av två oberoende värderingar. Tillgångarna i bolaget utgörs av fastigheter i främst Vemdalen och Sälen. Balansräkningen uppgår till ca 167 MSEK och prognostiserad vinst för 2006/07 uppgår till 4,8 MSEK före skatt. Förvärvet slutfördes den 10 september 2007. Förvärvet av Fjällinvest är ett steg i strategin att utveckla och bolagisera koncernens fastighetsutveckling.
Från och med 1 september har Sälen delats upp på två destinationer – Lindvallen/Högfjället och Tandådalen/Högfjället – med två destinationschefer. Detta på grund av att Sälen har en så omfattande organisation och verksamhet. För en ökad effektivitet i SkiStars marknadskommunikation har en ny tjänst som Marknads- och försäljningschef med ett övergripande ansvar för SkiStar inrättats. Detta har medfört att ledningsgruppen har utökats med två personer.
Företagsledningen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används för att bedöma redovisade värden på tillgångar och skulder. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och antaganden. Vissa uppskattningar och antaganden som innebär en risk för justering av redovisade värden för tillgångar och skulder beskrivs nedan.
Resultatavräkning för sålda fastigheter sker när det bolag som äger fastigheter säljs till bildad bostadsrättsförening eller annan. Vår huvudprincip är att resultatavräkning sker per kontraktsdatumet. Något åtagande från bolaget gentemot en bostadsrättförening avseende de lägenheter som bostadsrättsföreningen ej säljer fi nns inte. Bolaget påbörjar inga nya utförsäljningar förrän de lägenheter som är osålda i befi ntliga bostadsrättsföreningar har sålts. Om reglerna för vinstavräkning förändras kommer bolaget att ändra sin redovisning vilket kan få en viss påverkan på framtida vinstavräkning vid försäljning av fastigheter.
Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömningen av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill (sk impairment test), har antagits att dessa även i framtiden kommer att generera ett kassafl öde till verksamheten som innebär att något nedskrivningsbehov inte föreligger idag. Skulle dessa antaganden förändras skulle ett nedskrivningsbehov av koncernens goodwill kunna uppstå i framtiden. För mer information om goodwill hänvisas till not 13.
Förändring av skattelagstiftning och förändringar i tolkningar av skattelagstiftningar kan påverka storleken på redovisade uppskjutna skatter.
SkiStar är för närvarande inte part i någon tvist av väsentlig betydelse för koncernen.
SkiStar AB (publ) med organisationsnumret 556093-6949 är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Malungs kommun, Dalarnas län, med huvudkontor i Sälen, med postadress 780 67 Sälen. Moderbolagets aktier är registrerade på OMX Mid Cap Stockholm.
Koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Det är styrelsens bedömning, utifrån bolagets och koncernens ekonomiska ställning, att utdelningen är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamheten ställer på bolagets och koncernens eget kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 8 november 2007. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 11 december 2007.
Till årsstämman i SkiStar AB (publ) Org nr 556093-6949
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i SkiStar AB (publ) för räkenskapsåret 2006-09-01 - 2007-08-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 48-74. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att
årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfri het har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller
bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkstäl l ande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Sälen den 8 november 2007 KPMG Bohlins AB
Carl Lindgren Auktoriserad revisor
Revisorer KPMG Bohlins AB är vald revisionsbyrå sedan ordinarie bolagsstämma 2003. Huvudansvarig revisor är Carl Lindgren, auktoriserad revisor.
Bolagsstyrningen av SkiStar AB utgår från bolagsordningen, aktiebolagslagen, noteringsavtalet med Stockholmsbörsen inklusive Svensk kod för bolagsstyrning samt andra relevanta svenska och utländska lagar och regler. Företagets rapport om bolagsstyrning är inte granskad av företagets revisorer.
Per den 31 augusti 2007 hade SkiStar 9 608 aktieägare enligt det av VPC förda aktieägarregistret. De tio största ägarna, efter röstetal, motsvarade 76% av rösterna och 66% av aktiekapitalet. Privatpersoners ägande antingen direkt eller genom bolag uppgick till 62% och svenskt institutionellt ägande till 27% av aktiekapitalet. Utländska privatpersoner svarade för 1% och utländskt institutionellt ägande svarade för 10% av aktiekapitalet.
