Annual Report • Mar 30, 2009
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Inom Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Sweco erbjuder kvalificerade konsulttjänster med högt kunskapsinnehåll ofta i tidiga skeden i kundens projekt. Från förstudier, utredning och strategisk planering till design, konstruktion, projektering och projektledning. Med drygt 5 500 medarbetare är Sweco en av de stora aktörerna i Europa och marknadsledande inom ett flertal områden i Norden, Baltikum, Bulgarien, Tjeckien och nordvästra Ryssland. Under året genomfördes cirka 31 000 projekt för cirka 10 000 kunder. Sweco har lokal närvaro i tio länder och bedriver projektexport till ett 80-tal länder runt om i världen.
| 2008 | 2007 |
|---|---|
| 5 522,8 | 4 569,5 |
| 596,3 | 432,5 |
| 2 588,2 |
425,7 |
| 10,8 | 9,5 |
| 75,6 | 76,1 |
| 34,6 | 33,8 |
| 44,4 | 41,7 |
| 0 47,0 |
39,0 |
| 4,68 | 3,53 |
| 16,09 | 11,06 |
| 2,001) | 2,00 |
| 5 453 | 4 699 |
| 3 1 03 04 05 06 07 |
1) Föreslagen utdelning
Inom Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Sweco erbjuder kvalificerade konsulttjänster med högt kunskapsinnehåll ofta i tidiga skeden i kundens projekt. Från förstudier, utredning och strategisk planering till design, konstruktion, projektering och projektledning. Med drygt 5 500 medarbetare är Sweco en av de stora aktörerna i Europa och marknadsledande inom ett flertal områden i Norden, Baltikum, Bulgarien, Tjeckien och nordvästra Ryssland. Under året genomfördes cirka 31 000 projekt för cirka 10 000 kunder. Sweco har lokal närvaro i tio länder och
Rörelsemarginal 2008
Totalavkastning, 5 år
| Sweco i korthet. . | 1 |
|---|---|
| Vd har ordet. . | 2 |
| Vision, mission och strategier. . | 4 |
| Verksamhet. . | 6 |
| Marknad och omvärld. . | 8 |
| Verksamhetssystem. | 12 |
| Tillväxt. | 16 |
| Medarbetaren i fokus. | 18 |
| Affärsetik, samhällsansvar och engagemang. . | 22 |
| Våra uppdrag. | 24 |
| Exempel på projekt. . | 26 |
| Förvaltningsberättelse. . | 38 |
| Koncernens resultaträkning.48 | |
| Koncernens balansräkning. . | 49 |
| Koncernens kassaflödesanalys. . | 50 |
| Koncernens sammandrag avseende | |
|---|---|
| förändringar i eget kapital. | 51 |
| Moderbolagets resultaträkning. . | 52 |
| Moderbolagets balansräkning. . | 53 |
| Moderbolagets kassaflödesanalys. . | 54 |
| Moderbolagets sammandrag | |
| avseende förändringar i eget kapital. . | 55 |
| Noter inklusive förslag till vinstdisposition | |
| och Revisionsberättelse. . | 56 |
| Femårsöversikt. . | 82 |
| Sweco-aktien. . | 84 |
| Bolagsstyrningsrapport. . | 86 |
| Styrelse och revisorer. . | 92 |
| Koncernledning och ledande befattningshavare. . | 94 |
| Årsstämma. . | 96 |
| 4 maj 2009 | Delårsrapport januari–mars 2009 |
|---|---|
| 21 juli 2009 | Delårsrapport januari–juni 2009 |
| 9 november 2009 | Delårsrapport januari–september 2009 |
| 12 februari 2010 | Bokslutskommuniké 2009 |
På www.swecogroup.com/ir kan du anmäla ditt intresse att ta emot pressmeddelanden och rapporter från oss. Anmäl vilken information du vill prenumerera på och den skickas till din e-post vid publiceringstillfället. Snabbt, enkelt och till fördel för miljön.
I dag talar alla om behovet av en långsiktigt hållbar utveckling. Klimatfrågor, energiförsörjning och miljö är i fokus. För Sweco är detta vardag sedan länge. Våra drygt 5 500 konsulter genomför årligen uppdrag i över 80 länder. Uppdrag som spänner över verksamhetsområden inom teknik, miljö och arkitektur och där hållbarhetsfrågorna är en viktig del. Det handlar om bättre luft och renare vatten, effektivare energiförbrukning, bättre bostäder och arbetsplatser, smartare transportlösningar och produktion som är lönsam och miljöanpassad.
Vi kallar det för Sustainable engineering and design. Det betyder att våra konsulter gör det möjligt för kunderna att genomföra sina projekt med rätt kvalitet och god ekonomi samt med de bästa förutsättningarna för en långsiktigt hållbar utveckling.
Begreppet hållbarhet, eller hållbar utveckling, har sin bakgrund i FN-rapporten "Vår gemensamma framtid" från 1987, även kallad "Brundtlandrapporten". Den definierar hållbarhet som: "En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov."
"Med starka finanser, duktiga medarbetare och bra marknadspositioner står vi väl rustade att tillvarata nya affärsmöjligheter under de kommande åren."
2008 var ett år som startade med goda marknadsförutsättningar för samtliga verksamhetsområden; höga olje- och råvarupriser, stabila tillgångspriser och ökade investeringar i infrastruktur och relativt låga marknadsräntor. Det mesta pekade uppåt. Samtidigt fanns miljö- och klimatfrågorna med på de flesta agendor och en av våra största utmaningar blev att säkerställa resurser till alla våra uppdrag.
2008 skulle dock visa sig bli ett kontrasternas år. Efterhand som finanskrisen påverkade de europeiska marknaderna inleddes en kraftig inbromsning i den reala ekonomin. Svårigheter att finansiera projekt samtidigt med vikande efterfrågan och snabbt fallande tillgångspriser innebar en helt ny spelplan för de flesta aktörer och självklart även för oss.
Trots den snabba nedgången i konjunkturen i slutet av året kunde vi prestera ett resultat som innebar en rejäl förbättring jämfört med året innan. Rörelseresultatet uppgick till 596 MSEK vilket utgör en förbättring med 38 procent jämfört med föregående år. Med en rörelsemarginal på 10,8 procent nådde vi inte upp till koncernmålet 12 procent även om 65 procent av vår verksamhet överträffar vårt mål. Resultatförbättringen förklaras främst av de starka resultaten i de svenska och norska verksamheterna.
Efter att en följd av år ha levererat positiv avkastning till våra ägare tvingas vi konstatera att 2008 var ett år när Swecos aktiekurs föll med 47 procent samtidigt som OMX Stockholm föll med 42 procent. Sett över en längre tidsperiod, fem år, har totalavkastningen varit 32 procent att jämföra med börsens 6 procent.
Vi har fortsatt att stärka våra marknadspositioner. Tillväxten i Sweco Norge och Sweco Finland uppgick till cirka 45 procent samtidigt som lönsamheten har varit stark.
Vår expansion i Central- och Östeuropa fortsätter. Genom förvärvet av Energoproekt är vi numera en av de ledande aktörerna i Bulgarien. Verksamhetens tjänsteutbud inom energiområdet stämmer väl in i övriga Sweco särskilt vad gäller kompetens inom vattenkraft. I Ryssland förvärvades resterande 50 procent i Lenvodokanalproekt och ett omfattande omstruktureringsarbete inleddes.
Vår tillväxtstrategi ligger fast. Även om bygg- och industrirelaterade konsulttjänster står inför en tuff konjunktur i det nära perspektivet är vi övertygade om att viktiga framtidsfrågor som energiförsörjning, miljö, klimat och infrastruktur utgör starka drivkrafter för efterfrågan på våra tjänster i framtiden. Att dessutom sätta in dessa frågor i ett hållbarhetsperspektiv kräver multidisciplinär kompetens. Hållbar utveckling har sedan länge varit en del av vår vardag och är i dag en naturlig del av vår affär.
Just nu arbetar vi bland annat med Stockholms framtida energiförsörjning och tar fram förslag på tydliga vägval och strategier för att Stockholmsregionen ska kunna minimera energianvändning och klimatpåverkan. Ett annat exempel är i Kina där vi fortsätter att arbeta med hållbar stadsplanering. Denna gång i samband med planeringen av en ny stad för en miljon människor i regionen Tangshan. Nyligen fick vi också i uppdrag av Iraks miljöministerium att ta fram ett omfattande åtgärdsprogram för att hantera problem med föroreningar i landet.
Arbetet med att hantera våra strategiska utmaningar för framtiden fortsätter. Vi arbetar kontinuerligt med att hitta nya tillväxtmöjligheter som uppfyller våra lönsamhetskrav. Samtidigt som nya medarbetare tillkommer pågår ett arbete med att integrera nya verksamheter i koncernen. Att säkerställa implementering av våra system och arbetssätt som främjar kunskaps- och erfarenhetsutbyte måste gå i takt med vår tillväxt.
Vi har fortsatt arbetet med att stärka och tydliggöra vårt varumärke. Under våren "övergavs" våra gamla bolagsnamn och vi blev ett Sweco. Samtidigt påbörjades aktiviteter för att positionera oss som det ledande företaget inom "Sustainable engineering and design", vilket vi kommer att se mer av under 2009.
Vår viktigaste och största utmaning inför framtiden är förmågan att utveckla medarbetare och chefer. Ett antal initiativ har tagits för att skapa förutsättningar för en aktivare och enhetlig medarbetarutveckling. Sweco Talk, vårt gemensamma utvecklingsverktyg, utgör grunden för bland annat kompetens- och karriärutveckling, utvärdering av måluppfyllelse och stöd för utveckling av vårt ledarskap.
Vad kan vi förvänta oss av 2009? Helt klart är att även vi påverkas av den tilltagande lågkonjunkturen. Försvagningen av den ekonomiska aktiviteten är både global och samtidig. Delar av vår verksamhet har redan märkt av den försvagade efterfrågan och vi har tvingats vidta resursanpassningar efter hand. Detta gäller framför allt våra verksamheter på industrisidan och i Baltikum. Trots farhågor om en djup och långvarig lågkonjunktur kommer flera av våra verksamhetsområden att gynnas av den expansiva ekonomiska politik som genomförs. Områden som infrastruktur, energi och miljö kommer att präglas av god efterfrågan även i en svag konjunktur.
Sweco står väl förberett inför en tuff period. Starka finanser, duktiga medarbetare och bra marknadspositioner gör oss väl rustade för att tillvarata de affärsmöjligheter som kommer att uppstå de närmaste åren.
Vår strategi ligger fast!
Stockholm i februari 2009
Mats Wäppling Vd och koncernchef
I Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att bidra till ett säkert, mer miljövänligt och växande samhälle. Vårt arbete tiska och ändamålsenliga bostäder och arbetsplatser, effektivare distribution och användning av energi, vägar och broar som gör trafiken som är effektiv, lönsam och miljöanpassad.
Vi hjälper våra kunder att realisera sina ambitioner genom att erbjuda kvalificerade tekniska konsulttjänster inom en rad områden. Med vår kunskap bidrar vi till att kunderna kan genomföra sina projekt med högsta krav på kvalitet gration mellan samhällsplanerare, infratekniker, arkitekter, byggkonsulter, industri-, energi- och miljöexperter skapar vi förutsättningar för att kundens projekt ska bidra till en hållbar utveck-
Vi skapar värde för aktieägarna genom att bedriva en växande och lönsam verksamhet inom viktiga samhällsområden på såväl mogna marknader som nya tillväxtmarknader. Vi genererar lönsam tillväxt både på organisk väg och via förvärv.
| VISION | Att bli Europas mest respekterade kunskapsföretag inom teknik, miljö och arkitektur. | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MISSION | Att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället. | |||||
| AFFÄRSMODELL | Swecos affärsmodell bygger på enkelhet och kundfokus med målet att det ska vara lätt att göra affärer med Sweco. Därför har koncernen en decentraliserad och kundnära organisation. Det är den enskilde konsulten som är navet i verksamheten och det är individen som genom sitt arbete och förhållningssätt omvandlar företagets samlade kunskap, erfarenhet och kreativitet till konkret nytta för kunden. |
|||||
| LÖNSAMHETSMÅL | Sweco ska ha en rörelsemarginal som uppgår till minst 12 procent. | |||||
| STRATEGIER | ||||||
| TILLVÄXT | Vi ska konsolidera vår position som ledare på den nordiska marknaden och stärka vår position på tillväxtmarknaderna i centrala och östra Europa. Fokus är på långsiktiga tillväxtsegment som energi, infrastruktur samt vatten och miljö. Tillväxten ska ske organiskt och genom kompletterande förvärv. All tillväxt ska ske med strikta krav på lönsamhet. |
|||||
| MEDARBETARE | Sweco ska vara den mest attraktiva arbetsplatsen för teknikkonsulter och arkitekter med stora möjligheter till professio nell och personlig utveckling. Rekrytering av både nyutexaminerade och erfarna konsulter ska ske genom att kommuni cera koncernens företagskultur och potential på ett enhetligt sätt i alla länder. Vi har en gemensam modell för introduk tion av nya medarbetare. Utveckling av medarbetare och ledare sker framför allt i det dagliga arbetet och genom en gemensam process för medarbetarutveckling, med individuella mål, kontinuerlig feedback och skräddarsydda utveck lingsplaner. För att säkerställa Swecos ledarförsörjning finns Next Generation, en process och ett program för att konti nuerligt utveckla goda ledare. |
|||||
| KUNSKAP | Sweco ska vara ett transparent, nyfiket och föränderligt företag där utbyte av kunskap och samarbete mellan med arbetare och enheter växer fram som en naturlig del i arbetet med kunderna. Den enskilde medarbetaren ska förfoga över effektiva verksamhetssystem som stödjer affärsmodellen och garanterar att uppdragen genomförs på ett optimalt sätt och resulterar i mervärden för kunderna. Utveckling och träning av våra medarbetare och ledare sker med ett gemensamt basutbud via Sweco Academy. Vår spetskompetens utvecklas i koncerngemensamma nätverk med Swecos bästa experter. |
|||||
| FÖRETAGSKULTUR OCH VARUMÄRKE |
Sweco ska ha ett enhetligt varumärke på samtliga marknader där företaget är verksamt. Detta för att kunder och andra intressenter ska få en klar och tydlig uppfattning om vad Sweco gör och står för. Varumärket ska uttrycka företagets kärnvärden – nyfikenhet, engagemang och ansvar. Nyfikenheten driver utveckling, skapar ny kunskap och bidrar till bättre lösningar. Engagemanget medför arbetsglädje, ökar kvaliteten, fördjupar relationer och öppnar nya kontaktytor. Ansvaret skapar trygghet för kunderna. |
Sweco är ett av de ledande tekniska konsultföretagen i Europa med verksamhet i tio länder och en omfattande projektexport världen över. Verksamheten bedrivs i sex affärsområden som erbjuder kvalificerade konsulttjänster inom områdena vatten & miljö, industri, energi, infrastruktur, installation, arkitektur, byggkonstruktion, projektledning och geografisk IT. Tjänsterna utförs ofta tidigt i kundens projekt och omfattar allt från förstudier, utredningar och strategisk planering till design, konstruktion, projektering och projektledning. Genom samverkan mellan Swecos olika verksamhetssområden och spetskompetenser skapas starka konsultteam som kan erbjuda större och mer komplicerade uppdrag. 57 procent av kunderna kommer från den privata sektorn och 43 procent av kunderna är kommuner, landsting, statliga verk och myndigheter.
Vatten & Miljö, 17 procent av omsättningen Sweco erbjuder tjänster inom vatten och miljö som fokuserar på långsiktighet och effektivt resursutnyttjande. Uppdragen omfattar lösningar för vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering, ledningssystem, industriell miljöteknik och sanering av förorenade områden. Sweco utför även olika typer av miljöutredningar och miljökonsekvensbeskrivningar.
Industri, 16 procent av omsättningen Swecos industrikonsulter erbjuder tekniska lösningar och metoder som effektiviserar, utvecklar och kvalitetssäkrar produktionen inom flertalet industriella verksamheter. Verksamheten rymmer expertis för bland annat kemisk industri, massa- och pappersindustri, marinindustri, energi och produktutveckling. Tjänsteutbudet är brett och omfattar allt från tekniska konsulttjänster till projektering och projektledning.
Energisystem, 15 procent av omsättningen Sweco erbjuder tjänster inom alla led av energiförsörjningskedjan – från produktion, via distribution till förbrukning. Målet är att hjälpa kunderna att utveckla en kostnadseffektiv och miljömässigt hållbar energiförsörjning. Konsulttjänster finns inom områden som el- och värmeproduktion, elnät, infrateknik, driftövervakning, energiavräkning, telekommunikation, energiutredning och verksamhetsutveckling.
Infrastruktur, 14 procent av omsättningen Konsulttjänster erbjuds inom mark och transport, vattenbyggnad och anläggningskonstruktion. Målet är att bidra till ett samhälle i ekologisk balans där trafiken flyter säkert och där anläggningar och samhällsfunktioner förenklar människors vardag. Tjänsteutbudet är brett och omfattar utredning, planering och projektering av vägar, järnvägar, broar, tunnlar, dammar, hamnar och kraftanläggningar samt projekt för trafikplanering, kollektivtrafik och ökad trafiksäkerhet.
Installation, 12 procent av omsättningen Swecos installationskonsulter erbjuder lösningar inom energidesign, komfort och säkerhet. Integrerade installationer och nya tekniska lösningar leder till ett bra inneklimat, låg energianvändning och funktionella byggnader. Tjänsteutbudet omfattar allt från rådgivning och projektering till kontroll och besiktning samt energioptimering och underhållsplanering av installationer i byggnader.
Arkitektur, 9 procent av omsättningen Sweco skapar arkitektur för ett långsiktigt hållbart samhälle och bidrar till goda miljöer för människor att bo, arbeta och vistas i. Sweco erbjuder tjänster inom inredningsarkitektur, samhällsplanering och landskapsarkitektur. Expertis finns inom områden som industri, utbildning, vård och omsorg, avancerad visualisering och strategisk analys.
Byggkonstruktion, 9 procent av omsättningen Swecos byggkonstruktörer erbjuder konsulttjänster för komplexa industri- och husbyggnadsprojekt. Tjänsteutbudet omfattar industrikonstruktion, husbyggnad, avancerade stålkonstruktioner, dynamiska analyser, avancerad grundläggning och miljöaspekter i byggnader. Uppdragen handlar om att dimensionera och projektera olika byggnader såsom industrier, bostäder, affärslokaler, skolor, sjukhus och idrottsanläggningar.
Projektledning, 6 procent av omsättningen Swecos projektledare erbjuder management- och projektledartjänster och driver projekt med höga krav på effektivitet och resultat. Uppdragen omfattar projektledning av alla typer av projekt, främst inom bygg- och fastighetssektorn. Här ingår också utveckling och ledning av kvalitets-, utvecklings- och miljöprojekt. Tjänsterna innefattar även strategisk rådgivning, förvaltning, hyresgästsupport, analyser och verksamhetsutveckling.
Geografisk IT, 2 procent av omsättningen Geografisk IT handlar om att, med hjälp av karta och geografiska positioner, strukturera, analysera och presentera information på ett överskådligt sätt. Sweco erbjuder ett heltäckande tjänsteutbud som omfattar geografiska informationssystem, så kallade GIS-tjänster, företagsportaler och mobila informationssystem.
Den globala konjunkturavmattningen blev kännbar i slutet av året, och påverkade framför allt bygg- och industrirelaterade tjänster. Marknadsutvecklingen på kort sikt är svårbedömd, men det finns starka drivkrafter för en långsiktigt växande efterfrågan på Swecos tjänster. Fortsatt urbanisering, moderniseringar av infrastruktur och energisystem, en växande medvetenhet om de globala miljöutmaningarna och en ekonomisk tillväxt i centrala och östra Europa är alla viktiga faktorer som ökar efterfrågan av hållbara samhällslösningar.
Utvecklingen på Swecos marknader var generellt sett mycket bra under 2008, men mot slutet av året blev den vikande konjunkturen kännbar genom minskad efterfrågan inom byggsektorn och delar av industrin. För övriga verksamhetsområden var marknadsläget bra vid ingången av 2009. Konjunkturavmattningen tilltar och marknadsutvecklingen är mycket svårbedömd. Samtidigt väntas investeringarna inom infrastrukturområdet öka det närmaste året. Också inom områdena energi samt vatten och miljö är möjligheterna stora till fortsatt god efterfrågan även på kortare sikt, såväl i Norden som internationellt.
I Sverige och Norge växer infrastrukturområdet och utsikterna är goda. Även inom energiområdet väntas en långsiktig tillväxt, bland annat för vind- och vattenkraft. Inom vatten och miljö finns också goda förutsättningar för tillväxt då efterfrågan ökar i takt med kraven på åtgärder för minskad miljöpåverkan. Marknaden för geografisk IT växer och tillämpningarna blir allt fler. Aktiviteterna inom byggsektorn fortsätter att minska, framför allt när det gäller husbyggande. För industrirelaterade tjänster i Sverige och Norge är orderläget fortfarande bra, men det råder stor osäkerhet kring kommande investeringar.
I Finland minskade efterfrågan på industri- och byggrelaterade konsulttjänster kraftigt i slutet av året. Bostadsbyggandet har i det närmaste halverats. Aktivitetsnivån inom ombyggnationer bedöms kunna öka som en följd av nya energi- och miljökrav. Inom den finländska industrin har uppskjutna investeringar drabbat gruvindustrin, massa- och pappersindustrin samt telekom- och elektroniksektorn. Inom andra industrisektorer ligger investeringarna fortfarande på goda nivåer. Nya projekt har startats bland annat inom kemi, olja och gas. När det gäller infrastrukturrelaterade tjänster ser det fortfarande bra ut på den finländska marknaden med förväntad volymökning.
Tillväxten i centrala och östra Europa har avmattats. Bedömningen är att den pågående anpassningen till EU-standard kommer att fortsätta men i något långsammare tempo. Inom byggsektorn märks en tydlig efterfrågeminskning. Swecos exponering inom denna sektor är dock begränsad. Avmattningen märks tydligast i Estland. I Tjeckien och Bulgarien, där Swecos verksamhet har tyngdpunkt på vatten och miljö, är marknadsläget stabilt.
Aktiviteten i den ryska ekonomin minskade betydligt under årets sista kvartal. Den största avmattningen skedde i råvaru- och industrisektorn som drabbats hårt av minskad global efterfrågan. En generellt svag marknad väntas därför för tekniska konsulttjänster under 2009. De offentliga finanserna är dock fortsatt starka och regeringen är inriktad på att upprätthålla de offentliga investeringarna. Rent dricksvatten och förbättrad avloppsrening är en uttalad prioritet för regeringen.
Globalt råder en fortsatt stabil efterfrågan på tekniska konsulttjänster inom områden som rör energi, miljö och samhällsbyggnad. Det handlar bland annat om upprustning av vatten- och avloppssystem, transportsystem och energiförsörjning. Den snabba utvecklingen i exempelvis Kina och utvecklingsländer i Afrika driver efterfrågan på kvalificerade tekniska konsulter med internationell förankring. Utvecklingen innebär en långsiktigt god marknad för Swecos export av kvalificerade tjänster utanför Europa.
Snabb ekonomisk utveckling i de nyanslutna EU-länderna, modernisering av infrastruktur och energisystem samt en ökad medvetenhet om klimatfrågorna är centrala faktorer som driver den långsiktiga efterfrågan på Swecos tjänster. Det handlar ofta om tjänster där hållbara lösningar står i fokus, till exempel miljökonsekvensbeskrivningar, energieffektivisering, förnybara energilösningar, effektiva trafiklösningar, vattenförsörjning, avloppsrening och sanering av förorenade områden.
Den ökade medvetenheten om klimat- och miljöfrågorna i världen tar sig många uttryck. En av de allra viktigaste frågorna handlar om energiförsörjningen. Stora investeringar görs i dag för att effektivisera energianvändningen, inte minst inom industrin. Därtill sker omfattande satsningar på många håll i världen för att utveckla nya energikällor, till exempel vindoch solkraft. En betydande omställning är nödvändig för att minska behovet av fossila bränslen till förmån för förnybara energikällor. I mars 2007 enades EU-länderna om en ny klimatmålsättning, de så kallade 20-20-20-målen. Ambitionen är att utsläppen av koldioxid fram till år 2020 ska minska med 20 procent jämfört med 1990 års nivå, samtidigt
som 20 procent av den energi som används inom EU ska komma från förnybara källor. Den totala energiförbrukningen ska minska med 20 procent under samma period. Uppmärksamheten kring klimatfrågan har gjort att allt fler företag, organisationer och myndigheter sätter egna mycket ambitiösa klimatmål för sin verksamhet, oberoende av gällande regelverk.
Många av de nyanslutna EU-länderna i centrala och östra Europa samt Ryssland har stora behov av helt ny infrastruktur som motorvägar, järnvägar, hamnar samt upprustning av vatten- och avloppssystem. Samtidigt måste stora delar av befintlig basstruktur moderniseras. I nyanslutna EU länder har inträdet i unionen inneburit krav på stängning av gamla kärnkraftverk. Det innebär att ett stort behov av ny kraftgenereringskapacitet finns. Detta ska ses i kombination med att man i dag i de östra delarna av Europa även är starkt beroende av gas från till exempel Ryssland. Den senaste tidens utveckling förstärker behovet av ny kraftgenereringskapacitet samt behov av infrastrukturen för att distribuera nya energislag.
Det långsiktiga behovet av miljörelaterade investeringar i centrala och östra Europa bedöms uppgå till minst 100 miljarder euro. Tillgänglig finansiering i dagsläget för miljöförbättrande projekt är cirka 14 miljarder euro, varav 4 miljarder kommer från internationella institutioner samt lokalt instiftande EU-fonder för miljö, energi och infrastrukturella investeringar. Enbart i de baltiska länderna, samt i Bulgarien, Tjeckien och Slovakien, finns behov av konsultinsatser inom områdena miljö, infrastruktur och energi som uppgår till cirka 4 miljarder euro.
I många delar av världen pågår i dag en kraftig urbanisering. Befolkningsökningen och det växande välståndet leder till att nya städer och samhällen växer fram i snabb takt. Där planeras för hållbara lösningar när det gäller infrastruktur, bostäder, energi, avfallshantering och transporter. Det medför en ökad global efterfrågan på konsulttjänster med fokus på hållbar stadsplanering och integrerade lösningar. Ett belysande exempel från Swecos egen verksamhet är helhetskonceptet "Sustainable City", som tar ett övergripande och långsiktigt grepp på samhällsplanering och stadsbyggande utifrån ett ekologiskt, socialt, ekonomiskt och rumsligt perspektiv.
Den globala utvecklingen innebär att många uppdrag blir mer komplexa och omfattar flera olika kompetensområden. Detta har bland annat lett till en konsolidering i teknikkonsultbranschen. Utvecklingen har gått från många specialiserade, nischade företag, till större företagsgrupper med flera olika kompetenser. Konsolideringen drivs av marknadens behov. Många uppdragsgivare, inte sällan offentliga myndigheter och regeringar, föredrar att samverka med större, kraftfullare och mer professionella aktörer. Bland större aktörer på Swecos marknader märks bland annat företag som WSP, Grontmij, Pöyry, Rambøll, COWI, Norconsult och ÅF.
Swecos tjeckiska dotterbolag Hydroprojekt har fått flera nya vatten- och miljöuppdrag under 2008. Sweco ska bland annat projektera en helt ny vattenreningsanläggning
Energifrågan är en av vår tids allra största utmaningar. En genomgripande omställning av världens energisystem är nödvändig för att bemöta klimathotet. Det handlar om utveckling av förnybara energikällor, modernisering av befintlig energiproduktion och effektivare energianvändning. Swecos energiexperter bidrar till framsteg på alla områden.
Energirelaterade koldioxidutsläpp står i dag för cirka 60 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Samtidigt bedömer OECD och IEA i sitt referensscenario, baserat på att nuvarande trend fortsätter, att energibehovet i världen kommer att öka med 45 procent mellan åren 2006 och 2030. Detta innebär att den framtida utvecklingen av världens energisystem är av central betydelse för strävan att minska utsläppen av växthusgaser. För att kunna sänka utsläppen till långsiktigt hållbara nivåer krävs en gigantisk omställning av världens energiproduktion. Det politiska engagemanget för energifrågan har aldrig varit större.
Omställningen till ett mer hållbart energisystem måste baseras på många beståndsdelar. Ny teknologi grundad på förnybara energikällor är en viktig del, men det handlar också om att rationalisera och modernisera befintlig energiproduktion, transmission och distribution, samt att effektivisera energianvändningen. Sweco är verksamt inom alla delar av energikedjan: produktion, distribution och förbrukning. Vi arbetar såväl med förbättring av befintlig teknik som med utveckling av helt nya lösningar.
Vindkraft är den energikälla som just nu växer snabbast. Både i Europa och i USA utgjorde vindkraft över 40 procent av den nya produktionskapaciteten 2008. Sweco levererar tjänster inom alla faser av en vindkraftsexploatering, alltifrån förstudier, vindanalyser och design av park-layouter till projektering av elnät, upphandling och konstruktionsgranskning. Ett belysande exempel är uppförandet av en unik vindkraftpark för Norsk Hydros räkning, där Sweco bland annat ansvarade för lokaliseringsstudier, koncessionsansökningar, konsekvensanalyser samt projektering och byggledning. Det speciella med denna anläggning är att den, förutom att den producerar förnybar energi, även utvinner vätgas som kan komprimeras, förvaras och transporteras för att senare användas som energikälla i andra sammanhang.
Sweco deltar i alla delar av om- och utbyggnaden av eldistributionsnäten, som blir alltmer komplexa i takt med förändrad elproduktionsmix och ökad integration mellan olika länders distributionssystem. Kraven ökar på tillförlitlighet och effektivitet, vilket gör att verksamheten ständigt behöver utvecklas. Användningen av moderna IT-baserade verktyg möjliggör betydande effektiviseringar av både planering och drift av elnäten. Sweco är verksamt inom projektering, beredning, besiktning samt driftstöd, bland annat i form av driftledning och avbrottsplanering men också stöd vid nyanslutning. I Etiopien planerar Sweco för en utbyggnad och upprustning av eldistributionsnäten i åtta städer, vilket kommer att möjliggöra en utökad användning av vattenkraft, med betydande miljövinster. Swecos uppdrag omfattar projektering, anbudsförfarande, upphandling och övervakning under genomförandet.
Samspelet mellan energianvändning och energiförsörjning är viktigt för att uppnå effektiva helhetslösningar. Swecos arbete inom energieffektivisering är därför i hög grad inriktat mot energistyrning och helhetssyn. Ett konkret exempel är Swecos uppdrag att designa och konstruera ett så kallat akviferlager vid Arlanda flygplats utanför Stockholm, där energi lagras i ett grundvattenmagasin. Detta energilager lagrar värme från sommaren till vintern. Omvänt kan kyla lagras vintertid för användning på sommaren. Lösningen bidrar till att minska Arlandas koldioxidutsläpp med 7 000 ton per år.
Swecos verksamhet är tekniskt utmanande och komplex. I många uppdrag samverkar konsulter över kompetensmässiga och geografiska gränser. Detta ställer stora krav på hur uppdragen styrs och följs upp. Swecos system och verktyg ger den enskilde konsulten stöd i uppdragsarbetet.
Effektiv styrning av verksamheten är en förutsättning för kundnöjdhet och god lönsamhet. Sweco har ett verksamhetssystem för hela koncernen som bygger på certifierade ledningssystem för kvalitet och miljö. (ISO 9001 respektive 14001). Det garanterar att relevanta miljö- och kvalitetsaspekter följer varje uppdrag genom hela uppdragsprocessen. Swecos verksamhetssystem bidrar inte bara till kostnadseffektiva arbetsprocesser, utan medför även effektivitetsvinster då konsulter inom olika verksamheter och på olika geografiska marknader samarbetar.
Med verksamhetssystemet – sweco@work – som grund kan Sweco ytterligare effektivisera och underlätta uppdragsprocessen. Verktyget ser till att varje enskild konsult får maximalt stöd i sitt uppdragsarbete. På det sättet kan fokus hållas på måluppfyllelse, kundnytta och lönsamhet. sweco@work fungerar som en verktygslåda där konsulterna finner vägledning för olika delar av arbetet samt råd och tips. Här finns även de styrande dokument som anger kraven för Swecos uppdragsprocess. Initialt säkerställs att varje uppdrag startas på ett professionellt sätt, till exempel genom korrekta anbudsförfaranden och att affärsmässiga och
sweco@work säkerställer att uppdragen genomförs på ett optimalt sätt och sociala och etiska faktorer beaktas grundligt.
och avtal upprättas så att de uppfyller kundernas krav och förväntsigt och juridiskt korrekta.
as enligt relevanta lagar, som till ras så att de krav och förväntningar
ställs är bland annat att uppdragsplaneringen efterlevs och uppdatedraget ska dokumenteras och delges uppdragsgruppen.
och de med kunderna överens-
varatas, att ekonomiskt avslut görs stämmelser och krav som finns.
juridiskt hållbara avtal upprättas. Verktyget bidrar till att uppdragen redan i ett tidigt skede kan planeras för att uppfylla aktuella lagar, förordningar och andra föreskrifter. Men även att planeringen överensstämmer med kundens önskemål och förväntningar. Det finns klara rutiner inbyggda för att varje uppdrag avslutas så att både externa och interna erfarenheter i uppdraget tas tillvara. Det slutgiltiga målet är nöjda kunder. Samtliga enheter inom Sweco använder sweco@work eller arbetar i verktygets inriktning. Systemet är fullt ut infört i Sverige, Norge och Estland och införs i Finland under 2009. Övriga enheter arbetar successivt med att införa arbetsmodellen.
Swecos koncerngemensamma intranät innehåller en kontaktfunktion. I den finns uppgifter om medarbetarnas kompetensområden och erfarenheter registrerade. Kontaktfunktionen gör det enkelt och effektivt att söka efter kollegor inom olika affärsenheter och bolag eller personer med specifika affärs- eller uppdragskritiska kompetenser. Funktionen
är mycket värdefull då allt fler uppdrag berör medarbetare inom olika enheter och kompetensområden.
Intranätet innehåller även verktyg för ekonomisk styrning, uppföljning och kontroll av projekten. Bland dessa kan nämnas ett effektivt system för tidrapportering som underlättar både för de medarbetare som arbetar direkt i projekten och för de uppdragsledare som med hjälp av systemet kan följa hur arbetet utvecklas i förhållande till budget och tidsplan.
Sweco är ett mycket teknikintensivt företag med avancerade metoder för att exempelvis simulera och visualisera processer, flöden, händelser och samband. Inom Sweco sker ständigt en utveckling av nya metoder och lösningar. Den decentraliserade organisationen, den kreativa atmosfären och det kraftfulla verksamhetsstödet stimulerar Swecos medarbetare och underlättar för dem att ta initiativ och pröva ny teknik och nya vägar för att göra saker på ett bättre sätt.
Kina är i stort behov av nya städer som kan avlasta trycket på landets trånga och förorenade megastäder. Sweco har arbetat i landet de senaste åtta åren och har planerat ett flertal städer och samhällen med ekologisk profil. I regionen Tangshan, cirka 25 mil öster om Peking planeras för en ny stad, Caofeidian, stor med en första etapp som omfattar 30 kvadratkilometer. 2010 kommer cirka sex kvadratkilometer med bostäder, arbetsplatser, universitet, kultur- och rekreationsanläggningar stå klart. Det är Swecos hittills mest omfattande stadsbyggnadsprojekt.
Ett viktigt mål i all planering är att hitta integrerade lösningar för energi och miljö arkitektur, energi, vatten och miljö samt infrastruktur finns med i uppdraget. En utmaning är att ta fram lösningar som ska knyta ihop den långsiktiga planeringen av regionen med byggandet av den första etappen.
Arturas Abromavicius, vd för Swecos verksamhet i Litauen, och Eva Nygren, vd Sweco Sverige, samtalar om hållbar utveckling utifrån ett koncerngemensamt affärsperspektiv. Vad betyder hållbarhet – i Litauen och i Sverige?
Arturas Abromavicius: "Hållbarhet är en självklar del av Swecos affärsverksamhet. Det genomsyrar allt vi gör. Vi jobbar mycket med utveckling och modernisering av vattenförsörjning och avloppssystem på många platser i landet. Investeringarna som görs i EU på miljöförbättrande åtgärder och modernisering av samhällen skapar en stor efterfrågan på våra tjänster."
Eva Nygren: "Ja, vi har ju alltid jobbat med miljöfrågor och hållbar samhällsbyggnad, och på så sätt drivit utvecklingen framåt. På senare år har efterfrågan ökat, jag tycker det skedde ett trendbrott efter Al Gores film om klimatpåverkan. I dag är det många kunder som vill ligga i framkant och behöver rådgivning och stöd kring hållbarhets- och klimatfrågor. Här arbetar vi tillsammans och utvecklar samhället för att möta framtiden."
Arturas Abromavicius: "Energi är ett område där det händer väldigt mycket nu. Vi är bland annat engagerade i förändringsarbetet vid kärnkraftverket Ignalina."
Eva Nygren: "Energifrågor är mycket aktuella i Sverige också. Ett stort antal uppdrag kretsar kring energioptimering gällande byggnader, förnybara energikällor och energieffektiviseringar inom industrin. Många kunder inser fördelarna med att effektivisera sin energianvändning, det kan ge stora kostnadsbesparingar – och vi har kunskapen!"
Arturas Abromavicius: "För mig personligen handlar det även mycket om det egna beteendet – vad kan jag göra för att bidra till en hållbar samhällsutveckling? Frågorna griper in i vardagen. Som företag är det viktigt för trovärdigheten att leva som vi lär. Det innebär att vi måste arbeta med miljöfrågorna varje dag: med vår egen energiförbrukning, resor och annat som påverkar miljön. Men framför allt i våra uppdrag där vi kan påverka själva resultatet."
Eva Nygren: "Att vi arbetar på likartade sätt i koncernen oavsett land, verksamhet eller marknad, är en förutsättning för att hållbarhetsaspekterna ska genomsyra allt vi gör. Vi har certifierade ledningssystem för kvalitet och miljö. Och vårt koncerngemensamma verksamhetssystem sweco@work möjliggör samarbete över landsgränserna i projekten. Systemet finns på plats i Sverige, Norge, Estland och under 2009 i Finland. Och det är på väg att bli standard i alla länder där Sweco är verksamt."
Arturas Abromavicius: "Jag håller med, i Litauen arbetar vi enligt verksamhetssystemet. Det har en bra arbetsstruktur och utöver att bidra till effektivare projekt skapar det ett gemensamt synsätt och en tydlig företagskultur. Mot bakgrund av den rådande konjunkturen blir det än viktigare med en tydlig och stabil profil mot våra kunder och medarbetare."
Eva Nygren: "Absolut! Och att vi har en tydlig profil mot marknaden som helhet. I Sweco skapar vi värden för våra kunder men också för våra ägare. Vi bedriver en växande och lönsam verksamhet på våra marknader. Vi hjälper våra kunder att realisera sina ambitioner, samtidigt som vi bidrar till en hållbar samhällsutveckling."
Arturas Abromavicius: "Där resonerar vi verkligen lika! Affärsmässigheten sätts främst, och vi bedömer varje uppdrag utifrån ett lönsamhetsperspektiv. För oss är långsiktigt hållbara affärer lönsamma affärer. Vi kan, som bekant, inte göra affärer på en död planet!"
De senaste åren har Sweco visat en god tillväxt i intäkter och lönsamhet, både organiskt och via förvärv. Tillväxtstrategin ligger fast med målet att växa i Norden och centrala & östra Europa. Prioriterade marknadssegment är energi, infrastruktur och miljö.
Under den senaste femårsperioden har Sweco mer än fördubblat omsättningen, vilket innebär en genomsnittlig årlig tillväxt på cirka 15 procent. Samtidigt har rörelseresultatet vuxit med i genomsnitt cirka 30 procent per år. Tillväxten har åstadkommits både organiskt och genom förvärv. Större förvärv har genomförts för att etablera ledande marknadspositioner. Samtliga förvärv har skett med strikta krav på lönsamhet och värdeskapande.
Swecos expansion fortsatte under 2008, både på de etablerade marknaderna i Norden och i centrala och östra Europa. Omsättningen ökade med 21 procent 2008. Omsättningsökningen bestod till cirka 50 procent av organisk tillväxt och till cirka 50 procent av förvärv.
Sweco visade god tillväxt på de nordiska marknaderna under 2008, bland annat inom infrastrukturområdet, där möjligheterna bedöms vara fortsatt goda både på kort och lång sikt. Verksamheten expanderade även inom energiområdet, främst på grund av utbyggnaden av förnybar energi och en ökad aktivitet inom energieffektivisering. Även inom vatten och miljö märktes en ökad efterfrågan, som en följd av högre krav på åtgärder för minskad miljöpåverkan. Omsättningen inom geografisk IT, där tillämpningarna blir allt fler, utvecklades mycket positivt. Planerade investeringar i både väg- och järnvägsnätet väntas ge ökad efterfrågan.
