Investor Presentation • Mar 11, 2009
Investor Presentation
Open in ViewerOpens in native device viewer
Beijer Alma AB (publ) är en internationellt verksam industrigrupp med inriktning på komponenttillverkning. Affärsidén är att förvärva, äga och utveckla små och medelstora företag med god tillväxtpotential.
Koncernens aktiva, långsiktiga strategi- och utvecklingsarbete kombinerat med investeringar och kompletterande företagsförvärv, ger konkurrenskraftiga företag i valda marknadssegment. I samtliga segment fokuserar koncernbolagen på att utveckla starka relationer till kunder som erbjuder tillväxt och lönsamhet. Viktiga kriterier för bolagens långsiktiga, lönsamma tillväxt är:
Beijer Alma arbetar med aktivt och långsiktigt ägande. Bolagen utvecklas inte med sikte på en kommande exit. Målet är istället att äga och utveckla framgångsrika företag med hög tillväxt och god lönsamhet. Beijer Alma är noterat på OMX Nordiska Börs i Stockholm Mid Cap-lista (ticker: BEIAb).
Lesjöfors är en internationell fullsortimentleverantör av fjädrar, tråd- och banddetaljer. Koncernen erbjuder både standardfjädrar och kundanpassade produkter och har ledande positioner på Europamarknaden. Lesjöfors arbetar inom följande affärsområden:
Habia Cable arbetar med utveckling, tillverkning och försäljning av kablar och kabelsystem för krävande applikationer. Företaget är en av de största aktörerna inom specialkabel i Europa. Habia arbetar inom följande affärsområden:
Rapporter kan beställas från Beijer Alma AB Box 1747, 751 47 Uppsala tel 018-15 71 60 eller via www.beijer-alma.se
Bertil Persson, VD och koncernchef tel 08-506 427 50 e-post [email protected]
Jan Blomén, ekonomichef tel 018-15 71 60 e-post [email protected]
Telekom 21 % Sverige 20 % Chassi 17 %
Försvar 6 % Övrig industri 56 %
1 151 Mkr fakturering 251,6 Mkr rörelseresultat 21,9 % rörelsemarginal
Rörelseresultat
Rörelsemarginal
Beijer Alma AB är en internationellt verksam industrigrupp med inriktning på komponenttillverkning. Verksamheten bedrivs i de två dotterbolagen Lesjöfors och Habia Cable.
| Nyckeltal | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 1 836 | 1 654 | 1 488 |
| Resultat efter finansnetto, Mkr | 295,0 | 282,7 | 262,2 |
| Rörelsemarginal, procent | 16,5 | 17,5 | 18,0 |
| Utdelning per aktie, kr | 5,00 | 5,00 | 4,00 |
| Nettoomsättning | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | Helår |
| Lesjöfors | 289,1 | 323,8 | 285,0 | 253,3 | 1 151,2 |
| Habia Cable | 161,3 | 177,4 | 174,7 | 171,5 | 684,9 |
| Moderbolag och koncerngemensamt | 0,1 | 0,1 | 0,1 | – | 0,2 |
| Totalt Kursutveckling 2003–2007 |
450,5 | 501,3 | 459,8 | 412,2 | 1 836,3 |
| Mkr | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Lesjöfors | 64,3 | 82,4 | 62,6 | 42,3 | 251,6 |
| Habia Cable | 21,5 | 18,8 | 20,8 | 10,7 | 71,8 |
| Moderbolag och koncerngemensamt | –5,4 | –7,6 | –3,9 | –4,1 | –21,0 |
| Totalt | 80,4 | 93,6 | 79,5 | 48,9 | 302,4 |
Årsstämma äger rum tisdagen den 31 mars 2009 kl. 18.00 i Stora Salen, Uppsala Konsert & Kongress, Vaksala torg 1, Uppsala. Aktieägare som önskar delta i stämman skall dels vara införd i den utskrift av aktieboken som görs av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) onsdagen den 25 mars 2009, dels anmäla sitt deltagande till bolaget registrerat senast onsdagen den 25 mars 2009, kl 16.00.
Anmälan kan göras på följande sätt: per telefon 018-15 71 60, telefax 018-15 89 87, e-post [email protected], www.beijer-alma. se eller skriftligen, gärna på den i årsredovisningen bifogade anmälningsblanketten. Vid anmälan uppges namn, person- eller organisationsnummer, antal aktier och telefonnummer dagtid.
Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste ha registrerat aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden. Sådan registrering skall vara verkställd senast onsdagen den 25 mars 2009.
Aktieägare som önskar medföra ett eller två biträden skall göra anmälan härom inom den tid och på det sätt som gäller för aktieägare.
Inträdeskort som berättigar till deltagande i årsstämman kommer att sändas ut. Inträdeskorten beräknas vara aktieägarna tillhanda senast måndagen den 30 mars. Om inträdeskort inte kommit aktieägare tillhanda före årsstämman kan nytt inträdeskort, mot uppvisande av legitimation, erhållas vid informationsdisken.
Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås fredagen den 3 april 2009. Beslutar årsstämman enligt förslaget, beräknas utdelning komma att utsändas via Euroclear Sweden med början onsdagen den 8 april 2009. Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning om 5,00 kr per aktie.
Fullständig kallelse med föredragningslista och beslutsförslag kan rekvireras från Beijer Alma, telefon 018-15 71 60, telefax 018-15 89 87 eller e-post info@beijer-alma. se. Informationen finns också på www.beijeralma.se.
Bokslutskommuniké och kvartalsrapporter publiceras på www.beijer-alma.se. Årsredovisningen och kvartalsrapporterna sänds automatiskt till aktieägarna.
| 31 mars | årsstämma |
|---|---|
| 28 april | kvartalsrapport 1 jan–31 mar |
| 19 augusti kvartalsrapport 1 apr–30 jun | |
| 23 oktober kvartalsrapport 1 jul–30 sep | |
| februari | bokslutskommuniké |
| mars | årsstämma |
| Mkr | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000 | 1999 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 836,3 | 1 654,4 | 1 487,8 | 1 323,1 | 1 201,6 | 1 154,0 | 1 113,0 | 1 320,2 | 1 132,5 | 1 031,0 |
| Rörelseresultat | 302,4 | 289,6 | 268,4 | 206,7 | 166,4 | 39,7 | 32,4 | 32,3 | 129,1 | 88,3 |
| Finansnetto | –7,4 | –6,9 | –6,2 | –6,9 | –11,4 | –21,7 | –27,6 | –30,3 | –19,0 | –12,6 |
| Resultat efter finansnetto | 295,0 | 282,7 | 262,2 | 199,8 | 155,0 | 18,0 | 4,8 | 2,0 | 110,1 | 75,7 |
| Jämförelsestörande poster | – | – | – | – | – | – | –99,9 | – | 9,6 | 13,0 |
| Resultat före skatt | 295,0 | 282,7 | 262,2 | 199,8 | 155,0 | 18,0 | –95,1 | 2,0 | 119,7 | 88,7 |
| Skatt | –78,3 | –77,2 | –72,4 | –57,8 | –39,7 | –10,5 | 11,1 | 10,3 | –38,3 | –33,5 |
| Redovisat resultat | 216,7 | 205,5 | 189,8 | 142,0 | 115,3 | 7,5 | –84,0 | 12,3 | 81,4 | 55,2 |
| Anläggningstillgångar | 657,2 | 607,8 | 526,8 | 558,4 | 561,3 | 624,4 | 657,5 | 839,3 | 603,8 | 444,6 |
| Omsättningstillgångar | 803,6 | 741,6 | 691,6 | 621,7 | 557,5 | 502,4 | 519,0 | 590,0 | 541,1 | 424,1 |
| Eget kapital | 959,6 | 846,7 | 747,8 | 708,9 | 566,4 | 449,7 | 458,3 | 577,4 | 482,3 | 424,7 |
| Långfristiga skulder och avsättningar |
107,7 | 68,0 | 100,9 | 126,2 | 169,2 | 230,2 | 299,0 | 376,6 | 268,8 | 204,0 |
| Kortfristiga skulder | 390,2 | 434,6 | 369,7 | 345,0 | 383,2 | 446,9 | 198,3 | 475,3 | 393,8 | 240,0 |
| Balansomslutning | 1 460,8 | 1 349,4 | 1 218,4 | 1 180,1 | 1 118,8 | 1 126,8 | 1 176,5 | 1 429,3 | 1 144,9 | 868,7 |
| Kassaflöde efter investeringar | 150,1 | 120,0 | 121,0 | 142,6 | 197,2 | 74,8 | 116,2 | –85,8 | –172,7 | 50,7 |
| Avskrivningar | 68,2 | 65,3 | 68,8 | 65,2 | 76,9 | 89,6 | 96,6 | 86,8 | 64,3 | 54,7 |
| Nettoinvesteringar exklusive företagsförvärv |
89,1 | 79,2 | 71,0 | 48,0 | 48,0 | 55,1 | 18,3 | 116,0 | 114,0 | 69,6 |
| Sysselsatt kapital | 1 139,4 | 1 044,9 | 932,1 | 876,3 | 850,2 | 909,6 | 967,9 | 1 189,3 | 875,5 | 645,4 |
| Nettoskuld | 18,4 | 32,8 | –6,8 | 43,0 | 178,3 | 386,9 | 462,4 | 579,8 | 375,4 | 180,7 |
| Nyckeltal, % | ||||||||||
| Bruttomarginal | 35,3 | 37,4 | 37,9 | 36,8 | 35,9 | 28,9 | 30,7 | 29,0 | 35,3 | 32,4 |
| Rörelsemarginal | 16,5 | 17,5 | 18,0 | 15,6 | 13,8 | 3,4 | 2,9 | 2,5 | 11,4 | 8,6 |
| Vinstmarginal | 16,1 | 17,1 | 17,6 | 15,1 | 12,9 | 1,6 | 0,4 | 0,1 | 9,7 | 7,3 |
| Soliditet | 66 | 63 | 61 | 60 | 51 | 40 | 39 | 40 | 42 | 49 |
| Andel riskbärande kapital | 68 | 65 | 64 | 62 | 53 | 43 | 43 | 44 | 46 | 53 |
| Nettoskuldsättningsgrad | 2 | 4 | –1 | 6 | 31 | 86 | 101 | 100 | 78 | 43 |
| Avkastning på eget kapital | 23,5 | 25,5 | 25,9 | 22,6 | 22,0 | 2,9 | 0,7 | 0,3 | 17,0 | 13,0 |
| Avkastning på sysselsatt kapital |
28,3 | 29,9 | 30,0 | 24,3 | 19,3 | 4,5 | 3,3 | 3,3 | 17,0 | 17,0 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 21,4 | 23,6 | 29,6 | 24,2 | 13,2 | 1,7 | 1,2 | 1,1 | 6,1 | 6,9 |
| Medeltal antal anställda | 1 220 | 1 163 | 980 | 907 | 805 | 896 | 940 | 1 092 | 943 | 851 |
I denna och alla andra tabeller är åren från och med 2004 beräknade enligt IFRS och tidigare år enligt dåvarande redovisningsprinciper.
Avslutningen på 2008 blev omvälvande. Kombinationen av kreditkris och lågkonjunktur skakade om världsekonomin i grunden och förtroendet mellan aktörerna på finansmarknaden eroderade snabbt. Mot denna bakgrund är det glädjande att Beijer Alma återigen presterar ett rekordresultat.
Även om utvecklingen gått snabbt var den inte oväntad. Det har funnits tydliga tecken på överhettning. Några av dessa berördes redan i förra årets årsredovisning. Jag tänker exempelvis på de orealistiska prisnivåerna och den höga belåningen på förvärvsmarknaden, som nu skapar problem för många branscher och företag.
Mot den här bakgrunden känns det tryggt att Beijer Alma har en stark finansiell ställning. Vi har strävat efter detta och målmedvetet arbetat med att förbättra koncernens kassaflöde och soliditet. Vår strävan har ibland mötts med kritik, men nu kan konstateras att agerandet varit rätt. Den starka balansräkningen ger oss för det första en uthållighet i en turbulent omvärld. Parallellt med snabba anpassningar av de egna kostnaderna – som vår koncernledning genomförde innan årsskiftet – förstärker det koncernens samlade beredskap. För det andra ger en stark balansräkning ökad handlingsfrihet. Vi kan lättare tillvarata nya affärsmöjligheter om och när de dyker upp – exempelvis i form av intressanta förvärv.
Till koncernens styrkor hör också våra konkurrenskraftiga dotterbolag. Under en följd av år har de utvecklats med sikte på lönsamma nischprodukter och internationell försäljning – en inriktning som varit framgångsrik. Både Lesjöfors och Habia har etablerat starka positioner och har dessutom en lönsamhet, som är väsentligt bättre än genomsnittet i respektive bransch. Visst är företagen beroende av omvärldsutvecklingen, men deras diversifiering och breda etablering på tillväxtmarknader gör ändå att vi ser med tillförsikt på framtiden.
Låt mig också rikta några ord till våra aktieägare. Många har följt oss under lång tid och kunnat dra nytta av den lönsamma tillväxt vi eftersträvar. Beijer Alma ska vara ett aktieägarvänligt företag, som förenar långsiktig värdetillväxt med konkurrenskraftig direktavkastning. Även i svåra tider vill vi erbjuda attraktiva utdelningsnivåer, vilket ska uppmuntra små och stora investerare till ett fortsatt intresse för koncernen. Nu kraftsamlar vi för att möta utmaningarna och ser trots marknadsläget spännande möjligheter för vår koncern också under innevarande år. Allra sist vill jag tacka koncernledning och övriga medarbetare, som hanterat de komplexa förändringarna under 2008 på ett framgångsrikt sätt.
Anders Wall Styrelsens ordförande
Trots fallande efterfrågan under fjärde kvartalet presterar Beijer Alma ett rekordresultat också för 2008. Koncernen har dessutom en stark finansiell ställning och möter konjunkturavmattningen med kostnadsanpassningar och fortsatta effektiviseringar.
Å r 2008 blev dramatiskt. Banksystemet kollapsade. Världskonjunkturen rasade och stora strukturproblem blottades inom viktiga industrisektorer. Den ekonomiska utvecklingen kom i stort att karaktäriseras av tiden före och efter investmentbanken Lehman Brothers kollaps.
Problemen på finansmarknaderna började redan sommaren 2007. Det globala banksystemet visade sig alltmer exponerat mot dåliga krediter till den amerikanska bostadssektorn, vilket ledde till allt stramare utlåningspolitik. Under hösten 2008 förvärrades krisen i banksystemet ytterligare. Ett stort antal banker världen över blev helt eller delvis förstatligade. Dessutom accelererade nedgången i den globala ekonomin. Även tillväxtregioner som Asien och Östeuropa drabbades. Samtidigt kollapsade råvarumarknaderna, vilket exempelvis gjorde att oljepriset sjönk med över 70 procent från toppnivåerna i juli. Många råvaror var i slutet av 2008 tillbaka på samma prisnivå som i början av 2005.
Beijer Alma fortsatte att prestera rekordresultat till och med tredje kvartalet 2008. Därmed blev helårsresultatet det hittills bästa i koncernens historia. Orderingången under årets två sista månader var däremot svag och dessutom väsentligt lägre än faktureringen. Den låga orderingången – i kombination med neddragning av lager – gjorde att beläggningen i dotterbolagens fabriker blev låg under de sista månaderna, vilket gav ett försämrat resultat fjärde kvartalet.
• Beijer Almas vinst före skatt 2008 blev
295 Mkr. Det är en förbättring med 4 procent jämfört med 2007.
• Rörelsemarginalen för 2008 uppgick till 16,5 procent. Det är något lägre än under 2007, men innebär ändå att vår marginal ligger på en jämförelsevis hög nivå.
Trots en försvagning under fjärde kvartalet presterade Lesjöfors sitt bästa resultat någonsin. Rörelseresultatet blev 252 Mkr jämfört med 223 Mkr föregående år. Bra produktmix, hög effektivitet och god kost-
»Under flera år har koncernens bolag utvecklats med sikte på mer diversifierade kundportföljer.«
nadskontroll resulterade i en fortsatt hög rörelsemarginal, som uppgick till 22 procent. Faktureringen ökade 12 procent till 1 151 Mkr. Alla affärsområden visade tillväxt, men framför allt var det Chassifjädrar som gynnades av en återhämtning jämfört med 2007. Habias fakturering påverkades positivt av den starka tillväxten inom telekom under första halvåret 2008. Övriga affärsområden var däremot relativt stabila. Samtidigt påverkades resultatet negativt av den kraftiga prispressen inom telekomområdet. Denna prispress – i kombination med en låg beläggning under fjärde kvartalet –
I slutet av året drabbades vi av en kraftig avmattning i efterfrågan. I stort sett alla
bidrog till att rörelseresultatet sjönk till 72 Mkr jämfört med 90 Mkr föregående år.
våra affärsområden påverkades. Ett av de få större områden som klarade sig relativt bra var Lesjöfors Chassifjädrar. Som jag ser det är den avmattning vår koncern upplevde i slutet av 2008 i linje med den ekonomiska utvecklingen i stort. Nedgången i efterfrågan kan ha förvärrats av att många företag valde att dra ner sina lager inför årskiftet. Vi planerar dock inte för en snar förbättring av efterfrågan. Därför inleddes under fjärde kvartalet en betydande anpassning av kostnaderna i koncernen. Anpassningen innebar att vi såg oss tvungna att varsla
200 personer om uppsägning, vilket motsvarar 15 procent av koncernens anställda. Av dessa arbetar 150 personer i högkostnadsländer medan övriga
50 är anställda i lågkostnadsländer och då framför allt Kina.
Beijer Alma möter det försämrade efterfrågeläget med en stark finansiell ställning. Vid utgången av 2008 var koncernen i stort sett skuldfri och det egna kapitalet uppgick till 960 Mkr. Detta kan jämföras med föregående konjunkturcykel 2001, då koncernens skulder uppgick till 580 Mkr och det egna kapitalet till 577 Mkr. Den starka balansräkningen ger oss resurser att hantera det försämrade konjunkturläget. Samtidigt förbättras våra möjligheter att agera offensivt inför nästa konjunkturuppgång.
Ett sämre efterfrågeläge innebär överkapacitet och ställer än större krav på konkurrenskraft. Det ökar behovet av lågkostnadsproduktion. Både Habia och Lesjöfors bygger ut produktionskapaciteten i lågkostnadsländer. Habia fördubblar produktionsytan i Kina. Det möjliggör produktion av kablar såväl för telekomkunder som för övriga kundområden. Dessutom etablerar Habia en fabrik för sammansättning av kablage i Polen. Lesjöfors bygger också ut sin tillverkningskapacitet i Kina. Tidigare har företaget tillverkat pressade produkter i Kina, men från och med 2009 ska även traditionella fjäderprodukter produceras i landet.
Vi har under flera år strategiskt utvecklat koncernens bolag mot en diversifierad kundportfölj – detta för att inte bli beroende av ett fåtal kunder. Dessutom prioriteras lägre och medelstora volymer av specialtillverkade produkter istället för volymproduktion av standardiserade produkter. Denna inriktning innebär att koncernen i stort sett undvikit personbilsindustrin som kundgrupp, vilket gynnat oss på senare år. Beijer Alma har idag en relativt väldiversifierad fakturering. Största enskilda produktområden är telekom och chassifjäder. Dessa affärer svarade 2008 för 21 respektive 17 procent av koncernens fakturering. I övrigt är faktureringen fördelad över ett stort antal kund- och produktområden. Det enda område där vi är beroende av ett fåtal kunder är telekom.
Den ekonomiska kris världen nu upplever är en kombination av konjunkturell och strukturell obalans. Efter flera år av högkonjunktur är det naturligt med en försvagning av den ekonomiska aktiviteten. Nedgången förvärras dock av en alltför uppdriven lånefinansierad konsumtion, framför allt i USA. Ovanpå detta kommer strukturella problem i flera branscher och då främst fordonsindustrin. Centralbanker och regeringar världen över gör allt för att stimulera efterfrågan. Obalanserna är dock så stora att en återhämtning sannolikt kan dröja. Fortsatt fokus på kostnadskontroll och finansiell styrka kommer därför att vara av stor betydelse under kommande år.
Tiderna är besvärliga, men vi står väl rustade. Våra dotterbolag är mycket lönsamma. Under högkonjunkturen har vi avstått från högt belånade förvärv och heller inte försvagat balansräkningen genom återköp av aktier eller extrautdelningar. Det ger oss kraft att stå emot konjunkturförsvagningen och resurser att tillvarata möjligheter när vi anser att det är rätt tillfälle att vara expansiva.
Bertil Persson VD och koncernchef
Huvudmålet i Beijer Almas verksamhet är tillväxt, vilket säkrar koncernens långsiktiga expansion och utveckling. För att de strategiska målen ska anses uppfyllda måste dock denna tillväxt förenas med uthållig lönsamhet. Att förena lönsamhet och tillväxt är således centralt och styrande för insatserna att öka det egna värdeskapandet. Detta värdeskapande kan uppnås på olika sätt – till exempel genom arbete med produkter med ett högt värde för kunden eller via satsningar på internationell försäljning. Beijer Alma bidrar med effektiva affärsmodeller, tydlig affärsstyrning och ett aktivt investeringsstöd för att driva på den lönsamma tillväxten i dotterbolagen.
Organisk tillväxt är lika med ständiga satsningar inom produkt- och marknadsutveckling. Beijer Alma prioriterar sådan tillväxt eftersom den ofta ger högst kvalitet och lägst risk. Det finns flera fördelar med organisk utveckling – den befintliga organisationen kan utnyttjas samtidigt som arbetet inriktas på marknader och produkter som koncernen känner väl.
Företagsförvärv kan avse helt nya verksamheter, men också tillläggsförvärv till existerande dotterbolag. Tilläggsförvärv stärker koncernens bolag på utvalda geografiska marknader eller specifika teknikområden. Även här är risken lägre eftersom förvärven görs i marknader eller produktområden som redan är kända. Vid tilläggsförvärv kan också företagsledningen i koncernbolagen snabbt ta sig an det nya bolaget och göra nödvändiga anpassningar.
Merparten av produkterna som koncernbolagen utvecklar och säljer är anpassade till specifika kundbehov. Det ger ett högre värde för kunden. Unika produktkoncept ger – till skillnad från exempelvis volymprodukter – större handlingsfrihet inom försäljning och marknadsföring på utvalda marknader.
Koncernbolagen arbetar i stor utsträckning med nischprodukter, som dels tillverkas i mindre serier, dels har ett högre värde för kunden. För att skapa tillväxt med sådana produkter måste bolagen samtidigt ha en bred, internationell försäljning.
Kvalitet, sortimentsbredd och hög kundanpassning av produkter och tjänster lägger grunden för starka marknadspositioner. Det gör att koncernbolagen kan konkurrera med andra mervärden än lågt pris.
Koncernbolagen är inriktade på komponenttillverkning. Samtidigt eftersträvar Beijer Alma en bred kundbas, som reducerar risken och beroendet av enskilda geografiska marknader, branscher eller företag.
»Att förvärva, äga och utveckla små och medelstora företag med god tillväxtpotential.« Så lyder Beijer Almas affärsidé, som innebär att koncernen långsiktigt ska bygga en industrigrupp med uthållig vinstutveckling.
Beijer Alma äger och utvecklar onoterade bolag, oftast som 100-procentig ägare. Här skiljer sig koncernen från traditionella investmentbolag, där innehaven främst består av andra noterade bolag. Den långsiktiga ägarprofilen gör samtidigt att Beijer Alma skiljer sig från så kallade private equityaktörer.
Inriktningen ger investerare tillgång till en unik koncern av etablerade, onoterade dotterbolag inom intressanta verksamhetsområden.
Tillgången till kapitalmarknaden ger finansiella resurser för tillväxt. Via koncernstrukturen kan utveckling och tillväxt finansieras på ett sätt som annars inte varit möjlig. Särskilt som koncernbolagen – var för sig – sannolikt är för små för att vara börsnoterade.
Värdeskapandet i koncernen har resulterat i en tydlig meravkastning. Under perioden 2000–2008 har räntabiliteten på eget kapital i snitt varit 15,7 procent per år. Det gör att koncernen – jämfört med en riskfri ränta som 10 års statsobligationer – skapat meravkastning om 11,2 procent per år.
Hållbarhetsfrågorna får allt större genomslag i samhälls- och näringslivet. I fokus står frågor om företagens miljömässiga och sociala ansvar. I Beijer Alma hanteras miljöarbetet via bolagsspecifika mål och riktlinjer. Det här arbetet beskrivs mera utförligt i bolagspresentationerna i denna årsredovisning.
Det sociala ansvaret tar utgångspunkten i FNs och OECDs »The ten principles«, som behandlar frågor om bland annat mänskliga rättigheter, barnarbete, tvångsarbete, miljö och korruption. Dessa principer ingår som en del i VD-instruktionen till dotterbolagen. Därtill finns det lokala regler och riktlinjer i bolagen i form av värderingar eller så kallade »Code of conduct«. Det är VD i dotterbolagen som – tillsammans med affärsområdeschefer och lokala VD:ar – ansvarar för att etik och socialt ansvar präglar såväl det interna arbetet, som samarbetet med kunder, leverantörer och andra externa intressenter.
Beijer Alma påverkas av olika riskfaktorer, som kan få följdeffekter på koncernens resultat och finansiella ställning. I detta avsnitt beskrivs marknadsrelaterade och finansiella risker. Hanteringen av operationella risker presenteras i bolagsstyrningsrapporten på sidan 52 och i not 28.
Under 2008 var det största kundsegmentet övrig industri, som stod för 56 procent av faktureringen. I det här segmentet finns många olika kunder, branscher och företag, som var för sig står för en mycket liten del av koncernens samlade fakturering. Att övrig industri utvecklats till koncernens största enskilda segment visar att inriktningen på diversifiering gett resultat.
Det näst största segmentet är telekom med 21 procent av faktureringen. Antalet kunder är färre och varje kund står för en relativt stor andel av den samlade faktureringen. Inom telekom påverkas Beijer Alma mer av inköpsbeslut och teknikval hos enskilda kunder.
