Annual Report • Mar 11, 2010
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Framgångarna för Doro® Care Electronics produkter fortsätter. Under året introducerades flera nya mobiltelefoner. Tillväxten under 2009 (36%) uppnådd främst genom flera nya partnerskap i Europa, Nordamerika och Asien/Stillahavsregionen.
Vår affärsidé är att hjälpa den växande andelen äldre bland världens befolkning att aktivt delta i det moderna samhället – för en gladare, säkrare och enklare vardag – genom att utveckla produkter speciellt anpassade till deras specifika behov.
*Källa: Eurostat 72/2008
I mer än 30 år har Doro arbetat konsekvent med design och funktion för att ge människor en bättre och enklare vardag.
Koncernen erbjuder spännande serier med ergonomiskt utformade produkter, speciellt framtagna för människor med nedsatt hörsel, syn, rörlighet, handmotorik eller minnesförmåga. Dessa produkter har utvecklats i nära samarbete med experter inom respektive område, för att allt från användarvänlighet till ljudkvalitet ska bli så bra som möjligt.
Doro fokuserar även på familjer och företag som vill förenkla sin vardag. Produkterna kan användas av grupper som vill kunna kommunicera snabbt och enkelt.
Doros sortiment kännetecknas av telefoner, headsets och walkie-talkies i modern och attraktiv design.
| Detta är Doro | 3 |
|---|---|
| Året i korthet | 4 |
| Finansiell översikt | 5 |
| VD har ordet | 6–7 |
| Produkter i fokus 2009 | 8 |
| Affärskoncept | 9 |
| Doros erbjudande och marknad | 10–11 |
| – Doros partner i Frankrike | 12 |
| – Doros partner i USA | 13 |
| – Doros samarbete med specialister | 14 |
| Fokus på medarbetare | 15 |
| Fokus på kvalitet och miljö | 16–17 |
| Doro-aktien | 18–19 |
| Kvartalsöversikt | 20 |
| Fem år i sammandrag | 21 |
| Förvaltningsberättelse | 22–26 |
| – Care Electronics | 22 |
| – Home Electronics | 22 |
| Finansiella rapporter | 27–31 |
| Redovisningsprinciper | 32–36 |
| Noter | 37–45 |
| Signaturer | 46 |
| Finansiella definitioner | 47 |
| Revisionsberättelse | 48 |
| Bolagsstyrningsrapport | 49–50 |
| – Intern kontroll | 51 |
| Styrelse och revisorer | 52 |
| Ledande befattningshavare | 53 |
| Information till aktieägare | 54 |
Reviderad årsredovisning omfattar sidorna 20–47.
Doro AB är ett publikt bolag med säte i Lund. This Annual report is also available in English. Alla värden uttrycks i svenska kronor (Mkr eller
kr). Sifferuppgifter inom parentes avser verksamhetsåret 2008, om inte annat anges.
Denna årsredovisning är publicerad på bolagets webbplats, www.doro.com den 11 mars 2010.
Tryckta exemplar skickas till aktieägare och andra intressenter efter beställning.
Doro AB i samarbete med RHR/CC, www.rhr.se. © Doro AB 2010.
Doro har under 2009 stärkt sin marknadsposition som ledande aktör inom utvalda kundsegment. Koncernens satsning på Care Electronics har varit framgångsrik och strategiska avtal med ledande distributörer har etablerat Doro på viktiga marknader inom Europa, USA och Asien/ Stillahavsregionen.
• Doro nådde en förlikning i en tvist gällande ett samarbete med en japansk leverantör. Överenskommelsen hade en positiv engångseffekt på kassaflödet om cirka 4 Mkr under andra kvartalet 2009.
• Doro tecknade ett avtal med den europeiska telefonåterförsäljaren The Carphone Warehouse Group PLC, i Sverige känt under namnet The Phone House. Doros lättanvända mobiltelefoner säljs i butiker samt online i nio europeiska länder.
Koncernens fokus de senaste åren har varit att stärka lönsamheten genom en satsning på Care Electronics. Affärsenhetens andel av försäljningen har ökat tiofalt sedan 2006. Under samma period har Doro tecknat flera olika partnerskap för distribution och produktutveckling.
| 2009 | 2008 | 2007 | |
|---|---|---|---|
| Intäkter / Nettoomsättning, Mkr | 492,6 | 362,5 | 346,3 |
| Rörelseresultat (EBITDA), Mkr | 38,0 | –3,6 | 9,9 |
| Rörelseresultat (EBIT), Mkr | 26,6 | –8,2 | 9,2 |
| Resultat efter finansiella poster, Mkr | 24,9 | –10,1 | 8,1 |
| Periodens nettoresultat, Mkr | 22,8 | –11,5 | 7,5 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 5,4 | –2,3 | 2,7 |
| Avkastning på genomsnittligt sysselsatt kapital, % | 52,0 | neg | 27,1 |
| Avkastning på genomsnittligt eget kapital, % | 46,8 | neg | 21,1 |
| Soliditet, % | 31,5 | 17,6 | 24,5 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, Mkr | 64,4 | –21,4 | –30,2 |
| Likvida medel (inklusive outnyttjade krediter), Mkr | 88,4 | 28,3 | 60,2 |
| Antal anställda (genomsnitt) | 60 | 59 | 61 |
| Resultat per aktie efter skatt, kr | 1,30 | –0,66 | 0,43 |
| Synligt eget kapital per aktie, kr | 3,54 | 1,73 | 2,27 |
| För finansiella definitioner, se sidan 47. |
Care Electronics, 61%
Care Electronics Home Electronics Business Electronics
* Från och med 1 januari 2009 rapporteras Home och Business Electronics som en gemensam affärsenhet, Home Electronics.
Förstärkt fokus och internationell expansion bakom ökad omsättning och lönsamhet under 2009. Framgångar för Care Electronics i både Europa och USA.
Vi ska fortsätta att hjälpa den växande andelen äldre bland världens befolkning att delta i det moderna samhället.
Det är med stor glädje vi rapporterar ett bra år för Doro®. Såväl omsättnings- som lönsamhetstrend bekräftar att vi har lyckats vända utvecklingen från tidigare år. Trots global finanskris har vi förstärkt vår internationella närvaro, lanserat nya populära produkter, ökat försäljning och resultat. Sammantaget ger detta betydande värden för bolagets aktieägare.
Bakom dessa framgångar ligger vårt fokus på lättanvända mobiltelefoner för seniorer, något som har förstärkts de senaste två åren. Och, i linje med vår strategi, blev 2009 det år som verkligen etablerade Doro som ledaren för kategorin telekom inom Care Electronics.
Tillväxten inom affärsenheten uppgick till 110 procent, vilket gör att Care Electronics nu svarar för 61 procent av vår försäljning.
Under 2009 har Doro etablerats tydligare på den amerikanska marknaden. Detta har skett genom ett distributionsavtal med den nationella operatören Consumer Cellular, exklusiv leverantör till USA:s största pensionärsorganisationer, med omkring 40 miljoner medlemmar. Två av Doros senaste modeller är godkända för användande hos landets största GSM-operatör, vilket ger oss ett unikt och starkt erbjudande inom vår nisch.
Doro har även fortsatt att stärka positionen på befintliga europeiska marknader genom nya distributionsavtal med betydande återförsäljare som franska Orange och Carphone Warehouse. I slutet av året tecknade vi avtal med Camdenville i Hongkong, som ger oss tillträde till marknader i Kina, Macau och Hongkong samt Taiwan. Vi arbetar dessutom med att få produkter certifierade för marknader i Latinamerika.
Dessa avtal är bra exempel på hur vi utvecklar vårt nätverk med återförsäljare. Kontakterna med etablerade och ledande butikskedjor kompletteras med större operatörer med en stor kundbas.
Baserat på vår goda kunskap och kontakt med seniorer fortsätter vi att utveckla produkter för denna grupps speciella behov.
Under 2009 har vi bland annat lanserat GSM-telefonerna Doro PhoneEasy® 345gsm och Doro PhoneEasy® 410gsm, vilka säljer bra i såväl Europas som i USA.
Vi fortsätter att utveckla vårt erbjudande med fokus på användarvänlighet och lösningar som förenklar livet för människor med funktionsnedsättningar.
Doros varumärke har blivit känt för allt fler människor runt om i världen under det gångna året. Detta är dels en effekt av strategiska avtal med operatörer och återförsäljare, dels genom reklamkampanjer i Norden, Frankrike och Tyskland. Mot slutet av året syntes våra produkter väl i Sverige, jämsides med andra stora tillverkare, i utomhusreklam och på bussar och tåg i en kampanj från en av landets större återförsäljare.
Kampanjerna har stor betydelse för försäljningen i det korta perspektivet men är även viktiga för att öka kännedomen om varumärket bland konsumenterna.
Under 2009 ökade koncernens försäljning med 36 procent jämfört med 2008, från 362 till 493 Mkr. Vi har kunnat rapportera en förbättrad rörelsemarginal för samtliga kvartal under 2009, vilket är en viktig signal om att vi är på rätt väg att etablera en ny och uthållig lönsamhetsnivå.
Under året förbättrades kassaflödet betydligt, från –21 Mkr till 64 Mkr, främst till följd av positivt resultat och bättre utnyttjande av rörelsekapital.
Doro är idag ett tillväxtbolag och dessutom nettoskuldfritt. Detta har vi uppnått av egen kraft. Därutöver har en nyemission skett i november 2009, vilket ger oss förutsättningar för fortsatta investeringar i varumärket Doro, produktutveckling och geografisk expansion.
Tillväxten har vi åstadkommit samtidigt med förbättrad effektivitet. Ett exempel är att lagernivåerna minskat med 40 procent under 2009. Dessutom har vi lyckats växa utan att öka antalet anställda, vilket ger oss en flexibel kostnadsstruktur. Detta i kombination med nyemissionen ger Doro ett mer än fördubblat eget kapital, och en betydligt starkare finansiell position än tidigare.
I början av 2009 fusionerade vi verksamheterna inom affärsenheterna Home och Business till en gemensam enhet. Även om försäljningen inom Home Electronics minskade med 12 procent under året svarar affärsenheten fortfarande för en betydande del av koncernens omsättning. Vi har stor nytta av de goda kontakter som enheten byggt upp med återförsäljarna för att även utveckla försäljningen inom Care Electronics. Arbetet med att förbättra Home Electronics lönsamhet fortsätter, främst genom ökad kostnadseffektivitet.
Vi ska fortsätta att hjälpa den växande andelen äldre bland världens befolkning att delta i det moderna samhället. Genom att vi utvecklar produkter anpassade för deras specifika behov
kan vi göra deras vardagsliv gladare, säkrare och tryggare. Den årliga försäljningen på denna marknad bedöms uppgå till 5-6 miljoner enheter, utanför Kina, och växer i takt med demografin. Vi kan fortsätta att växa genom strategiska distributionsavtal med fler ledande återförsäljare och operatörer i ytterligare marknader runt om i världen. Även om vårt anseende hos operatörerna växer, så är vi en relativt liten nischaktör i en tidig marknadsfas. Men också en sådan position betyder att det finns fortsatt bra utrymme för tillväxt.
Med tiden kommer den äldre delen av befolkningen att bestå av individer mer vana av mobiltelefoner med mer avancerade tjänster och funktioner. Detta inte är en omedelbar utmaning och vi är väl medvetna om utvecklingen och har med detta i vår långsiktiga planering. Precis som vårt nuvarande sortiment så är vi övertygade om att svaren ligger i insiktsfull design och i samtal med användarna om deras specifika önskemål och behov.
Under 2009 har vi tagit marknadsandelar i flera strategiska marknader. I takt med våra framgångar uppmärksammas kan vi förvänta att andra aktörer tittar närmare på vår marknad. Men konkurrens är bra, det ökar kännedomen om produktkategorin och tvingar oss att konstant omvärdera vårt sätt att arbeta. Som det ledande bolaget för lättanvända telekomprodukter för seniorer har vi de bästa förutsättningarna att ytterligare stärka vår position.
Doro inleder 2010 som ett starkt och dynamiskt bolag. Genom att behålla vår strategi och bygga på den växande potential vi ser, förväntar vi att även 2010 blir ett år med tillväxt.
Lanseringen av nya produkter i kombination med redan annonserade och kommande partnerskap förväntas leda till fortsatt ökning av försäljning och rörelseresultat (EBIT). Rörelseresultatet i första kvartalet kan bli lägre än föregående år. Detta som en följd av marknadsinvesteringar i enlighet med tillväxtstrategin.
Home Electronics kommer fortsatt att ge ett betydande bidrag till försäljningen. Vi bedömer att det är möjligt att återställa lönsamheten inom denna affärsenhet, bland annat genom att förenkla vårt sätt att leda verksamheten.
Doro gör livet lättare – vi vill att vår verksamhet och våra produkter ska vara enkla att förstå.
Jag vill också framföra min uppskattning till alla dem som genom hårt arbete och entusiasm gjorde 2009 till ett bra år för Doro. Tillsammans kan vi ta oss an framtida utmaningar – och skapa värden för bolaget, dess aktieägare och våra kunder.
Lund i mars 2010
Jérôme Arnaud
Vår användarvänliga och vikbara mobiltelefon i snyggt utförande med stora knappar och tydlig display gör det enklare än någonsin att ringa och att skicka meddelanden. Funktioner som alarmknapp på baksidan, vibrator, Bluetooth™ och MMS för att ta emot bilder.
Att ringa är nu enklare än någonsin med hjälp av stora talande knappar och en talande telefonbok. Vid inkommande samtal meddelar den talande nummerpresentatören vem som ringer och med den trådlösa knappen kan du besvara ett inkommande samtal fjärrledes. Med hjälp av samma trådlösa knapp kan man även aktivera nödsamtal med ett förinspelat meddelande.
Form 20 har stående basenhet som är enkel att placera i ditt hem. På framsidan av basstationen kan du dessutom placera ditt favoritfoto och på så sätt variera utseendet när du vill. Den behagligt böjda handenheten har utformats för att leverera hög ljudkvalitet.
Väldigt lätt trådlöst headset med lång räckvidd som kan bäras på flera olika sätt för bästa ergonomi. Headsetet har även bullerdämpande mikrofon, överlägsen ljudkvalitet och skydd mot höga ljudstötar. Detta headset kan kopplas till de flesta GAP-kompatibla basenheter och har ett eget linjeinterface så att headsetet kan kopplas direkt till telelinje.
| 13 jan | Doro fortsätter USA-lansering och vinner pris vid världens största konsumentelektronikmässa i Las Vegas |
|---|---|
| 13 feb | Bokslutskommuniké 2008 |
| 16 feb | Doros framgångsrika satsning på enkla mobiltelefoner fortsätter – premiär för fem nya modeller under mobilmässan GSMA i Barcelona |
| 3 mar | Doro vinner guld på CeBIT-mässan |
| 26 mar | Kommuniké från Doros årsstämma 2010 |
| 15 apr | Ökad trygghet för äldre – Doro i nära samarbete med svenska mobiloperatören Redphone |
| 6 maj | Delårsrapport januari–mars 2009 |
| 27 jul | Doro har tecknat avtal med Carphone Warehouse Group |
| 19 aug | Delårsrapport januari–juni 2009 |
| 21 sep | Orange väljer Doro för sitt mobiltelefonierbjudande till äldre användare i Frankrike |
| 19 okt | Amerikanskt genombrott för Doro |
| 4 nov | Delårsrapport januari–september 2009 |
| 16 nov | Doro har genomfört en riktad nyemission om 16 Mkr |
| 10 dec | Doro stärker sin närvaro i Asien med säljstart i Hongkong |
| 14 dec | Doro blir medlem i ledande branschorganisationer |
Doros strategi för att bli ledande inom telekom för seniorer samt att uppnå långsiktig lönsam tillväxt och sina finansiella mål bygger på koncernens omfattande kunskap om hur kundernas behov kan tillgodoses med modern teknologi i användarvänliga produkter.
Vår vision är att Doro ska bli den globala ledaren för kategorin telekom inom Care Electronics.
Doro vill att det ska vara lätt att kommunicera. Vi ska leva nära kunderna så att vi alltid förstår deras behov och därigenom kan skapa de användarvänliga kvalitetsprodukter som gör det enkelt och tryggt i kommunikationen mellan alla människor – oavsett deras fysiska förutsättningar.
Vi hjälper den växande andelen äldre bland världens befolkning att aktivt delta i det moderna samhället – för ett gladare, säkrare och enklare vardagsliv – genom att utveckla produkter speciellt anpassade till deras specifika behov.
Doro utvecklar och marknadsför ett brett och innovativt sortiment av telekom- och konsumentelektronikprodukter. Konsumenter och företag erbjuds användarvänliga produkter av hög kvalitet och med modern design som förenklar kundernas vardags- och affärsliv.
För att kunna erbjuda våra kunder rätt produkt arbetar vi systematiskt för att lära känna och kartlägga slutanvändarens behov. Vår marknadssegmentering ger oss kunskap om slutanvändaren och återförsäljaren genom fokus på definierade målgrupper. Vi erbjuder egna produktkoncept som representerar ett komplett produktsortiment inklusive tjänster för återförsäljaren och distributören. Vi har distributionskanaler som leverantörerna inte har tillgång till genom vår logistikorganisation mellan leverantörer, återförsäljare och distributörer.
Det är så vi skapar förädlingsvärden och det är därför Doro intagit en central roll som en produktutvecklande och värdeförädlande organisation mellan återförsäljare i primärt Norden och delar av Europa samt USA och Asien, och tillverkande leverantörer.
Doros två affärsenheter Care Electronics och Home Electronics ansvarar för utveckling och försäljning. Gemensamt för alla Doros produkter är att de präglas av koncernens samlade kunskap inom funktionell design, teknik och kvalitetskontroll.
Under 2009 har Doro stärkt sitt nätverk av återförsäljare genom att teckna avtal med stora och välkända operatörer och butikskedjor. I Europa finns nu Doros produkter även hos Carphone Warehouse och Orange. I USA säljer Consumer Cellular mobiltelefoner och i Asien/Stillahavsregionen finns Doros telefoner hos distributören Camdenville.
Doros affärsstrategi ska ge en långsiktig och lönsam tillväxt.
I mer än 30 år har Doro arbetat konsekvent med design och funktion för att ge människor en bättre och enklare vardag. Företaget utvecklar, marknadsför och säljer telekomprodukter särskilt anpassade för seniorer.
Den globala försäljningen av mobiltelefoner (telefoner som använder GSM, CDMA, 3G och 4G-teknologi) fortsätter att öka, om än i något svagare takt än tidigare. De senaste årens prispress har lett till sjunkande snittpris på mobiltelefoner, vilket dock förväntas avta.
Prognoser från en av de ledande tillverkarna, Nokia, indikerar en årlig tillväxt om 10 procent av den globala försäljningen av mobiltelefoner, vilket innebär att det kommer att säljas omkring 1,3 miljarder mobiler i världen 2010. Det finns ett flertal globala tillverkare av mobiltelefoner, till Nokia kan läggas SonyEricsson, Motorola och Samsung.
I mer än 30 år har Doro arbetat konsekvent med design och funktion för att ge människor en bättre och enklare vardag. Affärsenhet Care Electronics säljer en spännande serie med ergonomiskt utformade produkter, speciellt framtagna för människor med nedsatt hörsel, syn, rörlighet, handmotorik eller minnesförmåga. Produkterna har utvecklats i nära samarbete med experter inom respektive område, för att allt från användarvänlighet till ljudkvalitet ska bli så bra som möjligt.
Marknaden för Care Electronics består i huvudsak av äldre människor, aktiva senior, som vill ha produkter som är lättanvända och har en tilltalande design. Enligt Eurostat är cirka 17 procent av EU:s befolkning över 65 år. I reala tal betyder detta cirka 85 miljoner medborgare.
Försäljningen inom Home Electronics har minskat under de senaste åren. Affärsenheten verkar på en marknad som kännetecknas av prispress och ett flertal tillverkare med liknande produkter.
Doro har en god marknadsposition i de nordiska länderna samt Frankrike och Storbritannien, där produkter för fast telefoni säljs till privatpersoner såväl som företag som vill ha lättanvända kvalitetsprodukter.
Sedan genombrottsåret 2007 har affärsenheten Care Electronics byggt en stark kund- och volymtillväxt som nu bildar basen för en lönsammare utveckling.
Under 2009 har Doro ökat sin geografiska närvaro samt utöka nätverket med återförsäljare. Detta har skett samtidigt som koncernen stärkt sin logistik för att snabbt kunna möta den ökande efterfrågan från flera säljpunkter. Logistiklösningen bygger på ett fåtal knutpunkter inom respektive region, vilket säkerställer snabb distribution.
Under året utökades Doros försäljning i Europa genom avtal med ledande operatörer och distributörer som Orange och Carphone Warehouse. Det senaste året har Doro också etablerats på den amerikanska marknaden sedan två mobiltelefonmodeller certifierats.
Genom ett avtal med Consumer Cellular i USA kommer Doros användarvänliga och enkla mobiltelefoner Doro Phone-Easy® 345gsm och 410gsm att säljas av en USA:s ledande leverantör av telefonitjänster (MVNO) och utrustning. Bolaget
Genom tydlig exponering av Doros produkter i elektronikkedjornas butiker ökar försäljningen.
Doros TV-reklam 2009 kunde ses av mer än 21 miljoner potentiella kunder i Tyskland, Frankrike, Sverige, Norge och Finland.
Olika specialfunktioner kan knytas till särskilt utformade knappar. Ett exempel är trygghetstjänsten Mondial Assistance i Frankrike som nås genom ett enkelt knapptryck.
disponerar ett av de största näten för mobiltelefoni i USA som omfattar 97 procent av USA:s befolkning. Bolaget är också ensam leverantör av trådlösa telefonitjänster till AARP, en av USA största pensionärsorganisationer med 40 miljoner medlemmar.
Doro har även etablerat sig på den asiatiska marknaden genom ett distributionsavtal med den Hongkong-baserade mobiltelefondistributören Camdenville.
Doros varumärke är kärnan i koncernens verksamhet. Under 2009 har vi förtydligat vårt fokus på Care produkter genom att ändra koncernens gemensamma färg till grönt, den färg som tidigare enbart användes för Care Electronics-sortimentet. Marknadsaktiviteterna har intensifierats genom bland annat tv-reklam i Sverige, Norge och Tyskland, vilket har bidragit till ökad försäljning.
Under det kommande året kommer Doro att öka investeringarna inom marknadskommunikation, dels för att stödja nya etableringar, dels för att öka kännedomen om varumärket i de mer mogna marknaderna. De främsta kanalerna för detta är deltagande i mässor och andra branschevenemang samt koncernens och samarbetspartners webbplatser.
