Annual Report • Mar 17, 2009
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Årsredovisning 2008
| Vd kommenterar | 2 |
|---|---|
| Strategisk inriktning | 4 |
| Finansiella mål och utdelningspolicy | 8 |
| Marknad och konkurrenter | 10 |
| NCC:s geografiska marknader | 13 |
| Medarbetarna | 14 |
| Miljö och samhälle | 18 |
| NCC:s intressenter | 24 |
| Koncernöversikt 2008 | 25 |
| Affärsområden: | |
| – NCC Construction Sweden | 26 |
| – NCC Construction Denmark | 28 |
| – NCC Construction Finland | 29 |
| – NCC Construction Norway | 30 |
| – NCC Construction Germany | 31 |
| – NCC Property Development | 32 |
| – NCC Roads | 34 |
| Ekonomisk redovisning | |
| Förvaltningsberättelse inklusive riskanalys | 36 |
| Koncernens resultaträkning | 44 |
| Koncernens balansräkning | 46 |
| Moderbolagets resultaträkning | 48 |
| Moderbolagets balansräkning | 49 |
| Förändringar i eget kapital | 50 |
| Kassaflödesanalyser | 52 |
| Noter | 54 |
| Vinstdisposition | 93 |
|---|---|
| Revisionsberättelse | 94 |
| Definitioner/Ordlista | 95 |
| Flerårsöversikt | 96 |
| Kvartalsdata | 99 |
| Bolagsstyrning | 100 |
|---|---|
| Internkontrollrapport | 104 |
| Styrelse och revisorer | 106 |
| Ledning | 108 |
| NCC-aktien | 110 |
| Ekonomisk information | 112 |
| Sökordsregister | 113 |
Omslagsbilden: Norrortsleden i Stockholm. Läs mer om projektet på s. 22–23.
NCC skapar framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation med ett ansvarsfullt byggande som ger hållbart samspel mellan människa och miljö. NCC är ett av de ledande nordiska bygg- och fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på över 57 Mdr SEK och 20 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela värdekedjan – utvecklar och bygger bostäder, kommersiella fastigheter, industrilokaler och offentliga byggnader, vägar och anläggningar samt övrig infrastruktur. NCC erbjuder även insatsvaror för byggproduktion samt svarar för beläggning och vägservice.
NCC:s Construction-enheter bygger bostäder, kontor, övriga hus, industrilokaler, vägar, anläggningar och övrig infrastruktur. Den huvudsakliga verksamheten bedrivs i Norden och Baltikum. Från och med 1 januari 2009 utgör boendeutveckling ett eget affärsområde, NCC Housing.
Nettoomsättning NCC:s Construction-enheter, per geografisk marknad Bostäder i pågående produktion, antal per geografisk marknad
NCC Housing utvecklar och säljer bostäder på utvalda marknader i Norden, Baltikum och Tyskland. NCC är en ledande aktör på flera nordiska marknader. Affärsområdet är verksamt från och med 1 januari 2009. Fram till och med 2008 ingick denna verksamhet i NCC:s Construction-enheter.
NCC skapar framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation med ett ansvarsfullt byggande som ger hållbart samspel mellan människa och miljö. NCC är ett av de ledande nordiska bygg- och fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på över 57 Mdr SEK och 20 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela värdekedjan – utvecklar och bygger bostäder, kommersiella fastigheter, industrilokaler och offentliga byggnader, vägar och anläggningar samt övrig infrastruktur. NCC erbjuder även insatsvaror för byggproduktion samt svarar för beläggning och vägservice.
utveckling av kommersiella fastigheter
NCC Property Development utvecklar och säljer kommersiella fastigheter på definierade tillväxtmarknader i Norden.
NCC Roads kärnaffär är produktion av krossprodukter och asfalt samt asfaltbeläggning och vägservice. NCC är den ledande aktören på den nordiska marknaden.
Investeringsvärde och markinnehav, per geografisk marknad Nettoomsättning, per geografisk marknad
| MSEK | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | 45 624 | 52 413 | 57 213 | 63 344 | 51 864 |
| Orderstock | 27 429 | 32 607 | 36 292 | 44 740 | 40 426 |
| Nettoomsättning | 46 534 | 49 506 | 55 876 | 58 397 | 57 465 |
| Rörelseresultat | 1 147 | 1 748 | 2 392 | 2 790 | 2 219 |
| Resultat efter finansiella poster | 945 | 1 580 | 2 263 | 2 608 | 2 385 |
| Årets resultat | 876 | 1 187 | 1 708 | 2 252 | 1 820 |
| Resultat per aktie, efter utspädning, SEK | 8,05 | 10,86 | 15,74 | 20,73 | 16,69 |
| Ordinarie utdelning per aktie, SEK | 4,50 | 5,50 | 8,00 | 11,00 | 4,001) |
| Extra utdelning per aktie, SEK | 10,00 | 10,00 | 10,00 | 10,00 | – |
| Kassaflöde före finansiering | 5 244 | 2 115 | 1 657 | 1 165 | –178 |
| Kassaflöde per aktie efter utspädning, SEK | 48,38 | 19,52 | 15,29 | 10,75 | –1,64 |
| Avkastning på eget kapital, % | 14 | 18 | 27 | 34 | 27 |
| Soliditet, % | 24 | 25 | 22 | 21 | 19 |
| Nettolåneskuld | 1 149 | 496 | 430 | 744 | 3 207 |
| Medelantal anställda under året | 22 375 | 21 001 | 21 784 | 21 047 | 19 942 |
1) Föreslagen utdelning.
Orderingången minskade med 18 procent och orderstocken uppgick vid årets slut till 40,4 (44,7) Mdr SEK. Efter flera års tillväxt skedde ett trendbrott 2008, framför allt inom bostadsbyggande. Även order inom övrigt husbyggande minskade i slutet av året. De pågående projekten producerades i fortsatt hög takt, vilket medförde en sjunkande orderstock.
Nettoomsättningen har successivt ökat de senaste åren främst beroende på en stark byggkonjunktur i Norden. Under 2008 minskade dock omsättningen med 2 procent beroende på sämre förutsättningar för bostads- och fastighetsförsäljningar. Resultatet var nästan lika högt som det historiskt starka resultatet 2007 trots lägre resultat från boendeverksamheten.
Avkastning på sysselsatt kapital
Avkastningen ökade successivt fram till och med 2007. Avkastningen 2008 överträffade det finansiella målet på 20 procent. Nedgången 2008, från det historiskt höga 2007, beror på ökad kapitalbindning kombinerat med sjunkande resultatmarginaler i boendeverksamheten.
Att navigera över olika konjunkturer innebär att välja kurs utifrån hur omvärlden förändras utan att tappa fokus på det långsiktiga målet. Under 2008 var färden mer turbulent och svårförutsägbar än någonsin tidigare under mina dryga 30 år i branschen.
Under det första halvåret toppade en osannolik högkonjunktur medan vi i slutet av året var på väg ner i en vågdal som känns djupare än någon lågkonjunktur som jag har upplevt. Även aktieägarna i bolaget har fått känna av konjunkturens effekter. Utdelningen i april om 21 kronor innebar att totalavkastningen – kursutveckling plus utdelning – blev –49 procent under 2008.
En av NCC:s styrkor i kraftiga konjunktursvängningar är spridning såväl geografiskt som inom olika segment. Bostadsmarknadens försvagning uppvägs till viss del av en fortsatt efterfrågan inom infrastruktur och anläggningsarbeten. NCC är också en ledande aktör inom kross, asfalt och beläggning – ett segment som är mindre konjunkturkänsligt.
Min erfarenhet är att vi nu inte bara ska bromsa och hyvla kostnader, utan dra nytta av vår starka position inom olika segment, våga ta strukturella tag, vässa organisationen och våra erbjudande så att startsträckan är kort när hjulen börjar rulla igen. Molnen är i dag tunga och mörka över hela Norden, men det kommer en ljusning och då gäller det för NCC att vara förberett på bästa möjliga sätt.
NCC:s långsiktiga mål är att vara det bästa bygg- och fastighetsutvecklingsföretaget på de marknader där vi verkar, att ha det mest attraktiva kunderbjudandet, att ha den högsta produktionseffektiviteten och att vara det bästa företaget att arbeta för. Detta hänger väl ihop med vår strävan efter hållbar utveckling – ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Men också med våra värderingar – fokus, enkelhet och ansvarstagande.
Ekonomiskt är NCC i dag i finansiell balans med god lönsamhet i verksamheten. Resultatet 2008 blev det näst högsta i NCC:s historia och vi nådde alla våra finansiella mål.Trots nedskrivningar och omstruktureringskostnader på sammanlagt 741 MSEK, huvudsakligen som följd av den vikande bostadsmarknaden, uppnåddes ett resultat om 2 385 MSEK, motsvarande 16,69 SEK per aktie. NCC Construction Norway och NCC Roads redovisade högre resultat än 2007 och resultatet i NCC Property Development var nästan i nivå med föregående år,som i sin tur var mycket bra.Avkastningen på eget kapital blev 27 procent, vilket är väl över målet om 20 procent. Skuldsättningen var lägre än eget kapital och kassaflödet före investeringar var positivt. Däremot minskade orderingången dramatiskt under det fjärde kvartalet och även om orderstocken vid årsskiftet var på en fortsatt hög nivå, har vi gått in i ett 2009 med betydligt sämre marknadsutsikter.Anläggningsmarknaden förväntas förvisso visa en viss tillväxt, men bedöms inte kunna uppväga en allt svagare marknad för övriga hus, bostäder och kommersiella fastigheter. NCC ska ha en begränsad finansiell risk och vi möter lågkonjunkturen med att prioritera lönsamhet men också genom att fokusera på kassaflöde och kapitalbindning. Försäljningen av det delägda bolaget AWSA,som har koncession att driva motorväg i Polen,stärkte balansräkningen och gav ett positivt kassaflöde om 493 MSEK samt fullföljer det strategiska beslutet att lämna den polska marknaden.
Miljömässigt fokuserar NCC på att begränsa energianvändningen i vår sektor. Det är där vi kan göra mest nytta och det är också där vi ser framtida affärsmöjligheter. Under 2008 fattade vi det strategiska beslutet att verka för att bli ledande inom det här området och vi ska sträva efter att utveckla koldioxidneutrala produkter och tjänster.Vi är en bra bit på väg genom vår erfarenhet av att bygga olika typer av energieffektiva hus men också genom alternativ energianvändning inom exempelvis asfaltproduktionen.
Inom socialt ansvarstagande är vårt högst prioriterade område att värna om en trygg och säker arbetsmiljö på våra arbetsplatser, för såväl egna medarbetare som underentreprenörer.Vår vision är noll olyckor och våra värderingar – där ansvarstagande är ett av ledorden – har en avgörande betydelse för att lyckas.
NCC:s strategiska inriktning, i såväl hög- som lågkonjunktur, kan sammanfattas i tre fokusområden; kunder, kostnader och kompetens.
Min uppfattning är att vi har flyttat fram våra positioner inom dessa och andra områden under 2008:
Affärer i nära samverkan med kunder utvecklas väl. NCC Partnering är i dag ett begrepp i vår bransch som indikerar ett öppet och förtroendefullt samarbete mellan entreprenör och kund. Under 2008 omsatte vi 10 (10) Mdr SEK i partneringuppdrag. Funktionsentreprenader med långa underhållskontrakt är ett annat sätt att i högre grad samverka med kunden.
Kostnaderna är vårt viktigaste konkurrensmedel. En svagare efterfrågan ökar möjligheterna att sänka inköpskostnaderna. Under 2008 fördubblade vi våra inköp via NCC:s internationella inköpskontor till cirka 1 Mdr SEK med genomsnittliga kostnadsbesparingar om 18 procent. Industriellt byggande fortsätter att utvecklas genom att vi använder tekniska plattformar inom kontor, bostäder, handelsprojekt och broar.Allt fler projekt genomförs med hjälp av virtuella projekteringsmetoder, där exempelvis tredimensionella ritningar minskar installationsarbetena.
I tider av lågkonjunktur tvingas vi tyvärr till personalneddragningar när vi anpassar oss till marknadens förutsättningar. En effektiv organisation betyder inte enbart färre medarbetare utan även att vi tillvaratar vår kompetens så att det stärker vår konkurrenskraft.Att samla erfarenhet och kunskap inom specifika affärer är ett sätt att vässa NCC inför en hårdare marknad. NCC har på senare år utvecklats till en
"Min erfarenhet är att vi nu inte bara ska bromsa och hyvla kostnader, utan dra nytta av vår starka position inom olika segment, våga ta strukturella tag, vässa organisationen och våra erbjudande så att startsträckan är kort när hjulen börjar rulla igen."
av Nordens största bostadsbyggare och bildandet av ett koncernövergripande affärsområde, NCC Housing, är bland annat ett sätt att dra nytta av våra erfarenheter från NCC Roads samt från NCC Property Development när det gäller att bedriva utvecklingsaffärer på flera marknader. I Sverige möter vi kundens efterfrågan inom infrastrukturarbeten, såväl för väg som för järnväg, genom att samla vårt kunnande i en specialistenhet; NCC Infra. I Danmark har organisationen de senaste åren stöpts om från bostadsbyggande till entreprenadverksamhet.
Med det långsiktiga målet inställt vet vi vart vi vill nå.Vi vill vara ledande. Samtidigt är det ibland också bra att blicka tillbaka och reflektera över det vi åstadkommit. Under 2008 ägnade vi en hel del tid och energi åt att diskutera stolthet och värderingar i organisationen.Vi kan lätt lyfta fram exempel på projekt att vara stolta över som vi har utvecklat
och byggt, men vi ska inte glömma stoltheten över entreprenörskapet, det personliga engagemanget i varje projekt och stolta medarbetare som står upp för och garanterar kvalitet. Ansvarstagandet i dess rätta bemärkelse. NCC bidrar till samhällsutvecklingen med bestående värden och miljöer för arbete, boende och kommunikation.
Det är vårt agerande i dag som även formar framtidens NCC. Det är ett stort – och utmanande – ansvar.
Solna i februari 2009
Olle Ehrlén
NCC:s vision är att vara det ledande företaget i utvecklingen av framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation. NCC:s övergripande mål är att ha branschens högsta produktionseffektivitet och de bästa medarbetarna för att på så sätt kunna utveckla de mest attraktiva kunderbjudandena. Strategiska fokusområden är kunder, kostnader och kompetens.
NCC utvecklar och bygger framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation. Med stöd i NCC:s värderingar – fokus, enkelhet och ansvarstagande – finner NCC tillsammans med kunderna behovsanpassade, kostnadseffektiva och kvalitativa lösningar som skapar mervärde för alla NCC:s intressenter och som bidrar till en hållbar samhällsutveckling.
NCC:s strategiska inriktning är att fokusera på produkter och tjänster där koncernen har en styrka gentemot konkurrenterna. Exempel på områden är infrastruktursegmentet där NCC erbjuder kunden hela värdekedjan från projektering till exempelvis underhåll av den färdiga vägen.Andra områden är entreprenader där NCC kan vara aktivt tidigt i
processen, bostadsbyggande i egen regi, fastighetsutveckling i egen regi samt kross, asfalt, beläggning och vägservice.
NCC:s geografiska fokus är Norden samt angränsande områden runt Östersjön såsom Baltikum och S:t Petersburg. NCC finns sedan tidigare i utvalda områden i Tyskland och bygger där framför allt bostäder.
Kärnan i NCC:s strategiska inriktning är att knyta ihop fokusområdena kunder, kostnader och kompetens över lands- och affärsområdesgränserna. Genom att tänka globalt men agera lokalt stärker NCC sitt erbjudande, vilket skapar förutsättningar för uthållig lönsamhet.
NCC:s konkurrensfördel är storlek i kombination med lokal närvaro och kompetens samt finansiell styrka för att utveckla produktion, processer,samarbetsformer och kunderbjudanden. De strategiska fokusområdena är kunder, kostnader och kompetens.
En strategisk framgångsfaktor i en allt hårdare konkurrens är att förstå kundernas behov. NCC:s mål är att ha de mest attraktiva kunderbjudandena på marknaden. Från och med 2009 samlas boendeutvecklingsaffären i ett affärsområde, NCC Housing. Detta medför att den samlade erfarenhet och kompetens som byggts upp i de olika Constructionenheterna under senare år kan tas till vara och utnyttjas till fullo. I Sverige bildas från och med 2009 en specialistenhet för infrastrukturprojekt, NCC Infra.
En allt större efterfrågan har på senare år märkts inom energieffektiva lösningar,såväl i själva produktionen som i energianvändning i den slutliga produkten. Det gäller framför allt bostäder, kontorslokaler och övriga kommersiella lokaler samt asfaltprodukter. NCC lägger därför stor vikt vid att erbjuda lösningar som minskar energianvändningen. NCC:s ambition är att vara ledande när det gäller energieffektivt byggande och visionen är att utveckla koldioxidneutrala produkter och tjänster.
Ett framgångsrikt område på senare år har varit nya samarbetsformer. Inom entreprenadverksamheten sker det främst genom NCC Partnering. NCC Partnering är en samverkansform där byggherren, konsulterna och entreprenören tidigt i processen etablerar ett öppet och förtroendefullt samarbete, baserat på gemensamma mål, gemensamma aktiviteter och gemensamma ekonomiska intressen, i syfte att optimera projektet. NCC har sedan 2003 genomfört över 500 partneringprojekt och 2008 uppgick omsättningen inom partnering till 10 (10) Mdr SEK. I kross-, asfalt-, beläggningsoch vägserviceverksamheten avses i första hand funktionsentreprenader, vilket kan innebära långa underhållskontrakt för exempelvis stat och kommuners vägnät.
Att ha den högsta produktionseffektiviteten i branschen, för att på så sätt ha konkurrenskraftiga priser, är avgörande för framgång. De viktigaste faktorerna för att öka produktiviteten är att ha en organisation som är anpassad efter marknadsförutsättningarna, att göra effektiva inköp, utnyttja möjligheterna med industriellt byggande samt ha en god projektstyrning.
En organisation anpassad till marknadsförutsättningarna betyder bättre erbjudande men också lägre kostnader. NCC anpassar kontinuerligt organisationen till efterfrågan och under 2008 minskades antalet anställda i koncernen med cirka 1 200 personer. Bildandet av affärsområdet NCC Housing förstärker samordningen och erfarenhetsutbytet över landsgränserna kring till exempel plattformar,teknik och marknadsföring.
Omkring 65 procent av koncernens kostnader är relaterade till inköp. NCC:s mål är att ha branschens lägsta inköpskostnader. Detta ska nås genom att fortsätta arbetet med att samordna inköpsvolymer, öka de internationella inköpen och utvecklas tillsammans med de mest kostnadseffektiva leverantörerna. Hög kvalitet, miljöengagemang och socialt ansvarstagande är självklara parametrar i inköpsarbetet.
En stor del av NCC:s inköp är projektunika. Under 2008 samordnades drygt en tredjedel av inköpen genom olika inköpsavtal på koncern, nationell eller regional basis. Inköpsarbetet är sammankopplat med den tekniska utformningen och produktionen i byggprojekten knyts samman via särskilda kompetenscentra.
NCC arbetar sedan flera år med att på olika sätt industrialisera byggprocessen. Det första steget är att i högre grad tänka industriellt redan i projekteringsfasen genom design, planering och logistik – så kallade tekniska plattformar. Genom design kan skalfördelar uppnås liksom volymer i inköpsprocessen. Planering är en förutsättning för en industrialiserad process och i stora projekt är exempelvis logistiklösningar kritiska för att projektet över huvud taget ska kunna genomföras.Tekniska plattformar används i olika delar av koncernen för flerbostadshus,småhus, kontor och logistikbyggnader. Specialiserade plattformar används även i produktion av broar, idrottshallar, badrum och installationsschakt.Tredimensionella, virtuella, byggmodeller används i allt större utsträckning och dessa kopplas till de tekniska plattformarna.
NCC:s största möjligheter och risker finns i projektstyrningen. Framgången för såväl stora som små projekt ligger till stor del i planering,styrning, kontroll och uppföljning. Erfarenhet visar att förlustprojekt ofta beror på bristande projektstyrning.Att ständigt förbättra system och rutiner är därför en strategisk framgångsfaktor. Under 2008 har en genomlysning gjorts av ett antal stora projekt och en modell för styrning och uppföljning i stora projekt har skapats. Helt avgörande är den mänskliga kompetensen, det vill säga ledarskapet. Effektiva inköp,tekniska plattformar och kompetenscenter stärker projektstyrningen genom att det skapar en ökad kontroll över alla moment i byggprocessen.
För att kunna ha den högsta produktionseffektiviteten i branschen och de mest attraktiva kunderbjudandena krävs att NCC har de bästa medarbetarna och rätt medarbetare på rätt plats. NCC:s ambition är därför att vara det bästa företaget att arbeta för och att i en lågkonjunktur också agera ansvarsfullt gentemot de medarbetare som tvingas lämna företaget.
För att stärka NCC:s konkurrenskraft som arbetsgivare fokuseras arbetet inom Human Resources på fortsatt värderingsarbete, att stärka och utveckla ledarskapet, karriärplanering och kompensationsfrågor samt att attrahera och långsiktigt rekrytera medarbetare.Trots stora personalneddragningar under 2008 och även 2009 kommer koncernen att på lång sikt behöva rekrytera, inte minst i Sverige där en stor generationsväxling kommer att ske de närmaste åren. De övergripande målen är att hålla personalomsättningen på en alltjämt låg nivå,stärka humankapitalet (mäts i Humankapitalindex,se även s.16) samt minska antalet arbetsplatsolyckor.
NCC-koncernens strategi syftar till att skapa en god avkastning till aktieägarna under finansiell stabilitet. Strategin avspeglas i de finansiella målen, som är en avkastning på eget kapital efter skatt på 20 procent, ett positivt kassaflöde före investeringar i omsättningsfastigheter och övrig investeringsverksamhet samt en nettolåneskuld som understiger eget kapital.
Nivån på avkastningsmålet har tagits fram utifrån de marginaler olika delar i koncernen bedöms kunna prestera uthålligt samt det kapitalbehov som krävs med rådande verksamhetsinriktning.
För att säkerställa att avkastningsmålet inte nås genom finansiellt risktagande ska nettolåneskulden, definierad som räntebärande skulder minus likvida medel och räntebärande fordringar, understiga det egna kapitalet. Som komplement till avkastningsmålet ska kassaflödet före investeringar i omsättningsfastigheter och övrig investeringsverksamhet vara positivt. Motivet är att säkerställa att det finns en bakomliggande verklig intjäning i koncernen så att avkastningen inte bygger på värderingsmässiga resultat- eller kapitaljusteringar i redovisningen.
Kapitalbehovet och därmed även finansieringsbehovet finns främst inom bostads- och fastighetsutvecklingsprojekt i egen regi samt inom det investeringstunga NCC Roads. Entreprenadverksamheten har ett begränsat kapitalbehov, men har stora säsongsmässiga och till viss del konjunkturberoende förändringar av rörelsekapitalet. För att ta hänsyn till dessa svängningar i stora delar av koncernens verksamhet ska avkastningsmålet nås per kalenderår liksom målet att kassaflödet ska vara positivt. Målet att nettoskuldsättningen inte ska överstiga det egna kapitalet är satt att gälla vid varje kvartalsbokslut.
Den interna analys som ligger till grund för de finansiella målen ovan stäms löpande av mot jämförelser med övriga branschaktörer på de marknader där NCC är verksamt samt kapitalmarknadens avkastningskrav på NCC. Denna jämförelse säkerställer att målsättningen ligger på en ur ägarnas perspektiv rimlig nivå.
Inom de olika affärsområdena sker en lokal operativ verksamhetsuppföljning som syftar till att styra mot koncernens finansiella mål. De främsta operativa finansiella nyckeltalen är därför rörelsemarginal, avkastning på sysselsatt kapital och kassaflöde. Därutöver finns det andra verksamhetsrelaterade
Avkastningen 2008 överträffade det finansiella målet på 20 procent.
Skuldsättningsgraden påverkas av säsongsmässiga variationer. Under andra och tredje kvartalet binds mer kapital på grund av hög verksamhet i asfalt- och anläggningsverksamheten. Under senare år har kapitalbindningen i fastighets- och boendeverksamheten ökat. Skuldsättningsgraden är i linje med NCC:s finansiella mål.
Mål: positivt
Kassaflödet från den löpande verksamheten, före investeringar i omsättningsfastigheter och övrig investeringsverksamhet, var positivt även med hänsyn till andra förändringar i rörelsekapitalet.
mål av väsentlig karaktär som stöder NCC:s strategi. Dessa är relaterade till exempelvis arbetsmiljö, kundnöjdhet, produktkvalitet, miljöpåverkan samt inköp.
År 2004 nåddes inte målet gällande avkastning på eget kapital efter skatt, vilket då var 15 procent. Marginalerna i entreprenadverksamheten var för låga och bidraget från såväl kommersiell utveckling som affärsområdet NCC Roads var inte tillräckligt. Kontinuerligt förbättringsarbete och stark konjunktur ledde till högre marginaler och lägre kapitalbindning, vilket gjorde att målet för avkastning på eget kapital nåddes och överträffades 2005.Även 2006 överträffades målet, dessutom med god marginal, och med den stabilitet och finansiella styrka som uppnåtts höjdes avkastningsmålet i december 2007 till 20 procent på eget kapital efter skatt. Samtidigt justerades målet för kassaflödet från att gälla före finansiering till före investeringar i omsättningsfastigheter och övrig investeringsverksamhet. Med detta kassaflödesmål har NCC en större flexibilitet att kunna göra investeringar även i ett svagt konjunkturläge. 2007 nådde och överträffade NCC samtliga finansiella mål. Resultatet var något lägre 2008 men samtliga finansiella mål uppnåddes.Avkastningen på eget kapital uppgick till 27 procent – väl över målet. Nettoskuldsättningsmålet hölls vid varje kvartalsbokslut.Vid utgången av det andra kvartalet uppgick skuldsättningsgraden till 1,0 – det vill säga på målgränsen. Nettolåneskulden är på grund av säsongsvariationer som högst vid utgången av det andra kvartalet. Kassaflödet före investeringar i omsättningsfastigheter och övrig investeringsverksamhet uppgick till 1 974 MSEK.
NCC:s utdelningspolicy avseende ordinarie utdelning, är att minst hälften av årets resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Denna nivå syftar till att dels ge NCC:s ägare en god direktavkastning, dels ge NCC förutsättningar att investera i kärnverksamheten och därmed skapa framtida tillväxt med bibehållen finansiell stabilitet. För 2008 är den föreslagna ordinarie utdelningen 4,00 (11,00) SEK per aktie. Föregående år lämnades en extra utdelning om 10,00 SEK per aktie. Den föreslagna utdelningen uppgår till 24 procent av resultatet efter skatt, vilket understiger NCC:s utdelningspolicy. Utdelningsförslaget för 2008 ska ses mot bakgrund av den oro som råder i de finansiella systemen i kombination med en förväntad svagare marknad 2009.
| Utfall | Genom | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mål | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | snitt 5 år | |
| Avkastning på eget kapital, %1) | 20% | 14 | 18 | 27 | 34 | 27 | 24 |
| Skuldsättningsgrad, ggr2) | <1 | 0,2 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,5 | 0,2 |
| Kassaflöde före investeringar i omsättningsfastigheter och |
|||||||
| övrig investeringsverksamhet, MSEK3,4) | positivt | 2 063 | 1 613 | 5 005 | 3 131 | 1 974 | 2 193 |
| Utdelning ordinarie, % | >50%5) | 56 | 51 | 51 | 53 | 24 | 46 |
| Utdelning ordinarie, SEK | 4,50 | 5,50 | 8,00 | 11,00 | 4,006) | 6,60 | |
| Extra utdelning, SEK | 10,00 | 10,00 | 10,00 | 10,00 | – | 8,00 |
1) Nytt mål från 2007; 20 procent, tidigare mål 15 procent.
2) Nytt mål från 2005; Nettolåneskuld / Eget kapital.
3) Nytt mål från 2007; Kassaflödet ska vara positivt före investeringar i omsättningsfastigheter
och övrig investeringsverksamhet. Tidigare mål; positivt före finansiering.
4) Från 2005 ingår osåld andel av pågående bostadsprojekt med äganderätt.
5) Policy från 2005: minst 50 procent av resultatet efter skatt.
6) Föreslagen utdelning
NCC:s utdelningspolicy, avseende ordinarie utdelning, är att minst 50 procent av resultatet efter skatt ska delas ut. Den föreslagna utdelningen för 2008 understiger denna policy, vilket ska ses mot bakgrund av den oro som råder i de finansiella systemen i kombination med en förväntad svagare marknad 2009. NCC lämnade 2004 till 2007 extra utdelningar med 10 SEK per år.
Den nordiska bygg- och fastighetsmarknaden präglades av högkonjunktur under första halvåret 2008 men marknadsförutsättningarna försämrades under andra halvåret. Särskilt tydlig var inbromsningen på bostadsmarknaden. Den sämre konjunkturen förstärktes av den globala finansiella kris som uppstod under hösten. För 2009 är marknadsutsikterna svaga – den nordiska bygg- och fastighetsmarknaden bedöms minska. Dock förväntas anläggningsmarknaden att växa.
Den generella byggkonjunkturen följer som regel den allmänna ekonomiska utvecklingen, dock med en eftersläpning på minst ett år. Bostadsmarknaden reagerar snabbast på konjunkturutvecklingen då försäljning sker direkt till konsumenterna. Bostadsmarknaden är också särskilt känslig för ränteoch sysselsättningsförändringar. Efterfrågan på att hyra kommersiella lokaler påverkas av den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen.
Efterfrågan på att köpa fastighetsprojekt styrs i hög grad av uthyrningsgrad,transparens i marknaden och kapitaltillgång i det ekonomiska systemet. På senare år har den nordiska fastighetsmarknaden varit attraktiv för institutionella investerare som söker alternativa investeringar till obligationer och aktier. Efterfrågan på kommersiella fastighetsprojekt försvagades under andra halvåret 2008. Konkurrensen om investerarna bedöms öka 2009 och prisnivåerna förväntas bli lägre.
Övrig husproduktion (kontor, industrilokaler och offentliga lokaler) samt anläggningsmarknaden har en större eftersläpning, då den är beroende av övriga branschers investeringsplaner. Detta resulterar även i att byggprojekt ofta hand-
Baltikum och Koncernen Sverige Danmark Finland S:t Petersburg Norge Tyskland totalt 2008 2007 2008 2007 2008 2007 2008 2007 2008 2007 2008 2007 2008 2007 Byggrätter 14 200 11 300 1 086 1 115 5 895 6 130 5 992 3 762 2 089 2 235 1 920 2 416 31 182 26 958 Byggstartade bostäder under året 202 1 586 27 234 489 1 116 –64 307 0 78 914 1 107 1 568 4 428 Sålda bostäder 591 1 131 39 170 757 1 029 99 292 8 84 922 1 002 2 416 3 708 Bostäder i pågående produktion 1 753 2 636 13 325 785 1 311 131 475 0 223 1 383 1 300 4 065 6 270 Försäljningsgrad, % 39 40 100 53 36 40 14 14 0 88 69 65 48 46 Upparbetningsgrad, % 64 44 77 54 67 49 91 50 0 83 82 77 71 55 Osålda bostäder 137 13 194 61 295 220 133 45 20 1 52 31 831 371
| Segment | Sverige D | anmark F | inland N | orge |
|---|---|---|---|---|
| Bostäder | a | a | a | a |
| Hus | a | a | a | a |
| Anläggning | o | o | –1) | o |
| Totalt | a | a | a | a |
1) NCC är ej verksamt på denna marknad.
(Källa: NCC.)
las upp i en konjunkturcykel och produceras i en annan. Större projekt löper som regel också över en längre tid.
Under 2008 minskade bygginvesteringarna i Norden totalt sett med cirka 1 procent. NCC:s bedömning är att marknaden kommer försvagas ytterligare 2009.
Efterfrågan på bostäder var fortsatt god under första halvåret 2008, främst i Sverige och Finland. I Norge och Baltikum var efterfrågan svagare och i Danmark, där bostadsmarknaden varit vikande sedan 2006, var förutsättningarna fortsatt svaga. I och med den globala finansiella krisen under hösten 2008 tvärstannade bostadsmarknaden i Norden och Baltikum och efterfrågan var låg under resten av året. För 2009 ser marknadsförutsättningarna svaga ut för bostäder och bygginvesteringarna i den nordiska bostadsmarknaden förväntas minska.
NCC bygger bostäder såväl på uppdrag som i egen regi(det vill säga från idé och markköp till utveckling och försäljning). Totalt byggstartade NCC 1 568 (4 428) bostäder i egen regi och sålde 2 416 (3 708) under 2008.Vid årsskiftet hade NCC 4 065 (6 270) bostäder i egen regi i pågående produktion, av vilka 48 procent var sålda.På senare år har NCC:s position som bostadsbyggare förstärkts på alla nordiska marknader. Utanför Norden finns NCC iTyskland, Baltikum och S:t Petersburg. I Tyskland bedriver NCC, efter gjorda neddragningar under 2008, produktion i åtta storstadsregioner.Verksamheten är förhållandevis liten i Baltikum och S:t Petersburg.
| Vakansgrad, %1) | Hyra, m2/år2) | Direktavkastning, %2) | |
|---|---|---|---|
| Stockholm | 9 o | 4 000 (SEK) a | 5,25 o |
| Köpenhamn | 5 o | 1 900 (DKK)a | 5,35 o |
| Helsingfors | 9 o | 300 (EUR) a | 6,25 o |
| Oslo | 4 o | 3 600 (NOK)a | 6,25 o |
1) Avser huvudstadsregionen.
2) Avser Central Business District.
(Källa: NCC.)
Marknaden för anläggningsarbeten i Norden var god under 2008 och förväntas vara på en fortsatt god nivå även under 2009. Statliga infrastruktursatsningar görs i Sverige, Danmark och Norge.
En växande anläggningsmarknad är positiv för såväl NCC:s Construction-enheter som för NCC Roads försäljning av asfalt- och krossprodukter.
Efterfrågan på kontor, industri- och affärsbyggnader samt offentliga lokaler var god under större delen av 2008 men bedöms försvagas under 2009.
Marknadsklimatet för att starta kommersiella fastighetsprojekt försämrades andra halvåret 2008, bland annat till följd av en avmattning på hyresmarknaden för kommersiella lokaler. Vakansgraderna i de nordiska huvudstäderna ökade under året.
Intresset från investerare i fastighetsprojekt avtog under hösten 2008, delvis till följd av den finansiella krisen.
Antalet byggstartade bostäder minskade 2008, och främst i slutet av året. I Sverige var nedgången 2007 i hög grad beroende på temporär effekt av förändrade subventionsregler för hyresrätter.
Möjligheterna att sälja attraktiva fastighetsprojekt finns även under 2009, men investerarnas avkastningskrav har ökat. En konkurrensfördel är den höga transparensen på marknaden, i synnerhet i Sverige, vilket lockar utländska investerare som söker alternativa investeringar med låg risk, exempelvis förvaltare av pensionskapital.
Utanför Norden har NCC främst verksamhet iTyskland och Baltikum.
ITyskland, där NCC framför allt utvecklar bostäder, var byggmarknaden generellt svag. I Baltikum, där NCC är verksam som bostad- och husbyggare, försvagades marknaden redan på våren 2008. NCC har också etablerat fastighetsutveckling i Riga, om än i liten skala. Utsikterna för 2009 är svaga avseende Baltikum. I S:t Petersburgsområdet i Ryssland har NCC investerat i markområden för bostadsbyggande och sedan tidigare finns en mindre verksamhet inom asfalt och beläggning.
Antalet färdigställda bostäder hade en sjunkande trend 2008 på alla marknader utom på den danska.
Den nordiska byggmarknaden är nationell, mycket fragmenterad och kännetecknas av hård lokal konkurrens. På de lokala marknaderna konkurrerar NCC med tusentals mindre entreprenadföretag. När det gäller större anläggningsprojekt i Norden upphandlas dessa ofta i internationell konkurrens med Europas största byggföretag och de riktigt stora anläggningsprojekten drivs ofta i konsortier.
På nordisk basis är NCC:s främsta konkurrenter svenska Skanska och Peab, danska MT Højgaard, norska Veidekke samt finländskaYIT och Lemminkäinen. I Sverige är JM en stor konkurrent när det gäller bostadsutveckling. Inom anläggningsprojekt och vägbyggande samt asfalt och beläggning i Norden är även statliga och kommunala produktionsenheter betydande konkurrenter,till exempel Svevia i Sverige (tidigare Vägverket Produktion), Mesta i Norge och Destia i Finland. I Danmark och Finland är även Colas och CRH konkurrenter inom asfalt och kross.
Inom fastighetsutveckling finns det utifrån ett nordiskt perspektiv ett fåtal stora aktörer där NCC är en av de större. Övriga större är svenska Skanska, finskaYIT, Hartela och SRV samt danska Själsögruppen. På den lokala marknaden kan även andra aktörer vara betydande konkurrenter,som exempelvisWihlborgs i södra Sverige och ROM Utveckling i Oslo.
Den nordiska byggmarknaden är mycket fragmenterad. NCC är ett av de två största bolagen i Norden med en marknadsandel på 7 procent. Byggmarknaden i Norden omsatte 2008 cirka 866 Mdr SEK (exklusive renovering av bostäder). (Källa: Euroconstruct.)
| Nyckeltal och produkter | NCC S | kanska1) | Peab | MT Høj- gaard2) V |
eidekke YIT | Lemmin- AF käinen G |
ruppen | JM | Colas 2) | CRH3) | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning (Mdr SEK) | 57 | 144 | 34 | 15 | 23 | 38 | 24 | 7 | 12 | 122 | 202 |
| Antal anställda (tusental) | 20 | 58 | 14 | 5 | 6 | 26 | 10 | 2 | 2 | 67 | 92 |
| Bostäder | |||||||||||
| Hus | |||||||||||
| Anläggning | |||||||||||
| Asfalt, kross, betong | |||||||||||
| Fastighetsutveckling | |||||||||||
| Maskinverksamhet | |||||||||||
| Marknadsandel, Norden totalt (%) | 7 | 7 | 4 | 2 | 3 | 4 | 3 | 1 | 1 | –4) | –4) |
1) Av Skanskas omsättning uppskattas cirka 60 Mdr SEK härröra från nordisk byggverksamhet.
2) Avser perioden oktober 2007–september 2008.
Större konkurrenter i Norden 2008
3) Avser perioden juli 2007–juni 2008.
4) Uppgift saknas.
I ett sämre marknadsklimat är det än viktigare att ha de bästa medarbetarna och en effektiv organisation. NCC:s ambition är att vara det bästa företaget att arbeta för och att i en lågkonjunktur också agera ansvarsfullt gentemot de medarbetare som tvingas lämna företaget.
NCC arbetar för att ha de mest attraktiva kunderbjudandena och den högsta produktionseffektiviteten i branschen. För att nå dit krävs bland annat att NCC kan attrahera de bästa medarbetarna men också att organisationens kompetens och erfarenhet tas till vara.
Trots stora personalneddragningar under 2008 och även 2009 kommer koncernen att på lång sikt behöva rekrytera, inte minst i Sverige där en stor generationsväxling kommer att ske de närmaste åren.
För att stärka NCC:s konkurrenskraft som arbetsgivare fokuseras arbetet inom Human Resources på fortsatt värderingsarbete, att stärka och utveckla ledarskapet, karriärplanering och kompensationsfrågor samt att attrahera och långsiktigt rekrytera medarbetare. De övergripande målen är att hålla personalomsättningen på en alltjämt låg nivå,stärka humankapitalet samt minska antalet arbetsplatsolyckor.
En av de viktigaste grunderna för hur ledarskapet utövas och tas emot ligger i företagets värderingar. I en decentraliserad organisation som NCC, är det viktigt att alla anställda känner till och agerar utifrån de värderingar som gäller i koncernen. Värderingarna är styrande i alla beslut som tas, både de vardagliga och de strategiska frågorna. NCC:s värderingar är ärlighet,respekt och tillit. Det som ska känneteckna NCC i affärer är fokus, enkelhet och ansvarstagande.
I värderingsarbetet läggs särskild tonvikt vid att chefer i organisationen alltid uppträder och verkar utifrån NCC:s värderingar, någonting som är särskilt viktigt i tider av personalneddragningar. Under året genomfördes flera värderingsutbildningar i koncernen, bland annat genomförde NCC Roads Finland ett värderingsseminarium för alla chefer och NCC Construction Sweden,region Syd, genomförde en halvdagsutbildning för all personal där medarbetarna diskuterade värderingar utifrån olika vardagssituationer. Liknande utbildningar kommer att genomföras i övriga regioner i NCC Construction Sweden under 2009. Stoltheten att arbeta i NCC är ett viktigt mått på hur medarbetarna uppfattar den egna organisationen och stolta medarbetare är som regel mer
benägna att stanna kvar i företaget. Bland annat med detta som utgångspunkt hölls under 2008 en dialog internt i hela koncernen om NCC:s stoltaste projekt genom tiderna med utgångspunkt i värderingarna. Stolthet över att arbeta i NCC mäts i den årliga medarbetarenkäten och under 2008 ökade stoltheten.
Arbetsmiljön hänger i högsta grad samman med NCC:s värderingar. En trygg och säker arbetsplats är inte en separat ö utan en del av företagskulturen och därmed också av värderingarna, eftersom de utgör grunden i medarbetarnas och ledningens sätt att vara. Socialt ansvarstagande i form av en trygg och säker arbetsplats är ett självklart åtagande från NCC:s sida gentemot medarbetare och underentreprenörer. NCC:s vision är noll olyckor. Målet är att kontinuerligt minska antalet arbetsolyckor.
I NCC Construction Sweden gjordes under året en översyn av utbildningsbehovet för alla funktioner som påverkar arbetsmiljön,som exempelvis chefer, inköpare, projekteringsledare med flera. Syftet med översynen var att öka medvetenheten och för att kunna beakta arbetsmiljöaspekterna i ett tidigt skede. En översyn gjordes också av system och rutiner för arbetsmiljöarbetet.
2008 slutförde NCC Construction Sweden ett samverkansprojekt med Stockholms universitet och Stressforskningsinstitutet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Syftet var att identifiera faktorer i ledarskapet hos platschefer som kan gynna en god hälsa och en låg stressnivå hos dem själva samt för deras medarbetare och som även främjar produktiviteten. Studien identifierade sex faktorer,till exempel kommunikation och effektiv delegering,som bidrar till en effektivare produktionsprocess, god hälsa och förbättrad återhämtning för platschefen. Erfarenheterna från forskningsprojektet införlivas i NCC:s arbete med ledarskapsutveckling.
Organisationer med mångfald presterar ofta bättre och det finns studier som pekar på att diversifierade arbetsgrupper är mer lönsamma. NCC verkar sedan flera år för en ökad mångfald och i Sverige är målsättningen att hälften av rekryteringarna från högskolor och universitet ska vara kvinnor. Ett viktigt internt initiativ i att stötta kvinnliga akademiker i
Mindre risk för belastningsbesvär på både kort och lång sikt, färre arbetsskador och bättre sammanhållning i gruppen på arbetsplatsen. Fördelarna är flera när det gäller morgonuppvärmningen som inleder arbetsdagen på många av NCC:s byggarbetsplatser. Medarbetarna börjar tidigt på morgonen och stela leder skadas lätt. Den dagliga uppvärmningen förebygger skador.
Många av NCC:s medarbetare vittnar om att tiominuterspasset bidrar till att det går snabbare att komma igång med arbetet i och med att rörligheten ökar markant. Morgonuppvärmningen har även visat sig fungera utmärkt som samlingspunkt och en möjlighet för både kommunikation och social samvaro. Under 2008 kunde intresserade morgonpendlare bevittna NCC-anställdas morgonuppvärmning på bland annat Kungsbron i Stockholm, där arbetsplatsen ligger i närheten av järnvägsspåret.
| 2006 | 2007 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Total sjukfrånvaro som en andel av den ordinarie arbetstiden, % |
4,2 | a | 4,0 | a | 3,6 |
| Andel av den totala sjukfrånvaron som avser en sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer, % |
53,1 | a | 49,4 | a | 45,5 |
| Sjukfrånvaro fördelad efter kön, %: – Män – Kvinnor |
4,3 2,3 |
a o |
4,1 2,7 |
a a |
3,8 2,3 |
| Sjukfrånvaro fördelad efter ålderskategori, %: – 29 år eller yngre – Mellan 30 och 49 år – 50 år eller äldre |
3,5 2,9 5,7 |
p p a |
3,5 2,9 5,3 |
a a a |
3,3 2,6 4,9 |
| Arbetsolyckor, per en miljon arbetade timmar: – Yrkesarbetare – Totalt (tjänstemän + yrkesarbetare) |
14,9 9,5 |
a a |
13,4 8,8 |
a a |
12,5 8,1 |
Den långsiktiga trenden vad gäller arbetsplatsolyckor är nedåtgående och 2008 års siffra är i nivå med det historiskt lägsta resultatet. Sjukfrånvaron minskade ytterligare från en redan låg nivå.
NCC i sin yrkesutövning är det svenska nätverket Stella,som 2008 firade tioårsjubileum.
Som första byggföretag i Sverige är NCC sedan några år tillbaka aktivt i nätverket "Fritt fram",som arbetar för att den som vill vara öppen med sin sexuella läggning ska kunna vara det.
Den viktigaste faktorn för att vara en attraktiv arbetsgivare är att vara lönsam och framgångsrik. Goda karriärmöjligheter, bra chefer,stimulerande arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter är några andra faktorer som utmärker en attraktiv arbetsgivare. I Sverige blev NCC bäst i branschen i Universums KarriärBarometer som mäter högskoleingenjörers attityder till olika arbetsgivare 1–8 år efter examen. NCC var även bäst i branschen när det gäller hur nöjda de unga högskoleingenjörerna var med sin arbetsgivare.
Ett koncernövergripande projekt som syftar till att visa på NCC som attraktiv arbetsgivare samt att skapa intresse för byggande redan i unga år, är Barnens Byggskola som främst riktar sig till skolbarn. Under 2008 arrangerades byggskolan på 13 orter över hela Norden.
NCC är en lärande organisation. För att se om medarbetarna har rätt förutsättningar för att göra ett bra jobb genomförs sedan 1997 en årlig enkät. Humankapitalindex, HKI,skapar
dialog med medarbetarna och mäter bland annat ledarskap, styrning och värderingar. Resultatet från undersökningen är bland annat vägledande för planeringen av personalutvecklande aktiviteter.
Svarsfrekvensen på HKI-undersökningen ligger totalt sett på en hög nivå även om det är fler tjänstemän än yrkesarbetare som svarar på enkäten. 2008 svarade nästan 90 procent av tjänstemännen jämfört med knappt 70 procent av yrkesarbetarna.
Efter flera år med en positiv resultattrend i HKI-undersökningarna försämrades resultatet i vissa affärsområden 2007. Men 2008 års undersökning visar ånyo på förbättrade siffror. Nedan redovisas resultatet kring utbildning och kunskapsutveckling, ledarstil, målstyrning och värderingar.
| % | 2007 | 2008 | |
|---|---|---|---|
| Jag får möjlighet att utveckla mina kunskaper och min skicklighet i arbetet Jag känner ansvar för och är mån om min utveckling Min chef är mån om min utveckling |
62 80 57 |
o a o |
65 79 60 |
NCC arbetar löpande med att höja specialistkompetensen inom olika verksamhetsområden. I HKI-enkäten mäts lärandet genom ovanstående frågor, där svaren avser NCC Construction Sweden. Resultatet utvecklades positivt.
I en decentraliserad organisation med ansvarstagande och motiverade medarbetare är värderingar och strategiska riktlinjer ofta en bättre lösning än detaljerade regler. Det är NCC Roads ett exempel på. Här går det strategiska ledarskapet hand i hand med värderingarna sedan många år.Att utbilda och engagera cheferna i värderingsfrågor har visat sig vara ett effektivt sätt att sprida tankesättet vidare och i förlängningen öka lönsamheten. 2008 fortsatte NCC Roads sina värderingsseminarier där 500 chefer kommer att ha genomgått kursen när seminarierundan är slutförd. Under året genomförde NCC Roads dessutom två omgångar av programmet "Värdebaserat ledarskap" där värderingsdiskussioner är en central del.
I NCC Construction Finland används värderingsdiskussioner som en vägledning i beslutsfattande situationer som inte är reglerade på förhand. Det anses viktigt att diskutera värderingar i syfte att illustrera hur de ska fungera i varje situation. Inom det nya introduktionsprogrammet diskuteras därför värderingar och etik mellan chef och medarbetare redan efter 40 dagar.Värderingarna är också en viktig del av det nya ledarskapsprogrammet "Som ledare hos NCC" – en kurs som alla chefer kommer att genomgå de närmaste tre åren. För att påminna om NCC:s värderingar använde NCC Construction Finland också en del okonventionella metoder 2008. Exempelvis under sommaren då värderingsprydda t-tröjor delades ut på alla byggarbetsplatser.
| jag har stort för troende för min chef |
vi har tydliga mål |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | ||||
| NCC Construction Sweden | 68 | o | 70 | 63 | p | 63 | |
| NCC Construction Denmark | 82 | a | 78 | 70 | o | 74 | |
| NCC Construction Finland | 79 | o | 82 | 78 | o | 80 | |
| NCC Construction Norway | 85 | p | 85 | 82 | p | 82 | |
| NCC Construction Germany | 59 | o | 61 | 83 | a | 82 | |
| NCC Property Development | 81 | o | 88 | 85 | –1) | ||
| NCC Roads | 72 | o | 76 | 67 | o | 70 |
1) Frågan ingick inte i affärsområdets HKI-undersökning 2008.
NCC:s satsningar på att utveckla ledarskapet har gett effekt – förtroendet för ledarstil och målstyrning ökade 2008. Arbetet med en värderingsbaserad ledarstil sker löpande i form av förbättrad rekryteringsmetodik och introduktion, olika ledarutbildningar samt en värderingsbaserad kommunikation.
| NCC:s Construction-enheter | NCC | NCC | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Se D | k F | i N | o T | y | PD1) R | oads | |
| Andel (%) som tycker att NCC:s företagskultur kännetecknas av … |
|||||||
| ärlighet | 66 | 72 | 83 | 82 | 50 | – | 68 |
| tillit | 63 | 74 | 82 | 83 | 51 | – | 69 |
| respekt | 64 | 73 | 76 | 82 | 55 | – | 66 |
| Andel (%) som tycker att NCC:s affär kännetecknas av … |
|||||||
| fokus | 63 | 69 | 78 | 80 | 55 | – | 61 |
| enkelhet | 47 | 57 | 71 | 64 | 38 | – | 49 |
| ansvarstagande | 67 | 75 | 78 | 84 | 68 | – | 71 |
1) Frågorna ingick inte i affärsområdets HKI-undersökning 2008.
Tabellen visar hur NCC:s värderingar återspeglades i verkligheten under 2008. Förtroendet ökade i alla affärsområden utom i NCC Construction Germany. Den lägre nivån i Tyskland kan förklaras av den osäkerhet som upplevs vid omfattande omstrukturerings-/rationaliseringsåtgärder.
| 2007 | 2008 | |
|---|---|---|
| NCC Construction Sweden 75 |
a | 73 |
| NCC Construction Denmark 59 |
–1) | |
| NCC Construction Finland 60 |
o | 62 |
| NCC Construction Norway 73 |
a | 72 |
| NCC Construction Germany 59 |
a | 47 |
| NCC Property Development 92 |
o | 98 |
| NCC Roads 67 |
a | 60 |
1) Frågan ingick inte i affärsområdets HKI-undersökning 2008.
Det årliga medarbetarsamtalet är det enskilt viktigaste verktyget för att utveckla medarbetarnas lärande och dra upp riktlinjer även på individnivå. Det är även ett verktyg i den löpande uppföljningen i verksamheten. Målet är att alla medarbetare ska ha ett årligt givande medarbetarsamtal med sin chef.
NCC Construction Norway uppmärksammades för sitt framgångsrika arbetsmiljöarbete under andra etappen av S:t Olavs sjukhus iTrondheim 2008. För projektledningen på S:t Olavs sjukhus har säkerhetsfrågorna högsta prioritet.Ansvaret är ett linjeansvar, där utsedda chefer kvalitetssäkrar arbetet och är rådgivande i arbetsmiljöfrågor.
Arbetsmiljöarbetet sker systematiskt vilket är en förutsättning för en trygg arbetsplats. Riskutvärdering ingår till exempel tidigt i processen redan på planeringsstadiet. Särskilda jobbsäkerhetsanalyser genomförs för varje nytt moment och för varje ny person som introduceras i arbetet. Detta gäller i synnerhet arbeten som utförs på hög höjd.
Allvarliga händelser och olyckor granskas av utsedda chefer som noga kartlägger vad som har hänt, vad som orsakat händelsen och vad som bör göras för att undvika att situationen upprepas. En viktig policy på S:t Olavs sjukhus har varit extra höga krav på en ren,torr och därmed säkrare arbetsmiljö. Utbildning och certifiering är ytterligare ett område som har prioriterats i projektet. Särskilt lyckad var brandkårens kurs om användning av säkerhetsutrustning.Yrkesarbetare från andra länder utbildades i norska och norsk kultur och information översattes vid behov.
NCC tog socialt ansvar genom att kontrollera arbetstid, inkvartering och lön för att undvika social dumpning – en nödvändighet med tanke på det stora antalet underentreprenörer. Projektansvariga höll löpande kontakt med Arbetstillsynsmyndigheten och facket.
Byggnader, infrastruktur och anläggningar är viktiga delar av samhällsbyggandet. Samtidigt påverkar allt byggande miljön under lång tid. Det ingår i NCC:s ansvar som samhällsbyggare att utveckla och bygga med så liten klimat- och miljöpåverkan som möjligt och skapa goda miljöer som ger människor goda förutsättningar att leva ett hälsosamt liv. NCC:s ambition är att vara ledande när det gäller ansvarsfullt företagande och hållbart byggande.
NCC har en lång tradition av att arbeta integrerat med olika miljöfrågor. Sedan tidigare finns fyra övergripande miljömål definierade i koncernen och miljötänkandet är väl förankrat på alla nivåer inom hela organisationen. Intresset för energieffektivt byggande och mer miljöanpassade lösningar har ökat från kunderna på senare år som en följd av en önskan om minskad klimatpåverkan, men också för att reducera energikostnader.
Byggande och drift av byggnader står för cirka 40 procent av den totala energianvändningen i Europa och merparten av energianvändningen sker i driften. Energieffektivisering av olika byggnader är därför det sätt som NCC främst kan bidra till en minskad klimatpåverkan. I egenskap av ansvarstagande samhällsbyggare,strävar NCC efter att bli referensföretaget inom klimattänkande i bygg- och fastighetsutvecklingssektorn. För att nå detta har NCC beslutat sig för att utveckla nya affärsmöjligheter inom energieffektivisering i branschen och sträva efter att ta fram koldioxidneutrala produkter och tjänster. NCC har redan sett bevis för att miljötänkande både sänker kostnader och höjer kvaliteten i produkterna. En tydligare miljöprofil kan därmed bilda basen för uthållig lönsamhet i takt med att samhället förändras.
NCC arbetar utifrån en helhetssyn i syfte att ha grepp om byggprocessen redan från de tidiga skedena där möjligheten att påverka är störst.Tekniska plattformar och miljöanalyser är exempel på verktyg för miljöarbetet. De tekniska plattformarna gör det möjligt att systematiskt bygga in goda miljöegenskaper i byggprojekten. En utmaning framöver är att utveckla plattformarna ytterligare från energisynpunkt.
