Telia Company

Annual Report • Mar 22, 2010

Innehåll

TeliaSonera i korthet	3
Koncernchefens kommentarer	4
Marknader och varumärken	6
Förvaltningsberättelse	7
Koncernens totalresultatrapporter	18
Koncernens balansrapporter	19
Koncernens kassaflödesrapporter	20
Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital	21
Koncernens noter	22
Moderbolagets resultaträkningar	69
Moderbolagets totalresultatrapporter	70
Moderbolagets balansräkningar	71
Moderbolagets kassaflödesanalyser	72
Förändringar av moderbolagets eget kapital	73
Moderbolagets noter	74
Förslag till vinstdisposition	89
Revisionsberättelse	90
Tio år i sammandrag – finansiell information	91
Tio år i sammandrag – operativ information	92
Definitioner	93
Bolagsstyrningsrapport	95
Styrelse inklusive ersättningar	101
Koncernledning inklusive ersättningar	103
Årsstämma 2010	105
Kontaktinformation	106

TeliaSonera AB (publ), 106 63 Stockholm Org.nr 556103-4249, Säte: Stockholm, Telefon: 08 504 550 00, www.teliasonera.se

TeliaSonera i korthet

TeliaSonera tillhandahåller nätanslutning och telekommunikationstjänster som hjälper människor och företag att kommunicera på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt.

TeliaSonera är en internationell koncern med en global strategi, men varhelst vi verkar, agerar vi som ett lokalt företag. Vi erbjuder våra tjänster på 20 marknader i Norden och Baltikum, på tillväxtmarknader i Eurasien, inklusive Ryssland och Turkiet, samt i Spanien.

Ett tjänsteföretag i världsklass

Våra fokusområden är:

• Att bygga ett tjänsteföretag i världsklass
• Att säkerställa hög kvalitet i våra nät
• Att skapa en kostnadsstruktur som är i nivå med de bästa

TeliaSonera är noterat på NASDAQ OMX Stockholm och NASDAQ OMX Helsingfors.

Höjdpunkter och framsteg

Stark finansiell utveckling

Trots att 2009 var ett problematiskt år i världsekonomin, rapporterade vi det högsta rörelseresultatet i företagets historia.

4G – Världspremiär i Stockholm och Oslo

Vi invigde världens första kommersiella nätverk för 4G-tjänster i Stockholm och Oslo. Det ger kunderna hastigheter upp till tio gånger högre än dagens mobilnät.

Ökat engagemang bland medarbetarna

Vi nådde den högsta nivån sedan TeliaSonera började med mätningarna 2004.

Avtal med Altimo

TeliaSonera och Altimo beslutade att samla sina ägarintressen i Turkcell och MegaFon i ett nytt bolag.

Kraftig abonnemangstillväxt

Antalet abonnemang ökade kraftigt och datatrafiken ökade med närmare 200 procent i våra verksamheter i Norden och Baltikum.

Finansiell översikt
MSEK, förutom nyckeltal, uppgifter per aktie och marginaler	2009	2008	2007
Nettoomsättning	109 161	103 585	96 344
EBITDA före engångsposter	36 666	32 954	31 021
Marginal (%)	33,6	31,8	32,2
Rörelseresultat	30 324	28 648	26 155
Rörelseresultat före engångsposter	31 679	30 041	27 478
Nettoresultat	21 280	21 442	20 298
varav hänförligt till moderbolagets ägare	18 854	19 011	17 674
Resultat per aktie (SEK)	4,20	4,23	3,94
Räntabilitet på eget kapital (%, rullande 12 månader)	15,2	17,2	18,6
CAPEX i procent av nettoomsättning	12,8	15,2	14,0
Fritt kassaflöde	17 024	11 328	13 004

Resultat per aktie och utdelningar, 2007–2009

Koncernchefens kommentarer

Bästa aktieägare,

TeliaSoneras utveckling är stark. 2009 var ett problematiskt år i världsekonomin med låg eller till och med negativ BNP-tillväxt på många marknader. Under dessa tuffa ekonomiska omständigheter rapporterade TeliaSonera det högsta rörelseresultatet i företagets historia.

Den finansiella krisen är fortfarande utbredd och påverkade flera av våra marknader under året, men vår affärsverksamhet är motståndskraftig. Tack vare en bra kombination av mogna marknader och tillväxtmarknader, lyckades vi behålla intäkterna i lokala valutor oförändrade och samtidigt förbättra lönsamheten.

Trafikvolymerna ökade, men prispressen har varit betydande. Telekommunikationsbranschen är inte immun mot låg ekonomisk aktivitet och pressas av myndighetsinverkan såväl som av lägre roamingintäkter på grund av minskat affärsresande.

En av de saker som jag och resten av koncernledningen är särskilt stolta över är därför att vi har lyckats bryta trenden av kontinuerliga kostnadsökningar. Detta är ett resultat av omfattande kostnadsbesparingar i de nordiska och baltiska länderna och en stark kostnadsmedvetenhet i Eurasien.

I det sammanhanget är det glädjande att våra medarbetares engagemang fortsatt ökar. För andra året i rad ökade resultatet av vår medarbetarundersökning och nådde den högsta nivån sedan TeliaSonera började med mätningarna 2004.

Förbättring i lönsamhet och kassaflöde

Under 2009 ökade EBITDA-resultatet med 11 procent och EBITDA-marginalen förbättrades till 33,6 procent. Rörelseresultatet förbättrades med 6 procent, trots märkbart lägre intäkter från intressebolag. Kassaflödet förbättrades med så mycket som 50 procent.

Förbättringen i lönsamhet och kassaflöde drivs av åtgärder som vi själva kan påverka, det vill säga framgångsrika effektiviseringsåtgärder, kostnadsbesparingar och återhållsamhet gällande investeringar.

"TeliaSonera är väl positionerat och ett finansiellt starkt företag med motiverade och kompetenta medarbetare."

Lars Nyberg, VD och koncernchef, TeliaSonera

Fokusområden

När jag blev koncernchef i TeliaSonera identifierade vi fem fokusområden – för att senare lägga till ett – så de blev sex.

Nu tror jag att vi kan bocka av några av dem. Till exempel är vår enhet för företagsförsäljning nu etablerad och verkar med full kraft. Vi är mitt i migreringen till ip-baserade tjänster och vi fortsätter att växa i Eurasien.

Därför har antalet fokusområden koncentrerats till tre, med vilka vi kommer att leva många år framöver – och de omfattar alla våra affärsområden.

• Att skapa ett tjänsteföretag i världsklass och leverera en överlägsen kundupplevelse
• Säkerställa hög kvalitet i våra nät
• Kostnadseffektivitet

TeliaSonera – en föregångare

Utöver detta, är det viktigt att TeliaSonera betraktas som en föregångare, genom att ligga i framkant och vara tidigt ute med att tillämpa ny teknologi och erbjuda nya tjänster till våra kunder på alla marknader.

På så sätt kan vi addera värde och medverka till ett samhälle med bättre kommunikationsmöjligheter för människor och företag.

Växa i Eurasien och öka ägandet i kärninnehaven

TeliaSonera avser att växa i takt med marknaderna och dra fördel av den ökande efterfrågan på bandbredd och samtidigt upprätthålla lönsamheten i de nordiska och baltiska regionerna, där vi har ledande marknadspositioner. Eurasien är vår tillväxtmotor och i denna region är tillgången på fasta nätverk begränsad och mobilpenetrationen lägre.

Våra mobila tjänster medför möjlighet för människor och företag att kommunicera med varandra och vara uppkopplade mot resten av världen.

Bidrar till ekonomisk tillväxt

TeliaSoneras investeringar i infrastruktur och tjänster bidrar till ökad öppenhet och ekonomisk tillväxt i denna del av världen.

Vi avser att utöka vår verksamhet i Eurasien genom att öka ägandet i icke helägda verksamheter och göra kompletterande förvärv på befintliga marknader och selektivt söka efter investeringsmöjligheter på nya marknader.

Ökat ägande

I oktober slutförde vi framgångsrikt kontanterbjudandet i Eesti Telekom i Estland och i januari 2010 fick vi full kontroll över bolaget. Vi ökade också ägandet i TEO LT i Litauen.

I februari 2010 ökade vi vårt ägande i UCell, som blev den näst största operatören i Uzbekistan under 2009.

Dessa transaktioner understryker vår strategi att öka ägandet i våra kärninnehav och vi undersöker ytterligare möjligheter att genomföra denna strategi.

Överenskommelse med Altimo

Vi har under många år haft ambitionen att öka vårt ägande i både Turkcell och MegaFon och konsolidera dessa verksamheter. Detta har visat sig vara svårt och vi har undersökt olika möjligheter att öka vår kontroll över och likviditeten i dessa tillgångar.

I november tog vi ett viktigt steg mot en lösning av det långvariga dödläget i ägandet, genom en överenskommelse med Altimo om att samla vårt ägande i ett gemensamt bolag.

Det verkliga värdet av avtalet ligger i själva genomförandet, vilket är beroende av att de legala tvisterna med Cukurova om ägandet i Turkcell löses och myndighetsgodkännanden i Turkiet och Ryssland. Så snart dessa frågor har lösts, kommer ägarstrukturen och kontrollen i Turkcell och MegaFon att förbättras, liksom likviditeten i dessa tillgångar.

Vi har fokuserat på att skapa en bolagsstyrning där samtliga stora aktieägare får goda möjligheter till inflytande utan att någon enskild aktieägare ensam kontrollerar den nya telekomkoncernen.

Både Turkcell och MegaFon kommer fortsatt att verka som separata bolag. De är båda effektiva, professionellt skötta operatörer och gränsöverskridande synergier är begränsade.

Det kan komma att ta ett par år innan vi når slutresultatet, men det nya noterade bolaget kommer att ha spännande framtidsutsikter och skapa värde för TeliaSonera och våra aktieägare.

Ett nytt decennium inleds

När vi avslutar 2009 lämnar vi också det första decenniet på 2000-talet bakom oss.

Under denna period, expanderade TeliaSonera österut till nya marknader med växande befolkningar och låg mobilpenetration.

Vi finns nu i 20 länder med fler än 48 miljoner abonnemang i de majoritetsägda verksamheterna och nästan 100 miljoner i våra intressebolag. Det innebär att fler än 100 miljoner nya abonnenter har fått tillgång till telekommunikationstjänster och internet sedan Telia och Sonera slogs ihop i slutet av 2002.

Telekommunikationstjänster har blivit ett basbehov Under samma period har telekommunikationstjänster blivit ett basbehov för människor i deras vardagsliv. Samhället digitaliseras då vi är konstant uppkopplade, arbetar från många olika platser, utnyttjar e-handel, tar del av interaktiv underhållning och är uppkopplade mot sociala nätverk.

Lanseringen av 3G-tjänster, snabb utbyggnad av nätverk för telekommunikation och utvecklingen av nya terminaler såsom datorer med inbyggda SIM-kort och mer avancerade och användarvänliga mobiltelefoner har bidragit till denna trend.

Samtidigt har mobilpenetrationen ökat på de eurasiska marknaderna och vi lanserade mobilt bredband på de marknader där vi har 3G-licenser.

Världens första kommersiella 4G-nätverk

I december 2009 invigde TeliaSonera världens första kommersiella nätverk för 4G i de centrala delarna av Stockholm och Oslo. Vid slutet av 2010 kommer vi att täcka 25 svenska städer och semesterorter och fyra norska städer.

4G är den snabbaste tillgängliga mobilteknologin på marknaden, med hastigheter upp till tio gånger högre än dagens turbo-3G.

4G kommer att innebära nya möjligheter för våra kunder att använda och ta del av tjänster som kräver snabba överföringshastigheter och kapacitet, såsom avancerad tvsändning via webben, omfattande online spel och webbkonferenser via sina bärbara datorer.

Förändrad konkurrenssituation

Konkurrenssituationen i telekommunikationsbranschen är under förändring. Hårdvaruleverantörer utvecklar applikationer och innehåll. Leverantörer av mjukvara och sökmotorer för internet, såsom Microsoft och Google, utvecklar mobiltelefoner och applikationer.

Vår kärnverksamhet är, och kommer fortsatt vara, att tillhandahålla nätanslutning och telekommunikationstjänster som hjälper människor och företag att kommunicera på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt.

Omättligt behov av bandbredd

Vi är övertygade om att det framtida behovet av bandbredd kommer att vara så gott som omättligt. Förutsatt att priset är rätt, kommer kunderna att använda så mycket kapacitet som vi kan erbjuda.

Två grundläggande konsekvenser

Detta har två grundläggande konsekvenser. Den första är att de fasta näten kommer att förbli konkurrenskraftiga där det redan finns en infrastruktur. Fasta nätuppkopplingar är överlägsna de mobila för kommunikation mellan fasta punkter med flera användare, såsom hem och kontor, som kräver höga hastigheter och överföring av stora datavolymer.

Den andra är att vi behöver utveckla vår affärsmodell, för att ta hand om den explosionsartade tillväxten av data, och säkerställa vår framtida lönsamhet. Detta för att ha möjlighet att fortsätta investera i utbyggnad av våra nätverk, såväl mobila som fasta.

Vi ser framför oss att vi förflyttar oss i samma riktning som elbolag och liknande verksamheter, det vill säga ta en fast avgift för nätverksanslutningen och för varje efterfrågad tjänst såsom telefoni, bredband och iptv samt en rörlig avgift för användandet. Detta baseras på antagandet att lågintensiva användare inte är beredda att subventionera högintensiva användare eller betala för tjänster som de inte efterfrågar.

Förutom att erbjuda en kundupplevelse i världsklass, är dessa våra främsta utmaningar när vi går in i det nya decenniet.

Väl positionerat inför framtiden

TeliaSonera är väl positionerat och ett finansiellt starkt företag med motiverade och kompetenta medarbetare. Lägg därtill ett ökande antal kunder och ökad kundnöjdhet. Detta gör mig övertygad om att vi har en ljus framtid.

Stockholm den 9 mars 2010

Lars Nyberg VD och koncernchef

Marknader och varumärken

		Ägar		Antal		Marknads
Land	Varumärke	andel (procent)	Tjänst	abonnemang (tusental)	Marknads position	andel (procent)¹	Huvud konkurrenter	Logotyper
Majoritetsägda bolag
Sverige	Telia, Halebop	100	Mobil	5 666	1	42	Tele2, Telenor, "3"
	Telia	100	Bredband	1 125	1	42	Telenor, Com Hem
	Telia	100	Fast telefoni inkl. voip	3 762	1	66	Tele2, Telenor, Com Hem
Finland	Sonera, TeleFinland	100	Mobil	2 874	2	37	Elisa, DNA
	Sonera	100	Bredband	458	2	32	Elisa, DNA, Welho
	Sonera	100	Fast telefoni inkl. voip	325	2	28	Elisa, Finnet
Norge	NetCom, Chess	100	Mobil	1 658	2	28	Telenor, Tele2
	NextGenTel	100	Bredband	223	2	15	Telenor, Get, Tele2
	NextGenTel	100	Fast telefoni (voip)	48	5	4	Telenor, Ventelo
Danmark	Telia, Call me	100	Mobil	1 460	3	19	TDC, Telenor, "3"
	Telia, Stofa, DLG Tele²	100	Bredband	194	3	10	TDC, Telenor
	Telia, Call me, DLG Tele²	100	Fast telefoni inkl. voip	214	3	7	TDC, Telenor
Litauen	Omnitel, Ezys	100	Mobil	1 991	1	40	Bité GSM, Tele2
	TEO	64,9	Bredband	313	1	50	Balticum TV, Vinita, Mikrovisatos
	TEO	64,9	Fast telefoni inkl. voip	726	1	95	Eurocom SIP, Cubio
Lettland	LMT, Okarte, Amigo	60,3	Mobil	1 042	1	43	Tele2, Bité Latvia
Estland	EMT, Diil	100	Mobil	766	1	47	Tele2, Elisa
	Elion	100	Bredband	182	1	53	Starman, STV
	Elion	100	Fast telefoni inkl. voip	365	1	80	Starman, Elisa
Spanien	Yoigo	76,6	Mobil	1 506	4	3	Telefónica, Vodafone, Orange
Kazakstan³	Kcell	51	Mobil	7 165	1	49	VimpelCom
Azerbajdzjan³	Azercell	51,3	Mobil	3 847	1	58	Bakcell, Azerfon
Uzbekistan	UCell	94	Mobil	5 074	2	31	MTS, VimpelCom
Tadzjikistan	Tcell4	60 59,4	Mobil	1 523	1	34	Babilon Mobile, VimpelCom
Georgien³	Geocell	100	Mobil	1 892	1	46	Magticom, VimpelCom
Moldavien³	Moldcell	100	Mobil	660	2	28	Orange
Nepal5	Ncell	80	Mobil	2 202	2	35	NTC
Kambodja5	Star-Cell	100	Mobil	195	4	4	Mobitel, TMIC
Intressebolag
Lettland	Lattelecom	49	Bredband	194	1	48	Balticom TV, Izzi
	Lattelecom	49	Fast telefoni	565	1	75	Telecom Baltija,

			inkl. voip				Teledialogs SIA
Ryssland	MegaFon	43,8	Mobil	50 542	3	24	MTS, VimpelCom
Turkiet	Turkcell	38,0	Mobil	36 000	1	56	Vodafone, Avea
Ukraina6	Life		Mobil	11 800	3	22	Kyivstar, MTS, VimpelCom
Vitryssland6	Life		Mobil	800	3	6	Velcom, MTS

¹ För bredband och fast telefoni är TeliaSoneras marknadsandelsprognoser baserade på andel om omsättningen. För mobil baseras marknadsandelen på antal abonnemang förutom för dotterbolag i Eurasien där det baseras på samtrafik.

² TeliaSonera äger 50 procent av DLG Tele och kontrollerar bolaget. ³ För Kazakstan, Azerbajdzjan, Georgien och Moldavien, avser procentsiffran i Fintur Holdings B.V.s ägarandel i de fyra bolagen. TeliaSonera äger direkt och indirekt 74 procent i Fintur Holdings.

4 Omfattar Indigo Tajikistan (60 procent) och Somoncom (59,4 procent).

5 För Nepal och Kambodja avser procentsiffran TeliaSonera Asia Holding B.V.s ägarandel. TeliaSonera äger 51 procent i TeliaSonera Asia Holding B.V. 6 Turkcells dotterbolag i Ukraina och Vitryssland, i vilka Turkcell äger 55 procent respektive 80 procent.

Förvaltningsberättelse

TeliaSonera redovisar sitt ekonomiska resultat fördelat på affärsområdessegmenten Mobilitetstjänster, Bredbandstjänster, Eurasien och Övrig verksamhet. Affärsområdena baseras på affärsenheter som i de flesta fall är landsorganisationer, och för vilka viss finansiell information redovisas. Området Övrig verksamhet omfattar enheterna Other Business Services, TeliaSonera Holding samt koncernfunktioner, vilka alla redovisas gemensamt. TeliaSonera har koncernfunktioner för Ekonomi och finans (inklusive M&A och Inköp), HR, Internrevision, IT, Juridik och Kommunikation.

Vision och strategi

Affärsidé

TeliaSoneras affärsidé är att tillhandahålla nätanslutning och telekommunikationstjänster som hjälper människor och företag att kommunicera på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt.

Vi skapar värde genom att fokusera på att leverera en kundupplevelse i världsklass, säkra nätkvaliteten och uppnå en kostnadsstruktur i nivå med de bästa.

TeliaSonera är en internationell koncern med en global strategi, men varhelst vi verkar, agerar vi som ett lokalt företag.

Vision

TeliaSoneras vision är att vara ett tjänsteföretag i världsklass och erkänt som en ledande aktör i branschen. Vi är stolta över att vara pionjärer inom telekombranschen – en position som vi har uppnått genom att vara innovativa, pålitliga och kundvänliga.

Vi agerar på ett ansvarsfullt sätt, baserat på ett antal grundläggande värderingar och affärsprinciper.

Våra tjänster utgör en stor del av människors dagliga liv – i arbetslivet och för utbildning och nöje.

Vi bidrar på så sätt till en värld med bättre möjligheter.

Gemensamma värderingar

Våra gemensamma värderingar skapar en grund för vårt dagliga arbete. De är:

Skapa värde

Nyckeln till att skapa värde ligger i att vara kundfokuserad och affärsinriktad. Att vara innovativ och agera som pionjär är en del av vårt arv. Vi delar med oss av kunskap, samarbetar i team och över gränser samt använder våra resurser på ett effektivt sätt. Vi tar ägarskap, följer upp och ger återkoppling för att säkerställa att vi främjar enkla och hållbara lösningar som ger mervärde åt våra kunder.

Visa respekt

Vi visar tillit, mod och integritet. Våra medarbetares kunnande och mångfald värderas högt och vi ansvarar alla för att skapa ett bra arbetsklimat. Vi behandlar andra på samma sätt som vi själva vill bli behandlade – på ett professionellt och rättvist sätt. Vi värnar om såväl kund- som nätverksintegritet och vi agerar alltid i kundernas och företagets intresse.

Få det att hända

Vi fattar beslut för att få till stånd utveckling och förändring. Planering och snabb implementering är avgörande. Vi främjar ett vitalt arbetsklimat där alla kan bidra och vi tar tillvara medarbetarnas kompetens och engagemang. Våra kunder ska känna att det är enkelt och givande att göra affärer med oss och kunderna ska uppleva att vi håller våra löften.

Ett tjänsteföretag i världsklass

Våra fokusområden är:

• Att bygga ett tjänsteföretag i världsklass
• Att säkerställa hög kvalitet i våra nät
• Att skapa en kostnadsstruktur som är i nivå med de bästa

Övergripande strategi

TeliaSoneras övergripande strategi är att leverera produkter och tjänster till våra olika kundsegment baserat på en djup förståelse av nuvarande och framtida kundbehov.

För att skapa aktieägarvärde genom uthållig och förbättrad lönsamhet och kassaflöden, ska vi leverera våra tjänster på ett kostnadseffektivt och hållbart sätt.

Norden och Baltikum – fokus på marginaler och kassaflöde

Norden och Baltikum är mogna marknader med hög mobilpenetration och här har TeliaSonera en ledande marknadsposition. Målet är att växa i linje med marknaderna, dra fördel av tillväxten i mobil data och att bibehålla lönsamheten.

De nordiska och baltiska marknaderna är utsatta för prispress orsakad av hård konkurrens och myndighetsinverkan. Under dessa förutsättningar är effektivitet i organisationen en av Telia-Soneras främsta prioriteringar. TeliaSonera strävar konstant efter att öka effektiviteten för att kunna utveckla nya mobilitetsoch ip-baserade tjänster.

Vår strategi i Norden och Baltikum är att fokusera på:

• Stark tillväxt inom mobil data
• Migration till ip-baserade tjänster
• Marginaler och kassaflöde

Eurasien – tillväxt och höga marginaler

TeliaSoneras målsättning är att expandera i Eurasien och dess omgivning. Därför strävar vi efter att öka ägarandelen i våra icke-helägda verksamheter och göra kompletterande förvärv på befintliga marknader.

Vi koncentrerar oss på marknader med låg mobilpenetration, relativt stora befolkningar och växande ekonomier där vi kan utnyttja vår managementerfarenhet av att driva verksamhet i området.

I Eurasien är mobilpenetrationen lägre än på TeliaSoneras övriga marknader och de fasta näten inte lika utbyggda. Det innebär att dessa länder måste förlita sig på de mobila näten, vilket skapar en stor potential för TeliaSonera.

Våra strategiska prioriteringar i Eurasien de kommande åren är:

• Stärka och skapa ledande marknadspositioner
• Säkerställa hög kvalitet i våra nät och tjänster
• Uppnå balanserad tillväxt och kostnadskontroll
• Erbjuda nya tjänster som mobilt bredband
• Säkerställa stark bolagsstyrning och riskkontroll

Spanien – utveckling av Yoigo

På den spanska marknaden har TeliaSonera som målsättning att, tillsammans med sina lokala partners, skapa en effektiv lågkostnadsmobiloperatör med en marknadsposition som uppnår varaktigt goda resultat och kassaflöden och därmed höjer verksamhetens värde.

Datatrafiken ökar snabbare än antalet kunder

Vår strategi är byggd på antagandet att datatrafiken ökar snabbare än antalet kunder och att efterfrågan på bandbredd är obegränsad. Detta har två konsekvenser:

• Fasta nät fortsätter att vara konkurrenskraftiga där det redan finns en etablerad infrastruktur med stark tillväxt inom nya tjänster såsom iptv, video-on-demand och ip-baserat bredband.
• Prismodellerna kommer att utvecklas. Vi kommer att röra oss från en röstbaserad prismodell till att börja ta betalt för access, konsumtion och hastighet.

Risker och riskhantering

TeliaSonera är verksamt på många geografiska marknader med en rad olika produkter och tjänster, i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen. Detta medför att Telia-Sonera omfattas av ett antal risker och osäkerhetsfaktorer. TeliaSonera har definierat risk som något som kan få en väsentlig negativ effekt på uppnåendet av TeliaSoneras mål. Risker kan vara hot, osäkerhetsfaktorer eller förlorade möjligheter som hör samman med TeliaSoneras nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter.

TeliaSonera har ett etablerat ramverk för riskhantering för att regelbundet identifiera, analysera, bedöma och rapportera verksamhetsrelaterade och finansiella risker och osäkerhetsfaktorer, samt att minska dessa risker när det är möjligt. Riskhantering är en del av TeliaSoneras verksamhetsplaneringsprocess och uppföljning av affärsprestationer. De främsta riskerna är relaterade till bransch- och marknadsförhållanden, verksamheten och strategiska aktiviteter, intressebolag och joint ventures, ägandet av TeliaSoneras aktier, finansförvaltning och finansiell rapportering. Risker och osäkerhetsfaktorer relaterade till verksamheten och till aktieägarfrågor beskrivs i not K35, och finansiella risker i not K27 till koncernredovisningen. Kontrollmiljö och riskhantering med avseende på intern kontroll av finansiell rapportering beskrivs i bolagsstyrningsrapporten. Risker relaterade till hållbarhetsarbetet beskrivs i Corporate Responsibility-rapporten.

Utvecklingen under 2009

Under 2009 var nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv oförändrad, medan EBITDA uppgick till 36,7 GSEK (33,0 under 2008) och var den högsta som någonsin rapporterats. Nettoresultatet hänförligt till moderbolagets ägare var 18,9 GSEK (19,0) och resultatet per aktie var 4,20 SEK (4,23). Jämfört med 2008 förbättrades fritt kassaflödet med 50 procent till 17,0 GSEK (11,3).

Konjunkturnedgången slog hårt mot affärsenheternas intäkter i Baltikum, men trots allt försvarade de sina marginaler framgångsrikt under året.

I Eurasien förbättrades marginalerna samtidigt som marknadspositionerna försvarades eller stärktes. Nätutbyggnaden fortsatte med fokus på Nepal och Uzbekistan, till stöd för tillväxt på marknader med lägre mobilpenetration.

I mars 2009 tillkännagav TeliaSoneras svenska infrastrukturbolag Skanova Access prishöjningar för kopparnätsaccess som en följd av ändrad prisreglering. Därefter höjde Telia priset för fast telefoni i Sverige den 14 april 2009. Höjningen var den första för fasta telefonabonnemang sedan 2001.

TeliaSonera införde en ny, differentierad prissättning för mobilt bredband i Sverige den 23 mars 2009, och i Norge den 26 mars, för att bättre spegla olika kunders användningsnivåer.

Den 11 november 2009 tillkännagav TeliaSonera att man hade kommit överens med Altimo om att kombinera båda företagens ägarintressen genom att samla sina respektive direkta och indirekta intressen i Turkcell och MegaFon i ett nytt bolag. Det nya bolaget kommer att ha sitt säte i ett västerländskt land och vara noterat på New York börsen. Syftet är att skapa en ledande internationell telekomoperatör med över 90 miljoner abonnemang i Ryssland, Turkiet och OSS-länderna, och med en väl fungerande bolagsstyrning. Överenskommelsen mellan Telia-Sonera och Altimo är juridiskt bindande, men själva transaktionen sker under förutsättning att parterna kommer överens om slutgiltiga avtal samt erhåller myndighetsgodkännande.

TeliaSonera har fortsatt att gå i täten för att införa ny teknik och introducera nya tjänster. I december 2009 invigde Telia-Sonera världens första kommersiella 4G-nät i Stockholm och Oslo. Utbyggnaden av 4G fortsätter under 2010 parallellt med att investeringarna i fasta nät fortsätter genom selektivt ökade fiberoch ip-investeringar inom Bredbandstjänster.

Medarbetarnas engagemang ökade kraftigt för andra året i rad. Vi nådde den högsta nivån sedan TeliaSonera började med mätningarna 2004.

			Föränd
MSEK, förutom resultat per aktie och			ring,
marginal	2009	2008	%
Nettoomsättning	109 161	103 585	+5
Påverkbar kostnadsmassa1	–33 568	–33 859	–1
EBITDA2 före engångsposter3	36 666	32 954	+11
Marginal (%)	33,6	31,8
Av- och nedskrivningar	–12 932	–12 106	+7
Resultat från intressebolag och joint ventures	8 015	9 096	–12
Engångsposter3 inom EBITDA	–1 425	–1 296	+10
Rörelseresultat	30 324	28 648	+6
Finansiella intäkter och kostnader netto	–2 710	–2 237	+21
Skatter	–6 334	–4 969	+27
Nettoresultat	21 280	21 442	–1
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	18 854	19 011	–1
Minoritetsandelar i dotterbolag	2 426	2 431	–0
Resultat per aktie (SEK)	4,20	4,23
Rörelseresultat före engångsposter3	31 679	30 041	+5
Marginal (%)	29,0	29,0
¹ Se "Kostnader" nedan för information om den påverkbara kostnadsmassan.

² EBITDA är en förkortning av Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and

Amortization. TeliaSonera definierar EBITDA som rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag och samägda bolag.

³ Se "Engångsposter" nedan för detaljerad information om engångsposter.

Nettoomsättning

MSEK	2009	2008	Föränd ring, MSEK	Föränd ring, %	Orga nisk förändr. i lokal valuta %
Mobilitetstjänster	51 077	48 673	+2 404	+5	–2
Bredbandstjänster	43 342	42 625	+717	+2	–3
Eurasien	14 866	13 204	+1 662	+13	+5
Övrig verksamhet	5 561	4 906	+655	+13	+5
Elimineringar av internförsäljning	–5 685	–5 823	–138	–2
Koncernen		109 161 103 585	+5 576	+5

Nettoomsättningen ökade 5,4 procent till 109 161 MSEK (103 585). Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv minskade 0,3 procent. Den positiva effekten från förvärv var 1,1 procent och valutakursförändringar 4,6 procent.

Inom Mobilitetstjänster ökade nettoomsättningen 4,9 procent till 51 077 MSEK (48 673). Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv minskade 1,6 procent. Den positiva effekten från förvärv var 0,3 procent och valutakursförändringar 6,2 procent.

Inom Bredbandstjänster ökade nettoomsättningen 1,7 procent till 43 342 MSEK (42 625). Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv minskade 3,1 procent. Den positiva effekten från förvärv var 0,4 procent och valutakursförändringar 4,4 procent.

Inom Eurasien ökade nettoomsättningen 12,6 procent till 14 866 MSEK (13 204). Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv ökade 5,0 procent. Den positiva effekten från förvärv var 5,4 procent och valutakursförändringar 2,2 procent.

Antalet abonnemang steg med 12,7 miljoner till 147,6 miljoner. Antalet abonnemang i de majoritetsägda verksamheterna steg till 48,5 miljoner och i intressebolagen till 99,1 miljoner.

Kostnader

Varu- och tjänsteinköp¹ uppgick till 39,2 GSEK, en ökning med 4,9 procent jämfört med 2008 vilket var i linje med utvecklingen i nettoomsättning och följaktligen var bruttomarginalen bibehållen. Regulatoriska förändringar, framför allt i Sverige, Finland och Azerbajdzjan påverkade bruttomarginalen negativt medan inköpsaktiviteter påverkade positivt.

Kraftiga effektivitetsförbättringar är viktiga för TeliaSonera. Avsikten var att den påverkbara kostnadsmassan 2009 skulle vara mindre än de 33,8 GSEK för 2008 i lokala valutor och exklusive förvärv samt att antalet anställda skulle understiga 30 000 vid årsslutet 2009 (32 171). Målet nåddes genom stora kostnadsbesparingar i de nordiska och baltiska länderna och kostnadsmedvetenhet i Eurasien. Under 2009 minskade den påverkbara kostnadsmassan i lokala valutor och exklusive förvärv 6,8 procent jämfört med föregående år.

Antalet anställda var 29 734 vid utgången av 2009. Medelantalet heltidsanställda var 28 815 under 2009.

Omstruktureringskostnaderna under 2008 och 2009 redovisade som engångsposter uppgick till 3,4 GSEK. Omstruktureringskostnaderna under 2009 uppgick till 1,8 GSEK. De effektiviseringsåtgärder som tillkännagavs i februari 2008 och som påverkade 2 900 anställda i Sverige och Finland har nu slutförts.

Kostnader MSEK	2009	2008	Föränd ring, MSEK	Föränd ring, %
Varu- och tjänsteinköp		–16 625 –16 016	–609	+4
Samtrafik- och roamingkostnader		–17 307 –16 663	–644	+4
Övriga nätkostnader	–5 038	–4 602	–436	+9
Förändring i varulager	–213	–56	–157
Påverkbar kostnadsmassa		–33 568 –33 859	+291	–1
Personalkostnader		–14 806 –15 056	+249	–2
Marknadsföringskostnader	–6 999	–7 423	+424	–6
Övriga kostnader		–11 763 –11 380	–383	+3
Totalt före av- och nedskrivningar		–72 751 –71 195	–1 556	+2
Av- och nedskrivningar		–12 932 –12 057	–875	+7
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader	–1 169	–780	–389	+50
Totalt		–86 853 –84 033	–2 820	+3

¹ Varu- och tjänsteinköp består av köpta varor och tjänster, samtrafik- och roamingavgifter, nätverkskapacitet och förändring i inventarier.

Inom Bredbandstjänster minskade den påverkbara kostnadsmassan i lokala valutor och exklusive förvärv 12,6 procent jämfört med föregående år. Drivna av en fortsatt kostnadseffektivisering uppvisade de svenska och finska verksamheterna den största minskningen med sammanlagt 15,9 procent. Inom Mobilitetstjänster minskade den påverkbara kostnadsmassan i lokala valutor och exklusive förvärv 2,8 procent jämfört med 2008.

Personalkostnaderna minskade 2 procent jämfört med en ökning 2008 på 12 procent. Personalkostnaderna ökade i Eurasien där TeliaSonera växer men minskade kraftigt inom Mobilitetstjänster, Bredbandstjänster och koncernfunktionerna. Inom Bredbandstjänster var minskningen 4 procent och kom från de flesta av enheterna.

Marknadsföringskostnaderna minskade 6 procent till följd av effekterna av minskad försäljning, bättre genomförda marknadsföringsaktiviteter och planerade tillfälliga kostnadsbesparingar. Övriga kostnader bl.a. för lokaler, IT, resor och konsulter minskade också till följd av en rad löpande aktiviteter för en bättre kostnads- och stödstruktur. TeliaSoneras egna produkter såsom konferenssamtal och videokonferenser har använts i större utsträckning än tidigare.

Av- och nedskrivningar ökade 7,2 procent till 12 932 MSEK (12 057) inklusive nedskrivningar med 71 MSEK (94) inom Bredbandstjänster hänförliga till omstruktureringsåtgärder. Avskrivningarna ökade något inom Mobilitetstjänster till följd av att CAPEX ökade under 2008 och ökade i Eurasien till följd av valutaeffekter. Detta uppvägdes delvis av lägre nedskrivningar inom Bredbandstjänster och Övrig verksamhet.

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader, netto, var negativa och uppgick till 1 169 MSEK under 2009. Huvuddelen av kostnaderna var hänförliga till omstruktureringsåtgärder.

Engångsposter

Engångsposter om –1 355 MSEK (–1 393) påverkade rörelseresultatet inklusive kostnader på omkring –1 800 MSEK (–1 630) hänförliga till effektiviseringsåtgärder. Engångsposter påverkades positivt om 282 MSEK som en följd av avtalet med Altimo om att samla de två företagens ägarintressen i Turkcell och MegaFon i ett nytt bolag samt av en kapitalvinst på 141 MSEK från TeliaSonera Holdings försäljning av SmartTrust.

I följande tabell redovisas engångsposter för 2009 och 2008. Dessa poster ingår inte i "EBITDA före engångsposter" eller i "Rörelseresultat före engångsposter". Dessa poster ingår i det totala resultatet för TeliaSonera och varje affärsområde.

MSEK	2009	2008
Inom EBITDA	–1 425	–1 296
Omstruktureringskostnader, implementeringskostnader för att utvinna synergier m m:
Mobilitetstjänster	–452	–397
Bredbandstjänster	–1 158	–1 189
Eurasien	282	–
Övriga verksamheter	–97	290
Inom av- och nedskrivningar	–71	–97
Nedskrivningar, förkortade avskrivningstider:
Mobilitetstjänster	–	–3
Bredbandstjänster	–71	–94
Inom Resultat från intressebolag och joint ventures	141	–
Kapitalvinst	141	–
Inom Finansiellt netto	–	290
Dröjsmålsräntor	–	290
Summa	–1 355	–1 103

Resultat

EBITDA före engångsposter ökade 11,3 procent till 36 666 MSEK (32 954). Ökningen i lokala valutor och exklusive förvärv uppgick till 6,0 procent. EBITDA-ökningen drevs av effektiviseringsåtgärder främst i Sverige och Finland samt lönsamhetsförbättringar i Eurasien. Marginalen steg till 33,6 procent (31,8).

EBITDA före engångsposter, MSEK	2009	2008	Föränd ring, MSEK	Föränd ring, %
Mobilitetstjänster	14 961	14 399	+562	+4
Bredbandstjänster	13 922	11 705	+2 217	+19
Eurasien	7 469	6 553	+916	+14
Övrig verksamhet	314	333	–19	–6
Elimineringar	0	–36	+36
Koncernen	36 666	32 954	+3 712	+11

Rörelseresultatet före engångsposter steg till 31 679 MSEK (30 041) främst på grund av högre EBITDA. Resultatet från intressebolag minskade 11,9 procent till 8 015 MSEK (9 096) främst drivet av valutakursförändringar och lägre resultatbidrag från Turkcell.

Rörelseresultat före engångsposter, MSEK	2009	2008	Föränd ring, MSEK	Föränd ring, %
Mobilitetstjänster	10 536	9 926	+610	+6
Bredbandstjänster	8 649	6 568	+2 081	+32
Eurasien	12 827	13 731	–904	–7
Övrig verksamhet	–351	–184	–167	+91
Elimineringar	18	0	18
Koncernen	31 679	30 041	+1 638	+5

Finansnetto, skatter och minoritetsandelar

Finansiella poster uppgick till –2 710 MSEK (–2 237) varav –2 346 MSEK (–2 110) var hänförliga till räntenettot. Jämförelseperioden föregående år inkluderade en positiv engångsbetalning av dröjsmålsränta på 290 MSEK hänförlig till ett domstolsbeslut om historiska samtrafikavgifter i Sverige.

Skattekostnader uppgick till –6 334 MSEK (–4 969). Den effektiva skattesatsen ökade till 22,9 procent (18,8). De största skillnaderna är hänförliga till positiva poster av engångskaraktär på omkring 1 050 MSEK under fjärde kvartalet 2008 samt negativ påverkan av minskat resultatbidrag från intressebolag under 2009. Högre utdelning från AS Eesti Telekom i Estland ökade utdelningsskatten vilket även påverkade skatterna negativt jämfört med föregående år. Redovisade uppskjutna skattefordringar

minskade till 11 177 MSEK (13 206) till följd av utnyttjande men även till följd av valutaeffekter.

Minoritetsandelar i dotterbolag uppgick till 2 426 MSEK (2 431) av vilket 1 905 MSEK (1 705) var hänförligt till verksamhet i Eurasien och 471 MSEK (692) till Eesti Telekom, LMT i Lettland och TEO i Litauen.

Nettoresultat hänförligt till moderbolagets ägare minskade till 18 854 MSEK (19 011) och resultat per aktie till 4,20 SEK (4,23) till följd av minskat resultat från intressebolag och högre skattekostnader.

Finansiell ställning, kapitalresurser och likviditet

Finansiell ställning

			Föränd	Föränd
MSEK	2009	2008	ring, MSEK	ring, %
Tillgångar
Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar		100 239 100 968	–729	–1
Materiella anläggningstillgångar	61 222	61 946	–724	–1
Andelar i intressebolag och joint ventures, uppskjutna skattefordringar och övriga anläggningstillgångar	60 849	62 265	–1 416	–2
Summa anläggningstillgångar		222 310 225 179	–2 869	–1
Omsättningstillgångar (utom likvida medel)	24 872	27 254	–2 382	–9
Likvida medel	22 488		11 826 +10 662	+90
Summa omsättningstillgångar	47 360	39 080	+8 280	+21
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning	0	27	–27
Summa tillgångar		269 670 264 286	+5 384	+2
Eget kapital och skulder
Eget kapital		135 372 130 387	+4 985	+4
Minoritetsandelar	7 127	11 061	–3 934	–36
Summa eget kapital		142 499 141 448	+1 051	+1
Långfristig upplåning	63 664	54 178	+9 486	+18
Långfristiga skulder	27 214	27 159	+55	+0
Summa långfristiga avsättningar och skulder	90 878	81 337	+9 541	+12
Kortfristig upplåning	8 169	11 621	–3 452	–30
Övriga kortfristiga skulder	28 124	29 880	–1 756	–6
Summa kortfristiga avsättningar och skulder	36 293	41 501	–5 208	–13
Summa eget kapital och skulder 269 670 264 286			+5 384	+2

Balansomslutningen vid utgången av 2009 var relativt oförändrad jämfört med föregående år.

Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar minskade under 2009. Förvärvet av aktier i Eesti Telekom samt investeringar i licenser ökade värdet medan valutaeffekter inverkade negativt med 1,8 GSEK.

De materiella anläggningstillgångarna ökade genom investeringar (CAPEX) på 11,5 GSEK och minskade till följd av negativa valutakursförändringar på 3,2 GSEK (–4,8). Av- och nedskrivningar uppgick till 10,1 GSEK.

Det redovisade värdet på intressebolag och joint ventures uppgick till 42,5 GSEK (39,5). Värdet ökade med nettoresultatet från dessa bolag (8,0 GSEK) och motverkades delvis av erhållna utdelningar från intressebolag, främst Turkcell (1,9 GSEK), samt av negativa valutakursförändringar (3,1 GSEK).

Både uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder minskade till följd av valutaeffekter. Utnyttjade skatteförluster minskade de uppskjutna skattefordringarna ytterligare medan högre avskrivningar hänförliga till framför allt den svenska verksamheten och tillkommande uppskjutna källskatter för ej utdelade vinstmedel från dotterbolag och intressebolag, ökade de uppskjutna skatteskulderna. Totalt förändrades 2008 års uppskjutna skattefordringar netto på 1,9 GSEK till en uppskjuten skatteskuld netto på 2,0 GSEK vid utgången av 2009.

Netto rörelsekapital (varulager och ej räntebärande fordringar minus ej räntebärande skulder) förblev negativt om –2,6 GSEK (–3,1).

Eget kapital ökade till 135,4 GSEK (130,4) beroende på nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare om 18,9 GSEK (19,0) och negativa valutakursförändringar om –5,9 GSEK (12,4) och utdelningar om 8,1 GSEK till aktieägare i april 2009. Soliditeten justerad för föreslagna utdelningar förblev stabil på 49,1 procent (50,5).

Synlig nettolåneskuld minskade från 48,6 GSEK till 46,2 GSEK. Betalning av utdelning inverkade negativt med 11,2 GSEK. Nettoskulden i relation till EBITDA minskade till 1,26 (1,48) och skuldsättningsgraden minskade till 34,9 procent (36,5).

Ytterligare information återfinns i Koncernens balansrapporter respektive Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital och därmed sammanhängande noter till koncernredovisningen.

Kreditfaciliteter

TeliaSonera bedömer att dess befintliga bankkreditfaciliteter och marknadsfinansieringsprogram är tillräckliga för nuvarande likviditetsbehov. TeliaSoneras likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 22,8 GSEK vid utgången av året (12,9). Därutöver uppgick totala tillgängliga outnyttjade bekräftade bankkreditlöften och checkräkningskrediter till 13,1 GSEK vid årets slut (14,1).

TeliaSoneras kreditbetyg var oförändrade under 2009. Moody's Investors Services kreditbetyg är A3 för långfristig upplåning och Prime-2 för kortfristig upplåning med "Stable outlook". TeliaSoneras betyg hos Standard & Poor's Ratings Services är A– för långfristig upplåning och A2 för kortfristig upplåning också med "Stable outlook".

TeliaSonera har som utgångspunkt att lånefinansieringen skall kanaliseras genom moderbolaget TeliaSonera AB. De huvudsakliga verktygen för extern upplåning beskrivs i noterna K21 och K27 till koncernredovisningen. Under 2009 emitterade Telia-Sonera AB motsvarande omkring 18,5 GSEK på lånemarknaderna inom ramen för sitt EMTN-program (Euro Medium Term Note). Merparten av den nya finansieringen denominerades i EUR och allt upplånades med lång löptid vilket bidrog till en förlängning av återstående löptid för TeliaSonera AB:s samlade låneportfölj till närmare 5 år (4 år vid utgången av 2008).

Vid utgången av 2009 hade TeliaSonera AB inga utestående bankcertifikat.

Kassaflöde

			Föränd ring,	Föränd ring,
MSEK	2009	2008	MSEK	%
Kassaflöde från löpande verksamhet	30 991	27 086	+3 905	+14
Kassaflöde från CAPEX		–13 967 –15 758	+1 791	–11
Fritt kassaflöde	17 024	11 328	+5 696	+50
Kassaflöde från övrig investeringsverksamhet	–3 660	–3 876	+216	–6
Kassaflöde före finansieringsverksamhet	13 364	7 452	+5 912	+79
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–2 568	–4 359	+1 791	–41
Likvida medel vid årets början	11 826	7 802	+4 024	+52
Periodens kassaflöde, netto	10 796	3 093	+7 703
Kursdifferenser	–134	931	–1 065	–114
Likvida medel vid årets slut	22 488		11 826 +10 662	+90

Kassaflödet från löpande verksamhet ökade 14 procent 2009 till 31,0 GSEK. Kassaflödet påverkades positivt av högre EBITDA, högre erhållna utdelningar från intressebolag och lägre skattebetalningar. Betalningar hänförliga till avsättningar för omstrukturering samt valutaeffekter inverkade negativt på kassaflödet. Kassautflödet från CAPEX (betald CAPEX) minskade med

11 procent huvudsakligen inom Bredbandstjänster och till följd av lägre licenskostnader inom Mobilitetstjänster. Som en följd därav ökade det fria kassaflödet (kassaflöde från löpande verksamhet minus betald CAPEX) med 50 procent till totalt 17,0 GSEK 2009.

Kassaflödet från övrig investeringsverksamhet består av förvärv, avyttringar, förändringar i lånefordringar och i kortfristiga placeringar samt gottgörelser från eller extra tillskott till pensionsfonder. Kontanta betalningar för förvärv uppgick till 5,1 GSEK (4,1) och nettoutflödet för lämnade lån uppgick till 0,4 GSEK (0,1). Under 2009 påverkades kassaflödet från övrig investeringsverksamhet positivt av en gottgörelse om 0,9 GSEK från TeliaSoneras svenska pensionsstiftelse.

Kassautflödet från finansieringsverksamheten 2009 inkluderar utdelningar på 11,2 GSEK av vilket aktieägarna i moderbolaget erhöll 8,1 GSEK (18,0) och minoritetsägarna 3,1 GSEK (1,9). Nytillkommen nettoupplåning uppgick till 8,6 GSEK (15,5).

Mer information finns i Koncernens kassaflödesrapporter och därmed sammanhängande noter till koncernredovisningen.

Utsikter 2010

Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv förväntas vara något högre 2010 jämfört med 2009. Valutakursförändringar kan komma att ha en betydande påverkan på redovisade belopp i svenska kronor.

TeliaSonera kommer att fortsätta att investera i framtida tillväxt och kvalitet i nät och tjänster. Vi förväntar oss att den påverkbara kostnadsmassan för 2010 kommer att vara på samma nivå som de 33,6 GSEK under 2009 i lokala valutor och exklusive förvärv. EBITDA-marginalen före engångsposter 2010 förväntas öka något jämfört med 2009.

CAPEX kommer att drivas av fortsatta investeringar i bredbands- och mobilkapacitet och av nätutbyggnad i Eurasien. CAPEX i förhållande till nettoomsättningen förväntas vara något under 15 procent 2010.

Ordinarie utdelning till aktieägarna

För 2009 föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en ordinarie utdelning om 2,25 SEK (1,80) per aktie, totalt 10,1 GSEK eller 54 procent av nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare (utdelningsandel).

			Föränd ring,
Utdelning	2009*	2008	%
Utdelning per aktie (SEK)	2,25	1,80	25
Total utdelning (GSEK)	10,1	8,1	25
Utdelningsandel (%)	53,6	42,5

* Av styrelsen föreslagen utdelning.

Styrelsen föreslår att sista dag för handel i aktien med rätt till utdelning ska vara den 7 april 2010 och att första dag för handel i aktien utan rätt till utdelning ska vara den 8 april 2010. Avstämningsdag hos Euroclear Sweden för rätt att erhålla utdelning föreslås bli den 12 april 2010. Om årsstämman beslutar enligt styrelsens förslag beräknas utbetalning av utdelning från Euroclear Sweden ske den 15 april 2010.

Enligt TeliaSoneras utdelningspolicy ska kapitalstruktur baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A– till BBB+) för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet för investeringar i framtida tillväxt både organisk och genom förvärv. Ordinarie utdelning ska vara minst 50 procent av årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare. Därutöver ska överskottskapital återföras till aktieägarna efter det att styrelsen har beaktat bolagets likvida medel kassaflödesprognoser och investeringsplaner på medellång sikt samt förutsättningarna på kapitalmarknaden.

Styrelsen har gjort ett övervägande enligt kapitel 18 paragraf 4 i svenska aktiebolagslagen att bedöma huruvida föreslagen utdelning är försvarlig. Styrelsen bedömer att:

• Moderbolagets bundna egna kapital och koncernens totala egna kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare efter utdelning i enlighet med förslaget kommer att vara tillräckligt i förhållande till omfattningen av moderbolagets och koncernens verksamhet
• Den föreslagna utdelningen inte äventyrar moderbolagets och koncernens förmåga att genomföra de investeringar som anses nödvändiga och att
• Förslaget är förenligt med fastställd kassaflödesprognos under vilken moderbolaget och koncernen förväntas kunna hantera oväntade händelser och tillfälliga avvikelser i kassaflöden i rimlig omfattning.

Styrelsens fullständiga redogörelse ingår i dokumenten till årsstämman. Se även "Förslag till vinstdisposition".

Förslag till bemyndigande

För att förse TeliaSonera med ytterligare ett verktyg för anpassning av bolagets kapitalstruktur föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om bemyndigande om återköp av högst 10 procent av totalt antal utestående egna aktier med avsikt att dra in återköpta aktier.

Affärsområden – utveckling 2009

Mobilitetstjänster

Affärsområde Mobilitetstjänster tillhandahåller mobilitetstjänster till privat- och företagsmassmarknaden. Tjänsterna omfattar mobil röst och data, mobilapplikationer, WLAN Hotspots, mobilt bredband, konvergens mellan mobil och PC samt trådlösa kontorstjänster. Affärsområdet omfattar mobilverksamheter i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland, Estland och Spanien.

Trots den svaga ekonomiska utvecklingen under 2009 var efterfrågan på mobilt bredband och terminaler såsom Apple iPhone, fortsatt stark. Den mobila datatrafiken i våra nordiska och baltiska verksamheter ökade närmare 200 procent medan antalet mobila bredbandsabonnemang ökade mer än 60 procent under 2009. I december 2009 öppnade TeliaSonera världens första kommersiella 4G-nät i de centrala delarna av Stockholm och Oslo. Intäkterna från rösttrafik och särskilt internationell roaming visade en svagare utveckling än under föregående år till följd av den ekonomiska nedgången. Hård konkurrens och regulatorisk inverkan fortsatte att pressa priserna och marginalerna på alla marknader. Ett ökat behov av högre hastigheter och kapacitet som krävs för mobildatatjänster styrde branschens investeringar.

MSEK, förutom marginaler, operativ			Föränd ring,
information och förändringar	2009	2008	%
Nettoomsättning	51 077	48 673	+5
EBITDA före engångsposter	14 961	14 399	+4
Marginal (%)	29,3	29,6
Rörelseresultat	10 084	9 526	+6
Rörelseresultat före engångsposter	10 536	9 926	+6
CAPEX	3 867	4 467	–13
Trafikminuter per abonnemang och månad	191	195	–2
ARPU, totalt (SEK)	216	223	–3
Churn, totalt (%)	27	27
Abonnemang, periodens utgång (tusental)	16 963	15 900	+7
Anställda, periodens utgång	7 506	8 339	–10

Ytterligare segmentinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.se/ir.

Nettoomsättning

Nettoomsättningen ökade 4,9 procent till 51 077 MSEK (48 673). Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv minskade 1,6 procent. Den positiva effekten från valutakursförändringar uppgick till 6,2 procent och från förvärv till 0,3 procent. Den totala abonnemangstillväxten och det ökade användandet av mobilt bredband och data drev upp försäljningen, men kompenserade inte för priskonkurrens och myndighetsregleringar, inklusive samtrafik och roaming. Mervärdestjänster som andel av nettoomsättningen ökade till 19,8 procent 2009 (17,1).

Verksamheterna i Sverige och Spanien växte under året. I Sverige steg tillväxten främst av en fortsatt ökning i rösttrafik bredbandsabonnemang samt produktförsäljning, till stor del driven av iPhone. Stark kundtillströmning genererade tillväxt i Spanien. Nettoomsättningen i Spanien påverkades negativt med cirka 120 MSEK till följd av omklassificering av subventioner för försäljning av utrustning i egna kanaler. Flera marknader påverkades negativt av den svaga ekonomin. I Finland minskade omsättningen i lokal valuta till följd av lägre telefonianvändning och lägre priser, vilket bara delvis uppvägdes av tillväxt för mobila datatjänster inom privatsegmentet. I Norge minskade omsättningen till följd av förlusten av det nationella roamingavtalet med Network Norway under fjärde kvartalet 2008 och prisreglering av samtrafikavgifter. I Danmark minskade omsättningen till följd av minskande kundstock och lägre ARPU. Omsättningen i Baltikum påverkades kraftigt av konjunkturnedgången och minskade mer än 20 procent i genomsnitt i lokala valutor.

Resultat

EBITDA före engångsposter ökade till 14 961 MSEK (14 399). Marginalen minskade 0,3 procentenheter till 29,3 procent (29,6). Försäljningsnedgången på flera marknader satte press på marginalerna men detta uppvägdes till stor del av kostnadsbesparingar på samtliga nordiska och baltiska marknader. Den fortsatta tillväxten av abonnemangsbasen i Spanien belastade också resultatet under året. I Sverige förbättrades marginalen tack vare ökade intäkter i kombination med kostnadsminskningar. Även i Finland förbättrades marginalen 2009 till följd av kostnadsbesparingar.

Ökningen av EBITDA avspeglades i rörelseresultatet som förbättrades till 10 084 MSEK (9 526). Ökade avskrivningar uppvägdes av förbättrade resultat från intressebolag. Kostnader av engångskaraktär uppgick till 452 MSEK (400) främst hänförligt till omstruktureringskostnader.

CAPEX

CAPEX minskade till 3 867 MSEK (4 467) främst beroende på en engångsbetalning på 563 MSEK för en 2,6 GHz-licens i Sverige 2008. CAPEX inkluderade fortsatta investeringar i nättäckning och kapacitet, huvudsakligen för 3G-nät (UMTS). Investeringarna i 2G-nät (GSM) minskade under året. Utbyggnaden av 4G-nät (LTE) inleddes i Sverige och Norge under året. CAPEX i förhållande till nettoomsättningen uppgick till 7,6 procent (9,2).

			Föränd
MSEK, förutom marginaler och förändringar	2009	2008	ring, %
Nettoomsättning	51 077	48 673	+5
varav Sverige	14 114	13 334	+6
varav Finland	10 540	9 917	+6
varav Norge	8 977	9 433	–5
varav Danmark	7 278	6 845	+6
varav Litauen	2 220	2 722	–18
varav Lettland	2 286	2 635	–13
varav Estland	2 080	2 262	–8
varav Spanien	4 086	2 050	+99
EBITDA före engångsposter	14 961	14 399	+4
Marginal (%), totalt	29,3	29,6
Marginal (%), Sverige	38,8	37,1
Marginal (%), Finland	32,5	31,0
Marginal (%), Norge	35,2	35,3
Marginal (%), Danmark	19,6	20,1
Marginal (%), Litauen	34,6	34,6
Marginal (%), Lettland	40,0	43,0
Marginal (%), Estland	36,5	38,1
Marginal (%), Spanien	neg	neg

Bredbandstjänster

Affärsområde Bredbandstjänster tillhandahåller massmarknadstjänster för anslutning av hem och kontor till telekommunikation. Tjänsterna inkluderar bredband via koppar, fiber, kabel, iptv, internettelefoni, tjänster för kommunikation i hemmet, ipvpn/internet för företag, hyrda förbindelser och traditionell telefoni. Affärsområdet driver koncernens gemensamma transportnät inklusive den internationella carrier-verksamhetens datanät. Affärsområdet omfattar verksamheter i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland (49 procent), Estland samt internationell carrier-verksamhet. Den 1 juli 2009 förvärvade TeliaSoneras dotterbolag NextGenTel bredbandsoch ip-telefoniverksamheten från Tele2 Norge.

Nedgången i antalet fasttelefoniabonnemang fortsatte under 2009 men uppvägdes delvis av en stark efterfrågan på paketerbjudanden som inkluderar iptv- och ip-telefonabonnemang. DSL-tjänsterna ökade under året, men tillväxten påverkades negativt av mogna marknader, konkurrens och kampanjer för mobilt bredband. Privatsegmentet fortsatte att visa ökande nettoomsättning i lokala valutor i Sverige och Finland. Arbetet med att minska rörelsekostnaderna förbättrade lönsamheten kraftigt samtidigt som kassaflödet förbättrades med över 50 procent jämfört med föregående år. Investeringar gjordes i stam- och transmissionsnäten och i accessnäten för bredband för att tillgodose kraven på ökad bandbredd från tjänster som iptv och bredband.

