Annual Report • Mar 10, 2010
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
2009Beijer Alma AB (publ) är en internationellt verksam industrigrupp med inriktning på komponenttillverkning. Affärsidén är att förvärva, äga och utveckla små och medelstora företag med god tillväxtpotential. 2009Beijer Alma AB (publ) är en internationellt verksam industrigrupp med inriktning på komponenttillverkning. Affärsidén är att förvärva, äga och utveckla små och medelstora företag med god tillväxtpotential.
Koncernens aktiva, långsiktiga strategi- och utvecklingsarbete kombinerat med investeringar och kompletterande företagsförvärv, ger konkurrenskraftiga företag i valda marknadssegment. I samtliga segment fokuserar koncernbolagen på att utveckla starka relationer till kunder som erbjuder tillväxt och lönsamhet. Viktiga kriterier för bolagens långsiktiga, lönsamma tillväxt är:
Beijer Alma arbetar med aktivt och långsiktigt ägande. Bolagen utvecklas inte med sikte på en kommande exit. Målet är istället att äga och utveckla framgångsrika företag med hög tillväxt och god lönsamhet. Beijer Alma är noterat på NASDAQ OMX Stockholm Mid Cap-lista (ticker: BEIAb).
Du hittar alltid aktuell och uppdaterad information på Beijer Almas hemsida: www.beijer-alma.se
Lesjöfors är en internationell fullsortimentleverantör av fjädrar, tråd- och banddetaljer. Koncernen erbjuder både standardfjädrar och kundanpassade produkter och har ledande positioner på Europamarknaden. Lesjöfors arbetar inom följande affärsområden:
Rapporter kan beställas från Beijer Alma AB Box 1747, 751 47 Uppsala tel 018-15 71 60 eller via www.beijer-alma.se
Bertil Persson, VD och koncernchef tel 08-506 427 50 e-post [email protected]
Jan Blomén, ekonomichef tel 018-15 71 60 e-post [email protected]
Habia Cable arbetar med utveckling, tillverkning och försäljning av kablar och kabelsystem för krävande applikationer. Företaget är en av de största aktörerna inom specialkabel i Europa. Habia arbetar inom följande affärsområden:
523 Mkr fakturering 11,5 Mkr rörelseresultat 2,1 % rörelsemarginal
Beijer Alma är en internationellt verksam industrigrupp med inriktning på komponenttillverkning. Verksamheten bedrivs i de två dotterbolagen Lesjöfors och Habia Cable.
| Nyckeltal | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 1 571 | 1 836 | 1 654 |
| Resultat efter finansnetto, Mkr | 226,5 | 295,0 | 282,7 |
| Rörelsemarginal, procent | 15,2 | 16,5 | 17,5 |
| Utdelning per aktie, kr | 5,00 | 5,00 | 5,00 |
| Nettoomsättning | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | Totalt |
| Lesjöfors | 289,1 | 296,9 | 229,3 | 231,2 | 1 046,5 |
| Habia Cable | 156,4 | 123,3 | 112,9 | 130,0 | 522,6 |
| Moderbolaget | 0,1 | – | 1,9 | 0,1 | 2,1 |
| Totalt | 445,6 | 420,2 | 344,1 | 361,3 | 1 571,2 |
| Rörelseresultat | |||||
| Mkr | |||||
| Lesjöfors | 58,5 | 70,8 | 55,7 | 57,9 | 242,9 |
| Habia Cable | 13,8 | –5,3 | 0,3 | 2,7 | 11,5 |
| Moderbolaget | –3,6 | –6,2 | –2,2 | –4,2 | –16,2 |
| Totalt | 68,7 | 59,3 | 53,8 | 56,4 | 238,2 |
Årsstämma äger rum tisdagen den 23 mars 2010 kl. 18.00 i Stora Salen, Uppsala Konsert & Kongress, Vaksala torg 1, Uppsala. Aktieägare som önskar delta i stämman skall dels vara införd i den utskrift av aktieboken som görs av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) onsdagen den 17 mars 2010, dels anmäla sitt deltagande till bolaget registrerat senast onsdagen den 17 mars 2010, kl 16.00.
Anmälan kan göras på följande sätt: per telefon 018-15 71 60, telefax 018-15 89 87, e-post [email protected], www.beijer-alma.se eller skriftligen, gärna på den i årsredovisningen bifogade anmälningsblanketten. Vid anmälan uppges namn, person- eller organisationsnummer, antal aktier och telefonnummer dagtid. Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste ha registrerat aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden. Sådan registrering skall vara verkställd senast onsdagen den 17 mars 2010.
Aktieägare som önskar medföra ett eller två biträden skall göra anmälan härom inom den tid och på det sätt som gäller för aktieägare. Inträdeskort som berättigar till deltagande i årsstämman kommer att sändas ut. Inträdeskorten beräknas vara aktieägarna tillhanda senast måndagen den 22 mars. Om inträdeskort inte kommit aktieägare tillhanda före årsstämman kan nytt inträdeskort, mot uppvisande av legitimation, erhållas vid informationsdisken. Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås fredagen den 26 mars 2010. Beslutar årsstämman enligt förslaget, beräknas utdelning komma att utsändas via Euroclear Sweden med början onsdagen den 31 mars 2010. Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning om 5,00 kr per aktie.
Fullständig kallelse med föredragningslista och beslutsförslag kan rekvireras från Beijer Alma, telefon 018-15 71 60, telefax 018-15 89 87 eller e-post [email protected] Informationen finns också på www.beijer-alma.se
Bokslutskommuniké och kvartalsrapporter publiceras på www.beijer-alma.se. Årsredovisningen och kvartalsrapporterna sänds automatiskt till aktieägarna.
| 23 mars | årsstämma |
|---|---|
| 28 april | kvartalsrapport 1 jan–31 mar |
| 18 augusti kvartalsrapport 1 apr–30 jun | |
| 29 oktober kvartalsrapport 1 jul–30 sep | |
| februari | bokslutskommuniké |
| mars | årsstämma |
| Mkr | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 571,2 | 1 836,3 | 1 654,4 | 1 487,8 | 1 323,1 | 1 201,6 | 1 154,0 | 1 113,0 | 1 320,2 | 1 132,5 |
| Rörelseresultat | 238,2 | 302,4 | 289,6 | 268,4 | 206,7 | 166,4 | 39,7 | 32,4 | 32,3 | 129,1 |
| Finansnetto | –11,7 | –7,4 | –6,9 | –6,2 | –6,9 | –11,4 | –21,7 | –27,6 | –30,3 | –19,0 |
| Resultat efter finansnetto | 226,5 | 295,0 | 282,7 | 262,2 | 199,8 | 155,0 | 18,0 | 4,8 | 2,0 | 110,1 |
| Jämförelsestörande poster | – | – | – | – | – | – | – | –99,9 | – | 9,6 |
| Resultat före skatt | 226,5 | 295,0 | 282,7 | 262,2 | 199,8 | 155,0 | 18,0 | –95,1 | 2,0 | 119,7 |
| Skatt | –64,1 | –78,3 | –77,2 | –72,4 | –57,8 | –39,7 | –10,5 | 11,1 | 10,3 | –38,3 |
| Redovisat resultat | 162,4 | 216,7 | 205,5 | 189,8 | 142,0 | 115,3 | 7,5 | –84,0 | 12,3 | 81,4 |
| Anläggningstillgångar | 616,6 | 657,2 | 607,8 | 526,8 | 558,4 | 561,3 | 624,4 | 657,5 | 839,3 | 603,8 |
| Omsättningstillgångar | 773,6 | 803,6 | 741,6 | 691,6 | 621,7 | 557,5 | 502,4 | 519,0 | 590,0 | 541,1 |
| Eget kapital | 985,9 | 959,6 | 846,7 | 747,8 | 708,9 | 566,4 | 449,7 | 458,3 | 577,4 | 482,3 |
| Långfristiga skulder och avsättningar |
100,0 | 107,7 | 68,0 | 100,9 | 126,2 | 169,2 | 230,2 | 299,0 | 376,6 | 268,8 |
| Kortfristiga skulder | 301,2 | 390,2 | 434,6 | 369,7 | 345,0 | 383,2 | 446,9 | 198,3 | 475,3 | 393,8 |
| Balansomslutning | 1 390,2 | 1 460,8 | 1 349,4 | 1 218,4 | 1 180,1 | 1 118,8 | 1 126,8 | 1 176,5 | 1 429,3 | 1 144,9 |
| Kassaflöde efter investeringar | 215,8 | 150,1 | 120,0 | 121,0 | 142,6 | 197,2 | 74,8 | 116,2 | –85,8 | –172,7 |
| Avskrivningar | 71,4 | 68,2 | 65,3 | 68,8 | 65,2 | 76,9 | 89,6 | 96,6 | 86,8 | 64,3 |
| Nettoinvesteringar exklusive företagsförvärv |
60,5 | 89,1 | 79,2 | 71,0 | 48,0 | 48,0 | 55,1 | 18,3 | 116,0 | 114,0 |
| Sysselsatt kapital | 1 122,2 | 1 139,4 | 1 044,9 | 932,1 | 876,3 | 850,2 | 909,6 | 967,9 | 1 189,3 | 875,5 |
| Nettoskuld | –59,5 | 18,4 | 32,8 | –6,8 | 43,0 | 178,3 | 386,9 | 462,4 | 579,8 | 375,4 |
| Nyckeltal, % | ||||||||||
| Bruttomarginal | 36,4 | 35,3 | 37,4 | 37,9 | 36,8 | 35,9 | 28,9 | 30,7 | 29,0 | 35,3 |
| Rörelsemarginal | 15,2 | 16,5 | 17,5 | 18,0 | 15,6 | 13,8 | 3,4 | 2,9 | 2,5 | 11,4 |
| Vinstmarginal | 14,4 | 16,1 | 17,1 | 17,6 | 15,1 | 12,9 | 1,6 | 0,4 | 0,1 | 9,7 |
| Soliditet | 71 | 66 | 63 | 61 | 60 | 51 | 40 | 39 | 40 | 42 |
| Andel riskbärande kapital | 73 | 68 | 65 | 64 | 62 | 53 | 43 | 43 | 44 | 46 |
| Nettoskuldsättningsgrad | –6 | 2 | 4 | –1 | 6 | 31 | 86 | 101 | 100 | 78 |
| Avkastning på eget kapital | 17,2 | 23,5 | 25,5 | 25,9 | 22,6 | 22,0 | 2,9 | 0,7 | 0,3 | 17,0 |
| Avkastning på sysselsatt kapital |
21,2 | 28,3 | 29,9 | 30,0 | 24,3 | 19,3 | 4,5 | 3,3 | 3,3 | 17,0 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 18,7 | 21,4 | 23,6 | 29,6 | 24,2 | 13,2 | 1,7 | 1,2 | 1,1 | 6,1 |
| Medeltal antal anställda | 1 146 | 1 220 | 1 163 | 980 | 907 | 805 | 896 | 940 | 1 092 | 943 |
I denna och alla andra tabeller är åren från och med 2004 beräknade enligt IFRS och tidigare år enligt dåvarande redovisningsprinciper
Problemen i den globala ekonomin under året fi ck en överraskande kraft. Trots en svag utveckling och många utmaningar kan vi glädjas åt ett bra resultat för Beijer Alma. Det här är ett gott betyg åt den långsiktiga strategin och visar att vår väl diversifi erade internationella försäljning är en stark tillgång i svaga tider.
Omvärldsförändringar under året har ändå tvingat fram anpassningar inom koncernen, som påverkat både vår organisation och våra medarbetare – anpassningar som vår koncernledning genomfört på ett snabbt och ansvarsfullt sätt.
Kriser och konjunkturnedgångar skapar samtidigt möjligheter – särskilt i ett bolag som vårt som har starka fi nanser. I skrivande stund kan vi glädjas åt att Beijer Alma tecknat en avsiktsförklaring med G & L Beijer AB om att förvärva deras dotterbolag, teknikhandelsföretaget Beijer Tech. Därmed kan ett nytt affärsområde etableras, som erbjuder intressanta tillväxtmöjligheter för oss. Tillväxten har under en följd av år varit i fokus i våra befi ntliga företag. Jag tänker bland annat på Lesjöfors expansion i Europa, där utvecklingen imponerar. Ett exempel är Storbritannien där vi idag är den största fjäderleverantören, vilket samtidigt öppnat expansionsmöjligheter till nya marknader. På samma sätt har Habia successivt breddat erbjudandet för att skapa bättre balans i en verksamhet, där telekom länge varit dominerande. Våra bolag har också ett tydligt fokus på tillväxtländer i främst Asien, som på bara några år blivit nya hemmamarknader för koncernen – både vad gäller produktion och försäljning.
Redan i förra årets ordförandeord klargjorde jag vår ambition att erbjuda attraktiv direktavkastning också i en svagare marknadssituation. Den här ambitionen kvarstår och kan förverkligas genom vår starka balansräkning, där lönsamheten och kassafl ödet skapar förutsättningar för en fortsatt positiv utdelningspolitik. Därmed hoppas vi få fortsatt långsiktiga och lojala aktieägare, som på ett tydligt sätt tar del av värdetillväxten i vår koncern. Den starka relationen till våra ägare märks inte minst på årsstämmorna, då cirka 20 procent av samtliga våra aktieägare brukar närvara. Detta känns positivt och jag vill tro att engagemanget även speglar det aktieägarvärde Beijer Alma erbjuder.
Låt mig som avslutning tacka vår koncernledning och alla medarbetare i Lesjöfors och Habia. Under 2009 har Beijer Alma prövats hårdare än på mycket länge, men via effektiva åtgärder har vi kunnat slå vakt om koncernens positioner. Det kommer att visa sig betydelsefullt nu när utvecklingen tycks ha vänt, efterfrågan åter börjar ta fart och vi tar sikte på nya, spännande förvärv.
Anders Wall Styrelsens ordförande
Vi har under 2009 genomlevt den värsta recessionen i modern tid. Trots detta uppgick Beijer Almas resultat till 226 Mkr, vilket är bättre än vad som skulle kunna förväntas i den kraftiga konjunkturavmattningen. En viktig förklaring är de besparingar vi genomfört, men också koncernens förmånliga kund- och produktmix.
Även om vi klarat oss förhållandevis väl, har nedgången i världskonjunkturen också påverkat Beijer Alma. Koncernen producerar bland annat komponenter till investeringsvaror och är därför beroende av att industrin världen över investerar i ny utrustning. Totalt sjönk försäljningen under 2009 med 14 procent jämfört med föregående år. Resultatet för 2009 blev 226 Mkr, vilket ska jämföras med 2008 då resultatet uppgick till 295 Mkr. Det är en stor nedgång, men ändå bättre än vad som skulle kunna förväntas i den kraftiga konjunkturavmattningen. Även rörelsemarginalen för koncernen blev förhållandevis hög och uppgick till 15 procent.
En anledning till att resultatet inte påverkats kraftigare av efterfrågebortfallet är de stora besparingar vi genomfört under året. Både
»Flera år av god resultatutveckling och stark finansiell ställning har gett en förmånlig värdeutveckling för bolagets aktieägare.«
Habia och Lesjöfors inledde besparingspaket tidigt när man såg signalerna på en försvagad efterfrågan. Därefter har kostnaderna successivt anpassats till den allt svagare utvecklingen under 2009. De största besparingarna har gjorts genom att reducera antalet medarbetare. Totalt har 224 personer – eller 17 procent av medarbetarna – lämnat koncernen sedan besparingarna inleddes vid utgången av tredje kvartalet 2008.
En annan viktig orsak till att resultatutvecklingen – trots den svaga industrikonjunkturen – varit förhållandevis god är Beijer Almas förmånliga produktmix. Våra tre största kund
segment är Övrig industri, Telekom och Chassifjädrar. Övrig industri och Telekom har drabbats kraftigt av den lägre efterfrågan. Chassifjädrar däremot – som normalt är kontracykliskt – har visat god tillväxt även under den kraftiga lågkonjunktur vi nu genomlevt.
Förutom kostnadsneddragningar har även balansräkningen anpassats till det svagare efterfrågeläget. Lager och kundfordringar har minskat under året. Investeringarna har reducerats jämfört med föregående år och är dessutom lägre än avskrivningarna. Tillsammans med en god lönsamhet bidrar detta till ett bra kassaflöde. Koncernen har nu haft åtta år i rad med positivt kassaflöde, vilket lett till en stark balansräkning. När vi gick ur 2009 hade koncernens skuldsättning förbytts i nettokassa. Detta trots en hög utdelning, där Beijer Alma under våren 2009 delade ut 63 procent av 2008 års resultat efter skatt.
Flera år av god resultatutveckling och stark finansiell ställning har gett en förmånlig värdeutveckling för bolagets aktieägare. Det gäller såväl genom höga utdelningar som värdetillväxt i aktien. Det är vårt mål att fortsätta skapa värde för bolagets ägare. Ledordet är lönsam tillväxt. De åtgärder vi vidtar – och de beslut vi fattar – ska över tiden öka vinsten per aktie, vilket är nyckeln till värdeskapande.
Strategin för att skapa lönsam tillväxt bygger på några viktiga grundkriterier. Dessa kriterier används i utvärdering av tillväxtalternativ, oavsett om de avser organisk tillväxt eller förvärv av nya verksamheter.
Vi söker tillväxt genom att förvärva eller utveckla verksamheter som har högt kundvärde. Konkret innebär det att Beijer Alma främst arbetar med specialtillverkade produkter i små och medelstora serier. Vi verkar i relativt smala nischer, där vi vill vara en stor spelare med höga marknadsandelar. Vi arbetar inom områden där marknaden normalt är relativt begränsad i varje region. Därför måste vi kunna expandera internationellt för att få tillräckliga tillväxtmöjligheter. Slutligen – och kanske viktigast av allt – är att vi vill ha diversifi erade kundportföljer. Vi vill inte vara beroende av några få kunder och betydelsen av att ha en bred kund- och produktmix har tydliggjorts under 2009.
Vår ambition är att fortsätta växa både organiskt och via företagsförvärv. Under de sista åren i föregående högkonjunktur hade vi en återhållsam inställning till företagsförvärv. Vi tyckte att många förvärvskandidater var alltför högt värderade – det gällde såväl tilläggsförvärv som eventuella nya verksamhetsområden. Därför valde vi att istället bygga en stark balansräkning för att förbereda för sämre tider och möjliggöra förvärv till mer förmånliga villkor. Nu har vi sannolikt passerat botten i lågkonjunkturen och står inför en period med tillväxt. Mot denna bakgrund har vi beslutat förvärva teknikhandelsrörelsen Beijer Tech från G & L Beijer i Malmö. Med förvärvet får Beijer Alma en ny underkoncern – det tredje ben vi under fl era år har eftersträvat. Förvärvet av Beijer Tech ger oss nya möjligheter att fortsätta växa koncernen. Vår ambition är att även framöver utveckla Beijer Alma genom en kombination av organisk tillväxt och tilläggsförvärv.
Förutom förvärv arbetar koncernens bolag aktivt med att skapa goda förutsättningar för organisk tillväxt under kommande år. En viktig del i denna strategi är att öka närvaron i lågkostnadsländer och då framför allt i Kina. Allt tyder på att Kina, Indien och övriga tillväxtländer i Asien får en tillväxt som väsentligt överstiger nivåerna i västvärldens ekonomier. Många av koncernens kunder förlägger dessutom alltmer av sin tillverkning till Asien. Att ha en närvaro i dessa marknader blir därför viktigt för framtida värdeskapande. Habia har under många år haft tillverkning av kabel för telekomkunder i Kina. Under 2009 startades dessutom en fabrik för tillverkning av kabel till övriga kundsegment. Den nya fabriken ska i första hand förse den asiatiska marknaden med lokalt producerade produkter, men kan även användas för export till övriga delar av världen. Dessutom har Habia startat en fabrik för kablageproduktion i Polen. Denna enhet ökar Habias konkurrensförmåga vad gäller avancerade kablage på den europeiska marknaden. Lesjöfors utökar gradvis sin produktion i Kina och har dessutom etablerat tillverkning av gasfjädrar i Lettland under 2009.
Vi har nu genomlevt efterkrigstidens värsta lågkonjunktur. Stora kostnadsanpassningar har genomförts. Antalet anställda i högkostnadsländer är lägre än 2001, trots att försäljningsvolymen för koncernbolagen är nära 50 procent högre. Andelen anställda i lågkostnadsländer har under samma period gått från ett par procent till nästan 25 procent.
Det fi nns goda skäl att tro att konjunkturen nu vänt upp, om än inledningsvis i långsam takt. Beijer Almakoncernen är väl rustad att dra nytta av det bättre efterfrågeläget. Vi är fi nansiellt starka. Denna styrka har vi använt för att skapa ett nytt verksamhetsområde genom förvärvet av Beijer Tech. Vi har dessutom byggt en internationell organisation med en bra etablering i tillväxtregioner och kostnaderna har reducerats. Det gör sammantaget att resultateffekten av ökad försäljning bör bli god. rats. Det gör sammantaget att resultateffekten av ökad för-
Bertil Persson
VD och koncernchef
Effektiv verksamhetsstyrning och långsiktigt ägande banar väg för värdeskapande inom Beijer Alma. Strategin kombinerar effektiva affärsmodeller och affärsstyrning med bra produkter, hög kvalitet, investeringar i tillverkningskapacitet samt internationell försäljning.
Huvudmålet i verksamheten är tillväxt, vilket säkrar långsiktig expansion och utveckling. För att detta mål ska anses uppfyllt måste tillväxten förenas med uthållig lönsamhet. Detta uppnås på olika sätt – till exempel genom att arbeta med produkter med högt kundvärde eller via satsningar på internationell försäljning. Beijer Alma bidrar med strategiarbete, affärsstyrning och investeringsstöd för att driva på den lönsamma tillväxten i dotterbolagen.
Organisk tillväxt innebär ständiga satsningar inom produkt- och marknadsutveckling. Beijer Alma prioriterar sådan tillväxt eftersom den ofta ger hög kvalitet och låg risk. I denna utveckling kan dessutom befintliga organisationer utnyttjas samtidigt som arbetet inriktas på marknader och produkter som koncernen känner väl.
Företagsförvärv kan avse nya verksamheter samt tilläggsförvärv i dotterbolagen. Tilläggsförvärv stärker koncernen på utvalda marknader eller specifika teknikområden. Även här är risken lägre eftersom förvärven görs i marknader eller produktområden som är kända.
Merparten av koncernbolagens produkter är anpassade till specifika kundbehov. Det ger ett högre värde för kunden. Unika produktkoncept ger – till skillnad från standardiserade volymprodukter – större handlingsfrihet inom försäljning och marknadsföring.
Koncernbolagen arbetar främst med nischprodukter, som tillverkas i mindre serier och har ett högre kundvärde. För att skapa tillväxt med sådana produkter måste bolagen ha en bred, internationell försäljning.
Kvalitet, sortimentsbredd och hög kundanpassning möjliggör starka marknadspositioner. Det gör att koncernbolagen kan konkurrera med andra mervärden än lågt pris.
Beijer Alma eftersträvar en bred kundbas, som reducerar risken och beroendet av enskilda geografiska marknader, branscher eller företag.
Beijer Alma arbetar nära koncernbolagen med mål, uppföljning och långsiktig styrning. Samarbetet rör inte operativa insatser, utan strategisk utveckling, förvärv och investeringar. Det ger bolagen tillgång till managementresurser, som ofta saknas i medelstora företag.
I Beijer Almas ägande är långsiktighet ett nyckelbegrepp. Koncernbolagen utvecklas inte med sikte på en kommande exit. Målet är långsiktigt framgångsrika företagsgrupper med industriellt sunda strukturer, där tillväxten och lönsamheten är hög.
lönsam tillväxt företagsförvärv organisk tillväxt internationell marknadstäckning marknadsandel diversifierad
verksamhetsstyrning
långsiktigt ägande
Beijer Almas strategi är verktyget som ska bana väg för lönsamhet och tillväxt över tiden. Strategin består av några olika komponenter, som sammantaget skapar drivkraft i koncernens utveckling. VD och koncernchef Bertil Persson beskriver hur detta i praktiken fungerar.
– Lönsam tillväxt är det centrala begreppet för oss – vårt »mantra« och det mål alla strategiska insatser i slutänden ska bidra till, säger Bertil Persson. Vi har höga marginaler och god lönsamhet i verksamheten. Lönsam tillväxt innebär att vi slår vakt om dessa marginaler också när koncernen växer och att vinsten per aktie ökar över tiden.
– Den lönsamma tillväxten uppnås på två sätt, fortsätter han. För det första genom organisk utveckling, där dotterbolagen växer vidare genom att utveckla nya produkter eller expandera till fler marknader. Det andra alternativet är förvärv – dels förvärv av nya verksamheter, dels kompletteringsförvärv inom Habia och Lesjöfors.
Strategin bygger på att koncernen arbetar med professionella kunder – business to business. På senare år har verksamheten koncentrerats mot tillverkning, men strategin möjliggör även handelsverksamhet. I utvecklingen av dotterbolagen är det några kriterier som vägleder i arbetet med att skapa och bibehålla en hög lönsamhet.
– Högt kundvärde är en sådan förutsättning, säger Bertil Persson. Det innebär att vi har mycket specialtillverkning av kundanpassade produkter och undviker masstillverkning av standardprodukter, där marginalerna är lägre. Vi väljer således bort högvolymindustrier när det gäller förvärv och investeringar.
Valet av marknadsnischer är ett annat lönsamhetskriterium. Beijer Alma är en relativt liten aktör, som är inriktad mot några smala nischer. Målet är att nå höga marknadsandelar – detta för att inte bli en marginalspelare som endast konkurrerar med lågt pris.
– Genom nischstrategin måste vår försäljning vara internationell för att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt, förklarar Bertil Persson. Lika viktigt är det att kundportföljen är diversifierad så vi inte blir beroende av ett fåtal företag eller branscher.
– Sådana beroenden skapar risker. Om man tappar stora kunder är det svårt att kompensera detta i rimlig tid. Det ger också en dålig förhandlingsposition i dialogen med kunderna.
I strävan efter lönsam tillväxt är långsiktighet ett nyckelbegrepp, vilket innebär att koncernen bygger värden över tiden.
– Vi är inte inriktade på snabba reavinster, säger Bertil Persson. Beijer Alma ska öka lönsamheten i dotterbolagen på ett konsekvent och långsiktigt sätt. Det är så vi skapar värde för aktieägarna.