Den tekniska plattformen Svenskt kontorshus är ett exempel på hur NCC förenar kraven på kostnadsbesparingar med kvalitet och inbyggt miljötänkande. Plattformen bygger på standardiserade och väl beprövade lösningar som ger färre fel och långsiktigt hållbar kvalitet, vilket är en miljövinst i sig. Svenskt kontorshus uppfyller kraven för GreenBuilding, vilket innebär att fastigheten har minst 25 procent lägre energianvändning än normen och därmed lägre koldioxidutsläpp.Miljöklassning är resultatet av efterfrågan från kunderna i kombination med NCC:s kunskap kring energieffektivt byggande.
Miljö- och energiperspektivet finns med i nästan all forskning inom bygg- och anläggningssektorn. Under 2008 hade NCC Construction Sweden och NCC Roads tillsammans fem industridoktorander på svenska universitet och en i Danmark. Energiprestanda för flerbostadshus och industriellt byggande av passivhus var några av forskningsämnena.
NCC-koncernen har definierat fyra miljömål för verksamheten:
En miljö med god vatten- och luftkvalitet, utan skadliga ämnen och föroreningar i marken, är kanske det första man tänker på när det gäller en hälsosam miljö, men begreppet rymmer mer än så.Att begränsa påverkan på biologisk mångfald och ekosystem bidrar i högsta grad till en sund miljö liksom vägbeläggningar med låg bullernivå.
Efterfrågan på bullerreducerande asfalt ökar. Under 2008 tecknade NCC Roads i Sverige bland annat avtal om funktionsentreprenad medTrafikkontoret i Stockholm. Under sommaren lades bullerreducerande asfalt på Renstiernas gata i Stockholm och Spångavägen i Bromma.
Hösten 2008 invigdes Norrortsleden varav drygt halva sträckan byggts av NCC Construction Sweden och NCC Roads. I NCC:s uppdrag ingick bland annat att bygga ekodukter och övergångar för småvilt för att slå vakt om den biologiska mångfalden.
NCC:s största möjlighet att minska klimatpåverkan ligger i att utveckla energieffektiva byggnader. På senare år har flera framsteg gjorts inom detta område.
I Sverige har NCC som mål att alla bostäder byggda i egen regi ska ha 20 procents lägre energianvändning än vad lagen kräver. Detta ska bland annat ske genom effektiv värmeåtervinning, energieffektiva fönster och vitvaror. Bostäderna klimatdeklareras och i Sverige går NCC:s deklaration längre än Boverkets Byggregler då hela byggnadens livscykel beaktas. NCC klimatdeklarerar även bostäder i Danmark och har startat ett utvecklingsprogram för energieffektivisering av byggnader och renovering i Finland. Det går också att uppnå energieffektivisering genom att utbilda de boende i att reducera energianvändningen. Detta har gjorts framgångsrikt framför allt i Finland.
NCC har på senare år breddat sin kompetens och erfarenhet av passivhus på den svenska marknaden. Ett passivhus kännetecknas av en välisolerad konstruktion och avsaknad av traditionellt värmesystem. Husen värms till största delen upp av de boendes kroppsvärme,solstrålning och hushållsapparater, vilket minskar energianvändningen med 50–60 procent. 2007 fanns cirka 120 passivbostäder i Sverige och antalet bedöms komma att mångfaldigas under 2009. NCC har byggt passivhus i Göteborg och Värnamo och i Växjö påbörjades under 2008 byggandet av Sveriges största passivhus i trä.
Inom kommersiell fastighetsutveckling arbetar NCC sedan flera år med att utveckla energieffektiva byggnader. Affärsområdet NCC Property Development har en framskjuten position i Norden och är en av Europas första GreenBuilding-partner och den första i Sverige. Som
GreenBuilding-partner har NCC åtagit sig att producera fastigheter som har minst 25 procent lägre energianvändning än gällande norm. NCC har hittills utvecklat sex byggnader som är GreenBuilding-märkta;två i Danmark, en i Finland och tre i Sverige. I slutet av november invigdes COOP i Kungsbacka och blev därmed Nordens första handelsbyggnad med GreenBuilding-märkning. Stavanger Businesspark som NCC bygger i Norge, kommer att uppfylla kraven för GreenBuilding. Green Light är ytterligare en märkning som NCC använder och som handlar om att skapa bra och energisnål belysning i kontor.
Inom kross, asfalt- och beläggningsverksamheten har NCC tagit ett antal initiativ för att minska energianvändningen vilket lindrar klimatpåverkan. I Norge testade affärsområdet NCC Roads under 2008 att byta ut den fossila eldningsoljan mot klimatneutral fiskolja i 25 procent av asfaltproduktionen. En rad asfaltverk anpassades för ändamålet och minskade på så sätt koldioxidutsläppen med nästan 8 000 ton. I Sverige stärkte NCC Roads sin position avseende energieffektiv asfaltbeläggning genom att lägga så kallad lågenergiasfalt i bland annat Sundsvall. Denna typ av asfalt kan tack vare tekniska lösningar och förändrade tillverknings- och blandningsmetoder värmas med lägre temperatur, vilket reducerar koldioxidutsläppen med upp till 40 procent och utsläppen av kväveoxider med 70 procent.
BASTA är ett samarbete mellan de stora svenska byggaktörerna. Systemet används i produktval och ingår i de tekniska plattformarna. BASTA går längre än EU:s kemikalielagstiftning REACH när det gäller att fasa ut farliga ämnen. I Danmark används den nationella kemidatabasen medan Norge och Finland har avvecklingslistor.
NCC Roads ökade återvinningsgraden på flera fronter under året. Främst handlade det om återvinning av asfalt, men även uppsopad vägsand kunde återvinnas och nyttjas i asfaltproduktionen.
Den genomsnittliga återvinningsgraden för byggavfall i koncernen har förbättrats med 10 procentenheter de senaste fem åren och uppgick 2008 till cirka 88 procent.
Byggavfall till återvinning, procent
Byggavfallet i verksamheten har för år 2008 en återvinningsgrad på i genomsnitt 87,6 procent. Genomsnittet har på fem år förbättrats med 10 procentenheter.
Effektivare energianvändning gynnar såväl kunder som klimatet samt skapar affärsmöjligheter för NCC. Högre energipriser och ett ökat allmänt intresse för miljön har bidragit till att efterfrågan på energieffektiva hus ökar. NCC arbetar brett med att utveckla energieffektiva byggnader. Under 2008 genomfördes ett flertal projekt där energihushållning och minskade utsläpp av koldioxid var det centrala.
aktiv utveckling av passiva hus. Under 2008 breddade NCC utvecklingen av passivhus. Hamnhuset i Göteborg är det första stora flerbostadshuset i passivutförande i Sverige med sammanlagt 115 hyreslägenheter. Passivhus karakteriseras av välisolerade konstruktioner och avsaknad av värmesystem där bostaden istället värms upp exempelvis
av hushållsapparater, belysning och de boendes kroppsvärme. Cirka 80 procent av Hamnhusets värme återvinns med hjälp av tre värmeväxlare. Tappvarmvatten värms upp av solfångare och fjärrvärme. Det extra värmetillskott som eventuellt behövs under årets kallaste dagar, tillförs i form av fjärrvärme.
vargbroskolan – nästan självförsörjande på värme. Drygt ett år efter att NCC färdigställde nya Vargbroskolan i Storfors kommun uppgår energiförbrukningen till mellan 50 och 60 kWh per kvadratmeter och år, vilket är i nivå med passivhus. Byggnaden är superisolerad och ventileras med hybridventilation det vill säga självdrag med hjälpfläkt. På taket finns en solfångaranläggning. Fjärrvärme behövs bara under årets kallaste dagar och när skolan står tom. 7
europas klimatklokaste kontor? Under 2008 fortskred detaljplanearbetet för NCC Property Developments flaggskepp Kristinebergshöjden i nordvästra Stockholm. Det är en mycket annorlunda kontorsbyggnad. På taket snurrar vindturbiner samtidigt som vridbara solceller på fasaden följer solens gång och genererar energi samtidigt som de skyddar mot direkt solinstrålning. Ambitionen är att energianvändningen i byggnaden ska vara 50 procent lägre än dagens normkrav. Planerad byggstart för Kristinebergshöjden är 2010. 7
1
greenbuilding-märkta hus minskar koldioxidutsläppen. Som en av Europas första GreenBuildingpartner, åtar sig NCC Property Development att producera fastigheter med minst 25 procent lägre energianvändning än gällande norm. GreenBuilding är ett relativt nytt system som lanserades 2004 av EU-kommissionen med syfte att kvalitetsmärka energieffektiva byggnader. Vid utgången av 2008 hade NCC utvecklat sex GreenBuilding-märkta byggnader – två i Danmark, en i Finland och tre i Sverige.
Hösten 2008 invigdes Norrortsleden i Stockholm. NCC byggde sammanlagt sju kilometer mötesfri väg av den 16 kilometer långa sträckan. Stor hänsyn togs till det omgivande natur- och kulturlandskapet som har ett rikt djurliv.
Ett av kundens,Vägverkets, krav var att Norrortsleden skulle synas och höras så lite som möjligt. För att uppfylla kravet
arbetade NCC för att i mesta möjliga mån sänka ner vägsträckningen i landskapet.
Att bygga tunnlar är ett bra sätt att sänka ljudnivån från trafiken på Norrortsleden och underlätta för passage av vilt och friluftsliv.Av de sju kilometer som NCC färdigställde av Norrortsleden, bestod en kilometer av tunnelbygge.
Vinnande vägval för alla. NCC:s ansvar för Norrortsleden tog inte slut vid invigningen. Förutom projektering och byggande, tecknades en 15-årig funktionsentreprenad för drift- och underhåll vilket garanterar farbara vägar under hela kontraktstiden. En funktionsentreprenad är bra från miljösynpunkt eftersom den skapar incitament för NCC att välja de mest fördelaktiga lösningarna ur ett livscykelperspektiv.
Grodpassager säkrar beståndet. Naturmiljön kring Norrortsleden är rik på åkergroda, padda och mindre vattensalamander. Farhågor fanns om att den nya vägen skulle få en negativ inverkan på grodbeståndet när grodorna vandrade till sina lekmiljöer vid närliggande Gullsjön. NCC skapade därför tre grodpassager under leden. Längs vägen löper dessutom ledarmar som hindrar grodorna från att komma upp på vägbanan. 7
Asfalt med lång livslängd. NCC Roads valde att belägga vägen med en asfaltprodukt ur den egenutvecklade VIACO-serien. Asfalttypen kännetecknas av stabila beläggningar som står emot både dubbdäcksslitage och tung trafik. Det är ett klokt val ur ett livscykelperspektiv eftersom asfalten har dokumenterat lång livslängd. 7
Energisnåla produktionsmetoder. NCC Roads tillverkar lågenergiasfalt med 30 procent lägre energiförbrukning vilket innebär en minskning av koldioxidutsläppen med 40 procent. Hemligheten är en energisnål produktionsmetod med lägre upphettningstemperaturer än normalt, vilket gör det möjligt att minska mängderna av fossil eldningsolja. NCC Roads i Norge har ersatt 25 procent av den fossila eldningsoljan i asfaltproduktionen med koldioxidneutral fiskolja. Detta minskade koldioxidutsläppen med nästan 8 000 ton under 2008. Fiskolja är en restprodukt från livsmedelsindustrin som annars brukar deponeras eller eldas upp.
NCC har förväntningar och krav på sig från många olika intressenter. Hur NCC lever upp till förväntningarna är avgörande för hur företaget lyckas i sin affärsverksamhet.
I nedanstående matris sammanfattas NCC:s ambitioner och mål, framgångsfaktorer för att nå målen och exempel på insatser för varje intressentgrupp.
| AMBITION ER OCH MÅL |
FRAMGÅNGS FAKTOR |
ER |
INSATS ER/ÅTGÄRD ER Genomförda • Pågående/Kvar att göra |
|
|---|---|---|---|---|
| kunder | • De mest attraktiva kunderbjudandena. • Långvariga och starka kundrelationer. • Hög kompetens. • Bidra till en hållbar samhällsutveckling. • Lägre byggkostnader. • Lägre driftskostnader. |
• Branschens högsta • Teknisk kompetens. • NCC Partnering. • Funktionskontrakt. • Livscykeltänkande. • Energieffektivitet. |
produktionseffektivitet. • Långsiktiga relationer. • Engagerade medarbetare. • Minskade koldioxidutsläpp. |
Future Office by NCC. Tekniska plattformar. Klimatdeklaration av bostäder. Utökade garantiåtgärder. GreenBuilding. • NCC Partnering i ökad omfattning. • Funktionskontrakt i ökad omfattning. • Breddat livscykeltänkande. • Fördjupade kundmätningar. • Långsiktiga satsningar på forskning och utveckling. • Koldioxidneutrala produkter och tjänster. |
| ANVÄNDAR E |
• Skapa hälsosamma bebyggda miljöer. • Inga skadliga ämnen. • Minskad klimatpåverkan under användning av byggnader. • Nöjda användare. • Effektiva och ändamålsenliga bostäder, lokaler och anläggningar med låga livscykelkostnader. |
• Teknisk kompetens. • Nytänkande. • Energieffektivitet. • Kontinuerlig dialog. |
• Genomtänkt design. | Framtagning av modell för beräkning av livscykelkostnader. NCC Concept House. Erbjuda energieffektiva hus. Future Office by NCC. Klimatdeklaration av bostäder. GreenBuilding. • Erbjuda miljömärkta småhus. • Fortsatta framtidsstudier. |
| ÄGAR E |
• Ökad värdetillväxt. • 20 procent avkastning på eget kapital efter skatt. • Positivt kassaflöde. • Nettolåneskulden ska ej överstiga eget kapital. • Minst hälften av resultatet efter skatt delas ut till aktieägarna. |
• Branschens högsta • Tillväxtsatsningar. |
• Fokus på kärnverksamheten. • Enkel organisationsstruktur och enkla beslutsvägar. • Kundnytta i alla aktiviteter. produktionseffektivitet. • Engagerade medarbetare. |
Skärpt produkt- och kundfokus. • Finansiellt starkt bolag med begränsad riskexponering. • Uthållig lönsamhet. • Konkurrenskraft och lönsamhet. |
| MEDAR BETAR E |
• Mest attraktiva arbetsgivaren. • Öppen intern dialog. • Låg sjukfrånvaro och inga arbetsolyckor. • Motivation, engagemang och nytänkande. • Engagerade medarbetare. • Moderna medarbetarrelationer. |
• Säker arbetsmiljö. | • Tydligt, värderingsstyrt och stödjande ledarskap. • Inflytande över det egna arbetet. • Rekrytera och behålla de bästa medarbetarna. • Moderna kollektivavtal. • Goda utvecklingsmöjligheter. • Framgångsrikt företag. |
Ledarskapsutbildning. Humankapitalindex. Medarbetarsamtal. ReachMee, ett system för intern och extern rekrytering. Minskad sjukfrånvaro. Utvecklad rekryteringsmetodik. Fördjupade kontakter med högskolor och universitet. • Öka stoltheten för att arbeta i NCC. • Ökad mångfald. • Stärka ledarskapet. |
| LEVERANTÖR ER |
• Lägsta inköpskostnaden i branschen. • Sänkta totala inköpskostnader varje år. |
• Samordning. • Utvecklad logistik. leverantörerna. • Förändringstakt. |
• Internationella inköp. • Samverkan med de kostnadseffektivaste • Industriellt byggande. • Förbättrad projektstyrning. |
Ökad inköpssamordning. Etablering av internationella inköpskontor och årligen fördubblad inköpsvolym. Medlem i BSCI för oberoende bedömning av socialt ansvarstagande. • Ökad inköpsspecialisering och kunskap om värdekedjor. • Strategiska partnerskap med globalt kostnadseffektivaste leverantörerna. • Utveckla effektiv trading och logistik. • Ledarskap för att driva förändring. |
| MYNDIG HETER |
• Leverera bästa möjliga informationsunderlag inför politiska beslut. • Delta i samhällsdebatten i branschfrågor. • Långsiktig samarbetspartner. |
• Förståelse för • Kontinuerlig dialog. • Djup kompetens. |
myndigheternas roll. | Dialog med kommunledningar, statliga myndigheter, departement och andra beslutsfattare. Diskussioner om nya upphandlingsformer och om byggkostnader. Arbeta för en stark EU-gemensam kemikalielagstiftning, REACH. • Reducerade byggkostnader. • Bredda möjligheterna för NCC Partnering och funktionskontrakt. • Dialog om minskade koldioxidutsläpp i branschen. |
| INDIR EKTA INTR ESSENTER |
• Ökad kännedom och kunskap om NCC. • Uppfattas som ett ansvars tagande företag. • Referensföretaget i branschen. |
• Deltagande i • Dialog med media. |
samhällsdebatten. • Dialog med kringboende. |
Debattartiklar i viktiga och strategiska frågor. Samverkan i medlems- och branschorganisationer. Synliggjort socialt ansvarstagande, bland annat genom förebyggande av arbetsskador och olyckor. • Långsiktigt och systematiskt varumärkesbyggande. • Fördjupad dialog med olika intressentgrupper. |
Bostäder, hus och anläggning
| Huvudmarknader, andel av omsättning |
|
|---|---|
| Sverige | 54% |
| Danmark | 9% |
| Finland inkl. Baltikum | 17% |
| Norge | 15% |
| Tyskland | 5% |
* Från och med 2009 utgör boendeutveckling i egen regi ett eget affärsområde under namnet NCC Housing.
Utveckling av kommersiella fastigheter
| andel av investeringsvärde och markinnehav |
|
|---|---|
| Sverige | 36% |
| Danmark | 25% |
| Finland | 28% |
| Norge | 10% |
| Baltikum | 1% |
andel av nettoomsättningen Bostäder var under 2008 den största verksamheten, även om andelen minskat under året på grund av lägre efterfrågan. Högkonjunkturen, som präglade första halvåret av 2008, medförde ökat intresse från investorer att bygga kontor och affärscentra.
andel av nettoomsättningen Privata kunder är den dominerande kundkategorien. Kommuner och landsting har ökat till följd av realtivt
skolor och vårdbyggnader. Staten svarar för en stabil andel av NCC:s kundstruktur.
god ekonomi och stort behov av
• Privata kunder 62 (64)%
• Allmännyttiga bostadsföretag 7 (7)% • Internt i NCC 5 (5)%
Affärsområden Produkter och kunder Andel av koncernen 2008
Mer information om respektive affärsområde finns på följande s. 26–35.
Den svenska byggmarknaden fick en bra start 2008 men efterfrågan minskade kraftigt under hösten. NCC Construction Swedens entreprenadverksamhet utvecklades bra under större delen av året, medan bostadsverksamheten försvagades – särskilt under andra halvåret. Omsättningen uppgick till 25,5 (24,9) Mdr SEK och rörelseresultatet blev 959 (1 424) MSEK.
Lägre bostadsförsäljning och nedskrivningar av exploateringsmark och bostadsprojekt påverkade resultatet negativt. Marginalen i entreprenadverksamheten stärktes under året, vilket i kombination med högre omsättning delvis motverkade resultatförsämringen i boendeverksamheten. Orderingången 2008 uppgick till 25,2 (29,9) Mdr SEK. Orderingången var god under det första halvåret 2008 men försämrades under andra halvåret då den svagare bostadsmarknaden fick genomslag. Även orderingången inom övriga hus sjönk i slutet av året medan orderingången i anläggningsverksamheten ökade. Orderstocken var vid årsskiftet på en hög nivå och uppgick till 21,6 (22,5) Mdr SEK. I orderingången 2008 finns ett antal större projekt som kommer att pågå under en längre tid. Norrströmstunneln, en del av Citybanan i Stockholm, var det största enskilda projektet med ett ordervärde på 1,5 Mdr SEK. I december fick NCC i uppdrag av LKAB att utföra bergarbeten kring den nya huvudnivån i Kiruna med ett ordervärde om 1,2 Mdr SEK. Ytterligare exempel på större order under året var Tetra Pak i Lund och Centrumanläggningen Hageby i Norrköping.
Efterfrågan på bostäder bromsade in kraftigt under hösten som en följd av lågkonjunkturen förstärkt av den globala finanskrisen. Försäljningen av antalet bostäder minskade från 1 131 till 591. Som en följd av den lägre efterfrågan stoppades en del bostadsprojekt medan andra skjutits på framtiden. Kraven på förköp innan projekt startas höjdes och de säljfrämjande åtgärderna förstärktes. Bland annat infördes öppet köp för nya bostäder i Stockholm och Göteborg. Antalet byggstarter i egen regi minskade till 202 (1 586) med en snabb nedtrappning av antalet starter under årets andra hälft. Vid årsskiftet hade NCC 14 200 (11 300) byggrätter varav 5 800 (5 500) i Stockholm. Nedskrivningar av mark och färdigställda bostäder uppgick till 205 MSEK.
NCC anpassar hela tiden organisationen till marknadsförutsättningarna. Till exempel avvecklas dotterbolaget Däldehög sedan möjligheterna att bedriva service och underhåll av bensinstationer förändrats. Under slutet av året inleddes en förändring av affärsområdesorganisationen där fem entreprenadregioner ombildas till fyra och där boendeenheten från och med 1 januari 2009 ingår i ett separat affärsområde, NCC Housing. En följd av färre regioner innebar också förändring av avdelnings- och affärschefsorganisationen. En översyn inleddes av stabsfunktioner såväl på affärsområdes- som på regionnivå. Omstruktureringskostnaderna uppgick till 78 MSEK.
För att möta kunder inom segmentet infrastruktur etablerades enheten NCC Infra, vars syfte är att samla kompetens inom både produktion och anbudsförfarande. Bakgrunden är att kunderna Vägverket och Banverket centraliserar sina
upphandlingsenheter och att framtida entreprenader i allt större utsträckning kommer att genomföras som total- eller funktionsentreprenader. NCC Infra kommer främst att arbeta med större infrastrukturarbeten som nya vägar och terrasseringsarbeten för spårbunden trafik.
NCC gör ett antal strategiska satsningar för att nå det övergripande målet om lägre kostnader. Inköp är ett av de viktigaste områdena, eftersom två tredjedelar av kostnaderna är hänförliga till inköp. Framför allt var arbetet med att öka andelen internationella inköp lyckosamt under året. Inköp hänger också tätt ihop med plattformstänkande och industriellt byggande. Ett exempel där en stor kostnadsbesparing uppnåddes var på stommar av olika slag i husbyggnadsprojekt.
Inköpsportalen – samlingsplatsen för alla inköpsverktyg – är ett viktigt stöd för ett effektivt inköpsarbete. Arbetet för att ytterligare effektivisera inköpsprocessen fortsatte under 2008 och i februari 2009 lanserades en leverantörsportal. Portalen gör det enklare att lämna anbud till NCC och för NCC att gå ut med förfrågan och hantera anbud.
Genom att öka graden av systematiserat och industrialiserat byggande, kan NCC sänka produktionskostnaderna och samtidigt bibehålla kvaliteten, bland annat genom att bygga in önskvärda egenskaper och minska antalet fel. Under året fortsatte NCC sitt långsiktiga och framgångsrika arbete med tekniska plattformar i planering och projektering. En ny teknisk plattform för broar lanserades. Den strategiska inköpskompetensen knyts ihop med den tekniska utformningen med hjälp av specialisterna på NCC:s kompetenscentra för projekteringsstyrning, installation och stommar. Plattformstänkandet tillämpades på ett stort antal projekt under året.
2007 togs ett strategiskt initiativ för att reducera kostnaderna genom ökad användning av tredimensionella, virtuella byggmodeller (3D). 2008 fördjupades detta arbete och 3D fick utökat utrymme i byggprocessen. Genom 3D blir samordningen mellan olika delar av projekten bättre och eventuella fel upptäcks tidigare. I projektet Solberga Torg i Stockholm, utökades 3D-tekniken till att även omfatta 4D-teknik för att på så sätt kunna visualisera tidsaspekten i projektet. Via 4D kunde man lägga till en dimension och på så sätt bokstavligen se projektet ett år framåt i tiden. NCC bidrog internationellt på 3D-fronten genom fortsatt deltagande i InPro som är ett av de största forskningsprojekten i Europa inom virtuellt byggande.
NCC Partnering är en strategisk fråga för NCC och är arbetssättet för att samverka med kunder och leverantörer på ett sätt där alla känner delaktighet och ställer projektets bästa i fokus.
Undersökningar visar att NCC:s kunder uppskattar och ser fördelar i att driva projekt i partnering. Partneringkunder anser att deras behov uppfylls bättre, att de får bättre lösningar, en säkrare ekonomi, större arbetsglädje samt att
tidsplanerna hålls i större utsträckning. Partnering har också visat sig vara ett bra arbetssätt för att gemensamt minska riskerna i projekten. Nästa steg är att i större utsträckning involvera yrkesarbetarna i samverkansformen samt knyta fler nyckelaktörer till partneringavtalet.
Framgångarna med partnering visar sig bland annat i antal projekt. Under 2008 erhöll NCC 149 nya partneringprojekt. Några exempel på större projekt som upphandlats med NCC Partnering under 2008 är Norrströmstunneln (cirka 1,5 Mdr SEK), Centrumanläggningen Hageby i Norrköping (cirka 800 MSEK), ny vård- och bassängbyggnad i Västerås (cirka 400 MSEK) och ny bussdepå i Örebro (cirka 100 MSEK). Omsättningen inom partnering uppgick 2008 till drygt 6 (5) Mdr SEK.
Sedan 2007 klimatdeklarerar NCC alla egenutvecklade bostäder. Deklarationen görs på eget initiativ och går längre än Boverkets energideklarationer eftersom den beräknar koldioxidutsläppen ur ett livscykelperspektiv. Klimatdeklarationen tydliggör vilka åtgärder som kan vidtas för att hålla nere utsläppen under byggfasen och genom valet av energisystem. NCC:s mål är att alla bostäder i egen regi ska ha 20 procent lägre energianvändning än vad lagen kräver. Detta ska bland annat ske genom effektiv värmeåtervinning, energieffektiva fönster och vitvaror.
Under året färdigställdes kontorsfastigheten Västerport i Stockholm åt NCC Property Development. Fastigheten är en så kallad GreenBuilding-fastighet, vilket innebär att energianvändningen är minst 25 procent lägre än gällande norm. Under hösten slutförde NCC bygget av Sveriges första GreenBuilding-märkta handelsplats i Kungsbacka utanför Göteborg.
NCC ser en fortsatt vikande marknad med en fördjupad lågkonjunktur och stor osäkerhet. Satsningarna på infrastrukturoch anläggningssidan förväntas öka något.
NCC Construction förändrade organisationen under 2008. Läs mer i avsnitttet "Marknadsanpassad organisation" på s. 26.
| Netto omsättning |
Sysselsatt kapital |
Medeltal anställda |
||
|---|---|---|---|---|
| 41% | 17% | 44% | ||
| MSEK | 2008 | 2007 | ||
| Orderingång | 25 185 | 29 917 | ||
| – varav projekt i egen regi | 368 | 4 761 | ||
| Orderstock | 21 606 | 22 473 | ||
| Nettoomsättning | 25 508 | 24 881 | ||
| Nedskrivning av mark och färdigställda | ||||
| osålda bostäder | –205 | –9 | ||
| Omstruktureringskostnader | –78 | |||
| Rörelseresultat | 959 | 1 424 | ||
| Sysselsatt kapital vid årets slut | 2 425 | 2 200 | ||
| Kassaflöde före finansiering | 910 | 975 | ||
| Rörelsemarginal, % | 3,8 | 5,7 | ||
| Avkastning på sysselsatt kapital, %1) | 50,3 | 88,8 | ||
| Investeringar i anläggningstillgångar | 273 | 247 | ||
| Investeringar i bostadsprojekt | 1 476 | 1 984 | ||
| Bostadsprojekt | 3 780 | 2 983 | ||
| Medelantal anställda | 8 522 | 8 606 |
1) Avkastningen beräknas på genomsnittligt sysselsatt kapital.
Produktmix, andel av nettoomsättningen
En fjärdedel av NCC:s produktion bestod under 2008 av bostäder. Andelen minskade under året beroende på försämrade marknadsförutsättningar. Infrastruktur minskade något beroende på att några stora infrastrukturprojekt avslutades.
Privata kunder utgjorde den dominerande kundgruppen under 2008. Stark ekonomi i kommuner och landsting under året medförde ökad efterfrågan på bland annat skolor och vårdbyggnader.
Vinjettbilden ovan visar Eldforsens kraftverk, Vansbro.
Chef Tomas Carlsson
En fortsatt försvagad bostadsmarknad påverkade NCC Construction Denmark 2008. Omsättningen uppgick till 4,3 (5,9) Mdr SEK och rörelseresultatet till –91 (36) MSEK.
Bygginvesteringarna i Danmark minskade med 3 procent 2008. NCC:s marknadsandel var oförändrad på 3 procent och den största konkurrenten är MT Højgaard med en marknadsandel på 9 procent.
Den danska bostadsmarknaden noterade en fortsatt tillbakagång under året. Försäljningen av såväl lägenheter som enfamiljshus har minskat kraftigt sedan 2005, vilket har medfört fallande bostadspriser samt en lägre omsättning. Bostadsbyggandet minskade totalt med 28 procent 2007 och ytterligare 17 procent under 2008. Under 2008 färdigställde NCC sammanlagt 424 bostäder i egen regi och på entreprenad. 76 bostäder påbörjades under året.
Under året avslutades sista etappen av "Tuborg Sundpark" i Köpenhamns hamn, ett projekt som utvecklats i samarbete med Carlsberg. I Vallensbæk bygger NCC ett kontorshus enligt EU:s GreenBuilding-krav. Ett flertal projekt genomfördes på uppdrag av Carlsberg Fastigheter, bland annat en parkeringsanläggning i tre våningar under en befintlig byggnad, tre punkthus på Tuborg Syd i Köpenhamn samt en kontorsbyggnad. I Vejle färdigställdes ett köpcentrum för Steen & Strøm och i Brønshøj pågår byggandet av en simhall och parkeringsfaciliteter för Københavns Fastigheter. Ett flertal av ovan nämnda genomfördes som partneringprojekt.
Några av de större anläggningsprojekten 2008 var ett kabelläggningsarbete och nedgrävningar av kraftledningar i Storköpenhamn på uppdrag av DONG Energy.
Utvecklingen på marknaden medförde att NCC Construction Denmark tvingades genomföra rationaliseringar och organisationsförändringar för att anpassa resurserna. Nedskrivning av mark och färdigställda osålda bostäder har gjorts med 124 MSEK samt goodwill med 31 MSEK. Resultatet har belastats med omstruktureringskostnder om 72 MSEK. Under året minskade antalet anställda med cirka 400 personer.
Hållbar utveckling och hänsyn till klimatet var ett fortsatt viktigt intresseområde. NCC fokuserade på att tänka grönt och minska koldioxidutsläppen i både bygg- och driftsprocessen. NCC offentliggjorde som första danska företag en entreprenadverksamhets koldioxidutsläpp genom en studie av ett så kallat Carbon Footprint, som visar hur verksamheten kan påverka miljön. Det utgör ett viktig verktyg för att prioritera insatser som minskar verksamhetens miljöpåverkan. I november 2008 vann NCC strategipriset vid Climate Cup 2008, som delades ut vid Nordic Climate Solutionskonferensen i Köpenhamn.
Tillväxten i dansk ekonomi väntas avta ytterligare nästa år och den traditionella danska byggmarknaden beräknas krympa. 2009 förväntas bostadsbyggandet hamna på den lägsta nivån på tio år. Däremot förväntas offentligt byggande att öka till följd av investeringar i sjukhus, vårdboenden, skol- och energirenoveringar. Även anläggningsmarknaden förväntas växa.
| Orderingång | 3 360 | 4 971 |
|---|---|---|
| – varav projekt i egen regi | 243 | 1 030 |
| Orderstock | 3 339 | 3 848 |
| Nettoomsättning | 4 342 | 5 910 |
| Nedskrivning av mark och färdigställda osålda bostäder Omstruktureringskostnader Rörelseresultat Sysselsatt kapital vid årets slut Kassaflöde före finansiering |
–123 –72 –91 1 173 276 |
36 1 778 –470 |
| Rörelsemarginal, % Avkastning på sysselsatt kapital, %1) |
–2,1 neg. |
0,6 3,4 |
| Investeringar i anläggningstillgångar Investeringar i bostadsprojekt Bostadsprojekt Medelantal anställda |
23 506 1 730 1 650 |
32 1 048 950 2 105 |
1) Avkastningen beräknas på genomsnittligt sysselsatt kapital.
Produktmix, andel av nettoomsättningen
På den danska marknaden minskade volymerna under året på grund av att efterfrågan på nya bostäder nästan har upphört. Småskalig anläggningsverksamhet, d.v.s. markarbeten var volymmässigt relativt konstant vilket gör att andelen ökade. Kontorsbyggande ökade tack vare intresse från företag att satsa på nya lokaler.
Privata kunder är den dominerande kundkategorin men på grund av den lägre bostadsförsäljningen har andelen minskat. Ökad försäljning till NCC Property Development medförde att andelen interna kunder ökade under året.
Vinjettbilden ovan visar Kellers Park konferens- och kurhotell, Jylland.
Torben Biilmann
Den finska byggmarknaden var fortsatt stark under början av 2008 men försvagades kraftigt under det andra halvåret. Marknaden i Baltikum var svag under större delen av året. NCC Construction Finlands omsättning uppgick till 7,8 (7,4) Mdr SEK och rörelseresultatet till 102 (434) MSEK.
NCC Construction Finland är verksamt inom bostads- och husbyggande i Finland och Baltikum med en marknadsandel i Finland om cirka 4 procent. Största konkurrenterna är YIT, Lemminkäinen och Skanska.
Det försämrade rörelseresultatet förklaras främst av minskad försäljning av bostäder. Resultatet belastades med nedskrivning av mark och färdigställda osålda bostäder om 98 MSEK samt omstruktureringskostnader om 2 MSEK. 856 bostäder såldes 2008 jämfört med 1 321 föregående år. Under 2008 färdigställdes 1 295 bostäder i egen regi i Finland, medan 600 bostäder producerades på uppdrag av andra kunder. Sammanlagt 358 bostäder färdigställdes inom ramarna för partneringavtal.
NCC byggstartade under året ett flertal Business Parks med tillhörande kommersiella utrymmen. Fjärde fasen av Business Park Tulli i Tammerfors beräknas stå färdig sommaren 2009.
I Helsingfors har Helsingfors Universitets Centralsjukhus, HUCS beställt ett entreprenadprojekt på ett sjukhus till ett värde av drygt 481 MSEK.
I november 2008 färdigställdes köpcentrumet Sello med tillhörande underhållningsdel. Köpcentrumet innehåller bland annat biograf och bowlinghall. I Torneå på gränsen mellan Finland och Sverige, färdigställdes ett köpcenter efter 18 månaders byggtid och två års utvecklingsarbete. NCC har ett Design & Build-avtal med försäkringsbolaget Varma i Torneå till ett värde av cirka 673 MSEK. I S:t Petersburg uppför NCC cirka 170 bostäder på uppdrag av Nokian Tyres genom ett partneringavtal.
Under året påbörjade NCC i Finland ett omfattande program vars syfte var att förbättra kundförståelsen och öka servicen. NCC Finland arrangerade även utbildning för personer som hade köpt ett nytt NCC StarHome, där de boende fick lära sig att använda teknik och andra egenskaper i de nya bostäderna. På miljöområdet påbörjades utvecklingsprogrammet Green NCC. Inom ramarna för projektet kommer NCC exempelvis att bygga lågenergibostäder.
Påbörjandet av bostäder på den finska byggmarknaden förväntas minska under 2009. Finska Byggindustriförbundet räknar med en minskning från cirka 24 000 bostäder 2008 till 20 000 år 2009. I framtiden förutspås de allmännyttiga byggherrarna bli allt viktigare kunder eftersom efterfrågan på hyreslägenheter förväntas öka. I Baltikum finns ett fortsatt stort behov av nya bostäder och förbättrad infrastruktur men de ekonomiska förutsättningarna saknas för tillfället.
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Orderingång | 5 870 | 9 062 |
| – varav projekt i egen regi | 905 | 2 886 |
| Orderstock | 5 218 | 6 423 |
| Nettoomsättning | 7 788 | 7 432 |
| Nedskrivning av mark och färdigställda osålda bostäder Omstruktureringskostnader Rörelseresultat Sysselsatt kapital vid årets slut |
–98 –2 102 2 623 |
434 1 516 |
| Kassaflöde före finansiering | –812 | 152 |
| Rörelsemarginal, % Avkastning på sysselsatt kapital, %1) |
1,3 4,7 |
5,8 31,0 |
| Investeringar i anläggningstillgångar Investeringar i bostadsprojekt Bostadsprojekt Medelantal anställda |
19 1 971 2 877 2 742 |
41 1 609 1 947 2 772 |
1) Avkastningen beräknas på genomsnittligt sysselsatt kapital.
Produktmix, andel av nettoomsättningen
Affärsområdet påverkades av efterfrågan på nya bostäder i främst de baltiska länderna. Nedgången av bostadsbyggande märktes i slutet av året också i Finland. God ekonomi under större delen av året medförde fortsatt hög efterfrågan på affärscentra. Inom "övrigt" ingår exempelvis skolor och vårdbyggnader, som ökade under året.
Kundmix, andel av nettoomsättningen
Lägre bostadsförsäljning har medfört att allmännyttiga bostadsföretag utgör minskad andel av kunder. Lägre försäljning av bostäder till privatpersoner har kompenserats av ökad försäljning av kommersiella hus till företag. God offentlig ekonomi och efterfrågan på skolor och vårdbyggnader har gjort att kommuner och landsting utgör en större andel av kundstrukturen.
Vinjettbilden ovan visar Plaza Business Park, Vanda.
Timo U. Korhonen
Orderingången i NCC Construction Norway påverkades under hösten av oron på finansmarknaden och avvaktande kunder. Orderstocken minskade och uppgick till 3,1 (6,9) Mdr SEK vid utgången av 2008. Omsättningen uppgick till 7,0 (6,3) Mdr SEK och rörelseresultatet blev 217 (76) MSEK.
Anläggningsmarknaden var fortsatt stark och uppvisade en jämn ökning som ett resultat av höga offentliga investeringsnivåer. Marknaden för privat och offentligt byggande sjönk väsentligt. NCC:s största konkurrenter i Norge är Veidekke, Skanska, Mesta, AF Gruppen och Peab.
Bostadsmarknaden försämrades märkbart under 2008. Antalet byggstartade bostäder sjönk till 20 000 jämfört med 33 000 under 2007. NCC har de senaste åren varit en stor bostadsbyggare på entreprenadmarknaden i Osloregionen, men antalet bostadsprojekt i egen regi har minskat kraftigt.
Resultatet för 2008 förbättrades till följd av bra arbete i projekten samt av en högre pris- och kostnadsmedvetenhet. I arbetet med att reducera kostnaderna har två regioner slagits samman och två distriktskontor lagts ned. Resultatet inkluderar omstruktureringskostnader med 37 MSEK och nedskrivning av bostadsprojekt med 3 MSEK.
NCC genomförde under året ett flertal större partneringprojekt. Det handlade bland annat om renovering och nybyggnation av Norska Shells huvudkontor utanför Stavanger och flera projekt i Osloområdet, till exempel köpcentret Maxi Metro, Bærums polishus och kontorsbyggnaden Lysaker Torg. NCC har byggt flera idrottsanläggningar i Norge och 2008 har Briskeby fotbollsstadion i Hamar och Telenor Arena utanför Oslo varit två betydande projekt. Telenor Arena, med sitt fasta tak och sitt unika utseende, är en multisporthall med möjlighet till andra typer av arrangemang. Ett annat exempel på ett stort partneringprojekt är produktionen av ett kombinerat hotell- och kulturhus på uppdrag av Thon Hotels och Svolvær kommun.
Uppförandet av en ny byggnad för högskolan i Østfold i Fredrikstad startade. S:t Olavs sjukhus i Trondheim är ett stort projekt för NCC och det har varit stor aktivitet under 2008. På anläggningssidan genomfördes ett tunnelarbete på Finnfast utanför Stavanger samt dubbelspåret för järnvägen väster om Oslo. Tre kontrakt för den nya spårvagnsförbindelsen i Bergen tecknades.
Lågkonjunkturen fördjupas 2009 och en återhämtning förväntas ske först 2010–2011. Medan marknaden för anläggning troligtvis stabiliseras, förväntas marknaden för privat och offentligt byggande att minska med 20–25 procent. Bostadsmarknaden fortsätter att falla, och bostadsbyggandet förutspås den lägsta tillväxttakten sedan 1980-talet.
| Nettoomsättning | 6 976 | 6 335 |
|---|---|---|
| Nedskrivning av mark och färdigställda osålda bostäder |
–3 | |
| Omstruktureringskostnader | –37 | |
| Rörelseresultat | 217 | 76 |
| Sysselsatt kapital vid årets slut | 762 | 657 |
| Kassaflöde före finansiering | 115 | 262 |
| Rörelsemarginal, % Avkastning på sysselsatt kapital, %1) |
3,1 39,8 |
1,2 18,0 |
| Investeringar i anläggningstillgångar Investeringar i bostadsprojekt Bostadsprojekt |
21 85 273 |
31 40 236 |
Medelantal anställda 1 587 1 624
1) Avkastningen beräknas på genomsnittligt sysselsatt kapital.
Produktmix, andel av nettoomsättningen
Infrastruktur utgör en stor del av affärsområdets försäljning. Kontorsbyggande ökade under året. Stark industrikonjunktur, främst i början av året, gynnade produktionen av nya anläggningar. Bostadsbyggande minskade i en svag marknad.
Kundmix, andel av nettoomsättningen
Privata kunder är den största kundgruppen, och dess andel av försäljningen minskade marginellt under året. Staten är en stor kund med köp av vägar, tunnlar och andra infrastrukturprojekt. Kommuner och landsting har under året ökat sina köp av skolor, vårdbyggnader och andra offentliga lokaler.
Vinjettbilden ovan visar Telenor Arena, Oslo.
Peter Gjörup
Försäljningen av bostäder var god under 2008 men nedskrivningar av projekt i nyetablerade regioner belastade resultatet. Omsättningen uppgick till 2,4 (2,3) Mdr SEK och rörelseresultatet blev –142 (117) MSEK.
Den tyska bostadsmarknaden var stabil under 2008. Den prisuppgång som skett i stora delar av Europa de senaste tio åren har inte haft någon motsvarighet på den tyska prisbilden på bostäder. Därför noterades inte heller någon synbar nedgång av bostadspriserna i Tyskland under höstens finansiella marknadsoro. Arbetslösheten fortsatte att minska och nådde 2008 under tre miljoner arbetslösa för första gången sedan Tysklands återförening.
Under 2008 vidtog NCC åtgärder för att öka effektiviteten och förbättra användandet av utvecklade plattformskoncept. Nedskrivningar gjordes i ett antal projekt i nyetablerade regioner. Beslut togs om att avveckla verksamheten i regionerna i München, Leipzig och Dresden samt en sammanslagning av regionerna Düsseldorf och Essen. Byggandet i form av generalentreprenader kommer att begränsas till produkter inom bostadssektorn.
Under året såldes en del av projektet Sonnengarten i Berlin till Bewags Pensionskassa. Projektet, som består av 104 lägenheter i form av flerfamiljshus, kommer att färdigställas under 2009. I Frankfurt startade produktionen av 170 lägenheter i flerfamiljshus som förvärvades av Akelius Fastigheter. Försäljningen av bostäder till slutkund var stabil under året. En mindre nedgång i samband med osäkerheten på marknaden noterades under det fjärde kvartalet.
Nettoomsättningen uppgick till 2,4 (2,3) Mdr SEK med en försäljning av 922 (1 002) bostäder. Rörelseresultatet försämrades kraftigt till –142 (117) MSEK på grund av svag projektstyrning som ledde till försämrat resultat i pågående bostadsprojekt. Mark skrevs ned med 58 MSEK och resultatet belastades med omstruktureringskostnader om 15 MSEK.
Tillväxten för den tyska ekonomin kommer med största sannolikhet att vara obefintlig eller ytterst låg år 2009. Antalet arbetstillfällen kommer att minska. Bostadspriserna bedöms ligga stilla på en oförändrat låg nivå.
| – varav projekt i egen regi | 1 910 | 2 341 |
|---|---|---|
| Orderstock | 2 594 | 2 374 |
| Nettoomsättning | 2 428 | 2 301 |
| Nedskrivning av mark och färdigställda osålda bostäder |
–58 | |
| Omstruktureringskostnader | –15 | |
| Rörelseresultat | –142 | 117 |
| Sysselsatt kapital vid årets slut | 1 784 | 1 621 |
| Kassaflöde före finansiering | –101 | –259 |
| Rörelsemarginal, % | –5,9 | 5,1 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, %1) | neg. | 7,1 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | 6 | 17 |
| Investeringar i bostadsprojekt | 610 | 873 |
| Bostadsprojekt | 753 | 769 |
| Medelantal anställda | 774 | 744 |
1) Avkastningen beräknas på genomsnittligt sysselsatt kapital.
Produktmix, andel av nettoomsättningen
I Tyskland är verksamheten koncentrerad till bostäder i egen regi.
Kundmix, andel av nettoomsättningen
NCC i Tyskland erbjuder bostäder och projekt som främst tilltalar privata kunder.
Vinjettbilden ovan visar Lessenicher Gärten bostäder, Bonn.
Olle Boback
NCC Property Development utvecklar och säljer kommersiella fastigheter på tillväxtmarknader i de nordiska länderna. Aktiviteten under 2008 var fortsatt hög under den första halvan av året, med en avmattning under det andra halvåret. Flera objekt avyttrades och ett antal större hyreskontrakt tecknades. Under året vidareutvecklades miljöarbetet. Omsättningen uppgick till 2,1 (3,6) Mdr SEK med ett rörelseresultat på 735 (780) MSEK.
Under det första halvåret var efterfrågan på nya lokaler relativt stor. Totalt tecknades under 2008 hyresavtal omfattande cirka 92 000 kvadratmeter. En del av uthyrningarna genererade resultat i form av upplösta hyresgarantier och tilläggsköpeskillingar. Under året färdigställdes och resultatavräknades sju projekt där försäljningsavtal tecknats under 2007. Av de färdigställda och byggstartade projekten vid årets utgång ingick 5 (10) projekt där försäljningsavtal tecknats men som ännu inte resultatavräknats. Antal sålda och resultatavräknade projekt som ännu inte färdigställts vid årets utgång uppgick till 6 (15).
NCC är en av de största fastighetsutvecklarna på de marknader där verksamhet bedrivs, vilket är utvalda tillväxtregioner i Norden. De viktigaste är Stockholm, Göteborg, Malmö, Oslo, Köpenhamn, Århus, Helsingfors och Tammerfors.
Konkurrenterna är bland andra svenska Skanska, finska YIT, Hartela och SRV samt danska Själsögruppen. På den lokala marknaden kan även andra aktörer vara betydande konkurrenter, som exempelvis Wihlborgs i södra Sverige eller ROM Utveckling i Oslo.
Fastighetsutveckling är en kapitalintensiv verksamhet med möjlighet till hög avkastning. Värde skapas genom utveckling av nya byggnader, vilka baserar sig på idéer som löser olika kundbehov, till exempel flexibla kontorslokaler. De nya produkterna som utvecklas passar normalt bäst för långsiktiga fastighetsägare, som till exempel livbolag.
NCC Property Development har valt att vara verksamt inom segmenten kontor, handel och logistik. Kontor är huvudprodukten och handel utgör ett viktigt komplement. Logistik är ett relativt nytt produktområde som är under utveckling. Att förstå kundernas och brukarnas behov är en nyckelfråga för att erbjuda rätt produkter. Kundintervjuer och undersökningar/studier genomförs regelbundet. Fokus är att utveckla arbets- och handelsmiljöer för morgondagens krav – "Future Solutions by NCC".
Under 2008 startades sex kontorsprojekt, sex handelsprojekt, en logistikanläggning och ett parkeringshus.
Vid slutet av år 2008 hade NCC Property Development 27 pågående projekt till ett investeringsvärde för NCC på 4,7 Mdr SEK. Byggrättsportföljen kompletteras löpande och innehöll i slutet av 2008 cirka 1,2 miljoner kvadratmeter byggrätter som kan delas upp på handel, kontor och logistik, samt ytterligare cirka 900 000 kvadratmeter i markoptioner och markanvisningar.
NCC Property Development är den första fastighetsutvecklare som blev GreenBuilding-partner i Sverige. De första godkända GreenBuilding-projekten, kontorsfastigheterna
Ett fastighetsutvecklingsprojekt ökar i värde i takt med att utvecklingsarbetet går framåt. Framgångsrika projekt börjar alltid med en idé och en strategisk framgångsfaktor är tillgång till attraktiv mark. NCC är delaktigt i hela den värdeskapande processen, och för NCC:s del avslutas den med försäljning.
| Land (antal) | Projektkostnad, MSEK |
Färdigställande- U grad, % |
thyrningsbar U area, m2 |
thyrnings- grad, % A |
D vkastning, % |
riftnetto, MSEK1) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige (5) | 562 | 52 | 30 866 | 90 | 8,2 | 46 |
| Danmark (8) | 660 | 78 | 31 231 | 57 | 6,9 | 46 |
| Finland (8) | 1 045 | 69 | 40 382 | 37 | 8,1 | 85 |
| Totalt (21)2) | 2 267 | 67 | 102 479 | 56 | 7,8 | 177 |
1) Prognostiserade driftnetton året efter färdigställande vid full uthyrning och exklusive initiala hyresrabatter.
2) Av de färdigställda och byggstartade projekten vid årets utgång ingick 5 (10) projekt där försäljningsavtal tecknats men som ännu inte resultatavräknats.
Kaggen i Malmö och Västerport i Stockholm, är klara och inflyttade. Ytterligare tre kontorsprojekt har blivit godkända som GreenBuilding, två i Danmark och ett i Finland. NCC har också fått Nordens första retailprojekt godkänt som GreenBuilding, Kungsbacka i Göteborg.
Som GreenBuilding-partner åtar man sig att producera fastigheter som har minst 25 procent lägre energianvändning än gällande norm. Med GreenBuilding hjälper NCC kunderna att ta ansvar för miljön och sänka energikostnaderna. NCC Property Development kommer att utveckla alla kontorsprojekt i Norden så att de uppfyller GreenBuilding-kriterierna och har i januari 2009 blivit GreenBuilding-partner på företagsnivå som första fastighetsutvecklare i Europa.
NCC Property Development har utsetts till bästa fastighetsutvecklare i Norden 2008 av den internationella finanstidskriften Euromoney Liquid Real Estate. NCC fick ytterligare fem förstaplaceringar bland annat i kategorin Kontorsutveckling i Norden, Finland och Norge. NCC Property Development kom dessutom på tredje plats i den globala omröstningen.
NCC Property Development rankades som den mest attraktiva arbetsgivaren bland fastighetsbolagen i fastighetsbranschens rekryteringsbarometer 2008, som genomfördes bland studenter som läser fastighetsekonomisk inriktning på tekniska högskolor i Sverige.
Hyresnivåerna för kommersiella fastigheter vände nedåt i slutet av 2008 och hyresmarknaden bedöms fortsätta avmattas under 2009. NCC Property Development har tidigt anpassat sin projektvolym för en annalkande lågkonjunktur, vilket innebär att nuvarande volym bedöms vara rimlig. Särskilda krav på högre uthyrningsgrad kommer att ställas för projektstarter vilket betyder att vissa projekt kommer att senareläggas.
| Netto omsättning |
Sysselsatt kapital |
Medeltal anställda |
||
|---|---|---|---|---|
| 4% | 22% | 1% | ||
| MSEK | 2008 | 2007 | ||
| Nettoomsättning Bruttoresultat Administrationskostnader Resultat från andelar i dotterföretag |
2 133 814 –83 4 |
3 583 859 –82 3 |
||
| Rörelseresultat | 735 | 780 | ||
| Specifikation av bruttoresultat Resultat från försäljningar Driftnetto Nedskrivningar Omkostnader och övrigt |
986 4 –176 |
1 027 –5 –4 –159 |
||
| Bruttoresultat | 814 | 859 | ||
| Bruttomarginal, % Rörelsemarginal, % Avkastning på sysselsatt kapital, %1) |
38,2 34,5 26,5 |
24,0 21,8 35,0 |
||
| Fastighetsinvesteringar Fastighetsförsäljningar Sysselsatt kapital vid årets slut Kassaflöde före finansiering Medelantal anställda |
2 153 2 052 3 200 –295 128 |
1 494 3 569 2 160 678 124 |
1) Avkastningen beräknas på genomsnittligt sysselsatt kapital.
| Sverige D | anmark | Finland | Norge T | otalt | |
|---|---|---|---|---|---|
| Kontor | 19 184 | 14 963 | 17 492 | 3 034 | 54 673 |
| Handel | 1 183 | 955 | 21 701 | 23 839 | |
| Logistik | 2 974 | 2 974 | |||
| Övrigt | 10 317 | 10 317 | |||
| Totalt | 33 658 | 15 918 | 39 193 | 3 034 | 91 803 |
Vinjettbilden ovan visar European Chemicals Agency, Helsingfors.
Chef Peter Wågström (till och med 31 mars 2009)
Chef Joachim Hallengren (från och med 1 april 2009)
| Land (antal) | Uthyrningsbar area, m2 U | thyrningsgrad, % |
|---|---|---|
| Sverige (3) | 42 949 | 81 |
| Finland (2) | 22 008 | 81 |
| Norge (1) | 17 286 | 89 |
| Totalt (6) | 82 243 | 82 |
Total projektkostnad per 2008-12-31 uppgick till 2,4 Mdr SEK.
NCC Roads kärnaffär är produktion av krossprodukter och asfalt samt asfaltbeläggning och vägservice. Under 2008 har fokus liksom tidigare varit inriktat på att långsiktigt säkerställa tillgången på stenmaterial, att vara lokalt marknadsledande samt att öka samordningen inom affärsområdet. Omsättningen uppgick till 11,3 (9,9) Mdr SEK med ett rörelseresultat på 446 (679) MSEK. Exklusive den polska asfalt- och krossverksamheten, som såldes 2007, uppgick rörelseresultatet till 446 (344) MSEK.
Byggmarknaden i de nordiska länderna var under större delen av året stark och bidrog till en ökad efterfrågan på kross, asfalt och beläggningsarbeten. Krossverksamheten utvecklades totalt sett positivt, och strategiska förvärv under 2007 och 2008 bidrog till ökade volymer. Asfaltverksamheten var över lag fortsatt stabil, med en volymökning som till viss del berodde på ett förvärv i Finland i början av året. Osäkerheten på marknaden under årets senare del påverkade i viss mån även NCC Roads, med en generell avmattning och vikande volymer på vissa lokala marknader.
En viktig framgångsfaktor för NCC Roads är att ha kontroll över hela värdekedjan från kross och asfalt till beläggning och vägservice. Under året övertog därför NCC Roads vägserviceverksamheten från Construction-enheterna i Sverige och Norge och fick därmed totalansvaret i Norden. I början av året förvärvades resterande del av rörelsen i det hälftenägda finländska asfaltbolaget Valtatie. I och med förvärvet blev NCC en av de större aktörerna inom asfalt och beläggning även i Finland.