I samarbete med våra återförsäljare har Doro fått en tydlig plats i såväl butiker som i deras säljmaterial, vilket ytterligare stärkt vår position.
Vi har även fördjupat relationerna med telefonoperatörerna genom olika former av samarbeten, främst genom utvecklande av telefonmodeller med inbyggda specialfunktioner.
Genom samarbeten med de brittiska organisationerna RNIB (Royal National Institute of Blind People) och RNID (Royal National Institute for Deaf People) får Doro bättre förståelse och kunskap om hur vardagen för människor med särskilda behov kan se ut. Nya teknikmöjligheter skapar förändrade krav i samhället och hos användaren.
Vi ser en ökande efterfråga på service och tjänster. Doro erbjuder därför både kunder och slutanvändare en komplett värdekedja, från en produkt som utvecklats enligt slutanvändarens krav på känsla och enkelhet, via kompetent säljorganisation till tjänster, support och garantier.
Detta är ett intressant utvecklingsområde, som väl kompletterar vårt utbud av produkter. Några exempel på sådana tjänster är trygghetslarm och enklare hälsokontroll.
Under 2009 etablerade Doro samarbeten med bland andra Mondial Assistance i Frankrike, Alert Call i Storbritannien och Senior Citizen Home Safety Association i Hongkong. En viktig del i dessa företags marknadserbjudadne är tjänster som skapar trygghet hos användarna. Tjänsterna innebär att kunderna inte bara kan känna sig trygga med att veta att de har en säker och lättanvänd kvalitetstelefon, utan att de även snabbt kan få den hjälp de behöver om olyckan är framme.
En viktig förutsättning för den geografiska expansionen är att få Doros modeller godkända för användning i respektive telefonoperatörs nät. Under 2009 har ett omfattande arbete lett fram till att Doro PhoneEasy® 345gsm och 410gsm nu är certifierade för ett av de största nätverken i USA.
Som en av de ledande nischtillverkarna är Doro medlem av den globala branschorganisation GSM Association samt den europeiska utvecklingsorganisationen Mobile Alley. Genom medlemskapen stärker Doro sitt engagemang i utvecklingen av GSM-tekniken och lösningar speciellt framtagna för lättanvända mobiltelefoner.
Den nybildade organisationen Mobile Alley som samlar europeiska utvecklare och tillverkare inom mobil teknologi. Ett viktigt mål är att etablera samarbeten mellan etablerade aktörer och entreprenörer samt nybildade bolag inom sektorn.
Under 2010 deltar Doro som en industripartner i ett av EU:s program för att stärka unionens konkurrenskraft. I det så kallade Vicon-projektet* är målet att få framtidens produkter mer anpassade även till seniorers specifika behov. Två produktområden, tvättmaskiner och mobiltelefoner har valts ut och Doros kunskap inom det senare området kommer att bidra till att morgondagens mobiltelefoner kan utvecklas snabbare, bland annat genom en avatar, en virtuell användarmodell som kan simulera olika förutsättningar hos slutanvändaren. Därmed är Doro den första mobiltelefonproducent att utnyttja den nya tekniken för att skapa lättanvända produkter för den växande befolkningen av seniorer.
* Virtual User Concept for Inclusive Design of Consumer Products and User Interfaces (VICON) är ett projekt inom EU:s sjunde ramprogram, även benämnt FP7.
Från hösten 2009 säljs Doros telefoner i Oranges över 1 200 butiker runt om i Frankrike. Orange marknadsför ett paketerbjudande med telefon- och specialtjänster riktat till seniorkunder som vill ha dygnetrunt-assistens.
Det distributionsavtal som Doro och franska Orange signerade 2009 placerade Doros produkter i ytterligare 1 200 butiker i en redan lönsam marknad. Orange är den ledande leverantören av mobila tjänster i Frankrike och avtalet bekräftar den starka position som Doro har etablerat på denna marknad. Vi frågade Yves Maitre, ansvarig för multimedia och sortiment på Orange om hur samarbetet utvecklas.
"Mobiltelefonmarknaden är en mogen marknad i de flesta västländer. För att utveckla och nå nya kunder måste operatörer bli bättre på att rikta sig till definierade kundsegment – med sina respektive behov och önskemål. Doros konsekventa satsning på seniorer är helt i linje med Oranges strategi. Kombinationen av vårt utbyggda butiksnät och Doros djupa kunnande om sitt specifika segment är ett starkt erbjudande."
"Det i sig har inte någon större betydelse för Oranges samarbete med Doro, men det är en liten fördel. För många fransmän är de skandinaviska länderna kända för bra hälso- och sjukvård och för att ta hand om hela befolkningen.
Våra kunder är medvetna om att Sverige och övriga Norden erbjuder bra service för äldre och människor med funktionsnedsättningar."
"Så här långt har vi fått bra respons och försäljningen är mycket bra för så pass specialiserade produkter. Vi är fortfarande i en lärofas eftersom detta är första gången vi lanserar produkter som Doros. I början tyckte somliga att det var ett riskabelt projekt. Det är en utmaning att ge sig in i ett nytt
marknadssegment och för de flesta kunder kanske inte detta är produkter som skapar omedelbart begär. Men Doros telefoner är helt rätt för målgruppen och passar dessutom perfekt i Oranges strävan att erbjuda innovativa tjänster till alla.
En fransk tidning med oberoende konsumentråd och produkttester gav dessutom Doro högsta betyg med bäst värde för äldre. Hittills har våra erfarenheter bara varit positiva."
"Det viktigaste är att vi lyfte fram dem i vår största och viktigaste butik, på Champs Elysées i Paris, och i andra butiker. De fick samma exponering som vi gav exempelvis iPhone. Telefonerna presenterades även i kundutskick, och naturligtvis på vår webbplats.
Vi har inte kört några specifika kampanjer för Doros produkter, eftersom vi fokuserar på Oranges tjänster. Men vi har ett paket där vi för 10 euro per månad erbjuder kunderna tillgång till Mondial Assistance. Detta är en hjälplinje som är öppen dygnet runt som nås via en speciell knapp på Dorotelefonen. Konceptet ger kunden trygghet samtidigt med möjligheten att delta i olika aktiviteter."
"Det handlar om kombinationen telefoner och Doros kunskap. Bolaget har lång erfarenhet av att arbeta med återförsäljare och en förståelse för slutkundernas speciella behov. Doro vet att seniorer kan vara konservativa och vill ha trygghet. När de säger att deras produkter har batteri med lång laddningstid, är det så.
Kunderna uppskattar även den inbyggda ficklampan och den separata knappen för nödtjänster. Många bolag har försökt att utforma mobiltelefoner för äldre, men inte så framgångsrikt som Doro."
Med sina populära mobiltelefoner har Doro gjort ett snabbt inträde på den amerikanska marknaden. Consumer Cellular är en viktig partner genom sin breda marknadstäckning och samarbete med en av USA:s största pensionärsorganisationer.
Det samarbete som inleddes mellan Doro och Consumer Cellular i USA under senare hälften av 2009 utgör en viktig milstolpe i Doros etablering i Nordamerika. Consumer Cellular har känt till Doro under en tid och varit mycket imponerad av satsningar på seniorer som en målgrupp och inte minst kvaliteten på produkterna.
Vi frågade John Marick, VD för Consumer Cellular om hans företags samarbete med Doro.
"Consumer Cellular, är precis som Doro ett relativt litet företag som utvecklar sin nisch inom en bredare marknad som domineras av betydligt större aktörer. Doro har omvandlat detta till sin fördel.
Redan tidigt i samarbetet var vi imponerade av deras vilja att investera tid, pengar och sakkunskap för att erhålla det certifikat som krävdes för att vi skulle kunna inkludera två av deras modeller i vårt erbjudande. Andra tillverkare skulle förmodligen ha överlämnat det till oss."
"Som mobil virtuell nätoperatör fokuserar vi på att skräddarsy våra tjänster för våra tre huvudsakliga kundgrupper. Dessa är medlemmar i AARP® (USA:s största seniororganisation), medlemmar i bilklubben AAA (American Automobile Association) och de kunder som vi får genom TV-, online- och tryckt reklam.
Snarare än att följa den övriga trådlösa industrin, har vi skapat kundfokuserade lösningar som våra kunder verkligen tycker om. Dessa inkluderar överkomliga priser från endast 10 dollar i månaden, inga krav på långtidskontrakt på våra abonnemang som faktureras i efterhand samt en nöjdhetsgaranti. Lägg vår fantastiska kundsupport till detta och du har en komplett tjänst som är idealisk för dessa gruppers behov."
"Vi började sälja två Doro-modeller, en vikbar och en "vanlig" telefon, i oktober 2009, så det är fortfarande tidigt att säga något. Men den första responsen har varit mycket positiv. Doros varumärke är fortfarande okänt här, men fördelarna med telefoner är uppenbar. Seniorer ser de stora knapparna och den stora, tydliga displayen och får omedelbart en känsla om telefonen kan hjälpa dem."
"Vårt samarbete med AARP började med att vi annonserade i deras tidningar. I september 2008 etablerade vi ett officiellt samarbete som gör att vi kan använda AARP:s logotyp och ger oss tillgång till föreningens kanaler till sina 40 miljoner medlemmar. Föreningen har ett nära samarbete med olika partners som hjälper dem att förstå behoven hos äldre och att se till att de produkter och tjänster man rekommenderar håller hög standard när det gäller kvalitet och ger valuta för pengarna.
I början ansträngde vi oss för att hitta mobiltelefoner som tillgodoser de behov som deras medlemmar har, vilket är anledningen till att vi var mycket glada över att börja samarbetet med Doro."
"Framför allt kombinationen av funktionalitet och kvalitet. Som jag nämnde tidigare, så är de omedelbara fördelarna visuellt mycket uppenbara, men allteftersom användaren blir mer bekant med sin telefon så uppskattar de också andra aspekter som exempelvis nödknappen som kan programmeras att ringa ett visst nummer eller tjänst om olyckan är framme."
"Inte för närvarande. Vi vill inte styra kunderna mot förutbestämda paketlösningar med särskilda funktioner – vi vill att de ska kunna välja den telefon som är rätt för dem. Om till exempel kunden vill ansluta larmknappen till en viss tjänst, kan han eller hon kan ordna det själv. Men olika alternativ för sådana tjänster är något som vi överväger för framtiden."
"Ja, vi anpassade vår befintliga reklam så att även en bild av en Doro-telefon med voice-over finns med. Detta var en temporär lösning men nu har vi ett nytt tv-inslag där Doros produkter kommer att vara med från början."
Fokusgrupper hjälper Doro att göra bättre produkter. Såväl forskare som seniora användare bidrar med kunskap och erfarenhet som gör Doro till ledaren för kategorin telekom inom Care Electronics.
Alexandra Weilenmann var en av de första att studera och publicera rapporter av mobiltelefonanvändning bland ungdomar, dessa studier har fått mycket uppmärksamhet nationellt såväl som internationellt. Weilenmann arbetar för närva-
rande som biträdande universitetslektor på institutionen för Tillämpad IT, vid Göteborgs universitet.
I takt med högre ålder upplever många människor fysiska begränsningar, som gör det svårt att vara delaktig i samhället. Att ha en mobiltelefon som är enkel att använda blir då extra viktig. "Det är fortfarande så att tekniken utesluter de äldre", säger Alexandra Weilenmann, forskare vid Göteborgs universitet.
Telefoni, och i synnerhet mobiltelefoner, utvecklas snabbt av genom ny teknolog och konkurrens. Målet är allt mindre modeller med fler funktioner. Målgrupperna har främst varit ungdomar och affärsfolk som förväntas vilja ha nya och sofistikerade telefoner. Att de äldre ofta glöms bort i utvecklingen av ny teknik är tydligt.
"Det är inbyggt i systemet att man ska ha god syn och snabba fingrar", kommenterar Alexandra Weilenmann. Som biträdande universitetslektor på institutionen för Tillämpad IT har hon sedan våren 1999 studerat hur mobiltelefoner används.
"Det finns naturligtvis en stor skillnad mellan yngre och äldre användare. Bland de yngre är telefonen en central produkt som används i nästan alla sammanhang. De äldre vill ringa och de vill kunna svara", säger hon. "När de yngre växer upp har de med sig en vana av telefoner och dess funktioner. Men vissa saker kommer att bestå, som problem med finmotorik, hörsel och syn."
Lena Flishager. Berit Palm.
Vi vill inspirera och hjälpa seniorer att välja rätt mobiltelefon anpassad efter just deras behov. Därför har vi valt att ta med Doros mobiltelefoner på våra utbildningar inom Pensionärernas Riksorganisation (PRO). Många seniorer är i dag rädda för ny teknik men när det ser Doros enkla mobiltelefoner blir de istället nyfikna.
Mobiltelefonerna har varit en stor tillgång för oss och kommer med all säkerhet att spela en betydande roll i många seniorers liv, säger Berit Palm och Lena Flishager, ledare för studiecirkeln som kallas Mobilär och lär ut de grundläggande funktionerna i mobiltelefoner.
Doro verkar i en bransch som är under snabb förändring. Att behålla och utveckla nyckelkompetens är avgörande för Doro.
Medelantalet anställda i Doro var under 2009 60 (59). Av koncernens medarbetare är 33 (32) procent kvinnor.
Doro verkar i en bransch som är under snabb förändring. Doro eftersträvar därför korta beslutsvägar och har som målsättning att varje medarbetare ska känna sig delaktig och ansvarig för bolagets utveckling. I Doros platta och enkla organisation är ansvar och befogenheter delegerat, vilket ställer krav på medarbetarna att arbeta under stort mått av frihet. En fördel med Doros organisation är att säljare, produktutvecklare och marknadsförare lever nära kunderna och leverantörer, något som blir viktigare i takt med att gemensamma utvecklingsprojekt blir allt fler och genomförs under kortare tid.
Branschens dynamik och Doros fokus på vissa kundsegment ställer höga krav på flexibilitet och respekt. Förutom att Doros personalpolitik följer lagar och avtal som gäller för arbetsmarknader i länder där koncernen har verksamhet är Doros värderingar viktiga. Dessa är i korthet:
Att behålla och utveckla nyckelkompetens är avgörande för att Doro ska kunna leva upp till affärsidén om utveckling av produkter i hög kvalitet och modern design. Det är därför Doros uttalade strävan att ge medarbetarna utrymme och resurser att utvecklas, i såväl sin nuvarande befattning som genom möjligheter att gå vidare till andra befattningar. Med verksamhet i över 30 länder har Doro ett stort antal kontaktytor med leverantörer, återförsäljare och kunder. Utbyte av erfarenheter och kompetenser inom de olika bolagen är idag relativt utvecklat och ambitionen är att formalisera utbildning inom främst säljmetoder och produktutveckling.
Könsfördelning, 2009
Doros verksamhet ska bedrivas på ett ansvarsfullt sätt. För oss är kvalitet samt respekt för miljö och människor grundstenarna i Doros framgång. På dessa bygger vi koncernens långsiktiga lönsamhet.
Doro lägger stor vikt vid kvalitetsarbetet. Återkommande kontroller och ett väl fungerande kvalitetsarbete med tydliga interna och externa processer är en förutsättning för att kunna ta steget in i nya produktområden.
Att ligga steget före konkurrenterna kräver tillgång till rätt teknik, produktion och logistik. Doro har under de senaste åren koncentrerat sin försörjning till ett begränsat antal leverantörer i Kina. Avgörande i val av tillverkare är att de kan upprätthålla en uthålligt jämn och hög kvalitet.
Innan avtal tecknas med en ny tillverkare, oavsett produktområde, utför Doro en företagsutvärdering bestående av en noggrann granskning av såväl företaget som produktionsanläggningen. Varje tillverkningsserie inspekteras därefter med stickprovstest på plats vid fabriken av egen personal innan transport sker till något av Doros två centrallager i Malmö och Paris. Vid ankomst till lagret sker dessutom en inkommande kvalitetskontroll.
I tillägg till dessa kontroller utförs varje kvartal en mer detaljerad genomgång av kvalitetsläget hos samtliga leverantörer, med kvantifiering av feltyper och orsakerna till dessa.
På så sätt får både Doro och leverantören en gemensam uppfattning om på vilken nivå kvalitetsarbetet ligger. Doro hjälper också ofta till med felsökning i själva tillverkningsprocessen. Det ger en mycket god insikt i vilka möjligheter som finns till att ta fram nya produkter men även att ytterligare förbättra tillverkningen av de befintliga.
Samtliga leverantörer mäts på följande områden:
Doro fordrar att leverantörerna undertecknar en särskild deklaration avseende ett gott socialt ansvarstagande. Denna deklaration omfattar ett stort antal krav vad gäller barn- och tvångsarbete, arbetsmiljö, ersättningsnivåer, arbetstider och fri anslutningsrätt till fackföreningar. Kontroll av leverantörer sker genom tredjepartsrevision. Vid avtalsbrott har Doro rätt att med omedelbar verkan säga upp samtliga förbindelser med leverantören.
Doro marknadsför och säljer produkter vars användande och återvinning omfattas av direktiv och lagar även på miljöområdet. Miljöengagemanget hos kunderna ökar successivt, vilket löpande förändrar kravbilden på Doros leverantörer.
Doros kvalitets- och miljöchef svarar för att Doro följer tillämpliga lagar och regler. Dessutom har de olika länderna en miljöansvarig person som säkerställer att respektive lands miljölagstiftning följs.
Bland de mer omfattande direktiv som berör Doros verksamhet finns EU:s direktiv "Waste of Electrical and Electronic Equipment" ("WEEE") som trädde ikraft i augusti 2005, samt "Restriction of the use of certain Hazardous Substances" ("RoHS"), som trädde ikraft den 1 juli 2006.
Registrering av kemikalier enligt "REACH" (Registration, Evaluation, Authorization och Restrictions of CHemicals) berör den part som tillverkar/importerar kemiska ämnen. Då Doro importerar färdiga produkter som har fått sin slutliga tekniska specifikation och utförande från en tillverkningsenhet utanför EU och detta gods inte avger några kemiska substanser under normal användning krävs inte att Doro registrerar eller rapporterar användande av några kemikalier.
Doro strävar efter att välja material med så liten miljöpåverkan som möjligt. I takt med att mer miljöanpassade material utvecklas görs bedömning om dessa kan ersätta befintliga.
Under augusti 2008 infördes ett nytt direktiv om batterier. Detta direktiv följer i stort det ovan nämnda WEEE-direktivet eftersom importören av batterier måste bära kostnaderna för batteriavfallet. Som importör måste Doro också säkerställa att
Sedan mobiltelefonin slog igenom på konsumentmarknaden har produkterna utvecklats snabbt mot mindre och mer effektiva telefoner. Vikten har minskat, antalet ingående komponenter och material reducerats och batterierna förbättrats. Parallellt har även producenterna reducerat miljöpåverkan från tillverkningens alla delar.
Doros produktutveckling är inriktad på att skapa produkter med högre prestanda i kombination med förbättringar avseende energiförbrukning, ergonomi, användarvänlighet, återvinning och enkel service.
Doro PhoneEasy® 345gsm.
alla importerade battericeller är märkta i enlighet med direktivet. Detta var fullt ut genomfört i vår produktion, i god tid före direktivets införande.
Ytterligare ett nytt direktiv med viss påverkan på Doros verksamhet är ErP-direktivet (Energirelaterade Produkter), tidigare EUP-direktivet. Innebörden blir för Doro att säkerställa en ekologisk design, en energisnål produktionsprocess och låg energiförbrukning hos batteriladdare och externa strömförsörjningsenheter. Under 2009 inkluderades även användningen av nickel.
I den egna verksamheten strävar Doro efter att minimera yttre påverkan på miljön genom ett effektivt utnyttjande av resurserna i alla led. Logistiken av produkter och förpackningar optimeras genom ständigt fokus på planering och genomgång av behov av volymer av förpackningar och instruktioner. Så långt det är affärsmässigt försvarbart använder Doro sig av leverantörer och transportföretag som är miljöcertifierade.
Alla Eco Functionality produkter är också Energy Star godkända. Detta innebär att de följer de mycket strikta riktlinjer
för energiförbrukning, som satts av amerikanska myndigheter och som även används inom
EU. Energy Star-märkta produkter förbrukar en tredjedel av energin jämfört med motsvarande, vanliga produkter.
Under 2010 ersätts Energy Star med EU:s krav i ErP-direktivet.
Den gröna Eco Functionality-märkningen, som finns på Doros nya trådlösa telefoner, är en del av vårt engagemang för att öka miljömedvetandet hos kunderna. Målet med arbetet är att reducera produktens miljöpåverkan, märkningen underlättar för konsumenten att hitta sådana produkter som följer strikta miljökrav.
För att en trådlös telefon ska tilldelas Eco Funtionalitymärkning måste produkten ha en lägre förbrukning både under användning och i viloläge än genomsnittet. Energiförbrukningen måste också vara automatiskt anpassad mellan handenheten och basstationen så att mindre ström används när enheterna är placerade närmare varandra.
Som användare av mobiltelefoner och andra uppladdningsbara produkter kan du göra en enkel och bra insats genom att stänga av din laddare efter användning. Skulle 10 procent av världens användare dra ur kontakten på sin laddare skulle de spara energi motsvarande elförbrukningen i 60 000 hushåll.
Detta gäller inte DECT och andra trådlösa produkter som kombinerar laddare med enhet för sändning/mottagning.
Doros aktie är noterad på Nasdaq OMX Nordisk Börs Stockholm sedan 1993 på dess Small-Cap-lista. Börsvärdet uppgick till 210 Mkr (87) den 31 december 2009.
Kursen på Doros aktier har under perioden 1 januari – 31 december 2009 ökat från 5,00 kronor till 11,00, en uppgång med 120 procent. Under samma period steg OMX Stockholm PI-index med 46,7 procent. Doro-aktien har under året som högst betalts med 12,45 kr och som lägst med 4,00 kr. Sista betalkurs vid årets slut var 11,00 kr, vilket motsvarade ett börsvärde om 210 Mkr (87).
Aktiekapitalet i Doro AB uppgick den 31 december 2009 till 19 107 631 kr, fördelat på 19 107 631 aktier, vilket ger ett kvotvärde om 1,00. Varje aktie berättigar till en röst och alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Doro har inga konvertibler eller pågående optionsprogram.
I november 2009 genomfördes en riktad nyemission av aktier till en begränsad grupp av institutionella och andra större investerare. Nyemissionen uppgick till totalt 1 700 000 aktier, och tillförde Doro 16 150 000 kr före emissionskostnader.
