Annual Report • Mar 23, 2010
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
The global leader in door opening solutions
| Verksamhetsbeskrivning | ASSA ABLOY i korthet | |
|---|---|---|
| Vision, finansiella mål och strategi | 1 | |
| Kommentar från VD och koncernchef | 4 | |
| Marknadsnärvaro | 8 | |
| Produktledarskap | 18 | |
| Kostnadseffektivitet | 26 | |
| Tillväxt och lönsamhet | 30 | |
| Divisioner | Division EMEA | 34 |
| Division Americas | 36 | |
| Division Asia Pacific | 38 | |
| Division Global Technologies | 40 | |
| Division Entrance Systems | 44 | |
| CSR | Medarbetare | 46 |
| Hållbar utveckling | 48 | |
| Finansiella rapporter | Förvaltningsberättelse | 54 |
| Väsentliga risker och riskhantering | 57 | |
| Omsättning och resultat | 60 | |
| Koncernens resultaträkning och | ||
| rapport över totalresultat | 61 | |
| Kommentarer per division | 62 | |
| Rapportering per division | 63 | |
| Finansiell ställning | 64 | |
| Koncernens balansräkning | 65 | |
| Kassaflöde | 66 | |
| Koncernens kassaflödesanalys | 67 | |
| Förändringar i koncernens eget kapital | 68 | |
| Moderbolagets rapporter | 70 | |
| Noter | 72 | |
| Kommentarer till fem år i sammandrag | 100 | |
| Fem år i sammandrag | 101 | |
| Kvartalsinformation | 102 | |
| Nyckeltalsdefinitioner | 103 | |
| Förslag till vinstdisposition | 104 | |
| Revisionsberättelse | 105 | |
| Bolagsstyrningsrapport | Bolagsstyrningsrapport | 106 |
| Styrelse | 110 | |
| Koncernledning | 112 | |
| Aktieägarinformation | ASSA ABLOY-aktien | 116 |
| Information till aktieägare | 120 | |
| Ordlista |
Omslagsbild:
Göteborgs Operan var den första ASSA ABLOY-kunden som fick en Hi-O-dörr installerad. Hi-O står för Highly Intelligent Opening och är en ny teknologi baserad på känd öppen standard för hantering av elektromekaniska produkter kring dörren. Detaljerad information om dörrens status loggas centralt. Enkel installation och möjlighet att koppla hela dörrmiljön till byggnadens IP-nätverk skapar bättre säkerhet och enklare underhållsrutiner.
ASSA ABLOYs årsredovisning online har många användarvänliga funktioner. Det går att få texter upplästa direkt och finansiella tabeller kan expanderas och laddas ned i Excel. All information i rapporten hittas enkelt och smidigt genom menynavigation eller med hjälp av sökfunktionen. Årsredovisningen online finns på: www.assaabloy.com/arsredovisning2009.
ASSA ABLOY är världsledande inom lås- och dörrlösningar som uppfyller slutanvändarnas krav på trygghet, säkerhet och användarvänlighet.
ASSA ABLOY finns representerat över hela världen, på både mogna och nya marknader, med ledande positioner i större delen av Europa, Nordamerika och Australien. I det snabbväxande området för elektromekaniska säkerhetslösningar har koncernen en ledande ställning inom till exempel passerkontroll, identifiering, dörrautomatik och hotellsäkerhet.
Sedan ASSA ABLOY bildades 1994 har koncernen utvecklats från ett regionalt bolag till en internationell koncern med cirka 29 000 anställda och en omsättning på cirka 35 miljarder SEK. Som världens ledande låskoncern erbjuder ASSA ABLOY ett mer komplett produktutbud för lås- och dörrlösningar än något annat företag på marknaden.
Programmet innebär att elva produktionsenheter stängs och fyra konverteras till slutmontering till en total kostnad av 930 MSEK. Programmen tryggar fortsatta effektiviseringar inom koncernen.
Divisionen tillverkar och säljer lås, cylindrar, elektromekaniska produkter, säkerhetsdörrar och beslag på de nord- och sydamerikanska kontinenterna. Största delen av försäljningen sker i USA, Kanada och Mexiko. Sydamerika växer i betydelse där Brasilien är den viktigaste marknaden. Några av divisionens ledande varumärken är Corbin Russwin, Ceco, Curries, Emtek, Medeco, Phillips, SARGENT och La Fonte. Divisionen har 6 900 anställda och divisionsledningen är placerad i New Haven, Connecticut, USA.
| Nyckeltal | 2007³ | 2008³ | 2009³ | Förändring |
|---|---|---|---|---|
| Omsättning, MSEK | 33 550 | 34 829 | 34 963 | +0% |
| Varav: Organisk tillväxt, % | 7 | 0 | –12 | |
| Varav: Förvärvad tillväxt, % | 5 | 4 | 3 | |
| Varav: Valutaeffekt, % | –4 | 0 | 9 | |
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK | 5 458 | 5 526¹ | 5 413¹ | –2% |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 16,3 | 15,9¹ | 15,5¹ | |
| Resultat före skatt (EBT), MSEK | 4 609 | 4 756¹ | 4 779¹ | +0% |
| Operativt kassaflöde, MSEK | 4 808 | 4 769 | 6 843 | +43% |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 18,4 | 17,2¹ | 16,2¹ | |
| Data per aktie | 2007 | 2008 | 2009 | Förändring |
| Vinst per aktie efter skatt och utspädning (EPS), SEK/aktie Eget kapital per aktie efter |
9,02 | 9,21¹ | 9,22¹ | +0% |
| utspädning, SEK/aktie | 46,76 | 55,91 | 54,76 | |
| Utdelning, SEK/aktie | 3,60 | 3,60 | 3,60² | |
| Antal aktier efter utspädning, 1 000-tal |
380 713 | 380 713 | 372 931 | |
1 Exklusive jämförelsestörande poster. 2 Enligt styrelsens förslag. 3 Omklassificering har skett av 2008 och 2009. För mer information se not 34. Omklassificering har ej skett av 2007. 4 Exklusive betalning avseende omstrukturering.
Divisionen tillverkar och säljer lås, cylindrar, elektromekaniska produkter, säkerhetsdörrar och beslag i Europa, Mellanöstern och Afrika (EMEA). Huvuddelen av försäljningen sker i Västeuropa men tillväxtmarknader i Östeuropa och Mellanöstern växer i betydelse. Några av divisionens ledande varumärken är ABLOY, ASSA, IKON, Mul-T-Lock, TESA, Yale och Vachette. Divisionen har 10 100 anställda och divisionsledningen är placerad i London, Storbritannien.
Divisionen tillverkar och säljer lås, cylindrar, elektromekaniska produkter, säkerhetsdörrar och beslag i Asien och Oceanien. Australien och Nya Zeeland står för omkring hälften av divisionens försäljning, Kina och övriga Asien står för den andra hälften. Kina är även ett viktigt tillverkningsland. Några av divisionens ledande varumärken är Baodean, Beijing Tianming, Guli, Interlock, iRevo, Lockwood, Shenfei och Wangli. Divisionen har 7 600 anställda och divisionsledningen är placerad i Hongkong, Kina.
Divisionen är global och tillverkar och säljer produkter för elektronisk passerkontroll, säkert utfärdande av kort, identifieringsteknologi och elektroniska låsprodukter för hotell. Divisionen består av två affärsenheter, HID Global och ASSA ABLOY Hospitality, som säljer sina produkter över hela världen. Ledande varumärken är HID, Fargo, Elsafe och VingCard. Divisionen har 2 400 anställda och divisionsledningen är placerad i Stockholm, Sverige.
Divisionen är global och tillverkar och säljer automatiska dörrsystem och service. Produkterna säljs under varumärkena Besam, Ditec Entrematic och EM Entrematic. Divisionen har försäljning och egen serviceorganisation över hela världen. Entrance Systems har 2 300 anställda och divisionsledningen är placerad i Landskrona, Sverige.
ASSA ABLOY har idag en världsledande position som den största leverantören av lås- och säkerhetslösningar. Mer än vart tionde lås- och säkerhetsinstallation i världen är produkter från ASSA ABLOY. För att ytterligare stärka koncernens position är ASSA ABLOYs strategi indelad i tre delar:
Världsledande marknadsnärvaro skapas genom att utnyttja styrkan i varumärkesportföljen, öka tillväxten inom kärnverksamheten och genom att expandera på nya marknader och segment. ASSA ABLOY innehar många av branschens starkaste varumärken. För att bättre möta den ökande efterfrågan på mer kompletta säkerhetslösningar samlas säljkåren på de lokala marknaderna under huvudvarumärket ASSA ABLOY. På specifikations- och projektmarknaden intensifieras samarbetet med arkitekter, säkerhetskonsulter och större slutanvändare. Koncernen expanderar på nya geografiska marknader genom utveckling av distributionskanalerna, med anpassade produkterbjudanden samt genom förvärv.
Koncernens produktledarskap skapas genom att kontinuerligt utveckla produkter med ökad kundnytta och lägre produktkostnader. En viktig aktivitet för att uppnå detta är att använda gemensamma produktplattformar med färre komponenter. För ökad kundnytta utvecklas även nya produkter i nära samarbete med ASSA ABLOYs slutanvändare och distributörer. Processen för produktutveckling har effektiviserats genom införandet av en tydlig och gemensam utvecklingsprocess samt genom att separera underhåll och förbättring av befintliga produkter från nyutveckling.
Arbetet med kostnadseffektivitet utvecklas kontinuerligt inom samtliga områden som gemensamma produktplattformar och färre komponenter samt gemensam produktutveckling. Inom produktionen kombineras flexibel och kundnära slutmontering med överflyttning av standardproduktion i stora volymer till externa och interna produktionsenheter i lågkostnadsländer. Arbetet med införandet av Lean-metoder fortsätter och leder till effektivare produktionsflöden, bättre kontroll av materialkostnader, bättre rutiner för beslutsfattande, kortare utvecklingstider samt ett ökat samarbete mellan marknads- och säljkår.
Genom ett starkt fokus på strategins tre delar marknadsnärvaro, produktledarskap och kostnadseffektivitet skapar ASSA ABLOY möjligheter för ökad tillväxt och lönsamhet.
De finansiella målen är långsiktiga och ska betraktas som ett genomsnitt över en konjunkturcykel.
Den övergripande inriktningen för koncernen är att leda trenden mot högre säkerhet med ett produktdrivet erbjudande med kunden i fokus. De huvudsakliga produktområdena är de traditionella produktsegmenten mekaniska lås och säkerhetsdörrar samt de snabbväxande produktsegmenten elektromekaniska och elektroniska lås, passerkontroll, identifieringsteknologi och automatiska dörrar.
ASSA ABLOYs starka utveckling baseras på en långsiktig strukturell tillväxt i efterfrågan på koncernens viktigaste marknader i Europa och Nordamerika, en ökande efterfrågan på nya marknader samt framgångar inom de snabbväxande produktsegmenten.
De strategiska handlingsplanerna är indelade i tre fokuserade områden: marknadsnärvaro, produktledarskap och kostnadseffektivitet.
Trots att konjunkturen under 2009 var den mest utmanande i koncernens historia kan jag med stolthet konstatera att vi lyckades förstärka vår marknadsposition och bibehålla resultat och marginaler på en fortsatt hög nivå. Kassaflödet var rekordstort och den finansiella ställningen mycket god. Detta möjliggjordes genom kraftfulla åtgärder på alla nivåer i koncernen. Samtidigt fortsatte investeringarna i produktutveckling och marknadsnärvaro på en hög nivå. Detta innebar att vi avslutade året som ett ännu starkare och mer effektivt företag. Under senare delen av året återupptogs förvärvsaktiviteterna och totalt genomfördes åtta förvärv.
Omsättningen under 2009 ökade till 34 963 MSEK (34 829). Rörelseresultatet minskade med 2 procent exklusive engångs- och strukturkostnader och uppgick till 5 413 MSEK (5 526) motsvarande en rörelsemarginal på 15,5 procent (15,9).
ASSA ABLOYs strategiska handlingsplan är uppdelad i områdena marknadsnärvaro, produktledarskap och kostnadseffektivitet. Vi verkar i en industri som fortfarande konsolideras och utökad närvaro på befintliga och nya marknader är därför avgörande för koncernens position som marknadsledare. Den organiska tillväxten är den enskilt viktigaste drivkraften och den kräver ett starkt produktledarskap. För att vara värdeskapande krävs samtidigt ett kontinuerligt arbete med kostnadseffektiviteten. Genom att kombinera utökad marknadsnärvaro, starkt produktledarskap och kostnadseffektivitet skapar vi förutsättningarna för framtida tillväxt med fortsatt hög lönsamhet.
Koncernens säljstyrka är sedan några år samlad under huvudvarumärket ASSA ABLOY vilket möjliggör en effektivare marknadsbearbetning. Cirka 70 procent av produkterna inom koncernen säljs med kombinerade varumärken, så kallat dubbelmärkt, med det lokala varumärket tillsammans med huvudvarumärket ASSA ABLOY. Resterande cirka 30 procent av produkterna säljs under sitt respektive specifika globala varumärke.
En tydlig marknadssegmentering av försäljningsorganisationen är grundläggande för att fortsätta växa inom kärnverksamheten. Den framgångsrika utbyggnaden av marknadsorganisationen fortsatte genom en ökad satsning på specifikationssäljare, arkitekter och ett utökat fokus på det snabbväxande området för elektromekaniska lås- och dörrlösningar.
Koncernen satsar medvetet på att öka närvaron på tillväxtmarknaderna i Asien, Östeuropa, Mellanöstern, Afrika och Sydamerika. Andelen försäljning på dessa marknader blev nära 17 procent av koncernens totala försäljning att jämföra med 9 procent för fem år sedan. Mot slutet av 2009 passerade dessutom andelen 18 procent då de asiatiska marknaderna började växa kraftigt igen samtidigt som den nordamerikanska försäljningen fortsatte minska och den europeiska försäljningen var stabil.
Förvärv utgör en viktig del i koncernens utveckling. Genom förvärven kompletteras ASSA ABLOYs produktutbud, tillförs ny teknologi samt ökar koncernens geografiska marknadsnärvaro.
På grund av finanskrisen och det osäkra konjunkturläget i början av 2009 stoppades förvärvsaktiviteterna. Endast pågående projekt avslutades. Allteftersom året framskred
och försäljningsutvecklingen stabiliserades på flera viktiga marknader samtidigt som balansräkningen stärktes, återupptogs arbetet med nya förvärv.
Sammanlagt slutfördes åtta förvärv med en omsättning på årsbasis om cirka 1 175 MSEK. Bland de större förvärven kan nämnas nordamerikanska Maiman, italienska Ditec, svenska Portsystem 2000 och sydamerikanska Cerracol.
Framgångsrik produktutveckling är den enskilt viktigaste källan till organisk tillväxt. ASSA ABLOYs övergripande mål är att kontinuerligt utveckla produkter med ökad kundnytta och lägre produktkostnader.
En viktig aktivitet för att uppnå detta är att använda gemensamma produktplattformar med färre komponenter. För ökad kundnytta utvecklas även nya produkter i nära samarbete med ASSA ABLOYs slutanvändare och distributörer.
Processen för produktutveckling har effektiviserats genom införandet av en tydlig och gemensam utvecklingsprocess samt genom att separera underhåll och förbättring av befintliga produkter från nyutveckling.
Kunderna ställer allt högre krav på mer avancerade låsoch dörrprodukter och den tekniska nivån höjs kontinuerligt. Samtidigt växter försäljningen av elektromekaniska lås- och dörrlösningar betydligt snabbare än traditionella mekaniska produkter. Globala gemensamma produktplattformar som anpassas till de lokala marknaderna har därför blivit allt viktigare. Utvecklingen av dessa plattformar görs dels inom koncernfunktionen för produktutveckling, Shared Technologies, dels som samarbeten inom och mellan divisionerna.
Kostnadseffektivitet berör produktionsstrukturen, produktkostnaderna och det administrativa flödet i koncernen.
Förändringsarbetet med produktionsstrukturen började med strukturprogrammen från 2006 och 2008. Dessa har varit mycket framgångsrika med stora besparingar och förhöjd effektivitet i koncernens produktionsenheter. Programmen hade vid årets slut lett till att 36 producerande enheter lagts ned och ytterligare ett stort antal hade ändrat inriktning till huvudsakligen slutmontering. I samband med omstruktureringen har 4 631 personer lämnat koncernen. Ytterligare fyra enheter läggs ned under 2010 i samband med att programmen avslutas. En konsekvens är att alltmer av standardproduktionen har flyttats till lågkostnadsländer
» Framtida aktieägarvärde byggs på organisk och förvärvad tillväxt samt ett fortsatt arbete med rationaliseringar och synergier i koncernen« – Johan Molin, VD och koncernchef
och bedrivs både i egen och extern regi. Produktionsprocessen har förbättrats samtidigt som lokal närvaro på slutkundsmarknaderna säkerställts för snabb leverans och effektiv montering av kundanpassade produkter.
De två strukturprogrammen har följts upp av ett nytt program som startade under fjärde kvartalet 2009. Programmet kommer att innebära att ytterligare elva produktionsenheter stängs och fyra konverteras till slutmontering. Dessutom kommer elva i huvudsak administrativa enheter att stängas. Den totala kostnaden är 930 MSEK. Programmet ger en reduktion av 1 200 anställda i högkostnadsländer.
Samtidigt som produktionsomläggningen i högkostnadsländerna har genomförts är det mycket tillfredsställande att konstatera att ASSA ABLOY har hållit ett högt tempo i utbyggnaden av produktionsbasen i lågkostnadsländer. Mer än 40 procent av koncernens totala antal anställda är nu anställda i lågkostnadsländer.
Inom produktutveckling arbetar koncernen med gemensamma produktplattformar och färre komponenter samt gemensam produktutveckling.
Avseende det administrativa flödet i koncernen inriktas arbetet nu på automatiserade och standardiserade lösningar, så kallade Sömlösa Flöden. Det manuella arbetet ska reduceras, och i många fall elimineras, och flödet vara sömlöst från kunden hela vägen genom företagets olika processer och ut till leverantörerna. Kostnadssänkningar och effektivitets- och kvalitetshöjningar blir omedelbara i takt med att dessa lösningar införs.
Division EMEA inledde året med en svag försäljningsutveckling påverkad av nedgången på bostadsmarknaden och den kommersiella byggmarknaden. Under andra halvåret stabiliserades situationen och flera marknader var tillbaka på positiv tillväxt i slutet av året. Den organiska tillväxten blev –12 procent (–2).
EMEA arbetade aktivt för att öka divisionens marknadsnärvaro genom att utveckla specifikations- och projektmarknaden, expandera på nya marknader och segment samt genom att växa genom förvärv.
Specifikation av kompletta dörr- och låslösningar får en allt större betydelse för försäljningen, varför antalet specifikationssäljare kraftigt ökats och det nära samarbetet med arkitekter och säkerhetskonsulter ytterligare förstärkts.
De två snart avslutade strukturprogrammen från 2006
och 2008 samt det nya som lanserades 2009 avser till största delen EMEA. Det framgångsrika resultatet syntes tydligt i det goda rörelseresultatet och den rörelsemarginal som visades för året trots en organisk försäljningsminskning på 12 procent.
Under året genomfördes två mindre förvärv i Tjeckien och Sydafrika.
Division Americas hade en organisk tillväxt på –19 procent (4) under året. Efterfrågan inom det kommersiella segmentet och bostadssegmentet var kraftigt negativ under hela året. Särskilt stor var minskningen av efterfrågan på säkerhetsdörrar. De latinamerikanska marknaderna utvecklades dock i stort bättre under året, särskilt i Brasilien. Genom struktur- och kapacitetsanpassningar upprätthölls rörelsemarginalen på en mycket stark nivå.
Under året fortsatte satsningarna på den kommersiella marknaden bland annat genom ökade insatser med egna specifikationskonsulter och en gemensam, segmenterad säljorganisation. Genom att fokusera på utvecklingsarbetet vid nybyggnationer och renoveringsprojekt inom det kommersiella segmentet har divisionen haft möjlighet att påverka pågående och framtida byggprojekt. Detta var mycket framgångsrikt och ledde till ökade marknadsandelar och framflyttade positioner. Många nya produkter inom framför allt elektromekanik och även klimatsmarta lösningar introducerades.
Arbetet med strukturåtgärder och Lean-metoder fortsatte framgångsrikt. Under året förvärvades det nordamerikanska företaget Maiman som tillverkar dörrar och det sydamerikanska företaget Cerracol som är ledande på den centralamerikanska låsmarknaden.
Division Asia Pacific hade –1 procent (0) organisk tillväxt under året. Den inledande negativa försäljningstrenden vände efter halvåret och året avslutade med positiv tillväxt på alla marknader. Särskilt i Kina var tillväxten mycket stark. Även exportförsäljningen till koncernens enheter i Nordamerika och Västeuropa förbättrades mot slutet av året.
Rörelsemarginalen förbättrades tack vare ett effektiviseringsarbete som fortsatte i oförminskad takt.
Asia Pacific jobbar aktivt med ett antal initiativ för att öka divisionens marknadsnärvaro. Några av de viktigaste initiativen är att utveckla specifikations- och projektmarknaden,
expandera på nya marknader och segment samt genom förvärv. Inga förvärv slutfördes under året, men däremot slöts avtal om förvärv av Kinas största tillverkare av säkerhetsdörrar, Pan Pan.
Division Global Technologies organiska tillväxt blev –12 procent (0) för året och rörelsemarginalen ökade i kraft av genomförda strukturåtgärder. Affärsenheten HID Global påverkades av nedgången på den nordamerikanska marknaden, men utvecklingen stabiliserades mot slutet av året. Affärsenheten ASSA ABLOY Hospitality hade en negativ utveckling under hela året drivet av en kraftig nedgång i nybyggnation och större renoveringar i hotellbranschen.
HID Global har fortsatt att långsiktigt investera i marknadsnärvaro och försäljning trots det ogynnsamma affärsklimatet under 2009. En viktig prioritering för HID Global är den globala lanseringen av HID on the Desktop, en serie logiska accesslösningar som bidrar till ett ökat utnyttjande av befintliga investeringar i fysisk passerkontroll.
Under de senaste åren har efterfrågan på Hospitalitys RFID-teknologi ökat och utgör nu en betydande andel av de elektroniska lås som produceras. RFID-teknologin erbjuder högre säkerhet och när den kombineras med den trådlösa ZigBee-teknologin, ger den ett mycket tillförlitligt och kostnadseffektivt säkerhetssystem som förbättrar effektiviteten och sänker underhållskostnaderna för hotell. Idag är nära 50 000 rum utrustade med VingCard VisiOnline trådlösa system.
Division Entrance Systems organiska tillväxt var –3 procent (3) och rörelsemarginalen förbättrades som ett resultat av genomförda strukturåtgärder och standardisering av produktutbudet. Försäljningsutvecklingen under året var mycket stabil. Nyförsäljningen minskade men kompenserades till största delen av en positiv försäljningsutveckling inom service.
Entrance Systems fortsatte under året arbetet med att utöka kunderbjudandet genom att sälja kompletta automatiska dörrlösningar, inklusive omfattande servicekoncept. En förebyggande kontinuerlig service är fördelaktig för kunderna och fortlöpande kontakt med slutkunderna ger dessutom ökade möjligheter till merförsäljning. Stor vikt lades på serviceteknikernas säljutbildning för att dra nytta av deras dagliga kontakt med kunderna. Inom serviceorganisationen arbetade divisionen för att bli effektivare, automatisera processerna ännu mer och öka antalet kundbesök. God utveckling av vinst per aktie
Flera viktiga projekt för att flytta inköp av komponenter samt produktionskapacitet till lågkostnadsländer slutfördes under året och nya projekt påbörjades för att ytterligare sänka produktkostnaderna.
Under året genomfördes två större förvärv, italienska Ditec och svenska Portsystem 2000 samt två mindre i USA och Nya Zeeland.
Koncernen är väl positionerad för långsiktig uthållig tillväxt genom vår position som marknadsledare med global närvaro. Fokus på det kommersiella segmentet, hög andel eftermarknadsförsäljning och en ökande andel snabbväxande elektromekaniska och elektroniska produkter bidrar till stabilitet i tillväxt och intjäning.
Världskonjunkturen försvagades successivt under 2008 och accelererade ytterligare under 2009. Mot slutet av året stabiliserades utvecklingen i Europa, Asien vände till tillväxt medan Nordamerika var fortsatt svagt. Inför 2010 förväntas den organiska tillväxten bli kring 0 procent. Detta beror till största delen på att vändningen på den amerikanska marknaden dröjer åtminstone ytterligare sex månader. Vårt fokus kommer därför att vara selektiva tillväxtsatsningar där möjligheter i marknaden uppenbarar sig och fortsatt kostnadskontroll där marknaden är svag.
Slutligen vill jag rikta ett stort tack till alla medarbetare i koncernen som under året bidragit till koncernens framgångar och jag ser fram mot att tillsammans med er fortsätta att göra ASSA ABLOY ännu bättre.
Sedan ASSA ABLOY bildades 1994 har koncernen genomgått ett antal distinkta utvecklingssteg och etablerat en global ledarposition. Mycket har åstadkommits men det finns fortfarande många viktiga marknader och produktområden att konsolidera. Vi har aldrig haft ett bättre produktprogram, en större marknadstäckning och så många nya innovativa produkter som vi har nu. Fortsatt efterfrågan på trygghet och säkerhet samt befolkningstillväxt och urbanisering medför att det finns en underliggande strukturell och över tiden ökande efterfrågan på koncernens produkter. Kombinerat med de strukturåtgärder som nu genomförs innebär det att vi över tiden har mycket goda möjligheter till fortsatt tillväxt med god lönsamhet.
Stockholm den 12 februari 2010
Johan Molin VD och koncernchef
Sittande från vänster: Tomas Eliasson, Ekonomi- och finansdirektör. Thanasis Molokotos, divisionschef Americas. Johan Molin, VD och koncernchef samt chef för division Global Technologies. Tzachi Wiesenfeld, divisionschef EMEA. Stående från vänster: Juan Vargues, divisionschef Entrance Systems. Jonas Persson, divisionschef Asia Pacific. Ulf Södergren, Teknisk direktör. Denis Hébert, affärsenhetschef HIDGlobal. Tim Shea, affärsenhetschef ASSA ABLOY Hospitality.
Världsledande marknadsnärvaro skapas genom att utnyttja styrkan i varumärkesportföljen, öka tillväxten inom kärnverksamheten och genom att expandera på nya marknader och segment.
Världsledande marknadsnärvaro skapas genom att utnyttja styrkan i varumärkesportföljen, öka tillväxten inom kärnverksamheten och genom att expandera på nya marknader och segment.
ASSA ABLOY är idag världsledande leverantör av totala låsoch dörrlösningar. I takt med att koncernen har vuxit har produktportföljen kompletterats och utvecklats för att täcka de mycket varierande behoven för till exempel flygplatser, skolor, sjukhus, kontor och privata bostäder. Utvecklingen inom säkerhetsmarknaden drivs främst av ett ökat välstånd, urbanisering och en generell trend mot högre säkerhet. De underliggande trenderna och den växande osäkerheten sätter säkerhetstänkandet högt på agendan vilket driver utvecklingen av mer avancerade lösningar och uppgraderingar av befintliga säkerhetssystem.
Den totala säkerhetsmarknaden består huvudsakligen av säkerhetstjänster respektive elektroniska och mekaniska säkerhetsprodukter. ASSA ABLOY uppskattar den totala säkerhetsmarknaden till drygt 200 miljarder EUR. Koncernen har fokuserat sin verksamhet till elektroniska och mekaniska säkerhetsprodukter samt säkerhetsdörrar. Det segment som koncernen är aktiv inom står för cirka 15 procent av totalmarknaden och ASSA ABLOY har drygt 10 procents global marknadsandel inom det segmentet men med stora variationer mellan olika marknader.
Till mekaniska säkerhetsprodukter räknas främst produkter som förutom lås även omfattar dörrstängare, utrymningsprodukter och fönsterbeslag. ASSA ABLOY är även en stor tillverkare av säkerhetsdörrar samt dörrbeslag. Utvecklingen inom mekaniska säkerhetsprodukter drivs främst av renovering och ersättning av gamla lås i befintliga dörrar och fönster samt nybyggnation. Marknaden växer i genomsnitt under en konjunkturcykel i takt med respektive marknads BNP och är relativt stabil för ASSA ABLOY. Det beror dels på att känsligheten för konjunkturcykler är mindre tack vare en stor eftermarknad och dels på att ASSA ABLOYs verksamhet är spridd över ett stort antal länder med olika konjunkturcykler.
ASSA ABLOYs produktsortiment för elektroniska säkerhetsprodukter omfattar bland annat elektroniska cylindrar, automatiska dörrar, säker identifikation och olika produkter för passerkontroll som bland annat använder radiofrekvensiell identifiering (RFID). Elektroniska produkter har i regel hög funktionalitet och hög säkerhet vilket gör att produkterna lämpar sig bra för kommersiella applikationer. Genom fokuserad produktutveckling inom detta område ökar användningsområdena för ASSA ABLOYs elektromekaniska produkter kontinuerligt. Den årliga tillväxten på marknaden för elektroniska säkerhetsprodukter uppskattas till två till tre gånger högre än mekaniska säkerhetsprodukter. Detta beror bland annat på att endast 3–4 procent av alla dörrar idag är elektromekaniska men andelen stiger kontinuerligt. De elektroniska produkterna står för cirka 1/3 av koncernens försäljning och andelen ökar varje år.
ASSA ABLOYs huvudsakliga kundsegment är det kommersiella segmentet med institutionella och kommersiella kunder, vilket utgör cirka 75 procent av omsättningen, medan bostadssegmentet står för cirka 25 procent.
– Institutionella och kommersiella marknaden Hit räknas institutionella och kommersiella kunder som till exempel universitet, sjukhus, kontor, flygplatser och köpcentra där ett stort antal människor dagligen passerar. ASSA ABLOY har vanligtvis primär kontakt med kundens säkerhetschef, en person väl insatt i säkerhetsbehoven och som deltar aktivt i planeringen av säkerhetslösningarna. Ledtiderna för dessa typer av projekt är ofta långa och bygger huvudsakligen på kundanpassade lösningar. Distribution och installation sköts till stor del av installatörer och låssmeder.
Segmentet karaktäriseras av kundernas behov av professionell rådgivning och installation. Behovet tillgodoses i huvudsak
Andel av koncernens försäljning i lokal valuta 2009,% Förändring relativt föregående år,%
av specialiserade distributörer och installatörer till exempel låssmeder. ASSAABLOY arbetar aktivt med utbildning av distributörer och mer standardiserade lösningar för mindre och medelstora företag, till exempel butiker och kontor.
Majoriteten av försäljningen utgör främst utbyte eller uppgradering av befintliga säkerhetsprodukter. Privatkunden har ett stort behov av rådgivning och installationshjälp. ASSA ABLOY har utvecklat ett antal hemsäkerhetskoncept för att möta konsumenternas behov. Beroende på geografisk marknad samarbetar ASSA ABLOY dessutom med dörr- och fönstertillverkare eller specialiserade distributionskanaler som byggvaruhus och låssmeder.
Idag kännetecknas marknaden av att produkterna når slutkunden huvudsakligen genom olika distributionskanaler. Dessa är framför allt låssmeder, bygg- och låsgrossister, dörroch fönstertillverkare och integratörer av säkerhetssystem.
Nordamerikaner spenderar mer än dubbelt så mycket på utrymningsanordningar som européer gör. Omvänt spenderar nordeuropéer tre till fyra gånger så mycket på högsäkerhetslås till bostäder som nordamerikaner. Även dörrautomatik har betydligt större spridning i Europa jämfört med USA. Spridningen av elektromekaniska produkter är betydligt större inom det kommersiella segmentet än inom bostadssegmentet. Om efterfrågan på både säkerhets- och utrymningslösningar skulle vara lika stor i Europa och i USA skulle grovt räknat den totala marknaden fördubblas. Detta är en stor potential för ASSA ABLOY.
Globalt är låsmarknaden fortfarande fragmenterad. Däremot är marknaden per land relativt konsoliderad eftersom det är ganska vanligt att bolag i den industrialiserade delen av världen fortfarande är familjeägda och ledande på sina respektive hemmamarknader. De är väletablerade och har starka band med lokala distributörer. I mindre utvecklade länder är däremot etablerade låsstandarder och varumärken inte lika vanliga.
Trots att en konsolidering har pågått under de senaste tio åren är säkerhetsbranschen fortfarande fragmenterad ur ett globalt perspektiv. I vissa länder finns en stark tillverkare med en stor andel av marknaden lokalt. Dessa företag är ofta fokuserade på den inhemska marknaden med begränsad internationell verksamhet.
Globalt är ASSA ABLOY marknadsledare med fyra andra stora aktörer som huvudkonkurrenter vilka delvis har verksamhet inom ASSA ABLOYs segment: Ingersoll-Rand, Stanley Black & Decker, Dorma och Kaba. Två av dem återfinns i USA och två i Europa. Samtliga konkurrenter är starkast på sina respektive hemmamarknader och har också en närvaro på vissa andra marknader även om ingen av dem har en lika stor marknadstäckning som ASSA ABLOY. Marknaden i Asien är fortfarande mycket fragmenterad där de största tillverkarna har en begränsad marknadsandel.
» Nordamerikaner spenderar mer än dubbelt så mycket på utrymningsanordningar som européer gör. Omvänt spenderar nordeuropéer tre till fyra gånger så mycket på högsäkerhetslås till bostäder som nordamerikaner «
av ASSA ABLOYs omsättning utgörs av renoveringar, omoch tillbyggnader, utbyten och uppgraderingar.
utgörs av nybyggnation.
För att effektivt kunna konkurrera på en global marknad arbetar säljkåren som en enhetlig organisation under det gemensamma namnet ASSA ABLOY. Säljarna representerar ASSA ABLOY men behåller kopplingen till de etablerade lokala varumärkena. På detta vis kan kunderna erbjudas totala dörrlösningar samtidigt som kunderna känner igen sig i de gamla varumärkena.
ASSA ABLOY har genom koncernens många förvärv ett brett innehav av välkända varumärken och världens största installerade bas av lås. För att ta tillvara och förvalta denna värdefulla tillgång och dra nytta av koncernens storlek kombineras ASSA ABLOYs logotyp med de enskilda produktvarumärkena. Därmed bevaras kopplingen till den installerade basen och koncernen ökar synligheten av huvudvarumärket ASSA ABLOY.
Som ett komplement till huvudvarumärket har koncernen ett antal globala varumärken som alla är ledande inom sina respektive segment i marknaden. Dessa varumärken är HID inom passerkontroll, säkert utfärdande av kort och identifieringsteknologi, Yale inom bostadsmarknaden, Besam inom automatiska dörrar samt Mul-T-Lock och ABLOY inom högsäkerhetslås. Den ökande synligheten av ASSA ABLOY som huvudvarumärke för kompletta säkerhetslösningar visar på den stora bredden inom koncernens produktsortiment som världens största leverantör av säkerhetslösningar.
Tillväxten inom kärnverksamheten befrämjas genom ett nära samarbete med arkitekter, säkerhetskonsulter, större slutanvändare och distributörer. En fortsatt tydlig marknadssegmentering är också avgörande för att erbjuda relevanta lösningar till kunden.
Behoven inom olika områden varierar stort eftersom säkerhetslösningen för varje dörr anpassas efter dörrens placering och användningsområde, till exempel om det är en entrédörr, dörr för en datahall eller ett konferensrum. Dörrens funktionalitet måste även anpassas utifrån säkerhets- och bekvämlighetsaspekter. Detta kan påverkas av om det är en inner- eller ytterdörr, hur ofta den kommer att öppnas, hur många som kommer att använda den samt särskilda krav som till exempel vid brandsäkerhet. Dessutom ökar kraven på att produkterna enkelt ska kunna integreras i nya eller befintliga säkerhetssystem och IT-nätverk.
Specificering av säkerhetslösningar allt viktigare För att nå ut med nya innovativa lösningar krävs nära samarbete inte bara med distributörer utan även med arkitekter, säkerhetskonsulter och större slutanvändare. Detta samarbete stimulerar efterfrågan hos distributörerna och kunderna. Bygg- och låsgrossister, säkerhetskonsulter samt låssmeder har en viktig roll i att kunna leverera de produkter som specificeras för olika byggnadsprojekt. ASSA ABLOY har utvecklat ett nära samarbete med arkitekter och säkerhetskonsulter för att specificera ändamålsenliga produkter och att åstadkomma en väl fungerande säkerhetslösning. Många dörr- och fönstertillverkare monterar in låshus och beslag i sina produkter innan dessa levereras till kund.
När det gäller elektroniska säkerhetsprodukter går produkterna från tillverkare till slutanvändare via framför allt säkerhetsinstallatörer och specialiserade distributörer. Produkterna säljs även genom så kallade integratörer som ofta erbjuder en helhetslösning för installation av skalskydd, passerkontroll och i ökande grad även datasäkerhet.
ASSA ABLOY arbetar nära distributionskanalerna för att erbjuda slutkunderna de rätta produkterna, en korrekt installation, och därmed en väl fungerande säkerhetslösning. Distributörerna har även en viktig roll i att ta hand om service och support efter installationen. Distributörens roll kan variera mellan olika kundsegment. Inom det kommersiella segmentet agerar distributörerna på vissa marknader som konsulter och projektledare för att skapa bra säkerhetslösningar. De har god kunskap om kundens behov och säkerställer att produkterna uppfyller lokala bestämmelser.
I takt med utvecklingen mot fler komplexa säkerhetslösningar ställs allt högre krav på kompetensen inom distributionsledet. Ett exempel på en specialiserad säkerhetsdistributör är låssmeder som är en viktig distributör av mekaniska och elektromekaniska säkerhetsprodukter på många marknader. De köper direkt från tillverkaren eller via grossister och tillhandahåller rådgivning, leverans, installation och service. Vissa låssmeder har en mer elektronikbetonad verksamhet, men IT-integratörer börjar också erbjuda fysiska säkerhetslösningar i allt större utsträckning.
75% 25%
av försäljningen går mot institutionella och kommersiella marknaden.
av försäljningen går mot privatkunder och bostadsmarknaden.
Idag kännetecknas säkerhetsmarknaden av att tillverkarna av säkerhetsprodukter, som exempelvis ASSA ABLOY, når slutkunden huvudsakligen genom olika distributionskanaler. En stor del av ASSA ABLOYs produkter säljs i små volymer till många slutkunder med mycket varierande behov.
Huvudvarumärket ASSA ABLOY
ASSA ABLOY är koncernens huvudvarumärke som försäljningsavdelningarna enas under.
70%
Cirka 70 procent av produkterna säljs med det lokala varumärket tillsammans med huvudvarumärket ASSA ABLOY.
Koncernen expanderar på nya marknader och segment genom etablering på nya geografiska marknader, genom att utveckla OEM-marknaden, utnyttja möjligheter på bostadsmarknaden samt genom att introducera ny teknologi.
Den geografiska expansionen sker främst genom förvärv. Genom etablering på marknader med befolkningstillväxt och ekonomisk utveckling kommer koncernen att bygga en stark plattform för framtida tillväxt. Tillväxtmarknaderna i Asien, Östeuropa, Mellanöstern, Afrika och Sydamerika motsvarade nära 17 procent av koncernens totala försäljning 2009 att jämföra med 9 procent för fem år sedan. Mot slutet av 2009 passerade dessutom andelen 18 procent.
Koncernens närvaro på OEM-marknaden för dörr- och fönstertillverkare varierar mellan de olika marknaderna. Här finns en stor potential genom förbättrad marknadstäckning. Arbetet med att utveckla kanaler och produkter för bostadsmarknaden fortsätter och särskilt prioriterat är produktområdet digitala dörrlås.
Den ökade efterfrågan på elektromekaniska produkter är en av de tydligaste trenderna inom säkerhetsmarknaden. Här syns också en ökad teknisk standardisering där olika komponenter i säkerhetslösningen enklare kan integreras med varandra. ASSA ABLOYs produkter strävar efter öppna standarder för att enkelt kunna kopplas ihop med kundens övriga säkerhets- och administrativa system. Genom att utnyttja koncernens styrka inom vissa teknologier skapas nya intressanta tillväxtområden. Ett exempel är RFID som anpassas för speciella användningsområden såsom beröringsfria hotellås som öppnas med kort.
» Den gemensamma säljorganisationen arbetar under huvudvarumärket ASSA ABLOY, men de agerar samtidigt som representanter för de lokala produktvarumärken som kunden redan känner till «
Den kinesiska statstelevisionen CCTVs nya huvudkontor är en mäktig och elegant skulpturliknande byggnad och anses vara ett genombrott inom arkitektonisk design. Den 550 000 kvadratmeter stora byggnaden har över 12 000 dörrar och är det största projekt någonsin som uppfyller ANSI-standard (American National Standards Institute).
För att uppfylla standardkraven har ASSA ABLOY levererat en komplett lösning med lås, dörrstängare, utrymningsbeslag och elektriska slutbeck.
Irene Yip, chef för ASSA ABLOY Hongkong, säger att det krävdes en kombination av nära samarbete och
engagemang över hela koncernen för att vinna kontraktet. – Redan från början hade vi ett nära samarbete med juryn och arkitekten för att kunna tillgodose kundens krav. Vi lyck-
ades vinna kontraktet genom att erbjuda användarvänliga, systematiska lösningar, kvalitetsprodukter och hög teknisk kompetens, säger Irene.
Byggnadens innovativa design har fått mycket uppmärksamhet världen över. Det är inget vanligt TV-torn, utan kan snarare beskrivas som en gigantisk fyrkantig ögla bestående av fem vertikala och horisontella sektioner.
Olympiastadion Berlin har tusentals besökare varje år och är den största arenan i Tyskland. När den behövde ett heltäckande säkerhetskoncept med hög flexibilitet föll valet på Verso CLIQ.
– Med Verso CLIQ får vi en mycket bra säkerhetsstandard, säger Sylvan Bandke, teknikchef på Olympiastadion. Säkerhetssystemet kombinerar högutvecklad mikroelektronik med intelligent datakryptering. Det ger bland annat möjlighet att snabbt programmera om låscylindrarna, vilket minskar säkerhetsrisken i samband med borttappade nycklar.
Arenan är värd för många evenemang med en stor mängd besökare och det är viktigt att säkerhetssystemet har programmerbara låscylindrar. Stadion kan ge enskilda arrangörer och deras underleverantörer flexibilitet i hanteringen av tillträde.
Verso CLIQ-cylindrarna kan specialtillverkas så att de passar i dörrarna i byggnadens gamla delar. Systemet är kostnadseffektivt eftersom det inte krävs några strukturella förändringar eller dyra ledningsdragningar till dörrarna. Energin som går åt för att driva systemet och kommunicera med cylindrarna kommer från nycklarnas batterier.
Koncernens produktledarskap skapas genom att kontinuerligt utveckla produkter med ökad kundnytta och lägre produktkostnader.
ASSA ABLOYs vision är att vara den mest innovativa leverantören av totala lås- och dörrlösningar. Under de senaste åren har investeringarna i forskning och utveckling ökat kraftigt. Framgångsrik produktutveckling är den enskilt viktigaste källan till organisk tillväxt. Genom att ta tillvara divisionernas kompetenser och utveckla gemensamma teknologiplattformar skapar ASSA ABLOY morgondagens säkerhetslösningar. Säkra, bekväma och flexibla lösningar för dörrmiljön utgör basen för framtida tillväxt.
Framgångsrik produktutveckling är den enskilt viktigaste källan till organisk tillväxt. ASSA ABLOYs övergripande mål är att kontinuerligt utveckla produkter med ökad kundnytta och lägre produktkostnader. En viktig aktivitet för att uppnå detta är att använda gemensamma produktplattformar med färre komponenter. För ökad kundnytta utvecklas även nya produkter i nära samarbete med ASSA ABLOYs slutanvändare och distributörer. Processen för produktutveckling har effektiviserats genom införandet av en tydlig och gemensam utvecklingsprocess samt genom att separera underhåll och förbättring av befintliga produkter från nyutveckling. Kunderna ställer allt högre krav på mer avancerade lås- och dörrprodukter och den tekniska nivån höjs kontinuerligt samtidigt som elektromekaniska låslösningar växer betydligt snabbare än traditionella mekaniska produkter. Globala gemensamma produktplattformar som anpassas till de lokala marknaderna har därför blivit allt viktigare. Utvecklingen av dessa plattformar görs dels inom koncernfunktionen för produktutveckling, Shared Technologies, och dels som samarbeten inom och mellan divisionerna.
ASSA ABLOY har den största basen av installerade lås och låssystem globalt och produkterna är väl anpassade till lokala och regionala standarder. Med utgångspunkt i den installerade basen utvecklar koncernen morgondagens lösningar, där mekanisk identifikation kompletteras med eller ersätts av elektroniska koder.
Människor tilldelas tillträde till dörrar eller datorer. Nycklar, kort och andra identifikationsbärare tillförs koder och dessa koder och tillträden hanteras säkert och distribueras
krypterat. Med de senaste årens förvärv inom nya teknologier och kompetensuppbyggnad av övriga resurser är ASSA ABLOY väl rustat att möta morgondagens utmaningar.
Säkerhet är långt ifrån bara identifikation. De mekaniska och elektromekaniska produkter som förhindrar intrång och säkerställer snabb utrymning är lika viktiga för den slutliga lösningen. En väl specificerad säkerhetslösning tar också hänsyn till designen på produkterna och ser till att de förenklar användandet. Koncernens elektromekaniska produkter bidrar till att alla säkerhetskrav blir tillgodosedda. Segmentet elektromekaniska produkter växer fort och står nu för mer än en tredjedel av koncernens försäljning.
Genom ASSA ABLOYs kommunikationsplattform Hi-O kan de elektromekaniska produkterna kopplas samman och hela dörrmiljön anslutas till Internet. Detta innebär att den säkerhetsansvarige kan kontrollera dörrens status on-line, vilket höjer säkerheten och effektiviserar underhållet. Under 2009 har installationen av Hi-O system fortsatt och integration med många av marknadens ledande säkerhetssystem har gjorts. Mjukvara utvecklas kontinuerligt för att underlätta integrationen men också möjliggöra fjärrprogrammering, diagnostik och felsökning. Under året har koncernen medverkat i PSIA, ett forum för att utveckla en gemensam standard för integrering av olika säkerhetssystem.
Med radiofrekvensiell identifiering (RFID) och trådlös kommunikation skapas nya säkerhetsapplikationer samtidigt som koncernen erbjuder tjänster som underlättar för användaren.
Den trådlösa Aperio-teknologin introducerades på marknaden under året och möjliggör kostnadseffektiv anslutning av fler dörrar i ett befintligt passersystem. Batteridrivna elektromekaniska cylindrar och lås kommunicerar trådlöst med det befintliga nätverket. Inga dyra installationskostnader, inga nya passerkort och inget nytt passersystem behövs. Aperio har under året fått flera innovationspriser.
Smartair är till skillnad från Aperio ett off-line system. I Smartair "update-on-card" ökas säkerheten och bekvämligheten genom så kallad validering, tillträde uppdateras på passerkortet för en viss period. Är kortet inte uppdaterat i någon av de speciella läsare/skrivare som följer med systemet, får personen inte tillträde. Tappade kort kan enkelt spärras och blir obrukbara för obehöriga.
RFID teknologi är även basen för den snabba expansionen av logisk tillträdeskontroll, där datorer levereras med ASSA ABLOYs mjukvara och hindrar uppstart om användaren inte presenterar rätt tillträdeskort.
För hotell har VingCard utnyttjat RFID och den trådlösa tekniken som mobiltelefoni erbjuder i kombination med Near Field Communication (NFC). Hotellgästen kan med hjälp av sin mobiltelefon beställa och betala över nätet. Mobiltelefonen fungerar som kodbärare och gästerna kan använda sina mobiltelefoner för att låsa upp dörren till hotellrummet genom att telefonen hålls nära låset. Under 2009 har den här innovativa applikationen fått flera utmärkelser.
Med utnyttjandet av den trådlösa tekniken från ASSA ABLOY, har många hotell anslutit sina rum on-line vilket ger gästerna ökad säkerhet och komfort, till exempel rumsbyte utan att passera lobbyn. Genom koncernens medverkan i NFC-forum och andra organisationer för trådlös teknologi följs utvecklingen noga inom området.
