Annual Report • Mar 1, 2008
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
ÅRSREDOVISNING 2007
Hur hårt du än drar kommer den inte att gå sönder! Förpackningen är särskilt framtagen för att skydda försändelserna ordentligt. Bongs ProPac-sortiment växer starkt och innehåller förpackningar för praktiskt taget alla upptänkliga distributionsbehov.
Årsstämman hålls torsdagen den 15 maj 2008 klockan 16.00 i bolagets hörsal, Uddevägen 3, Kristianstad.
Rätt att delta i stämman har aktieägare som är registrerade i den av VPC AB förda aktieboken per den 9 maj 2008. Aktie ägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att få delta i stämman, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn. Sådan registrering måste vara verkställd senast den 9 maj 2008, vilket innebär att aktieägare i god tid före denna dag bör underrätta förvaltaren om detta.
Aktieägare som önskar delta i stämman ska anmäla sig till bolaget på adress:
Bong Ljungdahl AB Box 516 291 25 Kristianstad
alternativt per telefon 044-20 70 00, fax 044-20 70 91 eller på Bongs hemsida: www.bongljungdahl.se senast fredagen den 9 maj 2008 kl. 12.00.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årsstämman ska besluta att utdelning för 2007 lämnas med 1 kr per aktie.
På stämman kommer att behandlas de ärenden som enligt lag och bolagsordning ska upptas på stämman samt de eventuella övriga ärenden som upptas i kallelsen till stämman.
Kvartalsrapport 15 maj 2008 Halvårsrapport 21 augusti 2008 Niomånadersrapport 11 november 2008 Bokslutskommuniké februari 2009
Varje dag skickas våra produkter över hela världen, ofta med personliga budskap från våra kunder.
Därför arbetar vi ständigt med att utveckla smarta lösningar som förstärker intrycket av varumärket.
Med hjälp av den senaste trycktekniken förhöjer vi upplevelsen av försändelsen.
Vad som än ska skickas: brev, böcker, räkningar eller glasföremål; när det gäller våra kuvert och förpackningar kommer fl exibilitet alltid först.
Bong erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Bredd och fl exibilitet kännetecknar erbjudandet. Bong-aktien är noterad vid Stockholmsbörsen.
Det tyska tilltrycksföretaget Lober som förvärvades till 50 procent i januari 2007 bidrog positivt till resultatet.
Fortsatta rationaliseringar och strukturåtgärder präglade året. Fabrikerna i Kilkenny (Irland) och Hilden (Tyskland) lades ner och tillverkningen fördes över till andra enheter. Den under 2007 påbörjade fl ytten av kuvert tillverkningen från Tammerfors till Kaavi i Finland slutförs under 2008.
| Nyckeltal | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter, MSEK | 1 991 | 1 984 | 1 782 | 1 807 | 1 908 |
| Justerat rörelseresultat, MSEK1 | 68 | 89 | 79 | 59 | –42 |
| Justerat resultat före skatt, MSEK1 | 21 | 51 | 42 | 17 | –90 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, %1 | 6 | 7 | 6 | 4 | –3 |
| Justerat resultat per aktie, SEK | 1,63 | 2,38 | 1,99 | 0,99 | –8,16 |
| Kassafl öde efter investeringsverksamhet, MSEK | 1 | –7 | 106 | 77 | 31 |
| Antal anställda | 1 346 | 1 379 | 1 280 | 1 391 | 1 510 |
Exklusive kostnader av engångskaraktär. För en detaljerad redovisning av dessa se sid 31.
1) Exklusive poster av engångskaraktär.
Justerat kvartalsresultat före skatt 1)
| Bong 2007 | 2 |
|---|---|
| Koncernchefen kommenterar | 4 |
| Affärsidé, mål och strategisk inriktning | 6 |
| Omvärld | 8 |
| Marknader och strategier | 10 |
| Kunder | 12 |
| Konkurrenter | 14 |
| Bongs förbättringsprogram | 16 |
| Bongs affärsmodell | 17 |
| Produkter och tjänster | 20 |
| Bongs affärsenheter | 23 |
| Miljö och kvalitet | 26 |
| Medarbetare | 28 |
| Bong-aktien | 29 |
| Femårsöversikt | 32 |
| Möjligheter och risker | 34 |
| Bongs historia | 36 |
| Ledande befattningshavare | 37 |
| Styrelse | 38 |
| Styrelsens arbete | 39 |
| Förvaltningsberättelse | 40 |
| Koncernens redovisning | 43 |
| Redovisningsprinciper | 48 |
| Koncernens noter | 51 |
| Moderbolagets redovisning | 63 |
| Moderbolagets noter | 68 |
| Revisionsberättelse | 71 |
"Grunden är lagd för 2008" Koncernchefen kommenterar, sid 4
God utveckling för detaljhandel och e-handel Omvärld, sid 8
" Det är inte bara kunderna som uppskattar förpackningarna" Anders Collin, Marknadschef MQ berättar om samarbetet med ProPac Omvärld, sid 9
Högkvalitativt tilltryck för snabba utskick växer Marknader och strategier, sid 11
" Fast Bong är stora känns det inte så när det gäller"
Intervju med Nicklas Hartmann, Försäljningschef Corporate Express Kunder, sid 13
Stark resultatförbättring i Ryssland Bongs affärsenheter, sid 24
Utökat sortiment för nya behov Produkter och tjänster, sid 20
Under 2007 arbetade vi hårt med att fullfölja det omfattande strukturprogram som påbörjades under 2006. Efter fl era förvärv var tiden inne att genomföra förändringar i produktionen för att uppnå lägre fasta kostnader och en bättre konkurrenskraft framöver. Samtidigt fortsatte vi satsningarna på våra prioriterade tillväxtinitiativ ProPac, Ryssland och Tilltryck som alla utvecklades på ett mycket lovande sätt under året.
Trenden från de senaste åren höll i sig även under 2007 och marknaden för traditionella, administrativa kuvert i Västeuropa minskade med 1–3 procent. Samtidigt fortsatte efterfrågan att öka i Ryssland och Östeuropa med 10–20 procent. Efterfrågan på produkter i vårt ProPac-sortiment, bland annat förpackningar för att distribuera produkter som köpts via e-handel och imagehöjande presentförpackningar för detaljhandeln, växte med 20–30 procent. Dessutom märkte vi av ett ökande behov av fl er men mindre upplagor av tryckta kuvert för adresserad direktreklam.
Samtidigt fortsatte konsolideringen av den europeiska kuvertbranschen. Vi medverkade aktivt till detta genom förvärvet av Lober och sammanslagningen av vår polska verksamhet med Liston. I Norden genomförde Intermail förvärvet av OP-koncernen i början av 2007 och i Holland förvärvade tyska Mayer det nyligen sammanslagna AMCO-Enfa. Belgiska EEC gick i konkurs under våren 2007. Slutligen annonserade Mayer och Tompla en strategisk allians under sommaren. Bong ingår sedan 2004 i en strategisk allians med franska Hamelin.
De fem största företagen i branschen hade vid utgången av 2007 en marknadsandel på omkring 70 procent jämfört med cirka 40 procent i början av 2000-talet. Vår bedömning är att konsolideringen kommer att fortsätta tills 3–4 företag har 75 procent av marknaden.
Bong är idag ett av Europas ledande kuvertoch förpackningsföretag med starka marknadspositioner, framför allt i norra Europa. Vi har medarbetare i 13 olika länder som säljer, tillverkar och trycker ett brett sortiment av kuvert och förpackningar till många olika slags kunder. Vi har en stark plattform, en effektiv struktur och en kompetens som bygger på mångårig erfarenhet. Kort sagt: vi kan kuvert och förpackningar.
Med utgångspunkt från vår traditionella kärnverksamhet tar vi oss nu framgångsrikt in på nya marknader och utvecklar produkter för framtidens behov.
Strategin är att fortsätta växa snabbt inom dessa tre marknadssegment de närmaste åren samtidigt som den traditionella kuvertverksamheten efter genomförda förvärv och strukturprogram ska generera en betydligt högre lönsamhet och ett starkt, stabilt kassa fl öde.
Under 2007 fortsatte vi vår samordning och anpassning av produktionen för att kunna reducera antalet fabriker och uppnå ett högre kapacitetsutnyttjande i övriga anläggningar.
Fabriken i Kilkenny, Irland, stängdes och tillverkningen fl yttades till England och Tyskland under första halvåret. Tillverkningen i Hilden, Tyskland integrerades helt med produk tionsenheten i Wuppertal, en förändring som på börjades redan under 2006. I Finland förberedde vi för en fl ytt av hela produktionen från vår fabrik i Tammerfors till Kaavi i östra Finland, Kohila i Estland och Kaluga i Ryssland. Vi byggde ut anläggningen i Kaavi, fl yttade dit maskiner och utbildade personalen. I både Estland och Ryssland hyrde vi successivt större lokaler, utökade vår kapacitet och anställde mer personal. Effekten av hela den fi nska omstruktureringen, som beräknas vara helt klar vid halvårsskiftet 2008, blir lägre fasta kost nader för hyra och personal i Finland samt lägre fraktkostnader för att försörja kunder i Ryssland och Baltikum.
Strukturprogrammet ger oss högre produktivitet och därmed en lägre kostnadsbas än tidigare. Detta är en viktig förutsättning för ökad lönsamhet och fortsatta satsningar på tillväxt.
Jag är nöjd med hur våra tre tillväxtinitiativ har utvecklats under året. Och allt pekar på att vi gör rätt i att fortsätta satsa mer resurser inom ProPac, Ryssland och Tilltryck.
• ProPac tog verkligen form under 2007. Omsättningen steg från 165 MSEK till 200 MSEK. Vi har klargjort strategin, valt ut vilka segment vi vill satsa på och börjat bygga upp en dedik erad organisation för att driva sats ningen framåt. Det nya utvidgade sortimentet och den nya katalogen som kom i slutet av 2007 togs emot väl av marknaden och vi får hela tiden nya kunder som lockas av vårt koncept. Vi siktar på en stark organisk tillväxt och ett antal kompletterande förvärv de närmaste åren.
Under våren belastades resultatet till följd av kraftiga pappersprishöjningar i framför allt Tyskland. Finpapper är Bongs viktigaste insatsvara och svarar för nästan hälften av tillverkningskostnaden. Normalt kan vi kompensera oss för högre papperspriser genom att föra prishöjningarna vidare till våra kunder. Men när prishöjningarna är stora och sker tätt kan det uppstå en fördröjning. Detta skedde under våren 2007 i Tyskland och resultatet blev att lönsamheten sjönk kraftigt under andra kvartalet. Senare under året fi ck våra prishöjningar successivt genomslag och marginalerna började återhämta sig, vilket gjorde att året avslutades starkt och rörelseresultatet för fjärde kvartalet blev det högsta enskilda kvartalsresultatet, 25 MSEK, sedan början av 2002! När vi gick in i 2008 var vårt utgångsläge betydligt bättre än för ett år sedan.
De stigande papperspriserna under förra året gjorde att vi band mycket kapital i lager och kundfordringar samtidigt som vi betalade ut betydande strukturkostnader samt investerade i om- och utbyggnad av Wuppertal och Kaavi. Allt detta belastade kassafl ödet under 2007. En rad initiativ under hösten bidrog emellertid till att kassafl ödet under det andra halvåret blev klart bättre än under det första. Vi arbetade bland annat med att förbättra våra betalningsvillkor och fortsatte investera restriktivt. Kassafl ödet efter investeringar uppgick som ett resultat av detta till 72 MSEK mellan juli och december.
Under 2006 och 2007 har vi med en serie förvärv, ett omfattande strukturprogram och investeringar i våra tillväxtinitiativ lagt en bra grund för en stark utveckling de närmaste åren. Vi utvecklar nya produkter och kund unika lösningar i allt högre grad, vi har engag erade och kompetenta medarbetare och ett starkt försäljningsdriv i organisationen. Vi satsar mycket på nya funktioner för våra förpackningar och den känsla de förmedlar.
Med detta som bas är vårt mål att lyfta lönsamheten betydligt från 2007 års nivå i den traditionella kuvertverksamheten samt att använda alltmer av vår tid och våra resurser till att skapa tillväxt. ProPac, Ryssland och Tilltryck ska bli en allt större del av vår totala omsättning. Detta kommer att ge oss en högre tillväxt och samtidigt bättre marginaler.
Vi kommer också att arbeta intensivt med kassafl ödet. Genom att vara noga med vilka investeringar vi gör, frigöra ytterligare rörelsekapital och öka lönsamheten stärks vår fi nansiella ställning betydligt och därmed får vi mer kraft och handlingsfrihet.
Slutligen vill jag att Bong ska ses som ett företag som utvecklar framtidens kuvert- och förpackningslösningar och att vi möts av förtroende för vårt sätt att göra detta.
Bong är redan en ledande aktör – men vi ska bli både bättre och starkare.
Kristianstad i mars 2008
Anders Davidsson VD och koncernchef
Bong är ett kundfokuserat företag som förenar effektivitet, kreativitet och dynamik. Utveckling av nya förpackningslösningar för utvalda segment inom ramen för ProPac är ett högprioriterat område.
Bongs affärsidé är att erbjuda ett komplett sortiment av kuvert för olika slags förbrukare i Europa samt imagehöjande förpackningslösningar för e-handelsföretag, postorderföretag och detaljhandel.
Bong ska befästa sin position som ett av Europas ledande kuvertföretag. För att lyckas med detta kommer bolaget att utveckla kunderbjudandet, ytterligare öka produktiviteten, fl ytta fram positionerna inom kuvert med tryck samt fortsätta bygga upp starka positioner i utvalda snabbväxande marknader, till exempel Ryssland.
ProPac – som är Bongs förpackningskoncept för den växande distans- och detaljhandeln – ska vidareutvecklas och marknadsföringen intensifi eras. Bong ska stärka närvaron i detta segment på alla sina geografi ska marknader.
Målet för 2008 är att förbättra lönsamheten och ha ett starkt kassafl öde. Över tiden strävar Bong efter att:
Målet är en lönsam och växande verksamhet i Europa inom kuvert och förpackningar.
Med kuvertverksamheterna som bas expanderar Bong inom förpackningskonceptet Pro-Pac. Genom fortsatta investeringar i främst sorti mentsutveckling, marknadsföring och försäljningsorganisation ska potentialen realiseras på alla Bongs marknader.
I kuvertverksamheten prioriteras högre brutto marginaler och effektivitet i hela verksam heten.
Utveckling av Bongs position inom tilltryck, d v s tryck på färdiga vita kuvert som sker i separata produktionssteg, ska ske dels i egen regi, dels genom delägarskap, allianser eller förvärv. Bong ska fokusera på kunder med höga krav på tillgänglighet, leveransförmåga och tryckkvalitet.
Bong ska fortsätta utnyttja sitt kunnande och sin stora maskinpark i Västeuropa för att förstärka sin närvaro på kuvertmarknader med stark tillväxt, till exempel Ryssland och Baltikum.
Förpackningar som skyddar varor under transporten går att få i standardutförande eller skräddarsydda efter företagets särskilda önskemål. Mer än 70 procent av Bongs försäljning är anpassad efter kundernas önskemål vad gäller form, färg och funktionalitet.
Kuvert och förpackningar blir en allt mer integrerad del av företagens marknadskommunikation. Det är främst adresserad direktreklam och e-handel som driver på utvecklingen. Detaljhandelns intresse för varumärkesstärkande förpackningar växer också.
Den ekonomiska tillväxten i Östeuropa och Ryssland fortsätter. Kuvertkonsumtionen gynnas av stigande inkomster hos hushållen och framväxten av ett västerländskt konsumtionsmönster. I Västeuropa väntas inga ökningar av den totala kuvertvolymen de närmaste åren.
Den allmänna konjunkturens inverkan på kuvert konsumtionen i Europa har relativt sett för svagats. Efterfrågan på Bongs kuvert och förpackningar styrs i allt högre grad av specifi ka trender i omvärlden som t ex den ekonomiska tillväxten i Östeuropa, den ökande användningen av adresserad direktreklam och tillväxten inom detalj- och e-handel i Europa.
Trenden mot individualiserad marknadsföring gör att allt fl er företag väljer adresserad direktreklam (DR) som verktyg i sin marknadskommunikation. Modern databashantering gör det möjligt att rikta anpassade budskap och erbjudanden till utvalda kundgrupper och att nå dem vid rätt tid. DR används ofta tillsammans med annan annonsering såsom Internet och TV för att öka genomslaget. Flera undersökningar i Sverige och utomlands pekar på att mottagarna är mer sympatiskt inställda till att ta emot reklam via DR än via andra marknadsföringskanaler som till exempel telefonförsäljning, e-post eller radio/TV.
I de mogna ekonomierna i Europa är adresserad direktreklam en etablerad kanal som svarar för cirka 30 procent av de totala kostnaderna för annonsering genom traditionella media (DR, TV samt dags- och veckopress). I stor utsträckning fungerar DR som ett komplement till den växande Internet-annonseringen.
Framgångarna för DR har inneburit att drygt 30 procent av de totala brevvolymerna i Nord- och Västeuropa utgörs av direktreklam. Enligt investmentbanken UBS svarar adresserad direktreklam för mer än 20 miljarder försändelser per år i Frankrike, Irland, Nederländerna, Tyskland, Storbritannien, Sverige och Österrike. I Syd- och Östeuropa har DR ännu inte fått samma genomslag – där är andelen adresserad direktreklam 10–20 procent av den totala kuvertvolymen.
Där DR är en förhållandevis mogen kanal tenderar användningen att växa i takt med de allmänna reklamutgifterna. I länder där DR befi nner sig i en tidigare mognadsfas däremot kan direktreklamen väntas ta en allt större del av de totala reklamutgifterna om mönstret från Väst- och Nordeuropa upprepar sig.
Traditionell detaljhandel och distanshandel beräknas fortsätta växa de närmaste åren. Ökningar av den disponibla inkomsten och en stark arbetsmarknad gynnar den svenska detaljhandeln som också drivs på av generella trender som att konsumtion blivit en del av människors livsstil.
Distanshandeln växer snabbt i Sverige och övriga Europa. Enligt ett välrenommerat internationellt undersökningsföretag väntas e-handeln i Europa mer än fördubblas under 2006–2011.
I Sverige fortsätter e-handeln öka med mellan 20 och 30 procent per år enligt Handelns Utred ningsinstitut. Under 2007 uppgick den till cirka 15 mdr kronor motsvarande tre procent av den totala detaljhandeln.
Den ryska ekonomin väntas fortsätta växa med cirka 6 procent per år de närmaste åren. Den privata konsumtionen fortsätter öka kraftigt till följd av höjda reallöner. Till den ekonomiska tillväxten bidrar också de stora utländska investeringarna och det höga oljepriset.
De baltiska länderna fortsätter växa snabbast i EU-området, men har också de högsta prisstegringarna. De närmaste åren väntas BNP växa med 9–11 procent i regionen.
Kuvertkonsumtionen i Öst drivs av framväxten av fungerande kreditmarknader, ökad reklamanvändning samt förbättrad postal infrastruktur i allmänhet.
När allt mer information blir tillgänglig på Internet avtar behovet av att distribuera den i pappersform, vilket tenderar att minska kuvertkonsumtionen. Andra hot från elektroniska media har samtidigt avtagit. En stor del av den möjliga förskjutningen från brev till e-post har redan skett. Det är troligt att den nu har nått sin mättnadspunkt. Inte minst växande problem med "spam" har bidragit till den utvecklingen. Idag går det drygt 30 e-postmeddelanden på varje fysiskt brev i USA och 20 i Europa.
Teknikskiften innebär ofta att gamla och nya kanaler samexisterar snarare än konkurrerar med varandra. Internet, fax, sms och e-post är idag komplement till brev snarare än substitut.
Kuvertkonsumtionen gynnas av att volymerna transaktionsrelaterade brev, d v s fakturor och liknande växer. En allt större del av befolk ningen, i synnerhet gäller detta tillväxtekonomierna, blir kunder hos banker, kreditkortsföretag och andra transaktionsintensiva företag. Enligt svenska och internationella under sökningar vill konsumenter gärna göra betalningar över nätet men få fakturor fysiskt. Generellt gäller att ju viktigare informationen är för mottagarens ekonomi, desto större är preferensen för brev.
Den samlade effekten på den totala kuvertförbrukningen i Europa är svårbedömd. Tillväxten inom framförallt den adresserade direktreklamen och kuvertkonsumtionen i Östeuropa kompenserar delvis för att den administrativa posten går tillbaka i Västeuropa. Flertalet prognoser pekar på en svag tillbakagång för totalmarknaden i Europa de närmaste åren.
– Vi vill att de som köper något av oss för att ge bort som present ska känna att förpackningen håller samma höga kvalitet som innehållet. Därför letade vi efter en typ av förpackningar som kunde förmedla den känslan. Bongs erbjudande passade oss, säger Anders Collin, marknadschef på MQ.
– Det är inte bara kunderna som uppskattar förpackningarna. De måste också vara lätta att arbeta med för personalen. Det får inte bli långa köer. Och så måste de vara kostnadseffektiva för MQ förstås, säger Anders.
– Det är svårt för oss att få alla våra behov tillgodosedda hos bara en leverantör. Våra önskemål utvecklas hela tiden och vi kommer förmodligen att arbeta mer med fl er specialister.
MQ är en butikskedja med 95 butiker i hela Sverige. Bolagets vision är att skapa en positiv inställning till mode och kläder hos sina kunder. För att göra det måste MQ vara en av de mest intressanta modebutikerna. Därför samarbetar bolaget med starka utvalda varumärken, både egna och andras.
Butikerna ska tilltala kunderna, få dem att trivas och ge dem lust att handla. Det sker en ständig utveckling av sortiment och inredning. Högkvalitativa förpackningar är ett led i att stärka köpupplevelsen för kunderna.
Bong är verksamt på i huvudsak fyra marknader med skilda drivkrafter, konkurrensförhållanden och tillväxtmöjligheter: ProPac, Kuvert i Västeuropa, Kuvert i Östeuropa samt Tilltryck.
Marknadskommunikationen blir allt mer sofi st ik erad och riktad. Dagligen tillkommer nya användningsområden för lösningar som tillför värde i den fysiska kommunikationen mellan företagen och deras kunder. Bongs kuvertkunnande är en fördel när bolaget utvecklar förpackningskonceptet ProPac för dessa snabbväxande marknader.
I den traditionella kuvertverksamheten är Bongs strategi att expandera på tillväxtmarknaderna i Öst och att slå vakt om sin ledande roll på de mogna marknaderna i Västeuropa.
Marknaden för adresserad direktreklam växer i hela Europa. Trenden går mot fl er men mindre och individualiserade utskick. Bong satsar både genom egen tilltryckkapacitet samt genom förvärv på att ta del av den positiva utvecklingen.
Den höga tillväxten för ProPac och adresserad direktreklam förskjuter Bongs tyngdpunkt allt mer mot verksamheter med högre förädlingsvärde och marginaler.
Det sker en ständig förändring på förpackningsmarknaden som svar på utvecklingen inom detalj- och distanshandeln. Gränsen mellan kuvert och förpackningar luckras upp. Stora internationella företag tävlar inte bara med varandra utan också med mindre specialister om att tillgodose de breda och starkt skiftande behoven hos kunderna.
Bong har lanserat förpackningskonceptet ProPac för ett antal viktiga användningsområden. En viss del av förpackningarna tillverkas av Bong men bolaget anlitar i stor utsträckning också underleverantörer. Redan innan förvärvet av förpackningsgrossisten VOET hade Bong byggt upp en egen kompetens för försörjningen av externt producerade förpackningar. Genom förvärvet förstärktes denna kompetens.
Med sitt kuvertkunnande och sin maskinpark har Bong en konkurrensfördel. Som exempel på detta har presentförpackningar i vissa format som tidigare inte ansågs lämpliga för Bongs maskiner efter utvecklingsarbete kunnat börja produceras hos Bong. Även utvecklingen mot allt mer krävande tryckspecifi kationer gynnar Bong som har en omfattande teknisk erfarenhet och egen tillverkningskapacitet. Bongs fabrik i Nybro får under 2008 ett speciellt ansvar i koncernen för den egna tillverkningen av presentförpackningar.
På marknadssidan förnyar Bong sin organisation genom att rekrytera personal med erfarenhet av förpackningar. Där det är lämpligt strävar Bong efter direktkontakt med slutkunderna snarare än via grossister. Idag svarar ProPac för drygt 10 procent av Bongs omsättning. Målet är att ProPac ska växa organiskt med 30 procent per år.
Den europeiska kuvertindustrin omsätter cirka 2 miljarder euro om året och den totala volymen uppgår till cirka 100 miljarder kuvert. Marknaderna i Storbritannien, Tyskland och Frankrike svarar för uppemot 70 procent av tot alen. Kuvertmarknaden steg fram till millennieskiftet och sjönk därefter på grund av konjunkturutvecklingen och konkurrensen från elektroniska media.
Kuvertanvändningen varierar starkt mellan olika regioner i Europa. I de skandinaviska länderna och övriga Väst- och Nordeuropa uppgår kuvertanvändningen till cirka 300 kuvert per person och år medan motsvarigheten i Östeuropa uppgår till mellan 20 och 70 beroende på land.
De största användarna av kuvert är företag inom fi nans, telekom och energi. Företag i allmänhet svarar för cirka 90 procent av kuvertanvändningen i Västeuropa.
Post från företag till privatpersoner står för större delen av kuvertanvändningen i Europa.
Tillverkning med långa ledtider av stora serier standardkuvert – ofta 100 000 kuvert eller mer – svarar för basbeläggningen i anläggningarna. Tryck på standardkuvert i stora volymer sker integrerat i tillverkningsprocessen.
Här är tidsaspekten ofta underordnad. Leveranssäkerhet och förmåga att tillverka långa serier med god kvalitet till låga kostnader är de avgörande konkurrensfaktorerna.
Kunderna är typiskt sett stora företag och internationella kontorsvarukedjor och pappersgrossister. Vanliga användningsområden för standardkuvert med eller utan tryck är massutskick av administrativ post och direktreklam. För tillverkarna av standardkuvert är marginalerna relativt små och effektivitet i alla led helt avgörande.
Det sker en strukturomvandling hos grossistkunderna som leder till bildandet av stora paneuropeiska grupperingar men den dröjer längre än vad som förväntades i början av 2000-talet, bland annat till följd av styrkan i lokala preferenser och specifi kationer.
Bongs intäkter från standardkuvert i Västeuropa svarar för cirka 65 procent av koncernens omsättning. Den framtida tillväxten för området bedöms som låg.