Eftermarknad för fordon är det tredje största segmentet, som 2008 stod för 17 procent av den totala faktureringen. Den här verksamheten bedrivs inom Lesjöfors och omfattar ett stort antal marknader i främst norra och östra Europa. Beroendet av enskilda kunder, branscher och företag är större än inom övrig industri, men mindre än inom telekom.
Försvar är det fjärde största segmentet med 6 procent av faktureringen. Verksamheten bedrivs framför allt inom Habia och domineras av ett fåtal större kunder. Försvarsmarknaden är projektstyrd. Försäljningsvolymerna kan variera över tiden och är beroende av hur många projekt ett företag medverkar i. 400
Koncernbolagen har försäljning över hela världen och bolagets produkter återfinns idag på cirka 60 olika marknader. De största geografiska marknaderna är Europa och Asien medan försäljningen är mindre i Nord- och Sydamerika. Den enskilt största marknaden är Europa med länder som Sverige, Storbritannien, Tyskland och Danmark. I Asien har Kina under senare år växt i betydelse, främst beroende på en stark nationell tillväxt, men också på att Beijer Alma byggt ut sina försäljnings- och produktionsorganisationer i landet. Vid utgången av 2008 svarade Kina för 8 procent av faktureringen. Landet är dessutom knutpunkt för vidareexport till andra marknader i Asien, främst Korea och Indien. 85
Beijer Almas viktigaste marknadsrisker är kopplade till ränte-, valuta- och råvarumarknaderna.
Ränteutveckling får en direkt påverkan via koncernens nettoskuldsättning. Idag är dock denna risk begränsad eftersom nettoskuldsättningen minskat kraftigt under senare år och nu är nära noll.
Beijer Almas dotterbolag är exportföretag med tillverkning i flera länder. Knappt 80 procent av Beijer Almas försäljning sker utanför Sverige. Av produktionen sker ungefär 60 procent i Sverige. Det gör att verksamheten påverkas av valutarörelser. Koncernens största enskilda valutaexponering är EUR följt av GBP och därefter USD och NOK. Beijer Almas valutapolicy innebär att en andel av de prognostiserade flödena i främmande valutor – för kommande tolv månader – ska säkras. Valutasäkring skapar tidsutrymme för att vidta åtgärder, som kan mildra effekterna av eventuella valutarörelser. Från att ha legat stabilt kring nivån 9,40 kronor under större delen av året förstärktes euron kraftigt mot svenska kronan. Det skedde i samband med att den globala finanskrisen förvärrades i september 2008. Vid utgången av året hade eurokursen stigit cirka 15 procent till nära 11 kronor. Även mot den amerikanska dollarn försvagades den svenska kronan kraftigt. Jämfört med inledningen av året steg dollarkursen med 20 procent – från 6,47 till 7,75. Såväl den norska kronan som brittiska pundet förlorade däremot i värde i samband med turbulensen på de finansiella marknaderna. Norska kronan försvagades med 7 procent mot svenska kronan och kostade vid utgången av året 1,10 jämfört med 1,18 vid årets början. Brittiska pundet försvagades under perioden med 13 procent – från 12,90 till 11,25. 13
Priserna på olika metaller – samt även energipriserna – påverkar Beijer Almas produktionskostnader. De viktigaste metallerna är koppar, stål och stållegeringar. Priserna på råvarumarknaderna har varit mycket turbulenta under året. I samband med att finanskrisen förvärrades i september 2008 kollapsade priserna på ett stort antal råvaror. Kopparpriset låg i inledningen av året kring cirka 7 000 USD per ton. Priset steg vid halvårsskiftet till mellan 8 000 och 9 000 USD, men föll vid årets slut till cirka 3 000 USD per ton. Nickelpriset föll från en nivå mellan 25 000 och 30 000 USD per ton till 11 000 USD. Svängningarna i oljepriset var också stora. I början av året noterades ett fat olja i cirka 100 USD för att stiga till nästan 150 USD under tredje kvartalet. Därefter föll oljepriset kraftigt och låg på cirka 40 USD vid årets slut. Elpriserna steg med cirka 30 procent under 2008. Koncernen har dock en jämförelsevis begränsad exponering mot elpriset. 500 600
Många händelser kan komma att påverka Beijer Almas finansiella situation. Tabellen till höger visar hur resultatet påverkas vid prisförändring i viktiga insatsvaror och valutor. Känslighetsanalysen visar effekten på resultat före skatt vid en prisförändring på 5 procent.
Råvarupriser, indexerade, jan 2004 = 100
| Insatsvara/valuta | Förändring P åverkan på rörelseresultat |
|---|---|
| Koppar | +/– 5 % 6,7 Mkr |
| Stål & stållegeringar | +/– 5 % 12,6 Mkr |
| Plastråvara | +/– 5 % 5,6 Mkr |
| El | +/– 5 % 1,0 Mkr |
| EUR | +/– 5 % 8,8 Mkr |
| GBP | +/– 5 % 6,7 Mkr |
| USD | +/– 5 % 1,5 Mkr |
Beijer Almaaktien börsnoterades 1987. Vid utgången av 2008 hade koncernen 3 261 aktieägare och ett börsvärde på 1 495 Mkr. Beijer Almas policy är att minst en tredjedel av koncernens nettoresultat – exklusive jämförelsestörande poster – ska delas ut till aktieägarna.
8 procent av utestående B-aktier, vilket är 18 procentenheters minskning från 2007.
• Varje börsdag omsattes i genomsnitt cirka 7 615 aktier.
| A ntal aktieägare |
% av röster | % av kapital | |
|---|---|---|---|
| Svenska ägare | 3 059 | 94,6 | 88,6 |
| Utländska ägare | 202 | 5,4 | 11,4 |
| Summa | 3 261 | 100 | 100 |
| Namn | Totalt | varav AK A | varav AK B A | ntal röster I | nnehav, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Anders Wall med familj och bolag | 3 513 120 | 1 974 000 | 1 539 120 | 21 279 120 | 12,81 | 37,07 |
| Anders Walls stiftelser | 1 562 160 | 693 000 | 869 160 | 7 799 160 | 5,69 | 13,59 |
| Göran W Huldtgren med familj och bolag | 539 010 | 304 800 | 234 210 | 3 282 210 | 1,96 | 5,72 |
| Svolder Aktiebolag | 2 762 100 | 0 | 2 762 100 | 2 762 100 | 10,07 | 4,81 |
| Sven Boode med familj | 179 054 | 171 248 | 7 806 | 1 720 286 | 0,65 | 3,00 |
| Kjell och Märta Beijers stiftelse | 1 682 050 | 0 | 1 682 050 | 1 682 050 | 6,13 | 2,93 |
| Livförsäkrings AB Skandia | 1 425 810 | 0 | 1 425 810 | 1 425 810 | 5,20 | 2,48 |
| Lannebo fonder | 1 350 000 | 0 | 1 350 000 | 1 350 000 | 4,92 | 2,35 |
| Didner & Gerge Aktiefond | 1 217 900 | 0 | 1 217 900 | 1 217 900 | 4,44 | 2,12 |
| Swedbank Robur fonder | 1 209 685 | 0 | 1 209 685 | 1 209 685 | 4,41 | 2,11 |
| Tierps Grafiska AB | 89 652 | 74 852 | 14 800 | 763 320 | 0,33 | 1,33 |
| Kjell Beijers 80-årsstiftelse | 754 200 | 0 | 754 200 | 754 200 | 2,75 | 1,31 |
| Odin Sverige 1, Nordea Bank Norge | 741 429 | 0 | 741 429 | 741 429 | 2,70 | 1,29 |
| Fjärde AP-fonden | 699 800 | 0 | 699 800 | 699 800 | 2,55 | 1,22 |
| SEB Asset | 611 500 | 0 | 611 500 | 611 500 | 2,23 | 1,07 |
| Aktie-Ansvar fonder | 483 300 | 0 | 483 300 | 483 300 | 1,76 | 0,84 |
| AKTIA BANK PLC | 335 000 | 0 | 335 000 | 335 000 | 1,22 | 0,58 |
| Handelsbanken fonder | 316 604 | 0 | 316 604 | 316 604 | 1,15 | 0,55 |
| Övriga | 7 958 726 | 112 100 | 7 846 626 | 8 967 626 | 29,03 | 15,63 |
| Totalt | 27 431 100 | 3 330 000 | 24 101 100 | 57 401 100 | 100 | 100 |
Källa: Aktieboken den 31 december 2008, inkl. kända förändringar
| ÄGARSTRUKTUR | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Storleksklasserna | Antal ägare A | ndel ägare, % A | ntal aktier | varav serie A | varav serie B A | ndel aktier, % Andel röster, % | |
| 1–500 | 1559 | 47,8 | 291 701 | 0 | 291 701 | 1,1 | 0,5 |
| 501–1 000 | 630 | 19,3 | 479 687 | 1 800 | 477 887 | 1,8 | 0,9 |
| 1 001–2 000 | 482 | 14,8 | 735 084 | 0 | 735 084 | 2,7 | 1,3 |
| 2 001–5 000 | 317 | 9,7 | 1 018 092 | 0 | 1 018 092 | 3,7 | 1,8 |
| 5 001–10 000 | 121 | 3,7 | 833 248 | 0 | 833 248 | 3,0 | 1,5 |
| 10 001–20 000 | 57 | 1,7 | 821 625 | 43 200 | 778 425 | 3,0 | 2,1 |
| 20 001–50 000 | 39 | 1,2 | 1 209 353 | 153 500 | 1 055 853 | 4,4 | 4,5 |
| 50 001–100 000 | 24 | 0,7 | 1 685 208 | 318 100 | 1 367 108 | 6,1 | 7,9 |
| 100 001– | 32 | 1,0 | 20 357 102 | 2 813 400 | 17 543 702 | 74,2 | 79,5 |
| Totalt | 3 261 | 100,0 | 27 431 100 | 3 330 000 | 24 101 100 | 100 | 100 |
Källa: Aktieboken den 31 december 2008
| År | Ökning av aktiekapital, kkr | Totalt aktiekapital, kkr Ö | kning av antal aktier, st | Totalt antal aktier, st | |
|---|---|---|---|---|---|
| 1993 | Ingående balans | 0 | 53 660 | 0 | 2 146 400 |
| 1993 | Apportemission vid förvärv av | ||||
| G & L Beijer Import & Export AB i Stockholm | 6 923 | 60 583 | 276 900 | 2 423 300 | |
| 1993 | Nyemission | 30 291 | 90 874 | 1 211 650 | 3 634 950 |
| 1994 | Apportemission vid förvärv av AB Stafsjö Bruk | 5 000 | 95 874 | 200 000 | 3 834 950 |
| 1996 | Konvertering av förlagslån | 47 | 95 921 | 1 875 | 3 836 825 |
| 1997 | Konvertering av förlagslån | 2 815 | 98 736 | 112 625 | 3 949 450 |
| 1998 | Konvertering av förlagslån | 1 825 | 100 561 | 73 000 | 4 022 450 |
| 2000 | Konvertering av förlagslån | 30 | 100 591 | 1 200 | 4 023 650 |
| 2001 | Apportemission vid förvärv av Elimag Industri AB | 11 750 | 112 341 | 470 000 | 4 493 650 |
| 2001 | Split 2:1 | 112 341 | 4 493 650 | 8 987 300 | |
| 2001 | Konvertering av förlagslån | 388 | 112 729 | 31 000 | 9 018 300 |
| 2002 | Konvertering av förlagslån | 62 | 112 791 | 5 000 | 9 023 300 |
| 2004 | Konvertering av förlagslån | 1 505 | 114 296 | 120 400 | 9 143 700 |
| 2006 | Split 3:1 | 114 296 | 18 287 400 | 27 431 100 |
| AKTIEDA TA |
2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 5,00 2004 |
2003 | 2002 | 2001 100 |
2000 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Vinst per aktie beräknat på genomsnittligt | |||||||||
| antal aktier efter 28 % schablonskatt, kr | 7,74 | 7,42 | 6,88 | 5,25 | 4,07 3,75 |
0,49 | 0,21 | 0,11 75 |
3,18 |
| efter skatt, kr | 7,90 | 7,49 | 6,92 | 5,17 | 4,21 | 0,28 | –2,88 | 0,45 | 3,00 |
| Eget kapital per aktie, kr | 34,98 | 30,87 | 27,26 | 25,84 | 20,65 2,50 |
16,61 | 16,71 | 21,04 50 |
19,97 |
| Utdelning per aktie, kr | 5,001) | 5,00 | 4,00 | 3,67 | 1,67 | 0,50 | 0,33 | 0,67 | 1,33 |
| Utdelningsandel, % | 63 | 67 | 58 | 71 | 40 1,25 |
179 | –11 | 149 25 |
44 |
| Direktavkastning, % | 9,2 | 7,2 | 4,0 | 5,0 | 3,7 | 2,2 | 2,6 | 2,9 | 3,6 |
| Börskurs årets slut, kr | 54,50 | 69,25 | 101,00 | 72,83 | 44,83 0 |
22,33 | 12,73 | 23,00 0 |
36,83 |
| Högsta börskurs, kr | 87,50 | 117,00 | 102,00 | 73,33 | 45,00 | 04 05 24,00 |
06 07 08 26,00 |
44,83 | 38,33 |
| Lägsta börskurs, kr | 50,00 | 63,00 | 59,75 | 39,50 | 22,00 | 12,93 | 11,30 | 15,00 | 24,00 |
| P/e-tal vid årets slut | 6,9 | 9,2 | 14,7 | 13,9 | 11,0 | 45,6 | 60,6 | 209,1 | 11,6 |
| Kassaflöde per aktie, kr | 5,47 | 2,59 | 4,41 | 5,20 | 6,94 | 2,76 | 4,29 | –3,17 | –1,25 |
| Utgående antal aktier2) | 27 431 100 | 27 431 100 | 27 431 100 | 27 431 100 | 27 431 100 | 28 830 540 | 28 830 540 | 28 830 540 | 25 410 540 |
| Genomsnittligt antal aktier2) | 27 431 100 | 27 431 100 | 27 431 100 | 27 431 100 | 27 431 100 | 28 830 540 | 28 830 540 | 28 830 540 | 25 410 540 |
Beijer Almas policy är att utdelningen skall utgöra minst en tredjedel av koncernens nettoresultat exklusive jämförelsestörande poster, dock alltid med beaktande av koncernens långsiktiga finansieringsbehov.
Lesjöfors är en internationell fullsortimentsleverantör av fjädrar, tråd- och banddetaljer. Koncernen erbjuder både standardfjädrar och kundanpassade produkter och har ledande positioner på Europamarknaden.
Kjell-Arne Lindbäck, VD, f 1952, civilekonom, anställd sedan 1997 Bertil Persson, styrelseordförande
| Nyckeltal, Mkr | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 151,2 | 1 032,3 | 923,4 | 762,8 | 673,4 |
| Kostnad sålda varor | –720,4 | –636,9 | –552,3 | –473,3 | –431,9 |
| Bruttoresultat | 430,8 | 395,4 | 371,1 | 289,5 | 241,5 |
| Försäljningskostnader | –104,9 | –93,7 | –87,0 | –91,0 | –83,0 |
| Administrationskostnader | –74,3 | –79,0 | –62,0 | –54,5 | –48,3 |
| Rörelseresultat | 251,6 | 222,7 | 222,1 | 144,0 | 110,2 |
| Rörelsemarginal, % | 21,9 | 21,6 | 24,0 | 18,9 | 16,4 |
| Finansnetto | –8,0 | 0,5 | –0,4 | –0,7 | –2,2 |
| Resultat efter finansnetto | 243,6 | 223,2 | 221,7 | 143,3 | 108,0 |
| Avskrivningar ingår med | 44,3 | 41,4 | 43,0 | 39,3 | 42,7 |
| Investeringar exkl. företagsförvärv | 57,5 | 55,4 | 52,3 | 34,9 | 31,2 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 37 | 44 | 51 | 35 | 32 |
| Medeltal antal anställda | 764 | 743 | 578 | 531 | 429 |
Rörelsemarginal
Faktureringen under 2008 uppgick till 1 151 Mkr (1 032), vilket är en ökning med 12 procent. Rörelseresultatet var 252 Mkr (223) och koncernens rörelsemarginal 22 procent (22). Under årets tre första kvartal var försäljningsutvecklingen positiv inom samtliga affärsområden. Särskilt stark var tillväxten för affärsområdet Chassifjädrar som stärkt sin marknadsposition på ett flertal marknader. För Banddetaljer har tillväxten påverkats positivt av utvecklingen på den kinesiska marknaden. Den kraftigt försvagade industrikonjunkturen påverkade efterfrågan negativt under fjärde kvartalet. Inom Industrifjädrar uppgick faktureringen till 508 Mkr, inom Banddetaljer till 339 Mkr och inom Chassifjädrar till 304 Mkr.
Lesjöfors är ett ledande företag inom fjädrar, tråd- och banddetaljer med en unik produktbredd. Som fullsortimentsleverantör levererar företaget både specialanpassade och standardiserade produkter till allt från hushållsprodukter till högteknologiska applikationer.
Den europeiska fjädermarknaden är mycket fragmenterad. Det gör att Lesjöfors har kunder inom de flesta större industrisektorer. Totalt levererar företaget produkter till cirka 60 olika marknader, där de största regionerna är Norden och övriga Europa. I Norden uppskattas Lesjöfors marknadsandel inom Industrifjädrar till ungefär 30 procent. Inom eftermarknad för lätta fordon i Europa bedöms andelen vara cirka 40 procent. Förutom sortimentsbredden är också de heltäckande servicetjänsterna en viktig konkurrensfördel. Via dessa tjänster får kunden stöd i hela produktionskedjan – från idé, konstruktion och tillverkning till support.
Företaget har ett tiotal egna säljkontor, som hanterar försäljningen i de nordiska länderna samt på större marknader som Tyskland, Storbritannien och Nederländerna. Det gångna året har säljkapaciteten i Benelux-länderna och Tyskland byggts ut, vilket resulterat i ökade kundvolymer. På övriga marknader sköts försäljningen via distributörer. Att successivt utöka antalet distributörer – och samtidigt öka volymerna i det befintliga nätverket – är ett prioriterat mål i marknadsarbetet. Under 2008 var de största kundsegmenten eftermarknad för fordon samt telekom, som stod för 27 respektive 9 procent av Lesjöfors samlade försäljning.
Lesjöfors strävar efter att ständigt utöka sin marknadsposition genom en kombination av förvärv och organisk tillväxt. Koncernen har tillverkning eller säljkontor i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, Lettland, Korea och Kina. Totalt har Lesjöfors 14 olika produktionsenheter. I slutet av året genomfördes personalminskningar för att möta den försämrade efterfrågan på företagets produkter.
Företagskulturen bygger på småskalighet, affärsmannaskap och decentralisering – begrepp som gjort att lönsamheten i Lesjöfors under många år varit väsentligt högre än genomsnittet för branschen. Småskaligheten innebär att verksamheten drivs via ett tjugotal resultatenheter, där lokal tillverkning nära kunderna banar väg för starka marknadspositioner. Med affärsmannaskap och decentralisering menas att säljare och operatörer är i centrum. De har kunskapen om företagets kärnprocesser och genom att utgå från deras behov kan arbetet med kvalitet, lönsamhet och effektivitet hela tiden utvecklas. Denna syn på affärsmannaskap är extra viktig i en organisation där tillverkningen ofta bygger på mindre serier och där förmågan till snabba omställningar är en stark konkurrensfördel.
Lesjöfors ska vara en fullsortimentsleverantör inom alla affärsområden och ständigt öka den geografiska spridningen i verksamheten. Det uppnås genom lokal etablering på många olika marknader, vilket sammantaget ger global räckvidd. Även produktion i lågkostnadsländer bidrar till att ge koncernen starkare positioner. Den mest personalintensiva produktionen hanteras idag vid anläggningarna i Lettland och Kina. Detta har varit ett framgångsrikt komplement och på sikt ska kapaciteten byggas ut och omfatta ännu fler produktområden.
Produktutveckling och konstruktion av fjädrar förutsätter bred kunskap om metaller, mekanik och hållfasthetslära. För att erbjuda optimala fjäderkonstruktioner är det också viktigt med ingående kännedom om tillämpningar, normer och egenskaper. Allt detta kan Lesjöfors erbjuda. Hög kompetens om allt från design och konstruktionslösningar till verktygsutveckling och produktionstekniska koncept har extra stor betydelse i ett företag, där 70 procent av tillverkningen avser kundanpassade produkter.
Förutom kundanpassade produkter arbetar Lesjöfors även med egna koncept, som ger kunden tillgång till ett brett, färdigutvecklat sortiment med korta ledtider. Målet är att utöka andelen egna koncept eftersom det ger starka konkurrensfördelar och en jämnare efterfrågan. Samtidigt bidrar egna koncept till att profilera Lesjöfors, eftersom kvalitet, service och logistik är en tydlig del av dessa erbjudanden.
Lesjöfors är specialiserat på tillverkning, lagerhållning och distribution av industrifjädrar. Det breda sortimentet omfattar såväl standardfjädrar som kundspecifika produkter. De flesta större industrisektorer använder företagets fjädrar, bland annat kraft-, pappers- och massaindustrin samt offshore, automation och infrastruktur. Standardprodukterna säljs i första hand via en egen produktkatalog. Den innehåller cirka 10 000 artiklar som kan direktdistribueras inom ett dygn.
Industrifjädrar har en väl diversifierad kundstruktur, vilket ökar riskspridningen. De viktigaste konkurrensfördelarna är sortimentsbredden, den höga kvaliteten och servicegraden. Eftersom Lesjöfors ofta skräddarsyr lösningar utifrån kundens unika behov är förmågan till innovation och problemlösning också betydelsefull. Företagets främsta konkurrenter i Norden är företag som Spinova, Ewes, Meconet och Hagens fjädrar.
De viktigaste marknaderna är Norden och Storbritannien. I Sverige, Norge och Finland var försäljningsutvecklingen stark under årets första nio månader. Efterfrågan var hög på bland annat tunga industrifjädrar för infrastruktur samt för kraftindustrin. Även i den brittiska verksamheten var utvecklingen fortsatt positiv. Lesjöforsföretaget European Springs har dessutom kunnat utöka sin försäljning till nya marknader i bland annat Tyskland och Nederländerna. Försäljningen inom Industrifjädrar uppgick 2008 till 508 Mkr (441).
Fjädrar för tunga fordon är ett nytt, intressant område för Lesjöfors – detta genom förvärvet av Stece härom året. Företaget har en stark position inom lätta industrifjädrar. Affären har genomförts i flera steg där Lesjöfors helt tog över fjäderverksamheten vid halvårsskiftet 2008. När övertagandet påbörjades 2006 var både styrningen och lönsamheten otillräcklig.
– Via Lesjöfors har vi fått ekonomiska verktyg som förbättrat kvaliteten i våra affärer. Nu har vi bättre kontroll och kan därför sätta in rätt insatser på rätt ställen i verksamheten, berättar Hans Mazetti, VD för Steces fjäderverksamhet. Samtidigt har investeringsviljan ökat och gjort att cirka 3 miljoner kronor investerats under året.
Sammantaget har insatserna resulterat i stigande försäljning och klart bättre finansiellt resultat för Stece.
Stece har starka relationer till företag som Scania och Volvo Lastvagnar. Till styrkorna hör även certifieringen enligt ISO/TS, som är fordonsindustrins egna kvalitetssystem.
– Kopplingen till de krävande fordonskunderna är positiv för oss och ger ofta draghjälp i kontakterna med nya kunder, betonar Hans Mazetti.
Stece Fjädrar ska även i fortsättningen agera under eget varumärke och målet är att utveckla samarbetet med befintliga och nya kunder. Samordningen med Lesjöfors kommer också att utökas, till exempel inom inköp, distribution och större investeringar. Samtidigt ska Steces utbud av produkter breddas betydligt via de övriga bolagen i Lesjöfors. n
Banddetaljer är inriktat på pressade, stansade och bockade detaljer, vilket innefattar konstruktion, utveckling och produktion av komponenter i bandstål. Det breda teknikutbudet gör det möjligt att alltid välja den produktionsteknologi som passar bäst för varje uppdrag – oavsett om det gäller små tillverkningsserier eller högautomatiserade volymprodukter. Via designsupport och prototyptillverkning kommer Lesjöfors tidigt in i kundprojekten och kan då påverka kvaliteten, optimera funktionen samt öka kostnadseffektiviteten.
De viktigaste kundsegmenten är telekom- och elektronikbranschen samt även medicinindustrin. De främsta konkurrensfördelarna är hög teknisk kompetens, kvalificerad verktygsutveckling, lågkostnadsproduktion och bred kundservice. Lesjöfors främsta konkurrenter är företag som Meconet, AQ Holmbergs och Goss Components.
Marknaden för banddetaljer är mycket fragmenterad med många mindre företag. Lesjöfors marknadsandel är därför svår att uppskatta. Företagets huvudmarknader är Norden, Storbritannien och Kina. Efterfrågan har ökat mest på den kinesiska marknaden, där utvecklingen inom telekom varit positiv via leveranser till Sony Ericsson. Lesjöfors har på senare år byggt ut både sälj- och tillverkningskapaciteten i Kina. Detta arbete ger nu konkreta resultat och verksamheten har utvecklats till en stark och självgående del av koncernen. Lesjöfors ser en fortsatt stor potential på denna marknad, där alltfler europeiska företag etableras. Försäljningen inom Banddetaljer uppgick 2008 till 339 Mkr (331).
På kort tid har Lesjöfors stärkt greppen om den brittiska marknaden. Bakgrunden är förvärvet av fjäderföretaget European Springs & Pressings. Därmed skapas också en stark bas för fortsatt expansion – både i Storbritannien och i övriga Europa.
Det var i början av 2007 som European Springs & Pressings förvärvades. Innan dess hade Lesjöfors försökt bearbeta den brittiska marknaden på distans från Skandinavien.
– Eftersom fjädermarknaden är lokal var detta svårt för oss. Närheten till kunderna är viktig och det gäller att vara på plats med produktutveckling och tillverkning för att lyckas, konstaterar Kjell-Arne Lindbäck, VD för Lesjöforskoncernen.