»Att förvärva, äga och utveckla små och medelstora företag med god tillväxtpotential.«
Så lyder Beijer Almas affärsidé, som innebär att koncernen ska bygga en industrigrupp med uthållig vinstutveckling. Beijer Alma äger och utvecklar onoterade bolag, oftast som 100-procentig ägare. Här skiljer sig koncernen från traditionella investmentbolag, där innehaven främst består av noterade bolag. Den långsiktiga ägarprofilen gör även att Beijer Alma skiljer sig från så kallade private equityaktörer. Inriktningen ger investerare tillgång till en unik koncern av etablerade, onoterade dotterbolag inom intressanta tillväxtområden. Tillgången till kapitalmarknaden ger finansiella resurser för tillväxt. Koncernstrukturen möjliggör att tillväxt finansieras på ett sätt som annars inte varit möjlig. Särskilt som koncernbolagen – var för sig – sannolikt är för små för att vara börsnoterade.
Värdeskapandet i koncernen har resulterat i en tydlig meravkastning. En krona som investerades i Beijer Alma 1 januari 2005 har vid utgången av 2009 vuxit till 2,65 kr, inklusive återinvesterade utdelningar. Det ger en årlig avkastning om 32 procent. Samtidigt har en investering i generalindex, med återinvesterade utdelningar, vuxit från en krona till 1,58 kr, eller 11,61 procent per år.
Hållbarhetsfrågorna får allt större genomslag i samhälls- och näringslivet. I fokus står frågor om företagens miljömässiga och sociala ansvar. Inom Beijer Alma hanteras miljöarbetet via bolagsspecifika mål och riktlinjer – ett arbete som beskrivs mer utförligt i bolagspresentationerna i denna årsredovisning.
Det sociala ansvaret utgår ifrån FNs och OECDs »The ten principles«, som behandlar frågor om bland annat mänskliga rättigheter, barnarbete, tvångsarbete, miljö och korruption. Dessa principer är en del av VD-instruktionen i dotterbolagen. Därtill finns det lokala regler och riktlinjer i form av värderingar eller så kallade Code of conduct. Det är VD i respektive dotterbolag som – tillsammans med affärsområdeschefer och lokala VD:ar – ansvarar för att etik och socialt ansvar präglar det interna arbetet samt kontakterna med kunder, leverantörer och övriga externa intressenter.
Beijer Alma påverkas av ett antal riskfaktorer som kan få följdeffekter på koncernens resultat och finansiella ställning. I det här avsnittet beskrivs marknadsrelaterade och finansiella risker. Hanteringen av operationella risker redovisas i bolagsstyrningsrapporten på sidan 52 och i not 28.
Övrig industri var det största segmentet under 2009, som stod för 50 procent av faktureringen. I detta segment ingår olika kunder, branscher och företag, som var för sig står för en mycket liten del av koncernens fakturering. Att övrig industri är koncernens största enskilda segment visar att inriktningen på diversifiering givit resultat. Eftermarknad för fordon är det näst största segmentet, som 2009 stod för 27 procent av den totala faktureringen. Verksamheten bedrivs inom Lesjöfors och omfattar ett stort antal marknader i norra och östra Europa. Beroendet av enskilda kunder, branscher och företag är större än inom övrig industri, men mindre än inom telekom. Telekom är det tredje största segmentet med 17 procent av faktureringen. Här är antalet kunder färre och varje kund står för en relativt stor andel av faktureringen. Inom detta segment påverkas Beijer Alma mer av inköpsbeslut och teknikval hos enskilda kunder. Det fjärde största segmentet är Försvar med 6 procent av faktureringen. Verksamheten bedrivs framför allt inom Habia och domineras av ett fåtal större kunder. Försvarsmarknaden är projektstyrd. Volymerna varierar över tiden och är beroende av hur många projekt ett företag medverkar i.
Koncernbolagens produkter säljs idag på cirka 60 olika marknader. De viktigaste geografiska marknaderna är Europa och Asien medan försäljningen är mindre i Nord- och Sydamerika. Den enskilt största marknaden är Europa med länder som Storbritannien, Sverige och Tyskland. I Asien har den kinesiska marknaden på senare år växt i betydelse, främst beroende på en stark nationell tillväxt men också på att Beijer Alma byggt ut försäljnings- och produktionsorganisationer i landet. Under 2009 stod Kina för 8 procent av faktureringen.
Fakturering per geografisk maknad
Dessutom är Kina knutpunkt för vidareexport till Korea, Indien och andra marknader i Asien.
Beijer Almas viktigaste marknadsrisker är kopplade till ränte-, valuta- och råvarumarknaderna.
Ränteutveckling får en direkt påverkan via koncernens nettoskuldsättning/tillgångar. Denna risk är dock begränsad eftersom nettoskuldsättningen minskat kraftigt under senare år och nu är nära noll.
Nettoskuldsättning och nettoskuldsättningsgrad
Beijer Almas dotterbolag är exportföretag med tillverkning i flera länder. Omkring 82 procent av koncernens försäljning sker utanför Sverige. Av produktionen sker ungefär 60 procent i Sverige, vilket gör att verksamheten påverkas av valutarörelser. Koncernens största enskilda valutaexponering är EUR följt av GBP och därefter NOK och USD. Beijer Almas valutapolicy innebär att en andel av de prognostiserade flödena i främmande valutor – för kommande tolv månader – ska säkras. Under 2009 har säkringshorisonten förlängts vad gäller EUR innebärande att delar av exponeringen upp till 24 månader säkras. Valutasäkringen skapar tidsutrymme för att vidta åtgärder, som kan mildra effekterna av eventuella valutarörelser.
Svenska kronan försvagades kraftigt mot euron i inledningen av 2009. Kronan nådde sin svagaste nivå i början av mars och noterades då till över 11,60 mot euron. Under senare halvan av året stärktes kronan för att avsluta året vid cirka 10,20. Brittiska pundet var oförändrat vid utgången av året på cirka 11,40 kronor. Under året noterades dock väsentligt högre nivåer, som mest över 13 kronor. Den norska kronan steg med cirka 9 procent mot svenska kronan, från 1,13 till 1,23 kronor. Den amerikanska dollarn försvagades under året från cirka 7,80 till 7,20.
Beijer Almas produktionskostnader påverkas av priserna på olika metaller samt av energipriserna. De viktigaste metallerna är koppar, stål och stållegeringar. Efter kraftiga fall under fjärde kvartalet 2008, steg de flesta råvarupriserna under 2009. Kopparpriset steg från USD 3 200 till nära USD 7 400. Nickelpriset steg från USD 11 300 till USD 18 800. Även oljepriserna steg kraftigt under året. Ett fat Brent råolja noterades i USD 46 i början av året och hade stigit till cirka USD 78 vid utgången av året.
Råvarupriser, indexerade, jan 2005 = 100
Beijer Almas finansiella situation kan komma att påverkas av många olika händelser. Tabellen nedan visar hur resultatet påverkas vid prisförändring i viktiga insatsvaror och valutor. Känslighetsanalysen visar effekten på resultat före skatt vid en prisförändring på 5 procent
| Insatsvara/valuta | Förändring, % P | åverkan på rörelseresultat, Mkr |
|---|---|---|
| Koppar | +/– 5 | 4,1 |
| Stål & stållegeringar | +/– 5 | 11,1 |
| Plastråvara | +/– 5 | 4,1 |
| El | +/– 5 | 1,0 |
| EUR | +/– 5 | 9,0 |
| GBP | +/– 5 | 7,0 |
| NOK | +/– 5 | 1,4 |
| USD | +/– 5 | 1,3 |
Beijer Almaaktien börsnoterades 1987. Vid utgången av 2009 hade koncernen 3 686 aktieägare och ett börsvärde på 2 510 Mkr. Beijer Almas policy är att minst en tredjedel av koncernens nettoresultat – exklusive jämförelsestörande poster – ska delas ut till aktieägarna.
■ Antal aktieägare vid årets slut var 3 686.
| Antal aktieägare | Röster, % | Kapital, % | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Svenska ägare | 3 469 | 96,8 | 93,4 | |||
| Utländska ägare | 217 | 3,2 | 6,6 | |||
| Summa | 3 686 | 100,0 | 100,0 | |||
| Största ägarna | ||||||
| Namn | Totalt | varav AK A | varav AK B | Antal röster | Innehav, % | Röster, % |
| Anders Wall med familj och bolag | 3 513 120 | 1 974 000 | 1 539 120 | 21 279 120 | 12,8 | 37,1 |
| Svolder Aktiebolag | 2 387 300 | 0 | 2 387 300 | 2 387 300 | 8,7 | 4,2 |
| Kjell och Märta Beijers stiftelse | 1 682 050 | 0 | 1 682 050 | 1 682 050 | 6,1 | 2,9 |
| Lannebo fonder | 1 650 000 | 0 | 1 650 000 | 1 650 000 | 6,0 | 2,9 |
| Anders Walls stiftelser | 1 562 160 | 693 000 | 869 160 | 7 799 160 | 5,7 | 13,6 |
| Livförsäkrings AB Skandia | 1 475 134 | 0 | 1 475 134 | 1 475 134 | 5,4 | 2,6 |
| Didner & Gerge Fonder Aktiebolag | 1 217 900 | 0 | 1 217 900 | 1 217 900 | 4,4 | 2,1 |
| Swedbank Robur fonder | 1 084 185 | 0 | 1 084 185 | 1 084 185 | 4,0 | 1,9 |
| Verdipapirfond Odin Sverige | 903 006 | 0 | 903 006 | 903 006 | 3,3 | 1,6 |
| Kjell Beijers 80-årsstiftelse | 754 200 | 0 | 754 200 | 754 200 | 2,8 | 1,3 |
| Fjärde AP-fonden | 699 346 | 0 | 699 346 | 699 346 | 2,6 | 1,2 |
| SEB Asset Management S A | 646 500 | 0 | 646 500 | 646 500 | 2,4 | 1,1 |
| Göran W Huldtgren med familj och bolag | 539 010 | 304 800 | 234 210 | 3 282 210 | 2,0 | 5,7 |
| Aktie-Ansvar fonder | 471 474 | 0 | 471 474 | 471 474 | 1,7 | 0,8 |
| Handelsbanken fonder inkl XACT | 349 386 | 0 | 349 386 | 349 386 | 1,3 | 0,6 |
| JP Morgan Chase Bank, W9 | 344 431 | 0 | 344 431 | 344 431 | 1,3 | 0,6 |
| Aksjefondet Odin Sverige II | 288 900 | 0 | 288 900 | 288 900 | 1,1 | 0,5 |
| Skandia fonder | 285 667 | 0 | 285 667 | 285 667 | 1,0 | 0,5 |
| Övriga | 7 577 331 | 358 200 | 7 219 131 | 10 801 131 | 27,6 | 18,8 |
| Totalt | 27 431 100 | 3 330 000 | 24 101 100 | 57 401 100 | 100,0 | 100,0 |
Källa: Aktieboken den 31 december 2009, inkl. kända förändringar
| Antal ägare Ä | garandel, % | Aktieantal | Antal AK A | Antal AK B | Innehav, % | Röster, % | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1–500 | 1 964 | 53,3 | 357 377 | 0 | 357 377 | 1,3 | 0,6 |
| 501–1 000 | 675 | 18,3 | 524 601 | 1 800 | 522 801 | 1,9 | 0,9 |
| 1 001–2 000 | 472 | 12,8 | 725 137 | 0 | 725 137 | 2,6 | 1,3 |
| 2 001–5 000 | 316 | 8,6 | 1 029 172 | 0 | 1 029 172 | 3,8 | 1,8 |
| 5 001–10 000 | 117 | 3,2 | 821 514 | 0 | 821 514 | 3,0 | 1,4 |
| 10 001–20 000 | 47 | 1,3 | 675 934 | 43 200 | 632 734 | 2,5 | 1,9 |
| 20 001–50 000 | 40 | 1,1 | 1 247 028 | 153 500 | 1 093 528 | 4,6 | 4,6 |
| 50 001–100 000 | 24 | 0,7 | 1 634 714 | 318 100 | 1 316 614 | 6,0 | 7,8 |
| 100 001–500 000 | 31 | 0,8 | 20 415 623 | 2 813 400 | 17 602 223 | 74,4 | 79,7 |
| Totalt | 3 686 | 100,0 | 27 431 100 | 3 330 000 | 24 101 100 | 100,0 | 100,0 |
Källa: Aktieboken den 31 december 2009
■ Den högsta kursen var 92,50 kr, noterades den 29 december. Den lägsta kursen var 56 kr, som noterades den 2 januari.
| År | Ökning av aktiekapital, kkr | Totalt aktiekapital, kkr | Ökning av antal aktier, st | Totalt antal aktier, st | |
|---|---|---|---|---|---|
| 1993 | Ingående balans | 0 | 53 660 | 0 | 2 146 400 |
| 1993 | Apportemission vid förvärv av | ||||
| G & L Beijer Import & Export AB i Stockholm | 6 923 | 60 583 | 276 900 | 2 423 300 | |
| 1993 | Nyemission | 30 291 | 90 874 | 1 211 650 | 3 634 950 |
| 1994 | Apportemission vid förvärv av AB Stafsjö Bruk | 5 000 | 95 874 | 200 000 | 3 834 950 |
| 1996 | Konvertering av förlagslån | 47 | 95 921 | 1 875 | 3 836 825 |
| 1997 | Konvertering av förlagslån | 2 815 | 98 736 | 112 625 | 3 949 450 |
| 1998 | Konvertering av förlagslån | 1 825 | 100 561 | 73 000 | 4 022 450 |
| 2000 | Konvertering av förlagslån | 30 | 100 591 | 1 200 | 4 023 650 |
| 2001 | Apportemission vid förvärv av Elimag Industri AB | 11 750 | 112 341 | 470 000 | 4 493 650 |
| 2001 | Split 2:1 | – | 112 341 | 4 493 650 | 8 987 300 |
| 2001 | Konvertering av förlagslån | 388 | 112 729 | 31 000 | 9 018 300 |
| 2002 | Konvertering av förlagslån | 62 | 112 791 | 5 000 | 9 023 300 |
| 2004 | Konvertering av förlagslån | 1 505 | 114 296 | 120 400 | 9 143 700 |
| 2006 | Split 3:1 | – | 114 296 | 18 287 400 | 27 431 100 |
| Aktiedata | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Vinst per aktie beräknat på genomsnittligt | |||||||||
| antal aktier efter 26,3 % resp 28 % | |||||||||
| schablonskatt, kr | 6,08 | 7,74 | 7,42 | 6,88 | 5,25 | 4,07 | 0,49 | 0,21 | 0,11 |
| Efter skatt, kr | 5,92 | 7,90 | 7,49 | 6,92 | 5,17 | 4,21 | 0,28 | –2,88 | 0,45 |
| Eget kapital per aktie, kr | 35,94 | 34,98 | 30,87 | 27,26 | 25,84 | Utdelning och utdelningsandel 20,65 |
16,61 | 16,71 | 21,04 |
| Utdelning per aktie, kr | 5,001) | 5,00 | 5,00 | 4,00 | 3,67 | Utdelning kr 1,67 |
Andel av nettovinsten % 0,50 |
0,33 | 0,67 |
| Utdelningsandel, % | 84 | 63 | 67 | 58 | 5,00 71 |
40 | 179 | 100 –11 |
149 |
| Direktavkastning, % | 5,5 | 9,2 | 7,2 | 4,0 | 5,0 3,75 |
3,7 | 2,2 | 2,6 75 |
2,9 |
| Börskurs årets slut, kr | 91,50 | 54,50 | 69,25 | 101,00 | 72,83 | 44,83 | 22,33 | 12,73 | 23,00 |
| Högsta börskurs, kr | 92,50 | 87,50 | 117,00 | 102,00 | 2,50 73,33 |
45,00 | 24,00 | 50 26,00 |
44,83 |
| Lägsta börskurs, kr | 56,00 | 50,00 | 63,00 | 59,75 | 39,50 | 22,00 | 12,93 | 11,30 | 15,00 |
| P/e-tal vid årets slut | 15,5 | 6,9 | 9,2 | 14,7 | 1,25 13,9 |
11,0 | 45,6 | 25 60,6 |
209,1 |
| Kassaflöde per aktie, kr | 7,87 | 5,47 | 2,59 | 4,41 | 5,20 0 |
6,94 04 05 |
2,76 06 07 |
4,29 0 08 |
–3,17 |
| Utgående antal aktier2) | 27 431 100 | 27 431 100 | 27 431 100 | 27 431 100 | 27 431 100 | 27 431 100 | 28 830 540 | 28 830 540 28 830 540 | |
| Genomsnittligt antal aktier2) | 27 431 100 | 27 431 100 | 27 431 100 | 27 431 100 | 27 431 100 | 27 431 100 | 28 830 540 | 28 830 540 28 830 540 |
Beijer Almas policy är att utdelningen skall utgöra minst en tredjedel av koncernens nettoresultat exklusive jämförelsestörande poster, dock alltid med beaktande av koncernens långsiktiga finansieringsbehov.
Lesjöfors är en internationell fullsortimentsleverantör av industrifjädrar, tråd- och banddetaljer. Företaget har en ledande position i Norden och är en av de större aktörerna på Europamarknaden.
Kjell-Arne Lindbäck, VD, f 1952, civilekonom, anställd sedan 1997 Bertil Persson, styrelseordförande
»Produktmixen gör att en starkare utveckling i ett affärsområde kan kompensera för svagare försäljning inom de andra.«
Kjell-Arne Lindbäck, VD
| Nyckeltal, Mkr | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 046,5 | 1 151,2 | 1 032,3 | 923,4 | 762,8 |
| Kostnad sålda varor | –624,0 | –720,4 | –636,9 | –552,3 | –473,3 |
| Bruttoresultat | 422,5 | 430,8 | 395,4 | 371,1 | 289,5 |
| Försäljningskostnader | –106,5 | –104,9 | –93,7 | –87,0 | –91,0 |
| Administrationskostnader | –73,1 | –74,3 | –79,0 | –62,0 | –54,5 |
| Rörelseresultat | 242,9 | 251,6 | 222,7 | 222,1 | 144,0 |
| Rörelsemarginal, % | 23,2 | 21,9 | 21,6 | 24,0 | 18,9 |
| Finansnetto | –7,3 | –8,0 | 0,5 | –0,4 | –0,7 |
| Resultat efter finansnetto | 235,6 | 243,6 | 223,2 | 221,7 | 143,3 |
| Avskrivningar ingår med | 48,2 | 44,3 | 41,4 | 43,0 | 39,3 |
| Investeringar exkl. företagsförvärv | 34,9 | 57,5 | 55,4 | 52,3 | 34,9 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 33 | 37 | 44 | 51 | 35 |
| Medeltal antal anställda | 686 | 764 | 743 | 578 | 531 |
Faktureringen under 2009 uppgick till 1 047 Mkr (1 151), vilket är en minskning med 9 procent. Rörelseresultatet var 243 Mkr (252) och koncernens rörelsemarginal 23 procent (22). Det är främst försäljningen inom Industrifjädrar och
Försäljningen inom chassifjädrar ökade kraftigt, framför allt i Storbritannien, Tyskland och i Norden.
Banddetaljer som minskat. Den här minskningen var särskilt tydlig under det första halvåret och följdes av en gradvis stabilisering inom samtliga affärsområden mot slutet av året. Försäljningen inom Chassifjädrar ökade kraftigt, framför allt i Storbritannien, Tyskland och i Norden. Den starka utvecklingen inom Chassifjädrar har i hög grad kompenserat den svagare försäljningen inom övriga affärsområden. Faktureringen inom Industrifjädrar uppgick till 422 Mkr, inom Banddetaljer till 205 Mkr och inom Chassifjädrar till 420 Mkr.
Lesjöfors är ett ledande företag inom fjädrar, tråd- och banddetaljer. Produktbredden är unik och omfattar både kundanpassade och standardiserade produkter. Företagets produkter används inom såväl hushållsprodukter som högteknologiska applikationer. Standardprodukterna ger
lesjöfors är ett ledande företag inom fjädrar, trådoch banddetaljer. produktbredden är unik och omfattar både kundanpassade och standardiserade produkter.
kunden tillgång till ett brett, färdigutvecklat sortiment med korta ledtider. Förutom sortimentsbredden är Lesjöfors främsta konkurrensfördelar den höga kompetensen inom fjäderteknologi och konstruktion, den kostnadseffektiva tillverkningen, den höga produktkvaliteten samt effektiv distribution och kundservice.
Lesjöfors har ett tiotal egna säljkontor, som hanterar försäljningen på de största marknaderna i Norden och Europa. På övriga marknader sköts försäljningen via distributörer, ett nätverk som Lesjöfors strävar efter att successivt bygga ut. I fokus för denna utbyggnad står marknaderna i Östeuropa och Ryssland. Försäljningsarbetet präglas av närhet till kunderna på respektive marknad. Till detta bidrar den breda och väl utbyggda säljorganisationen, men i ökande utsträckning också lokala webblösningar, som ger produkter och tjänster en kundnära profi l.
Lesjöfors har 13 produktionsenheter i sex länder. Även i tillverkningen är lokal förankring en bärande del av företagets strategi. Företagskulturen präglas dessutom av småskalighet, affärsmannaskap och decentralisering, vilket sammantaget banar väg för hög tillväxt. Småskaligheten och den lokala tillverkningen nära kunderna underlättar för Lesjöfors att växa och successivt etablera starka marknadspositioner. På samma sätt gör affärsmannaskapet och decentraliseringen – där behoven hos säljare och maskinoperatörer är vägledande – företaget mer lyhört inför kundernas krav. Genom att tillgodose kraven på ett bra sätt utvecklas hela tiden
kvaliteten, lönsamheten och effektiviteten, vilket företagets höga tillväxt bekräftar. MWh/utlevererat ton material Total energiförbrukning
Även den ökande produktionen i lågkostnadsländer bidrar till att stärka Lesjöfors positioner. På senare år har den mest personalintensiva produktionen fl yttats till fabriker i Lettland och Kina. Denna utveckling fortsatte under 2009 då merparten av tillverkningen inom Banddetaljer i Danmark fl yttades till Lettland, vilket förstärkt Lesjöfors konkurrenskraft på den danska marknaden. 01 02 03 04 05 06 07 ■ Naturgas och gasol ■ El Total energiförbrukning
Samtliga fabriker inom Lesjöfors är kvalitetscertifi erade enligt ISO 9001. Sedan tidigare är fjäderverksamheten i Stece Fjädrar AB dessutom certifi erad enligt TS, som är en branschspecifi k kvalitetsstandard inom fordonsindustrin. Under 2009 påbörjades arbetet med att TS-certifi era ytterligare tre enheter inom Lesjöfors. Kvalitetsarbetet i vardagen är integrerat i företagets produktionssystem, vilket underlättar styrning och kontroll. Nyckelordet är totalkvalitet och innefattar rätt produktkvalitet, leveransprecision och snabb respons gentemot kunderna. 01 02 03 04 05 06 07 ■ Naturgas och gasol ■ El
Under året har leveransprecisionen i koncernen förbättrats ytterligare och ligger nu på 97 procent. Orsaken till förbättringen är bland annat fortgående satsningar på effektivare planering och styrning vid de egna anläggningarna. Som en del i kvalitetsarbetet arbetar Lesjöfors även med benchmarking mellan enheterna. Dessutom görs kundundersökningar vartannat år, där de olika enheterna utvärderas enligt ett Nöjd-Kund-Index (NKI).
Elva av 13 produktionsenheter är miljöcertifi erade enligt ISO 14001. Det innebär att ytterligare en anläggning tillkommit under 2009. Koncernens miljömål baseras på de största och viktigaste miljöaspekterna, som identifi erats vid varje enhet. Ett prioriterat mål under 2009 har varit att minska energiförbrukningen inom Lesjöfors.
Alla företagets enheter är C-anläggningar, vilket innebär att de har en förhållandevis låg miljöbelastning. Vid fabrikerna sorteras allt avfall i mellan fem och sju fraktioner. De största fraktionerna är vått slipavfall, deponi och återvinning av råmaterial. Ett annat prioriterat område är resursutnyttjande. Alla enheter i Lesjöfors arbetar aktivt för att minska materialspillet som uppkommer i produktion. Råmaterialet som skrotas återvinns till 100 procent.
MWh/ton utlevererat material
Materialspill och deponi
Lesjöfors arbete med socialt ansvar utgår ifrån FNs och OECDs »The ten principles«. Dessa principer behandlar frågor om bland annat mänskliga rättigheter, barnarbete, tvångsarbete, miljö och korruption. Socialt ansvar och etik är en självklar del av koncernens småskaliga företagskultur. Det småskaliga innefattar ett informellt umgänge, där normer snarare utvecklats i det dagliga arbetet än via formella regelverk. I samtliga verksamheter fi nns en samsyn kring grundläggande värderingar – både vad gäller relationen till de egna medarbetarna och till kunder, affärspartners och andra externa intressenter. Koncernchef och lokala företagsledningar i Lesjöfors ansvarar tillsammans för att detta synsätt upprätthålls och vid behov vidareutvecklas. ■ Gasol ■ Fjärrvärme
Antalet anställda har minskat med 78 personer till 686 (764). I lågkostnadsländerna Lettland och Kina arbetar 98 personer (131). Antalet anställda i Sverige är totalt 301 personer (300). I Storbritannien arbetar 163 personer (161) och i Danmark har Lesjöfors 83 anställda (122).
Två saker kännetecknar arbetet med produktutveckling inom Lesjöfors – att mycket är decentraliserat till de olika bolagen och att en stor del av utvecklingen görs i »skarpa« kundprojekt. Men det fi nns en gemensam nämnare till – att det är medarbetarnas kunskap om fjädermaterial, metaller, mekanik, hållfasthetslära och tillverkningsteknik som ger konkurrenskraft i produktutvecklingen.
Det här delegerade arbetssättet ger korta ledtider och hög fl exibilitet. Dimensionering av nya produktvarianter görs via teoretiska modeller, framtagning av prototyper sker till stor del lokalt i bolagen, berättar Lars Bergqvist, tekniskt ansvarig inom Lesjöfors.
– Trots konjunkturavmattningen genomför vi många utvecklingsprojekt. Vi styr våra utvecklingsprocesser efter kundernas krav och typen av applikation. Det kan vara allt från fl ygindustrins detaljerande modeller till enklare processer för mindre behov, fortsätter han.