Östeuropa, inklusive Ryssland, svarar för knappt tio procent av den europeiska totalmarknaden. I Ryssland och Baltikum uppgår kuvertkonsumtionen till mellan 20 och 30 kuvert per år. Detta innebär att tillväxtpotentialen för kuvert i dessa länder är stor.
Bong är sedan fl era år etablerad i Östeuropa och tog ytterligare ett viktigt steg under 2006 när den nya fabriken i Ryssland togs i bruk.
Försäljningen av administrativa kuvert i Östeuropa, Baltikum och Ryssland svarar för cirka fem procent av koncernens omsättning. Enligt Bongs bedömning kommer bolagets försäljningstillväxt i Östeuropa att väsentligt överstiga marknadens tillväxt på drygt 20 procent per år de närmaste åren.
Anders Davidsson, VD Bong
Bongs strategi på den ryska marknaden är att ta en tydlig position som den ledande kvalitetsleverantören. Kuverten marknadsförs under Bongs fi nländska varumärke Postac som förknippas med Väst på den ryska marknaden som blir allt mer konsumentorienterad. Bong riktar främst in sig på Moskva och andra ekonomiskt betydelsefulla storstadsregioner.
Tilltryck innebär att kuverttillverkaren eller ett kuverttryckeri trycker något på kuvertet efter att det blivit tillverkat. Det största användningsområdet för tilltryck är adresserad direktreklam, men tilltryck används också för att ge identitet åt traditionell administrativ post.
Tilltryck används oftast när avsändaren vill göra mindre, individualiserade utskick som riktar sig till en väl avgränsad krets av mottagare. Order på sådana kuvert läggs med kort varsel och med hög frekvens. Dessa serier – som ibland inte omfattar mer än ett par tusen kuvert – trycks i en separat process i ett kuverttryckeri som kan vara självständigt eller tillhöra kuverttillverkaren.
För kuverttillverkare och kuverttryckerier har vikten av god lokal och regional närvaro på marknaderna stigit i takt med att kunderna i ökande grad efterfrågar högkvalitativt tilltryck för snabba utskick i små serier. Bong riktar in sig på kunder i alla storlekskategorier som har höga krav på tillgänglighet, tryckkvalitet och fl exibilitet. Det jämförelsevis stora inslaget av service höjer förädlingsvärdet och motiverar en högre marginal.
Bongs strategi är att växa inom tilltryck genom en kombination av investeringar i egen kapacitet, allianser och förvärv. I Tyskland där Bong tidigare var relativt svaga på tilltryck förvärvades 2007 tilltrycksföretaget Lober som i ett slag gav Bong en god position på den sydtyska marknaden. Bolaget utesluter inte liknande förvärv för att få motsvarande geografi sk täckning i övriga delar av Tyskland. Ett annat exempel är Bongs förvärv av Nova i England 2006.
Cirka 20 procent av Bongs omsättning är hänförlig till tilltryck. Bolaget bedömer att segmentet kommer att växa med cirka fem procent per år de närmaste åren.
Merparten av Bongs försäljning sker via grossister, där kontorsvaruhandeln dominerar. Grossisterna erbjuder sina kunder rationell försörjning av kontorsvaror och är en betydelsefull kanal för Bong.
Bong har totalt cirka 8 000 kunder varav de 25 största svarar för 49 procent av omsättningen. Kuvertkunderna tillhör främst kategorierna:
Kunderna inom kontorsvaruhandeln är stora internationella kedjor, nationella kontorsvarugrossister eller inköpssammanslutningar.
Försäljningen koncentreras allt mer till de stora internationella företagen såsom Lyreco, Viking / Offi ce Depot / Guilbert och Corporate Express. Kontorsvaruhandeln svarar för cirka 25 procent av Bongs försäljning i Västeuropa.
Konsolideringen bland de stora kontorsvaruföretagen driver fram en motsvarande koncentration hos leverantörerna. Så till exempel har Bong och franska Hamelin ingått en allians för att kunna ge service åt pan-europeiska kunder i större delen av Europa.
Cirka 15 procent av Bongs försäljning i Västeuropa går till direktköpande kunder som är företag med stora egna utskick såsom banker, elbolag och telekomföretag. Kuvertering och distribution sköts ibland av dem direkt, men många gånger också genom outsourcing till kuverteringsföretag som svarar för 10 procent av Bongs försäljning. Till Bongs kunder i denna kategori hör Strålfors, Posten EPP och Pitney Bowes.
Pappersgrossisterna svarar för en stor del av den totala försäljningen på kuvertmarknaden. Dessa lagerför och säljer ett brett sortiment av pappersprodukter, huvudsakligen till tryckerier.
De senaste åren har Antalis, Papyrus och Paper Links vuxit snabbt genom förvärv. Under 2007 förvärvade den franska grossist koncernen Antalis den fi nlandsägda pappers grossisten Map. De bägge grossistgrupperna har efter samgåendet tillsammans cirka 23 pro cent av den europeiska marknaden.
Pappersgrossisterna svarar för cirka 15 procent av Bongs försäljning. Två viktiga konkurrensfaktorer för Bong i förhållande till pappers grossisterna är leveranssäkerhet och sortimentsbredd. Cirka 20 procent av Bongs lev eranser till grossisterna är andra produkter än standardprodukter.
Kuverttryckerierna är vanligtvis små lokala företag som köper en del kuvert direkt från tillverkaren. Kuverten används ofta för DRändamål där leveranser i små serier och med kort varsel är viktiga faktorer. Denna kundkategori svarar för cirka 10 procent av Bongs omsättning.
Bong har egna kuverttryckerier på samtliga marknader och samarbetar med externa parter där det är lämpligt. Genom förvärven av tilltryckerier i England och Tyskland under 2006 ökade Bong sin andel av marknaderna i dessa länder.
Kunderna inom detaljhandeln köper konsumentförpackade kuvert via agenter eller direkt från tillverkaren. Trenden är att de stora kedjorna som ICA, Tesco, Bokia expanderar nation ellt såväl som internationellt. Detaljhandeln svarar för cirka 5 procent av Bongs omsättning. Här är kostnadseffektivitet och pris de avgörande konkurrensfaktorerna. Bong producerar de konsumentförpackade kuverten i sin anläggning i Estland som har specialiserat sig på denna typ av produktion.
Sammanslagningar, uppköp och allianser fortsatte sätta sin prägel på den europeiska kontorsvarugrossist- och pappersgrossistbranschen under 2007. Ett var den franska pappersgrossisten Antalis köp av den fi nlandsägda pappersgrossisten Map från M-Real. Den nya gruppen är med sina 23 procent av den europeiska marknaden den största fi npappersgrossisten i Europa. Vidare fortsatte under 2007 kontorsvarugrossisten Corporate Express genomförandet av sin nordiska strategi med köpet av en medelstor dansk grossist. Föregående år förvärvades den norska grossisten ATG.
Strukturomvandlingen av grossistledet går mot större enheter i Europa men i förhållandevis lågt tempo. Fortfarande sker den största delen av affärerna på lokal och regional basis. Bong har ett knappt tjugotal internationella kunder som köper i fl er än ett land. Ett mindre antal av dessa är paneuropeiska, d v s de köper för hela Europa. Bong kan i kraft av sin tätposition i Europa tillgodose önskemål om europeiska avtal från de växande grupperingarna i grossistledet.
Kuvertköpare inom kontorsvaruhandeln och pappersgrossisterna är fortfarande den dominerande kundgruppen inom ProPac-segmentet med cirka 60 procent av försäljningen. Men försäljningen direkt till slutkunder ökar stadigt. Det breddade sortimentet har gett Bong nya kunder bland mode- och postorderföretag samt förpackningsgrossister. Inte sällan blir dessa ProPac-kunder även kuvertkunder.
Corporate Express är en ledande kontorsvarugrossist med verksamhet i hela Europa. Kunderna kan köpa nästan alla kontorsvaror de behöver från Corporate Express. Katalogen innehåller 13 000 artiklar!
Kuvert är en viktig kontorsvara, inte minst för banker och försäkringsbolag vars kunder fortfarande föredrar att få kontobesked m m i pappersform. Varje gång en kund får ett kuvert är det ett tillfälle att skapa ett intryck hos kunden – att stärka sitt varumärke. Därför har kuvert med avsändarens logotyp och andra identitetsmarkörer blivit en standardartikel för många kuvertköpare.
Införandet av nytt namn och logotyp för Swedbank hösten 2006 betydde att samtliga bankens utskick skulle ske i kuvert med nytt tryck. För leverantören Corporate Express var detta ingen liten uppgift. Övergången ställde stora krav på rationella och säkra leveranser samt produktkvalitet. Under inga förhållanden fi ck bankkontoren stå utan kuvert med den nya logotypen när det var dags.
Bong har länge varit en viktig samarbetspartner för Corporate Express och är leverantör av kuvert till bolaget på europeisk basis. Från att ha haft egen tryckkapacitet har Corporate Express koncentrerat sig allt mer på sin grossistfunktion. Bong har samtidigt riktat in sig på att ta en större roll inom tilltryck. Idag svarar Bong för uppemot hälften av Corporate Express inköp av tryckta kuvert i Sverige. Corporate Express är den största köparen av tryckta kuvert i Sverige.
– Fast Bong är stora känns det inte så när det gäller, säger Nicklas Hartmann, som ansvarar för kuvertinköpen i Sverige på Corporate Express.
– Bong var fl exibla och tog fram ett nytt tryck med bara ett par dagars varsel. De ligger långt framme med digitaltryck och annan teknik, fortsätter han.
Alla parter strävar efter att reducera transportarbetet för att minska miljöbelastningen.
– Bong lägger också ner stort arbete på att göra sina leveranser så rationella som möjligt, påpekar han.
Det långvariga och nära samarbetet mellan Corporate Express och Bong har lett till enkla och smidiga lösningar för allt från inköp och beställning till leveranser.
– Vi strävar gemensamt efter att göra det så enkelt som möjligt att beställa. Bongs e-handelslösning är en värdefull komponent i detta samarbete, säger Nicklas.
Nicklas Hartmann Försäljningschef Corporate Express
Efter några år med hög konsolideringstakt dämpades förvärvsaktiviteten något i den europeiska kuvertbranschen under 2007. De fem största kuvert tillverkarna svarar oförändrat för 70 procent av produktionen. Bongs bedömning är fortfarande att branschen kommer att fortsätta kon solideras till dess att tre eller fyra internationella företagsgrupper står för cirka 75 procent av den totala försäljningen i Europa.
Bongs största konkurrent i Europa är det privatägda tyska företaget Mayer-Kuvert som efter snabb tillväxt de senaste åren nått positionen som största tillverkare i Europa. Det är ett nätverk av kuvertföretag i Europa där Mayer oftast bara äger en del av det lokala företaget. Nätverket omfattar företag i drygt 20 länder med sammanlagt mer än 35 anläggningar och cirka 2 000 anställda. Tillsammans har Mayer-Kuvert cirka 18 procent av den europeiska kuvertmarknaden med starka positioner i framförallt Tyskland och Östeuropa.
Under 2007 förvärvade Mayer det holländska Enfa Group BV med cirka 150 anställda och en årlig omsättning på knappt 300 Mkr. Totalt uppskattas Mayer-nätverket ha en omsättning på drygt 3 mdkr.
Den till 100 procent privatägda spansk/franska Tompla är den näst största kuverttillverkaren i Europa. Tompla har mycket stark ställning i Sydeuropa med ledande positioner i Spanien och Frankrike. Företaget har nio produktionsanläggningar Spanien, Polen och Frankrike och säljkontor i tolv länder. Omsättningen är omkring 3 mdkr.
Hamelin är den största kuverttillverkaren i Frankrike och den fjärde största aktören i Europa. Hamelin har starka positioner i Frankrike, England och på den sydtyska marknaden.
Bong och Hamelin är strategiska partners för att kunna erbjuda stora internationella kunder en heltäckande paneuropeisk kuvertservice och det bredaste produktsortimentet på den europeiska marknaden. Hamelins kuvertdivision omsätter cirka 2 mdkr.
GPV är Europas femte kuverttillverkare med största delen av sin försäljning i Frankrike. GPV är dessutom efter två förvärv en viktig aktör på den engelska marknaden. Förutom Frankrike och Storbritannien har GPV också starka marknadspositioner i några östeuropeiska stater, t ex Rumänien och Ungern. GPV hade 2007 en omsättning på cirka 1,5 mdkr.
Blessof är en tysk tillverkare med en omsättning på cirka 500 MSEK. Drygt 80 procent går till den inhemska marknaden. Direktreklamkuvert och specialkuvert svarar för en stor del av exportförsäljningen som går till bland annat England och Frankrike.
Den danska kuverttillverkaren InterMail är Bongs största konkurrent på den skandinaviska marknaden. InterMail omsätter knappt 700 MSEK, varav cirka hälften avser kuvert och återstoden grafi ska tjänster och distribution. Genom förvärvet av OP-Kuvert 2006 blev InterMail näst störst efter Bong i Sverige. Bolaget förvärvade det svenska kuverterings- och distributionsföretaget StroedeRalton 2007. InterMail är noterat på Köpenhamnsbörsen.
Curtis 1 000 är en tysk tillverkare av kuvert och andra förpackningslösningar. Bolaget har starkast närvaro i Tyskland och Polen men fi nns också representerat i Storbritannien, Frankrike, Holland och Luxemburg. Bolagets aktie är noterad på börsen i Frankfurt. Curtis omsätter cirka 800 Mkr.
Till de europeiska konkurrenterna hör också tyska AWA som med produktion i Tyskland och Polen exporterar till fl era länder i Europa och schweiziska Seetal/Elco. Till Bongs konkurrenter hör också mer lokala och regionala företag som Encore/Washington i Storbritannien.
Mayer och Tompla ingick en strategisk allians sommaren 2007 i syfte att ge sina internationella kunder ett samlat erbjudande på europeisk nivå. Under 2007 tillkännagav också GPV och Curtis 1 000 en strategisk allians för att förbättra servicen till sina större europeiska kunder.
ProPac konkurrerar med förpackningar av olika format och material som wellpapp, plast etc. Förpackningsföretag utgör en heterogen och växande bransch under snabb utveckling. Det är vanligt med mindre företag som är specialister på något förpackningsområde. Försörjningskedjan kan vara uppbyggd av fl era led från tillverkare över agenter, grossister till distributörer med fl era.
De fem största kuverttillverkarnas sammanlagda marknadsandelar
Presentförpackningar med utmärkt funktionalitet ger mer tid för kunden. Bara att stoppa i och försluta. Profi lerande tryck av hög kvalitet skapar känsla och bidrar positivt till kundens köpupplevelse.
Bong arbetar kontinuerligt med lönsamhetshöjande åtgärder i alla delar av verksamheten. Produktivitetsförbättringar görs parallellt med satsningar på nya produkter och marknader.
Bättre bruttomarginaler i kuvertverksamheten har stått i centrum för Bong sedan fl era år. Volym har nedprioriterats och i takt med minskningen har de fasta kostnaderna i form av direkt och indirekt personal anpassats. Ett antal koncernövergripande inköps- och logistikprojekt har också genomförts. Sedan affärsenheternas inköp samordnades har villkoren från de viktigaste leverantörerna blivit bättre.
Under första halvåret 2007 ökade priset betydligt på obestruket fi npapper som är Bongs viktigaste insatsvara och svarar för cirka 40 procent av tillverkningskostnaderna för ett genom snittligt kuvert. I Tyskland, som svarar för drygt 22 procent av Bongs omsättning, är konkurrenssituationen mycket hård och pappersprishöjningen kunde inte föras vidare till kunderna förrän under senare delen av andra kvartalet 2007. Som följd av detta sjönk bruttomarginalen temporärt. Under andra halvåret 2007 förbättrades situationen dock i takt med att Bongs prishöjning började få genomslag och bruttomarginalen vände upp igen.
Under de tre senaste åren har ett omfattande omstrukturerings- och rationaliseringsprogram lett till stora besparingar och effektivitetsvinster i alla led. Produktionen har koncentrerats till anläggningar med de bästa förutsättningarna och administrationen har samordnats.
Under året fortsatte Bong sitt rationaliseringsarbete. Förvärvet av den tyska konkurrenten RCT 2006 gav Bong nyare maskiner samt möjligheten att fylla på med mer volym. Administrationen i Skandinavien och Tyskland samordnades. 2006 aviserades en stängning av fabriken i Tammerfors och under 2007 fl yttades produktionen till Kaavi i östra Finland.
Under 2008 stängs fabriken i Tammerfors helt. Under 2007 samordnades RCTs fabrik i Hilden med Bongs fabrik i Wuppertal som ligger bara 20 km därifrån. Kostnaderna för alla dessa åtgärder togs i huvudsak under 2007. Effekterna gör sig gällande fullt ut under 2008 och 2009.
Framgångar i arbetet med att höja bruttomarginalerna och produktiviteten gör att Bong successivt kan ägna mer uppmärksamhet åt tillväxt. Kassafl ödet kommer att vara gott eftersom investeringsbehovet är relativt lågt i verksamheten och resultatet successivt förväntas bli bättre.
Med en stark och lönsam basverksamhet har Bong valt att expandera ytterligare inom framför allt tre områden:
Under 2007 gjordes betydande framsteg. Nya produkter lanserades och rönte stor uppmärksamhet. Bong ökar kapaciteten genom att bygga om och anpassa befi ntliga maskiner, men också genom att köpa in produkter från andra tillverkare som idag svarar för 40 procent av försäljningen. Bong har etablerat en säljorganisation som är dedikerad för ProPac med etablering i Norden, Belgien, England, Tyskland och Östeuropa.
Genom förvärvet av den holländska förpackningsgrossisten VOET International Packa ging Solutions 2006 fi ck Bong tillgång till värdefull specialistkunskap om alltifrån inköp och leverantörskontakter till prissättning och marknadsföring. VOETs främsta marknad är Benelux och bolaget har potential att vara plattformen för fortsatt expansion av förpackningsgrossistverksamheten i Västeuropa.
Bongs satsning på de närliggande och snabbväxande östeuropeiska marknaderna har varit framgångsrik. Den första egna fabriken i Ryssland togs i bruk i slutet av 2006 och samma år förvärvades kuvertillverkningföretaget SMEAD i Baltikum.
Ökningen av framför allt adresserad direktreklam och trenden mot "one-to-one"-marknadsföring leder till större efterfrågan på tryckta kuvert i mindre serier. Dessa ger mervärde till kunderna, har högre förädlingsvärde och kräver ett större inslag av service i form av t ex snabba leveranser.
Bong har mött efterfrågeutvecklingen med kuverttryckerier i egen regi, genom delägarskap eller genom allianser med oberoende tryckare. Det är viktigt att vara fl exibel och lokal. Förvärven av Nova 2006 och Lober 2007 har medfört en ökning av Bongs tidigare alltför låga marknadsandel för tilltryckta kuvert i England och Tyskland. Bong ser möjligheter till fortsatt expansion på dessa och sina övriga europeiska marknader genom egna investeringar, förvärv eller allianser.
Bongs starka ställning på marknaderna i norra Europa har skapat goda förutsättningar för satsningar på Östeuropa, ProPac och tilltryck. Utifrån en stark bas på hemmamarknaderna har Bong kunnat expandera både geografi skt och produktmässigt.
Bolagets marknader är lokala eller regionala och hur de ska bearbetas är i stor utsträckning en fråga som bäst avgörs av ledningen på plats. Därför har affärsenheterna ett relativt stort handlingsutrymme i dessa avseenden.
Där det är meningsfullt förekommer viss arbetsfördelning och specialisering. Affärsenheterna utbyter erfarenheter och utvärderas löpande sinsemellan för att säkerställa att "best practice" sprids inom koncernen.
Stordriftsfördelar utnyttjas framför allt vid inköp, fi nansiering och investeringar. Koordinerade inköp av t ex fi npapper, som svarar för en betydande andel av produktionskostnaden, resulterar i bättre villkor än om var affärsenhet skulle göra det självständigt. Bong lägger stor vikt vid kostnadseffektivitet i alla led.
Konkurrensen på de mogna segmenten av kuvertbranschen i Västeuropa är hård. Möjligheterna att differentiera med annat än pris är begränsade på standardprodukter. Bong arbetar därför med åtgärder på alla plan för att öka effektiviteten och därmed lönsamheten. Strukturförändringar och vardagsrationaliseringar går hand i hand.
Också ifråga om geografi sk spridning innebär koncernens storlek fördelar. Att vara närvarande på fl era geografi ska marknader med delvis olika betingelser och mognadsgrad samt en stor maskinpark ger t ex möjligheter att fl ytta och bygga om maskiner inom koncernen och därigenom ständigt optimera utnyttjandet av dem.
Bongs lokala och regionala marknadsnärvaro i förening med det förmodligen bredaste erbjudandet på den europeiska marknaden gör Bong till en effektiv, leveranssäker och trygg partner för kunder med varierande behov av kuvert och förpackningar.
I den europeiska kuvertbranschen har alla aktörer i princip likvärdig produktionsutrustning. Maskinernas ålder har begränsad betydelse för produktionseffektiviteten, men nyare maskiner har generellt högre kapacitet. Maskinslitaget är lågt och produktionsstyrning och automatisering är i hög grad avgörande för en kostnadseffektiv produktion. Generellt gäller att maskinernas långa livslängd hämmar utskrotning och konsolidering av branschen. Å andra sidan leder det låga investeringsbehovet till mycket god kassafl ödesgenererande förmåga.
Koncernens maskinpark bestod vid årsskiftet av fl er än 100 kuvertmaskiner samt cirka 85 tilltryckspressar. Investeringsbehovet i befi ntlig struktur bedöms under de närmaste åren vara begränsat och klart understiga koncernens avskrivningskostnader.
Bongkoncernen tillverkar kuvert i tolv anläggningar i norra Europa. Den totala tillverkningskapaciteten uppgår till cirka 15 miljarder kuvert om året.
Den viktigaste insatsvaran för koncernen är obestruket fi npapper. Bong köper drygt 100 000 ton per år från bland annat Stora Enso, UPM och M-real. Andra viktiga insatsvaror är fönsterfi lm, färg och lim.
ProPac tillverkas i Nybro, Sverige, Wuppertal, Tyskland samt i Soignies i Belgien.
Rätt budskap till rätt person i rätt tid. Med Bong är allt möjligt. Stora serier eller små serier, lång planeringshorisont eller kort varsel, standardkuvert och DR-kuvert, tåliga förpackningar eller eleganta små påsar. Bong är leverantören för alla behov. Bara ProPac-katalogen innehåller cirka 450 artiklar och då är inte de kundanpassade med.
Det är inte innehållet utan paketet, kuvertet eller presentförpackningen som skapar det första intrycket hos mottagaren. Bong erbjuder ett sortiment i ständig utveckling för dem som vill stärka sin kundrelation med ändamålsenliga och kommunikativa förpackningslösningar.
Bongs kunder är av skilda slag med en mängd olika behov och önskemål. För en del kunder är tillgången till Europas bredaste kuvert- och förpackningssortiment den viktigaste faktorn. För andra är Bongs storlek, tillgänglighet och närvaro skälen till samarbete. I takt med att kunderna efterfrågar nya förpackningslösningar blir fl exibilitet och uppfi nningsrikedom avgörande egenskaper för framgång.
Behoven skiftar inte bara från marknad till marknad utan även från kund till kund. Oavsett om kunderna vill ha avancerat tryck med kort varsel, presentförpackningar eller stora volymer standardkuvert strävar Bong efter att vara en enkel och pålitlig samarbetspartner.
Bong har sannolikt Europas bredaste erbjudande av kuvert och förpackningar. Det kan delas in i tre områden där de administrativa kuverten stod för 60 procent av koncernens omsättning 2007, reklamkuvert för 30 procent och ProPac för 10 procent.
Bong har egna försäljningsorganisationer på alla sina marknader. Kontakten med kunderna sker genom de lokala representanterna. Detta ger unik expertis i fråga om lokala specifi kationer på kuvert och förpackningar samt kännedom om såväl språk som kultur. Utöver ambitionen att växa med kunderna lägger Bong idag stor vikt vid att skaffa ännu bättre kunskap om kundernas behov, rådande och framtida trender och slutkonsumenternas önskemål. I många fall handlar det om att inspirera och att tydliggöra Bongs förmåga att skräddarsy koncept och lösningar för sina kunder – att tillsammans med kunden öka värdet gentemot slutkonsumenten.
Mer än 70 procent av alla Bongs produkter är idag anpassade specifi kt efter kundens behov. I Storbritannien och Belgien var den kundanpassade tillverkningen så hög som 85 procent under 2007. Genom närvaro i ett stort antal kuvertmarknader i Europa kan Bong erbjuda internationella kunder fl exibilitet och unik expertis om lokala produkter.
ProPac är ett förpackningskoncept och ett varumärke. Konceptets grundtanke är att förpackningen är mer än ett hölje – den talar om för omvärlden vad avsändaren står för. Format, material och tryck kan kombineras i det oändliga i syfte att skapa en kommunikativ helhet som låter innehåll och bärare samverka för att framhäva avsändarens varumärke. Ytterst är ProPac en idé om hur förpackningslösningar stärker kundernas affärer.
ProPac-sortimentet delas in i fyra användningsområden baserat på slutkundens behov.
Inom varje segment erbjuder ProPac lösningar för att sprida kundens varumärke eller budskap, t ex säljmeddelanden, logotyper och adresser, spännande erbjudanden m m ("Branded"). Dessutom tillhandahåller ProPac exklusiva lösningar ("Individual") som är unika för kunden (skräddarsydda fönster och format, specialanpassningar m m).
Spännvidden är stor ifråga om funktionalitet, utseende och utförande. ProPac-sortimentet innehåller allt från standardartiklar till helt unika skräddarsydda specialförpackningar.
De administrativa kuverten består av vanliga otryckta kuvert och påsar i alla storlekar som anpassas till respektive marknad efter olika nationella standarder. Administrativa kuvert tillverkas av vitt eller brunt papper. Kuverten är anpassade till moderna tryckpressar och fungerar därför utomordentligt för tryck av logotyp eller reklambudskap.
Reklamkuvert eller Specialanpassade kuvert ger kunden stor variationsmöjlighet vad gäller färg, form, material och tryckteknik. Dessa kuvert används ofta för adresserad direktreklam och kan utformas som en integrerad del av budskapet. En skräddarsydd lösning rör sig i de fl esta fall om någon form av tryck men det kan också handla om format, val av papper, fönsterplacering, förslutningstyp etc.
