Annual Report • Apr 18, 2008
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Årsredovisning 2007
| Ekonomisk översikt | 3 |
|---|---|
| Året i korthet | 4 |
| Detta är Doro |
5 |
| VD har ordet | 6 |
| Organisation | 9 |
| Strategi | 10 |
| Care Electronics |
12 |
| Home Electronics |
14 |
| Business Electronics |
16 |
| Miljö & Kvalitet | 18 |
| Aktien | 20 |
| Förvaltningsberättelse | 21 |
DORO AB Magistratsvägen 10 SE-226 43 Lund SWEDEN Phone +46 46 280 50 00 Fax +46 46 280 50 01
DORO Hong Kong Ltd. Unit 222, No. 1 Science Park West Avenue Hong Kong Science Park Shatin, New Territories HONG KONG Phone +852 2730 2777 Fax +852 2730 2433
DORO UK Ltd. 1 High Street Bucks SL9 9Q E GREAT BRITAIN Phone +44 1753 883 080 Fax +44 1753 883 081
DORO S A S 6 rue Jean-Pierre Timbaud 78180 Montigny le Bretonneux FRANCE Phone +33 1 30 07 17 00 Fax +33 1 30 07 17 85
DORO A/ S Kraakeroeyveien 2 NO-1671 Kraakeroey NORWAY Phone +47 69 35 86 00 Fax +47 69 35 86 69
| Resultaträkning | 25 |
|---|---|
| Balansräkning | 26 |
| Eget kapital | 28 |
| Kassaflödesanalys | 30 |
| Kvartalen i sammandrag | 31 |
| Fem år i sammandrag | 32 |
| Redovisningsprinciper | 33 |
| Noter | 36 |
| Definitioner | 43 |
| Revisionsberättelse | 45 |
| Ledande befattningshavare | 46 |
| Styrelse och revisorer | 47 |
De nya mobiltelefonerna, speciellt utvecklade för en äldre målgrupp, har fått Doros i särklass största genomslag på marknaden. Doro HandleEasy 326gsm är en enkel mobiltelefon med stor och lättläst display, stora, väldefinierade knappar och greppvänlig yta.
2007 lanserade Doro en ny DECT produktserie; NeoBio™, med likheter från föregångarna Doro 500- och 600-serien men med nya karaktärsdrag. Designen bygger på rena former med ett svenskt designspråk.
Under namnet Doro ProSound har Doro samlat produkter för professionella användare av headsets. Under året fick Doro som första svenska tillverkare och som nummer två i världen ett headset TCO-godkänt – Doro ProSound hs1120.
Doro utvecklar och säljer elektronikprodukter huvudsaklingen inom telekomsektorn. Detta sker inom olika kategorier för tre olika målgrupper.
Home Electronics fokuserar på familjer som målgrupp. Produkterna är framförallt hemtelefoner, baby monitors och walkie-talkies.
Care Electronics riktar sig mot en äldre målgrupp. Med ett omfattande sortiment av produkter (ex. hem- och mobiltelefoner, fjärrkontroller, ringsignalsförstärkare, m.m.) hjälper vi äldre att fortsätta göra saker som de uppskattar trots att åldersbetingade funktionshinder gör sig påminda.
Business Electronics är för professionellt användande. Området omfattar ett sortiment av ergonomiska telekomprodukter som t.ex. trådade och trådlösa telefoner, headsets samt walkietalkies. Doros produkter för yrkesbruk är anpassade till professionella miljöer som använder sig av standardiserade gränssnitt.
Gemensamt för alla Doros produkter är att de präglas av vår kunskap inom anpassad design, teknik och kvalitetskontroll av produktion i Asien.
Differentieringen sker primärt genom Doros funktionsanpassade design.
Olika erbjudanden riktas till målgruppen genom olika kanaler för att öka dess relevans:
Doro har mångåriga relationer inom konsument- och företagshandeln. Dessutom expanderar nu återförsäljarna snabbt inom de kategorier som riktar sig mot äldre med funktionshinder. Utifrån våra målgruppers behov skapar vi en högre relevans i varumärket Doro, genom rätt val av funktioner och försäljningskanaler.
uppgick till –30 Mkr för helåret. Justerat för omstruktureringsarbetet och avyttring av koncernföretag inräknat blev kassaflödet positivt om 3 Mkr.
| Fem år i sammandrag | 2007 2006 2005 2004 2003 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat räkning (MSEK) |
|||||
| Intäkter Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar Resultat efter finansiella poster |
10,0 8,1 |
-57,3 -60,7 24,8 -81,7 -75,2 27,3 |
346,3 433,2 621,3 648,8 647,5 | 34,6 27,6 |
|
| bala nsräkning (MSEK) |
|||||
| Eget kapital Balansomslutning |
39,5 | 31,6 | 32,1 | 96,3 161,4 181,7 270,0 307,3 242,4 |
70,4 |
| Nyckeltal | |||||
| avkastningstal | |||||
| Avkastning på genomsnittligt sysselsatt kapital % Avkastning på genomsnittligt eget kapital % |
27,1 21,1 |
neg neg |
neg neg |
18,1 32,2 |
18,1 25,6 |
| marginalmått | |||||
| Rörelsemarginal % Förädlingsvärde per anställd (Mkr/person) |
2,7 1,7 |
1,2 | -17,8 -11,4 2,9 1,1 |
1,2 | 2,3 1,3 |
| Kapitalintensitet | |||||
| Kapitalomsättningshastighet ggr | 2,0 | 1,9 | 2,2 | 2,4 | 2,7 |
| Finansiella mått | |||||
| Soliditet % Kassaflöde från den löpande verksamheten Antal anställda (genomsnitt) Likvida medel (inkl. outnyttjade krediter) |
24,5 -30,2 -5,4 69 60,0 |
17,4 87 68,0 |
11,9 146 17,1 |
31,3 -43,5 -28,7 40,7 171 46,6 |
29,0 172 149,2 |
2007 OMSÄTTNING (%) 2006
2007 blev en vändpunkt, men också ytterligare ett tufft år för Doro som verkar på en fortsatt svår marknad inom framförallt hemtelefoni. Vi lyckades vända förra årets förlust på 77 Mkr till en vinst på 9 Mkr tack vare en kombination av omstruktureringar och satsning på produkter där Doro kan leverera värde och marginaler.
Vi har arbetat hårt med att omvandla Doro till ett företag som kan börja leverera värde till aktieägarna. Under de senaste två åren har vi gått från 146 till 58 medarbetare och vi arbetar med ett begränsat antal viktiga kunder på våra största marknader. Vi har omstrukturerat verksamheten genom att avyttra de förlustbringande dotterbolagen i Australien och Polen, men vi har också stramat upp kostnadskontrollen.
Doros historiska kärnverksamhet inom affärsenheten Home Electronics stod 2007 för 72 procent av företagets totala omsättning, och har nått lönsamhet trots den fortsatta prispressen på hemtelefonimarknaden. Affärsenheten Business Electronics som stod för 12 procent av Doros omsättning, visade en tillväxt om 5 procent under året och har en ökad satsning på IP-relaterade produkter.
Tack vare det växande affärsenheten Care Electronics håller ett nytt företag nu successivt på att växa fram. Vårt mål är att bli ett mer lönsamt företag med bättre balans mellan mogna och växande affärsenheter.
Som framgår av årsredovisningen uppgick omsättningen för helåret 2007 till 346 Mkr jämfört med 433 Mkr 2006. Justerat för avyttringar minskade omsättningen med 5 procent, medan volymerna faktiskt ökade med 6 procent. Minskningen beror främst på den fortsatta prispressen på trådlösa telefoner inom det fasta hemtelefonisegmentet. Det förbättrade verksamhetsresultatet är en effekt av omstruktureringen med en minskad kostnadsbas, avyttringar i syfte att fokusera verksamheten och större andel produkter med högre marginal. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till –30 Mkr för helåret. Justerat för omstruktureringsarbetet och avyttring av koncernföretag inräknat blev kassaflödet positivt om 3 Mkr
Under året fördubblades omsättningen inom Care Electronics till 51 Mkr (26 Mkr) och volymerna ökade med 73 procent. Under det fjärde kvartalet ökade omsättningen med närmare 160 procent.
Care Electronics är idag den affärsenhet som har de högsta marginalerna.
Även om verksamheten under 2007 fortfarande var i sin linda med endast 16 procent av omsättningen, var tillväxten under året uppmuntrande. Vi har ökat investeringarna och anslagit mer resurser till affärsenheten.
Under 2007 lanserades två nya GSM-telefoner för äldre, HandlePlus 324gsm och HandleEasy 326gsm. Lanseringen av nya attraktiva produkter är ett viktigt steg i utvecklingen av Doro och affärsenheten Care Electronics.
Faktum är att vi har skapat en ny marknad genom att lansera produkter som uppmuntrar äldre människor att använda mobiltelefoner. Målgruppen väntas öka markant inom de närmaste åren i takt med att den äldre befolkningen blir allt större i Europa. Konkurrenterna inom segmentet består främst av mindre företag och företag av samma storlek som Doro, snarare än välkända globala mobiltelefonaktörer. För att kunna behålla vår konkurrensfördel kommer vårt tempo i uppbyggnaden av denna affärsenhet att vara av kritisk betydelse. Under 2007 har Doro med stöd av ett alltmer konkurrenskraftigt sortiment tecknat avtal med specialiserade distributörer i Tyskland, Spanien, Italien och Israel. Detta arbete har fortsatt hög prioritet under 2008.
Sammantaget minskade omsättningen inom Home Electronics med 17 procent till 238 Mkr (286 Mkr) under året till följd av den fortsatta prispressen, medan volymerna ökade med 2 procent. Home Electronics lyckades dock gå från förlust till vinst tack vare kostnadsminskningar och bättre marginaler.
Under 2007 lanserade vi även två nya DECT-serier, NeoBio™ och en serie strömlinjeformade telefoner under namnet Thin.
Inom Business Electronics blev vi ett av de första företagen i världen som fick ta emot TCO-certifikat för det professionella headsetet ProSound©. Under det fjärde kvartalet lanserade vi i Frankrike och Storbritannien en ny fast telefon som är särskilt anpassad till sjukhusmiljöer. Produkten kommer att lanseras i Norden 2008. Försäljningen ökade med 15 procent till 41 Mkr (35 Mkr) och volymerna med 20 procent, huvudsakligen till följd av den utökade distributionen av befintliga produkter.
Ref.1: AEDE - Europe in the making - 2. The socio economic cultures/2.5. Implications of the aging population in Europe.
Under 2007 genomfördes en organisationsförändring, där de tre affärsenheterna som bolaget ska satsa på framöver utkristalliserades; Care, Home och Business Electronics.
Care Electronics är det nya tillväxtområdet med goda marginaler. Ytterligare resurser satsas hit och allokeras även från övriga områden. Home Electronics står för det större sortimentet som under 2007 nådde lönsamhet under det att Business Electronics präglas av expansionsmöjligheterna inte minst inom IP-telefoni. Organisationsförändringen, som är avsedd att skapa tillväxt, har genomförts som en del av Doros rationaliseringsprogram under 2007. Resultatet är väsentligt reducerade kostnader.
Doros Hong Kong-kontor har fått utökade funktioner och har nu utöver att vara ett logistikkontor även fått ansvar inom projektutveckling av nya produkter. Sedan 2006 har kontoret sin placering i Hong Kong Science & Technology Parks med närhet till våra viktiga teknologiska samarbetspartners och leverantörer i regionen. Doros produktutveckling sker i samverkan mellan Lund och Hong Kong, medan all tillverkning sker i Kina, Taiwan och Sydkorea.
Följande riktvärden präglar vad Doros produkter ska kännetecknas av:
Doros moderna design ska inbjuda till användande och igenkänning med distinkta karaktärsdrag.
Doros produkter ska präglas av smarta funktioner som baseras på målgruppens konkreta behov.
Doros produkter skall utvecklas och marknadsföras med hög kvalitet genom en kombination av materialval, form, användarprestanda och hållbarhet.
Doros produkter ska skapa inspiration och glädje även när Doro säljer på volymmarknader.
Sammanfattningsvis vill jag avsluta mina kommentarer för 2007 med att tacka alla investerare, partners och medarbetare för allt stöd under året, i vårt affärsarbete såväl som i omstruktureringen.
Andelen produkter med högre marginal ökar successivt, vilket tillsammans med helårseffekten av den omstrukturerade kostnadsbasen väntas få en fortsatt positiv effekt. Den organiska omsättningsökningen hålls emellertid fortsatt tillbaka av prispressen i det starkt konkurrensutsatta telefonisegmentet inom Home Electronics. Vi ser att det fortfarande finns utmaningar på vägen innan vi helt har lyckats vända Doro och kan börja redovisa positiva kassaflöden.
Vi fortsätter vårt arbete med att utveckla Care Electronics som ett tillväxtområde vilket successivt kommer att öka koncernens marginaler. Vi investerar dessutom vidare i våra kärnverksamheter inom Home Electronics och Business Electronics.
Den starka kundbasen i form av återförsäljare är en viktig plattform för företaget och kommer även fortsättningsvis att stå i fokus.
Genom den här strategin bedömer vi att Doro kan öka sina intäkter under 2008, öka bruttomarginalerna och, genom kostnadskontroll, successivt öka vinsten och börja leverera värde till aktieägarna som har stöttat oss under hela omstruktureringsperioden.
Care Electronics levererar telekom- och elektronikprodukter anpassade till äldre personer. Vi ser en ökad efterfrågan på förenklade elektronikprodukter som underlättar vardagen för den äldre befolkningen. Den demografiska utvecklingen på den här marknaden kommer att gynna tillväxten inom detta segment.
Vi fortsätter att lansera produkter som hjälper äldre att kommunicera trots lättare eller allvarligare problem med hörsel, syn, rörlighet, eller annan kognitiv begränsning. Doros produkter kan även underlätta för äldre att bo kvar längre hemma.
Vårt breda utbud i kombination med den fortsatta rekryteringen av nya distributörer gör att vi kan expandera geografiskt. Detta kommer att göra 2008 till ett spännande år.
Home Electronics och Business Electronics bättre rustade Under andra halvåret 2008 kommer vi att lansera efterföljare till våra hemprodukter och satsa mer på Voice over IP-pro-
dukter, framför allt för företagssektorn.
De senaste årens rationaliseringar har minskat företagets kostnadsbas. Idag har vi också en organisation som är bättre rustad för att svara upp mot våra större europeiska kunders efterfrågan och behov.
Vi kommer att investera i IT-system för att få en effektivare produkthantering och logistik samt för att kunna erbjuda kunderna bättre service.
Som ny VD sedan oktober 2007 har jag börjat skapa en starkare leveranskultur i företaget. Jag tror att vi är på god väg att vända Doro till ett nytt, tillväxtorienterat företag som kan leverera positiva resultat. För Care Electronics har vi en tillväxtstrategi och kärnaffärsenheterna Home Electronics och Business Electronics utgör en god bas i koncernen. Det är min uppgift som VD att se till att ha vi har motiverade medarbetare och att resurser avsätts för att kunna genomföra ovannämnda strategi
Jag kommer vidare att satsa på den internationella utvecklingen, nya distributörer och att stärka medarbetarnas känsla av att tillhöra ett sammansvetsat och internationellt företag där alla på alla nivåer deltar i det praktiska arbetet. Mina erfarenheter från min tidigare tjänst som verkställande direktör för Doro i Frankrike kommer att hjälpa mig med den här utmaningen.
Plattformen från vilken Doro ska skapa värde består av ett attraktivt varumärke, relevanta erbjudanden på utvalda marknadssegment, långsiktiga kundrelationer och kostnadseffektivitet. Mycket arbete återstår och vi är i Doro fast beslutsamma att leverera resultat och förbättra kassaflödet. Det är vår utmaning och vår uppgift att se till att vi når dit.
Jérôme Arnaud
Vardagen är onödigt komplicerad för många av oss. Med produkter som har funktioner som aldrig används. Eller som någon knappt vet varför de ens finns. Det vill Doro ändra på. Därför utvecklar Doro produkter som är användarvänliga och anpassade för att ge människor en enklare vardag. Oavsett om det är på jobbet, hemma hos barnfamiljen eller en äldre person.
Våra kundsegment har tydligt definierade målgrupper.
Care Electronics representerar Doros tillväxtområde med starkare tillväxt och förädlingsvärde än de affärsenheter som har dominerat Doros verksamhet under senare år. 2007 var ett genombrottsår med stark kund- och volymtillväxt som nu är basen för en lönsammare utveckling. Även om det är ett område som endast stod för femton procent av Doros totala försäljning så dubblerades tillväxten under 2007 och nu satsar Doro resurser på att ny produktutveckling för denna målgrupp. Doro är fortfarande en ny spelare inom området men har ändå på relativt kort tid gått från försäljning av enstaka produkter till att med Care Electronics bli en mer ledande aktör med ett konkurrenskraftigt produktkoncept.
Arbetet börjar nu ge resultat och Doro genomsyras allt mer av den vitamininjektion som Care Electronics har gett hela bolaget.
Affärsenheten Care Electronics öppnar nu även upp för en expansion till nya marknader med nya specialiserade distributörer för äldremarknaden. Dessa distributörer kan arbeta med högre förädlingsvärde och fungerar parallellt med Doros traditionellt starka ställning hos större konsumentelektronik kedjor vilket har givet en god synergi i Doros distribution. Doros produkter inom Care Electronics väcker uppmärksamhet, inte minst satsningen på enkla mobiltelefoner för äldre, som bedöms som ett produktområde med betydande tillväxtmöjligheter.
Doros har en central roll som en produktutvecklande och värdeförädlande organisation mellan huvudsakligen kinesiska leverantör och återförsäljare i primärt Norden, Frankrike och Storbritannien. Det skapar förutsättningar som går att utnyttja för nya marknader. I huvudsak bygger Doros förädlingsvärde på följande faktorer:
För Doro är förståelsen för slutanvändaren viktig vid framtagningen av nya produkter. Basen för förståelse av slutanvändaren har skapats genom samarbeten med olika partners som var och en bidrar med olika delar. Två betydande samarbetspartners är världsledande Ergonomidesign och Ericsson Consumer & Enterprise Labs. Doro har tillsammans med bl. a dessa två partners samlat omfattande kunskaper om både slutanvändaren, dennes omvärld och var produkterna förväntas att säljas.
Den kunskap Doro byggt upp och de produkter som har utvecklats för den äldre målgruppen i Care Electronics leder nu till en bättre försäljning.
Nyckelord: Hjälpmedel och lättanvändbarhet Målgrupp: Seniorer
FN och Eurostats demografiska projektioner påvisar att antalet européer över åttio år kommer att ha fördubblats fram till år 2050. Ökad genomsnittlig livslängd och högre inkomstnivåer är också tydliga trender. Detta är Doros utgångspunkt för att satsa på seniormarknaden med smarta och väldesignade produkter som är användarvänliga för personer med syn-, hörsel- och andra begränsningar. Det kan innebära att en telefon har en lur som är lite enklare att greppa, att det finns förprogrammerade ringknappar med bilder på de personer man vill ringa ofta eller att det går att höja volymen i luren så att man lätt hör den man talar med.
Care Electronics har haft en lovande start och tillväxten är hög. Från en låg nivå växte försäljningen under 2007 till att stå för femton procent av Doros totala försäljning, med goda marginaler. Nya distributörer tillkommer stadigt, produktportföljen är mer komplett och täcker allt fler behov från både återförsäljare, specialiserade distributörer och konsumenter.