De huvudsakliga marknaderna under 2008 var de nordiska länderna, där NCC är den ledande aktören i branschen. Sverige är den enskilt största marknaden för NCC Roads med cirka 50 procent av omsättningen. Verksamhet bedrivs även i S:t Petersburgområdet.
NCC Roads fortsatte under året att stärka sitt kund- och marknadsfokus genom olika initiativ. Kundbasen för asfalt, beläggning och vägservice finns främst inom de kommunala
och offentliga förvaltningarna, där NCC Roads tecknar ramavtal som löper över flera år. Även den privata marknaden för asfalteringsarbeten och leveranser av fyllnadsprodukter är en viktig del.
I allt högre grad erbjuder NCC de offentliga kunderna helhetsåtaganden, så kallade funktionskontrakt, med långsiktig planläggning av resurser för produktion, service och underhåll av vägnät under ett antal år. Samarbetsformen NCC Partnering började också implementeras inom vägserviceverksamheten.
Kundernas miljömedvetenhet ökar och NCC Roads satsar på energieffektivisering och återvinning. Fler helhetsåtaganden möjliggör också en mer långsiktig och effektiv planering av resurser. För att ytterligare sporra initiativen för energieffektivisering, har tydliga mål för energiåtgång inom produktion och nyutvecklade produkter formulerats.
Återvinning av både asfalt och annat material är mer resurssnålt än att producera nytt, och ofta minskar det även transporterna. Under året återvanns 8 (7) procent av den producerade mängden varmasfalt. Allt fler produktionsanläggningar utrustas för att öka kapaciteten för återvinning.
Bland övriga initiativ kan nämnas uppsopad vägsand, som rensas och sedan återanvänds i asfalttillverkning istället för nyproducerat krossmaterial. Återvinningscentralen Miljöfabriken i Sverige är ett annat exempel där tidigare använt material som kross, grus, sand och jordprodukter förädlas och återanvänds.
Under 2008 var energiförbrukningen vid framställning av asfalt i NCC Roads produktionsanläggningar 502 055 Mwh. Metoder för att minska energiåtgången vid asfaltproduktion vidareutvecklas löpande. Produktion av asfalt vid lägre temperatur (lågenergiasfalt) kan minska energiåtgången med 30 procent och utsläppen av växthusgaser med 40 procent.
Högre kvalitet på asfaltprodukter ger också miljövinster i form av mindre underhåll. En utvärdering från Statens Vägoch Transportforskningsinstitut, VTI visar att den NCC-
unika asfaltprodukten VIACO håller betydligt längre än traditionell asfalt.
NCC satsar också på att utveckla och använda alternativa bränslen för att bredda sin energiportfölj. I Norge används till viss del fiskolja, en restprodukt från livsmedelsindustrin, som bränsle vid produktion av asfalt för att reducera koldioxidutsläppen.
Oljeprodukten bitumen utgör merparten av råvarukostnaden för asfalt. Under 2008 förekom stora svängningar i bitumenpriset. Under första halvåret steg priserna för att under andra halvåret sjunka. Svängningarna bidrog till ytterligare effektiviseringar inom bitumen- och energianvändningen.
NCC Roads verksamhet påverkas av den totala byggmarknadens utveckling. Turbulensen på marknaden i slutet av 2008 innebär en osäkerhet för utsikterna inom kross- och asfaltverksamheterna 2009. Ökade satsningar inom infrastrukturområdet stärker NCC Roads verksamhet.
Geografiska marknader, andel av nettoomsättningen Produktmix, andel av nettoomsättningen
NCC Roads verksamhet är fördelad på olika geografiska affärsenheter. Nettoomsättningens fördelning mellan de nordiska länderna är relativt konstant och samvarierar med marknadsutvecklingen på byggmarknaden generellt.
Till följd av att asfaltverksamheten påverkas av väderleken har NCC Roads säsongsmässiga variationer i sin försäljning. Normalt är andra och tredje kvartalet starkare. Andra kvartalet 2007 hade ovanligt högt resultat tack vare försäljning av den polska asfalt- och krossverksamheten, medan 2008 hade en mer normal resultatutveckling.
| Netto omsättning |
Sysselsatt kapital |
Medeltal anställda |
||
|---|---|---|---|---|
| 19% | 18% | 21% | ||
| MSEK | 2008 | 2007 | ||
| Orderingång Orderstock Nettoomsättning Rörelseresultat |
Rörelseresultat exklusive Polen Sysselsatt kapital vid årets slut Kassaflöde före finansiering |
11 989 3 460 11 317 446 446 2 695 –289 |
10 278 1 852 9 893 679 344 2 027 1 080 |
|
| Rörelsemarginal, % | Avkastning på sysselsatt kapital, %1) | 3,9 18,2 |
6,9 26,5 |
|
| Medelantal anställda | Investeringar i anläggningstillgångar | 608 4 176 |
381 3 970 |
1) Avkastningen beräknas på genomsnittligt sysselsatt kapital.
En målmedveten satsning på vägunderhåll har ökat andelen vägservice. Asfalt och beläggning utgör den dominerande produkten för affärsområdet.
Kundmix, andel av nettoomsättningen
Satsningen på vägunderhåll har bidragit till ökad andel offentliga kunder. Privata kunder utgör den dominerande kundgruppen.
Vinjettbilden ovan visar Norrortsleden, Stockholm.
Göran Landgren
Styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ), organisationsnummer 556034-5174, med säte i Solna, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2008.
NCC AB är sedan januari 2003 ett dotterföretag till Nordstjernan AB, organisationsnummer 556000-1421.
NCC är ett av Nordens ledande bygg- och fastighetsutvecklingsföretag. NCC utvecklar och bygger bostäder, kommersiella fastigheter, industrilokaler och offentliga byggnader, vägar och anläggningar samt övrig infrastruktur. NCC erbjuder även insatsvaror för byggproduktion, såsom kross och asfalt, samt svarar för beläggning och vägservice. NCC:s huvudsakliga verksamhet bedrivs i Norden. I Baltikum bygger NCC bostäder och hus och i Tyskland bygger NCC främst bostäder.
NCC överträffade samtliga finansiella mål under 2008. Avkastningen på eget kapital efter skatt uppgick till 27 (34) procent, kassaflödet före investeringar i omsättningsfastigheter och övrig investeringsverksamhet var positivt, 2,0 (3,1) Mdr SEK. Nettolåneskulden uppgick vid årsskiftet till 3,2 (0,7) Mdr SEK och skuldsättningsgraden uppgick till 0,5 (0,1). Under året erhöll aktieägare i NCC extra utdelning om 1,1 Mdr SEK utöver den ordinarie utdelningen på 1,2 Mdr SEK, vilket beslutades på årsstämman 2008.
Den 1 januari 2009 tillträdde Håkan Broman som ny chefsjurist i NCC AB. Han efterträder Ulf Wallin som kommer att utnyttja sitt pensionsavtal under våren 2009. Håkan Broman har de senaste åren dels arbetat med att slutföra de internationella projekten, dels arbetat inom NCC Property Development. Han kommer att rapportera till koncernchefen och ingå i NCC:s koncernledning.
Den 1 april 2009 tillträder Joachim Hallengren som chef för NCC Property Development efter Peter Wågström som utsetts till chef för affärsområdet NCC Housing som bildades den 1 januari 2009. Joachim Hallengren var tidigare chef för den svenska verksamheten inom NCC Property Development. Han kommer att rapportera till koncernchefen och ingå i koncernledningen.
Den 1 januari 2009 tillträdde Athanassios Boukas som vd för koncernens inköpsbolag NCC Purchasing Group efter Johanna Hagelberg. Han rapporterar till koncernchefen.
Orderingången minskade med 11 480 MSEK och uppgick till 51 864 (63 344) MSEK. Orderingången sjönk framför allt i det fjärde kvartalet. Den lägre orderingången kan till stor del förklaras av en minskad orderingång för bostadsprojekt i egen regi, som för året uppgick till 3 347 (11 370) MSEK. NCC har successivt under året minskat antalet byggstartade bostäder i egen regi. Minskningen har skett på alla koncernens marknader men var särskilt stor i Sverige och Finland. Under året byggstartades 1 568 (4 428) bostäder i egen regi och 2 416 (3 708) såldes. Efterfrågan på anläggningsprojekt ökade 2008 jämfört med föregående år. Ökad försäljning av asfalt och vägservice påverkade orderingången positivt för NCC Roads.
Orderingången för fastighetsprojekt i egen regi uppgick till 1 779 (2 045) MSEK.
För uppgifter om byggrätter i NCC, byggstartade och sålda bostäder, se även avsnittet Marknad och konkurrenter s. 10.
Nettoomsättningen minskade med 2 procent till 57 465 (58 397) MSEK. Den lägre omsättningen beror främst på
Orderingången minskade med 18 procent och orderstocken uppgick vid årets slut till 40,4 (44,7) Mdr SEK. Efter flera års tillväxt skedde ett trendbrott 2008, framför allt inom bostadsbyggande. Även order inom övrigt husbyggande minskade i slutet av året. De pågående projekten producerades i fortsatt hög takt, vilket medförde en sjunkande orderstock.
sämre förutsättningar för bostads- och fastighetsförsäljningar. Verksamheten i Danmark, som tidigare än övriga Construction-enheter påverkades av den svagare bostadsmarknaden, hade minskad omsättning. Entreprenadverksamheten i de nordiska Construction-enheterna hade hög aktivitet under året. NCC Roads försäljning präglades av den goda marknaden som rådde under större delen av året med ökad omsättning som följd.
Rörelseresultatet uppgick till 2 219 (2 790) MSEK. I resultatet ingår nedskrivningar av mark och färdigställda osålda bostäder samt omstruktureringskostnader. Dessa motsvarar sammanlagt 741 MSEK, varav nedskrivningar av mark och färdigställda osålda bostäder om 537 MSEK och omstruktureringskostnader om 204 MSEK. I 2007 års resultat ingick 383 MSEK från försäljningen av NCC Roads polska asfaltoch krossverksamhet, nedskrivning av goodwill i NCC Roads finska verksamhet om 90 MSEK, kostnader för utvecklingsprojektet NCC Komplett om totalt 645 MSEK samt konkurrensskadeavgifter i Sverige och Finland om totalt 175 MSEK. Entreprenadverksamheten utvecklades positivt under 2008 och lönsamheten förbättrades på samtliga marknader.
NCC Property Developments resultat var något lägre än föregående år beroende på att nya projektförsäljningar minskade. NCC Roads resultat ökade jämfört med föregående år (exklusive resultat från den polska kross- och asfaltverksamheten 2007). Ökad verksamhet inom asfalt och kross samt förbättrad lönsamhet inom vägservice påverkade resultatet positivt inom NCC Roads.
Resultatet efter finansiella poster uppgick till 2 385 (2 608) MSEK. NCC sålde i december sin andel i det polska koncessionsbolaget AWSA med ett slutligt resultat på 493 MSEK, vilket redovisas som finansiell intäkt.
Periodens resultat efter skatt uppgick till 1 820 (2 252) MSEK. Skattesatsen för NCC var under året 24 (14) procent. NCC
Property Development säljer i många fall fastighetsprojekt och mark via bolag. Den låga skattesatsen 2007 förklaras av att resultatet till något större del bestod av NCC Property Developments skattefria bolagsförsäljningar och att försäljningen av den polska asfalt- och krossverksamheten till stora delar var skattefri.
Avkastningen på sysselsatt kapital minskade till 23 (28) procent. Minskningen beror på det lägre resultatet och att det sysselsatta kapitalet ökade jämfört med 2007, vilket främst var en konsekvens av den försämrade bostadsmarknaden. Avkastningen på eget kapital efter skatt var 27 (34) procent.
Kassaflödet före finansiering uppgick till –178 (1 165) MSEK. Kassaflödet från försäljningen av fastighetsprojekt förbättrades då större belopp avseende fordringar reglerades jämfört med föregående år medan nedlagda kostnader i startade fastighetsprojekt ökade. Kassaflödet från bostadsprojekt förbättrades på grund av minskad andel pågående osålda bostäder. Bostadsprojekt startades i mindre utsträckning än föregående år medan färdigställda osålda bostäder ökade.
Övriga förändringar i rörelsekapital försämrades trots bättre kassaflöden i entreprenadverksamheten då mer kapital bands i fastighetsprojekt. Minskad verksamhet i slutet av året medförde minskning av kundfordringar och leverantörsskulder jämfört med föregående år. 2008 års kassaflöde påverkades positivt av försäljningen av NCC:s andel i det polska koncessionsbolaget AWSA med 493 MSEK. Föregående års kassaflöde påverkades positivt av betalning från försäljningen av NCC Roads polska asfalt- och krossverksamhet med 1,1 Mdr SEK, varav 0,4 Mdr SEK avser lån i såld verksamhet som redovisas under investeringsverksamheten. Se vidare Kassaflödesanalyser, s. 52.
Soliditeten den 31 december uppgick till 19 (21) procent. Skuldsättningsgraden uppgick till 0,5 (0,1).
Resultat efter finansiella poster, per kvartal
Resultatet 2008 blev ett av de högsta i NCC:s historia, trots att bostadsmarknaden föll i slutet av året. Entreprenadverksamheten utvecklades bra och lönsamheten steg. Till följd av vikande bostadsmarknad belastades resultatet i fjärde kvartalet med nedskrivningar och omstruktureringskostnader. Fastighetsförsäljningar i NCC Property Development och försäljning av NCC:s andel i det polska koncessionsbolaget AWSA kompenserade och bidrog till att resultatet i kvartal 4 blev högre än förra året.
Verksamheten inom NCC Roads och viss verksamhet inom NCC:s Construction-enheter påverkas av säsongsmässiga svängningar till följd av kall väderlek. Normalt är därför första och sista kvartalet svagare jämfört med resten av året.
Orderingången för NCC Construction Sweden sjönk med 16 procent till 25 185 (29 917) MSEK. Nedgången uppstod främst i fjärde kvartalet som följd av en svagare boendemarknad. Minskad orderingång inom övriga hus var också betydande i slutet av året medan anläggningsverksamheten steg.
Rörelseresultatet uppgick till 959 (1 424) MSEK. Nedskrivningar av mark och färdigställda osålda bostäder har gjorts med 205 (9) MSEK och omstruktureringskostnader uppgick till 78 (0) MSEK. Lägre bostadsförsäljning och nedjusterade värden på exploateringsmark och bostadstadsprojekt påverkade resultatet negativt. Marginalerna i entreprenadverksamheten stärktes under året vilket i kombination med högre omsättning delvis motverkade resultatförsämringen i boendeverksamheten.
Antalet sålda bostäder uppgick till 591(1 131). Den lägre försäljningen beror främst på en försämrad bostadsmarknad i slutet av året. Under hösten genomfördes en anpassning av orga nisationen för att möta de nya förutsättningarna på marknaden. En ny enhet, NCC Infra, har organiserats för att landsövergripande möta den ökade efterfrågan och erbjuda lösningar på anläggningsprojekt i första hand till Banverket och Vägverket.
Orderingången för NCC Construction Denmark uppgick till 3 360 (4 971) MSEK. Minskningen förklaras av en generellt försvagad marknad för bostäder samt övrigt husbyggande. Rörelseresultatet uppgick till –91 (36) MSEK. Entreprenadverksamheten genererade ett förbättrat resultat och det lägre resultatet jämfört med föregående år förklaras av lägre resultat och nedskrivningar i boendeverksamheten, som följd av svag försäljning. Nedskrivning av mark och färdigställda osålda bostäder har gjorts med 124 (0) MSEK och goodwill med 31 (0) MSEK. Resultatet har belastats med omstruktureringskostnader om 72 (0) MSEK.
I NCC Construction Finland minskade orderingången till 5 870 (9 062) MSEK. Minskningen beror bland annat på en försvagad bostadsmarknad i Baltikum och Helsingforsområdet men marknaden kännetecknades även av en minskad efterfrågan på övriga hus i både Finland och Baltikum. Dessutom tecknades en större order i Torneå om 664 MSEK föregående år och storleksmässigt saknas motsvarigheten 2008. Rörelseresultatet minskade till 102 (434) MSEK. Resultatminskningen förklaras främst av försämrad försäljning av bostäder samt nedskrivning av bostadsprojekt. Resultatet belastades med nedskrivning av mark och färdigställda osålda bostäder med 98 (0) MSEK samt omstruktureringskostnader om 2 (0) MSEK. Entreprenadverksamhetens resultat var högre än föregående år.
Orderingången för NCC Construction Norway uppgick till 3 482 (7 118) MSEK. Minskningen beror på lägre efterfrågan på byggmarknaden och en försvagad bostadsmarknad. Rörelseresultatet förbättrades till 217 (76) MSEK tack vare god lönsamhet framför allt i anläggningsverksamheten. Resultatet inkluderar nedskrivning av bostadsprojekt med 2 (0) MSEK och omstruktureringskostnader med 37 (0) MSEK. Föregående år belastades av att resultaten i några projekt justerades ned.
Orderingången i NCC Construction Germany uppgick till 2 291 (2 764) MSEK. Den tyska boendeverksamheten var inte lika påverkad av den försämrade konjunkturen som övriga affärsområden i NCC. Rörelseresultatet försämrades till –142 (117) MSEK. Svag projektstyrning ledde till sänkt resultat i pågående bostadsprojekt. Resultatet belastades även av nedskrivningar av mark med 58 (0) MSEK och omstruktureringskostnader med 15 (0) MSEK.
Omsättningen för NCC Property Development uppgick till 2 133 (3 583) MSEK.
Försäljningsvolymen för helåret 2008 uppgick till 2 052 (3 523) MSEK. Hyresnivåerna för kommersiella fastigheter
| Orderingång | Nettoomsättning | Rörelseresultat | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| NCC Construction Sweden | 25 185 | 29 917 | 25 508 | 24 881 | 959 | 1 424 |
| NCC Construction Denmark | 3 360 | 4 971 | 4 342 | 5 910 | –91 | 36 |
| NCC Construction Finland | 5 870 | 9 062 | 7 788 | 7 432 | 102 | 434 |
| NCC Construction Norway | 3 482 | 7 118 | 6 976 | 6 335 | 217 | 76 |
| NCC Construction Germany | 2 291 | 2 764 | 2 428 | 2 301 | –142 | 117 |
| NCC Property Development | 2 133 | 3 583 | 735 | 780 | ||
| NCC Roads exklusive Polen | 11 989 | 10 151 | 11 317 | 9 766 | 446 | 344 |
| Roads Polen | 127 | 127 | 335 | |||
| NCC Roads | 11 989 | 10 278 | 11 317 | 9 893 | 446 | 679 |
| Summa | 52 176 | 64 111 | 60 492 | 60 335 | 2 227 | 3 547 |
| Varav egen regi-projekt: | ||||||
| – Boendeutveckling | 3 347 | 11 370 | ||||
| – Fastighetsutveckling | 1 779 | 2 045 | ||||
| Övrigt och elimineringar | –312 | –767 | –3 027 | –1 939 | –8 | –757 |
| Koncernen | 51 864 | 63 344 | 57 465 | 58 397 | 2 219 | 2 790 |
vände nedåt i slutet på 2008. Det fanns en fortsatt efterfrågan på kommersiella fastigheter, men antalet köpare minskade, avkastningskraven ökade och det tog längre tid till avslut. Rörelseresultatet minskade till 735 (780) MSEK. Färdigställda eller byggstartade fastighetsprojekt uppgick vid årets slut till 2,3 (1,8) Mdr SEK i total projektkostnad. Nedlagda kostnader i samtliga startade projekt var 1,5 (0,8) Mdr SEK, vilket motsvarar 67 (44) procent av den totala projektkostnaden. Vid årets utgång uppgick uthyrningsgraden till 56 (67) procent.
Nettoomsättningen för NCC Roads uppgick till 11 317 (9 893) MSEK. Den under första halvåret starka byggkonjunkturen ledde till ökade volymer både inom kross och inom asfalt. Vissa insatsvaror steg i pris vilket bidrog till volymökningen.
Förvärvet av det tidigare hälftenägda asfaltbolaget Valtatie Oy bidrog till ökade volymer.
Rörelseresultatet för året uppgick till 446 (679) MSEK. I resultatet föregående år ingick 383 MSEK från försäljningen av den polska asfalt- och krossverksamheten. Resultatet 2007 belastades med goodwillnedskrivningar på 90 MSEK avseende den finska verksamheten samt med utdömd konkurrensskadeavgift i Finland om 25 MSEK.
Affärsområdet NCC Construction Sweden bedriver verksamhet via filial i Norge. NCC har även en filial kopplad till enstaka projekt som är under slutförande i Singapore och i Zambia.
Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i det svenska moderbolaget och i dotterföretagen. Koncernens tillstånds- och anmälningspliktiga verksamhet påverkar den yttre miljön huvudsakligen inom NCC Roads som bland annat bedriver asfalt- och täktverksamhet. Den yttre miljön påverkas i huvudsak genom utsläpp i luft och genom buller. För ytterligare information se avsnittet Miljö och samhälle, s. 18.
Den senaste tidens oro på den globala finansiella marknaden har lett till en ökad osäkerhet om den framtida konjunkturen, vilket hittills främst påverkat boendeverksamheten. Värderingen av vissa poster baseras på uppskattningar och bedömningar och är därmed behäftade med osäkerhet. I rådande marknadsläge gäller detta särskilt värden på exploateringsmark och pågående fastighetsutvecklings- och bostadsprojekt. Dessa redovisas baserat på nuvarande, i dagsläget svårbedömda, antaganden om markpriser, produktionskostnader, försäljningspriser, hyresnivåer, avkastningskrav samt tidpunkter för produktionsstart och/eller försäljning. NCC följer den löpande marknadsutvecklingen och prövar kontinuerligt gjorda antaganden.
NCC utsätts för olika typer av risker i sin verksamhet, operationella och finansiella. De operationella riskerna har att göra med den dagliga verksamheten. Dessa kan vara rent operativa, gälla anbud eller projektutveckling, säsongsexponering eller bedömning av projektens vinstförmåga. Vidare kan egendoms- och personskada uppstå.
Det finansiella risktagandet ska ses mot bakgrund av det kapitalbehov de olika verksamheterna i NCC har. Entreprenadverksamheten har vanligen ett positivt kassaflöde i början av ett projekt medan det är neutralt, eller negativt, i slutskedet. Den kassa som på detta vis skapas i en konjunkturuppgång kan behövas om orderingången mattas av i en konjunkturnedgång och av denna anledning bör entreprenadverksamheten ha finansiella tillgångar överstigande skulderna – det vill säga ingen nettolåneskuld.
Bostads- och fastighetsutveckling i egen regi binder kapital under hela projektets gång; först genom investering i mark, därefter under utveckling och slutligen under försäljning av projektet. Finansieringen av dessa projekt varierar med tiden. I ett inledande skede är osäkerheten stor och belåningen bör vara låg, medan ett färdiguthyrt fastighetsprojekt kan belånas i betydligt högre utsträckning. NCC Roads binder främst kapital i anläggningstillgångar (täkter, krossar, asfaltverk, maskiner för utläggning med mera). I den mån det är möjligt eftersträvas investeringar i mobila anläggningar för att uppnå
maximal utnyttjandegrad. Investeringarna i dessa anläggningstillgångar kan i stor utsträckning lånefinansieras, men begränsas av bland annat konjunktur- och säsongsrisker.
Sammantaget innebär detta att NCC-koncernen med den verksamhetsmix som rådde under 2008 ska ha en nettolåneskuld som inte överstiger det egna kapitalet (se även Finansiella mål och utdelningspolicy, s. 8). Koncernens finansiella risker såsom ränte-, valuta-, refinansierings-, likviditets- och kreditrisker hanteras centralt i syfte att minimera och kontrollera riskexponeringen. Kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde. Vidare finns en centraliserad försäkringsfunktion som ansvarar för koncerngemensamma försäkringar inom sakoch ansvarsförsäkringar, huvudsakligen egendom och entreprenad. Funktionen bedriver även förebyggande riskhanteringsarbete tillsammans med verksamheten. Genom detta uppnås kostnadseffektivitet och samordning av försäkringsbara risker.
Den viktigaste operativa riskbegränsningen i en entreprenadverksamhet sker i anbudsförfarandet. NCC har en selektiv anbudspolicy för att minimera andelen förlustprojekt. Detta är extra viktigt i en situation med vikande marknad då det kan vara lockande att ta jobb för att hålla uppe sysselsättningen. I en växande marknad är det å andra sidan viktigt att vara selektiv då en för stor anbudsvolym kan ge upphov till resursbrist internt och externt för att hantera alla projekt, vilket kan leda till såväl försämrad intern kontroll som ökade kostnader.
NCC prioriterar att lämna anbud på projekt där riskerna är identifierade och därmed möjliga att hantera och kalkylera. Flertalet risker, såsom kontraktsrisker samt tekniska och produktionsmässiga risker, hanteras och minimeras bäst genom samarbete i tidiga skeden med kunden och andra aktörer. Olika typer av samverkansformer, som till exempel NCC Partnering, är ett sätt att hantera risker. Styrningen av projekten är avgörande för att minimera problem och därmed kostnader. Ett flertal av koncernens enheter är kvalitetsoch miljöcertifierade.
Under ett flertal år har prisstegringarna för byggvaror kraftigt överstigit inflationen. Ökad efterfrågan på grund av tillväxt i byggbranschen, bristande konkurrens, decentraliserad struktur med lokala byggprojekt och leverantörer, liten samordning samt en orationell byggprocess är några förklaringar.
NCC arbetar med att effektivisera byggprocessen. I detta arbete är inköpsfunktionen, bland annat med utomnordiska inköp, en viktig faktor och den ekonomiskt mest centrala för att få kontroll över prisutvecklingen.
Av priset på utlagd asfalt för NCC Roads utgör råvarukostnaderna ungefär en tredjedel. Största insatsvaran är oljeprodukten bitumen följd av krossprodukter. NCC Roads köper bitumen av ett flertal internationella leverantörer. Samordning av inköp och logistik på bitumenområdet sker mellan Sverige, Danmark och Norge. Längre avtal mot kund innehåller normalt prisklausuler som reducerar NCC Roads risktagande. NCC Roads är självförsörjande på flertalet marknader gällande krossprodukter, bland annat genom förvärv av strategiskt belägna täkter.
Affärsområdet NCC Roads men även anläggningsverksamheten inom NCC:s Construction-enheter har en stor säsongsvariation. Inom asfaltverksamheten sker upphandlingar i stor utsträckning under våren och asfaltproduktion och utläggning sker under sommarhalvåret. En varm höst kan påverka produktionen positivt, medan en lång och kall vinter kan försämra resultatet. För att hantera dessa risker erbjuder NCC Roads hela värdekedjan med vägrelaterade produkter och tjänster. Bland annat drift- och underhållsverksamheten kompletterar beläggningsverksamheten över året.
Projektutveckling i egen regi, såväl inom bostäder som kommersiella fastigheter, innehåller förutom en entreprenadrisk också en utvecklings- och försäljningsrisk. Varje projektidé
| Förändring | Resultateffekt efter finansiella poster, MSEK |
Påverkan avkastning på eget kapital, %-enheter |
Påverkan avkastning på sysselsatt kapital, %-enheter |
|
|---|---|---|---|---|
| NCC:s Construction-enheter | ||||
| Volym | +/– 5% | 203 | 2,2 | 1,7 |
| Rörelsemarginal | +/– 1%-enhet | 470 | 5,1 | 3,9 |
| NCC Property Development | ||||
| Försäljningsvolym, projekt | +/– 10% | 110 | 1,2 | 0,9 |
| Försäljningsmarginal, projekt | +/– 1%-enhet | 21 | 0,2 | 0,2 |
| NCC Roads | ||||
| Volym | +/– 5% | 48 | 0,5 | 0,4 |
| Rörelsemarginal | +/– 1%-enhet | 113 | 1,2 | 0,9 |
| Kapitalrationalisering | +/– 10% | 14 | 0,2 | 0,6 |
| Koncernen | ||||
| Låneränta | +/– 1%-enhet | 15 | 0,2 | |
| Ändrad nettolåneskuld | 500 MSEK | 26 | 0,3 | 1,2 |
| Ändrad soliditet | – 5%-enheter | –94 | 8,8 |
måste anpassas till lokala marknadspreferenser och de myndighetskrav som ställs i planarbetet. Att driva ett projekt genom till exempel en kommuns handläggning och eventuella överklaganden samt optimera satsningar tidsmässigt kräver spetskompetens. För att minska dessa risker har NCC successivt begränsat de marknader koncernen verkar och expanderar på. Boende- och fastighetsprojekt i egen regi utvecklas främst på de stora tillväxtorterna i Norden, men även i Tyskland, Baltikum och i S:t Petersburg. Dessutom har NCC medvetet valt bort att utveckla alltför nischade projekt riktade mot smala målgrupper då vinsterna i dessa historiskt inte motsvarat den ökade risk de inneburit. Riskbegränsning sker genom krav på en hög uthyrningsgrad för kommersiella fastigheter och hög nivå på bokningar för boende vid projektstart. Kapitalbindning reduceras genom tidiga betalningar.
Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för finansiella risker. Med finansiella risker avses ränterisk, valutarisk, refinansieringsrisk, likviditetsrisk och kreditrisk. NCC:s finanspolicy för hantering av finansiella risker har beslutats av NCC AB:s styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten. Inom NCC-koncernens organisation är finansverksamheten centraliserad till NCC Koncernstab Finans, dels för att kunna bevaka koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner, dels för att kunna uppnå kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncerngemensamma intressen. Koncernens finansiella risker hanteras genom koncernens internbank. Kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde.
För en utförligare redogörelse av finansiella instrument och finansiell riskhantering se not 39, Finansiella instrument och finansiell riskhantering.
Andelen större projekt minskade under 2008 jämfört med 2007. 59 procent av projekten omsätter mindre än 100 MSEK.
Risk för fel vid successiv vinstavräkning
I entreprenadprojekt tillämpar NCC successiv vinstavräkning. Det innebär att resultatet avräknas i takt med färdigställandet, det vill säga innan slutligt resultat är fastställt. Risken för att det slutliga resultatet kommer att avvika från det successiva begränsas genom NCC:s modell för projektstyrning. Projektstyrningsmodellen innebär att det för samtliga entreprenadprojekt görs uppföljningar som ligger till grund för resultatavräkning. Om det slutliga resultatet för projektet då bedöms bli negativt, måste projektets resultat omedelbart belastas med hela förlusten, oavsett hur färdigställt projektet är. För boendeprojekt i egen regi avräknas resultatet efter upparbetningsgrad (nedlagda kostnader i relation till slutlägesprognos) multiplicerat med försäljningsgrad (andel sålda lägenheter), vilket innebär en försiktigare resultatavräkning.
| Projekt | N | CC:s andel av ordervärde |
Färdigstäl- landegrad B per 31 dec 2008, % |
eräknat färdig ställande |
|---|---|---|---|---|
| Tunnelbana, Singapore | SG | 2 781 | 98 | 2009 |
| Citytunneln, Malmö | SE | 1 691 | 97 | 2009 |
| Sjukhus, St. Olavs hospital, Trondheim |
NO | 1 647 | 90 | 2009 |
| Norrströmstunneln, Stockholm | SE | 1 508 | 0 | 2015 |
| Köpcentrum, Sollentuna | SE | 1 208 | 55 | 2010 |
| Raiseborrning, Kiruna | SE | 1 153 | 2 | 2012 |
| Berg- och Byggarbeten, Kiruna/Malmberget |
SE | 1 075 | 39 | 2012 |
| Köpcentrum, Norrköping | SE | 835 | 25 | 2010 |
| Fängelse, Härnösand | SE | 712 | 59 | 2009 |
| Köpcentrum, Lørenskog, Oslo | NO | 710 | 99 | 2009 |
| Bostäder/Kontor, Nye major, Oslo | NO | 594 | 90 | 2009 |
| Tunnel, Riksvei 519, Finnfast | NO | 593 | 79 | 2009 |
| Riksväg 45 – E12, E13, Västsverige | SE | 589 | 40 | 2012 |
| Arena, Fornebu, Oslo | NO | 583 | 87 | 2009 |
| Parkeringsgarage, Hellerup | DK | 524 | 74 | 2009 |
| Sjukhus, Kolmiosairaala, Helsingfors | FI | 516 | 13 | 2010 |
| Lagersilos, Narvik | NO | 470 | 74 | 2009 |
| Kontor, Hellerup | DK | 467 | 30 | 2009 |
| Väg E18, Björvika, Oslo | NO | 467 | 85 | 2011 |
| Väg, E4 Enånger – Hudiksvall, Hudiksvall |
SE | 455 | 30 | 2011 |
| Tunnel, E400, Malmö | SE | 454 | 20 | 2010 |
| Spårväg Fantoft – Nesttun, Bergen | NO | 437 | 45 | 2010 |
| Köpcentrum, Örebro | SE | 430 | 83 | 2009 |
| Arena Skövde, Skövde | SE | 426 | 56 | 2009 |
| Bostäder, Själland | DK | 424 | 66 | 2009 |
| Lindholmspiren 3, Göteborg | SE | 419 | 18 | 2010 |
| Järnvägstunnel, Fossveien, Oslo | NO | 412 | 46 | 2010 |
| Vård- och bassängbyggnad, Västerås SE | 357 | 12 | 2010 | |
| Kongresshotell, Bella center, Amager DK | 337 | 13 | 2010 | |
| Underhåll gaslager, | ||||
| Hammerfest LNG, Melkøya | NO | 332 | 32 | 2012 |
| Lokalväg, Ulven – Sinsen, Oslo | NO | 326 | 28 | 2010 |
| Arena, Halmstad | SE | 325 | 47 | 2010 |
| Väg E6 Solhem – Pålen, Västsverige | SE | 324 | 33 | 2011 |
För NCC:s Construction-enheter har en marginalhöjning på 1 procentenhet en väsentligt mycket större resultateffekt än en volymökning på 5–10 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. För boendeprojekt i egen regi inom NCC:s Construction-enheter är den stora utmaningen att ha rätt produkt och driva projekten genom planprocessen till marknaden i rätt tid. NCC Property Developments resultat styrs till allra största delen av försäljningar. Huruvida ett fastighetsprojekt kan säljas beror till stor del på de hyresavtal som träffats med hyresgästerna. Ökad uthyrningstakt möjliggör en ökad försäljningsvolym. Värdet på en fastighet styrs dessutom av skillnaden mellan driftskostnader och hyresnivåer, vilket innebär att ändrade hyresnivåer eller driftsekonomi i pågående projekt kan ge en värdeförändring.
NCC Roads verksamhet påverkas av bland annat prisnivåer samt producerad och utlagd asfaltvolym. En längre säsong till följd av gynnsam väderlek ger ökad volym, och då andelen fasta kostnader är stor är marginaleffekten betydande.
NCC-koncernen hade under 2008 en god finansiell ställning med relativt låg skuldsättning. En ränteförändring, en amortering av kvarvarande skuld med tillgänglig kassa eller ökad finansiering av byggprojekt ger inte någon större resultatpåverkan. En fortsatt reduktion av nettolåneskulden skulle ha en fortsatt positiv påverkan på lönsamheten medan en ökad lånefinansiering och utdelning/utskiftning till aktieägarna – och därmed minskad soliditet – skulle påverka resultatet negativt, men öka avkastningen på eget kapital.
I juli 2007 meddelade Stockholms tingsrätt dom i målet om den svenska asfaltkartellen och NCC dömdes att betala 150 MSEK i konkurrensskadeavgift. Beloppet ingick i NCC:s resultat 2007. NCC har överklagat domen till Marknadsdomstolen. Sista förhandlingsdag var den 12 februari 2009 och dom i målet väntas före sommaren 2009. I ärendet kring den överklagade domen från den finska Marknadsdomstolen har inget hänt under 2008 och dom förväntas före sommaren 2009.
Medelantalet anställda i NCC-koncernen var under året 19 942 (21 047). NCC anpassar löpande organisationen till marknadsförutsättningarna och under 2008 sades sammanlagt 1 200 personer upp. Bedömningen i februari 2009 är att ytterligare personalneddragningar om cirka 1 300 personer är nödvändiga under det första halvåret 2009. Därutöver kommer ytterligare neddragningar att behöva göras, men omfattningen av dessa är svåra att bedöma i rådande marknadsläge.
NCC:s långsiktiga arbete med arbetsmiljö och hälsofrågor fortsätter, vilket som för varje år ger allt mer positiva effekter. I Sverige sjönk sjukfrånvaron ytterligare något 2008. Detta gäller speciellt för de personer som har haft en sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer.
NCC-koncernens pensionsstiftelse registrerades i april 2003. Stiftelsens ändamål är att trygga utfästelser om pension som ingår i allmän pensionsplan tillsammans med övriga utfästelser om pension, vilka NCC AB samt företag i NCC-koncernens svenska delar lämnat eller kommer att lämna till anställda och efterlevande till anställda. Ytterligare en pensionsstiftelse säkrar pensionsåtaganden för vissa befattningshavare i NCC AB. Se även not 38, Pensioner.
Per den 31 december 2008 omfattade det registrerade aktiekapitalet 46 396 448 aktier av serie A och 62 039 374 aktier av serie B. Aktierna har ett kvotvärde på 8,00 SEK. A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktierna till en röst vardera. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning.
Aktier av serie A kan på begäran omvandlas till aktier av serie B. Begäran om sådan omvandling ska göras skriftligen till styrelsen och beslut sker löpande. Efter beslut om omvandling anmäls detta till Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) för registrering. Omvandlingen är verkställd när registrering skett.
Antalet aktieägare i NCC var vid årsskiftet 32 730 (27 682) med Nordstjernan AB som största enskilda ägare med 27 (27) procent av kapitalet och 55 (55) procent av rösterna. Näst största ägare var L E Lundbergföretagen AB med 10 (10) procent av kapitalet och 21 (20) procent av rösterna. De tio största ägarna svarade tillsammans för 54 (57) procent av kapitalet och 85 (86) procent av rösterna.
Vid årsstämman den 8 april 2008 gavs styrelsen ett förnyat mandat till återköp av högst 10 procent av bolagets aktier. Inga återköp av aktier har skett under 2008. Styrelsen föreslår årsstämman 2009 att erhålla mandat att fram till nästa årsstämma återköpa högst så många aktier av serie A eller serie B att bolagets innehav vid var tid inte överstiger 10 procent av samtliga aktier. Förvärv ska ske på OMX Nasdaq Stockholm till ett pris per aktie inom det vid var tid registrerade kursintervallet. Återköpen syftar till att justera bolagets kapitalstruktur.
I det fall som större förändringar sker av ägarstrukturen i NCC AB, det vill säga att mer än 30 procent av rösträtten i NCC AB övergår till annan ägare, förutom L E Lundbergföretagen AB eller Nordstjernan AB, kan den syndikerade kreditfaciliteten sägas upp av långivarna.
Till ledamöter i valberedningen valdes vid årsstämman den 8 april 2008 Viveca Ax:son Johnson (styrelseordförande i Nordstjernan AB), Ulf Lundahl (vice vd i L E Lundbergföretagen AB) och Mats Lagerqvist (vd i Swedbank Robur AB) och med Viveca Ax:son Johnson som ordförande. Styrelsens ordförande Tomas Billing är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt.
Riktlinjerna omfattar bolagets vd och koncernledning för 2009, sammanlagt 11 (10) personer (Bolagsledningen).
Målsättningen med riktlinjerna för lön och ersättning till Bolagsledningen är att NCC ska erbjuda en marknadsmässig ersättning som möjliggör att personer med högsta möjliga kompetens kan såväl rekryteras som behållas inom NCCkoncernen. Ersättningen till Bolagsledningen består av fast lön, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner.
Fast lön. Vid fastställandet av den fasta lönen ska den enskilda befattningshavarens ansvarsområden, erfarenhet och uppnådda resultat beaktas. Den fasta lönen revideras antingen varje eller vartannat år.
Rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen ska vara maximerad och relaterad till den fasta lönen samt baserad på utfallet i förhållande till uppsatta mål, varav den absoluta huvuddelen motsvarar ekonomiska mål. För vd är den rörliga ersättningen maximerad till 50 procent av den fasta lönen och för övriga i Bolagsledningen maximerad till 40–50 procent av den fasta lönen. Den rörliga ersättningen revideras årligen. Bolagets åtaganden gentemot berörda personer kan vid fullt utfall beräknas kosta bolaget högst 20,9 (18,9) MSEK.
Pension och övriga förmåner. Inriktningen är successiv övergång till premiebaserade pensionslösningar. För medlemmar i Bolagsledningen ej bosatta i Sverige tilllämpas lokala regler som leder till pension enligt motsvarande villkor. Samma policy ska tillämpas för framtida pensionsåtaganden.
Beträffande pensionsålder och rätt till avgångsvederlag hänvisas till not 5, Personalkostnader. Övriga förmåner till medlem i Bolagsledningen ska tillhandahållas i enlighet med lokal praxis. Det samlade värdet av dessa förmåner ska i förhållande till den totala ersättningen utgöra ett begränsat värde och motsvara vad som är normalt förekommande. Dessa riktlinjer får frångås av styrelsen om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Styrelsens förslag till årsstämman 2009 innebär att de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare vilka antogs vid årsstämman 2008 ska fortsätta att tillämpas.
NCC:s boendeverksamhet har sedan 2002 bedrivits inom ramen för Construction-enheterna i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Tyskland. I syfte att stärka förutsättningarna för och effektiviteten i boendeaffären samlas NCC:s boendeverksamheter från och med den 1 januari 2009 i ett eget affärsområde, NCC Housing. Till chef för affärsområdet har Peter Wågström utsetts. Omorganisationen kommer att påverka NCC:s segmentsrapportering och proformaredovisning kommer publiceras före offentliggörandet av 2009 års delårsrapport för det första kvartalet.
Kommissionärsförhållande
NCC Construction Sverige AB driver sedan den 1 januari 2002 sin rörelse i kommission för NCC AB:s räkning.
Faktureringen för moderbolaget uppgick till 21 239 (22 738) MSEK. Resultat efter finansiella poster var 1 305 (2 619) MSEK. Medeltalet anställda var 7 821 (7 886).
Nedgången kom snabbt och fördjupades av den globala finansiella krisen. Särskilt tydlig var inbromsningen på bostadsmarknaden och efterfrågan var mycket låg i fjärde kvartalet. NCC:s bedömning för 2009 är att bostadsmarknaden kommer att vara fortsatt svag och att marknaden för övrig husproduktion försvagas. Anläggningsmarknaden förväntas växa under 2009 och statliga infrastruktursatsningar förväntas göras i Sverige, Danmark och Norge. Förutsättningarna för asfalt, beläggning och vägservice bedöms som gynnsamma. Krossmarknaden förväntas dock försvagas på grund av en sämre byggmarknad. Hyresnivåerna för kommersiella fastigheter vände nedåt i slutet av 2008 och marknaden bedöms utvecklas svagt 2009. Det finns fortsatt en efterfrågan på kommersiella fastigheter men antalet köpare har minskat, avkastningskraven ökat och det tar längre tid till avslut. Sammantaget förväntas den nordiska byggmarknaden minska 2009.
Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning på 4,00 (11,00) SEK per aktie. Föregående år lämnades en extrautdelning om 10,00 SEK per aktie. Förslag till avstämningsdag är den 14 april 2009.
Om årsstämman beslutar enligt förslaget, beräknas utdelningen utbetalas via Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) den 17 april 2009.
Styrelsens yttrande till utdelningsförslag och förvärv av egna aktier kommer att återfinnas på bolagets webbplats och delas ut på årsstämman.
Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK). Den period som avses är 1 januari – 31 december för resultaträkningsrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster. Avrundningsdifferenser kan förekomma.
| MSE K |
Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| 1, 8, 26, 48, 50 | |||
| Nettoomsättning | 2, 3 | 57 465 | 58 397 |
| Kostnader för produktion | 4, 5, 6, 10 | –52 005 | –52 572 |
| Bruttoresultat | 5 460 | 5 825 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 4, 5, 6, 7 | –3 197 | –3 059 |
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter | 9 | 15 | 19 |
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar | 10 | –76 | –245 |
| Resultat från försäljning av koncernföretag | 11 | 8 | 415 |
| Konkurrensskadeavgift | –175 | ||
| Resultat från andelar i intresseföretag | 12 | 9 | 11 |
| Rörelseresultat | 3, 13 | 2 219 | 2 790 |
| Finansiella intäkter1) | 615 | 131 | |
| Finansiella kostnader | 10 | –449 | –313 |
| Finansnetto | 17 | 166 | –182 |
| Resultat efter finansiella poster | 2 385 | 2 608 | |
| Skatt på periodens resultat | 31 | –565 | –357 |
| PERIODENS RESULTAT | 18, 45 | 1 820 | 2 252 |
| Hänförs till: | |||
| NCC:s aktieägare | 1 809 | 2 247 | |
| Minoritetsintressen | 11 | 4 | |
| Periodens resultat | 1 820 | 2 252 | |
| Resultat per aktie | 19 | ||
| Före utspädning | |||
| Resultat efter skatt, SEK | 16,69 | 20,75 | |
| Efter utspädning | |||
| Resultat efter skatt, SEK | 16,69 | 20,73 |
1) Inklusive resultatet från försäljning av NCC:s andel i AWSA 2008 om 493 MSEK.
Nettoomsättningen har successivt ökat de senaste åren främst beroende på en stark byggkonjunktur i Norden. Under 2008 minskade dock omsättningen med 2 procent beroende på sämre förutsättningar för bostadsoch fastighetsförsäljningar.
Resultat efter finansiella poster
Resultatet var nästan lika högt som det historiskt starka resultatet 2007 trots lägre resultat från boendeverksamheten.
Nettoomsättningen minskade med 2 procent till 57 465 (58 397) MSEK. Den lägre omsättningen beror främst på sämre förutsättningar för bostads- och fastighetsförsäljningar. Verksamheten i Danmark, som tidigare än övriga Construction-enheter märkte av nedgången på bostadsmarknaden, hade minskad omsättning. Entreprenadverksamheten i de nordiska Construction-enheterna har haft hög aktivitet under året och en stor utmaning har varit att få tillräckliga personalresurser för att klara leveranserna. NCC Roads försäljning har också präglats av den goda marknad som rådde under större delen av året.
I bruttoresultatet ingår nedskrivningar av mark och färdigställda osålda bostäder med sammanlagt 537 MSEK, varav nedskrivningar i mark 334 MSEK och färdigställda osålda bostäder 203 MSEK. Se även not 10, Nedskrivningar och återförda nedskrivningar.
NCC genomför årliga bedömningar av det bokförda värdet på goodwill eller oftare när så är befogat. I NCC Construction Denmark har nedskrivningar gjorts av goodwill, samt maskiner och inventarier kopplade till boendeverksamheten. Nedskrivning av goodwill hänförlig till NCC Roads finska verksamhet gjordes 2007 med 90 MSEK.
| MSE K |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Bostadsprojekt | –537 | –9 |
| Fastighetsprojekt inom NCC Property Development | –4 | |
| Förvaltningsfastigheter | –8 | |
| Rörelsefastigheter | –33 | –66 |
| Maskiner och inventarier1) | –3 | –66 |
| Finansiella anläggningstillgångar | –1 | |
| Goodwill inom NCC Roads2) | –90 | |
| Goodwill inom NCC:s Construction-enheter2) | –32 | |
| Övriga immateriella tillgångar | –22 | |
| Summa nedskrivningar | –614 | –257 |
1) Nedskrivningar är ett redovisat nettobelopp av nedskrivningar och återförda nedskrivningar. 2) Goodwill skrivs inte av utan nedskrivningsbehovet prövas vid behov, dock minst en gång per år. Nedskrivning av goodwill har skett för dotterföretag, som efter pröving har haft ett lägre nyttjandevärde än redovisat värde. När indikation på värdeförändring finns görs erforderliga nedskrivningar. Skälen till nedskrivning kan vara förändrade marknadsförutsättningar eller avkastningskrav vilka leder till ett lägre återvinningsvärde.
Huvuddelen av resultatet från sålda koncernföretag 2007 avsåg realisationsresultat från försäljning av NCC Roads polska asfalt- och krossverksamhet med totalt 383 MSEK. Vidare sålde NCC Construction Norway 2007 företaget Åsane Byggmesterforretning med ett positivt resultat. Se även not 11, Resultat från försäljning av/andelar i koncernföretag.
NCC blev 2007 dömt att betala konkurrensskadeavgift i Sverige, 150 MSEK och i Finland 25 MSEK, totalt 175 MSEK. Båda dessa avgifter har reserverats för i 2007 års resultat, men NCC har överklagat domarna. Se även s. 42 förvaltningsberättelsen.
I resultatet ingår ovan nämnda nedskrivningar av mark och färdigställda osålda bostäder, samt omstruktureringskostnader. Dessa motsvarar sammanlagt 741 MSEK. I 2007 års resultat ingick 383 MSEK från försäljningen av NCC Roads polska asfalt- och krossverksamhet samt kostnader för utvecklingsprojektet NCC Komplett om totalt 645 MSEK.
NCC sålde i december 2008 sin andel i det polska koncessionsbolaget AWSA med ett slutligt resultat på 493 MSEK, vilket redovisas som finansiell intäkt.
Skattesatsen för NCC var under året 24 (14) procent. NCC Property Development säljer i många fall fastighetsprojekt och mark via bolag. Den låga skattesatsen 2007 förklaras av att resultatet till något större del bestod av NCC Property Developments skattefria bolagsförsäljningar och att försäljningen av den polska asfalt- och krossverksamheten till stora delar var skattefri. Se även not 31, Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder.
| MSE K |
Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| 1, 26, 48, 50 | |||
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Goodwill | 21 | 1 772 | 1 651 |
| Övriga immateriella tillgångar | 21 | 122 | 96 |
| Förvaltningsfastigheter Rörelsefastigheter |
23 22 |
12 682 |
21 640 |
| Maskiner och inventarier | 22 | 1 975 | 1 774 |
| Andelar i intresseföretag | 25 | 10 | 25 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 28 | 227 | 250 |
| Långfristiga fordringar | 30 | 1 135 | 1 691 |
| Uppskjutna skattefordringar | 31 | 203 | 277 |
| Summa anläggningstillgångar | 39 | 6 139 | 6 424 |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fastighetsprojekt | 32 | 3 439 | 2 145 |
| Bostadsprojekt | 32 | 11 023 | 8 553 |
| Material- och varulager | 33 | 624 | 474 |
| Skattefordringar | 31 | 164 | 44 |
| Kundfordringar | 7 820 | 8 323 | |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
34 | 2 208 1 169 |
2 956 1 048 |
| Övriga fordringar | 30 | 1 613 | 1 935 |
| Kortfristiga placeringar | 28 | 215 | 483 |
| Likvida medel | 47 | 1 832 | 1 685 |
| Summa omsättningstillgångar | 39 | 30 108 | 27 645 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 45 | 36 247 | 34 069 |
| EGET KAPITAL | |||
| Aktiekapital | 35 | 867 | 867 |
| Övrigt tillskjutet kapital Reserver |
1 844 173 |
1 844 73 |
|
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 3 955 | 4 423 | |
| Aktieägarnas kapital | 6 840 | 7 207 | |
| Minoritetsintressen | 25 | 30 | |
| Summa eget kapital | 6 865 | 7 237 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 36 | 2 620 | 1 590 |
| Övriga långfristiga skulder | 41 | 837 | 816 |
| Uppskjutna skatteskulder | 31, 37 | 492 | 431 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 37, 38 | 42 | 112 |
| Övriga avsättningar | 37 | 3 190 | 3 084 |
| Summa långfristiga skulder | 39, 44 | 7 180 | 6 033 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 36 | 2 929 | 1 701 |
| Leverantörsskulder | 4 356 | 4 974 | |
| Skatteskulder | 140 | 101 | |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 40 | 5 300 | 4 971 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar |
43 37 |
4 249 122 |
4 822 |
| Övriga kortfristiga skulder | 41 | 5 106 | 4 231 |
| Summa kortfristiga skulder | 39 | 22 202 | 20 799 |
| Summa skulder | 29 382 | 26 832 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 45 | 36 247 | 34 069 |
| Ställda säkerheter | 46 | ||
| Eventualförpliktelser | 46 |
NCC genomför årligen bedömningar av det bokförda värdet eller oftare när indikation till värdeförändring finns. Balansposten ökade främst på grund av valutakursförändringar men även till följd av förvärvet av det hälftenägda asfaltbolaget Valtatie Oy. Se även not 21, Immateriella tillgångar.
Fordringar avseende tidigare sålda fastighetsprojekt har betalats under året. Dessutom har omklassificeringar gjorts till Övriga fordringar då betalningar förväntas erhållas inom ett år. Se även not 30, Långfristiga fordringar och övriga fordringar.
Pågående osålda bostäder var oförändrat. Produktionen minskade men eftersom försäljningen var låg ökade värdet av osålda färdigställda bostäder, främst i NCC Construction Sweden, Denmark och Finland. Se även not 32, Omsättningsfastigheter.
Osålda pågående bostadsprojekt med äganderätt har omklassificerats till Bostadsprojekt, se även not 32, Omsättningsfastigheter, för att på så sätt tydliggöra boendeverksamheten.
Minskad verksamhet, bland annat färre sålda bostäder, ledde till minskade kundfordringar.
Fordringar avseende tidigare sålda fastighetsprojekt har omklassificerats från Långfristiga fordringar. Ökningen av övriga fordringar berodde också på ökad försäljning där likvid förväntas inom ett år.
Långfristiga räntebärande skulder
Kapitaluppbyggnaden har delvis skett med räntebärande långfristiga och korta räntebärande skulder. Omklassificering till korta räntebärande skulder har också skett då förfall sker inom ett år. Se även not 36, Räntebärande skulder.
Dessa stiger till följd av de reserveringar som gjorts för bland annat omstruktureringskostnader, där viss del betraktas som kortfristig.
Kapitaluppbyggnaden har delvis skett med räntebärande skulder. Se även not 36, Räntebärande skulder.
Den minskade verksamheten i Construction-enheterna samt för NCC Property Development ledde till lägre upplupna kostnader. Se även not 43, Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.
Avkastning på sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital har ökat, främst till följd av ökade investeringar i fastighetsprojekt och bostadsprojekt i egen regi.
| MSE K |
Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| 1,49 | |||
| Nettoomsättning | 2,42 | 21 239 | 22 738 |
| Kostnader för produktion | 4,5,6,10 | –19 612 | –20 457 |
| Bruttoresultat | 1 627 | 2 281 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 4,5,6,7 | –1 321 | –1 256 |
| Resultat från försäljning rörelsefastigheter | 9 | 6 | |
| Rörelseresultat | 312 | 1 025 | |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 10,11 | 1 356 | 1 715 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 10,12 | –5 | –5 |
| Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar | 14 | 1 | |
| Resultat från finansiella omsättningstillgångar | 15 | 48 | 66 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 16 | –405 | –184 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 305 | 2 619 | |
| Bokslutsdispositioner | 20 | –73 | –59 |
| Skatt på årets resultat | 31 | 45 | –165 |
| ÅRETS RESULTAT | 1 278 | 2 395 |
Moderbolagets och koncernens resultaträkning skiljer sig bland annat åt i sin uppställningsform och benämningen av vissa poster, då moderbolagets resultaträkning är upprättad enligt Årsredovisningslagen medan koncernen följer IFRS.
