Annual Report • Apr 16, 2010
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Verksamhetsåret 2009 blev ett i många avseenden händelserikt år. En allmän ekonomisk recession dämpade efterfrågan och försenade och förlängde många beslutsprocesser. Samtidigt ökade medvetenheten i samhället om värdet av väl fungerande och effektiva vårdprocesser, vilket skapar efterfrågan på den typ av lösningar Ortivus tillhandahåller. Trots att Ortivus under året vann ett antal strategiskt viktiga upphandlingar av såväl MobiMed- som CoroNet-system i hård konkurrens samt att vi under året genomförde tydliga besparingsåtgärder kunde vi, under rådande marknadsförutsättningar, inte klara vårt mål att nå ett positivt kassaflöde för helåret 2009.
Koncernens omsättning 2009 steg från 83 till 105 MSEK, som en följd av ökade intäkter på vår hemmamarknad och positiva kurseffekter. Som ett led i vårt fokuseringsarbete ökades satsningarna på marknadsföring och vi tillsatte under hösten nya säljchefer för affärsområdena CoroNet och MobiMed. Rörelseresultatet blev –17,6 MSEK, en förbättring jämfört med föregående års –41,9 MSEK.
Fokuseringen på vår kärnverksamhet fortsatte och som ett led i detta beslutades i början av 2010 att avyttra den nordamerikanska verksamheten. Det ger nu den nya ledningen en möjlighet att helt koncentrera sig på den europeiska marknaden och på arbetet att säkerställa att patienter får tillgång till rätt medicinsk behandling och rätt kompetens under hela vårdkedjan. En process som startar redan i ambulansen och som kräver kontinuerligt beslutsstöd för alla vårdgivare i vårdprocessen.
För att säkerställa en god marknadsposition och en långsiktig lönsamhet är det viktigt att Ortivus prioriterar utvalda marknader. I vår hemmamarknad Norden ser vi, efter försäljningsframgångarna 2009, goda förutsättningar att befästa vår ledande position. På den tysktalande marknaden har vi skapat ett par starka referensinstallationer och vi ser en möjlighet till fortsatt tillväxt i prioriterade marknader som Storbritannien, Italien och Spanien.
I Sverige bearbetar Ortivus marknaden direkt via egna resurser. Det ger oss möjligheten att integrera våra lösningar med sjukvårdens befintliga applikationer och att komplettera vårt erbjudande med andra relevanta applikationer. Vi kan i samarbete med partners kombinera egna och externa lösningar med professionellt konsultstöd och därmed skapa konkurrenskraftiga erbjudanden till den lokala marknaden.
För marknader utanför Sverige samarbetar vi i ökande grad med nationella aktörer, där Ortivus lösningar kan utgöra en del av deras helhetserbjudanden. Detta ger möjligheter till ökad totalförsäljning med begränsade egna säljresurser.
Vår nya satsning på Software Assurance, en affärsmodell där kunder får kontinuerliga uppdateringar och service, har tagits emot mycket positivt. Under året har ett antal nya sådana avtal tecknats och vi noterar ett ökat förtroende för vår förmåga att leverera uppgraderingar av såväl CoroNet som MobiMed i enlighet med de planer vi kommunicerat.
Ortivus erbjuder lösningar som baseras på vårt unika kunnande inom mobilitet, IT och medicinsk teknik i kombination med klinisk kompetens avseende hjärtövervakning och prehospital sjukvård. Med vår trådlösa teknik bidrar vi till att patienter med kardiovaskulära
sjukdomar, inklusive stroke, fritt kan röra sig utanför sjuksängen, trots att de står under intensivövervakning. Nästa steg i denna utveckling är att övervakningen sker via mobila enheter, som sjukvårdpersonalen bär med sig. Sådana lösningar har vi implementerat för ambulanspersonal och nu ser vi ett ökande krav på samma funktionalitet inom alla delar av sjukhusen.
Med hänsyn till patientsäkerheten ställer nu myndigheterna ökande krav på kvalitetskontroll och certifiering för bolag som utvecklar den här typen av lösningar. Ortivus har en lång tradition att utveckla medicintekniska lösningar och har de processer som krävs för t ex CE-märkning av våra produkter.
Genom aktivt beslutsstöd får vårdpersonalen ett hjälpmedel att effektivisera och dokumentera sitt arbete. Detta leder till ökad patientsäkerhet och högre kvalitet i vården.
Det finns en växande medvetenhet hos både politiker och allmänhet om nödvändigheten av en effektivare vårdapparat, en ökad patientsäkerhet och ett bättre vårdutfall. Ortivus bidrar aktivt i detta arbete genom att förse vårdpersonalen med effektiva, driftssäkra och användarvänliga verktyg.
Ett exempel på detta är Hjärtjournalen, en lösning som effektiviserar och kvalitetssäkrar vård av hjärtsjuka. Ortivus erbjuder lösningar där Hjärtjournalen integreras med befintliga journalsystem och kan implementeras på flera olika kliniker.
Ortivus erbjuder lösningar som ökar patientsäkerheten, höjer effektiviteten och förbättrar vårdutfallet. Detta efterfrågas i allt större grad och vi är nu väl positionerade att ta till vara de möjligheter marknaden erbjuder. Våra lösningar är unika och med starka samarbetspartners och fokus på den europeiska marknaden är förutsättningarna för en långsiktig god tillväxt och stabil lönsamhet under 2011 goda.
Styrelsen och verkställande direktören för Ortivus AB (publ) får härmed avge redovisning för räkenskapsåret 2009.
Ortivus avyttrade sin nordamerikanska verksamhet i mars 2010. Köpeskillingen uppgick till 11,5 MUSD (ca 83 MSEK). Det ger nu den nya ledningen en möjlighet att helt koncentrera sig på den europeiska marknaden och på arbetet att säkerställa att patienter får tillgång till rätt medicinsk behandling och rätt kompetens under hela vårdkedjan.
Ortivus erbjuder unika lösningar genom att kombinera expertkunnande inom wireless, IT och det medicintekniska området med klinisk kompetens. Kunderna finns primärt inom ambulanssjukvården och den prehospitala vårdkedjan. Ortivus lösningar säkerställer att patienten får tillgång till rätt medicinsk behandling och kompetens omedelbart under hela vårdprocessen. Detta resulterar i bättre medicinskt utfall såväl som förbättrad effektivitet för hela vårdsystemet.
Ortivus är noterat på NASDAQ OMX Stockholm Small Cap-lista, och etablerades 1985. Bolagets huvudkontor ligger i Danderyd, Sverige. Ortivus hade till årskiftet cirka 100 anställda i Sverige, Storbritannien, USA och Kanada. Mer än 2 600 ambulansföretag, 1 000 ambulanser och 500 vårdplatser på akutsjukhus är utrustade med Ortivus lösningar.
Ortivus kunder utgörs främst av offentligt finansierade ambulansorganisationer och sjukhus i Europa och Kanada. Ortivus marknadsför sina lösningar dels genom helägda dotterbolag i, Sverige och Storbritannien, och genom partners i t ex; Danmark, Norge, Italien, Spanien och Tyskland.
Helåret 2009
Koncernens nettoomsättning för 2009 uppgick till 105,0 (83,1) MSEK. I Norden ökade omsättningen med 8,8 MSEK och i Storbritannien minskade omsättningen med 1,3 MSEK, jämfört med föregående år.
Omsättningsökningen i Nordamerika (11,0 MSEK) är huvudsakligen en effekt av valutakursförändringar.
| Nordamerika | Europa exkl Norden & Övriga länder Norden |
Elimineringar | Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK jan–dec | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Extern omsättning | 67,3 | 56,3 | 6,9 | 8,2 | 30,9 | 18,6 | - | - | 105,0 | 83,1 |
| Intern omsättning | - | - | - | - | 2,3 | 5,8 | -2,3 | -5,8 | - | - |
| Nettoomsättning | 67,3 | 56,3 | 6,9 | 8,2 | 33,2 | 24,4 | -2,3 | -5,8 105,0 | 83,1 | |
| Rörelseresultat | 16,6 | -10,3 | -0,7 | -2,9 | -33,6 | -28,7 | - | - | -17,6 | -41,9 |
| Rörelseresultat exklusive nedskrivningar & |
||||||||||
| strukturreserver | 17,7 | 1,4 | -0,7 | -2,9 | -32,0 | -29,8 | - | - | -14,9 | -31,3 |
| Nordamerika | Europa exkl Norden |
Norden & Övriga länder |
Elimineringar | Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK jan–dec | 2009 | 2008 | 2009 2008 | 2009 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Rörelsekostnader totalt | 95,9 102,4 | |||||||||
| Nedskrivning av immateriella tillgångar Avgångsvederlag till VD i |
- | -9,5 | - | - | - | - | - | - | - | -9,5 |
| Nordamerika | - | -2,2 | - | - | - | - | - | - | - | -2,2 |
| Omstrukturerings-kostnader Avgångsvederlag till |
-1,1 | - | - | - | -1,6 | - | - | - | -2,7 | - |
| tidigare koncernchef | - | - | - | - | - | 1,1 | - | - | - | 1,1 |
| Total nedskrivningar och reserveringar |
-1,1 -11,7 | - | - | -1,6 | 1,1 | - | - | -2,7 | -10,6 | |
| Rörelsekostnader exkl nedskrivningar & strukturreserver |
- 93,2 |
-91,8 |
Koncernens bruttoresultat för 2009 uppgick till 78,2 (60,6) MSEK. Bruttomarginalen var i stort sett oförändrad, dvs 73% jämfört med föregående år 74%.