ASSA ABLOYs försäljning bygger inte bara på nya innovationer. Koncernens styrka är den mångfald av traditionella såväl som nya produkter, med vilka en mängd olika dörrmiljöer kan byggas. Det finns produkter för olika klimat, typer av byggnader och för anläggningar med varierande krav på säkerhet och trygghet. Genom att kombinera hundratusentals olika komponenter tillfredsställs kundernas krav från konsumenter, arkitekter och installatörer och skapar samtidigt produkter med rätt kvalitet, design och kostnad som finner sin plats i såväl nya byggnader som fastigheter under renovering.
Under året introducerades ett antal produkter med syfte att minska energiåtgången i fastigheter. Genom att kombinera dörrar med förbättrad isolering med nya produkter för tätning kan utflödet av värme till en kallare omgivning minskas och i varma klimat kostnaden för luftkonditionering sänkas. Att dessutom använda återvunnet material i dörrar blir allt mer både en möjlighet och självklarhet.
ASSA ABLOY arbetar med att bygga en koncerngemensam process för produktutveckling med målet att halvera produktutvecklingstiden och öka antalet nya produkter. En tydlig "Gateway process" med gemensam terminologi och tvärfunktionellt samarbete snabbar på och förbättrar kvalitén i produktframtagningen.
Under 2008 introducerade koncernen "Voice of the Customer", en strategi för att stärka kundrelationerna och integrera kunderna i koncernens produktutveckling, som tillsammans med den nya innovationsprocessen ökar träffsäkerheten för koncernens erbjudanden. Ytterligare ett fokus har varit att förbättra innovationsprocessen, där över hundra interna personer har utbildats för att sprida processen vidare.
Under 2009 har mer än 1 500 medarbetare utbildats i innovationsprocessen och ett antal djupstudier tillsammans med kunder har medfört att många nya koncept och produkter är under utveckling. Arbetet med värdeanalys och värdeskapande produktförbättring i det befintliga sortimentet intensifierades och antalet implementerade kostnadsbesparingar ökade med 60 procent mot föregående år. Totalt genomfördes 50 projekt under året med kompetenshöjande aktiviteter för hundratals medarbetare.
Signature RFID är den senaste produkten från VingCard för beröringsfria elektroniska lås. Hotellgäster kan använda sina mobiltelefoner för att öppna hotellrumsdörren och andra dörrar inom hotellet. Tekniken innebär att hotellgästerna kan checka in på ett hotell med hjälp av mobilen. Bokningsbekräftelse, rumsnummer och en krypterad rumsnyckel skickas via sms till gästerna innan de anländer. De behöver då inte checka in vid receptionen utan kan gå direkt till sina rum, där de enkelt öppnar dörren genom att använda sin NFC-kompatibla mobiltelefon som rumsnyckel och sedan med densamma betala över nätet.
Trinity dörrstängare från Norton Door Control kan anpassa dörrens stängningsförmåga efter önskat behov. Med intelligent självjusterande teknik och utan batterier eller elanslutning för att strömsätta styrelektroniken, har Trinity fått uppmärksamhet från kunder som vill ha en miljövänlig lösning som nästan inte kräver något underhåll. Varje rörelse av dörren på 10 procent eller mer är nog för att generera ström. Även om dörren varit oanvänd i flera månader och energin helt slut, räcker det med att öppna den en gång för att omedelbart få dörrstängaren att fungera.
Intelligenta produkter som kommunicerar med byggnadernas säkerhetssystem efterfrågas alltmer med ökade krav på säkerhet och bekvämlighet. Ett exempel är Aperio som utvecklats för att uppgradera dörrmiljöer, idag låsta med nycklar, och koppla dem trådlöst till ett befintligt system för elektronisk passerkontroll. En annan trend är de allt högre kraven på lättillgänglig säkerhet, inte minst i hemmen. Konsumenter vill ha dörrlösningar som är både säkra och smidiga, ett exempel är det nya elektroniska låset Code Handle som öppnas och låses med sifferkod istället för en vanliga mekanisk nyckel. Code Handle lanserades under 2009 och har redan blivit en storsäljare på gör det-själv-marknaden.
Hösten 2009 lanserades ASSA ABLOY Entrance Systems senaste karuselldörr. Besam RD3L är konstruerad för att tillgodose den europeiska marknadens krav på automatiska karuselldörrar som kan klara höga trafikvolymer på ett säkert och smidigt sätt. RD3L skapar en imponerande entré som "alltid är öppen", tack vare den 3-vingade konstruktionen. I sektionerna ryms ett stort antal människor med eller utan kundvagnar. RD3L är utrustad med toppmoderna säkerhetssensorer och övervakningsfunktioner samt en unik drivmekanism som bidrar till lägre underhållskostnader för kunden. Karuselldörrar sparar energi för såväl uppvärmning som kylning oavsett var de är installerade eftersom de har åtta gånger mindre luftväxling än en slagdörr.
Med HIDGlobals innovativa Fargo HDPii kort- och kodskrivare, kan banker och butiker direkt utfärda personliga kredit-, bank-, betal- och presentkort. HDPii ger ett enkelt och prisvärt sätt att omedelbart leverera aktiverade kort till kunden, minska tiden till första transaktion och säkerställa att kortet är aktiverat vid utfärdandet. Tekniken ökar bekvämligheten för kunderna som inte behöver vänta på sina kreditkort samtidigt som risken för förlust eller stöld under försändelsen elimineras. Utskriftsteknologin ger ökad hållbarhet och skydd mot bedrägerier. Specialfunktioner som låsbar säkerhet och kryptering gör att HDPii uppfyller kraven från "Financial Card Association".
Det digitala låset är ett helt nytt sätt att säkra sitt hem, där användarvänlighet och design är lika viktigt som en hög säkerhetsnivå. Intresset för intelligenta och bekväma lösningar där dörren låses upp med hjälp av digitala nycklar, ett kort, en PIN-kod eller ett fingeravtryck, ökar i hela världen. ASSA ABLOYs koncernbolag iRevo utvecklade marknaden för digitala lås i Korea och är idag marknadsledande. I Seoul i Korea har närmare hälften av alla lägenheterna digitala eller biometriska lås. Under hösten 2009 lanserades digitala kodlås från ASSA ABLOY på den amerikanska marknaden.
En komplett säkerhetslösning från ASSA ABLOY innehåller många olika typer av produkter. I entrén återfinns till exempel automatiska dörrar samt passerkontroll. Passersystem finns även på respektive kontorsplan. Inom kontoren finns bland annat säkerhetsdörrar, högsäkerhetscylindrar, mekaniska cylindrar, handtag och gångjärn samt innerdörrar. Accesskort för passerkontroll kan även användas för att logga in på datorer och nätverk och för säker elektronisk betalning. Detta är exempel på produkter från ASSA ABLOY som skapar en komplett säkerhetslösning.
Genom ASSA ABLOYs kommunikationsplattform Hi-O kan den intelligenta dörren anslutas till nätverket där varje enskild komponent runt dörren kan kommunicera interaktivt med andra system, till exempel säkerhets- eller underhållssystem. Fördelarna är säker information om varje komponent, enkel installation genom standardiserade anslutningar samt fjärrstyrd konfigurering över nätet som också kan kopplas till Internet. I slutet av 2009 var 67 produkter Hi-O certifierade inom ASSA ABLOY-koncernen.
Arbetet med kostnadseffektivitet utvecklas kontinuerligt inom samtliga områden som gemensamma produktplattformar och färre komponenter samt gemensam produktutveckling.
Arbetet med kostnadseffektivitet utvecklas kontinuerligt inom produktionsstrukturen, produktkostnaderna och det administrativa flödet i koncernen. Samtliga områden berörs som gemensamma produktplattformar och färre komponenter samt gemensam produktutveckling. Inom produktionen kombineras flexibel och kundnära slutmontering med överflyttning av standardproduktion i stora volymer till externa och interna produktionsenheter i lågkostnadsländer.
ASSA ABLOY arbetar fokuserat med kostnadseffektivitet inom produktionsstrukturen, produktkostnaderna och det administrativa flödet i koncernen. Inom produktutveckling arbetar koncernen med gemensamma produktplattformar och färre komponenter samt gemensam produktutveckling som redan har nämnts i stycket "Produktledarskap".
Värdekedjan inom produktionen ses kontinuerligt över och förmåga till flexibel och kundnära slutmontering kombineras med överflyttning av standardproduktion i stora volymer till externa och interna produktionsenheter i lågkostnadsländer.
Förändringsarbetet med produktionsstrukturen började med strukturprogrammen från 2006 och 2008. Dessa har varit mycket framgångsrika med stora besparingar och förhöjd effektivitet i koncernens produktionsenheter. Programmen hade vid årets slut lett till att 36 producerande enheter lagts ned och ytterligare ett stort antal hade ändrat inriktning till huvudsakligen slutmontering. I samband med omstruktureringen har 4 631 personer lämnat koncernen. Ytterligare fyra enheter läggs ned under 2010 i samband med att programmen avslutas. En konsekvens är att alltmer av standardproduktionen har flyttats till lågkostnadsländer och bedrivs både i egen och i extern regi. Produktionsprocessen har förbättrats samtidigt som lokal närvaro på slutkundsmarknaderna säkerställts för snabb leverans och effektiv montering av kundanpassade produkter.
De två strukturprogrammen har följts upp av ett nytt projekt som startade under fjärde kvartalet 2009. Programmet kommer att innebära att elva produktionsenheter stängs och fyra konverteras till slutmontering. Dessutom kommer elva i huvudsak administrativa enheter att stängas. Den totala kostnaden är 930 MSEK och programmet ger en reduktion av 1 200 anställda i högkostnadsländer.
Samtidigt som produktionsomläggningen i högkostnadsländerna har genomförts har koncernen hållit ett högt Vinst per aktie efter skatt och utspädning
tempo i utbyggnaden av produktionsbasen i lågkostnadsländer. Mer än 40 procent av koncernens totala antal anställda är nu anställda i lågkostnadsländer.
Arbetet med införandet av Lean-metoder fortsätter inom koncernens verksamheter. Lean-metoder leder till effektivare produktionsflöden, bättre kontroll av materialkostnader, bättre rutiner för beslutsfattande, kortare utvecklingstider samt ett ökat samarbete med marknad och säljkår.
Många av koncernens bolag har arbetat efter dessa principer i flera år vilket lett till ökad effektivitet.
Automatiserade flöden genom hela verksamheten är den mest betydelsefulla aktiviteten för att driva administrativ effektivitet. Manuellt arbete ska reduceras eller helt elimineras i alla processer. På kundsidan handlar det om elektronisk orderhantering för både stora och små kunder. På leverantörssidan ska elektronisk inköpshantering införas. Tillverkning, produktutveckling, logistik och andra interna processer inkluderas. Samlingsnamnet för dessa aktiviteter är Sömlösa Flöden. Allteftersom Sömlösa Flöden och samordning av IT-verktyg införs kommer även stödfunktionerna att kunna samordnas på ett effektivt sätt.
Inom inköpsområdet har ett omfattande arbete med samordning inletts avseende råmaterial och komponenter. Detta kommer att öka i betydelse då delar av komponentförsörjningen flyttas till externa leverantörer i lågkostnadsländer samt ett bättre utnyttjande av skalfördelar i koncernen. Andelen av koncernens totala inköp av råmaterial, komponenter och färdiga varor som kommer från lågkostnadsländer har ökat från 23 procent till 41 procent de senaste fem åren. Inom divisionerna har specialiserade inköpschefer för respektive komponentkategori införts. Antalet leverantörer har därigenom minskats i koncernen med 6 procent. Vinst per aktie efter skatt och utspädning
VingCard – det perfekta valet för Hilton Family Hotel - Gästerna på förstaklasshotellet Doubletree Dallas/Richardson i Texas, USA, har nu fått det både bekvämare och säkrare tack vare en stor renovering som avslutades i juli 2009. Hela hotellet, som har 300 rum och ingår i hotellkedjan Hilton, har bland annat utrustats med VingCards trådlösa onlinesystem VisiOnline och de beröringsfria, elektroniska låsen Signature RFID.
Med onlinesystemet VisiOnline kan rumsdörrarna övervakas från hotellets reception, en ökad säkerhet för gästerna. Systemet hjälper dessutom personalen att arbeta mer effektivt genom att skicka ut sms och e-postmeddelanden som informerar om var det krävs underhåll, vilket även bidrar till en avsevärd minskning av underhållskostnaderna.
Som en del av uppgraderingen valde hotellet även att installera VingCards beröringsfria, elektroniska dörrlås Signature RFID som ger gästerna ökad säkerhet och komfort. En annan fördel med systemet är att det är kompatibelt med NFC-mobiltelefoner och färdigt för att implementera en lösning som gör att gästerna slipper köa vid incheckningsdisken och kan använda sina mobiltelefoner för att låsa upp dörren till hotellrummet.
IKEA valde Besams innovativa RD3L, en karuselldörr med hög kapacitet och säkerhet, i entrén till sitt flaggskepp i det nya polska köpcentret Port Łódź. Detta uppmärksammades av byggnadsentreprenörer som arbetade med andra delar av den 120 000 kvadratmeter stora shopping- och nöjesanläggningen.
IKEAs två huvudkrav var smidig passage och säkerhet även vid stort antal besökare. Besams senaste serie karuselldörrar består av stora, bekväma dörrutrymmen som säkert och smidigt kan hantera ett kontinuerligt trafikflöde av fotgängare och shoppingvagnar. IKEA Port Łódź öppnade i november 2009 och övriga butiker i köpcentret kommer att slå upp portarna under våren 2010.
Kundreferenser, RD3Ls toppmoderna elektronik och säkerhetssensorer, i kombination med Besams leveranssäkerhet och höga nivå på service och underhåll, resulterade i att denna dörrlösning valdes ut till totalt åtta av butiksentréerna i det nya köpcentret.
Utöver karuselldörrarna har Besam i Polen också levererat UniSlide Frame skjutdörrsystem till olika delar av anläggningen samt dörrstängare. De affärskontakter som har knutits under projektets gång har dessutom skapat nya affärsmöjligheter för ASSA ABLOY Polen som har vunnit kontrakt på en mängd olika dörrbeslag, bland annat Yale utrymningsbeslag och lås.
Genom ett starkt fokus på strategins tre delar marknadsnärvaro, produktledarskap och kostnadseffektivitet skapar ASSA ABLOY möjligheter för ökad tillväxt och lönsamhet.
ASSA ABLOY är idag klart världsledande inom intelligenta dörrlösningar och firar 15 år av framgångsrik expansion. Sedan ASSA ABLOY bildades 1994 har koncernen expanderat framgångsrikt genom en kombination av organisk tillväxt och förvärv, vilket har förändrat bolaget från ett traditionellt låsföretag till ett modernt, multinationellt säkerhetsföretag inom intelligenta dörrlösningar. ASSA ABLOY är idag global marknadsledare i branschen.
3–35 Tillväxt från 3 till 35 miljarder SEK på 15 år.
Sedan ASSA ABLOY bildades har koncernens omsättning ökat från 3 till 35 miljarder SEK. Antalet anställda är idag cirka 29 000 jämfört med 4 700 anställda 1994. Rörelseresultatet (EBIT) exklusive jämförelsestörande poster har samtidigt ökat från 212 MSEK till 5 413 MSEK 2009, en ökning med 2 453 procent.
ASSA ABLOY grundades när Securitas i Sverige och Metra i Finland slog samman sina låsverksamheter. Bolaget hade då verksamhet i Sverige, Finland, Norge, Danmark och Tyskland.
Idag har koncernen egen verksamhet i 50 länder och försäljning runt om i hela världen. ASSA ABLOY satsar på att öka närvaron på tillväxtmarknader i Asien, Östeuropa, Mellanöstern, Afrika och Sydamerika. Försäljningen på dessa marknader kommer att stå för närmare 20 procent av koncernens totala försäljning och med det annonserade förvärvet av Pan Pan beräknas Kina stå för närmare 10 procent av omsättningen.
Var tionde låsköpare i världen idag väljer ett lås från ASSA ABLOY och koncernen fortsätter att växa. Efterfrågan på säkerhet och trygghet ökar ständigt i världen och ASSA ABLOY har aldrig haft ett bredare produktutbud, en större marknadstäckning och så många nya innovativa produkter.
Vid starten 1994 bestod produktutbudet till stor del av mekaniska säkerhetsprodukter som traditionella lås och handtag till entrédörrar. Under 2009 har ASSAABLOY lanserat fler produkter än någonsin tidigare under koncernens historia. Det rör sig framför allt om de snabbväxande produktsegmenten elektromekaniska och elektroniska lås, passerkontroll, identifieringsteknologi och automatiska dörrar.
Nya teknikområden och innovativa produkter är de viktigaste källorna till organisk tillväxt, därför satsar koncernen hårt på forskning och utveckling. Investeringar i produktutveckling har ökat med mellan 10 och 20 procent per år under de senaste åren och idag arbetar nästan 1 000 utvecklingsingenjörer inom koncernen.
ASSA ABLOY-koncernen har kommit långt under 15 år. Målen och förväntningarna är dock höga på koncernens framtida utveckling. Efterfrågan på säkra och trygga säkerhetslösningar ökar ständigt och kommer att erbjuda stora möjligheter för koncernen.
Omsättningen har ökat med över 2 400 procent på 15 år.
¹Omklassificering har skett. För mer information se not 34. ² Exklusive jämförelsestörande poster. ³ 1996–2003 har ej justerats för IFRS.
Utnyttja styrkan i varumärkesportföljen.
Öka tillväxten inom kärnverksamheten.
Expandera på nya marknader och segment.
Utveckla produkter med ökad kundnytta och lägre produktkostnader.
Gemensamma produktplattformar med färre komponenter.
Nära samarbete med ASSA ABLOYs slutanvändare och distributörer.
Gemensamma produktplattformar samt färre komponenter skapar kostnadseffektivitet.
Inom produktionen kombineras flexibel och kundnära slutmontering med överflyttning av standardproduktion i stora volymer till lågkostnadsländer.
Sömlösa Flöden effektiviserar administrationen.
Arbetet med införandet av Lean-metoder fortsätter.
10 procent årlig tillväxt som en kombination av organisk och förvärvad tillväxt.
En rörelsemarginal på 16–17 procent.
De finansiella målen är långsiktiga och ska betraktas som ett genomsnitt över en konjunkturcykel.
ASSA ABLOY-koncernen bildas 1994 i och med sammanslagningen av svenska ASSA och finska Abloy. Det nya bolaget listas på Stockholmsbörsen den 8 november 1994. Abloy tar med sig varumärkena IKON, Abloy, TrioVing, VingCard och Cardkey och ASSA tar med sig Arrow, Ruko, SOLID och FAS.
1996 – Förvärv visar vägen Genom förvärvet av det amerikanska bolaget ESSEX utökar koncernen sin produktportfölj med varumärkena Sargent, McKinney, Curries och Graham. Övriga förvärv: NT Møller Undall, Låsgruppen och Grorud, Norge. Secureware, Singapore. Ambouw, Nederländerna.
1997 – Fransk expansion Den franska låskoncernen Vachette förvärvas, med enheter som Vachette, JPM, Laperche och Bezault i Frankrike och Litto i Belgien. Övriga förvärv: Elsafe, Norge. FAB, Tjeckien. Abloy Security, Singapore.
1998 – Expansion i USA ASSA ABLOY expanderar i Nordamerika genom att förvärva Medeco. Ett ASSA ABLOYkontor öppnas i Kina. Övriga förvärv: URBIS, Rumänien. Wilhelm Dörrenhaus, Tyskland. ASSA-Solid, Polen. Scovill, Mexiko. Securitron Magnalock och New England Lock & Hardware, USA. Abloy Canada, Kanada. Precise Security Supplies, Hongkong.
1999 – Högre säkerhet Koncernen förvärvar låstillverkaren Mul-T-Lock i Israel. Med förvärvet av tyska effeff får ASSA ABLOY en bra position på marknaden för elektromekaniska lås. Övriga förvärv: Lockwood, Australien. Stremler, Frankrike. AZBE, Spanien. Björkboda lås, Finland. Timelox och AKI Låsgrossisten, Sverige. Fichet, Frankrike. Arrow Lock, Kanada. Sloth & Co, Danmark.
2000 – Dubbel storlek ASSA ABLOY förvärvar Yale Intruder Security och blir världens ledande låskoncern nästan över en natt. HID Corporation i USA utökar koncernens erbjudande med produkter för elektronisk identifiering. CLIQ-teknologin lanseras. Övriga förvärv: ASSA ABLOY Hungary, Ungern. C.E.M, Nuova Feb, Italien.
2001 – Global integration ASSAABLOY deltar i Volvo Ocean Race som ett led i integrationen av över 100 bolag över hela världen. Övriga förvärv: Joint venture med UDP tillför Ceco, Dominion, Fleming och Trussbilt, USA. Phillips, Mexiko. RIS, Tjeckien. MAB, Italien. Viro, Sydafrika. Interlock, Nya Zeeland. Indala, USA, TESA, Spanien.
2002 – Nya möjligheter med automatiska dörrar Koncernen förvärvar svenska Besam, ett bolag med produkter inom dörrautomatik. ASSA ABLOY slutar på andra plats i Volvo Ocean Race. Övriga förvärv: COSAS Electronica och UBA Almadis, Argentina. Radicovic, Slovenien. Union Locks, Kenya. Poli, Chile. VEMA, Nederländerna, INITIAL, som numera heter Abloy France, Frankrike.
2003 – Starkare position i Europa Nemef i Nederländerna och Corbin i Italien förstärker koncernens position på sina respektive marknader. Övriga förvärv: Interlock och Sokymat, Schweiz. Metget, Sverige. ACGs verksamhet inom identifieringsteknologi.
2004 – Hi-O lanseras Lanseringen av teknologin Hi-O innebär ett nytt koncept för elektroniska dörrlösningar, där anslutna enheter utbyter krypterad information vilket förenklar både installation och service. Övriga förvärv: Security Merchants Group, Australien och Nya Zeeland. Joint venture med Brighthandle, Sverige. BEST Metaline, Sydkorea, avyttring av Folger Adam Security och Trussbilt Detention.
2005 – Ökad närvaro i Kina ASSA ABLOY bildar ett gemensamt bolag med kinesiska Wangli, en ledande leverantör av högsäkerhetslås och dörrar. Övriga förvärv: Doorman Services, Storbritannien, Security World, Sydafrika.
2006 – Säkra ID-kort ASSA ABLOY förvärvar Fargo Electronics som utvecklar system för säkert utfärdande av kreditbank- betal- och ID-kort. Övriga förvärv: Adams Rite, USA, Baron Metal Industries, Kanada.
2007 – Expansion i Asien En ny varumärkesstrategi introduceras, med ASSA ABLOY som huvudvarumärke. Koncernen förvärvar iRevo i Sydkorea, en stor aktör inom digitala dörrlås. Övriga förvärv: Aontec, Irland. Baodean, Kina. Powershield, UK. Pyropanel, Australien. Pemko Manufacturing Company och La Force Associates, USA. Alba, Israel. Esety, Italien, Integrated Engineering, Nederländerna och Portronik, Kanada.
2008 – Trådlös teknologi lanseras Den nya trådlösa teknologin Aperio lanseras. Med denna teknologi kan kunderna enkelt uppgradera sina passersystem. Övriga förvärv: Beijing Tianming och Shenfei, Kina. Gardesa och Valli&Valli, Italien. Copiax, Sverige. Cheil, Sydkorea. Rockwood, USA.
2009 – ASSA ABLOY fortsatt starkt trots svag marknad Avtal om förvärv av Pan Pan, Kinas största tillverkare av högsäkerhetsdörrar i stål. Övriga förvärv: Ditec Group, Italien, Portsystem 2000, Sverige, Maiman, USA, Cerracol, Colombia.
Förutom de förvärv som listas här har ASSAABLOY förvärvat ytterligare cirka 50 mindre bolag under årens lopp.
EMEA har fortsatt med offensiva marknadssatsningar för att utveckla och leda den europeiska låsmarknaden. Divisionen har gjort stora investeringar i nya, innovativa produkter och flera nya paneuropeiska produktplattformar lanserades under 2009 vilket kommer att fortsätta under 2010. Under året har den europeiska låsmarknaden varit svag på grund av den finansiella krisen och kännbara lagerminskningar bland distributörerna. Effektiviseringsprogrammen och kapacitetsanpassningar motverkade större delen av resultatpåverkan från nedgången på marknaden.
Division EMEA tillverkar och säljer mekaniska, elektromekaniska och elektroniska lås, cylindrar, säkerhetsdörrar och tillbehör i Europa, Mellanöstern och Afrika. EMEA består av en mängd koncernbolag som har goda kunskaper om sina lokala och i många avseenden diversifierade marknader och som säljer produkter under några av branschens mest respekterade varumärken som ABLOY, ASSA, IKON, TESA, Yale, Mul-T-Lock och Vachette.
Divisionens omsättning uppgick under året till 13 601 MSEK (13 927) vilket var en minskning med 2 procent. Rörelseresultatet (EBIT) exklusive omstrukturerings- och engångskostnader minskade med 10 procent till 2 056 MSEK (2 289), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 15,1 procent (16,4).
Den finansiella krisen ledde till en nedgång på bostadsmarknaden och den kommersiella byggmarknaden. Detta gällde framför allt regioner som Spanien, Italien, Östeuropa och till viss del även Frankrike. De tyska och skandinaviska marknaderna visade en stabil utveckling om än på relativt låg försäljningsnivå. Den lägre försäljningens negativa effekt på rörelseresultatet motverkades till stor del av besparingarna från effektiviseringsprogram inom produktion tillsammans med divisionens övriga satsningar på ökad effektivitet.
EMEAs bolag agerar på en starkt diversifierad marknad med stora lokala skillnader. Byggregler, säkerhetsnormer och klimat är starkt varierande mellan länderna i Nordeuropa, Sydeuropa och till viss del Mellanöstern och Afrika. Därför är det stor skillnad mellan vilka produkter som efterfrågas och säljs på respektive marknad. ASSA ABLOYs regionala bolag har goda lokala kunskaper om låsstandarder och långsiktiga relationer med distributörerna vilket gör efterfrågan stabil. Dessutom är eftermarknadsandelen i försäljningen betydande då basen av installerade lås utgörs av många miljoner enheter som kontinuerligt byts och uppgraderas.
EMEA arbetar aktivt för att öka divisionens marknadsnärvaro. Detta sker genom att utveckla specifikationsoch projektmarknaden, expandera på nya marknader och segment samt att växa genom förvärv. Säljkåren på de lokala marknaderna samordnas under huvudvarumärket ASSA ABLOY.
Specifikation av kompletta dörr- och låslösningar får en allt större betydelse för försäljningen, varför antalet specifikationssäljare kraftigt har ökats inom EMEA och det nära samarbetet med arkitekter och säkerhetskonsulter ytterligare förstärkts. Arbetet med att ytterligare stärka försäljningsorganisationen på den starkt diversifierade europeiska marknaden fortsätter genom bland annat ökade satsningar på specifikationssäljare och att organisera försäljningsorganisationen i olika marknadssegment.
Många säljorganisationer inom EMEA har samordnats under huvudvarumärket ASSA ABLOY vilket innebär ett gemensamt ansikte mot kunden och även en starkt breddad produktportfölj byggd på koncernens totala erbjudande.
Effektiv produktutveckling med ett starkt kundfokus är den starkaste drivkraften till organisk tillväxt. Användandet av koncerngemensamma produktplattformar med färre komponenter ökar kontinuerligt och bidrar till ökad kundnytta och lägre kostnader. Som ett resultat av de kraftigt ökade investeringarna i forskning och utveckling under de senaste åren har en mängd nya elektromekaniska och elektroniska produkter lanserats som både är säkra och smidiga att använda. Exempel på sådana produkter är cylindrar och låshus med Aperio-teknologi samt Code Handle. Koncernens nya utvecklingsprocess sätter ökat kundvärde i fokus samtidigt som produkterna blir mer kostnadseffektiva och håller en högre kvalitet. Produkterna har mottagits väl av kunderna och förstärkt ASSA ABLOYs marknadsledande ställning inom kompletta säkerhetslösningar.
| MSEK | 2008 | 2009 |
|---|---|---|
| Resultaträkning | ||
| Omsättning² | 13 927 | 13 601 |
| Total tillväxt, % | 3 | –2 |
| Rörelseresultat (EBIT)1 | 2 289 | 2 056 |
| Rörelsemarginal (EBIT)1 , % |
16,4 | 15,1 |
| Sysselsatt kapital | ||
| Sysselsatt kapital | 12 306 | 9 814 |
| – varav goodwill | 5 766 | 5 540 |
| Avkastning på sysselsatt kapital1 , % |
19,9 | 16,9 |
| Kassaflöde | ||
| Kassaflöde | 2 421 | 2 850 |
| Medelantal anställda | 11 903 | 10 138 |
2006 och jämförelsestörande poster 2008. poster 2006, 2008 och 2009.
Koncernens effektivitetsprogram fortsatte med ökad intensitet under 2009. Syftet med effektivitetsprogrammen är att förbättra produktionseffektiviteten och flytta komponenttillverkningen till lågkostnadsländer. Under 2009 fortsatte koncernen att utlokalisera produktionen av komponenter och enkla produkter, huvudsakligen till utvalda leverantörer i lågkostnadsländer. Produktionen av en del viktiga komponenter koncentreras till specialiserade EMEA-produktionsanläggningar, till exempel cylindrar i Tjeckien och låshus i Rumänien. För att bibehålla en hög servicenivå och närhet till kunderna så kommer anläggningarna i Västeuropa att fokusera på slutmontering och produktanpassning.
Ett viktigt initiativ inom EMEA är att samordna inköp till de olika produktionsenheterna genom specialiserade inköpschefer för respektive komponentkategori. Detta har lett till en ökad andel inköp i lågkostnadsländer samt ett bättre utnyttjande av skalfördelar inom divisionen.
Administrativa tjänster inom till exempel löneadministration och ekonomi samordnas regionvis för att öka effektiviteten. Gemensam administration har redan implementerats i Tyskland med goda resultat och under de närmaste åren kommer samtliga regioner att organiseras på liknande sätt.
»EMEA har fortsatt med offensiva marknadssatsningar för att utveckla och leda den europeiska låsmarknaden«
Under året fortsatte satsningarna på den kommersiella marknaden bland annat genom ökade insatser med egna specifikationskonsulter. Många nya produkter inom framför allt elektromekanik och även klimatsmarta lösningar introducerades. Finanskrisen hade dock en betydande negativ effekt på den amerikanska byggmarknaden, både inom bostadssegmentet och inom det kommersiella segmentet som ledde till en omfattande marknadsnedgång. För att möta dessa utmaningar ökade Americas satsningarna inom Lean-aktiviteter och gjorde anpassningar av produktionskapaciteten. Tack vare dessa åtgärder kunde divisionen upprätthålla ett mycket bra rörelseresultat och kassaflöde.
Division Americas tillverkar och säljer mekaniska och elektromekaniska lås, cylindrar och säkerhetsdörrar på de amerikanska kontinenterna. Största delen av divisionens försäljning sker i Nordamerika, där ASSA ABLOY har en omfattande säljorganisation och säljer sina produkter genom distributörer. I Sydamerika och Mexiko sker försäljningen via distributörer, grossister och byggvaruhus. Division Americas verkar inom både det kommersiella segmentet och inom bostadssegmentet. Det kommersiella segmentet står för huvuddelen delen av divisionens omsättning. Några av divisionens ledande varumärken är Ceco, Corbin Russwin, Curries, Emtek, Medeco, Phillips, SARGENT och La Fonte.
Divisionens omsättning uppgick under året till 9 880 MSEK (10 456), vilket var en minskning med 6 procent. Rörelseresultatet (EBIT) exklusive omstruktureringskostnader minskade med 8 procent till 1 925 MSEK (2 101), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 19,5 procent (20,1).
På den nordamerikanska marknaden finns en tydlig skillnad mellan produkter avsedda för bostadssegmentet och produkter avsedda för det kommersiella segmentet. Därför är få av divisionens produkter gångbara inom båda segmenten, och även distributionskanalerna är helt åtskilda. Säkerhetsdörrar, dörrkarmar och lås utgör viktiga komponenter i de lösningar som erbjuds till kommersiella kunder.
Det kommersiella segmentet står för en stor del av divisionens försäljning i USA och Kanada och här är institutionella kunder dominerande. Marknadsnedgången inom det kommersiella segmentet påverkade försäljningen negativt inom Americas men trots lägre volymer lyckades Americas bibehålla mycket goda marginaler tack vare ett aktivt marknadsarbete och en effektiv produktion. Divisionen arbetar aktivt för att öka efterfrågan inom många kommersiella segment, som offentliga byggnader, sjukhus, skolor och studenthem, flygplatser, transportterminaler, idrottsanläggningar, köpcenter, produktionsanläggningar och kontorsbyggnader.
Eftersom kraven på säkerhet och trygghet ofta är mångfacetterade i dessa miljöer, krävs det fler lås- och dörrfunktioner än i bostäder. Föreskrifter för brand- och utrymningssäkerhet ställer allt högre krav på produkternas funktionalitet, komplexitet och hållbarhet. Det blir allt viktigare att säkerhetslösningarna omfattar hela dörrmiljön. En helhetslösning från ASSA ABLOY är ofta en kombination av dörr, dörrkarm, lås, dörrlist, dörrstängare eller utrymningsbeslag, passersystem och nyckelsystem med hög säkerhet.
Bostadssegmentet, som endast utgör en mindre del av divisionens omsättning, fortsatte att visa en negativ trend till följd av den långvariga och kraftiga nedgången på den amerikanska bostadsmarknaden. Omfattande initiativ för att sänka kostnader i kombination med aggressiva lanseringar av nya produkter har gett positiva resultat för att hantera det svaga marknadsläget.
De latinamerikanska marknaderna har utvecklats bra under året, särskilt Brasilien. Den allt högre levnadsstandarden i dessa tillväxtekonomier har ökat behovet av bättre säkerhetsnivåer. Varje land kräver unika säkerhetslösningar beroende på lokala standarder.
Division Americas fortsätter att fokusera på specifikation av säkerhetslösningar och förstärker ytterligare sina kunskaper om slutanvändarnas behov. Nya marknadsföringsverktyg som ett Mobile Innovation Showroom ger kunderna möjlighet att se och lära sig mer om de senaste dörrlösningarna på nära håll.
Divisionen arbetar även med arkitekter och säkerhetskonsulter tidigt i byggprocessen. ASSA ABLOYs specificeringskonsulter förmedlar sina kunskaper för att säkerställa att säkerhetslösningarna uppfyller lagkrav och tillgodoser slutanvändarens behov av funktion och säkerhet. Sådana aktiviteter stärker relationerna till arkitekterna och ökar möjligheterna till beställningar när projektet upphandlas.
Genom att fokusera på utvecklingsarbetet vid nybyggnationer och renoveringsprojekt inom det kommersiella segmentet har divisionen haft möjlighet påverka pågående och framtida byggprojekt.
Att integrera elektronik i traditionella mekaniska dörr- och säkerhetsprodukter har en hög prioritet inom Americas. Inom produktutvecklingen fortsätter fokuseringen på estetisk design för produkter och specifika användarlösningar.
Under 2009 lanserade divisionen estetiska och klimatsmarta lösningar inom passerkontroll, bland annat
| Finansiell översikt | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 |
| Resultaträkning | ||
| Omsättning² | 10 456 | 9 880 |
| Total tillväxt, % | 2 | –6 |
| Rörelseresultat (EBIT)1 | 2 101 | 1 925 |
| Rörelsemarginal (EBIT)1 , % |
20,1 | 19,5 |
| Sysselsatt kapital | ||
| Sysselsatt kapital | 9 639 | 8 687 |
| – varav goodwill | 6 236 | 6 003 |
| Avkastning på sysselsatt kapital1 , % |
24,5 | 20,5 |
| Kassaflöde | ||
| Kassaflöde | 2 097 | 2 677 |
| Medelantal anställda | 8 573 | 6 897 |
| ¹ Exklusive jämförelsestörande poster. ² Omklassificering har skett av 2008 och 2009. För mer information se not 34. Omsättningoch rörelseresultat |
fristående passerkontrollösningar med utnyttjande av innovativa teknologier från ASSA ABLOY koncernens bolag. Några av dessa dörr- och beslagslösningar belönades med det prestigefyllda designpriset GOOD DESIGN® Awards, ett internationellt erkännande för nya, avancerade, visionära och innovativa produkter med uppfinningsrik, originell och banbrytande design.
Division Americas arbetar med Operational Excellence för att ytterligare förbättra resultatet inom olika områden. Några av de områden som divisionen fokuserar på är gemensam administration, effektiv produktion, Lean-metoder och samordnade inköp till produktionsanläggningarna.
Lean-aktiviteter både inom produktion och administration är en viktig del av Americas verksamhet och kultur och leder till ständiga förbättringar genom hela divisionen. Outsourcing av vissa komponenter och förbättringar inom automatiseringsprocesserna kompletterar divisionens kostnadseffektiva strategi.
Lean-metoder leder till effektivare produktionsflöden, bättre kontroll över materialkostnader, bättre rutiner för beslutsfattande, kortare utvecklingstider samt ett ökat samarbete med marknads- och säljteamen. Detta har bidragit till en ökad rörelsemarginal under 2009. Arbetet med att utveckla Lean-metoder kommer att fortsätta under 2010.
Division Americas fortsätter samordningen av administrativa tjänster för koncernbolag. Förutom ekonomi och personal har man även samordnat juridik och IT-tjänster på de flesta bolag inom divisionen, vilket har lett till ökad effektivitet och kvalitet.
»Ökade satsningar på Lean-aktiviteter, marknadsnärvaro och innovation under tuffa marknadsförhållanden«
ASSA ABLOY har en ledande position på den kinesiska marknaden och med det annonserade förvärvet av Pan Pan fortsätter koncernen att växa. Som ett resultat av organisk tillväxt och strategiska förvärv erbjuder koncernen ett komplett sortiment av lås- och dörrlösningar på de asiatiska marknaderna. Under första delen av året påverkades marknaderna negativt av nedgången inom bostadsmarknaden och den kommersiella byggmarknaden. Senare under året tog tillväxten i Asien fart igen och Asia Pacific stärkte sin marknadsledande position.
Division Asia Pacific tillverkar och säljer mekaniska och elektromekaniska lås, högsäkerhetsdörrar och beslag. Divisionen är uppdelad i fem geografiska underregioner; Nordasien, Kina, Sydasien, Australien och Nya Zeeland samt en gemensam grupp för högsäkerhetsdörrar. Australien och Nya Zeeland står för omkring hälften av divisionens försäljning, Kina och övriga Asien står för den andra hälften. I Asien är divisionens största varumärken Baodean, Beijing Tianming, Guli, iRevo, Shenfei och Wangli. Marknaderna i Australien och Nya Zeeland är mer utvecklade med etablerade låsstandarder och starka varumärken som Lockwood och Interlock. Produktionsenheterna i Kina levererar stora volymer till ASSA ABLOYs övriga regioner.
Divisionens omsättning uppgick under året till 3 789 MSEK (3 321) vilket var en ökning med 14 procent. Rörelseresultatet (EBIT) exklusive omstruktureringskostnader ökade med 29 procent till 459 MSEK (357), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 12,1 procent (10,8).
Den kinesiska låsmarknaden växer tack vare en stark urbanisering. Inflyttningen från landsbygden till städerna och moderniseringen av både bostäder och kommersiella fastigheter skapar ett ökat säkerhetsbehov. Marknaden är fragmenterad med många lokala säkerhetsföretag, men ASSA ABLOY har en ledande ställning som den största säkerhetsdörr- och låstillverkaren i Kina.
I Kina används ofta samma sorts lås, handtag och beslag till både bostäder och kontor. Försäljningen omfattar dels produkter tillverkade i regionen men även premiumprodukter importerade från Europa och Nordamerika.
Det finns få nationella och regionala standarder för hur lås, dörrar och beslag ska vara utformade och passa ihop. ASSA ABLOY samarbetar med kinesiska myndigheter för att ta fram och förbättra dessa säkerhetsstandarder.
Asia Pacific har etablerat en dörrgrupp bestående av koncernbolagen Wangli, Beijing Tianming och Pyropanel. Dessa koncernbolag samarbetar för att utveckla nya produkter, teknologier och försäljningskanaler samt för att sänka kostnaderna för att anpassa produkterna till olika lands- och säkerhetsstandarder. Satsningen på den nya dörrgruppen väntas leda till högre tillväxt på grund av ökat fokus inom hela regionen på högre säkerhetskrav för dörrar inom bland annat brandsäkerhet.
Under första delen av året påverkades marknaderna i Asien negativt av nedgången inom bostadsmarknaden och den kommersiella byggmarknaden. Senare under året vände tillväxten till positiv organisk tillväxt i Asien med framför allt god tillväxt inom dörrgruppen.
Det finns fortfarande stor tillväxtpotential på de stora, fragmenterade marknaderna i övriga Asien. Dessa marknader är i allmänhet outvecklade med låga säkerhetsstandarder och drivs därför huvudsakligen av priset på lås- och säkerhetslösningen.
Asia Pacific fortsätter med kraftfulla initiativ för att utveckla säljorganisationen med bland annat fokuserade säljteam och med inriktning på färre men starkare varumärken vilket har stärkt divisionens produkterbjudande ytterligare.
I Sydkorea är koncernbolaget iRevo marknadsledande inom digitala dörrlås. Denna typ av dörrlås på bostadsmarknaden har haft stora framgångar både i Sydkorea och i Kina. iRevo har under året börjat montera digitala dörrlås i Shanghai för att möta den stora kinesiska efterfrågan inom detta segment.
I Australien och Nya Zeeland har ASSA ABLOY en marknadsledande position både på bostadsmarknaden och den kommersiella marknaden med de etablerade varumärkena Lockwood och Interlock. Under 2009 var det en omfattande nedgång på bostadsmarknaden och den kommersiella marknaden som ledde till minskad försäljning. Under den senare delen av året började marknaden växa, om än på något lägre nivå än tidigare år.
Asia Pacific jobbar aktivt med ett antal initiativ för att öka divisionens marknadsnärvaro. Några av de viktigaste initiativen är att utveckla specifikations- och projektmarknaden, expandera på nya marknader och segment samt genom förvärv.
Specifikation av kompletta dörr- och låslösningar får en allt större betydelse för försäljningen, varför antalet specifikationssäljare kraftigt har ökats inom Asia Pacific och det nära samarbetet med arkitekter och säkerhetskonsulter ytterligare förstärkts. För att aktivt möta nedgången på marknaden så fortsatte satsningen på den nya säljorganisationen som är organiserad inom marknadssegmentering och specifikationsarbete med kundansvariga för stora nationella kunder.
För att bättre möta efterfrågan på kompletta dörr- och säkerhetslösningar så enas de lokala försäljningsorganisationerna under huvudvarumärket ASSA ABLOY. Detta initiativ kommer att fortsätta under 2010.
Förvärv är fortsatt en viktig strategi för att öka marknadsnärvaron i Asia Pacific och under 2009 annonserades förvärv av Pan Pan som är Kinas största tillverkare av högsäkerhetsdörrar i stål. Företaget har tillverkning på sex orter i Kina och har mer än 6 000 anställda. Pan Pan tillverkar högsäkerhetsdörrar inom exempelvis brandskydd, korrosionsskydd, armerade dörrar och standardhögsäkerhetsdörrar. Företaget har en kapacitet att tillverka 2,4 miljoner dörrar per år. Pan Pan har ett omfattande och väletablerat distributionsnätverk över hela Kina och kompletterar väl ASSA ABLOYs andra dörrbolag på den kinesiska marknaden.
ASSA ABLOY är idag det i största låsföretaget i Kina och tillsammans med det annonserade förvärvet av Pan Pan har koncernen över 12 000 medarbetare på den lokala marknaden. Koncernen har därmed en ledande position inom dörroch låslösningar med ett komplett produktsortiment som omfattar många olika segment och välkända varumärken. Detta har åstadkommits tack vare en god kombination av förvärvad och organisk tillväxt.
Innovation och fortsatt produktutveckling är viktiga faktorer för att divisionen ska underhålla ett attraktivt produktsortiment och öka försäljningen. Elektromekaniska säkerhetsprodukter får allt större betydelse och det finns stor tillväxtpotential inom det kommersiella segmentet för elektroniska cylindrar. De elektromekaniska säkerhetslösningarna för bostadssegmentet har lanserats under varumärket iRevo och fått stor uppmärksamhet på marknaden.
Koncernens effektivitetsprogram fortsatte med ökad intensitet under 2009. Syftet med effektivitetsprogrammen är att förbättra produktionseffektiviteten och flytta komponenttillverkningen till lågkostnadsländer som i huvudsak Kina. Divisionen har fortsatt att investera i produktionsanläggningar i Kina, främst för att möta den ökande efterfrågan på den lokala marknaden men också för att öka koncernens interna leveranser till Europa och Nordamerika.
De kvarvarande fabrikerna i Australien och Nya Zeeland fokuserar nu på kundanpassade lösningar och slutmontering. En stor del av komponenterna och standardprodukterna kommer att tillverkas på divisionens kinesiska fabriker. Produktiviteten i dessa fabriker förbättras kontinuerligt genom fortsatt implementering av Lean-metoder och investeringar i halvautomatiserade processer och hållbarhetsarbete.
| MSEK | 2008 | 2009 |
|---|---|---|
| Resultaträkning | ||
| Omsättning² | 3 321 | 3 789 |
| Total tillväxt, % | 19 | 14 |
| Rörelseresultat (EBIT)1 | 357 | 459 |
| Rörelsemarginal (EBIT)1 , % |
10,8 | 12,1 |
| Sysselsatt kapital | ||
| Sysselsatt kapital | 2 768 | 2 768 |
| – varav goodwill | 1 628 | 1 536 |
| Avkastning på sysselsatt kapital1 , % |
13,2 | 16,1 |
| Kassaflöde | ||
| Kassaflöde | 460 | 610 |
| Medelantal anställda | 7 065 | 7 560 |
| ¹ Exklusive jämförelsestörande poster. ² Omklassificering har skett av 2008 och 2009. För mer information se not 34. Omsättningoch rörelseresultat |
Offensiva satsningar på nya produkter och marknadssegmentering har haft en positiv inverkan på omsättningen under ett år med svag marknadsutveckling. Den globala konjunkturnedgången har haft en negativ effekt på kommersiell nybyggnation, särskilt i Nordamerika. I Europa var försäljningen stabil om än på lägre nivåer och i Asien vände marknaden uppåt i slutet av 2009. För att möta nedgången på de mogna marknaderna har HID Global och ASSA ABLOY Hospitality gjort stora marknadssatsningar men även utökat aktiviteterna inom Lean och anpassningar av produktionskapaciteten, vilket har gjort det möjligt att bibehålla både rörelseresultat och kassaflöde på goda nivåer.
Global Technologies har en ledande position som leverantör av elektroniska säkerhetslösningar över hela världen. Divisionen består av två affärsenheter, HID Global och ASSA ABLOY Hospitality, med försäljning huvudsakligen till det kommersiella segmentet. HID Global är världsledande på lösningar för säker identifiering, främst inom identitetsoch passerkontroll samt applikationer med integrerbara teknologier för beröringsfri identifiering. ASSA ABLOY Hospitality är marknadsledande inom elektroniska låssystem och kassaskåp för hotell och kryssningsfartyg världen över.
Divisionens omsättning uppgick under året till 4 766 MSEK (4 866) vilket var en minskning med 2 procent. Rörelseresultatet (EBIT) exklusive omstruktureringskostnader ökade med 5 procent till 766 MSEK (729), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 16,1 procent (15,0).
HID Global är världsledande inom fysisk passerkontroll och erbjuder en mängd teknologibaserade lösningar för säker identifiering. Produktsortimentet inom identifierings- och passerkontroll omfattar beröringsfria smarta kort, läsare och kontrollenheter för fysisk och logisk access från HID och OMNIKEY. Inom området för säkert utfärdande av smarta kort samt tjänster för kortpersonalisering har koncernbolaget Fargo ett flertal kort- och kodskrivare.