Inom Doro Care Electronics tar Doro fram produkter som anpassats till två typer av segment:
Easy – förenklade produkter anpassade för seniora personers allmänna behov.
Plus – produkter med mer anpassad form och funktion för att möta ett specifikt behov hos seniora personer med mer omfattande funktionshinder.
Denna uppdelning är även grunden för en segmenterad distributionsstrategi mellan större konsumentelektronikkedjor å ena sidan och specialiserade distributörer samt åteförsäljare för äldremarknaden å andra sidan. Doro Audio Plus-märkningen markerar en högre produktanpassning och skapar ett högre förädlingsvärde i distributionen. Många telefonprodukter för äldre har idag märkning för 'hörslinga' utan någon större garanti. Därför har Doro utvecklat en mer kvalificerad standard, Doro Audio Plus, med krav på att produkten fungerar tillsammans med hörapparater samtidigt som den ger högsta ljudjusteringsgrad för dem som inte bär hörapparat.
Doro Care Electronics produkter säljs både via de traditionella hemelektronikkedjorna (Easy produkterna), men även i allt större utsträckning via specialiserade återförsäljare av hjälpmedel (Plus produkterna) för att på så sätt också nå ut direkt till en äldre målgrupp. Doros produktportfölj inom Care Electronics har under 2007 också lanserats på nya marknader för Doro, ett arbete som fortsätter under 2008. Konkurrensen inom Care Electronics är begränsad inom framförallt Care Plus, medan det inom Care Easykategorien finns en hårdare konkurrens. Doros konkurrensstrategi bygger på att successivt bredda produktsortimentet för respektive marknadskanal.
Bland konkurrenterna kan nämnas brittiska Geemarc Telecom, som säljer telefoniprodukter anpassade för till exempel hörselskadade, och franska Depaepe som har utvecklat produkter till bland annat sjukhusmiljö. Även Siemens och British Telecom har vissa liknande produkter.
Under 2007 har Doro fortsatt det framgångsrika samarbetet med det svenska designföretaget Ergonomidesign. Ett exempel på en ny produkt som samarbetet mynnat ut i är Doro HearPlus 317c. En stationär telefon som är speciellt anpassad för att hjälpa hörselskadade. Telefonen kombinerar god ergonomi med få tydliga funktioner. Via två tydliga knappar på telefonen växlas enkelt mellan telefonlur/hörslinga och headset kopplat till eget uttag.
Det i särklass största genomslaget på marknaden har Doros nya mobiltelefoner speciellt utvecklade för en äldre målgrupp fått. Mobiltelefonen HandlePlus 324gsm var den första som lanserades och är förmodligen den enklaste mobiltelefon som finns. Telefonen har endast fem sifferknappar och ringer gör man via något av de inprogrammerade nummer som lagts in. Inbyggd högtalare, stora knappar, headset och möjlighet att hänga den runt halsen gör den enkel att använda och ta med sig.
Även mer "normala" mobiltelefoner med fullständig knappsats men med väsentligt förenklad funktion har tagits fram. Doro HandleEasy 326gsm är en enkel mobiltelefon med stor och lättläst display, stora, väldefinierade knappar och greppvänliga yta.
Doro Audio Plus-märkningen markerar en högre produktanpassning och skapar ett högre förädlingsvärde i distributionen.
god ergonomi och enkelhet med få utvalda funktioner.
Nyckelord: Smart funktion och design för hemmet Målgrupp: Den moderna familjen
Home Electronics är fortfarande Doros största affärsenhet. Huvuddelen av sortimentet består av hemtelefoner (trådade och trådlösa) och är IP–kompatibelt, det vill säga kompatibelt med de telefonitjänster som erbjuds via Internetoperatörer. Även walkie talkies (Personal Mobile Radio) och baby monitors ingår i produktutbudet.
Under 2007 kunde 66 procent av Home Electronics nettoomsättning hänföras till försäljning av trådlösa telefoner, 22 procent till trådade telefoner, 2 procent till IP-telefoni och 10 procent till övriga produkter. Den europeiska marknaden för trådlös telefoni, som också är Doros huvudmarknad, har under 2007 fortsatt att vara prispressad, även om marknaden stabiliserats något. Under perioden 2005-2007 har priset per basenhet för trådlösa telefoner minskat med 37 procent.
Enligt en uppskattning av marknadsundersökningsföretaget MZAs såldes totalt cirka 35 miljoner trådlösa telefoner i Västeuropa 2007. Siffran är baserad på antalet sålda basenheter inklusive en handenhet, vilket har betydelse eftersom fler handenheter kan användas till en och samma basenhet. MZA uppskattar vidare att försäljningen av trådlösa handenheter i Europa under 2007 uppgick till 58,5 miljoner enheter. Detta motsvarar en uppgång om cirka 3 procent jämfört med 2006. Marknaden för trådlös telefoni i Västeuropa väntas uppvisa en smärre försäljningsökning fram till år 2010 för att därefter plana ut. Värdet av den europeiska marknaden för trådlös telefoni beräknades uppgå till cirka 1,3 miljarder Euro 2007, och förväntas vara förhållandevis stabil de närmaste åren.
Enligt MZA beräknades cirka 24,7 miljoner analoga trådade telefoner säljas 2007, en nedgång med cirka en procent. Nedgången inom konsumentsidan är dock större, cirka 12 procent då en trådlös telefon i allt större utsträckning ersätter den trådade. Marknaden beräknas i Västeuropa vara värd cirka 350 miljoner Euro 2007, men både volym och värde beräknas minska med cirka 5-7 procent årligen de kommande åren.
IP-telefonin utvecklas fortfarande även om de senaste årens uppskruvade förväntningar inte infriats. Doro Home Electronics är med i utveckling av nästa generations telefoni standard som ska ersätta DECT. Den nya standarden är ip-baserade och heter CAT-iq. Utvecklingen av renodlade IP-telefoner har under 2007 avsett företagstelefoner. Marknaden för IP-telefoni mot konsumenter drivs av operatörer och Internetleverantörer (ISP) eller "triple play"-tjänsteleverantörer.
Tjänsteleverantören erbjuder en ATA (Analog Terminal Adaptor) box, ofta i kombination med en ny DECT-telefon för få kunden att gå över till deras IP-baserade telefoni. För konsumenten innebär det inget förändrat beteende.
Samtliga Doros modeller inom Home Electronics kan användas i erbjudanden för att gå över till IP-telefoni. I Sverige fanns det, enligt Post- och Telestyrelsen, cirka 500 000 abonnemang för IP-baserad telefoni vid halvårsskiftet, vilket motsvarar en ökning med ca 60 procent på ett år. Det stora flertalet av kunderna (95 procent) var hushållskunder. Andelen hushåll med IP-baserad telefoni blir därmed ca 11 procent.
Doros Home Electronics produkter säljs i huvudsak på den västeuropeiska marknaden via stora elektronikkedjor. Goda relationer med viktiga återförsäljare är avgörande för Doros framgång på marknaden. Därför är det en del av Doros strategi att ha en stark sälj- och supportorganisation för de stora konsumentelektronikkedjorna i Västeuropa där Doro sedan många år har en etablerad och strategiskt viktig position. Under 2007 har denna position framför allt förstärkts i Storbritannien.
En Under 2007 lanserade Doro en ny DECT produktserie; NeoBio™. Med likheter från föregångarna Doro 500- och 600-serien men med nya karaktärsdrag fick NeoBios produktdesign ett bra mottagande på marknaden. Designen bygger på rena former med ett skandinaviskt designspråk. Doro lanserade under 2007 i Norden också en serie tunna telefoner som mottogs väl. Telefonernas design bygger på en tunn profil och med en modern hi-tech känsla. Under 2007 lanserade Doro i Storbritannien bl.a. serien Pink Selection samt en ny DECT-telefon, Arc, som gav goda säljrresultat.
Affärsenhetschef Doro Home Electronics
Nyckelord: Ergonomiska elektronikprodukter för professionella slutanvändare Målgrupp: Små och mellanstora företag
Doros professionella produkter är oberoende. Detta betyder att de kan användas direkt till den existerande tekniska lösningen på arbetsplatsen.
Doros produkter för professionell användning är indelade i tre grupper:
Doros så kallade "ingredient brand"– Ergonomic Sound™ – har blivit alltmer uppmärksammat. Ergonomi är idag en viktig del i köpbeslutet när det gäller professionella produkter. Därför tar Doro innebörden av ergonomi ytterligare ett steg framåt genom att tillföra funktioner av ergonomisk karaktär till ljudet. På så sätt förebyggs arbetsrelaterade skaderisker som annars kan förorsakas av monoton exponering och långtidsanvändning.
Under namnet Doro ProSound har Doro samlat produkter för professionella användare av headsets. Under året fick Doro, som första svenska tillverkare och som nummer två i världen, ett headset TCO-godkänt – Doro ProSound hs1120.
Doro ProSound hs1120 är utformat i enlighet med TCO Developments strikta krav på god anpassning till såväl arbetsmiljön som den yttre miljön. Utöver TCO:s krav använder Doro ProSound hs1120 även Ergonomic sound™ funktioner som till exempel automatiskt skyddar mot plötsliga höga ljudspikar genom att de fångas upp av headsetet i stället för att skada hörseln.
Headsetmarknaden domineras huvudsakligen av amerikanska Plantronics och Jabra/GNnetcom. Doro ProSound är fortfarande i sin uppstartsfas och marknadsandelen är således ringa. Doros målsättning är att göra entré på denna marknad under 2008.
Under slutet av 2007 lanserade Doro en nischad produkt; Doro aub200h (h=hygiene) som är en stationär telefon med specialgjord knappsats, magnetisk klyka och helt plan utan skarvar. Avsikten är att den skall vara enkel att rengöra och därmed väl lämpad för vårdinrättningar och offentliga lokaler. Den här typen av produkter vinner terräng, inte minst i Storbritannien där problematiken med bakteriespridning och sjukhussjukan har uppmärksammats som ett betydande problem. Telefoner och andra föremål som används av flera olika personer har identifierats som en av de starkast bidragande orsakerna till att vissa sjukdomar får en större spridning.
Under senare delen av 2007 introducerandes två sortiment av IP-baserade företagslösningar, IP500- och 800-serien. Doros IP500 är anpassad för det lilla företaget. Med ljud- och datagateway samt växelfunktioner, så kallade PBX-funktioner, ger ip500 en effektivare åtkomst till Internet, med kopplingar både via det traditionella telefonnätet och via Internet för upp till åtta användare.
Doros IP800-serien är ett sortiment av IP-terminaler baserade på SIP standard och kan anpassas till olika IP-baserade växlar. Flaggskeppet heter Doro ip840c och är en trådad VoIP-telefon med högupplöst display, där det är möjligt att presentera detaljerad information som t.ex. löpande nyhetsrubriker direkt i displayen. Telefonen använder även bredbands-codec för ljud i absolut toppklass. Försäljningen av IP 500 och 800 beräknas att synas mer påtagligt först i resultatet 2008.
VD & Affärsenhetschef Doro Business Electronics
Doro lägger stor vikt vid kvalitetsarbetet. Återkommande kontroller och uppföljning är huvudelement i det arbete som bedrivs med att ut veckla och tillverka nya produkter. Ett välfungerande kvalitetsarbete med tydliga interna och externa processer är en förutsättning för att kunna ta steget in i nya produktområden.
Doro har under de senaste åren koncentrerat sin försörjning till ett begränsat antal leverantörer som visat att de uthålligt kan upprätthålla en jämn och hög kvalitet. Innan avtal tecknas med en ny tillverkare, oavsett produktområde, utför Doro en företagsutvärdering bestående av en noggrann granskning av såväl företaget som produktionsanläggningen. Varje till verkningsserie inspekteras därefter med stickprovstest på plats vid fabriken av egen personal innan transport sker till något av Doros två centrallager i Malmö och Paris. Vid ankomst till lagret sker dessutom en inkommande kvalitets kontroll. I tillägg till dessa kontroller utförs varje kvartal en mer omfattande genomgång av kvalitetsläget hos samtliga leverantörer.
Samtliga leverantörer mäts på följande områden:
På så sätt kan både Doro och leverantören se vilken nivå kvalitetsarbetet ligger på. Doro hjälper också ofta till med felsökning i själva tillverkningsprocessen i Asien. Det ger en mycket god insikt i vilka möjligheter som finns till att ta fram nya produkter men även att ytterliggare förbättra tillverk ningen av de befintliga.
Doro fordrar att leverantörerna undertecknar en särskild de klaration avseende ett gott socialt ansvarstagande. Denna deklaration omfattar ett stort antal krav vad gäller barn- och tvångsarbete, arbetsmiljö, ersättningsnivåer, arbetstider och fri anslutningsrätt till fackföreningar. Vid avtalsbrott har Doro rätt att med omedelbar verkan säga upp samtliga förbindelser med leverantören.
Doro marknadsför och säljer produkter vars användande och återvinning omfattas av direktiv och lagar och på miljöområdet.
Doros kvalitets- och miljöchef svarar för att Doro följer tillämpliga lagar och regler och dessutom har de olika länderna en miljöansvarig person som säkerställer att respektive lands miljölagstiftning följs. Bland de mer omfattande direktiv som berör Doros verksamhet finns EU's direktiv "Waste of Electrical and Electronic Equipment" ("WEEE") som trädde ikraft i au gusti 2005, samt "Restriction of the use of certain Hazardous Substances" ("RoHS"), som trädde ikraft den 1 juli 2006.
Under 2008 kommer EU's "REACH" direktiv ("Registration, Evaluation, Authorisation and Restrictions of Chemicals") att utvärderas för att börja gälla 2010. Innebörden blir för Doro som importör av färdiga produkter är begränsad men kommer att påverka våra processer.
Ytterligare ett nytt direktiv med påverkan kommer att släppas, nämligen "EUP"-direktivet ("Energy Using Products"). Inne börden blir för Doro att säkerställa en ekologisk design, en energisnål produktionsprocess och låg energiförbrukning hos batteriladdare och externa strömförsörjningsenheter.
Doro är noterat på Stockholmsbörsen sedan 1993. Totalt finns 17.407.631 aktier.
Under 2007 genomfördes inga nyemissioner i Doro.
Doro kommer inte att ge någon utdelning för 2007. Aktiernas kvotvärde uppgår till 1 kr (5 kr).
Inga konvertibler eller syntetiska optioner är utestående. Doro-aktiens värde steg under 2007 med 16 procent (sjönk med 34). Doros börsvärde var den 31 december 2007 101 Mkr
$(87)$ Den ordinarie bolagsstämman genomfördes i Lund den 25
april 2007.
| 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier, tusental 1 | 17.408 | 17.408 | 4.295 | 4.294 | 4.294 |
| Kvotvärde, kr | 1,00 | 5,00 | 5,00 | 5,00 | 5,00 |
| Vinst per aktie efter skatt, kr 1 | 0.43 | $-7,59$ | $-15,68$ | 5,55 | 3,65 |
| Kassaflöde per aktie | $-1,22$ | $-0,57$ | $-10,12$ | $-6,70$ | 9,50 |
| Synligt eget kapital, kr | 2,27 | 1,81 | 7.47 | 21,80 | 16,40 |
| Börskurs, 31/12, kr | 5,80 | 5,00 | 14,05 | 23,26 | 20,13 |
| Utdelning, kr | 0,00 | 0,00 | 0.00 | 0,00 | 0,00 |
| $P / E$ tal 2 | 13,5 | N/A | N/A | 10,0 | 12,5 |
| Direktavkastning $(\%)^3$ | N/A | N/A | N/A | N/A | N/A |
1 Antalet aktier var genomsnittligt under 2001: 2.101.791 och för 2006: 10.814.669
2 P/E tal räknas som börskurs vid slutet av året dividerat med vinst per aktie efter skatt
3 Direktavkastning räknas som utdelning dividerat med börskurs 31/12
Moderföretagets aktiekapital har under de senaste åren förändrats genom nvemissioner enligt nedan
| År | Emission | Antal nya aktier |
Emissions- kurs 1 |
Okning av aktiekapital (Mkr) |
Inbetalt belopp (Mkr) |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1998 | Riktad nyemission | 2.740.260 | 18,48 | 2,7 | 50,6 | |
| 1998 | Nyemission 1:7 | 1.212.894 | 27,00 | 1,2 | 32,7 | |
| 2001 | Riktad nyemission | 11.764.705 | 8,50 | 11,8 | 100,0 | |
| 2005 Nyemission | 7.141 | 1,00 | 0,0 | 0.0 | ||
| 2005 Omvänd split 5:1 | $-17.180.000$ | |||||
| 2006 Nyemission 3:1 | 12.885.000 | 6,00 | 64,4 | 71,2 | ||
| 2006 Kvittningsemission | 227.631 | 7,66 | 1,1 | 1,5 | ||
1 Emissionskurser ei omräknade för nyemissioner och omvänd split
| 14.9 2.600.000 2.600.000 Originat AB 9.5 Doro Intressenter AB 1.647.058 1.647.058 848.250 4,9 848.250 Gusgus AB 4.9 848.250 Johand AB 848.250 848.249 4,9 848.249 Runand AB 825.751 4.7 825.751 Alted AB Erik A i Malmö AB 816.250 4,7 816,250 800.000 800,000 Dirbal AB 4.6 Venture Handels & 800,000 800,000 Investment AB 4,6 Tedde Jeansson, SR 691.355 4.0 691.355 |
De 10 största aktieägarna | Antal aktier |
$%$ av aktier |
Antal röster |
% av röster |
|---|---|---|---|---|---|
| 14,9 | |||||
| 9,5 | |||||
| 4,9 | |||||
| 4.9 | |||||
| 4,9 | |||||
| 4,7 | |||||
| 4,7 | |||||
| 4,6 | |||||
| 4,6 | |||||
| 4.0 | |||||
| Deltotal | 10.725.163 | 61,6 | 10.725.163 | 61,6 |
| Antal aktieägare |
$\frac{9}{6}$ av alla aktieägare |
Äger tillsammans st aktier |
$1%$ av alla aktier |
|
|---|---|---|---|---|
| Under 501 aktier | 2.403 | 72,7 | 242.864 | 1,4 |
| 501-1000 aktier | 421 | 12.7 | 348.641 | 2,0 |
| 1001-5000 aktier | 331 | 10,0 | 817.892 | 4,7 |
| 5001-10.000 aktier | 62 | 1,9 | 468.616 | 2,6 |
| 10.001-20.000 aktier | 36 | 1,1 | 555.962 | 3,1 |
| 20.001-50.000 aktier | 23 | 0.7 | 794.751 | 4.5 |
| 50.001-100.000 aktier | 8 | 0,2 | 547.800 | 3.1 |
| Över 100.000 aktier | 21 | 0.6 | 13.631.105 | 78,3 |
| Totalt | 3.305 | 100.0% | 17.407.631 | 100.0% |
Antalet aktieägare har minskat från 3.774 till 3.305. Av det totala antalet aktier ägs ca 12 % (10) av utländska aktieägare och ca 1 % (4) av institutionella ägare
för Doro AB. Organisationsnummer 556161-9429
Doro AB är ett publikt aktiebolag (nedan Doro). Bolagets säte är i Lund i Sverige. Det är registrerat i Sverige under organisationsnummer 556161-9429. Huvudkontoret har besöksadress Magistratsvägen 10 i Lund (postnummer 226 43), Sverige. Doro har rörelsedrivande bolag i Frankrike, Hong Kong, Norge, Storbritannien och Sverige. Den koncernmässiga strukturen framgår av not $14$
Verksamhet. Doro marknadsför ett brett och innovativt sortiment av telekom- och konsumentelektronikprodukter, främst för den europeiska marknaden. Doro erbjuder användarvänliga produkter av hög kvalitet med modern design till konsumenter och företag. Doros produktutbud delas in i tre affärsenheter: Home (trådlösa digitala telefoner, trådade telefoner, telefonsvarare, baby monitors m m), Business Electronics (Head-sets och kontorstelefoner) samt Care Electronics (olika special- produkter för en senior målgrupp).