European Springs & Pressings arbetar med bland annat bygg- och elektroniksektorn, men har också många kunder inom övrig industri. Företaget har två fabriker och cirka 120 medarbetare.
– Vårt sortiment har breddats rejält genom möjligheterna att erbjuda ett komplett utbud av fjäderprodukter från Lesjöfors, förklarar, Stuart McSheehy, VD för European Springs & Pressings. Genom att använda Lesjöfors affärssystem har våra egna analyser kring kostnader, lager, försäljning och tillverkning förbättrats. Det gör att vår produktionsprocess kundanpassas ännu mer.
Samtidigt har European Springs & Pressings blivit en knutpunkt för utökad försäljning till kunder i främst Centraleuropa – detta genom att säljbolagen i Nederländerna och Tyskland nu börjat sälja de brittiska produkterna.
– Tillväxten har ökat kraftigt på flera marknader i Europa. Vi har stärkt vår konkurrenskraft och tar nu sikte på en fortsatt stark utveckling på nya marknader i framtiden, avrundar Stuart McSheehy. n
Chassifjädrar är specialiserat på eftermarknad för personbilar och lätta fordon. Andel av Lesjöfors fakturering Huvudprodukterna är egentillverkade och kvalitetssäkrade utbytesfjädrar, gasfjädrar, lätta bladfjädrar samt sportfjädrar. Lesjöfors – med marknadens bredaste sortiment för europeiska och asiatiska bilar – kontrollerar allt från design till tillverkning, lagerhållning, logistik och service. Produkterna säljs på mer än 50 marknader med merparten i Europa.
Kunderna är i huvudsak rikstäckande distributörer av reservdelar för fordon. Egen tillverkning, korta ledtider samt hög produkt- och servicekvalitet är Lesjöfors viktigaste konkurrensfördelar. De främsta konkurrenterna är Suplex, K+F och Kayaba.
Lesjöfors är klart ledande i Europa inom chassifjädrar. Marknadsandelen uppskattas till cirka 40 procent. De största marknaderna är Skandinavien, Storbritannien, Tyskland och Östeuropa. Under de första tre kvartalen 2008 var försäljningsutvecklingen god, detta efter en svag utveckling 2007. Det är särskilt på marknaderna i Tyskland, Storbritannien och Centraleuropa som förändringen varit positiv. Som en följd bedöms Lesjöfors ha tagit marknadsandelar, främst via hög service och tillgänglighet. Försäljningen inom Chassifjädrar uppgick 2008 till 304 Mkr (260).
Känsla för vad kunderna vill ha, egen tillverkning och hög leveranssäkerhet – det präglar sortimentsutvecklingen inom Chassifjädrar. Sortimentsutveckling är konsten att matcha utbudet av fjädrar mot det kunderna efterfrågar. Och det här är Lesjöfors bra på. Sedan 2003 har omsättningen ökat med i snitt 15 procent per år.
Lesjöfors är specialiserat på utbytesfjädrar för personbilar och lätta fordon, till exempel chassifjädrar, gas- och bladfjädrar. Sortimentet täcker i stort sett hela den europeiska bilparken.
– Vi följer utvecklingen i varje land – vilka bilmodeller och varianter som tillkommer. Av erfarenhet vet vi ungefär när originalfjädrarna i en viss modell byts ut och när efterfrågan på våra fjädrar tar fart. Detta styr sortimentsutvecklingen, berättar Per Lindahl, teknikchef inom Lesjöfors Automotive AB.
Och utvecklingen går snabbt. Under 2008 hade Chassifjädrar omkring 5 000 artiklar i sortimentet. Det är cirka 15 procent fler än för två år sedan. Förutom fingertoppskänslan kring fordonsparken står också tillverkningen och logistiken i centrum.
– Vi har egen tillverkning av fjädrar och hög kompetens inom fordonsteknik. Därför kan vi säkra produktkvaliteten och snabbt anpassa oss till kraven på olika marknader, betonar Håkan Möller, VD för Lesjöfors Automotive AB. Lika viktig är tillgängligheten, där vi ligger i topp. Sortimentet är brett och leveranssäkerheten överstiger 98 procent.
Till de mest intressanta marknaderna just nu hör Ryssland. Här stiger försäljningen av nya europeiska bilar. Det gör att efterfrågan på utbytesfjädrar också kommer att öka. n
I finska Åminnefors tillverkar Lesjöfors fjädrar i tungviktsklassen. Det är varmlindande fjädrar på mellan 5 och 300 kilo, som används i bland annat ventiler, industrirobotar, högspänningsteknik, tågvagnar och krossutrustning. Nu görs nyinvesteringar som minskar miljöbelastningen – detta när en gasugn ersätts av en induktionsugn.
Kapaciteten i fabriken är stor och under 2008 användes ungefär 1 500 ton stål i tillverkningen. Stålet levereras i stänger som värms upp och därefter lindas till fjädrar. Stångmaterialet värms upp till cirka 900 grader. Därmed passerar stålet också sin så kallade härdningstemperatur, som krävs för att den färdiga fjädern ska bli riktigt stark och hållfast. Tidigare har denna uppvärmning gjorts i en gasugn, men under året beslöt Lesjöfors att satsa på ny teknik.
– Den gamla ugnen var sliten och behövde moderniseras. Dessutom behövde kapaciteten byggas ut. Vi valde då att istället satsa på en induktionsugn, berättar Dan Manninen, VD för Oy Lesjöfors Ab.
Induktionstekniken innebär att stångmaterialet förs genom en spole, som det samtidigt leds ström igenom. Kring spolen uppstår då ett magnetfält som värmer upp stålmaterialet.
Med den nya tekniken halveras gasförbrukningen i fabriken, vilket minskar utsläppen av växthusgaser. Samtidigt ökar elförbrukningen. Men eftersom fler investeringar genomförs – som ökar automatiseringen i Åminnefors – minskar ändå energiförbrukningen i förhållande till produktionsvolymerna.
– Induktion är effektiv eftersom det bara alstras värme under tiden stångmaterialet förs genom spolen, berättar Dan Manninen. Den precisionen går inte att få med en gasugn som måste vara igång hela tiden och alltså går på »tomgång« en hel del.
– En annan fördel är att kapaciteten i hela fabriken nu ökar med 20–30 procent, fortsätter Dan. Dessutom ger investeringarna kvalitetshöjningar eftersom induktionstekniken ger stålet bättre ytegenskaper. n
MWh/utlevererat ton material 2 6 8 Alla producerande enheter inom Lesjöfors är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Fjäderverksamheten i Stece Fjädrar AB är även certifierad enligt TS, som är branschspecifika kvalitetskrav inom fordonsindustrin. Det löpande kvalitetsarbetet är integrerat i företagets produktionssystem för att underlätta styrning och kontroll. Nyckelordet är totalkvalitet, vilket innefattar rätt produktkvalitet, leveransprecision och snabb respons gentemot kunderna.
0 01 02 03 04 05 06 07 0■ Naturgas och gasol ■ El MWh/utlevererat ton material 8 Total energiförbrukning Inriktningen på totalkvalitet innebär att ständiga förbättringar görs i arbetsorganisation, produktionsflöde, bemanning, kompetens samt i utnyttjandegraden av maskinparken. Som en del av uppföljningen arbetar Lesjöfors även med benchmarking mellan de egna enheterna, vilket underlättas av att enheter och anläggningar är integrerade i gemensamma affärssystem.
2 Tio av de 14 produktionsenheterna är miljöcertifierade enligt ISO 14001. Det innebär att ytterligare fyra anläggningar certifierats under 2008. Koncernens miljömål bygger på de viktigaste miljöaspekterna som identifierats vid varje enhet.
01 02 03 04 05 06 07 ■ Naturgas och gasol ■ El Från och med 2008 är Lesjöfors Banddetaljer i Värnamo C-anläggning och inte längre en tillståndspliktig B-anläggning. Därmed är alla koncernens enheter C-anläggningar, vilket innebär att de har en förhållandevis låg miljöbelastning. Vid fabrikerna sorteras allt avfall i mellan fem och sju fraktioner. De största sammanlagda fraktionerna är vått slipavfall, deponi och återvinning av råmaterial. Samtliga enheter i Lesjöfors arbetar aktivt för att minska det materialspill som uppkommer i produktion. Det råmaterial som skrotas återvinns till 100 procent.
Arbetet med socialt ansvar i Lesjöfors utgår ifrån FNs och OECDs »The ten principles«, som behandlar frågor om bland annat mänskliga rättigheter, barnarbete, tvångsarbete, miljö och korruption. Socialt ansvar och etik är också en självklar del i den småskaliga företagskultur som präglar koncernen. Med det småskaliga följer ett informellt umgänge, där normer snarare utvecklats i det dagliga arbetet än via formella regelverk. I vart och ett av de cirka tjugo resultatenheterna finns en samsyn kring grundläggande värderingar – både vad gäller relationen till de egna medarbetarna och till kunder, affärspartners och andra externa intressenter. Det är koncernchef och lokala VD:ar som tillsammans ansvarar för att detta synsätt upprätthålls.
Antalet anställda har ökat med 21 personer från 743 till 764. Genom förvärvet av Stece Fjädrar tillkom 23 personer. I lågkostnadsländerna Lettland och Kina har antalet anställda ökat med 26 personer till 131 personer (105). Antalet anställda i Sverige är 300 personer (279), en ökning med 21 personer. I Storbritannien arbetar 161 personer (181) och i Danmark har Lesjöfors 122 anställda (132).
Total energiförbrukning
MWh/utlevererat ton material
Materialspill och deponi
Habia Cable utvecklar, tillverkar och säljer kablar och kabelsystem för krävande applikationer. Företaget är idag en av de största aktörerna inom specialkabel i Europa.
Johan Vinberg, VD, f 1952, civilingenjör, anställd sedan 2004. Bertil Persson, styrelseordförande.
| Nyckeltal, Mkr | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 684,9 | 622,0 | 564,0 | 559,6 | 527,0 |
| Kostnad sålda varor | –467,2 | –398,9 | –372,1 –362,8 | –338,6 | |
| Bruttoresultat | 217,7 | 223,1 | 191,9 | 196,8 | 188,4 |
| Försäljningskostnader | –89,2 | –84,4 | –77,9 | –72,9 | –72,4 |
| Administrationskostnader | –41,3 | –36,5 | –36,3 | –32,4 | –33,2 |
| FoU | –15,4 | –12,5 | –11,9 | –9,4 | –7,5 |
| Rörelseresultat | 71,8 | 89,7 | 65,8 | 82,1 | 75,1 |
| Rörelsemarginal, % | 10,5 | 14,4 | 11,7 | 14,7 | 14,3 |
| Finansnetto | –7,5 | –3,4 | –2,8 | –4,1 | –5,6 |
| Resultat efter finansnetto | 64,3 | 86,3 | 63,0 | 78,0 | 69,5 |
| Avskrivningar ingår med | 23,4 | 23,6 | 25,2 | 24,4 | 24,5 |
| Investeringar exkl. företagsförvärv | 30,6 | 23,5 | 18,7 | 10,9 | 13,7 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 20 | 34 | 27 | 33 | 28 |
| Medeltal antal anställda | 452 | 415 | 396 | 370 | 369 |
Faktureringen uppgick till 685 Mkr (622). Rörelseresultatet blev 71,8 Mkr (89,7) och rörelsemarginalen 10,5 procent (14,4). Försäljningsutvecklingen var god under årets första tre kvartal, men försvagades kraftigt under det fjärde. Fram till och med september ökade faktureringen inom samtliga större kundsegment, särskilt inom telekom. Samtidigt präglas telekommarknaden av stark prispress, vilket gjort att ökande försäljningsvolymer inte gett motsvarande resultatförbättringar. Inom mobil telekom har företaget stärkt marknadspositionerna, främst genom att arbetet med kostnadseffektivare produktion kunnat omsättas i en offensivare prissättning.
De marknader som utvecklats bäst 2008 är Tyskland, Frankrike, Beneluxländerna, USA och Brasilien. Under året etablerades ett marknadsbolag i Ryssland, som blivit en allt viktigare marknad. Här står försäljningen till telekom i fokus, men även kärnkraft och övrig tung industri är intressanta segment. Utbyggnaden av företagets fabrik i Kina har fortsatt, bland annat för att möta prispressen inom telekom.
Den globala kabelmarknaden beräknas varje år omsätta cirka 120 miljarder dollar. Det är en konkurrensutsatt, mogen och kostnadsdriven marknad, som präglats av en rad företagsfusioner och förvärv på senare år. Europamarknaden för kabel värderas till cirka 15 miljarder euro. Samtidigt värderas delområdet specialkabel – som är Habias nisch – till cirka 1 miljard euro. Företagets samlade marknadsandel i denna nisch är ungefär 6 procent. I utvalda segment är andelen dock väsentligt större. Det gäller främst den globala marknaden för kablar till antenner för basstationer, där Habias andel uppskattas till över 50 procent.
Habias viktigaste konkurrensfördelar är hög teknisk kompetens och serviceförmåga samt global marknadstäckning. Via dessa styrkor erbjuder företaget kundanpassade kablar och kabelsystem för krävande applikationer. Med det menas kablar som klarar extrema krav, till exempel mycket höga eller låga temperaturer, radioaktiva miljöer, vibrationer, krutstänk, böjningar etc. Omkring 90 procent av försäljningen avser kundanpassade produkter. Försäljningen omfattar cirka 40 marknader, där de största länderna är Tyskland, Kina, Storbritannien och Benelux. Exportandelen är hög och omkring 91 procent av all försäljning ligger utanför Sverige. Det största kundsegmentet är telekom, som 2008 stod för 40 procent av försäljningen. Andra stora segment är försvar, kärnkraft och tung industri.
Kina är en allt viktigare marknad för Habia. Landet är numera världens största producent av kablar, där det största enskilda segmentet är kraftkabel. För att möta utvecklingen bygger Habia successivt ut den egna kapaciteten. Samtidigt är Kina en knutpunkt för expansion till fler marknader i Asien.
Habias globala marknadsorganisation består av 60 specialutbildade medarbetare – bland annat konstruktörer och försäljare – och är indelad i sex regioner. De arbetar med service, marknadsföring och försäljning gentemot de största kunderna. På övriga marknader hanteras försäljningen via distributörer. Det långsiktiga målet är att etablera de egna produkterna på en ny marknad vartannat år.
Habia har produktionsanläggningar i Sverige, Tyskland, Lettland och Kina. Den största anläggningen ligger i svenska Söderfors och svarade 2008 för 65 procent av all tillverkning. I slutet av året genomfördes personalminskningar vid samtliga anläggningar på grund av det kraftigt försämrade konjunkturläget.
Närheten till kunderna är viktig. På senare år har därför tillverkningen på den expanderande kinesiska marknaden prioriterats. Kostnadseffektiv tillverkning i Kina bidrar dessutom till att möta den allt hårdare prispressen inom telekom. Kapaciteten inom telekom har byggts ut i flera steg de senaste åren. Under 2009 invigs dessutom en ny anläggning för tillverkning av multicore, det vill säga kablar för kraftgenerering, verktyg, kärnkraft och annan tung industri.
Habia har hittills arbetat i fyra olika affärsområden, vilket speglar strävan efter diversifiering. I slutet av 2008 togs beslut om att basera verksamheten på tre affärsområden. Det gör att försäljningen av standardprodukter – som tidigare legat inom Distribution Products – i framtiden hanteras i de sex försäljningsregionerna. Den nya organisationen gör det lättare att anpassa pris- och produktstrategier till respektive marknad.
Produktutvecklingen syftar till att öka kundvärdet på företagets produkter. Förenklat inriktas detta arbete på tre områden – materialutveckling, tillverkningsprocesser och maskinoperatörernas arbete. Sedan 2008 arbetar företaget med så kallad Lean Produktutveckling. Det innefattar tvärfunktionellt samarbete – bland annat mellan produktion och marknad – men också bättre resursutnyttjande samt enklare och effektivare projektstyrning. Målet är att korta ledtiderna till kunden, frigöra resurser samt fokusera på bättre och mer ändamålsenliga material. Just materialutveckling är prioriterat och här har Habia förstärkt kompetensen under 2008. Effektivare materialutveckling kan dels öka kvaliteten och kostnadseffektiviteten på produkterna, dels minska miljöbelastningen. Sammantaget ökar detta värdet för kunden.
RF & Communication arbetar med mobil telekom. Inom kablar till antenner för basstationer är Habia idag global marknadsledare. Företaget levererar produkter till både GSM- och 3G-teknik. Den största produkten är Flexiform för signalöverföring av mobiltelefontrafik.
Försäljningen omfattar 25 marknader och Habias produkter säljs till samtliga större antenntillverkare inom mobil telekom. Kundkraven fokuserar på hög elektrisk och mekanisk prestanda, konkurrenskraftiga priser och flexibel leveranskapacitet. RF & Communication möter kraven genom hög teknisk kompetens, kostnadseffektiv produktion samt en flexibel serviceorganisation. Habias främsta konkurrenter är schweiziska Huber+Suhner, franska Nexans samt japanska Nissei.
Under 2008 har Habia förstärkt positionerna inom mobil telekom. Bakgrunden är en stark försäljningsutveckling under de tre första kvartalen, då volymerna steg med sammanlagt 21 procent jämfört med föregående år. Samtidigt har prispressen skärpts, vilket försämrat de egna marginalerna. Prispressen beror framför allt på ny konkurrens från asiatiska företag. Habia möter denna utveckling genom att flytta allt mer av telekomproduktionen till Kina. De största marknaderna under 2008 var Tyskland, Kina och USA. Under året stod RF & Communication för 40 procent av Habias omsättning.
Den tål många böjningar, klarar höga temperaturer och har en effektiv avskärm ning – det handlar om högfrekvenskabeln Multibend för radio- och telekommarknaden. Nu ökar intresset. Därför gör Habia nya satsningar på produkten, till exempel byggs tillverkningskapaciteten ut.
Multibend används främst i basstationer för mobiltelefoni samt i militära radiosystem. Som namnet antyder klarar den här produkten många böjningar – i praktiken flera tusen!
– I vissa applikationer är detta en viktig egenskap. Det bästa och mest konkreta exemplet gäller förmodligen basstationer, där paneler eller luckor i skåpsdörrar gör att kabeln böjs ofta, förklarar Henrik Ollandt, ansvarig för RF & Communication. Multibend har precis lika bra egenskaper som alla våra andra högfrekvenskablar, men eftersom den är så böjlig och flexibel blir det en intressant nischprodukt för Habia.
En av hemligheterna med Multibend är den så kallade skärm, som omger plastisoleringen och själva tråden i kabeln. Med hög precision lindas skärmen med en särskild silver- och koppartejp. Trots många böjningar behåller den då sin isolering och effektiva avskärmning. Andra kablar däremot riskerar att skadas. Då kan signalerna »läcka« ut och det försämrar prestandan.
– Satsningen på Multibend görs i ett läge när alltfler tekniska applikationer kräver högfrekvenskabel för att fungera, berättar Henrik Ollandt. Med högre frekvens ökar kraven på effektiv avskärmning. Genom sin höga temperaturtålighet tål också Multibend hög effekt utan problem.
Under det senaste året har tillverkningskapaciteten byggts ut och samtidigt fortgår produktutvecklingen. I dagsläget finns Multibend i tre varianter och på sikt ska fler tas fram. n
HSP inriktas på försvar, kärnkraft, rymd, flyg och järnväg. Detta är branscher där FoU- och införsäljningsperioderna är långa och där kabelprodukterna tillverkas enligt gemensamma, internationella normer och säljs i stora volymer. Oavsett kundsegment är kraven på problemlösning och specialanpassning höga. De viktigaste konkurrensfördelarna inom HSP är hög kompetens inom produktutveckling och försäljning samt effektiv teknisk support.
Försvar och kärnkraft är de dominerande kundsegmenten. På försvarsmarknaden levererar Habia produkter till marin-, armé- och flygbaserade applikationer. Huvudmarknaderna är Europa och Asien, där Norden och Benelux samt Storbritannien, Frankrike, Sydkorea, Kina och Indien står i fokus. Ryssland är en ny marknad, där Habia ser intressanta framtidsmöjligheter. Företagets främsta konkurrenter är amerikanska Tyco Electronics (försvar) samt franska Nexans (kärnkraft).
På försvarsmarknaden värderas Habias marknadsnisch till 1,5 miljarder kronor. Den egna marknadsandelen är ungefär 7 procent. Habias nisch inom kärnkraftssektorn värderas till cirka 300 miljoner kronor samtidigt som företagets andel beräknas till ungefär 11 procent.
Inom HSP steg försäljningen med drygt 7 procent under 2008, främst beroende på ökad efterfrågan inom försvarssektorn. Utvecklingen på kärnkraftmarknaden har däremot varit svagare. Bland uppdragen märks bland annat leveranser av fartygskabel till den danska och brittiska flottan. De asiatiska kärnkrafts- och försvarsmarknaderna är allt intressantare för Habia, som nu utökar satsningen mot dessa segment. Under 2008 stod HSP för 21 procent av Habias omsättning.
Habia flyttar fram positionerna på kabelmarknaden – detta genom förvärvet av det svenska kablageföretaget CS Technology. Kablage är en vidareförädling, som innebär att kabeln längdanpassas samtidigt som kontaktdon och övriga komponenter monteras.
– Kraven på kablagen är lika hårda som på själva kabeln, förklarar Micael Lindberg, ansvarig för High Specification Products. De ska klara stora temperaturskillnader, stötar, fukt, vibrationer etc. Samtidigt måste kablagen avskärmas på ett effektivt sätt så att störningar i kabeltrafiken minimeras.
– Via förvärvet blir vi starkare på konstruktion och inköp av komponenter. Dessutom förstärks supporten kring kablage till våra säljbolag, fortsätter han. Sedan tidigare tillverkar Habia kablage vid den egna fabriken i Lettland. Affären med CS Technology gör att även denna verksamhet utökas. Förenklat innebär det att prototyperna till kablagen tas fram i Sverige medan tillverkningen görs i östeuropa.
Stockholmsföretaget CS Technology har cirka 15 medarbetare. De viktigaste kunderna finns inom försvarssektorn samt flygoch rymdindustrin. Det är också inom dessa segment som Habia ska öka tillväxten.
– I försvarssektorn ska vi öka leveranserna till landbaserade system, det vill säga kablage till fordon, future soldier system, kommunikationsutrustning, men också vapen-, radar- och missilsystem, berättar Micael Lindberg. Samtidigt ser vi möjligheter med nya nischprodukter för kunder i den övriga industrin. n
ECS arbetar främst mot verkstadsindustrin. Kunderna efterfrågar högteknologiska kabelprodukter, som anpassats efter unika behov och specifikationer. Volymerna är ofta små och kabelproduktionen teknikintensiv. De viktigaste marknadssegmenten är hydraulik- och tryckluftsverktyg – så kallade power tools – sensorer, gasturbiner, marina dieselmotorer samt teknik för offshore och råvaruförädling.
Kundkraven fokuserar på designservice, teknisk rådgivning och support av hög kvalitet samt snabba och anpassade leveranser. Habia möter kraven genom att erbjuda hög teknisk kvalitet, korta responstider, flexibel produktion och kundnära servicetjänster. De främsta konkurrenterna är amerikanska Belden – med dess tyska dotterbolag HEW – italienska Intercond som sedan mitten av 2008 ägs av Nexans samt tyska Ernst & Engbring.
Försäljningen inom ECS minskade 2008 med 3 procent. Huvudmarknaden är Europa. Den största enskilda marknaden är Sverige, följt av övriga länder i Norden samt Frankrike och Nederländerna. Under året har kundsegment som temperatur och trycksensorer utvecklats extra starkt samt geografiska marknader som Benelux och Frankrike. ECS stod under 2008 för 27 procent av företagets omsättning.
Tusentals brittiska räddningsfordon använder kablar från Habia – det banar väg för säkrare och smidigare kommunikation i denna viktiga verksamhet. Projektet kallas Firelink och ingår i ett GSM-baserat kommunikationssystem, som byggts speciellt för räddningstjänsten.
– Bakgrunden är bland annat terrorattackerna på senare år. Befintliga kommunikationssystem har fungerat dåligt, vilket försvårat räddningsarbetet. Därmed föddes idén om ett separat mobilnätverk för polis, brandkår och ambulans, berättar Clive Sharp, ansvarig för affärsområde Engineered Cable Solutions.
Habia kom in i bilden 2007 när brandbilarna skulle anpassas till det nya kommunikationssystemet. Totalt handlar det om 3 500 fordon på den brittiska marknaden och förfrågan från kunden förutsatte snabb respons från Habia.
– På bara några dagar kunde vi erbjuda en kabel som motsvarade kraven, berättar Clive Sharp. Brandbilens kommunikationssystem möjliggör kontakt med ledningscentralen och med andra delar av räddningstjänsten. Vår kabel ingår i systemet för kommunikation, som sköts antingen från förarhytten, eller trådlöst från bakre delen av bilen när den är på en brandplats.
Habia levererar mellan 14 och 18 meter kommunikationskabel per brandbil – totalt cirka 50 km kabel. Leveranserna har pågått under hela 2008 och väntas vara avslutade under första kvartalet 2009.
– Vi har varit väldigt lyhörda inför kundens krav och önskemål – bland annat gällande leveransvolymer, avrundar Clive Sharp. Snabbhet och lyhördhet är viktiga egenskaper i kontakterna med alla kunder och spelar extra stor roll i införsäljningen, till exempel när rätt prototyp snabbt ska tas fram. n
Distribution Products är inriktat på standardprodukter. Med det menas kablar för exempelvis mätning, fordon, järnväg, belysning, uppvärmning och vitvaror. Typiskt är också att dessa produkter säljs i mindre volymer, där specifikationer och standarder – oavsett marknadssegment – ofta är gemensamma. Den viktigaste marknadskanalen är säljkonceptet »Habia Xpress«, som är en katalog på Habias hemsida. Habia Xpress gör det snabbt, enkelt och överskådligt att köpa de cirka 3 000 standardprodukter Habia erbjuder. Samtidigt säljs standardprodukter även via externa återförsäljare.