MSEK, förutom marginaler, operativ			Föränd ring,
information och förändringar	2009	2008	%
Nettoomsättning	43 342	42 625	+2
EBITDA före engångsposter	13 922	11 705	+19
Marginal (%)	32,1	27,5
Rörelseresultat	7 420	5 285	+40
Rörelseresultat före engångsposter	8 649	6 568	+32
CAPEX	4 942	5 810	–15
ARPU, bredband (SEK)	312	270	+16
Abonnemang, periodens utgång (tusental)
Slutkunder, bredband	2 348	2 284	+3
Fast telefoni	5 212	5 806	–10
Intressebolag,totalt	754	777	–3
Anställda, periodens utgång	13 645	15 410	–11

Per den 1 januari 2009 räknade TeliaSonera om den historiska finansiella informationen för räkenskapsåren 2006–2008 för affärsområde Bredbandstjänster samt för Övrig verksamhet. Elektronikkedjan Veikon Kone flyttades från Bredbandstjänster Finland till Övrig verksamhet. Kabel-tv-operatören Telia Stofa flyttades från Bredbandstjänster Danmark till Övrig verksamhet. Försäljningen av kapacitet till basstationer flyttades samtidigt till Bredbandstjänster Grossistverksamhet från Bredbandstjänster i Sverige, Finland och Danmark. Ytterligare segmentinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.se/ir.

Nettoomsättning

Nettoomsättningen ökade 1,7 procent till 43 342 MSEK (42 625). Den organiska försäljningen minskade 3,1 procent i lokala valutor. Den positiva effekten från valutakursförändringar uppgick till 4,4 procent och från förvärv till 0,4 procent. Den fortsatta nedgången för traditionella fasta tjänster uppvägdes delvis av tillväxten av ip-baserade tjänster. Ip-tjänster svarade för 35 procent av den totala nettoomsättningen 2009 (31). De flesta marknader påverkades av förlusten av kunder med traditionell fast telefoni och av migreringen till ip-tjänster som har lägre marginaler. Dessutom bidrog den svaga ekonomiska utvecklingen till att omsättningen minskade. Även om de baltiska verksamheterna inom Bredbandstjänster inte påverkades lika mycket av den ekonomiska nedgången som Mobilitetstjänster, försvagades omsättningen på de baltiska marknaderna under fjärde kvartalet. Tillväxten inom Grossistverksamheten och förvärvet av Tele2:s kunder i Norge uppvägde delvis den minskade omsättningen på andra marknader.

Resultat

EBITDA före engångsposter ökade till 13 922 MSEK (11 705) och marginalen till 32,1 procent (27,5). Det förbättrade resultatet genererades av kostnadseffektiviseringar i alla delar av verksamheten. Bruttomarginalen förbättrades till följd av lägre priser från underleverantörer samt ökad effektivitet inom felsökning. Personalkostnaderna minskade när antalet anställda minskade till 13 061 (14 837). Besparingar har även uppnåtts genom lägre marknadsföringskostnader och övriga kostnader.

Rörelseresultatet förbättrades till 7 420 MSEK (5 285). EBITDA-tillväxten uppvägdes delvis av ökade avskrivningar och minskat resultat från intressebolag (Lattelecom). Kostnader av engångskaraktär uppgick till 1 229 MSEK (1 283) huvudsakligen hänförligt till avsättningar för omstruktureringsåtgärder.

CAPEX

CAPEX minskade till 4 942 MSEK (5 810) då effektiviseringsåtgärderna även påverkade investeringarna. En övervägande del av CAPEX användes till drifttagning av fiber, ip-baserad infrastruktur och ip-baserade tjänster. CAPEX i förhållande till nettoomsättningen uppgick till 11,4 procent (13,6).

MSEK, förutom marginaler och			Föränd ring,
förändringar	2009	2008	%
Nettoomsättning	43 342	42 625	+2
varav Sverige	18 692	19 283	–3
varav Finland	6 772	6 321	+7
varav Norge	1 114	913	+22
varav Danmark	1 086	994	+9
varav Litauen	2 508	2 302	+9
varav Estland	2 128	2 163	–2
varav Grossistverksamhet	12 415	12 010	+3
EBITDA före engångsposter	13 922	11 705	+19
Marginal (%), totalt	32,1	27,5
Marginal (%), Sverige	35,3	27,3
Marginal (%), Finland	32,7	23,1
Marginal (%), Norge	17,9	20,0
Marginal (%), Danmark	8,0	neg
Marginal (%), Litauen	42,5	42,7
Marginal (%), Estland	29,3	26,7
Marginal (%), Grossistverksamhet	25,1	27,9

Eurasien

Affärsområde Eurasien omfattar mobilverksamheter i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien, Nepal och Kambodja samt en ägarandel på 12 procent i Afghanistans största operatör Roshan. Affärsområdet är även ansvarigt för att utveckla TeliaSoneras aktieinnehav i ryska MegaFon och turkiska Turkcell. Huvudstrategin är att skapa aktieägarvärde genom att öka mobilpenetrationen och introducera nya tjänster i respektive land.

Affärsområdet fortsatte att uppvisa god volymtillväxt.

Den ekonomiska nedgången har inte haft någon större effekt på mobilanvändandet men kunderna har blivit mer priskänsliga. Myndighetsinverkan, högre penetration och ökad konkurrens satte press på priser och marginaler i regionen. Framåt sett försämras visibiliteten av det rådande osäkra ekonomiska läget. Valutakursförändringar kan också komma att få en negativ effekt på intäkter och marginaler framöver.

TeliaSonera är fortsatt marknadsledare i Kazakstan, Azerbajdzjan, Tadzjikistan och Georgien och förbättrade eller behöll sina positioner på alla övriga marknader.

MSEK, förutom marginaler, operativ			Föränd ring,
information och förändringar	2009	2008	%
Nettoomsättning	14 866	13 204	+13
EBITDA före engångsposter	7 469	6 553	+14
Marginal (%)	50,2	49,6
Resultat från intressebolag
Ryssland	4 691	5 070	–7
Turkiet	3 056	3 991	–23
Rörelseresultat	13 109	13 731	–5
Rörelseresultat före engångsposter	12 827	13 731	–7
CAPEX	4 416	4 595	–4
Abonnemang, periodens utgång (tusental)
Koncernbolag	22 558	18 416	+22
Intressebolag	98 342	90 558	+9
Anställda, periodens utgång	4 888	4 780	+2

Ytterligare segmentinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.se/ir.

Nettoomsättning

Nettoomsättningen ökade 12,6 procent till 14 866 MSEK (13 204). Den organiska tillväxten i lokala valutor uppgick till 5,0 procent. Den positiva effekten från valutakursförändringar uppgick till 2,2 procent och från förvärv till 5,4 procent. I Kazakstan, affärsområdets största marknad, ökade omsättningen med 4,5 procent i lokal valuta. På den näst största marknaden Azerbajdzjan minskade omsättningen 8,5 procent i lokal valuta till följd av asymmetrisk prissättning för samtrafik och kundernas minskade konsumtion till följd av den ekonomiska nedgången. Verksamheten i Uzbekistan bidrog mest till den samlade tillväxten genom en ökning av antalet abonnemang med 89 procent och ökande användning. Även Tadzjikistan redovisade stark tillväxt till följd av en ökning av abonnemangsbasen. I Nepal ökade omsättningen till 687 MSEK (158, oktober-december 2008). Omsättningen ökade under fjärde kvartalet när tjänsterna började marknadsföras i större skala efter utbyggnad av nätet de tre första kvartalen. Mervärdestjänster som andel av nettoomsättningen ökade på samtliga marknader.

Resultat

EBITDA före engångsposter ökade 14 procent till 7 469 MSEK (6 553) tack vare ökad omsättning och fortsatt höga marginaler. Marginalen ökade till 50,2 procent (49,6) till följd av effektivitetsförbättringar i Kazakstan och skalfördelar inom den växande verksamheten i Uzbekistan.

Rörelseresultatet minskade till 13 109 MSEK (13 731). EBITDA-förbättringen motverkades av ökade avskrivningar och minskat resultat från intressebolag. Valutakursförändringar inverkade negativt med 6,2 procent på resultatet från intressebolag. Det minskade resultatet från intressebolag var främst hänförligt till Turkcell som drabbades av minskade marginaler samt betydande engångsposter under 2009.

CAPEX

CAPEX minskade till 4 416 MSEK (4 595). CAPEX drevs av investeringar i utökad kapacitet, täckning och kvalitet i näten. CAPEX ökade kraftigt i Nepal och låg kvar på en hög nivå i Uzbekistan i takt med att verksamheten växte. CAPEX i förhållande till nettoomsättningen var 29,7 procent (34,8).

			Föränd ring,
MSEK, förutom förändringar	2009	2008	%
Nettoomsättning	14 866	13 204	+13
varav Kazakstan	6 593	6 673	–1
varav Azerbajdzjan	3 829	3 563	+7
varav Uzbekistan	1 200	496	+142
varav Tadzjikistan	735	516	+42
varav Georgien	1 331	1 393	–4
varav Moldavien	486	420	+16
varav Nepal	687	158
varav Kambodja	31	10

Intressebolag – Ryssland

MegaFon (intressebolag i vilket TeliaSonera äger 43,8 procent) i Ryssland fortsatte att uppvisa en stark volymtillväxt och ökade sin abonnemangsbas med 7,0 miljoner till 50,5 miljoner. MegaFon ökade sin marknadsandel från 23 till 24 procent.

TeliaSoneras resultat från Ryssland minskade till 4 691 MSEK (5 070). Abonnenttillväxten motverkades av minskad användning och fallande priser till följd av den svaga ekonomiska utvecklingen. Resultatet 2009 påverkades ytterligare negativt med 463 MSEK då den ryska rubeln försvagades 9,0 procent mot den svenska kronan.

Intressebolag – Turkiet

Turkcell (intressebolag i vilket TeliaSonera äger 37,3 procent, redovisat med ett kvartals eftersläpning) i Turkiet minskade sin abonnemangsbas med 0,3 miljoner till 36,0 miljoner. I Ukraina steg antalet abonnemang med 1,1 miljoner till 11,8 miljoner.

TeliaSoneras resultat från Turkiet minskade till 3 056 MSEK (3 991). Turkcells nettoresultat inkluderade en reservering om 330 MSEK hänförlig till tvister om historiska samtrafikavgifter. Den turkiska liran försvagades 3,2 procent mot den svenska kronan, vilket gav en negativ effekt om 102 MSEK.

För 2009 betalade Turkcell ut 5,8 GSEK (1,1 GTRY) i utdelning till sina aktieägare, motsvarande 50 procent av Turkcells totalresultat för räkenskapsåret 2008. TeliaSoneras andel uppgick till cirka 1,9 GSEK (1,1).

Övrig verksamhet

Övrig verksamhet omfattar Other Business Services, Telia-Sonera Holding samt koncernfunktioner. Other Business Services ansvarar för försäljning och produktion av kommunikationslösningar som tjänster till företagskunder.

			Föränd ring,
MSEK, förutom förändringar	2009	2008	%
Nettoomsättning	5 561	4 906	+13
EBITDA före engångsposter	314	333	–6
Resultat från intressebolag	191	6
Rörelseresultat	–307	106
Rörelseresultat före engångsposter	–351	–184	+91
CAPEX	781	919	–15

Ytterligare segmentinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.se/ir.

Nettoomsättningen ökade 13,4 procent till 5 561 MSEK (4 906). Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive ökade 6,3 procent.

Nettoomsättningen i kabel-tv-bolaget Telia Stofa uppgick till 1 508 MSEK (1 294). I lokal valuta ökade omsättningen 5,4 procent. Antalet bredbandsabonnemang sjönk med 3 000 från utgången av 2008 till 147 000, samtidigt som antalet kabel-tvabonnemang ökade med 8 000 till 218 000.

Förvärv, investeringar och avyttringar

TeliaSonera genomförde ett antal förvärv och avyttringar under 2009.

• Den 3 juni 2009 sålde TeliaSonera sitt 24-procentiga innehav i SmartTrust AB och redovisade en kapitalvinst om 141 MSEK.
• Genom sitt dotterbolag Fintur Holdings B.V. ökade Telia-Sonera den 30 januari 2009 sitt innehav i Geocell till 100 procent från 97,5 procent genom att förvärva 2,5 procent av aktierna från den georgiska staten.
• TeliaSoneras dotterbolag NextGenTel AS, den näst största norska bredbandsleverantören, förvärvade den 1 juli 2009 bredbands- och ip-telefoniverksamheten från Tele2 Norge för 107 MSEK kontant. Verksamheterna konsoliderades från och med samma datum.
• Den 13 oktober 2009 tillkännagav TeliaSonera att bolaget, efter att framgångsrikt ha avslutat kontanterbjudandet för samtliga utestående aktier i AS Eesti Telekom, ökade sitt innehav till 97,58 procent (60,12). TeliaSonera beslöt att inleda ett inlösenförfarande, vilket avslutades den 12 januari 2010. TeliaSonera kontrollerar nu 100 procent av aktierna i Eesti Telekom.
• Den 13 oktober 2009 tillkännagav TeliaSonera att bolaget, efter att framgångsrikt ha avslutat kontanterbjudandet för samtliga utestående aktier i TEO LT, AB, kontrollerade 68,08 procent (62,94) av rösterna och 64,90 procent (60,00) av företagets kapital.

Forskning och utveckling

TeliaSoneras huvudfokus för forskning och utveckling (FoU) är att säkerställa vår position som föregångare i telekombranschen samt att stödja framtida lönsam tillväxt och kostnadseffektivitet. FoU-arbetet fokuserar på att utveckla säkra, innovativa och användarvänliga tjänster baserade på öppen standard, integration av tredjepartslösningar och samarbete med externa innovationsgrupper. Viktigast input till FoU-processen är rådande och förväntad efterfrågan. För att minska risker och tillförsäkra att tjänsterna är lätta att använda engageras slutanvändare i alla delar av FoU.

En central inriktning för FoU-arbetet under 2009 har varit en nätkvalitet i världsklass, inklusive support för utbyggnaden av 4G. Insatser har även gjorts för att utveckla ett högprioriterat API-relaterat (Application Program Interface) initiativ för utveckling av öppna tjänster som ska ge tredje part tillgång till vissa av TeliaSoneras nättillgångar. Teknik, tjänster och affärsmodeller för framtida ip-baserad kommunikation, inklusive GSMA OneVoice och RCS, har varit viktiga FoU-områden. FoU har även stött bredbandsverksamheten genom att utveckla affärsmodeller och samarbeten på nya framväxande områden som mobil plånbok för hantering av biljetter, betalningar och id i mobilen, samt lösningar för interaktiv iptv och smarta hem. Under året utökades TeliaSoneras iptv-tjänst med funktionalitet för högupplöst tv (hdtv) och "time-shift-tv", vilka båda möjliggörs av införandet av en ny hårddisk och stöd för MPEG4-avkodning av innehållet. Möjligheten till hdtv är särskilt stor för kunder med fiberbaserad access.

Den 31 december 2009 hade TeliaSonera cirka 520 "patentfamiljer" och cirka 2 050 patent och patentansökningar, varav ingen enskild var av avgörande betydelse för verksamheten.

TeliaSoneras FoU-kostnader uppgick 2009 till 1 008 MSEK (1 178).

Miljö

TeliaSonera är fast beslutet att använda sig av miljömässigt hållbara metoder i bolagets egna verksamheter och samtidigt erbjuda produkter och tjänster för kommunikation som kan minska våra kunders miljöpåverkan. Miljöpåverkan från TeliaSoneras verksamheter är främst kopplad till energiförbrukning, resor, transporter och materialförbrukning. Anpassat till olika förutsättningar på våra marknader, förespråkar TeliaSonera genomgående miljömedvetenhet och investerar i modern teknik för att förbättra energieffektiviteten och miljöarbetet.

Under 2009 tog TeliaSonera de första stegen för att utöka miljörapporteringen i hållbarhetsredovisningen till att även omfatta de majoritetsägda verksamheterna. På samtliga marknader arbetar TeliaSonera för att hitta mer energieffektiva lösningar så att näten kan hållas tillgängliga för kunderna dygnet runt alla dagar i veckan. TeliaSonera har även i stor utsträckning minskat sina affärsresor genom ökad användning av telemöten och videokonferenser. I Finland och Sverige tredubblades antalet videokonferenser samtidigt som resekostnaderna minskade med 43 procent, vilket fick till följd att CO2-utsläppen minskade med 32 procent. Pappersfakturor har i allt högre grad ersatts av e-fakturor till kunderna, vilket både har minskat TeliaSoneras pappersförbrukning och transporter.

TeliaSonera bedriver inga verksamheter i Sverige som kräver miljötillstånd från myndigheterna enligt kapitel 9 i den svenska miljölagstiftningen. TeliaSoneras samtliga företag ska följa lokala lagstadgade krav som ett minimum var de än är verksamma.

TeliaSonera-aktien

TeliaSonera-aktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm och NASDAQ OMX Helsingfors. Aktiekursen ökade 33,3 procent till 51,85 SEK under 2009. Under samma period ökade OMX Stockholm 30 Index 43,7 procent och Dow Jones Euro Stoxx Telecommunications Index ökade 6,6 procent. Högsta betalkurs 2009 noterades den 30 december och uppgick till 53,35 SEK. Lägsta betalkurs noterades den 3 mars och uppgick till 34,40 SEK.

TeliaSoneras börsvärde uppgick till 233 GSEK vid slutet av 2009, motsvarande 7 procent av det totala värdet på Stockholmsbörsen. Sett till börsvärde var TeliaSonera det tredje största företaget på Stockholmsbörsen vid utgången av 2009 och Europas femte största teleoperatör.

Antalet aktieägare minskade under 2009 från 651 816 till 635 799.

Ägandet utanför Sverige och Finland minskade från 15,6 procent till 13,8 procent.

TeliaSoneras emitterade och utestående aktiekapital uppgick den 31 december 2009 till 14 369 463 081,60 SEK fördelat på 4 490 457 213 aktier. Alla emitterade aktier har till fullo betalats och ger samma rätt att rösta och ta del av bolagets tillgångar. Vid bolagsstämman har varje aktieägare rätt att rösta för det antal aktier hon eller han äger eller representerar. Varje aktie ger en röst.

Det finns inga regler i svensk lagstiftning eller TeliaSonera AB:s bolagsordning som skulle begränsa möjligheter att överföra aktier i TeliaSonera.

Den 31 december 2009 hade bolaget två aktieägare med mer än tio procent av aktierna och rösterna: svenska staten med 37,3 procent och finska staten med 13,7 procent. TeliaSonera känner inte till några avtal mellan större aktieägare i bolaget rörande TeliaSoneras aktier.

Den 31 december 2009 innehade TeliaSoneras pensionsstiftelser och TeliaSonera Finland Oyj:s Personalstiftelse 0,05 procent respektive 0,03 procent av bolagets aktier och röster.

Styrelsen har för närvarande inte bolagsstämmans bemyndigande att emittera nya aktier men har bemyndigande att återköpa maximalt 10 procent av totalt antal utestående Telia-Sonera-aktier.

I fall av omfattande förändring i ägandet i TeliaSonera AB ("change of control"), skulle bolaget kunna komma att tvingas återbetala vissa lån på kort varsel eftersom vissa av Telia-Soneras finansieringsavtal inkluderar sedvanliga klausuler för förändrat ägande. Dessa klausuler inkluderar i allmänhet även andra villkor, till exempel att förändrat ägande måste orsaka negativa förändringar i TeliaSoneras kreditvärdering, för att de ska gälla.

Ersättning till ledande befattningshavare

För information om ersättning till och "Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare" för 2009, som beslutades av årsstämman 1 april 2009, se not K32 till koncernredovisningen.

Förslag till ersättningsprinciper för ledande befattningshavare 2010

Styrelsens förslag till beslut av årsstämman den 7 april 2010 om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare beskrivs nedan.

Ersättningsprinciper:

TeliaSoneras mål är att maximera ett effektivt utnyttjande av kontanter och aktier i ersättningsprogram i syfte att attrahera, behålla och motivera sådana högpresterande ledande befattningshavare som verksamheten behöver för att säkerställa att uppsatta affärsmål nås. Ersättningen skall bygga på ett synsätt som beaktar total ersättning och som är konkurrenskraftig – marknadsrelevant, men inte marknadsledande. Ersättningsstrukturen skall vara sammansatt på ett kostnadseffektivt sätt och baseras på komponenterna fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner.

Den fasta lönen skall återspegla de krav som ställs på befattningen avseende kompetens, ansvar, komplexitet och på vilket sätt den bidrar till att uppnå affärsmålen. Den fasta lönen skall också återspegla den prestation som befattningshavaren nått och således även vara individuell och differentierad.

Ersättning till ledande befattningshavare kan innehålla årlig rörlig lön och långsiktig rörlig lön. Villkoren i program om rörliga lönedelar skall följa Europeiska Unionens rekommendation 2009/3177/EG och den svenska koden för bolagsstyrning. Rörliga löneprogram skall innehålla kriterier vilka stödjer ett ökat aktieägarvärde och programmen skall även innehålla ett definierat högsta tak för rörlig löneutbetalning i förhållande till befattningshavarens fasta lön. Ett program skall också innehålla förutbestämda mål, vilka är mätbara och för varje mål skall det fastslås vilken prestation som krävs för att nå tröskelnivån för när rörlig lön kan börja utbetalas (minsta prestationskrav) och vilken prestation som krävs för att nå taknivån (högsta prestationskrav som kan belönas).

Ett årligt rörligt program avser ersätta prestationer som sträcker sig över en längsta mätperiod på tolv månader. Ett sådant program skall säkerställa en långsiktig hållbar utveckling för företaget och skall vara maximerad till 40 procent av den ledande befattningshavarens fasta lön. För varje mål inom programmet skall tydligt framgå vilka prestationer som krävs för att nå startpunkten för när rörlig lön börjar utbetalas (tröskelnivå), nå mittpunkten (målnivå) och nå maximal rörlig lön (taknivå). Målen bör vara satta så att befattningshavaren kan nå tröskelnivån vid en solid prestation, målnivån vid en prestation som är i linje med satta mål och taknivån vid en prestation som är exceptionell.

Ett långsiktigt rörligt löneprogram skall vara utformat så att det säkerställer en långsiktigt hållbar utveckling av företaget, säkerställer ett gemensamt intresse av ökat aktieägarvärde för befattningshavaren och aktieägarna genom delad risk och belöning för TeliaSonera-aktiens värdeutveckling. Införandet av ett långsiktigt program kan ske årligen och skall belöna prestationer som mäts över en tidsperiod som inte understiger tre år. Ett sådant program skall innehålla ett tak för utbetalning på 50 procent av den fasta lönen och skall vara aktiebaserat (investering och leverans skall ske i TeliaSonera-aktier med ambitionen att befattningshavaren även efter tilldelningen av aktier skall vara aktieägare i företaget). Ett villkor för utbetalning från programmet skall vara att befattningshavaren alltjämt är anställd i bolaget vid intjänandeperiodens slut. Ungefär 100 ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner kan komma att omfattas av ett långsiktigt program, varav cirka tio personer tillhör koncernledningen. Det långsiktiga programmet skall mäta prestationer över en treårsperiod i relation till vinst per aktie – vikt 50 procent – och totalavkastning för TeliaSoneras aktieägare jämförd med motsvarande totalavkastning för aktieägare i en fördefinierad grupp av jämförbara företag – vikt 50 procent. Införandet av ett långsiktigt rörligt löneprogram förutsätter godkännande av aktieägarna vid bolagets årsstämma.

Vid extraordinära omständigheter skall bolagets styrelse ha rätt att justera utbetalningar från de rörliga programmen. Styrelsen skall även ha rätt att återkräva rörliga lönedelar som beviljats baserat på omständigheter som senare visar sig vara uppenbart felaktiga.

Pensionsförmåner skall vara baserade på premiebestämda pensionsplaner. Endast den fasta lönen skall vara pensionsgrundande.

En ledande befattningshavare kan vara berättigad till bilförmån eller motsvarande förmån.

Uppsägningstiden för befattningshavare i koncernledningen kan vara upp till sex månader vid uppsägning från befattningshavarens sida och tolv månader vid uppsägning från bolagets sida (sex månader för koncernchefen). För det fall bolaget säger upp befattningshavarens anställning, kan befattningshavaren vara berättigad till avgångsvederlag med upp till tolv månadslöner (för koncernchefen 24 månadslöner). Avgångsvederlag utbetalas månadsvis baserat på den fasta lönen. Avgångsvederlag skall inte utgöra grund för beräkning av semester eller pension och skall reduceras med belopp som befattningshavaren erhåller under samma tid av annan anställning eller från egen verksamhet.

Befattningshavaren kan erhålla sjuk- och hälsoförmåner, reseförsäkring m m i linje med rådande lokal marknadspraxis.

Styrelsen äger rätt att göra mindre avvikelser på individuell basis från de här ovan presenterade principerna.

Moderbolaget

Moderbolaget TeliaSonera AB med säte i Stockholm består av koncernens svenska verksamheter för utveckling och drift av fastnätstjänster och applikationstjänster för bredband. I moderbolaget ingår även koncernledningsfunktioner, vissa koncerngemensamma verksamheter samt koncernens internbanksverksamhet.

Moderbolagets finansiella rapporter har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, övrig svensk lagstiftning samt rekommendationen RFR 2.3 "Redovisning för juridiska personer" och andra uttalanden utgivna av Rådet för finansiell rapportering.

Nettoomsättningen under året minskade till 15 135 MSEK (16 132 MSEK 2008) till följd av migrering till mobila tjänster och ip-baserade tjänster med en lägre prisnivå. Till dotterbolag fakturerades 12 058 MSEK (12 644). Rörelseresultatet uppgick till 1 439 MSEK (21 697). Under 2008 påverkades rörelseresultatet kraftigt av kapitalvinster på tillgångar överförda till dotterbolaget TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova Access). Finansnettot förbättrades starkt genom erhållna utdelningar från dotterbolag och resultat efter finansiella poster uppgick till 12 964 MSEK (18 280). Resultat före skatt var 12 743 MSEK (30 317). Under 2008 påverkades resultat före skatt positivt av en upplösning av avskrivningar utöver plan vidtagen i samband med Skanova Access-transaktionen. Nettoresultatet uppgick till 12 264 MSEK (30 306).

Balansomslutningen ökade till 222 837 MSEK (211 098). Eget kapital ökade till 79 280 MSEK (75 017) och balanserade vinstmedel till 63 055 MSEK (58 790) då det goda resultatet mer än

kompenserade för utbetalningen av ordinarie utdelning om 8 083 MSEK under 2009.

Fritt kassaflöde förbättrades till 11 626 MSEK (negativt 3 370) genom erhållna utdelningar och kassaflöde före finansieringsverksamhet var 9 424 MSEK (4 011). Nettolåneskulden minskade till 111 391 MSEK (112 435). Likvida medel uppgick till 16 962 MSEK (6 202) vid årets slut.

Soliditeten (inklusive eget kapital-delen av obeskattade reserver och justerat för föreslagen utdelning) var 33,8 procent (34,5).

Investeringarna uppgick under året till totalt 4 879 MSEK (40 280), varav 914 MSEK (1 276) i materiella anläggningstillgångar främst för det fasta nätet. Övriga investeringar uppgick till 3 965 MSEK (39 004), varav 3 535 MSEK avsåg AS Eesti Telekom och TEO LT, AB. Under 2008 ingick i övriga investeringar ett kapitaltillskott om 34 000 MSEK i form av apportegendom i utbyte mot nyemitterade aktier i Skanova Access.

Antalet anställda minskade till 1 937 per den 31 december 2009 från 2 160 vid utgången av 2008, huvudsakligen till följd av under året vidtagna effektiviseringsåtgärder.

Viktiga händelser efter årets slut 2009

• Den 13 januari 2010 valde TeliaSonera underleverantörer för utbyggnaden av 4G i Sverige och Norge. Det gemensamma 4G/LTE-kärnnätet kommer att levereras av Ericsson, och radionäten av Ericsson och Nokia Siemens Networks.
• Den 25 januari 2010 tillkännagav TeliaSonera att valberedningen föreslår Anders Narvinger, Ingrid Jonasson Blank och Per-Arne Sandström som nya ordinarie styrelseledamöter. Maija-Liisa Friman, Conny Karlsson, Timo Peltola, Lars Renström och Jon Risfelt föreslås för omval. Anders Narvinger föreslås till posten som styrelsens ordförande. Nuvarande styrelseordförande, Tom von Weymarn, har avböjt omval. De två styrelseledamöterna Lars G Nordström och Caroline Sundewall har också avböjt omval och kommer att lämna styrelsen i samband med årsstämman 2010.
• Den 2 februari 2010 tillkännagav TeliaSonera att bolaget hade ökat sitt ägande i UCell (OOO Coscom) från 74 procent till 94 procent genom att förvärva 20 procent av aktierna i gemensamägda TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. från Takilant Limited. TeliaSonera kommer att betala omkring 1 550 MSEK (220 MUSD) för aktierna. TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. är ett holländskt holdingbolag som äger 100 procent av OOO Coscom i Uzbekistan.

Koncernens totalresultatrapporter

		Jan–dec	Jan–dec
MSEK, förutom uppgifter per aktie	Not	2009	2008
Nettoomsättning	K5, K6	109 161	103 585
Kostnader för sålda tjänster och varor	K7	-60 965	-57 853
Bruttoresultat		48 196	45 732
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	K7	-15 647	-16 670
Administrationskostnader	K7	-8 063	-7 552
Forsknings- och utvecklingskostnader	K7	-1 008	-1 178
Övriga rörelseintäkter	K8	1 106	755
Övriga rörelsekostnader	K8	-2 275	-1 535
Resultat från intressebolag och joint ventures	K9	8 015	9 096
Rörelseresultat	K5	30 324	28 648
Finansieringskostnader	K10	-3 191	-3 683
Övriga finansiella poster	K10	481	1 446
Resultat efter finansiella poster		27 614	26 411
Skatter	K11	-6 334	-4 969
Årets resultat		21 280	21 442
Valutakursdifferenser	K12	-7 355	13 814
Resultat från intressebolag	K12	188	-37
Kassaflödessäkringar	K12	89	-331
Finansiella instrument som kan säljas	K12	34	-97
Skatter avseende övrigt totalresultat	K11, K12	-296	390
Övrigt totalresultat		-7 340	13 739
Summa totalresultat		13 940	35 181
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare		18 854	19 011
Minoritetsintressen		2 426	2 431
Summa totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare		13 068	31 075
Minoritetsintressen		872	4 106
Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning	K20	4,20	4,23

Koncernens balansrapporter

MSEK	Not	31 dec 2009	31 dec 2008
Tillgångar
Goodwill	K13	85 737	84 431
Övriga immateriella anläggningstillgångar	K13	14 502	16 537
Materiella anläggningstillgångar	K14	61 222	61 946
Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures	K15	42 518	39 543
Uppskjutna skattefordringar	K11	11 177	13 206
Tillgångar för pensionsåtaganden	K22	501	330
Övriga anläggningstillgångar	K16	6 653	9 186
Summa anläggningstillgångar		222 310	225 179
Lager	K17	1 551	1 673
Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	K18	21 390	23 243
Aktuella skattefordringar		205	191
Räntebärande fordringar	K19	1 726	2 147
Likvida medel	K19	22 488	11 826
Summa omsättningstillgångar		47 360	39 080
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning		0	27
Summa tillgångar		269 670	264 286
Eget kapital och skulder
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare		135 372	130 387
Minoritetsintressen		7 127	11 061
Summa eget kapital		142 499	141 448
Långfristiga lån	K21	63 664	54 178
Uppskjutna skatteskulder	K11	13 210	11 260
Avsatt för pensioner och anställningsvillkor	K22	680	22
Övriga avsättningar	K23	11 735	13 312
Övriga långfristiga skulder	K24	1 589	2 565
Summa långfristiga avsättningar och skulder		90 878	81 337
Kortfristiga lån	K21	8 169	11 621
Kortfristiga avsättningar	K22	1 246	849
Aktuella skatteskulder		1 439	1 254
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	K25	25 439	27 777
Summa kortfristiga avsättningar och skulder		36 293	41 501
Summa eget kapital och skulder		269 670	264 286
Eventualtillgångar	K30	–	–
Ansvarsförbindelser	K30	2 306	2 557
Ställda säkerheter	K30	822	1 854

Koncernens kassaflödesrapporter

		Jan–dec	Jan–dec
MSEK	Not	2009	2008
Årets resultat		21 280	21 442
Justeringar för:
Av- och nedskrivningar		13 020	12 111
Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar		150	-17
Resultat från intressebolag och joint ventures med avdrag för utdelningar		-5 863	-7 686
Pensioner, övriga avsättningar		-934	-294
Finansiella poster		1 019	1 924
Skatter		3 279	1 077
Övrigt icke likviditetspåverkande		14	-77
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital		31 965	28 480
Ökning (-)/Minskning (+), rörelsefordringar		563	-1 824
Ökning (-)/Minskning (+), lager		33	-325
Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder		-1 570	755
Förändring av rörelsekapital		-974	-1 394
Kassaflöde från löpande verksamhet	K31	30 991	27 086
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar	K31	-13 967	-15 758
Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar		82	40
Förvärv av eget kapital-instrument och verksamheter	K31	-5 102	-4 079
Avyttring av eget kapital-instrument och verksamheter	K31	887	32
Betalning till förmån för Ipse 2000 S.p.A.	K23	-878	–
Lämnade lån och andra liknande investeringar		-471	-472
Återbetalning av lämnade lån och andra liknande investeringar		637	309
Gottgörelse från pensionsstiftelse		870	–
Nettoförändring kortfristiga placeringar		315	294
Kassaflöde från investeringsverksamhet		-17 627	-19 634
Kassaflöde före finansieringsverksamhet		13 364	7 452
Utdelning betald till moderbolagets ägare		-8 083	-17 962
Utdelning betald till minoritetsintressen		-3 070	-1 902
Upptagna lån		19 240	11 776
Amorterade lån		-3 136	-1 261
Nettoförändring av räntebärande lån med kort löptid		-7 519	4 990
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		-2 568	-4 359
Årets kassaflöde		10 796	3 093
Likvida medel vid årets början		11 826	7 802
Årets kassaflöde		10 796	3 093
Kursdifferens i likvida medel		-134	931
Likvida medel vid årets slut	K19	22 488	11 826
Erhållna utdelningar	K31	2 153	1 410
Erhållna räntor	K31	371	787
Betalda räntor	K31	-2 141	-2 569
Betalda skatter	K31	-3 056	-3 892

Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital

										Summa
			Övrigt till		Reserv för		Om	Reserv för		moder		Summa
		Aktie	skjutet	Säkrings	verkligt	Valutakurs	värderings	inflations	Balanserade	bolagets	Minoritets	eget
MSEK	Not	kapital	kapital	reserv	värde	reserv	reserv	justeringar	vinstmedel	ägare	intressen	kapital
Utgående balans 31 december 2007		14 369	40 922	0	128	5 658	972	4 909	50 316	117 274	9 783	127 057
Utdelningar	K20	–	-9 879	–	–	–	–	–	-8 083	-17 962	-1 986	-19 948
Förvärvade minoritetsintressen		–	–	–	–	–	–	–	–	–	-857	-857
Avyttrade minoritetsintressen		–	–	–	–	–	–	–	–	–	15	15
Summa totalresultat	K12, K20	–	–	-244	-97	12 405	–	–	19 011	31 075	4 106	35 181
Omföring av årets avskrivningar		–	–	–	–	–	-153	–	153	–	–	–
Utgående balans 31 december 2008		14 369	31 043	-244	31	18 063	819	4 909	61 397	130 387	11 061	141 448
Utdelningar	K20	–	–	–	–	–	–	–	-8 083	-8 083	-2 817	-10 900
Förvärvade minoritetsintressen		–	–	–	–	–	–	–	–	–	-1 989	-1 989
Summa totalresultat	K12, K20	–	–	72	45	-5 903	–	–	18 854	13 068	872	13 940
Omföring av årets avskrivningar		–	–	–	–	–	-145	–	145	–	–	–
Utgående balans 31 december 2009		14 369	31 043	-172	76	12 160	674	4 909	72 313	135 372	7 127	142 499

Koncernens noter

K1. Redovisningsnorm

Allmänt

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 9 mars 2010. Resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget respektive totalresultatrapporten och balansrapporten för koncernen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 7 april 2010.

De finansiella rapporterna för TeliaSonera-koncernen har i likhet med föregående år upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) och, givet karaktären hos TeliaSoneras transaktioner, med IFRS sådana de antagits av Europeiska Unionen (EU).

Med avseende på rent svenska förhållanden har Rådet för finansiell rapportering publicerat rekommendationen RFR 1.3 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" samt andra uttalanden. I enlighet med Rådets uppmaning har TeliaSonera valt att tillämpa RFR 1.3 i förtid. Rekommendationen ska tillämpas av juridiska personer vars värdepapper vid rapportperiodens slut är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats och specificerar de regler och tillägg till IFRS upplysningskrav, som föranleds av bestämmelserna i årsredovisningslagen.

Värderingsgrunder och redovisningsprinciper

Koncernräkenskaperna har upprättats med i huvudsak användande av historiskt anskaffningsvärde. Närmare beskrivning av övriga tillämpade värderingsgrunder samt av tillämpade redovisningsprinciper lämnas nedan.

Förändrad redovisningsprincip

IFRS är otydligt vad gäller redovisning av vissa transaktioner med minoritetsägare. Vad gäller värdeförändringar på skulder rörande säljoptioner utställda till minoritetsägare skulle Telia-Sonera tidigare ha redovisat sådana förändringar som en justering av goodwill om optionen utställts i samband med ett rörelseförvärv eller i annat fall över periodens resultat (IAS 39 ansats). Från fjärde kvartalet 2009 redovisas förändringar i skuldernas värde som justeringar av goodwill. Detta innebär att skulden nu betraktas som villkorad köpeskilling med analogivis tillämpning av rörelseförvärvsredovisning (IFRS 3). Detta överensstämmer med TeliaSoneras princip för andra förvärv av minoritetsintressen. Därtill kommer att optionernas lösenpriser är verkligt värde vid tidpunkten för lösen vilket medför att inga vinster eller förluster uppstår vare sig vid lösen eller under löptiden. Av dessa skäl anser ledningen att det är mer relevant att redovisa värdeförändringar mot goodwill. Då inga värdeförändringar på optionsskulder tidigare redovisats får denna förändring ingen retroaktiv verkan.

Belopp och datum

Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser perioden 1 januari–31 december för resultat- och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för poster relaterade till finansiell ställning.

Nyligen publicerade redovisningsstandarder

Nya eller reviderade/ändrade standarder och tolkningar med ikraftträdande 2008 eller tillämpade i förtid

• Ändrad IFRS 1 "First-time Adoption of International Financial Reporting Standards" och IAS 27 "Consolidated and Separate Financial Statements" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2009 eller senare; tidigare tillämpning tillåten). TeliaSonera berörs inte av ändringarna i IFRS 1 och IAS 27.
• Ändrad IFRS 2 "Share-based Payment" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2009 eller senare; tidigare tillämpning tillåten), vilken klargör att intjäningsvillkor

endast utgörs av tjänstgöringsvillkor och resultatvillkor samt att alla indragningar, antingen de görs av företaget eller av annan part, redovisningsmässigt ska behandlas på samma sätt. TeliaSonera berörs för närvarande inte av IFRS 2.

• Ändringar avseende förbättrade upplysningar om finansiella instrument i IFRS 7 "Financial Instruments: Disclosures" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2009 eller senare; tidigare tillämpning tillåten; jämförelseuppgifter krävs ej vid första tillämpning), vilka inför en rangordning i tre nivåer av upplysningar om verkligt värde-beräkningar och kräver ytterligare upplysningar om den relativa tillförlitligheten i verkligt värde-beräkningarna. Därutöver klargörs och utökas befintliga krav på upplysningar om likviditetsrisk.
• IFRS 8 "Operating Segments" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2009 eller senare; tidigare tillämpning tillåten). TeliaSonera tillämpar IFRS 8 sedan 2007.
• Reviderad IAS 1 "Presentation of Financial Statements" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2009 eller senare; tidigare tillämpning tillåten). Revideringen kräver att samtliga eget kapital-förändringar hänförliga till ägarna ska redovisas i en rapport över förändringar i eget kapital, separerade från förändringar som inte är hänförliga till ägarna. Alla icke till ägarna hänförliga förändringar i eget kapital (d v s totalresultatet, "comprehensive income") presenteras i en totalresultatrapport eller i två rapporter (en separat resultaträkning och en totalresultatrapport). Komponenter i totalresultatet får inte presenteras i rapporten över förändringar i eget kapital. Revideringarna inbegriper också förändrade (men icke tvingande) benämningar på vissa finansiella rapporter för att tydliggöra deras funktion. Telia-Sonera har valt att redovisa alla icke till ägarna hänförliga förändringar i eget kapital i totalresultatrapporten och förändrat benämningarna på övriga finansiella rapporter. Presentationen av jämförelsevärden har anpassats för att överensstämma med den reviderade IAS 1.
• Ändrad IAS 23 "Borrowing Costs" (ikraftträdande 1 januari 2009; tidigare tillämpning tillåten). Ändringen berörde inte TeliaSonera som sedan tidigare tillämpat det befintliga alternativet att aktivera lånekostnader.
• Ändringar avseende inlösningsbara finansiella instrument och åtaganden som uppkommer vid likvidation i IAS 32 "Financial Instruments: Presentation" och IAS 1 "Presentation of Financial Statements" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2009 eller senare; tidigare tillämpning tillåten). TeliaSonera berörs för närvarande inte av ändringarna.
• "Improvements to IFRSs (May 2008)" (huvudsakligen med ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2009 eller senare; tidigare tillämpning tillåten) införde ändringar av ett tjugotal IFRS som inte omfattats av andra större projekt. De ändringar som berör TeliaSonera tillämpades i vissa fall redan och hade i övrigt ingen eller mycket begränsad påverkan på resultat eller finansiell ställning.
• Ändringar avseende inbäddade derivat i IFRIC 9 "Reassessment of Embedded Derivatives" och IAS 39 "Financial Instruments: Recognition and Measurement" (ikraftträdande för räkenskapsår som avslutas den 30 juni 2009 eller senare; ska tillämpas retroaktivt), vilka klargör att vid omklassificering av en finansiell tillgång från kategorin "till verkligt värde via årets resultat" ska alla inbäddade derivat värderas och om så är nödvändigt särredovisas i de finansiella rapporterna. TeliaSonera överväger för närvarande inte omklassificering av några finansiella tillgångar.
• IFRIC 13 "Customer Loyalty Programmes" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 juli 2008 eller senare; tidigare tillämpning tillåten), som behandlar redovisning av åtagand-

en att ge kunder, som kvalificerat sig genom sina inköp, kostnadsfria eller rabatterade produkter eller tjänster ("belöningar"). Viss del av ursprungliga försäljningsbelopp ska fördelas till belöningar och kan intäktsredovisas endast när motsvarande åtaganden infriats. TeliaSonera periodiserade redan intäkter hänförliga till lojalitetsprogram enligt kraven i IFRIC 13. IFRIC 13 kräver dock att den uppskjutna intäkten upptas till det verkliga värdet av de i framtiden levererade varorna eller tjänsterna, medan TeliaSonera baserade periodiseringen på bedömda kostnader. Full tillämpning av IFRIC 13 hade ingen materiell påverkan på TeliaSoneras resultat eller finansiella ställning.

• IFRIC 15 "Agreements for the Construction of Real Estate" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2009 eller senare; ska tillämpas retroaktivt). TeliaSonera berörs inte av IFRIC 15.
• IFRIC 16 "Hedges of a Net Investment in a Foreign Operation" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 oktober 2008 eller senare; ska tillämpas framåtriktat), som är tillämplig för företag som skyddar valutakursrisker uppkomna genom nettoinvesteringar i utländska dotterbolag, intressebolag, joint ventures eller filialer och önskar kvalificera sig för säkringsredovisning enligt IAS 39. IFRIC 16, som inte är tillämplig för andra typer av säkringsredovisning och inte kan tillämpas analogivis, klargör att rapporteringsvalutan inte skapar en exponering för vilken säkringsredovisning kan tillämpas och att ett företag därigenom som en säkrad risk endast kan beteckna valutakursdifferenser uppkomna genom skillnader mellan sin egen och utlandsverksamhetens funktionella valuta, att säkringsinstrument(en) kan innehas av vilket eller vilka företag som helst inom koncernen samt att medan IAS 39 måste tillämpas för säkringsinstrumentet vid bestämmande av det belopp som ska omklassificeras till periodens resultat från valutakursreserven, måste IAS 21 tillämpas för den säkrade posten. TeliaSonera tillämpade redan under tidigare perioder bestämmelserna i IFRIC 16.
• IFRIC 18 "Transfers of Assets from Customers" (ikraftträdande för överföringar mottagna den 1 juli 2009 eller senare; begränsad tidigare tillämpning tillåten; ska tillämpas framåtriktat). IFRIC 18 klargör (a) de omständigheter som ska råda för att definitionen av en tillgång ska vara uppfylld, (b) redovisningen av tillgången och värderingen av anskaffningskostnaden vid första redovisningstillfället, (c) identifieringen av de separat identifierbara tjänsterna (en eller flera tjänster i utbyte mot den överförda tillgången), (d) intäktsredovisningen samt (e) redovisningen av överföringar av likvida medel från kunder. Tillämpning av IFRIC 18 hade ingen materiell påverkan på TeliaSoneras resultat eller finansiella ställning.

Nya eller reviderade/ändrade standarder och tolkningar som ännu ej trätt i kraft

Följande nyligen publicerade nya eller reviderade/ändrade standarder och tolkningar kommer att påverka TeliaSoneras koncernräkenskaper från den 1 januari 2010 eller senare.

• Reviderad IFRS 1 "First-time Adoption of International Financial Reporting Standards" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas den 1 juli 2009 eller senare; tidigare tillämpning tillåten) och Ändringar avseende retroaktiv tillämpning av IFRS i IFRS 1 (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2010 eller senare; tidigare tillämpning tillåten) samt Ändring avseende begränsat undantag från de upplysningskrav som IFRS 7 ställer på jämförelsevärden i IFRS 1 (ikraftträdande 1 juli 2010; tidigare tillämpning tillåten). TeliaSonera berörs inte av IFRS 1.
• Ändringar avseende koncernmässigt kontantreglerade aktiebaserade ersättningstransaktioner i IFRS 2 "Share-based Payment" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2010 eller senare; tidigare tillämpning tillåten, ska tillämpas retroaktivt). Ändringarna omfattar även anvisningar som tidigare ingick i IFRIC 8 "Scope of IFRS 2" och IFRIC 11 "IFRS 2–Group and Treasury Share Transactions",

vilka därför upphävs. TeliaSonera berörs för närvarande inte av IFRS 2.

• Reviderad IFRS 3 "Business Combinations" och ändrad IAS 27 "Consolidated and Separate Financial Statements" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 juli 2009 eller senare; tidigare tillämpning tillåten). Ändringarna innebär bland annat: (a) att transaktionsutgifter kostnadsförs när de uppstår, (b) att villkorad tilläggsköpeskilling alltid redovisas till verkligt värde och för tilläggsköpeskilling som inte utgörs av eget kapital resultatförs förändringar i verkligt värde efter förvärvet, (c) att ett alternativ införs som på transaktionsbasis tillåter redovisning av 100 procent av goodwill för den förvärvade enheten där det ökade goodwillbeloppet också ökar minoritetsintresset, (d) att vid det datum då bestämmande inflytande uppnås värderas den förvärvade enhetens tillgångar och skulder, inklusive goodwill, till verkligt värde och eventuella justeringar av tidigare redovisade värden på tillgångar och skulder resultatförs, (e) att förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag efter det att bestämmande inflytande uppnåtts liksom en delavyttring av andelar i ett dotterbolag med bibehållet bestämmande inflytande redovisas som en eget kapital-transaktion med ägarna och (f) att en delavyttring av andelar i ett dotterbolag som innebär att det bestämmande inflytandet upphör framtvingar en ny värdering av det återstående innehavet till verkligt värde varvid en eventuell skillnad mellan verkligt värde och redovisat värde utgör en vinst eller förlust, vilken resultatförs. TeliaSonera bedömer att tillämpning av den reviderade IFRS 3 och den ändrade IAS 27 kommer att medföra ökad volatilitet i resultatredovisningen.
• IFRS 9 "Financial Instruments" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2013 eller senare; tidigare tillämpning tillåten; ska tillämpas retroaktivt men vid tillämpning före 1 januari 2012 krävs ingen omräkning av tidigare perioder). Klassificering enligt IFRS 9 drivs av företagets affärsmodell för hantering av finansiella tillgångar och avtalsenliga egenskaper hos de finansiella tillgångarna. IFRS 9 ersätter nuvarande flerkategoriklassificering med de två kategorierna "upplupet anskaffningsvärde" och "verkligt värde". Huvudprincipen är att en finansiell tillgång ska värderas till upplupet anskaffningsvärde om följande två villkor samtidigt uppfylls: (a) målet är att inneha den finansiella tillgången för att erhålla avtalsenliga kassaflöden och (b) avtalsvillkoren ger vid specificerade tidpunkter upphov till kassaflöden som enbart motsvarar betalning av kapitalbelopp och ränta. Alla andra finansiella tillgångar inom tillämpningsområdet värderas till verkligt värde. Omklassificering mellan kategorierna tillåts endast när företagets affärsmodell för hantering av finansiella tillgångar förändras. IFRS 9 kräver att alla eget kapital-instrument inom tillämpningsområdet ska värderas till verkligt värde och slopar anskaffningsvärdeundantaget för noterade värdepapper. Dock anges fortfarande att anskaffningsvärde i begränsad omfattning kan utgöra en skälig skattning av verkligt värde och ges en tabell över indikatorer på att anskaffningsvärde inte är representativt för verkligt värde. IFRS 9 ändrar också ett flertal andra standarder, inklusive upplysningskraven i IFRS 7. De publicerade delarna av IFRS 9 utgör första steget i att ersätta IAS 39 "Financial Instruments: Recognition and Measurement". Arbete med att fullfölja IFRS 9 pågår och omfattar behandling av nedskrivningsmetod för finansiella tillgångar, säkringsredovisning samt klassificering och värdering av finansiella skulder. TeliaSonera analyserar för närvarande effekterna, om några, vid tillämpning av publicerade delar av IFRS 9. Bedömningsvis kommer förändringen till två kategorier i de flesta fall inte att avsevärt påverka värderingen av en specifik finansiell tillgång då värderingsgrunderna redan nu är upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde, även om IAS 39 anger mer än två kategorier.
• Reviderad IAS 24 "Related Party Disclosures" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2011 eller senare; tidigare tillämpning tillåten), vilken förenklar upplys-

ningskraven för statligt anknutna företag och ändrar definitionen av en närstående part. Revideringen förändrar också upplysningskraven i separata finansiella rapporter för dotterbolag eller intressebolag. Tidigare omfattade upplysningskraven endast direkt eller indirekt ägda innehav i intressebolag medan numera alla intressebolag inom hela koncernen betraktas som närstående part även i separata finansiella rapporter. Därutöver adderas "åtaganden" till förteckningen över de transaktioner med närstående för vilka upplysningar ska lämnas. TeliaSoneras tolkning av nuvarande krav på upplysningar om transaktioner med andra företag (eller motsvarande) i vilka den svenska och finska staten har ett bestämmande eller betydande inflytande ligger i linje med de reviderade upplysningskraven. TeliaSonera analyserar för närvarande effekterna, om några, vid tillämpning av övriga revideringar i IAS 24.

• Ändring avseende klassificering av nyemissioner i IAS 32 "Financial Instruments: Presentation" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas den 1 februari 2010 eller senare; tidigare tillämpning tillåten, ska tillämpas retroaktivt), vilken behandlar redovisning av nyemissioner av rätter, optioner eller warranter som inte denominerats i emittentens funktionella valuta. Medan de tidigare redovisades som derivatskulder ska sådana nyemissioner, givet att vissa villkor uppfylls, nu klassificeras som eget kapital oavsett i vilken valuta lösenpriset denominerats. TeliaSonera berörs för närvarande inte av ändringen.
• Ändring avseende kvalificerande säkringsposter i IAS 39 "Financial Instruments: Recognition and Measurement" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 juli 2009 eller senare; tidigare tillämpning tillåten, ska tillämpas retroaktivt), vilken begränsar/klargör de risker som kvalificerar för säkringsredovisning i två speciella fall: (a) en ensidig risk i en säkrad post (säkring med optioner) och (b) inflation i en finansiell säkringspost (inflation identifierad som en säkrad risk eller del). TeliaSonera berörs för närvarande inte av ändringen.
• "Improvements to IFRSs (april 2009)" (huvudsakligen med ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2010 eller senare; tidigare tillämpning tillåten) införde ändringar av 12 IFRS som inte omfattats av andra större projekt. De ändringar som berör TeliaSonera tillämpas i vissa fall redan och får i övrigt ingen eller mycket begränsad påverkan på resultat eller finansiell ställning.
• Ändring avseende förtida betalning av krav på minsta fondering i IFRIC 14 "IAS 19 – The Limit on a Defined Benefit Asset, Minimum Funding Requirements and their Interaction" (ikraftträdande 1 januari 2011; tidigare tillämpning tillåten, ska tillämpas retroaktivt). TeliaSonera berörs för närvarande inte av IFRIC 14.
• IFRIC 17 "Distributions of Non-cash Assets to Owners" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 juli 2009 eller senare; tidigare tillämpning tillåten, ska tillämpas framåtriktat), som klargör hur pro rata-utdelningar av sakvärden med undantag för transaktioner avseende gemensamt styrda företag ska redovisas och kräver ytterligare upplysningar i de fall de nettotillgångar som innehas för utdelning till ägarna ska definieras som en avvecklad verksamhet. TeliaSonera berörs för närvarande inte av IFRIC 17.
• IFRIC 19 "Extinguishing Financial Liabilities with Equity Instruments" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas 1 juli 2010 eller senare; tidigare tillämpning tillåten, ska tillämpas retroaktivt), vilken klargör redovisningen när ett företag omförhandlar villkoren för en finansiell skuld med sin kreditgivare och denne går med på att acceptera företagets aktier eller andra eget kapital-instrument som en hel eller delvis reglering av skulden. TeliaSonera berörs för närvarande inte av IFRIC 19.

Antagande av EU

I början av mars 2010 hade samtliga ovannämnda standarder, reviderade/ändrade standarder samt tolkningar antagits av EU, med undantag för ändringar avseende retroaktiv tillämpning i IFRS 1, ändring avseende begränsat undantag från de upplysningskrav som IFRS 7 ställer på jämförelsevärden i IFRS 1, ändringar avseende koncernmässigt kontantreglerade aktiebaserade ersättningstransaktioner i IFRS 2, IFRS 9, reviderad IAS 24, Improvements to IFRSs (april 2009), ändring av IFRIC 14 samt IFRIC 19.

EU-kommissionen har meddelat att om en IFRS (eller motsvarande) antas efter rapportperiodens slut men före de finansiella rapporternas publicering kan den behandlas som antagen vid upprättande av dessa rapporter, under förutsättning att tillämpning före antagandedatumet tillåts av såväl den förordning enligt vilket dokumentet antas som av berörd IFRS.

K2. Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden

Vid upprättande av de finansiella rapporterna måste företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt därmed sammanhängande upplysningar om eventualposter. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som ledningen och styrelsen bedömer vara rimliga under rådande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder, i de fall dessa inte utan vidare kan fastställas genom information från andra källor. Faktiskt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar om andra antaganden skulle göras eller andra förutsättningar vara för handen, med en betydande inverkan på TeliaSoneras resultat och finansiella ställning.

Företagsledningen anser att följande områden inbegriper de svåraste, mest subjektiva eller mest komplicerade bedömningar ledningen måste göra vid upprättande av de finansiella rapporterna. Information om tillämpade redovisningsprinciper återfinns i berörda avsnitt i not K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper".

Intäktsredovisning

För att bestämma verkliga värden och om eller när intäkter ska redovisas i en telekomoperatörs verksamhet krävs företagsledningens bedömningar i ett antal fall, till exempel när avtal tecknas med tredjepartsleverantörer av innehållstjänster (är Telia-Sonera enligt avtalet huvudman eller återförsäljare?), vid komplicerad paketering av produkter och tjänster samt rätt att utnyttja anläggningar till ett samlat kunderbjudande (ska TeliaSonera intäktsredovisa enskilda komponenter direkt eller periodisera?), vid försäljning av Indefeasible Rights of Use (IRU) samt vid bestämning av färdigställandegrad för service- och entreprenadkontrakt.

Inkomstskatter

För att bestämma aktuella skatteskulder och aktuella skattefordringar liksom avsättningar för uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar krävs väsentliga bedömningar av ledningen, i synnerhet vid värdering av uppskjutna skattefordringar. I denna process ingår att skatteutfallet i var och en av de jurisdiktioner i vilka TeliaSonera bedriver verksamhet måste bedömas. Processen omfattar bland annat att bedöma exponering för aktuell skatt samt att fastställa de temporära skillnader som uppstår genom att vissa tillgångar och skulder värderas olika i räkenskaperna och i inkomstskattedeklarationerna. Ledningen måste också bedöma sannolikheten av att uppskjutna skattefordringar kan realiseras genom framtida beskattningsbara inkomster. Verkligt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar, bland annat till följd av framtida förändringar i affärsförutsättningar, nu okända förändringar i skattelagstiftningen eller som resultat av skattemyndigheters eller domstolars slutliga granskning av inlämnade deklarationer. Ytterligare upplysningar om uppskjutna skattefordringar och skatteskulder och deras redovisade värden vid rapportperiodens slut återfinns i not K11 "Skatter".

Värdering av immateriella och andra anläggningstillgångar

Immateriella och materiella anläggningstillgångar utgör cirka 60 procent av TeliaSoneras totala tillgångar.

Nyttjandeperioder

Fastställande av nyttjandeperioder för grupper av tillgångar innebär att den historiska utvecklingen måste beaktas och att antaganden måste göras med avseende på framtida socioekonomisk och teknisk utveckling liksom på förväntade förändringar i marknadsbeteende. Dessa antaganden tas fram av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott.

För närvarande tillämpas följande avskrivningssatser.