Omvärlden. Doro verkar huvudsakligen inom den snabbt föränderliga marknaden för elektronikprodukter till konsumenter i framför allt Europa. Produktionen sker hos underleverantörer och den är till största delen förlagd till Kina. Doro skyddar produkterna genom egna formverktyg och aktivt deltagande i design, utvecklings- och kvalitetssäkringsprocesserna.
Stora inköpsvolymer kan för vissa produkter utgöra ett viktigt konkurrensmedel eftersom det ger en lägre enhetskostnad för såväl utveckling som produktion. Större inköpsvolymer förstärker också Doros förhandlingsposition gentemot underleverantörerna
Vinst för verksamheten. Doro har under 2007 omsatt 346 Mkr (433 Mkr), vilket innebär en minskning med 20 procent jämfört med föregående år. Justerat för avyttringar var minskningen 5 procent samtidigt som volymerna ökade med 6 procent.
Marknaden för huvudprodukten trådlösa telefoner har i volym varit oförändrad jämfört med föregående år. Denna marknadsbild skall jämföras med en kraftig volymtillväxt under 2004 och 2005. Försäljningspriserna för DECT telefoner har fortsatt att falla och det råder en generell prispress på marknaden. En viss stabilisering har skett under det fjärde kvartalet.
Resultat före skatt och finansiella poster uppgick till 9,2 Mkr (-77 Mkr). Antalet anställda har minskat med 22 personer till 58 (80), vilket lett till lägre omkostnader inför 2008. Året
procent till 41 Mkr (35 Mkr), och volymerna med 20 procent. En ny serie trådade kontorstelefoner lanserades i Storbritannien och Frankrike under fjärde kvartalet. Dessa kommer även att Janseras i Norden under 2008.
har totalt belastats med ca -3 Mkr (-49 Mkr) i engångs- och omstruktureringskostnader.
Doro har sålt det tidigare helägda dotterbolaget Doro Australia Ltd Pty per den 16 maj, bolaget hade ett positivt resultat om ca 3 Mkr tom detta datum. I koncernens beräkning har resultatet inkluderats. Realisationsförlusten som uppstod vid avyttringen täcktes in via upplösning av omstruktureringsreserv och har härmed inte påverkat koncernens resultat.
Koncernens resultat efter skatt uppgick till 8 Mkr (-95 Mkr) för helåret. En omvärdering har gjorts av koncernens latenta uppskjutna skattefordringar vilket resulterat i en skattekostnad på 1 Mkr.
Affärsenhetsorganisation för ökat produkt- och kundfokus. En ny organisation aviserades per den 21 december, 2006 för ytterligare ökat fokus på kunder och anpassade produkter. Under första kvartalet 2007 genomfördes omorganisationen och verksamheten har därmed delats upp i tre affärsenheter:
Den nya organisationen möjliggör att utvecklingstiden för nya produkter kan kortas ytterligare. Vidare har koncernen under året lämnat landsorganisationsstrukturen och övergått till en Key Account Management-baserad säljorganisation med shared servicecenters i Lund och Paris samt inköpslogistik i Hong Kong.
Affärsenheter. Doro arbetar i tre affärsenheter som med nuvarande struktur har följande fördelning; Home Electronics, som i huvudsak är hemtelefoni står för 72 procent av årets omsättning (83 procent 2006). Business Electronics, huvudsakligen kontorstelefoni, 12 procent av omsättningen (10 procent) och Care Electronics, specialiserade telekom- och elektronikprodukter för äldre, 16 procent av omsättningen (7 procent).
Home Electronics som tidigare stått för huvuddelen av Doros förluster, har förbättrat vinstmarginalerna under året. Det fortsatta prisfallet ledde till att omsättningen gick ned med 17 procent till 238 Mkr (286 Mkr) medan volymerna samtidigt ökade med 2 procent jämfört med föregående år. Sammantaget vände affärsområdets resultat till en vinst under 2007 som en direkt följd av kostnadsrationaliseringar och de förbättrade marginalerna.
Doro lanserade den nya NeoBio-serien i september och under fjärde kvartalet började försäljningen ta fart. Den nya serien bygger på en modernare teknologisk plattform, men arvet från Doros tidigare serie syns fortfarande i dess design. Den nya tunna linjen DECT-telefoner, th50 och th55r, togs också emot väl av marknaden med sin rena och strömlinieformade design. Hittills har denna serie endast lanserats i Norden.
Business Electronics har fortsatt att växa genom förbättrad distribution av befintliga produkter. Omsättningen ökade med 16 Care Electronics fördubblade sin omsättning under 2007 till 51 Mkr (26 Mkr), samtidigt som volvmerna ökade med 73 procent. Care Electronics som utvecklar och distribuerar telekom- och elektronikprodukter speciellt anpassade för äldre personer har haft en accelererande försäljningsutveckling under året
Omsättningsökningen var framför allt en effekt av introduktionen av en ny GSM-telefon, HandleEasy 326gsm, med en funktionell design för bl a äldre personer.
Care Electronics utgör ett mycket intressant framtidsområde där Doros position på marknaden under året har stärkts av nya produktlanseringar speciellt anpassade för framför allt de äldres hehov
Regioner. Doros största marknader är Frankrike (40 procent av omsättningen), Norden (35 procent) och Storbritannien (10 procent). Doro säljer dessutom via distributörer på andra utvalda marknader (15 procent).
Organisation och personal. De övergripande målen för koncernens arbete med personalfrågor är att rekrytera, utveckla och behålla kompetenta och engagerade medarbetare. Årliga utvecklingssamtal utgör en viktig del av detta arbete.
Koncernledningen har under 2007 omorganiserats och består nu av fem personer. I och med den nya organisationsformen har delar av personalen fått nya ansvarsområden.
Det genomsnittliga antalet anställda uppgick till 61 (87).
Förändringar i styrelse och koncernledning. I samband med bolagsstämman den 25 april utsågs Bo Kastensson till ny styrelseordförande. Tidigare ledamoten Anders Bülow lämnade styrelsen samtidigt som Jonas Mårtensson invaldes som ny ledamot. I samband med VD skiftet den 24 oktober lämnade Rune Torbjörnsen sin plats i styrelsen. Styrelsen består därmed av Bo Kastensson, Anders Berg, Jonas Mårtensson samt Tomas Persson
Den 24 oktober utnämnde styrelsen Jérôme Arnaud till ny VD. Han var tidigare verkställande direktör för Doro France. Han är dessutom chef för affärsområdena Business Electronics och Care Electronics.
Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare avseende 2008 innebär i huvudsak att löner och övriga ersättningsvillkor för ledningen skall vara marknadsmässiga. Utöver fast grundlön kan ledningen även erhålla rörlig ersättning, vilken skall ha ett förutbestämt tak och vara baserad på utfallet i förhållande till resultatmål (och i vissa fall andra nyckeltal). Maximal kostnad för bonus kan ej överstiga 5 Mkr. Den totala kostnaden för fast och rörlig ersättning skall varje år bestämmas till ett belopp som inkluderar företagets alla ersättningskostnader, vilket möjliggör för ledande befattningshavare att allokera delar av sina fasta och rörliga ersättningar till andra förmåner, till exempel pensionsförmåner. Pensionsplanerna för ledningen skall i huvudsak vara avgiftsbestämda.
Vid uppsägning från bolagets sida kan det finnas rätt till avgångsvederlag vilket i sådant fall skall ha ett förutbestämt tak. Vid uppsägning från den anställdes egen sida skall inget avgångsvederlag utgå.
Styrelsen skall ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta.
Organisatorisk struktur. Doro har under de senaste åren genomfört en effektiviseringsplan för att skapa en lägre kostnadsnivå med en förbättrad effektivitet och en utökad distributionskapacitet. Som ett led i denna fokusering avyttrades Doro Australia
22 | Doro Årsredovisning 2007 | Förvaltningsberättelse
Ltd Pty. Köpare blev Westan PTY LTD, Melbourne Australia som förvärvade alla aktier per den 16 maj och kommer därmed också att vara Doros distributör för Australien samt Nya Zeeland. Den 3 april såldes tillgångarna i Doro Atlantel Sp. Zo. o till TM Distribution Sp.zo.o som blir distributör för Doros produkter i Polen. Under året avvecklades de danska och finska bolagen till förmån för lokala distributörer. I Sverige pågår en fusion av Doro Nordic AB och Doro AB.
Produktutveckling och utvecklingsutgifter. Doro genomför olika projekt tillsammans med olika externa partners för produktutveckling och design. I normalfallet återfinns den större delen av kostnaderna hos den tillverkande partnern. I många av dessa fall ingår sedan dessa kostnader i Doros anskaffningsvärde för produkterna. Doro anlitar designföretag från olika länder. I en del fall är dessa kostnader rörliga och i en del fall fasta. Doro köper även i en del fall teknik från olika externa företag. Under 2007 uppgår koncernens kostnader för utvecklingsarbeten till 5 Mkr (5Mkr). Vidare investerar Doro i olika formverktyg för att skydda design av produkterna. Dessa aktiveras till dess att första produkten finns färdig för leverans. Därefter skrivs utvecklingsarbetet av i ett till två år beroende på typen av produkt.
Doro hade vid utgången av 2007 inga patent registrerade i bolaget men rätt att utnyttja olika patent enligt avtal. Doro har varumärkena Doro, Airborne, Audioline och Atlantel registrerade. Dessutom finns ett stort antal produktnamn, mönster och figurer skyddade.
Försäljning per produktområde och primära segment. Doro är verksamt inom produktområdena trådlösa telefoner, trådade telefoner (inklusive telefonsvarare, nummerpresentatörer), GSM telefoner, samt övriga konsumentrelaterade elektronikprodukter. Störst omsättning har produktområdet DECT telefoner som svarar för cirka 51 procent (49) av omsättningen. Därefter följer trådade telefoner med mer än 29 procent (27) av omsättningen.
Utvecklingen per geografiskt segment redovisas i not 2.
Investeringar. Investeringar sker i design, formverktyg, kontrollutrustning, inventarier, datorer och mjukvarusystem. Investeringarna uppgick till 5 Mkr (3Mkr). Se redovisningsprinciper.
Rättsliga processer. Doro är inblandat i två tvister. En detaljerad redovisning finns i not 21.
Den viktigaste tvisten är mot Sojitz (Nissho Iwai) i Japan. Doro har stämt motparten på totalt 106 Mkr. Doro förlorade i första instans i juli 2005. Doro överklagade detta och den fortsatta processen väntas ta ytterliggare ett år.
En tvist om ett varulager har vunnits men inte avslutats. Ingen ny tvist har tillkommit under 2007.
Miljö. Doro bedriver ingen verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig. Ingen enhet är miljöcertifierad.
Doro har inga ägda tillverkningsenheter. Ett omfattande samarbete sker med ett antal fabriker där produkter köps. Vid genomgångar av fabriker ställs olika miljökrav. Ett ökande antal av fabrikerna arbetar med olika miljöprogram och de avser att bli ISO 14 000 certifierade.
Kvalitet. Regelbunden, kvartalsvis, uppföljning av leverantörers kvalitet sker med hjälp av s k "Doro score card". Detta kontrollkort inriktar sig på leverantörernas fabrikers processer samt eskaleringspunkt med avseende på rapporterade kvalitets brister och deras avhjälpande. Utvärdering sker på plats av nya tilltänkta leverantörer vad gäller samtliga kvalitets relaterade processer, samtidigt görs en första utvärdering kopplat till Doros "Code of
Supplier Conduct" (Socialt Ansvar). Löpande följs också produktkvalitet upp på enskilda sändningar.
Regleringar. Löpande följer Doros "Quality and Regulatory Manager" upp att bolagets produkter minst motsvarar gällande myndighetskrav på aktuella marknader, tekniska specifikationer samt miliörelaterade krav.
Etik. Doro använder tredjeparts verifiering att leverantörerna uppfyller respektive lands lagstiftning och Doros krav vad gäller anställningsförhållande. Detta utvärderas även löpande av Doro vid regelbundna besök vid samtliga fabriker.
Kassaflöde, investeringar och ekonomisk ställning. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 7 Mkr (12 Mkr) under fjärde kvartalet.
För helåret uppgick kassaflödet från den löpande verksamheten till -30 Mkr (-6 Mkr), främst till följd av omstruktureringsprogrammet, som påverkade resultatet 2006 negativt med 24 Mkr, och som betalats under 2007. Större poster som ingår är bland annat löneutbetalningar för uppsagd personal (ca 6 Mkr), konsultkostnader (ca 4 Mkr), kostnader för uppsagda kontrakt (ca 3 Mkr) samt flyttkostnader (ca 2 Mkr).
Avyttringen av Doros dotterbolag i Australien innebar en minskning av koncernens rörelsekapital om ca 16 Mkr utan motsvarande positiva effekt i kassaflödet från den löpande verksamheten. Försäljningen redovisas under koncernens investeringsverksamhet med ett positivt belopp om 9.4 Mkr. Sammantaget innebär detta ca 7 Mkr i negativ effekt på kassaflödet.
Investeringarna för helåret uppgick till 5 Mkr (1 Mkr).
I slutet av perioden hade Doro likvida medel om 8 Mkr, samt outnyttjade krediter om 52 Mkr, därmed hade bolaget totalt 60 Mkr till sitt förfogande den 31 december 2007. Soliditeten var 24% vid årets slut att jämföras med 17% vid årets början
Utdelning och finansiella mål. I samband med nyemissionen 2006 fastställde styrelsen ett resultatmål om en rörelsemarginal på lägst fem procent över en konjunkturcykel. De tidigare målen ligger fast om en maximal skuldsättningsgrad (räntebärande skulder/eget kapital) på 1,3.
Den organiska expansionen skall täckas av internt tillförda medel, medan större förvärv skall finansieras genom nyemission.
Ekonomisk översikt. En redovisning sker i de olika ekonomiska rapporterna med kvartalsvis utveckling: - resultaträkning.
Kvartalsrapporter. Styrelsen har beslutat om följande datum för kvartalsrapporter under 2008:
| Januari-mars 2008: 6 maj |
|---|
| Januari-juni 2008: 20 augusti |
| Januari-september 2008: 23 oktober |
| Kvartalsrapporterna kommer att publiceras pa |
| Doros webbsida: www.doro.com |
Moderföretaget. Inom moderföretaget Doro AB finns förutom koncernledningen och finansfunktioner också ett antal servicefunktioner för resten av koncernen. Marknadsföring och produktutveckling koordineras och inom produkt- och kvalitetsavdelningen sker tillsammans med underleverantörer produktframtagning
December: Budget för 2008 samt nytt kreditavtal. Inför varje möte utsänds ett underlag cirka en vecka före mötet. Varje månad utsänds föregående månads resultat och kommentarer. Styrelsen behandlar löpande ärenden som affärsläget, budget, periodbokslut och kostnadseffektiviseringar. Under år 2008 är fem styrelsemöten inplanerade. Några formella kommittéer har inte funnits i Doro under 2007. Nomineringsarbete. Nomineringsarbetet till val av ny styrelse samordnas av en informell nomineringskommitté som består av representanter från huvudägarna Originat, Doro Intressenter, Alted, Dirbal och Venture tillsammans med en representant från Nordea. Därefter lämnas ett förslag till ny styrelse. Genom detta förfarande ses inget behov av en formell nomineringskommitté.
Revisionsarbete. Revisionsfrågor som revisionsarbetets inriktning och omfattning planläggs och beslutas av Anders Berg. Bo Kastensson och Jonas Mårtensson. Revisionens inriktning och omfattning presenteras av bolagets revisor vid styrelsemötet i augusti. Baserat på kvartalsbokslut per 30 september genomförs en granskning. Resultat från revisionen rapporteras vid ett möte med styrelsens ordförande och ledningen i bolaget, dels efter granskning, dels efter bokslutsrevision. Vid styrelsemötet i februari redovisar bolagets revisor resultatet av sin granskning av koncernens interna kontroll och årsbokslut för hela styrel- $S\cap$
genom bl a design och verktygsanpassningar samt kvalitetssäkring av leveranser. Inköp och logistik hanterar de olika materialflödena i koncernen
Doro AB hade en omsättning om 29 Mkr (27). Resultat efter finansiella poster uppgick till -31 Mkr (-88).
Doro AB ansvarar för större delen av dotterföretagens finansiering. Nettoskuldsättningen är 46 Mkr (30 Mkr). Det egna kapitalet uppgår till 45 Mkr (73 Mkr).
Styrelsen och dess arbetsordning. Doros styrelse bestod i början av året av fem ledamöter valda vid bolagsstämman den 12 september, 2006. En av huvudaktieägarna (Mellby Gård gruppen) var representerade av en person i styrelsen, Anders Bülow.
Vid bolagsstämman den 25 april, 2007 valdes Bo Kastensson till ordförande. Anders Berg och Tomas Persson omvaldes som ledamöter i styrelsen och Jonas Mårtensson valdes som ny ledamot
Verkställande direktören Rune Torbjörnsen ingick som vald ledamot i styrelsen och CFO är adjungerad till styrelsen som dess sekreterare. Andra tjänstemän i bolaget deltar i styrelsens sammanträden såsom föredragande.
I samband med VD bytet den 24 oktober lämnade Rune Torbjörnsen styrelsen. Därmed har nu Doro AB fyra ordinarie styrelseledamöter.
Under verksamhetsåret 2007 hade styrelsen 7 (13) sammanträden enligt nedan med huvudsakliga ärendena för mötet. Några telefonmöten har hållits utöver de planerade. Närvaron har varit mycket god.
Januari: Godkännande av årsbokslut och genomgång med revisor.
April möte 1: Kvartalsbokslut.
April möte 2: Konstituerande styrelsemöte. Bolagets firma tecknas av styrelsen och två av styrelsens ledamöter i förening (varav en skall vara styrelseordföranden eller verkställande direktören)
Juni: Genomgång av kostnadseffektiviseringsprogram
Augusti: Kvartalsbokslut
Oktober: Kvartalsbokslut och VD byte.
Ersättningsfrågor. Ersättningsfrågor beslutas av Anders Berg, Bo Kastensson, Jonas Mårtensson och Tomas Persson, Under löpande möten har löner och bonussystem till chefer diskuterats och fastställts. Styrelsen i dess helhet har ett ansvar för ersättningsfrågor och övriga anställningsvillkor till koncernledning och dotterföretagens chefer. Styrelsens ordförande godkänner alla till VD rapporterande chefers villkor. Totalt hanteras ett knappt tiotal personers anställningsvillkor.
