Annual Report • Mar 12, 2009
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Doro har de senaste åren fokuserat på ett tydligare produktsortiment inom främst Care Electronics. Satsningen har utvecklats positivt och försäljningen ökar på flera geografiska marknader.
| Detta är Doro | 2 |
|---|---|
| Året i korthet | 3 |
| Produkter i fokus | 4 |
| Finansiell översikt | 5 |
| Doros erbjudande | 6 |
| VD har ordet | 10 |
| Affärskoncept | 12 |
| Kvalitet, miljö och medarbetare | 14 |
| Doro-aktien | 16 |
| Kvartalsöversikt | 18 |
| Förvaltningsberättelse | 19 |
| Care Electronics | 20 |
| Home Electronics | 20 |
| Business Electronics | 20 |
| Fem år i sammandrag | 24 |
|---|---|
| Finansiella rapporter | 25 |
| Redovisningsprinciper | 30 |
| Noter | 34 |
| Definitioner | 44 |
| Revisionsberättelse | 45 |
| Bolagsstyrningsrapport | 46 |
| Intern kontroll | 48 |
| Styrelse och revisorer | 49 |
| Ledande befattningshavare | 50 |
| Doros internationella närvaro | 51 |
| Information till aktieägare | 52 |
Reviderad årsredovisningen omfattar sidorna 19–44.
Doro utvecklar och säljer elektronikprodukter huvudsakligen inom telekom-sektorn. De viktigaste kundsegmenten är:
Care Electronics med produkter som riktar sig till kunder som önskar enkla och trygga produkter som bidrar till att övervinna funktionshinder. Doros sortiment omfattar hem- och mobiltelefoner, fjärrkontroller och ringsignalsförstärkare.
Home Electronics fokuserar på familjer som vill förenkla sin vardag. Vacker och funktionell design kännetecknar Doros sortiment av telefoner, baby monitors och walkie-talkies.
Business Electronics erbjuder produkter som är anpassade till professionella miljöer som använder sig av standardiserade gränssnitt. Allt fler företag installerar nu IP PBX, en kostnadseffektiv växel med telefoni över internet (IP). I sortimentet finns ergonomiska telekomprodukter som telefoner, headsets och walkie-talkies.
Doro AB är ett publikt bolag. Säte i Lund, Sverige. This annual report is also available in English.
Alla värden uttrycks i svenska kronor (Mkr eller Kr). Sifferuppgifter inom parentes avser 2007 om inte annat anges.
Denna årsredovisning är publicerad på bolagets webbplats (www.doro.com) den 12 mars 2009. Tryckta exemplar skickas till aktieägare och andra intressenter efter beställning.
Doro AB i samarbete med RHR Corporate Communication.
Doro har under verksamhetsåret 2008 fortsatt utvecklingsarbetet med produkter för utvalda kundsegment, främst inom Care Electronics.
• Nettoskuldsättningen vid årsskiftet uppgick till 31 Mkr (0). Tidigare överenskomna kreditfaciliteter uppgick till 59 Mkr.
Doro har under året belönats för sin funktionella design. Det franska prestigepriset Janus Award tilldelades bolaget för seniortelefonen MemoryPlus 319ph. Fem produkter i Doros Care Electronics sortiment belönades med det amerikanska designpriset IDEA®, en av världens mest erkända designutmärkelser.
Doros användarvänliga telefon MemoryPlus 319ph är ett utmärkt val för de som har begränsad rörlighet i händerna, försämrad syn eller nedsatt minnesförmåga. Denna typ av telefon förenklar för många äldre i deras vardag. Telefonen har fått utmärkelser av internationella designorganisationer.
Med HandleEasy 330gsm är det lätt att hitta rätt knapp och funktion. Färgskärmen har stora siffror och god kontrast. Bra ljud i högtalaren och i radion gör denna modell populär hos en stor grupp användare som vill ha enkel mobiltelefon.
Doros superslimmade trådlösa telefon th80 har som första DECT-telefon i Europa certifierats med ENERGY STAR – en internationell märkning av energieffektiv kontorsutrustning. Märkningen ska underlätta för europeiska konsumenter att hitta energisnåla produkter.
Doros nya slimmade ip-telefon, ip880dect, är idealisk för såväl småföretag som större organisationer. Telefonen kombinerar den senaste ip-teknologin med trådlös DECT-teknik och är ett naturlig val för de arbetsplatser som behöver en flexibel, mobil och effektiv telefonlösning.
År 2008 utvecklades i linje med Doros strategi, med stabil tillväxt inom affärsenheten Care Electronics, vilken balanserade den lägre försäljningen inom Home Electronics och Business Electronics.
| 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 362,5 | 346,3 | 433,2 |
| Rörelseresultat (EBITDA), Mkr | –3,6 | 9,9 | –57,3 |
| Rörelseresultat (EBIT), Mkr | –8,2 | 9,2 | –76,9 |
| Resultat efter finansiella poster, Mkr | –10,1 | 8,1 | –81,7 |
| Periodens resultat, Mkr | –11,5 | 7,5 | –94,7 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | –2,3 | 2,7 | –17,8 |
| Avkastning på genomsnittligt sysselsatt kapital, % | neg | 27,1 | neg |
| Avkastning på genomsnittligt eget kapital % | neg | 21,1 | neg |
| Soliditet, % | 17,6 | 24,5 | 17,4 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, Mkr | –21,4 | –30,2 | –5,4 |
| Likvida medel (inkl. outnyttjade krediter), Mkr | 28,3 | 60,2 | 68,0 |
| Antal anställda (genomsnitt) | 59 | 61 | 87 |
| Resultat per aktie efter skatt, kr | –0,66 | 0,43 | –8,76 |
| Eget kapital per aktie, kr | 1,73 | 2,27 | 1,81 |
Care Electronics andel av den totala försäljningen har ökat från 7 procent 2006 till 39 procent 2008.
Vi vill göra produkter som är användarvänliga med
modern design och är anpassade för att förenkla
vardagen och göra affärslivet mer effektivt.
Doros erbjudande
som är användarvänliga och anpassade för att ge människor en enklare vardag och att de kan använda tiden mer effektivt i affärslivet. Vårt sortiment av kommunikationsprodukter innehåller telefoner, nätverksartiklar och tillbehör. Oavsett om kunden finns på jobbet, är en modern familjen eller en äldre person kan de snabbt och tryggt använda Doro produkter.
Doro har en central roll som en produktutvecklande och värdeförädlande organisation mellan återförsäljare i primärt Norden, Frankrike och Storbritannien och tillverkande leverantörer. Vi skapar förädlingsvärden genom vår kunskap om nedanstående faktorer.
Med ett brett sortiment av produkter inom telefon och en snabb teknologiutveckling följer en ökande efterfrågan av full service. Doro erbjuder både kunder och slutanvändare en komplett värdekedja, från en produkt som utvecklats enligt slutanvändarens krav på känsla och enkelhet, via kompetent säljorganisation till support och garantier.
Den globala försäljningen av mobiltelefoner (telefoner som använder GSM, CDMA eller 3G-teknologi) saktar in och har i vissa marknader redan minskat. De senaste åren har marknaden kännetecknas av tilltagande prispress med sjunkande snittpris som följd. Prognoser från de ledande tillverkarna Sony Ericsson och Nokia indikerar en fortsatt försvagning av den globala försäljningen av mobiltelefoner. Det finns ett flertal globala tillverkare av mobiltelefoner, till de tidigare nämnda kan läggas Motorola och Samsung. Doro är en nischaktör med mobiltelefoner utvecklade för användare som vill ha något enklare modeller. Inom detta segment har Doro en marknadsandel uppgående till omkring 70 procent i Norden, respektive omkring 30
procent i övriga Europa. Andra aktörer inom detta segment
Trådlösa telefoner vinner marknadsandelar i de flesta länder, oberoende av om de använder DECT eller IP-teknik. I Västeuropa varierar försäljningsutvecklingen enligt marknadsundersökningsföretaget MZA. I Storbritannien och Tyskland ökade försäljningen med 10 procent respektive 2 procent i början av året, jämfört med inledningen av 2007. Motsvarande period sjönk försäljningen med 7 procent i Spanien respektive 9 procent i Frankrike. Doro är en nischaktör och har omkring 20 procent av den nordiska marknaden och 4 procent i övriga Europa. Bland marknadsledarna finns Alcatel-Lucent, Panasonic, Philips och Gigaset.
Doro har nyligen etablerat ett samarbete med amerikanska distributörer gällande specialprodukter för denna marknad och har ännu inte uppnått mer än en marginell försäljning på den amerikanska marknaden.
För Doro är förståelsen för slutanvändaren den viktigaste komponenten vid framtagningen av nya produkter. Basen för förståelse av slutanvändaren byggs genom samarbeten med olika partners som var och en bidrar med olika delar. Två betydande samarbetspartners är världsledande Ergonomidesign och Synovate. Doro har tillsammans med dessa två partners samlat omfattande kunskaper om både slutanvändaren, dennes omvärld och var produkterna förväntas att säljas.
Doro HearPlus 318w är ett exempel på hur Doro har utvecklat produkter i nära samarbete med experter inom design av hjälpmedel och vardagsprodukter för människor med funktionshinder. Tillsammans med professorn på Konstfack Maria Benktzon och hennes team av designers på den internationellt erkända designbyrån Ergonomidesign tog man fram en trådlös telefon för äldre personer som gör det enkelt för dem att hålla kontakten med släkt
Utöver de innovativa ergonomiska fördelarna är Doro HearPlus 318w specifikt designad för personer med nedsatt hörsel eller hörapparat.
och vänner. Utöver de innovativa ergonomiska fördelarna är Doro HearPlus 318w specifikt designad för personer med nedsatt hörsel eller hörapparat.
Arbetet utgick från den praktiska situationen för användaren. Genom intervjuer, simulerade samtal och observationer genom foto och video studerades hur olika produkter användes. Den färdiga telefonen har en hög förstärkningsnivå, med en mycket god ljudkvalitet och en förbättrade kompatibiliteten med hörapparater.
Därmed är Doro HearPlus 318w den perfekta trådlösa telefonen för personer med nedsatt hörsel. Den förstorade och något böjda luren är inte bara lättare att greppa utan ger även extra stöd för armen vid telefonsamtal. Den hamnar enkelt på rätt plats i den stabila basenheten och har både stora knappar och en stor lättläst display.
Hur produkterna används i dagens vardag är viktig, men förståelsen för användarnas attityder gällande kommunikation i framtiden kommer att vara avgörande för Doros produktutveckling.
Genom undersökningsföretaget Synovate har Doro
intervjuat över tusen personer över 65 år i Frankrike, Storbritannien och Sverige. Resultatet visar att trots att merparten av alla svenskar över 65 år har en mobiltelefon känner nästan varannan person i samma åldersgrupp sig skrämd av eller osäker på ny teknik.
Dagens pensionärer efterfrågar därför enkelhet och användarvänlighet framför moderna funktioner och tjänster när det gäller mobiltelefoner.
Gruppen av personer med någon form av åldersrelaterade funktionshinder uppgår till ungefär 70 miljonerborgare inom EU. Denna siffra kommer att ha ökat till 84 miljoner år 2020. Inom tio år förväntas gruppen över 65 år utgöra 25 procent av Sveriges befolkning. För dessa personer kommer betydelsen av telefoniprodukter med en stor och skarp skärm, stora och tydliga knappar samt enkla funktioner bli än viktigare kriterier när de ska välja en ny mobiltelefon.
Undersökningen avslöjar också en hel del intressanta lokala skillnader mellan Sverige, Frankrike och Storbritannien. Exempelvis är det endast varannan fransk pensionär som har tillgång till mobiltelefon medan motsvarande siffra i England uppgår till cirka 75 procent.
Care Electronics erbjuder produkter som riktar sig mot den äldre målgruppen. Antalet Européer över 80 år förväntas fördubblas till år 2050 enligt prognoser från FN och Eurostat. Befolkningen på Doros marknader kan förvänta sig en längre genomsnittlig livslängd och högre inkomster under de kommande decennierna.
Dessa faktorer är Doros utgångspunkt i satsningen på seniormarknaden med enkla och väldesignade produkter som är användarvänliga för personer med nedsatt syn och/eller hörsel samt andra begränsningar. Produkterna kännetecknas av större siffror, reglerbara högtalare, bra kontrast, en lur som är lätt att greppa, förprogrammerade ringknappar – alla funktioner som är lätta att använda.
Produkter inom Care Electronics marknadsförs i två grupper:
Plus – produkter med mer anpassad form och funktion för att möta ett specifikt behov hos personer med mer omfattande krav.
Easy – förenklade produkter anpassade för personer som med någon form av funktionshinder och därför vill ha en enkel och lättanvänd telefon eller annan kommunikationsutrustning.
Gruppering är även grunden för distributionsstrategin med en uppdelning mellan större konsumentelektronikkedjor för Easy-sortimentet, medan Plus-sortimentet säljs genom specialiserade distributörer samt återförsäljare som riktar sig till personer med speciella behov.
Märkningen Doro Audio + markerar en högre produktanpassning och skapar ett högre förädlingsvärde i distributionen. Doros Audio Plus produkter möter högt ställda krav på samverkan med andra hjälpmedel. Därför fungerar de tillsammans med hörapparater samtidigt som de ger högsta ljudjusteringsgrad för dem som inte använder hörapparat.
De viktigaste säljkanalerna för Care Electronics är butiker som säljer konsumentelektronik, GSMspecialister samt specialister och rådgivare inom hjälpmedel.
Bland konkurrenterna kan nämnas Geemarc och Emporia.
Huvuddelen av Home Electronics sortimentet består av hemtelefoner (med eller utan tråd) och är IP-kompatibelt, det vill säga fungerar med telefonitjänster som kan köpas av Internetoperatörer. Även walkie talkies (Personal Mobile Radio) och babymonitorer ingår i sortimentet.
Under 2008 fortsatte försäljningen av trådlösa telefoner att öka medan volymerna av trådade telefoner minskade. Andelen IP-telefoni är fortsatt liten.
Doro följer utvecklingen av CAT-iq, den teknik som förväntas ersätta dagens standard (DECT) för kommunikationen mellan hand- och basenhet. Med den nya digitala tekniken skapas möjligheten att koppla mer avancerade handhållna enheter till snabbare bredband och utnyttja den lösning som kallas triple-play (tv, bredband och telefoni). Bedömningen är att CAT-iq kommer att nå konsumentmarknaden under 2010.
Doros sortiment inom Home Electronics återfinns hos flera säljkanaler. Stora butikskedjor som Carrefour, specialbutiker som Expert och Dixons samt hos butiker med inriktning mot nyblivna föräldrar.
Business Electronics har ett brett utbud av produkter för den professionella användaren. Samtliga produkter är oberoende, det vill säga att de kan användas direkt i arbetsplatsens befintliga tekniska lösning.
Doros professionella produkter är indelade
För professionella användare är produktens ergonomiska egenskaper viktiga och denna aspekt väger tungt i köpbeslutet. Doro har stor erfarenhet från att utveckla telefoniutrustning som används många timmar om dagen och där användaren ställer höga krav på möjligheter att justera exempelvis ljudnivå. På så sätt förebyggs arbetsrelaterade skaderisker som monoton exponering och långtidsanvändning annars kan orsakar.
Headsetmarknaden domineras av amerikanska Plantronics och danska Jabra/GN Netcom. Doro Pro-Sound inledde sin marknadsfas under 2008 och har därmed en begränsad marknadsandel.
Produkter från Business Electronics säljs främst genom kontorsvaruhus, telekomspecialister och operatörer.
Under 2008 har vi tagit ytterligare ett steg för att växa inom Care Electronics. Finansoro och lågkonjunktur skapar både utmaningar och möjligheter.
På många sätt var 2008 ett starkt år för Doro. Vi förstärkte tillväxttrenden som inleddes 2007, framför allt inom Care Electronics. Detta trots en tilltagande påverkan från den globala lågkonjunkturen under slutet av verksamhetsåret. Jag är övertygad om att vårt nya fokus och satsningen på produkter för seniorer är viktig förklaring till att försäljningen 2008 ökade med 4,7 procent jämfört med 2007, till 362,5 Mkr. Orderingången under årets sista kvartal var 28 procent högre än förra året. Våra marginaler påverkades negativt till följd av högre råvarukostnader i början av året och i slutet av året även av valutaeffekter i form av en dyrare US-dollar samt minskande efterfrågan inom affärsenheten Business Electronics. Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till –8,2 Mkr för 2008.
Under 2008 har främst Care Electronics fortsatt sin framgång med satsningen på enklare produkter som förenklar tillvaron för äldre människor i vårt samhälle. Inom detta område har vi en begränsad konkurrens och affärsenheten har vuxit så att det nu svarar för 39 procent av Doros årliga försäljning.
Flertalet tillverkare av GSM-telefoner fokuserar på att kombinera sina produkter med tjänster från nätoperatörer och därigenom nå kategorin yngre konsumenter, som kan resultera i en högre genomsnittsintäkt per enhet. Vi har istället valt att se till de äldre konsumenternas specifika behov och önskemål, en nisch som motsvarar omkring 2 procent av den totala GSM-marknaden. Våra GSM-telefoner har funktioner som såväl tydliga och stora knappar, stora siffror på både knappar och i skärmen som greppvänlig design.
Genom noggranna studier och intervjuer kan vi erbjuda produkter med just de funktioner som seniorer vill ha och kan använda. Det har gjort oss till den ledande tillverkaren inom denna nisch i de länder vi finns representerade. Vi har etablerat starka partnerskap inom marknadsföring och försäljning med specialiståterförsäljare och stora elektronikkedjor i Europa och nyligen även i USA. Nya produkter i detta segment som lanserades 2008 är två telefoner: HandleEasy 328gsm samt 330gsm. Bland våra telefoner för det fasta nätet började vi sälja HearPlus 318w, en modell för trådlös telefoni med ytterligare förbättrad ergonomi. Vi avser att utöka vårt utbud av GSM-produkter under 2009.
Även om Care Electronics växer fort var Home Electronics den största affärsenheten inom Doro under 2008, med 52
procent av Doros försäljning. Försäljningen inom Home Electronics minskade 26 procent jämfört med 2007, men genom lanseringen av produktserierna NeoBio och Arc, båda med DECT-teknik, kunde en viss återhämtning ske i slutet av 2008. Under 2009 avser vi att uppgradera befintliga produkter.
Vi kan dra nytta av de starka samarbeten som vi har med flera butikskedjor inom konsumentelektronik – samarbeten som stärks genom vårt erbjudande inom Care – när vi nu utvecklar försäljningen av andra produktslag. Främst handlar det om produkter som den moderna familjen vill ha, som trådlösa telefoner och babymonitorer.
I vår tredje affärsenhet, Business Electronics, utvecklar vi produkter som bidrar till att ge den professionella användaren en kostnadseffektiv lösning utformad för att förenkla tillvaron och har funktioner som anpassas efter varje kunds behov. Försäljningen sker genom väl etablerade kanaler av specialister, som företag som säljer och installerar kompletta telefonsystem för kontor och andra arbetsplatser. Under året lanserade vi nya produkter inom internet-telefoni, VoIP. Försäljningen tog inte den fart som vi hade hoppats på, men företagens fortsatta behov av hålla kostnaderna låga gör att vi tror på potentialen inom detta område. Andra nya produkter under 2008 inkluderade ip880dect, en nyutvecklad IP DECT-telefon.
På alla våra marknader arbetar Doro kontinuerligt med att utveckla och stärka relationer med distributörer, såväl specialister som kan sälja omsorg eller affärstelefonisystem, som GSM-operatörer samt konsumentelektronikkedjor. I Storbritannien har vårt arbete med att förnya vårt erbjudande och stärka vårt varumärke resulterat i en försäljningsökning om 16 procent. Under 2008 tog vi även marknadsandelar i Tyskland, vilket bidrog till ökande marknadsandelar även på den europeiska kontinenten.
Under året etablerade vi Doro på den amerikanska marknaden, med GSM-telefoner för äldre som dörröppnare. För närvarande arbetar vi med att bygga relationer med ett antal distributörer och har till dags dato ett viktigt distributionsavtal med Brightpoint. Även om vi fortfarande är i en tidig fas är den respons vi fått hittills mycket lovande.