I spetsen för Lesjöfors produkttekniska nätverk fi nns en
central utvecklingsgrupp. Den deltar i projekt med speciella krav, till exempel där de tekniska förutsättningarna är avancerade eller där funktionskraven på produkterna är höga eller på annat sätt speciella. Härifrån styrs även arbetet med att utveckla produkternas prestanda, bland annat vad gäller utmattningshållfasthet. Gruppen följer materialutvecklingen och driver projekt med materialtillverkare och ytbehandlare.
– Arbetet anpassas som sagt efter applikation och kundernas specifi kationer, men eftersom fjädrar används i de fl esta branscher varierar modellerna för kvalitetssäkring. Lesjöfors utgår från ISO 9000, men använder även branschspecifi ka modeller, säger Lars Bergkvist.
Ett aktuellt projekt gäller Tour & Andersson som är världsledande inom teknik för vattenburna värme- och kylsystem. När företaget skulle utveckla en ny typ av ventil – och behövde en ny fjäderlösning – vände man sig till Lesjöfors. Fjäderutvecklingen gjordes i nära samarbete mellan företagen. Eftersom den nya tryckfjädern är känslig utvecklades även ett särskilt förpackningssystem för att skydda fjädern tills den är monterad i ventilen. ■
Verksamheten omfattar tillverkning, lagerhållning och distribution av industrifjädrar. Sortimentet är brett med både standardfjädrar och kundspecifi ka produkter. De fl esta större industrisektorer använder denna typ av fjädrar, bland annat kraft-, pappers- och massaindustrin samt offshore, fordonsindustri, automation och infrastruktur.
Industrifjädrar har en väl diversifi erad kundstruktur, vilket ger en god riskspridning. De främsta konkurrensfördelarna är sortimentsbredd, hög kvalitet och servicegrad. Lesjöfors skräddarsyr många fjäderprodukter utifrån kundens specifi ka behov, vilket också gör förmågan till innovation och problemlösning betydelsefull. Företagets främsta konkurrenter i Norden är Spinova, Ewes, Meconet och Hagens fjädrar.
De viktigaste marknaderna är de nordiska länderna samt Storbritannien. Under året minskade försäljningen på fl ertalet av dessa marknader. Undantaget är den norska marknaden, där investeringarna inom offshoreindustrin legat på en fortsatt hög nivå. Att försäljningen i övrigt minskat beror på den allmänt svaga industrikonjunkturen och i synnerhet på den kraftiga nedgången inom fordonsindustrin. Under 2009 uppgick försäljningen inom Industrifjädrar till 422 Mkr (508).
En fjäder som utsätts för belastning tappar med tiden sin kraft. På fackspråk kallas det här fenomenet för relaxering. I fabriken i Herrljunga används numera en teknik, som gör att en fjäder kan behålla kraften över tiden på ett bättre sätt. Tekniken kallas varmförsättning.
– Vi började arbeta med varmförsättning 2006 när en kund behövde ta fram fjädrar med en högre prestanda, berättar Lars Blidberg, VD för Lesjöfors Industrifjädrar. Sedan dess har vi byggt upp en teknik på det här området som är unik i världen.
Varmförsättning är i sig ingen ny teknik. Den används exempelvis för så kallade ventilfjädrar i bilmotorer, där fjädern inte får tappa kraft över tiden. Själva processen innebär att fjädrarna värms upp till mellan 150 och 200 grader. Därefter överbelastas de, trycks ihop för att i nästa moment kylas ned, vilket gör att fjädrarna »sätter sig« i ett mera hoptryckt läge.
– Lite förenklat kan man säga att varmförsättningen bygger in en kraft i fjädrarna, som gör att de försöker »fjädra tillbaka«. Denna kraft ger ökad prestanda och längre livslängd, berättar Christian Olsson, som utvecklat tekniken inom Lesjöfors.
Styrningen av processen är viktig. Det gäller att ha noggrann koll på tiden och temperaturen i de olika stegen för att varmförsättningen ska lyckas. Samtidigt skapar den här tekniken nya möjligheter och Lars Blidberg bedömer att försäljningen inom Industrifjädrar kommer att påverkas på ett positivt sätt.
– Via varmförsättningen utnyttjas materialet bättre eftersom mindre och lättare fjädrar kan användas på nya sätt, konstaterar Lars Blidberg. Det ökar vår konkurrenskraft eftersom våra produkter kan användas i nya applikationer hos kunderna. ■
Banddetaljer arbetar med konstruktion, utveckling och produktion av komponenter i bandstål. Lesjöfors har breda tekniklösningar som gör det möjligt att alltid välja den produktionsteknologi, som passar bäst till det enskilda uppdraget – oavsett om det gäller små tillverkningsserier eller högautomatiserade volymprodukter. Lesjöfors strävar efter att komma in tidigt i varje kundprojekt för att kunna påverka kvaliteten, optimera funktionen och tillverkningen samt öka kostnadseffektiviteten.
De viktigaste kunderna fi nns i telekom- och elektronikbranschen samt inom fordons- och medicinindustrin. De främsta konkurrensfördelarna är hög teknisk kompetens, kvalifi cerad verktygsutveckling, lågkostnadsproduktion och bra tekniksupport. Lesjöfors konkurrenter är företag som Meconet, AQ Holmbergs och Goss Components.
Lesjöfors huvudmarknader är Norden, Storbritannien och Kina. Försäljningen har minskat kraftigt på alla dessa marknader. I början av året var efterfrågan från telekomindustrin relativt god. Även här försvagades dock utvecklingen, vilket främst påverkat Lesjöfors verksamhet i Kina. Inom fordonsindustrin minskade också efterfrågan kraftigt under året. Trots en svag utveckling har Lesjöfors satsat offensivt på utvalda marknader, bland annat i Storbritannien vilket i slutet av året resulterade i nya, intressanta affärer. Under 2009 uppgick försäljningen inom Banddetaljer till 205 Mkr (339).
Den svaga konjunkturen har påverkat företag i många branscher. För att möta utvecklingen har Lesjöfors tagit nya grepp, som stärker konkurrenskraften inom Banddetaljer i Danmark. Produktionen har fl yttats och nu står Lesjöfors fabrik i Lettland för merparten av tillverkningen för den danska marknaden.
– Produktionen i Danmark var förhållandevis personalintensiv, vilket gav höga kostnader och försämrad konkurrenskraft för oss, berättar Kjell-Arne Lindbäck, VD för Lesjöfors. I ett sådant läge är det positivt att vår företagsgrupp klarar omstruktureringar, som gör att vi kan serva kunderna med konkurrenskraftiga produkter också i framtiden.
– I Danmark har vi kvar ett sälj- och teknikcentra som sköter de lokala kundkontakterna, berättar Kjell-Arne Lindbäck. Samarbetet mellan Danmark och Lettland har fungerat bra och detta är viktigt så vi upprätthåller kompetensen inom både teknik och service.
Förändringarna startades under våren och några månader senare kunde fabriken i Lettland påbörja sina leveranser.
– Genom att fl ytta ut större delen av vår tillverkning har vi säkrat den långsiktiga konkurrenskraften. Nu kan vi erbjuda kunderna små, snabba leveranser från Danmark medan den personalkrävande tillverkningen sker i Lettland. Därför står vi väl rustade när tillväxten återigen tar fart, säger Tue A Jensen, VD för Lesjöfors A/S. ■
Chassifjädrar är specialiserat på eftermarknaden för personbilar och lätta fordon. Lesjöfors erbjuder marknadens bredaste utbud av egentillverkade och kvalitetssäkrade fordonsfjädrar för europeiska och asiatiska bilar. Företaget arbetar med design, tillverkning, lagerhållning och logistik. Det ger en kontroll i hela värdekedjan som är unik för denna bransch.
Produkterna säljs på mer än 50 marknader och kunderna är rikstäckande distributörer av reservdelar för fordon. Vid sidan av egen tillverkning och sortimentsbredd är Lesjöfors viktigaste konkurrensfördelar leveranssäkerhet och effektiv kundsupport. De främsta konkurrenterna är Suplex, K+F och Kayaba.
Lesjöfors är klart ledande i Europa inom chassifjädrar och marknadsandelen bedöms överstiga 45 procent. De största marknaderna är Skandinavien, Storbritannien, Tyskland och Östeuropa. Under året ökade försäljningen kraftigt på de fl esta marknader, främst i Storbritannien och Tyskland. För att möta den starka efterfrågan har Lesjöfors byggt ut kapaciteten inom både produktion och logistik under 2009. Det möjliggör fördubblade produktionsvolymer vid den egna fabriken i Lesjöfors. Under 2009 uppgick försäljningen inom Chassifjädrar till 420 Mkr (304).
Lesjöfors har fl yttat tillverkningen av gasfjädrar till Europa. Under hösten 2009 tog fabriken i Lettland över denna produktion – det ger fl exiblare tillverkning, men också kortare leveranstider till de europeiska kunderna.
Gasfjädrar används inom industrin, men också på eftermarknaden för personbilar och lätta lastbilar – bland annat för motorhuvar och bakluckor. Tidigare låg den här tillverkningen i Korea, där Lesjöfors sedan 2005 är delägare i fjädertillverkaren Hanil Precision Ltd. I Korea är tillverkningen inriktad på stora produktionsserier – exempelvis av originalfjädrar för bilindustrin.
– Samtidigt vill många europeiska kunder köpa mindre volymer. När produktionen fl yttats har vi tagit hänsyn till detta och anpassat arbetet till mindre tillverkningsserier. Det blir smidigare och mer kostnadseffektivt för oss, berättar Lars Bergqvist, ansvarig för teknisk utveckling inom Lesjöfors.
Lesjöfors lade tillverkningen vid fabriken i Lettland, som på sikt ska stå för hela koncernens behov av gasfjädrar. Etableringen inleddes i början av året och under hösten var det dags för de första leveranserna.
– Vi tillverkar gasfjädrar för Lesjöfors standardsortiment samt för eftermarknaden inom Chassifjädrar, men har också kapacitet att tillverka kundspecifi ka gasfjädrar, berättar Girts Ancevskis, ansvarig för Lesjöfors verksamhet i Lettland. Idag har vi en väl utvecklad kapacitet inom konstruktion, framtagning av prototyper och serieleveranser.
Via tillverkningen i Lettland kortas leveranstiderna rejält. Transporterna från Korea var tidsödande, men nu når produkterna ut till kunder i hela Europa på bara två dagar.
– När tillverkningen nu kommer närmare förenklas dessutom vårt utvecklingsarbete, till exempel vad gäller tester och utprovning av nya gasfjäderprodukter, betonar Lars Bergqvist. ■
leSJöFORS 19
Habia Cable är en av Europas största tillverkare av specialkabel och kabelsystem för krävande applikationer. Företagets produkter säljs på cirka 40 marknader.
Johan Vinberg, VD, f 1952, civilingenjör, anställd sedan 2004. Bertil Persson, styrelseordförande
»Större prispress och ökad volatilitet i efterfrågan kännetecknar 2009.«
Johan Vinberg, VD
| Nyckeltal, Mkr | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 522,6 | 684,9 | 622,0 | 564,0 | 559,6 |
| Kostnad sålda varor | –374,9 | –467,2 | –398,9 | –372,1 | –362,8 |
| Bruttoresultat | 147,4 | 217,7 | 223,1 | 191,9 | 196,8 |
| Försäljningskostnader | –84,2 | –89,2 | –84,4 | –77,9 | –72,9 |
| Administrationskostnader | –37,8 | –41,3 | –36,5 | –36,3 | –32,4 |
| FoU | –13,9 | –15,4 | –12,5 | –11,9 | –9,4 |
| Rörelseresultat | 11,5 | 71,8 | 89,7 | 65,8 | 82,1 |
| Rörelsemarginal, % | 2,2 | 10,5 | 14,4 | 11,7 | 14,7 |
| Finansnetto | –3,9 | –7,5 | –3,4 | –2,8 | –4,1 |
| Resultat efter finansnetto | 7,6 | 64,3 | 86,3 | 63,0 | 78,0 |
| Avskrivningar ingår med | 24,5 | 23,4 | 23,6 | 25,2 | 24,4 |
| Investeringar exkl. företagsförvärv | 25,6 | 30,6 | 23,5 | 18,7 | 10,9 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 3 | 20 | 34 | 27 | 33 |
| Medeltal antal anställda | 455 | 452 | 415 | 396 | 370 |
Habias fakturering uppgick till 523 Mkr (685). Rörelseresultatet blev 11,5 Mkr (71,8) och resultatet efter fi nansnetto 7,6 Mkr (64,3). Försäljningen till de fl esta kundsegmenten minskade under året. Nedgången i fakturering var 24 procent och fördelade sig relativt jämnt mellan affärsområdena. Större prispress samt ökad volatilitet i efterfrågan med kortare och snabbare ordercykler kännetecknar också 2009.
För att möta utvecklingen har Habia genomfört kraftiga besparingar. Jämfört med fjärde kvartalet 2008 har kostnaderna minskat med 20–25 procent. Samtidigt har man kunnat möta prispressen inom telekom i Kina genom kostnadsrationaliseringar, vilket gjort att Habia försvarat sin position på denna marknad. Den svaga marknadssituationen har till en del uppvägts av en något stabilare utveckling i länder som Korea och Indien samt inom kundsegment som försvar, energi och infrastruktur. Mot slutet av året började efterfrågan att stabiliseras på allt fl er av Habias marknader.
Under 2009 bedöms den globala kabelmarknaden – som varje år omsätter cirka 120 miljarder dollar – ha minskat med 20–30 procent. Europamarknaden för kabel värderas till omkring 15 miljarder euro och marknadsnischen specialkabel till cirka 1 miljard euro. Området specialkabel anses ha påverkats mer av den svaga konjunkturen än
De viktigaste konkurrensfördelarna är högt tekniskt kunnande, förmåga att utveckla kundanpassade kabelkoncept samt fl exibel produktion och global service.
kabelmarknaden i övrigt. Habias marknadsandel inom specialkabel har under senare år legat kring 6 procent. Trots lägre efterfrågan bedöms företaget ha försvarat denna andel också under 2009. Samtidigt är Habias marknadsandel betydligt större i utvalda segment – främst på den globala marknaden för kablar till antenner för basstationer. Här uppgår företagets andel till omkring 50 procent.
omkring 90 procent avser kundanpassade produkter
största segmentet är telekom, som 2009 stod för 40 procent av försäljningen
Marknadsorganisationen fokuserar på service, marknadsföring och försäljning. De 200 största kunderna hanteras av Habias utesäljare och fl ertalet övriga kunder av innesäljare. Företagets viktigaste konkurrensfördelar är högt tekniskt kunnande, förmåga att utveckla kundanpassade kabelkoncept samt fl exibel produktion och global service. Habias kablar och kabelsystem används i krävande applikationer och måste klara extrema krav – till exempel höga eller låga temperaturer, radioaktivitet, vibrationer, kemikalier och omfattande böjningar.
Habia har produktionsanläggningar i Sverige, Kina, Tyskland och Polen. Den största anläggningen ligger i Söderfors och stod 2009 för knappt hälften av tillverkningsvolymerna.
Samtidigt har Kina blivit en allt viktigare marknad, där Habia byggt toppmoderna anläggningar och även etablerat en knutpunkt för försäljning till fl era marknader i Asien. Tidigare har endast telekomprodukter tillverkats i Kina. Under hösten påbörjades tillverkningen vid företagets nya fabrik för kunder utanför telekomsektorn. Det gör verksamheten i Kina till företagets näst största produktionsanläggning efter Söderfors.
Under 2009 kvalitetscertifi erades Habias polska verksamhet och därmed är samtliga anläggningar certifi erade enligt ISO 9001. Därtill är fl era enheter certifi erade enligt olika branschkrav, bland annat Underwriters Laboratories (UL) samt Rolls Royce som certifi erar kärnkraftsprodukter. Habias eget kvalitetsarbete tar sikte på att identifi era och möta olika kundkrav. Kundundersökningar genomförs regelbundet, där resultaten påverkar inriktningen på kvalitetsarbetet. Prioriterade områden är leveranstider och leveransprecision och Habia har infört en ny planeringsprocess för att uppnå förbättringar på dessa områden. Processen innebär dels att samtliga leveransproblem återrapporteras på ett effektivare sätt, dels kopplas till konkreta åtgärdsplaner för att öka precisionen. Målet är att alltid förena hög leveransprecision med den stora andel kundunika produkter samt fl exibla tillverkning som är kännetecknande för Habia. MWh/utlevererat ton material 01 02 03 04 05 06 07 Total energiförbrukning
Habias svenska verksamhet är sedan 2000 certifi erad enligt ISO 14001. En omcertifi ering genomfördes i oktober. Arbetet enligt standarden innebär att betydande miljöaspekter med koppling till Habias verksamhet fastställts och bildar underlag för interna miljömål. Dessa fokuserar på elförbrukning, att minska skrot och materialspill samt återvinna konstruktionsplaster. Inom plaståtervinning driver Habia ett projekt med Kungliga Tekniska Högskolan och Miljövårdsinstitutet, där målet är att optimera återanvändning av spillmaterial från industrin. Att minska på skrot är ett annat fokusområde. Habia har åstadkommit en viss minskning även om de interna målen inte uppnåtts fullt ut. Att minska elförbrukningen är prioriterat. Via lågkonjunkturen har andelen utlevererade produkter minskat 2009, vilket ökat elförbrukningen
Kina har blivit en allt viktigare knutpunkt för försäljning till fl era marknader i Asien.
per ton utlevererat material. Habias samlade elförbrukning har dock minskat jämfört med tidigare år. För att minska utsläppen av växthusgaser använder Habia inte längre el som genererats ur fossila bränslen.
Under året avslutades sista delen i produktionstillståndet för fabriken i Söderfors. Företagets åtgärder kring diffusa utsläpp av fl yktiga organiska föreningar har godkänts av myndigheterna.
Materialspill och deponi
Habias arbete kring socialt ansvar utgår ifrån FNs och OECDs »The ten principles«. Dessa principer behandlar frågor om mänskliga rättigheter, barnarbete, tvångsarbete, miljö och korruption. Dessutom har företaget tre egna värderingar som är styrande i detta arbete – Transparency, Reliability och Integrity. Alla medarbetare ska utgå ifrån dessa värderingar i både interna och externa kontakter. Innehållet av värderingarna diskuteras regelbundet, till exempel vid chefs- och medarbetarmöten, konferenser, utbildningar och i samband med nyrekryteringar. ■ Gasol ■ Fjärrvärme
Antalet anställda har ökat med 3 personer till 455 (452). I lågkostnadsländerna Kina och Polen har antalet anställda stigit med 58 personer till 178 (120). I högkostnadsländerna har antalet anställda minskat med 55 personer.
Sedan 2008 fi nns det ett ord som präglat arbetet med produktutveckling inom Habia – Lean! Begreppet »Lean produktutveckling« fångar en hel fi losofi om hur man ska jobba så samlat och resurseffektivt som möjligt. Slutmålet är utvecklingsinsatser som på ett eller annat sätt bidrar till att nyttan för kunden ökar.
– Vi började arbeta med Lean produktutveckling 2008. Målet är att skapa en gemensam agenda, som ger medarbetare inom marknad, inköp och produktion samma fokus i utvecklingsarbetet, berättar Hans Larsson, ansvarig för R&D inom Habia. Vi behövde också rensa i projektfl oran och ta fram tydliga prioriteringar som alla kan sluta upp bakom.
I början av 2008 deltog ett femtiotal personer inom Habia i en Lean-utbildning, där ökad effektivitet, teamwork och värdeskapande stod i centrum.
– Förutom tydliga prioriteringar handlar Lean också om att visualisera utvecklingsinsatserna på ett bra sätt, berättar Hans Larsson. Alla inblandade ska veta i vilken fas projektet befi nner sig och känna till vad som måste hanteras. Just problemfokuseringen är viktig. Problem ska fångas upp tidigt för att inte »drabba« projektet mot slutet, vilket kan få stora konsekvenser.
Ett huvudområde är materialutveckling, särskilt då av plastmaterialet i kablarna. Tidigare dominerade fl ourplaster, men tuffare miljökrav gör att dessa ska fasas ut. Därför måste Habia utveckla nya material som är lika bra och kostnadseffektiva som de gamla.
– Vi har börjat arbeta med en ny typ av grundplaster, där utmaningen är att skapa material med samma töjnings- och åldersegenskaper och göra dem lika fl amsäkra och ytstarka som fl ourplasterna, berättar Hans Larsson. Förenklat handlar det om att skapa nya och starkare bindningar i plasten som ger den rätt egenskaper.
En av metoderna som används kallas förnätning och kan göras på kemisk väg eller genom att bestråla plasten. Under 2009 har Habia investerat i Irradose AB i Tierp. Det är ett joint venture som byggt en anläggning för förnätning av polymerer genom just bestrålning.
– Satsningen på Irradose skapar nya möjligheter för oss, säger Hans Larsson. Arbetet med förnätning underlättas och gör att utvecklingen av nya högpresterande plaster kan drivas på ett effektivare sätt. ■
Affärsområdet är inriktat på mobil telekom. Inom kablar till antenner för basstationer är Habia världsledande med en marknadsandel på cirka 50 procent. Företaget levererar produkter till både GSM- och 3G-teknik och erbjuder ett brett utbud av kablar inom RF. Den största enskilda kabelprodukten är Flexiform för signalöverföring av mobiltelefoni. arknadsandel på cirka 50 procent. Företa- -teknik
Habia arbetar med samtliga större antenntillverkare inom mobil telekom och försäljningen omfattar 25 marknader. Kundkraven fokuserar på hög elektrisk och mekanisk prestanda, konkurrenskraftiga priser och bred leveranskapacitet. RF & Communication erbjuder hög teknisk kompetens, kostnadseffektiv och fl exibel produktion samt global service. Habias främsta konkurrenter är schweiziska Huber+Suhner, kinesiska Kingsignal samt japanska Nissei.
Under året var försäljningsnedgången inom telekom cirka 25 procent. Utvecklingen var särskilt svag på den tyska marknaden samt i övriga länder i Europa och i USA. I Kina har konkurrensen på telekommarknaden successivt ökat, främst beroende på asiatiska företag som tagit fram produkter som utmanar Flexiform. För att möta utvecklingen har Habia dels genomfört kostnadsanpassningar – bland annat via effektivare inköp – dels lanserat nya konkurrenskraftiga kabelkoncept för den asiatiska marknaden. De största marknaderna 2009 var Tyskland, Kina och Sydkorea. Under året stod RF & Communication för 40 procent av Habias omsättning.
Det började som ett projekt med sikte på tele- och kommunikationsmarknaden, men utmynnade istället i Speedfoam 240 HT, som är en RF-kabel för militära applikationer. Produktutvecklingen började för fyra år sedan och syftade då till att ta fram en ny, förbättrad kabel till antenner för basstationer för marknaden inom mobil telekom.
– Under utvecklingsarbetet insåg vi dock att materialen vi använde inte var lämpade för vår tillverkningsprocess och det gjorde att detta arbete stannade av, berättar Brian Dempster, marknadsansvarig inom Habia Cable.
Ungefär samtidigt fi ck Habia upp ögonen för ett annat kundbehov – denna gång på försvarsmarknaden. Efter en anpassning kunde det material som utvecklats istället användas för detta nya kundbehov. Brian och hans kollegor »fl yttade« således sin produkt från telekommarknaden till försvarsmarknaden, där kabeln plötsligt fi ck en spännande potential.
– Det visade sig att vår kabel var lämplig för utrustning som används för att upptäcka och störa ut vägbomber i krigsområden som Irak och Afghanistan, berättar Brian Dempster. Bomberna aktiveras ofta via en mobiltelefon eller liknande. Militären har därför utvecklat avancerade system för att upptäcka och blockera signalöverföringen. I sådana system behövs så kallade low-loss kablar som minskar förlusten i överföringen och klarar de tuffa kraven i dessa miljöer.
Habia återupptog utvecklingsarbetet och efter vissa anpassningar utmynnade det i att Speedfoam 240 HT lanserades – en produkt som under 2009 sålts till kunder i USA och Storbritannien. Brian Dempster ser goda försäljningsmöjligheter också hos andra försvarskunder, men på sikt också i helt andra branscher. ■
Affärsområdet är inriktat på försvar, kärnkraft, rymd, fl yg och järnväg. Kabelprodukterna tillverkas enligt gemensamma, internationella normer och säljs i stora volymer. I samtliga kundsegment är kraven på problemlösning och specialanpassning höga. Habias främsta konkurrensfördelar är hög kompetens inom produktutveckling och försäljning samt effektiv teknisk support.
Försvar och kärnkraft är de största kundsegmenten. På försvarsmarknaden levererar Habia produkter till marin-, armé- och fl ygbaserade applikationer. Kunderna är i många fall globala försvarsindustrier. Huvudmarknaderna är Europa och Asien, där Norden, Storbritannien, Frankrike, Sydkorea samt Kina och Indien dominerar. Den främsta konkurrenten inom försvar är amerikanska Tyco Electronics och inom kärnkraft franska Nexans, italienska Prysmian och amerikanska Rockbestos.
Habias nisch på försvarsmarknaden värderas till 1,5 miljarder kronor och företagets marknadsandel är ungefär 7 procent. Inom kärnkraftssektorn värderas Habias marknadsnisch till cirka 300 miljoner kronor och företagets andel är 10–15 procent.
Inom detta affärsområde minskade försäljningen med cirka 15 procent. De viktigaste marknaderna var Norden, Storbritannien, Frankrike samt Asien. Till försvarssektorn levererade Habia kablar och kablage till ubåtar och ytfartyg – bland annat i Holland, Frankrike och USA. Inom kärnkraft har leveranser till kunder i Asien dominerat, till exempel Korea och Indien. HSP stod under 2009 för 23 procent av Habias omsättning.
En lättare och smidigare kabel, som ändå klarar de extrema kraven i en radioaktiv miljö – det handlar om Habiatron, kabelkonceptet för kärnkraftsindustrin som Habia levererar till den koreanska marknaden. Det var vid halvårsskiftet som den nya ordern tecknades med energibolaget Korea Hydro & Nuclear Power. Den värderas till cirka 20 miljoner kronor med leveranser mellan 2010 och 2012. – Vi har levererat specialkabel till Koreas kärnkraftsindustri i tio år – både till moderniseringar av reaktorer och helt nya anläggningar, berättar Micael Lindberg, ansvarig för High Specifi cation Products. Den nu aktuella ordern gäller två nya reaktorer – Shin Kori 3&4.