SkiStars aktiekapital per den 31 augusti 2007 uppgick till 19 583 995:50 SEK fördelat på 39 167 991 aktier, varav 1 824 000 A-aktier och 37 343 991 B-aktier. A-aktier berättigar till tio röster medan B-aktier berättigar till en röst. Alla aktier medför samma rätt till bolagets tillgångar och vinst samt berättigar till lika stor utdelning.
SkiStar-aktien handlas på OMX Mid Cap Stockholm. En börspost innehåller 100 aktier. SkiStars marknadsvärde var per den 31 augusti 2007 MSEK 4 475 (4 651).
Årsstämman är SkiStars högsta beslutande organ. Årsstämma ska årligen hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Samtliga aktieägare som är
registrerade i aktieboken och som anmält deltagande i rätt tid har rätt att delta och rösta för det totala innehavet av aktier. De aktieägare som inte kan närvara kan företrädas av ombud och får medföra högst två biträden.
Vid årsstämman den 4 december 2006 i Stockholm deltog 229 aktieägare som representerade 72% av rösterna i bolaget.
Årsstämman 2007 kommer att hållas på China Teatern i Stockholm den 11 december klockan 14.00. För ytterligare information besök www.skistar.com.
Valberedningen väljs av Årsstämman på en period om ett år. Valberedningen har i uppdrag att till Årsstämman förbereda förslag på styrelseledamöter, styrelsearvoden, styrelseordförande, ordförande på Årsstämma, valberedning för kommande verksamhetsår och i förekommande fall med assistans av revisionsutskottet för förberedelse inför val av revisorer och revisorsarvoden.
Valberedningen inför 2006/07 års Årsstämma har följande sammansättning: Erik Paulsson, ordförande Mats Qviberg Mats Paulsson Knekt Mats Olofsson Samtliga aktieägare har haft möjlighet att vända sig till valberedningen med nomineringsförslag.
Styrelsen ska, utöver de ledamöter som enligt lag kan komma att utses av annan, bestå av fyra till nio ledamöter med högst tre suppleanter. Styrelseledamöterna väljs för en period på ett år. Under 2006/07 var antalet styrelseledamöter valda av årsstämman sju stycken; Erik Paulsson, ordförande, Mats Paulsson, Mats Qviberg, Eva-Karin Dahl, Olof Larsson, Per Uno Sandberg samt Mats Årjes, Verkställande direktör. Dessutom ingick två representanter för de anställda; Catarina Hjalmarsson, HTF och Bengt Larsson, HRF.
Tre av styrelseledamöterna anses ha beroendeställning till bolaget, Mats Årjes i sin roll som Verkställande direktör samt Mats och Erik Paulsson som har varit styrelseledamöter i mer än 12 år. För ytterligare information om varje styrelseledamot se sid 80.
Styrelsens arbete styrs av den arbetsordning som styrelsen antar vid konstituerande styrelsemöte varje år. Styrelsens ordförande, Erik Paulsson, leder styrelsearbetet och har fortlöpande kontakt med verkställande direktören för att kunna följa koncernens verksamhet och utveckling. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, affärsplaner, bokslut samt större investeringar och försäljningar. Styrelsen har under verksamhetsåret 2006/07 haft sex ordinarie sammanträden. Styrelsens arbete utvärderas löpande. SkiStars Ekonomi- och finansdirektör Magnus Sjöholm är styrelsens sekreterare.
Vid konstituerande styrelsemöte den 4 december 2006 valdes Per-Uno Sandberg till ordförande i revisionsutskottet och Olof Larsson och Eva-Karin Dahl till ledamöter. Revisionsutskottet ansvarar för att den finansiella rapporteringen håller hög kvalitet. De håller även löpande kontakt med bolagets revisorer, tar fram riktlinjer rörande upphandlig av tjänster från koncernens revisionsbyrå och utvärderar revisionsinsatsen. De biträder även valberedningen vid arbetet med nominering och arvodering av revisorer. Revisionsutskottet har ingen egen beslutanderätt utan förbereder och rapporterar ärenden till styrelsen som helhet. Revisionsutskottet har haft tre möten under verksamhetsåret.