Marknaden för standardprodukter är mycket fragmenterad med en rad mindre företag. Kunderna är i första hand distributörer som säljer kabelprodukter vidare till olika slutanvändare. En annan stor kategori är Original Equipment Manufacturer (OEM) som tillverkar, monterar och säljer slutprodukter. De viktigaste kundkraven handlar om hög tillgänglighet samt konkurrenskraftiga pris- och kvalitetsnivåer. Habias främsta konkurrensfördelar är produktbredd, kundanpassade säljkanaler och korta leveranstider.
Europamarknaden för standardprodukter värderas till ungefär 1 miljard kronor. Habias marknadsandel beräknas till 8 procent. Tyskland är huvudmarknad för Distribution Products, följt av Frankrike, Storbritannien och Norden. Försäljningen till distributörer och kablageföretag har utvecklats väl, främst i Storbritannien och Nederländerna. Under 2008 stod Distribution Products för 12 procent av Habias omsättning.
Begreppet »the sky is the limit« stämmer inte på Habia. Företaget går längre än så och tar kabelverksamheten ut i rymden. Bakom projektet står amerikanska NASA och European Space Agency (ESA). Habias kablar ingår i två olika satellitsystem.
– Vår roll är att leverera kabel för strömförsörjning och styrning av olika elektroniska enheter i satelliterna, berättar Martin Sears, vice VD för Habia. Ironiskt nog fick Distribution Products, som normalt arbetar med standardprodukter, således leverera kabel till en mycket avancerad applikation.
Satelliterna – eller teleskopen som det snarare handlar om – heter Planckt och Herschel-SPIRE. De ska studera vad som hände i universums tidigaste barndom samt leta efter infraröd strålning. Konstruktionen är fascinerande och innebär att särskilda motorer ombord fryser ned delar av apparaturen. Orsaken till detta är lika enkel som genial – tekniska applikationer som är »nedfrysta« drar mycket mindre ström, vilket gör energiförsörjningen effektivare.
– Vi har levererat små, smidiga lättviktskablar som även klarar kraven på låga temperaturer. Kablarna får heller inte innehålla några föroreningar eller främmande ämnen, vilket skärpt kvalitetskraven i tillverkningen, säger Martin Sears.
Under 2007 och 2008 har Habia arbetat med tester och med att ta fram prototyper för projektet. Enligt planerna ska satelliterna skjutas upp under 2009.
– Vi säljer inte så stora volymer i denna typ av specialprojekt, avrundar Martin. Samtidigt är satellitteknik en växande nisch, som blir allt intressantare för oss. n
I hela näringslivet har etik och socialt ansvar kommit alltmer i fokus. Det gäller inte minst i företag som tillverkar eller köper in produkter internationellt. Habia utgår från tre värderingar, som ska bana väg för en sund och ansvarsfull företagskultur – Transparency, Reliability och Integrity.
Tillverkning i fyra länder och egna säljorganisationer på ett tiotal olika marknader gör Habia internationellt. Etableringen på många platser ger också arbetet med etik och socialt ansvar en extra dimension – detta i ett läge när företagens ansvarstagande diskuteras mer än någonsin och Corporate Citizenship, hållbar affärsutveckling och Corporate Social Responsibility är begrepp för dagen.
– I Habias fall kopplas dessa begrepp till de kärnvärderingar vi arbetar med – Transparency, Reliability och Integrity, säger Habias VD Johan Vinberg. För att bli framgångsrika måste vi ha medarbetare som trivs och utvecklas hos oss. Värderingar bidrar till detta och till att Habia förknippas med en sund och ansvarsfull företagskultur.
Värderingarna hålls levande i den interna dialogen, till exempel via informationsmaterial, på chefsmöten och konferenser där medarbetarna samlas. De är också en del av introduktionen till nyanställda i företaget.
Begreppet Transparency handlar om att vara öppen, tydlig och hela tiden försöka ge rätt information till rätt personer. Det banar väg för bättre beslutsfattande, men också för att chefer och medarbetare har rätt förväntningar på varandra.
– Reliability är ett löfte om att hålla vad vi lovar – både till varandra och till kunder, leverantörer och andra utanför Habia, förklarar Johan Vinberg. Integrity innebär att vi följer lagar och förordningar, men också att vi har en affärskultur där mutor, karteller och liknande inte får förekomma.
På senare år har Habia etablerat egen verksamhet i Kina och den här expansionen fortsätter. I detta läge blir kraven på socialt ansvarstagande extra tydligt.
– Vi har bra anställningsvillkor, som går långt utöver vad de formella regelverken kräver, berättar Johan Vinberg. Här ingår exempelvis sjuk- och föräldrapenning, fria luncher och resor till jobbet. Andra självklara inslag är en ljus och ren arbetsmiljö, som är helt i nivå med våra anläggningar i Europa.
Habias arbete med etiska riktlinjer fortsätter. I nästa steg ska bland annat inköpsarbetet ses över så att policys och arbetsrutiner på ett tydligt sätt fångar upp det sociala ansvaret. n
Habias samtliga anläggningar är idag certifierade enligt ISO 9001. Dessutom lever företaget upp till hårda kvalitetskrav, som kunder inom bland annat försvars- och kärnkraftsektorn ställer på tillverkningen. Det praktiska kvalitetsarbetet handlar om att identifiera och möta olika kundkrav. Interna kvalitets- och förbättringsprogram bidrar i detta arbete, där slutmålet är en hög och jämn kvalitet. Hit räknas insatser för att standardisera rutiner och arbetsmoment, stabilisera arbetsprocesser, minska skrotavfall samt förbättra ledtider och leveranssäkerhet. En aktuell satsning kallas 5S och involverar samtliga medarbetare i förbättringsarbetet. Förenklat bygger konceptet på att alla medarbetare får information och utbildning kring mål och förväntningar. Därefter formas handlingsplaner som följs upp regelbundet på varje arbetsplats. Total energiförbrukning MWh/utlevererat ton material 0 2 6 8 01 02 03 04 05 06 07 ■ Naturgas och gasol ■ El
Habias svenska verksamhet är certifierad enligt ISO 14000. Sedan 2000 är fabriken i Söderfors en så kallad B-verksamhet med ett produktionstillstånd som utfärdats av Länsstyrelsen. Ett åtgärdsprogram för att begränsa diffusa utsläpp av flyktiga organiska föreningar har slutförts. I nästa steg inväntar Habia svar från myndigheterna vad gäller utfallet från programmet. Under 2008 har också arbetet med REACH prioriterats – EU-förordningen om kemikalier och säker kemikalieanvändning. Habia har även fortsatt att utveckla källsorteringen för att minska företagets negativa miljöpåverkan. I slutet av året intensifierades arbetet med att minska mängden skrot från produktionen. Detta blir också ett fokusområde under 2009. Samtidigt fortgår arbetet med att reducera elförbrukningen. Målen för 2007 uppnåddes, men däremot inte för 2008. Inför 2009 utvärderar Habia nya möjligheter för att sänka elförbrukningen. 0 2 6 01 02 03 04 05 06 07 ■ Naturgas och gasol ■ El
Arbetet med socialt ansvar utgår ifrån FNs och OECDs »The ten principles«, som behandlar frågor om mänskliga rättigheter, barnarbete, tvångsarbete, miljö och korruption. Därtill är företagets egna värderingar – Transparency, Reliability och Integrity – styrande i detta arbete. Värderingarna är en del av riktlinjerna, som chefer och medarbetare ska utgå från i både interna och externa kontakter. Tillämpningen av värderingarna kommuniceras löpande i Habias interna dialog.
Antalet anställda har ökat med 37 personer till 452 (415). Av denna ökning står förvärvade CS Technology för 13 personer. I lågkostnadsländerna Kina och Lettland har antalet anställda stigit med 14 personer till 120 (106). I Sverige ökade antalet anställda med 2 personer, exklusive CS Technology, till 227 personer. I Tyskland har Habia 64 medarbetare (62).
■ Gasol ■ Fjärrvärme
Styrelsen och verkställande direktören för Beijer Alma AB (publ) avger härmed förvaltningsberättelse och årsredovisning för verksamhetsåret 2008, bolagets tjugosjätte verksamhetsår.
Under 2008 var efterfrågan god från i stort sett alla kundgrupper till och med oktober månad medan året avslutades med lägre orderingångstakt. Den viktigaste kundgruppen, verkstadsindustri, har utvecklats väl liksom telekom och chassifjädrar. Inom telekom har prispressen varit stor och för att möta denna har kapaciteten i Habias Kinafabrik utökats och produktion flyttats dit. Fullt resultatgenomslag av denna kostnadssänkning uppnås från och med ingången av 2009.
Sammantaget innebar detta att orderingången under 2008 ökade med 7 procent till 1 785 Mkr (1 665). Nettoomsättningen ökade med 11 procent till 1 836 Mkr (1 654). Andelen utlandsförsäljning var 80 procent (80). Under året förvärvade Lesjöfors fjädertillverkaren Stece Fjädrar AB och Habia kablageföretaget CS Technology AB. Exklusive dessa företagsförvärv ökade orderingången med 5 procent och nettoomsättningen med 9 procent.
Rörelseresultatet var 302,4 Mkr (289,6) och rörelsemarginalen 16,5 procent (17,5). Redovisat resultat uppgick till 216,7 Mkr (205,5). Resultatet före skatt har påverkats med –3,5 Mkr (–3,2) till följd av förändrade valutakurser.
De senaste fem åren har koncernen utvecklats enligt nedan:
| Mkr | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 836 | 1 654 | 1 488 | 1 323 | 1 202 |
| Resultat efter finansnetto | 295 | 283 | 262 | 200 | 155 |
| Redovisat resultat | 217 | 206 | 152 | 142 | 115 |
| Eget kapital | 960 | 847 | 748 | 709 | 566 |
| Balansomslutning | 1 461 | 1 349 | 1 218 | 1 180 | 1 119 |
Lesjöfors, som är en fullsortimentsleverantör av standard- och specialproducerade industrifjädrar, tråd- och banddetaljer ökade orderingången med 6 procent till 1 111 Mkr (1 046). Nettoomsättningen uppgick till 1 151 Mkr (1 032), en ökning med 12 procent. Bortsett från förvärvade Stece Fjädrar ökade orderingången med 4 procent och faktureringen med 9 procent. Rörelseresultatet uppgick till 251,6 Mkr (222,7) och rörelsemarginalen till 21,9 procent (21,5).
Inom Lesjöfors bedrivs verksamheten i tre affärsområden, Industrifjädrar, Banddetaljer och Chassifjädrar. Inom alla affärsområden växte orderingång och fakturering. Högst tillväxttakt hade Chassifjädrar. Samtliga tre affärsområden har god lönsamhet.
Habia Cable, som tillverkar specialkabel, ökade orderingången med 9 procent till 673 Mkr (619). Nettoomsättningen var 685 Mkr (622), en ökning med 10 procent. I jämförbara enheter steg orderingången med 3 procent och faktureringen med 9 procent. Rörelseresultatet uppgick till 71,8 Mkr (89,7) och rörelsemarginalen nådde 10,5 procent (14,4).
Så gott som hela Habias försäljningsökning är hänförlig till kunder inom telekomindustrin där den fortsatta prispressen har försämrat marginalerna. Under hösten har en stor del av produktionen av telekomprodukterna flyttats till tillverkningsenheten i Kina. Full resultateffekt av denna kostnadsbesparing nås vid ingången av 2009.
Moderbolagets verksamhet består främst av att äga och förvalta aktier och andelar i dotterbolag och intresseföretag samt svara för vissa koncernövergripande funktioner. Bolaget, som inte har någon extern försäljning, redovisar ett resultat efter finansnetto på 58,4 Mkr (207,3). I detta resultat ingår utdelningar från koncernföretag med 75,0 Mkr (232,0). Det redovisade resultatet var 60,9 Mkr (213,7).
Investeringarna i materiella anläggningstillgångar uppgick till 89 Mkr (79) att jämföra med avskrivningar på 68 Mkr (65). 58 Mkr av investeringarna har gjorts inom Lesjöfors och 31 Mkr inom Habia. Genom företagsförvärven tillkom ytterligare 8 Mkr i materiella anläggningstillgångar.
Utvecklingskostnaderna avser i normalfallet orderbunden utveckling och kostnaderna belastar respektive order.
Kassaflödet efter investeringar uppgick till 150,1 Mkr (71,0). Likvider vid företagsförvärv har belastat kassaflödet med 23,3 Mkr (48,9). Räntebärande skulder minskat med kassamedel, räntebärande nettoskulder, har minskat med 14,4 Mkr under året till 18,4 Mkr (32,8). Tillgänglig likviditet, definierat som kassamedel med tillägg för beviljade men inte utnyttjade checkkrediter, var vid årsskiftet 500 Mkr (387).
Soliditeten var vid årsskiftet 65,7 procent (62,8). Räntebärande
nettoskulder i förhållande till eget kapital, nettoskuldsättningsgraden, var 1,9 procent (3,9).
Avkastningen på genomsnittligt sysselsatt kapital var 28,3 procent (29,9). Det genomsnittliga egna kapitalet förräntades med 23,5 procent (25,1).
Antalet anställda var 1 220 personer (1 163), en ökning med 57 personer, varav 36 tillkommit genom företagsförvärv. I lågkostnadsländerna Kina och Lettland har antalet anställda ökat med 40 personer till 251 personer (211). I övriga koncernbolag har personalen netto minskat med 19 personer. Under fjärde kvartalet har beslut fattats om personalneddragningar som minskar antalet anställda med ytterligare cirka 100 personer förutom de 100 personer som lämnade koncernen innan årsskiftet.
Av de anställda arbetar 532 personer (496) i Sverige och 668 (667) utomlands.
Beijer Alma har cirka 3 300 aktieägare (3 000). Störste ägare är Anders Wall med familj och bolag med 12,8 procent av kapitalet och 37,1 procent av rösterna. Andra kapitalmässigt större ägare är Svolder AB med 10,1 procent, Kjell och Märta Beijers stiftelse 6,1 procent, Anders Walls stiftelser 5,7 procent, Livförsäkrings AB Skandia 5,2 procent, Lannebo Fonder 4,9 procent och Swedbank Robur Fonder samt Didner & Gerge Aktiefond med vardera 4,4 procent.
Tio av Lesjöfors 14 produktionsenheter är certifierade enligt ISO 14001. Fyra av dessa certifierades under 2008. Alla anläggningar är B-anläggningar innebärande att de har förhållandevis låg miljöbelastning. Vid fabrikerna sorteras allt avfall i olika fraktioner. De största fraktionerna är vått slipavfall, deponi och råmaterial. Ett annat prioriterat område är resursutnyttjande inom produktionen.
Habias svenska produktionsenhet är certifierad enligt ISO 14000 och är en B-anläggning med relativt låg miljöbelastning. Ett åtgärdsprogram för att begränsa utsläppet av flyktiga kolväten har slutförts under 2008. Andra prioriterade områden är resursutnyttjande, minskad elförbrukning och minskat spill från produktionen.
Koncernens väsentliga risk- och osäkerhetsfaktorer består av bland annat affärsmässiga risker och finansiella risker. Affärsmässiga risker kan avse större kundexponeringar mot enskilda branscher eller företag. Finansiella risker avser främst valutarisker som uppstår genom att 80 procent av försäljningen sker utanför Sverige medan cirka 60 procent av produktionen sker i Sverige.
Hanteringen av de finansiella riskerna finns beskriven i not 28. Beträffande de affärsmässiga riskerna sker strategiskt arbete med att bredda kundbasen både geografiskt och branschmässigt. Bedömningen är att koncernen har en god riskspridning på branscher och företag. Det rådande konjunkturläget innebär generellt att företagens finansiella situation har försämrats. Detta innebär att risken har ökat att kunder inte kan uppfylla sina betalningsåtaganden. Utöver detta, är bedömningen att det inte har tillkommit några väsentliga risker under året.
Det har inte inträffat några väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång.
Konjunkturen försämrades markant under slutet av 2008 och Beijer Almakoncernen märkte av detta i form av en försvagad efterfrågan under framför allt november och december. Det finns starka skäl som talar för att 2009 globalt blir ett lågkonjunkturår med svag efterfrågan även för Beijer Alma. Koncernen har en stark finansiell ställning vilket ger möjligheter att agera offensivt i det svaga konjunkturläget.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till bolagsstämmans förfogande stående vinstmedel:
| kkr | |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 209 014 |
| Årets resultat | 60 938 |
| Summa | 269 952 |
disponeras enligt följande:
| Summa | 269 952 |
|---|---|
| I ny räkning balanseras | 132 797 |
| Till aktieägarna lämnas utdelning om 5,00 kr per aktie 137 155 |
Efter föreslagen utdelning uppgår moderbolagets soliditet till 65 procent och koncernens soliditet till 57 procent. Soliditeten är betryggande mot bakgrund av att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en fortsatt betryggande nivå.
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen inte hindrar moderbolaget eller de övriga koncernbolagen från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i aktiebolagslagen 17 kap 3 § 2–3 st (försiktighetsregeln).
| Belopp i kkr | Not | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |||
| Nettoomsättning | 3,4 | 1 836 306 | 1 654 356 | – | – | |
| Kostnader sålda varor | 1,5,7,8 | –1 187 590 | –1 035 250 | – | – | |
| Bruttoresultat | 648 716 | 619 106 | 0 | 0 | ||
| Försäljningskostnader | 1,5,7,8 | –194 101 | –178 107 | – | – | |
| Administrationskostnader | 1,5,7,8 | –153 732 | –152 222 | –31 670 | –33 422 | |
| Övriga rörelseintäkter | – | – | 13 700 | 13 200 | ||
| Resultat från andelar i intresseföretag | 6 | 1 474 | 786 | – | – | |
| Rörelseresultat | 7,8 | 302 357 | 289 563 | –17 970 | –20 222 | |
| Intäkter från andelar i koncernföretag | 9 | – | – | 75 000 | 232 000 | |
| Ränteintäkter | 7 133 | 5 651 | 9 902 | 538 | ||
| Nedskrivning av värdepappersinnehav | – | – | –6 594 | – | ||
| Räntekostnader | –14 458 | –12 516 | –1 899 | –4 991 | ||
| Resultat efter finansnetto | 295 032 | 282 698 | 58 439 | 207 325 | ||
| Skatt på årets resultat | 10 | –78 313 | –77 183 | 2 499 | 6 403 | |
| Redovisat resultat | ||||||
| hänförligt till moderbolagets aktieägare | 216 719 | 205 515 | 60 938 | 213 728 | ||
| Resultat per aktie före och efter utspädning, kr | 11 | 7,90 | 7,49 | – | – | |
| Föreslagen/beslutad utdelning per aktie, kr | – | – | 5,00 | 5,00 |
| Belopp i kkr | Not | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |||
| Tillgångar | ||||||
| Anläggningstillgångar | ||||||
| Immateriella tillgångar | ||||||
| Goodwill | 12 | 130 592 | 116 162 | – | – | |
| Licenser | 187 | 235 | – | – | ||
| Materiella anläggningstillgångar | ||||||
| Mark och markanläggningar | 13 | 17 166 | 15 890 | – | – | |
| Byggnader | 14 | 175 652 | 172 073 | – | – | |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 15 | 258 742 | 215 291 | – | – | |
| Inventarier, verktyg och installationer | 16 | 31 914 | 31 078 | 1 519 | 936 | |
| Finansiella tillgångar | ||||||
| Uppskjutna skattefordringar | 26 | 7 020 | 1 614 | – | – | |
| Andra långfristiga fordringar | 3 057 | 2 671 | – | – | ||
| Andra värdepappersinnehav | 17 | 17 508 | 22 928 | 17 508 | 22 871 | |
| Andelar i intresseföretag | 18 | 15 399 | 29 876 | – | – | |
| Andelar i koncernföretag | 19 | – | – | 192 444 | 196 774 | |
| Summa anläggningstillgångar | 657 237 | 607 818 | 211 471 | 220 581 | ||
| Omsättningstillgångar | ||||||
| Varulager | 20 | 325 775 | 267 361 | – | – | |
| Fordringar | ||||||
| Kundfordringar | 21 | 272 671 | 269 821 | – | – | |
| Fordringar koncernföretag | – | – | 367 647 | 432 872 | ||
| Övriga fordringar | 22 | 23 671 | 22 243 | 142 | 356 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 23 | 19 931 | 16 796 | 670 | 505 | |
| Likvida medel | 24 | 161 495 | 165 343 | 53 | 52 | |
| Summa omsättningstillgångar | 803 543 | 741 564 | 368 512 | 433 785 | ||
| Summa tillgångar | 1 460 780 | 1 349 382 | 579 983 | 654 366 |
| Belopp i kkr | Not | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |||
| eget kapital och sku lder |
||||||
| Eget kapital | 25 | |||||
| Aktiekapital | 114 296 | 114 296 | ||||
| Övrigt tillskjutet kapital | 165 351 | 165 351 | ||||
| Reserver | 28 405 | –4 852 | ||||
| Balanserad vinst inklusive årets resultat | 651 513 | 571 952 | ||||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 959 565 | 846 747 | ||||
| Minoritetsintresse | 3 285 | – | ||||
| Summa eget kapital | 962 850 | 846 747 | ||||
| Aktiekapital | 114 296 | 114 296 | ||||
| Reservfond | 165 351 | 165 351 | ||||
| Summa bundet eget kapital | 279 647 | 279 647 | ||||
| Balanserad vinst | 209 014 | 71 840 | ||||
| Årets resultat | 60 938 | 213 728 | ||||
| Summa fritt eget kapital | 269 952 | 285 568 | ||||
| Summa eget kapital | 549 599 | 565 215 | ||||
| Långfristiga skulder | ||||||
| Uppskjuten skatt | 26 | 26 941 | 27 297 | |||
| Pensionsförpliktelser | 27 | 362 | 358 | |||
| Skulder till kreditinstitut | 28 | 80 382 | 40 383 | |||
| Summa långfristiga skulder | 107 685 | 68 038 | ||||
| Kortfristiga skulder | ||||||
| Checkkredit | 28 | 72 958 | 135 681 | 12 061 | 60 697 | |
| Skulder till koncernföretag | – | – | 6 502 | 13 629 | ||
| Leverantörsskulder | 83 516 | 90 258 | 671 | 1 050 | ||
| Skatteskulder | 16 326 | 27 381 | 2 063 | 1 056 | ||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 29 | 153 679 | 128 292 | 8 517 | 12 323 | |
| Skulder till kreditinstitut | 28 | 26 175 | 21 693 | – | – | |
| Övriga kortfristiga skulder | 30 | 37 591 | 31 292 | 570 | 396 | |
| Summa kortfristiga skulder | 390 245 | 434 597 | 30 384 | 89 151 | ||
| Summa eget kapital och skulder | 1 460 780 | 1 349 382 | 579 983 | 654 366 | ||
| Ställda säkerheter | 31 | 371 377 | 320 386 | 12 260 | 12 260 | |
| Ansvarsförbindelser | 32 | 2 564 | 6 526 | 2 000 | 4 000 |
| Balanserad | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Övrigt | vinst | Summa | ||||
| Aktie- | tillskjutet | inklusive årets | Minoritets- | eget | ||
| Koncernen | kapital | kapital | Reserver | resultat | intresse | kapital |
| 31/12 2006 | 114 296 | 165 351 | –8 007 | 476 161 | – | 747 801 |
| Värdeförändring säkringsreserv | – | – | –2 282 | – | – | –2 282 |
| Omräkningsdifferenser | – | – | 5 437 | – | – | 5 437 |
| Summa intäkter/kostnader | ||||||
| redovisade direkt mot eget kapital | – | – | 3 155 | – | – | 3 155 |
| Årets resultat | – | – | – | 205 515 | – | 205 515 |
| Summa intäkter och kostnader | – | – | 3 155 | 205 515 | – | 208 670 |
| Utdelning avseende 2006 | – | – | – | –109 724 | – | –109 724 |
| 31/12 2007 | 114 296 | 165 351 | –4 852 | 571 952 | – | 846 747 |
| Värdeförändring säkringsreserv | – | – | –14 658 | – | – | –14 658 |
| Omräkningsdifferenser | – | – | 47 912 | – | – | 47 912 |
| Summa intäkter/kostnader | – | |||||
| redovisade direkt mot eget kapital | – | – | 33 254 | – | – | 33 254 |
| Årets resultat | – | – | – | 216 719 | – | 216 719 |
| Summa intäkter och kostnader | – | – | 33 254 | 216 719 | – | 249 973 |
| Utdelning avseende 2007 | – | – | – | –137 155 | – | –137 155 |
| Eget kapital hänförligt till | ||||||
| moderbolagets aktieägare | 114 296 | 165 351 | 28 402 | 651 516 | – | 959 565 |
| Minoritetens andel av eget kapital | ||||||
| i Lesjöfors Gas Springs LV | – | – | – | – | 3 285 | 3 285 |
| 31/12 2008 | 114 296 | 165 351 | 28 402 | 651 516 | 3 285 | 962 850 |
| Aktie- | Reserv- | Balanserad | Årets | Summa eget | |
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | Kapital | fond | vinst | resultat | kapital |
| 31/12 2006 | 114 296 | 165 351 | 77 082 | 40 647 | 397 376 |
| Omföring av föregående års resultat | – | – | 40 647 | –40 647 | – |
| Lämnad utdelning | – | – | –109 724 | – | –109 724 |
| Koncernbidrag minskat med skatt | – | – | 62 571 | – | 62 571 |
| Fusionsresultat | – | – | 1 264 | – | 1 264 |
| Årets resultat | – | – | – | 213 728 | 213 728 |
| 31/12 2007 | 114 296 | 165 351 | 71 840 | 213 728 | 565 215 |
| Omföring av föregående års resultat | – | – | 213 728 | –213 728 | – |
| Lämnad utdelning | – | – | –137 155 | – | –137 155 |
| Koncernbidrag minskat med skatt | – | – | 57 638 | – | 57 638 |
| Fusionsresultat | – | – | 2 963 | – | 2 963 |
| Årets resultat | – | – | – | 60 938 | 60 938 |
| 31/12 2008 | 114 296 | 165 351 | 209 014 | 60 938 | 549 599 |
Föreslagen utdelning 5,00 kronor per aktie totalt 137 155.
| Belopp i kkr | Not | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |||
| Den löpande verksamheten | ||||||
| Rörelseresultat | 302 357 | 289 563 | –17 970 | –20 222 | ||
| Finansnetto | 33 | –7 913 | –6 298 | 188 003 | 170 547 | |
| Betald skatt | –95 130 | –80 562 | –19 797 | –24 844 | ||
| Ej kassaflödespåverkande poster | 34 | 60 675 | 59 598 | 236 | 73 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före | ||||||
| förändring av rörelsekapital och investeringar | 259 989 | 262 301 | 150 472 | 125 554 | ||
| Förändring av varulager | –39 794 | –16 144 | – | – | ||
| Förändring av fordringar | –1 558 | –29 261 | –39 726 | –81 108 | ||
| Förändring av kortfristiga skulder | 14 965 | –20 604 | 19 458 | 31 746 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 233 602 | 196 292 | 130 204 | 76 192 | ||
| Investeringsverksamheten | ||||||
| Investering i materiella anläggningstillgångar | –80 442 | –66 549 | –819 | –754 | ||
| Investering av immateriella tillgångar | – | –235 | – | – | ||
| Placeringar i övriga aktier | 20 659 | –8 988 | –1 231 | –3 790 | ||
| Förändring av övriga finansiella tillgångar | –386 | –658 | – | – | ||
| Förvärv av bolag | 35 | –23 311 | –48 886 | – | – | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –83 480 | –125 316 | –2 050 | –4 544 | ||
| Kassaflöde efter investeringar | 150 122 | 70 976 | 128 154 | 71 648 | ||
| Finansieringsverksamheten | ||||||
| Upptagna lån | 52 665 | – | – | – | ||
| Förändring av långfristiga skulder och checkkredit | –72 023 | 12 915 | –48 636 | –24 491 | ||
| Erhållet/lämnat koncernbidrag och ägartillskott | ||||||
| exklusive skatt | – | – | 57 638 | 62 571 | ||
| Utbetald utdelning | –137 155 | –109 724 | –137 155 | –109 724 | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –156 513 | –96 809 | –128 153 | –71 644 | ||
| Förändring av likvida medel | –6 391 | –25 833 | 1 | 4 | ||
| Likvida medel vid årets början | 165 343 | 191 128 | 52 | 48 | ||
| Kursdifferens i likvida medel och förvärvad kassa | 2 543 | 48 | – | – | ||
| Likvida medel vid årets slut | 24 | 161 495 | 165 343 | 53 | 52 | |
| Ej utnyttjade checkkrediter | 338 580 | 221 327 | 162 939 | 89 303 | ||
| Tillgänglig likviditet | 500 075 | 386 670 | 162 992 | 89 355 |
Samtliga belopp i kkr där ej annat anges
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Beijer Almas koncernredovisning är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och International Financial Reporting Standards, IFRS, sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder, inklusive derivatinstrument.