Varumärken	Individuell prövning, minst 10 procent
Telekomlicenser, nummerrättigheter	Återstående licensperiod, minst 5 procent. Licenser betraktas som integrerade med nätet och en licens börjar skrivas av först när tillhörande nät är redo att användas.
Samtrafik- och roamingavtal	Avtalets löptid, baserad på återstående nyttjandeperiod för tillhörande licens
Kundkontrakt	Individuell prövning, baserad på historisk och förväntad churn
Aktiverade utvecklingsutgifter	20 procent
Övriga immateriella anläggningstillgångar	20–33 procent eller individuell prövning
Byggnader	2–10 procent
Markanläggningar	2 procent
Förbättringsutgifter på annans fastighet	Hyreskontraktets återstående löptid
Mobila nät (basstationer och övriga anläggningar)	14,5–20 procent
Fasta nät
– Kopplings- och transmissionssystem	10–20 procent
– Transmissionsmedia (kabel)	5–10 procent
– Utrustning för specialnät	10 procent
– Tidsbestämda nyttjanderättsavtal	Nyttjanderättsperioden eller tid motsvarande underliggande anläggningstillgång
– Övriga anläggningar	2–33 procent
Inventarier, verktyg och installationer	10–33 procent
Inventarier placerade hos kunder enligt serviceavtal	Avtalets löptid, annuitetsbasis

Under 2009 och 2008 uppgick totala av- och nedskrivningar till 12 932 MSEK respektive 12 106 MSEK. Ytterligare upplysningar om immateriella och materiella anläggningstillgångar vars värde regleras genom avskrivningar samt deras redovisade värden återfinns i not K13 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar" och not K14 "Materiella anläggningstillgångar".

Prövning av nedskrivningsbehov

Ett antal väsentliga antaganden och bedömningar måste göras när nyttjandevärde mäts baserat på de till tillgången hänförliga förväntade framtida diskonterade kassaflödena, till exempel avseende faktorer som procentuell marknadstillväxt, intäktsvolymer, marknadspriser på telekommunikationstjänster, kostnader för att underhålla och utveckla telenät samt rörelsekapitalbehov. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader, grundade på historisk utveckling, allmänna marknadsförutsättningar, utveckling och prognoser för branschen samt annan tillgänglig information. Antagandena framtas av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott. Kassaflödesprognoserna justeras med en skälig diskonteringsränta som utgörs av TeliaSoneras kapitalkostnad plus en rimlig riskpremie vid tidpunkten för värdering. Ytterligare information om goodwill och dess redovisade värde vid rapportperiodens slut återfinns i not K13 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar".

Osäkerhet i kundfordringar

TeliaSoneras reserv för osäkra kundfordringar avspeglar bedömda förluster till följd av kunders betalningsoförmåga. Ledningen fastställer reservens storlek utifrån sannolikheten att fordringarna kommer att betalas baserat på konstaterade förluster under tidigare år och med beaktande av aktuella betalningsmönster. Om den ekonomiska utvecklingen i allmänhet eller specifikt för branschen skulle försämras jämfört med ledningens bedömningar, kan en ökad reservering, med negativ resultateffekt, bli nödvändig. Avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering" beskriver hur de risker som är förknippade med kreditförsäljning minskas. Ytterligare upplysningar om reserven för osäkra kundfordringar och dess redovisade värde vid rapportperiodens slut återfinns i not K18 "Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar".

Avsättningar för pensioner och anställningsvillkor

De mest väsentliga antaganden som ledningen måste göra i samband med den försäkringstekniska beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader berör diskonteringsränta, förväntad årlig löneökningstakt, förväntad personalomsättning, förväntad återstående tjänstgöringstid, förväntad årlig ökning av inkomstbasbeloppet (endast för svenska enheter), förväntad årlig pensionsuppräkning och förväntad årlig avkastning på förvaltningstillgångarna. Antagandena framtas av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott. En förändring i något av dessa grundläggande antaganden kan ge en betydande påverkan på beräknade pensionsförpliktelser, finansieringsbehov och årliga pensionskostnader. Ytterligare upplysningar om pensionsförpliktelserna och deras nuvärde vid rapportperiodens slut återfinns i not K22 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".

Faktorn diskonteringsränta avspeglar den räntenivå vid vilken pensionsförpliktelserna skulle kunna lösas i sin helhet, vilket innebär en period någonstans mellan 15 och 30 år. Den räntesats som används för diskontering av pensionsförpliktelserna ska fastställas genom hänvisning till den marknadsmässiga avkastningen på förstklassiga företagsobligationer vid rapportperiodens slut. För länder i vilka ingen fungerande marknad existerar för sådana obligationer ska den marknadsmässiga avkastningen på statsobligationer användas. Valuta och löptid för företagsobligationer eller statsobligationer ska stämma överens med valuta och uppskattad löptid för pensionsförpliktelserna. För Sverige, vilket svarar för cirka 86 procent av TeliaSoneras pensionsförpliktelser, råder samstämmighet om att företagsobligationsmarknaden inte är en fungerande marknad varför ledningen baserade fastställandet av den uppskattade diskonteringsräntan på nominella statsobligationer med anpassning till konsistenta löptider genom interpolering längs avkastningskurvan. Den längsta löptiden för svenska inhemska nominella obligationer var tills nyligen 12 år. I början av 2009 emitterades en 30-årig statsobligation, vilket stödde ledningen vid fastställande av den uppskattade diskonteringsräntan. I avsnittet "Pensionsskuldrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering" återfinns en känslighetsanalys

med avseende på en förändring av den genomsnittliga diskonteringsräntan vid beräkning av pensionsavsättningarna.

Faktorn förväntad årlig löneökningstakt avspeglar förväntade framtida löneökningar som en sammansatt effekt av inflation, tjänsteålder och befordran. Bedömningen baseras på historiska uppgifter om löneökningar och på den förväntade framtida inflationstakten (se vidare nedan). Historiska uppgifter används också som underlag för bedömning av faktorn personalomsättning. Denna faktor avspeglar det förväntade procentuella antalet anställda, per åldersklass, som kommer att lämna företaget genom naturlig avgång.

Faktorn förväntad genomsnittlig återstående tjänstgöringstid bedöms utifrån de anställdas nuvarande åldersfördelning och förväntad personalomsättning. Inkomstbasbeloppet fastställs årligen och används bland annat för att bestämma taket för pensionsgrundande lön i det allmänna pensionssystemet. Bedömningen av förväntad årlig ökning av inkomstbasbeloppet baseras på förväntad framtida inflationstakt och historisk årlig löneökningstakt på hela arbetsmarknaden.

Faktorn årlig pensionsuppräkning avspeglar inflationstakten. För att bestämma denna har ledningen valt att använda de måltal för årlig inflation som satts upp av nationella centralbanker och Europeiska centralbanken.

Faktorn förväntad årlig avkastning på förvaltningstillgångar avspeglar den förväntade genomsnittliga avkastningen på befintliga (eller kommande) investeringar för att sörja för de pensionsförpliktelser som tryggas av pensionsstiftelsen. Förvaltningstillgångarna består huvudsakligen av räntebärande värdepapper och aktier.

Förväntad nominell avkastning på den svenska pensionsstiftelsens tillgångar, som svarar för cirka 84 procent av de totala förvaltningstillgångarna, är för närvarande 4,7 procent per år sett över en 10-årsperiod, under vilken inflationen antas uppgå till 2,0 procent per år. Den strategiska tillgångsfördelningen är sammansatt i syfte att uppnå den förväntade genomsnittliga avkastningen. Mer konkret är den förväntade nominella avkastningen på tillgångarna baserad på följande antaganden: inhemska räntebärande tillgångar 4,0 procent, inhemska och globala aktier 7,5 procent samt övriga investeringar 7,5 procent. I pensionsstiftelserna utanför Sverige används likartade antaganden.

Avsättningar för omstruktureringsåtgärder, minoritetsägares säljoptioner, ansvarsförbindelser och rättstvister

TeliaSonera har vidtagit och kan i framtiden komma att behöva vidta omstruktureringsåtgärder, vilka kräver att ledningen gör viktiga bedömningar avseende kostnader för avgångsvederlag och andra åtgärder för att reducera personalstyrkan, uppsägning av hyres- och leasingavtal och återställning samt andra avvecklingskostnader respektive återvinningsvärden för tillgångar som blir överflödiga eller oanvändbara (se avsnittet "Värdering av Immateriella och andra anläggningstillgångar" ovan). Skulle de verkliga utgifterna avvika från de bedömda kan framtida resultatutfall avsevärt påverkas.

Fastställande av lösenbelopp för minoritetsägares säljoptioner innebär att ledningen måste bedöma och uppskatta faktorer såsom sannolikheten av att optionen utnyttjas och i så fall när i tiden, de underliggande verksamheternas prognostiserade kassaflöden, diskonteringsränta (WACC) m m. En förändring i någon av dessa faktorer kan ge en betydande påverkan på framtida resultatutfall.

Hur eventualtillgångar och eventualförpliktelser ska behandlas fastställs baserat på ledningens syn på det förväntade utfallet i respektive fall. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten.

Ytterligare upplysningar om omstruktureringsavsättningar och minoritetsägares säljoptioner, inklusive deras redovisade värden vid rapportperiodens slut, samt om eventualförpliktelser och rättstvister återfinns i not K23 "Övriga avsättningar" respektive

not K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".

K3. Betydelsefulla redovisningsprinciper

Koncernredovisning

Allmänt

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget TeliaSonera AB och samtliga bolag i vilka TeliaSonera har rätt att utforma de finansiella och operativa strategierna, vilket i allmänhet följer av ett aktie- eller andelsinnehav om mer än 50 procent av röstetalet. Koncernbokslutet bygger på redovisningshandlingar upprättade per 31 december för samtliga bolag som står under bestämmande inflytande av TeliaSonera och har upprättats enligt förvärvsmetoden. Enligt denna metod utgör anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv summan av de verkliga värdena, på förvärvsdagen, för erhållna tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt för de eget kapital-instrument som förvärvaren emitterat i utbyte mot det bestämmande inflytandet över den förvärvade enheten samt alla kostnader som är direkt hänförliga till förvärvet. Förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualposter redovisas inledningsvis till verkligt värde. Den del av anskaffningsvärdet som överstiger det verkliga värdet för förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill.

Tillgångar (inklusive eventuell goodwill och verkligt värdejusteringar) och skulder för under året förvärvade eller avyttrade bolag ingår i koncernens finansiella rapporter från det datum då bestämmande inflytande uppnås och undantas från det datum då bestämmande inflytande förloras.

Intern försäljning och övriga mellanhavanden inom koncernen elimineras i koncernredovisningen. Vinster och förluster som uppstår till följd av koncerninterna transaktioner elimineras under förutsättning att en förlust inte påvisar ett nedskrivningsbehov.

Minoritetsintressen

Transaktioner med minoritetsintressen behandlas som transaktioner med utomstående. Avyttringar till minoritetsintressen leder till kapitalvinster eller kapitalförluster vilka redovisas i årets resultat. Förvärv från minoritetsintressen leder till goodwill, vilken utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och den genom transaktionen förvärvade andelen av koncernens redovisade värde på dotterbolagets nettotillgångar. Åtaganden att förvärva minoritetsintressen och säljoptioner som tilldelats minoritetsägare i samband med rörelseförvärv (med hänsyn tagen till eventuella efterföljande kapitaltillskott från eller utdelningar till minoritetsägare) redovisas som en avsättning för villkorad köpeskilling. I de fall värdet av skulden överstiger värdet på minoritetsintresset redovisas skillnaden som goodwill. Senare förändringar av värdet på säljoptionsskulder redovisas som en justering av goodwill.

Intressebolag och joint ventures

Intressebolag är bolag i vilka TeliaSonera-koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket normalt följer av ett aktie- eller andelsinnehav om mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Bolag över vilka koncernen genom ingångna avtal har ett gemensamt bestämmande inflytande är joint ventures.

Innehav i intressebolag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden och upptas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens andel av nettoresultat i intressebolag och joint ventures redovisas inom rörelseresultatet, då verksamheten i dessa bolag är telekomorienterad och det ingår i koncernens strategi att kapitalisera kunnande genom satsningar i delägda verksamheter. Andelen av nettoresultatet baseras på senast tillgänglig redovisning för respektive bolag, justerad för eventuella avvikelser i redovisningsprinciper, och med bedömd justering för händelser och transaktioner fram till TeliaSoneras bokslutsdag.

I posten Resultat från intressebolag och joint ventures ingår också avskrivningar på verkligt värde-justeringar samt övriga koncernmässiga justeringar vid förvärv av intressebolag och joint ventures liksom kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av innehav i sådana bolag. TeliaSoneras andel av eventuella vinster eller förluster till följd av transaktioner med intressebolag och joint ventures elimineras.

Erhållen utdelning reducerar ett innehavs redovisade värde. Negativa resultatandelar i intressebolag och joint ventures redovisas endast i den utsträckning avtalsbundna förpliktelser att tillskjuta ytterligare kapital föreligger och klassificeras då som Övriga avsättningar.

Kassaflödesrapportering

Kassaflöden från löpande verksamhet redovisas med tillämpning av den indirekta metoden och inkluderar erhållna utdelningar från intressebolag och andra eget kapital-instrument, betalda eller erhållna räntor (förutom betald ränta aktiverad som del av förvärv eller uppförande av anläggningstillgångar och därför ingående i kassaflöden från investeringsverksamhet) samt betalda eller återbetalda inkomstskatter. Förändringar i icke räntebärande långfristiga fordringar och skulder redovisas i rörelsekapitalet, förutom gjorda eller erhållna IRU-relaterade förtidsbetalningar vilka ingår i kassaflöden från investeringsverksamhet.

Betalningar för förvärvade eller avyttrade eget kapital-instrument och verksamheter klassificeras som kassaflöden från investeringsverksamhet, netto efter förvärvade respektive avyttrade likvida medel. I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår vidare gottgörelse från och tillskott till den svenska pensionsstiftelsen, betalningar avseende leasingfordringar samt förändringar i kortfristiga placeringar med en löptid överstigande 3 månader.

I kassaflöden från finansieringsverksamhet ingår betalda utdelningar till moderbolagets ägare och till minoritetsintressen. I upptagna och amorterade lån ingår kassaflöden från derivat som säkrar sådan upplåning.

Likvida medel omfattar kassatillgodohavanden, bankdepositioner och mycket likvida kortfristiga placeringar (inklusive spärrade medel) med löptid på 3 månader eller mindre.

En utländsk enhets kassaflöden omräknas till genomsnittlig valutakurs för rapportperioden, förutom vissa transaktioner såsom utdelningar från intressebolag, betalda utdelningar till minoritetsintressen, förvärv eller avyttringar av dotterbolag och intressebolag samt övriga väsentliga engångstransaktioner vilka omräknas till transaktionsdagens kurs.

Segmentrapportering

Koncernens huvudsakliga rörelsesegment kallas affärsområden (AO), vilka bygger på ledningens beslut att organisera koncernen utifrån skillnader mellan produkter och tjänster i kombination med geografiska marknader. Varje AO utgör ett rapportsegment. Rörelsesegment vilka individuellt inte utgör rapportsegment samt vissa koncernfunktioner har sammanförts i ett rapportsegment för "övrig verksamhet". Ytterligare information återfinns i not K5 "Segmentinformation". Segment konsolideras enligt samma principer som koncernen i dess helhet, med undantag för koncernintern finansiell leasing vilken redovisas som operationell leasing. Vid överföring av betydande verksamheter mellan segment omräknas värden för jämförelseperioder.

Omräkning av utlandsverksamhet och inflationsjustering

Valutaomräkning baseras på de fixkurser som dagligen publiceras av Sveriges Riksbank och, för valutor där fixkurs inte är tillgänglig, konvertering av officiella växelkurser mot US-dollar (USD).

De separata finansiella rapporterna för en koncernenhet presenteras i enhetens funktionella valuta, d v s den valuta som används i den primära ekonomiska omgivning i vilken koncernenheten bedriver sin verksamhet, vilket normalt är den lokala valutan. Vid upprättande av de finansiella rapporterna omräknas transaktioner i utländsk valuta till de valutakurser som gäller vid

respektive transaktionstidpunkt. Vid slutet av varje rapportperiod omräknas monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till gällande slutkurser per detta datum. Kursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas som finansieringskostnader. Kursdifferenser avseende andelar i utomstående bolag som kan säljas respektive kassaflödessäkringar redovisas i övrigt totalresultat.

Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets funktionella valuta. I konsolideringssyfte omräknas resultatposter i utlandsverksamheter (dotterbolag, intressebolag och joint ventures samt filialer) till periodens genomsnittskurs. Om posterna emellertid avser utdelningar, vinster eller förluster vid avyttring av verksamhet eller andra större transaktioner eller om valutakurserna varierade avsevärt under perioden används transaktionstidpunkternas valutakurser. Balansposter, inklusive goodwill samt verkligt värde-justeringar i samband med förvärv av utlandsverksamheter, omräknas till slutkurser vid rapportperiodens slut förutom komponenter i eget kapital, vilka omräknas till historiska kurser. Kursdifferenserna vid omräkning redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare eller till minoritetsintressen, beroende på gällande ägarförhållanden. När en utlandsverksamhet avyttras återvinns eventuell sammanhängande ackumulerad omräkningsdifferens till årets resultat som del av vinsten eller förlusten på avyttringen, förutom ackumulerade kursdifferenser avseende minoritetsintressen vilka tas bort men ej återvinns till årets resultat.

För utlandsverksamhet vars funktionella valuta är en valuta i ett höginflationsland, inflationsjusteras – innan de finansiella rapporterna valutaomräknas – icke-monetära tillgångar och skulder samt eget kapital till kursen vid rapportperiodens slut. För närvarande är inget dotterbolag, intressebolag eller joint venture verksamt i ett höginflationsland.

Intäktsredovisning

Nettoomsättningen utgörs huvudsakligen av trafikavgifter inklusive samtrafik och roaming, abonnemangs-, anslutnings- och installationsavgifter, serviceintäkter samt försäljning av kundutrustning. Försäljningsintäkter redovisas till den erhållna ersättningens verkliga värde, vilket vanligtvis är försäljningsvärdet, efter avdrag för handelsrabatter, andra rabatter och omsättningsbaserade skatter.

Intäktsredovisning görs i den period tjänsten utförs, utifrån verklig trafik eller över avtalets löptid, beroende på vad som är tillämpligt. Tjänsteuppdrag intäktsredovisas när det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla TeliaSonera och när intäkten samt därtill relaterade kostnader som uppkommit eller kommer att uppkomma kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkter från telefoni- och datatjänster redovisas när tjänsterna utnyttjas av kunden. Intäkter från samtrafik med andra teleoperatörer redovisas när trafiken passerar TeliaSoneras nät. När slutkunder faktureras för innehållstjänster från tredjepartsleverantörer, intäktsredovisas ej de belopp som TeliaSonera uppbär för huvudmannens räkning.

Abonnemangsavgifter intäktsförs över abonnemangsperioden. Försäljning av förutbetalda telefonkort, i huvudsak för mobiltelefoni, periodiseras och intäktsredovisas i förhållande till verkligt kortutnyttjande. Anslutningsavgifter intäktsredovisas separat när arbetet slutförts, under förutsättning att avgifterna inte till någon del avser efterföljande tjänster utan enbart täcker anslutningskostnaderna. Avgifter som avser senare utförda tjänster periodiseras.

Intäkter från försäljning av kundutrustning redovisas när leverens har skett och de väsentliga riskerna och förmånerna har överförts till kunden, d v s vanligtvis vid leverans och efter godkännande av kunden.

Villkoren för kundlojalitetsprogram berättigar kunderna till vissa rabatter ("belöningar") hänförliga till tjänster och varor som tillhandhålls av TeliaSonera. Försäljningsbeloppen fördelas, baserat på relativa verkliga värden, mellan tillhandahållna tjänster

och produkter och belöningar för framtida tjänster och produkter. För den del av belöningarna som kunderna förväntas tjäna in redovisas en förutbetald intäkt. Intäktsredovisning sker därefter när belöningarna har intjänats och åtagandena att tillhandahålla belöningar fullföljts. Beträffande redovisning av kundförvärvskostnader, se avsnittet "Rörelsens kostnader" nedan.

TeliaSonera paketerar tjänster och produkter till ett samlat kunderbjudande. Ett erbjudande kan innefatta leverans eller utförande av ett flertal produkter, tjänster eller nyttjanderätter till anläggningar ("multiple deliverables"). I vissa fall omfattar paketeringarna förstagångsinstallation och start- eller aktiveringstjänster och ersättning kan utgå som en fast avgift eller en fast avgift tillsammans med fortlöpande periodavgifter. Utrustning redovisas skilt från tjänster när en marknad existerar för varje enskild produkt/tjänst och om äganderätten övergår till slutkunden. Kostnader för utrustning redovisas samtidigt som motsvarande intäkter. Intäkterna fördelas på utrustning och tjänster i relation till verkligt värde för respektive enskild komponent. Tjänster som faktureras baserat på utnyttjande ingår inte i fördelningen. Om verkligt värde inte kan fastställas för levererade komponenter men däremot för ej levererade komponenter tilllämpas residualmetoden. Enligt denna hänförs till levererade komponenter ett intäktsbelopp motsvarande totalt avtalat belopp minskat med verkligt värde för olevererade komponenter. Skräddarsydd utrustning som bara kan användas tillsammans med tjänster eller produkter levererade av TeliaSonera redovisas inte separat och intäkterna periodiseras över den totala avtalsperioden.

TeliaSonera erbjuder sina företagskunder långfristiga funktionsavtal för kompletta telekomtjänster, vilka kan inkludera växeltjänster, fast telefoni, mobiltelefoni, datakommunikation och andra skräddarsydda tjänster. Normalt har kunden inte valet att köpa utrustningen efter avtalets upphörande. Intäkter för funktionsavtal redovisas över avtalets löptid men en del av den fasta periodavgiften förskjuts för att möta kostnader vid slutet av avtalsperioden (underhåll och uppgraderingar).

För tjänste- och entreprenaduppdrag tillämpas successiv vinstavräkning. Vid bedömning av färdigställandegrad används mått som baseras på avtalens karaktär och villkor. Om det konstateras att de totala uppdragskostnaderna sannolikt kommer att överstiga intäkterna för uppdraget, kostnadsförs den förväntade förlusten omedelbart.

Försäljning av Indefeasible Rights of Use (IRU) avseende fiber och dukter inom ramen för den internationella carrier-verksamheten intäktsförs över avtalsperioden (se vidare avsnittet "Telia-Sonera som operationell leasegivare" nedan).

Rörelsens kostnader

TeliaSoneras kostnadsanalys presenteras med en funktionsbaserad klassificering. I funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor ingår samtliga kostnader för sålda tjänster och produkter samt för installation, underhåll och service. I funktionen Försäljnings- och marknadsföringskostnader ingår samtliga kostnader för försäljning och marknadsföring av tjänster och produkter inkluderande kostnader för annonsering, PR, prislistor, återförsäljarprovisioner, kreditupplysning, inkasso m m. Konstaterade kundförluster liksom reservering för osäkra kundfordringar ingår också. Återvunna kundförluster från tidigare år redovisas som Övriga rörelseintäkter. Funktionen Forsknings- och utvecklingskostnader (FoU) omfattar kostnader för att utveckla nya eller avsevärt förbättra redan existerande tjänster, produkter, processer eller system. Underhåll och smärre justeringar av redan existerande tjänster, produkter, processer eller system ingår inte i FoU. Aktiviteter knutna till specifika kunduppdrag (skräddarsydda lösningar) redovisas i funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor. Av- och nedskrivningar ingår i respektive funktion till den del de avser immateriella eller materiella anläggningstillgångar använda i funktionen i fråga.

Utgifter för återförsäljarprovisioner, övriga kundförvärvskostnader, annonsering och annan marknadsföring kostnadsredovisas löpande.

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader redovisas vinster respektive förluster vid försäljning av aktier eller verksamhet i dotterbolag (jämför avsnittet "Intressebolag och joint ventures" ovan) och vid försäljning och utrangering av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Här redovisas också statliga stöd, kursdifferenser av rörelsekaraktär, utfall av domstolsutslag i tvister med andra operatörer avseende historiska samtrafik- och roamingavgifter, omstruktureringskostnader och andra liknande poster. Statliga stöd redovisas inledningsvis till verkligt värde och intäktsförs samtidigt som de kostnader de är avsedda att täcka. Kursdifferenser inkluderar effekter av derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder ("economic hedges") samt värdeförändring på derivatinstrument för säkring av operativ transaktionsexponering (jämför avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan).

Finansieringskostnader och övriga finansiella poster

Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i den period de uppstår, med tillämpning av effektivräntemetoden, med undantag för lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång, vilka aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde (se vidare avsnittet "Immateriella och materiella anläggningstillgångar" nedan). I ränteintäkter och räntekostnader ingår också förändringar av verkligt värde på räntekomponenten i valutaränteswappar och förändringar av verkligt värde på ränteswappar. Den initialt beräknade skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde på upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen ("dag 1-vinst") periodiseras fram till förfallodagen och redovisas i Övriga ränteintäkter. Räntekomponenten i förändring av verkligt värde på låneskulder upptagna till verkligt värde och på derivatinstrument som säkrar låneskulder (se avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan) ingår i Övriga ränteintäkter (vinster) respektive Räntekostnader (förluster). Kursdifferenser på finansiella transaktioner inbegriper förändring av verkligt värde på valutakomponenten i valutaränteswappar och valutaterminer som säkrar valutarisken i externa låneskulder.

Utdelning på eget kapital-instrument intäktsförs när TeliaSoneras rätt att erhålla betalning har konstaterats. Intäkter och kostnader för garantiprovisioner ingår i Övriga ränteintäkter respektive Räntekostnader. I Räntekostnader ingår lånerelaterade bankavgifter samt avgifter till kreditvärderingsinstitut och market makers.

Skatter

Med inkomstskatt avses aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i årets resultat eller i övrigt totalresultat i de fall den hänför sig till transaktioner som redovisats i övrigt totalresultat. Uppskjutna inkomstskatter redovisas till sitt fulla belopp, med tillämpande av balansräkningsansatsen, för temporära skillnader mellan i koncernen bokförda respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för outnyttjade skattemässiga avdrag eller underskott. Om ett dotterbolag under senare år löpande redovisat skattemässiga underskott, redovisar TeliaSonera en uppskjuten skattefordran endast i den mån dotterbolaget har tillräckliga skattepliktiga temporära skillnader eller om det finns andra övertygande belägg som talar för att framtida skattepliktiga överskott kommer att uppstå.

Första gången tillgångar och skulder redovisas, upptas uppskjuten skatt på temporära skillnader enbart om transaktionen är ett rörelseförvärv. Uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel eller temporära skillnader hänförliga till dotterbolag, intressebolag och joint ventures redovisas ej då vinstmedlen kan erhållas som skattefri utdelning och bolagen normalt kan avyttras utan skattekonsekvenser. Vissa länder lägger dock källskatt på utdelningar. I sådana fall redovisas en uppskjuten skatteskuld beräknad på ej utdelade vinstmedel utifrån den aktuella källskattesatsen. I vissa länder utgår inkomstskatt inte på redovisad vinst utan på betald eller beslutad utdelning. Då aktuell och uppskjuten skatt ska redovisas till skattesatsen för ej utdelade vinstmedel, redovisas i dessa fall inga uppskjutna

skatter och aktuell skatt redovisas i den period då beslut om utdelning fattats.

Aktuell och uppskjuten skatt beräknas utifrån de skattesatser och skatteregler som är lagstiftade eller i praktiken lagstiftade vid rapportperiodens slut och som för uppskjuten skatt förväntas gälla för den period då den relaterade uppskjutna skattefordran eller skatteskulden regleras. Effekter av förändringar i gällande skattesatser redovisas i den period förändringen i praktiken har lagstadgats. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas.

Av skattemyndigheter beräknad ränta på tillkommande och överskjutande aktuell skatt klassificeras som Räntekostnader respektive Övriga ränteintäkter.

Immateriella och materiella anläggningstillgångar Värderingsgrunder

Goodwill värderas, efter det första redovisningstillfället, till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill skrivs inte av men nedskrivningsbehovet prövas åtminstone årligen. Nedskrivningar återförs inte. I syfte att kunna pröva nedskrivningsbehov allokeras goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv, baserat på ledningens analys, till de grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. Varje grupp motsvarar den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den interna företagsstyrningen och är aldrig större än ett rörelsesegment.

Övriga immateriella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive direkt hänförliga lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt nedskrivningar. Direkta externa och interna utvecklingsutgifter för nya eller avsevärt förbättrade produkter och processer aktiveras, under förutsättning att framtida ekonomiska fördelar är sannolika, att utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt och att produkten och processen är tekniskt och kommersiellt genomförbar. Aktiviteter under förstudiefasen samt underhålls- och utbildningsinsatser kostnadsförs löpande. Licenser för mobil och fast kommunikation ses som en integrerad del av nätet och en licens börjar inte skrivas av förrän med licensen sammanhörande nät kan tas i drift. Immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv identifieras och redovisas skilt från goodwill om de uppfyller kriterierna för en immateriell tillgång och verkligt värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffningsvärdet för den typen av immateriella tillgångar är verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efter första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv enligt samma grunder som immateriella tillgångar som förvärvats separat.

Verkliga värden för immateriella tillgångar anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs på följande sätt. Patent och varumärken värderas utifrån diskonterade uppskattade royaltybetalningar som har undvikits genom att patentet eller varumärket varit ägt. Kundrelationer värderas med hjälp av den så kallade multiperiod excess earnings-metoden. För övriga immateriella tillgångar bedöms intäkts-, marknads och kostnadsbaserade metoder vid en omfattande värderingsanalys, där typ av immateriell tillgång, eventuella legala och kontraktsreglerade omständigheter samt tillgängligheten till information avgör vilken/vilka metoder som slutligen ska användas för att härleda respektive tillgångs verkliga värde.

Materiella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive därtill direkt knutna lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Programvara som används i produktionsprocessen ses som en integrerad del av berörd hårdvara och aktiveras som maskiner och andra tekniska anläggningar. Värdering av pågående nyanläggningar görs till nedlagda kostnader, inklusive ränta under installationstiden. I den utsträckning det finns ett legalt eller informellt åtagande gentemot utomstående, ingår i anskaffningsvärdet beräknade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av det område där tillgången varit installerad eller uppförd. Utgifter för att ersätta delar av en materiell tillgång ingår i redovisat värde om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma TeliaSonera till del och tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga utgifter för att byta delar kostnadsförs löpande. En förändring av uppskattade utgifter för nedmontering, bortforsling och återställande läggs till och/eller dras ifrån redovisat värde på berörd tillgång. Till den del förändringen skulle resultera i ett negativt redovisat värde redovisas detta över årets resultat. Avskrivningsförändringen görs framåtriktat.

Verkliga värden för materiella tillgångar anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs på följande sätt. Kommersiella fastigheter värderas normalt med en intäkts- eller marknadsbaserad metod medan teknikbyggnader, maskiner och inventarier normalt värderas med en kostnadsbaserad metod, där verkligt värde härleds utifrån avskrivet återanskaffningsvärde på tillgången.

Aktiverad ränta är beräknad och baseras på koncernens genomsnittliga upplåningskostnad. Om de kan fastställas individuellt aktiveras dock verkliga lånekostnader, till exempel erlagda byggnadskreditivräntor för fastigheter.

Statliga stöd erhållna som gottgörelse för en tillgångs anskaffningsvärde tas inledningsvis upp till verkligt värde, vilket normalt utgörs av mottagen ersättning. Ett statligt stöd minskar redovisat värde för den berörda tillgången och avskrivningarna över tillgångens nyttjandeperiod.

Avskrivningar

Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar (förutom goodwill) och på materiella anläggningstillgångar baseras på restvärden med beaktande av beräknade nyttjandeperioder för olika grupper av eller enskilda tillgångar. Mark skrivs inte av. På under året anskaffade tillgångar beräknas avskrivningar från anskaffningstidpunkten. Avskrivningar görs i huvudsak linjärt.

Prövning av nedskrivningsbehov

Nedskrivningsbehov avseende det redovisade värdet på goodwill och övriga immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod (för närvarande inga) och immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas årligen och i övrigt närhelst händelser indikerar att redovisat värde för en tillgång inte kan återvinnas. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod och materiella tillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att redovisat värde överstiger återvinningsvärdet. Om det inte är möjligt att fastställa återvinningsvärdet för en enskild tillgång beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Om en sådan analys indikerar att redovisat värde är högre än återvinningsvärdet, vilket är det högsta av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet, görs en nedskrivning med skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och återvinningsvärdet.

Nyttjandevärde mäts som av tillgången genererade förväntade framtida diskonterade kassaflöden (DCF-modell).

Finansiella instrument

Kategorier

I värderingssyfte indelas finansiella instrument i kategorier. Vilken kategori en tillång eller skuld tillhör beror på syftet med innehavet och bestäms vid första redovisningstillfället. Kategorin "Finansiella tillgångar till verkligt värde via årets resultat" avser derivat ej betecknade som säkringsinstrument (innehas för handel) med ett positivt verkligt värde och investeringar som innehas för handel. Kategorin "Investeringar som hålls till förfall" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) med fastställda eller bestämbara betalningar och fastställd löptid och som Telia-Sonera har en positiv avsikt och förmåga att hålla till förfall. I denna kategori finns bankcertifikat, statsobligationer och statsskuldsväxlar. Kategorin "Lånefordringar och kundfordringar" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) med fastställda eller bestämbara betalningar och som inte noteras på en aktiv marknad. I denna kategori finns kundfordringar, upplupna intäkter avseende tjänster och varor, lånefordringar, bankdepositioner och kassatillgodohavanden. Kategorin "Finansiella tillgångar som kan säljas" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat)

som betecknats som att de kan säljas eller inte hänförts till någon av de andra kategorierna. Kategorin omfattar för närvarande eget kapital-instrument samt konvertibla skuldebrev. Tillgångarna i kategorierna redovisas i balansposterna Övriga anläggningstillgångar (not K16), Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar (not K18) samt Räntebärande fordringar respektive Likvida medel (not K19).

Kategorin "Finansiella skulder till verkligt värde via årets resultat" avser derivat ej betecknade som säkringsinstrument (innehas för

Nivåer inom verkligt värde-hierarkin

tillgångar eller skulder

Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde fastställdes baserat på en trenivåers verkligt värde-hierarki enligt nedan.

1 Noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identiska

2 Ingångsdata som inte är noterade priser ingående i nivå 1 och

3 Ingångsdata om tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (icke observerbara ingångsdata)

(priser) eller indirekt (härledda från priser)

som kan observeras för tillgången eller skulden, antingen direkt

handel) med ett negativt verkligt värde. Kategorin "Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde" avser alla andra finansiella skulder som till exempel upplåning, leverantörsskulder, upplupna kostnader för tjänster och varor samt vissa avsättningar som likvidregleras. Skulderna i kategorierna redovisas i balansposterna Långfristiga lån respektive Kortfristiga lån (not K21), Övriga avsättningar (not K23), Övriga långfristiga skulder (not K24) samt Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder (not K25).

Nivå Bestämning av verkligt värde Omfattar

Huvudsakligen noterade eget kapital-instrument klassificerade som kan säljas eller innehavda för handel

Derivat betecknade som säkringsinstrument eller innehavda för handel samt upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde

Onoterade eget kapital-instrument klassificerade som kan säljas eller innehavda för handel

Transaktionskostnader, nedskrivningar och borttagande från balansrapporten

Finansiella tillgångar och finansiella skulder upptas, vid första redovisningstillfället, till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet eller emissionen av den finansiella tillgången eller skulden. Transaktionskostnader som avser tillgångar eller skulder som innehas för handel eller skulder som säkrats mot förändring i verkligt värde kostnadsförs emellertid direkt. En finansiell tillgång skrivs ned om det föreligger objektiva belägg för att en eller flera händelser inträffat som haft en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för denna tillgång. Nedskrivningsbehov för enskilt betydande finansiella tillgångar bedöms individuellt. För övriga finansiella tillgångar görs en samlad bedömning.

En finansiell tillgång (eller del av en tillgång eller del av en grupp av likartade finansiella tillgångar) tas bort ifrån balansrapporten när TeliaSonera har överfört de avtalsenliga rättigheterna att erhålla kassaflödena från den finansiella tillgången och har överfört de väsentligaste riskerna och förmånerna som är förknippade med ägande av den finansiella tillgången eller har överfört det bestämmande inflytandet över tillgången.

En finansiell skuld tas bort från balansrapporten när den avtalsenliga förpliktelsen fullgörs, annulleras eller upphör. Ett byte av ett skuldinstrument, med samma långivare, till ett annat med villkor som är väsentligt annorlunda eller en väsentlig förändring av villkoren för ett befintligt skuldinstrument redovisas som en utsläckning av den gamla finansiella skulden och upptagande av en ny skuld. Skillnaden mellan de redovisade värdena redovisas i årets resultat.

Uppskattning av verkligt värde

Verkligt värde för finansiella instrument som handlas på aktiva marknader baseras på noterade marknadspriser vid rapportperiodens slut. För finansiella tillgångar används de aktuella köpkurserna. Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Ledningen använder en mängd metoder och gör antaganden baserade på gällande marknadsförutsättningar vid rapportperiodens slut.

För långfristiga skulder används noterade marknadspriser eller handlarkurser för likartade instrument. Andra tekniker, såsom uppskattade diskonterade kassaflöden (DCF-analyser), används för att fastställa verkligt värde för återstående finansiella instrument. I DCF-analyserna används för derivat utan optionalitet den tillämpliga avkastningskurvan under instrumentens räntebindningstid respektive optionsprissättningsmodeller för derivat med

optionalitet. Valutaterminer värderas med hjälp av noterade valutakurser och avkastningskurvor härledda från noterade räntesatser som matchar kontraktens förfallotidpunkter. Ränteswappar värderas till nuvärdet av framtida kassaflöden, uppskattade och diskonterade utifrån tillämpliga avkastningskurvor härledda från noterade räntesatser.

För kundfordringar och leverantörsskulder anses redovisat värde efter avdrag för värderingsreserver i upplysningssyfte motsvara verkligt värde. I upplysningssyfte använda verkliga värden för finansiella skulder uppskattas genom diskontering av framtida avtalsenliga kassaflöden till tillgänglig aktuell marknadsränta för likartade finansiella instrument.

Gränsdragning mellan kortfristiga och långfristiga poster Finansiella tillgångar och skulder med förfallotidpunkt mer än ett år efter rapportperiodens slut redovisas som långfristiga. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas som kortfristiga. Finansiella tillgångar och skulder redovisas i respektive tas bort från balansrapporten med tillämpning av likviddagsredovisning.

Finansiella tillgångar – värdering

Noterade eget kapital-instrument värderas till verkligt värde, vilket är de noterade marknadspriserna. Orealiserade vinster och förluster som uppstår till följd av förändringar i verkligt värde, förutom nedskrivningar, fram till avyttringstidpunkten redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i reserven för verkligt värde. Om det verkliga värdet på ett noterat eget kapital-instrument minskar gör ledningen antaganden om värdenedgången för att bestämma om den är sådan att den ska resultatföras. En avsevärd eller utdragen minskning av instrumentets verkliga värde till under anskaffningsvärde ger belägg för en nedskrivning. Onoterade eget kapital-instrument vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. En nedskrivning av onoterade eget kapital-instrument beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till aktuell marknadsavkastning för likartade finansiella tillgångar. Nedskrivningar av eget kapital-instrument upptagna till anskaffningsvärde reverseras inte och nedskrivningar av eget kapital-instrument klassificerade som "kan säljas" reverseras aldrig via årets resultat.

Statsobligationer och statsskuldsväxlar som hålles till förfall redovisas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden och med avdrag för nedskrivningar. Fordringar som härrör från egen utlåning, med undantag för kortfristiga fordringar där ränteeffekten är oväsentlig, värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden och med avdrag för nedskrivningar. En nedskrivning av statsobligationer och statsskuldsväxlar (om de hålls till förfall) och fordringar som härrör från egen utlåning beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till den ursprungliga effektiva räntan.

Kortfristiga placeringar med en löptid överstigande 3 månader inbegriper bankdepositioner, bankcertifikat, obligationer och aktieinnehav som innehas för handel. Likvida medel omfattar kortfristiga placeringar samt kassatillgodohavanden och bankdepositioner såväl som mycket likvida korta placeringar med löptid på 3 månader eller mindre. Samtliga instrument värderas initialt till verkligt värde och därefter till verkligt värde om de tillhör kategorin "innehas för handel", annars till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella skulder – värdering

Finansiella skulder (räntebärande lån och annan finansiering), med undantag för korta skulder där ränteeffekten är oväsentlig, värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Skulder som säkrats mot förändring i verkligt värde redovisas dock till verkligt värde. Eventuell skillnad mellan utbetalt belopp (efter avdrag för transaktionskostnader) och reglering eller inlösen av upplåningen redovisas över avtalad löptid. Upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen redovisas initialt till verkligt värde, vilket utgörs av nuvärdet efter diskontering till marknadsräntesats. Skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde periodiseras fram till förfallodagen.

Finansiella garantiavtal är avtal som kräver att emittenten gör en betalning för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig då den angivne gäldenären inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument. Finansiella garantiavtal värderas initialt som skuld till verkligt värde justerat för transaktionskostnader. Därefter värderas skulden till det högre av den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera befintlig förpliktelse vid rapportperiodens slut och det belopp som ursprungligen redovisades.

Kundfordringar och leverantörsskulder – värdering Kundfordringar redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt överensstämmer med ursprungligt fakturavärde och redovisas därefter till fakturerat belopp efter avdrag för eventuella nedskrivningar (kundförluster), vilket motsvarar upplupet anskaffningsvärde eftersom betalningsvillkoren generellt är 30 dagar och diskonteringseffekten är oväsentlig. En bedömning av storleken på en osäker fordran görs när betalning av det totala beloppet inte längre är sannolik. Nedskrivning av kundfordringar beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärde av uppskattade framtida kassaflöden. Kundförluster kostnadsförs när de konstateras och redovisas i resultatrapporten som Försäljnings- och marknadsföringskostnader. Upplupna intäkter för tillhandahållna tjänster och varor redovisas till ett belopp som motsvarar förväntad fakturering.

Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt motsvarar fakturavärdet och värderas därefter till fakturerat belopp, vilket överensstämmer med upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden eftersom betalningsvillkoren generellt är sådana att diskonteringseffekten är oväsentlig.

Derivat och säkringsredovisning – värdering och klassificering

TeliaSonera använder sig av derivatinstrument, till exempel ränte- och valutaränteswappar, terminsavtal och optioner, i första hand för att kontrollera exponeringen mot fluktuationer i räntesatser och växelkurser. För säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet används också finansiella skulder.

Derivat och inbäddade derivat, när deras ekonomiska egenskaper och risker inte är tydligt och nära relaterade till andra egenskaper hos det så kallade värdkontraktet, värderas till verkligt värde. Derivat med ett positivt verkligt värde redovisas som långfristiga eller kortfristiga fordringar och derivat med ett negativt verkligt värde som långfristiga eller kortfristiga skulder. Valutaswappar, terminsavtal och optioner klassificeras som icke räntebärande, medan ränte- och valutaränteswappar klassificeras som räntebärande poster. Klassificeringen i totalresultatrapporten framgår av avsnitten "Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader" respektive "Finansieringskostnader och övriga finansiella poster" ovan.

Säkringsinstrument betecknas antingen som säkringar av verkligt värde, kassaflödessäkringar eller säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Säkring av en valutarisk i ett bindande åtagande redovisas som en kassaflödessäkring. Säkringsdokumentationen omfattar identifiering av förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten eller transaktionen, riskhanteringsmål och riskhanteringsstrategi avseende olika säkringstransaktioner samt i vad mån det säkringsinstrument som används är högeffektivt vid motverkande av förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till den säkrade posten.

För säkringar av verkligt värde redovisas den effektiva och den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på derivatet i årets resultat, tillsammans med vinsten eller förlusten på den säkrade posten hänförlig till den risk som skyddas.

Den effektiva delen av förändringen i verkligt värde på utestående derivat som säkrar prognostiserade kassaflöden redovisas i övrigt totalresultat till dess att underliggande transaktion avspeglas i årets resultat, varvid eventuella uppskjutna säkringsvinster eller säkringsförluster återvinns till årets resultat. Den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på ett derivat som används för kassaflödessäkring redovisas i årets resultat. Skulle dock den säkrade framtida transaktionen resultera i en icke finansiell tillgång eller skuld inkluderas vinsterna och förlusterna i anskaffningsvärdet på tillgången eller skulden när den redovisas första gången.

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas på samma sätt som kassaflödessäkringar. Vinster och förluster hänförliga till den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av vinster och förluster redovisas i årets resultat. Vinster och förluster redovisade i valutakursreserven återvinns till årets resultat i samband med avyttring av utlandsverksamheten.

Förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning redovisas i årets resultat.

Säkringsredovisning tillämpas inte för derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder i annan valuta ("economic hedges") eller som initieras i avsikt att styra till exempel den samlade räntebindningen på skuldportföljen. Förändringar i verkligt värde på "economic hedges" redovisas som kursdifferenser i årets resultat och motverkar kursdifferenserna på monetära tillgångar och skulder. Förändringar i verkligt värde på portföljstyrningsderivat redovisas i årets resultat som Finansieringskostnader.

Lager

Lager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet, inklusive en skälig andel av fasta och rörliga omkostnader, hänförs till inneliggande lager enligt den metod som är bäst anpassad för artiklar med likartad beskaffenhet och likartad användning, där majoriteten värderas enligt först in/först ut-metoden. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma försäljningen. Vid bedömning av inkurans tas hänsyn till artiklarnas ålder och omsättningshastighet. Förändringen mellan årets in- och utgående inkuransreserv påverkar i sin helhet Kostnader för sålda tjänster och varor. Verkligt värde för lager anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs utifrån det uppskattade försäljningspriset med avdrag för uppskattad försäljningskostnad och en skälig vinstmarginal.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper redovisas som innehav för försäljning om redovisade värden kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning snarare än genom fortlöpande användning. Detta krav är uppfyllt enbart om det är mycket sannolikt att försäljning kommer att ske och om tillgången (eller avyttringsgruppen) är tillgänglig för omedelbar försäljning i befintligt skick. Innehav för försäljning redovisas till det lägsta av tidigare redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader.

Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare

Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare indelas i aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, säkringsreserv, reserv för verkligt värde, valutakursreserv, omvärderingsreserv, reserv för inflationsjusteringar och balanserade vinstmedel. Som aktiekapital upptas det legalt registrerade aktiekapitalet. Övrigt tillskjutet kapital omfattar tillskott som gjorts av aktieägare i form av överkurser vid nyemission, aktieägartillskott m m. Posten reduceras med återbetalningar till aktieägare i enlighet med särskilt beslutade och kommunicerade kapitalåterföringsprogram (till exempel genom återköp av egna aktier eller extraordinära utdelningar). Säkringsreserven liksom reserven för verkligt värde och valutakursreserven omklassificeras till årets resultat. Kassaflödessäkringar kan också justera ursprungligt anskaffningsvärde för en icke-finansiell tillgång eller skuld. Omvärderingsreserven används i samband med successiva förvärv och reserven för inflationsjusteringar vid redovisning av verksamheter i höginflationsländer. Allt annat eget kapital är balanserade vinstmedel.

Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av bolagsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad kontant utdelning för 2009 kommer att redovisas som skuld omedelbart i samband med att det definitiva beslutet fattas av aktieägarna.

Avsatt för pensioner och anställningsvillkor

TeliaSonera tillhandahåller förmånsbaserade pensionsplaner, vilket innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen, till i det närmaste samtliga anställda i Sverige, Finland och Norge. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Anställda i TeliaSonera AB och merparten av dess svenska dotterbolag är berättigade till pensionsförmåner enligt pensionsplanen ITP-Tele. Den 1 januari 2007 infördes en ny premiebestämd pensionsplan (ITP1). Denna pensionsplan omfattar samtliga anställda födda 1979 och senare. TeliaSoneras anställda i Finland äger rätt till lagstadgade pensionsförmåner i enlighet med den finska lagen om pension för arbetstagare, en förmånsbestämd pensionsplan omfattande ålderspension, sjukpension, arbetslöshetsersättning och dödsfallsersättning (TELpension). Därutöver har vissa anställda rätt till högre pensionsförmåner genom en tilläggspensionsplan.

Pensionsförpliktelserna tryggas främst i pensionsstiftelser men säkerställs också genom avsättningar i balansrapporten i kombination med pensionskreditförsäkring. Den del av den svenska flerarbetsgivarplanen ITP som tryggas genom betalning av pensionspremier redovisas som en premiebestämd plan till följd av brist på den information som erfordras för att redovisa planen som en förmånsbestämd plan. I Finland tryggas en del av pensionen genom avsättning till pensionsstiftelsen och resterande del finansieras som direktpension, d v s avgifterna sätts till en nivå som förväntas motsvara ett belopp som är tillräckligt stort för att täcka de förmåner som förfaller till betalning under samma period.

TeliaSoneras anställda i många andra länder omfattas vanligtvis av premiebestämda pensionsplaner. Premierna till de sistnämnda planerna utgör normalt en procentuell andel av den anställdes lön.

Nuvärdet av pensionsförpliktelserna samt pensionskostnader beräknas årligen med tillämpning av den så kallade projected unit credit-metoden. Försäkringstekniska antaganden fastställs per rapportperiodens slut. Tillgångarna i TeliaSoneras pensionsstiftelser utgör förvaltningstillgångar avseende pensioner och värderas till verkligt värde.

Förändringar i nuvärdet av pensionsförpliktelserna till följd av reviderade försäkringstekniska antaganden liksom skillnader mellan förväntad och verklig avkastning på förvaltningstillgångarna betraktas som försäkringstekniska vinster eller förluster. Då den ackumulerade försäkringstekniska vinsten eller förlusten på pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar överstiger en korridor motsvarande 10 procent av det högsta av antingen pensionsförpliktelserna eller det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna vid årets början, resultatredovisas det överstigande beloppet över de anställdas genomsnittliga återstående tjänstgöringstid.

I balansrapporten upptagen nettoavsättning eller nettofordran för pensioner och anställningsvillkor avser nuvärdet av förpliktelserna vid årets slut med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna, balanserade försäkringstekniska vinster och förluster samt balanserade poster avseende intjänande under tidigare perioder.

Övriga avsättningar och eventualposter

Avsättningar för omstruktureringskostnader inkluderar ersättningar vid förtida avgång, förlustkontrakt och andra kostnader hänförliga till omställningsprogram, program för integrering efter samgåenden, nedläggning av verksamheter o s v. Omstruktureringskostnader redovisas huvudsakligen som Övriga rörelsekostnader eftersom de inte utgör kostnader för den ordinarie verksamhet som bedrivs efter beslutstidpunkten.

Övriga avsättningar inkluderar även villkorad köpeskilling vid rörelseförvärv eller till följd av säljoptioner tilldelade minoritetsägare i befintliga dotterbolag, garantiåtaganden, miljömässig återställning, rättstvister, förlustkontrakt som inte avser omstruktureringsprogram m m. Sådana avsättningar redovisas beroende på omständigheterna som Kostnader för sålda tjänster och varor, Försäljnings- och marknadsföringskostnader, Administrationskostnader eller Forsknings- och utvecklingskostnader. Avsättningar för villkorad köpeskilling resultatredovisas inte utan ökar goodwill.

En avsättning redovisas när TeliaSonera har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, när det är troligt att ett utflöde av resurser i form av ekonomiska förmåner kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt när en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten eller om det inte är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning, lämnas istället upplysning om en eventualförpliktelse under förutsättning att förpliktelsen eller rättstvisten är materiell.

Avsättningar värderas enligt företagsledningens bästa bedömning, per rapportperiodens slut, av erforderliga kostnader för att reglera förpliktelsen. Diskontering görs till nuvärde i de fall tidseffekten är väsentlig. Från tid till annan kan outnyttjade delar av avsättningar återföras på grund av att utfallet av vidtagna åtgärder varit bättre än förväntat i termer av kassautflöde.

Ersättningar vid förtida avgång redovisas endast när Telia-Sonera är förpliktigat att antingen avsluta en persons eller en grupp av personers anställning före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller lämna ersättningar till följd av ett erbjudande lämnat för att uppmuntra frivillig avgång. Sådana ersättningar redovisas endast efter ett offentligt tillkännagivande där villkoren för förtida avgång beskrivs liksom antalet anställda som berörs, eller efter att enskilda anställda har blivit underrättade om de specifika villkoren.

Förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna som härrör från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga utgifterna för att uppfylla kontraktets förpliktelser. Avsättningen redovisas till det beräknade nuvärdet av det lägsta av den förväntade kostnaden för att inte fullfölja kontraktet eller nettokostnaden för att fullfölja kontraktet. Innan en avsättning fastslås görs en nedskrivning av värdet på de tillgångar som är knutna till kontraktet.

I de fall det finns ett antal likartade förpliktelser, till exempel åtaganden för produktgarantier, fastställs sannolikheten för ett utflöde genom en sammantagen bedömning av dessa förpliktelser. En avsättning görs även om sannolikheten för ett utflöde kan vara liten för varje enskild förpliktelse inom grupperingen men det är sannolikt att åtminstone något utflöde av resurser krävs för en reglering av samtliga förpliktelser.

Leasingavtal

Leasingavtal klassificeras som finansiella om avtalsvillkoren innebär att de ekonomiska risker och fördelar som följer av ägande i allt väsentligt överförs till leasetagaren. Alla andra leasingavtal klassificeras som operationella.

TeliaSonera som leasetagare

Som leasetagare har TeliaSonera ingått finansiella och operationella leasing- och hyresavtal. För finansiella leasingavtal redovisas den förhyrda tillgången som en materiell anläggningstillgång och den framtida förpliktelsen till uthyraren som en skuld, vid leasingperiodens början upptagen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde eller nuvärdet av minimileaseavgifterna. Direkta utgifter i samband med leasingavtalets tecknande läggs till det aktiverade beloppet. Minimileaseavgifterna fördelas mellan ränta och amortering av skulden så att en fast räntesats för under respektive period redovisad återstående skuld erhålls. Räntekostnader redovisas löpande i årets resultat. Övriga avtal är operationella avtal där hyreskostnaden redovisas jämnt över avtalsperioden.

TeliaSonera som finansiell leasegivare

TeliaSonera äger tillgångar som leasas till kunder enligt finansiella leasingavtal. Belopp att erhålla från leasetagare redovisas som finansiell fordran, upptagen till det belopp som motsvarar nettoinvesteringen i respektive leasingavtal, vilket motsvarar det diskonterade nuvärdet. Direkta utgifter i samband med tecknande av ett leasingavtal inkluderas i den ursprungliga värderingen av den finansiella leasingfordran och reducerar de belopp som intäktsförs under avtalsperioden. Intäkterna redovisas över avtalsperioden enligt annuitetsmodell.

TeliaSonera som operationell leasegivare

Hyresintäkter från operationella leasingavtal intäktsredovisas linjärt under respektive leasingavtals löptid. Direkta utgifter som uppstår i samband med att avtal förhandlas och ställs upp läggs till det redovisade värdet för den leasade tillgången och kostnadsförs över avtalsperioden likformigt med motsvarande leasingintäkt.

Inom ramen för TeliaSoneras internationella carrierverksamhet sker försäljning av fiber och dukter. TeliaSonera har valt att betrakta dessa som fast egendom ("integral equipment"). Enligt avtalen har lagfaren äganderätt inte överförts till leasetagaren. Transaktionerna redovisas därför som operationella leasingavtal. Avtalat försäljningspris betalas huvudsakligen i förskott. Ej resultatavräknad försäljning redovisas som långfristig skuld respektive kortfristig förutbetald intäkt.

K4. Förändringar i koncernens sammansättning

Smärre rörelseförvärv

Under 2009 och för att stärka sin marknadsposition förvärvade TeliaSonera Tele2:s bredbands- och voip-verksamhet i Norge, det svenska IT-säkerhetsföretaget Protexion Sverige AB, den

norska återförsäljaren Mobilconsult AS (100 procent) och webbhotellföretaget UAB Interdata i Litauen (100 procent). Ytterligare upplysningar återfinns i not K34 "Rörelseförvärv

m m".

Avyttringar

TeliaSonera avyttrade den 3 juni 2009 sitt 24-procentiga innehav i SmartTrust AB, som levererar mjukvara för hantering av applikationer på SIM-kort och mobiltelefoner.

K5. Segmentinformation

Koncernens verksamhet styrs och rapporteras per affärsområde (AO) enligt nedan.

• Affärsområde Mobilitetstjänster tillhandahåller mobilitetstjänster för konsument- och företagsmassmarknaden. Tjänsterna omfattar mobil röst och data, mobilt innehåll, WLAN Hotspots, mobilt bredband, konvergens mellan mobil och PC samt trådlösa kontorstjänster. Affärsområdet omfattar mobilverksamhet i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland, Estland och Spanien.
• Affärsområde Bredbandstjänster tillhandahåller massmarknadstjänster för att ansluta bostäder och kontor till telekommunikation. Tjänsterna omfattar bredband via koppar, fiber och kabel, iptv, internettelefoni, tjänster för kommunikation i hemmet, ip-vpn/internet för företag, hyrda förbindelser och traditionell telefoni. Affärsområdet driver koncernens gemensamma transportnät inklusive den internationella carrierverksamhetens datanät och har verksamhet i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland (49 procent), Estland samt internationell carrier-verksamhet.
• Affärsområde Eurasien omfattar mobilverksamheter i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien, Nepal och Kambodja. Affärsområdet ansvarar också för utveckling av TeliaSoneras innehav i mobiloperatörerna MegaFon i Ryssland och Turkcell i Turkiet.
• Övrig verksamhet omfattar Other Business Services, Telia-Sonera Holding samt koncernfunktioner. Other Business Services ansvarar för försäljning och produktion av kommunikationslösningar som tjänster till företagskunder. Telia-Sonera Holding ansvarar för koncernens verksamhet utanför kärnaffärerna. Koncernfunktioner omfattar koncernkontoret samt vissa gemensamma servicefunktioner på koncern-, AO- och landsnivå.

Segmentkonsolidering görs enligt samma principer som för koncernen i dess helhet, med undantag för koncernintern finansiell leasing vilken redovisas som operationell leasing. Transaktioner mellan segment baseras på marknadsmässiga villkor. Förutom Nettoomsättning och Rörelseresultat är EBITDA före engångsposter och Operativt segmentkapital centrala styrnings- och rapporteringsbegrepp (se "Definitioner"). Värden för jämförelseåret 2008 har omräknats för att avspegla vissa begränsade organisationsförändringar som genomfördes per den 1 januari 2009. Elektronikkedjan Veikon Kone Oy och kabel-tv-operatören Telia Stofa A/S flyttades från Bredbandstjänster till Övrig verksamhet.