Tillväxten i Sweco Sverige var 14 procent 2008 och har nästan uteslutande varit organisk. Ett antal mindre förvärv genomfördes som stärkte marknadspositionen inom infrastruktur, vatten och miljö samt installation.
Nettoomsättningen i Sweco Norge ökade med 45 procent och förklaras till cirka 25 procent av organisk tillväxt och cirka 75 procent av gjorda förvärv. Sweco Norge har genom ett antal strategiska förvärv de senaste åren etablerat sig som en av Norges största tekniska konsultbolag med drygt 810 anställda. Under 2008 förvärvades Opticonsult, EuroSpatial, Anders Digernes och Tveiten Rådgivande Ingeniører. Under 2008 slutfördes integrationen av Opticonsult, vilket bidragit till en stor del av tillväxten. Integrationen har varit mycket lyckosam och stärkt både Swecos lönsamhet och marknadsposition i Norge. Opticonsult var med sina 160 anställda det största förvärvet i Norge. Bolaget har merparten av sina anställda i Bergen och Stavanger, och har sin tyngdpunkt inom bygg- och anläggningsområdet. Opticonsult har även specialistkompetens för att utföra uppdrag i polarområden.
Under de senaste åren har Sweco expanderat kraftigt i centrala och östra Europa samt Ryssland. På tre år har antalet konsulter ökat från cirka 100 till drygt 1 000. Området har en stor tillväxtpotential, driven av kraftig underliggande ekonomisk utveckling och ett stort behov att bygga ut och modernisera miljö-, energi- och infrastruktursystem.
I början av året fullbordades förvärvet av det litauiska bolaget Hidroprojektas med cirka 175 anställda. Företaget är främst verksamt inom vattenförsörjning, vattenkraft och infrastruktur. Sweco blev genom förvärvet det största teknikkonsultföretaget i Litauen.
Under 2008 förvärvades majoriteten av det bulgariska energikonsultföretaget Energoproekt Hydropower. Företaget är ledande inom vattenkraft i landet och erbjuder även andra konsulttjänster inom vatten och miljö. Förvärvet stärker Swecos position ytterligare på en viktig framtida tillväxtmarknad i centrala Europa. I Ryssland förvärvades också resterande 50 procent i dotterbolaget Lenvodokanalproekt med närmare 160 anställda. Genom detta stärker Sweco sin ställning ytterligare på den ryska marknaden inom vatten och miljö.
Sweco har ambitionen att ha ett multidisciplinärt erbjudande på de marknader där företaget är verksamt. I Sverige och Norge har Sweco en komplett portfölj av tekniska konsulttjänster. På andra marknader finns potential att utöka tjänsteutbudet. Exempelvis har Sweco en stark position i Finland inom industriteknik och projektledning. Här finns möjligheter att via de starka befintliga positionerna utveckla och etablera Swecos övriga tjänsteutbud. Även på etablerade marknader finns möjligheter att bredda tjänsteutbudet och skapa nya nischer. Ett exempel är Swecos geografiska IT-tjänster som kontinuerligt utvecklas och introduceras i nya branscher och för nya ändamål. Andra exempel på breddning av tjänsteutbudet är samhällsplanering, nya energikällor, energioptimering av fastigheter och återanvändning av utsläppsenergi vid industrier.
En förutsättning för lönsam tillväxt är kunskapsöverföring mellan enheter och enskilda konsulter inom hela Sweco-koncernen. Därför satsas resurser på att kontinuerligt systematisera arbetsmetoder och verktyg och sprida "best practice" i koncernen. Sweco har en väl utvecklad metodik och god erfarenhet av att integrera förvärvade verksamheter och implementera Swecos affärsmodell med ett decentralicerat lönsamhetsansvar. På detta sätt kan Sweco snabbt skapa värde i förvärvade enheter för kunder, medarbetare och aktieägare. Koncernens gemensamma verksamhetssystem är ett viktigt och effektivt verktyg i detta arbete.
Under 2008 fortsatte Sweco att expandera i centrala Europa genom att förvärva energi- och miljökonsultbolaget Energoproekt Hydropower i Bulgarien. Energoproekt med 75 anställda, är Bulgariens ledande konsultföretag inom vattenkraft och erbjuder även kvalificerade konsulttjänster inom vatten och miljö. Förvärvet innebär att Sweco stärker positionen på marknaden i Bulgarien och dess grannländer.
Bulgarien blev medlem i EU 2007. I landet pågår omfattande upprustningar och moderniseringar för att nå EU-standard vad gäller infrastuktur, bostäder och andra nödvändiga samhällsfunktioner. En särskilt viktig del i detta är en modernare och mer långsiktigt hållbar energiförsörjning. 2008 fick Sweco, via dotterbolaget Energoproekt, uppdraget att ansvara för alla lokala konsulttjänster i samband med byggandet av det nya vattenkraftverket Tsankov Kamak Hydropower Project. Kraftverket uppförs i floden Vacha i Rhodopebergen, som ligger ungefär 25 mil sydöst om huvudstaden Sofia. Kraftverket ska vara klart för drift 2010. Swecos uppdrag omfattar geologiska undersökningar, design, framtagning av ritningar och andra tekniska tjänster. Arbetet innebär en hel del utmaningar. Bland annat ligger kraftverket i ett område där det finns en risk för jordbävningar och jordskred. Finansieringen av Tsankov Kamak är på flera sätt unik, den bygger bland annat på handel med utsläppsrättigheter. Österrike och Bulgarien samarbetar inom ramen för världens länders miljöavtal, Kyoto-avtalet. Under den period Kyoto-avtalet varar, räknar man med att kraftverket ska producera miljövänlig energi och ge en koldioxidbesparing av växthusgaser med 11,1 miljoner ton. Österrike, som ska minska sitt utsläpp av växthusgaser så att det är 13 procent lägre 2012 än 1990, är med och tillgodoräknar sig "koldioxidbesparingen" mot att landet delfinansierar kraftverksbygget.
Elektroforum, Norge Lassen & Bjervig, Norge Paatela & Paatela, Finland Lenvodokanalproekt, Ryssland FT Engineering, Finland
MEC, Norge HS-Prosjekt, Norge Eltel Networks Konsult, Sverige Linja Design, Finland LSPI, Litauen Rye Kittelsen, Norge CM Urakointi, Finland Capriocodes business unit Telecom, Finland RIBA Kristiansand, Norge E-CO Tech, Norge
Probeko, Sverige NNBK Finnmark, Norge Markteknik I Bromma, Sverige AT Consult, Norge Hydroprojekt, Tjeckien Hydroreal, Tjeckien Flextronics, Finland Costers Geoborr, Sverige SWEGIS, Sverige Grapenfelt, Sverige Kedbrant & Wickberg Ingenjörsbyrå, Sverige Eurofutures, Sverige JAPS, Sverige Autosolvia, Sverige Eesti Project, Estland ETP-Grup, Estland
Stockholm Vatten Byggprojekt, Sverige Opticonsult, Norge EuroSpatial, Norge Anders Digernes, Norge Birk Nielsen, Danmark Traficon, Sverige Hidroprojektas, Litauen Tveiten Rådgivande Ingeniører, Norge Energoproekt Hydropower, Bulgarien Lenvodokanalproekt, Ryssland B & B VVS-konsult, Sverige
Sweco erbjuder attraktiva möjligheter för sina medarbetare att arbeta inom områden som bidrar till miljö- och samhällsförbättring. En platt och affärsorienterad organisation ger stort ansvar till den enskilde konsulten och goda möjligheter till personlig utveckling.
Swecos ambition är att vara bäst på det vi gör, vi vill att andra företag ska jämföra sig med oss. Vi har en nyfiken, vänlig och stolt företagskultur som grundar sig på engagemang och ansvar och vi är öppna för nya idéer, människor och utmaningar. Vi är ett framgångsrikt företag med en affärsmodell som bygger på att konsulterna är direkt involverade i arbetet med våra kunder.
Vid årsskiftet hade Sweco 5 536 medarbetare, en ökning med 602 personer från 2007. Till största del arbetar här tekniska konsulter och arkitekter. Personalomsättningen var 2008 14 procent (15) och förädlingsvärdet per anställd uppgick till 720 kronor (701). I takt med förvärv av nya företag och fortsatt internationalisering har Sweco kommit att bestå av medarbetare från flera länder, en positiv stimulans och utveckling för hela koncernen.
Sweco har som mål att vara Europas mest attraktiva arbetsplats för tekniska konsulter, arkitekter och miljöexperter. Att nya, välutbildade och motiverade medarbetare söker sig till Sweco är av väsentlig betydelse för vår konkurrenskraft och fortsatta utveckling. Rekrytering sker kontinuerligt av såväl nyutexaminerade, som mer erfarna personer inom olika kompetensområden. Inom företaget prioriteras intern rekrytering för att ge företagets medarbetare ökad kunskap och nya utmaningar. Vid rekrytering av chefer prioriterats i första hand interna sökande och målsättningen har varit en jämn fördelning mellan kvinnor och män. De verksamhetsområden som Sweco inriktar sig på skapar stora möjligheter för medarbetarnas personliga och professionella utveckling. Stora möjligheter finns både att bredda eller specialisera sig. Med en stor mängd uppdrag och en växande verksamhet öppnas också stora möjligheter för medarbetare som vill utvecklas som ledare.
Företaget har en platt organisation med ett delegerat ansvar för genomförandet av uppdragen. Med Swecos hela organisation och kunskapskapital bakom sig ansvarar varje enskild konsult för att leverera kundanpassade lösningar med högt kunskapsinnehåll som skapar värde i kundens affär. Det faktum att Sweco är en internationell aktör, där projektexport är en viktig ingrediens, innebär att företaget även kan erbjuda många möjligheter till arbete i andra länder och nya marknader.
Aktiviteter genomförs löpande mot högskolor och universitet för att tydliggöra Swecos identitet som arbetsgivare och kommunicera de möjligheter som företaget erbjuder nuvarande och potentiella medarbetare. Att många ser goda möjligheter till en framtida karriär i Sweco har bland annat synts genom att företaget hamnar högt i olika rankningar. I analysföretaget Universums årliga undersökning behåller Sweco sin 14:e plats och blev återigen branschbäst bland teknikkonsulter. Nätverket Young Professionals, en mötesplats ursprungligen för före detta elever på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, placerar Sweco på plats elva bland de mest attraktiva arbetsplatserna för ingenjörer.
Lika viktigt som att locka nya medarbetare med rätt profil är att behålla och motivera dem som redan jobbar i företaget genom att erbjuda attraktiva utvecklingsmöjligheter. Ett ökat fokus på medarbetarutveckling är en förutsättning för att Sweco ska kunna stärka konkurrenskraften och nå fortsatta framgångar i en tuffare konjunktur. Under hösten 2008 beslöt Sweco att vidareutveckla koncerngemensamma initiativ för att ta medarbetarutvecklingen till nästa nivå. Tre initiativ kommer att vara bärande i realiseringen av denna ambition: Sweco Talk, koncerngemensamt utvecklingsprogram och en förtydligad ledarroll inom företaget.
Sweco Talk handlar om professionell utveckling och är en koncerngemensam rutin för utvecklingssamtalet mellan medarbetare och chef. Det Sweco-gemensamma upplägget säkerställer att företaget utvecklas åt rätt håll och att Sweco kan nå affärsmålen. Sweco Talk är utformat för att fånga upp utvecklingsbehoven på ett effektivt sätt och göra det möjligt att planera för fortsatt utveckling. Det tydliggör också vilka mål och
förväntningar som finns i den egna verksamheten. Sweco Talk är obligatoriskt för samtliga medarbetare och ska genomföras årligen. I Norge, Sverige och Finland inleds arbetet med Sweco Talk redan under första kvartalet 2009. I östra och centrala Europa kommer arbetet att inledas i slutet av 2009.
Sweco är ett kunskapsintensivt företag vars verksamhet är beroende av medarbetarnas kunskap och skicklighet. En viktig förutsättning för att kunna samarbeta och fortsätta växa internationellt är enhetliga utbildningsprogram över landsgränserna. I Sweco kallas de koncerngemensamma utbildningsinsatserna för Sweco Acadamy.
Den tidigare introduktionsutbildningen har utvecklats till ett koncerngemensamt introduktionsprogram. Programmet kommer att se likadant ut oavsett i vilket land eller vilken enhet man börjar sin anställning. Syftet är att ge samtliga nyanställda en enhetlig bild av Sweco, företagets affärer, varumärket och företagskulturen.
Under 2009 kommer Sweco att introducera ett koncerngemensamt specialistforum, "Sweco Excellence Meeting", som ska främja företagets affärer.
Ett koncerngemensamt program för framtida ledare ska säkerställa verksamhetens ledarförsörjning samt understödja nätverk och samarbete för gemensamma affärer över landsgränserna.
I samband med att Sweco ytterligare förtydligar arbetet inom hållbarhet i alla delar av verksamheten genomförs en omfattande utbildning för samtliga medarbetare. Utbildningen fokuserar på hur miljö- och hållbarhetsperspektivet utgör en grundläggande del i Swecos affärsverksamhet. Miljö- och hållbarhetsutbildningen blir därmed en del i den ständigt pågående kunskapsbreddning och kompetenshöjning som är en naturlig del inom företaget.
Ytterligare en prioriterad åtgärd är att förtydliga ledarrollen för att nå en enhetlig syn på vad som ska utmärka en ledare i Sweco. Ett koncerngemensamt ramverk som definierar ledarrollen i Sweco har därför tagits fram. Ramverket skapar en stark koppling mellan ledarskap, affärsframgångar, kundleveranser samt våra medarbetares utveckling. I slutet av 2009 kommer en koncerngemensam medarbetarundersökning att genomföras i alla länder. Syftet är att säkerställa att Sweco utvecklas i rätt riktning fortsatta affärsframgångar.
Antal medarbetare: 5 453 personer Andel män/kvinnor: 70% män och 30% kvinnor Utbildningsnivåer på Sweco: Civilingenjörs- eller högskoleingenjörsexamen inom vatten och miljö, arkitektur, geologi eller liknande områden relaterade till samhällsbyggnad och teknologiområdet. Vanliga tjänster/titlar: projektledare, designingenjör, processingenjör, miljöingenjör, arkitekt.
förståelse för miljöeffekter, få det begripligt, och göra bra affärer av det! Så säger Andreas Gyllenhammar som sedan 2008 jobbar som miljöexpert vid Sweco i Östersund. Han är civilingenjör i botten, har en doktorsexamen i bagaget, och har forskat både på afrikanska sjöar och Östersjötorsk. Han har inte släppt forskarvärlden helt sedan han tog steget till Sweco. Fortfarande finns en fot kvar på institutionen för vilt, fisk och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.
– För närvarande forskar jag kring vilka effekter
Det var under förra året som Andreas fick konuppbyggnad av länsstyrelsens klimatarbete. Jag
jag tog steget. Andreas arbete på Sweco bottnar i klimatfrågorna och handlar mycket om att sammanfoga Swecos breda kompetens i uppdragen. – Det är otroligt roligt. Jag ser globala effekter och kopplingen till människors vardag och närmiljö. Vi integrerar våra kunskaper med hållbarhetsfrågorna. Sedan är det ett privilegium att jobba med alla skickliga kollegor i koncernen. Det är utmanande och jag inser att det finns otroligt mycket att lära.
Vad är dina intryck av Sweco så här långt, om du ser till de möjligheter man som medarbetare möter?
– Hur bra och stora som helst! Jag tycker det finns väldigt god uppbackning, och ledarskapet är tydligt och tillåtande. Här finns stora möjligheter rekommendera den som vill arbeta med hållbar
Andreas Gyllenhammar har författat rapporten "Norrland – Klimatet förändras och förändrar",
Lazare Nzeyimana: miljökonsult i Sverige Snorre Lægran: divisionschef för Infrastruktur i Norge Kajsa Forsberg: arbetar med strategisk analys i Sverige
Sweco är en attraktiv arbetsplats, för både nuvarande och potentiella medarbetare. Med konsulten – medarbetaren – som navet för alla uppdrag och projekt, finns stora möjligheter till personliga utmaningar inom viktiga områden.
Från SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut) till Sweco kan tyckas vara ett udda karriärsteg. Men det var precis vad Lazare Nzeyimana, ursprungligen från Burundi, tog för ett par år sedan.
– Jag sökte nya utmaningar och Sweco hade det jag var ute efter, berättar Lazare, som har en magisterutbildning bland annat inom hydrologi i bakfickan. Framför allt ville jag jobba mer internationellt. I dag jobbar jag med vatten-, infrastruktur- och miljöprojekt i afrikanska länder.
Huvuddelen av arbetet i Sweco sker i projektform.
– Man lär sig mycket av att jobba ihop med andra. Dessutom lär man känna medarbetare inom olika delar av företaget. Jag tilltalas också av blandningen – att både jobba med genomförandet av uppdragen, och att söka upp och sälja nytt.
Lazare fortsätter:
– Helhetssyn blir också allt mer viktigt, i och med att många uppdrag tenderar bli mer omfattande och spänner över olika kompetenser. Att man som medarbetare förstår sin roll i projektet eller teamet, att inte tänka fyrkantigt eller "stuprör". Det gäller att vara öppen för att lära nytt!
Vilka frågor kommer att vara i fokus för Sweco framåt?
– Vatten-, energi- och klimatfrågor. De klimatförändringar vi står inför påverkar hela världen. Översvämningar och torka, extremare väder. Vi kommer att ha hur mycket som helst att jobba med för att hjälpa länder planera för och hantera dessa förändringar. Det gäller både här hemma och i Afrika! Eftersom rent vatten är en bristvara på de flesta håll i världen är det också ett centralt område.
Kajsa Forsberg är juniorkonsult på Eurofutures, en relativt ny verksamhet inom Sweco, som arbetar med analyser och framtidsstudier av samhällsutvecklingen.
– Det vi gör handlar ju mycket om att analysera vart samhället är på väg, se på trender och ta fram underlag som sedan kan ligga till grund för planering av till exempel ny infrastruktur, säger Kajsa. Vi kan till exempel ta reda på vilka konsekvenser en ny väg eller bro kan få för den omgivning där den planeras. Kajsa trivs i den nya omgivningen, och menar att Swecotillhörigheten medför nya och bredare möjligheter.
– Det finns en öppen syn på att få växa och ta större ansvar. Mycket hänger på ledarskapet, att det är tydligt, men också ger frihet under ansvar. Jag hoppas att jag kan utvecklas och växa här. Förhoppningsvis leder jag egna projekt om några år!
Oavsett var i Sweco man finns jobbar alla mot ett gemensamt mål – en långsiktigt hållbar samhällsutveckling, och samtidigt god lönsamhet för företaget. Vad skulle du säga är den avgörande egenskapen man som medarbetare bör ha för att lyckas?
– Framför allt förståelse för hur olika delar av samhället hänger ihop. Allt påverkar.
– Sweco är något av en "frivilligcentral", menar Snorre Lægran, divisionschef för Infrastruktur i Norge. Du kan jobba med vad du vill – förstås inom ramarna för vad Sweco gör. Möjligheterna är stora. Bygga vägar en period, järnväg nästa, för att sedan hoppa på till exempel stadsplanering. Och förstås den internationella dimensionen.
Snorre har lång erfarenhet i branschen, är den kanske mest "traditionelle" Sweco-medarbetaren av de tre. Civilingenjör i botten och mångårig erfarenhet inom infrastruktur, trafikplanering med mera. I dag divisionschef i Norge. Att det blev Sweco har en tydlig förklaring:
– För min del handlade det om människorna. Jag har arbetat i flera andra företag i den här branschen, exempelvis Norconsult, Vegdirektoratet och Avinor, men här kändes det verkligen "rätt" direkt!
I takt med att samhället blir allt mer komplicerat, ökar kraven på hur tekniska konsulttjänster utformas.
– Tidigare kunde vi till exempel bygga en väg. Punkt slut. Där var den. I dag handlar det om fler dimensioner, miljö och social påverkan till exempel. Att styra projekten utifrån olika aspekter blir viktigare. Vi får heller inte glömma bort den rent tekniska kompetensen! Den måste också finnas. Sen är det viktigt med många kompetenser – vi behöver både dem som kan leda och tänka framåt, och "do-ers" som gillar att jobba med genomförandet av projekten.
Swecos mission är att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället. Våra konsulter har inom ramen för den dagliga verksamheten ofta stora möjligheter att direkt påverka samhällsutveckling och livsmiljö. Företagets framgång förutsätter att medarbetarna i alla lägen agerar på ett ekonomiskt, socialt och etiskt ansvarstagande sätt.
Swecos konsulter arbetar som rådgivare till företag, myndigheter, ministerier och regeringar i projekt som påverkar samhällsutveckling och livsmiljö, något som ställer stora krav på integritet och hänsyn till etiska och samhällsekonomiska aspekter. I all verksamhet följer Sweco högt ställda krav på etik och affärsmoral med objektiva och oberoende medarbetare som agerar professionellt i kundens intresse. Vi respekterar grundläggande fri- och rättigheter och agerar inom ramarna för lokala och internationella lagar och förordningar. Vi är emot korruption och tar hänsyn till religion, kultur, arbetsvillkor och traditioner som gäller i respektive land och region.
För att i alla delar leva upp till att vara ett ansvarstagande företag pågår inom Sweco en kontinuerlig utveckling som syftar till att öka medarbetarnas insikt kring koncernens affärsetiska förhållningssätt.
I stort sett allt Sweco gör påverkar på ett eller annat sätt vår miljö och vårt samhälle. Som konsulter blir vi ofta involverade i tidiga skeden i projekten. Det ger oss möjlighet att påverka, men också skyldighet att ta ansvar för det vi kan påverka. Därför gör vi noggranna avväganden när vi står inför frågor som berör kvalitets- och miljöpåverkan i uppdragen. Vi bevakar och följer också gällande lagstiftning, föreskrifter och krav som rör vår verksamhet.
Sweco har en decentraliserad organisation med ett delegerat ansvar för genomförandet av uppdragen. Varje enskild konsult ansvarar för att leverera kundanpassade lösningar med högt kunskapsinnehåll till rätt kvalitet och till nytta för kundens affär. Våra verksamhetssystem sätter uppdragsprocessen i centrum och är alltid tillgängliga för konsulten.
I Sweco arbetar vi ständigt med förbättringsåtgärder för att utveckla våra arbetsmetoder. Genom strategisk kompetensutveckling tillgodoses konsulternas behov av kontinuerlig utbildning. Den kunskap och erfarenhet som konsulterna tillägnar sig i uppdragen tillvaratas och utvecklas i kommande uppdrag.
Sweco eftersträvar en arbetsmiljö där medarbetarna utvecklas, trivs och mår bra såväl fysiskt som psykiskt. En god arbetsmiljö och affärsframgång går hand i hand. Vi arbetar därför systematiskt för att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Sweco Talk är ett viktigt verktyg i arbetsmiljöarbetet. Vi bidrar alla till vår gemensamma arbetsmiljö, vilket ställer krav på såväl chefer
som medarbetare att leda respektive medverka i arbetet med att skapa en god arbetsmiljö.
En god arbetsmiljö innebär:
För att uppnå en sådan miljö krävs medvetenhet, öppenhet, ambition och planerat utvecklingsarbete. Genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska vi förbättra kvaliteten på våra tjänster och öka andelen nöjda medarbetare och kunder.
Inom Sweco ska lika villkor gälla för kvinnor och män. Alla medarbetare ska ges lika möjligheter till utveckling i arbetet både när det gäller det egna arbetsområdet och vidareutveckling till nya områden.
Löneskillnader ska inte förekomma vid lika eller likvärdigt arbete om det inte kan motiveras. Löneskillnader som inte är sakligt motiverade ska snarast rättas till. Vid bemanning av projekt och andra arbetsgrupper ska en jämn könsfördelning eftersträvas. Swecos policy vid chefsrekrytering är att den mest lämpade personen ska utses.
Alla anställda ska bli behandlade med respekt. Sexuella trakasserier accepteras inte.
Inom Sweco ska största möjliga hänsyn tas vid fördelning av arbetsuppgifter och till föräldraskap. Chefer ska ta ansvar för att föräldralediga medarbetare på lämpligt sätt har kontakt med sin arbetsplats. Jämställdhetsarbetet ska vara en aktiv och integrerad del i Swecos verksamhet.
Sweco ska inom ramen för sin verksamhet aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, för att skapa bättre förutsättningar för en innovativ och inspirerande arbetsmiljö.
Sweco ska sträva efter att:
I november 2008 anordnade Sweco en inspirationsdag om hållbarhet på Moderna Museet i
långsiktigt: "Tänk sju generationer framåt. Våra förfäder tänkte på oss för sju generationer också om att samla kraften över nationsgränserna och att utnyttja den samlade kunskapen. Orens slagord är "value change for survival".
Oren R. Lyons kommer från Onondagastammen och Six Nations och är en internatiobelönad med mängder av hedersomnämnanföretag, regeringar och FN. Han fungerade också som personlig rådgivare till Bill Clinton
I samband med hållbarhetsdagen delade tioner som testats i verkliga livet och som visat sig spara energi.
2008 års pris gick till Landstingsfastigheter Dalarna för långsiktigt arbete med energifrågan. Landstinget i Dalarna är det energieffektivaste landstinget i Sverige.
2008 års Studentpris gick till Lundastudenhar resulterat i en guide som ska hjälpa industrin att släppa ut mindre koldioxid.
Under 2008 genomförde Sweco 31 000 uppdrag åt 10 000 kunder världen över. Sedan det första utlandsuppdraget i Ryssland 1903, har Sweco genomfört projekt i över 100 olika länder. De fasta etableringarna finns i Sverige, Norge, Finland, Danmark, Ryssland, Estland, Litauen, Tjeckien, Slovakien och Bulgarien. Till övriga världen bedrivs en omfattande projektexport.
I Norden, Ryssland, Baltikum och centrala och östra Europa har Sweco projekt inom koncernens alla verksamhetsområden. I Asien genomförs viktiga och samhällsförbättrande projekt inom bland annat hållbar stadsplanering, energi och infrastruktur. Etiopien, Botswana och Tanzania är exempel på länder i Afrika där Sweco har varit involverade i utbyggnad och modernisering av elnäten, en viktig utveckling för människor och företag. I Mellan- och Sydamerika arbetar Sweco bland annat med utbyggnad av kraftsektorn, modernisering och effektivisering av industrisektorn och miljöförbättrande åtgärder.
Citytunneln, Malmö, Sverige
Europa och Ryssland
Miljökonsekvensbeskrivning för Luandas nya flygplats, Angola
Asien, Mellanöstern, Oceanien
Sweco studerar inomhusklimatet vid Nationalmuseum i Stockholm. Nationalmuseum är Sveriges största konstmuseum med samlingar av måleri och skulptur omfattande över 16 000 verk. Dagens inomhusklimat Studie av Nationalmuseums inomhusklimat
äventyrar samlingarna. Brister finns i luftbehandling, klimat, brandskydd, säkerhet och arbetsmiljö. Det är av stort samhällsintresse att både byggnaden och samlingarna bevaras för framtiden.
Vindkraft är en av framtidens energikällor. Bara i Sverige planeras en ökning av vindkraftproduktionen till 30 TWh år 2020, att jämföra med 1,4 TWh i dag. Sweco levererar tjänster inom alla faser vid vindkraftsexploatering och har projekterat vindkraftsatsningar i bland annat norra Sverige och på ön Utsira i Norge.
Den amerikanska hotellkedjan Marriott bygger ett nytt hotell vid Lindhagensplan i Stockholm. Öppning beräknas ske i november 2009. Sweco projekterar bygghandlingar för installationer inom el och tele, luftbehandling, styr- och övervakningssystem. Arbetet påbörjades sommaren 2006 med flyttning av elledningar inom tomtmark och ledningssamordning med kringliggande projekt. Hotellet byggs i tolv våningar och får 280 rum samt sviter på det översta våningsplanet.
Sweco arbetar med projektering av en ny idrottshall i anslutning till Thor Heyerdahl videregående skolan i Larvik, Norge. Idrottshallen, som får namnet Arena Larvik, får en yta om cirka 4 000 kvadratmeter och ska kunna ta emot 4 000 åskådare. Idrottshallen ska kunna användas för de flesta inomhussporter men även för mässor och andra evenemang.
Sweco utför uppdrag inom el- och värmeinstallation i Litauens huvudstad Vilnius. Bland annat handlar det om att effektivisera och öka kapaciteten i systemen. En del omfattar sammankoppling av stadens avfallsförbränningsverk med fjärrvärme- och elnäten. På så sätt kan förbränningen i verket utnyttjas för produktion av värme och el på ett hållbart och miljömässigt sätt.
möbelindustri kartläggs På uppdrag av Världsnaturfonden, WWF, studerar Sweco koldioxidbelastningen för en möbeltillverkare med tillverkning på ett flertal platser i världen. Målet är att få fram ett värde på koldioxidbelastningen per möbel i sortimentet.
Räddningsverket gör övergripande kartläggningar av risker för översvämningar i svenska vattendrag. Översvämning kan leda till stora kostnader och materiell förstörelse. Mölndalsån är ett vattendrag där risken för översvämning är stor. Sweco har fått uppdraget att göra en detaljerad kartläggning över vattenflödet i ån. I den föreslås konkreta åtgärder för att förhindra översvämning. Exempel på det är att utifrån rådande läge och prognoser magasinera vatten i sjöar uppströms och reglera flödet med hjälp av luckor. Nedströms nära havet byggs skyddsvallar för särskilt utsatta byggnader.
Sweco arbetar med ett utvecklingsprogram med miljöförtecken på uppdrag av Iraks miljöministerium. Landet ska få hjälp att hantera miljöproblem som uppkommit de senaste decennierna. Uppdraget är tredelat och omfattar en miljöplan för åtgärder kring akuta problem med föroreningar, förslag på revidering av miljölagstiftningen samt framtagning av en plan för avfallshanteringen i Bagdad, särkilt inriktad på sjukhusavfall.
Oasis of the Seas har byggts vid det finska varvet STX utanför Åbo. Fartyget tar 5 400 passagerare samt en besättning på 2 100 personer. Oasis of the Seas har 2 700 hytter i 22 olika kategorier. Fartyget är 361 meter långt och 16 våningar högt. Sweco har arbetat med analyser av skrovet, konstruktionen av maskinsystem, förtöjningsanalyser samt projektering av elsystem.
Karlstad har fått en ny parkanläggning – Sandgrundsparken. Swecos landskapsarkitekter har medverkat vid utformningen. Parken ingår som en del i Karlstad kommuns vision om ett upplevelserikt stråk längs Klarälven i centrala Karlstad.
Parkavsnittet omfattar nivåskillnader i form av sluttande vågor och växtbeströdda dalar, solterrasser i trä med omgivning av äng, vattenväxter, solstrand och en scenplats. Sandgrundsparken invigdes i juni 2008.
På uppdrag av Statens vegvesen i Norge och i samarbete med Saunders Arkitektur projekterar Sweco Solbergkrysset rastplats längs E6:an i Östfold. Rastplatsen med sitt 30 meter höga utsiktstorn blir ett landmärke, men här ska självklart också alla de faciliteter finnas som hör en modern rastplats till. Liksom information om kulturminnesmärken och den omgivande miljön. Syftet är att rastplatsen, genom att vara en attraktiv plats att stanna en stund och vila på, ska bidra till att minska antalet trafikolyckor.
Swecos arkitekter har fått uppdraget att designa den svenska paviljongen på världsutställningen, Expo 2010. Paviljongen tar upp temat för utställningen som är Better city – Better life och kommunicerar att arkitektur och värnande om naturen kan gå hand i hand.
Expo 2010 arrangeras 1 maj – 31 oktober 2010 i Shanghai. Över 200 deltagande länder och organisationer och omkring 70 miljoner människor väntas besöka paviljongen.
Sweco har fått i uppdrag att utvärdera miljösatsningar inom kollektivtrafiken i Romerike, Norge, åt företaget Ruter AS, som bland annat bedriver kollektivtrafik i Oslo-området. Arbetet innebär främst att utvärdera en satsning på biobränsle för regionens busstrafik.
Kajerna längs Selångersån i centrala Sundsvall har under en längre tid varit i dåligt skick och behöver rustas. Sweco har fått i uppdrag av Sundsvalls kommun att ta fram bygghandlingar för renovering och ombyggnad av 400 meter kaj. I projektet ingår också utförande av en ö som omringas dels av ån, dels av en konstgjord damm som vintertid kan användas för skridskoåkning. På ön är ett sommarcafé tänkt att byggas.
Sweco projekterar renoveringen av tjockhudingarnas hus i Tallinns djurpark. Uppdraget innebär bland annat renovering av hus för noshörningar, flodhästar och elefanter. Ett skäl till upprustningarna är att djurhållningsmetoderna förändrats de senaste 20 åren. Man var också i behov av att förbättra djurens levnadsförhållanden i djurparken.
Under arbetets gång har värdefull kunskap samlats in, till exempel vilken belastning en vägg i ett elefanthus tål!
För ett antal kommuners räkning arbetar Sweco med lokalresursplanering med hjälp av geografisk IT. Inom offentlig sektor används detta alltmer för att planera och styra resurser. Ett exempel är planering av lokaler för förskolor och skolor. Med hjälp av ett särskilt verktyg kallat LOIS, som står för LOkalförsörjningsInformationspalenringsSystemet, kan kommunerna planera sina behov på en strategisk och lång sikt.
I Kazakstan finns ett av världens största fält för utvinning av olja och gas. Verksamheten ger upphov till utsläpp av en rad olika ämnen som påverkar miljön och de kringboende. Världsbanken har engagerat sig i miljöförbättrande åtgärder. Sweco har på uppdrag av Världsbanken, arbetat med rådgivning och förslag på tekniska åtgärder för att minska utsläppen. Arbetet har bidragit till minskade utsläpp och effektivare arbetsrutiner för mätningar och besiktningar. Även reningsutrustning har installerats.
Sweco har genomfört en analys av förväntade klimatförändringar i Norrland. Undersökningen jämför Norrland med övriga Sverige och beskriver översiktligt ekologiska och ekonomiska konsekvenser. Bland slutsatserna framgår att Norrland fram till år 2100 kan bli cirka 4,5°C varmare, vilket är mer än ett globalt medelvärde. Det kan leda till mer regn och kraftigt minskat snötäcke. Ekologiskt är det främst fjällkedjan som berörs. Rennäring, jord- och skogsbruk samt turism är näringar som sannolikt påverkas.
Skeppsbron på södra älvstranden i Göteborg är ett av stadens utvecklingsprojekt. Sweco arbetar med utredning och projektering för infrastrukturen. Uppdraget omfattar vägar, allmänna platser och spårväg samt VA-system och nya kajer. Stor vikt läggs vid gestaltning, funktion och miljö. För Göteborg innebär utvecklingen att attraktiva stadsmiljöer skapas nära vattnet.
Modernisering av pappersoch massaindustri, Australien Sweco har arbetat med ett storskaligt pappersoch massaindustriprojekt i Australien, som omfattar modernisering av olika delar för att kunna öka kapaciteten.
Ombyggnaden av Kv Sillhovet på Blasieholmen i Stockholm är klar. Lydmar Hotel version 2008 består av fyrtiosex unika rum där målsättningen har varit att förädla en kulturminnesmärkt byggnad. Byggnaden har byggts om och totalrenoverats från kontor till hotell. Swecos uppdrag har bland annat omfattat tjänster inom arkitektur samt energi- och comfortdesign för fastigheten.
För det finska företaget Kerava Lämpövoima Oy medverkar Sweco vid uppförandet av ett nytt kraftvärmeverk för biobränsle, som byggs cirka tre mil norr om Helsingfors. Verket ska producera el och fjärrvärme till stora delar av staden Kerava med cirka 30 000 invånare.
Sweco har helhetsansvar för all planering och projektering med alltifrån projektledning och konstruktion, till mekanik, rör och automation. Kraftvärmeverket ska vara färdigt hösten 2009.
På uppdrag av REC ScanWafers i Porsgrunn, som tillverkar solcellspaneler, projekterar Sweco installationer för en återvinningsanläggning för restprodukter, huvudsakligen smörjoljor, från tillverkningen. Anläggningen kommer återvinna upp till 90 procent av restprodukterna. Sweco utför bland annat detaljprojektering och rådgivning inom el, byggkonstruktion och VA.
För W Hotels i San Francisco har Swecos inredningsarkitekter utformat rum och sviter. Bland dessa märks hotellets mest exklusiva svit, den så kallade Extreme Wow Suite, med fantastisk utsikt över staden. Sviten omfattar en yta på nära 300 kvadratmeter med omsorgsfullt designad salong och dubbla badrum.
Sweco har stor erfarenhet av komplett interiördesign för hotell världen över.
På Färöarna är det i dag vanligt att man värmer byggnader med oljeeldning, något som är både dyrt och mindre lämpligt ur miljösynpunkt. Sweco har på uppdrag av Färöarnas energimyndighet startat pilotprojekt för utvinning av geotermisk energi, eller bergvärme.
I nuläget är två större anläggningar igång i huvudstaden Torshavn och några mindre anläggningar för enfamiljshus prövas också. Sweco kommer att göra termiska tester under pilotförsöken. I uppdraget ingår även energiberäkningar, system för mätning och övervakning samt utvärdering och förslag på fortsatta åtgärder. En slutrapport över pilotprojekten ska presenteras 2010.
Sweco arbetar med tekniska installationer i samband med uppförandet av en ny sjukhusbyggnad för Norrlands universitetssjukhus. Det handlar om en helt ny byggnad om cirka 35 000 kvadratmeter som ska stå färdig 2010. Sweco svarar för de tekniska system som samlas i byggnadens nedre plan för att underlätta drift och underhåll. I uppdraget ingår även att med hjälp av energilager i marken effektivisera energianvändningen.
Arbetet med Citybanan, järnvägssträckningen under stora delar av centrala Stockholm, pågår för fullt. I början av året gick det officiella startskottet. Sträckningen omfattar bland annat sex kilometer ny järnväg och två stationer. Sweco arbetar med ett flertal uppgifter i anslutning till det omfattande och fleråriga projektet, bland annat framtagning av bygghandlingar för olika delar av projektet men medverkar även i flera delar av byggskedet.
På uppdrag av det ryska energibolaget Gazprom arbetar Sweco med att skapa gaslager under Kaliningrad. Med avancerad teknik skapas hålrum i saltlagret från juraperioden (150–200 miljoner år sedan). De skapas genom att först borra två hål ner till 1 000 meters djup och därefter pumpa in havsvatten ena vägen. Därefter tillförs havsvatten i omgångar, tills vattnet har ett saltvärde som minimerar miljöpåverkan i Östersjön när det pumpas ut den andra vägen. Hålrummen blir 80 meter i diameter och 20 stycken ska tillverkas. Varje rum tar cirka ett år att färdigställa.
Sweco har anlitats för ett uppdrag i miljonstaden Maputo. Uppdraget ska ge svar på hur elnätet i staden kan byggas ut och moderniseras. Sweco ska även förbereda upphandlingsdokument som ska hjälpa kunden, elbolaget Electricidade de Moçambique, att ta projektet vidare samt övervaka leveranser och installationer. Under de senaste åren har Sweco anlitats för ett flertal liknande uppdrag, bland annat i Botswana, Etiopien och Tanzania.
Förutsättningarna för att utvinna vattenkraft i bergslandet Nepal är goda. Sweco ska kartlägga möjligheterna att bygga ut vattenkraft i floden Tamakoshi. I uppdraget ingår geologiska och hydrologiska mätningar samt rekommendationer för konstruktion. Ett kraftverk med en effekt om 400 MW planeras. Målsättningen är att finna en lösning som inverkar så lite som möjligt på livsbetingelser i och kring floden.
Energiförsörjningen i Stockholmsregionen är komplex. Sweco ska göra en analys av regionens framtida energiförsörjning. Ett antal vägval och strategier tas fram där energianvändning och klimatpåverkan tar sikte på tre tidshorisonter: 2020, 2030 och 2050. Projektet är ett samarbete mellan offentliga aktörer och det privata näringslivet och involverar ett flertal finansiärer.
Styrelsen och verkställande direktören för SWECO AB (publ) avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för år 2008.
SWECO AB (publ) med säte i Stockholm, organisationsnummer 556542-9841, är moderbolag i Sweco-koncernen. Inom Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Sweco erbjuder kvalificerade konsulttjänster med högt kunskapsinnehåll, ofta i tidiga skeden i kundens projekt. Med drygt 5 500 medarbetare är Sweco en av de ledande aktörerna i Europa och marknadsledande inom ett flertal områden i Norden, Baltikum, Tjeckien och nordvästra Ryssland. Under året genomfördes cirka 31 000 projekt för cirka 10 000 kunder. Sweco har hemmamarknader i tio länder och bedriver projektexport till ett 80-tal länder runt om i världen.
