Annual Report • Mar 17, 2008
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Årsredovisning 2007
| Detta är TeliaSonera | 3 |
|---|---|
| Året i korthet | 4 |
| Koncernchefens kommentarer | 5 |
| TeliaSonera-aktien | 6 |
| Koncernstrategi | 8 |
| Marknad och kunder | 9 |
| En översikt av våra verksamheter | 16 |
| Ansvarsfullt företagande | 24 |
| Förvaltningsberättelse | 28 |
| Koncernens resultaträkningar | 39 |
| Koncernens balansräkningar | 40 |
| Koncernens kassaflödesanalyser | 41 |
| Förändringar i koncernens eget kapital | 42 |
| Koncernens noter | 43 |
| Moderbolagets resultaträkningar | 92 |
| Moderbolagets balansräkningar | 93 |
| Moderbolagets kassaflödesanalyser | 94 |
| Förändringar i moderbolagets eget kapital | 95 |
| Moderbolagets noter | 96 |
| Förslag till vinstdisposition | 115 |
| Revisionsberättelse | 116 |
| Tio år i sammandrag – finansiell information | 117 |
| Tio år i sammandrag – operativ information | 119 |
| Definitioner | 120 |
| Bolagsstyrningsrapport | 121 |
| Styrelse inklusive ersättningar | 125 |
| Leadership Team inklusive ersättningar | 127 |
| Ordlista | 129 |
| Årsstämma 2008 | 130 |
| Kontaktinformation | 131 |
TeliaSonera AB (publ), 106 63 Stockholm Org.nr 556103-4249, Säte: Stockholm, Telefon: 08-504 550 00, www.teliasonera.se
Mobilitetstjänster – erbjuder rörelsefrihet för individen Bredbandstjänster – det digitala hemmet gör det möjligt att förändra livsstilar
Integrerade företagstjänster – kombinerar lokal styrka med regional närvaro
Eurasien – lysande tillväxt och stor potential i nya områden
TeliaSonera erbjuder tjänster som hjälper människor och företag att kommunicera på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt. Vår främsta uppgift är att på bästa sätt tjäna våra kunder och skapa värde för våra aktieägare genom goda resultat och kassaflöden.
Vi skapar värde genom att ständigt utveckla nya affärsmöjligheter utifrån våra mobil- och bredbandsnät, såsom mobil data och iptv, och expandera på de snabbväxande marknaderna i Eurasien. Vi strävar efter att leda övergången till nya mobil- och internetbaserade tjänster på våra nordiska och baltiska marknader.
Det totala antalet abonnemang i våra majoritetsägda verksamheter och intressebolag uppgick till cirka 115 miljoner 2007, rörelseresultatet före engångsposter till 27,5 miljarder kronor. Antalet anställda var 31 292. TeliaSonera-aktien är noterad på Stockholmsbörsen och Helsingfors Börs.
MSEK, förutom uppgifter
| per aktie | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 96 344 | 91 060 | 87 661 |
| EBITDA före engångsposter | 31 021 | 32 266 | 29 411 |
| Rörelseresultat | 26 155 | 25 489 | 17 549 |
| Rörelseresultat före | |||
| engångsposter | 27 478 | 26 751 | 20 107 |
| Nettoresultat | 20 298 | 19 283 | 13 694 |
| varav hänförligt till | |||
| moderbolagets aktieägare | 17 674 | 16 987 | 11 697 |
| Resultat per aktie (SEK) | 3,94 | 3,78 | 2,56 |
Lars Nyberg utnämndes till ny VD och koncernchef den 27 juli 2007 och tillträdde den 3 september. Lars Nyberg är också ordförande i DataCard Inc. och styrelseledamot i Autoliv Inc. Mellan 1995 och 2003 var han ordförande och koncernchef i NCR Corp, där han fortsatte som ordförande till 2005. Tidigare har Lars Nyberg innehaft ett antal ledande befattningar inom Philips och ingick i Philips Group Management Committee.
Vårt engagemang i att skapa värde i Eurasien belönades med ännu ett år av utomordentligt stark utveckling i våra eurasiska verksamheter. Vi tog steget in på nya tillväxtmarknader 2007 och integrerade framgångsrikt operatörer i Uzbekistan och Tadzjikistan.
Vi ser tv som ankaret för de nya tjänster som vi kommer att erbjuda hushållen i framtiden. Våra ökade insatser att hantera övergången från traditionell telefoni bevisades under 2007 av en ökning i antalet bredbandsabonnemang till 2 326 000 och i antalet tv-abonnemang till 770 000 i Norden och Baltikum, varav 304 000 iptv-abonnemang i Sverige.
Inom affärsområdet Bredbandstjänster följde vi vår ambition att stärka fokus på ip-baserade tjänster och påbörjade en uppdelning mellan traditionella och nya tjänster. Vi beslutade också att etablera ett infrastrukturbolag i Sverige, TeliaSonera Skanova Access, för att säkra marknadens krav på transparens och lika villkor.
Vår nettovinst hänförlig till moderbolagets aktieägare var 17 674 MSEK 2007. Det är ett rekord för TeliaSonera. Koncernresultatet drevs av stark försäljningstillväxt och betydande resultattillskott från våra minoritetsägda verksamheter i Eurasien. Den underliggande marknadsutvecklingen var till största delen oförändrad från föregående år.
Jag vill tacka alla våra kunder och alla anställda för deras bidrag till ytterligare ett bra år.
TeliaSonera är ett bolag med mycket resurser, stor kompetens och många skickliga och motiverade människor. Men vi verkar i en av världens mest föränderliga och krävande branscher. Kundbehov, teknik, regleringar, konkurrens och verksamhetsområden är i förändring. Övergången från fast till mobil och internetbaserad kommunikation kräver att också vi ändrar vårt beteende.
Vi måste i alla våra diskussioner utgå från kundens behov och vår "value proposition" från jämförelser med våra konkurrenters. Vi måste också bättre förstå att det brådskar, när vi lanserar nya tjänster, levererar tjänster eller löser våra kunders problem. Därför inför jag en stramare och mer resultat- och konsekvensinriktad ledarstil. Jag tror att det finns ett ganska stort stöd bland många av våra medarbetare för denna typ av förändring.
När jag kom hit identifierade jag tillsammans med TeliaSoneras Leadership Team fem prioriteringar, eller fokusområden, för kort och medellång sikt.
Den första prioriteringen handlar om vår ambition att migrera våra fasttelefonikunder, framförallt i Sverige, till nya tjänster. Vår faströstverksamhet i Sverige genererar cirka en tredjedel av vårt kassaflöde. Denna affär har varit på nedåtgående flera år redan och kommer till slut att försvinna om vi inte kan erbjuda marknaden mer. Jag tror att vi har en verklig möjlighet att erbjuda marknaden trippeltjänster, inklusive iptv. Sedan lanseringen i början av 2007 har vi uppnått mer än 300 000 iptv-abonnemang i Sverige. Vi har totalt 770 000 tv-abonnemang i Norden och Baltikum.
Vår ambition kräver framtida investeringar i våra nät och vår förmåga att göra dessa investeringar kommer att påverkas av utgången av pågående diskussioner om regleringar. Vår ståndpunkt är att på marknader där fler än en aktör kan, eller borde kunna, investera är reglering inte nödvändig.
Den andra prioriteringen rör våra tillgångar i Eurasien, inklusive Turkiet och Ryssland, där vi verkar på attraktiva, snabbväxande och mycket lönsamma marknader. Vi gick in på nya tillväxtmarknader 2007 med förvärv av operatörer i Uzbekistan och Tadzjikistan och ett finansiellt innehav i Afghanistans största operatör. Vi kommer att fortsätta söka efter möjligheter i denna del av världen. När vi investerar här är det med ambitionen att nå kontroll och därmed konsolidera. Men ibland är det inte möjligt att få en majoritetspost. I de fall då vi är villiga att inneha en minoritetspost kommer vi att fokusera på likviditet, verkligt inflytande och kontroll.
Den tredje prioriteringen är att förändra vår försäljning till företagskunder för att förbättra kundservice och öka försäljningstillväxt och effektivitet, främst i Finland och Sverige. Vi har från och med januari 2008 slagit samman samtliga våra säljresurser till en säljorganisation som kommer att sälja alla våra produkter och tjänster till företagskunder. Denna renodlade säljorganisation kommer att mätas efter tillväxt, marknadsandelar och effektivitet.
Den fjärde prioriteringen omfattar vår ambition att skapa ett serviceföretag av världsklass. Vi har gjort framsteg vilket märktes i höstas då TeliaSonera förbättrade sina poäng över hela linjen i 2007 års kundnöjdhetsundersökning. Men våra kunder har högre förväntningar än så och dem måste vi uppfylla. Detta område är kanske vår största utmaning eftersom det är komplext och samtidigt kräver en rejäl förändring av våra processer, vår attityd och fokus i flera delar av företaget. Kvalitet i nät och tjänster är grundläggande för vår framtida framgång.
Betydelsen av den femte prioriteringen är uppenbar. Vi kan inte ha strukturellt högre kostnader än "best-in-class". Intensifierade effektiviseringsförbättringar är nödvändiga för att TeliaSonera ska kunna skifta över produktmixen genom investeringar i mobilitets- och ip-baserade tjänster. Effektiviseringsåtgärder som ska införas, primärt i de svenska och finska verksamheterna, under 2008 och 2009 beräknas ge en årlig bruttobesparingseffekt om cirka 5 GSEK jämfört med kostnadsbasen 2007.
Nettoomsättningen förväntas fortsätta växa stabilt 2008 jämfört med föregående år.
Trots fortsatt intensiva investeringar i framtida tillväxt och i kvalitet i våra nät och tjänster, är TeliaSoneras ambition för 2008 att bibehålla 2007 års EBITDA-marginalnivå, före engångsposter.
Nettoresultatet för 2008 förväntas bli något högre än 2007, exklusive positiva poster av engångskaraktär om cirka 2,0 GSEK 2007 och potentiella positiva poster av engångskaraktär 2008.
CAPEX kommer att drivas av fortsatta investeringar i bredbands- och mobilkapacitet och förväntas uppgå till cirka 15 GSEK 2008.
Vår kärnverksamhet är att erbjuda tjänster som hjälper människor och företag att kommunicera på ett enkelt, effektivt och inte minst miljövänligt sätt. Som en god samhällsmedborgare vidtar vi åtgärder för att minska vår egen påverkan på miljön. Ett steg är denna nya årsredovisning. Den finns på vår hemsida och ger snabbare tillgång till viktig information, erbjuder interaktivitet som underlättar finansiell analys och eliminerar miljöpåverkan från tryckprocess och distribution.
Stockholm den 11 mars 2008
Lars Nyberg VD och koncernchef
Under 2007 omsattes i genomsnitt 22,2 miljoner TeliaSonera-aktier per handelsdag, motsvarande ett värde om 1 230 MSEK per dag. Telia-Soneras aktie steg under året till 60,50 SEK, en ökning med åtta procent. Totalavkastningen (aktieprisutveckling och utdelning) nådde under året 19 procent.
Sedan början av 2003, just efter samgåendet mellan Telia och Sonera har TeliaSoneras aktiekurs stigit från cirka 25 SEK och i genomsnitt överträffats av Stockholmsbörsen. Jämfört med Dow Jones STOXX Telecommunications Index, som omfattar de större teleoperatörerna i Europa, har TeliaSoneras aktie utvecklats i stort sett i linje med index.
TeliaSoneras börsvärde uppgick vid årsslutet till 272 GSEK, motsvarande sju procent av det totala värdet på Stockholmsbörsen. Sett till marknadsvärde var TeliaSonera det tredje största bolaget på Stockholmsbörsen vid utgången av året och Europas sjunde största teleoperatör.
För 2007 föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en ordinarie utdelning om 1,80 SEK per aktie (1,80), totalt 8,1 GSEK, eller 46 procent av nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Förslaget följer TeliaSoneras styrelses översyn i oktober 2007 av bolagets kapitalstruktur och utdelningspolicy.
Styrelsen beslutade att bolagets kapitalstruktur ska baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+) för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet för investeringar i framtida tillväxt, både organisk och genom förvärv. Den ordinarie utdelningen ska vara minst 40 procent av nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Därutöver ska överskottskapital återföras till aktieägare, efter det att styrelsen har beaktat bolagets likvida medel, kassaflödesprognoser och investeringsplaner på medellång sikt, samt förutsättningarna på kapitalmarknaden.
I linje därmed föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en extra utdelning för 2007 om 2,20 SEK per aktie (4,50), totalt 9,9 GSEK.
Styrelsen föreslår att sista dag för handel i aktien med rätt till ordinarie och extra utdelning ska vara den 31 mars 2008 och att första dag för handel i aktien utan rätt till ordinarie och extra utdelning ska vara den 1 april 2008. Avstämningsdag hos VPC för rätt att erhålla ordinarie och extra utdelning föreslås bli den 3 april 2008. Om årsstämman beslutar enligt styrelsens förslag beräknas utbetalning av ordinarie och extra utdelning från VPC ske den 8 april 2008.
Antalet aktieägare minskade under året från 691 106 till 655 247. Svenska statens ägande som andel av utestående aktier minskade från 45,3 till 37,3 procent medan finska statens ägande var oförändrat 13,7 procent. Ägandet utanför Sverige och Finland ökade från 16,7 till 22,4 procent. Vid årsslutet ägde svenska institutioner 18,2 procent (15,9) av utestående aktier och finska institutioner 3,0 procent (3,0). Svenska privatpersoner ägde 3,0 procent (3,2) av utestående aktier och finska privatpersoner 2,4 procent (2,2).
TeliaSonera upphörde i juni 2007 med registrering enligt den amerikanska lagen om aktiehandel (U.S. Securities Exchange Act of 1934). TeliaSonera upphörde 2004 med sitt amerikanska ADR program och avnoterades också från Nasdaq men förblev bundet av amerikansk aktiemarknadslagstiftning, inkluderande rapporteringsskyldighet enligt lagen om aktiehandel och Sarbanes-Oxley lagen. Nya amerikanska regler, som trädde i kraft i juni 2007, möjliggjorde för TeliaSonera att upphöra med sin rapportering och vissa andra skyldigheter enligt de amerikanska aktiemarknadslagarna.
| Antal | Procent av | |
|---|---|---|
| utestående | antal utestående | |
| Aktieägare | aktier 1) | aktier/röster |
| Svenska staten | 1 674 310 553 | 37,3 |
| Finska staten | 616 128 221 | 13,7 |
| Swedbank Robur fonder | 104 535 802 | 2,3 |
| SEB fonder | 72 220 419 | 1,6 |
| Capital Group fonder | 71 870 500 | 1,6 |
| Cevian Capital LP | 71 698 500 | 1,6 |
| SHB/SPP fonder | 63 160 504 | 1,4 |
| Nordea fonder | 55 986 514 | 1,2 |
| Skandia Liv | 42 424 857 | 0,9 |
| Första AP-fonden | 38 863 262 | 0,9 |
| Aktieägare utanför Sverige | 859 863 127 | 19,2 |
| och Finland | ||
| Övriga aktieägare | 819 394 954 | 18,3 |
| Totalt antal utestående aktier | 4 490 457 213 | 100,0 |
| Antal utestå | Procent av utestå | |
|---|---|---|
| Land | ende aktier | ende aktier/röster |
| Sverige | 2 627 907 033 | 58,5 |
| Finland | 859 118 053 | 19,1 |
| Storbritannien | 329 409 200 | 7,3 |
| USA | 314 157 856 | 7,0 |
| Luxemburg | 81 085 286 | 1,8 |
| Jersey | 50 072 391 | 1,1 |
| Belgien | 33 400 830 | 0,7 |
| Schweiz | 30 377 628 | 0,7 |
| Frankrike | 26 894 841 | 0,6 |
| Japan | 19 741 317 | 0,4 |
| Övriga | 118 292 778 | 2,8 |
| Totalt antal utestående aktier |
4 490 457 213 | 100,0 |
| Källa: VPC |
1) Varje TeliaSonera-aktie representerar en röst på bolagsstämman och ingen aktieägare har någon särskild rösträtt.
Notering: Stockholmsbörsen och Helsingfors Börs
| Aktiekapi tal, tusen |
Nominellt värde, |
||
|---|---|---|---|
| SEK | Antal aktier | SEK/aktie | |
| Aktiekapital, | 9 603 840 | 3 001 200 000 | 3,20 |
| 31 december 2001 | |||
| – Nyemission, | 5 134 582 | 1 604 556 725 | 3,20 |
| 3 december 2002 | |||
| Aktiekapital, | 14 738 422 | 4 605 756 725 | 3,20 |
| 31 december 2002 | |||
| – Nyemission, | 222 321 | 69 475 344 | 3,20 |
| 10 februari 2003 | |||
| Aktiekapital, | 14 960 743 | 4 675 232 069 | 3,20 |
| 31 december 2003 | |||
| Aktiekapital, | 14 960 743 | 4 675 232 069 | 3,20 |
| 31 december 2004 | |||
| Aktiekapital, | 14 960 743 | 4 675 232 069 | 3,20 |
| 31 december 2005 | |||
| Makulering av under | -591 280 | -184 774 856 | 3,20 |
| 2005 återköpta aktier, | |||
| 6 september 2006 | |||
| Aktiekapital, | 14 369 463 | 4 490 457 213 | 3,20 |
| 31 december 2006 | |||
| Aktiekapital, | 14 369 463 | 4 490 457 213 | 3,20 |
| 31 december 2007 |
TeliaSonera erbjuder pålitliga, innovativa och användarvänliga tjänster för överföring och paketering av röst, bild, data, information, transaktioner och underhållning. TeliaSonera finns i de nordiska och baltiska länderna, Spanien och på utvalda marknader i Eurasien, Ryssland och Turkiet.
TeliaSonera tillhandahåller även carrier-tjänster för grossister mellan utvalda destinationer i Europa och över Atlanten.
Beroende på marknadsposition erbjuder TeliaSonera antingen en komplett tjänsteportfölj eller ett fokuserat tjänstesortiment.
TeliaSonera tjänar och möter varje kund på ett sätt som skapar värde. Denna förmåga grundar sig på att kunna utnyttja storlek och omvandla omfattande kunskap om kunderna till handling.
TeliaSoneras vision är att enkelhet gör allting möjligt.
TeliaSoneras gemensamma värderingar fungerar som riktlinjer i den dagliga verksamheten och handlar om att visa respekt, skapa värde och få det att hända.
TeliaSoneras övergripande strategi är leverera produkter och tjänster till våra olika kundsegment baserat på en djup förståelse om rådande och framtida kundbehov. För att skapa aktieägarvärde genom goda resultat och kassaflöden levererar vi våra tjänster på ett kostnadseffektivt och hållbart sätt.
TeliaSonera har som målsättning att behålla sin ledande ställning på de nordiska och baltiska marknaderna.
TeliaSoneras ambition är att växa både organiskt och via kompletterande förvärv.
I Ryssland, Turkiet och på utvalda eurasiska marknader har TeliaSonera som målsättning att, tillsammans med lokala partner, skapa ledande positioner. TeliaSoneras ambition är att konsolidera de olika verksamheterna. TeliaSonera kan dock, i fall då konsolidering inte är möjlig, acceptera att inte konsolidera verksamheterna, givet att TeliaSonera har inflytande över verksamheternas ledning och likviditet i sina aktieinnehav.
TeliaSoneras ambition är att växa organiskt genom regionens starka ekonomiska tillväxt och ökande abonnentpenetration liksom via förvärv på nya marknader, närliggande nuvarande verksamheter i Eurasien.
TeliaSoneras gemensamma värderingar fungerar som riktlinjer i det dagliga arbetet och är:
Skapa värde Visa respekt Få det att hända
På den spanska marknaden har TeliaSonera som målsättning att, tillsammans med sin lokala partner, skapa en effektiv lågkostnads-mobiloperatör med en marknadsposition som uppnår varaktigt goda resultat och kassaflöden och därmed höjer verksamhetens värde.
TeliaSoneras kapitalstruktur ska baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+) för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet och styrka för investeringar i framtida tillväxt, både organiskt och genom förvärv. Ordinarie utdelning ska vara minst 40 procent av nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Därutöver ska överskottskapital återföras till aktieägare, efter det att styrelsen har beaktat bolagets likvida medel, kassaflödesprognoser och investeringsplaner på medellång sikt, samt förutsättningar på kapitalmarknaden.
Vi lever i ett kommunikationsintensivt samhälle. Vi spenderar mer på tid att kommunicera med vänner, kollegor och kunder och samtidigt växer ny teknik fram som bärare av vår kommunikation. Kravet på att alltid kunna koppla upp sig ökar liksom förväntningarna på att andra, vänner såväl som företag, butiker och offentliga institutioner, också ska vara ständigt tillgängliga. Efterfrågan på kapacitet är i princip obegränsad nu och i framtiden. TeliaSoneras uppfattning är att fast anslutning kommer att vara den mest effektiva tekniken flera år framöver för fasta platser, det vill säga som hem och kontor, i regioner där fasta nät redan finns. Kompletterande trådlös teknik utforskas för områden där fasta nät inte är ekonomiskt. I en sådan värld står en operatör som TeliaSonera inför ett antal möjligheter och utmaningar.
Marknaden växer genom att fler kunder använder en större mängd olika tjänster som mobilt internet, tv via bredband, nedladdning av musik och umgänge online. Det ökade användandet genererar en växande mängd information i form av bilder, ljud och data, som ska överföras med allt högre hastigheter. Samtidigt nöjer sig kunderna inte med att kunna koppla upp sig till internet endast från kontoret eller hemifrån, utan vill kunna göra det när som helst och var som helst.
Kunderna blir alltmer beroende av att alltid ha tillgång till elektronisk kommunikation för arbete, underhållning och shopping på en marknad där både tjänster och produkter smälter samman och där kunderna vill ha tillgång till tjänsterna via olika terminaler och nät. Alltså är kvalitet i näten mycket viktigt. Utbudet av tjänster och terminaler ökar liksom antalet leverantörer. Kombinerat med att kundernas erfarenhet ökar kommer denna trend, sett över en längre period, att öka efterfrågan på nischade tjänster, och kundernas tålamod gentemot tjänster som inte lever upp till förväntningarna kommer att minska. Därför blir enkelhet och bekvämlighet, i tillägg till kvalitet, allt viktigare kriterier.
Kommunikation är ett grundläggande mänskligt behov och under årens gång har hjälpmedlen förändrats. Sett några år bakåt i tiden har den tid som människor tillbringar i telefon varit ganska oförändrad medan typen av telefon har skiftat. Nu kommer till exempel mindre än 30 procent av samtalsminuterna i Finland från det fasta nätet. I Sverige kommer fortfarande omkring 75 procent av minuterna från det fasta nätet. På samtliga våra marknader finns, i varierande utsträckning, en potential att öka intäkterna men också en risk att förlora intäkter och vinster, genom att flytta trafik till mobilnäten där våra kunder kan ringa och ta emot samtal på sina personliga telefoner, var som helst och när som helst.
I ett samhälle som är online förväntar vi oss att kunna koppla upp oss till internet när som helst och var som helst. 57 procent av européerna, eller 169 miljoner människor, kopplade regelbundet upp sig till internet 2007, enligt en undersökning av European Interactive Advertising Association, EIAA. Omkring 75 procent av alla internetanvändare är online mellan fem och sju dagar i veckan, en ökning från 61 procent 2004 – och att jämföra med 86 procent som tittar på tv fem till sju dagar i veckan. I genomsnitt spenderas närmare 12 timmar i veckan online.
För första gången går internet om tv bland 16- till 24-åringar som är ute på internet oftare än vad de tittar på tv. I Europa kopplade 82 procent regelbundet upp sig på internet under 2007 medan 77 procent tittade på tv regelbundet.
Det är inte bara den yngre generationen som är online, utan också äldre. Antalet personer 55 år eller äldre som använder internet varje vecka ökade 12 procent 2007 jämfört med 2006, enligt EIAA. För att se på tv, som når kunden antingen via traditionella sändningar, kabel, satellit eller internet, så börjar kunderna också att i större utsträckning använda mobilen. Eftersom skärmen är liten är dock användarmönstret något annorlunda. I Litauen planerar en av tre personer under 35 år att testa tv i mobilen den närmaste framtiden.
Mobiltelefonen har länge varit en personlig ägodel vars märke och design är lika viktiga som på till exempel jeans och nu ser datorn ut att gå samma väg. Bärbara datorer tas med på caféer och andra platser utanför hemmet och kontoret. Familjer nöjer sig inte längre med att ha endast en dator liksom få familjer nöjer sig med bara en tv. Medan pc-penetrationen närmar sig nivåer mellan 70 och 85 procent på TeliaSoneras nordiska och baltiska marknader så är andelen familjer med mer än en dator närmare 50 procent.
När datorn alltmer blir en personlig ägodel, från att ha varit en företags- eller familjeägodel, så vinner bärbara datorer mark på bekostnad av stationära. Försäljningsandelen av bärbara datorer har ökat från 40 till 65 procent i Norden under de senaste tre åren, enligt siffror från 2007 från Strategy Analytics som förutser en ökning till över 75 procent 2011.
När antalet bärbara datorer på marknaden växer så växer också marknaden för datorkort för mobilt bredband, vilket i sin tur driver tillväxten av mobilt data. Försäljningen av datorkort steg med 70 procent om året i Västeuropa 2006 och 2005.
Datorn ses inte längre som endast ett produktivitetsverktyg utan också som ett verktyg för att lyssna på, ladda ned och lagra musik, titta på tv och filmer och läsa tidningar. Datorn och internet blir användarens nav för media och underhållning. Men det betyder inte nödvändigtvis att det är endast datorn och bredbandsuppkopplingen som kommer att utnyttjas
för att få tillgång till tjänster. Istället öppnar den tekniska utvecklingen för nya möjligheter att erbjuda kunderna de online-tjänster de vill ha när som helst och var som helst de vill komma åt dem. Internet flyttar in i mobilen och tv:n, tv flyttar in i mobilen och till internet och mobilen flyttar till internet och in i tv:n.
Detta möjliggör för kunderna inte bara att komma ut på internet via tv:n men också att interagera i tv-programmet och med vänner samtidigt som man tittar på tv. Samtidigt används internet för att titta på tv och lyssna på radio och kunderna väljer själva vilken tid de vill se sitt favoritprogram, istället för den tid det sänds. I TeliaSoneras trendrapport 2007 angav 37 procent av de tillfrågade detta som huvudskäl till att använda internet-tv eller radio.
Det är inte bara tv och internet som går ihop. Användandet av bärbara mediaspelare har nått avsevärda penetrationsnivåer. Många av dessa spelare är idag utrustade med trådlös uppkoppling så att kunden lätt kan ladda ned musik direkt i musikspelaren utan att behöva göra det via en dator. Penetration av MP3-spelare mätt i hushåll på de nordiska marknader sträcker sig från 37 procent i Finland till 47 procent i Sverige, enligt beräkningar av Jupiter, som förutspår en ökning till 45 respektive 52 procent år 2012.
När internet var ungt var sökfunktionen den viktigaste tjänsten och fortfarande idag är sökning den online-funktion som används mest, enligt en undersökning gjord av EIAA på den europeiska marknaden 2007. Av de tillfrågade svarade 87 procent att sökning var det största användningsområdet. E-post var det näst största användningsområdet, enligt 81 procent, följt av kommunikation via umgängessajter, enligt 42 procent, och direktmeddelande, enligt 37 procent. Då antalet internettjänster tänkta för umgänge ökar, träffas människor på internet inte bara med hjälp av epost eller meddelanden utan också via nätsajter, online-forum eller bloggar och utbyter innehåll skapat av användarna själva. Man ska heller inte glömma bort virtuellt umgänge. Både privatpersoner och företag besöker virtuella världar som Second Life eller Entropia Universe och sociala nätverk, till exempel Facebook.
Denna trend skapar flertalet möjligheter och utmaningar för en operatör. I första hand betyder möjligheten att umgås på internet en möjlighet att göra detta inte bara i hemmet men också när man är på rörlig fot. Möjligheten att koppla upp sig via mobilen eller en trådlös dataanslutning driver efterfrågan på kapacitet och bandbredd i mobilnäten. Digitalt umgänge växer inte bara på internet utan också via mobilen. Mellan 78 och 80 procent av mobilkunderna har skickat digitalbilder eller filmklipp till släkt och vänner och i vissa länder har upp till 25 procent av kunderna använt mobilen för att ladda upp bilder på YouTube eller Flickr.
Arbete utanför kontoret blir allt vanligare. Trådlös anslutning till internet och tillgång till företags intranät betyder att människor kan arbeta lika effektivt utanför arbetsplatsen som på kontoret. Skäl som anges för att arbeta utanför kontoret är möjligheten att arbeta mer flexibla tider och oberoende av plats.
En övervägande majoritet av företag förväntar sig att trådlöst internet finns på tåg, hotellrum, konferensanläggningar och i hemmen. Trenden avspeglas i att en växande andel av företagens it-investeringar görs i bärbara datorer, e-post i mobilen eller snabbare bredband.
Vilket av följande beskriver bäst ert företags inställning till inköp av telekommunikationstjänster (fast, mobilt, röst och data) från en enda leverantör?
Företagsstorlek (antal anställda)
Ett höghastighetssamhälle där företag är ihopkopplade dels med varandra, dels med övriga delar av samhället påverkar våra företagskunders behov av tillförlitliga lösningar som sparar tid och som gör det möjligt för kunderna att ägna sig åt sin kärnverksamhet. Branschen konvergerar snabbt och alltfler aktörer erbjuder integrerade kommunikationslösningar, som sammansättning av terminaler, datalagring och transport.
Teknologitrender banar väg för nya kundtrender. Teknikutvecklingen går allt snabbare, vilket syns framför allt på utvecklingen av terminaler, både mobiler och smarta "gateways" i hemmen. Mobilterminalen blir likt en schweizisk armékniv utrustad med ett ökat antal funktioner, som meddelande, e-post, kamera, musik, mediaspelare, tv och GPS-navigator. Bredband handlar inte längre bara om anslutning utan en mängd ip-baserade tjänster som lanseras på marknaden i snabb takt. Behovet att alltid vara online driver efterfrågan på total tillgång till internet, rösttjänster och tv både via fast och mobil uppkoppling.
Tre trender driver den pågående mobilrevolutionen och har potential att både öka användarvärde och stödja lönsam tillväxt.
Den första trenden är mobil data där utvecklingen exploderar världen över. En barriär har sprängts och ökningen av mobil data kommer att accelerera ytterligare när terminalerna har nått tillräcklig nivå för att kunna överföra nya tjänster, kompletterande nät har börjat tillhandahålla tillräcklig kapacitet och användare ges attraktiva fastpris-erbjudanden.
Underhållning är en viktig drivkraft bakom ökningen av mobildatatjänster. Kunderna använder mobilen för att lyssna på musik, spela spel och se på tv. En tjänst som ger stark tillväxt är digital musik eftersom en mobiloperatör har en viktig roll att leverera musiken till telefonen.
Ökad hastighet i mobildatanäten genom tekniker som 3G och HSPA möter det växande behovet av att alltid kunna vara online, via mobilen och den bärbara datorn. Nu har HSDPA-näten en hastighet på upp till 7,2 Mb per sekund. De ökande hastigheterna gör att mobilnäten håller för bättre tjänster och för att ta hand om användargenererat innehåll som kräver mycket bandbredd, till exempel videofilm.
Den andra trenden handlar om nya innovationssystem. Kunddriven innovation såsom andra generationens web-baserade information, eller web 2.0, har revolutionerat internettjänster och även börjat nå mobilområdet. Detta är också en tredjepartsvåg av innehåll och drivs ofta av sociala nätverk. Nya lovande affärsmodeller för företagstjänster som erbjuds på privatmarknaden, eller B2B2C, nya intäktsströmmar, inklusive mobilannonsering, och nya innovationssystem möjliggörs genom ny terminal- och mjukvaruinriktad tjänstearkitektur.
Den tredje trenden har att göra med nytt användarbeteende. Framväxten av rikliga tjänster gör mobilen till användarens hjälpmedel och följeslagare nummer ett. Mobilen används för kommunikation och nöje – som tv, musik och spel – och för att förenkla vardagen, genom tjänster som den mobila plånboken, biljetten, kontoret och fjärrkontrollen. Allt detta kommer att öka kraven på tjänstekvalitet, tillförlitlighet och säkerhet under kommande år.
Bättre läsare i mobilen och ökad funktionalitet driver på ökningen av innehållstjänster. Flera mer avancerade mobiler har kapacitet som gör det möjligt att utrusta mobilen med en mängd nya spännande funktioner genom att ladda ned applikationer för mjukvara.
Mobilens anslutningsförmåga ökar också och redan idag är flertalet mobilmodeller utrustade med funktion för GSM, GPRS, EDGE, 3G och WLAN. Detta öppnar dörren för nya innovativa vägar till att alltid ha bästa uppkopplingen till röst-, data- och tv-tjänster.
Den våg av ip-baserade tjänster som kommer ut på bredbandsmarknaden växer sig allt starkare och åtföljs av komplex teknologi och ett stort antal valmöjligheter. Potentialen att förenkla för användarna utgör en affärsmöjlighet.
En mängd olika ip-baserade tjänster lanseras i snabb takt på bredbandsmarknaden. Allt eftersom trenden växer sig starkare utlöser samarbeten mellan olika aktörer, som utnyttjar varandras delar i öppna värdekedjor, ytterligare lanseringar av nya tjänster. Den snabba ökningen av nya, dominerande aktörer på internet visar att nya, snabbrörliga aktörer fort kan bli dominerande. Flera av tjänsterna kommer att bli terminalbaserade. Men terminaler och andra apparater utgör en komplexitet i form
Se sidan 129 för ytterligare definitioner.
av det stora antalet gränssnitt. Komplexiteten hos dessa tekniker och de många valmöjligheterna på marknaden utgör ett tillfälle att förenkla livet för kunderna.
Den snabba teknikutvecklingen driver på ökningen av antalet funktioner i hemmets eller kontorets gateway. Internet, hemmanätverk, telefon, tv, musik, spel, fjärrkameror och larm i en enda låda som kan skötas på distans av operatören, gör att nya tjänster kan lanseras som är lättare för slutkunden att använda.
Två av hemmets kommunikationsnav – tv:n och datorn – håller på att gå samman. En pc kan användas för att se på tv och ladda ned filer och en tv kan användas för att komma ut på internet och beställa och ladda ned filmer. Med bredbandsanslutningen som grund har vi en avsevärd möjlighet att erbjuda våra kunder ett större utbud av tjänster; en av de mest intressanta är tv över internet, iptv. Genom att fullt ut utnyttja möjligheten att ansluta vardagsrummets tv till internet, och lägga till tjänster som hemmavideo, eller "video-on-demand", och "time shift", som gör att program kan ses på annan tid än sändningstid, skapas avsevärda möjligheter till konkurrensfördelar, givet att attraktiva tjänster utvecklas.
Iptv, videotjänster och online-spel driver på efterfrågan på ökad bandbredd. ADSL2+ nät levererar upp till 24 Mb per sekund med ökat behov av ännu högre hastigheter, speciellt för högupplöst tv, eller HDTV, ökar investeringar i fiber och anslutning till VDSL2.
Trippeltjänster, det vill säga telefon, bredband och tv i ett, har blivit ett måste för bredbandsoperatörer. Iptv och "video-on-demand" växer snabbt. DSL1) privatabonnemang per hastighet, västra Europa
HD-skärm med full upplösning kontra HD-förberedd, västra Europa Full HD kontra HD (ej med full upplösning), västra Europa (Penetration av olika TV-standarder)
Antalet installerade HDTV-förberedda platt-tv-skärmar växer snabbt och vissa leverantörer av tv-tjänster har startat HDTV-sändningar men den verkliga ökningen ligger ännu framför oss.
Innehålls- och medietjänster, ofta användargenererade, kommer att förbli de starkaste drivkrafterna bakom ökat bredbandsanvändande. Nedladdning peer-to-peer, P2P, det vill säga nedladdning i decentraliserade nätverk där datorer kan kommunicera med varandra utan en central server, kommer att samexistera med nyligen lanserade tjänster för P2P streaming. Digitala ekosystem med sammankopplade maskin-till-maskin system och sensornätverk kommer också att utvecklas. Dessa ekosystem kommer antagligen att ställa nya krav på ip-baserade anslutningar och nät, särskilt vid en stor ökning i antalet små överföringar.
I EUs nuvarande strategi för The Information Society, i2010, spelar digitala ekosystem en viktig roll. EU förutser också en utveckling av ipanslutningar till "alltid bäst uppkopplad" mot ihopkopplade, mobila, sömlösa och storskaliga system. Tjänster och system kommer också att integreras i andra delar av vardagen och bli intelligenta, personanpassade och fokuserade på individerna och deras behov. Tjänsterna förväntas bli rika på innehåll och upplevelser som visuell och mångfaldig interaktion.
TeliaSoneras verksamhet är att tillhandahålla telekommunikationstjänster av hög kvalitet, paketera och överföra innehåll som ljud, bild, data, information, transaktioner och underhållning. Delar av dessa verksamheter, speciellt fast telefoni, är utsatt för tuff priskonkurrens och de senaste åren har affären för fast telefoni krympt.
Mobilverksamheten har också utsatts för hård konkurrens och priserna på mobiltelefoni i Norden är nedåtgående. Ändå har genomsnittlig intäkt per användare hållit sig ungefär på oförändrad nivå eftersom prisnedgången per minut kompenseras av ökat användande, och större intäkter från mervärdestjänster och datakom-tjänster. En riskfaktor i sammanhanget är det låga fastpriset på mobil data som kan hindra den potentiella intäktstillväxten och resultera i ökade kostnader på grund av större dataanvändande.
Utvecklingen i bredbandsprissättningen är mer stabil i det avseende att fakturering till kund är ganska stabil på de flesta marknader. När det gäller bredband kräver kunderna dock ökad bandbredd, en ökning som sällan uppvägs av motsvarande prishöjning. För att kompensera för detta lanseras ett antal nya tjänster.
TeliaSonera är den ledande leverantören av telekommunikationstjänster i Norden och Baltikum och den ledande leverantören av mobilkommunikation i Eurasien. TeliaSonera finns i 18 länder, inklusive intressebolag.
Konkurrensen är intensiv på alla mobilmarknader och speciellt på de mogna nordiska och baltiska marknaderna, där antalet nya användare, men inte nödvändigtvis antalet nya SIM-kort, är få. På dessa marknader fokuserar aktörerna på att erbjuda nya tjänster och få upp användandet av dem.
I Spanien bygger TeliaSonera ut sitt eget 3G-nät i relation till efterfrågan och licensförhållanden. Yoigo, TeliaSoneras spanska mobiloperatör, befinner sig i en uppbyggnadsfas, och bygger upp sin kundbas genom att satsa på en innovativ mix av prissättning, distribution och tjänstepaketering.
På marknaderna i Eurasien är tillväxtpotentialen ännu tydligare. Med mindre utvecklade fasta tjänster och en endast delvis penetrerad mobilmarknad ligger tillväxtpotentialen inte bara i att attrahera röstsamtal till mobilnäten utan också i att avsevärt utöka antalet kunder, och i framtiden även antalet icke-rösttjänster.
De eurasiska ekonomierna växer fortfarande snabbare än sina västeuropeiska motsvarigheter. Economist Intelligence Unit förutspår att den relativt höga tillväxttakten kommer att fortsätta. I exempelvis Azerbajdzjan beräknas bruttonationalproduktens tillväxt till omkring 30 procent för 2007.
TeliaSonera är ledande också på bredband i Sverige och de baltiska länderna. I Finland är situationen lite annorlunda med tre jämnstarka leverantörer. I Norge är TeliaSonera nummer två och i Danmark nummer tre och en utmanare till de före detta statliga monopolen på båda marknaderna. För bredband ökar tjänstepenetrationen fortfarande och konkurrensen är något annorlunda genom att fokus ligger på att skaffa nya kunder och samtidigt öka försäljningen av tilläggstjänster, som trippelerbjudande med telefoni, internet och tv.
När telekommarknaden smälter samman med branscher som media och underhållning och med it-branschen uppstår nya konkurrenssammanhang med en värdekedja som i vissa hänseenden täcker ett större antal tjänster. På konsumentmarknaden är konvergensen koncentrerad till media, innehåll och till apparaterna; mobiltelefonen, tv:n och smarta "gateways" för hemmet, vilket resulterat i framväxten av trippelerbjudanden.
Förutom de nya roller som uppstår för operatörerna så öppnar nya affärsmodeller också för andra företag att ta mer aktiv del i flera av leden i värdekedjan, både i att sälja och utveckla nya tjänster. Bland företag som Nokia och Google offentliggjordes flera nyheter på detta tema under 2007. Det handlade om inträden på tjänstemarknaden eller tjänsteutvecklingsområdet. Den framväxande marknaden för mobilannonsering har öppnat dörren för nya affärsmodeller och nya relationer, och liksom traditionella leverantörer av annonseringsplattformar så vill också operatörer spela en aktiv roll på denna marknad. Följaktligen förändras värdekedjan, dess delar och relationerna inom den. I de nya affärssammanhangen återfinns inte bara teleoperatörer utan också en rad andra företag som vill delta.
Denna marknadskonvergens, som det har talats om i flera år men som först nu börjat gestalta sig, ökar konkurrensen och, vilket är ännu viktigare, möjligheterna till ett större utval av tjänster för kunderna.
Omvandlingen sker inte bara på privatmarknaden utan även på företagsmarknaden och marknaden för it-tjänster. Jämfört med den traditionella marknadsindelning där skillnaden mellan it-tjänster och it-rådgivningstjänster på ena sidan, och telekomtjänster på den andra sidan var ganska tydlig, så finns inte längre en tydlig indelning. Leverantörer utökar sina erbjudanden genom att spela en större roll i fler delar av värdekedjan. Till varandra gränsande branscher verkar i ett ekosystem och är beroende av varandra för samarbeten men konkurrerar samtidigt med varandra. Vi inser dock att olika typer av kompetens krävs inom mediarespektive telekom- och it-tjänstebranscherna.
Under de senaste åren har den europeiska telekommarknaden börjat konsolideras. Liksom i andra branscher följs en tillväxtfas av en fas då marknaden blivit mogen och försäljningstillväxt och marginaler pressas. Följaktligen strävar starka aktörer efter att stärka sin ställning ytterligare, och marknaden börjar därför konsolideras. På våra marknader har avsevärd konsolidering skett lokalt de senaste åren då större teleoperatörer har förvärvat mindre branschkollegor på den egna marknaden eller angränsande marknader.
Reglering är en del av den miljö vi verkar i och vi måste anpassa oss till de förändringar som sker. Eftersom TeliaSonera är en stor aktör på flera marknader påverkas företaget avsevärt av ändrad reglering, då detta kan förändra marknadsförutsättningarna. Vår ståndpunkt är att på marknader där fler än en aktör kan, eller borde kunna, investera är reglering inte nödvändig.
Telekommarknaden är alltjämt en reglerad marknad. Den senaste och viktigaste utvecklingen på regleringsområdet är EU-kommissionens förslag från november 2007 på ett reviderat regelverk för elektronisk kommunikation. Efter beslut av ministerrådet och Europa-parlamentet förväntas det reviderade regelverket tas i bruk av medlemsstaterna senast 2010 och innefattar bland andra följande punkter:
Förslagen innehåller en ny marknadsbaserad strategi för fördelningen av frekvenser med ökad flexibilitet för användandet av och handeln med frekvenser.
Kommissionen har också föreslagit att utrusta reglerande myndigheter med möjligheten att ordinera funktionell separation. Detta inbegriper att
myndigheter skulle få makt att begära av aktörer med en dominerande ställning på marknaden att separera sina accessnätverksamheter utan att avyttra tillgångar, som en exceptionell förpliktelse, för kommissionens översyn. Den svenska regeringen har uttalat sin avsikt att föreslå svensk lagstiftning om funktionell separation redan 2008. För TeliaSonera är det av yttersta vikt att sådan lagstiftning gör det möjligt för oss att behålla operationell och finansiell kontroll över företagets samtliga verksamheter i Sverige.
Ett annat förslag är upprättandet av en reglerande myndighet för elektronisk kommunikation på EU-nivå med framförallt en rådgivande roll gentemot kommissionen. De nuvarande nationella regulatorerna kvarstår.
Kommissionen har också utgivit en reviderad rekommendation gällande marknader som kan bli föremål för sektorspecifik, så kallad ex ante, reglering. Den reviderade rekommendationen omfattar färre marknader för de nationella regulatorerna att analysera än den tidigare rekommendationen från 2003. TeliaSoneras åsikt är att branschspecifik reglering, i synnerhet på de välutvecklade nordiska marknaderna, borde minskas gradvis för att stimulera investeringar och innovation och att telekombranschen slutligen skulle regleras av allmän konkurrenslagstiftning.
I USA debatteras nätneutralitet rörande internets "öppenhet". Debatten handlar främst om huruvida näten ska vara "neutrala" till det innehåll som trafikerar dem och om ett nätbolag ska kunna erbjuda olika nivåer av garanterad tjänstekvalitet för detta innehåll.
I Europa har kommissionen fastslagit att de branschspecifika regleringsfrågor som tagits upp i debatten om nätneutralitet främst rör hinder för konkurrens och kan hanteras effektivt av de nationella tillsynsmyndigheternas, NRA, regelverk. Marknadskonkurrens i kombination med nuvarande tillträdesvillkor och samtrafik skulle därför vara tillräckligt för att säkra "nätfrihet" och erbjuda öppna marknadsförhållanden passande både europeiska konsumenter och leverantörer. Kommissionen har dock föreslagit att de nationella myndigheterna ska ges makt att ingripa om ip-nätens kvalitet skulle sjunka under acceptabla nivåer.
| Majoritetsägda bolag | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ägarandel, | Antal abonnemang, |
Marknads | Marknads andel, |
|||||
| Land | Varumärke | (procent) | Tjänst | (tusental) | position | (procent)1) | Huvudkonkurrenter | Logotyper |
| Sverige | Telia, Halebop | 100 | Mobil | 4 807 | 1 | 43 | Tele2, Telenor, "3" | |
| Telia | 100 | Bredband | 1 067 | 1 | 41 | Telenor, Com Hem | ||
| Telia | 100 | Fast telefoni |
4 295 | 1 | 67 | Tele2, Telenor, Ventelo | ||
| Finland | Sonera, TeleFinland | 100 | Mobil | 2 449 | 1 | 40 | Elisa, DNA | |
| Sonera | 100 | Bredband | 473 | 2 | 32 | Elisa, Finnet, DNA | ||
| Sonera | 100 | Fast telefoni |
497 | 2 | 29 | Elisa, Finnet | ||
| Norge | NetCom, Chess | 100 | Mobil | 1 577 | 2 | 30 | Telenor, Tele2 | |
| NextGenTel | 100 | Bredband | 177 | 2 | 13 | Telenor, Get, Tele2 Daugkartin |
||
| Danmark | Telia, debitel | 100 | Mobil | 1 449 | 3 | 24 | papildymo TDC, Telenor kortel |
|
| Telia, Stofa, DLG Tele2) |
100 | Bredband | 187 | 3 | 11 | TDC, Telenor | ||
| Telia, debitel, DLG Tele2) |
100 | Fast telefoni |
251 | 2 | 8 | TDC, Tele2 | ||
| Litauen | Omnitel, Ezys | 100 | Mobil | 2 012 | 1 | 44 | Bite GSM, Tele2 | |
| Teo | 60 | Bredband | 259 | 1 | 50 | Dokeda | ||
| Teo | 60 | Fast telefoni |
789 | 1 | 93 | Telekomuniaciju grupa, Cubio |
||
| Lettland | LMT, Okarte, Amigo |
60,3 | Mobil | 1 015 | 1 | 46 | Tele2, Bite Latvia | |
| Estland | EMT, Diil | 59,3 | Mobil | 765 | 1 | 48 | Tele2, Elisa | |
| Elion | 59,3 | Bredband | 163 | 1 | 66 | Starman, STV | ||
| Elion | 59,3 | Fast telefoni |
386 | 1 | 85 | Starman, Tele2 | ||
| Spanien | Yoigo | 76,6 | Mobil | 427 | 4 | 1 | Telefónica, Vodafone, Orange |
|
| Kazakstan3) | K'cell | 51 | Mobil | 6 017 | 1 | 49 | VimpelCom | |
| Azerbajdzjan3) | Azercell | 51,3 | Mobil | 3 029 | 1 | 71 | Bakcell | |
| Uzbekistan | Coscom | 74 | Mobil | 690 | 3 | 12 | MTS, VimpelCom | |
| Tadzjikistan | Indigo Tajikistan, Somoncom |
60 59,4 |
Mobil | 611 | 2 | 28 | Babilon Mobile | |
| Georgien3) | Geocell | 97,5 | Mobil | 1 296 | 2 | 47 | Magticom, VimpelCom |
|
| Moldavien3) | Moldcell | 100 | Mobil | 504 | 2 | 27 | Orange | |
| Intressebolag | ||||||||
| Lettland | Lattelecom | 49 | Bredband | 148 | 1 | 73 | Baltkom TV, Izzi | |
| Lattelecom | 49 | Fast telefoni & Datakom |
609 | 1 | 93 | Telecom Baltija, Teledialogs SIA |
||
| Ryssland | MegaFon | 43,8 | Mobil | 35 656 | 3 | 21 | MTS, VimpelCom | |
| Turkiet | Turkcell | 37,3 | Mobil | 34 800 | 1 | 57 | Vodafone, Avea | |
| Ukraina4) | Life | Mobil | 7 600 | 3 | 14 | Kyivstar, MTS, VimpelCom |
1) För Bredband och Fast telefoni är TeliaSoneras prognoser baserade på andel av omsättningen, för Mobil är prognosen baserad på antal abonnemang förutom Eurasien där den är baserad på samtrafik. 2) TeliaSonera äger 50 procent av DLG Tele.
3) För Kazakstan, Azerbajdzjan, Georgien och Moldavien anger siffran Fintur Holdings B.V.s ägarandel i de fyra bolagen. TeliaSoneras direkta och indirekta ägande i Fintur Holdings är 74,0 procent.
4) Turkcells GSM-dotterbolag i Ukraina, i vilket Turkcell äger 55 procent.
TeliaSonera erbjuder tjänster som hjälper människor och företag att kommunicera på ett enkelt, effektivt och inte minst miljövänligt sätt. Efterfrågan att alltid ha möjlighet att koppla upp sig, när som helst eller var som helst, växer konstant oavsett om det gäller för underhållning, umgänge eller arbete. Skälen är flera, bland andra möjligheten till flexibla arbetstider, att få tid över för annat, spara tid och pengar som annars skulle gå till resande och att minska den negativa påverkan på miljön.
Alla våra affärsområden rapporterade ökad omsättning 2007. Under året har vi investerat i tillväxt genom att utöka vår närvaro i Eurasien till nya marknader, bygga vårt varumärke Yoigo i Spanien samt att erbjuda ip-baserade tjänster med ambitionen att migrera kundbasen för fast telefoni.
Mobilitetstjänster – erbjuder rörelsefrihet för individen Bredbandstjänster – det digitala hemmet gör det möjligt att förändra livsstilar
Integrerade företagstjänster – kombinerar lokal styrka med regional närvaro
Eurasien – lysande tillväxt och stor potential i nya områden
Från Uvdal i hjärtat av Norges vinterland skickar Frode Bakkan, chef för tele- och datakom på DHL i Norge, en brådskande rapport till en av sina kollegor i kundtjänst. Minuten senare är han ute i solen med skidorna på och på väg nedför pisten vid foten av Hardangervidda, Europas största bergsplatå. Eftersom han arbetar för en världsledare inom logistik behöver Frode ha möjlighet att koppla upp sig när som helst och var som helst för att kunna försäkra sig om att DHLs medarbetare runt om i Norge får det stöd de behöver för att hjälpa sina kunder. "Jag kan ta med mig min bärbara dator till DHLs kontor, terminaler och lager runt om i Norge, eller till och med arbeta från min stuga i Uvdal," säger han. Ett lättanvänt redskap hjälper den som behöver lyckas fullt ut i sitt arbete oavsett tid och plats, eller den som bara vill höra av sig och njuta av naturen.
Mobiliteten i sig – kommunikation, interaktion, information och underhållning oberoende av plats – utgör Mobilitetstjänsters existensberättigande. Kunderna visar oss att det de sätter värde på helt enkelt är rörelsefrihet för individen och det är just detta vi vill erbjuda. Mobilt bredband inbyggt i den bärbara datorn är en sådan tjänst, i kärnan av vår vision. Lösningen, som är lanserad på de flesta av TeliaSoneras nordiska marknader, till exempel genom vårt gemensamma erbjudande med Dell, består av en bärbar dator integrerad med TeliaSoneras 3G/HSPA tjänster. Detta är ett av de stora, viktiga stegen för att utveckla marknaden för mobilt bredband, både den för företag och privatpersoner. Genom att användarna kan koppla upp sina bärbara datorer till mobilnätet och surfa på internet, till liknande hastigheter som med en vanlig bredbandsuppkoppling i det fasta nätet, har erbjudandet blivit mycket väl mottaget. Framgången under 2007 utmärkte ett lyft för mobil data och bredband, som båda är drivkrafter för framtida tillväxt. Genom att till exempel vara den första operatören att erbjuda SIM-kortsutrustade bärbara datorer, är vi mycket väl positionerade för framtiden. TeliaSonera lanserade mobilt höghastighetsbredband, eller turbo-3G, på alla sina nordiska och baltiska marknader 2007, kombinerat med attraktiva erbjudanden för mobilt bredband.
I Sverige där övergången från fast telefoni har den mest påtagliga effekten på vår verksamhet, har användandet av mobilt bredband och data exploderat. Användandet ökar både bland konsumenter som har en mobilanslutning i sin dator och de som använder sina mobiler för e-post, att lyssna på musik, se på tv eller spela interaktiva spel via TeliaSoneras mobila internetportal Surfport, eller surfa direkt på webben. Mobilt bredband var under året en storsäljare i Telias butiker och USB-modem toppade försäljningslistorna flera månader i rad. Försäljningen av 3G-mobiler accelererade och nya modeller tog sig in på försäljningstopplistorna. Jämte mobilt bredband var mobiler med GPS-navigator sommarens stora hit. På sina övriga nordiska och baltiska marknader är TeliaSonera också väl positionerat för att dra fördel av denna tillväxt. Vår litauiska operatör Omnitel, den ledande i Baltikum, har Västeuropas bästa täckning för turbo-3G, eller 3,5G, och är landets största leverantör av bärbara datorer.
TeliaSonera uppnådde mer än 14,5 miljoner mobilabonnemang i Norden, Baltikum och Spanien vid utgången av 2007, en ökning med åtta procent från föregående år. Vi tog steget in i Spanien i slutet av 2006 med den framgångsrika lanseringen av mobiloperatören Yoigo som erbjuder lättanvända lågpristjänster. Vid utgången av 2007 hade Yoigo uppnått 427 000 abonnemang, och överskred målet 350 000. Mobilitetstjänsters totala nettoomsättning ökade 6,1 procent till 44 519 MSEK. Försäljningen ökade på alla marknader. Särskilt förvärvet av debitel i Danmark i april, en god underliggande utveckling i Sverige och Estland samt utvecklingen i Yoigo i Spanien bidrog till ökningen.
På de nordiska marknaderna, som är mogna men samtidigt i snabb förändring, kan TeliaSonera genom att dra nytta av mobilt bredband och
"Vi erbjuder rörelsefrihet för individen. Mobilitet – det är vår verksamhet och kunderna har visat oss att de värdesätter det. Vi har starka marknadspositioner och mätt i erfarenhet är vi oöverträffade på de flesta av våra nordiska och baltiska marknader. Genom att vi låter kunderna visa oss vägen, och blir snabbare på att föra ut våra tjänster på marknaden så är vi i ett utmärkt läge att fortsätta utvecklas." Kenneth Karlberg, chef för Mobilitetstjänster
mobil data, framgångsrikt hantera övergången till nya tjänster som driver ökat användande och höjer antalet abonnemang per kund. Men det finns utmaningar. Växande konkurrens och myndighetsutövande pressar ned priserna och mobilanvändarnas behov växlar ständigt.
För att vara i framkant att erbjuda rörlighet för individen, göra detta på ett lönsamt sätt och också skapa värde för våra aktieägare, arbetar vi hårt för att snabbare leverera innovativa tjänster till marknaden och göra detta till lägre kostnader.
De underliggande tekniska drivkrafterna är högre hastighet i näten, utvecklingen av ip-telefoni, ny produktdesign och ökad terminalkapacitet, och som en följd därav, utvecklingen av innehåll som tv och musik. Samtidigt gör aktörer från angränsande branscher entré på mobilområdet och utmanar mobiloperatörernas existerande affärsmodeller. För att vi ska växa och behålla våra starka marknadspositioner, samtidigt som trådlös kommunikation och internet går ihop, strävar vi efter att erbjuda användarna bättre, mer personliga och mer flexibla mobillösningar. SurfOpen, som vi presenterade i oktober 2007, är ett internetverktyg framtaget för att förenkla surfandet i mobilen, förbättra säkerheten för kunderna och möjliggöra nya intäktskällor, som annonsering. SurfOpen är kommersiellt tillgängligt från första kvartalet 2008 och underlättar surfande genom att hela tiden synas högst upp på mobildisplayen, som webbläsar-ikoner.
I linje med företagets tillväxtstrategi stärkte TeliaSonera sin ställning 2007 genom att göra kompletterande förvärv och utvidga distributionskanalerna. I Danmark köpte vi tjänsteleverantören debitel och skrev ett exklusivitetsavtal med elektronikkedjan Merlin. Med 48 butiker är Merlin landstäckande och säljer endast TeliaSoneras mobiltjänster. Förvärvet av debitel bidrog med cirka 300 000 nya mobilabonnemang, som förts över till TeliaSoneras nät, köpet av ZetCOM, en virtuell mobiloperatör i Lettland som verkar under varumärket Amigo, bidrog också till Mobilitetstjänsters försäljningsutveckling.
En del av vår vardag är att hantera effekterna av regleringar. Generellt har myndighetsinverkan en effekt på priserna på våra marknader och under 2007 var till exempel den negativa nettoeffekten på omsättningen från förändringar i samtrafikavgifter större än 700 MSEK. Påverkan från myndighetsutövande skiftar från land till land utöver de regleringar som gäller för hela EU.
Rusning, trafikstockning, förseningar. Det är mörkt ute när du åker till jobbet och mörkt när du åker hem. Hem för att upptäcka att du inte har tid över för en promenad och inte att leka med barnen, utan bara att du har missat familjens favoritprogram på tv, igen. Men sån't är livet. Eller? "Inte alls," säger Monica Larsson. Som heltidsarbetande redovisningskonsult ser hon fram emot ännu en arbetsdag då hon effektivt hjälper sina kunder, efter morgonens sysslor i stallet och promenad med Dotsie. Den två år gamla dalmatinern följer glatt efter sin matte, som berättar hur hon och maken Bengt, som arbetar med säljstöd i ett internationellt städutrustningsföretag, får ut det mesta av de få timmarnas dagsljus i Sverige på vintern. En bredbandsuppkoppling gör så de kan arbeta säkert och snabbt från 1800-talsgården de ärvt, och låta sig underhållas på sina egna villkor. De kan styra över sin egen tid, spara pengar och värna om naturen de lever i. "Det är så här vi vill leva, detta är vår dröm," säger Monica. "Om vädret är vackert rider jag en tur på Mirabelle mitt på dagen," säger hon. "Istället kan jag arbeta senare på kvällen och med hjälp av tv via bredband så slipper jag tampas med obegripliga instruktioner för att spela in ett program jag kanske missar, eller köra en halvmil för att hyra en film."
Tjänster som gör att tittarna själva kan bestämma när de vill se ett program, så kallad "time-shift" tv, finns nu i Sverige och Finland som en del av TeliaSoneras erbjudanden av internet-tv, eller iptv. Liksom "video-ondemand" är time-shift en tjänst som ökar värdet för kunden och driver tillväxten i vår bredbandsverksamhet. Försäljningen av video-on-demand sköt i höjden i Sverige under sommaren och jul- och nyårshelgerna 2007. Förbättrad skärmkvalitet driver också på utvecklingen. Som en leverantör av höghastighetsbredband har TeliaSonera en utmärkt möjlighet att konkurrera framgångsrikt på tv-marknaden genom att leverera erbjudanden som radikalt förbättrar upplevelsen för tittaren och göra tv:n till centrum i det digitala hemmet för alla typer av interaktivitet via internet. Tillväxten av nya tjänster kommer att inverka på nätarkitekturen. Vår framgångsrika satsning på iptv har ökade antalet abonnemang till 304 000 i Sverige. Det totala antalet tv-abonnemang ökade till 770 000 inräknat alla våra nordiska och baltiska marknader. I Finland startade utbyggnaden av ett fiberoptiskt nät under 2007 i landets 15 största städer.
En framgångsrik hantering av övergången från traditionella till nya ipbaserade tjänster, inklusive investeringar och kostnader, är avgörande för TeliaSonera eftersom fasttelefoniaffären i Sverige genererar ungefär en tredjedel av fritt kassaflöde i bolaget. Framöver kommer tv att vara den viktigaste komponenten i det digitala hemmet. Detta öppnar för ett nytt utbud av tjänster som användarna är villiga att betala för, samt för en hög kvalitet som möjliggörs av högupplöst tv, HDTV, som vi är den första stora bredbandsoperatören i Sverige att testa. Efter HDTV-tester hos kunder i Göteborg planerar TeliaSonera att lansera HDTV kommersiellt 2008.
TeliaSonera erbjuder multitjänstpaket på alla sina nordiska och baltiska marknader och koncentrerar sina investeringar till paketerade lösningar för att leverera tv och andra mervärdestjänster som kräver ökad bandbredd. För att underlätta för kunderna att använda sin anslutning till mer än att surfa, lanserade TeliaSonera som första operatör i världen smart bredband 2007. Hjärtat i det digitala hemmet är en intelligent låda som kopplar samman data-, ljud- och bildutrustning. Smart bredband erbjuds i Sverige och gör så att kunderna slipper krångliga installationer och trasslande sladdar. Lösningen är en naturlig utveckling av det digitala hemmet och en integrerad hemmamiljö.
"Tillväxt i bredband driver på försäljningen. Vi erbjuder paketerade tjänster på alla våra nordiska och baltiska marknader och ser tv som det digitala hemmets mittpunkt och som kommer att driva bredbandstillväxten i framtiden. Vi skiftar över produktmixen, inklusive investeringar och kostnader, från traditionella till nya tjänster för att stärka våra positioner."
Anders Bruse, chef för Bredbandstjänster
För att ytterligare stärka fokus på ip-baserade tjänster, som ett sätt att hantera migrationen, avskiljer TeliaSonera inom affärsområdet Bredbandstjänster traditionella tjänster från ip-baserade tjänster men låter dem dela på en gemensam enhet för infrastruktur.
I linje med vår ambition att stärka fokus på ip-baserade tjänster och för att fortsätta ta ansvar för att bygga ut och underhålla en rikstäckande infrastruktur för fast telekommunikation i Sverige beslutade vi 2007 att etablera ett helägt dotterbolag för infrastruktur, TeliaSonera Skanova Access AB. Bolaget äger koppar- och fibernät samt kanalisation. Skanova Access säkerställer marknadens krav på transparens och insyn. Detta betyder att alla teleoperatörer och TeliaSoneras egen grossistverksamhet behandlas lika och att produkterna säljs på lika villkor. För att säkerställa att bolaget fullföljer sina plikter har en Equality Access Board upprättats som rapporterar till VD. Skanova Access startade sin verksamhet den 1 januari 2008, med cirka 700 anställda.