Vid utgången av 2009 hade Doro 3 932 aktieägare, att jämföra med 3 170 året innan. Andelen utländska ägare uppgick vid årsskiftet till 17 procent (12) och institutionellt ägande till cirka 19 procent (2). Doros ledande befattningshavare hade vid årsskiftet ett sammanlagt innehav i Doro om 690 236 aktier. Doros styrelseledamöter ägde vid årsskiftet 1 557 004 aktier. Doro AB ägde vid utgången av 2009 inga egna aktier.
Bolagsstämman 2006 antog en policy som lyder: Inlösen av aktier erbjuds alla aktieägare när medel för detta finns. Denna policy ersätter tillsvidare utdelningspolicyn.
För räkenskapsåret 2009 föreslår styrelsen att ingen utdelning sker.
Redeye Urban Ekelund och Greger Johansson, tel: 08–545 013 30.
Läs mer om aktien och få aktuell börskurs på www.doro.com och www.redeye.se/aktieguiden/doro.
| År | Transaktion | Förändring av aktiekapital |
Emissions- kurs, kr1) |
Ökning av aktie- kapital, Mkr |
Inbetalt belopp, Mkr |
|---|---|---|---|---|---|
| 1998 | Riktad nyemission | 2 740 260 | 18,48 | 2,7 | 50,6 |
| 1998 | Nyemission 1:7 | 1 212 894 | 27,00 | 1,2 | 32,7 |
| 2001 | Riktad nyemission | 11 764 705 | 8,50 | 11,8 | 100,0 |
| 2005 | Nyemission | 7 141 | 1,00 | 0,0 | 0,0 |
| 2005 | Omvänd split, 5:1 | –17 180 000 | |||
| 2006 | Nyemission, 3:1 | 12 885 000 | 6,00 | 64,4 | 71,2 |
| 2006 | Kvittningsemission | 227 631 | 7,66 | 1,1 | 1,5 |
| 2009 | Riktad nyemission | 1 700 000 | 9,50 | 1,7 | 16,2 |
1) Emissionskurser ej omräknade för nyemissioner och omvänd split.
| Data per aktie | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier vid årets slut, tusental1) | 19 108 | 17 408 | 17 408 | 17 408 | 4 295 |
| Börskurs vid årets slut, kr | 11,00 | 5,00 | 5,80 | 5,00 | 14,05 |
| Kvotvärde | 1,00 | 1,00 | 1,00 | 5,00 | 5,00 |
| Resultat per aktie efter skatt, kr | 1,30 | –0,66 | 0,43 | –7,59 | –15,68 |
| Kassaflöde per aktie, kr | 3,66 | –1,24 | –1,22 | –0,57 | –10,12 |
| Synligt eget kapital, kr | 3,54 | 1,73 | 2,27 | 1,81 | 7,47 |
| Utdelning, kr | 0,00* | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 |
| P/E tal 2) | 8,5 | N/A | 13,5 | N/A | N/A |
| Direktavkastning, % 3) | N/A | N/A | N/A | N/A | N/A |
1) Genomsnittligt antal aktier i tusental under 2006: 10 815. Genomsnittligt antal aktier i tusental under 2009: 17 573.
2) P/E tal räknas som börskurs vid slutet av året dividerat med vinst per aktie efter skatt.
3) Direktavkastning räknas som utdelning dividerad med börskurs 31 december.
*) Styrelsens förslag till årsstämman.
| Antal aktier | Kapital och röster, % |
|---|---|
| 2 600 000 | 13,6 |
| 1 247 058 | 6,5 |
| 800 000 | 4,2 |
| 800 000 | 4,2 |
| 755 000 | 4,0 |
| 697 394 | 3,7 |
| 697 388 | 3,7 |
| 656 000 | 3,4 |
| 620 028 | 3,2 |
| 609 332 | 3,2 |
| 9 482 200 | 49,7 |
Källa: Euroclear Sweden AB.
| Aktiefördelning i storleksklasser | ||||
|---|---|---|---|---|
| Innehav, antal aktier |
Antal aktieägare |
I procent av alla ägare |
Äger tillsammans antal aktier |
I procent av alla aktier |
| Under 501 | 2 601 | 66,1 | 324 637 | 1,7 |
| 501–1 000 | 617 | 15,7 | 532 347 | 2,8 |
| 1 001–5 000 | 517 | 13,2 | 1 320 989 | 6,9 |
| 5 001–10 000 | 91 | 2,3 | 724 646 | 3,8 |
| 10 001–15 000 | 22 | 0,6 | 273 454 | 1,4 |
| 15 001–20 000 | 20 | 0,5 | 355 928 | 1,9 |
| Över 20 000 | 64 | 1,6 | 15 575 630 | 81,5 |
| Totalt | 3 932 | 100,0 | 19 107 631 | 100,0 |
Antalet aktieägare har ökat från 3 170 till 3 932. Av det totala antalet aktier ägs cirka 17 procent (12) av utländska aktieägare och cirka 19 (2) procent av institutionella ägare. Källa: Euroclear Sweden AB.
| 2009 2008 |
||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Kv1 | Kv2 | Kv3 | Kv4 | Kv1 | Kv2 | Kv3 | Kv4 |
| Kvartalsvis resultatutveckling | ||||||||
| Nettoomsättning | 95 | 99 | 111 | 188 | 71 | 68 | 102 | 121 |
| Rörelsens kostnader | –89 | –100 | –102 | –163 | –69 | –71 | –96 | –129 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 5 | –1 | 9 | 25 | 2 | –3 | 6 | –8 |
| Avskrivningar enligt plan och nedskrivningar | –1 | –2 | –2 | –6 | –1 | –1 | –1 | –2 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | 4 | –4 | 7 | 19 | 1 | –4 | 5 | –10 |
| Finansnetto | –4 | –1 | 0 | 4 | 0 | 0 | –1 | 0 |
| Resultat efter finansiella poster | 0 | –5 | 7 | 23 | 1 | –4 | 4 | –11 |
| Skatt på periodens resultat | 0 | 0 | 0 | –2 | 0 | 0 | 0 | –1 |
| Nettoresultat | 0 | –5 | 6 | 21 | 1 | –4 | 4 | –12 |
| Kvartalsvis balansräkning för koncernen | ||||||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 16 | 16 | 19 | 18 | 10 | 11 | 12 | 14 |
| Materiella anläggningstillgångar | 7 | 9 | 9 | 8 | 4 | 5 | 6 | 6 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 14 | 14 | 15 | 16 | 0 | 0 | 16 | 14 |
| Varulager | 61 | 62 | 60 | 36 | 56 | 56 | 69 | 59 |
| Kortfristiga fordringar | 44 | 51 | 60 | 97 | 67 | 65 | 73 | 64 |
| Kassa och bank | 10 | 6 | 9 | 40 | 9 | 6 | 2 | 13 |
| Summa tillgångar | 151 | 158 | 171 | 215 | 146 | 143 | 178 | 170 |
| Eget kapital | 31 | 26 | 30 | 68 | 40 | 36 | 41 | 30 |
| Räntebärande skulder | 33 | 33 | 40 | 9 | 27 | 36 | 28 | 43 |
| Icke räntebärande skulder | 87 | 99 | 101 | 138 | 79 | 71 | 109 | 97 |
| Summa eget kapital och skulder | 151 | 158 | 171 | 215 | 146 | 143 | 178 | 170 |
| Kvartalsvis kassaflöde | ||||||||
| Rörelseresultat efter finansiella poster | 0 | –5 | 7 | 23 | 1 | –4 | 4 | –11 |
| Avskrivning enligt plan | 1 | 2 | 2 | 6 | 1 | 1 | 1 | 2 |
| Betald inkomstskatt | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Förändring av rörelsekapital | 7 | 7 | –7 | 23 | –19 | –7 | 2 | 6 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 8 | 4 | 2 | 51 | –17 | –10 | 7 | –3 |
| Avyttring från koncernföretag | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Investeringar | –1 | –7 | –4 | –4 | –2 | –1 | –4 | –3 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –1 | –7 | –4 | –4 | –2 | –1 | –4 | –3 |
| Nyemission | 0 | 0 | 0 | 16 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Förändring räntebärande skulder | –10 | 0 | 7 | –31 | 19 | 16 | –16 | 15 |
| Omräkningsdifferenser och övrigt | 1 | 0 | –2 | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –10 | 0 | 7 | –15 | 19 | 16 | –15 | 16 |
| Kassaflöde (förändring av likvida medel) | –3 | –3 | 2 | 32 | 0 | 5 | –12 | 10 |
| Mkr | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | |||||
| Intäkter | 492,6 | 362,5 | 346,3 | 433,2 | 621,3 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | |||||
| och nedskrivningar, EBITDA | 38,0 | –3,6 | 9,9 | –57,3 | –60,7 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | |||||
| och nedskrivningar, EBIT | 26,6 | –8,2 | 9,2 | –76,9 | –71,0 |
| Finansnetto | –1,7 | –1,9 | –1,1 | –4,8 | –4,2 |
| Resultat efter finansiella poster | 24,9 | –10,1 | 8,1 | –81,7 | –75,2 |
| Balansräkning | |||||
| Anläggningstillgångar | 41,8 | 34,1 | 30,0 | 27,2 | 58,2 |
| Omsättningstillgångar | 132,3 | 123,4 | 123,1 | 154,5 | 211,8 |
| Kassa och bank | 40,4 | 12,6 | 8,3 | 30,5 | 8,0 |
| Eget kapital | 67,6 | 30,0 | 39,5 | 31,6 | 32,1 |
| Räntebärande skulder | 8,8 | 43,3 | 8,1 | 4,5 | 81,2 |
| Icke räntebärande skulder och avsättningar | 138,2 | 96,7 | 113,8 | 145,6 | 156,7 |
| Balansomslutning | 214,5 | 170,1 | 161,4 | 181,7 | 270,0 |
| NYCKELTAL (Definitioner sidan 47) | |||||
| Avkastningstal | |||||
| Avkastning på genomsnittligt sysselsatt kapital, % | 52,0 | neg | 27,1 | neg | neg |
| Avkastning på genomsnittligt eget kapital, % | 46,8 | neg | 21,1 | neg | neg |
| Marginalmått | |||||
| Rörelsemarginal, EBITDA, % | 7,7 | –1,0 | 2,9 | –13,2 | –9,7 |
| Rörelsemarginal, EBIT, % | 5,4 | –2,3 | 2,7 | –17,8 | –11,4 |
| Nettomarginal, % | 5,1 | –2,8 | 2,2 | –18,9 | –12,1 |
| Kapitalintensitet | |||||
| Kapitalomsättningshastighet (ggr) | 2,6 | 2,2 | 2,0 | 1,9 | 2,2 |
| Finansiella mått | |||||
| Nettoskuldsättningsgrad, % | N/A | 1,02 | N/A | N/A | 2,28 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 8,9 | N/A | 8,9 | N/A | N/A |
| Soliditet, % | 31,5 | 17,6 | 24,5 | 17,4 | 11,9 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 64,4 | –21,4 | –30,2 | –5,4 | –43,5 |
| Antal anställda | 58 | 59 | 61 | 87 | 146 |
| Likvida medel (inkl, outnyttjade krediter) | 88,4 | 28,3 | 60,2 | 68,0 | 17,1 |
| Investeringar | 17,5 | 10,2 | 5,1 | 4,0 | 8,9 |
Doro AB är ett publikt aktiebolag (nedan Doro). Bolagets säte är i Lund. Det är registrerat i Sverige under organisationsnummer 556161-9429. Huvudkontoret har besöksadress Magistratsvägen 10, Lund (postnummer 226 43), Sverige. Doro har dotterbolag i Frankrike, Hongkong, Norge, Storbritannien och i USA. Den koncernmässiga strukturen framgår av not 14.
Doro är ett svenskt företag som utvecklar, marknadsför och säljer telekomprodukter särskilt anpassade för seniorer. Företagets specialkompetens inom området riktar sig till en stark växande marknad världen runt. Idag är Doro världens ledande varumärke inom lättanvända mobiltelefoner, baserat på mer än 35 års erfarenhet inom telekommunikation och försäljning i mer än 30 länder över fem kontinenter. Doro skapade kategorin telekom inom Care Electronics och på senare år har företagets produkter mottagit flera högt ansedda internationella designpriser.
Doro verkar huvudsakligen inom den snabbt föränderliga marknaden för elektronikprodukter främst för äldre konsumenter i Europa, USA, Sydamerika och Asien, medan verksamheten inom Home begränsas till vissa länder i Europa.
Produktionen sker till största del i Kina. Doro skyddar produkterna genom egna formverktyg, mönsterskydd samt deltar aktivt i design, utvecklings- och kvalitetssäkringsprocesserna.
Företagets stora inköpsvolymer innebär att Doro är en intressant kund för de tillverkande underleverantörerna samtidigt som det ger en lägre kostnad per enhet.
Doros produktutbud delas in i två affärsenheter: Care Electronics (lättanvända mobiltelefoner och andra specialprodukter för målgruppen seniorer), med 61 procent (39) av koncernens försäljning respektive Home Electronics (trådlösa digitala telefoner, telefoner för fast telefoni, telefonsvarare, baby monitorer, headsets med mera), vilket svarar för resterande 39 procent (61).
Affärsenheten mer än fördubblade sin omsättning under 2009 till 300 Mkr (143), samtidigt som volymerna ökade med 46 procent. Omsättningsökningen var framförallt en effekt av ökade marknadsandelar för GSM-produkter med en funktionell design.
Produkter inom Care Electronics marknadsförs i två grupper: Plus – produkter med mer anpassad form och funktion för att möta ett specifikt behov hos personer med mer omfattande krav. Easy – förenklade produkter anpassade för personer med någon form av funktionshinder som vill ha en enkel och lättanvänd telefon eller annan kommunikationsutrustning.
Gruppering är även grunden för distributionsstrategin med en uppdelning mellan större konsumentelektronikkedjor och specialiserade distributörer samt återförsäljare som riktar sig till personer med speciella behov. Produkter inom Care Electronics säljs genom konsumentelektronikhandeln, vissa telefonoperatörer samt specialister och rådgivare inom omsorg och hjälpmedel.
Bland konkurrenterna kan nämnas Geemarc och Emporia.
Fortsatt prisfall bidrog till omsättningen minskade med 12 procent till 193 Mkr (220) och volymerna minskade med 13 procent jämfört med föregående år.
Huvuddelen av Home Electronics-sortimentet består av hemtelefoner (med eller utan tråd) och är IP-kompatibelt, det vill säga fungerar med telefonitjänster som kan köpas av Internetoperatörer.
Doros sortiment inom Home Electronics återfinns hos flera säljkanaler, bland annat hos stora butikskedjor som Galec, MediaMarkt, Expert och Dixons, vissa telefonoperatörer som Orange och Telenor.
Bland konkurrenterna finns flera av de stora tillverkarna av hemelektronik, som Philips och Gigaset.
För professionella användare är produktens ergonomiska egenskaper viktiga och denna aspekt väger tungt i köpbeslutet. Doro har stor erfarenhet från att utveckla telefoniutrustning som används många timmar om dagen och där användaren ställer höga krav på möjligheter att justera exempelvis ljudnivå. På så sätt förebyggs arbetsrelaterade skaderisker som monoton exponering och långtidsanvändning annars kan orsaka.
Det finns flera globala och regionala konkurrenter, som Alcatel-Lucent, Panasonic, inom detta produktsegment. Headsetmarknaden domineras av amerikanska Plantronics och danska Jabra/GN Netcom.
Produkter till denna målgrupp säljs främst genom kontorsvaruhus, telekomspecialister och operatörer.
Doros omsättning för 2009 uppgick till 493 Mkr (363), en ökning med 36 procent jämfört med föregående år. Volymerna ökade med 3 procent.
Försäljningen av huvudprodukterna GSM, DECT och telefoner för fast telefoni minskade med 1 procent jämfört med föregående år och svarade för 76 procent av den totala volymen (51). Försäljningspriset på DECT-telefoner har fortsatt att sjunka och det finns en generell prispress i marknaden. Resultat före skatt och finansiella poster uppgick till 27 Mkr (–8). I början av 2009 fick moderbolaget utdelning av Doro Finans om 10 Mkr, därefter slutfördes fusionen mellan Doro AB och Doro Finans.
Koncernens resultat efter skatt för helåret uppgick till 23 Mkr (–11). En omvärdering har gjorts av koncernens latenta uppskjutna skattefordringar vilket resulterat i en skatteintäkt om 1,6 Mkr. Koncernen hade 2009 en skatteskuld samt skatt på temporära skillnader om totalt 3,8 Mkr.
En finanspolicy antogs av Doros styrelse i december 2008. Syftet med denna policy är att klarlägga ansvar och beskriva generella regler och riktlinjer relaterade till specifika områden inom Doro AB. Vidare ska policyn stödja verksamheten, minska finansiella risker och effektivt utnyttja kapital och kassaflöde.
Beräknade nettoflöden som motsvarar normala volymer och gällande prislistor i rörelsen (vanligen 3 till 6 månader) säkras till 100 procent. De viktigaste nettovalutaflödena för Doro är för närvarande EUR (inflöde) respektive USD (utflöde), varför en viktig del i Doros arbete med valutasäkring är att säkerställa framtida avtal gällande användande av EUR för att köpa USD.
Doros största marknader är Kontinentaleuropa (48 procent av omsättningen), Norden (34 procent) samt Storbritannien (10 procent). Doros försäljning via distributörer på andra utvalda marknader uppgår till 8 procent.
Från och med den 1 januari 2010 har Doro förändrat indelningen av de geografiska marknaderna till Norden, EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika), Storbritannien, USA & Kanada, CALA (Central- och Latinamerika) samt AP (Asien och Stillahavsregionen).
De övergripande målen för koncernens arbete med personalfrågor är att rekrytera, utveckla och behålla kompetenta och engagerade medarbetare. Årliga utvecklingssamtal utgör en viktig del av detta arbete. Koncernledningen omorganiserades under 2008 och består fortsatt av fem personer.
Det genomsnittliga antalet anställda uppgick till 60 (59).
Doro har under de senaste åren genomfört en effektiviseringsplan för att skapa en lägre kostnadsnivå med en förbättrad effektivitet och en utökad distributionskapacitet.
Som ett led i denna fokusering avvecklades under 2008 Doro Danmark A/S och Doro Tele OY i Finland samt avvecklingen av Doro Audioline GmbH i Schweiz och Doro Atlantel Sp.z o.o i Polen under 2009.
Fusionen av Doro Finans och Doro AB samt av Doro Nordic och Doro AB genomfördes under våren 2009.
Från den 1 januari 2010 har Doro infört en ny internprissättning och en ny legal struktur. Förändringarna betyder att moderbolaget, Doro AB, även är koncernens principal. Doro AB kommer att ha en central funktion med alla huvudfunktioner och alla risker som underlättar en direkt prissättning som minimerar antalet interntransaktioner.
Den nya strukturen medför en enkel internprissättning med få interntransaktioner.
Dotterbolagen i Frankrike, Hongkong, Norge, Storbritannien och USA kommer att fungera som agenter, det vill säga att de endast handhar Doro AB:s försäljning till externa kunder i de olika marknaderna. Respektive dotterbolag erhåller provision
baserad på den försäljning som sker till externa kunder på respektive marknad. Doro AB har köpt varulagren i Frankrike och Storbritannien per den 31 december 2009. Som en följd av detta kommer Doro AB den 1 januari 2010 att förvärva kundregistren från Doro SAS i Frankrike och Doro UK Ltd i Storbritannien.
Tidigare ledamoten Tomas Persson lämnade styrelsen och Karin Moberg invaldes som ny ledamot. Styrelsen består därmed av Bo Kastensson, Peter Blom, Karin Moberg, Jonas Mårtensson samt verkställande direktören Jérôme Arnaud.
Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare avseende 2010 innebär i huvudsak att löner och övriga ersättningsvillkor för ledningen ska vara marknadsmässiga. Utöver fast grundlön kan ledningen även erhålla rörlig ersättning, vilken ska ha ett förutbestämt tak och vara baserad på utfallet i förhållande till resultatmål (och i vissa fall andra nyckeltal). Maximal kostnad för bonus till bolagets ledande befattningshavare får ej överstiga 5 Mkr, inklusive sociala avgifter.
Den totala kostnaden för fast och rörlig ersättning ska varje år bestämmas till ett belopp som inkluderar bolagets alla ersättningskostnader, vilket möjliggör för ledande befattningshavare att allokera delar av sina fasta och rörliga ersättningar till andra förmåner, till exempel pensionsförmåner.
Pensionsplanerna för ledningen ska i huvudsak vara avgiftsbestämda.
Vid uppsägning från bolagets sida kan det finnas rätt till avgångsvederlag, vilket i sådant fall ska ha ett förutbestämt tak. Vid uppsägning från den anställdes egen sida ska inget avgångsvederlag utgå. Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Detta förslag är i linje med förra årets riktlinjer som beslutades av årsstämman 2009.
Doro genomför olika projekt tillsammans med olika externa partners för produktutveckling och design. I normalfallet återfinns den större delen av kostnaderna hos den tillverkande partnern.
I många av dessa fall ingår sedan dessa kostnader i Doros anskaffningsvärde för produkterna. Doro anlitar designföretag från olika länder. I en del fall är dessa kostnader rörliga och i en del fall fasta.
Doro köper även i en del fall teknik från olika externa företag. Vidare investerar Doro i olika formverktyg för att skydda design av produkterna. Dessa aktiveras till dess att första produkten finns färdig för leverans. Därefter skrivs utvecklingsarbetet av i ett till två år beroende på typen av produkt.
Under 2009 uppgick koncernens kostnader för utvecklingsarbeten till 13 Mkr (10), främst för att bredda GSM-sortimentet.
Doro hade vid utgången av 2009 inga patent registrerade i bolaget men rätt att utnyttja olika patent enligt avtal. Doro har registrerat varumärkena Doro, Care Electronics, PhoneEasy, Ergonomic Sound, Airborne, Audioline och Atlantel. Dessutom är ett stort antal produktnamn, mönster och figurer skyddade.
Doro är verksamt inom produktområdena GSM-telefoner,
trådlösa och telefoner för fast telefoni (inklusive telefonsvarare och nummerpresentatörer), samt övriga konsumentrelaterade elektronikprodukter.
Störst omsättning har produktområdet GSM-telefoner som svarar för cirka 48 procent (27) av omsättningen. Därefter följer DECT-telefoner med 24 procent (39) samt telefoner för fast telefoni med mer än 18 procent (22) av koncernens omsättning.