Sweco har en platt, effektiv och kundnära organisation. Sweco-koncernens decentraliserade och resultatinriktade affärsmodell innebär att all kraft riktas mot affären och arbetet med kundens projekt. Moderbolaget svarar för koncerngemensamma funktioner. Verksamheten bedrivs i sex affärsområden:
Sweco Sverige Sweco Norge Sweco Finland Sweco centrala & östra Europa Sweco Ryssland Sweco Industry
Genom samverkan mellan Swecos olika verksamhetsområden, med flera spetskompetenser, skapas starka konsultteam som kan utföra större och mer komplicerade projekt. Sweco finns nära kunderna med verksamhet i tio länder med drygt 100 lokalkontor. Sweco bedriver även en omfattande projektexport över hela världen.
2008 blev det bästa året hittills med en kraftig resultatförbättring.
Rörelsemarginalen ökade till 10,8 procent (9,5). Det är verksamheterna i Sverige och Norge som svarat för den största resultatförbättringen. Under året har Sweco fortsatt att växa och stärkt marknadspositionerna såväl i Norden som i östra och centrala Europa.
Efterfrågan har varit god främst när det gäller uppdrag relaterade till miljö, energi och infrastruktur. I slutet av året märktes en minskad efterfrågan inom byggsektorn och delar av industrin. Resursanpassning vidtas efter hand. Samtidigt ser det fortsatt bra ut för flertalet av Swecos verksamhetsområden.
Grundläggande drivkrafter för efterfrågan på våra tjänster är befolkningstillväxt och urbanisering, ökad medvetenhet om miljö- och klimatfrågor samt moderniseringen av de nya EU-länderna. Utvecklingen öppnar för nya affärsmöjligheter och skapar en god grund för ökad efterfrågan på tjänster inom framför allt miljö, energi och infrastruktur. Swecos starka marknadspositioner inom dessa områden borgar för en långsiktig positiv utveckling.
Sweco-koncernens nettoomsättning uppgick till 5 522,8 MSEK (4 569,5), en ökning med 21 procent. Omsättningsökningen förklaras till cirka 50 procent av organisk tillväxt och 50 procent av gjorda förvärv.
Rörelseresultatet uppgick till 596,3 MSEK (432,5), en ökning med 163,8 MSEK. Resultatförbättringen förklaras huvudsakligen av de svenska och norska verksamheternas starka resultat. Förbättringen beror på stark marknadssituation, förbättrade marginaler och i Sweco Sverige dessutom på lägre pensionskostnader på grund av premierabatt från Alecta om cirka 44 MSEK.
I Sweco centrala & östra Europa har resultatet påverkats av den snabba konjunkturnedgången i Estland. Reserveringar för kundförluster har belastat resultatet med 6 MSEK.
Det försämrade resultatet i Sweco Ryssland beror på kostnader i samband med byte av företagsledning samt på projektförluster och reserveringar för kundförluster.
Resultatet i Sweco Industry har påverkats positivt med 9,4 MSEK
| Antal årsanställda | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| 3 036,9 | 2 662,1 | 404,1 | 278,8 | 13,3 | 10,5 | 2 479 | 2 336 |
| 1 132,7 | 781,2 | 121,8 | 66,7 | 10,8 | 8,5 | 831 | 582 |
| 135,8 | 93,4 | 15,6 | 14,3 | 11,5 | 15,3 | 87 | 77 |
| 312,9 | 196,1 | 3,2 | 12,4 | 1,0 | 6,3 | 806 | 529 |
| 28,6 | 15,6 | –5,5 | 0,9 | –19,2 | 5,9 | 126 | 64 |
| 993,2 | 901,7 | 82,0 | 60,2 | 8,3 | 6,7 | 1 110 | 1 097 |
| –117,3 | –80,6 | –24,9 | –0,8 | – | – | 14 | 14 |
| 5 522,8 | 4 569,5 | 596,3 | 432,5 | 10,8 | 9,5 | 5 453 | 4 699 |
| Nettoomsättning, MSEK | Rörelseresultat, MSEK | Rörelsemarginal, % |
avseende vinst vid försäljning av verksamhet. På grund av omstrukturering i den finländska verksamheten har goodwill skrivits ned med 12,9 MSEK och 7,3 MSEK reserverats för omstruktureringskostnader.
Ökningen av koncerngemensamma kostnader förklaras främst av förvärvsaktiviteter samt kostnader i samband med övergång till ett gemensamt varumärke.
Bonus till medarbetarna har belastat Sweco-koncernens resultat med 118,7 MSEK (97,9) inklusive sociala kostnader.
Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till 10,8 procent (9,5). Debiteringsgraden, inklusive all administrativ personal uppgick till 75,6 procent (76,1).
Koncernens finansnetto uppgick till –8,1 MSEK (–6,8). Resultatet före skatt uppgick till 588,2 MSEK (425,7).
Resultatet efter skatt uppgick till 402,9 MSEK (303,3) varav 403,6 MSEK (297,4) är hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Avkastningen på eget kapital var 34,6 procent (33,8) och avkastningen på sysselsatt kapital 44,4 procent (41,7).
Några väsentliga transaktioner med närstående har inte förekommit.
Resultat per aktie före utspädning uppgick till 4,68 SEK (3,53) och efter utspädning till 4,65 SEK (3,46).
Investeringar i inventarier uppgick till 101,3 MSEK (86,4) och avsåg i huvudsak datorer, övriga IT-investeringar och bilar. Avskrivningar på inventarier uppgick till 73,2 MSEK (60,2) och avskrivningar på immateriella tillgångar till 24,9 MSEK (14,3).
Köpeskillingar avseende förvärv av bolag uppgick till 271,2 MSEK (242,3) och erhållen köpeskilling vid avyttring av verksamheter uppgick till 47,6 MSEK. Påverkan på koncernens likvida medel var 163,4 MSEK (163,2).
Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 557,1 MSEK (314,2).
Likvida medel uppgick till 321,3 MSEK (192,0). Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade checkkrediter uppgick vid rapportperiodens utgång till 812,7 MSEK (751,7). De räntebärande skulderna var 161,2 MSEK (209,8). Den räntebärande nettofordran uppgick därmed till 160,1 MSEK (nettoskuld 17,8).
Under perioden har överföring till moderbolagets aktieägare gjorts med totalt 170,6 MSEK (269,6). I föregående års siffror ingår aktieinlösen med 143,2 MSEK.
Soliditeten uppgick till 47,0 procent (39,0). Soliditeten kommer baserad på balansräkningen 2008-12-31, efter föreslagen utdelning, att uppgå till cirka 44 procent.
Antalet anställda vid periodens utgång var 5 536 personer (4 934), vilket är en ökning med 602 personer. Ökningen beror till största delen på de förvärv som genomförts. Under året anställdes 896 (829) medarbetare, 731 (744) slutade, 129 (–) slutade i samband med avyttring av verksamhet och 566 (620) personer tillkom via förvärvade bolag. Personalomsättningen uppgick till 14 procent (15). Antal årsanställda i koncernen uppgick till 5 453 (4 699).
Nettoomsättningen i moderbolaget uppgick till 67,9 MSEK (57,8) och avser koncerninterna tjänster. Resultatet efter finansnetto uppgick till 420,0 MSEK (327,3). Investeringar i inventarier uppgick till 0,1 MSEK (0,6) och likvida medel var vid periodens utgång 152,0 MSEK (61,9).
Sweco är noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Aktiekursen för Sweco B
var 35 SEK vid periodens utgång, en nedgång under året med 47 procent. NASDAQ OMX Stockholm sjönk under samma period med 42 procent. Sweco-aktiens totalavkastning för året var –44 procent. Den årliga totalavkastningen har under de senaste fem åren i genomsnitt varit 32 procent.
Antalet aktier har under året förändrats genom emission av 1 400 000 C-aktier för fullgörande av Aktiebonusprogram 2008 samt genom teckning av 1 687 760 aktier av serie B i teckningsoptionsprogram 2005/2008.
Totalt antal aktier vid periodens slut uppgår till 89 502 110, varav 9 389 075 av serie A, 78 563 035 av serie B och 1 550 000 av serie C. Efter avdrag för återköpta aktier uppgår antal utestående aktier vid periodens slut till 87 144 243, varav 9 389 075 aktier av serie A och 77 755 168 av serie B.
Vid årsstämman 2008 beslutades att på marknadsmässiga villkor utge ett teckningsoptionsprogram (2008/2011) riktat till cirka 50 ledande befattningshavare i Sweco-koncernen. Totalt tecknades 1 252 000 optioner, vilket motsvarar en utspädning på 1,4 procent av kapitalet och 0,7 procent av rösterna. 448 000 teckningsoptioner har behållits för att kunna erbjudas till framtida ledande befattningshavare. Nyteckning av aktier kan påkallas från och med den 30 maj 2011 till och med den 30 november 2011 till teckningskursen 65 SEK per aktie. Teckningsoptionerna har värderats med hjälp av Black & Scholes modell.
I Aktiebonusprogram 2007, som omfattar huvuddelen av koncernens anställda i Sverige, har de anställda erhållit 674 587 B-aktier i Sweco motsvarande intjänad bonus under 2007.
Årsstämman 2008 har fattat beslut om införandet av ett aktiebonusprogram riktat till huvuddelen av de anställda i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Aktiebonusprogrammet innebär att de anställda erhåller aktier i Sweco som motsvarar intjänad bonus under 2008 dividerat med en basaktiekurs. Basaktiekursen motsvarar den genomsnittliga volymvägda kursen för SWECO AB (publ) aktie av serie B under perioden 20 mars 2008 – 28 mars 2008 med avdrag för den på årsstämman 2008 beslutade utdelningen. Basaktiekursen fastställdes till 49 SEK.
Innehavet av egna B-aktier förändrades under året genom emission av 350 000 aktier i samband med förvärvet av Opticonsult AS och 171 852 aktier i samband med förvärvet av de resterande 50 procenten av aktierna i Lenvodokanalproekt. Sweco innehar därefter 2 357 867 återköpta aktier, varav 807 867 B-aktier och 1 550 000 C-aktier. De återköpta aktierna motsvarar 2,7 procent av totala antalet aktier och 1,4 procent av rösterna. Av de 807 867 B-aktierna avser 632 454 återköpta aktier som kan användas vid företagsvärv. De återköpta aktierna har en genomsnittlig anskaffningskurs om 22,10 SEK motsvarande totalt 14,0 MSEK.
Marknadsvärdet uppgick vid utgången av perioden till 22,1 MSEK. Sweco innehar därutöver 175 413 återköpta B-aktier och 1 550 000 återköpta C-aktier att användas i Aktiebonusprogram 2008.
Sweco Sverige är landets ledande teknikkonsult och koncernens största affärsområde med cirka 2 630 anställda på 49 orter. Verksamheten omfattar Arkitektur, Byggkonstruktion, Installation, Infrastruktur, Vatten & Miljö, Projektledning, Energisystem och Geografisk IT. Sweco Sverige bedriver en omfattande projektexport till länder i östra Europa, Afrika, Asien, Mellanöstern och Latinamerika.
Nettoomsättningen ökade med 14 procent till 3 036,9 MSEK (2 662,1). Rörelseresultatet blev 404,1 MSEK (278,8) och rörelsemarginalen uppgick till 13,3 procent (10,5).
Marknaden har varit fortsatt stark inom flertalet verksamhetsområden. Infrastrukturområdet växer och utsikterna är fortsatt goda. Inom energiområdet väntas en långsiktig tillväxt framför allt inom vind- och vattenkraft. Inom vatten och miljö finns också goda förutsättningar för tillväxt då efterfrågan ökar i takt med kraven på åtgärder för minskad miljöpåverkan. Marknaden för geografisk IT växer också och tillämpningarna blir allt fler.
Inom byggsektorn märks en vikande marknad bland annat för arkitekturtjänster. För industrirelaterade tjänster är orderläget fortfarande gott, medan det råder stor osäkerhet kring framtida investeringar.
Sweco blev under året anlitade som byggnadskonstruktörer i samband med att Swedbank Arena i Solna ska uppföras. Arenan blir Skandinaviens främsta fotbolls- och evenemangsarena och den största i Norden.
Sweco har fått i uppdrag att genomföra en systemanalys för Stockholmsregionens framtida energiförsörjning. Uppdraget innebär att ta fram ett antal tydliga vägval och strategier för att Stockholmsregionen ska kunna minimera energianvändningen och klimatpåverkan med sikte på tre horisonter 2020, 2030 och 2050.
En ny stad med ekologiska förtecken ska utvecklas i regionen Tangshan cirka 25 mil öster om Peking. Sweco anlitas för en rad insatser som ska säkerställa att hänsyn tas till miljön. Omkring en miljon människor väntas bo i ekostaden i framtiden. Sweco har också anlitas för att utföra hållbar stadsplanering för två nya stadsdelar utanför Sankt Petersburg. Sweco ska planera för bostäder, parker, affärer och arbetsplatser för omkring 100 000 människor.
I Moçambiques huvudstad Maputo har Sweco fått i uppdrag att ta fram förslag på hur elnätet i staden ska byggas ut och se över hur de delar som finns idag ska moderniseras. Uppdraget utförs åt elbolaget Electricidade de Moçambique. I Maputo har Sweco också fått i uppdrag att ta fram en strategi för att säkerställa tillgången på dricksvatten i staden. I uppdraget ingår bland annat att studera möjligheterna att minska vattenbehovet genom återanvändning av vatten eller genom en mer effektiv vattenhantering.
I slutet av året vann Sweco tävlingen om utformningen av en ny vårdbyggnad i Falun. Vårdbyggnaden är den största tillbyggnaden som skett vid Falu lasarett sedan 1970-talet. Swecos förslag möter kraven på hög effektivitet och flexibilitet. Lokalerna ska tåla att antalet vårdplatser varierar över dygnets timmar och veckans dagar. Det ska också vara enkelt att ändra mottagningslokaler till vårdavdelningar och tvärt om.
I slutet av året fick Sweco också i uppdrag att genomföra ett omfattande utvecklingsprogram för det irakiska miljöministeriet. Sweco ska dels ta fram en miljöplan för akuta problem med föroreningar i landet, dels se över och komma med förslag till revideringar av Iraks miljölagstiftning. Sweco ska även ta fram en plan för Bagdads avfallshantering.
Sweco är ett av de ledande teknikkonsultföretagen på den norska marknaden med drygt 810 anställda. Den norska verksamheten, som också har viss projektexport, är organiserad i sex divisioner: Energi, Vatten & Miljö, Byggkonstruktion, Infrastruktur och Installation samt Vest.
Nettoomsättningen ökade med 45 procent till 1 132,7 MSEK (781,2). Omsättningsökningen förklaras till cirka 25 procent av organisk tillväxt och cirka 75 procent av gjorda förvärv. Rörelseresultatet blev 121,8 MSEK (66,7), en ökning med 83 procent. Rörelsemarginalen uppgick till 10,8 procent (8,5).
I Norge har den allmänna konjunkturen försämrats under det fjärde kvartalet. Trots det har efterfrågan varit god för flertalet av Swecos tjänster. Aktiviteterna inom byggsektorn fortsätter att minska, framför allt när det gäller husbyggande. Inom energi och infrastruktur råder en fortsatt bra marknad. Investeringar i både väg- och järnvägsnätet väntas ge en ökad efterfrågan på Swecos tjänster. Tillväxten inom miljöområdet, främst inom vatten- och avloppsrening, väntas också fortsätta.
I Porsgrunn har Sweco fått i uppdrag att projektera installationer i en ny återvinningsanläggning för restprodukter från REC ScanWafers produktion av solcellspaneler. Den nya anläggningen ska återvinna cirka 90 procent av restprodukterna, huvudsakligen smörjoljor.
Längs E6:an i Sarpsborgs kommun ska Sweco projektera en omfattande och uppmärksammad rastplats som ska fungera som landmärke för området. Rastplatsen kommer bland annat att få ett 30 meter högt utsiktstorn.
Sweco ska vara med och ta fram konceptet till den norska paviljongen på världsutställningen Expo i Shanghai 2010. Med bidraget "The Nature of Norway" har Sweco Norge tillsammans med Helen & Hard Arkitektkontor och Melvær&Lien Idé-entreprenør utsetts till vinnare. Hållbarhet och urbanisering står i fokus för konceptet. Det norska näringslivet ska visas upp med hjälp av natur, aktivitet och upplevelse.
I slutet av året fick Sweco i uppdrag att planera för utbyggnaden av bangården vid Haldens järnvägsstation samt att projektera grund- och betongkonstruktioner i samband med uppförandet av kontor och bostadshus i Fredriksstads centrum.
Affärsområdet har drygt 80 anställda och verksamheten omfattar huvudsakligen bygglednings- och projektledartjänster genom dotterbolaget Sweco CMU. I början av 2009 bytte bolaget namn till Sweco PM.
Nettoomsättningen uppgick till 135,8 MSEK (93,4). Rörelseresultatet blev 15,6 MSEK (14,3) och rörelsemarginalen uppgick till 11,5 procent (15,3).
I slutet av året varslades 37 personer i Sweco Finland om tillfällig permittering eller uppsägning i syfte att möta den vikande konjunkturen.
Efterfrågan på bygglednings- och projektledartjänster påverkades kraftigt av den försämrade konjunkturen i slutet av året. Bostadsbyggandet har i det närmaste halverats och byggandet av kommersiella lokaler har också minskat kraftigt. Bedömningen är dock att ombyggnationer kommer att öka som en följd av nya energi- och miljökrav. När det gäller infrastrukturbyggande ser det betydligt bättre ut. Investeringarna ligger fortfarande på en hög nivå och väntas öka ytterligare. Planerade stimulansåtgärder inom både bygg- och infrastrukturområdena väntas ge positiva effekter för efterfrågan på Swecos tjänster.
Det i särklass största uppdraget som inleddes under 2008 är att projektleda utbyggnaden av den nya Västmetron som ska knyta samman Helsingfors och Esbo. Projektet är det största infrastrukturprojektet någonsin i Finland och beräknas kosta drygt 6,8 miljarder SEK. Utbyggnaden omfattar en 13 km lång tunnelbanesträcka med sammanlagt åtta stationer. Swecos uppdrag är värt närmare 100 MSEK.
Sweco centrala & östra Europa har drygt 870 anställda och är verksamma i Estland, Litauen, Tjeckien, Slovakien och Bulgarien. Samtidigt bedriver Sweco en omfattande projektexport från sina olika affärsområden till dessa marknader, huvudsakligen inom vatten och miljö, infrastruktur, industri och arkitektur.
Nettoomsättningen för Sweco centrala & östra Europa ökade kraftigt
till 312,9 MSEK (196,1). Rörelseresultatet blev 3,2 MSEK (12,4) och rörelsemarginalen uppgick till 1,0 procent (6,3).
I Estland blev effekterna av lågkonjunkturen kännbara för delar av Swecos verksamhet under slutet av året. Antalet anställda har reducerats med cirka 20 personer för att möta rådande marknadssituation.
Tillväxten i centrala och östra Europa har avmattats. Bedömningen är att den pågående anpassningen till EU-standard kommer att fortsätta om än i något långsammare tempo. Inom byggsektorn märks en tydlig efterfrågeminskning när det gäller bostadsbyggande. Swecos exponering inom denna sektor är begränsad. Avmattningen märks tydligast i Estland. I Tjeckien och Bulgarien, där Swecos verksamhet har tyngdpunkt på vatten och miljö är marknadsläget stabilt.
Efterfrågan på Swecos tjänster finns främst inom miljö, infrastruktur, energi, vilket borgar för en långsiktigt god utveckling. Det handlar om upprustning av vatten- och avloppssystem, transportsystem och energiförsörjning.
Sweco har anlitats i samband med att Litauens största producent av cementprodukter, Akmens Cementas, utökar sin verksamhet. Sweco ansvarar för byggprojektering och uppdraget är värt närmare 25 MSEK. I Litauen har Sweco också fått i uppdrag att projektera en modern avfallsanläggning för produktion av fjärrvärme.
Swecos tjeckiska dotterbolag Hydroprojekt har fått flera nya vattenoch miljöuppdrag. Sweco ska bland annat projektera en helt ny vattenreningsanläggning i staden Ledvice och övervaka renoveringen av avloppssystemet i staden Vrchlab.
I Estland fick Swecos konsulter ett uppmärksammat uppdrag av Tallinns zoo att projektera renoveringen av djurparkens Afrikanium – en anläggning för noshörningar, elefanter och flodhästar.
Sweco Ryssland är inriktat på vatten och miljö med majoriteten av kunderna i den offentliga sektorn. Verksamheten bedrivs huvudsakligen genom dotterbolaget Lenvodokanalproekt med drygt 160 anställda. Samtidigt bedriver Sweco även projektexport från Sverige, Norge, Finland och Tjeckien till den ryska marknaden, huvudsakligen inom vatten och miljö, infrastruktur, industri och arkitektur.
Nettoomsättningen för Sweco Ryssland ökade med 83 procent till 28,6 MSEK (15,6). Rörelseresultatet blev –5,5 MSEK (0,9) och rörelsemarginalen uppgick till –19,2 procent (5,9).
Aktiviteten i den ryska ekonomin har mattats betydligt under det senaste kvartalet. Den största avmattningen sker i råvaru- och industrisektorn
som drabbats hårt av kraftiga prisfall och minskad efterfrågan. En generellt svag marknad väntas därför för tekniska konsulttjänster under 2009.
Trots detta står Sweco relativt väl positionerat. De offentliga finanserna är starka och regeringen är inriktad på att upprätthålla de offentliga investeringarna. Rent dricksvatten och förbättrad avloppsrening är en uttalad prioritet för regeringen. Flera förväntade projekt i den privata sektorn har dock skjutits på framtiden och denna förskjutning mot offentliga kunder kommer sannolikt att fortsätta under 2009.
Bland uppdrag under året märks uppgradering av vattenverket Leskovolo i Leningrads län. Projektet innefattar bland annat nya vattenintag, pumpstation och ny rörledning till samhället.
Swecos ryska dotterbolag har också fått ett omfattande uppdrag att projektera lagringsutrymmen för naturgas åt ryska Gazprom. Totalt handlar det om 20 underjordiska lagringsrum som ska byggas i Kaliningrad.
I Sweco Industry finns koncernens resurser för kvalificerade tekniska industrikonsulttjänster. Verksamheten omfattar konsult-, projekteringsoch projektledartjänster för produktionsoptimering och investeringar i anläggningar. Med cirka 730 anställda i Finland, 210 i Sverige och 20 i Norge, är Sweco Industry en av Nordens största industriteknikkonsulter. Sweco Industry bedriver även verksamhet i övriga Europa, Asien och Sydamerika.
Affärsområdet har inriktning mot kemisk industri, massa- och pappersindustri, marin industri, energi och produktutveckling.
Nettoomsättningen ökade med 10 procent till 993,2 MSEK (901,7). Rörelseresultatet ökade till 82,0 MSEK (60,2) och rörelsemarginalen uppgick till 8,3 procent (6,7).
I slutet av året varslades drygt 120 personer i Sweco Industry i Finland om tillfällig permittering i syfte att möta den vikande konjunkturen inom vissa industrisegment.
Efterfrågan på industritekniska konsulttjänster påverkades kraftigt av den vikande konjunkturen i slutet av 2008.
Konjunkturnedgången med uppskjutna investeringar har bland annat drabbat gruvindustrin, massa- och pappersindustrin samt telekom- och elektroniksektorn i Finland.
Trots konjunkturavmattningen ligger industriinvesteringarna inom många områden fortfarande på goda nivåer. Nya projekt har startats bland annat inom kemi, olja och gas. Framför allt väntas en långsiktigt stabil utveckling för industritekniska konsulttjänster inom energiområdet. Det råder stor osäkerhet kring hur det nuvarande ekonomiska läget kommer att påverka fortsatta investeringsnivåer under 2009.
Swecos industrikonsulter fick ett omfattande uppdrag i samband med uppförandet av ett nytt kraftvärmeverk i Dunaújváros, Ungern. Uppdraget omfattar helhetsansvar för planering och konstruktion. Anläggningen kommer att producera 50 megawatt elektricitet och 160 megawatt processånga till närliggande pappers- och massafabriker.
I Sverige fick Swecos industrikonsulter ett utvecklingsuppdrag i samarbete med Danmarks ledande kontraktstillverkare BB Electronics. Uppdraget omfattar design och utveckling av ett styrsystem som kommer att produceras i BB Electronics fabriker i Kina. I Sverige har Sweco bland annat också fått i uppdrag att planera tillverkningen av en ny pumpstyrningsutrustning för ABS Pumpex.
Kemiföretaget Yara har anlitat Sweco för att öka produktionskapaciteten vid anläggningen i Siilinjärvi. Inom pappers- och massaindustrin har Sweco fått flera uppdrag, bland annat av Metso och Andritz, i samband med ett nytt kokeri åt China Sun Paper.
I slutet av året fick Sweco ett omfattande uppdrag åt STX Finland Cruise i samband med byggandet av två bil- och passagerarfärjor för brittiska P&O Ferries. Uppdraget omfattar konstruktion av både skrov och maskineri. Färjorna byggs på STX varv i Rauma, Finland. Fartygen utformas för att uppnå minsta möjliga miljöpåverkan. Bland annat kommer bränsleförbrukningen att reduceras genom ett specialutformat skrov.
Sweco har förvärvat Stockholm Vattens verksamhet för byggprojektering med 24 anställda. Stockholm Vatten Byggprojekt AB utför utredningsuppdrag, projektering och byggledning inom VA-området. Syftet med förvärvet är att förstärka Swecos kompetenser inom framför allt ledningsteknik.
Vidare har verksamheten i det danska arkitektföretaget Birk Nielsen med 18 anställda i Köpenhamn och Århus förvärvats. Birk Nielsens verksamhet är inriktad mot landskapsarkitektur, stadsplanering och vindkraft.
Sweco har under året också förvärvat B & B VVS-konsult AB med sju anställda i Skåne. Bolaget bedriver konsultverksamhet inom värme, ventilation, sanitet, kyla, styr och regler.
Sweco Norge förvärvade i början av året Opticonsult AS med 160 anställda. Företaget har merparten av sina anställda i Bergen och Stavanger. Opticonsult erbjuder konsulttjänster inom ett flertal områden, framför allt konsulttjänster inom bygg- och anläggning. Företaget har även specialistkompetens för att utföra uppdrag i polarområden.
Sweco har också förvärvat Tveiten Rådgivende Ingenjörer AS. Företaget har 29 anställda i regionen Telemark, sydväst om Oslo och arbetar inom VA, miljöteknik, tekniska installationer, klimatteknik och byggteknik. Ytterligare förvärv i Norge är Eurospatial AS, ett GIS-inriktat företag
specialiserat på utveckling av informationssystem och databaser för skogsnäringen. Eurospatial har fem medarbetare i Lillehammer.
Sweco har även förvärvat verksamheten i Anders Digernes AS med fyra anställda, specialiserade inom byggprojektering.
Sweco har förvärvat 98 procent av det litauiska bolaget Hidroprojektas med cirka 175 anställda. Hidroprojektas har kontor i Vilnius, Kaunas, Klaipeda och Siauliai och arbetar med tekniska konsulttjänster inom framför allt vattenförsörjning, vattenkraft och infrastruktur. Genom förvärvet blir Sweco det största teknikkonsultbolaget i landet.
Sweco har under året också förvärvat 72,7 procent av det bulgariska energikonsultföretaget Energoproekt Hydropower ltd med drygt 80 anställda. Energoproekt är Bulgariens ledande konsultföretag inom vattenkraft och erbjuder även kvalificerade konsulttjänster inom vatten och miljö. Genom förvärvet skapas goda förutsättningar för fortsatt tillväxt i Bulgarien.
Sweco har även ökat ägarandelen i det estniska dotterbolaget Sweco Projekt från 73 procent till 92 procent.
Sweco förvärvade resterande 50 procent i det ryska konsultbolaget Lenvodokanalproekt med cirka 160 anställda och kontor i Sankt Petersburg och Saratov. Företaget är ett av de ledande miljökonsultbolagen i nordvästra delen av Ryssland. Genom förvärvet av Lenvodokanalproekt stärker Sweco sin position ytterligare på den ryska marknaden inom vatten och miljö.
Sweco har avyttrat rörelsen i den finländska industriverksamhetens enhet för maskintekniska konsulttjänster. Enheten består av cirka 130 personer och köpare är Engineering Office Comatec Oy. Syftet med avyttringen är att renodla industriverksamhetens tjänsteutbud och fokusera på kärnverksamheterna inom investerings- och utvecklingsprojekt.
Sweco har även under året avyttrat ett dotterbolag i Kina, SWECO PIC China och fastighetsbolaget Hydroreal i Tjeckien.
Sweco har tecknat avtal om att avyttra rörelsen i den finländska industriverksamhetens enhet för industriell elektronik med 38 anställda till det schweiziska elektronikföretaget Enics. Syftet med avyttringen är att renodla industriverksamhetens tjänsteutbud och fokusera på kärnverksamheterna inom investerings- och utvecklingsprojekt.
Målsättningen med riskhanteringen är att säkra koncernens resultatutveckling och garantera en störningsfri affärsverksamhet i de olika affärsenheterna. Bolagets styrelse och högsta ledning ansvarar för riskhanteringen i Sweco. Vissa av de praktiska åtgärderna i anknytning till riskhantering är del av den dagliga ledningen och förverkligas av hela Swecos organisation och dotterbolag. Swecos risk- och osäkerhetsfaktorer inkluderar affärsrisker knutet till den allmänna ekonomiska utvecklingen och investeringsviljan på olika marknader, förmågan att attrahera och behålla kompetent personal samt effekten av politiska beslut. Koncernen är vidare exponerad för olika slag av finansiella risker såsom valuta-, ränte- och kreditrisker. Nedan beskrivs de risker som Sweco identifierat som väsentliga i affärsverksamheten samt beskrivning och resonemang runt hanteringen av dessa.
Swecos resultat påverkas av en rad faktorer. Debiteringsgraden är av central betydelse för att uppnå hög lönsamhet i ett konsultföretag. Små förändringar i kapacitetsutnyttjande och arvoden ger stora utslag på resultatet, såväl uppåt som nedåt. I Sweco innebär en förändring av debiteringsgraden (kapacitetsutnyttjandet) med en procentenhet (cirka 25 minuter per konsult och vecka) en påverkan på resultatet med cirka 61 MSEK. En förändring av det genomsnittliga arvodet med 10 SEK per timme innebär en resultatförändring med 70 MSEK. I tabellen visas några viktiga faktorers påverkan på kassaflöde, rörelseresultat och resultat per aktie baserat på bokslutet för 2008. Vid varje antagen förändring antas allt annat vara lika.
| RISK | HANTERING |
|---|---|
| Konjunkturvariationer Den allmänna ekonomiska utvecklingen och investeringsviljan påverkar Swecos verksamhet. |
Känsligheten för nedgång i konjunkturen dämpas genom: • Verksamhet inom flera olika kompetensområden. • En god mix mellan offentliga och privata beställare. • En stor kundbas med verksamhet i olika branscher. |
| Politiska beslut Politiska ställningstaganden kan påverka investeringsbeslut som påverkar Sweco. |
• 57 procent av uppdragsvolymen kommer från den privata sektorn och 43 procent av kunderna är kommuner, landsting, statliga verk och myndigheter. Den balanserade kundmixen minskar sårbarheten vad gäller politiska beslut. • Sweco har verksamhet i tio länder och en omfattande projektexport vilket minskar risken att investeringsbeslut i enstaka länder påverkar bolagets affärsverksamhet. |
| Miljörisker I fråga om verksamhet som kan orsaka skada eller olägen het för människors hälsa, miljön eller andra intressen finns ekonomiska risker. |
• Sweco bedriver inte verksamhet som kräver tillstånds- eller anmälningsplikt enligt miljöbalken eller motsvarande lagstiftning. |
| Konkurrens Konkurrens om att attrahera nya och behålla befintliga kunder. |
• Swecos samlade kunskap där flera kompetenser samverkar ökar kundnyttan och skapar konkurrensfördelar. • Sweco har ett starkt varumärke och en marknadsledande position i flera länder där bolaget bedriver verksamhet. |
| Medarbetare Att attrahera nya och behålla utbildade och motiverade medarbetare är av väsentlig betydelse för Swecos konkur renskraft och fortsatta utveckling. |
• Sweco är en attraktiv arbetsgivare som erbjuder medarbetare stora möjligheter att utvecklas inom områden som bidrar till miljö- och samhällsförbättring. • Swecos verksamhetsbredd och spetskompetenser erbjuder anställda att fortsätta att utvecklas. Bredden erbjuder varierande uppdrag och spetsen förmånen att arbeta med de främsta inom området, vilket ger stimu lans och utveckling. • En platt och affärsorienterad organisation ger stort ansvar till den enskilde konsulten och goda möjligheter till personlig utveckling. • Tillväxt och internationalisering öppnar nya vägar för medarbetares personliga utveckling och öppnar för karriär möjligheter. • Sweco erbjuder kvalificerad vidareutbildning samt forum där medarbetare möts i nätverk och utbyter erfaren heter. • Resultatbaserat bonussystem finns för samtliga medarbetare och ledande befattningshavare erbjuds incita mentsprogram. |
| Kundstruktur Koncentrerad kundstruktur ökar kreditrisken. |
• Sweco har en balanserad kundbas med cirka 10 000 kunder. De tio största kunderna utgör 18 procent av omsättningen. Sweco är således inte beroende av några enstaka kunder. Historiskt har kundförlusterna varit små. |
| Påverkan +/– | ||||
|---|---|---|---|---|
| +/– | Kassaflöde/ rörelseresultat |
Resultat per aktie1) |
||
| Nettoomsättning | ||||
| – genomsnittligt arvode | 1% | 46 MSEK | 0,38 SEK | |
| – genomsnittligt timarvode | 10 SEK | 70 MSEK | 0,58 SEK | |
| – debiteringsgrad | 1%-enhet | 61 MSEK | 0,51 SEK | |
| Personalkostnader | 1% | 33 MSEK | 0,28 SEK | |
| Omkostnader | 1% | 7 MSEK | 0,06 SEK | |
1) Efter schablonskatt på 28 procent.
| RISK | HANTERING |
|---|---|
| Uppdrag Risk att kostnader och tiden för uppdragets fullgörande kan felberäknas. |
• Det koncerngemensamma verksamhetssystemet sweco@work, processer och hjälpmedel för effektiv styrning, uppföljning och kontroll av uppdragen minskar de uppdragsbaserade riskerna och underlättar en tidig upptäckt av eventuella förluster. • Cirka 74 procent av Swecos uppdrag debiteras per timme vilket innebär att tid mot kund faktureras fullt ut. Cirka 26 procent utförs till fast pris under konstruktiva och affärsmässiga avtal. • Swecos konsulter utbildas fortlöpande, allt efter företagets och de anställdas behov, för att förbättra och effektivisera uppdragen. |
| Finansiella risker Ändringar i räntor, valutakurser och marknadspriser på finansiella instrument kan ha inverkan på kassaflödet, resultatet och balansräkningen för Sweco. |
• De finansiella riskerna begränsas i en av styrelsen utarbetad finanspolicy som uppdateras och fastställs en gång per år. Mer information i not 34 sidan 77. • Beträffande valutarisker har koncernen i normalfallet en naturlig risktäckning genom att omsättning så väl som kostnader sker i lokal valuta. I det fall kontrakt tas i annan valuta än lokal valuta så kurssäkras de kontrakterade och förväntade betalningsflödena via terminskontrakt. • Sweco har en stark balansräkning med en liten andel låneskulder, vilket gör att den direkta ränterisken är låg. • Likviditetsrisken i Sweco är låg med hänsyn tagen till den finansiella ställningen med liten andel låneskulder och stora outnyttjade checkräkningskrediter. • Kreditriskerna har varit historiskt små då Sweco inte är beroende av enstaka kunder. |
| IT-säkerhet Dagens arbetssätt ställer stora krav på IT-åtkomst och säkerhet. |
• IT-säkerhetspolicy som maximerar tillgängligheten och tillförlitligheten i företagets IT-miljö och därigenom säker ställer en störningsfri affärsverksamhet. • Brandväggs- och virusskydd samt regelbunden teknisk uppgradering av programvara minskar avbrott i verksam heten på grund av tekniska problem. |
| Förvärv av bolag Det förväntade utfallet och dess positiva påverkan på Sweco-koncernen uteblir. |
• Swecos tillväxt sker organiskt och genom förvärv av andra bolag. Riskerna minimeras genom en väl utvecklad förvärvs- och integrationsprocess med fasta beslutspunkter. Swecos styrelse gör årligen en utvärdering av tidigare gjorda förvärv. |
| Varumärke Risk för dålig PR och imageskador. |
• Utarbetad "Code of conduct" som ställer höga krav på Swecos medarbetare vad gäller integritet, etik, affärs moral samt hänsyn till etiska och samhällsekonomiska aspekter. • Utarbetade policies finns vad gäller CSR, Informationsfrågor och Krishantering. |
| Juridiska risker Tvister kan uppstå i verksamheten. |
• Kvalitetssäkring av avtal sker i det koncerngemensamma verksamhetssystemet sweco@work. Genom mallar och riktlinjer säkerställs redan i initieringsfasen att avtal upprättas på ett affärsmässigt och juridiskt korrekt sätt. • Sweco har ett försäkringsprogram som inkluderar konsultansvarsförsäkring som skyddar mot risker i samband med eventuell tvist i uppdrag. |
Swecos styrelse består av sju ordinarie ledamöter valda av årsstämman för en period av ett år, samt tre personalrepresentanter och tre suppleanter för dessa, utsedda av de anställda. Verkställande direktören är ordinarie styrelseledamot. Koncernens jurist är sekreterare i styrelsen. Andra tjänstemän i bolaget deltar i styrelsens sammanträden som föredragande. På årsstämman väljs en ordförande och på konstituerande sammanträde väljs en vice ordförande. Styrelsen ska sammanträda minst fem gånger per år. Under 2008 har styrelsen haft tolv styrelsemöten, varav fyra varit per capsulam-sammanträden. Styrelsens medlemmar och sammansättning framgår av tabell på sidorna 92–93.
Styrelsen har utsett en ersättningskommitté som har till uppgift att bereda ledande befattningshavares ersättningar, anställningsvillkor och tilldelning i eventuellt teckningsoptionsprogram som beslutas av årsstämman. I ersättningskommittén ingår Olle Nordström, Eric Douglas och Aina Nilsson Ström.
Styrelsen har under 2008 inrättat en revisionskommitté där samtliga styrelseledamöter förutom vd ingår. Revisionskommittén har bland annat till uppgift att svara för beredning av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, fortlöpande träffa bolagets revisorer, fastställa riktlinjer för vilka andra tjänster än revision bolaget får upphandla av bolagets revisor samt utvärdera revisionsinsatsen.
I enlighet med årsstämmans beslut har en valberedning bestående av representanter för de tre största aktieägarna utsetts. Valberedningen inför årsstämman 2009 utgörs av: Gustaf Douglas representerande Investment AB Latour, Lars Kritz representerande Stiftelsen J. Gust. Richerts minne samt styrelsens ordförande Olle Nordström representerande familjen Nordström.
En mer omfattande redogörelse om styrelsens arbetet och koden finns i bolagsstyrningsrapporten på sidan 86.
Koncernens utgångspunkt är att ersättningar ska utges på marknadsoch konkurrensmässiga villkor som möjliggör att ledande befattningshavare kan rekryteras och behållas. Ersättning till ledande befattningshavare består av grundlön, rörlig ersättning, pension, övriga ersättningar och aktierelaterat incitamentsprogram.
Ersättningen ska baseras på faktorer såsom arbetsuppgifter, kompetens, erfarenhet, befattning och prestation. Vidare ska fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning stå i proportion till medarbetares befattning och arbetsuppgifter. Den rörliga ersättningen är för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare maximalt 50 procent av grundlönen. Den rörliga lönedelen baseras på utfallet i förhållande till uppsatta lönsamhetsmål. Målen för verkställande direktören och för övriga ledande befattningshavare fastställs av styrelsen. Principer för lön och annan ersättning till verkställande direktören och ledande befattningshavare avseende 2008 framgår av not 6 på sidan 63.
Verkställande direktörens och de ledande befattningshavarnas pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga i förhållande till vad som generellt gäller för motsvarande befattningshavare på marknaden och ska i normalfallet grundas på avgiftsbestämda pensionslösningar.
Övriga ersättningar kan utges och avser i huvudsak tjänstebil och telefon.