Svensk kod för bolagsstyrning. Doro kommer från den 1 juli 2008 att omfattas av Svensk kod för bolasstyrning varvid bl a särskilda Revisionsutskott och Ersättningsutskott kommer att formeras. Till Årsstämman 2008 har förslag till sammansättning av ny Valberedning lämnats. Information om ovan kommer att finnas på www.doro.com. Företaget har under 2007 påbörjat processen för att vara väl förberedd på de anpassningar som kommer att krävas
Risker Doros risker och osäkerhetsfaktorer är främst relaterade till leveransstörningar, kundrelationer samt valutakursfluktationer Doro hantering av finansiella risker finns i not 32. Övriga risker beskrivs nedan.
Prisrisk. För alla finansiella instrument finns en prisrisk bara av valuta- och ränterisk. Doro har inga likvida medel som placeras utanför normalt bankkonto
Doro är huvudsakligen verksamt inom telefoni och påverkas av elektronikindustrins generella prissänkningar. Detta kan medföra att återanskaffningspris av lager är lägre än anskaffningsvärdet. Doro arbetar aktivt med olika prognosverktyg och uppföljningsprogram för lager. Samarbete sker med olika leverantörer som möjliggör god flexibilitet baserat på prognoser som omvandlas till inköpsorder. Förändrade myndighetskrav eller teknikutveckling kan innebära att produkter i lager kan få ett betydligt lägre försäljningsvärde än beräknat.
Olika former av prisändringar av råvaror har hittills kunnat absorberas av fallande priser på elektroniska komponenter.
Kassaflödesrisk. Doros kassaflöde från den löpande verksamheten är normalt negativt under första halvåret och ett positivt flöde under sista kvartalet. Kreditavtalet är anpassat till dessa fluktuationer.
Känslighetsanalys. Doro påverkas av olika faktorer och följande effekter på resultat före skatt ges vid 1 procent förändring av olika variabler (Mkr):
| ZULI | ZUUD | |
|---|---|---|
| Prisförändring | $+/-3$ | $+/-4$ |
| Volymförändring | $+/- 1 +/- 1$ | |
| US dollarkursen | $+/- 2 +/- 3$ | |
| Ränteförändring | $+/- 0$ | $+/-1$ |
Analysen är gjord i en statisk miljö. I verkligheten kan t ex en minskning av dollarkursen leda till lägre kundpriser eller en ökning kompenseras genom högre kundpris med en tidsfördröjning.
En underliggande orsak till den prispress som varit på marknaden, inte minst inom Home Electronics, är sannolikt försvagningen av US-dollar under senare år.
Konkurrentrisk. Doro är verksamt inom starkt konkurrensutsatta marknader. Den nya indelningen i olika marknadssegment är ett medel att möta konkurrensen. Vidare har Doro kontinuerliga program för ökad produktivitet.
Risk för kundförluster. Doro har under de senaste åren haft mycket små kreditförluster (under 0.5 procent av omsättningen) genom att den huvudsakliga kundgruppen är större företag med en regelbunden handel. Den störste enskilde kunden står för under 7 procent av koncernens omsättning. I de flesta länder arbetar Doro utan kreditförsäkring.
Risk för reklamationer. Risken för reklamationer avser kostnader för att korrigera olika fel som uppkommer i de produkter som Doro har levererat. Normalt är garantierna 12-24 månader. Olika avsättningar görs för de bedömda garantier som är utestående. Omfattande kvalitetsarbete har förbättrat kvaliteten under de senaste åren
Försäkringsrisk. Doro har ett samordnat program för försäkringar. Tillsammans med extern expertis utarbetas en policy för vilka försäkringar som skall finnas, belopp samt fördelning av risk mellan moderbolag och dotterbolag.
Politisk risk. Politisk risk avser risken att myndigheter i olika länder genom olika politiska beslut försvårar, fördyrar eller omöjliggör fortsatt verksamhet. Hela tillverkningen sker i Asien (gäller i princip alla konkurrenter). All försäljning sker i stabila länder.
Miliörisk. Denna risk avser de kostnader som Doro kan drabbas av för att reducera miljöpåverkan. Doro har ingen egen tillverkning. Doro arbetar aktivt med olika nya direktiv vad gäller miljön. Olika former av avgifter för returer av elektroniskt skrot, emballage och använda batterier har hittills kunnat lösas.
Rättstvister. Denna risk avser de kostnader som Doro kan drabbas av för att driva olika rättsprocesser samt kostnader till tredje part. Doro är inblandade i ett antal tvister. I förebyggande syfte har ökad juridisk rådgivning införskaffats och det medför mycket få nya tvister. Den fasta telefonibranschen har hittills haft få patenttvister. Så länge olika patentanspråk görs på alla aktörer är dessa oftast kostnadsneutrala.
Årsstämma. Den ordinarie årsstämman kommer att hållas på hotell Scandic Star, Glimmervägen 5, Lund kl. 17.00 den 6 maj 2008.
Förslag till utdelning. Styrelsen har beslutat att rekommendera bolagsstämman att inte betala någon utdelning för året (0.00 $Kr$ )
Förslag till behandling av ansamlad förlust. Styrelsen och verkställande direktören föreslår att ansamlad förlust i moderbolaget om 32 160 586,72 kr överförs till ny räkning.
Förväntad framtida utveckling. Den successivt förbättrade andelen av produkter med högre marginal samt helårseffekten av omstruktureringsprogrammet förväntas få en fortsatt positiv effekt på resultatet under 2008. Den organiska försäljningstillväxten hålls fortfarande tillbaka av den prispress som råder för telefoniprodukter inom Home Electronics. Inom Care Electronics förväntas en ökad satsning och nya produktlanseringar att innebära en fortsatt positiv försäljningsutveckling.
Händelser som inträffat efter räkenskapsårets utgång. Inga händelser av betydelse har inträffat efter räkenskapsårets slut som påverkar denna årsredovisning.
| KONCERNEN | MODERFÖRETAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr) | Not | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| ntäkter/nettoomsättning | 1, 2, 3 | 346,3 | 433,2 | 28,6 | 26,9 |
| örelsens kostnader | |||||
| Handelsvaror | $-230,6$ | $-331,2$ | 0,0 | $-0,6$ | |
| Övriga externa kostnader | 4, 22, 27 | $-50,4$ | $-92,7$ | $-32,5$ | $-32,4$ |
| Personalkostnader | $5 - 10$ | $-55,4$ | $-66,6$ | $-26,7$ | $-14,5$ |
| Avskrivningar nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar |
13 | $-0,8$ | $-11,4$ | $-0,3$ | $-9,7$ |
| Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar |
12 | 0,0 | $-8,2$ | $-0,3$ | |
| örelseresultat | $\overline{2}$ | 9,2 | $-76,9$ | $-31,2$ | $-30,3$ |
| esultat från finansiella poster | |||||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 24 | 0,0 | 0,6 | 1,8 | $-56,3$ |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 11 | 1,2 | 10,2 | 1,3 | 11,8 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 11 | $-2,3$ | $-15,6$ | $-2,9$ | $-13,6$ |
| esultat efter finansiella poster | 8,1 | $-81,7$ | $-30,9$ | $-88,4$ | |
| Skatt på årets resultat | 23 | $-0,6$ | $-13,0$ | 0,8 | 1,2 |
| RETS RESULTAT | 7,5 | $-94,7$ | $-30,1$ | $-87,2$ | |
| änförligt till: loderbolagets aktieägare |
7,5 | $-94,7$ | |||
| yckeltal | |||||
| Genomsnittligt antal aktier (tusental) | 16 | 17.408 | 10.815 | ||
| Vinst per aktie före skatt | 0,47 | $-7,56$ | |||
| Vinst per aktie efter skatt | 0,43 | $-8,76$ |
| KONCERNEN | MODERFÖRETAGET | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR (Mkr) | Not | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | ||||||
| Immateriella anläggningstillgångar | ||||||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten | 12 | 1,7 | ||||
| Goodwill | 12 | 8,8 | 8,8 | |||
| Varumärke | 12 | 17,9 | ||||
| Materiella anläggningstillgångar | ||||||
| Inventarier och verktyg | 13 | 3,8 | 2,2 | 1,0 | 0,6 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | ||||||
| Andelar i koncernföretag | 14 | 61,4 | 71,3 | |||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | ||||||
| Uppskjuten skattefordran | 23 | 15,7 | 16,2 | 15,7 | 15,7 | |
| Summa anläggningstillgångar | 30,0 | 27,2 | 96,0 | 87,6 | ||
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | ||||||
| Varulager | ||||||
| Färdiga varor och handelsvaror | 35 | 51,2 | 51,3 | |||
| Förskott till leverantör | 5,0 | 0,2 | ||||
| Kortfristiga fordringar | ||||||
| Kundfordringar | 32 | 53,0 | 59,5 | 0,7 | 2,5 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 8,5 | 25,0 | ||||
| Övriga fordringar | 5,8 | 5,9 | 1,4 | 2,1 | ||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 15 | 8,1 | 7,1 | 1,7 | 1,7 | |
| Kassa och bank | 8,3 | 30,5 | 1,8 | 2,6 | ||
| Summa omsättningstillgångar | 131,4 | 154,5 | 14,1 | 33,9 | ||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 161,4 | 181,7 | 110,1 | 121,5 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER (Mkr) | Not |
|---|---|
| EGET KAPITAL | |
| Aktiekapital 17.407.631 aktier, kvotvärde 1 kr | 16 |
| Uppskrivningsfond | |
| Övrigt tillskjutet kapital | |
| Överkursfond | |
| Reserver | |
| Balanserat resultat | |
| Årets resultat | |
| Summa eget kapital | |
| AVSÄTTNINGAR | |
| Avsättningar för skatter | 29 |
| Avsättningar för garantier | 27 |
| Ovriga avsättningar 21, 26, 28, 30, 31 |
|
| Summa avsättningar | |
| KORTFRISTIGA SKULDER | |
| Räntebärande skulder | |
| Checkräkningskredit | 17 |
| Skulder till kreditinstitut | |
| Skulder till koncernföretag | |
| Summa räntebärande skulder | |
| cke räntebärande skulder | |
| Leverantörsskulder | |
| Skulder till koncernföretag | |
| Övriga skulder | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 18 |
| Summa icke räntebärande skulder | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER |
| Ställda panter | 19 |
|---|---|
| Ansvarsförbindelser/Eventualförpliktelser | 20 |
| KONCERNEN | MODERFÖRETAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Bundet eget kapital | ||||
| 17,4 | 87,0 | 17,4 | 87,0 | |
| 4,6 | 4,6 | |||
| 86,2 | 86,2 | 55,5 | 55,5 | |
| 5,7 | ||||
| 2,6 | 2,2 | |||
| Fritt eget kapital | ||||
| $-74,2$ | $-49,1$ | $-2,1$ | 7,6 | |
| 7,5 | $-94,7$ | $-30,1$ | $-87,2$ | |
| 39,5 | 31,6 | 45,3 | 73,2 | |
| 9,7 | 11,8 | |||
| 10,1 | 35,3 | 4,7 | 4,4 | |
| 19,8 | 47,1 | 4,7 | 4,4 | |
| 2,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| 6,0 | 4,5 | |||
| 46,4 | 30,0 | |||
| 8,1 | 4,5 | 46,4 | 30,0 | |
| 77,4 | 77,9 | 5,0 | 5,2 | |
| 0,4 | 0,5 | |||
| 1,8 | 4,0 | 1,5 | 0,7 | |
| 14,7 | 16,6 | 6,8 | 7,5 | |
| 94,0 | 98,5 | 13,7 | 13,9 | |
| 161,4 | 181,7 | 110,1 | 121,5 | |
| 258,0 | 257,1 | 231,4 | 241,3 | |
| 0,0 | 7,7 | 0,0 | 7,7 |
$\overline{\phantom{a}}$
| FÖRÄNDRINGAR I EGNA KAPITALET ÅR 2007 (Mkr) |
Aktie- kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserade vinstmedel |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | |||||
| Eget kapital 31 december 2005 | 21,5 | 55,5 | 4,2 | $-49,1$ | 32,1 |
| Nyemission | 65,5 | 13,6 | 79,1 | ||
| Emissionskostnader | $-7,9$ | $-7,9$ | |||
| Ovillkorat aktieägartillskott | 25,0 | 25,0 | |||
| Valutakursdifferenser 1) | $-2,0$ | $-2,0$ | |||
| Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen |
65,5 | 30,7 | $-2,0$ | 94,2 | |
| Årets resultat | $-94,7$ | $-94,7$ | |||
| Eget kapital 31 december 2006 | 87,0 | 86,2 | 2,2 | $-143,8$ | 31,6 |
| Täckning av förluster | $-69,6$ | 69,6 | 0,0 | ||
| Valutakursdifferenser 1) | 0,4 | 0,4 | |||
| Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen |
$-69,6$ | 0,4 | 69,6 | 0,4 | |
| Årets resultat | 7,5 | 7,5 | |||
| Summa intäkter och kostnader för året | 0,4 | 7,5 | 7,9 | ||
| Eget kapital 31 december 2007 | 17.4 | 86.2 | 2.6 | $-66.7$ | 39.5 |
Specifikation av valutakursdifferenser som redovisats direkt mot eget kapital. Avser omräkning av de utländska koncernföretagens resultat- och balansräkningar till svensk valuta (självständiga utlandsverksamheter).
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Ackumulerade valutakursdifferenser vid årets början | $2.2^{\circ}$ | $4.2^{\circ}$ |
| Årets valutakursdifferenser 2) | 0.4 | $-2.0$ |
| Ackumulerade valutakursdifferenser vid årets slut | 2.6 | $2.2^{\circ}$ |
1) Valutakursdifferenser vid omräkning enligt dagskursmetoden av finansiella rapporter för utlandsverksamheter.