Investeringar sker i design, formverktyg, kontrollutrustning, certifieringsprocesser, inventarier, datorer och mjukvarusystem. Investeringarna uppgick till 17 Mkr (10). Se även Redovisningsprinciper.
Under 2009 var Doro inblandat i tre tvister. En detaljerad redovisning finns i not 21.
I den viktigaste tvisten, hade Doro stämt motparten Sojitz (Nissho Iwai) i Japan, på totalt 106 Mkr. Doro förlorade i första instans i juli 2005. Under våren 2009 nåddes en förlikning i detta ärende från 1999, vilket påverkade koncernens resultat positivt med ungefär 4 Mkr under det andra kvartalet 2009.
En tvist om ett varulager förlorades i andra instans och kommer inte att överklagas. Ytterligare en pågående tvist avser en kvalitetsfråga där motparten är en fransk leverantör.
Doro bedriver ingen verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig. Doro äger inga tillverkningsenheter. Ett omfattande samarbete sker med ett antal av de fabriker som tillverkar Doros produkter. Vid genomgångar av fabriker ställs olika miljökrav. Ett ökande antal av fabrikerna arbetar med olika miljöprogram och de avser att bli ISO 14 000 certifierade.
Regelbunden, kvartalsvis, uppföljning av leverantörers kvalitet sker med hjälp av ett så kallat "Doro score-card". Detta scorecard inriktar sig på leverantörernas tillverkningsprocesser samt eskaleringspunkt med avseende på rapporterade kvalitetsbrister och åtgärder av dessa.
Utvärdering sker på plats av nya tilltänkta leverantörer vad gäller samtliga kvalitetsrelaterade processer, samtidigt görs en första utvärdering kopplat till Doros "Code of Supplier Conduct" (Socialt ansvar). Löpande följs också produktkvalitet upp på enskilda sändningar.
Doros "Quality and Regulatory Manager" följer löpande upp att bolagets produkter lägst motsvarar gällande myndighetskrav på aktuella marknader, tekniska specifikationer samt miljörelaterade krav.
Doro kräver att varje leverantör undertecknar ett speciellt dokument för att säkerställa att leverantörerna uppfyller respektive lands lagstiftning och Doros krav vad gäller anställningsförhållanden. Dokumentet omfattar ett flertal krav, bland annat gällande barnarbete, tvångsarbete, arbetsmiljö, ersättningsnivåer, arbetstider och rätt till facklig anslutning. Från 2008 använder Doro tredjeparts-verifiering för att säkerställa att leverantörerna efterlever Doros krav. Skulle brister
upptäckas har Doro rätt att omedelbart avsluta allt samarbete. Regelbundna besök genomförs vid samtliga fabriker för att studera förhållandena.
Kassaflödet från den löpande verksamheten under året var positivt, 64 Mkr (–21). Det positiva resultatet, i kombination med ett starkt fokus på lagerhantering, är den huvudsakliga förklaringen. Investeringar under året uppgick till 17 Mkr, varav 11 Mkr (6) i immateriella anläggningstillgångar och 6 Mkr (4) i materiella anläggningstillgångar.
I enlighet med IFRS, har gällande terminskontrakt värderats bland finansiella poster, vilket påverkar resultatet positivt med 0,4 Mkr för året.
Vid årsskiftet 2009 var Doro nettoskuldfritt med en nettokassa om 31,6 Mkr, att jämföra med en skuldsättning om 30,7 Mkr vid slutet av 2008. Företaget har outnyttjade kreditfaciliteter om 48 Mkr.
Soliditeten har förbättrats till 31,5 procent (17,6) vid utgången av perioden.
I november genomförde Doro en riktad nyemission med stöd i aktieägarnas godkännande efter den ordinarie bolagsstämman den 26 mars, 2009. Den riktade emissionen omfattade totalt 1 700 000 aktier, riktad till en begränsad grupp institutionella och andra stora investerare. Detta inbringade 16 150 000 kr före emissionskostnader. Aktiekapitalet i bolaget ökar till följd av den riktade nyemissionen med 1 700 000 kr till totalt 19 107 631 kr, vilket innebär en utspädningseffekt för befintliga aktieägare med 8,9 procent efter nyemissionen.
I samband med nyemissionen 2006 fastställde styrelsen ett resultatmål om en rörelsemarginal på lägst fem procent över en konjunkturcykel.
De tidigare målen ligger fast om en maximal skuldsättningsgrad (räntebärande skulder/eget kapital) om 1,3.
Den organiska expansionen ska täckas av internt tillförda medel, medan större förvärv ska finansieras genom nyemission.
Efter koncernens turnaround under 2009 kommer styrelsen att se över Doros finansiella mål under 2010.
Redovisning sker i de olika ekonomiska rapporterna med kvartalsvis utveckling:
Styrelsen har beslutat om följande datum för kvartalsrapporter under 2010:
| Januari–mars 2010: | 5 maj |
|---|---|
| Januari–juni 2010: | 19 augusti |
| Januari–september 2010: | 9 november |
Kvartalsrapporterna publiceras på www.doro.com
Inom moderföretaget Doro AB finns förutom koncernledningen och finansfunktioner också ett antal stödfunktioner för övriga koncernen. Marknadsföring och produktutveckling koordineras av moderbolaget och produkt- och kvalitetsavdelningen övervakar bland annat design- och verktygsanpassningar samt kvalitetssäkring av leveranser. Även inköp och logistik, hantering av de olika materialflödena i koncernen, koordineras av moderbolaget.
Doro AB hade en omsättning om 247 Mkr (176). Resultat efter finansiella poster uppgick till 20 Mkr (–14).
Doro AB ansvarar för större delen av dotterföretagens finansiering. Vid årets slut hade Doro AB en nettoskuld om 21 Mkr (86). Det egna kapitalet uppgår till 67 Mkr (30).
Från och med den 1 juli 2008 omfattas Doro av Svensk kod för bolagsstyrning.
År 2008 utsågs ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott.
Vid årets början bestod Doro AB:s styrelse av fem ledamöter valda av årsstämman den 26 mars 2009. Verkställande direktören Jérôme Arnaud ingår som ordinarie ledamot i styrelsen sedan den 24 oktober 2007. Ekonomi- och finansdirektör Annette Borén är adjungerad till styrelsen som dess sekreterare. Andra tjänstemän i bolaget deltar i styrelsens sammanträden såsom föredragande.
Under verksamhetsåret 2009 hade styrelsen 11 (7) sammanträden enligt nedanstående agenda med huvudsakliga ärenden. Några telefonmöten har hållits utöver de planerade. Närvaron har varit mycket god.
| Februari: | Godkännande av årsbokslut och genomgång med revisor, |
|---|---|
| Mars: | Omstruktureringsfrågor och affärsutveckling, |
| April: | Affärsutveckling (telefonmöte), |
| Maj: | Kvartalsbokslut, omstruktureringsarbetet och affärsutveckling, |
| Juni: | Marknadsstrategi och affärsutveckling (telefonmöte), |
| Augusti: | Kvartalsbokslut och genomgång med revisorer, |
| Oktober: | Affärsutveckling (telefonmöte), |
| November: | Kvartalsbokslut och genomgång med revisorer, |
| November: | Riktad nyemission (telefonmöte), |
| November: | Budget 2010 och strategidiskussion (telefonmöte) och |
| December: | Budget för 2010 samt nya kreditavtal (telefonmöte). |
Inför varje möte utsänds ett underlag cirka en vecka före mötet. Varje månad utsänds föregående månads resultat och kommentarer. Styrelsen behandlar löpande ärenden som affärsläget, budget, periodbokslut och kostnadseffektiviseringar.
Nomineringsarbetet till val av ny styrelse samordnas av en val-beredning som består av Tedde Jeansson (Originat AB), Arne Bernroth (Nordea Bank) och Bo Kastensson (ordförande i Doro AB).
Revisionsfrågor som revisionsarbetets inriktning och omfattning planläggs och beslutas av revisionskommittén som består av Bo Kastensson, Peter Blom, Karin Moberg och Jonas Mårtensson. Revisionens inriktning och omfattning presenteras av bolagets revisor. Baserat på kvartalsbokslut per 30 september genomförs en översiktlig granskning. Resultat från denna rapporteras vid ett möte med revisionskommittén.
Vid styrelsemötet i februari redovisar bolagets revisor resultatet av sin granskning av koncernens interna kontroll och årsbokslut för hela styrelsen.
Ersättningsutskottet består av Bo Kastensson och Peter Blom.
Utskottet har diskuterat och föreslagit löner och bonussystem till ledande befattningshavare vid flera mötestillfällen. Styrelsen i sin helhet har ansvar för ersättningsfrågor och övriga anställningsvillkor för koncernledning och dotterbolagens chefer. Styrelsens ordförande godkänner principerna för ersättning till chefer som rapporterar till verkställande direktören. Totalt hanteras anställningsvillkor för sju personer.
Doros risker och osäkerhetsfaktorer är främst relaterade till leveransstörningar, kundrelationer samt valutakursfluktuationer. Doros hantering av finansiella risker finns i not 32. Övriga risker beskrivs nedan.
Endast valuta- och ränterisker är en prisrisk relaterade till finansiella instrument.
Doro är huvudsakligen verksamt inom telekommunikation och påverkas av elektronikindustrins generella prissänkningar och kostnadsutvecklingen inom hemelektronikbranschen. Detta kan medföra att återanskaffningspris av lager är lägre än anskaffningsvärdet.
Doro arbetar aktivt med olika prognosverktyg och uppföljningsprogram för lagerhantering. Samarbete sker med olika leverantörer som möjliggör god flexibilitet baserat på prognoser som omvandlas till inköpsorder. Förändrade myndighetskrav eller teknikutveckling kan innebära att produkter i lager kan få ett betydligt lägre försäljningsvärde än beräknat.
Löpande tillgång till lånefinansiering från banker har blivit besvärligare. Detta till följd av den allmänna bankkrisen som inleddes i slutet av 2008.
Doros kassaflöde från den löpande verksamheten är normalt negativt under första halvåret med ett positivt kassaflöde under årets sista kvartal. Kreditavtal är anpassat till dessa fluktuationer.
Doro påverkas av olika faktorer och följande effekter på resultatet före skatt finns vid förändring om 1 procent av olika variabler (Mkr):
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Prisförändring | +/– 3 | +/– 2 |
| Volymförändring | +/– 2 | +/– 1 |
| US-dollarkursen | +/– 2 | +/– 2 |
| Ränteförändring | +/– 0 | +/– 0 |
Analysen är gjord i en statisk miljö. I verkligheten kan t ex en lägre US-dollarkurs leda till lägre kundpriser eller kan en högre kurs kompenseras genom högre kundpriser med en tidsfördröjning.
Till följd av kraftiga förändringar i valutamarknaden under 2008 och 2009 upprättade Doros styrelse i december 2008 en mer aktiv finanspolicy. Syftet med denna nya policy är att minska Doros kortfristiga exponering som är en följd av att koncernen har intäkter och kostnader i olika valutor. Nettoflöden säkras genom terminskontrakt. Denna säkringspolicy förväntas delvis att balansera den känslighet som beskrivs i tabellen ovan.
Doro är verksamt inom konkurrensutsatta marknader. Indelningen i olika marknadssegment är ett sätt att möta konkurrensen. Vidare har Doro kontinuerliga program för att skaffa sig kunskap om slutkundernas behov och krav för att på så sätt kunna utveckla unika produkter. Parallellt pågår aktiviteter för att öka produktiviteten.
Doro har under de senaste åren haft mycket små kreditförluster, tack vare att den huvudsakliga kundgruppen är större företag med en regelbunden handel. Under 2009 hade Doro bekräftade kundförluster om 0,2 Mkr. 2008 och 2007 hade Doro inga bekräftade kundförluster. Den största enskilda kunden svarar för 8 procent av koncernens försäljning. I de flesta länder arbetar Doro utan kreditförsäkring.
Risken för reklamationer avser kostnader för att korrigera olika fel som uppkommer i de produkter som Doro har levererat. Normalt är garantierna 12–24 månader. Olika avsättningar görs för de bedömda garantier som är utestående. Koncernens omfattande kvalitetsarbete har förbättrat kvaliteten de senaste åren.
Doro har ett samordnat program för försäkringar. Tillsammans med extern expertis har en policy utarbetats för vilka försäkringar som ska finnas, belopp samt fördelning av risk mellan moderbolag och dotterbolag.
Politisk risk avser risken att myndigheter i olika länder genom olika politiska beslut försvårar, fördyrar eller omöjliggör fortsatt verksamhet. All tillverkning sker i Asien (gäller i princip även för alla konkurrenter). All försäljning sker i stabila länder.
Denna risk avser de kostnader koncernen kan drabbas av för att reducera sin miljöpåverkan. Doro har ingen egen tillverkning. Doro arbetar aktivt med efterlevnad av olika nya direktiv vad gäller miljön. Olika former av avgifter för returer av elektroniskt skrot, emballage och använda batterier har hittills kunnat erläggas.
Denna typ av risk avser de kostnader som Doro kan drabbas av för att driva olika rättsprocesser samt kostnader till tredje part. Under 2009 var Doro part i tre tvister. I förebyggande syfte
har extra juridisk rådgivning införskaffats och inga nya tvister har tillkommit. Branschen med fast telefoni har hittills haft få patenttvister. Så länge olika patentanspråk görs på alla aktörer är dessa oftast kostnadsneutrala.
Årsstämman 2009 beslöt bemyndiga styrelsen att fatta beslut om nyemission av högst 4 000 000 aktier, innebärande en ökning av aktiekapitalet om högst 4 000 000 kr, motsvarande en utspädning om knappt 23 procent av bolagets aktiekapital och totala röstetal. Bemyndigandet gäller till årsstämman 2010.
Det total antalet aktier i Doro AB (publ) uppgår till 19 107 631. Den enskilt största ägaren har sedan 2006 varit Originat AB, med 14 procent av kapital och röster per den 31 december 2009. Ingen annan ägares innehav uppgick till mer än 10 procent vid årets slut.
Det finns inte några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet på grund av bestämmelse i lag eller i Doros bolagsordning. Bolaget har ingen kännedom om avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna.
Doro AB eller dess koncernbolag är inte part i något väsentligt avtal som får verkan, eller ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget eller koncernbolag förändras till följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Den ordinarie årsstämman kommer att hållas kl 15.00 den 25 mars 2010 på hotell Scandic Star, Glimmervägen 5 i Lund.
Vid slutet av 2009 uppgick antalet aktier i Doro AB till 19 107 631 st, med en röst per aktie. Kvotvärdet per aktie är 1,00 kr.
Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman att inte genomföra utdelning för året (0,00 kr).
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att ansamlad förlust i moderbolaget om 7 949 997,10 kronor överförs till ny räkning.
Lanseringen av nya produkter i kombination med redan annonserade och kommande partnerskap förväntas leda till fortsatt ökning av försäljning och rörelseresultat (EBIT).
Rörelseresultatet i första kvartalet kan bli lägre än föregående år. Detta som en följd av marknadsinvesteringar i enlighet med tillväxtstrategin.
Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Intäkter/nettoomsättning | 1,2,3 | 492,6 | 362,5 | 246,9 | 176,2 | |
| Rörelsens kostnader | ||||||
| Handelsvaror | –305,9 | –243,2 | –129,4 | –103,4 | ||
| Övriga externa kostnader | 4,22,27 | –91,8 | –75,1 | –65,9 | –57,1 | |
| Personalkostnader | 5-10 | –56,9 | –47,8 | –29,1 | –25,1 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar av | ||||||
| materiella anläggningstillgångar | 13 | –4,4 | –2,5 | –4,2 | –1,5 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar av | ||||||
| immateriella anläggningstillgångar | 12 | –7,0 | –2,1 | –9,4 | –5,5 | |
| Rörelseresultat | 2 | 26,6 | –8,2 | 9,0 | –16,4 | |
| Resultat från finansiella poster | ||||||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 24 | 0,0 | 1,2 | 12,8 | 4,5 | |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 11 | 1,5 | 0,7 | 0,4 | 1,2 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 11 | –3,2 | –3,8 | –2,1 | –3,7 | |
| Resultat efter finansiella poster | 24,9 | –10,1 | 20,2 | –14,4 | ||
| Skatt på årets resultat | 23 | –2,2 | –1,4 | 1,6 | –1,4 | |
| ÅRETS RESULTAT | 22,8 | –11,5 | 21,7 | –15,8 | ||
| Hänförligt till: | ||||||
| Moderbolagets aktieägare | 22,8 | –11,5 | ||||
| Nyckeltal | ||||||
| Genomsnittligt antal aktier (tusentals) | 17 573 | 17 408 | ||||
| Resultat per aktie före skatt* | 1,42 | –0,58 | ||||
| Resultat per aktie efter skatt* | 1,30 | –0,66 |
* Ingen utspädningseffekt
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Mkr | 2009 | 2008 | |
| ÅRETS RESULTAT | 22,8 | –11,5 | |
| Omräkningsdifferens | –1,1 | 2,0 | |
| Totalresultat | 21,7 | –9,5 |
(Hänförligt till Moderbolagets aktieägare)
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar, Mkr | Not | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbete | 12 | 9,6 | 5,4 | 9,6 | 2,7 |
| Goodwill | 12 | 8,8 | 8,8 | 5,7 | 7,7 |
| Varumärken | 12 | – | – | 10,7 | 14,3 |
| Materiella anläggningstillgångar | |||||
| Inventarier och verktyg | 13 | 7,6 | 5,7 | 6,0 | 3,9 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||||
| Andelar i koncernföretag | 14 | – | – | 21,5 | 57,3 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 0,1 | – | – | – | |
| Uppskjuten skattefordran | 23 | 15,8 | 14,2 | 15,8 | 14,2 |
| Summa anläggningstillgångar | 41,8 | 34,1 | 69,4 | 100,1 | |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||||
| Varulager | |||||
| Färdiga varor och handelsvaror | 35 | 35,6 | 58,8 | 34,9 | 16,1 |
| Förskott till leverantör | 1,3 | 1,4 | 1,3 | 1,4 | |
| Kortfristiga fordringar | |||||
| Kundfordringar | 32 | 85,6 | 54,9 | 43,8 | 18,8 |
| Fordringar hos koncernföretag | – | – | 30,8 | 15,6 | |
| Övriga fordringar | 8,5 | 6,9 | 7,2 | 3,5 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 15 | 1,4 | 1,4 | 1,0 | 1,0 |
| Kassa och bank | 40,4 | 12,6 | 12,2 | 2,7 | |
| Summa omsättningstillgångar | 172,7 | 136,0 | 131,1 | 59,1 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 214,5 | 170,1 | 200,5 | 159,2 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital och skulder, Mkr | Not | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| EGET KAPITAL | ||||||
| Bundet eget kapital | ||||||
| Aktiekapital 19 107 631 aktier, kvotvärde 1,00 kr | 16 | 19,1 | 17,4 | 19,1 | 17,4 | |
| Uppskrivningsfond | – | – | 0,4 | 4,6 | ||
| Övrigt tillskjutet kapital | 100,4 | 86,2 | – | – | ||
| Reservfond | – | – | 55,5 | 55,5 | ||
| Reserver | 3,5 | 4,6 | – | – | ||
| Fritt eget kapital | ||||||
| Överkursfond | – | – | 14,2 | – | ||
| Balanserat resultat Årets resultat |
–78,2 22,8 |
–66,7 –11,5 |
–43,9 21,7 |
–32,2 –15,8 |
||
| Summa eget kapital | 67,6 | 30,0 | 67,1 | 29,5 | ||
| Avsättningar | ||||||
| Avsättning för skatter | 23,29 | 0,3 | – | – | – | |
| Avsättning för garantier | 27 | 17,7 | 11,1 | 5,9 | 4,2 | |
| Övriga avsättningar | 21,26,28,30,31 | 3,4 | 3,4 | 1,0 | 2,0 | |
| Summa avsättningar | 21,4 | 14,5 | 7,0 | 6,2 | ||
| KORTFRISTIGA SKULDER | ||||||
| Räntebärande skulder Checkräkningskredit |
17 | 0,4 | 37,9 | 0,0 | 37,9 | |
| Skulder till kreditinstitut | 8,4 | 5,4 | 8,4 | 5,4 | ||
| Skulder till koncernföretag | – | – | 24,6 | 45,1 | ||
| Summa räntebärande skulder | 8,8 | 43,3 | 33,0 | 88,4 | ||
| Icke räntebärande skulder | ||||||
| Leverantörsskulder | 70,1 | 63,0 | 30,3 | 20,0 | ||
| Skulder till koncernföretag | – | – | 29,3 | 2,7 | ||
| Övriga skulder | 15,7 | 2,1 | 8,4 | 1,0 | ||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 18 | 31,0 | 17,2 | 25,4 | 11,4 | |
| Summa icke räntebärande skulder | 116,8 | 82,3 | 93,4 | 35,1 | ||
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 214,5 | 170,1 | 200,5 | 159,2 | ||
| Ställda panter | 19 | 232,7 | 255,8 | 215,8 | 236,5 | |
| Ansvarsförbindelser/Eventualförpliktelser | 20 | – | – | – | – |
| Förändringar i egna kapitalet år 2009, Mkr |
Aktie- kapital |
Övrigt till- skjutet kapital |
Reserver 1) | Balanserande vinstmedel |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| Eget kapital 31 december 2007 | 17,4 | 86,2 | 2,6 | –66,7 | 39,5 |
| Årets resultat | –11,5 | –11,5 | |||
| Övrigt resultat | 2,0 | 2,0 | |||
| Totalresultat | 2,0 | –11,5 | –9,5 | ||
| Eget kapital 31 december 2008 | 17,4 | 86,2 | 4,6 | –78,2 | 30,0 |
| Årets resultat | 22,8 | 22,8 | |||
| Övrigt resultat | –1,1 | –1,1 | |||
| Totalresultat | –1,1 | 22,8 | 21,7 | ||
| Nyemission | 1,7 | 14,5 | 16,2 | ||
| Emissionskostnader | –0,2 | –0,2 | |||
| Summa förändringar i eget kapital som inte | |||||
| redovisas i resultaträkningen | 1,7 | 14,2 | 0,0 | 0,0 | 15,9 |
| Eget kapital 31 december 2009 | 19,1 | 100,4 | 3,5 | –55,4 | 67,6 |
1) Valutakursdifferenser
Specifikation av valutakursdifferenser som redovisats direkt mot eget kapital tom 2008. Från 2009 rapporteras dessa över Total resultatet. Avser omräkning av de utländska koncernföretagens resultat- och balansräkningar till svensk valuta (självständiga utlandsverksamheter).