Ledande befattningshavare i Sweco-koncernen kan på marknadsmässiga villkor erbjudas olika former av incitamentsprogram. Motivet för att utge ett aktierelaterat incitamentsprogram är att öka/sprida aktieägandet/ exponeringen bland ledande befattningshavare. Ett personligt långsiktigt ägarengagemang hos nyckelpersoner kan förväntas stimulera till ett ökat intresse för verksamheten och resultatutvecklingen, höja motivationen och samhörighetskänslan med bolaget.
Beslut om aktierelaterade incitamentsprogram ska alltid fattas på årsstämma eller extra bolagsstämma.
Vid uppsägning av verkställande direktören från bolagets sida är uppsägningstiden 18 månader och vid uppsägning från verkställande direktörens sida är uppsägningen sex månader. En uppsägningstid om 18 månader gäller även om verkställande direktören säger upp sin anställning i det fall bolaget får annan huvudägare än de nuvarande två största. Mellan bolaget och andra ledande befattningshavare gäller vid uppsägning från bolagets sida normalt en uppsägningstid om 12 månader och från befattningshavarens sida sex månader.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår en utdelning per aktie om 2,00 SEK (2,00). Utdelningsbeloppet uppgår högst till 175,6 MSEK (170,6). Utdelning utgår inte på återköpta aktier.
Swecos tillväxtstrategi ligger fast. Styrelsen bedömer att det kan uppstå intressanta möjligheter till företagsförvärv de närmaste åren. Mot bakgrund av den rådande oron på kreditmarknaden ser styrelsen det som angeläget att tills vidare upprätthålla en extra stark finansiell ställning. Styrelsen har därför beslutat, trots det mycket goda verksamhetsåret 2008 och den starka finansiella ställningen, att bibehålla utdelningen oförändrad jämfört med föregående år.
Styrelsen har beslutat föreslå att årsstämman fattar beslut om ett aktiebonusprogram riktat till huvuddelen av de anställda i Sverige, Norge, Finland och Danmark.
Styrelsen har beslutat föreslå att årsstämman ger styrelsen ett bemyndigande att besluta om återköp av egna aktier. Ett sådant mandat skulle innebära att styrelsen ges möjlighet att fram till nästa årsstämma, om man så finner lämpligt, besluta om återköp av bolagets aktier. Återköp kan uppgå till maximalt fem procent av utestående aktievolym, i enlighet med gällande lagstiftning. Eventuella återköp kan komma att ske såväl
över börs som genom erbjudande till aktieägarna. Styrelsens mandat föreslås även innefatta möjlighet att överlåta återköpta aktier.
Styrelsens slutgiltiga förslag avseende aktiebonusprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier offentliggörs i samband med kallelsen till årsstämman.
Årsstämma hålls torsdagen den 16 april 2009, kl 15.30 på Hotel Rival Mariatorget 3, Stockholm.
Konjunkturen fortsätter att försämras, vilket framför allt påverkar industri- och byggrelaterade tjänster. Swecos ambition är fortsatt tillväxt med lönsamhet genom att stärka marknadspositionerna i Norden och i centrala och östra Europa. Sweco har en stark finansiell ställning och ledande marknadspositioner inom flera viktiga tillväxtområden som miljö, infrastruktur och energi, vilket borgar för en långsiktigt stabil utveckling.
| MSEK | Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning Övriga intäkter |
2, 3, 34 | 5 522,8 12,8 |
4 569,5 – |
| Summa rörelseintäkter | 5 535,6 | 4 569,5 | |
| Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar |
4, 5, 34 6, 29 3, 7 |
–1 496,1 –3 331,5 –111,7 |
–1 201,7 –2 860,0 –75,3 |
| Summa rörelsekostnader | –4 939,3 | –4 137,0 | |
| Rörelseresultat | 3 | 596,3 | 432,5 |
| Finansiella intäkter Finansiella kostnader |
8, 34 8, 34 |
11,0 –19,1 |
5,8 –12,6 |
| Finansnetto | 8 | –8,1 | –6,8 |
| Resultat före skatt | 588,2 | 425,7 | |
| Inkomstskatt | 10 | –185,3 | –122,4 |
| ÅRETS RESULTAT | 402,9 | 303,3 | |
| Hänförlig till: | |||
| Moderbolagets aktieägare Minoritetsintresse |
403,6 –0,7 |
297,4 5,9 |
|
| Resultat per aktie för vinst hänförligt till moderbolagets aktieägare | 11 | ||
| Resultat per aktie före utspädning, SEK Resultat per aktie efter utspädning, SEK |
4,68 4,65 |
3,53 3,46 |
| MSEK | Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 33 | ||
| Anläggningstillgångar | |||
| Goodwill Övriga immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Innehav i intresseföretag Finansiella placeringar Uppskjutna skattefordringar Andra långfristiga fordringar |
14 14 15 17 19 10 22, 29 |
771,7 69,6 191,2 0,9 10,8 15,0 32,3 |
599,4 36,8 162,2 0,9 11,0 16,9 10,7 |
| Summa anläggningstillgångar | 1 091,5 | 837,9 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kundfordringar Fordringar avseende pågående tjänsteuppdrag Skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel |
34 24 23 25 26 |
1 001,8 406,6 47,1 37,2 107,0 321,3 |
823,0 398,0 49,1 27,0 111,0 192,0 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 921,0 | 1 600,1 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 | 3 012,5 | 2 438,0 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 27 | ||
| Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Övriga reserver Balanserat resultat, inklusive årets resultat |
89,5 238,9 83,4 990,1 |
86,4 187,5 20,8 637,2 |
|
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Minoritetsintresse |
27 | 1 401,9 12,9 |
931,9 18,4 |
| Summa eget kapital | 1 414,8 | 950,3 | |
| Skulder Långfristiga skulder |
33 | ||
| Långfristiga räntebärande skulder Avsättningar till pensioner Uppskjutna skatteskulder Övriga långfristiga skulder |
28, 30 28, 29 10 |
13,9 6,6 113,4 0,2 |
9,6 2,8 82,4 3,3 |
| Summa långfristiga skulder | 134,1 | 98,1 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
28, 30 24 31 31 |
140,7 260,5 215,2 42,5 245,3 559,4 |
197,4 258,4 177,1 16,2 219,1 521,4 |
| Summa kortfristiga skulder | 1 463,6 | 1 389,6 | |
| Summa skulder | 3 | 1 597,7 | 1 487,7 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 3 012,5 | 2 438,0 |
Information om koncernens ställda panter och ansvarsförbindelser se not 32.
| MSEK | Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat före skatt Justeringar för icke kassaflödespåverkande poster |
588,2 | 425,7 | |
| Realisationsvinster och realisationsförluster Avskrivningar och nedskrivningar Skillnad mellan allokerade och utbetalda pensionsmedel Skillnad mellan kostnadsförda och utbetalda pensioner Övriga poster |
3, 7 23 |
–12,2 111,7 – 3,4 96,2 |
–2,5 75,3 1,2 –11,8 0,2 |
| Summa icke kassaflödespåverkande poster Betald skatt |
199,1 –144,2 |
62,4 –166,6 |
|
| Kassaflöde, löpande verksamhet före förändringar av rörelsekapital | 643,1 | 321,5 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder |
–79,2 –6,8 |
–98,3 91,0 |
|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 557,1 | 314,2 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av immateriella tillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av dotterföretag och rörelser, netto likviditetspåverkan Försäljning av dotterföretag och rörelser, netto likviditetspåverkan Försäljning av finansiella placeringar Avyttring av kortfristiga placeringar |
12 13 13 19 |
–24,9 –86,1 1,3 –209,5 46,1 0,0 – |
–9,5 –75,9 14,9 –163,1 – 0,2 29,8 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –273,1 | –203,6 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Emission av återköpta aktier Emissionskostnader Nyemission Emission av optioner Utbetald överföring till moderbolagets aktieägare Utbetald överföring till minoritetsintresse Upptagna lån Amortering av skuld |
27 27 27 27 |
0,0 0,0 45,9 8,0 –170,6 –0,8 132,1 –191,1 |
0,6 –1,1 – – –269,6 0,0 190,5 –76,1 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –176,5 | –155,7 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | 107,5 | –45,1 | |
| Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel |
26 | 192,0 21,8 |
224,6 12,5 |
| Likvida medel vid årets slut | 26 | 321,3 | 192,0 |
| MSEK | Not | Aktie- kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Övriga reserver |
Balanserat resultat |
Summa | Minoritets- intressen |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 2007-01-01 | 85,4 | 187,5 | –16,8 | 569,5 | 825,6 | 10,3 | 835,9 | |
| Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamheter |
– | – | 37,6 | – | 37,6 | 0,5 | 38,1 | |
| Summa transaktioner redovisade direkt mot eget kapital |
– | – | 37,6 | – | 37,6 | 0,5 | 38,1 | |
| Årets resultat | – | – | – | 297,4 | 297,4 | 5,9 | 303,3 | |
| Summa totalt redovisade intäkter och kostnader |
– | – | 37,6 | 297,4 | 335,0 | 6,4 | 341,4 | |
| Överföring till aktieägarna – utdelning Överföring till aktieägarna – aktieinlösen Fondemission Minoritetsintresse i förvärvade bolag |
27 27 13 |
– –43,2 43,2 – |
– – – – |
– – – – |
–126,4 –100,0 –43,2 – |
–126,4 –143,2 – – |
– – – 16,9 |
–126,4 –143,2 – 16,9 |
| Förvärv av minoritetsandelar Aktiebonusprogram – nyemission Aktiebonusprogram – värde av |
13 | – 1,0 |
– – |
– – |
– – |
– 1,0 |
–15,2 – |
–15,2 1,0 |
| anställdas tjänstgöring Emission av återköpta aktier Emissionskostnader |
27 | – – – |
– – – |
– – – |
40,4 0,6 –1,1 |
40,4 0,6 –1,1 |
– – – |
40,4 0,6 –1,1 |
| Eget kapital 2007-12-31/2008-01-01 | 86,4 | 187,5 | 20,8 | 637,2 | 931,9 | 18,4 | 950,3 | |
| Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamheter |
– | – | 62,6 | – | 62,6 | 2,8 | 65,4 | |
| Summa transaktioner redovisade direkt mot eget kapital |
– | – | 62,6 | – | 62,6 | 2,8 | 65,4 | |
| Årets resultat | – | – | – | 403,6 | 403,6 | –0,7 | 402,9 | |
| Summa totalt redovisade intäkter och kostnader |
– | – | 62,6 | 403,6 | 466,2 | 2,1 | 468,3 | |
| Överföring till aktieägarna – utdelning Nyemission – teckningsoptionsprogram Minoritetsintresse i förvärvade bolag Förvärv av minoritetsandelar Aktiebonusprogram – nyemission Aktiebonusprogram – värde av anställdas tjänstgöring Emission av återköpta aktier Emission av optioner |
27 13 13 27 |
– 1,7 – – 1,4 – – – |
– 43,4 – – – – – 8,0 |
– – – – – – – – |
–170,6 – – – – 92,6 27,3 – |
–170,6 45,1 – – 1,4 92,6 27,3 8,0 |
–0,8 1,0 1,0 –8,8 – – – – |
–171,4 46,1 1,0 –8,8 1,4 92,6 27,3 8,0 |
| EGET KAPITAL 2008-12-31 | 89,5 | 238,9 | 83,4 | 990,1 | 1 401,9 | 12,9 | 1 414,8 | |
| Föreslagen överföring till aktieägare | ||||||||
| Utdelning | 27, 36 | –175,6 | –175,6 | –175,6 |
| MSEK | Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3, 34 | 67,9 | 57,8 |
| Summa rörelseintäkter | 67,9 | 57,8 | |
| Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar |
3, 4, 5, 34 6, 29 7 |
–59,1 –31,7 –0,4 |
–23,8 –32,6 –0,5 |
| Summa rörelsekostnader | –91,2 | –56,9 | |
| Rörelseresultat | –23,3 | 0,9 | |
| Resultat från andelar i koncernföretag Finansiella intäkter Finansiella kostnader |
8 8, 34 8, 34 |
444,7 15,4 –16,8 |
327,7 9,3 –10,6 |
| Finansnetto | 8 | 443,3 | 326,4 |
| Resultat efter finansnetto | 420,0 | 327,3 | |
| Bokslutsdispositioner | 9 | –104,0 | 0,1 |
| Resultat före skatt | 316,0 | 327,4 | |
| Skatt | 10 | –87,3 | –84,8 |
| ÅRETS RESULTAT | 228,7 | 242,6 |
| MSEK | Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 15 | 1,0 | 1,3 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag Fordringar hos koncernföretag |
16 21 |
332,0 98,2 |
335,0 136,9 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 20 | 0,9 | 0,9 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 431,1 | 472,8 | |
| Summa anläggningstillgångar | 432,1 | 474,1 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kundfordringar | 0,0 | 0,0 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 21 | 1 545,8 | 1 264,7 |
| Skattefordringar | 5,6 | 6,9 | |
| Övriga fordringar | 9,0 | 8,0 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank |
25 26 |
1,5 151,9 |
1,5 61,9 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 713,8 | 1 343,0 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 2 145,9 | 1 817,1 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | 27 | ||
| Aktiekapital | 89,5 | 86,4 | |
| Reservfond | 187,5 | 187,5 | |
| Summa bundet eget kapital | 277,0 | 273,9 | |
| Fritt eget kapital | 27 | ||
| Fond till verkligt värde Överkursfond |
8,8 51,4 |
–0,5 – |
|
| Balanserat resultat | 729,5 | 547,2 | |
| Årets resultat | 228,7 | 242,6 | |
| Summa fritt eget kapital | 1 018,4 | 789,3 | |
| Summa eget kapital | 1 295,4 | 1 063,2 | |
| Obeskattade reserver | 9 | 104,0 | 0,0 |
| Skulder | |||
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 28 | 97,2 | 190,6 |
| Leverantörsskulder | 4,1 | 2,1 | |
| Skulder till koncernföretag | 628,9 | 533,5 | |
| Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
31 31 |
7,9 8,4 |
15,4 12,3 |
| Summa kortfristiga skulder | 746,5 | 753,9 | |
| Summa skulder | 746,5 | 753,9 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 2 145,9 | 1 817,1 | |
| Ansvarsförbindelser | 32 | 143,7 | 116,1 |
| MSEK | Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat efter finansnetto Justeringar för icke kassaflödespåverkande poster |
420,0 | 327,3 | |
| Realisationsvinster och realisationsförluster Avskrivningar och nedskrivningar Utdelningar och koncernbidrag Skillnad mellan bokförda och erhållna räntor |
7 8 8 |
0,0 0,4 –440,9 –4,6 |
0,2 0,5 –306,6 –4,5 |
| Summa icke kassaflödespåverkande poster Betald skatt |
–445,1 –87,3 |
–310,4 –135,7 |
|
| Kassaflöde, löpande verksamhet före förändringar av rörelsekapital | –112,4 | –118,8 | |
| Förändringar av rörelsekapital | |||
| Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder |
27,5 87,8 |
–143,7 137,9 |
|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2,9 | –124,6 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av dotterföretag, netto likviditetspåverkan Avyttring av kortfristiga placeringar |
12 | –0,1 0,0 –5,2 – |
–0,6 0,5 –50,5 29,8 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –5,3 | –20,8 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Koncernbidrag Emission av återköpta aktier Emissionskostnader Nyemission Emission av optioner |
27 | 303,4 0,0 0,0 45,0 8,0 |
244,5 0,6 –1,1 – – |
| Utbetald överföring till moderbolagets aktieägare Upptagna lån Amortering av skuld |
27 | –170,6 97,2 –190,6 |
–269,6 190,6 –75,2 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 92,4 | 89,8 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | 90,0 | –55,6 | |
| Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut |
26 26 |
61,9 151,9 |
117,5 61,9 |
| MSEK | Not | Aktie- kapital |
Reserv- fond |
Summa bundet |
Fond för verkligt värde |
Överkurs- fond |
Balanserat resultat |
Summa fritt |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 2007-01-01 | 27 | 85,4 | 187,5 | 272,9 | –4,3 | – | 780,1 | 775,8 | 1048,7 |
| Kursdifferens på säkringsinstrument Årets resultat Överföring till aktieägare – utdelning Överföring till aktieägare – aktieinlösen Fondemission Emission av återköpta aktier Aktiebonusprogram – nyemission Aktiebonusprogram – värde av anställdas tjänstgöring Lämnade koncernbidrag |
– – – –43,2 43,2 – 1,0 – – |
– – – – – – – – – |
– – – –43,2 43,2 – 1,0 – – |
3,8 – – – – – – – – |
– – – – – – – – – |
– 242,6 –126,4 –100,0 –43,2 0,6 – 40,4 –3,2 |
3,8 242,6 –126,4 –100,0 –43,2 0,6 – 40,4 –3,2 |
3,8 242,6 –126,4 –143,2 – 0,6 1,0 40,4 –3,2 |
|
| Emissionskostnader | – | – | – | – | – | –1,1 | –1,1 | –1,1 | |
| Eget kapital 2007-12-31/2008-01-01 | 27 | 86,4 | 187,5 | 273,9 | –0,5 | – | 789,8 | 789,3 | 1 063,2 |
| Kursdifferens på säkringsinstrument Årets resultat Överföring till aktieägare – utdelning Nyemission Emission av återköpta aktier Aktiebonusprogram – nyemission Aktiebonusprogram – värde av anställdas tjänstgöring Emission av optioner |
– – – 1,7 – 1,4 – – |
– – – – – – – – |
– – – 1,7 – 1,4 – – |
9,3 – – – – – – – |
– – – 43,4 – – – 8,0 |
– 228,7 –170,6 – 27,3 – 92,6 – |
9,3 228,7 –170,6 43,4 27,3 – 92,6 8,0 |
9,3 228,7 –170,6 45,1 27,3 1,4 92,6 8,0 |
|
| Lämnade koncernbidrag | – | – | – | – | – | –9,6 | –9,6 | –9,6 | |
| EGET KAPITAL 2008-12-31 | 27 | 89,5 | 187,5 | 277,0 | 8,8 | 51,4 | 958,2 | 1 018,4 | 1 295,4 |
| Föreslagen överföring till aktieägare | |||||||||
| Utdelning | 27, 36 | –175,6 | –175,6 | –175,6 |
Belopp i MSEK om inte annat anges.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Årsredovisningslagen och RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 6 mars 2009. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 16 april 2009.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument samt finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Moderbolagets funktionella valuta är SEK som även utgör rapporteringsvalutan för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i SEK.
De finansiella rapporterna upprättas i enlighet med IFRS och kräver att företagsledningen gör bedömningar, uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 37.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har, med undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag, vad avser intresseföretag vid behov genom anpassning till koncernens principer.
Nedanstående nya standard och tolkningar har tillämpats vid upprättande av 2008 års finansiella rapporter:
IFRIC 11 IFRS 2: Group and Treasury Share Transactions (återköp av egna aktier och transaktioner mellan koncernföretag), i tolkningsuttalandet klargörs hur ett egetkapitalinstrument reglerad transaktion ska klassificeras i det företag som erhåller tjänster av anställda. Tolkningsuttalandet träder i kraft den 1 mars 2007 och ska tillämpas på räkenskapsår som inleds denna dag eller senare. Koncernen har tillämpat IFRIC 11 från och med den 1 januari 2008 men detta har inte haft någon inverkan på koncernens räkenskaper.
Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte tillämpas i förtid av koncernen:
IAS 1 (Reviderad), "Utformning av finansiella rapporter" (gäller från 1 januari 2009). Den reviderade standarden kommer att förbjuda presentation av intäkts- och kostnadsposter (dvs. "förändringar i eget kapital exklusive transaktioner med aktieägare") i rapporten över förändringar i eget kapital utan kräva att "förändringar i eget kapital exklusive transaktioner med aktieägare" redovisas separat från förändringar i eget kapital som avser transaktioner med aktieägare. Det kommer att krävas att alla förändringar i eget kapital som inte avser ägare ska redovisas i en räkning (rapport över totalresultat) eller i två räkningar (separat resultaträkning och rapport över totalresultat). Om ett företag gör en retroaktiv omräkning eller en ändrad klassificering av jämförande information, måste det presentera en omräknad balansräkning per början av jämförelseperioden, utöver det gällande kravet att presentera balansräkningar i slutet av den aktuella perioden och jämförelseperioden. Koncernen kommer att tillämpa IAS 1 (Ändring) från och med den 1 januari 2009. Sannolikt kommer både separat resultaträkning och rapport över totalresultat att presenteras som räkning.
IAS 27 (Reviderad), "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter" (gäller från 1 juli 2009). Den reviderade standarden kräver att effekterna av alla transaktioner med minoritetsaktieägare redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet och dessa transaktioner ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. Standarden anger också att när ett moderföretag mister det bestämmande inflytandet ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. Koncernen kommer att tillämpa IAS 27 (Reviderad) framåtriktat för transaktioner med minoritetsaktieägare från den 1 januari 2010.
IFRS 3 (Reviderad), "Rörelseförvärv" (gäller från 1 juli 2009). Den reviderade standarden fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga ändringar. Exempelvis redovisas alla betalningar för att köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande villkorade betalningar klassificeras som skulder som därefter omvärderas via resultaträkningen. Minoritetsintresset i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till minoritetsaktieägarnas proportionella andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar. Alla transaktionskostnader avseende förvärv ska kostnadsföras. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 3 (Reviderad) framåtriktat för alla rörelseförvärv från den 1 januari 2010.
IFRS 8, Rörelsesegment (gäller från den 1 januari 2009). IFRS 8 ersätter IAS 14 och anpassar segmentrapporteringen till kraven i USA-standarden SFAS 131, Disclosures about segments of an enterprise and related information. Den nya standarden kräver att segmentinformationen presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 8 från 1 januari 2009. Standarden kommer inte att innebära någon förändring av redovisade segment.
Standarder, ändringar och tolkningar som ännu ej trätt i kraft och som ej bedöms relevanta för koncernen:
IAS 23 (Ändring), "Lånekostnader" (gäller från 1 januari 2009). IAS 32 (Ändring), "Finansiella instrument: Klassificering", och IAS 1 (Ändring), "Utformning av finansiella rapporter". IAS 39 (Ändring), "Finansiella instrument: Redovisning och värdering" – "Eligible Hedged Items" (gäller från den 1 juli 2009). IFRS 2 (Ändring), "Aktierelaterade ersättningar" (gäller från den 1 januari 2009). IFRIC 12, Service concession arrangements (gäller från 1 januari 2008, men är ännu inte antagen av EU). IFRIC 13, "Kundlojalitetsprogram" (obligatorisk för företag inom EU från 1 januari 2009, men tidigare tillämpning är möjlig). IFRIC 14, "IAS 19 – Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan" (obligatorisk för företag inom EU från 1 januari 2009, men tidigare tillämpning är möjlig). IFRIC 15, "Agreements for construction of real estates" (gäller från 1 januari 2009). IFRIC 16 "Hedges of a net investment in a foreign operation" (gäller från 1 oktober 2008). IFRIC 17, "Distributions of Non-cash Assets to Owners" (gäller för räkenskapsår som börjar 1 juli 2009 eller senare). IFRIC 18 "Transfers of Assets from Customers" (gäller för överföringar av materiella anläggningstillgångar eller kontanter från kunder, där dessa tillgångar erhålls den 1 juli 2009 eller senare).
Per 31 december 2008 var ingen av standarderna, ändringarna av standarderna eller tolkningarna som beskrivits ovan antagna av EU, med undantag för IAS 1, IAS 23, IAS 32, IFRS 2, IFRS 8, IFRIC 13 och IFRIC 14.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen.
Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen som tillhandahåller tjänster (affärsområden) inom en viss ekonomisk omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IAS 14 endast för koncernen.
Dotterbolag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Sweco AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterbolag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och
eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktierna respektive rörelsen utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna, samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.
Dotterbolags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten, då koncernen fått bestämmande inflytande till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt och minoritet justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.
Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet, nettot av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser, redovisas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv.
När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen, reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Joint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. I koncernredovisningen konsolideras innehav i joint ventures enligt klyvningsmetoden. Denna metod innebär att koncernens ägarandel av joint ventureföretagens intäkter och kostnader redovisas i koncernens resultaträkningar och andelen av dess tillgångar och skulder redovisas i balansräkningarna. Detta görs genom att samägarens andel av tillgångar och skulder, intäkter och kostnader i ett joint ventureföretag, slås ihop post för post med motsvarande poster i samägarens koncernredovisning. Endast eget kapital som intjänats efter förvärvet redovisas i koncernens egna kapital. Klyvningsmetoden tillämpas från den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet erhålls och fram till den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet upphör.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och joint ventures elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.
Transaktioner med minoritet hanteras på samma sätt som transaktioner med externa parter. Avyttringar av andelar till minoritet resulterar i vinst eller förlust som redovisas i koncernens resultaträkning. Förvärv av minoritetsandelar kan resultera i goodwill om anskaffningsvärdet överstiger redovisat värde på förvärvade nettotillgångar.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, SEK, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till SEK till en genomsnittskurs som utgör en approximation av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna i koncernens resultaträkning. Sweco har inga koncernföretag belägna i länder med hyperinflation.
I omräkningen har för de väsentliga valutorna följande kurser använts:
| 2008 | 2007 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Balans- dagskurs |
Genom- snittskurs |
Balans- dagskurs |
Genom snittskurs |
||
| EUR | 10,94 | 9,61 | 9,47 | 9,25 | |
| NOK | 1,10 | 1,17 | 1,19 | 1,16 |
Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas direkt i omräkningsreserven i eget kapital, till den del säkringen är effektiv. Ineffektiv del redovisas i koncernens resultaträkning. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning.
De ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till tidpunkten före den 1 januari 2004 (tidpunkten för övergång till IFRS) har redovisats som omräkningsreserv inom det egna kapitalet.
Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för tjänster i koncernens löpande verksamhet. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget.
I koncernredovisningen redovisas under rörelsens intäkter årets genererade utfaktureringsvärde av pågående tjänsteuppdrag för såväl både uppdrag utförda på löpande räckning som fast pris. I balansräkningen värderas pågående tjänsteuppdrag till utfaktureringsvärde efter reduktion för konstaterade förluster och befarade risker. Tjänsteuppdrag där upparbetade intäkter överstiger delfakturerade belopp redovisas som fordringar avseende pågående tjänsteuppdrag. Tjänsteuppdrag där delfakturerade belopp överstiger upparbetade intäkter redovisas som skulder avseende pågående tjänsteuppdrag. Ett uppdrags färdigställandegrad bestäms genom att nedlagda utgifter på balansdagen jämförs med beräknade totala utgifter. I de fall utfallet av ett tjänsteuppdrag inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas intäkter för nedlagt arbete och uppkomna uppdragsutgifter, om de sannolikt kommer att ersättas av beställaren. En befarad förlust i ett uppdrag redovisas omgående som kostnad.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har använts.
Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas inom rörelseresultatet avseende rörelsefordringar och skulder och inom finansnetto avseende finansiella fordringar och skulder.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då transaktionen har skett förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då likviddagsredovisning tillämpas.
Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av börskursen på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom marknadsvärdering, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instruments klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Kortfristiga likvida placeringar är en placering som omedelbart kan lyftas och som inte kräver en köpare för att kunna realiseras.
Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om den är kortare än ett år kortfristiga placeringar.
Denna kategori består av finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i finansnettot. I denna kategori ingår derivat med positivt verkligt värde och finansiella placeringar.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då Sweco tillhandahåller tjänster eller varor direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Dessa tillgångar värderas i efterföljande perioder till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran minskas även med eventuell värdeminskning vilket görs när det finns objektiva bevis på att Koncernen inte kommer att erhålla hela den ursprungliga fordran. Väsentliga finansiella svårigheter hos kunden och uteblivna eller försenade betalningar betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar.
Finansiella tillgångar som hålles till förfall är tillgångar omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Denna kategori består av finansiella skulder som innehas för handel och andra finansiella skulder som företaget valt att placera i denna kategori. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i finansnettot. I kategorin ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde.
Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kate-
gori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde, vilket bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år. Till vilken kategori koncernens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår
av not 33 Finansiella instrument per kategori.
Erhållen premie vid utgivande av teckningsoptioner redovisas som övrigt tillskjutet kapital inom eget kapital. Vid tecknande av aktier fördelas erhållen betalning mellan aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital. Teckningsoptionerna i Sweco har erbjudits ledande befattningshavare inom koncernen och prissatts till marknadsvärde, med tillämpning av värderingsmodellen Black & Scholes, se även not 27. De är därmed inte att betrakta som aktierelaterad ersättning.
Derivatinstrument utgörs i Sweco av terminskontrakt som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas då förutsättningarna för säkringsredovisning inte är uppfyllda, via resultaträkningen inom rörelseresultatet.
För säkring av tillgång eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån som vid bokslutstillfället upptas till balansdagskurs. Omräkningsdifferenser på finansiella instrument som används som säkringsinstrument i en säkring av nettoinvestering i ett koncernföretag redovisas, i den mån säkringen är effektiv, mot eget kapital. Detta för att neutralisera de omräkningsdifferenser som påverkar eget kapital när koncernföretagen konsolideras. Ackumulerade vinster/förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen vid avyttring av dotterbolaget.
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust, som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång, utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Avseende leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, annars är det operationell leasing.
Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- respektive kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna skrivs av medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som erlagts som leasingavgift under året. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultaträkningen som en minskning av leasigavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer och underhåll kostnadsförs löpande.
Tillgångarna skrivs av linjärt över den beräknade nyttjandeperioden ner till restvärde. Mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Beräknade nyttjandeperioder:
| – byggnader, rörelsefastigheter | 50 år |
|---|---|
| – IT och datorutrustning | 3 år |
| – övriga inventarier | 5 år |
Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för förvärvet och det verkliga värdet av koncernens andel av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan det per denna dag redovisade värde utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde, efter nedskrivningsprövning.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte längre av utan testas årligen för nedskrivningsbehov (se nedan). Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.
Utgifter för utveckling, där kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det måste även kunna visas att tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar och utgifterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. Balanserade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I koncernen finns en utvecklad programvara inom projektstyrning.
I samband med förvärv görs en värdering av inneliggande orderstock, kundrelationer och varumärken. Orderstocken som aktiveras avser täckningsbidraget på fasta ordrar. Kundrelationer och varumärken redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar.
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar (se nedan). Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig och att kostnaden kan mätas på ett tillförlitligt sätt.
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången
ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
| – balanserade utvecklingsutgifter | 5 år |
|---|---|
| – licenser | 3 år |
| – kundrelationer | 5 år |
| – varumärken | 1–3 år |
| – orderstock | i takt med att ordrarna realiseras |
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För uppskjutna skattefordringar gäller prövning enligt särskild standard (se avsnitt om skatter nedan).
För goodwill och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning, beräknas återvinningsvärdet årligen.
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). Nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar i enheten (gruppen av enheter).
Återvinningsvärdet på investeringar som hålles till förfall beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med löptid under tolv månader diskonteras inte.
Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar så beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Återköp av egna aktier
Vid återköp av egna aktier redovisas köpeskillingen som en minskning av det egna kapitalet. Likvid från avyttring av egna aktier redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.
Redovisas som skuld efter att årsstämman godkänt utdelningen.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras resultat och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder består av teckningsoptioner utgivna till anställda.
Pensionsplanerna finansieras genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, enligt periodiska aktuariella beräkningar. En förmånsbestämd plan anger ett belopp för den pensionsförmån den anställde erhåller efter pensionering, vanligen baserad på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid eller lön. En avgiftsbestämd plan har fasta avgifter som betalas till en separat juridisk enhet (försäkringsbolag). Sweco har både avgifts- och förmånsbestämda planer.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse
är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder, denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade Projected Unit Credit Method. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen.
När ersättningarna i en plan förbättras redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.
Korridorregeln tillämpas vilket innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger tio procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.
När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserad på denna skillnad.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
Inom Sweco-koncernen finns det ett aktiebonusprogam som innebär att eventuell bonus till de anställda betalas ut som aktier i företaget, programmet är ett s.k. eget kapital-reglerat instrument. Antal aktier som erhålls beräknas utifrån en fastställd så kallad basaktiekurs vilket motsvarar den genomsnittliga volymvägda betalkursen för Swecos aktie av serie B under en viss period. Basaktiekursen räknas om enligt standardmässiga villkor om bolagsstämman i Sweco beslutar om split, företrädesemission eller liknande under programmets löptid. Beräknad bonus redovisas linjärt under intjänandeperioden som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Den kostnad som redovisas motsvarar verkliga värdet av en uppskattning av det antal aktier som förväntas bli intjänade. Denna kostnad justeras i efterföljande perioder för att återspegla det verkliga antalet intjänade aktier.
Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade instrument till anställda som ersättning för köpta tjänster kostnadsförs fördelat på de perioder under vilka tjänsterna utförs. Avsättningen för sociala avgifter baseras på aktiernas verkliga värde vid rapporttillfället.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Koncernens avsättningar består av pensionsavsättningar.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid och att bolaget kan styra återföringen av vinsterna. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade, eller i praktiken beslutade, per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning från dotterbolag redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och RFR 2.1 Redovisning för juridiska personer. Även av Redovisningsrådets Akutgrupp utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2.1 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som skall göras.
Moderbolagets ändrade redovisningsprinciper har redovisats i enlighet med övergångsbestämmelserna i respektive standard.
Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Andelar i intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.
I moderbolaget resultatredovisas tjänsteuppdrag enligt ÅRL 2 kap 4 § när tjänsten är färdigställd. Intill dess redovisas pågående arbeten för annans räkning avseende tjänsteuppdrag till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.
Moderbolagets fakturering av koncerngemensam administration och övrig verksamhet redovisas som nettoomsättning i resultaträkningen.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning bedöms som säker. Motsvarande krav gäller för utdelningar från dotterbolag samt att utdelade vinstmedel måste vara intjänade efter Swecos förvärvstidpunkt. Utdelningar kan även anteciperas om beslut finns om utdelning eller Sweco via sitt innehav i bolaget kan säkerställa att utdelning lämnas.
Faktureringen av arbeten som utförts på löpande räkning samt årets genererade värden som utförs till fast pris redovisas som intäkt. I balansräkningen värderas arbeten till fast pris till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Arbeten som utförs på löpande räkning åsätts inget värde.
Samtliga leasingavtal, finansiella och operationella, redovisas som operationella.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Moderbolagets finansiella garantiavtal består främst av borgensförbindelser till förmån för dotterbolag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta
innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Redovisningsrådet tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterbolag, intresseföretag och joint ventures. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnas i syfte att utgöra utdelning redovisas hos mottagaren som resultat från andelar och hos givarföretaget som minskning av det fria egna kapitalet.
Koncernens nettoomsättning avser i all väsentlighet tjänsteuppdrag.
Koncernen är indelad i sex affärsområden som utgör den primära segmentsindelningen. Koncernens operativa struktur och interna rapportering till koncernledning och styrelse bygger på en redovisning av dessa affärsområden.
Internpris mellan koncernens segment är prissatta på marknadsmässiga villkor. Koncernen har gemensam finansfunktion varför en uppdelning av finansnetto och skatt inte är meningsfull.
| Sweco Sverige | Arkitektur, Byggkonstruktion, Installation, Infrastruktur, Vatten & Miljö, Projektledning, Energi, Geografisk IT |
|---|---|
| Sweco Norge | Byggkonstruktion, Energi, Vatten & Miljö, Infrastruktur, Tekniska installationer |
| Sweco Finland | Projektledning |
| Sweco Ryssland | Vatten & Miljö, Energi |
| Sweco centrala & östra Europa | Vatten & Miljö, Byggkonstruktion, Installation, Infrastruktur, Energi |
| Sweco Industry | Kemisk industri, Massa- och pappersindustri, Marinindustri, Energi, Produktutveckling |
| Koncerngemensamt | Koncerngemensamma funktioner |
| Extern försäljning | Andel i % | Intern försäljning | Summa intäkter | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Sweco Sverige | 3 009,2 | 2 635,6 | 54,5 | 57,7 | 27,7 | 26,5 | 3 036,9 | 2 662,1 | |
| Sweco Norge | 1 130,5 | 779,6 | 20,5 | 17,1 | 2,2 | 1,6 | 1 132,7 | 781,2 | |
| Sweco Finland | 129,9 | 93,3 | 2,3 | 2,0 | 5,9 | 0,1 | 135,8 | 93,4 | |
| Sweco centrala & östra Europa | 303,8 | 183,2 | 5,5 | 4,0 | 9,1 | 12,9 | 312,9 | 196,1 | |
| Sweco Ryssland | 28,6 | 15,6 | 0,5 | 0,3 | 0,0 | – | 28,6 | 15,6 | |
| Sweco Industry | 920,8 | 862,2 | 16,7 | 18,9 | 72,4 | 39,5 | 993,2 | 901,7 | |
| Koncerngemensamt | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 67,9 | 57,8 | 67,9 | 57,8 | |
| Elimineringar | – | – | – | – | –185,2 | –138,4 | –185,2 | –138,4 | |
| TOTALT KONCERNEN | 5 522,8 | 4 569,5 | 100,0 | 100,0 | – | – | 5 522,8 | 4 569,5 |
Nettoomsättningen i moderbolaget uppgick till 67,9 MSEK (57,8). Av moderbolagets nettoomsättning avser 100 procent (100) försäljning till koncernföretag. Av moderbolagets övriga externa kostnader avser 21 procent (35) inköp från koncernföretag.
| Icke kassaflödespåverkande | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Rörelseresultat | Andel i % | kostnader (exkl avskr) | Av– och nedskrivningar | ||||||
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Sweco Sverige | 404,1 | 278,8 | 67,8 | 64,5 | –59,7 | –1,8 | –45,6 | –37,2 | |
| Sweco Norge | 121,8 | 66,7 | 20,4 | 15,4 | –33,3 | 4,1 | –18,6 | –11,0 | |
| Sweco Finland | 15,6 | 14,3 | 2,6 | 3,3 | –2,8 | – | –1,7 | –0,7 | |
| Sweco centrala & östra Europa | 3,2 | 12,4 | 0,5 | 2,9 | 2,7 | 3,0 | –12,0 | –6,1 | |
| Sweco Ryssland | –5,5 | 0,9 | –0,9 | 0,2 | –0,4 | – | –1,2 | –0,3 | |
| Sweco Industry | 82,0 | 60,2 | 13,8 | 13,9 | 6,1 | 7,6 | –27,5 | –13,9 | |
| Koncerngemensamt | –24,9 | –0,8 | –4,2 | –0,2 | 0,0 | 0,0 | –5,1 | –6,1 | |
| TOTALT KONCERNEN | 596,3 | 432,5 | 100,0 | 100,0 | –87,4 | 12,9 | –111,7 | –75,3 |
I av- och nedskrivningar ingår en nedskrivning av goodwill med 12,9 MSEK inom Sweco Industry 2008 på grund av omstrukturering i den finländska verksamheteten. I av- och nedskrivningar 2007 ingår en nedskrivning av goodwill med 0,2 MSEK inom Sweco Norge, som avser en inkråmsgoodwill avseende HS-Projekt som skrivits ner i sin helhet då den anställde har slutat, se även not 7.
Icke kassaflödespåverkande kostnader avser realisationsvinster, bonus som betalas ut som aktier, skillnad mellan allokerade och utbetalda pensionsmedel samt skillnad mellan kostnadsförda och betalda pensioner, se även kassaflödesanalysen sidan 50.
| Investeringar materiella anläggningstillgångar |
Investeringar immateriella tillgångar |
Tillgångar | Skulder | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Sweco Sverige | 58,7 | 54,2 | 30,5 | 48,9 | 1 683,7 | 1 524,9 | 1 820,3 | 1 668,7 |
| Sweco Norge | 27,2 | 14,4 | 150,6 | 25,5 | 669,1 | 432,2 | 402,1 | 234,3 |
| Sweco Finland | 0,6 | 0,8 | 0,0 | 7,4 | 116,9 | 100,8 | 35,2 | 30,3 |
| Sweco centrala & östra Europa | 11,8 | 10,0 | 42,9 | 57,8 | 311,6 | 198,2 | 226,1 | 175,8 |
| Sweco Ryssland | 1,0 | 0,4 | 20,6 | 0,1 | 58,5 | 17,2 | 61,1 | 5,1 |
| Sweco Industry | 12,5 | 16,6 | 2,2 | 40,1 | 723,7 | 671,1 | 313,7 | 336,9 |
| Koncerngemensamt | 0,1 | 0,6 | – | – | 1 994,1 | 1 669,5 | 762,8 | 653,3 |
| Ej fördelat | – | – | – | – | 15,0 | 16,9 | 246,1 | 273,5 |
| Elimineringar | – | – | – | – | –2 560,1 | –2 192,8 | –2 269,7 | –1 890,2 |
| TOTALT KONCERNEN | 111,9 | 97,0 | 246,8 | 179,8 | 3 012,5 | 2 438,0 | 1 597,7 | 1 487,7 |
Tillgångarna består av rörelsefordringar, IT-utrustning och kontorsinventarier. Fördelning av immateriella tillgångar framgår av not 14. I koncerngemensamt ingår likvida medel och kortfristiga placeringar med 152,0 MSEK (61,9).