Koncernens rörelsekostnader för helåret uppgick till –95,9 (–102,4) MSEK.
Koncernens rörelseresultat för året uppgick till –17,6 (–41,9) MSEK. Av- och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar uppgick till –6,0 (–17,1) MSEK. Rörelseresultatet exklusive nedskrivningar och strukturreserver enligt tabell nedan uppgick till –14,9 (–31,3) MSEK, samt justerat för kurseffekter i Nordamerika till –13,9 (–26,6) MSEK. Kurseffekter i de nordamerikanska bolagen uppgick till 1,0 (-4,7) MSEK.
Aktiverade utgifter under helåret för främst CoroNet uppgick till 1,7 (8,2) MSEK.
Resultatet efter skatt för året uppgick till –18,5 (–43,7) MSEK vilket motsvarade ett resultat per aktie före och efter utspädning på –0,89 (–2,11) SEK. Aktuell skatt är hänförlig till Nordamerika. Inga underskottsavdrag aktiverades i koncernen eller bolagen.
Den löpande verksamheten gav ett kassaflöde för helåret om –10,1 (–19,0) MSEK.
Investeringarna för året uppgick till –3,2 (–0,4) MSEK och utgjordes av förvärv av immateriella anläggningstillgångar -1,7 (–8,2) MSEK, materiella anläggningstillgångar –1,7 (–4,5) MSEK, och avyttringar finansiella tillgångar 0,3 (12,3) MSEK.
Finansieringsverksamheten gav ett kassaflöde för helåret om 0,0 (8,2) MSEK.
Årets kassaflöde var –13,3 (–11,1) MSEK. Koncernens likvida medel uppgick vid årets utgång till 35,3 (50,5) MSEK. Kortfristiga placeringar uppgick till 1,2 (1,4) MSEK.
Koncernens finansnetto uppgick till –0,9 (–2,0) MSEK och koncernens skuldsättningsgrad uppgick till 0,34× (0,27×).
Koncernens immateriella rättigheter uppgick vid årets slut till 68,2 (74,2) MSEK, varav goodwill utgjorde 48,2 (50,0) MSEK och balanserade utgifter för MobiMed och CoroNet 20,0 MSEK. Posten goodwill är hänförlig till dotterbolagen i Nordamerika och befanns vara balansgill. Omsättningstillgångarna uppgick vid årets slut till 77,0 (85,0) MSEK. Förändringen beror främst på minskade kortfristiga placeringar och likvida medel. Eget kapital uppgick till 84,6 (106,5) MSEK vid årsskiftet. Koncernens räntebärande skuld vid årets slut uppgick till 28,8 (28,8) MSEK.
FoU-kostnaderna uppgick till 41,3 (41,6) MSEK, varav nedskrivningar uppgick till 0,0 (-9,5) MSEK. FoU-kostnader exklusive nedskrivningar samt avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter och licenser uppgick till -39,6 (-30,4) MSEK.
Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 33,2 (24,4) MSEK och resultat efter finansiella poster till –30,6 (–55,5) MSEK. Av årets försäljning utgör 2,3 (5,8) MSEK försäljning till koncernbolag. Koncerninterna inköp uppgick till 0,0 (0,0) MSEK. Bolaget gjorde under året investeringar i immateriella tillgångar avseende balanserade utvecklingsutgifter om 1,7 (4,4) MSEK. Avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar belastade resultatet föregående år med -5,4 MSEK. Reserveringar för omstruktureringskostnader påverkade resultatet med -1,6 (1,1) MSEK. Medelantalet anställda var 32 (27). På balansdagen hade bolaget 28,8 (28,8) MSEK i räntebärande skulder.
Ortivus styrelse och ledning säkrar koncernens resultatutveckling och finansiella ställning genom att fortlöpande och aktivt arbeta med riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som bolaget är utsatt för hanteras på ett ändamålsenligt sätt inom de ramar som fastställts.
Riskhanteringsprocessen delar primärt upp tänkbara risker i fyra områden
Ledningen gör regelbundet en genomgång och kvantifiering av riskerna vilken avrapporteras till styrelsen. Detta sätt att betrakta risker är en vidareutveckling av tidigare års förfaringssätt som var mer fokuserat på de rent finansiella riskerna och syftar till att skapa en riskmedveten kultur inom företaget där risker naturligt hanteras av styrelsen och ledningen som en integrerad del av verksamheten.
Ortivus har också ett nära samarbete med Bolagets revisorer för att i ett tidigt skede kunna identifiera risker primärt i koncernredovisningen.
Ortivus specifika och allmänna risker redovisas dels i Årsredovisningen och löpande under året i kvartalsrapporterna där under 2009 inte minst de finansiella riskerna kopplade till Bolagets finansiella situation och påverkan av den finansiella krisen och konjunkturen lyfts fram.
Ortivus miljöarbete bygger på ambitionen att framställning och transport av Bolagets produkter ska vara så miljövänlig som möjligt. Miljöarbetet omfattar inte bara den egna verksamheten, utan i exempelvis val av underleverantörer är miljöfrågor ett väsentligt beslutskriterium. Moderbolaget Ortivus AB bedriver inte någon miljöfarlig verksamhet med tillstånds- eller anmälningsplikt enligt miljöbalken. Koncernens huvudsakliga verksamhet baseras på
mjukvaruutveckling, varför miljöpåverkan generellt är marginell.
Ortivus verksamhet fokuserad på kliniska lösningar utgör ett extra viktigt område. Ortivus kvalitetssystem för denna del av verksamheten är certifierat enligt ISO 13485:2003 och uppfyller bilaga II i MDD (Medical Device Directive). Bolagets produkter Mobimed och Coronet är CEmärkta enligt MDD (klass IIb enligt direktiv 93/42/EEG). Kvalitetssystemet kännetecknas av ett processorienterat synsätt.
Ortivus har en tradition av att arbeta med de processer som krävs för utveckling enligt de regulatoriska krav som styr bl.a. CE-märkning. Bolaget kommer nu att fortsätta med det kvalitetsarbetet nu när kraven ökar på den europeiska marknaden för all typ utav programvaruutveckling som kan påverka patientsäkerheten.
Medelantalet anställda i koncernen minskade med 3% och uppgick till 95 (98).
Ortivus årsstämma 2009 beslöt att antalet ledamöter ska vara fem och sedan beslöts att välja följande personer till styrelsemedlemmar; omval Anna Söderblom, Peter Edwall, Annemarie Gardshol och Crister Stjernfelt. Omval av Jon Risfelt och utnämning till styrelsens ordförande.
Styrelsens arbete i Ortivus AB regleras av aktiebolagslagen och den av styrelsen fastlagda arbetsordningen, enligt vilken styrelsen ska hålla minst sex sammanträden per år. Under 2009 höll styrelsen 18 (18) protokollförda möten. Styrelsearbetet har under året följt en väldefinierad årsplan i vilken styrelsen planerat in alla de frågor som bedömts viktiga att belysa vid ett eller flera styrelsemöten.
Valberedningen utsågs under hösten 2009 och till ordförande valdes Ragnhild Wiborg som också representerar en av de största aktieägarna, Consepio. I övrigt ingår följande representanter för fyra större aktieägare: Peter Edwall (Ponderus Invest), Laurent Leksell (Bonit Invest AB) och Jonas Fredriksson (Öhmans IT-fond). Även Jon Risfelt styrelseordförande i Ortivus ingår i valberedningen.
I händelse att Bolaget får annan ägarbild kan under vissa förutsättningar avgångsvederlag komma att utgå till VD.
Ortivus bolagsordning innehåller inga regler avseende tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter, ej heller avseende ändringar av bolagsordningen.
Arbetet med styrning och kontroll inom Ortivus och samspelet mellan bolagsstämma, styrelse och VD, styrelsens praktiska arbete, utskottshantering och Bolagets kontrollmiljö finns mer utförligt beskrivet i Bolagsstyrningsrapporten för 2009.