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| 4,6 | 2,6 | |
| –1,1 | 2,0 | |
| 3,5 | 4,6 | |
| Förändringar i egna kapitalet år 2009, Mkr |
Aktie- kapital |
Uppskrivnings- fond |
Reserv- fond |
Överkurs- fond |
Balanserande vinstmedel |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | ||||||
| Eget kapital 31 december 2007 | 17,4 | 4,6 | 55,5 | –32,2 | 45,3 | |
| Årets resultat | –15,8 | –15,8 | ||||
| Eget kapital 31 december 2008 | 17,4 | 4,6 | 55,5 | –48,0 | 29,5 | |
| Årets resultat | 21,7 | 21,7 | ||||
| Nyemission | 1,7 | 14,5 | 16,2 | |||
| Emissionskostnader | –0,2 | –0,2 | ||||
| Fusionsdifferens | –4,1 | 4,1 | 0,0 | |||
| Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen |
1,7 | –4,1 | 14,2 | 4,1 | 15,9 | |
| Eget kapital 31 december 2009 | 19,1 | 0,4 | 55,5 | 14,2 | –22,2 | 67,1 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr Not |
2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Resultat efter finansiella poster | 24,9 | –10,1 | 20,2 | –14,4 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m | |||||
| Förändringar av avsättningar | 5,8 | –5,4 | 0,0 | 1,5 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 11,4 | 4,6 | 13,5 | 7,0 | |
| Vinst vid avyttring | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Vinst vid avveckling dotterbolag | 0,0 | –1,2 | –12,8 | –2,3 | |
| Övriga ej kassapåverkande poster | 0,0 | 0,0 | –0,4 | –1,6 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||||
| före förändringar av rörelsekapital | 42,1 | –12,1 | 20,5 | –9,8 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||||
| Förändring av varulager | 23,2 | –3,6 | –18,8 | –17,5 | |
| Förändring av fordringar | –32,3 | 3,8 | –39,9 | –26,6 | |
| Förändring av icke räntebärande skulder | 31,4 | –9,5 | 59,1 | 29,4 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 64,4 | –21,4 | 20,8 | –24,5 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | –11,2 | –5,8 | –10,7 | –12,3 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | –6,3 | –4,4 | –6,3 | –4,3 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –17,5 | –10,2 | –16,9 | –16,6 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||||
| Nyemission | 15,9 | 0,0 | 15,9 | 0,0 | |
| Förändring av räntebärande skulder | –34,5 | 35,3 | –10,3 | 42,0 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –18,6 | 35,3 | 5,6 | 42,0 | |
| Årets kassaflöde | 28,3 | 3,7 | 9,5 | 0,9 | |
| Likvida medel vid årets början1) | 12,6 | 8,3 | 2,7 | 1,8 | |
| Kursdifferens i likvida medel | –0,5 | 0,6 | 0,0 | 0,0 | |
| Likvida medel vid årets slut1) | 40,4 | 12,6 | 12,2 | 2,7 |
1) Likvida medel utgörs av kassa och bank.
Denna årsredovisning och koncernredovisning har den 10 mars 2010 godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering och kommer att föreläggas årsstämman den 25 mars 2010 för fastställande.
Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom antagna av EU.
Koncernredovisningen är vidare upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.2 (Kompletterande redovisningsregler för koncerner).
Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och med tillämpning av Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 (Redovisning för juridiska personer). Även av Redovisningsrådets akutgrupp och Rådet för finansiell rapportering utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas.
Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med dem som tillämpades föregående år med de undantag som framgår nedan.
Koncernen har under året infört nedanstående nya och ändrade standarder från IASB från och med 1 januari 2009. Enbart nya och ändrade standarder som bedöms vara relevanta för koncernen har kommenterats. De uttalanden från IFRIC som har trätt i kraft under räkenskapsåret bedöms inte vara relevanta för koncernen.
Tillämpningen av dessa standarder och tolkningar har inte haft någon effekt på koncernens finansiella resultat eller ställning. Däremot har de givit upphov till ändringar i utformningen av de finansiella rapporterna samt ytterligare notupplysningar,
inklusive, i vissa fall, uppdateringar av redovisningsprinciper. De viktigaste effekterna av dessa förändringar redovisas nedan.
Ytterligare upplysningar skall lämnas avseende finansiella instrument redovisade till verkliga värden i balansräkningen. Av upplysningarna skall det framgå i vilken omfattning verkligt värde är baserat på observerbara indata enligt en hierarki med nivåerna 1–3. Upplysningar ska också lämnas med avseende på inbördes förändringar mellan hierarkinivåerna för finansiella instrument redovisade till verkligt värde. Om ett verkligt värde har beräknats i enlighet med nivå 3 (ej observerbara indata) ska upplysningar lämnas avseende värdeförändringen av dessa instrument och en analys presenteras av förändringen av redovisat värde under året. Därutöver har kraven på upplysningar om likviditetsrisk utökats.
Ändringen i IFRS 7 har inte inneburit några ändringar, förutom utökade kommentarer om likviditetsplaneringen.
IFRS 8, Rörelsesegment (Godkänd av EU 21 november 2007) Denna standard innehåller upplysningskrav avseende koncernens rörelsesegment och ersätter kravet att definiera och presentera primära och sekundära segment baserat på rörelsegrenar och geografiska områden enligt hittills gällande rekommendation IAS 14.
Den nya standarden kräver istället att segmentinformation presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Vidare skall viss geografisk information lämnas samt information om förekomst av kunder som svarar för mer än 10 procent av koncernens omsättning.
I enlighet med hur koncernen styrs och följs upp är segmentsredovisningen baserad på affärsenheterna Home Electronics och Care Electronics, vilket sammanfaller med tidigare sekundärt segment. Under året har det tidigare affärsområdet Business Electronics sammanslagits med Home Electronics.
Den omarbetade standarden skiljer tydligare på vad som är ägartransaktioner och icke ägartransaktioner. Standarden innebär att det i eget kapitalräkningen enbart redovisas ägartransaktioner. Övriga transaktioner som tidigare redovisats i eget kapitalräkningen redovisas som övrigt totalresultat inom rapport över totalresultat för perioden.
Totalresultatet för perioden presenteras antingen som en egen rapport i nära anslutning till resultaträkningen eller som en förlängning av den tidigare resultaträkningen.
Den omarbetade standarden innebär också att en tredje balansräkning, avseende ingången av jämförelseåret, skall presenteras när redovisningsprinciper ändras och det innebär omräkning av tidigare perioder.
Koncernen har valt att presentera en separat resultaträkning tillsammans med en separat rapport över totalresultatet.
Ändringen i IAS 27 innebär att all utdelning från dotterbolag, gemensamt kontrollerade enheter eller intresseföretag ska redovisas i moderbolagets resultaträkning. Under särskilda omständigheter kan en sådan utdelning utgöra en indikation på att värdet av aktierna i har sjunkit och att ett nedskrivningstest därför skall utföras.
Ändringen påverkar ej koncernen. Ändringen påverkar inte moderbolaget då utdelningar alltid redovisas i resultaträkningen samt att nedskrivningstest utförs på aktier i dotterbolag årligen.
I maj 2008 gav IASB ut sin första samling av tillägg till nuvarande standarder, huvudsakligen i syfte att ta bort inkonsekvenser samt klargöra formuleringar.
Förbättringarna har ej haft någon påverkan på koncernen.
Nedan presenteras de nya standarder och tolkningar som ska tillämpas för kalenderåret 2010 eller senare. Enbart standarder och tolkningar som bedöms kunna ha en påverkan på koncernen kommenteras. Doro AB förtidstillämpar inga standarder eller tolkningar.
IFRS 3R Rörelseförvärv och IAS 27R Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (Godkänd av EU 3 juni 2009) IFRS 3R inför ett antal förändringar i redovisningen av rörelseförvärv vilket kommer att påverka storleken på redovisad goodwill, rapporterat resultat i den period som förvärvet genomförs samt framtida rapporterade resultat.
IAS 27R kräver att förändringar i ägarandelar i ett dotterbolag, där majoritetsägaren inte förlorar bestämmande inflytande, redovisas som eget kapitaltransaktioner. Detta innebär att dessa transaktioner inte längre att ger upphov till goodwill, eller leder till några vinster eller förluster. Vidare förändrar IAS 27R redovisningen för förluster som uppstår i dotterbolag och redovisningen när det bestämmande inflytandet över ett dotterbolag upphör.
Förändringarna i IFRS 3R och IAS 27R kommer att påverka redovisningen av koncernens eventuella framtida förvärv och avyttringar och transaktioner med minoritetsägare.
Denna standard är ett första steg i en fullständig omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39. Standarden innebär en minskning av antalet värderingskategorier för finansiella tillgångar och innebär huvudkategorierna redovisning till anskaffningsvärde (upplupet anskaffningsvärde) respektive verkligt värde via resultaträkningen. För vissa investeringar i eget kapitalinstrument finns möjligheten att redovisa till verkligt värde i balansräkningen med värdeförändringen redovisad direkt i övrigt totalresultat, där ingen överföring sker till periodens resultat vid avyttring.
Denna första del av standarden kommer att kompletteras med regler om nedskrivningar, säkringsredovisning och värdering av skulder. IFRS 9 måste tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013 eller senare.
I avvaktan på att alla delar av standarden blir färdiga har koncernen ej utvärderat effekterna av den nya standarden.
I april 2009 gav IASB ut sin andra samling av tillägg till nuvarande standarder, huvudsakligen i syfte att ta bort inkonsekvenser samt klargöra formuleringar.
Förbättringar till IFRS 8, Rörelsesegment innebär att tillgångar och skulder enbart behöver rapporteras i segmentrapporteringen när dessa ingår i underlaget för styrningen och uppföljningen av koncernen.
Doro fördelar inte tillgångar och skulder på affärsenheterna och redovisar därför inte tillgångar och skulder på varje segment. Förbättringarna kommer därför inte ha någon påverkan på koncernen. Övriga förbättringar bedöms inte ha någon påverkan på koncernen.
Tillgångar, avsättning och skulder baseras på historiska anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.
Alla belopp anges, om inget annat sägs, i svenska miljoner kronor (Mkr).
Principer.
I koncernen ingår Moderbolaget Doro AB och de företag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, äger så många aktier att de motsvarar mer än 50 procent av rösterna. Detta innebär att Doro AB har ett bestämmande inflytande över koncernföretaget, vilket innebär en rätt för Doro AB att utforma strategierna för koncernföretaget i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.
Vid verksamhetsårets slut uppgick antalet rörelsedrivande företag i koncernen till 5 (5).
Förvärvade företag ingår i koncernredovisningen från och med förvärvsdagen. Sålda företag ingår till och med försäljningsdagen.
Koncernredovisning upprättas i enlighet med förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet på andelar i koncernföretag fördelas på identifierbara tillgångar och skulder vid förvärvet, till verkliga värden. Om villkoren för en avsättning för omstruktureringsåtgärder är uppfyllda görs en avsättning i förvärvsanalysen. I den görs också avsättning för uppskjuten skatt på förvärvade obeskattade reserver.
Outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag i det förvärvade företaget omvandlas till uppskjuten skattefordran i koncernredovisningen om den bedömda intjäningsförmågan gör att de beräknas kunna utnyttjas. Vidare beräknas uppskjuten skatt på skillnaden mellan verkliga värden på tillgångar och skulder och skattemässiga restvärden. I de fall anskaffningsvärdet för andelarna i koncernföretaget överstiger nettot av förvärvade tillgångar och skulder, enligt ovan, redovisas skillnaden som goodwill, vilken testas minst årligen för nedskrivningsbehov.
Vid köp av företag kan köpeskillingen vara resultatberoende. Beräkning görs i så fall av den framtida vinsten och därmed den totala köpeskillingen. Varje år görs en avstämning och eventuell justering av den förväntade köpeskillingen. För goodwill undersöks huruvida nedskrivningsbehov föreligger.
Mellanhavanden inom koncernen och orealiserade internvinster elimineras i koncernredovisningen. Vid eliminering av interna transaktioner beaktas dessutom skatteeffekten med utgångspunkt från den nominella skattesatsen i respektive land.
Relationen mellan moderbolaget och utländska dotterbolag är avgörande för klassificering av den och därmed för metoden för omräkning. Utlandsverksamheterna i Doro köper huvudsakligen från externa företag och säljer i lokal valuta samt drivs med hög grad av självständighet. Bolagen rapporterar i lokal valuta. Det innebär att Doro tillämpar dagskursmetoden
för omräkning av de utländska koncernföretagens balans- och resultaträkningar, d v s samtliga tillgångar och skulder i koncernföretagen omräknas till balansdagens kurs, medan samtliga poster i resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs för verksamhetsåret.
De valutakursdifferenser som därvid uppkommer är en effekt dels av skillnaden mellan resultaträkningarnas genomsnittskurser och balansdagens kurser, dels av att nettotillgångarna omräknas till en annan kurs vid årets slut än vid årets början. Valutakursdifferenserna förs över totalresultatet.
Vid omräkningen av utlandsverksamheter har följande valutakurser använts:
| Genomsnitts- kurs |
Balansdagens kurs |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | Valuta | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Schweiz | CHF | 7,07 | 6,10 | – | 7,36 | |
| Euroland | EUR | 10,64 | 9,66 | 10,31 | 10,99 | |
| Hongkong | HKD | 0,99 | 0,85 | 0,93 | 1,00 | |
| Norge | NOK | 1,21 | 1,17 | 1,24 | 1,10 | |
| Polen | PLN | 2,45 | 2,75 | – | 2,64 | |
| Storbritannien | GBP | 11,84 | 12,12 | 11,43 | 11,25 | |
| USA | USD | 7,65 | 6,59 | 7,18 | 7,77 |
Fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs, och orealiserade kursvinster och kursförluster ingår i resultatet.
Flöden för januari till april 2010 säkrades i två omgångar under augusti och november 2009 enligt den gällande finanspolicy (antogs av styrelsen i december 2008).
Dessa terminskontrakt redovisas till marknadsvärde i Doros redovisning för 2009. Se vidare information i not 32.
Doro har endast ett intäktsslag: produktförsäljning. Intäkter av produktförsäljning redovisas när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är förknippade med äganderätten övergått till köparen, vilket normalt inträffar när produkterna levereras, priset har fastställts och betalning av fordran är skäligen fastställd.
De anställdas ersättningar redovisas med intjänade och utbetalda löner samt intjänad bonus. Full avsättning görs för olika åtaganden som outtagen semester och sociala avgifter.
Avsättningar och premiebetalningar för pensionsutfästelser (motsvarande framtida pensionsutbetalningar) sker enligt olika pensionsplaner. Alla pensionsutfästelser som inte övertagits av försäkringsbolag eller på annat sätt säkerställts genom fondering hos extern part skuldförs i balansräkningen.
Den dominerande andelen av Doros åtaganden mot personalen är olika avgiftsbestämda pensionsplaner. Utöver detta finns ett fåtal förmånsbestämda pensionsplaner. I Frankrike finns olika avtal om gratifikationer vid pensionsavgång som
baseras på olika faktorer som lön, anställningstid, m m. Samtliga åtaganden för vilka avsättningar görs värderas av aktuarie för att bestämma avsättningens belopp.
Produktutvecklingen sker i samarbete med olika tillverkande externa partners och de huvudsakliga utgifterna finns hos dem. Doro verkar i en miljö med snabb teknisk utveckling. Produktutveckling avser utgifter för produktanpassningar, design, typgodkännanden, m m.
Utgifter hänförliga till utvecklingsfasen aktiveras som immateriell tillgång om det är sannolikt, med hög grad av tillförlitlighet, att de kommer att resultera i framtida ekonomiska fördelar för koncernen.
Detta innebär att stringenta kriterier måste uppfyllas innan ett utvecklingsprojekt resulterar i att en immateriell tillgång aktiveras. Sådana kriterier inkluderar möjligheten att avsluta projektet, bevis för att projektet är tekniskt gångbart och att en marknad existerar såväl som att intention och möjlighet att använda eller sälja den immateriella tillgången finns. Det måste även vara möjligt att tillförlitligt mäta kostnaderna under utvecklingsfasen.
När en aktivering skett kommer den immateriella tillgången att skrivas av under dess uppskattade nyttjandeperiod. Avskrivningsplaner om ett till två år påbörjas från och med marknadsintroduktion av respektive produkt.
Formverktyg för tillverkning av produkterna hos externa partners ägs dock av Doro och utgifterna för dem aktiveras och avskrivs enligt plan om produktens livslängd förväntas överstiga ett år.
Doro har inga utgifter för forskning.
Anläggningstillgångar, bestående av goodwill, uppgraderingsoch vidareutveckling av IT-plattformar, inventarier och verktyg, redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan, förutom goodwill som inte skrivs av i koncernen.
Sedan fjärde kvartalet 2008 använder koncernen finansiella instrument för att säkra sig mot valutafluktuationer. Dessa instrument är endast valutaterminer.
Vid varje bokslutstillfälle bedöms om det föreligger någon indikation för nedskrivning av de redovisade värdena för koncernens tillgångar. Om det finns indikationer beräknas en tillgångs återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Vid fastställande av nyttjandevärde nuvärdesberäknas de uppskattade framtida betalningar som tillgången väntas ge upphov till under nyttjandeperioden.
Vid nuvärdesberäkningen används en kalkylränta före skatt som speglar den aktuella marknadsräntan och den risk som är hänförlig till tillgången. Om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning av tillgången till återvinningsvärdet. Återföringar av nedskrivningar genomförs om det inte längre finns skäl för dessa nedskrivningar förutom goodwill. Nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar redovisas i resultaträkningen.
För goodwill görs minst en årlig avstämning av framtida
förväntade resultat- och kassaflödesutveckling. Vid behov görs nedskrivning av goodwill. I nuläget finns enbart goodwill relaterat till den geografiska marknaden Övriga Europa om 8,8 Mkr. Då denna region har förväntade positiva kassaflöden finns det inga indikationer på nedskrivningsbehov.
Avskrivningarna enligt plan sker linjärt baserad på tillgångsslagens ursprungliga anskaffningsvärde och den beräknade nyttjandeperioden:
| Verktyg (för tillverkning av produkter) | 2–3 år |
|---|---|
| (om produktlivslängden > 1 år) | |
| Datorer, bilar, möbler m m | 2–5 år |
Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. I annat fall är det fråga om operationell leasing. Finansiella leasingavtal avseende tjänstebilar, kopieringsmaskiner, datautrustning och dylikt redovisas som operationell leasing eftersom de inte är väsentliga.
Doro har inga finansiella leasingavtal i övrigt. I operationell leasing ingår lokalhyror. Inga väsentliga leasingavtal har ingåtts under 2009.
Varulagret är värderat till det lägsta av anskaffningsvärde enligt först-in, först-ut principen (FIFU) och nettoförsäljningsvärde (lägsta värdets princip). Anskaffningsvärdet beräknas för varje leverans.
Den tekniska utvecklingen är snabb och priserna faller regelbundet. Nedskrivningar av varulager görs efter en modell där längre tid i lager ger ökade nedskrivningar. Olika produktgrupper har olika snabb nedskrivning. Nettoförsäljningsvärdet definieras som försäljningspris reducerat för försäljningskostnader. Nedskrivning till nettoförsäljningsvärde inkluderar nedskrivningar på grund av teknisk och kommersiell inkurans som görs i respektive koncernföretag.
Nedskrivningarna ökar i en trappa, och produkterna är nedskrivna till 50 procent efter 6–12 månader i lager, beroende på produktgrupp, och helt nedskrivna efter 18 månader. Utöver detta kan individuell prövning göras.
Avsättningar görs för beräknade reparationsutgifter och förluster av marginaler avseende varor som kan returneras inom garantitiden (normalt ett år från försäljningen till slutkund).
Ett statistiskt program har utarbetats som tar hänsyn till utfall beträffande tid från att produkterna säljs till att de returneras, andelen som repareras, skrotas, kompenseras genom utbyte av produkt eller krediteras samt kostnader för kontroll, reparation (inklusive reservdelar) och transporter. Inträffar avvikelser (främst andel som returneras) ändras behoven av garantiavsättning.
Kundfordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra kundfordringar. Avdrag för osäkra kundfordringar baseras på en modell där ökad förfallotid ger ökade avdrag. Utöver detta
sker individuell bedömning av kundfordringar som gjorts med hänsyn till förväntade kundförluster.
Övriga fordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra fordringar som baseras på individuella bedömningar med hänsyn till förväntade förluster på dessa fordringar.
Rörelseskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Med avsättningar avses de skulder som är ovissa med avseende på belopp eller tidpunkt då de kommer att regleras. En avsättning redovisas då det finns ett åtagande som följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. I balansräkningen redovisas följande avsättningar: pensioner, garantiåtaganden, tvister samt omstruktureringsåtgärder.
Redovisning i resultaträkningen görs av all skatt som beräknas belöpa på redovisat resultat. Dessa skatter har beräknats enligt varje lands skatteregler och redovisats i posten Skatt på årets resultat.
Koncernens totala skatt i resultaträkningen utgörs av aktuell skatt på det skattepliktiga resultatet för perioden och uppskjuten skatt. Den uppskjutna skatten utgörs i huvudsak av förändring av uppskjuten skattefordran avseende skattemässiga underskottsavdrag och andra koncernmässiga skatteavdrag.
Skattelagstiftningen i vissa länder medger avsättning till särskilda reserver och fonder. Härigenom kan företagen inom vissa gränser disponera och kvarhålla redovisade vinster i rörelsen utan att de omedelbart beskattas. De obeskattade reserverna blir föremål för beskattning först då de upplöses för annat ändamål än förlusttäckning.
Koncernen använder balansräkningsmetoden för att beräkna uppskjutna skattefordringar och -skulder. Balansräkningsmetoden innebär att beräkningen görs utifrån skattesatser per balansdagen applicerat på temporära skillnader mellan en tillgångs eller en skulds bokföringsmässiga och skattemässiga värde samt skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen endast till den del av värdet som sannolikt kan utnyttjas inom en överskådlig framtid. En individuell prövning görs av situationen för bolag i varje land.
Kassaflödesanalyser upprättas enligt indirekt metod, vilken innebär att resultat efter finansiella poster justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investeringsverksamhetens kassaflöden.
Likvida medel utgörs av kassa och banktillgodohavanden. Någon annan likviditet (kortfristiga placeringar etc) finns ej.