Konsumenterna betraktar Doros produkter som användbara för att kunna hålla kontakten med familjen samt att de är relativt billiga. Därmed är risken lägre för minskande försäljning som en följd av sämre ekonomiska tider. Till detta kommer att vi har en relativt liten och effektiv organisation med förmåga att vara flexibla och få ut det mesta i våra relationer med återförsäljare och av att expandera vårt erbjudande av nischprodukter.
När vi kommit en bit in på 2009 fortsätter oron på de finansiella marknaderna och den omfattande lågkonjunkturen att skapa såväl utmaningar som möjligheter. Förstärkningen av US-dollarn under slutet av 2008 påverkade våra marginaler och kassaflöde. Doros styrelse har antagit en ny finanspolicy som innehåller regler för en systematisk valutakurssäkring som är i linje med koncernens prissättningsåtaganden. Detta förväntas ha en stabiliserande effekt på valutakursernas påverkan av marginalerna under 2009.
Vi har inlett offensiva satsningar att växa Care Electronics på våra kärnmarknader Norden och Kontinentaleuropa, medan vi fortsätter att etablera varumärket Doro på den amerikanska marknaden. Vidare möter vi de kraftiga valutaförändringarna genom att höja våra priser samt låta Care Electronics överstiga 50 procent av försäljningen.
Vi kommer utöver dessa åtgärder att anpassa våra kostnader för att säkerställa en konkurrenskraftig kostnadsstruktur i Doro. Och för att ytterligare dra nytta av våra investeringar och den erfarenhet som finns i vår organisation har vi från årsskiftet fusionerat de två affärsenheterna Home Electronics och Business Electronics till en affärsenhet. Från och med 1 januari redovisas den kombinerade verksamheten.
Genom tillskottet av nya produkter inom Care Electronics under andra kvartalet 2009 förväntas den nuvarande tillväxten kunna fortsätta, även om försäljningen inom Home & Business Electronics fortsätter att minska.
Doro har för närvarande en bra orderingång och vi har lyckats höja våra priser för att balansera valutafluktuationerna. Under nuvarande omständigheter är det dock svårt att ge en prognos för 2009 då det finns stor osäkerhet i den allmänna marknadsutvecklingen.
Jag är stolt över att Doro kan göra livet enklare för människor och företag. Detta är kärnan i vårt varumärke och i våra värderingar och tillsammans med våra nischprodukter gör detta att vi kan utveckla framgångsrika samarbeten med viktiga distributörer och säljkanaler. Jag är fortsatt övertygad om att vägen till lönsam tillväxt bygger på att vi kan fortsätta att vårda varumärket och de mänskliga aspekter som det representerar.
Slutligen vill jag tacka alla mina kollegor på Doro, vars ansträngningar under förra året har resulterat i ett avsevärt bättre bolag, trots viss extern turbulens och oro.
Lund i mars 2009
Jérôme Arnaud
Inom våra tre affärsenheter fortsätter vi att erbjuda prisvärda kommunikationsprodukter, främst inom GSM, fast telefoni och över internet till moderna familjer, näringslivet och äldre personer.
Vår vision är att förbättra människors vardagsliv.
Doro vill att det ska vara lätt att kommunicera. Vi ska leva nära kunderna så att vi alltid förstår deras behov och därigenom kan skapa de användarvänliga kvalitetsprodukter som gör det enkelt och tryggt i kommunikationen mellan alla människor – oavsett deras fysiska förutsättningar.
Doro utvecklar och marknadsför telekom- och konsumentelektronikprodukter som skapar fördelar, nöje och inspiration för ett enklare och mer lustfyllt vardagsliv.
Doro har inlett en omstrukturering av sitt sortiment för att nå utvalda kundsegment med produkter som är speciellt utformade för respektive målgrupp. Doros tre affärsenheter Care, Home och Business Electronics ansvarar för utveckling och försäljning. Gemensamt för alla Doros produkter är att de präglas av koncernens samlade kunskap inom funktionell design, teknik och kvalitetskontroll.
Olika erbjudanden riktas till respektive kundsegment genom olika säljkanaler.
Produkter inom Care Electronics säljs dels genom konsumentelektronikhandeln, dels genom specialistkanaler som rådgivning till äldre och funktionshindrade.
Home Electronics produkter säljs främst inom elektronikhandeln, operatörer och telekomspecialister.
Business Electronics produkter säljs via kontorsfackhandeln och specialister inom telekomlösningar.
De senaste årens satsning på Care Electronics representerar Doros tillväxtområde med starkare tillväxt och förädlingsvärde än de affärsenheter som tidigare har dominerat Doros verksamhet. Sedan genombrottsåret 2007 har denna affärsenhet byggt en stark kund- och volymtillväxt som nu bildar basen för en lönsammare utveckling. Denna affärsenhet stod för 39 procent av Doros totala försäljning. Under 2008 var tillväxten 180 procent och Doro fortsätter att utveckla lättanvända telefoner och annan utrustning som möter detta kundsegments efterfrågan på tydliga och enkla funktioner.
Affärsenheten Care Electronics öppnar nu även upp för en expansion till nya marknader med nya specialiserade distributörer för äldremarknaden. Dessa distributörer kan arbeta med högre förädlingsvärde och fungerar parallellt med Doros traditionellt starka ställning hos större konsumentelektronik kedjor vilket har givet en god synergi i Doros distribution.
Vi anser att förståelse för och insikt om slutanvändarens behov är grundläggande förutsättningar för vår framgång. Användarens uppfattningar och önskemål hjälper oss att skapa produkter som är relevanta och möter alla behov.
Vi samarbetar med experter med ledande kunskaper om slutanvändarnas uppfattningar och önskemål inom IT, media och telekom.
Doros modell för produktsegmentering utvecklas efter omfattande undersökningar.
Med vårt fokus, samlade kompetens och erfarenhet möter vi kundernas önskemål.
Care Electronics Nyckelord: Hjälpmedel och lättanvändbarhet Målgrupper: Seniorer och deras anhöriga
Home Electronics Nyckelord: Smart funktion och design för hemmet Målgrupp: Den moderna familjen
Nyckelord: Ergonomiska elektronikprodukter för professionella slutanvändare Målgrupper: Användare i vanliga kontor samt i mer krävande miljöer
Doros Hörnstenar introducerades 2006 som en grund för vår produktutveckling och säkerställer vad som är det viktigaste i designen av en Doro produkt.
Vi anser att våra produkter ska säljas via de försäljningsställen där våra målgrupper förväntar sig att finna Doros produkter eller de experter som kan vägleda en kund till det bästa köpet.
Säljkanal: Specialiserade återförsäljare inom omsorg och hos operatörerna.
Säljkanal: Stormarknader, konsumentelektronikbutiker, telekomspecialister och operatörer.
Säljkanal: Specialister, kontorsfackhandel, operatörer och installatörer.
Kvalitet, respekt för miljö och människor är grundstenarna i Doros framgång. Vi fortsätter att investera inom dessa områden för att säkra koncernens framtid.
Doro lägger stor vikt vid kvalitetsarbetet. Återkommande kontroller och ett väl fungerande kvalitetsarbete med tydliga interna och externa processer är en förutsättning för att kunna ta steget in i nya produktområden.
Att ligga steget före konkurrenterna kräver tillgång till rätt teknik, produktion och logistik. Doro har under de senaste åren koncentrerat sin försörjning till ett begränsat antal leverantörer i Kina. Avgörande i val av tillverkare är att de kan upprätthålla en uthålligt jämn och hög kvalitet.
Innan avtal tecknas med en ny tillverkare, oavsett produktområde, utför Doro en företagsutvärdering bestående av en noggrann granskning av såväl företaget som produktionsanläggningen. Varje tillverkningsserie inspekteras därefter med stickprovstest på plats vid fabriken av egen personal innan transport sker till något av Doros två centrallager i Malmö och Paris. Vid ankomst till lagret sker dessutom en inkommande kvalitetskontroll.
I tillägg till dessa kontroller utförs varje kvartal en mer omfattande genomgång av kvalitetsläget hos samtliga leverantörer.
Doro rankar och mäter varje tillverkare.
Samtliga leverantörer mäts på följande områden:
På så sätt får både Doro och leverantören en gemensam uppfattning om på vilken nivå kvalitetsarbetet ligger. Doro hjälper också ofta till med felsökning i själva tillverkningsprocessen. Det ger en mycket god insikt i vilka möjligheter som finns till att ta fram nya produkter men även att ytterligare förbättra tillverkningen av de befintliga.
Doro fordrar att leverantörerna undertecknar en särskild deklaration avseende ett gott socialt ansvarstagande. Denna deklaration omfattar ett stort antal krav vad gäller barn- och tvångsarbete, arbetsmiljö, ersättningsnivåer, arbetstider och fri anslutningsrätt till fackföreningar. Vid avtalsbrott har Doro rätt att med omedelbar verkan säga upp samtliga förbindelser med leverantören.
Doro marknadsför och säljer produkter vars användande och återvinning omfattas av direktiv och lagar och på miljöområdet. Miljöengagemanget hos kunderna ökar successivt, vilket löpande förändrar kravbilden på Doros leverantörer. Doros kvalitets- och miljöchef svarar för att Doro följer tillämpliga lagar och regler. Dessutom har de olika länderna en miljöansvarig person som säkerställer att respektive lands miljölagstiftning följs. Bland de mer omfattande direktiv som berör Doros verksamhet finns EU:s direktiv "Waste of Electrical and Electronic Equipment" ("WEEE") som trädde ikraft i augusti 2005, samt "Restriction of the use of certain Hazardous Substances" ("RoHS"), som trädde ikraft den 1 juli 2006.
Registrering av kemikalier enligt "REACH" (Registration, Evaluation, Authorization och Restrictions of CHemicals) berör den part som tillverkar/importerar kemiska ämnen. Då Doro importerar färdiga produkter som har fått sin slutliga tekniska specifikation och utförande från en tillverkningsenhet utanför EU och detta gods inte avger några kemiska substanser under normal användning krävs inte att Doro registrerar eller rapporterar användande av några kemikalier.
Under augusti 2008 infördes ett nytt direktiv om batterier. Detta direktiv följer i stort det ovan nämnda WEEE-direktivet eftersom importören av batterier måste bära kostnaderna för batteriavfallet. Som importör måste Doro också säkerställa att alla importerade battericeller är märkta i enlighet med direktivet. Detta var fullt ut genomfört i vår produktion, i god tid före direktivets införande.
Ytterligare ett nytt direktiv med viss påverkan på Doros verksamhet är "EUP"-direktivet ("Energy Using Products"). Innebörden blir för Doro att säkerställa en ekologisk design, en energisnål produktionsprocess och låg energiförbrukning hos batteriladdare och externa strömförsörjningsenheter.
I den egna verksamheten strävar Doro efter att minimera yttre påverkan på miljön genom ett effektivt utnyttjande av resurserna i alla led. Logistiken av produkter och förpackningar optimeras genom ständigt fokus på planering och genomfång av behov av volymer av förpackningar och instruktioner. Så långt det är affärsmässigt försvarbart använder Doro sig av leverantörer och transportföretag som är miljöcertifierade.
Medelantalet anställda i Doro var under 2008 59 (61). Av koncernens medarbetare är 32 (33) procent kvinnor.
Doro eftersträvar korta beslutsvägar och har som målsättning att varje medarbetare ska känna sig delaktig och ansvarig för bolagets utveckling. I Doros platta och enkla organisation är ansvar och befogenheter delegerat, vilket ställer krav på medarbetarna att arbeta under stort mått av frihet. En fördel med Doros organisation är att säljare, produktutvecklare och marknadsförare lever nära kunderna och leverantörer, något som blir viktigare i takt med att gemensamma utvecklingsprojekt blir allt fler och genomförs under kortare tid.
Att behålla och utveckla nyckelkompetens är avgörande för att Doro ska kunna leva upp till affärsidén om utveckling av produkter i hög kvalitet och modern design. Det är därför Doros uttalade strävan att ge medarbetarna utrymme och resurser att utvecklas, i såväl sin nuvarande befattning som genom möjligheter att gå vidare till andra befattningar. Med verksamhet i över 30 länder har Doro ett stort antal kontaktytor med leverantörer, återförsäljare och kunder. Utbyte av erfarenheter och kompetenser inom de olika bolagen är idag relativt utvecklat och ambitionen är att formalisera utbildning inom främst säljmetoder och produktutveckling.
Könsfördelning 2008, %
Vid en ceremoni på den Internationella konsumentelektronik-mässan i Las Vegas, fick Doros VD Jérôme Arnaud (vänster) ta emot WonderVision Award från artisten Stevie Wonder och Mike May, en ledande förspråkare för utveckling av teknologi och design för alla grupper i samhället.
Doros aktie är noterad på OMX Nordiska Börs Stockholm sedan 1993 och återfinns på dess Small-Cap-lista.
Börsvärdet uppgick den 31 december 2008 till 87 Mkr (101).
Kursen på Doros aktie har under perioden 1 januari – 31 december 2008 minskat från 5,80 kronor till 5,00, en nedgång med 14 procent. Under samma period sjönk OMX Stockholm index med 42 procent. Doro-aktien har under året som högst betalts med 7,05 kr och som lägst med 3,50 kr.
Aktiekapitalet i Doro AB uppgick den 31 december 2008 till 17 407 631 kr, fördelat på 17 407 631 aktier, vilket ger ett kvotvärde om 1,00. Varje aktie berättigar till en röst och alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Doro har inga konvertibler eller pågående optionsprogram.
Vid utgången av 2008 hade Doro 3 170 aktieägare, att jämföra med 3 305 året innan. Andelen utländska ägare uppgick vid årsskiftet till 12 procent (12) och institutionellt ägande till cirka 2 procent (1). Doros ledande befattningshavare hade vid årsskiftet ett sammanlagt innehav i Doro om 488 245 aktier. Doros styrelseledamöter ägde vid årsskiftet 1 256 000 aktier. Doro AB ägde vid utgången av 2008 inga egna aktier.
Bolagsstämman 2006 antog en ny policy som lyder: Inlösen av aktier erbjuds alla aktieägare när medel för detta finns. Denna policy ersätter tillsvidare utdelningspolicyn. För räkenskapsåret 2008 föreslår styrelsen att ingen utdelning lämnas.
Kursutveckling och volym jan 2003 – feb 2009
| Kursutveckling och volym jan 2008 – feb 2009 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| ---------------------------------------------- | -- | -- | -- | -- | -- | -- |
Moderbolagets aktiekapital har under de senaste åren förändrats enligt nedan:
| Förändring | Emissions- | Ökning av aktie- | Inbetalt | ||
|---|---|---|---|---|---|
| År | Transaktion | av aktiekapital | kurs, kr1 | kapital, Mkr | belopp, Mkr |
| 1998 | Riktad nyemission | 2 740 260 | 18,48 | 2,7 | 50,6 |
| 1998 | Nyemission 1:7 | 1 212 894 | 27,00 | 1,2 | 32,7 |
| 2001 | Riktad nyemission | 11 764 705 | 8,50 | 11,8 | 100,0 |
| 2005 | Nyemission | 7 141 | 1,00 | 0,0 | 0,0 |
| 2005 | Omvänd split, 5:1 | –17 180 000 | |||
| 2006 | Nyemission, 3:1 | 12 885 000 | 6,00 | 64,4 | 71,2 |
| 2006 | Kvittningsemission | 227 631 | 7,66 | 1,1 | 1,5 |
1 Emissionskurser ej omräknade för nyemissioner och omvänd split.
| Data per aktie | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier vid årets slut, tusental1) | 17 408 | 17 408 | 17 408 | 4 295 | 4 294 |
| Kvotvärde, kr | 1,00 | 1,00 | 5,00 | 5,00 | 5,00 |
| Resultat per aktie efter skatt, kr1) | –0,69 | 0,43 | –7,59 | –15,68 | 5,55 |
| Kassaflöde per aktie, kr | –1,24 | –1,22 | –0,57 | –10,12 | –6,70 |
| Synligt eget kapital, kr | 1,73 | 2,27 | 1,81 | 7,47 | 21,80 |
| Börskurs vid årets slut, kr | 5,00 | 5,80 | 5,00 | 14,05 | 23,26 |
| Utdelning, kr | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 |
| P/E tal2) | N/A | 13,5 | N/A | N/A | 10,0 |
| Direktavkastning, %3) | N/A | N/A | N/A | N/A | N/A |
1 Genomsnittligt antal aktier under 2006: 10 814 669.
2 P/E tal räknas som börskurs vid slutet av året dividerat med vinst per aktie efter skatt.
3 Direktavkastning räknas som utdelning dividerat med börskurs 31/12.
| Större aktieägare per den 31 december 2008 |
Antal aktier |
% av aktier |
Antal röster |
% av röster |
|---|---|---|---|---|
| Originat AB | 2 600 000 | 14,9 | 2 600 000 | 14,9 |
| DO Intressenter AB | 1 647 058 | 9,5 | 1 647 058 | 9,5 |
| Gusgus AB | 848 250 | 4,9 | 848 250 | 4,9 |
| Johand AB | 848 250 | 4,9 | 848 250 | 4,9 |
| Mellby Gård Holdings | 848 249 | 4,9 | 848 249 | 4,9 |
| Dirbal AB | 800 000 | 4,6 | 800 000 | 4,6 |
| Handels och Investment AB Venture | 800 000 | 4,6 | 800 000 | 4,6 |
| Erik A i Malmö AB | 732 250 | 4,2 | 732 250 | 4,2 |
| Tedde Jeansson, SR | 677 355 | 3,9 | 677 355 | 3,9 |
| TJ Junior AB | 650 028 | 3,7 | 650 028 | 3,7 |
| Deltotal | 10 451 440 | 60,0 | 10 451 440 | 60,0 |
Källa: Euroclear Sweden AB.
| Aktiefördelning i storleksklasser per den 31 december 2008 |
Antal aktieägare |
I procent av alla ägare |
Äger tillsammans antal aktier |
I procent av alla aktier |
|---|---|---|---|---|
| Under 501 aktier | 2 327 | 73,4 | 237 728 | 1,4 |
| 501–1 000 aktier | 399 | 12,6 | 328 394 | 1,9 |
| 1 001–5 000 aktier | 316 | 10,0 | 754 857 | 4,3 |
| 5 001–10 000 aktier | 51 | 1,6 | 386 386 | 2,2 |
| 10 001–15 000 aktier | 11 | 0,3 | 143 258 | 0,8 |
| 15 001–20 000 aktier | 15 | 0,5 | 254 044 | 1,5 |
| Över 20 000 aktier | 51 | 1,6 | 15 302 964 | 87,9 |
| Totalt | 3 170 | 100,0 | 17 407 631 | 100,0 |
Antalet aktieägare har minskat från 3 305 till 3 170 Av det totala antalet aktier ägs cirka 12 procent (12) av utländska aktieägare och cirka 2 procent (1) av institutionella ägare.
| 2008 | 2007 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Kv1 | Kv2 | Kv3 | Kv4 | Kv1 | Kv2 | Kv3 | Kv4 |
| Kvartalsvis resultatutveckling | ||||||||
| Nettoomsättning | 71 | 68 | 102 | 121 | 79 | 73 | 81 | 114 |
| Rörelsens kostnader | –69 | –71 | –96 | –129 | –77 | –71 | –80 –108 | |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 2 | –3 | 6 | –8 | 2 | 1 | 1 | 6 |
| avskrivningar enligt plan och nedskrivningar | –1 | –1 | –1 | –2 | –1 | 0 | 0 | 0 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | 1 | –4 | 5 | –10 | 1 | 1 | 1 | 6 |
| Finansnetto | 0 | 0 | –1 | 0 | 0 | –1 | 0 | 0 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 | –4 | 4 | –11 | 1 | 0 | 1 | 6 |
| Skatt på periodens resultat | 0 | 0 | 0 | –1 | 0 | 0 | 0 | –1 |
| Nettoresultat | 1 | –4 | 4 | –12 | 1 | 0 | 1 | 6 |
| Kvartalsvis balansräkning för koncernen | ||||||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 10 | 11 | 12 | 14 | 9 | 9 | 9 | 10 |
| Materiella anläggningstillgångar | 4 | 5 | 6 | 6 | 3 | 2 | 2 | 4 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 0 | 0 | 16 | 14 | 16 | 16 | 16 | 16 |
| Varulager | 56 | 56 | 69 | 59 | 66 | 56 | 43 | 51 |
| Kortfristiga skulder | 67 | 65 | 73 | 64 | 57 | 55 | 56 | 72 |
| Kassa och bank | 9 | 6 | 2 | 13 | 13 | 6 | 5 | 8 |
| Summa tillgångar | 146 | 143 | 178 | 170 | 164 | 144 | 130 | 161 |
| Eget kapital | 40 | 36 | 41 | 30 | 31 | 32 | 33 | 40 |
| Räntebärande skulder | 27 | 36 | 28 | 43 | 3 | 11 | 10 | 8 |
| Icke räntebärande skulder | 79 | 71 | 109 | 97 | 130 | 101 | 87 | 114 |
| Summa eget kapital och skulder | 146 | 143 | 178 | 170 | 164 | 144 | 130 | 161 |
| Kvartalsvis kassaflöde | ||||||||
| Rörelseresultat efter finansiella poster | 1 | –4 | 4 | –11 | 1 | 0 | 1 | 6 |
| Avskrivning enligt plan | 1 | 1 | 1 | 2 | 1 | 0 | 0 | 0 |
| Betald inkomstskatt | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Förändring av rörelseresultat | –19 | –7 | 2 | 6 | –16 | –25 | 1 | 1 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –17 | –10 | 7 | –3 | –14 | –25 | 2 | 7 |
| Avyttring från koncernföretag | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 9 | 0 | 0 |
| Investeringar | –2 | –1 | –4 | –3 | 0 | –1 | 0 | –3 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –2 | –1 | –4 | –3 | 0 | 8 | 0 | –3 |
| Förändring räntebärande skulder | 19 | 16 | –16 | 15 | –2 | 9 | –1 | –2 |
| Omräkningsdifferenser och övrigt | 0 | 0 | 1 | 1 | –1 | 1 | –1 | 2 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 19 | 16 | –15 | 16 | –3 | 10 | –2 | 0 |
| Kassaflöde (Förändring av likvida medel) | 0 | 5 | –12 | 10 | –17 | –8 | –1 | 4 |
Doro AB är ett publikt aktiebolag (nedan Doro). Bolagets säte är i Lund. Det är registrerat i Sverige under organisationsnummer 556161-9429. Huvudkontoret har besöksadress Magistratsvägen 10, Lund (postnummer 226 43), Sverige. Doro har rörelsedrivande bolag i Frankrike, Hongkong, Norge, Storbritannien och i Sverige. Den koncernmässiga strukturen framgår av not 14.