Den ökande e-handeln kräver ändamålsenliga förpackningar, vare sig det är pinnar, böcker eller bokmärken som ska skickas.
Intervju med Nico Voet, VD för VOET International Packaging Solutions.
Att VOET tidigare hade varit leverantör till Bong innebar att bolagen redan kände varandra när det blev aktuellt för Bong att expan dera med ProPac på sina marknader i Västeuropa. Bolagen fann snart att de hade mycket att vinna på att samarbeta. Bong får tillgång till VOETS nätverk av förpackningsleverantörer, till nya kunder och till deras marknadsföringskunnande, där inte minst prissättning spelar en stor roll. Och vice versa: Bong kan med sin närvaro på de stora europeiska marknaderna erbjuda VOET plattformar för fortsatt expansion.
– Vi driver nu hela vår affär inom ramen för ProPac-konceptet. Vår uppgift är att fungera som spjutspets för Bongs ProPac-satsning på våra marknader. Det innebär att vi delar med oss av våra kunskaper om de lokala förpackningsmarknaderna till Bongs övriga enheter så att hela gruppen kan sälja ProPac, säger Nico Voet.
– Vår ambition är att låta Bong tillverka en allt större del av våra produkter och lösningar. Gemensamt har vi fantastiska möjligheter till produkt- och affärsutveckling, säger Nico Voet.
– Vi försöker ge bästa tänkbara service, vara fl exibla, snabba och leverera i tid, säger han.
– VOET och Bong blir en tydlig aktör som uppträder med ett gemensamt sortiment och under varumärket ProPac. Katalogen med Pro-Pac är inte bara en produktlista utan ett inspirerande verktyg för att marknadsföra hela konceptet, säger Nico Voet.
– ProPac är ett koncept mellan kuvert och kartong som kombinerar funktionalitet och kommunikation. Det är ett helt nytt sätt att tänka ifråga om förpackningar.
Hösten 2006 förvärvade Bong 60 procent av aktierna i den holländska förpackningsgrossisten VOET International Packaging Solutions. Under 2007, som var det första hela året av samarbete, omsatte VOET 4,0 MEUR, en ökning med 13 procent från 2006.
Från att ha varit en underleverantör till kuverttillverkare i framför allt Tyskland utvecklades VOET till en förpackningsspecialist med inriktning på marknaderna i Belgien, Luxemburg och Nederländerna. Idag leds bolaget av Nico Voet, son till José Voet som grundade företaget för 23 år sedan.
Distanshandeln växer snabbt i hela Europa. Rätt förpackning är en central fråga för många företag. Bong har förmodligen det bredaste utbudet och är en enkel och pålitlig samarbetspartner.
Koncernen består av fem geografi ska affärsenheter, varav fyra rapporterar direkt till koncernchefen. Affärsenheten i Ryssland rapporterar till chefen för den fi nska affärsenheten. Chefen för den skandinaviska affärsenheten ansvarar också för koncernens ProPac-satsning. ProPac marknadsförs av samtliga affärsenheter.
Cheferna i de tre största affärsenheterna utgör tillsammans med VD och fi nansdirektören koncernens ledningsgrupp. Intern handel sker mellan fl era av enheterna och på många områden är koordineringen mellan enheterna långtgående för att få bästa effekt.
Affärsenheternas andel av koncernens omsättning är baserade på deras externa omsättning inklusive försäljning av ProPac.
I Skandinavien bedöms totalmarknaden ha uppgått till strax under 5 miljarder kuvert under 2007. Högkonjunkturen höll efterfrågan på den skandinaviska marknaden på en relativt hög och stabil nivå under 2007. Sverige dominerar med drygt 3 miljarder kuvert. Kuvertkonsumtionen i Skandinavien uppgår till cirka 300 kuvert per capita vilket gör regionen till en av de största förbrukarna i Europa genomsnittligt sett. Den svenska kuvertkonsumtionen intar en tätposition med cirka 340 kuvert per capita varav DR bedöms svara för 30 procent.
Den nordiska branschstrukturen är koncentrerad. Tre tillverkare dominerar marknaden: Bong, Mayer-Kuvert och InterMail. Importen till den skandinaviska marknaden är obetydlig.
Bong har cirka 45 procent av den skandinaviska kuvertmarknaden som är Bongs hemmamarknad. Här har Bong starka varumärken och försäljningen av produkter med högt förädlingsvärde som tilltryck och ProPac är relativt hög.
Marknaden för tilltryck är också relativt koncentrerad. Bong som har Nordens största kuvert tryckeri i Kristianstad bedöms ha cirka 25 procent av tilltrycksmarknaden.
Den centraleuropeiska affärsenheten omfattar marknaderna i Tyskland, Benelux och Polen. Fokus ligger på Tyskland och Belgien. Polen bearbetas via Bongs joint venture med Liston.
Totalmarknaden i Tyskland uppgick under 2007 till cirka 18 miljarder kuvert och i Belgien till 5,6 miljarder kuvert. Marknaderna sjönk något. Kuvertkonsumtionen i Tyskland uppgick 2007 till 220 st per capita, varav knappt 90 avser DR.
Det fi nns cirka 12 kuverttillverkare på den tyska marknaden varav de främsta är Mayer-Kuvert, Blessof och Bong. I Belgien är Bongs största konkurrenter Elep och Antalis.
Produktionskapaciteten är större än den inhemska efterfrågan vilket gör Tyskland till exportör av kuvert. Benelux-länderna är nettoimportör av kuvert.
Konkurrensen är hård i Tyskland. Många stora kuverttillverkare har trots stagnerande marknad inte skurit ner sin produktionskapacitet. Den intensiva konkurrensen har lett till den lägsta prisnivån på kuvert i Europa. En fortsatt konsolidering av branschen förväntas de närmaste åren.
Bongs tyska och belgiska affärsenheter lades ihop i slutet av 2007 i syfte att koordinera bearbetningen av de nära liggande marknaderna i västra Tyskland, Belgien och Holland. Den centraleuropeiska affärsenheten expor terar också kuvert till Schweiz, Österrike, Italien och Spanien.
Bong har en andel av den tyska marknaden på cirka 20 procent. I Belgien är marknadsandelen 30 procent.
Bong har genom förvärvet av Lober 2007 etablerat en stark position på tilltryck i Sydtyskland. Framgångarna för Lober bekräftar det strategiskt riktiga beslutet.
Sedan 2007 fi nns dedikerad personal på de centraleuropeiska marknaderna som endast marknadsför ProPac.
Totalmarknaden i Storbritannien uppgick under 2007 till 24 miljarder kuvert. Marknaden för standardprodukter sjönk. Efterfrågan på tilltryck i fyrfärg för DM-utskick i mindre serier ökade dock. Den brittiska kuvertkonsumtionen per capita uppgick till närmare 400 kuvert.
Den brittiska marknaden kännetecknas av relativt sett stora importvolymer och hård konkurrens. Uppemot en tredjedel av de brittiska konsumtionen tas från producenter utanför Storbritannien. Alla de stora europeiska aktörerna är representerade i Storbritannien. De dominerande aktörerna är Bong, GPV/Heritage, Hamelin/John Dickinson, Mayer-Kuvert samt Tompla, alla utländska producenter.
Den brittiska marknaden präglas också av att pappersgrossister och kontorsvaruhandeln starkt dominerar distributionen.
Bong är en av de ledande aktörerna i Storbritannien med en marknadsandel på cirka 15 procent. Här har Bong historiskt sett varit inriktad på att sälja stora volymer direkt till slutkunder. De största kunderna svarar tillsammans för en betydande del av Bongs omsättning. Under 2007 ökade Bongs fem största kunder sina marknadsandelar vilket gynnade Bong.
Bongs strategi är att expandera inom tilltryck som sker med korta ledtider och som kräver större fl exibilitet. I Storbritannien har tilltryck av tradition legat hos oberoende tryckare. Branschstrukturen är relativt fragmenterad.
2007 uppgick den totala fi nska kuvertmarknaden till cirka 1 miljard kuvert. Marknaden i Finland var i huvudsak oförändrad. Administrativ post för exempelvis fakturering minskade men kompenserades av ökningar av kuvert för DM och specialkuvert.
I de baltiska länderna uppskattas marknaden ha stigit med cirka fem procent.
Bong är den klart största aktören på den fi nska marknaden med en marknadsandel på cirka 65 procent. Endast ett fåtal inhemska tillverkare är verksamma i Finland. Den främsta konkurrenten är svenska OP-Kuvert som tagits över av danska InterMail. Återstoden är import från Centraleuropa. I Finland har Bong två försäljningsorganisationer, belägna i Helsingfors och Tammerfors.
Även i de baltiska länderna är Bong den klart ledande tillverkaren med marknadsandelar på 50 procent och mer. Framför allt i Estland och Lettland är Bong den dominerande tillverkaren. I Litauen, där bolaget har en svagare position, är konkurrensen från polska tillverkare hård. Bong är den enda kuverttillverkaren med produktion i Baltikum efter förvärvet av SMEADs kuvertproduktion i Estland 2006.
I Estland och Lettland bearbetar bolaget marknaden från säljkontor i Tallinn och Riga. I Litauen bearbetas marknaden genom det samägda säljbolaget/ kuverttryckeriet Baltvokas i Kaunas.
• ProPac utgjorde 10 procent av omsättningen.
Den ryska totalmarknaden beräknas uppgå till cirka 4 miljarder kuvert. Drygt hälften av marknaden är fortfarande enkla traditionella administrativa kuvert. Den andra delen utgörs av kuvert med högre västerländsk standard.
Bland konkurrenterna fi nns lokala konkurrenter, utländska företag som det italienska Pigna samt joint ventures mellan ryska och utländska tillverkare, t ex Neva-Kuvert i S:t Petersburg.
Bongs produktion avser kuvert av hög kvalitet. Bolag et hade en marknadsandel på 15 procent.
ProPac marknadsförs och säljs av samtliga Bongs affärs enheter på respektive marknad. I tillägg har en europeisk organisation skapats för att hantera större direktkunder.
Försäljningen av ProPac steg med 21 procent under 2007 vilket innebär att ProPac svarade för cirka 10 procent av Bongs samlade omsättning.
ProPac marknadsförs över hela Europa. Sverige, Benelux, Tyskland, England, Danmark, Norge och Finland är de största länderna försäljningsmässigt. Viss försäljning sker också till länder utanför Europa, till exempel Kina.
Bong bedömer att utsikterna för ökad ProPacförsäljning i främst Storbritannien och Tyskland är mycket goda. I takt med att försäljningsorganisationen etableras i Europa med egen personal och att verksamheten tar form kommer försäljningen där att öka.
Bongs strategi för ProPac är att koncentrera på fyra huvudsakliga användningsområden: Everyday (postrummet), Showoff (present), Smart (e-handel) och Security (säkerhet). ProPac-konceptet marknadsförs i Centraleuropa i nära samarbete med VOET International Packaging Solutions i Nederländerna.
BONGS AFFÄRSENHETER 25
Bongs miljöarbete syftar till att minimera effekterna på miljön av såväl slutprodukter som processer.
Bong arbetar för att leva upp till de miljökrav som ställs på företaget i varje enskilt land. En plan för miljöcertifi ering har tagits fram med målsättning att alla anläggningar inom koncernen ska certifi eras enligt ISO 14 001:2004 senast 2009. Anläggningarna i Wuppertal, Tyskland samt Tönsberg, Norge certifi erades under 2006.
Bongs miljöledningssystem medför att bol aget på ett mer systematiskt sätt kommer att arbeta för att kontinuerligt minska företagets miljöpåverkan. Förutom att ställa krav på den egna verksamheten ger miljöledningssystemet Bong möjligheten att på ett konstruktivt sätt påverka leverantörer, transportörer med fl era att arbeta med miljöfrågor på sina företag.
Bongs skandinaviska sortiment består till stor del av produkter vilka uppfyller miljökriterier ställda av SIS Miljömärkning AB. För att även kunna miljöcertifi era produkter utanför Skandinavien stöder Bong idag den europeiska motsvarigheten till svanenmärkning som går under namnet EU-blomman.
Basråvaran till pappret som används vid tillverkning av kuvert är förnybar och allt papper som används uppfyller de krav som ställs av kunder och myndigheter. Den största volymen papper utgörs av obestruket vitt fi npapper och resterande volymer är oblekt, brunt kraftpapper och returbaserat papper.
Genom samarbete med leverantörer utvecklas pappret ständigt för att säkerställa att kuverten förblir optimalt miljöanpassade. Hårda miljökriterier ställs även på övriga komponenter såsom lim, färg och fönsterfi lm. De kemikalier som används vid produktionsprocessen omhändertas och destrueras på godkänt sätt och överbliven färg i produktionen samlas upp och återvinns. Det papper som blir produktionstekniskt spill sorteras efter kvalitet och säljs för att ingå som returpapper i olika pappersprodukter.
Av Kristianstadsanläggningens tot ala avfalls mängd går idag cirka 96 procent till återvinning, 2,5 procent till energi utvinning och 1,5 procent till deponi. Avfallet transporteras bort enligt gällande förordningar och någon upplagring av farligt avfall före kommer inte.
Högkvalitativa produkter är en grundpelare i Bongs verksamhet. För att kunna ge kunderna högsta möjliga kvalitet har bolaget satt som mål att erbjuda kuvert- och förpackningslösningar som ökar värdet och effektiviteten för kunderna och användarna. Bong arbetar för att uppnå kvalitetsmålsättningen genom att lägga huvudfokus på kunderna. Alla medarbetare ska vara medvetna om kundens och övriga intressenters krav, behov och förväntningar på produkter och leveranser.
Alla som arbetar inom företaget ansvarar med sin egen insats för att kvaliteten upprätthålls gentemot kunderna. Ledningens ansvar är att tillgängliggöra resurser för detta arbete. Bongs attityd i kvalitets arbetet är noll fel, vilket medför en strävan efter att åtgärda orsaken till felen genom ständig förbättring.
Genom kompetensutveckling, strategisk mål styrning och ständiga kvalitetsförbättringar på alla nivåer arbetar Bong för att hela tiden ligga steget före i sin verksamhetsutveckling.
Ledningens målstyrning innefattar alla processer från kundnytta till nöjd kund samt delegering genom detaljerade mål med regelbundna mätningar för varje tillämplig funktion och nivå i organisationen.
Verksamheterna i Kristianstad och Nybro är certifi erade enligt ISO 9001:2000 och övriga enheter i koncernen arbetar även de för att kontinuerligt förbättra kvaliteten inom alla verksamhetsområden. Orderhantering, reklamationer, produktion, tilltryck och leverans är exempel på verksamhetsområden där riktlinjer satts upp för att nå bästa möjliga kvalitet. Tester görs frekvent för att säkerställa att uppsatta riktlinjer följs.
Bong har som mål att bidra till en långsiktig hållbar utveckling genom att framställa produkter som under sin livscykel ger minsta möjliga miljöpåverkan.
Kompetent och motiverad personal är bland de viktigaste faktorerna för framgång. Information och delaktighet bidrar till att skapa ett positivt arbetsklimat.
I en bransch som den europeiska kuvertbranschen, där alla konkurrenter i princip har samma slags produktionsutrustning och samma insatsvaror, är kompetent och motiverad personal bland de viktigaste faktorerna för framgång.
Generellt sett behöver Bong personal som tycker om att arbeta kundfokuserat, att samarbeta med sina kollegor inom och utom det egna landet, samt förstår vikten av det dagliga produktivitetsarbetet ner på detaljnivå.
Bongs ambition är att alla anställda ska känna en hög motivation för att utföra ett bra jobb och att arbetsklimatet är gott och präglas av öppenhet. Tid och energi läggs därför på att se till att alla anställda regelbundet informeras om koncernens och den egna enhetens mål och resultatutveckling. Verkställande direktören besöker regelbundet samtliga anläggningar i koncernen för att informera hela personalen om läget och planerna för framtiden. Däremellan hålls lokala träffar där respektive resultatenhetschef informerar och svarar på frågor. Bolaget har också en öppen dialog med personalen genom fackföreningarnas representanter.
Under våren 2008 genomförs en medarbetarundersökning i enkätform som omfattar samtliga anställda – cirka 460 personer – i Skandinavien. Undersökningen genomförs vartannat år och ligger till grund för förbättringar framförallt ifråga om arbetsmiljö, kommunikation och ledarskap. Bong lägger stor vikt vid att skapa delaktighet och engagemang. Medarbetarsamtal sker varje år och till samtliga anställda i Bongs skandinaviska enheter distribueras en gång per kvartal skriftlig information om koncernen och dess verksamhet. Inför varje styrelsemöte i koncernen bjuds de fackliga representanterna in till ett särskilt forum, där ledningen går igenom det som ska avhandlas på styrelsemötet och fackrepresentanterna kan framföra synpunkter och ställa frågor. Målet är att tidigt stämma av viktiga beslut och genom att föra en konstruktiv dialog tillgodose personalens behov i så stor utsträckning det är möjligt.
Liksom för många andra företag ligger en stor utmaning i att sänka sjukfrånvaron. Genom ökad information till chefer och övriga anställda har medvetandet om problemet ökat.
Rutinerna för att snabbt följa upp korttidsfrånvaron har förbättrats liksom arbetet med rehabilitering. Även friskvårdsarbete med till exempel subventionerad motion är en viktig del i arbetet. Sjukfrånvaron i koncernen var under 2007 4,7 procent (5,6). I Sverige var sjukfrånvaron 4,7 procent (5,4).
I syfte att skapa ekonomiska incitament för koncernens nyckelpersoner har fl era ledande befattningshavare på bolags- och koncernnivå dessutom individuellt upprättade bonusprogram. Ersättningen baseras på uppnådda resultat inom respektive ansvarsområde och kan maximalt uppgå till 60 procent av respektive persons fasta lön. Bonus kan endast intjänas då relevant enhet redovisar ett positivt rörelseresultat.
Dessutom förekommer på fl era håll i koncernen mindre bonusprogram relaterat till exempelvis enhetens resultat, produktionsvolym, mängden reklamationer, leveranssäkerhet. I förekommande fall kan sådan bonus betalas ut månadsvis.
Satsningar på friskvård är en bidragande orsak till den sjunkande sjukfrånvaron.
Vid utgången av 2007 hade Bong 13 128 227 aktier. Bong-aktien är noterad på Stockholmsbörsen i segmentet mindre företag. En börspost motsvarar 200 aktier.
Totalt omsattes under 2007 aktier till ett värde av cirka 167 MSEK (186). Genomsnittlig dagsomsättning var cirka 665 TSEK (741). Under året omsattes aktier till ett värde av motsvarande 30 procent (21) av den utestående aktiestocken vid årets slut.
Bong Ljungdahl AB har i juni 2005 utgivit teckningsoptioner till personal i koncernledningen. Optionerna berättigar till nyteckning av sammanlagt 300 000 aktier, varav optioner som berättigar till tecknande av 250 000 aktier har förvärvats av ledningspersonal. Under året har 45 000 optioner förvärvats av nytillkomna ledande befattningshavare.
Bong-aktien sjönk under 2007 med 37,8 procent. Under samma period sjönk Carnegie Small Cap Index med 19,7 procent och SIX Generalindex med 7,0 procent.
Antalet aktieägare per den 31 januari 2008 uppgick till 1 062. Melker Schörling med bolag och familjen Alf Tönnesson utgör Bongs största ägare med vardera drygt 25 procent av röster och kapital.
Aktieinnehaven i Bong framgår av tabell på sid 30. Uppgifterna baseras på information från VPC.
| AKTIEKAPITALETS UTVECKLING | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| År | Transaktion | Antal nya aktier | Ökning av aktiekapitalet, SEK | Antal aktier | Aktie kapital, SEK |
| 1987/88 | Nyemission med avvikelse från aktieägarnas | ||||
| företrädesrätt till kurs 63 kronor | 350 000 | 3 500 000 | 1 700 000 | 17 000 000 | |
| 1988/89 | Nyemission riktad till aktieägare i Dreyer-koncernen | 420 736 | 4 207 360 | 2 120 736 | 21 207 360 |
| 1989/90 | Fondemission 1:2 | 1 060 368 | 10 603 680 | 3 181 104 | 31 811 040 |
| 1989/90 | Konvertering (Lån 1987/92) | 9 835 | 98 350 | 3 190 939 | 31 909 390 |
| 1990/91 | Nyemission riktad till aktieägare i Dreyer-koncernen | 100 000 | 1 000 000 | 3 290 939 | 32 909 390 |
| 1990/91 | Konvertering (Lån 1987/92) | 4 151 | 41 510 | 3 295 090 | 32 950 900 |
| 1995/96 | Nyemission riktad till aktieägare i Novelco S.A. | 199 980 | 1 999 800 | 3 495 070 | 34 950 700 |
| 1997 | Nyemission riktad till aktieägare i Ljungdahls-koncernen | 3 495 070 | 34 950 700 | 6 990 140 | 69 901 400 |
| 2000 | Nyemission riktad till aktieägaren i Bauwens-gruppen | 1 634 651 | 16 346 510 | 8 624 791 | 86 247 910 |
| 2000 | Konvertering (Lån 1998/2002) | 28 200 | 282 000 | 8 652 991 | 86 529 910 |
| 2001 | Konvertering (Lån 1998/2002) | 17 000 | 170 000 | 8 669 991 | 86 699 910 |
| 2002 | Nyemission med företräde för befi ntliga aktieägare (1:2) | ||||
| till kurs 35 SEK | 4 334 995 | 43 349 950 | 13 004 986 | 130 049 860 | |
| 2006 | Konvertering (Lån 2004/2007) | 12 312 | 123 120 | 13 017 298 | 130 172 980 |
| 2007 | Konvertering (Lån 2004/2007) | 110 929 | 1 109 290 | 13 128 227 | 131 282 270 |
Antal aktier och aktiekapital per 31 december 2007 13 128 227 131 282 270
| AKTIEÄGARE | Andel av kapital och röster 2008-01-31,% | Andel av kapital och röster 2007-01-31,% |
|---|---|---|
| Melker Schörling, via bolag | 25,6 | 25,8 |
| Alf Tönnesson, familj och bolag | 25,2 | 25,5 |
| Marcap | 15,7 | – |
| Skandia | 9,2 | 9,4 |
| SEB Fonder | 5,7 | 7,2 |
| Fam. Bong, Bjurman och Sigfrid | 3,8 | 4,2 |
| BNP Paribas | 2,0 | – |
| Bernt Gunnarsson | 1,5 | 1,5 |
| Arvo | 1,3 | 1,4 |
| Catrin Tönnesson | 0,8 | 0,8 |
| Övriga | 9,2 | 24,2 |
| Totalt | 100,0 | 100,0 |
Bongs utdelningspolitik innebär att utdelningen bör, med beaktande av bolagets fi nansiella ställning och utvecklingsmöjligheter, i genomsnitt över åren utgöra cirka en tredjedel av resultatet efter skatt. Styrelsen föreslår att utdelning lämnas för 2007 med 1 kr per aktie (1).
Handelsbanken Markus Almerud Tel: 08-701 34 01 [email protected] Analytiker Bong följs regelbundet av:
Swedbank Markets Mats Larsson Tel: 08-585 925 42 [email protected] Jakobson Finansanalys Torbjörn Jakobson Tel: 08-566 133 30 [email protected]
| IFRS | Tidigare redovis ningsprinciper |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| DATA PER AKTIE | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
| Antal aktier | |||||
| Antalet utestående aktier vid utgången av året före utspädning | 13 128 227 | 13 017 298 | 13 004 986 | 13 004 986 | 13 004 986 |
| Antalet utestående aktier vid utgången av året efter utspädning Genomsnittligt antal aktier före utspädning |
13 428 227 13 079 425 |
13 651 180 13 006 000 |
13 651 180 13 004 986 |
13 351 180 13 004 986 |
13 351 180 13 004 986 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 13 379 425 | 13 651 180 | 13 511 180 | 13 351 180 | 13 351 180 |
| Resultat per aktie 1, 2 | |||||
| Före utspädning, SEK | 1,19 | –0,04 | 1,79 | 4,03 | –10,71 |
| Efter utspädning, SEK | 1,17 | –0,04 | 1,74 | 3,95 | –10,71 |
| Före utspädning, exkl. poster av engångskaraktär, SEK | 1,66 | 2,50 | 2,05 | 1,00 | –8,16 |
| Efter utspädning, exkl. poster av engångskaraktär, SEK | 1,63 | 2,40 | 1,99 | 0,99 | –8,16 |
| Eget kapital Före utspädning, SEK |
43,98 | 41,31 | 43,17 | 39,23 | 35,95 |
| Efter utspädning, SEK | 43,98 | 42,30 | 44,09 | 39,79 | 36,60 |
| Övriga data per aktie 1 | |||||
| Utdelning, SEK 3 | 1,00 | 1,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 |
| Noterad köpkurs per bokslutsdagen, SEK | 42,30 | 68,00 | 64,00 | 35,00 | 23,60 |
| P/E-tal (inkl. poster av engångskaraktär), ggr | 36,2 | neg | 37,2 | 8,9 | neg |
| P/E-tal (exkl. poster av engångskaraktär), ggr | 26,0 | 28,3 | 32,5 | 35,4 | neg |
| Börskurs/Eget kapital före utspädning, % | 96,2 | 165,0 | 148,3 | 89,2 | 65,6 |
| Börskurs/Eget kapital efter utspädning, % | 96,2 | 160,8 | 145,2 | 88,0 | 64,5 |
| Underlag beräkning av resultat per aktie före utspädning: Resultat inkl. poster av engångskaraktär, MSEK: |
|||||
| Årets resultat (hänförligt till moderbolagets aktieägare) | 15,5 | –0,5 | 23,3 | 52,4 | –139,3 |
| Resultat exkl. poster av engångskaraktär, MSEK: | |||||
| Årets resultat (hänförligt till moderbolagets aktieägare) | 15,5 | –0,5 | 23,3 | 52,4 | –139,3 |
| Justering för poster av engångskaraktär 1 | 8,3 | 49,6 | 8,4 | –54,7 | 43,1 |
| Årets resultat exkl. poster av engångskaraktär | 21,7 | 32,5 | 26,6 | 13,0 | –106,1 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 13 079 425 | 13 006 000 | 13 004 986 | 13 004 986 | 13 004 986 |
| Underlag beräkning av resultat per aktie efter utspädning: | |||||
| Resultat inkl. poster av engångskaraktär, MSEK: | |||||
| Årets resultat | 15,5 | –0,5 | 23,3 | 52,4 | –139,3 |
| Justering för räntekostnad konvertibellån efter skatt (28%) | 0,1 | 0,2 | 0,2 | 0,3 | 0,6 |
| Årets resultat justerat för ränta på konvertibellån | 15,6 | –0,3 | 23,5 | 52,7 | –138,7 |
| Resultat exkl. poster av engångskaraktär, MSEK: | |||||
| Årets resultat exkl. poster av engångskaraktär enligt ovan | 21,7 | 32,5 | 26,6 | 13,0 | –106,1 |
| Justering för räntekostnad konvertibellån efter skatt (28%) | 0,1 | 0,2 | 0,2 | 0,3 | 0,6 |
| Årets resultat exkl. poster av engångskaraktär justerat för | |||||
| ränta på konvertibellån | 21,8 | 32,7 | 26,8 | 13,3 | –105,5 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 13 379 425 | 13 651 180 | 13 511 180 | 13 351 180 | 13 351 180 |
1 För 2007 har följande poster av engångskaraktär exkluderats: Realisationsvinst vid maskinförsäljning (12,7 MSEK) samt omstruktureringskostnader (–21,0 MSEK), för 2006: Realisationsvinst vid fastighetsförsäljning (15,9 MSEK) samt omstruktureringskostnader (–65,5 MSEK), för 2005: Realisationsvinst vid fastighetsförsäljning (16,0 MSEK) samt omstruktureringskostnader (–24,4 MSEK), för 2004: Slutuppgörelse i tvisten med Bauwensgruppen (61,4 MSEK), realisationsvinst vid maskinförsäljning (12,4 MSEK) samt omstruktureringskostnader (–19,1 MSEK), för år 2003: Vinst vid fastighetsavyttring (4,5 MSEK), omstruktureringskostnader (–20,7 MSEK) samt nedskrivningar (–26,9 MSEK).