Doros rapportering är baserad på de två affärsenheter Doro driver. I segmentsredovisningen har därför Doro följt denna uppdelning, då Doro internt följer upp verksamheten inom de två affärsenheterna Care Electronics och Home Electronics. Tidigare redovisades affärsenheterna som sekundära segment.
De balansposter som rubriceras som omsättningstillgångar och kortfristiga skulder förväntas återvinnas eller betalas inom en tolvmånadersperiod, detta gäller också avsättningar. Alla andra balansposter återvinns eller betalas senare.
Vid upprättandet av Doros koncernredovisning har styrelsen och verkställande direktören, utöver gjorda uppskattningar, gjort ett antal bedömningar av kritiska redovisningsfrågor som har stor betydelse för redovisade belopp. Detta gäller följande områden:
Vid bedömning av om det föreligger någon indikation för nedskrivning av de redovisade värdena för goodwill görs antaganden om den framtida förväntade resultat- och kassaflödesutvecklingen för den lägsta möjliga kassagenererande enhet. För ytterligare information hänvisas till not 12.
Vid värdering av uppskjutna skattefordringar görs bedömningar om framtida skattemässiga överskott för respektive bolag och därigenom möjligheten att utnyttja förlustavdragen. I not 23 finns förlustavdragens storlek beskrivna samt hur stor del som bedöms kunna utnyttjas.
Vid värdering av kreditrisker i kundfordringar görs individuella bedömningar som baserar sig på historisk betalningsförmåga och information i övrigt. Doro har historiskt haft mycket låga realiserade kundförluster, men jobbar aktivt med uppföljning. För övrig information hänvisas till not 32.
Värderingen av lager baseras på en modell som grundar sig på lagrets omsättning. Utöver detta görs individuella bedömningar som baserar sig på historisk försäljningsstatistik och försäljningsprognoser jämfört med mängden produkter i lager och i produktion hos underleverantör.
Doros policy var tidigare att moderbolaget tog upp externa lån i exponerad valuta. Kursdifferenserna på dessa lån, efter avdrag för härtill hänförlig skatteeffekt, fördes i koncernredovisningen direkt till det egna kapitalet i den mån de motsvarades av omräkningsdifferenserna för de utländska koncernföretagen. Under 2009 och 2008 säkrades inte nettoinvesteringar i utlandet.
Andelar i koncernföretag värderas till anskaffningsvärde. Om återvinningsvärdet (se avsnitt ovan om Nedskrivningar) skulle visa sig lägre sker nedskrivning. Återföring av tidigare nedskrivning av värdet på andelar i koncernföretag sker om det inte längre finns skäl för nedskrivningen.
Koncernbidrag som lämnas och tas emot redovisas direkt mot eget kapital som en minskning respektive ökning av fritt eget kapital. Skatteeffekten beaktas på koncernbidrag. Lämnade aktieägartillskott redovisas hos givaren som en ökning av posten Andelar i koncernföretag varefter prövning sker om en nedskrivning av andelarnas värde är erforderlig. Erhållna aktieägartillskott redovisas hos mottagaren direkt mot fritt eget kapital.
Belopp i Mkr om inget annat anges.
| Not 1 Intäkter |
||
|---|---|---|
| Intäkter fördelade per intäktsslag | 2009 | 2008 |
| Produktförsäljning | 488,4 | 362,5 |
| Övrig intäkt | 4,2 | 0,0 |
| Summa | 492,6 | 362,5 |
Doro följer internt upp verksamheten på de två affärsenheterna Care Electronics och Home Electronics.
| Resultat 2009 | Netto- omsättning |
Rörelsens kostnader |
Rörelse resultat |
|---|---|---|---|
| Care Electronics | 299,9 | –257,3 | 42,6 |
| Home Electronics | 192,7 | –208,7 | –16,0 |
| Summa | 492,6 | –466,0 | 26,6 |
| Resultat 2008 | Netto- omsättning |
Rörelsens kostnader |
Rörelse resultat |
||
|---|---|---|---|---|---|
| Care Electronics | 142,7 | –124,8 | 17,9 | ||
| Home & Bus. Electronics* | 219,8 | –245,9 | –26,1 | ||
| Summa | 362,5 | –370,7 | –8,2 | ||
| * Sammanslagna enheter 2009 och därför omräknat för 2008. | |||||
| Externa intäkter per region | 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 99,6 | 68,1 | |||
| Övriga Norden | 73,2 | 68,4 | |||
| Övriga Europa | 289,2 | 213,6 | |||
| Övriga Världen | 30,6 | 12,4 | |||
| Summa | 492,6 | 362,5 | |||
| Koncernens väsentliga anläggningstillgångar finns i Sverige. |
Av moderbolagets fakturering hänför sig 45 Mkr (30) till dotterbolag. Fakturering från dotterbolag till moderbolag uppgick till 40 Mkr (16). Fakturering mellan dotterbolag uppgick till 5 Mkr (3).
Hyres- och leasingavtal
Hyres- och leasingavgifter för samtliga hyres- och leasingavtal har under året uppgått till 1,2 Mkr (1,4). Avtalade framtida hyresoch leasingavtal uppgår till 2,5 Mkr (2,2) och förfaller under de kommande fyra åren enligt följande: 2010 (1,0 Mkr), 2011 (0,9 Mkr), 2012 (0,3 Mkr) samt 2013 (0,3 Mkr).
| Medeltal anställda | ||||
|---|---|---|---|---|
| Antal | 2009 | varav män |
2008 | varav män |
| Moderbolag | 26 | 19 | 28 | 22 |
| Norge | 4 | 4 | 4 | 4 |
| Storbritannien | 6 | 4 | 5 | 3 |
| Frankrike | 18 | 8 | 18 | 8 |
| Hongkong | 6 | 5 | 4 | 3 |
| Summa | 60 | 40 | 59 | 40 |
| Not 1 | Not 6 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | Könsfördelning, ledande befattningshavare | ||||||
| Intäkter fördelade per intäktsslag | 2009 | 2008 | 2009 | Kvinnor | 2008 | Kvinnor | |
| Produktförsäljning | 488,4 | 362,5 | antal | % | antal | % | |
| Övrig intäkt | 4,2 | 0,0 | Styrelse | 5 | 20,0 | 4 | 0,0 |
| Summa | 492,6 | 362,5 | Koncernledning | 5 | 20,0 | 5 | 20,0 |
| Varav placerade i: | |||||||
| Moderbolag | 3 | 33,0 | 3 | 33,0 | |||
| Not 2 | Norge | 1 | 0,0 | 1 | 0,0 | ||
| Frankrike | 1 | 0,0 | 1 | 0,0 | |||
| Redovisning per segment (enligt IFRS 8) |
| 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| Därav | Därav | |||
| Total | över 60 | Total | över 60 | |
| Ålder | frånvaro | dagar | frånvaro | dagar |
| Under 30 år | 0,4 | 0,0 | – | – |
| 30-50 år | 1,7 | 0,0 | 0,4 | 0,0 |
| Över 50 år | 0,3 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Män | 0,2 | 0,0 | 0,1 | 0,0 |
| Kvinnor | 3,8 | 0,0 | 1,1 | 0,0 |
Under 2009 och 2008 har inga allvarliga arbetsskador (som lett till frånvaro mer än 60 dagar) inträffat vid någon enhet inom Doro.
| Löner och andra ersättningar | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | |||||
| Löner och andra ersättningar | ||||||
| Moderbolag | 18,5 | 15,1 | ||||
| Dotterbolag | 20,7 | 18,2 | ||||
| Koncernen totalt | 39,3 | 33,3 | ||||
| Sociala kostnader, exklusive pensionskostnader | ||||||
| Moderbolag | 6,5 | 5,5 | ||||
| Dotterbolag | 4,8 | 4,4 | ||||
| Koncernen totalt | 11,2 | 9,9 | ||||
| Pensionskostnader (varav avgiftsbestämda) | ||||||
| Moderbolag | 2,1 (2,1) | 2,9 (2,9) | ||||
| Dotterbolag | 1,4 (1,4) | 1,4 (1,4) | ||||
| Koncernen totalt | 3,5 (3,5) | 4,3 (4,3) | ||||
| Pensionskostnad för VD i dotterbolag uppgick till 0,3 Mkr (0,3). |
| Löner och andra ersättningar inkl. styrelsearvode, fördelning | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | ||||||
| Styrelse | Övriga | Styrelse | Övriga | ||||
| och VD | anställda | och VD | anställda | ||||
| Sverige | 1,8 | 17,4 | 1,3 | 14,4 | |||
| Norge | 1,4 | 2,4 | 1,4 | 2,2 | |||
| Storbritannien | 0,0 | 3,2 | 0,0 | 3,1 | |||
| Frankrike | 1,5 | 9,7 | 1,3 | 8,9 | |||
| Hongkong | 0,0 | 2,8 | 0,0 | 1,4 | |||
| Summa | 4,7 | 35,5 | 3,9 | 30,0 |
| Ersättning till ledande befattningshavare (Tkr) | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsen 2009 |
Arvode Pension | Övriga er sättningar Summa |
||||||
| Styrelsens ordförande Övriga |
300 | 0 | 0 | 300 | ||||
| styrelseledamöter* Summa |
300 600 |
0 0 |
0 0 |
300 600 |
* Av arvode för övriga styrelseledamöter var 100 Tkr vardera.
| befattningshavare 2009 |
Lön Bonus Pension | Övriga er sättningar Summa |
|||
|---|---|---|---|---|---|
| Jérôme Arnaud (VD) |
2 132 | 513 | 248* | 76 | 2 969 |
| Övrig koncernledning |
3 921 1 133 | 712 | 149 | 5 915 | |
| Summa | 6 053 1 646 | 960 | 225 | 8 884 | |
*) Avser Doro SAS
| Styrelsen 2008 |
Arvode Pension | Övriga er sättningar Summa |
||
|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande | 300 | 0 | 0 | 300 |
| Övriga styrelseledamöter* |
300 | 0 | 0 | 300 |
| Summa | 600 | 0 | 0 | 600 |
* Av arvode för övriga styrelseledamöter var 100 Tkr vardera.
| befattningshavare 2008 |
Lön Bonus Pension | Övriga er sättningar Summa |
|||
|---|---|---|---|---|---|
| Jérôme Arnaud (VD) |
1 948 | 0 | 202* | 170* | 2 320 |
| Övrig koncernledning |
4 093 | 0 | 849 | 202 | 5 144 |
| Summa | 6 041 | 0 | 1 051 | 372 | 7 464 |
*) Avser Doro SAS.
Pensionsplaner för ledande befattningshavare är alla avgiftsbestämda och premier har erlagts med 1,0 Mkr (1,1).
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner (främst tjänstebil) och pensionspremier. Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Övriga ledande befattningshavare uppgår till 4 (4) personer. Medelantal befattningshavare i koncernledningen under 2009: 5.
Årslönen till VD Jérôme Arnaud utgörs av en fast lönedel om 2,132 Mkr.
Bonus kan maximalt uppgå till 50 procent av den fasta lönen. Med bonus avses intjänad bonus. Bonusen är kopplad till resultat- och försäljningsutveckling. Bonus utbetalas normalt året efter intjänandet. Maximal kostnad för bonus till ledande befattningshavare kan ej överstiga 5,0 Mkr. Under 2010 kommer bonus om 1,6 Mkr att betalas ut för 2009.
För övriga ledande befattningshavare i koncernen gäller 65 års ålder för pension och sedvanliga pensionsplaner enligt allmänpension samt full avsättning för hela lönesumman enligt ITP/ ITPK planerna. Samtliga pensionsförmåner är oantastbara, det vill säga ej villkorade av framtida anställning. Uppsägningstiderna är enligt LAS eller maximalt tolv månader. Inga avtal har träffats avseende pensionsutfästelser eller motsvarande utöver vad som omfattas av ovan angivna uppsägningstider, vare sig för styrelseledamöter eller ledande befattningshavare.
Uppsägningstiden från bolagets sida och från VD:s sida är ett år. VD har rätt till avgångsvederlag under en period om tolv månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från ledande befattningshavare utgår inget avgångsvederlag.
Denna finns beskriven i Förvaltningsberättelsen.
Ingen i styrelsen eller koncernledningen har några aktierelaterade ersättningar (optioner, konvertibler eller motsvarande) som ställts ut av Doro eller huvudägare.
Det finns inga optioner till ledande befattningshavare.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Ränteintäkter, externa | 0,5 | 0,4 | 0,2 | 0,3 | |
| Ränteintäkter, interna | – | – | 0,2 | 0,6 | |
| Valutakursvinster | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Övrigt | 1,0 | 0,3 | 0,1 | 0,3 | |
| Summa | 1,5 | 0,7 | 0,4 | 1,2 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Kostnader | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Räntekostnader, externa | 2,1 | 3,4 | 2,0 | 3,2 | |
| Räntekostnader, interna | – | – | 0,1 | 0,5 | |
| Valutakursförluster | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Övrigt | 1,1 | 0,4 | 0,0 | 0,0 | |
| Summa | 3,2 | 3,8 | 2,1 | 3,7 |
Räntekostnaderna är samma belopp som betalda räntor då inga lån finns utöver checkräkningskredit/factoring (där räntan betalas vid slutet av varje period).
Doros finanspolicy finns kommenterad i not 32.
Med ändrade valutakurser avses skillnaden som uppstår mellan bokning och betalning av skulder och fordringar i utländsk valuta, konsolideringseffekten av resultaten i dotterbolag och förändring av den genomsnittliga kursen vid inköp av produktionstjänster. Under 2009 och 2008 har Doros lån endast återspeglat de lån som behövts för rörelsen och investeringar av nettotillgångar i utländsk valuta säkras inte längre. Doro har således inte några effekter av finansiella poster, effekter av ändrade valutakurser är endast hänförliga till rörelsen.
Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter identifierade per geografisk marknad.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Övriga Europa | 8,8 | 8,8 |
| Summa | 8,8 | 8,8 |
| Koncernen / Goodwill | 2009 | 2008 |
| Ingående anskaffningsvärde | 14,0 | 14,0 |
| Årets anskaffningar | 0,0 | 0,0 |
| Korrigering av anskaffningsvärde | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 14,0 | 14,0 |
| Ingående nedskrivningar | 5,2 | 5,2 |
| Årets nedskrivning | 0,0 | 0,0 |
| Utgående avskrivningar och nedskrivningar | 5,2 | 5,2 |
| Utgående restvärde | 8,8 | 8,8 |
| Moderbolaget / Goodwill | 2009 | 2008 |
| Ingående anskaffningsvärde | 9,6 | 0,0 |
| Årets anskaffningar | 0,0 | 9,6 |
| Korrigering av anskaffningsvärde | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 9,6 | 9,6 |
| Ingående avskrivningar | 1,9 | 0,0 |
| Årets avskrivning | 1,9 | 1,9 |
Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen samt då indikationer på att nedskrivningsbehov föreligger. Återvinningsbart belopp för kassagenerande enheter fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Vad gäller nedskrivningstest har detta gjorts på lägsta nivå där separerbara kassaflöden identifierats. Kassaflödesprognos för tre år ligger till grund för testet om nedskrivningsbehov finns, med en beräknad tillväxt om 4 procent per år. Dessa kassaflöden har sedan nuvärdesberäknats med en WACC om 8,8 procent efter skatt, vilket har resulterat i att inget nedskrivningsbehov finns.
Utgående avskrivningar 3,8 1,9 Utgående planenligt restvärde 5,7 7,7
Inga förvärv har gjorts under 2009 eller 2008 och inga belopp har erlagts i tilläggsköpeskilling på koncernnivå.
För moderbolaget förvärvades goodwill internt från Doro Nordic AB och är hänförlig till interna försäljningar av verksamhet under 2002. Goodwill i moderbolaget elimineras på koncernnivå.
Under 2007 förvärvade moderbolaget de interna varumärkena Doro och Audioline från Doro Finans AB. Dessa varumärken skrivs av med 3,6 Mkr årligen och är planenligt nedskrivna 2012. Förvärvet av varumärken har skett internt och är där med eliminerade på koncernnivå.
| för utvecklingsarbete / IT | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 12,0 | 6,2 |
| Årets anskaffningar | 11,2 | 5,8 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 23,2 | 12,0 |
| Ingående avskrivningar enligt plan | 6,6 | 4,5 |
| Årets avskrivningar enligt plan | 7,0 | 2,1 |
| Utgående avskrivningar enligt plan | 13,6 | 6,6 |
| Utgående planenligt restvärde | 9,6 | 5,4 |
Avskrivningsplan om ett till två år påbörjas från och med marknadsintroduktion av respektive produkt.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Inventarier och verktyg | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Ingående anskaffningsvärde | 13,3 | 13,2 | 7,6 | 3,0 |
| Årets anskaffningar | 6,3 | 4,4 | 6,4 | 5,6 |
| Försäljningar/Utrangeringar/Övrigt | –1,9 | –4,3 | –0,1 | –1,0 |
| Utgående anskaffningsvärde | 17,7 | 13,3 | 13,9 | 7,6 |
| Ingående avskrivningar enligt plan | 7,6 | 9,4 | 3,7 | 2,0 |
| Årets avskrivningar enligt plan | 4,4 | 2,5 | 4,2 | 1,5 |
| Försäljningar/Utrangeringar/Övrigt | –1,9 | –4,3 | 0,0 | 0,2 |
| Utgående avskrivningar enligt plan | 10,1 | 7,6 | 7,9 | 3,7 |
| Utgående planenligt restvärde | 7,6 | 5,7 | 6,0 | 3,9 |
| Nomin- | Bok- fört- |
Eget | Bok- fört |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Dotterbolag | Antal aktier |
Andel % |
värde 2009 | ellt värde kapital1) värde 2009 2008 |
||||
| Doro A/S, Norway | 3 000 | 100 nok | 1,5 m | 0,6 | 1,5 | 0,6 | ||
| Doro UK Ltd | 3 013 400 | 100 | gbp | 3,0 m | 4,2 | 6,1 | 4,1 | |
| Doro SAS | 30 000 | 100 | eur | 4,5 m | 11,6 | 25,8 | 11,6 | |
| Doro Hong Kong Ltd | 4 500 | 100 hkd | 4,5 m | 5,1 | 5,0 | 5,1 | ||
| Doro Inc | 1 000 | 100 | usd | 0,0 m | 0,0 | 0,0 | – | |
| Doro Atlantel Sp.z o.o. | – | Avvecklat under -09 | – | 0,0 | ||||
| Doro Finans AB | – | Fusionerat med Doro AB april -09 – | 11,0 | |||||
| Doro Nordic AB | – | Fusionerat med Doro AB april -09 – | 23,9 | |||||
| Doro Audioline GmbH | – Avvecklat under -09 2) | – | 1,0 | |||||
| Summa | 21,5 | 38,4 57,3 | ||||||
1) Eget kapital (nettotillgångar) avser koncernbokfört värde per dotterbolag, det vill säga eget kapital enligt dotterbolagets balansräkning, inklusive koncernmässiga restvärden hänförliga till dotterbolaget.
2) Bolaget har sänt likvidationsräkning till berörd myndighet i Schweiz. Formell avregistrering kommer att ske 2010.
| Not 14. Forts. | ||
|---|---|---|
| 2009 | 2008 | |
| Ingående balans | 57,3 | 61,4 |
| Nyemission | ||
| Nyanskaffning | 0,0 | |
| Korrigering anskaffningsvärde | 0,1 | |
| Aktieägartillskott | ||
| Inlösen av aktier | ||
| Återbetalning av villkorligt aktieägartillskott | ||
| Fusion/avveckling av koncernföretag | –36,4 | |
| Årets nedskrivningar | –2,1 | –8,7 |
| Årets återföring av nedskrivningar | 2,6 | 4,6 |
| Årets uppskrivningar | ||
| Utgående balans | 21,5 | 57,3 |
Efter avstämning av kassaflödes- och resultatförväntan uppgår årets nedskrivningar till 2,1 Mkr, vilka fördelas per bolag enligt följande: Doro Nordic AB 2,1 Mkr
Återföring av nedskrivningar har gjorts i följande bolag där det inte längre finns skäl för dessa nedskrivningar: Doro Atlantel 2,6 Mkr
I koncernen finns en underkoncern i vilken följande bolag ingår: Doro UK Ltd är moderbolag för Gima Electronics Ltd.
| Dotterbolag – Organisationsnummer | Bolagets säte |
|---|---|
| Doro A/S – 934210719 | Fredrikstad, Norge |
| Doro UK Ltd – 1180330 | Chalfont St Peter, Storbritannien |
| Gima Ltd – 1627693 1) | Chalfont St Peter, Storbritannien |
| Doro SAS – 309 662 195 | Versailles, Frankrike |
| Doro Hong Kong Ltd – 08194263-000-12-98-6 |
Kowloon, Hongkong |
| Doro Inc – 4706937 810 0 090679976 | New York, USA |
| 1) Vilande bolag. | |
| Fusionerade bolag under året | Bolagets säte |
|---|---|
| Doro Nordic AB – 556558-0221 | Lund, Sverige |
| Doro Finans AB – 556450-7282 | Lund, Sverige |
Vid fusionsdagen hade Doro Nordic AB enbart fordran på Doro AB om 23,9 Mkr och Doro Finans hade enbart fordran på Doro AB om 21,2 Mkr.
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Förutbetalda hyror | 0,6 | 0,5 | 0,3 | 0,3 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 0,8 | 0,8 | 0,7 | 0,7 |
| Övriga upplupna intäkter | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 1,4 | 1,4 | 1,0 | 1,0 |
| Aktiekapital och utdelning | |||
|---|---|---|---|
| Antal aktier | Rösträtt | Typ | |
| A-aktier | 19 107 631 | 1 röst per aktie | Normal |
| Aktiekapital |
19 107 631 aktier med kvotvärde om 1,00 kr = 19 107 631 kr.
Ingen utdelning är föreslagen per den 31 december 2009.