	Januari–december 2009 eller 31 december 2009
	Mobilitets	Bredbands		Övrig
MSEK	tjänster	tjänster	Eurasien		verksamhet Elimineringar	Koncernen
Nettoomsättning	51 077	43 342	14 866	5 561	–5 685	109 161
Extern nettoomsättning	48 801	40 472	14 863	5 025	–	109 161
EBITDA före engångsposter	14 961	13 922	7 469	314	–	36 666
Engångsposter	–452	–1 158	282	–97	–	–1 425
Av- och nedskrivningar	–4 424	–5 422	–2 389	–715	18	–12 932
Resultat från intressebolag och joint ventures	–1	78	7 747	191	–	8 015
Rörelseresultat	10 084	7 420	13 109	–307	18	30 324
Finansiella poster, netto						–2 710
Skatter						–6 334
Årets resultat						21 280
Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures	345	854	40 964	355	–	42 518
Övriga operativa segmenttillgångar	95 133	55 542	30 750	6 879	–2 379	185 925
Ofördelade operativa tillgångar						11 382
Övriga ofördelade tillgångar						29 845
Summa tillgångar						269 670
Operativa segmentskulder	12 427	14 172	10 514	5 318	–2 422	40 009
Ofördelade operativa skulder						24 753
Övriga ofördelade skulder						72 513
Justerat eget kapital						132 395
Summa eget kapital och skulder						269 670
Investeringar	4 895	6 672	4 486	813	–17	16 849
varav CAPEX	3 867	4 942	4 416	781	1	14 007
Antal anställda	7 506	13 645	4 888	3 695	–	29 734
Medelantal anställda	7 419	13 161	4 759	3 476	–	28 815

	Januari–december 2008 eller 31 december 2008 (omräknat)
	Mobilitets	Bredbands		Övrig
MSEK	tjänster	tjänster	Eurasien		verksamhet Elimineringar	Koncernen
Nettoomsättning	48 673	42 625	13 204	4 906	–5 823	103 585
Extern nettoomsättning	46 259	39 712	13 196	4 418	–	103 585
EBITDA före engångsposter	14 399	11 705	6 553	333	–36	32 954
Engångsposter	–397	–1 189	–	290	–	–1 296
Av- och nedskrivningar	–4 354	–5 382	–1 883	–523	36	–12 106
Resultat från intressebolag och joint ventures	–122	151	9 061	6	–	9 096
Rörelseresultat	9 526	5 285	13 731	106	0	28 648
Finansiella poster, netto						–2 237
Skatter						–4 969
Årets resultat						21 442
Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures	96	974	38 100	373	–	39 543
Övriga operativa segmenttillgångar	93 159	56 786	34 088	7 519	–1 375	190 177
Ofördelade operativa tillgångar						13 397
Övriga ofördelade tillgångar						21 169
Summa tillgångar						264 286
Operativa segmentskulder	12 795	13 854	13 141	6 109	–1 396	44 503
Ofördelade operativa skulder						20 597
Övriga ofördelade skulder						65 821
Justerat eget kapital						133 365
Summa eget kapital och skulder						264 286
Investeringar	4 771	6 311	12 691	1 079	3	24 855
varav CAPEX	4 467	5 810	4 595	919	4	15 795
Antal anställda	8 339	15 410	4 780	3 642	–	32 171
Medelantal anställda	7 777	14 563	4 276	3 421	–	30 037

Extern nettoomsättning per produktområde fördelade sig på följande sätt.

	Jan–dec	Jan–dec
MSEK	2009	2008
Mobil kommunikation	59 521	56 213
Fast kommunikation	41 399	39 833
Övriga tjänster	8 241	7 539
Summa	109 161	103 585

I Fast kommunikation ingår internet-, data och tv-tjänster samt managed services. I Övriga tjänster ingår produktförsäljning och finansiella tjänster.

Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist respektive anläggningstillgångar fördelade sig per enskilt betydelsefulla länder på följande sätt.

	Jan–dec 2009		Jan–dec 2008		31 dec 2009		31 dec 2008
		Nettoomsättning		Anläggningstillgångar
	MSEK	Procent	MSEK	Procent	MSEK	Procent	MSEK	Procent
Sverige	36 323	33,3	35 890	34,7	24 174	14,9	22 373	13,7
Finland	17 891	16,4	16 781	16,2	45 603	28,2	48 604	29,8
Norge	10 162	9,3	10 287	9,9	31 670	19,5	28 455	17,5
Alla övriga länder	44 785	41,0	40 627	39,2	60 606	37,4	63 672	39,0
Summa	109 161	100,0	103 585	100,0	162 054	100,0	163 104	100,0

Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist fördelade sig per ekonomiskt samarbetsområde på följande sätt.

		Jan–dec 2009		Jan–dec 2008
			MSEK Procent MSEK Procent
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)	92 029		84,3 88 448	85,4
varav medlemsstater i Europeiska unionen (EU)	81 845		75,0 78 108	75,4
Övriga Europa	2 968	2,7	1 419	1,4
North-American Free Trade Agreement (NAFTA)	714	0,7	688	0,6
Övriga länder	13 450		12,3 13 030	12,6
Summa	109 161		100,0 103 585	100,0

TeliaSonera-koncernen erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och -produkter på starkt konkurrensutsatta marknader. Detta medför att koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat.

K6. Nettoomsättning

Omsättningsförändringen fördelade sig på volym-, pris-, struktur-, och valutaeffekter på följande sätt.

Procent	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Omsättningsförändring, totalt	5,4	7,5
– volymtillväxt	6,2	9,7
– prissänkningar	–6,5	–5,8
– struktureffekter	1,1	1,5
– valutaeffekter	4,6	2,1

TeliaSonera möter volymtillväxt huvudsakligen inom mobil kommunikation och bredband på nästan samtliga geografiska marknader. Volymtillväxten är särskilt god i verksamheterna i Eurasien till följd av fortsatt stark kundtillströmning. Under 2009 motverkades emellertid den totala volymtillväxten av fortsatt allmän prispress på telekomtjänster. Över tid ökar påverkan från valutafluktuationer.

2009 års struktureffekter avsåg främst förvärven av Tele2:s bredbands- och voip-verksamhet i Norge respektive förvärven under 2008 av Avansys i Sverige och ComHouse i Norge samt mobilverksamheterna i Nepal och Kambodja, medan 2008 också påverkades av förvärven under 2007 av Cygate i Sverige och debitel Danmark samt mobilverksamheterna i Uzbekistan och Tadzjikistan.

Nettoomsättningens fördelning på rapportsegment, produktområden, enskilt betydelsefulla länder samt ekonomiska samarbetsområden framgår av not K5 "Segmentinformation".

K7. Kostnadsslagsredovisning

Rörelsens kostnader presenteras i totalresultatrapporten med en klassificering baserad på funktionerna "Kostnader för sålda tjänster och varor", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", "Administrationskostnader" samt "Forsknings- och utvecklingskostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.

MSEK	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Inköp av varor och entreprenadtjänster	–16 625	–16 016
Samtrafik- och roamingkostnader	–17 307	–16 663
Övriga nätkostnader	–5 038	–4 602
Förändring i varulager	–213	–56
Personalkostnader (se även not K32)	–14 806	–15 056
Marknadsföringskostnader	–6 999	–7 423
Övriga kostnader	–11 763	–11 380
Avskrivningar och nedskrivningar	–12 932	–12 057
Summa	–85 683	–83 253

Övriga kostnader utgörs huvudsakligen av hyres- och leasingkostnader, konsultkostnader, it-kostnader, energikostnader samt resekostnader. I samband med mätning av utfallet av effektiviseringsåtgärder använder TeliaSonera begreppet Påverkbar kostnadsmassa, vilken inbegriper Personalkostnader, Marknadsföringskostnader samt Övriga kostnader och totalt uppgick till 33 568 MSEK respektive 33 859 MSEK under 2009 och 2008.

Avskrivningar och nedskrivningar per funktion fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Kostnader för sålda tjänster och varor	–10 946	–10 136
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	–1 108	–1 133
Administrationskostnader	–813	–737
Forsknings- och utvecklingskostnader	–65	–51
Summa	–12 932	–12 057

Fördelning av avskrivningar och nedskrivningar på rapportsegment framgår av not K5 "Segmentinformation". Prövning av nedskrivningsbehov behandlas i not K13 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar".

K8. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Övriga rörelseintäkter
Kapitalvinster	34	64
Kursvinster	216	267
Provisioner, licens- och patentintäkter, m m	219	265
Bidrag	27	37
Återvunna kundfordringar, upplösta leverantörsskulder	267	25
Erhållna skadestånd	343	97
Summa övriga rörelseintäkter	1 106	755
Övriga rörelsekostnader
Kapitalförluster	–182	–97
Avsättningar för förlustkontrakt	–11	0
Kursförluster	–266	–341
Omstruktureringskostnader	–1 458	–986
Av- och nedskrivningar	–0	–49
Lämnade skadestånd	–358	–62
Summa övriga rörelsekostnader	–2 275	–1 535
Resultateffekt, netto	–1 169	–780
varav netto kursförluster på derivatinstrument som innehas för handel	–0	–13

I erhållna skadestånd under 2009 ingick 282 MSEK som en följd av överenskommelsen med Altimo att kombinera de två företagens ägarintressen i Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S. i Turkiet och OAO MegaFon i Ryssland i ett nytt bolag. Omstruktureringskostnader avser främst kostnader för övertalig personal. Under 2008 innehöll denna post även en återföring med 360 MSEK av en avsättning för olönsamma hyres- och underhållsavtal avseende ett fibernät i Frankrike.

K9. Resultat från intressebolag och joint ventures

Innehaven av intressebolag och joint ventures gav följande resultateffekt, netto.

MSEK	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Andel i årets resultat	7 995	9 257
Avskrivning av koncernmässiga övervärden	–121	–146
Kapitalvinster/kapitalförluster, netto	141	–15
Resultateffekt, netto	8 015	9 096

Resultatfördelningen på rapportsegment framgår av not K5 "Segmentinformation". Större enskilda innehav (i förekommande fall inklusive kapitalvinster/-förluster och mellanliggande ägarbolag) påverkade resultatet på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Svenska UMTS-nät AB, Sverige (joint venture)	0	–120
SIA Lattelecom, Lettland	77	151
OAO MegaFon, Ryssland	4 691	5 070
Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., Turkiet	3 056	3 991
SmartTrust AB, Sverige	149	–4
Övriga innehav	42	8
Resultateffekt, netto	8 015	9 096

Turkcells ekonomiska resultat tas in i TeliaSoneras redovisning med ett kvartals fördröjning. SmartTrust AB avyttrades under 2009.

K10. Finansieringskostnader och övriga finansiella poster

Finansieringskostnader och övriga finansiella poster fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Finansieringskostnader
Räntekostnader	–2 672	–3 477
Räntekostnader på finansiell leasing	–10	–2
Förändring i nuvärdet av avsättningar	–190	–147
Aktiverade ränteutgifter	94	58
Netto kursvinster/kursförluster	–413	–115
Summa finansieringskostnader	–3 191	–3 683
Övriga finansiella poster
Ränteintäkter	413	1 429
Ränteintäkter på finansiell leasing	21	29
Kreditförluster på finansiell leasing	0	–4
Utdelningar på finansiella investeringar som kan säljas	1	0
Förändring i verkligt värde på venture capital-investeringar	–21	5
Kapitalförluster på finansiella investeringar till anskaffningsvärde	–1	–13
Nedskrivningar av eget kapital-instrument till anskaffningsvärde	–69	─
Efterskänkt långfristig leverantörsfinansiering	137	─
Summa övriga finansiella poster	481	1 446
Resultateffekt, netto	–2 710	–2 237

I ränteintäkter för 2008 ingick erhållna dröjsmålsräntor om 290 MSEK till följd av domstolsutslag avseende vissa historiska samtrafikpriser.

Räntekostnader, netto kursvinster/kursförluster och ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, lånefordringar och upplåning fördelade sig på följande sätt.

	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
MSEK	Räntekostnader			Netto kursvinster/ kursförluster		Ränteintäkter
Derivat för säkring av verkligt värde	245	–173	–1 348	2 047	–	–
Derivat för kassaflödessäkring	–118	–211	–81	–75	–	–
Derivat som innehas för handel	97	–2	–456	3 850	–	–
Placeringar som hålls till förfall	–	–	–	–	0	5
Lånefordringar och kundfordringar	–	–	559	–2 514	405	1 428
Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	–988	–572	1 348	–2 047	–	–
Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	–1 894	–2 514	–435	–1 376	–	–
Övrigt	–14	–5	–	–	8	–4
Summa	–2 672	–3 477	–413	–115	413	1 429

Upplåning till upplupet anskaffningsvärde omfattar såväl poster i säkringsförhållanden avseende kassaflöden som icke säkrade poster.

K11. Skatter

Skattekostnad och skatt redovisad i övrigt totalresultat

Redovisad skattekostnad och skatt redovisad i övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Skatt redovisad i årets resultat
Aktuell skatt hänförlig till innevarande år	–3 315	–3 083
För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år	262	–36
Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år	–3 262	–2 926
Redovisning av tidigare oredovisade uppskjutna skatter	19	625
Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser	–38	451
Summa skattekostnad redovisad i årets resultat	–6 334	–4 969
Skatt redovisad i övrigt totalresultat
Aktuell skatt hänförlig till innevarande år	–279	303
Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år	–17	87
Summa skatt redovisad i övrigt totalresultat	–296	390

Genom i november 2009 beslutade förändringar av skattelagstiftningen i Kazakstan uppsköts ikraftträdandet av tidigare lagstiftade sänkningar av bolagsskattesatsen från 2010 respektive 2011 till 2013 respektive 2014. I december 2009 beslutade ändringar i den litauiska skattelagstiftningen innefattade en sänkning av bolagsskattesatsen från 20 procent till 15 procent med verkan från den 1 januari 2010.

395 MSEK av den totala effekten av förändrade skattesatser under 2008 avsåg den svenska verksamheten och var en följd av den under 2008 beslutade sänkningen av den svenska bolagsskattesatsen från 28 procent till 26,3 procent från och med den 1 januari 2009.

Resultat före skatt uppgick till 27 614 MSEK under 2009 respektive 26 411 MSEK under 2008. Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.

Procent	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Svensk inkomstskattesats	26,3	28,0
Skillnader i skattesats i dotterbolag	–0,5	–2,4
Källskatt på vinstmedel i dotterbolag, intressebolag och joint ventures	3,5	4,8
För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år	–0,9	0,1
Redovisning av tidigare oredovisade uppskjutna skatter	–0,1	–2,4
Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser	0,1	–1,7
Resultat från intressebolag och joint ventures	–7,6	–9,7
Årets underskott för vilka uppskjuten skattefordran inte redovisats	1,6	1,9
Ej avdragsgilla kostnader	0,6	0,4
Ej skattepliktiga intäkter	–0,1	–0,2
Effektiv skattesats	22,9	18,8
Effektiv skattesats exklusive effekter av intressebolag och joint ventures	28,1	25,0

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder förändrades på följande sätt.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Uppskjutna skattefordringar
Ingående redovisat värde	13 206	12 017
Periodens förändring över totalresultatet	–943	–926
Förvärvad verksamhet	–	22
Reverserad kvittning av skatteskulder/- fordringar, övriga omklassificeringar	–264	379
Kursdifferenser	–822	1 714
Utgående redovisat värde	11 177	13 206
Uppskjutna skatteskulder
Ingående redovisat värde	11 260	9 577
Periodens förändring över totalresultatet	2 355	837
Förvärvad verksamhet	–	464
Avyttrad verksamhet	–	–563
Reverserad kvittning av skattefordringar/- skulder, övriga omklassificeringar	–40	353
Kursdifferenser	–365	592
Utgående redovisat värde	13 210	11 260

Temporära skillnader i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder fördelade sig på följande sätt.

	31 dec	31 dec
MSEK	2009	2008
Uppskjutna skattefordringar, brutto
Orealiserad vinst, intressebolag	48	48
Senarelagda avskrivningar, nedskrivningar och verkligt värdejusteringar, övriga anläggningstillgångar	6 604	6 654
Senarelagda kostnader för avsättningar	251	655
Osäkra kundfordringar	196	135
Skattemässiga underskottsavdrag	8 527	10 151
Summa	15 626	17 643
Värderingsreserv
Senarelagda avskrivningar, övriga anläggningstillgångar	–	–40
Skattemässiga underskottsavdrag	–4 137	–3 927
Summa	–4 137	–3 967
Kvittning av uppskjutna skatteskulder/- fordringar	–312	–470
Summa uppskjutna skattefordringar	11 177	13 206
Uppskjutna skatteskulder
Källskatter och nedskrivningar, dotterbolag och intressebolag	2 643	2 082
Snabbare avskrivningstakt och verkligt värde-justeringar, övriga omsättningstillgångar	8 040	6 535
Verkligt värde-justeringar, avsättningar	1 098	1 521
Senarelagd intäktsredovisning, omsättningstillgångar	34	34
Periodiseringsfonder	1 707	1 558
Summa	13 522	11 730
Kvittning av uppskjutna skattefordringar/- skulder	–312	–470
Summa uppskjutna skatteskulder	13 210	11 260
Netto uppskjutna skattefordringar	–2 033	1 946
Nettoökning (+)/nettominskning (–) av värderingsreserv	170	917

Oredovisade uppskjutna skattefordringar, som framgår av värderingsreserven per den 31 december 2009, förväntas förfalla enligt nedan.

Förväntade förfall MSEK	2010	2011	2012	2013	2014	2015– 2026	Obe gränsade	Summa
Oredovisade uppskjutna skattefordringar	–	320	53	15	23	2 950	776	4 137

Oredovisade uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel i dotterbolag, inklusive uppskattad sådan inkomstskatt som utgår på betalda utdelningar, uppgick till 762 MSEK och 955 MSEK per den 31 december 2009 respektive 2008.

Skattemässiga underskottsavdrag

Uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag avser huvudsakligen Finland och Spanien.

De finska underskottsavdragen avser nedskrivningar av de europeiska 3G-investeringarna som redovisades av TeliaSonera Finland Oyj (tidigare Sonera Oyj) under 2002 samt kapitalförluster på aktier som avyttrades under 2003 av ett annat dotterbolag inom den finska skattemässiga koncernen.

De spanska underskottsavdragen avser 3G-mobiloperatören Xfera Móviles S.A. som förvärvades under 2006. Xfera är en uppstartsverksamhet som har redovisat skattemässiga underskott sedan bolaget bildades 2000, till följd av årliga frekvensomfångsavgifter betalda till de spanska myndigheterna, av- och nedskrivningar av tidigare investeringar, andra kostnader under tiden före driftsstart samt tillkommande rörelseförluster därefter. Per den 31 december 2009 uppgick Xferas skattemässiga underskott och beskattningsbara temporära skillnader till totalt

12,2 GSEK. Som brukligt är för uppstartsverksamheter räknar ledningen med fortsatta skattemässiga underskott under ytterligare några år.

I rådande situation på 3G-marknaden och till följd av fallande utrustningspriser under de senaste åren är ledningen dock övertygad om att Xfera kommer att generera beskattningsbara vinster och har gjort en robust affärsplan baserad på en välgrundad affärsmodell med detaljerade och testade data och har även övertygat andra parter om att investera tillsammans med TeliaSonera. Av detta följer att ledningen har tilltro till att de nuvarande skattemässiga underskotten kommer att kunna utnyttjas innan avdragsrätten förfaller 15 år efter det första vinstgivande året. Emellertid tillstår ledningen att i ett läge med återkommande historiska förluster är tröskeln för att redovisa uppskjuten skattefordran högre än för andra tillgångar och har således reducerat sina prognoser till en nivå som man är övertygad om att Xfera kommer att uppnå. Baserat på dessa prognoser redovisar ledningen per 31 december 2009 en uppskjuten skattefordran, efter värderingsreserv, om 719 MSEK.

TeliaSoneras ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag uppgick till 30 436 MSEK och 36 822 MSEK för åren 2009 respektive 2008. Underskottsavdrag per den 31 december 2009 förväntas förfalla enligt nedan.

Förväntade förfall						2015–	Obe
MSEK	2010	2011	2012	2013	2014	2026	gränsade	Summa
Skattemässiga underskottsavdrag	14	1 270	9 606	2 756	907	12 234	3 649	30 436

Merparten av de finska underskottsavdragen förfaller under 2012.

K12. Övrigt totalresultat

Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.

		Jan–dec	Jan–dec
MSEK	Eget kapital-komponent	2009	2008
Valutakursdifferenser
Omräkning av utländsk verksamhet	Valutakursreserv	–6 853	13 222
Omräkning av utländska minoritetsintressen	Minoritetsintressen	–1 554	1 675
Avyttrad utländsk verksamhet	Valutakursreserv	–9	–
Säkring av utländsk verksamhet	Valutakursreserv	1 061	–1 083
Skatteeffekt	Valutakursreserv	–279	303
Summa valutakursdifferenser		–7 634	14 117
varav hänförligt till moderbolagets ägare		–6 080	12 442
Resultat från intressebolag
Nettoförändring i verkligt värde av finansiella instrument som kan säljas	Reserv för verkligt värde	11	0
Omräkning av utländsk verksamhet	Valutakursreserv	177	–37
Summa resultat från intressebolag		188	–37
Kassaflödessäkringar
Nettoförändring i verkligt värde	Säkringsreserv	16	–349
Överfört till finansieringskostnader i årets resultat	Säkringsreserv	73	18
Skatteeffekt	Säkringsreserv	–17	87
Summa kassaflödessäkringar		72	–244
Finansiella instrument som kan säljas
Nettoförändring i verkligt värde	Reserv för verkligt värde	34	–97
Summa finansiella instrument som kan säljas		34	–97
Summa övrigt totalresultat		–7 340	13 739
varav summa skatteeffekt (se även not K11)		–296	390

Säkringsreserven omfattar vinster och förluster på derivat som säkrar ränte- och valutaexponering och hade en positiv nettoeffekt i eget kapital om 72 MSEK per den 31 december 2009. Framtida vinster eller förluster påverkar årets resultat under 2010–2011, 2013–2014, 2016–2017 och 2019 då de säkrade posterna förfaller. Ingen säkringsreservöverföring föranledde justering av anskaffningsvärden. Se vidare avsnittet "Finansiella instrument" i not K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper".

K13. Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar

Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.

	31 dec 2009	31 dec 2008	31 dec 2009	31 dec 2008
MSEK	Goodwill		Övriga immate riella anlägg ningstillgångar
Ackumulerat anskaffningsvärde	86 137	84 847	33 143	33 553
Ackumulerade avskrivningar	–		– –17 728 –16 157
Ackumulerade nedskrivningar	–400	–416	–955	–861
Förskott	–	–	42	2
Redovisat värde	85 737	84 431	14 502	16 537
varav pågående arbeten	–	–	1 215	1 380
Ingående redovisat värde	84 431	71 172	16 537	12 737
Investeringar	1 776	6 882	1 923	4 195
varav aktiverade räntor	–	–	50	29
Försäljningar/utrangeringar	–11	–	–17	–22
Förvärvad verksamhet	–	–	67	112
Avyttrad verksamhet	–	–	0	0
Erhållna bidrag	–	–	–	–3
Omklassificeringar	201	–122	–139	255
Justeringar hänförliga till minoritetsägares säljoptioner	38	–	–	–
Årets avskrivningar	–	–	–2 688	–2 450
Årets nedskrivningar	–4	–	–109	–95
Förskott	–	–	39	1
Kursdifferenser	–694	6 499	–1 111	1 807
Utgående redovisat värde	85 737	84 431	14 502	16 537

Frånsett goodwill finns för närvarande inga immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod. Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2009. För tillämpade avskrivningssatser, se avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2 "Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden". I totalresultatrapporten ingår avskrivningar och nedskrivningar i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader.

Utgående redovisat värde för goodwill fördelade sig per rapportsegment som följer.

	31 dec	31 dec
MSEK	2009	2008
Affärsområde Mobilitetstjänster	60 241	58 256
varav Finland	23 267	24 584
varav Norge	25 464	22 591
varav Danmark	5 154	5 427
Affärsområde Bredbandstjänster	13 769	13 477
varav Finland	9 270	9 792
Affärsområde Eurasien	11 054	12 028
varav Azerbajdzjan	4 727	4 845
varav Uzbekistan och Tadzjikistan	2 365	2 818
varav Nepal och Kambodja	3 126	3 190
Övrig verksamhet	673	670
Summa goodwill	85 737	84 431

Utgående redovisat värde för övriga immateriella anläggningstillgångar fördelade sig per tillgångsslag som följer.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Varumärken	241	365
Licenser	5 812	5 764
Kundavtal, samtrafik- och roamingavtal	4 151	6 145
Aktiverade utvecklingsutgifter	2 038	2 052
Patent m m	460	625
Hyresrätter m m	543	204
Pågående arbete, förskott	1 257	1 382
Summa övriga immateriella anläggningstillgångar	14 502	16 537

Aktiverade utvecklingsutgifter avser i huvudsak it-stödsystem för funktionerna försäljning och marknadsföring samt administration.

Prövning av nedskrivningsbehov

Goodwill har, i avsikt att kunna pröva nedskrivningsbehov, allokerats till kassagenererande enheter enligt TeliaSoneras affärsmässiga organisation. I de flesta fall utgör varje geografisk marknad inom respektive rapportsegment en kassagenererande enhet. Redovisat värde (i samband med prövning av nedskrivningsbehov definierat som operativt kapital och kapitalmässigt justerat för minoritetsintresse i goodwill) för samtliga kassagenererande enheter prövas årligen med avseende på nedskrivningsbehov. Återvinningsvärden (d v s det högre av nyttjandevärde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader) fastställs normalt baserat på nyttjandevärde, framtaget med användande av diskonterade kassaflödesberäkningar. Från tid till annan kan TeliaSonera också inhämta oberoende värderingar av verkligt värde för att bestämma återvinningsvärden.

Vid beräkning av nyttjandevärden använde ledningen vad den anser vara rimliga antaganden, baserade på bästa tillgängliga information vid rapportperiodens slut. Nyckelantaganden var försäljningstillväxt, EBITDA-marginalens utveckling, diskonteringsränta (Weighted Average Cost of Capital, WACC) och slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde. Beräkningarna baserades på av ledningen godkända prognoser, vilka enligt ledningens bedömning avspeglar historiska erfarenheter, prognoser i branschstudier och annan externt tillgänglig information. Prognosperioden var 5 år. För kassagenererande enheter där investeringen har karaktär av nyetablering och/eller säljoptioner har tilldelats minoritetsägare användes dock en prognosperiod om 10 år.

Använda prognosperioder samt de diskonteringsräntor (WACC) efter skatt och slutvärden för tillväxt i fritt kassaflöde som användes för att extrapolera kassaflöden bortom prognosperioden varierade med rapportsegment och geografiskt område på följande sätt.

År/Procent	Sverige	Finland	Norge	Danmark	Litauen	Lettland	Estland	Spanien
Affärsområde Mobilitetstjänster
Prognosperiod (år)	5	5	5	5	5	5	5	10
WACC (%)	5,9	6,0	6,4	6,0	8,8	10,9	9,5	6,2
Tillväxt i fritt kassaflöde (%)	2,0	2,0	2,0	2,0	2,0	2,0	2,0	2,0
Affärsområde Bredbandstjänster
Prognosperiod (år)	5	5	5	5	5	5	5	–
WACC (%)	5,9	6,0	6,4	6,0	8,2	9,4	8,1	–
Tillväxt i fritt kassaflöde (%)	1,0	1,0	1,0	1,0	1,0	1,0	1,0	–
Övrig verksamhet
Prognosperiod (år)	5	5	5	5	–	–	–	–
WACC (%)	5,9	6,0	6,4	6,0	–	–	–	–
Tillväxt i fritt kassaflöde (%)	1,0–2,0	1,0–2,0	2,0	2,0	–	–	–	–
År/Procent	Kazakstan Azerbajdzjan			Uzbekistan Tadzjikistan	Georgien	Moldavien		Nepal Kambodja
Affärsområde Eurasien
Prognosperiod (år)	5	10	10	5	5	5	10	10
WACC (%)	11,8	12,3	21,0	19,2	14,4	18,5	17,7	13,8
Tillväxt i fritt kassaflöde (%)	2,0	2,0	3,5	2,0	2,0	2,0	5,0	3,0

I samtliga fall är det ledningens uppfattning att tillväxten av fritt kassaflöde inte överstiger de genomsnittliga tillväxttakterna för marknader på vilka TeliaSonera är verksamt.

Per den 31 december 2009 befanns återvinningsvärdena baserade på nyttjandevärde för de kassagenererande enheterna att inte i något fall understiga redovisade värden, varför nedskrivning av tillhörande goodwillposter ej var nödvändig. För den kassagenererande enheten Eurasien – Kambodja, med ett redovisat värde för prövning av nedskrivningsbehov om 1 015 MSEK (varav goodwill 365 MSEK), motsvarade bedömt återvinningsvärde det redovisade värdet. Minoritetsintresset i Eurasien – Kambodja är 49 procent. Vid prövningen av nedskrivningsbehov antogs, i tillägg till den WACC efter skatt och det slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde som anges ovan, försäljningstillväxten för de kommande 10 åren variera från 120 procent till 10 procent

och EBITDA-marginalen under samma period variera från –112 procent till 45 procent.

Av nedanstående tabell framgår i vilken utsträckning varje enskilt nyckelantagande måste förändras, allt annat lika, för att återvinningsvärdet för Eurasien – Kambodja skulle förändras med 10 procent, eller med 0,1 GSEK.

Försäljningstillväxten under 10-årsperioden	+0,9 procentenheter
EBITDA-marginalen under 10-årsperioden och därefter	+2,4 procentenheter
Slutvärdet för tillväxten i fritt kassaflöde	+0,8 procentenheter
WACC efter skatt	–0,5 procentenheter

K14. Materiella anläggningstillgångar

Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.

	31 dec 2009	31 dec 2008	31 dec 2009	31 dec 2008	31 dec 2009	31 dec 2008	31 dec 2009	31 dec 2008	31 dec 2009	31 dec 2008
				Maskiner och andra tekniska anläggningar				Inventarier, verktyg och
MSEK		Fastigheter	Mobila nät		Fasta nät			installationer	Summa
Ackumulerat anskaffningsvärde	8 861	9 048	59 760	58 333	129 112	127 983	9 959	8 592	207 692	203 956
Ackumulerade avskrivningar		–4 050 –3 831	–36 708	–33 630	–85 769	–84 314	–7 209	–6 026	–133 736	–127 801
Ackumulerade nedskrivningar	–494	–509	–408	–405	–12 238	–13 544	–512	–257	–13 652	–14 715
Förskott	–	–	918	506	–	–	–	–	918	506
Redovisat värde	4 317	4 708	23 562	24 804	31 105	30 125	2 238	2 309	61 222	61 946
varav pågående nyanläggningar	–	–	4 018	3 753	1 583	1 792	–	–	5 601	5 545
Ingående redovisat värde	4 708	4 062	24 804	19 334	30 125	27 531	2 309	1 675	61 946	52 602
Investeringar	166	415	6 392	6 805	4 072	5 012	860	905	11 490	13 137
varav aktiverade räntor	2	1	16	10	24	17	1	1	43	29
Försäljningar/utrangeringar	–36	–18	–46	–116	–49	–3	–33	–18	–164	–155
Nedmontering/återställning	–	–	9	2	1 045	418	–	–	1 054	420
Förvärvad verksamhet	–	–	–	125	2	326	30	83	32	534
Avyttrad verksamhet	–	–	–	–	–	–2	–	–	–	–2
Erhållna bidrag	–	–	–	–	0	–5	–	–	–	–5
Omklassificeringar	82	90	–922	–191	500	–235	133	492	–207	156
Årets avskrivningar	–359	–324	–4 644	–4 178	–4 005	–4 035	–1 020	–889	–10 028	–9 426
Årets nedskrivningar	–	–11	–40	–17	–61	–100	–2	–7	–103	–135
Förskott	–	–24	412	20	–	–1	–	–1	412	–6
Kursdifferenser	–244	518	–2 403	3 020	–524	1 219	–39	69	–3 210	4 826
Utgående redovisat värde	4 317	4 708	23 562	24 804	31 105	30 125	2 238	2 309	61 222	61 946

Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2009. För tillämpade avskrivningssatser, se avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2 "Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden". I totalresultatrapporten ingår avskrivningar och nedskrivningar i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader. Information om avtalsbundna förpliktelser avseende framtida förvärv av materiella anläggningstillgångar återfinns i not K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".

Fastigheter

TeliaSoneras fastighetsbestånd omfattar omkring 3 900 fastigheter, huvudsakligen i Sverige och Finland. Flertalet är rena teknikfastigheter, använda för telenätsinstallationer, datorinstallationer, forsknings- och utvecklingsverksamhet samt serviceverksamhet. I utgående redovisat värde per den 31 december 2009 ingick icke avskrivningsbar mark med 487 MSEK samt byggnader och andra avskrivningsbara fastighetstillgångar med 3 830 MSEK.

Koncernens svenska fastigheter har åsatts följande taxeringsvärden.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Byggnader	307	308
Mark och markanläggningar	70	70
Taxeringsvärde	377	378

Vid fastighetstaxeringar under 2009 påfördes ett antal enheter taxeringsvärden för första gången och justerades taxeringsvärden för vissa enheter. Under 2009 avyttrades eller utrangerades ett antal taxerade enheter.

K15. Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures

Utgående redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Goodwill och andra koncernmässiga övervärden	7 195	7 925
Andel i eget kapital	35 323	31 618
Redovisat värde	42 518	39 543
Ingående redovisat värde	39 543	33 065
Aktieägartillskott	250	–
Andel i årets resultat	7 995	9 257
Av- och nedskrivningar på goodwill och andra koncernmässiga övervärden	–121	–146
Erhållna utdelningar	–2 153	–1 410
Återbetalning av långfristiga lån klassificerade som kapitalandelar i intressebolag	–170	–
Investeringar och förvärvad verksamhet	1	11
Försäljningar och avyttrad verksamhet	–31	–
Omklassificeringar	303	248
Kursdifferenser	–3 099	–1 482
Utgående redovisat värde	42 518	39 543

Fördelning av redovisat värde per rapportsegment återfinns i not K5 "Segmentinformation" och per bolag här nedan.

			Kapitalandel i koncernen		Redovisat värde i resp. moderbolag
Bolag,	Ägarandel		2009	2008	2009	2008
organisationsnummer, säte	(%)	Antal aktier		MSEK
Moderbolagets innehav
Svenska bolag
Overseas Telecom AB, 556528-9138, Stockholm	65	1 180 575	333	325	198	198
Lokomo Systems AB, 556580-3326, Stockholm	44	734 241	0	1	0	0
Telefos AB, 556523-6865, Stockholm	26	2 560 439	10	1	0	0
SNPAC Swedish Number Portability Administrative Centre AB, 556595-2925, Stockholm	20	400	3	4	1	1
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	0	0	0
Bolag utanför Sverige
OAO Telecominvest, S:t Petersburg	26	4 262 165	3 842	3 423	700	700
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	0	0	0
Summa moderbolaget					899	899
Dotterbolagens innehav
Svenska bolag
Svenska UMTS-nät AB, 556606-7996, Stockholm (joint venture)	50	501 000	334	84	750	500
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	22	0	18
Bolag utanför Sverige
AS Sertifitseerimiskeskus, 10747013, Tallinn	50	16	7	6	5	6
SIA Lattelecom, 00030527, Riga	49	71 581 000	844	964	1 554	1 650
Kiinteistö Oy Pietarsaaren Isokatu 8, 0181832-2, Pietarsaari	48	12 851	3	3	7	7
Turkcell Holding A.S., 430991-378573, Istanbul	47	214 871 670	13 744	13 719	2 022	2 136
Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., 304844-252426, Istanbul	13	292 485 209	7 357	7 466	1 298	1 371
OAO MegaFon, 7812014560, Moskva	36	2 207 234	16 021	13 492	451	470
AUCS Communications Services v.o.f., 34097149, Hoofddorp	33	–	9	21	0	0
Johtotieto Oy, 0875145-8, Helsingfors	33	170	2	3	0	0
Operators Clearing House A/S, 18936909, Köpenhamn	33	1 333	6	7	5	5
Voicecom OÜ, 10348566, Tallinn	26	–	1	1	1	1
Suomen Numerot NUMPAC Oy, 1829232-0, Helsingfors	25	3 000	1	0	0	0
SCF Huolto Oy, 1892276-7, Loimaa	20	20	1	1	0	0
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	0	0	0
Summa koncernen			42 518	39 543

Rösträttsandelen i Overseas Telecom AB är 42 procent. OAO Telecominvest äger ytterligare 31 procent av aktierna i OAO MegaFon. Turkcell Holding A.S. äger 51 procent av aktierna i Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S.

Jämförelseårets värden för dotterbolagens innehav i Övriga svenska aktiva, vilande och avyttrade bolag (redovisat värde i koncernen 22 MSEK och i respektive moderbolag 18 MSEK) avser SmartTrust AB, som avyttrades under 2009.

Marknadsvärdet på koncernens direkta och indirekta innehav i det börsnoterade Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S. var 40 278 MSEK och 36 687 MSEK per den 31 december 2009 respektive 2008.

I sammandrag var de sammantagna resultat- och balansrapporterna för intressebolag och joint ventures (100 procent):

	Januari–december eller 31 december
MSEK	2009	2008
Nettoomsättning	93 166	96 302
Bruttoresultat	62 492	66 450
Årets resultat	25 571	30 992
Anläggningstillgångar	144 292	135 433
Omsättningstillgångar	56 919	56 096
Avsättningar och långfristiga skulder	20 043	20 348
Kortfristiga skulder	25 896	23 691

K16. Övriga anläggningstillgångar

Summa redovisat värde och verkligt värde för övriga anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.

	31 dec 2009		31 dec 2008
MSEK	Redovisat värde	Verkligt värde	Redovisat värde Verkligt värde
Andelar i utomstående bolag som kan säljas	341	341	324	324
Andelar i utomstående bolag som innehas för handel	57	57	73	73
Konvertibla skuldebrev som kan säljas	4	4	–	–
Ränteswappar betecknade som säkringar av verkligt värde	957	957	691	691
Valutaränteswappar betecknade som kassaflödessäkringar	–	–	462	462
Ränteswappar och valutaränteswappar som innehas för handel	1 576	1 576	3 173	3 173
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K26)	2 935	2 935	4 723	4 723
Statsobligationer och statsskuldsväxlar som hålls till förfall	81	81	99	99
Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde	2 145	2 145	3 171	3 171
Delsumma (se Kategorier – Not K26)	5 161	5 161	7 993	7 993
Finansiella leasingavtal	838	838	938	938
Delsumma (se Kreditrisk – Not K27)/Summa verkligt värde	5 999	5 999	8 931	8 931
Andelar i utomstående bolag till anskaffningsvärde	61		65
Förutbetalda kostnader	593		190
Summa övriga anläggningstillgångar	6 653		9 186
varav räntebärande	5 130		6 866
varav icke räntebärande	1 523		2 320

För Lånefordringar och kundfordringar, inklusive fordringar hos intressebolag, uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser vid rapportperiodens slut. Då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet var ingen reserv avsatt för Lånefordringar och kundfordringar vid rapportperiodens slut. För Statsobligationer och statsskuldsväxlar samt Lånefordringar och kundfordringar per den 31 december 2009 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall MSEK	2011	2012	2013	2014	Senare år	Sum ma
Statsobligationer och statsskuldsväxlar	39	11	21	10	–	81
Lånefordringar och kundfordringar	1 284	6	340	40	475	2 145

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin respektive exponerade för kreditrisker återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" och av avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering". För information om leasing, se not K28 "Leasingavtal".

Summa redovisat värde för andelar i utomstående bolag fördelade sig per bolag på följande sätt.

			Redovisat/verkligt värde i koncernen		Redovisat värde i resp. moderbolag
Bolag,	Ägarandel		2009	2008	2009	2008
organisationsnummer, säte	(%)	Antal aktier		MSEK
Moderbolagets innehav
Svenska bolag
Slottsbacken Fund Two KB, 969660-9875, Stockholm	18	–	4	7	4	7
Lindholmen Science Park AB, 556568-6366, Göteborg	9	90	3	2	3	2
Ullna Golf AB, 556042-8095, Österåker	1	3 500	1	1	1	1
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	0	0	0
Bolag utanför Sverige
Digital Telecommunications Phils., Inc., 000-449-918-000, Quezon City	9	600 000 000	127	96	127	96
ONSET VI, L.P., 4604207, Dover, DE	2	–	7	–	7	–
Birdstep Technology ASA, 977037093, Oslo	2	1 722 594	5	3	5	3
Vision Extension L.P., LP180, Saint Helier, Jersey	2	–	1	1	1	1
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	0	0	0
Summa moderbolaget					148	110
Dotterbolagens innehav
Svenska bolag
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag		0	0	0	0	0
Bolag utanför Sverige
Eesti Lairiba Arenduse Sihtasutus, 90010094, Tallinn	13	–	1	–	1	–
Telecom Development Company Afghanistan B.V., 34183985, Amsterdam	12	1 225	209	225	209	225
Magma Venture Capital I Annex Fund, L.P., Cayman Islands	7	–	2	1	2	1
Magma Venture Capital I, L.P., Cayman Islands	7	–	11	24	11	24
Oy Merinova Ab, 0778620-2, Vasa	6	800	1	1	1	1
Vierumäki Golf Village Oy, 1927979-3, Helsingfors	5	0	15	15	15	15
Diamondhead Ventures, L.P., 3145188, Menlo Park, CA	4	–	10	0	10	0
Santapark Oy, 1095079-8, Rovaniemi	3	10 000	2	2	2	2
Helsinki Halli Oy, 1016235-3, Helsingfors	1	42	5	5	5	5
Intellect Capital Ventures, L.L.C., 3173982, Los Angeles, CA	0	–	21	33	21	33
Digital Media & Communications II L.P., 3037042, Boston, MA	0	–	1	7	1	7
Asunto Oy Helsingin Oskar, 0881553-8, Helsingfors	0	280	1	0	1	0
Andelar i andra fastighets- och bostadsbolag, Finland	–	–	28	29	28	29
Andelar i andra lokala telefonbolag, m m, Finland	–	–	4	9	4	9
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	1	0	1
Summa koncernen			459	462

Jämförelseårets värden för dotterbolagens innehav i Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag utanför Sverige (redovisat värde i koncernen 1 MSEK och i respektive moderbolag 1 MSEK) avser Kiinteistö Oy Turun Monitoimihalli, som avyttrades under 2009.

K17. Lager

Efter avdrag för inkurans, uppgående till 13 MSEK för 2009 och 4 MSEK för 2008, fördelade sig redovisat värde på följande sätt.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Produkter till försäljning	1 111	1 171
Övriga lager och nedlagda kostnader för entreprenader	440	502
Summa	1 551	1 673

I Övriga lager ingår inköpt materiel som huvudsakligen är avsedd att användas för uppförande av egna anläggningar samt för reparation och underhåll. Lager redovisade till nettoförsäljningsvärde uppgick till 82 MSEK för 2009 respektive 101 MSEK för 2008.

K18. Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar

Summa redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som innehas för handel	135	1 072
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde hierarkin – Not K26)	135	1 072
Kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde	12 298	13 126
Lånefordringar och andra kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde	4 797	6 089
Delsumma (se Kategorier – Not K26 och Kreditrisk – Not K27)	17 230	20 287
Övriga kortfristiga fordringar	2 478	1 763
Förutbetalda kostnader	1 682	1 193
Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	21 390	23 243

För Kundfordringar respektive Lånefordringar och andra kundfordringar motsvarar de redovisade värdena verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Lånefordringar och andra kundfordringar omfattar huvudsakligen upplupna samtals-, samtrafik- och roamingavgifter. TeliaSonera erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och -produkter på ett antal starkt konkurrensutsatta marknader, vilket medför att koncernens beroende av enskilda kunder och marknader är begränsat.

För Kundfordringar respektive Lånefordringar och andra kundfordringar var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Geografiskt område
Norden	13 475	13 591
Baltikum	1 311	1 484
Eurasien	833	1 716
Övriga länder	1 476	2 424
Summa redovisat värde	17 095	19 215
Kundsegment
Privatkunder	6 455	6 278
Företagskunder	6 330	6 325
Andra operatörer	3 879	5 770
Återförsäljare	431	842
Summa redovisat värde	17 095	19 215

Den geografiska koncentrationen till verksamheterna i Norden avspeglar en relativt sett högre andel fakturerade kundavtal. Kunderna faktureras till övervägande del i lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras normalt netto via clearingcentraler. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värdehierarkin respektive exponerade för kreditrisker återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering".

Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för osäkra respektive åldersfördelningen hos Kundfordringar till:

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Fakturerade kundfordringar	14 250	14 386
Reserv för osäkra kundfordringar	–1 952	–1 260
Summa kundfordringar	12 298	13 126
Ej förfallna kundfordringar	8 544	8 504
Förfallna ej nedskrivna kundfordringar	3 754	4 622
varav mindre än 30 dagar	1 753	2 414
varav 30–180 dagar	1 118	1 073
varav mer än 180 dagar	883	1 135
Summa kundfordringar	12 298	13 126

Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos Lånefordringar och andra kundfordringar som följer.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Ej förfallna fordringar	3 357	4 196
Förfallna ej nedskrivna fordringar	1 440	1 893
varav mindre än 30 dagar	1 283	1 665
varav 30–180 dagar	64	85
varav mer än 180 dagar	93	143
Summa lånefordringar och andra kundfordringar	4 797	6 089

Ingen reserv var avsatt för fordringar som vid rapportperiodens slut var förfallna då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet och beloppen fortfarande bedömdes kunna återvinnas. Fordringar förfallna mer än 180 dagar avsåg i huvudsak andra operatörer. Se även avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering" för information om hur risker i kundfordringar motverkas.

Nedskrivna kundfordringar (kundförluster) uppgick till 590 MSEK under 2009 och 433 MSEK under 2008. Återvunna kundfordringar för dessa år var 79 MSEK respektive 29 MSEK.

Reserven för osäkra fordringar förändrades på följande sätt.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Ingående redovisat värde	1 260	964
Omklassificeringar	194	–
Avsättningar för osäkra fordringar	665	311
Fordringar nedskrivna som icke återvinningsbara	–95	–24
Återförda avsättningar	–16	–50
Kursdifferenser	–56	59
Utgående redovisat värde	1 952	1 260

K19. Räntebärande fordringar och likvida medel

Räntebärande fordringar

Summa räntebärande fordringar fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Ränteswappar och valutaränteswappar betecknade som kassaflödessäkringar	329	–
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde hierarkin – Not K26)	329	–
Kortfristiga placeringar med löptid över 3 månader	309	1 031
varav obligationer och bankcertifikat som hålls till förfall	302	564
varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde	7	467
Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde	737	921
Delsumma (se Kategorier – Not K26)	1 375	1 952
Finansiella leasingavtal	351	195
Summa (se Kreditrisk – Not K27)	1 726	2 147

Redovisade värden för poster värderade till upplupet anskaffningsvärde samt finansiella leasingavtal anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/ nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering". För information om leasing, se not K28 "Leasingavtal".

Likvida medel

Likvida medel fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader	10 904	5 277
varav bankcertifikat som hålls till förfall	12	244
varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde	10 892	5 033
Kassa och bank	11 584	6 549
Summa (se Kategorier – Not K26 och Kreditrisk – Not K27)	22 488	11 826

Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för kreditrisker återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering". Information om spärrade bankmedel återfinns i not K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".

K20. Eget kapital och resultat per aktie

Aktiekapital

Enligt bolagsordningen för TeliaSonera AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 8 GSEKoch till högst 32 GSEK. Samtliga emitterade aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar.

Registrerat aktiekapital har sedan den 31 december 2005 förändrats på följande sätt.

	Registrerat aktiekapital (SEK)	Registrerat antal aktier	Kvotvärde (SEK/aktie)
Registrerat aktiekapital, 31 december 2005	14 960 742 621	4 675 232 069	3,20
Indragning av aktier som återköptes 2005, 6 september 2006	–591 279 539	–184 774 856	3,20
Registrerat aktiekapital, 31 december 2006	14 369 463 082	4 490 457 213	3,20
Registrerat aktiekapital, 31 december 2007	14 369 463 082	4 490 457 213	3,20
Registrerat aktiekapital, 31 december 2008	14 369 463 082	4 490 457 213	3,20
Registrerat aktiekapital, 31 december 2009	14 369 463 082	4 490 457 213	3,20

Egna aktier

Inga TeliaSonera-aktier innehas av bolaget eller bolagets dotterbolag.

Reserv för inflationsjusteringar

Denna reserv avser TeliaSoneras verksamhet i Turkiet. Från och med den 1 januari 2006 betraktas Turkiet ur redovisningssynvinkel inte längre som ett höginflationsland.

Minoritetsintressen

Valutakursdifferenser i minoritetsintressen förändrades på följande sätt.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Ingående redovisat värde	1 409	–266
Omräkning av utländsk verksamhet	–1 554	1 675
Utgående redovisat värde	–145	1 409

Minoritetsintressen fördelade sig på följande sätt (i förekommande fall inklusive mellanliggande holdingbolag).

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
DLG-debitel I/S, Danmark	62	66
TEO LT, AB, Litauen	1 089	1 319
Latvijas Mobilais Telefons SIA, Lettland	686	864
AS Eesti Telekom, Estland	34	2 203
Fintur Holdings B.V., Nederländerna	4 598	5 615
TeliaSonera UTA Holding B.V., Nederländerna	646	987
Övriga dotterbolag	12	7
Summa	7 127	11 061

AS Eesti Telekom blev ett helägt dotterbolag den 12 januari 2010.

Resultat per aktie och utdelningar

	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare (MSEK)	18 854	19 011
Genomsnittligt antal utestående aktier (1000- tal), före och efter utspädning	4 490 457	4 490 457
Resultat per utestående aktie (SEK), före och efter utspädning	4,20	4,23
Kontant ordinarie utdelning (för 2009 enligt styrelsens förslag)
– per aktie (SEK)	2,25	1,80
– totalt (MSEK)	10 104	8 083

K21. Långfristiga och kortfristiga lån

Marknadsfinansieringsprogram

TeliaSoneras marknadsfinansiering (exklusive skuldderivat) omfattar följande program.

					31 dec 2009				31 dec 2008
					Ut-	Räntetyp		Genom snittlig		Ut-
			Ram	Ram	nyttjat	Rörlig	Fast	löptid	Ram	nyttjat
Program		Egenskaper	valuta		(miljoner)			(år)	(miljoner)
TeliaSonera AB	Euro Medium Term Note (EMTN)	Obekräftat Internationell, Långfristig	EUR	7 000	6 155	1 468	4 687	5,1	7 000	4 652
TeliaSonera AB	Euro Commercial Paper (ECP)	Obekräftat Internationell, Kortfristig	EUR	1 000	–	–	–	–	1 000	–
TeliaSonera AB	Flexible Term Note (FTN) Obekräftat	Svensk, Kort- och långfristig	SEK	12 000	–	–	–	–	12 000	4 591

Upplåning

Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.

	31 dec 2009		31 dec 2008
MSEK	Redovisat värde	Verkligt värde	Redovisat värde	Verkligt värde
Långfristiga lån
Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	10 775	10 775	16 623	16 623
Ränteswappar till verkligt värde	416	416	375	375
varav betecknade som säkringsinstrument	328	328	288	288
varav som innehas för handel	88	88	87	87
Valutaränteswappar till verkligt värde	172	172	20	20
varav betecknade som säkringsinstrument	–	–	20	20
varav som innehas för handel	172	172	–	–
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K26)	11 363	11 363	17 018	17 018
Marknadsfinansiering	48 111	50 934	33 211	35 100
varav som säkring av nettoinvesteringar	25 038	26 818	8 648	9 400
varav till upplupet anskaffningsvärde	23 073	24 116	24 563	25 700
Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde	4 149	4 149	3 894	3 894
Delsumma (se Kategorier – Not K26)	63 623	66 446	54 123	56 012
Finansiella leasingavtal	41	41	55	55
Summa långfristiga lån	63 664	66 487	54 178	56 067
Kortfristiga lån
Utnyttjad checkräkningskredit till upplupet anskaffningsvärde	524	524	7	7
Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde	7 024	7 092	9 550	9 590
Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde	593	593	2 030	2 031
Delsumma (se Kategorier – Not K26)	8 141	8 209	11 587	11 628
Finansiella leasingavtal	28	28	34	34
Summa kortfristiga lån	8 169	8 237	11 621	11 662

Normalt swappas den del av TeliaSonera AB:s upplåning som är denominerad i utländsk valuta till SEK. Undantagen utgörs typiskt av upplåning som avser finansiering av koncernens internationella etableringar eller selektiv säkring av utländska nettoinvesteringar. I långfristiga lån som säkrar nettoinvesteringar ingick per den 31 december 2009 lån som även ingick i säkringsförhållanden avseende verkligt värde. Dessa lån har slutligt förfall 2014 (3 210 MSEK) och efter 2015 (4 760 MSEK). Telia-Sonera AB:s portfölj av ränteswappar och valutaränteswappar uppgick per den 31 december 2009 och 2008 till nominellt cirka 48 000 MSEK respektive 38 500 MSEK. Per den 31 december 2009 innehöll portföljen ränteswappar med ett värde av nominellt cirka 900 MSEK avsedda för övergripande styrning av finansieringsportföljens struktur och därmed inte ingående i säkringsförhållanden.

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" samt information om förfallotidpunkter respektive hantering av likviditetsrisk, valutarisk, ränterisk och finansieringsrisk i not K27 "Finansiell riskhantering".

K22. Avsatt för pensioner och anställningsvillkor

Pensionsförpliktelser och pensionskostnader

Summa avsättningar (tillgångar) för pensionsförpliktelser fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Nuvärde av pensionsförpliktelser	23 503	22 814
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–19 401	–18 068
Pensionsförpliktelser efter avdrag för förvaltningstillgångar ("funded status")	4 102	4 746
Balanserade intäkter avseende intjänande under tidigare perioder	–33	–19
Balanserade försäkringstekniska vinster (+)/förluster (–)	–3 890	–5 035
Netto avsättningar (+)/tillgångar (–) för pensionsförpliktelser	179	–308
varav redovisat som avsättningar	680	22
varav redovisat som tillgångar	–501	–330

Se kommentarer i avsnittet "Pensionsskuldrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering".

De totala pensionskostnaderna fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Pensioner intjänade under året	455	441
Ränta på pensionsavsättning	928	925
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–857	–996
Avskrivning på balanserade intäkter avseende intjänande under tidigare perioder	–15	–14
Avskrivning på balanserade försäkringstekniska vinster (–)/förluster (+)	206	52
Pensionskostnader, förmånsbaserade planer	717	408
Reglering av pensionsförpliktelser	–14	3
Kostnader för förtida avgångspensioner (exkl. premiekostnader och löneskatt)	212	408
Pensionspremier för förmåns- och premiebestämda planer samt direktpensioner	679	690
Löne- och avkastningsskatt, övriga pensionskostnader	243	206
Kostnader för förtida avgångspensioner (inkl. premiekostnader och löneskatt) redovisade som omstruktureringskostnader	–280	–543
Totala pensionskostnader	1 557	1 172
varav pensionspremier betalda till ITP planen	112	92

Väsentliga försäkringstekniska antaganden

Den försäkringstekniska beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader baseras på följande väsentliga antaganden, angivna som sammanvägda medelvärden för de olika pensionsplanerna.

Procent, förutom tjänstgöringstid	31 dec 2009	31 dec 2008
Diskonteringsränta	4,1	4,2
Förväntad löneökning	3,2	3,2
Personalomsättning	2,9	2,9
Förväntad återstående tjänstgöringstid, år	14,5	14,4
Ökning av inkomstbasbelopp (endast för svenska enheter)	2,8	2,8
Pensionsuppräkning	2,0	2,1
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	4,9	4,7

Specifikationer till pensionsförpliktelser och pensionskostnader

Nuvärdet av pensionsförpliktelser, förvaltningstillgångarnas verkliga värde, nettoavsättningar (nettotillgångar) för pensionsförpliktelser samt försäkringstekniska nettovinster/-förluster för de förmånsbaserade pensionsplanerna förändrades på följande sätt.

	31 dec	31 dec
MSEK, förutom procenttal	2009	2008
Nuvärde av pensionsförpliktelser
Ingående balans	22 814	20 807
Förmåner intjänade under året	455	441
Räntekostnader	928	925
Betalda förmåner	–1 217	–1 181
Betalda förmåner, anställningsvillkor	–16	–23
Kostnader för förtida avgångspensioner	212	408
Förvärvad/avyttrad verksamhet	–7	–22
Reglering av pensionsförpliktelser	–18	–3
Försäkringstekniska vinster (–)/förluster (+)	488	1 104
Kursdifferenser	–136	358
Utgående balans	23 503	22 814
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde
Ingående balans	18 068	19 265
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	857	996
Tillskjutna medel från arbetsgivaren	131	645
Utbetalda medel	–915	–536
Förvärvad/avyttrad verksamhet	–11	–23
Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (–)	1 413	–2 633
Kursdifferenser	–142	354
Utgående balans	19 401	18 068
Avkastning på förvaltningstillgångar
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	857	996
Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (–)	1 413	–2 633
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar	2 270	–1 637
Nettotillgångar/-avsättningar för pensionsförpliktelser
Ingående balans	–308	229
Pensionskostnader, förmånsbestämda planer	717	408
Betalda förmåner	–1 217	–1 181
Betalda förmåner, anställningsvillkor	–16	–23
Tillskjutna medel från arbetsgivaren	–131	–645
Utbetalda medel	915	536
Kostnader för förtida avgångspensioner	212	408
Förvärvad/avyttrad verksamhet, netto	–6	–3
Kursdifferenser	13	–37
Utgående balans, nettotillgångar (–)/- avsättningar (+) för pensionsförpliktelser	179	–308
Försäkringstekniska nettovinster/-förluster
Ingående balans, försäkringstekniska vinster (+)/förluster (–)	–5 035	–1 311
Försäkringstekniska vinster (–)/förluster (+) att	206	52
redovisa Försäkringstekniska vinster (–)/förluster (+),	2	2
förvärvad/avyttrad verksamhet Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (–),	–488	–1 104
pensionsförpliktelser Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (–),	1 413	–2 633
förvaltningstillgångar Kursdifferenser	12	–41
Utgående balans, försäkringstekniska	–3 890	–5 035
vinster (+)/förluster (–)
Avyttrad verksamhet
Minskning av pensionsförpliktelser	–7	–22
Minskning av förvaltningstillgångar	11	23
Förändring av balanserade	2	2
försäkringstekniska vinster (–)/förluster (+)
Netto avyttrad verksamhet	6	3

Fördelning av förvaltningstillgångar

Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var:

	31 dec 2009		31 dec 2008
Tillgångsslag	MSEK	Procent	MSEK	Procent
Räntebärande värdepapper, likvida medel	10 264	52,9	12 598	69,7
Aktier och övriga investeringar	9 137	47,1	5 470	30,3
Summa	19 401	100,0	18 068	100,0
varav aktier i TeliaSonera AB	113	0,6	68	0,4

Historisk utveckling

De förmånsbaserade planerna utvecklades på följande sätt under den senaste 5-årsperioden.