Habias specialkablar sitter inne i reaktorinneslutningen, där kraven är extrema. De måste klara ångtryck, höga temperaturer och radioaktiv strålning.
– Habia har ett teknikförsprång när det gäller denna typ av kabel, berättar Micael Lindberg. Med konceptet Habiatron har vi utvecklat en ny typ av plastpolymerer, som gör isoleringen i kabeln tunnare. Dessa högprestandaplaster ger en smidigare kabel och viktbesparingar på minst 30 procent jämfört med konkurrerande produkter.
Korea är ett av fl era länder i Asien som satsar stort på kärnkraft. Idag fi nns ett tjugotal reaktorer i landet och utbyggnadstakten är fortsatt hög. Shin Kori 3&4 är det tredje nybyggnadsprojektet på kort tid som Habia levererar kabel till. ■
Affärsområdet arbetar främst mot verkstadsindustrin och erbjuder högteknologiska produkter, som anpassats till företagsunika behov. Kabelvolymerna är små och produktionen teknikintensiv. Habias viktigaste segment är hydraulik- och tryckluftsverktyg – så kallade power tools – sensorer, gasturbiner, marina dieselmotorer samt offshore och råvaruförädling. Från och med 2009 hanterar ECS även försäljningen av standardprodukter, som är kablar för exempelvis mätning, järnväg, belysning, uppvärmning och vitvaror. giska produkter, som anpassats till företagsunika behov. Kabelvolymerna är små
Kunderna efterfrågar teknisk rådgivning och support av hög kvalitet samt snabba och anpassade leveranser. Habia möter kraven genom att erbjuda kvalitetsprodukter, korta responstider, fl exibel produktion och kundnära servicetjänster. De främsta konkurrenterna är italienska Intercond – som ägs av franska Nexans – samt de tyska företagen HEW och Ernst & Engbring.
Under 2009 minskade försäljningen inom ECS med 29 procent. En orsak till minskningen är att många kunder är direkt eller indirekt beroende av den globala fordonsindustrin, som drabbats hårt av fi nans- och konjunkturkrisen. Huvudmarknaden för ECS är Europa. Den största enskilda marknaden är Sverige, följt av övriga länder i Norden samt Tyskland, Storbritannien och Holland. Mot slutet av året märktes en tydlig stabilisering i efterfrågan. Under året förstärkte Habia positionerna på den franska marknaden genom utökade leveranser till power tools. Under 2009 stod ECS för 37 procent av företagets omsättning.
Under hösten 2009 säkrade Habia leveranser till den indiska kraft- och energisektorn. Kablar kommer att levereras till fyra olika värmeverk. Dessa anläggningar producerar elkraft och är oftast gas-, olje- eller koleldade. Anläggningarna ägs av NTPC, som är Indiens största energibolag med en kapacitet om 31 000 MW. – Habia har arbetat med detta pro-
jekt i cirka fem år och då i hård konkurrens med ett annat företag, berättar Alexis Albin, ansvarig för Habias försäljning i Asien. Under hösten 2009 fi ck vi en order från NTPC och leveranserna påbörjas under våren 2010.
– Priskonkurrensen är hård i denna typ av upphandling, fortsätter han, men nu har vi alltså lyckats ta hem den största ordern hittills på den indiska energimarknaden.
Habia har idag ett brett utbud av kablar inom området thermocouple, eller kompensationsledningar som det också kallas. Dessa kablar kopplas i första hand till givare av olika slag i värmeverken, till exempel givare för temperaturmätning.
Efter några år av bearbetning har Habia alltså fått en viktig beställning från den indiska energimarknaden. Och även om ett företag som NTPC redan idag producerar mycket el så väntar en kraftig utbyggnad. År 2017 siktar företaget på att ha en kapacitet på cirka 75 000 MW, vilket alltså är långt mer än en fördubbling jämfört med idag. Detta skapar spännande framtidsmöjligheter för Habia. framtids kan Alexis
– Energibehovet i Indien är enormt. Många kraftverk kan bara utnyttja halva sin produktionskapacitet på grund av bristen på bränsle. På detta område görs därför stora satsningar. Det gäller den fortsatta utbyggnaden av värmekraftverk, men också av kärnkraften som idag bara står för 3 procent av landets energiförsörjning, berättar Alexis Albin.
– Redan idag är den indiska marknaden stor och viktig för Habia, men i takt med att energisektorn expanderar skapar det en ännu större potential för oss, avslutar han. ■
HABIA cABle 27
1983 – Alma Invest grundas i Uppsala på initiativ av Upsala Sparbank och företagare i Uppland. Affärsidén är att förvärva aktieposter i mindre företag i regionen.
1985 – Affärsidén ändras. Den geografiska begränsningen tas bort. Målet är istället att skapa en koncern med helägda dotterbolag inom industri och handel. Det första förvärvet är Stickler Drivteknik. Senare förvärvas kabeltillverkaren Habia Cable.
1987 – Alma-aktien introduceras på Stockholms Fondbörs OTC-lista. Alma Invest byter namn till Alma Industri & Handel. Vid utgången av året har koncernen 1 400 aktieägare.
1988 – Fjäderverksamheten etableras genom förvärv av Stockholms Fjäderfabrik och Automatfjäder.
1989 – Komplettering av fjäderverksamheten genom förvärvet av Lesjöfors. Företaget har fyra fabriker och blir stommen i den framtida fjäderorganisationen.
1992 – Sparbanken säljer sin ägarandel. Anders Wall blir störste ägare i koncernen.
1993 – Anders Wall utses till styrelseordförande. Handelsföretaget G & L Beijer Import & Export förvärvas. Lesjöfors påbörjar arbetet med ett standardsortiment inom chassifjädrar.
1994 – Förvärv av Stafsjö Bruk som tillverkar ventiler.
1995 – Koncernen byter namn till Beijer Alma Industri & Handel.
1996 – Fjäderfabriken i Lesjöfors totalförstörs vid en brand. Lesjöfors förvärvar fjädertillverkarna Kilen Industri, Nyme och verktygsmakaren Scandic Tools.
1997 – Koncernen har nu varit tio år på börsen och antalet aktieägare har ökat till 1 850. Efter branden i Lesjöfors invigs en ny anläggning, som är Europas modernaste fjäderfabrik.
1998 – Lesjöfors förvärvar GS Industri och fjädertillverkaren DK Fjedre. Koncernen byter namn till Beijer Alma AB.
1999 – Avyttring av G & L Beijer Import & Export. Försäljningen speglar koncernens nya inriktning, där fokus ligger på tillverkande industriföretag med hög tillväxtpotential. Strategin frigör kapital för investeringar i Habia och Lesjöfors.
2000 – Bertil Persson utses till koncernchef. Lesjöfors förvärvar fjädertillverkaren Buck Jeppesen. Habia startar tillverkning i Kina och köper det tyska företaget Isotec Kabel.
2001 – Elimag Industri förvärvas. Kapaciteten vid Habias fabrik i Söderfors byggs ut.
2002 – Lesjöfors etablerar tillverkning i Kina.
2003 – Lesjöfors startar tillverkning i Lettland.
2005 – AB Stafsjö Bruk avyttras. Lesjöfors förvärvar Danfoss fjäderverksamhet och blir även delägare i Hanil Precision – en av Koreas ledande tillverkare av gasfjädrar.
2006 – Elimag avyttras. Lesjöfors förvärvar engelska Harris Springs.
2007 – Lesjöfors förvärvar engelska European Springs and Pressings och får därmed 13 fabriker. Beijer Alma firar 20 år som börsnoterat företag och har vid utgången av året 3 002 aktieägare.
2008 – Habia förvärvar kablageföretaget CS Technology AB och Lesjöfors slutför förvärvet av fjäderverksamheten i Stece AB.
2009 – Habia inviger en fabrik för tillverkning av multicorekabel i Kina. Lesjöfors påbörjar tillverkning av gasfjädrar i Lettland och koncentrerar tillverkningen i Storbritannien till färre fabriker.
Styrelsen och verkställande direktören för Beijer Alma AB (publ) avger härmed förvaltningsberättelse och årsredovisning för verksamhetsåret 2009, bolagets tjugosjunde verksamhetsår.
År 2009 har karaktäriserats av global lågkonjunktur med svag efterfrågan som våra bolag mött med kostnadsanpassningar. Under andra halvåret har dock efterfrågan stabiliserats, om än på låga nivåer. Sedan halvårsskiftet överstiger orderingången faktureringen och orderstocken växer. I koncernens bolag har omfattande kostnadsneddragningar gjorts under de senaste 15 månaderna för att möta en lägre efterfrågan. Kostnadsmassan har därigenom minskats successivt och positivt påverkat rörelsemarginalen som översteg 15 procent trots en svag försäljning. Orderingången minskade med 12 procent och nådde 1 566 Mkr (1 785). Faktureringen uppgick till 1 571 Mkr (1 836), en minskning med 14 procent. Andelen utlandsförsäljning var 82 procent (80). Rörelseresultatet uppgick till 238,2 Mkr (302,4) och rörelsemarginalen var 15,2 procent (16,5). Resultatet efter finansnetto var 226,5 Mkr (295,0) och det redovisade resultatet uppgick till 162,4 Mkr (216,7).
De senaste fem åren har koncernen utvecklats enligt nedan:
| Mkr | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 571 | 1 836 | 1 654 | 1 488 | 1 323 |
| Resultat efter finansnetto | 226 | 295 | 283 | 262 | 200 |
| Redovisat resultat | 162 | 217 | 206 | 152 | 142 |
| Eget kapital | 986 | 960 | 847 | 748 | 709 |
| Balansomslutning | 1 390 | 1 461 | 1 349 | 1 218 | 1 180 |
Lesjöfors, som är en fullsortimentsleverantör av standard- och specialproducerade industrifjädrar, tråd- och banddetaljer, minskade orderingången med 6 procent till 1 040 Mkr (1 111). Faktureringen sjönk med 9 procent till 1 047 Mkr (1 151). Rörelseresultatet var 242,9 Mkr (251,6) och rörelsemarginalen uppgick till 23,2 procent (21,9). Lesjöfors bedriver verksamheten inom affärsområdena Industrifjädrar, Banddetaljer och Chassifjädrar. Inom Industrifjädrar och Banddetaljer, vars kunder är verkstadsindustri, minskade försäljningen. Chassifjädrar, som säljer till eftermarknaden för fordon, ökade försäljningen.
Habia Cable, som producerar specialkabel, minskade orderingången med 22 procent till 524 Mkr (673). Faktureringen uppgick till 523 Mkr (685), en nedgång med 24 procent. Rörelseresultatet var 11,5 Mkr (71,8) och rörelsemarginalen 2,2 procent (10,5). Habia har haft en svag försäljning till samtliga kundgrupper under 2009. Försäljningsnivåerna har dock stabiliserats under andra halvåret. Betydande personalneddragningar har gjorts för att anpassa organisationen till det rådande marknadsläget. Kostnadsbesparingarna ger fullt resultatgenomslag först från och med ingången av 2010.
Moderbolagets verksamhet består främst av att äga och förvalta aktier och andelar i dotterbolag samt svara för vissa koncerngemensamma funktioner. Bolaget har ingen extern fakturering. Resultatet efter finansnetto var 65,7 Mkr (58,4). I resultatet ingår utdelningar från dotterbolag med 85,0 Mkr (75,0). Det redovisade resultatet var 68,3 Mkr (60,9).
Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 60,5 Mkr (89,1) att jämföra med avskrivningar på 71,4 Mkr (68,2). Av investeringarna gjordes 34,9 Mkr i Lesjöfors medan Habia investerade 25,6 Mkr.
Utvecklingskostnaderna avser i huvudsak orderbunden utveckling och kostnaderna belastar respektive order.
Kassaflödet efter investeringar uppgick till 215,8 Mkr (150,1). Räntebärande nettoskulder – räntebärande skulder minskat med kassamedel – minskade under året med 78 Mkr. Vid årets ingång hade bolaget en nettoskuld på 18,4 Mkr och vid årets utgång en nettokassa på 59,5 Mkr. Tillgänglig likviditet, definierat som kassamedel med tillägg för beviljade men ej nyttjade checkkrediter, uppgick per balansdagen till 614 Mkr (500). Soliditeten var vid årsskiftet 70,9 procent (65,7). Nettoskulden i förhållande till eget kapital, nettoskuldsättningsgraden, var –6,0 procent (1,9).
Avkastningen på genomsnittligt sysselsatt kapital var 21,2 procent (28,3) medan det genomsnittliga egna kapitalet förräntades med 17,2 procent (23,5).
Antalet anställda var 1 146 personer (1 220). Antalet anställda har minskat från och med fjärde kvartalet 2008 med 185 personer varav 74 personer under 2009. Beijer Alma bedriver lågkostnadsproduktion i Kina, Lettland och Polen. I dessa länder har personalen ökat med 5 personer till 256 personer under 2009. Av de anställda arbetar 497 i Sverige (532) och 649 utomlands (688).
Beijer Alma har cirka 3 700 aktieägare (3 300). Största ägare är Anders Wall med familj och företag som äger 12,8 procent av kapitalet och 37,1 procent av rösterna. Andra kapitalmässigt stora ägare är Svolder AB med 8,7 procent, Kjell och Märta Beijers stiftelse med 6,1 procent, Lannebo Fonder med 6,0 procent, Anders Walls stiftelser med 5,7 procent och Livförsäkringaktiebolaget Skandia med 5,4 procent. Inga större ägarförändringar skedde under 2009.
11 av Lesjöfors 13 produktionsanläggningar är certifierade enligt ISO 14001. Av dessa har en enhet certifierats under 2009. Alla anläggningar är C-anläggningar vilket innebär att de har förhållandevis låg miljöpåverkan. Allt avfall sorteras i olika deponier. Skrotat råmaterial återvinns till 100 procent. Prioriterade områden inom Lesjöfors miljöarbete är minskat resursutnyttjande som bland annat innebär minskad energiförbrukning. Habias svenska enhet är certifierad enligt ISO 14001. Anläggningen är en B-anläggning innebärande tillståndspliktig verksamhet. Tillståndet rör utsläpp av flyktiga kolväten. Prioriterade områden inom miljöarbetet är minskat skrot i produktionen. Här drivs ett projekt tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan rörande återvinning av plaster i produktionen.
Koncernens väsentliga risk- och osäkerhetsfaktorer består av bland annat affärsmässiga risker och finansiella risker. Affärsmässiga risker kan avse större kundexponeringar mot enskilda branscher eller företag. Finansiella risker avser främst valutarisker som uppstår genom att över 82 procent av försäljningen sker utanför Sverige medan cirka 60 procent av produktionen sker i Sverige. Hanteringen av de finansiella riskerna finns beskriven i not 28. Beträffande de affärsmässiga riskerna sker strategiskt arbete med att bredda kundbasen både geografiskt och branschmässigt. Bedömningen är att koncernen har en god riskspridning på branscher och företag. Det rådande konjunkturläget innebär generellt att företagens finansiella situation har försämrats. Detta innebär att risken har ökat att kunder inte kan uppfylla sina betalningsåtaganden. Utöver detta, är bedömningen att det inte har tillkommit några väsentliga risker under året.
Beijer Alma AB har tecknat en avsiktsförklaring med G & L Beijer AB om att förvärva dotterbolaget Beijer Tech. Genom affären etablerar Beijer Alma ett nytt affärsområde för teknikhandel. Beijer Tech har cirka 180 medarbetare och omsatte 505 Mkr 2009. Förvärvet blir en kombinerad aktie- och kontantaffär och beräknas vara slutfört under mars.
Beijer Alma går in i 2010 med en något förbättrad efterfrågan och kraftigt sänkta kostnader. Finansiellt sett är koncernen starkare än någonsin. Detta möjliggör en gynnsam resultatutveckling samtidigt som vi kan agera offensivt.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till bolagsstämmans förfogande stående vinstmedel:
| Summa | 232 666 |
|---|---|
| Årets resultat | 68 344 |
| Balanserade vinstmedel | 164 322 |
| kkr |
disponeras enligt följande:
Till aktieägarna lämnas utdelning om 5,00 kr per aktie 137 155 I ny räkning balanseras 95 511
Efter föreslagen utdelning uppgår moderbolagets soliditet till 64 procent och koncernens soliditet till 59 procent. Soliditeten är betryggande mot bakgrund av att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en fortsatt betryggande nivå. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen inte hindrar moderbolaget eller de övriga koncernbolagen från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i aktiebolagslagen 17 kap, 3 § 2–3 st (försiktighetsregeln).
| Belopp i kkr | Not | Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||||
| Nettoomsättning | 3,4 | 1 571 219 | 1 836 306 | – | – | ||
| Kostnader sålda varor | 1,5,7,8 | –998 992 | –1 187 590 | – | – | ||
| Bruttoresultat | 572 227 | 648 716 | 0 | 0 | |||
| Försäljningskostnader | 1,5,7,8 | –190 718 | –194 101 | – | – | ||
| Administrationskostnader | 1,5,7,8 | –142 497 | –153 732 | –30 787 | –31 670 | ||
| Övriga rörelseintäkter | – | – | 13 700 | 13 700 | |||
| Resultat från andelar i intresseföretag | 6 | –856 | 1 474 | – | – | ||
| Rörelseresultat | 7,8 | 238 156 | 302 357 | –17 087 | –17 970 | ||
| Intäkter från andelar i koncernföretag | 9 | – | – | 85 000 | 75 000 | ||
| Ränteintäkter | 1 104 | 7 133 | 6 068 | 9 902 | |||
| Nedskrivning av värdepappersinnehav | 17 | –5 896 | – | –5 896 | –6 594 | ||
| Räntekostnader | –6 910 | –14 458 | –2 345 | –1 899 | |||
| Resultat efter finansnetto | 226 454 | 295 032 | 65 740 | 58 439 | |||
| Skatt på årets resultat | 10 | –64 077 | –78 313 | 2 604 | 2 499 | ||
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 162 377 | 216 719 | 68 344 | 60 938 | |||
| Övrigt totalresultat | |||||||
| Intäkter/kostnader redovisade direkt i eget kapital | |||||||
| Kassaflödessäkringar efter skatt | 26 783 | –14 658 | – | – | |||
| Omräkningsdifferenser | –25 621 | 47 912 | – | – | |||
| Summa övrigt totalresultat | 1 162 | 33 254 | 0 | 0 | |||
| Summa totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 163 539 | 249 973 | 68 344 | 60 938 | |||
| Redovisat resultat per aktie före och efter utspädning, kr | 11 | 5,92 | 7,90 | – | – | ||
| Föreslagen/beslutad utdelning per aktie, kr | – | – | 5,00 | 5,00 |
| Belopp i kkr | Not | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Tillgångar | |||||
| Anläggningstillgångar | |||||
| Immateriella tillgångar | |||||
| Goodwill | 12 | 121 147 | 130 592 | – | – |
| Licenser | 140 | 187 | – | – | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||||
| Mark och markanläggningar | 13 | 16 571 | 17 166 | – | – |
| Byggnader | 14 | 162 206 | 175 652 | – | – |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 15 | 256 267 | 258 742 | – | – |
| Inventarier, verktyg och installationer | 16 | 27 636 | 31 914 | 1 259 | 1 519 |
| Finansiella tillgångar | |||||
| Uppskjutna skattefordringar | 26 | 2 260 | 7 020 | – | – |
| Andra långfristiga fordringar | 3 117 | 3 057 | – | – | |
| Andra värdepappersinnehav | 17 | 12 479 | 17 508 | 12 407 | 17 508 |
| Andelar i intresseföretag | 18 | 14 755 | 15 399 | – | – |
| Andelar i koncernföretag | 19 | – | – | 190 678 | 192 444 |
| Summa anläggningstillgångar | 616 578 | 657 237 | 204 344 | 211 471 | |
| Omsättningstillgångar | |||||
| Varulager | 20 | 288 703 | 325 775 | – | – |
| Fordringar | |||||
| Kundfordringar | 21 | 243 681 | 272 671 | – | – |
| Fordringar koncernföretag | – | – | 329 270 | 367 647 | |
| Övriga fordringar | 22 | 13 227 | 23 671 | 8 | 142 |
| Skattefordran | – | – | 9 932 | – | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 23 | 32 496 | 19 931 | 878 | 670 |
| Likvida medel | 24 | 195 513 | 161 495 | 51 | 53 |
| Summa omsättningstillgångar | 773 620 | 803 543 | 340 139 | 368 512 | |
| Summa tillgångar | 1 390 198 | 1 460 780 | 544 483 | 579 983 |
| Belopp i kkr | Not | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| eget kapita l och skulder |
|||||
| Eget kapital | 25 | ||||
| Aktiekapital | 114 296 | 114 296 | |||
| Övrigt tillskjutet kapital | 165 351 | 165 351 | |||
| Reserver | 29 564 | 28 405 | |||
| Balanserad vinst inklusive årets resultat | 676 738 | 651 513 | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 985 949 | 959 565 | |||
| Minoritetsintresse | 3 081 | 3 285 | |||
| Summa eget kapital | 989 030 | 962 850 | |||
| Aktiekapital | 114 296 | 114 296 | |||
| Reservfond | 165 351 | 165 351 | |||
| Summa bundet eget kapital | 279 647 | 279 647 | |||
| Balanserad vinst | 164 322 | 209 014 | |||
| Årets resultat | 68 344 | 60 938 | |||
| Summa fritt eget kapital | 232 666 | 269 952 | |||
| Summa eget kapital | 512 313 | 549 599 | |||
| Långfristiga skulder | |||||
| Uppskjuten skatt | 26 | 32 755 | 26 941 | ||
| Pensionsförpliktelser | 27 | 357 | 362 | ||
| Skulder till kreditinstitut | 28 | 66 854 | 80 382 | ||
| Summa långfristiga skulder | 99 966 | 107 685 | |||
| Kortfristiga skulder | |||||
| Checkkredit | 28 | 52 701 | 72 958 | 17 320 | 12 061 |
| Skulder till koncernföretag | – | – | 6 622 | 6 502 | |
| Leverantörsskulder Skatteskulder |
78 881 11 947 |
83 516 16 326 |
291 – |
671 2 063 |
|
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 29 | 113 434 | 153 679 | 7 299 | 8 517 |
| Skulder till kreditinstitut | 28 | 16 141 | 26 175 | – | – |
| Övriga kortfristiga skulder | 30 | 28 098 | 37 591 | 638 | 570 |
| Summa kortfristiga skulder | 301 202 | 390 245 | 32 170 | 30 384 | |
| Summa eget kapital och skulder | 1 390 198 | 1 460 780 | 544 483 | 579 983 | |
| Ställda säkerheter | 31 | 304 948 | 371 377 | 12 260 | 12 260 |
| Ansvarsförbindelser | 32 | 3 137 | 2 564 | 1 493 | 2 000 |
| Övrigt | Balanserad | Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktie- | tillskjutet | vinst inkl. | Minoritets- | eget | |||
| Koncernen | Kapital | kapital | Reserver | årets resultat | Totalt | intresse | kapital |
| 31/12 2007 | 114 296 | 165 351 | –4 852 | 571 952 | 846 747 | – | 846 747 |
| Summa totalresultat | – | – | 33 254 | 216 719 | 249 973 | – | 249 973 |
| Lämnad utdelning | – | – | – | –137 155 | –137 155 | – | –137 155 |
| Minoritetsintresse | – | – | – | – | – | 3 285 | 3 285 |
| 31/12 2008 | 114 296 | 165 351 | 28 402 | 651 516 | 959 565 | 3 285 | 962 850 |
| Summa totalresultat | – | – | 1 162 | 162 377 | 163 539 | – | 163 539 |
| Lämnad utdelning Minoritetsintresse |
– | – | – | –137 155 | –137 155 | – | –137 155 |
| (omräkningsdifferens) | – | – | – | – | – | –204 | –204 |
| 31/12 2009 | 114 296 | 165 351 | 29 564 | 676 738 | 985 949 | 3 081 | 989 030 |
| Aktie– | Reserv– | Balanserad | Årets | Summa eget | |
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | Kapital | fond | vinst | resultat | kapital |
| 31/12 2007 | 114 296 | 165 351 | 71 840 | 213 728 | 565 215 |
| Omföring av föregående års resultat | – | – | 213 728 | –213 728 | – |
| Lämnad utdelning | – | – | –137 155 | – | –137 155 |
| Koncernbidrag minskat med skatt | – | – | 57 638 | – | 57 638 |
| Fusionsresultat | – | – | 2 963 | – | 2 963 |
| Årets resultat | – | – | – | 60 938 | 60 938 |
| 31/12 2008 | 114 296 | 165 351 | 209 014 | 60 938 | 549 599 |
| Omföring av föregående års resultat | – | – | 60 938 | –60 938 | – |
| Lämnad utdelning | – | – | –137 155 | – | –137 155 |
| Koncernbidrag minskat med skatt | – | – | 31 525 | – | 31 525 |
| Årets resultat | – | – | – | 68 344 | 68 344 |
| 31/12 2009 | 114 296 | 165 351 | 164 322 | 68 344 | 512 313 |
Föreslagen utdelning 5,00 kr per aktie totalt 137 155.
| Belopp i kkr Not |
Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Den löpande verksamheten | ||||
| Rörelseresultat | 238 156 | 302 357 | –17 087 | –17 970 |
| Finansnetto 33 |
–6 602 | –7 913 | 120 804 | 188 003 |
| Betald skatt | –57 882 | –95 130 | –9 391 | –19 797 |
| Ej kassaflödespåverkande poster 34 |
72 243 | 60 675 | 7 922 | 236 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före | ||||
| förändring av rörelsekapital och investeringar | 245 915 | 259 989 | 102 248 | 150 472 |
| Förändring av varulager | 29 072 | –39 794 | – | – |
| Förändring av fordringar | 37 698 | –1 558 | 326 | –39 726 |
| Förändring av kortfristiga skulder | –35 325 | 14 965 | –1 410 | 19 458 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 277 360 | 233 602 | 101 164 | 130 204 |
| Investeringsverksamheten | ||||
| Investering i materiella anläggningstillgångar | –60 290 | –80 442 | – | –819 |
| Investering i immateriella tillgångar | –317 | – | – | – |
| Placeringar i övriga aktier | –857 | 20 659 | –795 | –1 231 |
| Förändring av övriga finansiella tillgångar | –60 | –386 | – | – |
| Förvärv av bolag 35 |
– | –23 311 | – | – |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –61 524 | –83 480 | –795 | –2 050 |
| Kassaflöde efter investeringar | 215 836 | 150 122 | 100 369 | 128 154 |
| Finansieringsverksamheten | ||||
| Upptagna lån | – | 52 665 | – | – |
| Förändring av långfristiga skulder och checkkredit | –44 028 | –72 023 | 5 259 | –48 636 |
| Erhållet/lämnat koncernbidrag | ||||
| och ägartillskott exklusive skatt | – | – | 31 525 | 57 638 |
| Utbetald utdelning | –137 155 | –137 155 | –137 155 | –137 155 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –181 183 | –156 513 | –100 371 | –128 153 |
| Förändring av likvida medel | 34 653 | –6 391 | –2 | 1 |
| Likvida medel vid årets början | 161 495 | 165 343 | 53 | 52 |
| Kursdifferens i likvida medel och förvärvad kassa | –635 | 2 543 | – | – |
| Likvida medel vid årets slut 24 |
195 513 | 161 495 | 51 | 53 |
| Ej utnyttjade checkkrediter | 418 474 | 338 580 | 157 680 | 162 939 |
| Tillgänglig likviditet | 613 987 | 500 075 | 157 731 | 162 992 |
Samtliga belopp i kkr där ej annat anges
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Beijer Almas koncernredovisning är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och Internationella Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde.