Doro marknadsför ett brett och innovativt sortiment av telekom- och konsumentelektronikprodukter, främst för den europeiska marknaden. Doro erbjuder användarvänliga produkter av hög kvalitet med modern design till konsumenter och företag.
Doros produktutbud delas in i tre affärsenheter: Care Electronics (lättanvända mobiltelefoner och andra specialprodukter för en senior målgrupp), Home Electronics (trådlösa digitala telefoner, trådade telefoner, telefonsvarare, baby monitorer) samt Business Electronics (Head-sets och kontorstelefoner).
Doro verkar huvudsakligen inom den snabbt föränderliga marknaden för elektronikprodukter till konsumenter i framför allt Europa med utveckling av anpassade nischprodukter, främst för äldre konsumenter.
Produktionen sker hos underleverantörer och den är till största delen förlagd till Kina. Doro skyddar produkterna genom egna formverktyg och deltar aktivt i design, utvecklings- och kvalitetssäkringsprocesserna.
Stora inköpsvolymer kan för vissa produkter utgöra ett viktigt konkurrensmedel eftersom det ger en lägre enhetskostnad för såväl utveckling som produktion. Större inköpsvolymer förstärker också Doros förhandlingsposition gentemot underleverantörerna.
Doros omsättning för 2008 uppgick till 362,5 Mkr (346,3), en ökning med 5 procent jämfört med föregående år. Volymerna minskade med 1 procent.
Huvudprodukten trådlösa telefoners andel av försäljningen har minskat med 11 procent jämfört med föregående år och svarar för 51 procent av den totala volymen (61). Försäljningspriset på DECT-telefoner har fortsatt att sjunka och det finns en generell prispress i marknaden.
Resultat före skatt och finansiella poster uppgick till –8 Mkr (9). Antalet anställda har minskat med 2 personer till 59 (61), till följd av effektiviseringsåtgärder.
Under året avvecklade Doro sitt helägda dotterbolag Doro Danmark A/S som bidrog med 2 Mkr till moderbolagets resultat.
Koncernens resultat efter skatt blev –11,5 Mkr (7,5) för helåret. En omvärdering har gjorts av koncernens latenta uppskjutna skattefordringar vilket resulterat i en skattekostnad på 1,4 Mkr.
En finanspolicy antogs av Doros styrelse i december. Syftet med denna policy är att klarlägga ansvar och beskriva generella regler och riktlinjer relaterade till specifika områden inom Doro AB. Vidare ska policyn stödja verksamheten, minska finansiella risker och effektivt utnyttja kapital och kassaflöde.
Beräknade nettoflöden som motsvarar normala volymer och gällande prislistor i rörelsen (vanligen 3 till 6 månader) säkras löpande enligt följande procentuella andelar de kommande fem månaderna: 100 procent, 100 procent, 100 procent, 75 procent och 25 procent. De viktigaste nettovalutaflödena för Doro är för närvarande EUR (inflöde) respektive USD (utflöde), varför en viktig del i Doros arbete med valutasäkring är att säkerställa framtida avtal gällande användande av EUR för att köpa USD.
Under 2008 har vi fortsatt att utveckla vårt fokus på våra tre affärsenheter:
Den nya organisationen har varit framgångsrik även i en period av besvärliga marknadsförhållanden.
Koncernen har dessutom stärkt sin säljorganisation genom gemensamma stödfunktioner i Lund och Paris samt inköpslogistik i Hongkong.
Doros största marknader är Kontinentaleuropa (42 procent av omsättningen), Norden (38 procent) samt Storbritannien (16 procent). Doros försäljning via distributörer på andra utvalda marknader uppgår till 4 procent.
De övergripande målen för koncernens arbete med personalfrågor är att rekrytera, utveckla och behålla kompetenta och engagerade medarbetare. Årliga utvecklingssamtal utgör en viktig del av detta arbete.
Koncernledningen omorganiserades under 2008 och består fortsatt av fem personer. I och med den nya organisationsformen har delar av personalen fått nya ansvarsområden.
Det genomsnittliga antalet anställda uppgick till 59 (61).
Tidigare ledamoten Anders Berg lämnade styrelsen och Peter Blom invaldes som ny ledamot. Styrelsen består därmed av Bo Kastensson, Peter Blom, Jonas Mårtensson, Tomas Persson samt verkställande direktören Jérôme Arnaud. Annette Borén utsågs till ekonomi- och finansdirektör i oktober. Marknadschef Fredrik Forssell lämnade bolaget i november. Försäljningschef Kjell Reidar Mydske utsågs till försäljnings- och marknadschef. Ulrik Nilsson, Chef för Operations, ingår i ledningsgruppen.
Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare avseende 2009 innebär i huvudsak att löner och övriga ersättningsvillkor för ledningen ska vara marknadsmässiga. Utöver fast grundlön kan ledningen även erhålla rörlig ersättning, vilken ska ha ett förutbestämt tak och vara baserad på utfallet i förhållande till resultatmål (och i vissa fall andra nyckeltal). Maximal kostnad för bonus till bolagets ledande befattningshavare får ej överstiga 5 Mkr.
Den totala kostnaden för fast och rörlig ersättning ska varje år bestämmas till ett belopp som inkluderar bolagets alla ersättningskostnader, vilket möjliggör för ledande befattningshavare att allokera delar av sina fasta och rörliga ersättningar till andra förmåner, till exempel pensionsförmåner. Pensionsplanerna för ledningen ska i huvudsak vara avgiftsbestämda.
Vid uppsägning från bolagets sida kan det finnas rätt till avgångsvederlag vilket i sådant fall ska ha ett förutbestämt tak. Vid uppsägning från den anställdes egen sida ska inget avgångsvederlag utgå. Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta.
Detta förslag är i linje med förra årets riktlinjer som beslutades av årsstämman 2008.
Doro har under de senaste åren genomfört en effektiviseringsplan för att skapa en lägre kostnadsnivå med en förbättrad effektivitet och en utökad distributionskapacitet. Som ett led i denna fokusering avvecklades Doro Danmark A/S och Doro Tele OY i Finland.
Det pågår två fusioner, dels av Doro Finans och Doro AB, dels av Doro Nordic och Doro AB. Samtidigt pågår avvecklingen av Doro Audioline GmbH i Schweiz och av Doro Atlantel Sp.Zo.o i Polen.
Doro arbetar i tre affärsenheter som har följande fördelning; Care Electronics, specialiserade telekom- och elektronikprodukter för äldre, svarar för 39 procent (16) av försäljningen, Home Electronics, med i huvudsak hemtelefoni, svarar för 52 procent av årets försäljning (72) samt Business Electronics, huvudsakligen kontorstelefoni, 8 procent (12) av försäljningen.
Care Electronics. Affärsenheten nästan tredubblade sin omsättning under 2008 till 143 Mkr (51), samtidigt som volymerna ökade med 101 procent.
Care Electronics utvecklar och distribuerar telekom- och elektronikprodukter speciellt anpassade för äldre personer. Affärsenheten har haft en accelererande försäljningsutveckling under året. Omsättningsökningen var framförallt en effekt av ökade marknadsandelar för GSM-produkter med en funktionell design för personer som vill ha lättanvända produkter samt av en geografisk expansion av distributionen.
Doros största investeringar sker i Care Electronics, vilka har stärkt koncernens marknadsposition och ambitionen är att bli den ledande inom detta marknadssegment.
Home Electronics. Fortsatt prisfall bidrog till omsättningen minskade med 26 procent till 189 Mkr (255) och volymerna minskade med 15 procent jämfört med föregående år.
Två stora brittiska kunder avbröt sina beställningar i slutet av året, vilket ledde till överlager i koncernens brittiska verksamhet.
Doro lanserade den nya TH70/80-serien, trådtelefoner i 900-serien och nya baby-monitorer under andra hälften av 2008. Den nya TH-serien är de första europeiska DECT-telefonerna med ENERGY STARcertifiering.
Business Electronics. Försäljningen har minskat med 25 procent till 30 Mkr (40) och volymerna med 33 procent. Detta är en följd av att volymerna med analoga trådtelefoner minskade med 36 procent och att uppbyggnaden av distributionen av VoIP telefoner har tagit längre tid än förväntat.
Doro lanserade sin nya IP telefon ip880dect, en WiFi telefon, ip700wifi och en ny telefon med slät yta för enkel rengöring, aub200h. I januari 2009 tecknade Doro ett distributionsavtal med en av Europas ledande distributörer av IT-produkter, Tech Data. Avtalet avser försäljning och marknadsföring av Voice over IP (VoiP) telefoner och head-set för den franska marknaden.
Från och med 1 januari 2009 är Home Electronics respektive Business Electronics benämningar på marknadssegment. Från detta datum rapporteras de som en gemensam affärsenhet.
Doro genomför olika projekt tillsammans med olika externa partners för produktutveckling och design. I normalfallet återfinns den större delen av kostnaderna hos den tillverkande partnern. I många av dessa fall ingår sedan dessa kostnader i Doros anskaffningsvärde för produkterna. Doro anlitar designföretag från olika länder. I en del fall är dessa kostnader rörliga och i en del fall fasta. Doro köper även i en del fall teknik från olika externa företag.
Vidare investerar Doro i olika formverktyg för att skydda design av produkterna. Dessa aktiveras till dess att första produkten finns färdig för leverans. Därefter skrivs utvecklingsarbetet av i ett till två år beroende på typen av produkt. Under 2008 uppgår koncernens kostnader för utvecklingsarbeten till 10 Mkr (5), varav 6 Mkr i immateriella anläggningstillgångar samt 4 i materiella anläggningstillgångar, främst för att bredda GSM-sortimentet.
Doro hade vid utgången av 2008 inga patent registrerade i bolaget men rätt att utnyttja olika patent enligt avtal. Doro har registrerat varumärkena Doro, Care Electronics, Phoneeasy, Ergonomic Sound, Airborne och Audioline. Dessutom finns ett stort antal produktnamn, mönster och figurer skyddade.
Doro är verksamt inom produktområdena trådlösa telefoner, trådade telefoner (inklusive telefonsvarare och nummerpresentatörer), GSM-telefoner, samt övriga konsumentrelaterade elektronikprodukter.
Störst omsättning har produktområdet DECT-telefoner som svarar för cirka 39 procent (61) av omsättningen. Därefter följer GSM-telefoner med 27 procent (4) samt trådade telefoner med mer än 22 procent (34) av omsättningen.
Investeringar sker i design, formverktyg, kontrollutrustning, inventarier, datorer och mjukvarusystem. Investeringarna uppgick till 10 Mkr (5). Se även redovisningsprinciper.
Doro är inblandat i två tvister. En detaljerad redovisning finns i not 21.
Den viktigaste tvisten är mot Sojitz (Nissho Iwai) i Japan. Doro har stämt motparten på totalt 106 Mkr. Doro förlorade i första instans i juli 2005. Doro överklagade detta och den fortsatta processen väntas ta ytterligare ett år. En tvist om ett varulager har vunnits men inte avslutats.
Doro bedriver ingen verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig. Doro har inga ägda tillverkningsenheter. Ett omfattande samarbete sker med ett antal av de fabriker som tillverkar Doros produkter. Vid genomgångar av fabriker ställs olika miljökrav. Ett ökande antal av fabrikerna arbetar med olika miljöprogram och de avser att bli ISO 14 000 certifierade.
Regelbunden, kvartalsvis, uppföljning av leverantörers kvalitet sker med hjälp av ett så kallat "Doro score-card". Detta score-card inriktar sig på leverantörernas tillverkningsprocesser samt eskaleringspunkt med avseende på rapporterade kvalitetsbrister och deras avhjälpande. Utvärdering sker på plats av nya tilltänkta leverantörer vad gäller samtliga kvalitetsrelaterade processer, samtidigt görs en första utvärdering kopplat till Doros "Code of Supplier Conduct" (Socialt ansvar). Löpande följs också produktkvalitet upp på enskilda sändningar.
Löpande följer Doros "Quality and Regulatory Manager" upp att bolagets produkter lägst motsvarar gällande myndighetskrav på aktuella marknader, tekniska specifikationer samt miljörelaterade krav.
Doro använder tredjeparts-verifiering att leverantörerna uppfyller respektive lands lagstiftning och Doros krav vad gäller anställningsförhållande. Detta utvärderas även löpande av Doro vid regelbundna besök vid samtliga fabriker.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till –21 Mkr (–30), främst till följd av negativt resultat och ökning av rörelsekapital. Investeringarna för helåret uppgick till 10 Mkr (5). I slutet av perioden hade Doro likvida medel om 13 Mkr, samt outnyttjade krediter om 15 Mkr, därmed hade bolaget totalt 28 Mkr till sitt förfogande den 31 december 2008. Soliditeten var 18 procent vid årets slut att jämföras med 25 procent vid årets början.
I samband med nyemissionen 2006 fastställde styrelsen ett resultatmål om en rörelsemarginal på lägst fem procent över en konjunkturcykel. De tidigare målen ligger fast om en maximal skuldsättningsgrad (räntebärande skulder/eget kapital) om 1,3. Den organiska expansionen ska täckas av internt tillförda medel, medan större förvärv ska finansieras genom nyemission.
Redovisning sker i de olika ekonomiska rapporterna med kvartalsvis utveckling:
Styrelsen har beslutat om följande datum för kvartalsrapporter under 2009:
Januari–mars 2009: 6 maj Januari–juni 2009: 19 augusti Januari–september 2009: 11 november Kvartalsrapporterna publiceras på Doros webbplats: www. doro.com
Inom moderföretaget Doro AB finns förutom koncernledningen och finansfunktioner också ett antal stödfunktioner för övriga koncernen. Marknadsföring och produktutveckling koordineras av moderbolaget, medan produkt- och kvalitetsavdelningen övervakar bl a design- och verktygsanpassningar samt kvalitetssäkring av leveranser. Inköp och logistik hanterar de olika materialflödena i koncernen.
Doro AB hade en omsättning om 176 Mkr (29). Resultat efter finansiella poster uppgick till –14 Mkr (–31).
Doro AB ansvarar för större delen av dotterföretagens finansiering. Nettoskuldsättningen är 70 Mkr (36). Det egna kapitalet uppgår till 29 Mkr (45).
Vid årets början bestod Doro AB:s styrelse av fem ledamöter valda av årsstämman den 6 maj 2008. Verkställande direktören Jérôme Arnaud ingår som ordinarie ledamot i styrelsen sedan den 24 oktober 2007.
Ekonomi- och finansdirektör Annette Borén är adjungerad till styrelsen som dess sekreterare. Andra tjänstemän i bolaget deltar i styrelsens sammanträden såsom föredragande.
Under verksamhetsåret 2008 hade styrelsen 7 (7) sammanträden enligt nedan med huvudsakliga ärendena för mötet. Några telefonmöten har hållits utöver de planerade. Närvaron har varit mycket god.
| Februari: Godkännande av årsbokslut och |
|
|---|---|
| genomgång med revisor, | |
| Maj: Kvartalsbokslut och omstrukture |
|
| ringsfrågor, | |
| Augusti: Kvartalsbokslut, |
|
| September: Affärsutveckling, |
|
| Oktober: Kvartalsbokslut, |
|
| November: Affärsplan; samt |
|
| December: Budget för 2009 samt nya kreditavtal. |
Inför varje möte utsänds ett underlag cirka en vecka före mötet. Varje månad utsänds föregående månads resultat och kommentarer. Styrelsen behandlar löpande ärenden som affärsläget, budget, periodbokslut och kostnadseffektiviseringar. Under år 2009 är fem styrelsemöten inplanerade.
Nomineringsarbetet till val av ny styrelse samordnas av en valberedning som består av Tedde Jeansson (Originat), Arne Bernroth (Nordea Bank) och Bo Kastensson (ordförande i Doro AB).
Revisionsfrågor som revisionsarbetets inriktning och omfattning planläggs och beslutas av revisionskommittén som består av Bo Kastensson, Peter Blom, Jonas Mårtensson och Tomas Persson. Revisionens inriktning och omfattning presenteras av bolagets revisor. Baserat på kvartalsbokslut per 30 september genomförs en granskning. Resultat från revisionen rapporteras vid ett möte med revisionskommittén. Vid styrelsemötet i februari redovisar bolagets revisor resultatet av sin granskning av koncernens interna kontroll och årsbokslut för hela styrelsen.
Ersättningsutskottet består av Bo Kastensson och Peter Blom. Löner och bonussystem till ledande befattningshavare har diskuterats och fastställts av utskottet. Styrelsen i sin helhet har ansvar för ersättningsfrågor och övriga anställningsvillkor för koncernledning och dotterbolagens chefer. Styrelsens ordförande godkänner alla villkor för chefer som rapporterar till verkställande direktören. Totalt hanteras anställningsvillkor för 6 personer.
Från och med den 1 juli 2008 omfattas Doro av Svensk kod för bolagsstyrning.
Ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott har utsetts under året.
Doros risker och osäkerhetsfaktorer är främst relaterade till leveransstörningar, kundrelationer samt valutakursfluktuationer. Doros hantering av finansiella risker finns i not 32. Övriga risker beskrivs nedan.
Endast valuta- och ränterisker är en prisrisk relaterade till finansiella instrument.
Doro är huvudsakligen verksamt inom telefoni och påverkas av elektronikindustrins generella prissänkningar. Detta kan medföra att återanskaffningspris av lager är lägre än anskaffningsvärdet.
Doro arbetar aktivt med olika prognosverktyg och uppföljningsprogram för lagerhantering. Samarbete sker med olika leverantörer som möjliggör god flexibilitet baserat på prognoser som omvandlas till inköpsorder. Förändrade myndighetskrav eller teknikutveckling kan innebära att produkter i lager kan få ett betydligt lägre försäljningsvärde än beräknat.
Doro påverkades av högre råvarupriser under första halvåret 2008 samt av snabb uppvärdering av US-dollarn i fjärde kvartalet.
Löpande tillgång till lånefinansiering från banker har under 2008 blivit besvärligare och osäkerheten till följd av att den allmänna bankkrisen har ökat under året.
Doros kassaflöde från den löpande verksamheten är normalt negativt under första halvåret och ett positivt kassaflöde under årets sista kvartal. Kreditavtal är anpassat till dessa fluktuationer.