Nya produkter samt ett aktivt arbete för förbättrad effektivitet och organisation inom affärsenheten gjorde att HID Global kunde behålla marginalerna på en god nivå även om marknadsnedgången påverkade omsättningen negativt. Försäljningen av inbyggda kortläsare i bland annat Dells bärbara datorer har fortsatt att visa positiv tillväxt. Tekniken kombinerar fysisk och logisk access i ett och samma system vilket möjliggör användande av samma berörings-
HID Global arbetar med en gemensam teknikplattform för säker identifiering genom smarta kort, RFID och kryptering. Nedan är exempel på HID Globals produkterbjudande inom den här delen av säkerhetsmarknaden.
| Finansiell översikt | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 |
| Resultaträkning | ||
| Omsättning² | 4 866 | 4 766 |
| Total tillväxt, % | –1 | –2 |
| Rörelseresultat (EBIT)1 | 729 | 766 |
| Rörelsemarginal (EBIT)1 , % |
15,0 | 16,1 |
| Sysselsatt kapital | ||
| Sysselsatt kapital | 6 112 | 5 464 |
| – varav goodwill | 4 275 | 4 030 |
| Avkastning på sysselsatt kapital1 , % |
12,7 | 12,9 |
| Kassaflöde | ||
| Kassaflöde | 672 | 1 005 |
| Medelantal anställda | 2 811 | 2 416 |
| ¹ Exklusive jämförelsestörande poster. Omsättningoch rörelseresultat ² Omklassificering har skett av 2008 och 2009. För mer information se not 34. |
Omsättning och Rörelseresultat 1
fria smarta kort för såväl byggnad som dator. Fargos verksamhet inom nätverksanslutna skrivarenheter visade en god utveckling under året. Omorganisationen av HID Identification Solutions (tidigare ITG) är nära färdigställande med etablering av en segmenterad marknads- och försäljningsorganisation.
HID Global har fortsatt att långsiktigt investera i marknadsnärvaro och försäljning trots det ogynnsamma affärsklimatet under 2009. En viktig prioritering för HID Global är den globala lanseringen av HID on the Desktop, en serie logiska accesslösningar som bidrar till ett ökat utnyttjande av befintliga investeringar i fysisk access. Med HID on the Desktop används samma smarta kort för att komma in på kontoret eller universitetet som för att logga in på datorn. Produkterna har fått ett bra mottagande på marknaden och lanseringen kommer att fortsätta under 2010.
Affärsenheten arbetar även nära arkitekter och säkerhetskonsulter med specifikation av projekt tidigt i byggprocessen. HID Global har under året arrangerat ett antal rundabordsaktiviteter där externa säkerhetskonsulter och ASSA ABLOYs andra divisioner bjuds in för att diskutera nya applikationer och lösningar, nya teknologiska trender och hur den nya teknologin och säkerhetslösningar kan användas. Detta skapar ett närmare samarbete med specifikations- och säkerhetskonsulter på marknaden.
HID Global tillhandahåller i ökande utsträckning läsarteknologi för alla divisioner inom ASSA ABLOY-koncernen. Läsarteknologin integreras i vanliga mekaniska dörr- och låslösningar. Detta innebär ökad tillväxt både för HID Global och för de övriga divisionerna då teknologinivån höjs avsevärt i de traditionella produkterna och kunderna kan erbjudas både högre säkerhet och bättre funktionalitet. En av HID Globals viktigaste prioriteringar är därför att ta fram en utvecklingsstrategi och en plattform för globala lösningar. HID Global har över 20 pågående utvecklingsprojekt inom ASSA ABLOY-koncernen.
Ett viktigt projekt under 2009 har varit att minska lagerhållningen inom affärsenheten. Projektet har varit omfattande inom alla produktområden och regioner och har medfört goda resultat i minskat sysselsatt kapital och ett förbättrat kassaflöde.
HID Global har även utvecklat arbetet med värdeanalys och värdeskapande produktutveckling så kallat Value Analysis/ Value Engineering, VA/VE. Målet är att sänka kostnaderna för produkten utan att försämra funktionaliteten. Detta har lett till betydande kostnadsbesparingar både på befintligt produktsortiment och för produktion av nya produkter.
ASSA ABLOY Hospitality tillverkar elektroniska låssystem och kassaskåp för hotell och kryssningsfartyg. Affärsenheten omfattar ledande globala varumärken som VingCard Elsafe och TimeLox. Världens mest kända varumärke för låssystem till hotell, VingCard Elsafe, har produkter installerade i över 39 000 hotell över hela världen med över 6,5 miljoner hotellrum.
De nya Radio Frequency Identification (RFID)-låsen för hotell blev väl mottagna på marknaden och bidrog positivt till försäljningen på en marknad med lägre volymer. Även ASSA ABLOY Hospitality kände av nedgången inom nybyggnationssektorn, i synnerhet på hotell- och casinomarknaden. Omlokalisering av produktionen från Västeuropa till en ny produktionsanläggning i Kina och ökad produktionseffektivitet påverkade marginalen positivt.
Under de senaste åren har efterfrågan på VingCards RFID-teknologi ökat och utgör nu mer än 50 procent av de elektroniska lås som produceras av VingCard. RFID-teknologin erbjuder högre säkerhet och när den kombineras med den trådlösa ZigBee-teknologin, ger det ett mycket tillförlitligt och kostnadseffektivt säkerhetssystem som förbättrar effektiviteten och sänker underhållskostnaderna för hotell. Det finns nu mer än 35 000 rum som är utrustade med Ving-Card VisiOnline trådlösa system.
Det nya VisiOnline systemet är integrerat med hotellets övriga operativsystem för att addera effektiva nya funktioner inom städning, säkerhet och underhåll. VisiOnline systemet förbättrar servicen till kunderna genom att till exempel möjliggöra rumsbyten, förlängning av rumsvistelse och tillträde till konferensrum från receptionen utan att gästen behöver lämna in sin nyckel. Ny integrerad teknik för att ytterligare utveckla VisiOnline systemet kommer att lanseras i början av 2010.
Det är strategiskt viktigt för ASSA ABLOY Hospitality att öka kundbasen vid sidan av de traditionella hotell- och kryssningskunderna. Marknadssatsningar görs därför inom andra segment, som exempelvis senior- och studentboenden, där krav på säkerhet och tillgänglighet kan tillgodoses med de produkter och teknologier som ASSA ABLOY Hospitality erbjuder. Framtida initiativ pågår för att erbjuda integrerade säkerhetslösningar med andra koncernbolag inom ASSA ABLOY.
En strategisk prioritering för ökad tillväxt inom ASSA ABLOY Hospitality är att erbjuda uppgraderingar av redan installerade produkter. Viktiga komponenter i detta är teknologier som RFID, NFC och ZigBee RF-onlinelösningar.
ASSA ABLOY Hospitalitys on-line produkter är utformade för att underlätta successiv uppgradering av redan existerande teknik under flera år för att bättre tillgodose kundernas behov och investeringsplaner. Exempelvis har ASSA ABLOY Hospitality installerat 10 000 rum på Venetian Palazzo i Las Vegas där 3 500 rum nu använder VisiOnline teknik och resterande rum off-line teknik.
Stora satsningar görs också för att öka effektiviteten inom affärsenheten genom omlokalisering av produktionen till lågkostnadsländer och utlokalisering av komponenttillverkning till högkvalitativa leverantörer i lågkostnadsländer. Under 2009 ASSA ABLOY Hospitality flytt av all produktion från Västeuropa till den nya produktionsanläggningen i Kina.
Hospitality kommer att implementera ett globalt ERPsystem under 2010 vilket kommer att förbättra effektiviteten av administrativa funktioner, globala inköpsfunktioner och utveckla den webbaserade ordermottagningsportalen som används av alla Hospitalitys affärspartners.
Melbourne Cricket Ground (MCG) som byggdes 1853 är inte gorier vid sidan av Lord's Cricket Ground, Wembley Stadium
Det anordnas många idrottsevenemang och andra aktimenterad och hela systemet krävde omfattande utbildning för alla användare. Det var dags för en uppgradering och man behövde en smart, pålitlig och användarvänlig lösning som
HID fick uppdraget att leverera en öppen, IP-baserad lösning som enkelt kan uppgraderas när som helst. HID föreslog en OPIN™-plattform baserad på VertX™-hårdvara, vilket gjorde det möjligt att använda de befintliga säkerhetskab-
Detta visade sig vara en mycket enkel, effektiv och använ-
ASSA ABLOY Entrance Systems stärkte produkt- och serviceerbjudandet genom kompletterande förvärv 2009. Under hösten förvärvades Italienska Ditec som erbjuder produkter inom det snabbväxande och lönsamma segmentet för entrélösningar. Inom den etablerade verksamheten bidrog nya produkter till en god utveckling under ett år med svag marknadsutveckling på grund av den globala nedgången i byggsegmentet. Utökad service fortsatte att vara en viktig del av Entrance Systems erbjudande till marknaden.
Division Entrance Systems är världsledande leverantör av automatiska dörrlösningar. Produktsortimentet som säljs under varumärket Besam, inkluderar automatiska slag-, skjut och karuselldörrar, luftridåer och ett omfattande serviceoch underhållsprogram. En betydande del av försäljningen sker direkt till stora slutkunder inom sjukvårdssektorn, den kommersiella sektorn och transportsektorn.
Under varumärket Ditec Entrematic säljs dörrautomatik, grindautomatik, automatik för garageportar samt industriportar. Produkterna distribueras genom distributörer och installatörer och installeras i både kommersiella och privata applikationer.
Divisionens tredje varumärke, EM Entrematic, marknadsför automatik för persontrafik och vänder sig till stora distributörer framför allt i Europa.
Divisionens omsättning uppgick under året till 3 733 MSEK (3 173), en ökning med 18 procent. Rörelseresultatet (EBIT) exklusive omstruktureringskostnader ökade med 30 procent till 587 MSEK (453), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 15,7 procent (14,3).
På divisionens största marknader mattades efterfrågan av under året, främst på grund av lägre investeringar inom den viktiga detaljhandelssektorn. Detta kompenserades dock av ökad försäljning till andra segment som sjukvård och transport. Asien visade en stark tillväxt under året. Divisionen har även gjort stora investeringar i nya produkter och ökade marknadsaktiviteter.
Automatiska dörrlösningar och service erbjuds främst inom det kommersiella segmentet som utgörs av slutanvändare både inom den privata och offentliga sektorn. Typiska kunder är detaljhandeln, sjukhus, äldreboenden, hotell, flygplatser, transportterminaler, kontorsbyggnader, offentliga byggnader och skolor. För att tillgodose slutanvändarnas behov blir det allt viktigare att kunna erbjuda automatiska dörrlösningar i form av kompletta paket. En totallösning från Entrance Systems består vanligtvis av en kombination av automatiska skjut-, slag- och karuselldörrar med säkerhets- och bekvämlighetssensorer samt ett förebyggande serviceprogram.
Divisionens produktsortiment, globala resurser samt kunskaper om slutkundernas lokala behov gör Entrance Systems
till en idealisk partner för att skapa ett brett urval av säkra, användarvänliga, pålitliga och estetiska dörrlösningar som kompletteras av skräddarsydda servicekoncept.
De försämrade marknadsförhållandena inom EMEA resulterade i en negativ tillväxt under året men trots det fortsatte divisionen att öka sina marknadsandelar på många viktiga marknader. Entrance Systems arbetade aktivt med flera aktiviteter för att motverka den negativa tillväxten, bland annat nya produktlanseringar och utvecklandet av nya servicekoncept. Varumärket EM Entrematic fortsatte att visa stark tillväxt och ökade aktiviteterna på ett antal nya marknader.
Försäljningen på den nordamerikanska marknaden var svag under 2009 och påverkades negativt av den omfattande marknadsnedgången inom främst detaljhandelssegmentet.
Serviceerbjudandet till kunderna utvecklades starkt och Entrance Systems vann ett antal stora serviceavtal i både USA och Kanada. Produktlanseringarna under 2008 hade full genomslagskraft under 2009 och ledde till ökade marknadsandelar.
Försäljningen i Asien har varit fortsatt stark under året med en positiv utveckling i Kina och Sydostasien. Förvärvet av Cheil i Sydkorea har gett en betydligt starkare ställning i regionen. Marknaderna i Australien och Nya Zeeland mattades av men divisionen förstärkte sin marknadsposition både genom organiskt tillväxt och genom ett kompletterande förvärv i Nya Zeeland som leder till ett stärkt serviceerbjudande.
Entrance Systems arbetar kontinuerligt med att utöka sitt kunderbjudande genom att sälja kompletta automatiska dörrlösningar, inklusive ett omfattande servicekoncept. En förebyggande kontinuerlig service är fördelaktig för kunderna och fortlöpande kontakt med slutkunderna ger dessutom ökade möjligheter till merförsäljning. Stor vikt läggs på serviceteknikernas säljutbildning för att dra nytta av deras dagliga kontakt med kunder. Inom serviceorganisationen arbetar divisionen för att bli effektivare, automatisera processerna ännu mer och öka antalet kundbesök.
Förvärvet av Ditec har adderat ytterligare produktutbud till kunderbjudandet. Ditec är ett världsledande bolag inom automatiska dörrar, industriportar, snabbportar samt automatik för grindar. Förvärvet av Ditec är ett viktigt steg i tillväxtstrategin inom det snabbväxande och lönsamma segmentet för dörrautomatik. Förvärvet förstärker även Entrance Systems indirekta försäljningskanal för såväl de mogna marknaderna i Europa och Nordamerika som för den expanderande dörrautomatiksverksamheten på tillväxtmarknaderna.
Entrance Systems har även förvärvat det svenska företaget Portsystem 2000 som är specialiserat på slutkundslösningar för industriella portar och dockningssystem. Företaget erbjuder ett attraktivt komplement till Besams modell för att serva stora logistik- och detaljhandelsföretag med kundanpassning och service av applikationer som automatiska dörrar, industriportar och dockningsstationer.
Divisionen lanserade en e-commerce lösning under året för att ytterligare stärka relationen med sina distributörer och höja effektiviteten i transaktionerna. Ytterligare utökning av tjänsterna kommer att lanseras under 2010.
Divisionen har fortsatt att investera i produktutveckling och påbörjade ett flertal viktiga projekt under 2009. Den nya automatiska lågenergidörren Besam SW100 lanserades under året i Europa. En ny, stor karuselldörr, Besam RD3L lanserades under andra halvåret och fick ett gott mottagande på marknaden. Dessa produkter har flera konkurrensmässiga fördelar, bland annat låga driftskostnader. SMART Reset, Ditecs snabbrullande industridörr har en självreparerande gardin och är lämplig för högtrafikerade områden. SMART Reset hanterar höga vindstyrkor, är kompakt och passar därför in i trånga utrymmen.
Under 2010 kommer flera produktlanseringar att göras inom de viktiga produktområdena skjutdörrar, karuselldörrar samt garage- och grindautomatik.
Anpassning av produkterna efter lokala förutsättningar och krav på marknaderna i Asien och Nordamerika fortsatte vilket förstärkte konkurrenskraften på flera viktiga marknader.
Divisionens effektivitetsprogram fortsatte med ökad intensitet. Syftet med effektivitetsprogrammen är att förbättra produktionseffektiviteten och flytta komponenttillverkningen till lågkostnadsländer. Flera viktiga projekt för att flytta inköp av komponenter samt produktionskapacitet till lågkostnadsländer slutfördes under året och nya projekt påbörjades för att ytterligare sänka produktkostnaderna.
Försäljnings- och produktivitetshöjande åtgärder fortsätter inom serviceorganisationen. Under året fortsatte projektet med att utrusta servicetekniker i flera länder med handdatorer för att bli mer effektiva i sitt arbete vilket har gett gott resultat och lett till sänkta kostnader inom serviceadministrationen.
På grund av den svagare marknadsutvecklingen på mogna marknader under året har Entrance Systems framgångsrikt anpassat kostnaderna i samband med de lägre volymerna. Detta har lett till goda effekter på rörelsemarginalen under 2009.
| MSEK | 2008 | 2009 |
|---|---|---|
| Resultaträkning | ||
| Omsättning² | 3 173 | 3 733 |
| Total tillväxt, % | 6 | 18 |
| Rörelseresultat (EBIT)1 | 453 | 587 |
| Rörelsemarginal (EBIT)1 , % |
14,3 | 15,7 |
| Sysselsatt kapital | ||
| Sysselsatt kapital | 3 425 | 4 116 |
| – varav goodwill | 2 763 | 3 223 |
| Avkastning på sysselsatt kapital1 , % |
13,8 | 15,2 |
| Kassaflöde | ||
| Kassaflöde | 399 | 680 |
| Medelantal anställda | 2 260 | 2 253 |
Omsättningoch rörelseresultat
Marknadssegment
Det är medarbetarna som skapar framgången. Därför görs avsevärda insatser för att utveckla och behålla koncernens medarbetare. ASSA ABLOY strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare genom att erbjuda utmanande arbetsuppgifter, goda utvecklingsmöjligheter och en positiv och engagerande arbetssituation.
Alla medarbetare går igenom det webbaserade interaktiva utbildningsprogrammet Entrance to ASSA ABLOY. Programmet finns på 15 språk och informerar om organisationens historia, produkter, strategi och uppförandekod. Under 2009 genomförde mer än 22 000 medarbetare programmet.
En global medarbetarundersökning – introducerad år 2006 – genomförs med ett och ett halvt till två års mellanrum för att ta del av medarbetarnas åsikter om arbetet, arbetsplatsen och företaget.
Utvärdering och jämförelse av resultat från tidigare enkäter visar effekten av de åtgärder som vidtagits och är viktiga hjälpmedel i förbättringsarbetet. Vid den senaste undersökningen från 2008 deltog cirka 18 000 medarbetare. Den visade på en större eller mindre förbättring inom alla områden jämfört med 2006, vilket bekräftar att de uppföljningsaktiviteter som genomförts har haft effekt.
Resultaten redovisas för över 150 enheter och kommuniceras till alla medarbetare.
Nästa medarbetarundersökning, som blir den tredje i ordningen, kommer att äga rum under april 2010.
ASSA ABLOY erbjuder varje år ett antal högre chefer att delta i koncernens två utvecklingsprogram, ASSA ABLOY Management Training (MMT) och ASSA ABLOY Business Leadership Program. Under 2009 deltog 84 chefer i programmen.
Vid MMT, som är ett helt internt program, får deltagarna fördjupad insikt i alla aspekter av ASSA ABLOYs affärer, möjlighet att bygga och utvidga sina interna kontakter, dela med sig och ta del av goda exempel och identifiera nya affärsmöjligheter. Sedan det första programmet 1996 har 360 chefer från 33 olika länder – inräknat 2010 års program – deltagit. Programmet omfattar tre eller fyra delar utspridda över ett år.
ASSA ABLOY Business Leadership Program introducerades 2005 och är ett resultat av samarbete med Institute for Management Development (IMD) i Lausanne, Schweiz. Under 2009 genomfördes två program med sammanlagt 57 chefer. Sammanlagt har över 200 chefer deltagit i programmet.
ASSA ABLOYs "Scholarship Program" erbjuder medarbetare möjlighet att under en kortare period arbeta vid något annat koncernbolag. Alla medarbetare kan söka programmet. Syftet är att få möjlighet att ta del av och sätta sig in i metoder, arbetssätt och produkter från något annat koncernbolag och att återföra dessa erfarenheter till den egna arbetsplatsen.
ASSA ABLOY har en global process för utveckling av medarbetare, "Talent Management Process". Målet är att härigenom på ett strukturerat sätt skapa ökade karriärmöjligheter och samtidigt åstadkomma ett bättre nyttjande av koncernens samlade resurser. Processen omfattar medarbetare på alla nivåer.
En grundläggande princip i ASSA ABLOYs rekryteringspolicy är att ge företräde åt interna kandidater förutsatt lika kvalifikationer som externa sökanden. För att stimulera och underlätta den interna rörligheten annonseras också alla lediga platser på koncernens globala intranät. Under 2009 lanserades även en koncerngemensam guide för rekrytering och urval för att säkerställa ett enhetligt arbetssätt och kvalitet på processen.
Dean Norton, produktutvecklare,
Tillbringade två månader på ASSA Eskilstuna. Jag hjälpte till att utföra tester, utveckla testjiggar och serva maskiner i testlabbet. Under den här tiden utvecklade jag min förmåga att anpassa mig till nya situationer. Jag blev dessutom bättre på att kommunicera och förbättrade min sociala kompetens.
ASSA ABLOY Australien
Tre deltagare från ASSA ABLOYs stipendiatprogram under 2009 delar med sig av sina erfarenheter.
Thomas Schultz, reklam- och PR-chef på ASSA ABLOY Sicherheitstechnik, Tyskland Tillbringade två månader på Security Merchants Ltd i Auckland, Nya Zeeland, och ASSA ABLOY Australien i Melbourne.
Under mitt besök hade vi många diskussioner och workshops som var mycket givande för båda parter. Jag har blivit bättre på engelska och kan nu kommunicera bättre med kolleger inom hela koncernen.
Tillbringade tre månader på ASSA ABLOY Sydafrika. Om man tar vara på varje möjlighet är det absolut mödan värt. Jag arbetade med en grupp tekniker, och vi använde oss av metoden OEE (Overall Equipment Effectiveness) vid gjutningen av zinkbeslag. Vi gjorde stora framsteg på anläggningen och ökade produktionen med 10 procent.
Socialt nätverkande på Internet är en naturlig del av människors vardag och har förändrat hur människor söker efter lediga arbeten och intressanta arbetsgivare.
När division Americas ville komma igång med rekrytering i sociala medier vände de sig till sin rekryteringspartner Monster.com.
– Eftersom vi bryter ny mark finns inga givna regler. Monsters system har gett oss möjlighet att slussa in de jobb vi redan marknadsför på Monster.com till våra egna sidor på Facebook och Twitter – ASSA ABLOY Americas Jobs, säger Margaret Wirtes, direktör för strategiska Human Resources projekt på ASSA ABLOY Americas.
– På det här viset har vi kunnat visa upp oss för alla aktiva och även passiva jobbsökare som twittrar och vän-nätverkar på de här sajterna dagligen; potentiellt är det miljontals.
Dessutom, säger Wirtes, får alla de jobbsökare som normalt inte går till företagets egen hemsida en möjlighet att lära sig mer om ASSA ABLOY Americas: – Förutom de senaste jobben har vi lagt till en mängd filmer, länkar, bilder och nyheter på våra profilsidor.
Bli fan eller följ ASSA ABLOY Americas på www. facebook.com/assaabloyamericasjobs och www. twitter.com/assaabloyameric. Du kan också bli fan eller följa ASSA ABLOY Group på www.facebook.com/assaabloygroup och www.twitter.com/ assaabloygroup.
» ASSA ABLOYs vision: Att vara en attraktiv arbetsplats för våra medarbetare.«
ASSA ABLOYs hållbarhetsarbete är integrerat i hela värdekedjan – från inköp till återvinning. Hållbarhetsarbetet bygger på en kontinuerlig riskanalys och på koncernens uppförandekod och berör både interna och externa intressenter.
2009 års Hållbarhetsredovisning kommer att publiceras i samband med årsstämman 2010.
Uppförandekoden fastställer de principer som ASSA ABLOY har satt upp för koncernens medarbetare, leverantörer och andra intressenter. Koden bygger på internationella riktlinjer, tillämpas av hela den globala organisationen och finns översatt till 17 språk. ASSA ABLOY övervakar implementeringen av uppförandekoden och uppträdande i strid mot koden beivras.
Uppförandekoden finns tillgänglig för alla medarbetare, och det är varje medarbetares skyldighet att läsa och följa koden och relaterade principer. Särskilda rutiner gör det möjligt för medarbetare att rapportera överträdelser så kallade whistle-blowing.
Under 2009 deltog cirka 22 000 medarbetare i ett obligatoriskt orienteringsprogram som bland annat innehåller avsnitt som ska bidra till att medvetenheten och förståelsen för Uppförandekodens betydelse.
Socialt ansvar och hållbar utveckling bygger på ASSA ABLOYs Uppförandekod. Styrelsen har det övergripande ansvaret medan koncernledningen arbetar operativt med hållbar utveckling och koncernens strategier.
Utsedda samordnare på divisions- och koncernbolagsnivå ansvarar för att riktlinjer, program och verktyg för hållbarhets- och miljöfrågor finns tillgängliga och genomförs. Personalfunktioner på koncern- och divisionsnivå övervakar sociala och etiska frågor. Divisionerna och koncernbolagen ansvarar för att uppförandekoden följs och att återrapportering sker till huvudkontoret.
En kommitté hanterar efterlevnaden av uppförandekoden och leds av ASSA ABLOYs personaldirektör och inkluderar två arbetstagarrepresentanter. Bland de saker som kommittén behandlar är så kallade whistle-blowing fall.
På ASSA ABLOYs intranät finns förutom information och riktlinjer även verktyg för att stödja koncernbolagen i hållbar utveckling. Dessa verktyg kan till exempel vara en databas över tidigare genomförda goda exempel inom koncernen. I databasen finns alla fakta, rapportering och uppföljning kring hållbarhetsprogrammet. Från databasen kan statistik och rapporter tas ut och det ger koncernbolag möjlighet att jämföra sina resultat med andra koncernbolag inom ASSA ABLOY och bedöma vilka åtgärder som ska göras.
2007 lanserade ASSA ABLOY ett treårigt program utvecklat av koncernens Råd för hållbar utveckling i samarbete med representanter från samtliga divisioner. Programmet, som avslutades i början av 2010, baserades på koncernens förhållningssätt till riskbedömning, materiella hållbarhetsfrågor samt mätbarhet av resultat.
Programmet innehöll 20 målsättningar inom områdena kemikaliehantering, energieffektivisering, hälsa och säkerhet, relationer till leverantörer, produktutveckling, medarbetarfrågor och övergripande styrning, i kombination med tydliga tidsramar och kostnads- och intäktsanalyser.
Tack vare detta program har rutiner för kvalitets- och miljöledning kunnat införas och en struktur för ständiga förbättringar i den dagliga verksamheten kunnat etableras. Detta har gett en stabil grund för en hållbar framtid för koncernen.
ASSA ABLOY följer Svensk Kod för bolagsstyrning som är en del av NASDAQ OMX regelverk på Stockholmsbörsen. Principerna för Koden är att företag antingen ska efterleva reglerna eller förklara eventuella avsteg. Koden beskriver ansvar och arbetssätt för årsstämman, ASSA ABLOYs styrelse och den exekutiva koncernledningen.
Att utvärdera och förbättra leverantörsbasen är ett kontinuerligt arbete och valet av leverantörer sker utifrån standardiserade kriterier för såväl kvalitet som hållbar utveckling.
Även ASSA ABLOYs leverantörer är skyldiga att följa Uppförandekoden. Kvalitets- och hållbarhetsrevisioner genomförs innan nya leverantörer godkänns och dessa revisioner prioriteras bland leverantörer som anses tillhöra någon riskkategori.
Systemet som används för att kontrollera att leverantörerna följer Uppförandekoden beaktar faktorer som till exempel lön, övertid, buller, skyddsutrustning, kemikaliehantering, olycksrapportering, miljöledningssystem, utbildning i hälsa och säkerhet.
I de fall leverantörer inte lever upp till kraven uppmanas de att genomföra nödvändiga förbättringar och om detta inte sker sägs kontraktet upp.
Urvalsprocess för leverantörer Processen består av tre steg:
Efter revisionen får leverantören graderingen grön, gul eller röd. Grön betyder att leverantören är godkänd, gul betyder att leverantören måste förbättra sig inom en viss tidsgräns och röd betyder att leverantören inte är godkänd.
Ett rött eller gult betyg kan uppgraderas med hjälp av en förbättringsplan. Om leverantören inte vidtar några åtgärder klassas denne omedelbart som röd. Alla inköp från denne leverantör stoppas då till dess att ett grönt betyg har uppnåtts.
Under 2009 utförde ASSA ABLOY 192 kvalitetsrevisioner och 188 hållbarhetsrevisioner. I slutet av året hade 178 aktiva leverantörer klarat minimikraven för kvalitet och hållbar utveckling och bedömdes därmed som pålitliga. 37 leverantörer fick avslag och 29 svartlistades. Vinst per aktie efter skatt och utspädning
Urvalsprocessen kommer att fortsätta och varje år följer ASSA ABLOY upp godkända leverantörer. Fler oannonserade stickkontroller kommer att göras.
Koncernens leverantörer listas, betygsätts och följs upp i en leverantörsdatabas. Revisionsrapporter – både för kvalitet och hållbar utveckling – läggs in kontinuerligt.
I databasen listas även icke godkända och svartlistade leverantörer, för att säkerställa att dessa inte används igen. Resultaten från hållbarhetsrevisioner går före resultaten från kvalitetsrevisioner när det gäller överträdelser. Det innebär att en leverantör som får avslag på grund av bristande hållbarhet antingen stoppas omedelbart eller får vänta på godkännande till dess att bristerna har åtgärdats.
ASSA ABLOYs ambition att ha en världsledande produktuteckling innebär att koncernen tittar på samtliga produkters miljöpåverkan och inte bara fokuserar på de klimatsmarta produkterna.
Koncernbolagen använder koncernens produktinnovationsprocess och miljöchecklista för all ny produktutveckling.
Produktinnovationsprocessen består av tre viktiga delar:
Genom att använda så lite kemikalier, energi och material som möjligt i tillverkningen kan ASSA ABLOY implementera hållbarhetsstrategin och sänka kostnaderna. Koncernens miljöchecklista hjälper till att ta bort onödiga funktioner, minska andelen farligt material och se till att processerna är hållbara och effektiva.
ASSA ABLOYs ambition är att minska energiförbrukningen och utsläpp av skadliga växthusgaser. Därför implementeras en trestegsmodell för att minska koncernens energiförbrukning.
Första steget är att koncentrera tillverkningen till så få fabriker som möjligt för att kunna upprätthålla full kapacitet, effektiva arbetsmetoder och hög kvalitet.
Andra steget är att införa smarta lösningar som minskar energi- och vattenförbrukningen både på kontoren och på fabrikerna.
Tredje steget är att utvärdera alternativa energikällor som i kombination med en innovativ produktdesign som kan göra tillverkningsprocessen ännu mer energieffektiv.
Arbetet med att effektivisera vattenanvändningen har fokuserats på fabriker med ytbehandlingsprocesser, där merparten av förbrukningen förekommer.
Genom tekniska förbättringar avseende rening och återanvändning av vatten i produktionen har förbrukningen reducerats under 2009.
Inom hela organisationen följs principen "reduce-reuserecycle" (minska-återanvänd-återvinn) genom att minska mängden material i produkterna, utveckla produkter som kan uppgraderas i stället för att bytas ut och möjliggöra återvinning av såväl tillverkningsskrot som de färdiga produkterna när de nått slutet på sin livscykel.
ASSA ABLOY arbetar också kontinuerligt med att minska andelen farliga ämnen i produktionen och hitta ersättningsalternativ. De flesta produktionsanläggningar har till exempel fasat ut klorerade lösningsmedel på ett framgångsrikt sätt.
ASSA ABLOY är fast beslutet att erbjuda en säker arbetsmiljö och att eliminera risker som kan leda till olyckor eller försämra medarbetarnas hälsa och välbefinnande. Målet är att skapa en kultur där alla bidrar till en bättre hälsa och säkerhet.
ASSA ABLOY har satt upp ett antal mål som ska leda till löpande förbättringar. Dessa mål bygger på en nollvision för arbetsrelaterade olyckor.
Hälso- och säkerhetsrevisioner ingår i de interna revisionerna, och riskbedömning utförs rutinmässigt. Olycksrapporter och -analyser används för att identifiera förebyggande åtgärder.
Alla enheter betygssätts och jämförs med varandra. På så vis kan speciella insatser sättas in på de anläggningar som har störst behov.
ASSA ABLOYs kommunikation med kunderna sker i första hand via säljkåren och bilden som en hållbar koncern bygger ofta på kundens relation till säljarna.
ASSA ABLOYs krav vad gäller uppförandekod och affärsetik ingår därför som en viktig del i koncernens säljutbildningsprogram.
Hållbar utveckling kan skapa nya affärsmöjligheter. Studier visar att 10 procent av alla kommersiella byggprojekt i västvärlden kan komma att vara miljöklassade år 2010. Försäljningen av säkerhetsprodukter till dessa projekt värderas 2010 till 1,2 miljarder USD bara i USA – en summa som beräknas vara dubbelt så stor 2013.
Revisioner rörande efterlevnad inom områden som arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, personalfrågor, arbetsmiljö, arbetsplatskultur och personalutveckling utförs regelbundet på ASSA ABLOYs fabriker. Revisionerna utförs enligt internationellt vedertagna metoder av externa revisorer för att få en opartisk bild av situationen på den aktuella fabriken.
Revisionerna följs av åtgärder för att åstadkomma förbättringar där så är motiverat.
ASSA ABLOYs intressenter inom området för hållbar utveckling är aktieägare, investerare, kunder, leverantörer, medarbetare, det lokala samhället, utomstatliga organisationer (så kallade NGOs) och media. ASSA ABLOYs policy om öppenhet innebär att man lyssnar på dessa intressenter och tar tillvara deras synpunkter.
Under 2009 höll ASSA ABLOY rundabordssamtal och separata möten med ett antal investerare. Önskemål från investerarna har i allmänhet handlat om mer externt tillgänglig information om lågkostnadsländer, som exempelvis rutiner vid nyetablering, förvärvsprocessen, leverantörer, inköpsvolymer, indikatorer och information om leverantörsrevisioner samt om icke godkända leverantörer. Dessa möten har varit värdefulla och har gett koncernen viktig återkoppling, bland annat gällande leverantörer, hållbarhetsarbetet och nya affärsmöjligheter för miljövänliga produkter.
Några av resultaten från hållbarhetsprogrammet
| Mål | Resultat 2007 | Resultat 2008 | Resultat 2009 | Trend |
|---|---|---|---|---|
| Energihushållning – I tillverkningen: 15 procent minskad förbrukning 2012 jämfört med 2006, baserat på normaliserade värden. |
536 GWh | 482 GWh | 444 GWh¹ | |
| Organiska lösningsmedel – Utfasning av all användning av perkloretylen och trikloretylen.² |
93 ton | 42 ton | 23 ton³ | |
| Hälsa och säkerhet Nollvision och mål för förbättring: – IR, injury rate = antal skador per miljoner arbetade timmar. – ILDR injury lost day rate = antal förlorade arbetsdagar på grund av skador per miljoner arbetade timmar. |
IR: 9,5 ILDR: 179 |
IR: 8,7 ILDR: 166 |
IR: 8,4 ILDR: 150 |
|
| ISO 14001 – Tillämpning i alla fabriker med betydande miljöpåverkan.4 |
68 | 63 | 625 | |
| Leverantörer – Hållbarhetsvärderingar – uppförandekod krav på alla leverantörer. Hållbarhetsrevisioner hos leverantörer i riskkategorin. |
120 hållbarhets revisioner i Kina |
100 hållbarhets revisioner i Kina |
178 hållbarhets revisioner i Kina |
|
| Jämställdhet – Förbättra nuvarande nivåer av jämställdhet för högre befattningar. |
Nivå 2: 0% Nivå 3: 14% Nivå 4: 19% Nivå 5: 22% |
Nivå 2: 0% Nivå 3: 11% Nivå 4: 17% Nivå 5: 23% |
Nivå 2: 0% Nivå 3: 15% Nivå 4: 18% Nivå 5: 20% |
¹ För jämförbara enheter. Den totala energiförbrukningen uppgick till 491 GWh inklusive för året Försämring Oförändrat Förbättring
förvärvade enheter och utökad rapportering.
²Anläggningar med helt slutna tvättprocesser kommer att fasas ut när maskinerna är uttjänta. Läs mer om de uppdaterade målet i Hållbarhetsredovisningen 2009.
³ För jämförbara enheter. Totala utsläpp inklusive under året förvärvade enheter och utökad rapportering uppgår till 43 ton.
4 Antal certifikat tillsammans med motsvarande certifierbara system för nordamerikanska enheter.
Förändringen beror dels på stängning av fabriker i strukturprogrammet och dels att det tillkommit ett antal nya anläggningar med certifikat. 5 Minskningen relaterar till pågående strukturprogram.
uppförandekod
| 2004 Uppförandekod Whistle-blowing |
2005 Interna revisioner Utbildning och |
2006 Verktyg för leverantörskontroller |
2007 Hållbarhets program |
2008 Hållbarhetsstrategi för produktutveckling inklusive checklistor |
2009 Säljbolag och kontor inkluderas i rapporterade siffror |
||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| best practice | Medarbetar undersökning |
Medarbetarundersökning | Utökad uppföljning | ||||
| Kriterier för investe ringar > MSEK 1 |
Utbildning för marknads - | av energiförbrukning och CO2 |
|||||
| Direktiv due-diligence | föring och försäljning | ||||||
| Utbildning i leverantörskontroller |
Gemensam rekryterings- och urvalsguide lanserad |
||||||
| Uppdaterad |
2009 utförde det oberoende företaget Hifab International, tillsammans med lokala samarbetspartners, revisioner med avseende på miljö och socialt ansvar på ASSA ABLOYs fabriker i Roodeport, Sydafrika, och Mexico City, Mexiko.
Revisionerna utfördes enligt internationellt godkända och vedertagna metoder: ett inledande möte med ledningsgruppen och ansvarig personal; fabriksinspektion; intervjuer med medlemmarna i ledningsgruppen; granskning av dokumentation; intervjuer med ett antal medarbetare på fabriken och ett avslutande möte med ledningsgruppen.
På ASSA ABLOY Mexiko gav revisionsteamet följande kommentar:
– Under de senaste åren har det skett en hel del förbättringar på ASSA ABLOY Mexiko. Givetvis kan saker och ting bli ännu bättre men fabriken har en engagerad ledningsgrupp och det är en grundläggande och avgörande framgångsfaktor.
Lyna May, personalchef, ASSA ABLOY Sydafrika: – En av sakerna vi har lärt oss av revisionen är att vad ledningen tar för givet är inte nödvändigtvis vad medarbetarna tycker och tänker. Revisionen av vårt sociala ansvar har visat vad vi kan bli bättre på, och att dessa förbättringar kommer att gynna hela organisationen.
På ASSA ABLOY Entrance Systems produktionsanläggning i Monroe, North Carolina USA, har man kommit på ett billigt sätt att minska energiförbrukningen – man har installerat plastridåer i alla lastportar. På så sätt uppnås ett mindre kalluftsläckage, vilket innebär att anläggningens luftkonditioneringssystem inte behöver användas i lika stor utsträckning. ASSA ABLOY Entrance Systems har dessutom monterat galler på lastportarna och därmed kan anläggningen kylas ner under dygnets tidiga timmar, eftersom portarna kan hållas öppna utan att tumma på säkerheten. En jämförelse mellan tredje kvartalet 2008 och tredje kvartalet 2009 visar att energiförbrukningen har minskat med 425 kWh per dag.
Genom att införa nya förpackningar till Besam PowerSwing används nu 100 procent återvinningsbart material till förpackningsdelen för dörröppnaren och 50 procent mindre skum till huvuddelen. Bolaget medverkar dessutom i ett återvinningsprogram för lastpallar.
När ASSA ABLOY Americas började utveckla sina klimatsmarta dörrlösningar fanns det redan ett antal energisnåla produkter i det egna sortimentet som kunde certifieras enligt LEED, ett miljöcertifieringssystem för byggnader framtaget av den amerikanska organisationen US Green Building Council. Vissa utvecklades till en början för det kalla klimatet i Alaska och har en hög termisk resistens.
– De här produkterna kan hjälpa till att spara energi i alla sorters byggnader och fungerar lika bra i varma klimat där man vill stänga ute värmen och behålla den svala luften inomhus, säger Stacey Callahan, chef för marknadsföring och innovation på Door Group i division Americas, USA.
Stacey Callahan säger att de hela tiden fortsätter att utveckla klimatsmarta och energisnåla produkter. Maimans värme- och tryckbehandlade laminatdörrar tillverkas till 75 procent av återvunnet material. Stålet i Cecos metalldörrar kommer från återvunna stålrester och annat återvunnet material. Ceco och Curries stålförstärkta, ihåliga metalldörr TRIO™ är fylld med ett polyuretanskum som expanderar tills det inte finns några luftfickor kvar i dörrkärnan, något som skulle kunna orsaka värmeläckage. Dörrstängaren Trinity från Norton Door Control kräver inga batterier eller kablar. Man behöver bara förflytta dörren 10 procent för att generera den ström som krävs för att stänga den.
| Förvaltningsberättelse | 54 | Noter | ||
|---|---|---|---|---|
| Väsentliga risker och riskhantering | 57 | 1 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper | 72 | |
| Omsättning och resultat | 60 | 2 Försäljningsintäkter | 77 | |
| Koncernens resultaträkning | 3 Ersättning till revisorer | 78 | ||
| och rapport över totalresultat | 61 | 4 Övriga rörelseintäkter och -kostnader | 78 | |
| Kommentarer per division | 62 | 5 Resultatandel i intressebolag | 78 | |
| Rapportering per division | 63 | 6 Operationella leasingavtal | 78 | |
| Finansiell ställning | 64 | 7 Kostnader fördelade på kostnadsslag | 78 | |
| Koncernens balansräkning | 65 | 8 Avskrivningar | 78 | |
| Kassaflöde | 66 | 9 Valutakursdifferenser i resultaträkningen | 78 | |
| Koncernens kassaflödesanalys | 67 | 10 Finansiella intäkter | 78 | |
| Förändringar i koncernens eget kapital | 68 | 11 Finansiella kostnader | 79 | |
| Moderbolagets rapporter | 70 | 12 Inkomstskatt | 79 | |
| 13 Vinst per aktie | 79 | |||
| 14 Immateriella tillgångar | 80 | |||
| 15 Materiella anläggningstillgångar | 82 | |||
| 16 Aktier i dotterbolag | 83 | |||
| 17 Andelar i intressebolag | 83 | |||
| 18 Uppskjuten inkomstskatt | 84 | |||
| 19 Övriga finansiella tillgångar | 84 | |||
| 20 Varulager | 84 | |||
| 21 Kundfordringar | 84 | |||
| 22 Moderbolagets eget kapital | 85 | |||
| 23 Aktiekapital, antal aktier och utdelning per aktie | 85 | |||
| 24 Ersättning till anställda efter avslutad anställning | 86 | |||
| 25 Övriga avsättningar | 88 | |||
| 26 Övriga kortfristiga skulder | 88 | |||
| 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 88 | |||
| 28 Ansvarsförbindelser | 88 | |||
| 29 Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut | 88 | |||
| 30 Rörelseförvärv | 89 | |||
| 31 Kassaflöde | 90 | |||
| 32 Personal | 91 | |||
| 33 Finansiell riskhantering och finansiella | ||||
| instrument | 93 | |||
| 34 Resultaträkning – omklassificering | 98 | |||
| Kommentarer till fem år i sammandrag | 100 | |||
| Fem år i sammandrag | 101 |
Kvartalsinformation 102 Nyckeltalsdefinitioner 103 Förslag till vinstdisposition 104 Revisionsberättelse 105
ASSA ABLOY ABs (publ.), org.nr 556059-3575, årsredovisning innehåller koncernens redovisning för verksamhetsåret 1 januari–31 december 2009. ASSA ABLOY är världsledande inom lås- och dörrlösningar som uppfyller slutanvändarnas krav på trygghet, säkerhet och användarvänlighet.
Omsättning och resultat
Omsättningen bibehölls på en hög nivå under året och uppgick till 34 963 MSEK (34 829) med en organisk tillväxt om –12 procent (0) och en förvärvad tillväxt om 3 procent (4). Rörelseresultatet (EBIT) exklusive omstrukturerings- och engångskostnader minskade med två procent till 5 413 MSEK (5 526) motsvarande en rörelsemarginal om 15,5 procent (15,9). Resultatet före skatt exklusive omstrukturerings- och engångskostnader uppgick till 4 779 MSEK (4 756).
Rörelseresultatet för året har belastats med omstruktureringskostnader uppgående till 1 039 MSEK (1 180) .
Det operativa kassaflödet exklusive omstruktureringsbetalningar var mycket starkt och uppgick till 6843 MSEK (4 769), en ökning med 43 procent. Vinst per aktie efter full utspädning exklusive omstrukturerings- och engångskostnader var 9,22 SEK (9,21).
Strukturprogrammen initierade under 2006 och 2008 har fortlöpt på en hög nivå under året. Mer än 4 600 anställda har lämnat koncernen i samband med förändringarna i produktionsstrukturen sedan programmen startade. Ett antal fabriksnedläggningar och omläggning till slutmontering i högkostnadsländer har genomförts.
Ett tredje strukturprogram initierades under det fjärde kvartalet 2009. Programmet omfattar ett 30-tal projekt, beräknas kosta 930 MSEK och berör 1 200 anställda. Programmet innebär en stängning av drygt 20 produktionsanläggningar och kontor. I tillägg till detta har beslutats att genomföra en konsolidering av administrativa stödfunktioner. Återbetalningstiden för hela programmet är beräknad till 3 år. Hela kostnaden har belastat resultatet i fjärde kvartalet 2009. Strukturåtgärder genomförda under det första kvartalet belastade resultatet med ytterligare 109 MSEK.
Utbetalningar relaterade till strukturprogrammen uppgick till 676 MSEK (485) för helåret.
Division Entrance Systems förvärvade i september Ditecgruppen, en ledande aktör inom automatiska dörrar, industri- och snabbportar samt dörrautomatik för grindar. Bolaget, med huvudkontor utanför Milano i Italien, omsätter cirka 800 MSEK på årsbasis. I december förvärvades även det svenska företaget Portsystem 2000, specialiserat på slutkundslösningar för industriportar och dockningssystem. Bolaget omsätter cirka 125 MSEK på årsbasis. Förvärven bidrog positivt till vinst per aktie från förvärvstillfället.
Division Americas förvärvade i februari Maiman, en etablerad och respekterad aktör inom området trä- och laminatdörrar. Verksamheten är belägen i Missouri, USA och omsätter cirka 100 MSEK på årsbasis. Förvärvet bidrog positivt till vinst per aktie från förvärvstillfället. I december förvärvade divisionen också de återstående 70 procenten av aktierna i Cerracol. Bolaget, med huvudkontor i Bogota, Colombia, är marknadsledande på den centralamerikanska låsmarknaden med en förväntad omsättning 2010 om cirka 140 MSEK omräknat i SEK. Förvärvet bidrog positivt till vinst per aktie från förvärvstillfället.
Med mindre förvärv inkluderade konsoliderades sammanlagt 8 förvärv under året. Det sammanlagda förvärvspriset för dessa förvärv uppgår till 1 107 MSEK och preliminära förvärvsanalyser indikerar att goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämd livslängd uppgår till omkring 800 MSEK.
Under 2009 ingicks även ett avtal om förvärv av Pan Pan, Kinas största tillverkare av högsäkerhetsdörrar i stål. ASSA ABLOY har erhållit ett konkurrensgodkännande. Innan Pan Pan konsolideras i koncernen krävs en affärslicens från de lokala kinesiska myndigheterna. Affärslicensen förväntas erhållas under det första kvartalet 2010.
Avyttring av tre verksamheter i Nya Zeeland, Sverige och Schweiz genomfördes även under året. Effekten på koncernens ställning och resultat var ej väsentlig.
ASSA ABLOYs kostnader för forskning och utveckling uppgick under året till 920 MSEK (901), vilket motsvarar 2,6 procent (2,6) av omsättningen.
Inom ASSA ABLOY finns en central funktion, Shared Technologies, med ansvar för standardiseringen av elektronik inom koncernens gemensamma plattformar. Målet är att standardiseringen ska ge lägre utvecklingskostnader och en förkortad utvecklingstid för nya produkter.
ASSA ABLOY bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt svenska miljöbalken i två av dotterbolagen i Sverige. Koncernens tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter påverkar den yttre miljön huvudsakligen genom dotterbolagen ASSA AB och ASSA OEM AB. Bolagen bedriver verksamhet med mekanisk verkstad och därtill hörande anläggning för ytbehandling, vilket påverkar den yttre miljön med utsläpp till vatten och luft samt avfall.
Dotterbolagen ASSA AB och ASSA OEM AB arbetar aktivt med miljöfrågor och är certifierade enligt ISO14001. Flertalet av enheterna utanför Sverige bedriver tillståndspliktig verksamhet och innehar motsvarande tillstånd enligt lokal lagstiftning.
ASSA ABLOYs enheter världen över arbetar målmedvetet med att reducera utsläppen av växthusgaser. Detta gäller enheter både på mogna och på nya marknader, och i befintliga såväl som nyförvärvade bolag.