Ändringar av befintliga standarder som trätt i kraft 2008
• IAS 39 (Ändring) och IFRS 7 (Ändring), Omklassificering av finansiella instrument. Koncernen tillämpar ej ändringen.
Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder där ändringen ännu inte har trätt i kraft och inte har tillämpats i förtid av koncernen Vid upprättandet av koncernredovisningen per 31 december 2008 har ett flertal standarder och tolkningar publicerats som är obligatoriska för koncernens redovisning och som gäller från 1 januari 2009, eller senare. Beijer Alma tillämpar under 2008 inga standarder och tolkningar i förtid. De stan-
Övriga standarder och tolkningar bedöms preliminärt inte få någon redovisningsmässig effekt eller medföra behov av ytterligare upplysningar.
Att upprätta redovisningen i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse är främst följande:
Koncernen prövar årligen om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill enligt de redovisningsprinciper som beskrivs under immateriella tillgångar. De antaganden och bedömningar som görs gällande förväntade kassaflöden och diskonteringsränta i form av en vägd genomsnittlig kapitalkostnad finns beskrivna i not 12. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader. De nedskrivningsprövningar som har genomförts och som inte visat på nedskrivningsbehov av goodwill har gjorts med en sådan marginal att företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i enskilda variabler inte kommer att göra att nyttjandevärdet understiger bokfört värde. Det är ledningens bedömning att det även med en viss variation i de viktigaste variablerna ej kommer att föreligga nedskrivningsbehov.
Fordringar redovisas netto efter reservering för osäkra kundfordringar som bedöms på en individuell basis. Nettovärdet speglar de belopp som förväntas kunna inkasseras baserat på omständigheter som är kända på balansdagen. Ändrade förhållanden, till exempel att uteblivna betalningar ökar i omfattning eller att förändringar inträffar i en betydande kunds ekonomiska ställning, kan medföra avvikelser i värderingen. Den rådande allmänna marknadsutvecklingen har medfört ytterligare fokus på kreditprövning av kunder och bevakning av kundfordringar.
Beijer Alma är inblandat i tvister i den normala affärsverksamheten. Tvister kan röra bl a produktansvar, påstådda fel i leveranser av varor och andra frågor i anslutning till Beijer Almas verksamhet. Tvister kan visa sig kostsamma och tidskrävande och kan störa den normala affärsverksamheten. För närvarande bedöms inga tvister vara av väsentlig betydelse.
Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel omfattar kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga finansiella placeringar med löptid understigande tre månader.
I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av rösterna, samt bolag över vilka moderbolaget på annat sätt har bestämmande inflytande, d v s har rätten att utforma bolagets finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.
Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde för tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade eget kapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus utgifter som är direkt hänförbara till förvärvet. Dotterbolagens förvärvade egna kapital bestäms till skillnaden mellan identifierbara tillgångars och övertagna skulder och eventualförpliktelsers verkliga värden utifrån en marknadsvärdering gjord vid förvärvstidpunkten. De förvärvade dotterbolagens egna kapital elimineras i sin helhet vilket innebär att i koncernens egna kapital ingår endast den del av dotterbolagets egna kapital som tillkommit efter förvärvet.
Om det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktierna överstiger det i förvärvsanalysen upptagna värdet av bolagets identifierade nettotillgångar, redovisas skillnaden som koncernmässig goodwill.
Under året förvärvade bolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag koncernen har kontroll genom ett bestämmande inflytande över bolaget och med belopp avseende tiden efter förvärvet.
Avyttrade dotterbolag exkluderas ur koncernens redovisning från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt internvinster elimineras i sin helhet, utan beaktande av minoritetsandel.
Posterna som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Balans- och resultaträkningar för dotterbolagen i koncernen omräknas till balansdagens kurs respektive snittkurs för året. Kursdifferenser förs direkt till koncernens egna kapital.
| Väsentliga valutakurser | Snittkurs | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008-12-31 2007-12-31 | 2008 | 2007 | ||
| USD | 7,72 | 6,44 | 6,60 | 6,72 |
| EUR | 10,95 | 9,46 | 9,68 | 9,26 |
| GBP | 11,20 | 12,83 | 12,04 | 13,48 |
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta redovisas i resultaträkningen under nettoomsättning eller kostnad såld vara. Valutasäkringstransaktioner i form av valutaterminskontrakt avseende framtida flöden i utländsk valuta påverkar resultatet i takt med att de löper ut.
Som intressebolag beaktas de företag som inte är dotterbolag men där moderbolaget har betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller aktieinnehav som omfattar 20–50 %. Andelar i intressebolag redovisas i koncernens bokslut enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde.
Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i reserver redovisas i posten Reserver. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till, eller överstiger, dess innehav redovisar koncernen inte ytterligare förluster. Orealiserade internvinster elimineras med den på koncernen belöpande andelen av vinsten. Även orealiserade förluster elimineras.
Resultatandelar i intresseföretag redovisas på separata rader i koncernresultaträkningen och i koncernbalansräkningen. Andel i intressebolags resultat redovisas efter skatt.
Rörelsegrenar innehåller produkter som är föremål för risker och avkastning som skiljer sig från andra rörelsegrenar. Beijer Almas primära segment är koncernens rörelsegrenar Fjädrar och Specialkabel. Geografiska marknader tillhandahåller produkter inom en speciell ekonomisk miljö som skiljer sig från de risker och den avkastning som gäller för de enheter som är verksamma i andra ekonomiska miljöer. I koncernen klassificeras geografiska områden som sekundära segment.
Koncernens nettoomsättning utgörs av det verkliga värdet av försäljning av varor. Beijer Alma redovisar intäkter när risken för varan har överförts till kund i enlighet med leveransvillkor samt betalning av den relaterade kundfordran är sannolikt säkerställd. Försäljning redovisas netto efter moms, rabatter, returer, kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta och efter det att koncernintern försäljning har eliminerats.
Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Lånekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Underskottsavdrag som kommer att kunna utnyttjas mot sannolika framtida vinster aktiveras som uppskjuten skattefordran. Detta avser såväl ackumulerade underskottsavdrag vid förvärvstidpunkten, som därefter uppkomna förluster.
Värdering sker till de skattesatser som gällde på balansdagen. Uppskjuten skatt redovisas i balansräkningen som finansiell tillgång eller långfristiga skulder. Årets skattekostnad utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Om verkligt utfall skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka avsättningarna för aktuell skatt och uppskjuten skatt samt årets resultat.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag och intressebolag förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
Koncernens immateriella tillgångar består av goodwill. Goodwill utgörs av det belopp som det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktier i förvärvade dotterföretag överstiger det verkliga värdet på det i förvärvsanalysen upptagna värdet av bolagets nettotillgångar vid förvärvstidpunkten. Goodwill på förvärv av intressebolag ingår i värdet på innehav i intressebolag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Nedskrivning av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Goodwill fördelas vid förvärvstidpunkten på de kassaflödesgenererade enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. För beskrivning av metoder och antaganden vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov, se not 12.
Utgifter för produktutveckling kostnadsförs omedelbart i den mån dessa kostnader förekommer.
Någon forskning och utveckling i egentlig mening eller större omfattning bedrivs inte inom koncernen. Utvecklingsarbetet inom Beijer Almakoncernen bedrivs som ett kontinuerligt arbete och en integrerad del i det dagliga arbetet varför dessa utgifter svårligen kan avgränsas. Dessa utgifter uppgår dessutom inte till väsentliga belopp.
Materiella anläggningstillgångar, inklusive kontors- och industribyggnader samt mark, redovisas till anskaffningskostnad efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Anskaffningskostnaden inkluderar kostnader direkt relaterade till förvärvet av tillgången. Utgifter för förbättringar av tillgångarnas prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader.
I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar som sker linjärt och baseras på skillnaden mellan tillgångarnas anskaffningsvärde och deras eventuella restvärde över deras beräknade nyttjandeperiod. Beijer Alma tillämpar följande nyttjandeperioder:
| Kontorsbyggnader som används i rörelsen | 25–40 år |
|---|---|
| Industribyggnader som används i rörelsen | 20–40 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 2–10 år |
| Inventarier, verktyg och installationer | 2–10 år |
| Inga avskrivningar görs på mark |
Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod bedöms årligen och justeras vid behov. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ned till sitt återvinningsvärde.
Realisationsvinster och förluster bestäms genom en jämförelse mellan försäljningspriset och det bokförda värdet. Realisationsvinster och förluster redovisas via resultaträkningen.
Leasingkontrakt avseende anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt bär samma risker och åtnjuter samma förmåner som vid direkt ägande klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingsperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen som anläggningstillgång respektive finansiell skuld. Framtida leasingbetalningar fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader så att varje redovisningsperiod belastas med ett räntebelopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Leasingtillgångar skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag. I resultaträkningen fördelas kostnader för leasingkontraktet mellan avskrivning och ränta.
Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsenligt kvarstår som ägare till tillgången klassificeras som operationell leasing. Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen som rörelsekostnad. Leasing av bilar och persondatorer definieras normalt som operationell leasing. Värdet av dessa leasingkontrakt bedöms ej vara väsentligt.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis mark, skrivs inte av utan prövas årligen avseende nedskrivningsbehov. På tillgångar som skrivs av görs en bedömning av tillgångens redovisade värde närhelst det finns en indikation på att det redovisade värdet överstiger dess återvinningsvärde. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde, minskat med försäljningskostnader, och dess nyttjandevärde. Nedskrivningar görs per kassaflödesgenererande enhet. För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återvinning bör göras.
Varulagret består av hel- och halvfabrikat samt råvaror. Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet (nettoförsäljningsvärde) på balansdagen. Hel- och halvfabrikat värderas till tillverkningskostnader innefattande råvaror, direkt arbete, övriga direkta omkostnader och produktionsrelaterade omkostnader baserade på normal produktion. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. För homogena varugrupper tillämpas kollektiv värdering. Räntekostnader ingår inte i lagervärderingen. Avdrag sker för internvinster som uppkommer vid leverans mellan i koncer-
nen ingående bolag. Erforderlig inkuransavsättning har gjorts.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning görs när det finns objektiva bevis för att det redovisade beloppet ej kommer att erhållas.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: lånefordringar och kundfordringar, samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag med mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar klassificeras som kundfordringar och övriga kort- respektive långfristiga fordringar i balansräkningen. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte klassificeras i någon av de övriga kategorierna. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen. Tillgångarna värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas direkt i eget kapital. Nedskrivning görs då det finns objektiva belägg för att nedskrivningsbehov föreligger. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Investeringar i eget kapitalinstrument som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.
Beijer Alma utnyttjar derivatinstrument för att täcka risker avseende valutakursförändringar. Inom Beijer Alma vidtas valutasäkringsåtgärder för kommersiell exponering i form av mycket sannolika prognostiserade transaktioner (kassaflödesexponering) inom ramen för den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Beijer Alma tillämpar säkringsredovisning på de kontrakt som uppfyller kriterierna för detta enligt IAS 39 »Finansiella Instrument«. Koncernen dokumenterar sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, huruvida de säkringsinstrument som används är effektiva.
Säkringsredovisningen innebär att de orealiserade vinster och förluster som uppstår vid marknadsvärdering av säkringsinstrumenten och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i eget kapital. Se även not 28.
Likvida medel definieras som kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid ej överstigande tre månader från anskaffningstidpunkt. Likvida medel redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Avsättning redovisas i balansräkningen bland kort- och långfristiga skulder när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som är en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras genom inbetalningar från respektive koncernbolag och de anställda. De förmånsbestämda pensionsplanerna avser ITP-planerna, som är försäkrade i Alecta. Dessa redovisas som avgiftsbestämda planer då Alecta inte kan tillhandahålla nödvändig information, se även not 1. Koncernens utbetalningar avseende pensionsplaner redovisas som kostnad under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.
Ersättning till anställda redovisas i enlighet med IFRS 2, Ersättningar till anställda. För närvarande finns inga utestående incitamentsprogram.
Utdelning redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 2.1 Redovisning för juridisk person. RFR 2.1 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaden mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
I moderbolagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som intäkt från intresseföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning bedöms som säker.
Finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Moderbolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets akutgrupp (URA 7).
| Arbetsställen | Genomsnittligt antal anställda | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||||
| SVERIGE Moderbolaget Uppsala Stockholm |
2 3 |
2 3 |
|||
| Dotterbolagen | |||||
| Filipstad | 100 | 98 | |||
| Herrljunga | 54 | 55 | |||
| Karlstad | 11 | 10 | |||
| Mönsterås | 23 | – | |||
| Stockholm | 67 | 53 | |||
| Tierp | 193 | 192 | |||
| Värnamo | 52 | 54 | |||
| Växjö | 27 | 29 | |||
| Summa Sverige | 532 | 496 |
Varav män 384 (371) och kvinnor 148 (125).
| Män Kvinnor | Totalt | Män Kvinnor | Totalt | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |||||
| UTLANDET | ||||||
| Danmark | 87 | 36 | 123 | 97 | 36 | 133 |
| Finland | 23 | 4 | 27 | 22 | 4 | 26 |
| Norge | 6 | 2 | 8 | 6 | 2 | 8 |
| Lettland | 29 | 40 | 69 | 34 | 44 | 78 |
| Frankrike | 4 | 2 | 6 | 4 | 2 | 6 |
| Nederländerna | 4 | 2 | 6 | 4 | 2 | 6 |
| Storbritannien | 128 | 48 | 176 | 138 | 56 | 194 |
| Tyskland | 58 | 23 | 81 | 57 | 19 | 76 |
| Hongkong | 5 | 5 | 10 | 3 | 4 | 7 |
| Kina | 113 | 69 | 182 | 94 | 39 | 133 |
| Summa utlandet | 457 | 231 | 688 | 459 | 208 | 667 |
| Totalt | 841 | 379 | 1 220 | 830 | 333 | 1 163 |
Av antalet anställda är 841 män (830) och 379 kvinnor (333).
Totalt finns 38 (36) styrelseledamöter i koncernens bolag, av dessa är 37 (35) män.
Koncernbolagens 23 (21) verkställande direktörer är samtliga män. I moderbolagets styrelse är 7 (6) av 8 (7) män och verkställande direktören är man.
I koncernens svenska enheter har ersättningar kostnadsförts enligt följande:
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Lön/arvode, VD och styrelse | 20 736 | 19 773 |
| Varav tantiem, VD och styrelse | 4 907 | 5 396 |
| Sociala avgifter, VD och styrelse | 10 778 | 10 782 |
| Varav pensionskostnader | 4 554 | 4 482 |
| Lön, övriga | 185 703 | 164 887 |
| Sociala avgifter, övriga | 78 041 | 71 447 |
| Varav pensionskostnader | 13 770 | 13 309 |
Utomlands har löner och ersättningar kostnadsförts enligt följande:
| VD/Styrelse | Övriga | VD/Styrelse | Övriga | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lön | varav tantiem |
Sociala avgifter pens.kostn |
varav | Lön | Sociala avgifter |
varav Lön tantiem |
Sociala | varav avgifter pens.kostn |
Lön | Sociala avgifter |
||
| 2008 | 2007 | |||||||||||
| Danmark | 1 339 | – | 116 | 113 | 56 331 | 4 165 | 1 059 | 37 | 83 | 81 | 59 215 | 4 185 |
| Finland | 1 756 | 211 | 445 | 233 | 9 900 | 1 952 | 1 706 | 167 | 420 | 195 | 8 547 | 2 052 |
| Norge | 1 041 | 115 | 309 | 42 | 4 142 | 1 066 | 944 | 93 | 208 | 46 | 4 001 | 551 |
| Lettland | 521 | – | 146 | – | 5 807 | 1 657 | 526 | 66 | 148 | – | 4 670 | 1 217 |
| Frankrike | – | – | – | – | 3 117 | 1 510 | – | – | – | – | 4 324 | 1 463 |
| Nederländerna | – | – | – | – | 3 407 | 1 123 | – | – | – | – | 4 352 | 194 |
| Storbritannien | 6 415 | 566 | 1 199 | 803 | 56 231 | 4 964 | 5 587 | 135 | 944 | 750 | 55 017 | 5 554 |
| Tyskland | 3 514 | 136 | 319 | 19 | 27 743 | 5 091 | 3 176 | 102 | 324 | 74 | 27 363 | 4 676 |
| Hongkong | – | – | – | – | 4 099 | 769 | – | – | – | – | 4 508 | 215 |
| Kina | 364 | – | 38 | – | 7 056 | 2 153 | – | – | – | – | 4 463 | 1 646 |
| Ryssland | – | – | – | – | 639 | – | – | – | – | – | – | – |
| Summa löner | ||||||||||||
| och ersättningar | 14 950 | 1 028 | 2 572 | 1 210 | 178 472 | 24 450 | 12 998 | 600 | 2 127 | 1 146 | 176 460 | 21 753 |
| Summa löner och ers. | ||||||||||||
| i Sverige enligt ovan | 20 736 | 5 107 | 10 778 | 5 802 | 185 703 | 78 041 | 19 773 | 5 396 | 10 782 | 4 482 | 164 887 | 71 447 |
| Totalt koncernen | 35 686 | 6 135 | 13 350 | 7 012 | 364 175 | 102 491 | 32 771 | 5 996 | 12 909 | 5 628 | 341 347 | 93 200 |
| Moderbolaget | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Lön/arvode, VD och styrelse | 9 064 | 9 873 |
| Varav tantiem, VD och styrelse | 2 468 | 3 881 |
| Sociala avgifter, VD och styrelse | 4 242 | 4 645 |
| Varav pensionskostnader | 2 901 | 1 566 |
| Lön, övriga | 4 552 | 5 669 |
| Sociala avgifter, övriga | 2 399 | 2 714 |
| Varav pensionskostnader | 878 | 806 |
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för Finansiell Rapportering, UFR:6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare, är detta en förmånsbestämd plan. För räkenskapsåret 2008 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Den 31 december 2008 uppgick Alectas överskott mätt som den kollektiva konsolideringsnivån till 111 procent (2007: 152 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtaganden beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut på årsstämman. Arvodet utbetalas årsvis i efterhand. Något särskilt arvode för kommittéarbete utgår ej. För anställda inom koncernen utgår ej arvode för styrelsearbete i dotterbolag.
Ersättning till verkställande direktören och ledningsgruppen utgörs av grundlön inklusive bilförmån, tantiem och pensionskostnader. Ledningsgruppen omfattar verkställande direktören, verkställande direktörerna i de två dotterbolagen, koncernens ekonomichef samt koncernens controller.
Fördelningen mellan grundlön och tantiem ska stå i proportion till personens ansvar och befogenhet. För den verkställande direktören är tantiemet maximerat till 100 procent av grundlön. För övriga inom ledningsgruppen är tantiemet maximerat till 40–100 procent av grundlön exklusive bilförmån. Tantiemet baseras på utfallet i förhållande till individuellt uppsatta mål.
Pensionsförmåner och bilförmåner till verkställande direktören och övriga inom ledningsgruppen utgår som del av den totala ersättningen.
Styrelsen avser att föreslå årsstämman att principerna är oförändrade för 2009.
| Styrelsearvode/grundlön inklusive bilfömån |
Pensions Tantiem kostnader |
Summa | ||
|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ledamöter (arvode utbetalt i enlighet med beslut på årsstämma 2007 till |
||||
| 7 personer) | 1 800 | – | – | 1 800 |
| Ledningsgruppen 5 personer | 11 162 | 5 812 | 3 976 | 20 950 |
| Varav verkställande direktören | 4 796 | 2 468 | 1 653 | 8 917 |
| Summa | 12 962 | 5 812 | 3 976 | 22 750 |
| Styrelsearvode/grundlön inklusive bilfömån |
Pensions Tantiem kostnader |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ledamöter | |||||
| (arvode utbetalt i enlighet med | |||||
| beslut på årsstämma 2006 till | |||||
| 7 personer) | 1 538 | – | – | 1 538 | |
| Ledningsgruppen 5 personer | 10 971 | 7 041 | 3 844 | 21 856 | |
| Varav verkställande direktören | 4 454 | 3 881 | 1 566 | 9 901 | |
| Summa | 12 509 | 7 041 | 3 884 | 23 394 |
Inom styrelsen har ordföranden erhållit 750 000 kr (537 500) i arvode och övriga 6 (6) ledamöter 175 000 kr (150 000) vardera i arvode.
Koncernens ledningsgrupp har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionskostnaden avser den kostnad som belastat årets resultat. I beloppen ovan ingår särskild löneskatt med 24,26 procent av premien.
Uppsägningstiden från bolagets sida är 24 månader och från den anställdes 9 månader. Uppsägningslönen skall inte avräknas mot andra inkomster. Pensionsåldern är 65 år. Pensionspremier bekostas av bolaget med ett belopp som utgör 30 procent av grundlön exklusive bilförmån.
Uppsägningstiderna från bolagets sida varierar mellan 18 och 24 månader. Från de anställdas sida är uppsägningstiderna 6 månader. Uppsägningslönen avräknas mot ersättning från annan arbetsgivare. Pensionsåldern är 65 år i samtliga fall. Pensionspremierna, som bekostas av bolaget, uppgår till 25–30 procent av grundlön exklusive bilförmån.
Anders Wall, Utbildning: Studier vid Handelshögskolan i Stockholm. Med Dr h.c. Generalkonsul. Styrelseledamot sedan: 1992. Styrelseordförande i Beijerinvest AB, Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelser, Konsul Th C Berghs Stiftelse, Ryda Bruk AB, Svenskt Tenn AB, Morgongåva Företagspark AB. Styrelseledamot i Domarbo Skog AB, Hargs Bruk AB, Stiftelsen Anders Walls Professur i Entreprenörskap m fl. Uppsala Universitets Hedersmedlem, Luxemburgs Generalkonsul, ledamot IVA. Hedersledamot KSLA. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i AB Kol&Koks/Beijerinvest 1964–81, efter sammanslagning med AB Volvo styrelseordförande 1981–83. VD och koncernchef Investment AB Beijer 1983–. Tidigare styrelseuppdrag: Handelsbanken, Skandia, Industrivärden, Uddeholm, Billerud, Group Bruxelles Lambert.
Anders G. Carlberg, Utbildning: Civilekonom. Styrelseledamot sedan 1997. Styrelseledamot i: Axel Johnson AB, Axel Johnson Inc., Sapa AB, SSAB, SäkI, Mekonomen m fl. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i Nobel Industrier och J.S. Saba och Axel Johnson International samt vVD i SSAB.
Thomas Halvorsen, Utbildning: Fil kand. Styrelseledamot sedan 1992. Styrelseledamot i Cancerfonden. Tidigare befattningar: VD Fjärde AP-Fonden, befattningar på Handelsbanken.
Göran W Huldtgren, Utbildning: Ekonomutbildning vid Uppsala Universitet. VD Scandecor Marketing AB. Styrelseledamot sedan 1983. Styrelseledamot i: LeanOn AB. Tidigare befattningar: egen företagare sedan 1968.