2) Tidigare har valutasäkringsåtgärder reducerat effekten av valutakursdifferenser. Under 2007 har säkring ej vidtagits därför är effekten 0,0 för 2007 (för 2006 reducerades den med 0,3). För riskhantering i koncernen s
| Aktie- kapital |
Uppskriv- ningsfond |
Reserv- fond |
Ansamlad förlust |
Summa eget kapital |
|
|---|---|---|---|---|---|
| MODERFÖRETAGET | |||||
| get kapital 31 december 2005 | 21,5 | 55,5 | $-20,4$ | 56,6 | |
| Nyemission | 65,5 | 13,6 | 79,1 | ||
| Emissionskostnader | $-7,9$ | $-7,9$ | |||
| Ovillkorat aktieägartillskott | 25,0 | 25,0 | |||
| Uppskrivning av andelar i koncernföretag | 4,6 | 4,6 | |||
| Erhållet koncernbidrag (netto efter skatt) | 3,0 | 3,0 | |||
| Summa förändringar i eget kapital som inte edovisas i resultaträkningen |
65,5 | 4,6 | 33,7 | 103,8 | |
| Årets resultat | $-87,2$ | $-87,2$ | |||
| get kapital 31 december 2006 | 87,0 | 4,6 | 55,5 | $-73.9$ | 73,2 |
| Täckning av förluster | $-69,6$ | 69,6 | |||
| Erhållet koncernbidrag (netto efter skatt) | 2,2 | 2,2 | |||
| Summa förändringar i eget kapital som inte edovisas i resultaträkningen |
$-69,6$ | 71,8 | 2,2 | ||
| Årets resultat | $-30,1$ | $-30,1$ | |||
| get kapital 31 december 2007 | 17,4 | 4,6 | 55,5 | $-32,2$ | 45,3 |
| KONCERNEN | MODERFÖRETAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | Not | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||||
| Resultat efter finansiella poster | 8,1 | $-81,7$ | $-30,9$ | $-88,4$ | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, mm | |||||
| Förändring av avsättningar | $26 - 31$ | $-20,6$ | 19,4 | 0,3 | 2,6 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 12, 13 | 0,8 | 19,6 | 10,6 | 66,3 |
| Betald inkomstskatt | $-0,1$ | $-0,4$ | |||
| Realisationvinst avyttring | 24, 36 | $-0,4$ | |||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
$-11,8$ | $-43,1$ | $-20,4$ | $-19,5$ | |
| Förändring av rörelsekapital | |||||
| Förändring av varulager | 35 | $-10,9$ | 11,8 | ||
| Förändring av fordringar | $-6,2$ | 37,8 | 19,0 | 36,5 | |
| Förändring av icke räntebärande skulder | $-1,3$ | $-11,9$ | $-0,2$ | 0,4 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | $-30,2$ | $-5,4$ | $-1,6$ | 17,4 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||||
| Kapitaltillskott till dotterföretag | $-9,1$ | $-27,9$ | |||
| Återbetalning av villkorat aktieägartillskott och inlösen av aktier |
$\qquad \qquad -$ | ||||
| Avyttring av koncernföretag | 36 | 9,41 | 13,4 | 9,4 | |
| Förvärv av andra värdepappersinnehav | 0,1 | ||||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | 12 | $-1,7$ | $-18,2$ | ||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 13 | $-3,4$ | $-4,0$ | $-0,7$ | $-3,7$ |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 4,4 | 9,5 | $-18,6$ | $-31,6$ | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||||
| Nyemission | 79,1 | 79,1 | |||
| Emissionskostnader | $-7,9$ | $-7,9$ | |||
| Ovillkorat aktieägartillskott | 25,0 | 25,0 | |||
| Förändring av räntebärande skulder | 3,6 | $-76,6$ | 16,4 | $-83,6$ | |
| Erhållet koncernbidrag | 3,0 | 4,2 | |||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 3,6 | 19,6 | 19,4 | 16,8 | |
| Årets kassaflöde | $-22,2$ | 23,7 | $-0,8$ | 2,6 | |
| Likvida medel vid årets början | 30,5 | 8,0 | 2,6 | 0,0 | |
| Kursdifferens i likvida medel | |||||
| Likvida medel i under året avyttrat bolag | $-1,2$ | ||||
| Likvida medel vid årets slut 2) | 8,3 | 30,5 | 1,8 | 2,6 |
1) I bokslutskommunikén är denna post rapporterad i kassaflöde från den löpande verksamheten
2) Likvida medel utgörs av kassa och bank
| 2007 | 2006 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 |
| Nettoomsättning | 79 | 73 | 81 | 114 | 107 | 102 | 104 | 121 |
| Rörelsens kostnader | $-77$ | $-71$ | $-80$ | $-108$ | 112 | $-114$ | $-111$ | $-154$ |
| Rörelseresultat före avskrivningar | $\overline{2}$ | 1 | 1 | 6 | $-5$ | $-12$ | $-7$ | $-33$ |
| Avskrivningar enligt plan och nedskrivningar | $-1$ | $\overline{0}$ | $\overline{0}$ | $\Omega$ | $-2$ | $-2$ | $-2$ | $-14$ |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | 1 | 1 | 1 | 6 | $-7$ | $-14$ | -9 | $-47$ |
| Finansnetto | $\Omega$ | $-1$ | $\Omega$ | $\Omega$ | $\Omega$ | $\overline{2}$ | $-7$ | |
| Resultat efter finansiella poster | 1 | $\mathbf 0$ | 1 | 6 | $-7$ | $-13$ | $-8$ | $-54$ |
| Skatt på periodens resultat | $\Omega$ | $\Omega$ | $\Omega$ | $-1$ | $\Omega$ | $\Omega$ | $-5$ | 8 |
| Nettoresultat | 1 | $\mathbf 0$ | 6 | $-7$ | $-13$ | $-13$ | $-62$ | |
| 2007 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 9 | 9 | 9 | 10 | 17 | 17 | 17 | 9 |
| Materiella anläggningstillgångar | 3 | $\overline{2}$ | $\overline{2}$ | $\overline{4}$ | 13 | 11 | 7 | $\overline{2}$ |
| Finansiella anläggningstillgångar | 16 | 16 | 16 | 16 | 30 | 30 | 30 | 16 |
| Varulager | 66 | 56 | 43 | 51 | 100 | 77 | 60 | 51 |
| Kortfristiga fordringar | 57 | 55 | 56 | 72 | 71 | 103 | 56 | 73 |
| Kassa och bank | 13 | 6 | 5 | 8 | 5 | 5 | 5 | 31 |
| Summa tillgångar | 164 | 144 | 130 | 161 | 236 | 243 | 176 | 182 |
| Eget kapital | 31 | 32 | 33 | 40 | 26 | 80 | 70 | 32 |
| Räntebärande skulder | 3 | 11 | 10 | 8 | 82 | 71 | 14 | 5 |
| Icke räntebärande skulder/avsättningar | 130 | 101 | 87 | 114 | 128 | 92 | 92 | 146 |
| Summa eget kapital och skulder | 164 | 144 | 130 | 161 | 236 | 243 | 176 | 182 |
$\sim$ $\sim$ $\sim$ $\sim$
| 2007 | ||
|---|---|---|
| (Mkr) | Kv 1 | Kv 2 |
| Rörelseresultat efter finansiella poster | 1 | $\Omega$ |
| Avskrivningar enligt plan | $\mathbf{1}$ | O |
| Betald inkomstskatt | $\Omega$ | C |
| Förändring av rörelsekapitalet | $-16$ | $-25$ |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | $-14$ | $-25$ |
| Avyttring av koncernföretag | $\Omega$ | 9 |
| Investeringar | $\Omega$ | $-1$ |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | $\Omega$ | 8 |
| Nyemission | $\Omega$ | $\Omega$ |
| Ovillkorat aktieägartillskott | $\Omega$ | $\Omega$ |
| Förändring räntebärande skulder | $-2$ | 9 |
| Omräkningsdifferenser och övrigt | $-1$ | 1 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -3 | 10 |
| Kassaflöde (Förändring av likvida medel) | $-17$ | -8 |
| 2006 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Kv 3 | Kv 4 | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 |
| $\mathbf{1}$ | 6 | $-7$ | $-13$ | $-8$ | $-54$ |
| $\Omega$ | 0 | $\overline{2}$ | $\overline{2}$ | $\overline{2}$ | 14 |
| $\Omega$ | $\Omega$ | $\overline{O}$ | 0 | $-5$ | $-5$ |
| $\mathbf{1}$ | $\mathbf{1}$ | $\overline{4}$ | $-4$ | 9 | 47 |
| $\overline{2}$ | $\overline{7}$ | $^{-1}$ | $-15$ | $-2$ | 12 |
| $\Omega$ | $\Omega$ | $\overline{O}$ | $\Omega$ | 13 | $\overline{0}$ |
| $\Omega$ | $-3$ | $-1$ | $-1$ | $-1$ | $\overline{2}$ |
| $\mathbf 0$ | $-3$ | $-1$ | $^{-1}$ | 12 | $\overline{2}$ |
| $\Omega$ | $\Omega$ | 0 | 30 | 41 | $\Omega$ |
| $\overline{0}$ | 0 | 0 | $\Omega$ | 0 | 25 |
| $-1$ | $-2$ | $\overline{O}$ | $-11$ | $-57$ | $-9$ |
| $-1$ | $\overline{2}$ | $-1$ | $-3$ | 6 | $-5$ |
| $-2$ | 0 | $^{-1}$ | 16 | $-10$ | 11 |
| $-1$ | $\overline{4}$ | $-3$ | $\overline{0}$ | $\overline{0}$ | 25 |
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | |||||
| Intäkter | 346,3 | 433,2 | 621,3 | 648,8 | 647,5 |
| Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar | 10,0 | $-57,3$ | $-60,7$ | 24,8 | 34,6 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar och nedskrivningar | 9,2 | $-76,9$ | $-71,0$ | 19,1 | 15,4 |
| Finansnetto | $-1,1$ | $-4,8$ | $-4,2$ | 8,3 | 12,2 |
| Resultat efter finansiella poster | 8,1 | $-81,7$ | $-75,2$ | 27,3 | 27,6 |
| Balansräkning | |||||
| Anläggningstillgångar | 30,0 | 27,2 | 58,2 | 50,5 | 44,2 |
| Omsättningstillgångar | 123,1 | 154,5 | 211,8 | 256,8 | 198,1 |
| Kassa och bank | 8,3 | 30,5 | 8,0 | 14,5 | 33,1 |
| Eget kapital | 39,5 | 31,6 | 32,1 | 96,3 | 70,4 |
| Räntebärande skulder | 8,1 | 4,5 | 81,2 | 34,8 | 12,6 |
| Icke räntebärande skulder och avsättningar | 113,8 | 145,6 | 156,7 | 176,2 | 159,1 |
| Balansomslutning | 161,4 | 181,7 | 270,0 | 307,3 | 242,4 |
| NYCKELTAL (Definitioner sid 43) Avkastningstal |
|||||
| Avkastning på genomsnittligt sysselsatt kapital % | 27,1 | neg | neg | 18,1 | 18,1 |
| Avkastning på genomsnittligt eget kapital % | 21,1 | neg | neg | 32,2 | 25,6 |
| Marginalmått | |||||
| Bruttomarginal % | 2,9 | $-13,2$ | $-9,7$ | 3,8 | 5,3 |
| Rörelsemarginal % | 2,7 | $-17,8$ | $-11,4$ | 2,9 | 2,3 |
| Nettomarginal % | 2,2 | $-18,9$ | $-12,1$ | 4,2 | 4,3 |
| Förädlingsvärde per anställd (Mkr/person) | 1,7 | 1,2 | 1,1 | 1,2 | 1,3 |
| Kapitalintensitet | |||||
| Kapitalomsättningshastighet ggr | 2,0 | 1,9 | 2,2 | 2,4 | 2,7 |
| Finansiella mått | |||||
| Nettoskuldsättningsgrad % | N/A | N/A | 2,28 | 0,21 | N/A |
| Räntetäckningsgrad ggr | 8,9 | N/A | N/A | 10,5 | 6,6 |
| Soliditet % | 24,5 | 17,4 | 11,9 | 31,3 | 29,0 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | $-30,2$ | $-5,4$ | $-43,5$ | $-28,7$ | 40,7 |
| Antal anställda | 69 | 87 | 146 | 171 | 172 |
| Likvida medel (inkl. outnyttjade krediter) | 60,0 | 68,0 | 17,1 | 46,6 | 149,2 |
| Investeringar | 5,1 | 4,0 | 8,9 | 9,0 | 4,7 |
2004, 2005, 2006 och 2007 enligt IAS/IFRS. 2003 är ej omräknat.
Definitioner av nyckeltal finns på sid 43.
Denna årsredovisning och koncernredovisning har den 15 april 2008 godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering. och kommer att föreläggas årsstämman den 6 maj 2008 för fastställande
Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) utgivna av International Financial Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom antagna av EU. Koncernredovisningen är vidare upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendation RR 30:06 (Kompletterande redovisningsregler för koncerner). Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och med tillämpning av Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06 (Redovisning för juridiska personer). Även av Redovisningsrådets Akutgrupp utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas.
Ändrade redovisningsprinciper. Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med dem som tillämpades föregående år med de undantag som framgår nedan.
Under året har ett antal nya/ändrade standards och tolkningar trätt i kraft varav följande har haft betydelse för Doro-koncer $nen:$
IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. IFRS 7 har inte några effekter på resultat- och balansräkningarna utan innebär enbart kompletterande upplysningskrav avseende finansiella tillgångar och skulder.
Tillägg till IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Tillägget kräver att information ska lämnas som gör det möjligt för användarna av finansiella rapporter att bedöma företagets mål, principer och metoder för förvaltning av kapital.
IASB har även nya/ändrade standarder som ännu ei trätt i kraft vilka frivilligt kan tillämpas i förtid. Doro-koncernen har inte tillämpat dessa standarder i förtid. Av kommande standards kommer IFRS 8 Rörelsesegment att ha påverkan på koncernens finansiella rapportering.
IFRS 8 Segmentrapportering. IFRS 8 (Segmentrapportering) är ny standard som gäller från den 1 Januari 2009. Den nya standarden ersätter IAS 14 och ställer krav på att segmentinformationen skall presenteras ut från företagsledningens perspektiv som innebär att det skall överensstämma med den interna rapporteringen. Doro kommer att tillämpa standarden från den 1 ianuari 2009.
Grunder för upprättande av redovisningen. Tillgångar, avsättning och skulder baseras på historiska anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.
Alla belopp anges, om inget annat sägs, i svenska miljoner $k$ ronor
Koncernredovisning upprättas i enlighet med förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet på andelar i koncernföretag fördelas på identifierbara tillgångar och skulder vid förvärvet, till verkliga värden. Om villkoren för en avsättning för omstruktureringsåtgärder är uppfyllda görs en avsättning i förvärvsanalysen. I den görs också avsättning för uppskjuten skatt på förvärvade obeskattade reserver. Outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag i det förvärvade företaget omvandlas till uppskjuten skattefordran i koncernredovisningen om den bedömda intiäningsförmågan gör att de beräknas kunna utnyttias. Vidare beräknas uppskjuten skatt på skillnaden mellan verkliga värden på tillgångar och skulder och skattemässiga restvärden. I de fall anskaffningsvärdet för andelarna i koncernföretaget överstiger nettot av förvärvade tillgångar och skulder, enligt ovan, redovisas skillnaden som goodwill, vilken testas minst årligen för nedskrivningsbehov.
Vid köp av företag kan köpeskillingen vara resultatberoende. Beräkning görs i så fall av den framtida vinsten och därmed den totala köpeskillingen. Varje år görs en avstämning och eventuell justering av den förväntade köpeskillingen. För goodwill undersöks huruvida nedskrivningsbehov föreligger.
Valutakurser. Omräkning av utlandsverksamheter. En utlandsverksamhets relation till moderföretaget är avgörande för klassificering av den och därmed för metoden för omräkning. Utlandsverksamheterna i Doro köper huvudsakligen från externa företag och säljer i lokal valuta samt drivs med hög grad av självständighet. Därför klassificeras samtliga utländska koncernföretag som självständiga. Det innebär att Doro tillämpar dagskursmetoden för omräkning av de utländska koncernföretagens balans- och resultaträkningar, d v s samtliga tillgångar och skulder i koncernföretagen omräknas till balansdagens kurs. medan samtliga poster i resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs för verksamhetsåret. De valutakursdifferenser som därvid uppkommer är en effekt dels av skillnaden mellan resultaträkningarnas genomsnittskurser och balansdagens kurser, dels av att nettotillgångarna omräknas till en annan kurs vid årets slut än vid årets början. Valutakursdifferenserna förs ei över resultaträkningarna utan direkt till det egna kapitalet.
Koncernredovisning. Principer. I koncernen ingår moderföretaget Doro AB och de företag i vilka moderföretaget, direkt eller indirekt, äger så många aktier att de motsvarar mer än 50 procent av rösterna. Detta innebär att Doro AB har ett bestämmande inflytande över koncernföretaget, vilket innebär en rätt för Doro AB att utforma strategierna för koncernföretaget i syfte att erhålla ekonomiska fördelar
Vid verksamhetsårets slut uppgick antalet rörelsedrivande företag i koncernen till 5 (10).
Förvärvade företag ingår i koncernredovisningen från och med förvärvsdagen. Sålda företag ingår till och med försäljningsdagen
Mellanhavanden inom koncernen och orealiserade internvinster elimineras i koncernredovisningen. Vid eliminering av interna transaktioner beaktas dessutom skatteeffekten med utgångspunkt från den nominella skattesatsen i respektive land.
Valutakurser. Vid omräkningen av utlandsverksamheter har följande valutakurser använts
| Genomsnittskurs | Balansdagens kurs | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Land | Valuta | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Australien | AUD | 5,64 | 5,56 | N/A | 5,41 |
| Danmark | DKK | 1,24 | 1,24 | 1,26 | 1,21 |
| Euroland | EUR | 9.25 | 9,26 | 9.44 | 9,05 |
| Hong Kong | HKD | 0.86 | 0,95 | 0,82 | 0,88 |
| Norge | NOK | 1,16 | 1,15 | 1,19 | 1,10 |
| Polen | PLN | 2.45 | 2,38 | 2,62 | 2,36 |
| Storbritannien | GBP | 13,49 | 13,57 | 12,79 | 13,53 |
| USA | USD | 6.74 | 7,39 | 6,40 | 6,85 |
Effekter av ändrade valutakurser. Omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta. Fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs, och orealiserade kursvinster och kursförluster ingår i resultatet.
Kurssäkring av framtida flöden. Doro kurssäkrade inte några framtida flöden under 2007. Se mer i not 32.
Intäktsredovisning. Doro har endast ett intäktsslag: Produktförsäljning. Intäkter av produktförsäljning redovisas när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är förknippade med äganderätten övergått till köparen, vilket normalt inträffar när produkterna levereras, priset har fastställts och betalning av fordran är skäligen fastställd
Ersättningar till anställda. De anställdas ersättningar redovisas med intiänade och utbetalda löner samt intiänad bonus. Full avsättning görs för olika åtaganden som outtagen semester och sociala avgifter.
Pensioner. Avsättningar och premiebetalningar för pensionsutfästelser (motsvarande framtida pensionsutbetalningar) sker enligt olika pensionsplaner. Alla pensionsutfästelser som inte övertagits av försäkringsbolag eller på annat sätt säkerställts genom fondering hos extern part skuldförs i balansräkningen. Den dominerande andelen av Doros åtaganden mot personalen är olika avgiftsbestämda pensionsplaner. Utöver detta finns ett fåtal förmånsbestämda pensionsplaner. I Frankrike och Polen finns olika avtal om gratifikationer vid pensionsavgång som baseras på olika faktorer som lön, anställningstid, m m. Samtliga åtaganden för vilka avsättningar görs värderas av aktuarie för att bestämma avsättningens belopp.
Forskning och utveckling. Produktutvecklingen sker i samarbete med olika tillverkande externa partners och de huvudsakliga utgifterna finns hos dem. Doro verkar i en miljö med snabb teknisk utveckling. Produktutveckling avser utgifter för produktanpassningar, design, typgodkännanden, m m. Doro har enbart internt upparbetad utveckling.
Utgifter hänförliga till utvecklingsfasen aktiveras som immateriell tillgång om det är sannolikt, med hög grad av tillförlitlighet, att de kommer att resultera i framtida ekonomiska fördelar för koncernen. Detta innebär att stringenta kriterier måste uppfyllas innan ett utvecklingsprojekt resulterar i att en immateriell tillgång aktiveras. Sådana kriterier inkluderar möjligheten att avsluta projektet, bevis för att projektet är tekniskt gångbart och att en marknad existerar såväl som att intention och möjlighet att använda eller sälja den immateriella tillgången finns. Det måste även vara möjligt att tillförlitligt mäta kostnaderna under utvecklingsfasen. När en aktivering skett kommer den immateriella tillgången att skrivas av under dess uppskattade nyttjandeperiod.
Avskrivningsplaner om två år påbörjas från och med marknadsintroduktion av respektive produkt.
Formverktyg för tillverkning av produkterna hos externa partners ägs dock av Doro och utgifterna för dem aktiveras och avskrivs enligt plan om produktens livslängd förväntas överstiga ett år
Doro har inga utgifter för forskning.
Materiella och immateriella anläggningstillgångar. Anläggningstillgångar, bestående av goodwill, uppgraderings- och vidareutveckling av IT-plattformar, inventarier och verktyg, redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan.
Finansiella instrument. Koncernen använder inga finansiella derivat för att säkra sig för ändringar i valutakurserna.
Nedskrivningar. Vid varie bokslutstillfälle bedöms om det föreligger någon indikation för nedskrivning av de redovisade värdena för koncernens tillgångar. Om det finns indikationer beräknas en tillgångs återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Vid fastställande av nyttjandevärde nuvärdesberäknas de uppskattade framtida betalningar som tillgången väntas ge upphov till under nyttjandeperioden. Vid nuvärdesberäkningen används en kalkylränta före skatt som speglar den aktuella marknadsräntan och den risk som är hänförlig till tillgången. Om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning av tillgången till återvinningsvärdet. Återföringar av nedskrivningar genomförs om det inte längre finns skäl för dessa nedskrivningar. Nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar redovisas i resultaträkningen.
För goodwill görs minst en årlig avstämning av framtida förväntade resultat- och kassaflödesutveckling. Vid behov görs nedskrivning av goodwill. I nuläget finns enbart goodwill relaterat till Frankrike om 8.8 Mkr. På grund av att Frankrike har positiva förväntade kassaflöden har en förenklad bedömning gjorts.
Avskrivningar. Avskrivningarna enligt plan sker linjärt baserad på tillgångsslagens ursprungliga anskaffningsvärde och den beräknade nyttjandeperioden:
| Verktyg (för tillverkning av produkter) | $2-3$ år |
|---|---|
| (om produktlivslängden $> 1$ år) | |
| Datorer, bilar, möbler m m | $2-5$ år |
Leasing. Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. I annat fall är det fråga om operationell leasing. Finansiella leasingavtal avseende tjänstebilar, kopieringsmaskiner, datautrustning och dylikt redovisas som operationell leasing eftersom de inte är väsentliga. Doro har inga finansiella leasingavtal i övrigt. I operationell leasing ingår lokalhyror. Inga väsentliga leasingavtal har ingåtts under 2007.
Varulager. Varulagret är värderat till det lägsta av anskaffningsvärde enligt först-in, först-ut principen (FIFU) och nettoförsäljningsvärde (lägsta värdets princip). Anskaffningsvärdet beräknas för varie leverans.
Den tekniska utvecklingen är snabb och priserna faller regelbundet. Nedskrivningar av varulager görs efter en modell där längre tid i lager ger ökade nedskrivningar. Olika produktgrupper har olika snabb nedskrivning. Nettoförsäljningsvärdet defineras
som försäljningspris reducerat för försäljningskostnader. Nedskrivning till nettoförsäljningsvärde inkluderar nedskrivningar på grund av teknisk och kommersiell inkurans som görs i respektive koncernföretag. Nedskrivningarna ökar i en trappa, och produkterna är nedskrivna till 50 procent efter 6-12 månader i lager, beroende på produktgrupp, och helt nedskrivna efter 18 månader. Utöver detta kan individuell prövning göras.
Garantier och reparationer. Avsättningar görs för beräknade reparationsutgifter och förluster av marginaler avseende varor som kan returneras inom garantitiden (normalt ett år från försäljningen till slutkund). Ett statistiskt program har utarbetats som tar hänsyn till utfall beträffande tid från att produkterna säljs till att de returneras, andelen som repareras, skrotas, kompenseras genom utbyte av produkt eller krediteras samt kostnader för kontroll, reparation (inklusive reservdelar) och transporter. Inträffar avvikelser (främst andel som returneras) ändras behoven av garantiavsättning.
Rörelsefordringar och skulder. Kundfordringar, leverantörsskulder och liknande rörelserelaterade finansiella instrument redovisas enligt affärsdagsprincipen. Kundfordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra kundfordringar. Avdrag för osäkra kundfordringar baseras på en modell där ökad förfallotid ger ökade avdrag. Utöver detta sker individuell bedömning av kundfordringar som gjorts med hänsyn till förväntade kundförluster.