Vår ambition kräver investeringar i våra nät framöver och vår förmåga att göra dessa investeringar kommer att påverkas av utgången av den pågående diskussionen om reglering. Den 17 januari 2008 beslutade Sveriges regering om lagrådsremissen "Funktionell separation för bättre bredbandskonkurrens." Förslaget följde på en rekommendation av Postoch Telestyrelsen den 14 juni 2007 att TeliaSonera borde tvingas flytta sitt accessnät i Sverige till en separat enhet inom koncernen. TeliaSonera anser att lagstiftning skulle hämma investeringsviljan och därmed missgynna konsumenterna.
Mätt i kvalitet och i ip- och gränsöverskridande tjänster är TeliaSoneras grossistverksamhet International Carrier Europas ledande med över 40 000 kilometer nät i 44 länder, och globalt verksam. På den snabbväxande marknaden för online-spel är International Carrier den ledande leverantören av anslutningstjänster. I hård konkurrens med telebolag från hela världen vann International Carrier priset Best Wholesale Carrier vid den årliga World of Communications Awards i London i november 2007.
TeliaSonera, spelutvecklaren SimBin och TV4 i Sverige lanserade 2007 Virtual Grand Prix, VGP, som var först i världen med spelprogrammering online. Genom att leverera och hantera online-infrastrukturen för VGP gjorde TeliaSonera så att deltagarna kunde spela helt utan tekniska störningar. International Carrier levererade också internetanslutningarna vid ShgOpen i Köpenhamn där världseliten inom e-Sport deltog för att tävla 2007. Tävlingen följdes av The Gathering Event, världens största datortillställning, som valde TeliaSonera som leverantör av internetanslutning. Tillsammans med Cisco försåg TeliaSonera också datorfestivalen Dreamhack med världens snabbaste internetanslutning. Likaså valde Spelarenan, Sveriges ledande portal för online-spel, att lägga samtliga spelservrar hos TeliaSonera och angav som skäl ett överlägset nät, utmärkt förståelse för online-spelens tekniska krav samt en stor kundbas.
Jämte musik, tv, film och bilder är spel en del av underhållningen som kan levereras till hemmet via bredband. Hemma på gården hos familjen Larsson ger internetanslutningen 17-årige sonen Joel tillgång till hans favoritspel; Counter Strike och Diablo2.
Finlands Metsäliitto Group är ett av Europas största skogsbolag och tillhandahåller trä- och pappersprodukter i 30 länder. För att vara effektivt behöver Metsäliitto pålitliga lösningar för sin information och kommunikation. "Vi ställs inför samma utmaningar som andra branscher och måste ständigt kunna öka vår effektivitet. TeliaSonera erbjuder en standardiserad portfölj av röst- och datatjänster som har ökat tillgängligheten och nåbarheten hos våra inköpschefer av timmer och hos annan personal," säger Metsäliittos it-direktör, Jarmo Toikka. "TeliaSonera har en stark lokal närvaro vilket innebär en förpliktelse ansikte mot ansikte. Samtidigt möjliggjorde TeliaSoneras regionala utbredning i Norden och Baltikum ett finansiellt sett konkurrenskraftigt erbjudande." Som en av ledarna inom nordisk basindustri är Metsäliitto hängivet till hållbart skogsbruk. TeliaSoneras kommunikationslösningar förser skogsmaskiner med kartor som säkrar en ansvarsfull timmeranskaffning och persontjänster, som telefon- och internetmöten, sparar tid och pengar, och hjälper till att minska koldioxidutsläpp eftersom behovet av att resa minskar.
Strategiska diskussioner med kunderna om målen för deras verksamhet möjliggör för TeliaSonera att tillhandahålla de tjänster kunderna behöver och hjälpa dem att öka produktivitet och som en följd, kassaflöden. Genom att alltid försöka bidra till utvecklingen av kundernas kärnverksamhet strävar TeliaSonera efter att bli en betydande aktör på den nordiska marknaden för kompletta kommunikationslösningar.
Företag går mer och mer över till att köpa kommunikationstjänster och stödfunktionslösningar från externa leverantörer från att investera i underhåll internt. Efterfrågan på integrerade, utlagda tjänster växer. TeliaSonera erbjuder ett brett sortiment av tjänster, från rösttjänster, datatjänster och it-applikationer till systemintegration och konvergerande tjänster liksom standardiserade lösningar för små och medelstora företag.
Från och med den 1 januari 2008 har TeliaSonera förnyat sin försäljning till företagskunder för att förbättra service, och öka försäljningstillväxten och effektiviteten. Affärsområdet Integrerade företagstjänster har omvandlats till en kraftfull säljkår, Business Services, som möjliggör för kunderna att göra sina inköp vid ett enda tillfälle och från en enda leverantör, något som företagskunder har visat att de vill. Samtidigt kommer affärsområdena Mobilitetstjänster och Bredbandstjänster att ha lönsamhetsansvaret för baserbjudanden. Försäljning till företagskunder motsvarar nästan 25 procent av koncernens totala omsättning och Telia-Sonera har över en halv miljon företagskunder. Den nordiska marknaden för företagstjänster är värd närmare 130 GSEK och hyser därför en stor tillväxtpotential.
Tillsammans med Microsoft och det finska it-bolaget Mepco lanserade vi i Finland under 2007 en ny tjänstemodell för affärsstöd. Vi utvidgade My Sonera, den mest anpassningsbara tjänsten på den finska marknaden, till små och medelstora företag. Vi utökade vårt erbjudande EasyBox, som tidigare funnits endast i Finland, även till Danmark, med inriktning på företag utan it-avdelning men med ett stort behov av paketlösningar för integrerade tjänster.
TeliaSonera var först i Norden att lansera en ny generation virtuella
"Vår bästa tid är framför oss i den här branschen. Genom att skapa en effektiv, kraftfull säljorganisation har vi en ypperlig möjlighet att öka vår marknadsandel i en region där företagsledare förstår kassaflödesfördelarna med mobilitet och där tänkandet kring tjänstemannaproduktivitet är i framkant."
Juho Lipsanen, chef för Integrerade företagstjänster (från och med den 1 januari 2008 chef för Business Services)
mötestjänster för företagskunder. TelePresence genererar besparingar genom att den minskar behovet av att resa vilket i sin tur sparar tid och minskar koldioxidutsläpp. Samtidigt som nya verktyg genererar fördelar som lägre resekostnader och ökad tillgänglighet, utmanar de även ledarskapet hos våra kunder. Kunderna måste tänka över riktlinjer för hur deras företag arbetar. Då nya tjänster innebär nya krav på ledarskap är det viktigt att vi också tillhandahåller riktlinjer för hur kunderna kan hantera frågor som säkerhet och skyddet av privatliv.
Framöver kommer allt fler företagstjänster att växa fram ur privatmarknadstjänster. Vi förbereder oss för en ny generation och tittar på hur tonåringar använder enhetlig kommunikation, med video, röst, direktmeddelande och dokumentdelning i ett. För att också företagskunder ska kunna välja den typen av tjänster behöver de en leverantör som kan tillhandahålla tjänster av teleoperatörsgrad, som tillförsäkrar säkerhet.
I linje med strategin att skapa tillväxt genom att öka vår andel av kundernas investeringar i managed services stärkte TeliaSonera sin ställning 2007 genom att förvärva expertis. Systemintegratören Cygate, förvärvad i januari 2007 köpte i sin tur Didata, Sverige, ett dotterbolag till den globala systemintegratören Dimension Data i april samma år. Den finska specialisten på managed hosting, Crescom, övertogs i juni och för att utöka antalet distributionskanaler ökade TeliaSonera sin andel i den finska kedjan DataInfo, som tillhandahåller kontorslösningar, till 100 procent i september.
TeliaSonera har cirka 200 företagskunder inom managed services i Sverige, vilket är fyra gånger mer än vid mitten av 2005. Under 2007 fick
TeliaSonera ett antal flerårskontrakt från ledande företag i Norden. Den virtuella mötestjänsten TelePresence hjälper företag att minska behovet av att resa. De fyra personer som är vända mot kameran befinner sig inte i samma rum som de andra deltagarna, utan är närvarande via en uppkoppling.
En ny front för stark tillväxt men samtidigt välkända områden för TeliaSonera och dess majoritets- och minoritetsägda bolag i Eurasien. Eurasien är en av världens mest dynamiska marknader där TeliaSonera har för avsikt att fortsätta dra nytta av tillväxten och skapa värde för bolagets aktieägare. TeliaSoneras verksamheter i Eurasien, inklusive Ryssland och Turkiet, opererar på en marknad med över 370 miljoner människor kraftig ekonomisk tillväxt och en enorm potential. Verksamheterna fortsatte uppvisa en lysande utveckling 2007. Affärsområdets rörelseresultat ökade med cirka 28 procent till 10 883 MSEK beroende på ett växande antal abonnemang, ökat användande och förvärv.
På det tidiga 1990-talet, och långt före samgåendet mellan Telia och Sonera 2002, var vi med och grundande några av de verksamheter i Eurasien som bidrar starkt till TeliaSoneras goda resultat och avkastning till aktieägarna i dag. Den utmärkta utvecklingen i de minoritetsägda operatörerna MegaFon i Ryssland och Turkcell i Turkiet, de sju majoritetsägda operatörerna i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien och Moldavien, liksom tillgångarna i Afghanistan visar att TeliaSonera, med sin lokala och internationella erfarenhet, är ett företag väl rustat att vara Eurasiens ledande telekombolag.
I linje med sin tillväxtstrategi utvidgade TeliaSonera under 2007 sin närvaro i regionen till nya tillväxtmarknader. Förvärvet i juli av mobiloperatören Coscom i Uzbekistan, Indigo och Somoncom i Tadzjikistan och en minoritetspost i Afghanistans största operatör, Roshan, adderade länder där låg penetration, stora befolkningar, stark ekonomisk tillväxt och svag infrastruktur för fast telefoni skapar utrymme för ökad efterfrågan på mobiltjänster. Med en mobilpenetration på endast 21 respektive 30 procent och en befolkning på tillsammans över 33 miljoner, utgör Uzbekistan och Tadzjikistan en värdefull möjlighet till snabb tillväxt. Nätutbyggnad för utökad täckning och kapacitet och förnyelse av varumärkena påbörjades direkt efter förvärvet och operatörerna har sedan dess framgångsrikt integrerats.
Framväxten av en medelklass, högre reallöner, ökad inhemsk konsumtion, ökade direktinvesteringar från utlandet och uppöppnandet av regulatoriska ramverk driver på utvecklingen. På flera av marknaderna är olje- och gasexport de största underliggande drivkrafterna bakom den starka ekonomiska tillväxten. Telekommunikation som en andel av bruttonationalprodukten är fortfarande låg i dessa länder och utgör en tillväxtpotential. Mobilpenetrationen på de sex marknader där vi har majoritetsägda verksamheter spände mellan 21 och 80 procent vid utgången av 2007, medan penetrationen i Turkiet var 83 procent och i Ryssland 119 procent. Ökat användande både i form av att abonnenter talar mer i telefon och använder fler icke-rösttjänster skapar utrymme för fortsatt stark efterfrågan i Ryssland, trots höga penetrationssiffror.
TeliaSonera erbjuder, antingen direkt eller via Fintur Holdings, (i vilket TeliaSonera äger 74 procent), mobiltjänster genom operatörerna K'cell, Azercell, Coscom, Somoncom, Indigo, Geocell och Moldcell. Som en god samhällsmedborgare bidrar företaget till de samhällen det verkar i. TeliaSonera är en stor investerare i regionen och spelar en viktig roll i byggandet av infrastruktur, och som arbetsgivare och skattebetalare. För att lyckas i regionen krävs att företaget är en del av den lokala samhällsstrukturen, har djup kunskap om och förmåga att hantera den lokala kulturen och upprätthålla en hård intern kontroll. Politisk och ekonomisk risk skulle kunna vara en utmaning men med sin sammanlagda erfarenhet och styrka är Fintur och TeliaSonera väl rustade att hantera sådan risk, vilken dessutom uppvägs av möjligheterna i regionen.
"Dynamiken i området och branschen är mycket stor och Eurasiens tillväxt är stark. Med vårt långa förflutna här vet vi hur vi ska förvalta våra tillgångar och få dem att växa. Vi är dedikerade till regionen och kommer att fortsätta bidra till dess samhällen och deras snabba utveckling. Överlag är riktningen tydlig och den pekar uppåt." Tero Kivisaari, chef för Eurasien
TeliaSoneras eurasiska operatörer erbjuder ett brett tjänstesortiment för röst och data, en god kvalitet i nät och tjänster och god kundservice. Samtliga operatörer har starka marknadspositioner och de två största av Finturbolagen, K'cell och Azercell, är marknadsledare i sina respektive länder, Kazakstan och Azerbajdzjan.
Mobiltjänsternas popularitet har ökat dramatiskt beroende på ökad nättäckning, mer utvecklad internationell roaming och utvecklade mervärdestjänster samt attraktiva priser på tjänster och mobiltelefoner. Introduktionen av WAP-, GPRS- och EDGE-baserade mobiltjänster förväntas användas av en växande kundbas. 3G-tjänster lanserades i Georgien 2007. 3G-licenser har erhållits i Uzbekistan och Tadzjikistan och förväntas erhållas i Kazakstan, Azerbajdzjan och Moldavien 2008. MegaFon blev den första ryska mobiloperatören att erbjuda tjänster i samtliga 85 federationsregioner efter tjänstelansering i regionen Altai i Sibirien i juli. MegaFon fick dessutom en 3G-licens i april.
Med inriktning på massmarknaderna i dessa länder fokuserar Telia-Sonera på yngre användare samt låg- och medelinkomsttagare genom att erbjuda kontantkort, men riktar även in sig på storförbrukare och företagskunder genom att erbjuda tjänster som betalas i förväg, samt större företagskunder genom att erbjuda abonnemangstjänster. Givet regionens demografi var inriktningen under 2007 just på ungdomssegmentet, med ungdomsklubbar, specialpriser och tjänstepaket för att öka tillväxten i kontantkortssegmentet. K'cell lanserade V-Club, en ungdomsklubb som attraherat mer än en miljon medlemmar, och Geocell och Moldcell kommer att rikta in sina erbjudanden på unga användare 2008.
Stark tillväxt innebär naturligtvis stora investeringsbehov. Då den geografiska täckningen i mobilnäten i Azerbajdzjan, Georgien och Moldavien är mycket god kommer de mesta av investeringarna i dessa länder att vara knutna till ökad kapacitet och introduktion av nya tjänster. I Kazakstan, som är lika stort som västra och östra Europa tillsammans, är situationen annorlunda och bara omkring fyra procent av landet täcks av mobilnät.
Med ansvarsfullt företagande menar vi vår påverkan på samhället i stort och lokalt där vi verkar. För att kunna driva en hållbar verksamhet måste vi förbinda oss att uppträda etiskt i alla aspekter av vår verksamhet – på marknaden, arbetsplatsen och i samhället – och gentemot miljön.
TeliaSoneras aktie ingår i Dow Jones Global Sustainability Index och FTSE4Good. TeliaSonera är medlem i The Carbon Disclosure Project, som har som mål att underlätta dialogen mellan investerare och företag om klimatförändringarnas konsekvenser.
Telekomindustrin i allmänhet står inför utmaningar gällande ansvarsfullt företagande men samtidigt skapar det ökande användandet av mobil kommunikation och internet nya möjligheter att utveckla samhället. Människor som aldrig tidigare haft tillgång till telekommunikation har nu större möjlighet att kommunicera med andra. Samtidigt finns en ökad risk för en digital klyfta i samhället. Branschen spelar också en roll i att skydda sina kunders privatliv och från brott som begås på internet. Utan tvekan spelar telekomindustrin en viktig roll i skapande av nya lösningar för kommunikation som är till nytta ekonomiskt, socialt och för miljön.
Vårt ramverk för frågor om ansvarsfullt företagande, eller CR (corporate responsibility), är utformat för att matcha våra intressenters förväntningar och våra gemensamma värderingar. Genom vår verksamhet inverkar vi på marknaden, arbetsplatsen, miljön och samhället. Vårt ramverk för att definiera vilka CR-frågor som är relevanta för TeliaSonera härstammar ur dessa fyra områden. Ramverket utgör grunden för vårt CR-arbete.
TeliaSonera har fastställt en etikkod som täcker hela koncernen. Ett antal övriga policy finns också för att styra specifika CR-frågor. Den övergripande CR-policyn är under revidering på grund av att vi under 2007 har arbetat för att ytterligare bredda vårt CR-arbete.
På marknaden agerar vi efter våra etiska värderingar. Detta är en av våra viktigaste frågor att hantera och kräver hela vår personals engagemang. Det är viktigt för oss att de underleverantörer vi väljer efterlever höga krav på etiskt uppförande och ur ett miljöperspektiv. Därför utvecklar TeliaSonera koncernövergripande krav rörande inverkan på miljö och samhälle.
TeliaSonera har möjligheten att konstruktivt bidra till en global hållbar utveckling genom de produkter och tjänster vi lanserar på marknaden. Våra produkter och tjänster kan ge ekonomiska, sociala och miljöfördelar. Vår ambition är att erbjuda hållbara produkter och tjänster som stödjer våra kunder i deras strävan att förbättra sitt eget företagsansvar. Till exempel genom att tillhandahålla ny teknik för kommunikation kan vi hjälpa till att minska påverkan på klimatet. Tjänster för telefon-, internet- eller videomöten kan avsevärt minska våra kunders behov att resa medan andra tjänster kan användas för att optimera trafikflöden, elkonsumtion och logistikplanering.
Ett starkt förhållande till våra kunder är grundläggande för vår långsiktiga utveckling. För att kunna utvärdera förhållandets styrka och förstå hur vi kan förbättra oss använder vi ett standardiserat, väletablerat verktyg, The European Performance Satisfaction Index, EPSI, (Svenskt Kvalitetsindex i Sverige), som gör att vi kan jämföra vår prestation över alla våra marknader och med konkurrenternas och andra branschers.
2007 förbättrade vi vår indexranking med två procent till 67,3 procent från 66,1 i våra helägda verksamheter i Sverige, Finland, Norge, Danmark och Litauen. Ökningen visar att TeliaSonera utvecklas i rätt riktning men samtidigt att kunderna har höjt sina förväntningar avsevärt.
Telia i Sverige rankades högre än sina huvudkonkurrenter i alla segment, vilket är unikt eftersom marknadsledare i nordiska länder vanligtvis har mindre nöjda kunder. Sonera i Finland uppvisade den största EPSI-metoden är en väletablerad metod för mätning av kundnöjdhet och lojalitet. Uppgifterna är offentliga, från tillförlitliga källor och statistiskt säkerställda data. EPSIvärderingen är baserad på internationella undersökningar från studier i flera branscher under de senaste 15 åren, med variation marknader emellan. I Sverige motsvaras EPSI av Svenskt Kvalitetsindex.
EPSI-indexets skala: 51–60 Mycket dålig/Dålig 61–69 Medel 70–74 God/Mycket god 75– Mycket god/Utmärkt
förbättringen och gick om sin närmsta konkurrent. I Danmark gick Telia om sin största konkurrent. Chess i Norge behöll sitt övertag och Net-Com rankades högre än den lokala ledaren. Omnitel i Litauen nådde den högsta kundnöjdheten bland mobilkunder, tätt följd av Chess i Norge, medan den största förbättringen ägde rum på mobilsidan i Finland och Danmark.
Samtidigt som TeliaSonera förbättrat sina betyg har branschen erfarit ett ökat antal klagomål från kunderna under det senaste året. Till exempel i Sverige har 30 procent av alla företagskunder och 16 procent av privatkunderna framfört klagomål på sina mobiloperatörer. I genomsnitt har branschen som helhet tagit emot klagomål från en av fyra kunder över en 12-månadersperiod.
De årliga mätningarna speglas på en operativ nivå för att säkra en förbättring på daglig basis. För TeliaSonera i allmänhet är produktkvaliteten överlägsen jämfört med de lokala konkurrenterna medan potentialen är stor att förbättra kvaliteten i vår interaktion med kunderna.
Under 2008 kommer vi att prioritera förkortade svarstider och sträva efter att lösa kundens problem under det första samtalet. Vi lägger också stor vikt på att förbättra vår kundtjänst på webben.
Vi verkar i en av världens mest föränderliga och krävande branscher. Telekombranschen står inför en utmaning i form av de krav som ställs på ett kompetensskifte hos vår personal på grund av övergången från fast till mobil och internetbaserad kommunikation. Samtidigt förändras kundbehov, teknik och regleringar och branscher omdefinieras. Detta ställer avsevärda krav på koncernen och dess anställda. Det är viktigare än någonsin att ha rätt människor på rätt plats och vara förberedd för nuvarande och framtida utmaningar.
Den affärsområdesorganisation som introducerades den 1 januari 2007 har tvingat fram ett mer internationellt förhållningssätt till allt vi gör. Detta gör förmågan att arbeta över gränser och finna internationella lösningar nödvändig.
Nya affärsmodeller tvingar TeliaSonera att bli ännu mer kommersiellt och kundinriktat och de anställda måste i allt högre grad besitta en kombination av kompetenser. Övergången från traditionella till nya tjänster sker allt snabbare. Aktiviteter för kompetensutveckling och målinriktade rekryteringar har genomförts, men på detta område finns mer att göra. Organisatoriska möjligheter, som välfungerande processer och stödsystem måste sikta mot en högre nivå av ypperlighet än idag. Ledarkompetens måste fokusera på organisatorisk utveckling och prestationsinriktat ledarskap.
För att möta efterfrågan på medarbetare som kan ta ansvar för att driva på en förändring utför TeliaSonera koncernövergripande utbildningsprogram:
En ny process för att spåra och följa talanger och efterträdare infördes 2007. Målet är att bättre förankra successionsplaneringen i ett verksamhets- och marknadssammanhang. De positioner som är viktigast med hänsyn till hantering av de utmaningar företaget står inför identifieras utefter vilket finansiellt inflytande de har och hur pass unik kompetens de kräver. Potentiella efterträdare matchas mot en positionsbeskrivning, inklusive nödvändiga kvalifikationer. Hänsyn tas även till hur lång tid som återstår tills kandidaten kan beräknas var redo att tillträda positionen samt den beräknade risken förknippad med att välja varje enskild efterträdare.
Imran Boghinov, 23 år, arbetar på Azercells marknadsavdelning. Ayan Ahurlu, 21 år, arbetar på Azercells kommunikationsavdelning, med fokus på ansvarsfullt företagande.
Fördelningen av nationaliteter reflekterar generellt antalet anställda med övervikt på Finland och Sverige. Detta är väntat givet företagets historia och att huvudkontoret är i Sverige.
Målet för vår successionsplanering är att avsevärt förbättra nuvarande situation. Individerna som väljs ut i processen för successionsplanering kommer att förbättra vår nuvarande blandning av nationaliteter och även förbättra jämlikheten mellan könen, vilket är det område där det finns störst utrymme för förbättring.
I de majoritetsägda verksamheterna har andelen kvinnor ökat till 45 från 42 procent sedan samgåendet mellan Telia och Sonera i slutet av 2002. Samtidigt har andelen kvinnliga chefer ökat till 23 från 19 procent.
Andelen kvinnor är högst i Moldavien (55 procent), Azerbajdzjan (54
procent) samt Tadzjikistan och Georgien (båda 51 procent) men avsevärt lägre i Danmark (33 procent) och Norge (30 procent).
TeliaSonera påverkar miljön främst genom vårt användande av material och energi samt transporter och resande. Vårt fokus är att fortsätta utnyttja resurser mer effektivt. Försiktighetsprincipen är grunden för vårt sätt att hantera miljöfrågor.
Miljöpåverkan från telekomtjänster står för blygsamma siffror jämfört med påverkan från andra branscher. En viktigare aspekt är vad telekomtjänster kan göra för att minska koldioxidutsläppen i samhället. TeliaSonera har jämfört koldioxidutsläppen från att resa med bil och flyg med utsläppen från att tala i telefon. En bilresa mellan Göteborg och Stockholm släpper ut samma mängd CO2 som skulle ha släppts ut genom att tala i telefon över det fasta nätet konstant i 16 år. Mängden CO2 som släpps ut från en flygresa mellan Malmö och Stockholm är lika stor som den mängd som skulle ha släppts ut genom att tala över det fasta nätet oavbrutet i 30 år och i mobiltelefon i 15 år. Som ett exempel har TeliaSonera sedan 2001 ersatt mer än 40 procent av alla sina resor, bland annat flyg och bil, i Sverige med telefon- eller internetmöten.
TeliaSoneras energikonsumtion motsvarar cirka 56 procent av Telia-Soneras totala utsläpp av CO2 . TeliaSoneras totala koldioxidutsläpp minskade med 12 procent mellan 2006 och 2007. Koldioxidutsläppen
Koldioxidutsläpp per källa (Sverige, Finland, Litauen, Danmark och Norge 2007 (Sverige, Finland, Norge, Danmark och Litauen)
från vår energianvändning minskade med 28 procent. I Sverige beslutade vi 2007 att köpa endast miljömärkt grön el. I Finland skrevs ett kontrakt för leveranser av grön el under 2008. Källorna för eko-märkt elektricitet är vattenkraft, biobränsle, sol- och vindkraft. I Norge och Litauen är elektriciteten praktiskt taget koldioxidneutral. Vårt mål är att köpa grön el i hela koncernen men möjligheten att köpa grön el varierar med ländernas skiftande förmåga att tillhandahålla den.
En resa på 640 km, som mellan Stockholm och Malmö, släpper ut 116 kg CO2 om den görs med bil och 133 kg med flyg. (Källa: The network for transport and Environment)
Ett fasttelefonisamtal släpper ut 0,6 gram CO2 i timmen och ett mobilsamtal 1,1 gram CO2 i timmen.
I Sverige ökade TeliaSoneras totala energikonsumtion endast något mellan 2001 och 2007. Under samma period ökade vi trafiken i näten markant. Utvecklingen beror främst på ökad energieffektivitet i basstationerna och en minskad efterfrågan på kontorsutrymme.
TeliaSonera undersöker möjligheten att använda bränslecellenergi som reserv till basstationerna genom att köra fyra testplatser i Sverige. Erfarenheten hittills är att tekniken måste utvecklas vidare för att matcha de särskilda behoven i en basstation. Vår ambition är att ha en lösning anpassad för bränsleceller som back-up på plats 2009.
I Sverige har TeliaSonera haft certifierade miljöledningssystem sedan 1992. Ett integrerat ledningssystem enligt ISO 14001 och ISO 9001 infördes 2001. Systemet säkrar ett systematiskt förhållningssätt till hanteringen av de miljö- och kvalitetsfrågor som är relevanta för vår verksamhet. TeliaSoneras övergång den 1 januari 2007 till en organisation uppdelad i affärsområden ledde till utformningen av en koncernstrategi för hanteringen av CR-frågor som ökar fokus i alla enheter i koncernen på miljö- och sociala frågor.
Som en stor leverantör av kommunikation har TeliaSonera en betydande samhällspåverkan. Vi spelar en viktig roll tillsammans med våra konkurrenter i utvecklingen av nationella och globala nät för kommunikation.
Våra nät erbjuder människor möjligheten att kommunicera och få tillgång till en rad nya tjänster. Men alla människor kan inte använda de nya kommunikationsverktygen. Det kan finnas trösklar som rör utbildning, ålder och ekonomi. Den så kallade digitala klyftan växer i dagens samhälle. TeliaSonera ökar möjligheten till tillgänglighet genom att vi erbjuder lågpristjänster på alla våra marknader, till exempel genom varumärkena Halebop i Sverige och Yoigo i Spanien.
TeliaSonera i Danmark, Norge och Sverige deltar i ett branschsamarbete för att bekämpa sexuellt utnyttjande av barn på internet och detta samarbete kommer att inkludera även Finland 2008. Vi blockerar våra kunders tillgång till sajter som definieras som olagliga av myndigheter.
Vi samarbetar med World Childhood Foundation för att stödja projekt i Baltikum, Ryssland och Östeuropa som hjälper övergivna flickor till att kunna bli friska, självständiga individer genom att arbeta för att minska risken för att de tvingas till kriminell verksamhet, utnyttjas sexuellt eller blir offer för människohandel.
Sedan i maj 2007 engagerar sig tillsammans sex globala ICT-företag, inklusive TeliaSonera, människorättsorganisationer som Amnesty International och Human Rights Watch samt Berkman Center for Internet & Society vid Harvard Law School, Berkley Law School och St. Gallens Universitet i en formell flerpartsprocess för att utveckla globalt användbara principer för att tillämpa internationella människorättslagar inom ICTbranschen. Det tillhandahåller riktlinjer för hur yttrandefrihet och skyddande av privatliv kan stärkas i vår digitala tidsålder. Intressenter världen över tar upp denna komplexa fråga som en av den viktigaste branschen har att hantera. Alla deltagare får lära sig om strategier för att stärka yttrandefriheten och skyddande av privatliv. De preliminära principerna fastställer medlemsföretagens engagemang för yttrandefrihet och rätt till privatliv som grundläggande mänskliga rättigheter och uppfattningen är att dessa rättigheter bara ska begränsas av snävt definierade omständigheter och baserat på internationellt erkända normer och lagar.
Antagandet av Datalagringsdirektivet (2006/24/EC) kommer att upptas formellt i nationell lagstiftning senast i januari 2009 och kommer att kräva noggrann uppmärksamhet på frågor som rör skyddet av privatliv. Införande på internetområdet kan komma att skjutas upp flera månader. Direktivet har lagt ansvaret på medlemsstaterna att, utifrån skyddet av privatliv, ytterligare definiera viktiga områden; typ av data, hur länge data kan sparas, hur den samlas in, lagras, säkras och görs tillgänglig samt kostnadsersättning.
Kraven som definieras i detta direktiv är, utifrån restriktioner för privatlivet, ändrade av medlemsstaterna för andra ändamål. TeliaSoneras ambition är att minimera konsekvenserna av regleringar om lagring av data för sina kunder och kommersiella aktiviteter och för att uppnå harmoniering av dessa "minimeringar" på nationell nivå liksom genomgående på de europeiska marknaderna.
De eurasiska marknaderna förser oss med en enastående möjlighet till tillväxt, men det finns också utmaningar då våra verksamheter på dessa marknader verkar i en miljö som är mycket annorlunda än den i Telia-Soneras nordiska och baltiska marknader. Under 2006 utvecklades en etikkod som implementerades fullständigt i alla majoritetsägda eurasiska verksamheter med avsikten att säkra att TeliaSoneras etiska värderingar efterlevs. Vi är övertygade om att vi skapar värde på dessa marknader genom vår närvaro och genom att se till att våra lokala verksamheter drivs i enlighet med koden.
TeliaSonera äger, antingen direkt eller via Fintur Holdings i vilket ägandet är 74 procent, mobilverksamheter i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien och Moldavien. De flesta av de eurasiska verksamheterna är samägda med lokala partner, men Fintur är majoritetsägare i bolagen. Som en god samhällsmedborgare bidrar företaget till samhällena det verkar i. TeliaSonera har även minoritetsägda operatörer i Ryssland och Turkiet och ett finansiellt innehav i Afghanistan. Operatörerna i Eurasien har inte varit en del av koncernrapporteringen av CR-frågor 2007. Vår ambition är att inkludera dem i redovisningen för 2008.
Den uppdaterade policyn och ramverket för TeliaSoneras CR kommer att införas i våra majoritetsägda eurasiska verksamheter. På grund av skillnader i mognadsgrad kommer fokus för CR-aktiviteterna att variera något på dessa marknader. Ramverket kommer dock att vara detsamma.
TeliaSonera har utvecklat ett systematiskt tillvägagångssätt för att hantera kriser som kan drabba företaget. Under 2007 upprättades en plan samt organisation för krishantering, dels på koncernnivå, dels på affärsområdesnivå. Systemet kommer att testas och träning utföras årligen. Exempel på potentiella kriser är extrema väderförhållanden som påverkar våra nät samt allvarliga störningar i kundtjänst.
TeliaSonera presenterar helheten av sitt hållbarhetsarbete i en separat rapport, CR Report 2007. Den årliga rapporteringen baseras på The Global Reporting Initiative's Guidelines och täcker den årliga rapporteringen hos helägda bolag i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Litauen, vilket även gäller detta CR-avsnitt av årsredovisningen.
TeliaSonera införde en ny etisk kod i maj 2007. Koden förbinder alla medarbetare i helägda bolag liksom entreprenörer, leverantörer och tjänsteleverantörer att:
TeliaSonera redovisade ökad försäljning och ökat resultat även för 2007, med en ökning i nettoomsättningen med 5,8 procent till 96,3 GSEK och i nettoresultatet med 5,3 procent till 20,3 GSEK. Antalet abonnemang steg med 20 procent till 36 miljoner i de majoritetsägda verksamheterna. I TeliaSoneras intressebolag steg antalet abonnemang med 20 procent till 79 miljoner.
EBITDA marginalen före engångsposter minskade till 32,2 procent (35,4 procent 2006), främst beroende på etableringen i Spanien och andra investeringar för framtida tillväxt, framför allt i mobil- och ip-baserade tjänster.
Rörelseresultatet före engångsposter ökade med tre procent till 27,5 GSEK tack vare ytterligare förbättrat resultat i intressebolagen. Verksamheterna i Eurasien ökade till cirka 40 procent av TeliaSoneras rörelseresultat (30 procent 2006).
Resultat per aktie ökade med fyra procent till 3,94 SEK.
Under 2007, stärkte TeliaSonera sin ställning inom managed services genom utvalda förvärv, stärkte sin position på den danska mobilmarknaden genom förvärvet av debitel Danmark A/S och utökade sin närvaro på de växande mobilmarknaderna i Eurasien genom att köpa operatörer i Uzbekistan och Tadzjikistan.
Lars Nyberg tog över som ny VD och koncernchef i september 2007.
TeliaSonera förändrade sin organisation den 1 januari 2007 från länderbaserade resultatenheter till en produktbaserad affärsområdesorganisation. Den 1 januari 2008 utvecklade TeliaSonera sin organisation ytterligare. Från den 1 januari är Integrerade företagstjänster inte längre ett separat affärsområde, och dess verksamhet kommer att redovisas som del av Mobilitetstjänster, Bredbandstjänster och Övrig verksamhet.
Styrelsen föreslår en total utdelning om 4,00 SEK per aktie, inklusive ordinarie och extra utdelning, motsvarande totalt 18,0 GSEK.
| per aktie och marginaler | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 96 344 | 91 060 |
| Rörelsekostnader (före av- och nedskrivningar) | -66 011 | -59 947 |
| Av- och nedskrivningar | -11 875 | -11 203 |
| Resultat från intressebolag och samägda bolag | 7 697 | 5 579 |
| Rörelseresultat | 26 155 | 25 489 |
| Finansiella intäkter och kostnader, netto | -904 | -263 |
| Resultat efter finansiella poster | 25 251 | 25 226 |
| Skatter | -4 953 | -5 943 |
| Nettoresultat | 20 298 | 19 283 |
| Hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | 17 674 | 16 987 |
| Minoritetsandelar i dotterbolag | 2 624 | 2 296 |
| Resultat per aktie (SEK) | 3,94 | 3,78 |
| EBITDA före engångsposter 1) 2) | 31 021 | 32 266 |
| Marginal (%) | 32,2 | 35,4 |
| Rörelseresultat före engångsposter 2) | 27 478 | 26 751 |
| Marginal (%) | 28,5 | 29,4 |
1) EBITDA är en förkortning av Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortization. TeliaSonera definierar EBITDA som rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag och samägda bolag.
2) För detaljerad information om engångsposter se "Engångsposter".
Nettoomsättningen ökade 5,8 procent till 96 344 MSEK (91 060 MSEK 2006). Nettoeffekten av förvärv var positiv 2,7 procent medan valutakursförändringar gav en negativ nettoeffekt om 0,5 procent. Organisk tillväxt var 3,6 procent. Alla affärsområden uppvisade ökad nettoomsättning.
| Nettoomsättning | Förändring, | ||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | % |
| Mobilitetstjänster | 44 519 | 41 949 | 6,1 |
| Bredbandstjänster | 41 273 | 40 880 | 1,0 |
| Integrerade Företagstjänster | 13 729 | 12 940 | 6,1 |
| Eurasien | 10 338 | 8 508 | 21,5 |
| Övrig verksamhet | 647 | 527 | 22,8 |
| Elimineringar av internför | -14 162 | -13 744 | |
| säljning | |||
| Koncernen | 96 344 | 91 060 | 5,8 |
Inom Mobilitetstjänster steg nettoomsättningen 6,1 procent med ökad försäljning på alla marknader. Särskilt förvärvet av debitel i Danmark i april, en god underliggande utveckling i Sverige och Estland, och etableringen av Yoigo i Spanien bidrog till ökningen.
Inom Bredbandstjänster ökade nettoomsättningen 1,0 procent tack vare högre försäljning på alla marknader, utom Sverige. Särskilt den goda underliggande utvecklingen inom Grossistverksamheten och i Estland, liksom förvärvet av NextGenTel i Norge i juni 2006, bidrog till omsättningsökningen.
Inom Integrerade företagstjänster ökade nettoomsättningen 6,1 procent. Förbättringen var hänförlig till förvärven av Cygate, Didata och Crescom under 2007.
I Eurasien steg nettoomsättningen 21,5 procent lyft av fortsatt kraftig tillväxt, särskilt i Kazakstan och Azerbajdzjan, och förvärvet av verksamheterna i Uzbekistan och Tadzjikistan.
Antalet abonnemang steg med 18,7 miljoner till 114,9 miljoner. Antalet abonnemang i de majoritetsägda verksamheterna steg till cirka 36,1 miljoner och i intressebolagen till omkring 78,8 miljoner.
EBITDA före engångsposter minskade till 31 021 MSEK (32 266 MSEK 2006) och marginalen var 32,2 procent (35,4), trots högre nettoomsättning i alla affärsområden och högre EBITDA i Eurasien. Lönsamheten påverkades av en förändring i produktmixen och därtill relaterade investeringar i tillväxt, särskilt i mobilitets- och ip-baserade tjänster. I Spanien resulterade kostnaderna för att bygga varumärket Yoigo i ett EBITDAutfall om -1 443 MSEK (-337). Dessutom hade under året genomförda förvärv, liksom priserosion och myndighetsinverkan en negativ effekt på marginalnivån.
| EBITDA före engångsposter |
Förändring, | Förändring, | ||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | MSEK | % |
| Mobilitetstjänster | 13 332 | 13 845 | -513 | -3,7 |
| Bredbandstjänster | 12 926 | 13 629 | -703 | -5,2 |
| Integrerade företags tjänster |
-162 | 360 | -522 | n/a |
| Eurasien | 5 255 | 4 757 | 498 | 10,5 |
| Övrig verksamhet | -348 | -318 | -30 | -9,4 |
| Elimineringar | 18 | -7 | 25 | |
| Koncernen | 31 021 | 32 266 | -1 245 | -3,9 |
Rörelseresultatet före engångsposter ökade till 27 478 MSEK (26 751), tack vare högre resultat från intressebolagen i Ryssland och Turkiet.
| Rörelseresultat före engångsposter |
Förändring, | Förändring, | ||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | MSEK | % |
| Mobilitetstjänster | 8 998 | 9 610 | -612 | -6,4 |
| Bredbandstjänster | 7 906 | 8 295 | -389 | -4,7 |
| Integrerade företags tjänster |
-590 | 44 | -634 | n/a |
| Eurasien | 10 883 | 8 527 | 2 356 | 27,6 |
| Övrig verksamhet | 219 | 243 | -24 | -9,9 |
| Elimineringar | 62 | 32 | 30 | |
| Koncernen | 27 478 | 26 751 | 727 | 2,7 |
Finansiella poster uppgick till -904 MSEK (-263), varav -1 174 MSEK (-472) var relaterade till räntenettot. Jämförelseperioden påverkades positivt av en kapitalvinst om 183 MSEK från försäljning av aktier.
Skattekostnader uppgick till -4 953 MSEK (-5 943). Den effektiva skattesatsen sjönk till 19,6 procent (23,6). Minskningen var främst hänförlig till en redovisning av uppskjutna skattetillgångar om cirka 850 MSEK i fjärde kvartalet, främst i Finland, efter ett positivt beslut rörande vissa tidigare skatteförluster, samt till högre resultat från intressebolagen i Ryssland och Turkiet.
Minoritetsandelar i dotterbolag uppgick till 2 624 MSEK (2 296) varav 1 895 MSEK (1 654) hänförliga till de eurasiska verksamheterna och 702 MSEK (650) till de baltiska verksamheterna inom Mobilitetstjänster och Bredbandstjänster.
Nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare ökade till 17 674 MSEK (16 987) och resultat per aktie till 3,94 SEK (3,78).
Räntabilitet på sysselsatt kapital uppgick till 19,4 procent (19,5) och räntabiliteten på eget kapital ökade något till 18,6 procent (17,2).
Mer information finns i koncernens resultaträkningar och relaterade noter till koncernredovisningen.
I följande tabell redovisas engångsposter för 2007 och 2006. Dessa poster ingår inte i "EBITDA före engångsposter" eller i "Rörelseresultat före engångsposter" som analyserats ovan, men ingår i det totala resultatet för TeliaSonera och varje affärsområde.
| MSEK | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Inom EBITDA | -688 | -1 153 |
| Omstrukturering, kostnader för | ||
| synergiimplementering m m: | ||
| Mobilitetstjänster | -363 | -418 |
| Bredbandstjänster | -464 | -847 |
| Integrerade företagstjänster | -135 | -278 |
| Övrig verksamhet | 142 | 383 |
| Kapitalvinster: | ||
| Bredbandstjänster | 132 | – |
| Telia Finans | – | 7 |
| Inom Av- och nedskrivningar | -635 | -13 |
| Nedskrivningar, förkortade avskrivningstider | ||
| Bredbandstjänster | -635 | -13 |
| Inom Resultat från intressebolag och joint ventures |
– | -96 |
| Nedskrivningar, kapitalvinster/-förluster, avsättningar och övrigt: |
||
| Mobilitetstjänster | – | -96 |
| Inom Finansiellt netto | – | 183 |
| Kapitalvinster: | ||
| Försäljning av Elisaaktier | – | 183 |
| Summa | -1 323 | -1 079 |
Pågående omstrukturerings- och rationaliseringsprogram ledde till avsevärda kostnadsimplementeringar och reserveringar 2006 och 2007, främst hänförliga till verksamheterna i Sverige och Finland, och påverkade vart och ett av affärsområdena Mobilitetstjänster, Bredbandstjänster och Integrerade företagstjänster. Resultatet för Bredbandstjänster påverkades även av nedskrivningar relaterade till det fasta accessnätet i Finland och vissa produkt- och it-plattformar i Sverige.
För en detaljerad beskrivning av omstrukturerings- och rationaliseringsåtgärder se not 24 i koncernredovisningen.
Engångsposter för TeliaSoneras övriga verksamheter påverkades positivt av upplösningar av reserveringar. Under 2007 återfördes 155 MSEK av omstruktureringsreserver relaterade till International Carrier-verksamheten på grund av större framgång än väntat av omstruktureringsaktiviteter. Under 2006 bokfördes en liknande återföring om 101 MSEK. Under 2006 hade ytterligare 500 MSEK återförts efter en förlikning av en tvist avseende en fastighet i Storbritannien.
Kapitalvinster inkluderade en vinst om 132 MSEK från försäljningen av en del av TeliaSonera International Carriers nät i Storbritannien 2007, och en kapitalvinst om 183 MSEK från försäljningen av aktier i Elisa 2006.
TeliaSonera övergick den 1 januari 2007 från länderbaserade resultatenheter till en organisation med produktbaserade affärsområden. Jämförbara uppgifter för 2006 presenterades därefter. Den 1 januari 2008 utvecklade TeliaSonera sin affärsområdesorganisation ytterligare genom att lägga ned Integrerade företagstjänster såsom ett enskilt affärsområde och stället redovisa dess verksamhet som en del av Mobilitetstjänster, Bredbandstjänster och Övrig verksamhet. Denna Förvaltningsberättelse visar TeliaSoneras segmentresultat för den affärsområdesorganisation som gällde till utgången av 2007.
Den kraftiga volymtillväxten på mobilmarknaden fortsatte hela 2007, pådriven av ökad trafik och abonnemangstillväxt. Tillväxten av mobil datatrafik fortsatte stärkas under året, särskilt i fjärde kvartalet. Prispressen bestod på alla marknader orsakad av ökad konkurrens och myndighetsinverkan, den senare i form av sänkta samtrafikavgifter.
För att möta en växande efterfrågan på höga näthastigheter och på datatjänster lanserade TeliaSonera turbo-3G på de flesta av sina nordiska och baltiska marknader 2007. I Sverige var efterfrågan på mobilt bredband särskilt stark. Dessutom lanserades en rad innehållstjänster på flertalet marknader, inklusive Mobile TV Client, Music Shop och Windows Live Messenger.
| MSEK, förutom marginaler | ||
|---|---|---|
| och operativ information | 2007 | 2006 |
| Nettoomsättning | 44 519 | 41 949 |
| EBITDA före engångsposter | 13 332 | 13 845 |
| Marginal (%) | 29,9 | 33,0 |
| Rörelseresultat | 8 635 | 9 096 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 8 998 | 9 610 |
| CAPEX | 4 168 | 3 252 |
| Trafikminuter per abonnemang och månad | 190 | 182 |
| ARPU, totalt (SEK) | 230 | 233 |
| Churn, totalt (%) | 28 | 26 |
| Abonnemang, periodens utgång (tusental) | 14 501 | 13 434 |
Ytterligare segmentinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.se/ir
Nettoomsättningen ökade 6,1 med abonnemangstillväxt och ökat användande, både för mobil data och röst, vilket uppvägde prispressen. Nettoomsättningen steg på alla marknader. Konsolideringen av debitel i Danmark, ökade volymer i Sverige och fortsatt god kundtillströmning i Spanien, där försäljningen uppgick till 589 MSEK, bidrog mest till uppgången. Sänkta samtrafikavgifter som TeliaSonera erhåller från andra operatörer i de nordiska och baltiska länderna drog ned omsättningen med cirka 725 MSEK.
Antalet abonnemang ökade med 1,1 miljoner till 14,5 miljoner, med 403 000 nya abonnemang i Spanien, konsolideringen av debitel i Danmark som bidrog med 268 000 och köpet av ZetCOM i Lettland som bidrog med 137 000. I Sverige ökade antalet abonnemang med 310 000 exklusive avaktiveringen av 106 000 gamla NMT-abonnemang i fjärde kvartalet. I Finland och Estland steg antalet abonnemang något medan det sjönk i Norge och Litauen med 64 000, respektive 62 000.
Total churn var 28 procent (26 procent 2006).
EBITDA före engångsposter minskade med 513 MSEK trots högre nettoomsättning på alla marknader och en positiv nettoeffekt på 246 MSEK från en återföring av reserveringar för historiska samtrafikavgifter i Sverige. I Spanien resulterade kostnaderna för att bygga varumärket Yoigo i ett EBITDA-utfall om -1 443 MSEK (-337). Därutöver påverkade prispress, ökade marknadsföringskostnader och sänkningar av samtrafikavgifter, särskilt i Norge, EBITDA negativt. Vissa negativa poster i Danmark om cirka 160 MSEK, främst hänförliga till justeringar i balansräkningen, belastade EBITDA. I Danmark hade även konsolideringen av debitel i april en utspädande effekt på marginalen, eftersom överföringen av trafik till TeliaSoneras nät ännu inte slutförts.
CAPEX steg 28 procent till 4 168 MSEK, på grund av investeringar för att säkra nätkvalitet samt öka täckning och kapacitet, inklusive etableringsinvesteringar i Spanien, utökad 3G/HSPA-utbyggnad och funktionalitet på alla nordiska och baltiska marknader.
TeliaSoneras norska operatör NetCom tecknade ett MVNO-avtal med Tele2 Norge AS i maj 2007. Enligt avtalet ska Tele2 Norge överföra all trafik från Telenors nät till NetComs nät före den 1 april 2008. Avtalet förväntas efter slutförd trafiköverföring få en årlig positiv effekt i storleksordningen 500 MSEK på omsättningen.
EU godkände i juni 2007 ett pristak för gränsöverskridande mobilsamtal inom Europa och införde även ett tak för grossistpriser för roaming. TeliaSoneras totala omsättning på hemmamarknaderna hänförlig till roaming utgör mindre än fem procent av koncernens totala nettoomsättning. Den negativa effekten på EBITDA för 2008, exklusive antaganden om ökad trafik på grund av lägre priser, förväntas bli mindre än 500 MSEK.
| MSEK, förutom marginaler | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 44 519 | 41 949 |
| varav Sverige | 12 528 | 12 029 |
| varav Finland | 9 602 | 9 517 |
| varav Norge | 8 985 | 8 910 |
| varav Danmark | 6 119 | 5 191 |
| varav Litauen | 2 484 | 2 412 |
| varav Lettland | 2 654 | 2 495 |
| varav Estland | 2 305 | 2 071 |
| varav Spanien | 589 | 5 |
| EBITDA före engångsposter | 13 332 | 13 844 |
| Marginal (%), totalt | 29,9 | 33,0 |
| Marginal (%), Sverige | 39,4 | 37,3 |
| Marginal (%), Finland | 31,6 | 25,9 |
| Marginal (%), Norge | 34,3 | 37,4 |
| Marginal (%), Danmark | 13,2 | 18,6 |
| Marginal (%), Litauen | 36,8 | 40,2 |
| Marginal (%), Lettland | 45,2 | 47,5 |
| Marginal (%), Estland | 34,9 | 37,7 |
| Marginal (%), Spanien | neg. | neg. |
Bredbandstillväxten och övergången från fast telefoni höll i sig och tjänstepaketeringen fortsatte. TeliaSonera erbjuder multitjänstpaket på alla sina nordiska och baltiska marknader och behöll sin ställning på de flesta av marknaderna. Investeringarna fokuserades på paketerade lösningar för tv och andra mervärdestjänster som kräver ökad bandbredd. Priserosionen fortsatte i form av ökad bandbredd till samma pris.
TeliaSonera ser television som ankaret för de nya tjänster vi kommer att leverera till hushållen i framtiden. Våra ökade insatser för att hantera övergången från traditionella tjänster för fast telefoni syntes genom vår inbrytning på tv-marknaden, främst i Sverige. Vid utgången av året, som blev en framgång för TeliaSonera, hade vi uppnått cirka 770 000 tvabonnemang, varav 304 000 iptv-abonnemang i Sverige.
| information | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 41 273 | 40 880 |
| EBITDA före engångsposter | 12 926 | 13 629 |
| Marginal (%) | 31,3 | 33,3 |
| Rörelseresultat | 6 939 | 7 435 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 7 906 | 8 295 |
| CAPEX | 5 369 | 4 605 |
| ARPU, bredband (SEK) | 270 | 289 |
| Abonnemang, periodens utgång (tusental) | ||
| Bredband | 2 326 | 1 990 |
| Fast telefoni | 6 218 | 6 497 |
| Intressebolag, totalt | 757 | 720 |
Ytterligare segmentinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.se/ir
Nettoomsättningen ökade 1,0 procent. Stark tillväxt av bredbandsförsäljning överlag samt förvärv uppvägde för mer än nedgången i fast telefoni. I absoluta termer var försäljningen starkast inom Grossistverksamheten men vissa negativa poster om cirka 120 MSEK, främst relaterade till en reservering för ändrad LLUB-prissättning i fjärde kvartalet, hade en motverkande effekt. Utvecklingen var stark i de baltiska länderna. I Norge steg nettoomsättningen på grund av konsolideringen av NextGen-Tel i juni 2006. I Sverige kompenserade inte ökad bredbandsförsäljning för nedgången i fast telefoni.
Antalet abonnemang för bredbandsaccess steg med 17 procent till 2,3 miljoner, med en ökning över 40 procent i Litauen. ARPU för bredband tyngdes av prispress och sjönk 6,6 procent till 270 SEK eftersom bredbandsaccess alltjämt utgjorde den främsta intäktskällan. Antalet abonnemang för fast telefoni sjönk med fyra procent till 6,2 miljoner. Under året steg totalt antal tv-abonnemang med 74 procent, till 770 000, varav 379 000 iptv-abonnemang. Enbart i Sverige resulterade den framgångsrika satsningen på iptv i totalt 304 000 abonnemang vid utgången av året och hjälpte också till att attrahera nya bredbandskunder.
Trots högre omsättning minskade EBITDA före engångsposter med 703 MSEK med den största nedgången, om 999 MSEK, i Sverige, främst på grund av den fortsatta nedgången i fast telefoni och investeringar i framtida tillväxt, såsom iptv. Vissa negativa poster inom Grossistverksamheten, på cirka 120 MSEK, främst relaterade till en reservering för ändrad LLUB-prissättning i fjärde kvartalet, och högre kostnader för väderrelaterade skador i Sverige påverkade lönsamheten. Även priserosion i form av ökad bandbredd till samma pris hade en effekt. Inom Grossistverksamheten steg EBITDA med cirka 490 MSEK. En nettoökning på 136 MSEK från en upplösning av reserveringar i Sverige inverkade också positivt.
CAPEX steg 17 procent främst på grund av ökade investeringar i bredbandsplattformar för att tillgodose behovet av ökad bandbredd och förbättrad kvalitet, som behövs för iptv och andra tjänster till det digitala hemmet. Investeringar gjordes även i allmän infrastruktur, inklusive transportnätet.
Den svenska Post- och Telestyrelsen framlade i juni 2007 en rekommendation till regeringen att TeliaSonera bör tvingas flytta sitt accessnät i Sverige till en separat enhet inom koncernen. TeliaSoneras uppfattning är att en sådan lagstiftning skulle hämma investeringsviljan och därmed missgynna konsumenterna.
| MSEK, förutom marginaler | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 41 273 | 40 880 |
| varav Sverige | 18 679 | 19 516 |
| varav Finland | 6 215 | 6 207 |
| varav Norge | 891 | 506 |
| varav Danmark | 1 959 | 1 847 |
| varav Litauen | 2 104 | 1 960 |
| varav Estland | 1 780 | 1 576 |
| varav Grossistverksamhet | 10 542 | 10 011 |
| EBITDA före engångsposter | 12 926 | 13 629 |
| Marginal (%), totalt | 31,3 | 33,3 |
| Marginal (%), Sverige | 35,7 | 39,3 |
| Marginal (%), Finland | 23,6 | 26,5 |
| Marginal (%), Norge | 22,1 | 19,6 |
| Marginal (%), Danmark | 13,7 | 17,8 |
| Marginal (%), Litauen | 43,6 | 47,2 |
| Marginal (%), Estland | 26,8 | 32,8 |
| Marginal (%), Grossistverksamhet | 27,8 | 24,4 |
Nettoomsättningen ökade 6,1 procent lyft av konsolideringen av Cygate, Didata och Crescom som tillsammans hade en positiv effekt om 6,3 procent. Försäljning avseende distribution av massmarknadstjänster producerade av affärsområdena Mobilitetstjänster och Bredbandstjänster minskade med 367 MSEK främst på grund av övergången från fast telefoni men även priserosion inom mobil- och bredbandstjänster. Försäljning av integrerade företagstjänster och utrustning ökade med 888 MSEK främst beroende på konsolideringen av förvärvade bolag. Försäljningen av integrerade företagstjänster och utrustning utgjorde cirka 43 procent av nettoomsättningen.
| MSEK, förutom marginaler | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 13 729 | 12 940 |
| EBITDA före engångsposter | -162 | 360 |
| Marginal (%) | neg. | 2,8 |
| Rörelseresultat | -725 | -234 |
| Rörelseresultat före engångsposter | -590 | 44 |
| CAPEX | 532 | 324 |
Ytterligare segmentinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.se/ir
EBITDA före engångsposter vände nedåt och blev negativ 2007 främst på grund av övergången från traditionella tjänster som förändrade produktmixen och drog ned bruttomarginalen. Pågående effektiviseringsåtgärder var inte tillräckligt för att motverka dessa negativa effekter.
CAPEX uppgick till 532 MSEK (324 MSEK 2006), inklusive investeringar i managed services, till exempel serververksamhet.
TeliaSonera stärkte sin ställning på de snabbväxande marknaderna i Eurasien under 2007 genom att förvärva mobiloperatörer i Uzbekistan och Tadzjikistan och en minoritetsandel i Afghanistans största mobiloperatör. Med låg penetration och en befolkning på tillsammans mer än 33 miljoner utgör Uzbekistan och Tadzjikistan en värdefull möjlighet till snabb tillväxt.
Konkurrens och reglering orsakade marginalpress på alla marknader. Priserosion, ökade försäljnings- och marknadsföringsaktiviteter och allmän kostnadsinflation påverkade marginalerna negativt, främst i Kazakstan där konkurrensen om nya kunder var intensiv. Den ledande ställningen på marknaderna i Azerbajdzjan och Kazakstan bibehölls, liksom de starka positionerna i Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien och Moldavien.
| information | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 10 338 | 8 508 |
| EBITDA före engångsposter | 5 255 | 4 757 |
| Marginal (%) | 50,8 | 55,9 |
| Resultat från intressebolag | ||
| Ryssland | 4 181 | 2 780 |
| Turkiet | 2 725 | 2 020 |
| Rörelseresultat | 10 883 | 8 527 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 10 883 | 8 527 |
| CAPEX | 3 114 | 2 699 |
| Abonnemang, periodens utgång (tusental) | ||
| Dotterbolag | 12 147 | 7 352 |
| Intressebolag | 78 083 | 65 169 |
Ytterligare segmentinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.se/ir
Nettoomsättningen steg 21,5 procent pådriven av stark abonnemangstillväxt och ökad användning på alla marknader, särskilt i Kazakstan och Azerbajdzjan. Verksamheterna i Uzbekistan och Tadzjikistan, konsoliderade från den 1 juli 2007, påverkade försäljningen positivt med 3,2 procent. Omsättningen steg 27,6 procent i lokala valutor.
Antalet abonnemang steg med 65 procent till 12,1 miljoner, inklusive 1,3 miljoner abonnemang från de förvärvade verksamheterna i Uzbekistan och Tadzjikistan. Abonnemangstillväxten under året exklusive förvärv var 47,5 procent, eller 3,5 miljoner abonnemang varav en nettoökning om 2,5 miljoner abonnemang i Kazakstan, främst beroende på utökade marknadsföringskampanjer.
EBITDA före engångsposter ökade med 498 MSEK som ett resultat av högre försäljning. Marginalen minskade dock från 55,9 procent till 50,8 procent på grund av priserosion, högre marknadsföringskostnader och en utspädande effekt från förvärvade verksamheter i Uzbekistan och Tadzjikistan. Allmän inflation bidrog till att driva upp kostnaderna, framförallt för löner, hyror och energi.
CAPEX ökade med 15 procent, motsvarande 30 procent av nettoomsättningen, och hölls på en relativt hög nivå för att kunna ytterligare öka kapacitet, förbättra täckning och behålla en hög kvalitet i näten. Ytterligare investeringsbehov kom från de förvärvade verksamheterna i Uzbekistan och Tadzjikistan.
TeliaSonera slutförde i december 2007 förhandlingarna om att introducera en lokal partner som delägare i sin mobiloperatör i Uzbekistan, Coscom. Genom avtalet erhöll TeliaSonera vissa tillgångar i utbyte mot 26 procent av TeliaSoneras 100-procentiga innehav i Coscom och en kontant ersättning netto om cirka 200 MSEK (30 MUSD). Till den uzbekiske partnern utställdes också en säljoption som ger partnern rätt att sälja tillbaka det 26-procentiga innehavet till TeliaSonera efter den 31 december 2009 när i förväg avtalade villkor uppfyllts.
| MSEK | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 10 338 | 8 508 |
| varav Kazakstan | 5 582 | 4 803 |
| varav Azerbajdzjan | 2 958 | 2 453 |
| varav Uzbekistan | 139 | – |
| varav Tadzjikistan | 184 | – |
| varav Georgien | 1 123 | 945 |
| varav Moldavien | 365 | 317 |
MegaFon (intressebolag, ägarandel 43,8 procent) i Ryssland fortsatte sin starka utveckling och ökade sin abonnemangsbas 20 procent till 35,7 miljoner (29,7). MegaFon ökade sin marknadsandel i termer av abonnemang från 19 procent till över 20 procent och fortsatte stärka sin ställning mätt även i intäkter. Den ryska marknaden fortsatte att växa kraftigt mätt i både volym och värde. Den totala marknaden växte 13 procent till 172 miljoner. Mobil-SIM-kortspenetration steg från 105 till 119 procent.
TeliaSoneras resultat från Ryssland steg med 50 procent till 4 181 MSEK (2 780 MSEK 2006), tack vare stark försäljnings- och resultattillväxt i MegaFon. Resultatet påverkades även positivt med 240 MSEK i form av en vinst från Telecominvests försäljning av Petersburg Transit Telecom och en delåterföring av nedskrivningar på gammal utrustning i MegaFon. Den ryska rubeln försvagades gentemot den svenska kronan vilket hade en negativ effekt om 110 MSEK. Jämförelseperioden påverkades positivt av en nettoeffekt om 272 MSEK av valutaförändringar relaterade till MegaFons upplåning och avyttringar.
Turkcell (intressebolag, ägarandel 37,3 procent, rapporterat med ett kvartals eftersläpning) i Turkiet ökade sin abonnemangsbas 13 procent till 34,8 miljoner (30,8) som ett resultat av ett utökat distributionsnät och väl mottagna erbjudanden. I Ukraina steg antalet abonnemang 65 procent till 7,6 miljoner (4,6).
TeliaSoneras resultat från Turkcell, som uppvisade fortsatt stark försäljnings- och resultattillväxt, ökade med 35 procent till 2 725 MSEK (2 020). Den turkiska liran försvagades mot den svenska kronan vilket hade en negativ effekt om 165 MSEK.
Turkcell återförde cirka 2 800 MSEK (400 MUSD) i utdelning till sina aktieägare 2007, motsvarande 65 procent av till förfogande stående vinstmedel för räkenskapsåret 2006. TeliaSoneras andel uppgick till cirka 1 000 MSEK.
| MSEK | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 647 | 527 |
| EBITDA före engångsposter | -348 | -318 |
| Resultat från intressebolag | 740 | 725 |
| Rörelseresultat | 361 | 633 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 219 | 243 |
| CAPEX | 347 | 215 |
1) Omfattar TeliaSonera Holding, Koncernkontoret och Common Services.
Resultat från intressebolag inkluderar en vinst om 631 MSEK från Telia-Soneras intressebolag Telefos ABs avyttring av Eltel Network 2007 och en vinst om 562 MSEK från TeliaSoneras intressebolag Overseas Telecom ABs avyttring av MTN Uganda 2006.
Engångsposter påverkades positivt av återföringar av reserveringar relaterade till omstrukturering och integration av International Carrierverksamhet om 155 MSEK 2007 och 101 MSEK 2006. Därutöver påverkades engångsposter 2006 positivt med en återföring av en reservering om 500 MSEK hänförlig till en överenskommelse efter en tvist rörande en fastighet i Storbritannien.
| MSEK | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Tillgångar | ||
| Goodwill och övriga immateriella tillgångar | 83 909 | 74 172 |
| Materiella anläggningstillgångar | 52 602 | 48 195 |
| Andelar i intressebolag och joint ventures, | ||
| uppskjutna skattefordringar och övriga | ||
| finansiella tillgångar | 48 633 | 41 826 |
| Summa anläggningstillgångar | 185 144 | 164 193 |
| Omsättningstillgångar utom likvida medel | 23 750 | 23 586 |
| Likvida medel | 7 802 | 11 603 |
| Summa omsättningstillgångar | 31 552 | 35 189 |
| Anläggningstillgångar som innehas | 6 | 10 |
| för försäljning | ||
| Summa tillgångar | 216 702 | 199 392 |
| Eget kapital och skulder | ||
| Eget kapital | 117 274 | 119 217 |
| Minoritetsandelar | 9 783 | 8 500 |
| Summa eget kapital | 127 057 | 127 717 |
| Långfristiga lån | 41 030 | 24 311 |
| Övriga långfristiga skulder | 19 114 | 17 017 |
| Summa långfristiga skulder | 60 144 | 41 328 |
| Kortfristiga lån | 2 549 | 3 418 |
| Övriga kortfristiga skulder | 26 952 | 26 929 |
| Summa kortfristiga skulder | 29 501 | 30 347 |
Goodwill och övriga immatriella tillgångar ökade 2007 på grund av förvärv av debitel i Danmark och MCT-verksamheterna i Uzbekistan och Tadzjikistan, och beroende på positiva valutakursförändringar.