2009 års hållbarhetsredovisning med uppföljning av koncernens prioriterade miljöaktiviteter samt övrig information om hållbar utveckling kommer att publiceras i samband med årsstämman i april 2010.
Långsiktigt förväntar sig ASSA ABLOY att efterfrågan på säkerhet kommer att öka. Arbetet med att fokusera på kundnytta, innovationer och att utnyttja ASSA ABLOYs starka position kommer att påskynda tillväxten och förbättra lönsamheten.
Den organiska försäljningstillväxten förväntas vara god. Rörelsemarginalen (EBIT) och det operativa kassaflödet förväntas att utvecklas väl.
Den organiska tillväxten förväntas bli kring 0 procent.
ASSA ABLOY hade vid årets slut 22 014 aktieägare (22 921). ASSA ABLOYs huvudägare är Investment AB Latour och SäkI (9,6 procent av kapitalet och 29,7 procent av rösterna) samt Melker Schörling AB (4,0 procent av kapitalet och 11,6 procent av rösterna). Ägarandel för investerare utanför Sverigeuppgick till 53 procent (50) av aktiekapitalet och 36 procent (34) av rösterna. De tio största aktieägarna representerade motsvarande 37 procent (41) av aktiekapitalet och 57 procent (60) av rösterna.
Ett aktieägaravtal som bland annat innehåller en överenskommelse om förköpsrätt vid någondera parts avyttring av A-aktier finns mellan Gustaf Douglas, Melker Schörling och dem närstående bolag. Styrelsen för ASSA ABLOY känner därutöver inte till några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan aktieägare i ASSA ABLOY.
ASSA ABLOYs aktiekapital uppgick vid årets slut till 365 918 034 SEK fördelat på 19 175 323 aktier av serie A och 346 742 711 aktier av serie B. Varje aktie av serie A motsvarar tio röster och varje aktie av serie B en röst. Samtliga aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat.
Styrelsen i ASSA ABLOY föreslår att årsstämman beslutar om följande riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för VD och koncernchef samt övriga medlemmar av ASSA ABLOYs koncernledning (Koncernledningen). Utöver de förändringar som följer av styrelsens förslag till långsiktigt aktiesparprogram innebär nedan föreslagna riktlinjer inte någon materiell förändring jämfört med de riktlinjer som beslutades på årsstämman 2009. Grundprincipen är att ersättning och andra anställningsvillkor ska vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga. ASSA ABLOY beaktar såväl global ersättningspraxis som praxis i hemlandet för varje medlem av Koncernledningen. Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska bestå av grundlön, rörliga komponenter i form av årlig respektive långsiktig rörlig ersättning, övriga förmåner och pension.
I årsredovisningen för 2009, not 32, redovisas den totala ersättningen till Koncernledningen, inklusive tidigare ingångna åtaganden vilka ännu inte har förfallit till betalning.
Grundlönen ska vara konkurrenskraftig och avspegla ansvar och prestation. Den rörliga delen består av ersättning vilken utbetalas dels kontant och dels i form av aktier. Koncernledningen ska kunna erhålla rörlig kontant ersättning baserat på utfallet i förhållande till finansiella mål och, i förekommande fall, personliga mål. Denna ersättning ska motsvara maximalt 75 procent av grundlönen (exklusive sociala kostnader).
Koncernledningen ska därutöver, inom ramen för styrelsens förslag till långsiktigt aktiesparprogram, kunna erhålla rörlig ersättning i form av aktier baserat på utfallet i förhållande till ett av styrelsen fastställt intervall avseende utvecklingen av vinst per aktie under 2010. I denna ersättningsmodell ingår även rätten att vid köp av en aktie under vissa förutsättningar erhålla en kostnadsfri matchningsaktie från bolaget. Denna ersättning ska, vid oförändrad aktiekurs, motsvara maximalt 50 procent av grundlönen (exklusive sociala kostnader).
Bolagets kostnad för rörliga ersättningar till Koncernledningen enligt ovan kan, vid maximalt utfall, komma att uppgå till sammanlagt 44 MSEK (exklusive sociala kostnader). Beräkningen är gjord utifrån de personer som för närvarande ingår i koncernledningen.
Övriga förmåner, till exempel tjänstebil, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt på den aktuella marknaden. Samtliga i Koncernledningen ska omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner för vilka försäkringspremier avsätts från personens totala ersättning och betalas av bolaget under anställningen.
Vid uppsägning av VD ska ersättningsskyldigheten för bolaget motsvara 24 månaders grundlön och övriga anställningsförmåner. Vid uppsägning av någon av de övriga personerna i Koncernledningen ska ersättningen från bolaget maximalt motsvara 6 månaders grundlön och övriga anställningsförmåner samt därutöver ytterligare 12 månaders grundlön.
Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Transaktioner mellan ASSA ABLOY och närstående som väsentligen påverkat företagets ställning och resultat har inte ägt rum.
Osäkerhet om framtida utveckling och händelseförlopp är ett naturligt riskmoment i all affärsverksamhet. Risktagandet som sådant ger möjligheter till fortsatt ekonomisk tillväxt, men riskerar givetvis även att negativt påverka affärsverksamheten och dess uppsatta målsättningar. Det är därför av stor vikt att ha en systematisk och effektiv process för riskbedömning samt en väl fungerande riskhantering generellt. Riskhanteringen inom ASSA ABLOY syftar ej till att undvika risker utan att på ett kontrollerat sätt identifiera, hantera och reducera effekterna av dessa risker. Detta arbete sker utifrån en bedömning av riskernas sannolikhet och potentiella effekt för koncernen.
ASSA ABLOY är en internationell koncern med stor geografisk spridning, vilket innebär en exponering för olika former av såväl strategiska, operativa som finansiella risker. Strategiska risker avser förändringar i affärsverksamhetens omgivning med potentiellt betydande effekter på ASSA ABLOYs verksamhet och affärsmål. Operativa risker utgörs av risker direkt hänförliga till affärsverksamheten medförande en potentiell påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning. Finansiella risker utgörs främst av finansieringsrisk, valutarisk, ränterisk, kreditrisk samt risker kring koncernens pensionsåtaganden.
ASSA ABLOYs styrelse har det övergripande ansvaret för koncernens riskhantering och beslutar om koncernens strategiska inriktning baserat på koncernledningens rekommendationer. I den decentraliserade anda som genomsyrar ASSA ABLOY, samt i syfte att hålla riskanalysen och riskhanteringen så nära de faktiska riskerna som möjligt, sker en stor del av arbetet med operativa risker på divisions- och affärsenhetsnivå.
Till de risker som ASSA ABLOY möter av denna karaktär hör olika former av omvärldsrisker med påverkan på säkerhetsmarknaden generellt, främst förändringar av kundbeteenden, konkurrenter, varumärkespositionering och miljörisker. Till detta ska läggas landspecifika risker.
ASSA ABLOY har en global marknadstäckning med försäljning och tillverkning i ett stort antal länder. Tyngdpunkten finns i Västeuropa och Nordamerika, men andelen av försäljningen har under senare år ökat även i Asien samt Central- och Östeuropa. Koncernen är därmed av naturliga
skäl exponerad för såväl generella omvärldsrisker som landspecifika risker i form av politiska beslut, övergripande förändringar av regelverk med mera. Förändringar i kundbeteenden generellt liksom konkurrenters agerande påverkar efterfrågan av olika produkter och dess lönsamhet.
Kunder och leverantörer, inklusive relationerna med dessa, är föremål för löpande lokal översyn. Koncernen har en central funktion för en omfattande omvärldsbevakning, främst inriktad på branschspecifika faktorer. Vad gäller konkurrenter genomförs riskanalys både centralt och lokalt.
Koncernen innehar ett flertal av branschens starkaste varumärken, varav flera är globala och väl kompletterar koncernens huvudvarumärke ASSA ABLOY. Till huvudvarumärket kopplas även lokala produktvarumärken successivt i en allt högre grad. ASSA ABLOYs goda rykte och anseende generellt sett är en av koncernens styrkor och utgör ett fundament för marknadsledarskap.
Aktiviteter pågår kontinuerligt i syfte att bibehålla och ytterligare förstärka ASSA ABLOYs goda rykte. Det innebär bland annat att tillse efterlevnad av ASSA ABLOYs Uppförandekod. Koden ger uttryck för koncernens höga ambitioner inom bland annat socialt hänsynstagande, engagemang och miljöhänsyn.
Operativa risker utgörs av risker direkt hänförliga till affärsverksamheten med en potentiell påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning. Till operativa risker hör legala risker, förvärv av nya verksamheter, strukturåtgärder, tillgång och prisfluktuationer på råmaterial, kundberoende med mera. Risker kring efterlevnad av lagar och förordningar samt kring finansiell rapportering och intern kontroll ingår även i denna kategori.
Hanteringen av dessa risker presenteras närmare i tabellen på sidan 58.
Treasuryavdelningen inom ASSA ABLOY ansvarar för koncernens kort- och långfristiga finansiering, finansiell cash management, valutarisker samt övrig finansiell riskhantering. Finansverksamheten är centraliserad till en treasuryavdelning som hanterar huvuddelen av alla finansiella transaktioner samt koncernens finansiella risker med ett koncernövergripande fokus.
Risker direkt hänförliga till affärsverksamheten med potentiell påverkan på resultat och finansiell ställning.
• Legala risker
Operativa risker
Finansiella risker med potentiell påverkan på resultat och finansiell ställning.
| Operativa risker | Riskhantering | Kommentar |
|---|---|---|
| Legala risker | Förväntade och genomförda förändringar i lagstiftning följs löpande upp i de länder där koncernen är verksam. |
Det bedöms vid utgången av 2009 ej finnas ute stående legala tvister som kan leda till väsentliga kostnader för koncernen. |
| En koncernövergripande legal policy är införd, vilken specificerar det juridiska ramverk inom vilken affärsverksamhet får bedrivas. |
||
| Utestående och potentiella tvister och andra legala ärenden inrapporteras regelbundet till koncernens centrala juristfunktion. |
||
| Riktlinjer kring efterlevnad av gällande konkurrenslagstiftning är införda. |
||
| Legala risker kopplade till egendom och ansvars frågor utvärderas löpande tillsammans med representanter för försäkringsbolag. |
||
| Förvärv av nya verksamheter |
Förvärv genomförs av ett antal personer med stor förvärvserfarenhet samt med stöd av konsulter inom till exempel juridiska och ekonomiska områden. |
Koncernens förvärv under 2009 redovisas i för valtningsberättelsen samt i not 30 Rörelseförvärv. |
| Förvärv genomförs i enlighet med en enhetlig och fördefinierad koncernövergripande process. Den består av fyra dokumenterade faser: strategi, utvärdering, genomförande och integration. |
||
| Omstruktureringsåtgärder | Respektive strukturprogram drivs i projektform med fastställda aktiviteter och tidplan. |
Strukturprogrammens omfattning, kostnader och besparingar presenteras mer utförligt i förvalt |
| Koncernen genomför särskilda strukturprogram, vilket innebär att en del tillverkningsenheter ändrar inriktning till i huvudsak slutmontering samt att vissa enheter läggs ned. |
De olika projekten följs upp systematiskt och på regelbunden basis. |
ningsberättelsen. |
| Prisfluktuationer och tillgång till råmaterial |
Inköp och hantering av råmaterial sker främst på divisions-/affärsenhetsnivå. |
För ytterligare information kring materialinköp, se not 7. |
| Koordinering sker med hjälp av regionala råd samt med hjälp av övergripande ansvariga för utvalda materialkomponenter. |
||
| Kundförluster | Kundfordringarna är spridda över ett stort antal kunder på ett stort antal marknader. |
Fordran på varje enskild kund är i förhållande till total kundfordran relativt liten. Risken för väsent liga kreditförluster för koncernen bedöms vara |
| Kommersiella kreditrisker hanteras lokalt på bolagsnivå och följs upp på divisionsnivå. |
begränsad. | |
| Försäkringsrisker | Ett koncernövergripande försäkringsprogram finns etablerat, främst avseende egendoms-, avbrotts-, och ansvarsrisker. Försäkringsprogram met omfattar samtliga affärsenheter. |
Koncernen bedöms i stort ha ett adekvat försäk ringsskydd och en rimlig balans mellan bedömd riskexponering och försäkringskostnad. |
| Exponeringen för ovannämnda riskområden inom koncernen regleras bland annat med hjälp av eget återförsäkringsbolag, så kallat captive. |
||
| Risker relaterade till intern kontroll avseende den |
Organisationen bedöms som förhållandevis trans parent och med tydliga ansvarsfördelningar. |
Intern kontroll och övriga relaterade frågor pre senteras mer utförligt i Bolagsstyrningsrapporten. |
| finansiella rapporteringen | Instruktioner kring ansvarsfördelning, behörig heter och andra internkontrollrutiner regleras i en handbok för intern kontroll. |
|
| Efterlevnad av internkontroll utvärderas årligen för samtliga rörelsedrivande bolag i form av själv utvärderingar och via koncernens Management Assurancefunktion. |
||
| Risker kring finansiell rapportering |
En väl etablerad controllerorganisation på både divisions- och koncernnivå analyserar och över vakar kvaliteten på finansiell rapportering. |
Se även avsnittet 'Grund för rapporternas upp rättande' i not 1. |
| En övergripande systematiserad riskbedömning av den finansiella rapporteringen sker regelbundet. |
Ytterligare information om riskhantering kring finansiell rapportering återfinns i Bolagsstyrnings rapporten. |
Ansvarsfördelning och kontrollen av koncernens finansieringsverksamhet regleras i en finanspolicy vilken årligen uppdateras och fastställs av styrelsen. Treasury har det huvudsakliga ansvaret för finansiella risker inom de ramar som finanspolicyn fastställer. I detta arbete används en stor mängd finansiella instrument. Redovisningsprinciper, riskhantering och riskexponering beskrivs mer i detalj i not 1 och not 33 samt not 24 för pensionsåtaganden.
Koncernens finansiella risker utgörs i huvudsak av finansieringsrisk, valutarisk, ränterisk, kreditrisk samt risker avseende koncernens pensionsåtaganden.
Med finansieringsrisk avses risken att finansieringen av koncernens kapitalbehov samt refinansieringen av utestående lån försvåras eller fördyras. Finansieringsrisken kan minskas genom att hålla en jämn förfalloprofil för upplåningen samt genom att upprätthålla en god kreditvärdighet. Risken minskas ytterligare via betydande outnyttjade bekräftade kreditlöften.
Eftersom ASSA ABLOY säljer sina produkter i länder över hela världen och har bolag i över 60 länder exponeras koncernen för effekter av förändringar av valutakurser. Dessa förändringar påverkar resultatet i koncernen både när utländska dotterbolags resultaträkningar omräknas till svenska kronor, så kallad omräkningsexponering, och när produkter exporteras och säljs i länder utanför tillverkningslandet, även kallad transaktionsexponering. Omräkningsexponeringen är främst relaterad till resultat i USD och EUR. Denna typ av exponering säkras inte. Valutarisken i form av transaktionsexponering, det vill säga export respektive import av varor, är relativt begränsad inom koncernen, även om den förväntas öka över tiden som ett resultat av rationaliseringar inom tillverkning och inköp. Koncernen har under 2009, i enlighet med finanspolicyn, endast säkrat en begränsad del av de löpande valutaflödena vilket innebär att valutaförändringar slår igenom direkt i affärsverksamheten.
Förändringar i valutakurser påverkar också koncernens skuldsättning och eget kapital. Skillnaden mellan de utländska dotterbolagens tillgångar och skulder i respektive utländsk valuta påverkas av valutakursförändringar och ger upphov till en omräkningsdifferens som påverkar koncernens totalresultat. En generell försvagning av SEK leder till en ökning av nettoskulden men ökar samtidigt koncernens eget kapital. Vid årsskiftet var de största utländska nettotillgångarna i USD och EUR.
När det gäller ränterisker har förändringar i räntenivån en direkt inverkan på ASSA ABLOYs räntenetto. Räntenettot påverkas också av storleken på koncernens nettoskuld och dess valutasammansättning. Nettoskulden var 11 048 MSEK (14 013) vid utgången av 2009. Skulden var främst emitterad i SEK, USD och EUR. Treasury mäter koncernens ränteexponering och beräknar resultateffekten av förändringar i räntenivån över rullande 12 månader. Förutom att ta upp lån i rörlig eller fast ränta används olika räntederivat för att justera räntekänsligheten. Vid årets utgång uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden, exklusive pensionsskulder, till cirka 26 månader (23).
Kreditrisker uppstår både inom den vanliga affärsverksamheten och genom de finansiella transaktioner Treasury genomför. Kundfordringar är spridda över ett stort antal kunder, vilket minskar kreditrisken. Kreditrisker relaterade till den operativa affärsverksamheten hanteras lokalt på bolagsnivå och följs upp på divisionsnivå.
Den finansiella riskhanteringen medför vissa motpartsrisker för ASSA ABLOY. Denna exponering uppstår bland annat genom placeringar av likviditet, via upplåning och derivatinstrument. Motpartslimiter sätts för varje finansiell motpart och följs upp löpande.
ASSA ABLOY hade vid utgången av 2009 åtaganden för pensioner och övriga ersättningar efter avslutad anställning om 4 696 MSEK (3 963). Koncernen förvaltar pensionstillgångar till ett värde av 2 817 MSEK (2 604). Pensionsavsättningar i balansräkningen uppgår till 1 118 MSEK (1 182). Förändringen av tillgångarnas och skuldernas värde från år till år beror dels på hur aktie- och räntemarknaderna utvecklas och dels på vilka aktuariella antaganden som görs. De antaganden som görs avser bland annat diskonteringsräntor och förväntade inflations- och löneökningsnivåer.
Koncernens omsättning uppgick till 34 963 MSEK (34 829). Valutaeffekter påverkade omsättningen positivt med 3 491 MSEK (16).
| % | 2008 | 2009 |
|---|---|---|
| Organisk tillväxt | 0 | –12 |
| Förvärvad tillväxt | 4 | 3 |
| Kurseffekter | 0 | 9 |
| Totalt | 4 | 0 |
Den totala omsättningsförändringen för 2009 var 0 procent (4). Den organiska tillväxten för jämförbara enheter uppgick till –12 procent (0) och förvärvade enheter bidrog positivt med 3 procent (4).
Omsättning av mekaniska lås, låssystem och tillbehör uppgick till 45 procent (46). Omsättningen av elektromekaniska och elektroniska lås har ökat till 35 procent (34) och omsättningen av säkerhetsdörrar och beslag uppgick till 20 procent (20).
Totala lönekostnader inklusive sociala kostnader och pensionskostnader uppgick till 10 133 MSEK (10 016) vilket motsvarar 29 procent (29) av omsättningen. Medelantalet anställda uppgick till 29 375 (32 723). Medelantalet anställda i moderbolaget uppgick till 94 (101).
Koncernens materialkostnader var relativt oförändrade och uppgick till 11 346 MSEK (11 329) vilket motsvarar 32 procent (32) i förhållande till omsättningen.
Övriga inköpskostnader uppgick till 6985 MSEK (7083) vilket motsvarar 20 procent (20) av omsättningen.
Avskrivningar på anläggningstillgångar uppgick till 1 014 MSEK (921) vilket motsvarar 3 procent (3) av omsättningen.
Rörelseresultatet (EBIT) exklusive omstrukturerings- och engångskostnader uppgick till 5 413 MSEK (5 526) och påverkades positivt av valutaeffekter om 643 MSEK (5). Motsvarande rörelsemarginal uppgick till 15,5 procent (15,9).
Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) exklusive omstrukturerings- och engångskostnader uppgick till 6 426 MSEK (6 447). Motsvarande marginal var 18,4 procent (18,5).
Rörelseresultatet för året har belastats med omstruktureringskostnader uppgående till 1 039 MSEK (1 180). Inklusive dessa poster uppgick rörelseresultatet (EBIT) till 4 374 MSEK (4 269) och motsvarande marginal till 12,5 procent (12,3).
Totala omstruktureringskostnader uppgick till 1 039 MSEK (1 180) av vilket nedskrivningar av tillgångar, främst maskiner och inventarier, uppgick till 124 MSEK (141).
Resterande del avser främst utbetalningar i samband med personalneddragningar.
Resultat före skatt exklusive omstrukturerings- och engångskostnader uppgick till 4 779 MSEK (4 756). Valutaeffekten uppgick till 598 MSEK (–14). Finansnettot uppgick till –634 MSEK (–770). Minskningen härrör sig främst till lägre räntenivåer och nettoskuld jämfört med 2008. Vinstmarginalen definierad som resultat före skatt i förhållande till omsättningen uppgick till 13,7 procent (13,7) exklusive omstrukturerings- och engångskostnader.
Moderbolagets resultat före skatt uppgick till 1 694 MSEK (1 589).
Koncernens skattekostnad uppgick till 1 081 MSEK (1 061), vilket motsvarar en effektiv skattesats om 29 procent (30). Årets omstruktureringsprogram har påverkat årets effektiva skattesats med 2 procentenheter (3) beroende på att uppskjuten skatt ej beaktats på vissa omstruktureringskostnader. Skattebelastningen, exklusive omstruktureringseffekter, var 27 procent (27) av resultat före skatt.
Vinst per aktie efter full utspädning exklusive omstrukturerings- och engångskostnader uppgick till 9,22 SEK (9,21).
| Resultaträkning , MSEK | Not | 20081 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter | 2, 34 | 34 829 | 34 963 |
| Kostnad för sålda varor | 34 | –21 843 | –21 780 |
| Bruttoresultat | 12 986 | 13 183 | |
| Försäljningskostnader | 34 | –5 718 | –5 836 |
| Administrationskostnader | 3, 34 | –2 067 | –1 915 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 34 | –901 | –920 |
| Övriga rörelseintäkter och -kostnader | 4 | –43 | –150 |
| Resultatandel i intressebolag | 5 | 12 | 12 |
| Rörelseresultat | 6–9, 32 | 4 269 | 4 374 |
| Finansiella intäkter | 10 | 47 | 130 |
| Finansiella kostnader | 9, 11 | –817 | –764 |
| Resultat före skatt | 3 499 | 3 740 | |
| Inkomstskatt | 12 | –1 061 | –1 081 |
| Årets resultat | 2 438 | 2 659 | |
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 2 413 | 2 626 | |
| Minoritetsintresse | 25 | 32 | |
| Vinst per aktie | |||
| före utspädning, SEK | 13 | 6,60 | 7,18 |
| efter utspädning, SEK | 13 | 6,55 | 7,06 |
| efter utspädning och exklusive jämförelsestörande poster, SEK | 13 | 9,21 | 9,22 |
| Rapport över totalresultat, MSEK | 2008 | 2009 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 2 438 | 2 659 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Omräkningsdifferens | 2 131 | –826 |
| Summa totalresultat | 4 569 | 1 833 |
| Totalresultat hänförligt till: | ||
| – Moderbolagets aktieägare | 4 525 | 1 814 |
| – Minoritetsintresse | 44 | 19 |
1 Omklassificering har skett, se vidare not 34.
ASSA ABLOY är organiserat i fem divisioner. De tre divisionerna EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika), Americas (Nord- och Sydamerika) och Asia Pacific (Asien och Oceanien) tillverkar och säljer mekaniska och elektromekaniska lås, säkerhetsdörrar och beslag på sina respektive geografiska marknader. Division Global Technologies verkar över hela världen inom produktområdena passersystem, säkert utfärdande av kort, identifieringsteknologi samt hotellås. Division Entrance Systems är en global leverantör av automatiska dörrar och service.
Omsättningen uppgick till 13 601 MSEK (13 927) med en organisk tillväxt om –12 procent (–2). Förvärvade enheter bidrog med 3 procent (4) till omsättningen. Rörelseresultatet exklusive omstrukturerings- och engångskostnader uppgick till 2 056 MSEK (2 289) med en rörelsemarginal (EBIT) om 15,1 procent (16,4). Avkastningen på sysselsatt kapital exklusive omstrukturerings- och engångskostnader uppgick till 16,9 procent (19,9). Det operativa kassaflödet före betald ränta uppgick till 2 850 MSEK (2 421).
En nedgång på bostads- och den kommersiella byggmarknaden för viktiga marknadsregioner ledde till en minskad försäljning för divisionen. Satsningar på en ytterligare ökad effektivitet och besparingar från pågående strukturprogram har till stor del motverkat den negativa effekten på rörelsemarginalen från en minskad försäljning.
Omsättningen uppgick till 9 880 MSEK (10 456) med en organisk tillväxt om –19 procent (4). Förvärvade enheter bidrog med 2 procent (2) till omsättningen. Rörelseresultatet exklusive omstruktureringskostnader uppgick till 1 925 MSEK (2 101), med en rörelsemarginal (EBIT) om 19,5 procent (20,1). Avkastningen på sysselsatt kapital exklusive omstruktureringskostnader uppgick till 20,5 procent (24,5). Det operativa kassaflödet före betald ränta uppgick till 2 677 MSEK (2 097).
Marknadsnedgången på den nordamerikanska marknaden påverkade försäljningsvolymerna negativt under året. Rörelsemarginalen kunde emellertid bibehållas på en hög nivå tack vare ett fortsatt aktivt marknadsarbete och en effektiv produktion.
Omsättningen uppgick till 3 789 MSEK (3 321) med –1 procent (0) organisk tillväxt. Förvärvade enheter bidrog med 5 procent netto (20) till omsättningen. Rörelseresultatet exklusive omstruktureringskostnader uppgick till 459 MSEK (357) med en rörelsemarginal (EBIT) om 12,1 procent (10,8). Avkastningen på sysselsatt kapital exklusive omstruktureringskostnader uppgick till 16,1 procent (13,2). Det operativa kassaflödet före betald ränta uppgick till 610 MSEK (460).
Omsättningen för jämförbara enheter var stabil för helåret. Marknadsutvecklingen var dock negativ under första delen på året, men en återgång till positiva tillväxttal skedde senare under året. Rörelsemarginal och operativt kassaflöde stärktes jämfört med föregående år.
Omsättningen uppgick till 4 766 MSEK (4 866) med en organisk tillväxt om –12 procent (0). Inga förvärv skedde under året. Rörelseresultatet exklusive omstruktureringskostnader uppgick till 766 MSEK (729) med en rörelsemarginal (EBIT) om 16,1 procent (15,0). Avkastningen på sysselsatt kapital exklusive omstruktureringskostnader uppgick till 12,9 procent (12,7). Det operativa kassaflödet före betald ränta uppgick till 1 005 MSEK (672).
Affärsenheterna HID Global ASSA ABLOY Hospitality visade båda upp en negativ organisk tillväxt, men kunde uppvisa fortsatt starka marginaler bland annat tack vare ett aktivt arbete för förbättrad effektivitet.
Omsättningen uppgick till 3 733 MSEK (3 173) med en organisk tillväxt om –3 procent (3). Förvärvade enheter bidrog med 12 procent (3) till omsättningen. Rörelseresultatet exklusive omstruktureringskostnader uppgick till 587 MSEK (453) med en rörelsemarginal (EBIT) om 15,7 procent (14,3). Avkastningen på sysselsatt kapital exklusive omstruktureringskostnader uppgick till 15,2 procent (13,8). Det operativa kassaflödet före betald ränta uppgick till 680 MSEK (399).
Efterfrågan från detaljhandeln på divisionens största marknader försvagades under året. Detta kompenserades dock i stor utsträckning av ökad efterfrågan från sjuk- och hälsovård samt från tillväxtmarknaderna. Rörelsemarginal och kassaflöde utvecklades mycket positivt.
Kostnader för koncerngemensamma funktioner som till exempel koncernledning, ekonomi och finans, inköp och koncerngemensam produktutveckling uppgick till 380 MSEK (404). I övrigt ingår elimineringar av försäljning mellan koncernens segment.
| MSEK | 20087 | EMEA1 2009 |
20087 | Americas2 2009 |
20087 | Asia Pacific3 2009 |
20087 | Global Technologies4 2009 |
20087 | Entrance Systems 2009 |
20087 | Övrigt 2009 |
20087 | Totalt 2009 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning, externt Omsättning, internt |
13 517 410 |
13 275 327 |
10 415 41 |
9 831 49 |
3 031 290 |
3 507 282 |
4 730 136 |
4 664 102 |
3 134 39 |
3 685 47 |
– –915 |
– –807 |
34 829 | 34 963 |
| Omsättning Organisk tillväxt Resultatandel i intressebolag |
13 927 –2% 3 |
13 601 –12% 4 |
10 456 4% 9 |
9 880 –19% 8 |
3 321 0% – |
3 789 –1% – |
4 866 0% – |
4 766 –12% – |
3 173 3% – |
3 733 –3% – |
–915 – – |
–807 – – |
34 829 0% 12 |
34 963 –12% 12 |
| Rörelseresultat (EBIT) exklusive jämförelsestörande poster Rörelsemarginal (EBIT) exklusive jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster6 |
2 289 16,4% –863 |
2 056 15,1% –789 |
2 101 20,1% –77 |
1 925 19,5% – |
357 10,8% –65 |
459 12,1% –2 |
729 15,0% –149 |
766 16,1% –167 |
453 14,3% –103 |
587 15,7% –81 |
–404 – – |
–380 – – |
5 526 15,9% –1 257 |
5 413 15,5% –1 039 |
| Rörelseresultat (EBIT) Rörelsemarginal (EBIT) Finansnetto Inkomstskatt |
1 426 10,2% |
1 267 9,3% |
2 024 19,4% |
1 925 19,5% |
293 8,8% |
457 12,1% |
580 11,9% |
599 12,6% |
350 11,0% |
506 13,6% |
–404 – |
–380 – |
4 269 12,3% –770 –1 061 |
4 374 12,5% –634 –1 081 |
| Årets resultat | 2 438 | 2 659 | ||||||||||||
| Sysselsatt kapital – varav goodwill |
12 306 5 766 |
9 814 5 540 |
9 639 6 236 |
8 687 6 003 |
2 768 1 628 |
2 768 1 536 |
6 112 4 275 |
5 464 4 030 |
3 425 2 763 |
4 116 3 223 |
–1 400 – |
–467 – |
32 850 20 669 |
30 382 20 333 |
| – varav övriga immateriella och materiella anläggningstillgångar – varav aktier och andelar |
3 450 | 3 097 | 1 944 | 1 757 | 914 | 933 | 1 282 | 1 138 | 207 | 485 | 148 | 130 | 7 945 | 7 541 |
| i intressebolag Avkastning på sysselsatt kapital exklusive jämförelsestörande poster |
31 19,9% |
39 16,9% |
2 24,5% |
– 20,5% |
5 13,2% |
– 16,1% |
– 12,7% |
– 12,9% |
– 13,8% |
– 15,2% |
– – |
– – |
38 17,2% |
39 16,2% |
| Rörelseresultat (EBIT) Omstruktureringskostnader Avskrivningar Investeringar i anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Förändring av rörelsekapitalet |
1 426 786 455 –403 75 82 |
1 267 789 473 –358 77 602 |
2 024 77 205 –235 21 5 |
1 925 – 236 –138 4 649 |
293 65 80 –107 9 120 |
457 2 99 –90 10 132 |
580 149 136 –152 23 –64 |
599 167 156 –190 63 211 |
350 103 37 –37 6 –60 |
506 81 38 –41 8 88 |
–404 – 8 –29 – –88 |
–380 – 11 –9 – –222 |
4 269 1 180 921 –962 133 –5 |
4 374 1 039 1 014 –825 161 1 460 |
| Kassaflöde5 | 2 421 | 2 850 | 2 097 | 2 677 | 460 | 610 | 672 | 1 005 | 399 | 680 | 5 536 | 7 222 | ||
| Ej kassaflödespåverkande poster Erlagd och erhållen ränta |
–49 –718 |
127 –507 |
–49 –718 |
127 –507 |
||||||||||
| Operativt kassaflöde5 | 4 769 | 6 843 | ||||||||||||
| Medelantal anställda | 11 903 | 10 138 | 8 573 | 6 897 | 7 065 | 7 560 | 2 811 | 2 416 | 2 260 | 2 253 | 111 | 112 | 32 723 | 29 375 |
1 Europa, Mellanöstern och Afrika.
2 Nord- och Sydamerika.
3 Asien, Australien och Nya Zeeland.
4 ASSA ABLOY Hospitality och
HID Global.
5 Exklusive betalning avseende omstrukturering.
De olika segmenten genererar sina intäkter från tillverkning och försäljning av mekaniska, elektromekaniska och elektroniska lås, låssystem och tillbehör samt säkerhetsdörrar och beslag.
Omsättningens fördelning baseras på försäljning till kund i respektive land. Försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor.
För mer information om försäljning se vidare not 2.
| MSEK | 2008 | 2009 |
|---|---|---|
| Sysselsatt kapital | 32 850 | 30 382 |
| – varav goodwill | 20 669 | 20 333 |
| Nettoskuld | 14 013 | 11 048 |
| Eget kapital | 18 838 | 19 334 |
| – varav minoritetsintresse | 163 | 162 |
Det sysselsatta kapitalet i koncernen, beräknat som totala tillgångar reducerat med räntebärande tillgångar och icke räntebärande skulder inklusive uppskjuten skatteskuld, uppgick till 30 382 MSEK (32 850). Avkastningen på sysselsatt kapital exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 16,2 procent (17,2).
Immateriella tillgångar uppgick till 22 324 MSEK (22 662). Minskningen förklaras huvudsakligen av negativa valutaeffekter som överstiger effekter från genomförda förvärv. Under året har goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod tillkommit med en preliminär värdering om 800 MSEK. En värderingsmodell, baserad på diskonterade framtida kassaflöden, används för att utvärdera eventuella nedskrivningsbehov av goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod.
Materiella anläggningstillgångar uppgick till 5 550 MSEK (5 952). Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar reducerat med försäljning av materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgick till 664 MSEK (829). Avskrivningar uppgick till 1 014 MSEK (921).
Kundfordringar uppgick till 5 618 MSEK (6 372) och varulagret uppgick till 4 349 MSEK (5 383). Genomsnittlig kredittid för kundfordringar uppgick till 55 dagar (52). Varulagrets genomloppstid uppgick till 97 dagar (105). Ett systematiskt arbete pågår inom koncernen för att öka kapitaleffektiviteten.
Nettoskuldsättningen uppgick till 11 048 MSEK (14 013) varav 1 118 MSEK (1 182) utgjordes av pensionsförpliktelser och övriga ersättningar efter avslutad anställning. Nettoskulden har ökat genom förvärv och utdelning till aktieägarna samt reducerats av ett fortsatt starkt positivt operativt kassaflöde. Nettominskningen härrör sig främst till en fortsatt god resultatutveckling samt ett väsentligt frigörande av rörelsekapital.
Koncernens långfristiga lånefinansiering utgörs huvudsakligen av Private Placement-program i USA uppgående till 630 MUSD (630), GMTN-program om 3 292 MSEK (0), Incentiveprogram om 138 MEUR (138) samt bilateralt banklån uppgående till 1 000 MSEK (1 000).
Under året har långfristig finansiering om totalt 3 384 MSEK tagits upp i form av upplåning på kapitalmarknaden enligt följande:
Dessa ersätter långfristig finansiering om 2 601 MSEK som förfallit under året men har även ersatt en del kortfristig finansiering för att förlänga förfallostrukturen.
Koncernens kortfristiga lånefinansiering utgörs huvudsakligen av Commercial paper-program om maximalt 1000 MUSD (1000) respektive 5000MSEK (5000). Vid årsskiftet utnyttjades Commercial paper-programmen med 632MSEK (3215). Därutöver finns väsentliga kreditlöften främst i form av ett Multi-Currency-Revolving-Credit-avtal (MCRF) på maximalt 1100MEUR (1100), vilka vid årsskiftet inte utnyttjats.
Räntetäckningsgraden, beräknad som resultat före skatt ökat med räntenetto dividerat med räntenetto uppgick till 7,2 (5,7). Räntebindningen har i stort sett varit oförändrad under året, med genomsnittliga löptider uppgående till 25 månader (23) vid årsskiftet.
Likvida medel uppgick till 2 235 MSEK (1 931). De likvida medlen är placerade i banker med hög kreditvärdighet.
Vissa av ASSA ABLOYs större finansieringsavtal innehåller en sedvanlig så kallad "Change of Control"-klausul. Klausulen innebär att långivarna äger rätt att, under vissa förutsättningar påkalla omförhandlingar av villkoren eller säga upp avtalen om kontrollen över bolaget förändras. De obligationer som har givits ut under året har tagits upp i moderbolaget.
Koncernens eget kapital uppgick vid årets slut till 19 334 MSEK (18 838). Avkastningen på eget kapital uppgick till 12,7 procent (12,8). Soliditeten uppgick till 45,4 procent (41,9). Skuldsättningsgraden, beräknad som nettoskuldsättning dividerad med eget kapital, uppgick till 0,57 (0,74).
| MSEK | Not | 2008 | 2009 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | 14 | 22 662 | 22 324 |
| Materiella anläggningstillgångar | 15 | 5 952 | 5 550 |
| Andelar i intressebolag | 17 | 38 | 39 |
| Övriga finansiella tillgångar | 19 | 317 | 334 |
| Uppskjutna skattefordringar | 18 | 757 | 814 |
| Summa anläggningstillgångar | 29 726 | 29 061 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 20 | 5 383 | 4 349 |
| Kundfordringar | 21 | 6 372 | 5 618 |
| Aktuella skattefordringar | 249 | 231 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 479 | 541 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 485 | 399 | |
| Derivatinstrument | 33 | 277 | 100 |
| Kortfristiga placeringar | 33 | 58 | 84 |
| Likvida medel | 33 | 1 931 | 2 235 |
| Summa omsättningstillgångar | 15 234 | 13 557 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 44 960 | 42 618 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Moderbolagets aktieägare | |||
| Aktiekapital | 23 | 366 | 366 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 8 887 | 8 887 | |
| Omräkningsdifferens | 1 572 | 760 | |
| Balanserade vinstmedel | 7 850 | 9 159 | |
| Minoritetsintresse | 18 675 163 |
19 172 162 |
|
| Summa eget kapital | 18 838 | 19 334 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga lån | 33 | 6 248 | 9 263 |
| Konvertibelt förlagslån | 33 | 1 518 | 1 429 |
| Uppskjutna skatteskulder | 18 | 56 | 63 |
| Pensionsavsättningar | 24 | 1 182 | 1 118 |
| Övriga långfristiga avsättningar | 25 | 1 453 | 1 829 |
| Övriga långfristiga skulder | 33 | 151 | 176 |
| Summa långfristiga skulder | 10 608 | 13 878 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga lån | 33 | 6 400 | 1 869 |
| Konvertibelt förlagslån | 33 | 1 096 | – |
| Derivatinstrument | 33 | 92 | 32 |
| Leverantörsskulder | 2 909 | 2 682 | |
| Aktuella skatteskulder | 377 | 324 | |
| Kortfristiga avsättningar | 25 | 787 | 726 |
| Övriga kortfristiga skulder | 26 | 729 | 895 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 27 | 3 124 | 2 878 |
| Summa kortfristiga skulder | 15 514 | 9 406 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 44 960 | 42 618 |
| MSEK | 2008 | 2009 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat (EBIT) | 4 269 | 4 374 |
| Omstruktureringskostnader | 1 180 | 1 039 |
| Avskrivningar | 921 | 1 014 |
| Rörelsens nettoinvesteringar | –829 | –664 |
| Förändring av rörelsekapital | –5 | 1 460 |
| Erlagd och erhållen ränta | –718 | –507 |
| Ej kassaflödespåverkande poster | –49 | 127 |
| Operativt kassaflöde1 | 4 769 | 6 843 |
| Operativt kassaflöde/ Resultat före skatt |
1,022 | 1,432 |
1 Exklusive omstruktureringsbetalningar.
2 Exklusive omstruktureringskostnader.
Koncernens operativa kassaflöde uppgick till 6 843 MSEK (4 769) vilket motsvarar 143 procent (102) av resultat före skatt exklusive omstruktureringskostnader. Moderbolagets kassaflöde uppgick till –1 MSEK (1).
Direkta nettoinvesteringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgick till 664 MSEK (829), vilket motsvarar 65 procent (90) av avskrivningarna på immateriella och materiella anläggningstillgångar. Den låga nettoinvesteringsnivån förklaras till en del av koncernens långsiktiga arbete med rationalisering av produktionsstrukturen.
| MSEK | 2008 | 2009 |
|---|---|---|
| Varulager | –144 | 987 |
| Kundfordringar | 38 | 806 |
| Leverantörsskulder | –59 | –232 |
| Övrigt rörelsekapital | 160 | –102 |
| Förändring i rörelsekapital | –5 | 1 460 |
Varulagrets genomloppstid uppgick vid årets slut till 97 dagar (105). Kapitalbindning i varulager och kundfordringar har minskat väsentligt under året, vilket ökade kassaflödet med 1 793 MSEK (–106) sammantaget. Den minskade kapitalbindningen i kundfordringar är hänförlig till en svagare försäljning under året.
| MSEK | 2008 | 2009 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från löpande verksamhet |
4 369 | 5 924 |
| Omstruktureringsbetalningar | 485 | 676 |
| Rörelsens nettoinvesteringar | –829 | –664 |
| Återläggning av betald skatt | 742 | 907 |
| Operativt kassaflöde | 4 769 | 6 843 |
Total köpeskilling för årets investeringar i dotterbolag uppgick till 1 107 MSEK (2 030). Förvärvad kassa uppgick till 50 MSEK (58).
Nettoskulden har främst påverkats av det starkt positiva operativa kassaflödet, utdelning till aktieägarna, förvärv samt valutaeffekter.
| MSEK | 2008 | 2009 |
|---|---|---|
| Nettoskuld vid årets början | 12 953 | 14 013 |
| Operativt kassaflöde | –4 769 | –6 843 |
| Strukturbetalningar | 485 | 676 |
| Betald skatt | 742 | 907 |
| Förvärv/Avyttringar | 1 819 | 1 171 |
| Utdelning | 1 317 | 1 317 |
| Omräkningsdifferens | 1 466 | –193 |
| Nettoskuld vid årets slut | 14 013 | 11 048 |
| MSEK | Not | 2008 | 2009 |
|---|---|---|---|
| LÖPANDE VERKSAMHET | |||
| Rörelseresultat | 4 269 | 4 374 | |
| Avskrivningar | 8 | 921 | 1 014 |
| Återläggning av omstruktureringskostnader | 1 180 | 1 039 | |
| Omstruktureringsbetalningar | –485 | –676 | |
| Övriga ej kassaflödespåverkande poster | 31 | –49 | 127 |
| Kassaflöde före räntor och skatt | 5 836 | 5 878 | |
| Erlagd ränta | –732 | –596 | |
| Erhållen ränta | 14 | 89 | |
| Betald inkomstskatt | –742 | –907 | |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 4 376 | 4 464 | |
| Förändring av rörelsekapitalet | 31 | –5 | 1 460 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 4 369 | 5 924 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHET | |||
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar | 14, 15 | –962 | –825 |
| Försäljningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar Investeringar i dotterbolag |
14, 15 31 |
133 –1 831 |
161 –1 077 |
| Avyttringar av dotterbolag | 31 | – | –71 |
| Övriga investeringar | 31 | 12 | –23 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –2 648 | –1 835 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | |||
| Utdelning | –1 317 | –1 317 | |
| Upptagna långfristiga lån | 1 000 | 3 384 | |
| Amortering av ursprungligen långfristiga lån | – | –2 601 | |
| Övriga upptagna lån och amorteringar netto | –994 | –3 207 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | –1 311 | – 3 741 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | 410 | 348 | |
| LIKVIDA MEDEL | |||
| Likvida medel vid årets början | 1 338 | 1 931 | |
| Årets kassaflöde | 410 | 348 | |
| Omräkningsdifferens i likvida medel | 183 | –44 | |
| Likvida medel vid årets slut | 33 | 1 931 | 2 235 |
| Övrigt Aktie tillskjutet Omräknings Balanserade Minoritets MSEK Not kapital kapital differens vinstmedel intresse Totalt Ingående balans 2008-01-01 23 366 8 887 –540 6 754 201 15 668 Summa totalresultat 2 112 2 413 44 4 569 Utdelning avseende 2007 23 –1 317 –1 317 Minoritetsintresse, netto –82 –82 Utgående balans 2008-12-31 23 366 8 887 1 572 7 850 163 18 838 Ingående balans 2009-01-01 23 366 8 887 1 572 7 850 163 18 838 Summa totalresultat –812 2 626 19 1 833 Utdelning avseende 2008 23 –1 317 –1 317 Minoritetsintresse, netto –20 –20 |
Moderbolagets aktieägare | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgående balans 2009-12-31 23 366 8 887 760 9 159 162 19 334 |
När cancerkliniken Smilow Cancer Hospital öppnades vid sjukhuset Yale-New Haven, Connecticut, USA, hade man en tydlig vision: att samla de bästa läkarna och forskarna på samma ställe för att bättre kunna förebygga, diagnostisera och behandla cancer och samtidigt tillgodose patienternas behov i en vårdande miljö.
Arkitekter, inredare och sjukvårdsexperter samarbetade för att skapa en miljö som hjälper patienterna att fokusera på behandlingen och vägen tillbaka till ett friskt liv. Genom hela den fjorton våningar höga byggnaden blandas estetiska element med funktionella behov. En fantastisk detalj är den rogivande takterrassen, där det till och med finns träd och en liten bäck. Här har man placerat ut bänkar där patienterna kan slå sig ner och sitta och njuta av utsikten över staden och
havet. I sjukhusets två våningar höga glasentré välkomnas patienter och besökare av ett vattenfall i granit.
Säkerhetslösningarna från den lokala leverantören ASSA ABLOY Door Security Solutions ger en känsla av trygghet och säkerhet, vilket ytterligare förstärker den lugna miljön i sjukhuset. ASSA ABLOY har installerat ett komplett paket med dörrlösningar som omfattar karmar, dörrar och beslag från Curries, McKinney, Rixson, Rockwood och Sargent.
Vissa av dörrarna öppnas och stängs med hjälp av elektromekaniska utrymningsbeslag, och en del dörrar är utrustade med pivågångjärn och dörrhandtag. Allt för att skapa en vacker och funktionell miljö där patienterna kan få bästa möjliga behandling och återhämtning.