Geografiska områden utgör koncernens sekundära segment. Informationen avseende tillgångar och investeringar baseras efter var koncernens tillgångar är belägna. Intäkterna fördelas efter var kunderna är lokaliserade.
| Extern försäljning | Investeringar materiella anläggningstillgångar |
Investeringar immateriella tillgångar |
Tillgångar | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Sverige | 2 990,5 | 2 171,2 | 58,9 | 57,2 | 24,5 | 81,4 | 1 561,8 | 1 456,0 | |
| Norge | 1 124,2 | 827,3 | 27,4 | 14,4 | 150,6 | 25,5 | 704,6 | 467,0 | |
| Danmark | 42,9 | 35,4 | 1,2 | 0,1 | 6,0 | 0,0 | 23,9 | 20,7 | |
| Finland | 563,6 | 577,2 | 11,6 | 14,7 | 2,3 | 15,0 | 725,0 | 686,5 | |
| Estland | 71,2 | 96,2 | 1,4 | 4,2 | 9,0 | 20,4 | 80,8 | 72,8 | |
| Litauen | 104,3 | 62,5 | 7,4 | 1,0 | 21,1 | 1,6 | 95,1 | 28,3 | |
| Tjeckien | 122,8 | 60,4 | 1,6 | 4,8 | 2,5 | 35,8 | 105,4 | 90,1 | |
| Slovakien | 6,6 | 1,2 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 2,0 | 1,5 | |
| Bulgarien | 13,9 | 11,4 | 1,4 | – | 10,2 | – | 28,2 | 0,7 | |
| Övriga EU | 74,6 | 75,7 | – | – | – | – | – | – | |
| Ryssland | 82,5 | 91,3 | – | 0,4 | – | 0,1 | 58,5 | 17,2 | |
| Övriga Europa | 126,0 | 139,4 | 1,0 | – | 20,6 | – | – | – | |
| Afrika | 34,9 | 136,0 | – | – | – | – | – | – | |
| Asien | 115,5 | 182,6 | – | 0,2 | – | – | – | – | |
| Oceanien | 14,9 | 10,4 | – | – | – | – | – | – | |
| Nordamerika | 20,3 | 36,0 | – | – | – | – | – | – | |
| Syd- och Mellanamerika | 14,1 | 55,3 | – | – | – | – | – | – | |
| Ej fördelat | – | – | – | – | – | – | 15,0 | 16,9 | |
| Elimineringar | – | – | – | – | – | – | –387,8 | –419,7 | |
| SUMMA | 5 522,8 | 4 569,5 | 111,9 | 97,0 | 246,8 | 179,8 | 3 012,5 | 2 438,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |||
| PricewaterhouseCoopers AB | ||||||
| – revision | 4,5 | 3,3 | 1,0 | 0,7 | ||
| – övriga uppdrag | 0,8 | 1,0 | 0,3 | 0,5 | ||
| Övriga revisionsbolag | ||||||
| – revision | 0,5 | 0,0 | – | – | ||
| – övriga uppdrag | 0,8 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | ||
| SUMMA | 6,6 | 4,8 | 1,8 | 1,7 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen, bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och övriga arbetsuppgifter, rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid genomförandet av uppdraget. Allt annat är övriga uppdrag.
| Avgifter enligt tecknade | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| leasing- och hyresavtal | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Under året betalda lokalhyror | 181,4 | 127,8 | 1,1 | –14,9 |
| Övriga under året betalda avgifter | 10,3 | 20,8 | 2,9 | 6,1 |
| SUMMA UNDER ÅRET | ||||
| BETALDA AVGIFTER | 191,7 | 148,6 | 4,0 | –8,8 |
| Framtida leasing- och hyresavgifter, | ||||
| – inom ett år | 173,0 | 157,2 | 2,1 | 3,7 |
| – mellan ett år och fem år | 416,7 | 381,9 | 3,3 | 5,4 |
| – längre än fem år | 76,5 | – | – | – |
| SUMMA FRAMTIDA AVGIFTER | 666,2 | 539,1 | 5,4 | 9,1 |
Framtida leasingavgifter avser nominella belopp enligt ej uppsägningsbara leasingoch hyresavtal, s.k. minimileasing. Framtida leasingavgifter består till cirka 98 procent (cirka 95 procent) av lokalhyror. Övriga leasingavgifter avser i huvudsak kontorsmaskiner och IT-utrustning. För moderbolaget inkluderas avgifter för finansiella leasingkontrakt med 0,3 MSEK (0,3). Det negativa värdet avseende betalda hyror i moderbolaget 2007 beror på en hyresreduktion på grund av ombyggnation om 16,3 MSEK.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Personalkostnader | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Löner och ersättningar Sociala kostnader, exkl. |
2 375,3 | 1 943,5 | 15,3 | 14,7 | |
| pensionskostnader Pensionskostnader, ledande |
539,3 | 533,1 | 6,6 | 6,8 | |
| befattningshavare1) 2) | 8,1 | 7,9 | 2,5 | 3,0 | |
| Pensionskostnader, övriga1) | 235,4 | 219,3 | 4,4 | 1,7 | |
| SUMMA | 3 158,1 | 2 703,8 | 28,8 | 26,2 |
1) Se även not 29 Avsättningar till pensioner.
2) Ledande befattningshavare för moderbolaget är 3 (3) personer och för koncernen är det 46 (46) personer.
| 2008 | 2007 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ledande | Ledande | |||||||
| befattnings- | befattnings | |||||||
| Löner och | havare (50 | Övriga | havare (51 | Övriga | ||||
| ersättningar per land | personer) | anställda | personer) | anställda | ||||
| Sverige | ||||||||
| Moderbolaget1) | 10,6 | 4,7 | 11,1 | 3,6 | ||||
| Dotterbolag | 20,6 | 1 174,7 | 19,5 | 1 006,2 | ||||
| Summa Sverige | 31,2 | 1 179,4 | 30,6 | 1 009,8 | ||||
| Utland | ||||||||
| Norge | 6,2 | 555,9 | 3,2 | 383,2 | ||||
| Finland | 6,6 | 418,8 | 5,3 | 393,2 | ||||
| Danmark | 1,0 | 27,0 | 1,2 | 23,6 | ||||
| Estland | 2,0 | 26,7 | 1,8 | 29,1 | ||||
| Litauen | 0,9 | 41,9 | 0,6 | 8,3 | ||||
| Tjeckien | 2,2 | 42,8 | 2,0 | 33,7 | ||||
| Bulgarien | 0,3 | 4,6 | 0,0 | 0,5 | ||||
| Ryssland | 0,7 | 16,0 | 0,3 | 6,1 | ||||
| Övriga Europa | 0,1 | 2,9 | 0,0 | 6,7 | ||||
| Afrika | – | 3,7 | 0,0 | 2,2 | ||||
| Asien | – | 4,1 | 0,0 | 2,0 | ||||
| Syd- och Mellanamerika | – | 0,3 | 0,0 | 0,1 | ||||
| Summa utland | 20,0 | 1 144,7 | 14,4 | 888,7 | ||||
| TOTALT KONCERNEN | 51,2 | 2 324,1 | 45,0 | 1 898,5 |
1) Ledande befattningshavare för moderbolaget är 9 (8) personer, där även styrelsen ingår.
Ledande befattningshavare i koncernen om 50 (51) personer består av styrelsemedlemmar och verkställande direktörer i moderbolag och samtliga dotterbolag.
| 2008 | 2007 | |||
|---|---|---|---|---|
| Varav | Varav | |||
| Medeltal anställda | Total | män, % | Total | män, % |
| Sverige | ||||
| Moderbolaget | 14 | 29 | 14 | 36 |
| Dotterbolag | 2 607 | 73 | 2 437 | 73 |
| Summa Sverige | 2 621 | 73 | 2 451 | 73 |
| Utland | ||||
| Norge | 856 | 75 | 611 | 76 |
| Finland | 980 | 73 | 981 | 83 |
| Danmark | 42 | 57 | 41 | 68 |
| Estland | 175 | 50 | 190 | 50 |
| Litauen | 329 | 57 | 181 | 48 |
| Ryssland | 126 | 39 | 65 | 34 |
| Tjeckien | 269 | 55 | 155 | 59 |
| Slovakien | 4 | 50 | 4 | 50 |
| Bulgarien | 31 | 42 | 2 | 50 |
| Övriga Europa | 2 | 100 | 7 | 78 |
| Afrika | 7 | 100 | 4 | 100 |
| Asien | 10 | 90 | 7 | 86 |
| Syd- och Mellanamerika | 1 | 100 | – | – |
| Summa utland | 2 832 | 67 | 2 248 | 72 |
| TOTALT KONCERNEN | 5 453 | 70 | 4 699 | 72 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Andel kvinnor, % | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Styrelsen Övriga ledande befattningshavare |
16 | 14 | 43 | 33 | |
| 45 (45) personer | 9 | 9 | 0 | 0 | |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sjukfrånvaro, % | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Total sjukfrånvaro | 2,7 | 2,9 | 1,0 | 3,3 | ||
| – långtidssjukfrånvaro | 0,7 | 1,0 | ||||
| – sjukfrånvaro för män | 2,3 | 2,5 | ||||
| – sjukfrånvaro för kvinnor | 3,5 | 3,9 | ||||
| – anställda –29 år | 2,3 | 2,5 | ||||
| – anställda 30–49 år | 2,3 | 2,5 | ||||
| – anställda 50– år | 3,2 | 3,6 |
Styrelsen utser en ersättningskommitté som har till uppgift att bereda frågor rörande anställningsvillkor, pensionsförmåner och bonussystem avseende ledande befattningshavare. Ersättningskommittén ska även behandla övergripande anställningsvillkor och ersättningsfrågor som rör samtliga anställda i bolaget. Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören, koncernledning och chefer som rapporterar direkt till verkställande direktören.
Koncernens utgångspunkt är att ersättningar ska utges på marknads- och konkurrensmässiga villkor som möjliggör att ledande befattningshavare kan rekryteras och behållas. Ersättning till ledande befattningshavare består av grundlön, rörlig ersättning, pension, övriga ersättningar och aktierelaterat incitamentsprogram.
Ersättningen ska baseras på faktorer såsom arbetsuppgifter, kompetens, erfarenhet, befattning och prestation. Vidare ska fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning stå i proportion till medarbetares befattning och arbetsuppgifter.
Den rörliga ersättningen är för verkställande direktören maximalt 50 procent av grundlönen och för övriga ledande befattningshavare mellan maximalt 17 och 50 procent. Den rörliga lönedelen baseras på utfallet i förhållande till uppsatta mål. Målen för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare fastställs årligen av styrelsen.
Ledande befattningshavare ska ha premiebestämd pension med marknadsmässiga premier. I Sverige ska pensionspremien överensstämma med premie enligt ITP-planen. För verkställande direktören gäller att pension ska utgå med 30 procent på grundlön och rörlig ersättning. Samtliga pensionsförmåner ska vara oantastbara och alltså ej villkorade av framtida anställning. Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år och för andra ledande befattningshavare 60–65 år.
Övriga ersättningar kan utges och avser i huvudsak tjänstebil och telefon.
Ledande befattningshavare i Sweco-koncernen kan på marknadsmässiga villkor erbjudas olika former av incitamentsprogram. Motivet för att utge ett aktierelaterat incitamentsprogram är att öka/sprida aktieägandet/exponeringen bland ledande befattningshavare. Ett personligt långsiktigt ägarengagemang hos nyckelpersoner kan förväntas stimulera till ett ökat intresse för verksamheten och resultatutvecklingen, höja motivationen och samhörighetskänslan med bolaget.
Beslut om aktierelaterade incitamentsprogram ska alltid fattas på årsstämma eller extra bolagsstämma.
Vid uppsägning av verkställande direktören från bolagets sida är uppsägningstiden 18 månader och vid uppsägning från verkställande direktörens sida är uppsägningen sex månader. En uppsägningstid om 18 månader ska gälla även om verkställande direktören säger upp sin anställning i det fall bolaget får annan huvudägare än de nuvarande två största ägarna.
Mellan bolaget och andra ledande befattningshavare gäller vid uppsägning från bolagets sida normalt en uppsägningstid om 12 månader och från befattningshavarens sida sex månader.
| Grundlön/ styrelsearvode ersättning |
Rörlig | förmåner | Övriga Pensions kostnad |
SUMMA | |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Olle Nordström |
347 | – | – | – | 347 |
| Styrelsens vice ordförande Eric Douglas |
255 | – | – | – | 255 |
| Styrelseledamot Gunnel Duveblad |
170 | – | – | – | 170 |
| Styrelseledamot Birgit Erngren Wohlin |
167 | – | – | – | 167 |
| Styrelseledamot Øystein Løseth |
117 | – | – | – | 117 |
| Styrelseledamot Aina Nilsson Ström |
167 | – | – | – | 167 |
| Verkställande direktören Andra ledande |
3 914 | 760 | 100 | 1 610 | 6 384 |
| befattningshavare (7 personer) |
9 459 | 2 176 | 500 | 3 292 | 15 427 |
| SUMMA | 14 596 | 2 936 | 600 | 4 902 | 23 034 |
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår styrelsearvode och ersättning för kommittéarbete enligt årsstämmans beslut. Verkställande direktör och personalrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.
Med andra ledande befattningshavare avses koncernledning och ledande befattningshavare (exklusive verkställande direktören i Sweco AB) enligt sidorna 94–95. Rörlig ersättning avser bonus som är kostnadsförd under 2008.
För ledande befattningshavare utges teckningsoptionsprogram. Under året avslutades teckningsoptionsprogram 2005/2008. Tidigare verkställande direktören avyttrade 30 000 teckningsoptioner och sex ledande befattningshavare 70 000 teckningsoptioner. Avyttringen skedde externt och till marknadsmässiga villkor. Teckningsoptionerna förvärvades 2005 till marknadsvärde. Under 2008 utgavs ett nytt teckningsoptionsprogram (2008/2011) riktad till 50 ledande befattningshavare i koncernen. Teckningsoptionerna har enligt den så kallade Black & Scholes modellen marknadsvärderas av extern part. Totalt tecknades 1 252 000 optioner på marknadsmässiga villkor, varav verkställande direktören förvärvat 150 000 teckningsoptioner och sex ledande befattningshavare 365 000. Nyteckning av aktier kan påkallas från och med den 30 maj 2011 till och med den 30 november 2011. Teckningskursen uppgår till 65 SEK per aktie.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Nedskrivning goodwill Övriga immateriella tillgångar, |
–12,9 | –0,2 | – | – | |
| avskrivningar | –24,9 | –14,3 | – | – | |
| Byggnader, avskrivningar | –0,7 | –0,5 | – | – | |
| Inventarier, avskrivningar | –73,2 | –60,3 | –0,4 | –0,5 | |
| SUMMA | –111,7 | –75,3 | –0,4 | –0,5 |
Sweco Industry skrev ner goodwill 2008 med 12,9 MSEK på grund av omstrukturering i den finländska verksamheten. Under 2007 skrev Sweco Norge ned inkråmsgoodwill avseende HS-Projekt i sin helhet med 0,2 MSEK.
| Finansnetto | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Finansiella intäkter | ||
| Utdelning på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde | 1,0 | 0,0 |
| Ränteintäkter – kundfordringar | 1,1 | 0,2 |
| Ränteintäkter – bank | 7,5 | 5,6 |
| Övriga finansiella intäkter | 0,2 | – |
| Netto valutakursförändringar | 1,2 | – |
| Summa finansiella intäkter | 11,0 | 5,8 |
| Finansiella kostnader | ||
| Räntekostnader – leverantörsskulder | –0,4 | –0,2 |
| Räntekostnader – bank | –15,2 | –6,9 |
| Räntekostnader – övriga | – | –4,3 |
| Övriga finansiella kostnader | –3,5 | –1,1 |
| Netto valutakursförändringar | – | –0,1 |
| Summa finansiella kostnader | –19,1 | –12,6 |
| SUMMA FINANSNETTO | –8,1 | –6,8 |
| Under året erhållna intäktsräntor | 11,0 | 5,8 |
| Under året betalda kostnadsräntor | –19,1 | –12,6 |
| moderbolaget | ||
| Finansnetto | 2008 | 2007 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | ||
| Utdelning | 3,8 | 21,1 |
| Koncernbidrag | 440,9 | 306,6 |
| Summa resultat från andelar i koncernföretag | 444,7 | 327,7 |
| Finansiella intäkter Ränteintäkter från koncernföretag |
13,6 | 7,3 |
| Övriga ränteintäkter | 1,8 | 2,0 |
| Summa finansiella intäkter | 15,4 | 9,3 |
| Finansiella kostnader | ||
| Räntekostnader till koncernföretag | –4,5 | –2,9 |
| Övriga räntekostnader | –10,4 | –6,7 |
| Valutakursförluster | –0,7 | –0,1 |
| Övriga finansiella kostnader | –1,2 | –0,9 |
| Summa finansiella kostnader | –16,8 | –10,6 |
| SUMMA FINANSNETTO | 443,3 | 326,4 |
| Under året erhållna intäktsräntor | 10,8 | 4,8 |
| Under året betalda kostnadsräntor | –16,8 | –10,6 |
| Bokslutsdispositioner | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Avskrivningar utöver plan | – | 0,1 |
| Avsättning till periodiseringsfond | –104,0 | – |
| SUMMA | –104,0 | 0,1 |
| Obeskattade reserver | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Avsättning till periodiseringsfond | 104,0 | – |
| SUMMA | 104,0 | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig |
–160,2 | –115,4 | –87,4 | –86,1 |
| till tidigare år | –0,7 | –0,1 | 0,1 | 1,3 |
| Summa aktuell skattekostnad | –160,9 | –115,5 | –87,3 | –84,8 |
| Uppskjuten skatteintäkt/skattekostnad Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader |
3,4 | –6,5 | – | – |
| Uppskjuten skattekostnad till följd av tidigare skattevärde i underskottsavdrag Uppskjuten skatteintäkt vid förändring av obeskattade reserver |
– –27,8 |
–6,4 6,0 |
– – |
– – |
| Summa uppskjuten skatteintäkt/skattekostnad |
–24,4 | –6,9 | – | – |
| TOTALT REDOVISAD SKATTEKOSTNAD |
–185,3 | –122,4 | –87,3 | –84,8 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Avstämning av effektiv skatt | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Resultat före skatt | 588,2 | 425,7 | 316,0 | 327,4 | |
| Inkomstskatt beräknad enligt nationella | |||||
| satser gällande för resultat i respektive | |||||
| land | 168,0 | 114,9 | 88,4 | 91,7 | |
| Skatteeffekter av: | |||||
| – Ej skattepliktiga utdelningar | –2,1 | –9,1 | –1,0 | –5,9 | |
| – Ej skattepliktiga omvärderingar av | |||||
| och realisationsvinster på aktier | –0,6 | 0,1 | – | – | |
| – Övriga ej skattepliktiga intäkter | –3,7 | –0,3 | –0,5 | –0,1 | |
| – Övriga ej avdragsgilla kostnader | 29,6 | 16,7 | 3,2 | 1,3 | |
| Lämnade koncernbidrag | – | – | –2,7 | –0,9 | |
| Effekt på uppskjuten skatt avseende | |||||
| sänkt skattesats | –6,6 | – | – | – | |
| Justering avseende tidigare år | 0,7 | 0,1 | –0,1 | –1,3 | |
| TOTALT REDOVISAD | |||||
| SKATTEKOSTNAD | 185,3 | 122,4 | 87,3 | 84,8 | |
Till följd av den ändring av den svenska bolagsskatten från 28 procent till 26,3 procent som antogs den 10 december 2008 och som kommer att gälla från 1 januari 2009 har redovisade värden för uppskjuten skatt räknats om.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Årets förändring av redovisat värde | 2008 | 2007 |
| Ingående redovisat värde för uppskjutna skattefordringar | 16,9 | 28,2 |
| Ökning vid företagsförvärv | –3,6 | 1,9 |
| Utnyttjade förlustavdrag i resultaträkningen | – | –6,4 |
| Övriga uppskjutna skattekostnader i resultaträkningen | 1,7 | –8,6 |
| Omräkningsdifferenser i utländsk valuta | 0,0 | 1,8 |
| Utgående uppskjutna skattefordringar | 15,0 | 16,9 |
| Ingående redovisat värde för uppskjutna skatteskulder | –82,4 | –82,3 |
| Ökning vid företagsförvärv | –3,6 | –7,0 |
| Minskning vid avyttring av företag | 0,1 | – |
| Förändring av skattedel i obeskattade reserver i resultaträkningen | –27,8 | 6,0 |
| Övriga uppskjutna skattekostnader i resultaträkningen | 1,7 | 1,3 |
| Omräkningsdifferenser i utländsk valuta | –1,4 | –0,4 |
| Utgående uppskjutna skatteskulder | –113,4 | –82,4 |
| Uppskjutna skatter vid årets utgång | ||
| Uppskjuten skattefordran avseende förlustavdrag | 0,5 | 0,5 |
| Uppskjuten skattefordran avseende koncernmässiga | ||
| undervärden pensioner | 9,4 | 7,6 |
| Uppskjuten skattefordran avseende andra temporära skillnader | 5,1 | 8,8 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 15,0 | 16,9 |
| Uppskjuten skattedel av i bolagen redovisade obeskattade reserver | –95,9 | –67,8 |
| Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader | –17,5 | –14,6 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | –113,4 | –82,4 |
| SUMMA UPPSKJUTNA SKATTER NETTO | –98,4 | –65,5 |
Av de uppskjutna skattefordringarna förväntas 1,4 MSEK kunna utnyttjas inom 12 månader. Av de uppskjutna skatteskulderna förväntas 2,9 MSEK betalas inom 12 månader. Det finns inga avdragsgilla temporära skillnader, underskottsavdrag och andra framtida skatteavdrag som inte ingår i uppskjutna skattefordringar.
| Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 2,0 | 2,0 | – | – | 2,0 | 2,0 |
| Immateriella tillgångar | – | – | –14,8 | –12,2 | –14,8 | –12,2 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 1,0 | 0,4 | – | – | 1,0 | 0,4 |
| Omsättningstillgångar | 2,1 | 5,8 | –2,8 | –2,3 | –0,7 | 3,5 |
| Obeskattade reserver | – | – | –95,9 | –67,8 | –95,9 | –67,8 |
| Pensioner | 9,4 | 8,2 | 0,1 | –0,1 | 9,5 | 8,1 |
| Förlustavdrag | 0,5 | 0,5 | – | – | 0,5 | 0,5 |
| SUMMA | 15,0 | 16,9 | –113,4 | –82,4 | –98,4 | –65,5 |
| 2007 | Ingående balans 2007 |
Redovisat över resultat- räkningen |
Förvärv Avyttringar | Omräknings i utländsk valuta |
differens Utgående balans 2007 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Materiella | ||||||
| anläggningstillgångar | 1,1 | 1,3 | –0,4 | – | 0,0 | 2,0 |
| Immateriella tillgångar | –8,2 | 0,0 | –3,5 | – | –0,5 | –12,2 |
| Finansiella | ||||||
| anläggningstillgångar | 0,3 | 0,1 | – | – | – | 0,4 |
| Omsättningstillgångar | 5,0 | –2,6 | 0,4 | 0,0 | 0,7 | 3,5 |
| Obeskattade reserver | –72,1 | 6,0 | –1,7 | – | – | –67,8 |
| Pensioner | 12,7 | –5,5 | – | – | 0,9 | 8,1 |
| Förlustavdrag | 6,7 | –6,4 | 0,1 | – | 0,1 | 0,5 |
| Övriga skulder | 0,4 | –0,6 | – | – | 0,2 | – |
| SUMMA | –54,1 | –7,7 | –5,1 | 0,0 | 1,4 | –65,5 |
| Redovisat | Omräknings | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående | över | differens Utgående | ||||
| balans | resultat- | Avyttringar/ | i utländsk | balans | ||
| 2008 | 2008 | räkningen | Förvärv | omklass1) | valuta | 2008 |
| Materiella | ||||||
| anläggningstillgångar | 2,0 | 0,0 | –0,1 | – | 0,1 | 2,0 |
| Immateriella tillgångar | –12,2 | 1,4 | –3,2 | – | –0,8 | –14,8 |
| Finansiella | ||||||
| anläggningstillgångar | 0,4 | 0,6 | – | – | – | 1,0 |
| Omsättningstillgångar | 3,5 | 1,1 | 0,1 | –5,1 | –0,3 | –0,7 |
| Obeskattade reserver | –67,8 | –27,8 | –0,3 | – | –95,9 | |
| Pensioner | 8,1 | 0,3 | –3,7 | 5,2 | –0,4 | 9,5 |
| Förlustavdrag | 0,5 | 0,0 | – | – | – | 0,5 |
| SUMMA | –65,5 | –24,4 | –7,2 | 0,1 | –1,4 | –98,4 |
1) Omklassificeringen avser 5,2 MSEK från omsättningstillgångar till pensionsfordran.
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 86 228 335 | 84 254 248 |
| Beräknad effekt av utnyttjande av optioner | 355 659 | 860 178 |
| Beräknad effekt av utnyttjande av aktiebonusprogram | 169 010 | 774 815 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 86 753 004 | 85 889 241 |
| Resultat per aktie avseende vinst hänförligt till moderbolagets aktieägare |
||
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 4,68 | 3,53 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 4,65 | 3,46 |
Vid beräkning av resultat per aktie har årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerats med genomsnittligt antal aktier enligt ovan. För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antal utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Utspädningseffekter är till följd av teckningsoptionsprogrammet och aktiebonusprogrammet, se även not 27. Teckningsoptionsprogrammet har inte medfört någon justering av årets resultat vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning.
Ytterligare information om utestående optioner och återköp av egna aktier finns återgivna på sidorna 84–85.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |||
| Årets inköp enligt not 15 | 101,7 | 87,7 | 0,1 | 0,6 | ||
| Anskaffat med finansiell leasing | –15,6 | –11,8 | – | – | ||
| SUMMA | 86,1 | 75,9 | 0,1 | 0,6 |
| Andel efter | ||||
|---|---|---|---|---|
| Datum | Andel,% | trans., % | Köpeskilling | |
| Förvärv | ||||
| Sweco Projekt AS, Estland | 2007 | 73 | 73 | 46,0 |
| Autosolvia AB | 2007-01-02 | 100 | 100 | 14,0 |
| JAPS Elektronik AB | 2007-02-01 | 100 | 100 | 44,6 |
| EuroFutures AB | 2007-02-01 | 100 | 100 | 14,0 |
| Kedbrant & Wickberg Teknik AB | 2007-02-27 | 100 | 100 | 0,5 |
| Grapenfelt Norr AB, inkråmsförvärv | 2007-03-01 | 100 | 100 | 5,9 |
| Sweco CMU, Finland, justering av tillläggsköpeskilling | 2007-03-31 | 100 | 7,4 | |
| SWEGIS AB | 2007-05-02 | 100 | 100 | 8,0 |
| Lietuvos staybu projektavimo institutas (LSPI), Litauen, förvärv av minoritetspost | 2007-05-09 | 29 | 100 | 6,3 |
| Sweco Energuide Kraftprojektering AB, korrigering av tilläggsköpeskilling | 2007-05-24 | 100 | 1,2 | |
| Costers Geoborr AB | 2007-05-31 | 100 | 100 | 2,9 |
| Flextronics ODM Finland Oy, Finland, inkråmsförvärv | 2007-05-31 | 100 | 100 | 0,0 |
| Hydroreal a.s., Tjeckien | 2007-06-01/2007-10-16 | 100 | 100 | 1,0 |
| Hydroprojekt CZ a.s., Tjeckien | 2007-06-01 | 98 | 98 | 57,9 |
| Anleggsteknikk Consult AS, Norge, inkråmsförvärv | 2007-06-01 | 100 | 100 | 16,3 |
| Markteknik i Bromma AB, inkråmsförvärv | 2007-06-01 | 100 | 100 | 1,0 |
| JAPS Stockholm AB, förvärv av minoritetspost | 2007-08-20 | 25 | 100 | 0,5 |
| Nordnorsk Byggkontroll Finnmark AS, Norge, inkråmsförvärv | 2007-09-01 | 100 | 100 | 10,0 |
| Paatela-Paatela & Co Oy, Finland, justering av tilläggsköpeskilling | 2007-09-30 | 100 | 2,6 | |
| Probeko AB | 2007-11-01 | 100 | 100 | 2,2 |
| HS-Prosjekt AS, Norge, justering av köpeskilling | 2007-11-30 | 100 | –0,1 | |
| SUMMA 2007 | 242,2 | |||
| Stockholm Vatten Byggprojekt AB | 2008-01-01 | 100 | 100 | 1,9 |
| Eurospatial AS, Norge | 2008-01-01 | 100 | 100 | 6,6 |
| Tveiten Rådgivende Ingenjörer AS, Norge | 2008-01-01 | 100 | 100 | 28,3 |
| Anders Digernes AS, Norge, inkråmsförvärv | 2008-01-01 | 100 | 100 | 1,8 |
| UAB Hidroprojektas, Litauen | 2008-01-08 | 99 | 99 | 24,3 |
| Opticonsult AS, Norge | 2008-01-21 | 100 | 100 | 143,2 |
| Sweco Projekt, Estland, förvärv av minoritetspost | 2008 | 19 | 92 | 16,1 |
| Skaarup & Jespersen A/S, Danmark, förvärv av minoritetspost | 2008-03-11 | 2 | 96 | 0,1 |
| Autosolvia AB, justering av tilläggsköpeskilling | 2008-03-31 | 100 | –0,4 | |
| Birk Nielsen, Danmark, inkråmsförvärv | 2008-05-01 | 100 | 100 | 9,3 |
| Lenvodokanalproekt, Ryssland | 2008-05-16 | 50 | 100 | 23,3 |
| EuroFutures AB, justering av tilläggsköpeskilling | 2008-05-30 | 100 | –0,4 | |
| Traficon AB, inkråmsförvärv | 2008-06-01 | 100 | 100 | 1,2 |
| Sweco BKG/LSPI, Litauen, förvärv av minoritetspost | 2008-06-30 | 1 | 91 | 1,1 |
| Energoproekt Hydropower Ltd, Bulgarien | 2008-07-09 | 73 | 73 | 13,1 |
| B&B VVS Konsult AB | 2008-09-01 | 100 | 100 | 3,8 |
| JAPS Elektronik AB, justering av tilläggsköpeskilling | 2008-09-30 | 100 | –3,0 | |
| Hydroprojekt CZ a.s., Tjeckien, förvärv av minoritetspost | 2008-12-03 | 2 | 100 | 0,9 |
| SUMMA 2008 | 271,2 | |||
| Avyttringar | ||||
| Skaarup & Jespersen, Danmark, försäljning av minoritetspost | 2008-04-29 | 2 | 94 | 0,1 |
| Sweco PIC China, Kina | 2008-05-30 | 100 | 0 | 0,4 |
| Del av Sweco Industry Oy | 2008-09-01 | 100 | 40,4 | |
| Hydroreal a.s.,Tjeckien | 2008-10-27 | 100 | 0 | 6,7 |
| SUMMA 2008 | 47,6 |
Under 2008 förvärvades Opticonsult AS som erbjuder konsulttjänster inom ett flertal områden, framför allt inom bygg- och anläggning med 160 anställda främst i Bergen och Stavanger. Under 2007 förvärvades JAPS Elektronik AB (JAPS), ett av Sveriges ledande konsultföretag inom industriell elektronik med 45 anställda och det tjeckiska konsultföretaget Hydroprojekt CZ (Hydroprojekt) som huvudsakligen är verksam inom vatten- och avloppsvattenhantering med 270 anställda. Dessa förvärv presenteras separat medan övriga förvärv i aggregerad form för respektive år. Övriga förvärv som genomförts under 2008 och 2007 redovisas i aggregerad form för att de enskilt inte är av den storlek att en separat redovisning av respektive förvärv är motiverat. Redovisat värde före förvärvet är enligt koncernens redovisningsprinciper och förvärvsanalyserna i tabellerna är preliminära.
| Opticonsult 2008 | Övriga bolag 2008 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat värde före förvärvet |
Verkligt värde justering |
Redovisat i koncernen |
Redovisat värde före förvärvet |
Verkligt värde justering |
Redovisat i koncernen |
Totalt 2008 | Avyttrade värden |
|
| Immateriella tillgångar | – | 13,0 | 13,0 | 0,4 | 17,0 | 17,4 | 30,4 | 34,8 |
| Materiella anläggningstillgångar | 5,1 | – | 5,1 | 5,1 | – | 5,1 | 10,2 | 3,9 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 2,3 | – | 2,3 | 0,3 | 1,4 | 1,7 | 4,0 | – |
| Omsättningstillgångar | 61,9 | – | 61,9 | 42,8 | –0,1 | 42,7 | 104,6 | 0,6 |
| Likvida medel | 16,0 | – | 16,0 | 32,7 | – | 32,7 | 48,7 | 1,5 |
| Långfristiga skulder | – | – | – | –0,3 | – | –0,3 | –0,3 | – |
| Uppskjuten skatt | 0,0 | –3,7 | –3,7 | –0,7 | –2,8 | –3,5 | –7,2 | –0,1 |
| Övriga kortfristiga skulder | –61,8 | – | –61,8 | –53,9 | 0,9 | –53,0 | –114,8 | –5,7 |
| Vid förvärven redovisad minoritetsandel | – | 7,8 | 7,8 | 0,1 | ||||
| Vid förvärven redovisad goodwill | 110,4 | 77,4 | 187,8 | – | ||||
| Vid avyttring bokfört realisationsresultat | – | – | – | 12,5 | ||||
| Total köpeskilling | 143,2 | 128,0 | 271,2 | 47,6 | ||||
| Betalning med aktier | –17,9 | –9,4 | –27,3 | – | ||||
| Ej reglerad köpeskilling | – | –5,3 | –5,3 | – | ||||
| Utbetalning av tidigare innehållen köpeskilling | – | 19,6 | 19,6 | – | ||||
| Likvida medel i förvärvade företag | –16,0 | –32,7 | –48,7 | –1,5 | ||||
| MINSKNING/ÖKNING AV | ||||||||
| KONCERNENS LIKVIDA MEDEL | 109,3 | 100,2 | 209,5 | 46,1 |
I den totala köpeskillingen ingår transaktionskostnader om 0,6 MSEK i Opticonsult och 1,4 MSEK i övriga bolag 2008. Information avseende betalningen med aktier återfinns i not 27.
| JAPS 20071) | Hydroprojekt 20072) | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat värde före förvärvet |
Verkligt värde justering |
Redovisat i koncernen |
Redovisat värde före förvärvet |
Verkligt värde justering |
Redovisat i koncernen |
|
| Immateriella tillgångar | – | 5,8 | 5,8 | 3,0 | 4,5 | 7,5 |
| Materiella anläggningstillgångar | 0,8 | – | 0,8 | 4,1 | – | 4,1 |
| Finansiella anläggningstillgångar | – | – | – | 7,0 | – | 7,0 |
| Omsättningstillgångar | 21,4 | – | 21,4 | 25,1 | – | 25,1 |
| Likvida medel | 6,3 | – | 6,3 | 6,5 | – | 6,5 |
| Långfristiga skulder | –0,4 | – | –0,4 | – | – | – |
| Uppskjuten skatt | –1,6 | –1,6 | –3,2 | –0,1 | –1,1 | –1,2 |
| Övriga kortfristiga skulder | –14,9 | – | –14,9 | –17,8 | – | –17,8 |
| Vid förvärven redovisad minoritetsandel | – | –0,4 | ||||
| Vid förvärven redovisad goodwill | 29,3 | 28,1 | ||||
| Total köpeskilling | 45,1 | 58,9 | ||||
| Ej reglerad köpeskilling | –4,5 | – | ||||
| Likvida medel i förvärvade företag | –6,3 | –6,5 | ||||
| MINSKNING AV KONCERNENS LIKVIDA MEDEL | 34,3 | 52,4 |
1) Består av JAPS Elektronik AB och förvärvet av minoritetsposten i dotterbolaget JAPS Stockholm AB.
2) Består av Hydroprojekt CZ a.s. och Hydroreal a.s.
I den totala köpeskillingen ingår transaktionskostnader om 0,1 MSEK i JAPS och 0,5 MSEK i Hydroprojekt.
| Övriga bolag 2007 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Redovisat | Verkligt | |||
| värde före | värde | Redovisat I | ||
| förvärvet | justering | koncernen | Totalt 2007 | |
| Immateriella tillgångar | 0,5 | 8,9 | 9,4 | 22,7 |
| Materiella anläggningstillgångar | 2,9 | 1,5 | 4,4 | 9,3 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 1,1 | 0,1 | 1,2 | 8,2 |
| Omsättningstillgångar | 33,3 | – | 33,3 | 79,8 |
| Likvida medel | 44,8 | – | 44,8 | 57,6 |
| Uppskjuten skatt | – | –2,3 | –2,3 | –6,7 |
| Övriga långfristiga skulder | –0,5 | – | –0,5 | –0,9 |
| Kortfristiga skulder | –41,0 | – | –41,0 | –73,7 |
| Vid förvärven redovisad | ||||
| minoritetsandel | –1,2 | –1,6 | ||
| Vid förvärven redovisad goodwill | 90,1 | 147,5 | ||
| Total köpeskilling | 138,2 | 242,2 | ||
| Ej reglerad köpeskilling | –14,9 | –19,4 | ||
| Utbetalning av tidigare innehållen | ||||
| köpeskilling | –2,1 | –2,1 | ||
| Likvida medel i förvärvade bolag | –44,8 | –57,6 | ||
| MINSKNING AV | ||||
| KONCERNENS LIKVIDA MEDEL | 76,4 | 163,1 |
I den totala köpeskillingen ingår transaktionskostnader om 0,2 MSEK i övriga bolag 2007. I övriga bolag 2007 består även den totala köpeskillingen av emission av återköpta aktier om 0,6 MSEK.
I goodwillvärdet avseende förvärvade verksamheter ingår personalens tekniska kunskaper och expertis.
| 2008 Förvärv |
2008 Avyttring |
2007 Förvärv |
|
|---|---|---|---|
| Bidrag till omsättningen i årets räkenskaper | 346,9 | 67,9 | 254,8 |
| Bidrag till omsättningen ifall bolaget hade | |||
| varit ägt hela året | 401,5 | 328,7 | |
| Bidrag till rörelseresultatet i årets räkenskaper | 24,2 | 6,7 | 11,2 |
| Bidrag till rörelseresultatet ifall bolaget hade | |||
| varit ägt hela året | 35,4 | 14,9 |
| 2008 | 2007 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga immateriella |
Övriga immateriella |
|||||
| Goodwill | tillgångar | Totalt | Goodwill | tillgångar | Totalt | |
| Ingående anskaffningsvärde | 602,4 | 58,9 | 661,3 | 429,1 | 25,8 | 454,9 |
| Inköp | – | 24,9 | 24,9 | – | 9,4 | 9,4 |
| Ökning genom företagsförvärv | 191,5 | 30,4 | 221,9 | 147,6 | 22,7 | 170,3 |
| Minskning vid omräknad förvärvskalkyl | –3,7 | – | –3,7 | –0,1 | – | –0,1 |
| Omklassificering | – | – | – | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Försäljning/utrangering | –34,5 | –1,5 | –36,0 | – | –0,3 | –0,3 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 31,9 | 7,2 | 39,1 | 25,8 | 1,3 | 27,1 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 787,6 | 119,9 | 907,5 | 602,4 | 58,9 | 661,3 |
| Ingående ackumulerade av- och nedskrivningar | –3,0 | –22,1 | –25,1 | –2,8 | –7,6 | –10,4 |
| Omklassificering | – | – | – | – | 0,0 | 0,0 |
| Försäljning/utrangering | – | 1,2 | 1,2 | – | 0,3 | 0,3 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 0,0 | –4,5 | –4,5 | 0,0 | –0,4 | –0,4 |
| Nedskrivningar | –12,9 | – | –12,9 | –0,2 | –0,1 | –0,3 |
| Årets avskrivning | – | –24,9 | –24,9 | – | –14,3 | –14,3 |
| Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar | –15,9 | –50,3 | –66,2 | –3,0 | –22,1 | –25,1 |
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 771,7 | 69,6 | 841,3 | 599,4 | 36,8 | 636,2 |
| Specifikation | ||||||
| Sweco Sverige | 91,4 | 84,1 | ||||
| Sweco Norge | 239,3 | 121,6 | ||||
| Sweco Finland | 57,5 | 49,8 | ||||
| Sweco centrala & östra Europa | 94,1 | 51,9 | ||||
| Sweco Ryssland | 25,9 | 5,6 | ||||
| Sweco Industry | 263,5 | 286,4 | ||||
| Aktiverade licenskostnader programvara | 22,9 | 17,9 | ||||
| Aktiverade utvecklingskostnader programvara | 16,1 | 2,4 | ||||
| Tillgångar aktiverade vid förvärv | 30,6 | 16,5 | ||||
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 771,7 | 69,6 | 599,4 | 36,8 |
Ovanstående immateriella tillgångar är alla förvärvade, förutom utvecklad programvara inom Sweco Sverige om 16,1 MSEK (2,4) MSEK. Se även not 7 avseende nedskrivning av goodwill.