Ortivus emitterade och utestående aktiekapital uppgick per den 31 december 2009 till 103 540 940 SEK, fördelat på 1 108 455 A-aktier och 19 599 733 B-aktier. Alla emitterade aktier har till fullo betalts och ger samma rätt till Bolagets tillgångar. Vid bolagsstämma har aktieägaren rätt att rösta för det antal aktier hon eller han äger eller representerar. En A-aktie ger tio röster, och en B-aktie ger en röst. Det finns inga begränsningar i svensk lagstiftning eller i Ortivus bolagsordning som skulle begränsa möjligheter att överföra aktier i Ortivus AB.
Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2009.
Ortivus avyttrade sin nordamerikanska verksamhet i mars 2010. Köpeskillingen uppgick till 11,5
MUSD (ca 83 MSEK).
Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Styrelsen för Ortivus AB (publ) ("Ortivus") föreslår att årsstämman den 3 maj 2010 fattar beslut om följande riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare i Ortivus, att gälla intill slutet av den årsstämma som hålls 2011. Förslaget till riktlinjer är oförändrat jämfört med de riktlinjer som antogs vid årsstämman 2009.
Ortivus skall ha de ersättningsnivåer och anställningsvillkor som erfordras för att rekrytera, motivera och behålla en ledning med god kompetens och kapacitet för att nå uppställda mål samt med beaktande av den enskilde befattningshavarens kompetens. Marknadsmässighet skall således vara den övergripande principen för lön och andra ersättningar till ledande befattningshavare i Ortivus.
Utgångspunkten för ersättning till ledande befattningshavare är att ersättning utgår i form av en marknadsmässig fast lön som skall vara individuellt fastställd utifrån ovan angivna kriterier och respektive befattningshavares ansvarsområden, erfarenhet och årliga prestationer.
Utöver fast lön skall rörliga ersättningar i förekommande fall kunna erbjudas, vilka skall relateras till tydligt uppställda målrelaterade prestationer baserat på enkla och transparenta konstruktioner.
I de fall rörlig ersättning till ledande befattningshavare aktualiseras skall de i dessa fall bestämmas (a) utifrån utfallet i förhållande till specifika verksamhetsmål samt (b) med beaktande av berörd befattningshavares personliga utveckling.
Den rörliga ersättningen skall alltid vara maximerad till ett visst bestämt tak som skall utgöra andel av utgående årslön för aktuell befattningshavare. Målnivån för rörlig ersättning är för närvarande 10-50% av den fasta lönen och skall ej överstiga 50%. Målsättningar för rörlig ersättning skall revideras årligen.
Styrelsen ska verka för och uppmana de ledande befattningshavarna att där den personliga situationen så medger investera del av rörlig ersättningar som utfaller vid goda resultat i företagets aktier. Något fast regelverk för detta ska dock ej finnas.
Styrelsen skall också kontinuerligt utvärdera huruvida aktierelaterade och långsiktiga incitamentsprogram bör föreslås årsstämman. Andra typer av incitamentsprogram, som ej fordrar stämmans godkännande, kan beslutas av styrelsen när så påkallas.
De ledande befattningshavarnas pensionsvillkor skall i möjligaste mån vara avgiftsbestämda pensionslösningar, vara marknadsmässiga i förhållande till vad som generellt gäller för motsvarande befattningshavare samt individuellt anpassade med hänsyn till respektive befattningshavares särskilda kompetens.
De ledande befattningshavarnas icke penningbaserade förmåner (exempelvis bilförmån och sjukvårdsförsäkring) skall vara av begränsat värde i förhållande till den totala ersättningen samt vara marknadsmässig i förhållande till vad som gäller för motsvarande befattningshavare på de marknader Bolaget verkar.
Uppsägningslön och avgångsvederlag skall för VD och övriga ledande befattningshavare sammanlagt ej överstiga 12 månadslöner.
Riktlinjerna skall omfatta VD samt övriga befattningshavare som ingår i koncernledningen – den av styrelsen utpekade gruppen ledande befattningshavare.
Styrelsen äger rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta. Se även not 5.
Avyttringen av den nordamerikanska verksamheten skapar en finansiell stabilitet som tillsammans med förstärkning av sälj- och marknadsorganisationen samt kostnadsbesparingar ger ledningen möjlighet att koncentrera Bolaget på dess primära lösningar och marknader. Efterfrågan på avancerade lösningar inom mobil klinisk övervakning väntas öka och Ortivus har under 2009 befäst sin ställning som konkurrenskraftig leverantör. Mot denna bakgrund är det Bolagets målsättning att uppvisa en långsiktig god tillväxt och stabil lönsamhet under 2011.
Alla framåtriktade uttalanden i denna årsredovisning baseras på Bolagets bästa bedömning vid tidpunkten för avlämnandet av årsredovisningen. Sådana uttalanden innehåller som alla framtidsbedömningar risker och osäkerheter som kan innebära att verkligt utfall blir annorlunda.
| Belopp i KSEK | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|
| RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT | |||||
| Nettoomsättning | 105 039 | 83 113 | 101 937 | 199 776 | 173 550 |
| Kostnad för sålda varor | -26 799 | -22 541 | -25 819 | -78 024 | -57 953 |
| Bruttoresultat | 78 241 | 60 572 | 76 118 | 121 752 | 115 597 |
| Rörelsekostnader | -95 859 | -102 428 | -126 865 | -249 806 | -139 352 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 0 | 0 | 0 | -333 | 1 920 |
| Rörelseresultat | -17 618 | -41 856 | -50 747 | -128 387 | -21 835 |
| Finansnetto | -865 | -1 977 | -391 | 603 | 3 657 |
| Resultat före skatt | -18 483 | -43 833 | -51 138 | -127 784 | -18 178 |
| Skatt | 3 | 94 | -9 004 | -21 402 | 465 |
| Resultat efter skatt från kvarvarande verksamhet | -18 480 | -43 739 | -60 142 | -149 186 | -17 713 |
| Resultat efter skatt från avvecklad verksamhet | - | -25 207 | -1 147 | - | - |
| Resultat efter skatt | -18 480 | -68 946 | -61 289 | -149 186 | -17 713 |
| RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING | |||||
| Anläggningstillgångar | 87 074 | 96 233 | 149 455 | 166 828 | 250 202 |
| Omsättningstillgångar | 77 056 | 85 044 | 103 992 | 167 069 | 106 064 |
| Summa tillgångar | 164 130 | 181 277 | 253 447 | 333 897 | 356 266 |
| Eget kapital | 84 630 | 106 515 | 163 022 | 226 029 | 229 717 |
| Långfristiga skulder | 227 | 29 372 | 22 298 | 28 180 | 40 644 |
| Kortfristiga skulder | 79 273 | 45 390 | 68 127 | 79 688 | 85 905 |
| Summa eget kapital och skulder | 164 130 | 181 277 | 253 447 | 333 897 | 356 266 |
| NYCKELTAL | |||||
| Resultatmarginal, % | -18 | -53 | -50 | -64 | -10 |
| Rörelsemarginal, % | -17 | -50 | -50 | -64 | -13 |
| Eget kapital | 84 630 | 106 515 | 163 022 | 226 029 | 229 717 |
| Räntabilitet på eget kapital, % | neg | neg | neg | neg | neg |
| Räntabilitet på sysselsatt kapital, % | neg | neg | neg | neg | neg |
| Soliditet, % | 52 | 59 | 64 | 68 | 64 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,34 | 0,27 | 0,13 | 0,16 | 0,17 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | -8 | -16 | -20 | -201 | -9 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 4,09 | 5,14 | 7,87 | 10,92 | 16,64 |
| Medelantal anställda | 95 | 98 | 111 | 172 | 144 |
| Investeringar, inventarier | 1 747 | 4 522 | 5 350 | 6 995 | 9 323 |
| Investeringar aktiverade utvecklingskostnader och licenser | 1 739 | 8 165 | 18 330 | 33 279 | 23 416 |
| Investeringar, goodwill | - | - | - | 3 865 | 64 907 |
| Resultat per aktie, SEK 1) | -0,89 | -3,33 | -2,96 | -8,51 | -1,22 |
| Resultat per aktie kvarvarande verksamheter | -0,89 | -2,11 | -2,90 | - | - |
1) Omräknad för fondemissionseffekt vid nyemission.
Nyckeltalen är omräknade enligt IFRS för jämförelseåret 2004. Tidigare perioder har inte omräknats. År 2008 och 2007 nyckeltal ovan, exklusive investeringar, avser kvarvarande verksamheter vilket exkluderar Medos AG som avyttrats under 2008. Avvecklad verksamhet ovan avser Medos AG.
Ortivus AB är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm small cap.
Bolagsstyrningen och Internkontrollen i Ortivus utgår från svensk lag samt de regler och rekommendationer som ges ut av relevanta organisationer och myndigheter som Kollegiet för Svensk bolagsstyrning, NASDAQ OMX, Finansinspektionen, Aktiemarknadsnämnden med flera.