Peter Nilsson, Utbildning: Civilingenjör Linköpings Tekniska Högskola. VD och koncernchef Trelleborg AB. Styrelseledamot sedan 2008. Styrelseledamot i: Trelleborg AB, Trioplast Industrier AB, Sydsvenska Handelskammaren m fl. Tidigare befattningar: Bl a affärsområdeschef och andra uppdrag inom Trelleborgkoncernen, organisationskonsult BSI.
Marianne Nivert, Utbildning: Teleingenjör, Fil kand. Styrelseledamot sedan 2002. Styrelseordförande i Posten AB och Rädda Barnen. Styrelseledamot i: SSAB, Wallenstams Byggnads AB, Systembolaget AB. Tidigare befattningar: VD och koncernchef Telia AB, vVD och chef nätverksamheten Telia AB, vVD och Chef HR-verksamheten Telia AB.
Anders Ullberg, Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Styrelseledamot sedan 2007. Styrelseordförande i Boliden, Eneqvistbolagen, Tieto och Studsvik. Styrelseledamot i: Atlas Copco, Sapa Holding och Åkers. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i SSAB Svenskt Stål, vVD och CFO i SSAB, ekonomidirektör i Svenska Varv.
Johan Wall, Utbildning: Civilingenjör, KTH Stockholm, Visiting Scholar, Stanford University, Palo Alto, USA. VD Bisnode AB. Styrelsesuppleant: 1997–2000. Styrelseledamot sedan: 2000. Styrelseledamot i: Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelser m fl. Tidigare befattningar: VD Enea AB, VD Framfab AB, VD Netsolutions AB.
Bertil Persson, Utbildning: Civilekonom Handelshögskolan Stockholm. VD och koncernchef Beijer Alma AB. Styrelsesuppleant: 2000–2001 och sedan 2002. Styrelseledamot: 2001–2002. Styrelseledamot i: Posten AB. Tidigare befattningar: Chef för treasuryverksamheten Investor AB, Finansdirektör Scania AB, vVD LGP Telecom AB.
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Sverige | 369 877 | 321 896 |
| Övriga EU | 1 090 080 | 930 660 |
| Övriga Europa | 116 323 | 168 553 |
| Asien | 208 965 | 198 610 |
| Övriga världen | 51 061 | 34 637 |
| Totalt | 1 836 306 | 1 654 356 |
Koncernen är organiserad i två underkoncerner; Lesjöfors (fjädrar) och Habia Cable (specialkabel). Dessa har egen tillverkning, administration, utveckling och marknadsföring. Varje underkoncern leds av en VD. Underkoncernerna utgör den primära indelningsgrunden.
Geografiska områden utgör koncernens sekundära segment. Informationen nedan avser externa intäkter i de geografiska områden där kunderna är lokaliserade. Informationen rörande investeringar och tillgångar är baserade på var tillgångarna är lokaliserade.
| 2008 | Övrigt | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Fjädrar | Specialkabel | (moderbolag m m) | Eliminering | Koncernen |
| Nettoomsättning | 1 151,2 | 684,9 | 0,2 | – | 1 836,3 |
| Rörelseresultat | 251,6 | 71,8 | –21,0 | – | 302,4 |
| Resultat före skatt | 243,6 | 64,3 | –12,9 | – | 295,0 |
| Tillgångar | 944,5 | 495,6 | 580,1 | –559,4 | 1 460,8 |
| Skulder | 495,6 | 258,4 | 30,5 | –286,6 | 497,9 |
| Investeringar | 57,5 | 30,6 | 1,0 | – | 89,1 |
| Av- och nedskrivningar | 44,3 | 23,4 | 0,5 | – | 68,2 |
| Resultatandel i intresseföretag | 2,1 | – | –0,6 | – | 1,5 |
| 2007 Mkr |
|||||
| Nettoomsättning | 1 032,3 | 622,0 | 0,1 | – | 1 654,4 |
| Rörelseresultat | 222,7 | 89,7 | –22,8 | – | 289,6 |
| Resultat före skatt | 223,2 | 86,3 | –26,8 | – | 282,7 |
| Tillgångar | 863,4 | 457,2 | 688,8 | –660,0 | 1 349,4 |
| Skulder | 378,9 | 244,4 | 98,4 | –219,1 | 502,6 |
| Investeringar | 55,4 | 23,5 | 0,3 | – | 79,2 |
| Av– och nedskrivningar | 41,4 | 23,6 | 0,3 | – | 65,3 |
| Resultatandel i intresseföretag | 0,9 | – | –0,1 | – | 0,8 |
| 2008 Mkr |
Sverige | Övriga EU |
Övriga Europa |
Asien | Övriga världen |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 369,9 | 1 090,1 | 116,3 | 209,0 | 51,0 |
| Investeringar | 41,3 | 31,1 | 0,1 | 16,6 | – |
| Tillgångar | 726,6 | 559,1 | 15,0 | 160,0 | – |
| 2007 Mkr |
|||||
| Nettoomsättning | 321,9 | 930,7 | 168,6 | 198,6 | 34,6 |
| Investeringar | 56,3 | 13,1 | 0,1 | 9,7 | – |
| Tillgångar | 755,4 | 472,2 | 12,9 | 109,0 | – |
I administrationskostnader ingår bland annat ersättning till revisorer enligt nedan.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB | ||||
| - revisionsuppdrag | 2 660 | 2 412 | 530 | 597 |
| Övriga revisorer | ||||
| - revisionsuppdrag | 1 117 | 1 059 | – | – |
| - andra uppdrag | 294 | 231 | – | – |
| Totalt | 4 071 | 3 702 | 530 | 597 |
Kostnader för produktutveckling ingår i koncernens administrationskostnader med 15 405 (12 419).
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Andel av resultat från: | ||
| - Hanil Precision Co Ltd | 0 | 115 |
| - Stece AB | 2 064 | 759 |
| - BCB Baltic AB | –590 | –88 |
| Totalt | 1 474 | 786 |
Rörelseresultatet har belastats med avskrivningar och nedskrivningar enligt följande:
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 47 805 | 45 793 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 10 292 | 10 099 |
| Byggnader | 9 994 | 9 335 |
| Markanläggningar | 83 | 81 |
| Licenser | 38 | 4 |
| Totalt | 68 212 | 65 312 |
I moderbolaget har avskrivningar på inventarier, verktyg och installationer gjorts med 236 (73).
Rörelseresultatet har belastats med kostnader för operationell leasing enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Årets leasingkostnad Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter |
15 802 | 14 836 | 1 118 | 1 540 |
| Inom ett år | 14 917 | 10 020 | 1 555 | 1 090 |
| Senare än ett men inom fem | 41 347 | 39 872 | 2 800 | 3 890 |
| Senare än fem år | 12 438 | 15 317 | – | – |
| Totalt | 68 702 | 65 209 | 4 355 | 4 980 |
Den övervägande delen av beloppen avser hyreskontrakt för rörelselokaler.
| Moderbolaget | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Anteciperad utdelning från: | ||
| Habia Cable AB | 10 000 | 52 000 |
| Lesjöfors AB | 65 000 | 180 000 |
| Totalt | 75 000 | 232 000 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Aktuell skatt för perioden | –80 683 –76 693 –20 150 –17 809 | |||
| Temporära skillnader avseende | ||||
| – obeskattade reserver | 1 324 | 515 | – | – |
| – avsättningar för strukturkostnader | 372 | –117 | – | – |
| Skatteeffekt av koncernbidrag | – | – | 22 415 | 24 333 |
| Aktuell skatt hänförlig till tidigare år | 674 | –888 | 234 | –121 |
| Totalt | –78 313 –77 183 | 2 499 | 6 403 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Resultat före skatt | 295 032 | 282 698 | 58 439 | 207 325 |
| 28 % skatt | –82 609 | –79 156 | –16 363 | –58 051 |
| Skatt för perioden | –78 313 | –77 183 | 2 499 | 6 403 |
| Skillnadsbelopp | 4 296 | 1 973 | 18 864 | 64 454 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Effekt av: | ||||
| - skatt hänförlig till tidigare år | 674 | –888 | 234 | –121 |
| - utländska skattesatser | 1 584 | 3 501 | – | – |
| - ej avdragsgilla poster | –4 091 | –2 756 | –2 373 | –385 |
| - ej skattepliktiga intäkter | 5 714 | 1 516 | 21 003 | 64 960 |
| Övrigt | 415 | 600 | – | – |
| Totalt | 4 296 | 1 973 | 18 864 | 64 454 |
Koncernens vägda genomsnittliga skattesats uppgick till 26,6 procent (26,2).
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Använt resultat för beräkning av: Redovisat resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare |
216 719 | 205 515 |
| Antal aktier | 27 431 100 | 27 431 100 |
Det finns inga utestående program avseende konvertibler eller optioner så antalet utestående aktier är detsamma både före och efter utspädning.
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 120 223 | 74 493 |
| Förvärv | 5 095 | 42 985 |
| Omräkningsdifferenser | 9 335 | 2 745 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 134 653 | 120 223 |
| Ingående nedskrivningar | 4 061 | 4 061 |
| Årets nedskrivningar | – | – |
| Utgående ack. nedskrivningar | 4 061 | 4 061 |
| Redovisat värde | 130 592 | 116 162 |
Nedskrivningsprövning för kassagenererande enheter innehållande goodwill Koncernens totala redovisade goodwillvärden fördelar sig på rörelsegrenarna:
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Fjädrar Specialkabel |
67 765 62 827 |
65 416 50 746 |
| Summa | 130 592 | 116 162 |
Koncernen prövar årligen om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill. Nedskrivningsprövningarna har baserats på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa värden bygger på kassaflödesprognoser, vari prognosen för det första året baserar sig på respektive bolags planer. För efterföljande år ligger den antagna tillväxttakten i nivå med BNP-prognoserna, på 2–3 %, d v s en nivå som bedöms ligga i nivå med den långsiktiga inflationsnivån.
Budgeterad rörelsemarginal har fastställts baserat på tidigare resultat och förväntningar på den framtida marknadsutvecklingen.
| Följande diskonteringsräntor före skatt har använts vid utgången av 2008: | |
|---|---|
| Egen kapitalfinansiering | 11 % |
| Skuldfinansiering | 6 % |
| Vägd finansieringskostnad | 8 % |
Bolagets bedömningar är att rimliga möjliga förändringar i årlig tillväxttakt, rörelsemarginal, diskonteringsränta samt övriga gjorda antaganden, inte skulle ha så stor effekt att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde understigande det redovisade värdet. Inga nedskrivningar har föranletts av gjord prövning under innevarande år.
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 17 415 | 19 254 |
| Inköp | 264 | 385 |
| Omklassificeringar | – | –2 744 |
| Omräkningsdifferenser | 1 155 | 520 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 18 834 | 17 415 |
| Ingående avskrivningar | 1 525 | 1 444 |
| Årets avskrivningar | 83 | 81 |
| Utgående ack. avskrivningar | 1 608 | 1 525 |
| Årets nedskrivningar | 60 | – |
| Utgående ack. nedskrivningar | 60 | – |
| Redovisat värde | 17 166 | 15 890 |
| Bokfört värde mark i Sverige | 7 276 | 7 213 |
| Taxeringsvärde mark i Sverige | 10 455 | 11 155 |
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 261 444 | 237 846 |
| Inköp | 4 271 | 21 702 |
| Försäljning och utrangeringar | – | –2 283 |
| Omräkningsdifferenser | 16 116 | 4 179 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 281 831 | 261 444 |
| Ingående avskrivningar | 89 371 | 78 621 |
| Årets avskrivningar | 9 994 | 9 335 |
| Omräkningsdifferenser | 5 853 | 1 415 |
| Utgående ack. avskrivningar | 105 218 | 89 371 |
| Årets nedskrivning | –961 | – |
| Redovisat värde | 175 652 | 172 073 |
| Bokfört värde byggnader i Sverige | 103 408 | 102 587 |
| Taxeringsvärde byggnader i Sverige | 66 945 | 60 937 |
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 629 416 | 589 577 |
| Inköp | 90 722 | 49 000 |
| Försäljningar och utrangeringar | –22 844 | –28 606 |
| Genom förvärv av dotterbolag | 23 | 17 308 |
| Omklassificeringar | –812 | –4 083 |
| Omräkningsdifferenser | 26 891 | 6 220 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 723 396 | 629 416 |
| Ingående avskrivningar | 408 941 | 382 843 |
| Försäljning och utrangeringar | –8 143 | –20 239 |
| Omklassificeringar | –249 | –4 006 |
| Årets avskrivningar | 47 805 | 45 793 |
| Omräkningsdifferenser | 11 258 | 4 550 |
| Utgående ack. avskrivningar | 459 612 | 408 941 |
| Ingående nedskrivningar | 5 184 | 5 042 |
| Försäljning av bolag | –142 | – |
| Omräkningsdifferens | – | 142 |
| Utgående ack. nedskrivningar | 5 042 | 5 184 |
| Redovisat värde | 258 742 | 215 291 |
I koncernens maskiner och andra tekniska anläggningar ingår finansiella leasingavtal enligt följande
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärden | 28 198 | 43 870 |
| Kvarvarande restvärde | 8 376 | 12 497 |
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Inom ett år | 4 193 | 7 296 |
| Senare än ett men inom fem år | 1 003 | 4 896 |
| Senare än fem år | – | 305 |
| Totalt | 5 196 | 12 497 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 93 663 | 91 391 | 1 936 | 1 978 |
| Inköp | 10 834 | 7 338 | 819 | 754 |
| Försäljning av dotterbolag | 816 | – | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | –1 922 | –5 738 | – | –796 |
| Omklassificeringar | –96 | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 3 879 | 672 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärde 107 174 | 93 663 | 2 755 | 1 936 | |
| Ingående avskrivningar | 62 585 | 61 937 | 1 000 | 1 723 |
| Försäljning av dotterbolag | 696 | – | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | –1 531 | –5 193 | – | –796 |
| Omklassificeringar | –451 | –5 634 | – | – |
| Årets avskrivningar | 10 292 | 10 099 | 236 | 73 |
| Omräkningsdifferenser | 2 340 | 1 376 | – | – |
| Utgående ack. avskrivningar | 73 931 | 62 585 | 1 236 | 1 000 |
| Årets nedskrivningar | 1 329 | – | – | – |
| Utgående ack. nedskrivningar | 1 329 | – | – | – |
| Redovisat värde | 31 914 | 31 078 | 1 519 | 936 |
| Org.nr | Kapitalandel procent | Säte | Bokfört värde | |
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | ||||
| Innoventus AB | 556602-2728 | 11 | Uppsala | 235 |
| Innoventus Project AB | 556616-8356 | 5 | Uppsala | 4 773 |
| Innoventus Life Science 1 KB* | 969677-8530 | 8 | Uppsala | 12 500 |
| Koncernen | ||||
| Drug Safety Inc. (f d PharmaSoft Inc.) | <1 | Delaware, USA | 0 | |
| Industrial Development & Investment | 556518-9973 | <1 | Stockholm | 0 |
| Övrigt | – | 0 | ||
| Totalt | 17 508 |
* Utfästelse finns om investeringar på ytterligare 2 Mkr. De direkta innehaven är inte noterade på någon börs eller annan handelsplats.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 27 927 | 24 139 | 22 871 | 19 081 |
| Försäljningar | –57 | – | – | – |
| Inköp | 1 231 | 3 788 | 1 231 | 3 790 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde 29 101 | 27 927 | 24 102 | 22 871 | |
| Ingående nedskrivningar | 4 999 | 4 999 | – | – |
| Årets nedskrivningar | 6 594 | – | 6 594 | – |
| Utgående ack. nedskrivningar | 11 593 | 4 999 | 6 594 | – |
| Redovisat värde | 17 508 | 22 928 | 17 508 | 22 871 |
| Koncernen | Org.nr | Kapitalandel procent | Säte | Bokfört värde | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||||
| Stece AB | 556048-2746 | 50 | Mönsterås | – | 13 359 |
| BCB Baltic AB | 556649-7540 | 20 | Uppsala | 1 425 | 2 015 |
| Hanil Precision Co Ltd | 20 | Pusan, Sydkorea | 13 846 | 14 374 | |
| Irradose AB | 556721-1858 | 24 | Tierp | 128 | 128 |
| Totalt | 15 399 | 29 876 |
Hanil Precision Co Ltd är en sydkoreansk gasfjädertillverkare som omsätter cirka 100 Mkr med en rörelsemarginal på 2 procent. Under året har Lesjöfors köpt gasfjädrar från Hanil för 16 Mkr (11). Köpen har gjorts på kommersiella villkor.
BCB Baltic AB investerar i minoritetsposter i företag i de baltiska länderna.
Irradose AB ska utföra elektronbehandling av kabel. Verksamheten har nyligen påbörjats.
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ingående värde | 29 876 | 25 462 |
| Resultatandel efter skatt | 1 474 | 786 |
| Förvärv | – | 3 628 |
| Utdelning | –528 | – |
| Försäljning av bolag | –15 423 | – |
| Redovisat värde | 15 399 | 29 876 |
| Koncernens andel per 31/12 2008 (Mkr) | Tillgångar | Skulder | Intäkter | Redovisat resultat |
|---|---|---|---|---|
| BCB Baltic AB | 6,4 | 0,1 | – | –0,6 |
| Hanil Precision Co Ltd | 9,1 | 3,7 | 20,0 | – |
| Irradose AB | 3,6 | 3,1 | – | – |
| Moderbolaget | Org.nr | Antal | Säte | Bokfört värde | Justerat eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Lesjöfors AB | 556001-3251 | 603 500 | Karlstad | 100 000 | 445 560 1) |
| Habia Cable AB | 556050-3426 | 500 000 | Täby | 87 575 | 237 175 2) |
| AIHUK AB | 556218-4126 | 9 000 | Uppsala | 2 055 | 2 103 |
| AB Stafsjö Bruk | 556551-9005 | 1 000 | Uppsala | 100 | 100 |
| Shipping & Aviation Sweden AB | 556500-0535 | 10 000 | Uppsala | 1 000 | 1 324 |
| Beijer Alma Utvecklings AB | 556230-9608 | 145 000 | Uppsala | 1 714 | 1 908 |
| Totalt | 192 444 |
Inklusive anteciperad utdelning till moderbolaget om 65 000.
Inklusive anteciperad utdelning till moderbolaget om 10 000.
Samtliga bolag ägs till 100 procent.
| Moderbolaget | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | 200 481 | 222 446 |
| Fusion med moderbolaget | –7 439 | –21 965 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 193 042 | 200 481 |
| Ingående nedskrivningar | 3 707 | 5 230 |
| Årets nedskrivningar | – | – |
| Fusion med moderbolaget | –3 109 | –1 523 |
| Utgående ack. nedskrivningar | 598 | 3 707 |
| Redovisat värde | 192 444 | 196 774 |
| Koncernföretag fusionerade med moderbolaget | Org.nr | Fusionsdag |
|---|---|---|
| Beijer Alma Industri AB | 556210-3274 | 2008-04-11 |
Det fusionerade bolaget har inte bedrivit någon verksamhet under 2008.
| Dotterbolagens andelsinnehav i koncernföretag | Org.nr | Procentuell andel | Säte | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Lesjöfors Fjädrar AB | 556063-5244 | 100 | Filipstad | 9 532 |
| Lesjöfors Automotive AB | 556335-0882 | 100 | Växjö | 24 000 |
| Lesjöfors Stockholms Fjäder AB | 556062-9890 | 100 | Stockholm | 24 619 |
| Lesjöfors Industrifjädrar AB | 556593-7967 | 100 | Herrljunga | 10 500 |
| Lesjöfors Banddetaljer AB | 556204-0773 | 100 | Värnamo | 28 103 |
| Stece Fjädrar AB | 556753-6114 | 100 | Mönsterås | 1 000 |
| Lesjöfors A/S | 100 | Köpenhamn, Danmark | 56 603 | |
| Lesjöfors A/S | 100 | Oslo, Norge | 53 | |
| Oy Lesjöfors AB | 100 | Åminnefors, Finland | 1 000 | |
| Lesjöfors Springs Oy | 100 | Åbo, Finland | 1 492 | |
| Lesjöfors Springs Ltd. | 100 | Elland, Storbritannien | 316 | |
| Lesjöfors Automotive Ltd. | 100 | Elland, Storbritannien | 774 | |
| Lesjöfors Springs GmbH | 100 | Hagen, Tyskland | 446 | |
| Lesjöfors Springs LV | 100 | Liepaja, Lettland | 992 | |
| Lesjöfors Gas Springs LV | 70 | Liepaja, Lettland | 7 665 | |
| Lesjöfors China Ltd. | 100 | Changzhou, Kina | 1 257 | |
| European Springs & Pressings Ltd. | 100 | Beckenham, Storbritannien | 57 318 | |
| Harris Springs Ltd. | 100 | Reading, Storbritannien | 14 014 | |
| Habia Cable CS Technology AB | 556633-2473 | 100 | Lidingö | 7 718 |
| Habia Benelux BV | 100 | Breda, Nederländerna | 1 020 | |
| Habia Cable Asia Ltd. | 100 | Hongkong, Kina | 55 | |
| Habia Cable China Ltd. | 100 | Changzhou, Kina | 11 402 | |
| Habia Kabel GmbH | 100 | Düsseldorf, Tyskland | 29 797 | |
| Habia Cable Inc. | 100 | New Jersey, USA | 0 | |
| Habia Kabel Produktions GmbH & Co. KG | 100 | Norderstedt, Tyskland | 81 295 | |
| Habia Cable Ltd. | 100 | Bristol, Storbritannien | 3 614 | |
| Habia Cable SA | 100 | Orleans, Frankrike | 679 | |
| Habia Cable Latvia SIA | 100 | Liepaja, Lettland | 1 112 | |
| Alma Uppsala AB | 556480-0133 | 100 | Uppsala | 6 354 |
| Daxpen Holding AB | 556536-1457 | 100 | Stockholm | 6 061 |
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Råmaterial | 137 675 | 116 154 |
| Produkter i arbete | 49 639 | 46 080 |
| Färdigvaror | 138 461 | 105 127 |
| Totalt | 325 775 | 267 361 |
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Råmaterial | 3 537 | 826 |
| Produkter i arbete | 2 895 | – |
| Färdigvaror | 1 495 | – |
| Totalt | 7 927 | 826 |
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Råmaterial | 2 267 | 804 |
| Produkter i arbete | 2 895 | – |
| Färdigvaror | 76 | – |
| Totalt | 5 238 | 804 |
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Totalt utestående kundfordringar Reserv för osäkra fordringar |
277 043 –4 372 |
272 556 –2 735 |
| Bokfört värde | 272 671 | 269 821 |
| Förfallet belopp | 62 798 | 50 649 |
| Varav förfallet mer än 30 dagar | 13 188 | 16 208 |
| Reserv för osäkra fordringar | 4 372 | 2 735 |
Den 31/12 2008 fanns kundfordringar på 8 816 som är förfallna med mer än 30 dagar och för vilka inga reserveringar för osäkra fordringar gjorts. Beloppet avser kunder som tidigare inte haft några betalningsanmärkningar.
| Reserv för osäkra fordringar | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| IB | 2 735 | 1 364 |
| Årets reservering | 4 235 | 3 835 |
| Återföring av tidigare reserveringar | –1 310 | –711 |
| Bortskrivning av fordringar | –1 288 | –1 753 |
| UB | 4 372 | 2 735 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Moms | 7 853 | 13 483 | – | – |
| Förskott till leverantör | 9 738 | 7 328 | – | – |
| Övrigt | 6 080 | 1 432 | 142 | 356 |
| Totalt | 23 671 | 22 243 | 142 | 356 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Leasingavgifter och hyror Förutbetalda kostnader |
2 514 9 269 |
2 576 6 255 |
460 210 |
340 165 |
| Övrigt | 8 148 | 7 965 | – | – |
| Totalt | 19 931 | 16 796 | 670 | 505 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Kassa och bank | 161 495 | 165 343 | 53 | 52 |
| Totalt | 161 495 | 165 343 | 53 | 52 |
Reserver
| Omräknings- | Säkrings | ||
|---|---|---|---|
| reserv | reserv | Summa | |
| 31/12 2006 | –11 232 | 3 225 | –8 007 |
| Värdeförändring säkringsreserv | – | –3 169 | –3 169 |
| Uppskjuten skatt på denna | – | 887 | 887 |
| 2006 omräkningsdifferens | 5 437 | – | 5 437 |
| 31/12 2007 | –5 795 | 943 | –4 852 |
| Värdeförändring säkringsreserv | – | –20 358 | –20 358 |
| Skatt på denna | – | 5 700 | 5 700 |
| 2007 omräkningsdifferens | 47 912 | – | 47 912 |
| 31/12 2008 | 42 117 | –13 715 | 28 402 |
Aktierna består av serie A och serie B. Av de olika aktieslagen finns utgivet:
| Aktier | Röster | ||
|---|---|---|---|
| A-aktier B-aktier |
3 330 000 24 101 100 |
à 10 röster à 1 röst |
33 300 000 24 101 100 |
| Totalt | 27 431 100 | 57 401 100 |
Kvotvärdet är 4,17 kr/aktie.
| År | Ökning av aktiekapital, kkr | Totalt aktiekapital, kkr | Ökning av antal aktier, st | Totalt antal aktier, st | |
|---|---|---|---|---|---|
| 1993 | Ingående balans | – | 53 660 | – | 2 146 400 |
| 1993 | Apportemission vid förvärv av G & L Beijer Import | ||||
| & Export AB i Stockholm | 6 923 | 60 583 | 276 900 | 2 423 300 | |
| 1993 | Nyemission | 30 291 | 90 874 | 1 211 650 | 3 634 950 |
| 1994 | Apportemission vid förvärv av AB Stafsjö Bruk | 5 000 | 95 874 | 200 000 | 3 834 950 |
| 1996 | Konvertering av förlagslån | 47 | 95 921 | 1 875 | 3 836 825 |
| 1997 | Konvertering av förlagslån | 2 815 | 98 736 | 112 625 | 3 949 450 |
| 1998 | Konvertering av förlagslån | 1 825 | 100 561 | 73 000 | 4 022 450 |
| 2000 | Konvertering av förlagslån | 30 | 100 591 | 1 200 | 4 023 650 |
| 2001 | Apportemission vid förvärv av Elimag AB | 11 750 | 112 341 | 470 000 | 4 493 650 |
| 2001 | Split 2:1 | – | 112 341 | 4 493 650 | 8 987 300 |
| 2001 | Konvertering av förlagslån | 388 | 112 729 | 31 000 | 9 018 300 |
| 2002 | Konvertering av förlagslån | 62 | 112 791 | 5 000 | 9 023 300 |
| 2004 | Konvertering av förlagslån | 1 505 | 114 296 | 120 400 | 9 143 700 |
| 2006 | Split 3:1 | – | 114 296 | 18 287 400 | 27 431 100 |
Årsstämman 2008 bemyndigade styrelsen att emittera högst 3 miljoner B-aktier i samband med företagsförvärv. Bemyndigandet gäller till nästa årsstämma. Stämman bemyndigade även styrelsen att återköpa egna B-aktier. Inget av dessa bemyndiganden har utnyttjats.
| Uppskjuten skattefordran | 2008 | 2007 | |
|---|---|---|---|
| Temporär skuld avseende: | |||
| - internvinstreservering | 1 686 | 1 614 | Redovisat i resultaträkningen. |
| - säkringsredovisning | 5 334 | – | Redovisat direkt i eget kapital. |
| Totalt | 7 020 | 1 614 | |
| Ingående värde | 1 614 | 2 196 | |
| Minskad avsättning | – | –582 | |
| Ökad avsättning | 5 406 | – | |
| Totalt | 7 020 | 1 614 | |
Det finns inga skattemässiga underskottsavdrag.
| Uppskjuten skatteskuld | 2008 | 2007 | |
|---|---|---|---|
| Temporär skuld avseende: | |||
| - obeskattade reserver | 20 535 | 21 396 | Redovisat i resultaträkningen. |
| - överavskrivningar | 6 406 | 5 534 | Redovisat i resultaträkningen. |
| - säkringsredovisning | – | 367 | Redovisat direkt i eget kapital. |
| Totalt | 26 941 | 27 297 | |
| Ingående värde | 27 297 | 28 180 | |
| Ökad avsättning | 872 | 93 | |
| Upplösning | –1 228 | –976 | |
| Utgående värde | 26 941 | 27 297 |
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ingående värde | 358 | 355 |
| Ökad avsättning | 4 | 3 |
| Utgående värde | 362 | 358 |
Beijer Almakoncernen är i sin verksamhet exponerad för olika finansiella risker. Koncerngemensamma policies, som fastställs av styrelsen, ligger till grund för hanteringen av dessa risker på olika nivåer i koncernen. Målen med dessa policies är att få en samlad bild av risksituationen, att minimera negativa resultateffekter samt att klargöra ansvar och befogenheter inom koncernen. Uppföljning av att fastställda policies följs görs löpande på lokal och central nivå och avrapportering sker till styrelsen.