Doro påverkas av olika faktorer och följande effekter på resultatet före skatt finns vid förändring om 1 procent av olika variabler (Mkr):
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Prisförändring | +/– 2 | +/– 2 |
| Volymförändring | +/– 1 | +/– 1 |
| US-dollarkursen | +/– 2 | +/– 2 |
| Ränteförändring | +/– 0 | +/– 0 |
Analysen är gjord i en statisk miljö. I verkligheten kan t ex en lägre US-dollarkurs leda till lägre kundpriser eller kan en högre kurs kompenseras genom högre kundpriser med en tidsfördröjning.
Till följd av kraftiga förändringar i valutamarknaden under 2008 har Doros styrelse upprättat en mer aktiv finanspolicy. Syftet med denna nya policy är att minska Doros kortfristiga exponering som är en följd av att koncernen har intäkter och kostnader i olika valutor. Nettoflöden kommer att säkras genom terminskontrakt. Prisökningar i kombination med denna säkringspolicy förväntas delvis att balansera den känslighet som beskrivs i tabellen ovan.
Doro är verksamt inom starkt konkurrensutsatta marknader. Indelningen i olika marknadssegment är ett sätt att möta konkurrensen. Vidare har Doro kontinuerliga program för att öka produktiviteten.
Doro har under de senaste åren haft mycket små kreditförluster. Under 2008 och 2007 hade Doro inga bekräftade kundförluster genom att den huvudsakliga kundgruppen är större företag med en regelbunden handel. Den största enskilda kunden svarar för 10,6 procent av koncernens försäljning. I de flesta länder arbetar Doro utan kreditförsäkring.
Risken för reklamationer avser kostnader för att korrigera olika fel som uppkommer i de produkter som Doro har levererat. Normalt är garantierna 12–24 månader. Olika avsättningar görs för de bedömda garantier som är utestående. Koncernens omfattande kvalitetsarbete har förbättrat kvaliteten de senaste åren.
Doro har ett samordnat program för försäkringar. Tillsammans med extern expertis utarbetas en policy för vilka försäkringar som ska finnas, belopp samt fördelning av risk mellan moderbolag och dotterbolag.
Politisk risk avser risken att myndigheter i olika länder genom olika politiska beslut försvårar, fördyrar eller omöjliggör fortsatt verksamhet. Hela tillverkningen sker i Asien (gäller i princip även för alla konkurrenter). All försäljning sker i stabila länder.
Denna risk avser de kostnader koncernen kan drabbas av
för att reducera sin miljöpåverkan. Doro har ingen egen tillverkning. Doro arbetar aktivt med olika nya direktiv vad gäller miljön. Olika former av avgifter för returer av elektroniskt skrot, emballage och använda batterier har hittills kunnat erläggas.
Denna typ av risk avser de kostnader som Doro kan drabbas av för att driva olika rättsprocesser samt kostnader till tredje part. Doro är part i två tvister. I förebyggande syfte har extra juridisk rådgivning införskaffats och inga nya tvister har tillkommit. Branschen med fast telefoni har hittills haft få patenttvister. Så länge olika patentanspråk görs på alla aktörer är dessa oftast kostnadsneutrala.
Den ordinarie årsstämman kommer att hållas kl 15.00 den 26 mars 2009 på hotell Scandic Star, Glimmervägen 5 i Lund.
Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman att inte genomföra utdelning för året (0.00 kr).
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att ansamlad förlust i moderbolaget om 48 013 258.42 kronor överförs till ny räkning.
Doro har för närvarande en bra orderingång och har lyckats genomföra prishöjningar för att möta valutakursförändringar. Dock kan en prognos för 2009 inte ges för närvarande, då osäkerhet råder om det allmänna marknadsläget.
Mars 2009: Fem av produkterna inom produktsegmentet Care Electronics inklusive HandleEasy 326gsm mobiltelefon, erhöll ett av världens främsta designpriser – iF Gold Award.
Februari 2009: Fem nya telefonmodeller presenterades vid mobilmässan GSMA Mobile World Congress i Barcelona, Spanien. Fyra av dem är telefoner som riktar sig till seniorer som vill ha en enkel, snygg mobiltelefon med tydliga funktioner, Doro PhoneEasy® 338gsm, 342gsm, 345gsm, 410gsm och Doro HandlePlus 334gsm. Särskilt utmärkande är Doro PhoneEasy® 410gsm – en så kallad vikmodell. Det är Doros första mobiltelefon som går att fälla ihop, en funktion som varit efterfrågad av många äldre.
Januari 2009: Doro skrev under ett distributionsavtal med en av Europas ledande distributörer av IT-produkter, Tech Data, för försäljning och marknadsföring av Voice over IPtelefoner och headsets för den franska marknaden.
Under den internationella konsumentelektronikmässan i Las Vegas, USA, presenterade VD och koncernchef Jérôme Arnaud Doros strategi att sälja mobil- och trådade telefoner på den amerikanska marknaden under 2009.
| Mkr | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | ||||||
| Intäkter | 362,5 | 346,3 | 433,2 | 621,3 | 648,8 | |
| Rörelseresultat före avskrivningar | ||||||
| och nedskrivningar, EBITDA | –3,6 | 9,9 | –57,3 | –60,7 | 24,8 | |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | ||||||
| och nedskrivningar, EBIT | –8,2 | 9,2 | –76,9 | –71,0 | 19,1 | |
| Finansnetto | –1,9 | –1,1 | –4,8 | –4,2 | 8,3 | |
| Resultat efter finansiella poster | –10,1 | 8,1 | –81,7 | –75,2 | 27,3 | |
| Balansräkning | ||||||
| Anläggningstillgångar | 34,1 | 30,0 | 27,2 | 58,2 | 50,5 | |
| Omsättningstillgångar | 123,4 | 123,1 | 154,5 | 211,8 | 256,8 | |
| Kassa och bank | 12,6 | 8,3 | 30,5 | 8,0 | 14,5 | |
| Eget kapital | 30,0 | 39,5 | 31,6 | 32,1 | 96,3 | |
| Räntebärande skulder | 43,3 | 8,1 | 4,5 | 81,2 | 34,8 | |
| Icke räntebärande skulder och avsättningar | 96,7 | 113,8 | 145,6 | 156,7 | 176,2 | |
| Balansomslutning | 170,1 | 161,4 | 181,7 | 270,0 | 307,3 | |
| NYCKELTAL (Definitioner sidan 44) | ||||||
| Avkastningstal | ||||||
| Avkastning på genomsnittligt sysselsatt kapital, % | neg | 27,1 | neg | neg | 18,1 | |
| Avkastning på genomsnittligt eget kapital, % | neg | 21,1 | neg | neg | 32,2 | |
| Marginalmått | ||||||
| Rörelsemarginal, EBITDA, % | –1,0 | 2,9 | –13,2 | –9,7 | 3,8 | |
| Rörelsemarginal, EBIT, % | –2,3 | 2,7 | –17,8 | –11,4 | 2,9 | |
| Nettomarginal, % | –2,8 | 2,2 | –18,9 | –12,1 | 4,2 | |
| Kapitalintensitet | ||||||
| Kapitalomsättningshastighet (ggr) | 2,2 | 2,0 | 1,9 | 2,2 | 2,4 | |
| Finansiella mått | ||||||
| Nettoskuldsättningsgrad, % | 1,02 | N/A | N/A | 2,28 | 0,21 | |
| Räntetäckningsgrad, ggr | N/A | 8,9 | N/A | N/A | 10,5 | |
| Soliditet, % | 17,6 | 24,5 | 17,4 | 11,9 | 31,3 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –21,4 | –30,2 | –5,4 | –43,5 | –28,7 | |
| Antal anställda | 59 | 61 | 87 | 146 | 171 | |
| Likvida medel (inkl, outnyttjade krediter) | 28,3 | 60,2 | 68,0 | 17,1 | 46,6 | |
| Investeringar | 10,2 | 5,1 | 4,0 | 8,9 | 9,0 |
Definitioner av nyckeltal finns på sidan 44.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Intäkter/nettoomsättning | 1, 2, 3 | 362,5 | 346,3 | 176,2 | 28,6 | |
| Rörelsens kostnader | ||||||
| Handelsvaror | –243,2 | –230,6 | –103,4 | 0,0 | ||
| Övriga externa kostnader | 4, 22, 27 | –75,1 | –50,4 | –57,1 | –32,5 | |
| Personalkostnader | 5–10 | –47,8 | –55,4 | –25,1 | –26,7 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar av | ||||||
| materiella anläggningstillgångar | 13 | –2,5 | –0,8 | –1,5 | –0,3 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar av | ||||||
| immateriella anläggningstillgångar | 12 | –2,1 | 0,0 | –5,5 | –0,3 | |
| Rörelseresultat | 2 | –8,2 | 9,2 | –16,4 | –31,2 | |
| Resultat från finansiella poster | ||||||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 24 | 1,2 | 0,0 | 4,5 | 1,8 | |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 11 | 0,7 | 1,2 | 1,2 | 1,3 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 11 | –3,8 | –2,3 | –3,7 | –2,9 | |
| Resultat efter finansiella poster | –10,1 | 8,1 | –14,4 | –30,9 | ||
| Skatt på årets resultat | 23 | –1,4 | –0,6 | –1,4 | 0,8 | |
| ÅRETS RESULTAT | –11,5 | 7,5 | –15,8 | –30,1 | ||
| Hänförligt till: | ||||||
| Moderbolagets aktieägare | –11,5 | 7,5 | ||||
| Nyckeltal | ||||||
| Genomsnittligt antal aktier (tusentals) | 16 | 17 408 | 17.408 | |||
| Resultat per aktie före skatt * | –0,58 | 0,47 |
Resultat per aktie efter skatt * –0,66 0,43
* Ingen utspädningseffekt.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar, Mkr | Not | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbete | 12 | 5,4 | 1,7 | 2,7 | – |
| Goodwill | 12 | 8,8 | 8,8 | 7,7 | – |
| Varumärken | 12 | – | – | 14,3 | 17,9 |
| Materiella anläggningstillgångar | |||||
| Inventarier och verktyg | 13 | 5,7 | 3,8 | 3,9 | 1,0 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||||
| Andelar i koncernföretag | 14 | – | – | 57,3 | 61,4 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | – | – | – | – | |
| Uppskjuten skattefordran | 23 | 14,2 | 15,7 | 14,2 | 15,7 |
| Summa anläggningstillgångar | 34,1 | 30,0 | 100,1 | 96,0 | |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||||
| Varulager | |||||
| Färdiga varor och handelsvaror | 35 | 58,8 | 51,2 | 16,1 | – |
| Förskott till leverantör | 1,4 | 5,0 | 1,4 | – | |
| Kortfristiga fordringar | |||||
| Kundfordringar | 32 | 54,9 | 53,0 | 18,8 | 0,7 |
| Fordringar hos koncernföretag | – | – | 15,6 | 8,5 | |
| Övriga fordringar | 6,9 | 5,8 | 3,5 | 1,4 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 15 | 1,4 | 8,1 | 1,0 | 1,7 |
| Kassa och bank | 12,6 | 8,3 | 2,7 | 1,8 | |
| Summa omsättningstillgångar | 136,0 | 131,4 | 59,1 | 14,1 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 170,1 | 161,4 | 159,2 | 110,1 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital och skulder, Mkr | Not | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| EGET KAPITAL | |||||
| Bundet eget kapital | |||||
| Aktiekapital 17 407 631 aktier, kvotvärde 1.00 kr | 16 | 17,4 | 17,4 | 17,4 | 17,4 |
| Uppskrivningsfond | – | – | 4,6 | 4,6 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 86,2 | 86,2 | 55,5 | 55,5 | |
| Överkursfond | – | – | – | – | |
| Reserver | 4,6 | 2,6 | – | – | |
| Fritt eget kapital | |||||
| Balanserat resultat | –66,7 | –74,2 | –32,2 | –2,1 | |
| Årets resultat | –11,5 | 7,5 | –15,8 | –30,1 | |
| Summa eget kapital | 30,0 | 39,5 | 29,5 | 45,3 | |
| Avsättningar | |||||
| Avsättning för skatter | 29 | – | – | – | – |
| Avsättning för garantier | 27 | 11,1 | 9,7 | 4,2 | – |
| Övriga avsättningar | 21, 26, 28, 30, 31 | 3,4 | 10,1 | 2,0 | 4,7 |
| Summa avsättningar | 14,5 | 19,8 | 6,2 | 4,7 | |
| KORTFRISTIGA SKULDER | |||||
| Räntebärande skulder | |||||
| Checkräkningskredit | 17 | 37,9 | 2,1 | 37,9 | – |
| Skulder till kreditinstitut | 17 | 5,4 | 6,0 | 5,4 | – |
| Skulder till koncernföretag | – | – | 45,1 | 46,4 | |
| Summa räntebärande skulder | 43,3 | 8,1 | 88,4 | 46,4 | |
| Icke räntebärande skulder | |||||
| Leverantörsskulder | 63,0 | 77,4 | 20,0 | 5,0 | |
| Skulder till koncernföretag | – | – | 2,7 | 0,4 | |
| Övriga skulder | 2,1 | 1,8 | 1,0 | 1,5 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 18 | 17,2 | 14,7 | 11,4 | 6,8 |
| Summa icke räntebärande skulder | 82,3 | 94,0 | 35,1 | 13,7 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 170,1 | 161,4 | 159,2 | 110,1 | |
| Ställda panter | 19 | 255,8 | 258,0 | 236,4 | 231,4 |
| Ansvarsförbindelser/Eventualförpliktelser | 20 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Övrigt | Balanser- | Summa | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Förändringar i egna kapitalet | Aktie- | tillskjutet | ade vinst- | eget | |
| år 2008, Mkr | kapital | kapital | Reserver | medel | kapital |
| Koncernen | |||||
| Eget kapital 31 december 2006 | 87,0 | 86,2 | 2,2 | –143,8 | 31,6 |
| Täckning av förluster | –69,6 | 69,6 | 0,0 | ||
| Valutakursdifferenser 1) | 0,4 | 0,4 | |||
| Summa förändringar i eget kapital som inte | |||||
| redovisas i resultaträkningen | –69,6 | 0,4 | 69,6 | 0,4 | |
| Årets resultat | 7,5 | 7,5 | |||
| Summa intäkter och kostnader för året | 0,4 | 7,5 | 7,9 | ||
| Eget kapital 31 december 2007 | 17,4 | 86,2 | 2,6 | –66,7 | 39,5 |
| Valutakursdifferenser 1) | 2,0 | 2,0 | |||
| Summa förändringar i eget kapital som inte | |||||
| redovisas i resultaträkningen | 2,0 | 2,0 | |||
| Täckning av förluster | –11,5 | –11,5 | |||
| Summa intäkter och kostnader för året | 2,0 | –11,5 | –9,5 | ||
| Eget kapital 31 december 2008 | 17,4 | 86,2 | 4,6 | –78,2 | 30,0 |
Specifikation av valutakursdifferenser som redovisats direkt mot eget kapital. Avser omräkning av de utländska koncernföretagens resultat- och balansräkningar till svensk valuta (självständiga utlandsverksamheter).
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Ackumulerade valutakursdifferenser vid årets början | 2,6 | 2,2 |
| Årets valutakursdifferenser | 2,0 | 0,4 |
| Ackumulerade valutakursdifferenser vid årets slut | 4,6 | 2,6 |
| Uppskriv- | Ansamlad | Summa | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Förändringar i egna kapitalet | Aktie- | nings- | Reserv- | för- | eget |
| år 2008, Mkr | kapital | fond | fond | lust | kapital |
| Moderbolaget | |||||
| Eget kapital 31 december 2006 | 87,0 | 4,6 | 55,5 | –73,9 | 73,2 |
| Täckning av förluster | –69,6 | 69,6 | 0,0 | ||
| Erhållet koncernbidrag (netto efter skatt) | 2,2 | 2,2 | |||
| Summa förändringar i eget kapital som inte | |||||
| redovisas i resultaträkningen | –69,6 | 71,8 | 2,2 | ||
| Årets resultat | –30,1 | –30,1 | |||
| Eget kapital 31 december 2007 | 17,4 | 4,6 | 55,5 | –32,2 | 45,3 |
| Årets resultat | –15,8 | –15,8 | |||
| Eget kapital 31 december 2008 | 17,4 | 4,6 | 55,5 | –48,0 | 29,5 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||||
| Resultat efter finansiella poster | –10,1 | 8,1 | –14,4 | –30,9 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m | |||||
| Förändringar av avsättningar | 26–31 | –5,4 | –20,6 | 1,5 | 0,3 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 12, 13 | 4,6 | 0,8 | 7,0 | 10,6 |
| Betald inkomstskatt | – | –0,1 | – | – | |
| Vinst vid avyttring | 24 | – | – | – | –0,4 |
| Vinst vid avveckling dotterbolag | 24 | –1,2 | – | –2,3 | – |
| Övriga ej kassapåverkande poster | – | – | –1,6 | – | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||||
| före förändringar av rörelsekapital | –12,1 | –11,8 | –9,8 | –20,4 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||||
| Förändring av varulager | –3,6 | –10,9 | –17,5 | – | |
| Förändring av fordringar | 3,8 | –6,2 | –26,6 | 19,0 | |
| Förändring av icke räntebärande skulder | –9,5 | –1,3 | 29,4 | –0,2 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –21,4 | –30,2 | –24,5 | –1,6 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||||
| Kapitaltillskott till dotterföretag | – | – | – | –9,1 | |
| Återbetalning av villkorat aktieägartillskott | |||||
| och inlösen av aktier | – | – | – | – | |
| Avyttring av koncernföretag | – | 9,4 | – | 9,4 | |
| Förvärv av andra värdepappersinnehav | – | – | – | ||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | 12 | –5,8 | –1,7 | –12,3 | –18,2 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 13 | –4,4 | –3,4 | –4,3 | –0,7 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –10,2 | 4,4 | –16,6 | –18,6 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||||
| Förändring av räntebärande skulder | 35,3 | 3,6 | 42,0 | 16,4 | |
| Erhållet koncernbidrag | – | – | – | 3,0 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 35,3 | 3,6 | 42,0 | 19,4 | |
| Årets kassaflöde | 3,7 | –22,2 | 0,9 | –0,8 | |
| Likvida medel vid årets början 1) | 8,3 | 30,5 | 1,8 | 2,6 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 0,6 | – | – | – | |
| Likvida medel i under året avyttrat bolag | – | – | – | – | |
| Likvida medel vid årets slut 1) | 12,6 | 8,3 | 2,7 | 1,8 |
1) Likvida medel utgörs av kassa och bank.
Denna årsredovisning och koncernredovisning har den 12 mars 2009 godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering och kommer att föreläggas årsstämman den 26 mars 2009 för fastställande.
Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom antagna av EU.
Koncernredovisningen är vidare upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.2 (Kompletterande redovisningsregler för koncerner). Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och med tillämpning av Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 (Redovisning för juridiska personer). Även av Redovisningsrådets akutgrupp och Rådet för finansiell rapportering utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas.
Tillämpade redovisningsprinciper överrensstämmer med dem som tillämpades föregående år.
Inga nya standarder från IASB har trätt i kraft under 2008. De uttalande från IFRIC som har trätt i kraft under räkenskapsåret bedöms inte vara relevanta för koncernen.
Nya standards och tolkningar som inte har trätt i kraft Av nya standards och uttalanden för 2009 som har beslutats, bedöms följande ha effekt på koncernen:
Utformning av finansiella rapporter (gäller från den 1 januari 2009). Standarden delar upp förändringar i eget kapital till följd av transaktioner med ägare och andra förändringar. Uppställningen över förändringar i eget kapital kommer endast att innehålla detaljer avseende ägartransaktioner. Andra förändringar än ägartransaktioner i eget kapital presenteras på en rad i uppställningen över förändringar i eget kapital.
Därutöver introducerar standarden begreppet "statement of comprehensive income" som visar alla poster avseende intäkter och kostnader, antingen i en enskild uppställning, eller i två sammanhängande uppställningar. Koncernen har inte ännu utvärderat huruvida en eller två uppställningar kommer att användas.
IFRS 8 kommer att gälla från den 1 januari 2009. Denna standard innehåller upplysningskrav avseende koncernens rörelsesegment och ersätter kravet att definiera primära och sekundära segment baserat på rörelsegrenar och geografiska områden enligt IAS 14.