Styrning, ledning och kontroll fördelas mellan aktieägarna på årsstämman, styrelsen och VD enligt de regler som ges i Svensk aktiebolagsrätt, Svensk kod för bolagsstyrning, Bolagsordningen och av styrelsen och ledningen beslutade interna regelverk. Samarbetet med Bolagets revisorer utgör en viktig del av arbetet. De viktigaste interna styrinstrumenten för bolagsstyrningen utgörs av de av stämman tagna besluten om t.ex. bolagsordning och ersättningsriktlinjer. Därefter följer Styrelsens Arbetsordning och Styrelsens instruktion för VD och alla de underliggande interna regelverk som finns inom Bolaget. Ortivus har en serie processer och kontrollsystem där kontrollbehov har balanserats med riskbedömning och där Bolagets storlek och komplexitet har beaktats.
Denna beskrivning har upprättats i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning. Ytterligare information finns på Bolagets hemsida www.ortivus.com.
Aktieägarnas inflytande i Ortivus utövas vid årsstämman som är Bolagets högsta beslutande organ.
Årsstämma 2009 ägde rum 6 maj 2009 på Spårvägshallarna i Stockholm. Datum för årsstämman offentliggjordes på samma sätt som tidigare år i samband med tredje kvartalsrapporten. På årsstämman var registrerade aktieägare, samtliga stämmovalda styrelseledamöter, VD och Bolagets revisor närvarande. Utöver årsstämmans beslut att fastställa resultat- och balansräkning för Bolaget och koncernen och att ingen utdelning lämnades för 2008, beslutades även om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD, val av styrelseledamöter och principer för utseende av valberedningen samt styrelse- och revisorsarvoden och riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare. Vid årsstämman redogjorde VD på sedvanligt sätt för verksamhetens utveckling och styrelsens ordförande redogjorde för styrelsens arbete.
Protokoll från stämman finns tillgängligt på Bolagets hemsida där även information kring Bolagets aktie och aktieägare finns att hämta.
Valberedningens sammansättning och uppgifter fastslås av årsstämman och består primärt av att förbereda val av styrelseledamöter och revisor vid årsstämman. Vidare skall valberedningen ge förslag till bolagsstämman om arvoden till styrelsen och revisorer.
Valberedningen inför årsstämman 2009 utgjordes av Bolagets största ägare tillsammans med styrelsens ordförande och bestod av Ragnhild Wiborg (Consepio och Valberedningens ordförande), Caroline af Ugglas (Skandia), Peter Edwall (Ponderus Invest och styrelseledamot), Jan Lundström (Bliwa) samt Jon Risfelt (styrelsens ordförande). Till ordinarie styrelseledamöter omvaldes vid årsstämman 2009 Anna Söderblom, Crister Stjernfelt, Peter Edwall och Annemarie Gardshol. Laurent Leksell valde att avgå som styrelseledamot. Jon Risfelt valdes till ordförande. Alla ledamöter utom Peter Edwall är oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen respektive större aktieägare i Bolaget.
Mandattiden för Bolagets nuvarande revisor KPMG med Helene Willberg som huvudansvarig löper fram till och med 2011.
Årsstämman 2009 beslutade i enlighet med valberedningens förslag att arvode till styrelsen utgår med 1 390 000 SEK att fördelas med 750 000 SEK till styrelsens ordförande (varav 400 000 SEK som extra ersättning för stöd i det pågående förändringsarbetet) och med 160 000 SEK för övriga av stämman utsedda ledamöter, samt att revisorn ska erhålla skälig ersättning enligt faktura baserad på verklig tid för uppdragets utförande. Bolagets styrelse fick också 80 000 SEK att använda till utskottsarbete, vilket styrelsen dock beslutat avstå från att utnyttja.
Valberedningen inför årsstämman 2010 konstituerades under hösten 2009 utifrån av årsstämman fastlagda riktlinjer och består av Ragnhild Wiborg, (Consepio) som ordförande, Peter Edwall (Ponderus Invest samt styrelseledamot), Jonas Fredriksson (Öhmans IT-Fond), Larry Leksell (Bonit invest AB) samt Jon Risfelt (Styrelsens ordförande).
I Ortivus, till följd av Bolagets situation och storlek, har styrelsen varit mycket aktiv i sitt arbete och arbetat nära VD och ledningen kring frågor som gäller främst strategi, finansiering och kompetensfrågor. Styrelsen har haft ett stort antal möten under året och även på andra sätt stöttat VD och ledningen i det pågående förändringsarbetet.
VD deltar vid varje styrelsemöte och rapporterar Bolagets affärsläge, framtidsutsikter, ekonomiska ställning och händelser av väsentlig betydelse och före årsskiftet sitt förslag till budget och handlingsplan för det kommande året. Bolagets CFO deltar också vid styrelsens möten och är styrelsens sekreterare och samordnare. Även andra tjänstemän i Bolaget deltar i styrelsens sammanträden som föredragande vid behov och under året har i stort sett samtliga ledande befattningshavare vid något tillfälle presenterat för styrelsen. Samtliga kvartalsberättelser behandlas av styrelsen.
Riktlinjerna för styrelsens arbete utgår från arbetsordningen, vilken reglerar arbetsfördelningen mellan styrelse, styrelseordförande och VD samt vilka ärenden som ska behandlas på ordinarie styrelsemöten. Styrelsens arbetsordning fastställs årligen vid det konstituerande styrelsemötet och justeras vid behov. Vid det konstituerande styrelsemötet fattas också beslut om utskottsarbete, firmateckningsrätt, koncernövergripande policies samt årsplan för styrelsearbetet. Vid ett av de ordinarie styrelsemöten som föregår årsstämman behandlas fastställande av årsredovisning, förslag till vinstdisposition, fastställande av tid och plats samt frågor för årsstämman.
Styrelsen för Ortivus har genom att utgå från en detaljerad årsplan för sitt arbete kombinerat behandlingen av alla viktiga och väsentliga formalia och kontrollområden med större strategidiskussioner och genomgångar av viktiga funktioner och verksamhetsområden. Under verksamhetsåret 2009 behandlades ett flertal stora och för Bolaget viktiga områden såsom framtida strategi för koncernen, marknadsplaner och kunderbjudandet,
produktutvecklingsplanerna samt rekryteringar till ledningsbefattningar. Styrelsen försöker aktivt hitta en balans mellan affärs- och verksamhetsfokus och kontroll- och formaliapunkter som följer med att vara ett noterat bolag – en inte helt enkel uppgift för ett relativt litet bolag som Ortivus.
Under året hade styrelsen 18 protokollförda sammanträden samt därutöver två heldagars strategimöte av workshop-karaktär med fokus på koncernens framtida strategi och affärsmodell. Samtliga ledamöter var närvarande och aktiva på samtliga möten med endast ett fåtal undantag. Styrelsens ledamöter har också aktivt stöttat ledningen i olika frågor, utifrån uppdrag från styrelsen, samt deltagit i kundbesök och styrelsearbetet kan anses ha varit synnerligen aktivt med en betydande interaktivitet mellan ledningen och styrelsen i viktiga frågor. Styrelsen hade i tillägg till ovanstående också ett separat möte där såväl styrelsens som VD:s arbete utvärderades och förbättringsmöjligheter diskuterades.
Ersättningsutskottet är ett utskott till styrelsen som primärt har en rådgivande och förberedande funktion kring ersättningsfrågor inom Bolaget. Under året har utskottet utgjorts av styrelsens ordförande Jon Risfelt samt Peter Edwall. Utskottet har haft tre protokollförda sammanträden där hela Ersättningsutskottet varit närvarande och i förekommande fall även Bolagets VD samt ett antal informella kontakter.
Ersättningsutskottets uppdrag är att på styrelsens uppdrag bereda och för styrelsen föredra frågor kring principer, former och villkor för ersättning till VD, ledande befattningshavare och i förekommande fall andra ersättningsberättigade inom Ortivus. Ersättningsutskottet har under året primärt behandlat belöningsfrågor utifrån gällande ersättningsprogram, förändringar i koden och den allmänna diskussion i samhället som varit kring dessa frågor samt aktivt stöttat VD i vissa ledningsrekryteringar.
Ortivus styrelse består av fem årsstämmovalda personer och inga ledamöter utsedda av facklig organisation. VD ingår inte i styrelsen men deltar tillsammans med CFO vid alla relevanta punkter.
JON RISFELT Styrelsens ordförande
huvudägare.
Född: 1961. Invald 2007 Utbildning: Civilingenjör Kemiteknologi, KTH Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Mawell OY och C3 Technologies. Styrelseledamot i TeliaSonera AB (publ), Ångpanneföreningen AB (publ), Bilia AB (publ) och Enea AB (publ). Aktieinnehav: 17 500 aktier av serie B. Antal styrelsemöten 2009: 18 Oberoende i förhållande till bolaget och dess
ANNA SÖDERBLOM Född: 1963. Invald 2006. Forskare handelshögskolan i Stockholm. Utbildning: Matematiker, Lunds Universitet, Fil. Kand. i företagsekonomi, Stockholms universitet.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot Avega AB (publ), Readsoft AB (publ), SSE Business Lab AB.