31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec
2009	2008	2007	2006	2005
23 503	22 814	20 807	21 495	22 036
–19 401	–18 068	–19 265	–18 977	–18 480
4 102	4 746	1 542	2 518	3 556
–1,0	–0,2	0,6	–0,3	0,4
–1,1	–4,6	6,5	4,4	–13,8
7,8	–13,6	–1,4	2,1	10,1
12,5	–8,5	3,1	6,4	15,8

Framtida tillskott

För svenska företag tryggas pensionsåtagandena i sin helhet även genom kreditförsäkring. Skulle nettoavsättningen för pensionsförpliktelser öka kan respektive företag därmed välja om och när medel tillskjuts till pensionsstiftelsen eller i annat fall redovisa en avsättning. Till pensionsstiftelserna utanför Sverige förväntar sig TeliaSonera att tillskjuta 123 MSEK under 2010.

K23. Övriga avsättningar

Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.

			31 december 2009
MSEK	Avsättningar för omstrukturering	Minoritetsägares säljoptioner m m	Garantiavsätt ningar	Avsättningar för återställning	Övriga avsättningar	Summa
Ingående redovisat värde	1 199	9 100	1 454	1 295	1 113	14 161
varav finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	–	–	12	–	–	12
Årets avsättningar	1 575	144	76	1 066	69	2 930
Ianspråktagna avsättningar	–1 109	–	–876	–92	–524	–2 601
Återförda avsättningar	–109	–	–1	–4	–215	–329
Omklassificeringar	–279	23	–139	–11	34	–372
Tids- och ränteeffekter	13	123	–	45	14	195
Kursdifferenser	–16	–826	–101	–29	–31	–1 003
Utgående redovisat värde	1 274	8 564	413	2 270	460	12 981
varav långfristig del	502	8 564	226	2 264	179	11 735
varav kortfristig del	772	–	187	6	281	1 246
varav finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde (se Kategorier – Not K26)	–	–	9	–	–	9

För finansiella skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då avsättningar diskonteras till nuvärde. Se vidare not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" för ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier. För finansiella skulder per den 31 december 2009

motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur. Med förväntat förfall avses den med utgångspunkt i avtalsvillkoren tidigaste tidpunkt vid vilken motparten kan komma att påkalla en uppgörelse.

Förväntade förfall MSEK	Jan–mar 2010	Apr–jun 2010	Jul–sep 2010	Okt–dec 2010	2011–2014	Senare år	Summa	Redovisat värde
Finansiella skulder	1	4	–	4	–	–	9	9

Vissa säljoptionsskulder till minoritetsägare kategoriserades 2008 som Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen, se vidare avsnittet "Förändrad redovisningsprincip" i not K1 "Redovisningsnorm".

Avsättningar för omstrukturering

Avsättningar för omstrukturering förändrades på följande sätt.

	31 december 2009 eller januari–december 2009
MSEK		Internationell carrier-verksamhet
	Verksamhet i Danmark	Ny strategisk inriktning	Integrering efter samgåendet	Omställnings program	Summa
Ingående redovisat värde	57	201	168	773	1 199
Årets avsättningar	–	–	–	1 575	1 575
Ianspråktagna avsättningar (kassautflöde)	–7	–121	–91	–890	–1 109
Återförda avsättningar	–22	–19	–28	–40	–109
Omklassificering till pensionsavsättning	–	–	–	–279	–279
Tids- och ränteeffekter	–	5	8	–	13
Kursdifferenser	–2	–5	–3	–6	–16
Utgående redovisat värde	26	61	54	1 133	1 274
varav kortfristig del	–	20	9	743	772
Kassautflöde under året	–7	–121	–91	–890	–1 109
Kassutflöde under tidigare år	–786	–2 237	–228	–1 630	–4 881
Summa kassautflöde	–793	–2 358	–319	–2 520	–5 990

Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera beroende på förändringar i det faktiska antalet månader en anställd stannar kvar i omställning och i faktiskt utfall av förhandlingar med leasegivare, underleverantörer och andra externa motparter liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.

Affärsområdena Mobilitetstjänsters och Bredbandstjänsters verksamheter i Danmark

Ett flertal omstruktureringsåtgärder har vidtagits avseende Telia-Soneras danska verksamhet: under 2002 i samband med fokusering av den danska fastnätsverksamheten, under 2004 i samband med förvärvet av Orange Danmark i avsikt att realisera synergivinster från förvärvet, under 2005 i samband med integrering av mobilverksamheten och fastnätsverksamheten samt under 2006 i samband med ytterligare effektiviseringsåtgärder. Återstående avsättning per den 31 december 2009 avser huvudsakligen utfasning av långvariga hyreskontrakt och förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2020.

Affärsområde Bredbandstjänsters internationella carrierverksamhet

Ny strategisk inriktning

Under 2002 fattade TeliaSonera beslut om att ändra den strategiska inriktningen för Telia International Carrier och om en genomgripande omstrukturering av verksamheten. Som en del av omstruktureringsprogrammet avvecklades Telia International Carrriers verksamhet i Asien, liksom försäljning av nationell telefoni via återförsäljare i Storbritannien och Tyskland. Vidare erbjöds inte längre nationella nättjänster i USA och samlokaliseringsaffären avvecklades. Vidare centraliserades resurserna inom försäljning, administration och kundtjänst och den ursprungliga personalstyrkan om cirka 800 personer reducerades med mer än 50 procent, främst under 2002 och 2003. Återstående avsättning per den 31 december 2009 avser huvudsakligen utfasning av långvariga hyreskontrakt och förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2020.

Integrering efter samgåendet

I avsikt att efter samgåendet realisera synergivinster fattade ledningen under 2003 beslut om att integrera de internationella carrierverksamheter som tidigare bedrevs av Telia respektive Sonera. Överlappande verksamheter avvecklades och trafiken flyttades över från hyrd kapacitet till det egna nätet. Delar av Soneras verksamheter i Storbritannien, USA, Sverige och Tyskland avvecklades. Återstående avsättning per den 31 december 2009 avser huvudsakligen utfasning av långvariga hyreskontrakt och förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2017.

Omställningsprogram inom affärsområdena Mobilitetstjänster och Bredbandstjänster

Under 2005 och 2008 lanserade ledningen omställningsprogram i de svenska och finska verksamheterna för att bibehålla lönsamheten genom att uppnå konkurrenskraftiga kostnadsnivåer och genom fokusering av tjänsteerbjudandena. 2008 års program omfattade effektiviseringsåtgärder som bland annat syftade till en personalminskning med cirka 2 900 anställda i Sverige och Finland. Programmet avslutades vid utgången av 2009. Återstående avsättning per den 31 december 2009 förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2012.

Minoritetsägares säljoptioner m m

Avsättningar för minoritetsägares säljoptioner m m avser Xfera Móviles S.A. (Xfera), Azertel Telekomünikasyon Yatirim ve Dis Ticaret A.S. (Azertel) och TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. (Uzbek Holding).

För Xfera, som förvärvades 2006, ingår i utgående redovisat värde totalt 1 459 MSEK avseende dels en villkorad tilläggsköpeskilling till de säljande aktieägarna baserad på en upp till 20-årig resultatutvecklingsmodell, dels en säljoption som ger befintliga minoritetsägare rätt att överlåta sina aktier till Telia-Sonera efter 5 år, varav minst 2 år i följd med positivt nettoresultat. Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Skattningen av värdet på resultatutvecklingsmodellen är baserad på Xferas 10-åriga affärsplan med en diskonteringsränta (WACC) efter skatt om 6,2 procent och ett slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde om 2,0 procent. Belopp och tidpunkter kan komma att variera till följd av förändringar i Xferas verksamhet och lönsamhet i jämförelse med affärsplanen. Skattningen av värdet på optionsskulden är baserad på antaganden om valet av tidpunkt för säljoptionens utnyttjande och om verkligt värde på Xfera vid den tidpunkten och avsättningen kan komma att variera beroende på förändringar i Xferas uppskattade verkliga värde och på tidpunkten för optionens utnyttjande.

För Azertel, moderbolag till mobiloperatören Azercell Telekom B.M. (Azercell) i Azerbajdzjan, ingår i utgående redovisat värde 5 131 MSEK avseende en säljoption utställd 2008 i samband med privatiseringen av Azercell, numera helägt av Azertel. Om ett dödläge avseende bolagsstämmobeslut av avgörande betydelse skulle uppstå gäller det beslut som biträds av TeliaSonera. Under sådana omständigheter ger optionen den störste aktieägaren rätt att sälja sin 42-procentiga andel i Azertel till Telia-Sonera. Lösenpriset utgörs av verkligt värde vid lösentidpunkten och ska fastställas genom oberoende värdering. Avsättningen motsvarar nuvärdet av det belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulden. Skattningen av verkligt värde på Azertel är baserad på Azercells 10-åriga affärsplan med en diskonteringsränta (WACC) efter skatt om 12,3 procent och ett slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde om 2,0 procent. Avsättningen kan komma att variera beroende på förändringar i Azertels uppskattade verkliga värde och på tidpunkten för optionens utnyttjande.

För Uzbek Holding, moderbolag till mobiloperatören OOO Coscom i Uzbekistan, ingår i utgående redovisat värde 1 974 MSEK avseende en säljoption utställd 2007 i samband med förvärv av en 3G-licens, frekvenser och nummerblock i Uzbekistan i utbyte mot kontant ersättning och ett 26-procentigt innehav i Uzbek Holding. Optionen ger den befintlige minoritetsägaren rätt att överlåta sin 26-procentiga andel i Uzbek Holding till TeliaSonera efter den 31 december 2009. Lösenpriset är villkorat av antalet aktiva abonnenter i Coscom och av om optionen löses under 2010 eller efter den 31 december 2010. I det senare fallet utgörs lösenpriset av verkligt värde vid lösentidpunkten och ska fastställas genom oberoende värdering. Avsättningen motsvarar nuvärdet av det belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulden. Skattningen av värdet är baserad på antaganden om valet av tidpunkt för optionens utnyttjande och om verkligt värde på Uzbek Holding vid den tidpunkten, utgående från Coscoms 10-åriga affärsplan med en diskonteringsränta (WACC) efter skatt om 21,0 procent och ett slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde om 3,5 procent. Avsättningen kan komma att variera beroende på förändringar i Uzbek Holdings uppskattade verkliga värde och på tidpunkten för optionens utnyttjande. Den 2 februari 2010 ökade TeliaSonera ägandet i Uzbek Holding från 74 procent till 94 procent. TeliaSonera betalar omkring 1 550 MSEK (220 MUSD) för aktieposten.

Skattningarna av verkligt värde för den villkorade köpeskillingen respektive avsättningarna för minoritetsägarnas säljoptioner baseras på TeliaSoneras långsiktiga affärsplaner för berörda affärsenheter. Under nedgången i världsekonomin har värderingen på aktiemarknaderna globalt fallit och skulle om tillämpad på TeliaSoneras kassagenererande enheter som ett multipelvärde för en grupp jämförbara företag i några fall understiga det från TeliaSoneras egna långsiktiga affärsplaner härledda verkliga värdet. Jämfört med rådande marknadsvärdering är ledningens bedömning att verkligt värde baserat på egna

affärsplaner ger en bättre bild av värdet för TeliaSonera och av den långsiktiga värderingen.

Garantiavsättningar

I garantiavsättningar ingår 178 MSEK avseende ett garantiåtagande till förmån för det minoritetsägda Ipse 2000 S.p.A. Avsättningen motsvarade ursprungligen TeliaSoneras andel av nuvärdet av de återstående UMTS-licensavgifter som Ipse var skyldig att betala till den italienska staten för perioden 2006– 2010. I början av 2006 återkallades licensen av den italienska staten på grund av att Ipse inte uppfyllt licensvillkoren. Ipses inställning var att inga ytterligare licensavgifter skulle betalas men TeliaSonera har fortsatt att redovisa en total avsättning då utgången av Ipses krav på staten bedömdes vara osäker. TeliaSonera ställde också säkerhet i form av spärrade bankmedel för de återstående licensbetalningarna (se not K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister"). Till följd av ett ofördelaktigt domstolsbeslut och ny lagstiftning i Italien beslutade Ipse i slutet av 2008 att börja betala licensavgifterna. Avgifterna för 2006–2008 samt för 2009 betalades i januari respektive december 2009. Resterande licensavgift kommer att erläggas i slutet av 2010.

Avsättningar för återställning och Övriga avsättningar

Avsättningar för återställning avser främst nedmontering och återställning av mobila och fasta stationer samt hantering av miljöfarligt avfall såsom uttjänta arsenikimpregnerade telefonstolpar. Återstående avsättning per den 31 december 2009 förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2039. Övriga avsättningar omfattar avsättningar för skadestånd och rättstvister, för löneskatt på framtida pensionsutbetalningar och för förlustkontrakt samt försäkringstekniska avsättningar. För dessa avsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2010–2024. Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera i huvudsak beroende på förändringar i skatte- och annan lagstiftning, i faktiskt utfall av förhandlingar med motparter och i faktiskt kundbeteende liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.

K24. Övriga långfristiga skulder

Övriga långfristiga icke räntebärande skulder fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Långfristiga leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde	2	175
3G-licensavgifter i Danmark till upplupet anskaffningsvärde	–	193
Köpeskilling för aktieförvärv i Azercell till upplupet anskaffningsvärde	–	541
Övriga skulder till upplupet anskaffningsvärde	109	261
Skulder till upplupet anskaffningsvärde (se Kategorier – Not K26)	111	1 170
Förskottsbetalda operationella leasingavtal	629	558
Övriga skulder	849	837
Summa övriga långfristiga skulder	1 589	2 565

För Skulder till upplupet anskaffningsvärde approximerar redovisat värde verkligt värde då effekten av diskontering till marknadsmässiga räntesatser vid rapportperiodens slut var oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om hantering av likviditetsrisk återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive K27 "Finansiell riskhantering".

För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2009 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall MSEK		2011 2012 2013 2014			Sen are år	Sum ma	Redo visat värde
Skulder till upplupet anskaffningsvärde	5	78	28	–	3	114	111

Beträffande leasingavtal, se not K28 "Leasingavtal". Övriga skulder innefattar huvudsakligen kundförskott avseende bredbandsutbyggnad. Häri ingår också uppskjutna "dag 1-vinster" vilka förändrades på följande sätt.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Ingående redovisat värde	290	209
Tillkommande vinster	151	56
Redovisat i årets resultat	–18	–13
Kursdifferenser	–5	38
Utgående redovisat värde	418	290
varav kortfristig del	189	98

K25. Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder

Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som innehas för handel	175	338
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K26)	175	338
Leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde	8 153	9 401
Kortfristiga skulder till upplupet anskaffningsvärde	4 558	5 603
Delsumma (se Kategorier – Not K26)	12 886	15 342
Övriga kortfristiga skulder	7 339	7 629
Förutbetalda intäkter	5 214	4 806
Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	25 439	27 777

För Leverantörsskulder och Kortfristiga skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om hantering av likviditetsrisk återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive K27 "Finansiell riskhantering". För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2009 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall	Jan–mar	Apr–jun	Jul–sep	Okt–dec
MSEK	2010	2010	2010	2010 Summa
Skulder till upplupet anskaffningsvärde	10 566	1 375	342	428 12 711

Motsvarande information om valutaderivat som innehas för handel återfinns i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering".

Kortfristiga skulder består huvudsakligen av upplupna skulder till leverantörer samt upplupna samtrafik- och roamingkostnader, medan Övriga kortfristiga skulder huvudsakligen utgörs av mervärdesskatt, förskott från kunder samt upplupna personalkostnader och sociala kostnader. Förutbetalda intäkter avser huvudsakligen abonnemangs- och andra telekomavgifter. Häri ingår även den kortfristiga delen av uppskjutna "dag 1-vinster" (se not K24 "Övriga långfristiga skulder").

K26. Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå

Kategorier

Exklusive de finansiella instrument som behandlas i not K15 "Intressebolag och joint ventures", not K22 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor" respektive not K28 "Leasingavtal" fördelade sig redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder på följande sätt per kategori.

MSEK	Not	31 dec 2009	31 dec 2008
Finansiella tillgångar
Derivat betecknade som säkringsinstrument	K16, K19	1 286	1 153
Finansiella tillgångar till verkligt värde via årets resultat		1 768	4 318
varav derivat ej betecknade som säkringsinstrument	K16, K18	1 711	4 245
varav investeringar som innehas för handel	K16	57	73
Investeringar som hålls till förfall	K16, K19	395	907
Lånefordringar och kundfordringar	K16, K18, K19	42 460	35 356
Finansiella tillgångar som kan säljas	K16	345	324
Summa finansiella tillgångar per kategori		46 254	42 058
Finansiella skulder
Derivat betecknade som säkringsinstrument	K21	328	308
Derivat ej betecknade som säkringsinstrument	K21, K25	435	425
Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	K21	10 775	16 623
Upplåning som säkrar nettoinvesteringar	K21	25 038	8 648
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	K21, K23, K24, K25	48 194	56 230
Summa finansiella skulder per kategori		84 770	82 234

Vissa säljoptionsskulder till minoritetsägare kategoriserades 2008 som Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen, se vidare avsnittet "Förändrad redovisningsprincip" i not K1 "Redovisningsnorm".

Nivåer inom verkligt värde-hierarkin

Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin på följande sätt.

			31 december 2009				31 december 2008
		Redovisat		varav		Redovisat		varav
MSEK	Not	värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Finansiella tillgångar till verkligt värde
Andelar i utomstående bolag som kan säljas	K16	341	132	–	209	324	99	–	225
Andelar i utomstående bolag som innehas för handel	K16	57	–	–	57	73	–	–	73
Konvertibla skuldebrev som kan säljas	K16	4	–	–	4	–	–	–	–
Derivat betecknade som säkringsinstrument	K16, K19	1 286	–	1 286	–	1 153	–	1 153	–
Derivat som innehas för handel	K16, K18	1 711	–	1 711	–	4 245	–	4 245	–
Summa finansiella tillgångar till verkligt värde per nivå		3 399	132	2 997	270	5 795	99	5 398	298
Finansiella skulder till verkligt värde
Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	K21	10 775	–	10 775	–	16 623	–	16 623	–
Derivat som betecknade som säkrings instrument	K21	328	–	328	–	308	–	308	–
Derivat som innehas för handel	K21, K25	435	–	435	–	425	–	425	–
Summa finansiella skulder till verkligt värde per nivå		11 538	–	11 538	–	17 356	–	17 356	–

Inga omföringar mellan Nivå 1 och 2 gjordes under 2009 och 2008. Finansiella tillgångar på Nivå 3 förändrades på följande sätt.

		31 december 2009			31 december 2008
MSEK	Andelar i utomstående bolag som kan säljas	Andelar i utomstående bolag som innehas för handel	Konvertibla skuldebrev som kan säljas	Summa	Andelar i utomstående bolag som kan säljas	Andelar i utomstående bolag som innehas för handel	Summa
Nivå 3, ingående redovisat värde	225	73	–	298	187	50	237
Summa redovisade vinster/förluster	–	–21	–	–21	–	5	5
varav i årets resultat	–	–21	–	–21	–	5	5
varav avseende tillgångar som innehades vid periodens utgång	–	–21	–	–21	–	5	5
Förvärv/kapitaltillskott	–	10	4	14	–	17	17
Kursdifferenser	–16	–5	–	–21	38	1	39
Nivå 3, utgående redovisat värde	209	57	4	270	225	73	298

Vinster eller förluster redovisade i årets resultat ingår i posten Övriga finansiella poster, se specifikation i not K10 "Finansieringskostnader och övriga finansiella poster".

K27. Finansiell riskhantering

Principer för finansiering och finansiell riskhantering TeliaSoneras finansiering och finansiella risker hanteras under styrning och övervakning av styrelsen i TeliaSonera AB. Finansieringsverksamheten är centraliserad till enheten Corporate Finance and Treasury (CFT) inom TeliaSonera AB. Enheten fungerar som TeliaSoneras internbank och ansvarar för hantering av finansiering och finansiella risker.

CFT ansvarar för koncerngemensam finansiell riskhantering inklusive nettning och poolning av kapitalbehov och betalflöden. CFT strävar även efter att optimera kostnaderna för riskhanteringen, vilket i vissa fall kan medföra att till exempel en koncernintern transaktion inte replikeras med en identisk koncernextern transaktion eller att derivattransaktioner initieras i avsikt att justera till exempel den samlade räntebindningen på skuldportföljen, till exempel genom så kallade overlay-swaps, om så bedöms lämpligt. Detta innebär att situationer kan uppstå då vissa koncernexterna derivattransaktioner inte fullt ut uppfyller kraven på

säkringsredovisning och därigenom att eventuella förändringar i marknadsvärdet kommer att påverka finansnettot.

Avseende transaktionsexponering i utländsk valuta har CFT ett tydligt avgränsat avvikelsemandat, vilket för närvarande är maximerat till motvärdet av nominellt +/–200 MSEK, uttryckt som det långa/korta motvärdet i SEK som får exponeras för valutafluktuationer. Per den 31 december 2009 var avvikelsemandatet utnyttjat till mindre än 75 MSEK.

SEK är TeliaSonera AB:s funktionella valuta. Den upplåning som TeliaSonera AB har är därför normalt antingen denominerad i eller swappad till SEK, såvida den inte är kopplad till internationell verksamhet eller använd som säkring av utländska nettoinvesteringar.

Förvaltning av kapital

TeliaSoneras kapitalstruktur- och utdelningspolicy beslutas av styrelsen. TeliaSoneras kapitalstruktur ska baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A– till BBB+) för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet för investeringar i framtida tillväxt, både organisk och genom förvärv.

Ordinarie utdelning ska vara minst 50 procent av årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare. Därutöver ska överskottskapital återföras till aktieägarna, efter det att styrelsen har beaktat bolagets likvida medel, kassaflödesprognoser och investeringsplaner på medellång sikt samt förutsättningarna på kapitalmarknaden.

TeliaSonera AB är inte föremål för några av utomstående påtvingade kapitalkrav.

Hantering av kreditrisk

TeliaSoneras exponering för kreditrisk härrör från motparters oförmåga att fullgöra sina skyldigheter (inklusive prisrisker vad avser investeringar i eget kapital-instrument), med en maximal exponering motsvarande det redovisade värdet (specificerat i respektive not) av följande finansiella instrument.

MSEK	Not	31 dec 2009	31 dec 2008
Övriga anläggningstillgångar	K16	5 999	8 931
Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	K18	17 230	20 287
Räntebärande fordringar	K19	1 726	2 147
Likvida medel	K19	22 488	11 826
Summa		47 443	43 191

TeliaSonera AB accepterar endast kreditvärdiga motparter vid ingående av finansiella transaktioner, som ränte- och valutaswappar samt andra derivattransaktioner. För att viss motpart ska godkännas kräver TeliaSonera AB godkänd kreditvärdering samt avtal enligt International Swaps and Derivatives Association, Inc. (ISDA). Tillåten exponeringsvolym per motpart vid ingående av en finansiell transaktion är beroende av vilket kreditbetyg motparten ifråga har. Den sammanlagda motpartsexponeringen i derivatinstrument vid rapportperiodens slut fördelades på motpartens kreditvärdering på följande sätt. Den förstnämnda kreditvärderingen refererar till Standard & Poor's och den andra till Moody's. I linje med rekommendationer utfärdade av Basel Committee on Banking Supervision beräknas exponeringen som nettofordran per motpart med ett tilläggsbelopp avsett att ge en marginal för en eventuell framtida exponering.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Motpartens kreditvärdering ≥ AA och/eller Aa2	450	4 336
Motpartens kreditvärdering AA– och/eller Aa3	2 094	1 458
Motpartens kreditvärdering A+ och/eller A1	356	443
Motpartens kreditvärdering ≥ A– och/eller A3 men < A+ och/eller A1	435	–
Summa motpartsexponering i derivatinstrument	3 335	6 237

Vad gäller TeliaSoneras kundfordringar är motpartsrisken spridd geografiskt och på ett stort antal kunder, såväl privatpersoner som företag i olika branscher. Soliditetsupplysning erfordras för försäljning på kredit i syfte att minimera risken för kundförluster och baseras på koncernintern information om betalningsbeteende, om nödvändigt kompletterad med kredit- och affärsinformation från externa källor. Kundförlusterna i relation till koncernens nettoomsättning uppgick till cirka 0,5 procent under 2009 och 0,4 procent under 2008.

Överskottslikviditet i TeliaSonera AB kan endast placeras i bankdepositioner, bankcertifikat och/eller i svenska, finska, norska eller danska statsobligationer och statsskuldsväxlar. Det finns inga begränsningar för investeringar i statspapper. För investeringar hos banker ska ratingen vara lägst A-1 (Standard & Poor's) eller P-1 (Moody's) och löptiden är begränsad till 12 månader. För löptider överstigande 10 arbetsdagar är exponeringen per bank därutöver begränsad till 1 000 MSEK.

Hantering av likviditetsrisk

Likviditetsrisk utgör risken att TeliaSonera kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka regleras med kontanter eller någon annan finansiell tillgång. TeliaSonera har internkontrollprocesser och beredskapsplaner för hantering av likviditetsrisk. Telia-Soneras policy är att ha en stark likviditetsposition vad avser tillgängliga likvida medel och/eller outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter. Per den 31 december 2009 och 2008 uppgick överskottslikviditeten (kortfristiga placeringar samt kassa och bank) till 22 797 MSEK respektive 12 857 MSEK. TeliaSonera AB:s överskottslikviditet placeras normalt i bank eller i kortfristiga räntebärande instrument med god kreditvärdighet. Vid årsskiftet hade inga sådana placeringar gjorts i räntebärande värdepapper med löptider överstigande 3 månader. Den genomsnittliga avkastningen på bankdepositioner och kortfristiga placeringar vid rapportperiodens slut var 0,4 procent för 2009 och 3,4 procent för 2008.

Förutom likvida medel har TeliaSonera bekräftade bankkreditlöften och checkräkningskrediter, vilka är avsedda för kortfristig finansiering och som likviditetsreserv, fördelade på följande sätt.

I miljoner av respektive valuta					31 dec 2009	31 dec 2008
Koncernenhet	Typ	Egenskaper	Slutförfall	Valuta	Rambelopp	Rambelopp
TeliaSonera AB	Revolving credit facility	Bekräftad, syndikerad	December 2011	EUR	1 000	1 000
TeliaSonera AB	Revolving credit facility	Bekräftad, bilateral	September 2010	SEK	–	2 000
TeliaSonera AB	Revolving credit facility	Bekräftad, bilateral	April 2013	SEK	1 400	1 400
TeliaSonera AB och dotterbolag	Checkräkningskrediter	Bekräftad, bilateral	–	SEK (flera)	1 853	1 204

Per den 31 december 2009 och 2008 var 532 MSEK respektive 1 407 MSEK av de totala kreditlöftena utnyttjade. Totalt fanns per den 31 december 2009 och 2008 tillgängliga outnyttjade bekräftade bankkreditlöften och checkräkningskrediter uppgående till 13 074 MSEK respektive 14 133 MSEK.

För koncernens räntebärande upplåning och icke räntebärande valutaderivat per den 31 december 2009 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur, inklusive amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Omräkning till SEK av belopp i utländsk valuta har gjorts till rådande valutakurs vid rapportperiodens slut. Terminsräntor har

använts för att uppskatta framtida räntebetalningar hänförliga till instrument med rörlig ränta. I de fall likvidavräkning görs brutto (valutaränteswappar, valutaswappar och valutaterminer) har samtliga värden redovisats brutto. Värden som angivits med förfall inom 12 månader motsvarar de redovisade värdena då diskonteringseffekten är oväsentlig.

Förväntade förfall MSEK	Jan–mar 2010	Apr–jun 2010	Jul–sep 2010	Okt–dec 2010	2011	2012	2013		2014 Senare år	Summa
Utnyttjad checkräkningskredit	243	123	121	39	7	–	–	–	–	533
Marknadsfinansiering	3 517	2 507	2 707	513	6 529	8 369	8 052	10 805	34 945	77 944
Övrig upplåning	6	303	5	94	1 662	508	379	7	46	3 010
Finansiella leasingavtal	9	7	8	7	21	9	6	4	4	75
Valutaränte- och ränteswappar
Skulder	299	180	2 529	177	1 987	5 341	4 307	475	9 318	24 613
Fordringar	–329	–581	–2 629	–136	–2 451	–5 766	–5 009	–900	–10 473	–28 274
Valutaswappar och valutaterminer
Skulder	37 122	130	–	72	–	–	–	–	–	37 324
Fordringar	–37 159	–130	–	–73	–	–	–	–	–	–37 362
Summa, netto	3 708	2 539	2 741	693	7 755	8 461	7 735	10 391	33 840	77 863

Förfallostruktur för och ytterligare information om icke räntebärande avsättningar och skulder samt ansvarsförbindelser och övriga kontraktsförpliktelser återfinns i not K23 "Övriga avsättningar", K24 "Övriga långfristiga skulder" och K25 "Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder" respektive K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".

Hantering av valutarisk

Valutarisk utgör risken för att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens resultat, finansiella ställning och/eller kassaflöden. Valutarisk kan indelas i transaktionsexponering och omräkningsexponering.

Transaktionsexponering uppkommer i nettot av operativa (export/import) och finansiella (räntor/amorteringar) in- och utflöden i valutor. TeliaSoneras allmänna policy är att skydda merparten av känd operativ transaktionsexponering upp till 12 månader framåt i tiden. Detta skydd initieras huvudsakligen via valutaterminskontrakt och avser fakturerade kassaflöden. Skydd av finansiella flöden som lån och placeringar görs däremot normalt för hela löptiden, även om denna är längre än 12 månader. Finansiella flöden längre än ett år säkras normalt med valutaränteswappar, medan kortare löptider säkras med valutaswappar eller valutaterminskontrakt. Från tid till annan kan även valutaoptioner användas.

TeliaSoneras portfölj av valutaränteswappavtal per den 31 december 2009 motsvarade följande valutor och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser redovisade värden.

Förväntade förfall MSEK	Jan–jun 2010	Jul–sep 2010	Okt–dec 2010	2011	2012	2013		2014 Senare år	Summa
Erhållna valutaränteswappar
Köp EUR	–	2 664	–	–	4 713	4 183	–	8 571	20 131
Köp USD	–	–	–	1 172	–	–	–	–	1 172
Köp JPY	–	–	–	238	–	–	–	390	628
Köp NOK	–	–	–	–	–	–	–	480	480
Summa erhållet	–	2 664	–	1 410	4 713	4 183	–	9 441	22 411
Betalda valutaränteswappar	–	–2 301	–	–1 282	–4 625	–3 744	–	–8 714	–20 666
Netto	–	363	–	128	88	439	–	727	1 745

TeliaSonera-koncernens portfölj av valutaswappavtal och valutaterminsavtal per den 31 december 2009, vilka säkrar lån och placeringar samt operativ transaktionsexponering, motsvarade följande valutor och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser likvidvärden.

Förväntade förfall	Jan–mar	Apr–jun	Jul–sep	Okt–dec
MSEK	2010	2010	2010	2010	2011–2014	Senare år	Summa
Sälj USD	4 774	118	–	72	–	–	4 964
Sälj EUR	1 980	–	–	–	–	–	1 980
Sälj DKK	129	–	–	–	–	–	129
Sälj NOK	92	–	–	–	–	–	92
Sälj GBP	40	–	–	–	–	–	40
Sälj övriga valutor	93	–	–	–	–	–	93
Summa sälj utländska valutor	7 108	118	–	72	–	–	7 298
Sälj SEK	30 014	12	–	–	–	–	30 026
Summa sälj	37 122	130	–	72	–	–	37 324
Köp EUR	–27 440	–8	–	–	–	–	–27 448
Köp DKK	–2 534	–	–	–	–	–	–2 534
Köp NOK	–1 492	–	–	–	–	–	–1 492
Köp USD	–1 427	–4	–	–	–	–	–1 431
Köp GBP	–487	–	–	–	–	–	–487
Köp övriga valutor	–69	–	–	–	–	–	–69
Summa köp utländska valutor	–33 449	–12	–	–	–	–	–33 461
Köp SEK	–3 710	–118	–	–73	–	–	–3 901
Summa köp	–37 159	–130	–	–73	–	–	–37 362
Netto	–37	–	–	–1	–	–	–38

Omräkningsexponering uppkommer i nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. TeliaSonera säkrar normalt inte sin omräkningsexponering.

TeliaSoneras nettoinvesteringar i utlandsverksamhet fördelade sig per valuta på följande sätt.

	31 dec 2009		31 dec 2008
Valuta	Belopp i MSEK	Procent	Belopp i MSEK	Procent
EUR	82 300	41,0	81 321	39,4
varav säkrad genom upplåning	17 900	8,9	6 149	3,0
NOK	34 560	17,2	32 142	15,6
TRY	20 896	10,4	26 704	12,9
RUB	18 247	9,1	16 946	8,2
DKK	14 247	7,1	15 700	7,6
LTL	6 948	3,5	8 098	3,9
EEK	6 135	3,1	5 438	2,6
USD	3 598	1,8	4 984	2,4
LVL	3 499	1,7	4 132	2,0
NPR	3 273	1,6	2 747	1,3
KZT	1 915	0,9	2 416	1,2
AZN	1 330	0,7	1 205	0,6
GEL	1 082	0,5	898	0,4
GBP	882	0,4	847	0,4
TJS	603	0,3	1 020	0,5
UZS	558	0,3	1 267	0,6
Övriga valutor	780	0,4	817	0,4
Summa	200 853	100,0	206 682	100,0

Känslighet för transaktionsexponering

TeliaSoneras kunder faktureras till övervägande del i respektive lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras netto via clearingcentraler. Det operativa behovet av att nettoköpa utländsk valuta föranleds därför främst av ett underskott i dessa avräkningar och en begränsad import av materiel.

Årets resultat skulle påverkas negativt med cirka 290 MSEK på årsbasis om den svenska kronan försvagades med 10 procentenheter mot samtliga övriga transaktionsvalutor, givet en operativ transaktionsexponering motsvarande den som gällde under 2009 och förutsatt att säkringsåtgärder ej vidtagits samt ej inkluderande eventuell påverkan vid valutaomräkning av andra poster ingående i årets resultat. Under motsvarande förutsättningar skulle årets resultat påverkas positivt med cirka 270 MSEK på årsbasis om euron, den danska kronan och de baltiska valutorna försvagades med 10 procentenheter mot den svenska kronan och samtliga övriga transaktionsvalutor.

Känslighet för omräkningsexponering

Koncernens eget kapital skulle påverkas positivt med cirka 18,3 GSEK om den svenska kronan försvagades med 10 procentenheter mot samtliga de valutor i vilka TeliaSonera har omräkningsexponering, baserat på exponeringen per den 31 december 2009 inklusive säkringar men exklusive eventuella eget kapital-effekter till följd av TeliaSoneras operativa behov av att nettoköpa utländsk valuta eller vid valutaomräkning av andra poster ingående i årets resultat. TeliaSoneras omräkningsexponering förväntas öka genom pågående expansion av koncernens internationella verksamheter.

Hantering av ränterisk

TeliaSoneras finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare, kassaflöde från löpande verksamhet och upplåning. Den räntebärande upplåningen exponerar koncernen för ränterisk. Ränterisk utgör risken för att förändringar i räntesatser påverkar koncernens räntenetto och/eller kassaflöden negativt.

Genomsnittliga räntesatser, inklusive tillhörande säkringsinstrument, för TeliaSonera AB:s utestående lång- respektive kortfristiga upplåning var vid rapportperiodens slut:

Procent	31 dec 2009	31 dec 2008
Långfristig upplåning	2,99	4,91
Kortfristig upplåning	3,91	5,30

Per den 31 december 2009 var cirka 61 procent av den totala upplåningen, inklusive tillhörande säkringsinstrument, föremål för räntejustering inom 12 månader.

TeliaSoneras finanspolicy anger riktlinjer för låneskuldens räntebindning respektive genomsnittliga löptid. Koncernen eftersträvar en avvägning mellan bedömd löpande kostnad för upplåningen och risken att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en plötslig, större ränteförändring. Koncernens policy är att låneskuldens räntebindning ("duration") normalt ska ligga mellan 6 månader och 4 år.

I de fall tillgänglig upplåningsform ränte- och/eller valutamässigt inte direkt motsvarar önskvärd struktur på låneportföljen, används olika former av derivat, till exempel ränteswappar och valutaränteswappar, för att anpassa strukturen vad avser räntebindning och/eller valuta.

TeliaSonera-koncernens portfölj av ränteswapp- och valutaränteswappavtal per den 31 december 2009 motsvarade följande räntetyper och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser redovisade värden.

Förväntade förfall	Jan–jun	Jul–sep	Okt–dec
MSEK	2010	2010	2010	2011	2012	2013	2014	Senare år	Summa
Erhållen ränta
Fast räntesats	–	1 626	–	1 649	5 492	432	3 474	15 747	28 420
Rörlig räntesats	–	1 696	–	641	4 713	4 818	708	10 719	23 295
Summa erhållet	–	3 322	–	2 290	10 205	5 250	4 182	26 466	51 715
Betald ränta
Fast räntesats	–	–2 336	–	–1 253	–	–723	–785	–1 994	–7 091
Rörlig räntesats	–	–657	–	–897	–9 859	–4 171	–3 409	–23 358	–42 351
Summa betalt	–	–2 993	–	–2 150	–9 859	–4 894	–4 194	–25 352	–49 442
Netto	–	329	–	140	346	356	–12	1 114	2 273

TeliaSonera AB har betecknat vissa ränteswappar som kassaflödessäkringar till skydd för förändringar i framtida kassaflöden avseende räntebetalningar på existerande skulder (även inkluderande vissa långfristiga lån som säkrar nettoinvesteringar, se not K21 "Långfristiga och kortfristiga lån"). Säkringsineffektivitet avseende utestående kassaflödessäkringar var försumbar och redovisades i årets resultat. Nettoförändringar av verkligt värde redovisade i övrigt totalresultat balanseras i en säkringsreserv som en komponent i eget kapital (se not K12 "Övrigt totalresultat"). Under 2009 avslutades inga kassaflödessäkringar till följd av att de ursprungligen prognostiserade transaktionerna inte inträffade inom den ursprungligen angivna tidsperioden.

Känslighet för ränterisk

TeliaSonera AB hade den 31 december 2009 räntebärande lån om 66,0 GSEK med en räntebindning om cirka 2,4 år, inklusive derivat. Volymen lån som var exponerade för ränteförändringar under den närmaste tolvmånadersperioden uppgick per detta datum till cirka 40 GSEK, givet ett antagande om att befintliga låneförfall under denna period refinansieras, och efter beaktande av derivat. Den exakta effekten på finansnettot av en ränteförändring från denna låneportfölj beror på när i tiden låneförfall inträffar liksom räntejusteringsdatum för lån med rörlig ränta, och att lånevolymen kan variera över tiden, vilket påverkar bedömd nivå för marknadsvärdeförändring i låneportföljen. Vid antagandet att dessa lån omsattes per den 1 januari 2010 till en räntesats som var en procentenhet högre än den som gällde per den 31 december 2009 och att räntesatsen förblev oförändrad vid denna nya nivå under 12 månader, skulle dock räntekostnaderna efter skatt öka med omkring 295 MSEK. Låneportföljens verkliga värde skulle förändras med cirka 1 700 MSEK om marknadsräntenivån förändrades med en procentenhet, givet samma lånevolym och den räntebindningstid på dessa lån som gällde den 31 december 2009.

Hantering av finansieringsrisk

TeliaSoneras samlade upplåning har normalt en längre kapitalbindning än räntebindning (kapitalbeloppet är bundet under längre tid än räntesatsen). På detta sätt kan koncernen erhålla önskvärd ränterisk utan att påta sig en hög finansieringsrisk. Koncernens policy är att genomsnittlig kapitalbindning på låneskulden bör överstiga 2 år. I syfte att reducera finansieringsrisken har koncernen som ambition att sprida låneförfall över en längre period. Per den 31 december 2009 var den genomsnittliga kapitalbindningen för TeliaSonera AB:s upplåning cirka 5,0 år.

TeliaSonera AB åtnjuter en god kreditrating hos kreditvärderingsinstituten Moody's och Standard & Poor's. Under 2009 bekräftade Moody's sin rating av TeliaSonera AB vilken är A3 för långfristig upplåning och P-2 för kortfristig upplåning med "Stable outlook". Standard & Poor's rating av TeliaSonera AB förblev oförändrat A- för långfristig upplåning och A-2 för kortfristig upplåning med "Stable outlook". De bägge institutens rating motsvarar en stark kreditvärdighet och bedöms därför ge TeliaSonera fortsatt god tillgång till finansmarknaderna.

TeliaSonera finansierar sig i huvudsak genom upplåning via sina obekräftade marknadsfinansieringsprogram direkt i svensk och internationell penning- och kapitalmarknad. TeliaSonera utnyttjar även viss bankfinansiering, vilken per den 31 december 2009 motsvarade cirka 5 procent av koncernens totala upplåning. Marknadsfinansieringsprogrammen utgör normalt ett kostnadseffektivt och flexibelt alternativ till bankfinansiering.

Pensionsskuldrisk

Nuvärdet av TeliaSoneras pensionsförpliktelser uppgick per den 31 december 2009 till 23 503 MSEK (se not K22 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor"). För att säkra dessa förpliktelser har TeliaSonera pensionsstiftelser, vars förvaltningstillgångar uppgick till 19 401 MSEK baserat på gällande marknadsvärden per den 31 december 2009. Pensionsstiftelsernas tillgångar utgör huvudsaklig finansieringskälla för TeliaSoneras pensionsförpliktelser och bestod per den 31 december 2009 av cirka 53 procent räntebärande tillgångar och cirka 47 procent aktier och andra tillgångar. Den förväntade genomsnittliga nettoavkastningen på pensionsstiftelsernas förvaltningstillgångar är 4,9 procent per år. Den del av pensionsförpliktelserna som inte täcks av förvaltningstillgångar redovisas i balansrapporten, efter justering för balanserade försäkringstekniska vinster och förluster samt balanserade intäkter avseende intjänande under tidigare perioder.

Under 2009 minskade de ackumulerade försäkringstekniska förlusterna från 5 035 MSEK till 3 890 MSEK. Den verkliga nettoavkastningen på förvaltningstillgångarna var 12,5 procent (minus 8,5 procent under 2008), huvudsakligen beroende på stigande kurser på eget kapital-instrument. Dock ökade nuvärdet av pensionsförpliktelserna genom lägre diskonteringsräntor.

Per den 31 december 2009 var den av styrelsen för den svenska pensionsstiftelsen, som svarar för cirka 84 procent av de totala förvaltningstillgångarna, beslutade strategiska tillgångsfördelningen 60 procent räntebärande tillgångar, 32 procent aktier och 8 procent övriga investeringar. Övriga investeringar avser främst hedgefonder och "private equity". Av de totala strategiska tillgångarna utgörs 40 procent av svenska statens realränteobligationer och 20 procent avser andra typer av svenska räntebärande tillgångar med låg kreditrisk. Av aktieandelen utgör svenska aktier 10 procentenheter och globala aktier 22 procentenheter. Faktisk tillgångsallokering tillåts avvika från den strategiska med +/–10 procent för räntebärande tillgångar och aktier. Alla tillgångar i den svenska pensionsstiftelsen förvaltas av utvalda externa förvaltare med specialistmandat.

Känslighet för pensionsskuldrisk

Pensionsförpliktelserna skulle påverkas med omkring 4,1 GSEK, givet att den genomsnittliga diskonteringsräntan minskade med en procentenhet från nu aktuell nivå om 4,1 procent per år. En sådan ökning av pensionsskulden, givet en räntenedgång, torde delvis kompenseras av en värdeökning i pensionsstiftelsernas räntebärande tillgångar. Baserat på befintlig tillgångsfördelning och den duration som pensionsstiftelserna hade i sina räntebärande tillgångar (inklusive realränteobligationer) per den 31 december 2009, och givet att övriga tillgångsslag i pensionsstiftelserna förblev värdemässigt oförändrade, bedöms en motsvarande räntenedgång öka värdet på stiftelsernas tillgångar med cirka 0,9 GSEK.

Yttre riskfaktorer kan från tid till annan komma att leda till försäkringstekniska modifieringar vilka medför en ökning av TeliaSoneras pensionsförpliktelser. Graden av påverkan på förpliktelserna kan dock inte kvantifieras innan sådana modifieringar genomförts.

Hantering av försäkringsbara risker

Försäkringsskyddet regleras av centrala riktlinjer och omfattar ett gemensamt paket av olika egendoms- och ansvarsförsäkringslösningar. Graden av försäkringsskydd beslutas av affärsenheter och andra enheter som är ansvariga för riskbedömningen. Enheten Corporate Insurance inom TeliaSonera AB hanterar de koncerngemensamma försäkringslösningarna och använder ett försäkringscaptive, TeliaSonera Försäkring AB, som strategiskt verktyg i hantering av försäkringslösningarna. Vissa av de risker som placeras i försäkringsbolaget återförsäkras i den internationella återförsäkringsmarknaden.

K28. Leasingavtal

TeliaSonera som leasetagare

Finansiell leasing

Koncernens finansiella leasing avser datorer och annan itutrustning, produktionsbilar, förmånsbilar och övriga fordon. Vidareuthyrning förekommer ej.

De leasade tillgångarnas redovisade värde uppgick vid rapportperiodens slut till:

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Anskaffningsvärde	104	623
Avgår ackumulerade av- och nedskrivningar	–35	–491
Nettovärde av finansiella leasingavtal	69	132

En betydande andel av leasingkontrakten förföll 2009. Av- och nedskrivningar uppgick till 107 MSEK respektive 135 MSEK för åren 2009 och 2008. Totalt erlagda leaseavgifter under dessa år var 37 MSEK respektive 63 MSEK.

Nuvärdet av framtida leaseavgifter för icke uppsägningsbara finansiella leasingavtal uppgick vid rapportperiodens slut till:

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Totala framtida minimileaseavgifter	75	114
Avgår räntebelastning	–6	–10
Nuvärde av framtida minimileaseavgifter	69	104

Framtida minimileaseavgifter och dessas nuvärden enligt icke uppsägningsbara finansiella avtal gällande den 31 december 2009 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:

Förväntade förfall MSEK	Jan–mar 2010	Apr–jun 2010	Jul–sep 2010	Okt–dec 2010	2011	2012	2013		2014 Senare år	Summa
Framtida minimileaseavgifter	9	7	7	8	21	8	6	5	4	75
Nuvärde av framtida minimi leaseavgifter	8	6	7	7	20	7	5	5	4	69

Operationell leasing

Koncernens operationella leasing avser i huvudsak lokaler för kontor och teknik, mark samt datorer och annan utrustning. Vissa avtal innefattar möjlighet till förlängning under varierande tidsperioder. Vidareuthyrning avser främst kontorslokaler.

Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2009 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:

Förväntade förfall MSEK	2010	2011	2012	2013	2014	Senare år	Summa
Framtida minimileaseavgifter	2 002	1 655	1 329	1 086	920	1 932	8 924
Vidareuthyrningar	21	9	4	2	–	–	36

Totalt erlagda hyror och leasingavgifter var 2 627 MSEK respektive 2 592 MSEK för åren 2009 och 2008. Intäkter för vidareuthyrda objekt uppgick till 21 MSEK och 23 MSEK för respektive år.

Vid utgången av 2009 omfattade lokalhyresavtalen cirka 761 000 kvadratmeter, inkluderande cirka 5 700 kvadratmeter kontorsyta för TeliaSoneras koncernkontor på Stureplan 8 i Stockholm. Förutom viss korttidsförhyrning varierar kontraktstiderna huvudsakligen mellan 3 och 50 år, med en genomsnittlig löptid om cirka 6 år. Hyresavtalen är tecknade på sedvanliga marknadsmässiga villkor. Vissa hyreskontrakt kan förlängas över varierande tidsperioder.

TeliaSonera som leasegivare

Finansiell leasing

Leasingportföljen inom TeliaSoneras kundfinansieringsverksamhet i Sverige, Finland, Danmark och Estland omfattar finansiering inom ramen för TeliaSoneras produkt- och tjänsteutbud. Löptiden på avtalen i stocken uppgår till cirka 12 kvartal. För nytecknade avtal under 2009 var löptiden 12 kvartal. 68 procent av samtliga avtal löper med fast ränta och 32 procent med rörlig ränta. Flertalet avtal ger möjlighet till förlängning. I Finland tillhandahåller TeliaSonera därutöver enligt ett finansiellt leasingavtal elmätare med SIM-kort för automatiserad avläsning till ett energiföretag som en del av TeliaSoneras paketerade tjänst. Avtalet har en löptid om 15 år och löper med fast ränta.

Nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter för icke uppsägningsbara finansiella leasingavtal uppgick vid rapportperiodens slut till:

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Minimileaseavgifter enligt finansiella leasingavtal	1 373	1 344
Ej garanterade restvärden som tillfaller leasegivaren	–1	–1
Bruttoinvestering i finansiella leasingavtal	1 372	1 343
Ej intjänade finansiella intäkter	–183	–210
Nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter (nettoinvestering i finansiella leasingavtal)	1 189	1 133

Bruttoinvestering respektive nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara finansiella avtal per den 31 december 2008 uppgick till:

Förväntade förfall MSEK	Jan–mar 2010	Apr–jun 2010	Jul–sep 2010	Okt–dec 2010	2011	2012	2013		2014 Senare år	Summa
Bruttoinvestering	96	96	96	95	271	174	89	66	389	1 372
Nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter	88	88	88	87	243	143	78	57	317	1 189

Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter uppgick den 31 december 2009 och 2008 till 9 MSEK respektive 8 MSEK. Kreditförluster på leasingfordringar reduceras av vinster vid försäljning av återlämnad utrustning.

Operationell leasing

Leasingportföljen avser huvudsakligen den internationella carrier-verksamheten och omfattar 20 avtal med andra internationella operatörer och 85 andra avtal. Avtalstiderna varierar mellan 10 och 25 år, med en genomsnittlig avtalslängd om 20 år. Därutöver är ett antal operationella leasingavtal relaterade till TeliaSoneras produkt- och tjänsteutbud till slutkunder i Sverige och Finland. Avtalstiderna varierar mellan 3 och 5 eller 6 år, med en genomsnittlig avtalslängd om cirka 3 år respektive 4 år.

De leasade tillgångarnas redovisade värde uppgick vid rapportperiodens slut till:

	31 dec	31 dec
MSEK	2009	2008
Anskaffningsvärde	4 417	4 013
Avgår ackumulerade av- och nedskrivningar	–2 902	–2 896
Bruttoredovisat värde	1 515	1 117
Tillkommer förutbetalda försäljningskostnader	0	0
Avgår förskottsbetalda leaseavgifter	–551	–449
Nettovärde av operationella leasingavtal	964	668

Av- och nedskrivningar gjordes med 329 MSEK under 2009 och med 286 MSEK under 2008.

Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2009 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:

Förväntade förfall	Jan–mar	Apr–jun	Jul–sep	Okt–dec
MSEK	2010	2010	2010	2010	2011	2012	2013		2014 Senare år	Summa
Framtida minimileaseavgifter	60	59	58	57	184	137	59	28	27	669

K29. Transaktioner med närstående

Svenska och finska staten

Svenska staten äger för närvarande 37,3 procent och finska staten 13,7 procent av utestående aktier i TeliaSonera AB. Resterande 49,0 procent av utestående aktier har ett spritt ägande.

TeliaSonera-koncernens utbud av tjänster och produkter erbjuds staterna, statliga myndigheter och statliga bolag i konkurrens med andra operatörer och på normala kommersiella villkor. Vissa statliga bolag och affärsverk bedriver med Telia-Sonera konkurrerande verksamhet. På motsvarande sätt köper TeliaSonera tjänster från statliga myndigheter och bolag till marknadsmässiga priser och på i övrigt normala kommersiella villkor. Enskilt svarar varken staterna, dessas myndigheter eller statliga bolag för en väsentlig andel av TeliaSoneras nettoomsättning eller resultat.

Den svenska telemarknaden regleras främst av lagen om elektronisk kommunikation (LEK) och av förordningar, föreskrifter och beslut enligt lagen. Operatörer som är anmälda enligt LEK ska betala en årlig avgift för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektroniska kommunikationer. TeliaSoneras avgift uppgick till 47 MSEK under 2009 respektive 46 MSEK under 2008. Därutöver betalar TeliaSonera, i likhet med övriga operatörer, årliga avgifter till Post- och telestyrelsen för myndighetens verksamhet enligt LEK och lagen om radio- och teleterminalutrustning. TeliaSonera betalade avgifter enligt dessa lagar med 45 MSEK under 2009 respektive 47 MSEK under 2008.

Den finska telemarknaden regleras främst av kommunikationsmarknadslagen och lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation samt förordningar, beslut och tekniska föreskrifter med stöd av dessa lagar. Under 2009 och 2008 betalade TeliaSonera 2,0 MEUR respektive 2,0 MEUR för användandet av radiofrekvenser och 0,8 MEUR respektive 0,8 MEUR för användning av nummer. Under 2009 och 2008 betalade TeliaSonera 0,2 MEUR respektive 0,1 MEUR för dataintegritetsövervakning och 0,9 MEUR respektive 0,8 MEUR som kommunikationsmarknadsavgift, d v s en allmän avgift för Kommunikationsverkets regleringsverksamhet.

Intressebolag och joint ventures

TeliaSonera säljer och köper tjänster och produkter till respektive från intressebolag och joint ventures. Dessa transaktioner görs på marknadsmässiga villkor. Såväl försäljning till som köp från dessa bolag avsåg i huvudsak Svenska UMTS-nät AB i Sverige och omfattade köpta och sålda 3G-kapacitets- respektive nätbyggnadstjänster.

I sammandrag fördelade sig transaktioner och balansposter med intressebolag och joint ventures på följande sätt.

		Januari–december eller 31 december
MSEK	2009	2008
Försäljning av varor och tjänster
Svenska UMTS-nät AB (joint venture)	320	357
Övriga	252	145
Summa köp av varor och tjänster	572	502
Köp av varor och tjänster
Svenska UMTS-nät AB (joint venture)	725	550
Övriga	192	159
Summa köp av varor och tjänster	917	709
Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	52	61
Lånefordringar
OAO MegaFon, Ryssland	–	362
Summa lånefordringar	–	362
Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	177	206

Pensions- och personalstiftelser

Per den 31 december 2009 ägde TeliaSoneras pensionsstiftelser 2 184 988 aktier i TeliaSonera AB, motsvarande 0,05 procent av röstetalet. Information om transaktioner och balansposter återfinns i not K22 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".

Per samma datum ägde TeliaSonera Finland Oyj:s Personalstiftelse 1 163 035 aktier i TeliaSonera AB, motsvarande 0,03 procent av röstetalet. Stiftelsen hanterar ett vinstdelningssystem i TeliaSoneras finska dotterbolag och enligt stadgarna ska 30 procent av årets erhållna betalning för vinstdelning investeras i Telia Sonera-aktier. Information om kostnader relaterade till vinstdelningssystemet återfinns i not K32 "Personal".

Åtaganden och erhållna säkerheter

TeliaSonera har gjort vissa åtaganden till förmån för dotterbolag, intressebolag och joint ventures och har erhållit säkerheter i form av aktier i intressebolag. Ytterligare information återfinns i not K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".

Nyckelpersoner i ledande ställning

Se avsnittet "Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i not K32 "Personal" för ytterligare information.

K30. Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister

Eventualtillgångar och ansvarsförbindelser

Vid rapportperiodens slut hade TeliaSonera inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Kreditgaranti till förmån för Svenska UMTS nät AB	2 025	2 275
Övriga kredit- och fullgörandegarantier m m	33	39
Delsumma (se Likviditetsrisk – Not K27)	2 058	2 314
Garantier för pensionsförplilktelser	248	243
Summa ansvarsförbindelser	2 306	2 557

Kredit- och fullgörandegarantier per den 31 december 2009 hade följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall MSEK	Jan–mar 2010	Apr–jun 2010	Jul–sep 2010	Okt–dec 2010	2011	2012	2013		2014 Senare år	Summa
Kredit- och fullgörandegarantier	–	250	16	250	1 527	–	0	–	15	2 058

Vissa av koncernens lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. I några av TeliaSonera AB:s senast tecknade avtal om finansieringsprogram ingår regler avseende "change of control", vilka tillåter långivarna att på vissa villkor återkalla programmet före avtalad förfallotidpunkt. Bland de villkor som uppställts ingår att en ny ägare får ett bestämmande inflytande över TeliaSonera AB, bland annat även medförande en sänkning av TeliaSonera AB:s officiella kreditvärdering till en icke-solid nivå ("non-investment grade").

För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som TeliaSonera eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt respektive förbindelse.

Som säkerhet för vissa lån upptagna av TeliaSoneras hälftenägda joint venture Svenska UMTS-nät AB enligt en till 4 050 MSEK uppgående kreditfacilitet beviljad av tredje part, har Telia-Sonera och Tele2, den andre delägaren, vardera men inte solidariskt utställt kreditgarantier på maximalt 2 025 MSEK till långivarna och pantsatt sina aktier i Svenska UMTS-nät. Under kreditfaciliteten upptagna lånebelopp kan under vissa omständigheter, inkluderande det fall att antingen TeliaSonera eller Tele2 direkt eller indirekt upphör att äga 50 procent av aktierna i bolaget, förfalla till förtida återbetalning om inte långivarna i förväg lämnat sitt medgivande. TeliaSonera har inga avtalsenliga förpliktelser att lämna ytterligare kapitaltillskott till eller kreditgarantier till förmån för Svenska UMTS-nät. Per den 31 december 2009 hade Svenska UMTS-nät via kreditfaciliteten lånat 3 490 MSEK, varav TeliaSonera garanterade 50 procent eller 1 745 MSEK.

Erhållna säkerheter

OAO Telecominvest (TCI), till 26,1 procent ägt av TeliaSonera, äger 31,3 procent av aktierna i TeliaSoneras intressebolag OAO MegaFon. I avsikt att säkerställa TeliaSoneras ägande i Mega-Fon har TeliaSonera tecknat avtal med TCI och en aktieägare i TCI, inklusive ett avtal enligt vilket TCI har pantsatt 8,2 procent av aktierna i MegaFon till TeliaSonera. TCI har pantsatt sina återstående aktier i MegaFon, motsvarande ett 23,1-procentigt innehav i MegaFon, som säkerhet för ett lån till AF Telecom Holding, som är en av aktieägarna i TCI.

Övriga oredovisade kontraktsförpliktelser

Ställda säkerheter

Vid rapportperiodens slut fördelade sig ställda säkerheter på följande sätt.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Avseende långfristig upplåning: Aktier i Svenska UMTS-nät AB	334	84
Avseende pensionsförpliktelser: Fastighetsinteckningar	21	23
Avseende pensionsförpliktelser: Kortfristiga fordringar	30	46
Avseende garantiavsättningar: Spärrade bankmedel	269	1 158
Avseende övriga avsättningar: Obligationer och korta placeringar	101	140
Avseende checkräkningskrediter: Företagsinteckningar	–	18
Avseende operationella leasingavtal: Fastighetsinteckningar	3	3
Avseende operationella leasingavtal: Spärrade bankmedel	1	1
Avseende depositioner från kunder: Spärrade bankmedel	63	119
Avseende kapitalandelar i intressebolag: Spärrade bankmedel	–	37
Avseende domstolsförhandlingar: Spärrade bankmedel	–	225
Summa ställda säkerheter	822	1 854

Per den 31 december 2009 hade TeliaSonera redovisat samtliga åtaganden till förmån för Ipse 2000 S.p.A. som en garantiavsättning. Ipses betalningar till italienska staten för dess 3G-licens har säkerställts genom bankgarantier. I enlighet med avtal med banken har Ipse och bolagets aktieägare, däribland TeliaSonera, ställt säkerhet i form av spärrade bankmedel för återstående licensbetalningar fram till 2010. TeliaSoneras andel av ställda säkerheter uppgår till 258 MSEK (25 MEUR). Ytterligare information återfinns i not K23 "Övriga avsättningar".