Utspädningseffekt beaktas ej när den leder till ett bättre resultat.
För 2007 enligt styrelsens förslag.
| IFRS | Tidigare redovis ningsprinciper |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG, MSEK | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
| Försäljningsintäkter | 1 991 | 1 985 | 1 782,1 | 1 807,4 | 1 908,4 |
| Avskrivningar enligt plan 1 | –92,4 | –102,4 | –100,7 | –100,1 | –126,0 |
| Justerat rörelseresultat 2 | 68,4 | 89,1 | 79,0 | 58,8 | –42,4 |
| Finansnetto | –47,8 | –37,6 | –36,9 | –42,2 | –47,1 |
| Justerat resultat före skatt 2 | 20,6 | 51,5 | 42,1 | 16,6 | –89,5 |
| Redovisat resultat före skatt | 12,3 | 1,9 | 33,7 | 71,4 | –132,6 |
| Skatt | 3,6 | –2,5 | –10,4 | –19,0 | –6,7 |
| Redovisat resultat efter skatt | 15,9 | –0,6 | 23,3 | 52,4 | –139,3 |
| 1 Varav goodwillavskrivning | – | – | – | – | –19,8 |
| 2 Exklusive poster av engångskaraktär enligt nedan: | |||||
| Realisationsvinst vid maskin- och fastighetsförsäljning | 12,7 | 15,9 | 16,0 | 12,4 | 4,5 |
| Slutuppgörelse i Bauwens-tvist | – | – | – | 61,4 | – |
| Omstruktureringskostnader | –21,0 | –65,5 | –24,4 | –19,1 | –20,7 |
| Nedskrivning | – | – | – | – | –26,9 |
| Summa poster av engångskaraktär före skatt | –8,3 | –49,6 | –8,4 | 54,7 | –43,1 |
| IFRS | Tidigare redovis ningsprinciper |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| BALANSRÄKNINGAR I SAMMANDRAG, MSEK | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
| Goodwill | 353,1 | 342,9 | 326,3 | 313,1 | 278,5 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 3,2 | 3,7 | 4,6 | 4,0 | 5,3 |
| Materiella anläggningstillgångar | 621,2 | 645,7 | 642,7 | 704,1 | 742,7 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 111,7 | 62,0 | 57,2 | 62,9 | 83,2 |
| Summa anläggningstillgångar | 1 089,2 | 1 054,3 | 1 030,8 | 1 084,1 | 1 109,7 |
| Varulager | 279,9 | 284,5 | 227,0 | 242,4 | 249,8 |
| Kortfristiga fordringar | 362,6 | 354,5 | 308,4 | 306,8 | 309,7 |
| Kassa och bank | 24,2 | 38,4 | 69,2 | 38,6 | 85,7 |
| Summa omsättningstillgångar | 666,7 | 677,4 | 604,6 | 587,8 | 645,2 |
| Summa tillgångar | 1 755,9 | 1 731,7 | 1 635,4 | 1 671,9 | 1 754,9 |
| Eget kapital | 571,6 | 537,8 | 561,4 | 510,2 | 467,6 |
| Konvertibelt förlagslån | – | 20,2 | 20,6 | 20,2 | 19,9 |
| Räntebärande avsättningar och skulder | 853,4 | 827,5 | 756,5 | 796,4 | 826,3 |
| Icke-räntebärande avsättningar och skulder | 330,9 | 346,2 | 296,9 | 345,1 | 441,1 |
| Summa eget kapital och skulder | 1 755,9 | 1 731,7 | 1 635,4 | 1 671,9 | 1 754,9 |
| NYCKELTAL | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|
| Rörelsemarginal, %3 | 3,4 | 4,5 | 4,4 | 3,3 | –2,2 |
| Vinstmarginal, %3 | 1,0 | 2,6 | 2,4 | 0,9 | –4,7 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 1,1 | 1,2 | 1,1 | 1,0 | 1,0 |
| Avkastning på eget kapital, %3 | 4 | 6 | 5 | 3 | –20 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, %3 | 6 | 7 | 6 | 4 | –3 |
| Soliditet, % | 33 | 31 | 34 | 30 | 27 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 1,45 | 1,50 | 1,26 | 1,52 | 1,61 |
| EBITDA/fi nansnetto, ggr | 3,2 | 3,8 | 4,6 | 5,0 | 1,1 |
| Andel utlandsförsäljning, % | 87 | 87 | 85 | 84 | 83 |
| Medelantal anställda | 1 346 | 1 379 | 1 280 | 1 391 | 1 510 |
3 Beräknat på justerat resultat enligt ovan.
| IFRS | Tidigare redovis ningsprinciper |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| KASSAFLÖDESANALYSER I SAMMANDRAG, MSEK | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
| Justerat rörelseresultat före avskrivningar 4 | 160,8 | 191,5 | 179,7 | 158,9 | 92,6 |
| Ej likviditetspåverkande poster 4 | –2,6 | –13,5 | –4,5 | –4,8 | –11,3 |
| Förändring av rörelsekapital | –13,0 | –35,6 | –13,5 | 15,2 | 60,8 |
| Rörelsens kassafl öde före investeringar | 145,2 | 142,4 | 161,7 | 169,3 | 142,1 |
| Nettoinvesteringar i materiella och immateriella anläggnings tillgångar men exklusive företagsförvärv och fastighetsavyttring |
–41,6 | –23,9 | –23,1 | –15,1 | –35,6 |
| Operativt kassafl öde exklusive fastighetslikvid | 103,5 | 118,5 | 138,6 | 154,2 | 106,5 |
| Likvid vid avyttring av fastighet | 9,0 | 27,8 | 33,9 | – | 30,5 |
| Operativt kassafl öde inklusive fastighetslikvid | 112,6 | 146,3 | 172,5 | 154,2 | 137,0 |
| Kassafl öde efter investeringsverksamhet inklusive fi nansiella poster och poster av engångskaraktär |
1,0 | –6,8 | 105,5 | 76,6 | 31,3 |
4 Exklusive poster av engångskaraktär enligt specifi kation ovan (under Resultaträkningar i sammandrag).
| INVESTERINGAR 2003–2007 PER KATEGORI, EXKLUSIVE FÖRETAGSFÖRVÄRV, MSEK | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kategori | 2007 | % | 2006 | % | 2005 | % | 2004 | % | 2003 | % |
| Kuvertmaskiner | 6,5 | 15 | 26,1 | 49,1 | 8,8 | 24,9 | 9,1 | 22,5 | 14,2 | 37,2 |
| Packautomater, tilltryckspressar, rullväxlare | 5,5 | 13 | 0,5 | 0,9 | 1,2 | 3,4 | 0,8 | 2,0 | 0,4 | 1,0 |
| Tryckteknik (inklusive repro) | 2 | 5 | 10,0 | 19,0 | 7,9 | 22,3 | 0,7 | 1,7 | 5,9 | 15,4 |
| IT | 2 | 5 | 2,7 | 5,1 | 4,4 | 12,4 | 3,4 | 8,4 | 5,1 | 13,4 |
| Byggnader | 23 | 55 | 1,2 | 2,3 | 4,6 | 13,0 | 0 | 0,0 | 0,3 | 0,8 |
| Infrastruktur och övrigt | 3 | 7 | 12,5 | 23,5 | 8,5 | 24,0 | 26,4 | 65,4 | 12,3 | 32,2 |
| Totalt | 42 | 100 | 52,7 | 100,0 | 35,4 | 100,0 | 40,4 | 100,0 | 38,2 | 100,0 |
| Andel av omsättning, % | 2,1 | 2,7 | 2,0 | 2,2 | 2,0 |
RESULTAT FÖRE SKATT FÖRE OCH EFTER POSTER AV ENGÅNGSKARAKTÄR
Bongs verksamhet rymmer som alla affärsverksamheter risker och möjligheter. Nedan redogörs för de faktorer som specifi kt bedöms kunna ha störst påverkan på Bongs verksamhet.
Historiskt har kuvertmarknaden utvecklats i takt med den allmänna ekonomiska utvecklingen. För Östeuropa gäller fortfarande att en generellt växande ekonomi driver kuvertkonsumtionen. I Västeuropa är sambandet mellan en generell ekonomisk tillväxt och kuvertkonsumtion inte längre lika starkt som tidigare. Beroendet av annonskonjunkturen har ökat de senaste åren beroende på att kuvert för direktmarknadsföring står för en allt större del av Bongs volymer. Med hjälp av mer sofi stikerade databaser med personuppgifter skapas en marknad för högförädlade kuvert avsedda för adresserad direktmarknadsföring.
Samtidigt tenderar den administrativa posten som helhet att sjunka till följd av att Internet och e-post ersätter en viss typ av post som t ex orderbekräftelser, kontoutdrag etc. Andra delar av administrativ post, s k transaktionsrelaterad post, står sig väl i konkurrens med de nya kommunikationskanalerna.
Den starka efterfrågan på förpackningar inom detaljhandeln – såväl distanshandeln som traditionell handel – skapar stora möjligheter för Bong att tillgodose behov av förpackningsliknande kuvert och förpackningar. Tillväxten inom kuvert för marknadskommunikation och e-handel förväntas över tid i stor utsträckning kompensera för minskningen av administrativ post. Bong följer utvecklingen noga och vidtar kontinuerligt lämpliga åtgärder.
Förändringar i porto- och avgiftssystem kan medföra förändringar i brev- och postvolymer. Portohöjningar påverkar volymerna negativt, medan portosänkningar påverkar volymerna positivt. Portot baseras oftast på vikt eller format. Flera större marknader använder sig av viktbaserade porton. En övergång från vikt till formatbaserat porto kan leda till förändringar i Bongs produktmix och ge en förskjutning mot mindre kuvertstorlekar.
Den europeiska kuvertindustrin befi nner sig i en fas av tilltagande konsolidering och strukturomvandling. Under 2007 avtog dock takten i konsolideringen efter att 2005 och 2006 sett snabb konsolidering. Bong bedömer att konsolideringen tar fart igen under de närmaste åren. De största kuvertföretagen i Europa representerar omkring 70 procent av den totala marknaden. Flera av de stora marknaderna är dock fortfarande tämligen fragmenterade. Det är Bongs uppfattning att den tidigare överkapaciteten i branschen har minskat något. Det är för tidigt att säga vilken effekt på prisbildningen som detta får under perioder med lägre efterfrågan.
Obestruket fi npapper är den enskilt viktigaste insatsvaran för Bong. Kostnaden för fi npapper uppgår till cirka 40 procent av den totala kostnadsmassan. Under normala förhållanden kan Bong kompensera sig för prishöjningar, ibland med viss eftersläpning.
Obestruket fi npapper är Bongs viktigaste insatsvara och köps i huvudsak från tre större leverantörer. Leveransstörningar från någon av de tre leverantörerna skulle kunna påverka Bong negativt på kort sikt. I ett längre tidsperspektiv har Bong inte några leverantörer som är kritiska för verksamheten.
Koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat. Den största kunden svarar för 9 procent av den totala omsättningen, och de 25 största kunderna svarar för 49 procent av den totala försäljningen.
I den europeiska kuvertbranschen har alla aktörer i princip samma produktions utrustning. Maskinernas ålder har begränsad betydelse för effektivitet i produktionen, men nyare maskiner har generellt högre kapacitet. Maskinslitaget är lågt och produktionsstyrning och automatisering är i hög grad avgörande för en kostnadseffektiv produktion. Generellt gäller att maskinernas långa livslängd hämmar utskrotning och konsolidering av branschen.
Å andra sidan leder det låga investeringsbehovet till mycket god kassagenererande förmåga. Koncernens maskinpark bestod vid årsskiftet av fl er än 100 kuvertmaskiner samt cirka 85 tilltryckspressar. Under en period kring millennieskiftet genomfördes stora investeringar i förnyelse och uppgradering av maskinparken för att höja produktiviteten. Ett viktigt inslag har varit ökad robotisering.
Investeringsbehovet i befi ntlig struktur bedöms, särskilt efter förvärvet av RCT Kuvert, under de närmaste åren vara begränsat och klart understiga koncernens avskrivningskostnader.
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika fi nansiella risker: valutarisk, ränterisk, kreditrisk, likviditets- och refi nansieringsrisk. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de fi nansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens fi nansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering. Riskhanteringen sköts av en central fi nansfunktion som identifi erar, utvärderar och säkrar fi nansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter.
Moderbolaget Bong Ljungdahl AB har sitt säte i Sverige men en betydande del av koncernens verksamhet bedrivs genom utländska dotterföretag. Detta innebär att koncernen är exponerad för omräkningsrisker när de utländska bolagens resultaträkningar och nettotillgångsvärden räknas om till SEK. Resultatposter i utländska dotterföretag kurssäkras ej. Säkring av nettotillgångsvärden i utländska dotter företag sker enligt fastställda principer med så kallade hedginglån, upptagna i samband med förvärv av utländska bolag.
Cirka 13 procent av koncernens försäljning sker i SEK, cirka 42 procent i EUR, cirka 22 pro cent i GBP, cirka 9 procent i NOK och 14 procent i övriga valutor. Bong bedriver tillverkning på i stort sett samtliga de huvudmarknader som bearbetas vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den exponering som förekommer är i huvudsak hänförlig till den brittiska enhetens import av produkter från systerbolagen i Tyskland och Sverige. Exponeringen reduceras genom att inköp av material, för viss del av den produktion som importeras till Storbritannien, sker i GBP. Härutöver säkras i viss utsträckning förväntade infl öden i GBP genom valutaterminskontrakt.
Bong har en betydande räntebärande upplåning. Kraftiga förändringar i räntenivån kan därför få inverkan på koncernens räntenetto och därmed på resultatet. Räntebindningen är normalt kort men kan förlängas i syfte att begränsa effekten av en ränteuppgång. Koncernens bankavtal löper på tre år. Den genomsnittliga räntebindningstiden är cirka 3 månader.
Bong lämnar som en naturlig del av sin affärsverksamhet krediter till sina kunder. Totalt uppgår dessa till betydande belopp. Beroende på nationell praxis varierar kredittiderna från land till land men kan i vissa länder vara långa, cirka 90 dagar, varför utestående krediter till enskilda företag i vissa fall kan uppgå till väsentliga belopp. Skulle sådana företag hamna på obestånd eller få andra betalningssvårigheter kan Bong åsamkas väsentlig ekonomisk skada. För att minska riskerna för sådana händelser görs löpande kreditprövningar av koncernens kunder och kreditgränser fastställs. Kreditförsäkringar tecknas framförallt på kundfordringar i koncernens tyska och brittiska bolag.
För inkomståren 2005 och 2006 har skriftväxling med skattemyndigheten påbörjats avseende utnyttjande av förlustavdrag i Danmark, som på grund av tidsbegränsning varit på väg att förfalla. Yrkat avdrag uppgår till 11, 7 MSEK vilket motsvaras av en skatt om 3,3 MSEK. Koncernens uppfattning är att betalning av skatten inte kommer att behövas.
Likvida medel uppgick per den 31 december 2007 till 24 MSEK (38) och beviljade men ej utnyttjade kreditfaciliteter uppgick till 318 MSEK (133).
Per den 31 december 2007 uppgick koncernens totala upplåning, exklusive pensionsförpliktelser, till 726,5 MSEK fördelat enligt följande:
| MSEK | |
|---|---|
| Checkräkningskrediter | |
| (utnyttjat belopp) | 129,4 |
| Banklån | 590,8 |
| Andra lån | 6,3 |
| Summa | 726,5 |
Checkräkningskrediten räknas som kortfristig skuld. Övrig upplåning är långfristig. Under 2007 ingick Bong Ljungdahl AB avtal med en grupp svenska banker om en långfristig låneram som säkerställer koncernens fi nansiering under tre år.
Bong följer de miljölagar och regler som gäller i respektive land för denna typ av industriproduktion. Genom mätningar och regelbundna kontroller har Bong säkerställt att bland annat gränsvärden för utsläpp inte överskrids. Det fi nns inga indikationer som tyder på att lagarna inom detta område skulle förändras på ett sätt som innebär att Bong skulle påverkas i någon väsentlig utsträckning eller att Bong inte i framtiden kan leva upp till dessa krav.
Bong har inga pågående rättsliga tvister.
Viktiga faktorer som påverkar Bongs resultat och fi nansiella ställning är volymutveckling avseende sålda kuvert, prisutveckling på kuvert, papperspriser, lönekostnader, valutakursförändringar samt räntenivå. I tabellen nedan redovisas hur Bongs resultat under 2007 skulle ha påverkats vid en förändring av ett antal för verksamheten kritiska parametrar. Redovisade effekter skall endast ses som en vägledning till hur resultatet efter fi nansnetto skulle ha påverkats vid en isolerad förändring av respektive parameter.
| Parameter | Förändring | Påverkan resultat efter fi nansnetto, MSEK |
|---|---|---|
| Pris | +/– 1% | +/– 20 |
| Volym | +/– 1% | +/– 12 |
| Papperspriser | +/– 1% | –/+ 7 |
| Lönekostnader | +/– 1% | –/+ 5 |
| Räntenivå upplåning | +/– 1 %-enhet | –/+ 7 |
| Valuta EUR/GBP | +/– 1% | –/+ 1 |
| Valuta SEK/GBP | +/– 1% | –/+ 0,3 |
Bong startades 1737 som ett bokbinderi i staden Lund i södra Sverige. Familjen Bong drev därefter företaget i sju generationer i rakt ned stigande led. Bokbindaren Carl-Fredrik Bong, född 1703, var verksam som bokbindarmästare i Lund. Han hade privilegiet som akademiebokbindare vid Universitetet i Lund och ett fl ertal dokument från den tiden fi nns bevarade. Den första fakturan är daterad 30 februari 1737.
Bokbinderiet gick i arv till hans son Christian som avled 1796. Hans änka drev verksamheten vidare fram till 1808 då den fl yttades till Kristianstad och där drevs vidare av sonen, Carl-Ludvig Bong. Verksamheten var fortfarande en bokbinderiverkstad som under hela 1800-talet fortsatte i samma form, först med Anders Fredrik och senare Martin Bong som arvtagare.
Hantverket började omkring 1900 att omgestaltas till industri i form av tryckeri, bokbin-
deri och kartongfabrik. Kuverttillverkningen startade omkring 1910 och blev snart jämte pärmtillverkning den viktigaste verksamheten. 1937 ombildades företaget till aktiebolag. Martins son Gunnar fortsatte verksamheten och lade den ekonomiska grunden till den expan sion som började under 1980-talet. Bland annat förvärvades då Esseltes kuvertfabrik i Norrköping.
1988 påbörjades en expansion utanför Sverige genom förvärvet av kuverttillverkaren Dreyer i Norge. Verksamheten utökades därmed även med förlagsverksamhet, etiketttryckeri och reproanstalt.
Bong blev 1988 ett publikt bolag genom att aktien noterades på Stockholmsbörsen. Noteringen lade grunden till en fortsatt expansion under 1990-talet, då en rad företag förvärvades i och utanför Skandinavien. Med övertagandet av Ljungdahls 1997 etablerades en absolut ledande position på den skandina-
viska kuvertmarknaden. Målet var att skapa ett företag med fokus på kuvertområdet och som med en skandinavisk bas kunde utvecklas och växa på en alltmer internationaliserad europeisk marknad.
Genom förvärvet av Walki Kuori i Tammerfors blev Bong 1998 marknadsledare även i Finland. Via utförsäljningar av förlagsverksamhet, etikettryckeri m m renodlades verksamheten mot kuvert.
Förvärven av Rexam och Bauwens år 2000 innebar att starka positioner etablerades i första hand på de mycket stora engelska och tyska marknaderna. Koncernen blev samtidigt en av Europas ledande kuvertproducenter och den största tillverkaren i norra Europa.
Förvärvet av det fi nska bolaget Kirjekuori OY 2004 samt den tyska konkurrenten RCT Kuvert 2006 innebar en ytterligare förstärkning av Bongs position på den nordeuropeiska marknaden.
Elmar Schätzlein Född 1962. Direktör. Civilingenjör. Anställd sedan 2004.
Affärsenhetschef Centraleuropa
Tidigare befattning: VD för Schneidersöhne München/Italien 1995–2003.
Aktieinnehav: 16 100. Teckningsoptioner motsvarande 50 000 aktier. Morgan Bosson Född 1958. Direktör. Civilekonom. Anställd sedan 2005.
Affärsenhetschef Skandinavien och ProPac
Tidigare befattningar: VD för Icopal AB 2002–2004. Marknads- och försäljningsdirektör för Saint Gobain Isover AB 1997–2002.
Aktieinnehav: 22 000. Teckningsoptioner motsvarande 50 000 aktier.
Anders Davidsson Född 1970. Civilekonom. Anställd sedan 2002.
Verkställande direktör och koncernchef
Tidigare befattningar: Vice VD/Försäljnings- och marknadsdirektör i Bong Ljungdahl AB 2002–2003. Managementkonsult och projektledare, McKinsey & Company 1998–2002.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Aarhus-Karlshamn AB.
Aktieinnehav: 29 000. Teckningsoptioner motsvarande 50 000 aktier.
Mark Cooper Född 1964. Civilekonom Anställd sedan 2007.
Affärsenhetschef Storbritannien
Tidigare befattningar: Vice VD/Direktör för Retail Information Systems, Europa, Avery Dennison.
Aktieinnehav: 0. Teckningsoptioner motsvarande 10 000 aktier.
Ulf Zenk Född 1963. Civilekonom. Anställd sedan 2004.
CFO
Tidigare befattningar: CFO för MalacoLeaf Scandinavia 2000–2004. Group controller för Coca-Cola Nordic Beverages 1997–2000.
Aktieinnehav: 1 000. Teckningsoptioner motsvarande 50 000 aktier.
Suppleanter
Jan Andersson Född 1947. Suppleant sedan 1997. Representant för PTK.
Aktieinnehav: 0.
Mats Persson Född 1963. Suppleant sedan 2001. Representant för Grafi ska Personalklubben.
Aktieinnehav: 0.
Christian W Jansson Peter Harrysson Camilla Wendt Jan Andersson Mats Persson
Född 1951. Advokat. Styrelseledamot sedan 2001 och styrelseordförande sedan 2003. Delägare i Mannheimer Swartling Advokatbyrå.
vice ordförande i Melker Schörling AB, ordförande i Marco AB, ledamot i Absolent AB, Aarhus Karlshamn AB, Konstruktions-Bakelit AB och Börje Jönsson Åkeri AB.
Aktieinnehav: 20 000.
Född 1943. Civilekonom. Styrelseledamot sedan 2001.
Övriga styrelseuppdrag: ordförande i Marka Pac AB och Nibe Industrier AB samt ledamot i SHB, Stortorget, Helsingborg.
Aktieinnehav: 4 500.
Alf Tönnesson Född 1940. Direktör. Styrelseledamot sedan 1989.
Övriga styrelseuppdrag: ordförande i International Masters Publishers A/S (IMP A/S), Cydonia AB, Nationalencyklopedin AB, Bra Böcker AB, Stabenfeldt A/S, Fyrklövern AB, Fleur de Santé
Aktieinnehav: 3 253 119 (via bolag).
AB och Postpac AB.
Född 1963. Högskoleexamen Matematikerlinjen. Fil kand Företagsekonomi. Forskare på Handelshögskolan i Stockholm. Styrelseledamot sedan 2005.
Övriga styrelseuppdrag: ledamot i Avega AB, ReadSoft AB, Ortivus AB samt IQube AB.
Aktieinnehav: 1 400.
Anders Davidsson Född 1970. Civilekonom. Styrelseledamot sedan 2004. Verkställande direktör och koncernchef för Bong Ljungdahl AB.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i AarhusKarlshamn AB.
Aktieinnehav: 29 000. Teckningsoptioner motsvarande 50 000 aktier.
Christian W Jansson Född 1949. Civilekonom Styrelseledamot sedan 2007. Verkställande direktör KappAhl Holding AB (publ.)
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Kontanten AB.
Aktieinnehav: 0.
Peter Harrysson Född 1958. Reparatör. Styrelseledamot sedan 1997. Representant för Grafi ska Personalklubben.
Aktieinnehav: 0.
Camilla Wendt Född 1970. Styrelseledamot sedan januari 2006. Representant för PTK.
Aktieinnehav: 0.
Bong Ljungdahls styrelse består av sex ordinarie ledamöter valda av bolagsstämman samt två arbetstagarledamöter med två suppleanter. Styrelsen beslutar bland annat om koncernens övergripande strategi, förvärv och avyttring av företag och fast egendom. I övrigt ansvarar styrelsen för koncernens organisation och förvaltning enligt aktiebolagslagen.
Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instruktioner avseende arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Instruktioner fi nns avseende information som styrelsen löpande ska erhålla.
Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år, utöver konstituerande sammanträde. Ett av sammanträdena kan förläggas vid någon av koncernens enheter och kombineras med en fördjupad genomgång av denna enhet. Under 2007 sammanträdde styrelsen vid fem tillfällen utöver det konstituerande sammanträdet.
Vid årets sammanträden avhandlade styrelsen, utöver bolagets aktuella situation, framför allt frågor rörande koncernens strategi, koncernens fi nansiella frågor och rationaliseringsprogram inklusive fabriksstängningarna i Tyskland och Finland samt avvecklingen av den dittillsvarande verksamheten i Polen. Dessutom avhandlade styrelsen ett antal frågeställningar kring utvecklingen på pappersmarknaden. Även den pågående etableringen i Ryssland avhandlades.
Årsstämman har utsett en särskild valberedning som har till uppgift att inför årsstämma lämna förslag till styrelsens sammansättning i koordination med huvudägarnas viljeinriktning. Valberedningen inför årsstämman 2008 består av fyra medlemmar, styrelsens ordförande Mikael Ekdahl, styrelse medlemmen Alf Tönnesson, Erik Sjöström (Skandia) samt direktör Bernt Gunnarsson.
Styrelsen har utsett en kompensationskommitté som består av styrelsens ordförande Mikael Ekdahl och styrelseledamoten Alf Tönnesson. Kommittén handlägger frågor rör ande anställningsvillkor och ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare i koncernen.
Den tidigare Revisionskommittén avvecklades under 2007. Styrelsen övertog dess arbetsuppgifter som består i att övervaka att företagets redovisning upprättas med full integritet till skydd för aktieägares och övriga parters intresse. Bolagets revisorer deltar vid bokslutsmötet och rapporterar sina iakttagelser från årets revision.
Anders Lundin, född 1956. Revisor i företaget sedan 1997. Auktoriserad revisor. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB.
Mathias Carlsson, född 1970. Revisor i företaget sedan 2006. Auktoriserad revisor. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB.
Mikael Eriksson, född 1955. Revisorssuppleant i företaget sedan 1997. Auktoriserad revisor. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB.
Göran Tidström, född 1946. Revisor i företaget 1997–2002. Revisorssuppleant i företaget sedan 2002. Auktoriserad revisor. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB.
Styrelsen och verkställande direktören för Bong Ljungdahl AB (publ.), organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari 2007 – 31 december 2007 för moderbolaget och koncernen.
Bong är ett av Europas ledande kuvertföretag och erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudande och lätta varor. ProPac är Bongs förpackningskoncept som vänder sig till dem som efterfrågar attraktiva och funktionella förpackningar. Koncernen omsätter ca 2 miljarder kronor, har ca 1300 anställda och en årlig tillverkningskapacitet om cirka 15 miljarder kuvert vid sina anläggningar i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Belgien, Storbritannien, Ryssland, Estland och Litauen.
För helåret 2007 är bedömningen att den europeiska totalmarknaden var relativt oförändrad jämfört med 2006. Volymerna i Norden och Benelux ökade något medan stora marknader som Tyskland, England och Frankrike minskade. Samtidigt fortsatte marknaderna i Östeuropa, till exempel Polen och Ryssland att växa kraftigt med 15–20 procent jämfört med året innan.
Direktreklamsegmentet fortsatte att öka i samma takt som tidigare d v s med ca 5 procent om året. Direktreklam blir i allt större utsträckning ett komplement till reklamen på Internet och till e-handeln. Dessutom är trenden att storleken på varje utskick minskar samtidigt som antalet utskick fortsätter att växa. Bong möter denna trend genom sin satsning på små, fl exibla kuverttryckerier där vita standardkuvert tilltrycks med kundens logotyp och marknadsföringsbudskap.
Distanshandeln, d v s handel som sker via Internet och postorder, fortsatte att öka på samtliga marknader och därmed också efterfrågan på skyddande kuvert och förpackningar anpassade för dessa försändelser. Den ökande efterfrågan på dessa mer högförädlade produkter bedöms på sikt kompensera minskningen av traditionell administrativ post. Bongs förpackningssatsning, ProPac, gynnas särskilt av denna marknadstrend. ProPac har utvecklats mycket positivt och hade 2007 en tillväxt på över 20 procent.
Efter ett stort antal strukturaffärer i branschen under 2006, avtog konsolideringen av branschen något under 2007. Bong annonserade i slutet av 2006 ett förvärv av det tyska kuverttryckeriet Lober, som genomfördes under första kvartalet 2007. Bong bildade även ett bolag tillsammans med det polska kuverttryckeriet Liston. Bongs ägarandel uppgår till tio procent. Det gemensamma företaget har namnet "Bong – en värld av kuvert". Under andra halvåret förvärvade tyska Mayer holländska Enfa Group BV, med ca 150 anställda och en årlig omsättning på ca 30 miljoner Euro. Mayer och Tompla/La Couronne annonserade dessutom under sommaren 2007 att de har ingått en strategisk allians. I slutet av 2006 såldes dessutom svenska OP-kuvert med starka marknadspositioner i Sverige och Finland till danska Intermail.
Koncernens omsättning uppgick till 1 991 MSEK (1 984). Förvärvade enheter bidrog med +1,2 procent medan avvecklade påverkade omsättningen med –1 procent. I jämförbara enheter påverkade lägre volym omsättningen med –4,4 procent, förändrade valuta kurser med –0,2 procent och prisoch mixförändringar med +4,8 procent.
Det justerade rörelseresultatet uppgick till 68 MSEK (89). Perioden januari–september präglades till stor del av det stora omställningsarbetet med fabriksstängningar och produktionsfl yttar i Tyskland, Finland, Irland och Polen. Dessutom fortsatte prishöjningarna på obestruket fi npapper på samtliga marknader. I Tyskland har pappersprisökningen varit kraftig, vilket i kombination med den hårda konkurrensen på marknaden ledde till svårigheter att föra vidare prisökningarna till kund i tid. Särskilt under andra kvartalet gjorde detta att koncernens justerade rörelseresultat blev betydligt lägre än motsvarande resultat 2006. Under andra halvåret förbättrades situationen successivt i takt med att prishöjningarna fi ck genomslag.
Under andra kvartalet togs ytterligare omstruktureringskostnader för integrationen av RCT i Tyskland, nya besparingsåtgärder i Tyskland, den pågående fl ytten av produktion i Finland, stängningen av fabriken i Warszawa samt ledningsbyte i England. Samtidigt såldes anläggningstillgångar med vinst. Nettot av dessa poster av engångskaraktär uppgick till –8 MSEK.
Bongs förpackningssatsning, ProPac, fortsätter att utvecklas mycket positivt. Tillväxten inom ProPac var fortsatt stark, drygt 20 procent, och för helåret utgjorde försäljningen av ProPac-produkter cirka 10 procent av koncernens omsättning. Den ryska verksamheten uppvisade en snabb positiv utveckling och försäljningen i Ryssland växte till 49 MSEK under året (26).
Det redovisade rörelseresultatet uppgick till 60 MSEK (40) och fi nansnettot uppgick till –48 MSEK (–38).Resultat före skatt blev därmed 12 MSEK (2).
Resultatet efter skatt uppgick till 16 MSEK (–1). I samband med årsskiftet gjordes en omvärdering av koncernens aktiverade förlustavdrag i Tyskland för att refl ektera den nya lägre skattesatsen (31 procent). Samtidigt aktiverades samtliga ej tidigare aktiverade förlustavdrag i Tyskland. Som ett resultat av detta blev årets inkomstskatt positiv.
Efter en snabb uppbyggnad av rörelsekapitalet främst som ett resultat av höjda papperspriser under första halvåret 2007, initierades starka program för att minska rörelskapitalbindningen. Under andra halvåret minskade rörelsekapitalet med 34 MSEK och jämfört med december 2006 ökade rörelsekapitalet endast marginellt.
Kassafl ödet efter investeringsverksamhet men före förvärv och fastighetsförsäljning (2006) för året uppgick till 26 MSEK (8). Efter förvärv och fastighetsförsäljning uppgick kassafl ödet för helåret 2007 till 1 MSEK (–7). Kassafl ödet belastades med –26 MSEK avseende investeringar i Finland och Tyskland relaterade till pågående strukturförändringar inom produktionen (utbyggnad av fabriken i Kaavi och investeringar i Wuppertalfabriken), samt utbetalningar av strukturkostnader –23 MSEK. Under året genomfördes förvärv för sammanlagt 25 MSEK.
Likvida medel uppgick den 31 december 2007 till 24 MSEK (38 per 31 december 2006). I december 2007 ingicks ett nytt treårigt bankavtal för koncernen vilket innebar tillgång till en ny fi nansieringsram. Beviljade, outnyttjade krediter uppgick i och med detta till 318 MSEK (133 per 31 december 2006).
Vid utgången av 2007 uppgick koncernens eget kapital till 572 MSEK (538 den 31 december 2006). Resultatet efter skatt bidrog med 16 MSEK till ökningen medan omräkning till svenska kronor av nettotillgångsvärden i utländska dotterbolag ökade koncernens egna kapital med 24 MSEK. Vidare har utdelning och konvertering av konvertibellån påverkat det egna kapitalet med –6 MSEK.
Nettolåneskulden ökade under året med 22 MSEK till 829 MSEK (807 den 31 december 2006). Kassafl ödet minskade nettolåneskulden med 1 MSEK och förändrade valutakurser resulterade i att nettolåneskulden ökade med cirka 23 MSEK. Under det andra halvåret minskade koncernens nettolåneskuld med 72 MSEK.
Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 1,45 (1,50 den 31 december 2006). Soliditeten uppgick den 31 december 2007 till 33 procent (31 procent den 31 december 2006). Koncernens mål är att ha en soliditet på minst 30 procent över tiden.
Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar uppgick under året till 67 MSEK (40) varav företagsförvärv utgjorde sammanlagt 25 MSEK, strukturrelaterade investeringar i Finland och Tyskland 26 MSEK och löpande nettoinvesteringar 16 MSEK.
Medelantalet anställda uppgick under året till 1 346 personer (1 379). Vid utgången av december 2007 var antalet anställda personer 1 287 (1 362).
I enlighet med beslut på bolagsstämman 2005 erbjöds koncernledningen i Bong att köpa teckningsoptioner i företaget. Samtliga fem medlemmar i koncernledningen köpte den maximala tilldelningen om 50 000 teckningsoptioner vardera till ett sammanlagt belopp av 1,65 MSEK som inbetalades och tillfördes eget kapital. Optionerna, som löper i tre olika serier, berättigar till teckning av aktier mellan 2007-07-01 och 2010-06-30. Ytterligare 50 000 teckningsoptioner reserverades för eventuellt tillkommande medlemmar av koncernledningen. Utav dessa har 45 000 under 2007 köpts utav ett antal personer i ledande befattningar i olika koncernbolag.
Per den 2 januari 2007 förvärvade Bong 50 procent av det tyska kuverttryckeriet Lober. Lober som är specialiserade på tryck av kuvert främst för direktreklammarknaden har sin verksamhet i närheten av Augsburg i södra Tyskland. Omsättningen uppgår till cirka 9 MEUR årligen. Med förvärvet av Lober tog Bong ett viktigt steg in på den växande tyska direktreklammarknaden, samtidigt som Bongs position i södra Tyskland stärktes.
Som tidigare annonserats avvecklade Bong sin produktionsanläggning i Warszawa, Polen, under tredje kvartalet 2007. Stängningen är en del av koncernens arbete att förbättra sin produktivitet och kostnadsstruktur. Som ett resultat av beslutet har 55 anställda lämnat koncernen. Rörelsen i Polen har överförts till ett nytt bolag under namnet "Bong – en värld av kuvert". Verksamheten i bolaget där Bong äger en minoritetsandel bedrivs tillsammans med kuverttryckeriet Liston i Poznan. Bolaget konsolideras ej in i koncernens räkenskaper.
Bongs miljöarbete syftar till att minimera effekterna på miljön av såväl slutprodukter som processer.
I dagsläget arbetar Bong aktivt med miljön genom att förbättra produktionsmetoder så att miljöpåverkande emissioner minimeras, sträva efter att så stor del som möjligt av sortimentet är miljömärkt samt genom att öka kunskapen och medvetandet i miljöfrågor hos medarbetare. Förutom att ställa krav på egna verksamheten arbetar Bong även med att påverka leverantörer och kunder att styra utformningen av sina produkter så att kretsloppstänkande och hushållning med naturresurser prioriteras.
För att ytterligare effektivisera miljöarbetet utarbetade bolaget under 2004 en plan för miljöcertifi ering med målsättning att alla anläggningar inom koncernen ska certifi eras enligt ISO 14 001:2004. Anläggningarna i Wuppertal, Tyskland, Milton Keynes, Storbritannien samt Tönsberg, Norge certifi erades under första halvåret 2006.
Miljöcertifi ering av produkterna är en viktig aspekt, svanenmärkning är därför en naturlig del av Bongs skandinaviska sortiment. För att även kunna miljöcertifi era produkter utanför Skandinavien stöder Bong idag den europeiska motsvarigheten till svanenmärkning som går under namnet EU-blomman.
Koncernen har under verksamhetsåret 2007 bedrivit tillståndspliktig verksamhet i Nybro enligt Miljöbalken genom dotterbolaget Bong Ljungdahl Sverige AB. Nettoomsättningen i den tillståndspliktiga verksamheten i Nybro uppgick till 166 MSEK vilket tillsammans utgjorde 8 procent av koncernens omsättning.
Koncernen bedriver ingen verksamhet inom forskning och utveckling. Däremot bedrivs ett aktivt arbete avseende kundanpassning för att möta kundernas behov av olika kuvert- och förpackningslösningar.
Riskerna i koncernens verksamhet står främst att fi nna på marknaden och risker relaterade till koncernens fi nansiering.
Kuvertmarknaden befi nner sig fortsatt under omvandling med tillväxt i Östeuropa men stagnation i Västeuropa som ett resultat av en minskande mängd administrativ post. Samtidigt fi nns möjligheter inom ProPac-segmentet och direktreklam/tilltryck.
Obestruket fi npapper är den enskilt viktigaste insatsvaran för Bong. Kostnaden för fi npapper uppgår till ungefär hälften av den totala kostnadsmassan. Pappersmarknaden är cyklisk och papperspriset har höjts snabbt under de senaste två åren. Normalt sett kan Bong kompensera sig för pappersprishöjningarna genom prishöjningar till kund. Konkurrenssituationen på marknaden kan leda till fördröjningar i prishöjningarna till kund.
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika fi nansiella risker, till exempel valutarisk, ränterisk och kreditrisk (se även not 1). Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de fi nansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering. Riskhanteringen sköts av en central fi nansfunktion som identifi erar, utvärderar och säkrar fi nansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter.
För ytterligare information om koncernens möjligheter och risker hänvisas till avsnittet Möjligheter och risker på sidorna 34–35.
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt koncernledningsfunktioner. Omsättningen uppgick till 0 MSEK (0) och periodens resultat före skatt uppgick till 21 MSEK (–16). Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar gjordes endast i obetydlig omfattning.
Moderbolagets likviditet uppgick till 4 MSEK (0 per 31 december 2006).
Bong Ljungdahls styrelse består av sex ordinarie le damöter valda av bolagsstämman samt två arbetstagarledamöter med två suppleanter. Styrelsen beslutar bland annat om koncernens övergripande strategi, förvärv och avyttring av företag och fast egendom. I övrigt ansvarar styrelsen för koncernens organisation och förvaltning enligt aktiebolagslagen.
Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instruktioner avseende arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Instruktioner fi nns avseende information som styrelsen löpande ska erhålla.
Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år, utöver konstituerande sammanträde. Ett av sammanträdena kan förläggas vid någon av koncernens enheter och kombineras med en fördjupad genomgång av denna enhet. Under 2007 sammanträdde styrelsen vid fem tillfällen utöver det konstituerande sammanträdet.
Vid årets sammanträden avhandlade styrelsen, utöver bolagets aktuella situation, framför allt frågor rörande koncernens strategi, koncernens fi nansiella frågor och rationaliseringsprogram inklusive fabriksstängningarna i Tyskland och Finland samt avvecklingen av den egna verksamheten i Polen. Dessutom avhandlade styrelsen ett antal frågeställningar kring utvecklingen på pappersmarknaden. Även den pågående etableringen i Ryssland avhandlades.
Årsstämman har utsett en särskild valberedning som har till uppgift att inför årsstämma lämna förslag till styrelsens sammansättning i koordination med huvudägarnas viljeinriktning. Valberedningen inför årsstämman 2008 består av fyra medlemmar, styrelsens ordförande Mikael Ekdahl, styrelsemedlemmen Alf Tönnesson, Erik Sjöström (Skandia) samt direktör Bernt Gunnarsson.
Styrelsen har utsett en kompensationskommitté som består av styrelsens ordförande Mikael Ekdahl och styrelseledamoten Alf Tönnesson. Kommittén handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare i koncernen.
Den tidigare Revisionskommittén avvecklades under 2007. Styrelsen övertog dess arbetsuppgifter som består i att övervaka att företagets redovisning upprättas med full integritet till skydd för aktieägares och övriga parters intresse. Bolagets revisorer deltar vid bokslutsmötet och rapporterar sina iakttagelser från årets revision.
Styrelsen för Bong Ljungdahl AB föreslår att årsstämman 2008 beslutar om följande förslag till riktlinjer för bestämmande av ersättning och anställningsvillkor till verkställande direktören och den övriga koncernledningen.
Styrelsens förslag till riktlinjer för lön och ersättning till ledningen överrensstämmer med föregående års ersättningsprinciper och baseras i allt väsentligt på ingångna avtal med respektive befattnings havare. Styrelsens arbete och kompensationskommitténs uppgift beskrivs närmare i avsnittet Styrelsens arbete på sidan 39.
Bongs lönepolicy är att den totala ersättningen ska ligga på marknadsnivå.
Medlemmar i koncernledningen har såväl en fast som rörlig lönedel. Grundprincipen är den att den rörliga lönedelen kan uppgå till maximalt 60 procent av fast årslön.
Den rörliga delen kan delas upp i två eller tre delmål. 1) Koncernens EBT; 2) Resultat i affärsenhet och 3) individuella/kvalitativa mål. Grundprincipen är att bonusen betalas ut enligt överenskommen viktning mellan delmålen om delmålet uppnåtts.
Den rörliga delen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Målen för verkställande direktören fastställs av styrelsen. För övriga befattningshavare fastställs målen av verkställande direktören efter tillstyrkande av styrelsens kompensationskommitté.
Koncernledningen har rätt till pensioner enligt ITPsystemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. I tillägg till ITP-planen har delar av koncernledningen rätt till en utökad tjänstepensionspremie på 25 procent av den fasta lönen.
Koncernledningens anställningsavtal inkluderar ersättnings- och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid om 3–24 månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid om 6–24 månader. Styrelsen ska äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall fi nns särskilda skäl som motiverar det.
Kostnaden för koncernledningens rörliga lön kan vid maximalt utfall, vilket förutsätter att samtliga bonusgrundande mål är uppfyllda, beräknas uppgå till cirka 7 Mkr (exklusive sociala avgifter). Beräkningen baseras på koncernledningens nuvarande sammansättning.
Bong Ljungdahls huvudägare, med ägarandel om mer än tio procent av röster och kapital, är Melker Schörling, privat och via bolag och Alf Tönnesson med familj och via bolag, båda med cirka 25 procent av röster och kapital. Amerikanska Marcap äger vidare 15,7 procent av röster och kapital i bolaget. Det totala antalet stamaktier uppgick per den 31 december 2007 till 13 128 227. Samtliga aktier ger samma rättighet.
Bolagets styrelse skall bestå av minst fyra och högst nio ledamöter. Ledamöterna väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då styrelsledamoten utsågs.
Bolagsordning kan ändras vid årsstämma eller bolagsstämma.
Med hänsyn till vidtagna åtgärder under andra halvåret 2007 bedöms rörelseresultatet för 2008 bli starkare än för 2007.
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 433 059 570 kr, disponeras på följande sätt:
| Summa | 433 059 570 |
|---|---|
| Balanseras i ny räkning | 419 931 343 |
| 1 kr per aktie | 13 128 227 |
| Utdelning till aktieägarna |
Efter föreslagen utdelning uppgår moderbolagets soliditet till 42 procent och koncernens soliditet till 32 procent. Koncernens mål är att ha en soliditet på minst 30 procent över tiden. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en fortsatt betryggande nivå.
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen inte hindrar moderbolaget eller de övriga koncernbolagen från att fullgöra sina förpliktelser på kort eller lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap § 2–3 st (försiktighetsregeln).
| TSEK | Not | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter | 2 | 1 991 415 | 1 984 510 |
| Kostnad för sålda varor | 3–5,9,11 | –1 603 507 | –1 610 711 |
| Bruttoresultat | 387 908 | 373 799 | |
| Försäljningskostnader | 3–4,7,9,11 | –209 603 | –212 314 |
| Administrationskostnader | 3–4,6,8–9,11 | –147 671 | –152 546 |
| Övriga rörelseintäkter | 10,15 | 27 522 | 38 488 |
| Övriga rörelsekostnader | 15 | –3 533 | –7 911 |
| Resultatandel i intresseföretag | 22 | 5 407 | 437 |
| Rörelseresultat | 60 030 | 39 953 | |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 12 | 8 667 | 2 603 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 13 | –56 446 | –40 681 |
| Summa fi nansiella intäkter och kostnader | –47 779 | –38 078 | |
| Resultat före skatt | 12 251 | 1 875 | |
| Inkomstskatt | 14 | 3 644 | –2 518 |
| Årets resultat | 15 895 | –643 | |
| Hänförligt till | |||
| Moderbolagets aktieägare | 15 541 | –480 | |
| Minoritetsintresse | 354 | –163 | |
| Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||
| Före utspädning, SEK | 16 | 1,19 | –0,04 |
| Efter utspädning, SEK | 16 | 1,17 | –0,04 |
| TSEK | Not | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Goodwill | 17 | 353 136 | 342 854 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 18 | 3 251 | 3 758 |
| Summa | 356 387 | 346 612 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader, mark och markanläggning | 19 | 210 832 | 184 454 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 19–20 | 373 502 | 423 649 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 19 | 33 482 | 28 058 |
| Pågående nyanläggningar | 21 | 3 361 | 9 527 |
| Summa | 621 177 | 645 688 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i intresseföretag | 22 | 36 343 | 7 720 |
| Andelar i andra företag | 23 | 2 274 | 1 881 |
| Uppskjutna skattefordringar | 24 | 58 290 | 42 071 |
| Övriga långfristiga fordringar | 25 | 14 752 | 10 380 |
| Summa | 111 659 | 62 052 | |
| Summa anläggningstillgångar | 1 089 223 | 1 054 352 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager m.m. | |||
| Råvaror och förnödenheter | 79 232 | 90 698 | |
| Varor under tillverkning | 6 040 | 5 940 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 194 635 | 187 823 | |
| Summa | 26 | 279 907 | 284 461 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 27 | 300 133 | 295 131 |
| Aktuell skattefordran | 4 380 | 3 075 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 18 005 | 12 547 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 39 996 | 43 750 | |
| Summa | 362 514 | 354 503 | |
| Likvida medel | 24 227 | 38 398 | |
| Summa omsättningstillgångar | 666 648 | 677 362 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 755 871 | 1 731 714 |
| TSEK | Not | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 131 282 | 130 173 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 391 333 | 385 573 | |
| Reserver | 20 508 | –3 527 | |
| Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat | 27 772 | 25 260 | |
| Kapital och reserver hänförligt till moderbolagets aktieägare | 570 895 | 537 479 | |
| Minoritetsintresse | 686 | 321 | |
| Summa eget kapital | 571 581 | 537 800 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 28, 35 | 534 916 | 241 366 |
| Uppskjutna skatteskulder | 24 | 19 510 | 20 578 |
| Pensionsförpliktelser | 29 | 126 761 | 124 161 |
| Övriga avsättningar | 30 | 9 631 | 9 050 |
| Övriga långfristiga skulder | 1 396 | 1 402 | |
| Summa långfristiga skulder | 692 214 | 396 557 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Upplåning | 28 | 191 690 | 481 799 |
| Leverantörsskulder | 141 473 | 137 119 | |
| Aktuell skatteskuld | 10 355 | 5 867 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 26 691 | 35 425 | |
| Övriga avsättningar | 30 | 1 894 | 1 810 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 31 | 119 973 | 135 337 |
| Summa kortfristiga skulder | 492 076 | 797 357 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 755 871 | 1 731 714 |
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Not | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat |
Minoritets intresse |
Summa eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2006 | 130 050 | 384 945 | 20 682 | 25 740 | – | 561 417 | |
| Säkring av nettoinvestering | 34 | – | – | 6 006 | – | – | 6 006 |
| Valutakursdifferenser | 34 | – | – | –30 215 | – | – | –30 215 |
| Summa intäkter och kostnader redovisade direkt i eget kapital |
– | –24 209 | – | –24 209 | |||
| Årets resultat | – | – | – | –480 | –163 | –643 | |
| Summa totalt redovisade intäkter och kostnader | –24 209 | –480 | –163 | –24 852 | |||
| Ökning av minoritetsintresse i samband med företagsetablering | – | – | – | – | 484 | 484 | |
| Konvertering av personalkonvertibler | 35 | 123 | 628 | – | – | – | 751 |
| Utgående balans per 31 december 2006 | 35 | 130 173 | 385 573 | –3 527 | 25 260 | 321 | 537 800 |
| Ingående balans per 1 januari 2007 | 130 173 | 385 573 | –3 527 | 25 260 | 321 | 537 800 | |
| Säkring av nettoinvestering | 34 | – | – | –2 420 | – | – | –2 420 |
| Valutakursdifferenser | 34 | – | – | 26 455 | – | 11 | 26 466 |
| Summa intäkter och kostnader redovisade direkt i eget kapital |
24 035 | – | 11 | 24 046 | |||
| Årets resultat | – | – | – | 15 541 | 354 | 15 895 | |
| Summa totalt redovisade intäkter och kostnader | – | – | 24 035 | 15 541 | 365 | 39 941 | |
| Utdelning | –13 029 | –13 029 | |||||
| Konvertering av personalkonvertibler | 35 | 1 109 | 5 656 | – | – | – | 6 765 |
| Personaloptionsprogram: Betalning av emitterade optioner |
35 | – | 104 | – | – | – | 104 |
| Utgående balans per 31 december 2007 | 35 | 131 282 | 391 333 | 20 508 | 27 772 | 686 | 571 581 |
| TSEK | Not | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 60 030 | 39 516 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 92 367 | 102 430 | |
| Finansiella intäkter, erhållna | 4 395 | 2 956 | |
| Finansiella kostnader, betalda | –49 696 | –40 597 | |
| Skatt, betald | –11 220 | –5 668 | |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 36 | –15 250 | –29 473 |
| Kassafl öde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital | 80 626 | 69 164 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Varulager | 4 554 | –25 050 | |
| Kortfristiga fordringar | 5 893 | –7 882 | |
| Kortfristiga rörelseskulder | –23 401 | –2 722 | |
| Kassafl öde från löpande verksamhet | 67 672 | 33 510 | |
| Investeringsverksamhet | |||
| Förvärv av fi nansiella anläggningstillgångar | – | –1 984 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar inkl. förskott till leverantörer | –55 173 | –52 534 | |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 13 525 | 56 621 | |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | 0 | –200 | |
| Förvärv och avyttringar av verksamheter | 37 | –25 046 | –42 184 |
| Kassafl öde från investeringsverksamhet | –66 694 | –40 281 | |
| Kassafl öde efter investeringsverksamhet | 978 | –6 771 | |
| Finansieringsverksamhet | |||
| Inbetalning för optioner | 104 | – | |
| Upptagna lån | 46 086 | 19 097 | |
| Amortering av lån | –49 526 | –41 117 | |
| Utdelning | –13 029 | – | |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamhet | –16 365 | –22 020 | |
| Årets kassafl öde | –15 387 | –28 791 | |
| Likvida medel vid årets början | 38 398 | 69 247 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 1 217 | –2 058 | |
| Likvida medel vid årets slut | 24 228 | 38 398 |
Bong är ett av Europas ledande företag i kuvertbranschen. Koncernen tillverkar årligen omkring 12 miljarder kuvert vid egna anläggningar i elva europeiska länder. Kuverten säljs genom egna säljorganisationer och distributörer till förbrukare framförallt i norra Europa.