Aktieinnehav: 4000 aktier av serie B. Antal styrelsemöten 2009: 18 Oberoende i förhållande till bolaget och dess huvudägare.
PETER EDWALL Född: 1955. Invald 2008 Utbildning: BA, Göteborgs universitet, Företags och nationalekonomi samt juridik. Övriga uppdrag: Styrelseledamot Oryx Simulations AB, Satpoint AB, Hälsopoolen, Wallstreet AB. Aktieinnehav (genom bolag och privat): Huvudägare i Ponderus Invest som innehar 54 500. Aktier av serie A och 2 429 502 aktier av
CRISTER STJERNFELT Född: 1943. Invald 2008 Executive Director Logica Utbildning: Universitetsstudier i företags- och nationalekonomi. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Logica plc, Vitec Software Group. Aktieinnehav: 10 000 aktier av serie B. Antal styrelsemöten 2009: 16 Oberoende i förhållande till bolaget och dess huvudägare
serie B.
Antal styrelsemöten 2009: 18
ANNEMARIE GARDSHOL Född: 1967. Invald 2008 Senior Vice President, Research & Development, Gambro AB Utbildning: Civilingenjör Chalmers Universitet Göteborg och Imperial College of Science, London. Övriga uppdrag: Styrelseledamot I Swecare. Aktieinnehav: 8 520 aktier av serie B. Antal styrelsemöten 2009: 14 Oberoende I förhållande till bolaget och dess huvudägare.
| Styrelsen | Invald i styrelsen | Närvaro | Oberoende 1 | Ersättning i SEK |
|---|---|---|---|---|
| Jon Risfelt,ordförande | 2007 | 18/18 | Ja | 750 000 |
| Peter Edwall | 2008 | 18/18 | Nej | 160 000 |
| Annemarie Gardshol | 2008 | 14/18 | Ja | 160 000 |
| Anna Söderblom | 2006 | 18/18 | Ja | 160 000 |
| Crister Stjernfelt | 2008 | 16/18 | Ja | 160 000 |
Summa 1 390 000
1 Avser om ledamoten är att anse som oberoende till bolaget och större aktieägare.
I styrelseordförandens uppdrag ingår att se till att styrelsens arbete står i överensstämmelse med bestämmelserna i bolagsordningen, aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning och att organisera och leda styrelsens arbete för att skapa bästa möjliga förutsättningar för styrelsens arbete. Styrelseordförandes arbetsuppgifter regleras i Ortivus arbetsordning för styrelsen.
Styrelseordförande har under året arbetat synnerligen aktivt och i en omfattning som överstiger ett normalt ordförandeengagemang. Ordförandes engagemang har främst omfattat stöd i det pågående förändringsarbetet och arbetet har skett i nära samspel med Bolagets VD. Styrelseordförande har regelbundet deltagit i företagsinterna möten och stämt av affärsläget med VD och CFO, gjort kundbesök, träffat Bolagets alla större ägare samt regelbundet träffat Bolagets revisor för uppdatering och avstämning.
Styrelsen har enligt gällande Bolagsstyrningsmodell i Sverige delegerat det operativa ledningsansvaret till VD. Styrelsen fastställer årligen verkställande direktörens instruktion som klargör ansvarsfrågorna kring Bolagets löpande förvaltning och verksamhet. VD ska därvid följa de riktlinjer som styrelsen meddelar. VD ska i sitt arbete verka för att verksamheten bedrivs i enlighet med sunda principer och tillse att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt, att Bolagets överlevnad på lång sikt säkerställs, att Bolaget tillförs nödvändig kompetens, att Bolagets verksamhet bedrivs i enlighet med lagar, författningar och myndighets föreskrifter samt i enlighet med bolagsordningen. Dessutom ska VD se till att Ortivus bokföring fullgörs i överensstämmelse med lag.
JAN B ANDERSSON, VD
Född: 1952, Jan kommer närmast ifrån Tieto där han var chef för all hälso- och sjukvårdsverksamhet i Skandinavien. Jan B Andersson tillträdde den 11 augusti 2008. Aktieinnehav: 40,000 aktier av serie B och 200,000 optioner.
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna beskrivning är primärt begränsad till den interna kontrollen avseende de bolagsstyrningsmässiga aspekterna men för Ortivus som medicintekniskt bolag utgör produktkvalitet och de kliniska och medicinska aspekterna viktiga fokusområden.
Ortivus AB:s styrelse fastställer årligen en arbetsordning för sitt arbete samt VD:s instruktion samt policies för viktiga områden inom finans, kvalitet, riskhantering och information.
Ortivus VD och koncernledning har det fulla operativa ansvaret för den interna kontrollen. Ledningen har, på grundval av styrelsens riktlinjer och lagar och regler avseende finansiell rapportering, fastställt roll- och ansvarsfördelningen för anställda som arbetar med den finansiella rapporteringen inom koncernen. Koncernen är uppdelad i enheter vars respektive chef ansvarar för mål- och budgetuppfyllelse för sin verksamhet.
Ortivus policies, riktlinjer, manualer och övriga styrande dokument är tillgängliga för personalen primärt via Bolagets ledningssystem. Ledningen ansvarar för att personalen i hela koncernen känner till aktuella policies och riktlinjer. Ortivus är ett litet bolag och hanteringen av dessa frågor sker därför primärt som en del av det dagliga ledningsarbetet och chefsansvaret.
Ortivus verksamhet fokuserad på kliniska lösningar utgör ett extra viktigt område. Ortivus kvalitetssystem för denna del av verksamheten är certifierat enligt ISO 13485:2003 och uppfyller bilaga II i MDD (Medical Device Directive). Bolagets produkter MobiMed och CoroNet är CEmärkta enligt MDD (klass IIb enligt direktiv 93/42/EEG). Kvalitetssystemet kännetecknas av ett processorienterat synsätt.
Målsättningen med Ortivus riskbedömning är att säkra koncernens resultatutveckling och finansiella ställning. Ortivus ledning och styrelse arbetar fortlöpande och aktivt med riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som Bolaget är utsatt för hanteras på ett ändamålsenligt sätt inom de ramar som fastställts.
Ortivus riskhanteringsprocess, som är fastställd av styrelsen, delar primärt upp tänkbara risker i fyra områden: Finansiella risker, Operativa risker, Legala- och Regulativa risker samt Landsspecifika risker. Ledningen gör regelbundet en genomgång och kvantifiering av riskerna vilken avrapporteras till styrelsen.
Detta sätt att betrakta risker är en vidareutveckling av tidigare års förfaringssätt som var mer fokuserat på de rent finansiella riskerna och syftar till att skapa en riskmedveten kultur inom Bolaget där risker naturligt hanteras av styrelsen och ledningen som en integrerad del av verksamheten.
Ortivus har också ett nära samarbete med Bolagets revisorer för att i ett tidigt skede kunna identifiera risker primärt i koncernredovisningen.
Ortivus specifika och allmänna risker redovisas dels i Årsredovisningen och löpande under året i Kvartalsrapporterna där under 2009 inte minst de finansiella riskerna kopplade till Bolagets finansiella situation och påverkan av den finansiella krisen och konjunkturen lyfts fram.
Ortivus har medvetet, givet Bolagets storlek, valt att inte inrätta någon separat funktion för internkontroll utan detta arbete hanteras delegerat av olika befattningshavare som en del av det löpande ledningsarbetet. För kvalitetssystemen (ISO och CE-märkning i den europeiska verksamheten) sker regelbunden extern revision enligt aktuellt regelverk.
Information om Ortivus styrande dokument som koncernpolicys, handböcker och riktlinjer finns samlade på Bolagets huvudkontor och koordineras för koncernen via företagets CFO. Väsentliga riktlinjer, manualer och liknande uppdateras och kommuniceras löpande till berörda medarbetare. Ortivus ger fortlöpande marknaden information om koncernens finansiella ställning och utveckling via t.ex. kvartalsrapporter, pressreleaser och hemsida. För dotterbolag anpassas relevanta delar av koncernstrukturen till dotterbolagets situation med hänsyn tagen till Bolagets storlek och komplexitet.
Uppföljning sker löpande av ledningen med avrapportering till styrelsen. Givet Bolagets relativt lilla storlek sker uppföljningen primärt genom de normala ledningsforum som vid varje tidpunkt används inom Bolaget.
Revisorerna i Ortivus AB väljs av Årsstämman för en period av fyra år och vid årsstämman 2009 omvaldes enligt denna modell KPMG och Helene Willberg till bolagets revisor vars mandattid löper till och med 2011.
Revisionen omfattar i huvudsak löpande revision och granskning av Årsredovisningen, bokföring, styrelsens och VD:s förvaltning samt viss konsultation. Bolagets revisor är även närvarande på styrelsemöten för att diskutera revisionsplanen, revisionen och iakttagelser från revisionen. Bolagets revisor träffar även styrelsen utan att företrädare från Bolaget är närvarande.