Koncernens oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2009 avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar hade följande förväntade förfallostruktur.

Förväntad investeringsperiod MSEK	Jan–mar 2010	Apr–jun 2010	Jul–sep 2010	Okt–dec 2010	2011	2012	2013		2014 Senare år	Summa
Immateriella anläggningstillgångar	47	1	0	5	9	14	1	1	1	79
Materiella anläggningstillgångar	398	218	24	25	–	–	–	–	–	665
Summa (se Likviditetsrisk – Not K27)	445	219	24	30	9	14	1	1	1	744

Merparten av åtaganden avseende materiella anläggningstillgångar omfattar kontrakterad utbyggnad av TeliaSoneras mobila och fasta nät i Sverige.

TeliaSoneras spanska dotterbolag Xfera Móviles S.A. betalar årliga frekvensomfångsavgifter under giltighetstiden för sin 3Glicens vilken löper ut 2020. Avgiften bestäms varje år av de spanska myndigheterna och är för 2010 fastställd till 281 MSEK (27 MEUR).

I december 1998 ingick TeliaSonera Finland Oyj (tidigare Sonera Oyj) ett "cross-border finance lease-leaseback"-avtal avseende nätutrustning för mobil telekommunikation. Utrustningen hade per den 31 december 2009 inget återstående redovisat värde. Avtalets löptid är 15 år med en förtida utköpsoption i januari 2010. TeliaSonera fastställde att transaktionerna i allt väsentligt inte var leasingtransaktioner och upptog värdena netto i balansrapporten. Såväl leasingfordringarna som leasingskulderna reglerades vid avtalets ingående och TeliaSonera erhöll netto en ersättning om 11 MUSD (9 MEUR) vilken upptogs som ett erhållet förskott och har resultatredovisats som finansiell intäkt över leasingperioden. Under 2008 gjordes några förändringar av strukturen varigenom TeliaSonera tillhandahöll ytterligare säkerhet gentemot vissa avtalsintressenter. TeliaSonera har frånsagt sig alla förpliktelser enligt avtalet men behåller äganderätten till utrustningen. Under avtalstiden kan TeliaSonera dock inte avyttra utrustningen men utbyten kan göras. Utköpsoptionen utnyttjades i januari 2010 vilket avslutade avtalet, men under 2010

måste TeliaSonera uppfylla några återstående betalningsåtaganden, för vilka tillgångar redan reserverats inom ramen för den övergripande avtalsstrukturen och vilka ej förväntas överstiga 40 MUSD.

Rättsliga och administrativa tvister

Inom ramen för den löpande affärsverksamheten är TeliaSonera part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande utifrån affärsjuridiska aspekter samt frågor avseende reglering av telekommunikationsområdet och konkurrenslagstiftning. I synnerhet är TeliaSonera part i ett flertal tvister avseende samtrafikavgifter, vilka påverkar framtida intäkter. Förutom nedan beskrivna tvister är TeliaSonera inte part i några domstolstvister, skiljeförfaranden eller regulatoriska tvister som kan förväntas få en väsentlig negativ effekt på koncernens verksamhet, ekonomiska ställning eller resultat.

Under andra halvåret 2001 framställde ett antal operatörer krav mot TeliaSonera hos Konkurrensverket och verket inledde en utredning av TeliaSoneras priser för ADSL-tjänster. Enligt kraven var skillnaden mellan TeliaSoneras grossistpriser och slutkundspriser för liten för att konkurrensen ska kunna bli effektiv på slutkundsmarknaden. I december 2004 lämnade Konkurrensverket in en stämning mot TeliaSonera vid Stockholms tingsrätt, där det gjordes gällande att företaget hade missbrukat sin dominerande ställning. Konkurrensverket kräver en avgift på 144 MSEK. TeliaSonera anser inte att det har gjort sig skyldigt till otillåten prissättning. Efter det att Konkurrensverket inlämnat stämningsansökan har Tele2 den 1 april 2005 respektive Spray Network den 29 juni 2006 framfört krav på omfattande skadestånd från TeliaSonera på grund av det påstådda missbruket av dominerande ställning. TeliaSonera kommer att kraftfullt bestrida Tele2:s och Spray Networks krav. Skadeståndsprocesserna har skjutits upp i avvaktan på utgången i ärendet mellan TeliaSonera och Konkurrensverket.

TeliaSonera är för närvarande involverat i rättstvister med Primav Construcoes e Comercio och Telmig, tidigare aktieägare i den brasilianska mobiloperatören Tess, rörande dessa aktieägares avyttring av sina innehav i Tess liksom vissa köpoptioner och teckningsrätter i Tess. Samtidigt som TeliaSonera avyttrat Tess-innehavet har vissa garantier utställts för att kompensera köparen för vissa förluster avseende ovannämnda domstolstvister. TeliaSonera kommer kraftfullt att bestrida samtliga krav i samband med dessa tvister. Även om TeliaSonera inte anser det sannolikt att tvisterna avgörs till TeliaSoneras nackdel har TeliaSonera, mot bakgrund av att domstolsförfarandena förutses bli utdragna i tiden, redovisat en avsättning för beräknade framtida advokatkostnader.

Geocell LLC, TeliaSoneras dotterbolag i Georgien, har mottagit ett beslut från den lokala skattemyndigheten med krav på en straffavgift avseende mervärdeskatt uppgående till 101 MGEL (cirka 450 MSEK). Efter överklagande har ärendet återremitterats till skattemyndigheten för förnyad prövning. Geocell kommer att kraftfullt bestrida skattemyndighetens krav.

K31. Kassaflödesinformation

Kassaflöde från löpande verksamhet enligt den direkta metoden

MSEK	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Betalningar från kunder	109 903	103 143
Betalningar till anställda och leverantörer	–76 239	–71 793
Kassaflöde genererat av verksamheten	33 664	31 350
Erhållna utdelningar	2 153	1 410
Erhållna räntor	371	787
Betalda räntor	–2 141	–2 569
Betalda inkomstskatter	–3 056	–3 892
Kassaflöde från löpande verksamhet	30 991	27 086

Icke-kontanta transaktioner Återställningsåtaganden

Åtaganden avseende framtida nedmontering av teknisk utrust-

ning och återställning av mark medförde icke-kontanta investeringar om 1 055 MSEK och 443 MSEK under åren 2009 respektive 2008.

Bytestransaktioner avseende fastighetsnät

TeliaSonera tillhandahåller och installerar fastighetsnät och erhåller som ersättning en 5–10-årig ensamrätt att leverera tjänster via sådana fastighetsnät. Dessa aktiviteter medförde under 2009 och 2008 icke-kontanta byten om 391 MSEK respektive 141 MSEK.

Förvärv och avyttringar

TeliaSonera-koncernen omstruktureras löpande genom förvärv och avyttring av eget kapital-instrument eller verksamheter. Verkligt värde på förvärvade tillgångar och övertagna skulder i dotterbolag och det totala kassaflödet från förvärv fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Immateriella anläggningstillgångar	–1 899	–5 132
Materiella anläggningstillgångar	–28	–464
Finansiella anläggningstillgångar, kundfordringar, varulager m m	–19	–268
Likvida medel	–3	–105
Eget kapital-justeringar avseende transaktioner före rörelseförvärvet	–	–8
Minoritetsandelar	–1 853	478
Avsättningar	–13	408
Långfristiga skulder	–1 047	294
Kortfristiga skulder	21	612
Summa köpeskilling	–4 841	–4 185
Avgår återbetalning av vissa lån	–	–40
Avgår köpeskilling erlagd före rörelseförvärvet	–	75
Avgår likvida medel i förvärvade dotterbolag	3	105
Kassautflöde från förvärvade dotterbolag, netto	–4 838	–4 045
Köpeskilling för övriga förvärv	–264	–34
Summa kassautflöde från förvärv	–5 102	–4 079

Under 2009 avsåg kassautflödet huvudsakligen förvärvet av ytterligare aktier i AS Eesti Telekom i Estland och under 2008 förvärvet av 51 procent av aktierna i TeliaSonera Asia Holding B.V. med verksamhet i Nepal och Kambodja.

Verkligt värde på avyttrade tillgångar och överlåtna skulder i dotterbolag och det totala kassaflödet från avyttringar fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Finansiella anläggningstillgångar, kundfordringar, varulager m m	–	6
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning	–	1
Skulder avseende anläggningstillgångar som innehas för försäljning	–	–1
Summa försäljningspris	–	6
Avgår likvida medel i avyttrade dotterbolag	–	–
Kassainflöde från avyttrade dotterbolag, netto	–	6
Försäljningspris för övriga avyttringar	887	26
Summa kassainflöde från avyttringar	887	32

Försäljningspris för övriga avyttringar under 2009 innefattade 724 MSEK avseende vissa teckningsrätter sålda i samband med privatiseringen av Azercell Telekom B.M. i Azerbajdzjan.

K32. Personal

Anställda, löner och sociala kostnader

Under 2009 minskade antalet anställda med 2 437 till 29 734 vid årsskiftet (32 171 vid föregående årsskifte) till följd av vidtagna effektiviseringsåtgärder i befintliga verksamheter, främst i Sverige och Finland. De fyra smärre rörelseförvärven under 2009 tillförde 35 anställda.

Genomsnittligt medelantal anställda per land var:

		Jan–dec 2009		Jan–dec 2008
Land	Totalt (antal)	varav män (%)	Totalt (antal)	varav män (%)
Sverige	9 170	50,5	10 152	52,1
Finland	4 981	60,6	5 258	59,9
Norge	1 181	68,9	1 245	67,9
Danmark	1 759	64,1	1 736	65,5
Litauen	3 605	49,9	3 694	51,6
Lettland	960	45,6	1 064	47,6
Estland	2 094	55,6	2 310	58,8
Spanien	84	71,4	79	70,9
Kazakstan	1 368	40,7	1 483	40,6
Azerbajdzjan	692	62,0	622	43,1
Uzbekistan	744	62,6	806	64,0
Tadzjikistan	605	66,9	605	64,8
Georgien	304	43,2	275	49,1
Moldavien	334	43,7	313	47,0
Nepal	471	75,4	92	54,0
Kambodja	179	64,8	44	67,6
Ryssland	53	65,5	56	62,5
Storbritannien	48	64,6	45	64,4
Övriga länder	183	72,0	158	73,0
Summa	28 815	54,5	30 037	55,9

Totalt bedrevs verksamhet i 32 länder under såväl 2009 som 2008.

Ledande befattningshavare fördelade sig könsmässigt på följande sätt. Med ledande befattningshavare avses ordinarie styrelseledamöter, verkställande direktörer samt övriga personer i ledningsgrupper på koncernnivå, affärsområdesnivå och bolagsnivå.

		31 dec 2009		31 dec 2008
Procent	Styrelser	Övriga ledande befattningshavare	Styrelser	Övriga ledande befattningshavare
Kvinnor	27,1	36,3	19,2	32,1
Män	72,9	63,7	80,8	67,9
Summa	100,0	100,0	100,0	100,0

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader och övriga personalkostnader uppgick totalt till:

MSEK	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Löner och andra ersättningar	11 152	11 011
Sociala kostnader
Arbetsgivaravgifter	1 995	2 134
Pensionskostnader	1 557	1 172
Summa sociala kostnader	3 552	3 306
Aktiverat eget arbete	–598	–360
Övriga personalkostnader	700	1 099
Summa personalkostnader per kostnadsslag	14 806	15 056

Löner och andra ersättningar fördelade sig mellan ledande befattningshavare respektive övriga anställda på följande sätt. Rörlig ersättning redovisas som kostnad under respektive år, medan utbetalning görs efterföljande år.

		Jan–dec 2009		Jan–dec 2008
MSEK	Ledande befattningshavare (varav rörlig ersättning)	Övriga anställda	Ledande befattningshavare (varav rörlig ersättning)	Övriga anställda
Löner och andra ersättningar	179 (30)	10 973	155 (27)	10 856

Pensionskostnaderna för ledande befattningshavare var 33 MSEK och 25 MSEK för åren 2009 respektive 2008.

Under 2009 och 2008 hade TeliaSoneras finska dotterbolag kostnader för vinstdelning med de anställda uppgående till 40 MSEK respektive 66 MSEK.

Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå

Styrelsen

Enligt beslut av årsstämman 2009 i TeliaSonera AB utgår årligt arvode till styrelsens ledamöter med 1 000 000 SEK för ordföranden och med 425 000 SEK per person för övriga stämmovalda ledamöter. Därutöver utgår årligt arvode till ledamöterna i styrelsens revisionsutskott med 150 000 SEK till ordföranden och med 100 000 SEK per person till övriga ledamöter. Vidare utgår årligt arvode till ledamöterna i styrelsens ersättningsutskott med 40 000 SEK till ordföranden och med 20 000 SEK per person till övriga ledamöter. För annat styrelseutskottsarbete utgår inte något särskilt arvode. Arbetstagarrepresentanterna erhåller inte något styrelsearvode. Det finns inga åtaganden om pensionsförmåner för externa styrelseledamöter.

Koncernledningen

Årsstämman beslutade i april 2009 att ersättningskomponenterna för chefsavtal slutna efter april 2009 får bestå av grundlön, pension och andra förmåner. Ersättningskomponenterna för chefsavtal slutna före april 2009 får bestå av grundlön, årlig rörlig ersättning upp till maximalt 50 procent av grundlönen, pension och andra förmåner.

Den övergripande principen i "Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare" med anställningsavtal slutna efter april 2009 som beslutades av årsstämman 2009 är att ersättning och övriga anställningsvillkor för ledande befattningshavare ska vara konkurrenskraftiga för att säkerställa att TeliaSonera kan attrahera och behålla kvalificerade ledande befattningshavare. Den totala ersättningen ska bestå av grundlön, pension och övriga

förmåner. Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner. Grundlönen sätts individuellt och ska ligga i linje med lönenivåerna på den marknad där den aktuella befattningshavaren är anställd. Pensionsplaner ska följa praxis på den lokala marknaden och om möjligt vara premiebaserade för nyutnämnda ledande befattningshavare. Avtal med ledande befattningshavare ska innehålla en uppsägningstid på minst 6 månader från den anställde och högst 12 månader (6 månader för koncernchefen) från bolaget. Vid uppsägning från bolagets sida erhålles ett avgångsvederlag motsvarande den månatliga grundlönen under högst 12 månader (24 månader för koncernchefen). Övriga förmåner ska vara konkurrenskraftiga på den lokala marknaden. Styrelsen får göra mindre avvikelser på individuell basis från dessa riktlinjer.

Ersättning till koncernchefen, vice verkställande direktören (vVD) och övriga medlemmar av koncernledningen utgörs av grundlön, årlig rörlig ersättning, vissa skattepliktiga förmåner samt pensionsförmåner. TeliaSonera hade per den 31 december 2009 inget aktierelaterat incitamentsprogram. Med "övriga medlemmar av koncernledningen" avses de 8 personer som rapporterar direkt till koncernchefen och som tillsammans med koncernchefen och vVD utgjorde TeliaSoneras koncernledning den 31 december 2009. Samtliga 10 medlemmar av koncernledningen var anställda före april 2009.

För koncernchefen, vVD och övriga medlemmar av koncernledningen är den årliga rörliga ersättningen maximerad till 50 procent av grundlönen. Den rörliga ersättningen baseras på koncernens finansiella resultat, det egna ansvarsområdets finansiella resultat och individuellt uppsatta mål.

Pensionsförmåner och andra förmåner till koncernchefen, vVD och övriga medlemmar av koncernledningen enligt beskrivningen ovan utgör en del av det samlade ersättningspaketet.

Ersättningar och övriga förmåner under året, kapitalvärde av pensionsåtaganden

					Summa ersätt	Kapitalvärde av
SEK	Styrelsearvode/ Grundlön	Rörlig ersätt ning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	ningar och förmåner	pensions åtagande
Styrelsen
Tom von Weymarn, ordförande	1 140 024	–	–	–	1 140 024	–
Maija-Liisa Friman	562 506	–	–	–	562 506	–
Conny Karlsson	505 011	–	–	–	505 011	–
Lars G Nordström	445 008	–	–	–	445 008	–
Timo Peltola	447 091	–	–	–	447 091	–
Lars Renström	333 756	–	–	–	333 756	–
Jon Risfelt	525 012	–	–	–	525 012	–
Caroline Sundewall	477 507	–	–	–	477 507	–
Koncernledningen
Lars Nyberg, koncernchef	8 404 800	3 235 848	347 334	8 424 096	20 412 078	–
Per-Arne Blomquist, vVD	4 738 008	1 824 130	549 841	1 821 852	8 933 831	–
Övriga medlemmar av koncernledningen (8 personer)	22 854 566	8 404 233	3 198 275	10 825 118	45 282 192	38 557 980
Tidigare koncernchefer och vVD (7 personer)	–	–	–	–	–	179 890 234
Summa	40 433 289	13 464 211	4 095 450	21 071 066	79 064 016	218 448 214

Kommentarer till tabellen:

• Med styrelsearvode avses i förekommande fall också ersättning för arbete i revisionsutskottet och ersättningsutskottet. Arvode utbetalas månadsvis.
• Rörlig ersättning har redovisats som kostnad 2009, medan utbetalning görs under 2010. 2009 års utfall för rörlig ersättning till koncernchefen motsvarade 38,5 procent av grundlönen, till vVD 38,5 procent och till övriga medlemmar av koncernledningen 33,7–38,5 procent av grundlönen. Under 2009 utbetalades rörlig ersättning avseende prestationer under 2008 uppgående till 3 100 800 SEK för koncernchefen, 766 667 SEK för vVD och 7 595 961 SEK för övriga medlemmar av nuvarande koncernledning.
• Övriga förmåner avser i huvudsak förmånsbil men också ett antal andra beskattningsbara förmåner. En övrig medlem av koncernledningen har rätt till ersättning för bostadskostnad. I frånvaron av ett långsiktigt program för rörlig ersättning kompenseras vVD och en övrig medlem av koncernledningen i form av ett årligt fast belopp vilket ingår i totalbeloppet för Övriga förmåner. Kompensationen upphör om och när en möjlig belöning från ett långsiktigt program för rörlig ersättning införs.
• Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. Ytterligare information om pensionsvillkoren återfinns nedan.

Pensionsförmåner

TeliaSonera har såväl förmånsbestämda som premiebestämda pensionslösningar för ledande befattningshavare. En förmånsbestämd lösning ger en pensionsnivå som är förutbestämd som en procentsats av pensionsgrundande lön vid pensionsavgång. En premiebestämd lösning ger en premie till pensionsplanen bestämd som en procentsats av pensionsgrundande lön. Nivån på pensionsförmånen vid pensionsavgång bestäms av betalda premier och avkastningen på investeringarna efter avdrag för förvaltningskostnader. Från och med juli 2006 är den förmånsbestämda planen stängd för nyanställda i koncernen och ledande befattningshavare erbjuds endast premiebestämda pensionslösningar.

Koncernchefen och vVD

Koncernchefens pensionsplan utgör en tvådelad premiebestämd lösning. Den första delen ger en på grundlönen baserad premie om 4,5 procent av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av den del av lönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet fastställs årligen av den svenska regeringen och var 50 900 SEK för 2009. Den andra delen är en fast årlig premie om 6 000 000 SEK. För vVD betalas i stället en ytterligare premie om 10 procent av grundlönen. Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs omedelbart. Normal pensionsålder är 65 år. Företaget kan dock begära att koncernchefen går i förtida pension tidigast från och med 60 års ålder och koncernchefen kan på egen begäran gå i förtida pension tidigast från och med 60 års ålder. Premiebetalningar till pensionsplanen upphör vid pensionsavgång eller tidigare om koncernchefen lämnar företaget av annat skäl.

Övriga medlemmar av koncernledningen

Övriga medlemmar av koncernledningen har individuella pensionslösningar. Tre medlemmar omfattas av förmånsbestämda pensionslösningar och fem medlemmar av premiebestämda pensionslösningar. Två av medlemmarna med förmånsbestämda pensionslösningar har pensionsålder 62 respektive 60 år. Pensionsåldern för återstående sex medlemmar är 65 år.

Den förmånsbestämda pensionsplanen för de två medlemmar som har pensionsålder understigande 65 år ger 70 procent av pensionsgrundande lön fram till 65 års ålder. För alla medlemmar som omfattas av förmånsbestämda pensionslösningar utgår ålderspensionen från 65 års ålder och livslångt i enlighet med ITP2 med en ytterligare förmån om 32,5 procent av pensionsgrundande lön överstigande 20 inkomstbasbelopp för två medlemmar och 32,5 procent av pensionsgrundande lön överstigande 30 inkomstbasbelopp för en medlem. Pensionsgrundande lön inkluderar grundlön och rörlig ersättning för de medlemmar som var anställda före den 1 juli 2002. För de som anställts efter den 1 juli 2002 är endast grundlönen pensionsgrundande.

ITP2 ger 10 procent av pensionsgrundande lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp, 65 procent av den del av pensionsgrundande lön som ligger mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp och 32,5 procent av den del av pensionsgrundande lön som ligger mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp. Lön överstigande 30 inkomstbasbelopp är inte pensionsgrundande. Förmånerna är oantastbara.

För fem medlemmar utges premier i enlighet med ITP1 om 4,5 procent av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av den del av lönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp beräknat på grundlönen. För tre medlemmar utges ytterligare premier om 20 procent av grundlönen och för en medlem en ytterligare premie om 15 procent av grundlönen. Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs omedelbart.

Avgångsvederlag

Avslutning av koncernchefens anställning från företagets eller koncernchefens sida kräver skriftlig uppsägning 6 månader i förväg av endera parten. Om en uppsägning av anställningsförhållandet skulle initieras från företagets sida innan koncernchefen har hunnit fylla 60 år är koncernchefen berättigad till ett avgångsvederlag uppgående till två fasta årslöner utbetalt månadsvis i 24 lika delar. Lön under uppsägningstid och avgångsvederlaget reduceras med andra inkomster. Vid uppsägning från koncernchefens sida utgår inget avgångsvederlag.

Uppsägning av anställningen för vVD respektive övriga medlemmar av koncernledningen kräver skriftligt varsel 6 månader i förväg från den anställdes sida och 12 månader från företagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida är medlemmen berättigad till ett avgångsvederlag uppgående till en fast årslön utbetalt månadsvis i 12 lika delar. Lön under uppsägningstiden och avgångsvederlaget reduceras med andra inkomster. Vid uppsägning från den anställdes sida utgår inget avgångsvederlag.

Berednings- och beslutsprocess

Med tillämpning av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutas av årsstämman varje år, beslutar styrelsen om koncernchefens samlade ersättningspaket utifrån ersättningsutskottets rekommendation. Samlade ersättningspaket till övriga medlemmar av koncernledningen godkänns av ersättningsutskottet på förslag av koncernchefen.

K33. Revisionsarvoden och revisionstjänster

Följande ersättningar har utgått till revisionsföretag för revision och annan granskning enligt tillämplig lagstiftning samt för rådgivning och annat biträde som föranleds av iakttagelser vid granskningen. Ersättning har också utgått för fristående rådgivning från koncernens eller andra revisionsföretag inom områdena Tax/Law och Corporate Finance samt andra konsulttjänster. Revisionsarvoden till övriga revisionsföretag avser dotterbolag eller intressebolag och joint ventures som inte revideras av koncernens revisionsföretag. Revisorer väljs av årsstämman.

PricewaterhouseCoopers AB (PwC) har varit TeliaSonera AB:s revisionsföretag (koncernrevisorer) sedan den 28 april 2004 och omvaldes på 3 år vid årsstämman 2008.

MSEK	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
PwC
Revision	48	46
Revisionsnära tjänster	5	2
Skatterådgivning	1	0
Övriga tjänster	4	1
Summa PwC	58	49
Ernst & Young (E&Y)
Revision, revisionsnära tjänster	–	–
Skatterådgivning	1	1
Övriga tjänster	4	7
Summa E&Y	5	8
KPMG
Revision, revisionsnära tjänster	–	–
Skatterådgivning	6	5
Övriga tjänster	–	2
Summa KPMG	6	7
Övriga revisionsföretag
Revision, revisionsnära tjänster	2	2
Skatterådgivning och övriga tjänster	5	5
Summa övriga revisionsföretag	7	7
Totalt	76	71

Därutöver uppgick ersättningar till revisionsföretag aktiverade som transaktionskostnader vid rörelseförvärv och liknande transaktioner totalt till 1 MSEK under 2009 (övriga tjänster utförda av E&Y) och till 5 MSEK under 2008 (övriga tjänster utförda av KPMG uppgående till 1 MSEK respektive av Övriga revisionsföretag uppgående till 4 MSEK).

Inom ramen för svensk lagstiftning är revisionsutskottet inom styrelsen för TeliaSonera AB bland annat ansvarigt för övervakning av oberoendefrågor avseende TeliaSoneras revisorer. Styrelsen har antagit en policy för förhandsgodkännande av revisionsnära tjänster och tillåtna övriga tjänster som tillhandahålls av revisionsföretag.

K34. Rörelseförvärv m m

Smärre rörelseförvärv under 2009

För ett antal smärre rörelseförvärv under 2009 var anskaffningsvärdet sammantaget 153 MSEK och netto kassautflöde 150 MSEK. Goodwill uppgick totalt till 75 MSEK, varav 16 MSEK allokerades till affärsområde Mobilitetstjänster, 54 MSEK till affärsområde Bredbandstjänster och 5 MSEK till rapportsegmentet Övrig verksamhet.

Goodwill förklaras av stärkta marknadspositioner. Totalt anskaffningsvärde och verkliga värden har fastställts tillfälligt, då de baseras på preliminära värderingar och är beroende av att vissa sakförhållanden bekräftas. Förvärvsredovisningen kan därför komma att justeras.

Förvärvsanalysen för Asia Holding slutförd

Under fjärde kvartalet 2009 slutfördes förvärvsanalysen för TeliaSonera Asia Holding B.V., det holländska bolaget med aktieinnehav i mobiloperatörer i Nepal och Kambodja vilket förvärvades i oktober 2008. Ett fåtal justeringar gjordes, vilket medförde lägre värden för mobillicensen och den sammanhängande uppskjutna skatteskulden samt en högre nettoskuldsättning. Goodwill ökade netto med 160 MSEK.

K35. Risker och osäkerheter

TeliaSonera verkar på en rad olika geografiska produkt- och tjänstemarknader i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen. Detta medför att TeliaSonera exponeras för ett antal risker och osäkerhetsfaktorer. TeliaSonera har definierat begreppet risk som allt som kan få en väsentlig negativ effekt på uppnåendet av TeliaSoneras mål. Risker kan vara hot, osäkerhetsfaktorer eller förlorade möjligheter som hör samman med TeliaSoneras nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter.

TeliaSonera har ett etablerat ramverk för riskhantering för att regelbundet identifiera, analysera och bedöma samt rapportera verksamhetsrisker, finansiella risker och osäkerhetsfaktorer, samt minska dessa risker när så är lämpligt. Riskhantering är en integrerad del av TeliaSoneras affärsplaneringsprocess och uppföljning av affärsprestationer. Nedan följer en beskrivning av faktorer som kan påverka TeliaSoneras affärsverksamhet, finansiella ställning, resultat eller aktiekurs från tid till annan.

Risker förknippade med branschen och marknadsvillkoren

Förändringar i världsekonomin

Förändringar på de globala finansmarknaderna och i världsekonomin är svåra att förutspå. TeliaSonera har en stark balansräkning och verkar i en bransch som är relativt konjunkturoberoende eller påverkas sent i konjunkturcykeln. Emellertid skulle en allvarlig eller långdragen recession i de länder där TeliaSonera är verksamt påverka företagets kunder och skulle kunna ge en negativ påverkan på tillväxt och resultat genom minskade inköp av telekommunikationstjänster.

Målsättningen är att förfallotidpunkterna för TeliaSoneras låneportfölj ska vara jämnt fördelade över flera år och refinansiering förväntas ske genom utnyttjande av obekräftade marknadsfinansieringsprogram och banklån, vid sidan av eget fritt kassaflöde. Därutöver har TeliaSonera bekräftade bankkreditfaciliteter som bedöms vara tillräckliga och kan användas om villkoren för marknadsrefinansiering är otillfredsställande. TeliaSoneras finansieringskostnader kan dock bli högre om förändringar på de globala finansmarknaderna eller i världsekonomin skulle inträffa.

Konkurrens och prispress

TeliaSonera är föremål för avsevärd och historiskt ökande konkurrens och prispress. Konkurrens från en rad olika håll, inklusive nuvarande marknadsaktörer, nya aktörer och nya produkter och tjänster, kan få en negativ effekt på TeliaSoneras resultat.

Konkurrensen har lett till ökat kundbortfall, minskad kundtillväxt samt sjunkande priser på TeliaSoneras produkter och tjänster, och kan ha liknande effekter i framtiden.

För att möta den ökade konkurrensen och prispressen har TeliaSonera genomfört effektiviseringsprogram för att anpassa sin kostnadsmassa. Det är troligt att TeliaSonera måste genomföra nya program i framtiden för att ytterligare anpassa sin kostnadsmassa. Det finns en risk att TeliaSonera inte kommer att lyckas införa sina program av operativa eller regulatoriska skäl, eller av någon annan orsak.

Reglering

TeliaSonera verkar i en starkt reglerad bransch. De regleringar TeliaSonera omfattas av innebär betydande begränsningar av flexibiliteten i hanteringen av dess verksamhet. I både Sverige och Finland har det exempelvis fastställts att TeliaSonera har betydande marknadsinflytande på vissa marknader. Till följd av detta måste TeliaSonera erbjuda vissa tjänster på reglerade, kostnadsbaserade och transparenta villkor, vilka kan skilja sig från de villkor på vilka det annars skulle ha erbjudit dessa tjänster.

Förändringar i lagstiftning, reglering eller statliga riktlinjer som påverkar TeliaSoneras affärsverksamhet, liksom beslut av regleringsmyndigheter eller domstolar, inklusive utfärdande, ändring av eller återkallande av licenser till TeliaSonera eller andra parter, kan ha en negativ effekt på TeliaSoneras affärsverksamhet och resultat.

Tillväxtmarknader

TeliaSonera har gjort ett antal stora investeringar i telekomoperatörer i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien, Nepal, Kambodja, Ryssland och Turkiet. De politiska, ekonomiska, legala och regulatoriska systemen i dessa länder har historiskt varit mindre förutsägbara än i länder med mer utvecklad institutionell struktur. Den framtida politiska situationen i vart och ett av tillväxtländerna kan förbli oförutsägbar och marknader där TeliaSonera har verksamhet kan komma att bli instabila.

Andra risker som hör samman med verksamhet på tillväxtmarknader innefattar valutarestriktioner, som i praktiken kan förhindra TeliaSonera att erhålla utdelningar eller avyttra sina investeringar. En annan risk är det potentiella införandet av begränsningar av utländskt ägande eller andra potentiella åtgärder, formella eller informella, mot enheter med utländskt ägande.

En stor del av TeliaSoneras resultat genereras från tillväxtmarknader, och särskilt från intressebolag i Ryssland och Turkiet. Över 40 procent av rörelseresultatet och cirka 40 procent av nettoresultatet hänförligt till moderbolagets ägare härrörde 2009 från investeringar på tillväxtmarknader. Försvagade ekonomier eller valutor eller annan negativ utveckling på dessa marknader skulle kunna få en avsevärd negativ effekt på TeliaSoneras resultat.

Påstådda möjliga hälsorisker

Oro har framförts över att de elektromagnetiska fälten från mobiltelefoner och basstationer, som fungerar som plattform för överföring av radiosignaler, kan medföra hälsorisker och störa användningen av elektronisk utrustning. Denna oro kan förstärkas med tiden och allt eftersom nya produkter lanseras. Faktiska eller upplevda risker med mobiltelefoner eller basstationer och den publicitet eller de rättsliga förfaranden som dessa risker kan medföra kan minska tillväxttakten, kundbasen eller den genomsnittliga användningen per kund av TeliaSoneras mobila kommunikationstjänster, leda till betydande restriktioner när det gäller platsen för och driften av basstationer eller göra Telia-Sonera till föremål för skadeståndsanspråk. Allt detta kan ha en negativ effekt på TeliaSoneras affärsverksamhet, finansiella ställning och resultat.

Risker förknippade med TeliaSoneras verksamhet och strategiska aktiviteter

Nedskrivningar och omstruktureringskostnader Faktorer som generellt påverkar telekommunikationsmarknaderna, förändringar i den ekonomiska, regulatoriska, affärsmässiga eller politiska miljön liksom TeliaSoneras ständiga översyn och förfining av sina affärsplaner kan påverka finansiell ställning och resultat negativt. TeliaSonera kan behöva skriva ned sina tillgångar med hänsyn till förändringar i av ledningen förväntade framtida kassaflöden hänförliga till dessa tillgångar, vilket inkluderar, men inte begränsas till, goodwill och andra övervärden som TeliaSonera har redovisat i samband med förvärv som har gjorts eller kan komma att göras i framtiden. Genom samgåendet mellan Telia och Sonera, förvärvet av NetCom samt andra förvärv, har TeliaSonera i sin balansräkning en avsevärd goodwillpost, uppgående till cirka 86 GSEK per 31 december 2009, vilken inte skrivs av men där nedskrivningsbehovet testas årligen.

TeliaSonera har tidigare genomfört ett antal omstruktureringar och rationaliseringar, vilka berört den svenska och finska verksamheten, den internationella carrier-verksamheten samt den danska verksamheten och har lett till avsevärda omstrukturerings- och rationaliseringskostnader. Liknande initiativ kan komma att genomföras i framtiden.

TeliaSonera har även omfattande uppskjutna skattefordringar som resultat av tidigare redovisade nedskrivningar och omstruktureringskostnader. Stora negativa förändringar i den ekonomiska, regulatoriska, affärsmässiga eller politiska miljön samt i TeliaSoneras affärsplaner skulle också kunna leda till att Telia-Sonera inte kan utnyttja dessa skattefordringar till fullo för att minska framtida skattebelastning, och skulle därför kunna leda till en extra skattekostnad när en sådan skattefordran tas bort.

Förutom att påverka TeliaSoneras resultat skulle sådana nedskrivningar och kostnader kunna få en negativ effekt på Telia-Soneras förmåga att betala utdelning. Eventuella avsevärda nedskrivningar av immateriella eller andra tillgångar skulle kunna leda till att TeliaSoneras utdelningsförmåga minskade eller till och med eliminerades.

Investeringar i nät, licenser, ny teknik och nystartade verksamheter

TeliaSonera har gjort stora investeringar i telenät och licenser och beräknar även att investera stora belopp under de kommande åren för att uppgradera och bygga ut näten. Ofta måste TeliaSonera även betala för att förvärva nya licenser eller för att förnya eller behålla existerande licenser. För tjäna sina kunder kan TeliaSonera även komma att starta nya verksamheter, såsom Xfera Móviles S.A. i Spanien och Applifone Co. Ltd. i Kambodja, vilket kräver omfattande investeringar och kostnader i uppbyggnadsskedet.

Hur väl dessa investeringar faller ut beror på en rad olika faktorer som ligger utanför TeliaSoneras kontroll, däribland kostnaden för förvärv, förnyelse eller upprätthållande av licenser, kostnaden för ny teknologi, tillgången till nya och attraktiva tjänster, kostnader som är knutna till tillhandahållandet av dessa tjänster, tidpunkten för deras lansering, efterfrågan och priser på sådana tjänster samt konkurrens. Om de fördelar som förväntas av dessa investeringar inte kan realiseras kan TeliaSoneras resultat påverkas negativt.

Förvärv, strategiska allianser och sammanslagningar av verksamheter

TeliaSonera kan komma att expandera och skapa tillväxt i verksamheten genom rörelseförvärv, strategiska allianser m m. Om sådana transaktioner misslyckas kan det skada TeliaSoneras verksamhet och resultat. På grund av konkurrens vid identifieringen av förvärvsmöjligheter eller strategiska partners skulle TeliaSonera exempelvis kunna göra ett förvärv eller gå in i en strategisk allians på ogynnsamma villkor. Risken är också att TeliaSonera inte kommer att kunna integrera och hantera ett förvärvat bolag eller en strategisk allians med framgång, att förvärvet eller den strategiska alliansen inte lyckas uppnå de

strategiska fördelar eller synergier som eftersträvas och att ledningens uppmärksamhet kommer att avledas från andra pågående affärsangelägenheter. Dessutom skulle ett möjligt förvärv kunna ha negativ effekt på TeliaSoneras finansiella ställning och dess kreditvärdering, eller om det görs med hjälp av TeliaSoneras aktier, späda ut ägandet för befintliga aktieägare.

Aktieägarfrågor i ej helägda dotterbolag

TeliaSonera bedriver en del av sin verksamhet, särskilt utanför Norden, genom dotterbolag som inte ägs till 100 procent. Enligt de styrande dokumenten för vissa av dessa bolag har minoritetsägarna skyddsrättigheter i frågor såsom godkännande av utdelning, förändringar i ägarstrukturen och andra aktieägarrelaterade frågor. Därav följer att åtgärder som ligger utanför TeliaSoneras kontroll och som är negativa för TeliaSoneras intressen kan komma att negativt påverka TeliaSoneras möjlighet att agera som planerat i dessa icke helägda dotterbolag.

Kundservice och kvalitet i näten

Förutom kostnadseffektivitet i alla verksamheter, omfattar Telia-Soneras fokusområden en högkvalitativ service till kunderna och en hög kvalitet i näten. TeliaSoneras ambition att skapa ett serviceföretag av världsklass kräver en omfattande förändring av processer, attityd och fokus i många delar av företaget. Hög kvalitet i nät och tjänster är grundläggande också för kundernas uppfattning och TeliaSoneras framtida framgång. Bristande förmåga att uppnå sådana höga nivåer skulle kunna inverka negativt på TeliaSoneras affärsverksamhet.

Begränsat antal leverantörer

TeliaSonera är beroende av ett begränsat antal leverantörer för tillverkning och tillhandahållande av nätutrustning och relaterad programvara samt terminaler för att kunna utveckla sina nät och erbjuda sina tjänster på kommersiella villkor. TeliaSonera kan inte vara säkert på att tillräckligt snabbt kunna erhålla nätutrustning eller terminaler från alternativa leverantörer om dess nuvarande leverantörer inte kan uppfylla dess krav. Dessutom lägger TeliaSonera, i likhet med sina konkurrenter, för närvarande ut många av sina nyckelsupporttjänster på entreprenad till externa leverantörer, däribland byggnation och underhåll av nät i flertalet verksamheter. Det begränsade antalet leverantörer av dessa tjänster och villkoren i TeliaSoneras avtal med nuvarande och framtida leverantörer kan ha negativ effekt på TeliaSonera, bland annat genom att flexibiliteten i verksamheten begränsas.

Förmåga att rekrytera och behålla kompetent personal

För att behålla sin konkurrenskraft och genomföra sin strategi och för att anpassa sig till teknikförändringar, måste TeliaSonera rekrytera, behålla och när så är nödvändigt vidareutbilda mycket kompetenta medarbetare med särskild expertkunskap. Konkurrensen är särskilt stark när det gäller kvalificerad personal inom telekom och informationsteknik. TeliaSoneras möjligheter att rekrytera och behålla kompetent personal inom sina tillväxtområden och för ny teknik kommer i stor utsträckning att bero på förmågan att erbjuda konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Om TeliaSonera misslyckas med att rekrytera eller vidareutbilda anställda med den höga kompetensnivå som erfordras, kan förmågan att utveckla verksamhetsområden med hög tillväxt och nya verksamhetsområden eller bibehålla konkurrenskraften i de traditionella verksamhetsområdena komma att begränsas.

Risker förknippade med intressebolag och joint ventures

Begränsat inflytande i intressebolag och joint ventures TeliaSonera bedriver en del av sin verksamhet, särskilt utanför Norden, genom intressebolag i vilka TeliaSonera inte har ägarkontroll, såsom Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S. i Turkiet, OAO

MegaFon i Ryssland och Lattelecom SIA i Lettland. Till följd av detta har TeliaSonera begränsat inflytande över hur dessa verksamheter bedrivs. Enligt de styrande dokumenten för vissa av dessa bolag har TeliaSoneras partners kontroll eller delad kontroll över nyckelfrågor som godkännande av affärsplaner och budgetar samt beslut som rör tidpunkt och storlek för kontantutdelningar. Risken för åtgärder som ligger utanför TeliaSoneras eller dess intressebolags kontroll och som är negativa för Telia-Soneras intressen, eller oenighet eller dödlägen, är uppenbar i samband med intressebolag och gemensamt styrda verksamheter.

Som en del av TeliaSoneras strategi kan bolaget komma att öka sitt aktieinnehav i några intressebolag. Genomförandet av denna strategi kan emellertid bli svårt på grund av en rad olika faktorer, däribland faktorer som ligger utanför TeliaSoneras kontroll, exempelvis andra befintliga aktieägares vilja att avyttra eller godta utspädning av sina innehav och i det fall TeliaSonera får större kontroll, förmågan att framgångsrikt hantera de berörda verksamheterna.

I Sverige har TeliaSonera ingått ett samarbetsavtal med Tele2 om att bygga och driva ett UMTS-nät genom ett till 50 procent ägt joint venture, Svenska UMTS-nät AB, som har rättigheterna till en svensk UMTS-licens. TeliaSonera har gjort stora investeringar och finansiella åtaganden avseende denna verksamhet. Eftersom detta är en gemensamt kontrollerad verksamhet finns det en risk att parterna inte kan komma överens i viktiga frågor, inklusive företagets finansiering. Denna risk kan öka då Telia-Sonera och Tele2 är betydande konkurrenter. Oenighet eller ett dödläge avseende företaget eller ena partens brott mot väsentliga bestämmelser i samarbetsavtalen kan komma att påverka TeliaSoneras verksamhet negativt.

Risker förknippade med ägandet av TeliaSoneraaktier

Volatilitet i aktiekursen

TeliaSoneras aktiekurs har tidigare varit volatil, delvis på grund av volatilitet på värdepappersmarknaden i allmänhet och för telekombolag i synnerhet, och den kan komma att vara volatil i framtiden. TeliaSoneras aktiekurs kan påverkas av många faktorer utöver TeliaSoneras finansiella resultat, verksamhet och direkta affärsmiljö, inklusive men inte begränsat till: förväntningar av finansanalytiker och investerare jämfört med de faktiska finansiella resultaten, förvärv eller avyttringar som TeliaSonera gör eller förväntas eller spekuleras göra, TeliaSoneras potentiella deltagande i branschkonsolideringen eller spekulationer om ett sådant deltagande, samt spekulationer av finansanalytiker och investerare avseende TeliaSoneras framtida utdelningspolicy jämfört med den nuvarande policyn.

Agerande hos de största aktieägarna

Svenska staten äger 37,3 procent och finska staten 13,7 procent av TeliaSoneras utestående aktier. Svenska staten ensam och svenska staten och finska staten, om de väljer att agera gemensamt, har därför makten att påverka frågor som ska föreläggas aktieägarna för omröstning. Svenska statens och finska statens intresse vid avgörandet av dessa frågor kan skilja sig från Telia-Soneras övriga aktieägares intressen.

Dessutom kan en försäljning från svenska eller finska statens sida av ett stort antal TeliaSonera-aktier, eller en allmän uppfattning om att en sådan försäljning skulle kunna ske, orsaka väsentliga fluktuationer i TeliaSoneras aktiekurs. TeliaSonera är inte medvetet om att svenska staten och finska staten för närvarande skulle ha någon avtalsförpliktelse som skulle begränsa deras möjlighet att sälja aktier.

Moderbolagets resultaträkningar

		Jan–dec	Jan–dec
MSEK	Not	2009	2008
Nettoomsättning	M2	15 135	16 132
Produktionskostnader	M3	-12 015	-13 354
Bruttoresultat		3 120	2 778
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	M3	-102	-154
Administrationskostnader	M3	-740	-753
Forsknings- och utvecklingskostnader	M3	-305	-439
Övriga rörelseintäkter	M4	86	20 606
Övriga rörelsekostnader	M4	-620	-341
Rörelseresultat		1 439	21 697
Finansiella intäkter och kostnader	M5	11 525	-3 417
Resultat efter finansiella poster		12 964	18 280
Bokslutsdispositioner	M6	-221	12 037
Resultat före skatt		12 743	30 317
Skatter	M6	-479	-11
Årets resultat		12 264	30 306

Moderbolagets totalresultatrapporter

		Jan–dec	Jan–dec
MSEK	Not	2009	2008
Årets resultat		12 264	30 306
Kassaflödessäkringar		65	-330
Finansiella instrument som kan säljas		34	-97
Skatter avseende övrigt totalresultat		-17	87
Övrigt totalresultat för året	M7	82	-340
Summa totalresultat för året		12 346	29 966

Moderbolagets balansräkningar

		31 dec	31 dec
MSEK	Not	2009	2008
Tillgångar
Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar	M8	1 032	1 257
Materiella anläggningstillgångar	M9	4 749	5 090
Uppskjutna skattefordringar	M6	289	311
Övriga finansiella anläggningstillgångar	M10	165 090	164 194
Summa anläggningstillgångar		171 160	170 852
Lager	M11	3	6
Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	M12	34 712	34 038
Kortfristiga placeringar	M13	8 787	4 730
Kassa och bank	M13	8 175	1 472
Summa omsättningstillgångar		51 677	40 246
Summa tillgångar		222 837	211 098
Eget kapital och skulder
Bundet eget kapital
Aktiekapital		14 369	14 369
Andra fonder		1 856	1 858
Fritt eget kapital
Balanserade vinstmedel		50 791	28 484
Årets resultat		12 264	30 306
Summa eget kapital		79 280	75 017
Obeskattade reserver	M6	8 245	8 024
Avsatt för pensioner och anställningsvillkor	M15	533	551
Övriga avsättningar	M16	165	157
Summa avsättningar		698	708
Räntebärande skulder
Långfristiga lån	M17	61 849	52 629
Kortfristiga lån	M17	69 365	70 335
Ej räntebärande skulder
Långfristiga skulder	M18	364	620
Aktuella skatteskulder		382	–
Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	M19	2 654	3 765
Summa skulder		134 614	127 349
Summa eget kapital och skulder		222 837	211 098
Eventualtillgångar	M24	–	–
Ansvarsförbindelser	M24	5 030	5 743
Ställda säkerheter	M24	–	–

Moderbolagets kassaflödesanalyser

		Jan–dec	Jan–dec
MSEK	Not	2009	2008
Årets resultat		12 264	30 306
Justeringar för:
Av- och nedskrivningar		2 781	1 756
Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar		-11	-21 221
Pensioner, övriga avsättningar		-829	-499
Finansiella poster		-1 394	1 357
Koncernbidrag och bokslutsdispositioner		221	-12 037
Skatter		387	-1 029
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital		13 419	-1 367
Ökning (-)/Minskning (+), rörelsefordringar		609	1 715
Ökning (-)/Minskning (+), lager		2	-5
Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder		-1 283	-2 062
Förändring av rörelsekapital		-672	-352
Kassaflöde från löpande verksamhet		12 747	-1 719
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar	M25	-1 121	-1 651
Förvärv av eget kapital-instrument	M25	-3 275	-3 591
Avyttring av anläggningstillgångar m m		29	–
Lämnade lån och andra investeringar		175	10 354
Gottgörelse från pensionsstiftelse		870	500
Nettoförändring av kortfristiga räntebärande fordringar		-1	118
Kassaflöde från investeringsverksamhet		-3 323	5 730
Kassaflöde före finansieringsverksamhet		9 424	4 011
Utdelning till aktieägare		-8 083	-17 962
Erhållna koncernbidrag och utdelningar		-521	2 148
Upptagna lån		18 706	11 430
Amorterade lån		-2 775	-1 231
Nettoförändring av kortfristiga räntebärande skulder		-5 991	5 016
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		1 336	-599
Årets kassaflöde		10 760	3 412
Likvida medel vid årets början		6 202	2 790
Årets kassaflöde		10 760	3 412
Likvida medel vid årets slut	M13	16 962	6 202
Erhållna utdelningar		11 768	231
Erhållna räntor		1 635	6 091
Betalda räntor		-3 689	-9 430
Betalda skatter		-92	-751

Förändringar av moderbolagets eget kapital

MSEK	Not	Aktie kapital	Reservfond	Uppskrivnings fond	Fond för verkligt värde	Balanserade vinstmedel	Summa eget kapital
Utgående balans 31 december 2007		14 369	1 855	1 941	128	44 720	63 013
Utdelning		–	–	–	–	-17 962	-17 962
Summa totalresultat för året		–	–	–	-340	30 306	29 966
Avskrivningar på och avyttring av uppskrivna anläggningstillgångar	M14	–	–	-1 938	–	1 938	–
Utgående balans 31 december 2008		14 369	1 855	3	-212	59 002	75 017
Utdelning		–	–	–	–	-8 083	-8 083
Summa totalresultat för året		–	–	–	82	12 264	12 346
Avskrivningar på uppskrivna anläggningstillgångar	M14	–	–	-2	–	2	–
Utgående balans 31 december 2009		14 369	1 855	1	-130	63 185	79 280

Moderbolagets noter

M1. Redovisningsnorm

Allmänt

De finansiella rapporterna för moderbolaget TeliaSonera AB har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, övrig svensk lagstiftning samt rekommendationen RFR 2.3 "Redovisning för juridiska personer" och andra uttalanden utgivna av Rådet för finansiell rapportering. I enlighet med Rådets uppmaning har TeliaSonera valt att tillämpa RFR 2.3 i förtid. Rekommendationen ska tillämpas av juridiska personer vars värdepapper vid rapportperiodens utgång är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. I koncernens finansiella rapporter ska sådana företag tillämpa EU:s förordning om internationella redovisningsnormer medan de fortsatt ska tillämpa årsredovisningslagen vid upprättande av den egna årsredovisningen. RFR 2.3 anger att som huvudregel ska noterade företag tillämpa IFRS och specificerar de undantag och tillägg som föranleds av lagbestämmelser eller av sambandet mellan redovisning och beskattning.

Värderingsgrunder och betydelsefulla redovisningsprinciper

Med nedanstående få undantag tillämpar TeliaSonera AB samma värderingsgrunder och redovisningsprinciper som beskrivs i "Koncernens noter" (not K3).

Post	Not	Redovisningstillämpning
Goodwill	M8	Goodwill skrivs av systematiskt över maximalt 5 år.
Koncernbidrag/Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner	M5, M6	Netto mottagna koncernbidrag redovisas som utdelningar från koncernbolag, medan netto lämnade bidrag redovisas direkt mot eget kapital, efter skatt. Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner redovisas brutto exklusive uppskjuten skatteskuld hänförlig till de temporära skillnaderna.
Lånekostnader	M5, M8, M9	Lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång aktiveras ej som en del av tillgångens anskaffningsvärde.
Andelar i koncernbolag och intressebolag	M5, M10	Andelar i koncernbolag och intressebolag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar resultatredovisas medan återbetalning av en investering minskar redovisat värde.
Avsatt för pensioner och anställningsvillkor	M5, M15	Pensionsskuld och pensionskostnad redovisas i enlighet med FAR SRS redovisningsrekommendation Nr 4 (RedR 4).
Leasingavtal	M22	Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing.

Belopp och datum

Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser perioden 1 januari–31 december för resultaträknings- och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster.

Nyligen publicerade redovisningsstandarder

För information av relevans för TeliaSonera AB, se "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not K1).

Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden

För information av relevans för TeliaSonera AB, se "Koncernens noter" (not K2).

M2. Nettoomsättning

Försäljningen baserad på kundens hemvist fördelade sig på följande sätt per ekonomiskt samarbetsområde.

MSEK	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)	15 135	16 129
varav medlemsstater i Europeiska unionen (EU)	15 132	16 119
varav Sverige	15 088	16 051
Övriga länder	–	3
Summa	15 135	16 132

Nettoomsättningen fördelade sig på följande produktkategorier.

MSEK	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Fast telefoni	8 614	9 263
Internet	3 206	3 183
Nätkapacitet	2 053	2 204
Datakommunikation	840	865
Övrigt	422	617
Summa	15 135	16 132

Ingen reklamskatt fakturerades under åren 2009 och 2008.

M3. Kostnadsslagsredovisning

Rörelsens kostnader presenteras i resultaträkningen med en klassificering baserad på funktionerna "Produktionskostnader", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", "Administrationskostnader" samt "Forsknings- och utvecklingskostnader".

Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.

MSEK	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Varuinköp	–26	–31
Samtrafik- och roamingkostnader	–1 072	–1 388
Övriga nätkostnader	–7 447	–7 326
Förändring i varulager	–0	–10
Personalkostnader (se även not M26)	–1 453	–2 064
Hyres- och leasingavgifter	–295	–273
Konsulttjänster	–80	–203
It-kostnader	–765	–1 018
Övriga kostnader	–372	–673
Avskrivningar och nedskrivningar	–1 652	–1 714
Summa	–13 162	–14 700

Avskrivningar och nedskrivningar per funktion fördelade sig på följande sätt.

MSEK, förutom andelar	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Produktionskostnader	–1 652	–1 645
Administrationskostnader	–0	–69
Summa	–1 652	–1 714

M4. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Övriga rörelseintäkter
Kapitalvinster	7	20 483
Kursvinster	78	116
Sålda patent, provisioner m m	0	0
Återvunna kundfordringar, upplösta leverantörsskulder	0	0
Erhållna skadestånd	1	7
Summa övriga rörelseintäkter	86	20 606
Övriga rörelsekostnader
Kapitalförluster	–7	–5
Kursförluster	–92	–90
Omstruktureringskostnader	–268	–181
Nedskrivningar	–	–32
Lämnade skadestånd	–253	–33
Summa övriga rörelsekostnader	–620	–341
varav avskrivningar och nedskrivningar	–	–32
Resultateffekt, netto	–534	20 265
varav netto kursförluster/-vinster på derivatinstrument som innehas för handel	–7	40

Kapitalvinster för 2008 avsåg tillgångar överförda till dotterbolaget TeliaSonera Skanova Access AB (se även not M9 "Materiella anläggningstillgångar").

M5. Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Resultat från andelar i koncernbolag
Utdelningar m m	11 768	231
Kapitalvinster/-förluster, netto	16	22
Nedskrivningar	–731	–4
Koncernbidrag m m, netto	1 538	1 031
Summa	12 591	1 280
Resultat från andelar i intressebolag
Utdelningar	–	0
Kapitalvinster/-förluster, netto	–	2
Nedskrivningar	–1	–12
Summa	–1	–10
Resultat från övriga finansiella investeringar
Kapitalvinster/-förluster, netto	–4	1
Summa	–4	1
Övriga finansiella intäkter
Räntor från koncernbolag	506	1 432
Övriga ränteintäkter	127	649
Kursvinster	1 223	9
Summa	1 856	2 090
Övriga finansiella kostnader
Räntor till koncernbolag	–606	–2 622
Övriga räntekostnader	–2 158	–3 073
Räntekomponent i pensionskostnader (se även not M15)	–21	–31
Kursförluster	–132	–1 052
Summa	–2 917	–6 778
Resultateffekt, netto	11 525	–3 417

I övriga ränteintäkter för 2008 ingick erhållna dröjsmålsräntor om 290 MSEK till följd av domstolsutslag avseende vissa historiska samtrafikpriser. Beträffande koncernbidrag, se avsnittet "Obeskattade reserver, bokslutsdispositioner och koncernbidrag" i not M6 "Skatter".

Övriga räntekostnader, netto kursvinster/kursförluster och övriga ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, lånefordringar och upplåning fördelade sig på följande sätt.

	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
MSEK	Övriga räntekostnader		Netto kursvinster/ kursförluster		Övriga ränteintäkter
Derivat för säkring av verkligt värde	245	–173	–1 348	2 047	–	–
Derivat för kassaflödessäkring	–118	–211	–81	–75	–	–
Derivat som innehas för handel	97	–2	–366	3 857	–	–
Lånefordringar och kundfordringar	–	–	599	–2 538	127	630
Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	–988	–572	1 348	–2 047	–	–
Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	–1 373	–2 083	939	–2 287	–	–
Övrigt	–21	–32	–	–	–	19
Summa	–2 158	–3 073	1 091	–1 043	127	649

Upplåning till upplupet anskaffningsvärde omfattar såväl poster i säkringsförhållanden avseende kassaflöden som icke säkrade poster.

M6. Skatter

Skattekostnad

Resultat före skatt uppgick till 12 743 MSEK under 2009 respektive 30 317 MSEK under 2008. Den redovisade skattekostnaden fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Skatt redovisad i årets resultat
Aktuell skatt hänförlig till innevarande år	–474	0
För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år	–	0
Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år	–5	–11
Summa skatt redovisad i årets resultat	–479	–11
Skatt redovisad i övrigt totalresultat
Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år	–17	87
Summa skatt redovisad i övrigt totalresultat	–17	87

I december 2008 antog den svenska riksdagen förändringar i skattelagstiftningen, bland annat innebärande en sänkning av den svenska bolagsskattesatsen från 28 procent till 26,3 procent från och med den 1 januari 2009. Detta föranledde en omräkning av befintliga uppskjutna skattefordringar och medförde en uppskjuten skattekostnad om 15 MSEK under 2008.

Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.

	Jan–dec	Jan–dec
Procent	2009	2008
Svensk inkomstskattesats	26,3	28,0
För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år	0,0	0,0
Effekt på uppskjuten skatt av förändrad skattesats	–	0,0
Ej avdragsgilla kostnader	1,9	0,3
Ej skattepliktiga intäkter	–24,4	–28,3
Effektiv skattesats	3,8	0,0

Ej skattepliktiga intäkter under 2009 utgjordes främst av utdelningar från dotterbolag. Ej skattepliktiga intäkter under 2008 avsåg huvudsakligen en överföring av tillgångar till dotterbolaget TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova Access) vilken gjordes till marknadsvärde i utbyte mot nyemitterade aktier i Skanova Access. Skattemässigt överfördes tillgångarna emellertid till skattemässigt restvärde och ersättningen behandlades som en ej skattepliktig intäkt i TeliaSonera AB.