Vid konstituerande styrelsemöte den 4 december 2006 valdes Erik Paulsson till ordförande i ersättningsutskottet och Mats Qviberg och Mats Paulsson till ledamöter. Ersättningsutskottet ansvarar för frågor rörande löner, pensionsersättningar, bonusprogram och andra anställningsförmåner för verkställande direktören och ledningen i SkiStar.
Ersättningsutskottet har ingen egen beslutanderätt utan förbereder och rapporterar ärenden till styrelsen som helhet. Ersättningsutskottet har haft tre möten under verksamhetsåret. Ersättningsutskottet har även under verksamhetsåret, utöver ovan nämnda, arbetat fram det nya konvertibelprogrammet som medarbetarna i SkiStar kunde teckna i september 2007.
Det sammanlagda arvodet till de stämmovalda styrelseledamöterna bestämdes av årsstämman 2006 till 730 TSEK (660), varav till styrelseordförande 155 TSEK och till var och en av övriga icke i bolaget anställda ledamöter, 115 TSEK. Inga ytterligare arvoden för utskottsarbete utgår.
Verkställande direktören, tillika koncernchef, ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Till stöd
under verksamhetsåret har han haft en vice Verkställande direktör, tillika Ekonomi- och Finansdirektör, fem destinationschefer samt koncernstaber. Verkställande direktören ansvarar för att styrelsen får löpande information och nödvändiga beslutsunderlag för att styrelsen ska kunna bedöma koncernens ekonomiska ställning och fatta erforderliga beslut.
Bolagets ledningsgrupp har under verksamhetsåret 2006/07 utgjorts av totalt sju personer; verkställande direktör, vice Verkställande direktör tillika Ekonomioch Finansdirektör samt fem destinationschefer, en vardera för Sälen, Åre, Vemdalen, Hemsedal och Trysil.
Riktlinjerna för ersättning till koncernledningen fastställdes av Årsstämman den 4 december 2006. Verkställande direktören har uppburit lön, ersättningar och förmåner till ett värde av 2 512 TSEK (3 062) varav 294 TSEK (546) utgör bonus. Till övriga 6 (6) personer i företagsledningen har löner, ersättningar och förmåner utgått till ett värde av 7 748 TSEK (8 673), varav 794 TSEK (2 114) var kontant utbetald bonus.
Bonusen beräknas utifrån vad SkiStar har presterat avseende rörelsemarginal, tillväxt i vinst per aktie, organisk tillväxt och avkastning på eget kapital. Bonus för samtliga i koncernledningen kan maximalt uppgå till 40% av 12 gånger månadslönen. Se not 8 på sid 65 för ytterligare information.
SkiStar har inga aktierelaterade incitamentsprogram utöver personalkonvertibler.
På årsstämman den 9 december 2003 valdes KPMG till revisionsbyrå i SkiStar för en period om fyra år. Revisionen leds av auktoriserade revisorn Carl Lindgren. Carl Lindgren är även revisor i Modern Times Group MTG, Tradedoubler, Nordea, Investor, Castellum, Affärsstrategerna och Intrum Justitia. Carl Lindgren äger inga aktier i SkiStar AB.
Koncernens niomånadersrapport granskas översiktligt i enlighet med de rekommendationer som FAR SRS utfärdat.
Till bolagets revisorer, valda av Årsstämman, har utgått ersättning för revision och annan föreskriven granskning samt för rådgivning som föranleds av iakttagelser vid granskningen. Under verksamhetsåret 2006/07 har ersättning utgått till revisorerna med 3 093 MSEK (2 643), varav 1 530 MSEK (1 171) avsåg revision.
Från 2005 tillämpas International Financial Reporting Standard (IFRS) vid upprättande av koncernens rapportering. Kvaliteten i den löpande externa finansiella rapporteringen säkerställs genom en rad interna åtgärder och rutiner. Revisorerna gör en översiktlig granskning av bolagets niomånadersrapport.