Materiella anläggningstillgångar ökade genom kapitalutgifter (CAPEX) och genom förvärven samt på grund av positiva valutakursförändringar, vilket delvis motverkades av nedskrivningar.
CAPEX ökade till 13,5 GSEK (11,1 GSEK 2006) och CAPEX i förhållande till försäljning till 14,0 procent (12,2), drivet främst av ökade investeringar i nätkapacitet och täckning i alla affärsområden, samt nya tjänster särskilt inom Mobilitetstjänster och Bredbandstjänster.
Intressebolagens och de samägda bolagens redovisade värde ökade på grund av inkomster från dessa bolag och positiva valutaförändringar men motverkades delvis av mottagna utdelningar från Turkcell och Telefos.
Netto uppskjutna skattefordringar ökade till 2,4 GSEK (1,9), på grund av redovisning av uppskjutna skattefordringar om cirka 850 MSEK främst i Finland, efter ett positivt beslut rörande vissa tidigare skatteförluster, och på grund av positiva valutakursförändringar. Ökningen motverkades dock delvis av utnyttjande av uppskjutna skattefordringar.
Netto rörelsekapital (varulager och ej räntebärande fordringar, minus ej räntebärande skulder) var alltjämt negativ om -4,8 GSEK (-4,5 GSEK 2006). Ökningar på grund av försäljningstillväxt och förvärv motverkades av minskningar beroende på ökade rörelsekostnader och tidseffekter.
Trots att under året utbetalda utdelningar överskred nettoresultatet förblev eget kapital på ungefär samma nivå som föregående år, på grund av positiva valutakursförändringar om totalt 8,9 GSEK (negativ 9,6 GSEK 2006). Mer information finns i Förändringar i koncernens eget kapital.
Soliditeten, efter justeringar för föreslagna utdelningar, förblev också stabil 50,3 procent (49,9).
Synlig nettolåneskuld ökade till 34,7 GSEK från 15,0 GSEK främst på grund av utdelningsbetalningar om 28,3 GSEK till aktieägare i maj 2007, endast delvis motverkad av fritt kassaflöde. Skuldsättningsgraden, efter justeringar för föreslagna utdelningar, ökade till 31,8 procent (15,0).
Mer information finns i koncernens balansräkningar och relaterade noter till koncernredovisningen.
| MSEK | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 26 529 | 27 501 |
| Kassaflöde från CAPEX | -13 525 | -10 905 |
| Fritt kassaflöde | 13 004 | 16 596 |
| Kassaflöde från övrig investeringsverksamhet | -2 180 | -2 179 |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | 10 824 | 14 417 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -14 726 | -19 382 |
| Likvida medel, IB | 11 603 | 16 834 |
| Periodens kassaflöde, netto | -3 902 | -4 965 |
| Kursdifferens | 101 | -266 |
| Likvida medel, UB | 7 802 | 11 603 |
Kassaflöde från löpande verksamhet minskade 2007 främst på grund av lägre EBITDA och högre skatteutbetalningar. Minskningen motverkades delvis av högre utdelningar från intressebolag. Under 2006 förbättrades kassaflöde från löpande verksamhet av en skatteåterbetalning om cirka 1,5 GSEK.
Kassaflöde från kapitalutgifter (CAPEX) ökade avsevärt under 2007. Fritt kassaflöde (kassaflöde från löpande verksamhet minus CAPEX) minskade 2007 på grund av lägre kassaflöde från löpande verksamhet och högre kapitalutgifter.
Nettokassaflöde från övrig investeringsverksamhet var på en oförändrad nivå jämfört med 2006.
Trots högre återföring av kapital betalades till aktieägarna än under 2006 minskade kassaflöde från finansieringsverksamhet under 2007, på grund av nettolån.
Mer information finns i koncernens kassaflödesanalyser och relaterade noter till koncernredovisningen.
Under 2006 och 2007 utförde TeliaSonera ett antal betydande förvärv och avyttringar.
TeliaSonera bedömer att dess bankkreditfaciliteter och marknadsfinansieringsprogram är tillräckliga för nuvarande likviditetsbehov. Telia-Soneras likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 8,9 GSEK vid utgången av året (12,8 GSEK vid utgången av 2006). Därutöver uppgick totala tillgängliga outnyttjade och bekräftade bankkreditlöften till 12,6 GSEK vid årets slut (10,1).
Moody's Investors Service sänkte TeliaSoneras kreditbetyg i oktober 2007 till A3 för långfristig upplåning och Prime-2 för kortfristig upplåning med stabila utsikter. TeliaSoneras betyg hos Standard & Poor's Ratings Services förblev oförändrad under året; A- för långfristig upplåning och A2 för kortfristig upplåning.
TeliaSonera har som utgångspunkt att koncernens externa lånefinansiering ska kanaliseras genom moderbolaget TeliaSonera AB. Den huvudsakliga externa upplåningen beskrivs i not 22 till koncernredovisningen.
TeliaSonera är verksam inom en rad olika geografiska produkt- och tjänstemarknader i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen. Detta medför att TeliaSonera omfattas av ett antal risker och osäkerhetsfaktorer. Ledningen har definierat risk som något som kan få en väsentlig negativ effekt på uppnåendet av TeliaSoneras mål. Risker kan vara hot, osäkerhetsfaktorer eller förlorade möjligheter som hör samman med TeliaSoneras nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter.
TeliaSonera har ett etablerat ramverk för riskhantering för att regelbundet identifiera, analysera, bedöma och rapportera verksamhetsrelaterade och finansiella risker och osäkerhetsfaktorer, samt att minska dessa risker när så är lämpligt. Riskhantering är en integrerad del av TeliaSoneras process för verksamhetsplanering.
Nedan följer en beskrivning av faktorer som kan påverka TeliaSoneras verksamhet och resultat, finansiella ställning eller aktiekurs från tid till annan.
TeliaSonera är föremål för avsevärd och historiskt ökande konkurrens och prispress. Konkurrens från en rad olika håll, inklusive nuvarande marknadsaktörer, nya aktörer och nya produkter och tjänster, kan få en negativ effekt på TeliaSoneras resultat. Konkurrensen har lett till ökat kundbortfall, minskad kundtillväxt samt sjunkande priser på TeliaSoneras produkter och tjänster, och kan ha liknande effekter i framtiden.
För att möta den ökade konkurrensen och prispressen har TeliaSonera genomfört och fortsätter att genomföra effektiviseringsprogram för att anpassa sin kostnadsbas. Det finns dock en risk att TeliaSonera inte kommer att lyckas införa sina program av operativa eller regulatoriska skäl, eller av någon annan orsak.
TeliaSonera verkar i en starkt reglerad bransch. De regleringar Telia-Sonera omfattas av innebär betydande begränsningar av flexibiliteten i hanteringen av dess verksamhet. I både Sverige och Finland har det exempelvis fastställts att TeliaSonera har betydande marknadsinflytande på vissa av sina marknader. Till följd av detta måste TeliaSonera erbjuda vissa tjänster på icke diskriminerande, kostnadsbaserade och transparenta villkor, vilka kan skilja sig från de villkor på vilka det annars skulle ha erbjudit dessa tjänster.
Förändringar i lagstiftning, reglering eller statliga riktlinjer som påverkar TeliaSoneras affärsverksamhet, liksom beslut av regleringsmyndigheter eller domstolar, inklusive utfärdande, ändring av eller återkallande av licenser till TeliaSonera eller andra parter, kan ha en negativ effekt på TeliaSoneras verksamhet och resultat.
TeliaSonera har gjort ett antal stora investeringar i telekomoperatörer i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien, Ryssland och Turkiet. De politiska, ekonomiska legala och regulatoriska systemen i dessa länder har historiskt varit mindre förutsägbara än i länder med mer utvecklad institutionell struktur. Den politiska situationen i vart och ett av de eurasiska länder där TeliaSonera har verksamhet har dessutom tidigare varit instabil och kan också bli det i framtiden.
Andra risker som hör samman med verksamhet på tillväxtmarknader innefattar valutarestriktioner, som i praktiken kan förhindra TeliaSonera att få vinster eller avyttra sina investeringar, om sådana restriktioner skulle införas i länder där TeliaSonera har omfattande verksamhet. En annan risk är det potentiella införandet av begränsningar av det utländska ägandet eller andra potentiella åtgärder mot enheter med formellt eller informellt utländskt ägande.
Oro har framförts över att de elektromagnetiska fälten från mobiltelefoner och basstationer, som fungerar som plattform för överföring av radiosignaler, kan medföra hälsorisker och störa användningen av elektronisk utrustning. Denna oro kan förstärkas med tiden och allt eftersom nya produkter lanseras. Faktiska eller upplevda risker med mobiltelefoner eller basstationer och den publicitet eller de rättsliga förfaranden som dessa risker kan medföra kan minska tillväxttakten, kundbasen eller den genomsnittliga användningen per kund av TeliaSoneras mobila kommunikationstjänster, leda till betydande restriktioner när det gäller platsen för och driften av basstationer eller göra TeliaSonera till föremål för skadeståndsanspråk. Allt detta kan ha en negativ effekt på TeliaSoneras verksamhet, finansiella ställning och resultat.
Faktorer som generellt påverkar telekom- och teknologimarknaderna, förändringar i den ekonomiska miljön, den regulatoriska miljön, affärsmiljön eller den politiska miljön liksom TeliaSoneras ständiga översyn och förbättring av sina affärsplaner kan få en negativ effekt på verksamheten. TeliaSonera kan behöva göra nedskrivningar av sina tillgångar med hänsyn till förändring i förväntade framtida kassaflöden hänförliga till dessa tillgångar, vilket inkluderar, men inte är begränsat till, goodwill och andra övervärden som TeliaSonera har redovisat i samband med samgåendet mellan Telia och Sonera, förvärvet av NetCom samt andra förvärv som TeliaSonera har gjort eller kan komma att göra i framtiden.
TeliaSonera har tidigare också genomfört ett antal omstruktureringar och rationaliseringar, inklusive omstruktureringen och rationaliseringen av den svenska och finska verksamheten och omstruktureringen av den internationella carrierverksamheten och den danska verksamheten, vilka har lett till höga omstrukturerings- och rationaliseringskostnader. Liknande initiativ kan genomföras i framtiden.
TeliaSonera har även stora uppskjutna skattefordringar från tidigare redovisade nedskrivningar och omstruktureringskostnader. Stora negativa förändringar i den ekonomiska miljön, den regulatoriska miljön, affärsmiljön och den politiska miljön samt i TeliaSoneras affärsplaner skulle också kunna leda till att TeliaSonera inte kan utnyttja dessa skattefordringar till fullo för att minska sina skatteskulder i framtiden, och skulle därför kunna leda till en extra skattekostnad när denna skattefordran tas bort.
Förutom att påverka TeliaSoneras rörelseresultat skulle sådana nedskrivningar och kostnader kunna få en negativ effekt på TeliaSoneras förmåga att betala utdelning. Eventuella nedskrivningar av immateriella eller andra tillgångar skulle ha effekten att minska eller till och med eliminera TeliaSoneras utdelningsförmåga.
TeliaSonera har gjort stora investeringar i telekomnät och licenser och beräknar även att investera stora belopp under de kommande åren för att uppgradera och bygga ut näten. Emellanåt kommer TeliaSonera även att starta nya verksamheter såsom Xfera Móviles S.A. i Spanien vilket kräver omfattande investeringar och kostnader i uppbyggnadsskedet. Framgången med dessa investeringar och nystartade verksamheter beror på en rad olika faktorer som ligger utanför TeliaSoneras kontroll, däribland tillgången till nya och attraktiva tjänster, kostnader som är knutna till erbjudandet av dessa tjänster, tidpunkten för deras lansering, efterfrågan och priserna på sådana tjänster samt konkurrensen. Om de fördelar som förväntas av dessa investeringar och nystartade verksamheter inte kan realiseras kan det få en negativ effekt på TeliaSoneras verksamhet och rörelseresultat.
TeliaSonera kan komma att delta i konsolideringen av telekomindustrin genom förvärv, strategiska allianser eller sammanslagningar av verksamheter. Om sådana transaktioner misslyckas kan det skada TeliaSoneras verksamhet och rörelseresultat. På grund av konkurrens vid identifieringen av förvärvsmöjligheter eller strategiska partners skulle TeliaSonera exempelvis kunna göra ett förvärv eller gå in i en strategisk allians på ogynnsamma villkor. Det finns också en risk att TeliaSonera inte kommer att kunna integrera och hantera ett förvärvat bolag eller en strategisk allians med framgång, att förvärvet eller den strategiska alliansen inte lyckas uppnå de strategiska fördelar eller synergier som eftersträvas och att ledningens uppmärksamhet kommer att avledas från andra pågående affärsangelägenheter. Dessutom skulle ett möjligt förvärv kunna ha negativ effekt på TeliaSoneras finansiella ställning, inklusive dess kreditbetyg, eller, om det görs med hjälp av TeliaSonera-aktier, späda ut ägandet för de befintliga aktieägarna.
TeliaSonera är beroende av ett begränsat antal leverantörer för tillverkning och tillhandahållande av nätverksutrustning och relaterad programvara samt terminaler för att kunna utveckla sina nät och erbjuda sina tjänster på kommersiella villkor.
TeliaSonera kan inte vara säkert på att tillräckligt snabbt kunna erhålla nätutrustning eller terminaler från alternativa leverantörer om dess nuvarande leverantörer inte kan uppfylla dess krav. Dessutom lägger TeliaSonera, liksom sina konkurrenter, för närvarande ut många av sina nyckelsupporttjänster till externa leverantörer, däribland byggnation och underhåll av nät i de flesta av dess verksamheter. Det begränsade antalet leverantörer av dessa tjänster och villkoren i TeliaSoneras avtal med nuvarande och framtida leverantörer kan ha negativ effekt på Telia-Sonera, bland annat genom att begränsa dess flexibilitet.
För att behålla sin konkurrenskraft och genomföra sin strategi, och för att anpassa sig till förändrad teknologi, måste TeliaSonera rekrytera, behålla och när så är nödvändigt vidareutbilda mycket kunniga medarbetare med särskild expertkunskap. Konkurrensen är särskilt stark när det gäller kvalificerad personal inom telekom och informationsteknik. TeliaSoneras möjligheter att rekrytera och behålla kunnig personal inom sina tillväxtområden och ny teknik kommer i stor utsträckning att bero på dess förmåga att erbjuda konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Om TeliaSonera inte har konkurrenskraftiga anställningsvillkor är det möjligt att det inte kan rekrytera och behålla kunniga anställda, vilket kan begränsa dess förmåga att utveckla sina tillväxtområden, utveckla nya verksamhetsområden eller bibehålla konkurrenskraften i sina traditionella verksamhetsområden.
TeliaSonera bedriver en del av sin verksamhet, särskilt utanför Norden, genom intressebolag i vilka det inte har ägarkontroll, såsom Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S. i Turkiet, OAO MegaFon i Ryssland och Lattelecom SIA i Lettland, och till följd av detta har TeliaSonera begränsat inflytande över hur dessa verksamheter bedrivs. Enligt styrdokumenten för vissa av dessa verksamheter har TeliaSoneras partners kontroll eller delad kontroll över nyckelfrågor som godkännande av verksamhetsplaner och budgetar samt beslut som rör tidplanen och storleken för utdelning. Risken för åtgärder som ligger utanför TeliaSoneras eller dess intressebolags kontroll och som är negativa för TeliaSoneras intressen, eller oenighet eller dödlägen, är inneboende för intressebolag och verksamheter som styrs gemensamt.
Som en del av TeliaSoneras strategi kan det, när det är praktiskt möjligt, öka sitt aktieinnehav i intressebolagen. Genomförandet av denna strategi kan emellertid bli svårt på grund av en rad olika faktorer, däribland faktorer som ligger utanför TeliaSoneras kontroll, exempelvis andra befintliga aktieägares vilja att avyttra eller godta utspädning av sina innehav och, om TeliaSonera får större kontroll, dess förmåga att framgångsrikt leda verksamheterna.
TeliaSonera har ingått ett samarbetsavtal med Tele2 om att bygga och driva ett UMTS-nät i Sverige genom ett joint venture med 50-procentigt ägande, Svenska UMTS-nät AB, som har rättigheterna till en svensk UMTS-licens. TeliaSonera har gjort stora investeringar och finansiella åtaganden avseende denna verksamhet. Eftersom detta är en gemensamt kontrollerad verksamhet finns det en risk att TeliaSoneras partner inte är överens med TeliaSonera i viktiga frågor, inklusive företagets finansiering. Denna risk kan öka eftersom TeliaSonera och Tele2 är betydande konkurrenter. Oenighet eller ett dödläge avseende företaget eller ena partens brott mot samarbetsavtalens väsentliga bestämmelser kan ha en negativ effekt på TeliaSoneras verksamhet i Sverige.
TeliaSoneras aktiekurs har tidigare varit volatil, delvis på grund av volatilitet på värdepappersmarknaden i allmänhet och för telekombolag i synnerhet, och den kan komma att vara volatil i framtiden. TeliaSoneras aktiekurs kan påverkas av många faktorer utöver TeliaSoneras finansiella resultat, verksamhet och direkta affärsmiljö, inklusive men inte begränsat till följande: förväntningar av finansanalytiker och investerare jämfört med de faktiska finansiella resultaten, förvärv eller avyttringar som TeliaSonera gör eller förväntas eller spekuleras göra, TeliaSoneras potentiella deltagande i konsolideringen av branschen eller spekulationer om ett sådant deltagande, samt spekulationer av finansanalytiker och investerare avseende TeliaSoneras framtida utdelningspolicy jämfört med den nuvarande utdelningspolicyn.
Svenska staten äger 37,3 procent och finska staten 13,7 procent av TeliaSoneras utestående aktier. Svenska staten ensam och svenska staten och finska staten, om de väljer att agera gemensamt, har därför makten att påverka frågor som ska föreläggas aktieägarna för omröstning. Svenska statens och finska statens intresse vid avgörandet av dessa frågor kan skilja sig från TeliaSoneras andra aktieägares intressen.
Dessutom kan en försäljning från svenska eller finska statens sida av ett stort antal TeliaSonera-aktier, eller en uppfattning hos allmänheten om att en sådan försäljning skulle kunna ske, orsaka en väsentlig fluktuation i TeliaSoneras aktiekurs. Förutom det åtagande som hindrar svenska staten från att avyttra ytterligare aktier före den 1 april 2008, utan samtycke från Deutsche Bank och UBS Investment Bank, har svenska staten och finska staten inte någon kontraktsförpliktelse som skulle begränsa deras möjlighet att sälja aktier.
TeliaSonera är exponerat mot finansiella risker såsom likviditetsrisker, valutarisker, ränterisker, finansieringsrisker, pensionsförpliktelser och kreditrisker. Den finansiella riskhanteringen är centraliserad till enheten Corporate Finance och Treasury.
TeliaSonera hanterar likviditetsrisk genom placering av överskottslikvidet i bank eller kortfristiga räntebärande instrument med god kreditvärdighet. Förutom likvida medel har TeliaSonera en bekräftad syndikerad bankkreditfacilitet och vissa kortfristiga bankkrediter. Totalt fanns per balansdagen tillgängliga outnyttjade bekräftade kreditlöften uppgående till 12,6 GSEK.
TeliaSoneras transaktionsexponering är inte betydande. TeliaSoneras omräkningsexponering är emellertid betydande och beräknas öka med tiden på grund av den pågående expansionen av verksamheter utanför Sverige. TeliaSonera valutasäkrar normalt inte omräkningsexponeringen. Vid årets slut uppgick omräkningsexponeringen till 170 GSEK (147 GSEK vid utgången av 2006). En förstärkning av den svenska kronan med tio procentenheter mot alla valutor som TeliaSonera har omräkningsexponering mot skulle innebära en negativ påverkan om 17 GSEK (15) på koncernens eget kapital per den 31 december 2007.
TeliaSonera hanterar ränterisk genom att eftersträva en avvägning mellan bedömd löpande kostnad för upplåningen och risken att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en plötslig, större ränteförändring. TeliaSoneras policy är att låneskuldens räntebindningstid normalt ska ligga mellan sex månader och fyra år.
Genom att ha längre löptid än räntebindning, får TeliaSonera den önskvärda ränterisken utan att behöva anta en hög finansiell risk. För att ytterligare minska finansieringsrisken, verkar TeliaSonera för att sprida upplåningens förfallodatum över än längre period. TeliaSonera innehar en stark kreditvärdighet enligt bedömning av ratinginstituten Moody´s och Standard & Poors.
TeliaSonera har betydande pensionsförpliktelser till ett nuvärde av 20,8 GSEK (21,5) vid årsskiftet. TeliaSonera har pensionsstiftelser för att säkra dessa förpliktelser, med tillgångar på totalt 19,3 GSEK (19,0) baserat på gällande marknadsvärden den 31 december 2007. En minskning med en procentenhet av den genomsnittliga diskonteringsräntan skulle ha ökat pensionsförpliktelserna med cirka 3,5 GSEK (3,6) per den 31 december 2007. Effekten skulle dock delvis kompenseras av en värdeökning i pensionsstiftelsens räntebärande tillgångar. En motsvarande räntenedgång skulle ha ökat värdet på räntebärande plantillgångar med 1,0 GSEK (1,0)
Motpartsrisken vad gäller TeliaSoneras kundfordringar är spridd på ett stort antal kunder, såväl privatpersoner som företag i olika branscher. Kundförlusterna i förhållande till koncernens nettoomsättning uppgick till 0,5 procent (0,4) 2007.
Den finansiella riskhanteringen beskrivs mer detaljerat i not 28 i koncernredovisningen.
Under 2007 flyttade TeliaSonera sina aktiviteter inom forskning och utveckling, FoU, närmare affären och marknaden och stärkte fokus på affärsutveckling. På grund av globaliseringen och ip-utvecklingen har TeliaSonera radikalt ökat användandet av öppna plattformar från leverantörer, tredje part och av mjukvarulösningar. Överlag styrs aktiviteterna av efterfrågan på marknaden och tillsammans med slutanvändare och partners utforskar TeliaSonera nya möjligheter att få tidiga tecken på hur ett koncept fungerar och att förkorta ledtider. Den långsiktiga delen av FoU i innovationsprocessen baseras ofta på externa samarbeten med offentliga finansieringsmyndigheter.
TeliaSoneras FoU-utgifter uppgick 2007 till 1 732 MSEK (1 837 MSEK 2006).
Den 31 december 2007 hade TeliaSonera cirka 580 "patentfamiljer" och cirka 2 400 patent och patentansökningar, varav ingen enskild har avgörande betydelse för TeliaSoneras verksamhet.
TeliaSonera i Sverige driver inga verksamheter som kräver miljötillstånd från myndigheter enligt svensk miljölagstiftning, kapitel 9.
Den största miljöpåverkan från TeliaSonera-koncernens verksamheter kommer från resor och transporter, energiförbrukning och materialanvändande. Ytterligare information om TeliaSoneras påverkan på miljö och samhälle finns i avsnittet "Ansvarsfullt företagande." TeliaSonera publicerar även en årlig rapport om ansvarsfullt företagande, eller Corporate Responsibility, som bygger på den internationella rapporteringsstandarden "Global Reporting Initiative" (GRI) och är synkroniserad med årsredovisningen.
För att ytterligare minska sin påverkan på miljön har TeliaSonera för sin Årsredovisning 2007 övergått till internetbaserad rapportering och har därför beslutat att upphöra med årsredovisningar i tryckt format.
Moderbolaget TeliaSonera AB med hemvist i Stockholm består av koncernens svenska verksamheter för utveckling och drift av fasta nät och basproduktion av nätverkstjänster. Moderbolaget inkluderar även koncernledningens ledningsfunktioner, vissa koncerngemensamma verksamheter och koncernens internbankverksamhet. Från och med den 1 januari 2008 flyttades vissa verksamheter till ett nytt helägt dotterbolag för telekom-infrastuktur, TeliaSonera Skanova Access AB.
Räkenskaperna från moderbolaget upprättas i enlighet med årsredovisningslagen, annan svensk lagstiftning, och samt standarden RFR 2.1 "Redovisning för juridiska personer" och andra rekommendationer från Svenska Redovisningsrådet.
Nettomsättningen under året minskade till 17 809 MSEK (19 705 MSEK 2006), på grund av migration till mobiltjänster och ip-baserade tjänster med lägre priser. Till dotterbolag fakturerades 12 811 MSEK (14 424). Resultat före bokslutsdispositioner och skatt ökade kraftigt som ett resultat av utdelningsbetalningar från dotterbolag och uppgick till 23 845 MSEK (7 631). Nettoresultatet uppgick till 20 001 MSEK (3 228).
Balansomslutningen ökade till 182 436 MSEK (171 672). Eget kapital minskade till 63 013 MSEK (71 262) och övrigt tillskjutet kapital till 44 848 MSEK (52 595) då det starka resultatet inte fullt ut kompenserade för betalningar av ordinarie och extra utdelning om 28 290 MSEK 2007.
Fritt kassaflöde ökade till 20 688 MSEK (6 221), och kassaflöde före finansieringsverksamhet var 7 916 MSEK (-6 927). Synlig nettolåneskuld ökade till 88 210 MSEK (64 968). Likvida medel uppgick till 2 790 MSEK (7 593) vid årets slut.
Soliditeten (inklusive eget kapital-delen av obeskattade reserver och justerat för föreslagna utdelningar) var 32,6 procent (32,4).
Investeringar uppgick under året till 13 269 MSEK (17 332), inklusive 2 705 MSEK (2 382) i materiella anläggningstillgångar för det fasta nätet. Övriga investeringar uppgick till 10 564 MSEK (14 950), varav 2 024 MSEK hänförliga till förvärvet av Cygate och debitel Danmark, och 8 015 MSEK till överföringar av aktieinnehav inom koncernen.
Som ett resultat av den organisationsförändring som gjordes 2007 har antalet anställda per den 31 december 2007 ökat netto till 2 567 från 2 408 vid utgången av 2006.
TeliaSoneras emitterade och utestående aktiekapital uppgick den 31 december 2007 till 14 369 463 081,60 SEK fördelat på 4 490 457 213 aktier. Alla emitterade aktier har till fullo betalats och ger samma rätt att rösta och ta del av bolagets tillgångar. Vid bolagsstämmorna har varje aktieägare rätt att rösta för det antal aktier hon eller han äger eller representerar. Varje aktie ger en röst.
Det finns inga regler i svensk lagstiftning eller TeliaSonera ABs Bolagsordning som skulle begränsa möjligheter att överföra aktier i Telia-Sonera.
I maj 2007 sålde Sveriges regering 8,0 procent av TeliaSonera och minskade sitt aktieinnehav till 37,3 procent från 45,3 procent. Den 31 december 2007 hade bolaget två aktieägare med mer än tio procent av aktierna och rösterna: svenska staten med 37,3 procent av aktierna och rösterna och finska staten med 13,7 procent av aktierna och rösterna. Svenska staten och finska staten ingick ett aktieägaravtal vid tiden för samgåendet, vilket gällde till 9 december 2007. TeliaSonera känner inte till några andra avtal mellan större aktieägare i bolaget rörande TeliaSoneras aktier.
Den 31 december 2007 innehade TeliaSoneras pensionsstiftelse 0,03 procent av bolagets aktier och röster. Inga TeliaSonera-aktier ägs av bolagets dotterbolag.
Styrelsen har för närvarande inte bolagsstämmans bemyndigande att emittera nya aktier eller återköpa TeliaSonera-aktier.
I fall av förändrat ägande i TeliaSonera AB, skulle bolaget kunna komma att tvingas återbetala vissa lån på kort varsel eftersom vissa av Telia-Soneras finansieringsavtal inkluderar sedvanliga klausuler för förändrat ägande. Dessa klausuler inkluderar i allmänhet även andra villkor, till exempel att förändrat ägande måste orsaka negativa förändringar i Telia-Soneras kreditbetyg, för att de ska gälla.
I fall av mer omfattande förändringar i ägandet ("change of control") utgår avgångsvederlag till koncernchefen om han avgår inom en månad efter ägarförändringen. Se not 32 i koncernredovisningen för vidare beskrivning.
TeliaSoneras Bolagsordning innehåller inga regler relaterade till utnämning eller entledigande av styrelseledamöter, eller några regler relaterade till tillägg till bolagets Bolagsordning, på bolagsstämman.
Se även avsnittet "TeliaSoneras aktie" och not 21 i koncernredovisningen.
Se not 32 i koncernredovisningen för information om ersättning till ledande befattningshavare.
Styrelsens förslag till beslut av årsstämman den 31 mars 2008 om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, vilka är i stort sett likalydande med de ersättningsriktlinjer som beslutades av årsstämman den 24 april 2007, är följande:
Den övergripande principen är att ersättning och övriga anställningsvillkor för ledande befattningshavare ska vara konkurrenskraftiga för att säkerställa att TeliaSonera kan attrahera och behålla kvalificerade ledande befattningshavare.
Den totala ersättningen ska bestå av fast lön, en årlig variabel lön, långsiktig variabel lön, pension och övriga förmåner. Den fasta lönen sätts individuellt och ska ligga i linje med lönenivåerna på den marknad där den aktuella befattningshavaren är anställd. Den årliga variabla lönen ska definieras i en plan för en angiven period med exakta fastställda mål som främjar TeliaSoneras affärsmål. Den årliga variabla lönen kan variera mellan olika ledande befattningshavare och får ej överstiga 50 procent av den fasta årliga lönen.
TeliaSonera har för närvarande inte något program för långsiktig variabel lön.
Pensionsplaner ska följa praxis på den lokala marknaden och om möjligt vara premiebaserade för nyutnämnda ledande befattningshavare.
Avtal med ledande befattningshavare ska innehålla en uppsägningstid på minst sex månader från den anställde och högst 12 månader (sex månader för koncernchefen) från bolaget. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag motsvarande den fasta månadslönen under högst 12 månader (24 månader för koncernchefen). Övriga förmåner ska vara konkurrenskraftiga på den lokala marknaden. Vid uppsägning från en ledande befattningshavares sida utgår inte avgångsvederlag.
Styrelsen får göra mindre avvikelser på individuell basis från dessa riktlinjer.
TeliaSoneras extra bolagsstämma hölls den 17 januari 2007 och stämman beslutade om val av följande personer till styrelsemedlemmar: Maija-Liisa Friman, Conny Karlsson, Lars G Nordström och Jon Risfelt. Stämman beslutade om entledigande av följande styrelsemedlemmar: Carl Bennet, Eva Liljeblom, Lennart Låftman, Lars-Erik Nilsson och Sven-Christer Nilsson. Stämman bestämde även att antalet bolagsstämmovalda styrelsemedlemmar ska vara sju utan suppleanter. Caroline Sundewall, Timo Peltola och Tom von Weymarn kom att fortsätta som styrelsemedlemmar. Tom von Weymarn fortsatte uppdraget som styrelsens ordförande.
Lars Nyberg tillträdde som TeliaSoneras VD och koncernchef den 3 september 2007, utnämnd av styrelsen den 27 juli, att efterträda Anders Igel, som lämnade bolaget den 31 juli efter ett styrelsebeslut den 11 juni 2007.
I april 2007 utnämndes Tero Kivisaari till chef för affärsområdet Eurasien efter att företrädaren Erdal Durukan beslutat att lämna TeliaSonera. Cecilia Edström har utnämnts till kommunikationsdirektör, efter att Ewa Lagerqvist lämnade TeliaSonera i oktober 2007. Fram till Cecilia Edström tillträder är Karin Moberg tillförordnad kommunikationsdirektör. Karin Eliasson utnämndes till personaldirektör och tillträdde i januari 2008 då företrädaren Rune Nyberg pensionerades.
TeliaSonera startade ett nytt helägt dotterbolag för teleinfrastruktur i Sverige, TeliaSonera Skanova Access AB, den 1 januari 2008. Med bildandet av Skanova Access säkrar TeliaSonera att marknadens krav på transparens och insyn uppfylls. Bolaget kommer att ha cirka 700 anställda. Motsvarande verksamhet 2007 uppskattas omsätta cirka 7 GSEK.
Fintur Holdings B.V. (Fintur), i vilket TeliaSoneras direkta och indirekta ägande uppgår till 74 procent, slutförde i januari 2008 förvärvet av ytterligare 14,3 procent i Geocell LLC (Geocell) för en kontant köpeskilling om cirka 210 MSEK (33 MUSD). Finturs ägarandel i Geocell har därmed ökat till 97,5 från 83,2 procent.
Den 12 februari 2008 offentliggjorde TeliaSonera att ett avtal undertecknats för privatiseringen av Republiken Azerbajdzjans 35,7-procentiga innehav i Azercell Telekom B.M. (Azercell). Avtalet är förknippat med vissa villkor för affärens avslut som måste uppfyllas. Azertel A.S., som är Azercells moderbolag och ett majoritetsägt dotterbolag till Fintur Holdings B.V. (Fintur), har förvärvat hela Republiken Azerbajdzjans innehav och därmed ökat Azertels ägande i Azercell till 100 procent. Samtidigt kommer den nuvarande lokale partnern att öka sitt innehav i Azertel till 49 procent. Finturs effektiva innehav i Azercell förblir därför nuvarande 51 procent.
Den 7 mars 2008 offentliggjorde TeliaSonera att en skiljenämnd vid Internationella Handelskammaren i Wien har utfärdat ett beslut där skiljenämnden slår fast att Cukurova har brutit mot vissa restriktioner mot aktieöverlåtelser som anges i aktieägaravtalet mellan Cukurova och TeliaSonera avseende Turkcell Holding, ett bolag som äger 51 procent av aktierna i Turkcell. TeliaSonera äger för närvarande 47 procent av aktierna i Turkcell Holding. Avtalsbrottet inträffade 2005 i samband med en delöverlåtelse av Cukurovas aktier i Turkcell Holding till den ryska Alfakoncernen. Skiljenämnden i Wien har beordrat Cukurova Holding att vidta samtliga åtgärder som står till deras förfogande, inklusive förhandlingar i god tro med Alfa, för att genomföra ett återköp av de överlåtna aktierna. Tidigare, i januari 2007 utfärdade en annan skiljenämnd vid Internationella Handelskammaren i Genève ett beslut där nämnden slog fast att ett bindande avtal om köp av aktier ingåtts mellan TeliaSonera och Cukurova under 2005, i vilket Cukurova åläggs att sälja alla sina aktier i Turkcell Holding till TeliaSonera. TeliaSonera hoppas att kunna genomföra transaktionen med Cukurova, men även om köpeavtalet är bindande och Cukurova har agerat i strid mot aktieägaravtalet i Turkcell Holding, så vet TeliaSonera ännu inte om Cukurova har möjlighet, eller vilja, att genomföra en överlåtelse av aktier i Turkcell Holding till TeliaSonera.
Nettoomsättningen förväntas fortsätta växa stabilt 2008 jämfört med föregående år.
Trots fortsatta intensiva investeringar i framtida tillväxt och i kvalitet i våra nät och tjänster, är TeliaSoneras ambition för 2008 att bibehålla 2007 års EBITDA-marginalnivå, före engångsposter.
Nettoresultatet för 2008 förväntas bli något högre än 2007, exklusive positiva poster av engångskaraktär på cirka 2,0 GSEK 2007 och potentiella positiva poster av engångskaraktär 2008. Dessa positiva engångsposter 2007 inkluderar följande nettobelopp:
CAPEX kommer att drivas på av fortsatta investeringar i bredbandsoch mobilkapacitet och förväntas uppgå till cirka 15 GSEK 2008.
Intensifierade effektivitetsförbättringar är nödvändiga för att TeliaSonera ska kunna fortsätta ändra sin produktmix genom investeringar i mobilitets- och ip-baserade tjänster.
Rörelsekostnaderna i de svenska och finska verksamheterna uppgick till cirka 36 GSEK 2007, av vilka cirka 22 GSEK utgör den kostnadsbas som primärt kommer att påverkas av planerade effektiviseringsåtgärder. Effektiviseringsåtgärder som kommer att implementeras i de svenska och finska verksamheterna under 2008 och 2009 förväntas ge en årlig bruttobesparingseffekt på cirka 5 GSEK jämfört med kostnadsbasen 2007.
TeliaSonera beräknar att omkring två tredjedelar av dessa effektiviseringsåtgärder, bestående av besparingar av påverkbara kostnader och varaktiga besparingar av volymrelaterade kostnader, kommer att implementeras under 2008 och återstående tredjedel 2009. Effektiviseringsåtgärderna förväntas resultera i en minskning av antalet medarbetare med cirka 2 900, av vilka cirka två tredjedelar i Sverige och cirka en tredjedel i Finland. Relaterade omstruktureringskostnader, att rapporteras som engångsposter, beräknas till omkring 4 GSEK, varav cirka två tredjedelar 2008.
För 2007 föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en ordinarie utdelning om 1,80 SEK (1,80 SEK för 2006) per aktie, totalt 8,1 GSEK, eller 46 procent av nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Förslaget följer TeliaSoneras styrelses översyn i oktober 2007 av bolagets kapitalstruktur och utdelningspolicy.
Styrelsen beslutade att bolagets kapitalstruktur ska baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+) för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet för investeringar i framtida tillväxt, både organisk och genom förvärv. Ordinarie utdelning ska vara minst 40 procent av nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Därutöver ska överskottskapital återföras till aktieägarna, efter det att styrelsen har beaktat bolagets likvida medel, kassaflödesprognoser och investeringsplaner på medellång sikt, samt förutsättningarna på kapitalmarknaden.
I enlighet därmed föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en extra utdelning för 2007 om 2,20 SEK (4,50) per aktie, totalt 9,9 GSEK.
Därmed föreslås en total utdelning om 4,00 SEK (6,30) per aktie, motsvarande totalt 17 962 MSEK (28 290).
Styrelsen har gjort ett övervägande enligt Kapitel 18 Sektion 4 i svenska aktiebolagsslagen att bedöma huruvida föreslagen utdelning är försvarlig. Styrelsen bedömer att:
Styrelsens fullständiga redogörelse för detsamma kommer att vara inkluderat i dokumenten för årsstämman.
Se "Förslag till vinstdisposition".
| Januari–december | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK, förutom uppgifter per aktie | Not | 2007 | 2006 | ||
| Nettoomsättning | 6, 7 | 96 344 | 91 060 | ||
| Kostnader för sålda tjänster och varor | 8 | -54 196 | -48 640 | ||
| Bruttoresultat | 42 148 | 42 420 | |||
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | 8 | -15 819 | -14 213 | ||
| Administrationskostnader | 8 | -6 760 | -6 317 | ||
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 8 | -1 732 | -1 837 | ||
| Övriga rörelseintäkter | 9 | 1 349 | 1 138 | ||
| Övriga rörelsekostnader | 9 | -728 | -1 281 | ||
| Resultat från intressebolag och joint ventures | 6, 12 | 7 697 | 5 579 | ||
| Rörelseresultat | 6 | 26 155 | 25 489 | ||
| Finansieringskostnader | 13 | -1 736 | -1 049 | ||
| Övriga finansiella poster | 13 | 832 | 786 | ||
| Resultat efter finansiella poster | 25 251 | 25 226 | |||
| Skatter | 14 | -4 953 | -5 943 | ||
| Årets resultat | 20 298 | 19 283 | |||
| Hänförligt till: | |||||
| Moderbolagets aktieägare | 17 674 | 16 987 | |||
| Minoritetsandelar i dotterbolag | 2 624 | 2 296 | |||
| Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning | 21 | 3,94 | 3,78 |
| 31 december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2007 | 2006 | |
| Tillgångar | ||||
| Goodwill | 15 | 71 172 | 62 638 | |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 15 | 12 737 | 11 534 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 16 | 52 602 | 48 195 | |
| Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures | 6, 12 | 33 065 | 25 536 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 14 | 12 017 | 12 054 | |
| Fordringar för pensionsåtaganden | 23 | 187 | 121 | |
| Övriga anläggningstillgångar | 17 | 3 364 | 4 115 | |
| Summa anläggningstillgångar | 185 144 | 164 193 | ||
| Varulager | 18 | 1 168 | 997 | |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 19 | 20 787 | 20 427 | |
| Aktuella skattefordringar | 94 | 204 | ||
| Räntebärande fordringar | 20 | 1 701 | 1 958 | |
| Likvida medel | 20 | 7 802 | 11 603 | |
| Summa omsättningstillgångar | 31 552 | 35 189 | ||
| Anläggningstillgångar som innehas för försäljning | 6 | 10 | ||
| Summa tillgångar | 216 702 | 199 392 | ||
| Eget kapital och skulder | ||||
| Eget kapital | 117 274 | 119 217 | ||
| Minoritetsandelar i eget kapital | 9 783 | 8 500 | ||
| Summa eget kapital | 127 057 | 127 717 | ||
| Långfristiga lån | 22 | 41 030 | 24 311 | |
| Uppskjutna skatteskulder | 14 | 9 577 | 10 121 | |
| Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | 23 | 416 | 39 | |
| Övriga avsättningar | 24 | 6 755 | 4 475 | |
| Övriga långfristiga skulder | 25 | 2 366 | 2 382 | |
| Summa långfristiga avsättningar och skulder | 60 144 | 41 328 | ||
| Kortfristiga lån | 22 | 2 549 | 3 418 | |
| Kortfristiga avsättningar | 24 | 137 | 836 | |
| Aktuella skatteskulder | 2 212 | 1 741 | ||
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 26 | 24 603 | 24 352 | |
| Summa kortfristiga avsättningar och skulder | 29 501 | 30 347 | ||
| Summa eget kapital och skulder | 216 702 | 199 392 | ||
| Eventualtillgångar | 30 | – | – | |
| Ställda säkerheter | 30 | 1 352 | 1 403 | |
| Oredovisade ansvarsförbindelser | 30 | 2 146 | 2 058 |
| Januari–december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2007 | 2006 | |
| Årets resultat | 20 298 | 19 283 | ||
| Justeringar för: | ||||
| Av- och nedskrivningar | 11 879 | 11 231 | ||
| Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar | -84 | -117 | ||
| Resultat från intressebolag och joint ventures med avdrag för utdelningar | -5 012 | -3 791 | ||
| Pensioner, övriga avsättningar | -847 | -1 344 | ||
| Finansiella poster | 1 495 | -836 | ||
| Skatter | -189 | 3 560 | ||
| Övrigt icke likviditetspåverkande | 1 | 48 | ||
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 27 541 | 28 034 | ||
| Ökning (-)/Minskning (+), rörelsefordringar | 427 | -1 792 | ||
| Ökning (-)/Minskning (+), varulager | -86 | -242 | ||
| Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder | -1 353 | 1 501 | ||
| Förändring av rörelsekapital | -1 012 | -533 | ||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 31 | 26 529 | 27 501 | |
| Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar | 31 | -13 525 | -10 905 | |
| Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar | 176 | 255 | ||
| Förvärv av aktier, andelar och verksamhet | 31 | -4 597 | -3 274 | |
| Avyttring av aktier, andelar och verksamhet | 31 | 116 | 348 | |
| Lämnade lån och andra liknande investeringar | -740 | -349 | ||
| Återbetalning av lämnade lån och andra liknande investeringar | 1 863 | 488 | ||
| Gottgörelse från pensionsstiftelse | 525 | 700 | ||
| Nettoförändring kortfristiga placeringar | 477 | -347 | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -15 705 | -13 084 | ||
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | 10 824 | 14 417 | ||
| Utdelning till aktieägare | -28 290 | -15 717 | ||
| Utdelning till och investeringar av minoritetsägare, netto | -1 415 | -1 523 | ||
| Upptagna lån | 17 075 | 5 049 | ||
| Amorterade lån | -2 853 | -6 515 | ||
| Nettoförändring av räntebärande lån med kort löptid | 757 | -676 | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -14 726 | -19 382 | ||
| Årets kassaflöde | -3 902 | -4 965 | ||
| Likvida medel vid årets början | 11 603 | 16 834 | ||
| Årets kassaflöde | -3 902 | -4 965 | ||
| Kursdifferens i likvida medel | 101 | -266 | ||
| Likvida medel vid årets slut | 20 | 7 802 | 11 603 | |
| Erhållna räntor | 571 | 487 | ||
| Betalda räntor | -1 457 | -1 082 | ||
| Betalda skatter | -5 142 | -2 382 |
| MSEK | Not | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Åter vinnings reserver |
Övriga re server |
Balan serade vinstmedel |
Eget kapital |
Minoritets andelar i eget kapital |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgående balans 31 december 2005 | 14 961 | 60 538 | 6 093 | 6 022 | 39 435 | 127 049 | 8 645 | 135 694 | |
| Omvärdering till verkligt värde av nettotill gångar vid stegvisa förvärv |
21 | – | – | – | 300 | -275 | 25 | – | 25 |
| Avskrivningar på verkligt värde av omvär derade nettotillgångar vid stegvisa förvärv |
21 | – | – | – | -128 | 128 | – | – | – |
| Redovisning av finansiella instrument till verkligt värde |
21 | – | – | -25 | – | – | -25 | – | -25 |
| Valutakursdifferenser | 21 | – | – | -8 955 | – | – | -8 955 | -608 | -9 563 |
| Inflationsjusteringar | 21 | – | – | – | -147 | – | -147 | – | -147 |
| Summa resultatförändringar som inte redovisas i resultaträkningen |
– | – | -8 980 | 25 | -147 | -9 102 | -608 | -9 710 | |
| Årets resultat | – | – | – | – | 16 987 | 16 987 | 2 296 | 19 283 | |
| Summa redovisat resultat för året | – | – | -8 980 | 25 | 16 840 | 7 885 | 1 688 | 9 573 | |
| Transaktioner med minoritetsägare | 21 | – | – | – | – | – | – | -215 | -215 |
| Utdelningar | 21 | – | -10 104 | – | – | -5 613 | -15 717 | -1 618 | -17 335 |
| Indragning av egna aktier (enligt beslut av årsstämman 2006) |
21 | -592 | 592 | – | – | – | – | – | – |
| Utgående balans 31 december 2006 | 14 369 | 51 026 | -2 887 | 6 047 | 50 662 | 119 217 | 8 500 | 127 717 | |
| Avskrivningar på verkligt värde av omvär derade nettotillgångar vid stegvisa förvärv |
21 | – | – | – | -166 | 166 | – | – | – |
| Redovisning av finansiella instrument till verkligt värde |
21 | – | – | 39 | – | – | 39 | – | 39 |
| Valutakursdifferenser | 21 | – | – | 8 634 | – | – | 8 634 | 160 | 8 794 |
| Summa resultatförändringar som inte redovisas i resultaträkningen |
– | – | 8 673 | -166 | 166 | 8 673 | 160 | 8 833 | |
| Årets resultat | – | – | – | – | 17 674 | 17 674 | 2 624 | 20 298 | |
| Summa redovisat resultat för året | – | – | 8 673 | -166 | 17 840 | 26 347 | 2 784 | 29 131 | |
| Transaktioner med minoritetsägare | 21 | – | – | – | – | – | – | -42 | -42 |
| Utdelningar | 21 | – | -10 104 | – | – | -18 186 | -28 290 | -1 459 | -29 749 |
| Utgående balans 31 december 2007 | 14 369 | 40 922 | 5 786 | 5 881 | 50 316 | 117 274 | 9 783 | 127 057 |
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 11 mars 2008. Resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 31 mars 2008.
TeliaSoneras koncernredovisning har i likhet med föregående år upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) och, givet karaktären hos TeliaSoneras transaktioner, med IFRS sådana de antagits av Europeiska Unionen (EU).
Med avseende på rent svenska förhållanden har Rådet för finansiell rapportering publicerat rekommendationen RFR 1.1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" samt andra uttalanden. I enlighet med Rådets uppmaning har TeliaSonera valt att tillämpa RFR 1.1 i förtid. Rekommendationen ska tillämpas av juridiska personer vars värdepapper på balansdagen är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats och specificerar de regler och tillägg till IFRS upplysningskrav, som föranleds av bestämmelserna i årsredovisningslagen.
Koncernräkenskaperna har upprättats med i huvudsak användande av historiskt anskaffningsvärde. Närmare beskrivning av tillämpade värderingsgrunder i övrigt liksom av principer för koncernredovisning och övriga redovisningsprinciper lämnas nedan.
Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser perioden 1 januari–31 december för resultaträknings- och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster.
de för räkenskapsår som påbörjas 1 mars 2006 eller senare). TeliaSonera berörs för närvarande inte av IFRIC 7.
Följande nyligen publicerade nya standarder och tolkningar kommer att påverka TeliaSoneras koncernräkenskaper från den 1 januari 2008 eller senare.
förbättra användarnas förmåga att analysera och jämföra den information som lämnas i finansiella rapporter. De förändringar som gjorts innebär ett krav på att summering av information ska baseras på gemensamma egenskaper och att en "fullständig" resultaträkning (statement of comprehensive income) införs. Revideringarna inbegriper förändrade benämningar på vissa finansiella rapporter för att tydliggöra deras funktion. De nya benämningarna kommer att användas i redovisningsstandarder, men användning i finansiella rapporter är inte tvingande. Samtliga eget kapital-förändringar hänförliga till ägarna ska redovisas i redogörelsen över förändringar i eget kapital, separerade från förändringar som inte är hänförliga till ägarna.
Per den 31 december 2007 hade samtliga ovannämnda standarder, ändrade standarder samt tolkningar antagits av EU, med undantag för ändrad IFRS 2, reviderad IFRS 3, reviderad och ändrad IAS 1, ändrad IAS 23, ändrad IAS 27, utökad IAS 32, IFRIC 12, IFRIC 13 och IFRIC 14 vilka i början av mars 2008 ännu ej antagits.
EU-kommissionen har meddelat om en IFRS (eller motsvarande) antas efter balansdagen men före de finansiella rapporternas publicering kan den behandlas som antagen vid upprättande av dessa rapporter, under förutsättning att tillämpning före antagandedatumet tillåts av såväl den förordning enligt vilket dokumentet antas som av berörd IFRS.
Vid upprättande av de finansiella rapporterna måste företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt därmed sammanhängande upplysningar om eventualposter. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som ledningen och styrelsen bedömer vara rimliga under rådande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder, i de fall dessa inte utan vidare kan fastställas genom information från andra källor. Faktiskt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar om andra antaganden görs eller andra förutsättningar är för handen, med en betydande inverkan på TeliaSoneras resultat och finansiella ställning.
Företagsledningen anser att följande betydelsefulla redovisningsprinciper innefattar de mest kritiska uppskattningar och antaganden ledningen gör i samband med upprättande av de finansiella rapporterna: intäktsredovisning, inkomstskatter, värdering av immateriella och andra anläggningstillgångar, osäkerhet i kundfordringar, avsättningar för pensioner, omstruktureringsåtgärder och minoritetsägares säljoptioner samt ansvarsförbindelser och rättstvister. Samtliga beskrivs och är särskilt markerade i respektive avsnitt i not 4 "Betydelsefulla redovisningsprinciper".
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget TeliaSonera AB och samtliga bolag i vilka TeliaSonera har rätt att utforma de finansiella och operativa strategierna, vilket i allmänhet följer av ett aktie- eller andelsinnehav om mer än 50 procent av röstetalet. Koncernbokslutet bygger på redovisningshandlingar upprättade per 31 december för samtliga bolag som står under bestämmande inflytande av TeliaSonera och har upprättats enligt förvärvsmetoden. Enligt denna metod utgör anskaffningsvärdet för ett företagsförvärv summan av de verkliga värdena, på transaktionsdagen, för erhållna tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt för de eget kapital-instrument som förvärvaren emitterat i utbyte mot det bestämmande inflytandet över den förvärvade enheten samt alla kostnader som är direkt hänförliga till förvärvet. Förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualposter redovisas inledningsvis till verkligt värde. Den del av anskaffningsvärdet som överstiger det verkliga värdet för förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill.
I koncernens resultaträkning ingår under året förvärvade eller avyttrade dotterbolag från det datum det bestämmande inflytandet övergår till TeliaSonera eller undantas från det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
Intern försäljning och övriga mellanhavanden inom koncernen elimineras i koncernredovisningen. Vinster och förluster som uppstår till följd av interna transaktioner inom koncernen elimineras under förutsättning att en förlust inte påvisar ett nedskrivningsbehov.
Transaktioner med minoritetsdelägare behandlas som transaktioner med utomstående. Avyttringar till minoritetsdelägare leder till kapitalvinster eller kapitalförluster vilka redovisas över resultaträkningen. Förvärv från minoritetsdelägare leder till goodwill, vilken utgörs av skillnaden mellan förvärvsvärdet och den genom transaktionen förvärvade andelen av koncernens redovisade värde på dotterbolagets nettotillgångar. Åtaganden att förvärva minoritetsintressen och säljoptioner som tilldelats minoritetsägare i samband med företagsförvärv (inklusive eventuella efterföljande kapitaltillskott från minoritetsägare) redovisas som en avsättning för villkorad tilläggsköpeskilling. I de fall värdet av åtagandet överstiger värdet på minoritetsintresset redovisas skillnaden som en justering av goodwill. Förändring i verkligt värde på säljoptioner som tilldelats i anslutning till företagsförvärv redovisas som en justering av goodwill medan förändringar i verkligt värde på säljoptioner som tilldelats minoritetsägare i befintliga dotterbolag resultatförs.
De separata finansiella rapporterna för en koncernenhet upprättas i enhetens funktionella valuta, d v s den valuta som används i den primära ekonomiska omgivning i vilken koncernenheten bedriver sin verksamhet, vilket normalt är den lokala valutan.
Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets funktionella valuta. Vid omräkning till SEK av resultat- och balansräkningar för utländska verksamheter (dotterbolag, intressebolag och joint ventures samt filialer) omräknas balansräkningsposterna till balansdagens kurser förutom komponenterna i eget kapital, vilka omräknas till historisk kurs. Resultaträkningarna omräknas till periodens genomsnittskurs. Kursdifferenserna vid omräkning påverkar inte resultatet utan förs direkt till eget kapital. När en utländsk verksamhet avyttras redovisas eventuell sammanhängande ackumulerad omräkningsdifferens i resultaträkningen som del av vinsten eller förlusten på avyttringen.
För dotterbolag samt intressebolag och joint ventures vilkas funktionella valuta är en valuta i ett höginflationsland, inflationsjusteras icke-monetära tillgångar och skulder samt eget kapital innan såväl resultat- som balansräkningar omräknas till SEK till balansdagens kurs. Effekterna av inflationsjusteringen redovisas som finansiell intäkt eller kostnad respektive som resultat från intressebolag och joint ventures. För närvarande är inget dotterbolag, intressebolag eller joint venture verksamt i ett höginflationsland.
Goodwill och justeringar av verkligt värde till följd av förvärv av utländsk verksamhet betraktas som denominerad i berörd utländsk valuta.
Bolag i vilka TeliaSonera-koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i allmänhet följer av ett aktie- eller andelsinnehav om mellan 20 och 50 procent av röstetalet, redovisas som intressebolag. Bolag över vilka koncernen genom ingångna avtal har ett gemensamt bestämmande inflytande redovisas som joint ventures.
Innehav i intressebolag och joint ventures redovisas i koncernens resultat- och balansräkningar enligt kapitalandelsmetoden och upptas initialt till anskaffningsvärde. I resultaträkningen redovisas koncernens andel av nettoresultat i intressebolag och joint ventures inom rörelseresultatet, då verksamheten i dessa bolag är telekomorienterad och det ingår i koncernens strategi att kapitalisera kunnande genom satsningar i delägda verksamheter. Andelen av nettoresultatet baseras på senast tillgänglig redovisning för respektive bolag, justerad för eventuella avvikelser i redovisningsprinciper, och med bedömd justering för händelser och transaktioner fram till TeliaSoneras bokslutsdag.
I resultaträkningsposten Resultat från intressebolag och joint ventures ingår också avskrivningar på verkligt värde-justeringar samt övriga koncernmässiga justeringar vid förvärv av intressebolag och joint ventures liksom kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av innehav i sådana bolag.
TeliaSoneras andel av eventuella vinster eller förluster till följd av transaktioner med intressebolag och joint ventures elimineras.
Negativa resultatandelar i intressebolag och joint ventures redovisas endast om avtalsbunden förpliktelse att tillskjuta ytterligare kapital föreligger och klassificeras då som Övriga avsättningar.
Koncernens verksamhet styrs och rapporteras per affärsområde (AO). Segment konsolideras enligt samma principer som koncernen i dess helhet, med undantag för förlustbringande kundkontrakt inom ett affärsområde för vilka ingen reservering görs i affärsområdets räkenskaper i de fall ett kontrakt är vinstgivande på koncernnivå. Vid överföring av betydande verksamheter mellan segment omräknas värden för jämförelseperioder.
Nettoomsättningen utgörs huvudsakligen av trafikavgifter inklusive samtrafik och roaming, abonnemangs-, anslutnings- och installationsavgifter, serviceintäkter samt försäljning av kundutrustning. Intäkter från försäljning redovisas till verkligt värde, vilket vanligtvis är försäljningsvärdet, efter avdrag för handelsrabatter, andra rabatter och omsättningsbaserade skatter.
Intäktsredovisning görs i den period tjänsten utförs, utifrån verklig trafik eller över avtalets löptid, beroende på vad som är tillämpligt. Tjänsteuppdrag intäktsredovisas när det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla koncernen och när inkomsten samt därtill relaterade utgifter som uppkommit eller kommer att uppkomma kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkter från telefoni - och datatjänster redovisas när tjänsterna utnyttjas av kunden. Intäkter som härrör från samtrafik avseende telefoni och data med andra telekomoperatörer redovisas när trafiken passerar TeliaSoneras nät. När slutkunder faktureras för innehållstjänster från tredjepartsleverantörer, intäktsredovisas ej de belopp som TeliaSonera uppbär för huvudmannens räkning.
Abonnemangsavgifter intäktsförs över abonnemangsperioden. Försäljning av förutbetalda telefonkort, i huvudsak för mobil telefoni, periodiseras och intäktsredovisas i förhållande till verkligt kortutnyttjande. Anslutningsavgifter intäktsredovisas separat när anslutningsarbetet slutförts, under förutsättning att avgifterna inte innehåller någon del som avser efterföljande tjänster utan enbart täcker anslutningskostnaderna. Avgifter som avser efterföljande tjänster periodiseras.
Intäkter från försäljning av kundutrustning redovisas när leverens har skett och de väsentliga riskerna och förmånerna har överförts till kunden, d v s vanligtvis vid leverans och efter godkännande av kunden.
Enligt villkoren för kundlojalitetsprogram är kunderna berättigade till vissa rabatter hänförliga till tjänster och varor som tillhandhålls av Telia-Sonera. En avsättning görs avseende totalt uppskattat belopp för intjänade rabatter och redovisas som intäktsreduktion. Beträffande redovisning av kundförvärvskostnader, se avsnittet "Rörelsens kostnader" nedan.
TeliaSonera paketerar tjänster och produkter till ett samlat kunderbjudande. Ett erbjudande kan innefatta leverans eller utförande av ett flertal produkter, tjänster eller nyttjanderätter till anläggningar ("multiple deliverables"). I vissa fall omfattar paketeringarna förstagångsinstallation och uppstarts- eller aktiveringstjänster och ersättning kan utgå som en fast avgift eller en fast avgift tillsammans med fortlöpande periodavgifter. Utrustning redovisas skilt från tjänster när en marknad existerar för varje enskild produkt/tjänst och om äganderätten övergår till slutkunden. Kostnader för utrustning redovisas samtidigt som motsvarande intäkter. Intäkterna fördelas på utrustning och tjänster i relation till verkligt värde för respektive enskild komponent. Om verkligt värde inte kan fastställas för levererade komponenter men däremot för ej levererade komponenter tillämpas den så kallade residualmetoden. Enligt denna hänförs till levererade komponenter ett intäktsbelopp motsvarande totalt avtalat belopp minskat med verkligt värde för olevererade komponenter. Skräddarsydd utrustning som bara kan användas tillsammans med tjänster eller produkter levererade av TeliaSonera redovisas inte separat och intäkterna periodiseras över den totala avtalsperioden.
TeliaSonera erbjuder sina företagskunder långfristiga funktionsavtal för kompletta telekomtjänster, vilka kan inkludera växeltjänster, fast telefoni, mobil telefoni, datakommunikation och andra skräddarsydda tjänster. Normalt har kunden inte valet att köpa utrustningen efter avtalets upphörande. Intäkter för funktionsavtal redovisas över avtalets löptid men en del av den fasta periodavgiften förskjuts för att möta kostnader vid slutet av avtalsperioden (underhåll och uppgraderingar).
För tjänste- och entreprenaduppdrag tillämpas successiv vinstavräkning. Vid bedömning av färdigställandegrad används mått som baseras på avtalens karaktär och villkor. Om det konstateras att de totala uppdragskostnaderna sannolikt kommer att överstiga intäkterna för uppdraget, kostnadsförs den förväntade förlusten omedelbart.
Försäljning av Indefeasible Rights of Use (IRU) avseende fiber och dukter inom ramen för den internationella carrier-verksamheten intäktsförs över avtalsperioden (se vidare avsnittet "TeliaSonera som operationell leasegivare" nedan).
I en telekomoperatörs verksamhet krävs att företagsledningen i ett antal fall gör bedömningar för att bestämma om och hur intäkter ska redovisas och för att bedöma verkligt värde, till exempel när avtal tecknas med tredjepartsleverantörer av innehållstjänster (är TeliaSonera enligt avtalet huvudman eller återförsäljare?), vid komplicerad paketering av produkter och tjänster samt rätt att utnyttja anläggningar till ett samlat kunderbjudande (ska TeliaSonera intäktsredovisa enskilda komponenter direkt eller periodisera?), vid försäljning av Indefeasible Rights of Use samt vid bestämning av färdigställandegrad för service- och entreprenadkontrakt.
TeliaSoneras kostnadsanalys presenteras i form av en funktionsbaserad klassificering. I funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor ingår samtliga kostnader för sålda tjänster och produkter samt för installation, underhåll och service. I funktionen Försäljnings- och marknadsföringskostnader ingår samtliga kostnader för försäljning och marknadsföring av tjänster och produkter inkluderande kostnader för annonsering, PR, prislistor, återförsäljarprovisioner, kreditupplysning, inkasso m m. Konstaterade kundförluster liksom reservering för osäkra kundfordringar ingår också. Återvunna kundförluster från tidigare år redovisas som Övriga rörelseintäkter. Funktionen Forsknings- och utvecklingskostnader (FoU) omfattar kostnader för att utveckla nya eller att avsevärt förbättra redan existerande tjänster, produkter, processer eller system. Underhåll och smärre justeringar av redan existerande tjänster, produkter, processer eller system ingår inte i FoU. Aktiviteter knutna till specifika kunduppdrag (skräddarsydda lösningar) redovisas i funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor. Av- och nedskrivningar ingår i respektive funktion till den del de avser immateriella eller materiella anläggningstillgångar använda i funktionen i fråga.
Utgifter för återförsäljarprovisioner, övriga kundförvärvskostnader, annonsering och annan marknadsföring resultatförs löpande.
Som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader redovisas vinster respektive förluster vid försäljning av aktier eller verksamhet i dotterbolag (jämför avsnittet "Intressebolag och joint ventures" ovan) och vid försäljning och utrangering av immateriella och materiella anläggningstillgångar.