De väsentliga immateriella värdena återfinns inom affärsenheterna Sweco Industry och Sweco Norge, som även utgör kassagenererande enheter. Bägge enheternas återvinningsvärde baseras på samma antaganden. Beräkningarna baseras på 5-åriga prognoser där hänsyn har tagits till tidigare erfarenheter och externa informationskällor. De kassaflöden som prognostiserats efter de första fem åren har baserats på en årlig tillväxttakt på 2 procent, vilket motsvarar den långsiktiga tillväxttakten på enhetens marknad.
De värden (antaget värde) som använts i nyttjandevärdeberäkningarna och värden (ändrat värde) som leder till att återvinningsvärdet blir lika med redovisat värde, givet att övriga variabler hålls konstanta, redovisas i följande tabell.
Slutsatsen av denna prövning är att det inte föreligger nedskrivningsbehov. De viktigaste variablerna är marknadstillväxt, timpriser och personalkostnad.
Efterfrågan på konsulttjänster har historiskt följt konjunkturutvecklingen. Förväntad marknadstillväxt baseras på en övergång från rådande konjunktursituation till den förväntade långsiktiga tillväxten. Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Med marknadstillväxt menas tillväxt i rörelseresultatet.
Timpriserna har över en konjunkturcykel i princip motsvarats av inflation och reallöneökningar. Prognosen för timpriser baseras på förväntad inflation och reallöneökningar.
Prognosen för personalkostnader baseras på förväntad inflation, viss reallöneökning (historiskt genomsnitt), bibehållen debiteringsgrad och effektiviseringar av verksamheten. Diskonteringsfaktorn, baserad på generella marknadsförutsättningar tillsammans med respektive enhets specifika förutsättningar, uppgår för Sweco Norge till 16 procent, Sweco Industry 16 procent, Sweco Finland 16 procent, Sweco centrala & östra Europa 17 procent, Sweco Ryssland 24 procent och Sweco Sverige 14 procent före skatt i genomsnitt.
| Sweco Sverige |
Sweco Norge |
Sweco Finland |
& östra Europa | Sweco centrala | Sweco Ryssland |
Sweco Industry |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Variabel | Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
| Marknadstillväxt, | ||||||||||||
| % i genomsnitt för perioden | 3 | –51,2 | 3 | –28,9 | 3 | –23,8 | 17 | 16,4 | 63 | 50,4 | 3 | –17,3 |
| Timpriser, % i genomsnitt för perioden Ökning personalkostnader, |
3 | –0,4 | 3 | 0,7 | 3 | –0,9 | 5 | 5,0 | 25 | 24,3 | 3 | 4,1 |
| % i genomsnitt för perioden Diskonteringsfaktor, |
3 | 7,9 | 3 | 6,2 | 3 | 7,3 | 6 | 6,0 | 25 | 26,1 | 3 | 8,4 |
| % i genomsnitt för perioden | 14 | 117 | 16 | 47 | 16 | 41 | 17 | 17 | 24 | 28 | 14 | 34 |
| 2008 | 2007 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Byggnader och Mark | Inventarier | Total | Byggnader och Mark | Inventarier | Total | |
| Ingående anskaffningsvärde | 17,5 | 466,6 | 484,1 | 22,5 | 433,8 | 456,3 |
| Inköp | 0,4 | 101,3 | 101,7 | 1,3 | 86,4 | 87,7 |
| Ökning genom företagsförvärv | – | 10,2 | 10,2 | 2,6 | 6,7 | 9,3 |
| Omklassificering | – | 0,0 | 0,0 | 0,6 | –0,6 | 0,0 |
| Försäljning/utrangering | –2,5 | –44,6 | –47,1 | –10,7 | –60,2 | –70,9 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 3,3 | 1,5 | 4,8 | 1,2 | 0,5 | 1,7 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 18,7 | 535,0 | 553,7 | 17,5 | 466,6 | 484,1 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –1,8 | –320,1 | –321,9 | –1,6 | –312,3 | –313,9 |
| Omklassificering | – | 0,0 | 0,0 | –0,5 | 0,6 | 0,1 |
| Försäljning/utrangering | – | 35,9 | 35,9 | 1,0 | 51,2 | 52,2 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | –1,3 | –0,3 | –1,6 | –0,2 | 0,7 | 0,5 |
| Nedskrivningar | – | –1,0 | –1,0 | – | – | – |
| Årets avskrivningar | –0,7 | –73,2 | –73,9 | –0,5 | –60,3 | –60,8 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –3,8 | –358,7 | –362,5 | –1,8 | –320,1 | –321,9 |
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 14,9 | 176,3 | 191,2 | 15,7 | 146,5 | 162,2 |
| Varav mark: | ||||||
| Ingående anskaffningsvärde | 0,3 | – | 0,3 | 0,1 | – | 0,1 |
| Försäljning/utrangering | –0,2 | – | –0,2 | – | – | – |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 0,1 | – | 0,1 | – | – | – |
| Ökning genom företagsförvärv | – | – | – | 0,2 | – | 0,2 |
| Utgående redovisat värde mark | 0,2 | – | 0,2 | 0,3 | – | 0,3 |
| Varav inventarier finansierade med | ||||||
| finansiell leasing med följande belopp: | ||||||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | – | 27,6 | 27,6 | – | 20,8 | 20,8 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | – | –7,1 | –7,1 | – | –5,5 | –5,5 |
| Utgående redovisat värde finansiell leasing | – | 20,5 | 20,5 | – | 15,3 | 15,3 |
| Inventarier | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 5,3 | 5,6 |
| Inköp | 0,1 | 0,6 |
| Försäljning till annat koncernföretag | –0,1 | – |
| Försäljning/utrangering | –0,8 | –0,9 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 4,5 | 5,3 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –4,0 | –3,6 |
| Försäljning till annat koncernföretag | 0,1 | – |
| Försäljning/utrangering | 0,8 | 0,1 |
| Årets avskrivningar | –0,4 | –0,5 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –3,5 | –4,0 |
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 1,0 | 1,3 |
| moderbolaget | ||
|---|---|---|
| Årets förändring av redovisat värde | 2008 | 2007 |
| Ingående redovisat värde | 335,0 | 251,5 |
| Aktieägartillskott till PI-Management Oy | – | 28,4 |
| Förvärv av dotterföretag | – | 52,1 |
| Förvärv från annat koncernföretag | – | 3,0 |
| Justering av tilläggsköpeskilling | –3,0 | 0,0 |
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE | 332,0 | 335,0 |
| Not 16 Not 17–18 |
|---|
| --------------------- |
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % | Antal andelar | Redovisat värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Direkt ägda företag | |||||
| Sweco CMU Oy (unt. Sweco PM Oy) | 1657257-2 | Finland | 100 | 500 | 73,9 |
| Sweco Central Eastern Europe AB | 556633-5831 | Stockholm | 100 | 1 000 | 0,1 |
| Sweco Finland Oy | 1578089-9 | Finland | 100 | 61 541 | 89,9 |
| Sweco Norge AS | 967032271 | Norge | 100 | 152 349 | 112,1 |
| Sweco International AB | 556079-1336 | Stockholm | 100 | 4 500 | 0,6 |
| Sweco Sverige AB | 556032-2496 | Stockholm | 100 | 100 000 | 10,0 |
| Vattenbyggnadsbyrån AB | 556077-9471 | Stockholm | 100 | 1 000 | 0,8 |
| Sweco JAPS AB | 556301-1765 | Västerås | 100 | 2 000 | 41,6 |
| Sweco Russia AB | 556221-1689 | Stockholm | 100 | 4 005 | 3,0 |
| Summa aktier och andelar i koncernföretag | 332,0 | ||||
| Indirekt ägda företag | |||||
| Genom Sweco Central Eastern Europe AB | |||||
| Energoproekt Hydropower Ltd. | 1305488081 | Bulgarien | 73 | 400 | |
| Sweco BKG LSPI | 301135783 | Litauen | 91 | 5 557 199 | |
| Hidroprojektas | 132118698 | Litauen | 99 | 1 000 702 | |
| Sweco Projekt AS | 11304200 | Estland | 92 | 355 463 | |
| Hydroprojekt C.Z a.s. | 26475081 | Tjeckien | 100 | 517 510 | |
| Hydroprojekt Slovakia s.r.o. | 36036307 | Slovakien | 100 | ||
| Genom Sweco Finland Oy | |||||
| Sweco Industry Oy | 0350941-9 | Finland | 100 | 1 920 000 | |
| Kiinteistö Oy Sammonpika | 0770284-4 | Finland | 75 | 166 | |
| Sweco Mecaplan Oy | 1648295-6 | Finland | 57 | 54 | |
| Sweco Industry AB | 556341-2476 | Stockholm | 100 | 20 000 | |
| Sweco Mec AS | 934537920 | Norge | 100 | 1 000 | |
| Sweco PIC Engenharia LTDA | 07.984.459/0001-16 | Brasilien | 100 | 34 999 | |
| Genom Sweco Russia AB | |||||
| Sweco Pillar AB | 556730-8167 | Stockholm | 100 | 102 | |
| Lenvodokanalproekt | 1057803925409 | Ryssland | 100 | 100 | |
| Saratovskij Vodokanal Proekt | Ryssland | 100 | 164 | ||
| Genom Sweco Sverige AB | |||||
| Sweco Structures AB | 556140-9557 | Stockholm | 100 | 20 000 | |
| Sweco Connect AB | 556083-8624 | Stockholm | 100 | 15 000 | |
| Sweco Energuide AB | 556007-5573 | Stockholm | 100 | 60 000 | |
| Sweco Architects AB | 556173-0606 | Stockholm | 100 | 20 000 | |
| Sweco EuroFutures AB | 556342-6559 | Stockholm | 100 | 3 000 | |
| Sweco Avista AB | 556197-9369 | Stockholm | 100 | 2 000 | |
| Sweco Paatela Architects Oy | 0635637-4 | Finland | 100 | 100 | |
| Sweco Architects A/S | 13 64 20 01 | Danmark | 94 | 11 814 | |
| Sweco Architects OU | 11210887 | Estland | 100 | 40 000 | |
| Sweco Position AB | 556337-7364 | Stockholm | 100 | 1 250 | |
| Sweco Management AB | 556140-0283 | Stockholm | 100 | 5 000 | |
| Sweco Systems AB | 556030-9733 | Stockholm | 100 | 1 500 000 | |
| B&B VVS Konsult AB | 556363-8153 | Malmö | 100 | 1 000 | |
| Probeko AB | 556279-4148 | Stockholm | 100 | 3 360 | |
| Sweco Infrastructure AB | 556507-0868 | Stockholm | 100 | 120 000 | |
| Costers Geoborr AB | 556707-3183 | Stockholm | 100 | 1 000 | |
| Sweco Environment AB | 556346-0327 | Stockholm | 100 | 20 000 | |
| Aqua Konsult Hedman & Sjögren AB | 556208-3757 | Stockholm | 100 | 1 000 | |
| Urban Hydroinformatics Center AB | 556718-1481 | Stockholm | 100 | 1 000 | |
| Sweco Bulgaria BKG | 131429098 | Bulgarien | 100 | 400 | |
| Sweco-COWI Joint Venture AB | 556085-5867 | Stockholm | 100 | 1 000 | |
| VAI VA-Projekt AB | 556542-8744 | Stockholm | 100 | 40 000 | |
| Genom Vattenbyggnadsbyrån AB | |||||
| NAB Arkitekter och Ingenjörer AB | 556415-5884 | Stockholm | 100 | 50 000 |
| Årets förändring av redovisat värde | 2008 | 2007 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 0,9 | 0,9 | ||||
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE | 0,9 | 0,9 | ||||
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % | Antal andelar | Redovisat värde | |
| 2008 | ||||||
| I2E Energisystemintegration AB | 556211-9684 | Stockholm | 50 | 50 | 0,9 | |
| Summa aktier och andelar | 0,9 | |||||
| 2007 | ||||||
| I2E Energisystemintegration AB | 556211-9684 | Stockholm | 50 | 50 | 0,9 | |
| Summa aktier och andelar | 0,9 |
Ingen verksamhet har bedrivits i intresseföretagen under året. Vid årets utgång uppgick intresseföretagens tillgångar till 1,8 MSEK (1,8) och skulderna till 0,0 MSEK (0,0).
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % | Antal andelar |
|---|---|---|---|---|
| 2008 | ||||
| Sweco Sojyz Engineering (ägt genom Sweco Finland Oy) | 5077746846920 | Ryssland | 45 | |
| 2007 | ||||
| Lenvodokanalproekt (ägt genom Sweco Sverige AB) | 1057803925409 | Ryssland | 50 | 30 |
| Sweco Sojyz Engineering (ägt genom PI-Management Oy) | 5077746846920 | Ryssland | 45 |
| 2008 | 2007 |
|---|---|
| 2,3 | 15,6 |
| –2,0 | –14,7 |
| –0,2 | 0,1 |
| 0,0 | –0,4 |
| 0,1 | 0,6 |
| 0,0 | 6,6 |
| 7,0 | 10,6 |
| 7,0 | 17,2 |
| –6,5 | –5,2 |
| –6,5 | –5,2 |
| 0,5 | 12,0 |
Det finns inga ställda panter eller ansvarsförbindelser.
| KONCERNEN | ||
|---|---|---|
| Årets förändring av redovisat värde | 2008 | 2007 |
| Ingående redovisat värde | 11,0 | 10,6 |
| Ökning genom företagsförvärv | 0,0 | 0,1 |
| Förvärv av andra aktier | – | 0,0 |
| Avyttring av andra aktier | 0,0 | –0,2 |
| Verkligt värde justering | –1,2 | – |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 1,0 | 0,5 |
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE | 10,8 | 11,0 |
Finansiella placeringar är klassade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Värdeförändringen av de finansiella tillgångarna har redovisats i finansnettot, se även not 8.
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % | Antal andelar | Redovisat värde |
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | |||||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 | ||
| Kiinteistö Oy Paalupuisto | 0575992-1 | Finland | 13 | 444 | 5,9 |
| Övriga aktier och andelar | 4,0 | ||||
| Summa aktier och andelar | 10,8 | ||||
| 2007 | |||||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 | ||
| Kiinteistö Oy Paalupuisto | 0575992-1 | Finland | 13 | 444 | 5,6 |
| Övriga aktier och andelar | 4,5 | ||||
| Summa aktier och andelar | 11,0 |
| Årets förändring av redovisat värde | 2008 | 2007 | |
|---|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 0,9 | 0,9 | |
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE | 0,9 | 0,9 | |
| Organisations- | Redovisat | ||
| Aktieinnehav vid årets utgång | nummer | Säte | värde |
| 2008 | |||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 |
| Summa aktier och andelar | 0,9 | ||
| 2007 | |||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 |
| Summa aktier och andelar | 0,9 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Årets förändring av redovisat värde | 2008 | 2007 |
| Ingående långfristiga fordringar | 10,7 | 4,6 |
| Ökning av fordringar | 18,6 | 4,1 |
| Ökning genom förvärv | 3,9 | 6,2 |
| Minskning av fordringar | –0,8 | –5,0 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | –0,1 | 0,8 |
| UTGÅENDE LÅNGFRISTIGA | ||
| FORDRINGAR | 32,3 | 10,7 |
| Långfristiga fordringar vid årets utgång | ||
| Pensionsfordringar enligt not 29 | 27,2 | 7,5 |
| Övriga fordringar | 5,1 | 3,2 |
| SUMMA LÅNGFRISTIGA | ||
| FORDRINGAR | 32,3 | 10,7 |
| Årets förändringar av redovisat värde | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | ||
| Ingående redovisat värde | 136,9 | 153,7 |
| Kapitalisering av ränta | 4,6 | 4,5 |
| Reglerade fordringar | –60,8 | –28,4 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 17,5 | 7,1 |
| Utgående redovisat värde | 98,2 | 136,9 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Ingående redovisat värde | 1 264,7 | 1 055,8 |
| Årets förändring | 281,1 | 208,9 |
| Utgående redovisat värde | 1 545,8 | 1 264,7 |
| TOTAL FORDRAN PÅ KONCERNFÖRETAG | 1 644,0 | 1 401,6 |
| Årets förändringar av redovisat värde | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ingående nominell fordran | – | 1,2 |
| Under året utbetalda och avräknade medel | – | –1,2 |
| UTGÅENDE NOMINELL FORDRAN | – | – |
| Nuvärdesberäknade belopp1) | ||
| Ingående nuvärdesberäknad fordran | – | 1,2 |
| Utbetalda och avräknade medel | – | –1,2 |
| Förändring vid förnyad nuvärdesberäkning | – | – |
| UTGÅENDE NUVÄRDESBERÄKNAD FORDRAN | – | – |
1) Nuvärdesberäkningarna har skett med 4 procent ränta.
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Fordringar avseende pågående tjänsteuppdrag | ||
| Upparbetade intäkter | 1 480,1 | 1 280,1 |
| Delfakturerade belopp | –1 073,5 | –882,1 |
| FORDRINGAR AVSEENDE PÅGÅENDE | ||
| TJÄNSTEUPPDRAG NETTO | 406,6 | 398,0 |
| Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag | ||
| Upparbetade intäkter | 717,5 | 617,6 |
| Delfakturerade belopp | –978,0 | –876,0 |
| SKULDER AVSEENDE PÅGÅENDE | ||
| TJÄNSTEUPPDRAG NETTO | –260,5 | –258,4 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Förutbetalda hyreskostnader | 31,3 | 29,7 | – | – |
| Förutbetalda försäkringar | 3,0 | 21,4 | – | 0,0 |
| Upplupna intäkter | 0,4 | 0,1 | – | – |
| Övriga förutbetalda kostnader | 72,3 | 59,8 | 1,5 | 1,5 |
| SUMMA | 107,0 | 111,0 | 1,5 | 1,5 |
Överskottslikviditet placeras i räntebärande värdepapper i form av certifikat eller på ett speciellt inlåningskonto, s.k. deposit, där den är bunden under viss tid. Certifikat redovisas i balansräkningen och kassaflödesanalysen som kortfristiga placeringar vilka ingår i kortfristiga fordringar. Certifikaten är klassade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Deposit redovisas som kortfristiga likvida placeringar vilka ingår i likvida medel. Sweco har dock alltid möjlighet att omedelbart lyfta de deponerade medlen men kan då gå miste om del av den förmånliga räntan.
| Likvida medel och kortfristiga | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| placeringar i balansräkningen | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Kassa och bank | 263,7 | 172,0 | 151,9 | 61,9 |
| Kortfristiga likvida placeringar | 57,6 | 20,0 | – | – |
| TOTALT LIKVIDA MEDEL OCH KORTFRISTIGA PLACERINGAR |
321,3 | 192,0 | 151,9 | 61,9 |
Per 31 december 2008 och 2007 fanns inget certifikat i Sweco-koncernen.
| Förändring av antal aktier | A-aktier | B-aktier | C-aktier | Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Antal aktier 2007-01-01 | 1 877 815 | 14 972 455 | – | 16 850 270 |
| Emission | – | – | 200 000 | 200 000 |
| Återköp av egna aktier till eget förvar | – | – | –200 000 | –200 000 |
| Aktiesplit 10:1 | 16 900 335 134 752 095 | – 151 652 430 | ||
| Inlösen | –9 389 075 –74 862 275 | – –84 251 350 | ||
| Emission av återköpta aktier | – | 8 694 | – | 8 694 |
| ANTAL AKTIER 2007-12-31 | 9 389 075 | 74 870 969 | – | 84 260 044 |
| Emission | – | – | 1 400 000 | 1 400 000 |
| Återköp av egna aktier till eget förvar | – | – | –1 400 000 | –1 400 000 |
| Nyemission – teckningsoptionsprogram | – | 1 687 760 | – | 1 687 760 |
| Emission av återköpta aktier | – | 1 196 439 | – | 1 196 439 |
| ANTAL AKTIER 2008-12-31 | 9 389 075 | 77 755 168 | – | 87 144 243 |
Specifikation av förändringar i eget kapital återfinns i rapporten på sid 51 för koncernen och sid 55 för moderbolaget. Ytterligare upplysningar om Sweco-aktien återfinns på sid 84–85.
Under 2008 emitterades 1 400 000 C-aktier för fullgörande av Aktiebonusprogram 2008 som beslutades på årsstämman och 1 687 760 B-aktier tecknades i teckningsoptionsprogram 2005/2008. Under 2008 emitterades i samband med förvärvet av
Opticonsult och 50 procent av Lenvodokanalproekt 350 000 respektive 171 852 återköpta B-aktier för 17,9 MSEK respektive 9,4 MSEK. Värdet motsvarar börskursen vid transaktionstillfället.
Under 2007 emitterades 200 000 C-aktier för fullgörande av Aktiebonusprogram 2007 som beslutades på extra bolagsstämman. På årsstämman 2007 beslutades om en aktiesplit 10:1 och ett inlösenförfarande där varje femtal aktier av serie A och B löses in, vilket innebar en minskning av aktiekapitalet genom indragning av aktier samt ökning av aktiekapitalet genom fondemission. Under 2007 emitterades 8 694 återköpta B-aktier för 0,6 MSEK i samband med förvärvet av NNBK Finnmark.
Kvotvärde per aktie är 1. Samtliga aktier är berättigade till utdelning som fastställs efter hand och aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid bolagsstämman med en röst per A-aktie respektive en tiondels röst per B-aktie och C-aktie. Alla aktier har samma rätt till bolagets kvarvarande nettotillgångar. Beträffande de aktier som finns i eget förvar (se nedan) är alla rättigheter upphävda fram till att dessa aktier återutges.
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna i form av emissioner av aktier och teckningsoptioner till överkurs, det vill säga det erhållna beloppet som översteg aktiernas nominella belopp.
Övriga reserver består av en omräkningsreserv som innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter i en annan valuta. Omräkningsreserven består även av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder upptagna som säkringsinstrument av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet vilket uppgick till 8,8 MSEK (–0,5).
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterbolag, intresseföretag och joint venture-företag. Balanserade vinstmedel har belastats med anskaffningskostnaden för egna aktier som innehas av moderbolaget, dess dotterbolag eller intresseföretag. Vid utnyttjande av återköpta aktier tillförs balanserade vinstmedel marknadsvärdet av motsvarande aktier. 2008-12-31 uppgick koncernens innehav av egna aktier till 807 867 B-aktier (1 154 306). Av de 807 867 B-aktier avser 632 454 återköpta aktier som kan användas vid företagsförvärv. De återköpta aktierna har en genomsnittlig anskaffningskurs om 22,10 SEK per aktie, vilket motsvarar totalt 14,0 MSEK. Marknadsvärdet uppgick vid utgången av perioden till 22,1 MSEK. För att möjliggöra leverans av aktier till de anställda som omfattas av Aktiebonusprogram 2008 innehar Sweco 175 413 återköpta B-aktier och 1 550 000 återköpta C-aktier, som inför tilldelningen i aktiebonusprogrammet omvandlas till B-aktier. De återköpta aktierna motsvarar 2,7 procent av totala antalet aktier och 1,4 procent av rösterna.
Efter balansdagen har styrelsen föreslagit följande överföringar till aktieägarna för fastställande av årsstämman den 16 april 2009.
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Utdelning 2,00 SEK per stamaktie (2,00 SEK) | 175,6 | 170,6 |
Beloppen avseende 2008 är beräknade inklusive återköpta aktier i eget förvar som kan användas vid företagsförvärv. Kvarstår 632 454 B-aktier i eget förvar vid avstämningsdagen blir utdelningsbeloppet 1,3 MSEK mindre. Skulle styrelsen utnyttja bemyndigandet från årsstämman i april 2008, att återköpa fler aktier, kan vinstöverföringen till aktieägarna minskas ytterligare.
Sweco-koncernens finansiella målsättning är att ha en god kapitalstruktur samt finansiell stabilitet för att därigenom bibehålla investerares, kreditgivares och marknadens förtroende samt för att utgöra en grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Kapital definieras som totalt eget kapital och minoritetsintressen.
| Eget kapital | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Eget kapital, hänförligt till moderbolagets aktieägare Minoritetsintressen |
1 401,9 12,9 |
931,9 18,4 |
| SUMMA EGET KAPITAL | 1 414,8 | 950,3 |
Sweco-koncernens kapital ska användas till finansiering av företagsförvärv och till att bibehålla en hög grad av finansiell flexibilitet samt till att kunna ge konkurrenskraftig utdelning till Swecos aktieägare.
Enligt koncernens utdelningspolicy ska minst hälften av resultatet efter skatt delas
ut till aktieägarna. Bolaget ska dock ha en kapitalstruktur som medger utveckling av och investeringar i bolagets kärnverksamhet, vilket bedöms vara uppfyllt vid en soliditet på cirka 30 procent. Vid årets slut uppgick soliditeten till 47,0 procent (39,0). Styrelsen har föreslagit en utdelning om 2,00 SEK per aktie till årsstämman 2009, vilket motsvarar en utdelningsandel av 44 procent av resultat efter skatt.
Swecos tillväxtstrategi ligger fast. Styrelsen bedömer att det kan uppstå intressanta möjligheter till företagsförvärv de närmaste åren. Mot bakgrund av den rådande oron på kreditmarknaden ser styrelsen det som angeläget att tills vidare upprätthålla en extra stark finansiell ställning. Styrelsen har därför beslutat, trots det mycket goda verksamhetsåret 2008 och den starka finansiella ställningen, att bibehålla utdelningen oförändrad jämfört med föregående år.
Efter föreslagen utdelning kommer soliditeten (baserad på balansräkningen 2008- 12-31) att uppgå till cirka 44 procent. Under de senaste fem åren har den ordinarie utdelningen tillsammans med inlösensprogram 2005 och 2006 i genomsnitt uppgått till 69 procent av resultatet efter skatt. Koncernen ska lämna extra utdelning när kapitalstrukturen och verksamhetens finansieringsbehov möjliggör detta. Besluten om extra utdelning och återföringar till aktieägarna genom inlösenprogram återspeglar en ambition att till aktieägarna dela ut medel som inte bedöms vara erforderliga för koncernens utveckling. Utöver ordinarie utdelning har koncernen lämnat extra utdelning 2002 samt genomfört inlösen av aktier 2005 och 2006.
För att stimulera anställdas aktieinnehav i koncernen infördes ett aktiebonusprogram 2007 för huvuddelen av de anställda i Sverige. Under 2008 omfattas aktiebonusprogrammet även huvuddelen av de anställda i Norge, Finland och Danmark. Aktiebonusprogrammet ersatte det befintliga kontantbaserade bonusprogrammet. Aktiebonusprogrammet 2007 innebar att de anställda i mars 2008 erhöll 674 587 B-aktier i Sweco motsvarande 35 MSEK intjänad bonus. Aktiebonusprogrammet 2008 innebär att de anställda erhåller aktier i Sweco som motsvarar intjänad bonus under 2008 dividerat med basaktiekurs. Basaktiekursen motsvarar den genomsnittliga volymvägda kursen för SWECO AB (publ) aktie av serie B under perioden 20 mars 2008 – 28 mars 2008 med avdrag för den på årsstämman 2008 beslutade utdelningen. Basaktiekursen fastställdes till 49 SEK. Styrelsen har beslutat föreslå att årsstämman 2009 fattar beslut om ett aktiebonusprogram för 2009 riktat till huvuddelen av de anställda i Sverige, Norge, Finland och Danmark.
För ledande befattningshavare utges teckningsoptionsprogram. Under året avslutades teckningsoptionsprogram 2005/2008 och 1 687 760 B-aktier tecknades, vilket tillfört 45,1 MSEK till eget kapital. Under 2008 utgavs ett nytt teckningsoptionsprogram (2008/2011) riktad till 50 ledande befattningshavare i koncernen. Teckningsoptionerna har enligt den så kallade Black & Scholes modellen marknadsvärderats av extern part. Totalt tecknades 1 252 000 optioner på marknadsmässiga villkor, vilket motsvarar en utspädning på 1,4 procent av kapitalet och 0,7 procent av rösterna. Nyteckning av aktier kan påkallas från och med den 30 maj 2011 till och med den 30 november 2011. Teckningskursen uppgår till 65 SEK per aktie.
Swecos årsstämma 2008 bemyndigade styrelsen att återköpa egna aktier. Syftet med återköpen är att ge möjlighet att optimera bolagets kapitalstruktur och dels att skapa möjligheter att använda egna aktier vid eventuella framtida förvärv. Bolagsstämman bemyndigade även styrelsen att besluta om överlåtelse av egna aktier. Överlåtelse får ske i samband med företagsförvärv eller över NASDAQ OMX Stockholm när så anses erfordligt. Styrelsen föreslår även att årsstämman 2009 bemyndigar styrelsen att fatta beslut att återköpa och överlåta egna aktier.
Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. Här ingår del av överkursfonder som fördes över den 31 december 2005. Överkursfonden uppstod vid emissioner (av aktier och teckningsoptioner) till överkurs, det vill säga det erhållna beloppet som översteg aktiernas nominella belopp.
Innehåller valutakursdifferenser hänförliga till långfristiga fordringar som är en del av nettoinvesteringar i koncernföretag.
Överkursfonden uppstod vid emissioner (av aktier och teckningsoptioner) till överkurs, det vill säga det erhållna beloppet som översteg aktiernas nominella belopp.
Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Balanserade vinstmedel tillsammans med årets resultat, överkursfond och eventuell fond för verkligt värde utgör summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Årets förändring av redovisat värde | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Räntebärande långfristiga skulder | ||||
| Avsatt till pensioner | 6,6 | 2,8 | – | – |
| Skulder till kreditinstitut | 0,4 | 0,0 | – | – |
| Skulder finansiella | ||||
| leasingkontrakt enligt not 30 | 13,5 | 9,6 | – | – |
| Summa | 20,5 | 12,4 | – | – |
| Räntebärande kortfristiga skulder | ||||
| Checkräkningskrediter | 132,2 | 190,6 | 97,2 | 190,6 |
| Andra skulder till kreditinstitut | 0,1 | 0,5 | – | – |
| Skulder finansiella | ||||
| leasingkontrakt enligt not 30 | 8,4 | 6,3 | – | – |
| Summa | 140,7 | 197,4 | 97,2 | 190,6 |
| TOTALA RÄNTEBÄRANDE SKULDER | 161,2 | 209,8 | 97,2 | 190,6 |
Inga långfristiga skulder har löptider längre än fem år. Samtliga finansiella skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Checkräkningskrediterna förnyas varje år och är inte förknippade med särskilda villkor eller åtaganden.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Beviljade checkräkningskrediter På balansdagen utnyttjade |
623,6 | 750,3 | 578,3 | 720,4 |
| checkräkningskrediter | –132,2 | –190,6 | –97,2 | –190,6 |
| OUTNYTTJADE CHECKKREDITER | 491,4 | 559,7 | 481,1 | 529,8 |
| Räntevillkor på balansdagen Lån hos kreditinstitut, rörlig ränta % Utnyttjade Checkräkningskrediter, |
3,82 | 3,78 | – | – |
| rörlig ränta % | 3,72 | 3,25 | 3,54 | 3,25 |
Åtaganden för ålderspension för tjänstemän i Sverige tryggas genom försäkringar i Alecta och Arkitekternas Pensionskassa (AP). Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, UFR 3, är Alecta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Pensionsplanen i AP är likadant utformad och redovisas därför på samma sätt. Koncernen har inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa planer som förmånsbestämda planer. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkring i Alecta och AP redovisas därför som avgiftsbestämda planer.
Alectas och APs överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2008 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 112 procent (152) och APs till 107 procent (116). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas och APs tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt deras försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
I Sweco Norge AS finns flera förmånsbestämda pensionsplaner med likartade demografiska och finansiella antaganden. Fordringar och skulder enligt dessa planer aktuarieberäknas därför med samma aktuariella antaganden.
Huvuddelen av de anställda i Sweco Industry Oy omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. I dotterbolaget Kemira Oy, som förvärvades 2004, finns en förmånsbestämd pensionsplan.
| Norge | Finland | |||
|---|---|---|---|---|
| Aktuariella antaganden | 2008, % | 2007, % | 2008, % | 2007, % |
| Diskonteringsfaktor | 4,4 | 4,7 | 5,5 | 4,8 |
| Förväntad avkastning på | ||||
| förvaltningstillgångar | 6,3 | 5,8 | 5,3 | 5,3 |
| Framtida årliga löneökningar | 4,5 | 4,5 | 3,0 | 3,0 |
| Framtida årliga pensionsökningar | 2,8 | 2,0 | 1,8 | 1,8 |
| Inflation | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 |
Antaganden beträffande framtida livslängd baseras på offentlig statistik och erfarenheter i varje land. Den genomsnittliga återstående livslängden för en individ som går i pension vid 67 års ålder är 17 för män och 20 för kvinnor.
| Förmånsbestämda pensionsplaner i balansräkningen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Nuvärdet av pensionsförpliktelser | –527,5 | –440,2 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | 371,3 | 317,1 |
| Oredovisade aktuariella förluster | 176,8 | 127,8 |
| NETTOTILLGÅNGAR PENSIONER | 20,6 | 4,7 |
| Andra långfristiga fordringar | 27,2 | 7,5 |
| Avsättningar till pensioner | –6,6 | –2,8 |
| NETTOBELOPP I BALANSRÄKNINGEN | 20,6 | 4,7 |
| Årets förändring i den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämd pensionsförpliktelse vid årets början Kostnader avseende tjänstgöring innevarande |
–440,2 | –313,2 |
| period samt räntekostnader | –49,3 | –35,3 |
| Aktuariella vinster och förluster | 11,5 | 4,6 |
| Utbetalningar av pensioner | 16,9 | 15,5 |
| Effekter av företagsförvärv | –98,1 | –83,7 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 31,7 | –28,1 |
| Förmånsbestämd pensionsförpliktelse vid årets slut | –527,5 | –440,2 |
| Årets förändring i verkligt värde för förvaltningstillgångarna | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Förvaltningstillgångarnas verkliga | ||
| värde vid årets början | 317,1 | 292,1 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 45,5 | 31,2 |
| Förväntad avkastning | 18,9 | 14,7 |
| Aktuariella vinster och förluster | –11,2 | –33,0 |
| Tillskott | 1,7 | 1,9 |
| Utbetalningar av pensioner | –15,5 | –14,1 |
| Effekter av företagsförvärv | 35,5 | 0,6 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | –20,7 | 23,7 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets slut | 371,3 | 317,1 |
| Förvaltningstillgångarna består av | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Aktier | 22,9 | 62,7 |
| Räntebärande värdepapper | 200,2 | 160,5 |
| Fastigheter | 56,9 | 43,8 |
| Övrigt | 91,3 | 50,1 |
| SUMMA FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR | 371,3 | 317,1 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Kostnad redovisad i resultaträkningen | ||
| Årets kostnad för intjänade pensioner | –29,6 | –21,7 |
| Korrigering intjänade pensioner tidigare perioder | – | 2,4 |
| Räntekostnad av förpliktelsen | –19,7 | –13,6 |
| Redovisade aktuariella vinster och förluster | –8,7 | 0,3 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 18,9 | 14,7 |
| SUMMA NETTOKOSTNAD | –39,1 | –17,9 |
| Kostnaden redovisas i resultaträkningen som | ||
| Personalkostnader | –38,4 | –19,3 |
| Finansnetto | –0,7 | 1,4 |
| SUMMA NETTOKOSTNAD | –39,1 | –17,9 |
Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar är –1,0 MSEK (–18,0).
Den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångarna fastställdes genom beaktande av förväntad avkastning på de tillgångar som omfattas av den aktuella investeringspolicyn. Förväntad avkastning på placeringar med fast ränta baseras på den avkastning som erhålls om dessa värdepapper hålles till förfall. Förväntad avkastning på aktier och fastigheter baseras på den långfristiga avkastningen som förekommit på respektive marknad.
Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2009 uppgå till cirka 50 MSEK.
| 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | |
|---|---|---|---|---|
| Nuvärdet av förmånsbestämd förpliktelse | –527,5 | –440,2 | –313,2 | –282,9 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | 371,3 | 317,1 | 292,1 | 245,8 |
| UNDERSKOTT | –156,2 | –123,1 | –21,1 | –37,1 |
| Erfarenhetsbaserade justeringar av | ||||
| förmånsbestämda förpliktelser | 11,5 | 4,6 | –27,7 | 19,6 |
| Erfarenhetsbaserade justeringar | ||||
| av förvaltningstillgångar | –11,2 | –33,0 | 27,9 | – |
| Avgiftsbestämda pensionsplaner | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Kostnad fördelad på pensionsplaner | ||
| Sverige, Alecta | –101,5 | –117,3 |
| Sverige, AP | –12,3 | –12,1 |
| Finland | –66,5 | –68,9 |
| Övriga länder | –24,8 | –9,6 |
| SUMMA KOSTNAD AVGIFTSBESTÄMDA PENSIONSPLANER | –205,1 | –207,9 |
| 2008 | 2007 | |||
|---|---|---|---|---|
| Nuvärde Nom. värde | Nuvärde | Nom. värde | ||
| I kortfristiga räntebärande skulder | ||||
| Förfallande inom ett år | 8,4 | 9,8 | 6,3 | 7,8 |
| Summa kortfristiga skulder | 8,4 | 9,8 | 6,3 | 7,8 |
| I skulder till kreditinstitut Förfallande inom mer än ett år men mindre än två år Förfallande inom mer än två år men mindre än tre år |
5,7 7,8 |
6,8 8,2 |
6,0 3,6 |
7,3 4,1 |
| Summa långfristiga skulder | 13,5 | 15,0 | 9,6 | 11,4 |
| SUMMA SKULDER FINANSIELLA LEASINGAVTAL |
21,9 | 24,8 | 15,9 | 19,2 |
Skulder enligt finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen till nuvärdesberäknade belopp. Ovan redovisas även nominella skulder vilka utgörs av summan av framtida leasingavgifter och restvärde vid leasingperiodens slut.
Sweco har inga skulder enligt finansiella leasingavtal som förfaller efter tre år eller mer.
| Upplupna kostnader och | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| förutbetalda intäkter | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Upplupna lönekostnader | 45,3 | 82,3 | 2,0 | 5,9 |
| Upplupen semester- och tidsskuld | 271,1 | 221,2 | 0,6 | 0,7 |
| Upplupna sociala kostnader | 152,7 | 139,8 | 3,1 | 2,6 |
| Övriga | 90,3 | 78,1 | 2,7 | 3,1 |
| SUMMA | 559,4 | 521,4 | 8,4 | 12,3 |
| Övriga kortfristiga skulder | ||||
| Moms | 130,3 | 115,5 | –0,2 | 0,0 |
| Personalens källskatt | 72,3 | 56,4 | 0,4 | 0,5 |
| Derivat | 3,4 | 0,7 | – | – |
| Övriga | 39,3 | 46,5 | 7,7 | 14,9 |
| SUMMA | 245,3 | 219,1 | 7,9 | 15,4 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Ställda panter | ||||
| Spärrade bankmedel | 0,4 | – | – | – |
| SUMMA | 0,4 | – | – | – |
| Ställda panter per skuldpost | ||||
| Säkerhet för skulder till kreditinstitut | 0,4 | – | – | – |
| SUMMA | 0,4 | – | – | – |
| Ansvarsförbindelser | ||||
| Borgen för dotterföretags skulder | – | – | 37,1 | 30,0 |
| Fullgörandegarantier | 121,3 | 98,8 | 106,6 | 86,1 |
| Tilläggsköpeskillingar | – | 6,5 | – | – |
| SUMMA | 121,3 | 105,3 | 143,7 | 116,1 |
Inga väsentliga skulder förväntas uppkomma till följd av de redovisade ansvarsförbindelserna. Inga eventualtillgångar har identifierats i koncernen. Ansvarsförbindelserna avser bank- och moderbolagsgarantier för anbud och fullgörande i projekt samt hyreskontrakt.
Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningen nedan:
| SUMMA | – | – | 3,4 | 370,0 | 373,4 | 373,4 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga kortfristiga skulder | – | – | 3,4 | – | 3,4 | 3,4 |
| Leverantörsskulder | – | – | – | 215,2 | 215,2 | 215,2 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | – | – | 140,7 | 140,7 | 140,7 |
| Övriga långfristiga skulder | – | – | – | 0,2 | 0,2 | 0,2 |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | – | – | 13,9 | 13,9 | 13,9 |
| SUMMA | 10,8 | 1 328,2 | – | – | 1 339,0 | 1 339,0 |
| Likvida medel | – | 321,3 | – | – | 321,3 | 321,3 |
| Kundfordringar | – | 1 001,8 | – | – | 1 001,8 | 1 001,8 |
| Långfristiga fordringar | – | 5,1 | – | – | 5,1 | 5,1 |
| Finansiella placeringar | 10,8 | – | – | – | 10,8 | 10,8 |
| 2008 | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Låne- och kundfordringar |
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Andra finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
| 2007 | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Låne- och kundfordringar |
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Andra finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella placeringar | 11,0 | – | – | – | 11,0 | 11,0 |
| Långfristiga fordringar | – | 3,2 | – | – | 3,2 | 3,2 |
| Kundfordringar | – | 823,0 | – | – | 823,0 | 823,0 |
| Likvida medel | – | 192,0 | – | – | 192,0 | 192,0 |
| SUMMA | 11,0 | 1 018,2 | – | – | 1 029,2 | 1 029,2 |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | – | – | 9,6 | 9,6 | 9,6 |
| Övriga långfristiga skulder | – | – | – | 3,3 | 3,3 | 3,3 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | – | – | 197,4 | 197,4 | 197,4 |
| Leverantörsskulder | – | – | – | 177,1 | 177,1 | 177,1 |
| Övriga kortfristiga skulder | – | – | 0,7 | – | 0,7 | 0,7 |
| SUMMA | – | – | 0,7 | 387,4 | 388,1 | 388,1 |
I tabellen består långfristiga fordringar av Andra långfristiga fordringar förutom pensionsfordringar och övriga kortfristiga skulder består av derivat som avser värdeförändringar på terminsaffärer. I lång- och kortfristiga räntebärande skulder ingår finansiella leasingavtal, se även not 28 och not 30.
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan.
Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av börskursen på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom marknadsvärdering, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden.
För valutaterminskontrakt bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från noterade kurser för valutaterminer på balansdagen.
Verkligt värde på finansiella leasingsskulder är baserat på nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade till marknadsräntan för liknande leasingavtal.
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än ett år anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansiering och kreditrisk.
För att kontrollera och begränsa de finansiella riskerna har styrelsen för koncernen utarbetat en finanspolicy, vilken uppdateras och fastställs minst en gång per år. Den fastställer ansvarsfördelningen mellan de lokala bolagen och den centrala finansfunktionen, vilka finansiella risker koncernen får ha samt anger hur riskerna skall begränsas. Överskottslikviditet placeras huvudsakligen i räntebärande instrument på penningmarknaden. Instrumenten måste ha låg kreditrisk och hög likviditet. Transaktionsexponering ska i huvudsak kurssäkras via terminskontrakt.
Marknadsrisk är risken för förändringar i värdet på finansiella instrument till följd av förändrade marknadspriser. Swecos policy minimerar denna risk då den genomsnittliga bindningstiden för finansiella instrument inte får överstiga 120 dagar.
Koncernen är huvudsakligen utsatt för valutarisk från potentiella förändringar av kontrakterade och bedömda betalningsflöden i utländsk valuta. Målsättningen för riskhanteringen avseende valutakurser är att minska påverkan av förändringar i valutakurser på koncernens resultat och finansiella ställning.
Koncernen har i normalfallet en naturlig risktäckning genom att omsättning så väl som kostnader sker i lokal valuta. I de fall kontrakt tas i annat än lokal valuta så kurssäkras de kontrakterade och förväntade kassaflödena efter matchning av in- och utbetalningar i samma valuta med terminskontrakt.
Koncernens transaktionsexponering från export har avseende 2008 fördelat sig på följande västentliga valutor:
| MSEK Intäkter |
EUR 51 |
USD 21 |
NOK 0 |
|---|---|---|---|
| Kostnader | –48 | – | –4 |
| NETTO | 3 | 21 | –4 |
På balansdagen hade koncernen följande öppna terminskontrakt med kvarvarande löptider mellan 0 och 12 månader (föregående år 0 till 12 månader):
| Kontrakts- belopp |
Orealiserade vinster + / förluster – |
Genomsnittlig kurs |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| EUR | 34,2 | 26,1 | –3,8 | –0,7 | 9,71 | 9,21 | |
| USD | 8,7 | 4,8 | 0,4 | 0,1 | 8,07 | 6,62 | |
| Övriga | 4,0 | 7,4 | 0,0 | –0,1 |
Säkringsredovisning har inte tillämpats för de på balansdagen utestående terminskontrakten. Värdeförändring på valutaterminerna redovisas som övrig kortfristig skuld i balansräkningen.
När dotterbolagens balansräkningar i lokal valuta omräknas till SEK uppstår en omräkningsdifferens, som beror på att innevarande år omräknas till en annan bokslutskurs än föregående år och resultaträkningen omräknas till genomsnittskursen under året, medan balansräkningen omräknas till balansdagskursen.
Omräkningsexponeringen utgörs av risken för omräkningsdifferenser i form av förändringen i det egna kapitalet. Vid årets slut uppgår omräkningsexponeringen för de väsentliga valutorna till 272 MNOK (197) resp 52,4 MEUR (34,2). Koncernen har som policy att inte valutasäkra omräkningsexponering i utländsk valuta.
Vid omräkning av tillgångar och skulder på koncernmellanhavanden uppstår en balansexponering på valutakursdifferens mellan ursprungskursen och balansdagens kurs. Valutakursdifferensen förs över resultaträkningen. Koncernens policy är att uppta lån i den exponerade valutan för att eliminera balansexponeringen till den del exponeringen inte ses som en del av nettoinvesteringen samt normala kundfordringar eller leverantörskrediter.
| I resultatet ingående | Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| valutakursdifferenser | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Nettoomsättning | 2,2 | 1,3 | 0,0 | – | ||
| Övriga rörelsekostnader | 0,3 | –2,2 | 0,0 | – | ||
| Summa valutakursdifferenser | ||||||
| i rörelseresultatet | 2,5 | –0,9 | 0,0 | – | ||
| Finansiella intäkter | 1,2 | – | – | – | ||
| Finansiella kostnader | – | –0,1 | –0,7 | –0,1 | ||
| Summa valutakursdifferenser | ||||||
| i finansnettot | 1,2 | –0,1 | –0,7 | –0,1 | ||
| TOTALA VALUTAKURS | ||||||
| DIFFERENSER I RESULTATET | 3,7 | –1,0 | –0,7 | –0,1 |
Med ränterisk avses hur förändringar i räntenivån påverkar koncernens finansiella netto och hur värdet på finansiella instrument varierar beroende på förändringar i marknadsräntorna. Sweco har en stark balansräkning med liten andel låneskulder vilket gör att den direkta ränterisken är låg. Samtliga lån löper med rörlig ränta och är inte förknippade med särskilda villkor eller åtaganden. Bolaget har bedömt att lån med rörlig ränta ger den lägsta finansieringskostnaden över tiden. Indirekt kan räntenivån påverka det allmänekonomiska klimatet och investeringsviljan i samhället.
Likviditetsrisk (risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet), kassaflödesrisk (risken att storleken på framtida kassaflöden förknippade till finansiella instrument varierar) och refinansieringsrisk (risken att refinansiering av förfallna lån blir kostsam) bedöms som låg med hänsyn tagen till den finansiella ställningen med outnyttjade checkräkningskrediter som inklusive likvida medel uppgick till 812,7 MSEK och räntebärande nettofordran på 160,1 MSEK. Checkräkningskrediterna förnyas varje år och är inte förknippade med särskilda villkor eller åtaganden, se vidare not 28.
| Övriga finansiella skulder framgår av nedanstående tabell: | |||
|---|---|---|---|
| ------------------------------------------------------------ | -- | -- | -- |
| 2008 | Nom. belopp org. valuta |
Totalt | Inom | 1 mån 1–3 mån | 3 mån– 1 år |
1–5 år |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Terminskontrakt EUR | 3,1 | 34,2 | 3,0 | 6,7 | 24,5 | – |
| Terminskontrakt USD | 1,1 | 8,7 | 0,0 | – | 8,7 | – |
| Terminskontrakt Övriga | 4,0 | 2,9 | – | 1,1 | – | |
| Finansiella leasingsskulder, SEK | 24,8 | 24,8 | 1,2 | 1,5 | 7,1 | 15,0 |
| SUMMA | 71,7 | 7,1 | 8,2 | 41,4 | 15,0 | |
| Nom. | ||||||
| belopp | Inom | 3 mån– | ||||
| 2007 | org. valuta | Totalt | 1 mån 1–3 mån | 1 år | 1–5 år | |
| Terminskontrakt EUR | 2,8 | 26,1 | 3,0 | 10,4 | 12,7 | – |
| Terminskontrakt USD | 0,7 | 4,8 | 0,5 | 1,3 | 3,0 | – |
| Terminskontrakt Övriga | 7,4 | 2,0 | 5,4 | – | – |
Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kundkreditrisk. I koncernen görs löpande kreditbedömningar av nya kunder.
Finansiella leasingsskulder, SEK 16,5 16,5 1,3 1,4 3,8 10,0 Finansiella leasingsskulder, EUR 0,3 2,7 0,1 0,2 1,0 1,4 SUMMA 57,5 6,9 18,7 20,5 11,4
Sweco har cirka 10 000 kunder från såväl den privata som offentliga sektorn. 43 procent kommer från offentliga sektorn, 11 procent från fastighets- och byggföretag, 35 procent från industriföretag samt 11 procent från övriga privata företag.
Bland kunderna finns merparten av Nordens storföretag. De tio största kunderna utgör 18 procent av omsättningen. Sweco är således inte beroende av några enstaka kunder och risken för att kundförluster ska få stor inverkan är därför liten. Historiskt sett har kundförlusterna varit små.
| 2008 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Brutto | Reserv | Netto | Brutto | 2007 Reserv |
Netto | |
| Ej förfallna kundfordringar | 802,3 | – | 802,3 | 649,7 | – | 649,7 |
| Förfallna kundfordringar 0–30 dagar |
112,3 | –0,8 | 111,6 | 110,0 | –0,2 | 109,8 |
| Förfallna kundfordringar | ||||||
| 31–90 dgr | 37,2 | –0,3 | 36,9 | 33,1 | –0,2 | 32,9 |
| Förfallna kundfordringar | ||||||
| 91–180 dgr | 17,4 | –0,7 | 16,7 | 14,2 | –0,4 | 13,8 |
| Förfallna kundfordringar | ||||||
| > 180 dgr | 52,5 | –18,1 | 34,3 | 32,1 | –15,3 | 16,8 |
| SUMMA | 1 021,7 | –19,9 | 1 001,8 | 839,1 | –16,1 | 823,0 |
Per den 31 december 2008 uppgick förfallna kundfordringar utan att något nedskrivningsbeov ansågs föreligga till 199,5 MSEK (173,3). Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter och kreditkvaliteten anses vara god.
| Kundfordringar per valuta | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| SEK | 515,1 | 494,4 |
| EUR | 160,3 | 154,2 |
| USD | 5,8 | 1,9 |
| NOK | 210,9 | 110,7 |
| Andra valutor | 109,7 | 61,8 |
| SUMMA | 1 001,8 | 823,0 |
| Förändringar i reserven för osäkra kundfordringar | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ingående reserv för osäkra kundfordringar | –16,1 | –6,2 |
| Reservering för osäkra fordringar | –18,5 | –12,1 |
| Fordringar som har skrivits bort under året | ||
| som ej indrivningsbara | 1,4 | 1,4 |
| Återförda outnyttjade belopp | 13,6 | 0,8 |
| Omräkningsdifferens | –0,3 | – |
| UTGÅENDE RESERV OSÄKRA KUNDFORDRINGAR | –19,9 | –16,1 |
För att hantera valutarisker har koncernen som mål att minska påverkan av kortfristiga fluktuationer på resultat och kassaflöden. På lång sikt kommer emellertid varaktiga förändringar av valutakurser och räntenivåer att få en påverkan på resultat och kassaflöden i MSEK:
| 2008 | 2007 | ||
|---|---|---|---|
| Förändring | Påverkan | Påverkan | |
| Faktor | +/–, % | +/– | +/– |
| Valuta | |||
| EUR | 10 | 5,9 | 9,2 |
| USD | 10 | 1,5 | 1,9 |
| NOK | 10 | 8,6 | 6,7 |
| Räntenivå på in/utlåning | 1%-enhet | –0,4 | 0,1 |
Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer förblir oförändrade. Påverkan är efter en schablonskatt på 28 procent.
Försäljning till närstående sker på marknadsmässiga villkor. Koncernen har inte haft någon omsättning mot intresseföretag.
Till bolag ägda av familjen G Nordström, som är aktieägare med cirka 34 procent av rösterna i Sweco, har konsulttjänster sålts för 0,5 MSEK (0,1). Till bolag ägda av familjen Douglas, som har ett bestämmande inflytande i Investment AB Latour, som är aktieägare med cirka 24 procent av rösterna i Sweco har konsulttjänster sålts för 4,4 MSEK (7,0). Kundfordran vid årsskiftet uppgick till 0,5 MSEK (0,8). Till bolag som ägs gemensamt av familjen G Nordström och familjen Douglas har konsulttjänster sålts för 2,5 MSEK (4,4) och där uppgick kundfordran vid årsskiftet till 0,0 MSEK (0,3).
Se även transaktioner med ledande befattningshavare not 6.
Styrelsen och verkställande direktören föreslog den 13 februari 2009 att årsstämman beslutar om överföring till aktieägarna i form av utdelning om totalt högst 175,6 MSEK (se not 27).
Sweco har tecknat avtal om att avyttra rörelsen i den finländska industriverksamhetens enhet för industriell elektronik med 38 anställda till det schweiziska elektronikföretaget Enics. Syftet med avyttringen är att renodla industriverksamhetens tjänsteutbud och fokusera på kärnverksamheterna inom investerings- och utvecklingsprojekt.
Avsättningar till pensioner är baserat på Swecos bästa aktuariella antaganden om framtiden (se not 29). Blir avvikelserna i det faktiska utfallet av dessa parametrar stora kan det leda till att aktuariella vinsterna eller förluster faller utanför korridoren och att en andel av dessa behöver redovisas i resultat- och balansräkningen.
Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill har antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts, se not 14. Av beskrivningen i not 14 framgår det att stora ändringar i dessa antaganden och uppskattningar kan ha påverkan på goodwillvärdet.
Cirka 26 procent av Swecos omsättning sker i uppdrag till fast pris. Fordringar och skulder i dessa pågående tjänsteuppdrag uppgår till väsentliga belopp. Pågående tjänsteuppdrag värderas till utfaktureringsvärde efter reduktion för konstaterade förluster och befarade risker. Vinstavräkningen baseras på bedömd färdigställandegrad. Om färdigställandegrad inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas uppdraget till nedlagda utgifter. Bedömningarna av riskerna i uppdragen och färdigställandegrad baseras på tidigare erfarenhet av liknande projekt tillsammans med uppdragets specifika förutsättningar. Balansposten består av ett flertal uppdrag och inget enskilt uppdrag utgör en väsentlig andel. En felbedömning av enskilda uppdrag ger därmed inte en väsentlig effekt på värdet av pågående arbeten. En generell felbedömning skulle kunna ha väsentlig påverkan men är däremot inte sannolik.
SWECO AB (publ), organisationsnummer 556542-9841, är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm. Moderbolagets aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Adress till huvudkontoret är: Sweco AB, Gjörwellsgatan 22, Box 34044, 100 26 Stockholm.
| Styrelsen och verkställande direktören föreslår att balanserad vinst samt fria fonder | 789,7 MSEK |
|---|---|
| jämte nettovinst för året | 228,7 MSEK |
| eller tillsammans | 1 018,4 MSEK |
| disponeras så att till aktieägarna utdelas 2,00 kronor per aktie och att resterande balanseras i ny räkning. |
175,6 MSEK1) 842,8 MSEK |
1) Utdelningbeloppet kommer högst att uppgå till 175,6 MSEK, beräknat på antal utestående aktier per 6 mars 2009, inklusive återköpta aktier i eget förvar som kan användas till företagsförvärv. Utnyttjar styrelsen bemyndigandet från årsstämman i april 2008 att antingen återköpa ytterligare aktier eller överlåta återköpta aktier kommer utdelningsbeloppet att förändras.
Avstämningsdag för utdelning beräknas till den 21 april 2009.
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2009-04-16 för fastställelse.
Styrelsen och verkställande direktören för SWECO AB (publ), har föreslagit att årsstämman 2009 fattar beslut om vinstutdelning med 2,00 SEK (2,00) per aktie, sammanlagt högst 175,6 MSEK (170,6). Med anledning av styrelsens förslag om vinstutdelning
ovan, får styrelsen härmed avge följande yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen. Swecos utdelningspolicy är att minst hälften av årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare ska delas ut till aktieägarna. Bolaget skall dock ha en kapitalstruktur som medger utveckling av investering i bolagets kärnverksamhet, vilket bedöms vara uppfyllt vid en soliditet på cirka 30 procent.
Swecos tillväxtstrategi ligger fast. Styrelsen bedömer att det kan uppstå intressanta möjligheter till företagsförvärv de närmaste åren. Mot bakgrund av den rådande oron på kreditmarknaden ser styrelsen det som angeläget att tills vidare upprätthålla en extra stark finansiell ställning. Styrelsen har därför beslutat, trots det mycket goda verksamhetsåret 2008 och den starka finansiella ställningen, att föreslå en oförändrad utdelning jämfört med föregående år.
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen till aktieägarna inte utgör
ett hinder för bolaget att fullgöra sina förpliktelser på kort eller lång sikt samtidigt som bolagets finansiella ställning möjliggör fortsatta investeringar och expansion. Koncernens soliditet kommer, baserad på balansräkningen 2008-12-31, efter föreslagen utdelning att uppgå till cirka 44 procent. Soliditeten före utdelning uppgår till cirka 47 procent.
Styrelsen anser, mot bakgrund av vad som anges ovan, att den föreslagna utdelningen med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt är försvarlig.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm 6 mars 2009
Olle Nordström Eric Douglas Gunnel Duveblad Ordförande Vice ordförande Styrelseledamot
Birgit Erngren Wohlin Øystein Løseth Aina Nilsson Ström
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Håkan Brinkenberg Thomas Holm Anna Leonsson Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant
Mats Wäppling Styrelseledamot, vd och koncernchef
Vår revisionsberättelse har avgivits den 10 mars 2009
PricewaterhouseCoopers AB Lennart Danielsson Auktoriserad revisor
Till årsstämman i SWECO AB (publ) Org nr 556542-9841
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i SWECO AB (publ) för år 2008. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 38–80. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande
direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 10 mars 2009 PricewaterhouseCoopers AB
Lennart Danielsson Auktoriserad revisor
| MSEK | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning, MSEK Nettoomsättning Rörelseresultat Finansnetto Resultat före skatt Årets resultat |
5 522,8 596,3 –8,1 588,2 402,9 |
4 569,5 432,5 –6,8 425,7 303,3 |
3 894,7 361,9 2,5 364,4 258,3 |
3 372,2 271,6 79,6 351,2 274,1 |
3 141,4 208,6 13,7 222,3 163,8 |
| Balansräkning, MSEK Balansomslutning Eget kapital inklusive minoritetsintresse Likvida medel samt kortfristiga räntebärande fordringar Räntebärande skulder Räntebärande nettofordran/skuld |
3 012,5 1 414,8 321,3 161,2 160,1 |
2 438,0 950,3 192,0 209,8 –17,8 |
2 050,9 835,9 255,6 105,8 149,8 |
2 040,5 880,7 336,3 124,4 211,9 |
1 749,4 666,4 308,8 214,2 94,6 |
| Kassaflöde, MSEK Kassaflöde från löpande verksamhet Kassaflöde från investeringsverksamhet Kassaflöde från finansieringsverksamhet |
557,1 –273,1 –176,5 |
314,2 –203,6 –155,7 |
243,8 30,2 –283,1 |
275,6 –52,8 –181,7 |
192,1 –125,2 –71,1 |
| Årets kassaflöde | 107,5 | –45,1 | –9,1 | 41,1 | –4,2 |
| Nyckeltal Rörelseresultat per anställd, TSEK Förädlingsvärde per anställd, TSEK Debiteringsgrad, % Rörelsemarginal, % Vinstmarginal, % Soliditet, % Skuldsättningsgrad, ggr Räntetäckningsgrad, ggr Avkastning på eget kapital, % Avkastning på sysselsatt kapital, % Avkastning på totalt kapital, % Antal årsanställda |
109 720 75,6 10,8 10,6 47,0 0,1 32 34,6 44,4 22,3 5 453 |
92 701 76,1 9,5 9,3 39,0 0,2 35 33,8 41,7 19,5 4 699 |
91 701 75,3 9,3 9,4 40,8 0,1 51 29,9 38,2 18,2 3 986 |
75 676 74,2 8,1 10,4 43,2 0,1 43 35,3 38,1 19,0 3 626 |
61 637 72,1 6,6 7,1 38,1 0,3 21 26,7 27,7 13,7 3 445 |
| Aktiedata Resultat per aktie, SEK Resultat per aktie efter utspädning, SEK Direktavkastning, % Eget kapital per aktie, SEK Eget kapital per aktie efter utspädning, SEK Kassaflöde per aktie, SEK Kassaflöde per aktie efter utspädning, SEK Köpkurs Sweco B 31 december, SEK Börsvärde, MSEK Ordinarie utdelning per aktie, SEK (2008 – föreslagen) Extra utdelning och annan vinstöverföring Antal aktier 31 dec1) Antal aktier efter utspädning 31 dec1) Antal aktier efter full utspädning 31 dec1) Antal återuppköpta B- och C-aktier1) |
4,68 4,65 5,7 16,09 15,72 1,25 1,24 35,00 3 211 2,00 – 87 144 243 89 172 369 90 424 369 2 357 867 |
3,53 3,46 3,1 11,06 10,83 –0,54 –0,53 65,00 5 599 2,00 – 84 260 044 86 029 339 86 947 804 2 154 306 |
3,00 2,99 6,1 9,80 9,72 –0,11 –0,11 52,80 4 422 1,50 1,70 84 251 350 84 887 845 85 739 700 1 163 000 |
3,18 3,17 7,4 10,28 10,22 0,49 0,49 41,60 3 479 1,10 2,00 84 451 350 84 823 810 85 896 350 963 000 |
1,88 1,86 3,2 7,72 7,72 –0,05 –0,05 25,40 2 169 0,80 – 84 451 350 84 451 350 84 451 350 963 000 |
1) Till följd av genomförd aktiesplit 2007 har antalet aktier för tidigare perioder omräknats
Marknaden för teknikkonsulter var svag i början av 2004 men förbättrades något under slutet av året. Det var framför allt ökade aktiviteter inom byggsektorn och ett förbättrat orderläge inom industrin som påverkade marknadsförutsättningarna positivt. För tjänster inom energi, vatten och miljö var marknaden fortsatt stabil. Sweco-koncernens omsättning ökade med 42 procent, till stor del beroende på de under 2003 gjorda förvärven, Sweco Grøner och PIC Engineering. Under 2004 integrerades de två bolagen i Sweco-koncernen. Integrationsarbetet gick planenligt med betydande interna synergier i samband med att nya affärskonstellationer skapades med övriga bolag. De nya bolagen bidrog redan första året till koncernens förstärkta marknadsposition och starka tillväxt. Det fjärde kvartalet 2004 var framgångsrikt med hög aktivitet vid samtliga bolag och ett starkt resultat. Aktierna steg under året med 71 procent och slutade på 127 SEK. Vid slutet av året hade Sweco drygt 3 600 anställda.
Inom flertalet av Swecos verksamhetsområden var efterfrågan god såväl i de nordiska länderna som internationellt. Sweco stärkte sina positioner ytterligare på hemmamarknaderna i Norden. Samtidigt fortsatte framgångarna på tillväxtmarknaderna i östra Europa med flera stora uppdrag inom områdena vatten och miljö, infrastruktur och arkitektur. Sweco-koncernen omsättning ökade med sju procent, varav två tredjedelar var organisk och en tredjedel tillkom genom förvärv. Andelen utlandsomsättning utgjorde 41 procent. Under året förvärvades åtta företag i Sverige, Finland och Ryssland med en sammanlagd årsomsättning på cirka 100 MSEK. Viktig lokal närvaro byggdes i bland annat Ryssland och Bulgarien. Under året utgavs ett teckningsoptionsprogram till 50 ledande befattningshavare. Aktiekursen för Sweco B var 208 SEK vid årets utgång, en uppgång under året med 64 procent. Antalet anställda vid årets utgång var cirka 3 700.
Under 2006 var efterfrågan på Swecos tjänster mycket bra såväl i de nordiska länderna som internationellt. Sweco stärkte sina positioner ytterligare på hemmamarknaderna i Norden, framför allt inom energiområdet. 2006 blev ett rekordår med kraftig tillväxt och hög lönsamhet. Sweco-koncernens omsättning ökade med 16 procent varav cirka 40 procent av omsättningsökningen förklaras av förvärv och 60 procent av organisk tillväxt. Andelen utlandsomsättning ökade till 50 procent. Rörelseresultatet ökade med 33 procent och uppgick till 362 MSEK. Resultatförbättringen förklaras huvudsakligen av en fortsatt stark marknadssituation för samtliga affärsenheter, förbättrad intern effektivitet och av gjorda förvärv. Under året förvärvades företag i Sverige,
Q4 Q3 Q2 Q1
De senaste fem åren har Sweco haft en stark ekonomisk utveckling. I genomsnitt har nettoomsättningen årligen ökat med 15 procent och rörelseresultatet med 30 procent.
Norge, Finland och Litauen med en årlig omsättning på drygt 350 MSEK och 379 anställda. En ny organisation skapades under andra kvartalet i syfte att öka förutsättningarna att växa internationellt. Aktiekursen steg med 27 procent och uppgick till 264 SEK vid årets slut. Vid årets slut var antalet anställda cirka 4 200.
Efterfrågan på tekniska konsulttjänster har under året varit stark inom samtliga affärsenheter, vilket resulterat i en fortsatt positiv utveckling och ännu ett rekordår för Sweco. Omsättningen ökade med 17 procent varav cirka 60 procent förklaras av förvärv och 40 procent av organisk tillväxt. Rörelseresultatet ökade med 20 procent och uppgick till 433 MSEK. Resultatförbättringen förklaras huvudsakligen av en fortsatt stark marknadssituation, förbättrad intern effektivitet och av gjorda förvärv. Under året förvärvade Sweco bolag och verksamheter med en årlig omsättning på cirka 329 MSEK och totalt cirka 620 anställda. I Norge har Sweco fortsatt sin expansion genom ett flertal förvärv och är nu ett av landets ledande konsultföretag med multidiciplinär täckning. Expansionen i centrala och östra Europa har fortsatt. Genom förvärv av tjeckiska Hydroprojekt har en ny hemmamarknad i centrala Europa etablerats. Ytterligare förvärv har gjorts i Estland och i Litauen där Sweco nu har en klart ledande marknadsposition. Aktiekursen för Sweco B steg med 23 procent under året och uppgick vid året slut till 65 SEK. Antalet anställda vid perioden utgång uppgick till 4 934.
Marknaden för teknikkonsulttjänster har varit god under året främst vad det gäller uppdrag relaterade till miljö, energi och infrastruktur. Efterhand som finanskrisen påverkade de europeiska marknaderna inleddes en kraftig inbromsning i den reala ekonomin. I slutet av året märktes en minskad efterfrågan inom byggsektorn och delar av industrin. Trots den snabba nedgången i konjunkturen mot slutet av året blev 2008 Swecos bästa år hittills. Sweco-koncernens omsättning ökade med 21 procent och uppgick till 5 523 MSEK. Omsättningsökningen förklaras till cirka 50 procent av organisk tillväxt och 50 procent av gjorda förvärv. Rörelseresultatet ökade med 38 procent och uppgick till 596 MSEK. Verksamheterna i Sverige och Norge svarade för den största resultatförbättringen. Under året har Sweco fortsatt att växa och stärkt marknadspositionerna såväl i Norden som i östra och centrala Europa. I Norge gjordes flera förvärv och i östra Europa fortsatte expansionen genom ytterligare förvärv i Litauen och Bulgarien. Ett teckningsoptionsprogram utgavs under året till cirka 50 ledande befattningshavare. Aktiekursen för Sweco B var vid årets slut 35 kronor, en nedgång under året med 47 procent. Antalet anställda vid årets utgång uppgick till 5 536 personer.
MSEK
Sweco ABs aktier är sedan den 21 september 1998 noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Swecos aktiekapital är uppdelat på serie A, B och C. Samtliga aktier ger rätt till utdelning. Vid bolagsstämman har A-aktierna en röst och B-aktierna respektive C-aktierna en tiondels röst. I bolagsordningen finns inskriven rätten att konvertera aktier av serie A till serie B. I bolagsordningen anges också att C-aktien, som innehas av bolaget självt, på begäran av styrelsen kan omvandlas till B-aktier. Det samlade börsvärdet på Swecos aktier uppgick vid årsskiftet till 3 211 MSEK.
Aktieiekursen för Sweco B var 35 SEK vid periodens utgång, en nedgång under året med 47 procent. NASDAQ OMX Stockholm sjönk under samma period med 42 procent. Den årliga totalavkastningen har under de senaste fem åren varit i genomsnitt 32 procent. B-aktiens högsta kurs under året var 65 SEK och den lägsta 34 SEK. Högsta kursen för A-aktien var 76 SEK och den lägsta 30 SEK. Under året omsattes via NASDAQ OMX Stockholm totalt 9 500 679 Sweco-aktier till ett värde av cirka 465,5 MSEK, vilket fördelat per börsdag blir cirka 1,85 MSEK. Antalet omsatta aktier per börsdag var 37 667 B-aktier och 35 A-aktier.
Den genomsnittliga årliga totalavkastningen för Swecos B-aktie, bestående av kursutveckling samt erhållna utdelningar, har de senaste fem åren uppgått till 32 procent. Motsvarande siffra för SIX Generalindex var 6 procent.
| Antal | Andel i % | |||
|---|---|---|---|---|
| Aktier | Röster | Aktier | Röster | |
| A | 9 389 075 | 9 389 075 | 10,5 | 54,0 |
| B | 78 563 035 | 7 856 304 | 87,8 | 45,2 |
| C | 1 550 000 | 155 000 | 1,7 | 0,8 |
| Totalt | 89 502 110 | 17 400 379 | 100,0 | 100,0 |
1) Inklusive 807 867 B-aktier, 1 550 000 C-aktier och 235 787 röster avseende återköpta aktier.
| Kategori | Andel i % av aktier | Andel i % av röster | ||
|---|---|---|---|---|
| Institutionellt ägande | 79,9 | 82,7 | ||
| Privat ägande | 20,1 | 17,3 | ||
| Svenskt ägande, totalt | 86,5 | 92,8 | ||
| Utländskt ägande, totalt | 13,5 | 7,2 |
1) Inklusive 807 867 B-aktier, 1 550 000 C-aktier och 235 787 röster avseende återköpta aktier.
2) Baserat på uppgifter från Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB).
| Ägare | A | B | C | Totalt | Andel i % av aktier | Andel i % av röster |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Fam G Nordström (privat och via bolag) | 5 152 445 | 8 126 850 | – | 13 279 295 | 14,8 | 34,3 |
| Investment AB Latour | 1 222 760 | 29 525 000 | – | 30 747 760 | 34,4 | 24,0 |
| Stiftelsen J. Gust. Richerts minne | 1 725 770 | 95 250 | – | 1 821 020 | 2,0 | 9,9 |
| SSB CL Omnibus | – | 5 674 848 | – | 5 674 848 | 6,3 | 3,2 |
| Anders R Öhman | 245 500 | 434 500 | – | 680 000 | 0,8 | 1,7 |
| Swedbank Robur Fonder | – | 2 639 627 | – | 2 639 627 | 3,9 | 1,5 |
| KAS Depositary Trust Company | – | 2 572 478 | – | 2 572 478 | 2,9 | 1,5 |
| Sweco AB | – | 807 867 | 1 550 000 | 2 357 867 | 2,6 | 1,4 |
| Fam. Kurt O Eriksson | 146927 | 807 883 | – | 954 810 | 1,1 | 1,3 |
| Aktie Ansvar Fonder | – | 1 307 000 | – | 1 307 000 | 1,5 | 0,8 |
| Övriga aktieägare | 895 675 | 26 571 732 | – | 27 467 407 | 30,7 | 20,4 |
| Summa | 9 389 075 | 78 563 035 | 1 550 000 | 89 502 110 | 100,0 | 100,0 |
1) Inklusive 807 867 B-aktier, 1 550 000 C-aktier och 235 787 röster avseende återköpta aktier.
2) Baserat på uppgifter från Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB).
Innehavet av egna B-aktier förändrades under året genom emission av 350 000 aktier i samband med förvärvet av Opticonsult AS och 171 852 aktier i samband med förvärvet av de resterande 50 procenten av aktierna i Lenvodokanalproekt. Sweco innehar därefter 2 357 867 återköpta aktier, varav 807 867 B-aktier och 1 550 000 C-aktier. De återköpta aktierna motsvarar 2,7 procent av totala antalet aktier och 1,4 procent av rösterna. Av de 807 867 B-aktierna avser 632 454 återköpta aktier som kan användas vid företagsvärv. De återköpta aktierna har en genomsnittlig anskaffningskurs om 22,10 SEK motsvarande totalt 14,0 MSEK. Marknadsvärdet uppgick vid utgången av perioden till 22,1 MSEK. Sweco innehar därutöver 175 413 återköpta B-aktier och 1 550 000 återköpta C-aktier att användas i Aktiebonusprogram 2008.
FÖRDELNING AV AKTIEINNEHAV 31 DECEMBER 20081), 2)
Swecos årsstämma 2008 bemyndigade styrelsen att under perioden fram till nästa årsstämma återköpa egna aktier. Maximalt kan fem procent av antalet aktier återköpas. Syftet med återköpen är dels att optimera bolagets kapitalstruktur, dels att skapa möjligheter att använda egna aktier vid eventuella framtida förvärv. Vid samma årsstämma bemyndigades även styrelsen att besluta om överlåtelse av egna aktier. Överlåtelse får ske i samband med företagsförvärv och då till en ersättning som svarar mot ett bedömt marknadsvärde. Syftet är att kunna finansiera eventuella företagsförvärv på ett kostnadseffektivt sätt. Styrelsen har beslutat föreslå att årsstämman 2009 beviljar styrelsen motsvarande bemyndigande avseende återköp och överlåtelse av egna aktier.
| Antal aktier | Innehav antal | Innehav, % | Antal aktieägare | Aktieägare, % | Antal röster | Röster % |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1–500 | 669 591 | 0,7 | 3 001 | 54,1 | 103 151 | 0,6 |
| 501–1 000 | 647 786 | 0,7 | 768 | 13,8 | 100 878 | 0,6 |
| 1 001–10 000 | 4 977 268 | 5,6 | 1 427 | 25,7 | 707 611 | 4,1 |
| 10 001–50 000 | 5 097 111 | 5,7 | 247 | 4,5 | 753 251 | 4,3 |
| 50 001–100 000 | 2 869 553 | 3,2 | 40 | 0,7 | 484 267 | 2,8 |
| 100 001– | 75 240 801 | 84,1 | 65 | 1,2 | 15 251 221 | 87,6 |
| Summa | 89 502 110 | 100,0 | 5 548 | 100,0 | 17 400 379 | 100,0 |
1) Inklusive 807 867 B-aktier, 1 550 000 C-aktier och 235 787 röster avseende återköpta aktier.
2) Baserat på uppgifter från Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB).
Vid Swecos årsstämma 2008 beslutades att på marknadsmässiga villkor utge ett teckningsoptionsprogram (2008/2011) riktat till cirka 50 ledande befattningshavare i Swecokoncernen. Totalt tecknades 1 252 000 optioner, vilket motsvarar en utspädning på 1,4 procent av kapitalet och 0,7 procent av rösterna. 448 000 teckningsoptioner har behållits för att kunna erbjudas till framtida ledande befattningshavare. Nyteckning av aktier kan påkallas från och med den 30 maj 2011 till och med den 30 november 2011. Varje optionsrätt berättigar till teckning av 1 aktie. Vid full konvertering av teckningsoptionsprogrammet (2008/2011) ökar antalet B-aktier med 1 252 000, vilket motsvarar en utspädning på 1,4 procent av kapitalet och 0,7 procent av rösterna.
Vid Swecos årsstämma den 10 april 2008 beslutades, i enlighet med styrelsens förslag, om införande av ett aktiebonusprogram, riktat till huvuddelen av koncernens anställda i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Förslaget innefattade beslut om aktiebonusprogram 2008, beslut om riktad emission av C-aktier, beslut om att bemyndiga styrelsen att återköpa emitterade C-aktier samt beslut om överlåtelse av egna aktier till fullgörande av åtaganden enligt aktiebonusprogram 2008. Aktiebonusprogrammet innebär att de anställda erhåller aktier i Sweco som motsvarar intjänad bonus under 2008 dividerat med en basaktiekurs. Basaktiekursen motsvarar den genomsnittliga volymvägda kursen för SWECO AB (publ) aktie av serie B under perioden 20 mars
2008 – 28 mars 2008 med avdrag för den på årsstämman 2008 beslutade utdelningen. Basaktiekursen fastställdes till 49 SEK.
Aktiebonusprogrammet ersatte tidigare kontantbaserade bonusprogram. Uppskattat antal aktier som under maj 2009 kommer att utges i aktiebonusprogram 2008 uppgår till maximalt 1 950 000.
Minst hälften av resultatet efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Bolaget ska dock ha en kapitalstruktur som medger utveckling av och investering i bolagets kärnverksamhet, vilket bedöms vara uppfyllt vid en soliditet på cirka 30 procent.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår en utdelning per aktie om 2,00 SEK (2,00). Utdelningsbeloppet uppgår högst till 175,6 MSEK (170,6). Utdelning utgår inte på återköpta aktier.
Swecos tillväxtstrategi ligger fast. Styrelsen bedömer att det kan uppstå intressanta möjligheter till företagsförvärv de närmaste åren. Mot bakgrund av den rådande oron på kreditmarknaden ser styrelsen det som angeläget att tills vidare upprätthålla en extra stark finansiell ställning. Styrelsen har därför beslutat, trots det mycket goda verksamhetsåret 2008 och den starka finansiella ställningen, att bibehålla utdelningen oförändrad jämfört med föregående år.
| Förändring av antalet aktier | Totalt antal aktier | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tidpunkt | Kommentar | A | B | C | A | B | C | Belopp SEK | Kapital MSEK |
| 1997, jun | Bolagets bildande | 1 000 | – | – | 1 000 | – | – | 100 | 0,1 |
| 1997, dec | Split 20:1 | 19 000 | – | – | 20 000 | – | – | 5 | 0,1 |
| 1997, dec | Nyemission | 1 857 815 | 12 925 790 | – | 1 877 815 | 12 925 790 | – | 5 | 74 |
| 2003, juli–nov | Konvertering | – | 234 924 | – | 1 877 815 | 13 160 714 | – | 5 | 75,2 |
| 2004, jan | Nyemission | – | 1 649 601 | – | 1 877 815 | 14 810 315 | – | 5 | 83,4 |
| 2004, juni | Konvertering | – | 394 740 | – | 1 877 815 | 15 205 055 | – | 5 | 85,4 |
| 2006, maj | Split 2:1 | 1 877 815 | 15 205 055 | – | 3 755 630 | 30 410 110 | – | 2,5 | 85,4 |
| 2006, maj | Inlösen | –1 877 815 | –15 205 055 | – | 1 877 815 | 15 205 055 | – | 2,5 | 42,7 |
| 2006, maj | Fondemission | – | – | – | – | – | – | 5 | 85,4 |
| 2007, april | Emission | – | – | 200 000 | 1 877 815 | 15 205 055 | 200 000 | 5 | 86,4 |
| 2007, maj | Split 10:1 | 16 900 335 | 136 845 495 | 1 800 000 | 187 781 501 | 152 050 550 | 2 000 000 | 0,5 | 86,4 |
| 2007, maj | Inlösen | –9 389 075 | –76 025 275 | –1 000 000 | 9 389 075 | 76 025 275 | 1 000 000 | 0,5 | 43,2 |
| 2007, maj | Fondemission | – | – | – | 9 389 075 | 76 025 275 | 1 000 000 | 1 | 86,4 |
| 2008, feb | Omvandling | – | 850 000 | –850 000 | 9 389 075 | 76 875 275 | 150 000 | 1 | 86,4 |
| 2008, juni | Nyemission | – | – | 1 400 000 | 9 389 075 | 76 875 275 | 1 550 000 | 1 | 87,8 |
| 2008, juni | Nyemission | – | 1 588 480 | – | 9 389 075 | 78 463 755 | 1 550 000 | 1 | 89,4 |
| 2008, okt | Nyemission | – | 99 280 | – | 9 389 075 | 78 563 035 | 1 550 000 | 1 | 89,5 |
1) Inklusive 807 867 B-aktier, 1 550 000 C-aktier och 235 787 röster avseende återköpta aktier.