Övriga fordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra fordringar som baseras på individuella bedömningar med hänsyn till förväntade förluster på dessa fordringar.
Rörelseskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Avsättningar. Med avsättningar avses de skulder som är ovissa med avseende på belopp eller tidpunkt då de kommer att regleras. En avsättning redovisas då det finns ett åtagande som följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. I balansräkningen redovisas följande avsättningar: pensioner, garantiåtaganden, tvister samt omstruktureringsåtgärder.
Skatter. Redovisning i resultaträkningen görs av all skatt som beräknas belöpa på redovisat resultat. Dessa skatter har beräknats enligt varie lands skatteregler och redovisats i posten Skatt på årets resultat.
Koncernens totala skatt i resultaträkningen utgörs av aktuell skatt på det skattepliktiga resultatet för perioden och uppskjuten skatt. Den uppskjutna skatten utgörs i huvudsak av förändring av uppskiuten skattefordran avseende skattemässiga underskottsavdrag och andra koncernmässiga skatteavdrag.
Skattelagstiftningen i vissa länder medger avsättning till särskilda reserver och fonder. Härigenom kan företagen inom vissa gränser disponera och kvarhålla redovisade vinster i rörelsen utan att de omedelbart beskattas. De obeskattade reserverna blir föremål för beskattning först då de upplöses för annat ändamål än förlusttäckning.
Koncernen använder balansräkningsmetoden för att beräkna uppskjutna skattefordringar och -skulder. Balansräkningsmetoden innebär att beräkningen görs utifrån skattesatser per balansdagen applicerat på temporära skillnader mellan en tillgångs eller en skulds bokföringsmässiga och skattemässiga värde samt skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen endast till den del av värdet som sannolikt kan utnyttjas inom en överskådlig framtid. En individuell prövning görs av situationen för bolag i varje land. Vinstgivande
företag sedan några år ger en full värdering av deras underskottsavdrag. I företag som nyligen blivit vinstgivande görs en värdering enligt deras planer. I företag som haft en ojämn utveckling med förluster och vinster görs en enskild bedömning och en sannolik bedömning av underskottsavdragets värde. Vid beräkning av uppskjuten skatt har aktuell nominell skattesats i respektive land använts
I koncernens balansräkning redovisas de enskilda företagens obeskattade reserver uppdelade på eget kapital och uppskjuten skatt. I koncernens resultaträkning redovisas som uppskjuten skatt den skatt som är hänförlig till årets förändring av obeskattade reserver.
Kassaflödesanalys. Kassaflödesanalyser upprättas enligt indirekt metod, vilken innebär att resultat efter finansiella poster justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investeringsverksamhetens kassaflöden.
Likvida medel. Likvida medel utgörs av kassa och banktillgodohavanden. Någon annan likviditet (kortfristiga placeringar etc) finns ei.
Klassificering. De balansposter som rubriceras omsättningstillgångar och kortfristiga skulder förväntas återvinnas eller betalas inom en tolvmånadersperiod. Alla andra balansposter återvinns eller betalas senare
MODERFÖRETAGET Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Doros policy var tidigare att moderföretaget tog upp externa lån i exponerad valuta. Kursdifferenserna på dessa lån, efter avdrag för härtill hänförlig skatteeffekt, fördes i koncernredovisningen direkt till det egna kapitalet i den mån de motsvarades av omräkningsdifferenserna för de utländska koncernföretagen. Under 2007 säkrades inte nettoinvesteringar i utlandet.
Interna terminskurser. I moderföretaget Doro fanns interna terminskurser med koncernföretagen. Dock har dotterföretagen värderat sina fordringar/skulder till balansdagskurser, då dessa terminskurser upphörde att användas 2008.
Nedskrivningar av andelar i koncernföretag och återföringar av nedskrivningar. Andelar i koncernföretag värderas till anskaffningsvärde. Om återvinningsvärdet (se avsnitt ovan om Nedskrivningar) skulle visa sig lägre sker nedskrivning. Återföring av tidigare nedskrivning av värdet på andelar i koncernföretag sker om det inte längre finns skäl för nedskrivningen.
Koncernbidrag och aktieägartillskott. Koncernbidrag som lämnas och tas emot redovisas direkt mot eget kapital som en minskning respektive ökning av fritt eget kapital. Skatteeffekten beaktas på koncernbidrag. Denna skatteeffekt bokas i resultaträkningen och mot fritt eget kapital. Lämnade aktieägartillskott redovisas hos givaren som en ökning av posten Andelar i koncernföretag varefter prövning sker om en nedskrivning av andelarnas värde är erforderlig. Erhållna aktieägartillskott redovisas hos mottagaren direkt mot fritt eget kapital.
Segmentsredovisning. Doros rapportering är baserade på dotterföretagens (i olika länder) resultat- och balansräkningar. I segmentsredovisningen har dotterföretag samlats i olika landgrupper vilket avspeglar den interna redovisningen. Goodwill som är hänförlig till olika marknader är fördelad på dessa grupper.
Belopp i Mkr om inget annat anges.
Intäkter (nettoomsättning, begrepp i moderföretaget) fördelas per intäktsslag
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Produktförsäljning | 346.3 | 415. |
| Service och reparationer | 5,5 | |
| Utbildning och teknisk service | 4,0 | |
| Projektförsäljning | 8.0 | |
| Summa | 346.3 | 433. |
Doro arbetar med olika geografiskt ansvar och rapportering. Därför sker redovisning per geografiskt segment.
| Resultat 2007 | Netto- omsättning |
Rörelsens kostnader |
Rörelse- resultat |
|---|---|---|---|
| Norden Övriga Europa Övriga världen Moderföretaget och elimineringar |
133,0 201,6 10,6 1,3 |
–130,3 $-200,0$ $-7,5$ 0,5 |
2,7 1,6 3,1 1,8 |
| Totalt | 346,3 | -337,1 | 9,2 |
| Resultat 2006 | Netto- omsättning |
Rörelsens kostnader |
Rörelse- resultat |
| Norden Ovriga Europa Övriga världen Moderföretaget och elimineringar Totalt |
175,9 211,3 46,4 $-0,4$ 433,2 |
$-180,1$ $-216,2$ $-58,9$ $-54,9$ $-510,1$ |
$-4,2$ $-4,9$ $-12,5$ $-55,3$ -76,9 |
| Balansräkning 2007 | Tillgångar | Skulder | Netto- tillgångar |
| Norden Övriga Europa Ovriga världen |
86,2 77,1 |
$-55,0$ -57,0 |
31,2 20,1 |
| Moderföretaget och elimineringar Totalt |
$-1,9$ 161,4 |
$-9,9$ $-121,9$ |
$-11,8$ 39,5 |
| Balansräkning 2006 | Tillgångar | Skulder | Netto- tillgångar |
| Norden Övriga Europa Övriga världen Moderföretaget och elimineringar Totalt |
88,3 84,7 24,1 $-15,6$ 181,7 |
$-46,2$ $-64,8$ –20,2 $-18,9$ $-150,1$ |
42,1 19,9 3,9 $-34,3$ 31,6 |
| Investeringar | 2007 | 2006 | |
| Norden Övriga Europa Övriga världen Moderföretaget och elimineringar Totalt |
0,0 1,0 0,0 4,1 5,1 |
0,0 0,0 0,3 3,7 4,0 |
|
| Avskrivningar | 2007 | 2006 | |
| Norden Övriga Europa Övriga världen Moderföretaget och elimineringar Totalt |
2,0 0,3 0,0 $-1,5$ 0,8 |
2,6 0,5 1,0 15,4 19,5 |
|
| Nedskrivningar | 2007 | 2006 | |
| Norden Övriga Europa Övriga världen |
|||
| Moderföretaget och elimineringar エヘキヘルキ |
n | ሰ ሰ |
Av moderföretagets fakturering hänför sig 26 Mkr (23) till dotterbolag. Fakturering från dotterbolag till moderföretaget har skett med 5 Mkr (7).
Hyres- och leasingavgifter för samtliga hyres- och leasingavtal har under året uppgått till 0,5 Mkr (2,0). Avtalade framtida hyres- och leasingavgifter uppgår till 1,9 Mkr (0,7) och kommer att förfalla under de kommande fyra åren fördelat på, 2008 (0,8 Mkr), 2009 (0.7 Mkr) 2010 (0.5 Mkr) och 2011 (0.0 Mkr).
| 2007 | varav män |
2006 | varav män |
|
|---|---|---|---|---|
| Moderföretaget | 21 | 18 | 16 | 89% |
| Övriga Sverige | 10 | 7 | 13 | 69% |
| Norge | 5 | $\overline{4}$ | 6 | 84% |
| Danmark | 1 | 2 | 100% | |
| Finland | $\overline{2}$ | 100% | ||
| Storbritannien | 4 | $\overline{2}$ | $\overline{4}$ | 75% |
| Australien | 19 | 37% | ||
| Hong Kong | 4 | 3 | $\overline{4}$ | 75% |
| Frankrike | 17 | 7 | 19 | 42% |
| Polen | $\overline{2}$ | 50% | ||
| Totalt | 61 | 41 | 87 | 62% |
| 2007 Antal |
Kvinnor (%) | 2006 Antal |
Kvinnor (%) | |
|---|---|---|---|---|
| Styrelse | 4 | $0\%$ | 5 | 0% |
| Koncernledning | 5 | 0% | 6 | 0% |
| Moderföretaget | $0\%$ | 0% | ||
| Övriga Sverige | $0\%$ | O | 0% | |
| Norge | 0% | 0% | ||
| Danmark | 0 | 0% | 0% | |
| Finland | Ω | $0\%$ | 0% | |
| Storbritannien | 0 | 0% | 0% | |
| Australien | $0\%$ | 0% | ||
| Hong Kong | $0\%$ | 0% | ||
| Frankrike | $0\%$ | 0% | ||
| Polen | 0% | 0% |
7.1 Frånvaro Svenska enheter (uttryckt i procent)
| 2007 | 2006 | |||
|---|---|---|---|---|
| Total | Därav över | Total | Därav över | |
| Ålderskategori | frånvaro | 60 dagar | frånvaro | 60 dagar |
| Under 30 år | 2,2 | |||
| 30-50 år | 1.9 | 3.8 | 4.3 | 3,8 |
| Över 50 år | 16,4 | 15,9 | 0,6 | |
| Män | 5,2 | 3,6 | 4,1 | 4,0 |
| Kvinnor | 2.2 | 3.0 |
I frånvaron ingår en person som varit sjukskriven under hela 2006 och 2007
Under 2007 och 2006 har inga allvarliga arbetsskador (som lett till frånvaro mer än 60 dagar) inträffat vid någon enhet inom Doro
| Löner och andra ersättningar | ||
|---|---|---|
| Moderföretaget | 16,1 | 8,3 |
| Dotterföretag | 21,2 | 29,9 |
| Koncernen totalt | 37,3 | 45,1 |
| Sociala kostnader exkl. pensionskostnader | ||
| Moderföretaget | 6,1 | 3,2 |
| Dotterföretag | 6,2 | 7,2 |
| Koncernen totalt | 12,3 | 10,4 |
| Pensionskostnader (varav avgiftsbestämda) | ||
| Moderföretaget | 2,8(2,8) | 1,5(1,5) |
| Dotterföretag | 0,8(0,8) | 2,6(2,5) |
| Koncernen totalt | 3,6(3,6) | 4,1(4,0) |
| Pensionskostnad för VD i dotterföretag uppgick till 0,2 Mkr (0,5). | ||
2007
2006
| 2007 Styrelse och VD |
Övriga anställda |
2006 Styrelse och VD |
Övriga anställda |
|
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 3,2 | 17,2 | 1,4 | 18,9 |
| Norge | 1,3 | 2,2 | 1,0 | 2,6 |
| Danmark | 0,0 | 0,5 | 0,0 | 1,1 |
| Finland | 0,0 | 0,0 | 0,7 | 0,3 |
| Storbritannien | 0,0 | 2,7 | 0,0 | 1,7 |
| Australien | 0,6 | 5,1 | ||
| Hong Kong | 0,0 | 1,4 | 0,0 | 1,4 |
| Frankrike | 1,4 | 7,3 | 1,2 | 8,5 |
| Polen | 0,2 | 0,1 | 0,3 | 0,2 |
| Totalt | 6,0 | 31,3 | 5,2 | 39,8 |
Ö
$\mathbf{s}$
| 200 tyrelsens ordförande 200 $\Omega$ $\Omega$ $225$ vriga styrelseledamöter 225 $\Omega$ O 425 425 0 $\Omega$ umma Av arvode för övriga styrelseledamöter var 75 Tkr vardera. Övriga edning 2007 Pension Summa Lön Bonus ersättn. erôme Arnaud (VD) $203^{11}$ 1.949 153 1.495 98 vriga koncernledning 4.039 5.453 529 697 188 5.534 7.402 627 900 341 umma Avser Doro SAS. |
tyrelsen 2007 | Arvode | Pension | UVIIKA ersättn. |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
Ersättningar utbetalda 2007 till ledande befattningshavare som slutat
| Lön | Bonus Pension* | UVIL ersättn. |
Summa | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Rune Torbjörnsen (fd VD) 1.541 Övriga |
1.228 | 392 $\Omega$ |
-834 296 |
1.155 6 |
3.922 1.530 |
| Summa | 2.769 | 393 1.130 | 1.161 | 2.392 | |
* Pensionsplaner för ledande befattningshavare är alla avgiftsbestämda och premier har erlagts med 1.8 Mkr (1.3)
Principer. Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Arbeten i dotterbolags styrelse ersätts separat.
Ersättningen till VD och övriga ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner (främst tjänstebil) och pensionspremier. Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning skall stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Rune Torbiörnsen ingick t om oktober i ledningsgruppen som VD.
Övriga ledande befattningshavare uppgår till 4 (6) personer. Jörgen Lindell ingår under perioden mars 2007 tom juli 2007.
Kommentarer till tabellen. Årslönen för VD Jerôme Arnaud utgörs av en fast lönedel om 1.495 Tkr.
Bonus. Bonus kan maximalt uppgå till 50 procent av den fasta Jönen. Med bonus avses intiänad bonus. Bonusen är kopplad till $R\ddot{a}r$ Rän Valu Övr Tota
$Inti$
Rän Rär Valu Övr Tota
resultat- och försäliningsutveckling där bonus normalt börjar vid 90 procent måluppfyllelse. Bonus utbetalas normalt året efter intjänandet. Maximal kostnad för bonus kan ej överstiga 3,5 Mkr.
Pensioner. För övriga ledande befattningshavare i koncernen gäller 65 års ålder för pension och sedvanliga pensionsplaner enligt allmän pension samt full avsättning för hela lönesumman enligt ITP/ITPK planerna. Samtliga pensionsförmåner är oantastbara, d v s ej villkorade av framtida anställning. Uppsägningstiderna är enligt LAS eller maximalt tolv månader.
Inga avtal har träffats avseende pensionsutfästelser eller motsvarande utöver vad som omfattas av ovan angivna uppsägningstider, vare sig för styrelseledamöter eller ledande befattningshavare.
Uppsägningslön. Uppsägningstiden från bolagets sida är 1 år och är ömsesidig. VD har rätt till uppsägningslön under 12 månader
Vid uppsägning från ledande befattningshavares sida utgår inget avgångsvederlag.
Berednings- och beslutsprocess. Denna finns beskriven i förvaltningsberättelsen.
Aktierelaterade kompensationer. Ingen i styrelsen eller i koncernledningen har några aktierelaterade kompensationer (optioner, konvertibler eller motsvarande) som ställts ut av Doro eller huvudägare.
Optioner. Det finns inga optioner till ledande befattningshavare.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Ränteintäkter externa | 1,2 | 0,6 | 1,0 | 0,4 |
| Ränteintäkter interna | 0,4 | 1,5 | ||
| Valutakursvinster | 0,0 | 9,5 | 0,0 | 9,9 |
| Övrigt | 0,0 | 0,1 | $-0.1$ | 0,0 |
| Totalt | 1,2 | 10,2 | 1,3 | 11,8 |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
| Kostnader | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Räntekostnader externa | 2,0 | 3,7 | 1.6 | 2,7 |
| Räntekostnader interna | 1,3 | 1,6 | ||
| Valutakursförluster | 0,0 | 7,5 | 4,8 | |
| Övrigt | 0.3 | 4.4 | 4,5 |
Räntekostnaderna är samma belopp som betalda räntor då inga lån finns förutom checkräkningskredit (där räntan betalas per periodslut).
Doros valutapolicy finns kommenterad i not 32.
Effekterna av ändrade valutakurser uppgår för rörelsen till 5 Mkr (5) och för finansiella poster till Q Mkr (2). Med ändrade valutakurser avses olika skillnader som uppstår mellan bokning och betalning av skulder och fordringar i utländsk valuta, konsolideringseffekten av resultaten i dotterföretag och den förändring av den genomsnittliga kursen vid inköp av produktionstjänster.
Nettoinvesteringar i utlandsverksamheter har tidigare kurssäkrats genom upptagande av lån i motsvarande valuta. Under 2007 har Doros lån endast återspeglat de lån som behövts för rörelsen och investeringar av nettotillgångar i utländsk valuta säkras inte längre. Då det ej sker någon säkring av transaktioner, så har Doro således inte några effekter av finansiella poster, effekter av ändrade valutakurser är endast hänförliga till rörelsen.
Goodwill fördelas på Koncernens kassagenererande enheter identifierade per marknadsområde (geografiskt)
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Norden | $\left( \right)$ | $\Omega$ |
| Övriga Europa | 9 | 9 |
| Övriga världen | O | O |
| Totalt | 9 | 9 |
| Koncernen / Goodwill | 2007 | 2006 |
| Ingående anskaffningsvärde | 14,0 | 14,0 |
| Årets anskaffningar | $\left( \right)$ | O |
| Korrigering av anskaffningsvärde | $\Omega$ | |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 14,0 | 14.0 |
| Ingående nedskrivningar | 5,1 | 0,0 |
| Årets nedskrivning | 0.0 | 5,1 |
| Utgående avskrivningar och nedskrivningar | 5,1 | 5,1 |
| Utgående planenligt restvärde | 8,8 | 8,8 |
Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen samt då indikationer på att nedskrivingsbehov föreligger. Återvinningsbart belopp för kassagenererade enheter fastställts baserat på beräkningar av nyttiandevärden. Vad gäller nedskrivingstest har detta gjorts på lägsta nivå där separerbara kassaflöden identifierats. Inga förvärv har gjorts under 2006 eller 2007 och inga belopp har erlagts i tilläggsköpeskilling.
| för utvecklingsarbete | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 4.5 | 4.5 |
| Årets anskaffningar | 1.7 | 0.0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 6.2 | 4.5 |
| Ingående avskrivningar enligt plan | 4.5 | 1.5 |
| Årets avskrivningar enligt plan | 0.0 | 3.0 |
| Utgående avskrivningar enligt plan | 4.5 | 4.5 |
| Utgående planenligt restvärde | 1,7 | 0.0 |
Avskrivningsplan om två år påbörjas från och med marknadsintroduktion av respektive produkt. Anskaffningar 2007 avser marknadsintroduktioner 2008. Under 2007 har 2.7 Mkr kostnadsförts för utvecklingsarbete.