IFRS 7 (ändring) »Finansiella instrument – Upplysningar«. Ändringen kräver utökade upplysningar om värdering till verkligt värde och likviditetsrisk. I synnerhet kräver ändringen upplysning om värdering till verkligt värde per nivå i en värderingshiearki. Ändringen har ingen påverkan på annat än upplysningar.
IFRS 8 »Rörelsesegment«. IFRS 8 ersätter IAS 14, Segmentrapportering. Den nya standarden kräver att segmentinformationen presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. För Beijer Almas del innebär detta inte någon förändring av de segment för vilka information ska lämnas.
IAS 1 (omarbetad) »Utformning av finansiella rapporter«. Standarden förbjuder presentation av intäkts- och kostnadsposter (d v s förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare) i rapporten över förändringar i eget kapital utan kräver istället att förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare redovisas i en rapport över totalresultatet. Koncernen presenterar därför alla ägarrelaterade förändringar i rapporten Koncernens förändringar i eget kapital medan alla förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare redovisas i koncernens rapport över totalresultat. Jämförande information presenteras i enlighet med den omarbetade standarden. Ändringen har ingen påverkan på annat än presentationen.
IFRS 2 (ändring) »Aktierelaterade ersättningar«. Den ändrade standarden behandlar intjäningsvillkor och indragningar. Standarden har för närvarande ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.
IAS 23 (ändring) »Lånekostnader«. Tidigare har koncernen haft som princip att omedelbart kostnadsföra alla lånekostnader. Ändringen innebär att det under vissa omständigheter blir obligatoriskt att aktivera lånekostnader som en del av anskaffningsvärdet för en tillgång. Ändringen har inte haft någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Vid upprättandet av koncernredovisningen per 31 december 2009 har ett flertal standarder och tolkningar publicerats som är obligatoriska för koncernens redovisning och som tillämpas från 1 januari 2010, eller senare. Beijer Alma tillämpar under 2009 inga standarder och tolkningar i förtid. De standarder som kan påverka de finansiella rapporterna vid införandet är:
IFRS 3 (omarbetad) »Rörelseförvärv«. Den omarbetade standarden fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga ändringar. Tillämpningen kommer att innebära en förändring av hur förvärv redovisas, bl a vad avser redovisning av transaktionskostnader, eventuella villkorade köpeskillingar och successiva förvärv. Ändringen kommer att tillämpas framåtriktat från räkenskapsåret 2010 och kommer inte att innebära någon effekt på tidigare gjorda förvärv.
IAS 27 (ändring) »Koncernredovisning och separata finansiella rapporter«. Den ändrade standarden kräver bl a att effekterna av alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet. Dessa transaktioner ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. Standarden kommer att tillämpas framåtriktat för transaktioner från den 1 januari 2010.
IAS 38 (ändring) »Immateriella tillgångar«. Ändringen ger bl a förtydligan-
de vid värdering till verkligt värde av en immateriell tillgång som förvärvats i ett rörelseförvärv. Ändringen kommer inte att ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Övriga standarder och tolkningar bedöms preliminärt inte få någon redovisningsmässig effekt eller medföra behov av ytterligare upplysningar.
Att upprätta redovisningen i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse är främst följande:
Koncernen prövar årligen om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill enligt de redovisningsprinciper som beskrivs under immateriella tillgångar. De antaganden och bedömningar som görs gällande förväntade kassaflöden och diskonteringsränta i form av en vägd genomsnittlig kapitalkostnad finns beskrivna i not 12. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader. De nedskrivningsprövningar som har genomförts och som inte visat på nedskrivningsbehov av goodwill har gjorts med en sådan marginal att företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i enskilda variabler inte kommer att göra att nyttjandevärdet understiger bokfört värde. Det är ledningens bedömning att det även med en viss variation i de viktigaste variablerna ej kommer att föreligga nedskrivningsbehov.
Fordringar redovisas netto efter reservering för osäkra kundfordringar som bedöms på en individuell basis. Nettovärdet speglar de belopp som förväntas kunna inkasseras baserat på omständigheter som är kända på balansdagen. Ändrade förhållanden, till exempel att uteblivna betalningar ökar i omfattning eller att förändringar inträffar i en betydande kunds ekonomiska ställning, kan medföra avvikelser i värderingen. Den rådande allmänna marknadsutvecklingen har medfört ytterligare fokus på kreditprövning av kunder och bevakning av kundfordringar (not 21).
Beijer Alma är inblandat i tvister i den normala affärsverksamheten. Tvister kan röra bl a produktansvar, påstådda fel i leveranser av varor och andra frågor i anslutning till Beijer Almas verksamhet. Tvister kan visa sig kostsamma och tidskrävande och kan störa den normala affärsverksamheten. För närvarande bedöms inga tvister vara av väsentlig betydelse.
Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel omfattar kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga finansiella placeringar med löptid understigande tre månader.
I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av rösterna, samt bolag över vilka moderbolaget på annat sätt har bestämmande inflytande, d v s har rätten att utforma bolagets finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.
Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde för tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade eget kapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus utgifter som är direkt hänförbara till förvärvet. Dotterbolagens förvärvade egna kapital bestäms till skillnaden mellan identifierbara tillgångars och övertagna skulder och eventualförpliktelsers verkliga värden utifrån en marknadsvärdering gjord vid förvärvstidpunkten. De förvärvade dotterbolagens egna kapital elimineras i sin helhet vilket innebär att i koncernens egna kapital ingår endast den del av dotterbolagets egna kapital som tillkommit efter förvärvet. Om det
koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktierna överstiger det i förvärvsanalysen upptagna värdet av bolagets identifierade nettotillgångar, redovisas skillnaden som koncernmässig goodwill. Under året förvärvade bolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag koncernen har kontroll genom ett bestämmande inflytande över bolaget och med belopp avseende tiden efter förvärvet.
Avyttrade dotterbolag exkluderas ur koncernens redovisning från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt internvinster elimineras i sin helhet, utan beaktande av minoritetsandel.
Posterna som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Balans- och resultaträkningar för dotterbolagen i koncernen omräknas till balansdagens kurs respektive snittkurs för året. Kursdifferenser förs direkt till koncernens egna kapital.
| Väsentliga valutakurser | Bokslutskurs | Snittkurs | ||
|---|---|---|---|---|
| 2009-12-31 | 2008-12-31 | 2009 | 2008 | |
| USD | 7,18 | 7,72 | 7,65 | 6,60 |
| EUR | 10,27 | 10,95 | 10,61 | 9,68 |
| GBP | 11,42 | 11,20 | 11,91 | 12,04 |
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta redovisas i resultaträkningen under nettoomsättning eller kostnad såld vara. Valutasäkringstransaktioner i form av valutaterminskontrakt avseende framtida flöden i utländsk valuta påverkar resultatet i takt med att de löper ut.
Som intressebolag beaktas de företag som inte är dotterbolag men där moderbolaget har betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller aktieinnehav som omfattar 20 – 50%. Andelar i intressebolag redovisas i koncernens bokslut enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde.
Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i reserver redovisas i eget kapital. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till, eller överstiger, dess innehav redovisar koncernen inte ytterligare förluster. Orealiserade internvinster elimineras med den på koncernen belöpande andelen av vinsten. Även orealiserade förluster elimineras.
Resultatandelar i intresseföretag redovisas på separata rader i koncernresultaträkningen och i koncernbalansräkningen. Andel i intressebolags resultat redovisas efter skatt.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen är det VD som är den som fattar strategiska beslut. Beijer Almas segment är koncernens rörelsegrenar Lesjöfors (Industrifjädrar) och Habia Cable (Specialkabel).
Koncernens nettoomsättning utgörs av det verkliga värdet av försäljning av varor. Beijer Alma redovisar intäkter när risken för varan har överförts till kund i enlighet med leveransvillkor samt betalning av den relaterade kundfordran är sannolikt säkerställd. Försäljning redovisas netto efter moms, rabatter, returer, kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta och efter det att koncernintern försäljning har eliminerats.
Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Lånekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig om de ej avser lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid att färdigställa för användning eller försäljning. I dessa fall aktiveras eventuella lånekostnader som en del av anskaffningsvärdet på tillgången.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Underskottsavdrag som kommer att kunna utnyttjas mot sannolika framtida vinster aktiveras som uppskjuten skattefordran. Detta avser såväl ackumulerade underskottsavdrag vid förvärvstidpunkten, som därefter uppkomna förluster. Värdering sker till de skattesatser som gällde på balansdagen. Uppskjuten skatt redovisas i balansräkningen som finansiell tillgång eller långfristiga skulder. Årets skattekostnad utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Om verkligt utfall skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka avsättningarna för aktuell skatt och uppskjuten skatt samt årets resultat.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag och intressebolag förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
Koncernens immateriella tillgångar består av goodwill. Goodwill utgörs av det belopp som det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktier i förvärvade dotterföretag överstiger det verkliga värdet på det i förvärvsanalysen upptagna värdet av bolagets nettotillgångar vid förvärvstidpunkten. Goodwill på förvärv av intressebolag ingår i värdet på innehav i intressebolag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Nedskrivning av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Goodwill fördelas vid förvärvstidpunkten på de kassaflödesgenererade enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. För beskrivning av metoder och antaganden vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov, se not 12.
Utgifter för produktutveckling kostnadsförs omedelbart i den mån dessa kostnader förekommer.
Någon forskning och utveckling i egentlig mening eller större omfattning bedrivs inte inom koncernen. Utvecklingsarbetet inom Beijer Almakoncernen bedrivs som ett kontinuerligt arbete och en integrerad del i det dagliga arbetet varför dessa utgifter svårligen kan avgränsas. Dessa utgifter uppgår dessutom inte till väsentliga belopp.
Materiella anläggningstillgångar, inklusive kontors- och industribyggnader samt mark, redovisas till anskaffningskostnad efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Anskaffningskostnaden inkluderar kostnader direkt relaterade till förvärvet av tillgången. Utgifter för förbättringar av tillgångarnas prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar som sker linjärt och baseras på skillnaden mellan tillgångarnas anskaffningsvärde och deras eventuella restvärde över deras beräknade nyttjandeperiod. Beijer Alma tillämpar följande nyttjandeperioder:
| Kontorsbyggnader som används i rörelsen | 25–40 år |
|---|---|
| Industribyggnader som används i rörelsen | 20–40 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 2–10 år |
| Inventarier, verktyg och installationer | 2–10 år |
Inga avskrivningar görs på mark. Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod bedöms årligen och justeras vid behov. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ned till sitt återvinningsvärde. Realisationsvinster och förluster bestäms genom en jämförelse mellan försäljningspriset och det bokförda värdet. Realisationsvinster och förluster redovisas via resultaträkningen.
Leasingkontrakt avseende anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt bär samma risker och åtnjuter samma förmåner som vid direkt ägande klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingsperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Finansiella leasingavtal redovisas i
balansräkningen som anläggningstillgång respektive finansiell skuld. Framtida leasingbetalningar fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader så att varje redovisningsperiod belastas med ett räntebelopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Leasingtillgångar skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag. I resultaträkningen fördelas kostnader för leasingkontraktet mellan avskrivning och ränta. Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsenligt kvarstår som ägare till tillgången klassificeras som operationell leasing. Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen som rörelsekostnad. Leasing av bilar och persondatorer definieras normalt som operationell leasing. Värdet av dessa leasingkontrakt bedöms ej vara väsentligt.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis mark, skrivs inte av utan prövas årligen avseende nedskrivningsbehov. På tillgångar som skrivs av görs en bedömning av tillgångens redovisade värde närhelst det finns en indikation på att det redovisade värdet överstiger dess återvinningsvärde. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde, minskat med försäljningskostnader, och dess nyttjandevärde. Nedskrivningar görs per kassaflödesgenererande enhet. För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återvinning bör göras.
Varulagret består av hel- och halvfabrikat samt råvaror. Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet (nettoförsäljningsvärde) på balansdagen. Hel- och halvfabrikat värderas till tillverkningskostnader innefattande råvaror, direkt arbete, övriga direkta omkostnader och produktionsrelaterade omkostnader baserade på normal produktion. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. För homogena varugrupper tilllämpas kollektiv värdering. Räntekostnader ingår inte i lagervärderingen. Avdrag sker för internvinster som uppkommer vid leverans mellan i koncernen ingående bolag. Erforderlig inkuransavsättning har gjorts.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning görs när det finns objektiva bevis för att det redovisade beloppet ej kommer att erhållas.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: lånefordringar och kundfordringar samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag med mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar klassificeras som kundfordringar och övriga kort- respektive långfristiga fordringar i balansräkningen. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte klassificeras i någon av de övriga kategorierna. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen. Tillgångarna värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas direkt i eget kapital. Nedskrivning görs då det finns objektiva belägg för att nedskrivningsbehov föreligger. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Investeringar i eget kapitalinstrument som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde. Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.
Beijer Alma utnyttjar derivatinstrument för att täcka risker avseende valutakursförändringar. Inom Beijer Alma vidtas valutasäkringsåtgärder för kommersiell exponering i form av mycket sannolika prognostiserade transaktioner (kassaflödesexponering) inom ramen för den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Beijer Alma tillämpar säkringsredovisning på de kontrakt som uppfyller kriterierna för detta enligt IAS 39 »Finansiella Instrument«.
Koncernen dokumenterar sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, huruvida de säkringsinstrument som används är effektiva. Säkringsredovisningen innebär att de orealiserade vinster och förluster som uppstår vid marknadsvärdering av säkringsinstrumenten och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i eget kapital. Se även not 28.
Likvida medel definieras som kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid ej överstigande tre månader från anskaffningstidpunkt. Likvida medel redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Avsättning redovisas i balansräkningen bland kort- och långfristiga skulder när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som är en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras genom inbetalningar från respektive koncernbolag och de anställda. De förmånsbestämda pensionsplanerna avser ITP-planerna, som är försäkrade i Alecta. Dessa redovisas som avgiftsbestämda planer då Alecta inte kan tillhandahålla nödvändig information, se även not 1. Koncernens utbetalningar avseende pensionsplaner redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.
Ersättning till anställda redovisas i enlighet med IFRS 2, Ersättningar till anställda. För närvarande finns inga utestående incitamentsprogram.
Utdelning redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådets för Finansiell Rapportering rekommendation RFR 2.2. Redovisning för juridisk person. RFR 2.2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaden mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
I moderbolagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som intäkt från intresseföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning bedöms som säker.
Finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Moderbolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för Finansiell Rapportering UFR2.
| Arbetsställen | Genomsnittligt antal anställda | |
|---|---|---|
| 2009 | 2008 | |
| SVERIGE Moderbolaget Uppsala Stockholm |
2 3 |
2 3 |
| Dotterbolagen Filipstad |
102 | 100 |
| Herrljunga | 46 | 54 |
| Karlstad | 10 | 11 |
| Mönsterås | 33 | 23 |
| Stockholm | 62 | 67 |
| Tierp | 168 | 193 |
| Värnamo | 45 | 52 |
| Växjö | 26 | 27 |
| Summa Sverige | 497 | 532 |
Varav män 363 (384) och kvinnor 134 (148).
| Män | Kvinnor | Totalt | Män | Kvinnor | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | |||||
| UTLANDET | ||||||
| Danmark | 57 | 27 | 84 | 87 | 36 | 123 |
| Finland | 23 | 4 | 27 | 23 | 4 | 27 |
| Norge | 5 | 2 | 7 | 6 | 2 | 8 |
| Lettland | 30 | 28 | 58 | 29 | 40 | 69 |
| Frankrike | 3 | 2 | 5 | 4 | 2 | 6 |
| Nederländerna | 3 | 2 | 5 | 4 | 2 | 6 |
| Storbritannien | 128 | 47 | 175 | 128 | 48 | 176 |
| Tyskland | 58 | 23 | 81 | 58 | 23 | 81 |
| Hongkong | 3 | 5 | 8 | 5 | 5 | 10 |
| Kina | 130 | 49 | 179 | 113 | 69 | 182 |
| Ryssland | 1 | 0 | 1 | 0 | 0 | 0 |
| Polen | 8 | 11 | 19 | 0 | 0 | 0 |
| Summa utlandet | 449 | 200 | 649 | 457 | 231 | 688 |
| Totalt | 812 | 334 | 1 146 | 841 | 379 | 1 220 |
Av antalet anställda är 812 män (841) och 334 kvinnor (379). Totalt finns 38 (36) styrelseledamöter i koncernens bolag, av dessa är 37 män (35). Koncernbolagens 22 (23) verkställande direktörer är samtliga män. I moderbolagets styrelse är 6 (7) av 7 (8) styrelseledamöter män och verkställande direktören är man.
I koncernens svenska enheter har ersättningar kostnadsförts enligt följande:
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Lön/arvode, VD och styrelse | 22 980 | 20 736 |
| Varav tantiem, VD och styrelse | 4 940 | 4 907 |
| Sociala avgifter, VD och styrelse | 11 646 | 10 778 |
| Varav pensionskostnader | 4 799 | 4 554 |
| Lön, övriga | 169 127 | 185 703 |
| Sociala avgifter, övriga | 66 565 | 78 041 |
| Varav pensionskostnader | 13 731 | 13 770 |
Utomlands har löner och ersättningar kostnadsförts enligt följande:
| VD/Styrelse | Övriga | VD/Styrelse | Övriga | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| varav | Sociala | varav | Sociala | varav | Sociala | varav | Sociala | |||||
| Lön | tantiem | avgifterpens.kostn | Lön | avgifter | Lön | tantiem | avgifterpens.kostn | Lön | avgifter | |||
| 2009 | 2008 | |||||||||||
| Danmark | 2 314 | – | 201 | 195 | 40 373 | 3 195 | 1 339 | – | 116 | 113 | 56 331 | 4 165 |
| Finland | 1 957 | 255 | 547 | 255 | 8 957 | 2 159 | 1 756 | 211 | 445 | 233 | 9 900 | 1 952 |
| Norge | 1 128 | 101 | 352 | 49 | 3 760 | 1 004 | 1 041 | 115 | 309 | 42 | 4 142 | 1 066 |
| Lettland | 609 | 38 | 171 | – | 4 735 | 1 326 | 521 | – | 146 | – | 5 807 | 1 657 |
| Frankrike | – | – | – | – | 3 363 | 1 454 | – | – | – | – | 3 117 | 1 510 |
| Nederländerna | – | – | – | – | 3 756 | 456 | – | – | – | – | 3 407 | 1 123 |
| Storbritannien | 4 475 | 357 | 968 | 502 | 50 007 | 5 478 | 6 415 | 566 | 1 199 | 803 | 56 231 | 4 964 |
| Tyskland | 3 735 | 276 | 339 | 11 | 29 782 | 5 804 | 3 514 | 136 | 319 | 19 | 27 743 | 5 091 |
| Hongkong | – | – | – | – | 3 896 | 718 | – | – | – | – | 4 099 | 769 |
| Kina | 488 | 45 | 41 | 36 | 7 801 | 3 555 | 364 | – | 38 | – | 7 056 | 2 153 |
| Ryssland | – | – | – | – | 723 | – | – | – | – | – | 639 | – |
| Polen | – | – | – | – | 1 686 | 305 | – | – | – | – | – | – |
| Summa löner och | ||||||||||||
| ersättningar | 14 706 | 1 072 | 2 619 | 1 048 | 158 839 | 25 454 | 14 950 | 1 028 | 2 572 | 1 210 | 178 472 | 24 450 |
| Summa löner och ersättningar i Sverige |
||||||||||||
| enligt ovan | 22 980 | 4 940 | 11 646 | 4 799 | 169 127 | 66 565 | 20 736 | 4 907 | 10 778 | 4 554 | 185 703 | 78 041 |
| Totalt koncernen | 37 686 | 6 012 | 14 265 | 5 847 327 966 | 92 019 | 35 686 | 5 935 | 13 350 | 5 764 364 175 102 941 |
| Moderbolaget | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Lön/arvode, VD och styrelse | 9 940 | 9 064 |
| varav tantiem, VD och styrelse | 2 466 | 2 468 |
| Sociala avgifter, VD och styrelse | 4 417 | 4 242 |
| varav pensionskostnader | 1 708 | 2 901 |
| Lön, övriga | 4 764 | 4 552 |
| Sociala avgifter, övriga | 2 319 | 2 399 |
| varav pensionskostnader | 774 | 878 |
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för Finansiell Rapportering, UFR:6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare, är detta en förmånsbestämd plan. För räkenskapsåret 2009 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Den 30 september 2009 uppgick Alectas överskott mätt som den kollektiva konsolideringsnivån till 136 procent (31/12 2008: 112 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtaganden beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut på årsstämman. Arvodet utbetalas årsvis i efterhand. Något särskilt arvode för kommittéarbete utgår ej. För anställda inom koncernen utgår ej arvode för styrelsearbete i dotterbolag.
Ersättning till verkställande direktören och ledningsgruppen utgörs av grundlön inklusive bilförmån, tantiem och pensionskostnader. Ledningsgruppen omfattar verkställande direktören, verkställande direktörerna i de två dotterbolagen, koncernens ekonomichef samt koncernens controller.
Fördelningen mellan grundlön och tantiem ska stå i proportion till personens ansvar och befogenhet. För den verkställande direktören är tantiemet maximerat till 100 procent av grundlön. För övriga inom ledningsgruppen är tantiemet maximerat till 50–100 procent av grundlön exklusive bilförmån. Tantiemet baseras på utfallet i förhållande till individuellt uppsatta mål.
Pensionsförmåner och bilförmåner till verkställande direktören och övriga inom ledningsgruppen utgår som del av den totala ersättningen.
Styrelsen avser att föreslå årsstämman att principerna är oförändrade för 2010.
| Styrelsearvode/grundlön | inklusive bilfömån | pensions Tantiem kostnader |
Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ledamöter (arvode i enlighet med beslut på årsstämman 2009 till |
||||
| 7 ledamöter) | 2 200 | – | – | 2 200 |
| Ledningsgruppen 5 personer | 12 270 | 5 867 | 4 003 | 22 140 |
| varav verkställande direktören | 5 047 | 2 466 | 1 697 | 9 210 |
| Summa | 14 470 | 5 867 | 4 003 | 24 340 |
| Styrelsearvode/grundlön | ||||
|---|---|---|---|---|
| inklusive bilfömån | Tantiem kostnader | Summa | ||
| Styrelsens ledamöter (arvode i enlighet med beslut |
||||
| på årsstämman 2008 till | ||||
| 8 ledamöter) | 2 425 | – | – | 2 425 |
| Ledningsgruppen 5 personer | 11 162 | 5 812 | 3 976 | 20 950 |
| varav verkställande direktören | 4 796 | 2 468 | 1 566 | 8 830 |
| Summa | 13 587 | 5 812 | 3 976 | 23 375 |
Inom styrelsen har ordföranden 850 000 kr (850 000) i arvode och övriga 6 (7) ledamöter 225 000 (225 000) kr vardera i arvode.
Koncernens ledningsgrupp har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionskostnaden avser den kostnad som belastat årets resultat. I beloppen ovan ingår särskild löneskatt med 24,26 procent av premien.
Uppsägningstiden från bolagets sida är 24 månader och från den anställdes 9 månader. Uppsägningslönen skall inte avräknas mot andra inkomster. Pensionsåldern är 65 år. Pensionspremier bekostas av bolaget med ett belopp som utgör 30 procent av grundlön exklusive bilförmån.
Uppsägningstiderna från bolagets sida varierar mellan 18 och 24 månader. Från de anställdas sida är uppsägningstiderna 6 månader. Uppsägningslönen avräknas mot ersättning från annan arbetsgivare. Pensionsåldern är 65 år i samtliga fall. Pensionspremierna, som bekostas av bolaget, uppgår till 25–30 procent av grundlön exklusive bilförmån.
Anders Wall. Utbildning: Studier vid Handelshögskolan i Stockholm. Med Dr h.c., Ekon Dr h.c., Generalkonsul. Styrelseledamot sedan: 1992. Styrelseordförande i Beijerinvest AB, Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelser, Konsul Th C Berghs Stiftelse, Ryda Bruk AB, Svenskt Tenn AB, Morgongåva Företagspark AB. Styrelseledamot i Domarbo Skog AB, Hargs Bruk AB, Stiftelsen Anders Walls Professur i Entreprenörskap m fl. Uppsala Universitets Hedersmedlem, Luxemburgs Generalkonsul, ledamot IVA. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i AB Kol&Koks /Beijerinvest 1964– 81, efter sammanslagning med AB Volvo styrelseordförande 1981–83. VD och koncernchef Investment AB Beijer 1983–. Tidigare styrelseuppdrag: Handelsbanken, Skandia, Industrivärden, Uddeholm, Billerud, Group Bruxelles Lambert, Pargesa m.fl.