Helene Willberg, Revisor, Född 1967. Auktoriserad revisor, Verkställande direkör, KPMG, Vald revisor i Ortivus sedan 2004. Övriga uppdrag: Cloetta AB (Publ), Nobia AB (Publ).
Gabriel Ingemarson. Revisorssuppleant. Född: 1973. Auktoriserad revisor, KPMG. Revisorssuppleant i Bolaget sedan 2008.
Bolaget följer sedan 2008 svensk kod för bolagsstyrning i alla väsentliga delar även om viss anpassning till Bolagets mindre storlek bedömts lämpligt. Styrelsen och Ersättningsutskottet har under året följt arbetet med de föreslagna förändringarna av koden och bedömer att Bolaget i allt väsentligt följer såväl kodens intentioner som regelverk. Några undantag föreligger varav de viktigaste är:
Stockholm 26 mars, 2010 Ortivus AB (556259-1205) Styrelsen
Denna bolagsstyrningsrapport har inte varit föremål för granskning av Bolagets revisorer.
VD i Ortivus AB
Född: 1952 Anställd: 2008
Utbildning: Civilingenjör Teknisk Fysik och Elektronik, Linköpings Tekniska Högskola, Sverige, 1977. Erfarenhet: Mer än 20 års exekutiv erfarenhet inom
Världsledande medicintekniska och IT-företag med internationell distribution. Baserad i USA samt Sverige. Aktieinnehav: 40 000 st aktier av Serie B. Teckningsoptioner: 200 000 st
Född: 1970 Anställd: 2010 (påbörjad anställning 8 mars) Utbildning: Civilekonom, Stockholms universitet Erfarenhet: Bakgrund bl.a. som CFO för GTE – ett cleantech bolag inom energi- och flygsektorn noterat på londonbörsens småbolagslista (AIM), Director of Finance Nordics för ACNielsen, Business Controller på City Stormarknad. Aktieinnehav: 0 Teckningsoptioner: 0
Marknads- och försäljningschef i Ortivus AB Född: 1967
Utbildning: Civilingenjör industriell ekonomi CTH Göteborg. Erfarenhet: 10 års erfarenhet av att leda internationella försäljningsorganisationer inom telekom och medicinteknik, bland annat på Ericsson och Neoventa Medical. Aktieinnehav: 0
Teckningsoptioner: 0
vVD och chef för affärsutveckling i Ortivus AB Född: 1952
Anställd: 1994
Utbildning: Tekn.dr.medicinteknik. Adjungerad professor i vårdinformatik vid chalmers tekniska högskola. Erfarenhet: Mer än 30 års erfarenhet av forskning, utveckling och företagande inom medicinteknik och telemedicin. Tidigare engagerad i innovations- och entreprenörsverksamhet. Uppdrag med inriktning mot medicinsk teknik och IT, bland annat inom NUTEK, KK-
Aktieinnehav: 13 586 aktier av serie B. Teckningsoptioner: 75 000 st
stiftelsen och Vinnova.
Utvecklingschef i Ortivus AB Född: 1966 Anställd: 2005 Utbildning: Civilingenjör KTH Stockholm. Erfarenhet: Mångårig erfarenhet från flertalet branscher men med huvudriktning på medicinteknik. Arbetat på bland annat ABB, Sigma, Siemens Elema, Microsoft samt Getinge Maquet Critical Care där han har haft ledande positioner inom utveckling, kvalitet, IT samt Process Management. Aktieinnehav: 2 250 aktier av serie B. Teckningsoptioner: 75 000 st
Aktiekapitalet i Ortivus uppgick den 31 december 2009 till 103,5 MSEK.
Totalt finns 20,7 miljoner aktier fördelade på 1,1 miljoner A-aktier och 19,6 miljoner B-aktier.En aktie av serie A berättigar till tio röster och en aktie av serie B berättigar till en röst. Samtliga aktier medför lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.
Under 2009 omsattes totalt 4,5 (2,0) miljoner B-aktier, en ökning med 125%. I snitt omsattes drygt 17 809 (7 896) B-aktier per handelsdag.
Kursen för B-aktien steg med 19 (-40)%. Bolagets marknadsvärde vid utgången av året uppgick till 79,5 (64,8) MSEK, en ökning med 23 (-40)%.
Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för verksamhetsåret 2009.
Antalet aktieägare uppgick till 1 881 (1 914). Ortivus 10 största ägare svarade tillsammans för 66,8 (68,4) procent av kapitalet och 72,8 (72,8) procent av rösterna. Antalet juridiska personer som äger aktier i Ortivus minskade till 173 (199), vilka tillsammans äger 78,2 (81,9) procent av kapitalet och 79,7 (82,3) procent av rösterna. Det utländska ägandet inklusive utländska förvaltare svarade för 25,0 (24,4) procent av kapitalet och 36,6 (36,6) procent av rösterna. Största enskilda ägare röstmässigt i Ortivus är Bonit Invest SA som kontrolleras av Laurent Leksell. Andra stora ägare är Ponderus Invest som kontrolleras av Peter Edwall, ledamot i bolagets styrelse samt aktiefonden Consepio, Omnibus, Oppenheimer Lending Account, Öhman IT-fond, Livförsäkrings AB Skandia (Publ) samt Bliwa.
| Aktiekapitalets utveckling | Aktiekapital | Antal Aktier |
|---|---|---|
| Aktiekapital dec 31 1992 | 15 198 690 | 1 519 869 |
| Nyemission 1993 | 2 500 000 | 250 000 |
| Nyemission 1993 | 11 801 310 | 1 180 131 |
| Nyemission 1994 | 1 500 000 | 150 000 |
| Nyemission 1995 | 15 500 000 | 1 550 000 |
| Nyemission 1996 | 4 650 000 | 465 000 |
| Nyemission 1996 | 4 650 000 | 465 000 |
| Split 1998 0 | - | 5 580 000 |
| Nyemission 2000 | 9 497 250 | 1 899 450 |
| Nyemission 2001 | 3 364 420 | 672 884 |
| Nyemission 2002 | 365 625 | 73 125 |
| Nyemission 2006 | 34 513 645 | 6 902 729 |
| Totalt | 103 540 940 | 20 708 188 |
| Noterad på NASDAQ OMX Stockholm Small Cap | |
|---|---|
| Ticker | ORTI |
| Börspost | 500 |
| B-aktien | A-aktien |
|---|---|
| 5,80 | 7,90 |
| 2,36 | 3,70 |
| 3,70 | 6,30 |
| Andel % | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Namn | A-aktier | B-aktier | Röster | röster Andel % kapital | |
| BONIT INVEST SA BARBARA BRISÉ | 571 514 | 150 000 | 5 865 140 | 19,1 | 3,5 |
| CONSEPIO | 166 000 | 2 895 002 | 4 555 002 | 14,8 | 14,8 |
| PONDERUS INVEST AB | 54 500 | 2 429 502 | 2 974 502 | 9,7 | 12,0 |
| OMNIBUS ACCOUNT W FD: OM80 | 114 300 | 859 965 | 2 002 965 | 6,5 | 4,7 |
| OPPENHEIMER LENDING ACCOUNT | - | 1 917 750 | 1 917 750 | 6,3 | 9,3 |
| ÖHMAN IT-FOND | - | 1 500 000 | 1 500 000 | 4,9 | 7,2 |
| LIVFÖRSÄKRINGS AB SKANDIA (PUBL) | - | 1 086 000 | 1 086 000 | 3,5 | 5,2 |
| BLIWA LIVFÖRSÄKRING, ÖMSESIDIGT | - | 989 372 | 989 372 | 3,2 | 4,8 |
| LÄNSFÖRSÄKRINGAR SMÅBOLAGSFOND | - | 681 200 | 681 200 | 2,2 | 3,3 |
| SJÖGREN, BO | 43 000 | 35 100 | 465 100 | 1,5 | 0,4 |
| HEDLUND, STURE | 45 000 | - | 450 000 | 1,5 | 0,2 |
| PETTERSSON, RUNE | 0 | 425 000 | 425 000 | 1,4 | 2,1 |
| RASMUSSON, SVEN | 0 | 421 300 | 421 300 | 1,4 | 2,0 |
| FROMELL, ROLF | 0 | 400 683 | 400 683 | 1,3 | 1,9 |
| SEDDIGH, KERSTIE | 36 825 | - | 368 250 | 1,2 | 0,2 |
| FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAGET, AVANZA PENSION | 770 | 343 025 | 350 725 | 1,1 | 1,7 |
| CBNY-CHARLES SCHWAB FBO CUSTOMER | - | 243 500 | 243 500 | 0,8 | 1,2 |
| GOLDMAN SACHS INTERNATIONAL LTD, W8IMY | - | 218 000 | 218 000 | 0,7 | 1,1 |
| Övriga | 76 546 | 5 004 334 | 5 769 794 | 18,9 | 24,5 |
| Summa | 1 108 455 | 19 599 733 | 30 684 283 | 100,0 | 100,0 |
| Per land | Antal aktieägare |
Antal A-aktier |
Antal B-aktier |
Antal aktier |
Andel kapital % | Andel röster % |
Marknads värde KSEK |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 1 794 | 421 593 | 15 477 123 | 15 898 716 | 76,8 | 64,2 | 59 921 |
| Storbritannien | 11 | 738 | 2 162 635 | 2 163 373 | 10,4 | 7,1 | 8 006 |
| USA | 18 | 114 300 | 1259663 | 1 373 963 | 6,6 | 7,8 | 5 381 |
| Belgien | 1 | 571 514 | 150 000 | 721 514 | 3,5 | 19,1 | 4 156 |
| Luxemburg | 8 | 310 | 155 480 | 155 790 | 0,8 | 0,5 | 577 |
| Schweiz | 10 | - | 156 258 | 156 258 | 0,7 | 0,5 | 578 |
| Övriga | 39 | - | 238 574 | 238 574 | 1,1 | 0,8 | 883 |
| Summa | 1 881 | 1 108 455 | 19 599 733 | 20 708 188 | 100,0 | 100,0 | 79 502 |
| 1 januari-31 december | |||
|---|---|---|---|
| Belopp i KSEK | Not | 2009 | 2008 |
| Nettoomsättning | 2, 3 | 105 039 | 83 113 |
| Kostnad för sålda varor | -26 799 | -22 541 | |
| Bruttoresultat | 78 241 | 60 572 | |
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 6 040 | 5 919 |
| Försäljningskostnader | -28 856 | -28 741 | |