Sweco AB är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Bolaget omfattas från och med 1 juni 2006 av Svensk kod för bolagsstyrning. Till grund för bolagsstyrningen i Sweco ligger den svenska aktiebolagslagen, bolagsordningen, noteringsavtalet för bolagets aktier på NASDAQ OMX Stockholm, Svensk kod för bolagsstyrning samt andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler. Swecos styrelse och ledning strävar efter att leva upp till aktieägarnas, andra intressenters samt NASDAQ OMX Stockholms krav på effektiv och väl fungerande bolagsstyrning. Styrning, ledning och kontroll av Sweco fördelas mellan aktieägarna på årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med svensk aktiebolagslag och bolagsordningen. Swecos bolagsstyrningsrapport är inte granskad av bolagets revisorer.
Sweco AB:s aktier är sedan den 21 september 1998 noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Det samlade börsvärdet för Sweco AB uppgick vid årets utgång till 3 211 MSEK (5 599). Aktiekapitalet uppgick till 89,5 MSEK fördelat på 9 389 075 A-aktier, 78 563 035 B-aktier samt 1 550 000 C-aktier. C-aktierna är preferensaktier och skapades efter extra bolagsstämman i mars 2007, samt efter årsstämman i april 2008. Syftet med C-aktierna är att, efter konvertering till B-aktier, ge bolaget en möjlighet att leverera aktier till de anställda som omfattas av Aktiebonusprogram 2008. För mer information om detta program, se sidan 40 i årsredovisningen för 2008. A-aktierna har en röst och B-aktierna samt Caktierna en tiondels röst. A-, B- och C-aktierna ger samma rätt till utdelning. I bolagsordningen finns inskriven rätten att konvertera aktierna av serie A till serie B. I bolagsordningen anges också att C-aktien, som innehas av bolaget självt, på begäran av styrelsen kan omvandlas till B-aktier.
Vid slutet av 2008 hade Sweco AB 5 548 aktieägare. Större aktieägare är Familjen G Nordström (14,8 procent av kapitalet och 34,3 procent av rösterna) och Investment AB Latour (34,4 procent av kapitalet och 24,0 procent av rösterna). Utländska investerare ägde 13,5 procent av kapitalet och 7,2 procent av rösterna. De tio största ägarna innehar motsvarande 69,3 procent av aktiekapitalet och 79,6 procent av rösterna.
Swecos utdelningspolicy innebär att minst hälften av resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Bolaget ska dock ha en kapitalstruktur som medger utveckling av och investering i bolagets kärnverksamhet, vilket bedöms uppfyllt vid en soliditet på cirka 30 procent.
Bolagsstämman är Swecos högsta beslutande organ där samtliga aktieägare har rätt att besluta i Sweco AB:s angelägenheter. Aktieägare som är registrerade i aktieboken per avstämningsdagen och anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för samtliga sina aktier. Beslut på bolagsstämman fattas vanligtvis med enkel majoritet; i vissa fall föreskriver dock den svenska aktiebolagslagen en viss närvaro för att uppnå beslutsförhet eller en särskild röstmajoritet.
Årsstämma ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång, och ska hållas i Stockholm. På årsstämman fattas beslut om bland annat fastställande av bolagets och koncernens resultat- och balansräkningar, utdelning, ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör, ersättning till styrelse och revisorer, val av styrelseledamöter, styrelseordförande, i förekommande fall revisorer, beslut om valberedning samt övriga eventuella ärenden som ankommer på stämman
• Swecos affärsmodell • Intern kontroll
• ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet
enligt aktiebolagslagen. På Swecos årsstämma har varje aktieägare möjlighet att ställa frågor om bolaget och dess resultat för året som gått. På årsstämman är styrelse, bolagsledning samt revisor närvarande för att kunna besvara dessa frågor.
Årsstämma 2008 hölls den 10 april i Stockholm. Totalt deltog 172 aktieägare, representerande 80,1 procent av rösterna och 67,9 procent av kapitalet. Till ordförande för stämman valdes Olle Nordström. Stämman beslutade om en ordinarie utdelning om 2,00 SEK per aktie. Stämman fattade också beslut om införande av Aktiebonusprogram 2008, beslut om riktad emission av C-aktier, beslut om att bemyndiga styrelsen att återköpa emitterade C-aktier, samt beslut om överlåtelse av egna aktier till fullgörande av åtaganden enligt Aktiebonusprogram 2008. Vidare beslutade stämman att bemyndiga styrelsen att fatta beslut om förvärv och överlåtelse av egna aktier och instruktioner för valberedningen. Stämman beslutade även att utge ett teckningsoptionsprogram riktat till cirka 50 nyckelpersoner i Sweco-koncernen. Mats Wäppling, vd och koncernchef, kommenterade i sitt anförande verksamhetsåret 2007, Swecos utveckling under de senaste åren samt gav en utblick för år 2008.
Till ordinarie styrelseledamöter omvaldes Eric Douglas, Birgit Erngren Wohlin, Aina Nilsson Ström, Olle Nordström och Mats Wäppling. Gunnel Duveblad och Øystein Løseth nyvaldes. Till styrelsens ordförande omvaldes Olle Nordström.
Protokoll från stämman finns tillgängligt på Swecos hemsida.
Årsstämman 2009 kommer att äga rum på Hotel Rival, Biografsalongen, Mariatorget 3 i Stockholm den 16 april kl 15.30.
Valberedningen är årsstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor med syfte att skapa ett bra underlag för stämmans behandling av dessa ärenden. Utöver att till årsstämman föreslå styrelsens sammansättning har valberedningen till uppgift att lämna förslag till stämmoordförande, styrelseledamöter, styrelseordförande, styrelsearvode med uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter och eventuell ersättning för kommittéarbete samt val och arvodering av revisorer.
Valberedningen har under 2008 främst arbetat med:
Inför 2009 års årsstämma har valberedningen haft fem sammanträden. På årsstämman 2008 beslutades om nya instruktioner för valberedning inför 2009 års årsstämma. Beslutet innebär bland annat att styrelsens ordförande ska sammankalla en valberedning bestående av en representant för envar av de minst tre och högst fyra största aktieägarna i bolaget jämte styrelseordföranden, om denne inte är ledamot i egenskap av ägarrepresentant. Namnet på ledamöterna, tillsammans med namnen på de aktieägare de företräder, offentliggjordes den 15 oktober 2008.
Swecos valberedning inför 2009 års årsstämma består av Gustaf Douglas representerande Investment AB Latour, Lars Kritz representerande Stiftelsen J. Gust. Richerts Minne samt styrelsens ordförande Olle Nordström representerande Familjen G Nordström. Ordförande i valberedningen är Olle Nordström.
Bolagets styrelse ansvarar för bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation. Styrelsen ska också se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen ska se till att dess arbete årligen utvärderas genom en systematisk och strukturerad process.
Styrelsens arbetsordning med instruktioner för arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktör uppdateras och fastställs årligen. Arbetsordningen reglerar styrelsens åligganden, arbetsfördelningen inom styrelsen, antal möten, årsagenda och huvudteman på respektive styrelsesammanträde samt anvisningar för föredragningslista och underlag för ärendes behandling etc.
Styrelseordföranden leder styrelsens arbete och ansvarar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Styrelseordföranden följer fortlöpande koncernens utveckling genom kontinuerliga kontakter med verkställande direktören i strategiska frågor. Styrelseordföranden företräder bolaget i frågor som rör ägarstrukturen. I enlighet med Swecos bolagsordning ska styrelsen bestå av minst tre och högst åtta ledamöter med högst tre suppleanter. Dessa ledamöter väljs på årsstämman för perioden från årsstämman fram till och med slutet av nästa årsstämma.
Swecos styrelse består av sju ordinarie ledamöter valda av årsstämman för en period av ett år, samt tre personalrepresentanter och tre suppleanter för dessa, utsedda av de anställda. Med undantag för verkställande direktören har ingen av styrelsens stämmovalda ledamöter en operativ roll i bolaget. Sex ledamöter är från Sverige, en är från Norge. Tre av de sju ledamöterna är kvinnor. Ledamöternas medelålder är 53,7 år. Samtliga ordinarie ledamöter utom verkställande direktören är oberoende i förhållande till Sweco. Samtliga ledamöter förutom Olle Nordström och Eric Douglas är oberoende i förhållande till ägarna.
Årsstämman 2008 utsåg Olle Nordström till ordförande och vid det efterföljande konstituerande styrelsesammanträdet utsågs Eric Douglas till vice ordförande. Ordinarie styrelseledamöter under 2008 har i övrigt varit Gunnel Duveblad (från och med årsstämman 2008) Birgit Erngren Wohlin, Anders Frick (fram till årsstämman 2008), Øystein Løseth (från och med årsstämman 2008), Aina Nilsson Ström samt Mats Wäppling. Personalrepresentanter är Håkan Brinkenberg, Thomas Holm och Anna Leonsson som ordinarie ledamöter och Sahar Almashta, Marita Claëson och Göran Karloja som suppleanter. Mats Wäppling är den ende styrelseledamoten som också ingår i Swecos operativa ledning. Ingen styrelseledamot har blivit vald med anledning av avtal eller överenskommelse med någon större aktieägare, kund, leverantör eller annan person.
Utöver det konstituerande styrelsesammanträde, som hålls i anslutning till årsstämman, ska styrelsen sammanträda minst fem gånger per år. Under 2008 har styrelsen haft tolv styrelsesammanträden, varav fyra var per capsulam-sammanträden för beslut i brådskande ärenden. Fyra av
styrelsesammanträdena hölls i anslutning till att bolaget lämnade delårsrapport. Sammanträdet i samband med delårsrapporten avseende kvartal två var ett telefonmöte med i förväg utsänt material som underlag. Vid styrelsesammanträdet i augusti besökte styrelsen bolagets kontor i Tallinn där studiebesök även gjordes vid Swecos hamnprojekt i Muuga Port.
På det konstituerande styrelsesammanträdet sker val av vice styrelseordförande och beslut om firmateckning.
Vid de styrelsesammanträden som avhållits under året har styrelsen, förutom redovisning av utvecklingen för bolagens verksamhet och ekonomi, ägnat betydande tid åt bolagets strategiska inriktning, ledningsfrågor, omvärldsfrågor, förvärv, incitamentsfrågor, finansiella frågor, redovisningsmässiga- och internkontrollfrågor, varumärkesstrategi samt andra beslut som enligt beslutsordningen ska behandlas av styrelsen. Andra tjänstemän i bolaget deltar vid behov i styrelsens sammanträden som föredragande. Sekreterare i styrelsen är bolagets jurist. Närvaron vid styrelsesammanträden och revisionskommitténs möten under 2008 framgår av nedanstående tabell:
| Styrelse- sammanträden |
Revisions- kommittén |
Ersättnings kommittén |
|
|---|---|---|---|
| Antal sammanträden | 12 | 2 | 2 |
| Olle Nordström | 12 | 2 | 2 |
| Eric Douglas | 11 | 1 | 2 |
| Gunnel Duveblad1) | 10 | 2 | – |
| Birgit Erngren Wohlin | 11 | 2 | – |
| Anders Frick2) | 2 | – | – |
| Øystein Løseth1) | 9 | 2 | – |
| Aina Nilsson Ström | 11 | 2 | 2 |
| Mats Wäppling | 12 | – | – |
| Håkan Brinkenberg | 11 | 2 | – |
| Thomas Holm1) | 11 | 2 | – |
| Anna Leonsson | 11 | 1 | – |
| Sahar Almashta1) | 1 | – | – |
| Marita Claëson | 8 | 2 | – |
| Göran Karloja1) | – | – | – |
1) Inträdde i styrelsen 10 april 2008.
2) Avgick ur styrelsen 10 april 2008.
Styrelsens arvode beslutas av årsstämman. Arvodet för 2008/2009 bestämdes till 1 310 KSEK, varav styrelsearvode till ordförande utgör 350 KSEK, till vice styrelseordförande 260 KSEK samt till av stämman valda fyra ledamöter som inte är anställda i bolaget 175 KSEK vardera. Dessa arvoden inkluderar även eventuellt arbete i ersättningskommittén. Verkställande direktören och personalrepresentanterna erhåller inte styrelsearvode. Ordföranden i revisionskommittén erhåller även 80 KSEK för sitt arbete.
För att säkerställa att styrelsen uppfyller erforderliga krav på ett fungerande styrelsearbete sker årligen en utvärdering av styrelsens arbete och dess ledamöter, så även under 2008. Resultatet av utvärderingen diskuteras gemensamt i styrelsen. En utvärdering sker fortlöpande av verkställande direktörens och bolagsledningens arbete, vilket behandlas vid minst ett styrelsesammanträde utan närvaro av bolagsledningen.
Styrelsen utser på det konstituerande styrelsesammanträdet en ersättningskommitté. I ersättningskommittén 2008/2009 ingår Olle Nordström, Eric Douglas och Aina Nilsson Ström. Ersättningskommittén har till uppgift att bereda frågor rörande anställningsvillkor, pensionsförmåner och bonussystem avseende verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare samt förelägga styrelsen förslag till beslut. Ersättningskommittén ska sammanträda minst två gånger per år. Under 2008 och inför 2009 års årsstämma har ersättningskommittén haft två möten. Dessa möten har främst behandlat ersättningsfrågor, samt frågor kring aktiebonus- och teckningsoptionsprogram.
Styrelsen har under 2008 inrättat en revisionskommitté där samtliga styrelseledamöter förutom vd ingår. Bolagets revisor närvarar alltid vid mötena. Revisionskommittén har bland annat till uppgift att svara för
| Styrelse- och kommittéarvoden, SEK3) |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Befattning | Födelseår | Nationalitet | Invald | Oberoende2) | 2008 | 2007 | |
| Olle Nordström | Ordförande | 1958 | Svensk | 1997 | nej | 350 000 | 340 000 |
| Eric Douglas | Vice ordförande | 1968 | Svensk | 2000 | nej | 260 000 | 142 000 |
| Gunnel Duveblad | Ledamot, ordförande revisionskommittén | 1955 | Svensk | 2008 | ja | 255 000 | – |
| Birgit Erngren Wohlin | Ledamot | 1939 | Svensk | 1997 | ja | 175 000 | 150 000 |
| Øystein Løseth | Ledamot | 1958 | Norsk | 2008 | ja | 175 000 | – |
| Aina Nilsson Ström | Ledamot | 1953 | Svensk | 2005 | ja | 175 000 | 150 000 |
| Mats Wäppling | Ledamot, vd och koncernchef | 1956 | Svensk | 2003 | nej | – | – |
| Håkan Brinkenberg | Personalrepresentant utsedd av de anställda | 1946 | Svensk | 2005 | – | – | – |
| Thomas Holm | Personalrepresentant utsedd av de anställda | 1953 | Svensk | 2008 | – | – | – |
| Anna Leonsson | Personalrepresentant utsedd av de anställda | 1971 | Svensk | 2005 | – | – | – |
| Sahar Almashta | Suppleant utsedd av de anställda | 1960 | Svensk | 2008 | – | – | – |
| Marita Claëson | Suppleant utsedd av de anställda | 1945 | Svensk | 1997 | – | – | – |
| Göran Karloja | Suppleant utsedd av de anställda | 1953 | Svensk | 2008 | – | – | – |
1) För perioden från årsstämman 2008 till årsstämman 2009.
2) Enligt valberedningens bedömning inför årsstämman 2008.
3) Arvoden för arbete i styrelsen, ersättnings- och revisionskommittéerna enligt beslut på årsstämma och respektive år.
beredning av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, fortlöpande träffa bolagets revisorer, fastställa riktlinjer för vilka andra tjänster än revision bolaget får upphandla av bolagets revisor samt utvärdera revisionsinsatsen. Revisionskommittén har under 2008 sammanträtt i direkt anslutning till de ordinarie styrelsemötena.
Vid årsstämman 2008 beslutades att på marknadsmässiga villkor utge ett teckningsoptionsprogram (2008/2011) riktat till cirka 50 ledande befattningshavare i Sweco-koncernen. Totalt tecknades 1 252 000 optioner. Nyteckning av aktier kan påkallas från och med den 30 maj 2011 till och med den 30 november 2011. Varje optionsrätt berättigar till teckning av en aktie. Vid full konvertering av teckningsoptionsprogrammet ökar antalet B-aktier med 1 252 000, vilket motsvarar en utspädning på 1,4 procent av kapitalet och 0,7 procent av rösterna.
Revisorer utses av årsstämman var fjärde år. Revisorerna har till uppgift att på aktieägarnas vägnar granska bolagets bokföring och årsredovisning samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning.
Revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB (PwC) valdes om på ordinarie årsstämma 2008 till bolagets revisorer intill utgången av årsstämman 2012. Ansvarig revisor är auktoriserade revisorn Lennart Danielsson. Arvoden för revisionsarbetet avseende räkenskapsåret 2008 uppgår till 4,5 MSEK och för övriga uppdrag till 0,8 MSEK. Övriga uppdrag 2007 och 2006 uppgick till 1,0 respektive 2,1 MSEK. Sweco har utöver revisionen konsulterat PwC i redovisningsfrågor. Vidare har PwC anlitats vid due diligence-processer vid företagsförvärv. Storleken av arvoden till samtliga anlitade revisionsbolag framgår av not 4 i Swecos årsredovisning 2008.
Styrelsen har delegerat det operativa ansvaret för bolagets och koncernens förvaltning till bolagets verkställande direktör. Verkställande direktören leder verksamheten inom de ramar som styrelsen fastställt. Styrelsen har fastställt instruktioner för arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktör som uppdateras och fastställs årligen.
Swecos koncernledning består för närvarande av två personer; koncernens verkställande direktör, samt finansdirektören tillika vice verkställande direktör. Koncernledningen sammanträder minst en gång per månad och avhandlar frågor som koncernens finansiella utveckling, förvärv, koncerngemensamma utvecklingsprojekt, ledarskaps- och kompetensförsörjning och andra strategiska frågor. Till verkställande direktören rapporterar också cheferna för de sex affärsområdena i koncernen. Koncernledningen har till sin hjälp staberna affärsutveckling, information, kvalitet och miljö, ekonomi, juridik, HR samt IT.
Ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörliga ersättningar, övriga förmåner, pensioner samt teckningsoptioner. Utgångspunkten har varit att ersättning ska utges på marknadsmässiga villkor och att fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Principer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare kommer att presenteras på årsstämman 2009. För mer detaljerade uppgifter kring ersättningar, se not 6 på sidan 63 i årsredovisningen 2008.
Affärsverksamheten i koncernen är organiserad i sex affärsområden som leds av en verkställande direktör och en controller.
Varje affärsområde har en styrelse som sammanträder minst fyra gånger per år. Koncernledningens styrning av affärsområdena sker, utöver fortlöpande kontakter, genom styrelsearbetet i respektive affärsområde. I affärsområdenas styrelser ingår alltid representanter för koncernledningen och affärsområdets ledning samt representanter för de anställda. Respektive affärsområde har samma regler för fördelning av ansvar mellan styrelse och verkställande direktör som finns på koncernnivå. Inom respektive affärsområde finns underliggande bolag eller divisioner uppdelade efter kompetens. Varje division/bolag kan sedan inom sig vara organiserat på region eller grupp, beroende på antalet anställda. Den organisatoriskt minsta enheten innehåller oftast fem till 30 medarbetare med en ansvarig chef.
Antalet projekt uppgår årligen till cirka 31 000. Organisationen för ett projekt varierar med projektets storlek, belägenhet och komplexitet. Varje projekt drivs av en ansvarig projektledare. Swecos verksamhetssystem, sweco@work, som är kvalitets- och miljöcertifierat enligt ISO 9001:2000 och 14001:2004, är koncernens gemensamma IT-verktyg som är det dagliga verktyget i allt arbete med projekt. Systemet möjliggör en effektiv projekthantering och en gemensam syn på projektarbetet och relationerna till kunden. sweco@work stödjer såväl komplexa som mindre kortare uppdrag. Varje projektledare har tillgång till ekonomistyrning för sitt uppdrag. Systemet och dess nyttjande revideras årligen av de externa kvalitetsrevisorerna. Samtidigt genomförs kontinuerligt intern revision av systemet.
I Swecos decentraliserade organisation och i varje affärsenhet är den enskilde konsulten navet i verksamheten. Eftersom varje individ har ansvar för att genomföra affärer krävs en stark företagsgemensam attityd och ett förhållningssätt som genomsyrar företagets verksamhet. Koncernen har därför antagit ett antal värderingar som speglar företagskulturen och som ska främja ett gott beteende och ett enhetligt beslutsfattande. Sweco investerar kontinuerligt i strategisk kompetensutveckling. Alla nya medarbetare genomgår en introduktionsutbildning där affärsmannaskap och kunskap om Swecos affärsmodell, värderingar och olika verksamhetsområden ingår. Individuella utbildnings- och utvecklingssamtal hålls fortlöpande och följs upp under året. En gång per år genomförs utvecklingssamtal med samtliga medarbetare. Under slutet av 2008 påbörjades en omfattande utbildning för samtliga medarbetare i Norden kring miljö- och hållbarhetsutveckling. Syftet är att stärka kunskapen runt hållbarhetsfrågor som utgör en grundläggande del i Swecos uppdrag och erbjudande.
För att i alla delar leva upp till att vara ett ansvarstagande företag pågår inom Sweco en kontinuerlig utveckling som syftar till att öka medarbetarnas insikt kring koncernens affärsetiska förhållningssätt. Sweco har därför i en fastställd policy slagit fast bolagets och de anställdas grundsyn på Corporate Social Responsibility. Swecos konsulter arbetar som rådgivare till företag, myndigheter, ministerier och regeringar i projekt som påverkar samhällsutveckling och livsmiljö, något som ställer stora krav på integritet och hänsyn till etiska och samhällsekonomiska aspekter. I all verksamhet följer Sweco högt ställda krav på etik och affärsmoral med objektiva och oberoende medarbetare som agerar professionellt i kundens intresse. Sweco respekterar grundläggande fri- och rättigheter och agerar inom ramarna för lokala och internationella lagar och förordningar. Sweco är emot korruption och tar hänsyn till religion, kultur, arbetsvillkor och traditioner som gäller i respektive land och region. I stort sett allt Sweco gör påverkar på ett eller annat sätt vår miljö och vårt samhälle. Som konsulter blir Sweco ofta involverade i tidiga skeden i projekten. Det ger möjlighet att påverka, men också skyldighet att ta ansvar för det som kan påverkas. Därför gör Sweco noggranna avväganden när Sweco står inför frågor som berör kvalitets- och miljöpåverkan i uppdragen. Sweco bevakar och följer också gällande lagstiftning, föreskrifter och krav som rör den aktuella verksamheten.
Sweco eftersträvar också en arbetsmiljö där medarbetarna utvecklas, trivs och mår bra såväl fysiskt som psykiskt. En god arbetsmiljö och affärsframgång går hand i hand. Sweco arbetar därför systematiskt för att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. I Sweco är utvecklingssamtal ett viktigt verktyg i arbetsmiljöarbetet.
Inom Sweco ska lika villkor gälla för kvinnor och män. Alla medarbetare ska ges lika möjligheter till utveckling i arbetet både när det gäller det egna arbetsområdet och vidareutveckling till nya områden. Löneskillnader ska inte förekomma vid lika eller likvärdigt arbete om det inte kan motiveras, och är de inte sakligt motiverade ska de snarast rättas till. Jämställdhetsarbetet ska vara en aktiv och integrerad del i Swecos verksamhet. Sweco ska inom ramen för sin verksamhet aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, för att skapa bättre förutsättningar för en innovativ och inspirerande arbetsmiljö.
Den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen baseras på den övergripande kontrollmiljö som styrelsen och ledningen etablerat. Den innefattar bland annat den kultur och de värderingar som styrelse och ledning kommunicerar och verkar utifrån. Viktiga komponenter i kontrollmiljön är organisationsstrukturen, ledningsfilosofi och ledningsstil, ansvar och befogenheter som är klart definierade och kommunicerade för samtliga nivåer i organisationen. Ytterligare komponenter är kompetensen hos de anställda och ett antal styrande dokument som koncernpolicies, handböcker, riktlinjer och rutiner som skapar disciplin och struktur.
Styrelsen i Sweco har utformat tydliga besluts-, arbetsordningar och instruktioner för sitt, ersättningskommitténs, revisionskommitténs och verkställande direktörens arbete till gagn för en effektiv hantering av verksamhetens risker. Styrelsen uppdaterar och fastställer årligen styrelsens arbetsordning, vd-instruktion, besluts- och attestordning och finanspolicy. En arbetsordning för styrelsen och instruktion för verkställande direktören finns för varje bolag i gruppen, som bygger på de principer som gäller för arbetsordningen för huvudstyrelsen i Sweco AB. Sweco har vidare policies gällande ekonomisk information, informationspolicy, IT-säkerhetspolicy, CSR-policy, HR-policies, kvalitets- och miljöpolicy. Dessa policies skapar grunden för god intern kontroll.
I varje affärsenhet finns en styrelse som sammanträder minst fyra gånger per år. Dess uppgift är bland annat att fortlöpande följa upp efterlevnaden av de övergripande riktlinjer och policies som finns samt fortlöpande bedöma enhetens ekonomiska situation och resultat. Till sin hjälp har de olika faktorer, såsom en viss kontrollmiljö, uppföljningsmekanismer och riskbedömningar etc.
Sweco har en platt och kundnära organisation som utmärks av en långtgående decentralisering där varje enhet har stor självständighet och befogenhet. Koncernens affärsmodell bygger på att affärskraften ska komma från hela organisationen där alla medarbetare deltar i arbetet med kunden. Cheferna på varje nivå i koncernen har klart uttalat ansvar och befogenheter att fatta egna beslut och utveckla sina respektive verksamheter efter kundens behov.
I koncernen finns en attest- och beslutsordning som klart reglerar vilka befogenheter som finns på varje nivå, från den enskilde konsulten till styrelsen för Sweco AB. Områden som regleras är exempelvis avgivande av anbud, investeringar, hyres- och leasingavtal, omkostnader och garantier etc.
Målsättningen med Swecos riskbedömning är att säkra koncernens resultatutveckling och garantera en störningsfri affärsverksamhet i de olika affärsenheterna. Bolagets styrelse och högsta ledning ansvarar för riskhanteringen.
Sweco har genomfört en analys av de risker som kan påverka riktigheten av externt rapporterad finansiell information. I analysen identifierades ett antal poster i resultat- och balansräkningen där risken för väsentliga fel är förhöjd. Stor del av Swecos verksamhet handlar om projekt och pågående arbeten. Särskild vikt läggs på att ytterligare förbättra och dokumentera kontrollen för att säkerställa god intern kontroll avseende projekt och pågående arbeten.
Läs mer om Swecos riskhantering på sidorna 44–45 i årsredovisningen 2008.
Information om Swecos styrande dokument som koncernpolicies, handböcker, riktlinjer och rutiner finns samlat på koncernens intranät. Väsentliga riktlinjer, manualer etc uppdateras och kommuniceras fortlöpande till berörda medarbetare. Kommunikation beträffande den finansiella rapporteringen sker också i samband med de controllermöten som regelbundet äger rum i koncernen. För kommunikation externt finns en informationspolicy om ansvar och riktlinjer för hur kommunikation med externa parter bör ske.
Koncernens verksamhetssystem innehåller en rad funktioner för ekonomisk styrning, kontroll och uppföljning. Det finns ett webb-baserat rapportsystem för uppföljning av projekten där projektansvariga löpande följer projekten. I rapportsystemet framtas månatligen resultat och nyckeltal på grupp-, region-, bolags-/divisions- och affärsområdesnivå. För verksamheten relevanta nyckeltal följs veckovis på grupp-, regionoch bolags-/affärsområdesnivå. Varje månad sker en konsolidering av hela koncernen, där utfall följs upp mot budget och interna prognoser.
Varje affärsenhet har en controller som ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av policies, riktlinjer och rutiner. Controllers ansvarar också för riktigheten och fullständigheten i rapporterad finansiell information enligt ovan.
Sweco har en enkel och likartad operativ struktur i hela koncernen.
Controllers på affärsområdes- och moderbolagsnivå följer regelbundet upp de av bolaget utarbetade styr- och internkontrollsystemen, vad gäller efterlevnad. Controllers genomför dessutom löpande analyser av bolagens rapportering och ekonomiska utfall i syfte att säkerställa utvecklingen. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte ha en särskild internrevisionsfunktion.
Sweco ger såväl aktieägare som analytiker och andra som är intresserade av bolaget samtidig, snabb, tydlig och konsekvent information om Swecos verksamhet och koncernens finansiella ställning och utveckling. Sweco har en informationspolicy som ingår i den interna kontrollmiljön och som säkerställer att Sweco uppfyller de krav som ställs på ett börsnoterat bolag.
Finansiell information lämnas regelbundet till marknaden i form av:
Samtidigt med utgivande av delårsrapporter, årsredovisningar och pressmeddelanden publiceras materialet på koncernens hemsida www.swecogroup.com. På bolagets hemsida publiceras även en stor mängd information som fortlöpande uppdateras.
Styrelsens ordförande är ordförande även i valberedningen. De huvudägare som i enlighet med valberedningens föreskrifter är representerade anser det önskvärt att företrädaren för den röstmässigt största aktieägaren också är ordförande i valberedningen.
Eric Douglas Gunnel Duveblad
Mats Wäppling Håkan Brinkenberg
Thomas Holm
Styrelsens ordförande. Ledamot sedan 1997. Ordförande i Skirner AB. Ledamot i bland annat Sparbössan Fastigheter AB, Climate Well AB och Teletec Connect. Innehav i Sweco: 525 000 direktägda aktier samt genom Skirner Förvaltning AB, som ägs av familjen Nordström, 11 526 795 aktier.
Styrelsens vice ordförande. Ledamot sedan 2000. Partner i Pod Venture Partners. Ledamot i bland annat Investment AB Latour och AB Fagerhult. Innehav i Sweco: 100 000 direktägda aktier samt genom Investment AB Latour, 30 747 760 aktier, där familjen Douglas är huvudägare.
Ledamot sedan 2008. Ledamot i HiQ, IBS och Posten AB. Innehav i Sweco: 1 000 aktier
Vd och koncernchef sedan 2007. Ledamot sedan 2003. Ledamot i Castellum AB och Pandox AB. Innehav i Sweco: 25 000 aktier samt 150 000 teckningsoptioner.
Anställd i Sweco. Personalrepresentant sedan 2007. Innehav i Sweco: 214 aktier.
Birgit Erngren Wohlin
Øystein Løseth Aina Nilsson Ström
Anna Leonsson
Birgit Erngren Wohlin Född 1939. Ledamot sedan 1997. Ledamot i IVA och Theia AB. Innehav i Sweco: 25 131 aktier.
Øystein Løseth Född 1958. Koncernchef i Nuon. Ledamot sedan 2008. Ledamot i Eidsiva Vannkraft AS.
Aina Nilsson Ström Född 1953. Designer director vid Volvo AB. Ledamot sedan 2006. Ledamot i IVA samt i Finsk-Svenska Design Akademin. Innehav i Sweco: 1 000 aktier.
Anna Leonsson Född 1971. Anställd i Sweco. Personalrepresentant sedan 2005. Innehav i Sweco: 267 aktier.
Sahar Almashta Född 1960. Anställd i Sweco. Personalrepresentant sedan 2008. Innehav i Sweco: 3 480 aktier.
Marita Claëson Född 1945. Anställd i Sweco. Personalrepresentant sedan 1997. Innehav i Sweco: 3 330 aktier.
Göran Karloja Född 1953. Anställd i Sweco. Personalrepresentant sedan 2008.
PricewaterhouseCoopers AB Ansvarig revisor: Lennart Danielsson. Auktoriserad revisor.
Vd och koncernchef sedan 2007. Ledamot av Sweco AB:s styrelse sedan 2003. Född 1956. Anställningsår: 2007. Ledamot i Castellum AB och Pandox AB. Innehav i Sweco: 25 000 aktier samt 150 000 teckningsoptioner.
Finansdirektör sedan 2000 och vice vd sedan 2008. Född 1952. Anställningsår: 2000. Innehav i Sweco: 120 aktier samt 150 000
Vd, Sweco Sverige sedan 2006. Född 1955. Anställningsår: 1999. Innehav i Sweco: 15 000 teckningsoptioner.
Vd, Sweco Norge sedan 2005. Född 1963. Anställningsår: 1987. Innehav i Sweco: 50 000 teckningsoptioner.
Fredrik Hedlund Informationschef. Född 1961. Anställningsår: 2000.
Anna Johansson Koncernredovisningschef. Född 1973. Anställningsår: 2006.
Jenny Klefström Bolagsjurist. Född 1974. Anställningsår: 2002.
Lisa Lagerwall Bolagsjurist. Född 1972. Anställningsår: 2006.
Bo Jansson
teckningsoptioner.
IT-chef och vd, Sweco Connect. Född 1959. Anställningsår: 1988.
Jessica Petrini Personalchef. Född 1971. Anställningsår: 1998.
Karin Annerwall Parö Vd, Sweco Systems. Född 1961. Anställningsår: 2001.
Åsa Bergman Vd, Sweco Management. Född 1967. Anställningsår: 1991.
Bo Carlsson Vd, Sweco Environment. Född 1956. Anställningsår: 1990.
Johan Dozzi Vd, Sweco Infrastructure. Född 1969. Anställningsår: 1994.
Sören Hed Vd, Sweco Structures. Född 1960. Anställningsår: 1995.
Annica Hedmark Personalchef. Född 1970. Anställningsår: 2004.
Jan Mattsson Vd, Sweco Architects. Född 1966. Anställningsår: 1999.
Eva Nygren Controller. Född 1958. Anställningsår: 1998.
Vd, Sweco Energuide. Född 1954. Anställningsår: 1988.
Jan Zakariasson
Vd, Sweco Position. Född 1960. Anställningsår: 1996.
Lars Enander Divisionschef Vatten & Miljö. Född 1963. Anställningsår: 1999.
Frøydis Espedal Divisionschef Tekniska Installationer. Född 1967. Anställningsår: 1996.
Divisionschef Bygg & Konstruktion. Född 1957. Anställningsår: 1988.
Vd, Sweco Central Eastern Europe sedan 2008. Född 1964. Anställningsår: 1995. Innehav i Sweco: 1 555 aktier.
Vd, Sweco Industry sedan 2007. Född 1953. Anställningsår: 1999. Innehav i Sweco: 50 000 teckningsoptioner.
Divisionschef Infrastruktur. Född 1966. Anställningsår: 2004.
Jorunn V. Løyning Controller. Född 1972. Anställningsår: 2005.
Anne Sødem Personalchef. Född 1964. Anställningsår: 2001.
Ole-Petter Thunes Divisionschef Vest. Född 1960. Anställningsår 2007.
Jørn Tyrdal Divisionschef Energi. Född 1954. Anställningsår: 2006.
Jyrki Keinänen Vd, Sweco PM. Född 1960. Anställningsår: 2008
SWECO CENTRALA & ÖSTRA EUROPA
Arturas Abromavicius Vd, Sweco BKG LSPI. Född 1961. Anställningsår: 1993.
Miroslav Kos Vd, Hydroprojekt CZ. Född 1955. Anställningsår: 1979.
Dimitr Popov Vd, Energoproekt Hydropower. Född 1961. Anställningsår: 2002.
Aare Uusalu Vd, Sweco Projekt. Född 1949. Anställningsår: 1986.
Alexander Limarenko Vd, Lenvodokanalproekt. Född 1959. Anställningsår: 2008.
Sari Anttila Personalchef. Född 1968. Anställningsår: 2008.
Tapani Bastman Divisionschef, Energy and Pulp & Paper. Född 1955. Anställningsår: 2004.
Jarl Brandt Vd, Sweco Industry AB. Född 1952. Anställningsår: 2004.
Ritva Hätönen Controller. Född 1951. Anställningsår: 1975.
Divisionschef, Chemical Industry. Född 1957. Anställningsår: 1988.
Tapani Koski Divisionschef, Project Execution. Född 1950. Anställningsår: 2004.
Philip M. Pedersen
Vd, Sweco MEC AS Född 1960. Anställningsår: 2006.
Erkki Peni
Divisionschef, Marine. Född 1956. Anställningsår: 1987.
Divisionschef, Product Development. Född 1974. Anställningsår: 1998.
Årsstämma i SWECO AB (publ) hålls torsdag den 16 april 2009, kl 15.30 på Hotel Rival, Mariatorget 3, Stockholm.
Rätt att delta i stämman har den aktieägare som, dels är registrerad i eget namn i den av Euroclear Sweden AB (fd VPC AB) förda aktieboken, dels har anmält sitt deltagande till bolaget senast torsdagen den 9 april 2009 kl 12.00 via Swecos hemsida, adress eller telefonnummer nedan. Vid anmälan uppges namn, adress, telefon- och personnummer samt registrerat innehav och eventuellt biträde. Anmälda stämmodeltagare erhåller per post ett inträdeskort som ska uppvisas vid entrén till stämmolokalen.
Anmälan kan göras:
Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste tillfälligt omregistrera aktierna i eget namn för att ha rätt att delta i stämman. Sådan registrering skall vara verkställd hos Euroclear Sweden AB senast onsdagen den 8 april 2009. Kontakt bör tagas med förvaltaren i god tid före sistnämnda datum.
För aktieägare som företräds av ombud ska fullmakt i original samt eventuellt registreringsbevis insändas till bolaget senast torsdagen den 9 april 2009. Den som företräder juridisk person ska inkomma med bestyrkt kopia av registreringsbevis eller motsvarande behörighetshandling utvisande behörig firmatecknare.
Vid årsstämman ska ärenden enligt lag och bolagsordning behandlas.
Styrelsen föreslår att utdelning till aktieägarna lämnas med 2,00 SEK per aktie. Som avstämningsdag föreslås tisdagen den 21 april 2009. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utdelning komma att utsändas av Euroclear Sweden AB fredagen den 24 april 2009.
ANTAL ÅRSANSTÄLLDA Närvarotid och frånvarotid (exklusive långtidsfrånvaro) dividerat med normaltid.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i relation till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i relation till genomsnittlig balansomslutning.
Debiterbar tid i relation till total närvarotid.
Överföring till aktieägarna för året (2008 föreslagen) i relation till sista köpkurs för Swecos B-aktie.
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal aktier.
Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster ökat med personalkostnader dividerat med antal årsanställda.
Årets kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning.
Årets sista betalkurs för Swecos A- respektive Swecos B-aktie multiplicerat med antal utestående aktier (exklusive återköpta aktier) av respektive aktieslag.
Antal medarbetare som slutat under året i relation till genomsnittligt antal årsanställda.
RÄNTETÄCKNINGSGRAD
Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i relation till finansiella kostnader.
RÖRELSEMARGINAL Rörelseresultat i relation till nettoomsättning.
RÖRELSERESULTAT PER ANSTÄLLD Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster dividerat med antal årsanställda.
SKULDSÄTTNINGSGRAD Räntebärande skulder i relation till eget kapital.
SOLIDITET Eget kapital i relation till balansomslutning.
SYSSELSATT KAPITAL Balansomslutning minskad med räntefria kort- och långfristiga skulder samt uppskjutna skatteskulder.
TOTALAVKASTNING Kursutveckling inklusive återinvesterad utdelning.
VINSTMARGINAL Resultat före skatt i relation till nettoomsättning.
RESULTAT PER AKTIE Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier.
International Accounting Standards.
International Financial Reporting Standards.
Produktion: Sweco/Intellecta Corporate. Tryck: Intellecta Infolog. Foto: Vd-bild, ledande befattningshavare och personal: Stefan Berg. Övriga bilder och illustrationer: Getty Images/ Liam Norris, Briljans/Måns Berg, Anders Thorsell, Ruter AS, Scanpix/Krister Larsson, Scanpix/Christian Lindh, Getty Images/Andreas Stirnberg, Scanpix/Matti Remes, Bertholof Brännström, Scanpix/Roger Schederin, Ahlqvist & Almqvist, Amigos Design, Reflex Arkitekter, Nationalmuseum, Saunders Architecture, Royal Caribbean, Johan Olsson, Matton, Shutterstock och Max Plunger.
SWECO AB (publ) · Org nr 556542-9841 Gjörwellsgatan 22 · Box 34044 · 100 26 Stockholm Tel: 08-695 60 00 · Fax: 08-695 60 10 E-post: [email protected] · www.swecogroup.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.