Moderbolagets resultaträkning
| MSEK | Not | 2008 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Administrationskostnader | 3, 6, 8, 9 | –554 | –610 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 6, 8, 9 | –229 | –222 |
| Övriga rörelseintäkter och -kostnader | 4 | 1 775 | 1 398 |
| Rörelseresultat | 9, 32 | 992 | 566 |
| Finansiella intäkter | 10 | 1 443 | 1 365 |
| Finansiella kostnader | 9, 11 | –846 | –237 |
| Resultat före skatt | 1 589 | 1 694 | |
| Inkomstskatt | 12 | –435 | –158 |
| Årets resultat | 1 154 | 1 536 |
Moderbolagets balansräkning
| MSEK | Not | 2008 | 2009 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 14 | 506 | 321 |
| Materiella anläggningstillgångar | 15 | 4 | 3 |
| Aktier i dotterbolag | 16 | 16 061 | 19 115 |
| Fordringar hos dotterbolag | 2 624 | – | |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | 19 | 79 | 34 |
| Summa anläggningstillgångar | 19 274 | 19 473 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordringar hos dotterbolag | 15 268 | 4 118 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 36 | 28 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 24 | 30 | |
| Kassa och bank | 1 | 0 | |
| Summa omsättningstillgångar | 15 329 | 4 176 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 34 603 | 23 649 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 22 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 23 | 366 | 366 |
| Reservfond | 8 905 | 8 905 | |
| Fond för verkligt värde | 408 | – | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserade vinstmedel | 2 943 | 2 343 | |
| Årets resultat | 1 154 | 1 536 | |
| Summa eget kapital | 13 776 | 13 150 | |
| Avsättningar | |||
| Övriga avsättningar | 25 | 58 | 5 |
| Summa avsättningar | 58 | 5 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga lån | 33 | 1 000 | 4 291 |
| Konvertibelt förlagslån | 33 | 1 517 | 1 429 |
| Långfristiga skulder till dotterbolag | 2 624 | – | |
| Övriga långfristiga skulder | 4 | – | |
| Summa långfristiga skulder | 5 145 | 5 720 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga lån | 33 | 2 224 | 681 |
| Konvertibelt förlagslån | 33 | 1 096 | – |
| Leverantörsskulder | 18 | 20 | |
| Kortfristiga skulder till dotterbolag | 12 123 | 3 906 | |
| Aktuella skatteskulder | 31 | 16 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 16 | 6 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 27 | 116 | 145 |
| Summa kortfristiga skulder | 15 624 | 4 774 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 34 603 | 23 649 | |
| Ställda säkerheter | 29 | Inga | Inga |
| Ansvarsförbindelser | 28 | 8 501 | 7 472 |
| MSEK | Not | 2008 | 2009 |
|---|---|---|---|
| LÖPANDE VERKSAMHET | |||
| Rörelseresultat | 992 | 566 | |
| Avskrivningar | 8 | 188 | 183 |
| Kassaflöde före räntor och skatt | 1 180 | 749 | |
| Erlagd och erhållen ränta | 160 | 45 | |
| Erhållen utdelning | 555 | 898 | |
| Erlagd och erhållen inkomstskatt | 20 | –29 | |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 1 915 | 1 663 | |
| Förändring av rörelsekapital | –819 | –4 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 1 096 | 1 659 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHET | |||
| Investeringar i materiella- och immateriella anläggningstillgångar | 0 | –1 | |
| Försäljningar av materiella- och immateriella anläggningstillgångar | 0 | 4 | |
| Investeringar i dotterbolag | –1 560 | –1 439 | |
| Övriga investeringar | 0 | 23 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –1 560 | –1 413 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | |||
| Utdelning | –1 317 | – 1 317 | |
| Upptagna lån | 2 450 | 5 859 | |
| Amortering av lån | –668 | –4 789 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 465 | –247 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | 1 | –1 | |
| LIKVIDA MEDEL | |||
| Likvida medel vid årets början | 0 | 1 | |
| Årets kassaflöde | 1 | –1 | |
| Likvida medel vid årets slut | 1 | 0 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Aktie kapital |
Reserv fond |
Fond för verkligt värde |
Balanserade vinstmedel |
Totalt |
| Ingående balans 2008-01-01 | 366 | 8 905 | 142 | 5 340 | 14 753 | |
| Värdeförändringar, finansiella instrument | 266 | 266 | ||||
| Lämnade/erhållna koncernbidrag | –1 500 | –1 500 | ||||
| Skatteeffekt koncernbidrag | 420 | 420 | ||||
| Årets resultat enligt resultaträkningen | 1 154 | 1 154 | ||||
| Utdelning avseende 2007 | 23 | –1 317 | –1 317 | |||
| Utgående balans 2008-12-31 | 23 | 366 | 8 905 | 408 | 4 097 | 13 776 |
| Ingående balans 2009-01-01 | 366 | 8 905 | 408 | 4 097 | 13 776 | |
| Värdeförändringar, finansiella instrument | –408 | –408 | ||||
| Lämnade/erhållna koncernbidrag | –594 | –594 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Skatteeffekt koncernbidrag | 157 | 157 | ||||
| Årets resultat enligt resultaträkningen | 1 536 | 1 536 | ||||
| Utdelning avseende 2008 | 23 | –1 317 | –1 317 | |||
| Utgående balans 2009-12-31 | 23 | 366 | 8 905 | – | 3 879 | 13 150 |
ASSA ABLOY tillämpar International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av Europeiska Unionen (EU) samt årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rap‑ portering RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Redovisningsprinciperna baseras på de per 2009‑12‑31 antagna IFRS och har tillämpats på alla presen‑ terade år, om inte annat anges. I det följande presenteras de viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upp‑ rättandet av de finansiella rapporterna, vilka utgörs av den information som lämnas på sidorna 54–104.
ASSA ABLOYs koncernredovisning har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder, IFRS, såsom de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värde‑ rade till verkligt värde via resultaträkningen.
Upprättandet av finansiella rapporter kräver att kvalifice‑ rade uppskattningar och bedömningar görs för redovis‑ ningsändamål. Dessutom gör ledningen bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. Upp‑ skattningar och bedömningar kan påverka såväl resultaträk‑ ning och balansräkning som tilläggsinformation som lämnas i de finansiella rapporterna. Således kan förändringar i upp‑ skattningar och bedömningar leda till ändringar i den finan‑ siella rapporteringen.
Uppskattningar och bedömningar spelar en viktig roll bland annat vid värderingen av poster såsom identifierbara tillgångar och skulder vid förvärv liksom vid nedskrivnings‑ prövning av goodwill och andra tillgångar, vid fastställandet av aktuariella antaganden för beräkning av ersättningar till anställda, andra avsättningar samt vid värdering av upp‑ skjutna skatter. Uppskattningar och bedömningar utvärde‑ ras löpande och baseras på såväl historisk erfarenhet som rimliga förväntningar på framtiden.
För koncernen bedöms de uppskattningar och bedöm‑ ningar som görs i samband med nedskrivningsprövning på goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod vara av mest väsentlig betydelse för koncern‑ redovisningen. Koncernen prövar årligen om det föreligger nedskrivningsbehov på redovisade värden. Återvinningsvär‑ den på kassagenererande enheter fastställs genom beräkning av nyttjandevärden. Beräkningarna baseras på vissa antagan‑ den om framtiden vilka för koncernen är förenade med risk för materiella justeringar i redovisade värden under det kom‑ mande räkenskapsåret. Väsentliga antaganden och effekter av rimliga förändringar av dessa framgår av not 14.
Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen Koncernen har tillämpat följande nya och ändrade IFRS från 1 januari 2009.
• IFRS 7 Finansiella instrument – Upplysningar (ändring). Ändringen kräver utökade upplysningar om värdering till verkligt värde och likviditetsrisk. I synnerhet kräver änd‑ ringen upplysning om värdering till verkligt värde per nivå i en värderingshierarki. Eftersom denna ändring endast medför ytterligare upplysningar, har den ingen påverkan på resultat per aktie.
Följande IFRS och ändringar till befintliga IFRS har publice‑ rats men ännu ej trätt i kraft och har inte tillämpats vid upp‑ rättandet av de finansiella rapporterna.
Ledningen analyserar vilken inverkan de nya och ändrade IFRS kommer att få på de finansiella rapporterna. Ändring‑ arna i IFRS 3 och IAS27 är de som huvudsakligen bedöms relevanta för koncernen och kommer således att leda till vissa förändringar i de finansiella rapporterna. Samtliga änd‑ ringar sker med tillämpning framåt och kommer således inte att påverka rapporter som upprättats före respektive ikraft‑ trädande. Ändringarna i IAS 27 påverkar redovisningen av minoritetsintressen i framtida transaktioner. IFRS 3 kommer att påverka redovisningen av framtida förvärv med avseende på redovisningen av transaktionskostnader, villkorade köpe‑ skillingar och successiva förvärv. Transaktionskostnader avseende pågående förvärv har redovisats som en tillgång fram till 31 december 2009. I övrigt bedöms för närvarande ingen av de ovan nämnda nya och ändrade IFRS komma att ha en väsentlig inverkan på koncernredovisningen.
Koncernen har genomfört en omklassificering som berör direkta distributionskostnader och avskrivningar på aktive‑ rade produktutvecklingsutgifter. Anledningen är att ge en rättvisande bild av dels fördelningen mellan direkta och indirekta kostnader och dels produktutvecklingskostnader. För att åstadkomma jämförbarhet har räkningarna för 2008 och 2009 justerats. Omklassificeringen innebär flytt av direkta distributionskostnader från försäljnings- och admi‑ nistrationskostnader och i förekommande fall från omsätt‑ ning till kostnad sålda varor. Vidare har avskrivningar för produktutveckling flyttats från kostnad sålda varor till för‑ säljnings- och administrationskostnader. Båda dessa juste‑ ringar påverkar bruttoresultatet. Effekterna anges i not 34. Rörelseresultatet påverkas inte.
Koncernredovisningen omfattar ASSA ABLOY AB (moder‑ bolaget) och bolag i vilka moderbolaget vid periodens slut, direkt eller indirekt, innehar mer än 50 procent av röstvär‑ det samt bolag över vilka moderbolaget på annat sätt har ett bestämmande inflytande, till exempel genom rätten att utforma finansiella och operativa strategier. Under året för‑ värvade bolag ingår i koncernredovisningen med värden från och med tidpunkten då bestämmande inflytande upp‑ kommit. Under året sålda bolag ingår i koncernredovis‑ ningen fram till den tidpunkt då bestämmande inflytande upphört.
Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvs‑ metoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet på aktier i dotterföretag eliminerats mot deras egna kapital vid för‑ värvstillfället. Det egna kapitalet i dotterföretagen bestäms därvid utifrån en marknadsmässig värdering av tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser vid förvärvstidpunkten. I koncernens egna kapital inkluderas således endast den del av det egna kapitalet i dotterföretagen som uppkommit efter förvärvstidpunkten. En positiv skillnad mellan anskaff‑ ningsvärdet på aktier i dotterföretag och verkligt värde på koncernens andel av förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. En eventuell negativ skillnad, negativ good‑ will, intäktsförs omedelbart efter fastställande.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföre‑ tag elimineras i koncernredovisningen.
Minoritetsintressen baseras på dotterföretagens bokslut med beaktande av verkligt värdejusteringar enligt upprät‑ tad förvärvsanalys. Minoritetens andel i dotterföretags resultat redovisas i resultaträkningen, där nettoresultatet fördelas på moderbolagets aktieägare samt minoritetsin‑ tressen. Minoritetens andel i dotterföretags eget kapital redovisas separat inom koncernens eget kapital. Transaktio‑ ner med minoritetsaktieägare redovisas som transaktioner med tredje part.
Som intresseföretag betraktas bolag som inte är dotterföre‑ tag och över vilka koncernen har ett betydande (men inte bestämmande) inflytande. Vanligtvis avses företag där inne‑ havet omfattar mellan 20 och 50 procent av rösterna.
Andelar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandels‑ metoden. I koncernens balansräkning redovisas innehaven av intresseföretag till anskaffningsvärde och det redovisade värdet justeras för andelen i intresseföretagens resultat efter förvärvstillfället. Utdelningar från intresseföretag redovisas som en reduktion av innehavens redovisade värde. Andelen i intresseföretagens resultat redovisas inom rörelseresultatet i koncernresultaträkningen då innehaven är rörelsebetingade.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstäm‑ mer med den interna rapportering som lämnas till den hög‑ ste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. Divisionerna utgör den operationella strukturen för intern kontroll och rapportering samt utgör koncernens segment för extern finansiell rapportering. Koncernens verksamhet är organisatoriskt uppdelad i fem divisioner. Tre divisioner baseras på produkter som säljs på lokala marknader inom respektive division: EMEA, Americas och Asia Pacific. Global Technologies och Entrance Systems utgörs av produkter som säljs på den globala marknaden.
Funktionell valuta motsvarar lokal valuta i respektive land där koncernbolagen bedriver verksamhet. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta genom tillämpning av de valutakurser som gäller på transaktions‑ dagen. Valutakursvinster och -förluster som uppstår vid betalning av transaktioner i utländsk valuta, liksom vid omräkning av monetära balansposter i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas normalt i resultaträkningen. Undantag utgör transaktioner relaterade till kvalificerade säkringar av kassaflöden som redovisas i totalresultatet. Fordringar och skulder värderas till balansdagens kurs.
Vid omräkning av utländska dotterföretags bokslut, som upprättats i funktionell valuta som avviker från koncernens rapportvaluta, omräknas alla balansposter utom nettore‑ sultatet till balansdagens kurs och nettoresultatet omräk‑ nas till genomsnittskurs. Resultaträkningen omräknas till genomsnittskurs för perioden. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av utländska dotterföretag redovisas i omräkningsdifferensen i totalresultatet.
Kurserna, i förhållande till koncernens rapporterings‑ valuta (SEK), på de i koncernen ingående valutorna i vägda genomsnitt respektive per balansdagen framgår av följ‑ ande tabell.
Not 1 forts.
| Genomsnittskurs | Slutkurs | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Land | Valuta | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 |
| Argentina | ARS | 2,08 | 2,06 | 2,25 | 1,88 |
| Australien | AUD | 5,55 | 5,98 | 5,38 | 6,42 |
| Brasilien | BRL | 3,62 | 3,80 | 3,26 | 4,13 |
| Kanada | CAD | 6,20 | 6,68 | 6,30 | 6,86 |
| Schweiz | CHF | 6,11 | 7,05 | 7,37 | 6,94 |
| Chile | CLP | 0,012 | 0,014 | 0,012 | 0,014 |
| Kina | CNY | 0,94 | 1,12 | 1,14 | 1,05 |
| Tjeckien | CZK | 0,38 | 0,40 | 0,41 | 0,39 |
| Danmark | DKK | 1,29 | 1,43 | 1,47 | 1,39 |
| Estland | EEK | 0,62 | 0,68 | 0,70 | 0,66 |
| Euroland | EUR | 9,65 | 10,63 | 10,96 | 10,32 |
| Storbritannien | GBP | 12,11 | 11,85 | 11,27 | 11,44 |
| Hongkong | HKD | 0,85 | 0,99 | 1,00 | 0,93 |
| Ungern | HUF | 0,039 | 0,038 | 0,041 | 0,038 |
| Israel | ILS | 1,83 | 1,95 | 2,02 | 1,89 |
| Kenya | KES | 0,095 | 0,099 | 0,099 | 0,095 |
| Korea | KRW | 0,0060 | 0,0060 | 0,0062 | 0,0062 |
| Litauen | LTL | 2,80 | 3,08 | 3,17 | 2,99 |
| Mexiko | MXN | 0,59 | 0,56 | 0,57 | 0,55 |
| Malaysia | MYR | 1,98 | 2,17 | 2,22 | 2,10 |
| Norge | NOK | 1,17 | 1,21 | 1,11 | 1,24 |
| Nya Zeeland | NZD | 4,66 | 4,80 | 4,53 | 5,15 |
| Polen | PLN | 2,74 | 2,46 | 2,64 | 2,50 |
| Ryssland | RUB | 0,26 | 0,24 | 0,26 | 0,24 |
| Singapore | SGD | 4,65 | 5,25 | 5,39 | 5,12 |
| Slovenien | SIT | 0,039 | – | 0,038 | – |
| Slovakien | SKK | 0,31 | – | 0,36 | – |
| Thailand | THB | 0,20 | 0,22 | 0,22 | 0,22 |
| USA | USD | 6,59 | 7,63 | 7,78 | 7,19 |
| Sydafrika | ZAR | 0,81 | 0,92 | 0,82 | 0,97 |
Intäkter omfattar det verkliga värdet av sålda varor exklusive mervärdesskatt och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Koncernens försäljningsintäkter utgörs huvudsakligen av produktförsäljning. Service relaterad till sålda produkter utgör en mycket begränsad del av intäk‑ terna. Intäktsredovisning vid försäljning av koncernens pro‑ dukter görs när alla väsentliga risker och fördelar förknippade med ägandet har överförts till köparen i enlighet med gäl‑ lande försäljningsvillkor, normalt vid leverans. Om produkten kräver installation hos kund sker intäktsredovisning när instal‑ lationen slutförts. Intäkter från servicekontrakt intäktsförs löpande över kontraktstiden. I den mån det förekommer längre installationer tillämpas successiv vinstavräkning.
Transaktioner mellan koncernbolag sker på affärsmässiga grunder och därmed till marknadspriser. Koncernintern för‑ säljning elimineras ur koncernresultaträkningen och resultat som uppkommer vid försäljning mellan koncernbolag har eliminerats i sin helhet.
Ekonomiska bidrag och stöd från stater, myndigheter eller liknande redovisas när det föreligger rimlig säkerhet att före‑ taget kommer att uppfylla villkor förknippade med bidragen samt att bidrag kommer att erhållas. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas genom att bidraget reducerar tillgång‑ ens redovisade värde.
Utgifter för forskning kostnadsförs när de uppkommer. Utgifter för utvecklingsarbeten redovisas i balansräkningen i den omfattning som dessa utgifter förväntas generera fram‑ tida ekonomiska fördelar för koncernen samt under förut‑ sättning att de ekonomiska fördelarna kan mätas på ett till‑ förlitligt sätt.
Aktiverade utgifter för utvecklingsarbeten avskrivs över bedömd nyttjandeperiod. Sådana immateriella tillgångar som ännu ej tagits i bruk prövas årligen för nedskrivning. Utgifter för vidareutveckling av befintliga produkter kost‑ nadsförs när de uppkommer.
Lånekostnader är räntor och andra kostnader som uppkom‑ mer i samband med upplåning. Lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en kva‑ lificerad tillgång (en tillgång som med nödvändighet tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd använd‑ ning eller försäljning) inräknas i tillgångens anskaffnings‑ värde. Andra lånekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig.
Redovisningen av skatt i resultaträkningen innefattar all skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, jus‑ teringar avseende tidigare års aktuella skatt samt föränd‑ ringar i uppskjuten skatt. Dessa skatter har beräknats till nominella belopp enligt varje lands skatteregler och enligt de skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sam‑ manhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Avseende poster som redovisas direkt mot eget kapital eller totalresul‑ tat, redovisas även eventuell skatteeffekt mot eget kapital eller totalresultat. Vid redovisning av uppskjuten skatt til‑ lämpas balansräkningsmetoden vilket innebär att uppskju‑ ten skatt redovisas för alla temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skul‑ der. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investe‑ ringar i dotterföretag redovisas inte i ASSA ABLOYs koncern‑ redovisning då moderbolaget kan styra tidpunkten för åter‑ föring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig tid. Upp‑ skjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder kvit‑ tas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skatte‑ fordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
Likvida medel omfattar kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga finansiella placeringar med förfallodag inom tre månader från ursprunglig anskaffningstidpunkt.
Goodwill och förvärvsrelaterade immateriella tillgångar Goodwill representerar den positiva skillnaden mellan för‑ värvskostnad och verkligt värde av koncernens andel av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar på för‑ värvsdagen och redovisas till anskaffningskostnad reduce‑ rad med ackumulerade nedskrivningar. Goodwill allokeras till kassagenererande enheter (KGE) och testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Nedskrivnings‑ prövning genomförs på kassagenererande enheter och sker systematiskt på årlig basis med hjälp av en värderingsmodell
baserad på diskonterade framtida kassaflöden. Uppskjutna skattefordringar baserade på lokala skattesatser redovisas avseende skattemässigt avdragsgill goodwill (med motsva‑ rande reduktion av goodwillvärdet). Sådana uppskjutna skattefordringar kostnadsförs i takt med att avdragsrätten utnyttjas. Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar utgörs huvudsakligen av olika typer av immateriella rättig‑ heter såsom varumärken, teknologi och kundrelationer. Förvärvsrelaterade identifierbara immateriella rättigheter redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen och därefter till anskaffningsvärdet reducerat med ackumulerade av- och nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över uppskattad nyttjandeperiod. Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod testas årligen för ned‑ skrivningsbehov på samma sätt som goodwill.
En immateriell tillgång som inte är förvärvsrelaterad redo‑ visas endast om det är troligt att de framtida ekonomiska fördelarna förknippade med tillgången kommer att tillfalla koncernen samt att anskaffningsvärdet kan mätas på ett till‑ förlitligt sätt. En sådan tillgång redovisas till anskaffnings‑ värde och skrivs av över bedömd nyttjandeperiod, vanligtvis 3–5 år. Redovisat värde utgörs av anskaffningsvärdet reduce‑ rat med ackumulerade av- och nedskrivningar.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffnings‑ värde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter aktiveras då det är sannolikt att ekonomiska fördelar förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och anskaffningsvärdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Utgifter för reparation och underhåll kostnadsförs löpande. Avskriv‑ ningsbart belopp utgörs av anskaffningsvärde reducerat med beräknat restvärde. Inga avskrivningar görs på mark. För övriga tillgångar skrivs anskaffningsvärdet av över bedömd nyttjandeperiod vilket för koncernen ger följande genom‑ snittliga avskrivningsperioder:
Tillgångars restvärde och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. Vinst eller förlust vid avyttring av en materiell anläggningstillgång redovisas i resultaträkningen som övrig rörelseintäkt eller övrig rörelse‑ kostnad och utgörs av skillnaden mellan försäljningsintäkt och redovisat värde.
Inom koncernen förekommer huvudsakligen operationell leasing. Leasingavgifterna kostnadsförs jämnt över avtals‑ perioden och redovisas inom rörelsens kostnader.
Tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen för eventuellt nedskrivningsbehov. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångarna på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden så kallade kassagenererande enheter (KGE).
För tillgångar som skrivs av görs nedskrivningsprövning när händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart.
När ett nedskrivningsbehov fastställts görs nedskrivning med det belopp med vilket det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.
Varulager värderas med tillämpning av först-in-först-ut-prin‑ cipen till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsälj‑ ningsvärdet på balansdagen. I koncernredovisningen sker avdrag för internvinster som uppkommer vid leveranser mellan koncernföretag. Produkter i arbete och färdiga varor inkluderar såväl direkt nedlagda kostnader som skäligt pålägg för indirekta tillverkningskostnader.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Reservering sker när det finns objek‑ tiva bevis för att koncernen inte kommer att erhålla redo‑ visade belopp. Årets förändring i reserverat belopp redovi‑ sas i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar inkluderar likvida medel, kundford‑ ringar, kortfristiga placeringar och derivat och indelas i föl‑ jande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundford‑ ringar. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.
Denna kategori indelas i två underkategorier: finansiella till‑ gångar som innehas för handel och sådana som vid förvärvs‑ tillfället klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. En finansiell tillgång förs till denna kategori om den förvärvats med huvudsyfte att säljas på kort sikt eller klassificeras som sådan av företagsled‑ ningen. Även derivat klassificeras som att de innehas för handel, förutsatt att de inte definieras som säkringar. Till‑ gångar som faller under denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar.
Kundfordringar och kortfristiga placeringar är finansiella till‑ gångar som inte betecknas som derivat och som har fast‑ ställda eller fastställbara betalningsströmmar och som inte noteras på en aktiv marknad. Fordringarna redovisas i omsättningstillgångar med undantag för fordringar med förfallodag senare än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.
Finansiella skulder inkluderar låneskulder, leverantörsskul‑ der och derivat. Redovisning sker beroende på hur skulden klassificeras.
Låneskulder värderas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och därefter till upplupet anskaff‑ ningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades då skulden togs upp. Detinnebär att över- och undervärden liksom direkta emis‑ sionskostnader periodiseras över skuldens löptid. Långfris‑ tiga låneskulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga låneskulder har en löptid kortare än ett år.
Leverantörsskulder värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Förvärv respektive avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, vilket motsvarar den tidpunkt då koncernen förpliktigat sig till köpet respektive försäljningen. Transak‑ tionskostnader inkluderas initialt i verkligt värde för alla finansiella instrument utom för de som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen där transaktionskostnaden redo‑ visas via resultaträkningen. Verkligt värde på investeringar med ett noterat marknadspris baseras på gällande köpkurser. I avsaknad av en aktiv marknad för en investering tillämpar koncernen olika värderingstekniker för att fastställa det verk‑ liga värdet, bland annat med utgångspunkt från tillgänglig information om aktuella tredjepartstransaktioner, jämförelse med likvärdiga tillgångar och analys av diskonterade kassaflö‑ den. Koncernen bedömer per varje balansdag om det förelig‑ ger någon objektiv indikation på värdenedgång av en finan‑ siell tillgång eller en grupp finansiella tillgångar. En finansiell tillgång tas bort ur balansräkningen när rätten att erhålla kas‑ saflöden från tillgången löper ut eller överförs till annan part genom att alla risker och förmåner förknippade med till‑ gången har överförts till den andra parten. En finansiell skuld tas bort ur redovisningen när åtagandet uppfyllts, upphävts eller löpt ut.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontrakts‑ dagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för redovisning av vinst eller förlust är beroende av om derivatinstrumentet klassificeras som ett säkringsinstrument och i så fall den säk‑ rade postens karaktär. I koncernen klassificeras derivat antingen som säkring av verkligt värde av redovisade till‑ gångar eller skulder eller av ett bindande åtagande (säkring av verkligt värde).
För säkring av verkligt värde redovisas värdeförändringar såväl från den säkrade posten som säkringsinstrumentet löpande i resultaträkningen (finansiella poster). Derivat som inte klassificeras som säkringsinstrument redovisar värde‑ förändringar löpande över resultaträkningen bland finan‑ siella poster.
När säkringen ingås dokumenteras i koncernen förhål‑ landet mellan säkringsinstrumentet och säkrade poster samt företagets mål för riskhantering och riskhanterings‑ strategi för säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstrans‑ aktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde som är hänförliga till de säkrade posterna. Koncernen innehar ett begränsat antal finansiella instru‑ ment som kvalificerar för säkringsredovisning, upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 33. Verkligt värde på valuta‑ terminer nuvärdeberäknas utifrån gällande terminskurser på balansdagen, medan ränteswappar värderas med beräk‑ ning av framtida diskonterade kassaflöden.
En avsättning redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av inträffade händelser och att det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar redovisas till ett värde motsvarande det utflöde av resurser som sann‑ olikt kommer att krävas för att reglera åtagandet. Avsatta belopp diskonteras till nuvärde i de fall tidsvärdet bedöms väsentligt.
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmåns‑ bestämda pensionsplaner. Omfattande förmånsbestämda planer finns framför allt i USA, Storbritannien och Tyskland. I huvudsakligen USA tillhandahålls även sjukförmåner efter avslutad anställning som redovisas på samma sätt som för‑ månsbestämda pensionsplaner. Beräkningar relaterade till de förmånsbestämda planerna i koncernen utförs av obero‑ ende aktuarier och baseras på ett antal aktuariella antagan‑ den som till exempel diskonteringsränta, framtida inflation och löneökningar. Åtagandena värderas per balansdagen till diskonterat värde. För fonderade planer minskas åtagandet med det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna. Oredovi‑ sade aktuariella vinster och förluster, överstigande det hög‑ sta av 10 procent av antingen nuvärdet av åtagandet eller det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar ("korrido‑ ren"), fördelas över förväntad genomsnittlig återstående tjänstgöringstid. Pensionskostnaden för förmånsbestämda planer fördelas över den anställdes yrkesverksamma tid. Den del av räntekomponenten i pensionskostnaden som avser underskottet i pensionsplaner redovisas som finansiell kost‑ nad. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som kostnad i den period till vilken de hänför sig utifrån den anställdes utförda tjänster. Svenska koncernbolag tillämpar UFR 4 vilket innebär att särskild löne‑ skatt beräknas på skillnaden mellan pensionskostnad fast‑ ställd enligt IAS 19 och pensionskostnad fastställd enligt de regler som tillämpas i juridisk person.
Befintliga aktierelaterade incitamentsprogram har utgivits till marknadsvärde och innebär därför ingen personal‑ kostnad för koncernen.
Utdelning redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.
Koncernens moderbolag, ASSAABLOY AB, bedriver koncern‑ ledning och tillhandahåller koncerngemensamma funktioner. Moderbolagets intäkter utgörs av koncerninterna franchise‑ intäkter och royaltyintäkter. De väsentliga balansposterna utgörs av aktier i dotterföretag, koncerninterna fordringar och skulder samt extern upplåning. Moderbolaget har upp‑ rättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapportering RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2.2 innebär att moder‑ bolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskatt‑ ning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS.
Moderbolagets intäkter utgörs av koncerninterna franchiseintäkter och royaltyintäkter. I resultaträkningen redovisas dessa intäkter som övriga rörelseintäkter för att tydliggöra att moderbolaget inte har någon produktför‑ säljning som övriga externt verksamhetsdrivande koncern‑ företag.
Moderbolagets pensionsförpliktelser redovisas i enlighet med FAR SRS RedR 4. Pensionsförpliktelserna täcks genom att försäkring tecknas hos försäkringsbolag.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning bedöms som säker.
Forsknings- och utvecklingskostnader kostnadsförs när de uppkommer.
Immateriella anläggningstillgångar består av patenterad teknologi och andra immateriella rättigheter. Immateriella tillgångar skrivs av över 4–5 år.
Ägda materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redo‑ visas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen. De materiella anläggningstillgångarna skrivs av till bedömd nyttjandeperiod vilket är för inventarier 5–10 år och för IT-utrustning 4 år.
I moderföretaget redovisas samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, som hyresavtal (ope‑ rationella leasingavtal).
Aktier i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar. När det finns en indikation på att aktier och andelar i dotterbolag eller intresseföretag mins‑ kat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet. Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Ned‑ skrivningar redovisas i posten Resultat från andelar i dotter‑ bolag som ingår i Finansiella poster i resultaträkningen.
Derivatinstrument redovisas till verkligt värde. Värdeföränd‑ ringen på derivatinstrument redovisas i resultaträkningen med undantag av valutakursförändringar på monetära pos‑ ter som utgör del av bolagets nettoinvestering i utländsk‑ verksamhet, för vilka värdeförändringar redovisas i fond för verkligt värde.
Företaget redovisar koncernbidrag i enlighet med UFR 2. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Kon‑ cernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Koncernbidrag som är att jämställa med utdelning redovisas som en utdel‑ ning vilket innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktu‑ ella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen och läm‑
nat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.
Moderbolaget har tecknat borgensförbindelser till förmån för dotterbolagen. En sådan förpliktelse klassificeras enligt IFRS som ett finansiellt garantiavtal. För dessa avtal tillämpar moderbolaget lättnadsregeln i RFR 2.2 punkt 72, och redovi‑ sar därmed borgensförbindelsen som en ansvarsförbindelse.
Försäljning till kunder i respektive land
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008¹ | 2009 |
| USA | 10 990 | 10 666 |
| Frankrike | 2 586 | 2 675 |
| Tyskland | 1 725 | 1 789 |
| Storbritannien | 1 957 | 1 753 |
| Kina | 1 193 | 1 696 |
| Sverige | 1 535 | 1 563 |
| Australien | 1 538 | 1 555 |
| Nederländerna | 1 263 | 1 259 |
| Kanada | 1 147 | 1 146 |
| Spanien | 1 188 | 988 |
| Italien | 668 | 869 |
| Finland | 883 | 863 |
| Danmark | 807 | 837 |
| Norge | 830 | 794 |
| Mexiko | 633 | 571 |
| Korea | 439 | 492 |
| Belgien | 438 | 480 |
| Sydafrika | 302 | 375 |
| Schweiz | 331 | 356 |
| Tjeckien | 442 | 354 |
| Mellanöstern | ||
| (exklusive Saudi Arabien och | ||
| Förenade Arabemiraten) | 327 | 311 |
| Österrike | 276 | 288 |
| Afrika (exklusive Sydafrika) | 256 | 276 |
| Nya Zeeland | 290 | 271 |
| Asien (exklusive Kina, Korea, | ||
| Singapore, Indien och Thailand) | 257 | 262 |
| Brasilien | 215 | 226 |
| Saudi Arabien | 245 | 211 |
| Portugal | 168 | 183 |
| Centralamerika (exklusive Mexiko) | 191 | 171 |
| Polen | 170 | 154 |
| Sydamerika | ||
| (exklusive Brasilien och Chile) | 144 | 132 |
| Singapore | 143 | 131 |
| Ryssland | 210 | 128 |
| Förenade Arabemiraten | 105 | 128 |
| Indien | 84 | 107 |
| Baltikum | 139 | 104 |
| Turkiet | 57 | 95 |
| Thailand | 75 | 90 |
| Chile | 80 | 88 |
| Grekland | 74 | 87 |
| Irland | 80 | 74 |
| Rumänien | 60 | 67 |
| Övriga länder | 288 | 298 |
| Totalt | 34 829 | 34 963 |
Omsättning per produktgrupp
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008¹ | 2009 | |
| Mekaniska lås, låssystem och tillbehör |
16 173 | 15 830 | |
| Elektromekaniska lås, passerkontroll, automatiska dörrar och |
|||
| identifieringsteknologi | 11 733 | 12 139 | |
| Säkerhetsdörrar och beslag | 6 923 | 6 994 | |
| Totalt | 34 829 | 34 963 |
¹Omklassificering har skett. För mer information se not 34.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 |
| Revision | ||||
| PricewaterhouseCoopers | 26 | 28 | 3 | 4 |
| Övriga | 6 | 6 | – | – |
| Andra uppdrag än revisionsuppdraget |
||||
| PricewaterhouseCoopers | 10 | 12 | 2 | 1 |
| Övriga | 5 | 5 | 1 | 0 |
| Totalt | 47 | 51 | 6 | 5 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 |
| Hyresintäkter | 14 | 17 |
| Resultat vid försäljning av anläggnings‑ | ||
| tillgångar, netto | 56 | 3 |
| Statliga bidrag | 10 | 2 |
| Rörelserelaterade skatter | –38 | –29 |
| Avyttring av dotterbolag | – | –68 |
| Valutakursdifferenser | 6 | –17 |
| Övrigt, netto | –91 | –58 |
| Totalt | –43 | –150 |
I resultaträkningen redovisas kostnaderna fördelade per funktion. Kostnad för sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader samt kostnader för forskning och utveckling uppgick totalt till 30 451 MSEK (30 529). Nedan visas dessa kostnader fördelade på de viktigaste kostnadsslagen:
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 | |
| Ersättningar till anställda (not 32) Direkta materialkostnader |
10 016 11 329 |
10 133 11 346 |
|
| Avskrivningar (not 8, 14, 15) | 921 | 1 014 | |
| Övriga inköpskostnader | 7 083 | 6 985 | |
| Omstruktureringskostnader | 1 180 | 973 | |
| Totalt | 30 529 | 30 451 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 |
| Immateriella rättigheter | 124 | 162 | 186 | 181 |
| Maskiner | 424 | 455 | – | – |
| Inventarier | 240 | 237 | 2 | 2 |
| Byggnader | 134 | 159 | – | – |
| Markanläggningar | 1 | 1 | – | – |
| Totalt | 921 | 1 014 | 188 | 183 |
Not 9 Valutakursdifferenser i resultaträkningen
MSEK 2008 2009 2008 2009
resultatet 6 –17 4 –10
kostnader (not 11) 4 –38 –3 121 Totalt 10 –55 1 111
Koncernen Moderbolaget
Övriga rörelseintäkter i moderbolaget utgörs huvudsakligen av franchise- och royaltyintäkter från dotterbolagen.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 |
| Låsgruppen Wilhelm Nielsen AS | 3 | 4 |
| Cerraduras de Colombia Cerracol S.A | 9 | 8 |
| Totalt | 12 | 12 |
Valutakursdifferenser redovisade i rörelse-
Valutakursdifferenser redovisade i finansiella
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 |
| Resultat från andelar i dotterbolag |
– | – | 486 | 898 |
| – varav utdelningar från dotterbolag – varav nedskrivning |
– | – | 555 | 898 |
| av aktier i dotterbolag | – | – | –69 | – |
| Koncerninterna ränteintäkter |
– | – | 956 | 375 |
| Övriga finansiella intäkter |
– | 73 | – | 73 |
| Externa ränteintäkter och liknande resultatposter |
47 | 57 | 1 | 19 |
| Totalt | 47 | 130 | 1 443 | 1 365 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 |
| Under året betalda leasingavgifter |
279 | 304 | 13 | 14 |
| Totalt | 279 | 304 | 13 | 14 |
| Nominella värdet av avtalade framtida leasingavgifter: Förfaller till betalning |
||||
| (2009) 2010 | 253 | 297 | 13 | 14 |
| Förfaller till betalning (2010) 2011 |
200 | 231 | 13 | 14 |
| Förfaller till betalning (2011) 2012 |
156 | 169 | 14 | 15 |
| Förfaller till betalning (2012) 2013 |
111 | 127 | 14 | 15 |
| Förfaller till betalning (2013) 2014 |
90 | 97 | 12 | 15 |
| Förfaller till betalning (2014) 2015 eller |
||||
| senare | 112 | 131 | 12 | 15 |
| Totalt | 922 | 1 052 | 78 | 88 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 |
| Koncerninterna | ||||
| räntekostnader Räntekostnader, |
– | – | –578 | –125 |
| konvertibla förlagslån | –110 | –43 | –110 | –43 |
| Räntekostnader, övriga skulder |
–665 | –640 | –125 | –156 |
| Räntekostnader, räntederivat |
24 | 42 | – | – |
| Räntekostnader, valutaderivat |
–31 | –39 | – | – |
| Valutakursdifferenser på finansiella instrument |
–17 | –38 | –3 | 121 |
| Värdeförändringar derivatinstrument, säkringsredovisning Värdeförändringar |
148 | –60 | – | – |
| derivatinstrument, ej säkringsredovisning |
–11 | –7 | –22 | – |
| Värdeförändringar på lån, säkringsredovisning |
–148 | 60 | – | – |
| Värdeförändringar på aktier och andelar |
– | –22 | – | –22 |
| Övriga finansiella kostnader |
–7 | –17 | –8 | –12 |
| Totalt | –817 | –764 | –846 | –237 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 |
| Aktuell skatt Skatt hänförlig till |
–1 047 | –1 095 | –419 | –158 |
| tidigare år | 14 | 3 | –16 | – |
| Uppskjuten skatt | –28 | 11 | – | – |
| Totalt | –1 061 | –1 081 | –435 | –158 |
Förklaring till skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats baserad på resultat före skatt:
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Procent | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | ||
| Svensk inkomst‑ skattesats Effekt av utländska |
28 | 26 | 28 | 26 | ||
| skattesatser | 4 | 3 | – | – | ||
| Ej skattepliktiga intäkter/ ej avdragsgilla kostnader, netto |
–3 | –4 | –1 | –17 | ||
| Avdragsgill goodwill | –1 | –1 | – | – | ||
| Utnyttjade under‑ skottsavdrag ej tidigare redovisade |
–1 | –1 | – | – | ||
| Omstrukturerings‑ | ||||||
| kostnader | 3 | 2 | – | – | ||
| Övrigt | – | 4 | – | – | ||
| Skattesats enligt resultaträkningen |
30 | 29 | 27 | 9 |
Vinst per aktie före utspädning
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 | |
| Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare |
2 413 | 2 626 | |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier (tusental) |
365 918 | 365 918 | |
| Vinst per aktie före utspädning (SEK per aktie) |
6,60 | 7,18 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 | |
| Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare |
2 413 | 2 626 | |
| Räntekostnad för konvertibla skuldebrev efter skatt |
81 | 32 | |
| Nettovinst för beräkning av resultat per aktie efter utspädning |
2 494 | 2 658 | |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier (tusental) |
365 918 | 365 918 | |
| Antagen konvertering av konvertibla skuldebrev (tusental) |
14 795 | 10 616 | |
| Vägt genomsnittligt antal aktier för beräkning (tusental) |
380 713 | 376 534 | |
| Vinst per aktie efter utspädning (SEK per aktie) |
6,55 | 7,06 |
och exklusive jämförelsestörande poster
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 | |
| Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare |
2 413 | 2 626 | |
| Räntekostnad för konvertibla skuldebrev efter skatt |
81 | 32 | |
| Jämförelsestörande poster efter skatt1 | 1 014 | 815 | |
| Nettovinst för beräkning av resultat per aktie efter utspädning |
3 508 | 3 473 | |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier (tusental) |
365 918 | 365 918 | |
| Antagen konvertering av konvertibla skuldebrev (tusental) |
14 795 | 10 616 | |
| Vägt genomsnittligt antal aktier för beräkning (tusental) |
380 713 | 376 534 | |
| Vinst per aktie efter utspädning och exklusive jämförelsestörande poster |
|||
| (SEK per aktie) | 9,21 | 9,22 |
1 Jämförelsestörande poster 2009 består av omstruktureringskostnader. Jämfö‑ relsestörande poster 2008 består av omstruktureringskostnader och engångs‑ kostnader. Engångskostnader 2008 uppgår till 77 MSEK.
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009, MSEK | Goodwill | Immateriella rättigheter |
Totalt | Immateriella rättigheter |
||
| Ingående ackumulerat anskaffningsvärde | 20 669 | 2 665 | 23 334 | 938 | ||
| Inköp | – | 118 | 118 | – | ||
| Årets förvärv av dotterbolag | 637 | 163 | 800 | – | ||
| Årets avyttringar av dotterbolag | –19 | –37 | –56 | – | ||
| Justeringar av föregående års förvärv | –16 | –8 | –24 | – | ||
| Försäljningar/utrangeringar | – | – | – | –4 | ||
| Omklassificeringar | – | 9 | 9 | – | ||
| Omräkningsdifferenser | –874 | –132 | –1 006 | – | ||
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 20 397 | 2 778 | 23 175 | 934 | ||
| Ingående ackumulerad av-/nedskrivning | – | –672 | –672 | –432 | ||
| Nedskrivningar | –64 | – | –64 | – | ||
| Årets avskrivningar | – | –162 | –162 | –181 | ||
| Omräkningsdifferenser | – | 47 | 47 | – | ||
| Utgående ackumulerad av-/nedskrivning | –64 | –787 | –851 | –613 | ||
| Bokfört värde | 20 333 | 1 991 | 22 324 | 321 |
| Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2008, MSEK | Goodwill | Koncernen Immateriella rättigheter |
Totalt | Immateriella rättigheter |
| Ingående ackumulerat anskaffningsvärde | 17 271 | 1 866 | 19 137 | 938 |
| Inköp | – | 114 | 114 | – |
| Årets förvärv av dotterbolag | 1 208 | 251 | 1 459 | – |
| Justeringar av föregående års förvärv | –13 | – | –13 | – |
| Försäljningar/utrangeringar | –4 | –7 | –11 | – |
| Omklassificeringar | – | 78 | 78 | – |
| Omräkningsdifferenser | 2 207 | 363 | 2 570 | – |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 20 669 | 2 665 | 23 334 | 938 |
| Ingående ackumulerad av-/nedskrivning | – | –429 | –429 | –246 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | 7 | 7 | – |
| Omklassificeringar | – | –34 | –34 | – |
| Nedskrivningar | – | – | – | – |
| Årets avskrivningar | – | –124 | –124 | –186 |
| Omräkningsdifferenser | – | –92 | –92 | – |
| Utgående ackumulerad av-/nedskrivning | – | –672 | –672 | –432 |
| Bokfört värde | 20 669 | 1 993 | 22 662 | 506 |
Immateriella rättigheter består i huvudsak av varumärken och licenser. Bokfört värde på immateriella rättigheter med obestämbar nyttjandeperiod uppgår till 1 214 MSEK (1 138).
Nyttjandeperioden har fastställts som obestämbar i de fall tidsperioden, under vilken en tillgång bedöms komma att bidra med ekonomiska fördelar, inte kan bestämmas.
Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella rät‑ tigheter redovisas huvudsakligen som kostnad för sålda varor i resultaträkningen.
Goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nytt‑ jandeperiod allokeras på koncernens kassa genererande enheter (KGE) som utgörs av koncernens fem divisioner.
Koncernen undersöker varje år för respektive kassagene‑ rerande enhet om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nytt‑ jandeperiod, i enlighet med den redovisningsprincip som redovisas i not 1. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår ifrån uppskattade framtida kassa‑
flöden baserade på finansiella budgetar som godkänts av ledningen och som täcker en treårsperiod. Kassaflöden bortom treårsperioden extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt enligt uppgift nedan.
Väsentliga antaganden som använts för beräkning av nyt‑ tjandevärden:
Ledningen har fastställt den budgeterade rörelsemarginalen baserat på tidigare resultat och förväntningar på den framtida marknadsutvecklingen. För att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden har en tillväxttakt om 3 procent (3) använts för samtliga KGE. Denna tillväxttakt bedöms vara en konservativ skattning. Vidare har en genomsnittlig diskonte‑ ringsränta i lokal valuta efter skatt använts vid beräkningarna.
Sammantaget ligger den använda diskonteringsräntan i intervallet 9,0–10,0 procent (EMEA 9,0 procent, Americas 9,0 procent, Asia Pacific 10,0 procent, Global Technologies 10,0 procent och Entrance Systems 9,0 procent).
Sammanfattning av goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod fördelat på kassagenere‑ rande enheter:
| MSEK | EMEA | Americas | Asia Pacific | Global Technologies |
Entrance Systems |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Goodwill | 5 540 | 6 003 | 1 536 | 4 030 | 3 223 | 20 333 |
| Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod |
221 | 243 | 212 | 349 | 190 | 1 214 |
| Totalt | 5 761 | 6 246 | 1 748 | 4 379 | 3 413 | 21 547 |
Sammantaget ligger den använda diskonteringsräntan i intervallet 9,0–10,0 procent (EMEA 9,0 procent, Americas 9,0 procent, Asia Pacific 10,0 procent, Global Technologies 10,0 procent och Entrance Systems 9,0 procent).
Sammanfattning av goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod fördelat på kassagenere‑ rande enheter:
| MSEK | EMEA | Americas | Asia Pacific | Global Technologies |
Entrance Systems |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Goodwill | 5 766 | 6 236 | 1 628 | 4 275 | 2 763 | 20 669 |
| Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod |
233 | 256 | 247 | 377 | 25 | 1 138 |
| Totalt | 5 999 | 6 492 | 1 875 | 4 652 | 2 788 | 21 807 |
Känslighetsanalys har gjorts för respektive kassagenere‑ rande enhet. Resultatet av analysen redovisas sammantaget nedan.
Om den uppskattade rörelsemarginalen efter budget periodens utgång hade varit en procentenhet lägre än led‑ ningens bedömning, skulle det samlade återvinningsvärdet minska med 6 procent (EMEA 6 procent, Americas 5 pro‑ cent, Asia Pacific 7 procent, Global Technologies 6 procent, Entrance Systems 5 procent).
Om den uppskattade tillväxttakten för att extrapolera kas‑ saflöden bortom budgetperioden hade varit en procentenhet lägre än grundantagandet om 3 procent, skulle det samlade återvinningsvärdet minska med 13 procent (EMEA 13 pro‑ cent, Americas 13 procent, Asia Pacific 11 procent, Global Technologies 11 procent, Entrance Systems 13 procent).
Om den uppskattade vägda kapitalkostnaden som tilläm‑ pats för diskonterade kassaflöden för koncernen hade varit en procentenhet högre än grundantagandet om 9,0–10,0 pro‑ cent, skulle det samlade återvinningsvärdet minska med 14 procent (EMEA 14procent, Americas 14 procent, Asia Pacific 13 procent, Global Technologies 12 procent, Entrance Systems 14 procent).
Dessa beräkningar är hypotetiska och ska inte ses som en indikation på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras. Känslighetsanalysen bör därför tolkas med för‑ siktighet.
Inget av de hypotetiska fallen ovan skulle föranleda en ned‑ skrivning av goodwill i en enskild kassagenererande enhet.
Om den uppskattade rörelsemarginalen efter budgetperi‑ odens utgång hade varit en procentenhet lägre än lednin‑ gens bedömning, skulle det samlade återvinningsvärdet minska med 6 procent (EMEA 6 procent, Americas 5 pro‑ cent, Asia Pacific 8 procent, Global Technologies 6 procent, Entrance Systems 6 procent).
Om den uppskattade tillväxttakten för att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden hade varit en procen‑ tenhet lägre än grundantagandet om 3 procent, skulle det samlade återvinningsvärdet minska med 13 procent (EMEA 13 procent, Americas 13 procent, Asia Pacific 11 procent, Global Technologies 11 procent, Entrance Systems 13 pro‑ cent).
Om den uppskattade vägda kapitalkostnaden som tilläm‑ pats för diskonterade kassaflöden för koncernen hade varit en procentenhet högre än grundantagandet om 9,0–10,0 pro‑ cent, skulle det samlade återvinningsvärdet minska med 14 procent (EMEA 14procent, Americas 14 procent, Asia Pacific 13 procent, Global Technologies 13 procent, Entrance Systems 14 procent).
Dessa beräkningar är hypotetiska och ska inte ses som en indikation på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras. Känslighetsanalysen bör därför tolkas med för‑ siktighet.