Faktureringen för moderbolaget uppgick till 21 239 (22 738) MSEK. Resultat efter finansiella poster var 1 305 (2 619) MSEK. I moderbolaget vinstavräknas projekt när de är slutavräknade. Förändringen i resultatet är delvis en effekt av minskade marginaler från boendeverksamheten men även en effekt av skillnader i utdelningar från dotterföretag mot föregående år.
Medeltalet anställda var 7 821 (7 886).
| 1,49 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 21 1 Summa immateriella anläggningstillgångar 1 Materiella anläggningstillgångar Rörelsefastigheter och pågående nyanläggningar 113 119 Maskiner och inventarier 175 181 Summa materiella anläggningstillgångar 22 288 300 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 24 5 559 5 899 Fordringar hos koncernföretag 157 193 Andelar i intresseföretag 27 139 139 Fordringar hos intresseföretag 46 43 Andra långfristiga värdepappersinnehav 7 6 Uppskjutna skattefordringar 31 301 227 Andra långfristiga fordringar 76 51 Summa finansiella anläggningstillgångar 6 284 6 559 29,39 Summa anläggningstillgångar 6 572 6 860 Omsättningstillgångar Omsättningsfastigheter Bostadsprojekt 549 264 Summa omsättningsfastigheter 32 549 264 Varulager m.m. Material- och varulager 17 1 Summa varulager m.m. 33 17 1 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3 077 3 299 Fordringar hos koncernföretag 3 317 2 510 Fordringar hos intresseföretag 45 10 Övriga kortfristiga fordringar 114 63 Skattefordringar 31 129 116 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 308 492 Summa kortfristiga fordringar 6 991 6 490 Kortfristiga placeringar 47 500 1 100 Kassa och bank 47 1 966 1 319 Summa omsättningstillgångar 39 10 023 9 175 |
MSE K |
Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|
| SUMMA TILLGÅNGAR | 45 | 16 595 | 16 035 |
MSEK Not 2008 2007 1,49 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 35 867 867 Reservfond 174 174 Summa bundet eget kapital 1 041 1 041 Fritt eget kapital Balanserat resultat 332 288 Årets resultat 1 278 2 395 Summa fritt eget kapital 1 610 2 683 Summa eget kapital 2 651 3 724 Obeskattade reserver 20 563 490 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 38 9 12 Övriga avsättningar 1 103 883 Summa avsättningar 37 1 112 895 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 1 200 990 Skulder till koncernföretag 1 547 1 626 Övriga skulder 383 350 Summa långfristiga skulder 36,39 3 130 2 967 Kortfristiga skulder Förskott från kunder 137 261 Pågående arbeten för annans räkning 42 3 379 2 367 Leverantörsskulder 1 657 1 821 Skulder till koncernföretag 1 715 1 400 Skulder till intresseföretag 5 8 Övriga skulder 814 696 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 43 1 433 1 407 Summa kortfristiga skulder 36,39 9 139 7 960 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 45 16 595 16 035 Ställda säkerheter 46 14 12 Eventualförpliktelser 46 18 769 18 506
Moderbolagets och koncernens balansräkning skiljer sig åt, både vad gäller uppställningsform och vissa benämningar av poster, då moderbolagets balansräkning är upprättad enligt Årsredovisningslagen medan koncernen följer IFRS.
med kommentarer
| KONCERNEN | Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSE K |
Aktie- Ö kapital |
vrigt till- B skjutet kapital R |
eserver | alanserat M resultat S |
umma | inoritets- S intressen |
umma eget kapital |
| Ingående eget kapital 2007-01-01 | 867 | 1 844 | –20 | 4 105 | 6 796 | 75 | 6 870 |
| Årets förändring av omräkningsreserv | 13 | 13 | 2 | 15 | |||
| Årets förändring av säkringsreserv | 27 | 27 | 27 | ||||
| Skatt redovisad direkt mot eget kapital | 53 | 53 | 53 | ||||
| Förändring av minoritetsintressen | –46 | –46 | |||||
| Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital exkl. transaktioner med bolagets ägare |
867 | 1 844 | 73 | 4 105 | 6 889 | 31 | 6 920 |
| Årets resultat | 2 247 | 2 247 | 3 | 2 250 | |||
| Summa förmögenhetsförändringar exkl. | |||||||
| transaktioner med bolagets ägare | 867 | 1 844 | 73 | 6 352 | 9 136 | 34 | 9 170 |
| Utdelningar | –1 951 | –1 951 | –4 | –1 955 | |||
| Försäljning av återköpta aktier | 22 | 22 | 22 | ||||
| Utgående eget kapital 2007-12-31 | 867 | 1 844 | 73 | 4 423 | 7 207 | 30 | 7 237 |
| Årets förändring av omräkningsreserv | –38 | –38 | 1 | –37 | |||
| Årets förändring av verkligt värdereserv | 1 | 1 | 1 | ||||
| Årets förändring av säkringsreserv | –29 | –29 | –29 | ||||
| Årets förändring av omvärderingsreserv | 14 | 14 | 14 | ||||
| Skatt redovisad direkt mot eget kapital | 153 | 153 | 153 | ||||
| Förändring av minoritetsintressen | –15 | –15 | |||||
| Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital exkl. transaktioner med bolagets ägare |
867 | 1 844 | 174 | 4 423 | 7 307 | 16 | 7 323 |
| Årets resultat | 1 809 | 1 809 | 11 | 1 820 | |||
| Summa förmögenhetsförändringar exkl. transaktioner med bolagets ägare |
867 | 1 844 | 174 | 6 232 | 9 116 | 27 | 9 143 |
| Utdelningar | –2 277 | –2 277 | –2 | –2 279 | |||
| Utgående eget kapital 2008-12-31 | 867 | 1 844 | 174 | 3 955 | 6 840 | 25 | 6 865 |
Redovisning av eget kapital enligt IFRS och Aktiebolagslagen Eget kapital fördelas på kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare samt till minoriteten. Värdeöverföringar i form av bland annat utdelningar från moderbolaget och koncernen ska grunda sig på av styrelsen upprättat yttrande över utdelningsförslaget. Detta yttrande har att ta hänsyn till den försiktighetsregel som finns i lagen för att undvika att större utdelning sker än vad det finns täckning för.
Förändringen av eget kapital består i huvudsak av årets nettoresultat, utdelning till aktieägarna, effekter av IAS 39 samt omvärderingsreserv som är en effekt av stegvisa förvärv av dotterföretag. Övriga förändringar i eget kapital är omräkningsdifferenser. Eventuella skatteeffekter av ovanstående transaktioner redovisas separat i det egna kapitalet.
Utdelningen som beslutades 2008 bestod dels av den ordinarie utdelningen om 11,00 SEK per aktie, dels en extra utdelning om 10,00 SEK.
Per den 31 december 2008 omfattade det registrerade aktiekapitalet 46 396 448 A-aktier och 62 039 374 B-aktier.
Aktierna har ett kvotvärde på 8,00 SEK. A-aktien berättigar till 10 röster och B-aktien 1 röst.
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Nedsättningen av aktiekapital 2004 ligger i denna post.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras, i NCC:s fall SEK. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder och valutaterminer som upptagits som säkringsinstrument för en nettoinvestering i en utländsk verksamhet.
Verkligt värdereserven inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen.
| MODERBOLAGET | Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Aktie- R | eserv- B | alanserat | Årets S | umma | |
| MSE K |
kapital | fond | resultat | resultat | eget kapital |
| Ingående eget kapital 2007-01-01 | 867 | 174 | 2 628 | 204 | 3 873 |
| Vinstdisposition | 204 | –204 | |||
| Koncernbidrag, lämnat1) | –614 | –614 | |||
| Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot | |||||
| eget kapital exkl. transaktioner med bolagets ägare | 867 | 174 | 2 218 | 3 259 | |
| Årets resultat | 2 395 | 2 395 | |||
| Summa förmögenhetsförändringar exkl. transaktioner med bolagets ägare | 867 | 174 | 2 218 | 2 395 | 5 654 |
| Utdelningar | –1 951 | –1 951 | |||
| Försäljning av återköpta aktier | 22 | 22 | |||
| Utgående eget kapital 2007-12-31 | 867 | 174 | 288 | 2 395 | 3 724 |
| Vinstdisposition | 2 395 | –2 395 | |||
| Koncernbidrag, lämnat1) | –74 | –74 | |||
| Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot | |||||
| eget kapital exkl. transaktioner med bolagets ägare | 867 | 174 | 2 609 | 3 650 | |
| Årets resultat | 1 278 | 1 278 | |||
| Summa förmögenhetsförändringar exkl. transaktioner med bolagets ägare | 867 | 174 | 2 609 | 1 278 | 4 928 |
| Utdelningar | –2 277 | –2 277 | |||
| Utgående eget kapital 2008-12-31 | 867 | 174 | 332 | 1 278 | 2 651 |
1) Enligt uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 2. Se Redovisningsprinciper, avsnitt Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott, s. 62.
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
Omvärderingsreserven uppkommer i samband med successiva förvärv, förvärv i flera steg.
I denna post ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag, intresseföretag och joint ventures.
NCC-koncernens strategi syftar till att skapa en god avkastning till aktieägarna under finansiell stabilitet. Strategin avspeglas i de finansiella målen, som är:
NCC:s dotterbolag NCC Försäkrings AB samt NCC Re AG måste, i egenskap av försäkringsbolag, ha placeringstillgångar som täcker försäkringstekniska skulder för egen räkning. Båda bolagen har under 2007 och 2008 uppfyllt dessa krav. I övrigt har inga bolag inom koncernen några externa kapitalkrav.
För ytterligare information om NCC-koncernens finansiella mål och utdelningspolicy, se s. 8.
| Omräkningsreserv | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ingående omräkningsreserv | 50 | –23 |
| Årets omräkningsdifferenser | 483 | 244 |
| Avgår: Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | –521 | –216 |
| Skatt avseende säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | 146 | 60 |
| Avgår: Omräkningsdifferenser hänförliga till | ||
| avyttrade verksamheter | –15 | |
| Utgående omräkningsreserv | 158 | 50 |
| Verkligt värdereserv | 2008 | 2007 |
| Ingående verkligt värdereserv | 3 | 3 |
| Finansiella tillgångar som kan säljas: | ||
| – Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital | 1 | |
| Utgående verkligt värdereserv | 4 | 3 |
| Säkringsreserv | 2008 | 2007 |
| Ingående säkringsreserv | 20 | |
| Kassaflödessäkringar: | ||
| – Redovisade direkt mot eget kapital | –57 | 29 |
| – Upplöst mot resultaträkningen | 28 | –2 |
| Skatt hänförlig till årets säkringar | 7 | –7 |
| Utgående säkringsreserv | –2 | 20 |
| Omvärderingsreserv | 2008 | 2007 |
| Ingående omvärderingsreserv | ||
| – Omvärdering uppkommen vid stegvisa förvärv | 19 | |
| – Omföring till balanserade vinstmedel | –5 | |
| Utgående omvärderingsreserv | 14 | |
| Summa reserver | 2008 | 2007 |
| Ingående reserver | 73 | –20 |
| Årets förändring av reserver: | ||
| – Omräkningsreserv | 108 | 73 |
| – Verkligt värdereserv | 1 | |
| – Säkringsreserv | –22 | 20 |
| – Omvärderingsreserv | 14 | |
| Utgående reserver | 174 | 73 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSE K |
Not | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||||
| Resultat efter finansiella poster | 2 385 | 2 608 | 1 305 | 2 619 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: | |||||
| – Avskrivningar | 497 | 462 | 65 | 57 | |
| – Nedskrivningar | 614 | 257 | 359 | 1 252 | |
| – Kursdifferenser | –771 | –337 | |||
| – Resultat sålda anläggningstillgångar | –541 | –17 | –13 | –4 | |
| – Resultat sålda dotterföretag | –16 | –444 | –24 | –27 | |
| – Resultat från intresseföretag | 12 | –4 | |||
| – Förändringar avsättningar | –129 | 261 | 167 | 237 | |
| – Omstruktureringskostnader | 256 | 50 | |||
| – Anteciperad utdelning | –1 492 | –1 126 | |||
| – Övrigt | 21 | 2 | |||
| Summa poster som inte ingår i kassaflödet | –57 | 178 | –887 | 391 | |
| Betald skatt | –472 | –448 | –42 | –443 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet | 1 856 | 2 338 | 377 | 2 567 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||||
| Ökning(–)/Minskning(+) av varulager | –81 | –107 | –16 | ||
| Ökning(–)/Minskning(+) av fordringar | 1 195 | –470 | –126 | –1 604 | |
| Ökning(+)/Minskning(–) av skulder | –995 | 1 369 | –455 | 1 119 | |
| Ökning(+)/Minskning(–) saldo pågående arbeten | 1 012 | –427 | |||
| Ökning(–)/Minskning(+) i omsättningsfastigheter netto | 47 | –1 846 | –2 099 | –381 | 79 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | –1 728 | –1 307 | 35 | –833 | |
| KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | 128 | 1 031 | 412 | 1 734 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||||
| Förvärv av dotterföretag | 47 | –149 | –83 | –15 | –805 |
| Försäljning av dotterföretag | 47 | 86 | 747 | 119 | 27 |
| Förvärv av byggnader och mark | 47 | –117 | –48 | –100 | |
| Försäljning av byggnader och mark | 65 | 105 | 6 | ||
| Förvärv av övriga finansiella anläggningstillgångar | –220 | –131 | –31 | 26 | |
| Försäljning av övriga finansiella anläggningstillgångar | 532 | 11 | 3 | ||
| Förvärv av övriga anläggningstillgångar | 47 | –592 | –533 | –66 | –113 |
| Försäljning av övriga anläggningstillgångar | 90 | 65 | 21 | 5 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –306 | 134 | 34 | –958 | |
| Kassaflöde före finansiering |
–178 | 1 165 | 446 | 776 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||||
| Utbetald utdelning | –2 277 | –1 951 | –2 277 | –1 951 | |
| Försäljning av egna aktier | 22 | 22 | |||
| Koncernbidrag | –74 | –614 | |||
| Upptagna lån | 3 906 | 1 317 | 2 243 | 1 266 | |
| Amortering av lån | –1 822 | –65 | 34 | 348 | |
| Ökning(–)/Minskning(+) av långfristiga räntebärande fordringar | 174 | 10 | 38 | –25 | |
| Ökning(–)/Minskning(+) av kortfristiga räntebärande fordringar | 319 | –95 | –363 | –488 | |
| Ökning(+)/Minskning(–) av minoritet m.m. | –2 | –1 | |||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 298 | –763 | –399 | –1 442 | |
| Årets kassaflöde |
121 | 402 | 47 | –666 | |
| Likvida medel vid årets början | 47 | 1 685 | 1 253 | 2 419 | 3 085 |
| Kursdifferens i likvida medel | 27 | 31 | |||
| Likvida medel vid årets slut | 47 | 1 832 | 1 685 | 2 466 | 2 419 |
före förändringar i rörelsekapitalet
Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet uppgick till 1 856 (2 338) MSEK. Resultatet från försäljningen av AWSA 2008 och NCC
Roads polska asfalt- och krossverksamhet 2007 ingick i resultat efter finansiella poster och återlades i justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet. Kassaflödeseffekten från avyttringen redovisades under föregående års investeringsverksamhet.
Kassaflödet från förändringar i rörelsekapital uppgick till –1 728 (–1 307) MSEK. Kassaflödet från försäljningen av fastighetsprojekt förbättrades då större belopp avseende fordringar reglerades jämfört med föregående år medan nedlagda kostnader i startade fastighetsprojekt ökade. Kassaflödet från bostadsprojekt förbättrades på grund av minskning av pågående osålda bostäder. Bostadsprojekt startades i mindre utsträckning än föregående år medan färdigställda osålda bostäder ökade. Övriga förändringar i rörelsekapital försämrades trots bättre kassaflöden i entreprenadverksamheten då fastighetsverksamheten ökade. Minskad verksamhet i slutet av året medförde minskning av kundfordringar och leverantörsskulder jämfört med föregående år.
Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –306 (134) MSEK. Årets kassaflöde påverkades positivt av försäljningen av NCC:s andel i det polska koncessionsbolaget AWSA med 493 MSEK. Föregående år påverkades positivt av försäljningen av NCC Roads polska asfalt- och krossverksamhet med 1,1 Mdr SEK, varav 0,4 Mdr SEK avsåg lån i såld fastighet, netto 0,7 Mdr SEK. Kassaflödet före finansiering uppgick till –178 (1 165) MSEK.
Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till 298 (–763) MSEK. Delar av den ökade kapitalbindningen har finansierats med räntebärande skulder.
Totala likvida tillgångar inklusive kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader uppgick till 2 047 (2 168) MSEK.
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Kortfristiga placeringar | 215 | 483 |
| Kassa och bank | 1 085 | 1 382 |
| Placeringar kortare än tre månader | 747 | 303 |
| Likvida medel | 1 832 | 1 685 |
| Belopp vid årets slut | 2 047 | 2 168 |
Upplysningar om transaktioner som ej medfört kassaflöde Kassaflödet har påverkats av kursdifferenser i likvida medel som beräknats till:
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Kursdifferenser i likvida medel | 27 | 31 |
| Varav kursdifferenser i likvida medel hänförliga till likvida medel vid årets början |
11 | 12 |
| Kursdifferenser i årets kassaflöde | 16 | 19 |
Se vidare not 47, Kassaflödesanalys.
Nettolåneskulden (räntebärande skulder – likvida tillgångar – räntebärande fordringar) uppgick per den 31 december till 3 207 (744) MSEK. De räntebärande skuldernas kapitalbindning uppgick till 24 (24) månader vid årsskiftet. NCC:s outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årets slut till 4 884 (3 290) MSEK med en återstående genomsnittlig löptid på 32 (17) månader.
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Nettolåneskuld ingående balans | –744 | –430 |
| Kassaflöde före finansiering | –178 | 1 165 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten Roads Polen | 370 | |
| Försäljning egna aktier | 22 | |
| Utdelning | –2 277 | –1 951 |
| Övriga förändringar nettolåneskuld | –8 | 81 |
| Nettolåneskuld utgående balans | –3 207 | –744 |
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 128 | 1 031 |
| Återläggning av ökning/minskning i omsättningsfastigheter netto |
1 846 | 2 099 |
| Kassaflöde före investeringar i omsättningsfastigheter | 1 974 | 3 131 |
Moderbolagets kassaflöde var lägre än föregående år. Kassaflödet före förändringar i rörelsekapitalet minskade på grund av försämrat resultat och att det föregående år gjordes större nedskrivningar som återlades i ej kassaflödespåverkande poster. Rörelsekapitalbindningen var lägre då pågående arbeten minskade på grund av minskad verksamhet. Investeringsverksamheten förbättrades då investeringar i koncernföretag var lägre än föregående år. Årets utdelning till aktieägarna var högre än föregående år.
Nettolåneskulden påverkas av säsongsmässiga variationer. Under andra och tredje kvartalet binds mer kapital på grund av hög verksamhet i asfalt- och anläggningsverksamheten. Utdelning till aktieägarna sker under andra kvartalet. Under 2004 genomfördes fastighetsförsäljningar på närmare 5 Mdr SEK och nettoskulden minskade till 1,1 Mdr SEK. Under senare år har kapitalbindningen i fastighets- och boendeverksamheten ökat.
Innehållsförteckning Noter Sidan
| 1 Redovisningsprinciper 2 Nettoomsättningens fördelning 3 Segmentrapportering |
54 65 |
|---|---|
| 65 | |
| 66 | |
| Personalkostnader | 66 |
| Avskrivningar | 68 |
| Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer och | |
| revisionsföretag | 68 |
| Resultat från fastighetsförvaltning | 68 |
| Resultat från fastighetsförsäljning | 68 |
| 69 | |
| 69 | |
| 69 | |
| 69 | |
| 70 | |
| 70 | |
| 70 | |
| 70 | |
| 70 | |
| 70 | |
| 70 | |
| 71 | |
| 72 | |
| 73 | |
| 74 | |
| 75 | |
| 75 | |
| 76 | |
| 76 | |
| 76 | |
| 77 | |
| 77 | |
| 78 | |
| 79 | |
| 79 | |
| 80 | |
| 80 | |
| 80 | |
| 81 | |
| 83 | |
| 88 | |
| 88 | |
| och nettoomsättning | 88 |
| 88 | |
| 88 | |
| 89 | |
| 89 | |
| 90 | |
| 91 | |
| 91 | |
| 92 | |
| 4 Medelantal anställda 5 6 7 8 9 10 Nedskrivningar och återförda nedskrivningar 11 Resultat från försäljning av/andelar i koncernföretag 12 Resultat från andelar i intresseföretag 13 Rörelsens kostnader 14 Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar 15 Resultat från finansiella omsättningstillgångar 16 Räntekostnader och liknande resultatposter 17 Finansnetto 18 Effekter av valutaförändring i resultaträkningen 19 Resultat per aktie 20 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver 21 Immateriella tillgångar 22 Materiella anläggningstillgångar 23 Förvaltningsfastigheter 24 Andelar i koncernföretag 25 Andelar i intresseföretag som konsolideras enligt kapitalandelsmetoden 26 Andelar i joint ventures som konsolideras enligt klyvningsmetoden 27 Andelar i intresseföretag 28 Finansiella placeringar 29 Finansiella anläggningstillgångar 30 Långfristiga fordringar och övriga fordringar 31 Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder 32 Omsättningsfastigheter 33 Material- och varulager 34 Upparbetade ej fakturerade intäkter 35 Aktiekapital 36 Räntebärande skulder 37 Avsättningar 38 Pensioner 39 Finansiella instrument och finansiell riskhantering 40 Fakturerade ej upparbetade intäkter 41 Övriga skulder 42 Pågående arbeten för annans räkning 43 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 44 Leasing 45 Transaktioner med närstående 46 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar 47 Kassaflödesanalys 48 Verksamhet som avyttrats 49 Uppgifter om moderbolaget 50 Kritiska uppskattningar och bedömningar |
NCC-koncernen tillämpar de av EU fastställda International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar utgivna av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC). Koncernen tillämpar dessutom rekommendation RFR 1.1 och uttalanden från Rådet för finansiell rapportering samt följer de klargöranden som Sveriges Byggindustriers branschkommentarer ger beträffande hur IFRS kan tolkas för byggföretag. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 11 februari 2009. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 7 april 2009.
Ändringar i IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering, gör det möjligt att under vissa omständigheter omklassificera finansiella tillgångar som kan säljas eller som innehas för handelsändamål. För de fall där omklassificering skett ska upplysningar lämnas enligt de ändringar som samtidigt skett i IFRS 7, Finansiella instrument: Upplysningar. NCC har inte utnyttjat möjligheten att omklassificera finansiella tillgångar.
Ingen ny IFRS har trätt i kraft under 2008.
Under 2008 har följande tolkningar från IFRIC trätt i kraft:
Ingen av dessa tolkningar har haft någon effekt på koncernens finansiella rapporter.
Nya IFRS, ändringar i IFRS samt tolkningsuttalanden som ännu inte börjat tillämpas Nedanstående, av EU godkända, IFRS, ändringar av IFRS samt tolkningsuttalanden från IFRIC träder i kraft först från och med räkenskapsåret 2009 och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter.
IFRS 8, Rörelsesegment, anger vad ett operativt segment är och vilken information som ska lämnas om dessa i de finansiella rapporterna. Den lämnade informationen ska vara ur den högste verkställande beslutsfattarens perspektiv, vilket i NCC-koncernen har identifierats som den som fattar strategiska beslut, verkställande direktören. Rapporteringen av rörelsesegment i NCC-koncernen överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslultsfattaren. Det nyligen bildade affärsområdet NCC Housing bedöms bli ett eget rörelsesegment. Tillämpningen av IFRS 8 kommer att innebära ytterligare informationsgivning avseende rörelsesegment.
Ändringar i IAS 1, Utformning av finansiella rapporter, medför att presentationen av de finansiella rapporterna förändras i några avseenden samt att nya, icke obligatoriska, benämningar av rapporterna föreslås. Ändringen påverkar inte bestämningen av de belopp som rapporteras. NCC utvärderar för närvarande utformningen av de finansiella rapporterna enligt den förändrade IAS 1.
Ändringar i IAS 23, Lånekostnader, anger att aktivering måste ske av lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Ändringen ska tillämpas på projekt som startar den 1 januari eller senare utan retroaktiv tillämpning och kommer att få effekter i NCC:s finansiella rapporter.
Följande ändringar av IFRS har för närvarande inte någon inverkan på NCC:s finansiella rapportering:
IFRIC 12, Service Concession Arrangements, behandlar frågeställningen hur en privat aktör ska redovisa en anläggning samt de rättigheter och skyldigheter som följer av avtal med stat, landsting eller kommun om t.ex. finansiering, drift och utveckling av anläggningen. Tolkningsuttalandet kommer att få effekt på NCC:s rapportering av projekt som innehåller både konstruktion och därpå följande underhåll av anläggningar.
Vid årsredovisningens avgivande är det vår bedömning att EU-parlamentet kommer att tillstyrka IFRIC 12 under 2009 och att den ska tillämpas från räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2010 eller senare.
IFRIC 15, Agreements for Construction of Real Estate, innehåller vägledning för hur tolkning ska ske när intäkter från uppförande av byggnader kan redovisas enligt IAS 18, Intäkter, normalt vid överlämnandet, eller enligt IAS 11, Entreprenadavtal, med successiv vinstavräkning.
Tolkningen kommer att påverka NCC:s redovisning. Boendeprojekt kommer i huvudsak att resultatredovisas vid tidpunkten för överlämnandet av fastigheten/lägenheten till skillnad mot nu, när projektet har redovisats i takt med färdigställande och försäljning. Förändringen kommer att påverka dels när intäkter och resultat redovisas men även balansräkningen beträffande posterna Bostadsprojekt, Upparbetade ej fakturerade intäkter, Räntebärande skulder och Eget kapital. Nyckeltal kommer att påverkas. När det gäller fastighetsutvecklingsprojekt tillämpar NCC redan idag IAS 18 men IFRIC 15 ger ytterligare tolkningar när resultatet kan avräknas vilket eventuellt kan komma att resultera i periodiseringseffekter för resultat från tidigare år.
För NCC:s övriga verksamhet kan fortfarande regler i IAS 11, men även i IAS 18, om successiv vinstavräkning följas när så är möjligt enligt gällande regler.
Vid årsredovisningens avgivande är vår bedömning att EU-parlamentet kommer att tillstyrka ovanstående tolkning under 2009 och att den ska tillämpas från räkenskapsår som startar den1 januari 2010, tidigare tillämpning uppmuntras.
Följande tolkningsuttalanden kommer inte att ha någon inverkan på NCC:s finansiella rapporter:
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och rekommendation RFR 2.1 från Rådet för finansiell rapportering, Redovisning för juridiska personer. Även uttalanden utgivna av Rådet för finansiell rapportering till noterade företag tillämpas. I RFR 2.1 har Rådet för finansiell rapportering, på grund av skatteskäl, medgivit undantag från kravet att noterade moderbolag måste redovisa vissa finansiella instrument till verkligt värde. NCC tillämpar undantagsreglerna och har därmed avstått från att redovisa vissa finansiella instrument till verkligt värde.
Nedanstående redovisningsprinciper i moderbolaget skiljer sig från koncernredovisningen:
Skillnaderna framgår av respektive rubrik nedan.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget samt de företag och verksamheter i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande samt joint ventures och intresseföretag.
Rörelseförvärv hanteras enligt förvärvsmetoden, vilken kännetecknas av att förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser upptas till marknadsvärde efter beaktande av uppskjuten skatt vid förvärvstillfället. Överstiger anskaffningsvärdet för dotterföretaget marknadsvärdet på företagets nettotillgångar med beaktande av eventualförpliktelser, upptas skillnaden som koncernmässig goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.
Uppkommen goodwill skrivs inte av utan nedskrivningsbehovet prövas vid behov, dock minst en gång per år. Övriga förvärvade immateriella tillgångar skrivs av under sin beräknade nyttjandeperiod. Förvärvade och avyttrade företag ingår i koncernens resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys under innehavstiden.
När ett förvärv sker i flera steg, s.k. successiva förvärv, sker en omvärdering av NCC:s tidigare innehav i samband med
att kontroll erhålles. Denna omvärdering rapporteras som omvärderingsreserv inom eget kapital och upplöses i takt med att det konstaterade övervärdet förbrukas.
Företag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, innehar mer än 50 procent av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande, konsolideras i sin helhet. Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Nedskrivning av aktier i dotterföretag sker vid värdenedgång. Som intäkt redovisas erhållen utdelning, dock endast till den del den motsvarar vad som intjänats efter förvärvet. För dotterföretag inom NCC, se not 24, Andelar i koncernföretag.
I ej helägda dotterföretag redovisas minoritetsintresset som utomstående aktieägares andel av dotterföretagets eget kapital. Denna post ingår som en del i koncernens eget kapital. I resultaträkningen ingår minoritetens andel. Upplysning om minoritetens andel av resultatet redovisas i anslutning till koncernens resultaträkning.
Med intresseföretag avses företag där koncernen kontrollerar 20–50 procent av rösterna. Som intresseföretag räknas även samtliga företag där koncernen har ett betydande inflytande även om innehavet är lägre än 20 procent av rösterna. För andelar i intresseföretag i koncernen se not 25, för andelar i intresseföretag i moderbolaget se not 27.
Vid konsolidering av andelar i intresseföretag tillämpas kapitalandelsmetoden.
Kapitalandelsmetoden innebär att det redovisade värdet av aktierna i intresseföretag förändras med koncernens andel i företagens resultat minus erhållen utdelning. I likhet med konsolidering av dotterföretag upprättas vid förvärvet en förvärvsanalys. Anläggningstillgångar värderas till verkligt värde och eventuella övervärden skrivs av under sin beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningarna påverkar det redovisade värdet på intresseföretaget. Eventuell goodwill skrivs ej av utan prövas för eventuellt nedskrivningsbehov vid behov, dock minst en gång per år. NCC:s innehav i intresseföretag är av rörelsekaraktär, och andelen av intresseföretagens resultat redovisas i resultaträkningen som resultat från andelar i intresseföretag, vilken är en del av rörelseresultatet. Beloppen redovisas netto efter skatt.
I moderbolaget redovisas intresseföretag till anskaffningsvärde minus eventuella nedskrivningar. Som intäkt redovisas erhållen utdelning. För resultat från andelar i intresseföretag se not 12, Resultat från andelar i intresseföretag. För information om intressebolag se även not 25, Andelar i intresseföretag som konsolideras enligt kapitalandelsmetoden samt not 27, Andelar i intresseföretag.
Joint ventures definieras inom NCC som ett projekt i en konsortieliknande form, där det finns ett gemensamt bestämmande inflytande. Detta kan till exempel ske via samägda bolag med en gemensam styrning. NCC konsoliderar joint
ventures enligt klyvningsmetoden. Det innebär att NCC:s del av det samägda bolagets resultat- och balansräkning läggs ihop med respektive motsvarande rad i NCC:s redovisning på samma sätts som vid redovisning av ett dotterföretag. För information se vidare not 26, Andelar i joint ventures konsoliderade enligt klyvningsmetoden.
Fordringar, skulder, intäkter och kostnader samt orealiserade vinster och förluster som uppstår när ett koncernföretag säljer en vara eller tjänst till ett annat koncernföretag elimineras i sin helhet. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov. Detsamma gäller för joint ventures och intresseföretag till den del som motsvaras av koncernens ägarandel. Se not 45, Transaktioner med närstående.
Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid transaktioner mellan enheter inom koncernen.
Utländska dotterföretag tas in med funktionell valuta och räknas om till rapporteringsvaluta. Med funktionell valuta avses, för NCC:s del, den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Med rapporteringsvaluta förstås den valuta i vilken koncernens sammanlagda redovisning offentliggörs, i NCC:s fall svenska kronor. Samtliga tillgångar och skulder i dotterföretagens balansräkningar, inklusive goodwill, har omräknats till balansdagens kurs och samtliga poster i resultaträkningarna till en beräknad genomsnittskurs av de valutakurser som förelåg vid respektive transaktions tillfälle. Den omräkningsdifferens som uppstår förs direkt till det egna kapitalet. Vid försäljningar av dotterföretag redovisas den ackumulerade omräkningsdifferensen i det koncernmässiga resultatet.
Koncernen tillämpar, med undantag för entreprenaduppdrag, redovisning av intäkter i resultaträkningen när bland annat väsentliga risker och förmåner som är förknippade med ägande har överförts till köparen.
Successiv vinstavräkning av entreprenadprojekt Vid tillämpning av successiv vinstavräkning framkommer resultatet i takt med projektets färdigställande. För bestämning av det resultat som vid en given tidpunkt har upparbetats krävs uppgifter om följande komponenter:
Som grundläggande villkor för successiv vinstavräkning gäller att projektintäkt och kostnad ska kunna kvantifieras på ett tillförlitligt sätt.
Effekten av successiv vinstavräkning är att redovisningen direkt avspeglar resultatutvecklingen. Successiv vinstavräkning har emellertid en nackdel. Det inträffar ibland oförutsedda händelser som gör att det slutliga resultatet kan bli både högre och lägre än förväntat. Svårigheterna att bedöma resultat är särskilt stora i början av projekt och för projekt som är tekniskt komplicerade samt löper över lång tid.
För projekt som är svåra att prognosticera redovisas intäkten till motsvarande belopp som den upparbetade kostnaden, det vill säga resultatet tas upp till noll kronor i avvaktan på att resultatbestämning kan göras. Så snart det är möjligt sker övergång till successiv vinstavräkning.
Reservationer har gjorts för befarade förluster, och dessa belopp har belastat resultatet respektive år. Reservation för förluster görs så snart dessa är kända.
Balansräkningsposterna, upparbetade ej fakturerade intäkter och fakturerade ej upparbetade intäkter, bruttoredovisas projekt för projekt. De projekt som har mer upparbetade intäkter än fakturerade redovisas som omsättningstillgång, medan de projekt som har fakturerat mer än de upparbetade intäkterna klassificeras som en icke räntebärande kortfristig skuld. Se not 34, Upparbetade ej fakturerade intäkter och not 40, Fakturerade ej upparbetade intäkter.
Följande exempel illustrerar hur successiv vinstavräkning tillämpas. NCC tecknar den 1/1 år 1 ett kontrakt om uppförande av en byggnad. Projektet beräknas ta två år att färdigställa. Kontraktsbeloppet är 100 och den beräknade vinsten från projektet 5. Den 31/12 år 1 är NCC:s kostnader för projektet 47,5, vilket motsvarar förväntningarna. Eftersom NCC utfört hälften av arbetet och projektet följer den uppställda planen tar NCC upp hälften av den beräknade vinsten på 5 det vill säga 2,5, i redovisningen för år 1. Vinstavräkning vid färdigställandet redovisas först i slutet av år 2 eller början av år 3, beroende på när slutlig ekonomisk uppgörelse skett med beställaren.
| Resultat | År 1 | År 2 |
|---|---|---|
| Vinstavräkning vid färdigställande | 0 | 5 |
| Enligt successiv vinstavräkning | 2,5 | 2,5 |
Vid resultatframtagning för bostadsprojekt i egen regi, beräknas resultatet från projektet genom att färdigställandegraden multipliceras med försäljningsgraden. Med försäljningsgrad avses såld del av projektet.
Exempel: Försäljningsgrad 50 procent Färdigställandegrad 50 procent
I ovanstående exempel blir resultatet enligt successiv vinstavräkning år 1, 1,25 i stället för 2,5 enligt färdigställandegraden.
NCC tillämpar inte successiv vinstavräkning i moderbolaget. Oavslutade projekt på balansdagen redovisas i moderbolaget som pågående arbeten. Faktureringssumman består av verkställd fakturering inklusive belopp som enligt kontrakt hålls inne av beställaren. Förskott som inte motsvaras av nedlagt arbete minskar faktureringssumman. Nedlagda kostnader, för respektive arbetsplats, utgörs av:
Pågående arbeten för annans räkning utgörs av skillnaden mellan fakturering och nedlagda kostnader. Vinstavräkning sker efter att projektet har avslutats. En följd av denna redovisningsmetod är att det kan finnas ej resultatförda vinster i posten. När ett projekt befaras gå med förlust, görs en reservering av denna förlust. För detaljer se not 42, Pågående arbeten för annans räkning och nettoomsättning.
Resultat från försäljning av utvecklingsfastigheter I NCC:s nettoomsättning ingår intäkter från försäljning av fastigheter som redovisas som omsättningstillgång. I nettoomsättningen ingår även hyresintäkter från omsättningsfastigheter.
Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då vänsentliga risker och förmåner överförts till köparen, vilket normalt sammanfaller med äganderättens övergång.
Fastighetsprojekt som säljs innan byggnationen är färdigställd resultatavräknas i två separata transaktioner när fastigheten (mark eller mark med pågående byggnation) säljs och det samtidigt träffas ett separat avtal med köparen om att uppföra en byggnad eller färdigställa den pågående byggnationen. Den första transaktionen – försäljning av ett fastighetsprojekt – är ett realiserande av ett fastighetsvärde. Värdet är uppbygggt i flera led genom markanskaffning, utarbetande av detaljplan, framtagande av ett fastighetsprojekt, bygglov och uthyrning till hyresgäster. Denna värdeuppbyggnad bekräftas slutligen genom försäljningen. Den andra transaktionen är en entreprenad, det vill säga genomförande av byggnadsarbeten på den sålda fastigheten. Den första transaktionen resultatavräknas enligt ovanstående och den andra resultatavräknas successivt i takt med färdigställandet.
Det förekommer att fastighetsprojekt säljs med garantier om viss uthyrning eller med en klausul om att tilläggsköpeskilling faller ut vid viss uthyrningsgrad. Vid försäljningstidpunkten görs avsättning för hyresgarantier. Tilläggsköpeskilling intäktsredovisas när avtalad uthyrningsgrad uppnåtts.
Resultat från fastighetsförvaltning består av förvaltningsfastigheternas driftnetto och omvärderingar till verkligt värde (nedskrivningar och återföring av tidigare nedskrivningar). Hyresintäkter fördelas jämnt över hyresperioden. Se vidare not 8, Resultat från fastighetsförvaltning.
I dessa poster ingår realiserat resultat för försäljning av förvaltnings- samt rörelsefastigheter. Bland försäljnings- och administrationskostnader redovisas kostnader för det egna försäljningsarbetet. Resultatet belastas med omkostnader både för genomförda och ej genomförda affärer. Se resultaträkningen och not 9, Resultat från fastighetsförsäljning.
Avskrivningar enligt plan sker linjärt efter beräknad nyttjandeperiod med beaktande av eventuellt restvärde vid periodens slut eller efter konstaterad substansvärdeminskning i de fall tillgången inte har en obestämbar livslängd. Goodwill och andra tillgångar som har en obestämbar livslängd skrivs inte av utan prövas systematiskt för eventuellt nedskrivningsbehov. NCC tillämpar så kallad komponentavskrivning där varje tillgång med större värde fördelas på ett antal komponenter och dessa skrivs av utifrån respektive nyttjandeperiod. Avskrivningssatserna varierar enligt tabellen nedan:
| Nyttjanderätter | I takt med konstaterad substansvärdeminskning |
|---|---|
| Programvaror | 20–33 procent |
| Andra immateriella tillgångar 10–33 procent | |
| Rörelsefastigheter | 1,4–10 procent |
| Markanläggningar | 3,7–5 procent |
| Materialtäkter | I takt med konstaterad substansvärdeminskning |
| Inredning i förhyrda lokaler | 14–20 procent |
| Maskiner och inventarier | 5–33 procent |
Fördelningen av avskrivningar i resultat- och balansräkning finns i kommentar till resultaträkningen, not 6, Avskrivningar, not 21, Immateriella tillgångar och not 22, Materiella anläggningstillgångar.
Detta avsnitt är inte tillämpligt på nedskrivningar av varulager, tillgångar som uppkommer då entreprenaduppdrag utförs, uppskjutna skattefordringar, finansiella instrument, tillgångar som har koppling till pensioner eller tillgångar som klassificeras som att de innehas för försäljning, eftersom befintliga standarder för dessa typer av tillgångar innehåller specifika krav avseende redovisning och värdering.
Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde. Fördelning av nedskrivning i resultat- och balansräkningarna finns i kommentarer till resultaträkningen, not 10, Nedskrivningar och återförda nedskrivningar, not 21, Immateriella tillgångar samt not 22, Materiella anläggningstillgångar.
NCC prövar vid behov, dock minst en gång årligen, om indikation därpå finns, tillgångarnas redovisade värde. I de fall återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning. Om grund för nedskrivning ej längre föreligger, återförs den tidigare gjorda nedskrivningen. Nedskrivningar redovisas över resultaträkningen. Goodwillens redovisade restvärde prövas en gång per år eller om indikation finns på att värdet har ändrats. I de fall goodwillens nyttjandevärde understiger redovisat värde görs en nedskrivning. Återföring av tidigare nedskriven goodwill görs inte.
Termen nedskrivning används även i samband med omvärdering av omsättningsfastigheter. Värdering av dessa fastigheter sker dock enligt lägsta värdets princip och följer IAS 2, Varulager.
Statliga stöd är en åtgärd av staten i syfte att lämna en ekonomisk fördel som är begränsad till ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriterier. Statliga bidrag är stöd från staten i form av överföringar av resurser till ett företag i utbyte mot att företaget uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor rörande sin verksamhet. Med staten avses stater eller myndigheter och liknande organ oavsett om de är lokala, nationella eller internationella. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en minskning av tillgångarnas redovisade värde. Bidrag relaterade till resultatet redovisas som en minskning av de kostnader som bidraget avser.
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger när de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överfört till leasetagaren. Om så ej är fallet föreligger operationell leasing. Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal aktiveras i koncernens balansräkning. Motsvarande förpliktelse redovisas som en lång- och kortfristig skuld. De leasade tillgångarna avskrivs medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Tillgångarna redovisas i balansräkningen under det tillgångsslag som de utgör. Som leasegivare redovisas tillgången enligt ett finansiellt leasingavtal som fordran i balansräkningen. Operationell leasing redovisas i resultaträkningen. Leasingavgiften fördelas med utgångspunkt från utnyttjandet, vilket kan skilja sig från erlagd leasingavgift under innevarande år. För uppgifter om leasing, se not 44. I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen förutom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som belöper på det aktuella året. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder och som ska betalas i framtiden. Uppskjutna skattefordringar representerar en reduktion av framtida skatt som hänför sig till avdragsgilla temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag samt andra outnyttjade skatteavdrag. Temporära skillnader beaktas inte för skillnader som uppkommit vid redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid.
Uppskjuten skatteskuld och -fordran beräknas med utgångspunkt från den beslutade skattesatsen för närmast påföljande år i respektive land. Vid ändring av skattesatser redovisas förändringen över koncernens resultaträkning. Avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skattebetalningar i framtiden. För skatt på årets resultat och uppskjutna skattefordringar och -skulder, se not 31.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver vilket är en skattepliktig temporär skillnad på grund av det samband som finns mellan redovisning och beskattning i juridisk person. Obeskattade reserver redovisas brutto i balansräkningen och förändringen brutto i resultaträkningen, som bokslutsdisposition.
Koncernens primära segment är rörelsegrenar, redovisningsmässigt identifierbara delar i koncernen, som tillhandahåller varor och tjänster där risker och möjligheter skiljer sig från de övriga. NCC:s rörelsegrenar är Construction-verksamheten per land, NCC Property Development och NCC Roads. Redovisning av segment framgår av not 3, Segmentrapportering.
Beräkning av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året.Beräkningen av resultat per aktie påverkas ej av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev, då sådana saknas. Det finns ett smärre antal B-aktier i eget förvar, se Återköp av aktier s. 62.
Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningskostnader minus ackumulerade av- och nedskrivningar.
Goodwill uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter. Planenlig avskrivning på goodwill sker inte. Goodwill i utländska verksamheter värderas i respektive funktionell valuta och räknas om från den funktionella valutan till koncernens rapporteringsvaluta med balansdagens valutakurs.
Nyttjanderätter består främst av rätten att utnyttja bergoch grustäkter. Dessa skrivs av i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget berg och grus. För fördelning av värden se även not 21, Immateriella tillgångar.
NCC:s fastighetsinnehav redovisas med uppdelning på:
Omsättningsfastigheter innehas för utveckling och försäljning i rörelsen. Principer för rubricering, värdering och resultatredovisning av omsättningsfastigheter framgår av avsnittet Omsättningstillgångar nedan.
Rörelsefastigheter innehas för att användas i den egna verksamheten såsom produktion, tillhandahållande av tjänster eller administration.
Rörelsefastigheter redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. Se även not 22, Materiella anläggningstillgångar.
Förvaltningsfastigheter innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring eller en kombination av dessa. De värderas och redovisas enligt verkligt värde-metoden i IAS 40, Förvaltningsfastigheter. En förvaltningsfastighets verkliga värde är det pris till vilken fastigheten skulle kunna säljas i en transaktion mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs.
Finansiella anläggningstillgångar upptas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivning sker om verkligt värde understiger anskaffningskostnaden. Se vidare avsnittet Finansiella instrument s. 61. För uppgifter om värde och typ av tillgång se not 29, Finansiella anläggningstillgångar. För värdering av andelar i intressebolag, joint ventures samt finansiella instrument se respektive rubrik. Hos moderbolaget är andelar i dotterföretag upptagna till anskaffningskostnad, i förekommande fall med avdrag för nedskrivningar.
Koncernens fastighetsinnehav som rubriceras som fastighetsrespektive bostadsprojekt värderas som varulager då avsikten är att sälja fastigheterna efter färdigställandet. Fastighetsinnehaven värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Fastighetsprojekt avser innehav av fastigheter för utveckling och försäljning inom NCC Property Development. Bostadsprojekt avser osålda bostäder, osåld andel av pågående bostadsprojekt med äganderätt, råmark och exploateringsfastigheter för framtida exploatering i det från den 1 januari 2009 bildade affärsområdet NCC Housing.
Fastighetsprojekt inom NCC Property Development redovisas med uppdelning på:
För fördelning av värden se not 32, Omsättningsfastigheter.
Exploateringsfastigheter är NCC:s innehav av mark- och byggrätter för framtida fastighetsutveckling och försäljning. En fastighet med uthyrda byggnader rubriceras som exploateringsfastighet om avsikten är att byggnaden ska rivas eller byggas om.
Exploateringsfastighet omrubriceras till pågående fastighetsprojekt när ett definitivt beslut om byggstart fattats samt när aktiviteter för att färdigställa fastighetsprojektet har påbörjats. Faktisk byggstart behöver inte ha skett.
Pågående fastighetsprojekt omfattar fastigheter som är föremål för ny-, till- eller ombyggnation.
Pågående fastighetsprojekt omrubriceras till färdigställda fastighetsprojekt när fastigheten är klar för inflyttning, exklusive hyresgästanpassningar i de fall lokalerna inte är fullt uthyrda. Omrubricering sker senast vid godkänd slutbesiktning. I de fall ett projekt är indelat i etapper ska omrubricering ske etappvis. Minsta enhet som kan omrubriceras är en hel byggnad, vilken kan säljas separat.
Färdigställda fastighetsprojekt kan endast tas bort ur balansräkningen vid en försäljning eller i de fall de förblir osålda, genom en omklassificering till förvaltningsfastigheter. Detta sker endast i smärre omfattning i NCC.
I anskaffningsvärdet för fastighetsprojekt ingår utgifter för markanskaffning och projektering/fastighetsutveckling samt utgifter för ny-, till- eller ombyggnation. Utgifter för lånekostnader ingår inte utan dessa kostnadsförs löpande. Fastighetsutveckling innebär att utvecklarens, NCC Property Developments, insatser är koncentrerade till de aktiviteter som inte avser själva byggnationen. Dessa aktiviteter avser utvärdering av projektidéer, markanskaffning, detaljplanearbete, projektutveckling, uthyrning och försäljning. Aktiviteterna genomförs av egna anställda och utomstående arkitekter och andra tekniska konsulter. Utgifter för egna anställda i projektutvecklingsorganisationen och för konsulter aktiveras efter att projektet rubriceras som ett pågående projekt i balansräkningen, dessförinnan kostnadsförs utgifterna löpande.
Fastighetsprojekt redovisas fortlöpande i balansräkningen till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, det vill säga försäljningsvärdet (marknadsvärdet) efter avdrag för beräknade kostnader för färdigställande och direkta försäljningskostnader.
Marknadsvärdet för färdigställda fastighetsprojekt beräknas enligt direktavkastningsmetoden, vilket innebär att fastighetens löpande avkastning (driftnetto) vid full uthyrning divideras med projektets bedömda direktavkastningskrav. Outhyrd area utöver normalvakans beaktas i form av ett avdrag på värdet beräknat utifrån en antagen uthyrningstakt.
Marknadsvärdet för pågående fastighetsprojekt beräknas som värdet i färdigställt skick, enligt ovan, med avdrag för beräknade återstående kostnader för att färdigställa projektet.
Exploateringsfastigheter som ingår i projektportföljen,
det vill säga innehas för utveckling och försäljning, värderas normalt på samma sätt som ett pågående projekt enligt ovan. Exploateringsfastigheter i övrigt värderas med utgångspunkt från ett värde per kvadratmeter byggrätt eller till ett värde per kvadratmeter mark.
Bostadsprojekt redovisas med uppdelning på:
För fördelning av värden se not 32, Omsättningsfastigheter. Pågående bostadsprojekt redovisas som entreprenader. Omrubricering från exploateringsfastighet till pågående projekt sker när beslut om byggstart har fattats.
Exploateringsfastigheter är NCC:s innehav av mark- och byggrätter för framtida boendeutveckling. Fastighet med uthyrda byggnader rubriceras som exploateringsfastighet om avsikten är att byggnaden ska rivas eller byggas om.
Exploateringsfastigheter värderas med hänsyn tagen till om utveckling ska ske eller om de alternativt säljs vidare. Till grund för värdering av mark och byggrätter som ska utvecklas finns en investeringskalkyl. Denna kalkyl uppdateras avseende bedömt försäljningspris och kostnadsutveckling när marknaden och andra omständigheter så kräver. I de fall som ett positivt täckningsbidrag från utvecklingen inte kan erhållas med hänsyn till en normal entreprenadvinst sker nedskrivning. I de fall som vidareförsäljning ska ske värderas innehaven till bedömt marknadsvärde.
Projektkostnader för färdigställda osålda bostäder omrubriceras från pågående bostadsprojekt till osålda bostäder vid slutbesiktning.
Omsättningsfastigheter samt färdigställda osålda bostäder värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde.
Osåld andel av pågående bostadsprojekt med äganderätt Osålda andel i bostadsprojekt där köparen vid förvärv direkt äger sin andel i projektet, så kallade äganderätter, redovisas fr.o.m. 2008 som bostadsprojekt. Jämförelsetalen har korrigerats.
Till följd av kommissionärsförhållandet mellan NCC AB och NCC Construction Sverige AB redovisas vissa fastigheter som ingår i bostadsprojekt hos NCC AB. Det gäller även om äganderätten kvarstår i NCC Construction Sverige AB fram till dess fastigheten avyttras till kund.
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. För fördelning av lagervärde se not 33, Material- och varulager.
Förvärv och avyttringar av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången, förutom i de fall då NCC förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då likviddagsredovisning tillämpas.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Som finansiellt instrument räknas även finansiella garantier som borgensförbindelser med mera.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats eller förfallit. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Detsamma gäller för del av finansiell skuld.
Finansiella instrument klassificeras i följande kategorier för värdering: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, Investeringar som hålles till förfall, Lånefordringar och kundfordringar, Finansiella tillgångar som kan säljas, Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt Övriga finansiella skulder. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid anskaffningstidpunkten, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuation.
I denna grupp ingår koncernens derivat med positivt verkligt värde samt kortfristiga placeringar. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens finansnetto. Samtliga finansiella instrument som ingår i denna kategori är avsedda för handel. Ett derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument ingår inte i denna grupp. För redovisning av säkringsinstrument se Säkringsredovisning nedan.
Investeringar med syfte att innehas till förfall omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller uppskattningsbara betalningar och fastställd löptid som anskaffats med avsikt samt möjlighet att innehas till förfall. Investeringar med syfte att innehas till förfall värderas till upplupet anskaffningsvärde. Tillgångar med en återstående löptid överstigande tolv månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar. Övriga tillgångar redovisas som omsättningstillgångar.
Lånefordringar och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedöms individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering.
Kundfordringar värderas löpande. Så snart det är osäkert om en faktura kommer att betalas reserveras beloppet. Varje faktura värderas individuellt, men fakturor som varit förfallna mer än 60 dagar reserveras om inte särskilda omständigheter föreligger. Samtliga fakturor förfallna mer än 150 dagar reserveras om betalning inte är säkrad.
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte kan klassificeras i någon annan kategori eller är klassificerade i denna kategori. Innehav i aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångarna värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas direkt i eget kapital, dock ej sådana värdeförändringar som beror på nedskrivningar, vilka redovisas i resultaträkningen. Nedskrivning görs då det finns objektiva belägg för att ett nedskrivningsbehov föreligger. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.
I denna grupp ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i finansnettot.
Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
NCC tillämpar säkringsredovisning inom följande kategorier: Säkring av valutarisk i transaktionsflöden, Säkring av nettoinvesteringar samt Säkring av koncernens räntebindning.
Valutaexponering avseende framtida flöden säkras genom valutaterminskontrakt. Valutaterminen som skyddar detta kassaflöde redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Förändringen i verkligt värde hänförlig till valutakursförändringar på valutaterminen redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i eget kapital då säkringsredovisning tillämpas. Eventuell ineffektivitet redovisas i resultaträkningen. När det säkrade flödet redovisas i resultaträkningen flyttas värdeförändringen på terminskontraktet från eget kapital till rörelseresultatet i resultaträkningen där det möter valutaeffekten för det säkrade flödet. De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade transaktioner.
Koncernföretag har valutasäkrat nettoinvesteringar i utländska dotterföretag, intresseföretag samt joint ventures. I koncernredovisningen förs valutakursdifferenserna på dessa säkringspositioner, efter beaktande av skatteeffekt, direkt till eget kapital till den del de motsvaras av årets omräkningsdifferenser i eget kapital. Eventuell överskjutande del, så kallad ineffektivitet, redovisas i finansnettot. NCC använder valutalån samt valutaterminer för säkring av nettoinvesteringar.
För hantering av ränterisk används räntederivat. Säkringsredovisning sker där effektiva säkringssamband kan bevisas. Värdeförändringar redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i eget kapital. Eventuell ineffektivitet redovisas i finansnettot. Med säkringen av ränta uppnår NCC att rörlig ränta på delar av NCC:s finansiering blir fast ränta.
Ett inbäddat derivat är en del av antingen ett finansiellt avtal eller ett kommersiellt sälj- och köpavtal som är jämställt med ett finansiellt derivatinstrument. Ett inbäddat derivat ska separatredovisas endast om:
I de fall som avtalsvillkor uppfyller kriterierna för inbäddade derivat värderas detta i likhet med övriga finansiella derivat till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.
Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurs.
Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fordringar och skulder gällande den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet medan valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella tillgångar och skulder redovisas i finansnettot.
För finansiella instrument i moderbolaget sker redovisning till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar och med hänsyn tagen till upplupna resultateffekter vid bokslutstillfället. Då koncernen tillämpar gemensam
riskhantering hänvisas, vad beträffar kvalitativ och kvantitativ riskinformation, till de upplysningar som lämnas för koncernen ovan.
Likvida medel består av kassa, bank och kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid förvärvstillfället.
Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott i moderbolaget sker efter sin ekonomiska innebörd, för NCC normalt direkt mot eget kapital, med hänsyn tagen till skatteeffekter.
Återköp av aktier har förts direkt mot balanserade vinstmedel, inklusive de kostnader som återköpet medfört. Avyttring av dessa aktier har på motsvarande sätt medfört en ökning av balanserade vinstmedel. För återköpta aktier se även not 35, Aktiekapital.
NCC gör åtskillnad mellan avgiftsbestämda pensionsplaner och förmånsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda pensionsplaner definieras som planer där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon förpliktelse att betala ytterligare avgifter även om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Andra pensionsplaner är förmånsbestämda.
| Land | Förmånsbestämda pensionsåtaganden |
Avgiftsbestämda pensionsåtaganden |
|---|---|---|
| Sverige | X | X |
| Danmark | X | |
| Finland | X | |
| Norge | X | X |
| Tyskland | X | |
| Övriga länder | X |
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgifts- som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Pensionsplanerna finansieras genom inbetalningar från respektive koncernföretag. Beräkningen av förmånsbaserade pensionsplaner sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden innebär att varje tjänstgöringsperiod anses ge upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen. Varje enhet beräknas separat och tillsammans utgör de den totala förpliktelsen på balansdagen. Avsikten med principen är att kostnadsföra pensionsbetalningarna linjärt under anställningstiden. Beräkningen görs årligen av oberoende aktuarier. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen redovisas en avsättning eller fordran, vilken inte nuvärdeberäknas, avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Den förmånsbestämda skulden värderas därvid till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användande av en diskonteringsränta, som motsvarar räntan vilken anges i not 38, Pensioner. Räntan har en återstående löptid som motsvarar pensionsförpliktelserna.
För fonderade planer minskas det framräknade åtagandet med det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna. Fonderade planer med tillgångar överstigande åtagandena redovisas som finansiell anläggningstillgång. Beräknade aktuariella vinster och förluster redovisas inte när de faller inom den tioprocentiga korridoren. Det är först när aktuariella vinster och förluster faller utanför korridoren som intäkter respektive kostnader redovisas. Resultatfördelning sker över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden.
Redovisningen tillämpas beträffande alla identifierade förmånsbestämda pensionsplaner i koncernen. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.
Moderbolaget omfattas av ITP-planen som inte förutsätter några inbetalningar från de anställda. Skillnaden jämfört med koncernens principer för redovisning av pensionsskuld är främst hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkningen av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar samt att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen när de uppstår.
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande. Förfaller ersättningar vid uppsägningar längre än tolv månader efter räkenskapsårets utgång diskonteras dessa.
Avsättningar skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om när betalning sker eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentligt, beräknas avsättninar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet.
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, företagsledningens bedömning samt erfarenheter av liknande transaktioner.
Avsättningar för återställandekostnader görs där sådan förpliktelse finns. Avsättning görs dels för den del som berör återställandet för uppstart av en täkt och uppförande av anläggning vid materialtäkter och dels löpande när det är kopplat till ytterligare utvinning av materialtäkter.
En avsättning för omstruktering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offfentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Samtliga lånekostnader kostnadsförs löpande i den perioden de uppstår.
Som ställd säkerhet redovisas vad NCC ställt som säkerhet för bolaget eller gruppens skulder och eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder, avsättningar som finns i balansräkningen eller ej. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i balansräkningen eller inteckningar. Tillgångar tas upp till sitt redovisade värde och inteckningar till nominellt värde. Aktier i koncernföretag tas upp till sitt värde i koncernen.
För typ av säkerhet se not 46, Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Inom NCC förekommer för närvarande inga eventualtillgångar. För fördelning och storlek av ansvarsförbindelser se not 46, Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.
Indirekt metod tillämpas vid upprättande av kassaflödesanalys i enlighet med IAS 7, Kassaflödesanalys. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. För effekter på kassaflödet av förvärvade och sålda dotterföretag se not 47, Kassaflödesanalys.
För att redovisas som anläggningstillgångar som innehas för försäljning måste dessa vara tillgängliga för omedelbar försäljning och det måste vara mycket sannolikt att försäljning kommer att ske inom ett år från omklassificeringen. Med verksamhet under avveckling avses en del av ett företag som avvecklas i enlighet med en sammanhållen plan och kan
anses utgöra en självständig rörelsegren eller väsentlig verksamhet inom ett geografiskt område. För verksamheten 2008 och 2007 har inga anläggningstillgångar eller verksamheter identifierats som omfattats av ovanstående standard.
NCC beaktar händelser som bekräftar ett förhållande som förelåg på balansdagen.
Om det efter balansdagen inträffar händelser som inte är av sådan karaktär att de ska beaktas när resultaträkningen och balansräkningen fastställs, men som är så väsentliga att bristande information om dem skulle påverka möjligheterna för en läsare att göra korrekta bedömningar och fatta välgrundade beslut, så kommer NCC att lämna upplysningar för varje händelse, i not samt i förvaltningsberättelse.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Entreprenaduppdrag och bostadsprojekt |
44 752 | 45 534 | 21 204 | 22 730 |
| Kross-, asfalt-, beläggnings och vägserviceverksamhet |
10 529 | 9 100 | ||
| Fastighetsprojekt | 2 054 | 3 528 | ||
| Hyresintäkter | 76 | 56 | ||
| Övrig försäljning | 54 | 179 | 35 | 8 |
| Summa | 57 465 | 58 397 | 21 239 | 22 738 |
Segmentrapportering upprättas för koncernens rörelsegrenar och geografiska områden. Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt utifrån uppföljning av avkastningen på koncernens verksamhet varför rörelsegrenar är den primära indelningsgrunden.
I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av ränte- och utdelningsintäkter, vinster vid avyttring av finansiella placeringar och räntekostnader samt förluster vid avyttring av finansiella placeringar. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder, finansiella placeringar samt finansiella fordringar och skulder.
| MODERBOLAGET | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| fördelad per rörelsegren1) | ||
| NCC Construction Sweden | 21 239 | 22 738 |
| Summa | 21 239 | 22 738 |
1) För koncernens fördelning se not 3.
I segmentens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar.
Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid transaktioner mellan enheter inom koncernen.
Koncernen består av följande rörelsegrenar:
NCC:s Construction-enheter bygger bostäder, kontor, övriga hus, industrilokaler, vägar, anläggningar och övrig infrastruktur med fokus på den nordiska marknaden.
NCC Property Development utvecklar och säljer kommersiella fastigheter på tillväxtmarknader i Norden.
NCC Roads kärnaffär är produktion av krossprodukter och asfalt samt asfaltbeläggning och vägservice.
| NCC Construction | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sweden | Denmark | Finland | Norway | Germany | NCC Property | NCC | Övrigt och | ||
| KONCERNEN, 2008 | Development R | oads | elimineringar1) | Koncernen | |||||
| Extern nettoomsättning | 24 657 | 3 878 | 6 832 | 6 572 | 2 428 | 2 130 | 10 529 | 439 | 57 465 |
| Intern nettoomsättning | 851 | 465 | 956 | 404 | 2 | 789 | –3 467 | ||
| Total nettoomsättning | 25 508 | 4 342 | 7 788 | 6 976 | 2 428 | 2 133 | 11 317 | –3 027 | 57 465 |
| Avskrivningar | –151 | –34 | –21 | –28 | –8 | –3 | –299 | –25 | –568 |
| Nedskrivningar2) | –205 | –156 | –98 | –2 | –58 | –26 | –70 | –615 | |
| Återföring av nedskrivningar | 1 | 1 | |||||||
| Resultat från intresseföretag | 4 | 5 | 9 | ||||||
| Rörelseresultat | 959 | –91 | 102 | 217 | –142 | 735 | 446 | –8 | 2 219 |
| Tillgångar exkl. uppskjutna skattefordringar, finansiella fordringar och placeringar |
9 807 | 3 003 | 5 689 | 2 155 | 2 452 | 4 553 | 5 106 | 894 | 33 659 |
| – varav kapitalandelar i intresseföretag | –5 | 2 | –4 | ||||||
| Skulder exkl. uppskjutna skatteskulder | |||||||||
| och finansiella skulder | 11 045 | 2 377 | 4 271 | 3 052 | 983 | 3 098 | 4 784 | 555 | 30 164 |
| Sysselsatt kapital vid årets slut | 2 425 | 1 173 | 2 623 | 762 | 1 784 | 3 200 | 2 695 | –2 206 | 12 456 |
| Kassaflöde före finansiering | 910 | 276 | –812 | 115 | –101 | –295 | –289 | 19 | –178 |
| Bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar och omsättningsfastigheter |
1 749 | 529 | 1 990 | 107 | 616 | 2 173 | 608 | 18 | 7 789 |
| – varav immateriella och materiella | |||||||||
| anläggningstillgångar | 273 | 23 | 19 | 21 | 6 | 20 | 608 | 16 | 986 |
| Medeltal anställda | 8 522 | 1 650 | 2 742 | 1 587 | 774 | 128 | 4 176 | 363 | 19 942 |
| konc ernen, 2007 |
|||||||||
| Extern nettoomsättning | 24 207 | 5 669 | 6 751 | 6 122 | 2 301 | 3 575 | 9 100 | 673 | 58 397 |
| Intern nettoomsättning | 674 | 241 | 681 | 212 | 9 | 794 | –2 611 | ||
| Total nettoomsättning | 24 881 | 5 910 | 7 432 | 6 335 | 2 301 | 3 583 | 9 893 | –1 938 | 58 397 |
| Avskrivningar | –140 | –36 | –16 | –26 | –7 | –3 | –258 | –39 | –526 |
| Nedskrivningar2) | –9 | –4 | –90 | –154 | –258 | ||||
| Återföring av nedskrivningar | 1 | 1 | |||||||
| Resultat från intresseföretag | 1 | 1 | 3 | 5 | 1 | 11 | |||
| Rörelseresultat | 1 424 | 36 | 434 | 76 | 117 | 780 | 679 | –757 | 2 790 |
| Tillgångar exkl. uppskjutna skattefordringar, | |||||||||
| finansiella fordringar och placeringar | 9 783 | 3 226 | 3 852 | 2 035 | 2 412 | 4 327 | 4 512 | 986 | 31 134 |
| – varav kapitalandelar i intresseföretag | –5 | 12 | 7 | ||||||
| Skulder exkl. uppskjutna skatteskulder | |||||||||
| och finansiella skulder | 11 314 | 2 331 | 3 618 | 2 927 | 1 205 | 4 327 | 4 379 | 135 | 30 235 |
| Sysselsatt kapital vid årets slut | 2 200 | 1 778 | 1 516 | 657 | 1 621 | 2 160 | 2 027 | –1 321 | 10 639 |
| Kassaflöde före finansiering | 975 | –470 | 152 | 262 | –259 | 678 | 1 080 | –1 254 | 1 165 |
| Bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar och omsättningsfastigheter |
2 231 | 1 080 | 1 650 | 71 | 890 | 1 493 | 381 | 13 | 7 809 |
| – varav immateriella och materiella | |||||||||
| anläggningstillgångar | 247 | 32 | 41 | 31 | 17 | 3 | 381 | 33 | 785 |
| Medeltal anställda | 8 606 | 2 105 | 2 772 | 1 624 | 744 | 124 | 3 970 | 1 102 | 21 047 |
1) Under denna rubrik ingår NCC:s huvudkontor, resultat från mindre dotter- och intresseföretag, resterande delar av International Projects inklusive den polska Constructionverksamheten, elimineringar av interna mellanhavanden, internvinster och övriga koncernjusteringar. Sedan september 2007 redovisas NCC:s industriella utvecklingsprojekt, NCC Komplett, under denna rubrik. Jämförelsetalen för Con-
struction Sweden och Övrigt och elimineringar har justerats. 2) Avser anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.
Koncernens segment är indelade i fyra geografiska områden och Övriga länder. Verksamheten i övriga länder är mindre än tio procent av omsättningen. Geografiska områden utgör koncernens sekundära segment. Den information som presenteras avseende segmentets externa intäkter avser de geografiska områdena grupperade efter var kunderna är lokaliserade. Informationen avseende segmentens tillgångar och periodens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar är baserade på geografiska områden grupperade efter var tillgångarna är lokaliserade. Skattefordringar har ej fördelats på geografiska områden.
| Nettoomsättning | Tilllgångar | Bruttoinvesteringar | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| varav i anläggnings tillgångar |
||||||||
| KONCERNEN | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Sverige | 29 844 | 28 947 | 16 137 | 16 167 | 2 450 | 2 741 | 630 | 448 |
| Danmark | 6 808 | 8 375 | 6 307 | 6 182 | 1 429 | 1 536 | 147 | 133 |
| Finland | 8 317 | 7 713 | 7 499 | 5 406 | 3 087 | 2 342 | 116 | 59 |
| Norge | 8 378 | 8 538 | 3 265 | 3 315 | 206 | 288 | 85 | 118 |
| Övriga länder | 4 118 | 4 824 | 2 671 | 2 678 | 617 | 902 | 8 | 27 |
| Summa | 57 465 | 58 397 | 35 879 | 33 748 | 7 789 | 7 809 | 986 | 785 |
| 2008 | 2007 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal anställda |
varav män |
Antal anställda |
varav män |
|
| Moderbolaget Sverige |
7 821 | 7 166 | 7 886 | 7 299 |
| Dotterföretag | ||||
| Sverige | 2 930 | 2 601 | 2 811 | 2 598 |
| Danmark | 2 878 | 2 491 | 3 299 | 2 860 |
| Estland | 58 | 49 | 59 | 49 |
| Finland | 2 849 | 2 414 | 2 736 | 2 284 |
| Lettland | 160 | 138 | 159 | 139 |
| Litauen | 133 | 107 | 166 | 126 |
| Norge | 2 032 | 1 849 | 2 074 | 1 874 |
| Polen | 46 | 40 | 696 | 580 |
| Ryssland | 190 | 133 | 151 | 106 |
| Tyskland | 774 | 630 | 744 | 614 |
| Övriga länder | 71 | 61 | 266 | 241 |
| Totalt i dotterföretag | 12 121 | 10 513 | 13 161 | 11 471 |
| Koncernen totalt | 19 942 | 17 679 | 21 047 | 18 770 |
| Andel kvinnor, % | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Könsfördelning i företagsledning | ||
| Koncernen totalt inklusive dotterföretag | ||
| – Styrelser | 16,6 | 15,2 |
| – Övriga ledande befattningshavare | 16,4 | 14,2 |
| Moderbolaget | ||
| – Styrelse | 22,2 | 11,1 |
| – Övriga ledande befattningshavare | 23,1 | 23,1 |
Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelse och ledande befattningshavare samt övriga anställda
| 2008 | 2007 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse och ledande befattningshavare (varav tantiem o.d.) |
Övriga anställda T |
otalt | Styrelse och ledande befattningshavare (varav tantiem o.d.) |
Övriga anställda T |
otalt | |
| Moderbolaget | ||||||
| Sverige | 20 | 3 153 | 3 173 | 26 | 3 026 | 3 052 |
| Totalt i moderbolaget | 20 | 3 153 | 3 173 | 26 | 3 026 | 3 052 |
| (0,5) | (6,5) | |||||
| Sociala kostnader | 1 501 | 1 373 | ||||
| – varav pensionskostnader | 9 | 349 | 358 | 9 | 249 | 258 |
| Pensionsåtagande | 50 | 43 | ||||
| Koncernen totalt | 226 | 8 818 | 9 044 | 246 | 8 525 | 8 771 |
| (34,5) | (44,8) | |||||
| Sociala kostnader | 2 574 | 2 578 | ||||
| – varav pensionskostnader | 804 | 763 | ||||
| Pensionsåtagande | 74 | 72 |
Gruppen Styrelse och ledande befattningshavare avser 13 (13) personer i moderbolaget och 146 (167) personer i koncernen.
Nedanstående uppgifter om sjukfrånvaro avser NCC-koncernens svenska verksamhet.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| % | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Total sjukfrånvaro som en andel av den ordinarie arbetstiden Andel av den totala sjukfrånvaron som |
3,6 | 4,0 | 3,8 | 4,1 |
| avser en sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer |
45,5 | 49,4 | 44,4 | 49,3 |
| Sjukfrånvaro fördelad efter kön: | ||||
| Män | 3,8 | 4,1 | 3,9 | 4,3 |
| Kvinnor | 2,3 | 2,7 | 2,2 | 2,6 |
| Sjukfrånvaro fördelad efter ålderskategori: |
||||
| 29 år eller yngre | 3,3 | 3,5 | 3,3 | 3,5 |
| Mellan 30 och 49 år | 2,6 | 2,9 | 2,7 | 3,0 |
| 50 år eller äldre | 4,9 | 5,3 | 5,0 | 5,5 |
Till styrelsens ordförande och övriga årsstämmovalda ledamöter utgår arvode endast enligt årsstämmans beslut. Något arvode för valberedningen utgår ej.
Verkställande direktörens ersättningar föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Övriga koncernledningens ersättningar föreslås av verkställande direktören och godkänns av styrelsens ordförande.
Ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övriga ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen samt de personer vilka inte är medlemmar i koncernledningen, men som rapporterar direkt till verkställande direktören. Under 2008 var antalet 13 varav tio ingick i koncernledningen. Av dessa var sju anställda i moderbolaget och sex anställda i dotterföretag.
För verkställande direktören Olle Ehrlén var den rörliga ersättningen för 2008 maximerad till 50 procent av grundlönen. Den rörliga ersättningen baserades på ekonomiska mål uppsatta av styrelsen. Avsatt belopp avseende verksamhetsåret 2008 motsvarade 0 procent av den fasta årslönen, det vill säga ingen rörlig ersättning utgår. För andra ledande befattningshavare baserades den rörliga ersättningen för 2008 till 30–50 procent av grundlönen på ekonomiska mål och till 0–10 procent av grundlönen på individuellt mål, det vill säga max 30–50 procent. Avsatt belopp under 2008 för andra ledande befattningshavare motsvarade 0–45 (5–50) procent av grundlönen.
| TSEK | Summa lön, ersättningar och förmåner2) |
varav förmåner |
varav rörlig ersättning |
Pensions- kostnad |
Pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Tomas Billing | 555 | ||||
| Styrelsens vice ordförande Fredrik Lundberg | 444 | ||||
| Styrelseledamot Ulf Holmlund | 362 | ||||
| Styrelseledamot Antonia Ax:son Johnson | 362 | ||||
| Styrelseledamot Ulla Litzén1) | 275 | ||||
| Styrelseledamot Anders Rydin1) | 87 | ||||
| Styrelseledamot Marcus Storch | 362 | ||||
| Verkställande direktören Olle Ehrlén | 6 743 | 66 | 4 356 | 15 891 | |
| Övriga ledande befattningshavare (6 personer) | 11 244 | 131 | 516 | 4 991 | 11 248 |
| Summa moderbolaget | 20 434 | 197 | 516 | 9 347 | 27 139 |
| Övriga ledande befattningshavare anställda i dotterföretag (6 personer) | 20 348 | 399 | 2 818 | 4 400 | 2 488 |
| Totalt ledande befattningshavare | 40 782 | 596 | 3 334 | 13 747 | 29 627 |
1) Ulla Litzén invaldes och Anders Rydin avgick vid årsstämman den 8 april 2008.
2) Styrelsens arvode höjdes efter beslut av årsstämman 2008. Beloppen i tabellen är periodiserade.
| Styrelsens ordförande Tomas Billing | 500 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens vice ordförande Fredrik Lundberg | 400 | ||||
| Styrelseledamot Ulf Holmlund | 325 | ||||
| Styrelseledamot Antonia Ax:son Johnson | 325 | ||||
| Styrelseledamot Anders Rydin | 325 | ||||
| Styrelseledamot Marcus Storch | 325 | ||||
| Verkställande direktören Alf Göransson | 1 378 | 14 | 336 | ||
| Verkställande direktören Olle Ehrlén | 8 641 | 62 | 2 337 | 4 270 | 11 645 |
| Övriga ledande befattningshavare anställda i NCC AB (6 personer) | 13 619 | 124 | 3 586 | 4 584 | 8 488 |
| Summa moderbolaget | 25 838 | 200 | 5 923 | 9 190 | 20 133 |
| Övriga ledande befattningshavare anställda i dotterföretag (6 personer) | 21 908 | 409 | 5 085 | 3 458 | 1 508 |
| Totalt ledande befattningshavare | 47 746 | 609 | 11 008 | 12 648 | 21 641 |
Ersättningar och förmåner avser semesterersättning, arbetstidsförkortning och tjänstebilar. Rörlig ersättning avser för respektive verksamhetsår kostnadsförda belopp.
NCC har som mål i sin policy att pensionsåtaganden, utöver ITP, till ledande befattningshavare ska vara avgiftsbestämda, vilket innebär att NCC inte har något ytterligare åtagande efter att ha erlagt den årliga premien. Verkställande direktören Olle Ehrléns pensionsålder är 60 år. Från 60 till 65 år utfäster NCC en ålderspension där efterlevandeskydd ingår. Från 65 år utgår pension enligt ITP-planen samt en kompletterande ålderspension på lönedelar över 20 basbelopp. Övriga ledande befattningshavare har 60–63 års pensionsålder, i två fall 65 års pensionsålder. I Sverige utfäster NCC en avgiftsbestämd pension som utbetalas temporärt mellan 60 och 65 år där efterlevandeskydd ingår. Från 65 år utgår som regel pension från ITP-planen samt i ett fall en av NCC utfäst kompletterande pension. Två ledande befattningshavare har istället årliga inbetalningar av premier som är 30 procent av den fasta årslönen och där pensionsåtagandet är avgiftsbestämt. För övriga ledande befattningshavare i övriga länder utgår pension enligt liknande villkor.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Övriga immateriella tillgångar | –25 | –29 | –1 | –1 |
| Rörelsefastigheter | –43 | –43 | –7 | –5 |
| Maskiner och inventarier | –500 | –455 | –58 | –51 |
| Summa avskrivningar | –568 | –526 | –65 | –57 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2007 | ||
| Revisionsföretag | ||||
| PricewaterhouseCoopers | ||||
| Revisionsuppdrag | 13 | 3 | ||
| Andra uppdrag | 2 | 1 | ||
| KPMG | ||||
| Revisionsuppdrag | 14 | 3 | ||
| Andra uppdrag | 4 | 1 | ||
| Övriga revisorer | ||||
| Revisionsuppdrag | 1 | 1 | ||
| Andra uppdrag | 3 | 1 | ||
| Summa arvoden och kostnadsersättningar |
||||
| till revisorer och revisionsföretag | 19 | 20 | 4 | 4 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
NCC och Olle Ehrlén har sex månaders ömsesidig uppsägningstid från det att Olle Ehrlén är 59 år och sex månader. Övriga ledande befattningshavare har tolv månaders uppsägningstid och tolv månaders avgångsvederlag, i två fall 18 månader, som utlöses efter uppsägning från arbetsgivaren. I ett fall finns inget avgångsvederlag. Ersättning från NCC till övriga ledande befattningshavare under uppsägningstiden eller tiden för avgångsvederlag ska reduceras med eventuell ersättning från ny arbetsgivare eller egen verksamhet i samtliga fall utom ett. Vid egen uppsägning har de ledande befattningshavarna en uppsägningstid om 6 månader, i ett fall 12 månader.
Optionsprogrammet som utställdes 1999–2001 löpte ut den 28 februari 2007. Därefter har NCC inget utestående optionsprogram.
Vissa av NCC:s ledande befattningshavare och styrelseledamöter har förvärvat köpoptioner i NCC på marknadsmässiga villkor.
| konc ernen |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Hyresintäkter | 1 | 1 |
| Drifts- och underhållskostnader | –1 | –1 |
| Driftnetto | 0 | 0 |
| 2008 | 2007 | |||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Rörelse- fastigheter |
Förvaltnings fastigheter NCC Property R Development |
örelse fastigheter |
Summa |
| Försäljningsvärden | 56 | 46 | 63 | 109 |
| Redovisade värden | –41 | –46 | –44 | –90 |
| Summa | 15 | 0 | 19 | 19 |
| 2008 | 2007 |
| moderbolag et |
Rörelse- fastigheter |
Rörelse fastigheter |
|---|---|---|
| Försäljningsvärden | 17 | |
| Redovisade värden | –11 | |
| Summa | 6 | 0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Kostnader för produktion Bostadsprojekt Fastighetsprojekt inom |
–537 | –9 | –98 | |
| NCC Property Development | –4 | |||
| Resultat från andelar i intresseföretag Intresseföretag |
–1 | –27 | ||
| Finansiella kostnader Övriga värdepapper |
–1 | |||
| Resultat från andelar i dotterföretag Aktier i dotterföretag |
–260 | –1 252 | ||
| Nedskrivning av anläggningstillgångar | ||||
| Förvaltningsfastigheter | –8 | |||
| Rörelsefastigheter | –33 | –66 | ||
| Maskiner och inventarier1) | –3 | –66 | ||
| Goodwill inom NCC:s Construction–enheter2) |
–32 | |||
| Goodwill inom NCC Roads2) | –90 | |||
| Övriga immateriella tillgångar | –22 | |||
| Summa | –614 | –257 | –359 | –1 279 |
1) Nedskrivningar är ett redovisat nettobelopp av nedskrivningar och återförda nedskrivningar.
2) Nedskrivning av goodwill, se även not 21, Immateriella tillgångar.
| 2008 | 2007 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Fastighets- rörelse |
Övriga | Summa | Fastighets rörelse |
Övriga | Summa |
| Andel i intresseföretags resultat efter skatt | 3 | 3 | 6 | 3 | 5 | 8 |
| Realisationsresultat vid försäljning | 1 | 2 | 3 | 3 | 3 | |
| Summa | 4 | 5 | 9 | 3 | 8 | 11 |
| MODERBOLAGET | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Utdelningar från intresseföretag samt resultat i HB/KB | –4 | 21 |
| Nedskrivningar | –1 | –27 |
| Realisationsresultat vid försäljning | 1 | |
| Summa | –5 | –5 |
| konc ernen |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Lagerförändringar | –150 | –30 |
| Personalkostnader | 11 619 | 11 350 |
| Avskrivningar | 568 | 526 |
| Nedskrivningar | 614 | 258 |
| Återföring av nedskrivningar | –1 | –1 |
| Summa | 12 652 | 12 102 |
Inköp av produktionsrelaterade varor och tjänster samt råvaror och förnödenheter redovisas som produktionskostnader.
Lagerförändringar innehåller inte längre förändringar i osåld andel av pågående bostadsprojekt med äganderätt, då dessa omklassificerats till Bostadsprojekt. Jämförelsetalen är justerade.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Kostnader för produktion | –537 | –13 | –98 | |
| Nedskrivning av anläggningstillgångar | –76 | –245 | ||
| Resultat från andelar i intresseföretag | –1 | –27 | ||
| Finansiella kostnader | –1 | |||
| Resultat från andelar i koncernföretag | –260 | –1 252 | ||
| Summa | –614 | –257 | –359 | –1 279 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Utdelning | 1 593 | 2 941 | |||
| Realisationsresultat vid försäljning | 8 | 415 | 23 | 26 | |
| Nedskrivningar | –266 | –1 252 | |||
| Återföring av nedskrivningar | 6 | ||||
| Summa | 8 | 415 | 1 356 | 1 715 |
| MODERBOLAGET | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Erhållen utdelning | 1 | |
| Summa | 1 |
| MODERBOLAGET | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter koncernföretag | 103 | 106 |
| Ränteintäkter övriga | 10 | 16 |
| Kursdifferenser | –65 | –56 |
| Summa | 48 | 66 |
| MODERBOLAGET | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Räntekostnader koncernföretag | –72 | –44 |
| Räntekostnader övriga | –135 | –79 |
| Kursdifferenser | –201 | –61 |
| Andra finansiella poster | 3 | |
| Summa | –405 | –184 |
| konc ernen |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter på finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål |
55 | 44 |
| Ränteintäkter på ej nedskrivna investeringar som hålles till förfall |
12 | 10 |
| Ränteintäkter på ej nedskrivna låne- och kundfordringar | 17 | 39 |
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 17 | 18 |
| Nettovinst på finansiella tillgångar som kan säljas1) | 493 | 1 |
| Nettovinst på finansiella tillgångar/skulder | ||
| som innehas för handelsändamål | 8 | 3 |
| Netto valutakursförändringar | 5 | 12 |
| Övriga finansiella intäkter | 8 | 4 |
| Finansiella intäkter | 615 | 131 |
| Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
–420 | –285 |
| Nettoförlust på finasiella tillgångar/skulder | ||
| som innehas för handelsändamål | –2 | –4 |
| Nedskrivningar på finansiella placeringar | –1 | |
| Övriga finansiella kostnader | –26 | –23 |
| Finansiella kostnader | –449 | –313 |
| Finansnetto | 166 | –182 |
| Varav värdeförändringar uppskattade med | ||
| hjälp av värderingsteknik | 11 | 12 |
1) Vinst vid försäljning av NCC:s andel i AWSA 2008.
| konc ernen |
2008 Valutakurser 20071) |
2008 | Valuta effekt |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 56 631 | 57 465 | 834 |
| Rörelseresultat | 2 199 | 2 219 | 20 |
| Resultat efter finansiella poster | 2 375 | 2 385 | 10 |
| Periodens nettoresultat | 1 818 | 1 820 | 2 |
1) 2008 års siffror omräknade till 2007 års kurser.
| Genomsnittskurs | Balansdagskurs | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Jan–dec | 31 dec | |||||
| Land | SEK | Valuta | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Danmark | 100 | DKK | 128,95 | 124,18 | 146,73 | 126,70 |
| EU | 1 | EUR | 9,61 | 9,25 | 10,93 | 9,45 |
| Norge | 100 | NOK | 117,04 | 115,47 | 110,56 | 118,34 |
| Polen | 1 | PLN | 2,74 | 2,45 | 2,64 | 2,62 |
| USA | 1 | USD | 6,59 | 6,76 | 7,70 | 6,43 |
| 2008 | 2007 | |||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN, SEK | Före E utspädning utspädning |
fter | Före E utspädning utspädning |
fter |
| Resultat per aktie | 16,69 | 16,69 | 20,75 | 20,73 |
Beräkningen av de täljare och nämnare som använts i ovanstående beräkningar av resultat per aktie anges nedan.
| 2008 | 2007 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Före E utspädning utspädning |
fter | Före E utspädning utspädning |
fter |
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare |
1 809 | 1 809 | 2 247 | 2 247 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier |
||||
| Tusental aktier Totalt antal aktier 1 januari |
108 415 | 108 436 | 108 084 | 108 436 |
| Försäljning av egna aktier Totalt antal aktier 31 december Vägt genomsnittligt |
108 415 | 108 436 | 330 108 415 |
108 436 |
| antal aktier under året | 108 415 | 108 436 | 108 365 | 108 436 |
| Bokslutsdispositioner | Obeskattade reserver | |||
|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Ackumulerade avskrivningar utöver plan |
||||
| – maskiner och inventarier | –6 | –15 | 36 | 30 |
| Reserv i pågående arbeten | –67 | –44 | 527 | 460 |
| Summa | –73 | –59 | 563 | 490 |
| Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvärvade immateriella tillgångar | Internt utvecklade | Summa | ||||
| 2008 | Goodwill | Nyttjanderätter | Övrigt | immateriella tillgångar | övriga | Övrigt |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 954 | 130 | 69 | 28 | 227 | 4 |
| Investeringar | 40 | 37 | 9 | 47 | ||
| Utrangeringar och avyttringar | –6 | 3 | –5 | –8 | ||
| Årets omräkningsdifferens | 140 | 9 | 11 | 20 | ||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 134 | 170 | 92 | 23 | 284 | 4 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –52 | –40 | –15 | –107 | –3 | |
| Utrangeringar och avyttringar | 2 | 2 | ||||
| Genom sålda bolag | 2 | 2 | ||||
| Omklassificeringar | 1 | –10 | –9 | |||
| Årets omräkningsdifferens | –5 | –8 | –13 | |||
| Årets avskrivning enligt plan | –14 | –5 | –6 | –25 | –1 | |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –68 | –60 | –21 | –150 | –4 | |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –303 | –2 | –22 | –24 | ||
| Omklassificeringar | 10 | 10 | ||||
| Årets omräkningsdifferens | –25 | |||||
| Årets nedskrivningar | –32 | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –361 | –2 | –12 | –13 | ||
| Restvärde vid årets början | 1 651 | 76 | 7 | 13 | 96 | 1 |
| Restvärde vid årets slut | 1 772 | 100 | 20 | 2 | 122 | 0 |
| 2007 | ||||||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 904 | 103 | 61 | 28 | 192 | 4 |
| Investeringar | 25 | 15 | 40 | |||
| Utrangeringar och avyttringar | –18 | –2 | –5 | –7 | ||
| Omklassificeringar | –5 | –5 | ||||
| Årets omräkningsdifferens | 68 | 4 | 3 | 7 | ||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 954 | 130 | 69 | 28 | 227 | 4 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –42 | –26 | –9 | –77 | –2 | |
| Investeringar | –1 | –1 | ||||
| Utrangeringar och avyttringar | 2 | 1 | 3 | |||
| Årets omräkningsdifferens Årets avskrivning enligt plan |
–1 –10 |
–2 –13 |
–6 | –3 –29 |
–1 | |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –52 | –40 | –15 | –107 | –3 | |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –204 | –2 | –2 | |||
| Utrangeringar och avyttringar | 1 | |||||
| Årets omräkningsdifferens | –10 | |||||
| Årets nedskrivningar | –90 | –22 | –22 | |||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –303 | –2 | –22 | –24 | ||
| Restvärde vid årets början | 1 700 | 59 | 35 | 19 | 113 | 2 |
| Restvärde vid årets slut | 1 651 | 76 | 7 | 13 | 96 | 1 |
I NCC:s balansräkning ingår goodwill med totalt 1 772 MSEK. Posten fördelar sig på NCC:s affärsområden enligt följande:
| Enhet | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| NCC Construction Sweden | 422 | 422 |
| NCC Roads | 1 132 | 1 004 |
| Övriga enheter | 218 | 224 |
| NCC-koncernen | 1 772 | 1 651 |
Det finns goodwillvärden i såväl NCC:s Construction-enheter som i NCC Roads. Nedskrivningsprövningen för dessa enheter har gjorts genom att diskontera framtida kassaflöden efter skatt och därmed beräkna ett nyttjandevärde. De framtida kassaflödena har tagits fram med följande metod:
Om ej annat framkommit i diskussioner med ledningen för respektive kassagenererande enhet har en femårsprognos gjorts. Denna prognos grundas på antagandet att omsättningen växer i långsiktigt uthållig takt (1,5 procent) från 2008 års nivå, rörelsekapitalbindningen är densamma som 2008 och de framtida marginalerna antas till genomsnittet för de senaste fyra åren.
I vissa fall pågår dock en så kallad "turn around" av lönsamheten i enheterna, och i andra fall är marknadsförutsättningarna framgent ej desamma som
historiskt. I dessa fall har omsättning, marginal och kapitalbehov justerats i enlighet med en femårig affärsplan framtagen av den lokala ledningen för den kassagenererande enheten.
Omsättning: Samhällsekonomisk utveckling i stort, övriga branschers investeringsplaner, offentliga finanser och investeringsplaner, penningpolitik och ränteutveckling, lokala marknadsförutsättningar och prisutveckling. Rörelsens kostnader: Förväntad löneutveckling, kostnadsutveckling inom byggmaterial och underentreprenörsledet (gäller främst NCC:s Constructionenheter), bitumen- och energipriser (gäller främst NCC Roads) samt pågående interna åtgärdsprogram för att öka rörelsens effektivitet. Kapitalbehov: NCC:s Construction-enheter har ofta så kallad förfakturering som innebär att en ökad omsättning inte leder till ett ökat behov av rörelsekapital. Inom den del som utvecklar bostäder finns dock ett rörelsekapitalbehov som styrs av den kommande produktions- och försäljningstakten av nya projekt. Konstant produktionstakt och minskad försäljning ökar kapitalbehovet. NCC Property Development binder kapital i den mån som nedlagda projektkostnader överstiger betalning från projektförsäljningar. Verksamheten i NCC Roads binder främst kapital i täkter och maskiner.
Behovet av återinvesteringar för att bibehålla kapaciteten styrs till stor del av framtida utnyttjandegrad.
De kassaflöden som prognostiserats efter fem år är baserade på en långsiktigt uthållig tillväxttakt i såväl intäkter som kostnader och en konstant kapitalomsättning.
Kassaflödena har sedan diskonterats med en vägd kapitalkostnad där avkastningskravet på eget kapital är framtaget enligt Capital Asset Pricing Model och räntan på nettoskuldsättningen är i enlighet med NCC:s marknadsmässiga lånekostnad idag.
Riskfri ränta: Tioårig statsskuldväxel eller motsvarande finansiell placering med lägsta möjliga risk.
Marknadens riskpremie: 4,5 procent.
Betavärde: Byggbranschens utveckling följer den samhällsekonomiska utvecklingen i stort och därför har det framtida betavärdet satts till ett (1).
Räntekostnad: Enligt NCC:s kostnad för nyupplåning med en femårig löptid. Skattesats: Enligt respektive lands skattesats.
Skuldsättningsgrad: Företagsledningens bedömning av en rimlig belåning baserat på en balansräkning rensad från goodwill. Detta är i enlighet med NCC:s interna styrning gällande belåning av enheterna.
Avkastningskravet efter skatt varierar med dessa antaganden från cirka 4 procent till cirka 11 procent beroende på belåningsgrad och totalt nyttjandevärde.
2008 års nedskrivningar på 32 MSEK grundar sig på följande förutsättningar:
Det är företagsledningens bedömning, utifrån genomförda värderingar, att det finns ett nedskrivningsbehov om 32 MSEK avseende NCC Construction Denmark beroende på försämrad marknad för bostäder, både hus och lägenheter.
I nyttjanderätter ingår rätten att nyttja grus- och bergtäkter under en bestämd period. Perioderna varierar, men rätterna avser oftast längre perioder.
Avskrivning sker i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget berg och grus.
Övrigt består till största delen av programvaror och licenser. Nyttjandeperioden är mellan tre och fem år och avskrivning sker linjärt.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Kostnader för produktion Försäljnings- och |
–17 | –21 | |||
| administrationskostnader | –8 | –8 | –1 | –1 | |
| Summa | –25 | –29 | –1 | –1 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |||
| Totalt på raden Nedskrivningar av anläggningstillgångar |
–76 | –245 | ||||
| Varav nedskrivning av goodwill enligt ovan |
–32 | –90 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | Rörelse- fastigheter |
Pågående ny- anläggningar |
Maskiner och inventarier |
Summa | Rörelse- fastigheter |
Maskiner och inventarier |
Summa | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 226 | 1 | 5 970 | 7 198 | 177 | 469 | 646 | |
| Investeringar | 99 | 2 | 766 | 867 | 96 | 96 | ||
| Ökning genom förvärv | 5 | 13 | 18 | |||||
| Utrangeringar och avyttringar Överföring inom NCC-koncernen |
–32 | –599 | –631 | –22 –65 |
–22 –65 |
|||
| Minskning genom försäljning av företag | –10 | –10 | ||||||
| Omklassificeringar | 11 | 3 | –197 | –183 | ||||
| Årets omräkningsdifferens | 86 | 231 | 317 | |||||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 385 | 6 | 6 185 | 7 576 | 178 | 478 | 656 | |
| Ackumulerade ned– och avskrivningar vid årets början | –587 | –4 196 | –4 783 | –58 | –288 | –346 | ||
| Överföring inom NCC-koncernen | 35 | 35 | ||||||
| Utrangeringar och avyttringar | 2 | 481 | 483 | 8 | 8 | |||
| Minskning genom försäljning av företag | –2 | –2 | ||||||
| Omklassificeringar | –4 | 178 | 174 | |||||
| Årets omräkningsdifferens | –43 | –168 | –211 | |||||
| Återföring nedskrivning | 1 | 1 | ||||||
| Årets nedskrivningar1) | –34 | –3 | –37 | |||||
| Årets avskrivningar | –43 | –500 | –543 | –7 | –58 | –65 | ||
| Ackumulerade ned– och avskrivningar vid årets slut2) | –708 | –4 210 | –4 919 | –65 | –303 | –368 | ||
| Restvärde vid årets början | 640 | 1 | 1 774 | 2 415 | 119 | 181 | 300 | |
| Restvärde vid årets slut | 676 | 6 | 1 975 | 2 657 | 113 | 175 | 288 | |
| Redovisat värde för finansiell lease | 232 | 232 | ||||||
| Taxeringsvärde för anläggningar i Sverige | ||||||||
| – Byggnader | 168 | 168 | 14 | 14 | ||||
| – Mark | 180 | 180 | 12 | 12 | ||||
| Redovisade värden på anläggningar i Sverige | ||||||||
| som har taxeringsvärden | 239 | 239 | 113 | 113 | ||||
| 1) Nedskrivningar på rörelsefastigheter ingår i raden Nedskrivningar i resultaträkningen. |
||||||||
| 2) Ackumulerade nedskrivningar vid årets utgång | –125 | –112 | –238 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | Rörelse- fastigheter |
Pågående ny- anläggningar |
Maskiner och inventarier |
Summa | Rörelse- fastigheter |
Maskiner och inventarier |
Summa |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 317 | 1 | 6 068 | 7 386 | 77 | 381 | 459 |
| Investeringar | 42 | 8 | 613 | 664 | 85 | 85 | |
| Ökning genom förvärv | 15 | 67 | 82 | ||||
| Överföring inom NCC-koncernen | 100 | 28 | 128 | ||||
| Utrangeringar och avyttringar | –75 | –466 | –541 | –26 | –26 | ||
| Minskning genom försäljning av företag | –109 | –8 | –486 | –603 | |||
| Omklassificeringar | –6 | –12 | –18 | ||||
| Årets omräkningsdifferens | 41 | 186 | 227 | ||||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 226 | 1 | 5 970 | 7 198 | 177 | 469 | 646 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början | –522 | –4 127 | –4 649 | –53 | –260 | –313 | |
| Utrangeringar och avyttringar | 30 | 370 | 400 | 24 | 24 | ||
| Minskning genom försäljning av företag | 21 | 206 | 227 | ||||
| Omklassificeringar | 9 | 5 | 13 | ||||
| Årets omräkningsdifferens | –16 | –128 | –144 | ||||
| Återföring nedskrivning 1) | 1 | 1 | |||||
| Årets nedskrivningar 1) | –66 | –67 | –133 | ||||
| Årets avskrivningar | –43 | –455 | –498 | –5 | –51 | –57 | |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut 2) | –587 | –4 196 | –4 783 | –58 | –288 | –346 | |
| Restvärde vid årets början | 796 | 1 | 1 940 | 2 736 | 24 | 121 | 146 |
| Restvärde vid årets slut | 640 | 1 | 1 774 | 2 415 | 119 | 181 | 300 |
| Varav redovisat värde för finansiell lease | 211 | 211 | |||||
| Taxeringsvärde för anläggningar i Sverige | |||||||
| – Byggnader | 161 | 161 | 14 | 14 | |||
| – Mark | 152 | 152 | 12 | 12 | |||
| Redovisade värden på anläggningar i Sverige som har taxeringsvärden |
307 | 307 | 119 | 119 | |||
| 1) Nedskrivningar på rörelsefastigheter ingår i raden Nedskrivningar i resultaträkningen. |
|||||||
| 2) Ackumulerade nedskrivningar vid årets utgång | –93 | –150 | –243 |
| MODERBOLAGET | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Kostnader för produktion | 42 | 40 |
| Försäljnings- och administrationskostnad | 23 | 17 |
| Totala avskrivningar i resultaträkningen | 65 | 56 |
| konc ernen |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ingående verkligt värde | 21 | 65 |
| Investeringar i fastigheter | 11 | |
| Årets effekt av omvärdering | –8 | |
| Realisationsresultat vid försäljning | 6 | |
| Försäljningsintäkt sålda fastigheter | –17 | –46 |
| Omräkningsdifferenser | 2 | |
| Utgående verkligt värde | 12 | 21 |
| Taxeringsvärde – Förvaltningsfastigheter i Sverige | ||
| – Byggnader | 6 | 18 |
| – Mark | 1 | 8 |
Förvaltningsfastigheter redovisas enligt verkligt värdemetoden.
För närvarande finns inga förvaltningsfastigheter i moderbolaget.
För förvaltningsfastigheternas påverkan på periodens resultat, se not 8 och 9.
| MODERBOLAGET | Kapitalandel, | Antal | Redovisat värde | MODERBOLAGET | Kapitalandel, | Antal | Redovisat värde | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | % 1) | andelar 2) | 2008 | 2007 | Namn, Organisationsnummer, Säte | % 1) | andelar 2) | 2008 | 2007 |
| Fastighetsföretag: NCC Property Development BV, |
NCC Deutschland GmbH, HRB 8906 FF, Tyskland |
100 | 410 | 409 | |||||
| 33.213.877, Nederländerna NCC Property Development Nordic AB, |
93 | 4 | 5 | NCC Försäkrings AB, 516401-8151, Solna |
100 | 500 | 78 | 78 | |
| 556743-6232, Solna NCC Property Development AB, |
100 | 1 | 960 | NCC Industries AB, 556001-8276, Stockholm |
100 | 15 | 22 | 22 | |
| 556080-5631, Solna | 1 131 | NCC International AB, 556033-5100, Solna |
100 | 1 000 | 258 | 307 | |||
| Summa andelar fastighetsföretag | 964 | 1 136 | NCC International Danmark A/S, | ||||||
| Övriga företag Allmänna El Motala AB, |
26 70 86 21, Danmark | 100 | 300 | ||||||
| 556145-1856, Solna | 100 | 1 | NCC Knallen Stockholm AB, 556716-8637, Stockholm |
100 | 1 | ||||
| Alsike Utvecklings AB, 556245-9452, Uppsala |
100 | 16 | 2 | 2 | NCC Komponent AB, 556627-4360, Solna |
100 | 1 | 4 | 4 |
| Anjo Bygg AB, 556317-8515 ägt av Svelali AB, 556622-7517, Halmstad |
100 | 1 | 33 | 33 | NCC Leasing Alfa AB, 556522-7724, Solna |
100 | 1 | ||
| Bergnäsets Ställningsmontage i Luleå AB, 556393-2838, Luleå |
100 | 1 | 2 | 2 | NCC Nordic Construction Company AB, 556065-8949, Solna |
100 | 3 809 | 1 018 | 1 018 |
| Boendeutveckling i Ursvik AB, 556718-5961, Solna |
100 | 1 | 135 | 154 | NCC Polska Sp. Z.o.o., KRS20513, Polen |
100 | 65 | ||
| Dansk Beton Teknik A/S, 62 47 01 19, Danmark |
100 | 1 | NCC Purchasing Group AB, 556104-9932, Stockholm |
100 | 2 | 1 | 1 | ||
| Däldehög AB, | NCC Rakennus Oy, | ||||||||
| 556268-5700, Göteborg | 100 | 9 | 41 | 41 | 1765514-2, Finland | 100 | 4 | 391 | 391 |
| Eeg-Henriksen AB, 556399-2642, Stockholm |
100 | 5 | 1 | 1 | NCC Reinsurance AG, CH-0203003243-9, Schweiz |
100 | 3 | 78 | 77 |
| Ekängens Handelsträdgård AB, 556188-6903, Linköping |
100 | 1 | 4 | 4 | NCC Roads Holding AB, 556144-6732, Solna |
100 | 275 | 1 633 | 1 633 |
| Elpolerna i Malmö AB, 556720-5934, Malmö |
80 | 1 | NCC Seminariet i Uppsala AB, 556698-6823, Solna |
100 | 1 | 4 | 4 | ||
| Fastighets AB Vikingakullen, 556673-5832, Solna |
100 | NCC Södra Ekkällan AB, 556679-8780, Solna |
100 | 1 | 1 | 2 | |||
| Frösunda Exploaterings AB, 556430-1876, Solna |
100 | 1 | NCC Treasury AB, 556030-7091, Solna |
100 | 120 | 17 | 17 | ||
| Frösunda Exploaterings KB, 916636-6451, Stockholm |
983) | 1 | 1 | NCC Zinkensdamm AB, 556716-8652, Stockholm |
100 | 1 | |||
| Fågelbro Mark AB, 556234-0868, Stockholm |
100 | 200 | 34 | 36 | Nils P Lundh, AB, 556062-7795, Solna |
100 | 1 | ||
| Förseglet Fastighets AB, | Norrströmstunneln AB, | ||||||||
| 556681-8935, Stockholm Hercules Grundläggning AB, |
100 | 1 | 2 | 2 | 556733-7034, Solna Nybergs Entreprenad AB, |
100 | 1 | ||
| 556129-9800, Stockholm Hotellus Fastighet 1 AB, |
100 | 196 | 59 | 59 | 556222-1845, Gotland Portalgatan Förvaltnings AB, |
100 | 10 | 11 | 11 |
| 556554-6602, Solna Hydrobudowa S.A., |
100 | 1 | 556385-9296, Uppsala | 100 | 3 | 1 | |||
| KRS40301, Polen | 94 | Siab Investment AB, 556495-9079, Stockholm |
100 | 1 | |||||
| JCC Johnson Construction Company AB, 556113-5251, Solna |
100 | 1 | Sintrabergen Holding AB, 556498-1248, Stockholm |
100 | 3 | ||||
| Kartberget AB, 556727-0987, Karlstad |
100 | 1 | Ställningsmontage och Industritjänst i Södra Norrland AB, 556195-2226, Solna |
100 | 2 | 1 | 1 | ||
| Kungsplattan AB, 556713-0850, Solna |
100 | 1 | 2 | Svenska Industribyggen AB, 556087-2508, Stockholm |
100 | 1 | |||
| Kvarntorget Bostad AB, 556729-8541, Uppsala |
100 | 1 | Söderby Park Fastigheter HB, | ||||||
| Lava Leasing AB, | 916630-4817, Stockholm Södertäljebyggare Exploaterings KB, |
100 | 10 | 10 | |||||
| 556308-2139, Solna Luzern, AB, |
100 | 660 | 2 | 2 | 916635-5900, Södertälje Tipton Ylva AB, |
100 | 1 | 1 | 1 |
| 556336-4727, Lund Marielund 1:7 AB, |
100 | 1 | 3 | 3 | 556617-6326, Stockholm Ursvik Sopsug AB, |
100 | 1 | 1 | 1 |
| 556522-7369, Stockholm Mälarstadens Exploaterings AB, |
100 | 1 | 6 | 14 | 556764-2334, Sundbyberg Summa andelar övriga företag |
57 | 1 | 4 595 | 4 763 |
| 556336-2135, Södertälje NCC Bau & Holding GmbH, |
100 | 1 | Summa andelar i koncernföretag | 5 559 | 5 899 | ||||
| FB-nr 201178a, Österrike NCC Beckomberga nr 1 AB, |
100 | 1) Ägarandel överenstämmer med kapitalandel. 2) Antal aktier i 1 000-tal. |
|||||||
| 556617-6243, Stockholm | 100 | 1 | 1 | 1 | 3) Resterande 2 procent ägs av Frösunda Exploaterings AB. | ||||
| NCC Boende AB, 556726-4121, Solna |
100 | Bolag där kapitalandel och antal andelar inte anges har avyttrats, fusionerats eller likviderats under året. |
|||||||
| NCC Boende Holding 1 AB, 556761-3459, Solna |
100 | 1 | Endast direkt ägda dotterbolag specificeras. Antalet indirekt ägda dotterbolag | ||||||
| NCC Construction Danmark A/S, 69 89 40 11, Danmark |
100 | 400 | 115 | 115 | uppgår till 153 (159) stycken. En fullständig specifikation finns på NCC:s webbplats www.ncc.se eller |
||||
| NCC Construction Norge AS, 911 274 426, Norge |
100 | 17 500 | 160 | 160 | kan erhållas från NCC AB. |
NCC Construction Sverige AB,
556613-4929, Solna 100 500 50 50
| kon cernen |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Redovisat värde vid årets ingång | 25 | 47 |
| Förvärv av intresseföretag | 1 | |
| Avyttring av intresseföretag | –5 | –24 |
| Andel i intresseföretagets resultat1) | –11 | 1 |
| Omklassificering | –1 | |
| Omräkningsdifferens | 1 | 1 |
| Redovisat värde vid årets utgång | 10 | 25 |
1) Andel i intresseföretagets resultat efter skatt och minoritetsintresse i intresseföretaget.
| Kon cernen Namn, Organisationsnummer, Säte |
Kapitalandel, % 1) |
Antal andelar 2) |
Redovisat värde 2008 |
2007 |
|---|---|---|---|---|
| AS Baltifalt, 10217746, Estland | 13 | |||
| Asfalt & Maskin, 960 585 593, Norge | 50 | 2 | 2 | |
| Glysisvallen AB, 556315-5125, Hudiksvall | 50 | 1 | 1 | 1 |
| Rydbokrossen HB, 916609-3956, Solna | 1 | |||
| Sicione SA, A-48265169, Spanien | 1 | |||
| Återvinnarna i Sverige AB, 556560-7883, Stockholm |
50 | 10 | 2 | 2 |
| Östhammarkrossen KB, 916673-1365, Uppsala |
50 | 2 | 2 | |
| Övriga NCC-ägda intressebolag 20 (23) stycken |
3 | 3 | ||
| Summa | 10 | 25 |
1) Ägarandelen överenstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
I koncernens finansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncernens ägarandel i joint venture-företagets intäkter, kostnader, tillgångar och skulder.
| kon cernen |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Intäkter | 544 | 1 145 |
| Kostnader | –467 | –1 052 |
| Resultat | 77 | 93 |
| Anläggningstillgångar | 17 | 10 |
| Omsättningstillgångar | 940 | 1 138 |
| Summa tillgångar | 957 | 1 148 |
| Långfristiga skulder | 213 | 493 |
| Kortfristiga skulder | 562 | 475 |
| Summa skulder | 775 | 968 |
| Nettotillgångar | 182 | 180 |
Till joint venture-företag räknas även så kallade delägda entreprenader där NCC har ett i avtal reglerat gemensamt inflytande med övriga delägare.