Här redovisas också statliga stöd, kursdifferenser av rörelsekaraktär, omstruktureringskostnader och andra poster av engångskaraktär som inte avser den ordinarie verksamheten. Statliga stöd redovisas inledningsvis till verkligt värde och intäktsförs samtidigt som de kostnader de är avsedda att täcka. Kursdifferenser inkluderar effekter av derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder ("economic hedges") samt värdeförändring på derivatinstrument för säkring av operativ transaktionsexponering (jämför avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan).
Ränteintäkter och räntekostnader resultatförs i den period de uppstår, med tillämpning av effektivräntemetoden, med undantag för lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång, vilka inräknas som en del av tillgångens anskaffningsvärde (se vidare avsnittet " Immateriella och materiella anläggningstillgångar" nedan). I ränteintäkter och räntekostnader ingår också förändringar av verkligt värde på räntekomponenten i valutaränteswappar och förändringar av verkligt värde på ränteswappar. Den initialt beräknade skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde på upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen ("dag 1-vinst") periodiseras fram till förfallodagen och redovisas som Övrig ränteintäkt. Räntekomponenten i förändring av verkligt värde på låneskulder upptagna till verkligt värde och på derivatinstrument som säkrar låneskulder (se avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan) ingår i Övriga ränteintäkter (vinster) respektive Räntekostnader (förluster). Kursdifferenser på finansiella transaktioner inbegriper förändring av verkligt värde på valutakomponenten i valutaränteswappar och valutaterminer som säkrar valutarisken i externa låneskulder.
Utdelning på eget kapital-instrument intäktsförs när TeliaSoneras rätt att erhålla betalning har konstaterats. Intäkter och kostnader för garantiprovisioner ingår i Övriga ränteintäkter respektive Räntekostnader. I Räntekostnader ingår lånerelaterade bankavgifter samt avgifter till kreditvärderingsinstitut och market makers.
Med inkomstskatt avses aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen eller mot eget kapital i de fall den hänför sig till transaktioner som redovisats direkt mot eget kapital. Uppskjutna inkomstskatter redovisas till sitt fulla belopp, med tillämpande av balansräkningsmetoden, för temporära skillnader mellan i koncernen bokförda respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för outnyttjade skattemässiga avdrag eller underskott. Om ett dotterbolag under senare år löpande redovisat skattemässiga förluster, redovisar TeliaSonera en uppskjuten skattefordran endast i den mån dotterbolaget har tillräckliga skattepliktiga temporära skillnader eller om det finns andra övertygande belägg som talar för att framtida skattepliktiga överskott kommer att uppstå.
Första gången tillgångar och skulder redovisas, upptas uppskjuten skatt på temporära skillnader enbart om transaktionen är ett företagsförvärv. Uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel eller temporära skillnader hänförliga till dotterbolag, intressebolag och joint ventures redovisas ej då vinstmedlen kan erhållas som skattefri utdelning och bolagen normalt kan avyttras utan skattekonsekvenser. Vissa länder tar dock ut källskatt på utdelningar. I sådana fall redovisas uppskjuten skatteskuld beräknad utifrån den aktuella källskattesatsen. I vissa länder tas inkomstskatt inte ut på redovisad vinst utan den beräknas på betald eller beslutad utdelning. Då aktuell och uppskjuten skatt ska redovisas till skattesatsen för icke utdelade vinstmedel, redovisas i dessa fall inga uppskjutna skatter och aktuell skatt redovisas i den period då beslut om utdelning fattats.
Uppskjuten skatt beräknas utifrån de skattesatser och skatteregler som är lagstiftade eller i praktiken lagstiftade per balansdagen och som förväntas gälla för den period då relaterad uppskjuten skattefordran realiseras eller uppskjuten skatteskuld regleras. Effekter av förändringar i gällande skattesatser resultatförs i den period förändringen i praktiken har lagstadgats. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott.
För att bestämma aktuella skatteskulder och aktuella skattefordringar liksom avsättningar för uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar krävs väsentliga bedömningar av ledningen, i synnerhet vid värdering av uppskjutna skattefordringar. I denna process ingår att skatteutfallet i var och en av de jurisdiktioner i vilka TeliaSonera bedriver verksamhet måste bedömas. Processen omfattar bland annat att bedöma exponering för aktuell skatt samt att fastställa de temporära skillnader som uppstår genom att vissa tillgångar och skulder värderas olika i räkenskaperna och i inkomstskattedeklarationerna. Ledningen måste också bedöma sannolikheten av att uppskjutna skattefordringar kan realiseras genom framtida beskattningsbara inkomster. Verkligt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar, bland annat till följd av framtida förändringar i affärsförutsättningar, nu okända förändringar i skattelagstiftningen eller som resultat av skattemyndigheters eller domstolars slutliga granskning av inlämnade deklarationer. Ytterligare upplysningar om uppskjutna skattefordringar och skatteskulder och deras redovisade värden per balansdagen återfinns i not 14 "Skatter".
Immateriella och materiella anläggningstillgångar utgör cirka 60 procent av TeliaSoneras totala tillgångar.
Goodwill värderas, efter det första redovisningstillfället, till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill skrivs inte av men nedskrivningsbehovet prövas åtminstone årligen. Nedskrivningar återförs inte. I syfte att kunna pröva nedskrivningsbehov allokeras goodwill som förvärvats i ett företagsförvärv, baserat på ledningens analys, till de grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. Varje grupp motsvarar den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den interna företagsstyrning och är aldrig större än ett operativt segment.
Övriga immateriella anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärde, inklusive direkt hänförliga lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt nedskrivningar. Direkta externa och interna utvecklingsutgifter för nya eller avsevärt förbättrade produkter och processer aktiveras, under förutsättning att framtida ekonomiska fördelar är sannolika, att utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt och att produkten och processen är tekniskt och kommersiellt genomförbar. Aktiviteter under förstudiefasen samt underhålls- och utbildningsinsatser kostnadsförs löpande. Licenser för mobil och fast kommunikation ses som en integrerad del av nätet och en licens börjar inte skrivas av förrän med licensen sammanhörande nät är färdigt att tas i drift. Immateriella tillgångar som förvärvats i ett företagsförvärv identifieras och redovisas skilt från goodwill om de uppfyller kriterierna för en immateriell tillgång och deras verkliga värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffningsvärdet för den typen av immateriella tillgångar är det verkliga värdet vid förvärvstidpunkten. Efter första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar som förvärvats i ett företagsförvärv enligt samma grunder som immateriella tillgångar som förvärvats separat.
Materiella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive därtill direkt knutna lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Programvara som används i produktionsprocessen ses som en integrerad del berörd hårdvara och aktiveras som maskiner och andra tekniska anläggningar. Värdering av pågående nyanläggningar görs till nedlagda kostnader, inklusive ränta under installationstiden. I den utsträckning det finns ett legalt eller informellt åtagande gentemot utomstående, ingår i anskaffningsvärdet beräknade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av det område där tillgången varit installerad eller uppförd. Utgifter för att ersätta delar av en materiell tillgång ingår i redovisat värde om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma TeliaSonera till del och tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga utgifter för att byta delar kostnadsförs löpande. En förändring av uppskattade utgifter för nedmontering, bortforsling och återställande läggs till och/eller dras ifrån redovisat värde på berörd tillgång. Till den del förändringen skulle resultera i ett negativt redovisat värde redovisas detta över resultaträkningen. Avskrivningsförändringen görs framåtriktat.
Aktiverad ränta är beräknad och baseras på koncernens genomsnittliga upplåningskostnad. Om de kan fastställas individuellt aktiveras dock verkliga lånekostnader, till exempel erlagda byggnadskreditivräntor för fastigheter.
Statliga stöd, som vid första redovisningstillfället tas upp till verkligt värde, minskar anskaffningsvärdet för berörda tillgångar och intäktsförs genom lägre avskrivningar över tillgångens livslängd.
Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar (förutom goodwill) och på materiella anläggningstillgångar baseras på historiska anskaffningsvärden med avdrag för eventuella nedskrivningar och utifrån beräknade ekonomiska livslängder för olika grupper av eller enskilda tillgångar. Mark skrivs inte av. På under året anskaffade tillgångar beräknas avskrivningar från anskaffningstidpunkten. Avskrivningar görs i huvudsak linjärt.
Fastställande av ekonomiska livslängder för grupper av tillgångar innebär att den historiska utvecklingen måste beaktas och att antaganden måste göras med avseende på framtida socioekonomisk och teknisk utveckling liksom på förväntade förändringar i marknadsbeteende. Dessa antaganden framtas av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott. Ytterligare upplysningar om immateriella och materiella anläggningstillgångar vars värde regleras genom avskrivningar samt deras redovisade värden liksom om de för närvarande tillämpade avskrivningstiderna om årets totala avskrivningar återfinns i not 15 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar", not 16 "Materiella anläggningstillgångar" respektive not 11 "Avskrivningar och nedskrivningar".
Nedskrivningsbehov avseende det redovisade värdet på goodwill och övriga immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod (för närvarande inga) och immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas årligen och i övrigt närhelst händelser indikerar att redovisat värde för en tillgång inte kan återvinnas. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod och materiella tillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att redovisat värde överstiger återvinningsvärdet. Om det inte är möjligt att fastställa återvinningsvärdet för en enskild tillgång beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Om en sådan analys indikerar att redovisat värde är högre än återvinningsvärdet, vilket är det högsta av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet, görs en nedskrivning med skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och återvinningsvärdet. Nyttjandevärde mäts som det av tillgången genererade förväntade framtida diskonterade kassaflödet (DCF-modell). Nedskrivningen kostnadsförs i resultaträkningen såvida inte tillgången redovisas till ett omvärderat värde till följd av ett företagsförvärv (stegvisa förvärv). I det senare fallet redovisas nedskrivningen som en minskning av omvärderingsreserven i eget kapital.
Ett antal väsentliga antaganden och bedömningar måste göras vid användning av DCF-modeller för att prognostisera framtida kassaflöden, till exempel avseende sådana faktorer som procentuell marknadstillväxt, intäktsvolymer, marknadspriser på telekommunikationstjänster, kostnader för att underhålla och utveckla fasta och mobila telenät samt rörelsekapitalbehov. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader, vilka i sin tur grundas på historisk utveckling, allmänna marknadsförutsättningar, branschutveckling och branschprognoser samt annan tillgänglig information. Antagandena framtas av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott. Kassaflödesprognoserna justeras med en skälig diskonteringsränta som utgörs av TeliaSoneras kostnad för kapital plus en rimlig riskpremie vid tidpunkten för värdering. Ytterligare upplysningar om goodwill och dess redovisade värde per balansdagen återfinns i not 15 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar".
Kategorier I värderingssyfte indelas finansiella instrument i kategorier. Vilken kategori en tillång eller skuld tillhör beror på syftet med innehavet och bestäms vid första redovisningstillfället. Kategorin "Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen" avser derivat ej betecknade som säljinstrument (innehas för handel) med ett positivt verkligt värde och investeringar som innehas för handel. Kategorin "Investeringar som hålls till förfall" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) med fastställda eller bestämbara betalningar och fastställd löptid och som TeliaSonera har en positiv avsikt och förmåga att hålla till förfall. I denna kategori finns bankcertifikat, statsobligationer och statsskuldsväxlar. Kategorin "Lånefordringar och kundfordringar" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) med fastställda eller bestämbara betalningar och som inte noteras på en aktiv marknad. I denna kategori finns kundfordringar, upplupna intäkter avseende tjänster och varor, lånefordringar, bankdepositioner och kassatillgodohavanden. Kategorin "Finansiella tillgångar som kan säljas" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) som betecknats som att de kan säljas eller inte hänförts till någon av de andra kategorierna. Kategorin omfattar för närvarande eget kapital-instrument. Tillgångarna i kategorierna redovisas i balansposterna Övriga anläggningstillgångar (not 17), Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar (not 19) samt Räntebärande fordringar respektive Likvida medel (not 20).
Kategorin "Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen" avser derivat ej betecknade som säkringsinstrument (innehas för handel) med ett negativt verkligt värde samt säljoptioner som tilldelats minoritetsägare i befintliga dotterbolag. Kategorin "Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde" avser alla andra finansiella skulder som till exempel upplåning, leverantörsskulder, upplupna kostnader för tjänster och varor samt vissa avsättningar som likvidregleras. Skulderna i kategorierna redovisas i balansposterna Långfristiga lån respektive Kortfristiga lån (not 22), Övriga avsättningar (not 24), Övriga långfristiga skulder (not 25) samt Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder (not 26).
Finansiella tillgångar och finansiella skulder upptas i balansräkningen, vid första redovisningstillfället, till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet eller emissionen den finansiella tillgången eller skulden. Transaktionskostnader som avser tillgångar eller och skulder som innehas för handel eller skulder som säkrats mot förändring i verkligt värde kostnadsförs emellertid direkt. En finansiell tillgång skrivs ned om det föreligger objektiva belägg för att en eller flera händelser inträffat som haft och att denna händelse (eller händelser) har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för denna tillgång. Nedskrivningsbehov för enskilt betydande finansiella tillgångar bedöms individuellt. För övriga finansiella tillgångar görs en samlad bedömning.
En finansiell tillgång (eller del av en tillgång eller del av en grupp av likartade finansiella tillgångar) tas bort ifrån balansräkningen när Telia-Sonera har överfört de avtalsenliga rättigheterna att erhålla kassaflödena från den finansiella tillgången och har överfört de väsentligaste riskerna och förmånerna som är förknippade med ägande av den finansiella tillgången eller har överfört det bestämmande inflytandet över tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när den förpliktelse som är angiven i avtalet fullgörs, annulleras eller upphör. Ett byte av ett skuldinstrument, med samma långivare, till ett annat med villkor som är väsentligt annorlunda eller en väsentlig förändring av villkoren för ett befintligt skuldinstrument redovisas som en utsläckning av den gamla finansiell skulden. Skillnaden mellan de redovisade värdena resultatförs.
Verkligt värde för finansiella instrument som handlas på aktiva marknader baseras på noterade marknadspriser per balansdagen. För finansiella tillgångar används de aktuella köpkurserna. Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs genom användande av värderingstekniker. Ledningen använder en mängd metoder och gör antaganden baserade på gällande marknadsförutsättningar per balansdagen. För långfristiga skulder används noterade marknadspriser eller handlarkurser för likartade instrument. Andra tekniker, såsom uppskattade diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för återstående finansiella instrument. Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Vid fastställande av verkligt värde för valutaterminer används noterade terminskurser per balansdagen. För kundfordringar och leverantörsskulder anses redovisat värde efter avdrag för värderingsreserver motsvara verkligt värde. I upplysningssyfte använda verkliga värden för finansiella skulder uppskattas genom diskontering av de framtida avtalsenliga kassaflödena till tillgänglig aktuell marknadsränta för likartade finansiella instrument.
Finansiella tillgångar och skulder med förfallotidpunkt mer än ett år efter balansdagen redovisas som långfristiga. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas som kortfristiga. Finansiella tillgångar och skulder redovisas i respektive tas bort från balansräkningen med tillämpning av likviddagsredovisning.
Noterade eget kapital-instrument värderas till verkligt värde, vilket överensstämmer med noterade marknadspriser. Orealiserade vinster och förluster som uppstår till följd av förändringar i verkligt värde, förutom nedskrivningar, fram till avyttringstidpunkten redovisas i reserv för verkligt värde som en komponent i eget kapital. Om det verkliga värdet på ett noterat eget kapital-instrument sjunker gör ledningen antaganden om värdenedgången för att bestämma om den är av sådan art att den ska resultatföras. En nedskrivning beräknas genom jämförelse med aktuellt verkligt värde. Onoterade eget kapital-instrument vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. En nedskrivning för onoterade eget kapital-instrument beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till aktuell marknadsavkastning för likartade finansiella tillgångar. Nedskrivningar på eget kapital-instrument redovisade till anskaffningsvärde reverseras inte.
Statsobligationer och statsskuldsväxlar redovisas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden och med avdrag för nedskrivningar i de fall verkligt värde är lägre. Om de inte hålles till förfall redovisas de därefter till verkligt värde, vilket är det noterade marknadspriset, och förändringen i verkligt värde redovisas direkt mot eget kapital. Fordringar som härrör från egen utlåning, med undantag för kortfristiga fordringar där ränteeffekten är oväsentlig, värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden och med avdrag för nedskrivning i de fall verkligt värde är lägre. En nedskrivning av statsobligationer och statsskuldsväxlar (om de hålls till förfall) och fordringar som härrör från egen utlåning beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till den ursprungliga effektiva räntan.
Kortfristiga placeringar med en löptid överstigande 3 månader inbegriper bankdepositioner, bankcertifikat, obligationer och aktieinnehav som innehas för handel. Likvida medel omfattar kortfristiga placeringar samt kassatillgodohavanden och bankdepositioner såväl som mycket likvida korta placeringar med löptid på 3 månader eller mindre. Samtliga instrument värderas initialt till verkligt värde och därefter till verkligt värde om de tillhör kategorin "innehas för handel", annars till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella skulder (räntebärande lån och annan finansiering), med undantag för korta skulder där ränteeffekten är oväsentlig, värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Skulder som säkrats mot förändring i verkligt värde redovisas dock till verkligt värde. Eventuell skillnad mellan utbetalt belopp (efter avdrag för transaktionskostnader) och reglering eller inlösen av upplåningen redovisas över avtalad löptid. Upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen redovisas initialt till verkligt värde, vilket utgörs av nuvärdet efter diskontering till marknadsräntesats. Skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde periodiseras fram till förfallodagen.
Finansiella garantiavtal är avtal som kräver att emittenten gör angivna betalningar för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument. Finansiella garantiavtal värderas initialt som skuld till verkligt värde justerat för transaktionskostnader. Därefter värderas skulden till det högre av den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen och det belopp som ursprungligen redovisades.
Kundfordringar redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt överensstämmer med ursprungligt fakturavärde och redovisas därefter till fakturerat belopp efter avdrag för eventuella nedskrivningar (kundförluster), vilket motsvarar upplupet anskaffningsvärde eftersom betalningsvillkoren generellt är 30 dagar och diskonteringseffekten är oväsentlig. En bedömning av storleken på en osäker fordran görs när betalning av det totala beloppet inte längre är sannolik. Nedskrivning av kundfordringar beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärde av uppskattade framtida kassaflöden. Kundförluster kostnadsförs när de konstateras och redovisas i resultaträkningen som Försäljnings- och marknadsföringskostnader. Upplupna intäkter för tillhandahållna tjänster och varor redovisas till ett belopp som motsvarar förväntad fakturering.
TeliaSoneras reserv för osäkra kundfordringar avspeglar bedömda förluster till följd av kunders betalningsoförmåga. Ledningen fastställer reservens storlek utifrån sannolikheten att fordringarna kommer att betalas baserat på konstaterade förluster under tidigare år och med beaktande av aktuella betalningsmönster. Om den ekonomiska utvecklingen i allmänhet eller specifikt för branschen skulle försämras jämfört med ledningens bedömningar, kan en ökad reservering, med negativ resultateffekt, bli nödvändig. Avsnittet "Motpartsrisk" i not 28 "Finansiell riskhantering" beskriver hur de risker som är förknippade med kreditförsäljning minskas. Ytterligare upplysningar om reserven för osäkra kundfordringar och dess redovisade värde per balansdagen återfinns i not 19 "Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar".
Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt motsvarar fakturavärdet och värderas därefter till fakturerat belopp, vilket överensstämmer med upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden eftersom betalningsvillkoren generellt är sådana att diskonteringseffekten är oväsentlig.
TeliaSonera använder sig av derivatinstrument, till exempel ränte- och valutaränteswappar, terminsavtal och optioner, i första hand för att kontrollera exponeringen mot fluktuationer i räntesatser och växelkurser.
Derivat och inbäddade derivat, när deras ekonomiska egenskaper och risker inte är tydligt och nära relaterade till andra egenskaper hos det så kallade värdkontraktet, värderas till verkligt värde. Derivat med ett positivt verkligt värde redovisas som långfristiga eller kortfristiga fordringar och derivat med ett negativt verkligt värde som långfristiga eller kortfristiga skulder. Valutaswappar, terminsavtal och optioner klassificeras som icke räntebärande, medan ränte- och valutaränteswappar klassificeras som räntebärande poster. Klassificeringen i resultaträkningen framgår av avsnitten "Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader" respektive "Finansieringskostnader och övriga finansiella poster" ovan.
Säkringsinstrument betecknas antingen som säkringar av verkligt värde, kassaflödessäkringar eller säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Säkring av en valutarisk i ett bindande åtagande redovisas som en kassaflödessäkring. Säkringsdokumentationen omfattar identifiering av förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten eller transaktionen, riskhanteringsmål och riskhanteringsstrategi avseende olika säkringstransaktioner samt i vad mån det säkringsinstrument som används är högeffektivt vid motverkande av förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till den säkrade posten.
För säkringar av verkligt värde resultatförs den effektiva och den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på derivatet, tillsammans med vinsten eller förlusten på den säkrade posten hänförlig till den risk som skyddas.
Den effektiva delen av förändringen i verkligt värde på utestående derivat som säkrar prognostiserade kassaflöden redovisas direkt mot säkringsreserven som en komponent i eget kapital till dess att underliggande transaktion avspeglas i resultaträkningen, varvid eventuella uppskjutna säkringsvinster eller säkringsförluster resultatförs. Den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på ett derivat som används för kassaflödessäkring resultatförs. Skulle dock den säkrade framtida transaktionen resultera i en icke finansiell tillgång eller skuld överförs vinsterna och förlusterna från eget kapital och inkluderas i anskaffningsvärdet på tillgången eller skulden när den redovisas första gången.
Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas på samma sätt som kassaflödessäkringar. Vinster och förluster hänförliga till den effektiva delen av säkringen redovisas i valutakursreserven som en separat komponent i eget kapital. Den ineffektiva delen av vinster och förluster resultatförs. Vinster och förluster redovisade i valutakursreserven resultatförs i samband med avyttring av utlandsverksamheten.
Förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning redovisas över resultaträkningen.
Säkringsredovisning tillämpas inte för derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder i annan valuta ("economic hedges") eller som initieras i avsikt att styra till exempel den samlade räntebindningen på skuldportföljen. Förändringar i verkligt värde på "economic hedges" redovisas som kursdifferenser i resultaträkningen och motverkar kursdifferenserna på monetära tillgångar och skulder. Förändringar i verkligt värde på portföljstyrningsderivat redovisas som finansieringskostnader i resultaträkningen.
Lager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet, inklusive en skälig andel av fasta och rörliga omkostnader, hänförs till inneliggande lager enligt den metod som är bäst anpassad för artiklar med likartad beskaffenhet och likartad användning, där majoriteten värderas enligt först in/först ut-metoden. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma försäljningen. Vid bedömning av inkurans tas hänsyn till artiklarnas ålder och omsättningshastighet. Förändringen mellan årets in- och utgående inkuransreserv påverkar i sin helhet Kostnader för sålda tjänster och varor.
Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper redovisas som innehav för försäljning om redovisade värden kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning snarare än genom fortlöpande användning. Detta krav är uppfyllt enbart om det är mycket sannolikt att försäljning kommer att ske och om tillgången (eller avyttringsgruppen) är tillgänglig för omedelbar försäljning i befintligt skick. Innehav för försäljning redovisas till det lägsta av tidigare redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader.
Eget kapital indelas i aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, återvinningsreserver, övriga reserver och balanserade vinstmedel. Som aktiekapital upptas det legalt registrerade aktiekapitalet. Övrigt tillskjutet kapital omfattar tillskott som gjorts av aktieägare i form av överkurser vid nyemission, aktieägartillskott m.m. Posten reduceras med återbetalningar till aktieägare i enlighet med särskilt beslutade och kommunicerade kapitalåterföringsprogram (till exempel genom återköp av egna aktier eller extraordinära utdelningar). Återvinningsreserver omfattar reserv för verkligt värde, säkringsreserv och valutakursreserv vilka återvinns genom resultaträkningen, medan övriga reserver avser omvärderingsreserv (i samband med successiva aktieförvärv) och reserv för inflationsjusteringar. Allt annat eget kapital är balanserade vinstmedel.
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av bolagsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad kontant utdelning för 2007 kommer att redovisas som skuld omedelbart i samband med att det definitiva beslutet fattas av aktieägarna.
TeliaSonera tillhandahåller förmånsbaserade pensionsplaner, vilket innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen, till i det närmaste samtliga anställda i Sverige, Finland och Norge omfattas av. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Anställda i Telia-Sonera AB och merparten av dess svenska dotterbolag är berättigade till pensionsförmåner enligt pensionsplanen ITP-Tele. Den 1 januari 2007 infördes en ny premiebestämd pensionsplan (ITP1). Denna pensionsplan omfattar samtliga anställda födda 1979 och senare. TeliaSoneras anställda i Finland äger rätt till lagstadgade pensionsförmåner i enlighet med den finska lagen om pension för arbetstagare, en förmånsbestämd pensionsplan omfattande ålderspension, sjukpension, arbetslöshetsersättning och dödsfallsersättning (TEL-pension). Därutöver har vissa anställda rätt till högre pensionsförmåner genom en tilläggspensionsplan.
Pensionsförpliktelserna tryggas främst i pensionsstiftelser men säkerställs också genom avsättningar i balansräkningen i kombination med pensionskreditförsäkring. Den del av den svenska flerarbetsgivarplanen ITP som tryggas genom betalning av pensionspremier redovisas som en premiebestämd plan till följd av brist på den information som erfordras för att redovisa planen som en förmånsbestämd plan. I Finland tryggas en del av pensionen genom avsättning till pensionsstiftelsen och resterande del finansieras som direktpension, d v s avgifterna sätts till en nivå som förväntas motsvara ett belopp som är tillräckligt stort for att täcka de förmåner som förfaller till betalning under samma period.
Koncernens anställda i många andra länder omfattas vanligtvis av premiebestämda pensionsplaner. Premierna till de sistnämnda planerna utgör normalt en procentuell andel av den anställdes lön.
Nuvärdet av pensionsförpliktelserna samt pensionskostnader beräknas årligen med tillämpning av den så kallade projected unit creditmetoden. Försäkringstekniska antaganden fastställs på balansdagen, Tillgångarna i TeliaSoneras pensionsstiftelser utgör förvaltningstillgångar avseende pensioner och värderas till verkligt värde.
Förändringar i nuvärdet av pensionsförpliktelserna till följd av reviderade försäkringstekniska antaganden liksom skillnader mellan förväntad och verklig avkastning på förvaltningstillgångarna betraktas som försäkringstekniska vinster eller förluster. Då den ackumulerade försäkringstekniska vinsten eller förlusten på pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar överstiger en korridor motsvarande 10 procent av det högsta av antingen pensionsförpliktelserna eller det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna vid årets början, resultatförs det överstigande beloppet över de anställdas genomsnittliga återstående tjänstgöringstid.
I balansräkningen upptagen nettoavsättning eller nettofordran för pensioner och anställningsvillkor avser nuvärdet av förpliktelserna vid årets slut med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna, balanserade försäkringstekniska vinster och förluster samt balanserade poster avseende intjänande under tidigare perioder.
De mest väsentliga antaganden som ledningen måste göra i samband med den försäkringstekniska beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader berör diskonteringsränta, förväntad årlig löneökningstakt, förväntad personalomsättning, förväntad återstående tjänstgöringstid, förväntad årlig ökning av inkomstbasbeloppet, förväntad årlig pensionsuppräkning och förväntad årlig avkastning på förvaltningstillgångarna. Antagandena framtas av en koncernintern pensionskommitté och granskas av styrelsens revisionsutskott. En förändring i något av dessa grundläggande antaganden kan ge en betydande påverkan på beräknade pensionsförpliktelser, finansieringsbehov och årliga pensionskostnader. Ytterligare upplysningar om pensionsförpliktelserna och deras nuvärde per balansdagen återfinns i not 23 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
Diskonteringsräntan avspeglar den räntenivå vid vilken pensionsförpliktelserna skulle kunna lösas i sin helhet, vilket innebär en period någonstans mellan 15 och 30 år. Då merparten av TeliaSoneras pensionsförpliktelser hänför sig till den svenska verksamheten har ledningen valt att basera den uppskattade diskonteringsräntan på den avkastning som erhålls på svenska statsobligationer, då ledningen anser att sådana obligationer utgör högkvalitativa räntebärande värdepapper som är tillgängliga i marknaden och kan förväntas vara tillgängliga under tiden fram till dess pensionsförpliktelserna förfaller till betalning. Emellertid är den längsta löptiden för svenska inhemska nominella obligationer omkring 12 år. Avkastningen för löptider överstigande 12 år har uppskattats genom en extrapolering av avkastningskurvan. I avsnittet "Pensionsskuldrisk" i not 28 "Finansiell riskhantering" återfinns en känslighetsanalys med avseende på en förändring av genomsnittlig diskonteringsränta vid beräkning av pensionsförpliktelserna.
Faktorn förväntad årlig löneökningstakt avspeglar förväntade framtida löneökningar som en sammansatt effekt av inflation, tjänsteålder och befordran. Bedömningen baseras på historiska uppgifter om löneökningar och på den förväntade framtida inflationstakten (se vidare nedan). Historiska uppgifter används också som underlag för bedömning av faktorn personalomsättning. Denna faktor avspeglar det förväntade procentuella antalet anställda, per åldersklass, som kommer att lämna företaget genom naturlig avgång.
Faktorn förväntad genomsnittlig återstående tjänstgöringstid bedöms utifrån de anställdas nuvarande åldersfördelning och förväntad personalomsättning. Inkomstbasbeloppet fastställs årligen och används bland annat för att bestämma taket för pensionsgrundande lön i det allmänna pensionssystemet. Bedömningen av förväntad årlig ökning av inkomstbasbeloppet baseras på förväntad framtida inflationstakt och historisk årlig löneökningstakt på hela arbetsmarknaden.
Faktorn årlig pensionsuppräkning avspeglar inflationstakten. För att bestämma denna har ledningen valt att använda de inflationsmåltal som satts upp av nationella centralbanker och Europeiska centralbanken.
Faktorn förväntad årlig avkastning på förvaltningstillgångar avspeglar den förväntade genomsnittliga avkastningen på befintliga (eller kommande) investeringar för att sörja för de pensionsförpliktelser som tryggas av pensionsstiftelsen. Förvaltningstillgångarna består huvudsakligen av räntebärande värdepapper och aktier.
Förväntad nominell avkastning på den svenska pensionsstiftelsens tillgångar, som motsvarar cirka 85 procent av de totala förvaltningstillgångarna, är cirka 5 procent per år sett över en 10-årsperiod, under vilken inflationen antas uppgå till 2 procent per år. Den strategiska tillgångsfördelningen är sammansatt i syfte att uppnå den förväntade genomsnittliga avkastningen. Mer konkret är den förväntade nominella avkastningen på den svenska pensionsstiftelsens tillgångar baserad på följande antaganden: inhemska räntebärande tillgångar 4,5 procent, inhemska och globala aktier 8 procent samt övriga investeringar 8 procent. Antagandena i de övriga pensionsstiftelserna är likartade de som används i den svenska stiftelsen.
Avsättningar för omstruktureringskostnader inkluderar ersättningar vid förtida avgång, förlustkontrakt och andra kostnader hänförliga till omställningsprogram, program för integrering efter samgåenden, nedläggning av verksamheter o s v. Omstruktureringskostnader redovisas huvudsakligen som Övriga rörelsekostnader eftersom de inte utgör kostnader för den ordinarie verksamhet som bedrivs efter beslutstidpunkten.
Övriga avsättningar inkluderar villkorad köpeskilling vid företagsförvärv eller till följd av säljoptioner tilldelade minoritetsägare i befintliga dotterbolag, garantiåtaganden, miljömässig återställning, rättstvister, kundlojalitetsprogram, förlustkontrakt som inte avser omstruktureringsprogram m.m. Övriga avsättningar redovisas beroende på omständigheterna som Kostnader för sålda tjänster och varor, Försäljnings- och marknadsföringskostnader, Administrationskostnader eller Forskningsoch utvecklingskostnader, med undantag för kundlojalitetsprogram som redovisas som en minskning av nettoomsättningen. Avsättningar för villkorad köpeskilling vid företagsförvärv redovisas inte i resultaträkningen utan ökar goodwill.
En avsättning redovisas när TeliaSonera har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser i form av ekonomiska förmåner kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten eller om det inte är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning, lämnas istället upplysning om en eventualförpliktelse under förutsättning att förpliktelsen eller rättstvisten är materiell.
Avsättningar värderas enligt företagsledningens bästa bedömning av erforderliga kostnader för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Diskontering görs till nuvärde i de fall tidseffekten är väsentlig. Från tid till annan kan outnyttjade delar av avsättningar återföras på grund av att utfallet av vidtagna åtgärder varit bättre än förväntat i termer av kassautflöde.
Ersättningar vid förtida avgång redovisas endast när TeliaSonera är förpliktigat att antingen avsluta en persons eller en grupp av personers anställning före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller lämna ersättningar till följd av ett erbjudande lämnat för att uppmuntra frivillig avgång. Sådana ersättningar redovisas endast efter ett offentligt tillkännagivande där villkoren för förtida avgång beskrivs liksom antalet anställda som berörs, eller efter att enskilda anställda har blivit underättade om de specifika villkoren.
Förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna som härrör från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga utgifterna för att uppfylla kontraktets förpliktelser. Avsättningen redovisas till det beräknade nuvärdet av det lägsta av den förväntade kostnaden för att inte fullfölja kontraktet eller nettokostnaden för att fullfölja kontraktet. Innan en avsättning fastslås görs en nedskrivning av värdet ned på de tillgångar som är knutna till kontraktet.
I de fall det finns ett antal likartade förpliktelser, till exempel åtaganden för produktgarantier, fastställs sannolikheten för ett utflöde genom en sammantagen bedömning av dessa förpliktelser. En avsättning görs även om sannolikheten för ett utflöde kan vara liten för varje enskild förpliktelse inom grupperingen men det är sannolikt att åtminstone något utflöde av resurser krävs för en reglering av samtliga förpliktelser.
TeliaSonera har vidtagit och kan i framtiden komma att behöva vidta omstruktureringsåtgärder, vilka kräver att ledningen gör omfattande bedömningar avseende kostnader för avgångsvederlag och andra åtgärder för att reducera personalstyrkan, uppsägning av hyres- och leasingavtal och återställning samt andra avvecklingskostnader respektive återvinningsvärden för tillgångar som blir överflödiga eller inte längre användbara (se avsnittet "Immateriella och materiella anläggningstillgångar" ovan). Skulle de verkliga utgifterna avvika från de bedömda kan framtida resultatutfall avsevärt påverkas.
Fastställande av lösenbelopp för minoritetsägares säljoptioner innebär att ledningen måste bedöma och uppskatta faktorer såsom sannolikheten av att optionen utnyttjas och i så fall när i tiden, de underliggande verksamheternas prognostiserade kassaflöden, diskonteringsränta (WACC) m m. En förändring i någon av dessa faktorer kan ge en betydande påverkan på framtida resultatutfall.
Hur eventualtillgångar och eventualförpliktelser ska behandlas fastställs baserat på ledningens syn på det förväntade utfallet i respektive fall. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten.
Ytterligare upplysningar om omstruktureringsavsättningar och minoritetsägares säljoptioner, inklusive deras redovisade värden per balansdagen, samt om eventualförpliktelser och rättstvister återfinns i not 24 "Övriga avsättningar" respektive not 30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Leasingavtal klassificeras som finansiella om de medför att de ekonomiska fördelar och ekonomiska risker som förknippas med ägandet av objektet i allt väsentligt överförs till leasetagaren. Alla andra leasingavtal klassificeras som operationella.
Som leasetagare har TeliaSonera ingått finansiella och operationella leasing- och hyresavtal. För finansiella leasingavtal upptas den förhyrda tillgången som en materiell anläggningstillgång och den framtida förpliktelsen till uthyraren som en skuld i balansräkningen, redovisade vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde eller nuvärdet av minimileaseavgifterna. Direkta utgifter i samband med leasingavtalets tecknande läggs till det aktiverade beloppet. Minimileaseavgifterna fördelas mellan ränta och amortering av skulden så att en fast räntesats för under respektive period redovisad återstående skuld erhålls. Räntan kostnadsförs löpande. Övriga avtal är operationella avtal där hyreskostnaden resultatförs jämnt över avtalsperioden.
TeliaSonera äger tillgångar som leasas till kunder enligt finansiella leasingavtal. Belopp att erhålla från leasetagare redovisas som finansiell fordran, upptagen till det belopp som motsvarar nettoinvesteringen i respektive leasingavtal, vilket motsvarar det diskonterade nuvärdet. Direkta utgifter i samband med tecknande av ett leasingavtal inkluderas i den ursprungliga värderingen av den finansiella leasingfordran och reducerar de belopp som intäktsförs under avtalsperioden. Intäkterna redovisas över avtalsperioden enligt annuitetsmodell.
Hyresintäkter från operationella leasingavtal intäktsredovisas linjärt under respektive leasingavtals löptid. Direkta utgifter som uppstår i samband med att avtal förhandlas och ställs upp läggs till det redovisade värdet för den leasade tillgången och kostnadsförs över avtalsperioden likformigt med motsvarande leasingintäkt.
Inom ramen för TeliaSoneras internationella carrierverksamhet sker försäljning av fiber och dukter. TeliaSonera har valt att betrakta dessa som fast egendom ("integral equipment"). Enligt avtalen har lagfaren äganderätt inte överförts till leasetagaren. Transaktionerna redovisas därför som operationella leasingavtal. Avtalat försäljningspris betalas huvudsakligen i förskott. Ej resultatavräknad försäljning redovisas som långfristig skuld respektive kortfristig förutbetald intäkt.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan med de valutakurser som gäller vid respektive transaktionstidpunkt. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs, varvid eventuella kursdifferenser resultatförs. Såväl realiserade som orealiserade kursdifferenser redovisas således över resultaträkningen. Kursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas som finansieringskostnader.
Större händelser under 2007
Den 26 januari 2007 förvärvade TeliaSonera en majoritetspost i Cygate Group AB. Cygate är en ledande aktör inom säkra och administrerade IP-nätverkslösningar samt systemintegration på den nordiska marknaden. Förvärvet understryker TeliaSoneras strategi att stärka sin ställning inom managed services.
Den 11 april 2007 förvärvade TeliaSonera 100 procent av den danska service providern debitel Danmark A/S. Tansaktionen inkluderar även debitels 50-procentiga innehav i DLG-debitel I/S, verksamt under varumärket DLG Tele. Förvärvet stärker TeliaSoneras ställning på den danska mobilmarknaden.
Den 16 juli 2007 förvärvade TeliaSonera 100 procent av aktierna i MCT Corp., ett USA-baserat bolag med ägande i fyra GSM-operatörer: majoritetsinnehav i OOO Coscom i Uzbekistan, ZAO Indigo Tadzhikistan och ZAO Somoncom i Tadzjikistan samt en 12,25-procentig andel i Telecom Development Company Afghanistan Ltd. (Roshan). Förvärvet understryker TeliaSoneras strategi att vara den ledande Eurasiska mobiloperatören.
Under 2007 och för att stärka sin marknadsposition förvärvade Telia-Sonera även den svenska systemintegratören Didata Dimension Data Sverige AB (numera Didata Sverige AB) (100 procent), finska Crescom Oy, specialiserat på Managed Hosting (100 procent), det norska inkasso- och fordringshanteringsföretaget Moneto Kapital AS (51 procent), butikskedjan UAB Mikrovisatos prekyba (numera UAB Omnitel salonai) i Litauen (100 procent) samt den virtuella mobiloperatören SIA ZetCOM (100 procent) och SIA MOSERS som utför service på mobiltelefoner (100 procent), båda i Lettland.
Ytterligare upplysningar återfinns i not 34 "Företagsförvärv m m".
Koncernens verksamhet styrs och rapporteras per affärsområde (AO) enligt nedan:
Segmentkonsolidering görs enligt samma principer som för koncernen i dess helhet, med undantag för förlustbringande kundkontrakt inom AO Integrerade företagstjänster, för vilka ingen reservering görs i affärsområdets räkenskaper i de fall ett kontrakt är vinstgivande på koncernnivå. Transaktioner mellan AO baseras på marknadsmässiga villkor. Förutom Nettoomsättning och Rörelseresultat är EBITDA före engångsposter och Operativt segmentkapital centrala styrnings- och rapporteringsbegrepp (se "Definitioner"). Värden för jämförelseåret 2006 har omräknats för att avspegla den organisationsförändring som genomfördes 1 januari 2007.
| Januari–december 2007 eller 31 december 2007 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Mobilitets tjänster |
Bredbands tjänster |
Integrerade företags tjänster |
Eurasien | Övrig verk samhet |
Elimi neringar |
Koncernen |
| Nettoomsättning | 44 519 | 41 273 | 13 729 | 10 338 | 647 | -14 162 | 96 344 |
| Extern nettoomsättning | 39 472 | 34 354 | 11 700 | 10 332 | 515 | -29 | 96 344 |
| EBITDA före engångsposter | 13 332 | 12 926 | -162 | 5 255 | -348 | 18 | 31 021 |
| Engångsposter | -363 | -332 | -135 | – | 142 | 0 | -688 |
| Av- och nedskrivningar | -4 162 | -5 877 | -428 | -1 278 | -173 | 43 | -11 875 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures |
-172 | 222 | – | 6 906 | 740 | 1 | 7 697 |
| Rörelseresultat | 8 635 | 6 939 | -725 | 10 883 | 361 | 62 | 26 155 |
| Finansiella poster, netto | -904 | ||||||
| Skatter | -4 953 | ||||||
| Nettoresultat | 20 298 | ||||||
| Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures |
274 | 885 | – | 31 572 | 334 | – | 33 065 |
| Övriga operativa segmenttillgångar | 85 528 | 51 978 | 4 935 | 16 008 | 2 700 | -1 789 | 159 360 |
| Ofördelade operativa tillgångar | 12 111 | ||||||
| Övriga ofördelade tillgångar | 12 165 | ||||||
| Summa tillgångar | 216 702 | ||||||
| Operativa segmentskulder | 12 855 | 12 857 | 2 660 | 3 708 | 3 580 | -1 800 | 33 860 |
| Ofördelade operativa skulder | 29 751 | ||||||
| Övriga ofördelade skulder | 43 995 | ||||||
| Justerat eget kapital | 109 095 | ||||||
| Summa eget kapital och skulder | 216 702 | ||||||
| Investeringar | 5 468 | 5 910 | 1 256 | 7 679 | 399 | -10 | 20 702 |
| varav CAPEX | 4 168 | 5 369 | 532 | 3 114 | 347 | 1 | 13 531 |
| Antal anställda | 7 789 | 14 361 | 3 726 | 3 862 | 1 554 | – | 31 292 |
| Medelantal anställda | 6 907 | 13 488 | 3 457 | 2 866 | 1 658 | – | 28 376 |
| Januari–december 2006 eller 31 december 2006 (omräknad) | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Integrerade | |||||||
| Mobilitets | Bredbands | företags | Övrig verk | Elimi | |||
| MSEK | tjänster | tjänster | tjänster | Eurasien | samhet | neringar | Koncernen |
| Nettoomsättning | 41 949 | 40 880 | 12 940 | 8 508 | 527 | -13 744 | 91 060 |
| Extern nettoomsättning | 37 275 | 33 725 | 11 178 | 8 505 | 377 | – | 91 060 |
| EBITDA före engångsposter | 13 845 | 13 629 | 360 | 4 757 | -318 | -7 | 32 266 |
| Engångsposter | -418 | -847 | -278 | – | 390 | – | -1 153 |
| Av- och nedskrivningar | -4 165 | -5 567 | -316 | -1 030 | -164 | 39 | -11 203 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures |
-166 | 220 | – | 4 800 | 725 | – | 5 579 |
| Rörelseresultat | 9 096 | 7 435 | -234 | 8 527 | 633 | 32 | 25 489 |
| Finansiella poster, netto | -263 | ||||||
| Skatter | -5 943 | ||||||
| Nettoresultat | 19 283 | ||||||
| Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures |
425 | 755 | – | 23 202 | 1 154 | – | 25 536 |
| Övriga operativa segmenttillgångar | 79 123 | 52 303 | 3 604 | 9 115 | 2 378 | -1 957 | 144 566 |
| Ofördelade operativa tillgångar | 12 258 | ||||||
| Övriga ofördelade tillgångar | 17 032 | ||||||
| Summa tillgångar | 199 392 | ||||||
| Operativa segmentskulder | 11 423 | 15 527 | 2 996 | 1 346 | 2 656 | -1 903 | 32 045 |
| Ofördelade operativa skulder | 40 152 | ||||||
| Övriga ofördelade skulder | 27 768 | ||||||
| Justerat eget kapital | 99 427 | ||||||
| Summa eget kapital och skulder | 199 392 | ||||||
| Investeringar | 5 153 | 6 624 | 361 | 2 699 | 215 | – | 15 052 |
| varav CAPEX | 3 252 | 4 605 | 324 | 2 699 | 215 | 6 | 11 101 |
| Antal anställda | 7 087 | 14 610 | 3 374 | 2 023 | 1 434 | – | 28 528 |
| Medelantal anställda | 6 397 | 14 335 | 2 974 | 1 965 | 1 298 | – | 26 969 |
Extern nettoomsättning per produktområde fördelade sig på följande sätt:
| Januari–december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | |
| Mobil kommunikation | 50 418 | 47 660 | |
| Fast kommunikation | 38 535 | 39 000 | |
| Övriga tjänster | 7 391 | 4 400 | |
| Summa | 96 344 | 91 060 |
I Fast kommunikation ingår internet-, data och tv-tjänster. I Övriga tjänster ingår produktförsäljning, managed services och finansiella tjänster.
Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist respektive anläggningstillgångar fördelade sig per enskilt betydelsefulla länder på följande sätt.
| Januari–december | 31 december | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |||||
| Nettoomsättning | Anläggningstillgångar | |||||||
| MSEK | Procent | MSEK | Procent | MSEK | Procent | MSEK | Procent | |
| Sverige | 36 046 | 37,4 | 36 297 | 39,9 | 23 336 | 17,0 | 22 086 | 18,0 |
| Finland | 16 735 | 17,4 | 16 504 | 18,1 | 41 982 | 30,7 | 40 906 | 33,3 |
| Norge | 9 603 | 10,0 | 9 053 | 9,9 | 29 941 | 21,9 | 27 951 | 22,7 |
| Alla övriga länder | 33 960 | 35,2 | 29 207 | 32,1 | 41 604 | 30,4 | 31 899 | 26,0 |
| Summa | 96 344 | 100,0 | 91 060 | 100,0 | 136 863 | 100,0 | 122 842 | 100,0 |
Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist fördelade sig per ekonomiskt samarbetsområde på följande sätt.
| Januari–december | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | |||||
| MSEK | Procent | MSEK | Procent | |||
| Europeiska ekono miska samarbets området (EES) |
84 452 | 87,6 | 81 220 | 89,2 | ||
| varav medlemsstater i Europeiska unionen (EU) |
74 817 | 77,7 | 72 149 | 79,2 | ||
| Övriga Europa | 1 068 | 1,1 | 849 | 0,9 | ||
| North-American Free Trade Agreement (NAFTA) |
555 | 0,6 | 522 | 0,6 | ||
| Övriga länder | 10 269 | 10,7 | 8 469 | 9,3 | ||
| Summa | 96 344 | 100,0 | 91 060 | 100,0 |
TeliaSonera-koncernen erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och -produkter på starkt konkurrensutsatta marknader. Detta medför att koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat.
Omsättningsförändringen fördelade sig på volym-, struktur-, valuta- och priseffekter på följande sätt.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| Procent | 2007 | 2006 |
| Omsättningsförändring | 5,8 | 3,9 |
| varav volymtillväxt | 9,7 | 7,7 |
| struktureffekter | 2,7 | 1,7 |
| valutaeffekter | -0,5 | 0,0 |
| prissänkningar | -6,1 | -5,1 |
TeliaSonera möter volymtillväxt huvudsakligen inom mobil kommunikation och bredband på samtliga geografiska marknader. Tillväxten är särskilt god i befintlig verksamhet i Eurasien till följd av fortsatt stark kundtillströmning. Effekten av volymtillväxt motverkas emellertid delvis av en allmän prispress på telekomtjänster.
2007 års struktureffekter avsåg främst förvärven av Cygate, debitel Danmark samt mobilverksamheterna i Uzbekistan och Tadzjikistan under perioden 1 februari–1 juli 2007 och förvärvet av NextGenTel i juni 2006. NextGenTel påverkade också 2006, medan 2006 års övriga struktureffekter huvudsakligen avsåg förvärvet av Chess i slutet av 2005.
Nettomsättningens fördelning på rapportsegment, produktområden, enskilt betydelsefulla länder samt ekonomiska samarbetsområden framgår av not 6 "Segmentinformation".
Rörelsens kostnader presenteras i resultaträkningen med en klassificering baserad på funktionerna "Kostnader för sålda tjänster och varor", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", "Administrationskostnader" samt "Forsknings- och utvecklingskostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.
| Januari–december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | |
| Varuinköp | 17 271 | 15 307 | |
| Samtrafik- och roamingkostnader | 14 998 | 14 065 | |
| Övriga nätkostnader | 3 727 | 2 667 | |
| Förändring i varulager | 81 | -120 | |
| Personalkostnader (not 32) | 13 477 | 12 721 | |
| Marknadsföringskostnader | 6 941 | 6 068 | |
| Övriga kostnader | 10 308 | 9 126 | |
| Av- och nedskrivningar (not 11) | 11 704 | 11 173 | |
| Summa | 78 507 | 71 007 |
Övriga kostnader utgörs huvudsakligen av hyres- och leasingkostnader, konsultkostnader, IT-kostnader, energikostnader samt resekostnader.
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Övriga rörelseintäkter | ||
| Kapitalvinster | 232 | 151 |
| Kursvinster | 49 | 214 |
| Provisioner m m | 311 | 280 |
| Bidrag m m | 24 | 15 |
| Återvunna kundfordringar, upplösta leverantörsskulder |
680 | 425 |
| Erhållna skadestånd | 53 | 53 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 1 349 | 1 138 |
| Övriga rörelsekostnader | ||
| Kapitalförluster | -44 | -60 |
| Avsättningar för förlustkontrakt | 4 | – |
| Kursförluster | -114 | -236 |
| Omstruktureringskostnader | -366 | -928 |
| Nedskrivningar | -171 | -30 |
| Lämnade skadestånd | -37 | -27 |
| Summa övriga rörelsekostnader | -728 | -1 281 |
| Resultateffekt, netto | 621 | -143 |
| varav netto kursförluster på derivat- instrument som innehas för handel |
-45 | -36 |
I upplösta leverantörsskulder för 2007 och 2006 ingår 653 MSEK respektive 389 MSEK till följd av ett antal domstolsutslag i första och andra instans medförande sänkningar av vissa historiska samtrafikpriser i Sverige. I omstruktureringskostnader netto för 2006 ingick en upplösning om 500 MSEK av en avsättning efter en förlikning i en tvist rörande en potentiell samlokaliseringsplats i London, Storbritannien.
Svenska staten äger för närvarande 37,3 procent och finska staten 13,7 procent av utestående aktier i TeliaSonera AB. Resterande 49,0 procent av utestående aktier har ett spritt ägande.
TeliaSonera-koncernens utbud av tjänster och produkter erbjuds staterna, statliga myndigheter och statliga bolag i konkurrens med andra operatörer och på normala kommersiella villkor. Vissa statliga bolag och affärsverk bedriver med TeliaSonera konkurrerande verksamhet. På motsvarande sätt köper TeliaSonera tjänster från statliga myndigheter och bolag till marknadsmässiga priser och på i övrigt normala kommersiella villkor. Enskilt svarar varken staterna, dessas myndigheter eller statliga bolag för en väsentlig andel av TeliaSoneras nettoomsättning eller resultat.
Den svenska telemarknaden regleras främst av lagen om elektronisk kommunikation (LEK) och av förordningar, föreskrifter och beslut enligt lagen. Operatörer som innehar ett allmänt kommunikationsnät av betydelse från allmän synpunkt ska betala en årlig avgift för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektroniska kommunikationer. TeliaSoneras avgift uppgick till 57 MSEK under 2007 och 58 MSEK under 2006. Därutöver betalar TeliaSonera, i likhet med övriga operatörer, årliga avgifter till Post- och telestyrelsen för myndighetens verksamhet enligt LEK och lagen om radio- och teleterminalutrustning. TeliaSonera betalade avgifter enligt dessa lagar med 48 MSEK under 2007 och 60 MSEK under 2006.
Den finska telemarknaden regleras främst av kommunikationsmarknadslagen och lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation samt förordningar, beslut och tekniska föreskrifter med stöd av dessa lagar. Under 2007 och 2006 betalade TeliaSonera 1,7 MEUR respektive 2,1 MEUR för användandet av radiofrekvenser och 0,8 MEUR respektive 0,9 MEUR för användning av nummer. Under 2007 och 2006 betalade TeliaSonera 0,1 MEUR respektive 0,2 MEUR för dataintegritetsövervakning och 0,8 MEUR respektive 1,1 MEUR som kommunikationsmarknadsavgift, d v s en allmän avgift för finländska Kommunikationsverkets regleringsverksamhet.
TeliaSonera säljer och köper tjänster och produkter till respektive från intressebolag och joint ventures. Dessa transaktioner görs på marknadsmässiga villkor. Såväl försäljning till som köp från dessa bolag avsåg i huvudsak Telefos-gruppen genom dess dotterbolag inom Eltel-gruppen i Sverige och Finland samt Svenska UMTS-nät AB i Sverige och omfattade köpta och sålda nätbyggnadstjänster respektive köpt 3G-kapacitet. Telefos AB avyttrade Eltel-gruppen i augusti 2007.
I sammandrag fördelade sig transaktioner med och balansposter mot intressebolag och joint ventures på följande sätt.
| Januari–december eller 31 december |
|||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | |
| Försäljning av varor och tjänster | 336 | 591 | |
| Köp av varor och tjänster | |||
| Telefos-gruppen (inklusive Eltel-gruppen t o m 9 augusti 2007) |
1 079 | 1 812 | |
| Svenska UMTS-nät AB (joint venture) | 551 | 505 | |
| Övriga | 184 | 110 | |
| Summa köp av varor och tjänster | 1 814 | 2 427 | |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar |
63 | 440 | |
| Lånefordringar | |||
| OAO MegaFon | 301 | 321 | |
| Övriga | – | 101 | |
| Summa lånefordringar | 301 | 422 | |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder |
186 | 660 |
Per den 31 december 2007 ägde TeliaSoneras pensionsstiftelser 1 450 483 aktier i TeliaSonera AB, motsvarande 0,03 procent av röstetalet. Information om transaktioner och balansposter återfinns i not 23 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
TeliaSonera har gjort vissa åtaganden till förmån för dotterbolag, intressebolag och joint ventures. Ytterligare information återfinns i not 30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Se avsnittet "Ledande befattningshavares ersättningar" i not 32 "Personal" för ytterligare information.
Inga generella förändringar av avskrivningstider genomfördes under 2007. Prövning av nedskrivningsbehov behandlas i not 15 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar". Följande avskrivningssatser tillämpades.
| Varumärken | Individuell prövning, minst 10% |
|---|---|
| Licenser för mobil och fast kommunikation | Licensperioden, minst 5% |
| Kundkontrakt | Individuell prövning, baserad på historisk och förväntad churn |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 20–33% eller individuell prövning |
| Byggnader | 2–10% |
| Markanläggningar | 2% |
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | Hyreskontraktets återstå ende löptid |
| Mobila nät (basstationer och övriga anläggningar) |
14,5% |
| Fasta nät | |
| • Kopplings- och transmissionssystem |
10–33% |
| • Transmissionmedia (kabel) |
5–10% |
| • Utrustning för specialnät |
20–33% |
| • Tidsbestämda nyttjanderättsavtal |
Nyttjanderättsperioden eller tid motsvarande underliggande materiell anläggningstillgång |
| • Övriga anläggningar |
2–33% |
| Inventarier, verktyg och installationer | 10–33% |
| Inventarier placerade hos kunder enligt serviceavtal |
Avtalets löptid, annuitets basis |
Av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar fördelade sig på följande funktioner.
| Januari–december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK, förutom andelar | 2007 | 2006 | |
| Kostnader för sålda tjänster och varor | 9 660 | 9 203 | |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | 1 400 | 1 149 | |
| Administrationskostnader | 495 | 519 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 149 | 302 | |
| Övriga rörelsekostnader | 171 | 30 | |
| Summa | 11 875 | 11 203 | |
| Andel av nettoomsättning (%) | 12,3 | 12,3 |
Fördelning av avskrivningar och nedskrivningar på rapportsegment framgår av not 6 "Segmentinformation".
Av- och nedskrivningar fördelade sig på följande tillgångsslag.
| Januari–december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 2 837 | 2 422 | |
| Byggnader och markanläggningar | 318 | 375 | |
| Mobila nät | 3 599 | 3 793 | |
| Fasta nät | 4 378 | 3 995 | |
| Övriga maskiner och inventarier | 743 | 618 | |
| Summa | 11 875 | 11 203 |
Innehaven av intressebolag och joint ventures gav följande resultateffekt, netto.
| Januari–december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | ||
| Andel i årets resultat | 7 677 | 5 477 | ||
| Avskrivning av koncernmässiga övervärden | -54 | 92 | ||
| Nedskrivning av goodwill, andra övervärden, m m |
-0 | -41 | ||
| Kapitalvinster/kapitalförluster, netto | 74 | 51 | ||
| Resultateffekt, netto | 7 697 | 5 579 |
Resultatets fördelning på rapportsegment framgår av not 6 "Segmentinformation". Större enskilda innehav (i förekommande fall inklusive kapitalvinster/kapitalförluster och mellanliggande ägarbolag) påverkade resultatet på följande sätt.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Svenska UMTS-nät AB, Sverige (joint venture) | -156 | -70 |
| SIA Lattelecom, Lettland | 225 | 209 |
| OAO MegaFon, Ryssland | 4 181 | 2 779 |
| Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., Turkiet | 2 725 | 2 021 |
| Overseas Telecom AB, Sverige | 18 | 633 |
| Telefos AB, Sverige | 640 | 37 |
| Unisource N.V./AUCS, Nederländerna | 32 | 31 |
| Övriga innehav | 32 | -61 |
| Resultateffekt, netto | 7 697 | 5 579 |
Telefos AB avyttrade sitt återstående dotterbolag Eltel Group Oy under 2007. Turkcells ekonomiska resultat tas in i TeliaSoneras redovisning med ett kvartals fördröjning. Från och med 1 januari 2006 betraktades Turkiet ur redovisningssynpunkt inte längre som ett höginflationsland, vilket påverkade TeliaSonera från och med andra kvartalet 2006.
Utgående redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
Fördelning av redovisat värde per rapportsegment framgår av not 6 "Segmentinformation" och per bolag av not 35 "Specifikation av aktier och andelar". Marknadsvärdet på koncernens innehav i det börsnoterade Turkcell var 57 871 MSEK och 28 428 MSEK per den 31 december 2007 respektive 2006.
I sammandrag var de sammantagna balans- och resultaträkningarna för intressebolag och joint ventures (100 procent):
| 31 december eller januari–december |
|||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | |
| Anläggningstillgångar | 125 270 | 109 573 | |
| Omsättningstillgångar | 39 976 | 26 099 | |
| Avsättningar och långfristiga skulder | 17 691 | 20 847 | |
| Kortfristiga skulder | 23 508 | 18 556 | |
| Nettoomsättning | 85 195 | 75 095 | |
| Bruttoresultat | 56 158 | 47 339 | |
| Nettoresultat | 24 638 | 16 674 |
Finansieringskostnader och övriga finansiella poster fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Finansieringskostnader | ||
| Räntekostnader | -1 948 | -1 038 |
| Räntekostnader på finansiell leasing | -5 | -8 |
| Förändring i nuvärdet av avsättningar | -26 | -77 |
| Aktiverade ränteutgifter | 17 | 29 |
| Netto kursvinster/kursförluster | 226 | 45 |
| Summa finansieringskostnader | -1 736 | -1 049 |
| Övriga finansiella poster | ||
| Ränteintäkter | 736 | 576 |
| Ränteintäkter på finansiell leasing | 52 | 46 |
| Utdelningar på finansiella investeringar | 0 | 1 |
| Kapitalvinster/-förluster på finansiella investe ringar som kan säljas |
49 | 191 |
| Nedskrivningar av finansiella investeringar | -5 | -28 |
| Summa övriga finansiella poster | 832 | 786 |
| Resultateffekt, netto | -904 | -263 |
| Januari–december | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntekostnader | Netto kursvinster/kursförluster | Ränteintäkter | |||||
| MSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Derivat för säkring av verkligt värde | -57 | 112 | 272 | -436 | – | – | |
| Derivat för kassaflödessäkring | -46 | -29 | 145 | -162 | – | – | |
| Derivat som innehas för handel | 97 | 1 | 192 | 30 | – | – | |
| Placeringar som hålls till förfall | – | – | – | – | 15 | – | |
| Lånefordringar och kundfordringar | – | – | – | – | 711 | 550 | |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde |
-611 | -533 | -272 | 436 | – | – | |
| Upplåning till upplupet anskaffnings värde |
-1 284 | -536 | -111 | 177 | – | – | |
| Övrigt | -47 | -53 | 0 | – | 10 | 26 | |
| Summa | -1 948 | -1 038 | 226 | 45 | 736 | 576 |
Räntekostnader, netto kursvinster/kursförluster och ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, lånefordringar och upplåning fördelade sig på följande sätt.
Upplåning till upplupet anskaffningsvärde omfattar såväl poster i säkringsförhållanden avseende kassaflöden som icke säkrade poster.
Resultat före skatt uppgick till 25 251 MSEK och 25 226 MSEK för åren 2007 respektive 2006. Den redovisade skattekostnaden fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | |
| Skatt redovisad i resultaträkningen | |||
| Aktuell skatt | 5 781 | 4 901 | |
| Uppskjuten skatt | -828 | 1 042 | |
| Summa skatt redovisad i resultaträkningen | 4 953 | 5 943 | |
| Skatt redovisad direkt mot eget kapital | |||
| Aktuell skatt | -44 | – | |
| Uppskjuten skatt | 14 | -37 | |
| Summa skatt redovisad direkt mot eget kapital |
30 | -37 |
Vissa komponenter i resultaträkningens skattekostnad fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | |
| Effekt av förändrade skattesatser | 105 | 70 | |
| Årets förluster för vilka uppskjuten skattefordran inte redovisats |
557 | 232 | |
| För hög eller för låg skatt bokförd under tidigare år |
158 | 122 | |
| Redovisning av tidigare oredovisade uppskjutna skatter |
-845 | 84 |
Ovan upptagna belopp för antingen ej redovisade eller redovisade uppskjutna skatter kommenteras i avsnittet "Skattemässiga förlustavdrag" nedan.
Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| Procent | 2007 | 2006 |
| Svensk inkomstskattesats | 28,0 | 28,0 |
| Skillnader i skattesats i dotterbolag | -2,6 | -2,3 |
| Källskatt på utdelningar från dotterbolag, intressebolag och joint ventures |
3,1 | 2,3 |
| För hög eller för låg skatt bokförd under tidigare år |
0,6 | 0,5 |
| Redovisning av tidigare oredovisade uppskjutna skatter |
-3,4 | 0,3 |
| Effekt av förändrade skattesatser | 0,4 | 0,3 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | -8,5 | -6,2 |
| Årets förluster för vilka uppskjuten skattefordran inte redovisats |
2,2 | 0,9 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 0,1 | 0,2 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -0,3 | -0,4 |
| Skattesats enligt resultaträkningen | 19,6 | 23,6 |
| Skatt redovisad direkt mot eget kapital | -0,1 | -0,1 |
| Effektiv skattesats | 19,5 | 23,5 |
Den 1 juni 2007 antog det danska folketinget förändringar i bolagsskattelagen, bland annat innebärande en sänkning av den danska bolagsskattesatsen från 28 procent till 25 procent retroaktivt från och med den 1 januari 2007. Under 2006 beslutade det spanska parlamentet att sänka den spanska bolagsskattesatsen från 35 procent till 32,5 procent och 30 procent från och med den 1 januari 2007 respektive den 1 januari 2008.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder förändrades på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Ingående redovisat värde | 12 054 | 12 305 |
| Förvärvad verksamhet | 66 | 1 491 |
| Förändring över resultaträkningen | -950 | -1 086 |
| Redovisat direkt mot eget kapital | -14 | -5 |
| Omklassificeringar | 334 | -162 |
| Kursdifferenser | 527 | -489 |
| Utgående redovisat värde | 12 017 | 12 054 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Ingående redovisat värde | 10 121 | 9 578 |
| Förvärvad verksamhet | 774 | 714 |
| Förändring över resultaträkningen | -1 778 | -44 |
| Redovisat direkt mot eget kapital | – | -42 |
| Omklassificeringar | 431 | 57 |
| Kursdifferenser | 29 | -142 |
| Utgående redovisat värde | 9 577 | 10 121 |
Ytterligare information om uppskjutna skattefordringar och skatteskulder avseende under 2007 förvärvad verksamhet återfinns i not 34 "Företagsförvärv m m".
Temporära skillnader i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | |
| Uppskjutna skattefordringar, brutto | |||
| Orealiserad vinst, intressebolag | 48 | 48 | |
| Senarelagda avskrivningar, nedskrivningar och verkligt värde-justeringar, övriga anlägg ningstillgångar |
5 782 | 5 403 | |
| Senarelagda kostnader för avsättningar | 255 | 549 | |
| Osäkra kundfordringar | 191 | 31 | |
| Skattemässiga förlustavdrag | 9 481 | 12 717 | |
| Summa | 15 757 | 18 748 | |
| Värderingsreserv | |||
| Senarelagda avskrivningar, övriga anläggningstillgångar |
-132 | -129 | |
| Skattemässiga förlustavdrag | -2 918 | -2 973 | |
| Summa | -3 050 | -3 102 | |
| Kvittning av uppskjutna skatteskulder/ -fordringar |
-690 | -3 592 | |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 12 017 | 12 054 | |
| Uppskjutna skatteskulder | |||
| Källskatter och nedskrivningar, intressebolag | 1 322 | 3 399 | |
| Snabbare avskrivningstakt och verkligt värde justeringar, övriga omsättningstillgångar |
6 094 | 7 607 | |
| Verkligt värde-justeringar, avsättningar | 653 | 1 228 | |
| Senarelagd intäktsredovisning, omsättnings tillgångar |
52 | 159 | |
| Periodiseringsfonder | 2 146 | 1 320 | |
| Summa | 10 267 | 13 713 | |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/- skulder |
-690 | -3 592 | |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 9 577 | 10 121 | |
| Netto uppskjutna skattefordringar | 2 440 | 1 933 | |
| Nettoökning (+)/nettominskning (-) av värderingsreserv |
-52 | 873 |
Förväntade förfall för oredovisade uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga förlustavdrag, som framgår av värderingsreserven per den 31 december 2007, var 444 MSEK under 2011 och 1 811 MSEK under 2024, medan 536 MSEK var obegränsade. Oredovisade uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel i dotterbolag, inklusive uppskattad sådan inkomstskatt som utgår på betalda utdelningar, uppgick till 552 MSEK och 496 MSEK för åren 2007 respektive 2006.
Uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga förlustavdrag avser huvudsakligen Finland och Spanien.
De finska förlustavdragen avser nedskrivningar av de europeiska 3G-investeringarna som redovisades av TeliaSonera Finland Oyj (tidigare Sonera Oyj) under 2002. Uppskjutna skattefordringar ökade under 2007 med cirka 0,7 GSEK till följd av att de finska myndigheterna medgav att tidigare spärrade skattemässiga förluster som i huvudsak uppstod under 2003 och avsåg kapitalförluster på aktier som avyttrats av ett annat dotterbolag inom den finska skattemässiga koncernen. Vissa mindre förlustavdrag i andra finska dotterbolag har satts ned till noll genom full avsättning till värderingsreserv när de uppstått, då ledningen bedömer det som sannolikt att förlustavdragen inte kommer att hinna utnyttjas innan avdragsrätten förfaller.
De spanska förlustavdragen avser 3G-mobiloperatören Xfera som förvärvades i juni 2006 och sedermera lanserade sina tjänster i december 2006. Xfera är en uppstartsverksamhet som har redovisat skattemässiga förluster sedan bolagets bildande 2000, till följd av årliga frekvensomfångsavgifter fakturerade av de spanska myndigheterna, av- och nedskrivningar av tidigare investeringar samt andra förluster under tidigare år. Per den 31 december 2007 uppgick Xferas skattemässiga förluster och beskattningsbara temporära skillnader till totalt 7,9 GSEK. Som brukligt är för uppstartsverksamheter räknar ledningen med fortsatta skattemässiga förluster under ytterligare några år.
I rådande situation på 3G-marknaden och till följd av fallande utrustningspriser under de senaste åren är ledningen dock övertygad om att Xfera kommer att generera beskattningsbara vinster och har gjort en robust affärsplan baserad på en välgrundad affärsmodell med detaljerade och testade data och har även övertygat andra parter om att investera tillsammans med TeliaSonera. Av detta följer att ledningen har tilltro till att de nuvarande skattemässiga förlusterna kommer att kunna utnyttjas innan avdragsrätten förfaller 15 år efter det första vinstgivande året. Emellertid tillstår ledningen att i ett läge med återkommande historiska förluster är tröskeln för att redovisa uppskjuten skattefordran högre än för andra tillgångar och har således reducerat sina prognoser till en nivå som man är övertygad om att Xfera kommer att uppnå. Baserat på des-
Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
sa prognoser redovisar ledningen per 31 december 2007 en uppskjuten skattefordran, efter värderingsreserv, om 675 GSEK.
TeliaSoneras ackumulerade skattemässiga förlustavdrag uppgick till 35 277 MSEK och 46 991 MSEK för åren 2007 respektive 2006. Förlustavdrag per den 31 december 2007 förväntas förfalla enligt nedan.
| Förväntade förfall, MSEK | Skattemässiga förlustavdrag |
|---|---|
| 2008 | 38 |
| 2009 | 13 |
| 2010 | 58 |
| 2011 | 1 778 |
| 2012 | 18 247 |
| 2013–2024 | 11 482 |
| Obegränsade | 3 661 |
| Summa | 35 277 |
Merparten av de finska förlustavdragen förfaller under 2012. Minskningen av ackumulerade skattemässiga förlustavdrag jämfört med 2006 är i huvudsak hänförlig till ett tillfälligt avdrag som ett holländskt dotterbolag redovisade för en av sina aktieinvesteringar under 2005 i enlighet med paragraf 13ca i den holländska inkomstskattelagen. Det tillfälliga avdraget medförde en skattemässig förlust under 2005, vilken under 2007 återfördes i sin helhet till följd av att aktieinnehavet avyttrades.
| 31 december | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Goodwill | |||||
| MSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 71 515 | 62 957 | 26 350 | 22 327 | |
| Ackumulerade avskrivningar | – | – | -12 858 | -10 257 | |
| Ackumulerade nedskrivningar | -343 | -319 | -756 | -539 | |
| Förskott | – | – | 1 | 3 | |
| Redovisat värde | 71 172 | 62 638 | 12 737 | 11 534 | |
| varav pågående arbeten | – | – | 716 | 543 | |
| Ingående redovisat värde | 62 638 | 62 498 | 11 534 | 11 869 | |
| Investeringar | 4 653 | 3 368 | 3 332 | 1 437 | |
| varav aktiverade räntor | – | – | 10 | 3 | |
| Försäljningar/utrangeringar | -1 | -44 | -13 | -57 | |
| Förvärvad verksamhet | 3 | 38 | 248 | 1 206 | |
| Avyttrad verksamhet | – | -4 | -1 | 1 | |
| Omklassificeringar | 106 | 0 | -7 | -21 | |
| Årets avskrivningar | – | – | -2 615 | -2 403 | |
| Årets nedskrivningar/återförda nedskrivningar | -10 | -5 | -212 | -13 | |
| Förskott | – | – | -2 | -3 | |
| Kursdifferenser | 3 783 | -3 213 | 473 | -482 | |
| Utgående redovisat värde | 71 172 | 62 638 | 12 737 | 11 534 |
Ytterligare information om betydande förvärv under 2007 återfinns i not 34 "Företagsförvärv m m".
Aktiverade utvecklingsutgifter, huvudsakligen för administrativa stödsystem, uppgick till 438 MSEK respektive 175 MSEK under åren 2007 och 2006. Avskrivningar gjordes med 335 MSEK och 362 MSEK för respektive år.
Goodwill har fördelats till TeliaSoneras affärsområden på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Affärsområde Mobilitetstjänster | 54 883 | 50 639 |
| Affärsområde Bredbandstjänster | 12 003 | 10 981 |
| Affärsområde Integrerade företagstjänster | 398 | 58 |
| Affärsområde Eurasien | 3 777 | 873 |
| Övrig verksamhet | 111 | 87 |
| Summa goodwill | 71 172 | 62 638 |
Den goodwill som fördelats i den till och med utgången av 2006 gällande organisationen var i hög utsträckning direkt hänförlig till den nya affärsmässiga strukturen. Goodwill vid förvärvet av Sonera Oyj under 2002 avsåg dock mer än en organisatorisk enhet och relativa värden användes för att fördela denna goodwill mellan affärsområdena Mobilitetstjänster (21 297 MSEK) och Bredbandstjänster (8 155 MSEK). Den större delen av affärsområde Mobilitetstjänsters goodwill, i tillägg till förvärvet av Sonera Oyj, uppstod i samband med förvärven av NetCom ASA under 2000 (21 893 MSEK) och Orange Danmark under 2004 (3 860 MSEK). Affärsområde Eurasiens goodwill ökade under 2007 till följd av förvärven av verksamheterna i Uzbekistan och Tadzjikistan (3 221 MSEK).
Utgående redovisat värde för övriga immateriella anläggningstillgångar fördelade sig per tillgångsslag som följer.
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | |
| Varumärken | 398 | 594 | |
| Licenser | 3 903 | 2 729 | |
| Kundavtal | 4 694 | 3 306 | |
| Administrativa stödsystem | 1 584 | 1 572 | |
| Patent m m | 1 324 | 2 465 | |
| Hyresrätter m m | 117 | 322 | |
| Pågående arbete, förskott | 717 | 546 | |
| Summa övriga immateriella anläggningstillgångar |
12 737 | 11 534 |
Goodwill har, i avsikt att kunna pröva nedskrivningsbehov, allokerats till kassagenererande enheter enligt TeliaSoneras affärsmässiga organisation. Redovisade värden för samtliga kassagenererande enheter prövas årligen med avseende på nedskrivningsbehov. Återvinningsvärden (d v s det högre av nyttjandevärde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader) fastställs normalt baserat på nyttjandevärde, framtaget med användande av diskonterade kassaflödesberäkningar. Från tid till annan kan TeliaSonera också inhämta oberoende värderingar av verkligt värde för att bestämma återvinningsvärden.
Per den 31 december 2007 befanns återvinningsvärdena baserade på nyttjandevärde i samtliga fall överstiga redovisade värden, varför nedskrivning av tillhörande goodwillposter ej var nödvändig. I prövningarna använde ledningen vad den anser vara rimliga antaganden, baserade på bästa tillgängliga information per balansdagen.
De nyckelantaganden som användes i nyttjandevärdeberäkningarna var försäljningstillväxt, EBITDA-marginalens utveckling, diskonteringsränta (Weighted Average Cost of Capital) och gränsvärde för tillväxttakten i fritt kassaflöde. Beräkningarna baserades på av ledningen godkända 5-årsprognoser, som enligt ledningens bedömning avspeglar historiska erfarenheter, prognoser i branschstudier och annan externt tillgänglig information. Till följd av investeringens karaktär var prognosperioden 10 år för affärsområde Mobilitetstjänsters spanska verksamhet.
De i prövningarna av nedskrivningsbehov använda diskonteringsräntorna (WACC) efter skatt varierade med geografiskt område på följande sätt.
| Geografiskt område | WACC (procent) |
|---|---|
| Norden | 8,5–9,1 |
| Baltikum | 8,4–10,1 |
| Spanien | 11,1 |
| Eurasien | 10,6–18,1 |
De tillväxttakter som användes för att extrapolera kassaflöden bortom 5-årsprognoserna (för Spanien tioårsprognosen) varierade från verksamhet till verksamhet. För verksamheterna inom affärsområde Mobilitetstjänster varierade tillväxttakten mellan 1,0 och 2,5 procent. Motsvarande tillväxttakter för verksamheterna inom övriga affärsområden var 1,0 procent för Bredbandstjänster och Integrerade företagstjänster och 1,0–3,0 procent för Eurasien. I samtliga fall är det ledningens uppfattning att tillväxttakterna inte överstiger de genomsnittliga tillväxttakterna för marknader på vilka TeliaSonera är verksamt.
Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| 31 december | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Maskiner och andra tekniska anläggningar |
||||||||||
| Byggnader och mark |
Mobila nät | Fasta nät | Inventarier, verktyg och installationer |
Summa | ||||||
| MSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 7 542 | 7 213 | 47 386 | 44 389 | 119 656 | 117 201 | 7 434 | 6 456 | 182 018 | 175 259 |
| Ackumulerade avskrivningar | -3 078 | -2 740 | -28 154 | -28 065 | -77 482 | -76 811 | -5 514 | -4 841 | -114 228 | -112 457 |
| Ackumulerade nedskrivningar | -426 | -406 | -384 | -382 | -14 644 | -13 741 | -246 | -220 | -15 700 | -14 749 |
| Förskott | 24 | 28 | 486 | 101 | 1 | 3 | 1 | 10 | 512 | 142 |
| Redovisat värde | 4 062 | 4 095 | 19 334 | 16 043 | 27 531 | 26 652 | 1 675 | 1 405 | 52 602 | 48 195 |
| varav pågående nyanläggningar | – | – | 3 033 | 1 525 | 2 087 | 1 923 | – | – | 5 120 | 3 448 |
| Ingående redovisat värde | 4 095 | 4 218 | 16 043 | 15 329 | 26 652 | 27 077 | 1 405 | 1 577 | 48 195 | 48 201 |
| Investeringar | 155 | 427 | 5 895 | 4 685 | 4 914 | 4 320 | 709 | 522 | 11 673 | 9 954 |
| varav aktiverade räntor | – | – | 2 | 21 | 5 | 5 | – | – | 7 | 26 |
| Försäljningar/utrangeringar | -20 | -32 | -49 | -181 | -57 | 213 | -35 | -219 | -161 | -219 |
| Nedmontering/återställning | – | – | 29 | 49 | 53 | 18 | – | – | 82 | 67 |
| Förvärvad verksamhet | 59 | 52 | 68 | 144 | 355 | – | 55 | 465 | 537 | 661 |
| Avyttrad verksamhet | – | – | – | – | -46 | – | -20 | – | -66 | – |
| Omklassificeringar | -33 | -40 | 148 | 299 | -463 | -153 | 251 | -186 | -97 | -80 |
| Årets avskrivningar | -318 | -377 | -3 580 | -3 482 | -4 164 | -4 193 | -738 | -703 | -8 800 | -8 755 |
| Årets nedskrivningar/återförda nedskrivningar |
– | – | -19 | – | -214 | -9 | -5 | – | -238 | -9 |
| Förskott | -4 | 23 | 385 | 39 | -2 | 2 | -9 | 6 | 370 | 70 |
| Kursdifferenser | 128 | -176 | 414 | -839 | 503 | -623 | 62 | -57 | 1 107 | -1 695 |
| Utgående redovisat värde | 4 062 | 4 095 | 19 334 | 16 043 | 27 531 | 26 652 | 1 675 | 1 405 | 52 602 | 48 195 |
TeliaSoneras fastighetsbestånd omfattar omkring 4 000 fastigheter, huvudsakligen i Sverige och Finland. Flertalet är rena teknikfastigheter, använda för telenätsinstallationer, datorinstallationer, forsknings- och utvecklingsverksamhet samt serviceverksamhet.
Koncernens svenska fastigheter har åsatts följande taxeringsvärden.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Byggnader | 289 | 179 |
| Mark och markanläggningar | 56 | 57 |
| Taxeringsvärde | 345 | 236 |
Vid fastighetstaxeringar under 2007 har ett stort antal enheter åsatts taxeringsvärden och taxeringsvärden justerats för vissa enheter. Under 2007 avyttrades eller utrangerades ett antal taxerade enheter.
Summa redovisat värde och verkligt värde för övriga anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.
| 31 december 2007 | 31 december 2006 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde |
Verkligt värde |
Redovisat värde |
Verkligt värde |
|
| Eget kapital-instrument som kan säljas | 385 | 385 | 167 | 167 | |
| Eget kapital-instrument som innehas för handel | 51 | 51 | 65 | 65 | |
| Statsobligationer och statsskuldsväxlar som hålls till förfall | 132 | 132 | 211 | 211 | |
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 1 144 | 1 144 | 2 571 | 2 571 | |
| Ränteswappar betecknade som säkringar av verkligt värde | 39 | 39 | 42 | 42 | |
| Ränteswappar betecknade som kassaflödessäkringar | 9 | 9 | 8 | 8 | |
| Valutaränteswappar betecknade som kassaflödessäkringar | 35 | 35 | – | – | |
| Ränteswappar och valutaränteswappar som innehas för handel | 480 | 480 | 16 | 16 | |
| Delsumma (se Kategorier – Not 27) | 2 275 | 2 275 | 3 080 | 3 080 | |
| Finansiella leasingavtal | 677 | 677 | 499 | 499 | |
| Delsumma (se Motpartsrisk – Not 28)/Summa verkligt värde | 2 952 | 2 952 | 3 579 | 3 579 | |
| Eget kapital-instrument till anskaffningsvärde | 59 | 60 | |||
| Förutbetalda kostnader | 353 | 476 | |||
| Summa övriga anläggningstillgångar | 3 364 | 4 115 | |||
| varav räntebärande | 2 475 | 3 350 | |||
| varav icke räntebärande | 889 | 765 |
Betalningar från tidigare och nuvarande aktieägare i Xfera Móviles S.A. reducerade under 2007 bolagets räntebärande fordran avseende frekvensomfångsavgifter med 1 538 MSEK. För Lånefordringar och kundfordringar, inklusive fordringar hos intressebolag, uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser per balansdagen. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier respektive exponerade för motpartsrisker återfinns i not 27 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" och 28 "Finansiell riskhantering". Eget kapitalinstrument specificeras i not 35 "Specifikation av aktier och andelar." För information om leasing, se not 29 "Leasingavtal".
Efter avdrag för inkurans, uppgående till 10 MSEK för 2007 och 2 MSEK för 2006, fördelade sig redovisat värde på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Produkter till försäljning | 952 | 776 |
| Övriga lager och nedlagda kostnader för entreprenader |
216 | 221 |
| Summa | 1 168 | 997 |
I Övriga lager ingår inköpt materiel som huvudsakligen är avsedd att användas för uppförande av egna anläggningar samt för reparation och underhåll. Lager redovisade till nettoförsäljningsvärde uppgick till 31 MSEK för 2007 respektive 106 MSEK för 2006.
Summa redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Kundfordringar | ||
| Fakturerade fordringar | 13 771 | 12 664 |
| Reserv för osäkra fordringar | -729 | -791 |
| Summa kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde |
13 042 | 11 873 |
| Valutaswappar, valutaterminer och valuta optioner som innehas för handel |
141 | 48 |
| Lånefordringar och andra kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde |
5 162 | 6 540 |
| Delsumma (se Kategorier – Not 27 och Motpartsrisk – Not 28) |
18 345 | 18 461 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1 283 | 775 |
| Förutbetalda kostnader | 1 159 | 1 191 |
| Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar |
20 787 | 20 427 |
TeliaSonera erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och -produkter på starkt konkurrensutsatta marknader, vilket medför att koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat. Till följd av en relativt sett högre andel fakturerade kundavtal avser 89 procent av summa kundfordringar verksamheterna i de nordiska och baltiska länderna. För Kundfordringar respektive Lånefordringar och andra kundfordringar motsvarar de redovisade värdena verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier respektive exponerade för motpartsrisker återfinns i not 27 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" och 28 "Finansiell riskhantering". Lånefordringar och andra kundfordringar omfattar huvudsakligen upplupna samtals-, samtrafik- och roamingavgifter.
Nedskrivna kundfordringar (kundförluster) uppgick till 448 MSEK under 2007 och 335 MSEK under 2006. Återvunna kundfordringar för dessa år var 27 MSEK respektive 36 MSEK. Reserven för osäkra fordringar förändrades på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Ingående redovisat värde | 791 | 692 |
| Avsättningar för osäkra fordringar | 345 | 300 |
| Fordringar nedskrivna som icke återvinningsbara |
-336 | -88 |
| Återförda avsättningar | -77 | -106 |
| Kursdifferenser | 6 | -7 |
| Utgående redovisat värde | 729 | 791 |
Summa kundfordringar omfattar fordringar som per balansdagen är förfallna men för vilka ingen reserv satts av då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet och beloppen fortfarande bedöms kunna återvinnas. Per den 31 december 2007 hade förfallna ej nedskriva kundfordringar följande åldersfördelning.
| 31 december | |
|---|---|
| MSEK | 2007 |
| Mindre än 30 dagar | 2 646 |
| 30–180 dagar | 843 |
| Mer än 180 dagar | 1 184 |
| Summa förfallna ej nedskrivna kundfordringar |
4 673 |
Fordringar förfallna mer än 180 dagar avser i huvudsak andra operatörer samt återförsäljare. Se även avsnittet "Hantering av motpartsrisker" i not 28 "Finansiell riskhantering" för information om hur motpartsrisker i kundfordringar motverkas.
Summa räntebärande fordringar fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde |
385 | 568 |
| Kortfristiga placeringar med löptid över 3 månader |
1 059 | 1 169 |
| varav investeringar som innehas för handel | 95 | 90 |
| varav obligationer och bankcertifikat som hålls till förfall |
358 | 160 |
| varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde |
606 | 919 |
| Delsumma (se Kategorier – Not 27) | 1 444 | 1 737 |
| Finansiella leasingavtal | 257 | 221 |
| Summa (se Motpartsrisk – Not 28) | 1 701 | 1 958 |
Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för motpartsrisker återfinns i not 27 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" respektive i avsnittet "Hantering av motpartsrisker" i not 28 "Finansiell riskhantering". För information om leasing, se not 29 "Leasingavtal".
Likvida medel fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | |
| Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader |
2 261 | 6 617 | |
| varav bankcertifikat som hålls till förfall | 1 189 | – | |
| varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde |
1 072 | 6 617 | |
| Kassa och bank | 5 541 | 4 986 | |
| Summa (se Kategorier – Not 27 och Motpartsrisk – Not 28) |
7 802 | 11 603 |
Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för motpartsrisker återfinns i not 27 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" respektive i not 28 "Finansiell riskhantering". Information om spärrade bankmedel återfinns i not 30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Enligt bolagsordningen för TeliaSonera AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 8 GSEK och till högst 32 GSEK. Samtliga emitterade aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar.
Registrerat aktiekapital har under de tre senaste åren förändrats på följande sätt.
| Registrerat aktie kapital (SEK) |
Registrerat antal aktier |
Kvotvärde (SEK/aktie) |
|
|---|---|---|---|
| Registrerat aktiekapital, 31 december 2004 | 14 960 742 621 | 4 675 232 069 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital, 31 december 2005 | 14 960 742 621 | 4 675 232 069 | 3,20 |
| Indragning av aktier som återköptes 2005, 6 september 2006 | -591 279 539 | -184 774 856 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital, 31 december 2006 | 14 369 463 082 | 4 490 457 213 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital, 31 december 2007 | 14 369 463 082 | 4 490 457 213 | 3,20 |
Den 26 april 2005 fattade årsstämman beslut om ett aktieåterköpsprogram med möjlighet till handel i återköpsrätter. Efter programmets genomförande innehade TeliaSonera AB per den 31 december 2005 184 774 856 egna aktier. Den 27 april 2006 fattade årsstämman beslut om att minska aktiekapitalet genom indragning av de återköpta aktierna. Indragningen genomfördes den 6 september 2006.
Inga TeliaSonera-aktier innehas av bolagets dotterbolag.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Återvinningsreserver | ||
| Reserv för verkligt värde – noterade eget kapital-instrument |
||
| Ingående redovisat värde | 124 | 163 |
| Nettoförändring i verkligt värde | 4 | 7 |
| Överfört till övriga finansiella poster i resultaträkningen |
– | -88 |
| Skatteeffekt | – | 42 |
| Utgående redovisat värde | 128 | 124 |
| Säkringsreserv – kassaflödessäkringar | ||
| Ingående redovisat värde | -35 | -49 |
| Nettoförändring i verkligt värde | -13 | -39 |
| Överfört till finansieringskostnader i resultaträkningen |
62 | 58 |
| Skatteeffekt | -14 | -5 |
| Utgående redovisat värde | 0 | -35 |
| Valutakursreserv | ||
| Ingående redovisat värde | -2 976 | 5 979 |
| Omräkning av utländsk verksamhet | 8 741 | -8 993 |
| Avyttrad utländsk verksamhet | 7 | 38 |
| Säkring av utländsk verksamhet | -158 | – |
| Skatteeffekt | 44 | – |
| Utgående redovisat värde | 5 658 | -2 976 |
| Summa återvinningsreserver, utgående redovisat värde |
5 786 | -2 887 |
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | |
| Övriga reserver | |||
| Omvärderingsreserv | |||
| Ingående redovisat värde | 1 138 | 966 | |
| Förvärvad verksamhet | – | 300 | |
| Överföring av avskrivningar för perioden | -166 | -128 | |
| Utgående redovisat värde | 972 | 1 138 | |
| Reserv för inflationsjusteringar | |||
| Ingående redovisat värde | 4 909 | 5 056 | |
| Omräkning av verksamhet i höginflationsländer |
– | -147 | |
| Utgående redovisat värde | 4 909 | 4 909 | |
| Summa övriga reserver, utgående redovisat värde |
5 881 | 6 047 | |
| Summa reserver, utgående redovisat värde | 11 667 | 3 160 |
Säkringsreserven omfattar vinster och förluster på derivat som säkrar ränteoch valutaexponering (med nolleffekt netto i eget kapital per den 31 december 2007). Vinster eller förluster kommer att påverka resultaträkningen under 2010, 2013 och 2017 då de säkrade posterna förfaller. Ingen överföring från säkringsreserven föranledde justering av anskaffningsvärden. Se vidare avsnittet "Finansiella instrument" i not 4 "Betydelsefulla redovisningsprinciper".
Reserven för inflationsjusteringar avser Turkiet, som från och med den 1 januari 2006 ur redovisningssynpunkt inte längre betraktas som ett höginflationsland, vilket påverkade TeliaSonera från och med andra kvartalet 2006, då Turkcells ekonomiska resultat tas in i TeliaSoneras redovisning med ett kvartals fördröjning.
Valutakursdifferenser i minoritetsandelar i eget kapital förändrades på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Ingående redovisat värde | -426 | 182 |
| Omräkning av utländsk verksamhet | 160 | -608 |
| Utgående redovisat värde | -266 | -426 |
Redovisat värde fördelade sig på följande sätt (i förekommande fall inklusive mellanliggande holdingbolag).
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | |
| DLG-debitel I/S, Danmark | 60 | – | |
| TEO LT, AB, Litauen | 1 178 | 1 163 | |
| Latvijas Mobilais Telefons SIA, Lettland | 764 | 702 | |
| AS Eesti Telekom, Estland | 2 175 | 2 471 | |
| Fintur Holdings B.V., Nederländerna | 5 356 | 4 144 | |
| Central Asian Telecommunications Develop ment B.V., Nederländerna |
233 | – | |
| Övriga dotterbolag | 17 | 20 | |
| Summa | 9 783 | 8 500 |
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| 2007 | 2006 | |
| Nettoresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSEK) |
17 674 | 16 987 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier (1000-tal), före och efter utspädning |
4 490 457 | 4 490 457 |
| Genomsnittligt antal egna aktier (1000-tal), före och efter utspädning |
– | 125 546 |
| Resultat per utestående aktie (SEK), före och efter utspädning |
3,94 | 3,78 |
| Kontant ordinarie utdelning (för 2007 enligt styrelsens förslag) |
||
| - Per aktie (SEK) | 1,80 | 1,80 |
| - Totalt (MSEK) | 8 083 | 8 083 |
| Kontant extra utdelning (för 2007 enligt styrel sens förslag) |
||
| - Per aktie (SEK) | 2,20 | 4,50 |
| - Totalt (MSEK) | 9 879 | 20 207 |
Marknadsfinansieringsprogram
TeliaSoneras marknadsfinansiering (exklusive skuldderivat) omfattar följande program.
| 31 december | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | |||||||||
| Räntetyp | ||||||||||
| Ram | Utnyttjat | Rörlig | Fast | Genomsnittlig löptid |
Ram | Utnyttjat | ||||
| Program | Egenskaper | Ram valuta |
(miljoner) | (år) | (miljoner) | |||||
| TeliaSonera AB | Euro Medium Term Note (EMTN) |
Obekräftat Interna tionell, Långfristig |
EUR | 7 000 | 4 067 | 2 515 | 1 552 | 5,7 | 5 000 | 2 298 |
| TeliaSonera AB | Euro Commercial Paper (ECP) |
Obekräftat Interna tionell, Kortfristig |
EUR | 1 000 | – | – | – | – | 1 000 | – |
| TeliaSonera AB | Flexible Term Note (FTN) |
Obekräftat Svensk, Kort- och långfristig |
SEK | 12 000 | 992 | – | 992 | 0,2 | 12 000 | 800 |
| TeliaSonera Finland Oyj |
EMTN | Obekräftat Interna tionell, Långfristig Vilande |
EUR | 3 000 | 203 | – | 203 | 1,3 | 3 000 | 203 |
TeliaSonera Finland Oyj:s EMTN-program kommer inte att utnyttjas för framtida ny- eller refinansiering. Avsikten är att TeliaSonera AB fortsatt svarar för refinansiering av TeliaSonera Finlands utestående lån.
Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2006 | ||||||
| Redovisat | 2007 | Redovisat | ||||
| MSEK | värde | Verkligt värde | värde | Verkligt värde | ||
| Långfristiga lån | ||||||
| Marknadsfinansiering | 39 993 | 40 263 | 22 315 | 22 349 | ||
| varav till upplupet anskaffningsvärde | 20 343 | 20 544 | 7 699 | 7 733 | ||
| varav i ett säkringsförhållande avseende verkligt värde |
13 856 | 13 856 | 14 616 | 14 616 | ||
| varav som säkring av nettoinvesteringar | 5 794 | 5 863 | – | – | ||
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 699 | 699 | 990 | 990 | ||
| Ränteswappar betecknade som säkringar av verkligt värde | 188 | 188 | 470 | 470 | ||
| Valutaränteswappar som innehas för handel | 77 | 77 | 438 | 438 | ||
| Delsumma (se Kategorier – Not 27) | 40 957 | 41 227 | 24 213 | 24 247 | ||
| Finansiella leasingavtal | 73 | 73 | 98 | 98 | ||
| Summa långfristiga lån | 41 030 | 41 300 | 24 311 | 24 345 | ||
| Kortfristiga lån | ||||||
| Utnyttjad checkräkningskredit till upplupet anskaffningsvärde | 5 | 5 | 33 | 33 | ||
| Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde | 1 444 | 1 440 | 800 | 805 | ||
| varav till upplupet anskaffningsvärde | 1 444 | 1 440 | 300 | 305 | ||
| varav i ett säkringsförhållande avseende verkligt värde |
– | – | 500 | 500 | ||
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 1 045 | 1 045 | 2 487 | 2 580 | ||
| Ränteswappar betecknade som kassaflödessäkringar | – | – | 8 | 8 | ||
| Delsumma (se Kategorier – Not 27) | 2 494 | 2 490 | 3 328 | 3 426 | ||
| Finansiella leasingavtal | 55 | 55 | 90 | 90 | ||
| Summa kortfristiga lån | 2 549 | 2 545 | 3 418 | 3 516 |
Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgick till 1 163 MSEK och 1 072 MSEK för åren 2007 respektive 2006.
Normalt swappas den del av TeliaSonera AB:s upplåning som är denominerad i utländsk valuta till SEK. Undantagen utgörs typiskt av upplåning som avser finansiering av koncernens internationella etableringar eller selektiv säkring av utländska nettoinvesteringar. TeliaSonera AB:s portfölj av ränteswappar och valutaränteswappar uppgick per den 31 december 2007 och 2006 till nominellt cirka 37 600 MSEK respektive 19 100 MSEK. Per den 31 december 2007 innehöll portföljen ränteswappar med ett värde av nominellt cirka 3 000 MSEK avsedda för övergripande optimering av finansieringsportföljens struktur och därmed inte ingående i säkringsförhållanden.
Genomsnittliga räntesatser, inklusive tillhörande säkringsinstrument, för utestående lång- respektive kortfristig upplåning var på balansdagen:
| 31 december | ||
|---|---|---|
| Procent | 2007 | 2006 |
| TeliaSonera AB (SEK) | ||
| Långfristig upplåning | 4,89 | 3,84 |
| Kortfristig upplåning | 4,58 | 6,64 |
| TeliaSonera Finland Oyj (EUR) | ||
| Långfristig upplåning | 4,63 | 4,63 |
| Kortfristig upplåning | 3,86 | 2,88 |
Summa avsättningar/fordringar för pensionsförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Nuvärde av pensionsförpliktelser | 20 807 | 21 495 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -19 265 | -18 977 |
| Pensionsförpliktelser efter avdrag för förvaltningstillgångar |
1 542 | 2 518 |
| Balanserade intäkter avseende intjänande under tidigare perioder |
-2 | 11 |
| Balanserade försäkringstekniska vinster (+)/ förluster (-) |
-1 311 | -2 611 |
| Nettoavsättningar (+)/-fordringar (-) för pensionsförpliktelser |
229 | -82 |
Per den 31 december 2007 och 2006 redovisade de finska pensionsplanerna fordringar för pensionsförpliktelser om 187 MSEK respektive 121 MSEK, medan pensionsplanerna i övriga länder redovisade avsättningar om totalt 416 MSEK respektive 39 MSEK.
Under 2007 infördes modifieringar i de försäkringstekniska beräkningarna avspeglande en ökning av den förväntade genomsnittliga livslängden i Sverige, vilket ökade nuvärdet av pensionsförpliktelserna med cirka 564 MSEK. En utökad analys återfinns i avsnittet "Pensionsskuldrisk" i not 28 "Finansiell riskhantering".
De totala pensionskostnaderna fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Pensioner intjänade under året | 461 | 528 |
| Ränta på pensionsavsättning | 814 | 746 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | -865 | -798 |
| Reducering av pensionsförpliktelser | – | -11 |
| Avskrivning på balanserade intäkter avseende intjänande under tidigare perioder |
-13 | -13 |
| Avskrivning på balanserade försäkrings tekniska vinster (-)/förluster (+) |
83 | 146 |
| Pensionskostnader, förmånsbaserade planer |
480 | 598 |
| Kostnader för förtida avgångspensioner (exkl premiekostnader och löneskatt) |
182 | 496 |
| Pensionspremier för förmåns- och avgiftsba serade planer samt direktpensioner |
490 | 563 |
| Löne- och avkastningsskatt, övriga pensions kostnader |
309 | 409 |
| Kostnader för förtida avgångspensioner (inkl premiekostnader och löneskatt) omklassifice rade till omstruktureringskostnader |
-240 | -658 |
| Totala pensionskostnader | 1 221 | 1 408 |
| varav pensionspremier betalda till ITP-planen |
105 | 167 |
Den försäkringstekniska beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader baseras på följande viktigare antaganden, angivna som sammanvägda medelvärden för respektive pensionsplaner.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| Procent, förutom tjänstgöringstid | 2007 | 2006 |
| Diskonteringsränta | 4,6 | 3,9 |
| Förväntad löneökning | 3,2 | 3,2 |
| Personalomsättning | 2,9 | 2,9 |
| Förväntad återstående tjänstgöringstid, år | 14,4 | 14,5 |
| Ökning av inkomstbasbelopp | 2,8 | 2,8 |
| Pensionsuppräkning | 2,1 | 2,0 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 5,1 | 4,5 |
Nuvärdet av pensionsförpliktelser, förvaltningstillgångarnas verkliga värde, nettoavsättningar/-fordringar för pensionsåtaganden samt försäkringstekniska nettovinster/-förluster för de förmånsbaserade pensionsplanerna utvecklades på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK, förutom procenttal | 2007 | 2006 |
| Nuvärde av pensionsförpliktelser | ||
| Ingående balans | 21 495 | 22 036 |
| Förmåner intjänade under året | 461 | 528 |
| Räntekostnader | 814 | 746 |
| Betalda förmåner | -1 143 | -1 107 |
| Betalda förmåner, anställningsvillkor | -48 | -307 |
| Kostnader för förtida avgångspensioner | 182 | 496 |
| Omklassificeringar | 435 | 120 |
| Förvärvad/avyttrad verksamhet | -25 | – |
| Reducering av pensionsförpliktelser | – | -11 |
| Försäkringstekniska vinster (-)/förluster (+) | -1 489 | -882 |
| Kursdifferenser | 125 | -124 |
| Utgående balans | 20 807 | 21 495 |
| Effekter av skillnaden mellan använda för säkringstekniska beräkningsantaganden och verkligt utfall (%) |
0,6 | -0,3 |
| Effekter av förändrade försäkringstekniska beräkningsantaganden (%) |
6,5 | 4,4 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | ||
| Ingående balans | 18 977 | 18 480 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 865 | 798 |
| Tillskjutna medel från arbetsgivaren | 573 | 443 |
| Utbetalda medel | -982 | -1 030 |
| Förvärvad/avyttrad verksamhet | -24 | – |
| Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-) | -272 | 384 |
| Kursdifferenser | 128 | -98 |
| Utgående balans | 19 265 | 18 977 |
| Avkastning utöver använda försäkringstek niska beräkningsantaganden (%) |
-1,0 | 2,0 |
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK, förutom procenttal | 2007 | 2006 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar | ||
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 865 | 798 |
| Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-) | -272 | 384 |
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar | 593 | 1 182 |
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar (%) |
3,1 | 6,4 |
| Nettoavsättning/-fordran för pensions förpliktelser |
||
| Ingående balans | -82 | -437 |
| Pensionskostnader, förmånsbaserade planer | 480 | 598 |
| Betalda förmåner | -1 143 | -1 107 |
| Betalda förmåner, anställningsvillkor | -48 | -307 |
| Tillskjutna medel från arbetsgivaren | -573 | -443 |
| Utbetalda medel | 982 | 1 030 |
| Kostnader för förtida avgångspensioner | 182 | 496 |
| Omklassificeringar | 435 | 120 |
| Kursdifferenser | -4 | -32 |
| Utgående balans, nettoavsättning (+)/-for dran (-) för pensionsförpliktelser |
229 | -82 |
| Försäkringstekniska nettovinster/-förluster | ||
| Ingående balans, försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-) |
-2 611 | -4 019 |
| Försäkringstekniska vinster (-)/förluster (+) att redovisa |
83 | 146 |
| Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-), pensionsförpliktelser |
1 489 | 882 |
| Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-), förvaltningstillgångar |
-272 | 384 |
| Kursdifferenser | 0 | -4 |
| Utgående balans, försäkringstekniska vinster (+)/förluster (-) |
-1 311 | -2 611 |
| Avyttrad verksamhet | ||
| Minskning av pensionsförpliktelser | -25 | – |
| Minskning av förvaltningstillgångar | 24 | – |
| Netto avyttrad verksamhet | -1 | – |
Förvaltningstillgångarnas fördelning på balansdagen var:
| 31 december 2007 | 31 december 2006 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångsslag | MSEK | Procent | MSEK | Procent | |
| Räntebärande värde papper, likvida medel |
12 269 | 63,7 | 11 250 | 59,3 | |
| Aktier och övriga investeringar |
6 996 | 36,3 | 7 727 | 40,7 | |
| Summa | 19 265 | 100,0 | 18 977 | 100,0 | |
| varav aktier i TeliaSonera AB |
88 | 0,5 | 79 | 0,4 |
Den 31 december 2007 översteg det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna nuvärdet av moderbolagets pensionsförpliktelser och förväntas fortsätta att göra det. TeliaSonera AB kommer därför inte att tillskjuta några medel till pensionsstiftelsen under 2008. För övriga svenska företag tryggas pensionsåtagandena i sin helhet även genom kreditförsäkring. Skulle nettoavsättningen för pensionsförpliktelser öka kan respektive företag därmed välja om och när medel tillskjuts till pensionsstiftelsen eller i annat fall göra en avsättning i balansräkningen. Till pensionsstiftelserna utanför Sverige förväntar sig TeliaSonera att tillskjuta 161 MSEK under 2008.
Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.
| 31 december 2007 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Avsättningar för omstruk turering |
Villkorad köpeskilling m m |
Garanti avsättningar |
Avsättningar för återställning |
Övriga avsättningar |
Summa |
| Ingående redovisat värde | 1 793 | 1 274 | 1 013 | 464 | 767 | 5 311 |
| varav finansiella skulder till: upplupet anskaffningsvärde |
– | – | 105 | – | – | 105 |
| Årets avsättningar | 526 | 1 884 | 29 | 82 | 203 | 2 724 |
| Ianspråktagna avsättningar | -381 | – | -10 | -9 | -179 | -579 |
| Återförda avsättningar | -169 | – | -58 | -6 | -26 | -259 |
| Omklassificeringar | -779 | – | – | 215 | 51 | -513 |
| Tids- och ränteeffekter | 32 | -13 | – | 17 | 1 | 37 |
| Kursdifferenser | 36 | 61 | 47 | 16 | 11 | 171 |
| Utgående redovisat värde | 1 058 | 3 206 | 1 021 | 779 | 828 | 6 892 |
| varav långfristig del | 992 | 3 206 | 1 013 | 771 | 773 | 6 755 |
| varav kortfristig del | 66 | – | 8 | 8 | 55 | 137 |
| varav finansiella skulder till (se Kategorier – Not 27): |
||||||
| - verkligt värde via resultaträkningen | – | 1 884 | – | – | – | 1 884 |
| - upplupet anskaffningsvärde | – | – | 85 | – | – | 85 |
För Garantiavsättningar motsvarar redovisat värde verkligt värde då avsättningar diskonteras till nuvärde. Se vidare not 27 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" för ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier. För de finansiella skulderna motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden per den 31 december 2007 följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall, MSEK | Finansiella skulder |
|---|---|
| 2008 | 7 |
| 2009 | 72 |
| 2010 | 8 |
| 2011 | 2 166 |
| Senare år | – |
| Summa | 2 253 |
| Redovisat värde | 1 969 |
Avsättningar för omstrukturering förändrades på följande sätt.
| 31 december 2007 eller januari-december 2007 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Den internationella carrierverksamheten |
||||||
| MSEK | Den danska verk samheten |
Ny strategisk inriktning 2002 |
Integrering efter samgåendet |
Omställnings program |
Övriga om struktu rerings avsättningar |
Summa |
| Ingående redovisat värde | 143 | 749 | 184 | 714 | 3 | 1 793 |
| Årets avsättningar | 5 | – | – | 521 | – | 526 |
| Ianspråktagna avsättningar (kassautflöde) | -70 | -55 | -22 | -231 | -3 | -381 |
| Återförda avsättningar | – | -155 | -6 | -8 | – | -169 |
| Omklassificering till pensionsavsättning | – | – | – | -779 | – | -779 |
| Tids- och ränteeffekter | – | 25 | 7 | – | – | 32 |
| Kursdifferenser | 5 | 25 | 5 | 1 | 0 | 36 |
| Utgående redovisat värde | 83 | 589 | 168 | 218 | – | 1 058 |
| varav kortfristig del | – | 25 | – | 41 | – | 66 |
| Kassautflöde under året | -70 | -55 | -22 | -231 | -3 | -381 |
| Kassutflöde under tidigare år | -678 | -2 160 | -185 | -1 083 | -67 | -4 173 |
| Summa kassautflöde | -748 | -2 215 | -207 | -1 314 | -70 | -4 554 |
Under några år har ett flertal omstruktureringsåtgärder vidtagits avseende TeliaSoneras danska verksamhet: under 2002 i samband med fokusering av den danska fastnätsverksamheten, under 2004 i samband med förvärvet av Orange Danmark i avsikt att realisera synergivinster från förvärvet, under 2005 i samband med integrering av mobilverksamheten och fastnätsverksamheten samt under 2006 i samband med ytterligare effektiviseringsåtgärder.
Återstående avsättning per den 31 december 2007 förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2020.
Under 2002 fattade TeliaSonera beslut om att ändra den strategiska inriktningen för Telia International Carrier och om en genomgripande omstrukturering av verksamheten. Som en del av omstruktureringsprogrammet avvecklades Telia International Carrriers verksamhet i Asien, liksom försäljning av nationell telefoni via återförsäljare i Storbritannien och Tyskland. Vidare erbjöds inte längre nationella nättjänster i USA och samlokaliseringsaffären avvecklades. Vidare centraliserades resurserna inom försäljning, administration och kundtjänst och den ursprungliga personalstyrkan om cirka 800 personer reducerades med mer än 50 procent, främst under 2002 och 2003.
Återstående avsättning per den 31 december 2007 avser huvudsakligen utfasning av långtidskontrakt och förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2019.
I avsikt att efter samgåendet realisera synergivinster fattade ledningen under 2003 beslut om att integrera de internationella carrierverksamheter som tidigare bedrevs av Telia respektive Sonera. Överlappande verksamheter avvecklades och trafiken flyttades över från hyrd kapacitet till det egna nätet. Delar av Soneras verksamheter i Storbritannien, USA, Sverige och Tyskland avvecklades.
Återstående avsättning per den 31 december 2007 avser huvudsakligen utfasning av långtidskontrakt och förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2019.
Under 2005 lanserade ledningen omställningsprogram i de svenska och finska verksamheterna för att bibehålla lönsamheten genom att uppnå konkurrenskraftiga kostnadsnivåer och genom fokusering av tjänsteerbjudandena.
Återstående avsättning per den 31 december 2007 förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2011.
Villkorad köpeskilling m m avser Xfera Móviles S.A. (Xfera) och Telia-Sonera Uzbek Telecom Holding B.V. (Uzbek Holding).
För Xfera, som förvärvades i juni 2006, ingår i utgående redovisat värde totalt 1 322 MSEK avseende dels en villkorad tilläggsköpeskilling till de säljande aktieägarna baserat på ett upp till 20-årigt avtal innehållande en resultatutvecklingsmodell, dels en säljoption som ger befintliga minoritetsägare rätt att överlåta sina aktier till TeliaSonera efter 5 år, varav minst 2 år i följd med positivt nettoresultat. Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Skattningen av värdet på resultatutvecklingsmodellen är baserad på Xferas affärsplan. Belopp och tidpunkter kan komma att variera till följd av förändringar i Xferas verksamhet och lönsamhet i jämförelse med den affärsplan som använts. Skattningen av värdet på säljoptionsskulden är baserad på antaganden om valet av tidpunkt för optionens utnyttjande och om det verkliga värdet på Xfera vid den tidpunkten. Beloppet kan komma att variera beroende på förändringar i Xferas verkliga värde och valet av tidpunkt för optionens utnyttjande.
För Uzbek Holding ingår i utgående redovisat värde 1 884 MSEK avseende en säljoption utställd i slutet av december 2007 i samband med ett förvärv omfattande en 3G-licens, frekvenser och nummerblock i Uzbekistan i utbyte mot 30 MUSD kontant och ett 26-procentigt innehav i Uzbek Holding. Säljoptionen ger den befintlige minoritetsägaren rätt att överlåta sin 26-procentiga andel i Uzbek Holding till TeliaSonera efter den 31 december 2009. Lösenpriset är beroende av antalet aktiva abonnenter i mobiloperatören OOO Coscom, Uzbek Holdings dotterbolag i Uzbekistan, och av om optionen löses under 2010 eller efter den 31 december 2010. Avsättningen motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulden. Skattningen av värdet är baserad på antaganden om valet av tidpunkt för optionens utnyttjande och om det verkliga värdet på Uzbek Holding vid den tidpunkten. Beloppet kan komma att variera beroende på förändringar i Uzbek Holdings verkliga värde och valet av tidpunkt för optionens utnyttjande.
I garantiavsättningar ingår 863 MSEK avseende ett garantiåtagande till förmån för det minoritetsägda Ipse 2000 S.p.A. Avsättningen motsvarar nuvärdet av Ipses återstående UMTS-licensavgifter som TeliaSonera har att erlägga till den italienska staten under perioden 2008–2010. I början av 2006 återkallades licensen av den italienska staten på grund av att Ipse inte uppfyllt licensvillkoren. Medan Ipses inställning är att inga ytterligare licensavgifter ska betalas och att den del av avgifterna som avser den av Ipse icke utnyttjade licensperioden ska återbetalas av staten, fortsätter TeliaSonera att redovisa den totala avsättningen eftersom Ipses krav på staten befinner sig i ett tidigt skede, är komplicerat och innefattar politiska aspekter samt sannolikt kommer att kräva ett utdraget domstolsförfarande med osäker utgång. TeliaSonera har också ställt säkerhet i form av spärrade bankmedel för de återstående licensbetalningarna (se not 30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister").
Övriga avsättningar omfattar avsättningar för skadestånd och rättstvister, kundlojalitetsprogram, löneskatt på framtida pensionsutbetalningar och förlustkontrakt samt försäkringstekniska avsättningar.
Övriga långfristiga icke räntebärande skulder fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Långfristiga leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde |
223 | 203 |
| 3G-licensavgifter i Danmark till upplupet anskaffningsvärde |
244 | 303 |
| Delsumma (se Kategorier – Not 27) | 467 | 506 |
| Förskottsbetalda operationella leasingavtal | 800 | 907 |
| Övriga skulder | 1 099 | 969 |
| Summa | 2 366 | 2 382 |
För långfristiga leverantörsskulder och licensavgiftsskulden motsvarar redovisat värde verkligt värde då beloppen diskonteras till nuvärde med marknadsmässiga räntesatser. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om hantering av likviditetsrisker återfinns i not 27 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" respektive 28 "Finansiell riskhantering". För dessa skulder motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden per den 31 december 2007 följande förväntade förfallostruktur.
| MSEK | Skulder till upplupet anskaffningsvärde |
|---|---|
| 2008 | 91 |
| 2009 | 136 |
| 2010 | 91 |
| 2011 | 91 |
| 2012 | – |
| Senare år | 235 |
| Summa | 644 |
Beträffande leasingavtal, se not 29 "Leasingavtal". Övriga skulder innefattar huvudsakligen kundförskott avseende bredbandsutbyggnad. Häri ingick också uppskjutna "dag 1-vinster" uppgående till 192 MSEK och 45 MSEK för 2007 respektive 2006. Av de totala skulderna för åren 2007 och 2006 förföll 735 MSEK respektive 351 MSEK till betalning senare än 5 år efter balansdagen.
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | |
| Leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde |
9 600 | 9 077 | |
| Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som innehas för handel |
1 | 17 | |
| Kortfristiga skulder till upplupet anskaffnings värde |
4 855 | 4 514 | |
| Delsumma (se Kategorier – Not 27) | 14 456 | 13 608 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 5 895 | 6 993 | |
| Förutbetalda intäkter | 4 252 | 3 751 | |
| Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder |
24 603 | 24 352 |
För Leverantörsskulder och Kortfristiga skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Återstående tid till avtalsenligt förfall är huvudsakligen mindre än 3 månader. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om hantering av likviditetsrisker återfinns i not 27 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" respektive 28 "Finansiell riskhantering".
Kortfristiga skulder består huvudsakligen av upplupna skulder till leverantörer samt upplupna samtrafik- och roamingkostnader, medan Övriga kortfristiga skulder huvudsakligen utgörs av mervärdesskatt, förskott från kunder samt upplupna personalkostnader och sociala kostnader. Förutbetalda intäkter avser huvudsakligen abonnemangs- och andra telekomavgifter.
Nedanstående tabell visar redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder indelade i kategorier, förutom de finansiella instrument som behandlas i not 12 "Intressebolag och joint ventures", not 23 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor" respektive not 29 "Leasingavtal".
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2007 | 2006 |
| Finansiella tillgångar | |||
| Derivat betecknade som säkrings instrument |
17 | 83 | 50 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen |
|||
| Derivat ej betecknade som säkringsinstrument |
17, 19 | 621 | 64 |
| Investeringar som innehas för handel |
17, 20 | 146 | 155 |
| Investeringar som hålls till förfall | 17, 20 | 1 679 | 371 |
| Lånefordringar och kundfordringar | 17, 19, 20 | 26 952 | 34 074 |
| Finansiella tillgångar som kan säljas |
17 | 385 | 167 |
| Summa finansiella tillgångar per kategori |
29 866 | 34 881 | |
| Finansiella skulder | |||
| Derivat betecknade som säkrings instrument |
22 | 188 | 478 |
| Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen |
|||
| Derivat ej betecknade som säkringsinstrument |
22, 26 | 78 | 455 |
| Skulder betecknade vid första redovisningstillfället |
24 | 1 884 | – |
| Upplåning i ett säkringsförhållande avseende verkligt värde |
22 | 13 856 | 15 116 |
| Upplåning som säkrar netto investeringar |
22 | 5 794 | – |
| Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
22, 24, 25, 26 |
38 543 | 25 711 |
| Summa finansiella skulder per kategori |
60 343 | 41 760 |
TeliaSoneras finansiering och finansiella risker hanteras under styrning och övervakning av styrelsen i TeliaSonera AB. Finansieringsverksamheten är centraliserad till enheten Corporate Finance and Treasury (CFT) inom TeliaSonera AB. Enheten fungerar som TeliaSoneras internbank och ansvarar för hantering av finansiering och finansiella risker.
CFT ansvarar för koncerngemensam finansiell riskhantering inklusive nettning och poolning av kapitalbehov och betalflöden. CFT strävar även efter att optimera kostnaderna för den finansiella riskhanteringen, vilket i vissa fall kan medföra att till exempel en koncernintern transaktion inte replikeras med en identisk koncernextern transaktion eller att derivattransaktioner initieras i avsikt att justera till exempel den samlade räntebindningen på skuldportföljen, till exempel genom så kallade overlayswaps, om så bedöms lämpligt. Detta innebär att situationer kan uppstå då vissa koncernexterna derivattransaktioner inte fullt ut uppfyller kraven på säkringsredovisning och därigenom att eventuella förändringar i marknadsvärdet kommer att påverka finansnettot.
Avseende transaktionsexponering i utländsk valuta har CFT ett tydligt avgränsat avvikelsemandat, vilket för närvarande är maximerat till motvärdet av nominellt +/-200 MSEK, uttryckt som det långa/korta motvärdet i SEK som får exponeras för valutafluktuationer. Per den 31 december 2007 var avvikelsemandatet utnyttjat till mindre än 50 MSEK.
SEK är TeliaSonera AB:s funktionella valuta. Den upplåning som Telia-Sonera AB har är därför normalt antingen denominerad i eller swappad till SEK, såvida den inte är kopplad till internationell verksamhet eller använd som säkring av utländska nettoinvesteringar. TeliaSonera Finland Oyj:s upplåning är denominerad i EUR.
Under 2007 gjorde TeliaSoneras styrelse en översyn av företagets kapitalstruktur och utdelningspolicy. Styrelsen beslutade att bolagets kapitalstruktur ska baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+) för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet för investeringar i framtida tillväxt, både organisk och genom förvärv.
Ordinarie utdelning ska vara minst 40 procent av nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Därutöver ska överskottskapital återföras till aktieägarna, efter det att styrelsen har beaktat bolagets likvida medel, kassaflödesprognoser och investeringsplaner på medellång sikt samt förutsättningarna på kapitalmarknaden.
TeliaSonera AB är inte föremål för några av utomstående påtvingade kapitalkrav.
Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden per den 31 december 2007 för koncernens räntebärande upplåning och icke räntebärande valutaderivat motsvarade följande förväntade förfallostruktur, inklusive uppskattade räntebetalningar. Omräkning till SEK av belopp i utländsk valuta har gjorts till rådande valutakurs per balansdagen. Terminsräntor har använts för att uppskatta framtida räntebetalningar hänförliga till instrument med rörlig ränta. I de fall likvidavräkning görs brutto (valutaränteswappar, valutaswappar och valutaterminer) har samtliga värden redovisats brutto. Värden som angivits med förfall inom 12 månader motsvarar de redovisade värdena då diskonteringseffekten är oväsentlig. Motsvarande upplysningar om icke räntebärande skulder återfinns i not 25 "Övriga långfristiga skulder" och 26 "Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder".
| Förväntade förfall, MSEK | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | Senare år | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utnyttjad checkräkningskredit | 5 | – | – | – | – | – | 5 |
| Marknadsfinansiering | 3 125 | 6 341 | 5 880 | 3 890 | 6 509 | 26 035 | 51 780 |
| Övrig upplåning | 1 081 | 4 | 0 | 0 | 1 | 677 | 1 763 |
| Finansiella leasingavtal | 58 | 35 | 19 | 12 | 5 | 12 | 141 |
| Valutaswappar och valutaterminer | |||||||
| Skulder | 64 015 | 2 | – | – | – | – | 64 017 |
| Fordringar | -63 993 | -2 | – | – | – | – | -63 995 |
| Valutaränte- och ränteswappar | |||||||
| Skulder | 1 877 | 1 917 | 4 142 | 2 935 | 6 567 | 13 373 | 30 811 |
| Fordringar | -1 712 | -1 747 | -4 070 | -2 713 | -6 580 | -13 602 | -30 424 |
| Summa, netto | 4 456 | 6 550 | 5 971 | 4 124 | 6 502 | 26 495 | 54 098 |
Likviditetsrisk utgör risken att koncernen kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med dessa finansiella skulder. TeliaSoneras policy är att ha en stark likviditetsposition vad avser tillgängliga likvida medel och/eller outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter. Per den 31 december 2007 uppgick överskottslikviditeten (kortfristiga placeringar samt kassa och bank) till 8 861 MSEK. TeliaSonera AB:s överskottslikviditet placeras normalt i bank eller i kortfristiga räntebärande instrument med god kreditvärdighet. Vid årsskiftet hade inga sådana placeringar gjorts i räntebärande värdepapper med löptider överstigande 3 månader. Den genomsnittliga avkastningen på bankdepositioner och kortfristiga placeringar per balansdagen var 4,3 procent för 2007 och 3,3 procent för 2006.
Förutom likvida medel har TeliaSonera AB en "revolving credit"-facilitet, en bekräftad syndikerad bankkreditfacilitet, maximerad till 1 000 MEUR och med slutförfall i december 2011, vilken är avsedd för kortfristig finansiering och som likviditetsreserv. Därutöver har TeliaSonera AB en bekräftad bilateral "revolving credit"-facilitet om 2 000 MSEK med slutförfall i september 2010. Ingen av dessa faciliteter var utnyttjad per den 31 december 2007. Totalt fanns per balansdagen tillgängliga outnyttjade bekräftade bankkreditlöften och checkräkningskrediter uppgående till cirka 12,6 GSEK.
Valutarisk utgör risken för att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och/eller kassaflöden. Valutarisk kan indelas i transaktionsexponering och omräkningsexponering. Transaktionsexponering uppkommer i nettot av operativa (export/import) och finansiella (räntor/amorteringar) in- och utflöden i valutor. Omräkningsexponering uppkommer i utländska dotterbolags, intressebolags och joint ventures eget kapital i utländsk valuta och eventuell goodwill i samband med förvärv.
Det operativa behovet av att nettoköpa utländsk valuta, föranleds främst av avräkningsunderskott i teletrafiken och import av materiel.
Resultatet före skatt skulle påverkas negativt med cirka 80 MSEK på årsbasis om den svenska kronan försvagades med 5 procentenheter mot euron, den danska kronan och de baltiska valutorna samt med 10 procentenheter mot den amerikanska dollarn och andra TeliaSonera-relevanta valutor, givet en operativ transaktionsexponering motsvarande den som gällde under 2007 och förutsatt att säkringsåtgärder ej vidtagits samt ej inkluderande eventuell resultateffekt vid valutaomräkning av andra resultaträkningsposter. Under motsvarande förutsättningar skulle resultatet påverkas negativt med cirka 10 MSEK på årsbasis om euron, den danska kronan och de baltiska valutorna försvagades med 5 procentenheter mot den svenska kronan samt med 10 procentenheter mot övriga TeliaSonera-relevanta valutor.
TeliaSoneras allmänna policy är att skydda merparten av känd operativ transaktionsexponering upp till 12 månader framåt i tiden. Detta skydd initieras huvudsakligen via valutaterminskontrakt och avser fakturerade kassaflöden. Skydd av finansiella flöden görs däremot normalt för hela löptiden, även om denna är längre än 12 månader.
För säkring av finansiella flöden som lån och placeringar längre än ett år används normalt valutaränteswappar, medan kortare löptider skyddas med valutaswappar eller valutaterminskontrakt. Från tid till annan används även valutaoptioner.
TeliaSoneras omräkningsexponering förväntas fortsätta att öka genom pågående expansion av koncernens internationella verksamheter. Telia-Sonera säkrar normalt inte sin omräkningsexponering. Omräkningsexponeringen fördelade sig på följande sätt.
| 31 december 2007 | 31 december 2006 | |||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i | Belopp i | |||
| Valuta | MSEK | Procent | MSEK | Procent |
| EUR | 67 281 | 39,5 | 62 792 | 42,8 |
| varav säkrad | 4 045 | 2,4 | – | – |
| genom upplåning | ||||
| NOK | 32 555 | 19,1 | 28 743 | 19,6 |
| TRY | 20 258 | 11,9 | 16 181 | 11,0 |
| DKK | 12 178 | 7,2 | 10 055 | 6,8 |
| RUB | 9 456 | 5,6 | 5 962 | 4,1 |
| LTL | 8 317 | 4,9 | 7 488 | 5,1 |
| EEK | 4 963 | 2,9 | 4 786 | 3,3 |
| USD | 4 073 | 2,4 | 3 181 | 2,2 |
| LVL | 3 759 | 2,2 | 3 631 | 2,5 |
| KZT | 1 741 | 1,0 | 1 533 | 1,0 |
| UZS | 1 628 | 1,0 | – | – |
| AZN | 1 194 | 0,7 | 821 | 0,6 |
| GBP | 947 | 0,6 | 957 | 0,6 |
| TJS | 839 | 0,5 | – | – |
| Övriga valutor | 939 | 0,5 | 592 | 0,4 |
| Summa | 170 128 | 100,0 | 146 722 | 100,0 |
Koncernens eget kapital skulle påverkas negativt med cirka 12 GSEK om den svenska kronan stärktes med 5 procentenheter mot euron, den danska kronan och de baltiska valutorna samt med 10 procentenheter mot övriga valutor i vilka TeliaSonera har omräkningsexponering, baserat på exponeringen per den 31 december 2007 inklusive säkringar men ej inkluderande eventuella eget kapitaleffekter till följd av TeliaSoneras operativa behov av att nettoköpa utländsk valuta eller vid valutaomräkning av andra resultaträkningsposter.