Revisionsutskottet håller löpande kontakt med revisorerna. Därutöver medverkar revisorerna personligen vid det styrelsemöte då bokslut och boksluts kommuniké behandlas. Revisorerna rapporterar då sina iakt tagelser från granskning och bedömning av bolagets interna kontroll.
I nedanstående tabell redovisas och motiveras SkiStars avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning.
| STYRELSEN | Närvaro | Oberoende | Närvaro revisions utskott |
Närvaro ersättnings utskott |
Ersättning |
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsstämmovalda styrelseledamöter |
|||||
| Erik Paulsson | 6/6 | 3/3 | 155 000 | ||
| Mats Paulsson | 6/6 | 3/3 | 115 000 | ||
| Mats Qviberg | 6/6 | x | 3/3 | 115 000 | |
| Olof Larsson | 6/6 | x | 1/3 | 115 000 | |
| Per-Uno Sandberg | 6/6 | x | 3/3 | 115 000 | |
| Eva-Karin Dahl | 5/6 | x | 2/3 | 115 000 | |
| Mats Årjes | 6/6 | ||||
| Ordinarie arbetstagarrepresentanter |
|||||
| Bengt Larsson | 5/6 | ||||
| Catarina Hjalmarsson | 5/6 |
| KONCERNEN, MSEK | 2006-09-01 -2007-08-31 |
2005-09-01 -2006-08-31 |
|---|---|---|
| KPMG | ||
| Revisionsuppdrag | 1 500 | 964 |
| Andra uppdrag | 1 477 | 1 254 |
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers | ||
| Revisionsuppdrag | 6 | 197 |
| Andra uppdrag | 86 | 201 |
| Övriga revisorer | ||
| Revisionsuppdrag | 24 | 10 |
| Andra uppdrag | 0 | 17 |
| 3 093 | 2 643 |
| KODREGEL | BESKRIVNING | AVVIKELSE | FÖRKLARING |
|---|---|---|---|
| 2.1.2 | Kriterier för valberedningens ledamöter. | Ordförande i SkiStars styrelse är tillika ordförande i valberedningen. Majoriteten av ledamöterna i valberedningen är styrelse ledamöter. |
Huvudägarna tillika styrelseledamöter ingår även i valberedningen för att ta en aktiv ägarroll. |
| 4.2.1 | Kriterier för ersättningsutskottets ledamöter. |
Ordförande i styrelsen är tillika ordförande i ersättningsutskottet vilket innebär att övriga ledamöter ska vara oberoende. Endast en av de två övriga ledamöterna är oberoende. |
Ersättningsutskottet bedöms kunna agera oberoende trots att Erik och Mats Paulsson varit med i styrelsen längre än 12 år. |
Styrelsens rapport
OM INTERN KONTROLL
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Enligt kodens avsnitt 3.7 är det styrelsens uppgift att se till att bolaget har en god intern kontroll. Denna rapport har upprättats i enlighet med avsnitten 3.7.2 och 3.7.3 och är därmed avgränsad till intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Något uttalande om hur den interna kontrollen har fungerat under räkenskapsåret lämnas inte i enlighet med uttalandet från Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning 2005-12-15.
Denna rapport är en självständig rapport och utgör inte en del av den formella årsredovisningen.
I styrelsens arbetsordning och den verkställande direktörens instruktioner samt för styrelsens utskott finns en tydlig roll- och ansvarsfördelning i syfte att säkerställa en effektiv hantering av verksamhetens risker. Bolagsledningen rapporterar regelbundet till styrelsen enligt fastställda rutiner. Bolagsledningen ansvarar för den interna kontrollen som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Gemensamma affärssystem för såväl extern redovisning som intern uppföljning, budgetering och prognostisering bedöms stärka kontrollmiljön och säkerheten i den finansiella rapporteringen.
Styrelsen säkerställer att riskbedömningar görs av väsentliga risker som bolaget kan vara utsatt för avseende den finansiella rapporteringen. Här ingår att identifiera de poster i resultat- och balansräkningen där risken för väsentliga fel är förhöjd och att utforma ett kontrollsystem för att förebygga och upptäcka dessa fel.