Inget av de hypotetiska fallen ovan skulle föranleda en ned‑ skrivning av goodwill i en enskild kassagenererande enhet.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009, MSEK | Byggnader | Mark och markan läggningar |
Maskiner | Inventarier | Totalt | Inventarier |
| Ingående ackumulerat | ||||||
| anskaffningsvärde | 3 849 | 834 | 7 064 | 2 366 | 14 113 | 15 |
| Inköp | 40 | 1 | 345 | 152 | 538 | 1 |
| Förvärv av dotterbolag | 80 | 20 | 82 | 32 | 214 | – |
| Avyttringar av dotterbolag | – | – | – | –1 | –1 | – |
| Försäljningar/utrangeringar | –19 | –2 | –354 | –125 | –500 | – |
| Omklassificeringar | 26 | 8 | 143 | 39 | 216 | – |
| Omräkningsdifferenser | –182 | –32 | –496 | –116 | –826 | – |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde |
3 794 | 829 | 6 784 | 2 347 | 13 754 | 16 |
| Ingående ackumulerad av- och nedskrivning |
–1 740 | –32 | –5 123 | –1 728 | –8 623 | –11 |
| Försäljningar/utrangeringar | 6 | 0 | 257 | 103 | 366 | – |
| Nedskrivningar | –18 | – | –62 | –8 | –88 | – |
| Årets avskrivningar | –159 | –1 | –455 | –237 | –852 | –2 |
| Omräkningsdifferenser | 95 | 3 | 412 | 94 | 604 | – |
| Utgående ackumulerad av- och nedskrivning |
–1 816 | –30 | –4 971 | –1 776 | –8 594 | –13 |
| Pågående nyanläggningar | 389 | – | ||||
| Bokfört värde | 1 978 | 799 | 1 813 | 571 | 5 550 | 3 |
Taxeringsvärdet för koncernens svenska byggnader uppgick till 122 (120) MSEK. Taxeringsvärdet för koncernens svenska markfastigheter uppgick till 14 (14) MSEK.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008, MSEK | Byggnader | Mark och markan läggningar |
Maskiner | Inventarier | Totalt | Inventarier |
| Ingående ackumulerat | ||||||
| anskaffningsvärde | 3 133 | 736 | 5 959 | 1 966 | 11 794 | 16 |
| Inköp | 144 | 8 | 318 | 194 | 664 | 0 |
| Förvärv av dotterbolag | 87 | 2 | 96 | 17 | 202 | – |
| Försäljningar/utrangeringar | –57 | –1 | –489 | –170 | –717 | –1 |
| Omklassificeringar | 35 | 1 | 39 | –17 | 58 | – |
| Omräkningsdifferenser | 507 | 88 | 1141 | 376 | 2 112 | – |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde |
3 849 | 834 | 7 064 | 2 366 | 14 113 | 15 |
| Ingående ackumulerad av- och nedskrivning |
–1 352 | –25 | –4 125 | –1 354 | –6 857 | –10 |
| Försäljningar/utrangeringar | 42 | 1 | 456 | 147 | 646 | 1 |
| Nedskrivningar | –18 | – | –62 | – | –80 | – |
| Årets avskrivningar | –134 | –1 | –424 | –239 | –798 | –2 |
| Omklassificeringar | – | – | – | 34 | 34 | – |
| Omräkningsdifferenser | –278 | –7 | –968 | –316 | –1 568 | – |
| Utgående ackumulerad av- och nedskrivning |
–1 740 | –32 | –5 123 | –1 728 | –8 623 | –11 |
| Pågående nyanläggningar | 462 | – | ||||
| Bokfört värde | 2 109 | 802 | 1 941 | 638 | 5 952 | 4 |
| Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| Företagsnamn | Org. nummer, säte | Antal aktier | Ägarandel | Redovisat värde, MSEK |
| ASSA Sverige AB | 556061-8455, Eskilstuna | 70 | 100 | 197 |
| Timelox AB | 556214-7735, Landskrona | 15 000 | 100 | 22 |
| ASSA ABLOY Entrance Systems AB | 556204-8511, Landskrona | 1 000 | 100 | 181 |
| ASSA ABLOY Kredit AB | 556047-9148, Stockholm | 400 | 100 | 528 |
| ASSA ABLOY Försäkrings AB | 516406-0740, Stockholm | 60 000 | 100 | 60 |
| ASSA ABLOY Identification Technology Group AB | 556645-4087, Stockholm | 1 000 | 100 | 220 |
| ASSA ABLOY Svensk Fastighets AB | 556645-0275, Stockholm | 1 000 | 100 | 0 |
| ASSA ABLOY Asia Holding AB | 556602-4500, Stockholm | 1 000 | 100 | 189 |
| ASSA ABLOY IP AB | 556608-2979, Stockholm | 1 000 | 100 | 0 |
| ASSA ABLOY OY | 1094741-7, Joensuu | 800 000 | 100 | 4 257 |
| ASSA ABLOY Norge A/S | 979207476, Moss | 150 000 | 100 | 538 |
| ASSA ABLOY Danmark A/S | CVR 10050316, Herlev | 60 500 | 100 | 376 |
| ASSA ABLOY Deutschland GmbH | HR B 66227, Berlin | 2 | 100 | 1 064 |
| ASSA ABLOY Nederland BV | 23028070, Geertruidenberg | 3 515 | 100 | 87 |
| Nemef BV | 08023138, Apeldoorn | 4 000 | 100 | 928 |
| Integrated Engineering B.V. | 33216643, Amsterdam | 500 | 100 | 9 |
| ASSA ABLOY France SAS | 412140907, R.C.S. Versailles | 15 184 271 | 100 | 1 964 |
| Interlock Holding AG | CH-020.3.913.588-8, Zürich | 211 000 | 98¹ | 0 |
| HID Global Switzerland S.A. | CH-232-0730018-2, Granges | 2 500 | 100 | 47 |
| ASSA ABLOY Holding GmbH | FN 273601f, A-6175, Kematen | 1 | 100 | 15 |
| ASSA ABLOY Ltd | 2096505, Willenhall | 1 330 000 | 100 | 3 077 |
| ITG (UK) Ltd | 5099094, Haverhill | 1 | 100 | 1 |
| HID Global Ireland Teoranta | 364896, Galway | 501 000 | 100 | 293 |
| Mul-T-Lock Ltd | 520036583, Yavne | 13 787 856 | 90¹ | 901 |
| ASSA ABLOY Holdings (SA) Ltd | 1948/030356/06, Roodepoort | 100 220 | 100 | 184 |
| ASSA ABLOY Inc | 039347-83, Oregon | 100 | 100 | 2 259 |
| Fleming Door Products, Ltd | 147126, Ontario | 25 846 600 | 100 | 0 |
| ABLOY Holdings Ltd | 1148165260, St Laurent, Quebec | 1 | 100 | 13 |
| AAC Acquisition Inc. | 002098175, Ontario | 1 | 100 | 17 |
| ASSA ABLOY Australia Pacific Pty Ltd | ACN 095354582, Oakleigh, Victoria | 48 190 000 | 100 | 242 |
| ASSA ABLOY South Asia Pte Ltd | 199804395K, Singapore | 4 300 000 | 100 | 48 |
| Grupo Industrial Phillips, S.A de C.V. | GIP980312169, Mexiko | 27 036 635 | 100 | 765 |
| Cerraduras de Colombia S.A. | Public Deed 2798, Bogota | 2 201 670 | 71¹ | 139 |
| ASSA ABLOY Innovation AB | 556192-3201, Stockholm | 2 500 | 100 | 105 |
| ASSA ABLOY Hospitality AB | 556180-7156, Göteborg | 1 000 | 100 | 14 |
| ASSA ABLOY North America AB | 556671-9851, Stockholm | 1 000 | 100 | 0 |
| WHAIG Limited | EC21330, Bermuda | 100 100 | 100 | 303 |
| ASSA ABLOY Asia Pacific Ltd | 53451, Hong Kong | 1 000 000 | 100 | 72 |
| Totalt | 19 115 |
¹Koncernens innehav uppgår till 100 procent.
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 Företagsnamn | Registreringsland | Antal andelar | Kapitalandel | Redovisat värde, MSEK |
|
| Talleres Agui S.A | Spanien | 4 800 | 40 | 19 | |
| Låsgruppen Wilhelm Nielsen AS | Norge | 305 | 50 | 16 | |
| Mab Iberica SA | Spanien | 700 | 24 | 3 | |
| Övriga | 1 | ||||
| Totalt | 39 |
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2008 Företagsnamn | Registreringsland | Antal andelar | Kapitalandel | Redovisat värde, MSEK |
| Talleres Agui S.A | Spanien | 4 800 | 40 | 16 |
| Låsgruppen Wilhelm Nielsen AS | Norge | 305 | 50 | 11 |
| Cerraduras de Colombia Cerracol S.A | Colombia | 182 682 | 29 | 2 |
| Renato Fattorini SRL | Italien | 1 | 25 | 4 |
| Övriga | 5 | |||
| Totalt | 38 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 | |
| Uppskjutna skattefordringar | |||
| Skattemässigt avdragsgill goodwill | 430 | 351 | |
| Pensioner | 106 | 151 | |
| Övriga uppskjutna skattefordringar | 221 | 312 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 757 | 814 | |
| Uppskjutna skatteskulder | 56 | 63 | |
| Uppskjuten skattefordran, netto | 701 | 751 |
| Vid årets början | 762 | 701 |
|---|---|---|
| Förvärv av dotterbolag netto | –46 | –20 |
| Redovisning i resultaträkningen | –28 | 11 |
| Valutakursdifferenser | 13 | 59 |
| Vid årets slut | 701 | 751 |
Koncernen har ytterligare underskottsavdrag på uppskatt‑ ningsvis 1 500 MSEK (1 500) för vilka uppskjutna skatte‑ fordringar ej har värderats.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 |
| Andra aktier och andelar Räntebärande långfristiga |
37 | 42 | 28 | 7 |
| fordringar Övriga långfristiga |
256 | 244 | 51 | 27 |
| fordringar | 24 | 48 | – | – |
| Totalt | 317 | 334 | 79 | 34 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 |
| Material och förrådsartiklar | 1 458 | 1 179 |
| Produkter i arbete | 1 630 | 1 274 |
| Färdiga varor | 2 213 | 1 811 |
| Förskott till leverantörer | 82 | 85 |
| Totalt | 5 383 | 4 349 |
Nedskrivning av lager uppgick till 191 MSEK (201).
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 | |
| Kundfordringar | 6 776 | 6 010 | |
| Reservering för värdeminskning | –404 | –392 | |
| Totalt | 6 372 | 5 618 | |
| Åldersanalys av årets kundfordringar | |||
| Ej förfallna kundfordringar | 4 408 | 4 119 | |
| Förfallna kundfordringar utan nedskrivningsbehov: |
|||
| < 3 månader | 1 448 | 1 107 | |
| 3 –12 månader | 224 | 205 | |
| > 12 månader | 62 | 39 | |
| 1 734 | 1 351 | ||
| Nedskrivna kundfordringar: | |||
| < 3 månader | 288 | 245 | |
| 3 –12 månader | 179 | 126 | |
| > 12 månader | 167 | 169 | |
| 634 | 540 | ||
| Reservering för värdeminskning | –404 | –392 | |
| Totalt | 6 372 | 5 618 | |
| Kundfordringar per valuta | 2008 | 2009 | |
| EUR | 2 343 | 2 152 | |
| USD | 2 023 | 1 382 | |
| GBP | 269 | 249 | |
| AUD | 250 | 290 | |
| CNY | 241 | 302 | |
| SEK | 202 | 212 | |
| Övriga valutor | 1 044 | 1 031 | |
| Totalt | 6 372 | 5 618 | |
| Årets förändring i reserv för osäkra kundfordringar |
2008 | 2009 | |
| Ingående balans | 294 | 404 | |
| Avyttringar | 0 | –1 | |
| Konstaterade förluster | –78 | –127 | |
| Återförda outnyttjade belopp | –39 | –30 |
Reservering för osäkra kundfordringar 184 166 Valutaeffekt 43 –20 Utgående balans 404 392
Moderbolagets eget kapital uppdelas i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital utgörs av aktiekapital och reservfond. Bundna fonder får inte minskas genom utdel‑ ning. Fritt eget kapital utgörs av balanserade vinstmedel och årets resultat.
Reservfonden består av överkurs (vid emission av aktier erhållet belopp överstigande aktiernas nominella belopp) avseende aktier som emitterades till och med 2005.
| Antal aktier, tusental | ||||
|---|---|---|---|---|
| A-aktier | B-aktier | Totalt | Aktie kapital, TSEK |
|
| Ingående balans per 2008-01-01 |
19 175 | 346 743 | 365 918 | 365 918 |
| Utgående balans per 2008-12-31 |
19 175 | 346 743 | 365 918 | 365 918 |
| Antal röster, tusental | 191 753 | 346 743 | 538 496 | |
| Ingående balans per 2009-01-01 |
19 175 | 346 743 | 365 918 | 365 918 |
|---|---|---|---|---|
| Utgående balans per 2009-12-31 |
19 175 | 346 743 | 365 918 | 365 918 |
| Antal röster, tusental | 191 753 | 346 743 | 538 496 |
Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK och har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Samtliga aktier är berättigade till utdelning som fastställs efterhand. Varje aktie av serie A medför tio röster och varje aktie av serie B en röst. Alla emitterade aktier är fullt betalda.
Genomsnittligt antal aktier i tusental har under året uppgått till 365 918 (365 918). Genomsnittligt antal aktier i tusental efter full konvertering av utestående konvertibla skuldebrev har under året uppgått till 376 534 (380 713).
Under räkenskapsåret utbetald utdelning uppgick totalt till 1 317 MSEK (1 317), vilket motsvarar 3,60 SEK (3,60) per aktie. På bolagsstämman torsdagen den 22 april 2010 kom‑ mer en utdelning avseende år 2009 om 3,60 SEK per aktie, totalt 1 317 MSEK, att föreslås.
Ersättningar till anställda efter avslutad anställning omfattar pensioner och sjukvårdsersättningar. Pensionsplaner klassifi‑ ceras som antingen förmånsbestämda planer eller avgiftsbe‑ stämda planer. Pensionsåtaganden i balansräkningen är huvudsakligen hänförbara till förmånsbestämda pensionspla‑ ner. ASSAABLOY har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal länder. De mest omfattande förmånsbestämda planerna finns i USA, Storbritannien och Tyskland. I USA finns även pla‑ ner för sjukvårdsersättningar efter avslutad anställning.
Belopp som redovisas i resultaträkningen
| Pensionskostnader, MSEK | 2008 | 2009 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda pensionsplaner (A) | 56 | 126 |
| Avgiftsbestämda pensionsplaner | 328 | 283 |
| Sjukvårdsersättningar efter avslutad | ||
| anställning (A) | 29 | 25 |
| Totalt | 413 | 434 |
Belopp som redovisas i balansräkningen
| Pensionsavsättningar, MSEK | 2008 | 2009 |
|---|---|---|
| Avsättningar för förmånsbestämda pensionsplaner (B) |
638 | 598 |
| Avsättningar för sjukvårdsersättningar efter avslutad anställning (B) |
485 | 447 |
| Avsättningar för avgiftsbestämda pensionsplaner |
59 | 73 |
| Pensionsavsättningar Finansiella tillgångar |
1 182 –23 |
1 118 –26 |
| Pensionsavsättningar, netto | 1 159 | 1 092 |
A) Specifikation av belopp som redovisas i resultaträkningen
| Förmånsbestämda | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sjukvårdsersättningar | pensionsplaner | Totalt | ||||
| Pensionskostnader, MSEK | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under året | 6 | 5 | 50 | 50 | 56 | 55 |
| Räntekostnad | 23 | 29 | 219 | 223 | 242 | 252 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | – | – | –216 | –158 | –216 | –158 |
| Aktuariella förluster (vinster), netto | 0 | –9 | 1 | 15 | 1 | 6 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år | 0 | 0 | 2 | 0 | 2 | 0 |
| Förluster (vinster) från reduceringar/regleringar | – | – | 0 | –4 | 0 | –4 |
| Totalt | 29 | 25 | 56 | 126 | 85 | 151 |
| – varav redovisat inom: | ||||||
| Rörelseresultat | 6 | 5 | 53 | 46 | 59 | 51 |
| Finansnetto | 23 | 20 | 3 | 80 | 26 | 100 |
| Totalt | 29 | 25 | 56 | 126 | 85 | 151 |
Aktuariella vinster/förluster som uppstår av förändringar i de aktuariella antagandena för förmånsbestämda pensions‑ planer redovisas i den utsträckning det ackumulerade belop‑ pet av de aktuariella vinsterna/förlusterna överstiger en "kor‑ ridor" som motsvarar 10 procent av det högsta av antingen pensionsåtagandets nuvärde eller det verkliga värdet på planens förvaltningstillgångar. Överskottet/underskottet periodiseras över beräknad genomsnittlig återstående tjänst‑ göringstid från och med året efter den aktuariella vinsten/
förlusten uppstått. Amortering av aktuariella vinster/förlus‑ ter som uppstått under 2009 påbörjas därmed först under 2010 i den mån amortering är tillämplig enligt gällande regelverk.
Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar avseende förmånsbestämda planer 2009 uppgick till 321 MSEK (–594).
Delvis fonderade och ofonderade pensionsplaner redovi‑ sas som avsättningar för pensioner.
B) Specifikation av belopp som redovisas i balansräkningen
| Förmånsbestämda | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sjukvårdsersättningar | pensionsplaner | Totalt | ||||
| Specifikation av pensionsavsättningar, MSEK | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 |
| Nuvärde av fonderade förmånsbestämda förpliktelser (C) | – | – | 2 867 | 3 499 | 2 867 | 3 499 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar (D) | – | – | –2 604 | –2 817 | –2 604 | –2 817 |
| Nettovärde fonderade planer | – | – | 263 | 682 | 263 | 682 |
| Nuvärde av ofonderade förmånsbestämda | ||||||
| förpliktelser (C) | 361 | 402 | 736 | 795 | 1 097 | 1 197 |
| Ej redovisade aktuariella vinster (förluster) | 122 | 45 | –356 | –879 | –234 | –834 |
| Ej redovisade kostnader avseende tjänstgöring | ||||||
| under tidigare år | 2 | 0 | –5 | 0 | –3 | 0 |
| 485 | 447 | 638 | 598 | 1 123 | 1 045 | |
| Avsättningar för avgiftsbestämda pensionsplaner | 59 | 73 | ||||
| Totalt | 1 182 | 1 118 |
| Förmånsbestämda | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sjukvårdsersättningar | pensionsplaner | Totalt | ||||
| MSEK | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 |
| Ingående nuvärde pensionsförpliktelser | 391 | 361 | 3 993 | 3 602 | 4 384 | 3 963 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under året | 6 | 5 | 50 | 50 | 56 | 55 |
| Räntekostnad | 23 | 29 | 219 | 223 | 242 | 252 |
| Aktuariella förluster (vinster) | –106 | 63 | –574 | 730 | –680 | 793 |
| Reduceringar/regleringar | 6 | –4 | –1 | –11 | 5 | –15 |
| Betalningar | –25 | –39 | –184 | –194 | –209 | –233 |
| Valutakursdifferenser | 66 | –13 | 99 | –106 | 165 | –119 |
| Utgående nuvärde pensionsförpliktelser | 361 | 402 | 3 602 | 4 294 | 3 963 | 4 696 |
D) Förändring i verkligt värde på förvaltningstillgångar
| Förmånsbestämda pensionsplaner |
|||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 | |
| Ingående verkligt värde på förvaltningstillgångar | 3 177 | 2 604 | |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 216 | 158 | |
| Aktuariella vinster (förluster) | –811 | 178 | |
| Reduceringar/regleringar | – | –14 | |
| Betalningar, netto | –43 | –35 | |
| Valutakursdifferenser | 65 | –74 | |
| Utgående verkligt värde på förvaltningstillgångar (E) | 2 604 | 2 817 |
E) Fördelning av förvaltningstillgångar
| Förvaltningstillgångar | 2008 | 2009 |
|---|---|---|
| Aktier | 1 413 | 1 571 |
| Räntebärande placeringar | 907 | 857 |
| Andra tillgångar | 284 | 389 |
| Totalt | 2 604 | 2 817 |
| Effekten av 1 procent förändring i antagen utveckling av sjukvårdsersättningar, MSEK |
+1% | –1% | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Effekt på summan av kostnader för tjänstgöring under året och räntekostnader |
3 | –3 | |||
| Effekt på den förmånsbestämda förpliktelsen | 38 | –32 | |||
| Väsentliga aktuariella antaganden (vägt genomsnitt), % | 2008 | 2009 | |||
| Diskonteringsränta | 6,9 | 5,4 | |||
| Förväntad årlig avkastning på förvaltningstillgångar 1 | 6,7 | 7,3 | |||
| Förväntad årlig löneökning | 2,2 | 2,3 | |||
| Förväntad årlig pensionsökning | 2,7 | 2,9 | |||
| Förväntad årlig ökning i sjukvårdsersättningar | 9,5 | 10,0 | |||
| Förväntad årlig inflation | 2,8 | 3,0 | |||
| Per den 31 december | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 |
| Nuvärde av förpliktelser, totalt (+) | 4 892 | 4 487 | 4 384 | 3 963 | 4 696 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar (–) | –3 009 | –3 133 | –3 177 | –2 604 | –2 817 |
| Förpliktelse, netto | 1 883 | 1 354 | 1 207 | 1 359 | 1 879 |
1 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar fastställs baserat på förväntad avkastning på de tillgångar som omfattas av aktuell investeringspolicy. Förvaltning‑ stillgångarna består huvudsakligen av aktieinnehav och räntebärande placeringar. Förväntad avkastning baseras främst på fastställda riskpremier och index för rän‑ tebärande placeringar.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjän‑ stemän i Sverige tryggas bland annat genom försäkring i Alecta. Enligt UFR 3 är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2009 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 10 MSEK (7), varav för moderbolaget
4 (3) MSEK. Alectas överskott kan fördelas till försäkringsta‑ garna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2009 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 141 procent (112). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkring‑ stekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Struktur reserv |
Övrigt | Totalt | |
| Ingående balans 2008-01-01 | 828 | 512 | 1 340 | |
| Årets avsättningar | 1 038 | 11 | 1 049 | |
| Tilläggsköpeskillingar dotter‑ | ||||
| företag | – | 267 | 267 | |
| Utnyttjat under året | –485 | –114 | –599 | |
| Valutakursdifferenser | 137 | 46 | 183 | |
| Utgående balans 2008-12-31 | 1 518 | 722 | 2 240 |
| MSEK | Struktur reserv |
Övrigt | Totalt |
|---|---|---|---|
| Ingående balans 2009-01-01 | 1 518 | 722 | 2 240 |
| Årets avsättningar | 908 | 346 | 1 254 |
| Återföring outnyttjade belopp | –92 | –51 | –143 |
| Tilläggsköpeskillingar dotter‑ företag |
– | 139 | 139 |
| Utnyttjat under året | –676 | –170 | –846 |
| Valutakursdifferenser | –81 | –8 | –89 |
| Utgående balans 2009-12-31 | 1 577 | 978 | 2 555 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Fördelning i balansräkningen: | 2008 | 2009 | |
| Övriga långfristiga avsättningar | 1 453 | 1 829 | |
| Övriga kortfristiga avsättningar | 787 | 726 | |
| Totalt | 2 240 | 2 555 |
Strukturreserven är främst hänförlig till de pågående omstruktureringsprogrammen som initierades 2006, 2008 och 2009. Utgående reserv förväntas huvudsakligen utnyt‑ tjas under de kommande tre åren och avser främst utbetaln‑ ingar hänförliga till personalneddragningar. Långfristig del av strukturreserven uppgår till 862 MSEK. Se även förvaltnings‑ berättelsen för mer information om omstruktureringspro‑ grammen. Övriga avsättningar avser beräknade ej utbetalda köpeskillingar och legala åtaganden inklusive framtida miljörelaterade åtgärder.
Övriga avsättningar i moderbolaget avser beräknade ej utbetalda köpeskillingar.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 |
| Moms och punktskatter | 244 | 283 |
| Innehållen källskatt | 72 | 69 |
| Erhållna förskott | 93 | 95 |
| Sociala avgifter och andra skatter | 38 | 55 |
| Övriga kortfristiga skulder | 282 | 393 |
| Totalt | 729 | 895 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 |
| Personalrelaterade kostnader |
1 441 | 1 642 | 57 | 85 |
| Kundrelaterade kostnader |
444 | 430 | – | – |
| Förutbetalda intäkter | 79 | 61 | – | – |
| Upplupna ränte | ||||
| kostnader | 125 | 92 | 55 | 47 |
| Övrigt | 1 035 | 653 | 4 | 13 |
| Totalt | 3 124 | 2 878 | 116 | 145 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | |
| Garantier Garanti till förmån för |
36 | 52 | – | – | |
| dotterbolag | – | – | 8 501 | 7 472 | |
| Totalt | 36 | 52 | 8 501 | 7 472 |
Utöver garantier redovisade i tabellen ovan har koncernen ett stort antal mindre bankgarantier beträffande fullgörande av åtaganden i den löpande verksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa garantier.
| Koncernen | |
|---|---|
| Förfallostruktur – garantier, MSEK | 2009 |
| < 1 år | 21 |
| > 1 < 2 år | 9 |
| > 2 < 5 år | 7 |
| > 5 år | 15 |
| Totalt | 52 |
Förfallostruktur 2008 skiljer sig inte väsentligt från 2009.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 |
| Fastighetsinteckningar | 41 | 71 | Inga | Inga |
| Övriga inteckningar | 30 | 42 | Inga | Inga |
| Totalt | 71 | 113 | Inga | Inga |
| Kontant betalt, inklusive direkta förvärvsutgifter 1 710 968 Ej utbetald del av köpeskilling 320 139 Total köpeskilling 2 030 1 107 Verkligt värde på förvärvade nettotillgångar –822 –470 Goodwill 1 208 637 Förvärvade tillgångar och skulder enligt förvärvsanalyser Immateriella tillgångar 251 163 Övriga anläggningstillgångar 202 244 Varulager 339 149 Fordringar 223 294 Likvida medel 58 50 Räntebärande skulder –40 –195 Övriga skulder –275 –248 Minoritetsintressen 64 13 Förvärvade nettotillgångar till verkliga värden 822 470 Justering till verkligt värde, immateriella tillgångar –233 –163 Justering till verkligt värde, övriga tillgångar och skulder 165 45 Förvärvade nettotillgångar till bokförda värden 754 352 Kontant reglerad köpeskilling, inklusive direkta förvärvsutgifter 1 710 968 Likvida medel i förvärvade dotterbolag –58 –50 Förändring i koncernens likvida medel vid förvärv 1 652 918 Nettoomsättning från förvärvstidpunkten 691 415 EBIT från förvärvstidpunkten 82 44 Nettoresultat från förvärvstidpunkten 9 27 |
MSEK | 2008 | 2009 |
|---|---|---|---|
Förvärvade enheters årsomsättning 2009 uppgick till totalt 1 175 MSEK (1 732) och nettoresultatet till totalt 33 MSEK (29). Inget enskilt väsentligt förvärv har genomförts under 2009 eller 2008. Under 2009 utökades innehavet i iRevo ytterligare och uppgick vid utgången av året till cirka 99 pro‑ cent av aktiekapitalet. Bland de större förvärven under 2009 kan nämnas Ditec, Maiman, Portsystem och Cerracol för vilka preliminära förvärvsanalyser har upprättats.
Rockwood, Gardesa, Valli&Valli och Shenfei utgjorde de största förvärven under 2008.
Den 8 september 2009 förvärvades det italienska bolaget Ditec Group, ett världsledande bolag inom automatiska dör‑ rar, industriportar, snabbportar samt dörrautomatik för grin‑ dar. Vid årets slut uppgick ägarandelen till 100 procent av aktiekapitalet. Genom förvärvet blir ASSA ABLOY världsle‑ dande inom dörrautomatik genom att komplettera den befintliga produktportföljen. Förvärvet av Ditec är ett viktigt steg i ASSA ABLOYs tillväxtstrategi inom det snabbväxande och lönsamma segmentet för dörrautomatik. Bolaget har sitt huvudkontor i Caronno, nära Milano i Italien. Varumärket har särredovisats och resterande goodwill är huvudsakligen hän‑ förlig till synergier och andra immateriella tillgångar som ej uppfyller kriterier för separat redovisning.
Under 2009 ingicks ett avtal om förvärv av Pan Pan, Kinas största tillverkare av högsäkerhetsdörrar i stål. ASSA ABLOY har erhållit ett konkurrensrättsgodkännande. Innan Pan Pan konsolideras i koncernen krävs en affärslicens från de lokala kinesiska myndigheterna. Affärslicensen förväntas erhållas under det första kvartalet 2010.
Den 24 juni 2008 förvärvades 100 procent av aktiekapitalet i Rockwood Manufacturing Company, en ledande amerikansk producent av standardiserade, dekorativa och specialiserade dörrkomponenter. Genom förvärvet tillförs ASSA ABLOY en välrenommerad tillverkare av dörrkomponenter. Med förvärvet av Rockwood tar ASSA ABLOY ytterligare ett steg i strategin att erbjuda kompletta dörrlösningar på den kom‑ mersiella marknaden i USA. Bolaget har sitt huvudkontor och sin fabrik i Rockwood Pennsylvania. Varumärket har särredo‑ visats och resterande goodwill är huvudsakligen hänförlig till synergier och andra immateriella tillgångar som ej uppfyller kriterierna för separat redovisning.
Den 9 juli 2008 förvärvades 100 procent av aktiekapitalet i Gardesa, en av Italiens ledande tillverkare av högsäkerhets‑ dörrar i stål. Gardesa är ett bra tillskott till ASSA ABLOY genom sitt ledande varumärke, mycket intressanta produkt‑ portföljer, avancerade teknologi, och sin attraktiva italienska design. Största delen av produkterna säljs genom företagets distributionsnätverk i Italien, medan cirka 25 procent säljs via distributörer till andra marknader i Europa, Afrika och Asien. Gardesa ligger i närheten av Piacenza i Italien. Varumärket har särredovisats och resterande goodwill är huvudsakligen hän‑ förlig till synergier och andra immateriella tillgångar som ej uppfyller kriterierna för separat redovisning.
Den 3 juli 2008 förvärvades 100 procent av aktiekapitalet i Valli&Valli, en ledande italiensk producent av designade handtag. Genom förvärvet tillförs ASSA ABLOY ett spän‑ nande produktprogram och ett välkänt varumärke som efterfrågas av designers och arkitekter över hela världen. Förvärvet kommer att stärka ASSA ABLOYs ledande position på den italienska marknaden och det kommer även att stärka koncernens specifikationsarbete i många andra län‑ der. Företaget är baserat nära Milano i Italien. Varumärket har särredovisats och resterande goodwill är huvudsakligen hänförlig till synergier och andra immateriella tillgångar som ej uppfyller kriterier för separat redovisning.
Den 19 december 2008 förvärvades 100 procent av aktie‑ kapitalet i Shenfei, en ledande kinesisk tillverkare av dörr‑ stängare. Förvärvet är ett viktigt steg inom strategin på tillväxtmarknader och tillför både marknadsnärvaro och kompletterar ASSA ABLOYs produktportfölj. Shenfei kom‑ pletterar på ett utmärkt sätt koncernens portfölj av lås och dörrlösningar och tillför ett värdefullt distributionsnätverk i Kina. Shenfei är beläget i Wen Zou, söder om Shanghai. Good‑ will är huvudsakligen hänförlig till synergier och andra immateriella tillgångar som ej uppfyller kriterier för separat redovisning.
Not 30 forts.
Under 2009 avyttrades mindre verksamheter i Nya Zeeland, Schweiz och Sverige. Kassaflödeseffekter och resultat från avyttringar visas i nedanstående tabell:
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 | |
| Avyttrade nettotillgångar | |||
| Anläggningstillgångar | – | –59 | |
| Varulager | – | –14 | |
| Fordringar | – | –14 | |
| Likvida medel | – | –71 | |
| Skulder | – | 24 | |
| Avyttrade nettotillgångar till bokfört värde | – | –134 | |
| Erhållen köpeskilling | – | 0 | |
| Avgår: Likvida medel i avyttrade dotterbolag | – | –71 | |
| Förändring i koncernens likvida medel vid avyttring |
– | –71 | |
| Resultat från avyttringar | – | –73 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 |
| Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet |
||
| Resultat vid försäljning av inventarier | –31 | 3 |
| Förändring av pensionsavsättning | –3 | 51 |
| Övrigt | –15 | 73 |
| Justering för poster som ej ingår i | ||
| kassaflödet | –49 | 127 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Varulager ökning/minskning (–/+) | –144 | 987 |
| Kundfordringar ökning/minskning (–/+) | 38 | 806 |
| Leverantörsskulder ökning/minskning (+/–) | –59 | –232 |
| Övrigt rörelsekapital ökning/minskning (–/+) | 160 | –102 |
| Förändring av rörelsekapital | –5 | 1 460 |
| Investeringar i dotterbolag | ||
| Total köpeskilling | –2 030 | –1 107 |
| Avgår förvärvade likvida medel | 58 | 50 |
| Avgår ej utbetald del av köpeskilling | 320 | 139 |
| Tillkommer utbetald del av köpeskilling | ||
| avseende föregående år | –179 | –159 |
| Investeringar i dotterbolag | –1 831 | –1 077 |
| Avyttringar av dotterbolag | ||
| Erhållen köpeskilling | – | 0 |
| Avgår avyttrade likvida medel | – | –71 |
| Avyttringar av dotterbolag | – | –71 |
| Övriga investeringar | ||
| Investeringar och försäljningar i övriga aktier | 1 | 1 |
| Investeringar och försäljningar av övriga | ||
| finansiella tillgångar | 11 | –24 |
| Övriga investeringar | 12 | –23 |
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2009 | |||||
| MSEK | Löner och andra ersättningar |
varav tantiem till VD |
Löner och andra ersättningar |
varav tantiem till VD |
||
| USA | 2 733 | 11 | 2 534 | 11 | ||
| Frankrike | 430 | 4 | 604 | 2 | ||
| Tyskland | 568 | 2 | 568 | 2 | ||
| Sverige | 590 | 5 | 566 | 12 | ||
| Storbritannien | 503 | 3 | 425 | 1 | ||
| Kina | 166 | 0 | 333 | 2 | ||
| Finland | 339 | 0 | 331 | 0 | ||
| Australien | 303 | 0 | 328 | 0 | ||
| Spanien | 288 | 2 | 278 | 0 | ||
| Norge | 311 | 1 | 275 | 0 | ||
| Nederländerna | 245 | 2 | 248 | 1 | ||
| Schweiz | 230 | 1 | 248 | 1 | ||
| Italien | 154 | 0 | 236 | – | ||
| Danmark | 230 | 0 | 224 | 0 | ||
| Kanada | 194 | 2 | 161 | 1 | ||
| Tjeckien | 133 | – | 110 | – | ||
| Israel | 118 | 0 | 109 | 0 | ||
| Mexiko | 151 | 0 | 93 | 1 | ||
| Belgien | 45 | 0 | 88 | 0 | ||
| Nya Zeeland | 85 | 0 | 79 | 0 | ||
| Sydamerika | 76 | 0 | 75 | 0 | ||
| Sydafrika | 67 | – | 67 | – | ||
| Korea | 39 | 0 | 53 | – | ||
| Österrike | 52 | 1 | 50 | 0 | ||
| Irland | 41 | 0 | 44 | – | ||
| Singapore | 27 | 1 | 31 | 0 | ||
| Rumänien | 48 | – | 29 | – | ||
| Portugal | 10 | 0 | 21 | 0 | ||
| Malaysia | 21 | 0 | 17 | 0 | ||
| Polen | 15 | 0 | 13 | 0 | ||
| Övriga | 112 | 0 | 61 | 1 | ||
| Totalt | 8 324 | 35 | 8 299 | 35 |
| 2008 | 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Löner och andra ersättningar |
varav tantiem till VD |
Löner och andra ersättningar |
varav tantiem till VD |
|
| Sverige | 102 | 3 | 109 | 8 | |
| Övriga | 0 | – | – | – | |
| Totalt | 102 | 3 | 109 | 8 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | |
| Sociala kostnader – varav pensionskostnader |
1 692 413 |
1 834 434 |
55 20 |
53 21 |
|
| Totalt | 1 692 | 1 834 | 55 | 53 |
Arvode till styrelsens ledamöter 2009 (inklusive utskottsarbete), TSEK
| Namn och befattning | Styrelse | Ersättnings utskott |
Revisions utskott |
Sociala kostnader |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Gustaf Douglas, ordförande | 900 | 100 | – | 102 | 1 102 |
| Jorma Halonen, ledamot | 450 | – | – | – | 450 |
| Carl Douglas, ledamot | 450 | – | – | 141 | 591 |
| Birgitta Klasén, ledamot | 450 | – | 100 | 173 | 723 |
| Eva Lindqvist, ledamot | 450 | – | – | 141 | 591 |
| Johan Molin, verkställande direktör och koncernchef | – | – | – | – | – |
| Sven-Christer Nilsson, ledamot | 450 | 50 | – | 157 | 657 |
| Lars Renström, ledamot | 450 | – | 100 | 173 | 723 |
| Ulrik Svensson, ledamot | 450 | – | 200 | 204 | 854 |
| Arbetstagarrepresentanter (2 st) | – | – | – | – | – |
| Totalt | 4 050 | 150 | 400 | 1 092 | 5 692 |
| TSEK | Lön/arvode | Rörlig lön | Övriga förmåner |
Pensions kostnader |
|---|---|---|---|---|
| Johan Molin | 10 500 | 7 875 | 100 | 3 675 |
| Övriga ledande befattningshavare (9 st) | 36 411 | 24 709 | 2 515 | 9 501 |
| Totala ersättningar och förmåner | 46 911 | 32 584 | 2 615 | 13 176 |
| Totala kostnader 1 | 56 709 | 39 165 | 2 862 | 15 947 |
1 Totala kostnader för ledande befattningshavare inkluderar sociala avgifter på löner och förmåner, särskild löneskatt på pensioner samt tillkommande kostnader för övriga förmåner. Löner och övriga förmåner till koncernledningen uppgick år 2008 till 55 MSEK och sociala kostnader uppgick till 26 MSEK varav pensionskostnader 14 MSEK.
Sjukfrånvaro, %
Löner och andra ersättningar till styrelsen och moderbolagets ledning uppgick till 42 MSEK (31). Sociala kostnader uppgick till 24 MSEK (19), varav pensionskostnader 11 MSEK (10).
moderbolagets ledning
Vid uppsägning av VD ska ersättningsskyldigheten för bolaget motsvara 24 månaders grundlön och övriga anställningsför‑ måner. Vid uppsägning av någon av de övriga personerna i koncernledningen ska ersättningen från bolaget maximalt motsvara 6 månaders grundlön och övriga anställningsförmå‑ ner samt därutöver ytterligare 12 månaders grundlön.
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| 2008 | 2009 | ||
| Total sjukfrånvaro | 1,8 | 2,3 | |
| – långtidssjukfrånvaro 1 | – | – | |
| – sjukfrånvaro för män | 2,0 | 2,8 | |
| – sjukfrånvaro för kvinnor | 1,2 | 1,1 | |
| – anställda –29 år | 0,6 | 0,4 | |
| – anställda 30–49 år | 1,0 | 0,8 | |
| – anställda 50 år – 1 | – | – |
1 Uppgifter lämnas ej på grund av att den kan hänföras till enskilda individer.
Medelantal anställda per land fördelat på kvinnor och män
| Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2009 | ||||||
| Totalt | Varav kvinnor | Varav män | Totalt | Varav kvinnor | Varav män | ||
| Sverige | 1 433 | 536 | 897 | 1 371 | 487 | 884 | |
| Finland | 1 073 | 420 | 653 | 921 | 338 | 583 | |
| Norge | 667 | 245 | 422 | 514 | 157 | 357 | |
| Danmark | 414 | 141 | 273 | 401 | 150 | 251 | |
| Storbritannien | 1 315 | 525 | 790 | 1 066 | 358 | 708 | |
| Belgien | 224 | 83 | 141 | 206 | 79 | 127 | |
| Nederländerna | 620 | 91 | 529 | 518 | 108 | 410 | |
| Frankrike | 2 124 | 907 | 1 217 | 1 882 | 699 | 1 183 | |
| Tyskland | 1 242 | 485 | 757 | 1 129 | 433 | 696 | |
| Schweiz | 407 | 159 | 248 | 358 | 140 | 218 | |
| Italien | 604 | 202 | 402 | 589 | 171 | 418 | |
| Spanien | 760 | 224 | 536 | 673 | 190 | 483 | |
| Tjeckien | 1 085 | 578 | 507 | 980 | 494 | 486 | |
| Rumänien | 484 | 234 | 250 | 368 | 174 | 194 | |
| Israel | 460 | 131 | 329 | 401 | 109 | 292 | |
| Sydafrika | 534 | 206 | 328 | 467 | 193 | 274 | |
| Kanada | 581 | 107 | 474 | 386 | 101 | 285 | |
| USA | 6 961 | 2 246 | 4 715 | 6 000 | 2 094 | 3 906 | |
| Mexiko | 1 721 | 1 042 | 679 | 1 210 | 702 | 508 | |
| Sydamerika | 659 | 172 | 487 | 535 | 139 | 396 | |
| Malaysia | 527 | 369 | 158 | 419 | 283 | 136 | |
| Kina | 5 962 | 2 939 | 3 023 | 6 855 | 3 264 | 3 591 | |
| Korea | 266 | 50 | 216 | 211 | 42 | 169 | |
| Australien | 954 | 283 | 671 | 833 | 230 | 603 | |
| Nya Zeeland | 336 | 116 | 220 | 325 | 99 | 226 | |
| Övriga | 1 310 | 583 | 727 | 756 | 297 | 459 | |
| Totalt | 32 723 | 13 074 | 19 649 | 29 375 | 11 531 | 17 843 |
| Moderbolaget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2009 | ||||||
| Totalt | Varav kvinnor | Varav män | Totalt | Varav kvinnor | Varav män | ||
| Sverige | 101 | 32 | 69 | 94 | 26 | 68 | |
| Totalt | 101 | 32 | 69 | 94 | 26 | 68 |
Ledande befattningshavare och styrelseledamöter fördelat på kvinnor och män
| 2008 | 2009 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | Varav kvinnor | Varav män | Totalt | Varav kvinnor | Varav män | ||
| Styrelsen2 | 9 | 2 | 7 | 9 | 2 | 7 | |
| Koncernledning –varav moderbolagets ledning |
10 4 |
– – |
10 4 |
10 4 |
– – |
10 4 |
|
| Totalt | 19 | 2 | 17 | 19 | 2 | 17 |
2 Exklusive arbetstagarrepresentanter.
Genom sin internationella verksamhet är ASSA ABLOY exponerat för flera typer av finansiella risker. Den finansiella riskhanteringen för ASSA ABLOYs enheter har utförts i enlighet med ASSA ABLOY-koncernens finanspolicy. Princi‑ perna för den finansiella riskhanteringen beskrivs nedan.
ASSA ABLOYs finanspolicy, vilken årligen fastställs av styrelsen, utgör ett ramverk av riktlinjer och föreskrifter för hantering av finansiella risker och finansiella aktiviteter.
ASSA ABLOYs finansiella aktiviteter koordineras centralt och huvuddelen av de finansiella transaktionerna ingås genom dotterbolaget ASSA ABLOY Financial Services AB som är koncernens internbank. Externa finansiella transak‑ tioner utförs av Treasury som inkluderar hanteringen av transaktioner med utländska valutor och räntor. Treasury uppnår betydande stordriftsfördelar vid förhandling av avtal gällande upplåning, användandet av räntederivat samt han‑ tering av valutaflöden.
Målet med koncernens kapitalstruktur är att trygga koncern‑ ens förmåga att fortsätta sin verksamhet, för att kunna generera god avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter. Genom att upprätthålla en optimal kapital‑ struktur hålls kapitalkostnaderna på en så låg nivå som möjligt. För att anpassa kapitalstrukturen utifrån de behov som uppstår kan koncernen göra förändringar i den utdeln‑ ing som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktie‑ ägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska
skulderna. Koncernen bedömer kapitalet bland annat på basis av förhållandet mellan nettoskuld och eget kapital.
Nettoskuld beräknas som räntebärande skulder, inklusive negativa marknadsvärden på derivat, plus pensionsavsätt‑ ningar minskat med likvida medel, övriga räntebärande plac‑ eringar och positiva marknadsvärden i derivat. Tabellen "Nettoskuldsättning och eget kapital" visar ställningen per den 31 december.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 | |
| Långfristiga räntebärande fordringar Kortfristiga räntebärande placeringar |
–256 | –244 | |
| inklusive derivat | –688 | –840 | |
| Kassa och bank | –1 579 | – 1 579 | |
| Pensionsavsättningar | 1 182 | 1 118 | |
| Långfristiga räntebärande skulder | 7 766 | 10 692 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | |||
| inklusive derivat | 7 589 | 1 901 | |
| Totalt | 14 013 | 11 048 | |
| Eget kapital | 18 838 | 19 334 | |
| Nettoskuldsättning/eget kapital | 0,74 | 0,57 |
En annan viktig variabel vid bedömningen av koncernens kapitalstruktur är den kreditvärdering som kreditvärder‑ ingsinstituten åsätter koncernens skulder. För att ha tillgång till både lång- och kortfristig finansiering från kapital‑ marknaderna när så behövs är det väsentligt att upprätthålla en god kreditrating. ASSA ABLOY upprätthåller både en lång- och kortfristig kreditrating från Standard & Poor's samt en kortfristig rating från Moody's.
| 31 december 2008 | 31 december 2009 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | < 1 år | > 1 < 2 år | > 2 < 5 år | > 5 år | < 1 år | > 1 < 2 år | > 2 < 5 år | > 5 år |
| Långfristiga banklån | –43 | –36 | –1 036 | – | –20 | –1 020 | – | – |
| Långfristiga kapitalmarknadslån | –252 | –252 | –2 148 | –4 317 | –325 | –986 | –4 301 | –4 178 |
| Konvertibla lån | –1 164 | –50 | –1 577 | – | –14 | –409 | –1 037 | – |
| Övriga långfristiga skulder | – | –27 | –148 | –74 | –14 | –116 | –192 | –88 |
| Kortfristiga banklån | –1 728 | – | – | – | –1 259 | – | – | – |
| Företagscertifikat samt kort‑ | ||||||||
| fristiga kapitalmarknadslån | –4 820 | – | – | – | –632 | – | – | – |
| Derivat | 94 | 42 | 72 | 22 | 38 | 81 | 63 | – |
| Summa per period | –7 913 | –323 | –4 837 | –4 369 | –2 226 | –2 450 | –5 467 | –4 266 |
| Likvida medel inklusive ränte‑ | ||||||||
| bärande fordringar | 1 989 | 2 319 | ||||||
| Långfristiga räntebärande | ||||||||
| fordringar | 198 | 27 | 31 | 194 | 22 | 28 | ||
| Kundfordringar | 6 372 | 5 618 | ||||||
| Leverantörsskulder | –2 909 | –2 682 | ||||||
| Netto | –2 461 | –125 | –4 810 | –4 338 | 3 029 | –2 256 | -5 445 | –4 238 |
| Bekräftade kreditlöften | 12 055 | –12 055 | 11 355 | –11 355 | ||||
| Justerad förfalloprofil | 9 594 | –125 | –4 810 | –16 393 | 14 384 | –2 256 | –16 800 | –4 238 |
| Redovisat | Varav moder | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kreditramar/faciliteter | Belopp, MSEK |
Löptid | värde, MSEK |
Valuta | Belopp 2008 |
Belopp 2009 |
bolaget, MSEK |
| US Private Placement Program | 360 | Dec 2011 | 359 | USD | 50 | 50 | |
| US Private Placement Program | 575 | Maj 2012 | 6211 | USD | 80 | 80 | |
| US Private Placement Program | 378 | Dec 2013 | 377 | USD | 53 | 53 | |
| US Private Placement Program | 575 | Maj 2015 | 6211 | USD | 80 | 80 | |
| US Private Placement Program | 543 | Dec 2016 | 542 | USD | 76 | 76 | |
| US Private Placement Program | 360 | Apr 2017 | 359 | USD | 50 | 50 | |
| US Private Placement Program | 360 | Maj 2017 | 359 | USD | 50 | 50 | |
| US Private Placement Program | 877 | Dec 2018 | 876 | USD | 122 | 122 | |
| US Private Placement Program | 503 | Maj 2020 | 503 | USD | 70 | 70 | |
| Multi–Currency RCF | 11 355 | Jun 2014 | 0 | EUR | 1 100 | 1 100 | |
| Banklån | 1 000 | Okt 2011 | 1 000 | SEK | 1 000 | 1 000 | 1 000 |
| Incentive Program | 1 032 | Jun 2012 | 1 032 | EUR | 100 | 100 | 1 032 |
| Incentive Program | 396 | Jun 2011 | 396 | EUR | 38 | 38 | 396 |
| Global MTN Program | 15 483 | Apr 2011 | 300 | SEK | – | 300 | 300 |
| Feb 2012 | 300 | SEK | – | 300 | 300 | ||
| Maj 2012 | 250 | SEK | – | 250 | 250 | ||
| Mar 2014 | 464 | EUR | – | 45 | 464 | ||
| Jun 2014 | 1 548 | EUR | – | 150 | 1 548 | ||
| Jun 2016 | 430 | NOK | – | 350 | 430 | ||
| Övriga långfristiga lån | 355 | 355 | |||||
| Totala långfristiga lån | 34 152 | 10 692 | 5 720 | ||||
| Svenska CP Program | 5 000 | 629 | EUR/SEK | 0/2 637 | 0/632 | ||
| Banklån | 681 | Feb 2010 | 681 | EUR | 66 | 66 | 681 |
| Övriga banklån | 306 | 306 | |||||
| Checkkredit | 1 227 | 253 | |||||
| Totala kortfristiga lån | 7 214 | 1 869 | 681 | ||||
| Totala kreditramar/faciliteter | 41 366 | 12 561 | 6 401 | ||||
| Kassa och bank | –1 579 | 0 | |||||
| Kortfristiga räntebärande placeringar | –740 | ||||||
| Långfristiga räntebärande placeringar | –244 | –27 | |||||
| Marknadsvärde derivat | –68 | ||||||
| Pensioner | 1 118 | ||||||
| Nettoskuld | 11 048 | 6 374 | |||||
1 Lånen säkringsredovisas.
| Institut | Kortsiktigt | Utsikt | Långsiktigt Utsikt | |
|---|---|---|---|---|
| Standard & Poor's | A2 | Stabil | A – | Negativ |
| Moody's | P2 | Stabil | n/a | |
visar odiskonterade kassaflöden relaterade till koncernens finansiella instrument per balansdagen varför samma belopp ej återfinns i balansräkningen.