Moderföretaget har förvärvat varumärken för 17.9 Mkr från dotterföretag. På grund av att dessa varumärken är internt upparbetade elimineras dessa i koncernbalansräkningen.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Inventarier och verktyg | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Ingående anskaffningsvärde | 31,7 | 42.9 | 17.9 | 18,5 |
| Anskaffning under året | 3.4 | 4.0 | 0.7 | 2,9 |
| Försäljningar/Utrangeringar/Övrigt | $-21,9$ | $-15,3$ | $-15.6$ | $-3.5$ |
| Utgående anskaffningsvärde | 13.2 | 31,7 | 3.0 | 17.9 |
| Ingående avskrivningar enligt plan | 29.7 | 31.6 | 17.3 | 11.8 |
| Årets avskrivningar enligt plan | 0.8 | 11,4 | 0.3 | 9.7 |
| Försäljningar/Utrangeringar/Övrigt | $-21,1$ | $-13.1$ | 15.6 | $-4.2$ |
| Utgående avskrivningar enligt plan | 9.4 | 29.7 | 2,0 | 17,3 |
| Utgående planenligt restvärde | 3.8 | 2.2 | 1,0 | 0,6 |
| (Mkr) | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bokfört | Eget | Bokfört | ||||
| Antal | Nominellt | värde | kapital 2) | värde | ||
| Dotterbolag | aktier Andel | värde | 2007 | 2007 | 2006 | |
| Doro A/S, Norge | 3.000 | 100 | $1,5$ MNOK | 0.6 | 1,0 | 0,6 |
| Doro Danmark A/S 1) | 5.000 | 100 | 5,0 мркк | 5.7 | 6,3 | 15,6 |
| Doro Tele OY 1) | 500 | 100 | 10 KEUR | 0,0 | $-0,4$ | 0,0 |
| Doro Finans AB 1) | 1.000 | 100 | $0,1$ MSEK | 11,0 | 21,2 | 11,0 |
| Doro Nordic AB 1) | 200,000 | 100 | 20,0 MSEK | 19.3 | 22,3 | 19,3 |
| Doro UK Ltd | 3.013.400 | 100 | 3,0 мове | 7,1 | 5,6 | 7,1 |
| Doro Audioline GmbH 1) | $\mathbf{1}$ | 100 | $20$ ксн $F$ | 1,0 | 0,8 | 1,0 |
| Doro Hong Kong Ltd | 4.500 | 100 | 4.5 мнкр | 5,1 | 4,9 | 5,1 |
| Doro SAS | 30,000 | 100 | 4,5 MEUR | 11,6 | 18,8 | 11,6 |
| Doro Atlantel Sp. Zo.o. 1) 2.800 | 100 | 14,0 MPLN | 0,0 | 0.0 | 0,0 | |
| Doro Australia Ltd Pty - avyttrat 2007 | O | |||||
| Totalt | 61.4 | 80.6 | 71,3 | |||
| 1) Vilande företag |
2) Eget kapital (Nettotillgångar) avser koncernbokfört värde per dotterföretag, dvs eget kapital enligt dotterföretagets balansräkning inklusive koncernmässiga restvärden hänförliga till dotterföretaget.
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 71,3 | 95.4 |
| Nyemission | 28,0 | |
| Korrigering anskaffningsvärde | ||
| Aktieägartillskott | ||
| Inlösen av aktier | ||
| Återbetalning av villkorligt aktieägartillskott | ||
| Fusion av koncernföretag | ||
| Årets nedskrivningar | $-10,0$ | $-56.6$ |
| Årets återföring av nedskrivningar | ||
| Årets uppskrivningar | 4.6 | |
| Utgående balans | 61.4 | 71.3 |
Efter avstämning av kassaflödes- och resultatförväntan uppgår årets nedskrivningar till 10,0 Mkr och dessa fördelas per bolag enligt föliande: Doro Danmark A/S $10.0$ Mkr
Återföringar av nedskrivningar har gjorts när det inte längre finns skäl för dessa nedskrivningar
I koncernen finns underkoncerner i vilka följande bolag ingår:
Doro UK Ltd är moderbolag för Gima Electronics Ltd.
Doro Atlantel Sp Zo o är moderföretag till Doratel Sp Zo o
| Koncernforetag - Organisationsnummer | Sate |
|---|---|
| Doro A/S - 934210719 | Fredrikstad, Norge |
| Doro Danmark A/S - 180130 | Bröndby, Danmark |
| Doro Tele OY - 0994069-9 | Helsingfors, Finland |
| Doro Finans AB - 556450-7282 1) | Lund, Sverige |
| Doro Nordic AB - 556558-0221 | Lund, Sverige |
| Doro UK Ltd - 1180330 | Redditch, Storbritannie |
| Gima, Ltd - 1627693 1) | Redditch, Storbritannie |
| Doro Audioline GmbH - 122237 1) | Köniz, Schweiz |
| Doro Hong Kong Ltd - 08194263-000-12-98-6 | Kowloon, Hong Kong |
| Doro SAS - 309 662 195 | Versailles, Frankrike |
| Doro Atlantel Sp.zo.o. - KRS 0000036162 | Krakow, Polen |
| Doratel Sp. Zo.o - KRS 0000202938 | Krakow, Polen |
| 1) Vilande bolag |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Förutbetalda hyror | 0.4 | 0.4 | 0.3 | 0,2 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 6.7 | 6.6 | 1.4 | 1,5 |
| Övriga upplupna intäkter | 1.0 | 0.1 | 0.0 | 0.0 |
| Totalt | 8.1 | 7.1 | 1.7 | 1.7 |
| Antal aktier | Rösträtt | Tyr | |
|---|---|---|---|
| A-aktier | 17.407.631 | 1 röst per aktie | Norma |
17.407.631 stycken à nominellt 1 kr = 17.407.631 kronor. Minskning av aktiekapital med 65.563.155 kr genom nedsättning av aktiekapital för förlusttäckning.
Ingen utdelning är föreslagen per 2007-12-31.
Inga konvertibler eller optioner är utestående.
Konvertibler eller optioner
| 2007 | Koncernen 2006 |
Moderföretaget 2006 2007 |
|||
|---|---|---|---|---|---|
| Beviljad kredit | 60.0 | 57.0 | 39.0 | 51.0 | |
| Utnyttiad kredit | 0.0 | 0.0 | 0.0 |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Semesterlöneskuld | 3.5 | 3.2 | 1.3 | 1,0 |
| Sociala avgifter | 1.3 | 0.8 | 0.8 | 0.3 |
| Övriga personalskulder | 5.8 | 4.0 | 2.8 | 1.9 |
| Övriga upplupna kostnader | 4.0 | 8.6 | 1.8 | 4,3 |
| Totalt | 14.7 | 16.6 | 6.8 | 7,5 |
| Koncernen | Moderföretaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | ||
| Företagsinteckningar | 170.0 | 170.0 | 170.0 | 170.0 | |
| Kundfordringar och lager | 7.4 | 30.5 | |||
| Andelar i koncernföretag 1) | 80.6 | 56.6 | 61.4 | 71.3 | |
| Totalt | 258.0 | 257.1 231.4 | 241.3 |
1) I koncernen anges istället för bokfört värde på andelar värdet av koncernföretagens nettotillgångar i koncernbalansräkningen. Med nettotillgångar (eget kapital) avses koncernbokfört värde per dotterföretag, d v s eget kapital enligt dotterföretagets balansräkning inklusive koncernmässiga restvärden hänförliga till dotterföretaget.
| Koncernen 2007 2006 |
Moderföretaget 2007 |
2006 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| orgen till dotterbolag | 0.0 | 7.7 | 0.0 | 7.7 | |
| dtalt | 0.0 | 7.7 | 0.0 | 7.7 |
Doro verkar i en miljö med köpta produkter. Tvister kan uppstå med olika leverantörer då produkterna inte har den kvalitet, funktionalitet eller leveranstid som överenskommits. Doro har normalt endast mindre omfattning av sådana tvister.
Doro har informerat i tidigare års årsredovisningar om en större tvist med en leverantör, för vilken nedskrivning av varulager och utvecklingsutgifter i 1999 och 2000 års bokslut om totalt 31 Mkr. Detta innebär att ingen ytterligare risk finns. Stämning har inlämnats i Osaka, Japan, mot Sojitz (tidigare Nissho Iwai) om totalt 106 Mkr under år 2000. I juli 2005 dömde den lokala domstolen till Sojitz fördel. Doro har överklagat detta beslut. Den juridiska processen förväntas ta ytterligare ett år.
En eventuell framgång i tvisten får samma resultat som kassaflödeseffekt efter avdrag för löpande juridiska och tekniska kostnader.
Vidare har Doro en kommersiell tvist med en tidigare distributör om ett lager. Värdet på lagret är 2,7 Mkr, vilket är helt nedskrivet. Doro har vunnit principfrågan i andra instans i ett domslut som inte överklagats. Ett antal praktiska frågor runt lagrets hantering hade inte lösts vid bokslutet. Olika juridiska aktiviteter har fördröjt utslaget vilket kan ta ytterligare ett till två år.
Förä Just Red
$1/n$ $QII$ Tota .sk
Doro har som princip att redovisa avsättningar för bedömd risk och olika rättegångskostnader fram till avgörande i nästa instans.
På bolagsstämman 2007 valdes Ingvar Ganestam (Ernst & Young) AB) till revisor i moderföretaget Doro AB. Ernst & Young har revisionsuppdraget i samtliga större enheter för mandatperioden 2007-2011.
| Koncernen | Moderföretaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Arvode och kostnadsersättningar | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | ||
| Revisionsuppdrag Andra uppdrag |
1.1 0.2 |
1.1 0.2 |
0.6 0.O |
0,2 0.1 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Skatt på årets resultat | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Aktuell skatt | $-0.0$ | $-0.4$ | ||
| Uppskjuten skatt | $-0.6$ | $-12.6$ | ||
| Skatteeffekt på erhållet koncernbidrag | 0.8 | 1,2 | ||
| Summa skatt på årets resultat | $-0.6$ | $-13.0$ | 0.8 | 1,2 |
Sambandet mellan årets skattekostnad och redovisat resultat före skatt.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Redovisat resultat före skatt | $8,1$ $-81,7$ $-30,9$ | $-88,3$ | ||
| Skatt enligt gällande | ||||
| skattesats 28% | $-2,3$ | 22,9 | 8,7 | 24,7 |
| Skatteeffekt av ej avdragsgilla | ||||
| kostnader: | ||||
| Nedskrivning av goodwill | $-1,4$ | |||
| Nedskrivning av andelar i | ||||
| koncernföretag | 0,0 | $-2,4$ | $-15,9$ | |
| Övriga ej avdragsgilla kostnader | $-0.7$ | $-2,9$ | $-0,1$ | $-2,9$ |
| Skatteeffekt pga erhållet | ||||
| koncernbidrag | 0,8 | 1,2 | ||
| Skatteeffekt pga temporära skillnader | 1,3 | $-0.4$ | 1,3 | $-0,4$ |
| Ej skattepliktiga intäkter: | ||||
| Utdelning från koncernföretag | 2,9 | 0,1 | ||
| Koncernjusteringar där uppskjuten | ||||
| skatt ej beaktas | 3,2 | $-8,6$ | 0,0 | 0,0 |
| Förändring värdering av ingående upp- | ||||
| skjuten skatt på underskottsavdrag -0,6 | $-9,0$ | 0,0 | 0,0 | |
| Ej bokförd uppskjuten skatt på årets | ||||
| underskottsavdrag | $-2,5 -10,1$ | $-10,4$ | $-5,6$ | |
| Förändring värdering av temporära skillnader |
$-3,6$ | 0,0 | ||
| 0,0 | 0,0 | |||
| Justering för skattesatser i utländska | 0.5 | 0.0 | ||
| koncernföretag Redovisad skatt |
1,0 | $-0.6 -12.6$ | 0,8 | 0,0 |
| 1,2 |
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade värden och skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader, outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag samt andra framtida skatteavdrag har resulterat i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder avseende följande poster:
| Koncernen 2007 |
2006 | 2007 | Moderföretaget 2006 |
|
|---|---|---|---|---|
| oskjutna skattefordringar nyttjade underskottsavdrag alt redovisad uppskjuten |
15.7 | 16.2 | 15.7 | 15.7 |
| kattefordran | 15.7 | 16.2 | 15.7 | 15.7 |
Uppskiutna skattefordringar redovisas i balansräkningen för outnyttiade underskottsavdrag och temporära skillnader till den del de kan mötas av upplösning av obeskattade reserver eller med sannolikhet beräknas kunna utnyttjas inom överskådlig framtid. En enskild bedömning görs av varje bolag med hänsyn till historisk resultatutveckling, framtidsplaner och möjlighet att använda underskottsavdragen
Av koncernens underskottsavdrag kan 294 Mkr (303) utnyttjas utan tidsbegränsning. De större kvarvarande underskottsavdragen finns i Sverige, Storbritannien och Polen.
Underskottsavdragen förfaller enligt följande:
| 2008 | 11 | |
|---|---|---|
| 2009 | 5 | |
| 2010 | ||
| Senare | O | |
| Utan tidsbegränsning | 294 | |
| Totalt | 314 |
Ei redovisad uppskjuten skattefordran i balansräkningen avseende outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag uppgår till:
| Koncernen | Moderföretage | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 2006 2007 200 | ||||
| $\Delta$ | $\mathbf{3}$ |
Temporära skillnader föreligger i koncernen avseende immateriella tillgångar redovisade i koncernbalansräkningen under respektive skattemässiga värden. Temporära skillnader finns för kostnader som blir avdragsgilla senare. Dessa immateriella tillgångar (avser försäljning av varumärken mellan koncernföretag) finns i koncernföretags egen balansräkning men elimineras i koncernbalansräkningen till O på grund av koncerninterna transaktioner. Uppskjuten skattefordran avseende denna koncernmässiga skillnad för dessa tillgångar uppgår till 7,7 Mkr (9,2), vilken i koncernens balansräkning inte har upptagits till något värde.
Uppskjuten skattefordran avseende övriga temporära skillnader uppgår till O Mkr (1), vilken i koncernens balansräkning inte har upptagits till något värde.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Realisationsvinst | 0.6 | 0.4 | ||
| Utdelningar | 10.0 | 0.3 | ||
| Nedskrivningar andelar | $-10.0$ | $-56.6$ | ||
| Återföring av nedskrivningar fordringar | - | 1.4 | 0.0 | |
| Totalt | 0.6 | 1.8 | $-56.3$ |
Poster som kan påverka jämförbarheten mellan åren eller med andra företag består bla av följande större poster (Mkr): $2007 - 2006$
| KULLELIEL | $\angle$ UU | ZUU |
|---|---|---|
| Omstruktureringskostnad (exkl. skatt) | ||
| Övriga engångskostnader |
En avsättning för omstrukturering gjordes i kvartal fyra 2006.
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 32 | 13 |
| lanspråktagna belopp | $-24$ | $-1:$ |
| Nya avsättningar | 32 | |
| Outnyttjade belopp som återförts | ||
| Utgående balans | 32 |
Under 2007 har en större omstrukturering genomförts i Doro. Denna innebär minskad personal, flytt till andra lokaler, m m. Avsättningen förväntas upplösas 2008.
Doros varor genomgår omfattande kvalitetstester. Garantier lämnas till slutkund om minst ett års garanti från inköpstillfället. Kunden kan kompenseras genom olika former av reparationer, utbyte till jämförbar produkt, kreditering eller andra varianter. Doro har, baserat på hur returer kommer åter över tiden, förväntade returer, sätt att kompensera och kostnader kring olika kompensationer, skapat ett statistikprogram som beräknar behovet av avsättning. Garantierna har ökats genom lagstiftning för garanti upp till två år på vissa marknader. $2007, 2005$
| . | - - - - | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 11.8 | 12.2 |
| lanspråktagna belopp | $-9.7$ | $-11.5$ |
| Nya avsättningar | 7.6 | 11.4 |
| Outnyttjade belopp som återförts | $-0.0$ | $-0.3$ |
| Utgående balans | 9.7 | 11,8 |
Doro har i de flesta enheter avgiftsbestämda planer, premiebaserat system. I några länder har man belopp som utbetalas när någon slutar och går i pension. Vidare finns delar i pensionerna som är avgiftsbestämda i Sverige.
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 0.1 | 0.1 |
| lanspråktagna belopp | $-0.1$ | $-0.1$ |
| Nya avsättningar | 0.2 | 0.1 |
| Outnyttjade belopp som återförts | 0.0 | 0.0 |
| Utgående balans | 0.2 | 0.1 |
Doro gör avsättningar för olika uppskattade kostnader för skatter.
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 0.0 | 0.0 |
| lanspråktagna belopp | 0.0 | 0.0 |
| Nya avsättningar | 0.0 | 0.0 |
| Outnyttjade belopp som återförts | 0.0 | 0.0 |
| Utgående balans | 0.0 | 0.0 |
Doros läge i olika tvister redovisas i not 21. Avsättningar för kostnader för att driva processerna redovisas löpande.
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 2.0 | 1.5 |
| lanspråktagna belopp | $-0.7$ | $-0.7$ |
| Nya avsättningar | 0.2 | 1.2 |
| Outnyttjade belopp som återförts | ||
| Utgående balans | 1.5 | 2.0 |
Olika avsättningar görs för uppskattningar av åtaganden till kunder och olika övriga åtaganden.
| 2007 | 2006 | ||
|---|---|---|---|
| Ingående balans | 1.3 | 1,1 | |
| lanspråktagna belopp | $-1.2$ | $-1.1$ | |
| Nya avsättningar | 0.0 | 1,3 | |
| Outnyttjade belopp som återförts | |||
| Utgående balans | 0.1 | 1.3 | |
Riskhantering inom Doro. Styrelsen har i Doros finanspolicy fastställt olika ramar och vilka risker som får tas. Riskhanteringen syftar till att identifiera, kvantifiera och reducera alternativt eliminera risker. Doros finanspolicy anger ramar för hur olika typer av finansiella risker skall hanteras och definierar den riskexponering med vilken verksamheten skall bedrivas. Huvudinriktningen är att eftersträva en normal riskprofil.
Doro AB (moderföretaget) svarar övergripande för koncernens finansfrågor. Genom centralisering och samordning uppnås väsentliga skalfördelar avseende erhållna villkor för finansiella transaktioner och finansiering. För närvarande finns centralkonton endast i Sverige, vilket hanteras av moderföretaget för flera valutor.
För koncernen finns enbart kreditrisker i kundfordringar, som hanteras i respektive dotterbolag. Värdet på dessa fordringar brutto före nedskrivning för osäkra fordringar uppgår till 55,7 Mkr (65,5 Mkr).
Doro har under de senaste åren haft mycket små kreditförluster (under 0,5 procent av omsätningen) genom att den huvudsakliga kundgruppen är större företag med en regelbunden handel. Den största kunden står för under 7% av koncernens omsättning. I de flesta länder arbetar Doro utan kreditförsäk $r$ ing
För svenska kunder har Doro ett factoringavtal med Nordea för att säkerställa indrivningen av kundfordringar. Doro har fortfarande kreditrisken relaterat till dessa fordringar.