Bolaget arbetar kontinuerligt med att eliminera och reducera väsentliga risker som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Exempel på kontrollaktiviteter för att hantera risker är:
För att kunna leva upp till bolagets policies, riktlinjer och rekommendationer krävs att dessa är väldokumenterade och att de är kommunicerade inom bolaget. För att information och kommunikation ska fungera hålls löpande ledningsgruppsmöten med representanter från bolagets destinationer samt stabsfunktioner. Bolaget håller för närvarande på med att sammanställa policies, manualer och instruktioner i en administrativ handbok som ska göras tillgänglig på bolagets intranät.
Styrelsen tillser att alla identifierade brister i den interna kontrollen åtgärdas. Av särskild betydelse för uppföljningen är revisionsutskottets arbete samt de externa revisorernas rapporter.
Mats Årjes Född 1967
Verkställande direktör, invald 2003 Utbildning: Civilekonom Andra uppdrag: Styrelseledamot i Bilia AB och New Wave Group AB. Innehav: 220 304 B-aktier, 4 032 konvertibler
SkiStar arbetar för att hålla en hög nivå på bolagets finansiella information. Detta för att skapa förståelse för SkiStars verksamhet och bygga ett långsiktigt förtroende för bolaget. SkiStar har fått ett antal utmärkelser för den finansiella informationen, bl a hedersomnämnanden flera år i tävlingen "Bästa Redovisning", arrangerad av Stockholmsbörsen. Bolaget har även utsetts till "Årets Börsbolag" 1999, 2003 och 2004, en tävling i finansiell information arrangerad av Dagens Industri och Aktiespararna.
Under verksamhetsåret höll SkiStar en press- och analytikerträff i Stockholm i juni 2007. Följande analytiker följer SkiStar regelbundet;
Swedbank – Stefan Stjernholm [email protected] +46 (0)8 585 914 48
HQ Bank – Rickard Strand [email protected] +46 (0)8 696 17 67
Goldman Sachs – Claire Mortoni [email protected] +44 20 7552 3139
Danske Bank – Christer Beckard [email protected] +46 (0)8 56 88 05 44
Delårsrapporter och bokslutsrapport under verksamhetsåret 2007/08 offentliggörs enligt följande;
Aktieägarna hälsas välkomna till SkiStars årsstämma tisdagen den 11 december 2007 klockan 14.00 på China Teatern, Berzelii Park, Stockholm.
Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman ska vara införd i den av VPC förda aktieboken onsdagen den 5 december 2007 och anmäla sin avsikt att deltaga i årsstämman senast onsdagen den 5 december 2007 kl 12.00.
Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste i god tid före den 5 december tillfälligt låta inregistrera aktierna i eget namn för att få delta på stämman.
Anmälan om deltagande i stämman ska ske skriftligen till;
SkiStar AB, Kerstin Liljebäck, 780 67 Sälen, e-post: [email protected] telefax: +46 (0)280 218 50 telefon: +46 (0)280 880 85
Bolagets fi rma är SkiStar Aktiebolag, org.nr 556093-6949. Bolaget är publikt (publ).
Styrelsen skall ha sitt säte i Sälen, Malungs kommun, Dalarnas län.
§ 3 BOLAGSSTÄMMANS MÖTESPLATS Bolagsstämma skall hållas i Sälen, Åre eller Stockholm.
Föremålet för bolagets verksamhet skall vara att själv eller genom annat bolag äga och driva fritidsanläggningar med huvudsaklig inriktning mot alpin skidåkning, bedriva resebyrå- och radio- och TV-verksamhet samt att äga och förvalta fast egendom och värdepapper, jämte därmed förenlig verksamhet.