Denna årsredovisning har godkänts av styrelsen den 26 mars 2008 för offentliggörande. Årsredovisningen kan ändras av bolagets ägare efter det att styrelsen godkänt den.
Moderbolagets årsredovisning har upprättats enligt årsredovisningslagen och RR 32:06 Redovisning för juridiska personer. Koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU samt RR 30:06 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och Årsredovisningslagen.
Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar fi nansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Övriga principer är oförändrade jämfört med föregående år.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 39.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de bolag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett bestämmande infl ytande. I koncernresultaträkningen ingår under året förvärvade bolag från och med den dag då det bestämmande infl ytandet överförs till koncernen. Avyttrade bolag ingår i koncernredovisningen till och med den dag då det bestämmande infl ytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av Koncernens förvärv av dotterföretag. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus kostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Identifi erbara förvärvade tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifi erbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången.
Koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med minoritetsägare som transaktioner med tredje part. Vid förvärv av minoritetsandelar där erlagd köpeskilling överstiger förvärvad andel av redovisat värde på dotterföretagets nettotillgångar, redovisas skillnadsbeloppet som goodwill. Vid avyttringar till minoritetsaktieägare där erhållen köpeskilling avviker från redovisat värde på den andel av nettotillgångarna som avyttras, uppkommer vinst eller förlust. Denna vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen.
Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande, men inte bestämmande infl ytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifi eras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar.
Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i reserver efter förvärvet redovisas i posten Reserver. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar inte Koncernen ytterligare förluster, om inte Koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.
Orealiserade vinster på transaktioner mellan Koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till Koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Utspädningsvinster och –förluster i intresseföretag redovisas i resultaträkningen.
En rörelsegren är en grupp tillgångar och verksamheter som tillhandahåller produkter eller tjänster som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra rörelsegrenar. Geografi ska områden tillhandahåller produkter eller tjänster inom en ekonomisk miljö som är utsatt för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra ekonomiska miljöer. Koncernen fokuserar på ett primärt segment, tillverkning och försäljning av kuvert. Geografi skt område redovisas som koncernens sekundära segment.
Poster som ingår i de fi nansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och valutakursförluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassafl öden eller av nettoinvesteringen, då vinster/förluster redovisas i eget kapital.
Resultat och fi nansiell ställning i alla dotterföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas enligt följande: Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens valutakurs och samtliga poster i resultaträkningen till årets genomsnittskurs. Uppkomna valutadifferenser förs direkt mot koncernens egna kapital. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer
Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, baseras på tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod och sker linjärt från och med den tidpunkt då anläggningen tas i bruk.
| Byggnader | 25–33 år |
|---|---|
| Markanläggningar | år |
| Maskiner och andra tekniska | |
| anläggningar | 10–15 år |
| Inventarier, verktyg, installationer, | |
| fordon och datorutrustning | 5–10 år |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 3–5 år |
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.
En tillgång skrivs ned om dess redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/intresseföretagets identifi erbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifi era eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov behandlas koncernen som en kassagenererande enhet.
Programvaror av standardkaraktär kostnadsförs. Utgifter för programvaror som utvecklats eller på ett omfattande sätt anpassats för koncernens räkning, balanseras som immateriell tillgång om de har troliga ekonomiska fördelar som efter ett år överstiger kostnaden. Balanserade utgifter för förvärvade programvaror skrivs av linjärt över nyttjandeperioden, dock högst fem år. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens post Administrationskostnader.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.
Varulagret värderas, med tillämpning av först-införst-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
Som likvida medel klassifi ceras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, övriga kortfristiga fi nansiella placeringar med förfallodag inom tre månader från förvärvstillfället.
Stamaktier klassifi ceras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Uppskjuten skatt beräknas i sin helhet enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden. Den huvudsakliga temporära skillnaden uppkommer från obeskattade reserver, avsättningar för pensioner och andra pensionsförmåner samt skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag redovisas inte i Bong Ljungdahls koncernredovisning då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom en överskådlig framtid.
För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som re do visas direkt mot eget kapital redovisas mot eget kapital.
Moderbolagets och koncernens skattesats är 28 procent.
Samtliga lånekostnader redovisas som kostnader i den period de avser.
Inom koncernen fi nns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. De största förmånsbestämda pensionsplanerna fi nns i Sverige, Tyskland och Norge.
I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas.
I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i pensionsstiftelser eller motsvarande. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som en avsättning. Beträffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen med hjälp av den s.k. Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden under den anställdes yrkesverksamma liv. Beräkningen utförs regelbundet av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 29.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna, vid föregående års utgång, som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över de anställdas genomsnittliga återstående tjänstetid.
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.
Räntekostnad med avräkning av förväntad avkastning på förvaltningstillgångar klassifi ceras som en fi nansiell kostnad. Övriga kostnadsposter i pensionskostnaden belastar rörelseresultatet. Om den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska planer enligt IAS 19 avviker från motsvarande belopp enligt FAR 4, redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på mellanskillnaden, i enlighet med URA 43.
Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner ovan tillämpas bara för koncernredovisningen. Moderbolaget redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt FARs rekommendation nr 4, Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad.
Bong Ljungdahl har erbjudit personal i koncernledningen möjlighet att förvärva teckningsoptioner. Options premien, som fastställts med hjälp av Black-Scholes värderingsmodell, redovisas som Övrigt till skjutet kapital i koncernen och Överkursfond i moderbolaget. Vid nyteckning av aktier fördelas emissions beloppet mellan Aktiekapital och Övrigt till skjutet kapital (koncernen) eller Överkursfond (moderbolaget).
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med intjänandet.
Intäktsredovisning av varor sker vid leverans till kund och efter kundens accept. Försäljningsintäkterna innefattar det verkliga värdet av sålda varor och redovisas efter avdrag för mervärdesskatt och rabatter och efter att koncernintern försäljning eliminerats.
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som ett resultat av tidigare händelser och där ett utfl öde av resurser är troligt för att reglera åtagandet, och där det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt beräkna beloppet. I de fall koncernen förväntar sig att en avsättning ska återbetalas, exempelvis enligt ett försäkringskontrakt, ska återbetalningen redovisas som en separat tillgång men endast då återbetalningen är så gott som säker. Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som förväntas regleras.
Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal, avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Koncernen leasar vissa anläggningstillgångar. Leasing av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassifi ceras som fi nansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas fi nansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna.
Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulder och fi nansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för fi nansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Övriga kortfristiga skulder och Övriga långfristiga skulder. Räntedelen i de fi nansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje leasingperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt fi nansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.
Bong Ljungdahl har följande kategorier:
Derivatinstrument redovisas till verkligt värde om de inte är identifi erade som säkringar. Vinster och förluster på derivatinstrument redovisas i resultaträkningen. Derivatinstrument klassifi ceras som omsättningstillgång respektive kortfristig skuld om de innehas för handel eller förväntas bli realiserade inom 12 månader från balansdagen.
Kundfordringar är icke-derivata fi nansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller varor direkt till kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen vilka klassifi ceras som anläggningstillgångar.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det fi nns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassafl öden, diskonterade med effektiv ränta. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen.
Skulder till kreditinstitut och, i moderbolaget, skulder till dotterföretag redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Upplåning klassifi ceras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det fi nns rimlig säkerhet att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor. Statliga stöd som hänför sig till förväntade kostnader skjuts upp och redovisas som förutbetalda intäkter. Stödet intäktsförs i den period då de kostnader uppkommer som det statliga stödet är avsett att kompensera. Statliga stöd för anskaffning av materiella anläggningstillgångar reducerar tillgångens redovisade värde, alternativt tas stödet upp som en förutbetald intäkt vilken redovisas i resultaträkningen fördelad på ett systematiskt och rimligt sätt över tillgångens nyttjandeperiod.
Utgifter för forskningsarbeten kostnadsförs löpande när de uppkommer. Utgifter för utvecklingsarbeten kostnadsförs vanligtvis löpande när de uppkommer. Det utvecklingsarbete som utförs är av stor vikt för koncernen men har karaktär av underhållsutveckling vilket innebär att alla kriterier enligt IAS 38 inte är uppfyllda och då framförallt kravet på ett framtida kassafl öde till följd av investeringen.
Kassafl ödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassafl ödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens fi nansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.
Bong Ljungdahl använder sig av lån i utländsk valuta för säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Den andel av vinst eller förlust på ett säkringsinstrument som bedöms som en effektiv säkring redovisas i eget kapital. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis.
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika fi nansiella risker: valutarisk, ränterisk, kreditrisk, likviditets- och refi nansieringsrisk. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de fi nansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens fi nansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering. Riskhanteringen sköts av en central fi nansfunktion som identifi erar, utvärderar och säkrar fi nansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter.
Moderbolaget Bong Ljungdahl AB har sitt säte i Sverige men en betydande del av koncernens verksamhet bedrivs genom utländska dotterföretag. Detta innebär att koncernen är exponerad för omräkningsrisker när de utländska bolagens resultaträkningar och nettotillgångsvärden räknas om till SEK. Resultatposter i utländska dotterföretag kurssäkras ej. Säkring av nettotillgångsvärden i utländska dotterföretag sker enligt fastställda principer med s.k. hedginglån, upptagna i samband med förvärv av utländska bolag. Kursdifferensen från omräkning av utländska nettotillgångar uppgick under 2007 till 26,5 (–30,2) MSEK och resultatet från säkringar av nettoinvesteringar i utländsk valuta uppgick till –2,4 (6,0) MSEK, vilka redovisades direkt mot koncernens egna kapital.
Cirka 13 procent av koncernens försäljning sker i SEK, cirka 41 procent i EUR, cirka 22 procent i GBP, cirka 9 procent i NOK och 14 procent i övriga valutor.Bong bedriver tillverkning på i stort sett samtliga de huvudmarknader som bearbetas vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den exponering som förekommer är i huvudsak hänförlig till den brittiska enhetens import av produkter från systerbolagen i Tyskland och Sverige. Exponeringen reduceras genom att inköp av material, för viss del av den produktion som importeras till Storbritannien, sker i GBP. Härutöver säkras i viss utsträckning förväntade infl öden i GBP genom valutaterminskontrakt. Terminskontrakt redovisas i balansräkningen per kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Förändringar i verkligt värde på terminskontrakten redovisas omedelbart i resultaträkningen som övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad. Koncernen använder inga andra derivatinstrument än valutaterminer som avser säkring av transaktionsexponering och i vissa fall säkring av interna lån.
Bong har en relativt betydande räntebärande upplåning. Kraftiga förändringar i räntenivån kan därför få en materiell inverkan på koncernens räntenetto och därmed på resultatet. Lånestocken löper med räntor som omförhandlas på 3 månaders sikt. Årseffekten på koncernens räntenetto vid en procentenhets förändring i allmänna räntenivån uppgår till cirka 7 MSEK vid nuvarande räntebindningstid.
Bong lämnar som en naturlig del av sin affärsverksamhet krediter till sina kunder. Totalt uppgår dessa till betydande belopp. Beroende på nationell praxis varierar kredittiderna från land till land men kan i vissa länder vara långa, cirka 90 dagar, varför utestående krediter till enskilda företag i vissa fall kan uppgå till väsentliga belopp. Skulle sådana företag hamna på obestånd eller få andra betalningssvårigheter kan Bong åsamkas väsentlig ekonomisk skada. För att minska riskerna för sådana händelser görs löpande kreditprövningar av koncernens kunder och kreditgränser fastställs. Kreditförsäkringar tecknas framförallt på kundfordringar i koncernens tyska och brittiska bolag.
Koncernens upplåning framgår av not 28. Checkräkningskrediten klassifi ceras som kortfristig skuld. Av övrig upplåning är 67 procent långfristiga skulder.
Likvida medel uppgick per den 31 december 2007 till 24 (38) MSEK och beviljade men ej utnyttjade krediter uppgick till 318 MSEK (133).
Koncernen har slutit avtal med Nordea och SEB vilka tillhandahåller koncernens kreditfaciliteter. Under 2010 förfaller avtalet med dessa banker till omförhandling.
| Intäkt från externa kunder | Tillgångar | Investeringar | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | ||
| Skandinavien | 596 515 | 576 126 | 445 339 | 417 407 | 23 878 | 15 650 | |
| Storbritannien/Irland | 454 601 | 459 828 | 317 646 | 345 766 | 13 583 | 9 435 | |
| Centraleuropa | 655 566 | 684 832 | 1 230 377 | 789 726 | 12 790 | 131 717 | |
| Finland/Baltikum | 177 699 | 174 398 | 249 555 | 212 604 | 26 793 | 12 671 | |
| Ryssland | 51 101 | 25 722 | 31 888 | 28 956 | 2 206 | 5 172 | |
| Polen | 28 684 | 40 410 | 400 | 20 898 | – | 1 372 | |
| Övrigt | 27 249 | 23 194 | – | – | 411 | ||
| Totalt | 1 991 415 | 1 984 510 | 2 275 205 | 1 815 357 | 79 250 | 176 428 |
| 2007 | 2006 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal anställda |
varav män |
Antal anställda |
varav män |
|
| Sverige | 289 | 181 | 300 | 178 |
| Norge | 99 | 63 | 103 | 66 |
| Danmark | 50 | 33 | 52 | 36 |
| Finland | 133 | 70 | 148 | 77 |
| Tyskland | 389 | 281 | 373 | 262 |
| Storbritannien | 112 | 78 | 120 | 83 |
| Irland | 6 | 5 | 41 | 34 |
| Belgien | 94 | 55 | 104 | 61 |
| Polen | 50 | 31 | 55 | 34 |
| Ryssland | 60 | 56 | 39 | 22 |
| Estland | 61 | 32 | 40 | 17 |
| Litauen | 1 | 1 | 2 | 2 |
| Lettland | 2 | 1 | 2 | 1 |
| Totalt | 1 346 | 887 | 1 379 | 873 |
| 2007 | 2006 | |||
|---|---|---|---|---|
| Totalt | varav män |
Totalt | varav män |
|
| Styrelseledamöter | 39 | 35 | 40 | 36 |
| VD och andra ledande befattningshavare |
47 | 43 | 49 | 45 |
| 2007 | 2006 | |||
|---|---|---|---|---|
| Löner ersättn. |
Sociala kostn. |
Löner och ersättn. |
Sociala kostn. |
|
| Moderbolag | 6 944 | 4 934 | 7 948 | 3 031 |
| varav pensionskostnader | 2 107 | 339 | ||
| Dotterbolag | 406 605 | 112 659 | 424 983 | 122 187 |
| varav pensionskostnader | 31 637 | 28 484 | ||
| Koncernen | 413 549 | 117 593 | 432 931 | 125 218 |
| varav pensionskostnader | 33 744 | 28 823 | ||
| 2007 | 2006 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse och VD |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
||
| Moderbolaget | |||||
| Sverige | 3829 | 3115 | 3308 | 4640 | |
| varav tantiem o d | 117 | 804 | 337 | 356 | |
| Dotterbolag | |||||
| Sverige | 2 054 | 98 152 | 2 299 | 91 811 | |
| varav tantiem o d | 363 | 685 | |||
| Dotterbolag utomlands Norge |
981 | 39 121 | 978 | 45 924 | |
| varav tantiem o d | 196 | 321 | |||
| Danmark | 1 297 | 26 931 | 1 232 | 24 049 | |
| varav tantiem o d | 356 | 798 | 413 | ||
| Finland | 1 175 | 38 063 | 1 148 | 45 560 | |
| varav tantiem o d | 28 | ||||
| Tyskland | 2 294 | 105 060 | 2 962 | 112 757 | |
| varav tantiem o d | 157 | 1 600 | 154 | 89 | |
| Storbritannien | 1 475 | 45 142 | 1 358 | 38 146 | |
| varav tantiem o d | 71 | ||||
| Irland | 1 683 | 1 129 | 11 133 | ||
| Belgien | 1 285 | 26 590 | 1 259 | 28 476 | |
| varav tantiem o d | 37 | 27 | |||
| Polen | 4 139 | 1 222 | 6 688 | ||
| varav tantiem o d | 6 | ||||
| Estland | 755 | 4 403 | 616 | 2 270 | |
| varav tantiem o d | 104 | ||||
| Lettland | 634 | 225 | 718 | ||
| Litauen | 182 | 123 | |||
| Ryssland | 581 | 4 383 | 262 | 2 863 | |
| Totalt | 16 360 | 397 189 | 17 773 | 415 158 | |
| varav tantiem o d | 1 226 | 3 306 | 2 042 | 445 |
Styrelsens ordförande
Styrelsens ordförande har erhållit 300 TSEK i arvode för 2007 (300). Beloppet utgör del av det totala styrelsearvode som fastställts av ordinarie bolags stämma. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej.
Arvode till övriga styrelseledamöter har för år 2007 utgått med sammanlagt 550 TSEK (450). Ledamöterna Arvid Gierow, Anna Söderblom och Alf Tönnesson har erhållit 150 TSEK vardera och Christian W Jansson har erhållit 100 TSEK. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångs vederlag eller annan förmån föreligger ej. Styrelsearvode till verkställande direktören har ej utgått, ej heller till arbetstagarrepresentanterna.
För år 2007 har utgått en fast lön om 2 785 TSEK (2 222) samt bilförmån till ett värde av 115 TSEK (96). Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa fi nansiella mål, bonus utgå med maximalt 60 procent av den fasta lönen. För 2007 har en bonus på 0 TSEK (337) utgått.Pensionsåldern är 65 år. Pensionspremie ska utgå med 25 procent av den fasta lönen.
Vid uppsägning från bolagets sida föreligger rätt till lön och löneförmåner under 24 månader. Vid uppsägning från verkställande direktören gäller en uppsägningstid av 6 månader.
Not 3 – 4
Till övriga befattningshavare i ledningsgruppen, omfattande fyra personer, har under 2007, utgått en sammanlagd fast lön om 6 671 TSEK (6 599) jämte bilförmån till ett värde av 325 TSEK (318) Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa fi nansiella mål, bonus utgå med maximalt 60 procent av den fasta lönen. För 2007 har en bonus på 580 TSEK utgått (1 050). Pensionsförmåner utgår för de svenska befattningshavarna med villkor som motsvarar allmän pensionsplan. För de utländska befattningshavarna utgår pensionsförmåner enligt individuella avtal som ger företaget en kostnad som maximalt uppgår till 10 procent av årslönen. Vid uppsägning från bolagets sida utgår oförändrad lön under 6–24 månader. Vid uppsägning från den anställdes sida föreligger en uppsägningstid om 3–24 månader.
I enlighet med bolagsstämmans beslut 2005 har optionsrätter utgivits till personal i koncernledningen. Optionerna berättigar till nyteckning av sammanlagt 300 000 aktier varav 250 000 optionsrätter förvärvats av befi ntlig ledningspersonal. De fem medlemmarna i koncernledningen har vardera förvärvat 50 000 optioner. Under året har 45 000 optioner förvärvats av ledande befattningshavare. Värdet på optionerna har fastställts med hjälp av Black-Scholes värdereringsmodell.
Inom styrelsen fi nns en kompensationskommitté i vilken ingår styrelsens ordförande jämte ytterligare en styrelseledamot. Kommittén handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare i koncernen.
I beloppet för Kostnad sålda varor ingår omstruktureringskostnader för besparings- och åtgärdsprogram med 18 000 TSEK (54 447).
Ersättning till Öhrlings PricewaterhouseCoopers för utförd revision och andra uppdrag utgjordes av följande belopp:
| Totalt | 5 601 | 5 369 |
|---|---|---|
| Andra uppdrag | 2 969 | 2 501 |
| Revisionsuppdrag | 2 632 | 2 868 |
| 2007 | 2006 |
I beloppet för Försäljningskostnader ingår omstruktureringskostnader för besparings- och åtgärdsprogram med 1 600 TSEK (5 000).
I beloppet för Administrationskostnader ingår omstruktureringskostnader för besparings- och åtgärdsprogram med 2 100 TSEK (6 600).
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Fördelade per anläggningstillgång | ||
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 775 | 1 282 |
| Byggnader och markanläggningar | 7 816 | 8 610 |
| Maskiner och tekniska anläggningar | 78 021 | 81 299 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 5 755 | 11 239 |
| Totalt | 92 367 | 102 430 |
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Fördelade per funktion | ||
| Kostnad för sålda varor | 86 594 | 93 060 |
| Försäljningskostnader | 1 663 | 1 920 |
| Administrationskostnader | 4 110 | 7 450 |
| Totalt | 92 367 | 102 430 |
I beloppet för Övriga rörelseintäkter ingår realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar med 12 700 TSEK (35 731).
Nominellt värde av framtida leasingavgifter fördelar sig på balansdagen enligt följande:
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Förfaller till betalning inom ett år | 47 627 | 46 209 |
| Förfaller till betalning senare än ett år men inom fem år |
145 643 | 102 099 |
| Förfaller till betalning senare än fem år | 51 112 | 46 261 |
| Totalt | 244 382 | 194 569 |
| Leasingavgifter avseende operationella leasingavtal har erlagts med följande belopp: |
47 062 | 46 257 |
Koncernens viktigaste operationella leasingavtal avser hyra av lokaler.
Koncernen har operationella leasingavtal avseende maskiner, bilar och kontorsmaskiner i mindre omfattning.
Det fi nns inga restriktioner i de ingångna leasingavtalen.
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 4 395 | 2 528 |
| Valutakursdifferenser på fi nansiella fordringar | 4 272 | 75 |
| Totalt | 8 667 | 2 603 |
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Räntedel i årets pensionskostnader | –7 100 | –5 739 |
| Räntekostnader, övriga | –41 704 | –32 905 |
| Valutakursdifferenser på fi nansiella skulder | –6 750 | –440 |
| Övriga fi nansiella kostnader | –892 | –1 597 |
| Totalt | –56 446 | –40 681 |
| Not 14 – Skatt | ||
|---|---|---|
| 2007 | 2006 | |
| Aktuell skatt | –12 047 | –6 342 |
| Uppskjuten skatt | 17 627 | 3 824 |
| Skatt på resultatandel i intresseföretag | –1 936 | 0 |
| Totalt | 3 644 | –2 518 |
Skatten på Koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle framkommit vid tillämpning av skattesatserna gällande för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande:
| Resultat före skatt | 12 251 | 1 875 |
|---|---|---|
| Inkomstskatt beräknad enligt nationella | ||
| skattesatser för respektive land | –3 675 | 1 588 |
| Skatt avseende: | ||
| - ej skattepliktiga intäkter | 0 | 6 149 |
| - övriga ej avdragsgilla kostnader | –12 916 | –6 195 |
| - ej balanserade förlustavdrag | –1 110 | –3 339 |
| - effekt av ändrade skattesatser | –22 334 | |
| - balansering av ej redovisade förlustavdrag | 43 679 | |
| - övriga temporära skillnader | 0 | –721 |
| Skatt enligt resultaträkningen | 3 644 | –2 518 |
Not 14 – 17
För inkomståren 2005 och 2006 har skriftväxling med skattemyndigheten påbörjats avseende utnyttjande av förlustavdrag i Danmark, som på grund av tidsbegränsning varit på väg att förfalla. Yrkat avdrag uppgår till 11, 7 MSEK vilket motsvaras av en skatt om 3,3 MSEK. Koncernens uppfattning är att betalning av skatten inte kommer att behövas.
| Not 15 – Valutakursvinster/-förluster – netto | ||
|---|---|---|
| 2007 | 2006 | |
| Övriga rörelseintäkter | 2 188 | 2 757 |
| Övriga rörelsekostnader | –3 553 | –4 496 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter, not 12 |
4 272 | 75 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter, not 13 |
–6 750 | –440 |
| Totalt | –3 843 | –2 104 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt | ||
| till moderbolagets aktieägare | 15 541 | –480 |
| Vägt genomsnittligt antal | ||
| utestående stamaktier (tusental) | 13 079 | 13 006 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 1,19 | –0,04 |
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Moderbolaget har två kategorier av potentiella stamaktier med utspädningseffekt: konvertibla skuldebrev och aktieoptioner. De konvertibla skuldebreven antas ha blivit konverterade till stamaktier och nettovinsten justeras för att eliminera räntekostnaden minskad med skatte effekten. Samtliga utestående optioner antas ha blivit utnyttjade för teckning av aktier.
| forts. not 16 | ||
|---|---|---|
| 2007 | 2006 | |
| Resultat som är hänförligt | ||
| till moderbolagets aktieägare | 15 541 | –480 |
| Räntekostnad för konvertibellånet efter skatt (28%) | 112 | 213 |
| Resultat som använts i beräkning | ||
| av resultat per aktie efter utspädning | 15 653 | –267 |
| Vägt genomsnittligt antal | ||
| utestående stamaktier (tusental) | 13 079 | 13 006 |
| Justering för - antagen konvertering av konvertibla |
||
| skuldebrev (tusental) | 0 | 345 |
| - aktieoptioner (tusental) | 300 | 300 |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier för beräkning | ||
| av resultat per aktie efter utspädning (tusental) | 13 379 | 13 651 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 1,17 | –0,02 |
| Not 17 – Goodwill | ||
|---|---|---|
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 342 854 | 326 323 |
| Inköp/förvärv | 0 | 26 844 |
| Valutakursdifferenser | 10 282 | –10 313 |
| Utgående anskaffningsvärden | 353 136 | 342 854 |
Vid prövning av nedskrivningsbehov ses koncernen som en kassagenererande enhet (KGE). Tidigare år har koncernens goodwill fördelats på fyra KGE men då verksamheten idag är alltmer integrerad, med stora interna fl öden mellan de olika enheterna, anses koncernen utgöra en gemensam KGE.