Anders G. carlberg. Utbildning: Civilekonom. Styrelseledamot sedan 1997. Styrelseledamot i: Axel Johnson AB, Axel Johnson Inc., Sapa AB, SSAB, SäkI, Mekonomen, Höganäs AB (ordf.), Seveco m fl. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i Nobel Industrier, J.S. Saba och Axel Johnson International samt vVD i SSAB.
Göran W Huldtgren. Utbildning: Ekonomutbildning vid Uppsala Universitet. VD Scandecor Marketing AB. Styrelseledamot sedan 1983. Styrelseledamot i: LeanOn AB. Tidigare befattningar: egen företagare sedan 1968.
peter Nilsson. Utbildning: Civilingenjör Linköpings Tekniska Högskola. VD och koncernchef Trelleborg AB. Styrelseledamot sedan 2008. Styrelseledamot i: Trelleborg AB, Trioplast Industrier AB, Sydsvenska Handelskammaren m fl. Tidigare befattningar: Affärsområdeschef och andra uppdrag inom Trelleborgkoncernen, organisationskonsult BSI.
Marianne Nivert. Utbildning: Teleingenjör, Fil kand. Styrelseledamot sedan 2002. Styrelseledamot i: SSAB, Wallenstams Byggnads AB och Bolagsstyrningskollegiet. Tidigare befattningar: VD och koncernchef Telia AB, vVD och chef nätverksamheten Telia AB, vVD och Chef HR-verksamheten Telia AB.
Anders ullberg. Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Styrelseledamot sedan 2007. Styrelseordförande i Boliden, Eneqvistbolagen, Tieto och Studsvik. Styrelseledamot i: Atlas Copco, Sapa Holding och Åkers. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i SSAB Svenskt Stål, vVD och CFO i SSAB, ekonomidirektör i Svenska Varv.
Johan Wall. Utbildning: Civilingenjör, KTH Stockholm, Visiting Scholar, Stanford University, Palo Alto, USA. VD Bisnode AB. Styrelsesuppleant: 1997–2000. Styrelseledamot sedan: 2000. Styrelseledamot i: Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelser m.fl. Tidigare befattningar: VD Enea AB, VD Framfab AB, VD Netsolutions AB.
Bertil persson. Utbildning: Civilekonom Handelshögskolan Stockholm. VD och koncernchef Beijer Alma AB. Styrelsesuppleant: 2000–2001 och sedan 2002. Styrelseledamot: 2001–2002. Tidigare befattningar: chef för treasuryverksamheten Investor AB, Finansdirektör Scania AB, vVD LGP Telecom AB.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Sverige | 289 675 | 369 877 |
| Övriga EU | 961 531 | 1 090 080 |
| Övriga Europa | 90 477 | 116 323 |
| Asien | 182 781 | 208 965 |
| Övriga världen | 46 755 | 51 061 |
| Totalt | 1 571 219 | 1 836 306 |
De länder, förutom Sverige, där Beijer Alma har störst nettoomsättning är:
| Mkr | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Storbritannien | 317 | 287 |
| Tyskland | 230 | 271 |
| Kina | 131 | 161 |
| Danmark | 83 | 107 |
VD har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som behandlas av koncernledningen och som används för att fatta strategiska beslut. Rörelsesegmenten är Beijer Almas underkoncerner Lesjöfors (industrifjädrar) och Habia Cable (specialkabel). Dessa har egen tillverkning, produktutveckling, administration och marknadsföring. Varje underkoncern leds av en VD som ingår i koncernledningen.
| 2009 | Övrigt | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Lesjöfors | Habia | (moderbolag m m) | Eliminering | Summa |
| Segmentets intäkter | 1 046,5 | 522,6 | 2,1 | – | 1 571,2 |
| Försäljning mellan segment | – | – | – | – | – |
| Intäkter från externa kunder | 1 046,5 | 522,6 | 2,1 | – | 1 571,2 |
| Rörelseresultat | 242,9 | 11,5 | –16,2 | – | 238,2 |
| Ränteintäkter | 0,8 | 0,3 | 91,1 | –91,1 | 1,1 |
| Räntekostnader | –8,1 | –4,2 | –6,6 | 6,1 | –12,8 |
| Resultat efter finansnetto | 235,6 | 7,6 | 68,3 | –85,0 | 226,5 |
| Skatt | –65,2 | –1,2 | 2,3 | – | –64,1 |
| Redovisat resultat | 170,4 | 6,4 | 70,6 | –85,0 | 162,4 |
| I rörelseresultatet ingår: | |||||
| Avskrivningar | –46,3 | –24,5 | –0,6 | – | –71,4 |
| Nedskrivningar av goodwill | –1,9 | – | – | – | –1,9 |
| Resultatandel i intressebolag | – | –0,1 | –0,8 | – | –0,9 |
| Tillgångar Skulder |
929,7 445,7 |
426,7 182,2 |
546,2 33,8 |
–512,4 –257,4 |
1 390,2 404,3 |
| Varav räntebärande | 34,9 | 84,2 | 16,9 | – | 136,0 |
| Kassamedel (ingår i tillgångar) | 179,7 | 15,7 | 0,1 | – | 195,5 |
| Nettoskuld | –144,8 | 68,5 | 16,8 | – | –59,5 |
| Investeringar i materiella | |||||
| anläggningstillgångar | 34,9 | 25,6 | – | – | 60,5 |
| 2008 Mkr |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| Segmentets intäkter | 1 151,2 | 684,9 | 0,2 | – | 1 836,3 |
| Försäljning mellan segment Intäkter från externa kunder |
– 1 151,2 |
– 684,9 |
– 0,2 |
– – |
– 1 836,3 |
| Rörelseresultat | 251,6 | 71,8 | –21,0 | – | 302,4 |
| Ränteintäkter | 5,2 | 1,5 | 84,8 | –84,4 | 7,1 |
| Räntekostnader | –13,2 | –9,0 | –8,5 | 16,2 | –14,5 |
| Resultat efter finansnetto | 243,6 | 64,3 | 55,3 | –68,2 | 295,0 |
| Skatt | –65,6 | –15,2 | 2,5 | – | –78,3 |
| Redovisat resultat | 178,0 | 49,1 | 57,8 | –68,2 | 216,7 |
| I rörelseresultatet ingår: | |||||
| Avskrivningar | –44,3 | –23,4 | –0,5 | – | –68,2 |
| Nedskrivningar av goodwill | – | – | – | – | – |
| Resultatandel i intressebolag | 2,1 | – | –0,6 | – | 1,5 |
| Tillgångar | 944,5 | 495,6 | 580,1 | –559,4 | 1 460,8 |
| Skulder | 495,6 | 258,4 | 30,5 | –286,6 | 497,9 |
| Varav räntebärande | 49,0 | 119,2 | 11,7 | – | 179,9 |
| Kassamedel (ingår i tillgångar) | 117,7 | 43,8 | – | – | 161,5 |
| Nettoskuld | –68,7 | 75,4 | 11,7 | – | 18,4 |
| Investeringar i materiella | |||||
| anläggningstillgångar | 57,5 | 30,6 | 1,0 | – | 89,1 |
I administrationskostnader ingår bland annat ersättning till revisorer enligt nedan.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB | ||||
| - revisionsuppdrag | 2 858 | 2 660 | 565 | 530 |
| Övriga revisorer | ||||
| - revisionsuppdrag | 985 | 1 117 | – | – |
| - andra uppdrag | 50 | 294 | – | – |
| Totalt | 3 893 | 4 071 | 565 | 530 |
Kostnader för produktutveckling ingår i koncernens administrationskostnader med 13 873 (15 405).
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Andel av resultat från: | ||
| - Hanil Precision Co Ltd | 0 | 0 |
| - Stece AB | – | 2 064 |
| - BCB Baltic AB | –781 | –590 |
| - Irradose AB | –75 | – |
| Totalt | –856 | 1 474 |
Rörelseresultatet har belastats med avskrivningar och nedskrivningar enligt följande
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 51 221 | 47 805 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 9 376 | 10 292 |
| Byggnader | 10 405 | 9 994 |
| Markanläggningar | 82 | 83 |
| Licenser | 364 | 38 |
| Totalt | 71 448 | 68 212 |
I moderbolaget har avskrivningar på inventarier, verktyg och installationer gjorts med 260 (236).
Rörelseresultatet har påverkats med 16,6 Mkr (–3,5) till följd av förändrade valutakurser mellan åren.
Rörelseresultatet har belastats med kostnader för operationell leasing enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Årets leasingkostnad | 20 220 | 15 802 | 1 576 | 1 118 |
| Framtida minimileasingavgifter | ||||
| har följande förfallotidpunkter | ||||
| Inom ett år | 13 444 | 14 917 | 1 950 | 1 555 |
| Senare än ett men inom fem år | 40 854 | 41 347 | 2 819 | 2 800 |
| Senare än fem år | 3 476 | 12 438 | – | – |
| Totalt | 57 774 | 68 702 | 4 769 | 4 355 |
Den övervägande delen av beloppen avser hyreskontrakt för rörelselokaler.
| Moderbolaget | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Anteciperad utdelning från: | ||
| Habia Cable AB | 25 000 | 10 000 |
| Lesjöfors AB | 60 000 | 65 000 |
| Totalt | 85 000 | 75 000 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Aktuell skatt för perioden | –62 188 –80 683 | –8 697 –20 150 | ||
| Temporära skillnader avseende | ||||
| – obeskattade reserver | –1 910 | 1 324 | – | – |
| – avsättningar för strukturkostnader | –37 | 372 | – | – |
| Skatteeffekt av koncernbidrag | – | – | 11 250 22 415 | |
| Aktuell skatt hänförlig till tidigare år | 58 | 674 | 51 | 234 |
| Totalt | –64 077 –78 313 | 2 604 | 2 499 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Resultat före skatt | 226 454 | 295 032 | 65 740 | 58 439 |
| 26,3 % (28) skatt | –59 557 | –82 609 | –17 290 | –16 363 |
| Skatt för perioden | –64 077 | –78 313 | 2 604 | 2 499 |
| Skillnadsbelopp | –4 520 | 4 296 | 19 894 | 18 864 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Effekt av: | ||||
| - skatt hänförlig till tidigare år | 59 | 674 | 51 | 234 |
| - utländska skattesatser | 94 | 1 584 | – | – |
| - ej avdragsgilla poster | –4 915 | –4 091 | –2 512 –2 373 | |
| - ej skattepliktiga intäkter | 2 571 | 5 714 | 22 355 21 003 | |
| Övrigt | –2 329 | 415 | – | – |
| Totalt | –4 520 | 4 296 | 19 894 18 864 |
Koncernens vägda genomsnittliga skattesats uppgick till 28,3 % (26,6).
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Använt resultat för beräkning av resultat per aktie Redovisat resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare |
162 377 | 216 719 |
| Antal aktier | 27 431 100 | 27 431 100 |
Det finns inga utestående program avseende konvertibler eller optioner så antalet utestående aktier är detsamma både före och efter utspädning.
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 134 653 | 120 223 |
| Förvärv1 | –3 372 | 5 095 |
| Omräkningsdifferenser | –4 157 | 9 335 |
| utgående ack. anskaffningsvärde | 127 124 | 134 653 |
| Ingående nedskrivningar | 4 061 | 4 061 |
| Årets nedskrivningar | 1 916 | – |
| utgående ack. nedskrivningar | 5 977 | 4 061 |
| Redovisat värde | 121 147 | 130 592 |
| 2009 | |
|---|---|
| Utebliven tidigare bokförd tilläggsköpeskilling | |
| CST Technology | -2 500 |
| Förvärv Habia Cable Sp Zoo | 93 |
| Utebliven tidigare bokförd tilläggsköpeskilling | |
| Harris Springs Ltd | –965 |
| Summa | –3 372 |
Koncernens totala redovisade goodwillvärden fördelar sig på rörelsegrenarna:
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Fjädrar Specialkabel |
63 901 57 246 |
67 765 62 827 |
| Summa | 121 147 | 130 592 |
Under 2009 har goodwillnedskrivning gjorts med 1 916. Beloppet avser goodwillvärde i en kassaflödesgenererande enhet som nedlagts under året. Koncernen prövar årligen om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill. Nedskrivningsprövningarna har baserats på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa värden bygger på kassaflödesprognoser, vari prognosen för det första året baserar sig på respektive rörelsegrens planer. För efterföljande år ligger den antagna tillväxttakten i nivå med BNP-prognoserna, på 2–3 %, d v s en nivå som bedöms ligga i nivå med den långsiktiga inflationsnivån. Företagsledningen har fastställt antaganden och prognoser.
Budgeterad rörelsemarginal har fastställts baserat på tidigare resultat och förväntningar på den framtida marknadsutvecklingen.
| Följande diskonteringsräntor före skatt har använts vid utgången av 2009: | |
|---|---|
| Egen kapitalfinansiering | 9 % |
| Skuldfinansiering | 4 % |
| Vägd finansieringskostnad | 6 % |
Bolagets bedömningar är att rimliga möjliga förändringar i årlig tillväxttakt, rörelsemarginal, diskonteringsränta samt övriga gjorda antaganden, inte skulle ha så stor effekt att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde understigande det redovisade värdet. Inga nedskrivningar har föranletts av gjord prövning under innevarande år.
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 18 834 | 17 415 |
| Inköp | 16 | 264 |
| Omräkningsdifferenser | –529 | 1 155 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 18 321 | 18 834 |
| Ingående avskrivningar | 1 608 | 1 525 |
| Årets avskrivningar | 82 | 83 |
| Utgående ack. avskrivningar | 1 690 | 1 608 |
| Ingående nedskrivningar | 60 | 60 |
| Utgående ack. nedskrivningar | 60 | 60 |
| Redovisat värde | 16 571 | 17 166 |
| Bokfört värde i mark i Sverige | 7 270 | 7 276 |
| Taxeringsvärde mark i Sverige | 9 279 | 10 455 |
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 281 831 | 261 444 |
| Inköp | 1 664 | 4 271 |
| Genom förvärv av dotterbolag | 20 | – |
| Omräkningsdifferenser | –7 028 | 16 116 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 276 487 | 281 831 |
| Ingående avskrivningar | 105 218 | 89 371 |
| Årets avskrivningar | 10 405 | 9 994 |
| Omräkningsdifferenser | –2 303 | 5 853 |
| Utgående ack. avskrivningar | 113 320 | 105 218 |
| Ingående nedskrivningar | 961 | – |
| Årets nedskrivning | – | 961 |
| Redovisat värde | 162 206 | 175 652 |
| Bokfört värde byggnader i Sverige | 99 244 | 103 408 |
| Taxeringsvärde byggnader i Sverige | 70 656 | 66 945 |
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 723 396 | 629 416 |
| Inköp | 57 895 | 90 722 |
| Försäljningar och utrangeringar | –9 090 | –22 844 |
| Genom förvärv av dotterbolag | 348 | 23 |
| Omklassificeringar | –601 | –812 |
| Omräkningsdifferenser | –16 689 | 26 891 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 755 259 | 723 396 |
| Ingående avskrivningar | 459 612 | 408 941 |
| Försäljning och utrangeringar | –7 824 | –8 143 |
| Förvärv att dotterbolag | –127 | – |
| Omklassificeringar | 1 082 | –249 |
| Årets nedskrivningar | 51 221 | 47 805 |
| Omräkningsdifferenser | –10 358 | 11 258 |
| Utgående ack. avskrivningar | 493 606 | 459 612 |
| Ingående nedskrivningar | 5 043 | 5 184 |
| Försäljning av bolag | – | –142 |
| Årets nedskrivningar | 343 | – |
| Omräkningsdifferens | – | – |
| Utgående ack. nedskrivningar | 5 386 | 5 042 |
| Redovisat värde | 256 267 | 258 742 |
I koncernens maskiner och andra tekniska anläggningar ingår finansiella leasingavtal enligt följande
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärden | 1 946 | 28 198 |
| Kvarvarande restvärde | 875 | 8 376 |
Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Inom ett år | 603 | 4 193 |
| Senare än ett men inom fem år | 350 | 1 003 |
| Totalt | 953 | 5 196 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 107 174 | 93 663 | 2 755 | 1 936 |
| Inköp | 4 924 | 10 834 | – | 819 |
| Förvärv av dotterbolag | 49 | 816 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | –4 752 | –1 922 | – | – |
| Omklassificeringar | –562 | –96 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –1 731 | 3 879 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 105 102 | 107 174 | 2 755 | 2 755 |
| Ingående avskrivningar | 73 931 | 62 585 | 1 236 | 1 000 |
| Förvärv av dotterbolag | 49 | 696 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | –4 418 | –1 531 | – | – |
| Omklassificeringar | –1 082 | –451 | – | – |
| Årets avskrivningar | 9 376 | 10 292 | 260 | 236 |
| Omräkningsdifferenser | –1 704 | 2 340 | – | – |
| Utgående ack. avskrivningar | 76 152 | 73 931 | 1 496 | 1 236 |
| Ingående nedskrivningar | 1 329 | – | – | – |
| Omklassificering | –15 | – | – | – |
| Årets nedskrivningar | – | 1 329 | – | – |
| Utgående ack. nedskrivningar | 1 314 | 1 329 | – | – |
| Redovisat värde | 27 636 | 31 914 | 1 259 | 1 519 |
| Org.nr | Kapitalandel procent | Säte | Bokfört värde | |
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | ||||
| Innoventus AB | 556602–2728 | 11 | Uppsala | 235 |
| Innoventus Project AB | 556616–8356 | 5 | Uppsala | 2 000 |
| Innoventus Life Science 1 KB* | 969677–8530 | 8 | Uppsala | 10 172 |
| 12 407 | ||||
| Koncernen | ||||
| Drug Safety Inc. (f d PharmaSoft Inc.) | <1 | Delaware, USA | 0 | |
| Industrial Development & Investment AB | 556518–9973 | <1 | Stockholm | 0 |
| Övrigt | – | 72 | ||
| Totalt | 12 479 |
* Utfästelse finns om investeringar på ytterligare 1,5 Mkr. De direkta innehaven är inte noterade på någon börs eller annan handelsplats.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 29 101 | 27 927 | 24 102 | 22 871 |
| Försäljningar | – | –57 | – | – |
| Inköp | 867 | 1 231 | 795 | 1 231 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 29 968 | 29 101 | 24 897 | 24 102 |
| Ingående nedskrivningar | 11 593 | 4 999 | 6 594 | – |
| Årets nedskrivningar | 5 896 | 6 594 | 5 896 | 6 594 |
| Utgående ack. nedskrivningar | 17 489 | 11 593 | 12 490 | 6 594 |
| Redovisat värde | 12 479 | 17 508 | 12 407 | 17 508 |
| Koncernen | Org.nr | Kapitalandel procent | Säte | Bokfört värde | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | ||||
| BCB Baltic AB | 556649-7540 | 22 | Uppsala | 856 | 1 425 |
| Hanil Precision Co Ltd | 20 | Pusan, Sydkorea | 13 846 | 13 846 | |
| Irradose AB | 556721-1858 | 24 | Tierp | 53 | 128 |
| Totalt | 14 755 | 15 399 |
Hanil Precision Co Ltd är en sydkoreansk gasfjädertillverkare som omsätter cirka 65 Mkr med en rörelsemarginal på 1 procent. Under året har Lesjöfors köpt gasfjädrar från Hanil för 15 Mkr (16). Köpen har gjorts på kommersiella villkor.
BCB Baltic AB investerar i minoritetsposter i företag i de baltiska länderna. Irradose AB utför elektronbehandling av kabel. De första leveranserna skedde under september 2009.
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Ingående värde | 15 399 | 29 876 |
| Resultatandel efter skatt | –856 | 1 474 |
| Förvärv | 212 | – |
| Utdelning | – | –528 |
| Försäljning av bolag | – | –15 423 |
| Redovisat värde | 14 755 | 15 399 |
| Koncernens andel per 31/12 2009 (Mkr) | Tillgångar | Skulder | Intäkter | Redovisat resultat |
|---|---|---|---|---|
| BCB Baltic AB | 0,9 | 0,0 | – | –0,8 |
| Hanil Precision Co Ltd | 8,5 | 4,0 | – | – |
| Irradose AB | 3,1 | 3,0 | – | –0,1 |
| Moderbolaget | Org.nr | Antal | Säte | Bokfört värde | Justerat eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Lesjöfors AB | 556001-3251 | 603 500 | Karlstad | 100 000 | 483 971 1) |
| Habia Cable AB | 556050-3426 | 500 000 | Täby | 87 575 | 244 534 2) |
| AIHUK AB | 556218-4126 | 9 000 | Uppsala | 289 | 289 |
| AB Stafsjö Bruk | 556551-9005 | 1 000 | Uppsala | 100 | 103 |
| Shipping & Aviation Sweden AB | 556500-0535 | 10 000 | Uppsala | 1 000 | 1 317 |
| Beijer Alma Utvecklings AB | 556230-9608 | 145 000 | Uppsala | 1 714 | 1 940 |
| Totalt | 190 678 |
Inklusive anteciperad utdelning till moderbolaget om 60 000.
Inklusive anteciperad utdelning till moderbolaget om 25 000.
Samtliga bolag ägs till 100 procent.
| Moderbolaget | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | 193 042 | 200 481 |
| Fusion med moderbolaget | – | –7 439 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 193 042 | 193 042 |
| Ingående nedskrivningar | 598 | 3 707 |
| Årets nedskrivningar | 1 766 | – |
| Fusion med moderbolaget | – | –3 109 |
| Utgående ack. nedskrivningar | 2 364 | 598 |
| Redovisat värde | 190 678 | 192 444 |
| Dotterbolagens andelsinnehav i koncernföretag | Org.nr | Procentuell andel | Säte | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Lesjöfors Fjädrar AB | 556063-5244 | 100 | Filipstad | 9 532 |
| Lesjöfors Automotive AB | 556335-0882 | 100 | Växjö | 24 000 |
| Lesjöfors Stockholms Fjäder AB | 556062-9890 | 100 | Stockholm | 24 619 |
| Lesjöfors Industrifjädrar AB | 556593-7967 | 100 | Herrljunga | 10 500 |
| Lesjöfors Banddetaljer AB | 556204-0773 | 100 | Värnamo | 28 103 |
| Stece Fjädrar AB | 556753-6114 | 100 | Mönsterås | 6 000 |
| Lesjöfors A/S | 100 | Köpenhamn, Danmark | 56 603 | |
| Lesjöfors A/S | 100 | Oslo, Norge | 53 | |
| Oy Lesjöfors AB | 100 | Åminnefors, Finland | 1 000 | |
| Lesjöfors Springs Oy | 100 | Åbo, Finland | 1 492 | |
| Lesjöfors Springs Ltd. | 100 | Elland, Storbritannien | 316 | |
| Lesjöfors Automotive Ltd. | 100 | Elland, Storbritannien | 774 | |
| Lesjöfors Springs GmbH | 100 | Hagen, Tyskland | 446 | |
| Lesjöfors Springs LV | 100 | Liepaja, Lettland | 992 | |
| Lesjöfors Gas Springs LV | 70 | Liepaja, Lettland | 6 764 | |
| Lesjöfors China Ltd | 100 | Changzhou, Kina | 3 070 | |
| European Springs & Pressings Ltd | 100 | Beckenham, Storbritannien | 56 353 | |
| Harris Springs Ltd | 100 | Reading, Storbritannien | 2 455 | |
| Habia Cable CS Technology AB | 556633-2473 | 100 | Lidingö | 9 218 |
| Habia Benelux BV | 100 | Breda, Nederländerna | 1 020 | |
| Habia Cable Asia Ltd | 100 | Hongkong, Kina | 55 | |
| Habia Cable China Ltd | 100 | Changzhou, Kina | 11 402 | |
| Habia Kabel GmbH | 100 | Düsseldorf, Tyskland | 29 797 | |
| Habia Cable Inc. | 100 | New Jersey, USA | 0 | |
| Habia Kabel Produktions GmbH & Co. KG | 100 | Norderstedt, Tyskland | 81 295 | |
| Habia Cable Ltd. | 100 | Bristol, Storbritannien | 3 614 | |
| Habia Cable SA | 100 | Orleans, Frankrike | 679 | |
| Habia Cable Latvia SIA | 100 | Liepaja, Lettland | 0 | |
| Habia Cable Sp Zoo | 100 | Dulole, Polen | 7 450 | |
| Alma Uppsala AB | 556480-0133 | 100 | Uppsala | 6 354 |
| Daxpen Holding AB | 556536-1457 | 100 | Stockholm | 6 061 |
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Råmaterial | 113 369 | 137 675 |
| Produkter i arbete | 36 257 | 49 639 |
| Färdigvaror | 139 077 | 138 461 |
| Totalt | 288 703 | 325 775 |
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Råmaterial | 4 256 | 3 537 |
| Produkter i arbete | – | 2 895 |
| Färdigvaror | 1 393 | 1 495 |
| Totalt | 5 649 | 7 927 |
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Råmaterial | 3 685 | 2 267 |
| Produkter i arbete | – | 2 895 |
| Färdigvaror | 960 | 76 |
| Totalt | 4 645 | 5 238 |
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Totalt utestående kundfordringar Reserv för osäkra fordringar |
250 216 –6 535 |
277 043 –4 372 |
| Bokfört värde | 243 681 | 272 671 |
| Förfallet belopp Varav förfallet mer än 30 dagar |
46 338 13 596 |
62 798 13 188 |
| Reserv för osäkra fordringar | 6 535 | 4 372 |
Den 31/12 2009 fanns kundfordringar om 7 061 som är förfallna med mer än 30 dagar och för vilka inga reserveringar för osäkra fordringar gjorts. Beloppet avser kunder som tidigare inte haft några betalningsanmärkningar.