Förteckning över joint venture-företag
| KONCERNEN | Ägd andel, % |
|---|---|
| A2 Bau Development Gmbh | 50 |
| AF Götatunnelen | 33 |
| AF Nordøyatunnelen | 42 |
| Arandur OY | 33 |
| Bergbyggarna HB i Norr | 50 |
| Björnö Mark, KB | 50 |
| Bolig Interessentskabet Tuborg Nord | 50 |
| C825 Circle Line Project | 35 |
| Eurogate, HB | 50 |
| Fastighets AB Strömstaden | 32 |
| Granitsoppen AB | 50 |
| Granitsoppen, KB | 50 |
| Hercules-Trevi Foundations AB | 50 |
| Koy Polaris Parkki | 50 |
| Koy Polaristontti 2 | 50 |
| Koy Polaristontti 3 | 50 |
| Koy Polaristontti 5 | 50 |
| Koy Polaristontti 7 | 50 |
| Langebrokonsortiet – 2 I/S | 50 |
| NBV Beckomberga KB | 25 |
| NCC-MJEkonsortie I/S | 50 |
| Oraser AB | 50 |
| Polaris Business Park Oy | 50 |
| PULS Planerad Underhållsservice AB | 50 |
| Scanpile AB | 50 |
| Skattkärrs Byggnads AB | 50 |
| Stora Ursvik KB | 50 |
| SWTP Construction OY | 33 |
| Tipton Brown AB | 33 |
| Ullevi Park 1 i Gbg AB | 50 |
| Ullevi Park 2 i Gbg AB | 50 |
| Ullevi Park 4 i Gbg AB | 50 |
| Ullevi Park Holding 1 i Göteborg AB | 50 |
| Ullevi Park Holding 2 i Göteborg AB | 50 |
| Ullevi Park Holding 4 i Göteborg AB | 50 |
| Valtatie OY | 50 |
| Vänerbyggen Skattkärrs Byggnads AB & Co KB | 50 |
| Öhusen, KB | 50 |
Andelar i intresseföretag ingående i finansiella anläggningstillgångar
| MODERBOLAGET Namn, Organisationsnummer, Säte |
Kapitalandel, % 1) |
Antal andelar 2) |
Redovisat värde 2008 |
2007 |
|---|---|---|---|---|
| Björnö Mark, KB, 916638-1419, Norrtälje |
50 | 2 | 2 | |
| Fastighets AB Strömstaden, 556051-7202, Norrköping Kallax Cargo AB, 556565-1147, Luleå |
32 | 2 | 2 | 2 1 |
| PULS Planerad Underhålls Service AB, 556379-1259, Malmö |
50 | 15 | 8 | 8 |
| Stora Ursvik KB, 969679-3172, Stockholm |
50 | 110 | 109 | |
| Tipton Brown AB, 556615-8159, Stockholm |
33 | 125 | 15 | 15 |
| Återvinnarna i Sverige AB, 556560-7883, Stockholm Övriga 16 (17) stycken |
50 | 10 | 2 | 2 |
| Summa | 139 | 139 |
1) Ägarandelen överenstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
| kon cernen |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar | ||
| Finansiella tillgångar som kan säljas | ||
| Aktier och andelar | 28 | 43 |
| Investeringar som hålles till förfall | ||
| Räntebärande värdepapper | 199 | 207 |
| Summa | 227 | 250 |
| Kortfristiga placeringar som är omsättningstillgångar | ||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
||
| Räntebärande värdepapper | 122 | 400 |
| Investeringar som hålles till förfall | ||
| Räntebärande värdepapper | 93 | 83 |
| Summa | 215 | 483 |
| Redovisat värde | 2008 | 2007 |
| I andra långfristiga värdepapper ingår: | ||
| Ej börsnoterade värdepapper | ||
| Tuborg Nord B | 15 | |
| Övriga, ej börsnoterade | 28 | 28 |
| Summa | 28 | 43 |
Investeringar som hålles till förfall har en fastställd ränta mellan 2,4 procent och 5,8 procent samt har en förfallotidpunkt mellan 0,3 och 3,9 år.
| MODERBOLAGET, 2008 | Andelar koncern- företag |
Fordringar koncern- företag |
Andelar intresseföretag och joint ventures |
Fordringar intresseföretag och joint ventures |
Andra långfristiga värdepapper |
Andra långfristiga fordringar |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 14 380 | 193 | 443 | 44 | 6 | 281 | 15 347 |
| Tillkommande tillgångar | 197 | 147 | 3 | 2 | 101 | 450 | |
| Överfört inom koncernen | –243 | –243 | |||||
| Omklassificeringar Avgående tillgångar |
–98 | –183 | –7 | 7 | –2 | –183 –100 |
|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 14 235 | 157 | 436 | 47 | 14 | 380 | 15 269 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –8 749 | –303 | –1 | –2 | –9 056 | ||
| Överfört inom koncernen | 61 | 61 | |||||
| Avgående tillgångar | 3 | 3 | |||||
| Återföring av nedskrivningar | 6 | 6 | |||||
| Omklassificeringar | 7 | –7 | |||||
| Årets nedskrivningar | –266 | –1 | –267 | ||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –8 945 | –297 | –1 | –7 | –2 | –9 252 | |
| Restvärde vid årets slut | 5 559 | 157 | 139 | 46 | 7 | 377 | 6 284 |
| MODERBOLAGET, 2007 | Andelar koncern- företag |
Fordringar koncern- företag |
Andelar intresseföretag och joint ventures |
Fordringar intresseföretag och joint ventures |
Andra långfristiga värdepapper |
Andra långfristiga fordringar |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 13 607 | 165 | 443 | 37 | 7 | 235 | 14 494 |
| Tillkommande tillgångar | 801 | 88 | 7 | 1 | 67 | 964 | |
| Överfört inom koncernen | 5 | 5 | |||||
| Omklassificeringar | 4 | 4 | |||||
| Avgående tillgångar | –33 | –60 | –2 | –25 | –120 | ||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 14 380 | 193 | 443 | 44 | 6 | 281 | 15 347 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –7 528 | –276 | –1 | –4 | –7 809 | ||
| Omklassificeringar | –1 | –1 | |||||
| Avgående tillgångar | 32 | 3 | 35 | ||||
| Årets nedskrivningar | –1 252 | –27 | –1 281 | ||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –8 749 | –303 | –1 | –2 | –9 056 | ||
| Restvärde vid årets slut | 5 899 | 193 | 139 | 43 | 6 | 279 | 6 559 |
| kon cernen |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar | ||
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | 31 | 27 |
| Fordringar för försäljning av fastighets- och bostadsprojekt | 608 | |
| Pensionsfordran, netto1) | 870 | 688 |
| Derivat som innehas för säkring | 1 | 19 |
| Övriga långfristiga fordringar | 233 | 348 |
| Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar | 1 135 | 1 691 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | ||
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | 33 | 32 |
| Fordringar för försäljning av fastighets- och bostadsprojekt | 849 | 1 464 |
| Förskott till leverantörer | 13 | 16 |
| Derivat som innehas för säkring | 85 | 23 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 634 | 399 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | 1 613 | 1 935 |
1) Se vidare not 38, Pensioner.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 2007 2008 |
2007 | ||||
| Skatt på årets resultat | |||||
| Aktuell skattekostnad | –442 | –340 | –29 | –222 | |
| Uppskjuten skattekostnad/intäkt | –123 | –17 | 74 | 57 | |
| Totalt redovisad skatt på årets resultat | –565 | –357 | 45 | –165 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||||||
| Effektiv skatt | Skatt % Resultat | Skatt % Resultat | Skatt % Resultat | Skatt % Resultat | |||||
| Resultat före skatt | 2 385 | 2 608 | 1 232 | 2 560 | |||||
| Skatt enligt gällande skattesats för bolaget | –28 | –671 | –28 | –731 | –28 | –345 | –28 | –717 | |
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag | 1 | 14 | 1 | 29 | |||||
| Nedskrivning av koncernmässig goodwill | –1 | –20 | |||||||
| Andra icke avdragsgilla kostnader | –6 | –146 | –7 | –180 | –5 | –62 | –14 | –366 | |
| Ej skattepliktiga intäkter | 10 | 240 | 21 | 536 | 39 | 477 | 36 | 917 | |
| Skatteeffekt till följd av utnyttjande av ej | |||||||||
| aktiverade underskottsavdrag | –1 | –28 | –9 | 1 | |||||
| Skatt hänförlig till tidigare år | –10 | –36 | –2 | –20 | 1 | ||||
| Ändrad skattesats | 2 | 42 | 25 | –4 | |||||
| Övrigt | –5 | 29 | |||||||
| Redovisad skatt | –24 | –565 | –14 | –357 | 4 | 45 | –6 | –165 |
Aktuell skatt har beräknats utifrån den nominella skatt som råder i respektive land. I det fall som skattesatsen ändrats för kommande år används den för uppskjuten skatt. I Sverige har skattesattsen ändrats från 28,0 procent 2008 till att för 2009 vara 26,3 procent. Föregånde år ändrades skattesatsen i Danmark och Tyskland.
| Skatteposter som redovisas direkt mot eget kapital | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |||||||
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |||||
| Uppskjuten skatt i erhållna/ lämnade koncernbidrag |
9 | 188 | ||||||
| Aktuell skatt på säkringsinstrument | 117 | 33 | ||||||
| Övrigt | 36 | 20 | ||||||
| Totalt | 153 | 53 | 9 | 188 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | –155 | –199 | 227 | 170 | |
| Förvärv dotterföretag | –23 | –10 | |||
| Totalt redovisad skatt på årets resultat | –123 | –17 | 74 | 57 | |
| Skatteposter som redovisas direkt mot eget kapital |
36 | 20 | |||
| Omräkningsdifferenser | 1 | 11 | |||
| Övrigt | –24 | 40 | |||
| Utgående anskaffningsvärde | –289 | –155 | 301 | 227 |
| Tillgångar | Skulder | Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| kon cernen |
2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Materiella anläggningstillgångar | 62 | 93 | 62 | 93 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | –1 | –1 | –1 | –1 | ||
| Ej avslutade projekt | –845 | –685 | –845 | –685 | ||
| Exploateringsfastigheter | –135 | –91 | –135 | –91 | ||
| Avsättningar | 634 | 677 | –5 | 634 | 672 | |
| Personalförmåner/Pensionsavsättningar | 15 | 32 | –229 | –193 | –214 | –160 |
| Underskottsavdrag | 275 | 146 | 275 | 146 | ||
| Övrigt | 148 | 62 | –213 | –190 | –65 | –128 |
| Uppskjuten skattefordran /skatteskuld | 1 134 | 1 011 | –1 423 | –1 166 | –289 | –155 |
| Kvittning | –931 | –734 | 931 | 734 | ||
| Netto uppskjuten skattefordran /skatteskuld | 203 | 277 | –492 | –432 | –289 | –155 |
| Tillgångar | Skulder | Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| moderbolaget | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Avsättningar | 230 | 220 | 230 | 220 | ||
| Personalförmåner/Pensionsavsättningar Övrigt |
7 50 |
7 | 7 50 |
7 | ||
| Underskottsavdrag | 14 | 14 | ||||
| Netto uppskjuten skattefordran /skatteskuld | 301 | 227 | 301 | 227 |
Temporär skillnad mellan redovisat och skattemässigt värde på direktägda andelar uppkommer normalt ej för näringsbetingade ägda av svenska bolag. Detta är ej heller aktuellt för andra andelar som ägs av NCC-bolag i andra länder.
I koncernen finns vidare ej aktiverade underskottsavdrag motsvarande 0,4 (1,3) Mdr SEK. Dessa är i huvudsak hänförliga till den verksamhet som bedrivits utomlands, främst i Tyskland, och bedöms ej kunna utnyttjas mot framtida vinster.
I moderbolaget är samtliga underskottsavdrag aktiverade.
| kon cernen , 2008 |
Exploaterings- fastigheter |
Pågående fastighets- projekt |
Färdigställda fastighets- projekt |
Summa fastighets- projekt2) |
Exploaterings- fastigheter bostäder |
Osålda pågående bostäder i egen regi |
Osålda färdigställda bostäder |
Summa bostads projekt3) |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde | |||||||||
| vid årets början | 1 434 | 766 | 10 | 2 210 | 5 963 | 1 891 | 731 | 8 585 | 10 795 |
| Investeringar | 454 | 1 404 | 286 | 2 144 | 2 919 | 1 582 | 107 | 4 608 | 6 752 |
| Ökning genom förvärvade företag | 51 | 51 | 51 | ||||||
| Utrangeringar och avyttringar | –59 | –891 | –280 | –1 230 | –1 578 | –835 | –106 | –2 519 | –3 749 |
| Minskning genom försäljning av företag | –67 | –67 | –67 | ||||||
| Omklassificeringar | –23 | –115 | 190 | 52 | –480 | –919 | 1 490 | 91 | 143 |
| Årets omräkningsdifferens | 175 | 132 | 28 | 335 | 465 | 172 | 252 | 889 | 1 224 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 981 | 1 296 | 234 | 3 511 | 7 273 | 1 891 | 2 474 | 11 638 | 15 149 |
| Ackumulerade ned– och avskrivningar | |||||||||
| vid årets början | –65 | –65 | –32 | –1 | –32 | –98 | |||
| Omklassificeringar | –7 | –7 | –7 | ||||||
| Årets omräkningsdifferens | –7 | –7 | –18 | –21 | –39 | –46 | |||
| Årets nedskrivningar4) | –285 | –252 | –537 | –537 | |||||
| Ackumulerade ned– och avskrivningar | |||||||||
| vid årets slut1) | –72 | –72 | –342 | –273 | –615 | –687 | |||
| Restvärde vid årets början | 1 369 | 766 | 10 | 2 145 | 5 931 | 1 891 | 730 | 8 553 | 10 698 |
| Restvärde vid årets slut | 1 909 | 1 296 | 234 | 3 439 | 6 931 | 1 891 | 2 201 | 11 023 | 14 462 |
| 1) Ackumulerade nedskrivningar vid årets utgång | –28 | –28 | –342 | –273 | –615 | –642 |
2) Avser omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development.
3) Avser omsättningsfastigheter redovisade i NCC:s Construction-enheter.
4) Nedskrivningar ingår i raden Kostnader för produktion i resultaträkningen.
Pågående sålda bostadsprojekt redovisas under upparbetat ej fakturerat, se not 34, Upparbetade ej fakturerade intäkter.
| kon cernen , 2007 |
Exploaterings- fastigheter |
Pågående fastighets- projekt |
Färdigställda fastighets- projekt |
Summa fastighets- projekt2) |
Exploaterings- fastigheter bostäder |
Osålda pågående bostäder i egen regi |
Osålda färdigställda bostäder |
Summa bostads projekt3) |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde | |||||||||
| vid årets början | 1 189 | 425 | 567 | 2 181 | 4 548 | 1 074 | 405 | 6 027 | 8 209 |
| Investeringar | 542 | 895 | 12 | 1 449 | 3 881 | 1 425 | 154 | 5 460 | 6 909 |
| Ökning genom förvärvade företag | 25 | 25 | 115 | 115 | 140 | ||||
| Utrangeringar och avyttringar | –95 | –698 | –732 | –1 525 | –1 468 | –1 099 | –12 | –2 579 | –4 104 |
| Omklassificeringar | –277 | 123 | 151 | –3 | –1 241 | 444 | 161 | –636 | –639 |
| Årets omräkningsdifferens | 50 | 21 | 12 | 83 | 129 | 48 | 23 | 200 | 283 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 434 | 766 | 10 | 2 210 | 5 963 | 1 891 | 731 | 8 585 | 10 795 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar | |||||||||
| vid årets början | –56 | –3 | –167 | –226 | –47 | –1 | –48 | –274 | |
| Utrangeringar och avyttringar | 1 | 166 | 167 | 24 | 24 | 191 | |||
| Omklassificeringar | –3 | 2 | 3 | 2 | 1 | 1 | 3 | ||
| Årets omräkningsdifferens | –2 | –2 | –4 | –1 | –1 | –5 | |||
| Årets nedskrivningar4) | –4 | –4 | –9 | –9 | –13 | ||||
| Ackumulerade ned- och avskrivningar | |||||||||
| vid årets slut1) | –65 | –65 | –32 | –1 | –33 | –98 | |||
| Restvärde vid årets början | 1 133 | 422 | 400 | 1 955 | 4 501 | 1 074 | 404 | 5 979 | 7 934 |
| Restvärde vid årets slut | 1 369 | 766 | 10 | 2 145 | 5 931 | 1 891 | 730 | 8 553 | 10 698 |
| 1) Ackumulerade nedskrivningar vid årets utgång | –27 | –27 | –31 | –31 | –58 |
2) Avser omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development.
3) Avser omsättningsfastigheter redovisade i NCC:s Construction-enheter. 4) Nedskrivningar ingår i raden Kostnader för produktion i resultaträkningen.
Pågående sålda bostadsprojekt redovisas under upparbetat ej fakturerat, se not 34, Upparbetade ej fakturerade intäkter.
| 2008 | 2007 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| moderbolaget | Exploaterings- fastigheter |
Osålda färdigställda bostäder |
Summa bostads- projekt |
Exploaterings- fastigheter |
Osålda färdigställda bostäder |
Summa bostads projekt |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 259 | 20 | 279 | 341 | 22 | 363 |
| Investeringar | 19 | 106 | 125 | 20 | 11 | 31 |
| Överfört inom koncernen | 1 | 1 | ||||
| Utrangeringar och avyttringar | –11 | –11 | –22 | –4 | –6 | –10 |
| Omklassificeringar | –25 | 283 | 258 | –98 | –7 | –105 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 243 | 398 | 639 | 259 | 20 | 279 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början Utrangeringar och avyttringar |
–13 | –1 | –13 | –28 14 |
–1 | –29 14 |
| Årets nedskrivningar1) | –28 | –48 | –76 | |||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –41 | –48 | –89 | –13 | –1 | –14 |
| Restvärde vid årets början | 246 | 19 | 264 | 313 | 21 | 334 |
| Restvärde vid årets slut | 201 | 350 | 549 | 246 | 19 | 264 |
1) Ingår i raden Nedskrivningar i resultaträkningen.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Krossprodukter | 394 | 307 | |||
| Byggmaterial | 103 | 90 | 17 | 1 | |
| Övrigt | 127 | 77 | |||
| Summa | 624 | 474 | 17 | 1 |
Osåld andel av pågående bostadsprojekt med äganderätt har omklassificerats från material- och varulager till bostadsprojekt, se not 32, Omsättningsfastigheter.
| kon cernen |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Upparbetade intäkter pågående entreprenader Fakturering pågående entreprenader |
11 017 –8 809 |
9 196 –6 240 |
| Summa | 2 208 | 2 956 |
| Förändringar i aktiekapitalet | Antal aktier | Aktiekapital, MSEK |
|---|---|---|
| 1988 Årets början | 6 720 000 | 672 |
| Split 1:4 | 20 160 000 | |
| Riktad nyemission vid förvärv av ABV | 16 259 454 | 407 |
| 1991 Konverteringar av förlagslån | 1 449 111 | 36 |
| 1993 Konverteringar av förlagslån | 468 928 | 11 |
| Riktad nyemission vid förvärv av | ||
| minoritetspost i NK | 1 838 437 | 46 |
| 1994 Nyemission | 19 841 991 | 496 |
| Konverteringar av förlagslån | 13 394 804 | 335 |
| 1997 Riktad nyemission vid förvärv av Siab | 28 303 097 | 708 |
| 2004 Nedsättning av aktiekapitalet1) | –1 844 | |
| 2008 Vid årets slut | 108 435 822 | 867 |
1) Kvotvärdet ändrades från 25,00 SEK till 8,00 SEK.
| B-aktier i eget förvar | Antal aktier | |
|---|---|---|
| 2000 | Återköp | 2 775 289 |
| 2001 | Återköp | 699 300 |
| 2002 | Återköp | 2 560 800 |
| 2003 | Återköp | 3 |
| 2005 | Försäljning | –4 840 998 |
| 2006 | Försäljning | –843 005 |
| 2007 | Försäljning | –330 251 |
| 2008 | Vid årets slut | 21 138 |
Aktiekapitalet är fördelat på 108 435 822 aktier med ett kvotvärde av 8,00 SEK per aktie. Under året har 518 400 (691 900) A-aktier omstämplats till B-aktier.
| A-aktier | B-aktier | Summa | |
|---|---|---|---|
| Antal | 46 396 448 | 62 039 374 | 108 435 822 |
| A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktierna till en röst vardera. |
En specifikation av förändringen i eget kapital finns på s. 50. Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 4,00 SEK per aktie, totalt 433 658 736 SEK.
| A-aktier | B-aktier | Totalt A- och B-aktier |
|
|---|---|---|---|
| Antal aktier per 31/12 1999 | 63 111 682 | 45 324 140 | 108 435 822 |
| Omstämpling av A-aktier | |||
| till B-aktier 2000–2007 | –16 196 834 | 16 196 834 | |
| Återköpta aktier 2000–-2003 | –6 035 392 | –6 035 392 | |
| Försäljning av återköpta aktier | |||
| 2005–2007 | 6 014 254 | 6 014 254 | |
| Antal aktier per 31/12 20071) | 46 914 848 | 61 499 836 | 108 414 684 |
| Omstämpling av A-aktier | |||
| till B-aktier 2008 | –518 400 | 518 400 | |
| Antal aktier per 31/12 20082) | 46 396 448 | 62 018 236 | 108 414 684 |
| Antal röster | 463 964 480 | 62 018 236 | 525 982 716 |
| Procent av röster | 88 | 12 | 100 |
| Procent av kapital | 43 | 57 | 100 |
| Slutkurs 31/12 2008 | 46,10 | 49,50 | |
| Börsvärde, MSEK | 2 139 | 3 070 | 5 209 |
1) Optionsprogrammet som löpte 1999–2001 avslutades 28 februari 2007.
2) Under perioden 1 januari–27 februari 2009 omstämplades inga A-aktier till B-aktier.
| kon cernen |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut | 1 978 | 1 154 |
| Finansiella leasingskulder | 232 | 212 |
| Övriga långfristiga lån | 409 | 224 |
| Summa | 2 620 | 1 590 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Kortfristig del av skulder till kreditinstitut | 2 715 | 1 666 |
| Övriga kortfristiga skulder | 214 | 35 |
| Summa | 2 929 | 1 701 |
| Totalt räntebärande skulder | 5 548 | 3 291 |
För återbetalningstider och villkor se not 39, Finansiella instrument.
För information om hur finansiella leasingskulder förfaller till betalning se vidare not 44, Leasing.
| moderbolag ET |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Skulder till NCC:s Pensionssstiftelse | 1 200 | 990 |
| Koncernföretag | 457 | 490 |
| Summa | 1 657 | 1 480 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Intressebolag | 2 | 2 |
| Koncernföretag | 1 252 | 653 |
| Övriga kortfristiga skulder | 29 | 6 |
| Summa | 1 283 | 661 |
| Totalt räntebärande skulder | 2 940 | 2 141 |
För återbetalningstider och villkor se not 39, Finansiella instrument.
| kon cernen , 2008 |
Pensioner | Skatter | Garantier | Övrigt | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 112 | 431 | 1 860 | 1 223 | 3 627 |
| Årets avsättning | 263 | 431 | 308 | 1 002 | |
| Årets utnyttjande | –68 | –170 | –309 | –310 | –857 |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning | –7 | –117 | –28 | –152 | |
| Via förvärvade företag | 2 | 2 | |||
| Omklassificering | –31 | –2 | 194 | 161 | |
| Omräkningsdifferenser | –3 | 6 | 62 | –3 | 62 |
| Utgående balans | 42 | 492 | 1 925 | 1 387 | 3 846 |
| kon cernen , 2007 |
Pensioner | Skatter | Garantier | Övrigt | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 119 | 461 | 1 445 | 1 139 | 3 165 |
| Årets avsättning | 25 | 537 | 843 | 310 | 1 715 |
| Årets utnyttjande | –39 | –528 | –367 | –206 | –1 140 |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning | –37 | –75 | –33 | –145 | |
| Via sålda företag | –10 | –11 | –10 | –32 | |
| Omräkningsdifferenser | 8 | 9 | 26 | 23 | 64 |
| Utgående balans | 112 | 431 | 1 860 | 1 223 | 3 627 |
| moderbolaget , 2008 |
Pensioner | Garantier | Övrigt | Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 12 | 840 | 43 | 895 |
| Årets avsättning | 314 | 9 | 323 | |
| Årets utnyttjande | –3 | –151 | –2 | –156 |
| Omklassificering | 50 | 50 | ||
| Utgående balans | 9 | 1 003 | 100 | 1 112 |
| moderbolaget , 2007 |
Pensioner | Garantier | Övrigt | Totalt |
| Ingående balans | 13 | 601 | 44 | 657 |
| Årets avsättning | 261 | 4 | 265 | |
| Årets utnyttjande | –21 | –5 | –27 | |
| –1 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Avsättning för bostadsprojekt | ||||
| i egen regi, avräknad vinst | 375 | 7 | ||
| Återställningsreserv | 151 | 138 | ||
| Övrigt | 861 | 1 078 | 100 | 43 |
| Övriga avsättningar | 1 387 | 1 224 | 100 | 43 |
| Garantiåtaganden | 1 925 | 1 860 | 1 003 | 840 |
| Summa | 3 312 | 3 084 | 1 103 | 883 |
Garantiavsättningarna avser förmodade utgifter i framtiden. För att beräkna en framtida garantikostnad görs en individuell bedömning från projekt till projekt. Schablonmässiga procentsatser används för beräkningen av den framtida kostnadens storlek, där schablonen är varierande beroende på projektets karaktär. För att eliminera risker görs avsättning för garantianspråk i den takt de beräknas uppkomma efter att de identifierats. Garantikostnaden avsätts initialt för varje projekt. Detta innebär att kostnaden avräknas och redovisas succesivt för varje projekt. Den längsta löptiden på garantiavsättning är tio år medan majoriteten löper cirka två till tre år. Som garantiåtaganden redovisas även hyresgarantier vilka utfärdas som en del av de fastighetsaffärer som genomförs av NCC Property Development.
För bostadsprojekt i egen regi görs avsättning för skillanden mellan färdigställandemetoden och metoden för succesiv vinstavräkning. Endast vinsten motsvarande färdigställandegrad multiplicerat med försäljningsgrad redovisas.
Återställningsreserven är hänförlig till NCC Roads. Avsättningarna är ämnade för framtida kostnader gällande återställning av täkter inom grus- och bergmaterial. Avsättningarna görs kontinuerligt efter det att framtida kostnader har identifierats. Således upplöses reserven i samma takt som iordningställandet sker.
Avsättningarna består av tillkommande kostnader samt osäkerheter i projekten som utestående tvister och rättsärenden. En del av avsättningarna är för förluster i verksamheten och löses upp efter hand som projektet upparbetas. Även framtida omstruktureringskostnader innefattas under "övrigt".
Pensionskostnad
| kon cernen |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer: | ||
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period | 153 | 135 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare period | 13 | 14 |
| Räntekostnad | 130 | 106 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | –194 | –179 |
| Aktuariella vinster (–) och förluster (+) | ||
| som redovisats under året | 32 | 8 |
| Förluster (+) eller vinster (–) på reduceringar och regleringar | –6 | |
| Summa kostnad förmånsbestämda planer | 134 | 77 |
| Summa kostnad avgiftsbestämda planer | 562 | 559 |
| Löneskatt och avkastningsskatt | 96 | 75 |
| Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning | 792 | 711 |
Årets kostnad för ersättningar efter avslutad anställning återfinns i sin helhet i rörelseresultatet.
Åtaganden för sjukpension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas hos NCC genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2008 har NCC inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa planer som förmånsbestämda. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. 2008 års avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 45 (53) MSEK.
Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2008 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 112,0 (152,0) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
| kon cernen |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Helt eller delvis fonderade förpliktelser: | ||
| Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser | 3 946 | 3 632 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | 3 392 | 3 349 |
| Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser | 554 | 283 |
| Justeringar: | ||
| Ackumulerade oredovisade aktuariella | ||
| vinster (+) och förluster (–) | –1 336 | –825 |
| Nettoförpliktelse | –782 | –542 |
| Särskild löneskatt/Arbetsgivaravgifter | –46 | –34 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) | –829 | –576 |
| Nettobeloppet redovisas i följande poster i balansräkningen: | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | –870 | –688 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 42 | 112 |
| Nettobeloppet i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) | –829 | –576 |
| Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder: | ||
| Sverige | –855 | –660 |
| Norge | 27 | 84 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) | –829 | –576 |
Förändring av förpliktelse för förmånsbestämda planer
| kon cernen |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 1 januari | 3 632 | 3 070 |
| Utbetalda ersättningar | –53 | –29 |
| Kostnad för tjänstgöring innevarande år samt räntekostnad | 243 | 209 |
| Minskning genom försäljning av företag | –8 | |
| Reduceringar | 36 | –3 |
| Aktuariella vinster och förluster | 147 | 340 |
| Valutakursdifferenser | –59 | 53 |
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 31 december | 3 946 | 3 632 |
| KONCERNEN | 2008 | 2007 | ||
|---|---|---|---|---|
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 1 januari | 3 349 | 3 059 | ||
| Avgifter från arbetsgivaren | 352 | 263 | ||
| Utbetalda ersättningar | –22 | –29 | ||
| Gottgörelse | –25 | –72 | ||
| Minskning genom försäljning av företag | –1 | |||
| Reduceringar | –1 | –13 | ||
| Förväntad avkastning | 194 | 179 | ||
| Aktuariella vinster och förluster | –404 | –83 | ||
| Valutakursdifferenser | –51 | 46 | ||
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december | 3 392 | 3 349 | ||
| Förvaltningstillgångarna består av: | 1 021 | |||
| Aktier | 824 | |||
| Fonder | 279 | 307 | ||
| Fastigheter | 129 | 103 | ||
| Räntebärande värdepapper | 2 134 | 1 884 | ||
| Övrigt Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december |
27 3 392 |
34 3 349 |
||
| Avkastning förvaltningstillgångar | ||||
| KONCERNEN | 2008 | 2007 | ||
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar | –210 | 95 | ||
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 194 | 179 | ||
| Oredovisat aktuariellt resultat för | ||||
| förvaltningstillgångar under perioden (vinst +) | –404 | –83 | ||
| Historiska värden | ||||
| KONCERNEN | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
| Nuvärde av förmånsbestämda förpliktelser | 3 946 | 3 632 | 3 070 | 2920 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | 3 392 | 3 349 | 3 059 | 2631 |
| Överskott (–)/underskott (+) i planen | 554 | 283 | 11 | 289 |
| Erfarenhetsbaserad justering avseende | ||||
| förvaltningstillgångar Erfarenhetsbaserad justering avseende |
–403 | –86 | 15 | –49 |
| KONCERNEN | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 4,1 | 4,3 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna | 5,6 | 6,3 |
| Framtida löneökningar | 3,3 | 3,3 |
| Framtida ökningar av pensioner | 2,0 | 2,0 |
| Förväntad inflation | 2,0 | 2,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Avsatt till pensioner, övriga | 42 | 112 | 9 | 12 |
| MODERBOLAGET | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Pensionering i egen regi | ||
| Kostnader exklusive räntekostnad i egen regi | 222 | 186 |
| Räntekostnad | 9 | 7 |
| Kostnader för pensionering i egen regi | 231 | 193 |
| Pensionering genom försäkring | ||
| Försäkringspremier | 114 | 131 |
| Delsumma | 345 | 324 |
| Särskild löneskatt på pensionskostnader | 87 | 66 |
| Årets pensionskostnad | 432 | 390 |
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser | ||
| MODERBOLAGET | 2008 | 2007 |
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser | ||
| pensionering i företagets egen regi vid ingången av året | 1 933 | 1 763 |
| Kostnad exkl räntekostnad som belastar resultatet | 222 | 186 |
| Räntekostnad | 9 | 7 |
| Utbetalning av pensioner | –15 | –23 |
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser | ||
| pensionering i företagets egen regivid utgången av året | 2 149 | 1 933 |
| Verkligt värde avseende särskilt avskiljda tillgångar | ||
| MODERBOLAGET | 2008 | 2007 |
| Verkligt värde vid ingången av året avseende | ||
| särskilt avskiljda tillgångar | 2 386 | 2 231 |
| Avkastning på särskilt avskiljda tillgångar | –229 | 70 |
| Betalning till/från pensionsstiftelserna | 188 | 85 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende | ||
| särskilt avskiljda tillgångar | 2 345 | 2 386 |
| Verkligt värde avseende särskilt avskiljda | ||
| tillgångar fördelar sig på: | ||
| Aktier | 624 | 756 |
| Fonder | 257 | 282 |
| Räntebärande fordringar | 1 464 | 1 348 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende | ||
| särskilt avskiljda tillgångar | 2 345 | 2 386 |
Pensionsstiftelserna har en räntebärande fordran på NCC AB om 1 200 (990) MSEK. I övrigt innehar stiftelsen inga finansiella instrument utgivna av företaget eller tillgångar som används av företaget.
| MODERBOLAGET | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensionering i företagets egen regi vid utgången av året |
2 149 | 1 933 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskiljda tillgångar |
2 345 | 2 386 |
| Överskott i särskilt avskiljda tillgångar | 205 | 465 |
| Netto redovisat avseende pensionsförpliktelsen | 9 | 12 |
| MODERBOLAGET | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta per 31 december | 3,84 | 3,64 |
Pensionsberäkningarna bygger i övrigt på löne- och pensionsnivån på balansdagen.
Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för finansiella risker. Med finansiella risker avses ränterisker, kreditrisker, likviditetsrisker, refinansieringsrisker och valutarisker. NCC:s finanspolicy för hantering av finansiella risker har beslutats av NCC AB:s styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten.
Inom NCC-koncernens decentraliserade organisation är finansverksamheten centraliserad till NCC Koncernstab Finans, dels för att kunna bevaka koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner, dels för att kunna uppnå kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncerngemensamma intressen. I NCC hanteras koncernens ränte-, valuta-, kredit-, refinansierings- och likviditetsrisk genom koncernens internbank, NCC Treasury AB. Kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde.
NCC har en finansiell nyckeltalsrestriktion i form av skuldsättningsgrad knuten till den syndikerade kreditfaciliteten som tecknats med en grupp banker om 275 MEUR med en kvarvarande löptid på cirka fyra år med en option att förlängas ytterligare ett år. NCC uppfyller kraven för den finansiella nyckeltalsrestriktionen.
Refinansieringsrisk definieras som risken att NCC inte ska kunna erhålla finansiering vid en given tidpunkt eller att kreditgivarna ska få svårigheter att infria sina utfästelser. NCC eftersträvar en riskspridning mellan olika finansieringskällor (marknadsfinansieringsprogram, banklån och andra låneformer) för att trygga koncernens långsiktiga försörjning av lånat kapital.
NCC:s policy för refinansieringsrisk är att låneportföljen ska ha en förfallostruktur som minimerar koncernens exponering ur perspektivet refinansieringsrisk. Skuldportföljens förfall ska vara spridd över tiden. Fördelningsnormen innebär att den vägda genomsnittliga återstående löptiden ska vara minst 18 månader. Per den 31 december uppgick kapitalbindningen till 24 (24) månader.
| Räntebärande skulder | ||
|---|---|---|
| Förfallotid | Belopp | Andel % |
| 2009 | 2 930 | 52 |
| 2010 | 712 | 13 |
| 2011 | ||
| 2012 | 223 | 4 |
| 2013 | 1 307 | 23 |
| 2014– | 419 | 8 |
| Totalt | 5 591 | 100 |
NCC har upprättat följande investorrelaterade marknadsfinansieringsprogram:
| Ram | Utnyttjat MSEK |
|
|---|---|---|
| Commercial paper (CP) program i Finland | 300 MEUR | 120 |
| Commercial paper (CP) program i Sverige | 4 000 MSEK | 2 235 |
| Medium Term Note (MTN) i Sverige | 3 000 MSEK | 100 |
| Totalt | 2 455 |
Av NCC:s totala räntebärande skuld utgjordes 43 (34) procent av investorrelaterade lån.
För att erhålla god flexibilitet och kostnadseffektivitet samt säkerställa tillgången på framtida finansieringsbehov har koncernens betalningsberedskap koncentrerats till bindande kreditlöften. NCC:s finanspolicy anger att koncernens betalningsberedskap ska uppgå till minst 7 procent av koncernens årsomsättning, varav minst 5 procent ska bestå av outnyttjade bindande kreditlöften. Betalningsberedskapen definieras som koncernens likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter minskat med förfallande marknadsfinansieringsprogram som har en kvarvarande löptid kortare än tre månader. Volymen outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årsskiftet till 4,9 (3,3) Mdr SEK med en återstående genomsnittlig löptid på 2,7 (1,4) år. Tillgängliga likvida medel placeras i bank eller räntebärande instrument med god kreditvärdighet och likvid andrahandsmarknad. Koncernens likvida medel samt kortfristiga placeringar per den 31 december uppgick till 2,0 (2,2) Mdr SEK. Betalningsberedskapen uppgick per den 31 december till 9 (8) procent av omsättningen.
Nedanstående tabell visar koncernens finansiella skulder (inklusive räntebetalningar) samt derivat som utgör finansiella skulder.
| 2008 | 2007 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 3 mån | 3 mån | |||||||||||
| Totalt | <3 mån | –1 år | 1–3 år | 3–5 år | >5 år | Totalt | <3 mån | –1 år | 1–3 år | 3–5 år | >5 år | |
| Företagscertifikat | 2 355 | 1 753 | 602 | 1 111 | 1 111 | |||||||
| Banklån | 1 535 | 326 | 82 | 857 | 55 | 215 | 583 | 5 | 496 | 60 | 14 | 7 |
| Återlån från pensionsstiftelsen | 1 515 | 63 | 126 | 1 326 | 1 312 | 64 | 129 | 1 119 | ||||
| Finansiella leasingskulder | 256 | 256 | 212 | 3 | 209 | |||||||
| MTN lån | 102 | 1 | 101 | 108 | 1 | 4 | 103 | |||||
| Pensionsskulder | 51 | 2 | 4 | 45 | 137 | 5 | 10 | 122 | ||||
| Övriga räntebärande skulder | 254 | 99 | 72 | 5 | 59 | 19 | 341 | 89 | 172 | 22 | 15 | 43 |
| Ränteswappar | 45 | 4 | 4 | 16 | 5 | 16 | 5 | 2 | 2 | |||
| Valutaterminer | 523 | 523 | 96 | 96 | ||||||||
| Leverantörsskulder | 4 356 | 4 356 | 4 974 | 4 974 | ||||||||
| Utdelning | 434 | 434 | 2 276 | 2 276 | ||||||||
| Totalt | 11 426 | 7 062 | 1 360 | 1 264 | 1 490 | 250 | 11 154 | 6 281 | 3 226 | 326 | 1 270 | 50 |
Ränterisk utgör risken för att förändringar i marknadsräntor påverkar NCC:s kassaflöden eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder negativt. NCC:s finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassaflöde från den operativa verksamheten samt upplåning. Upplåningen som är räntebärande medför att koncernen exponeras för ränterisk. NCC:s policy för ränterisk är att den vägda genomsnittliga återstående räntebindningen för skuldportföljen när exponeringen reducerats med räntebindningen för likvida medel i normalfallet ska vara 12 månader med ett avvikelsemandat på +/–6 månader samt att skuldportföljens ränteomsättningsstruktur ska vara spridd över tiden. I de fall tillgänglig upplåningsform räntemässigt inte motsvarar önskvärd struktur på låneportföljen används i huvudsak ränteswappar för att anpassa strukturen. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen.
Per årsskiftet uppgick NCC:s räntebärande bruttoskuld till 5 591 (3 402) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 12 (7) månader inklusive ränteswappar knutna till skuldportföljen. Inklusive övriga ränteswappar var räntebindningstiden 20 (21) månader. Kortfristiga placeringar samt likvida medel uppgick till 2 048 (2 168) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden på dessa tillgångar var 2 (2) månader. Den genomsnittliga räntebindningstiden reducerad med ränteexponeringen i likvida medel var 11 (6) månader inklusive ränteswappar knutna till skuldportföljen. Inklusive övriga ränteswappar var räntebindningstiden 19 (20) månader.
Per den 31 december 2008 hade NCC ränteswappar med ett nominellt värde på 962 (882) MSEK. Ränteswapparnas verkliga värde uppgick per den 31 december 2008 netto till –26 (18) MSEK bestående av tillgångar om 3 (21) MSEK och skulder om 29 (3) MSEK. Ränteswapparna har en förfallotidpunkt på mellan 0,2 (0,5) och 8,6 (9,7) år.
| Räntebärande skulder inkl. ränteswappar |
||
|---|---|---|
| Förfallotid | Belopp | Andel % |
| 2009 | 4 355 | 77 |
| 2010 | 210 | 4 |
| 2011 | 163 | 3 |
| 2012 | ||
| 2013 | 40 | 1 |
| 2014– | 823 | 15 |
| Totalt | 5 591 | 100 |
Valutarisker utgör risken att förändringar i valutakursen negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöden. I enlighet med finanspolicyn ska transaktionsexponeringen elimineras så snart den är känd. Säkring sker av kontrakterade samt mycket sannolika prognostiserade flöden.
| 2008 | 2007 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Netto- utflöde |
varav säkrat |
säkrad andel % |
Netto- utflöde |
varav säkrat |
säkrad andel % |
||
| DKK | 94 | 91 | 97 | 94 | 32 | 34 | ||
| EUR | 927 | 557 | 60 | 983 | 819 | 83 | ||
| NOK | 12 | 32 | ||||||
| PLN | 51 | 34 | 67 | 63 | 31 | 49 | ||
| USD | 52 | 46 | 88 | 98 | 88 | 90 | ||
| CHF | 14 | 13 | 93 | 0 | 0 | 0 | ||
| Totalt | 1 150 | 741 | 64 | 1 270 | 970 | 76 |
Under 2008 var det inga kassaflödessäkringar som avslutades på grund av att det förväntade kassaflödet ej längre var sannolikt att inträffa.
Transaktionsexponeringen har säkrats genom valutaterminer. Terminskontrakten som används för säkring av kontrakterade samt prognostiserade transaktioner är klassificerade som kassaflödessäkringar. Det verkliga värdet på valutaterminer som använts för säkring av transaktionsexponering uppgick till netto 32 (7) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som tillgångar 33 (7) MSEK och som skulder 1 (0) MSEK.
Detta sker huvudsakligen via valutaterminskontrakt. NCC använder en säkringsmetod som innebär att de kvartal som ligger närmast i tiden säkras i högre grad än efterföljande kvartal. Varje kvartal säkras därmed vid flera tillfällen och omfattas av flera säkringsavtal som har ingåtts vid olika tidpunkter. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när kraven för säkringsredovisning är uppfyllda. Koncernens omräkningsexponering täcks enligt riktlinjer i NCC:s finanspolicy, vilken anger att mellan 80–100 procent av nettotillgångarna utan hänsyn tagen till skatteeffekt ska säkras.
Upplåning i NCC-koncernen sker främst genom den centrala treasuryenheten och överförs sedan till affärsområden och dotterbolag i form av interna lån. Utlåningen sker i lokal valuta, medan finansieringen till stor del sker i SEK och EUR. Den valutarisk som därigenom uppkommer hanteras med valutaswappar. Följande tabeller visar NCC:s finansiering samt finansieringsvalutaswappar. Angivna värden inkluderar underliggande kapitalbelopp.
| Räntebärande skulder exkl. valutaswappar |
||
|---|---|---|
| Motvärde i MSEK | Belopp | Andel % |
| DKK | 95 | 2 |
| EUR | 577 | 10 |
| NOK | 27 | |
| RUB | 301 | 6 |
| SEK | 4 591 | 82 |
| Totalt | 5 591 | 100 |
| Motvärde i MSEK | |
|---|---|
| Köp CHF | 38 |
| Sälj DKK | –1 782 |
| Sälj EEK | –135 |
| Sälj EUR | –1 934 |
| Sälj LTL | –111 |
| Sälj LVL | –291 |
| Köp NOK | 510 |
| Sälj PLN | –13 |
| Sälj RUB | –98 |
| Sälj SGD | –149 |
| Netto | –3 965 |
Nedanstående tabell visar koncernens nettoutflöden i olika valutor samt säkrad andel under året.
Nedanstående tabell visar de prognostiserade samt kontrakterade valutautflödena under 2009–2010, utestående säkringsposition vid årsskiftet samt säkrad andel. Valutautflödena i DKK samt USD avser endast kontrakterade flöden.
| 1–3 mån | 3–6 mån | 6–9 mån | 9–12 mån | >12 mån | Totalt | |||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Netto- Säkrings- Säkrad utflöde position andel % |
Netto- Säkrings- Säkrad utflöde position andel % |
Netto- Säkrings- Säkrad utflöde position andel % |
Netto- Säkrings- Säkrad utflöde position andel % |
Netto- Säkrings- Säkrad utflöde position andel % |
Netto- Säkrings- Säkrad utflöde position andel % |
||||||||||||
| DKK | 9 | 9 | 100 | 1 | 1 | 100 | 10 | 10 | 100 | |||||||||
| EUR | 161 | 150 | 93 | 168 | 93 | 55 | 147 | 39 | 27 | 154 | 25 | 16 | 95 | 5 | 5 | 725 | 313 | 43 |
| PLN | 6 | 6 | 100 | 8 | 6 | 75 | 7 | 4 | 57 | 6 | 2 | 33 | 6 | 1 | 17 | 33 | 19 | 58 |
| USD | 2 | 2 | 100 | 1 | 1 | 100 | 3 | 3 | 100 | |||||||||
| Totalt | 178 | 167 | 94 | 178 | 101 | 57 | 154 | 43 | 28 | 160 | 27 | 17 | 101 | 6 | 6 | 771 | 345 | 45 |
Nedanstående tabell visar koncernens säkrade nettoinvesteringar och säkringspositioner per valuta samt säkrad andel utan, respektive med, hänsyn tagen till skatteeffekt.
| 2008-12-31 | 2007-12-31 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Netto- investering |
Säkrings- position före skatt |
Säkrad andel före skatt % |
Säkrings- efter skatt |
Säkrad position andel efter skatt % |
Netto- investering |
Säkrings- position före skatt |
Säkrad andel före skatt % |
Säkrings- efter skatt |
Säkrad position andel efter skatt % |
|
| DKK | 2 008 | 1 912 | 95 | 1 377 | 69 | 1 751 | 1 518 | 87 | 1 093 | 62 | |
| EUR | 2 685 | 2 379 | 89 | 1 713 | 64 | 2 170 | 1 917 | 88 | 1 380 | 64 | |
| NOK | 1 189 | 966 | 81 | 696 | 59 | 1 090 | 910 | 83 | 655 | 60 | |
| PLN | 116 | 105 | 91 | 76 | 66 | ||||||
| Totalt | 5 911 | 5 268 | 89 | 3 794 | 64 | 5 127 | 4 450 | 87 | 3 204 | 62 |
Säkring av nettotillgångarna sker både genom upptagande av lån samt genom valutaterminer. Det redovisade värdet på lån respektive valutaterminer (inklusive underliggande kapitalbelopp) som använts som säkringsinstrument per 31 december 2008 var 0 (450) MSEK respektive 5 268 (4 000) MSEK. Säkringsredovisning tillämpas då kriterierna för säkringsredovisning är uppfyllda. En valutakursdifferens på –521 (–216) MSEK före skatt har redovisats i eget kapital i samband med omräkning av lånen samt valutaterminerna till SEK. Avseende säkringsredovisning, se vidare not 1 Redovisningsprinciper, Säkring av nettoinvesteringar.
Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrad valutakurs redovisas i omräkningsreserven i eget kapital.
NCC:s placeringsreglemente för finansiella kreditrisker revideras kontinuerligt och karaktäriseras av försiktighet. Transaktioner sker endast med kreditvärdiga motparter med lägst rating A (Standard & Poor´s) eller motsvarande internationell rating. ISDA:s (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal om nettning med alla motparter avseende derivathandel används. I placeringsreglementet anges maximal kreditexponering samt löptid för olika motparter.
Den sammanlagda motpartsexponeringen avseende derivat, beräknad som nettofordran per motpart, uppgick till 131 (91) MSEK vid utgången av 2008. Nettofordran per motpart beräknas enligt marknadsvärderingsmetoden (FFFS 2007:1). Beräknad bruttoexponering för finansiella kreditrisker avseende likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 2 048 (2 168) MSEK.
Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster genom olika typer av säkerheter. Dessa kan till exempel vara bankgarantier, spärr i byggnadskreditiv, moderbolagsgarantier samt övriga betalningsgarantier.
NCC:s exponering avseende kreditrisker i kundfordringar följs upp löpande i koncernen. På balansdagen föreligger ingen signifikant koncentration för kreditriskexponering. Den maximala exponeringen för kreditrisk framgår av det redovisade värdet i balansräkningen.
| 2008 | 2007 | |||
|---|---|---|---|---|
| Brutto | Reserv för osäkra fordringar |
Brutto | Reserv för osäkra fordringar |
|
| Ej förfallna kundfordringar Förfallna kundfordringar |
7 035 | 8 854 | 2 | |
| 1–30 dagar | 839 | 4 | 853 | 2 |
| Förfallna kundfordringar 31–60 dagar |
158 | 3 | 52 | 2 |
| Förfallna kundfordringar 61–180 dagar |
186 | 15 | 200 | 15 |
| Förfallna kundfordringar > 180 dagar |
764 | 291 | 701 | 244 |
| Summa | 8 981 | 313 | 10 660 | 264 |
Säkerheter för kundfordringar har erhållits till ett belopp av 832 (2 234) MSEK.
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 264 | 339 |
| Årets reservering | 179 | 102 |
| Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar | –140 | –190 |
| Omräkningsdifferenser | 10 | 13 |
| Utgående balans | 313 | 264 |
Nedanstående tabell visar redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument. För finansiella tillgångar har verkligt värde fastställts genom diskontering av framtida betalningsflöden till aktuell marknadsränta på balansdagen. Det redovisade värdet för kundfordringar och leverantörsskulder anses överensstämma med det verkliga värdet.
Verkligt värde på valutaderivat beräknas genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Verkligt värde på ränteswappar beräknas genom en diskontering av framtida kassaflöden. Diskonteringsräntan är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.
| Finansiella | Finansiella skulder värderade |
||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| tillgångar värderade till verkligt värde som används |
Derivat | Kund- | Investeringar | Finansiella tillgångar |
till verkligt värde via |
Summa | Summa | ||
| via resultat- | i säkrings- | och låne- | som hålles | som kan | resultat- | Övriga | redovisat | verkligt | |
| KONCERNEN, 2008 | räkningen1) | redovisning | fordringar | till förfall | säljas | räkningen1) | skulder | värde | värde |
| Andra långrfristiga värdepappersinnehav | 199 | 28 | 227 | 237 | |||||
| Långfristiga fordringar | 1 | 71 | 72 | 72 | |||||
| Kundfordringar | 7 820 | 7 820 | 7 820 | ||||||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 | 11 | 12 | 12 | |||||
| Övriga fordringar | 19 | 66 | 955 | 1 040 | 1 040 | ||||
| Korfristiga placeringar | 122 | 93 | 215 | 216 | |||||
| Summa tillgångar | 143 | 66 | 8 857 | 292 | 28 | 0 | 0 | 9 386 | 9 397 |
| Långfristiga räntebärande skulder2) | 2 620 | 2 620 | 2 620 | ||||||
| Övriga långfristiga skulder | 29 | 3 | 806 | 837 | 837 | ||||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 42 | 42 | 42 | ||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 2 929 | 2 929 | 2 929 | ||||||
| Leverantörsskulder | 4 356 | 4 356 | 4 356 | ||||||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 2 | 25 | 27 | 27 | |||||
| Övriga kortfristiga skulder | 407 | 169 | 3 | 578 | 578 | ||||
| Summa skulder | 0 | 436 | 0 | 0 | 0 | 174 | 10 781 | 11 390 | 11 390 |
| KONCERNEN, 2007 | |||||||||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 207 | 43 | 250 | 247 | |||||
| Långfristiga fordringar | 3 | 16 | 840 | 859 | 859 | ||||
| Kundfordringar | 8 323 | 8 323 | 8 323 | ||||||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 | 18 | 18 | 18 | |||||
| Övriga fordringar | 5 | 18 | 1 558 | 1 581 | 1 581 | ||||
| Kortfristiga placeringar | 400 | 83 | 483 | 482 | |||||
| Summa tillgångar | 409 | 34 | 10 738 | 290 | 43 | 0 | 0 | 11 514 | 11 510 |
| Långfristiga räntebärande skulder2) | 1 590 | 1 590 | 1 590 | ||||||
| Övriga långfristiga skulder | 816 | 816 | 816 | ||||||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 112 | 112 | 112 | ||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 1 701 | 1 701 | 1 701 | ||||||
| Leverantörsskulder | 4 974 | 4 974 | 4 974 | ||||||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 3 | 14 | 17 | 17 | |||||
| Övriga kortfristiga skulder | 88 | 27 | 2 | 117 | 117 | ||||
| Summa skulder | 0 | 88 | 0 | 0 | 0 | 30 | 9 209 | 9 327 | 9 327 |
1) Innehas för handelsändamål.
2) Återlåning från NCC:s Pensionsstiftelse ingår om 1 200 (990) MSEK.
| Finansiella skulder | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar värderade |
Derivat | Finansiella | värderade till verkligt |
||||||
| till verkligt värde som används | Kund- | Investeringar | tillgångar | värde via | Summa | Summa | |||
| via resultat- | i säkrings- | och låne- | som hålles | som kan | resultat- | Övriga | redovisat | verkligt | |
| MODERBOLAGET, 2008 | räkningen1) | redovisning | fordringar | till förfall | säljas | räkningen1) | skulder | värde | värde |
| Fordringar hos koncernföretag | 147 | 147 | 147 | ||||||
| Fordringar hos intresseföretag | 46 | 46 | 46 | ||||||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 7 | 7 | 7 | ||||||
| Andra långfristiga fordringar | 39 | 39 | 39 | ||||||
| Kundfordringar | 3 077 | 3 077 | 3 077 | ||||||
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 28 | 3 289 | 3 317 | 3 339 | |||||
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag | 45 | 45 | 45 | ||||||
| Övriga kortfristiga fordringar | 48 | 48 | 48 | ||||||
| Kortfristiga placeringar | 500 | 500 | 500 | ||||||
| Summa tillgångar | 0 | 28 | 7 191 | 0 | 7 | 0 | 0 | 7 226 | 7 248 |
| Långfristiga skulder till kreditinstitut2) | 1 582 | 1 582 | 1 582 | ||||||
| Långfristiga skulder till koncernföretag | 1 547 | 1 547 | 1 547 | ||||||
| Leverantörsskulder | 1 657 | 1 657 | 1 657 | ||||||
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 221 | 1 494 | 1 715 | 1 715 | |||||
| Kortfristiga skulder till intresseföretag | 5 | 5 | 5 | ||||||
| Övriga kortfristiga skulder | 29 | 29 | 29 | ||||||
| Summa skulder | 0 | 221 | 0 | 0 | 0 | 0 | 6 314 | 6 535 | 6 535 |
| MODERBOLAGET, 2007 | |||||||||
| Fordringar hos koncernföretag | 183 | 183 | 183 | ||||||
| Fordringar hos intresseföretag | 43 | 43 | 43 | ||||||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 6 | 6 | 6 | ||||||
| Andra långfristiga fordringar | 41 | 41 | 41 | ||||||
| Kundfordringar | 3 299 | 3 299 | 3 299 | ||||||
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 7 | 2 502 | 2 510 | 2 516 | |||||
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag | 10 | 10 | 10 | ||||||
| Övriga kortfristiga fordringar | 16 | 16 | 16 | ||||||
| Kortfristiga placeringar | 1 100 | 1 100 | 1 100 | ||||||
| Summa tillgångar | 0 | 7 | 7 194 | 0 | 6 | 0 | 0 | 7 207 | 7 213 |
| Långfristiga skulder till kreditinstitut2) | 1 340 | 1 340 | 1 340 | ||||||
| Långfristiga skulder till koncernföretag | 1 626 | 1 626 | 1 626 | ||||||
| Leverantörsskulder | 1 821 | 1 821 | 1 821 | ||||||
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 46 | 1 353 | 1 400 | 1 400 | |||||
| Kortfristiga skulder till intresseföretag | 8 | 8 | 8 | ||||||
| Övriga kortfristiga skulder | 5 | 5 | 5 | ||||||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 2 | 2 | 2 | ||||||
| Summa skulder | 0 | 46 | 0 | 0 | 0 | 0 | 6 156 | 6 202 | 6 202 |
1) Innehas för handelsändamål.
2) Återlåning från NCC:s Pensionsstiftelse ingår om 1 200 (990) MSEK.