| Administrationskostnader | -29 970 | -29 742 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -41 268 | -41 574 | |
| Övriga rörelsekostnader | 4 | -1 804 | -8 290 |
| Rörelseresultat | 3, 5, 6, 7, 25 | -17 618 | -41 856 |
| Finansiella intäkter | 1 242 | 536 | |
| Finansiella kostnader | -2 107 | -2 513 | |
| Finansnetto | 8 | -865 | -1 977 |
| Resultat före skatt | -18 483 | -43 833 | |
| Skatt | 9 | 3 | 94 |
| RESULTAT EFTER SKATT FRÅN KVARVARANDE VERKSAMHET | -18 480 | -43 739 | |
| Resultat efter skatt från avvecklad verksamhet | - | -25 207 | |
| RESULTAT EFTER SKATT | -18 480 | -68 946 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Omräkningsdifferenser | -3 405 | 11 939 | |
| Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt | -3 405 | 11 939 | |
| Summa totalresultat för perioden | -21 885 | -57 007 | |
| Resultat efter skatt hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | -18 480 | -68 946 | |
| Periodens totalresultat hänförligt till: | -21 885 | -57 007 | |
| Moderbolagets aktieägare | |||
| Resultat per aktie | 19 | ||
| före och efter utspädning (SEK) | -0,89 | -3,33 | |
| före och efter utspädning (SEK) från kvarvarande verksamheter | -0,89 | -2,11 |
Nedskrivningar och strukturreserver
| Nordamerika | Europa exkl Norden |
Norden & Övriga länder |
Elimineringar | Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK jan–dec | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Rörelsekostnader totalt | -95,9 | -102,4 | ||||||||
| Nedskrivning av immateriella tillgångar | - | -9,5 | - | - | - | - | - | - | - | -9,5 |
| Avgångsvederlag till VD i Nordamerika | - | -2,2 | - | - | - | - | - | - | - | -2,2 |
| Omstrukturerings-kostnader | -1,1 | - | - | - | -1,6 | - | - | - | -2,7 | - |
| Avgångsvederlag till tidigare koncernchef | - | - | - | - | - | 1,1 | - | - | - | 1,1 |
| Total nedskrivningar och reserveringar | -1,1 | -11,7 | - | - | -1,6 | 1,1 | - | - | -2,7 | -10,6 |
| Rörelsekostnader exkl | -93,2 | -91,8 | ||||||||
nedskrivningar & strukturreserver
| Belopp i KSEK | Not | 2009-12-31 | 2008-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 10 | 68 199 | 74 223 |
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | 7 609 | 9 515 |
| Uppskjutna skattefordringar | 9 | 11 266 | 12 495 |
| Summa anläggningstillgångar | 87 074 | 96 233 | |
| Varulager | 14 | 9 569 | 11 921 |
| Skattefordringar | 9 | 3 423 | 5 222 |
| Kundfordringar | 15 | 24 865 | 11 694 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 16 | 1 534 | 3 869 |
| Övriga fordringar | 13 | 1 127 | 473 |
| Kortfristiga placeringar | 12, 24 | 1 239 | 1 355 |
| Likvida medel | 17 | 35 299 | 50 510 |
| Summa omsättningstillgångar | 77 056 | 85 044 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 164 130 | 181 277 | |
| EGET KAPITAL | 18 | ||
| Aktiekapital | 103 541 | 103 541 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 209 505 | 209 505 | |
| Omräkningsreserver | -1 222 | -1 129 | |
| Balanserat resultat | -227 194 | -205 401 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 84 630 | 106 515 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 84 630 | 106 515 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 20, 24 | - | 28 805 |
| Avsättningar | 21 | 626 | 567 |
| Uppskjutna skatteskulder | 9 | - | - |
| Summa långfristiga skulder | 626 | 29 372 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 20, 24 | 28 750 | - |
| Förskott från kunder | 7 025 | 359 | |
| Leverantörsskulder | 5 639 | 3 610 | |
| Övriga skulder | 3 016 | 1 141 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 22 | 34 444 | 40 280 |
| Summa kortfristiga skulder | 78 874 | 45 390 | |
| SUMMA SKULDER | 79 500 | 74 762 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 164 130 | 181 277 |
Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 26.
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i KSEK | Not | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Omräk nings reserv |
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat |
Totalt eget kapital |
|||
| Ingående eget kapital 2008-01-01 | 103 541 | 209 005 | -13 069 | -136 455 | 163 022 | ||||
| Årets totalresultat | - | - | 11 940 | -68 946 | -57 007 | ||||
| Teckningsoptioner | - | 500 | 500 | ||||||
| Utgående eget kapital 2008-12-31 | 18 | 103 541 | 209 505 | -1 129 | -205 401 | 106 515 | |||
| Ingående eget kapital 2009-01-01 | 103 541 | 209 505 | -1 129 | -205 401 | 106 515 | ||||
| Årets totalresultat | -3 405 | -18 480 | -21 885 | ||||||
| Teckningsoptioner | - | - | - | - | - | ||||
| Utgående eget kapital 2009-12-31 | 18 | 103 541 | 209 505 | -4 535 | -223 881 | 84 630 |
Årets omräkningsdifferens utgör KSEK 3 405
| 1 januari-31 december | ||
|---|---|---|
| Belopp i KSEK | 2009 | 2008 |
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat före skatt | -18 483 | -70 838 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 8 495 | 60 080 |
| Betald inkomstskatt | 2 251 | -3 009 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | -7 737 | -13 767 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | ||
| Ökning (–)/Minskning (+) av varulager | 2 378 | -1 670 |
| Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar | -11 263 | -2 557 |
| Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder | 6 570 | -982 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -10 052 | -18 976 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Försäljning av dotterföretag | - | 6 015 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -1 747 | -4 522 |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -1 739 | -8 165 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | - | - |
| Avyttring/Förvärv av finansiella tillgångar | 267 | 6 302 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -3 219 | -370 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Likvid teckningsoptioner | - | 500 |
| Upptagna lån | - | 25 000 |
| Amortering av lån | - | -17 278 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | - | 8 222 |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | -13 271 | -11 124 |
| Likvida medel vid årets början | 50 510 | 57 177 |
| Valutakursdifferens i likvida medel | -1 940 | 4 457 |
| Likvida medel vid årets slut | 35 299 | 50 510 |
| TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDESANANLYS | ||
| Räntor | ||
| Erhållna räntor | 1 189 | 890 |
| Erlagda räntor | -2 108 | -2 437 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||
| Avskrivningar och nedskrivningar | 9 777 | 52 181 |
| Valutakursdifferenser | -1 341 | 7 524 |
| Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar | - | 194 |
| Rearesultat försäljning av rörelse / dotterföretag | - | 684 |
| Övriga avsättningar | 59 | -2 703 |
Reservering för avgångsvederlag - 2 200
8 495 60 080
| 1 januari-31 december | |||
|---|---|---|---|
| Belopp i KSEK | Not | 2009 | 2008 |
| Nettoomsättning | 2 | 33 174 | 24 414 |
| Kostnad för sålda varor | -16 200 | -11 870 | |
| Bruttoresultat | 16 974 | 12 544 | |
| Försäljningskostnader | -9 881 | -8 046 | |
| Administrationskostnader | -17 242 | -14 095 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -27 245 | -19 561 | |
| Övriga rörelseintäkter | 5 411 | 4 091 | |
| Övriga rörelsekostnader | -1 604 | -3 146 | |
| Rörelseresultat | 4, 5, 6, 25 | -33 587 | -28 213 |
| Resultat från finansiella poster: | |||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 4 091 | -25 619 | |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 977 | 514 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | -2 044 | -2 164 | |
| Resultat efter finansiella poster och före skatt | 8 | -30 563 | -55 482 |
| Skatt | 9 | - | - |
| ÅRETS TOTALRESULTAT | -30 563 | -55 482 |
Ortivus AB har inga omräkningsdifferenser.