Konvertibler och optioner
Inga konvertibler eller optioner är utestående.
| Checkräkning | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Beviljad kredit | 36,8 | 59,0 | 36,2 | 59,0 |
| Utnyttjad kredit | 0,4 | 37,9 | 0,0 | 37,9 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
| 2009 2008 2009 2008 |
|||||
| Förutbetald intäkt | 1,8 | 0,0 | 1,8 | 0,0 | |
| Semesterlöneskuld | 3,7 | 3,8 | 1,8 | 2,3 | |
| Sociala avgifter | 0,0 | 1,3 | 0,0 | 1,1 | |
| Övriga personalskulder | 9,1 | 3,5 | 7,5 | 1,0 | |
| Övriga upplupna kostnader | 16,3 | 8,6 | 14,3 | 7,0 | |
| Summa | 31,0 | 17,2 | 25,4 | 11,4 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Företagsinteckningar | 170,0 | 170,0 | 170,0 | 170,0 |
| Kundfordringar | 24,3 | 9,2 | 24,3 | 9,2 |
| Andelar i koncernföretag 1) | 38,4 | 76,6 | 21,5 | 57,3 |
| Summa | 232,7 | 255,8 | 215,8 | 236,5 |
1) I koncernen anges värdet av koncernföretagens nettotillgångar i koncernbalansräkningen istället för bokfört värde på andelar. Med nettotillgångar (eget kapital) avses koncernbokfört värde per dotterbolag, det vill säga eget kapital enligt dotterbolagets balansräkning, inklusive koncernmässiga restvärden hänförliga till dotterbolaget.
Doro har inga ansvarsförbindelser/eventualförpliktelser.
Doro verkar i en miljö med köpta produkter. Tvister kan uppstå med olika leverantörer då produkterna inte har den kvalitet, funktionalitet eller leveranstider som överenskommits. Doro har normalt endast mindre omfattning av sådana tvister. Doro har informerat i tidigare års årsredovisningar om en större tvist med en leverantör, för vilken nedskrivning av varulager och utvecklingskostnader om totalt 31 Mkr gjorts i 1999 och 2000 års bokslut. Under 2009 löste sig tvisten genom förlikning och Doro erhöll cirka 4 Mkr under andra kvartalet 2009.
Vidare hade Doro en kommersiell tvist med en tidigare distributör om ett lager. Värdet på lagret är 2,7 Mkr, vilket är helt nedskrivet. Doro förlorade målet i kvartal 4 under 2009 och kommer inte gå vidare. Inga vidare kostnader beräknas framkomma. Doro har som princip att redovisa avsättning för bedömd risk och olika rättegångskostnader fram till avgörande i nästa instans.
Ytterligare en pågående tvist avser en kvalitetsfråga där motparten är en fransk leverantör.
På årsstämman 2007 valdes Ingvar Ganestam (Ernst & Young AB) till revisor i moderbolaget Doro AB. Ernst & Young har revisionsuppdraget i samtliga stora enheter för mandatperioden 2007–2010.
| Arvode och | Koncernen Moderbolaget |
|||
|---|---|---|---|---|
| kostnadsersättningar | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Revisionsuppdrag | 1,2 | 0,9 | 0,9 | 0,5 |
| Andra uppdrag | 0,8 | 0,3 | 0,8 | 0,2 |
| Summa | 2,1 | 1,2 | 1,6 | 0,7 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
| Skatter | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| Skatt på årets resultat | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Aktuell skatt | –3,5 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Uppskjuten skatt | 1,3 | –1,4 | 1,6 | –1,4 |
| Summa skatt på årets resultat | –2,2 | –1,4 | 1,6 | –1,4 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Skatter | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Redovisat resultat före skatt | 24,9 | –10,1 | 20,2 –14,4 | |
| Skatt 26,3% (28% för 2008) | –6,6 | 2,8 | –5,3 | 4,0 |
| Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader: | ||||
| Nedskrivning av goodwill | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Nedskrivning av andelar i koncernföretag / likv. resultat |
0,0 | 1,1 | 0,1 | 1,1 |
| Övriga ej avdragsgilla kostnader | –0,2 | –0,4 | 0,0 | 0,0 |
| Skatteeffekt på erhållet koncernbidrag |
0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Skatteeffekt p g a temporära skillnader |
–2,0 | 0,1 | –1,7 | –0,2 |
| Ej skattepliktiga intäkter: | ||||
| Utdelning från koncernföretag | 0,0 | 0,2 | 3,2 | 0,2 |
| Koncernjusteringar där uppskjuten skatt ej beaktas |
1,1 | 2,0 | 0,0 | 0,0 |
| Utnyttjande av underskottsavdrag | 4,7 | 0,3 | 3,6 | 0,0 |
| Förändring i värdering av uppskjuten skatt på underskottsavdrag |
1,6 | –1,4 | 1,6 | –1,4 |
| Ej bokförd uppskjuten skatt på | ||||
| årets underskottsavdrag | 0,0 | –5,8 | 0,0 | –4,7 |
| Justering för ändrad skattesats för ej bokförd uppskjuten skatt på årets underskottsavdrag |
0,0 | –0,3 | 0,0 | –0,3 |
| Förändring i värdering av temporära skillnader |
0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Justering för skattesatser i utländska koncernföretag |
–0,7 | 0,1 | 0,0 | 0,0 |
| Redovisad skatt | –2,2 | –1,4 | 1,6 | –1,4 |
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade värden och skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader, outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag samt andra framtida skatteavdrag har resulterat i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder avseende följande poster:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 15,8 | 14,2 | 15,8 | 14,2 |
| Totalt redovisad uppskjuten skattefordran |
15,8 | 14,2 | 15,8 | 14,2 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| Uppskjutna skatteskulder Uppskjuten skatt på temporära skillnader |
2009 –0,3 |
2008 0,0 |
2009 0,0 |
2008 0,0 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen för outnyttjade underskottsavdrag och temporära skillnader till den del de med sannolikhet beräknas kunna utnyttjas inom överskådlig framtid. En enskild bedömning görs av varje bolag med hänsyn till historisk resultatutveckling, framtidsplaner och möjlighet att använda underskottsavdragen.
Av koncernens underskottsavdrag kan 278 Mkr (306) utnyttjas utan tidsbegränsning. De större kvarvarande underskottsav-dragen finns i Sverige och Storbritannien.
Underskottsavdragen förfaller enligt följande:
| Utan tidsbegränsning | 278 |
|---|---|
| Totalt | 278 |
Ej redovisad uppskjuten skattefordran i balansräkningen avseende outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag uppgår till:
| Koncernen Moderbolaget |
|||
|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| 60 | 69 | 39 | 45 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |||
| Realisationsvinst / likvidationsvinst |
1,2 | 2,3 | ||||
| Utdelningar | 12,3 | 0,6 | ||||
| Nedskrivningar av andelar | –2,1 | –3,0 | ||||
| Återföring av nedskrivna fordringar |
2,6 | 4,6 | ||||
| Summa | 0,0 | 1,2 | 12,8 | 4,5 |
Under 2008 och 2009 finns inga poster som påverkar jämförbarheten mellan åren.
En större avsättning för omstrukturering gjordes i fjärde kvartalet 2006 och löstes upp under 2007 och 2008. Denna innebar en reducering av antalet anställda, flytt till andra lokaler, mm.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 0 | 8 |
| Ianspråktagna belopp | 0 | –8 |
| Nya avsättningar | 0 | 0 |
| Outnyttjade belopp som återförs | 0 | 0 |
| Utgående balans | 0 | 0 |
Doros varor genomgår omfattande kvalitetstester. Garantier lämnas till slutkund om minst ett års garanti från inköpstillfället. Kunden kan kompenseras genom olika former av reparationer, utbyte till jämförbar produkt, kreditering eller andra varianter. Doro har, baserat på hur returer kommer över tiden, förväntade returer, sätt att kompensera och kostnader kring olika kompensationer, skapat ett statistikprogram som beräknar behovet av avsättning. Garantierna har ökats genom lagstiftning för garanti upp till två år på vissa marknader.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 11,1 | 9,7 |
| Ianspråktagna belopp | –8,3 | –8,0 |
| Nya avsättningar | 15,1 | 9,4 |
| Outnyttjade belopp som återförs | –0,3 | 0,0 |
| Utgående balans | 17,7 | 11,1 |
Doro har i de flesta enheter premiebaserade pensionssystem. I några länder utbetalas belopp när en person slutar och går i pension. Vidare finns delar i pensionerna som är avgiftsbestämda i Sverige.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 0,2 | 0,2 |
| Ianspråktagna belopp | –0,1 | –0,1 |
| Nya avsättningar | 0,6 | 0,1 |
| Outnyttjade belopp som återförs | 0,0 | 0,0 |
| Utgående balans | 0,7 | 0,2 |
Doro gör avsättningar för olika uppskattade kostnader för skatter. Det har gjorts avsättningar för skatter om 0,3 Mkr under 2009.
Doros position i olika tvister redovisas i not 21. Avsättningar för kostnader för att driva processerna redovisas löpande.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 1,1 | 1,5 |
| Ianspråktagna belopp | –0,9 | –0,2 |
| Nya avsättningar | 0,8 | 0,0 |
| Outnyttjade belopp som återförs | 0,0 | –0,2 |
| Utgående balans | 1,0 | 1,1 |
Avsättningar görs för uppskattningar av åtaganden till kunder och andra åtaganden. Kostnader för att driva processerna redovisas löpande.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 2,1 | 0,1 |
| Ianspråktagna belopp | –0,4 | 0,0 |
| Nya avsättningar | 0,0 | 2,0 |
| Outnyttjade belopp som återförs | 0,0 | 0,0 |
| Utgående balans | 1,7 | 2,1 |
Styrelsen har i Doros finanspolicy fastställt olika ramar och vilka risker som får tas. Riskhanteringen syftar till att identifiera, kvantifiera och reducera, alternativt eliminera risker. Doros finanspolicy anger ramar för hur olika typer av finansiella risker ska hanteras samt definierar den riskexponering med vilken verksamheten ska bedrivas. Huvudinriktningen är att eftersträva en låg riskprofil.
Doro AB (moderbolaget) har det övergripande ansvaret för koncernens finansfrågor. Genom centralisering och samordning uppnås väsentliga skalfördelar avseende erhållna villkor för finansiella transaktioner och finansiering. För närvarande finns valutakonton i Sverige, vilka hanteras av moderbolaget för flera valutor. Vidare äger moderbolaget lokala konton i de länder koncernen har försäljningsenheter som möjliggör en förenklad miljö för Doros kunder.
För koncernen finns enbart kreditrisker i kundfordringar, vilka hanteras i respektive dotterbolag. Värdet på dessa fordringar före skatt och nedskrivning för osäkra fordringar uppgick till 90,3 Mkr (58,7).
Doro har under de senaste åren haft mycket små kreditförluster (under 0,5 procent av omsättningen) genom att den huvudsakliga kundgruppen är större företag med en regelbunden handel. Den största kunden står för under 8,0 procent (10,6) av koncernens försäljning. I de flesta länder arbetar Doro utan kreditförsäkring. För svenska kunder har Doro ett halvårligt factoringavtal med Nordea för att säkerställa betalningen av kundfordringar. Doro har fortfarande kreditrisken relaterat till dessa fordringar.
| Not 32. Forts. | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Åldersanalys över kundfordringar | 2009 | 2008 |
| Ej förfallna | 73,8 | 38,1 |
| Förfallna < 60 dagar | 14,6 | 19,3 |
| Förfallna > 60 dagar | 1,9 | 1,3 |
| Totala kundfordringar | 90,3 | 58,7 |
| Befarade kundförluster | –4,7 | –3,7 |
| Kundfordringar i redovisningen | 85,6 | 54,9 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Osäkra kundfordringar | 2009 | 2008 | |
| Ingående balans | –3,7 | –2,7 | |
| Befarade kundförluster | –1,0 | –1,0 | |
| Konstaterade kundförluster | –0,2 | 0,0 | |
| Återförda belopp | 0,2 | 0,0 | |
| Omräkningsdifferenser | 0,0 | 0,0 | |
| Utgående balans | –4,7 | –3,7 |
I koncernen finns endast skulder till Nordea i form av belåning av svenska kundfordringar (se factoring omnämnt under Kreditrisk) om 8,4 Mkr (5,4), vilka förfaller till betalning inom tolv månader. Utöver detta har koncernen ett halvårligt kreditavtal med Nordea. Utnyttjad checkräkningskredit uppgick till 0,4 Mkr (37,9).
Limiten på checkräkningskrediten är 36 Mkr. Volymerna på checkräkning och remburser är anpassade till Doros säsongsmässiga variationer av produktflöden och behov av finansiering. Doro har en löpande dialog med banken. Covenantvillkoren för försäljning och rörelseresultat beskrivs i kreditavtalet. Försäljning och rörelseresultat får inte avvika mer än en viss procent. Risken för att inte ha tillräckliga krediter anses vara mycket låg. Koncernens likviditet består av bankmedel om 40,4 Mkr (12,6).
Överskottslikviditet placeras inte i finansiella instrument, utan tillförs rörelsen.
Doro är främst verksamt inom telefoni och påverkas av flera marknadsrisker. Sådana risker som kan ha en påverkan på Doros verksamhet är kommenterade nedan.
Hanteringen av utländska valutor är koncentrerad till finansavdelningen inom Doro AB. Denna köper och säljer valutor inom ett etablerat ramverk med etablerade risknivåer.
Den största valutarisken inom Doro består i att koncernen har intäkter och kostnader i olika valutor. Produkter köps i USD, medan intäkter främst erhålls i EUR, GBP och de nordiska valutorna. Fram till augusti 2008 företog Doro ingen valutasäkring men i takt med US-dollarns förstärkning beslöt styrelsen att säkra 50 procent av det resterande utflödet av USD för 2008 med ett terminsavtal med fastställd EUR/USD-kurs. Från och med december 2008 har styrelsen godkänt en strukturerad finanspolicy som syftar till att minska Doros kortfristiga exponering som är en följd av att koncernen har intäkter och kostnader i olika valutor. (se vidare i Förvaltningsberättelsen sidorna 22-26).
Från och med våren 2009 säkras förväntade flödena till 100 procent.
Denna uppkommer när inkomster från försäljning och utgifter för inköp är i olika valutor. Doro har en stor exponering då en stor andel av produkterna köps i US-dollar och inkomsterna för merparten av försäljningen är i lokala europeiska valutor. Undantaget är försäljningen till marknader där inget Doro-bolag finns, där både inkomster och utgifter i huvudsak är i US-dollar, samt till vissa större europeiska kunder.
| Efter | Efter | |||
|---|---|---|---|---|
| Brutto 2009 |
terminer 2009 |
Brutto 2008 |
terminer 2008 |
|
| SEK | –17 | –17 | –45 | –45 |
| DKK | 17 | 4 | 23 | 23 |
| NOK | 28 | 8 | 16 | 16 |
| EUR | 230 | 44 | 141 | 141 |
| GBP | 37 | 17 | 40 | 40 |
| USD | –222 | 10 | –194 | –188 |
Värdet av de utländska nettotillgångarna var vid årets slut 30 Mkr (22), varav 0 Mkr (0) säkrades genom upplåning i samma valuta.
| Värde av utländska tillgångar | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| DKK | 0 | 0 |
| NOK | 1 | 1 |
| EUR | 17 | 11 |
| GBP | 6 | 4 |
| CHF | 0 | 1 |
| HKD | 5 | 5 |
| Summa | 30 | 22 |
En omräkning av de utländska dotterbolagens resultaträkningar påverkas av valutakurser. Dessa omräkningsdifferenser är av liten omfattning.
Doro har koncentrerat en stor del av sin upplåning till Doro AB, och en förändring av räntorna ger obetydlig påverkan på resultatet. Doro arbetar enbart med kort och rörlig upplåning. Skälen till detta är stora variationer i upplåningsbehov och att rörlig ränta ger en lägre årlig räntekostnad. Under 2009 har resultat och minskat rörelsekapital tillsammans bidragit till att Doro inte har någon nettoskuld 2009.
| 2009 | 2008 | ||
|---|---|---|---|
| SEK | 3 | 29 | |
| EUR | –26 | 6 | |
| GBP | –5 | –2 | |
| DKK | 0 | 0 | |
| NOK | 0 | –1 | |
| HKD | 0 | 0 | |
| USD | –4 | –2 | |
| Summa | –32 | 30 | |
| Känslighetsanalysen återfinns i Förvaltningsberättelsen. |
| Finansiella instrument | 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Redovisat | Verkligt | Redovisat | Verkligt | Klassificering |
| Kundfordringar | 85,6 | 85,6 | 54,9 | 54,9 | Kund- och lånefordringar |
| Övriga fordringar | 8,1 | 8,1 | 6,6 | 6,6 | Kund- och lånefordringar |
| Valutaterminer | 0,4 | 0,4 | 0,3 | 0,3 | Finansiell tillgång till verkligt värde |
| Bankmedel | 40,4 | 40,4 | 12,6 | 12,6 | Tillgångar som kan säljas |
| Tillgångar | 134,5 | 134,5 | 74,4 | 74,4 | |
| Checkräkningskredit | 0,4 | 0,4 | 37,9 | 37,9 | Övriga finansiella skulder |
| Skulder till kreditinstitut | 8,4 | 8,4 | 5,4 | 5,4 | Övriga finansiella skulder |
| Leverantörsskulder | 70,1 | 70,1 | 63,0 | 63,0 | Övriga finansiella skulder |
| Övriga skulder | 15,7 | 15,7 | 2,1 | 2,1 | Övriga finansiella skulder |
| Skulder | 94,6 | 94,6 | 108,4 | 108,4 | |
| 2009 | 2008 | ||||
| Moderbolaget | Redovisat | Verkligt | Redovisat | Verkligt | Klassificering |
| Kundfordringar | 43,8 | 43,8 | 18,8 | 18,8 | Kund- och lånefordringar |
| Fordringar hos koncernföretag | 30,8 | 30,8 | 15,6 | 15,6 | Kund- och lånefordringar |
| Övriga fordringar | 6,8 | 6,8 | 3,2 | 3,2 | Kund- och lånefordringar |
| Valutaterminer | 0,4 | 0,4 | 0,3 | 0,3 | Finansiell tillgång till verkligt värde |
| Bankmedel | 12,2 | 12,2 | 2,7 | 2,7 | Tillgångar som kan säljas |
| Tillgångar | 94,0 | 94,0 | 40,6 | 40,6 | |
| Checkräkningskredit | 0,0 | 0,0 | 37,9 | 37,9 | Övriga finansiella skulder |
| Skulder till kreditinstitut | 8,4 | 8,4 | 5,4 | 5,4 | Övriga finansiella skulder |
| Leverantörsskulder | 30,3 | 30,3 | 20,0 | 20,0 | Övriga finansiella skulder |
| Skulder hos koncernföretag | 53,9 | 53,9 | 47,8 | 47,8 | Övriga finansiella skulder |
| Övriga skulder | 8,4 | 8,4 | 1,0 | 1,0 | Övriga finansiella skulder |
| Skulder | 101,0 | 101,0 | 112,1 | 112,1 |
Finansiella instrument värderas till verkligt värde. Detta sker genom att olika fordringar och skulder värderas till balansdagens valutakurs. Fordringar justeras med olika behov av nedskrivningar av kundfordringar. Doro hade valutaterminer i intäktsvalutor (EUR,GBP, NOK och DKK) mot USD värderade till marknadsvärde. Dessa kontrakt är delar av den nya finanspolicyn, se vidare i Förvaltningsberättelsen på sidorna 22–26. Fordringar upptas till de belopp med vilket de efter individuell prövning förväntas inflyta. Rörelserelaterade skulder redovisas till det ansamlade verkliga värdet.
Några omklassificeringar har inte gjorts under året.
I och med att Doro enbart har finansiella instrument i form av fordringar, bankmedel och rörelserelaterade skulder, begränsar resultateffekterna av finansiella instrument sig till ränte- och valutaexponeringen. Resultateffekterna är redovisade i not 11.
I samband med Doros val av distributionslösning i Polen med TM Distribution Sp. z o.o., uppkom närståendefrågan. TM Distribution ägs av Magdalena Duahanik-Persson och Tomas Persson. Då Tomas Persson vid tiden för avtalet var styrelseledamot i Doro AB har det varit av vikt att samarbetet skedde på marknadsmässiga villkor. Kontraktet sades upp under 2008 och avslutades i april 2009.
Avsättningar till pensioner redovisas i not 28. Huvuddelen av Doros åtaganden mot personalen är olika avgiftsbestämda pensionsplaner. Utöver dessa finns några förmånsbestämda pensionsplaner. I Frankrike och Norge finns avtal om gratifikationer vid pensionsavgång som baseras på faktorer som lön, anställningstid mm. Avsättning görs för dessa åtaganden i respektive dotterbolag i Frankrike och Norge.
| Färdiga varor och handelsvaror | ||
|---|---|---|
| Koncernen | 2009 | 2008 |
| Ingående bruttolager | 71,6 | 59,7 |
| Förändring av bruttolager | –28,9 | 11,9 |
| Utgående bruttolager | 42,7 | 71,6 |
| Ingående lagernedskrivningar | 12,9 | 8,6 |
| Förändring av lagernedskrivningar | –5,7 | 4,3 |
| Utgående lagernedskrivningar | 7,2 | 12,9 |
| Nettolager i balansräkning | 35,6 | 58,8 |
| Moderbolaget | 2009 | 2008 |
| Ingående bruttolager | 17,9 | 0,0 |
| Förändring av bruttolager | 21,1 | 17,9 |
| Utgående bruttolager | 39,0 | 17,9 |
| Ingående lagernedskrivningar | 1,8 | 0,0 |
| Förändring av lagernedskrivningar | 2,3 | 1,8 |
| Utgående lagernedskrivningar | 4,1 | 1,8 |
| Nettolager i balansräkning | 34,9 | 16,1 |
Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och företagets ställning och resultat, samt att koncernförvaltningsberättelsen och förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står för.
Lund den 10 mars 2010
Bo Kastensson Ordförande
Peter Blom Karin Moberg
Jonas Mårtensson Jérôme Arnaud
Min revisionsberättelse har lämnats den 10 mars 2010
Verkställande Direktör
Ingvar Ganestam Auktoriserad revisor
Genomsnittligt antal anställda.
Rörelseresultat dividerat med det kvartalsvis genomsnittliga sysselsatta kapitalet, exklusive kassa och bank.
Resultatet efter finansiella poster och verklig skatt, dividerat med genomsnittligt eget kapital.
Nettoinvesteringar exklusive företagsförvärv.
Årets nettoomsättning dividerad med genomsnittlig balansomslutning.
Kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten.
Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Kassa plus beviljade outnyttjade krediter hos bank. Någon annan likviditet (kortfristiga placeringar) finns ej i Doro.
Nettomarginal Resultat efter finansiella poster i procent av årets omsättning.
Räntebärande skulder minus kassa i procent av eget kapital.
Resultat efter finansnetto plus räntekostnader dividerat med finansiella kostnader.
Rörelseresultat (efter avskrivningar) i procent av årets omsättning.
Resultat före avskrivningar i procent av årets omsättning.
Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen.