Moderföretaget bedriver ingen handel men har ett antal servicefunktioner för koncernen. Moderbolaget har därför i det alt väsentliga intern försäljning och mycket låg kreditrisk.
| Åldersanalys över Kundfordringar (Mkr) | Koncernen 2007 |
2006 |
|---|---|---|
| Ej förfallna | 47.9 | 65.5 |
| Förfallet < $60$ dagar $1$ | 7,3 | |
| Förfallet > 60 dagar | 0.5 | |
| Totala kundfordringar | 55.7 | 65.5 |
| Befarade kundförluster | $-2.7$ | $-6.0$ |
| Kundfordringar i redovisningen | 53.0 | 59.5 |
1) Det presenteras inga siffor för 2006 förfallostruktur, då rapporteringen ej innehöll dessa data, samt att avyttring av bolag gör att data ej kan återskapas.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| ) säkra kundfordringar, förändring (Mkr) | 2007 | 2006 |
| ngående balans | $-6.0$ | $-4.5$ |
| Befarade kundförluster | 0.0 | $-2,0$ |
| Konstaterade kundförluster | 0.0 | $-0,2$ |
| Aterförda belopp | 3.4 | 0.7 |
| Omräkningsdifferenser | $-0.1$ | 0.0 |
| Jtgående balans | $-2.7$ | $-6.0$ |
I koncernen finns enbart skulder till Nordea i form av belåning av svenska kundfordringar (se factoring omnämnt under kreditrisk) på 6.0 Mkr (4.5 Mkr) som förfaller till betalning inom 12 månader. Ut över detta har koncernen ett årligt kreditkontrakt med Nordea. Utnyttjad checkräkningskredit på 2,1 Mkr (0,0 Mkr).
Limiten på checkräkningskrediten är 60 Mkr. Volymerna på checkräkning och remburser är anpassad till Doros säsongmässiga svängningar av produktflöden och behov av finansiering. Doro har en löpande dialog med banken. Risken för att inte ha
Doro är huvudsakligen verksamt inom telefoni och påverkas av flera marknadsrisker. De risker som kan ha en påverkan på Doros verksamhet är kommenterade nedan
Normalt har Doro en begränsad valutakursrisk på olika fordringar genom att den stora delen av försäljningen sker i lokal valuta, även om andelen ökat av US dollar och EUR till distributörer och stora europeiska kunder. Doro har däremot en mycket väsentlig exponering avseende skulder. Genom att en stor del av produkterna köps i US dollar kan dessa förändringar få starkt genomslag. Inköp av valuta sker löpande och har under 2007 baserats på spot-kurs. Valutakursförändringarna påverkar koncernens resultat på olika sätt-
Transaktionsexponering. Denna uppkommer när inkomster ifrån försäljning och utgifter för inköp är i olika valutor. Doro har en stor exponering då en stor andel av produkterna köps i US dollar och inkomsterna för merparten av försäliningen är i lokala europeiska valutor. Undantaget är försäljningen till marknader där inget Doro-bolag finns, där både inkomster och utgifter i huvudsak är i US dollar, samt till vissa större europeiska kunder
Doros valutapolicy är att inget säkras, då säkringen har ett
pris samt en effekt av valutakursförändringen till slut ändå slår igenom på terminspriset. Dvs skyddet är endast på kort sikt. Doro väljer istället en långsiktig lösning, som både kan gynnas/ missgynna bolaget på kort sikt. Vid utgången av 2007 fanns därför inga optionskontrakt och av de tecknade år 2006 blev ei heller utnyttjade 2007.
$IMk$
Värdet av de utländska nettotillgångarna var vid årets slut 31 Mkr (48), varav 0 Mkr (46) säkrades genom upplåning i samma valuta
tillräckliga krediter anses som liten. Koncernens likviditet består av bankmedel på 8.3 Mkr (30.5 Mkr).
Överskottslikviditet placeras inte i finansiella instrument, men tilförs rörelsen.
Valutarisker. Valutahanteringen i koncernen är koncentrerad till Doro AB. Inom ramen för fastställda risklimiter säljer och köper Doro AR valuta
(brutto och efter optioner)
| ۰) | 2007 Valuta |
2007 | 2006 Valuta |
2006 |
|---|---|---|---|---|
| Efter Brutto optioner |
Efter Brutto optioner |
|||
| $-30$ | $-30$ | $+1$ | $-72$ | |
| $+5$ | $+5$ | $+5$ | $\overline{0}$ | |
| $+10$ | $+10$ | $+18$ | $-6$ | |
| $+135$ | $+135$ | $+154$ | $+84$ | |
| $+20$ | $+20$ | $+16$ | $-6$ | |
| $+19$ | $+19$ | $+30$ | $-20$ | |
| $-160$ | $-160$ | $-240$ | $+20$ | |
| $+12$ | $+12$ | $+20$ | $+20$ |
Omräkningsexponering av utlandsverksamheter. Doro har nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Dessa säkrades tom 2006. 2007 förekom ingen säkring av nettoinvesteringar.
| 2007 Värde |
2007 Varav säkrat |
2006 Värde |
2006 Varav säkrat |
||
|---|---|---|---|---|---|
| DKK | 6 | $\overline{0}$ | 16 | 15 | |
| NOK | $\mathbf{1}$ | $\mathbf 0$ | $\mathbf{1}$ | $\mathbf 0$ | |
| EUR | 12 | $\overline{0}$ | 20 | 18 | |
| GBP | $\overline{7}$ | $\overline{0}$ | 15 | 10 | |
| CHF | $\mathbf{1}$ | $\overline{0}$ | $\mathbf{1}$ | $\mathbf{1}$ | |
| AUD | $\overline{0}$ | $\overline{0}$ | $-3$ | $\overline{0}$ | |
| HKD | 5 | $\overline{0}$ | 6 | 6 | |
| PLN | $\overline{0}$ | $\overline{0}$ | 6 | $\overline{7}$ | |
| Totalt | 31 | $\mathbf 0$ | 62 | 57 |
En omräkning av de utländska dotterföretagens resultaträkningar påverkas av valutakursen. Dessa omräkningsdifferenser är av liten omfattning.
Ränte- och valutaexponering. Doro har koncentrerat en stor del av sin upplåning till Doro AB. Doro har endast en begränsad upplåning och en förändring av räntorna ger obetydlig påverkan på resultatet. Doro arbetar enbart med kort och rörlig upplåning. Skälen till detta är stora variationer i upplåningsbehov (pga att kassaflödet är ojämnt) och att rörlig ränta ger en lägre årlig räntekostnad.
| 2007 | 2006 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Redovisat Verkligt | Redovisat Verkligt | Klassificering | ||
| Kundfordringar | 53,0 | 53,0 | 59,5 | 59,5 | Kund- och lånefordringar |
| Övriga fordringar | 5,8 | 5,8 | 5,9 | 5,9 | Kund- och lånefordringar |
| Valutaoptioner | - | 0,0 | 0,1 | Optioner som säkerhetsredovisas | |
| Bankmedel | 8,3 | 8,3 | 30,5 | 30,5 | Tillgångar som kan säljas |
| Tillgångar | 67,1 | 67,1 | 95,9 | 96,0 | |
| Checkräkningskredit | 2,1 | 2,1 | 0,0 | 0,0 | Övriga finansiella skulder |
| Skulder till kreditinstitut | 6,0 | 6,0 | 4,5 | 4,5 | Övriga finansiella skulder |
| Leverantörsskulder | 77.4 | 77.4 | 77,9 | 77,9 | Övriga finansiella skulder |
| Övriga skulder | 1,8 | 1,8 | 4,0 | 4,0 | Övriga finansiella skulder |
| Skulder | 87.3 | 87.3 | 86,4 | 86,4 |
42 | Doro Årsredovisning 2007 | Noter
| 2007 | 2006 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | Redovisat Verkligt | Redovisat Verkligt | Klassificering | ||
| Kundfordringar | 0,7 | 0,7 | 2,5 | 2,5 | Kund- och lånefordringar |
| Fordringar hos koncerföretag | 8,5 | 8,5 | 25,0 | 25,0 | Kund- och lånefordringar |
| Övriga fordringar | 1,4 | 1,4 | 2,1 | 2,1 | Kund- och lånefordringar |
| Valutaoptioner | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,1 | Optioner som säkerhetsredovisas |
| Bankmedel | 1,8 | 1,8 | 2,6 | 2,6 | Tillgångar som kan säljas |
| Tillgångar | 12,4 | 12,4 | 32,2 | 32,3 | |
| Checkräkningskredit | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | Övriga finansiella skulder |
| Skulder till kreditinstitut | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | Övriga finansiella skulder |
| Leverantörsskulder | 5,0 | 5,0 | 5,2 | 5,2 | Övriga finansiella skulder |
| Skulder till koncernföretag | 0,4 | 0,4 | 0,5 | 0,5 | Övriga finansiella skulder |
| Övriga skulder | 1,5 | 1,5 | 0,7 | 0,7 | Övriga finansiella skulder |
| Skulder | 6,9 | 6,9 | 6,4 | 6,4 |
Finansiella instrument värderas till verkligt värde. Detta sker genom att olika fordringar och skulder värderas till balansdagens valutakurs. Fordringar justeras med olika behov av nedskrivningar av kundfordringar. Doro har inga innehav av värdepapper eller liknande tillgångar och därmed heller inte någon problematik kring värdering av dessa. Doro har inte heller några derivat.
Övriga finansiella instrument (främst kundfordringar och leverantörsskulder) redovisas enligt affärsdagsprincipen. Fordringar upptas till de belopp med vilket de efter individuell prövning förväntas inflyta. Rörelseskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Man inte har gjort några omklassifiseringar under året.
I och med att Doro enbart har finansiella instrument i form av fordringar, bankmedel och rörelserelaterade skulder, begränsar resultateffekterna av finansiella instrument sig till ränta- och valutaexponeringen. Resultateffekterna är redovisade i not 11.
| (Mkr) | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| SEK | 18 | 9 |
| EUR | $-7$ | $-16$ |
| GBP | $\overline{0}$ | $-3$ |
| DKK | $-2$ | $\overline{0}$ |
| NOK | $\overline{0}$ | $-2$ |
| AUD | $\overline{0}$ | $-6$ |
| HKD | $\overline{0}$ | $\overline{0}$ |
| USD | $-9$ | $-12$ |
| PLN | $\overline{0}$ | $\overline{4}$ |
| Totalt | $+0$ | $-26$ |
Känslighetsanalysen återfinns i Förvaltningsberättelsen
I samband med Doros val av distributionslösning i Polen med TM Distribution Sp. Zo.o., uppkom närståendefrågan. TM Distribution ägs av Magdalena Duhanik-Persson och Tomas Persson. Då Tomas Persson är styrelseledamot i Doro har det var varit av vikt för Doro att samarbetet sker på marknadsmässiga villkor. Eftersom den nya distributionslösningen i övrigt inte har någon nämnvärd effekt för Doro vidtas dock inga ytterligare åtgärder med anledning av närstående förhållandet.
Fċ $\mathbf{H}$
Avsättningar till pensioner redovisas i not 28. Den mycket dominerande andelen av Doros åtaganden mot personalen är olika avgiftsbestämda pensionsplaner. Utöver detta finns ett fåtal förmånsbestämda pensionsplaner. I Frankrike och Polen finns olika avtal om gratifikationer vid pensionsavgång som baseras på olika faktorer som lön, anställningstid, mm.
Avsättning görs för dessa åtaganden i dotterföretagen i Frankrike och Polen. Kostnaden för de förmånsbestämda planerna (motsvarande) i FR och PL uppgår till
| KOLICELIJE I | ||
|---|---|---|
| 2007 | 2006 | |
| Kostnad för tjänstgöring under innevarande perioden | 0.0 | 0,1 |
| Räntekostnad | ||
| Aktuariella vinster och förluster | ||
| Totalt | 0,0 | 0,1 |
| Färdiga varor och handelsvaror Not 35 |
||
| 2007 | 2006 | |
| Ingående bruttolager | 65.9 | 92.9 |
| Förändring av bruttolager | $-6.2$ | $-27.0$ |
| Utgående bruttolager | 59.7 | 65.9 |
| Ingående lagernedskrivningar | 14.6 | 21,2 |
| Förändring av lagernedskrivningar | $-6.0$ | $-6,6$ |
| Utgående lagernedskrivningar | 8.6 | 14,6 |
| Nettolager i balansräkning | 51.2 | 51.3 |
Doro konsoliderar Australien tom försäljningsdatum 16 maj 2007. För olika jämförelser har en proforma redovisning gjorts för 2007 och 2006 med och utan Australien. Doro hade i december 2006 80 personer anställda och exklusive Australien 64 anställda
| Resultaträkning | ||||
|---|---|---|---|---|
| Doro inkl | Doro exkl | Doro inkl | Doro exkl | |
| AU 2007 | AU 2007 | AU 2006 | AU 2006 | |
| Nettoomsättning | 346 | 336 | 433 | 387 |
| Rörelsens kostnader | $-336$ | $-326$ | $-490$ | $-418$ |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 10 | 10 | $-57$ | $-31$ |
| Avskrivningar enligt plan | $-1$ | $-1$ | $-20$ | $-19$ |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | 9 | 9 | $-77$ | $-50$ |
| Finansnetto | $-1$ | $-1$ | $-5$ | $-4$ |
| Rörelseresultat efter finansiella poster | 8 | 8 | $-82$ | $-54$ |
| Skatt | $-1$ | $-1$ | $-13$ | $-10$ |
| Nettoresultat | 8 | 8 | $-95$ | $-64$ |
| salansrakning | ||||
|---|---|---|---|---|
| Doro inkl | Doro exkl | Doro inkl | Doro exkl | |
| AU 2007 | AU 2007 | AU 2006 | AU 2006 | |
| nmateriella anläggningstillgångar | 10 | 10 | 9 | 9 |
| lateriella anläggningstillgångar | 4 | $\overline{4}$ | $\overline{2}$ | 1 |
| arulager | 51 | 51 | 51 | 40 |
| ortfristiga fordringar | 88 | 88 | 89 | 97 |
| assa | 8 | 8 | 31 | 25 |
| umma tillgångar | 161 | 161 | 182 | 172 |
| get kapital | 40 | 40 | 32 | 43 |
| äntebärande skulder | 8 | 8 | 5 | 5 |
| ke räntebärande skulder: | 114 | 114 | 146 | 125 |
| umma eget kapital och skulder | 161 | 161 | 182 | 172 |
Doro.
Vinst per aktie före skatt. Resultat efter finansiella poster dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Antal anställda. Genomsnittligt antal anställda.
Avkastning på genomsnittligt sysselsatt kapital. Rörelseresultat dividerat med det kvartalsvisa genomsnittliga sysselsatta kapitalet exklusive kassa och bank.
Avkastning på genomsnittligt eget kapital. Resultat efter finansiella poster och verklig skatt dividerat med genomsnittligt eget kanital
Bruttomarginal. Resultat före avskrivningar i procent av årets intäkter
Förädlingsvärde per anställd. Nettomsättning minus kostnad för handelsvaror dividerat med genomsnittligt antal anställda.
Rörelsemarginal. Rörelseresultat (efter avskrivningar) i procent av årets omsättning
Likvida medel. Kassa plus beviljade outnyttjade krediter hos bank. Någon annan likviditet (kortfristiga placeringar) finns ej i
Nettomarginal. Resultat efter finansiella poster i procent av årets omsättning.
Kapitalomsättningshastighet. Årets nettoomsättning dividerad med genomsnittlig balansomslutning.
Nettoskuldsättningsgrad. Räntebärande skulder minus kassa i procent av eget kapital.
Räntetäckningsgrad ggr. Resultat efter finansnetto plus räntekostnader dividerat med finansiella kostnader.
Soliditet. Eget kapital i procent av balansomslutningen.
Sysselsatt kapital. Totala tillgångar reducerat med icke räntehärande skulder
Kassaflöde. Kassaflöde från den löpande verksamheten.
Investeringar. Nettoinvesteringar exklusive företagsförvärv.
Vinst per aktie efter skatt. Resultat efter finansiella poster minus verklig skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Kassaflöde per aktie. Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och företagets ställning och resultat, samt att koncernförvaltningsberättelsen och förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Lund den 15 april 2008
Bo Kastensson Ordförande
Anders Berg
Tomas Persson
Jonas Mårtensson
Min revisionsberättelse har lämnats den 15 april 2008
Ingvar Ganestam Auktoriserad revisor
Jag har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Doro AB (publ) för år 2007. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 21–44. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Lund den 15 april 2008
Ernst & Young AB
Ingvar Ganestam Auktoriserad revisor
Jérôme Arnaud född 1963
Huvudsysselsättning: VD Doro AB, affärsenhetschef Care Electronics och Business Electronics samt VD Doro SAS, Frankrike. Utbildning: Civilingenjör
Aktieinnehav: 300 000
Optionsinnehav: 0 Anställd 2000. Kom från affärsutveckling inom Matra Nortel Communications.
Stefan Sjölin
född 1955 Huvudsysselsättning: vVD och CFO. Utbildning: Ekonom och Civilingenjör. Aktieinnehav: 100 000 Optionsinnehav: 0 Anställd 2006. Var tidigare vVD och CFO på
Karlshamns AB (publ).
Kjell Reidar Mydske född 1971 Huvudsysselsättning:
Försäljningschef och VD Doro A/S, Norge. Aktieinnehav: 87 600 Optionsinnehav: 0
Utbildning: Fil. kand.
Anställd 2001. Kom från Accenture som konsult inom Communication and High Tech.
Huvudsysselsättning: vVD och affärsenhetschef Home Electronincs. Utbildning: Civilingenjör. Aktieinnehav: 75 000 Optionsinnehav: 0 Anställd 2002. Kom från Anoto som Director of manufacturing.
Fredrik Forssell
född 1970 Huvudsysselsättning: Marknadschef. Utbildning: Ekonom. Aktieinnehav: 75 000 Optionsinnehav: 0 Anställd 2004. Kom från Fitch som Account Director.
Rune Torbjörnsen ingick i ledningsgruppen t o m den 28 oktoober 2007
Huvudsysselsättning: Olika styrelseuppdrag. Utbildning: Fil. Kand., Lunds universitet. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Coromatic Group AB och Caretech AB. Styrelseledamot i Pricer AB, Metric AS (Norge) och Scanpocon A/S (Danmark). Aktieinnehav: 681 000 Optionsinnehav: 0 Styrelseordförande sedan 2007.
Jonas Mårtensson född 1963 Huvudsysselsättning: Partner Alted AB. Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan.
Övriga uppdrag: Transticket AB, Pan-Vision AB (dotterbolag till KF). Aktieinnehav: 165 000
Optionsinnehav: 0 Styrelseledamot sedan 2007.
Huvudsysselsättning: Senior advisor och managementkonsult. Utbildning: Civilekonom DHS.
Övriga uppdrag: Inga andra styrelseuppdrag. Aktieinnehav: 150 000 Optionsinnehav: 0 Styrelseledamot sedan 2007.
Tomas Persson född 1954 Huvudsysselsättning: Ordförande i TM Invest. Utbildning: Fil. kand., Lunds universitet. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Range Servant AB, TM Invest Sp.zo.o och TM Toys Sp.zo.o.
Aktieinnehav: 25 000 Optionsinnehav: 0 Styrelseledamot sedan 2002.
Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Malmö. Revisor i Doro sedan 2007. Lång erfarenhet av revision av börsnoterade bolag, bland annat
revisor i Tetra Pak AB, Lindab AB samt IKEA-koncernen.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.