Knappt 80 procent av Beijer Almas försäljning sker utanför Sverige. Av produktionen sker ungefär 60 procent i Sverige. Detta innebär att koncernen har en stor del av intäkterna i främmande valutor medan en övervägande andel av produktionskostnaderna, särskilt personalkostnaderna, är i svenska kronor. Till viss del hanteras en del av denna valutarisk genom att exempelvis insatsmaterial och maskiner köps in i andra valutor. Ändå kvarstår att koncernens intäkter i vissa främmande valutor överstiger kostnaderna och genom denna obalans är koncernen exponerad för valutarisker. Förändringar i valutakurser har därför en direkt påverkan på koncernens resultat, balansräkning, kassaflöde och på längre sikt även konkurrenskraft. En förstärkning av kronan påverkar över tiden konkurrenskraften och resultatet negativt.
Nettoexponering i valutor omräknade till Mkr
(med nettoexponering avses intäkter minus kostnader)
| 2008 | USD | EUR | DKK | NOK | GBP | RMB | LVL | JPY | HKD | KRW | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lesjöfors | 7,1 | 94,4 | 2,0 | 25,2 | 82,6 | – | – | – | – | – | 211,3 |
| Habia Cable | 23,5 | 80,6 | – | 1,4 | 51,9 | 7,1 | –3,1 | 3,0 | –5,8 | 15,6 | 174,2 |
| Totalt | 30,6 | 175,0 | 2,0 | 26,6 | 134,5 | 7,1 | –3,1 | 3,0 | –5,8 | 15,6 | 385,5 |
| 2007 | USD | EUR | DKK | NOK | GBP | RMB | LVL | JPY | HKD | KRW | Totalt |
| Lesjöfors | 13,1 | 116,5 | 2,7 | 27,1 | 74,7 | – | – | – | – | – | 234,1 |
| Habia Cable | 16,1 | 83,5 | 17,8 | 11,7 | 52,1 | 49,5 | – | 8,9 | –19,4 | 17,3 | 237,5 |
| Totalt | 29,2 | 200,0 | 20,5 | 38,8 | 126,8 | 49,5 | – | 8,9 | –19,4 | 17,3 | 471,6 |
Målet för valutariskhanteringen är att kortsiktigt minimera negativa effekter på resultat och ställning till följd av valutakursförändringar. Hanteringen av transaktionsriskerna sker centralt för respektive dotterbolag. Av det prognostiserade nettoflödet för de kommande sex månaderna, dvs skillnaden mellan intäkter och kostnader i en valuta, säkras 50–100 procent. För månaderna 7–12 säkras mellan 35 och 100 procent. I de allra flesta fallen ligger säkringsnivån i mitten av intervallet. De säkringsinstrument som används är i normalfallet terminskontrakt. Undantagsvis kan valutaoptioner användas, efter beslut av koncernledningen.
Nedan redovisas en tabell över valutakontrakt per balansdagen omräknat till Mkr. Samtliga belopp förfaller inom 12 månader.
| Koncernen | 31/12 2008 | 31/12 2007 |
|---|---|---|
| USD | 40,5 | 44,6 |
| EUR | 135,6 | 152,1 |
| GBP | 49,0 | 81,6 |
| NOK | 15,9 | 17,5 |
| Totalt | 241,0 | 295,8 |
Från och med 1 januari 2005 tillämpas IAS 39. Beijer Alma bedömer att samtliga derivatinstrument uppfyller kraven på säkringsredovisning. Förändringarna av verkligt värde på derivatinstrumenten redovisas därför i eget kapital. Vid utgången av 2008 fanns ett undervärde i derivatinstrumenten på 19 Mkr som har minskat det egna kapitalet, efter avdrag för uppskjuten skatt.
Per den 31 december 2007 fanns ett övervärde i kontrakten på 1,3 Mkr.
Nettoexponeringen är i särklass störst i EUR och GBP. En procent förändring av EUR gentemot SEK påverkar resultatet med 1,75 Mkr (2,0). En procent förändring av GBP gentemot SEK påverkar resultatet med 1,35 Mkr (1,3). De tecknade terminskontrakten innebär att resultateffekten flyttas framåt i tiden eftersom en övervägande del av de prognostiserade flödena för den kommande tolvmånadersperioden täcks av tecknade kontrakt. Under den tiden kan åtgärder vidtas för att mildra effekterna.
Beijer Alma redovisar resultat- och balansräkningar i SEK. Flera av koncernens bolag har sin redovisning i annan valuta. Detta innebär att koncernens resultat och eget kapital exponeras vid koncernkonsolideringen när främmande valutor omräknas till SEK. Denna exponering påverkar främst koncernens egna kapital och benämns omräkningsexponering. Denna exponering säkras inte.
Beijer Alma exponeras för prisrisker relaterat till inköp av råvaror. Habia använder koppar och en del plaster i sin produktion medan Lesjöfors insatsmaterial är stål och en del andra metaller.
Derivatinstrument för att säkra råvaruinköp har hittills använts i mycket ringa omfattning.
Inköpen av direktmaterial uppgick till ca 500 Mkr och består av ett stort antal olika insatsvaror med sinsemellan olika prisutveckling över tiden. För bestående materialprisförändringar kan bolagen i de flesta fall kompensera sig i priset även om klausuler om sådan kompensation tillhör undantagen.
Eftersom Beijer Alma inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor.
Beijer Almas finansnetto och resultat påverkas av fluktuationer i räntenivåerna avseende upplåning. Indirekt påverkas koncernen också av räntenivåernas inverkan på ekonomin i stort. Beijer Almas uppfattning är att kort räntebindning är riskmässigt förenlig med den industriverksamhet som koncernen bedriver. Därför har lånen i normalfallet räntebindningsperioder på upp till 12 månader. Den korta räntan har också varit lägre än långräntan under den senaste tioårsperioden vilket påverkat koncernens resultat positivt.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Långfristiga skulder | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 80 382 | 40 383 | – | – |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 26 175 | 21 693 | – | – |
| Checkkredit | 72 958 | 135 681 | 12 061 | 60 697 |
| Summa räntebärande skulder | 179 515 | 197 757 | 12 061 | 60 697 |
| Belopp som förfaller till betalning senare än om fem år |
40 272 | 11 400 | – | – |
Skulderna till kreditinstitut består av ett tiotal olika krediter i olika valutor och med olika villkor. Räntenivåerna varierar mellan 2,9 procent och 6,2 procent. Genomsnittlig ränta är 5,2 procent. Genomsnittlig ränta för checkkrediterna är 5,0 procent. Därtill kommer en limitavgift på i genomsnitt 0,2 procent av den beviljade krediten. Inga derivatinstrument används. Alla lån har rörlig ränta med räntebindningsperioder på upp till 90 dagar.
Nettoskulden uppgår vid senaste årsskiftet till ca 18 Mkr (33). En förändring av räntan med en procentenhet påverkar resultatet med 0,2 Mkr (0,3).
Med kreditrisker avses att bolagen inte får betalt för sina fordringar från kunderna. Storleken på respektive kunds kredit bedöms individuellt. För alla nya kunder görs en kreditprövning. Meningen är att kreditgränserna skall avspegla kundens betalningsförmåga. Inom koncernen finns en god riskspridning av försäljningen på branscher och företag. Den svaga konjunkturutvecklingen innebär generellt att företagens finansiella situation har försämrats och att riskerna för kundförluster ökat. Historiskt sett har kundförlusterna varit låga.
Likvida medel innehåller endast kassa- och banktillgodohavanden och av beloppen på 161,5 Mkr (165,3) är merparten investerade hos Nordea och Handelsbanken.
Beijer Alma har lån som förfaller vid olika tidpunkter. En stor del av skulderna är checkkrediter som formellt enligt villkoren är ettåriga. Med refinansieringsrisk avses risken att Beijer Alma inte kan klara sina åtaganden på grund av att lån kan sägas upp och svårigheter uppstår att få nya lån.
Beijer Alma hanterar denna risk genom att ha god likviditetsberedskap. Koncernens policy är att tillgänglig likviditet, definierat som kassamedel med tillägg för beviljade men inte utnyttjade checkkrediter, skall uppgå till minst två månaders fakturering. Likviditetsberedskapen vid de senaste årsskiftena framgår av nedanstående tabell.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Kassamedel | 161 495 | 165 343 | 53 | 52 | |
| Beviljade checkkrediter | 411 538 | 357 008 | 175 000 | 150 000 | |
| Utnyttjad del av checkkrediter –72 958 –135 681 | –12 061 | –60 697 | |||
| Tillgänglig likviditet | 500 075 | 386 670 | 162 992 | 89 355 |
Löptidsanalys med skulder inklusive ränta som ska erläggas för respektive tidsperiod enligt låneavtal.
| Mindre än 1 år | 1–5 år | Över 5 år | |
|---|---|---|---|
| 31/12 2008 | |||
| Upplåning | 108 109 | 51 499 | 43 292 |
| Skulder avseende | |||
| finansiell leasing | 4 193 | 1 003 | – |
| Leverantörsskulder | |||
| och andra skulder | 83 516 | – | – |
| 195 818 | 52 502 | 43 292 | |
| Mindre än 1 år | 1–5 år | Över 5 år | |
| 31/12 2007 | |||
| Upplåning | 167 257 | 33 575 | 12 255 |
| Skulder avseende | |||
| finansiell leasing | 7 296 | 4 896 | 305 |
| Leverantörsskulder | |||
| och andra skulder | 90 258 | – | – |
Valutaterminskontrakten vid utgången av 2008 på 241,0 Mkr och 2007 på 295,8 Mkr har samtliga en löptid på mindre än ett år.
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga förmågan att fortsätta och expandera verksamheten så att den genererar avkastning till aktieägarna samtidigt som kostnaderna för kapitalet hålls på en rimlig nivå.
För att förändra kapitalstrukturen kan utdelningen höjas eller sänkas, nya aktier kan utfärdas, aktier kan återköpas och tillgångar kan säljas.
Kapitalrisken mäts som nettoskuldsättningsgrad innebärande räntebärande skulder minskat med likvida medel i förhållande till eget kapital. Syftet är att skapa handlingsfrihet genom att ha låg skuldsättningsgrad. Vid de senare årsskiftena var nettoskuldsättningsgraden som följer:
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Räntebärande skulder | 179 515 | 198 115 |
| Likvida medel | –161 495 | –165 343 |
| Nettoskuld | 18 020 | 32 772 |
| Eget kapital | 959 565 | 846 747 |
| Nettoskuldsättningsgrad, % | 1,9 | 3,9 |
Redovisningsprinciperna för finansiella instrument har tillämpats enligt nedan:
| 31/12 2008 | Låne- och kundfordringar | Derivat som används för säkringsändamål | Tillgängliga för försäljning | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen | ||||
| Andra långfristiga fordringar | 3 057 | 3 057 | ||
| Andra värdepappersinnehav | 17 508 | 17 508 | ||
| Kundfordringar och andra fordringar | 272 671 | 272 671 | ||
| Likvida medel | 161 495 | 161 495 | ||
| Summa | 437 223 | 17 508 | 454 731 | |
| 31/12 2008 | Derivat som används för säkringsändamål | Övriga finansiella skulder | Summa | |
| Skulder i balansräkningen | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 106 557 | 106 557 | ||
| Checkkredit | 72 958 | 72 958 | ||
| Leverantörsskulder | 83 516 | 83 516 | ||
| Derivatinstrument (ingår i raden | ||||
| upplupna kostnader) | 19 048 | 19 048 | ||
| Summa | 19 048 | 263 031 | 282 079 | |
| 31/12 2007 | Låne- och kundfordringar | Derivat som används för säkringsändamål | Tillgängliga för försäljning | Summa |
| Tillgångar i balansräkningen | ||||
| Andra långfristiga fordringar | 2 671 | 2 671 | ||
| Andra värdepappersinnehav | 22 928 | 22 928 | ||
| Derivatinstrument (som ingår i | ||||
| raden förutbetalda kostnader) | 1 310 | 1 310 | ||
| Kundfordringar och andra fordringar | 269 821 | 269 821 | ||
| Likvida medel | 165 343 | 165 343 | ||
| Summa | 437 835 | 1 310 | 22 928 | 462 073 |
| 31/12 2007 | Derivat som används för säkringsändamål | Övriga finansiella skulder | Summa |
|---|---|---|---|
| Skulder i balansräkningen | |||
| Skulder till kreditinstitut | 62 076 | 62 076 | |
| Checkkredit | 135 681 | 135 681 | |
| Leverantörsskulder | 90 258 | 90 258 | |
| Summa | 288 015 | 288 015 |
I moderbolaget ingår likvida medel om 53 (52) i kategorin låne- och kundfordringar, andra värdepappersinnehav 17 508 (22 871) i kategorin tillgängliga för försäljning samt checkkredit 12 061 (60 697) och leverantörsskulder 671 (1 050) i kategorin övriga finansiella skulder.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Upplupna personalkostnader | 75 208 | 71 655 | 8 182 | 11 352 |
| Upplupna räntor | 11 | 599 | – | 586 |
| Förutbetalda intäkter | 1 465 | 9 266 | 4 | – |
| Reservering för | ||||
| säkerhetsredovisning | 19 048 | – | – | – |
| Övrigt | 57 947 | 46 772 | 331 | 386 |
| Totalt | 153 679 | 128 292 | 8 517 | 12 324 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Personalskatter | 10 053 | 10 237 | 365 | 306 |
| Moms | 15 111 | 14 400 | 205 | 90 |
| Förskott från kunder | 2 719 | 5 756 | – | – |
| Övrigt | 9 708 | 899 | – | – |
| Summa | 37 591 | 31 292 | 570 | 396 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Företagsinteckningar | 228 797 | 211 864 | – | – |
| Fastighetsinteckningar | 95 673 | 61 624 | – | – |
| Aktier | 33 204 | 29 799 | 12 260 | 12 260 |
| Maskiner som brukas enligt | ||||
| finansiella leasingavtal | 8 376 | 12 497 | – | – |
| Tillgångar med äganderätts | ||||
| förbehåll | 5 327 | 4 602 | – | – |
| Totalt | 371 377 | 320 386 | 12 260 | 12 260 |
Koncernen har eventualförpliktelser avseende borgensförbindelser och ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen respektive moderbolaget lämnat följande förpliktelser/ansvarsförbindelser.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Investeringsåtagande Garantier |
2 000 564 |
4 000 2 526 |
2 000 – |
4 000 – |
| Totalt | 2 564 | 6 526 | 2 000 | 4 000 |
Koncernen har inte identifierat några materiella åtaganden som inte redovisas i de finansiella rapporterna.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Mottagen utdelning Erhållna räntor |
– 7 133 |
– 5 651 |
180 000 9 902 |
175 000 538 |
|
| Betalda räntor | –15 046 | –11 949 | –1 899 | –4 991 | |
| Totalt | –7 913 | –6 298 | 188 003 | 170 547 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Avskrivningar | 62 149 | 58 812 | 236 | 73 |
| Resultat i intressebolag | –1 474 | –786 | – | – |
| Totalt | 60 675 | 58 026 | 236 | 73 |
Lesjöfors har förvärvat fjädertillverkaren Stece Fjädrar AB i Mönsterås med tillträde den 30 juni 2008. Stece omsätter på helårsbasis ungefär 60 Mkr med en rörelsemarginal på 10 %. Förvärvet var ett så kallat inkråmsförvärv.
| Köpeskillingen (kontant betalning) | 18,2 Mkr |
|---|---|
| Förvärvade nettotillgångar | 18,2 Mkr |
| Bokfört värde i det | ||
|---|---|---|
| Verkligt värde förvärvade bolaget | ||
| Varulager | 13,5 | 13,5 |
| Fordringar | 0,1 | 0,1 |
| Materiella anläggningstillgångar | 8,1 | 8,1 |
| Kortfristiga skulder | –3,5 | –3,5 |
| Förvärvade nettotillgångar | 18,2 | 18,2 |
Resultatet före skatt sedan förvärvet var 1,0 Mkr. Resultat före skatt de senaste 12 månaderna var 5,6 Mkr.
Habia Cable förvärvade per 1 juli 2008 CS Technology AB (CST) med säte i Lidingö. Bolaget tillverkar avancerade kablage. Omsättningen uppgår till 25 Mkr och rörelsemarginalen har under de senaste åren i genomsnitt legat kring 10 %.
| Köpeskillingen (kontant betalning) | 7,7 Mkr |
|---|---|
| Förvärvade nettotillgångar | 2,5 Mkr |
| Goodwill | 5,1 Mkr |
Några övriga immateriella tillgångar har inte identifierats i förvärvskalkylen. Goodwillen är hänförlig till dels verksamhetens lönsamhet dels till den kompetens inom kablageteknik som kommer Habias övriga verksamhet till gagn.
| Bokfört värde i det | ||
|---|---|---|
| Verkligt värde | förvärvade bolaget | |
| Varulager | 2,1 | 2,6 |
| Fordringar | 1,8 | 1,8 |
| Likvida medel | 2,5 | 2,5 |
| Kortfristiga skulder | –3,9 | –3,6 |
| Förvärvade nettotillgångar | 2,5 | 3,3 |
Resultat före skatt sedan förvärvet var –0,6 Mkr. Resultatet före skatt de senaste 12 månaderna var 1,3 Mkr.
Lesjöfors har tillsammans med Hanil Precision Co Ltd startat bolaget Lesjöfors Gas Springs LV som skall tillverka gasfjädrar. Verksamheten har ännu inte kommit igång. Aktiekapitalet är 1 miljon euro, varav Lesjöfors äger 70 procent.
Lesjöfors har förvärvat den brittiska industrifjädertillverkaren European Springs & Pressings Ltd med tillträde per 1 februari 2007. European Springs omsätter på årsbasis ca 100 Mkr och rörelsemarginalen under den senaste 18 månadersperioden innan förvärvet var 13 procent.
| Köpeskillingen | 57,3 Mkr |
|---|---|
| Förvärvade nettotillgångar | 14,3 Mkr |
| Goodwill | 43,0 Mkr |
Några övriga immateriella tillgångar har inte identifierats i förvärvskalkylen. Goodwillen är hänförlig till verksamhetens lönsamhet samt bedömda synergieffekter vid samarbetet med Lesjöfors övriga verksamheter i Storbritannien.
| Bokfört värde i det | ||
|---|---|---|
| Verkligt värde | förvärvade bolaget | |
| Materiella anläggningstillgångar | 18,0 | 18,0 |
| Fordringar | 24,3 | 24,3 |
| Varulager | 6,1 | 6,1 |
| Ej räntebärande skulder | –34,1 | –34,1 |
| Förvärvade nettotillgångar | 14,3 | 14,3 |
Det har inte skett några transaktioner med närstående utöver de som angetts i not 1 under åren 2007 och 2008.
Summan av eget kapital, uppskjuten skatt och minoriteter dividerat med balansomslutning.
Med eget kapital avses eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Resultat efter finansnetto, med avdrag för 28 procent skatt, i relation till genomsnittligt eget kapital.
Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader, i relation till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Räntebärande skulder med avdrag för räntebärande tillgångar.
Vinst per aktie efter skatt.
Begreppet resultat och vinst avser, då inget annat anges, resultat efter finansnetto.
Resultat efter finansnetto, plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Summan av räntebärande skulder, i relation till eget kapital.
Eget kapital i relation till balansomslutning.
Balansomslutning med avdrag för icke räntebärande skulder.
Resultat efter finansnetto, med avdrag för 28 procent skatt, i relation till genomsnittligt antal aktier.
Redovisat resultat med avdrag för skatt, i relation till genomsnittligt antal aktier.
Redovisat resultat med avdrag för skatt, i relation till genomsnittligt antal aktier.
Beijer Alma AB och dess dotterbolag är en internationellt verksam industrigrupp med inriktning på komponenttillverkning till kunder inom högteknologiskt inriktade branscher. Bolaget är ett aktiebolag med säte i Uppsala, Sverige. Adressen till bolagets huvudkontor är Box 1747, 751 47 Uppsala. Bolaget är noterat på Stockholmsbörsen.
Dessa koncernräkenskaper har godkänts av Bolagets styrelse den 11 februari 2009.
Balans- och resultaträkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 31 mars 2009.
Beijer Alma AB är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på OMX Nordic Exchange Stockholm (Stockholmsbörsen). Beijer Almas bolagsstyrning baseras därför på svensk lagstiftning och svenska regelverk såsom aktiebolagslagen, noteringsavtalet och bolagets bolagsordning. Från och med 1 juli 2008 omfattas Beijer Alma av den svenska koden för bolagsstyrning.
Beijer Alma avviker från kodens bestämmelse 2.4 som stadgar att styrelseledamot i bolaget inte får vara ordförande i valberedningen. Valberedningen har dock utsett styrelsens ordförande Anders Wall till ordförande i valberedningen eftersom man anser att Anders Walls kompetens och erfarenhet av styrelsearbete och hans omfattande kontaktnät bäst kommer bolaget till gagn i rollen som ordförande i valberedningen.
Beijer Alma hade vid utgången av 2008 3 261 aktieägare enligt den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieägarförteckningen. Antalet aktier var 27 431 100 st varav 3 330 000 A-aktier och 24 101 100 B-aktier. En A-aktie berättigar till tio röster medan en B-aktie ger en röst. A-aktien omfattas av hembudsskyldighet. B-aktien är noterad på Stockholmsbörsens mid caplista. Alla aktier medför samma rätt till bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning.
Årsstämman skall hållas senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Samtliga aktieägare, som finns registrerade i det av Euroclear Sweden förda aktieägarregistret och som i tid anmält sitt deltagande på stämman, har rätt att delta på stämman och i omröstningar rösta för hela sitt innehav av aktier. Vid årsstämman den 8 april 2008 deltog 332 aktieägare som representerade 64,2 procent av bolagets aktiekapital och 84,9 procent av bolagets röster.
Årsstämman väljer styrelseledamöter för en period av ett år efter förslag från valberedningen.
På årsstämman 2008 utsågs en valberedning som ska framlägga förslag till styrelse, styrelseordförande, styrelsearvoden och stämmoordförande inför årsstämman 2009. De personer som utsågs var Anders Wall i egenskap av huvudägare och styrelsens ordförande samt styrelseledamoten Thomas Halvorsen jämte tre representanter för de näst huvudägaren största ägarna. Dessa var Caroline af Ugglas (Livförsäkrings AB Skandia), Ulf Hedlundh (Svolder AB) samt Jan Andersson (Swedbank Robur Fonder AB). Valberedningens ledamöter representerade cirka 65 procent av bolagets röster. Styrelsens ordförande, Anders Wall, har haft enskilda diskussioner med varje styrelseledamot för att utvärdera styrelsearbetet och kompetensbehovet inom styrelsen. Denna utvärdering har presenterats för valberedningen. Valberedningens förslag kommer att presenteras i kallelsen till årsstämman 2009.
Beijer Almas styrelse skall enligt bolagsordningen bestå av lägst 7 och högst 10 ordinarie ledamöter och högst 2 suppleanter valda av årsstämman. Styrelsen består för närvarande av 8 ordinarie ledamöter och en suppleant. Suppleanten är bolagets verkställande direktör. Även andra tjänstemän inom koncernen deltar i styrelsens sammanträden som föredragande. Protokollen från styrelsesammanträdena förs av en utomstående jurist. På årsstämman 2008 omvaldes 7 styrelseledamöter och nyvaldes en styrelseledamot.