Inga omklassificeringar av finansiella tillgångar och skulder mellan ovanstående kategorier har gjorts under året.
| kon cernen |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Fakturering pågående entreprenader | 41 482 | 37 412 |
| Upparbetade intäkter pågående entreprenader | –36 182 | –32 441 |
| Summa | 5 300 | 4 971 |
| kon cernen |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Övriga långfristiga skulder | ||
| Skulder till intresseföretag | 21 | 23 |
| Derivat som innehas för säkring | 32 | |
| Övriga långfristiga skulder | 784 | 793 |
| Summa | 837 | 816 |
| Övriga kortfristiga skulder | ||
| Förskott från kunder | 266 | 351 |
| Skulder till intresseföretag | 3 | 2 |
| Derivat som innehas för säkring | 576 | 115 |
| Övriga kortfristiga skulder | 4 261 | 3 763 |
| Summa | 5 106 | 4 231 |
| MODERBOLAGET | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Fakturering exklusive innehållna belopp | 22 248 | 18 850 |
| Innehållna belopp | 301 | 330 |
| Summa fakturering | 22 549 | 19 180 |
| Nedlagda kostnader exklusive förlustreservering | –19 307 | –16 858 |
| Förlustreservering | 137 | 45 |
| Summa nedlagda kostnader | –19 170 | –16 813 |
| Summa pågående arbeten för annans räkning | 3 379 | 2 367 |
| Resultatavräknad fakturering | ||
| Årets fakturering | 24 608 | 23 475 |
| Fakturerat men ej resultatavräknat per 1/1 | 19 180 | 18 443 |
| Avgår: Fakturerat men ej resultatavräknat per 31/12 | –22 549 | –19 180 |
| Summa intäkter | 21 239 | 22 738 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Lönerelaterade kostnader | 1 919 | 1 664 | 954 | 929 | |
| Finansiella kostnader | 27 | 17 | 2 | ||
| Förutbetalda hyresintäkter | 4 | 7 | 1 | 2 | |
| Projektrelaterade kostnader | 1 892 | 2 590 | 439 | 423 | |
| Administrationskostnader | 51 | 137 | 1 | ||
| Garantikostnader | 56 | 46 | |||
| Drifts- och försäljningskostnader | 167 | 255 | |||
| Övriga kostnader | 133 | 106 | 39 | 51 | |
| Summa | 4 249 | 4 822 | 1 433 | 1 407 |
I Finland, Norge och Danmark finns ramavtal för operationell leasing av personbilar och lätta lastbilar med tillhörande administrativa tjänster. Avtalen baseras på rörlig ränta. Förvärv av objekt eller förlängning av leasingavtal kräver separat överenskommelse.
I Sverige har ingåtts ramavtal för finansiell leasing av personbilar och lätta lastbilar. Avtalet baseras på rörlig ränta. NCC anvisar köpare och förlängning av leasingavtal kan ske för enstaka fordon. Inom NCC Roads finns ramavtal för operationell leasing av produktionsutrustning för vägunderhåll. Avtalen baseras på rörlig ränta och avser Sverige, Norge, Danmark och Finland. Under 2005 övertog NCC AB ett operationellt leasingavtal som löper till och med 2011-12-31 för en fastighet i Norge. Fastigheten hyrs ut till ett antal hyresgäster på operationella leasingkontrakt. Under 2006 tecknades ett sale-leaseback-avtal med den tyska finansgruppen HSH Nordbank och dess intressebolag AGV avseende fastigheter i området Sonnengarten, Berlin. Samtidigt tecknades ett 18-årigt hyresavtal. Avtalet redovisas som en operationell lease.
| kon cernen |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Finansiell leasegivare Leasingkontrakt som löper ut: Inom mer än 1 men mindre än 5 år |
14 | 20 |
| Finansiell leasetagare Leasingkontrakt som löper ut: |
||
| Inom 1 år Inom mer än 1 men mindre än 5 år |
46 194 |
34 180 |
| Framtida minimileaseavgifter Inom 1 år Inom mer än 1 men mindre än 5 år |
77 166 |
36 208 |
| Nuvärde av framtida minimileaseavgifter Inom 1 år Inom mer än 1 men mindre än 5 år |
64 154 |
34 191 |
| Avstämning framtida leaseavgifter och deras nuvärden Framtida minimileaseavgifter Avgår räntebelastning |
243 –25 |
244 –20 |
| Nuvärde av framtida minimileaseavgifter | 218 | 224 |
| Variabla utgifter som ingår i periodens resultat: Ränta |
||
| Leasade maskiner och inventarier | 2 | 7 |
| Leasade byggnader | 1 | 1 |
| Totalt | 3 | 8 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Operationell leasegivare | |||||
| Framtida minimileaseavgifter – leasegivare (uthyrda lokaler) |
|||||
| Fördelade på förfalloperioder: | |||||
| Inom 1 år | 2 | 2 | |||
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 26 | 18 | 25 | 11 | |
| Senare än 5 år | 22 | 19 | |||
| Operationell leasetagare | |||||
| Framtida minimileaseavgifter – leasetagare |
|||||
| Leasingkontrakt som löper ut: | |||||
| Inom 1 år | 572 | 505 | 1 | ||
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 848 | 740 | 19 | 21 | |
| Senare än 5 år | 602 | 666 | |||
| Årets kostnad för operationell | |||||
| leasing uppgår till | 729 | 612 | 9 | 9 |
Som närstående till NCC-koncernen rubriceras i första hand Nordstjernangruppen, bolag ingående i Axel Johnson Gruppen och Lundberggruppen samt intresseföretag och joint ventures. Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 24, Andelar i koncernföretag. För NCC:s ledande befattningshavare, se not 5, Personalkostnader. Transaktioner som genomförts med NCC:s intressebolag och joint ventures har varit av produktionskaraktär. Transaktionerna har skett på marknadsmässiga villkor.
| kon cernen |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Transaktioner med intresseföretag och joint ventures | ||
| Försäljning till intresseföretag och joint ventures | 128 | 148 |
| Inköp från intresseföretag och joint ventures | 63 | 92 |
| Utdelning från intresseföretag | 3 | 2 |
| Långfristiga fordringar hos intresseföretag och joint ventures | 31 | 27 |
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag och joint ventures | 50 | 42 |
| Räntebärande skulder till intresseföretag och joint ventures | 30 | 22 |
| Rörelseskulder till intresseföretag och joint ventures | 28 | 31 |
| Eventualförpliktelser för intresseföretag och joint ventures | 105 | 7 |
| Transaktioner med Nordstjernangruppen | ||
| Försäljning till Nordstjernangruppen | 10 | 11 |
| Inköp från Nordstjernangruppen | 1 011 | 1 006 |
| Kortfristiga fordringar hos Nordstjernangruppen | 3 | 6 |
| Rörelseskulder till Nordstjernangruppen | 90 | 89 |
| Transaktioner med Axel Johnson Gruppen | ||
| Försäljning till Axel Johnson Gruppen | 52 | |
| Inköp från Axel Johnson Gruppen | 7 | 6 |
| Kortfristiga fordringar hos Axel Johnson Gruppen | 26 | |
| Rörelseskulder till Axel Johnson Gruppen | 1 | |
| Transaktioner med Lundberggruppen | ||
| Försäljning till Lundberggruppen | 51 | 99 |
| Inköp från Lundberggruppen | 3 | 1 |
| Kortfristiga fordringar hos Lundberggruppen | 10 | 22 |
| MODERBOLAGET | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Transaktioner med koncernföretag | ||
| Försäljning till koncernföretag | 322 | 211 |
| Inköp från koncernföretag | 1 189 | 1 142 |
| Ränteintäkter från koncernföretag | 103 | 106 |
| Räntekostnader till koncernföretag | 72 | 44 |
| Utdelning från koncernföretag | 1 593 | 2 941 |
| Långfristiga fordringar hos koncernföretag | 157 | 193 |
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 4 251 | 3 789 |
| Räntebärande skulder till koncernföretag | 1 708 | 1 143 |
| Rörelseskulder till koncernföretag | 1 553 | 1 883 |
| Eventualförpliktelser för koncernföretag | 12 961 | 12 909 |
| Transaktioner med intresseföretag och joint ventures | ||
| Försäljning till intresseföretag och joint ventures | 73 | 39 |
| Inköp från intresseföretag och joint ventures | 43 | 75 |
| Utdelning från intresseföretag och joint ventures | 1 | |
| Långfristiga fordringar hos intresseföretag och joint ventures | 46 | 43 |
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag och joint ventures | 45 | 10 |
| Räntebärande skulder till intresseföretag och joint ventures | 2 | 2 |
| Rörelseskulder till intresseföretag och joint ventures | 3 | 6 |
| Eventualförpliktelser för intresseföretag och joint ventures | 105 | 7 |
| Transaktioner med Nordstjernangruppen | ||
| Försäljning till Nordstjernangruppen | 6 | 8 |
| Inköp från Nordstjernangruppen | 650 | 612 |
| Kortfristiga fordringar hos Nordstjernangruppen | 2 | 3 |
| Rörelseskulder till Nordstjernangruppen | 70 | 69 |
| Transaktioner med Axel Johnson Gruppen | ||
| Försäljning till Axel Johnson Gruppen | 52 | |
| Inköp från Axel Johnson Gruppen | 5 | 5 |
| Kortfristiga fordringar hos Axel Johnson Gruppen | 26 | |
| Rörelseskulder till Axel Johnson Gruppen | 1 | |
| Transaktioner med Lundberggruppen | ||
| Försäljning till Lundberggruppen | 50 | 97 |
| Inköp från Lundberggruppen | 1 | 1 |
| Kortfristiga fordringar hos Lundberggruppen | 10 | 11 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Ställda säkerheter | ||||
| För egna skulder: | ||||
| Fastighetsinteckningar | 27 | 23 | ||
| Företagsinteckningar | 8 | 8 | ||
| Reversfordringar | 18 | |||
| Tillgångar belastade med | ||||
| äganderättsförbehåll, m m. | 232 | 215 | ||
| Spärrade bankmedel | 60 | 95 | 14 | 12 |
| Totalt ställda säkerheter | 327 | 359 | 14 | 12 |
| Eventualförpliktelser | ||||
| Egna förbindelser: | ||||
| Borgensförbindelser för | ||||
| koncernbolags räkning | 12 961 | 12 909 | ||
| Insatser och upplåtelseavgifter | 3 049 | 3 053 | 3 049 | 3 053 |
| Byggnadskreditiv | 2 575 | 2 347 | 2 575 | 1 705 |
| Övriga borgens- och | ||||
| ansvarsförbindelser | 175 | 222 | 174 | 832 |
| Solidariskt med andra företag: | ||||
| Skulder i konsortier, | ||||
| handels- och kommanditbolag | 194 | 127 | 10 | 7 |
| Summa eventualförpliktelser | 5 993 | 5 749 | 18 769 | 18 506 |
Några eventualtillgångar förekommer inte.
Avser leasad utrustning i form av bilar och datorer.
Borgensförbindelser för dotterbolags räkning har i huvudsak utfärdats som säkerhet för
Insatsgaranti utgör säkerhet för insatser och upplåtelseavgifter inbetalda till av NCC bildade bostadsrättsföreningar. Sådan garanti ska återställas sedan ett år förflutit efter det att den slutliga anskaffningskostnaden för bostadsrättsföreningens hus fastställts.
Borgen, utgörande säkerhet för av bostadsrättsförening upptaget byggnadskreditiv, gäller till dess att avlyft sker mot avtalad långfristig finansiering.
| kon cernen |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Kassa och bank | 1 085 | 1 382 |
| Kortfristiga placeringar | 747 | 303 |
| Summa enligt balansräkning och kassaflödesanalys |
1 832 | 1 685 |
| MODERBOLAGET | 2008 | 2007 |
| Kassa och bank | 1 966 | 1 319 |
| Kortfristiga placeringar | 500 | 1 100 |
| Summa enligt kassaflödesanalys | 2 466 | 2 419 |
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel med följande utgångspunkt:
– De har obetydlig risk för värdefluktuationer.
– De kan lätt omvandlas till kassamedel.
– De har en löptid om högst tre månader vid anskaffningstidpunkten.
Ett antal mindre förvärv har gjort under 2008, bland andra Valtatie Oy, Rydbokrossen HB och Rångedala Grus AB. Värdet av förvärvade tillgångar och skulder var enligt förvärvsanalyserna följande:
| KONCERNEN | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | –54 | –6 |
| Byggnader och mark | –14 | –16 |
| Materiella anläggningstillgångar | –109 | –41 |
| Omsättningsfastigheter | –30 | |
| Varulager | –42 | –7 |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | –25 | –51 |
| Likvida medel | –4 | |
| Långfristiga skulder | 5 | 15 |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 52 | 25 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 26 | 22 |
| Minoritetsintressen | 2 | |
| Uppskjuten skatteskuld | 12 | 4 |
| Utbetald köpeskilling | –153 | –83 |
| Förvärvade likvida medel | 4 | |
| Påverkan på koncernens likvida medel | –149 | –83 |
Ett antal mindre företag har sålts, det största var Hydrobudowa S.A.
| KONCERNEN | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 7 | |
| Byggnader och mark | 12 | 94 |
| Materiella anläggningstillgångar | 40 | 312 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 15 | 55 |
| Omsättningsfastigheter | 13 | |
| Varulager | 15 | 92 |
| Kundfordringar och övriga omsättningstillgångar | 211 | 365 |
| Likvida medel | 71 | 107 |
| Långfristiga skulder | –27 | –30 |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | –185 | –181 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | –13 | –379 |
| Minoritetsintressen | –3 | –45 |
| Uppskjuten skatteskuld | –5 | –18 |
| Realisationsresultat | 13 | 475 |
| Köpeskilling | 157 | 854 |
| Sålda likvida medel | –71 | –107 |
| Påverkan på koncernens likvida medel | 86 | 747 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Investeringar i fastighetsprojekt | –2 210 | –1 493 | ||
| Försäljning av fastighetsprojekt | 2 332 | 1 682 | ||
| Investeringar i bostadsprojekt | –4 676 | –5 392 | –405 | –30 |
| Försäljning av bostadsprojekt | 2 708 | 3 104 | 24 | 109 |
| Ökning (–)/Minskning (+) i | ||||
| omsättningsfastigheter netto | –1 846 | –2 099 | –381 | 79 |
Under året förvärvades materiella anläggningstillgångar för 677 (553) MSEK varav 0 (0) MSEK har lånefinansierats.
Förvärv av dotterföretag om 153 (83) MSEK har gjorts, varav 4 (0) MSEK ej medfört kassaflöde. Försäljning av dotterföretag har skett med 157 (854) MSEK varav 71 (107) MSEK ej medfört kassaflöde.
Under året förvärvades materiella anläggningstillgångar för 66 (213) MSEK, varav 0 (0) lånefinansierats.
Moderbolaget har endast obetydliga likvida medel i utländsk valuta, varför några kursdifferenser i likvida medel ej uppkommer.
Koncernen
Under perioden erhållen ränta uppgick till 89 (93) MSEK. Under perioden betald ränta uppgick till 351 (261) MSEK.
Under perioden erhållen ränta uppgick till 113 (122) MSEK. Under perioden betald ränta uppgick till 164 (118) MSEK.
enligt klyvningsmetoden
| KONCERNEN | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Löpande verksamhet | 10 | 187 |
| Förändring av rörelsekapital | 197 | 175 |
| Investeringsverksamhet | 14 | –24 |
| Finansieringsverksamhet | –436 | –120 |
| Summa kassaflöde | –215 | 218 |
| KONCERNEN | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Spärrade bankmedel | 60 | 95 |
| Likvida medel i joint ventures | 86 | 296 |
| Summa likvida medel som inte är | ||
| tillgängliga för användning | 146 | 391 |
| Transaktioner som inte medför betalningar | ||
| KONCERNEN | 2008 | 2007 |
| Försäljning av tillgång genom att en säljarrevers erhållits | 12 | |
| Förvärv av en tillgång genom finansiell lease | 119 | 108 |
Den avyttrade verksamheten avser NCC Roads polska asfalt- och krossverksamhet som såldes till Strabag i april 2007.
| Kvarvarande verksamhet | Verksamhet som avyttrats | Koncernen totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Resultaträkning | ||||||
| Nettoomsättning | 57 465 | 58 270 | 127 | 57 465 | 58 397 | |
| Rörelsekostnader | –55 246 | –55 814 | 208 | –55 246 | –55 607 | |
| Rörelseresultat | 2 219 | 2 455 | 335 | 2 219 | 2 790 | |
| Finansnetto | 166 | –194 | 12 | 166 | –182 | |
| Resultat efter finansiella poster | 2 385 | 2 261 | 347 | 2 385 | 2 608 | |
| Skatt | –565 | –367 | 10 | –565 | –357 | |
| Periodens resultat | 1 820 | 1 894 | 357 | 1 820 | 2 252 | |
| Hänförligt till NCC:s aktieägare | 1 809 | 1 888 | 359 | 1 809 | 2 247 | |
| Minoritetsintressen | 11 | 6 | –2 | 11 | 4 | |
| Periodens resultat | 1 820 | 1 894 | 357 | 1 820 | 2 252 | |
| Balansräkning | ||||||
| Anläggningstillgångar | 6 139 | 6 424 | 6 139 | 6 424 | ||
| Omsättningstillgångar | 30 108 | 27 645 | 30 108 | 27 645 | ||
| Totala tillgångar | 36 247 | 34 069 | 0 | 36 247 | 34 069 | |
| Totala skulder | 29 382 | 26 832 | 0 | 29 382 | 26 832 | |
| Nettotillgångar | 6 865 | 7 237 | 0 | 6 865 | 7 237 | |
| Kassaflöde | ||||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 128 | 1 078 | –47 | 128 | 1 031 | |
| Investeringsverksamheten | –306 | –539 | 673 | –306 | 134 | |
| Finansieringsverksamheten | 298 | –743 | –20 | 298 | –763 | |
| Årets kassaflöde | 121 | –204 | 606 | 121 | 402 |
NCC AB, org nr 556034-5174 är ett svenskregistrerat aktiebolag och har sitt säte i Solna. NCC AB:s aktier är marknadsnoterade på Stockholmsbörsen (Nasdaq OMX Stockholm/Stora bolag).
Huvudkontorets adress är: NCC AB, Vallgatan 3, 170 80 Solna.
Koncernredovisningen för år 2008 består av moderbolag och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även andel av innehaven i intresseföretag och joint venture-företag.
NCC AB konsolideras som dotterbolag i Nordstjernan AB:s koncernredovisning. Ägarandelen för Nordstjernan AB uppgår till 26,7 procent av kapitalet och 55,1 procent av rösterna i NCC AB. Nordstjernan AB, org nr 556000-1421, har sitt säte i Stockholm.
Uppskattningar och bedömningar som påverkar koncernens räkenskaper har gjorts utifrån vad som är känt vid årsredovisningens avgivande. Uppskattningar och bedömningar kan vid senare tidpunkt komma att ändras bland annat på grund av ändrade omvärldsfaktorer. Detta måste speciellt beaktas i den konjunktur som nu råder med stor osäkerhet både när det gäller byggmarknaden och den globala finansmarknaden. De för NCC mest väsentliga bedömningarna redovisas nedan.
Ett grundläggande villkor för att kunna bedöma den successiva vinstavräkningen är att projektintäkter och projektkostnader kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Tillförlitligheten bygger bland annat på att NCC:s system för projektstyrning följs och att projektledningen har nödvändiga kunskaper. Bedömningen av projektintäkter och projektkostnader baseras på ett antal uppskattningar och bedömningar som är beroende av projektledningens erfarenheter och kunskaper om projektstyrning, utbildning, och tidigare ledning av projekt. Risk kan finnas att det slutliga resultatet kan komma att avvika från det successivt upparbetade resultatet. Redovisade intäkter per bokslutsdagen uppgår till 47,2 (41,6) Mdr SEK, se not 34, Upparbetade ej fakturerade intäkter respektive not 40, Fakturerade ej upparbetade intäkter.
Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen. Tidpunkten för resultatavräkning är avhängigt avtalet med köparen och kan vara vid avtalstecknande, viss uthyrningsgrad, färdigställande, övergång av äganderätt eller en kombination av dessa variabler. Detta avgörs från avtal till avtal och innehåller inslag av uppskattningar och bedömningar samt gäller både vid direktförsäljning av fastighet och vid indirekt försäljning via försäljning av bolag.
NCC:s omsättningsfastigheter redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. År 2008 har omsättningsfastigheter skrivits ned med 0,5 Mdr SEK och bokfört värde vid årets utgång motsvarar 14,5 Mdr SEK.
Bedömningen av nettoförsäljningsvärdet baserat på en rad, i rådande marknadsläget mycket svårbedömda, antaganden såsom till exempel försäljningspriser, produktionskostnader, markpriser, hyresnivåer, avkastningskrav samt möjliga tidpunkter för produktionsstart och/eller försäljning. NCC följer löpande marknadsutvecklingen och prövar kontinuerligt gjorda antaganden. Skillnaden mellan bokfört värde och bedömt nettoförsäljningsvärde är i vissa fall små. En förändring i gjorda antagande kan leda till ytterligare nedskrivningsbehov.
Goodwill värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och återvinningsvärdet. Efter nedskrivningar om 32 MSEK värderas goodwill i koncernen till 1,8 Mdr SEK.
Flera antaganden och uppskattningar görs om framtida förhållanden vilka beaktas vid beräkning av det diskonterade kassaflöde som ligger till grund för bedömt återvinningsvärde. Viktiga antagande är förväntad tillväxt, marginaler och diskonteringsränta. Om dessa antaganden ändras kan värdet på kvarvarande goodwill påverkas, se not 21, Immateriella tillgångar, för antaganden och uppskattningar.
NCC:s kundfordringar inklusive fordringar för sålda fastighetsprojekt uppgår till 8,7 Mdr SEK, se not 39, Finansiella instrument och finansiell riskhantering. Fordringarna värderas till verkligt värde. Vekligt värde påverkas av flera bedömningar varav den för NCC enskilt viktigaste är kreditrisk och därmed eventuellt behov av reservering för osäker fordran. Varje fordran ska värderas individuellt, men som regel krävs särskilda omständigheter för att fodringar som varit förfallna mer än 60 dagar inte ska reserveras, helt eller delvis.
NCC:s garantiåtagande som avsatts baseras på kalkyler samt företagsledningens bedömningar och erfarenhet av liknande transaktioner. Vid årets utgång uppgick garantiavsättningarna till 1,9 Mdr SEK, se not 37, Avsättningar. En förutsättning för att dessa bedömningar ska vara säkra är att NCC:s produktion samt material håller samma kvalitet och standard som tidigare år. I vissa fall har det kunnat påvisas att en för NCC normal standard och kvalitet inte funnits på utfört arbete. Till exempel för byggmetoder som använts och som inte fungerat fullt ut. Detta gäller bland annat den så kallade enstegstätningsmetoden. I dessa fall har en bedömning gjorts för det åtagande NCC kan ha för att åtgärda eventuella brister.
NCC:s pensionsförpliktelse netto är 0,6 Mdr SEK, vilket med hänsyn tagen till aktuariell förlust inneburit en nettotillgång om 0,8 Mdr SEK, se not 38, Pensioner.
Redovisade värden påverkas av förändringar i de aktuariella antaganden som ligger till grund för beräkningarna av förvaltningstillgångarna och pensionsförpliktelser. I not 38, Pensioner, anges de aktuariella antagandena.
Inom ramen för NCC:s ordinarie affärsverksamhet är NCC från tid till annan part i rättstvister. I dessa fall görs en bedömning av NCC:s åtaganden och sannolikheten för ett för NCC negativt utfall. NCC:s bedömning görs utifrån den information och kunskap NCC har i dagsläget. Bedömningar är i flera fall svåra och slutligt utfall kan bli annat än nu bedömt.
| Styrelsen föreslår att | |
|---|---|
| till förfogande stående vinstmedel | 1 610 122 260 |
| Disponeras enligt följande: | |
| Ordinarie utdelning till aktieägarna 4,00 SEK per aktie | 433 658 736 |
| I ny räkning balanseras | 1 176 463 524 |
| Summa SEK | 1 610 122 260 |
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar härmed att årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 11 februari 2009. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 7 april 2009.
Solna den 11 februari 2009
Tomas Billing Antonia Ax:son Johnson Ulf Holmlund Styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Lars Bergqvist Sven Frisk Ruben Åkerman Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Ulla Litzén Fredrik Lundberg Marcus Storch
Olle Ehrlén Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 20 februari 2009
PricewaterhouseCoopers AB
Håkan Malmström Ulf Westerberg Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i NCC AB för år 2008. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 36–93. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 20 februari 2009 PricewaterhouseCoopers AB
Håkan Malmström Ulf Westerberg
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Andel riskbärande kapital: Summan av eget kapital och uppskjutna skatteskulder i procent av summa tillgångar.
Avkastning på eget kapital: Årets resultat enligt resultaträkningen exklusive minoritetens andel, i procent av genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital: Resultatet efter finansnetto inklusive resultat från andelar i intressebolag med återläggning av räntekostnader, i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avkastning på totalt kapital: Resultat efter finansnetto inklusive resultat från andelar i intresseföretag plus finansiella kostnader, i procent av genomsnittlig balansomslutning.
Direktavkastning: Utdelningen i procent av börskursen vid årets slut.
Driftnetto: Resultat från fastighetsförvaltning före avskrivningar.
Genomsnittlig räntebindningstid: Återstående räntebindningstid vägd med utestående räntebärande skulder.
Genomsnittligt eget kapital: Medeltalet av redovisat eget kapital den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
Kapitalomsättningshastighet: Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Medelränta: Nominell ränta vägd med balansdagens utestående räntebärande skulder.
Nettoinvesteringar: Utgående balans minus ingående balans plus avskrivningar och nedskrivningar minus uppskrivningar.
Nettolåneskuld: Räntebärande skulder och avsättningar minus finansiella tillgångar inklusive likvida medel.
Nettomarginal: Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättningen.
Nettoomsättning: Inom entreprenadrörelsen redovisas nettoomsättningen enligt principen för successiv vinstavräkning. Dessa intäkter redovisas i takt med att entreprenadprojekten inom bolaget successivt färdigställts. I moderbolaget motsvaras nettoomsättningen av resultatavräknad fakturering på avslutade projekt. Inom övrig verksamhet motsvaras nettoomsättningen av årets fakturering.
Orderingång: Värdet av erhållna projekt och förändringar på befintliga projekt under den aktuella perioden. Som erhållna uppdrag räknas även projekt i egen regi för försäljning för vilka beslut om igångsättning fattats.
Orderstock: Värdet vid periodens utgång av återstående ej upparbetade projektintäkter i inneliggande uppdrag, inklusive ej avslutade projekt i egen regi för försäljning.
P/E-tal: Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie efter skatt.
Resultat per aktie, efter skatt: Årets resultat hänförligt till NCC:s aktieägare dividerat med ett vägt genomsnitt av antal aktier under året.
Räntetäckningsgrad: Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Rörelsemarginal: Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.
Skuldsättningsgrad: Nettolåneskuld dividerad med eget kapital.
Soliditet: Summan av eget kapital i procent av summa tillgångar.
Sysselsatt kapital: Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatteskulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital beräknas som medeltalet av värdena den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
Total avkastning: Kursutveckling under året plus utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång.
Valutaeffekt: Den påverkan som förändringar i olika valutor har på den löpande rapporteringen i NCC-koncernen vid omräkning till svenska kronor.
Valutakursdifferens: Kursförändringar hänförliga till förändringar i olika valutor vid omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta.
Återköp egna aktier i aktiedata: Vid beräkning av de nyckeltal som beräknas utifrån antalet utestående aktier, har återköpta aktier exkluderats.
Vinstmarginal: Resultat efter finansiella poster i procent av årets nettoomsättning.
Ballast: Vanlig benämning på grus och sönderdelat material, främst bergmaterial, som används för bygg- och anläggningsändamål.
Byggkostnad: Kostnad för uppförande av byggnad inklusive byggnadstillbehör, anslutningsavgifter, övriga byggherrekostnader och moms. I byggkostnader ingår inte kostnad för mark.
Byggrätt: Rätt att bebygga ett markområde. För bostäder motsvarar en byggrätt en bostad på i genomsnitt cirka 90 kvadratmeter bostadsyta (lägenhet eller fristående hus). För att förfoga över en byggrätt krävs antingen ägande av marken eller option på att äga marken. För kommersiella fastigheter mäts byggrätter i kvadratmeter.
Direktavkastningskrav: Avkastningskravet från NCC Property Developments beställare på investeringen som ska uppnås genom hyresgarantier. Driftsintäkter minus driftskostnader dividerat med investeringsvärdet, även kallat yield.
Egen regi: När NCC för egen utveckling anskaffar mark, projekterar och bygger, samt därefter säljer. Avser både boendeprojekt och kommersiella fastighetsprojekt.
Entreprenadformer: Förhandlingsentreprenad/förtroendeentreprenad: När NCC samarbetar med kunden exklusivt under hela byggprocessen – från planering till slutbesiktning.
Generalentreprenad/utförandeentreprenad: När NCC bygger på uppdrag av beställare som utfört projektering. NCC utser och ansvarar för underentreprenörer.
Totalentreprenad/funktionsentreprenad: När NCC har totalansvar för projektet, från idé och projektering till färdigställande.
Fastigheter: I verksamhetsbeskrivning avses hus, bostäder och mark.
Funktionskontrakt: Ett avtal där kunden ställer funktionskrav i stället för detaljerade material- och utförandekrav och som ofta löper över flera år.
Helhetsåtagande: När NCC står för hela kedjan av tjänster, från idé till försäljning.
Hus/övriga hus: I verksamhetsbeskrivning avses kommersiella byggnader, främst kontor, butiker, gallerior och garage.
Kross: Bergmaterial som sönderdelats genom krossning, även kallat makadam.
Makadam: Bergmaterial som sönderdelats genom krossning. Kallas även kross.
NCC Partnering: En samverkansform i bygg- och anläggningsbranschen där byggherren, konsulterna och entreprenören tidigt i processen etablerar ett öppet och förtroendefullt samarbete, baserat på gemensamma mål, gemensamma aktiviteter och gemensamma ekonomiska intressen, i syfte att optimera projektet.
Uthyrningsgrad: Hur stor andel av förväntade hyresintäkter som motsvaras av tecknade hyreskontrakt (även kallad ekonomisk uthyrningsgrad).
| RESULTAT RÄKNIN G, MSEK |
IF 1999 |
2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | RS 2004 |
2005 | 2006 | 2007 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning Kostnader för produktion |
37 460 –33 446 |
38 728 –34 641 |
47 521 –45 232 |
45 165 –40 950 |
45 252 –41 739 |
45 437 –41 809 |
46 534 –42 749 |
49 506 –45 158 |
55 876 –50 729 |
58 397 –52 572 |
57 465 –52 005 |
| Bruttoresultat | 4 014 | 4 087 | 2 289 | 4 215 | 3 513 | 3 628 | 3 785 | 4 347 | 5 147 | 5 825 | 5 460 |
| Försäljnings- och administrations | |||||||||||
| kostnader | –3 062 | –2 545 | –4 004 | –3 157 | –2 717 | –2 523 | –2 577 | –2 677 | –2 795 | –3 059 | –3 197 |
| Resultat från fastighetsförvaltning | 254 | 103 | 50 | 29 | 45 | 17 | –5 | ||||
| Resultat från försäljning av | |||||||||||
| förvaltningsfastigheter | 163 | 640 | 229 | 322 | –26 | 51 | –60 | 92 | 9 | ||
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter | 16 | 6 | 6 | 19 | 22 | 19 | 15 | ||||
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar | –16 | –282 | –6 | –64 | –138 | –149 | –94 | –22 | –245 | –76 | |
| Nedskrivning/återföring av nedskrivningar | |||||||||||
| av fastigheter, NCC Property Development1) | 31 | –44 | –77 | –4 | –782 | –69 | |||||
| Resultat från försäljning av koncernföretag | 7 | –1 | 8 | 303 | 4 | 73 | 64 | –5 | 7 | 415 | 8 |
| Konkurrensskadeavgift | –175 | ||||||||||
| Resultat från andelar i intresseföretag | 211 | 294 | 47 | 44 | 11 | 60 | 33 | 49 | 29 | 11 | 9 |
| Rörelseresultat | 1 364 | 2 415 | –1 536 | 1 820 | 5 | 1 117 | 1 147 | 1 748 | 2 392 | 2 790 | 2 219 |
| Finansiella intäkter | 363 | 503 | 529 | 327 | 219 | 148 | 209 | 116 | 116 | 131 | 615 |
| Finansiella kostnader | –476 | –765 | –1123 | –841 | –547 | –310 | –412 | –284 | –245 | –313 | –449 |
| Finansnetto | –113 | –262 | –595 | –514 | –328 | –162 | –203 | –168 | –129 | –182 | 166 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 251 | 2 153 | –2 130 | 1 306 | –323 | 955 | 945 | 1 580 | 2 263 | 2 608 | 2 385 |
| Skatt på periodens resultat | –408 | –655 | –121 | –461 | –77 | –96 | –68 | –393 | –555 | –357 | –565 |
| Periodens resultat | 843 | 1 498 | –2 251 | 844 | –400 | 859 | 876 | 1 187 | 1 708 | 2 252 | 1 820 |
| Hänförs till: | |||||||||||
| NCC:s aktieägare | 838 | 1 494 | –2 269 | 821 | –421 | 856 | 873 | 1 178 | 1 706 | 2 247 | 1 809 |
| Minoritetsintressen | 5 | 4 | 18 | 24 | 21 | 3 | 3 | 9 | 1 | 4 | 11 |
| Periodens resultat | 843 | 1 498 | –2 251 | 844 | –400 | 859 | 876 | 1 187 | 1 708 | 2 252 | 1 820 |
1) Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar inom NCC Property Development redovisas från och med 2004 som Kostnader för produktion.
1999 Resultatet ökade i huvudsak på grund av förbättringar i de utländska dotterföretagens byggverksamhet. Försäljning av aktier i Neptun Maritime och BPA bidrog med en reavinst om 201 MSEK. Superfoskoncernens asfalt- och ballastverksamhet förvärvades.
2000 I resultatet 2000 ingick överskott av Alectamedel om 912 MSEK. Det förbättrade resultatet berodde främst på en hög försäljningsaktivitet i fastighetsverksamheten. Vidare förvärvades asfaltoch krossverksamheten från Rieber & Søn.
2001 Resultatet för 2001 belastades av nedskrivningar och reserveringar om 1 740 MSEK. Ett omfattande omstrukturerings- och åtgärdsprogram inleddes för att förbättra lönsamheten. Från 2001 redovisades försäljning av fastighetsprojekt från NCC Property Development som en del i nettoomsättningen. Effekten var för 2001 cirka 1,5 Mdr SEK högre försäljning.
2002 Verksamheten påverkades av det under 2001 igångsatta åtgärdsprogrammet. Omstruktureringar skedde i de nordiska länderna. Icke kärnverksamhet började avvecklas. Dotterföretaget NVS såldes med en reavinst om 301 MSEK.
2003 Resultatet 2003 belastades med nedskrivningar inom NCC Property Development med 782 MSEK och med 195 MSEK inom NCC Roads, inklusive omstruktureringar. Dotterföretaget Altima delades ut. Altimas resultat ingår hela året 2003.
2004 Fastighetsförsäljningar på närmare 5 Mdr SEK genomfördes och nettoskulden minskade med 3,7 Mdr SEK till 1,1 Mdr SEK.
2005 Resultatet ökade framför allt beroende på en stark bostadsmarknad i Norden men också på ökad lönsamhet i de nordiska entreprenadverksamheterna. Nedskrivningar gjordes bland annat av goodwill, fastighetsprojekt och intresseföretag om cirka 220 MSEK. Samtliga finansiella mål nåddes och nettolåneskulden minskade till 0,5 Mdr SEK.
2006 Högkonjunkturen i Norden innebar hög aktivitet med stigande omsättning och resultat som följd. Framför allt bidrog bostadsförsäljningen till resultatet, men även entreprenadverksamheten visade ökad lönsamhet. Kostnader för utvecklingsprojektet NCC Komplett ingick med 186 MSEK. Samtliga finansiella mål nåddes och nettolåneskulden minskade till 0,4 Mdr SEK.
2007 Högkonjunkturen i kombination med starkt resultat inom fastighetsutvecklingsverksamheten bidrog till det högsta resultatet i NCC:s historia och samtliga finansiella mål nåddes. Kostnader för utvecklingsprojektet NCC Komplett belastade resultatet med 645 MSEK liksom konkurrensskadeavgifter om 175 MSEK. I rörelseresultatet ingick 383 MSEK från försäljning av den polska asfalt- och krossverksamheten.
2008 Resultatet blev det näst högsta i NCC:s historia och alla finansiella mål nåddes. 2008 var också året då bostadsmarknaden tvärbromsade och en lågkonjunktur inleddes som förstärktes av en global finanskris. Resultatet belastades med nedskrivningar och omstruktureringskostnader om sammanlagt 741 MSEK. Försäljningen av NCC:s andel i det polska koncessionsbolaget AWSA bidrog till resultatet med 493 MSEK.
| BALANS RÄKNIN G, MSEK |
IF 1999 |
2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | RS 2004 |
2005 | 2006 | 2007 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar |
|||||||||||
| Goodwill | 2 193 | 3 210 | 2 787 | 2 538 | 2 045 | 1 597 | 1 790 | 1 772 | 1 700 | 1 651 | 1 772 |
| Övriga immateriella tillgångar | 41 | 87 | 146 | 130 | 82 | 31 | 31 | 61 | 113 | 96 | 122 |
| Förvaltningsfastigheter | 5 950 | 4 570 | 3 895 | 1 306 | 897 | 41 | 449 | 71 | 65 | 21 | 12 |
| Rörelsefastigheter och pågående | |||||||||||
| nyanläggningar | 723 | 1 057 | 1 072 | 1 190 | 868 | 821 | 830 | 865 | 796 | 640 | 682 |
| Maskiner och inventarier | 1 961 | 3 218 | 3 242 | 3 055 | 1 926 | 1 803 | 1 848 | 1 937 | 1 940 | 1 774 | 1 975 |
| Andelar i intresseföretag | 1 076 | 833 | 872 | 805 | 694 | 609 | 200 | 44 | 47 | 25 | 10 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 278 | 384 | 236 | 201 | 167 | 311 | 311 | 265 | 242 | 250 | 227 |
| Långfristiga fordringar | 1 183 | 1 203 | 670 | 1 253 | 1 217 | 1 392 | 1 363 | 1 246 | 2 739 | 1 968 | 1 338 |
| Summa anläggningstillgångar | 13 405 | 14 562 | 12 920 | 10 478 | 7 896 | 6 605 | 6 822 | 6 263 | 7 642 | 6 424 | 6 139 |
| Omsättningstillgångar | |||||||||||
| Fastighetsprojekt | 3 276 | 4 036 | 5 477 | 4 215 | 3 755 | 2 002 | 2 105 | 2 005 | 1 955 | 2 145 | 3 439 |
| Bostadsprojekt | 1 870 | 3 152 | 3 335 | 3 358 | 3 510 | 3 495 | 4 345 | 4 395 | 5 979 | 8 553 | 11 023 |
| Material- och varulager | 495 | 721 | 669 | 727 | 575 | 604 | 609 | 502 | 443 | 474 | 624 |
| Andelar i intresseföretag | 120 | 132 | 116 | 53 | |||||||
| Kundfordringar | 5 291 | 7 140 | 6 880 | 6 401 | 6 167 | 6 185 | 6 476 | 7 137 | 7 934 | 8 323 | 7 820 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 1 135 | 3 507 | 2 683 | 2 420 | 2 696 | 2 998 | 2 737 | 2 840 | 2 956 | 2 208 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
1 411 | 909 | 689 | 884 | 692 | 582 | 587 | 638 | 852 | 1 048 | 1 169 |
| Övriga fordringar | 911 | 2 831 | 2 551 | 2 620 | 2 399 | 1 912 | 1 819 | 1 361 | 1 532 | 1 979 | 1 778 |
| Kortfristiga placeringar | 3 | 1 | 2 | 32 | 113 | 153 | 173 | 483 | 215 | ||
| Likvida medel | 2 368 | 2 206 | 3 164 | 3 717 | 2 463 | 2 574 | 2 514 | 1 919 | 1 253 | 1 685 | 1 832 |
| Summa omsättningstillgångar | 15 625 | 22 131 | 26 392 | 24 737 | 22 101 | 20 133 | 21 567 | 20 848 | 22 961 | 27 645 | 30 108 |
| SUMMA TILLGÅNGAR |
29 030 | 36 693 | 39 312 | 35 215 | 29 997 | 26 738 | 28 389 | 27 110 | 30 603 | 34 069 | 36 247 |
| EGET KAPITAL | |||||||||||
| Aktieägarnas kapital | 9 795 | 9 971 | 7 322 | 7 597 | 6 188 | 6 728 | 6 715 | 6 785 | 6 796 | 7 207 | 6 840 |
| Minoritetsintressen | 30 | 20 | 94 | 83 | 78 | 84 | 84 | 94 | 75 | 30 | 25 |
| Summa eget kapital | 9 825 | 9 991 | 7 416 | 7 680 | 6 266 | 6 812 | 6 799 | 6 879 | 6 870 | 7 237 | 6 865 |
| SKULDER | |||||||||||
| Långfristiga skulder | |||||||||||
| Långfristiga räntebärande skulder | 3 878 | 4 757 | 4 826 | 4 924 | 4 267 | 3 148 | 3 485 | 2 004 | 2 023 | 1 590 | 2 620 |
| Övriga långfristiga skulder | 20 | 2 212 | 24 | 20 | 38 | 34 | 343 | 392 | 561 | 816 | 837 |
| Uppskjutna skatteskulder | 513 | 858 | 504 | 687 | 659 | 502 | 481 | 199 | 461 | 431 | 492 |
| Avsättningar för pensioner och | |||||||||||
| liknande förpliktelser | 1 445 | 884 | 1 022 | 1 168 | 20 | 180 | 180 | 143 | 119 | 112 | 42 |
| Övriga avsättningar | 657 | 714 | 1 370 | 1 475 | 1 472 | 1 641 | 1 683 | 1 611 | 2 157 | 2 729 | 3 190 |
| Summa långfristiga skulder | 6 513 | 9 425 | 7 746 | 8 274 | 6 456 | 5 506 | 6 172 | 4 348 | 5 321 | 5 678 | 7 180 |
| Kortfristiga skulder | |||||||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 3 505 | 6 073 | 8 904 | 4 987 | 4 125 | 1 107 | 1 187 | 1 052 | 552 | 1 701 | 2 929 |
| Leverantörsskulder | 3 124 | 4 463 | 4 890 | 4 460 | 3 855 | 3 891 | 3 908 | 4 520 | 4 874 | 4 974 | 4 356 |
| Skatteskulder | 193 | 333 | 398 | 292 | 118 | 261 | 260 | 137 | 170 | 101 | 140 |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 1 466 | 2 632 | 3 468 | 3 486 | 3 521 | 3 563 | 4 375 | 4 367 | 4 823 | 4 971 | 5 300 |
| Upplupna kostnader och | |||||||||||
| förutbetalda intäkter | 2 511 | 2 472 | 3 548 | 3 003 | 3 161 | 3 231 | 3 305 | 3 271 | 4 592 | 5 177 | 4 371 |
| Övriga kortfristiga skulder | 1 893 | 1 304 | 2 942 | 3 033 | 2 497 | 2 368 | 2 383 | 2 535 | 3 400 | 4 231 | 5 106 |
| Summa kortfristiga skulder | 12 692 | 17 277 | 24 150 | 19 261 | 17 276 | 14 421 | 15 418 | 15 883 | 18 411 | 21 154 | 22 202 |
| Summa skulder | 19 205 | 26 702 | 31 896 | 27 535 | 23 732 | 19 926 | 21 590 | 20 231 | 23 732 | 26 832 | 29 382 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER |
29 030 | 36 693 | 39 312 | 35 215 | 29 997 | 26 738 | 28 389 | 27 110 | 30 603 | 34 069 | 36 247 |
2004 Balansomslutningen minskade jämfört med 2003. Förändringarna förklaras huvudsakligen av sålda förvaltningsfastigheter inom NCC Property Development och av att ett antal dotterföretag avyttrades. Vidare minskade även fastighetsutvecklingsprojekt genom försäljningar.
2005 NCC Property Development fortsatte att avyttra förvaltningsfastigheter och fick betalt från försäljningar genomförda tidigare år vilket ledde till en minskad balansomslutning.
2006 Ytterligare försäljningar av fastighetsprojekt inom NCC Property Development gjorde att långfristiga fordringar från sålda fastighetsprojekt steg. Investeringar i mark för bostadsprojekt ökade.
2007 Ökad kapitalbindning i fastighetsprojekt inom NCC Property Development samt bostadsprojekt inom NCC:s Construction-enheter i Sverige, Danmark och Finland.
2008 Kapitalbindningen fortsatte att öka främst i boendeverksamheten till följd av den låga försäljningen.
| IF | RS | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| NYCKELTAL | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 |
| Räkenskaper, MSEK | |||||||||||
| Nettoomsättning | 37 460 | 38 728 | 47 521 | 45 165 | 45 252 | 45 437 | 46 534 | 49 506 | 55 876 | 58 397 | 57 465 |
| Rörelseresultat | 1 364 | 2 415 | –1 536 | 1 820 | 5 | 1 117 | 1 147 | 1 748 | 2 392 | 2 790 | 2 219 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 251 | 2 153 | –2 130 | 1 306 | –323 | 955 | 945 | 1 580 | 2 263 | 2 608 | 2 385 |
| Periodens resultat | 843 | 1 498 | –2 251 | 844 | –400 | 859 | 876 | 1 187 | 1 708 | 2 252 | 1 820 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | 2 761 | 4 298 | 2 269 | 1 662 | 1 102 | 850 | 866 | 901 | 798 | 780 | 983 |
| Investeringar i fastighetsprojekt | 2 301 | 2 738 | 2 819 | 1 439 | 1 334 | 413 | 438 | 626 | 1 049 | 1 493 | 2 210 |
| Investeringar i bostadsprojekt1) | 1 678 | 2 276 | 860 | 1 525 | 1 667 | 1 921 | 1 920 | 2 140 | 3 908 | 5 392 | 4 676 |
| Kassaflöde, MSEK | |||||||||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –63 | 279 | 916 | 2 747 | 959 | 3 399 | 4 161 | 2 046 | 2 171 | 1 031 | 128 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –542 | –2 635 | –1 662 | 2 308 | –196 | 1 097 | 1 083 | 69 | –514 | 134 | –306 |
| Kassaflöde före finansiering | –605 | –2 356 | –746 | 5 055 | 762 | 4 517 | 5 244 | 2 115 | 1 657 | 1 165 | –178 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –159 | 2 161 | 1 617 | –4 452 | –1 962 | –4 380 | –5 264 | –2 745 | –2 307 | –763 | 298 |
| Förändring av likvida medel | –764 | –195 | 871 | 603 | –1 199 | 115 | –20 | –596 | –666 | 432 | 147 |
| Avkastningsmått | |||||||||||
| Avkastning på eget kapital, % | 9 | 15 | neg | 11 | neg | 14 | 14 | 18 | 27 | 34 | 27 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 10 | 13 | neg | 10 | 1 | 10 | 9 | 17 | 24 | 28 | 23 |
| Finansiella mått vid periodens utgång, MSEK | |||||||||||
| Räntetäckningsgrad, % | 3,3 | 4,8 | –1,1 | 2,4 | 0,5 | 3,6 | 3,6 | 6,9 | 11,5 | 10,2 | 7,0 |
| Soliditet, % | 34 | 27 | 19 | 22 | 21 | 25 | 24 | 25 | 22 | 21 | 19 |
| Räntebärande skulder/balansomslutning, % | 30 | 32 | 37 | 31 | 28 | 16 | 17 | 12 | 9 | 10 | 15 |
| Nettolåneskuld Skuldsättningsgrad, ggr |
5 296 0,5 |
8 118 0,8 |
10 306 1,4 |
5 816 0,8 |
4 891 0,8 |
679 0,1 |
1 149 0,2 |
496 0,1 |
430 0,1 |
744 0,1 |
3 207 0,5 |
| Sysselsatt kapital vid periodens slut | 18 628 | 21 705 | 22 153 | 18 759 | 14 678 | 11 098 | 11 503 | 10 032 | 9 565 | 10 639 | 12 456 |
| Sysselsatt kapital, snitt | 18 974 | 19 797 | 22 999 | 20 770 | 17 770 | 13 152 | 14 054 | 10 930 | 10 198 | 10 521 | 11 990 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 2,0 | 1,8 | 2,1 | 2,2 | 2,5 | 3,5 | 3,3 | 4,5 | 5,5 | 5,6 | 4,8 |
| Andel riskbärande kapital, % | 36 | 30 | 20 | 24 | 23 | 27 | 26 | 26 | 24 | 23 | 20 |
| Medelränta, % | 5,3 | 5,5 | 5,6 | 5,3 | 4,6 | 4,8 | 4,8 | 4,8 | 4,8 | 5,2 | 6,0 |
| Genomsnittlig räntebindningstid, år | 2,3 | 1,6 | 1,2 | 1,3 | 0,9 | 1,3 | 1,3 | 1,1 | 2,6 | 1,8 | 1,6 |
| Orderläge, MSEK | |||||||||||
| Orderingång Orderstock |
37 500 19 380 |
46 316 25 835 |
50 647 30 750 |
43 098 23 788 |
40 941 23 752 |
45 362 27 077 |
45 624 27 429 |
52 413 32 607 |
57 213 36 292 |
63 344 44 740 |
51 864 40 426 |
| Aktiedata per aktie, SEK | |||||||||||
| Resultat efter skatt, före utspädning | 7,70 | 14,00 | –21,60 | 7,95 | –4,10 | 8,36 | 8,53 | 11,07 | 15,80 | 20,75 | 16,69 |
| Resultat efter skatt, efter utspädning | 7,70 | 13,80 | –21,60 | 7,55 | –4,10 | 7,89 | 8,05 | 10,86 | 15,74 | 20,73 | 16,69 |
| Kassaflöde från den löpande verk | |||||||||||
| samheten, efter utspädning Kassaflöde före finansiering, |
–0,58 | 2,57 | 8,45 | 25,34 | 8,84 | 31,35 | 38,39 | 18,88 | 20,03 | 9,51 | 1,18 |
| efter utspädning | –5,58 | –21,73 | –6,88 | 46,63 | 7,03 | 41,67 | 48,38 | 19,52 | 15,29 | 10,75 | –1,64 |
| P/E tal, före utspädning | 13 | 5 | neg | 7 | neg | 10 | 10 | 13 | 12 | 7 | 3 |
| Utdelning ordinarie | 4,00 | 4,50 | 2,25 | 2,75 | 2,75 | 4,50 | 4,50 | 5,50 | 8,00 | 11,00 | 4,002) |
| Extra utdelning | 7,00 | 6,703) | 10,00 | 10,00 | 10,00 | 10,00 | 10,00 | ||||
| Direktavkastning, % | 11,2 | 6,5 | 3,2 | 5,2 | 17,0 | 16,5 | 16,5 | 10,9 | 9,6 | 15,1 | 8,1 |
| Direktavkastning exkl. extra utdelning, % | 4,1 | 6,5 | 3,2 | 5,2 | 5,0 | 5,1 | 5,1 | 3,9 | 4,3 | 7,9 | 8,1 |
| Eget kapital, före utspädning | 90,30 | 93,90 | 69,75 | 74,20 | 60,45 | 65,70 | 65,58 | 63,30 | 62,86 | 66,48 | 63,10 |
| Eget kapital, efter utspädning | 90,30 | 91,98 | 67,55 | 70,08 | 57,08 | 62,07 | 61,95 | 62,60 | 62,69 | 66,48 | 63,10 |
| Börskurs/eget kapital, % | 108 | 73 | 100 | 71 | 92 | 134 | 134 | 225 | 298 | 209 | 78 |
| Börskurs vid årets/periodens slut, NCC B | 98,00 | 69,00 | 70,00 | 53,00 | 55,50 | 88,00 | 88,00 | 142,50 | 187,50 | 139,00 | 49,50 |
| Antal aktier, miljoner | |||||||||||
| Totalt antal utgivna aktier 4) | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 |
| Återköp av aktier vid periodens slut | 2,7 | 3,4 | 6,0 | 6,0 | 6,0 | 6,0 | 1,2 | 0,3 | |||
| Antal utestående aktier före utspädning | |||||||||||
| vid periodens slut | 108,4 | 105,7 | 105,0 | 102,4 | 102,4 | 102,4 | 102,4 | 107,2 | 108,1 | 108,4 | 108,4 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | |||||||||||
| före utspädning under perioden | 108,4 | 107,0 | 105,0 | 103,6 | 102,4 | 102,4 | 102,4 | 106,4 | 108,0 | 108,3 | 108,4 |
| Börsvärde, före utspädning, MSEK | 10 564 | 7 353 | 7 347 | 5 366 | 5 625 | 8 984 | 8 984 | 15 282 | 20 242 | 14 999 | 5 209 |
| Personal | |||||||||||
| Medeltal anställda | 24 122 | 25 192 | 28 170 | 25 554 | 24 076 | 22 214 | 22 375 | 21 001 | 21 784 | 21 047 | 19 942 |
1) Från och med 2007 ingår investeringar i osåld andel pågående bostadsprojekt med äganderätt.
2) Styrelsens förslag till årsstämman.
3) Extra utdelning 2003 avser samtliga aktier i Altima. 4) Samtliga utgivna aktier i NCC är stamaktier.