Återvinningsbart belopp för en KGE fastställs baserat på beräkning av nyttjandevärde. Denna beräkning utgår från uppskattade framtida kassafl öden baserat på fi nansiell budget som godkänts av ledningen och som täcker en femårsperiod. Kassafl ödet bortom femårsperioden extrapoleras och utgår från att kuvertmarknaden i Europa som helhet inte kommer att växa från dagens nivå. Kassafl ödena baseras på tidigare års utfall och ledningens förväntningar på marknadsutvecklingen. Ledningen har fastställt de budgeterade kassafl ödena baserat på tidigare års resultat, beslutade och genomförda effektiviseringsåtgärder och förväntningar på marknadsutvecklingen.
Vid beräkningar av nyttjandevärde har antagits en diskonteringsränta om 9,0 procent och en tillväxttakt om 1,5–2 procent utöver förväntad infl ationstakt.
Den diskonteringsränta som använts anges efter skatt och återspeglar de marknadsräntor, risker och skattesatser som gäller för de olika enheterna. Den genomsnittliga tillväxttakt som använts är baserad på de prognoser som fi nns för branschen. Den positiva tillväxten förväntas i första hand komma i förpackningsområdet och Östeuropa.
Nedskrivningstestet visar att någon nedskrivning av goodwillvärden ej erfordras.
| Not 18 – Övriga immateriella anläggningstillgångar | ||
|---|---|---|
| 2007 | 2006 | |
| Ingående anskaffningsvärden | 20 728 | 16 611 |
| Inköp/förvärv | 1 088 | 4 962 |
| Försäljning/utrangering | –4 902 | – |
| Omklassifi ceringar | –15 | –69 |
| Valutakursdifferenser | 659 | –776 |
| Utgående anskaffningsvärden | 17 558 | 20 728 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –16 970 | –12 022 |
| Förvärv | – | –4 313 |
| Försäljningar/utrangeringar | 4 661 | – |
| Valutakursdifferenser | –1 223 | 647 |
| Årets avskrivningar | –775 | –1 282 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –14 307 | –16 970 |
| Utgående planenligt restvärde | 3 251 | 3 758 |
Övriga immateriella anläggningstillgångar omfattar i huvudsak datorprogramvaror jämte licensavgifter för datorprogramvaror. Årets avskrivningar om 775 TSEK (1 282) har i koncernresultaträkningen redovisats bland administrationskostnaderna.
| Byggnader, mark och markanläggning | ||
|---|---|---|
| 2007 | 2006 | |
| Ingående anskaffningsvärden | 256 867 | 260 323 |
| Inköp/förvärv | 15 795 | 24 751 |
| Försäljning/utrangering | – | –18 435 |
| Omklassifi ceringar | 2 063 | 1 140 |
| Valutakursdifferenser | 19 982 | –10 912 |
| Utgående anskaffningsvärden | 294 707 | 256 867 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –63 363 | –55 500 |
| Förvärv | – | –8 190 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | 6 210 |
| Valutakursdifferenser | –3 547 | 2 727 |
| Årets avskrivningar | –7 816 | –8 610 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –74 726 | –63 363 |
| Ingående ackumulerade nedskrivningar | –9 050 | –9 430 |
| Valutakursdifferenser | –99 | 380 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | –9 149 | –9 050 |
| Utgående planenligt restvärde | 210 832 | 184 454 |
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 1 204 311 | 1 227 194 |
| Inköp/förvärv | 27 974 | 169 009 |
| Försäljning/utrangering | –39 084 | –151 510 |
| Omklassifi ceringar | 5 003 | –11 095 |
| Valutakursdifferenser | 9 743 | –29 287 |
| Utgående anskaffningsvärden | 1 207 947 | 1 204 311 |
Varav mark 37 893 36 011
| forts. not 19 | ||
|---|---|---|
| 2007 | 2006 | |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –780 662 | –818 282 |
| Förvärv | – | –56 082 |
| Försäljningar/utrangeringar | 44 601 | 139 718 |
| Valutakursdifferenser | –21 160 | 15 378 |
| Omklassifi ceringar | 797 | 19 905 |
| Årets avskrivningar | –78 021 | –81 299 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –834 445 | –780 662 |
| Utgående planenligt restvärde | 373 502 | 423 649 |
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 225 808 | 211 878 |
| Inköp/förvärv | 9 517 | 20 690 |
| Försäljning/utrangering | –13 780 | –13 506 |
| Omklassifi ceringar | 2 176 | 12 863 |
| Valutakursdifferenser | 6 769 | –6 117 |
| Utgående anskaffningsvärden | 230 490 | 225 808 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –197 750 | –174 463 |
| Förvärv | – | –11 004 |
| Försäljningar/utrangeringar | 12 706 | 13 057 |
| Valutakursdifferenser | –6 243 | 5 495 |
| Omklassifi ceringar | 34 | –19 596 |
| Årets avskrivningar | –5 755 | –11 239 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –197 008 | –197 750 |
| Utgående planenligt restvärde | 33 482 | 28 058 |
I koncernens materiella anläggningstillgångar ingår leasingobjekt, till helt övervägande del produktionsmaskiner, som innehas enligt fi nansiella leasingavtal enligt nedan. Enligt de fl esta leasingavtal fi nns möjlighet att förvärva leasing objektet till fastställt restvärde.
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 72 882 | 107 481 |
| Inköp/förvärv | – | 41 205 |
| Lösta kontrakt | –19 310 | –69 366 |
| Valutakursdifferenser | 1 848 | –6 438 |
| Utgående anskaffningsvärden | 55 420 | 72 882 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –16 330 | –42 645 |
| Lösta kontrakt | 10 155 | 33 914 |
| Valutakursdifferenser | –854 | 1 160 |
| Årets avskrivningar | –13 661 | –8 759 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –20 690 | –16 330 |
| Utgående planenligt restvärde | 34 730 | 56 552 |
| Nominella värden | Nuvärde | |
|---|---|---|
| Framtida minimileasingavgifter | ||
| har följande förfallotidpunkter: | 07-12-31 | 06-12-31 |
| Inom ett år | 15 519 | 15 079 |
| Senare än ett men inom fem år | 8 159 | 7 471 |
| Senare än fem år | – | – |
| Totalt | 23 678 | 22 550 |
| Framtida minimileasingavgifter | ||
| har följande förfallotidpunkter: | 07-12-31 | 06-12-31 |
| Inom ett år | 12 129 | 11 841 |
| Senare än ett men inom fem år | 1 288 | 1 191 |
| Senare än fem år | – | – |
Totalt 13 417 13 032
| Not 22 – Andelar i intresseföretag | ||
|---|---|---|
| 2007 | 2006 | |
| Ingående balans | 7 720 | – |
| Förvärv | 25 046 | 7 498 |
| Resultatandel | 3 471 | 437 |
| Valutakursdifferenser | 106 | –215 |
| Utgående balans | 36 343 | 7 720 |
I posten Andelar i intresseföretag ingår goodwill med 28 890 TSEK (4 985).
| Bolag | Organisationsnummer | Säte | Insatskapital | Bokfört värde | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nova Envelopes Ltd | 2889578 | Leighton Buzzard, Storbritannien | GBP 50 | 7 807 | |||
| Lober Druck und Kuvert GmbH | HRB 12122 | Gersthofen, Tyskland | TEUR 2 737 | 28 536 | |||
| Totalt | 36 343 | ||||||
| Koncernens andelar i intresseföretag var som följer: | Tillgångar | Skulder | Intäkter | Vinst | Skatt | Ägarandel, % | |
| Nova Envelopes Ltd | 11 381 | 3 574 | 13 088 | 531 | 112 | 50% | |
| Lober Druck und Kuvert GmbH | 33 832 | 5 296 | 42 652 | 4 876 | 1 824 | 50% |
| Bolag | Organisationsnummer | Säte | Insatskapital | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Bong Fastigheter KB | 969655-5763 | Stockholm, Sverige | TSEK 1 000 | 1 000 |
| Oy Torivoudintie | 0122706-3 | Helsingfors, Finland | TEUR 93 | 881 |
| Bong Caly Swiat Kopert | 286281 | Poznan, Poland | TEUR 37 | 351 |
| Övrigt | 42 | |||
| Totalt | 2 274 |
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 9 527 | 1 011 |
| Under året nedlagda kostnader | 3 990 | 11 900 |
| Omklassifi ceringar | –9 339 | –3 148 |
| Valutakursdifferenser | –817 | –236 |
| Utgående balans | 3 361 | 9 527 |
Not 20 – 23
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. De kvittade beloppen är som följer:
| Uppskjutna skattefordringar | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| - som skall utnyttjas efter mer än 12 månader | 52 790 | 43 199 |
| - som skall utnyttjas inom 12 månader | 5 500 | –1 128 |
| 58 290 | 42 071 | |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| - som skall utnyttjas efter mer än 12 månader | –18 510 | –18 863 |
| - som skall utnyttjas inom 12 månader | –1 000 | –1 715 |
| –19 510 | –20 578 | |
| Netto skattefordran | 38 780 | 21 493 |
| Vid årets början | 21 493 | 29 148 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser | –752 | –730 |
| Förvärv av dotterföretag | – | –9 496 |
| Redovisning i resultaträkningen | 17 627 | 3 824 |
| Skatt som redovisas i eget kapital | 412 | –1 253 |
| Vid årets slut | 38 780 | 21 493 |
| Totalt | 58 290 | 42 071 |
|---|---|---|
| Övriga temporära skillnader | 2 330 | 2 574 |
| Pensioner | 3 202 | 5 873 |
| Materiella anläggningstillgångar | –55 989 | –70 850 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 14 395 | 16 982 |
| Förlustavdrag | 94 352 | 87 492 |
| Totalt | 19 510 | 20 578 |
|---|---|---|
| Övriga temporära skillnader | 2 125 | –1 317 |
| Pensioner | –1 495 | –1 735 |
| Materiella anläggningstillgångar | 21 696 | 22 759 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 3 042 | 8 426 |
| Förlustavdrag | –5 858 | –7 555 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster.
Koncernens förlustavdrag avser framförallt verksamheten i Tyskland. Ett antal åtgärder framförallt för att sänka kostnaderna och effektivisera verksamheten har genomförts under de senaste åren. Dessa åtgärder har varit framgångsrika och tillsammans med företagsförvärv som gjorts under 2006 förväntas verksamheten i Tyskland att ge ett positivt resultat under kommande år och möjligheterna att utnyttja förlustavdragen bedöms som goda.
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 10 380 | 800 |
| Förändring under året | 4 372 | 9 580 |
| Utgående balans | 14 752 | 10 380 |
Verkligt värde överensstämmer med bokfört värde.
Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda varor och uppgick till 1 603 507 TSEK (1 610 711). Av varu lagervärdet har 3 006 TSEK värderats till nettoförsäljningsvärde (669).
Varulagret har under året skrivits ned med 2 006 TSEK (1 712).
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 312 895 | 307 838 |
| Minus: reservering för värdeminskning i fordringar –12 762 | –12 707 | |
| Kundfordringar – netto | 300 133 | 295 131 |
Verkligt värde överensstämmer med bokfört värde.
Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar är följande:
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| SEK | 40 374 | 38 889 |
| GBP | 92 102 | 90 312 |
| EUR | 121 412 | 117 280 |
| Andra valutor | 59 007 | 61 357 |
| Summa | 312 895 | 307 838 |
osäkra kundfordringar är som följer:
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Per 1 januari | 12 707 | 21 965 |
| Reservering för osäkra fordringar | 322 | 2 980 |
| Fordringar som har skrivits bort under året som ej indrivningsbara (–) |
–267 | –12 238 |
| Återförda outnyttjade belopp | – | – |
| Per 31 december | 12 762 | 12 707 |
Not 28 – 29
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Långfristig | ||
| Banklån | 534 916 | 233 207 |
| Konvertibla skuldebrev | – | |
| Andra lån | 8 159 | |
| 534 916 | 241 366 | |
| Kortfristig | ||
| Checkräkningskrediter | 129 473 | 257 846 |
| Banklån | 62 217 | 188 252 |
| Konvertibla skuldebrev | – | 20 182 |
| Andra lån | – | 15 519 |
| 191 690 | 481 799 | |
| Summa upplåning | 726 606 | 723 165 |
| forts. not 28 | ||
|---|---|---|
| Koncernen har följande ej utnyttjade kreditfaciliteter: |
2007 | 2006 |
| Rörlig ränta: -löper ut inom ett år -löper ut efter mer än ett år |
9 833 308 561 |
132 703 |
| Fast ränta |
-löper ut inom ett år
I december 2007 ingicks ett nytt bankavtal för koncernen vilket innebar tillgång till en ny fi nansieringsram.
Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal länder. De mest omfattande planerna fi nns i Sverige, Tyskland, Norge och Belgien och de täcker där i princip samtliga tjänstemän samt viss övrig personal. Pensionsplanerna tillhandahåller förmåner baserade på den genomsnittliga ersättningen och anställningstiden de anställda har vid eller nära pensioneringen.
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda pensionsplaner | 126 524 | 124 604 |
| Löneskatt och liknande skatter | 237 | –443 |
| Nettoskuld i balansräkningen | 126 761 | 124 161 |
De belopp som har redovisats i koncernens
balansräkning har beräknats enligt följande:
| Summa pensionskostnad | 33 748 | 28 823 |
|---|---|---|
| Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt |
2 724 | 1 862 |
| Summa kostnader för avgiftsbestämda planer | 20 466 | 17 470 |
| Summa kostnader för förmånsbestämda planer | 10 558 | 9 491 |
| Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning är följande: |
||
| Summa kostnader för förmånsbestämda planer |
10 558 | 9 491 |
| Förluster (+) eller vinster (–) på reduceringar och regleringar |
–664 | 93 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | –1 906 | –1 775 |
| Räntekostnad | 9 006 | 7 514 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år |
4 122 | 3 659 |
| De belopp som redovisas i koncernens resultaträkning är följande: |
||
| Nettoskuld, förmånsbestämda pensionsplaner |
126 761 | 124 604 |
| Oredovisade aktuariella vinster (+), och förluster (–) |
–18 795 | –11 070 |
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | 132 227 | 131 088 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | –42 261 | –37 115 |
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 55 590 | 41 701 |
| Mallan 2 och 5 år | |||
|---|---|---|---|
Förfallodagar för långfristig upplåning är som följer:
| 534 916 | 241 366 | |
|---|---|---|
| Mer än 5 år | 377 498 | 8 145 |
| Mellan 2 och 5 år | 53 951 | 168 097 |
Mellan 1 och 2 år 103 467 65 124
| 2007 | 2006 |
|---|---|
| 21 118 | 21 118 |
| –1 109 | –751 |
| –6 284 | –552 |
| 628 | 367 |
| –14 353 | |
| 0 | 20 182 |
| 5,00% | 4,46% |
| 5,39% | 5,04% |
| 0,00% | 0,00% |
Räntenivån är beroende av gällande marknadsränta, lånevaluta, räntebindningstid och fi nansiella nyckeltal avtalade med koncernens huvudbanker. De gällande nyckeltalen relaterar huvudsakligen till koncernens nettoskuld/ EBITDA.
| Redovisade belopp, per valuta, är som följer: | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| SEK | 80 000 | 74 700 |
| EUR | 478 075 | 499 807 |
| GBP | 141 372 | 124 220 |
| Andra valutor | 27 159 | 24 438 |
| 726 606 | 723 165 |
Kostnaderna fördelas i koncernens resultaträkning
på följande poster:
| Summa pensionskostnad | 33 748 | 28 823 |
|---|---|---|
| Finansiella kostnader | 7 100 | 5 739 |
| Administrationskostnader | 3 999 | 3 315 |
| Försäljningskostnader | 4 650 | 3 975 |
| Kostnad för sålda varor | 17 999 | 15 794 |
Specifi kation av förändringarna i den nettoskuld
som redovisas i koncernens balansräkning:
| Nettoskuld vid årets slut | 126 761 | 124 604 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser på utländska planer | 1 077 | –3 317 |
| fonderade planer | –1 579 | –2 136 |
| Tillskjutna medel från arbetsgivaren till | ||
| Utbetalningar av förmåner | –7 899 | –10 375 |
| Nettokostnader redovisad i resultaträkningen | 10 558 | 9 491 |
| Nettoskuld vid årets början | 124 604 | 130 941 |
Viktiga aktuariella antaganden på balansdagen:
| (uttryckta som vägda genomsnitt) | ||
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 4,9% | 4,3% |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 5,8% | 5,5% |
| Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar | 4,0% | 7,9% |
| Framtida årliga löneökningar | 3,5% | 2,7% |
| Framtida årliga pensionsökningar | 2,6% | 1,8% |
| Personalomsättning | 3,5% | 4,1% |
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar fl era arbets givare. För räkenskapsåret 2007 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmåns bestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 729 TSEK (899 TSEK). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2007 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 152 procent (143,1 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med RR 29.
Kapitalvärdet av utfästelser till tidigare VD och koncernchef (avgången 1997) ingår per 2007-12-31 i Pensionsförpliktelser med 2 480 TSEK (2 558).
Övriga avsättningar på 11 525 TSEK (10 860) utgör huvudsakligen skillnaden mellan marknadsmässig hyra och avtalad hyra för fastighet i bolag i Tyskland. Av ovanstående avsättningar utgör långfristig del 9 631 TSEK (9 050) och kortfristig 1 894 TSEK (1 810).
| 07-12-31 | 06-12-31 | |
|---|---|---|
| Lönerelaterade upplupna kostnader | 65 760 | 71 454 |
| Övriga upplupna kostnader | 54 213 | 63 883 |
| Totalt | 119 973 | 135 337 |
| Avseende pensionsförpliktelser | 07-12-31 | 06-12-31 |
|---|---|---|
| Företagsinteckningar | 20 000 | 20 000 |
| Avseende skulder till kreditinstitut | ||
| Företagsinteckningar | 285 621 | 271 102 |
| Fastighetsinteckningar | 300 594 | 284 039 |
| Omsättningstillgångar | 126 642 | 366 570 |
| Totalt | 732 857 | 941 711 |
| 07-12-31 | 06-12-31 | |
|---|---|---|
| Ansvarighet FPG | 1 196 | 1 152 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 493 | 181 |
| Totalt | 1 689 | 1 333 |
| Säkring av netto- investering |
Valutakurs- differenser i utländska dotterbolag |
Summa reserver |
|
|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2006 |
–7 768 | 28 450 | 20 682 |
| Årets valutakursdifferenser | 8 341 | –30 215 | –21 874 |
| Skatteeffekt av valutasäkring | –2 335 | – | –2 335 |
| Nettoeffekt av årets valutakursdifferenser Utgående balans 31 december 2006 |
6 006 –1 762 |
–30 215 –1 765 |
–24 209 –3 527 |
| Ingående balans 1 januari 2007 |
–1 762 | –1 765 | –3 527 |
| Årets valutakursdifferenser | –3 361 | 26 455 | 23 094 |
| Skatteeffekt av valutasäkring | 941 | – | 941 |
| Nettoeffekt av årets valutakursdifferenser |
–2 420 | 26 455 | 24 035 |
| Utgående balans 31 december 2007 |
–4 182 | 24 690 | 20 508 |
Antalet aktier uppgick vid utgången av 2007 till 13 128 227 (2006: 13 017 298) med ett nominellt värde av 10 kronor per aktie (2005: 10 kronor per aktie). Alla emitterade aktier är till fullo betalda.
Bong Ljungdahl AB:s Konvertibla skuldebrev 2002/2007 löpte från den 2 juli 2002 till den 20 juni 2007 och kunde konverteras till aktier från och med den 20 maj 2004 till och med 20 maj 2007. Av totalt emitterat belopp tecknades konvertibler av personal med 21 118 TSEK, motsvarande 346 194 aktier vid en konverteringskurs om 61,00 SEK. Utöver konvertibler tecknade av anställd personal tecknade dotterbolaget Bongs Swedex AB konvertibler om 6 329 TSEK, motsvarande 103 761 aktier vid konvertering. De konvertibler som tecknats av Bong Swedex AB har den 31 oktober 2005 återköpts av Bong Ljungdahl AB och därefter makulerats.
Under 2007 har konvertibler till ett värde av 6 767 TSEK konverterats till 110 929 aktier.
De konvertibla skuldebreven löpte med en ränta som understeg marknadsränta. Lånets nominella belopp har därför justerats med en kapitalrabatt om 2 242 TSEK som reducerat lånebeloppet och bokförts mot övrigt tillskjutet kapital i koncernen respektive reservfonden i moderbolaget.
Bong Ljungdahl AB har i juni 2005 utgivit teckningsoptioner till personal i koncernledningen. Optionerna berättigar till nyteckning av sammanlagt 300 000 aktier varav optioner som berättigat till tecknande av 250 000 aktier har förvärvats av ledningspersonal. Under året har 45 000 optioner förvärvats av nytillkomna ledande befattningshavare. Verkligt värde för de förvärvade optionerna har med hjälp av Black-Scholes värderingsmodell fastställts till 2,32 kronor per option. En sammanlagd summa om 104 TSEK har inbetalats och tillförts eget kapital.
Teckning av aktier med stöd av optionsrätterna skall äga rum under perioden 1 juli 2007–30 juni 2008 (serie A) och 1 juli 2008–30 juni 2009 (serie B) och 1 juli 2008–30 juni 2010 (serie C).
Serie A omfattar 96 000 optionsrätter och teckningskursen har fastställts till 53 kronor. Serie B omfattar 102 000 optionsrätter och teckningskursen har fastställts till 63 kronor. Serie C omfattar 102 000 optionsrätter och teckningskursen har fastställts till 73 kronor.
| Företag/verksamhet | Transaktionstyp | Ägarandel | Konsolideringsmetod | Transaktionstidpunkt |
|---|---|---|---|---|
| Lober Druck und Kuvert GmbH, Tyskland | Aktieförvärv | 50% | Kapitalandelsmetod | 07-01-02 |
| Goodwill | 23 499 |
|---|---|
| Verkligt värde av förvärvade tillgångar | –1 547 |
| Sammanlagd köpeskilling | 25 046 |
| Direkta kostnader i samband med förvärvet | 1 887 |
| Kontant betalt | 23 159 |
| Köpeskillingen består av följande komponenter: |
| De tillgångar och skulder som ingick i förvärvet är följande: |
Verkligt värde |
Förvärvat bokfört värde |
|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | 14 349 | 7 175 |
| Varulager | 4 604 | 2 302 |
| Fordringar | 7 133 | 3 566 |
| Upplåning | 0 | 0 |
| Avsättning | –1 732 | –866 |
| Kortfristiga skulder | –21 260 | –10 630 |
| Förvärvade nettotillgångar | 3 094 | 1 547 |
| Kontant reglerad köpeskilling | 25 046 | |
| Likvida medel i förvärvat bolag | 0 | |
| Förändring i koncernens likvida medel vid förvärvet |
25 046 |
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Vinster vid avyttring av | ||
| materiella anläggningstillgångar | –10 486 | –33 396 |
| Förändring avsättningar | 3 281 | 2 427 |
| Omräkningsdifferenser och övrigt | –8 045 | 1 496 |
| Totalt | –15 250 | –29 473 |
Statligt stöd har tidigare erhållits av koncernens bolag i Finland, Tyskland och Belgien. Under 2005–2007 har inget statligt stöd erhållits.
I Kirjekuori Oy, som förvärvades 2004 erhölls investeringsbidrag under ett antal år fram t o m 2002. Ett villkor förknippat med investeringsbidragen var att tillgångarna skulle behållas under fem år. I juni 2007 var detta villkor uppfyllt för det senast erhållna bidraget. Investeringsbidraget redovisas genom att tillgångarnas värde reduceras med erhållet bidrag. Bidraget påverkar det redovisade resultatet under tillgångens nyttjandeperiod genom lägre avskrivningar.
Bong Belgium erhöll investeringsbidrag under ett antal år fram t o m 1999 samt under 2004. Villkoren förknippade med investeringsbidragen var krav på att öka antalet anställda samt att tillgångarna skulle behållas under fem år. Vad gäller bidragen erhållna fram t o m 1999 har villkoren uppfyllts. Beträffande bidraget som erhölls 2004, 158 TEUR, kommer troligen inte villkoren att uppfyllas varför Bong Belgium planerar att återbetala bidraget. Erhållna investe ringsbidrag redovisas som en förutbetald intäkt och redovisas i resultaträkningen fördelad över tillgångens nyttjandeperiod. Summa erhållna bidrag som redovisades såsom förutbetald intäkt per 31 december 2007 var 357 TEUR (414).
Bong RCT GmbH erhöll investeringsbidrag 1999. Villkoren förknippade med investeringsbidraget var krav på att en viss sysselsättningsnivå skulle upprätthållas under fem år samt att tillgångarna skulle behållas i tre år. Båda villkoren har uppfyllts. Investeringsbidraget redovisas genom att tillgångarnas värde reduceras med erhållet bidrag. Bidraget påverkar det redovisade resultatet under tillgångens nyttjandeperiod genom lägre avskrivningar.
Not 39 – Viktiga uppskattningar och antaganden
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende av ett antal faktorer som fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antagande. I de antaganden som används vid fastställandet av nettokostnad (intäkt) för pensioner ingår den långsiktiga avkastningen på de aktuella förvaltningstillgångarna och diskonteringsräntan. Varje förändring av dess antaganden kommer att inverka på pensionsförpliktelsens redovisade värde.