Båda institutens ratings är oförändrade sedan föregående år. Utsikterna för den långsiktiga ratingen från Standard & Poor's ändrades under januari 2009 från stabil till negativ.
Finansieringsrisken definieras som risken att ej kunna möta betalningsåtaganden som ett resultat av otillräcklig likvid‑ itet eller svårigheter att få extern finansiering. ASSA ABLOY hanterar finansieringsrisken på konsoliderad nivå. Treasury ansvarar för extern upplåning och externa placeringar. ASSA ABLOY strävar efter att vid varje tillfälle ha tillgång till kort‑ siktiga såväl som långsiktiga låneramar. Enligt finanspolicyn bör tillgängliga låneramar inkludera en reserv (medel som är tillgängliga men som inte används) motsvarande 10 procent av koncernens omsättning.
Tabellen "Förfallostruktur" på sidan 93 visar att förfallotid‑ punkterna inte är koncentrerade till en speciell tidpunkt inom den närmsta framtiden, särskilt om man beaktar den vid årsskiftet helt outnyttjade kreditfaciliteten om 1 100 MEUR som löper till 2014. Vidare ska även finansiella tillgån‑ gar beaktas vid bedömningen av förfallostrukturen. Tabellen
Koncernens långfristiga lånefinansiering utgörs huvudsak‑ ligen av Private Placement-program i USA uppgående till 630 MUSD (630), GMTN-program om 3 292 MSEK (0), Incentiveprogram om 138 MEUR (138) samt bilateralt banklån uppgående till 1 000 MSEK (1 000). Under året har långfristig finansiering om totalt 3 384 MSEK tagits upp i form av upplåning på kapitalmarknaden enligt följande:
Dessa ersätter långfristig finansiering om 2 601 MSEK som förfallit under året men har även ersatt en del kortfristig finansiering för att förlänga förfallostrukturen.
Koncernens kortfristiga lånefinansiering utgörs huvud‑ sakligen av två Commercial paper-program om maximalt 1 000 MUSD (1 000) respektive 5 000 MSEK (5 000). Vid års‑ skiftet utnyttjades Commercial paper-programmen med 632 MSEK (3 215). Därutöver finns väsentliga kreditlöften främst i form av en Multi-Currency-Revolving-Credit-Facility på 1 100 MEUR (1 100), vilken vid årsskiftet inte utnyttjades alls. Koncernens policy är att den genomsnittliga återstående Not 33 forts.
löptiden på räntebärande skulder inte ska understiga 18 månader. Vid årets slut var den genomsnittliga löptiden, exklusive pensionsavsättningen, 46 månader (41). Vissa av ASSA ABLOYs större finansieringsavtal innehåller en sedvan‑ lig så kallad "Change of Control"-klausul. Klausulen innebär att långivarna äger rätt att, under vissa förutsättningar, påkalla omförhandlingar av villkoren eller säga upp avtalen om kontrollen över bolaget förändras. De obligationer som har givits ut under året har tagits upp i moderbolaget.
Under året förföll incentive 2004 utan att konverteras.
Incentive 2006löper med en rörlig ränta som motsvarar 0,9* EURIBOR + 45 baspunkter. Eventuell konvertering av Incentive 2006 kommer att ske under en period av 180 dagar från december 2010 till juni 2011. Vid full konvertering, vid en konverteringskurs för skuldebrev 1 om 14,60 EUR, skuldebrev 2 om 15,90 EUR, skuldebrev 3 om 17,30 EUR och skuldebrev 4 om 18,60 EUR, tillkommer 2 332 350 aktier. Utspädnings‑ effekten vid maximal konvertering uppgår till 0,6 procent av aktiekapitalet och 0,4 procent av totalt antal röster.
Incentive 2007 löper med en rörlig ränta som motsvarar 0,9* EURIBOR + 35 baspunkter. Eventuell konvertering av Incentive 2007 kommer att ske under en period av 30 dagar i maj och juni 2012. Vid full konvertering, vid en konverter‑ ingskurs för skuldebrev 1 om 18,00 EUR, skuldebrev 2 om 20,50 EUR, skuldebrev 3 om 23,00 EUR och skuldebrev 4 om 25,40 EUR, tillkommer 4 679 610 aktier. Utspädningseffek‑ ten vid maximal konvertering uppgår till 1,2 procent av aktiekapitalet och 0,8 procent av totalt röstetal.
Vid maximal konvertering av de två programmen till‑ kommer totalt 7 011 960 aktier vilket innebär en utspädn‑ ingseffekt på 1,9 procent av aktiekapitalet och 1,3 procent av totala röstetalet. Incentive 2006 uppgår till 38 MEUR och Incentive 2007 uppgår till 100 MEUR.
Valutasammansättningen av ASSA ABLOYs upplåning är beroende av valutafördelningen av koncernens tillgångar. Valutaswappar används för att uppnå den önskade valuta‑ fördelningen. Se tabellen "Nettoskuldsättning per valuta" nedan.
Kortfristiga räntebärande placeringar uppgick vid årets slut till 656 MSEK (410). Utöver detta finns räntebärande långfristiga fordringar om 244 MSEK (256) samt finansiella derivat med ett positivt marknadsvärde om 100 MSEK (277) som, utöver likvida medel, ingår i definitionen av finansiell nettoskuld. Placeringar av likvida medel sker huvudsakligen i ränte‑
bärande instrument med hög likviditet och som utges av emittenter med ett kreditbetyg om minst A-, enligt Standard & Poor's eller liknande institut. Den genomsnittliga löptiden för likvida medel var 7,5 dagar (2,2) vid utgången av 2009.
Moderbolagets likvida medel finns på ett underkonto till koncernens gemensamma koncernkonto.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 |
| Kassa och bank Kortfristiga placeringar med löptid under 3 |
1 579 | 1 579 | 1 | 0 |
| månader | 352 | 656 | – | – |
| Likvida medel Kortfristiga placeringar med löptid mer än 3 |
1 931 | 2 235 | 1 | 0 |
| månader Långfristiga ränte‑ |
58 | 84 | – | – |
| bärande fordringar Positivt marknads‑ |
256 | 244 | 51 | 27 |
| värde derivat | 277 | 100 | – | – |
| Totalt | 2 522 | 2 663 | 52 | 27 |
Treasury hanterar ränterisken i likvida medel. Derivatinstru‑ ment såsom ränteswappar och FRA (Forward Rate Agree‑ ments) kan användas för att hantera ränterisken. Placerin‑ garna är till största delen kortfristiga. Löptiden för huvuddelen av placeringarna är tre månader eller kortare. Räntebindningstiden för dessa kortfristiga placeringar var 11 dagar (2,2) vid slutet av 2009. En förändring nedåt på avkastningskurvan med en procentenhet skulle minska kon‑ cernens ränteintäkter med cirka 23 MSEK (20) och koncern‑ ens eget kapital med 16 MSEK (15).
Förändringar i räntenivån har en direkt inverkan på ASSA ABLOYs räntenetto. Identifiering och hantering av koncern‑ ens ränteexponering sker inom Treasury, som analyserar koncernens ränteexponering och beräknar resultateffekten av förändringar i räntenivån över rullande 12 månader. Kon‑ cernen eftersträvar att hålla upplåningen i en blandning av fast och rörlig ränta och använder ränteswappar när det bedöms nödvändigt. Finanspolicyn stipulerar att den genomsnittliga räntebindningstiden i normalfallet ska vara 24 månader. Vid årets utgång uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden på bruttoskulden, exklusive pensions‑ skulder, till cirka 26 månader (23). En förändring uppåt på avkastningskurvan med en procentenhet skulle öka kon‑ cernens räntekostnader med cirka 75 MSEK (91) och minska koncernens egna kapital med 54 MSEK (67).
Nettoskuldsättning per valuta
| 2008-12-31 | 2009-12-31 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Nettoskuldsättning exklusive valutaswappar |
Nettoskuldsättning inklusive valutaswappar |
Nettoskuldsättning exklusive valutaswappar |
Nettoskuldsättning inklusive valutaswappar |
| USD | 4 713 | 5 662 | 4 429 | 4 650 |
| EUR | 4 621 | 4 021 | 3 998 | 3 296 |
| SEK | 4 920 | 2 048 | 2 525 | 2 215 |
| AUD | –94 | 576 | –15 | 676 |
| NOK | 76 | –150 | 530 | 390 |
| KRW | 487 | 487 | 347 | 347 |
| CNY | –473 | –473 | –560 | –560 |
| GBP | 18 | 936 | –35 | –629 |
| Övrigt | –255 | 906 | –172 | 662 |
| Totalt | 14 013 | 14 013 | 11 048 | 11 048 |
Valutarisker påverkar ASSA ABLOY huvudsakligen genom omräkning av sysselsatt kapital och nettoskuld, genom omräkning av resultat i utländska dotterbolag samt genom resultateffekter på flöden av varor mellan länder med olika valutor.
Valutarisken i form av transaktionsexponering, eller export respektive import av varor, är begränsad inom koncernen. Huvudprincipen är att låta valutaförändringar slå igenom i affärsrörelsen så snabbt som möjligt. Som ett resultat av detta säkras i normalfallet endast begränsade delar av de löpande valutaflödena.
| Valutaexponering | ||||
|---|---|---|---|---|
| Valuta, MSEK | 2008 | 2009 | ||
| AUD | 357 | 286 | ||
| CAD | 413 | 434 | ||
| CHF | –218 | –234 | ||
| EUR | 385 | 185 | ||
| GBP | 286 | 225 | ||
| NOK | –220 | –136 | ||
| SEK | –678 | –602 | ||
| USD | –329 | –414 |
Tabellen nedan visar effekterna på koncernens resultat före skatt vid 10 procents försvagning av den svenska kronan gentemot de större valutorna, med alla andra variabler kon‑ stanta.
| Valuta, MSEK | 2008 | 2009 |
|---|---|---|
| AUD | 21 | 26 |
| CNY | 14 | 22 |
| DKK | 14 | 15 |
| EUR | 145 | 131 |
| GBP | 13 | 14 |
| NOK | 25 | 27 |
| USD | 238 | 227 |
Omräkningsexponering i balansräkningen Effekterna av omräkning av eget kapital begränsas av att en stor del av finansieringen sker i lokal valuta.
Kapitalstrukturen i varje land optimeras med utgångspunkt i lokal lagstiftning. När så är möjligt, under dessa förutsättningar, eftersträvas generellt samma skuldsätt‑ ningsgrad per valuta som i koncernen som helhet för att enskilda valutors rörelser ska få begränsad effekt. Treasury använder valutaderivat för att åstadkomma lämplig finan‑ siering och för att eliminera oönskad valutaexponering.
I tabellen "Nettoskuldsättning per valuta" på sidan 95 visas användningen av valutaterminskontrakt i relation till finansiering i större valutor. Terminskontrakten används för att neutralisera den exponering som uppkommer mellan extern skuld och interna behov.
Finansiell riskhantering exponerar ASSA ABLOY för vissa motpartsrisker. Denna exponering uppstår bland annat genom placering av överskottslikviditet samt genom skulde‑ brev och derivatinstrument.
ASSA ABLOYs policy är att minimera den potentiella kreditrisken för överskottslikviditet genom att använda kas‑ saflöde från dotterbolagen för att amortera på koncernens lån. Detta hanteras främst via så kallade cash pools som inrättats av Treasury. Cirka 84 procent (78) av koncernens försäljning reglerades via cash pools under 2009. Koncernen kan dock kortsiktigt placera överskottslikviditet i bank för att matcha upplåningen och kassaflödet.
För att motpartsriskerna ska kunna begränsas fördelas derivatinstrument mellan banker med utgångspunkt från de risknivåer som definieras i finanspolicyn. Treasury tecknar endast derivatkontrakt med banker som har en god rating.
ISDA-avtal (full nettning av transaktioner vid en parts underlåtenhet att fullfölja åtaganden) har ingåtts vad gäller ränte- och valutaderivat.
Koncernens kundfordringar är fördelade över ett stort antal kunder som är spridda internationellt. Koncentrationen av kreditrisker förknippade med kundfordringarna är därmed begränsad. Det verkliga värdet på kundfordringarna motsva‑ rar det redovisade värdet. Kreditrisker relaterade till operativ verksamhet hanteras lokalt på bolagsnivå och följs upp på divisionsnivå.
Koncernen exponeras för prisrisker relaterade till inköp av vissa råvaror (framför allt metaller) som används i till‑ verkningen. Koncernen använder inte finansiella termin‑ skontrakt för att säkra råvaruinköp.
Finansiella derivatinstrument såsom valuta- och ränte‑ terminer används i erforderlig utsträckning. Syftet med att använda derivatinstrument är begränsat till att reducera exponering mot finansiella risker.
De positiva och negativa verkliga värdena i tabellen "Utestående derivatinstrument" på sidan 97 visar verkliga värden om instrumenten avslutades vid årsskiftet, baserat på tillgängliga verkliga värden och är desamma som de redovisade värdena i balansräkningen. Det nominella belop‑ pet motsvarar kontraktens bruttovärde.
För redovisningsändamål klassificeras finansiella instru‑ ment utifrån värderingskategorier enligt IAS 39. Tabellen "Fin‑ ansiella instrument" på sidan 97ger en översikt över finansiella tillgångar och skulder, värderingskategori samt redovisat och verkligt värde per post.
Vid beräkning av verkligt värde beaktas endast allmänna förändringar i marknadsräntorna och ej rörelser i kredit‑ spreaden för det enskilda bolaget.
per den 31 december
| 31 december 2008 | 31 december 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Instrument, MSEK | Positivt marknads värde |
Negativt marknads värde |
Nominellt värde |
Positivt marknads värde |
Negativt marknads värde |
Nominellt värde |
| Valutaterminer, upplåning | 124 | –72 | 4 312 | 5 | –13 | 3 629 |
| Ränteswappar | 153 | –20 | 2 411 | 95 | –17 | 2 326 |
| Forward Rate Agreement | – | – | – | –2 | 1 000 | |
| Summa | 277 | –92 | 6 723 | 100 | –32 | 6 955 |
Finansiella instrument: redovisade värden
och verkliga värden per värderingskategori
| 2008 | 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | IAS 39 kategori* |
Redovisat värde |
Verkligt värde |
Redovisat värde |
Verkligt värde |
| Finansiella tillgångar | |||||
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | 1 | 317 | 317 | 334 | 334 |
| Kundfordringar | 1 | 6 372 | 6 372 | 5 618 | 5 618 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1 | 479 | 479 | 541 | 541 |
| Derivatinstrument – säkringsredovisning | 5 | 153 | 153 | 95 | 95 |
| Derivatinstrument – innehav för handel | 2 | 124 | 124 | 5 | 5 |
| Summa Derivatinstrument | 277 | 277 | 100 | 100 | |
| Kortfristiga placeringar | 1 | 58 | 58 | 84 | 84 |
| Likvida medel | 1 | 1 931 | 1 931 | 2 235 | 2 235 |
| Finansiella skulder | |||||
| Långfristiga lån – säkringsredovisning | 2 | 1 245 | 1 433 | 1 242 | 1 242 |
| Långfristiga lån – ej säkringsredovisning | 4 | 5 003 | 5 433 | 8 021 | 8 134 |
| Summa Långfristiga lån | 6 248 | 6 866 | 9 263 | 9 376 | |
| Konvertibla förlagslån | 4 | 2 614 | 2 614 | 1 429 | 1 429 |
| Övriga långfristiga skulder | 4 | 151 | 151 | 176 | 176 |
| Kortfristiga skulder – ej säkringsredovisning | 4 | 6 400 | 6 400 | 1 869 | 1 869 |
| Derivatinstrument – innehav för handel | 2 | 92 | 92 | 32 | 32 |
| Leverantörsskulder | 4 | 2 909 | 2 909 | 2 682 | 2 682 |
| Övriga kortfristiga skulder | 4 | 729 | 729 | 895 | 895 |
* Tillämpliga IAS 39 kategorier:
1 = Lånefordringar och andra fordringar.
2 = Finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen.
3 = Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning.
4 = Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde.
5 = Derivat säkringsredovisning.
Finansiella instrument: värderade till verkligt värde
| 2008 | 2009 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redo visade värden |
Noterade priser |
Obser verbar data |
Ej obser verbar data |
Redo visade värden |
Noterade priser |
Obser verbar data |
Ej obser verbar data |
| Finansiella tillgångar | ||||||||
| Derivatinstrument | 124 | – | 124 | – | 5 | – | 5 | – |
| Finansiella skulder | ||||||||
| Långfristiga lån - säkringsredovisning | 1 245 | – | 1 245 | – | 1 242 | – | 1 242 | – |
| Derivatinstrument | 92 | – | 92 | – | 32 | – | 32 | – |
Resultaträkning före och efter omklassificering
| 2008 | 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Före omklassificering |
Omklassi ficering |
Efter omklassificering |
Före omklassificering |
Omklassi ficering |
Efter omklassificering |
| Försäljningsintäkter | 34 918 | –89 | 34 829 | 35 049 | –86 | 34 963 |
| Kostnad för sålda varor | –21 532 | –311 | –21 843 | –21 489 | –291 | –21 780 |
| Bruttoresultat | 13 386 | –400 | 12 986 | 13 560 | –377 | 13 183 |
| Försäljningskostnader | –6 129 | 411 | –5 718 | –6 242 | 406 | –5 836 |
| Administrationskostnader | –2 067 | 0 | –2 067 | –1 915 | 0 | –1 915 |
| Forsknings- och | ||||||
| utvecklingskostnader | –890 | –11 | –901 | –891 | –29 | –920 |
| Övriga rörelseintäkter och | ||||||
| -kostnader | –43 | 0 | –43 | –150 | 0 | –150 |
| Resultatandel i intressebolag | 12 | 0 | 12 | 12 | 0 | 12 |
| Rörelseresultat | 4 269 | 0 | 4 269 | 4 374 | 0 | 4 374 |
| Finansnetto | –770 | 0 | –770 | –634 | 0 | –634 |
| Resultat före skatt | 3 499 | 0 | 3 499 | 3 740 | 0 | 3 740 |
| Inkomstskatt | –1 061 | 0 | –1 061 | –1 081 | 0 | –1 081 |
| Årets resultat | 2 438 | 0 | 2 438 | 2 659 | 0 | 2 659 |
Koncernen har genomfört en omklassificering som berör direkta distributionskostnader och avskrivningar på aktiverade produktutvecklingsutgifter. Anledningen är att ge en rättvisande bild av dels fördelningen mellan direkta och indirekta kostnader och dels produktutvecklingskostnader. För att åstadkomma jämförbarhet har räkningarna för 2008 och 2009 justerats. Omklassificeringen innebär flytt av direkta distributionskostnader från försäljnings- och administrationskost‑ nader och i förekommande fall från omsättning till kostnad sålda varor. Vidare har avskrivningar för produktutveckling flyttats från kostnad sålda varor till försäljnings- och administrationskostnader. Båda dessa justeringar påverkar brutto‑ resultatet. Rörelseresultatet påverkas inte.
Installationen av VingCards beröringsfria, elektroniska dörrlås Signature RFID på hotellet Grand Millennium Sukhumvit Bangkok möjliggör en användarvänlig interaktion med gästerna – bland annat kommunikation med NFC-kompatibla mobiler.
RFID-låsen (Radio Frequency Identification) på det exklusiva hotellet i Bangkok kan öppnas utan att gästen behöver vidröra dörren. Låsen är dessutom kompatibla med nästa generations NFC-mobiltelefoner. Lösningen ger även ökad kontroll och säkerhet, med en säkerhetslogg som kan registrera upp till 600 händelser och en innovativ programvara med kopieringsskydd.
– Vi letade efter lås som var tillräckligt starka och effektiva för att uppfylla alla våra krav, och Signature RFID visade sig vara den perfekta lösningen säger Tang Kwok Seng, teknikchef på hotellkedjan Millennium & Copthorne International.
– Möjligheten att få viktig information från varje nyckelkort har inte bara ökat produktiviteten och effektiviteten bland medarbetarna. Gästerna har dessutom blivit nöjdare, eftersom personalen nu kan tillgodose deras önskemål på ett snabbare och smidigare sätt.
Försäljningen var relativt svag i början av året men förbättrades därefter successivt vilket resulterade i en god organisk tillväxt för helåret. Utvecklingen hade sin grund i en god efterfrågan på den viktiga USA-marknaden. Ett flertal mindre bolag förvärvades främst i divisionerna Asia Pacific och Global Technologies.
Programmet "Leverage & Growth" avslutades vid årsslutet. Programmet har bidragit till att öka koncernens effektivitet och produktivitet. Både rörelsemarginalen och det operativa kassaflödet förbättrades under året. Johan Molin efterträdde Bo Dankis som VD och koncernchef.
ASSA ABLOY stärkte sin position genom att fokusera på kundnyttan både inom de traditionella verksamheterna och i segment med något högre marknadstillväxt som elektromekaniska lås, dörrautomatik, passagesystem och identifieringsteknik.
Det blev ett mycket bra år för ASSA ABLOY med den högsta organiska tillväxten i bolagets historia samt en kraftig förbättring av lönsamheten. ASSA ABLOYs starka utveckling hade sin grund i en god ekonomisk tillväxt på koncernens viktigaste marknader i Europa och Nordamerika samt framgång inom snabbväxande segment som elektromekaniska lås, passagekontroll, automatiska dörrar och identifieringsteknologi. Förvärvstakten ökade genom förvärv av bland annat Fargo Electronics som är världsledande inom det snabbväxande segmentet för säkert utfärdande av kort.
Ett treårigt strukturprogram lanserades under året för att realisera synergier och öka effektiviteten inom koncernens tillverkande enheter. Programmet innebär att stora delar av produktionen ändrar inriktning från full produktion till i huvudsak slutmontering. Delar av produktionen kommer att flyttas till lågkostnadsländer vilket innebär att ett antal produktionsenheter kommer att läggas ned.
Totala omstruktureringskostnader uppgick till 1 274 MSEK och beräknas ge 600 MSEK i årliga besparingar med full effekt under 2009.
Volymtillväxt, förvärv och genomförda strukturåtgärder har bidragit till den starka ökningen av rörelseresultatet.
Det blev ett år med stark tillväxt för ASSA ABLOY kombinerat med en fortsatt mycket tillfredsställande resultatutveckling. Samtliga fem divisioner visade tillväxt, ökad lönsamhet och förbättrad avkastning. ASSA ABLOYs starka utveckling hade sin grund i en långsiktig strukturell tillväxt i efterfrågan på de viktigaste marknaderna i Europa och Nordamerika, en ökande efterfrågan på nya marknader samt framgångar
inom snabbväxande segment som elektromekaniska lås, passagekontroll, säkert utfärdande av smarta kort, automatiska dörrar och identifieringsteknologi. Förvärvstakten var fortsatt hög under året och bland de större förvärven kan noteras kinesiska Baodean, koreanska iRevo, irländska Aontec, nordirländska Powershield, nordamerikanska Pemko och australiensiska Pyropanel.
Det treåriga strukturprogrammet för koncernens tillverkande enheter fortsatte implementeras med stor framgång under året. Samtliga 50 projekt genomförs enligt plan och mer än 1 300 personer, av totalt 2 000, har nu lämnat koncernen. Besparingarna hade vid slutet av 2007 nått över 60 procent av målet, med målsättningen att nå 600 MSEK i årliga besparingar under 2009.
Volymtillväxt, förvärv, priskontroll och genomförda strukturåtgärder likväl som kontinuerliga förbättringar inom produktion, administration och marknadsbearbetning bidrog till den starka finansiella utvecklingen.
2008 blev ett rekordår för ASSA ABLOY med ökad försäljning och ökad vinst främst på grund av fokuserade satsningar för att öka efterfrågan främst inom de kommersiella och institutionella marknaderna. Koncernen ökade investeringarna inom produktutveckling och fler produkter än någonsin lanserades på marknaden. Marknaden försämrades dock mot slutet av året då den finansiella krisen medfört att investeringar i byggnation påverkats negativt.
Den finansiella krisen ledde till en nedgång på både bostadsoch den kommersiella byggmarknaden i världen utan tidigare motstycke i koncernens historia. ASSA ABLOY kunde emellertid bibehålla en god lönsamhet och stärka sin marknadsposition även under mycket prövande marknadsbetingelser. Effektiv produktutveckling med stark kundfokus, förstärkt marknadsnärvaro och fortsatta kostnadsreduktioner bidrog väsentligt till den goda utvecklingen. Kassaflöde och rörelsekapitalutnyttjande utvecklades väl under året.
Fortsatta kostnadsanpassningar i form av personalreduktioner och utlokalisering av komponenter och enklare produkter till lågkostnadsländer skedde i en hög takt under året. Ett tredje strukturprogram lanserades även mot slutet av året. Nya lanserade produkter mottogs väl av kunderna och har stärkt ASSA ABLOYs marknadsledande position inom kompletta lås- och dörrlösningar.
Under året har åtta förvärv genomförts, vilka stärker positionen bland annat inom området industriportar och automatiska dörrar och adderar cirka 1 200 MSEK i omsättning på årsbasis.
| Belopp i MSEK om ej annat anges | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning och resultat | |||||
| Omsättning | 27 802 | 31 137 | 33 550 | 34 8293 | 34 9633 |
| Organisk tillväxt, % | 5 | 9 | 7 | 0 | –12 |
| Förvärvad tillväxt, % | 1 | 3 | 5 | 4 | 3 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | 4 960 | 5 6691 | 6 366 | 6 4471 | 6 4261 |
| Avskrivningar | –882 | –898 | –909 | –921 | –1 014 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 4 078 | 4 7711 | 5 458 | 5 5261 | 5 4131 |
| Resultat före skatt (EBT) | 3 556 | 2 626 | 4 609 | 3 499 | 3 740 |
| Årets resultat | 2 613 | 1 756 | 3 368 | 2 438 | 2 659 |
| Kassaflöde | |||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 3 153 | 2 968 | 3 871 | 4 369 | 5 924 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –1 052 | –3 871 | –2 127 | –2 648 | –1 835 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | –2 027 | 1 203 | –1 568 | –1 311 | –3 741 |
| Årets kassaflöde | 73 | 300 | 176 | 410 | 348 |
| Operativt kassaflöde | 3 702 | 3 528 | 4 808 | 4 769 | 6 843 |
| Sysselsatt kapital och finansiering | |||||
| Sysselsatt kapital | 26 653 | 27 205 | 28 621 | 32 850 | 30 382 |
| –varav övriga immateriella och materiella tillgångar | 6 064 | 6 263 | 6 782 | 7 945 | 7 541 |
| –varav aktier och andelar i intressebolag | 37 | 33 | 39 | 38 | 39 |
| – varav goodwill | 15 716 | 16 683 | 17 270 | 20 669 | 20 333 |
| Nettoskuld | 12 240 | 13 560 | 12 953 | 14 013 | 11 048 |
| Minoritetsintresse | 71 | 60 | 201 | 163 | 162 |
| Eget kapital exklusive minoritetsintresse | 14 342 | 13 585 | 15 467 | 18 674 | 19 172 |
| Data per aktie, SEK | |||||
| Vinst per aktie efter skatt och före utspädning | 7,13 | 4,77 | 9,18 | 6,60 | 7,18 |
| Vinst per aktie efter skatt och utspädning (EPS) | 6,97 | 7,991 | 9,02 | 9,211 | 9,221 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning | 42,85 | 39,13 | 46,76 | 55,91 | 54,76 |
| Utdelning per aktie | 3,25 | 3,25 | 3,60 | 3,60 | 3,602 |
| Kurs på B-aktien vid årets slut | 125,00 | 149,00 | 129,75 | 88,50 | 137,80 |
| Nyckeltal | |||||
| Rörelsemarginal (EBITDA), % | 17,8 | 18,21 | 19,0 | 18,51,3 | 18,41,3 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 14,7 | 15,3 1 | 16,3 | 15,91,3 | 15,51,3 |
| Vinstmarginal (EBT), % | 12,8 | 8,4 | 13,7 | 10,0 | 10,7 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 15,9 | 12,1 | 18,4 | 13,3 | 13,1 |
| Avkastning på sysselsatt kapital exklusive | |||||
| jämförelsestörande poster, % | 15,9 | 17,1 | 18,4 | 17,2 | 16,2 |
| Avkastning på eget kapital, % | 18,1 | 11,5 | 21,0 | 12,8 | 12,7 |
| Soliditet, % | 42,8 | 38,4 | 41,5 | 41,9 | 45,4 |
| Nettoskuldsättning/eget kapital | 0,85 | 0,99 | 0,83 | 0,74 | 0,57 |
| Räntetäckningsgrad | 8,2 | 5,1 | 7,4 | 5,7 | 7,2 |
| Ränta konvertibelt förlagslån netto efter skatt | 33,1 | 43,6 | 55,0 | 81,0 | 31,9 |
| Antal aktier, 1000-tal | 365 918 | 365 918 | 365 918 | 365 918 | 365 918 |
| Antal aktier efter utspädning, 1000-tal | 378 718 | 376 033 | 380 713 | 380 713 | 372 931 |
| Medelantal anställda | 29 578 | 31 243 | 32 267 | 32 723 | 29 375 |
1 Exklusive jämförelsestörande poster 2006, 2008 och 2009.
2 För 2009 enligt styrelsens förslag.
3 Omklassificering har skett av 2008 och 2009. För mer information se not 34. Omklassificering har ej skett 2005–2007.
05 06 07 08 09 0
5
10
15
20
Antal anställda
1 Exklusive jämförelsestörande poster 2006, 2008 och 2009.
| KONCERNEN I SAMMANDRAG | kv 1 | kv 2 | kv 3 | kv 4 | Helår | kv 1 | kv 2 | kv 3 | kv 4 | Helår |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK om ej annat anges | 2008 | 2008 | 2008 | 2008 | 2008 | 2009 | 2009 | 2009 | 2009 | 2009 |
| Omsättning4 | 8 181 | 8 503 | 8 701 | 9 444 | 34 829 | 8 859 | 8 899 | 8 405 | 8 799 | 34 963 |
| Organisk tillväxt | 0% | 5% | 1% | -4% | 0% | –12% | –14% | –13% | –8% | –12% |
| Bruttoresultat exklusive jämförelse | ||||||||||
| störande poster4 | 3 287 | 3 447 | 3 491 | 3 792 | 14 017 | 3 550 | 3 502 | 3 370 | 3 603 | 14 025 |
| Bruttoresultat/Omsättning4 | 40,2% | 40,5% | 40,1% | 40,2% | 40,2% | 40,1% | 39,4% | 40,1% | 41,0% | 40,1% |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) exklusive jämförelse |
||||||||||
| störande poster | 1 476 | 1 599 | 1 669 | 1 703 | 6 447 | 1 594 | 1 601 | 1 584 | 1 648 | 6 426 |
| Rörelsemarginal (EBITDA)4 | 18,0% | 18,8% | 19,2% | 18,0% | 18,5% | 18,0% | 18,0% | 18,8% | 18,7% | 18,4% |
| Avskrivningar | –232 | –222 | –234 | –233 | –921 | –266 | –261 | –237 | -249 | –1 014 |
| Rörelseresultat (EBIT) exklusive | ||||||||||
| jämförelsestörande poster | 1 244 | 1 378 | 1 435 | 1 469 | 5 526 | 1 328 | 1 340 | 1 346 | 1 398 | 5 413 |
| Rörelsemarginal (EBIT)4 | 15,2% | 16,2% | 16,5% | 15,6% | 15,9% | 15,0% | 15,1% | 16,0% | 15,9% | 15,5% |
| Jämförelsestörande poster 3 | – | – | –247 | –1 010 | –1 257 | –109 | – | – | –930 | –1 039 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 1 244 | 1 378 | 1 188 | 460 | 4 269 | 1 219 | 1 340 | 1 346 | 468 | 4 374 |
| Finansnetto | –189 | –190 | –207 | –184 | –770 | –205 | –165 | –159 | –106 | –634 |
| Resultat före skatt (EBT) | 1 055 | 1 188 | 980 | 276 | 3 499 | 1 015 | 1 176 | 1 187 | 362 | 3 740 |
| Vinstmarginal (EBT)4 | 12,9% | 13,9% | 11,2% | 2,9% | 10,0% | 11,4% | 13,2% | 14,1% | 4,1% | 10,7% |
| Skatter | –283 | –323 | –271 | –184 | –1 061 | –296 | –323 | –300 | –162 | –1 081 |
| Årets resultat | 772 | 865 | 709 | 92 | 2 438 | 718 | 852 | 888 | 200 | 2 659 |
| Fördelning av årets resultat: | ||||||||||
| Moderbolagets aktieägare | 772 | 857 | 700 | 84 | 2 413 | 716 | 843 | 876 | 192 | 2 626 |
| Minoritetsintresse | 0 | 8 | 8 | 9 | 25 | 3 | 9 | 12 | 9 | 32 |
| kv 1 | kv 2 | kv 3 | kv 4 | Helår | kv 1 | kv 2 | kv 3 | kv 4 | Helår | |
| OPERATIVT KASSAFLÖDE | 2008 | 2008 | 2008 | 2008 | 2008 | 2009 | 2009 | 2009 | 2009 | 2009 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 1 244 | 1 378 | 1 188 | 460 | 4 269 | 1 219 | 1 340 | 1 346 | 468 | 4 374 |
| Omstruktureringskostnader | – | – | 247 | 933 | 1 180 | 109 | – | – | 930 | 1 039 |
| Avskrivningar | 232 | 222 | 234 | 233 | 921 | 266 | 261 | 237 | 249 | 1 014 |
| Rörelsens nettoinvesteringar | –164 | –173 | –199 | –293 | –829 | –187 | –186 | –99 | –191 | –664 |
| Förändring av rörelsekapitalet | –581 | –113 | –111 | 801 | –5 | –316 | 346 | 612 | 818 | 1 460 |
| Erlagd och erhållen ränta | –162 | –206 | –134 | –217 | –718 | –193 | –157 | –38 | –119 | –507 |
| Ej kassaflödespåverkande poster | 14 | –26 | –36 | –1 | –49 | –60 | –20 | 67 | 140 | 127 |
| Operativt kassaflöde1 | 583 | 1 081 | 1 189 | 1 916 | 4 769 | 838 | 1 584 | 2 125 | 2 296 | 6 843 |
| Operativt kassaflöde/ | ||||||||||
| Resultat före skatt | 0,55 | 0,91 | 0,972 | 1,492 | 1,022 | 0,752 | 1,35 | 1,79 | 1,782 | 1,432 |
| kv 1 | kv 2 | kv 3 | kv 4 | Helår | kv 1 | kv 2 | kv 3 | kv 4 | Helår | |
| NETTOSKULDENS FÖRÄNDRING | 2008 | 2008 | 2008 | 2008 | 2008 | 2009 | 2009 | 2009 | 2009 | 2009 |
| Nettoskuld vid periodens ingång | 12 953 | 12 414 | 13 549 | 14 010 | 12 953 | 14 013 | 14 317 | 14 239 | 12 432 | 14 013 |
| Operativt kassaflöde | –583 | –1 081 | –1 189 | –1 916 | –4 769 | –838 | –1 584 | –2 125 | –2 296 | –6 843 |
| Strukturbetalningar | 111 | 97 | 126 | 152 | 485 | 144 | 224 | 147 | 161 | 676 |
| Betald skatt | 127 | 251 | 81 | 283 | 742 | 298 | 397 | 2 | 210 | 907 |
| Förvärv/Avyttringar | 126 | 473 | 717 | 503 | 1 819 | 263 | 66 | 511 | 331 | 1 171 |
| Utdelning | – | 1 317 | – | – | 1 317 | – | 1 317 | – | – | 1 317 |
| Omräkningsdifferens | –320 | 78 | 726 | 981 | 1 466 | 437 | –498 | –341 | 210 | –193 |
| Nettoskuld vid periodens utgång | 12 414 | 13 549 | 14 010 | 14 013 | 14 013 | 14 317 | 14 239 | 12 432 | 11 048 | 11 048 |
| Nettoskuldsättning/Eget kapital | 0,79 | 0,87 | 0,80 | 0,74 | 0,74 | 0,71 | 0,74 | 0,67 | 0,57 | 0,57 |
| kv 1 | kv 2 | kv 3 | kv 4 | kv 1 | kv 2 | kv 3 | kv 4 | |||
| NETTOSKULD | 2008 | 2008 | 2008 | 2008 | 2009 | 2009 | 2009 | 2009 | ||
| Långfristiga räntebärande fordringar | –102 | –83 | –89 | –256 | –269 | –256 | –236 | –244 | ||
| Kortfristiga räntebärande | ||||||||||
| placeringar inklusive derivat | –332 | –191 | –133 | –688 | –2 632 | –2 250 | –1 989 | –840 | ||
| Kassa och bank | –953 | –1 221 | –1 534 | –1 579 | –1 280 | –1 800 | –1 303 | –1 579 | ||
| Avsättningar till pensioner | 1 151 | 1 150 | 1 131 | 1 182 | 1 222 | 1 200 | 1 093 | 1 118 | ||
| Övriga långfristiga ränte bärande skulder |
7 707 | 7 683 | 7 539 | 7 766 | 8 659 | 11 227 | 10 471 | 10 692 | ||
| Kortfristiga räntebärande skulder | ||||||||||
| inklusive derivat | 4 943 | 6 212 | 7 096 | 7 589 | 8 617 | 6 117 | 4 395 | 1 901 | ||
| Totalt | 12 414 | 13 549 | 14 010 | 14 013 | 14 317 | 14 239 | 12 432 | 11 048 |
| SYSSELSATT KAPITAL OCH FINANSIERING |
kv 1 2008 |
kv 2 2008 |
kv 3 2008 |
kv 4 2008 |
kv 1 2009 |
kv 2 2009 |
kv 3 2009 |
kv 4 2009 |
||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sysselsatt kapital | 28 116 | 29 045 | 31 538 | 32 850 | 34 540 | 33 494 | 31 108 | 30 382 | ||
| – varav övriga immateriella och materiella tillgångar |
6 480 | 6 572 | 7 116 | 7 945 | 8 214 | 7 972 | 7 379 | 7 541 | ||
| – varav aktier och andelar i intressebolag | 39 | 40 | 43 | 38 | 55 | 54 | 52 | 39 | ||
| – varav goodwill | 16 508 | 17 068 | 18 851 | 20 669 | 21 443 | 20 857 | 19 992 | 20 333 | ||
| Nettoskuld | 12 414 | 13 549 | 14 010 | 14 013 | 14 317 | 14 239 | 12 432 | 11 048 | ||
| Minoritetsintresse | 181 | 188 | 211 | 163 | 163 | 152 | 149 | 162 | ||
| Eget kapital, exklusive minoritetsintresse |
15 521 | 15 308 | 17 317 | 18 674 | 20 060 | 19 110 | 18 526 | 19 172 | ||
| DATA PER AKTIE, SEK | kv 1 2008 |
kv 2 2008 |
kv 3 2008 |
kv 4 2008 |
Helår 2008 |
kv 1 2009 |
kv 2 2009 |
kv 3 2009 |
kv 4 2009 |
Helår 2009 |
| Vinst per aktie efter skatt och före utspädning |
2,11 | 2,34 | 1,91 | 0,23 | 6,60 | 1,96 | 2,30 | 2,39 | 0,52 | 7,18 |
| Vinst per aktie efter skatt och utspädning |
2,08 | 2,30 | 1,89 | 0,29 | 6,55 | 1,92 | 2,25 | 2,36 | 0,54 | 7,06 |
| Vinst per aktie efter skatt och utspäd ning exklusive jämförelsestörande |
||||||||||
| poster | 2,08 | 2,30 | 2,38 | 2,45 | 9,21 | 2,20 | 2,25 | 2,36 | 2,41 | 9,22 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning | 46,64 | 46,13 | 51,61 | 55,91 | 55,91 | 59,55 | 54,28 | 53,47 | 55,29 | 54,76 |
| ANTAL AKTIER | Mar 2008 |
Jun 2008 |
Sep 2008 |
Dec 2008 |
Helår 2008 |
Mar 2009 |
Jun 2009 |
Sep 2009 |
Dec 2009 |
Helår 2009 |
| Antal aktier före utspädning, 1000-tal | 365 918 365 918 365 918 365 918 365 918 365 918 365 918 365 918 365 918 365 918 | |||||||||
Antal aktier efter utspädning, 1000-tal 380 713 380 713 380 713 380 713 380 713 380 713 379 687 372 931 372 931 372 931 Vägt genomsnittligt antal aktier efter utspädning, 1000-tal 380 713 380 713 380 713 380 713 380 713 380 713 380 197 377 748 376 534 376 534
1 Exklusive strukturbetalningar.
2 Resultat före skatt exklusive jämförelsestörande poster.
3 Jämförelsestörande poster består av omstruktureringskostnader för 2008 och 2009, samt för 2008 ingår även engångskostnader om 77 MSEK. 4 Omklassificering har skett. För mer information se not 34.
Förändring av omsättning i jämförbara enheter efter justering för förvärv och valutakurseffekter.
Rörelseresultat före avskrivningar i förhållande till omsättning.
Rörelseresultat i förhållande till omsättning.
Resultatet före skatt i förhållande till omsättning.
Se uppställningen av operativt kassaflöde för ingående delar.
Investeringar i anläggningstillgångar reducerat med försäljning av anläggningstillgångar.
Avskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar.
Räntebärande skulder minskat med räntebärande placeringar.
Balansomslutning minskad med räntebärande tillgångar och icke räntebärande skulder inklusive uppskjuten skatteskuld.
Eget kapital i förhållande till balansomslutningen.
Resultat före skatt plus räntenetto dividerat med räntenetto.
Årets resultat exklusive minoritetsintressen plus räntekostnader efter skatt avseende konvertibelt förlagslån i förhållande till genomsnittligt eget kapital (exklusive minoritetsintressen) efter utspädning.
Resultat före skatt ökat med räntenetto i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Årets resultat exklusive minoritetsintressen i förhållande till vägt genomsnitt av antal aktier före utspädning.
Årets resultat exklusive minoritetsintressen plus räntekostnader efter skatt avseende konvertibelt förlagslån i förhållande till vägt genomsnitt av antal aktier efter utspädning.
Eget kapital exklusive minoritetsintressen ökat med konvertibelt förlagslån i förhållande till antal aktier efter utspädning.
Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
Årets resultat: 1 536 MSEK Balanserade vinstmedel: 2 343 MSEK SUMMA: 3 879 MSEK
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att 3,60 SEK per aktie, maximalt 1 317 MSEK, utdelas till aktieägarna samt att återstoden, 2 562 MSEK, överföres i ny räkning.
Som avstämningsdag för utdelning föreslås tisdagen den 27 april 2010. Om bolagsstämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utdelning komma att sändas ut genom Euroclear Sweden ABs försorg fredagen den 30 april 2010.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 11 februari 2010
Gustaf Douglas Ordförande
Carl Douglas Styrelseledamot Jorma Halonen Styrelseledamot
Birgitta Klasén Styrelseledamot
Eva Lindqvist Styrelseledamot
Johan Molin Verkställande direktör
Sven-Christer Nilsson Styrelseledamot
Lars Renström Styrelseledamot
Ulrik Svensson Styrelseledamot
Seppo Liimatainen Arbetstagarledamot
Mats Persson Arbetstagarledamot
Vår revisionsberättelse har avgivits den 11 februari 2010
PricewaterhouseCoopers AB
Peter Nyllinge Auktoriserad revisor Huvudansvarig
Bo Karlsson Auktoriserad revisor
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i ASSA ABLOY AB för år 2009. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 54–104. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade
informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 11 februari 2010
PricewaterhouseCoopers AB
Peter Nyllinge Bo Karlsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig
ASSA ABLOY är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige.
Till grund för styrningen av koncernen ligger bland annat bolagsordningen, aktiebolagslagen och regelverket vid NASDAQ OMX Stockholm. ASSA ABLOY tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och bedöms, vid utgången av 2009, följa samtliga dess bestämmelser.
Bolagsstyrningsrapporten redogör för hur bolagsstyrningen har bedrivits i ASSA ABLOY under verksamhetsåret 2009. Rapporten har ej granskats av bolagets revisorer.
ASSA ABLOY verkar för att verksamheten ska generera god långsiktig avkastning för aktieägare och andra intressenter. En effektiv bolagsstyrning inom ASSA ABLOY kan sammanfattas i ett antal samverkande komponenter som beskrivs nedan.
ASSA ABLOY hade vid årets slut 22 014 aktieägare. ASSA ABLOYs huvudägare är Investment AB Latour och SäkI (9,6 procent av kapitalet och 29,7 procent av rösterna) samt Melker Schörling AB (4,0 procent av kapitalet och 11,6 procent av rösterna). Utländska aktieägares ägarandel uppgick till 53 procent av aktiekapitalet och 36 procent av rösterna. De tio största aktieägarna representerade motsvarande 37 procent av aktiekapitalet och 57 procent av rösterna.
ASSA ABLOYs aktiekapital uppgick vid årets slut till 365 918 034 SEK fördelat på 19 175 323 aktier av serie A och 346 742 711 aktier av serie B. Varje aktie av serie A motsvarar tio röster och varje aktie av serie B en röst. Samtliga aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat.
ASSAABLOYs aktie av serie B är noterad på NASDAQ OMX Stockholms lista för större bolag (Large Cap). ASSAABLOYs börsvärde uppgick vid utgången av året till 50 423 MSEK. Styrelsens målsättning är att utdelningen långsiktigt ska motsvara 33–50 procent av resultatet efter schablonskatt, dock alltid med beaktande av ASSAABLOYs långsiktiga finansieringsbehov.
Aktieägarnas rätt att besluta i ASSA ABLOYs angelägenheter utövas vid bolagsstämman. Aktieägare som är registrerade i aktieboken per avstämningsdagen och är anmälda i tid har rätt att delta på bolagsstämman, personligen eller genom ombud. Beslut vid bolagsstämman fattas normalt med enkel majoritet. För vissa frågor föreskriver dock aktiebolagslagen att ett förslag ska biträdas av en högre majoritet. Enskilda aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämman kan begära detta hos ASSA ABLOYs styrelse under särskild adress som publiceras på bolagets hemsida i god tid före stämman.
Årsstämma ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Vid årsstämman prövas frågor avseende bland annat utdelning, fastställande av resultat- och balansräkning, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och VD, val av styrelseledamöter, styrelseordförande, valberedning och revisorer samt fastställande av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, arvode till styrelse och revisorer. Extra bolagsstämma kan hållas om styrelsen anser att behov finns eller om ASSA ABLOYs revisorer eller ägare till minst 10 procent av aktierna begär det.