| Reserv för osäkra fordringar | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 4 372 | 2 735 |
| Årets reservering | 5 174 | 4 235 |
| Återföring av tidigare reserveringar | –1 265 | –1 310 |
| Bortskrivning av fordringar | –1 746 | –1 288 |
| Utgående balans | 6 535 | 4 372 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Moms | 4 973 | 7 853 | – | – |
| Förskott till leverantör | 466 | 9 738 | – | – |
| Övrigt | 7 788 | 6 080 | 8 | 142 |
| Totalt | 13 227 | 23 671 | 8 | 142 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Leasingavgifter och hyror | 2 867 | 2 514 | 347 | 460 |
| Förutbetalda kostnader | 6 270 | 9 269 | 531 | 210 |
| Derivatinstrument | 17 827 | – | – | – |
| Övrigt | 5 532 | 8 148 | – | – |
| Totalt | 32 496 | 19 931 | 878 | 670 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Kassa och bank | 195 513 | 161 495 | 51 | 53 |
| Totalt | 195 513 | 161 495 | 51 | 53 |
| Omräknings- | Säkrings | ||
|---|---|---|---|
| Koncernen | reserv | reserv | Summa |
| 31/12 2007 | –5 795 | 943 | –4 852 |
| Värdeförändring säkringsreserv | – | –20 358 | –20 358 |
| Skatt på denna | – | 5 700 | 5 700 |
| 2007 omräkningsdifferens | 47 912 | – | 47 912 |
| 31/12 2008 | 42 117 | –13 715 | 28 402 |
| Värdeförändring säkringsreserv | – | 36 877 | 36 877 |
| Skatt på denna | – | –10 094 | –10 094 |
| 2008 Omräkningsdifferens | –25 621 | – | –25 621 |
| 31/12 2009 | 16 496 | 13 068 | 29 564 |
Aktierna består av serie A och serie B. Av de olika aktieslagen finns utgivet:
| Aktier | Röster | ||
|---|---|---|---|
| A-aktier B-aktier |
3 330 000 24 101 100 |
à 10 röster à 1 röst |
33 300 000 24 101 100 |
| Totalt | 27 431 100 | 57 401 100 |
Kvotvärdet är 4,17 kr/aktie.
| År | Ökning av aktiekapital, kkr | Totalt aktiekapital, kkr | Ökning av antal aktier, st | Totalt antal aktier, st | |
|---|---|---|---|---|---|
| 1993 | Ingående balans | – | 53 660 | – | 2 146 400 |
| 1993 | Apportemission vid förvärv av G & L Beijer Import | ||||
| & Export AB i Stockholm | 6 923 | 60 583 | 276 900 | 2 423 300 | |
| 1993 | Nyemission | 30 291 | 90 874 | 1 211 650 | 3 634 950 |
| 1994 | Apportemission vid förvärv av AB Stafsjö Bruk | 5 000 | 95 874 | 200 000 | 3 834 950 |
| 1996 | Konvertering av förlagslån | 47 | 95 921 | 1 875 | 3 836 825 |
| 1997 | Konvertering av förlagslån | 2 815 | 98 736 | 112 625 | 3 949 450 |
| 1998 | Konvertering av förlagslån | 1 825 | 100 561 | 73 000 | 4 022 450 |
| 2000 | Konvertering av förlagslån | 30 | 100 591 | 1 200 | 4 023 650 |
| 2001 | Apportemission vid förvärv av Elimag AB | 11 750 | 112 341 | 470 000 | 4 493 650 |
| 2001 | Split 2:1 | – | 112 341 | 4 493 650 | 8 987 300 |
| 2001 | Konvertering av förlagslån | 388 | 112 729 | 31 000 | 9 018 300 |
| 2002 | Konvertering av förlagslån | 62 | 112 791 | 5 000 | 9 023 300 |
| 2004 | Konvertering av förlagslån | 1 505 | 114 296 | 120 400 | 9 143 700 |
| 2006 | Split 3:1 | – | 114 296 | 18 287 400 | 27 431 100 |
Årsstämman 2009 bemyndigade styrelsen att emittera högst 3 miljoner B-aktier i samband med företagsförvärv. Bemyndigandet gäller till nästa årsstämma. Stämman bemyndigade även styrelsen att återköpa egna B-aktier.
| Uppskjuten skattefordran | 2009 | 2008 | |
|---|---|---|---|
| Temporär skillnader avseende | |||
| - Internvinstreservering | 2 260 | 1 606 | Redovisat i resultaträkningen |
| - Säkringsredovisning | – | 5 334 | Redovisat i övrigt totalresultat |
| Totalt | 2 260 | 7 020 | |
| Ingående värde | 7 020 | 1 614 | |
| Minskad avsättning | –5 334 | – | |
| Ökad avsättning | 574 | 5 406 | |
| Totalt | 2 260 | 7 020 | |
Det finns inga skattemässiga underskottsavdrag.
| Uppskjuten skatteskuld | 2009 | 2008 | |
|---|---|---|---|
| Temporär skuld avseende: | |||
| – obeskattade reserver | 21 987 | 20 535 | Redovisat i resultaträkningen |
| – överavskrivningar | 6 008 | 6 406 | Redovisat i resultaträkningen |
| – säkringsredovisning | 4 760 | – | Redovisat i övrigt totalresultat |
| Totalt | 32 755 | 26 941 | |
| Ingående värde | 26 941 | 27 297 | |
| Ökad avsättning | 6 212 | 872 | |
| Upplösning | –398 | –1 228 | |
| Utgående värde | 32 755 | 26 941 | |
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Ingående värde | 362 | 358 |
| Minskad avsättning | –5 | – |
| Ökad avsättning | – | 4 |
| Utgående värde | 357 | 362 |
Beijer Almakoncernen är i sin verksamhet exponerad för olika finansiella risker. Koncerngemensamma policies, som fastställs av styrelsen, ligger till grund för hanteringen av dessa risker på olika nivåer i koncernen. Målen med dessa policies är att få en samlad bild av risksituationen, att minimera negativa resultateffekter samt att klargöra ansvar och befogenheter inom koncernen. Uppföljning av att fastställda policies följs görs löpande på lokal och central nivå och avrapportering sker till styrelsen.
Knappt 82 procent av Beijer Almas försäljning sker utanför Sverige. Av produktionen sker ungefär 60 procent i Sverige. Detta innebär att koncernen har en stor del av intäkterna i främmande valutor medan en övervägande andel av produktionskostnaderna, särskilt personalkostnaderna, är i svenska kronor. Till viss del hanteras en del av denna valutarisk genom att exempelvis insatsmaterial och maskiner köps in i andra valutor. Ändå kvarstår att koncernens intäkter i vissa främmande valutor överstiger kostnaderna och genom denna obalans är koncernen exponerad för valutarisker. Förändringar i valutakurser har därför en direkt påverkan på koncernens resultat, balansräkning, kassaflöde och på längre sikt även konkurrenskraft. En förstärkning av kronan påverkar över tiden konkurrenskraften och resultatet negativt.
(med nettoexponering avses intäkter minus kostnader)
| 2009 | USD | EUR | DKK | NOK | GBP | RMB | LVL | JPY | HKD | KRW | PLN | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lesjöfors | 4,8 | 114,4 | –2,2 | 26,4 | 115,4 | – | – | – | – | – | – | 258,8 |
| Habia Cable | 20,2 | 64,9 | – | 0,9 | 25,2 | 8,7 | 0,5 | 2,9 | –2,9 | 18,2 | –7,2 | 131,4 |
| Totalt | 25,0 | 179,3 | –2,2 | 27,3 | 140,6 | 8,7 | 0,5 | 2,9 | –2,9 | 18,2 | –7,2 | 390,2 |
| 2008 | USD | EUR | DKK | NOK | GBP | RMB | LVL | JPY | HKD | KRW | PLN | Totalt |
| Lesjöfors | 7,1 | 94,4 | 2,0 | 25,2 | 82,6 | – | – | – | – | – | – | 211,3 |
| Habia Cable | 23,5 | 80,6 | – | 1,4 | 51,9 | 7,1 | –3,1 | 3,0 | –5,8 | 15,6 | – | 174,2 |
| Totalt | 30,6 | 175,0 | 2,0 | 26,6 | 134,5 | 7,1 | –3,1 | 3,0 | –5,8 | 15,6 | – | 385,5 |
Målet för valutariskhanteringen är att kortsiktigt minimera negativa effekter på resultat och ställning till följd av valutakursförändringar. Hanteringen av transaktionsriskerna sker centralt för respektive dotterbolag. Av det prognostiserade nettoflödet för de kommande sex månaderna, dvs skillnaden mellan intäkter och kostnader i en valuta, säkras 50–100 procent. För månaderna 7–12 säkras mellan 35 och 100 procent. I de allra flesta fallen ligger säkringsnivån i mitten av intervallet. De säkringsinstrument som används är i normalfallet terminskontrakt. Undantagsvis kan valutaoptioner användas, efter beslut av koncernledningen. Under 2009 har styrelsen i Beijer Alma beslutat att utöka säkringshorisonten i EUR till 24 mån. Nedan redovisas en tabell över valutakontrakt per balansdagen omräknat till Mkr. Av kontrakten i EUR förfaller 91 Mkr under 2011. Samtliga övriga belopp förfaller inom 12 månader.
| Koncernen | 31/12 2009 | 31/12 2008 |
|---|---|---|
| USD | 29,8 | 40,5 |
| EUR | 237,5 | 135,6 |
| GBP | 94,7 | 49,0 |
| NOK | 18,6 | 15,9 |
| Totalt | 380,6 | 241,0 |
Från och med 1 januari 2005 tillämpas IAS 39. Beijer Alma bedömer att samtliga derivatinstrument uppfyller kraven på säkringsredovisning. Förändringarna av verkligt värde på derivatinstrumenten redovisas därför i övrigt totalresultat. Vid utgången av 2009 fanns ett övervärde i derivatinstrumenten om 18 Mkr som har minskat det egna kapitalet, efter avdrag för uppskjuten skatt. Per den 31 december 2008 fanns ett undervärde i kontrakten om 19 Mkr.Finansiella derivatinstrument såsom valutaterminer används i erforderlig utsträckning. Koncernen har inga övriga finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen och dessa instrument återfinns därmed i nivå 1 i »verkligt värde hierarkin« i enlighet med IFRS 7.
Nettoexponeringen är i särklass störst i EUR och GBP. En procent förändring av EUR gentemot SEK påverkar resultatet med 1,8 Mkr (1,75). En procent förändring av GBP gentemot SEK påverkar resultatet med 1,4 Mkr (1,35). De tecknade terminskontrakten innebär att resultateffekten flyttas framåt i tiden eftersom en övervägande del av de prognostiserade flödena för den kommande tolvmånadersperioden täcks av tecknade kontrakt. Under den tiden kan åtgärder vidtas för att mildra effekterna.
Beijer Alma redovisar resultat- och balansräkningar i SEK. Flera av koncernens bolag har sin redovisning i annan valuta. Detta innebär att koncernens resultat och eget kapital exponeras vid koncernkonsolideringen när främmande valutor omräknas till SEK. Denna exponering påverkar främst koncernens egna kapital och benämns omräkningsexponering. Denna exponering säkras inte.
Beijer Alma exponeras för prisrisker relaterat till inköp av råvaror. Habia använder koppar och en del plaster i sin produktion medan Lesjöfors insatsmaterial är stål och en del andra metaller.
Derivatinstrument för att säkra råvaruinköp har hittills använts i mycket ringa omfattning. Inköpen av direktmaterial uppgick till ca 500 Mkr och består av ett stort antal olika insatsvaror med sinsemellan olika prisutveckling över tiden. För bestående materialprisförändringar kan bolagen i de flesta fall kompensera sig i priset även om klausuler om sådan kompensation tillhör undantagen.
Eftersom Beijer Alma inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor.
Beijer Almas finansnetto och resultat påverkas av fluktuationer i räntenivåerna avseende upplåning. Indirekt påverkas koncernen också av räntenivåernas inverkan på ekonomin i stort. Beijer Almas uppfattning är att kort räntebindning är riskmässigt förenlig med den industriverksamhet som koncernen bedriver. Därför har lånen i normalfallet räntebindningsperioder på upp till 12 månader. Den korta räntan har också varit lägre än långräntan under den senaste tioårsperioden vilket påverkat koncernens resultat positivt.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Långfristiga skulder | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 66 854 | 80 382 | – | – |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 16 141 | 26 175 | – | – |
| Checkkredit | 52 701 | 72 958 | 17 320 | 12 061 |
| Summa räntebärande skulder | 135 696 | 179 515 | 17 320 | 12 061 |
Skulderna till kreditinstitut består av ett tiotal olika krediter i olika valutor och med olika villkor. Räntenivåerna varierar mellan 1,5 procent och 5,8 procent. Genomsnittlig ränta är cirka 3 procent. Genomsnittlig ränta för checkkrediterna är cirka 3 procent. Därtill kommer en limitavgift på i genomsnitt 0,2 procent av den beviljade krediten. Inga derivatinstrument används. Alla lån har rörlig ränta med räntebindningsperioder på upp till 1 år.
Nettokassan uppgår vid senaste årsskiftet till ca 59 Mkr (nettoskuld 18). Sett över året varierar kassa och skuldsättning. Högsta skuldsättningen är efter att utdelningen blivit betald och sedan minskar skuldsättningen fram till årsskiftet. En förändring av räntan med en procentenhet påverkar resultatet marginellt.
Med kreditrisker avses att bolagen inte får betalt för sina fordringar från kunderna. Storleken på respektive kunds kredit bedöms individuellt. För alla nya kunder görs en kreditprövning. Meningen är att kreditgränserna skall avspegla kundens betalningsförmåga. Inom koncernen finns en god riskspridning av försäljningen på branscher och företag. Den svaga konjunkturutvecklingen innebär generellt att företagens finansiella situation har försämrats och att riskerna för kundförluster ökat. Historiskt sett har kundförlusterna varit låga.
Likvida medel innehåller endast kassa- och banktillgodohavanden och av beloppen om 195,5 Mkr (161,5) är merparten investerade hos Nordea och Handelsbanken. Beijer Alma har lån som förfaller vid olika tidpunkter. En stor del av skulderna är checkkrediter som formellt enligt villkoren är ettåriga. Med refinansieringsrisk avses risken att Beijer Alma inte kan klara sina åtaganden på grund av att lån kan sägas upp och svårigheter uppstår att få nya lån.
Beijer Alma hanterar denna risk genom att ha god likviditetsberedskap. Koncernens policy är att tillgänglig likviditet, definierat som kassamedel med tillägg för beviljade men inte utnyttjade checkkrediter, skall uppgå till minst två månaders fakturering. Likviditetsberedskapen vid de senaste årsskiftena framgår av nedanstående tabell.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Kassamedel | 195 513 | 161 495 | 51 | 53 | |
| Beviljade checkkrediter | 471 175 | 411 538 175 000 | 175 000 | ||
| Utnyttjad del av checkkrediter | –52 701 | –72 958 –17 320 | –12 061 | ||
| Tillgänglig likviditet | 613 987 | 500 075 | 157 731 | 162 992 |
Löptidsanalys med skulder inklusive ränta som ska erläggas för respektive tidsperiod enligt låneavtal.
| Mindre än 1 år | 1–5 år | Över 5 år | |
|---|---|---|---|
| 31/12 2009 | |||
| Upplåning | 72 913 | 69 600 | 5 550 |
| Skulder avseende | |||
| finansiell leasing | 603 | 350 | – |
| Leverantörsskulder | |||
| och andra skulder | 78 881 | – | – |
| Totalt | 152 397 | 69 950 | 5 550 |
| Mindre än 1 år | 1–5 år | Över 5 år | |
| 31/12 2008 | |||
| Upplåning | 108 109 | 51 499 | 43 292 |
| Skulder avseende |
| 83 516 | – | – |
|---|---|---|
| 195 818 | 52 502 | 43 292 |
| Av valutakontrakten vid utgången av 2009 på 380,6 Mkr har 91 Mkr en löptid på mellan 1 och 2 år medan kontrakt på 289,6 Mkr har en löptid på |
finansiell leasing 4 193 1 003 –
mindre än 1 år. Valutaterminskontrakten vid utgången av 2008 på 241,0 Mkr har samtliga en löptid på mindre än ett år.
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga förmågan att fortsätta och expandera verksamheten så att den genererar avkastning till aktieägarna samtidigt som kostnaderna för kapitalet hålls på en rimlig nivå.
För att förändra kapitalstrukturen kan utdelningen höjas eller sänkas, nya aktier kan utfärdas, aktier kan återköpas och tillgångar kan säljas.
Kapitalrisken mäts som nettoskuldsättningsgrad innebärande räntebärande skulder minskat med likvida medel i förhållande till eget kapital. Syftet är att skapa handlingsfrihet genom att ha låg skuldsättningsgrad. Vid de senare årsskiftena var nettoskuldsättningsgraden som följer:
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Räntebärande skulder | 136 053 | 179 515 |
| Likvida medel | –195 513 | –161 495 |
| Nettoskuld | –59 460 | 18 020 |
| Eget kapital | 985 757 | 959 565 |
| Nettoskuldsättningsgrad | –6,0 % | 1,9 % |
Redovisningsprinciperna för finansiella instrument har tillämpats enligt nedan:
| 31/12 2009 | Låne- och kundfordringar | Derivat som används för säkringsändamål | Tillgängliga för försäljning | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen | ||||
| Andra långfristiga fordringar | 3 117 | 3 117 | ||
| Andra värdepappersinnehav | 12 479 | 12 479 | ||
| Derivatinstrument (som ingår i | ||||
| raden förutbetalda kostnader) | 17 827 | 17 827 | ||
| Kundfordringar och andra fordringar | 243 681 | 243 681 | ||
| Likvida medel | 195 513 | 195 513 | ||
| Summa | 442 311 | 17 827 | 12 479 | 472 617 |
| 31/12 2009 | Derivat som används för säkringsändamål | Övriga finansiella skulder | Summa | |
| Skulder i balansräkningen | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 82 995 | 82 995 | ||
| Checkkredit | 52 701 | 52 701 | ||
| Leverantörsskulder | 78 881 | 78 881 | ||
| Summa | 214 577 | 214 577 |
| 31/12 2008 | Låne- och kundfordringar | Derivat som används för säkringsändamål | Tillgängliga för försäljning | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen | ||||
| Andra långfristiga fordringar | 3 057 | 3 057 | ||
| Andra värdepappersinnehav | 17 508 | 17 508 | ||
| Kundfordringar och andra fordringar | 272 671 | 272 671 | ||
| Likvida medel | 161 495 | 161 495 | ||
| Summa | 437 223 | 17 508 | 454 731 | |
| 31/12 2008 | Derivat som används för säkringsändamål | Övriga finansiella skulder | Summa | |
| Skulder i balansräkningen | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 106 557 | 106 557 | ||
| Checkkredit Leverantörsskulder |
72 958 83 516 |
72 958 83 516 |
||
| Derivatinstrument (ingår i raden upplupna kostnader) | 19 048 | 19 048 |
I moderbolaget ingår likvida medel om 51 (53) i kategorin låne- och kundfordringar, andra värdepappersinnehav 12 407 (17 508) i kategorin tillgängliga för försäljning samt checkkredit 17 320 (12 061) och leverantörsskulder 291 (671) i kategorin övriga finansiella skulder.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Upplupna personalkostnader | 63 638 | 75 208 | 6 758 | 8 182 | |
| Upplupna räntor | 10 | 11 | – | – | |
| Förutbetalda intäkter | 219 | 1 465 | – | 4 | |
| Reservering för | |||||
| säkerhetsredovisning | – | 19 048 | – | – | |
| Övrigt | 49 567 | 57 947 | 541 | 331 | |
| Totalt | 113 434 | 153 679 | 7 299 | 8 517 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Personalskatter | 11 724 | 10 053 | 378 | 365 | |
| Moms | 11 436 | 15 111 | 260 | 205 | |
| Förskott från kunder | 1 014 | 2 719 | – | – | |
| Övrigt | 3 924 | 9 708 | – | – | |
| Summa | 28 098 | 37 591 | 638 | 570 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Företagsinteckningar | 180 854 | 228 797 | – | – |
| Fastighetsinteckningar | 83 993 | 95 673 | – | – |
| Aktier | 34 235 | 33 204 | 12 260 | 12 260 |
| Maskiner som brukas enligt finansiella leasingavtal |
875 | 8 376 | – | – |
| Tillgångar med äganderätts förbehåll |
4 991 | 5 327 | – | – |
| Totalt | 304 948 | 371 377 | 12 260 | 12 260 |
Koncernen har eventualförpliktelser avseende borgensförbindelser och ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen respektive moderbolaget lämnat följande förpliktelser/ansvarsförbindelser.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Investeringsåtagande | 1 493 | 2 000 | 1 493 | 2 000 | |
| Garantier | 1 644 | 564 | – | – | |
| Totalt | 3 137 | 2 564 | 1 493 | 2 000 | |
Koncernen har inte identifierat några materiella åtaganden som inte redovisas i de finansiella rapporterna.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Mottagen utdelning | – | – | 115 000 | 180 000 |
| Erhållna räntor | 1 104 | 7 133 | 7 179 | 9 902 |
| Betalda räntor | –7 706 | –15 046 | –1 375 | –1 899 |
| Totalt | –6 602 | –7 913 | 120 804 | 188 003 |
| Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Avskrivningar Resultat i intressebolag |
71 448 795 |
62 149 –1 474 |
260 – |
236 – |
| Nedskrivning av aktier | – | – | 7 662 | – |
| Totalt | 72 243 | 60 675 | 7 922 | 236 |
Under 2009 gjordes inga företagsförvärv förutom att Habia Cable förvärvade aktierna i det vilande bolaget Habia Cable Sp Zoo för att starta verksamhet i Polen. Förvärvet gjordes för att snabba på bolagsbildningsprocessen.
| Köpeskillingen (kontant betalning) | 151 Tkr |
|---|---|
| Förvärvade nettotillgångar värderade till verkligt värde | 58 Tkr |
| Goodwill | 93 Tkr |
Lesjöfors förvärvade fjädertillverkaren Stece Fjädrar AB i Mönsterås med tillträde den 30 juni 2008. Stece omsätter på helårsbasis ungefär 60 Mkr med en rörelsemarginal på 10 %. Förvärvet var ett så kallat inkråmsförvärv.
| Köpeskilling (kontant betalning) | 18,2 Mkr |
|---|---|
| Förvärvade nettotillgångar | 18,2 Mkr |
| Bokfört värde i det | ||
|---|---|---|
| Verkligt värde | förvärvade bolaget | |
| Varulager | 13,5 | 13,5 |
| Fordringar | 0,1 | 0,1 |
| Materiella anläggningstillgångar | 8,1 | 8,1 |
| Kortfristiga skulder | –3,5 | –3,5 |
| Förvärvade nettotillgångar | 18,2 | 18,2 |
Resultatet före skatt sedan förvärvet var 1,0 Mkr. Resultat före skatt de senaste 12 månaderna var 5,6 Mkr.
Habia Cable förvärvade per 1 juli 2008 CS Technology AB (CST) med säte i Lidingö. Bolaget tillverkar avancerade kablage. Omsättningen uppgår till 25 Mkr och rörelsemarginalen har under de senaste åren i genomsnitt legat kring 10 %.
| Köpeskillingen (kontant betalning) | 7,7 Mkr |
|---|---|
| Förvärvade nettotillgångar | 2,5 Mkr |
| Goodwill | 5,1 Mkr |
Några övriga immateriella tillgångar har inte identifierats i förvärvskalkylen. Goodwillen är hänförlig till dels verksamhetens lönsamhet dels till den kompetens inom kablageteknik som kommer Habias övriga verksamhet till gagn.
| Bokfört värde i det | ||
|---|---|---|
| Verkligt värde | förvärvade bolaget | |
| Varulager | 2,1 | 2,6 |
| Fordringar | 1,8 | 1,8 |
| Likvida medel | 2,5 | 2,5 |
| Kortfristiga skulder | –3,9 | –3,6 |
| Förvärvade nettotillgångar | 2,5 | 3,3 |
Resultat före skatt sedan förvärvet var –0,6 Mkr. Resultatet före skatt de senaste 12 månaderna var 1,3 Mkr.
Lesjöfors har tillsammans med Hanil Precision Co Ltd startat bolaget Lesjöfors Gas Springs LV som skall tillverka gasfjädrar. Verksamheten påbörjades under 2009. Aktiekapitalet är 1 miljon Euro, varav Lesjöfors äger 70 procent.
Det har inte skett några transaktioner med närstående utöver de som angetts i not 1 under åren 2008 och 2009.
Summan av eget kapital, uppskjuten skatt och minoriteter dividerat med balansomslutning.
Med eget kapital avses eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Resultat efter finansnetto, med avdrag för 26,3 (28) procent skatt, i relation till genomsnittligt eget kapital.
Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader, i relation till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Räntebärande skulder med avdrag för räntebärande tillgångar.
Vinst per aktie efter skatt.
Begreppet resultat och vinst avser, då inget annat anges, resultat efter finansnetto.
Resultat efter finansnetto, plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Summan av räntebärande skulder, i relation till eget kapital.
Eget kapital i relation till balansomslutning.
Balansomslutning med avdrag för icke räntebärande skulder.
Resultat efter finansnetto, med avdrag för 26,3 (28) procent skatt, i relation till genomsnittligt antal aktier.
Redovisat resultat med avdrag för skatt, i relation till genomsnittligt antal aktier.
Redovisat resultat med avdrag för skatt, i relation till genomsnittligt antal aktier.
Beijer Alma AB och dess dotterbolag är en internationellt verksam industrigrupp med inriktning på komponenttillverkning till kunder inom högteknologiskt inriktade branscher. Bolaget är ett aktiebolag med säte i Uppsala, Sverige. Adressen till bolagets huvudkontor är Box 1747, 751 47 Uppsala. Bolaget är noterat på Stockholmsbörsen.
Dessa koncernräkenskaper har godkänts av Bolagets styrelse den 15 februari 2010.
Balans- och resultaträkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 23 mars 2010.
Beijer Alma AB är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm AB (Stockholms-börsen). Beijer Almas bolagsstyrning baseras därför på svensk lagstiftning och svenska regelverk såsom aktiebolagslagen, noteringsavtalet, bolagets bolagsordning och den svenska koden för bolagsstyrning.
Beijer Alma avviker från kodens bestämmelse 2.4 som stadgar att styrelseledamot i bolaget inte ska vara ordförande i valberedningen. Valberedningen har dock utsett styrelsens ordförande Anders Wall till ordförande i valberedningen eftersom han är huvudägare och eftersom man anser att Anders Walls kompetens och erfarenhet av styrelsearbete och hans omfattande kontaktnät bäst kommer bolaget till gagn i rollen som ordförande i valberedningen. Beijer Alma avviker även från kodens bestämmelse 4.2 som stadgar att styrelsesuppleant inte får väljas för stämmovald ledamot. VD Bertil Persson är vald styrelsesuppleant.