Siffrorna för 1998 till 2004 är ej justerade för IFRS. Siffrorna för 2004 är ej justerade för IAS 39, Finansiella instrument. Definitioner av nyckeltal se s. 95.
| Kvartalsvärden, 2008 Kvartalsvärden, 2007 Helår |
Helår | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK K | v 1 K | v 2 K | v 3 K | v 4 | 2008 K | v 1 K | v 2 K | v 3 K | v 4 | 2007 |
| Koncernen | ||||||||||
| Orderingång | 11 993 | 17 408 | 12 794 | 9 670 | 51 864 | 12 209 | 18 105 | 16 782 | 16 247 | 63 344 |
| Orderstock | 45 123 | 46 165 | 45 288 | 40 426 | 40 426 | 38 456 | 42 559 | 45 599 | 44 740 | 44 740 |
| Nettoomsättning | 11 412 | 15 623 | 13 945 | 16 485 | 57 465 | 11 816 | 15 109 | 14 177 | 17 295 | 58 397 |
| Rörelseresultat | 169 | 968 | 787 | 294 | 2 219 | –53 | 1 315 | 866 | 662 | 2 790 |
| Rörelsemarginal, % | 1,5 | 6,2 | 5,6 | 1,8 | 3,9 | –0,4 | 8,7 | 6,1 | 3,8 | 4,8 |
| Resultat efter finansiella poster | 117 | 883 | 702 | 684 | 2 385 | –85 | 1 271 | 814 | 608 | 2 608 |
| Periodens resultat hänförligt till NCC:s aktieägare | 93 | 670 | 514 | 532 | 1 809 | –66 | 1 027 | 744 | 542 | 2 247 |
| Kassaflöde före finansiering | –1 122 | –1 888 | 1 333 | 1 500 | –178 | –1 067 | –13 | 815 | 1 429 | 1 165 |
| Nettolåneskuld | –1 830 | –5 975 | –4 688 | –3 207 | –3 207 | –1 217 | –2 844 | –2 120 | –744 | –744 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 0,86 | 6,18 | 4,74 | 4,91 | 16,68 | –0,61 | 9,48 | 6,86 | 5,00 | 20,73 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 |
| NCC Construction Sweden | ||||||||||
| Orderingång | 6 685 | 7 650 | 5 923 | 4 926 | 25 185 | 5 333 | 6 763 | 9 015 | 8 806 | 29 917 |
| Orderstock | 23 082 | 24 127 | 24 332 | 21 606 | 21 606 | 17 336 | 18 175 | 21 593 | 22 473 | 22 473 |
| Nettoomsättning | 5 329 | 6 747 | 5 832 | 7 599 | 25 508 | 5 180 | 5 942 | 5 610 | 8 149 | 24 881 |
| Rörelseresultat | 209 | 365 | 270 | 115 | 959 | 244 | 364 | 330 | 486 | 1 424 |
| Rörelsemarginal, % | 3,9 | 5,4 | 4,6 | 1,5 | 3,8 | 4,8 | 6,2 | 5,9 | 5,9 | 5,7 |
| Sysselsatt kapital | 1 654 | 1 945 | 2 161 | 2 425 | 2 425 | 1 302 | 1 503 | 1 769 | 2 200 | 2 200 |
| NCC Construction Denmark | ||||||||||
| Orderingång | 1 500 | 780 | 702 | 378 | 3 360 | 1 451 | 1 699 | 728 | 1 093 | 4 971 |
| Orderstock | 4 411 | 3 984 | 3 855 | 3 339 | 3 339 | 4 881 | 4 976 | 4 391 | 3 848 | 3 848 |
| Nettoomsättning | 914 | 1 231 | 961 | 1 236 | 4 342 | 1 330 | 1 558 | 1 287 | 1 735 | 5 910 |
| Rörelseresultat | 7 | 21 | –3 | –115 | –91 | 15 | 20 | –17 | 17 | 36 |
| Rörelsemarginal, % | 0,7 | 1,7 | –0,3 | –9,3 | –2,1 | 1,2 | 1,3 | –1,3 | 1,0 | 0,6 |
| Sysselsatt kapital | 1 446 | 1 264 | 1 196 | 1 173 | 1 173 | 1 410 | 1 518 | 1 320 | 1 778 | 1 778 |
| NCC Construction Finland | ||||||||||
| Orderingång | 1 200 | 2 348 | 1 363 | 959 | 5 870 | 2 134 | 2 496 | 2 518 | 1 914 | 9 062 |
| Orderstock | 5 658 | 5 951 | 5 759 | 5 218 | 5 218 | 5 348 | 5 834 | 6 587 | 6 423 | 6 423 |
| Nettoomsättning | 1 928 | 2 073 | 1 716 | 2 071 | 7 788 | 1 485 | 1 967 | 1 742 | 2 237 | 7 432 |
| Rörelseresultat | 88 | 86 | 38 | –110 | 102 | 80 | 159 | 99 | 96 | 434 |
| Rörelsemarginal, % | 4,6 | 4,1 | 2,2 | –5,3 | 1,3 | 5,4 | 8,1 | 5,7 | 4,3 | 5,8 |
| Sysselsatt kapital | 1 828 | 2 103 | 2 299 | 2 623 | 2 623 | 1 352 | 1 475 | 1 500 | 1 516 | 1 516 |
| NCC Construction Norway | ||||||||||
| Orderingång | 669 | 1 593 | 831 | 389 | 3 482 | 1 497 | 2 873 | 1 241 | 1 508 | 7 118 |
| Orderstock | 5 842 | 5 536 | 4 805 | 3 120 | 3 120 | 6 081 | 7 461 | 7 355 | 6 871 | 6 871 |
| Nettoomsättning | 1 621 | 1 963 | 1 550 | 1 842 | 6 976 | 1 329 | 1 565 | 1 528 | 1 913 | 6 335 |
| Rörelseresultat | 17 | 55 | 33 | 112 | 217 | –42 | 47 | 55 | 16 | 76 |
| Rörelsemarginal, % | 1,0 | 2,8 | 2,2 | 6,1 | 3,1 | –3,1 | 3,0 | 3,6 | 0,8 | 1,2 |
| Sysselsatt kapital | 679 | 717 | 751 | 762 | 762 | 614 | 570 | 627 | 657 | 657 |
| NCC Construction Germany | ||||||||||
| Orderingång | 214 | 918 | 842 | 316 | 2 291 | 314 | 843 | 765 | 843 | 2 764 |
| Orderstock | 2 121 | 2 380 | 2 781 | 2 594 | 2 594 | 1 842 | 2 125 | 2 225 | 2 374 | 2 374 |
| Nettoomsättning | 453 | 675 | 540 | 760 | 2 428 | 349 | 541 | 655 | 755 | 2 301 |
| Rörelseresultat | 2 | 8 | –71 | –81 | –142 | 2 | 28 | 23 | 65 | 117 |
| Rörelsemarginal, % | 0,4 | 1,2 | –13,2 | –10,7 | –5,9 | 0,5 | 5,1 | 3,4 | 8,7 | 5,1 |
| Sysselsatt kapital | 1 819 | 1 798 | 1 704 | 1 784 | 1 784 | 1 497 | 1 632 | 1 663 | 1 621 | 1 621 |
| NCC Property Development | ||||||||||
| Nettoomsättning | 441 | 331 | 292 | 1 070 | 2 133 | 1 287 | 1 496 | 658 | 143 | 3 583 |
| Rörelseresultat | 181 | 122 | 92 | 340 | 735 | 47 | 353 | 102 | 278 | 780 |
| Sysselsatt kapital | 2 547 | 2 993 | 3 299 | 3 200 | 3 200 | 2 343 | 2 476 | 2 219 | 2 160 | 2 160 |
| NCC Roads | ||||||||||
| Orderingång | 1 824 | 4 003 | 3 306 | 2 855 | 11 989 | 1 495 | 3 381 | 2 510 | 2 892 | 10 278 |
| Orderstock | 3 280 | 4 025 | 3 602 | 3 460 | 3 460 | 1 888 | 2 784 | 2 125 | 1 852 | 1 852 |
| Nettoomsättning | 1 243 | 3 270 | 3 762 | 3 042 | 11 317 | 1 062 | 2 490 | 3 171 | 3 171 | 9 893 |
| Rörelseresultat Rörelsemarginal, % |
–289 –23,2 |
305 9,3 |
389 10,4 |
41 1,3 |
446 3,9 |
–337 –31,7 |
558 22,4 |
411 13,0 |
46 1,5 |
679 6,9 |
| Sysselsatt kapital | 2 204 | 3 021 | 3 100 | 2 695 | 2 695 | 2 841 | 2 755 | 2 856 | 2 027 | 2 027 |
| NCC Roads exklusive Polen | ||||||||||
| Orderingång | 1 824 | 4 003 | 3 306 | 2 855 | 11 989 | 1 372 | 3 379 | 2 510 | 2 892 | 10 151 |
| Orderstock | 3 280 | 4 025 | 3 602 | 3 460 | 3 460 | 1 888 | 2 784 | 2 125 | 1 852 | 1 852 |
| Nettoomsättning | 1 243 | 3 270 | 3 762 | 3 042 | 11 317 | 940 | 2 488 | 3 171 | 3 171 | 9 766 |
| Rörelseresultat Rörelsemarginal, % |
–289 –23,2 |
305 9,3 |
389 10,4 |
41 1,3 |
446 3,9 |
–289 –30,8 |
176 7,1 |
411 13,0 |
46 1,5 |
344 3,5 |
| Sysselsatt kapital | 2 204 | 3 021 | 3 100 | 2 695 | 2 695 | 2 277 | 2 755 | 2 856 | 2 027 | 2 027 |
Till följd av att asfalt- och anläggningsverksamhet påverkas av kallt väder har NCC Roads men även delar av
NCC:s Construction-enheter säsongsmässiga variationer i sin produktion. Normalt är första och sista kvartalet svagare.
NCC AB är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier är noterade på Nasdaq OMX Stockholm. NCC AB styrs i enlighet med svensk bolagsrättslig lagstiftning. NCC följer även andra svenska och utländska lagar och regler. NCC har också förbundit sig att följa börsens regelverk, som bland annat innefattar Svensk kod för bolagsstyrning. NCC har tillämpat koden sedan den infördes 2005. Denna rapport utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna och är ej granskad av bolagets revisorer.
Kallelseförfarandet till bolagsstämma anges i bolagsordningen. Kallelse ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt i Dagens Nyheter. Kallelse till årsstämma ska utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Kallelse till extra bolagsstämma där fråga om ändring av bolagsordning kommer att behandlas ska utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. Bolagsstämma kan hållas i Stockholm, Solna eller Sigtuna kommun. Aktieägare får vid bolagsstämma medföra högst två biträden, om aktieägaren gjort föregående anmälan om detta.
Årsstämma 2008 hölls i Stockholm den 8 april. 187 aktieägare närvarade och representerade 59 procent av aktiekapitalet och 86 procent av det totala antalet röster.
Aktier i NCC utges i två serier, serie A och serie B. Aktie av serie A berättigar till tio röster och aktie av serie B till en röst. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning. För fördelning av antal aktier och röster samt aktieägarstruktur, se s. 110–111. Aktier av serie A kan på begäran omvandlas till aktier av serie B. Begäran om sådan omvandling ska göras skriftligen till styrelsen och beslut sker löpande. Efter beslut om omvandling anmäls detta till Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) för registrering. Omvandlingen är verkställd när registrering skett.
Styrelsen ska bestå av lägst fem och högst tio ledamöter som utses av årsstämman. De anställda är representerade i styrelsen. Styrelseledamöterna väljs för en period av ett år. Under 2008 var antalet styrelseledamöter valda av årsstämman sex.
Dessutom ingick tre ordinarie representanter med två suppleanter för de anställda. Tre av styrelseledamöterna har beroendeställning gentemot den största aktieägaren Nordstjernan (Antonia Ax:son Johnson, Tomas Billing och Marcus Storch) och en av ledamöterna gentemot den näst största aktieägaren L E Lundbergföretagen (Fredrik Lundberg). Ulf Holmlund och Ulla Litzén är oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. För information om enskilda styrelseledamöter, se s. 106–107.
Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att föreslå stämmans val av styrelseledamöter och arvoden till dessa samt förslag till revisorer och arvode till dessa. Till ledamöter i valberedningen omvaldes vid årsstämman den 8 april 2008 Viveca Ax:son Johnson (styrelseordförande i Nordstjernan AB), Ulf Lundahl (vice vd i L E Lundbergföretagen AB) samt Mats Lagerqvist (vd i Swedbank Robur AB) med Viveca Ax:son Johnson som ordförande. Styrelsens ordförande Tomas Billing var adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt. Ersättning har ej utgått till valberedningens ledamöter.
En redogörelse för valberedningens arbete och förslag inför årsstämman 2009 finns på NCC:s webbplats www.ncc.se/bolagsstyrning.
Styrelsen hade under år 2008 sex ordinarie sammanträden och ett konstituerande sammanträde i anslutning till årsstämman, det vill säga totalt sju sammanträden. Sammanträdena har följt en i förväg uppgjord plan. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, affärsplaner, bokslut samt större investeringar och försäljningar samt andra beslut som enligt beslutsordningen ska behandlas av styrelsen. Redovisning av utveckling för bolagets verksamhet och ekonomi har varit en stående punkt på dagordningen. Styrelsen har upprättat en arbetsordning för sitt arbete samt instruktioner dels för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd, dels för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen. Styrelsen genomförde i anslutning till styrelsesammanträden ett flertal arbetsplatsbesök. Andra befattningshavare i NCC har deltagit vid sammanträden som föredragande. NCC:s chefsjurist har varit sekreterare.
Styrelsen har vid olika tillfällen utvärderat frågan om att etablera utskott i frågor om ersättning och revision. Styrelsen har valt att ej etablera sådana utskott, utan att hantera revisionsfrågor och ersättningsfrågor inom ramen för det ordinarie styrelsearbetet (se även stycket "Arbete med revision, finansiell rapportering och intern kontroll" nedan).
Styrelsens ordförande leder styrelsearbetet och har fortlöpande kontakter med vd för att kunna följa koncernens verksamhet och utveckling. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
RAPPORTERING OCH INTERN KONTROLL
Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska styrelsen dokumentera och lämna upplysningar om det sätt på vilket styrelsen säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen samt kommunicerar med bolagets revisorer. Denna information återfinns i "Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen för räkenskapsåret 2008", se s. 104–105.
Vd ansvarar för att styrelsen löpande erhåller rapportering och information som är av sådan beskaffenhet att styrelsen kan göra välgrundade bedömningar. Ekonomisk och finansiell rapportering framläggs vid varje ordinarie styrelse-
| 7 feb. | 8 april | 28 april | 21 aug. | 10 nov. | 5 dec. | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsstämmovalda ledamöter | ||||||
| Tomas Billing | ||||||
| Antonia Ax:son Johnson | – | |||||
| Ulla Litzén* | ||||||
| Ulf Holmlund | ||||||
| Fredrik Lundberg | ||||||
| Anders Rydin** | ||||||
| Marcus Storch | ||||||
| Ordinarie arbetstagarrepresentanter | ||||||
| Lars Bergqvist | ||||||
| Sven Frisk | – | |||||
| Ruben Åkerman |
* Invaldes i styrelsen vid årsstämman 8 april 2008.
** Lämnade styrelsen vid årsstämman 8 april 2008.
sammanträde. Kvartalsrapportering och bokslutskommuniké utgör den grundläggande rapporteringen och denna kompletteras med affärsområdesinformation från NCC:s interna rapportering. Dessutom tas väsentliga frågor av principiell eller stor ekonomisk betydelse upp vid varje ordinarie sammanträde.
Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska styrelsen inrätta ett revisionsutskott. Om styrelsen, som i NCC:s fall, finner det mer ändamålsenligt kan hela styrelsen fullgöra revisionsutskottets uppgifter. Att styrelsen är relativt liten underlättar arbetet. Styrelsen träffar revisorerna två gånger per år, varav en gång utan närvaro av den verkställande ledningen. Därutöver har styrelsens ordförande direktkontakt med revisorerna vid ett antal tillfällen under året.
Styrelsen utvärderas inom ramen för valberedningens arbete. Vidare gör styrelsen en gång per år en utvärdering av sitt arbete och formerna för styrelsearbetets genomförande, vilket utgör en del av valberedningens utvärdering. För granskning av bolagets årsredovisning, koncernredovisning, bokföring och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska på årsstämma utses högst tre auktoriserade revisorer med högst tre suppleanter. Registrerat revisionsbolag kan även utses till revisor i bolaget. Valberedningen utvärderar revisionsarbetet och nominerar revisorer. Mandattiden för revisorer är fyra år. Vid årsstämman den 8 april 2008 behandlades frågan om val av revisorer. Till revisor i bolaget utsågs då det registrerade revisionsbolaget Pricewaterhouse-Coopers AB fram till slutet av den årsstämma som hålls under 2012. Som huvudansvarig revisor från Pricewaterhouse-Coopers AB har auktoriserade revisorn Håkan Malmström utsetts. För mer information om valda revisorer, se s. 107.
Valberedningen föreslår ersättning till styrelsen. Vid årsstämman den 8 april 2008 beslutades om ersättningar för styrelsearbetet 2008 på sammanlagt 2 535 000 SEK att fördelas på de av årsstämman valda ledamöterna. Ordföranden erhöll 575 000 SEK, vice ordföranden 460 000 SEK och de fyra övriga ledamöterna 375 000 SEK vardera. Arbetstagarrepresentanter uppbär inget styrelsearvode.
Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska styrelsen inrätta ett ersättningsutskott med uppgift att bereda frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen. Om styrelsen, som i NCC:s fall, finner det mer ändamålsenligt kan hela styrelsen fullgöra ersättningsutskottets uppgifter. Riktlinjer för lön och annan ersättning till bolagets ledande befattningshavare beslutas av årsstämman. Vd:s ersättning föreslås av ordförande och fastställs av styrelsen. Vd deltar ej i detta beslut. Övriga ledande befattningshavares ersättningar föreslås av vd och godkänns av styrelsens ordförande. Ersättning till vd och andra ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning samt pension och övriga förmåner. Ramvillkor för rörlig ersättning beslutas av styrelsen. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som utöver vd utgör koncernledningen. En specifikation över löner och andra ersättningar avseende styrelse, vd och ledande befattningshavare finns i not 5, Personalkostnader.
Styrelsen har upprättat instruktioner dels för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd, dels för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen (se även "Arbete med revision, finansiell rapportering och intern kontroll" se s.101).
Bolaget har ingen utsedd vice vd.
Under 2008 bestod NCC:s koncernledning av vd, cheferna för NCC Construction Sweden, NCC Construction Denmark, NCC Construction Finland, NCC Construction Norway, NCC Property Development och NCC Roads, samt Chief Financial Officer, informationsdirektör och chefsjurist. För information om ledamöter i koncernledningen se s. 108–109.
Koncernledningen arbetar i huvudsak med strategiska frågor och har som regel möte en gång per månad.
NCC:s verksamhet kräver en hög grad av delegerat ansvar. I koncernen finns en beslutsordning som klargör vem som gör vad i vilket skede i beslutsprocessen. Områden som regleras, förutom strategiska och organisatoriska frågor, är till exempel investeringar och försäljningar, hyres- och leasingavtal, finansiering, borgensförbindelser, garantier, anbudsprövningar och affärsöverenskommelser.
Antalet pågående projekt i produktion varierar mellan olika år och uppgår till flera tusen. Organisationen för ett projekt varierar med projektets storlek och komplexitet. Varje projekt drivs av en projektledare som är ansvarig för produktutformning, inköp, ekonomi, produktion, kvalitet, färdigställande och överlämnande till kund. Större projekt följs löpande varje månad av vd och Chief Financial Officer. Anbud på projekt överstigande 300 MSEK genomgår en särskild anbudsprövning och ska godkännas av vd. Anbud på projekt överstigande 500 MSEK ska bekräftas av NCC AB:s styrelse. Bostads- och fastighetsprojekt i egen regi som överstiger en investering på 20 MSEK ska godkännas av vd och projekt i egen regi överstigande 100 MSEK ska godkännas av NCC AB:s styrelse.
Koncernen är sammansatt av affärsområden som utgör separata dotterföretag som leds av en vd. Varje affärsområde har en styrelse där bland annat NCC AB:s vd, Chief Financial Officer och chefsjurist ingår. För vissa beslut krävs godkännande av koncernchef, styrelseordförande eller styrelsen i NCC AB. Beslutsordningen består av förslag, tillstyrkan, beslut och bekräftelse. Beredning av ett beslutsärende görs normalt av den instans som tar initiativ till eller är funktionellt ansvarig. Många typer av beslut föregås av ett samrådsförfarande. Landchefen (chefen för NCC:s Constructionenhet i respektive land) har ansvar för att ta initiativ i frågor som kräver samordning mellan olika NCC-enheter i respektive land. Exempel på frågor för landchef är koncernens varumärke och image, utnyttjande av synergier, enhetliga system för löner, ekonomi, redovisning och IT samt samordnande av lönesättning och personalpolicies.
Inom NCC har under de senaste åren bedrivits ett omfattande arbete för att utarbeta och implementera de värderingar som ska styra koncernen. Dessa värderingar har omsatts i normer och regler för hur NCC-medarbetare ska agera i olika situationer. De sammanfattades i ett dokument som 2003 fastställdes av koncernledningen och som under
2006 reviderades och rubricerades Code of Conduct /Uppförandekod. Code of Conduct beskriver de krav som NCC har på sitt eget agerande och uppförande – styrelse, ledning och alla anställda – och som NCC tillika förutsätter att alla affärspartners respekterar.
Varje chef är inom sitt ansvarsområde skyldig att säkerställa att både medarbetare och affärspartners är informerade om innehållet i Code of Conduct och krav på dess efterlevnad. Chefer inom NCC ska alltid föregå med gott exempel. Code of Conduct följs upp som en naturlig del av den löpande verksamheten.
Upprepade och allvarliga överträdelser leder till korrigerande åtgärder. Om någon av NCC:s affärspartners upprepat och allvarligt bryter mot NCC:s riktlinjer avvecklas affärssamarbetet.
År 2002 påbörjades ett omfattande utbildningsprogram ("Compliance Program") för affärsetik och konkurrensrätt. Utbildningen ingår numera i NCC:s ordinarie utbildning för nytillträdda chefer och sedan 2002 har mer än 2 700 chefer i koncernen utbildats. Programmet är en del av anställningsförhållandet.
För mer information om kontroll och styrning i NCC, se koncernens webbplats www.ncc.se. Där återfinns bolagsordning och Code of Conduct/Uppförandekod.
* Se s. 6 för en beskrivning av organisationen 2009.
Styrelsen ansvarar enligt den svenska Aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna rapport har upprättats med anledning av Svensk kod för bolagsstyrning, regel 10.5, och är därmed avgränsad till intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.
Denna rapport utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna.
NCC-koncernen är en decentraliserad internationell organisation med affärsområden i bolagsform med grund i bolagsrättsliga regler för styrning av företag. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning för styrelsens arbete och instruktion för arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Den operativa ledningen i koncernen baseras på den beslutsordning i NCC-koncernen som styrelsen årligen lägger fast. Beslutsordningen anger vilka ärenden som kräver styrelsens godkännande eller bekräftelse. Detta återspeglas i sin tur i dotterföretagens beslutsordningar och attestregler. Vid styrelsesammanträden är verkställande direktören och, i förekommande fall, dotterföretagschefer, föredragande i ärenden som kräver styrelsens behandling.
Verkställande direktören ska tillse att styrelsen får ett sakligt, utförligt och relevant informationsunderlag för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut samt att styrelsen hålls löpande informerad om utvecklingen av bolagets verksamhet och finansiella ställning.
Därutöver redovisar NCC:s revisor, Pricewaterhouse-Coopers AB, resultatet av sin granskning och sina förslag på åtgärder till styrelsen i NCC vid två tillfällen per år, varav ett tillfälle utan närvaro av bolagets ledning. Inför dessa möten har synpunkter från revisionen av affärsområden och dotterföretag föredragits på styrelsemöten i respektive affärsområde eller för respektive affärsområdesledning. De synpunkter som framkommer åtgärdas och följs upp på ett systematiskt sätt i respektive enhet.
Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av kontrollmiljön organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer och manualer.
Information och kommunikation av interna policies, riktlinjer, manualer och koder som gäller den finansiella rapporteringen återfinns på NCC Starnet Ekonomi (NCC:s intranät). Starnet Ekonomi är ett levande regelverk, som regelbundet uppdateras med till exempel nya regelverk avseende IFRS och Nasdaq OMX Stockholm. Det är Chief Financial Officer i NCC som är huvudansvarig för Starnet Ekonomi. Starnet Ekonomi innehåller bland annat:
All finansiell rapportering ska följa regelverket på Starnet Ekonomi.
Finansiell rapportering sker dels med siffror i ett koncerngemensamt rapporteringssystem, dels med skriftliga kommentarer enligt särskild fastställd mall. Instruktioner och regelverk kring både skriftlig och siffermässig rapportering återfinns på Starnet Ekonomi. Regelverket uppdateras regelbundet genom Chief Financial Officers försorg. Dessutom hålls regelbundna utbildningsprogram och konferenser för ledning och ekonomipersonal avseende gemensamma principer rörande krav som ställs på den interna kontrollen. Detta ligger inom ansvarsområdet för Chief Financial Officer.
NCC tillämpar en metod för riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som bolaget är utsatt för hanteras inom de ramar som fastställts. Väsentliga risker som beaktas är operativa risker, utvecklingsrisker, säsongsrisker, risk för fel vid vinstavräkning, finansiella risker samt försäkringsrisker.
I NCC görs detta på flera olika sätt:
Hanteringen av finansiella riskpositioner såsom ränte-, kredit-, likviditets-, valuta- och refinansieringsrisker görs inom specialistfunktionen NCC Koncernstab Finans. NCC:s finanspolicy innebär att NCC Koncernstab Finans alltid ska konsulteras och där staben bedömer det lämpligt, handlägga finansiella ärenden.
NCC:s finansiella rapportering och hantering av risker bygger på att ett antal kontrollaktiviteter sker på olika nivåer för bolag och affärsområden. Detta sker dels i de IT-system som stödjer olika processer i verksamheten och dels med ändamålsenligt utformade manuella kontroller för att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. Stor vikt läggs vid att affärstransaktioner som inkluderas i den finansiella rapporteringen är korrekta. NCC lägger vidare stor vikt vid uppföljning av projekt.
Uppföljning för att säkerställa kvaliteten på den interna kontrollen sker inom NCC på olika sätt. Sedan införandet av Svensk kod för bolagsstyrning har NCC utvecklat ett system (ramverk) för dokumenterad självutvärdering av intern kontroll. Självutvärderingen genomförs regelbundet för NCC:s affärsområden och koncernkontor och är en del av underlaget för styrelsens bedömning av den interna kontrollen.
Att kontrollen av projekt fungerar väl utvärderas genom verksamhetsrevisionerna, vilket leder till en löpande utvärdering och uppföljning för att se till att eventuella brister åtgärdas. Den interna kontrollen följs också via styrelsearbetet i de olika affärsområdena och där punktinsatser anses erforderliga utnyttjas ekonomi- och controllerorganisationen.
NCC:s revisor PricewaterhouseCoopers AB granskar även som ett led i sin revision ett urval av NCC:s kontroller.
Mot bakgrund av de uppföljningar som sker via verksamhetsrevisionerna och genom ekonomi- och controllerorganisationen anser styrelsen inte att det finns något behov av en särskild interngranskningsfunktion.
Mot bakgrund av ovanstående anser styrelsen att NCC har en väl avvägd intern kontrollstruktur.
Denna rapport är ej granskad av bolagets revisorer.
Tomas Billing Fredrik Lundberg Antonia Ax:son Johnson
Ulf Holmlund Ulla Litzén Marcus Storch
Ordinarie ledamot sedan 1999 och ordförande sedan 2001. Vd i Nordstjernan AB. Ordförande i Nordstjernan Industriutveckling AB och Välinge Flooring Technology AB. Ledamot i Etac AB. Tidigare erfarenheter bland annat vd i Hufvudstaden AB och i Monark Bodyguard AB.
Aktieinnehav i NCC AB: 20 600 A-aktier och 55 400 B-aktier.
Vice ordförande. Född 1951. Civ.ing., civ.ek., ekon.dr.hc och tekn.dr.hc. Ordinarie ledamot och vice ordförande sedan 1997. Vd och koncernchef i L E Lundbergföretagen AB. Styrelseordförande i Cardo AB, Holmen AB och Hufvudstaden AB. Vice ordförande i Svenska Handelsbanken AB. Styrelseledamot i L E Lundbergföretagen AB, Sandvik AB och Industrivärden AB. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1943. Fil.kand.
Ordinarie ledamot sedan 1999. Ordförande i Axel Johnson AB, Axel Johnson Inc. samt Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse. Vice ordförande i Nordstjernan AB. Ledamot i Axfast AB, Axfood AB, Mekonomen AB, Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål samt World Childhood Foundation.
Aktieinnehav i NCC AB: 167 400 A-aktier och 72 400 B-aktier via privat bolag.
Född 1947. Civ.ing., Master of Management. Ordinarie ledamot sedan 2004. Styrelseledamot i Atrium Ljungberg AB, Anticimex Holding AB och Nils Hanssons Åkeri AB. Tidigare erfarenheter bland annat vd i LjungbergGruppen AB 1983–2003 och vd i Fastighets AB Celtica 1993–2003. Aktieinnehav i NCC AB: 10 000 B-aktier.
Ordinarie ledamot sedan 8 april 2008. Styrelseledamot i Alfa Laval AB, Atlas Copco AB, Boliden AB, Rezidor Hotel Group AB och AB SKF. Tidigare erfarenheter bland annat vd i W Capital Management AB 2001–2005 och direktör Investor AB 1996–2001. Aktieinnehav i NCC AB: 3 400 B-aktier.
Född 1942. Civ.ing. och med.dr.hc.
Ordinarie ledamot sedan 1998. Ordförande i Nobelstiftelsen. Vice ordförande i Axel Johnson AB och Mekonomen AB. Styrelseledamot i AB Hannells Industrier, Axfood AB och Nordstjernan AB. Ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Tidigare erfarenheter bland annat vd i AGA AB 1981–1997. Aktieinnehav i NCC AB: 20 000 B-aktier via privat bolag.
Uppgifterna om aktieinnehav i NCC avser direktägda och via bolag ägda aktier per 31/12 2008. För uppdaterade aktieinnehav se koncernens webbplats www.ncc.se under Investor Relations/NCC-aktien, där information finns från Finansinspektionens insiderregister.
Lars Bergqvist Sven Frisk Ruben Åkerman
sekreterare
Karl-Johan Andersson Marita Mannerfjord Ulf Wallin
Suppleant sedan 2007. Anställd sedan 1984. Beläggningsarbetare och facklig förtroendeman i NCC. Arbetstagarerepresentant för SEKO. Övriga uppdrag: Ersättare SEKO förbundsstyrelse. Ledamot SEKO Väg och Ban Skåne. Ordförande beläggningssektion Skåne. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1944. Friskvårdskonsulent. Suppleant sedan 1998. Anställd sedan 1968. Arbetstagarrepresentant för Unionen (f.d. Svenska Industritjänstemannaförbundet). Administratör på Arbetsmiljö och hälsa. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1949. Jur.kand. Chefsjurist i NCC AB till och med 31 december 2008. Styrelsens sekreterare i NCC AB sedan 1996. Aktieinnehav i NCC AB: 1 000 B-aktier.
Huvudansvarig revisor. Född 1965. Övriga väsentliga uppdrag: revisor i Gambro AB, Karo Bio AB, Nordstjernan AB och TeliaSonera AB.
Född 1959. Övriga väsentliga uppdrag: revisor i Brio AB, Home Properties AB, Malmbergs Elektriska AB och SBAB.
Född 1951. Byggnadsingenjör. Ordinarie styrelseledamot sedan 1991. Anställd sedan 1975. Facklig förtroendeman i NCC.
Arbetstagarrepresentant för Ledarna. Övriga uppdrag: Ordförande Byggcheferna. Aktieinnehav i NCC AB: 200 B-aktier.
Född 1946. Snickare.
Ordinarie styrelseledamot sedan 1999. Anställd sedan 1978. Byggnadssnickare och facklig förtroendeman i NCC. Arbetstagarrepresentant för Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Övriga uppdrag: Klubbordförande i Byggnads lokala fackklubb i Göteborg. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1945. Snickare.
Ordinarie ledamot sedan 2004. Anställd sedan 1964. Facklig förtroendeman i NCC. Arbetstagarrepresentant för Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Olle Ehrlén Tomas Carlsson
Torben Biilmann
Timo U. Korhonen
Född 1949. Civ.ing. Vd och koncernchef sedan 12 februari 2007. Tidigare vice vd och chef NCC Construction Sweden sedan 2001. Anställd i NCC sedan 1973. Tidigare erfarenheter bland annat regionchef Hus Stockholm, byggstabschef anläggningsverksamhet, chef affärs- och teknikutveckling inom byggverksamhet, avdelningschef ombyggnad. Aktieinnehav i NCC AB: 10 900 B-aktier och 29 874 köpoptioner B.
Född 1965. Civ.ing och MBA. Chef NCC Construction Sweden sedan 12 februari 2007. Anställd i NCC sedan 1991. Tidigare erfarenheter bland annat regionchef Väst NCC Construction Sweden 2005–2006, chef NCC Roads Nya Marknader (Polen, Baltikum och S:t Petersburg) 2000–2005, produktionschef Skanska 1999–2000 (Södra Länken), arbetschef NCC Industri (Ballast) 1997–1999, olika befattningar inom NCC:s anläggningsverksamhet 1991–1996.
Aktieinnehav i NCC AB: 4 000 B-aktier och 19 915 köpoptioner B.
Född 1956. Byggnadsingenjör. Chef NCC Construction Denmark sedan 26 oktober 2006. Anställd i NCC sedan 1984 (i dåvarande Rasmussen & Schiøtz som förvärvades av NCC 1996), Tidigare erfarenheter bland annat vice vd i NCC Construction Denmark med ansvar för bland annat strategi, verksamhetsutveckling och boendeinvesteringar 2005–2006, olika chefsbefattningar i NCC Construction Denmark sedan 1990. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1952. Civ.ing. Chef NCC Construction Finland sedan 2001. Anställd i NCC 1988–1993 och från 1998. Tidigare erfarenheter bland annat regionchef Puolimatka, affärsområdeschef Lemminkäinen Construction, vd i NCC International. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Byggnadsindustri RT rf, Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Etera. Aktieinnehav i NCC AB: 19 915 köpoptioner B.
Född 1959. Civ.ing. Chef NCC Construction Norway sedan 1 oktober 2007. Anställd i NCC sedan 1984. Tidigare erfarenheter bland annat chef Region Norrland inom NCC Construction Sweden, olika befattningar inom såväl anläggning som husbyggande. Aktieinnehav i NCC AB: 53 A-aktier.
Född 1964. Civ.ing. Chef NCC Property Development från 1 april 2009. Anställd i NCC sedan 1995. Tidigare erfarenhet bland annat Sverigechef NCC Property Development 2007–2009, regionchef Väst NCC Property Development 2004–2007, regionchef Syd NCC Property Development 2003–2004, olika befattningar inom NCC:s fastighetsutvecklingsverksamhet 1995–2003.
Aktieinnehav i NCC AB: 3 000 B-aktier.
Född 1964. Civ.ing. Chef NCC Housing sedan 1 januari 2009 och chef NCC Property Development till och med 31 mars 2009. Anställd i NCC sedan 2004. Tidigare erfarenheter bland annat Sverigechef NCC Property Development 2004–2006, olika chefsbefattningar inom Drott (sedermera Fabege) 1998–2004 och ingick i Drotts koncernledning 2000–2004, olika befattningar inom Skanskas fastighetsverksamhet 1991–1998. Övriga uppdrag: Ordförande för Samfundet för fastighetsekonomi (SFF). Aktieinnehav i NCC AB: 2 000 B-aktier och 19 915 köpoptioner B.
Född 1956. Civ.ing. Chef NCC Roads sedan 1 september 2006. Anställd i NCC sedan 1981. Tidigare erfarenheter bland annat vice vd NCC Construction Sweden med ansvar för marknad, affärsutveckling och dotterbolag 2004–2006, olika befattningar inom såväl anläggningssom husbyggande 1981–2001. Anställd i Peab som Chef Division Anläggning 2001–2003. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Ann-Sofie Danielsson Annica Gerentz Håkan Broman
Olle Boback Athanassios Boukas
Charlotte Z. Lindstedt*
Mats Pettersson
Född 1959. Civ.ek. Chief Financial Officer sedan 1 mars 2007 och ekonomidirektör sedan 2003. Anställd i NCC sedan 1996. Tidigare erfarenheter bland annat ekonomichef och koncerncontroller NCC AB 1999–2003, koncernredovisningschef NCC AB 1996–1999, koncernredovisningschef Nynäs AB 1993–1995. Auktoriserad revisor Tönnerviksgruppen och KPMG 1984–1992. Övriga uppdrag: Ledamot i Svenska Kraftnät. Aktieinnehav i NCC AB: 1 000 B-aktier och 19 915 köpoptioner B.
Född 1960. Civ.ek. Informationsdirektör sedan 2004. Anställd i NCC sedan 2000. Tidigare erfarenheter bland annat chef investerarrelationer NCC AB sedan 2000, vd och skribent tidningen Börsveckan 1998–2000, redaktör Nyhetsbrevet Risk & Försäkring 1996–1998, journalist Nyhetsbyrån Direkt 1989–1996, bland annat som redaktionschef, journalist Dagens Industri 1987–1989, Expressen 1983–1987. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Sveriges Informationsförening.
Aktieinnehav i NCC AB: 19 915 köpoptioner B.
Född 1962. Fil.kand. och jur.kand. Chefsjurist NCC AB sedan 1 januari 2009. Anställd i NCC sedan 2000. Tidigare erfarenheter bland annat bolagsjurist NCC International Projects och NCC Property Development 2000-2008, bolagsjurist ABB/Daimler Chrysler Transportation 1996–2000, Ekelunds advokatbyrå 1993–1996, domstolsväsendet 1991–1993, verksam inom European International Contractors (EIC) sedan 2001. Aktieinnehav i NCC AB: 500 B-aktier.
Peter Wågström tillträdde som chef för det nya affärsområdet NCC Housing den 1 januari 2009. Joachim Hallengren utsågs till ny chef för NCC Property Development från och med 1 april 2009. Peter Wågström kvarstår som chef tills Joachim Hallengren tillträder. Håkan Broman ersatte Ulf Wallin som chefsjurist för NCC AB den 1 januari 2009. Till ny vd för koncernens inköpsbolag utsågs Athanassios Boukas från och med 1 januari 2009.
Född 1953. Ingenjör. Chef NCC Construction Germany sedan 2001. Anställd i NCC sedan 1974. Tidigare erfarenheter bland annat avdelnings- och regionchef inom den tyska delen av NCC. Verksam i Tyskland sedan 25 år. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Svenska Handelskammaren, Tyskland samt styrelseledamot i Byggindustriförbundet Berlin-Brandenburg. Aktieinnehav i NCC AB: 5 800 B-aktier och 19 915 köpoptioner B.
Född 1968. Ingenjör. Vd NCC:s inköpsbolag för koncernen sedan 2009. Anställd i NCC sedan 2007. Tidigare erfarenheter bland annat chef för NCC:s internationella inköpskontor 2007–2009 NCC Purchasing Group, koncerninköpschef Emerson Energy Systems 2006–2007, chef för strategiskt inköp Emerson Energy Systems 2001–2006 samt strategisk inköpare Ericsson Components 1996–2001. Aktieinnehav i NCC AB: 0
Född 1959. Civ.ek. Finansdirektör sedan 2004. Anställd i NCC sedan 1989. Tidigare erfarenheter bland annat vd NCC Treasury 1998–2004, chefshandlare NCC Treasury 1989–1998, ekonom Axel Johnson Gruppen 1983–1989. Övriga uppdrag: Ordförande i Industrins Finansförening, ledamot av valberedningen FPG. Aktieinnehav i NCC AB: 500 B-aktier och 19 915 köpoptioner B.
Född 1961. Fil.kand. Personaldirektör sedan 1 mars 2007, personalchef NCC Construction Sweden sedan 2005. Anställd i NCC sedan 2005. Tidigare erfarenheter bland annat personalchef Manpower AB 1999–2005, personalchef SSP Restaurants samt Eurest 1993–1999, chef kabinavdelningen, utbildningschef, säljare och steward Scanair 1985–1993, reseledare, platsansvarig samt säljare Fritidsresor 1981–1985. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
* Rapporterar till CFO.
Börsåret 2008 har varit exceptionellt med stora svängningar och generellt kraftiga nedgångar. NCC-aktien var inget undantag. Totalavkastningen (kursutvecklingen plus utdelning) uppgick till –49 procent. Kursen på NCC:s aktier vid årets slut motsvarade ett börsvärde på drygt 5,2 Mdr SEK.
NCC:s aktier introducerades på Stockholmsbörsen 1988 under namnet Nordstjernan. Aktien är i dag noterad på Nasdaq OMX Stockholm/Stora bolag.
Den globala finanskrisen och hastigt försämrade konjunkturen har skapat stor osäkerhet och lett till stora kurssvängningar på världens börser under året. Även på Stockholmsbörsen har utvecklingen varit turbulent och kraftigt negativ.
Under 2008 sjönk NCC:s B-aktie med 64 procent. Det kan jämföras med SIX Generalindex som sjönk med 42 procent och SIX Bygg & Anläggning som noterade en minskning med 45 procent.
Under året omsattes totalt 127,1 (99,9) miljoner NCCaktier till ett sammanlagt värde av cirka 13,4 Mdr SEK. Omsättningshastigheten för A-aktien var 4 (3) procent och för B-aktien 204 (160) procent1). Omsättningshastigheten på listan Stora bolag var 165 procent och på Stockholmsbörsen totalt 152 procent.
Största enskilda aktieägare i NCC är Nordstjernan AB och L E Lundbergföretagen AB är den näst största. Andelen utländska aktieägare var oförändrat 14 procent av kapitalet med de största ägarandelarna i USA och Storbritannien.
De största aktieförsäljningarna under året gjordes av Nordea, SEB och Lannebo fonder. De största aktieköpen gjordes av Unionen, AMF Pension fonder och DFA fonder (USA).
Vid årsskiftet fanns 21 138 återköpta aktier i eget förvar, vilka härrör från ett sedan 2007 avslutat optionsprogram. År 1996 infördes möjlighet för ägare av A-aktier att omvandla dessa till B-aktier. Under 2008 omvandlades 518 400 (691 900) aktier och sedan 1996 har totalt 17,4 miljoner aktier omvandlats. Begäran om omvandling görs skriftligt till styrelsen.
NCC:s utdelningspolicy, avseende ordinarie utdelning, är att minst hälften av resultatet efter skatt ska delas ut. För 2008 föreslår styrelsen en ordinarie utdelning om 4,00 (11,00) SEK per aktie. Föregående år lämnades en extra utdelning om 10,00 SEK per aktie. Den föreslagna ordinarie utdelningen uppgår till 434 (1 193) MSEK, vilket motsvarar 24 procent av årets resultat efter skatt. Utdelningsförslaget, som understiger utdelningspolicyn, ska ses mot bakgrund av den oro som råder i de finansiella systemen i kombination med en förväntad svagare marknad 2009.
Den totala avkastningen (beräknad som kursutveckling och utbetald utdelning i förhållande till värdet på NCC:s aktie vid årets början) var 2008 cirka –49 (–16) procent för NCC B. Genomsnittet för Stockholmsbörsen, räknat enligt Six Return Index, var –39 (28) procent.
1) Exklusive återköpta aktier.
| Aktiedata | ||
|---|---|---|
| A-aktien | B-aktien | |
| Totalt antal aktier, st1) | 46 396 448 | 62 018 236 |
| Börspost | 100 aktier | 100 aktier |
| Röstvärde | 10 röster | 1 röst |
| Omsatt antal totalt | 1 756 639 | 125 319 668 |
| Omsatt antal genomsnitt/dag | 6 971 | 497 300 |
| Omsättningshastighet, % | 4 | 204 |
| Kurs vid årets början, SEK | 137,50 | 139,00 |
| Kurs vid årets slut, SEK | 46,10 | 49,50 |
| Högst betalt, SEK | 183,00 | 175,00 |
| Lägst betalt, SEK | 35,00 | 34,50 |
| Betavärde | 0,86 | 0,85 |
| Utbetald utdelning, SEK | 21,00 | 21,00 |
| Total avkastning, % | –51 | –49 |
1) Exklusive återköpta aktier.
| 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Börskurs vid årets utgång, | |||||
| NCC B, SEK | 88,00 | 142,50 | 187,50 | 139,00 | 49,50 |
| Börsvärde, MSEK | 8 984 | 15 282 | 20 242 | 14 999 | 5 209 |
| Resultat per aktie, SEK1) | 8,05 | 10,86 | 15,74 | 20,73 | 16,69 |
| Ordinarie utdelning, SEK | 4,50 | 5,50 | 8,00 | 11,00 | 4,002) |
| Extra utdelning, SEK | 10,00 | 10,00 | 10,00 | 10,00 | – |
| Direktavkastning, % | 16,5 | 10,9 | 9,6 | 15,1 | 8,1 |
| Total avkastning, %3) | 76 | 78 | 42 | –16 | –49 |
| Antal aktier vid årets utgång (miljoner) |
102,4 | 107,2 | 108,1 | 108,4 | 108,4 |
Nyckeltal per aktie finns i Flerårsöversikten på s. 98.
1) Efter skatt och full utspädning.
2) Föreslagen utdelning.
3) Kursutveckling och utbetald utdelning i förhållande till värdet på NCC:s aktie vid årets början.
| Aktieinnehav | aktieägare | Procent Antal av antal A ägare |
ntal aktier |
Procent av aktiekapital |
|---|---|---|---|---|
| 1–500 | 23 798 | 72,7 | 4 318 057 | 3,9 |
| 501–1 000 | 4 835 | 14,8 | 4 088 585 | 3,8 |
| 1 001–10 000 | 3 662 | 11,2 | 10 284 764 | 9,5 |
| 10 001–100 000 | 338 | 1,0 | 9 819 979 | 9,1 |
| 100 001–1 000 000 | 88 | 0,2 | 27 158 116 | 25,1 |
| 1 000 001– | 9 | 0,1 | 52 745 183 | 48,6 |
| Totalt | 32 730 | 100,0 | 108 414 684 | 100,0 |
1) Beräkning efter avdrag för återköpta aktier.
(Källa: Euroclear Sweden AB)
Svenska aktiefonder minskade sitt ägande i NCC under 2008 från 18 till 12 procent. Det utländska ägandet var oförändrat medan svenska institutioner ökade innehavet..
NCC-aktien sjönk med 64 procent under 2008, att jämföra med SIX Generalindex som noterade en minskning med 42 procent.
| Antal | Antal | Procentandel1) | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ägare | A-aktier | B-aktier | Kapital R | öster | |
| Nordstjernan AB | 29 000 000 | 26,7 | 55,1 | ||
| L E Lundbergföretagen AB | 10 850 000 | 10,0 | 20,6 | ||
| Swedbank Robur fonder | 2 219 417 | 2 096 264 | 4,0 | 4,6 | |
| AMF Pension | 3 250 000 | 3,0 | 0,6 | ||
| Alecta | 2 838 000 | 2,6 | 0,5 | ||
| Danske fonder | 2 050 200 | 1,9 | 0,4 | ||
| Skandia Liv | 988 175 | 953 518 | 1,8 | 2,1 | |
| Unionen | 1 472 028 | 1,4 | 0,3 | ||
| AMF Pension fonder | 1 453 896 | 1,3 | 0,3 | ||
| DFA fonder (USA) | 45 400 | 1 077 337 | 1,0 | 0,3 | |
| Summa 10 största ägare | 43 102 992 | 15 191 243 | 53,7 | 84,8 | |
| Övriga aktieägare i Sverige | 3 131 874 | 33 001 169 | 33,4 | 12,3 | |
| Övriga aktieägare i utlandet | 161 582 | 13 825 824 | 12,9 | 2,9 | |
| Totalt | 46 396 448 | 62 018 236 | 100,0 | 100,0 | |
| Återköpta aktier | 21 138 | ||||
| Totalt antal aktier | 46 396 448 | 62 039 374 |
1) Efter avdrag för återköpta aktier.
(Källa: SIS Ägarservice och Euroclear Sweden AB)
| A-aktier | T B-aktier |
otalt A och B-aktier |
|
|---|---|---|---|
| Antal aktier per 31/12 1999 | 63 111 682 | 45 324 140 108 435 822 | |
| Omstämpling av A-aktier till B-aktier 2000–2007 |
–16 196 834 | 16 196 834 | |
| Återköpta aktier 2000–2003 | –6 035 392 | –6 035 392 | |
| Försäljning av återköpta aktier 2005–2007 |
6 014 254 | 6 014 254 | |
| Antal aktier per 31/12 2007 | 46 914 848 | 61 499 836 108 414 684 | |
| Omstämpling av A-aktier till B-aktier 2008 |
–518 400 | 518 400 | |
| Antal aktier per 31/12 20081) | 46 396 448 | 62 018 236 108 414 684 | |
| Antal röster | 463 964 480 | 62 018 236 525 982 716 | |
| Procent av röster | 88 | 12 | 100 |
| Procent av kapital | 43 | 57 | 100 |
| Slutkurs 31/12 2008 | 46,10 | 49,50 | |
| Börsvärde, MSEK | 2 139 | 3 070 | 5 209 |
1) Under perioden 1 januari–27 februari 2009 omstämplades inga A-aktier till B-aktier.
SIX Bygg & Anläggning (eff. avk.)
Avkastningen på NCC:s B-aktie har varit bättre än Stockholmsbörsens genomsnitt de senaste fem åren.
NCC lämnar ekonomisk information för verksamhetsåret 2009 vid följande tillfällen:
| Årsstämma |
|---|
| Delårsrapport januari–mars |
| Halvårsrapport januari–juni |
| Delårsrapport januari–september |
| Bokslutskommuniké 2009 |
NCC:s delårsrapporter finns att hämta på NCC:s webbplats på Internet, www.ncc.se, där all information om NCC-koncernen finns samlad på svenska och engelska. Länkar finns till kortfattade beskrivningar även på andra språk som franska, kinesiska och ryska. På webbplatsen finns även ett arkiv med delårsrapporter sedan 1997 och ett arkiv av årsredovisningar sedan 1996. NCC trycker och distribuerar inte delårsrapporter från och med 2003.
Under fliken "Investor Relations" finns kursutveckling för NCC:s A- och B-aktie med uppdatering var 15 minut varje handelsdag samt relevanta nyckeltal. På webbplatsen återfinns pressmeddelanden dels från koncernen, NCC AB, dels lokala pressmeddelanden från respektive land. De är sorterade årsvis och med en sökbar funktion.
Den som vill beställa ekonomisk information från NCC kan antingen använda beställningsformuläret på webbplatsen www.ncc.se, skicka e-post till [email protected], skriva till NCC AB, 170 80 Solna, ringa till NCC AB på telefon 08-585 510 00 eller skicka fax till nummer 08-85 77 75.
Ansvarig för aktieägarfrågor och finansiell information för NCC-koncernen är Johan Bergman, telefon 08-585 523 53, e-post [email protected].
Årsstämma hålls den 7 april 2009 kl. 16.30.
Plats: Grand Hôtel, Vinterträdgården, Royals entré, Stallgatan 6, Stockholm. Anmälan kan ske per post under adress NCC AB, att: Lisbeth Karlsson, 170 80 Solna, via koncernens webbplats www.ncc.se, per telefon 08-585 522 61, telefax 08-585 517 56 eller per e-post [email protected]. Vid anmälan ska uppges namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt registrerat aktieinnehav.
Inregistrering till årsstämman börjar kl. 15.30. Kallelse till årsstämman finns på NCC:s webbplats, www.ncc.se och var införd i svenska dagstidningar i början av mars.
NCC AB (publ), Org.nr 556034-5174, säte Solna. Adresser till bolagen i NCC-koncernen finns på www.ncc.se.
På NCC:s hemsida under fliken Investor Relations hittar du all finansiell information kring NCC-koncernen och det som rör dig som är aktieägare i NCC.
| Aktien, aktiedata 42, 110–111 | |
|---|---|
| Aktiekapital 50, 80 | |
| Anbud, anbudspolicy 40, 102 | |
| Arbetsmiljö 15, 17, 42 | |
| Arbetsolyckor 15 | |
| Avkastning på eget kapital 36, 37, 40, 47, 51 | |
| Avskrivningar 58, 68 | |
| Bolagsstyrning 100 –105 | |
| Bolagsstämma 100 | |
| Bostadsprojekt 36, 37, 40, 47, 57, 60, 61 | |
| Byggmarknaden 10–12, 38 | |
| Byggrätt 10, 32, 60, 95 | |
| Börsvärde 110, 111 | |
| Code of Conduct 103 | |
| Definitioner 95 | |
| Direktavkastning 11, 95, 111 | |
| Driftnetto 32, 68, 95 | |
| Eget kapital 46, 49, 50–51, 62 | |
| Ersättningar 43, 62, 63, 66–67, 102 | |
| Eventualförpliktelser, -tillgångar 49, 63, 89 | |
| Fastigheter: | |
| – Exploaterings- 60, 78–79 | |
| – Förvaltnings- 59, 73 | |
| – Pågående projekt 41 | |
| Finansiella mål 8–9, 36, 51 | |
| Goodwill 45, 47, 59, 73, 92 | |
| GreenBuilding 18–19, 21, 27, 32–33 | |
| Housing 5, 6, 36, 43 | |
| Humankapitalindex (HKI) 16 | |
| Hyresintäkter 65, 68 | |
| Hyresgaranti 57 | |
|---|---|
| IFRS 48, 54–55 | |
| Industriellt byggande 6 | |
| Inköp 6, 40 | |
| Internkontroll 104 | |
| Kartellsamarbete 42 | |
| Klimatdeklaration 26 | |
| Koncernledning 102, 108–109 | |
| Konkurrenter 10–12 | |
| Kursutveckling 110–111 | |
| Kvotvärde 42, 50, 80 | |
| Känslighetsanalys 40, 72 | |
| Ledande befattningshavare 36, 108–109 | |
| Löner 66–67, 102 | |
| Marknadsandelar 12 | |
| Miljöpåverkan 18–19, 28, 39 | |
| Minoritetsintresse 56 | |
| NCC Komplett 37 | |
| Nedskrivning 45, 58, 69, 72 | |
| Nettolåneskuld 1, 8, 36, 51, 53 | |
| Nomineringsarbete 42, 101 | |
| Omstruktureringskostnader 37–38, 45, 96 | |
| Omvandling av aktier 110 | |
| Optioner 68 | |
| Orderingång 1, 36, 38, 95 | |
| Orderstock 1, 36, 95 | |
| Organisation 6, 103 | |
| Partnering 2, 5, 95 | |
| Passivhus 19, 20 | |
| Pensioner 68, 80–82 |
| Rekrytering 15, 17, 24 |
|---|
| Resultatavräkning 41, 57, 58 |
| Revisorer 68, 100, 101, 102, 107 |
| Risker 6, 39, 40, 41 |
| Riskhantering 39–42 |
| Räntebindning 62, 84 |
| Rörelsemarginal 42, 95, 99 |
| Rörlig ersättning 43, 62,7, 102 |
| Sjukfrånvaro 15, 42, 67 |
| Skatt 44, 45, 59, 77 |
| Skulder 8, 46, 47, 49, 62, 80, 87, 97 |
| Skuldsättningsgrad 8–9, 37, 95 |
| Soliditet 87, 95 |
| Styrning 100–104 |
| Tekniska plattformar 6, 18, 19, 24 |
| Tillgångar 47, 56–61 |
| Total avkastning 95, 110, 111 |
| Utdelning 1, 8, 36, 43, 80, 110, 111 |
| Utdelningspolicy 8, 9, 110 |
| Uthyrningsgrad 39, 57, 95 |
| Vakansgrad 11 |
| Valberedning 42, 100, 101 |
| Valutarisk 41, 62, 84 |
| Vinstavräkning 41, 56, 57, 92 |
| Vinstdisposition 51 |
| Vision 2, 4, 15 |
| Årsstämma 110, 112 |
| Återköp av aktier 42, 62 |
| Ägare 24, 42, 50, 110, 111 |
Fotografer: Bruno Ehrs omslag, ingressuppslag flik, s.18, s. 19, s. 20, s. 21, s. 22, s. 23, s. 34 och s.35. Michael Haddenhorst s. 31. Helsebygg Midt-Norge s. 17. Sten Jansin ingresssuppslag flik, s. 3, s. 5, s. 7, s. 11, s. 14, s. 16, s. 17, s.20, s. 27, s. 28, s. 29, s. 30, s.31, s. 33, s. 35 och s. 106–109. Johnér s. 23. Mikael Lindén s. 33. Håkan Lindgren s. 64. Cato A. Mørk s. 30. Sini Pennanen s. 12 och s. 29.
Tryck: Åtta45, 2009.
NCC AB, 170 80 Solna • Tfn 08-585 510 00 • Fax 08-85 77 75 www.ncc.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.