TeliaSoneras portfölj av valutaränteswappavtal per den 31 december 2007 motsvarade följande valutor och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser redovisade värden.
| Förväntade förfall, MSEK | 2008–2009 | 2010 | 2011 | 2012 | Senare år | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Erhållna valutaränteswappar | ||||||
| Köp EUR | – | 2 440 | – | 5 335 | 11 285 | 19 060 |
| Köp USD | – | – | 996 | – | – | 996 |
| Köp JPY | – | – | 175 | – | – | 175 |
| Summa erhållet | – | 2 440 | 1 171 | 5 335 | 11 285 | 20 231 |
| Betalda valutaränteswappar | ||||||
| Summa betalt | – | -2 290 | -1 215 | -5 248 | -11 074 | -19 827 |
| Netto | – | 150 | -44 | 87 | 211 | 404 |
TeliaSonera-koncernens portfölj av valutaswappavtal och valutaterminsavtal per den 31 december 2007, vilka säkrar lån och placeringar samt operativ transaktionsexponering, motsvarade följande valutor och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser likvidvärden.
| Senare | |||
|---|---|---|---|
| Förväntade förfall, MSEK | 2008 | år | Summa |
| Sälj EUR | 24 057 | – | 24 057 |
| Sälj NOK | 6 789 | – | 6 789 |
| Sälj DKK | 4 906 | – | 4 906 |
| Sälj LTL | 1 589 | – | 1 589 |
| Sälj USD | 555 | – | 555 |
| Sälj övriga valuor | 195 | – | 195 |
| Summa sälj | 38 091 | – | 38 091 |
| Köp EUR | -24 097 | – | -24 097 |
| Köp NOK | -7 011 | – | -7 011 |
| Köp DKK | -4 933 | – | -4 933 |
| Köp LTL | -1 559 | – | -1 559 |
| Köp USD | -1 285 | – | -1 285 |
| Köp övriga valutor | -217 | – | -217 |
| Summa köp | -39 102 | – | -39 102 |
| Netto | -1 011 | – | -1 011 |
TeliaSonera-koncernens finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassaflöde från löpande verksamhet och upplåning. Den räntebärande upplåningen exponerar koncernen för ränterisk.
Ränterisk utgör risken för att förändringar i räntesatser påverkar koncernens räntenetto och/eller kassaflöden negativt. TeliaSoneras finanspolicy anger riktlinjer för låneskuldens räntebindning respektive genomsnittliga löptid. Koncernen eftersträvar en avvägning mellan bedömd löpande kostnad för upplåningen och risken att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en plötslig, större ränteförändring. Koncernens policy är att låneskuldens räntebindning ("duration") normalt ska ligga mellan 6 månader och 4 år.
I de fall tillgänglig upplåningsform ränte- och/eller valutamässigt inte direkt motsvarar önskvärd struktur på låneportföljen, används olika former av derivat, till exempel ränteswappar och valutaränteswappar, för att anpassa strukturen vad avser räntebindning och/eller valuta.
TeliaSonera AB och TeliaSonera Finland Oyj hade den 31 december 2007 räntebärande lån om 42,5 GSEK med en räntebindning om cirka 2,1 år, inklusive derivat. Volymen lån som var exponerade för ränteförändringar under den närmaste tolvmånadersperioden uppgick per detta datum till cirka 25,5 GSEK, givet ett antagande om att befintliga låneförfall under denna period refinansieras, och efter beaktande av derivat. Den exakta effekten på finansnettot av en ränteförändring från denna låneportfölj beror på när i tiden låneförfall inträffar liksom räntejusteringsdatum för lån med rörlig ränta, och att lånevolymen kan variera över tiden, vilket påverkar bedömd nivå för marknadsvärdeförändring i låneportföljen. Vid antagandet att dessa lån omsattes per den 1 januari 2008 till en räntesats som var en procentenhet högre än den som gällde per den 31 december 2007 och att räntesatsen förblev oförändrad vid denna nya nivå under 12 månader, skulle dock räntekostnaderna öka med cirka 250 MSEK. Låneportföljens verkliga värde skulle förändras med cirka 850 MSEK om marknadsräntenivån förändrades med en procentenhet, givet samma lånevolym och den räntebindningstid på dessa lån som gällde den 31 december 2007.
TeliaSonera AB har betecknat vissa ränteswappar som kassaflödessäkringar till skydd för förändringar i framtida kassaflöden avseende räntebetalningar på existerande skulder. Säkringsineffektivitet avseende utestående kassaflödessäkringar var försumbar och redovisades över resultaträkningen under året. Nettoförändringar av verkligt värde redovisade direkt mot eget kapital särredovisas i en säkringsreserv (se avsnittet "Reserver" i not 21 "Eget kapital och resultat per aktie"). Under 2007 avslutades inga kassaflödessäkringar som följd av att de ursprungligen prognostiserade transaktionerna inte inträffade inom den ursprungligen angivna tidsperioden.
TeliaSonera-koncernens portfölj av ränteswapp- och valutaränteswappavtal per den 31 december 2007 motsvarade följande räntetyper och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser redovisade värden.
| Förväntade förfall, MSEK | 2008–2009 | 2010 | 2011 | 2012 | Senare år | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Erhållen ränta | ||||||
| Fast räntesats | – | 1 479 | 1 445 | 4 760 | 8 900 | 16 584 |
| Rörlig räntesats | – | 1 626 | 380 | 5 335 | 13 623 | 20 964 |
| Summa erhållet | – | 3 105 | 1 825 | 10 095 | 22 523 | 37 548 |
| Betald ränta | ||||||
| Fast räntesats | – | -2 316 | -966 | – | -2 268 | -5 550 |
| Rörlig räntesats | – | -666 | -906 | -10 098 | -20 030 | -31 700 |
| Summa betalt | – | -2 982 | -1 872 | -10 098 | -22 298 | -37 250 |
| Erhållen ränta | – | 123 | -47 | -3 | 225 | 298 |
Nuvärdet av TeliaSoneras pensionsförpliktelser uppgick per den 31 december 2007 till 20 807 MSEK (se not 23 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor"). För att säkra dessa förpliktelser har TeliaSonera pensionsstiftelser, vars förvaltningstillgångar uppgick till 19 265 MSEK baserat på gällande marknadsvärden per den 31 december 2007. Pensionsstiftelsernas tillgångar utgör huvudsaklig finansieringskälla för Telia-Soneras pensionsförpliktelser och bestod per den 31 december 2007 av cirka 64 procent räntebärande tillgångar och cirka 36 procent aktier och andra tillgångar. Den förväntade genomsnittliga nettoavkastningen på pensionsstiftelsernas förvaltningstillgångar är 5,1 procent per år. Den del av pensionsförpliktelserna som inte täcks av förvaltningstillgångar redovisas i balansräkningen, efter justering för balanserade försäkringstekniska vinster och förluster samt balanserade intäkter avseende intjänande under tidigare perioder.
Under 2007 minskade de ackumulerade försäkringstekniska förlusterna från 2,6 GSEK till 1,3 GSEK. Den verkliga nettoavkastningen på förvaltningstillgångarna var 3,1 procent, en minskning jämfört med 2006 främst beroende på en lägre avkastning på eget kapitalinstrument. Högre diskonteringsräntor reducerade samtidigt nuvärdet av pensionsförpliktelserna.
Per den 31 december 2007 var den svenska pensionsstiftelsens, av dess styrelse beslutade strategiska tillgångsfördelning 60 procent räntebärande tillgångar, 32 procent aktier och 8 procent övriga investeringar. Övriga investeringar avser främst hedgefonder och "private equity". Av de totala strategiska tillgångarna utgörs 40 procent av svenska statens realränteobligationer och 20 procent avser andra typer av svenska räntebärande tillgångar med låg kreditrisk. Av aktieandelen utgör svenska aktier 10 procentenheter och globala aktier 22 procentenheter. Faktisk tillgångsallokering tillåts avvika från den strategiska med +/-10 procent för räntebärande tillgångar och aktier. Alla tillgångar i den svenska pensionsstiftelsen förvaltas av utvalda externa förvaltare med specialistmandat.
Pensionsförpliktelserna skulle påverkas med omkring 3,5 GSEK, givet att den genomsnittliga diskonteringsräntan minskade med en procentenhet från nu aktuell nivå om 4,6 procent per år. En sådan ökning av pensionsskulden, givet en räntenedgång, torde delvis kompenseras av en värdeökning i pensionsstiftelsernas räntebärande tillgångar. Baserat på befintlig tillgångsfördelning och den duration som pensionsstiftelserna hade i sina räntebärande tillgångar (inklusive realränteobligationer) per den 31 december 2007, och givet att övriga tillgångsslag i pensionsstiftelserna förblev värdemässigt oförändrade, bedöms en motsvarande räntenedgång öka värdet på stiftelsernas tillgångar med cirka 1 GSEK.
Yttre riskfaktorer kan från tid till annan komma att leda till försäkringstekniska modifieringar vilka medför en ökning av TeliaSoneras pensionsförpliktelser. Graden av påverkan på förpliktelserna kan dock inte kvantifieras innan sådana modifieringar genomförts.
TeliaSoneras samlade upplåning har normalt en längre kapitalbindning än räntebindning på låneskulden (kapitalbeloppet är bundet under längre tid än räntesatsen). På detta sätt kan koncernen erhålla önskvärd ränterisk utan att påta sig en hög finansieringsrisk. Koncernens policy är att genomsnittlig kapitalbindning på låneskulden bör överstiga 2 år. I syfte att reducera finansieringsrisken har koncernen som ambition att sprida låneförfall över en längre period.
TeliaSonera AB åtnjuter en god kreditrating hos kreditvärderingsinstituten Moody's och Standard & Poor's. I oktober 2007 ändrade Moody's sin rating av TeliaSonera AB till A-3 för långfristig upplåning och P-2 för kortfristig upplåning med kallad "Stable outlook". Standard & Poor's rating av TeliaSonera AB förblev oförändrat A- för långfristig upplåning och A-2 för kortfristig upplåning. Ratingen motsvarar en stark kreditvärdighet och bedöms därför ge TeliaSonera fortsatt god tillgång till finansmarknaderna.
TeliaSonera finansierar sig i huvudsak genom upplåning via sina obekräftade marknadsfinansieringsprogram direkt i svensk och internationell penning- och kapitalmarknad. TeliaSonera utnyttjar även viss bankfinansiering, vilken per den 31 december 2007 motsvarade cirka 2 procent av koncernens totala upplåning. Marknadsfinansieringsprogrammen utgör normalt ett kostnadseffektivt och flexibelt alternativ till bankfinansiering.
TeliaSoneras exponering för motpartsrisk härrör från motpartens oförmåga att betala, med en maximal exponering motsvarande det redovisade värdet av följande finansiella instrument.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Övriga anläggningstillgångar (Not 17) | 2 952 | 3 579 |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga ford ringar (Not 19) |
18 345 | 18 461 |
| Räntebärande fordringar (Not 20) | 1 701 | 1 958 |
| Likvida medel (Not 20) | 7 802 | 11 603 |
| Summa | 30 800 | 35 601 |
TeliaSonera AB accepterar endast kreditvärdiga motparter vid ingående av finansiella transaktioner, som ränte- och valutaswappar samt andra derivattransaktioner. För att viss motpart ska godkännas kräver TeliaSonera AB godkänd kreditvärdering samt avtal enligt International Swaps and Derivatives Association, Inc. (ISDA). Tillåten exponeringsvolym per motpart vid ingående av en finansiell transaktion är beroende av vilket kreditbetyg motparten ifråga har. Beräknad som nettofordran per motpart, uppgick den sammanlagda motpartsexponeringen i derivatinstrument per den 31 december 2007 till 532 MSEK.
Vad gäller TeliaSoneras kundfordringar är motpartsrisken spridd på ett stort antal kunder, såväl privatpersoner som företag i olika branscher. Soliditetsupplysning erfordras för försäljning på kredit i syfte att minimera risken för onödiga kundförluster och baseras på koncernintern information om betalningsbeteende, om nödvändigt kompletterad med kreditoch affärsinformation från externa källor. Kundförlusterna i relation till koncernens nettoomsättning uppgick till cirka 0,5 procent under 2007 och 0,4 procent under 2006.
Överskottslikviditet i TeliaSonera AB placeras i bankdepositioner, bankcertifikat och i svenska, finska, norska eller danska statsobligationer och statsskuldsväxlar. Det finns inga begränsningar för investeringar i statspapper. För investeringar hos banker ska ratingen vara lägst A-1 (Standard & Poor's) eller P-1 (Moody's) och löptiden är begränsad till 12 månader. Därutöver är exponeringen per bank begränsad till 1 000 MSEK för löptider överstigande 10 arbetsdagar.
Försäkringsskyddet regleras av centrala riktlinjer och omfattar ett gemensamt paket av olika egendoms- och ansvarsförsäkringslösningar. Graden av försäkringsskydd beslutas av affärsenheter och andra enheter som är ansvariga för riskbedömningen. Enheten Corporate Insurance inom TeliaSonera AB hanterar de koncerngemensamma försäkringslösningarna och använder ett försäkringscaptive, TeliaSonera Försäkring AB, som strategiskt verktyg i hantering av försäkringslösningarna. Vissa av de risker som placeras i försäkringsbolaget återförsäkras i den internationella återförsäkringsmarknaden.
Koncernens finansiella leasing avser datorer och annan IT-utrustning, produktionsbilar, förmånsbilar och övriga fordon. Vidareuthyrning förekommer ej.
De leasade tillgångarnas redovisade värde uppgick på balansdagen till:
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Anskaffningsvärde | 665 | 799 |
| Avgår ackumulerade avskrivningar | -477 | -545 |
| Nettovärde av finansiella leasingavtal | 188 | 254 |
Av- och nedskrivningar uppgick till 84 MSEK respektive 185 MSEK för åren 2007 och 2006. Totalt erlagda leaseavgifter under dessa år var 82 MSEK respektive 185 MSEK.
Framtida minimileaseavgifter och dessas nuvärden enligt icke uppsägningsbara finansiella avtal gällande den 31 december 2007 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall, MSEK |
Framtida minimi leaseavgifter |
Nuvärde av framtida minimileaseavgifter |
|---|---|---|
| 2008 | 58 | 55 |
| 2009 | 35 | 32 |
| 2010 | 19 | 17 |
| 2011 | 12 | 10 |
| 2012 | 5 | 4 |
| Senare år | 12 | 10 |
| Summa | 141 | 128 |
Nuvärdet av framtida minimileaseavgifter för icke uppsägningsbara finansiella leasingavtal uppgick på balansdagen till:
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Totala framtida minimileaseavgifter | 141 | 208 |
| Avgår räntebelastning | -13 | -20 |
| Nuvärde av framtida minimileaseavgifter | 128 | 188 |
Koncernens operationella leasing avser i huvudsak lokaler för kontor och teknik, mark samt datorer och annan utrustning. Vissa avtal innefattar möjlighet till förlängning under varierande tidsperioder. Vidareuthyrning avser främst kontorslokaler.
Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2007 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall, MSEK |
Framtida minimi leaseavgifter |
Vidare uthyrningar |
|---|---|---|
| 2008 | 1 797 | 27 |
| 2009 | 1 455 | 10 |
| 2010 | 1 111 | 6 |
| 2011 | 866 | 1 |
| 2012 | 794 | – |
| Senare år | 2 033 | – |
| Summa | 8 056 | 44 |
Totalt erlagda hyror och leasingavgifter var 2 678 MSEK respektive 2 128 MSEK för åren 2007 och 2006. Intäkter för vidareuthyrda objekt uppgick till 27 MSEK och 46 MSEK för respektive år.
Vid utgången av 2007 omfattade lokalhyresavtalen cirka 682 000 kvadratmeter, inkluderande cirka 5 000 kvadratmeter kontorsyta för Telia-Soneras koncernkontor på Sturegatan 1 i Stockholm. Förutom viss korttidsförhyrning varierar kontraktstiderna huvudsakligen mellan 3 och 21 år, med en genomsnittlig löptid om cirka 6 år. Hyresavtalen är tecknade på sedvanliga marknadsmässiga villkor. Vissa hyreskontrakt kan förlängas över varierande tidsperioder.
Leasingportföljen inom TeliaSoneras kundfinansieringsverksamhet i Sverige, Finland och Danmark omfattar finansiering av produkter och tjänster ingående i TeliaSoneras produkt- och tjänsteutbud. Löptiden på avtalen i stocken uppgår till cirka 13 kvartal. För nytecknade avtal under 2007 är löptiden 12 kvartal. 81 procent av samtliga avtal har fast ränta och 19 procent rörlig ränta. Flertalet avtal ger möjlighet till förlängning. I Finland tillhandahåller därutöver TeliaSonera enligt ett finansiellt leasingavtal elmätare med SIM-kort för automatiserad avläsning till ett energiföretag som en del av TeliaSoneras paketerade tjänst. Avtalet har en löptid om 15 år och löper med fast ränta.
Nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter för icke uppsägningsbara finansiella leasingavtal uppgick på balansdagen till:
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Bruttoinvestering i finansiella leasingavtal | 1 125 | 848 |
| Avgår ej intjänade finansiella intäkter | -188 | -129 |
| Nettoinvestering i finansiella leasingavtal | 937 | 719 |
| Avgår ej garanterade, diskonterade restvärden som tillfaller leasegivaren |
-3 | 0 |
| Nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter |
934 | 719 |
Bruttoinvestering respektive nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara finansiella avtal per den 31 december 2007 uppgick till:
| Förväntade förfall, MSEK |
Brutto investering |
Nuvärde av fordran avseende framtida minimilease avgifter |
|---|---|---|
| 2008 | 270 | 257 |
| 2009 | 208 | 183 |
| 2010 | 130 | 110 |
| 2011 | 63 | 51 |
| 2012 | 47 | 36 |
| Senare år | 407 | 297 |
| Summa | 1 125 | 934 |
Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter uppgick den 31 december 2007 till 6 MSEK. Kreditförluster på leasingfordringar reduceras av vinster vid försäljning av återlämnad utrustning.
Leasingportföljen avser den internationella carrier-verksamheten och omfattar ett tjugotal avtal med andra internationella operatörer och mer än 100 andra avtal. Avtalstiderna varierar mellan 10 och 25 år, med en genomsnittlig avtalslängd om 20 år.
De leasade tillgångarnas redovisade värde uppgick på balansdagen till:
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Anskaffningsvärde | 3 689 | 3 390 |
| Avgår ackumulerade avskrivningar | -2 211 | -1 799 |
| Avgår ackumulerade nedskrivningar | -300 | -300 |
| Bruttoredovisat värde | 1 178 | 1 291 |
| Tillkommer förutbetalda försäljningskostnader | 2 | 2 |
| Avgår förskottsbetalda leaseavgifter | -800 | -722 |
| Nettovärde av operationella leasingavtal | 380 | 571 |
Av- och nedskrivningar uppgick till 346 MSEK och 330 MSEK för åren 2007 respektive 2006.
Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2007 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall, MSEK | Framtida minimi leaseavgifter |
|---|---|
| 2008 | 242 |
| 2009 | 138 |
| 2010 | 117 |
| 2011 | 28 |
| 2012 | 18 |
| Senare år | 21 |
| Summa | 564 |
Per balansdagen fördelade sig eventualtillgångar, ställda säkerheter och ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Eventualtillgångar | – | – |
| Ställda säkerheter | ||
| Avseende garantiavsättningar: Spärrade bankmedel |
960 | 911 |
| Avseende operationella leasingavtal: Spärrade bankmedel |
1 | – |
| Avseende depositioner från kunder: Spärrade bankmedel |
109 | 76 |
| Avseende pensionsförpliktelser: Fastighets inteckningar |
18 | 17 |
| Avseende pensionsförpliktelser: Kortfristiga fordringar |
40 | 37 |
| Avseende checkräkningskrediter: Företags inteckningar |
16 | – |
| Avseende operationella leasingavtal: Fastig hetsinteckningar |
4 | 3 |
| Avseende långfristig upplåning: Aktier i Svenska UMTS-nät AB |
204 | 359 |
| Summa ställda säkerheter | 1 352 | 1 403 |
| Ansvarsförbindelser | ||
| Kreditgaranti till förmån för Svenska UMTS-nät AB |
1 838 | 1 685 |
| Kreditgarantier till förmån för övriga intressebolag |
13 | 2 |
| Övriga kredit- och fullgörandegarantier m m | 61 | 152 |
| Garantier för pensionsförplilktelser | 234 | 219 |
| Summa ansvarsförbindelser | 2 146 | 2 058 |
Totala utestående ansvarsförbindelser per den 31 december 2007 hade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall, MSEK | Ansvarsförbindelser |
|---|---|
| 2008 | 65 |
| 2009 | 3 |
| 2010 | 3 |
| 2011 | 1 841 |
| 2012 | – |
| Senare år | 234 |
| Summa | 2 146 |
Vissa av koncernens lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. I några av TeliaSonera AB:s nyligen tecknade avtal om finansieringsprogram ingår regler avseende "change of control", vilka tillåter långivarna att på vissa villkor återkalla programmet före avtalad förfallotidpunkt. Bland de villkor som uppställts ingår att en ny ägare får ett bestämmande inflytande över TeliaSonera AB, bland annat även medförande en sänkning av TeliaSonera AB:s officiella kreditvärdering till en icke-solid nivå ("non-investment grade").
För samtliga ansvarsförbindelser, med undantag för kreditgarantin till förmån Svenska UMTS-nät AB, avser angivna värden de maximala framtida belopp som TeliaSonera eventuellt skulle kunna tvingas att betala enligt respektive förbindelse.
Som säkerhet för vissa lån upptagna av TeliaSoneras hälftenägda joint venture Svenska UMTS-nät AB enligt en till 4 800 MSEK uppgående kreditfacilitet beviljad av tredje part, har TeliaSonera och Tele2, den andre delägaren, vardera men inte solidariskt utställt garantier på maximalt 2 400 MSEK till långivarna och pantsatt sina aktier i Svenska UMTS-nät. Under kreditfaciliteten upptagna lånebelopp kan under vissa omständigheter, inkluderande det fall att antingen TeliaSonera eller Tele2 direkt eller indirekt upphör att äga 50 procent av aktierna i bolaget, förfalla till förtida återbetalning om inte långivarna i förväg lämnat sitt medgivande. TeliaSonera har inga avtalsenliga förpliktelser att lämna ytterligare kapitaltillskott till eller garantier till förmån för Svenska UMTS-nät. Per den 31 december 2007 hade Svenska UMTS-nät via kreditfaciliteten lånat 3 676 MSEK, varav TeliaSonera garanterar 50 procent eller 1 838 MSEK.
Per den 31 december 2007 hade TeliaSonera i balansräkningen, som garantiavsättning, redovisat samtliga åtaganden till förmån för Ipse 2000 S.p.A. (se not 24 "Övriga avsättningar"). Ipses betalningar till italienska staten för dess 3G-licens har säkerställts genom bankgarantier. I enlighet med avtal med banken har Ipse och bolagets aktieägare, däribland TeliaSonera, ställt säkerhet i form av spärrade bankmedel för återstående licensbetalningar från 2008 till 2010. TeliaSoneras andel av ställda säkerheter uppgår till 100 MEUR, motsvarande 948 MSEK.
TeliaSonera har ingått ett så kallat cross-border finance lease-leaseback-avtal avseende nätutrustning för mobil telekommunikation i Finland. Utrustningen hade per den 31 december 2007 ett återstående redovisat värde om 9 MSEK. Avtalet ingicks 1998 av TeliaSonera Finland Oyj (tidigare Sonera Oyj) och har en löptid om 15 år med en option om förtida avslut efter 11 år. TeliaSonera har fastställt att transaktionerna i allt väsentligt inte är leasingtransaktioner enligt IAS 17 och värdena upptas netto i balansräkningen. Såväl leasingfordringarna som leasingskulderna reglerades vid leasingavtalens ingående och TeliaSonera Finland erhöll netto en ersättning om 11 MUSD (9 MEUR) vilken upptogs i balansräkningen som ett erhållet förskott och resultatförs som finansiell intäkt över leasingperioden. TeliaSonera förväntas för närvarande inte behöva göra några andra kontanta betalningar, då TeliaSonera placerade nuvärdet av betalningsförpliktelserna enligt avtalet i finansinstitut med hög kreditvärdighet och statsgaranterade värdepapper (U.S. Government related securities). Äganderätten till utrustningen behålls av TeliaSonera. Under avtalstiden kan TeliaSonera dock inte avyttra utrustningen men kan ersätta delar av den.
Koncernens oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2007 om framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar motsvarade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall, MSEK |
Immateriella anläggnings tillgångar |
Materiella anläggnings tillgångar |
Utom stående bolag |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 39 | 2 138 | 15 | 2 192 |
| 2009 | – | 100 | 7 | 107 |
| Senare år | – | – | – | – |
| Summa | 39 | 2 238 | 22 | 2 299 |
Merparten av åtaganden avseende materiella anläggningstillgångar omfattar kontrakterad utbyggnad av TeliaSoneras mobila nät i Spanien och fasta nät i Sverige och Litauen.
TeliaSoneras spanska dotterbolag Xfera betalar också årliga frekvensomfångsavgifter under giltighetstiden för sin 3G-licens vilken löper ut 2020. Avgiften bestäms varje år av de spanska myndigheterna och är för 2008 fastställd till 27 MEUR.
Inom ramen för den löpande affärsverksamheten är TeliaSonera part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande utifrån affärsjuridiska aspekter och i regulatoriska frågor. TeliaSonera är också part i administrativa tvister huvudsakligen avseende reglering av telekommunikationsområdet och konkurrenslagstiftning. I synnerhet är TeliaSonera part i ett flertal tvister avseende samtrafikavgifter, vilka påverkar framtida intäkter. Förutom nedan beskrivna tvister är TeliaSonera inte part i några domstolstvister, skiljeförfaranden eller regulatoriska tvister som kan förväntas få en materiell negativ effekt på koncernens verksamhet, ekonomiska ställning eller resultat.
De svenska förvaltningsdomstolarna har slagit fast att TeliaSonera ska ersätta Tele2 för all trafik förmedlad av TeliaSonera till Tele2:s mobilnät samt att TeliaSonera har rätt till ersättning från originerande operatörer som har förmedlat trafik via TeliaSoneras nät. I anslutning till ovannämnda process stämde Tele2 TeliaSonera inför tingsrätten med krav på ersättning om för närvarande 932 MSEK plus upplupen ränta för samtrafikavgifter för perioden september 1998–mars 2004.
Tingsrättsprocessen har skjutits upp i avvaktan på utgången i förvaltningsprocessen. TeliaSonera har betalat delar av den summa som Tele2 har krävt och har för resterande exponering bokfört reserver som ledningen bedömer vara tillräckliga.
TeliaSonera är också i tvist med Tele2 och Telenor samt Hi3G i Sverige avseende samtrafikavgiftens storlek för trafik från 2004 och framåt som terminerar i respektive operatörs mobilnät. Post- och Telestyrelsen (PTS) har beslutat att Tele2, Telenor och Hi3G hade rätt att från TeliaSonera erhålla cirka 0,97 SEK per minut till och med den 5 juli 2004 och därefter ned till 0,55 SEK per minut under 2007. Tele2, Telenor och Hi3G gör gällande att samtrafikavgiften borde vara högre, i intervallet 0,99–1,35 SEK per minut, medan TeliaSonera hävdar att avgifterna högst borde vara i överensstämmelse med vad PTS beslutat. I december 2007 avdömde Kammarrätten frågan om nivån på Tele2:s och Telenors samtrafikavgifter från och med oktober 2003 till och med juni 2007. Till följd av Kammarrättens domar har existerande reserver om totalt 571 MSEK återförts varvid belopp avseende tidigare år redovisats som övriga rörelseintäkter (se not 9 "Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader).
Dessa frågor prövas för närvarande av domstol. För resterande exponering har TeliaSonera bokfört reserver uppgående till ett belopp som ledningen bedömer vara tillräckligt. Det slutliga utfallet kan emellertid leda till betalningar som avsevärt avviker – uppåt eller nedåt – från nuvarande reserver. Då de övriga operatörerna fakturerat TeliaSonera, med belopp som TeliaSonera delvis bestrider, ingår reserverna som en del av leverantörsskulderna.
Under andra halvåret 2001 framställde ett antal operatörer krav mot TeliaSonera hos Konkurrensverket och verket inledde en utredning av TeliaSoneras priser för ADSL-tjänster. Enligt kraven var skillnaden mellan TeliaSoneras grossistpriser och slutkundspriser för liten för att konkurrensen ska kunna bli effektiv på slutkundsmarknaden. I december 2004 lämnade Konkurrensverket in en stämning mot TeliaSonera vid Stockholms tingsrätt, där det gjordes gällande att företaget hade missbrukat sin dominerande ställning. Konkurrensverket kräver en avgift på 144 MSEK.
TeliaSonera anser inte att det har gjort sig skyldigt till otillåten prissättning. Efter det att Konkurrensverket inlämnat stämningsansökan har Tele2 den 1 april 2005 respektive Spray Network den 29 juni 2006 framfört krav på omfattande skadestånd från TeliaSonera på grund av det påstådda missbruket av dominerande ställning. TeliaSonera kommer att kraftfullt bestrida Tele2:s och Spray Networks krav. Skadeståndsprocesserna har skjutits upp i avvaktan på utgången i ärendet mellan Telia-Sonera och Konkurrensverket.
TeliaSonera är för närvarande involverat i rättstvister med Primav Construcoes e Comercio och Telmig, tidigare aktieägare i den brasilianska mobiloperatören Tess, rörande dessa aktieägares avyttring av sina innehav i Tess liksom vissa köpoptioner och teckningsrätter i Tess. Samtidigt som TeliaSonera avyttrat Tess-innehavet har vissa garantier utställts för att kompensera köparen för vissa förluster avseende ovannämnda domstolstvister. TeliaSonera kommer kraftfullt att bestrida samtliga krav i samband med dessa tvister. Även om TeliaSonera inte anser det sannolikt att tvisterna avgörs till TeliaSoneras nackdel har TeliaSonera, mot bakgrund av att domstolsförfarandena förutses bli utdragna i tiden, redovisat en avsättning för beräknade framtida advokatkostnader.
Kassaflöde från löpande verksamhet enligt den direkta metoden
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Betalningar från kunder | 97 276 | 89 742 |
| Betalningar till anställda och leverantörer | -67 403 | -61 052 |
| Kassaflöde genererat av verksamheten | 29 873 | 28 690 |
| Erhållna utdelningar | 2 684 | 1 788 |
| Erhållna räntor | 571 | 487 |
| Betalda räntor | -1 457 | -1 082 |
| Betalda inkomstskatter | -5 142 | -2 382 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 26 529 | 27 501 |
Åtaganden avseende framtida nedmontering av teknisk utrustning och återställning av mark medförde icke-kontanta investeringar om 82 MSEK och 67 MSEK under åren 2007 respektive 2006.
TeliaSonera tillhandahåller och installerar fastighetsnät och erhåller som ersättning en 5–10-årig ensamrätt att leverera tjänster via sådana fastighetsnät. Under 2007 medförde dessa aktiviteter icke-kontanta byten om 47 MSEK.
Under 2007 förvärvade TeliaSonera en 3G-licens, frekvenser och nummerblock i Uzbekistan med ett verkligt värde uppgående till 652 MSEK i utbyte mot en 26-procentig andel i TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. och en kontant betalning om netto 194 MSEK (30 MUSD) vilket resulterade i en icke-kontant bytestransaktion om 458 MSEK.
TeliaSonera-koncernen omstruktureras löpande genom förvärv och avyttring av dotterbolag eller verksamhetsgrenar respektive intressebolag, joint ventures och utomstående bolag. Verkligt värde på förvärvade tillgångar och övertagna skulder i dotterbolag och det totala kassaflödet från förvärv fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 4 346 | 4 799 |
| Materiella anläggningstillgångar | 622 | 913 |
| Finansiella anläggningstillgångar, kundford ringar, varulager m m |
1 183 | 3 562 |
| Likvida medel | 292 | 324 |
| Omvärderingsreserv och andra eget kapital justeringar avseende transaktioner före företagsförvärvet |
– | 165 |
| Minoritetsandelar | 65 | 238 |
| Avsättningar | -762 | -579 |
| Långfristiga skulder | -598 | -1 113 |
| Kortfristiga skulder | -678 | -4 048 |
| Summa köpeskilling | 4 470 | 4 261 |
| Avgår återbetalning av vissa lån | 419 | – |
| Avgår köpeskilling erlagd före företagsförvär vet |
– | -190 |
| Avgår villkorad tilläggsköpeskilling | – | -1 054 |
| Avgår återföring av avsättning redovisad före företagsförvärvet |
– | 454 |
| Avgår likvida medel i förvärvade dotterbolag | -292 | -324 |
| Kassautflöde från förvärvade dotterbolag, netto |
4 597 | 3 147 |
| Köpeskilling för övriga förvärv | – | 127 |
| Summa kassautflöde från förvärv | 4 597 | 3 274 |
Ytterligare information om betydande förvärv under 2007 återfinns i not 34 "Företagsförvärv m m".
Verkligt värde på avyttrade tillgångar och överlåtna skulder i dotterbolag och det totala kassaflödet från avyttringar fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Anläggningstillgångar som innehas för försälj ning |
1 | 41 |
| Minoritetsandelar | – | 26 |
| Skulder avseende anläggningstillgångar som innehas för försäljning |
-1 | – |
| Summa försäljningspris | 0 | 67 |
| Avgår likvida medel i avyttrade dotterbolag | – | – |
| Kassainflöde från avyttrade dotterbolag, netto |
0 | 67 |
| Försäljningspris för övriga avyttringar | 116 | 281 |
| Summa kassainflöde från avyttringar | 116 | 348 |
Genom förvärvade verksamheter under 2007 tillkom 2 292 anställda, varav 801 i Uzbekistan, 582 i Tadzjikistan, 317 i Danmark och 237 i Sverige. I de existerande verksamheterna kompenserade rationaliseringsåtgärder i Sverige och Finland inte nyrekryteringar huvudsakligen i Eurasien för att hantera den starka kundtillväxten, vilket resulterade i en nettoökning av antalet anställda med 472. Sammantaget blev därför förändringen under 2007 en ökning med 2 764 anställda till 31 292 vid årsskiftet (28 528 vid föregående årsskifte).
Medelantalet anställda per land var:
| Januari–december 2007 | Januari–december 2006 | |||
|---|---|---|---|---|
| Land | Totalt (antal) | varav män (%) | Totalt (antal) | varav män (%) |
| Sverige | 10 002 | 54,2 | 10 427 | 51,4 |
| Finland | 5 697 | 59,0 | 5 936 | 59,2 |
| Norge | 945 | 69,7 | 888 | 69,6 |
| Danmark | 1 559 | 66,6 | 1 310 | 68,9 |
| Litauen | 3 672 | 52,1 | 3 328 | 51,4 |
| Lettland | 1 010 | 57,1 | 793 | 52,7 |
| Estland | 2 322 | 56,8 | 2 196 | 57,6 |
| Spanien | 72 | 65,3 | 30 | 63,3 |
| Kazakstan | 1 093 | 54,8 | 803 | 47,1 |
| Azerbajdzjan | 613 | 46,3 | 525 | 41,0 |
| Uzbekistan | 358 | 64,8 | – | – |
| Tadzjikistan | 255 | 49,4 | – | – |
| Georgien | 227 | 49,3 | 209 | 48,3 |
| Moldavien | 293 | 45,1 | 258 | 48,4 |
| Ryssland | 60 | 63,3 | 66 | 63,6 |
| Storbritannien | 51 | 74,5 | 53 | 69,8 |
| Övriga länder | 147 | 72,8 | 147 | 70,1 |
| Summa | 28 376 | 56,4 | 26 969 | 54,9 |
Totalt bedrevs verksamheten under 2007 och 2006 i 28 respektive 26 länder.
Ledande befattningshavare fördelade sig könsmässigt på följande sätt. Med ledande befattningshavare avses ordinarie styrelseledamöter, verkställande direktörer samt övriga personer i ledningsgrupper på koncernnivå, affärsområdesnivå och bolagsnivå.
| 31 december 2007 | 31 december 2006 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga ledande befattnings |
Övriga ledande befattnings |
|||||
| Procent | Styrelser | havare | Styrelser | havare | ||
| Kvinnor | 22,9 | 23,4 | 23,3 | 19,5 | ||
| Män | 77,1 | 76,6 | 76,7 | 80,5 | ||
| Summa | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader och övriga personalkostnader uppgick totalt till:
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Löner och andra ersättningar | 9 632 | 8 918 |
| Sociala kostnader | ||
| Arbetsgivaravgifter | 1 971 | 1 903 |
| Pensionskostnader | 1 221 | 1 408 |
| Summa sociala kostnader | 3 192 | 3 311 |
| Aktiverat eget arbete | -208 | -161 |
| Övriga personalkostnader | 861 | 653 |
| Summa personalkostnader per kostnadsslag |
13 477 | 12 721 |
Löner och andra ersättningar fördelade sig mellan ledande befattningshavare respektive övriga anställda på följande sätt. Rörlig ersättning redovisas som kostnad under respektive år, medan utbetalning görs under efterföljande år.
| Januari–december 2007 | Januari–december 2006 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ledande befattningshavare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
Ledande befattningshavare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
| Löner och andra ersättningar | 196 (30) | 9 436 | 119 (14) | 8 799 |
Pensionskostnaderna för ledande befattningshavare var 36 MSEK och 20 MSEK för åren 2007 respektive 2006.
Enligt beslut av årsstämman 2007 i TeliaSonera AB utgår arvode till styrelsens ordförande och ledamöter med 900 000 SEK (årsstämman 2006: 800 000 SEK) per år för ordföranden och med 400 000 SEK per år och person för övriga stämmovalda ledamöter. Därutöver utgår arvode till ordföranden i styrelsens revisionsutskott med 150 000 SEK per år och med 100 000 SEK per år och person till övriga ledamöter i revisionsutskottet. Vidare utgår arvode till ordföranden i styrelsens ersättningsutskott med 40 000 SEK per år och med 20 000 SEK per år och person till övriga ledamöter i ersättningsutskottet. För annat styrelseutskottsarbete utgår inte något särskilt arvode. Arbetstagarrepresentanterna erhåller inte något styrelsearvode. Det finns inga åtaganden om pensionsförmåner för externa styrelseledamöter.
Ersättning till koncernchefen, vice verkställande direktören (vVD) och övriga medlemmar av Leadership Team utgörs av grundlön, rörlig ersättning, vissa skattepliktiga förmåner samt pensionsförmåner. Med "övriga medlemmar av Leadership Team" avses de 7 personer som rapporterar direkt till koncernchefen och som tillsammans med koncernchefen och vVD utgjorde TeliaSonera Leadership Team den 31 december 2007.
För koncernchefen och vVD var den rörliga ersättningen maximerad till 50 procent respektive 35 procent av grundlönen. För övriga medlemmar av Leadership Team var den rörliga ersättningen maximerad till 35 procent av grundlönen. Den rörliga ersättningen baseras på koncernens finansiella resultat, det egna ansvarsområdets finansiella resultat och individuellt uppsatta mål.
Utöver generella anställningsförmåner erbjuds medlemmar av Leadership Team följande förmåner: sjukvårdsförsäkring, telefonabonnemang och förmånsbil. Samtliga förmåner utgör beskattningsbar inkomst.
Pensionsförmåner och andra förmåner till koncernchefen, vVD och övriga medlemmar av Leadership Team enligt beskrivningen ovan utgör en del av det totala ersättningspaketet.
| SEK | Styrelse arvode/ Grundlön |
Rörlig ersättning |
Övrig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Summa ersättningar och förmåner |
Summa pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsen | |||||||
| Tom von Weymarn, ordförande | 940 012 | – | – | – | – | 940 012 | – |
| Maija-Liisa Friman | 383 174 | – | – | – | – | 383 174 | – |
| Conny Karlsson | 474 848 | – | – | – | – | 474 848 | – |
| Lars G Nordström | 401 511 | – | – | – | – | 401 511 | – |
| Timo Peltola | 420 012 | – | – | – | – | 420 012 | – |
| Jon Risfelt | 451 791 | – | – | 244 | – | 452 035 | – |
| Caroline Sundewall | 550 008 | – | – | – | – | 550 008 | – |
| Leadership Team | |||||||
| Lars Nyberg, koncernchef | 2 616 001 | 1 308 000 | – | 30 077 | 2 770 740 | 6 724 818 | – |
| Kim Ignatius, vVD | 5 519 454 | 1 066 500 | – | 186 264 | 2 250 061 | 9 022 279 | 9 123 495 |
| Övriga medlemmar av Leadership Team (sju personer) |
18 237 019 | 3 476 356 | 540 375 | 2 281 451 | 10 156 219 | 34 691 420 | 51 053 872 |
| Tidigare styrelsemedlemmar | |||||||
| Carl Bennet, vice ordförande | 26 648 | – | – | – | – | 26 648 | – |
| Eva Liljeblom | 23 376 | – | – | – | – | 23 376 | – |
| Lennart Låftman | 19 636 | – | – | – | – | 19 636 | – |
| Lars-Erik Nilsson | 23 376 | – | – | – | – | 23 376 | – |
| Sven-Christer Nilsson | 23 376 | – | – | – | – | 23 376 | – |
| Tidigare koncernchefer, vVD | |||||||
| Anders Igel | 4 134 144 | 1 364 268 | 22 395 399 | 89 055 | 8 017 845 | 36 000 711 | 41 502 827 |
| Marianne Nivert | – | – | – | – | – | – | 34 190 895 |
| Jan-Åke Kark | – | – | – | – | – | – | 35 193 471 |
| Stig-Arne Larsson | – | – | – | – | – | – | 24 232 613 |
| Lars Berg | – | – | – | – | – | – | 20 338 148 |
| Tony Hagström | – | – | – | – | – | – | 9 178 079 |
| Summa | 34 244 386 | 7 215 124 | 22 935 774 | 2 587 091 | 23 194 865 | 90 177 240 | 224 813 400 |
Kommentarer till tabellen:
andra beskattningsbara förmåner. Därutöver har en övrig medlem av Leadership Team på internationellt uppdrag rätt till ersättning för bostadskostnad och skolavgift.
• Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. Ytterligare information om pensionsvillkoren återfinns nedan.
TeliaSonera hade per den 31 december 2007 inget utestående optionsprogram.
Koncernchefen har en premiebestämd pensionslösning. Pensionspremien motsvarar 4,5 procent av grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent därutöver. Dessutom erläggs en årlig fast premie om 6 000 000 SEK till pensionslösningen. Pensionsålder för koncernchefen är 65 år. Koncernchefen har dock rätt till pension från 60 år. Styrelsen kan också begära att koncernchefen går i pension från 60 år. I dessa fall kommer inga pensionspremier att erläggas efter den förtida pensioneringen.
Pensionsålder för vVD är 60 år. Pensionsnivån mellan 60 och 65 år ska uppgå till 70 procent av den pensionsmedförande lönen. Pensionen från 65 år utgår enligt ITP-planen med utfyllnad av pensionen för den del av lönen som överstiger 20 inkomstbasbelopp med 32,5 procent av den pensionsmedförande lönen. Pensionsmedförande lön utgörs av grundlön. Samtliga pensionsförmåner är oantastbara, d v s ej villkorade av framtida anställning.
För övriga medlemmar av Leadership Team varierar pensionsåldern mellan 60, 62 och 65 år. För de som är anställda i Sverige och har lägre pensionsålder än 65 år utgår pensionen fram till 65 år med 70 procent av den pensionsmedförande lönen. Pensionen från 65 år utgår enligt ITPplanen med utfyllnad av pensionen för den del av lönen som överstiger 20 inkomstbasbelopp med 32,5 procent av den pensionsmedförande lönen, utom i ett fall där pension utgår med 32,5 procent på den del av den pensionsmedförande lönen som överstiger 30 inkomstbasbelopp. I pensionsmedförande lön ingår grundlön och rörlig ersättning för dem som är anställda före den 1 juli 2002, endast grundlön för övriga. Samtliga pensionsförmåner är oantastbara, d v s ej villkorade av framtida anställning.
För en övrig medlem av Leadership Team anställd i Finland är pensionsåldern 60 år. Pensionen från 60 år motsvarar vad den med fullt intjänande skulle uppgå till enligt den lagstadgade pensionsplanen TyEL. I den pensionsmedförande lönen ingår rörlig ersättning. En övrig medlem av Leadership Team anställd i Turkiet omfattas av finska pensionsregler och har rätt till pensionsförmåner enligt den lagstadgade pensionsplanen TyEL.
Mellan bolaget och koncernchefen gäller en ömsesidig uppsägningstid på 6 månader. Vid uppsägning från bolagets sida, före 60 års ålder, erhåller koncernchefen ett avgångsvederlag som uppgår till grundlönen per månad utbetald under 24 månader. Avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster. Vid uppsägning från koncernchefens sida utgår inget avgångsvederlag. I fall av en förändring av det bestämmande inflytandet i TeliaSonera ("change of control") är dock koncernchefen berättigad till avgångsvederlag om han säger upp sig inom en månad från ägarförändringen. Om koncernchefen av detta skäl säger upp sig före den 3 september 2009 är han också berättigad till en ettårspremie om 6 000 000 SEK till pensionslösningen.
Mellan bolaget och vVD respektive övriga medlemmar av Leadership Team gäller en uppsägningstid på 6 månader från den anställdes sida och 12 månader från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag som motsvarar grundlönen per månad utbetald under 12 månader. Lön under uppsägningstiden och avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster. Vid uppsägning från den anställdes sida utgår inget avgångsvederlag.
Ersättning till koncernchefen beslutas av styrelsen utifrån ersättningsutskottets rekommendation. Ersättning till övriga medlemmar av Leadership Team godkänns av ersättningsutskottet på förslag av koncernchefen.
Följande ersättningar har utgått till revisorer och revisionsföretag för revision och annan granskning enligt tillämplig lagstiftning samt för rådgivning och annat biträde som föranleds av iakttagelser vid granskningen. Ersättning har också utgått för fristående rådgivning från koncernens eller andra revisionsföretag inom områdena Tax/Law och Corporate Finance samt andra konsulttjänster. Revisionsarvoden till övriga revisionsföretag avser dotterbolag som inte revideras av koncernens revisionsföretag. Revisorer väljs av årsstämman.
PricewaterhouseCoopers AB (PwC) har varit TeliaSonera AB:s revisionsföretag (koncernrevisorer) sedan den 28 april 2004.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| PwC | ||
| Revision | 37 | 82 |
| Revisionsnära tjänster | 6 | 3 |
| Skatterådgivning | 0 | 1 |
| Övriga tjänster | 10 | 1 |
| Summa | 53 | 87 |
| Ernst & Young (E&Y) | ||
| Revision, revisionsnära tjänster | 1 | 0 |
| Skatterådgivning | 1 | – |
| Övriga tjänster | 2 | 13 |
| Summa | 4 | 13 |
| KPMG | ||
| Revision, revisionsnära tjänster | 2 | 2 |
| Skatterådgivning | 4 | 4 |
| Övriga tjänster | 2 | 1 |
| Summa | 8 | 7 |
| Övriga revisionsföretag | ||
| Revision | 0 | – |
| Revisionsnära tjänster, skatterådgivning och övriga tjänster |
5 | 11 |
| Summa | 5 | 11 |
| Totalt | 70 | 118 |
Därutöver uppgick ersättningar till revisionsföretag aktiverade som transaktionskostnader vid företagsförvärv och liknande transaktioner totalt till 3 MSEK under 2007 (övriga tjänster utförda av Övriga revisionsföretag) och till 4 MSEK under 2006 (övriga tjänster: PwC 1 MSEK, E&Y 1 MSEK och KPMG 2 MSEK).
Arvoden till PwC liksom till E&Y och Övriga revisionsföretag minskade under 2007, främst till följd av TeliaSoneras avregistrering hos amerikanska Securities and Exchange Commission och därmed minskad revision av respektive minskade konsultinsatser avseende internkontroll i enlighet med paragraf 404 i den amerikanska Sarbanes-Oxley Act.
Inom ramen för svensk lagstiftning är revisionsutskottet inom styrelsen för TeliaSonera AB bland annat ansvarigt för övervakning av oberoendefrågor avseende TeliaSoneras revisorer. Styrelsen har antagit en policy för förhandsgodkännande av revisionsnära tjänster och tillåtna övriga tjänster som tillhandahålls av revisionsföretag.
Den 16 november 2006 meddelade TeliaSonera att avtal slutits om förvärv av en majoritetspost i Cygate Group AB. Efter att erforderligt myndighetstillstånd givits förvärvade TeliaSonera 98,76 procent av aktierna den 26 januari 2007. Då åtgärder för att förvärva resterande aktier omedelbart igångsattes har 100 procent av Cygates resultat ingått Telia-Sonera-koncernens räkenskaper från och med den 1 februari 2007.
Cygate är en ledande aktör inom säkra och administrerade IP-nätverkslösningar samt systemintegration på den nordiska marknaden. Förvärvet är ett led i TeliaSoneras strategi att stärka sin ställning inom managed services.
Affären är ett strategiskt företagsförvärv som ger TeliaSonera ett ökat kunnande inom försäljning, teknik och projekthantering av företagslösningar. Cygate tillhandahåller nätverks-, säkerhets- och IP-telefonilösningar samt support-, underhålls- och IT-administrationstjänster. Cygate, som är ett starkt varumärke på marknaden, kommer att verka som en separat affärsenhet inom TeliaSonera.
Den 31 januari 2007 undertecknade TeliaSonera ett avtal om köp av 100 procent av den danska tjänsteleverantören debitel Danmark A/S. Efter att erforderligt myndighetstillstånd givits slutfördes affären den 11 april 2007. Förvärvet omfattade även debitels joint venture DLG-debitel I/S, som verkar under varumärket DLG Tele. Verksamhetens resultat ingår i TeliaSonera-koncernens räkenskaper från och med den 1 april 2007. Till följd av ett nytt aktieägaravtal fick TeliaSonera bestämmande inflytande över DLG Tele från och med den 1 juli 2007.
Utöver den fristående värderingen av debitel baserar sig affären på att debitels trafik ska föras över från andra operatörers mobilnät till Telia Danmarks mobilnät.
Förvärvet stärker TeliaSoneras ställning på den danska mobilmarknaden. Den 31 december 2006 hade debitel och DLG Tele cirka 300 000 mobilabonnemang. debitel fortsätter att fungera som tjänsteleverantör under separat varumärke på den danska marknaden.
Den 16 juli 2007 förvärvade TeliaSonera samtliga aktier i MCT Corp., ett USA-baserat bolag med ägarandelar i fyra eurasiska GSM-operatörer. I MCT-gruppen ingår:
Förvärvet understryker TeliaSoneras strategi att vara den ledande eurasiska mobiloperatören och ökar engagemanget och närvaron i regionen. Uzbekistan, Tadzjikistan och Afghanistan har en total folkmängd på cirka 67 miljoner, tillväxtekonomier och relativt låga mobilpenetrationsnivåer. Goodwill förklaras av starka marknadspositioner, potentiell tillväxt i antalet kunder och synergier från omstrukturering av verksamheterna.
Resultatet från verksamheterna i Uzbekistan och Tadzjikistan ingår i koncernräkenskaperna sedan den 1 juli 2007. Verksamheten i Afghanistan redovisas som finansiell investering, d v s värdeförändringar och utdelningar kommer att påverka "Övriga finansiella poster" i resultaträkningen.
De förvärvade verksamheterna påverkade koncernens nettoomsättning och nettoresultat, inklusive koncernmässiga övervärden, på följande sätt.
| MSEK | Nettoom sättning |
Nettore sultat |
|---|---|---|
| Cygate (1 februari–31 december 2007) | 732 | -52 |
| debitel Danmark (1 april–31 december 2007) | 770 | -61 |
| MCT (1 juli–31 december 2007) | 317 | 11 |
| Summa | 1 819 | -102 |
Nedanstående tabell visar koncernens nettoomsättning, nettoresultat och resultat per aktie pro forma inklusive koncernmässiga övervärden som om förvärven hade gjorts per den 1 januari 2007.
| Januari–december 2007 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK, förutom uppgifter per aktie |
TeliaSonera koncernen |
Cygate | debitel Danmark | MCT | TeliaSonera koncernen pro forma |
| Nettoomsättning | 96 344 | 62 | 185 | 227 | 96 818 |
| Nettoresultat | 20 298 | -2 | -13 | -51 | 20 232 |
| Nettoresultat före och efter utspädning (SEK) | 3,94 | 3,92 |
Förvärvsvärde och goodwill tillkom på följande sätt.
| MSEK | Cygate | debitel Danmark |
MCT |
|---|---|---|---|
| Förvärvsvärde | |||
| Kontant erlagd köpeskilling | 673 | 1 016 | 1 728 |
| Direkta transaktionskostnader | 7 | 4 | 56 |
| Summa förvärvsvärde | 680 | 1 020 | 1 784 |
| Avgår verkligt värde på förvärvade nettotillgångar (enligt specifikation nedan) |
-417 | -335 | -287 |
| Goodwill | 263 | 685 | 1 497 |
| Fördelning: | |||
| Affärsområde Mobilitetstjänster | – | 685 | – |
| Affärsområde Integrerade företagstjänster |
263 | – | – |
| Affärsområde Eurasien | – | – | 1 497 |
Angivet totalt förvärvsvärde och angivna verkliga värden har fastställts tillfälligt, då de baseras på preliminära värderingar och är beroende av att vissa sakförhållanden bekräftas. Förvärvsvärdeberäkningarna kan därför komma att finjusteras.
Kassaflödeseffekterna var:
| MSEK | Cygate | debitel Danmark |
MCT |
|---|---|---|---|
| Kontant erlagt förvärvsvärde | 680 | 1 020 | 1 784 |
| Återbetalning av vissa lån | – | 323 | 96 |
| Avgår förvärvade likvida medel | -142 | -73 | -32 |
| Netto kassautflöde från förvärvet |
538 | 1 270 | 1 848 |
Redovisade och verkliga värden på förvärvade tillgångar och övertagna skulder fördelade sig på följande sätt.
| Cygate | debitel Danmark | MCT | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde |
Juste ring till verkligt värde |
Verkligt värde |
Redovi sat värde |
Juste ring till verkligt värde |
Verkligt värde |
Redovisat värde |
Juste ring till verkligt värde |
Verkligt värde |
| Goodwill | 38 | -38 | – | – | – | – | – | – | – |
| Varumärken | – | 90 | 90 | – | – | – | – | – | – |
| Licenser | – | – | – | – | – | – | – | 306 | 306 |
| Kundrelationer | – | 190 | 190 | – | 143 | 143 | – | 106 | 106 |
| Samtrafikavtal | – | – | – | – | – | – | – | 276 | 276 |
| Partneravtal med leverantörer | – | 100 | 100 | – | – | – | – | – | – |
| Övriga immateriella tillgångar | – | – | – | 11 | – | 11 | 16 | – | 16 |
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | – | 11 | 11 | – | 11 | 590 | – | 590 |
| Andelar i joint ventures | – | – | – | 23 | 360 | 383 | – | – | – |
| Andelar i utomstående bolag | – | – | – | – | – | – | 1 | 193 | 194 |
| Övriga finansiella anläggningstill gångar |
7 | – | 7 | 62 | – | 62 | – | – | – |
| Lager, fordringar och andra om sättningstillgångar |
155 | – | 155 | 143 | – | 143 | 125 | – | 125 |
| Likvida medel | 142 | – | 142 | 73 | – | 73 | 32 | – | 32 |
| Summa förvärvade tillgångar | 353 | 342 | 695 | 323 | 503 | 826 | 764 | 881 | 1 645 |
| Minoritetsandelar | – | – | – | – | – | – | -73 | -145 | -218 |
| Uppskjutna skatteskulder | -3 | -106 | -109 | – | -36 | -36 | -10 | -598 | -608 |
| Övriga långfristiga skulder | -7 | – | -7 | – | – | – | -117 | – | -117 |
| Kortfristiga skulder | -162 | – | -162 | -455 | – | -455 | -415 | – | -415 |
| Summa övertagna skulder | -172 | -106 | -278 | -455 | -36 | -491 | -615 | -743 | -1 358 |
| Förvärvade tillgångar, netto | 181 | 236 | 417 | -132 | 467 | 335 | 149 | 138 | 287 |
Förvärven omfattade inga tillgångar i pågående forsknings- och utvecklingsarbete och inga ansvarsförbindelser. Ställda säkerheter övertogs enligt nedan.
| MSEK | Cygate | debitel Danmark |
MCT |
|---|---|---|---|
| Företagsinteckningar | 16 | – | – |
| Fastighetsinteckningar | – | – | 2 |
För smärre företagsförvärv under 2007 var förvärvsvärdet sammantaget 154 MSEK och netto kassautflöde 135 MSEK. Goodwill uppgick totalt till 113 MSEK, varav 50 MSEK allokerades till affärsområde Mobilitetstjänster, 51 MSEK till affärsområde Integrerade företagstjänster och 12 MSEK till rapportsegmentet Övrig verksamhet.
Förvärvsvärdeanalysen för Xfera Móviles S.A., som förvärvades i juni 2006, slutfördes under andra kvartalet 2007. Ett smärre antal justeringar gjordes och nettoeffekten blev att goodwill ökade med 176 MSEK, huvudsakligen relaterat till förutbetalda frekvensomfångsavgifter vilka redan tidigare beaktats som en del av det verkliga värdet på Xferas 3Glicens.
I december 2007 kompletterade TeliaSonera sitt förvärv av OOO Coscom (se avsnittet "MCT" ovan) genom att ta in en lokal partner från vilken TeliaSonera förvärvade en 3G-licens, frekvenser och nummerblock i Uzbekistan i utbyte mot netto 30 MUSD kontant och ett 26-procentigt innehav i Coscoms moderbolag TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. (Uzbek Holding). I samband med transaktionen utställdes en säljoption till partnern som gav denne rätten att sälja det 26-procentiga innehavet i Uzbek Holding till TeliaSonera efter den 31 december 2009. Minoritetsandelen redovisades till noll och en avsättning för optionens bedömda lösenbelopp redovisades. Transaktionen ökade goodwill med ytterligare 1 717 MSEK.
| MSEK | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kapitalandel i koncernen | Redovisat värde i resp. | moderbolag | ||||
| Bolag, organisationsnummer, säte | Ägarandel (%) |
Antal aktier | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Moderbolagets innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Overseas Telecom AB, 556528-9138, Stockholm | 65 | 1 180 575 | 321 | 833 | 198 | 198 |
| Lokomo Systems AB, 556580-3326, Stockholm | 44 | 734 241 | 1 | 1 | 0 | 0 |
| Telefos AB, 556523-6865, Stockholm | 26 | 2 560 439 | 0 | 271 | 0 | 103 |
| SNPAC Swedish Number Portability Administrative Centre AB, 556595-2925, Stockholm |
20 | 400 | 4 | 3 | 1 | 1 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| ComHouse AS, 988755656, Larvik | 33 | 60 700 000 | 59 | 72 | 75 | 75 |
| OAO Telecominvest, St. Petersburg | 26 | 4 262 165 | 2 446 | 1 619 | 700 | 700 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 7 | 0 | 8 | ||
| Summa moderbolaget | 974 | 1 085 | ||||
| Dotterbolagens innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Svenska UMTS-nät AB, 556606-7996, Stockholm (joint venture) |
50 | 501 000 | 204 | 359 | 500 | 500 |
| SmartTrust AB, 556179-5161, Stockholm | 30 | 70 991 460 | 0 | 13 | 0 | 13 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| AS Sertifitseerimiskeskus, 10747013, Tallinn | 50 | 16 | 7 | 9 | 18 | 17 |
| SIA Lattelecom, 00030527, Riga | 49 | 71 581 000 | 876 | 730 | 1 428 | 1 019 |
| Turkcell Holding A.S., 430991-378573, Istanbul | 47 | 214 871 670 | 6 974 | 5 566 | 1 850 | 1 764 |
| Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., 304844-252426, Istanbul |
13 | 292 485 209 | 12 720 | 10 076 | 1 188 | 1 133 |
| OAO MegaFon, 7812014560, Moskva | 36 | 2 207 234 | 9 432 | 5 941 | 422 | 408 |
| AUCS Communications Services v.o.f., 34097149, Hoofddorp |
33 | – | 12 | 31 | 0 | 0 |
| Johtotieto Oy, 0875145-8, Helsingfors | 33 | 170 | 1 | 1 | 0 | 0 |
| Operators Clearing House A/S, 18936909, Köpen hamn |
33 | 1 333 | 7 | 3 | 5 | 4 |
| Voicecom OÜ, 10348566, Tallinn | 26 | – | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Summa | 33 065 | 25 536 |
Rösträttsandelen i Overseas Telecom AB är 42 procent. OAO Telecominvest äger ytterligare 31 procent av aktierna i OAO MegaFon. Turkcell Holding A.S. äger 51 procent av aktierna i Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S.