Beijer Alma hade vid utgången av 2009 3.686 aktieägare enligt den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieägarförteckningen. Antalet aktier var 27 431 100 st varav 3 330 000 A-aktier och 24 101 100 B-aktier. En A-aktie berättigar till tio röster medan en B-aktie ger en röst. A-aktien omfattas av hembudsskyldighet. B-aktien är noterad på Stockholmsbörsens Mid Caplista. Alla aktier medför samma rätt till bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning.
Årsstämman skall hållas senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Samtliga aktieägare, som finns registrerade i det av Euroclear Sweden förda aktieägarregistret och som i tid anmält sitt deltagande på stämman, har rätt att delta på stämman och i omröstningar rösta för hela sitt innehav av aktier. Vid årsstämman den 31 mars 2009 deltog 202 aktieägare personligen eller via ombud. Dessa ägare representerade 59,3 procent av antalet aktier och 75,3 procent av rösterna. Protokoll från årsstämman återfinns på Beijer Almas hemsida.
Några av de beslut som stämman fattade var följande: ■ Att dela ut 5,00 kr per aktie.
■ Omval av styrelseledamöterna Anders G. Carlberg, Göran W Huldtgren, Peter Nilsson, Marianne Nivert, Anders Ullberg, Anders Wall och Johan Wall samt styrelsesuppleanten Bertil Persson.
På årsstämman 2009 utsågs en valberedning som ska framlägga förslag till styrelse, styrelseordförande, styrelsearvoden och stämmoordförande inför årsstämman 2010. De personer som utsågs var Anders Wall i egenskap av huvudägare och styrelsens ordförande samt styrelseledamoten Johan Wall jämte tre representanter för de näst huvudägaren största ägarna. Dessa var Caroline af Ugglas (Livförsäkrings AB Skandia), Ulf Hedlundh (Svolder AB) samt Jan Andersson (Swedbank Robur Fonder AB). Valberedningens ledamöter representerade cirka 65 procent av bolagets röster. Styrelsens ordförande, Anders Wall, har haft enskilda diskussioner med varje styrelseledamot för att utvärdera styrelsearbetet och kompetensbehovet inom styrelsen. Denna utvärdering har presenterats för valberedningen. Valberedningens förslag kommer att presenteras i kallelsen till årsstämman 2010.
Beijer Almas styrelse skall enligt bolagsordningen bestå av lägst 7 och högst 10 ordinarie ledamöter och högst 2 suppleanter valda av årsstämman. Styrelsen består för närvarande av 7 ordinarie ledamöter och en suppleant. Suppleanten är bolagets verkställande direktör. Även andra tjänstemän inom koncernen deltar i styrelsens sammanträden som föredragande. Protokollen från styrelsesammanträdena förs av en utomstående jurist. På årsstämman 2009 valdes 7 styrelseledamöter. Styrelsens sammansättning framgår av Not 2. Bland styrelseledamöterna representerar Anders Wall och Johan Wall ägare med mer än tio procent av röster och kapital. Under 2009 höll styrelsen åtta protokollförda styrelsemöten. Styrelseledamöternas närvaro vid dessa möten framgår av tabellen nedan. Ett av mötena förlades till Habias enhet i Söderfors och ett till Lesjöfors enhet i Lesjöfors. Vid dessa sammanträden presenterade den lokala företagsledningen verksamheten. Ett av styrelsemötena ägnades uteslutande åt strategifrågor. Vid två av styrelsemötena rapporterade Beijer Almas revisor sina iakttagelser från granskningen och sin syn på den interna kontrollen. Revisorn informerade även om utvecklingen inom redovisningsområdet och hur denna påverkar Beijer Alma. Styrelsearbetet präglades under året av den ekonomiska krisen och hur koncernens företag hanterade denna. Mycket av arbetet har handlat om kostnadsbesparingar och hur dessa påverkar dels den kortsiktiga leveransförmågan dels den framtida tillväxtpotentialen. Andra frågor på styrelsens bord under året har varit konjunktur- och valutakursutveckling liksom företagsförvärv och investeringar.
Styrelsen har fastställt en skriftlig arbetsordning för sitt arbete som bland annat reglerar följande:
■ VDs befogenhet att underteckna kvartalsrapport Denna arbetsordning ses över och uppdateras årligen. Därutöver finns en instruktion som reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt dennes ansvar och befogenheter. Styrelsen har också formaliserat sina krav på information om utvecklingen i koncernen och i de enskilda bolagen. Detta har resulterat i en månatlig rapport innehållande viktigare händelser och utveckling av orderingång, fakturering, resultat, kassaflöde, ekonomisk ställning samt antal anställda i koncernen och de enskilda dotterbolagen. Rapporten innehåller även trenddiagram för orderingång, fakturering och täckningsbidrag. Dessa trenddiagram ger snabba utslag vid förändringar och ger därigenom tidiga varningssignaler. Förutom att leda styrelsearbetet ska styrelsens ordförande fortlöpande upprätthålla kontakt med koncernchefen för att diskutera den löpande verksamheten och säkerställa att styrelsens beslut verkställs. Styrelsens ordförande bereder tillsammans med koncernchefen strategiska frågor och medverkar vid rekryteringar av nyckelpersoner enligt den så kallade farfarsprincipen. Vid behov deltar styrelsens ordförande vid viktiga externa affärskontakter för att exempelvis stödja dotterbolagens exportförsäljning. Styrelseordföranden deltar även vid behov i affärsförhandlingar exempelvis rörande köp eller försäljning av dotterbolag. Styrelseordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Inom styrelsen har Anders Wall, Anders G. Carlberg och Anders Ullberg utsetts att bereda frågor rörande VDs lön, bonus, pensioner och andra ersättningar. Utskottet bereder även frågor om principer för ersättning till koncernledningen och dotterbolagscheferna samt godkänner på förslag av VD ersättning till koncernledningen och dotterbolagscheferna allt inom ramen för av årsstämman beslutade riktlinjer. Principerna och riktlinjerna framgår av not 1 och styrelsens förslag till årsstämman är att dessa är oförändrade för 2010. Ersättningsutskottet sammanträdde en gång under 2009 och alla ledamöterna närvarade.
| Beroende | Beroende | Ersättnings- | Revisions- | Deltagande Aktieinnehav | Aktieinnehav | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Invald år gentemot ägarna gentemot bolaget | utskott | utskott på styrelsemöten | A-aktier | B-aktier | ||||
| Anders Wall ordförande | 1992 | X | X | X | 8(8) | 1 974 000 | 1 536 120 | |
| Johan Wall vice ordförande | 1997 | X | X | 7(8) | 3 000 | |||
| Anders G. Carlberg ledamot | 1997 | X | X | 6(8) | 3 000 | |||
| Göran W Huldtgren ledamot | 1983 | X | 7(8) | 304 800 | 234 210 | |||
| Peter Nilsson ledamot | 2008 | X | 7(8) | 0 | ||||
| Marianne Nivert ledamot | 2002 | X | 8(8) | 6 000 | ||||
| Anders Ullberg ledamot | 2007 | X | X | 8(8) | 15 000 |
Styrelsen i sin helhet utgör revisionsutskott.
Verkställande direktören i Beijer Alma – Bertil Persson – är också koncernchef och ansvarig för den operativa styrningen av koncernen. Till sin hjälp har han de andra personerna i koncernledningen, som är de verkställande direktörerna i dotterbolagen Lesjöfors och Habia Cable samt koncernens ekonomichef och koncernens controller. Beijer Almas affärsverksamhet bedrivs i dotterbolagen Lesjöfors och Habia Cable. Inom Lesjöfors är verksamheten organiserad i tre affärsområden och i Habia i tre affärsområden. Totalt antal resultatenheter inom Beijer Alma är cirka 40 st. Gruppens affärsmässiga organisation bygger på decentralisering av ansvar och befogenheter i kombination med ett snabbt och väl fungerande rapporterings- och kontrollsystem.
Dotterbolagen Lesjöfors och Habia Cables styrelser består av personer från koncernledningen samt i Habia även externa ledamöter. För dotterbolagen finns motsvarande arbetsordningar som i moderbolaget för styrelserna och skriftliga instruktioner för verkställande direktörerna. I dotterbolagen finns därutöver ett antal policies och instruktioner som reglerar verksamheterna exempelvis beträffande IT, miljö, kvalitet, jämställdhet och attestrutiner. I dotterbolagens VD-instruktioner stadgas att FNs och OECDs »The ten principles« skall följas. »The ten principles« behandlar frågor som exempelvis mänskliga rättigheter, barnarbete, tvångsarbete, miljö och korruption.
Dotterbolagen rapporterar veckovis orderingång, fakturering och orderstock för varje resultatenhet. Bokslut upprättas månadsvis för varje resultatenhet. Boksluten analyseras på olika nivåer inom gruppen och konsolideras på dotterbolags- och koncernnivå. Rapportering till koncernledningen görs för varje resultatenhet, affärsområde och dotterbolag. Rapporteringen sker inom det system som används för koncernboksluten som presenteras för marknaden kvartalsvis. Utöver resultat- och balansräkningar innehåller månadsboksluten nyckeltal och andra relevanta uppgifter. Analyser görs bland annat av varulagernivåer och rörlighet i varulagret samt kundfordringar och kundkredittider. För att kunna följa utvecklingen över tiden används ett flertal grafiska framställningar. I samband med månadsboksluten hålls informella möten mellan dotterbolagens ledningar och koncernledningen.
Grundtankar inom koncernens rapporteringsoch uppföljningssystem är att dessa skall präglas av transparens och decentralisering. Inom respektive dotterbolag läggs stor vikt vid att utveckla och effektivisera processerna. En nyckel till framgång härvidlag är att ha tillgång till relevant och riktig information att mäta och följa upp. Mycket arbete har lagts på att implementera och utveckla affärssystemen för att kunna mäta lönsamheten på enskilda affärer, kunder, branscher och geografiska marknader. De egna kostnaderna följs upp och mäts för de olika momenten i produktion, administration och försäljning och jämförs med tidigare utfall och målsättningar. Den information som man härigenom får fram används även för interna jämförelser där man sporras och lär av de goda exemplen.
Under 2009 har mycket av det operativa arbetet handlat om kostnadsbesparingar. Koncern- och bolagsledningarna har tillsammans löpande gjort analyser av efterfrågeläge och kapacitetsbehov och därefter anpassat organisationerna för att möta en fallande efterfrågan.
Styrelsens ansvar för den interna kontrollen regleras i aktiebolagslagen och i den svenska koden för bolagsstyrning. Koden innehåller även krav på extern informationsgivning om hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad.
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att skapa rimlig säkerhet och tillförlitlighet i den externa finansiella rapporteringen som utgörs av årsredovisningar och kvartalsbokslut. Den interna kontrollen skall också ge rimlig säkerhet i att denna finansiella rapportering är upprättad i enlighet med lagar och tillämpliga redovisningsstandards och övriga regler för noterade bolag.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har via arbetsordningen reglerat arbetsfördelningen. Revisionsutskottet, som utgörs av styrelsen i sin helhet, skall säkerställa att principerna för finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs och att erforderliga kontakter med bolagets revisor upprätthålls.
Ansvaret för det operativa dagliga arbetet med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är delegerat till VD. Tillsammans med koncernens ekonomichef och koncernens controller arbetar han tillsammans med dotterbolagsledningarna i syfte att utveckla och stärka den interna kontrollen bland annat via interna regelverk och policies.
För att den interna kontrollen ska fungera är det viktigt att identifiera de väsentligaste riskerna i verksamheterna. Detta görs i de olika kontrollerna på resultatenhets-, affärsområdes- eller koncernnivå. Riskerna kvantifieras och accepteras, reduceras eller minimeras. I det operativa arbetet för att säkerställa den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen ingår ett omfattande arbete med avvikelseanalyser. Avvikelser från historiska data analyseras liksom avvikelser från prognoser och planer.
Uppföljning för att säkerställa den interna kontrollen görs på alla nivåer. Ansvarig för denna uppföljning är styrelsen.
Det är styrelsens uppfattning att – med hänsyn till koncernens storlek, organisation och ekonomiska rapporteringsstruktur – en särskild granskningsfunktion (intern revision) för närvarande inte är nödvändig.
Denna bolagsstyrningsrapport har inte granskats av bolagets revisorer.
Vi anser att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Uppsala den 15 februari 2010
Beijer Alma AB (publ)
Anders Wall Styrelsens ordförande Anders G. Carlberg Styrelseledamot
Göran W Huldtgren Styrelseledamot
Marianne Nivert Styrelseledamot
Anders Ullberg Styrelseledamot Johan Wall Styrelseledamot Peter Nilsson Styrelseledamot
Bertil Persson Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits den 18 februari 2010
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bodil Björk Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Beijer Alma AB (publ) Org nr 556229-7480
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Beijer Alma AB (publ) för år 2009. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 29–51 samt sidan 56. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 18 februari 2010
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bodil Björk Auktoriserad revisor
Anders Wall, ordförande, f 1931 Utbildning: Studier vid Handelshögskolan i Stockholm.
Med Dr h.c., Ekon Dr h.c., Generalkonsul
Styrelseledamot sedan: 1992 Aktieinnehav genom bolag och familj: 3 513 120 varav 1 974 000 A-aktier. Dessutom innehav i närstående stiftelser 693 000 A-aktier och 3 383 410 B-aktier.
Styrelseordförande i: Beijerinvest AB, Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelser, Konsul Th C Berghs Stiftelse, Ryda Bruk AB, Svenskt Tenn AB, Morgongåva Företagspark AB.
Styrelseledamot i: Domarbo Skog AB, Hargs Bruk AB, Stiftelsen Anders Walls Professur i Entreprenörskap m.fl . Uppsala Universitets Hedersmedlem, Luxemburgs Generalkonsul, ledamot IVA, hedersledamot Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i AB Kol&Koks/Beijerinvest 1964–81, efter sammanslagning med AB Volvo styrelseordförande 1981–83. VD och koncernchef Investment AB Beijer 1983–. Tidigare styrelseuppdrag: Handelsbanken, Skandia, Industrivärden, Uddeholm, Billerud, Group Bruxelles Lambert, Pargesa m.fl .
Utbildning: Civilekonom. Styrelseledamot sedan: 1997 Aktieinnehav: 3 000 Styrelseledamot i: Axel Johnson AB, Axel Johnson Inc., Sapa AB, SSAB, SäkI, Mekonomen, Höganäs AB (ordf.), Sweco m.fl . Tidigare befattningar: VD och
koncernchef i Nobel Industrier, J.S. Saba och Axel Johnson International AB samt vVD i SSAB.
Utbildning: Ekonomutbildning vid Uppsala Universitet. VD Scandecor Marketing AB Styrelseledamot sedan: 1983 Aktieinnehav genom bolag och familj: 541 210 varav 304 800 A-aktier Styrelseledamot i: LeanOn AB Tidigare befattningar: Egen företagare sedan 1968.
Utbildning: Civilingenjör Linköpings Tekniska Högskola. VD och koncernchef Trelleborg AB Styrelseledamot sedan: 2008 Aktieinnehav genom bolag och familj: 0
Styrelseledamot i: Trelleborg AB, Trioplast Industrier AB, Sydsvenska Handelskammaren m.fl . Tidigare befattningar: Affärsområdeschef och andra uppdrag inom Trelleborgkoncernen, organisationskonsult BSI.
Utbildning: Teleingenjör, Fil kand. Styrelseledamot sedan: 2002 Aktieinnehav : 6 000 Styrelseledamot i: SSAB, Wallenstams Byggnads AB, Bolagsstyrningskollegiet. Tidigare befattningar: VD och koncernchef Telia AB, vVD och chef nätverksamheten Telia AB, vVD och Chef HR-verksamheten Telia AB.
Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm.
Marianne Nivert Anders ullberg Johan Wall Bertil persson
Styrelseledamot sedan: 2007 Aktieinnehav genom bolag och familj: 15 000 Styrelseordförande i: Boliden, Eneqvistbolagen, Tieto och Studsvik Styrelseledamot i: Atlas Copco, Sapa Holding och Åkers Tidigare befattningar: VD och koncernchef i SSAB Svenskt Stål, vVD och CFO i SSAB, ekonomidirektör i Svenska Varv.
Utbildning: Civilingenjör , KTH Stockholm, Visiting Scholar, Stanford University, Palo Alto, USA. VD Bisnode AB Styrelsesuppleant: 1997–2000 Styrelseledamot sedan: 2000 Aktieinnehav: 3 000 Styrelseledamot i: Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelser m.fl .
Tidigare befattningar: VD Enea AB, VD Framfab AB, VD Netsolutions AB.
Utbildning: Civilekonom Handelshögskolan Stockholm. VD och koncernchef Beijer Alma AB Styrelsesuppleant: 2000–2001
och sedan 2002 Styrelseledamot: 2001–2002 Aktieinnehav: 53 000 Köpoptioner: 50 000 Tidigare befattningar: Chef för treasuryverksamheten Investor AB, Finansdirektör Scania AB, vVD LGP Telecom AB.
Bertil persson, f 1961 Civilekonom VD och koncernchef Anställd sedan: 2000 Aktieinnehav: 53 000 Köpoptioner: 50 000
Jan Blomén, f 1955, Civilekonom Ekonomichef Anställd sedan: 1986 Aktieinnehav med familj: 47 600
Jan Olsson, f 1956, Civilekonom Koncerncontroller Anställd sedan: 1993 Aktieinnehav: 2 000
ReVISOR
Revisionsbolaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Huvudansvarig revisor Bodil Björk, f 1959 Auktoriserad revisor Revisor i Beijer Alma AB sedan 2006
Dragarbrunnsgatan 45 Forumgallerian Box 1747 751 47 UPPSALA Telefon 018-15 71 60 Telefax 018-15 89 87 E-post [email protected] fö[email protected] www.beijer-alma.se
Strandvägen 5A, 5 tr Box 7823 103 97 STOCKHOLM Telefon 08-506 427 50 Telefax 08-506 427 77
Köpmannagatan 2 652 26 KARLSTAD Telefon 054-13 77 50 Telefax 054-21 08 10 E-post [email protected] fö[email protected] www.lesjoforsab.com
Lesjöfors Industrifjädrar producerande bolag
Jämtlandsgatan 62 Box 997 162 12 VÄLLINGBY Telefon 08-87 02 50 Telefax 08-87 63 50 E-post [email protected]
Hudene 524 92 HERRLJUNGA Telefon 0513-220 00 Telefax 0513-230 21 E-post [email protected]
Stjälpet 21 682 92 NORDMARKSHYTTAN Telefon 0590-530 25 Telefax 0590-530 60 E-post [email protected]
Kanalvägen 3 680 96 LESJÖFORS Telefon 0590-60 81 00 Telefax 0590-310 31 E-post [email protected]
Lillgatan Box 75 383 22 MÖNSTERÅS Telefon 0499-161 54 Telefax 0499-137 10 E-post [email protected]
Valsverksvägen 115 FI-104 10 ÅMINNEFORS Finland Telefon +358 19 27 66 200 Telefax +358 19 27 66 230 E-post [email protected]
Chaffinch Business Park, Croydon Road Beckenham GB-KENT BR3 4DW Storbritannien Telefon +44 2086 661 800 Telefax +44 2086 631 900 E-post [email protected]
Lodge Way, Indian Queens St. Columb GB-CORNWALL TR9 6TF Storbritannien Telefon +44 1726 861 444 Telefax +44 1726 861 555 E-post [email protected]
Kapsedes Str. 2 b LV-3402 LIEPAJA Lettland Telefon +371 340 18 40 Telefax +371 340 18 50 E-post [email protected]
Lesjöfors Banddetaljer producerande bolag
Lesjöfors A/S Ringager 9-11 Postboks 362 DK-2605 BRØNDBY Danmark Telefon +45 46 95 61 00 Telefax +45 46 95 61 95 E-post [email protected]
Mads Clausensvej 75 DK-6360 TINGLEV Danmark Telefon +45 73 34 61 00 Telefax +45 73 34 61 01 E-post [email protected]
Kapsedes Str. 2 b LV-3402 LIEPAJA Lettland Telefon +371 340 18 40 Telefax +371 340 18 50 E-post [email protected]
Expovägen 7 331 42 VÄRNAMO Telefon 0370-69 45 00 Telefax 0370-69 45 99 E-post [email protected]
Nr. 22 Hengshan Rd. Hi-Tech Park New District CN-CHANGZHOU 213022 Kina
Telefon +86 519 511 86 10 Telefax +86 519 511 86 70 E-post [email protected] Lesjöfors Chassifjädrar
Rådjursvägen 8 352 45 VÄXJÖ Telefon 0470-70 72 80 Telefax 0470-70 72 99 E-post [email protected]
Lowfields Way Lowfields Business Park GB-WEST YORKSHIRE HX5 9DA Storbritannien Telefon Automotive +44 1422 370 770 Industrifjädrar +44 1422 377 335 Telefax Automotive +44 1422 377 233 Industrifjädrar +44 1422 373 336 E-post [email protected]
Spannstiftstr. 2 DE-5811 9 HAGEN-HOHENLIMBURG Tyskland Telefon +49 2334 501 718 Telefax +49 2334 501 717 E-post [email protected]
Utländska säljbolag Industrifjädrar och Banddetaljer
Hallimestarinkatu 7B FI-20780 KAARINA Finland Telefon +358 2 276 14 00 Telefax +358 2 235 56 89 E-post [email protected]
Professor Birkelandsvei 24 A N-1081 OSLO Norge Telefon +47 22 90 57 00 Telefax +47 22 90 56 90 E-post [email protected]
Lowfields Way Lowfields Business Park Elland GB-WEST YORKSHIRE HX5 9DA Storbritannien Telefon Automotive +44 1422 370 770 Industrifjädrar +44 1422 377 335 Telefax Automotive +44 1422 377 233 Industrifjädrar +44 1422 373 336 E-post [email protected]
Kanalvägen 18, 6 tr Box 5076 194 05 UPPLANDS VäSBy Telefon 08-630 74 40 Telefax 08-630 74 81 E-post [email protected] [email protected] www.habia.com
Produktion Fabrik & försäljningskontor
Elementvägen 8 Box 8 815 04 SÖDERFORS Telefon 0293-22 000 Telefax 0293-307 51 E-post [email protected]
Dalénum 27 181 70 LIDINGÖ Telefon 08-544 813 40 Telefax 08-544 813 49 E-post [email protected]
Lubieszyn 8 PL-72-002 DOLUJE Polen Telefon +48 91 311 5650 Telefax +48 91 311 8887 E-post [email protected]
Oststrasse 91 DE-22844 NORDERSTEDT Tyskland Telefon +49 405 35 35 00 Telefax +49 405 35 35 035 E-post [email protected]
No. 16 Changjiang Middle Road New District of Changzhou CN-213022 JIANGSU Kina Telefon +86 519 8511 8010 Telefax +86 519 8510 2998 E-post [email protected]
Kanalvägen 18, 6 tr Box 5076 194 05 Upplands Väsby Telefon 08-630 74 80 Telefax 08-630 74 81 E-post [email protected]
Jukolansuora 3 C5 FI-043 40 TUUSULA Finland Telefon +358 20 155 25 30 Telefax +358 20 155 25 39 E-post [email protected]
Tinghøjvej 5 DK-3650 ØLSTyyKE Danmark Telefon +45 70 22 83 03 Telefax +45 47 17 50 10 E-post [email protected]
Unit 10 Short Way Thornbury Industrial Estate Thornbury GB-BRISTOL BS35 3UT Storbritannien Telefon +44 1454 41 25 22 Telefax +44 1454 41 61 21 E-post [email protected]
94, avenue Denis Papin FR-45800 SAINT JEAN DE BRAyE Frankrike Telefon +33 238 22 15 70 Telefax +33 238 22 15 79 E-post [email protected]
Voorerf 33 NL-4824 GM BREDA Nederländerna Telefon +31 76 541 64 00 Telefax +31 76 541 82 89 E-post [email protected]
Zeppelinstrasse 5/1 DE-89231 NEU-ULM Tyskland Telefon +49 731 704 79 50 Telefax +49 731 704 79 599 E-post [email protected]
Flat 11 09, 11 /F Fast Industrial Building 658 Castle Peak Road Lai Chi Kok KOWLOON Hong Kong Telefon +852 2591 13 75 Telefax +852 2838 02 29 E-post [email protected]
Techno Fibres Flat S3, Second Floor Adarsh Apartments 1-1-581 Gandhi Nagar Hyderabad IN-500 080 ANDHRA PRADESH Indien Telefon +91 40 558 24 396 Telefax +91 40 558 24 027 E-post [email protected]
Room 814, Gwachoen Officetel 1-14 Byeollyang-dong Gwachoen-city KR-427-040 GyUNGGI-DO Korea Telefon +82 2 504 66 74 Telefax +82 2 504 66 75 E-post [email protected]
»Beijer Almakoncernen är finansiellt stark, har byggt en internationell organisation med en bra etablering i tillväxtregioner och kostnaderna har reducerats. Det gör sammantaget att resultateffekten av ökad försäljning bör bli god.« »Beijer Almakoncernen är finansiellt stark, har byggt en internationell organisation med en bra etablering i tillväxtregioner och kostnaderna har reducerats. Det gör sammantaget att resultateffekten av ökad försäljning bör bli god.« »Beijer Almakoncernen är finansiellt stark, har byggt en internationell organisation med en bra etablering i tillväxtregioner och kostnaderna har reducerats. Det gör sammantaget att resultateffekten av ökad försäljning bör bli god.«
Bertil Persson VD och koncernchef Bertil Persson VD och koncernchef Bertil Persson VD och koncernchef
Beijer Alma AB (publ) Org nr 556229-7480 Forumgallerian, Dragarbrunnsgatan 45 Box 1747, 751 47 Uppsala Telefon 018-15 71 60 Telefax 018-15 89 87 E-post [email protected] www.beijer-alma.se Beijer Alma AB (publ) Org nr 556229-7480 Forumgallerian, Dragarbrunnsgatan 45 Box 1747,751 47 Uppsala Telefon 018-15 71 60 Telefax 018-15 89 87 E-post [email protected] www.beijer-alma.se Beijer Alma AB (publ) Org nr 556229-7480 Forumgallerian, Dragarbrunnsgatan 45 Box 1747,751 47 Uppsala Telefon 018-15 71 60 Telefax 018-15 89 87 E-post [email protected] www.beijer-alma.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.