Den nya standarden kräver i stället att segmentinformationen presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Ledningen analyserar vilken inverkan standarden kommer att få.
IFRS 3 Rörelseförvärv och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (omarbetat)
Ändringen är ännu inte antagen av EU. De omarbetade standarderna kommer att gälla från 1 juli 2009 och kommer att påverka koncernens eventuella framtida förvärv av verksamheter.
Tillgångar, avsättning och skulder baseras på historiska anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.
Alla belopp anges, om inget annat sägs, i svenska miljoner kronor.
syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid verksamhetsårets slut uppgick antalet rörelsedrivande företag i koncernen till 5 (5).
Förvärvade företag ingår i koncernredovisningen från och med förvärvsdagen. Sålda företag ingår till och med försäljningsdagen.
Koncernredovisning upprättas i enlighet med förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet på andelar i koncernföretag fördelas på identifierbara tillgångar och skulder vid förvärvet, till verkliga värden. Om villkoren för en avsättning för omstruktureringsåtgärder är uppfyllda görs en avsättning i förvärvsanalysen. I den görs också avsättning för uppskjuten skatt på förvärvade obeskattade reserver. Outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag i det förvärvade företaget omvandlas till uppskjuten skattefordran i koncernredovisningen om den bedömda intjäningsförmågan gör att de beräknas kunna utnyttjas. Vidare beräknas uppskjuten skatt på skillnaden mellan verkliga värden på tillgångar och skulder och skattemässiga restvärden. I de fall anskaffningsvärdet för andelarna i koncernföretaget överstiger nettot av förvärvade tillgångar och skulder, enligt ovan, redovisas skillnaden som goodwill, vilken testas minst årligen för nedskrivningsbehov.
Vid köp av företag kan köpeskillingen vara resultatberoende. Beräkning görs i så fall av den framtida vinsten och därmed den totala köpeskillingen. Varje år görs en avstämning och eventuell justering av den förväntade köpeskillingen. För goodwill undersöks huruvida nedskrivningsbehov föreligger.
Mellanhavanden inom koncernen och orealiserade internvinster elimineras i koncernredovisningen. Vid eliminering av interna transaktioner beaktas dessutom skatteeffekten med utgångspunkt från den nominella skattesatsen i respektive land.
Omräkning av utlandsverksamheter Relationen mellan moderbolaget och utländska dotterbo-
lag är avgörande för klassificering av den och därmed för metoden för omräkning. Utlandsverksamheterna i Doro köper huvudsakligen från externa företag och säljer i lokal valuta samt drivs med hög grad av självständighet. Bolagen rapporterar i lokal valuta. Det innebär att Doro tillämpar dagskursmetoden för omräkning av de utländska koncernföretagens balans- och resultaträkningar, d v s samtliga tillgångar och skulder i koncernföretagen omräknas till balansdagens kurs, medan samtliga poster i resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs för verksamhetsåret.
De valutakursdifferenser som därvid uppkommer är en effekt dels av skillnaden mellan resultaträkningarnas genomsnittskurser och balansdagens kurser, dels av att nettotillgångarna omräknas till en annan kurs vid årets slut än vid årets början. Valutakursdifferenserna förs ej över resultaträkningarna utan direkt till det egna kapitalet.
Vid omräkningen av utlandsverksamheter har följande valutakurser använts:
| Genomsnitts- kurs |
Balansdagens kurs |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| Land | Valuta | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Schweiz | CHF | 6,10 | 5,63 | 7,36 | 5,69 |
| Danmark | DKK | 1,30 | 1,24 | 1,47 | 1,26 |
| Euroland | EUR | 9,66 | 9,25 | 10,99 | 9,44 |
| Hongkong | HKD | 0,85 | 0,86 | 1,00 | 0,82 |
| Norge | NOK | 1,17 | 1,16 | 1,10 | 1,19 |
| Polen | PLN | 2,75 | 2,45 | 2,64 | 2,62 |
| Storbritannien | GBP | 12,12 | 13,49 | 11,25 | 12,79 |
| USA | USD | 6,59 | 6,74 | 7,77 | 6,40 |
Fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs, och orealiserade kursvinster och kursförluster ingår i resultatet.
I augusti tecknade Doro avtal med Nordea om att säkra omkring 50 procent av 2008 resterande utflöde av USD (till en fast EUR/USD-kurs). Detta avtal har värderats löpande till marknadspris och valutaintäkter/-förluster till följd av skillnader har redovisats i resultaträkningen.
Flöden för januari och februari 2009 säkrades i december 2008 enligt den nya finanspolicy som antogs av styrelsen i slutet av december 2008. Dessa terminskontrakt redovisas till marknadsvärde i Doros redovisning för 2008. Se vidare information i not 32.
Doro har endast ett intäktsslag: produktförsäljning. Intäkter av produktförsäljning redovisas när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är förknippade med äganderätten övergått till köparen, vilket normalt inträffar när produkterna levereras, priset har fastställts och betalning av fordran är skäligen fastställd.
De anställdas ersättningar redovisas med intjänade och utbetalda löner samt intjänad bonus. Full avsättning görs för olika åtaganden som outtagen semester och sociala avgifter.
Avsättningar och premiebetalningar för pensionsutfästelser (motsvarande framtida pensionsutbetalningar) sker enligt olika pensionsplaner. Alla pensionsutfästelser som inte övertagits av försäkringsbolag eller på annat sätt säkerställts genom fondering hos extern part skuldförs i balansräkningen. Den dominerande andelen av Doros åtaganden mot personalen är olika avgiftsbestämda pensionsplaner. Utöver detta finns ett fåtal förmånsbestämda pensionsplaner. I Frankrike finns olika avtal om gratifikationer vid pensionsavgång som baseras på olika faktorer som lön, anställningstid, m m. Samtliga åtaganden för vilka avsättningar görs värderas av aktuarie för att bestämma avsättningens belopp.
Produktutvecklingen sker i samarbete med olika tillverkande externa partners och de huvudsakliga utgifterna finns hos dem. Doro verkar i en miljö med snabb teknisk utveckling. Produktutveckling avser utgifter för produktanpassningar, design, typgodkännanden, m m.
Utgifter hänförliga till utvecklingsfasen aktiveras som immateriell tillgång om det är sannolikt, med hög grad av tillförlitlighet, att de kommer att resultera i framtida ekonomiska fördelar för koncernen. Detta innebär att stringenta kriterier måste uppfyllas innan ett utvecklingsprojekt resulterar i att en immateriell tillgång aktiveras. Sådana kriterier inkluderar möjligheten att avsluta projektet, bevis för att projektet är tekniskt gångbart och att en marknad existerar såväl som att intention och möjlighet att använda eller sälja den immateriella tillgången finns. Det måste även vara möjligt att tillförlitligt mäta kostnaderna under utvecklingsfasen. När en aktivering skett kommer den immateriella tillgången att skrivas av under dess uppskattade nyttjandeperiod. Avskrivningsplaner om två år påbörjas från och med marknadsintroduktion av respektive produkt.
Formverktyg för tillverkning av produkterna hos externa partners ägs dock av Doro och utgifterna för dem aktiveras och avskrivs enligt plan om produktens livslängd förväntas överstiga ett år.
Doro har inga utgifter för forskning.
Anläggningstillgångar, bestående av goodwill, uppgraderings- och vidareutveckling av IT-plattformar, inventarier och verktyg, redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan, förutom goodwill som inte skrivs av i koncernen.
Sedan fjärde kvartalet 2008 använder koncernen finansiella instrument för att säkra sig mot valutafluktuationer.
Vid varje bokslutstillfälle bedöms om det föreligger någon indikation för nedskrivning av de redovisade värdena för koncernens tillgångar. Om det finns indikationer beräknas en tillgångs återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Vid fastställande av nyttjandevärde nuvärdesberäknas de uppskattade framtida betalningar som tillgången väntas ge upphov till under nyttjandeperioden. Vid nuvärdesberäkningen används en kalkylränta före skatt som speglar den aktuella marknadsräntan och den risk som är hänförlig till tillgången. Om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning av tillgången till återvinningsvärdet. Återföringar av nedskrivningar genomförs om det inte längre finns skäl för dessa nedskrivningar. Nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar redovisas i resultaträkningen.
För goodwill görs minst en årlig avstämning av framtida förväntade resultat- och kassaflödesutveckling. Vid behov görs nedskrivning av goodwill. I nuläget finns enbart goodwill relaterat till Frankrike om 8,8 Mkr. Då Frankrike har förväntade positiva kassaflöden finns det inga indikationer på nedskrivningsbehov.
Avskrivningarna enligt plan sker linjärt baserad på tillgångsslagens ursprungliga anskaffningsvärde och den beräknade nyttjandeperioden:
| Verktyg (för tillverkning av produkter) 2–3 år | |
|---|---|
| (om produktlivslängden > 1 år) | |
| Datorer, bilar, möbler m m | 2–5 år |
Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. I annat fall är det fråga om operationell leasing. Finansiella leasingavtal avseende tjänstebilar, kopieringsmaskiner, datautrustning och dylikt redovisas som operationell leasing eftersom de inte är väsentliga. Doro har inga finansiella leasingavtal i övrigt. I operationell leasing ingår lokalhyror. Inga väsentliga leasingavtal har ingåtts under 2008.
Varulagret är värderat till det lägsta av anskaffningsvärde enligt först-in, först-ut principen (FIFU) och nettoförsäljningsvärde (lägsta värdets princip). Anskaffningsvärdet beräknas för varje leverans.
Den tekniska utvecklingen är snabb och priserna faller regelbundet. Nedskrivningar av varulager görs efter en modell där längre tid i lager ger ökade nedskrivningar. Olika produktgrupper har olika snabb nedskrivning. Nettoförsäljningsvärdet definieras som försäljningspris reducerat för försäljningskostnader. Nedskrivning till nettoförsäljningsvärde inkluderar nedskrivningar på grund av teknisk och kommersiell inkurans som görs i respektive koncernföretag. Nedskrivningarna ökar i en trappa, och produkterna är nedskrivna till 50 procent efter 6–12 månader i lager, beroende på produktgrupp, och helt nedskrivna efter 18 månader.
Utöver detta kan individuell prövning göras.
Avsättningar görs för beräknade reparationsutgifter och förluster av marginaler avseende varor som kan returneras inom garantitiden (normalt ett år från försäljningen till slutkund). Ett statistiskt program har utarbetats som tar hänsyn till utfall beträffande tid från att produkterna säljs till att de returneras, andelen som repareras, skrotas, kompenseras genom utbyte av produkt eller krediteras samt kostnader för kontroll, reparation (inklusive reservdelar) och transporter. Inträffar avvikelser (främst andel som returneras) ändras behoven av garantiavsättning.
Kundfordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra kundfordringar. Avdrag för osäkra kundfordringar baseras på en modell där ökad förfallotid ger ökade avdrag. Utöver detta sker individuell bedömning av kundfordringar som gjorts med hänsyn till förväntade kundförluster.
Övriga fordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra fordringar som baseras på individuella bedömningar med hänsyn till förväntade förluster på dessa fordringar.
Rörelseskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Med avsättningar avses de skulder som är ovissa med avseende på belopp eller tidpunkt då de kommer att regleras. En avsättning redovisas då det finns ett åtagande som följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. I balansräkningen redovisas följande avsättningar: pensioner, garantiåtaganden, tvister samt omstruktureringsåtgärder.
Redovisning i resultaträkningen görs av all skatt som beräknas belöpa på redovisat resultat. Dessa skatter har beräknats enligt varje lands skatteregler och redovisats i posten Skatt på årets resultat.
Koncernens totala skatt i resultaträkningen utgörs av aktuell skatt på det skattepliktiga resultatet för perioden och uppskjuten skatt. Den uppskjutna skatten utgörs i huvudsak av förändring av uppskjuten skattefordran avseende skattemässiga underskottsavdrag och andra koncernmässiga skatteavdrag.
Skattelagstiftningen i vissa länder medger avsättning till särskilda reserver och fonder. Härigenom kan företagen inom vissa gränser disponera och kvarhålla redovisade vinster i rörelsen utan att de omedelbart beskattas. De obeskattade reserverna blir föremål för beskattning först då de upplöses för annat ändamål än förlusttäckning.
Koncernen använder balansräkningsmetoden för att beräkna uppskjutna skattefordringar och -skulder. Ba-
lansräkningsmetoden innebär att beräkningen görs utifrån skattesatser per balansdagen applicerat på temporära skillnader mellan en tillgångs eller en skulds bokföringsmässiga och skattemässiga värde samt skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen endast till den del av värdet som sannolikt kan utnyttjas inom en överskådlig framtid. En individuell prövning görs av situationen för bolag i varje land.
Kassaflödesanalyser upprättas enligt indirekt metod, vilken innebär att resultat efter finansiella poster justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investeringsverksamhetens kassaflöden.
Likvida medel utgörs av kassa och banktillgodohavanden. Någon annan likviditet (kortfristiga placeringar etc) finns ej.
Doros rapportering är baserade på dotterföretagens (i olika länder) resultat- och balansräkningar. I segmentsredovisningen har dotterföretag samlats i olika landgrupper vilket avspeglar den interna redovisningen. Goodwill som är hänförlig till olika marknader är fördelad på dessa grupper. Från och med 1 januari 2008 redovisas affärsenheter som sekundärt segment.
De balansposter som rubriceras som omsättningstillgångar och kortfristiga skulder förväntas återvinnas eller betalas inom en tolvmånadersperiod, detta gäller också avsättningar. Alla andra balansposter återvinns eller betalas senare.
Vid upprättandet av Doros koncernredovisning har styrelsen och verkställande direktören, utöver gjorda uppskattningar, gjort ett antal bedömningar av kritiska redovisningsfrågor som har stor betydelse för redovisade belopp. Detta gäller följande områden:
Vid bedömning av om det föreligger någon indikation för nedskrivning av de redovisade värden för goodwill görs antaganden om den framtida förväntade resultat- och kassaflödesutvecklingen för den lägsta möjliga kassagenererande enhet. För ytterligare information hänvisas till not 12.
Vid värdering av uppskjutna skattefordringar görs bedömningar om framtida skattemässiga överskott för respektive bolag och därigenom möjligheten att utnyttja förlustavdragen. I not 23 finns förlustavdragens storlek beskrivna samt hur stor del som bedöms kunna utnyttjas.
Vid värdering av kreditrisker i kundfordringar görs individu-
ella bedömningar som baserar sig på historisk betalningsförmåga och information i övrigt. Doro har historiskt haft mycket låga realiserade kundförluster, men jobbar aktivt med uppföljning. För övrig information hänvisas till not 32.
Värderingen av lager baseras på en modell som grundar sig på lagrets omsättning. Utöver detta görs individuella bedömningar som baserar sig på historisk försäljningsstatistik och försäljningsprognoser jämfört med mängden produkter i lager och i produktion hos underleverantör.
Doros policy var tidigare att moderbolaget tog upp externa lån i exponerad valuta. Kursdifferenserna på dessa lån, efter avdrag för härtill hänförlig skatteeffekt, fördes i koncernredovisningen direkt till det egna kapitalet i den mån de motsvarades av omräkningsdifferenserna för de utländska koncernföretagen. Under 2008 säkrades inte nettoinvesteringar i utlandet.
Andelar i koncernföretag värderas till anskaffningsvärde. Om återvinningsvärdet (se avsnitt ovan om Nedskrivningar) skulle visa sig lägre sker nedskrivning. Återföring av tidigare nedskrivning av värdet på andelar i koncernföretag sker om det inte längre finns skäl för nedskrivningen.
Koncernbidrag som lämnas och tas emot redovisas direkt mot eget kapital som en minskning respektive ökning av fritt eget kapital. Skatteeffekten beaktas på koncernbidrag. Lämnade aktieägartillskott redovisas hos givaren som en ökning av posten Andelar i koncernföretag varefter prövning sker om en nedskrivning av andelarnas värde är erforderlig. Erhållna aktieägartillskott redovisas hos mottagaren direkt mot fritt eget kapital.
| Not 1 Intäkter | ||
|---|---|---|
| Intäkter fördelade per intäktsslag. | ||
| 2008 | 2007 | |
| Produktförsäljning | 362,5 | 346,3 |
| Summa | 362,5 | 346,3 |
Doro arbetar med geografiskt ansvar och rapportering. Därför sker redovisning per geografiskt segment.
I siffrorna nedan är moderbolaget (Doro AB) inkluderat i region Norden efter en verksamhetsöverlåtelse från säljbolaget (Doro Nordic AB) i början av 2008.
| Netto- | Rörelsens | Rörelse | |
|---|---|---|---|
| Resultat 2008 | omsättning | kostnader | resultat |
| Norden+moderbolag | 145,9 | –162,1 | –16,2 |
| Övriga Europa | 216,6 | –219,2 | –2,6 |
| Elimineringar | 0,0 | 10,6 | 10,6 |
| Summa | 362.5 | –370.7 | –8.2 |
| Netto- | Rörelsens | Rörelse | |
|---|---|---|---|
| Resultat 2007 | omsättning | kostnader | resultat |
| Norden | 133,0 | –130,3 | 2,7 |
| Övriga Europa | 201,6 | –200,0 | 1,6 |
| Övriga världen | 10,6 | –7,5 | 3,1 |
| Moderbolaget och elimineringar | 1,3 | 0,5 | 1,8 |
| Summa | 346,3 | –337,1 | 9,2 |
| Netto | |||
|---|---|---|---|
| Balansräkning 2008 | Tillgångar | Skulder | tillgångar |
| Norden+moderbolag | 212,3 | –131,4 | 80,9 |
| Övriga Europa | 100,6 | –81,3 | 19,3 |
| Elimineringar | –142,8 | +72,6 | –70,2 |
| Summa | 170,1 | –140,1 | 30,0 |
| Netto | |||
|---|---|---|---|
| Balansräkning 2007 | Tillgångar | Skulder | tillgångar |
| Norden | 86,2 | –55,0 | 31,2 |
| Övriga Europa | 77,1 | –57,0 | 20,1 |
| Övriga världen | – | – | – |
| Moderbolaget och elimineringar | –1,9 | –9,9 | –11,8 |
| Summa | 161,4 | –121,9 | 39,5 |
| Investeringar | 2008 | 2007 | |
| Norden+moderbolag | 7,1 | 0,0 | |
| Övriga Europa | 0,0 | 1,0 | |
| Övriga världen | 0,0 | 0,0 | |
| Moderbolaget och elimineringar | 3,1 | 4,1 | |
| Summa | 10,2 | 5,1 |
| Avskrivningar | 2008 | 2007 | |
|---|---|---|---|
| Norden | 7,0 | 2,0 | |
| Övriga Europa | 0,2 | 0,3 | |
| Övriga världen | 0,0 | 0,0 | |
| Moderbolaget och elimineringar | –2,6 | –1,5 | |
| Summa | 4,6 | 0,8 |
Not 2.2 Redovisning per affärsenhet (sekundärt segment).
Då Doro fokuserar på affärsenheter såväl för att nå konsumenter, som i sin interna redovisning, redovisar nu Doro även resultat per affärsenhet.
| Netto- | Rörelsens | Rörelse | |
|---|---|---|---|
| Resultat 2008 | omsättning | kostnader | resultat |
| Care Electronics | 142,7 | –124,8 | 17,9 |
| Home Electronics | 189,4 | –203,7 | –14,3 |
| Business Electronics | 30,4 | –42,2 | –11,8 |
| Total | 362,5 | –370,7 | –8,2 |
| Resultat 2007 | Netto- omsättning |
Rörelsens kostnader |
Rörelse resultat |
|---|---|---|---|
| Care Electronics | 51,0 | –48,6 | 2,4 |
| Home Electronics | 254,9 | –246,4 | 8,5 |
| Business Electronics | 40,4 | –42,1 | –1,7 |
| Total | 346,3 | –337,1 | 9,2 |
Av moderbolagets fakturering hänför sig 30 Mkr (26) till dotterbolag. Fakturering från dotterbolag till moderbolag uppgick till 16 Mkr (5). Fakturering mellan dotterbolag uppgick till 3 Mkr.