Jämförelseårets värden för moderbolagets innehav i Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag (redovisat värde i koncernen 7 MSEK och i moderbolaget 8 MSEK) avsåg Drutt Corp., som avyttrades under 2007.
| MSEK | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat/verkligt värde i | koncernen | Redovisat värde i resp. | moderbolag | |||
| Bolag, organisationsnummer, säte | Ägarandel (%) |
Antal aktier | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Moderbolagets innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Slottsbacken Fund Two KB, 969660-9875, Stockholm | 18 | – | 7 | 5 | 7 | 5 |
| OMX AB, 556243-8001, Stockholm | 0 | 3 498 | 1 | 0 | 1 | 0 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| Digital Telecommunications Philippines Inc., Manila Quezon City |
9 | 600 000 000 | 173 | 166 | 173 | 166 |
| Birdstep Technology ASA, 977037093, Oslo | 2 | 1 722 594 | 22 | 0 | 22 | 0 |
| Vision Extension L.P., LP180, Saint Helier, Jersey | 2 | – | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Summa moderbolaget | 204 | 172 | ||||
| Dotterbolagens innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| iVision AS, 983759955, Kristiansand | 19 | 2 501 813 | 12 | 12 | 12 | 12 |
| Telecom Development Company Afghanistan B.V., 34183985, Amsterdam |
12 | 1 225 | 187 | – | 187 | – |
| Magma Venture Capital I L.P., Cayman Islands | 7 | – | 19 | 17 | 19 | 17 |
| Oy Merinova Ab, 0778620-2, Vasa | 6 | 800 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Diamondhead Ventures, L.P., 3145188, Menlo Park, CA | 4 | – | 5 | 13 | 5 | 13 |
| Santapark Oy, 1095079-8, Rovaniemi | 3 | 10 000 | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Helsinki Halli Oy, 1016235-3, Helsingfors | 1 | 42 | 4 | 4 | 4 | 4 |
| Intellect Capital Ventures, L.L.C., 3173982, Los Angeles, CA |
0 | – | 13 | 12 | 13 | 12 |
| Digital Media & Communications II L.P., 3037042, Boston, MA |
0 | – | 6 | 6 | 6 | 6 |
| Asunto Oy Helsingin Oskar, 0881553-8, Helsingfors | 0 | 280 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Kiinteistö Oy Turun Monitoimihalli, 0816425-3, Åbo | 0 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Andelar i andra fastighets- och bostadsbolag, Finland | – | – | 33 | 31 | 33 | 31 |
| Andelar i andra lokala telefonbolag, m m, Finland | – | – | 7 | 9 | 7 | 9 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 11 | 0 | 11 | ||
| Summa | 495 | 292 |
Jämförelseårets värden för dotterbolagens innehav i Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag avser avyttrade och likviderade företag. Under 2007 avyttrades Qwikker, Inc., och Pargas Telefon Ab – Paraisten Puhelin Oy, medan TelAdvent LP likviderades. Totalt uppgick redovisade värden på nämnda bolag till 11 MSEK i koncernen och 11 MSEK i respektive moderbolag.
| Januari–december | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2007 | 2006 | ||
| Nettoomsättning | 3 | 17 809 | 19 705 | ||
| Produktionskostnader | 4 | -10 725 | -12 917 | ||
| Bruttoresultat | 7 084 | 6 788 | |||
| Försäljnings-, administrations- och FoU-kostnader | 4 | -1 038 | -678 | ||
| Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader | 5 | 258 | 546 | ||
| Rörelseresultat | 6 304 | 6 656 | |||
| Finansiella intäkter och kostnader | 8 | 17 541 | 975 | ||
| Resultat efter finansiella poster | 23 845 | 7 631 | |||
| Bokslutsdispositioner | 9 | -2 586 | -3 504 | ||
| Resultat före skatt | 21 259 | 4 127 | |||
| Skatter | 9 | -1 258 | -899 | ||
| Årets resultat | 20 001 | 3 228 |
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2007 | 2006 |
| Tillgångar | |||
| Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar | 10 | 1 235 | 445 |
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | 18 654 | 19 003 |
| Uppskjutna skattefordringar | 9 | 235 | – |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | 12 | 122 345 | 111 884 |
| Summa anläggningstillgångar | 142 469 | 131 332 | |
| Varulager | 13 | 1 | 7 |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 14 | 37 176 | 32 740 |
| Kortfristiga placeringar | 15 | 1 611 | 6 125 |
| Kassa och bank | 15 | 1 179 | 1 468 |
| Summa omsättningstillgångar | 39 967 | 40 340 | |
| Summa tillgångar | 182 436 | 171 672 | |
| Eget kapital och skulder | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 14 369 | 14 369 | |
| Andra fonder | 3 796 | 4 298 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserade vinstmedel | 24 847 | 49 367 | |
| Årets resultat | 20 001 | 3 228 | |
| Summa eget kapital | 63 013 | 71 262 | |
| Obeskattade reserver | 9 | 20 061 | 17 476 |
| Uppskjutna skatteskulder | 9 | – | 1 030 |
| Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | 17 | 538 | 555 |
| Övriga avsättningar | 18 | 406 | 461 |
| Summa avsättningar | 944 | 2 046 | |
| Räntebärande skulder | |||
| Långfristiga lån | 19 | 38 305 | 22 111 |
| Kortfristiga lån | 19 | 52 695 | 50 450 |
| Ej räntebärande skulder | |||
| Långfristiga skulder | 20 | 814 | 905 |
| Aktuella skatteskulder | 752 | 819 | |
| Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 21 | 5 852 | 6 603 |
| Summa skulder | 98 418 | 80 888 | |
| Summa eget kapital och skulder | 182 436 | 171 672 | |
| Oredovisade eventualtillgångar | 25 | – | – |
| Ställda säkerheter | 25 | 1 | 1 |
| Oredovisade ansvarsförbindelser | 25 | 4 669 | 4 392 |
| Januari–december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2007 | 2006 |
| Årets resultat | 20 001 | 3 228 | |
| Justeringar för: | |||
| Av- och nedskrivningar | 3 295 | 3 671 | |
| Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar | 89 | -437 | |
| Pensioner, övriga avsättningar | -1 173 | -2 204 | |
| Finansiella poster | 26 | 777 | 41 |
| Koncernbidrag och bokslutsdispositioner | 2 585 | 3 504 | |
| Skatter | 26 | -2 182 | 896 |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 23 392 | 8 699 | |
| Ökning (-)/Minskning (+), rörelsefordringar | 903 | -1 909 | |
| Ökning (-)/Minskning (+), varulager m m | 6 | -6 | |
| Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder | -559 | 2 017 | |
| Förändring av rörelsekapital | 350 | 102 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 23 742 | 8 801 | |
| Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar | -3 074 | -2 580 | |
| Aktier och andelar | -10 673 | -14 131 | |
| Avyttring av anläggningstillgångar m m | -228 | – | |
| Lämnade lån och andra investeringar | -2 912 | – | |
| Återbetalning av lämnade lån och andra investeringar | – | 100 | |
| Gottgörelse från pensionsstiftelse | 950 | 1 000 | |
| Nettoförändring av kortfristiga räntebärande fordringar | 111 | -117 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -15 826 | -15 728 | |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | 7 916 | -6 927 | |
| Utdelning till aktieägare | -28 290 | -15 717 | |
| Erhållna koncernbidrag och utdelningar | -1 091 | 1 122 | |
| Upptagna lån | 16 460 | 4 901 | |
| Amorterade lån | -777 | -5 804 | |
| Nettoförändring av kortfristiga räntebärande skulder | 979 | 17 490 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -12 718 | 1 992 | |
| Årets kassaflöde | -4 803 | -4 935 | |
| Likvida medel vid årets början | 7 593 | 12 528 | |
| Årets kassaflöde | -4 803 | -4 935 | |
| Likvida medel vid årets slut | 15 | 2 790 | 7 593 |
| Aktie | Uppskriv | Fritt eget | Summa | ||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | kapital | Reservfond | ningsfond | kapital | eget kapital |
| Utgående balans 31 december 2005 | 14 961 | 1 855 | 3 408 | 63 432 | 83 656 |
| Avskrivningar på uppskrivna anläggningstillgångar (not 16) | – | – | -965 | 965 | – |
| Redovisning av finansiella instrument till verkligt värde (not 16) | – | – | – | 95 | 95 |
| Summa resultatförändringar som inte redovisas i resultaträkningen |
– | – | -965 | 1 060 | 95 |
| Årets resultat | – | – | – | 3 228 | 3 228 |
| Summa redovisat resultat för året | – | – | -965 | 4 288 | 3 323 |
| Utdelning | – | – | – | -15 717 | -15 717 |
| Indragning av egna aktier (enligt beslut av årsstämman 2006) | -592 | – | – | 592 | – |
| Utgående balans 31 december 2006 | 14 369 | 1 855 | 2 443 | 52 595 | 71 262 |
| Avskrivningar på uppskrivna anläggningstillgångar (not 16) | – | – | -502 | 502 | – |
| Redovisning av finansiella instrument till verkligt värde (not 16) | – | – | – | 40 | 40 |
| Summa resultatförändringar som inte redovisas i resultaträkningen |
– | – | -502 | 542 | 40 |
| Årets resultat | – | – | – | 20 001 | 20 001 |
| Summa redovisat resultat för året | – | – | -502 | 20 543 | 20 041 |
| Utdelning | – | – | – | -28 290 | -28 290 |
| Utgående balans 31 december 2007 | 14 369 | 1 855 | 1 941 | 44 848 | 63 013 |
Räkenskaperna för moderbolaget TeliaSonera AB har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, övrig svensk lagstiftning samt rekommendationen RFR 2.1 "Redovisning för juridiska personer" och andra uttalanden utgivna av Rådet för finansiell rapportering. I enlighet med Rådets uppmaning har TeliaSonera valt att tillämpa RFR 2.1 i förtid. Rekommendationen ska tillämpas av juridiska personer vars värdepapper på balansdagen är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. I koncernräkenskaperna ska sådana företag tillämpa EU:s förordning om internationella redovisningsnormer medan de fortsatt ska tillämpa årsredovisningslagen vid upprättande av den egna årsredovisningen. RFR 2.1 anger att som huvudregel ska noterade företag tillämpa de IFRS som tillämpas i koncernredovisningen och specificerar de undantag och tillägg som föranleds av lagbestämmelser, främst i ÅRL, samt av sambandet mellan redovisning och beskattning.
Med nedanstående få undantag tillämpar TeliaSonera AB samma värderingsgrunder och redovisningsprinciper som beskrivs i "Koncernens noter" (not 4).
| Post | Not | Redovisningstillämpning |
|---|---|---|
| Koncernbidrag/Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner |
8, 9 | Netto mottagna koncernbidrag redovisas som utdelningar från koncernbolag, medan netto lämnade bidrag redovisas direkt mot eget kapital, efter skatt. Obe skattade reserver och bokslutsdispositioner redovisas brutto exklusive uppskjuten skatteskuld hänförlig till de temporära skillnaderna. |
| Goodwill | 7, 10 | Goodwill skrivs av systematiskt over maximalt 5 år. |
| Andelar i koncernbolag och intressebolag | 8, 12 | Andelar i koncernbolag och intressebolag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar resultatredovisas. |
| Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | 8, 17 | Pensionsskuld och pensionskostnad redovisas i enlighet med FAR SRS redovis ningsrekommendation Nr 4 (RedR 4). |
| Leasingavtal | 24 | Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing. |
Efter en översyn beslutade ledningen under 2007 att vissa poster avseende koncernkontobalanser ska rapporteras brutto i stället för netto. Jämförelseåret omräknades på motsvarande sätt vilket höjde balansomslutningen med 22 917 MSEK och redovisades under posterna Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar respektive Kortfristiga lån.
Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser perioden 1 januari–31 december för resultaträknings- och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster.
För information av relevans för TeliaSonera AB, se "Koncernens noter" (not 2).
Försäljningen baserad på kundens hemvist fördelade sig på följande sätt per ekonomiskt samarbetsområde.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) |
17 807 | 19 705 |
| varav medlemsstater i Europeiska unionen (EU) |
17 804 | 19 701 |
| Övriga Europa | 2 | – |
| Summa | 17 809 | 19 705 |
| varav Sverige | 17 676 | 19 683 |
Nettoomsättningen fördelade sig på följande produktkategorier.
| Januari–december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | |
| Fast telefoni | 9 892 | 11 642 | |
| Internet | 3 000 | 2 931 | |
| Nätkapacitet | 3 348 | 3 305 | |
| Datakommunikation | 957 | 1 541 | |
| Övrigt | 612 | 286 | |
| Summa | 17 809 | 19 705 |
Ingen reklamskatt fakturerades under åren 2007 och 2006.
Rörelsens kostnader fördelade sig på följande funktioner.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Produktion | 10 725 | 12 917 |
| Övriga funktioner | ||
| Försäljning och marknadsföring | 213 | 255 |
| Administration | 448 | 278 |
| Forskning och utveckling | 377 | 145 |
| Summa övriga funktioner | 1 038 | 678 |
| Totalt | 11 763 | 13 595 |
I respektive funktion ingår av- och nedskrivningar enligt specifikation i not 7 "Avskrivningar och nedskrivningar".
Rörelsens kostnader fördelade sig på följande kostnadsslag.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Varuinköp | 103 | 1 297 |
| Samtrafik- och roamingkostnader | 1 630 | 1 794 |
| Övriga nätkostnader | 3 345 | 3 802 |
| Förändring i varulager | 6 | 0 |
| Personalkostnader (not 25) | 1 419 | 1 294 |
| Hyres- och leasingavgifter | 493 | 619 |
| Konsulttjänster | 373 | 660 |
| IT-kostnader | 1 084 | 307 |
| Övriga kostnader | 297 | 264 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 3 013 | 3 558 |
| Summa | 11 763 | 13 595 |
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Övriga rörelseintäkter | ||
| Kapitalvinster | 2 | 15 |
| Kursvinster | 118 | 50 |
| Sålda patent, provisioner m m | 48 | 1 |
| Återvunna kundfordringar, upplösta leveran törsskulder |
372 | 310 |
| Erhållna skadestånd | 38 | 26 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 578 | 402 |
| Övriga rörelsekostnader | ||
| Kapitalförluster | -12 | 0 |
| Avsättningar för förlustkontrakt | – | 500 |
| Kursförluster | -91 | -56 |
| Omstruktureringskostnader | -19 | -284 |
| Nedskrivningar | -180 | – |
| Lämnade skadestånd | -18 | -16 |
| Summa övriga rörelsekostnader | -320 | 144 |
| Resultateffekt, netto | 258 | 546 |
| varav netto kursvinster på derivatinstrument som innehas för handel |
33 | 1 |
I upplösta leverantörsskulder för 2007 och 2006 ingår 372 MSEK respektive 310 MSEK till följd av ett antal domstolsutslag i första och andra instans medförande sänkningar av vissa historiska samtrafikpriser. I avsättningar för förlustkontrakt 2006 ingår en upplösning om 500 MSEK av en avsättning efter en förlikning i en tvist rörande en potentiell samlokaliseringsplats i London, Storbritannien.
Vid leverans av tjänster och produkter till respektive från koncernbolag, intressebolag och joint ventures tillämpas sedvanliga affärsmässiga villkor.
Försäljningen till koncernbolag var 12 811 MSEK under 2007 och 14 424 MSEK under 2006 medan inköp från koncernbolag uppgick till 1 221 MSEK och 2 940 MSEK för respektive år.
Per den 31 december 2007 ägde Telia Pensionsstiftelse 951 445 aktier i TeliaSonera AB, motsvarande 0,02 procent av röstetalet. TeliaSonera AB:s andel av stiftelsens tillgångar är 71 procent. Information om transaktioner och balansposter återfinns i not 17 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
TeliaSonera AB har gjort vissa åtaganden till förmån för dotterbolag, intressebolag och joint ventures. Ytterligare information återfinns i not 25 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
För beskrivning av vissa övriga transaktioner med närstående hänvisas till "Koncernens noter" (not 10).
Av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar fördelade sig på följande funktioner.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK, förutom andelar | 2007 | 2006 |
| Produktion | 2 956 | 3 529 |
| Administration | 57 | 29 |
| Övrigt | 180 | – |
| Summa | 3 193 | 3 558 |
| Andel av nettoomsättning (%) | 17,9 | 18,1 |
Av- och nedskrivningar fördelade sig på följande tillgångsslag.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Goodwill | 23 | 22 |
| Övriga immateriella tillgångar | 320 | 43 |
| Fasta nät | 2 814 | 3 457 |
| Övriga maskiner och inventarier | 36 | 36 |
| Summa | 3 193 | 3 558 |
Goodwill skrivs av linjärt över 5 år. För övriga tillämpade avskrivningstider, se "Koncernens noter" (not 11). I den mån skattelagstiftningen tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner (se detta avsnitt i not 9 "Skatter").
Finansiella intäkter och kostnader fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Resultat från andelar i koncernbolag | ||
| Utdelningar m m | 15 408 | 454 |
| Kapitalvinster/-förluster, netto | 46 | 348 |
| Nedskrivningar | – | -67 |
| Koncernbidrag m m, netto | 2 991 | 1 107 |
| Summa | 18 445 | 1 842 |
| Resultat från andelar i intressebolag | ||
| Utdelningar | 1 432 | 155 |
| Kapitalvinster/-förluster, netto | 83 | 47 |
| Nedskrivningar | -113 | -15 |
| Summa | 1 402 | 187 |
| Resultat från övriga finansiella investeringar | ||
| Kapitalvinster/-förluster, netto | 32 | -1 |
| Nedskrivningar | – | -3 |
| Summa | 32 | -4 |
| Övriga finansiella intäkter | ||
| Räntor från koncernbolag | 976 | 675 |
| Övriga ränteintäkter | 234 | 204 |
| Kursvinster | 4 | 81 |
| Summa | 1 214 | 960 |
| Övriga finansiella kostnader | ||
| Räntor till koncernbolag | -1 921 | -1 172 |
| Övriga räntekostnader | -1 567 | -727 |
| Förändring i nuvärdet av avsättningar | – | -29 |
| Kursförluster | -40 | -52 |
| Kapitalkostnadsandel i årets pensionsavsättning | -24 | -30 |
| Summa | -3 552 | -2 010 |
| Resultateffekt, netto | 17 541 | 975 |
Beträffande koncernbidrag, se avsnittet "Obeskattade reserver, bokslutsdispositioner och koncernbidrag" i not 9 "Skatter". Beträffande kapitalkostnadsandel i årets pensionsavsättning, se även not 17 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
Räntekostnader, netto kursvinster/kursförluster och ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, lånefordringar och upplåning (exklusive transaktioner med koncernbolag) fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntekostnader | Netto kursvinster/ kursförluster |
Ränteintäkter | ||||
| MSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Derivat för säkring av verkligt värde | -57 | 112 | 272 | -436 | – | – |
| Derivat för kassaflödessäkring | -17 | -29 | 145 | -162 | – | – |
| Derivat som innehas för handel | 97 | 1 | 123 | -64 | – | – |
| Placeringar som hålls till förfall | – | – | – | – | 5 | – |
| Lånefordringar och kundfordringar | – | – | – | – | 210 | 183 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde |
-525 | -533 | -272 | 436 | – | – |
| Upplåning till upplupet anskaffningsvärde | -1 061 | -269 | -304 | 257 | – | – |
| Övrigt | -4 | -9 | -0 | -2 | 19 | 21 |
| Summa | -1 567 | -727 | -36 | 29 | 234 | 204 |
Upplåning till upplupet anskaffningsvärde omfattar såväl poster i säkringsförhållanden avseende kassaflöden som icke säkrade poster.
För 2007 och 2006 uppgick resultat före skatt till 21 259 MSEK respektive 4 127 MSEK. Den redovisade skattekostnaden fördelade sig på följande sätt.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Skatt redovisad i resultaträkningen | ||
| Aktuell skatt | 2 537 | 2 232 |
| Uppskjuten skatt | -1 279 | -1 333 |
| Summa skatt redovisad i resultaträkningen | 1 258 | 899 |
| Skatt redovisad direkt mot eget kapital | ||
| Uppskjuten skatt | 14 | 5 |
| Summa skatt redovisad direkt mot eget kapital |
14 | 5 |
Justeringar för aktuell skattekostnad hänförlig till tidigare år uppgick till -2 MSEK under 2007 och -1 MSEK för 2006.
Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| Procent | 2007 | 2006 |
| Svensk inkomstskattesats | 28,0 | 28,0 |
| Justering av aktuell skatt för tidigare perioder | 0,0 | 0,0 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 0,4 | 0,7 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -22,5 | -6,9 |
| Skattesats enligt resultaträkningen | 5,9 | 21,8 |
| Skatt redovisad direkt mot eget kapital | 0,1 | 0,1 |
| Effektiv skattesats | 6,0 | 21,9 |
Ej skattepliktiga intäkter avser i huvudsak utdelningar från koncernbolag och intressebolag. Ackumulerade skattemässiga förlustavdrag, som skulle ha kunnat utnyttjas under obegränsad tid, fanns ej för åren 2007 och 2006.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder förändrades på följande sätt.
| 31 december | |
|---|---|
| 2007 | 2006 |
| 307 | 335 |
| -58 | -23 |
| -14 | -5 |
| 235 | 307 |
| 1 337 | 2 693 |
| -1 337 | -1 356 |
| – | 1 337 |
Temporära skillnader i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Senarelagda kostnader för avsättningar och andra långfristiga skulder |
235 | 307 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 235 | 307 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Snabbare avskrivningstakt, övriga anlägg ningstillgångar |
– | 1 337 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | – | 1 337 |
| Netto uppskjutna skattefordringar (+)/ skatteskulder (-) |
235 | -1 030 |
Moderbolagets oredovisade uppskjutna skatteskuld i obeskattade reserver uppgick för åren 2007 och 2006 till 5 617 MSEK respektive 4 893 MSEK.
Obeskattade reserver, bokslutsdispositioner och koncernbidrag Obeskattade reserver i balansräkningen fördelar sig på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Periodiseringsfond | 7 281 | 4 259 |
| Ackumulerade överavskrivningar | 12 780 | 13 217 |
| Summa | 20 061 | 17 476 |
Överavskrivningarna förändrades på följande sätt.
| 31 december 2007 | 31 december 2006 | |||
|---|---|---|---|---|
| Imma teriella |
Imma teriella |
|||
| MSEK | tillgångar | Maskiner | tillgångar | Maskiner |
| Ingående redovisat värde |
134 | 13 083 | 25 | 12 214 |
| Avsättningar | – | – | 109 | 869 |
| Upplösningar | -26 | -411 | – | – |
| Utgående redovisat värde |
108 | 12 672 | 134 | 13 083 |
Resultatredovisade bokslutsdispositioner utgjordes av:
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Periodiseringsfond | -3 022 | -2 526 |
| Ackumulerade överavskrivningar | 437 | -978 |
| Resultateffekt, netto | -2 585 | -3 504 |
Vinstöverföring genom koncernbidrag kan under vissa förutsättningar ske mellan svenska bolag i en koncern. Lämnade bidrag är normalt avdragsgill kostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren. Koncernbidragen uppgick till:
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Koncernbidrag, före skatt – netto mottagna (not 8) | 2 991 | 1 107 |
Utgående redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.
Ingen räntekomponent fanns att aktivera. Övriga immateriella tillgångar övertogs till bruttobokförda värden från dotterbolag.
Under åren 2007 och 2006 aktiverades utvecklingsutgifter för administrativa stödsystem med 294 MSEK respektive 188 MSEK. Avskrivningar gjordes med 48 MSEK och 3 MSEK för respektive år.
Summa utgående redovisat värde för övriga immateriella anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | ||||
|---|---|---|---|---|
| Goodwill | Övriga tillgångar | |||
| MSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Ackumulerat anskaffnings värde |
114 | 111 | 3 019 | 523 |
| Ackumulerade avskrivningar | -80 | -57 | -1 359 | -132 |
| Ackumulerade nedskriv ningar |
– | – | -459 | – |
| Redovisat värde | 34 | 54 | 1 201 | 391 |
| varav pågående arbeten | – | – | 544 | 138 |
| Ingående redovisat värde | 54 | 76 | 391 | 318 |
| Investeringar och förvärvad verksamhet |
3 | – | 1 130 | 225 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | – | – | -1 |
| Omklassificeringar | – | – | – | -108 |
| Årets avskrivningar | -23 | -22 | -185 | -43 |
| Årets nedskrivningar | – | – | -135 | – |
| Utgående redovisat värde | 34 | 54 | 1 201 | 391 |
31 december MSEK 2007 2006 Administrativa stödsystem 597 223 Licenser, avtal, patent m m 60 30 Pågående arbeten 544 138 Utgående redovisat värde 1 201 391
Totalt utgående redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.
| 31 december | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Byggnader och mark | Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Summa | |||||
| MSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 406 | 374 | 72 541 | 70 644 | 511 | 375 | 73 458 | 71 393 |
| Ackumulerade avskrivningar | -173 | -171 | -56 121 | -54 383 | -446 | -274 | -56 740 | -54 828 |
| Ackumulerade nedskrivningar | – | – | – | – | -5 | -5 | -5 | -5 |
| Ackumulerade uppskrivningar | – | – | 1 941 | 2 443 | – | – | 1 941 | 2 443 |
| Redovisat värde | 233 | 203 | 18 361 | 18 704 | 60 | 96 | 18 654 | 19 003 |
| varav pågående nyanläggningar | – | – | 1 260 | 929 | – | – | 1 260 | 929 |
| Ingående redovisat värde | 203 | 3 | 18 704 | 19 838 | 96 | 131 | 19 003 | 19 972 |
| Investeringar och förvärvad verksamhet | 58 | 75 | 2 599 | 2 264 | 48 | 63 | 2 705 | 2 402 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | – | -149 | 14 | -41 | 0 | -190 | 14 |
| Omklassificeringar | -10 | 138 | 3 | 32 | -7 | -62 | -14 | 108 |
| Årets avskrivningar | -18 | -13 | -2 796 | -3 444 | -36 | -31 | -2 850 | -3 488 |
| Årets nedskrivningar | – | – | – | – | – | -5 | – | -5 |
| Utgående redovisat värde | 233 | 203 | 18 361 | 18 704 | 60 | 96 | 18 654 | 19 003 |
Ingen räntekomponent fanns att aktivera. Inga av moderbolaget ägda fastigheter har åsatts taxeringsvärde.
Maskiner och andra tekniska anläggningar omfattar kopplingssystem och kringutrustning, transmissionssystem samt transmissionsmedia och mediabärare i det svenska fasta nätet. Ingen räntekomponent fanns att aktivera. Tillgångar övertogs till bruttobokförda värden från dotterbolag.
Ingen räntekomponent fanns att aktivera. Tillgångar övertogs till bruttobokförda värden från dotterbolag.
Redovisat värde för andelar i intressebolag förändrades på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Ingående redovisat värde | 1 085 | 1 006 |
| Förvärv | – | 77 |
| Nyemissioner och aktieägartillskott | 4 | 45 |
| Nedskrivningar | -108 | -43 |
| Avyttringar | -7 | – |
| Omklassificeringar | – | 0 |
| Utgående redovisat värde | 974 | 1 085 |
Totalt utgående redovisat och verkligt värde fördelade sig på följande sätt.
| 31 december 2007 | 31 december 2006 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde |
Verkligt värde | Redovisat värde |
Verkligt värde | |
| Andelar i utomstående bolag som kan säljas | 196 | 196 | 166 | 166 | |
| Andelar i utomstående bolag som innehas för handel | 8 | 8 | 6 | 6 | |
| Fordringar hos intressebolag till upplupet anskaffningsvärde | – | – | 101 | 101 | |
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 5 | 5 | – | – | |
| Ränteswappar betecknade som säkringar av verkligt värde | 39 | 39 | 42 | 42 | |
| Ränteswappar betecknade som kassaflödessäkringar | 9 | 9 | 8 | 8 | |
| Valutaränteswappar betecknade som kassaflödessäkringar | 35 | 35 | – | – | |
| Ränteswappar och valutaränteswappar som innehas för handel | 480 | 480 | 15 | 15 | |
| Delsumma (se Kategorier – Not 22 och Motpartsrisk – Not 23)/ Summa verkligt värde |
772 | 772 | 338 | 338 | |
| Andelar i koncernbolag | 120 488 | 110 342 | |||
| Fordringar hos koncernbolag | 111 | 119 | |||
| Andelar i intressebolag | 974 | 1 085 | |||
| Summa övriga finansiella anläggningstillgångar | 122 345 | 111 884 | |||
| varav räntebärande | 767 | 338 | |||
| varav icke räntebärande | 121 578 | 111 546 |
Redovisat värde för innehav av andelar i utomstående bolag förändrades på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Ingående redovisat värde | 172 | 92 |
| Förvärv | 27 | 2 |
| Nedskrivningar | – | -3 |
| Förändringar av verkligt värde | 5 | 81 |
| Utgående redovisat värde | 204 | 172 |
Redovisat värde för övriga finansiella tillgångar förändrades på följande sätt.
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | |
| Ingående redovisat värde | 110 627 | 96 924 | |
| Investeringar | 10 059 | 14 474 | |
| Försäljningar/utrangeringar | -13 | -471 | |
| Nedskrivningar | -4 | -67 | |
| Kursdifferenser | 498 | -233 | |
| Utgående redovisat värde | 121 167 | 110 627 |
För Lånefordringar och kundfordringar, inklusive fordringar hos intressebolag, uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser per balansdagen. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för motpartsrisker återfinns i not 22 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" respektive i avsnittet "Hantering av motpartsrisker" i not 23 "Finansiell riskhantering". Andelar i koncernbolag specificeras i not 29 "Specifikation av aktier och andelar", medan uppgifter om intressebolag och andra värdepappersinnehav återfinns i "Koncernens noter" (not 35). Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för fordringar hos koncernbolag.
Nedskrivna kundfordringar (kundförluster) uppgick totalt till 23 MSEK under 2007 och till 70 MSEK under 2006, medan inga kundfordringar återvanns under dessa år. Reserven för osäkra fordringar förändrades som följer.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Ingående redovisat värde | 181 | 120 |
| Avsättningar för osäkra fordringar | 72 | 68 |
| Återförda avsättningar | -44 | -7 |
| Utgående redovisat värde | 209 | 181 |
Not 13 (Moderbolaget)
Varulager
för respektive år.
Redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelar sig på följande sätt.
Inga avdrag för inkurans erfordrades för åren 2007 respektive 2006. Redovisat värde avser förnödenheter och uppgick till 1 MSEK och 7 MSEK
Summa kundfordringar omfattar fordringar som per balansdagen är förfallna men för vilka ingen reserv satts av då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet och beloppen fortfarande bedöms kunna återvinnas. TeliaSonera AB innehar inga väsentliga säkerheter för dess fordringar. Per den 31 december 2007 hade förfallna ej nedskriva kundfordringar följande åldersfördelning.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Kundfordringar | ||
| Fakturerade fordringar | 1 809 | 1 715 |
| Reserv för osäkra fordringar | -209 | -181 |
| Summa kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde |
1 600 | 1 534 |
| Valutaswappar och valutaterminer som innehas för handel |
141 | 46 |
| Fordringar hos intressebolag till upplupet anskaffningsvärde |
4 | 154 |
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde |
145 | 588 |
| Delsumma (se Kategorier – Not 22 och Motpartsrisk – Not 23) |
1 890 | 2 322 |
| Fordringar hos koncernbolag | 34 688 | 29 859 |
| varav koncernkontofordringar | 26 339 | 22 917 |
| varav kundfordringar m m | 8 349 | 6 143 |
| varav upplupna intäkter och förutbetalda kostnader |
– | 799 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 453 | 306 |
| Förutbetalda kostnader | 145 | 253 |
| Summa kundfordringar och övriga kortfris tiga fordringar |
37 176 | 32 740 |
| varav räntebärande | 26 635 | 23 323 |
| varav icke räntebärande | 10 541 | 9 417 |
| 31 december | |
|---|---|
| MSEK | 2007 |
| Mindre än 30 dagar | 829 |
| 30–180 dagar | 51 |
| Mer än 180 dagar | 10 |
| Summa förfallna ej nedskrivna kundfordringar |
890 |
Se även "Koncernens noter" (avsnittet "Hantering av motpartsrisker" i not 28) för information om hur motpartsrisker i kundfordringar motverkas.
Inga av moderbolagets kortfristiga placeringar per den 31 december 2007 eller 2006 hade löptider överstigande tre månader.
Kortfristiga placeringar med löptider t o m tre månader definieras tillsammans med balansposten Kassa och bank som Likvida medel, vilka uppgick till:
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Kortfristiga placeringar med löptid t o m tre månader |
1 611 | 6 125 |
| varav bankcertifikat som hålls till förfall | 1 189 | – |
| varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde |
422 | 6 125 |
| Kassa och bank | 1 179 | 1 468 |
| Summa (se Kategorier – Not 22 och Motpartsrisk – Not 23) |
2 790 | 7 593 |
Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för motpartsrisker återfinns i not 22 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" respektive i avsnittet "Hantering av motpartsrisker" i not 23 "Finansiell riskhantering". Information om spärrade bankmedel återfinns i not 25 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Aktiekapital och egna aktier
Se "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not 21).
Uppskrivningsfonden förändrades på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Ingående redovisat värde | 2 443 | 3 408 |
| Avskrivningar | -502 | -965 |
| Utgående redovisat värde | 1 941 | 2 443 |
Fonden för verkligt värde förändrades på följande sätt.
| 31 december 2007 | 31 december 2006 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Värdepapper | Derivat instrument |
Värdepapper | Derivat instrument |
| Ingående redovisat värde | 124 | -35 | 44 | -49 |
| Nettoförändring i verkligt värde | 5 | -13 | 80 | -39 |
| Överfört till räntekostnader i resultaträkningen | – | 62 | – | 58 |
| Skatteeffekt | – | -14 | – | -5 |
| Utgående redovisat värde | 129 | 0 | 124 | -35 |
Ingen överföring föranledde justering av anskaffningsvärden.
Samtliga anställda i TeliaSonera AB omfattas av en förmånsbestämd pensionsplan (ITP-Tele), vilket innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen. Pensionsplanen omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Den 1 januari 2007 infördes en ny premiebestämd pensionsplan (ITP1). Denna pensionsplan omfattar samtliga anställda födda 1979 och senare.
Befintliga pensionsutfästelser som TeliaSonera AB övertog vid bolagiseringen den 1 juli 1993 och moderbolagets övriga pensionsutfästelser tryggas genom Telia Pensionsstiftelse. Vissa anställningsvillkor, huvudsakligen en avtalad rättighet för vissa personalkategorier att gå i pension vid 55, 60 eller 63 års ålder, säkerställs genom en beskattad reserv i balansräkningen.
Värdet av pensionsutfästelserna beräknas årligen, per balansdagen, på försäkringstekniska grunder.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Ingående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar |
10 404 | 10 674 |
| Ingående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar |
555 | 859 |
| Ingående balans, summa pensions förpliktelser |
10 959 | 11 533 |
| Pensioner intjänade under året | 109 | 117 |
| Räntekostnader | 448 | 386 |
| Utbetalning av pensioner | -849 | -1 147 |
| Annan förändring av kapitalvärdet | -1 | -47 |
| Förtida avgångspensioner | 153 | 117 |
| Utgående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar |
10 281 | 10 404 |
| Utgående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar |
538 | 555 |
| Utgående balans, summa pensions förpliktelser |
10 819 | 10 959 |
| varav FPG/PRI pensioner | 5 985 | 5 819 |
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde förändrades på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK, förutom avkastning | 2007 | 2006 |
| Ingående balans, förvaltningstillgångar | 12 335 | 12 527 |
| Årets avkastning | 412 | 808 |
| Gottgörelse från pensionsstiftelse | -950 | -1 000 |
| Utgående balans, förvaltningstillgångar | 11 797 | 12 335 |
| Årets avkastning på förvaltningstillgångar (%) | 3,3 | 6,5 |
Förvaltningstillgångarnas fördelning på balansdagen var:
| 31 december 2007 | 31 december 2006 | |||
|---|---|---|---|---|
| Tillgångsslag | MSEK | Procent | MSEK | Procent |
| Räntebärande värde papper, likvida medel |
7 622 | 64,6 | 7 311 | 59,3 |
| Aktier och övriga investeringar |
4 175 | 35,4 | 5 024 | 40,7 |
| Summa | 11 797 | 100,0 | 12 335 | 100,0 |
| varav aktier i TeliaSonera AB |
41 | 0,3 | 36 | 0,3 |
Avsättningar för pensioner redovisades i balansräkningen enligt nedan.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Pensionsförpliktelser | 10 819 | 10 959 |
| Förvaltningstillgångar | -11 797 | -12 335 |
| Övervärde på förvaltningstillgångar | 1 516 | 1 931 |
| Avsatt för pensioner och anställningsvillkor |
538 | 555 |
Redovisade pensionskostnader (pensionsintäkter) framkom på följande sätt.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Pensioner intjänade under året | 109 | 117 |
| Räntekostnader | 448 | 386 |
| Avgår räntekostnader redovisade som finan siell kostnad |
-24 | -30 |
| Årets avkastning på förvaltningstillgångar | -412 | -808 |
| Annan förändring av kapitalvärdet | -1 | -47 |
| Förtida avgångspensioner | 153 | 117 |
| Kostnad (+)/Intäkt (-) för pensionering i egen regi |
273 | -265 |
| Försäkringspremier, administrationskostnader m m |
62 | 98 |
| Ändrade bedömningar | -19 | -91 |
| Löne- och avkastningsskatt på pensionskost nader |
– | 58 |
| Avgår förtida avgångspensioner (inklusive pensionspremier och löneskatt) omklassifice rade till omstruktureringskostnader |
-189 | -158 |
| Årets pensionskostnad (+)/ pensionsintäkt (-) |
127 | -358 |
| Minskning (-)/Ökning (+) av överskott i förvaltningstillgångar |
-415 | 78 |
| Redovisad pensionsintäkt | -288 | -280 |
| varav pensionspremier betalda till ITP-planen |
33 | 49 |
Vid värdering av gjorda utfästelser och beräkning av pensionskostnader tillämpas de försäkringstekniska grunder som fastställts i FPG/PRI-systemet och av Finansinspektionen. Under 2008 kommer förlängda livslängdsantaganden att medföra modifieringar av de försäkringstekniska beräkningarna. Detta beräknas leda till en begränsad ökning av nuvärdet av pensionsförpliktelserna.
Se "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not 23).
Den 31 december 2007 översteg det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna nuvärdet av TeliaSonera AB:s pensionsförpliktelser och förväntas fortsätta att göra det. TeliaSonera AB kommer därför inte att tillskjuta några medel till pensionsstiftelsen under 2008.
Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.
| 31 december 2007 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Löneskatt på framtida pensionsutbetalningar |
Omstrukturerings avsättningar |
Garanti avsättningar |
Rättstvister | Summa |
| Ingående redovisat värde | 70 | 250 | 160 | 240 | 720 |
| varav finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde |
– | – | 105 | – | 105 |
| Årets avsättningar | – | 35 | 16 | – | 51 |
| Ianspråktagna avsättningar | -6 | -24 | -7 | – | -37 |
| Återförda avsättningar | -4 | -24 | -41 | – | -69 |
| Omklassificeringar | – | -190 | – | – | -190 |
| Omräkningsdifferenser | – | – | 5 | – | 5 |
| Utgående redovisat värde | 60 | 47 | 133 | 240 | 480 |
| varav långfristig del | 44 | 1 | 131 | 230 | 406 |
| varav kortfristig del | 16 | 46 | 2 | 10 | 74 |
| varav finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde (se Kategorier – Not 22) |
– | – | 78 | – | 78 |
Avsättningar diskonteras till nuvärde vilket motsvarar verkligt värde. Se vidare not 22 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" för ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier. För de finansiella skulderna motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden per den 31 december 2007 följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall, MSEK | Finansiella skulder |
|---|---|
| 2008 | – |
| 2009 | 72 |
| 2010 | 8 |
| Senare år | – |
| Summa | 80 |
I garantiavsättningar ingår garantier, avsättningar för rättstvister samt andra avsättningar avseende försäljning och nedläggning av koncernbolag och intressebolag.
Information om TeliaSonera AB:s marknadsfinansieringsprogram återfinns i "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not 22).
Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.
| 31 december 2007 | 31 december 2006 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat | Verkligt | Redovisat | Verkligt | |||
| MSEK | värde | värde | värde | värde | ||
| Långfristiga lån | ||||||
| Marknadsfinansiering | 38 034 | 38 294 | 20 443 | 20 547 | ||
| varav till upplupet anskaffningsvärde | 24 178 | 24 438 | 5 827 | 5 841 | ||
| varav i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 13 856 | 13 856 | 14 616 | 14 616 | ||
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 6 | 6 | 758 | 758 | ||
| Lån från intressebolag till upplupet anskaffningsvärde | – | – | 2 | 2 | ||
| Ränteswappar betecknade som säkringar av verkligt värde | 188 | 188 | 470 | 470 | ||
| Valutaränteswappar som innehas för handel | 77 | 77 | 438 | 438 | ||
| Summa långfristiga lån (se Kategorier – Not 22) | 38 305 | 38 565 | 22 111 | 22 125 | ||
| Kortfristiga lån | ||||||
| Marknadsfinansiering | 1 444 | 1 440 | 800 | 805 | ||
| varav till upplupet anskaffningsvärde | 1 444 | 1 440 | 300 | 305 | ||
| varav i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | – | – | 500 | 500 | ||
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 777 | 775 | – | – | ||
| Ränteswappar betecknade som kassaflödessäkringar | – | – | 8 | 8 | ||
| Delsumma (se Kategorier – Not 22)/Summa verkligt värde | 2 221 | 2 215 | 808 | 813 | ||
| Lån från koncernbolag | 50 474 | 49 642 | ||||
| varav koncernkontoskulder | 26 339 | 22 917 | ||||
| varav övriga lån | 24 135 | 26 725 | ||||
| Summa kortfristiga lån (se Kategorier – Not 22) | 52 695 | 50 450 |
Beviljat, i sin helhet outnyttjat, belopp på checkräkningskredit uppgick till 1 053 MSEK och 1 007 MSEK för åren 2007 respektive 2006.
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om likviditetsrisker återfinns i not 22 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" respektive i avsnittet "Hantering av likviditetsrisker" i not 23 "Finansiell riskhantering". Se "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not 22) för information om swapportföljen och genomsnittliga räntesatser för utestående upplåning. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för lån från koncernbolag.
Redovisat värde för långfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Skulder till koncernbolag | 160 | 169 |
| Förutbetalda avtal om bredbandsutbyggnad | 654 | 733 |
| Övriga skulder | – | 3 |
| Summa långfristiga skulder | 814 | 905 |
Av skulderna för åren 2007 och 2006 förföll 233 MSEK respektive 256 MSEK till betalning senare än 5 år efter balansdagen.
Redovisat värde för kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Leverantörsskulder till upplupet anskaffnings värde |
2 069 | 2 614 |
| Valutaswappar, valutaterminer och valuta optioner som innehas för handel |
1 | 17 |
| Kortfristiga skulder till intressebolag till upplu pet anskaffningsvärde |
38 | 383 |
| Kortfristiga skulder till upplupet anskaffningsvärde |
934 | 942 |
| Delsumma (se Kategorier – Not 22) | 3 042 | 3 956 |
| Skulder till koncernbolag | 1 499 | 1 399 |
| Övriga kortfristiga skulder | 451 | 511 |
| Förutbetalda intäkter | 860 | 737 |
| Summa kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder |
5 852 | 6 603 |
Redovisat värde för Leverantörsskulder och Kortfristiga skulder motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Kvarstående tid till avtalsenligt förfall är i huvudsak mindre än 3 månader. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om likviditetsrisker återfinns i not 22 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori" respektive i avsnittet "Hantering av likviditetsrisker" i not 23 "Finansiell riskhantering".
Kortfristiga skulder omfattar i huvudsak upplupna skulder till leverantörer samt upplupna samtrafik- och roamingavgifter, medan Övriga kortfristiga skulder huvudsakligen omfattar mervärdeskatt, förskott från kunder samt upplupna lönekostnader och arbetsgivaravgifter. Förutbetalda intäkter avser främst nätkapacitetsavgifter. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för handel med koncernbolag.
Tabellen nedan visar redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder indelade i kategorier. Finansiella tillgångar och skulder avseende koncernbolag ingår ej. Exkluderade är också andelar i intressebolag som behandlas i not 12 "Övriga finansiella anläggningstillgångar" samt pensionsåtaganden som behandlas i not 17 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
| 31 december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2007 | 2006 |
| Finansiella tillgångar | |||
| Derivat betecknade som säkrings instrument |
12 | 83 | 50 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen |
|||
| Derivat ej betecknade som säkringsinstrument |
12, 14 | 621 | 61 |
| Investeringar som innehas för handel |
12 | 8 | 6 |
| Investeringar som hålls till förfall | 15 | 1 189 | – |
| Lånefordringar och kundfordringar | 12, 14, 15 | 3 355 | 9 970 |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | 12 | 196 | 166 |
| Summa finansiella tillgångar per kategori |
5 452 | 10 253 | |
| Finansiella skulder | |||
| Derivat betecknade som säkrings instrument |
19 | 188 | 478 |
| Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen |
|||
| Derivat ej betecknade som säkringsinstrument |
19, 21 | 78 | 455 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde |
19 | 13 856 | 15 116 |
| Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
18, 19, 21 | 29 524 | 10 931 |
| Summa finansiella skulder per kategori |
43 646 | 26 980 |
Allmän information om finansiell riskhantering av relevans för Telia-Sonera AB återfinns i "Koncernens noter" (not 28).
Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden per den 31 december 2007 för den räntebärande upplåningen motsvarade följande förväntade förfallostruktur, inklusive uppskattade räntebetalningar. Belopp som förfaller inom 12 månader motsvarar de redovisade värdena då diskonteringseffekten är oväsentlig. Motsvarande information om icke räntebärande skulder återfinns i not 21 "Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder".
| Förväntade förfall, MSEK | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | Senare år | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Marknadsfinansiering | 3 125 | 4 382 | 5 876 | 3 811 | 6 419 | 25 942 | 49 555 |
| Övrig upplåning | 816 | – | – | – | – | – | 816 |
| Valutaswappar och valutaterminer | |||||||
| Skulder | 64 015 | 2 | – | – | – | – | 64 017 |
| Fordringar | -63 993 | -2 | – | – | – | – | -63 995 |
| Valutaränte- och ränteswappar | |||||||
| Skulder | 1 877 | 1 917 | 4 142 | 2 935 | 6 567 | 13 373 | 30 811 |
| Fordringar | -1 712 | -1 747 | -4 070 | -2 713 | -6 580 | -13 602 | -30 424 |
| Summa, netto | 4 128 | 4 552 | 5 948 | 4 033 | 6 406 | 25 713 | 50 780 |
Ytterligare information om hantering av likviditetsrisker av relevans för TeliaSonera AB återfinns i "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not 28).
TeliaSonera AB:s exponering för motpartsrisk härrör från motpartens oförmåga att betala, med en maximal exponering motsvarande det redovisade värdet av följande finansiella instrument (exklusive fordringar hos koncernbolag).
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar (not 12) |
772 | 338 |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar (not 14) |
1 890 | 2 322 |
| Kortfristiga placeringar, likvida medel (not 15) | 2 790 | 7 593 |
| Summa | 5 452 | 10 253 |
Ytterligare information om hantering av motpartsrisker av relevans för TeliaSonera AB återfinns i "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not 28).
TeliaSonera AB förhyr främst lokaler och mark. Förhyrning sker i huvudsak från utomstående. Vidareuthyrning av lokaler, främst avseende koncernbolag, upphörde under senare delen av 2006. Villkoren för hyresavtalen är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd.
Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2007 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall, MSEK | Framtida minimi leaseavgifter |
|---|---|
| 2008 | 305 |
| 2009 | 263 |
| 2010 | 77 |
| 2011 | 52 |
| 2012 | 50 |
| Senare år | 59 |
| Totalt | 806 |
Totalt erlagda hyror och leasingavgifter var 493 MSEK och 620 MSEK för åren 2007 respektive 2006. Intäkter för vidareuthyrda objekt uppgick till – MSEK och 33 MSEK för respektive år.
Per balansdagen fördelade sig eventualtillgångar, ställda säkerheter och ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser på följande sätt.
| 31 december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Eventualtillgångar | – | – |
| Ställda säkerheter | ||
| Avseende garantiavsättningar: Spärrade bankmedel |
1 | 1 |
| Summa | 1 | 1 |
| Ansvarsförbindelser | ||
| Borgens- och ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag |
2 686 | 2 570 |
| Kreditgaranti till förmån för Svenska UMTS-nät AB |
1 838 | 1 685 |
| Övriga kredit- och fullgörandegarantier m m | 13 | 8 |
| Garantier för pensionsförpliktelser | 132 | 129 |
| Summa | 4 669 | 4 392 |
Vissa lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. Upplysningar om regler avseende "change of control" i några av TeliaSonera AB:s nyligen tecknade avtal om finansieringsprogram återfinns i "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not 30).
För samtliga ansvarsförbindelser, med undantag för kreditgarantin till förmån för det indirekt hälftenägda Svenska UMTS-nät AB (joint venture), avser angivna värden de maximala framtida belopp som TeliaSonera AB eventuellt skulle kunna tvingas att betala enligt respektive förbindelse. Upplysningar om kreditgarantin till förmån för Svenska UMTS-nät återfinns i "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not 30).
I ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag ingår 1 690 MSEK (178 MEUR) avseende Xfera Móviles S.A. och bestående av TeliaSoneras andelar av en motförbindelse uppgående till 135 MEUR avseende av Xfera utställda garantier att uppfylla de licensvillkor som är förknippade med bolagets UMTS-licens samt av en motförbindelse om 43 MEUR avseende betalning till en tidigare aktieägare i det fall en rättstvist rörande Xferas frekvensomfångsavgift för 2001 utfaller fördelaktigt. I ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag ingår också 424 MSEK avseende svenska pensionsförpliktelser samt 272 MSEK avseende den danska 3G-licensen.
Utöver ovan angivna ansvarsförbindelser förekommer, som ett led i koncernens normala affärsverksamhet, att moderbolaget lämnar garantier för fullgörandet av dotterbolags olika avtalsenliga åtaganden. Ingen indikation finns att per balansdagen lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.
Moderbolagets oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2007 om framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar motsvarade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall, MSEK | 2008 | Senare år | Summa |
|---|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | 580 | – | 580 |
| Summa | 580 | – | 580 |
Åtaganden avseende materiella anläggningstillgångar avser fortsatt utbyggnad av transmissionskapaciteten i det svenska fastnätet.
För ytterligare information med relevans för TeliaSonera AB, se motsvarande avsnitt i "Koncernens noter" (not 30).
Erhållna och betalda räntor samt erhållna utdelningar för respektive år uppgick till:
| Januari–december | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | |
| Erhållna räntor | 3 517 | 1 931 | |
| Betalda räntor | -5 408 | -2 935 | |
| Erhållna utdelningar | 16 841 | 609 | |
| Netto | 14 950 | -395 |
Betalda skatter för åren 2007 och 2006 uppgick till 2 600 MSEK respektive 3 MSEK.
Under 2007 och 2006 konverterades fordringar på dotterbolag om 4 MSEK respektive 12 113 MSEK till eget kapital i bolagen.
Medelantalet anställda var:
| Januari–december 2007 | Januari–december 2006 | |||
|---|---|---|---|---|
| Land | Totalt (antal) | varav män (%) | Totalt (antal) | varav män (%) |
| Sverige | 2 501 | 69,2 | 2 475 | 74,3 |
| Summa | 2 501 | 69,2 | 2 475 | 74,3 |
Ledande befattningshavare fördelar sig könsmässigt på följande sätt. Med ledande befattningshavare avses samtliga styrelseledamöter, verkställande och vice verkställande direktören samt övriga 5 medlemmar (2006: 4 medlemmar) av Leadership Team.
| 31 december 2007 | 31 december 2006 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Procent | Styrelsen | Övriga ledande befattningshavare |
Styrelsen | Övriga ledande befattningshavare |
||
| Kvinnor | 40,0 | 14,3 | 27,3 | 0,0 | ||
| Män | 60,0 | 85,7 | 72,7 | 100,0 | ||
| Summa | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
Sjukfrånvaron, mätt i procent av ordinarie arbetstid exklusive tjänstledighet och semester, fördelade sig på följande sätt.
Totala personalkostnader fördelades på kostnadsslag på följande sätt.
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| Procent | 2007 | 2006 |
| Total sjukfrånvaro | 2,6 | 2,8 |
| Långtidssjukfrånvaro (frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer) |
1,5 | 1,7 |
| Total sjukfrånvaro för män | 2,0 | 2,4 |
| Total sjukfrånvaro för kvinnor | 3,8 | 3,8 |
| Total sjukfrånvaro, anställda 29 år gamla eller yngre |
1,1 | 1,2 |
| Total sjukfrånvaro, anställda 30-49 år gamla | 2,2 | 2,5 |
| Total sjukfrånvaro, anställda 50 år gamla eller äldre |
3,0 | 3,1 |
| Januari–december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | ||
| Löner och andra ersättningar | 1 218 | 1 135 | ||
| Sociala kostnader | ||||
| Arbetsgivaravgifter | 403 | 365 | ||
| Pensionskostnader | -288 | -280 | ||
| Summa sociala kostnader | 115 | 85 | ||
| Övriga personalkostnader | 86 | 74 | ||
| Summa personalkostnader per kostnadsslag |
1 419 | 1 294 |
Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda uppgick till:
| Januari–december 2007 | Januari–december 2006 | |||
|---|---|---|---|---|
| Land, MSEK | Ledande befattningshavare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
Ledande befattningshavare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
| Sverige | 58 (7) | 1 160 | 32 (6) | 1 103 |
| Summa | 58 (7) | 1 160 | 32 (6) | 1 103 |
Ledande befattningshavare omfattar styrelsens ledamöter och i förekommande fall tidigare styrelseledamöter (men exkluderar arbetstagarrepresentanter), verkställande och vice verkställande direktören och i förekommande fall tidigare innehavare av dessa poster samt övriga 5 medlemmar (2006: 4 medlemmar) av Leadership Team.
Pensionskostnader respektive utestående pensionsförpliktelser för ledande befattningshavare framgår nedan. Det finns inga avtal om pensionsförmåner för externa styrelseledamöter.
| Januari–december eller 31 december |
||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| Pensionskostnader | 18 | 19 |
| Utestående pensionsförpliktelser | 184 | 175 |
Se vidare avsnittet "Ledande befattningshavares ersättningar" i "Koncernens noter" (not 32).
Följande ersättningar har utgått. Kompletterande upplysningar återfinns i "Koncernens noter" (not 33).
| Januari–december | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 |
| PricewaterhouseCoopers AB (PwC) | ||
| Revision | 9 | 21 |
| Revisionsnära tjänster | 1 | – |
| Skatterådgivning, övriga tjänster | 1 | 1 |
| Summa | 11 | 22 |
| Ernst & Young AB (E&Y) | ||
| Skatterådgivning, övriga tjänster | 1 | 1 |
| Summa | 1 | 1 |
| KPMG Bohlins AB (KPMG) | ||
| Skatterådgivning, övriga tjänster | 6 | 2 |
| Summa | 6 | 2 |
| Övriga revisionsföretag | ||
| Skatterådgivning, övriga tjänster | 4 | 6 |
| Summa | 4 | 6 |
| Totalt | 22 | 31 |
Därutöver uppgick ersättningar till revisionsföretag aktiverade som transaktionskostnader vid företagsaffärer och liknande transaktioner till – MSEK under 2007 och 4 MSEK under 2006 (övriga tjänster: PwC 1 MSEK, E&Y 1 MSEK och KPMG 2 MSEK).
| Redovisat värde (MSEK) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Dotterbolag, organisationsnummer, säte | Ägarandel (%) | Antal aktier | 2007 | 2006 | |
| Svenska bolag | |||||
| Telia Nättjänster Norden AB, 556459-3076, Stockholm | 100 | 10 000 | 5 557 | 377 | |
| Baltic Tele AB, 556454-0085, Stockholm | 100 | 100 000 | 3 096 | 3 096 | |
| TeliaSonera Sverige AB, 556430-0142, Stockholm | 100 | 3 000 000 | 2 898 | 2 898 | |
| Amber Mobile Teleholding AB, 556554-7774, Stockholm | 100 | 1 000 | 2 806 | 2 806 | |
| TeliaSonera Mobile Networks AB, 556025-7932, Nacka | 100 | 550 000 | 2 683 | 2 683 | |
| Telia International AB, 556352-1284, Stockholm | 100 | 20 000 | 1 722 | 1 722 | |
| Telia Fastigheter Telaris AB, 556343-6434, Stockholm | 100 | 50 000 000 | 731 | 731 | |
| Cygate Group AB (publ), 556364-0084, Solna | 100 | 532 724 280 | 681 | – | |
| Telia International Holdings AB, 556572-1486, Stockholm | 100 | 1 000 | 508 | 508 | |
| TeliaSonera International Carrier AB, 556583-2226, Stockholm | 100 | 1 000 000 | 453 | 338 | |
| IKT I Holding AB, 556635-7298, Stockholm | 100 | 3 759 720 | 275 | 275 | |
| TeliaSonera Finans AB, 556404-6661, Stockholm | 100 | 1 000 | 229 | 229 | |
| TeliaSonera Försäkring AB, 516401-8490, Stockholm | 100 | 1 000 000 | 200 | 200 | |
| TeliaSonera Sverige Net Fastigheter AB, 556368-4801, Stockholm | 100 | 5 000 | 169 | 169 | |
| IKT II Holding AB, 556635-7306, Stockholm | 100 | 1 822 791 | 120 | 120 | |
| Sonera Sverige AB, 556476-3133, Stockholm | 100 | 52 000 | 75 | 75 | |
| Telia Electronic Commerce AB, 556228-8976, Stockholm | 100 | 27 500 | 45 | 45 | |
| Sense Communications AB, 556582-8968, Stockholm | 100 | 250 000 | 34 | – | |
| Infonet Svenska AB, 556263-3080, Stockholm | 100 | 40 000 | 25 | 25 | |
| Sergel Kredittjänster AB, 556264-8310, Stockholm | 100 | 5 000 | 8 | 8 | |
| Telia InfoMedia Interactive AB, 556138-5781, Stockholm | 100 | 250 000 | 8 | 8 | |
| Telia International Management AB, 556595-2917, Stockholm | 100 | 1 000 | 5 | 5 | |
| Telia Holding Personal AB, 556595-2958, Stockholm | 100 | 1 000 | 4 | 4 | |
| TeliaSonera Network Sales AB, 556458-0040, Stockholm | 100 | 10 000 | 3 | 3 | |
| TeliaSonera Skanova Access AB, 556446-3734, Stockholm | 100 | 5 000 | 3 | 3 | |
| TeliaSonera Asset Finance AB, 556599-4729, Stockholm | 100 | 1 000 | 3 | 3 | |
| Telia Norge Holding AB, 556591-9759, Stockholm | 100 | 1 000 | 0 | 0 | |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 |
| Dotterbolag, organisationsnummer, säte | Ägarandel (%) | Antal aktier | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|
| Bolag utanför Sverige | ||||
| TeliaSonera Finland Oyj, 1475607-9, Helsingfors | 100 | 1 417 360 375 | 71 184 | 71 184 |
| TeliaSonera International Carrier Finland Oy, 1649304-9, Helsingfors | 100 | 100 | 37 | 37 |
| Sergel Oy, 1571416-1, Helsingfors | 100 | 267 966 000 | 277 | – |
| Telia NetCom Holding AS, 954393232, Oslo | 100 | 100 | 4 596 | 4 596 |
| TeliaSonera Chess Holding AS, 980107760, Bergen | 100 | 160 959 656 | 2 315 | 2 315 |
| NextGenTel AS, 981649141, Bergen | 100 | 3 750 000 000 | 2 335 | 2 335 |
| TeliaSonera International Carrier Norway AS, 981946685, Oslo | 100 | 32 666 | 80 | 80 |
| TeliaSonera Norge Business Solutions AS, 975961176, Oslo | 100 | 2 000 | 189 | 189 |
| TeliaSonera Danmark A/S, 18530740, Köpenhamn | 100 | 14 500 | 6 835 | 6 835 |
| Amber Teleholding A/S, 20758694, Köpenhamn | 100 | 1 000 | 3 048 | 3 048 |
| debitel Danmark A/S, 19670996, Albertslund | 100 | 200 000 000 | 1 344 | – |
| TeliaSonera International Carrier Denmark A/S, 24210413, Köpenhamn | 100 | 1 000 | 172 | 172 |
| Latvijas Mobilais Telefons SIA, 000305093, Riga | 24,5 | 140 679 | 2 | 2 |
| TeliaSonera International Carrier Latvia SIA, 000325135, Riga | 100 | 205 190 | 13 | 13 |
| SIA Telia Latvija, 000305757, Riga | 100 | 192 280 | 13 | 13 |
| Xfera Móviles S.A., A82528548, Madrid | 76,6 | 517 025 247 | 2 523 | – |
| TeliaSonera International Carrier Germany GmbH, HRB50081, Frankfurt am Main |
100 | – | 1 329 | 1 329 |
| TeliaSonera International Carrier France S.A.S., B421204793, Paris | 100 | 2 700 000 | 681 | 681 |
| TeliaSonera International Carrier Switzerland AG, 2171000547-8, Zürich | 100 | 1 000 | 54 | 54 |
| TeliaSonera International Carrier Netherlands B.V., 34128048, Amsterdam | 100 | 910 | 60 | 60 |
| Telefos II B.V., 34188614, Amsterdam | 100 | 180 | 26 | 26 |
| TeliaSonera International Carrier Belgium S.A., 469422293, Bryssel | 100 | 50 620 | 20 | 20 |
| TeliaSonera International Carrier Italy S.p.A, 07893960018, Turin | 100 | 530 211 | 17 | 17 |
| ZAO TeliaSonera International Carrier Russia, 102780919732, Moskva | 100 | 220 807 825 | 200 | 200 |
| TeliaSonera International Carrier Poland Sp. z o.o., KRS00000186, Warszawa |
100 | 52 500 | 63 | 63 |
| TeliaSonera International Carrier Czech Republic a.s., 26207842, Prag | 100 | 20 000 | 182 | 182 |
| TeliaSonera International Carrier Hungaria Távközlési Kft., 01-09-688192, Budapest |
100 | 1 | 15 | 15 |
| TeliaSonera International Carrier, Inc., 541837195, Herndon, VA | 100 | 100 | 530 | 530 |
| Telia International Carrier Networks Pte Ltd, 200005728N, Singapore | 100 | 1 200 002 | 5 | 0 |
| Telia Swedtel (Philippines), Inc., AS095-003695, Manila | 100 | 124 995 | 2 | 2 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 13 | ||
| Summa | 120 488 | 110 342 |
I samtliga bolag överensstämmer kapitalandel med rösträttsandel förutom i Xfera Móviles S.A. där TeliaSonera i enlighet med ett aktieägaravtal kontrollerar 80 procent av röstetalet.
Telia Danmark är en filial till Telia Nättjänster Norden AB. Telia Norge Holding AB och Telia NetCom Holding AS äger tillsammans samtliga aktier i NetCom AS. Baltic Tele AB äger en majoritetsandel i AS Eesti Telekom (59,3 procent). Amber Teleholding A/S äger 60 procent av aktierna i TEO LT, AB. Amber Mobile Teleholding AB äger samtliga aktier i UAB Omnitel. Ytterligare 24,5 procent av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons SIA ägs av ett dotterbolag. TeliaSonera har styrelsemajoritet i Latvijas Mobilais Telefons. Fintur Holdings B.V. och TeliaSonera UTA Holding B.V. är indirekta dotterbolag till TeliaSonera Finland Oyj.
Under 2007 överfördes 82 procent av aktierna i Telia Nättjänster Norden AB samt innehaven i Sense Communications AB, Sergel Oy och Xfera Móviles S.A. från andra dotterbolag. För NextGenTel AS avser jämförelseårets redovisade värde NextGenTel Holding AS, vilket nedfusionerades i NextGenTel AS under 2007. Övriga och vilande bolag disponerar ej över koncernmässiga tillgångar av väsentligt värde. Innehavet av Övriga utländska dotterbolag för jämförelseåret (13 MSEK) avsåg det under 2007 likviderade Sonera Deutschland GmbH.
Förutom ovan nämnda bolag äger TeliaSonera AB indirekt ett antal rörelsedrivande och vilande dotterdotterbolag.