Aktiekapitalet utgör lägst 15 000 000 kronor och högst 30 000 000 kronor. Antalet aktier skall vara lägst 30 000 000 st och högst 60 000 000 st. Av bolagets aktier skall högst 2 250 000 st utgöras av A-aktier med 10 röster per aktie och högst 60 000 000 st utgöras av B-aktier med en röst per aktie. Beslutar bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut nya aktier av serie A och serie B, skall ägare av aktier av serie A och serie B äga företrädesrätt att teckna nya aktier av samma aktieslag i förhållande till det antal aktier innehavaren förut äger (primär företrädesrätt). Aktier som inte tecknats med primär företrädesrätt skall erbjudas samtliga aktieägare till teckning (subsidiär företrädesrätt). Om inte sålunda erbjudna aktier räcker för den teckning som sker med subsidiär företrädesrätt, skall aktierna fördelas mellan tecknarna i förhållande till det antal aktier de förut äger och i den mån detta inte kan ske, genom lottning.
Beslutar bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut aktier endast av serie A eller serie B, skall samtliga aktieägare, oavsett om deras aktier är av serie A eller serie B, äga företrädesrätt att teckna
nya aktier i förhållande till det antal aktier de förut äger. Beslutar bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut teckningsoptioner eller konvertibler har aktieägarna företrädesrätt att teckna teckningsoptioner som om emissionen gällde de aktier som kan komma att nytecknas på grund av optionsrätten respektive företrädesrätt att teckna konvertibler som om emissionen gällde de aktier som konvertiblerna kan komma att bytas ut mot. Vad som ovan sagts skall inte innebära någon inskränkning i möjligheten att fatta beslut om kontantemission eller kvittningsemission med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt.
Vid ökning av aktiekapitalet genom fondemission skall nya aktier emitteras av varje aktieslag i förhållande till det antal aktier av samma slag som fi nns sedan tidigare. Därvid skall gamla aktier av visst aktieslag medföra rätt till nya aktier av samma aktieslag. Vad nu sagts skall inte innebära någon inskränkning i möjligheten att genom fondemission, efter erforderlig ändring av bolagsordningen, ge ut aktier av nytt slag.
Styrelsen skall, utöver de ledamöter som enligt lag kan komma att utses av annan, bestå av fyra till nio ledamöter med högst tre suppleanter.
För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses på årsstämma en till två revisorer med en till två suppleanter eller ett registrerat revisionsbolag.
Kallelse till bolagsstämma skall ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt i Dagens Nyheter.
Aktieägare som vill deltaga i bolagsstämman skall dels vara upptagen i utskrift av hela aktieboken avseende förhållandena fem vardagar före stämman, dels anmäla sig hos bolaget senast kl 12.00 den dag som anges i
kallelsen till stämman, varvid antal biträden skall uppges. Denna dag får ej vara söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och ej infalla tidigare än femte vardagen före stämman.
Årsstämma skall hållas årligen inom sex (6) månader efter räkenskapsårets utgång. På årsstämma skall följande ärenden förekomma:
§ 10 NÄRVARO VID BOLAGSSTÄMMA Styrelsen kan besluta att den som inte är aktieägare i bolaget skall, på de villkor som styrelsen bestämmer, ha rätt att närvara vid bolagsstämma
Bolagets räkenskapsår omfattar tiden 1 september – 31 augusti.
Bolagets aktier skall vara registrerade i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av fi nansiella instrument.
SE-103 90 Stockholm Tel +46-280-880 50 Fax +46-280-218 50 skistar.com
SkiStar, Åre Box 36 SE-830 13 Åre Tel +46-647-133 50
Fax +46-647-133 60 skistar.com
SkiStar, Vemdalen SE-840 92 Vemdalen Tel +46-684-151 00 Fax +46-684-151 49 skistar.com
Hemsedal Skisenter AS Boks 43 NO-3561 Hemsedal Tel +47-32 05 53 00 Fax +47-32 05 53 01 skistar.com
Trysilfjellet Alpin AS NO-2420 Trysil Tel +47-62 45 00 00 skistar.com
Foto: Per Eriksson, Krister Halvars, utefoto.no. Porträttbilder: Bosse Lind, Krister Halvars.
Design: SkiStar Inhouse, Annsofie Bergström. Produktion: Bilbao.se. Repro: Linjepunkt. Tryck: Point of Sales AB/Ruter, Laholm.
Vi reserverar oss för eventuella tryckfel. BOLAGSORDNING
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.