Hyres- och leasingavgifter för samtliga hyres- och leasingavtal har under året uppgått till 1,4 Mkr (0,5). Avtalade framtida hyres- och leasingavtal uppgår till 2,2 Mkr (1,9) och förfaller under de kommande fyra åren enligt följande: 2009 (1,1 Mkr), 2010 (0,7 Mkr), 2011 (0,3 Mkr) samt 2012 (0,2 Mkr).
| varav | varav | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | män | 2007 | män | |
| Moderbolag | 28 | 22 | 21 | 18 |
| Övriga Sverige | – | – | 10 | 7 |
| Norge | 4 | 4 | 5 | 4 |
| Danmark | – | – | 1 | 1 |
| Storbritannien | 5 | 3 | 4 | 2 |
| Hongkong | 4 | 3 | 4 | 3 |
| Frankrike | 18 | 8 | 17 | 7 |
| Summa | 59 | 40 | 61 | 41 |
| 2008 | Kvinnor | 2007 | Kvinnor | |
|---|---|---|---|---|
| antal | % | antal | % | |
| Styrelse | 4 | 0 | 4 | 0 |
| Koncernledning | 5 | 20 | 5 | 0 |
| Varav placerade i: Moderbolag |
3 | 33 | 3 | 0 |
| Norge | 1 | 0 | 1 | 0 |
| Frankrike | 1 | 0 | 1 | 0 |
7.1 Frånvaro svenska enheter (uttryckt i procent)
| 2008 | 2007 | |||
|---|---|---|---|---|
| Därav | Därav | |||
| Total | över 60 | Total | över 60 | |
| Ålder | frånvaro | dagar | frånvaro | dagar |
| Under 30 år | – | – | – | – |
| 30–50 år | 0,4 | 0,0 | 1,9 | 3,8 |
| Över 50 år | 0,0 | 0,0 | 16,4 | 15,9 |
| Män | 0,1 | 0,0 | 5,2 | 3,6 |
| Kvinnor | 1,1 | 0,0 | 2,2 | – |
I frånvaron för 2007 ingår en person som varit sjukskriven under perioden 2003–2007. Personen ingår inte i statistiken för 2008 och framåt.
Under 2008 och 2007 har inga allvarliga arbetsskador (som lett till frånvaro mer än 60 dagar) inträffat vid någon enhet inom Doro.
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | ||
| Moderbolag | 15,1 | 16,1 |
| Dotterbolag | 18,2 | 21,2 |
| Koncernen totalt | 33,3 | 37,3 |
| Sociala kostnader, exklusive pensionskostnader | ||
| Moderbolag | 5,5 | 6,1 |
| Dotterbolag | 4,4 | 6,2 |
| Koncernen totalt | 9,9 | 12,3 |
| Pensionskostnader (varav avgiftsbestämda) | ||
| Moderbolag | 2,9 (2,9) | 2,8 (2,8) |
| Dotterbolag | 1,4 (1,4) | 0,8 (0,8) |
| Koncernen totalt | 4,3 (4,3) | 3,6 (3,6) |
| Pensionskostnad för VD i dotterbolag uppgick till 0,3 Mkr (0.2). |
| Not 9 Löner och andra ersättningar, fördelning | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |||||
| Styrelse | Övriga | Styrelse | Övriga | |||
| och VD | anställda | och VD | anställda | |||
| Sverige | 1,3 | 14,4 | 3,2 | 17,2 | ||
| Norge | 1,4 | 2,2 | 1,3 | 2,2 | ||
| Danmark | – | – | 0,0 | 0,5 | ||
| Storbritannien | 0,0 | 3,1 | 0,0 | 2,7 | ||
| Hongkong | 0,0 | 1,4 | 0,0 | 1,4 | ||
| Frankrike | 1,3 | 8,9 | 1,4 | 7,3 | ||
| Polen | – | – | 0,2 | 0,1 | ||
| Summa | 3,9 | 30,0 | 6,0 | 31,3 |
| Styrelsen | Övriga | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | Arvode | Pension ersättningar | Summa | ||
| Styrelsens ordförande | 300 | 0 | 0 | 300 | |
| Övriga styrelseledamöter* 300 | 0 | 0 | 300 | ||
| Summa | 600 | 0 | 0 | 600 | |
| * Av arvode för övriga styrelseledamöter var 100 Tkr vardera. | |||||
| Ledande befattningshavare | Övriga | ||||
| 2008 | Lön Bonus | Pension ersättningar Summa | |||
| Jérôme Arnaud (VD) | 1 948 | 0 | 202* | 170* 2 320 | |
| Övrig koncernledning | 4 093 | 0 | 849 | 202 5 144 | |
| Summa | 6 041 | 0 | 1 051 | 372 | 7 464 |
*) Avser Doro SAS.
| Styrelsen 2007 |
Arvode | Övriga Pension ersättningar |
Summa | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande | 200 | 0 | 0 | 200 | |
| Övriga styrelseledamöter* 225 | 0 | 0 | 225 | ||
| Summa | 425 | 0 | 0 | 425 | |
| * Av arvode för övriga styrelseledamöter var 75 Tkr vardera. | |||||
| Ledande befattningshavare Övriga |
|||||
| 2007 | Lön Bonus | Pension ersättningar Summa | |||
| Jérôme Arnaud (VD) | 1 495 | 98 | 203* | 153* 1 949 | |
| Övrig koncernledning | 4 039 529 | 697 | 188 5 453 |
Summa 5 534 627 900 341 7 402 *) Avser Doro SAS.
Ersättningskostnader under 2007 till ledande befattningshavare som slutat.
| Övrig | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Lön Bonus | Pension ersättning Summa | ||||
| Rune Torbjörnsen tidigare VD |
1 541 | 392 | 834 | 1 155 3 922 | |
| Övriga | 1 228 | 0 | 296 | 6 1 530 | |
| Summa | 2 769 | 392 | 1 130 | 1 161 | 5 452 |
Pensionsplaner för ledande befattningshavare är alla avgiftsbestämda och premier har erlagts med 1,8 Mkr (1,3).
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Arbete i dotterbolags styrelse ersätts separat.
Ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner (främst tjänstebil) och pensionspremier. Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Övriga ledande befattningshavare uppgår till 4 (4) personer.
Stefan Sjölin ingick i koncernledningen fram till och med juni 2008 och Fredrik Forssell fram till och med november 2008. Medelantal befattningshavare i koncernledningen under 2008: 4,92.
Årslönen till VD Jérôme Arnaud utgörs av en fast lönedel om 1 948 Mkr.
Bonus kan maximalt uppgå till 50 procent av den fasta lönen. Med bonus avses intjänad bonus. Bonusen är kopplad till resultat- och försäljningsutveckling. Bonus utbetalas normalt året efter intjänandet. Maximal kostnad för bonus till ledande befattningshavare kan ej överstiga 5,0 Mkr. Under 2009 kommer ingen bonus att utbetalas för verksamhetsåret 2008.
För övriga ledande befattningshavare i koncernen gäller 65 års ålder för pension och sedvanliga pensionsplaner enligt allmän pension samt full avsättning för hela lönesumman enligt ITP/ ITPK planerna. Samtliga pensionsförmåner är oantastbara, det vill säga ej villkorade av framtida anställning. Uppsägningstiderna är enligt LAS eller maximalt tolv månader.
Inga avtal har träffats avseende pensionsutfästelser eller motsvarande utöver vad som omfattas av ovan angivna uppsägningstider, vare sig för styrelseledamöter eller ledande befattningshavare.
Uppsägningstiden från bolagets sida och från VD:s sida är ett år. VD har rätt till uppsägningslön under en period om tolv månader.
Vid uppsägning från ledande befattningshavare utgår inget avgångsvederlag.
Denna finns beskriven i Förvaltningsberättelsen.
Ingen i styrelsen eller koncernledningen har några aktierelaterade ersättningar (optioner, konvertibler eller motsvarande) som ställts ut av Doro eller huvudägare.
Det finns inga optioner till ledande befattningshavare.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Ränteintäkter, externa | 0,4 | 1,2 | 0,3 | 1,0 |
| Ränteintäkter, interna | – | – | 0,6 | 0,4 |
| Valutakursvinster | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Övrigt | 0,3 | 0,0 | 0,3 | –0,1 |
| Summa | 0,7 | 1,2 | 1,2 | 1,3 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| Kostnader | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Räntekostnader, externa | 3,4 | 2,0 | 3,2 | 1,6 |
| Räntekostnader, interna | – | – | 0,5 | 1,3 |
| Valutakursförluster | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Övrigt | 0,4 | 0,3 | 0,0 | 0,0 |
Räntekostnaderna är samma belopp som betalda räntor då inga lån finns utöver checkräkningskredit (där räntan betalas vid slutet av varje period).
Doros finanspolicy finns kommenterad i not 32.
Med ändrade valutakurser avses skillnaden som uppstår mellan bokning och betalning av skulder och fordringar i utländsk valuta, konsolideringseffekten av resultaten i dotterbolag och förändring av den genomsnittliga kursen vid inköp av produktionstjänster.
Under 2008 och 2007 har Doros lån endast återspeglat de lån som behövts för rörelsen och investeringar av nettotillgångar i utländsk valuta säkras längre. Doro har således inte några effekter av finansiella poster, effekter av ändrade valutakurser är endast hänförliga till rörelsen.
Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter identifierade per geografiskt segment.
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Norden | 0 | 0 |
| Övriga Europa | 8,8 | 8,8 |
| Övriga världen | 0 | 0 |
| Summa | 8,8 | 8,8 |
| Koncernen / Goodwill | 2008 | 2007 |
| Ingående anskaffningsvärde | 14,0 | 14,0 |
| Årets anskaffningar | 0 | 0 |
| Korrigering av anskaffningsvärde | 0 | 0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 14,0 | 14,0 |
| Ingående nedskrivningar | 5,2 | 5,2 |
| Årets nedskrivning | 0,0 | 0.0 |
| Utgående avskrivningar och nedskrivningar | 5,2 | 5,2 |
| Utgående planenligt restvärde | 8,8 | 8,8 |
| Moderbolaget / Goodwill | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 0,0 | 0,0 |
| Årets anskaffningar | 9,6 | 0,0 |
| Korrigering av anskaffningsvärde | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 9,6 | 0,0 |
| Ingående nedskrivningar | 0,0 | 0,0 |
| Årets nedskrivning | 1,9 | 0,0 |
| Utgående avskrivningar och nedskrivningar | 1,9 | 0,0 |
| Utgående planenligt restvärde | 7,7 | 0,0 |
Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen samt då indikationer på att nedskrivningsbehov föreligger. Återvinningsbart belopp för kassagenerande enheter fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Vad gäller nedskrivningstest har detta gjorts på lägsta nivå där separerbara kassaflöden identifierats. Inga förvärv har gjorts under 2008 eller 2007 och inga belopp har erlagts i tilläggsköpeskilling på koncernnivå. För moderbolaget förvärvades goodwill internt från Doro Nordic AB och är hänförlig till interna försäljningar av verksamhet under 2002. Goodwill i moderbolaget elimineras på koncernnivå.
Under 2007 förvärvade moderbolaget de interna varumärkena Doro och Audioline från Doro Finans AB. Dessa varumärken skrivs av med 3,6 Mkr årligen och är planenligt nedskrivna 2012. Förvärvet av varumärken har skett internt och är därmed eliminerade på koncernnivå.
| för utvecklingsarbete / IT | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 6,2 | 4,5 |
| Årets anskaffningar | 5,8 | 1,7 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 12,0 | 6,2 |
| Ingående avskrivningar enligt plan | 4,5 | 4,5 |
| Årets avskrivningar enligt plan | 2,1 | 0,0 |
| Utgående avskrivningar enligt plan | 6,6 | 4,5 |
| Utgående planenligt restvärde | 5,4 | 1,7 |
Avskrivningsplan om två år påbörjas från och med marknadsintroduktion av respektive produkt. I årets balanserade utgifter för utvecklingsarbete om 5,8 Mkr ingår IT-kostnader hänförliga till byte av webbplattform om 1,7 Mkr.
| Koncernen Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| Inventarier och verktyg | 2008 | 2007 | 2008 2007 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 13,2 | 31,7 | 3,0 | 17,9 |
| Årets anskaffningar | 4,4 | 3,4 | 5,6 | 0,7 |
| Försäljningar/Utrangeringar/Övrigt | –4,3 –21,9 | –1,0 –15,6 | ||
| Utgående anskaffningsvärde | 13,3 | 13,2 | 7,6 | 3,0 |
| Ingående avskrivningar enligt plan | 9,4 | 29,7 | 2,0 | 17,3 |
| Årets avskrivningar enligt plan | 2,5 | 0,8 | 1,5 | 0,3 |
| Försäljningar/Utrangeringar/Övrigt | –4,3 –21,1 | 0,2 | 15,6 | |
| Utgående avskrivningar enligt plan | 7,6 | 9,4 | 3,7 | 2,0 |
| Utgående planenligt restvärde | 5,7 | 3,8 | 3,9 | 1,0 |
| Bok- | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bokfört- | Eget | fört | ||||
| Antal Andel | Nominellt värde kapital1) värde | |||||
| Dotterbolag | aktier | % | värde 2008 | 2008 2007 | ||
| Doro A/S, Norway | 3 000 100 nok | 1,5 m | 0,6 | 1,0 | 0,6 | |
| Doro Danmark A/S | – | avvecklat under 2008– | 5,7 | |||
| Doro Tele OY 1) | – | avvecklat under 2008– | 0,0 | |||
| Doro Finans AB 2) | 1 000 100 sek | 0,1 m 11,0 | 21,2 11,0 | |||
| Doro Nordic AB 2) | 200 000 100 sek 20,0 m 23,9 | 23,9 19,3 | ||||
| Doro UK Ltd | 3 013 400 100 gbp | 3,0 m | 4,1 | 1,3 | 7,1 | |
| Doro Audioline GmbH 3) | 1 100 chf 20 (000) 1,0 | 1,1 | 1,0 | |||
| Doro Hong Kong Ltd | 4 500 100 hkd | 4,5 m | 5,1 | 5,3 | 5,1 | |
| Doro SAS | 30 000 100 eur | 4,5 m 11,6 | 19,9 11,6 | |||
| Doro Atlantel Sp.z o.o.3) 2 800 100 pln 14,0 m | 0,0 | 2,9 | 0,0 | |||
| Summa | 57,3 | 76,6 61,4 |
1) Eget kapital (nettotillgångar) avser koncernbokfört värde per dotterbolag, dvs eget kapital enligt dotterbolagets balansräkning, inklusive koncernmässiga restvärden hänförliga till dotterbolaget.
2) Doro Finans AB och Doro Nordic AB kommer att fusioneras med Doro AB i april 2009.
3) Vilande bolag under avveckling under 2009.
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 61,4 | 71,3 |
| Nyemission | – | – |
| Korrigering anskaffningsvärde | – | – |
| Aktieägartillskott | – | – |
| Inlösen av aktier | – | – |
| Återbetalning av villkorligt aktieägartillskott | – | – |
| Fusion av koncernföretag | – | – |
| Årets nedskrivningar | –8,7 | –10,0 |
| Årets återföring av nedskrivningar | 4,6 | – |
| Årets uppskrivningar | – | – |
| Utgående balans | 57,3 | 61,4 |
Efter avstämning av kassaflödes- och resultatförväntan uppgår årets nedskrivningar till 8,7 Mkr, vilka fördelas per bolag enligt följande:
| Doro Danmark A/S | 5,7 Mkr |
|---|---|
| Doro UK Ltd | 3,0 Mkr |
Vid avvecklingen av Doro Danmark A/S uppkom en realisationsvinst om 2,3 Mkr, i moderbolaget och 1,2 Mkr i koncernen.
Återföring av nedskrivningar har gjorts i följande bolag där det inte längre finns skäl för dessa nedskrivningar: Doro Nordic AB 4,6 Mkr
I koncernen finns underkoncernen i vilka följande bolag ingår: – Doro UK Ltd är moderbolag för Gima Electronics Ltd.
| Dotterbolag – Organisationsnummer | Bolagets säte |
|---|---|
| Doro A/S – 934210719 | Fredrikstad, Norge |
| Doro Finans AB – 556450-7282 1) | Lund, Sverige |
| Doro Nordic AB – 556558-0221 1) | Lund, Sverige |
| Doro UK Ltd – 1180330 | Chalfont St Peter, Storbritannien |
| Gima. Ltd – 1627693 1) | Chalfont St Peter, Storbritannien |
| Doro Audioline GmbH – 122237 1) | Köniz, Schweiz |
| Doro Hong Kong Ltd – | |
| 08194263-000-12-98-6 | Kowloon, Hongkong |
| Doro SAS - 309 662 195 | Versailles, Frankrike |
| Doro Atlantel Sp.z o.o. – | |
| KRS 0000036162 1) | Krakow, Polen |
1) Vilande bolag
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Förutbetalda hyror | 0,5 | 0,4 | 0,3 | 0,3 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 0,8 | 6,7 | 0,7 | 1,4 |
| Övriga upplupna intäkter | 0,0 | 1,0 | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 1,4 | 8,1 | 1,0 | 1,7 |
| Not 16 Aktiekapital och utdelning | ||||
|---|---|---|---|---|
| Antal aktier | Rösträtt | Typ | ||
| A-aktier | 17 407 631 | 1 röst per aktie | Normal | |
Aktiekapital
17 407 631 aktier á nominellt 1 kr = SEK 17 407 631.
Ingen utdelning är föreslagen per den 31 december 2008.
Inga konvertibler eller optioner är utestående.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Beviljad kredit | 59,0 | 60,0 | 59,0 | 39,0 |
| Utnyttjad kredit | 43,3 | 8,1 | 43,3 | 0,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 2007 | |||
| Semesterlöneskuld | 3,8 | 3,5 | 2,3 | 1,3 | |
| Sociala avgifter | 1,3 | 1,3 | 1,1 | 0,8 | |
| Övriga personalskulder | 3,5 | 5,8 | 1,0 | 2,8 | |
| Övriga upplupna kostnader | 8,6 | 4,0 | 7,0 | 1,8 | |
| Summa | 17,2 | 14,7 | 11,4 | 6,8 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Företagsinteckningar | 170,0 | 170,0 | 170,0 | 170,0 |
| Kundfordringar och lager | 9,2 | 7,4 | 9,2 | – |
| Andelar i koncernföretag 1) | 76,6 | 80,6 | 57,3 | 61,4 |
| Summa | 255,8 | 258,0 | 236,4 | 231,4 |
1) I koncernen anges värdet av koncernföretagens nettotillgångar i koncernbalansräkningen istället för bokfört värde på andelar. Med nettotillgångar (eget kapital) avses koncernbokfört värde per dotterbolag, det vill säga eget kapital enligt dotterbolagets balansräkning, inklusive koncernmässiga restvärden hänförliga till dotterbolaget.
Doro har inga ansvarsförbindelser/eventualförpliktelser.
Doro verkar i en miljö med köpta produkter. Tvister kan uppstå med olika leverantörer då produkterna inte har den kvalitet, funktionalitet eller leveranstider som överenskommits. Doro har normalt endast mindre omfattning av sådana tvister.
Doro har informerat i tidigare års årsredovisningar om en större tvist med en leverantör, för vilken nedskrivning av varulager och utvecklingskostnader om totalt 31 Mkr gjort i 1999 och 2000 års bokslut. Detta innebär att ingen ytterligare risk finns.
Stämning har inlämnats i Osaka, Japan, mot Sojitz (tidigare Nissho Iwai) om totalt 106 Mkr under år 2000. I juli 2005 dömde den lokala domstolen till Sojitz' fördel. Doro har överklagat detta beslut. Den juridiska processen förväntas ta ytterligare ett år. En eventuell framgång i tvisten får samma resultat som kassaflödeseffekt efter avdrag för löpande juridiska och tekniska kostnader.
Vidare har Doro en kommersiell tvist med en tidigare distributör om ett lager. Värdet på lagret är 2,7 Mkr, vilket är helt nedskrivet. Doro har vunnit i principfrågan i andra instans i ett domslut som inte har överklagats. Olika juridiska aktiviteter har fördröjt domslutet, och ett sådant kan ta ytterligare ett till två år. Doro har som princip att redovisa avsättning för bedömd risk och olika rättegångskostnader fram till avgörande i nästa instans.