Antagandet om förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna fastställs på ett enhetligt sätt och beaktar historisk långfristig avkastning, tillgångarnas fördelning och bedömningar av framtida långfristig avkastning. Koncernen fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta är den ränta som används för att fastställa nuvärdet på bedömda framtida utbetalningar som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fastställandet av lämplig diskonteringsränta beaktar koncernen räntorna på först klassiga före tagsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas, och som har löptider som motsvarar bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen.
Andra viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelser baseras delvis på rådande marknadsvillkor. Ytterligare information lämnas i not 29.
Om den faktiska förväntade avkastningen på förvaltningstillgångarna skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på pensionsförpliktelserna vara 0,2 MSEK högre respektive 0,2 MSEK lägre.
Om den använda diskonteringsräntan skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på pensionsförpliktelserna vara uppskattningsvis 12,4 MSEK högre respektive 10,0 MSEK lägre. Den del av de aktuariella vinsterna eller förlusterna som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över de anställdas genomsnittliga återstående tjänstetid.
En justering av diskonteringsräntan med 10 procent skulle således innebära att 5,9 MSEK av ökningen respektive 0,1 MSEK av minskningen av pensionsförpliktelserna resultatförs successivt fr o m 2008.
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs bland redovisningsprinciperna ovan. Återvinningsvärdet för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras. Ledningen har fastställt den budgeterade rörelsemarginalen baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på framtida marknadsutveckling. För att extrapolera kassafl öden bortom budgetperioden har en tillväxttakt om 0 procent använts för de kassagenererande enheterna. Denna tillväxttakt bedöms vara en konservativ skattning. Vidare har en genomsnittlig diskonteringsränta efter skatt motsvarande cirka 9 procent använts, vilket framgår av not 17.
Känslighetsanalys har gjorts för koncernen som en kassagenererande enhet. Resultatet av analysen redovisas sammantaget nedan.
Dessa beräkningar är hypotetiska och skall inte ses som en indikation på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras. Känslighetsanalysen bör därför tolkas med försiktighet.
Moderbolagets upplåning i EUR och GBP är identifierad som säkring av nettoinvestering i dotterföretagen i Tyskland, Irland, Belgien och England. Upplåningens verkliga värde per 31 december 2007 var 151 764 TSEK (213 906). Kursdifferensen uppgående till –3 361 TSEK (8 341) på omräkningen av upplåningen till SEK på balansdagen redovisas i Reserver i eget kapital.
På årsstämman den 15 maj 2008 kommer en utdelning avseende 2007 på 1 kr per aktie, totalt 13 128 TSEK, att föreslås. Den föreslagna utdelningen har redovisats i denna årsredovisning.
Bong Ljungdahl AB är ett publikt aktiebolag och har sitt säte i Kristianstad, Sverige. Adressen till företagets huvudkontor är Uddevägen 3, Box 516, 291 25 Kristianstad.
Bong Ljungdahl AB är noterat på OMX Stockholmsbörsen (Small Cap).
Kortfristiga skulder på balansdagen – 1 850
IFRS 7, Finansiella instrument: Nya upplysningar avseende fi nansiella instrument. IFRS 7 har ingen inverkan på klassifi cering och värdering av Koncernens fi nansiella instrument.
IFRIC 8, Tillämpningsområdet för IFRS 2, kräver att transaktioner som berör utfärdandet av egetkapitalinstrument – där det vederlag som erhålls understiger verkligt värde på utfärdade egetkapitalinstrument – ska prövas för att fastställa om de faller inom ramen för IFRS 2. Denna tolkning har ingen inverkan på Koncernens fi nansiella rapporter.
IFRIC 10, Delårsrapportering och värdenedgångar, tillåter inte att de nedskrivningar som redovisats under en delårsperiod för goodwill, placeringar i egetkapitalinstrument och placeringar i fi nansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde återförs per en efterföljande balansdag. Denna tolkning har ingen inverkan på Koncernens fi nansiella rapporter.
Följande nya standarder, samt ändringar och tolkningar av befi ntliga standarder har publicerats och är obligatoriska för Koncernens redovisning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2008 eller senare, men har inte tillämpats i förtid av Koncernen:
IAS 23 (Ändring), Lånekostnader (gäller från den 1 januari 2009). Denna ändring av standarden är fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringen kräver att ett företag aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången. Alternativet att omedelbart kostnadsföra dessa lånekostnader kommer att tas bort. Koncernen kommer att tillämpa IAS 23 (Ändring) från den 1 januari 2009 men den är för närvarande inte relevant för koncernen eftersom det inte fi nns några tillgångar för vilka lånekostnader kan aktiveras.
IFRS 8, Rörelsesegment (gäller från den 1 januari 2009). IFRS 8 ersätter IAS 14 och anpassar segmentrapporteringen till kraven i USA-standarden SFAS 131, Disclosures about segments of an enterprise and related information. Den nya standarden kräver att segmentinformationen presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 8 från 1 januari 2009. Ledningen analyserar fortfarande vilken inverkan standarden kommer att få.
IFRIC 11, "IFRS 2 – Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna" tilllämpas i förtid för 2007. IFRIC 11 behandlar aktierelaterade transaktioner som innefattar egna aktier eller som inbegriper koncernföretag (exempelvis optioner avseende ett moderföretags aktier). IFRIC 11 ger vägledning om huruvida dessa transaktioner ska redovisas som aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument eller med kontanter i de separata fi nansiella rapporterna för moderföretaget respektive andra berörda koncernföretag. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens fi nansiella rapporter.
IFRIC 12, Service concession arrangements (gäller från 1 januari 2008). IFRIC 12 gäller för avtalsreglerade arrangemang där en operatör inom den privata sektorn deltar i utveckling, fi nansiering, drift och underhåll avseende infrastruktur för den offentliga sektorns tjänster. IFRIC 12 är inte relevant för Koncernen eftersom inget koncernföretag levererar tjänster till offentlig sektor.
IFRIC 13, Customer loyalty programmes (gäller från 1 juli 2008). IFRIC 13 klargör att när varor eller tjänster säljs tillsammans med någon form av incitament för kundlojalitet (exempelvis lojalitetspoäng eller gratis produkter) handlar det om ett avtal med fl era delar (multiple elements arrangements). Den ersättning som erhålls från kunden fördelas mellan de olika delarna i avtalet utifrån respektive dels verkliga värde. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens fi nansiella rapporter.
IFRIC 14, 'IAS 19 – The limit on a defi ned benefi t asset, minimum funding requirements and their interaction" (gäller från 1 januari 2008). IFRIC 14 ger vägledning vid bedömning av begränsningen i IAS 19 av beloppet för det överskott som kan redovisas som en tillgång. Den förklarar också hur pensionstillgången eller -skulden kan påverkas av ett lagstadgat eller avtalsenligt krav på minimifi nansiering. Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 14 från den 1 januari 2008 men detta förväntas inte ha någon inverkan på Koncernens räkenskaper.
Not 43 – 44
| TSEK | Not | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|
| Administrationskostnader | 2–5 | –26 036 | –25 390 |
| Övriga rörelseintäkter | 6 | 4 463 | 3 839 |
| Rörelseresultat | 7 | –21 573 | –21 551 |
| Resultat från andelar i dotterföretag | 8 | 73 699 | 2 920 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 9 | 237 | 7 514 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 10 | –30 928 | –5 326 |
| Summa fi nansiella intäkter och kostnader | 43 008 | 5 108 | |
| Resultat före skatt | 21 435 | –16 443 | |
| Bokslutsdispositioner | 560 | – | |
| Inkomstskatt | 11 | –6 962 | –2 886 |
| Årets resultat | 15 033 | –19 329 |
| TSEK | Not | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Inventarier, verktyg och installationer | 12 | 3 093 | 2 693 |
| Summa | 3 093 | 2 693 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i dotterföretag | 13 | 917 793 | 917 517 |
| Andelar i andra företag | 14 | 1 000 | 1 000 |
| Uppskjutna skattefordringar | 15 | 946 | 7 534 |
| Långfristiga fordringar hos dotterföretag | 329 783 | – | |
| Övriga långfristiga fordringar | 17 | – | 120 |
| Summa | 1 249 522 | 926 171 | |
| Summa anläggningstillgångar | 1 252 615 | 928 864 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos dotterföretag | 50 522 | 17 804 | |
| Aktuell skattefordran | 680 | 680 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1 696 | 2 488 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 9 843 | 8 695 | |
| Summa | 62 741 | 29 667 | |
| Likvida medel | 4 073 | 0 | |
| Summa omsättningstillgångar | 66 814 | 29 667 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 319 429 | 958 531 |
| TSEK | Not | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 21 | 131 282 | 130 173 |
| Reservfond | 0 | 385 573 | |
| Överkursfond | 5 760 | – | |
| Balanserad vinst | 412 267 | 59 052 | |
| Årets resultat | 15 033 | –19 329 | |
| Summa eget kapital | 564 342 | 555 469 | |
| Obeskattade reserver | 16 | 897 | 1 457 |
| Avsättningar | |||
| Pensionsförpliktelser | 12 702 | 12 761 | |
| Summa avsättningar | 12 702 | 12 761 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 17 | 519 114 | 126 077 |
| Summa långfristiga skulder | 519 114 | 126 077 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Upplåning | 17 | 141 803 | 131 262 |
| Leverantörsskulder | 6 541 | 4 272 | |
| Skulder till dotterföretag | 69 006 | 122 169 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 454 | 343 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 18 | 4 570 | 4 721 |
| Summa kortfristiga skulder | 222 374 | 262 767 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 319 429 | 958 531 | |
| Ställda säkerheter | 19 | 892 623 | 889 374 |
| Ansvarsförbindelser | 20 | 60 475 | 454 748 |
| Bundet kapital | Fritt eget kapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktie | Överkurs | Balanserad vinst | ||||
| TSEK | Not | kapital | Reservfond | fond | inkl. årets resultat | Summa |
| Ingående balans per 1 januari 2006 | 130 050 | 384 945 | – | 59 052 | 574 047 | |
| Konvertering av personalkonvertibler | 123 | 628 | – | – | 751 | |
| Årets resultat | – | – | – | –19 329 | –19 329 | |
| Utgående balans per 31 december 2006 | 21 | 130 173 | 385 573 | – | 39 723 | 555 469 |
| Ingående balans per 1 januari 2007 | 130 173 | 385 573 | – | 39 723 | 555 469 | |
| Konvertering av personalkonvertibler | 1 109 | 5 656 | – | 6 765 | ||
| Betalning av emitterade optioner | 104 | – | 104 | |||
| Utdelning | –13 029 | –13 029 | ||||
| Upplösning reservfond till Fritt eget kapital | –385 573 | 385 573 | 0 | |||
| Årets resultat | – | – | – | 15 033 | 15 033 | |
| Utgående balans per 31 december 2007 | 21 | 131 282 | 0 | 5 760 | 427 300 | 564 342 |
| TSEK | Not | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | –21 013 | –21 551 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 1 449 | 2 251 | |
| Finansiella intäkter, erhållna | 237 | 7 439 | |
| Finansiella kostnader, betalda | –30 624 | –15 696 | |
| Resultat från andelar i dotterföretag | 73 699 | 54 766 | |
| Skatt, betald | –374 | – | |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | –619 | –1 439 | |
| Kassafl öde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital | 22 755 | 25 770 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Kortfristiga fordringar | –33 074 | –17 974 | |
| Kortfristiga rörelseskulder | –51 134 | –864 | |
| Kassafl öde från löpande verksamhet | –61 453 | 6 932 | |
| Investeringsverksamhet | |||
| Förvärv av fi nansiella anläggningstillgångar | – | –120 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar inkl. förskott till leverantörer | –1 849 | –411 | |
| Investeringar i dotterbolag | –276 | – | |
| Förvärv och avyttringar av andelar i dotterföretag | – | –499 | |
| Kassafl öde från investeringsverksamhet | –2 125 | –1 030 | |
| Kassafl öde efter investeringsverksamhet | –63 578 | 5 902 | |
| Finansieringsverksamhet | |||
| Inbetalning för optioner | 104 | – | |
| Utbetalning av utdelning | –13 029 | – | |
| Upptagna lån | 130 102 | 35 196 | |
| Amortering av lån | –49 526 | –41 117 | |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamhet | 67 651 | –5 921 | |
| Årets kassafl öde | 4 073 | –19 | |
| Likvida medel vid årets början | 0 | 19 | |
| Likvida medel vid årets slut | 4 073 | 0 |
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning i enlighet med Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer RR32:06 Redovisning för juridiska personer samt Akutgruppens uttalanden. Reglerna i RR32:06 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS regler och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan:
• Finansiella tillgångar och skulder och andra fi nansiella instrument
| 2007 | 2006 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | varav män |
Totalt | varav män |
|||
| Sverige | 7 | 5 | 6 | 5 |
| 2007 | 2006 | |||
|---|---|---|---|---|
| Totalt | varav män |
Totalt | varav män |
|
| Styrelseledamöter | 7 | 5 | 7 | 5 |
| VD och andra ledande befattningshavare |
5 | 5 | 5 | 5 |
| 2007 | 2006 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Löner och | ersättn. kostnader | Sociala Löner och | Sociala ersättn. kostnader |
||
| Totalt varav pensionskostnader |
6 944 | 4 934 2 107 |
7 948 | 3 031 339 |
| 2007 | 2006 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse och VD |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
|||
| Totalt | 3 829 | 3 115 | 3 308 | 4 640 | ||
| varav tantiem o d | 117 | 804 | 337 | 356 |
Styrelse ordförande har erhålllit ett arvode om 300 TSEK. Ledamöterna Arvid Gierow, Anna Söderblom och Alf Tönnesson har erhållit 150 TSEK vardera och Christian W Jansson har erhållit 100 TSEK. Styrelsens arbetstagarrepresentanter har ej erhållit arvode under 2007.
Ersättning till Öhrlings PricewaterhouseCoopers för utförd revision och andra uppdrag utgjordes av följande belopp:
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Revisionsuppdrag | 293 | 287 |
| Andra uppdrag | 1 652 | 2 423 |
| Totalt | 1 945 | 2 710 |
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Fördelade per anläggningstillgång | ||
| Inventarier, verktyg och installationer | 1 449 | 2 252 |
| Totalt | 1 449 | 2 252 |
| Avskrivningar redovisas som | ||
| administrationskostnader | 1 449 | 2 252 |
Nominellt värde av framtida leasingavgifter fördelar sig på balansdagen enligt följande:
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Förfaller till betalning inom ett år | 930 | 890 |
| Förfaller till betalning senare än ett år | ||
| men inom fem år | 795 | 1 725 |
| Förfaller till betalning senare än fem år | – | – |
Leasingavgifter avseende operationella leasingavtal har under året erlagts med 725 TSEK (717). De viktigaste operationella leasingavtalen avser hyra av lokaler.
Inget leasingobjekt vidareuthyrs och det fi nns heller inga restriktioner i de ingångna leasingavtalen.
Övriga rörelseintäkter utgörs av leverantörsbonus med 4 463 TSEK (3 839).
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterföretag samt ledningsfunktioner. Moderbolaget har under 2007 och 2006 inte haft någon försäljning till eller inköp från koncernbolag.
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Utdelning | 6 723 | 27 060 |
| Erhållna koncernbidrag | 66 976 | 27 706 |
| Försäljning av dotterföretag | – | 121 020 |
| Nedskrivning av aktier i dotterföretag | – | –172 866 |
| Totalt | 73 699 | 2 920 |
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Ränteintäkter, koncernföretag | 0 | 7 392 |
| Valutakursdifferenser på fi nansiella fordringar | 211 | 75 |
| Ränteintäkter, övriga | 26 | 47 |
| Totalt | 237 | 7 514 |
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Räntekostnader, koncernföretag | –1 625 | –2 123 |
| Räntedel i årets pensionskostnader | –555 | –555 |
| Räntekostnader, övriga | –15 318 | –12 043 |
| Nedskrivning lån | –7 583 | |
| Valutakursdifferenser på fi nansiella skulder | –5 121 | 10 648 |
| Övriga fi nansiella kostnader | –726 | –1 253 |
| Totalt | –30 928 | –5 326 |
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Aktuell skatt | –374 | – |
| Uppskjuten skatt | –6 588 | –2 886 |
| Totalt | –6 962 | –2 886 |
Skillnad mellan moderbolagets skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats:
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | 21 435 | –16 443 |
| Skatt beräknad enligt gällande skattesats 28%: | –6 001 | 4 604 |
| Skatt avseende: | ||
| - vinst vid försäljning av dotterbolag | – | 33 886 |
| - övriga ej skattepliktiga intäkter | 1 351 | 7 588 |
| - nedskrivning av aktier i dotterbolag | – | –48 403 |
| - övriga ej avdragsgilla kostnader | –2 312 | –561 |
| Skatt enligt resultaträkningen | –6 962 | –2 886 |
| 2007-12-31 | 2006-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 16 570 | 16 158 |
| Inköp/förvärv | 1 849 | 412 |
| Försäljning/utrangering | – | – |
| Utgående anskaffningsvärden | 18 419 | 16 570 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –13 877 | –11 625 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | – |
| Årets avskrivningar | –1 449 | –2 252 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –15 326 | –13 877 |
| Utgående planenligt restvärde | 3 093 | 2 693 |
| Bolag | Organisationsnummer | Säte | Andel av kapital, % | Antal aktier | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Bongs Swedex AB | 556044-3573 | Malmö, Sverige | 100 | 500 | 120 |
| Karlslunda Kuvert AB | 556296-3115 | Kalmar, Sverige | 100 | 10 000 | 24 030 |
| Bong Ljungdahl Sverige AB | 556016-5606 | Kristianstad, Sverige | 100 | 804 000 | 195 282 |
| Bongs Konvolutter A/S | 931080687 | Tönsberg, Norge | 100 | 20 000 | 27 780 |
| Bong Bjørnbak AS | 58154717 | Hedehusene, Danmark | 100 | 1 | 19 424 |
| Bong Suomi Oy | 745.192 | Tammerfors, Finland | 100 | 20 050 | 40 308 |
| Bong RCT GmbH | HRB 1646 | Wuppertal, Tyskland | 100 | 1 | 576 060 |
| Bong Polska Sp. Zo.o. | 7675 | Warszawa, Polen | 100 | 5 165 | 100 |
| Bong Ireland Ltd | 192441 | Kilkenny, Irland | 100 | 200 000 | 33 914 |
| UAB Baltvokas | 300544453 | Kaunas, Litauen | 50 | 5 000 | 775 |
| Totalt | 917 793 | ||||
| Ingående bokfört värde på aktier i dotterföretag | 917 517 | ||||
| UAB Baltvokas | 276 | ||||
| Utgående bokfört värde 2007-12-31 | 917 793 |
Under 2007 har till UAB Baltvokas tillförts nytt kapital om 276 TSEK.
Uppskjutna skattefordringar avser förlustavdrag med 946 TSEK (7 534).
Bong Ljungdahl AB har, i samband med av skattemyndigheten genomförd revision, blivit upptaxerat med avseende på 2001 års taxering. Bong Ljungdahl AB har efter överklagande till länsrätten fått delvis rätt. Skatteverket har sedermera delvis överklagat länsrättens dom till kammarrätten. Den pågående taxeringsprocessen har inte föranlett någon avsättning för räkenskapsåret 2007.
| Not 16 – Obeskattade reserver | ||
|---|---|---|
| 2007 | 2006 | |
| Ackumulerade överavskrivningar på inventarier | 897 | 1 457 |
| Totalt | 897 | 1 457 |
| Not 17 – Upplåning | ||
| 2007 | 2006 | |
| Långfristig | ||
| Banklån | 519 114 | 126 077 |
| Konvertibla skuldebrev | – | – |
| 519 114 | 126 077 | |
| Kortfristig | ||
| Checkräkningskrediter | 91 803 | 36 518 |
| Banklån | 50 000 | 74 562 |
| Konvertibla skuldebrev | – | 20 182 |
| 141 803 | 131 262 | |
| Summa upplåning | 660 917 | 257 339 |
Av moderbolagets upplåning motsvarar 328 MSEK utlåning till dotter bolag.
Förfallodagar för långfristig upplåning är som följer:
| 126 077 | |
|---|---|
| – | – |
| 469 114 | 80 827 |
| 100 000 | 45 250 |
| 569 114 |
Beviljat belopp på checkkredit i moderbolaget uppgår till 45 000 TSEK (85 000 TSEK) varav utnyttjat 19 517 TSEK (36 518 TSEK)
| Konvertibla skuldebrev 2002/2007 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Emitterat belopp tecknat av personalen | 21 118 | 21 118 |
| Under året konvertering till aktier | –1 109 | –751 |
| Bokförd kapitalrabatt | –6 284 | –552 |
| Under året kostnadsförd kapitalrabatt | 628 | 367 |
| Under året återbetalt belopp | –14 353 | |
| Utgående balans | 0 | 20 182 |
| Not 18 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | ||
|---|---|---|
| 2007 | 2006 | |
| Lönerelaterade upplupna kostnader | 2 814 | 2 977 |
| Övriga upplupna kostnader | 1 756 | 1 744 |
| Totalt | 4 570 | 4 721 |
| Not 19 – Ställda säkerheter | ||
|---|---|---|
| 2007 | 2006 | |
| Avseende skulder till kreditinstitut | ||
| Aktier i dotterbolag | 892 623 | 889 374 |
| Totalt | 892 623 | 889 374 |
| Not 20 – Ansvarsförbindelser |
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Borgen till förmån för dotterföretag | 60 221 | 454 493 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 254 | 255 |
| Totalt | 60 475 | 454 748 |
Antalet aktier uppgick vid utgången av 2007 till 13 128 227 (13 017 298) med ett nominellt värde av 10 kronor per aktie (10 kronor per aktie). Alla emitterade aktier är till fullo betalda.
Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman den 15 maj 2008 för fastställelse. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningstandarder IFRS, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rätt visande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Kristianstad den 26 mars 2008
| Mikael Ekdahl Styrelseordförande |
Anna Söderblom | |
|---|---|---|
| Arvid Gierow | Alf Tönnesson | |
| Peter Harrysson | Camilla Wendt | |
| Christian W Jansson | Anders Davidsson Verkställande direktör |
|
| Vår revisionsberättelse har avgivits den 26 mars 2008 | ||
| Anders Lundin Auktoriserad revisor |
Mathias Carlsson Auktoriserad revisor |
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Not 15 – 21
Till årsstämman i Bong Ljungdahl AB (Publ), Org nr 556034-1579
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Bong Ljungdahl AB (Publ) för år 2007. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 40–70. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Kristianstad den 26 mars 2008
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Anders Lundin Mathias Carlsson
Huvudkontor/Koncernledning Bong Ljungdahl Uddevägen 3 Box 516 SE-291 25 Kristianstad Tel: +46 44 20 70 00 Fax: +46 44 20 70 91 www.bongljungdahl.se www.bongljungdahl.com
Hans Michelsensgatan 9 SE-211 20 Malmö Tel: +46 40 17 60 00 Fax: +46 40 17 60 39
Bong Ljungdahl Sverige AB Uddevägen 3 Box 516 SE-291 25 Kristianstad Tel: +46 44 20 70 00 Fax: + 46 44 20 70 92
Bong Ljungdahl Sverige AB Emmabodavägen 9 Box 823 SE-382 28 Nybro Fax: +46 481 179 77
Bong Bjørnbak A/S Baldersbuen 2 DK-2640 Hedehusene Tel: +45 46 56 55 55 Fax: +45 45 46 59 02 55
Bongs konvolutter A/S Bekkeveien 161, 3173 Vear Postboks 2074 NO-3103 Tönsberg Tel: +47 33 30 54 00 Fax: +47 33 30 54 01 www.bongskonvolutter.no
Postboks 74 NO-2026 Skjetten Fax: +47 64 83 12 51 Fax: +48 22 751 22 77 www.bong.pl
Bong RCT GmbH Industriestrasse 77 DE-42327 Wuppertal Fax: +49 202 74 97-1999
Bong RCT GmbH Werk Torgau Posthornweg 1 DE-04860 Torgau Tel: +49 3421 7742-0 Fax: +49 3421 7742-3999
Lober Druck und Kuvert GmbH Beethovenstrasse 24–26 DE-86368 Gersthofen Tel: 08 21-2 97 88-0 Fax 08 21-2 97 88-30
Bong Belgium nv Chemin de la Guelenne 20 BE-7060 Soignies Fax: + 32 67 34 76 77
VOET International Packaging Solutions V.O.F Rivium 1ste Straat 68 NE-2909 LE Capelle a/d IJssel Tel: +31 (0) 10 218 00 53 Fax: +31 (0) 10 218 00 29
Bong UK Ltd. Michigan Drive, Tongwell GB-Milton Keynes MK15 8HQ Fax: +44 1908 216 217
Nova Envelopes Limited Cherrycourt Way Trading Estate GB-Leighton Buzzard LU7 8UH
Bong Suomi Oy Tesomankatu 33 P.O. Box 816 FIN-33101 Tampere Tel: +358 3 241 8111 Fax: +358 3 241 8112 Bong Suomi Oy Kirjekuorentie 1 FIN-73600 Kaavi Tel: +358 17 265 6600
Bong Suomi Oy Liikkalankuja 6 P.O. Box 46 FIN-00931 Helsinki Fax: +358 9 565 79120
Bong Eesti Oü Jõe 17 EE-79801 Kohila Tel: +372 4890140
Krasta iela 97a, Riga LV-1019 Fax: +371 7241 343
UAB Baltvokas P.O. Box 939 LT-49002 Kaunas Tel: +370 37 432 002 Fax: +370 37 432 001
Postac LLC 248008 Russia, Kaluga Tarutinskaya St. 171-b, building 11 Fax: +7 4842 55 24 15
Resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital.
Noterad köpkurs på balansdagen i relation till eget kapital per aktie efter utspädning.
Noterad köpkurs på balansdagen i relation till eget kapital
Eget kapital inklusive konvertibla skuldebrev fördelat på
Eget kapital fördelat på antalet utestående aktier vid
Rapporterat resultat justerat för poster av engångskaraktär.
Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital. Nettolåneskuld kat med kassa, bank och räntebärande fordringar.
Noterad köpkurs på balansdagen i relation till resultat per
Rörelseresultat i relation till nettoomsättning.
Eget kapital i procent av balansomslutningen
Resultat efter fi nansnetto i relation till nettoomsättning.
Bong Ljungdahl AB Box 516 SE-291 25 Kristianstad www.bongljungdahl.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.