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder förändrades på följande sätt.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Uppskjutna skattefordringar
Ingående redovisat värde	311	235
Periodens förändring över totalresultatet	–22	76
Utgående redovisat värde	289	311
Uppskjutna skatteskulder
Ingående redovisat värde	–	–
Utgående redovisat värde	–	–

Temporära skillnader i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Uppskjutna skattefordringar
Verkligt värde-justeringar avseende övriga finansiella anläggningstillgångar	70	87
Senarelagda kostnader för avsättningar	219	224
Summa uppskjutna skattefordringar	289	311
Summa uppskjutna skatteskulder	–	–
Netto uppskjutna skattefordringar	289	311

Ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag eller oredovisade uppskjutna skattetillgångar, som skulle ha kunnat utnyttjas under obegränsad tid, fanns ej för åren 2009 och 2008. Oredovisad uppskjuten skatteskuld i obeskattade reserver uppgick per den 31 december 2009 och 2008 till 2 168 MSEK respektive 2 110 MSEK.

Obeskattade reserver, bokslutsdispositioner och koncernbidrag

Obeskattade reserver i balansräkningen fördelar sig på följande sätt.

	31 dec	31 dec
MSEK	2009	2008
Periodiseringsfonder	6 224	5 625
Ackumulerade överavskrivningar	2 021	2 399
Summa	8 245	8 024

Överavskrivningarna förändrades på följande sätt.

	31 dec 2009		31 dec 2008
MSEK	Immateriella	tillgångar Maskiner	Immateriella tillgångar	Maskiner
Ingående redovisat värde	143	2 256	108	12 672
Upplösningar	–1	–377	35	–10 416
Utgående redovisat värde	142	1 879	143	2 256

Resultatredovisade bokslutsdispositioner utgjordes av:

MSEK	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Förändring av periodiseringsfonder	–599	1 656
Förändring av ackumulerade överavskrivningar	378	10 381
Resultateffekt, netto	–221	12 037

Vinstöverföring genom koncernbidrag kan under vissa förutsättningar ske mellan svenska bolag i en koncern. Lämnade bidrag är normalt avdragsgill kostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren. Koncernbidragen uppgick till:

MSEK	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Koncernbidrag, före skatt – netto mottagna	1 538	1 031
(redovisade i resultaträkningen)

M7. Övrigt totalresultat

Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.

MSEK	Eget kapital komponent	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Kassaflödessäkringar
Nettoförändring i verkligt värde	Reserv för verkligt värde	–8	–348
Överfört till finansieringskostnader i årets resultat	Reserv för verkligt värde	73	18
Skatteeffekt	Reserv för verkligt värde	–17	87
Summa kassaflödessäkringar		48	–243
Finansiella instrument som kan säljas
Nettoförändring i verkligt värde	Reserv för verkligt värde	34	–97
Summa finansiella instrument som kan säljas		34	–97
Summa övrigt totalresultat		82	–340
varav summa skatteeffekt (se även not M6)		–17	87

Ingen överföring föranledde justering av anskaffningsvärden.

M8. Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar

Utgående redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.

	31 dec 2009	31 dec 2008	31 dec 2009	31 dec 2008
MSEK	Goodwill		Övriga tillgångar
Ackumulerat anskaffningsvärde	114	114	3 680	3 447
Ackumulerade avskrivningar	–112		–103 –2 013	–1 665
Ackumulerade nedskrivningar	–	–	–637	–536
Redovisat värde	2	11	1 030	1 246
varav pågående arbeten	–	–	279	415
Ingående redovisat värde	11	34	1 246	1 201
Investeringar och förvärvad verksamhet	–	–	232	368
Erhållna bidrag	–	–	–	–3
Omklassificeringar	–	–	1	64
Årets avskrivningar	–9	–23	–348	–306
Årets nedskrivningar	–	–	–101	–78
Utgående redovisat värde	2	11	1 030	1 246

Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2009. Goodwill skrivs av linjärt över 5 år. För övriga tillämpade avskrivningstider, se "Koncernens noter" (avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2). I resultaträkningen ingår avskrivningar och nedskrivningar, i förekommande fall, i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader. I den mån svensk skattelagstiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner (se detta avsnitt i not M6 "Skatter"). Övriga immateriella tillgångar övertogs till bruttobokförda värden från dotterbolag.

Summa utgående redovisat värde för övriga immateriella anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Aktiverade utvecklingsutgifter	751	825
Licenser, avtal, patent m m	–	6
Pågående arbeten	279	415
Utgående redovisat värde	1 030	1 246

Aktiverade utvecklingsutgifter samt pågående arbeten avser i huvudsak administrativa it-system.

M9. Materiella anläggningstillgångar

Totalt utgående redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.

	31 dec 2009	31 dec 2008	31 dec 2009	31 dec 2008	31 dec 2009	31 dec 2008	31 dec 2009	31 dec 2008
			Maskiner och andra tekniska		Inventarier, verktyg och
MSEK	Fastigheter		anläggningar		installationer		Summa
Ackumulerat anskaffningsvärde	537	442	41 437	40 750	748	695	42 722	41 887
Ackumulerade avskrivningar	–226	–197	–36 546	–35 439	–636		–608 –37 408	–36 244
Ackumulerade nedskrivningar	–	–	–566	–551	–5	–5	–571	–556
Ackumulerade uppskrivningar	–	–	6	3	–	–	6	3
Redovisat värde	311	245	4 331	4 763	107	82	4 749	5 090
varav pågående nyanläggningar	–	–	681	851	–	–	681	851
Ingående redovisat värde	245	233	4 763	18 361	82	60	5 090	18 654
Investeringar och förvärvad verksamhet	53	36	831	1 190	30	50	914	1 276
Försäljningar/utrangeringar	–	–	–36	–13 432	–	0	–36	–13 432
Erhållna bidrag	–	–	–	–5	–	–	–	–5
Omklassificeringar	42	–	–69	–59	26	–5	–1	–64
Årets avskrivningar	–29	–24	–1 158	–1 292	–31	–23	–1 218	–1 339
Utgående redovisat värde	311	245	4 331	4 763	107	82	4 749	5 090

Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2009. För tillämpade avskrivningstider, se "Koncernens noter" (avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2). I resultaträkningen ingår avskrivningar och nedskrivningar, i förekommande fall, i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader. I den mån svensk skattelagstiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner (se detta avsnitt i not M6 "Skatter").

Fastigheter

Per den 31 december 2009 ingick ingen icke avskrivningsbar mark i summa utgående redovisat värde för fastigheter. Inga av TeliaSonera AB ägda fastigheter hade åsatts taxeringsvärde.

Maskiner och andra tekniska anläggningar

Maskiner och andra tekniska anläggningar omfattar kopplingssystem och kringutrustning, transmissionssystem samt transmissionsmedia och mediabärare i det svenska fasta nätet. Tillgångar övertogs till bruttobokförda värden från dotterbolag. Överföring av tillgångar till dotterbolaget TeliaSonera Skanova Access AB under 2008 reducerade redovisat värde med netto 13 427 MSEK (ackumulerat anskaffningsvärde 32 952 MSEK, ackumulerade avskrivningar 21 440 MSEK, ackumulerade nedskrivningar 12 MSEK samt ackumulerade uppskrivningar 1 927 MSEK).

Inventarier, verktyg och installationer

Tillgångar övertogs till bruttobokförda värden från dotterbolag.

M10. Övriga finansiella anläggningstillgångar

Totalt redovisat värde förändrades på följande sätt.

	31 dec 2009	31 dec 2008	31 dec 2009	31 dec 2008	31 dec 2009	31 dec 2008	31 dec 2009	31 dec 2008
MSEK	Andelar i intresse bolag		Andelar i utom stående bolag		Andelar i koncernbolag och övriga finansiella tillgångar		Summa
Ingående redovisat värde	899	974	110	204		163 185 121 167 164 194		122 345
Nyemissioner och aktieägartillskott	–	6	2	3	186	38 456	188	38 465
Investeringar	–	–	3	–	3 716	175	3 719	175
Avyttringar	–	–	–	–	–83	–330	–83	–330
Nedskrivningar	–	–6	–	–	–2 494	–83	–2 494	–89
Omklassificeringar	–	–75	–	–	–467	75	–467	–
Förändringar av verkligt värde	–	–	33	–97	–	3 725	33	3 628
Utgående redovisat värde	899	899	148	110		164 043 163 185 165 090		164 194

I nyemissioner och aktieägartillskott för 2008 ingick 34 000 MSEK som lämnades i form av apportegendom i utbyte mot nyemitterade aktier i dotterbolaget TeliaSonera Skanova Access AB.

Totalt utgående redovisat och verkligt värde fördelade sig per klass på följande sätt.

	31 dec 2009		31 dec 2008
MSEK	Redovisat värde	Verkligt värde	Redovisat värde	Verkligt värde
Andelar i utomstående bolag som kan säljas	132	132	99	99
Andelar i utomstående bolag som innehas för handel	12	12	8	8
Konvertibla skuldebrev som kan säljas	4	4	–	–
Ränteswappar betecknade som säkringar av verkligt värde	957	957	691	691
Valutaränteswappar betecknade som kassaflödessäkringar	–	–	462	462
Ränteswappar och valutaränteswappar som innehas för handel	1 576	1 576	3 173	3 173
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M20)	2 681	2 681	4 433	4 433
Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde	0	0	1	1
Delsumma (se Kategorier – Not M20 och Kreditrisk – Not M21)/Summa verkligt värde	2 681	2 681	4 434	4 434
Andelar i koncernbolag	161 395		158 858
Fordringar hos koncernbolag	111		–
Andelar i intressebolag	899		899
Andelar i utomstående bolag till anskaffningsvärde	4		3
Summa övriga finansiella anläggningstillgångar	165 090		164 194
varav räntebärande	2 796		4 436
varav icke räntebärande	162 294		159 758

För Lånefordringar och kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag), uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser per rapportperiodens slut. Då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet var ingen reserv avsatt för Lånefordringar och kundfordringar vid rapportperiodens slut.

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M20 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M21 "Finansiell riskhantering". Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för fordringar hos koncernbolag.

Andelar i koncernbolag specificeras nedan, medan motsvarande uppgifter om intressebolag och utomstående bolag återfinns i "Koncernens noter" (not K15 och K16).

Dotterbolag,			Redovisat värde (MSEK)
organisationsnummer, säte	Ägarandel (%)	Antal aktier	31 dec 2009	31 dec 2008
Svenska bolag
TeliaSonera Skanova Access AB, 556446-3734, Stockholm	100	21 255 000	34 003	34 003
Telia Nättjänster Norden AB, 556459-3076, Stockholm	81	55 201	5 557	5 557
Baltic Tele AB, 556454-0085, Stockholm	100	100 000	3 096	3 096
TeliaSonera Sverige AB, 556430-0142, Stockholm	100	3 000 000	2 898	2 898
Amber Mobile Teleholding AB, 556554-7774, Stockholm	100	1 000	2 806	2 806
TeliaSonera Mobile Networks AB, 556025-7932, Nacka	100	550 000	2 698	2 698
Telia International AB, 556352-1284, Stockholm	100	20 000	1 722	1 722
Cygate Group AB (publ), 556364-0084, Solna	100	532 724 280	681	681
Telia International Holdings AB, 556572-1486, Stockholm	100	1 000	508	508
TeliaSonera International Carrier AB, 556583-2226, Stockholm	100	1 000 000	453	453
TeliaSonera Finans AB, 556404-6661, Stockholm	100	1 000	229	229
TeliaSonera Försäkring AB, 516401-8490, Stockholm	100	1 000 000	200	200
TeliaSonera Sverige Net Fastigheter AB, 556368-4801, Stockholm	100	5 000	169	169
IKT II Holding AB, 556635-7306, Stockholm	100	1 822 791	120	120
Telia Electronic Commerce AB, 556228-8976, Stockholm	100	27 500	45	45
Sense Communications AB, 556582-8968, Stockholm	100	250 000	34	34
Sergel Kredittjänster AB, 556264-8310, Stockholm	100	5 000	8	8
Telia International Management AB, 556595-2917, Stockholm	100	1 000	5	5
TeliaSonera Asset Finance AB, 556599-4729, Stockholm	100	1 000	4	3
TeliaSonera Network Sales AB, 556458-0040, Stockholm	100	10 000	3	3
Telia Fastigheter Telaris AB, 556343-6434, Stockholm	100	50 000 000	2	731
Telia Norge Holding AB, 556591-9759, Stockholm	100	1 000	0	0
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	83

Dotterbolag,			Redovisat värde (MSEK)
organisationsnummer, säte	Ägarandel (%)	Antal aktier	31 dec 2009	31 dec 2008
Bolag utanför Sverige
TeliaSonera Finland Oyj, 1475607-9, Helsingfors	100	1 417 360 375	75 448	75 448
Sergel Oy, 1571416-1, Helsingfors	100	267 966 000	277	277
TeliaSonera International Carrier Finland Oy, 1649304-9, Helsingfors	100	100	98	37
Telia NetCom Holding AS, 954393232, Oslo	100	100	4 596	4 596
NextGenTel AS, 981649141, Bergen	100	3 750 000 000	2 335	2 335
TeliaSonera Chess Holding AS, 980107760, Bergen	100	160 959 656	2 315	2 315
ComHouse AS, 988755656, Larvik	100	181 700 000	237	239
Telia Norge AS, 975961176, Oslo	100	2 000	189	189
TeliaSonera International Carrier Norway AS, 981946685, Oslo	100	32 666	80	80
TeliaSonera Danmark A/S, 18530740, Köpenhamn	100	14 500	6 835	6 835
Amber Teleholding A/S, 20758694, Köpenhamn	100	1 000	3 049	3 048
Holmbladsgade 140 A/S, 19670996, Köpenhamn	100	200 000 000	1 344	1 344
TeliaSonera International Carrier Denmark A/S, 24210413, Köpenhamn	100	1 000	172	172
TEO LT, AB, 121215434, Vilnius	4,9	39 895 616	218	–
UAB Sergel, 125026242, Vilnius	100	1 500	7	4
SIA Telia Latvija, 000305757, Riga	100	328 300	123	123
TeliaSonera International Carrier Latvia SIA, 000325135, Riga	100	205 190	13	13
Latvijas Mobilais Telefons SIA, 000305093, Riga	24,5	140 679	2	2
SIA Sergel, 010318318, Riga	100	1 000	1	1
AS Eesti Telekom, 10234957, Tallinn	38,8	53 530 987	3 317	–
Xfera Móviles S.A., A82528548, Madrid	76,6	517 025 247	2 549	2 523
TeliaSonera Telekomünikasyon Hizmetleri L.S., 381395, Istanbul	99	79 193	10	10
TeliaSonera International Carrier Germany GmbH, HRB50081, Frankfurt am Main	100	–	1 329	1 329
TeliaSonera International Carrier France S.A.S., B421204793, Paris	100	2 700 000	681	681
TeliaSonera International Carrier Austria, FN191783i, Wien	100	–	118	0
TeliaSonera International Carrier Switzerland AG, 2171000547-8, Zürich	100	1 000	54	54
TeliaSonera International Carrier Netherlands B.V., 34128048, Amsterdam	100	910	60	60
TeliaSonera International Carrier Belgium S.A., 469422293, Bryssel	100	50 620	20	20
TeliaSonera International Carrier Italy S.p.A, 07893960018, Turin	100	530 211	17	17
TeliaSonera International Carrier Ireland Ltd., 347074, Dublin	100	27	6	0
ZAO TeliaSonera International Carrier Russia, 102780919732, Moskva	100	220 807 825	200	200
TOV TeliaSonera International Carrier Ukraine, 34716440, Kiev	100	–	1	0
TeliaSonera International Carrier Poland Sp. z o.o., KRS00000186, Warszawa	100	52 500	58	63
TeliaSonera International Carrier Czech Republic a.s., 26207842, Prag	100	20 000	182	182
TeliaSonera International Carrier Slovakia, s.r.o., 36709913, Bratislava	100	–	7	7
TeliaSonera International Carrier Hungaria Távközlési Kft., 01-09-688192, Budapest	100	–	32	32
TeliaSonera International Carrier Bulgaria EOOD, 175215740, Sofia	100	40 050	19	19
TeliaSonera International Carrier Romania S.R.L., 20974985, Bukarest	100	20 001	10	10
TeliaSonera International Carrier Telekomünikasyon L.S., 609188-556770, Istanbul	100	55 919	8	8
TeliaSonera International Carrier, Inc., 541837195, Herndon, VA	100	100	136	530
TeliaSonera International Carrier Singapore Pte. Ltd, 200005728N, Singapore	100	1 200 002	1	1
Telia Swedtel (Philippines), Inc., AS095-003695, Manila	100	124 995	0	2
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	0
Summa			161 395	158 858

Telia Norge Holding AB och Telia NetCom Holding AS äger tillsammans samtliga aktier i NetCom AS. Ett helägt dotterbolag äger resterande 19 procent av aktierna i Telia Nättjänster Norden AB. Telia Danmark är en filial till Telia Nättjänster Norden AB. Amber Teleholding A/S äger ytterligare 60 procent av aktierna i TEO LT, AB. Amber Mobile Teleholding AB äger samtliga aktier i UAB Omnitel. Ytterligare 24,5 procent av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons SIA ägs av ett dotterbolag. TeliaSonera har styrelsemajoritet i Latvijas Mobilais Telefons. Efter fullföljande av ett tvångsinlösenförfarande äger moderbolaget från och med den 12 januari 2010 39,9 procent av AS Eesti Telekom. Baltic Tele AB äger resterande 60,1 procent av aktierna. Baltic Tele:s aktier överfördes till moderbolaget den 25 februari 2010. Resterande aktier i TeliaSonera Telekomünikasyon Hizmetleri L.S. ägs av TeliaSonera Finland Oyj som också indirekt kontrollerar Fintur Holdings B.V. och TeliaSonera UTA Holding B.V.

I samtliga bolag överensstämmer kapitalandel med rösträttsandel förutom i Xfera Móviles S.A. där TeliaSonera i kraft av ett aktieägaravtal kontrollerar 80 procent av röstetalet, och i TEO

LT, AB, där TeliaSonera med beaktande av bolagets innehav av egna aktier kontrollerar 68,1 procent av röstetalet.

Övriga aktiva och vilande bolag disponerar ej över koncernmässiga tillgångar av väsentligt värde. Innehavet av Övriga svenska bolag för jämförelseåret (83 MSEK) avser de under 2009 likviderade Sonera Sverige AB och Telia InfoMedia Interactive AB.

Förutom ovan nämnda bolag äger TeliaSonera AB indirekt ett antal rörelsedrivande och vilande dotterdotterbolag.

M11. Lager

Inga avdrag för inkurans erfordrades för åren 2009 respektive 2008. Redovisat värde avser förnödenheter och uppgick per den 31 december 2009 och 2008 till 3 MSEK respektive 6 MSEK.

M12. Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar

Redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelar sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Ränteswappar och valutaränteswappar betecknade som kassaflödessäkringar	329	–
Valutaswappar och valutaterminer som innehas för handel	123	1 072
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde hierarkin – Not M20)	452	1 072
Kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde	138	689
Fordringar hos intressebolag och joint ventures till upplupet anskaffningsvärde	4	3
Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde	31	81
Delsumma (se Kategorier – Not M20 och Kreditrisk – Not M21)	625	1 845
Fordringar hos koncernbolag	33 600	31 827
varav koncernkontofordringar och kortfristiga placeringar	27 565	27 105
varav kundfordringar m m	6 035	4 722
Övriga kortfristiga fordringar	352	213
Förutbetalda kostnader	135	153
Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	34 712	34 038
varav räntebärande	28 063	27 282
varav icke räntebärande	6 649	6 756

Redovisat värde för Kundfordringar samt Lånefordringar och kundfordringar motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. För Kundfordringar respektive Lånefordringar och andra kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag och joint ventures) var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.

31 dec	31 dec 2008
172	766
1	7
173	773
134	576
39	197
173	773
	2009

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M20 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M21 "Finansiell riskhantering". Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för fordringar hos koncernbolag.

Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för osäkra respektive åldersfördelningen hos Kundfordringar till:

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Fakturerade kundfordringar	583	889
Reserv för osäkra kundfordringar	–445	–200
Summa kundfordringar	138	689
Ej förfallna kundfordringar	18	297
Förfallna ej nedskrivna kundfordringar	120	392
varav mindre än 30 dagar	0	145
varav 30–180 dagar	47	4
varav mer än 180 dagar	73	243
Summa kundfordringar	138	689

Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos Lånefordringar och andra kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag och joint ventures) som följer.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Ej förfallna fordringar	26	16
Förfallna ej nedskrivna fordringar	9	68
varav mindre än 30 dagar	–	–
varav 30–180 dagar	–	–
varav mer än 180 dagar	9	68
Summa lånefordringar och andra kundfordringar	35	84

För fordringar som vid rapportperiodens slut var förfallna avsattes ingen reserv då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet och beloppen fortfarande bedömdes kunna återvinnas. TeliaSonera AB innehar inga väsentliga säkerheter för dessa fordringar. Fordringar förfallna mer än 180 dagar avsåg i huvudsak avräkningar med andra operatörer avseende trafik transiterad genom TeliaSoneras fasta nät. Se även "Koncernens noter" (avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27) för information om hur risker i kundfordringar motverkas.

Nedskrivna kundfordringar (kundförluster) uppgick totalt till – MSEK under 2009 och 34 MSEK under 2008, medan inga kundfordringar återvanns under dessa år. Reserven för osäkra fordringar förändrades som följer.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Ingående redovisat värde	200	209
Avyttrad verksamhet	–175	–
Omklassificeringar	194	–
Avsättningar för osäkra fordringar	226	34
Återförda avsättningar	–	–43
Utgående redovisat värde	445	200

M13. Kortfristiga placeringar, likvida medel

Kortfristiga placeringar

Inga kortfristiga placeringar per den 31 december 2009 eller 2008 hade löptider överstigande 3 månader.

Likvida medel

Kortfristiga placeringar med löptider t o m 3 månader definieras tillsammans med balansposten Kassa och bank som Likvida medel, vilka uppgick till:

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader	8 787	4 730
varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde	8 787	4 730
Kassa och bank	8 175	1 472
Summa (se Kategorier – Not M20 och Kreditrisk – Not M21)	16 962	6 202

Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M20 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M21 "Finansiell riskhantering". Information om spärrade bankmedel återfinns i not M24 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".

M14. Eget kapital

Aktiekapital och egna aktier

Se "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not K20).

Uppskrivningsfond

Uppskrivningsfonden förändrades på följande sätt.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Ingående redovisat värde	3	1 941
Avyttring av tillgångar till dotterbolaget TeliaSonera Skanova Access AB	–	–1 927
Avskrivningar	–2	–11
Utgående redovisat värde	1	3

M15. Avsatt för pensioner och anställningsvillkor

Pensionsförpliktelser och pensionskostnader

Det stora flertalet anställda i TeliaSonera AB omfattas av en förmånsbestämd pensionsplan (ITP-Tele), vilket innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen. Pensionsplanen omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Den 1 januari 2007 infördes en ny premiebestämd pensionsplan (ITP1). Denna pensionsplan omfattar samtliga anställda födda 1979 eller senare.

TeliaSonera AB:s pensionsförpliktelser tryggas genom Telia Pensionsstiftelse. Vissa anställningsvillkor, huvudsakligen en avtalad rättighet för vissa personalkategorier att gå i pension vid 55, 60 eller 63 års ålder, säkerställs genom en beskattad reserv i balansräkningen.

Pensionsförpliktelserna beräknas årligen, per rapportperiodens slut, på försäkringstekniska grunder.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Ingående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar	10 051	10 281
Ingående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar	551	538
Ingående balans, summa pensionsförpliktelser	10 602	10 819
Pensioner intjänade under året	101	122
Räntekostnader, fribrevsuppräkning	600	447
Utbetalning av pensioner	–778	–816
Avyttrad verksamhet	–2	–69
Annan förändring av kapitalvärdet	–91	47
Förtida avgångspensioner	50	52
Utgående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar	9 949	10 051
Utgående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar	533	551
Utgående balans, summa pensionsförpliktelser	10 482	10 602
varav FPG/PRI-pensioner	6 107	6 025

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde förändrades på följande sätt.

MSEK,	31 dec	31 dec
förutom avkastning	2009	2008
Ingående balans, förvaltningstillgångar	10 393	11 797
Årets avkastning	1 252	–835
Avyttrad verksamhet	–	–69
Gottgörelse från pensionsstiftelse	–870	–500
Utgående balans, förvaltningstillgångar	10 775	10 393
Årets avkastning på förvaltningstillgångar (%)	12,0	–7,1

Avsättningar för pensioner redovisades i balansräkningen enligt nedan.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Pensionsförpliktelser	10 482	10 602
Förvaltningstillgångar	–10 775	–10 393
Övervärde på förvaltningstillgångar	826	342
Avsatt för pensioner och anställningsvillkor	533	551

Redovisade pensionsintäkter (pensionskostnader) framkom på följande sätt.

MSEK	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Pensioner intjänade under året	101	122
Räntekostnader, fribrevsuppräkning	600	447
Avgår räntekostnader redovisade som finansiell kostnad	–21	–31
Årets avkastning på förvaltningstillgångar	–1 252	835
Annan förändring av kapitalvärdet	–93	–22
Förtida avgångspensioner	50	52
Kostnader för pensionering i egen regi	–615	1 403
Försäkringspremier, administrationskostnader m m	102	81
Ändrade bedömningar	–3	4
Löne- och avkastningsskatt på pensionskostnader	–	69
Avgår förtida avgångspensioner (inklusive pensionspremier och löneskatt) redovisade som omstruktureringskostnader	–66	–73
Pensionskostnader	–582	1 484
Minskning (–)/Ökning (+) av överskott i förvaltningstillgångar	484	–1 105
Redovisade pensionskostnader (+)/pensionsintäkter (–)	–98	379
varav pensionspremier betalda till ITP-planen	35	28

Väsentliga försäkringstekniska antaganden

Vid värdering av gjorda utfästelser och beräkning av pensionskostnader tillämpas de försäkringstekniska grunder som fastställts av FPG/PRI respektive Finansinspektionen.

Det mest väsentliga beräkningsantagandet är diskonteringsräntan vilken som ett sammanvägt medelvärde för de olika pensionsplanerna och i förekommande fall netto efter beräknad avkastningsskatt var 2,9 procent under 2009 respektive 3,0 procent under 2008. Förpliktelserna beräknades utifrån rådande lönenivåer per den 31 december 2009 respektive 2008.

Fördelning av förvaltningstillgångar

Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var:

		31 december 2009
Tillgångsslag	MSEK Procent		MSEK	Procent
Räntebärande värdepapper, likvida medel	5 495	51,0	7 158	68,9
Aktier och övriga investeringar	5 280	49,0	3 235	31,1
Summa	10 775	100,0	10 393	100,0
varav aktier i TeliaSonera AB	62	0,6	37	0,4

Framtida tillskott och pensionsutbetalningar

Den 31 december 2009 översteg det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna nuvärdet av pensionsförpliktelserna. Såvida inte det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna under 2010 skulle komma att understiga nuvärdet av pensionsförpliktelserna har TeliaSonera AB inte för avsikt att tillskjuta några medel till pensionsstiftelsen.

Pensionsutbetalningar avseende förmånsbestämda pensionsplaner förväntas uppgå till 760 MSEK under 2010.

M16. Övriga avsättningar

Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.

			31 december 2009
MSEK	Löneskatt på framtida pensionsut betalningar	Omstrukture ringsavsätt ningar	Garanti avsättningar	Rättstvister	Försäkrings avsättningar	Summa
Ingående redovisat värde	63	98	12	240	51	464
varav finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	–	–	12	–	–	12
Årets avsättningar	6	269	–	–	–	275
Ianspråktagna avsättningar	–10	–130	–2	–	–3	–145
Återförda avsättningar	–	–	–1	–	–	–1
Omklassificeringar	–	–66	–	–	–	–66
Utgående redovisat värde	59	171	9	240	48	527
varav långfristig del	59	58	–	–	48	165
varav kortfristig del	–	113	9	240	–	362
varav finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde (se Kategorier – Not M20)	–	–	9	–	–	9

För finansiella skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då avsättningar diskonteras till nuvärde. Se vidare not M20 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" för ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier.

För de finansiella skulderna motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden per den 31 december 2009 följande förväntade förfallostruktur. Med förväntat förfall avses den med utgångspunkt i avtalsvillkoren tidigaste tidpunkt vid vilken motparten kan komma att påkalla en uppgörelse.

Förväntade förfall MSEK	Jan–mar 2010	Apr–jun 2010	Jul–sep 2010	Okt–dec 2010	2011–2014	Senare år	Summa	Redovisat värde
Finansiella skulder	1	4	–	4	–	–	9	9

Omstruktureringsavsättningar avser främst kostnader för övertalig personal relaterade till de omställningsprogram i den svenska verksamheten som lanserades av ledningen under 2005 och 2008. Återstående avsättning per den 31 december 2009 förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2012. I garantiavsättningar ingår avsättningar för rättstvister samt andra avsättningar avseende försäljning och nedläggning av koncernbolag och intressebolag. För löneskatt på framtida pensionsutbetalningar, garantiavsättningar, rättstvister och försäkringsavsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2010–2024.

Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera beroende på förändringar i faktiska pensionsutbetalningar, i det faktiska antalet månader en anställd stannar kvar i omställning, i skatte- och annan lagstiftning, och i faktiskt utfall av förhandlingar med leasegivare, underleverantörer och andra externa motparter liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.

M17. Långfristiga och kortfristiga lån

Marknadsfinansieringsprogram

Information om TeliaSonera AB:s marknadsfinansieringsprogram återfinns i "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not K21).

Upplåning

Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.

	31 dec 2009		31 dec 2008
MSEK	Redovisat värde	Verkligt värde	Redovisat värde	Verkligt värde
Långfristiga lån
Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	18 745	18 745	16 623	16 623
Ränteswappar till verkligt värde	416	416	375	375
varav betecknade som säkringsinstrument	328	328	288	288
varav som innehas för handel	88	88	87	87
Valutaränteswappar till verkligt värde	172	172	20	20
varav betecknade som säkringsinstrument	–	–	20	20
varav som innehas för handel	172	172	–	–
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M20)	19 333	19 333	17 018	17 018
Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde	40 140	42 964	33 211	35 100
Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde	2 376	2 391	2 400	2 400
Summa långfristiga lån (se Kategorier – Not M20)	61 849	64 688	52 629	54 518
Kortfristiga lån
Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde	7 024	7 092	7 323	7 333
Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde	–	–	1 419	1 420
Delsumma (se Kategorier – Not M20)/Summa verkligt värde	7 024	7 092	8 742	8 753
Lån från koncernbolag	62 341		61 593
Summa kortfristiga lån	69 365		70 335

Beviljat, i sin helhet outnyttjat, belopp på checkräkningskredit uppgick per den 31 december 2009 och 2008 till 1 077 MSEK respektive 1 067 MSEK.

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin återfinns i not M20 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" och information om förfallotidpunkter och likviditetsrisker i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M21 "Finansiell riskhantering". Se "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not K21) för ytterligare information om upplåning och om swapportföljen. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för lån från koncernbolag, vilka innefattar koncernkontoskulder och kortfristiga placeringar.

M18. Långfristiga skulder

Redovisat värde för långfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Skulder till koncernbolag	2	38
Förutbetalda avtal om bredbandsutbyggnad	353	573
Övriga skulder	9	9
Summa långfristiga skulder	364	620

Av summa långfristiga skulder för åren 2009 och 2008 förföll 46 MSEK respektive 71 MSEK till betalning senare än 5 år efter rapportperiodens slut.

M19. Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder

Redovisat värde för kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som innehas för handel	175	338
Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde hierarkin – Not M20)	175	338
Leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde	860	1 223
Kortfristiga skulder till intressebolag och joint ventures till upplupet anskaffningsvärde	–	31
Kortfristiga skulder till upplupet anskaffningsvärde	227	762
Delsumma (se Kategorier – Not M20)	1 262	2 354
Skulder till koncernbolag	553	680
Övriga kortfristiga skulder	730	244
Förutbetalda intäkter	109	487
Summa kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	2 654	3 765

Redovisat värde för Leverantörsskulder och Kortfristiga skulder (inklusive skulder till intressebolag och joint ventures) motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/ nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om likviditetsrisker återfinns i not M20 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M21 "Finansiell riskhantering". För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2009 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall MSEK	Jan–mar 2010	Apr–jun 2010	Jul–sep 2010	Okt–dec	2010 Summa
Skulder till upplupet anskaffningsvärde	1 074	6	3	4	1 087

Motsvarande information om valutaderivat som innehas för handel återfinns i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M21 "Finansiell riskhantering".

Kortfristiga skulder omfattar i huvudsak upplupna skulder till leverantörer samt upplupna samtrafik- och roamingavgifter, medan Övriga kortfristiga skulder huvudsakligen omfattar mervärdeskatt, förskott från kunder samt upplupna lönekostnader och arbetsgivaravgifter. Förutbetalda intäkter avser främst nätkapacitetsavgifter. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för handel med koncernbolag.

M20. Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå

Kategorier

Redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig per kategori på följande sätt. Finansiella tillgångar och skulder avseende koncernbolag ingår ej. Exkluderade är också andelar i intressebolag som behandlas i not M10 "Övriga finansiella anläggningstillgångar" samt pensionsåtaganden som behandlas i not M15 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".

MSEK	Not	31 dec 2009	31 dec 2008
Finansiella tillgångar
Derivat betecknade som säkringsinstrument	M10, M12	1 286	1 153
Finansiella tillgångar till verkligt värde via årets resultat		1 711	4 253
Derivat ej betecknade som säkringsinstrument	M10, M12	1 699	4 245
Investeringar som innehas för handel	M10	12	8
Lånefordringar och kundfordringar	M12, M13	17 135	6 976
Finansiella tillgångar som kan säljas	M10	136	99
Summa finansiella tillgångar per kategori		20 268	12 481
Finansiella skulder
Derivat betecknade som säkringsinstrument	M17	328	308
Derivat ej betecknade som säkringsinstrument	M17, M19	435	425
Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	M17	18 745	16 623
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	M16, M17, M19	50 636	46 381
Summa finansiella skulder per kategori		70 144	63 737

Nivåer inom verkligt värde-hierarkin

Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin på följande sätt.

			31 dec 2009				31 dec 2008
		Verkligt		varav		Verkligt		varav
MSEK	Not	värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Finansiella tillgångar till verkligt värde
Andelar i utomstående bolag som kan säljas	M10	132	132	–	–	99	99	–	–
Andelar i utomstående bolag som innehas för handel	M10	12	–	–	12	8	–	–	8
Konvertibla skuldebrev som kan säljas	M10	4	–	–	4	–	–	–	–
Derivat betecknade som säkringsinstrument	M10, M12	1 286	–	1 286	–	1 153	–	1 153	–
Derivat som innehas för handel	M10, M12	1 699	–	1 699	–	4 245	–	4 245	–
Summa finansiella tillgångar till verkligt värde per nivå		3 133	132	2 985	16	5 505	99	5 398	8
Finansiella skulder till verkligt värde
Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde	M17	18 745	–	18 745	–	16 623	–	16 623	–
Derivat betecknade som säkringsinstrument	M17	328	–	328	–	308	–	308	–
Derivat som innehas för handel	M17, M19	435	–	435	–	425	–	425	–
Summa finansiella skulder till verkligt värde per nivå		19 508	–	19 508	–	17 356	–	17 356	–

Finansiella tillgångar på Nivå 3 förändrades på följande sätt.

		31 december 2009		31 december 2008
MSEK Nivå 3,	Andelar i utom stående bolag som innehas för handel 8	Kon vertibla skulde brev som kan –	säljas Summa 8	Andelar i utom stående bolag som innehas för handel Summa 7	7
ingående redovisat värde
Summa redovisade vinster/förluster	–4	–	–4	1	1
varav i årets resultat	–4	–	–4	1	1
varav avse ende till gångar som innehades vid periodens utgång	–4	–	–4	1	1
Förvärv	8	4	12	–	–
Nivå 3, utgående redovisat värde	12	4	16	8	8

Vinster eller förluster redovisade i årets resultat ingår i posten Finansiella intäkter och kostnader, se specifikation i not M5 "Finansiella kostnader och intäkter".

M21. Finansiell riskhantering

Principer, förvaltning av kapital och hantering av finansiella risker

Information av relevans för TeliaSonera AB återfinns i "Koncernens noter" (not K27).

Hantering av kreditrisk

TeliaSonera AB:s exponering för kreditrisk härrör från motparters oförmåga att fullgöra sina skyldigheter (inklusive prisrisker vad avser investeringar i eget kapital-instrument), med en maximal exponering motsvarande det redovisade värdet av följande finansiella instrument (specificerat i respektive not och exklusive fordringar hos koncernbolag).

MSEK	Not	31 dec 2009	31 dec 2008
Övriga finansiella anläggningstillgångar	M10	2 681	4 434
Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	M12	625	1 845
Kortfristiga placeringar, likvida medel	M13	16 962	6 202
Summa		20 268	12 481

Ytterligare information om hantering av kreditrisk av relevans för TeliaSonera AB återfinns i "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not K27).

Hantering av likviditetsrisk

Likviditetsrisk utgör risken att TeliaSonera AB kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka regleras med kontanter eller någon annan finansiell tillgång. Information om hantering av likviditetsrisk av relevans för TeliaSonera AB återfinns i "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not K27).

Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden per den 31 december 2009 för räntebärande upplåning och icke räntebärande valutaderivat (exklusive koncerninterna derivat) motsvarade nedanstående förväntade förfallostruktur, inklusive amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Belopp som förfaller inom 12 månader motsvarar de redovisade värdena då diskonteringseffekten är oväsentlig.

Förväntade förfall	Jan–mar	Apr–jun	Jul–sep	Okt–dec
MSEK	2010	2010	2010	2010	2011	2012	2013		2014 Senare år	Summa
Marknadsfinansiering	3 517	2 507	2 707	513	6 529	8 369	8 052	10 805	34 945	77 944
Övrig upplåning	4	5	4	4	1 510	503	376	–	–	2 406
Valutaränte- och ränteswappar
Skulder	299	180	2 529	177	1 987	5 341	4 307	475	9 318	24 613
Fordringar	–329	–581	–2 629	–136	–2 451	–5 766	–5 009	–900	–10 473	–28 274
Valutaswappar och valutaterminer
Skulder	37 122	130	–	72	–	–	–	–	–	37 324
Fordringar	–37 159	–130	–	–73	–	–	–	–	–	–37 362
Summa, netto	3 454	2 111	2 611	557	7 575	8 447	7 726	10 380	33 790	76 651

Förfallostruktur för och ytterligare information om icke räntebärande skulder samt ansvarsförbindelser och övriga kontraktsförpliktelser återfinns i not M16 "Övriga avsättningar", M19 "Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder" och M24 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".

M22. Operationella leasingavtal

TeliaSonera AB förhyr främst lokaler och mark. Förhyrning sker i huvudsak från utomstående. Villkoren för hyresavtalen är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd. Vidareuthyrning förekommer ej.

Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2009 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:

Förväntade förfall						Senare	Sum
MSEK	2010	2011	2012	2013	2014	år	ma
Framtida minimi leaseavgifter	450	428	246	192	111		95 1 522

Totalt erlagda hyror och leasingavgifter var 502 MSEK respektive 455 MSEK för åren 2009 och 2008.

M23. Transaktioner med närstående

Allmänt

Vid leverans av tjänster och produkter till respektive från koncernbolag, intressebolag och joint ventures tillämpas sedvanliga affärsmässiga villkor.

Koncernbolag

Försäljningen till koncernbolag var 12 058 MSEK under 2009 och 12 644 MSEK under 2008 medan inköp från koncernbolag uppgick till 7 222 MSEK och 7 383 MSEK för respektive år.

Pensionsstiftelse

Per den 31 december 2009 ägde Telia Pensionsstiftelse 1 826 173 aktier i TeliaSonera AB, motsvarande 0,04 procent av röstetalet. TeliaSonera AB:s andel av stiftelsens tillgångar är 66 procent. Information om transaktioner och balansposter återfinns i not M15 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".

Åtaganden till förmån för närstående

TeliaSonera har gjort vissa åtaganden till förmån för dotterbolag, intressebolag och joint ventures. Ytterligare information återfinns i not M24 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".

Övriga transaktioner

För beskrivning av vissa övriga transaktioner med närstående hänvisas till "Koncernens noter" (not K29).

M24. Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister

Eventualtillgångar, ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Vid rapportperiodens slut hade TeliaSonera inga eventualtillgångar eller ställda säkerheter, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2009	31 dec 2008
Kreditgaranti till förmån för Svenska UMTS nät AB	2 025	2 275
Delsumma (se Likviditetsrisk – Not M21)	2 025	2 275
Borgens- och ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag	2 872	3 336
Garantier för pensionsförpliktelser	133	132
Summa ansvarsförbindelser	5 030	5 743

Kredit- och fullgörandegarantier per den 31 december 2009 hade följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall MSEK	Jan–mar 2010	Apr–jun 2010	Jul–sep 2010	Okt–dec 2010	2011	2012– 2014	Senare år	Summa
Kredit- och fullgörandegarantier	–	250	–	250	1 525	–	–	2 025

Vissa lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. Upplysningar om regler avseende "change of control" i några av TeliaSonera AB:s senast tecknade avtal om finansieringsprogram återfinns i "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not K30).

För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som TeliaSonera AB eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt respektive förbindelse. Upplysningar om kreditgarantin till förmån för Svenska UMTS-nät återfinns i "Koncernens noter" (motsvarande avsnitt i not K30).

I ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag ingår 1 446 MSEK (140 MEUR) avseende Xfera Móviles S.A., varav en motförbindelse uppgående till 89 MEUR bestående av TeliaSoneras

Övriga oredovisade kontraktsförpliktelser

andel avseende av Xfera utställda garantier att uppfylla de licensvillkor som är förknippade med bolagets UMTS-licens samt en motförbindelse om 43 MEUR avseende betalning till en tidigare aktieägare i det fall en rättstvist rörande Xferas frekvensomfångsavgift för 2001 utfaller fördelaktigt. I ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag ingår också 508 MSEK avseende svenska pensionsförpliktelser samt 198 MSEK avseende den danska 3G-licensen.

Utöver ovan angivna ansvarsförbindelser förekommer, som ett led i koncernens normala affärsverksamhet, att moderbolaget lämnar garantier för fullgörandet av dotterbolags olika avtalsenliga åtaganden. Vid utgången av rapportperioden fanns ingen indikation på att lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.

Moderbolagets oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2009 avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar motsvarade följande förväntade förfallostruktur.

Förväntade förfall MSEK	Jan–mar 2010	Apr–jun 2010	Jul–sep 2010	Okt–dec 2010	2011	2012	2013– 2014	Senare år	Summa
Övriga immateriella anläggningstillgångar	13	0	0	4	8	14	–	–	39
Summa (se Likviditetsrisk – Not M21)	13	0	0	4	8	14	–	–	39

Redovisade åtaganden avser licenser för och anpassning av system för affärsstöd.

Rättsliga och administrativa tvister

För ytterligare information med relevans för TeliaSonera AB, se motsvarande avsnitt i "Koncernens noter" (not K30).

M25. Kassaflödesinformation

Icke-kontanta transaktioner

Under 2009 och 2008 konverterades fordringar på dotterbolag om 67 MSEK respektive 25 MSEK till eget kapital i bolagen.

Under 2008 lämnades ett kapitaltillskott om 34 000 MSEK i form av apportegendom i utbyte mot nyemitterade aktier i dotterbolaget TeliaSonera Skanova Access AB (information om denna icke-kontanta överföring av tillgångar återfinnas också i not M9 "Materiella anläggningstillgångar", avsnittet "Maskiner och andra tekniska anläggningar").

M26. Personal

Antalet anställda minskade till 1 937 per den 31 december 2009 (2 160 vid utgången av 2008), huvudsakligen till följd av under året vidtagna effektiviseringsåtgärder. Medelantalet anställda var:

	Jan–dec 2009		Jan–dec 2008
Land	Totalt (antal)	varav män	(%) Totalt (antal)	varav män (%)
Sverige	1 843	66,6	2 117	68,4
Summa	1 843	66,6	2 117	68,4

Ledande befattningshavare fördelar sig könsmässigt på följande sätt. Med ledande befattningshavare avses samtliga styrelseledamöter, verkställande och vice verkställande direktören samt de övriga 8 medlemmar (2008: 6 medlemmar) av koncernledningen som är anställda i moderbolaget.

		31 dec 2009	31 dec 2008
Procent	Styrelsen	Övriga ledande befattnings havare	Styrelsen	Övriga ledande befattnings havare
Kvinnor	27,3	20,0	40,0	25,0
Män	72,7	80,0	60,0	75,0
Summa	100,0	100,0	100,0	100,0

Sjukfrånvaron, mätt i procent av ordinarie arbetstid exklusive tjänstledighet och semester, fördelade sig på följande sätt.

Procent	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Total sjukfrånvaro	1,7	2,1
Långtidssjukfrånvaro (frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer)	0,7	1,0
Total sjukfrånvaro för män	1,4	1,6
Total sjukfrånvaro för kvinnor	2,3	3,2
Total sjukfrånvaro, anställda 29 år gamla eller yngre	2,3	1,9
Total sjukfrånvaro, anställda 30–49 år gamla	1,4	2,0
Total sjukfrånvaro, anställda 50 år gamla eller äldre	2,0	2,3

Totala personalkostnader fördelades på kostnadsslag på följande sätt.

	Jan–dec	Jan–dec
MSEK	2009	2008
Löner och andra ersättningar	1 143	1 215
Sociala kostnader
Arbetsgivaravgifter	359	398
Pensionskostnader	–98	379
Summa sociala kostnader	261	777
Övriga personalkostnader	49	72
Summa personalkostnader per	1 453	2 064
kostnadsslag

Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda uppgick till:

	Jan–dec 2009		Jan–dec 2008
	Ledande		Ledande
	befattnings		befattnings
	havare (varav		havare (varav
	rörlig	Övriga	rörlig	Övriga
Land	ersättning)	anställda	ersättning)	anställda
Sverige	56 (13)	1 087	41 (9)	1 174
Summa	56 (13)	1 087	41 (9)	1 174

Ledande befattningshavare omfattar styrelsens ledamöter och i förekommande fall tidigare styrelseledamöter (men exkluderar arbetstagarrepresentanter), verkställande och vice verkställande direktören och i förekommande fall tidigare innehavare av dessa poster samt de övriga 8 medlemmar (2008: 6 medlemmar) av koncernledningen som är anställda i moderbolaget.

Pensionskostnader respektive utestående pensionsförpliktelser för ledande befattningshavare framgår nedan. Det finns inga avtal om pensionsförmåner för externa styrelseledamöter.

	Januari–december eller 31 december
MSEK	2009	2008
Pensionskostnader	20	15
Utestående pensionsförpliktelser	171	168

Se vidare avsnittet "Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i "Koncernens noter" (not K32).

M27. Revisionsarvoden och revisionstjänster

Följande ersättningar har utgått. Kompletterande upplysningar återfinns i "Koncernens noter" (not K33).

MSEK	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
PricewaterhouseCoopers AB (PwC)
Revision	8	9
Revisionsnära tjänster	1	0
Skatterådgivning, övriga tjänster	0	0
Summa PwC	9	9
Ernst & Young AB (E&Y)
Skatterådgivning, övriga tjänster	1	4
Summa E&Y	1	4
KPMG Bohlins AB (KPMG)
Skatterådgivning, övriga tjänster	2	5
Summa KPMG	2	5
Övriga revisionsföretag
Skatterådgivning, övriga tjänster	2	3
Summa övriga revisionsföretag	2	3
Totalt	14	21

Under 2009 och 2008 aktiverades inga ersättningar till revisionsföretag som transaktionskostnader vid företagsaffärer och liknande transaktioner.

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande står:

	SEK
Balanserade vinstmedel	50 791 246 266
Årets resultat	12 263 648 341
Summa	63 054 894 607

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på följande sätt:

	SEK
Ordinarie utdelning om 2,25 SEK per aktie till ägarna	10 103 528 729
I ny räkning överförs	52 951 365 878
Summa	63 054 894 607

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 9 mars 2010

Tom von Weymarn Ordförande

Lars G Nordström Timo Peltola Lars Renström

Agneta Ahlström Magnus Brattström

Stefan Carlsson Maija-Liisa Friman Conny Karlsson

Jon Risfelt Caroline Sundewall

Lars Nyberg VD och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 10 mars 2010

PricewaterhouseCoopers AB

Göran Tidström Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Håkan Malmström Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse Till årsstämman i TeliaSonera AB (publ) Org.nr 556103-4249

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i TeliaSonera AB (publ) för år 2009. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 7–89. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt totalresultatrapporten och balansrapporten för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 10 mars 2010

PricewaterhouseCoopers AB

Göran Tidström Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Håkan Malmström Auktoriserad revisor

Tio år i sammandrag – finansiell information

TeliaSonera-koncernen Finansiell information (IFRS)	2009	2008	2007	2006	2005	2004	2003	2002	2001	2000
Resultat (MSEK)
Nettoomsättning	109 161 103 585		96 344	91 060	87 661	81 937	82 425	59 483	57 196	54 064
Rörelseresultat	30 324	28 648	26 155	25 489	17 549	18 793		14 710 –10 895	5 460	12 006
Resultat efter finansiella poster	27 614	26 411	25 251	25 226	17 019	17 448		13 899 –11 616	4 808	11 717
Årets resultat	21 280	21 442	20 298	19 283	13 694	14 264	10 049	–7 997	1 891	10 270
varav hänförligt till moderbolagets ägare	18 854	19 011	17 674	16 987	11 697	12 964	9 080	–8 067	1 869	10 278
EBITDA före engångsposter EBITDA	36 666 35 241	32 954 31 658	31 021 30 333	32 266 31 113	29 411 27 508	30 196 30 841	30 700 32 035	15 692 9 421	12 915 13 299	13 087 21 425
Av- och nedskrivningar	12 932	12 106	11 875	11 203	13 188	15 596	17 707	20 844	13 975	8 222
Finansiell ställning (MSEK)
Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar	100 239 100 968		83 909	74 172	74 367	69 534	61 820	68 106	26 816	25 198
Materiella anläggningstillgångar	61 222	61 946	52 602	48 195	48 201	47 212	49 161	56 172	47 314	43 807
Finansiella anläggningstillgångar	60 849	62 265	48 633	41 826	40 526	35 353	42 061	48 534	20 784	22 335
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och omsättningstillgångar	47 360	39 107	31 558	35 199	40 681	39 873	37 018	33 844	33 277	31 375
Summa tillgångar				269 670 264 286 216 702 199 392 203 775 191 972 190 060 206 656 128 191 122 715
Summa eget kapital				142 499 141 448 127 057 127 717 135 694 128 067 115 834 113 949					60 089	56 308
varav hänförligt till moderbolagets ägare				135 372 130 387 117 274 119 217 127 049 121 133 112 393 108 829					59 885	55 988
Avsättningar	25 625	24 594	16 748	15 471	15 564	13 402	15 297	18 406	13 107	11 351
Räntebärande skulder	71 833	65 799	43 579	27 729	26 735	24 675	30 554	44 732	29 124	34 042
Ej räntebärande skulder Summa eget kapital och skulder	29 713	32 445	29 318	28 475 269 670 264 286 216 702 199 392 203 775 191 972 190 060 206 656 128 191 122 715	25 782	25 828	28 375	29 569	25 871	21 014
Sysselsatt kapital				204 908 199 186 153 090 127 195 146 712 147 132 142 235 157 035					90 971	92 374
Operativt kapital				175 063 178 017 140 925 110 163 125 299 126 198 120 006 137 113					70 150	75 042
Nettolåneskuld	46 175	48 614	34 155	14 892	7 879	6 580	17 648	38 075	20 004	32 512
Räntebärande nettoskuld	42 668	44 652	31 830	10 736	5 320	3 741	8 847	25 034	10 661	20 235
Kassaflöden (MSEK)
Kassaflöde från löpande verksamhet Kassaflöde från investeringsverksamhet	30 991	27 086	26 529	27 501 –17 627 –19 634 –15 705 –13 084 –12 236	26 990	24 403 –7 991	26 443 –3 443	12 449 –5 553	10 416	10 152 3 632 –37 121
Kassaflöde före finansieringsverksamhet	13 364	7 452	10 824	14 417	14 754	16 412	23 000	6 896		14 048 –26 969
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–2 568			–4 359 –14 726 –19 382 –15 653 –11 102 –16 412 –10 344					–6 608	26 818
Årets kassaflöde	10 796	3 093	–3 902	–4 965	–899	5 310	6 588	–3 448	7 440	–151
Fritt kassaflöde	17 024	11 328	13 004	16 596	15 594	14 118	17 351	3 877	–6 506	–5 845
Investeringar (MSEK)
CAPEX Förvärv och övriga investeringar	14 007 2 842	15 795 9 060	13 531 7 171	11 101 3 951	11 583 2 732	10 331 9 099	9 267 2 851	14 345 40 093	17 713 3 022	16 580 31 162
Summa investeringar	16 849	24 855	20 702	15 052	14 315	19 430	12 118	54 438	20 735	47 742
Nyckeltal
EBITDA-marginal (%)	33,6	31,8	32,2	35,4	33,6	36,9	37,2	26,4	22,6	24,2
Rörelsemarginal (%)	27,8	27,7	27,1	28,0	20,0	22,9	17,8	–18,3	9,5	22,2
Vinstmarginal (%) Av- och nedskrivningar i % av nettoomsättning	19,5 11,8	20,7 11,7	21,1 12,3	21,2 12,3	15,6 15,0	17,4 19,0	12,2 21,5	–13,4 35,0	3,3 24,4	19,0 15,2
CAPEX i % av nettoomsättning	12,8	15,2	14,0	12,2	13,2	12,6	11,2	24,1	31,0	30,7
Totalkapitalets omsättningshastighet (ggr)	0,41	0,43	0,46	0,45	0,44	0,43	0,42	0,36	0,46	0,54
Sysselsatt kapitals omsättningshastighet (ggr)	0,54	0,59	0,69	0,67	0,60	0,57	0,55	0,48	0,62	0,75
Räntabilitet på totalt kapital (%)	11,8	12,7	13,1	13,2	9,4	10,5	8,7	–5,7	5,7	13,6
Räntabilitet på sysselsatt kapital (%)	15,5	17,3	19,4	19,5	12,6	13,9	11,6	–7,7	7,8	18,9
Räntabilitet på eget kapital (%) Soliditet (%)	15,2 49,1	17,2 50,5	18,6 50,3	17,2 49,9	10,3 58,9	11,6 63,8	8,5 58,5	–9,7 54,2	3,3 46,4	23,9 44,7
Skuldsättningsgrad (%)	34,9	36,5	31,3	15,0	6,6	5,4	15,9	34,0	33,6	59,3
Räntetäckningsgrad (ggr)	8,3	7,6	14,2	18,1	11,7	7,6	5,1	–4,7	3,0	7,3
Självfinansieringsgrad (ggr)	1,85	1,09	1,28	1,83	1,89	1,26	2,18	0,23	0,50	0,21
Aktiedata
Antal utestående aktier (miljoner) – vid periodens utgång	4 490,5	4 490,5	4 490,5	4 490,5	4 490,5	4 675,2	4 675,2	4 605,8	3,001,2	3,001,2
– genomsnitt, före utspädning 1)	4 490,5	4 490,5	4 490,5	4 490,5	4 574,0	4 675,2	4 667,6	3 124,3	3 001,2	2 932,8
– genomsnitt, efter utspädning 1)	4 490,5	4 490,5	4 490,5	4 490,5	4 574 0	4 675,2	4 668,4	3 125,3	3 001,2	2 932,8
Resultat per aktie före och efter utspädning (SEK)	4,20	4,23	3,94	3,78	2,56	2,77	1,95	–2,58	0,62	3,50
Kontant utdelning per aktie (SEK) 2), 3)	2,25	1,80	4,00	6,30	3,50	1,20	1,00	0,40	0,20	0,50
Kontant utdelning totalt (MSEK) 2), 3)	10 104	8 083	17 962	28 290	15 717	5 610	4 675	1 870	600	1 501
Utdelningsandel (%) Eget kapital per aktie (SEK)	53,6 30,15	42,5 29,04	101,6 26,12	166,5 26,55	136,9 28,29	43,3 25,91	51,4 24,04	n/a 23,63	32,1 19,95	14,3 18,66

¹ Justerat för 324:1 aktiesplit 2000.

² För 2009 enligt styrelsens förslag.

³ För 2007, 2006 och 2005 inklusive extra utdelningar om 2,20 SEK per aktie (totalt 9 879 MSEK), 4,50 SEK per aktie (totalt 20 207 MSEK) respektive 2,25 SEK per aktie (totalt 10 104 MSEK).