På årsstämman 2007 valdes Ingvar Ganestam (Ernst & Young AB) till revisor i moderbolaget Doro AB. Ernst & Young har revisionsuppdraget i samtliga stora enheter för mandatperioden 2007–2010.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Arvode och kostnadsersättningar 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Revisionsuppdrag | 0,9 | 1,1 | 0,5 | 0,6 |
| Andra uppdrag | 0,3 | 0,2 | 0,2 | 0,0 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller att biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
| Not 23 Skatter | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| Skatt på årets resultat | 2008 | 2007 | 2008 2007 | |
| Aktuell skatt | – | – | – | – |
| Uppskjuten skatt | –1,4 | –0,6 | –1,4 | – |
| Skatteeffekt på erhållet koncernbidrag |
– | – | – | 0,8 |
| Summa skatt på årets resultat | –1,4 | –0,6 | –1,4 | 0,8 |
Sambandet mellan årets skattekostnad och redovisat resultat före skatt:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 2007 | ||
| Redovisat resultat före skatt | –10,1 | 8,1 | –14,4 –30,9 | |
| Skatt enligt gällande skattesats 28% | 2,8 | –2,3 | 4,0 | 8,7 |
| Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader: | ||||
| Nedskrivning av andelar i koncernföretag |
1,1 | – | 1,1 | –2,4 |
| Övriga ej avdragsgilla kostnader | –0,4 | –0,7 | 0,0 | –0,1 |
| Skatteeffekt på erhållet koncernbidrag | – | – | – | 0,8 |
| Skatteeffekt p g a temporära skillnader 0,1 | 1,3 | –0,2 | 1,3 | |
| Ej skattepliktiga intäkter: | ||||
| Utdelning från koncernföretag | 0,2 | – | 0,2 | 2,9 |
| Koncernjusteringar där uppskjuten skatt ej beaktas |
2,0 | 3,2 | – | – |
| Utnyttjande av underskottsavdrag | 0,3 | – | – | – |
| Förändring i värdering av ingående uppskjuten skatt på underskottsavdrag –1,4 |
–0,6 | –1,4 | – | |
| Ej bokförd uppskjuten skatt på årets underskottsavdrag |
–5,8 | –2,5 | –4,7 –10,4 | |
| Effekt av ändrade skattesatser i ej bokförd uppskjuten skatt på årets underskottsavdrag |
–0,3 | – | –0,3 | – |
| Förändring i värdering av temporära skillnader |
– | – | – | – |
| Justering för skattesatser i utländska koncernföretag |
0,1 | 1,0 | – | – |
| Redovisad skatt | –1,4 | –0,6 | –1,4 | 0,8 |
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade värden och skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader, outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag samt andra framtida skatteavdrag har resulterat i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder avseende följande poster:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 2007 | ||
| Uppskjutna skattefordringar | ||||
| Outnyttjade underskottsavdrag | 20,8 | 24,7 | 14,2 | 15,7 |
| Uppskjuten skatt på temporära skillnader |
–6,6 | –8,5 | – | – |
| Totalt redovisad uppskjuten skattefordran |
14,2 | 15,7 | 14,2 | 15,7 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen för outnyttjade underskottsavdrag och temporära skillnader till den del de med sannolikhet beräknas kunna utnyttjas inom överskådlig framtid. En enskild bedömning görs av varje bolag med hänsyn till historisk resultatutveckling, framtidsplaner och möjlighet att använda underskottsavdrag.
Av koncernens underskottsavdrag kan 306 Mkr (294) utnyttjas utan tidsbegränsning. De större kvarvarande underskottsavdragen finns i Storbritannien och Sverige.
Underskottsavdragen förfaller enligt följande:
| Summa | 306,2 |
|---|---|
| Utan tidsbegränsning | 305,6 |
| Senare | 0 |
| 2011 | 0 |
| 2010 | 0 |
| 2009 | 0,6 |
Ej redovisad uppskjuten skattefordran i balansräkningen avseende outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag uppgår till:
| Koncernen Moderbolaget |
|||
|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 2007 | |
| 62 | 74 | 45 | 42 |
| Not 24 Resultat från andelar i koncernföretag | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
| 2008 2007 | 2008 2007 | |||||
| Realisationsvinst / likvidationsvinst | 1,2 | – | 2,3 | 0,4 | ||
| Utdelningar | – | – | 0,6 | 10.0 | ||
| Nedskrivningar av andelar | – | – | –3,0 –10,0 | |||
| Återföring av nedskrivna fordringar | – | – | 4,6 | 1,4 | ||
| Summa | 1,2 | – | 4,5 | 1,8 |
Poster som kan påverka jämförbarheten mellan åren består av följande större poster:
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Omstruktureringskostnad, exkl. skatt | – | – |
| Andra engångskostnader | – | 3 |
En större avsättning för omstrukturering gjordes i fjärde kvartalet 2006 och löses upp under 2007 och 2008. Denna innebar en reducering av antalet anställda, flytt till andra lokaler, mm.
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 8 | 32 |
| Ianspråktagna belopp | –8 | –24 |
| Nya avsättningar | 0 | 0 |
| Outnyttjade belopp som återförs | 0 | 0 |
| Utgående balans | 0 | 8 |
Doros varor genomgår omfattande kvalitetstester. Garantier lämnas till slutkund om minst ett års garanti från inköpstillfället. Kunden kan kompenseras genom olika former av reparationer, utbyte till jämförbar produkt, kreditering eller andra varianter. Doro har, baserat på hur returer kommer över tiden, förväntade returer, sätt att kompensera och kostnader kring olika kompensationer, skapat ett statistikprogram som beräknar behovet av avsättning. Garantierna har ökats genom lagstiftning för garanti upp till två år på vissa marknader .
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 9,7 | 11,8 |
| Ianspråktagna belopp | –8,0 | –9,7 |
| Nya avsättningar | 9,4 | 7,6 |
| Outnyttjade belopp som återförs | 0,0 | –0,0 |
| Utgående balans | 11,1 | 9,7 |
Doro har i de flesta enheter premiebaserade pensionssystem.
I några länder utbetalas belopp när en person slutar och går i
pension. Vidare finns delar i pensionerna som är avgiftsbestämda i Sverige.
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 0,2 | 0,1 |
| Ianspråktagna belopp | –0,1 | –0,1 |
| Nya avsättningar | 0,1 | 0,2 |
| Outnyttjade belopp som återförs | 0,0 | 0,0 |
| Utgående balans | 0,2 | 0,2 |
Doro gör avsättningar för olika uppskattade kostnader för skatter. Det har inte gjorts några avsättningar för skatter.
Doros position i olika tvister redovisas i not 21. Avsättningar för kostnader för att driva processerna redovisas löpande.
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 1,5 | 2,0 |
| Ianspråktagna belopp | –0,2 | –0,7 |
| Nya avsättningar | 0,0 | 0,2 |
| Outnyttjade belopp som återförts | –0,2 | – |
| Utgående balans | 1,1 | 1,5 |
Avsättningar görs för uppskattningar av åtaganden till kunder och andra åtaganden.
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 0,1 | 1,3 |
| Ianspråktagna belopp | 0,0 | –1,2 |
| Nya avsättningar | 2,0 | 0,0 |
| Outnyttjade belopp som återförts | 0,0 | – |
| Utgående balans | 2,1 | 0,1 |
Styrelsen har i Doros finanspolicy fastställt olika ramar och vilka risker som får tas. Riskhanteringen syftar till att identifiera, kvantifiera och reducera, alternativt eliminera risker. Doros finanspolicy anger ramar för hur olika typer av finansiella risker ska hanteras samt definierar den riskexponering med vilken verksamheten ska bedrivas. Huvudinriktningen är att eftersträva en låg riskprofil.
Doro AB (moderbolaget) har det övergripande ansvaret för koncernens finansfrågor. Genom centralisering och samordning uppnås väsentliga skalfördelar avseende erhållna villkor för finansiella transaktioner och finansiering. För närvarande finns centralkonton endast i Sverige, vilka hanteras av moderbolaget för flera valutor.
För koncernen finns enbart kreditrisker i kundfordringar, vilka hanteras i respektive dotterbolag. Värdet på dessa fordringar före skatt och nedskrivning för osäkra fordringar uppgick till 58,7 Mkr (55,7).
Doro har under de senaste åren haft mycket små kreditförluster (under 0,5 procent av omsättningen) genom att det huvudsakliga kundgruppen är större företag med en regelbunden handel. Den största kunden står för under 10,6 procent av koncernens försäljning. I de flesta länder arbetar Doro utan kreditförsäkring. För svenska kunder har Doro ett halvårligt factoringavtal med Nordea för att säkerställa betalningen av kundfordringar. Doro har fortfarande kreditrisken relaterat till dessa fordringar.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Åldersanalys över kundfordringar | 2008 | 2007 |
| Ej förfallna | 38,1 | 47,9 |
| Förfallna < 60 dagar | 19,3 | 7,3 |
| Förfallna > 60 dagar | 1,3 | 0,5 |
| Totala kundfordringar | 58,7 | 55,7 |
| Befarade kundförluster | -3,7 | –2,7 |
| Kundfordringar i redovisningen | 54,9 | 53,0 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Osäkra kundfordringar | 2008 | 2007 |
| Ingående balans | -2,7 | –6,0 |
| Befarade kundförluster | -1,0 | 0,0 |
| Konstaterade kundförluster | 0,0 | 0,0 |
| Återförda belopp | 0,0 | 3,4 |
| Omräkningsdifferenser | 0,0 | –0,1 |
| Utgående balans | -3,7 | –2,7 |
I koncernen finns endast skulder till Nordea i form av belåning av svenska kundfordringar (se factoring omnämnt under Kreditrisk) om 5,4 Mkr (6,0), vilka förfaller till betalning inom tolv månader. Utöver detta har koncernen ett halvårligt kreditavtal med Nordea. Utnyttjad checkräkningskredit uppgick till 37,9 Mkr (2,1).
Limiten på checkräkningskrediten är 59 Mkr. Volymerna på checkräkning och remburser är anpassade till Doros säsongsmässiga variationer av produktflöden och behov av finansiering. Doro har en löpande dialog med banken. Covenantvillkoren för försäljning och rörelseresultat beskrivs i kreditavtalet. Försäljning och rörelseresultat får inte avvika mer än en viss procent. Risken för att inte ha tillräckliga krediter anses vara låg. Koncernens likviditet består av bankmedel om 12,6 Mkr (8,3).
Överskottslikviditet placeras inte i finansiella instrument, utan tillförs rörelsen.
Doro är främst verksamt inom telefoni och påverkas av flera marknadsrisker. Sådana risker som kan ha en påverkan på Doros verksamhet är kommenterade nedan.
Hanteringen av utländska valutor är koncentrerad till finansavdelningen inom Doro AB. Denna köper och säljer valutor inom ett etablerat ramverk med etablerade risknivåer.
Den största valutarisken inom Doro består i att koncernen har intäkter och kostnader i olika valutor. Produkter köps i USD, medan intäkter främst erhålls i EUR, GBP och de nordiska valutorna.
Fram till augusti 2008 företog Doro ingen valutasäkring men i takt med US-dollarns förstärkning beslöt styrelsen att säkra 50 procent av det resterande utflödet av USD för 2008 med ett terminsavtal med fastställd EUR/USD-kurs. Från och med december 2008 har styrelsen godkänt en strukturerad finanspolicy som syftar till att minska Doros kortfristiga exponering som är en följd av att koncernen har intäkter och kostnader i olika valutor. (se vidare i Förvaltningsberättelsen sid 19).
Denna uppkommer när inkomster från försäljning och utgifter för inköp är i olika valutor. Doro har en stor exponering då en stor andel av produkterna köps i US-dollar och inkomsterna för merparten av försäljningen är i lokala europeiska valutor. Undantaget är försäljningen till marknader där inget Doro-bolag finns, där både inkomster och utgifter i huvudsak är i US-dollar, samt till vissa större europeiska kunder.
(brutto och efter valutaterminer)
| Efter | Efter | |||
|---|---|---|---|---|
| Brutto | terminer | Brutto | terminer | |
| Valuta | 2008 | 2008 | 2007 | 2007 |
| SEK | -45 | -45 | –30 | –30 |
| DKK | +23 | +23 | +5 | +5 |
| NOK | +16 | +16 | +10 | +10 |
| EUR | +141 | +141 | +135 | +135 |
| GBP | +40 | +40 | +20 | +20 |
| AUD | 0 | 0 | +19 | +19 |
| USD | -194 | -188 | –160 | –160 |
| PLN | 0 | 0 | +12 | +12 |
Värdet av de utländska nettotillgångarna var vid årets slut 22 Mkr (31), varav 0 Mkr (0) säkrades genom upplåning i samma valuta.
| Värde av utländska tillgångar | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| DKK | 0 | 6 |
| NOK | 1 | 1 |
| EUR | 11 | 12 |
| GBP | 4 | 7 |
| CHF | 1 | 1 |
| HKD | 5 | 5 |
| Summa | 22 | 31 |
En omräkning av de utländska dotterbolagens resultaträkningar påverkas av valutakurser. Dessa omräkningsdifferenser är av liten omfattning.
Doro har koncentrerat en stor del av sin upplåning till Doro AB, och en förändring av räntorna ger obetydlig påverkan på resultatet. Doro arbetar enbart med kort och rörlig upplåning. Skälen till detta är stora variationer i upplåningsbehov och att rörlig ränta ger en lägre årlig räntekostnad.
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| SEK | 29 | 18 |
| EUR | 6 | –7 |
| GBP | –2 | 0 |
| DKK | 0 | –2 |
| NOK | –1 | 0 |
| HKD | 0 | 0 |
| USD | –2 | –9 |
| PLN | 0 | 0 |
| Summa | 30 | 0 |
Känslighetsanalysen återfinns i Förvaltningsberättelsen.
| 2008 | 2007 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Redovisat | Verkligt | Redovisat Verkligt | Klassificering | |
| Kundfordringar | 54,9 | 54,9 | 53,0 | 53,0 | Kund- och lånefordringar |
| Övriga fordringar | 6,6 | 6,6 | 5,8 | 5,8 | Kund- och lånefordringar |
| Valutaoptioner/ -terminer | 0,3 | 0,3 | – | – | Finansiell tillgång till verkligt värde |
| Bankmedel | 12,6 | 12,6 | 8,3 | 8,3 | Tillgångar som kan säljas |
| Tillgångar | 74,7 | 74,7 | 67,1 | 67,1 | |
| Checkräkningskredit | 37,9 | 37,9 | 2,1 | 2,1 | Övriga finansiella skulder |
| Skulder till kreditinstitut | 5,4 | 5,4 | 6,0 | 6,0 | Övriga finansiella skulder |
| Leverantörsskulder | 63,0 | 63,0 | 77,4 | 77,4 | Övriga finansiella skulder |
| Övriga skulder | 2,1 | 2,1 | 1,8 | 1,8 | Övriga finansiella skulder |
| Skulder | 108,4 | 108,4 | 87,3 | 87,3 |
| 2008 | 2007 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | Redovisat | Verkligt | Redovisat Verkligt | Klassificering | |
| Kundfordringar | 18,8 | 18,8 | 0,7 | 0,7 | Kund- och lånefordringar |
| Fordringar hos koncernföretag | 15,6 | 15,6 | 8,5 | 8,5 | Kund- och lånefordringar |
| Övriga fordringar | 3,2 | 3,2 | 1,4 | 1,4 | Kund- och lånefordringar |
| Valutaoptioner/ -terminer | 0,3 | 0,3 | 0,0 | 0,0 | Finansiell tillgång till verkligt värde |
| Bankmedel | 2,7 | 2,7 | 1,8 | 1,8 | Tillgångar som kan säljas |
| Tillgångar | 40,6 | 40,6 | 12,4 | 12,4 | |
| Checkräkningskredit | 37,9 | 37,9 | 0,0 | 0,0 | Övriga finansiella skulder |
| Skulder till kreditinstitut | 5,4 | 5,4 | 0,0 | 0,0 | Övriga finansiella skulder |
| Leverantörsskulder | 20,0 | 20,0 | 5,0 | 5,0 | Övriga finansiella skulder |
| Skulder till koncernföretag | 47,8 | 47,8 | 0,4 | 0,4 | Övriga finansiella skulder |
| Övriga skulder | 1,0 | 1,0 | 1,5 | 1,5 | Övriga finansiella skulder |
| Skulder | 112,1 | 112,1 | 6,9 | 6,9 |
Finansiella instrument värderas till verkligt värde. Detta sker genom att olika fordringar och skulder värderas till balansdagens valutakurs. Fordringar justeras med olika behov av nedskrivningar av kundfordringar. Doro hade optioner och valutakontrakt för EUR/USD värderade till marknadsvärde. Dessa kontrakt är delar av den nya finanspolicyn, se vidare i Förvaltningsberättelsen på sid 19.
Fordringar upptas till de belopp med vilket de efter individuell prövning förväntas inflyta. Rörelserelaterade skulder redovisas till det ansamlade verkliga värdet.
Några omklassificeringar har inte gjorts under året.
I och med att Doro enbart har finansiella instrument i form av fordringar, bankmedel och rörelserelaterade skulder, begränsar resultateffekterna av finansiella instrument sig till ränte- och valutaexponeringen. Resultateffekterna är redovisade i not 11.
I samband med Doros val av distributionslösning i Polen med TM Distribution Sp. z o.o., uppkom närståendefrågan. TM Distribution ägs av Magdalena Duahanik-Persson och Tomas Persson. Då Tomas Persson är styrelseledamot i Doro AB har det varit av vikt att samarbetet sker på marknadsmässiga villkor. Kontraktet har sagts upp under 2008 och avslutas i april 2009.
Avsättningar till pensioner redovisas i not 28. Huvuddelen av Doros åtaganden mot personalen är olika avgiftsbestämda pensionsplaner. Utöver dessa finns några förmånsbestämda pensionsplaner. I Frankrike och Norge finns avtal om gratifikationer vid pensionsavgång som baseras på faktorer som lön, anställningstid mm.
Avsättning görs för dessa åtaganden i respektive dotterbolag i Frankrike och Norge.
| Not 35 Färdiga varor och handelsvaror | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| -- | --------------------------------------- | -- | -- | -- | -- |
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ingående bruttolager | 59,7 | 65,9 |
| Förändring av bruttolager | 11,9 | –6,2 |
| Utgående bruttolager | 71,6 | 59,7 |
| Ingående lagernedskrivningar | 8,6 | 14,6 |
| Förändring av lagernedskrivningar | 4,3 | –6,0 |
| Utgående lagernedskrivningar | 12,9 | 8,6 |
| Nettolager i balansräkning | 58,7 | 51,2 |
| Moderbolaget | 2008 | 2007 |
| Ingående bruttolager | 0,0 | 0,0 |
| Förändring av bruttolager | 17,9 | 0,0 |
| Utgående bruttolager | 17,9 | 0,0 |
| Ingående lagernedskrivningar | 0,0 | 0,0 |
| Förändring av lagernedskrivningar | 1,8 | 0,0 |
| Utgående lagernedskrivningar | 1,8 | 0,0 |
| Nettolager i balansräkning | 16,1 | 0,0 |
Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och företagets ställning och resultat, samt att koncernförvaltningsberättelsen och förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står för.
Lund den 12 mars 2009
Tomas Persson Jérôme Arnaud
Bo Kastensson Ordförande
Peter Blom Jonas Mårtensson
Verkställande Direktör
Min revisionsberättelse har lämnats den 12 mars 2009
Ingvar Ganestam Auktoriserad revisor
Genomsnittligt antal anställda.
Rörelseresultat dividerat med det kvartalsvisa genomsnittliga sysselsatta kapitalet exklusive kassa och bank.
Resultat efter finansiella poster och verklig skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital.
Nettoomsättning minus kostnad för handelsvaror dividerat med genomsnittligt antal anställda.
Nettoinvesteringar exklusive företagsförvärv.
Årets nettoomsättning dividerad med genomsnittlig balansomslutning.
Kassaflöde från den löpande verksamheten.
Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Kassa plus beviljade outnyttjade krediter hos bank. Någon annan likviditet (kortfristiga placeringar) finns ej i Doro.
Resultat efter finansiella poster i procent av årets omsättning.
Räntebärande skulder minus kassa i procent av eget kapital.
Resultat efter finansnetto plus räntekostnader dividerat med finansiella kostnader.
Rörelseresultat (efter avskrivningar) i procent av årets omsättning.
Resultat före avskrivningar i procent av årets intäkter.
Eget kapital i procent av balansomslutningen.
Totala tillgångar reducerat med icke räntebärande skulder.