Styrelsens sammansättning framgår av Not 2. Bland styrelseledamöterna representerar Anders Wall och Johan Wall ägare med mer än tio procent av röster och kapital. Thomas Halvorsen, Göran W Huldtgren och Anders Wall har varit styrelseledamöter i mer än tolv år. Ingen av dessa eller övriga ordinarie styrelseledamöter har några omfattande affärstransaktioner, ekonomiska mellanhavanden, anställningsförhållande, kundförhållande eller dylikt med Beijer Almakoncernen. Enligt styrelsens uppfattning är därför ingen av de ordinarie styrelseledamöterna att betrakta som beroende gentemot bolaget eller bolagsledningen.
Under 2008 höll styrelsen åtta protokollförda styrelsemöten. Styrelseledamöternas närvaro vid dessa möten framgår av tabellen nedan. Ett av mötena förlades till Habias tyska dotterbolag och den lokala företagsledningen presenterade verksamheten. Ett av styrelsemötena ägnades uteslutande åt strategifrågor. Vid två av styrelsemötena rapporterade Beijer Almas revisor sina iakttagelser från granskningen och sin syn på den interna kontrollen. Revisorn informerade även om utvecklingen inom redovisningsområdet och hur denna påverkar Beijer Alma.
Styrelsearbetet inriktades under början av 2008 mot tillväxtfrågor. Diskussionerna handlade om tillväxttakt, förutsättningar för tillväxt inom befintliga verksamheter, intressanta geografiska marknader för tillväxt samt nya verksamheter. Under andra halvåret påverkade den tilltagande finanskrisen diskussionerna. Krisen och frågor om hur denna påverkar Beijer Alma och hur bolaget skall agera i den nya situationen blev centrala. Därutöver har styrelsen under året behandlat frågor rörande konjunktur- och valutakursutveckling liksom företagsförvärv och investeringar.
Styrelsen har fastställt en skriftlig arbetsordning för sitt arbete som bland annat reglerar följande:
| Beroende | Beroende | Ersättnings- | Deltagande | Aktieinnehav | Aktieinnehav | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Invald år | gentemot ägarna gentemot bolaget | utskott | på styrelsemöten | A-aktier | B-aktier | ||
| Anders Wall ordförande | 1992 | X | Ordförande | 8(8) | 1 974 000 | 1 536 120 | |
| Johan Wall vice ordförande | 1997 | X | 8(8) | 3 000 | |||
| Anders G. Carlberg ledamot | 1997 | 8(8) | 3 000 | ||||
| Thomas Halvorsen ledamot | 1992 | Ledamot | 8(8) | 3 000 | |||
| Göran W Huldtgren ledamot | 1983 | 8(8) | 304 800 | 234 210 | |||
| Peter Nilsson ledamot | 2008 | 6(6) | |||||
| Marianne Nivert ledamot | 2002 | 7(8) | 6 000 | ||||
| Anders Ullberg ledamot | 2007 | 8(8) | 15 000 |
• Protokollföring från styrelsemöten
Denna arbetsordning ses över och uppdateras årligen. Därutöver finns en instruktion som reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt dennes ansvar och befogenheter. Styrelsen har också formaliserat sina krav på information om utvecklingen i koncernen och i de enskilda bolagen. Detta har resulterat i en månatlig rapport innehållande viktigare händelser och utveckling av orderingång, fakturering, resultat, kassaflöde, ekonomisk ställning samt antal anställda i koncernen och de enskilda dotterbolagen. Rapporten innehåller även trenddiagram för orderingång, fakturering och täckningsbidrag. Dessa trenddiagram ger snabba utslag vid förändringar och ger därigenom early warning-signaler.
Förutom att leda styrelsearbetet ska styrelsens ordförande fortlöpande upprätthålla kontakt med koncernchefen för att diskutera den löpande verksamheten och säkerställa att styrelsens beslut verkställs. Styrelsens ordförande bereder tillsammans med koncernchefen strategiska frågor och medverkar vid rekryteringar av nyckelpersoner enligt den så kallade farfarsprincipen. Vid behov deltar styrelsens ordförande vid viktiga externa affärskontakter för att exempelvis stödja dotterbolagens exportförsäljning. Styrelseordföranden deltar även vid behov i affärsförhandlingar exempelvis rörande köp eller försäljning av dotterbolag. Styrelseordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Inom styrelsen har Anders Wall och Thomas Halvorsen utsetts att bereda frågor rörande VDs lön, bonus, pensioner och andra ersättningar samt i förekommande fall incitamentsprogram till ledningsgruppen. Beslut i dessa frågor tas av styrelsen. Principerna framgår av not 1 och styrelsens förslag till årsstämman är att dessa är oförändrade för 2009. Ersättningsutskottet sammanträdde en gång under 2008.
Styrelsen har diskuterat om ett revisionsutskott ska inrättas men funnit att ett sådant utskotts arbetsuppgifter fortfarande med fördel kan hanteras av styrelsens ordinarie ledamöter.
Verkställande direktören i Beijer Alma – Bertil Persson – är också koncernchef och ansvarig för den operativa styrningen av koncernen. Till sin hjälp har han de andra personerna i koncernledningen, som är de verkställande direktörerna i dotterbolagen Lesjöfors och Habia Cable samt koncernens ekonomichef och koncernens controller. Beijer Almas affärsverksamhet bedrivs i dotterbolagen Lesjöfors och Habia Cable. Inom Lesjöfors är verksamheten organiserad i tre affärsområden och i Habia i fyra affärsområden. Totalt antal resultatenheter inom Beijer Alma är cirka 40 st. Gruppens affärsmässiga organisation bygger på decentralisering av ansvar och befogenheter i kombination med ett snabbt och väl fungerande rapporterings- och kontrollsystem.
Dotterbolagen Lesjöfors och Habia Cables styrelser består av personer från koncernledningen samt i Habia även externa ledamöter. För dotterbolagen finns motsvarande arbetsordningar som i moderbolaget för styrelserna och skriftliga instruktioner för verkställande direktörerna. I dotterbolagen finns därutöver ett antal policies och instruktioner som reglerar verksamheterna exempelvis beträffande IT, miljö, kvalitet, jämställdhet och attestrutiner. I dotterbolagens VDinstruktioner stadgas att FNs och OECDs »The ten principles« skall följas. »The ten principles« behandlar frågor som exempelvis mänskliga rättigheter, barnarbete, tvångsarbete, miljö och korruption.
Dotterbolagen rapporterar veckovis orderingång, fakturering och orderstock för varje resultatenhet. Bokslut upprättas månadsvis för varje resultatenhet. Boksluten analyseras på olika nivåer inom gruppen och konsolideras på dotterbolags- och koncernnivå. Rapportering till koncernledningen görs för varje resultatenhet, affärsområde och dotterbolag. Rapporteringen sker inom det system som används för koncernboksluten och som presenteras för marknaden kvartalsvis. Utöver resultat- och balansräkningar innehåller månadsboksluten nyckeltal och andra relevanta uppgifter. Analyser görs bland annat av varulagernivåer och rörlighet i varulagret samt kundfordringar och kundkredittider. För att kunna följa utvecklingen över tiden används ett flertal grafiska framställningar. I samband med månadsboksluten hålls informella möten mellan dotterbolagens ledningar och koncernledningen.
Grundtankar inom koncernens rapporterings- och uppföljningssystem är att dessa skall präglas av transparens och decentralisering. Inom respektive dotterbolag läggs stor vikt vid att utveckla och effektivisera processerna. En nyckel till framgång härvidlag är att ha tillgång till relevant och riktig information att mäta och följa upp. Mycket arbete har lagts på att implementera och utveckla affärssystemen för att kunna mäta lönsamheten på enskilda affärer, kunder, branscher och geografiska marknader. De egna kostnaderna följs upp och mäts för de olika momenten i produktion, administration och försäljning och jämförs med tidigare utfall och målsättningar. Den information som man härigenom får fram används även för intern benchmarking där man sporras och lär av de goda exemplen.
Det är styrelsens uppfattning att – med hänsyn till koncernens storlek, organisation och ekonomiska rapporteringsstruktur – en särskild granskningsfunktion (intern revision) för närvarande ej kan motiveras.
Denna bolagsstyrningsrapport har inte granskats av bolagets revisorer.
Vi anser att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Uppsala den 11 februari 2009
Beijer Alma AB (publ)
Anders Wall Styrelsens ordförande Anders G. Carlberg Styrelseledamot
Göran W Huldtgren Styrelseledamot
Anders Ullberg Styrelseledamot
Peter Nilsson Styrelseledamot
Johan Wall Styrelseledamot Thomas Halvorsen Styrelseledamot
Marianne Nivert Styrelseledamot
Bertil Persson Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits den 16 februari 2009
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bodil Björk Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Beijer Alma AB (publ) Org nr 556229-7480
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Beijer Alma AB (publ) för år 2008. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 29–54. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 16 februari 2009
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bodil Björk Auktoriserad revisor
Anders Wall, ordförande, f 1931 Utbildning: Studier vid Handelshögskolan i Stockholm. Med Dr h.c. Generalkonsul Styrelseledamot sedan: 1992 Aktieinnehav genom bolag och familj: 3 513 120 varav 1 974 000 A-aktier. Dessutom innehav i närstående stiftelser 693 000 A-aktier och 3 383 410 B-aktier. Styrelseordförande i: Beijerinvest AB, Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelser, Konsul Th C Berghs Stiftelse, Ryda Bruk AB, Svenskt Tenn AB, Morgongåva Företagspark AB. Styrelseledamot i: Domarbo Skog AB, Hargs Bruk AB, Stiftelsen Anders Walls Professur i Entreprenörskap m.fl. Uppsala Universitets Hedersmedlem, Luxemburgs Generalkonsul, ledamot IVA, hedersledamot Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i AB Kol&Koks/Beijerinvest 1964–81, efter sammanslagning med AB Volvo styrelseordförande 1981–83. VD och koncernchef Investment AB Beijer 1983–. Tidigare styrelseuppdrag: Handelsbanken, Skandia, Industrivärden, Uddeholm, Billerud, Group Bruxelles Lambert.
Utbildning: Civilekonom. Styrelseledamot sedan: 1997 Aktieinnehav: 3 000 Styrelseledamot i: Axel Johnson AB, Axel Johnson Inc., Sapa AB, SSAB, SäkI, Mekonomen m.fl. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i Nobel Industrier, J.S. Saba och Axel Johnson International AB samt vVD i SSAB.
Utbildning: Fil kand. Senior advisor Health Cap Styrelseledamot sedan: 1992 Aktieinnehav: 3 000 Styrelseledamot i: Cancerfonden Tidigare befattningar: VD Fjärde AP-Fonden, befattningar på Handelsbanken.
Utbildning: Ekonomutbildning vid Uppsala Universitet. VD Scandecor Marketing AB Styrelseledamot sedan: 1983 Aktieinnehav genom bolag och familj: 541 210 varav 304 800 A-aktier Styrelseledamot i: LeanOn AB Tidigare befattningar: Egen företagare sedan 1968.
Utbildning: Civilingenjör Linköpings Tekniska Högskola. VD och koncernchef Trelleborg AB Styrelseledamot sedan: 2007 Aktieinnehav genom bolag och familj: 0 Styrelseledamot i: Trelleborg AB, Trioplast Industrier AB, Sydsvenska Handelskammaren m.fl. Tidigare befattningar: Affärsområdeschef och andra uppdrag inom Trelleborgkoncernen, organisationskonsult BSI.
Anders G. Carlberg
Utbildning: Teleingenjör, Fil kand. Styrelseledamot sedan: 2002 Aktieinnehav : 6 000 Styrelseordförande i: Posten AB Styrelseledamot i: SSAB, Wallenstams Byggnads AB, Systembolaget AB. Tidigare befattningar: VD och koncernchef Telia AB, vVD och chef nätverksamheten Telia AB, vVD och Chef HR-verksamheten Telia AB.
Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Styrelseledamot sedan: 2007 Aktieinnehav genom bolag och familj: 15 000 Styrelseordförande i: Boliden, Eneqvistbolagen, Tieto och Studsvik Styrelseledamot i: Atlas Copco, Sapa Holding och Åkers Tidigare befattningar: VD och koncernchef i SSAB Svenskt Stål, vVD och CFO i SSAB, ekonomidirektör i Svenska Varv.
Utbildning: Civilingenjör , KTH Stockholm, Visiting Scholar, Stanford University, Palo Alto, USA. VD Bisnode AB Styrelsesuppleant: 1997–2000 Styrelseledamot sedan: 2000 Aktieinnehav: 3 000 Styrelseledamot i: Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelser m.fl. Tidigare befattningar: VD Enea AB, VD Framfab AB, VD Netsolutions AB.
Utbildning: Civilekonom Handelshögskolan Stockholm. VD och koncernchef Beijer Alma AB Styrelsesuppleant: 2000–2001 och sedan 2002 Styrelseledamot: 2001–2002 Aktieinnehav: 53 000 Köpoptioner: 50 000 Styrelseledamot i: Posten AB Tidigare befattningar: Chef för treasuryverksamheten Investor AB, Finansdirektör Scania AB, vVD LGP Telecom AB.
Bertil Persson, f 1961, Civilekonom VD och koncernchef Anställd sedan: 2000 Aktieinnehav: 53 000 Köpoptioner: 50 000
Jan Blomén, f 1955, Civilekonom Ekonomichef Anställd sedan: 1986 Aktieinnehav med familj: 47 600
Jan Olsson, f 1956, Civilekonom Koncerncontroller Anställd sedan: 1993 Aktieinnehav: 2 000
Revisionsbolaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Huvudansvarig revisor Bodil Björk, f 1959 Auktoriserad revisor Revisor i Beijer Alma AB sedan 2006
Dragarbrunnsgatan 45 Forumgallerian Box 1747 751 47 UPPSALA Telefon 018-15 71 60 Telefax 018-15 89 87 E-post [email protected] fö[email protected] www.beijer-alma.se
Strandvägen 5A, 5 tr Box 7823 103 97 STOCKHOLM Telefon 08-506 427 50 Telefax 08-506 427 77
Köpmannagatan 2 652 26 KARLSTAD Telefon 054-13 77 50 Telefax 054-21 08 10 E-post [email protected] fö[email protected] www.lesjoforsab.com
Lesjöfors Industrifjädrar producerande bolag
Jämtlandsgatan 62 Box 997 162 12 VÄLLINGBY Telefon 08-87 02 50 Telefax 08-87 63 50 E-post [email protected]
Hudene 524 92 HERRLJUNGA Telefon 0513-220 00 Telefax 0513-230 21 E-post [email protected]
Stjälpet 21 682 92 NORDMARKSHYTTAN Telefon 0590-530 25 Telefax 0590-530 60 E-post [email protected]
Kanalvägen 3 680 96 LESJÖFORS Telefon 0590-60 81 00 Telefax 0590-310 31 E-post [email protected]
Oy Lesjöfors Ab Valsverksvägen 115 FI-104 10 ÅMINNEFORS Finland Telefon +358 19 27 66 200 Telefax +358 19 27 66 230 E-post [email protected]
Lillgatan Box 75 383 22 MÖNSTERÅS Telefon 0499-160 00 Telefax 0499-137 10 E-post [email protected]
Clifford House, Industrial Estate Ruscombe, Reading GB-Berkshire RG10 9LR Storbritannien Telefon +44 118 934 0024 Telefax +44 118 934 1365 E-post [email protected]
Chaffinch Business Park, Croydon Road Beckenham GB-KENT BR3 4DW Storbritannien Telefon +44 2086 631 800
Lodge Way, Indian Queens St. Columb GB-CORNWALL TR9 6TF Storbritannien Telefon +44 1726 861 444 Telefax +44 1726 861 555 E-post [email protected]
Telefax +44 2086 631 900 E-post [email protected]
Lesjöfors Banddetaljer producerande bolag
Ringager 9-11 Postboks 362 DK-2605 BRØNDBY Danmark Telefon +45 46 95 61 00 Telefax +45 46 95 61 95 E-post [email protected]
Mads Clausensvej 75 DK-6360 TINGLEV Danmark Telefon +45 73 34 61 00 Telefax +45 73 34 61 01 E-post [email protected]
Kapsedes Str. 2 b LV-3402 LIEPAJA Lettland Telefon +371 340 18 40 Telefax +371 340 18 50 E-post [email protected]
Expovägen 7 331 42 VÄRNAMO Telefon 0370-69 45 00 Telefax 0370-69 45 99 E-post [email protected]
Nr. 22 Hengshan Rd. New District CN-CHANGZHOU 213022 Kina Telefon +86 519 5118610 Telefax +86 519 5118670 E-post [email protected]
Rådjursvägen 8 352 45 VÄXJÖ Telefon 0470-70 72 80 Telefax 0470-70 72 99 E-post [email protected]
Lowfields Way Lowfields Business Park Elland GB-WEST YORKSHIRE HX5 9DA Storbritannien Telefon Automotive +44 1422 370 770 Industrifjädrar +44 1422 377 335 Telefax Automotive +44 1422 377 233 Industrifjädrar +44 1422 373 336 E-post [email protected]
Spannstiftstr. 2 DE-58119 HAGEN-HOHENLIMBURG Tyskland Telefon +49 2334 501718 Telefax +49 2334 501717 E-post [email protected]
Utländska säljbolag Industrifjädrar och Banddetaljer
Hallimestarinkatu 19 FI-20780 KAARINA Finland Telefon +358 2 276 14 00 Telefax +358 2 235 56 89 E-post [email protected]
Professor Birkelandsvei 24 A N-1081 OSLO Norge Telefon +47 22 90 57 00 Telefax +47 22 90 56 90 E-post [email protected]
Lowfields Way Lowfields Business Park Elland GB-WEST YORKSHIRE HX5 9DA Storbritannien Telefon Automotive +44 1422 370 770 Industrifjädrar +44 1422 377 335 Telefax Automotive +44 1422 377 233 Industrifjädrar +44 1422 373 336 E-post [email protected]
Kanalvägen 18, 6 tr Box 5076 194 05 UPPLANDS VÄSBY Telefon 08-630 74 40 Telefax 08-630 12 20 E-post [email protected] fö[email protected] www.habia.com
Produktion Fabrik & försäljningskontor
Elementvägen 8 815 04 SÖDERFORS Telefon 0293-22 000 Telefax 0293-307 51 E-post [email protected]
Kapsedes iela 2B LV-3414 LIEPAJA Lettland Telefon +371 340 18 43 Telefax +371 340 18 44 [email protected]
Oststrasse 91 DE-22844 NORDERSTEDT Tyskland Telefon +49 405 35 00 Telefax +49 405 35 35 046 E-post [email protected]
No. 16 Changjiang Middle Road New District of Changzhou CN-Jiangsu 213022 Kina Telefon +86 519 511 8010 Telefax +86 519 510 2998 E-post [email protected]
Kanalvägen 18, 6 tr Box 5076 194 05 UPPLANDS VÄSBY Telefon 08-630 74 80 Telefax 08-630 74 81 E-post [email protected]
Jukolansuora 3 C5 FI–043 40 TUUSULA Finland Telefon +358 20 155 25 30 Telefax +358 20 155 25 39 E-post [email protected]
Sirasvej 1 Postboks 141 NO-1713 GRÅLUM Norge Telefon +47 6914 0020 Telefax +47 6914 0021 E-post [email protected]
Tinghøjvej 5 DK-3650 Ølstykke Danmark Telefon +45 70 22 83 03 Telefax +45 47 17 50 10 E-post [email protected]
Sushevskaya, 21, 5th floor RU-127994 MOSCOW Ryssland Telefon +7 495 787 63 50 Fax +7 495 787 63 51 E-post [email protected]
Unit 10 Short Way Thornbury Industrial Estate Thornbury GB-BRISTOL BS35 3UT Storbritannien Telefon +44 1454 41 25 22 Telefax +44 1454 41 61 21 E-post [email protected]
94, Avenue Denis Papin FR-45800 SAINT JEAN DE BRAYE Frankrike Telefon +33 238 22 15 70 Telefax +33 238 22 15 79 E-post [email protected]
Voorerf 33 NL-4824 GM BREDA Nederländerna Telefon +31 76 541 64 00 Telefax +31 76 541 82 89 E-post [email protected]
Zeppelinstrasse 5/1 DE-89231 NEU-ULM Tyskland Telefon +49 731 704 79 50 Telefax +49 731 704 79 599 E-post [email protected]
Flat 1109, 11/F Fast Industrial Building 658 Castle Peak Road Lai Chi Kok, Kowloon Hongkong Telefon +852 2591 1375 Telefax +852 2838 0229 E-post [email protected]
Room 814, Gwachoen Officetel 1-14 Byeollyang-dong Gwachoen-city, Gyunggi-do KOREA 427-040 Telefon +82 2 504 66 74 Telefax +82 2 504 66 75 E-post [email protected]
1983 – Alma Invest grundas i Uppsala på initiativ av Upsala Sparbank och företagare i Uppland. Enligt affärsidén ska bolaget förvärva aktieposter i mindre företag i regionen.
• Under 1985 gjordes de första förvärven och 1987 börsnoterades Alma Invest. Under 1990-talet köptes och såldes en rad bolag. Koncernen bytte namn till Alma Industri & Handel som 1998 blev Beijer Alma. Idag står komponenttillverkning och internationell försäljning i fokus. Parallellt har koncernen skapat en strategi som bygger på ett långsiktigt, aktivt ägande av onoterade dotterbolag.
1985 – affärsidén ändras. Den geografiska begränsningen tas bort. Målet är istället att skapa en koncern med helägda dotterbolag inom industri och handel. Det första förvärvet är Stickler Drivteknik. Senare förvärvas kabeltillverkaren Habia Cable med en årlig omsättning på cirka 40 Mkr.
1987 – Alma-aktien introduceras på Stockholms Fondbörs OTC-lista. Alma Invest byter namn till Alma Industri & Handel. Vid utgången av året har koncernen 1 400 aktieägare. Den största enskilda ägaren är Robustus – ett bolag inom Sparbankssfären.
1988 – fjäderverksamheten etableras genom förvärv av Stockholms Fjäderfabrik och Automatfjäder.
1992 – Sparbanken säljer sin ägarandel. Anders Wall blir störste ägare i koncernen. 1989 – fjäderverksamheten kompletteras genom förvärvet av Lesjöfors. Företaget har fyra fabriker, en årlig omsättning på 90 Mkr och blir stommen i den framtida fjäderverksamheten.
1993 – Anders Wall utses till styrelseordförande. Handelsföretaget G & L Beijer Import & Export förvärvas. Vid denna tid påbörjar Lesjöfors arbetet med ett standardsortiment inom chassifjädrar.
1994 – förvärv av Stafsjö Bruk som tillverkar ventiler.
1995 – koncernen byter namn till Beijer Alma Industri & Handel.
2000 – Bertil Persson utses till VD och koncernchef. Renodlingen inom Lesjöfors fortsätter. Fjädertillverkaren Buck Jeppesen förvärvas samtidigt som bladfjädertillverkningen och finstansverksamheten avyttras. Habia startar tillverkning i Kina och
1996 – fjäderfabriken i Lesjöfors, företagets största enhet, totalförstörs vid en brand. Lesjöfors förvärvar fjädertillverkarna Kilen Industri, Nyme och verktygsmakaren Scandic Tools.
1997 – koncernen har nu varit tio år på börsen och antalet aktieägare har ökat till 1 850. Efter branden i Lesjöfors invigs en ny anläggning, som är Europas modernaste fjäderfabrik.
1998 – Lesjöfors förvärvar GS Industri, fjädertillverkarna DK Fjedre samt ytbehandlingsföretagen Gnosjö Yttek och Perny. Koncernen byter namn till Beijer Alma AB.
1999 – avyttring av G & L Beijer Import & Export och av ytbehandlingsföretagen inom Lesjöfors. Fokus ligger på industriföretag med hög tillväxtpotential. Strategin frigör kapital för investeringar i Habia och Lesjöfors. Detta år lanseras kabelprodukten Flexiform för telekommarknaden.
förvärvar det tyska kabelföretaget Isotec Kabel.
2002 – Lesjöfors etablerar tillverkning i Kina.
2003 – Lesjöfors startar tillverkning i Lettland.
2005 – AB Stafsjö Bruk avyttras. Lesjöfors förvärvar Danfoss fjäderverksamhet och blir även delägare i Hanil Precision – en av Koreas ledande tillverkare av gasfjädrar.
2007 – Lesjöfors förvärvar brittiska European Springs & Pressings och har vid utgången av året 13 fabriker. Beijer Alma firar 20 år som börsnoterat företag och har vid utgången av året 3 002 aktieägare.
2008 – Habia förvärvar kablageföretaget CS Technology AB medan Lesjöfors slutför förvärvet av fjäderverksamheten i Stece AB. I båda företagen fortsätter kapacitetsutbyggnaden i Kina.
2001 – Elimag Industri förvärvas. Kapaciteten vid Habias fabrik i Söderfors byggs ut.
2006 – Elimag avyttras. Lesjöfors förvärvar brittiska Harris Springs.
»Beijer Alma har en stark finansiell ställning. Det ger oss resurser att hantera det försämrade konjunkturläget. Samtidigt förbättras våra möjligheter att agera offensivt inför nästa konjunktur uppgång.« »Beijer Alma har en stark finansiell ställning. Det ger oss resurser att hantera det försämrade konjunkturläget. Samtidigt förbättras våra möjligheter att agera offensivt inför nästa konjunktur uppgång.«
Bertil Persson VD och koncernchef Bertil Persson VD och koncernchef
Beijer Alma AB (publ) Org nr 556229-7480 Forumgallerian, Dragarbrunnsgatan 45 Box 1747, 751 47 Uppsala Telefon 018-15 71 60 Telefax 018-15 89 87 E-post [email protected] www.beijer-alma.se Beijer Alma AB (publ) Org nr 556229-7480 Forumgallerian, Dragarbrunnsgatan 45 Box 1747, 751 47 Uppsala Telefon 018-15 71 60 Telefax 018-15 89 87 E-post [email protected] www.beijer-alma.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.