Tio år i sammandrag – operativ information

TeliaSonera-koncernen
Operativ information	2009	2008	2007	2006	2005	2004	2003	2002	2001	2000
Mobilitetstjänster
Abonnemang totalt (1000-tal)					16 963 15 900 14 501 13 434 13 000 11 545		9 519	9 202	4 936	4 519
varav Sverige Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal)	5 666	5 334	4 807	4 603	4 387	4 243	3 838	3 604	3 439	3 257
Mobil telefoni, GSM/UMTS totalt (1000-tal)	5 666	5 334	4 807	4 489	4 267	4 117	3 706	3 467	3 295	3 076
Mobil telefoni, NMT totalt (1000-tal)	–	–	–	114	120	126	132	137	144	181
Mobil telefoni, avgående trafik (Mmin)	8 493	7 849	6 635	5 335	4 456	3 814	3 313	3 201	3 016	2 591
Mobil telefoni, inkommande trafik (Mmin)	3 983	3 815	3 474	3 058	2 750	2 573	2 400	2 272	2 067	1 766
Mobil telefoni, trafik per abonnemang och månad (min)	189	191	178	157	139	131	128	131	127	123
Mobil telefoni, churn totalt (%) Mobil telefoni, ARPU (SEK)	13 182	14 189	15 194	17 204	15 213	11 227	13 252	n/a 262	n/a 285	n/a 308
varav Finland
Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal)	2 874	2 676	2 449	2 407	2 507	2 297	2 428	2 790	239	149
Mobil telefoni, avgående trafik (Mmin)	5 604	5 618	5 473	5 936	5 642	4 820	4 743	n/a	n/a	n/a
Mobil telefoni, inkommande trafik (Mmin)	2 831	2 911	2 656	2 554	2 405	2 147	2 090	n/a	n/a	n/a
Mobil telefoni, trafik per abonnemang och månad (min)	255	276	284	285	277	253	232	n/a	n/a	n/a
Mobil telefoni, churn totalt (%) Mobil telefoni, ARPU (EUR)	22 24	17 26	16 29	19 29	24 30	28 38	17 38	n/a n/a	n/a n/a	n/a n/a
varav Norge
Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal)	1 658	1 581	1 577	1 641	1 651	1 308	1 195	1 089	970	850
Mobil telefoni, trafik per abonnemang och månad (min)	250	247	236	218	192	175	164	156	133	130
Mobil telefoni, ARPU (NOK)	298	330	348	352	333	339	342	330	310	308
varav Danmark
Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) varav Baltikum	1 460	1 493	1 449	1 123	1 154	1 115	472	421	288	263
Mobil telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal)	1 991	2 012	2 012	2 074	1 889	1 338	1 052	851	–	–
Mobil telefoni, abonnemang, Lettland (1000-tal)	1 042	1 056	1 015	803	735	649	534	447	–	–
Mobil telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal)	766	778	765	759	677	595	–	–	–	–
varav Spanien
Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal)	1 506	970	427	24	–	–	–	–	–	–
Bredbandstjänster
Bredband, abonnemang totalt (1000-tal) Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal)	2 348 5 212	2 284 5 806	2 164 6 218	1 828 6 497	1 278 7 064	897 8 312	571 8 087	411 8 296	194 6 585	27 6 621
varav Sverige
Bredband, abonnemang (1000-tal)	1 125	1 122	1 061	915	711	526	394	317	194	27
Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal)	3 604	4 000	4 295	4 586	5 036	6 115	6 283	6 415	6 585	6 621
varav Finland
Bredband, abonnemang (1000-tal)	458	478	473	412	350	243	150	82	–	–
Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) varav Norge	324	420	497	580	647	740	804	722	–	–
Bredband, abonnemang (1000-tal)	223	176	177	172	–	–	–	–	–	–
varav Danmark
Bredband, abonnemang (1000-tal)	47	34	31	7	5	1	2	1	–	–
Fast telefoni, prefix- och avtalskunder (1000-tal)	205	226	251	165	195	212	172	223	n/a	n/a
varav Baltikum
Bredband, abonnemang, Litauen (1000-tal) Fast telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal)	313 722	298 769	259 789	181 785	105 798	50 819	25 828	11 936	– –	– –
Bredband, abonnemang, Estland (1000-tal)	182	176	163	141	107	77	–	–	–	–
Fast telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal)	357	391	386	381	388	426	–	–	–	–
Eurasien
Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal)		22 558 18 416 12 147		7 352	6 146	3 866	2 385	1 614	–	–
Mobil telefoni, abonnemang, Kazakstan (1000-tal)	7 165	7 083	6 017	3 539	3 320	1 795	990	615	–	–
Mobil telefoni, abonnemang, Azerbajdzjan (1000-tal) Mobil telefoni, abonnemang, Uzbekistan (1000-tal)	3 847 5 074	3 471 2 683	3 029 690	2 333 –	1 741 –	1 291 –	912 –	669 –	– –	– –
Mobil telefoni, abonnemang, Tadzjikistan (1000-tal)	1 523	1 154	611	–	–	–	–	–	–	–
Mobil telefoni, abonnemang, Georgien (1000-tal)	1 892	1 582	1 296	1 032	715	481	307	198	–	–
Mobil telefoni, abonnemang, Moldavien (1000-tal)	660	550	504	448	370	299	176	132	–	–
Mobil telefoni, abonnemang, Nepal (1000-tal)	2 202	1 749	–	–	–	–	–	–	–	–
Mobil telefoni, abonnemang, Kambodja (1000-tal)	195	144	–	–	–	–	–	–	–	–
Personal
Antal anställda den 31 december Medelantal anställda under året					29 734 32 171 31 292 28 528 28 175 29 082 26 694 29 173 17 149 29 868 28 815 30 037 28 561 26 969 27 403 25 381 26 188 17 277 24 979 30 307
varav i Sverige					9 170 10 152 10 002 10 427 11 061 10 948 11 321 12 593 20 922 25 383
varav i Finland	4 981	5 258	5 697	5 936	6 369	6 750	6 408	1 142	775	999
varav i övriga länder		14 664 14 627 12 862 10 606			9 973	7 683	8 459	3 542	3 282	3 925
varav kvinnor					13 111 13 251 12 571 12 164 11 934 11 427 10 936			7 546		9 196 11 521
varav män					15 704 16 786 15 990 14 805 15 469 13 954 15 252				9 731 15 783 18 786
Löner och ersättningar (MSEK) Arbetsgivaravgifter (MSEK)	1 995	11 152 11 011 2 134	9 632 1 971	8 918 1 903	9 023 1 970	8 674 1 902	8 460 1 950	6 732 1 804	8 852 2 614	9 543 3 055
Löner och arbetsgivaravgifter i % av rörelsekostnader	15,3	15,8	14,8	15,2	15,5	16,4	14,9	14,9	19,4	25,5
Nettoomsättning per anställd (kSEK)	3 788	3 449	3 373	3 376	3 199	3 228	3 147	3 443	2 290	1 784
Rörelseresultat per anställd (kSEK)	1 052	954	916	945	640	740	562	–631	219	396
Förändring av arbetsproduktivitet (%)	10,7	7,8	7,1	11,2	8,3	10,8	–4,9	53,5	31,9	8,3
Nettoresultat per anställd (kSEK)	738	714	711	715	500	511	347	–467	75	339

Definitioner

Begrepp och nyckeltal

Påverkbar kostnadsmassa

Innefattar personalkostnader, marknadsföringskostnader samt alla övriga rörelsekostnader som inte är inköp av varor och entreprenadtjänster eller samtrafik-, roaming- och övriga nätkostnader.

EBITDA

En förkortning av "Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortization". Rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag.

Engångsposter

Engångsposter utgörs av kapitalvinster/-förluster, kostnader för avveckling av verksamhet och för övertalig personal samt ej aktiverade kostnader i samband med samgåendet med Sonera under 2002. Som engångsposter redovisas, med verkan från 1 januari 2003, kapitalvinster/-förluster, nedskrivningar, omstruktureringsprogram och liknande endast om de per enskild transaktion uppgår till mer än 100 MSEK. Tidigare perioder har ej omräknats.

Justerat eget kapital

Redovisat eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare minskat med (föreslagen) utdelning. För moderbolaget även inklusive obeskattade reserver netto efter skatt.

Sysselsatt kapital

Summa tillgångar minskade med ej räntebärande skulder och avsättningar samt med (föreslagen) utdelning.

Operativt kapital

Ej räntebärande tillgångar minskade med ej räntebärande skulder, inklusive (föreslagen) utdelning, och ej räntebärande avsättningar.

Segmenttillgångar och segmentskulder (Operativt segmentkapital)

Som Operativt kapital, men tillgångar respektive skulder exkluderar poster avseende uppskjuten och aktuell skatt, vartill skulder även exkluderar (föreslagen) utdelning.

Räntebärande nettoskuld

Räntebärande skulder och avsättningar minskade med räntebärande tillgångar med andelar i intressebolag återlagda.

Nettolåneskuld

Räntebärande skulder minskade med derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar och säkrar lång- och kortfristiga lån samt minskade med kortfristiga placeringar respektive kassa och bank.

Fritt kassaflöde

Kassaflöde från löpande verksamhet minskat med förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar (betald CAPEX).

CAPEX

En förkortning av "Capital Expenditure". Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar exklusive goodwill och andra övervärden samt åtaganden för återställning.

Förvärv och övriga investeringar

Investeringar i goodwill och andra övervärden, aktier och andelar samt åtaganden för återställning.

EBITDA-marginal

EBITDA före engångsposter uttryckt i procent av nettoomsättning.

Rörelsemarginal (EBIT-marginal)

Rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.

Vinstmarginal

Årets resultat uttryckt i procent av nettoomsättning.

Totalkapitalets omsättningshastighet

Nettoomsättning dividerad med genomsnittliga summa tillgångar.

Sysselsatt kapitals omsättningshastighet

Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntabilitet på totalt kapital

Rörelseresultat plus finansiella intäkter uttryckt i procent av genomsnittliga summa tillgångar.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Rörelseresultat plus finansiella intäkter uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare uttryckt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.

Soliditet

Justerat eget kapital och minoritetsandelar uttryckt i procent av summa tillgångar.

Skuldsättningsgrad

Nettolåneskuld dividerad med justerat eget kapital och minoritetsandelar.

Räntetäckningsgrad

Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Självfinansieringsgrad

Kassaflöde från löpande verksamhet dividerat med bruttoinvesteringar.

Resultat och eget kapital per aktie

Resultat per aktie avser vägt genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning med potentiella stamaktier, medan eget kapital per aktie avser antal aktier vid periodens slut. Med resultat avses årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare och eget kapital utgörs av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare.

Utdelningsandel

Utdelning per aktie dividerad med resultat per aktie (före utspädning).

Antals- och beloppsuppgifter

I enlighet med internationell standard används följande beteckningar.

Churn totalt

Antal förlorade abonnemang uttryckt i procent av genomsnittligt antal abonnemang.

ARPU

Genomsnittlig månadsintäkt per abonnemang.

Arbetsproduktivitet

Procentuell förändring mellan åren av kvoten mellan nettoomsättning i fast pris och medelantal anställda.

Prefix
k	tusen	M	miljoner	G	miljarder
Valutakoder
SEK	Svenska kronor	GEL	Georgiska lari	NPR	Nepalesiska rupier
AZN	Azerbajdzjanska manat	JPY	Japanska yen	RUB	Ryska rubler
DKK	Danska kronor	KZT	Kazakstanska tenge	TJS	Tadzjikistanska somoni
EEK	Estniska kroon	LTL	Litauiska litas	TRY	Turkiska lira
EUR	Europeiska euro	LVL	Lettiska lats	USD	US-dollar
GBP	Brittiska pund	NOK	Norska kronor	UZS	Uzbekistanska som

Bolagsstyrningsrapport

Inledning

Denna bolagsstyrningsrapport antogs av styrelsen vid styrelsemötet den 9 mars 2010 och presenterar en översikt av Telia-Soneras modell för koncernens styrning och inkluderar styrelsens beskrivning av interna kontroller och riskhantering relaterat till finansiell rapportering.

Enligt styrelsens uppfattning har TeliaSonera tillämpat den svenska koden för bolagsstyrning under 2009 utan några avvikelser.

Denna rapport ingår inte i den officiella årsredovisningen och har inte granskats av TeliaSoneras revisorer.

Beslutsorgan

De huvudsakliga beslutsorganen inom TeliaSonera är:

• Bolagsstämman
• Styrelsen
• VD, assisterad av koncernledningen

Aktieägare

Bolagsstämma

TeliaSonera är ett svenskt publikt aktiebolag som lyder under den svenska aktiebolagslagen och företagets bolagsordning. Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman företagets högsta beslutande organ där ägarna utövar sitt inflytande.

TeliaSonera-aktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm och NASDAQ OMX Helsingfors. TeliaSonera har endast en typ av aktier. Varje aktie i TeliaSonera motsvarar en röst vid bolagsstämman. Vid utgången av 2009 hade TeliaSonera 635 799 aktieägare.

Årsstämman 2009 hölls den 1 april 2009 i Stockholm. Två dagar tidigare genomfördes ett informationsmöte för aktieägarna i Helsingfors där delar av företagets ledning och styrelse deltog.

Vid årsstämman 2009 närvarade hela styrelsen, koncernledningen och en av företagets revisorer. Efter förslag från valberedningen valdes advokat Axel Calissendorff till ordförande vid årsstämman 2009. Till justeringsmän utsågs Mikael Wiberg, representerande Alecta Pensionsförsäkring, och Mats Andersson, representerande Fjärde AP-fonden. Ingen av dessa personer var styrelseledamot eller anställd i bolaget.

Årsstämman 2009 fattade bl.a. beslut om styrelsens sammansättning, bolagets vinstfördelning, ersättningspolicy för ledande befattningshavare samt styrelsens befogenhet att besluta om förvärv av bolagets aktier inom vissa gränser.

Årsstämman hölls på svenska och simultantolkades till finska och engelska med hänsyn till bolagets internationella ägarkrets. Stämmomaterialet fanns tillgängligt på svenska, finska och engelska.

TeliaSonera gav även de aktieägare som inte kunde närvara vid årsstämman möjlighet att följa stämman via internet. De aktieägare som deltog vid årsstämman gavs möjlighet att ställa frågor, kommentera och lämna förslag till beslut.

Protokollet från stämman finns tillgängligt på bolagets hemsida på svenska, finska och engelska.

Externa revisorer

Vid årsstämman 2008 omvaldes PricewaterhouseCoopers AB som revisorer fram till årsstämman 2011. Göran Tidström (född 1946) är huvudsansvarig revisor.

PricewaterhouseCoopers AB anlitas av bolagets största aktieägare, svenska staten, för revisorsuppdrag samt för rådgivningstjänster. Nuvarande revisionsuppdrag inkluderar bland annat Svenska Spel och Samhall.

Göran Tidström är även revisor i Meda, Trelleborg och Volvo. Han är vidare vice ordförande för International Federation of Accountants (IFAC).

Valberedning

Sedan årsstämman 2009 består TeliaSoneras valberedning av representanter från bolagets fyra största aktieägare vid tidpunkten för kallelsen till årsstämman samt styrelsens ordförande. Årsstämman beslutade att valberedningen ska bestå av Viktoria Aastrup, ordförande (svenska staten), Kari Järvinen (finska staten genom Solidium Oy), KG Lindvall (Swedbank Robur Fonder), Lennart Ribohn (SEB Fonder) samt styrelsens ordförande Tom von Weymarn.

Valberedningen ska i enlighet med sin instruktion:

• Nominera ordföranden och övriga styrelseledamöter Föreslå det styrelsearvode som fördelas mellan ordföranden
• och övriga ledamöter samt ersättningen för deltagande i styrelseutskott
• Nominera årsstämmans ordförande
• Nominera de externa revisorerna

Valberedningen har erhållit information från styrelsens ordförande och koncernchefen om TeliaSoneras ställning och strategiska inriktning. Utifrån den informationen har valberedningen bedömt de kompetenser som behövs i styrelsen som helhet, samt utvärderat de nuvarande styrelseledamöternas kompetenser. Valberedningen föreslår därefter styrelseledamöter för årsstämman med hänsyn till de kompetenser som behövs i framtiden, de kompetenser som de nuvarande styrelseledamöterna besitter och deras tillgänglighet för återval.

Valberedningen har meddelat bolaget att den följer riktlinjerna i den svenska koden för bolagsstyrning samt att den avser att informera om sitt arbete på årsstämman och på bolagets hemsida. Aktieägarna har möjlighet att vända sig till valberedningen med nomineringsförslag. Förslag kan sändas med e-post till "forslagtillstyrelseledamot@teliasonera.com".

Valberedningens förslag ska enligt instruktionen offentliggöras senast i samband med kallelsen till årsstämman.

Styrelse

Ansvar och utskott

Styrelsen ansvarar för koncernens styrning, val av strategisk inriktning samt huvudinnehållet i koncernens externa kommunikation. I denna roll fattar styrelsen beslut om bland annat:

• Koncernens strategiska inriktning samt viktigare strategiska beslut
• Utnämning och avskedande av koncernchefen
• Koncernens övergripande organisation
• Delegering av befogenheter inom koncernen
• Koncernens system för interna kontroller och riskhantering
• Riktlinjer och instruktioner för koncernchefen
• Det centrala innehållet i koncernens externa kommunikation

Sedan årsstämman 2009 består TeliaSoneras styrelse av åtta ledamöter, valda för ett år i taget av årsstämman, samt tre arbetstagarrepresentanter från den svenska verksamheten. Även en finsk arbetstagarrepresentant är närvarande vid styrelsens möten, men utan rösträtt. Vid årsstämman 2009 omvaldes Tom von Weymarn till styrelseordförande. En mer detaljerad presentation av styrelsemedlemmarna återfinns på sidan 101–102.

I enlighet med riktlinjerna för koden för svensk bolagsstyrning betraktas samtliga ledamöter valda vid årsstämman 2009 som oberoende i förhållande till bolaget och aktieägarna. Riktlinjerna för styrelsens arbete anges i en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar bland annat antalet ordinarie styrelsemöten, vilka ärenden som ska behandlas på ordinarie möten, arbetsfördelningen inom styrelsen inklusive styrelseordförandes uppgifter, ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernchefen samt hur utskottens arbete ska bedrivas.

För att effektivisera styrelsens arbete har styrelsen tillsatt ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Utskotten tar fram rekommendationer till styrelsen.

Ersättningsutskottet

Ersättningsutskottet hanterar frågor om lön och annan ersättning till koncernchefen och koncernledningen, samt incitamentprogram för en vidare krets anställda. Ersättningsutskottet har befogenhet att godkänna ersättningar till personer i Telia-Soneras koncernledning förutom koncernchefen.

Tom von Weymarn är ersättningsutskottets ordförande. Under 2009 höll utskottet sju möten och extra fokus lades på ersättningsstruktur för ledande befattningshavare och nyckelpersoner.

Revisionsutskottet

Revisionsutskottet granskar bolagets externa finansiella rapportering, revision, redovisning och interna finansiella rapporteringsprocesser inklusive granskning av redovisningsprinciper som är av betydelse för företaget. Revisionsutskottet granskar såväl den interna kontrollmiljön över finansiell rapportering som affärsverksamheten. Revisionsutskottet granskar dessutom bolagets revisorers oberoende samt upphandling av revisionsnära tjänster. Revisionsutskottet – och i vissa fall dess ordförande – har rätt att besluta om inköp av tjänster från bolagets revisorer inom av styrelsen angivna ramar.

Maija-Liisa Friman är revisionsutskottets ordförande och under 2009 hölls sex möten då utskottet klargjorde roller och ansvar avseende den interna kontrollmiljön, vidareutvecklade sitt arbete med de större riskområdena för verksamheten, såsom de

eurasiska verksamheterna, inköp, omfattande projekt, förvärv och förbättringar i finansiella processer.

Styrelsens arbete under 2009

Styrelsen har under 2009 hållit åtta ordinarie och tre extra sammanträden. Utöver uppföljning av koncernens löpande verksamhet har styrelsen ägnat särskild uppmärksamhet åt:

• Värdeskapande strategiska alternativ
• Fastställande av verksamhetsmål
• Ersättningsstruktur för ledande befattningshavare och nyckelpersoner
• Fortlöpande utvärdering av koncernchefens arbete
• Investeringar i Eurasien, inklusive Ryssland och Turkiet
• Finansierings- och lånestruktur
• Personalfrågor, inklusive mål- och resultatstyrningsmodell samt ersättarplanering
• Bolagsstyrning, framför allt koncernens strategiprocess och interna kontroller av verksamheten och den finansiella rapporteringen
• Revision av koncernens kod för etik och uppförande
• Uppföljning av beslutade fokusområden

Styrelsen tillämpade en systematisk och strukturerad utvärdering av sitt interna arbete, även med hjälp av externa konsulter från Bain & Company. Resultatet av denna utvärdering har redovisats för valberedningen.

TeliaSoneras chefsjurist Jan Henrik Ahrnell har varit sekreterare vid styrelse- och utskottsmötena.

Koncernchefen och koncernledningen

Koncernchefen ansvarar för bolagets affärsutveckling samt leder och samordnar den dagliga verksamheten enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar.

Koncernledningen leds av koncernchefen och består av elva medlemmar: koncernchefen, finanschefen, chefsjuristen, personaldirektören, kommunikationsdirektören, chief information officer, cheferna för de tre affärsområdena samt chefen för enheten för försäljning till företagskunder, Business Services.

Koncernledningen sammanträder varje månad. Vid dessa möten behandlas frågor av strategisk art och av betydelse för hela koncernen.

Koncerngemensam styrningsmodell

TeliaSoneras koncerngemensamma styrningsmodell är utformad så att den säkerställer att verksamhetens resultat motsvarar fattade beslut, och strukturerad så att den uppmuntrar alla medarbetare att inom givna ramar sträva mot samma mål, med en gemensam tydlig förståelse för inriktning, gemensamma värderingar, roller, ansvarsområden och befogenhet att agera.

Fundament för styrning

Följande styrdokument har utfärdats av styrelsen och är riktade till alla medarbetare i koncernen som ett fundament för koncernens aktiviteter.

Affärsidé

TeliaSonera tillhandahåller nätanslutning och telekommunikationstjänster som hjälper människor och företag att kommunicera på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt.

Vi skapar värde genom att fokusera på att leverera en kundupplevelse i världsklass, säkerställa nätkvaliteten och uppnå en kostnadsstruktur i nivå med de bästa.

TeliaSonera är en internationell koncern med en global strategi, men varhelst vi verkar agerar vi som ett lokalt företag.

Vision

TeliaSonera är ett tjänsteföretag i världsklass och erkänt som en ledande aktör i branschen.

Vi stolta över att vara pionjärer inom telekombranschen – en position som vi uppnått genom att vara innovativa, pålitliga och kundvänliga.

Vi agerar på ett ansvarsfullt sätt baserat på ett antal grundläggande värderingar och affärsprinciper.

Våra tjänster utgör en stor del av människors dagliga liv – i arbetslivet och för utbildning och nöje.

Vi bidrar på så sätt till en värld med bättre möjligheter.

Gemensamma värderingar

Våra gemensamma värderingar, "Skapa värde", "Visa respekt" och "Få det att hända", är inriktade på det beteende som vi vill främja.

Kod för etik och uppförande

Vår kod för etik och uppförande innehåller de etiska normer som vi följer i vårt arbete.

Gemensam inriktning

Styrelsen har fattat beslut om en strategi för koncernen och satt upp mål för bolagets aktiviteter.

Koncernstrategi

TeliaSoneras övergripande strategi är att leverera produkter och tjänster till våra olika kundsegment baserat på en djup förståelse av rådande och framtida kundbehov. För att skapa aktieägarvärde genom uthållig och förbättrad lönsamhet och kassaflöden, ska vi leverera våra tjänster på ett kostnadseffektivt och hållbart sätt.

Våra fokusområden är att:

• Skapa ett tjänsteföretag i världsklass
• Säkerställa hög kvalitet i våra nät
• Uppnå en kostnadsstruktur som är i nivå med de bästa

Kapitalstruktur

TeliaSoneras kapitalstruktur ska baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A– till BBB+ från Standard & Poor's). Ordinarie utdelning ska vara minst 50 procent av nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Därutöver ska överskottskapital återföras till aktieägarna.

Affärsmål

Årliga mål sätts upp för koncernen som helhet samt för varje affärsområde och affärsenhet.

Styrningsmodell

Styrelsen har upprättat en styrningsmodell för koncernen som till exempel omfattar organisationsstruktur, struktur för upprättande av koncernprinciper och en modell för mål- och resultatstyrning.

TeliaSoneras organisation

TeliaSoneras största områden är mobilitetstjänster, bredbandstjänster samt TeliaSoneras innehav i Ryssland, Turkiet och Eurasien. För att säkerställa en stark utväxling för lönsam tillväxt och gränsöverskridande synergier är TeliaSonera organiserat i tre internationella affärsområden. Affärsområdena har fullt resultatansvar för sina respektive verksamheter. En separat försäljningsenhet för all försäljning till företagskunder har inrättats i Sverige och Finland.

Affärsområde Mobilitetstjänster

Affärsområdet omfattar mobilverksamheter i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland, Estland och Spanien.

Affärsområde Bredbandstjänster

Affärsområdet omfattar verksamheter i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland (49 procent), Estland samt internationell carrier-verksamhet.

Affärsområde Eurasien

Affärsområdet omfattar mobilverksamheter i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien, Nepal och Kambodja och en ägarandel på 12 procent i Afghanistans största operatör Roshan. Affärsområdet är även ansvarigt för utveckling av TeliaSoneras innehav i ryska MegaFon och turkiska Turkcell.

Huvudkontor

Huvudkontoret bistår koncernchefen i framtagande av ramverk för aktiviteter för affärsområdena och förser affärsområdena med visst stöd.

Delegering av ansvar och befogenheter

Koncernchefen har utfärdat delegering av ansvar och befogenheter vilken definierar skyldigheterna för de ansvariga för affärsområdena, säljdivisionen Business Services och koncernfunktionerna, samt inom vilka gränser de kan fatta beslut. Beslut om delegering fattas av koncernchefen inom ramar

fastställda av styrelsen.

Principer utfärdade av huvudkontorsfunktionerna De ansvariga för huvudkontorsfunktionerna ska säkerställa att nödvändiga principer, instruktioner och riktlinjer utfärdas inom sina respektive ansvarsområden.

• Koncernprinciper är relativt korta och omfattar huvudsakligen principer som är bindande för samtliga helägda bolag. Koncernprinciper godkänns av styrelsen.
• Koncerninstruktioner är normalt mer detaljerade och operationella. De ska vara i linje med koncernprinciperna och är bindande för samtliga helägda bolag. Koncerninstruktioner godkänns av koncernchefen.
• Koncernriktlinjer är icke-bindande rekommendationer som bör vara i linje med koncernprinciper och instruktioner. De godkänns av chefer för koncernfunktioner.

TeliaSonera strävar efter att införa vissa koncernövergripande principer, instruktioner och riktlinjer även i delägda bolag.

Dokument utfärdade inom ramen för Teliasoneras koncerngemensamma styrningsmodell granskas och uppdateras årligen.

Modell för mål- och resultatstyrning

För att kunna överträffa konkurrenterna och nå utmanande mål utvecklar TeliaSonera en högpresterande företagskultur. Fastställande av individuella mål kopplade till strategiska affärsmål och regelbunden återkoppling är centrala aktiviteter för chefer på alla nivåer.

TeliaSonera har infört en koncernövergripande modell för måloch resultatstyrning, som för närvarande omfattar chefer på de fyra högsta nivåerna i organisationen. Modellen, som syftar till att fokusera på TeliaSoneras affärsmål och föra ut dem till de olika affärsområdena, är tänkt att:

• Hjälpa chefer fastställa och föra ut affärsmål
• Granska individuella prestationer
• Utveckla och belöna goda prestationer
• Åtgärda svaga prestationer

TeliaSoneras mål- och resultatstyrningsprocess – Få det att hända – ska hjälpa TeliaSonera att öka och optimera prestationerna och utvecklingen. Det ska skapa motivation och erbjuda medarbetarna möjligheter att utvecklas och växa, för att på så sätt föra organisationen framåt. Genom att arbeta strukturerat med mål- och resultatstyrning får våra ledare det stöd de behöver för att säkerställa att var och en kan få hjälp att förstå hur han eller hon kan bidra till våra affärsframgångar.

TeliaSoneras syn på prestationer är att det inte bara handlar om vad som uppnås, utan hur målen nås, det vill säga vilka kompetenser och beteenden som en medarbetare tillämpar för att nå resultatet.

TeliaSoneras gemensamma värderingar används som plattform för bedömning av önskvärda beteenden för att etablera gemensamma principer och förväntningar relaterade till kompetenser och beteenden. Tillsammans med detta har ett koncerngemensamt kompetensramverk etablerats som definierar framgångsrika ledningskompetenser för olika roller och nivåer.

Kompetensramverket ger stöd till chefer när de lämnar återkoppling till medarbetare om deras individuella prestationer och om vilka kompetenser de kan utveckla ytterligare.

TeliaSoneras mål- och resultatstyrningsprocess genomförs årligen. Året inleds med att målen sätts och avslutas med en resultatutvärdering. Konsekvenshantering tillämpas, vilket innebär att goda prestationer belönas och svaga prestationer åtgärdas. Det innebär att prestationen inverkar på ersättningen såväl som på karriär- och utvecklingsmöjligheterna.

Intern kontroll av finansiell rapportering och verksamhet

I enlighet med aktiebolagslagen och den svenska koden för bolagsstyrning är styrelsen ansvarig för den interna kontrollmiljön. Styrelsen granskar fortlöpande de interna kontrollernas funktion och tar initiativ till kontinuerliga förbättringar av dem för att de ska vara stabila och i stånd att uppfylla föränderliga externa krav.

Intern kontroll är en integrerad del av TeliaSoneras bolagsstyrning. Det är en process som involverar styrelsen, högsta ledningen och andra medarbetare, och som omfattar metoder och processer som syftar till att:

• Skydda koncernens tillgångar och aktieägarvärde
• Säkerställa att den finansiella rapporteringen är tillförlitlig och korrekt i enlighet med gällande lagar och riktlinjer
• Säkerställa att målen uppfylls i verksamheten för att därigenom förbättra den operativa effektiviteten

Målsättningen för TeliaSoneras finansiella rapportering är, såsom det definieras av styrelsen, att den ska vara i linje med högsta professionella standard samt vara fullständig, rättvisande, noggrann, punktlig och begriplig.

TeliaSoneras interna kontroll av den finansiella rapporteringen är organiserad i enlighet med COSO:s ramverk för intern kontroll, utgivet av Committee of Sponsoring Organizations of

the Treadway Commission. Det omfattar därmed de fem besläktade områdena kontrollmiljö, riskhantering, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt övervakning enligt vad som sägs nedan.

Kontrollmiljö

Styrelsen har infört ett ledningssystem som baseras på tre delar:

• Gemensam inriktning och gemensamma värderingar, inklusive koden för etik och uppförande – som ger TeliaSonerakoncernen en gemensam inriktning.
• Delegering av ansvar och befogenheter definierar koncernledningens befogenheter och ansvar.
• Ledningsmodell, inklusive koncernövergripande principer, instruktioner och riktlinjer – dokumenterar bolagets organisation och arbetssätt.

Koden för etik och uppförande granskas av styrelsen en gång om året. Syftet med koden är bland annat att ytterligare stimulera ärligt och etiskt beteende, tydlig kommunikation, efterlevnad av gällande lagstiftning och myndighetsbestämmelser, omedelbar intern rapportering av överträdelser mot koden samt ansvarsskyldighet att följa koden.

Koncernchefen fastställer målen för verksamhetens enheter baserat på riktlinjer från styrelsen. För att säkerställa verkställighet har varje chef årliga mål för sina respektive verksamheter. Verksamhetsplaneringen dokumenteras i årliga verksamhetsplaner med uppföljning varje månad, kompletterat med rullande sjukvartalsprognoser och kvartalsvisa genomgångar av verksamheten på affärsenhets- och affärsområdesnivå.

Verksamhetsmötena är fysiska möten och innefattar genomgång av såväl det finansiella som verksamheten aktuell rapporteringsperiod, prognosperioden, risker, operationella prestationsmått på nätkvalitet och kundservicenivåer. Vid verksamhetsmötena deltar VD, finansdirektör, koncerncontroller samt utvalda medlemmar i koncernledningen utöver affärsområdesansvariga.

Kontrollmiljöns viktigaste delar relaterade till finansiell planering, redovisning, finansiell rapportering och kontroll av den finansiella rapporteringen är inkluderade i styrdokument och processer som reglerar dessa områden. Ledningen för varje affärsenhet eller funktion är ansvarig för att säkerställa att den månatliga och kvartalsmässiga finansiella rapporteringen följer TeliaSoneras principer, att rapporter levereras i tid, att tillräckliga interna kontroller är införda och genomförs, att nödvändiga avstämningar utförs på rätt sätt samt att större affärsrisker och finansiella risker identifieras och rapporteras.

Som en del av TeliaSoneras kontrollmiljö är ledningen på alla nivåer ansvarig för att säkerställa att koncernprinciper (inklusive koden för etik och uppförande) och krav implementeras och tillämpas.

En integrerad del av TeliaSoneras kontrollmiljö är inrättandet av en enhet för gemensamma finansiella tjänster som hanterar de standardiserade finansiella redovisningsprocesserna i alla stora helägda verksamhetsenheter.

Riskhantering

Riskhantering är en integrerad del av koncernens verksamhetskontroll och övervakning. Risker som kan utgöra ett hot mot uppnåendet av affärsmässiga mål identifieras, och kontroller för att begränsa dessa risker utarbetas, implementeras och övervakas.

Det finns en process för fortlöpande identifiering av risker som annars skulle kunna orsaka större felaktigheter i redovisningen av finansiell information. Riskerna rapporteras av varje underenhet i en process nerifrån och upp, och presenteras vid de kvartalsvisa genomgångarna av verksamheten. Som en del av granskningen av externa finansiella rapporter får styrelsen varje kvartal en sammanfattande rapport som identifierar de främsta riskerna.

Koncernens säkerhetsorganisation arbetar med förebyggande säkerhetsåtgärder och krishantering för att skydda koncernens tillgångar, it-system, information och personal samt skydda telenät, tjänster och kunder mot intrång och bedrägerier.

Kontrollaktiviteter

Samtliga verksamhetsprocesser inom TeliaSonera inkluderar kontroller avseende initiering, godkännande, registrering och redovisning av finansiella transaktioner. Stora processer, risker och nyckelkontroller (inklusive it-kontroller) beskrivs och dokumenteras på ett gemensamt och strukturerat sätt. För ytterligare detaljer se not K35 till koncernredovisningen. Kontrollerna är antingen automatiserade eller manuella, och är utformade för att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att antingen förebygga eller upptäcka större fel i den finansiella informationen samt för att säkerställa bolagets tillgångar. Kontroller för redovisning, värdering och yppande av finansiell information ingår i den finansiella boksluts- och rapporteringsprocessen, inklusive kontroller för tillämpningen av redovisningsprinciper.

TeliaSoneras större affärsenheter har egna controllerfunktioner som deltar i den finansiella planeringen och analysen av respektive enhets arbete. Analyserna av det finansiella resultatet omfattar intäkter, kostnader för sålda tjänster och varor, rörelsekostnader, tillgångar och rörelsekapital, och utgör tillsammans med analysen av koncernredovisningen ett viktigt inslag för att säkerställa att den finansiella rapporteringen i grunden är korrekt.

Ledningen har beslutat att inkludera den interna kontrollen av verksamheten i den interna kontrollmiljön. Syftet med den interna kontrollen av verksamheten är att säkerställa att kvaliteten på levererade tjänster och produkter motsvarar eller överträffar kundernas förväntningar, och därmed göra det möjligt för TeliaSonera att nå sitt mål att säkerställa hög kvalitet i näten och bli ett serviceföretag i världsklass.

Övervakningen av verksamhetens prestationsmått baseras på fastställda mått inriktade på att eliminera misstag, spill och brister från verksamheten med hjälp av statistisk analys. En vägledande princip för denna måtthantering är att identifiera grundorsaken till ett problem och inte bara dess symptom, för att på så sätt säkerställa att rätt åtgärder vidtas och att problemet inte uppstår igen.

Information och kommunikation

Instruktioner, riktlinjer och krav relaterade till redovisning och rapportering samt genomförandet av interna kontroller är tillgängliga för alla berörda medarbetare via TeliaSoneras normala interna kommunikationskanaler. Verksamhetens prestationsmått rapporteras varje månad och resultaten för alla enheter förmedlas till samtliga affärsenhetschefer och deras ledningsgrupper. Detta utbyte ger goda möjligheter till jämförelser och kunskapsinhämtning inom koncernen.

TeliaSonera är för ett öppet, ärligt och transparent informationsflöde, framför allt i fråga om de interna kontrollernas funktion. De som utför kontrollerna uppmanas meddela alla problem relaterade till kontrollerna i sin månatliga rapportering, så att eventuella problem kan åtgärdas innan de hinner medföra fel eller oriktigheter i redovisningen.

Styrelsen har infört en process så att medarbetarna anonymt ska kunna rapportera överträdelser relaterade till redovisning, rapportering, interna kontroller och revision, såväl som efterlevnaden av koncernens kod för etik och uppförande, en så kallad "whistleblower-process".

Övervakning av kontrollaktiviteter

Styrelsen övervakar aktivt den interna kontrollmiljön och effektiviteten för den finansiella rapporteringen, framför allt via revisionsutskottet.

Styrelsen mottar varje månad finansiella rapporter från koncernchefen.

Styrelsen och dess revisionsutskott granskar alla externa finansiella rapporter innan de offentliggörs. Revisionsutskottet mottar direktrapporter från såväl de externa som de interna revisorerna samt diskuterar och följer upp deras iakttagelser. Både de externa och de interna revisorerna är representerade på utskottets möten. Minst en gång per år träffar hela styrelsen de externa revisorerna, delvis utan att någon från ledningen närvarar.

Styrelsen mottar regelbundet riskrapporter sammanställda av ledningen. Revisionsutskottet granskar även enheter såsom exempelvis Corporate Business Control samt Corporate Finance and Treasury på individuell basis. Syftet med dessa utvärderingar är att öka styrelsens förståelse för alla viktigare frågor relaterade till TeliaSoneras riskhantering och interna kontrollmiljö. Verksamhetens prestationsmått rapporteras varje månad till koncernledningen och varje kvartal till styrelsen.

Revisionsutskottet övervakar den finansiella rapporteringen men också effektiviteten inom internkontrollen. Detta genomförs genom regelbundna genomgångar av den externa och interna revisionen, värdering av nedskrivningar, finansiella riktlinjer och tolkning av redovisningsprinciper av särskild betydelse för koncernen. Arbetet omfattar också granskning av utvalda ämnen såsom förvärv, omfattande interna projekt, förhållanden i intressebolag och den eurasiska regionen, inköp samt finansiella processer. Dessutom granskar revisionsutskottet revisorernas prestation samt de årliga revisionsplanerna.

Utförande- och övervakningsprocess för internkontroll

TeliaSonera har infört en strukturerad, månatlig process för övervakning av de interna kontrollernas funktion. Denna process omfattar alla större affärsenheter, affärsområden och koncernfunktioner, och består av en självutvärdering av funktionen hos alla kontroller inom koncernen. Möten kring övervakningen av de interna kontrollerna genomförs regelbundet på affärsenhets- och affärsområdesnivå samt vid behov på koncernnivå. De interna kontrollernas funktion granskas och analyseras på dessa möten och åtgärder beslutas om det bedöms nödvändigt. På koncernnivå leds dessa möten av finansdirektören. Deltagarna kallas beroende på vilken fråga som ska diskuteras, men inkluderar typiskt en eller flera av affärsområdenas finanschefer, representanter från corporate control, internrevision och it. Även de externa revisorerna deltar vid mötena på koncernnivå.

På uppdrag av ledningen genomförs en riskbaserad testning av nyckelkontroller för att analysera de interna kontrollernas kvalitet. Den riskbaserade testningen omfattar omkring 40 procent av kontrollerna varje år och målsättningen är att testa varje kontroll minst en gång vart tredje år. Testningen utförs av interna resurser och de externa revisorerna, där båda grupperna tar del av varandras arbete för att optimera revisionsarbetet. Resultatet av testningen förmedlas till alla berörda affärsenheter där åtgärder eller förbättringar initieras och genomförs. Minst en gång per år presenterar dessutom TeliaSonera och revisorerna en gemensam rapport för revisionsutskottet.

Finansdirektören rapporterar regelbundet till revisionsutskottet om övervakningen av de interna kontrollerna. Både revisionsutskottet och styrelsen har gått igenom och diskuterat ledningens bedömning av bolagets interna kontroller, och har aktivt följt upp relaterade förbättringsåtgärder vidtagna av ledningen.

Internrevision

Koncernen har en enhet för internrevision som går igenom koncernens verksamhet och lämnar förslag i syfte att förbättra både den interna kontrollmiljön och effektiviteten i processer och system. Genom operationella genomgångar uppnås ett systematiskt, disciplinerat tillvägagångssätt för utvärdering och förbättring av styrningen. För att uppnå oberoende i mätningarna av verksamhetens prestationsmått genomför koncernens enhet för internrevision en kvalitetsanalys av underliggande data.

Tillsammans med två externa ledamöter, verksamma inom Equality of Access Board, är chefen för koncernens enhet för internrevision även ansvarig för att övervaka utvecklingen avseende likabehandlingen av interna och externa grossistkunder i Sverige.

Chefen för koncernens enhet för internrevision rapporterar till koncernchefen, som fattar beslut om funktionens uppgifter och prioriteringar i samråd med revisionsutskottet.

Ersättningsstruktur inom TeliaSonera

TeliaSoneras ersättningsstruktur baseras på principerna om att:

• Belöna efter prestation
• Vara konkurrenskraftig och rättvis internt
• Ta hänsyn till kostnaden för verksamheten

"Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare" är avsedda att avspegla dessa principer och möjliggöra framtagande av ett balanserat ersättningspaket som stödjer TeliaSoneras affärsmål. Dessa ersättningsriktlinjer ska årligen godkännas av aktieägarna på årsstämman.

Årsstämman beslutade i april 2009 att ersättningskomponenterna för chefsavtal slutna efter april 2009 får bestå av grundlön, pension och andra förmåner. Ersättningskomponenterna för chefsavtal slutna före april 2009 får bestå av grundlön, årlig rörlig ersättning upp till maximalt 50 procent av grundlönen, pension och andra förmåner.

Grundlönerna ska vara konkurrenskraftiga på den relevanta marknaden med hänsyn till nivån på den totala ersättningen. Grundlönens absoluta nivå bestäms av tjänstens omfattning och komplexitet samt den årliga resultatutvecklingen för den enskilde personen. En årlig rörlig ersättningskomponent ska belöna prestationer och säkerställa långsiktig bärkraftighet för bolaget.

För närvarande finns inga aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram i TeliaSonera.

Information om TeliaSoneras ersättningar beskrivs mer detaljerat i not K32 till koncernredovisningen.

Styrelse inklusive ersättningar

Tom von Weymarn (Född 1944)

Styrelsens ordförande. Invaldes i styrelsen 2002. Tom von Weymarn är ordförande i TeliaSoneras ersättningsutskott och även medlem i Telia-Soneras revisionsutskott. Därutöver är Tom von Weymarn styrelseordförande i Lännen Tehtaat Oyj, Turku Science Park Oy och Sibelius Academy, styrelsemedlem i Pohjola Bank Plc, Hydrios Biotechnology Oy, Hartwall Capital, Senior Advisor och ledamot av IndustriKapitals Supervisory Board samt partner i Boardman Oy. Han var verkställande direktör och koncernchef i Oy Rettig Ab mellan 1997 och 2004, vice verkställande direktör i Cultor Oyj mellan 1991 och 1997 och direktör i Oy Karl Fazer Ab mellan 1983 och 1991, varav de två senaste åren som VD och koncernchef. Tom von Weymarn är civilingenjör i kemi.

Antal aktier i TeliaSonera: 30 316.

Maija-Liisa Friman (Född 1952)

Invaldes i styrelsen 2007. Hon är ordförande i TeliaSoneras revisionsutskott sedan 1 april 2009 i vilket hon dessförinnan var medlem. Maija-Liisa Friman är styrelseordförande i Ekokem, styrelsemedlem i Metso Oyj, Suomen Lääketieteen Säätiö, LKAB och Helsingin Diakonissalaitoksen Säätiö samt styrelsemedlem och partner i Boardman Oy. Hon var tidigare VD och koncernchef i Aspocomp Group Oyj. Maija-Liisa Friman är civilingenjör i kemi.

Antal aktier i TeliaSonera: 5 597.

Lars G Nordström (Född 1943)

Invaldes i styrelsen 2007. Han är medlem av TeliaSoneras ersättningsutskott. Lars G Nordström är även VD i Posten Norden AB och styrelsemedlem i Nordea Bank AB i vilken han var VD och koncernchef mellan 2002 och 2007. Han är ordförande i Finsk-Svenska Handelskammaren. Därutöver är han styrelsemedlem i Svensk-Amerikanska Handelskammaren och Viking Line Abp. Lars G Nordström studerade juridik vid Uppsala Universitet.

Antal aktier i TeliaSonera: 4 000.

Lars Renström (Född 1951)

Invaldes i styrelsen 2009. Han är medlem i TeliaSoneras ersättningsutskott sedan 1 april 2009. Lars Renström är sedan 2004 VD och koncernchef i Alfa Laval. Dessförinnan var han VD och koncernchef i Seco Tools och har innehaft ledande befattningar inom Atlas Copco, Ericsson och ABB. Lars Renström är styrelsemedlem i ASSA ABLOY och Alfa Laval. Lars

Renström är civilingenjör och civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 10 000.

Conny Karlsson (Född 1955)

Invaldes i styrelsen 2007. Sedan den 1 april 2009 är han medlem i TeliaSoneras revisionsutskott och dessförinnan var han medlem i Telia-Soneras ersättningsutskott. Han är även styrelseordförande i Swedish Match AB samt styrelseledamot i Capman Oyj. Han har tidigare varit VD i Duni AB och innehaft ett flertal ledande befattningar inom Procter & Gamble. Conny Karlsson är civilekonom.

Antal aktier i TeliaSonera: 10 000.

Timo Peltola (Född 1946)

Invaldes i styrelsen 2004. Timo Peltola är medlem i TeliaSoneras ersättningsutskott.Timo Peltola är även styrelseordförande i Neste Oil Oyj, styrelsemedlem i Nordea Bank AB, AW-Energy Oy och i SAS AB. Han är även ledamot i CVC Capital Partners och Sveafastigheter ABs Advisory Boards samt advisor i CapMan Public Market Fund. Timo Peltola var VD och koncernchef i Huhtamäki Oyj mellan 1989 och 2004. Timo Peltola är ekonomie hedersdoktor. Antal aktier i TeliaSonera: 3 000.

Jon Risfelt (Född 1961)

Invaldes i styrelsen 2007. Han är ledamot av TeliaSoneras revisionsutskott. Jon Risfelt är även styrelseordförande Ortivus AB, Mawell Oy och C3 Technology AB. Han innehar styrelseuppdrag i Enea Data AB, Bilia AB, Karo Bio AB och ÅF AB. Han har tidigare varit VD i Europolitan AB, Nyman & Schultz AB och Gambro Renal, samt innehaft ledande befattningar inom American Express Group, Scandinavian Airlines och Ericsson. Jon Risfelt är civilingenjör i kemi. Antal aktier i TeliaSonera: 5 750.

Caroline Sundewall (Född 1958)

Invaldes i styrelsen 2001. Sedan 1 april 2009 är Caroline Sundewall medlem i TeliaSoneras ersättningsutskott och dessförinnan var hon ordförande i TeliaSoneras revisionsutskott. Caroline Sundewall är styrelseordförande i stiftelsen Streber Cup och styrelseledamot i Electrolux AB, Haldex AB, Lifco AB, Pågengruppen AB, Svolder AB, Tradedoubler AB, Aktiemarknadsbolagens Förening, Mertzig Förvaltnings AB och Ahlsell AB. Hon har tidigare varit affärsredaktör på Finanstidningen, ekonomisk kommentator och affärsredaktör på Sydsvenska Dagbladet samt business controller på Ratos AB. Caroline Sundewall är civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 4 000.

Magnus Brattström (Född 1953)

Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot 2009. Magnus Brattström är ordförande i SEKO TELE och i europeiska företagsrådet inom TeliaSonera samt styrelseledamot i Telia Pensionsstiftelse. Antal aktier i TeliaSonera: 20.

Agneta Ahlström (Född 1960)

Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot i TeliaSonera 2007. Hon är ordförande i Unionen-Tele och har tidigare varit sektionsordförande i SIF-TELEs sektion på TeliaSonera International Carrier.

Antal aktier i TeliaSonera: 200.

Stefan Carlsson (Född 1956)

Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot i TeliaSonera i november 2009. Han är vice ordförande i Unionen-Tele och ledamot i Unionens förbundsstyrelse. Tidigare har han varit andre vice ordförande i fackförbundet SIF och Unionen.

Antal aktier i TeliaSonera: 650.

Inklusive aktieinnehav av make/maka och/eller närstående personer i förekommande fall.

Ersättningar och närvaro, se nedan.

Ersättningar under året till styrelsen, samt närvaro och aktieinnehav

Namn	Invald år Befattning	Utskott	Närvaro styrelse möten	Närvaro utskotts möten	Summa ersättningar och förmåner (SEK)	Antal aktier i TeliaSonera
Tom von Weymarn	2002 Styrelseordförande och ordförande i ersättningsutskottet	Ersättning Revision	100%	100%	1 140 024	30 316
Maija-Liisa Friman¹	2007 Ledamot och ordförande i revisionsutskottet	Revision	100%	100%	562 506	5 597
Conny Karlsson²	2007 Ledamot	Revision	100%	100%	505 011	10 000
Lars G Nordström	2007 Ledamot	Ersättning	82%	86%	445 008	4 000
Timo Peltola	2004 Ledamot	Ersättning	100%	100%	447 091	3 000
Lars Renström³	2009 Ledamot	Ersättning	86%	100%	333 756	10 000
Jon Risfelt	2007 Ledamot	Revision	100%	100%	525 012	5 750
Caroline Sundewall4	2001 Ledamot	Ersättning	100%	100%	477 507	4 000
Agneta Ahlström	2007 Arbetstagarrepresentant		82%			200
Magnus Brattström	2009 Arbetstagarrepresentant		100%			20
Stefan Carlsson	2009 Arbetstagarrepresentant		100%			650
Elof Isaksson5	2000 Arbetstagarrepresentant		100%			1 750
Berith Westman6	1993 Arbetstagarrepresentant		90%			1 000

Se även not K32 till koncernredovisningen.

¹ Ordförande i revisionsutskottet sedan 1 april 2009.

2 Ledamot av ersättningsutskottet till den 1 april 2009 och sedan dess ledamot av revisionsutskottet.

3 Ledamot av ersättningsutskottet sedan 1 april 2009.

4 Ordförande i revisionsutskottet till den 1 april och sedan dess ledamot av ersättningsutskottet.

5 Elof Isaksson ersattes av Magnus Brattström i maj 2009.

6 Berith Westman ersattes av Stefan Carlsson i november 2009.

Inklusive aktieinnehav av make/maka och/eller närstående personer i förekommande fall.

Koncernledning inklusive ersättningar

Lars Nyberg (Född 1951)

Verkställande direktör och koncernchef sedan 2007. Lars Nyberg är också styrelseordförande i DataCard Corp. och styrelseledamot i Autoliv Inc. Mellan 1995 och 2003 var han ordförande och koncernchef i NCR Corp, där han fortsatte som ordförande till 2005. Tidigare har Lars Nyberg innehaft ett antal ledande befattningar inom Philips och ingick i Philips Group Management Committee. Lars Nyberg är civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 250 0001

Senior Vice President, chefsjurist och ansvarig för koncernstab juridik i TeliaSonera. Jan Henrik Ahrnell har varit anställd i TeliaSonera sedan 1989 och verkat som chefsjurist sedan 1999. Tidigare var han ansvarig för olika juridiska enheter inom TeliaSonerakoncernen och har verkat som bolagsjurist i olika bolag inom Telia-Sonerakoncernen. Jan Henrik Ahrnell är jur.kand.

Antal aktier i TeliaSonera: 8 500.

Cecilia Edström (Född 1966)

Senior Vice President och kommunikationsdirektör sedan maj 2008. Cecilia Edström var tidigare kommunikationsdirektör i Scania AB, där hon innehaft ett antal chefsbefattningar sedan 1995. Hon började sin yrkesbana inom corporate finance i SEB 1989. Hon är styrelsemedlem i BE Group AB. Cecilia Edström är civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 300.

Per-Arne Blomquist (Född 1962)

Vice verkställande direktör samt ekonomi- och finansdirektör i TeliaSonera sedan september 2008. Per-Arne Blomquist kommer närmast från SEB där han var vice verkställande direktör samt ekonomi- och finansdirektör sedan 2006 och chef för koncernstab Ekonomi & Finans under åren 2001 till 2006. Mellan 1997 och 2000 innehade han ett flertal befattningar inom Telia, bland annat verkställande direktör för Telia Företag. Per-Arne Blomquist började sin karriär 1989 på Alfa Laval och är civilekonom.

Antal aktier i TeliaSonera: 20 300.

Håkan Dahlström (Född 1962)

Chef för affärsområde Mobilitetstjänster sedan februari 2010. Dessförinnan chef för affärsområde Bredbandstjänster sedan november 2008. Håkan Dahlström kom till Telia 1998 och har innehaft ett antal ledande befattningar inom koncernen, bland annat som chef för Corporate Networks & Technology. Han var tidigare sjöofficer med omfattande erfarenhet från upphandling och utveckling av informationsoch kommunikationssystem för Försvarsmakten. Håkan Dahlström har en civilingenjörsexamen och en Master of Science in Digital Technology. Antal aktier i TeliaSonera: 10 000.

Senior Vice President, personaldirektör och chef för koncernstab personal sedan 2008. Karin Eliasson var tidigare personaldirektör i Svenska Cellulosa Aktiebolaget, SCA. Hon har dessförinnan varit VD i Novare Human Capital AB och chef för organisationsutveckling i Stora Enso AB. Karin Eliasson är fil. kand. i personal- och arbetslivsfrågor.

Antal aktier i TeliaSonera: 2 100.

Malin Frenning (Född 1967)

Utsedd till ställföreträdande chef för affärsområde Bredbandstjänster i februari 2010, med målsättningen att efterträda Anders Gylder när han går i pension vid utgången av 2010. Malin Frenning har mer än tio års erfarenhet i ledande befattningar i TeliaSonera, med fokus på carrier-verksamheten, affärsstrategi och produktledning. Malin Frenning är civilingenjör. Antal aktier i TeliaSonera: 400.

Anders Gylder (Född 1950)

Utsedd till chef för affärsområde Bredbandstjänster i februari 2010. Anders Gylder har haft en lång karriär i koncernen och har tidigare varit medlem av koncernledningen, med ansvar för bland annat företagsaffären och kundservice. Anders Gylder är civilingenjör.

Antal aktier i TeliaSonera: 1 694.

Sverker Hannervall (Född 1960)

Senior Vice President och chef för TeliaSoneras företagsförsäljning Business Services i Sverige och Finland sedan 1 augusti 2008. Sverker Hannervall är också senior advisor i Innovations-Kapital AB. Mellan 2004 och 2008 var han General Manager för Cisco Systems i Sverige, dessförinnan VD och koncernchef i Trio AB och tidigare vice VD i Telelogic AB. Mellan 1984 och 1997 innehade han ett antal ledande befattningar inom IBM. Sverker Hannervall är civilingenjör. Antal aktier i TeliaSonera: 0.

Tero Kivisaari (Född 1972)

Chef affärsområde Eurasien sedan 2007. Tero Kivisaari var tidigare ekonomi- och finansdirektör samt vice verkställande chef för affärsområde Eurasien. Han är styrelseledamot i Turkcell, MegaFon och i Fintur Holdings B.V. och har tidigare varit ekonomi- och finansdirektör i SmartTrust AB. Dessförinnan tjänstgjorde han som vice verkställande chef i Sonera Corporation's International Operations. Tero Kivisaari är civilingenjör och magister i ekonomi. Antal aktier i TeliaSonera: 0.

Åke Södermark (Född 1954)

Senior Vice President och Chief Information Officer i TeliaSonera sedan december 2008. Åke Södermark var tidigare Senior Vice President på OMX Nasdaq Group och från 2005 utvecklingschef på OMX Market Technology. Mellan 1997 och 2005 innehade han ett flertal ledande befattningar på Atos Origin och mellan 1984 och 1997 på SEB IT. Åke Södermark inledde sin karriär på Värdepapperscentralen (VPC) och han är utbildad inom datorteknologi. Antal aktier i TeliaSonera: 6 000.

¹ Via pensionsförsäkring

Inklusive aktieinnehav av make/maka och/eller närstående personer i förekommande fall.

Ersättningar och övriga förmåner under året till koncernledningen, samt kapitalvärde av pensionsåtaganden

SEK	Grundlön	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnader	Summa ersättningar och förmåner	Kapitalvärde av pensions åtagande
Lars Nyberg, koncernchef	8 404 800	3 235 848	347 334	8 424 096	20 412 078	–
Per-Arne Blomquist, vVD	4 738 008	1 824 130	549 841	1 821 852	8 933 831	–
Övriga medlemmar i koncern ledningen (8 personer1 )	22 854 566	8 404 233	3 198 275	10 825 118	45 282 192	38 557 980

Se även not K32 till koncernredovisningen samt förvaltningsberättelsen (Ersättning till ledande befattningshavare).

1 Utgjorde TeliaSoneras koncernledning den 31 december 2009.

Årsstämma 2010

TeliaSoneras årsstämma äger rum onsdagen den 7 april 2010, klockan 14.00 på Cirkus, Djurgårdsslätten 43–45, Stockholm. Kallelse publicerades på TeliaSoneras hemsida www.teliasonera.se i början av mars. Stämman kommer att tolkas till engelska.

Rätt att delta

Aktieägare som önskar delta i stämman skall

• vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken tisdagen den 30 mars 2010 och
• anmäla sig till bolaget senast tisdagen den 30 mars 2010 klockan 16.00.

Anmälan till bolaget

Anmälan om deltagande kan ske

• skriftligen under adress TeliaSonera AB, Box 7842, 103 98 Stockholm, Sverige,
• per telefon 08–402 90 50 vardagar mellan klockan 09.00 och klockan 16.00,
• eller via TeliaSoneras hemsida www.teliasonera.se (endast privatpersoner).

Vid anmälan vänligen uppge namn/firma, personnummer/ organisationsnummer, telefonnummer dagtid samt antalet biträden.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, måste begära att tillfälligt vara införd den 30 mars 2010 i den av Euroclear Sweden AB i Sverige förda aktieboken för att ha rätt att delta i årsstämman. Aktieägare måste underrätta sin förvaltare härom i god tid.

Eftersom de finska aktieägarna registrerade i det finska värdeandelssystemet hos Euroclear Finland Oy är förvaltarregistrerade hos Euroclear Sweden AB, måste sådan aktieägare som vill delta i stämman kontakta Euroclear Finland Oy per e-post: thy@euroclear.eu eller per telefon: +358 (0)20 770 6609, för omregistrering av sina aktier i god tid före den 30 mars 2010.

Ombud

Aktieägare som företräds genom ombud skall utfärda fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär finns på bolagets hemsida www.teliasonera.se. Om fullmakten utfärdats av juridisk person skall kopia av registreringsbevis (eller om sådan handling inte finns, motsvarande behörighetshandling) för den juridiska personen bifogas. Dokumenten får inte vara äldre än ett år. För att underlätta inpassering vid stämman bör fullmakter, registreringsbevis och andra behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda under ovanstående adress senast onsdagen den 31 mars 2010.

Vad kommer årsstämman att besluta om?

Årsstämman beslutar bland annat om disposition av bolagets vinst och om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. Årsstämman utser också styrelsemedlemmar och beslutar om ersättning till styrelsen. Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas 2,25 kronor per aktie och att den 12 april 2010 skall vara avstämningsdag för utdelningen. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utbetalning från Euroclear Sweden AB ske den 15 april 2010.

Övrigt

VD:s tal kommer att finnas på hemsidan www.teliasonera.se under avsnittet Investor Relations efter stämman.

Kontaktinformation

Kontakta TeliaSonera

TeliaSonera AB Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm

Besöksadress: Stureplan 8, Stockholm

Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 504 550 01 E-post: teliasonera@teliasonera.com

Verkställande direktör och koncernchef

Lars Nyberg Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm

Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 504 550 14

Kommunikation

Cecilia Edström Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm

Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 611 46 42

Investor Relations

Andreas Ekström Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm

Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 611 46 42 E-post: investor-relations@teliasonera.com

Produktion

Produktion: TeliaSonera AB Investor Relations i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson Textuppläsning: VoiceCorp Foto av styrelse, koncernchef och koncernledning: Victor Brott Filmproduktion: Creo Media Group