Resultat efter finansiella poster dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Resultat efter finansiella poster minus verklig skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Till årsstämman i Doro AB (publ) Org. nr 556161-9429
Jag har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Doro AB (publ) för år 2008. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 19–44. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, behandlar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Lund den 12 mars 2009
Ernst & Young AB Ingvar Ganestam Auktoriserad revisor Bolagsstyrningsrapport
Doro AB är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq OMX Nordic Exchange, Stockholm ("Stockholmsbörsen"). Bolagsstyrningen av Doro utgår från svensk lagstiftning, främst aktiebolagslagen, men även Stockholmsbörsens regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") samt andra tillämpliga regler. I tillägg till dessa styrs bolaget enligt dess bolagsordning, interna instruktioner och policies samt rekommendationer publicerade av relevanta organisationer. Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats av Doro AB:s styrelse i enlighet med Koden. Rapporten är inte en del i den formella årsredovisningen och har inte granskats av bolagets revisorer.
Enligt Euroclear Sweden AB:s (tidigare VPC) aktieägarregister per den 31 december 2008 hade Doro 3 170 aktieägare. Av det totala antalet aktier svarade utländska aktieägare för 12 procent. De 10 största ägarna företrädde 60,1 procent av rösterna. Antalet aktier i Doro AB uppgick per den 31 december 2008 till 17 407 631 och vid samma datum uppgick Doros börsvärde till 87 Mkr.
Den svenska koden för bolagsstyrning ska tillämpas av alla bolag som är noterade på Stockholmsbörsen. Målet är att förbättra bolagsstyrningen i noterade bolag samt skapa förtroende för dessa bolag, såväl hos allmänheten som hos kapitalmarknadens aktörer. Koden baseras på principen "följa eller förklara", vilket betyder att det är möjligt att avvika från regelverket under förutsättning att bolaget avger en redovisning av det valda alternativet samt en tillfredsställande förklaring till avvikelsen.
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutsfattande organ. Vid årsstämman väljs Doro AB:s styrelseordförande. Vidare utser denna stämma bolagets revisorer för en period om fyra år. Årsstämman fastställer resultat- och balansräkningarna samt hanteringen av årets resultat. Övriga ärenden följer av den svenska aktiebolagslagen. Årsstämma ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Aktieägare som är registrerade i VPC:s aktiebok per avstämningsdagen och är anmälda har rätt att delta i bolagsstämman.
Årsmötet fastställer principerna för hur bolagets valberedning ska utses. Valberedningens uppgift är att nominera styrelseledamöter och, i förekommande fall även revisorer, för val vid nästkommande årsstämma samt föreslå ersättning för arbete i styrelsens utskott. Valberedningen föreslår också mötesordförande vid årsstämman. Vid årsstämman den 6 maj 2008 utsågs Tedde Jeansson, representerande Orginat AB, Arne Bernroth, representerande Nordea Bank och styrelsens ordförande Bo Kastensson till medlemmar i Doros valberedning.
Doro AB:s styrelse består av fyra ledamöter valda av årsstämman, samt bolagets verkställande direktör. En närmare presentation av respektive ledamot finns på sid 50.
Styrelsen sammanträdde sju gånger under 2008, fem gånger på Doros kontor i Lund, en gång i Stockholm samt en gång i Paris. Huvudanledningen till att mötet hölls i Paris var att ge styrelsen möjlighet att besöka Doro SAS verksamhet, vilken svarar för hälften av koncernens försäljning. Varje styrelsemöte följer en i förväg godkänd agenda. Denna, tillsammans med relevant underlag samt en lista med bordlagda ärenden från föregående möte, skickas till varje styrelseledamot inför varje möte. Ersättnings- och revisionskommittéernas möten avrapporteras till styrelsen och protokoll från dessa sammanträden distribueras till styrelsen. Annette Borén, ekonomi- och finansdirektör samt styrelsesekreterare har deltagit i alla möten sedan oktober 2008.
Styrelsens arbetsordning fastlägger arbetsformerna för Doro AB:s styrelse. Styrelsens arbetsordning bygger på bolagsordningen, aktiebolagslagen och Koden. Styrelsen har ett övergripande ansvar för Doro-koncernen.
Styrelsen säkerställer vidare Doros relationer med aktieägare, allmänheten, myndigheter och andra organisationer och intressegrupper. Styrelsen är ansvarig för genomförande av beslut fattade av årsstämman och de affärsmål som anges i bolagsordningen. Styrelsens bemyndiganden beskrivs i bolagsordningen samt i aktiebolagslagen.
Bolagets styrelse utser dess verkställande direktör. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktör beskrivs i styrelsens arbetsordning och instruktionerna till den verkställande direktören. Dessa dokument fastställer att styrelsen är ansvarig för bolagets styrning, övervakning, organisation, strategier, intern kontroll och policies. Vidare beslutar styrelsen i frågor om större investeringar, principfrågor gällande styrning av dotterbolag samt val av styrelseledamöter och verkställande direktör i dotterbolag.
| Styrelseledamot | Närvaro vid styrelsemöten |
Närvaro vid revisions- utskottets möten |
Arovde | Ledamot av styrelsen sedan |
Förhållande till bolaget |
Förhållande till större ägare |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bo Kastensson, ordförande | 7 av 7 | 1 av 1 | 300 000 | 2007 | Oberoende | Oberoende |
| Peter Blom | 6 av 7 | 1 av 1 | 100 000 | 2008 | Oberoende | Oberoende |
| Jonas Mårtensson | 7 av 7 | 1 av 1 | 100 000 | 2007 | Oberoende | Beroende |
| Tomas Persson | 6 av 7 | 0 av 1 | 100 000 | 2002 | Oberoende | Oberoende |
| Jérôme Arnaud | 7 av 7 | 2007 | Beroende | Oberoende |
Styrelsen säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen.
Verkställande direktören ska säkerställa att kontrollmiljön är tillfredsställande och att koncernens risknivå vid varje tidpunkt följer styrelsens instruktioner. Varje avvikelse ska rapporteras till styrelsen. Styrelsen får även regelbunden uppdatering av verkställande direktören genom månadsrapporter.
Styrelsens arvode beslutas av årsstämman. Förslag till arvodering förbereds i bolagets valberedning. Styrelsen har sedan att fastställa ersättning till verkställande direktören. Styrelsen har inom sig utsett Bo Kastensson och Peter Blom att ingå i ersättningsutskottet.
Utskottet hade sitt första sammanträde den 12 december 2008, då de båda ledamöterna diskuterade ersättningsnivåer för 2009. Protokollet från detta möte föredrogs på nästkommande styrelsemöte. Ersättningsutskottet uppfyller Kodens krav på ledamöternas oberoende.
Styrelsens ordförande föreslår riktlinjer gällande lön och rörlig ersättning till övriga ledande befattningshavare, inklusive verkställande direktörer i dotterbolag.
Arvode till styrelsens ledamöter uppgick till 600 000 kr under 2008, vilket är i enlighet med årsstämmans beslut. Av detta belopp uppgick ordförandens arvode till 300 000 kr. Bolagets verkställande direktör erhöll lön om 1 700 000 kr för sitt arbete 2008, varav 100 000 kr i rörlig ersättning. Löner till övriga fyra medlemmar i koncernledningen uppgick till 4 700 000 kr, varav 500 000 kr i rörlig ersättning. Tre av dessa befattningshavare samt verkställande direktören har en löneförmån i form av tjänstebil. Årsstämman 2007 beslutade om riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare gällande verksamhetsåret 2008.
I enlighet med sitt anställningskontrakt har verkställande direktören en ömsesidig uppsägningstid om 12 månader. Under uppsägningstiden har verkställande direktören rätt till full lön och övriga anställningsförmåner. Ytterligare en av bolagets ledande befattningshavare har ett liknande avtal för villkor för uppsägelse från egen eller bolagets sida. Styrelsens ledamöter erhåller inga pensionsförmåner för sitt styrelseuppdrag.
Verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare har rätt att gå i pension från 65 års ålder. Bolaget har under 2008 gjort pensionsbetalningar avseende verkställande direktören om 200 000 kr.
De fyra helägda dotterbolagen Doro Norway, Doro France, Doro UK och Doro Hong Kong styrs och övervakas av egna styrelser i respektive land, med en majoritet av representanter för Doro AB i Sverige. Doro AB:s vd och koncernchef är även ordförande i varje dotterbolags styrelse. Dessa dotterbolag rapporterar till Doro AB:s styrelse vid samtliga sammanträden. Rapporterna innehåller uppgifter om respektive bolags utveckling och finansiella position.
Styrelsen har det yttersta ansvaret för att säkerställa att bolaget har en tillfredsställande struktur för intern kontroll och för upprättande av tillförlitliga finansiella rapporter. Det är styrelsens och koncernledningens ansvar att övervaka och identifiera affärsrisker samt styra bolaget så att det kan hantera de viktigaste riskerna. Sammanfattningsvis är styrelsen ansvarig för ledningen av bolaget. Revisorerna följer och granskar hur bolaget leds av dess styrelse och verkställande direktör samt kvaliteten på bolagets finansiella rapportering. Årsstämman 2007 utsåg revisionsbolaget Ernst & Young AB till Doros revisorer för en period om fyra år, med Ingvar Ganestam som huvudansvarig revisor. De senaste tre åren har arvode för revisionsarbete i Dorokoncernen uppgått till 1 100 000 kr, 1 100 000 kr samt 1 500 000 kr för respektive år.
Revisionsutskottet har under 2008 bestått av Bo Kastensson, Jonas Mårtensson, Peter Blom och Tomas Persson. Ett möte avhölls den 23 oktober 2008, med alla ledamöter utom Tomas Persson, samt revisorerna Ingvar Ganestam och Göran Neckmar närvarande. Protokollet från detta föredrogs på nästkommande styrelsemöte.
Revisionsutskottet uppfyller Kodens krav på oberoende. Utskottets huvudsakliga uppgift är att stödja styrelsen i dess ansvar inom revision och intern kontroll, redovisning och finansiell rapportering. Arbetet under 2008 har främst varit inriktat mot uppföljning av 2007 års revision samt en mer detaljerad revision av perioden januari–september 2008, så kallad "hard close". Utöver detta granskade utskottet delårsrapporterna från och med tredje kvartalet 2008 samt övervakade vissa riskområden.
En viktig del i kontrollmiljön är att organisation, beslutsordning samt ansvar och befogenheter är tydligt definierade och kommunicerade i styrdokument. Se mer på sidan 48 i styrelsens rapport om intern kontroll.
Koncernens controller ska genomföra en årlig intern kontroll av varje juridisk enhet, och är ansvarig för att lyfta vissa frågor till ekonomi- och finansdirektören. Med hänsyn till finansavdelningens begränsade storlek är bedömningen att det inte finns behov av en särskild intern revisor.
Styrelsen ska enligt svensk lag för bolagsstyrning tillse att bolaget har god intern kontroll och fortlöpande hålla sig informerad om samt utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Vidare ska styrelsen avge rapport över hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad och, om internrevision saknas, utvärdera behovet av sådan funktion samt motivera sitt ställningstagande
Rapporten ska inte obligatoriskt granskas av revisorerna men den ska vara en del av bolagsstyrningsrapporten.
I syfte att skapa och vidmakthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen. Däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktion för den verkställande direktören och dess utskott. Ansvaret för att i det dagliga arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljön är primärt den verkställande direktörens. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Utöver detta kommer rapportering från bolagets revisorer.
Den interna kontrollstrukturen bygger också på ett ledningssystem, vilket är baserat på bolagets organisation och sätt att bedriva verksamheten, med tydligt definierade roller och ansvarsområden samt delegering av befogenheter. En viktig roll i kontrollstrukturen har de styrande dokumenten, som policies och riktlinjer.
Doro genomför löpande en riskbedömning för identifiering av väsentliga risker avseende den finansiella rapporteringen. Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms främst risken ligga i väsentliga felaktigheter i redovisningen till exempel avseende bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader eller andra avvikelser.
Bedrägeri och förlust genom förskingring är en annan risk. Riskhantering är inbyggd i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker och för att säkerställa att de risker som Doro är utsatt för hanteras i enlighet med fastställt regelverk, instruktioner samt etablerade uppföljningsrutiner, vilka syftar till att minska eventuella risker, och främjar korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning.
Utformningen av kontrollmiljön är till för att hantera de risker som styrelse och bolagets ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen.
Kontrollstrukturen består dels av tydliga roller i organisationen som möjliggör en effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller i tid förebygga risken för fel i rapporteringen. Sådana kontrollaktiviteter kan vara tydlig beslutsordning och beslutsprocesser för större beslut såsom förvärv, andra typer
av större investeringar, avyttringar, avtal och analytiska uppföljningar.
En viktig uppgift för Doros staber är också att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner samt att utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor. Processansvariga på olika nivåer ska säkerställa utförande av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen.
I boksluts- och rapporteringsprocesser finns kontroller vad gäller värdering, redovisningsprinciper och uppskattningar. Den kontinuerliga analys som görs av den finansiella rapporteringen, tillsammans med den analys som görs på koncernnivå, är mycket viktiga för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. Koncernens controller spelar en viktig roll i den interna kontrollprocessen genom att de ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid.
Doro har ett samarbete med kommunikationskonsulten RHR/CC vilket syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen. Genom regelbundna uppdateringar och meddelanden får berörda medarbetare del av ändringar av redovisningsprinciper, ändringar på krav i rapportering eller annan informationsgivning.
Styrelsen erhåller månatligen finansiella rapporter. Den externa informationen och kommunikationen styrs bland annat av bolagets informationspolicy som beskriver Doros generella principer av informationsgivning.
Doros efterlevnad av antagna policies och riktlinjer följs upp av styrelsen och bolagsledningen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens ersättningsutskott och revisionsutskott spelar en viktig roll när det gäller exempelvis ersättningar, finansiell rapportering och intern kontroll.
Inför publicering av delårsrapporter och årsredovisning går styrelse och ledning igenom den finansiella rapporteringen.
Doros ledning gör en månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år. I de externa revisorernas uppgift ingår också att årligen övervaka den interna kontrollen i koncernens dotterbolag.
Styrelsen sammanträffar med revisorerna två gånger årligen för dels en genomgång av den interna kontrollen, dels i särskilda fall ge revisorerna extra uppdrag att utföra särskild inriktad intern kontroll.
Revisorernas bedömning är att den interna kontrollen är god. Mot denna samlade bakgrund har styrelsen inte ansett det behövligt att inrätta särskild internrevision.
Denna rapport har ej granskats av bolagets revisorer.
Lund den 12 mars 2009 Styrelsen i Doro AB
Styrelseordförande sedan 2007, invald till styrelsen 2006.
Styrelseordförande i Caretech AB och Coromatic Group AB, styrelseledamot i Metric Power Systems AB och Pricer AB.
Utbildning: filosofie kandidat, Lunds universitet. Född: 1951. Innehav: 766 000
aktier, 0 optioner.
Styrelseledamot sedan 2008. Styrelseledamot i Radioleverantörernas Serviceaktiebolag. Utbildning: IFL vid Handelshögskolan i
Stockholm. Född: 1961. Innehav: 0 aktier, 0 optioner.
Styrelseledamot sedan 2007.
Partner i Alted AB. Styrelseledamot i Transticket AB och Pan-Vision AB.
Utbildning: civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Född: 1963. Innehav: 165 000
aktier, 0 optioner.
Styrelseledamot sedan 2002.
VD i TM Invest Sp.zo.o samt i Pilpet. Ordförande i TM Toys Sp.zo.o, Range Servant AB och Lugi HF. Utbildning: filosofie kandidat, Lunds universi-
tet. Född: 1954. Innehav: 25 000 aktier, 0 optioner.
Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Malmö. Revisor i Doro sedan 2007.
Lång erfarenhet av revision av börsnoterade bolag bland annat revisor i Lindab AB, Tetra Pak AB samt IKEA-koncernen. Innehav: 0 aktier, 0 optioner.
Jérôme Arnaud VD och koncernchef, invald till styrelsen 2007. Utbildning: civilingenjör. Tidigare erfarenhet från affärsutveckling inom Matra Nortel Communications. Född: 1963. Innehav: 300 000 aktier, 0 optioner.
och/eller av närstående och är aktuella per den 31 december 2008.
Uppgifterna avseende innehav av aktier är inklusive aktier ägda via bolag
VD Doro AB, affärsenhetschef Care Electronics samt VD Doro SAS, Frankrike.
Utbildning: civilingenjör, École Centrale de Paris. Tidigare erfarenhet från affärsutveckling inom Matra Nortel Communications. Född: 1963. Anställd: 2000. I nuvarande befattning sedan: 2007.
Innehav: 300 000 aktier, 0 optioner.
Finansdirektör. Utbildning: civilekonom, Lunds universitet. Tidigare bolagscontroller Länsförsäkringar Skåne, marknadschef Skandia och business controller, Atlas Copco. Född: 1969. Anställd: 2008. I nuvarande befattning sedan: 2008.
Innehav: 0 aktier, 0 optioner.
Thomas Bergdahl Vice VD och affärsenhetschef för Home & Business Electronics.
Utbildning: civilingenjör, Linköpings Tekniska Högskola. Tidigare erfarenhet från Anoto som Director of manufacturing. Född 1964. Anställd 2002. I nuvarande befattning sedan 2007. Innehav: 75 000
aktier, 0 optioner.
Försäljnings- och marknadschef Doro AB och VD Doro A/S, Norge.
Utbildning: Master in Sociology, Oslo universitet. Tidigare erfarenheter från Accenture som konsult inom Communication och High Tech. Född 1971. Anställd 2001. I nuvarande befattning sedan 2008. Innehav: 87 600
aktier, 0 optioner.
Chef för Operations. Utbildning: teletekniker. Tidigare: Supply manager. Född 1971. Anställd 1991. I nuvarande befattning sedan 2007. Innehav: 25 632 aktier, 0 optioner.
Uppgifterna avseende innehav av aktier är inklusive aktier ägda via bolag och/eller av närstående och är aktuella per den 31 december 2008.
Ordinarie årsstämma kommer att hållas torsdagen den 26 mars 2009, kl 15.00 på hotell Scandic Star, Glimmervägen 5 i Lund. Kallelse sker genom annonsering i dagspress. Kallelse samt övrig information inför årsstämman finns även på www.doro.com.
För att äga rösträtt måste aktieägare vara införd i aktieboken på avstämningsdagen, fredagen den 20 mars 2009, och ha föranmält sitt deltagande till Doro AB. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB). Aktieägare som vill göra sådan omregistrering ombedes att underrätta förvaltare om detta i god tid.
Senast fredagen den 20 mars 2009, klockan 12:00, ska anmälan ha lämnats till Doro, via e-post [email protected], per telefon 046-280 50 00 eller Doro AB, Magistratsvägen 10, 226 43 Lund. Vänligen uppge hela namnet, personnummer samt telefonnummer dagtid.
Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman att inte betala någon utdelning för verksamhetsåret 2008.
| Årsstämma | 26 mars |
|---|---|
| Delårsrapport januari–mars 2009 | 6 maj |
| Delårsrapport januari–juni 2009 | 19 augusti |
| Delårsrapport januari–september 2009 | 11 november |
| Bokslutskommuniké 2009 | februari 2010 |
Finansiella rapporter och övriga nyheter från Doro publiceras löpande på bolagets webbplats www.doro.com på både svenska och engelska.
Jérôme Arnaud, vd och koncernchef, 046-280 50 05 Annette Borén, ekonomi- och finanschef, 046-280 50 62
DORO AB Magistratsvägen 10 226 43 Lund Tel: 046-280 50 00 Fax: 046-280 50 02 E-post: [email protected]
DORO Hong Kong Ltd. Unit 222, No. 1 Science Park West Avenue Hong Kong Science Park Shatin, New Territories Hongkong Tel: +852 2730 2777 Fax: +852 2730 2433
DORO UK Ltd. 1, High Street, Chalfont St Peter, Bucks SL9 9QE Storbritannien Tel: +44 8708 610 200 Fax: +44 1753 88 30 81
DORO SAS BP 446, FR-780 55 Saint-Quentin-en-Yvelines Cedex Frankrike Tel: +33 1 30 07 17 00 Fax: +33 1 30 07 17 79
DORO A/S Kråkerøyveien 2 NO-1671 Kråkerøy Norge Tel: +47 69 35 86 00 Fax: +47 69 35 86 69
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.