Sysselsatt kapital Totala tillgångar reducerat med icke-räntebärande skulder.
Resultat efter finansiella poster dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Resultat efter finansiella poster minus verklig skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Till årsstämman i Doro AB (publ) Org. nr 556161–9429
Jag har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Doro AB (publ) för räkenskapsåret 2009. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 20–47. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, behandlar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Malmö den 10 mars 2010
Ernst & Young AB
Ingvar Ganestam Auktoriserad revisor
Doro AB är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq OMX Nordic Exchange, Stockholm ("Stockholmsbörsen"). Bolagsstyrningen av Doro utgår från svensk lagstiftning, främst aktiebolagslagen, men även Stockholmsbörsens regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") samt andra tilllämpliga regler. I tillägg till dessa styrs bolaget enligt dess bolagsordning, interna instruktioner och policies samt rekommendationer publicerade av relevanta organisationer. Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats av Doro AB:s styrelse i enlighet med Koden. Rapporten är inte en del i den formella årsredovisningen och har inte granskats av bolagets revisorer.
Enligt Euroclear Sweden AB:s aktieägarregister per den 31 december 2009 hade Doro 3 932 aktieägare. Av det totala antalet aktier svarade utländska aktieägare för 17 procent. Antalet aktier i Doro AB uppgick per den 31 december 2009 till 19 107 631 och vid samma datum uppgick Doros börsvärde till 210 Mkr.
Den enskilt största ägaren har sedan 2006 varit Originat AB, med 14 procent av kapital och röster per den 31 december 2009.
Den svenska koden för bolagsstyrning ska tillämpas av alla bolag som är noterade på Stockholmsbörsen. Målet är att förbättra bolagsstyrningen i noterade bolag samt skapa förtroende för dessa bolag, såväl hos allmänheten som hos kapitalmarknadens aktörer. Koden baseras på principen "följa eller förklara", vilket betyder att det är möjligt att avvika från regelverket under förutsättning att bolaget avger en redovisning av det valda alternativet samt en tillfredsställande förklaring till avvikelsen.
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutsfattande organ. Vid årsstämman väljs Doro AB:s styrelseordförande. Vidare utser denna stämma bolagets revisorer för en period om fyra år. Årsstämman fastställer resultat- och balansräkningarna samt hanteringen av årets resultat. Övriga ärenden följer av den svenska aktiebolagslagen. Årsstämma ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Aktieägare som är registrerade i Euroclear Swedens aktiebok per avstämningsdagen och är anmälda har rätt att delta i bolagsstämman.
Årsmötet utser ledamöterna i bolagets valberedning. Valberedningens uppgift är att nominera styrelseledamöter och, i förekommande fall även revisorer, för val vid nästkommande årsstämma samt föreslå ersättning för arbete i styrelsens utskott. Valberedningen föreslår också mötesordförande vid årsstämman.
Vid årsstämman den 26 mars 2009 utsågs Tedde Jeansson, representerande Originat AB, Arne Bernroth, representerande Nordea Bank och styrelsens ordförande Bo Kastensson till ledamöter i Doros valberedning. Tedde Jeansson är valberedningens ordförande.
Doro AB:s styrelse består av fyra ledamöter valda av årsstämman, samt bolagets verkställande direktör. En närmare presentation av respektive ledamot finns på sid 52.
Styrelsen sammanträdde elva gånger under 2009, fyra gånger på Doros kontor i Lund, en gång i Paris samt sex telefonmöten. Huvudanledningen till att mötet hölls i Paris var att ge styrelsen möjlighet att besöka Doro SAS' verksamhet, vilken svarar för hälften av koncernens försäljning.
Varje styrelsemöte följer en i förväg godkänd agenda. Denna, tillsammans med relevant underlag samt en lista med bordlagda ärenden från föregående möte, skickas till varje styrelseledamot inför varje möte. Ersättnings- och revisionsutskottens möten avrapporteras till styrelsen och protokoll från dessa sammanträden distribueras till styrelsen. Annette Borén, ekonomi- och finansdirektör samt styrelsesekreterare, har deltagit i alla möten.
Styrelsens arbetsordning fastlägger arbetsformerna för Doro AB:s styrelse. Styrelsens arbetsordning bygger på bolagsordningen, aktiebolagslagen och Koden. Styrelsen har ett övergripande ansvar för Doro-koncernen.
Styrelsen säkerställer vidare Doros relationer med aktieägare, allmänheten, myndigheter och andra organisationer och intressegrupper. Styrelsen är ansvarig för genomförande av beslut fattade av årsstämman och de affärsmål som anges i bolagsordningen. Styrelsens bemyndiganden beskrivs i bolagsordningen samt i aktiebolagslagen.
Bolagets styrelse utser dess verkställande direktör. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktör beskrivs i styrelsens arbetsordning och instruktionerna till den verkställande direktören. Dessa dokument fastställer att styrelsen är ansvarig för bolagets styrning, övervakning, organisation, strategier, intern kontroll och policies. Produktutveckling Thomas Bergdahl
Vidare beslutar styrelsen i frågor om större investeringar, principfrågor gällande styrning av dotterbolag samt val av styrelseledamöter och verkställande direktör i dotterbolag.
Styrelsen säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Verkställande direktören är i sin tur ansvarig för att bolaget förvaltas i enlighet med styrelsens riktlinjer och instruktioner. Därutöver är verkställande direktören ansvarig för budgetarbete och planering av bolagets verksamheter för att uppnå specifika mål.
Verkställande direktören ska säkerställa att kontrollmiljön är tillfredsställande och att koncernens risknivå vid varje tidpunkt följer styrelsens instruktioner. Varje avvikelse ska rapporteras till styrelsen. Styrelsen får även regelbunden uppdatering av verkställande direktören genom månadsrapporter.
Styrelsens arvode beslutas årligen av årsstämman. Förslag till arvodering förbereds i bolagets valberedning. Styrelsen fastställer sedan ersättning till verkställande direktören.
Styrelsen har inom sig utsett Bo Kastensson och Peter Blom att ingå i ersättningsutskottet.
Utskottet hade sitt första sammanträde den 12 februari 2009, då de båda ledamöterna diskuterade ersättningsprinciper för 2009. Ett andra möte hölls den 14 december 2009 för att då diskutera principerna för 2010. Protokollen från dessa möten föredrogs på nästkommande styrelsemöte. Ersättningsutskottet uppfyller Kodens krav på ledamöternas oberoende.
Styrelsens ordförande föreslår riktlinjer gällande lön och rörlig ersättning till övriga ledande befattningshavare, inklusive verkställande direktörer i dotterbolag.
Arvode till styrelsens ledamöter uppgick till 600 000 kr under 2009, vilket är i enlighet med årsstämmans beslut. Av detta belopp uppgick ordförandens arvode till 300 000 kr.
Bolagets verkställande direktör erhöll lön om 2 132 Tkr för sitt arbete 2009. Rörlig ersättning om 513 Tkr utgick för verksamhetsåret 2009. Löner till övriga fyra medlemmar i koncernledningen uppgick till 3 921 Tkr. Till dessa fyra medlemmar utgick rörlig ersättning om 1 133 Tkr för verksamhetsåret 2009. Tre av dessa befattningshavare samt verkställande direktören har en löneförmån i form av tjänstebil. Årsstämman den 26 mars 2009 beslutade om riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare gällande verksamhetsåret 2009.
I enlighet med sitt anställningskontrakt har verkställande direktören en ömsesidig uppsägningstid om 12 månader. Under uppsägningstiden har verkställande direktören rätt till full lön och övriga anställningsförmåner. Ytterligare en av bolagets ledande befattningshavare har ett liknande avtal för villkor för uppsägelse från egen eller bolagets sida.
Styrelsens ledamöter erhåller inga pensionsförmåner för sitt styrelseuppdrag. Pensionsåldern för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare är 65 år. Bolaget har under 2009 gjort pensionsbetalningar avseende verkställande direktören om 248 Tkr.
De fem helägda dotterbolagen Doro Norway, Doro France, Doro UK, Doro Hong Kong and Doro Inc styrs och övervakas av egna styrelser i respektive land, med en majoritet av representanter för Doro AB i Sverige. Doro AB:s VD och koncernchef är även ordförande i varje dotterbolags styrelse, förutom i Doro SAS i Frankrike, där Bo Kastensson är ordförande. Dessa dotterbolag rapporterar till Doro AB:s styrelse vid samtliga sammanträden.
Rapporterna innehåller uppgifter om respektive bolags utveckling och finansiella position.
Styrelsen har det yttersta ansvaret för att säkerställa att bolaget har en tillfredsställande struktur för intern kontroll och för upprättande av tillförlitliga finansiella rapporter.
Det är styrelsens och koncernledningens ansvar att övervaka och identifiera affärsrisker samt styra bolaget så att det kan hantera de viktigaste riskerna. Sammanfattningsvis är styrelsen ansvarig för ledningen av bolaget. Revisorerna följer och granskar hur bolaget leds av dess styrelse och verkställande direktör samt kvaliteten på bolagets finansiella rapportering. Årsstämman 2007 utsåg revisionsbolaget Ernst & Young AB till Doros revisorer för en period om fyra år, med Ingvar Ganestam som huvudansvarig revisor.
De senaste tre åren har arvode för revisionsarbete i Doro-koncernen uppgått till 1 200 Tkr, 900 Tkr samt 1 100 Tkr för respektive år.
Revisionsutskottet har under 2009 bestått av styrelseledamöterna Bo Kastensson, Karin Moberg, Jonas Mårtensson och Peter Blom. Utskottet avhöll möten den 12 februari, den 18 augusti samt den 3 november 2009. Protokollen från dessa möten ingår i protokollen för det styrelsemöte som hölls samtidigt. Samtliga ledamöter deltog i samtliga möten, tillsammans med revisorerna Ingvar Ganestam och Göran Neckmar.
Revisionsutskottet uppfyller Kodens krav på oberoende. Utskottets huvudsakliga uppgift är att stödja styrelsen i dess ansvar inom revision och intern kontroll, redovisning och finansiell rapportering. Arbetet under 2009 har främst varit inriktat mot uppföljning av 2008 års revision samt en mer detaljerad revision av perioden januari–september 2009, så kallad "hard close". Därutöver genomförde utskottet en fördjupad granskning av den tredje kvartalsrapporten (för perioden till och med september 2009) samt vissa riskområden.
En viktig del i kontrollmiljön är att organisation, beslutsordning samt ansvar och befogenheter är tydligt definierade och kommunicerade i styrdokument. Se mer på sidan 51 i styrelsens rapport om intern revision.
Koncernens ekonomi- och finansdirektör ska vartannat år genomföra en intern kontroll av varje juridisk enhet. Koncernens controller är ansvarig för att lyfta vissa frågor till ekonomi- och finansdirektören. Med hänsyn till finansavdelningens begränsade storlek är bedömningen att det inte finns behov av en särskild intern revisor.
| Närvaro vid | Närvaro vid revisions- | Ledamot av | Förhållande | Förhållande | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseledamot | styrelsemöten | utskottets möten | Arvode | styrelsen sedan | till bolaget | till större ägare |
| Bo Kastensson, ordförande | 11 av 11 | 3 av 3 | 300 000 | 2007 | Oberoende | Oberoende |
| Peter Blom | 11 av 11 | 3 av 3 | 100 000 | 2008 | Oberoende | Oberoende |
| Karin Moberg* | 10 av 11 | 2 av 3 | 100 000 | 2009 | Oberoende | Oberoende |
| Jonas Mårtensson | 11 av 11 | 3 av 3 | 100 000 | 2007 | Oberoende | Beroende |
| Tomas Persson** | 1 av 11 | 1 av 3 | 100 000 | 2002 | Oberoende | Oberoende |
| Jérôme Arnaud | 11 av 11 | – | – | 2007 | Beroende | Oberoende |
*Styrelseledamot från och med 26 mars 2009.
**Styrelseledamot till och med 26 mars 2009.
Styrelsen ska enligt svensk lag för bolagsstyrning tillse att bolaget har god intern kontroll och fortlöpande hålla sig informerad om samt utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Vidare ska styrelsen avge rapport över hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad och, om internrevision saknas, utvärdera behovet av sådan funktion samt motivera sitt ställningstagande.
Rapporten ska inte obligatoriskt granskas av revisorerna men den ska vara en del av bolagsstyrningsrapporten.
I syfte att skapa och vidmakthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen. Däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktion för den verkställande direktören och dess utskott. Ansvaret för att i det dagliga arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljön är primärt den verkställande direktörens. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Utöver detta kommer rapportering från bolagets revisorer.
Den interna kontrollstrukturen bygger också på ett ledningssystem, vilket är baserat på bolagets organisation och sätt att bedriva verksamheten, med tydligt definierade roller och ansvarsområden samt delegering av befogenheter. En viktig roll i kontrollstrukturen har de styrande dokumenten, som policies och riktlinjer.
Doro genomför löpande en riskbedömning för identifiering av väsentliga risker avseende den finansiella rapporteringen. Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms främst risken ligga i väsentliga felaktigheter i redovisningen till exempel avseende bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader eller andra avvikelser.
Bedrägeri och förlust genom förskingring är en annan risk. Riskhantering är inbyggd i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker och för att säkerställa att de risker som Doro är utsatt för hanteras i enlighet med fastställt regelverk, instruktioner samt etablerade uppföljningsrutiner, vilka syftar till att minska eventuella risker, och främjar korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning.
Utformningen av kontrollmiljön är till för att hantera de risker som styrelse och bolagets ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen.
Kontrollstrukturen består dels av tydliga roller i organisationen som möjliggör en effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller i tid förebygga risken för fel i rapporteringen. Sådana kontrollaktiviteter kan vara tydlig beslutsordning och beslutsprocesser för större beslut såsom förvärv, andra typer av större investeringar, avyttringar, avtal och analytiska uppföljningar.
En viktig uppgift för Doros staber är också att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner samt att utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor. Processansvariga på olika nivåer ska säkerställa utförande av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. I boksluts- och rapporteringsprocesser finns kontroller vad gäller värdering, redovisningsprinciper och uppskattningar. Den kontinuerliga analys som görs av den finansiella rapporteringen, tillsammans med den analys som görs på koncernnivå, är mycket viktiga för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. Koncernens controller spelar en viktig roll i den interna kontrollprocessen genom att de ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid.
Doro har ett samarbete med kommunikationskonsulten RHR/ CC vilket syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen. Genom regelbundna uppdateringar och meddelanden får berörda medarbetare del av ändringar av redovisningsprinciper, ändringar på krav i rapportering eller annan informationsgivning.
Styrelsen erhåller månatligen finansiella rapporter. Den externa informationen och kommunikationen styrs bland annat av bolagets informationspolicy som beskriver Doros generella principer av informationsgivning.
Doros efterlevnad av antagna policies och riktlinjer följs upp av styrelsen och bolagsledningen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens ersättningsutskott och revisionsutskott spelar en viktig roll när det gäller exempelvis ersättningar, finansiell rapportering och intern kontroll.
Inför publicering av delårsrapporter och årsredovisning går styrelse och ledning igenom den finansiella rapporteringen.
Doros ledning gör en månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år. I de externa revisorernas uppgift ingår också att årligen övervaka den interna kontrollen i koncernens dotterbolag.
Styrelsen sammanträffar med revisorerna två gånger årligen för dels en genomgång av den interna kontrollen, dels i särskilda fall ge revisorerna extra uppdrag att utföra särskild inriktad intern kontroll.
Revisorernas bedömning är att den interna kontrollen är god. Mot denna samlade bakgrund har styrelsen inte ansett det behövligt att inrätta särskild internrevision.
Denna rapport har ej granskats av bolagets revisorer. Lund den 10 mars 2010 Styrelsen i Doro AB
Styrelseordförande sedan 2007, invald till styrelsen 2006. Född: 1951. Styrelseordförande i Caretech AB och Coromatic Group AB, styrelseledamot i Metric Power Systems AB, Metric AS (Norge), Pricer AB och Scanpocon A/S (Danmark). Utbildning: filosofie kandidat, Lunds universitet. Innehav: 900 000 aktier, 0 optioner. Oberoende ledamot.
Styrelseledamot sedan 2008. Född: 1961. VD för Ventelo AB. Styrelseledamot i Radioleverantörernas Serviceaktiebolag. Utbildning: IFL Executive Education vid Handelshögskolan i Stockholm.
Innehav: 0 aktier, 0 optioner. Oberoende ledamot.
Styrelseledamot sedan 2009. Född: 1963. Grundare av och VD i FriendsOfAdam. Styrelseledamot i Caratech AB, SBAB och Sjunde AP-Fonden. Utbildning: civilekonom. Innehav: 20 000 aktier, 0 optioner. Oberoende ledamot.
Styrelseledamot sedan 2007. Född: 1963. Partner i Alted AB. Styrelseordförande i Ownpower Projects Europe AB och Transticket AB samt styrelseledamot i PanVision Holding AB. Utbildning: civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Innehav: 165 000 aktier, 0 optioner.
Ej oberoende relativt större ägare.
Verkställande direktör och koncernchef, invald till styrelsen 2007. Född: 1963. Utbildning: civilingenjör, École Centrale de Paris. Tidigare erfarenhet från affärsutveckling inom Matra Nortel Communications.
Innehav: 472 004 aktier, 0 optioner. Ej oberoende relativt bolaget.
Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Malmö. Revisor i Doro sedan 2007. Född: 1949. Lång erfarenhet av revision av börsnoterade bolag, bland annat revisor i Lindab AB, Tetra Pak AB samt IKEA-koncernen. Innehav: 0 aktier, 0 optioner.
Uppgifterna avseende innehav av aktier är inklusive aktier ägda via bolag och/eller av närstående och är aktuella per den 31 december 2009.
Verkställande direktör Doro AB, affärsenhetschef Care Electronics samt verkställande direktör Doro SAS, Frankrike. Född: 1963. Utbildning: civilingenjör, École Centrale de Paris. Tidigare erfarenhet från affärsutveckling inom Matra Nortel Communications. Anställd 2000. I nuvarande befattning sedan 2007. Innehav: 472 004 aktier, 0 optioner.
Vice verkställande direktör och ansvarig för produktutveckling. Född: 1964. Utbildning: civilingenjör, Linköpings Tekniska Högskola. Tidigare erfarenhet från Anoto som Director of manufacturing. Anställd 2002. I nuvarande befattning sedan 2007. Innehav: 75 000 aktier, 0 optioner.
Ekonomi- och finansdirektör. Född: 1969. Utbildning: civilekonom, Lunds Universitet. Tidigare bolagscontroller Länsförsäkringar Skåne. Anställd 2008. I nuvarande befattning sedan 2008.
Innehav: 30 000 aktier, 0 optioner.
Försäljnings- och marknadschef Doro AB och verkställande direktör Doro A/S, Norge. Född: 1971. Utbildning: Master of Sociology, Oslo universitet. Tidigare erfarenheter från Accenture som konsult inom Communication och High Tech. Anställd 2001. I nuvarande befattning sedan 2008.
Innehav: 87 600 aktier, 0 optioner.
Chef för Operations. Född: 1971. Utbildning: teletekniker. Tidigare: Supply manager. Anställd 1991. I nuvarande befattning sedan 2007. Innehav: 25 632 aktier, 0 optioner.
Uppgifterna avseende innehav av aktier är inklusive aktier ägda via bolag och/eller av närstående och är aktuella per den 31 december 2009.
Ordinarie årsstämma kommer att hållas torsdagen den 25 mars 2010, kl 15.00 på hotell Scandic Star, Glimmervägen 5 i Lund. Kallelse har skett genom annonsering i dagspress. Kallelse samt övrig information inför årsstämman finns även på www.doro.com.
För att äga rösträtt måste aktieägare vara införd i aktieboken på avstämningsdagen, senast fredagen den 19 mars 2010, och ha föranmält sitt deltagande till Doro AB.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB. Aktieägare som vill göra sådan omregistrering ombedes att underrätta förvaltare om detta i god tid.
Senast fredagen den 19 mars 2010 ska anmälan ha lämnats till Doro, via e-post [email protected], per telefon 046–280 50 00 eller Doro AB, Magistratsvägen 10, 226 43 Lund. Vänligen uppge hela namnet, personnummer, antal aktier, adress samt telefonnummer dagtid.
Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman att inte betala någon utdelning för verksamhetsåret 2009.
| Årsstämma | 25 mars |
|---|---|
| Delårsrapport januari–mars | 5 maj |
| Delårsrapport januari–juni | 19 augusti |
| Delårsrapport januari–september | 9 november |
| Bokslutskommuniké 2010 | februari 2011 |
Finansiella rapporter och övriga nyheter från Doro publiceras löpande på bolagets webbplats www.doro.com på både svenska och engelska.
| Jérôme Arnaud, vd och koncernchef | 046–280 50 05 |
|---|---|
| Annette Borén, finansdirektör | 046–280 50 62 |
Stora knappar med bra avstånd gör mobiltelefonens knappsats mer lik en vanlig bordstelefon. Därmed blir det enklare att ringa och skicka SMS.
55 DORO AB – ÅRSREDOVISNING 2009
Doro är ett svensk företag som fokuserar på utveckling, marknadsföring och försäljning av telekomprodukter som riktar sig speciellt till seniorer – en växande grupp människor världen över. Med mer än 35 års erfarenhet inom telekom är Doro idag världsledande inom enkla och användarvänliga mobiltelefoner med försäljning i över 30 länder på fem kontinenter. Doro skapade kategorin telekom inom Care Electronics och har under de senaste åren belönats med flera internationella designpriser. 2009 omsatte bolaget 493 Mkr. Doro-aktien är noterad på Stockholmsbörsen, Nordiska listan, Mindre bolag. Läs mer om Doro på www.doro.com
Magistratsvägen 10 226 43 Lund SVERIGE Tel 046-280 50 00 Fax 046-280 50 01
Unit 222, No. 1 Science Park W. Avenue Shatin, New Territories HONGKONG Tel +852 2730 2777 Fax +852 2730 2433
1 High Street Bucks SL9 9QE STORBRITANNIEN Tel +44 1753 883 080 Fax +44 1753 883 081
6 rue Jean-Pierre Timbaud 78180 Montigny le Bretonneux FRANKRIKE Tel +33 1 30 07 17 00 Fax +33 1 30 07 17 85
Kråkerøyveien 2 NO-1671 Kråkerøy NORGE Tel +47 69 35 86 00 Fax +47 69 35 86 69
c/o Duane Morris LLP 1540 Broadway USA Tel +1 212 692 1067 Fax +1 212 208 2514
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.