Vid årsstämman i april 2009 deltog aktieägare som representerade 55 procent av aktiekapitalet och 70 procent av rösterna i bolaget.
Vid årsstämman omvaldes styrelseledamöterna Gustaf Douglas, Carl Douglas, Birgitta Klasén, Eva Lindqvist, Johan Molin, Sven-Christer Nilsson, Jorma Halonen, Lars Renström och Ulrik Svensson till ledamöter av styrelsen. Gustaf Douglas omvaldes till ordförande i styrelsen.
Stämman fastställde, enligt styrelsens och verkställande direktörens förslag, utdelningen till 3,60 SEK per aktie. Stämman beslutade därutöver om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, arvode till styrelsen samt utsåg ledamöter av valberedningen inför årsstämman 2010.
Inför årsstämman 2010 utgörs valberedningen av Mikael Ekdahl (Melker Schörling AB), Gustaf Douglas (Investment AB Latour och SäkI), Magnus Landare (Alecta), Marianne Nilsson (Swedbank Robur) och Per-Erik Mohlin (SEB Fonder/ SEB Trygg Liv). Mikael Ekdahl är valberedningens ordförande. För det fall en aktieägare, som representeras av en av valberedningens ledamöter, inte längre skulle tillhöra de största aktieägarna i ASSA ABLOY äger valberedningen rätt att utse en annan representant för någon av de större aktieägarna att ersätta sådan ledamot. Detsamma gäller för det fall en ledamot av valberedningen inte längre är anställd av sådan aktieägare eller av något annat skäl lämnar valberedningen före årsstämman 2010. Valberedningen har under året utsett Magnus Landare att ersätta Staffan Grefbäck och Per-Erik Mohlin att ersätta Mats Tunér.
Valberedningen har till uppgift att på aktieägarnas uppdrag förbereda val av ordförande och övriga ledamöter av styrelsen, val av revisor, val av ordförande vid årsstämma, val av valberedning inför årsstämman, arvodesfrågor och därtill hörande frågor.
Inför årsstämman 2010 har valberedningen gjort en bedömning av huruvida den nuvarande styrelsen är ändamålsenligt sammansatt och uppfyller de krav som ställs på styrelsen till följd av bolagets nuvarande situation och framtida inriktning. Den årliga utvärderingen av styrelsen har varit en del av underlaget för denna bedömning. Sökandet efter lämpliga styrelseledamöter pågår kontinuerligt under året och förslag till nya ledamöter sker i varje enskilt fall med utgångspunkt i en av valberedningen fastställd kravprofil.
Aktieägare som vill lägga fram förslag till valberedningen kan göra detta via e-mail till nominationcommittee@ assaabloy.com. Valberedningens förslag offentliggörs senast i samband med kallelsen till årsstämman som beräknas publiceras omkring den 22 mars 2010.
Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen för koncernens organisation och förvaltning samt för att kontrollen av bokföringen, medelsförvaltningen och ekonomiska förhållanden i övrigt är betryggande. Styrelsen beslutar om koncernens övergripande mål, strategier och policies samt förvärv, avyttringar och investeringar. Styrelsen godkänner årsredovisning och delårsrapporter, föreslår utdelning och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare till årsstämman samt fattar beslut rörande koncernens finansiella struktur.
Till styrelsens övriga uppgifter hör bland annat att:
Styrelsens arbetsordning och instruktioner om arbetsfördelningen mellan styrelse och VD uppdateras och fastställs minst en gång per år. Styrelsen har även utfärdat skriftliga anvisningar där det anges hur den finansiella rapporteringen till styrelsen ska ske.
Styrelsens ordförande ska, förutom att leda styrelsearbetet, fortlöpande följa koncernens verksamhet och utveckling genom kontakter med VD. Ordföranden ska samråda med VD i strategiska frågor samt företräda bolaget i frågor som rör ägarstrukturen. Ordföranden ska vidare, vid behov, medverka vid viktigare externa kontakter samt, i samråd med VD, i övriga frågor av särskild betydelse. Styrelsens ordförande ska tillse att styrelsens arbete årligen utvärderas samt att nya styrelseledamöter erhåller lämplig utbildning.
Styrelsen har minst fyra ordinarie sammanträden samt ett konstituerande sammanträde per år. De ordinarie sammanträdena äger rum i anslutning till bolagets avgivande av helårs- respektive delårsbokslut. Minst en gång årligen sker ett besök vid och en fördjupad genomgång av någon av koncernens verksamheter, eventuellt kombinerat med ett styrelsesammanträde. Därutöver hålls extra styrelsesammanträden vid behov. Samtliga sammanträden följer en godkänd dagordning. Inför varje möte skickas förslag till dagordning, inklusive dokumentation, ut till samtliga styrelseledamöter.
Inom styrelsen finns ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Syftet med utskotten är att fördjupa och effektivisera styrelsens arbete samt bereda ärenden inom respektive område. Utskotten har inte någon beslutsbefogenhet. Utskottsledamöterna utses årligen av styrelsen vid det konstituerande styrelsesammanträdet. Instruktioner till utskotten ingår som en del av styrelsens arbetsordning.
Styrelsen har under året hållit åtta sammanträden, varav två per telefon. Samtliga ledamöter har varit närvarande vid dessa möten. Vid de ordinarie styrelsemötena har verkställande direktören och koncernchefen redogjort för koncernens resultat och finansiella ställning, inklusive utsikter för de kommande kvartalen. Dessutom har investeringar samt förvärv och avyttringar behandlats. Samtliga förvärv och avyttringar med ett värde på skuldfri basis överstigande 100 MSEK beslutas av styrelsen. Beloppsgränsen förutsätter att ärendet avser förvärv eller avyttring inom ramen för i styrelsen överenskommen strategi.
Viktigare frågor som styrelsen behandlat under året omfattar bland annat förvärven av Ditec och Pan Pan. Vidare antogs reviderade policys för insiderfrågor, extern informationsgivning och pensionsfinansiering. Styrelsen genomförde under året en fördjupad genomgång av verksamheten inom divisionen EMEA samt gjorde ett besök vid den amerikanska verksamheten i New Haven.
Under 2009 har ersättningsutskottet utgjorts av Gustaf Douglas (ordförande) och Sven-Christer Nilsson.
Ersättningsutskottet har till uppgift att utarbeta de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som styrelsen föreslår årsstämman att besluta om. Styrelsens förslag till riktlinjer inför årsstämman 2010 framgår av sidorna 55–56. Ersättningsutskottet bereder även frågor rörande lön, bonus, pension, avgångsvederlag och incitamentsprogram för VD och övriga ledande befattningshavare.
Utskottet har under året haft tre möten vid vilka samtliga ledamöter närvarat. Ersättningsutskottet har under 2009 bland annat berett förslaget till långsiktigt incitamentsprogram. Mötena i ersättningsutskottet protokollförs, bifogas styrelsematerialet och avrapporteras muntligen vid styrelsemötena.
Under 2009 har revisionsutskottet utgjorts av Ulrik Svensson (ordförande), Birgitta Klasén och Lars Renström.
I revisionsutskottets arbetsuppgifter ingår att kontinuerligt kvalitetssäkra ASSA ABLOYs finansiella rapportering. En löpande dialog förs med bolagets revisor bland annat
angående revisionens inriktning och omfattning. Revisionsutskottet ansvarar vidare för att utvärdera revisionsinsatsen och informera bolagets styrelse och valberedning om resultatet därav samt att fortlöpande följa upp aktuell riskbild avseende legala risker i verksamheten.
Revisionsutskottet har under året haft fyra möten, varav ett per telefon, vid vilka samtliga ledamöter, bolagets revisor samt representanter från företagsledningen närvarat.
Mötena i revisionsutskottet protokollförs, bifogas styrelsematerialet och avrapporteras muntligen vid styrelsemötena.
Viktigare frågor som revisionsutskottet behandlat under året inbegriper framtagandet av en ny policy och nya riktlinjer för förvaltning av de medel som svarar mot koncernens pensionsskuld. Revisionsutskottet har även genomfört en översyn av rutinerna kring Management Assurance samt förberett revisorsvalet inför årsstämman 2010.
Styrelsen består av elva ledamöter. Nio ledamöter väljs av årsstämman på en period av ett år och två av ledamöterna utses av arbetstagarorganisationerna i enlighet med svensk lag. Arbetstagarorganisationerna utser även två suppleanter. Med undantag av verkställande direktören ingår ingen av styrelsens ledamöter i företagsledningen. Verkställande direktören saknar väsentliga aktieinnehav och delägarskap i företag som har betydande affärsförbindelser med ASSA ABLOY.
Bolagsstämman beslutar om den ersättning som ska utgå till styrelseledamöterna. Årsstämman 2009 beslutade att arvode till styrelsen ska utgå med ett sammanlagt belopp om 4 050 000 SEK (ersättning för utskottsarbete inte inkluderat) att fördelas mellan ledamöterna enligt följande; 900 000 SEK till ordföranden samt 450 000 SEK till envar av övriga ledamöter som inte är anställda i bolaget. Som ersättning för utskottsarbete ska ordföranden för revisionsutskottet erhålla 200 000 SEK, ordföranden för ersättningsutskottet 100 000 SEK, ledamot i revisionsutskottet 100 000 SEK samt ledamot i ersättningsutskottet 50 000 SEK.
Styrelsens ordförande och övriga styrelseledamöter har inga pensionsförmåner eller avtal om avgångsvederlag. Till VD och arbetstagarrepresentanter utgår inga styrelsearvoden. För ytterligare information om arvode till styrelsens ledamöter för 2009, se not 32.
Styrelsens oberoende
ASSA ABLOYs styrelse uppfyller kraven på oberoende enligt regelverket vid NASDAQ OMX Stockholm och Svensk kod för bolagsstyrning.
| Namn | Befattning | Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen |
Oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare |
|---|---|---|---|
| Gustaf Douglas | Ordförande | Ja | Nej |
| Carl Douglas | Ledamot | Ja | Nej |
| Jorma Halonen | Ledamot | Ja | Ja |
| Birgitta Klasén | Ledamot | Ja | Ja |
| Eva Lindqvist | Ledamot | Ja | Ja |
| Johan Molin | Ledamot, verkställande direktör och koncernchef |
Nej | – |
| Sven-Christer Nilsson | Ledamot | Ja | Ja |
| Lars Renström | Ledamot | Ja | Ja |
| Ulrik Svensson | Ledamot | Ja | Nej |
Styrelsens sammansättning och aktieinnehav
| Namn | Befattning | Invald | Född | Ersättnings utskottet |
Revisions utskottet |
A-aktier1 | B-aktier1 | Incentive program B-aktier |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Gustaf Douglas | Ordförande | 1994 | 1938 | Ordförande | – | 13 865 243 | 21 300 000 | – |
| Carl Douglas | Ledamot | 2004 | 1965 | – | – | – | – | – |
| Jorma Halonen | Ledamot | 2008 | 1948 | – | – | – | 1 700 | – |
| Birgitta Klasén | Ledamot | 2008 | 1949 | – | Ledamot | – | 5 000 | – |
| Eva Lindqvist | Ledamot | 2008 | 1958 | – | – | – | – | – |
| Johan Molin | Ledamot, verkställande direktör och koncernchef |
2006 | 1959 | – | – | – | 500 000 | 440 000 |
| Sven-Christer Nilsson | Ledamot | 2001 | 1944 | Ledamot | – | – | 3 500 | – |
| Lars Renström | Ledamot | 2008 | 1951 | – | Ledamot | – | 10 000 | – |
| Ulrik Svensson | Ledamot | 2008 | 1961 | – Ordförande | – | 3 000 | – | |
| Seppo Liimatainen | Ledamot, arbetstagar representant |
2003 | 1950 | – | – | – | 2 600 | – |
| Mats Persson | Ledamot, arbetstagar representant |
1994 | 1955 | – | – | – | – | – |
| Rune Hjälm | Suppleant, arbetstagar representant |
2005 | 1964 | – | – | – | – | – |
| Per Edvin Nyström | Suppleant, arbetstagar representant |
1994 | 1955 | – | – | – | 7 727 | – |
1 Inklusive närstående och genom bolag.
Gustaf Douglas
Carl Douglas
Jorma Halonen
Birgitta Klasén
Eva Lindqvist
Johan Molin
Sven-Christer Nilsson
Styrelseledamöter valda av årsstämman 2009
Ordförande Styrelseledamot sedan 1994 Född 1938 MBA, Harvard Business School Huvudägare i Investment AB Latour och SäkI AB. Egen företagare sedan 1980. Övriga uppdrag: Styrelseordförande SäkI AB.
Styrelseledamot i Stiftelsen Svenska Dagbladet och Moderata Samlingspartiet. Aktieinnehav (inklusive närstående och genom bolag): 6 746 425 A-aktier och 19 000 000 B-aktier genom
Investment AB Latour, 7 118 818 A-aktier och 2 300 000 B-aktier genom SäkI AB.
Styrelseledamot sedan 2004 Född 1965 BA (Bachelor of Arts) Egen företagare. Övriga uppdrag: Vice ordförande i Securitas AB. Styrelseledamot i Investment AB Latour, Niscayah Group AB, Swegon AB och SäkI AB. Aktieinnehav (inklusive närstående och genom bolag): —
Styrelseledamot sedan 2008 Född 1948 Civilekonom Vice verkställande direktör för AB Volvo och ställföreträdande koncernchef för Volvokoncernen 2004–2008. Verkställande direktör för Volvo Lastvagnar 2001–2004. Innan dess ett flertal ledande befattningar inom Scania, till exempel VD för SaabScania i Finland 1990–1996, vice VD 1996–1998 och VD 1998–2001 för Scania Latin America. Dessförinnan ledande befattningar inom tele- och datakommunikationsindustrin 1972–1990. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Niscayah Group AB, TMD Friction och CPS Color. Styrelseledamot i SEMCON AB, NICDP (Advisory Board to the Saudi Arabian Government), Permira Nordic Advisory Board och Elektrobit. Aktieinnehav (inklusive närstående och genom bolag): 1 700 B-aktier.
Styrelseledamot sedan 2008 Född 1949 Civilingenjör Fristående IT konsult (Senior IT Advisor). Chief Information Officer (CIO) och chef för Information Management på EADS (European Aeronautics Defence and Space Company) 2004–2005. CIO och Senior Vice President på Pharmacia 1996–2001 och dessförinnan CIO på Telia. Innehade olika tjänster inom IBM 1976–1994. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Acando AB, BISNODE AB och IFS AB.
Aktieinnehav (inklusive närstående och genom bolag): 5 000 B-aktier.
Styrelseledamot sedan 2008 Född 1958 Civilingenjör och civilekonom Senior Vice President inom Mobile Business på TeliaSonera AB
2006–2007. Innan dess ett flertal ledande befattningar inom TeliaSonera AB, till exempel President and Head of Business Operation International Carrier, samt olika positioner inom Ericssonkoncernen 1981–1999.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Xelerated AB och Admeta AB samt styrelseledamot i bland annat Schibstedt, Niscayah Group AB, Transmode AB och Nordia Innovation AB. Ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Aktieinnehav (inklusive närstående och genom bolag): —
Styrelseledamot sedan 2006 Född 1959 Civilekonom VD och koncernchef i ASSA ABLOY AB sedan 2005. Koncernchef Nilfisk-Advance 2001–2005. Olika ledande positioner inom främst finans och marknad, sedermera divisionschef, inom Atlas Copco-koncernen 1983–2001.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i AB Electrolux. Aktieinnehav (inklusive närstående och genom bolag): 500 000 B-aktier samt Incentive 2006 och Incentive 2007, vid full konvertering motsvarande 440 000 B-aktier.
Styrelseledamot sedan 2001 Född 1944
Fil. kand., Lunds Universitet VD och koncernchef Telefonaktiebolaget LM Ericsson 1998–1999, olika chefspositioner inom främst marknad och ledning i Ericssonkoncernen 1982–1997. Övriga uppdrag: Ordförande i Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt i Försvarets Materielverk. Styrelseledamot i Sprint Nextel Corporation, CEVA, Inc. och Tilgin AB.
Aktieinnehav (inklusive närstående och genom bolag): 3 500 B-aktier.
Ulrik Svensson
Styrelseledamot sedan 2008 Född 1951
Civilingenjör och civilekonom
VD och koncernchef för Alfa Laval AB sedan 2004. VD och koncernchef för Seco Tools AB 2000–2004. VD och divisionschef för Atlas Copco Rock Drilling Tools 1997–2000. Innan dess ett flertal ledande befattningar inom ABB och Ericsson. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Alfa Laval AB och TeliaSonera AB.
Aktieinnehav (inklusive närstående och genom bolag): 10 000 B-aktier.
3 000 B-aktier.
Styrelseledamot sedan 2008 Född 1961 Civilekonom VD i Melker Schörling AB. Finansdirektör i Swiss International Airlines Ltd. 2003–2006. Finansdirektör i
Esselte AB 2000–2003 samt ekonomiansvarig/finansdirektör för Stenbecksgruppens utländska telekomsatsningar 1992–2000. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i AAK AB, Loomis AB, Niscayah Group AB, Hexpol AB och Flughafen Zürich AG. Aktieinnehav (inklusive närstående och genom bolag):
Styrelsesuppleanter utsedda av arbetstagarorganisationer
Seppo Liimatainen Styrelseledamot sedan 2003 Född 1950 Arbetstagarrepresentant, Privattjänstemannakartellen. Aktieinnehav: 2 600 B-aktier.
Arbetstagarrepresentant, IF Metall. Ordförande i EWC,
Mats Persson Styrelseledamot sedan 1994 Född 1955 Arbetstagarrepresentant, IF Metall. Aktieinnehav: —
Styrelsesuppleant sedan 2005
Rune Hjälm
Född 1964
Aktieinnehav: —
Rune Hjälm
Per Edvin Nyström Styrelsesuppleant sedan 1994 Född 1955 Arbetstagarrepresentant, IF Metall. Aktieinnehav: 7 727 B-aktier.
ASSA ABLOY Europeiska Företagsråd.
Jonas Persson Tim Shea
Ulf Södergren Juan Vargues
Född 1959 Civilekonom VD och koncernchef samt chef för division Global Technologies Anställd sedan: 2005 Aktieinnehav: 500 000 B-aktier. Incentive 2006 och Incentive 2007, vid full konvertering motsvarande 440 000 B-aktier.
Född 1956 Civilekonom, MBA Executive Vice President Chef för Global Technologies affärsenhet HID Global Anställd sedan: 2002 Aktieinnehav: Incentive 2006 och Incentive 2007, vid full konvertering motsvarande 56 200 B-aktier.
Född 1969 Civilingenjör Executive Vice President Chef för division Asia Pacific Anställd sedan: 2009 Aktieinnehav: –
Född 1953 Civilingenjör och Civilekonom, Executive Vice President Teknisk direktör Anställd sedan: 2000 Aktieinnehav: Incentive 2006 och Incentive 2007, vid full konvertering motsvarande 139 800 B-aktier.
Född 1958 Högskoleingenjör, MBA Executive Vice President Chef för division EMEA Anställd sedan: 2000 Aktieinnehav: Incentive 2006 och Incentive 2007, vid full konvertering motsvarande 144 900 B-aktier.
Född 1962 Civilekonom Executive Vice President Ekonomi- och Finansdirektör Anställd sedan: 2006 Aktieinnehav: Incentive 2006 och Incentive 2007, vid full konvertering motsvarande 108 600 B-aktier.
Född 1958 Civilingenjör Executive Vice President Chef för division Americas Anställd sedan: 1996 Aktieinnehav: 25 000 B-aktier. Incentive 2006 och Incentive 2007, vid full konvertering motsvarande 74 300 B-aktier.
Född 1959 Civilingenjör, MBA Executive Vice President Chef för Global Technologies affärsenhet ASSA ABLOY Hospitality Anställd sedan: 2004 Aktieinnehav: Incentive 2006 och Incentive 2007, vid full konvertering motsvarande 27 700 B-aktier.
Född 1959 Maskiningenjör, MBA Executive Vice President Chef för division Entrance Systems Anställd sedan: 2002 Aktieinnehav: Incentive 2006 och Incentive 2007, vid full konvertering motsvarande 182 900 B-aktier.
Koncernledningen består av verkställande direktören, cheferna för koncernens divisioner, ekonomi- och finansdirektören, direktören för teknik och produktutveckling samt direktören med ansvar för marknad och affärsutveckling. ASSA ABLOYs verksamhet är uppdelad i fem divisioner där den bärande principen är att divisionerna i så stor utsträckning som möjligt ska vara ansvariga för affärsverksamheten medan huvudkontorets olika funktioner ansvarar för samordning, uppföljning, policies och guidelines på övergripande nivå. Sammansättningen av koncernen ger ett geografiskt och strategiskt fördelat ansvar i syfte att erhålla korta beslutsvägar. Ledningsfilosofin bygger på tillit och respekt för lokala förhållanden och kulturer.
Koncernens mest betydelsefulla riktlinjer och policies definierar vilka produktområden koncernen ska verka inom och beskriver principer för marknadsbearbetning, tillväxt, produktutveckling, organisation, kostnadseffektivitet och medarbetarutveckling. Dessa principer finns samlade i skriften "Strategy to Action" som har förmedlats till samtliga medarbetare i koncernen. Övriga betydelsefulla riktlinjer och policies avser finansiell styrning, kommunikationsfrågor, koncernens varumärken, affärsetik samt miljöfrågor. Gemensamma finans-, redovisnings- och investeringspolicies sätter ramarna för finansiell styrning och uppföljning. ASSA ABLOYs kommunikationspolicy syftar till att säkerställa att väsentlig information lämnas i rätt tid och på ett korrekt sätt i relation till aktiemarknadsregler, samt att iaktta att övriga legala krav uppfylls. Riktlinjer vad gäller varumärken syftar till att bevara och utveckla de stora värden som finns i koncernens varumärken.
ASSA ABLOY har antagit en uppförandekod (Code of Conduct) som gäller för hela koncernen. Uppförandekoden, som är baserad på internationellt vedertagna konventioner, är ett uttryck för vilka värderingar och riktlinjer som ska gälla inom koncernen med avseende på miljö, hälsa och säkerhet, affärsetik, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och socialt ansvar. Tillämpningen av uppförandekoden i koncernens olika enheter följs upp regelbundet i syfte att tillse efterlevnad och aktualitet.
ASSA ABLOYs verksamhet är decentraliserad. Decentraliseringen är ett medvetet strategiskt val baserat på låsbranschens lokala karaktär och en övertygelse om den divisionaliserade styrningsmodellens fördelar. En annan bidragande faktor är att koncernen byggts upp under relativt kort tid via ett stort antal förvärv.
ASSA ABLOYs operativa struktur är anpassad för att skapa största möjliga transparens, underlätta finansiell och operationell uppföljning samt främja flödet av information och kommunikation i koncernen. Koncernen består av fem divisioner fördelat på omkring 30 affärsenheter. Affärsenheterna består sedan i sin tur av ett större antal sälj- och produktionsenheter beroende på strukturen i respektive affärsenhet. Förutom uppföljning per enhet görs även en uppföljning av produkter och marknader.
ASSAABLOYs process för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen har utformats i syfte att ge en rimlig försäkran om tillförlitlig finansiell rapportering samt att denna är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag. Processen är baserad på ramverket för intern kontroll utgiven av the Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Processen kan delas upp i ett antal delkomponenter, så som de definieras i ovannämnda ramverk, och beskrivs närmare nedan.
Styrelsen är ansvarig för en väl fungerande intern kontroll och har i detta syfte fastställt grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen. Här kan nämnas styrelsens arbetsordning och instruktion till verkställande direktören, uppförandekod, finanspolicy, årlig plan för finansiella utvärderingar med mera. Regelbundna möten sker med revisionsutskottet. Koncernen har upprättat en så kallad Management Assurancefunktion, vars primära mål är en tillförlitlig finansiell rapportering. Funktionen leds av Group Controller och rapporterar till koncernledning och revisionsutskott.
En väl fungerande decentraliserad organisationsstruktur inom ASSA ABLOY bidrar i väsentlig grad till en god kontrollmiljö. Enhetliga redovisnings- och rapportinstruktioner tillämpas av samtliga enheter i koncernen. Miniminivåer för intern kontroll av den finansiella rapporteringen har fastställts och följs upp årligen för samtliga rörelsedrivande bolag. Uppförandekoden har varit föremål för översyn och uppdatering och dess efterlevnad kommer att följas upp systematiskt i verksamheten under 2010.
I riskbedömningen ingår att identifiera och utvärdera risken för väsentliga fel i redovisning och rapportering både på koncern-, divisions- och lokal nivå. Ett antal dokument har sedan tidigare etablerats som styr redovisningen, rutiner för bokslut samt rapportering och uppföljning. Finansiell rapportering sker i ett koncerngemensamt system med fördefinierade rapportmallar.
En systematiserad övergripande riskbedömning av finansiell rapportering har införts och uppdateras regelbundet.
Koncernens controller- och redovisningsorganisation, både på central och divisionsnivå, spelar en betydelsefull roll vad gäller tillförlitlig finansiell information. Den är ansvarig för en fullständig, korrekt och i tid lämnad finansiell rapportering. En global finansiell Management Assurancefunktion är upprättad och genomför årliga finansiella utvärderingar i enlighet med den av revisionsutskottet årligt fastställda planen. En systematisk uppföljning av synpunkter och anmärkningar från externa revisorer genomförs årligen i enlighet med fastställda rutiner. Koncernövergripande riktlinjer för intern kontroll följs upp årligen. Riktlinjerna berör olika processer såsom order och inköp (inklusive betalningar), bokslutsprocess och anläggningar, men även efterlevnad av olika relevanta policies.
Rapport- och redovisningsmanualer samt övriga riktlinjer för den finansiella rapporteringen kommuniceras till berörda anställda via koncernens intranät. En regelbunden granskning och analys av ekonomiskt utfall sker såväl på affärsenhets- och divisionsnivå som på den operativa styrelsestruktur som finns etablerad. Det finns även etablerade rutiner för extern kommunikation av finansiell information i enlighet med de regelverk som finns för noterade bolag.
Styrelse och revisionsutskott utvärderar och går igenom årsredovisning och kvartalsrapporter inför publicering. Revisionsutskottet följer upp den finansiella rapporteringen samt andra närliggande frågor och diskuterar regelbundet dessa frågor med de externa revisorerna.
Samtliga affärsenheter rapporterar varje månad ekonomiskt utfall, redovisat enligt koncernens redovisningsprinciper. Rapporteringen utgör underlag för kvartalsrapporter och månatlig operativ uppföljning. Den operativa uppföljningen sker enligt en sedan länge etablerad struktur – LockPack – där försäljning, resultat, kassaflöde, kapitalbindning och andra för koncernen viktiga nyckeltal och trender sammanställs och utgör underlag för analys och åtgärder från ledning och controllers på olika nivåer. Den ekonomiska uppföljningen sker kvartalsvis på divisionsstyrelsemöten, månatligen i form av så kallade performance reviews och genom mer informell analys. Försäljningsutvecklingen ägnas särskild uppmärksamhet och uppföljningen sker genom en daglig säljrapportering från samtliga enheter i koncernen. Andra viktiga och koncerngemensamma delar i den interna kontrollen är den årliga affärsplans- och budgetprocessen samt kvartalsvisa prognoser över samtliga ekonomiska parametrar för innevarande kalenderår.
De koncernövergripande riktlinjerna för intern kontroll följdes upp under året hos samtliga rörelsedrivande bolag med hjälp av självutvärderingar delvis kompletterat med en åsiktsyttring (second opinion) från externa revisorer. Självutvärderingar följs sedermera upp på divisions- och koncernnivå i syfte att ytterligare förbättra tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen.
Vid årsstämman 2006 valdes PricewaterhouseCoopers (PwC), med auktoriserade revisorn Peter Nyllinge som huvudansvarig revisor, till bolagets externa revisorer för en fyraårsperiod fram till årsstämman 2010. PwC har varit koncernens revisorer sedan koncernens bildande 1994. Peter Nyllinge är född 1966 och har vid sidan av ASSA ABLOY revisionsuppdrag i Securitas, SäkI, Bonnier samt Skandinaviska Enskilda Banken.
PwC avger revisionsberättelse avseende ASSA ABLOY AB, koncernen och en övervägande majoritet av dotterbolagen runt om i världen. Revisionen av ASSA ABLOY AB omfattar även styrelsens och VDs förvaltning.
Bolagets revisor deltar vid samtliga möten i revisionsutskottet samt på styrelsens möte i februari där han rapporterar sina observationer och rekommendationer från årets koncernrevision.
Den externa revisionen utförs i enlighet med god revisionssed i Sverige. Revisionen av årsredovisningshandlingar för legala enheter utanför Sverige sker i enlighet med lagstadgade krav och andra tillämpliga regler i respektive land. För information om arvoden till revisorer samt utförda uppdrag i koncernen för de tre senaste räkenskapsåren, se not 3 samt Årsredovisning 2008 not 3 på sidan 61.
men den inbyggda HID-teknologin innehåller krypte-
samma sak som ett vanligt pass, men det sitter en liten uppgiftssidan. Chipet lagrar den vanliga informationen som
HIDGlobals Identification Solutions (IDS) enhet för
ASSA ABLOY Årsredovisning 2009 Bolagsstyrningsrapport 115
ID-handlingar som är säkrare, effektivare och som kan
Med en manipulationssäker design och det speciella ceFLEX™-materialet är HIDs inlägg extremt hållbara, vilket gör att chipet och antennen klarar dagligt mekaniskt slitage.
Globals läsarteknologi gör resande och identitetskontroll enklare. Idag används e-pass som innehåller HIDs teknologi
Under 2009 steg ASSA ABLOYs B-aktie med 56 procent till 137,80 SEK (88,50), vilket motsvarar ett börsvärde på 50 423 MSEK (32 383). Under samma period steg NASDAQ OMX Stockholm med 47 procent. Den högsta slutkursen för aktien, 142,50 SEK, noterades den 14 december och den lägsta slutkursen, 71,50 SEK, noterades den 5 mars.
ASSA ABLOYs B-aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm, Large Cap-listan, sedan den 8 november 1994.
Den totala omsättningen i ASSA ABLOYs aktie på NASDAQ OMX Stockholm uppgick till 518 miljoner aktier (788), vilket motsvarar en genomsnittlig omsättning om 2,1 miljoner aktier (3,1) per dag. Omsättningshastigheten i aktien uppgick till cirka 149 procent, på NASDAQ OMX Stockholm sjönk omsättningshastigheten till 119 procent (152) och på Large Cap-listan till 126 procent (165).
Med införandet av EUs MiFID direktiv har strukturen för aktiehandel i Europa förändrats. I och med att en aktie nu handlas på flera marknadsplatser än de börser där den är noterad har handeln blivit mer fragmenterad samtidigt som den totala omsättningen har ökat i många aktier. ASSAABLOYs aktie omsätts nu inte längre bara på NASDAQ OMX Stockholm utan också på flera andra marknadsplatser. Dock svarar Stockholmsbörsen för majoriteten av handeln, där 70 procent av aktierna handlades under 2009.
Antalet aktieägare uppgick vid årsskiftet till 22 014 (22 921) och de tio största aktieägarna innehade 37 procent (41) av kapitalet och 57 procent (60) av rösterna. Ägare med mer än 50 000 aktier, motsvarande totalt 381 av det totala antalet aktieägare och representerade 94 procent (93) av aktiekapitalet och 96 procent (95) av rösterna. Investerare utanför Sverige ägde 53 (50) procent av kapitalet och 36 procent (34) av rösterna. De största ägarländerna utanför Sverige var USA och Storbritannien.
| B−Aktien SEK/aktie1 |
Omsatt antal aktie 2000 1000−tal |
2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| OMX Stockholm_PI Vinst efter skatt |
||||||||||
| och utspädning 8 | 2,73 | 2,982 | 3,53 | 3,312 | 6,33 | 6,97 | 7,992 | 9,02 | 9,212 | 9,222 |
| Utdelning | 0,90 | 1,00 | 1,25 | 1,25 | 2,60 | 3,25 | 3,25 | 3,60 | 3,60 | 3,604 |
| Direktavkastning, % 5 | 0,5 | 0,7 | 1,3 | 1,5 | 2,3 | 2,6 | 2,2 | 2,8 | 4,1 | 2,6 |
| Utdelning i % 6, 8 | 30,9 | 30,5 | 32,2 | 33,9 | 42,0 | 47,6 | 64,0 | 40,5 | 52,3 | 47,8 |
| Börskurs, vid periodens slut | 184,50 | 151,00 | 99,50 | 85,50 | 113,50 | 125,00 | 149,00 | 129,75 | 88,50 | 137,80 |
| Högsta börskurs | 206,70 | 186,00 | 159,50 | 110,00 | 113,50 | 126,00 | 151,00 | 164,00 | 126,00 | 142,50 |
| Lägsta börskurs | 110,50 | 94,50 | 76,50 | 67,00 | 84,00 | 89,25 | 109,00 | 124,50 | 69,75 | 71,50 |
| Eget kapital 8 | 30,583 | 35,80 | 35,85 | 31,23 | 34,74 | 42,85 | 39,13 | 46,76 | 55,91 | 54,76 |
| Antal aktier, 1000-tal 7 | 356 712 | 361 730 | 370 935 | 370 935 | 378 718 | 378 718 | 376 033 | 380 713 380 713 | 372 931 | |
1 Justeringar har gjorts avseende genomförda nyemissioner.
2 Exklusive jämförelsestörande poster 2006, 2008 och 2009. 3 Nyckeltal har justerats med anledning av byte av redovisningsprincip.
4 Av styrelsen föreslagen utdelning.
5 Utdelning i procent av börskursen vid periodens slut. 6 Utdelning i procent av justerat resultat i enlighet med utdelningspolicy.
7 Efter full utspädning.
8 1999–2003 har ej justerats för IFRS.
116 ASSA ABLOY-aktien ASSA ABLOY Årsredovisning 2009
Uppgifterna baseras på aktieboken per 31 december 2009.
| Ägare | A-aktier | B-aktier | Totalt antal aktier | Kapital, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|---|
| Investment AB Latour | 6 746 425 | 19 000 000 | 25 746 425 | 7,0 | 16,1 |
| Harris Associates fonder | 17 583 900 | 17 583 900 | 4,8 | 3,3 | |
| Melker Schörling AB | 5 310 080 | 9 162 136 | 14 472 216 | 4,0 | 11,6 |
| Alecta | 14 465 000 | 14 465 000 | 4,0 | 2,7 | |
| Oppenheimer fonder | 11 677 086 | 11 677 086 | 3,2 | 2,2 | |
| Swedbank Robur fonder | 11 543 488 | 11 543 488 | 3,2 | 2,1 | |
| SEB fonder | 11 427 256 | 11 427 256 | 3,1 | 2,1 | |
| Capital Group fonder | 11 180 000 | 11 180 000 | 3,1 | 2,1 | |
| SäkI | 7 118 818 | 2 300 000 | 9 418 818 | 2,6 | 13,6 |
| AMF Försäkring & Fonder | 8 523 783 | 8 523 783 | 2,3 | 1,6 | |
| Övriga ägare | 229 880 062 | 229 880 062 | 62,7 | 42,6 | |
| Totalt antal | 19 175 323 | 346 742 711 | 365 918 034 | 100,0 | 100,0 |
Källa: SIS Ägarservice AB och Euroclear Sweden AB.
ASSA ABLOYs aktiekapital uppgick den 31 december 2009 till 365 918 034 SEK fördelat på 19 175 323 aktier av serie A och 346 742 711 aktier av serie B. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK och har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie av serie A medför tio röster och varje aktie av serie B en röst.
| År | Transaktion | A-aktier | C-aktier | B-aktier | Aktiekapital, SEK |
|---|---|---|---|---|---|
| 1989 | 20 000 | 2 000 000 | |||
| 1994 | Split 100:1 | 2 000 000 | 2 000 000 | ||
| 1994 | Fondemission | ||||
| 1994 | Apportemission | 1 746 005 | 1 428 550 | 50 417 555 | 53 592 110 |
| 1996 | Nyemission | 2 095 206 | 1 714 260 | 60 501 066 | 64 310 532 |
| 1996 | Konvertering av C-aktier till A-aktier | 3 809 466 | 60 501 066 | 64 310 532 | |
| 1997 | Nyemission | 4 190 412 | 66 541 706 | 70 732 118 | |
| 1998 | Konverterade skuldförbindelser | 4 190 412 | 66 885 571 | 71 075 983 | |
| 1999 | Konverterade skuldförbindelser före split | 4 190 412 | 67 179 562 | 71 369 974 | |
| 1999 | Fondemission | ||||
| 1999 | Split 4:1 | 16 761 648 | 268 718 248 | 285 479 896 | |
| 1999 | Nyemission | 18 437 812 | 295 564 487 | 314 002 299 | |
| 1999 | Konverterade skuldförbindelser efter split och emissioner | 18 437 812 | 295 970 830 | 314 408 642 | |
| 2000 | Konverterade skuldförbindelser | 18 437 812 | 301 598 383 | 320 036 195 | |
| 2000 | Nyemission | 19 175 323 | 313 512 880 | 332 688 203 | |
| 2000 | Apportemission | 19 175 323 | 333 277 912 | 352 453 235 | |
| 2001 | Konverterade skuldförbindelser | 19 175 323 | 334 576 089 | 353 751 412 | |
| 2002 | Nyemission | 19 175 323 | 344 576 089 | 363 751 412 | |
| 2002 | Konverterade skuldförbindelser | 19 175 323 | 346 742 711 | 365 918 034 | |
| Antal aktier efter utspädning | 19 175 323 | 353 754 671 | 372 929 994 |
Hela säkerhetsmarknaden
Aktiekapitalet uppgick vid årets slut till 365 918 034 SEK fördelat på totalt 365 918 034 aktier, varav 19 175 323 A-aktier och 346 742 711 B-aktier. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK och lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Det totala antalet röster uppgår till 538 495 941 där en aktie av serie A motsvarar 10 röster och en aktie av serie B motsvarar 1 röst.
ASSA ABLOYs utdelningspolicy innebär att utdelningen långsiktigt ska motsvara 33–50 procent av resultatet efter schablonskatt, dock alltid med beaktande av ASSA ABLOYs långsiktiga finansieringsbehov.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att 3,60 SEK per aktie (3,60), maximalt 1 317 MSEK utdelas till aktieägarna för räkenskapsåret 2009, motsvarande en direktavkastning på B-aktien om 2,6 procent (4,1).
ASSA ABLOY har givit ut flera konvertibla förlagslån till de anställda inom koncernen.
2004 emitterades ett konvertibelt förlagslån på 100 MEUR. Programmet förföll i juni 2009 utan att någon konvertering skedde.
2006 beslutades om införandet av ett incitamentsprogram för ledande befattningshavare, Incentive 2006. Programmet uppgår till totalt 38,4 MEUR och är baserat på fyra serier med konvertibler, där varje serie har ett nominellt värde av 9,6 MEUR. Eventuell konvertering av Incentive 2006 kommer att ske under en period av 180 dagar i december 2010 till och med juni 2011. Vid full konvertering, vid en konverteringskurs för skuldebrev 1 om 14,60 EUR, skuldebrev 2 om 15,90 EUR, skuldebrev 3 om 17,30 EUR och skuldebrev 4 om 18,60 EUR, tillkommer 2 332 350 aktier.
2007 beslutades om ett nytt incitamentsprogram, Incentive 2007. Programmet uppgår till totalt 100 MEUR och är baserat på fyra serier med konvertibler, där varje serie har ett nominellt värde av 25 MEUR. Eventuell konvertering av Incentive 2007 kommer att ske under en period av 30 dagar i maj och juni 2012. Vid full konvertering, vid en konverteringskurs för skuldebrev 1 om 18,00 EUR, skuldebrev 2 om 20,50 EUR, skuldebrev 3 om 23,00 EUR och skuldebrev 4 om 25,40 EUR, tillkommer 4 679 610 aktier.
Vid maximal konvertering av Incentive 2006 och 2007 tillkommer totalt 7 011 960 aktier vilket innebär en utspädningseffekt på 1,9 procent av aktiekapitalet och 1,3 procent av totalt röstetalet.
Cirka 2 000 anställda i omkring 15 länder deltar i de pågående Incitamentsprogrammen.
| Namn | Telefonnummer | |
|---|---|---|
| Christer Fredriksson | +46 8 566 286 26 | [email protected] |
| Kenneth Toll Johansson | +46 8 588 68 911 | [email protected] |
| Andreas Dahl | +46 8 723 51 63 | [email protected] |
| Andre Kukhnin | +44 20 7888 0350 | [email protected] |
| Anders Idborg | +46 8 568 80 570 | [email protected] |
| Johan Wettergren | +46 8 463 55 18 | [email protected] |
| Erik Bergöö | +47 229 48 843 | [email protected] |
| Colin Grant | +44 20 7475 9161 | [email protected] |
| Julian Beer | +46 8 522 296 52 | [email protected] |
| Tim Rothery | +44 20 7774 6987 | [email protected] |
| Peder Frölén | +46 8 701 12 51 | [email protected] |
| Patric Lindqvist | +46 8 696 20 84 | [email protected] |
| Matt Williams | +44 20 7991 6750 | [email protected] |
| Nick Wilson | +44 20 7532 4683 | [email protected] |
| Nico Dil | +44 20 7325 4292 | [email protected] |
| Ben Maslen | +44 20 7996 4783 | [email protected] |
| Ann-Sofie Nordh | +46 8 534 91 452 | [email protected] |
| Johan Trocmé | +46 8 5349 13 99 | [email protected] |
| James Moore | +44 20 7000 2135 | [email protected] |
| Roderick Bridge | +44 20 7762 5086 | [email protected] |
| Niclas Höglund | +46 8 5859 1800 | [email protected] |
| Klas Bergelind | +44 20 7678 6001 | [email protected] |
| Fredric Stahl | +44 20 7568 9016 | [email protected] |
| Oscar Stjerngren | +46 8 402 50 65 | [email protected] |
ASSA har i samarbete med Polygiene tagit fram dörrhandtag som effektivt bryter ned bakterier. Dörrhand-
Under de senaste tio åren har det blivit allt vanligare med fall av bakterier som inte kan bekämpas med antibiotika. händer och kontaktytor.¹
Mot den bakgrunden bestämde sig ASSA och Polygiene (Perstorpsgruppen) att ta fram en antibakteriell ytbehandling som var tillräckligt slitstark för att kunna klara miljöer bakterier sprids i stor omfattning.
ASSA ABLOY Årsredovisning 2009 ASSA ABLOY-aktien 119
Även inom skola och barnomsorg är det viktigt att minska smittspridningen. Sjukdagarna kan komma att bli färre
tider och ha en fortsatt låg sjukfrånvaro, säger intendent
Addions egenskaper att bryta ner bakterier i kombinabidrar till ett långsiktigt antibakteriellt skydd och minskad
Årsstämma för ASSA ABLOY hålls på Moderna Museet, Skeppsholmen, i Stockholm, torsdagen den 22 april 2010 klockan 15.00. Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman ska:
Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, utöver anmälan om deltagande i stämman, tillfälligt föras in i aktieboken i eget namn (så kallad rösträttsregistrering) för att få delta i stämman. För att denna registrering ska vara genomförd fredagen den 16 april 2010 bör aktieägaren i god tid före denna dag kontakta sin bank eller förvaltare.
(märk anmälan med "ASSA ABLOY")
Vid anmälan ska anges:
Sker deltagandet med stöd av fullmakt bör denna insändas i samband med anmälan. Fullmaktsformulär finns tillgängliga på www.assaabloy.com.
Valberedningen har till uppgift att förbereda val av ordförande och övriga ledamöter i styrelsen, val av revisor, val av ordförande vid bolagsstämma, arvodesfrågor och därtill hörande frågor. Inför årsstämman 2010 utgörs valberedningen av Mikael Ekdahl (Melker Schörling AB), Gustaf Douglas (Investment AB Latour och Säkl), Magnus Landare (Alecta), Per-Erik Mohlin (SEB fonder/SEB Trygg Liv) och Marianne Nilsson (Swedbank Robur). Mikael Ekdahl är valberedningens ordförande.
Som avstämningsdag för utdelning föreslås tisdagen den 27 april 2010. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utdelning komma att sändas ut genom Euroclear Sweden ABs försorg fredagen den 30 april 2010.
Niklas Ribbing, chef Investor Relations Telefon 08 506 485 79 [email protected]
Första kvartalet: 21 april 2010 Andra kvartalet: 28 juli 2010 Tredje kvartalet: 27 oktober 2010 Fjärde kvartalet och årsrapport: februari 2011 Årsredovisning 2010: mars 2011
ASSA ABLOYs årsredovisning online har många användarvänliga funktioner. Det går att få texter upplästa direkt och finansiella tabeller kan expanderas och laddas ned i Excel. All information i rapporten hittas enkelt och smidigt genom menynavigation eller med hjälp av sökfunktionen. Årsredovisning online finns på:
www.assaabloy.com/arsredovisning2009
Aperio är en ny teknologi som gör att mekaniska lås trådlöst kan kopplas till ett befintligt passersystem. Aperiolås kan installeras i nya eller befintliga passersystem och öppnas med samma kort eller bricka som används i passersystemet.
ElectroLynx är en lösning från ASSA ABLOY som förenklar installationen av elektriska enheter i dörrar. Lösningen består av ett kopplingsschema och lättkopplade kontaktdon som kan användas med alla elektriska produkter från ASSA ABLOY. Vid behov kan de installeras inuti dörrar. Med den här lösningen behöver installatörerna inte löda och koppla varje enskild ledning.
ASSA ABLOYs produktutveckling är baserad på en Gatewayprocess som innebär att alla projekt måste passera sex olika steg från idé till installerad produkt.
Fargo HDP – High Definition Printing – är en metod som används vid tillverkning av mycket slitstarka ID-kort med skydd mot manipulering. Med HDP skapas högkvalitativa bilder som placeras mellan Fargos HDP-film och själva kortet och som förstörs automatiskt om någon försöker manipulera kortet.
Hi-O (Highly Intelligent Opening) är en standardiserad ny teknik för säkerhet och kontroll av dörrmiljöer. Hi-O möjliggör interkonnektivitet det vill säga kommunikation mellan alla komponenter som ingår i en dörrlösning för dörröppning.
Ett RFID-"inlay" är en av komponenterna i ett kontaktlöst kort eller liknande handling. Den består av ett kretskort som är kopplat till en antenn som monterats på en plastfilm.
Produktionsfilosofin inom Lean-produktion är att använda så få resurser som möjligt. Fokus är att åstadkomma produktion "Just-in-Time". Det innebär bland annat att material, delar och produkter finns på rätt plats vid rätt tidpunkt. Inom Lean-filosofin ingår strävan efter kontinuerliga förbättringar.
Near Field Communication (NFC) är en standard för trådlös kortdistanskommunikation som utnyttjar magnetisk induktion för att upprätta kommunikation mellan enheter när de rör vid varandra eller är mycket nära varandra.
En förkortning av Original Equipment Manufacturer ett företag som tillverkar den slutliga produkten som kan säljas på den öppna marknaden. I normala fall säljs produkten inte direkt från OEM-företaget utan via återförsäljare. Produkten kan bestå av egentillverkade komponenter eller en kombination av egentillverkade och inköpta komponenter.
Radio Frequency Identification är en teknik för att läsa och lagra information på avstånd från små kombinerade radiosändare/-mottagare och minnen som kallas taggar. En tagg kan vara liten nog för att passa in i en vanlig prislapp på varor i en butik eller för att placeras i en glaskapsel och sättas in under huden på husdjur istället för öronmärkning. RFID används bland annat som teknik för passerkort.
ZigBee är en standard för trådlös styrning och övervakning av utrustning i hem, fastigheter, industrier och andra ställen där behov finns. Tekniken är energisnål och den trådlösa plattformen gör det smidigt att installera i efterhand.
ASSA ABLOY is the global leader in door opening solutions, dedicated to satisfying end-user needs for security, safety and convenience
ASSA ABLOY AB Box 70 340 107 23 Stockholm Klarabergsviadukten 90 111 64 Stockholm Tel 08 506 485 00 Fax 08 506 485 85
www.assaabloy.com
» Framtida aktieägarvärde byggs på organisk och förvärvad tillväxt samt ett fortsatt arbete med rationaliseringar och synergier i koncernen«
– Johan Molin, VD och koncernchef
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.