Till årsstämmans förfogande står:
| SEK | |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 24 846 600 112 |
| Årets resultat | 20 001 420 237 |
| Summa | 44 848 020 349 |
| SEK | |
|---|---|
| Ordinarie utdelning om 1,80 SEK per aktie till ägarna |
8 082 822 983 |
| Extra utdelning om totalt 2,20 SEK per aktie till ägarna |
9 879 005 869 |
| I ny räkning överförs | 26 886 191 497 |
| Summa | 44 848 020 349 |
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 11 mars 2008
Tom von Weymarn Ordförande
Agneta Ahlström Maija-Liisa Friman Elof Isaksson
Conny Karlsson Lars G Nordström Timo Peltola
Jon Risfelt Caroline Sundewall Berith Westman
Lars Nyberg VD och Koncernchef
Vår revisionsberättelse har avgivits den 14 mars 2008
PricewaterhouseCoopers AB
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Göran Tidström Håkan Malmström
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i TeliaSonera AB (publ) för år 2007. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 28–115. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar
som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 14 mars 2008
PricewaterhouseCoopers AB
Göran Tidström Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Håkan Malmström Auktoriserad revisor
| TeliaSonera-koncernen | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiell information (IFRS) | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000 | 1999 | 1998 |
| Resultaträkningar (MSEK) | ||||||||||
| Nettoomsättning | 96 344 | 91 060 | 87 661 | 81 937 | 82 425 | 59 483 | 57 196 | 54 064 | 52 121 | 49 569 |
| Rörelseresultat | 26 155 | 25 489 | 17 549 | 18 793 | 14 710 | -10 895 | 5 460 | 12 006 | 5 946 | 7 220 |
| Resultat efter finansiella poster | 25 251 | 25 226 | 17 019 | 17 448 | 13 899 | -11 616 | 4 808 | 11 717 | 5 980 | 7 143 |
| Nettoresultat | 20 298 | 19 283 | 13 694 | 14 264 | 10 049 | -7 997 | 1 891 | 10 270 | 4 226 | 5 051 |
| varav hänförligt till moderbolagets aktieägare | 17 674 | 16 987 | 11 697 | 12 964 | 9 080 | -8 067 | 1 869 | 10 278 | 4 222 | 5 011 |
| EBITDA före engångsposter | 31 021 | 32 266 | 29 411 | 30 196 | 30 700 | 15 692 | 12 915 | 13 087 | 14 059 | 13 309 |
| EBITDA | 30 333 | 31 113 | 27 508 | 30 841 | 32 035 | 9 421 | 13 299 | 21 425 | 12 875 | 15 070 |
| Av- och nedskrivningar | 11 875 | 11 203 | 13 188 | 15 596 | 17 707 | 20 844 | 13 975 | 8 222 | 7 652 | 7 146 |
| Balansräkningar (MSEK) | ||||||||||
| Goodwill och övriga immateriella anläggnings | ||||||||||
| tillgångar | 83 909 | 74 172 | 74 367 | 69 534 | 61 820 | 68 106 | 26 816 | 25 198 | 2 146 | 1 844 |
| Materiella anläggningstillgångar | 52 602 | 48 195 | 48 201 | 47 212 | 49 161 | 56 172 | 47 314 | 43 807 | 33 318 | 34 801 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 48 633 | 41 826 | 40 526 | 35 353 | 42 061 | 48 534 | 20 784 | 22 335 | 18 023 | 12 553 |
| Anläggningstillgångar som innehas för | ||||||||||
| försäljning och omsättningstillgångar | 31 558 | 35 199 | 40 681 | 39 873 | 37 018 | 33 844 | 33 277 | 31 375 | 23 117 | 18 080 |
| Summa tillgångar | 216 702 | 199 392 | 203 775 | 191 972 | 190 060 | 206 656 | 128 191 | 122 715 | 76 604 | 67 278 |
| Summa eget kapital | 127 057 | 127 717 | 135 694 | 128 067 | 115 834 | 113 949 | 60 089 | 56 308 | 33 103 | 29 554 |
| varav hänförligt till moderbolagets aktieägare | 117 274 | 119 217 | 127 049 | 121 133 | 112 393 | 108 829 | 59 885 | 55 988 | 32 893 | 29 344 |
| Avsättningar | 16 748 | 15 471 | 15 564 | 13 402 | 15 297 | 18 406 | 13 107 | 11 351 | 10 488 | 7 735 |
| Räntebärande skulder | 43 579 | 27 729 | 26 735 | 24 675 | 30 554 | 44 732 | 29 124 | 34 042 | 16 057 | 13 553 |
| Ej räntebärande skulder Summa eget kapital och skulder |
29 318 216 702 |
28 475 199 392 |
25 782 203 775 |
25 828 191 972 |
28 375 190 060 |
29 569 206 656 |
25 871 128 191 |
21 014 122 715 |
16 956 76 604 |
16 436 67 278 |
| Sysselsatt kapital | 153 089 | 127 195 | 146 712 | 147 132 | 142 235 | 157 035 | 90 971 | 92 374 | 50 936 | 43 440 |
| Operativt kapital | 140 925 | 110 163 | 125 299 | 126 198 | 120 006 | 137 113 | 70 150 | 75 042 | 39 160 | 34 921 |
| Synlig nettolåneskuld | 34 718 | 14 957 | 8 373 | 7 062 | 18 207 | 38 075 | 20 004 | 32 512 | 14 280 | 12 870 |
| Räntebärande nettoskuld | 31 830 | 10 736 | 5 320 | 3 741 | 8 847 | 25 034 | 10 661 | 20 235 | 7 527 | 6 767 |
| Kassaflöden (MSEK) | ||||||||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 26 529 | 27 501 | 26 990 | 24 403 | 26 443 | 12 449 | 10 416 | 10 152 | 10 715 | 10 301 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -15 705 | -13 084 | -12 236 | -7 991 | -3 443 | -5 553 | 3 632 | -37 121 | -10 701 | -8 967 |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | 10 824 | 14 417 | 14 754 | 16 412 | 23 000 | 6 896 | 14 048 | -26 969 | 14 | 1 334 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -14 726 | -19 382 | -15 653 | -11 102 | -16 412 | -10 344 | -6 608 | 26 818 | 1 005 | -2 301 |
| Årets kassaflöde | -3 902 | -4 965 | -899 | 5 310 | 6 588 | -3 448 | 7 440 | -151 | 1 019 | -967 |
| Fritt kassaflöde | 13 004 | 16 596 | 15 594 | 14 118 | 17 351 | 3 877 | -6 506 | -5 845 | 2 828 | 2 638 |
| Investeringar (MSEK) | ||||||||||
| CAPEX | 13 531 | 11 101 | 11 583 | 10 331 | 9 267 | 14 345 | 17 713 | 16 580 | 7 701 | 7 663 |
| Förvärv och övriga investeringar | 7 171 | 3 951 | 2 732 | 9 099 | 2 851 | 40 093 | 3 022 | 31 162 | 4 444 | 4 075 |
| Summa investeringar | 20 702 | 15 052 | 14 315 | 19 430 | 12 118 | 54 438 | 20 735 | 47 742 | 12 145 | 11 738 |
| Nyckeltal | ||||||||||
| EBITDA-marginal (%) | 32,2 | 35,4 | 33,6 | 36,9 | 37,2 | 26,4 | 22,6 | 24,2 | 27,0 | 26,8 |
| Rörelsemarginal (%) | 27,1 | 28,0 | 20,0 | 22,9 | 17,8 | -18,3 | 9,5 | 22,2 | 11,4 | 14,6 |
| Vinstmarginal (%) | 21,1 | 21,2 | 15,6 | 17,4 | 12,2 | -13,4 | 3,3 | 19,0 | 8,1 | 10,2 |
| Av- och nedskrivningar i % av nettoomsättning | 12,3 | 12,3 | 15,0 | 19,0 | 21,5 | 35,0 | 24,4 | 15,2 | 14,7 | 14,4 |
| CAPEX i % av nettoomsättning | 14,0 | 12,2 | 13,2 | 12,6 | 11,2 | 24,1 | 31,0 | 30,7 | 14,8 | 15,5 |
| Totalkapitalets omsättningshastighet (ggr) | 0,46 | 0,45 | 0,44 | 0,43 | 0,42 | 0,36 | 0,46 | 0,54 | 0,72 | 0,74 |
| Sysselsatt kapitals omsättningshastighet (ggr) | 0,69 | 0,67 | 0,60 | 0,57 | 0,55 | 0,48 | 0,62 | 0,75 | 1,10 | 1,10 |
| Räntabilitet på totalt kapital (%) | 13,1 | 13,2 | 9,4 | 10,5 | 8,7 | -5,7 | 5,7 | 13,6 | 9,4 | 11,9 |
| Räntabilitet på sysselsatt kapital (%) | 19,4 | 19,5 | 12,6 | 13,9 | 11,6 | -7,7 | 7,8 | 18,9 | 14,4 | 17,6 |
| Räntabilitet på eget kapital (%) | 18,6 | 17,2 | 10,3 | 11,6 | 8,5 | -9,7 | 3,3 | 23,9 | 14,2 | 19,2 |
| Soliditet (%) Skuldsättningsgrad (%) |
50,3 31,8 |
49,9 15,0 |
58,9 7,0 |
63,8 5,8 |
58,5 16,4 |
54,2 34,0 |
46,4 33,6 |
44,7 59,3 |
41,3 45,1 |
41,8 45,7 |
| Räntetäckningsgrad (ggr) | 14,2 | 18,1 | 11,7 | 7,6 | 5,1 | -4,7 | 3,0 | 7,3 | 8,5 | 10,4 |
| Självfinansieringsgrad (ggr) | 1,28 | 1,83 | 1,89 | 1,26 | 2,18 | 0,23 | 0,50 | 0,21 | 0,88 | 0,88 |
| Aktiedata | ||||||||||
| Antal utestående aktier (miljoner) | ||||||||||
| - vid periodens utgång | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 675,2 | 4 675,2 | 4 605,8 | 3 001,2 | 3 001,2 | 8,8 | 8,8 |
| - genomsnitt, före utspädning 1) | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 574,0 | 4 675,2 | 4 667,6 | 3 124,3 | 3 001,2 | 2 932,8 | 2 851,2 | 2 851,2 |
| - genomsnitt, efter utspädning 1) | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 574,0 | 4 675,2 | 4 668,4 | 3 125,3 | 3 001,2 | 2 932,8 | 2 851,2 | 2 851,2 |
| Resultat per aktie före och efter utspädning | ||||||||||
| (SEK) | 3,94 | 3,78 | 2,56 | 2,77 | 1,95 | -2,58 | 0,62 | 3,50 | 1,48 | 1,76 |
| Kontant utdelning per aktie (SEK) 2), 3) | 4,00 | 6,30 | 3,50 | 1,20 | 1,00 | 0,40 | 0,20 | 0,50 | 0,52 | 0,49 |
| Kontant utdelning totalt (MSEK) 2), 3) | 17 962 | 28 290 | 15 717 | 5 610 | 4 675 | 1 870 | 600 | 1 501 | 1 470 | 1 400 |
| Utdelningsandel (%) | 101,6 | 166,5 | 136,9 | 43,3 | 51,4 | n/a | 32,1 | 14,3 | 34,8 | 27,9 |
| Eget kapital per aktie (SEK) | 26,12 | 26,55 | 28,29 | 25,91 | 24,04 | 23,63 | 19,95 | 18,66 | 11,54 | 10,29 |
1) Justerat för 324:1 aktiesplit 2000.
2) För 2007 enligt styrelsens förslag och inklusive extra utdelning om 2,20 SEK per aktie eller totalt 9 879 MSEK.
3) För 2006 och 2005 inklusive extra utdelningar om 4,50 SEK per aktie (totalt 20 207 MSEK) respektive 2,25 SEK per aktie (totalt 10 104 MSEK).
| TeliaSonera-koncernen Operativ information |
2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000 | 1999 | 1998 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mobilitetstjänster | ||||||||||
| Abonnemang totalt (1000-tal) | 14 501 | 13 434 | 13 000 | 11 545 | 9 519 | 9 202 | 4 936 | 4 519 | 2 841 | 2 326 |
| varav Sverige | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) | 4 807 | 4 603 | 4 387 | 4 243 | 3 838 | 3 604 | 3 439 | 3 257 | 2 638 | 2 206 |
| Mobil telefoni, GSM/UMTS totalt (1000-tal) | 4 807 | 4 489 | 4 267 | 4 117 | 3 706 | 3 467 | 3 295 | 3 076 | 2 348 | 1 703 |
| Mobil telefoni, NMT totalt (1000-tal) | – | 114 | 120 | 126 | 132 | 137 | 144 | 181 | 290 | 503 |
| Mobil telefoni, avgående trafik (Mmin) | 6 635 | 5 335 | 4 456 | 3 814 | 3 313 | 3 201 | 3 016 | 2 591 | 2 089 | 1 745 |
| Mobil telefoni, inkommande trafik (Mmin) | 3 474 | 3 058 | 2 750 | 2 573 | 2 400 | 2 272 | 2 067 | 1 766 | 1 416 | 1 091 |
| Mobil telefoni, trafik per kund och månad (min) | 178 | 157 | 139 | 131 | 128 | 131 | 127 | 123 | 121 | 114 |
| Mobil telefoni, churn totalt (%) | 15 | 17 | 15 | 11 | 13 | n/a | n/a | n/a | n/a | n/a |
| Mobil telefoni, ARPU (SEK) | 194 | 204 | 213 | 227 | 252 | 262 | 285 | 308 | 332 | 362 |
| varav Finland | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) | 2 449 | 2 407 | 2 507 | 2 297 | 2 428 | 2 790 | 239 | 149 | 33 | 8 |
| Mobil telefoni, avgående trafik (Mmin) | 5 473 | 5 936 | 5 642 | 4 820 | 4 743 | n/a | n/a | n/a | n/a | n/a |
| Mobil telefoni, inkommande trafik (Mmin) | 2 656 | 2 554 | 2 405 | 2 147 | 2 090 | n/a | n/a | n/a | n/a | n/a |
| Mobil telefoni, trafik per abonnemang och månad | 284 | 285 | 277 | 253 | 232 | n/a | n/a | n/a | n/a | n/a |
| (min) | ||||||||||
| Mobil telefoni, churn totalt (%) | 16 | 19 | 24 | 28 | 17 | n/a | n/a | n/a | n/a | n/a |
| Mobil telefoni, ARPU (EUR) | 29 | 29 | 30 | 38 | 38 | n/a | n/a | n/a | n/a | n/a |
| varav Norge | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) | 1 577 | 1 641 | 1 651 | 1 308 | 1 195 | 1 089 | 970 | 850 | – | – |
| Mobil telefoni, trafik per abonnemang och månad | 236 | 218 | 192 | 175 | 164 | 156 | 133 | 130 | – | – |
| (min) | ||||||||||
| Mobil telefoni, ARPU (NOK) | 348 | 352 | 333 | 339 | 342 | 330 | 310 | 308 | – | – |
| varav Danmark | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) varav Baltikum |
1 449 | 1 123 | 1 154 | 1 115 | 472 | 421 | 288 | 263 | 170 | 112 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal) | 2 012 | 2 074 | 1 889 | 1 338 | 1 052 | 851 | – | – | – | – |
| Mobil telefoni, abonnemang, Lettland (1000-tal) | 1 015 | 803 | 735 | 649 | 534 | 447 | – | – | – | – |
| Mobil telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal) | 765 | 759 | 677 | 595 | – | – | – | – | – | – |
| varav Spanien | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal) | 427 | 24 | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Bredbandstjänster | ||||||||||
| Bredband, abonnemang totalt (1000-tal) | 2 326 | 1 990 | 1 430 | 1 029 | 678 | 495 | 255 | 59 | 14 | 4 |
| Internet uppringd access, abonnemang totalt (1000-tal) |
558 | 701 | 857 | 1 031 | 1 036 | 1 017 | 747 | 687 | 598 | 439 |
| Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) | 6 218 | 6 497 | 7 064 | 8 312 | 8 087 | 8 296 | 6 585 | 6 621 | 6 519 | 6 389 |
| varav Sverige | ||||||||||
| Bredband, abonnemang (1000-tal) | 1 061 | 915 | 711 | 526 | 394 | 317 | 194 | 27 | 2 | – |
| Internet uppringd access, abonnemang (1000-tal) | 514 | 625 | 722 | 817 | 823 | 763 | 747 | 687 | 598 | 439 |
| Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) | 4 295 | 4 586 | 5 036 | 6 115 | 6 283 | 6 415 | 6 585 | 6 621 | 6 519 | 6 389 |
| varav Finland | ||||||||||
| Bredband, abonnemang (1000-tal) | 473 | 412 | 350 | 243 | 150 | 82 | – | – | – | – |
| Internet uppringd access, abonnemang (1000-tal) | 23 | 41 | 76 | 113 | 149 | 181 | – | – | – | – |
| Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) | 497 | 580 | 647 | 740 | 804 | 722 | – | – | – | – |
| varav Norge | ||||||||||
| Bredband, abonnemang (1000-tal) varav Danmark |
177 | 172 | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Bredband, abonnemang (1000-tal) | 187 | 162 | 151 | 126 | 104 | 81 | 58 | 30 | 11 | 3 |
| Internet uppringd access, abonnemang (1000-tal) | 12 | 17 | 24 | 43 | 28 | 34 | n/a | n/a | n/a | n/a |
| Kabel-tv, abonnemang (1000-tal) | 210 | 210 | 204 | 201 | 195 | 188 | 179 | 175 | 170 | 164 |
| Fast telefoni, prefix- och avtalskunder (1000-tal) | 251 | 165 | 195 | 212 | 172 | 223 | n/a | n/a | n/a | n/a |
| varav Baltikum | ||||||||||
| Bredband, abonnemang, Litauen (1000-tal) | 259 | 181 | 105 | 50 | 25 | 11 | – | – | – | – |
| Internet uppringd access, abonnemang, Litauen (1000-tal) |
5 | 11 | 21 | 36 | 36 | 39 | – | – | – | – |
| Fast telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal) | 789 | 785 | 798 | 819 | 828 | 936 | – | – | – | – |
| Bredband, abonnemang, Estland (1000-tal) | 163 | 141 | 107 | 77 | – | – | – | – | – | – |
| Internet uppringd access, abonnemang, | 4 | 7 | 14 | 22 | – | – | – | – | – | – |
| Estland (1000-tal) | ||||||||||
| Fast telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal) | 386 | 381 | 388 | 426 | – | – | – | – | – | – |
| Operativ information | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000 | 1999 | 1998 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Eurasien | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) | 12 147 | 7 352 | 6 146 | 3 866 | 2 385 | 1 614 | – | – | – | – |
| Mobil telefoni, abonnemang, Kazakstan (1000-tal) | 6 017 | 3 539 | 3 320 | 1 795 | 990 | 615 | – | – | – | – |
| Mobil telefoni, abonnemang, Azerbajdzjan (1000-tal) | 3 029 | 2 333 | 1 741 | 1 291 | 912 | 669 | – | – | – | – |
| Mobil telefoni, abonnemang, Uzbekistan (1000-tal) | 690 | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Mobil telefoni, abonnemang, Tadzjikistan (1000-tal) | 611 | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Mobil telefoni, abonnemang, Georgien (1000-tal) | 1 296 | 1 032 | 715 | 481 | 307 | 198 | – | – | – | – |
| Mobil telefoni, abonnemang, Moldavien (1000-tal) | 504 | 448 | 370 | 299 | 176 | 132 | – | – | – | – |
| Personal | ||||||||||
| Antal anställda den 31 december | 31 292 | 28 528 | 28 175 | 29 082 | 26 694 | 29 173 | 17 149 | 29 868 | 30 643 | 30 593 |
| Medelantal anställda under året | 28 376 | 26 969 | 27 403 | 25 381 | 26 188 | 17 277 | 24 979 | 30 307 | 29 546 | 31 320 |
| varav Sverige | 10 002 | 10 427 | 11 061 | 10 948 | 11 321 | 12 593 | 20 922 | 25 383 | 25 414 | 27 540 |
| varav Finland | 5 697 | 5 936 | 6 369 | 6 750 | 6 408 | 1 142 | 775 | 999 | 662 | 521 |
| varav i övriga länder | 12 677 | 10 606 | 9 973 | 7 683 | 8 459 | 3 542 | 3 282 | 3 925 | 3 470 | 3 259 |
| varav kvinnor | 12 371 | 12 164 | 11 934 | 11 427 | 10 936 | 7 546 | 9 196 | 11 521 | 11 268 | 11 486 |
| varav män | 16 005 | 14 805 | 15 469 | 13 954 | 15 252 | 9 731 | 15 783 | 18 786 | 18 278 | 19 834 |
| Löner och ersättningar (MSEK) | 9 632 | 8 918 | 9 023 | 8 674 | 8 460 | 6 732 | 8 852 | 9 543 | 9 184 | 9 098 |
| Arbetsgivaravgifter (MSEK) | 1 971 | 1 903 | 1 970 | 1 902 | 1 950 | 1 804 | 2 614 | 3 055 | 2 895 | 2 762 |
| Löner och arbetsgivaravgifter i % av rörelsekostnader | 14,8 | 15,2 | 15,5 | 16,4 | 14,9 | 14,9 | 19,4 | 25,5 | 26,2 | 25,8 |
| Nettoomsättning per anställd (kSEK) | 3 395 | 3 376 | 3 199 | 3 228 | 3 147 | 3 443 | 2 290 | 1 784 | 1 764 | 1 583 |
| Rörelseresultat per anställd (kSEK) | 922 | 945 | 640 | 740 | 562 | -631 | 219 | 396 | 201 | 230 |
| Förändring av arbetsproduktivitet (%) | 7,1 | 11,2 | 8,3 | 10,8 | -4,9 | 53,5 | 31,9 | 8,3 | 17,9 | 20,2 |
| Nettoresultat per anställd (kSEK) | 715 | 715 | 500 | 511 | 347 | -467 | 75 | 339 | 143 | 160 |
En förkortning av "Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortization". Rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag.
Engångsposter utgörs av kapitalvinster/-förluster, kostnader för avveckling av verksamhet och för övertalig personal samt ej aktiverade kostnader i samband med samgåendet med Sonera under 2002. Som engångsposter redovisas, med verkan från 1 januari 2003, kapitalvinster/-förluster, nedskrivningar, omstruktureringsprogram och liknande endast om de per enskild transaktion uppgår till mer än 100 MSEK. Tidigare perioder har ej omräknats.
Redovisat eget kapital (exklusive minoritetsandelar) minskat med (föreslagen) utdelning. För moderbolaget även inklusive obeskattade reserver netto efter skatt.
Balansomslutningen minskad med ej räntebärande skulder och avsättningar samt med (föreslagen) utdelning.
Ej räntebärande tillgångar minskade med ej räntebärande skulder, inklusive (föreslagen) utdelning, och ej räntebärande avsättningar.
Som Operativt kapital, men tillgångar respektive skulder exkluderar poster avseende uppskjuten och aktuell skatt, vartill skulder även exkluderar (föreslagen) utdelning.
Räntebärande skulder och avsättningar minskade med räntebärande tillgångar med andelar i intressebolag återlagda.
Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar med andelar i intressebolag återlagda.
Räntebärande skulder minskade med kortfristiga placeringar samt kassa och bank.
Kassaflöde från löpande verksamhet minskat med förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar (betald CAPEX).
En förkortning av "Capital Expenditure". Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar exklusive goodwill och andra övervärden samt åtaganden för återställning.
Investeringar i goodwill och andra övervärden, aktier och andelar samt åtaganden för återställning.
EBITDA före engångsposter uttryckt i procent av nettoomsättning.
Rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.
Nettoresultat (inklusive minoritetsandelar) uttryckt i procent av nettoomsättning.
Nettoomsättning dividerad med genomsnittlig balansomslutning.
Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter uttryckt i procent av genomsnittlig balansomslutning.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Nettoresultat (exklusive minoritetsandelar) uttryckt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.
Justerat eget kapital och minoritetsandelar uttryckt i procent av balansomslutningen.
Synlig nettolåneskuld dividerad med justerat eget kapital och minoritetsandelar.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.
Kassaflöde från löpande verksamhet dividerat med bruttoinvesteringar.
Resultat per aktie avser vägt genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning med potentiella stamaktier, medan eget kapital per aktie avser antal aktier vid periodens slut.
Utdelning per aktie dividerad med resultat per aktie (före utspädning).
Genomsnittlig månadsintäkt per abonnemang.
Antal förlorade abonnemang uttryckt i procent av genomsnittligt antal abonnemang.
Procentuell förändring mellan åren av kvoten mellan nettoomsättning i fast pris och medelantal anställda.
I enlighet med internationell standard används följande beteckningar.
| k | tusen |
|---|---|
| SEK | Svenska kronor |
|---|---|
| AZN | Azerbajdzjanska manat |
| DKK | Danska kronor |
| EEK | Estniska kroon |
| EUR | Europeiska euro |
| GBP | Brittiska pund |
| JPY | Japanska yen |
| KZT | Kazakstanska tenge |
| LTL | Litauiska litas |
| LVL | Lettiska lat |
| NOK | Norska kronor |
| RUB | Ryska rubler |
| TJS | Tadzjikistanska somoni |
| TRY | Turkiska lira |
| USD | US-dollar |
UZS Uzbekistanska som
TeliaSonera har enligt styrelsens uppfattning tillämpat den svenska koden för bolagsstyrning under 2007.
Bolagsstyrningsrapporten, inbegripet beskrivningen av interna kontroller är inte en del av den officiella årsredovisningen och är inte granskad av revisorer.
TeliaSoneras bolagsstyrningsmodell är utformad för att verksamhetens resultat ska motsvara de beslut som fattas, och för att uppmuntra alla medarbetare att inom givna gränser sträva mot samma mål, med en gemensam tydlig förståelse av inriktning, gemensamma värderingar, roller, ansvarsområden och befogenhet att agera.
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutsfattande forum. Bolagsstämman utser bland annat styrelseledamöterna.
Styrelsen ansvarar för koncernens styrning, val av strategisk inriktning liksom huvudinnehållet i koncernens externa kommunikation. I denna roll fattar styrelsen beslut om bland annat:
Koncernchefen ansvarar för bolagets affärsutveckling och leder och samordnar den dagliga verksamheten enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar.
Ramverket för koncernens styrning omfattar gemensam inriktning och gemensamma värderingar, ledningsmodell och delegering av skyldigheter och befogenheter liksom riktlinjer utfärdade av huvudkontorsfunktionerna. Styrelsen godkänner viktigare dokument inom ramverket för koncernens styrning, inklusive vissa policy utfärdade av huvudkontorsfunktioner.
Som allmän vägledning till alla medarbetare i koncernen har följande dokument utfärdats.
Vår affärsidé definierar vilka tjänster TeliaSonera tillhandahåller och var.
Vår vision, "Enkelhet gör allting möjligt", är vad vi vill uppnå till 2010.
Våra gemensamma värderingar, "Skapa värde", "Visa respekt" och "Få det att hända" är inriktade på det beteende som vi vill främja.
Vår etiska kod innehåller de etiska normer som vi agerar efter.
Vår koncernstrategi innehåller koncernens allmänna inriktning.
Ledningsmodellen är en beskrivning av
Definierar skyldigheterna för de ansvariga för affärsområdena och koncernfunktionerna och inom vilka gränser de kan fatta beslut.
Beskriver årliga mål för koncernen som helhet och för varje affärsområde, och riktas till de ansvariga för affärsområdena och koncernfunktionerna.
Koncernchefens beslutsystem
Anger hur beslut fattas av koncernchefen i enskilda fall.
De ansvariga för huvudkontorsfunktionerna kan utfärda riktlinjer inom sina ansvarsområden.
Det övergripande styrningsramverket för affärsområdena ska fastställas inom gränserna för styrningsramen för koncernen. Affärsidén, visionen, de gemensamma värderingarna och den etiska koden är gemensamma för hela koncernen, liksom den gemensamma verksamhetsplaneringsprocessen och rapportering.
Bolagets huvudkontor hjälper koncernchefen att ange ramen för affärsområdenas verksamhet och förser huvudkontoret och affärsområdena med vissa stödfunktioner.
TeliaSonera är ett svenskt publikt aktiebolag och lyder under den svenska aktiebolagslagen och företagets bolagsordning. Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman företagets högsta beslutande organ, där ägarna utövar sitt inflytande.
TeliaSonera-aktien är noterad på Stockholmsbörsen och Helsingfors Börs. TeliaSonera har endast en typ av aktier. Varje aktie i TeliaSonera motsvarar en röst vid bolagsstämman. Vid slutet av 2007 hade Telia-Sonera 655 247 aktieägare.
Bolaget informerade i samband med delårsrapporten för januariseptember 2007 att bolaget håller årsstämma den 31 mars 2008 i Stockholm.
Information om aktieägarnas rätt att få ett ärende behandlat på stämman och vid vilken tidpunkt en sådan begäran måste ha nått bolaget för att med säkerhet kunna tas in i kallelsen till årsstämman, finns på bolagets hemsida.
Aktieägarna hade möjlighet att anmäla sig till årsstämman 2007 på flera sätt, bland annat via bolagets hemsida.
Årsstämman 2007 hölls den 24 april 2007 i Stockholm. Dagen efter hölls ett informationsmöte för aktieägarna i Helsingfors, där bolagets ledning och delar av styrelsen deltog.
Vid årsstämman 2007 var hela styrelsen, samtliga i koncernledningen och huvudansvarig revisor närvarande. Efter förslag från valberedningen valdes advokat Sven Unger till ordförande på stämman. Till justeringsmän utsågs Magnus Landare, representerande Alecta Pensionsförsäkring, och Helena Levander, representerande Tredje AP-fonden. Ingen av dessa personer var styrelseledamot eller anställd i bolaget.
Årsstämman hölls på svenska och simultantolkades till finska och engelska med hänsyn till bolagets internationella ägarkrets. Stämmomaterialet fanns tillgängligt på svenska, finska och engelska. TeliaSonera tillhandahöll även de aktieägare som inte kunde närvara vid bolagsstämman möjligheten att följa stämman via internet. De aktieägare som deltog vid bolagsstämman gavs möjlighet att ställa frågor, kommentera och lämna förslag till beslut. Protokollet från stämman finns tillgängligt på bolagets hemsida på svenska, finska och engelska.
En ersättningspolicy som anger principerna för ersättning till koncernledningen presenterades och godkändes vid stämman.
Sedan årsstämman 2007 består TeliaSoneras valberedning av bolagets fyra största aktieägare vid tidpunkten för kallelsen till årsstämman samt styrelsens ordförande. Årsstämman beslutade att valberedningen ska bestå av Jonas Iversen, ordförande (svenska staten), Markku Tapio (finska staten), KG Lindvall (Swedbank Robur Fonder), Lennart Ribohn (SEB Fonder) samt styrelsens ordförande Tom von Weymarn. Inom ramen för sina instruktioner ersatte svenska staten i november 2007 sin representant i valberedningen med Viktoria Aastrup. Information om valberedningens sammansättning och genomförda förändringar har löpande offentliggjorts.
Valberedningen ska i enlighet med sin instruktion
Valberedningen har meddelat bolaget att valberedningen följer kodens riktlinjer och avser att informera om sitt arbete på årsstämman och på bolagets hemsida.
Aktieägare har möjlighet att vända sig till valberedningen med nomineringsförslag. Förslag kan skickas med e-post till "[email protected]". Valberedningens förslag ska enligt instruktionen offentliggöras senast i samband med kallelsen till årsstämman.
PricewaterhouseCoopers AB valdes till revisor vid årsstämman 2004 och Göran Tidström (född 1946) är huvudsansvarig revisor.
PricewaterhouseCoopers AB anlitas ofta av bolagets största aktieägare, svenska staten, för både revisionsuppdrag och rådgivning. Nuvarande revisionsuppdrag inkluderar Svenska Spel och Samhall.
Göran Tidström är också revisor i Meda, Securitas, Trelleborg och Volvo. Han är styrelseordförande i PricewaterhouseCoopers AB, den nordiska revisorsprofessionens styrelserepresentant i International Federation of Accountants, IFAC samt styrelseordförande i European Financial Reporting Advisory Group, EFRAG.
Sedan årsstämman 2007 består TeliaSoneras styrelse av sju ledamöter valda av årsstämman, vilka väljs för ett år i taget, samt tre arbetstagarrepresentanter från den svenska verksamheten. Även en finsk arbetstagarrepresentant är närvarande vid styrelsens möten men utan rösträtt. Vid årsstämman 2007 utsågs Tom von Weymarn till styrelseordförande.
De stämmovalda ledamöterna betraktas som oberoende i förhållande till företaget och aktieägarna.
Riktlinjerna för styrelsens arbete anges i en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar antalet ordinarie styrelsemöten, vilka ärenden som ska behandlas på ordinarie möten, arbetsfördelningen inom styrelsen inklusive styrelseordförandes uppgifter, arbetsfördelningen mellan styrelsen och koncernchefen samt hur utskottens arbete ska bedrivas.
För att effektivisera styrelsens arbete har styrelsen tillsatt ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott.
Ersättningsutskottet behandlar frågor om lön och annan ersättning till koncernchefen och koncernledningen samt incitamentsprogram för en vidare krets av anställda.
Revisionsutskottet följer upp bolagets finansiella rapportering, interna finansiella rapporteringsprocesser liksom miljö för internkontroll av finansiell rapportering.
Styrelsens utskott förbereder ärenden för beslut i styrelsen. Ersättningsutskottet har behörighet att godkänna ersättningar till personer som rapporterar direkt till koncernchefen. Revisionsutskottet – och i vissa fall dess ordförande – har rätt att besluta om inköp av tjänster från bolagets revisorer inom av styrelsen angivna ramar.
TeliaSoneras chefsjurist Jan Henrik Ahrnell har varit sekreterare vid styrelse- och utskottsmöten.
Styrelsen har under 2007 hållit nio ordinarie samt fyra extra sammanträden.
Utöver uppföljning av koncernens löpande verksamhet har styrelsen ägnat särskild uppmärksamhet åt:
Kapitalstruktur
Företagsförvärv
Styrelsen tillämpade en systematisk och strukturerad utvärdering av sitt interna arbete, även med hjälp av externa konsulter - Active Owner Partners AB. Resultatet av denna utvärdering har redovisats för valberedningen.
TeliaSonera ska, enligt den ersättningspolicy som fastställts av bolagsstämman, erbjuda konkurrenskraftiga belönings- och ersättningspaket till ledning, chefer och medarbetare utan att vara marknadsledande på området.
Lönen består av en grundlön och en variabel del. Grundlönen följer lönestrukturen i varje land medan målen för den variabla ersättningen fastställs i en plan för varje kalenderår och baseras på koncernens finansiella resultat, resultatenhetens finansiella resultat och individuellt uppsatta mål. Nivån på den variabla ersättningen är kopplad till den anställdes position i företaget.
För närvarande finns inga aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram i TeliaSonera.
Styrelsen fastställer grundlön och annan ersättning för koncernchefen. Ersättningsutskottet godkänner, efter förslag från koncernchefen, grundlön och övrig ersättning för de personer som rapporterar direkt till koncernchefen.
TeliaSoneras koncernchef sedan september 2007, Lars Nyberg, hade en årlig grundlön på 8 000 000 SEK. Koncernchefens variabla ersättning kan uppgå till högst 50 procent av grundlönen. Anders Igel, TeliaSoneras koncernchef till och med den 31 juli 2007, hade en årlig grundlön på 7 087 100 SEK.
Styrelsen är enligt Aktiebolagslagen och Svensk Kod för Bolagsstyrning ansvarig för den interna kontrollen. Beskrivningen nedan avser endast den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen.
Intern kontroll över finansiell rapportering är en integrerad del av Telia-Soneras bolagsstyrning. Den innefattar metoder och processer för att säkerställa koncernens tillgångar och för att säkerställa att den finansiella rapporteringen är tillförlitlig och korrekt och i enlighet med rådande lagar och regler samt förbättra effektiviteten i verksamheten och kontrollera risknivån i verksamheten.
Enligt den av styrelsen fastställda företagspolicyn ska TeliaSoneras finansiella rapportering följa hög professionell standard, vara fullständig, rättvis, noggrann, punktlig och begriplig. TeliaSoneras policy för intern kontroll över finansiell rapportering är baserad på COSO, ett internationellt ramverk för utvärdering av intern kontroll.
Styrelsen verkar för en miljö för internkontroll som är tillräcklig inom koncernen. Miljön ska vara stabil och oberoende av externa krav på kontroll. Exempelvis när TeliaSonera i juni 2007 upphörde med registrering av sina aktier från U.S. Security and Exchange Commission ändrade detta inte styrelsens mål för den interna kontrollmiljön.
Under 2007 uppdaterade ledningen bolagets etiska kod. Syftet med koden är bland annat att ytterligare stimulera ärligt och etiskt beteende, tydlig kommunikation, enlighet med gällande lagstiftning, omedelbar intern rapportering av överträdelse av koden och ansvarsskyldighet i anslutning till koden.
De snabba marknadsförändringarna kräver ett flexibelt planeringssystem. TeliaSonera arbetar med rullande sju-kvartalsplaner för planering och uppföljning. Koncernchefen fastställer målen för verksamhetens enheter baserat på riktlinjer från styrelsen. För att säkerställa verkställighet har varje chef en plan med specificerade mål.
Varje verksamhetsenhet har en controller som ansvarar för att säkerställa att den månatliga och kvartalsvisa finansiella rapporteringen följer policy, att rapporter levereras i tid, att tillräckliga interna kontroller finns och genomförs, att nödvändiga avstämningar utförs på rätt sätt och att större affärsrisker och finansiella risker identifieras och rapporteras.
TeliaSonera har ett gemensamt system i samtliga stora helägda
verksamhetsenheter för standardiserad kontroll och rapportering. Telia-Sonera har även inrättat en enhet för gemensamma finansiella tjänster som hanterar de standardiserade finansiella redovisningsprocesserna i alla stora helägda verksamhetsenheter.
Riskhantering är en integrerad del av koncernens verksamhetskontroll och övervakning. Risker som kan vara ett hot mot att nå affärsmässiga mål identifieras och åtgärder för att kontrollera dessa risker införs. Det finns en process för att regelbundet upptäcka risker som kan leda till väsentligt felaktig redovisning av finansiell information.
Koncernens säkerhetsenhet arbetar med preventiva säkerhetsåtgärder och krishantering, vilka syftar till att skydda koncernens tillgångar, it-system och personal samt att skydda telenät, tjänster och kunder mot intrång och bedrägerier. Koncernens försäkringsskydd hanteras genom centrala riktlinjer.
För att begränsa risker genomför TeliaSonera kontrollaktiviteter, både automatiska och manuella, för att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att förebygga och upptäcka större fel i den finansiella informationen och för att skydda bolagets tillgångar.
Processer har beskrivits på ett gemensamt och strukturerat sätt, och nyckelkontroller som är nödvändiga för att reducera riskerna för fel i den finansiella rapporteringen har identifierats och dokumenterats. Under 2007 utfördes testaktiviteter för att säkerställa att dessa nyckelkontroller fungerar som avsett. Korrigeringar har gjorts för att rätta till eller förbättra kontrollerna när sådana aktiviteter var nödvändiga. Testaktiviteter för 2007 genomfördes av koncernens enhet för internrevision, på uppdrag av ledningen.
Styrelsen övervakar aktivt miljön för den interna kontrollen över finansiell rapportering, specifikt genom revisionsutskottet.
Varje månad mottar styrelsen finansiella rapporter från koncernchefen. Styrelsen och dess revisionsutskott går igenom alla externa finansiella rapporter innan de offentliggörs. Revisionsutskottet mottar rapporter från de externa och interna revisorerna och diskuterar och följer upp deras synpunkter. Både de externa och de interna revisorerna är representerade vid kommitténs möten. Minst årligen träffar hela styrelsen de externa revisorerna, delvis utan koncernledningens närvaro.
Styrelsen mottar regelbundet riskrapporter som har sammanställts av ledningen. Varje år möter revisionsutskottet även ansvariga personer från Risk management, Business control, Koncernfinans, Juridik, Skatt och ansvariga för kontrollen av den finansiella rapporteringen från affärsområdena. Syftet med dessa möten är att öka styrelsens förståelse av alla perspektiv som hör samman med TeliaSoneras riskhantering och riskkontroller. Revisionsutskottet hanterar bland annat miljön för intern kontroll, värderingar av nedskrivningar, tolkningar av redovisningsprinciper av särskild betydelse för koncernen, juridiska frågor som kan ha betydande inverkan på koncernredovisningen och utvärdering av revisorernas arbete.
TeliaSonera har även en intern Disclosure Committee som rapporterar till koncernchefen och finanschefen och som utövar ytterligare kontroll över TeliaSoneras skyldigheter avseende extern finansiell rapportering. I denna kommitté ingår ansvariga personer för Corporate control, Internrevision, Juridik, Koncernfinans, Risk management, Skatt och Investor relations.
TeliaSonera har infört en strukturerad övervakningsprocess, systematiska tester av nyckelkontroller, och regelbunden övervakning av interna kontroller vid både affärsområdena och på koncernnivå. På koncernnivå är finansdirektören ordförande vid mötena avseende övervakning av den interna kontrollen och alla finanschefer med ansvar för affärsområdena deltar, liksom de ansvariga för Corporate control, Internrevision, Juridik, IT och Risk management. Vid mötena deltar även de externa revisorerna. Finansdirektören rapporterar regelbundet till revisionsutskottet om övervakningen av de interna kontrollerna. Både Revisionsutskottet och Styrelsen har sett över och diskuterat ledningens bedömning av bolagets
123
interna kontroller och har aktivt följt upp relaterade förbättringsåtgärder vidtagna av ledningen.
Koncernen har en enhet för internrevision som går igenom koncernens verksamhet och lämnar förslag i syfte att förbättra den interna kontrollen, förbättra verksamhetsprocesser och öka effektiviteten. Dessutom har internrevisionen under 2007 testat och utvärderat nyckelkontroller avseende den finansiella rapporteringen på uppdrag av ledningen. Chefen för internrevisionen rapporterar till koncernchefen, som fattar beslut om funktionens uppgifter och prioriteringar i samråd med revisionsutskottet. Internrevisionens uppgifter och prioriteringar samt slutsatser rapporteras till och diskuteras regelbundet vid revisionsutskottets sammanträden.
Från vänster; Elof Isaksson, Berith Westman, Maija-Liisa Friman, Conny Karlsson, Lars G Nordström, Timo Peltola, Tom von Weymarn, Caroline Sundewall, Jon Risfelt och Agneta Ahlström
Styrelsens ordförande. Invaldes i styrelsen 2002. Han är ordförande i TeliaSoneras ersättningsutskott och var även medlem i TeliaSoneras revisionsutskott till den 24 april 2007. Därutöver är Tom von Weymarn styrelseordförande i Lännen Tehtaat Oyj och Turku Science Park Oy, styrelsemedlem i Pohjola Bank Plc, CPS Color Group Oy, Hydrios Biotechnology Oy, Sibelius Academy, Senior Advisor och ledamot av IndustriKapitals Supervisory Board och partner i Boardman Oy.
Han var verkställande direktör och koncernchef i Oy Rettig AB mellan 1997 och 2004, vice verkställande direktör i Cultor Oyj mellan 1991 och 1997 och direktör i Oy Karl Fazer Ab mellan 1983 och 1991, varav de två senaste åren som VD och koncernchef. Tom von Weymarn är civilingenjör i kemi.
Antal aktier i TeliaSonera: 15 316.
Invaldes i styrelsen 2007. Maija-Liisa Friman var VD och koncernchef i Aspocomp Group Oyj till 8 november 2007. Hon är styrelsemedlem i Metso Oyj och Suomen Lääketieteen Säätiö samt ledamot i förvaltningsrådet för pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen. Maija-Liisa Friman är civilingenjör.
Antal aktier i TeliaSonera: 5 5971).
Invaldes i styrelsen 2007. Conny Karlsson är medlem i TeliaSoneras revisionsutskott. Han är även styrelseordförande i Swedish Match AB, SEB Investment Management AB och Zodiak Television AB.
Han har tidigare varit VD i Duni AB och innehaft ett flertal befattningar inom Procter & Gamble. Conny Karlsson är civilekonom.
Antal aktier i TeliaSonera: 10 000.
Invaldes i styrelsen 2007. Lars G Nordström är medlem i TeliaSoneras ersättningsutskott. Han även styrelsemedlem i Nordea Bank AB i vilken han var VD och koncernchef mellan 2002 och 2007.
Han är ordförande i FinskSvenska Handelskammaren, The European Financial Management & Marketing Association (EFMA) och Kungliga Operan i Stockholm. Därutöver är han styrelsemedlem i SvenskAmerikanska Handelskammaren och Viking Line Abp. Lars G Nordström har studerat juridik vid Uppsala Universitet.
Antal aktier i TeliaSonera: 4 000.
Invaldes i styrelsen 2004. Timo Peltola är medlem i TeliaSoneras ersättningsutskott. Timo Peltola är även styrelseordförande i Neste Oil Oyj och AW-Energy Oy, vice ordförande i Nordea Bank AB och styrelsemedlem i SAS AB.
Han är även ledamot i CVC Capital Partners och Sveafastigheter ABs Advisory Boards. Timo Peltola var VD och koncernchef i Huhtamäki Oyj mellan 1989 och 2004. Timo Peltola är ekonomie hedersdoktor.
Antal aktier i TeliaSonera: 3 000.
Invaldes i styrelsen 2007. Jon Risfelt är medlem i TeliaSoneras revisionsutskott sedan 24 april 2007. Han är även styrelseordförande i XponCard AB och Wayfinder AB och vice ordförande i Ortivus AB. Han innehar styrelseuppdrag i Enea Data AB, Bilia AB och Ångpanneföreningen AB.
Han har tidigare varit VD i Europolitan AB och Nyman & Schultz AB samt innehaft ledande befattningar inom American Express Group, Scandinavian Airlines och Ericsson. Jon Risfelt är civilingenjör i kemi.
Antal aktier i TeliaSonera: 2 000.
Invaldes i styrelsen 2001. Caroline Sundewall är ordförande i Telia-Soneras revisionsutskott. Hon är även styrelseledamot i Swedbank AB, Electrolux AB, Haldex AB, Lifco AB, Pågengruppen AB, Aktiemarknadsbolagens Förening och Ahlsell AB.
Hon har tidigare varit affärsredaktör på Finanstidningen, ekonomisk kommentator och affärsredaktör på Sydsvenska Dagbladet samt business controller på Ratos AB. Caroline Sundewall är civilekonom.
Antal aktier i TeliaSonera: 4 0001).
Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot i TeliaSonera 2007. Agneta Ahlström är vice ordförande i SIF-TELE.
Hon har tidigare varit sektionsordförande i SIF-TELEs sektion på Telia-Sonera International Carrier.
Antal aktier i TeliaSonera: 200.
Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot 2000. Elof Isaksson är ordförande i SEKO TELE och i europeiska företagsrådet inom TeliaSonera.
Elof Isaksson är även styrelseledamot i Telia Pensionsstiftelse. Antal aktier i TeliaSonera: 1 7501)
Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot 1993. Berith Westman är även ordförande i SIF-TELE och styrelseledamot i Telia Pensionsstiftelse.
Antal aktier i TeliaSonera: 1 000.
Ersättningar och närvaro, se nästa sida.
1) Inklusive aktieinnehav av make/maka och/eller närstående personer.
| Närvaro | Närvaro | Total ersättning | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| styrelse | utskotts | och förmåner | Antal aktier i | ||||
| Namn Tom von Weymarn |
Invald 2002 |
Befattning Styrelseordförande och ordförande i ersättnings utskottet |
Utskott Ersättnings utskott |
möten 100% |
möten 100% |
(SEK) 940 012 |
TeliaSonera 15 316 |
| Maija-Liisa Friman | 2007 | Ledamot | 77% | 383 174 | 5 5971) | ||
| Conny Karlsson | 2007 | Ledamot | Revisions utskott |
92% | 83% | 474 848 | 10 000 |
| Lars G Nordström | 2007 | Ledamot | Ersättnings utskott |
92% | 100% | 401 511 | 4 000 |
| Timo Peltola | 2004 | Ledamot | Ersättnings utskott |
100% | 100% | 420 012 | 3 000 |
| Jon Risfelt | 2007 | Ledamot | Revisions utskott |
100% | 100% | 452 035 | 2 000 |
| Caroline Sundewall | 2001 | Ledamot och ordförande i revisionsutskottet |
Revisions utskott |
100% | 100% | 550 008 | 4 0001) |
| Agneta Ahlström | 2007 | Arbetstagarrepresentant | 100% | 200 | |||
| Elof Isaksson | 2000 | Arbetstagarrepresentant | 100% | 1 7501) | |||
| Yvonnne Gustafsson2) | 2002 | Arbetstagarrepresentant | 40% | 175 | |||
| Arja Kovin2) | 2007 | Arbetstagarrepresentant | 100% | 0 | |||
| Berith Westman | 1993 | Arbetstagarrepresentant | 77% | 1 000 |
Se även not 32 i koncernredovisningen
1) Inklusive aktieinnehav av make/maka och/eller minderåriga.
2) Yvonne Gustafsson, tidigare Karlsson, ersattes i april av Arja Kovin, som i sin tur ersattes av Agneta Ahlström i december 2007.
Verkställande direktör och koncernchef. Lars Nyberg utnämndes till VD och koncernchef den 27 juli 2007 och tillträdde den 3 september. Lars Nyberg är också styrelseordförande i DataCard Inc. och styrelseledamot i Autoliv Inc. Mellan 1995 och 2003 var han ordförande och koncernchef i NCR Corp, där han fortsatte som ordförande till 2005. Tidigare har Lars Nyberg innehaft ett antal ledande befattningar inom Philips och ingick i Philips Group Management Committee. Lars Nyberg är civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 100 0001).
Chef affärsområde Bredbandstjänster. Anders Bruse har varit anställd i TeliaSonera sedan 1989 och har innehaft ett antal ledande positioner. Han har även arbetat i bland annat Ericsson och Vattenfall AB. Anders Bruse är civilingenjör. Antal aktier i TeliaSonera: 1 680.
Vice verkställande direktör samt ekonomi- och finansdirektör i TeliaSonera. Kim Ignatius utnämndes till vice verkställande direktör och ekonomi- och finansdirektör i Sonera 2000. Dessförinnan var han finansdirektör och direktionsmedlem i Tamro Corporation och har även innehaft ett antal ledande befattningar i Amerkoncernen. Kim Ignatius är civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 3 028.
Chef affärsområde Mobilitetstjänster. Kenneth Karlberg har varit anställd i TeliaSonera sedan 1987 och har innehaft ett antal ledande befattningar, bland annat som vice verkställande direktör i Telia och chef för affärsområde Telia Mobile. Kenneth Karlberg har genomgått Militärhögskolans högre utbildning. Antal aktier i TeliaSonera: 1 6002).
Chefsjurist och ansvarig för koncernstab juridik i TeliaSonera sedan 1999. Jan Henrik Ahrnell har varit anställd i TeliaSonera sedan 1989. Tidigare var han ansvarig för olika juridiska enheter inom TeliaSonerakoncernen och har verkat som bolagsjurist i olika bolag inom Telia-Sonerakoncernen. Jan Henrik Ahrnell är jur. kand. Antal aktier i TeliaSonera: 2 500.
Chef affärsområde Integrerade företagstjänster. Från och med den 1 januari 2008 är Juho Lipsanen chef för Business Services, den nya enheten för TeliaSoneras försäljning till företagskunder. Han anställdes i TeliaSonera 2005. Juho Lipsanen var tidigare VD och koncernchef i Alma Media Oyj. Han har innehaft flera ledande positioner inom ABB i Schweiz och Finland, bland annat som VD för ABB New Ventures samt ekonomi- och finansdirektör i ABB Automation Segment. Juho Lipsanen är civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 8 000.
Personaldirektör och chef för koncernstab personal sedan 2008. Karin Eliasson var tidigare personaldirektör i Svenska Cellulosa Aktiebolaget, SCA. Hon har dessförinnan varit VD i Novare Human Capital AB och chef för organisationsutveckling i Stora Enso AB. Hon är styrelsemedlem i Proffice AB, Pensionsgaranti och PRI Pensionstjänst AB. Karin Eliasson är fil. kand. i personal- och arbetslivsfrågor. Antal aktier i TeliaSonera: 500.
Chef affärsområde Eurasien från och med 1 maj 2007. Tero Kivisaari var tidigare ekonomi- och finansdirektör samt vice verkställande chef för affärsområde Eurasien. Han är styrelseledarmot i Turkcell och i Fintur Holdings B.V. och har tidigare varit ekonomi- och finansdirektör i SmartTrust AB. Dessförinnan tjänstgjorde han som vice verkställande chef i Sonera Corporation´s International Operations. Tero Kivisaari har en MBA i finans. Antal aktier i TeliaSonera: 0.
Tillförordnad Kommunikationsdirektör sedan november 2007. Karin Moberg har varit anställd i TeliaSonera sedan 1994 och innehaft ett antal ledande befattningar, främst inom marknadsföring och försäljning. Karin Moberg ansvarade för bredbands- och internetaffären inom Telia 2000–2002. Dessförinnan arbetade hon som managementkonsult. Hon är styrelsemedlem i Sjunde AP-Fonden. Karin Moberg är civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 1 488.
Ersättningar till Leadership Team, se nästa sida.
1) Via pensionsförsäkring.
2) Inklusive aktieinnehav av make/maka och minderåriga.
| Total ersätt | Totalt | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Variabel | Övrig | Övriga | Pensions | ning och | pensions | ||
| SEK | Grundlön | ersättning | ersättning | förmåner | kostnad | förmåner | åtagande |
| Lars Nyberg1), koncernchef | 2 616 001 | 1 308 000 | – | 30 077 | 2 770 740 | 6 724 818 | – |
| Kim Ignatius, vVD | 5 519 454 | 1 066 500 | – | 186 264 | 2 250 061 | 9 022 279 | 9 123 495 |
| Övriga medlemmar i Leadership Team | |||||||
| (Sju personer) | 18 237 019 | 3 476 356 | 540 375 | 2 281 451 | 10 156 219 | 34 691 420 | 51 053 872 |
Se även not 32 i koncernredovisningen och förvaltningsberättelsen (ersättning till ledande befattningshavare)
1) Lars Nyberg tillträdde sin befattning den 3 september 2007.
3G tredje generationen av mobiltelefonistandard och -teknologi.
ADSL Asymmetric Digital Subscriber Line, asymmetrisk digital abonnentanslutning, en form av DSL, en snabbare internetanslutning genom kopparnätet än vad uppringt modem medger.
ADSL2+ utökar möjligheterna för ADSL. Datahastigheterna kan komma upp ända till 24 Mbit/sekund.
Blogg webbsida där personliga kommentarer är skrivna i kronologisk ordning men vanligtvis uppvisad i omvänd ordning.
DSL Digital Subscriber Line, digital abonnentanslutning, ett samlingsbegrepp för tekniker för överföring av data genom det vanliga telenätet.
EDGE Enhanced Data rates for GSM Evolution, eller Enhanced GPRS (EGPRS), en digital teknik för mobiltelefoni över gsm som medger större överföringsmöjlighet av data och förbättrad tillförlitlighet i överföringen.
GPRS General Packet Radio Service, en teknik för snabb dataöverföring för mobilanvändare via gsm-nätet.
GPS Global Positioning System, globalt satellitbaserat positioneringssystem.
GSM Global System for Mobile communications, det dominerande globala standardsystemet i världen för mobilkommunikation.
HDTV High-definition tv, digital tv med högre upplösning än traditionell standardupplöst tv.
HSDPA High-Speed Downlink Packet Access, är en ett kommunikationsprotokoll inom samlingen av HSPA-protokoll för 3G-mobiltelefoni. HSDPA medger näten baserade på UMTS betydligt högre hastighet nedströms. HSDPA kallas även turbo-3G.
HSPA High-Speed Packet Access är en samling av protokoll för mobil data för utökad och förbättrad dataöverföringshastighet enligt gällande UMTS-protokoll.
ICT Information and communications technology, informations- och kommunikationsteknik.
IP Internet protokoll är ett kommunikationsprotokoll för överföring av information i datornätverk. IP medger möjligheten att överföra unika adresser mellan datorer globalt.
IPTV Internet Protocol Television, en digital tv-tjänst som levereras med hjälp av internetprotokoll, via ett nätverk som också kan leverera bredband. En generell definition av iptv-innehåll är att i stället för marksänd tv eller kabel-tv, är den mottagen med hjälp av samma teknik som för en dator.
Java avser ett antal programspråk från Sun Microsystems, utvecklat för att man ska kunna skriva utrymmessnåla program och som fungerar oberoende av datortyp och operativsystem. Java används på en mängd dataplattformar och spänner från att vara inbyggt i apparater och mobiltelefoner i det billigare spannet till mer kostsamma företagsservrar och stordatorer. Java är allmänt utbrett i mobiltelefoner, webb-servrar och företagsapplikationer men något mindre vanligt i stationära datorer även om användare stött på Java applets när de surfat på internet.
LAN Local Area Network, lokalt nätverk, ett datanätverk som täcker ett mindre geografiskt område t.ex. ett hem, ett kontor eller en skolbyggnad.
LTE Long Term Evolution, ett projekt för vidareutveckling av standard för och framtida krav på 3G-tekniken för mobiltelefoni. Målet är bland annat att öka effektiviteten, sänka kostnaderna, förbättra tjänsterna, utnyttja möjligheterna för nya spektrum samt förbättra integrationen med andra öppna standarder. LTE är ingen standard, men kommer att resultera i utvecklingen av release 8 av UMTS-standarden innefattande helt eller delvis utvidgningen och modifieringen av UMTS-system.
Mbps megabit per sekund, en beteckning på överföringshastighet av data motsvarande 1 miljon bitar per sekund.
Mobile 2.0 avser nästa generations mobiltjänster.
PDA Personal Digital Assistant, handdator också benämnd fickdator och palmtop-dator.
PSTN Public Switched Telephone Network, det allmänna telefonnätet, bestående av kretskopplade telefonväxlar och förbindelser, avsett för analog teknik.
SIM Subscriber Identity Module, en del av ett löstagbart smart kort, ICC (Integrated Circuit Card) också känt under namnet SIM-kort, för såväl mobiltelefoner som bärbara datorer.
SOHO small office home office, ett marknadssegment.
Triple Play en trippeltjänst – abonnemang på internet, tv/radio och telefoni genom en bredbandsanslutning.
UMTS Universal Mobile Telecommunications System, en teknik för 3Gtelefoni.
VDSL2 Very High Speed Digital Subscriber Line 2, den senaste och mest avancerade standarder för bredbandskommunikation via DSL. Utformad för att stödja utvecklingen av trippeltjänster såsom röst, video, data, HDtv och interaktiva spel.
VoIP Voice over Internet Protocol. Telefoni över internetprotokoll (ip).
WAP Wireless Application Protocol, en öppen internationell standard för trådlösa applikationer. Dess huvudsakliga applikation är att möjliggöra åtkomst till internet från en mobiltelefon eller handdator.
Web 2.0 avser nästa generations webbaserade sociala nätverk och utlagda tjänster vilka syftar till att underlätta kreativiteten, samverkan och möjligheten att dela med sig till andra användare.
WiMAX Worldwide Interoperability for Microwave Access, standard för trådlöst bredband i större områden från en punkt till en annan.
WLAN wireless LAN, trådlöst nätverk för sammankoppling av två eller fler datorer utan att använda kablar.
Definitioner använda i diagrammet Icke-röst ARPU, Västeuropa (sid 11)
ARPU Avrage Revenue Per User, genomsnittlig intäkt per användare.
Betald information hämtad eller skickad elektronisk information levererad över mobilnätet, för vilken en kostnad tas ut (utöver kostnaden för nätaccessen).
Browsing sökande av tillkomst till innehåll som är tillgängligt över mobilnätet utan andra kostnader än accesskostnader för mobilt internet.
Data networking delade applikationer, användandet av delade applikationer (såsom applikationer för kundservice, resursplanering för företag eller personalplaneringssystem för fältverksamhet) liksom access till företagsintranät; data networking avser endast företagssegmentet.
E-post betald e-post-kommunikation mellan personer (primärt e-posttjänster för BlackBerry).
M-commerce (Mobil-handel) biljettköp via mobilen, handel via mobilen, bankärenden via mobilen, försäljning och annonsering via mobilen; Mcommerce omfattar inte intäkter för digitalt innehåll som kommer från operatörers eller tredjeparts mobil-portaler (såsom spel och ringtoner).
Personligt anpassade underhållningstjänster (såsom ringtoner och logotyper), nedladdning (av tecknade serier, musik och videoklipp samt övriga former av underhållning över mobilnät inklusive uppspelad och direktsänd tv), meddelande baserade på tredjepartinnehåll, interaktion med andra media (såsom tv-program) och spel.
SMS meddelande mellan personer via SMS, exklusive SMS-meddelanden med tredjeparts-innehåll.
Videotelefoni direktsänd audiovisuell kommunikation mellan personer.
Övriga P2P meddelanden kommunikation mellan personer utöver SMS och e-post, främst MMS (bild- och videomeddelanden) och MIM (mobila direktmeddelanden) men exklusive meddelanden med tredjepartsinnehåll.
Källa: Analysys Research, 2007
TeliaSoneras årsstämma äger rum måndagen den 31 mars 2008 klockan 15.00 svensk tid på Stockholmsmässan i Älvsjö, Stockholm. Kallelse publicerades på TeliaSoneras hemsida www.teliasonera.se i slutet av februari. Stämman kommer att tolkas från svenska till engelska och finska.
Aktieägare som önskar delta i stämman ska
Anmälan om deltagande kan från och med den 26 februari 2008 ske på följande sätt:
Vid anmälan bör aktieägare uppge:
Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, måste begära att tillfälligt vara införd den 25 mars 2008 i den av VPC AB i Sverige förda aktieboken för att ha rätt att delta i årsstämman. Aktieägare måste underrätta sin förvaltare härom i god tid.
Eftersom de finska aktieägarna registrerade i det finska värdeandelssystemet hos APK är förvaltarregistrerade hos VPC, måste sådan aktieägare som vill delta i stämman kontakta APK, per e-post: [email protected] eller per telefon: +358 (0)20 770 6609, för omregistrering av sina aktier i god tid före den 25 mars 2008.
Styrelsen erbjuder aktieägare möjlighet att rösta genom ombud vid årsstämman och tillhandahåller fullmaktsformulär vari aktieägaren med ett kryss kan ange hur aktieägaren önskar rösta i de olika ärendena på dagordningen. Advokat Carl Svernlöv, verksam vid Baker & McKenzie Advokatbyrå i Stockholm, har utsetts till ombud.
Fullmaktsformuläret kan erhållas av bolaget per telefon 08-611 60 15 eller på adress TeliaSonera AB, Box 10, 182 11 Danderyd, Sverige och finns också tillgängligt på bolagets hemsida www.teliasonera.se. Fullmakten i original ska vara Carl Svernlöv tillhanda under adress Carl Svernlöv, c/o TeliaSonera AB, Box 10, 182 11 Danderyd, Sverige senast den 25 mars 2008 tillsammans med registreringsbevis eller motsvarande behörighetshandlingar för aktieägare som är juridisk person.
Observera att aktieägare som är närvarande genom ombud också måste anmäla sig till bolaget enligt instruktionerna ovan samt vara införd i den av VPC AB förda aktieboken tisdagen den 25 mars 2008.
Aktieägare har också möjlighet att följa stämman på distans via internet. Aktieägare som önskar följa stämman på distans via internet ska vara införd som ägare i den utskrift av aktieboken som VPC AB gör redan per fredagen den 29 februari 2008 och ska ha anmält till bolaget sin avsikt att följa stämman på distans senast tisdagen den 25 mars 2008 klockan 16.00. Aktieägare som följer stämman på distans via internet anses som gäst på stämman och kan således bara följa stämman och kan varken rösta, lämna förslag eller yttra sig. Aktieägare som uppfyller kriterierna ovan erhåller uppgifter om inloggning och individuella lösenord före stämman. I de fall aktieägare vill delta i stämman genom ombud och personligen följa stämman på distans via internet, måste aktieägaren fullfölja anmälningsprocessen i sin helhet.
Notera att för att kunna följa stämman på distans via internet rekommenderas följande avseende förbindelse och utrustning: PC, Operativsystem: Windows XP, Webbläsare: Internet Explorer 6, Mediaspelare: Windows Media Player 9 eller senare, internetförbindelse för god kvalitet: Bredband med en hastighet av 1 Mbit/s eller högre (ej krav).
Årsstämman beslutar bland annat om disposition av bolagets vinst och om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. Årsstämman utser också styrelsemedlemmar och beslutar om ersättning till styrelsen.
Inför årsstämma 2008 föreslår styrelsen en utdelning om 4,00 SEK per aktie, bestående av dels en ordinarie utdelning om 1,80 SEK per aktie dels extra utdelning om 2,20 SEK per aktie. Som avstämningsdag hos VPC för rätt att erhålla utdelning föreslås den 3 april 2008. Om årsstämman beslutar enligt styrelsens förslag beräknas utbetalning av utdelning från VPC ske den 8 april 2008.
Ett särskilt möte för de finska aktieägarna kommer att anordnas den 1 april 2008 klockan 15.00 finsk tid i Finlandia-huset i Helsingfors. De finska aktieägarna ges där möjlighet att möta representanter för TeliaSoneras ledning och styrelse personligen. Mötet kommer att hållas på finska.
Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm
Besöksadress: Sturegatan 1, Stockholm
Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 504 550 01 Epost: [email protected]
Lars Nyberg Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm
Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 504 550 14
Karin Moberg Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm
Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 611 46 42
Martti Yrjö-Koskinen Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm
Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 611 46 42 Epost: [email protected]
Produktion: TeliaSonera AB, Investor Relations i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson Foto: Jörgen Reimer och Victor Brott
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.