| Belopp i KSEK | Not | 2009-12-31 | 2008-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 10 | 20 032 | 24 268 |
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | 2 849 | 3 940 |
| Andelar i koncernföretag | 28 | 86 525 | 96 637 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 86 525 | 96 637 | |
| Summa anläggningstillgångar | 109 406 | 124 845 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 14 | 8 969 | 11 353 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 15 | 19 441 | 7 539 |
| Fordringar på koncernföretag | 1 361 | 7 094 | |
| Övriga fordringar | 13 | 864 | 29 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 16 | 918 | 2 424 |
| Summa kortfristiga fordringar | 22 584 | 17 086 | |
| Kassa och bank | 17 | 10 937 | 20 733 |
| Summa omsättningstillgångar | 42 490 | 49 172 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 151 896 | 174 018 | |
| EGET KAPITAL | 18 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 103 541 | 103 541 | |
| Reservfond | 106 689 | 106 689 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 126 605 | 126 605 | |
| Balanserat resultat | -203 643 | -148 162 | |
| Årets resultat | -30 563 | -55 482 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 102 629 | 133 192 | |
| Avsättningar | |||
| Övriga avsättningar | 21 | 626 | 567 |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 20 | - | 28 750 |
| Summa långfristiga skulder | - | 28 750 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 20 | 28 750 | - |
| Förskott från kunder | 6 045 | ||
| Leverantörsskulder | 5 119 | 3 031 | |
| Skulder till koncernföretag | 370 | 752 | |
| Skatteskulder | - | - | |
| Övriga skulder | 2 307 | 758 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 22 | 6 050 | 6 967 |
| Summa kortfristiga skulder | 48 641 | 11 509 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 151 896 | 174 019 | |
| Ställda säkerheter | 26 | 15 000 | 15 000 |
| Eventualförpliktelser | 26 | - | 6 646 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i KSEK | Not | Aktie kapital |
Reserv fond |
Överkurs fond |
Balanserat resultat |
Årets resultat |
Totalt eget kapital |
| Ingående eget kapital 2008–01–01 | 103 541 | 106 689 | 126 105 | -88 971 | -59 191 | 188 173 | |
| Disposition av föregående års resultat | - | - | - | -59 191 | 59 191 | - | |
| Årets totalresultat | - | - | - | - | -55 482 | -55 482 | |
| Teckningsoptioner | - | - | 500 | - | - | 500 | |
| Utgående eget kapital 2008–12–31 | 18 | 103 541 | 106 689 | 126 605 | -148 162 | -55 482 | 133 192 |
| Ingående eget kapital 2009–01–01 | 103 541 | 106 689 | 126 605 | -148 162 | -55 482 | 133 192 | |
| Disposition av föregående års resultat | - | - | - | -55 482 | 55 482 | - | |
| Årets totalresultat | - | - | - | - | -30 563 | -30 563 | |
| Utgående eget kapital 2009–12–31 | 18 | 103 541 | 106 689 | 126 605 | -203 644 | -30 563 | 102 629 |
| 1 januari-31 december | ||
|---|---|---|
| Belopp i KSEK | 2009 | 2008 |
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat före skatt | -30 563 | -55 482 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 21 256 | 43 139 |
| Betald inkomstskatt | - | -356 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | -9 307 | -12 699 |
| Kassaflöde från förändring i rörelsekapital | ||
| Ökning (–)/Minskning (+) av varulager | 2 384 | -3 723 |
| Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar | -5 459 | -1 113 |
| Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder | 8 367 | -5 677 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -4 015 | -23 212 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Försäljning av dotterföretag | - | 17 939 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -380 | -424 |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -1 739 | -4 526 |
| Avyttring / minskning av fnansiella tillgångar | -4 344 | - |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -6 463 | 12 989 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Likvid teckningsoptioner | - | 500 |
| Upptagna lån | - | 25 000 |
| Amortering av lån | - | -16 912 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | - | 8 588 |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | -10 478 | -1 635 |
| Likvida medel vid årets början | 20 733 | 22 177 |
| Valutakursdifferens i likvida medel | 682 | 191 |
| Likvida medel vid årets slut | 10 937 | 20 733 |
| TILLÄGGSSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYS | ||
| Räntor | ||
| Erhållna räntor | 977 | 514 |
| Erlagda räntor | 2 044 | 2 164 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||
| Avskrivningar och nedskrivningar | 21 901 | 46 460 |
| Kursvinster/-förluster | -705 | -421 |
| Rearesultat försäljning av rörelse / dotterföretag | - | -197 |
| Övriga avsättningar | 59 | -2 703 |
| 21 255 | 43 139 |
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de godkänts av EU kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har Rådet för finansiell rapportering RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS till följd av ÅRL samt i vissa fall av skatteskäl. För moderbolaget har RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer tillämpats.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilken utgör rapporteringsvaluta för moderbolag och koncern. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är avrundade till närmaste tusental kronor om inte annat anges. Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 31.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moder- och dotterbolag samt intresseföretag.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och VD den 26 mars 2010. Årsredovisningen och koncernredovisningen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 3 maj 2010.
Under 2009 har upplysningskraven ändrats i ett antal standarder samt att det tillkommit nya standarder, vilket gjort att Ortivus ändrat och lagt till följande standarder.
IFRS 8 Rörelsesegment har ersatt IAS 14 Segmentrapportering från och med 2009. IFRS 8 baseras i större utsträckning på upplysningar ifrån ett "management perspective". Introduktionen av IFRS 8 har dock inte föranlett någon ändring av Ortivus rapporterade segment.
RFR 1.1 och 2.1 som tillämpades i årsredovisningen 2008 har från och med 2009 ersatts av
RFR 1.2 och 2.2.
Genom ändring av IFRS 7 Finansiella instrument; Upplysningar som är tillämpliga från och med 2009 har upplysningskrav tillkommit om kvaliten på indata använda vid värderingen av finansiella instrument som i rapporten över finansiell ställning redovisas till verkligt värde. Tabell med upplysningar om nivåer på sådana indata har tillkommit i not. Upplysningskrav om likviditetsrisk har vidare tillkommit, vilket inte påverkat Ortivus rapportering.
IAS 1 Utformning av finansiella rapporter medför att presentationen av de finansiella rapporterna förändras i några avseenden samt att nya benämningar för rapporterna ska tillämpas. Ändringen påverkar inte fastställandet av de belopp som rapporteras. Den huvudsakliga effekten av ändringen kommer sig av att visa intäkts- och kostnadsposter som tidigare redovisats direkt mot eget kapital nu ska redovisas som en del av "övrigt totalresultat", som är den del av resultatrapporteringen. De valutakursdifferenser som Ortivus tidigare redovisat direkt i eget kapital redovisas således nu i slutet av den förlängda rapporten över totalresultatet. Efter detta tillägg introduceras ett nytt resultatbegrepp, kallat "summa totalresultat". Resultatet efter skatt framkommer på samma sätt som under tidigare perioder.
IAS 23 Ändringen avskaffar alternativet att direkt kostnadsföra lånekostnader som är direkt hänförbara till anskaffning, uppförande eller tillverkning av en tillgång som tar en avsevärd tid att färdigställa för användning.
Ett antal nya standarder, ändringar i standarder samt tolkningsuttalanden träder ikraft först fr.o.m. räkenskapsåret 2010 och senare och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter.
IRFS 3 Rörelseförvärv reviderad, IAS 27 utdelning ifrån dotterbolag.
Standarden ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2010 eller senare.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken dag den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 3 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentation av rörelsesegment.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder och avsättningar i moderbolag och koncern består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än 12 månader räknat från balansdagen.
Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolag och koncern består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom 12 månader räknat från balansdagen.
Eventuell avvikelse från dessa principer i fråga om betalning eller återvinning framgår i förekommande fall i not till berörd balanspost.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Ortivus AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterbolag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser.
Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade egetkapitalinstrument som lämnas som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av identifierade förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.
Dotterföretagens finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör..
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligen genom andelsinnehav mellan 20–50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet för aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens eget kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga övereller undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas koncernens andel i intresseföretagets nettoresultat efter skatt justerat för eventuella av- och nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över eller undervärden. Posten rubriceras som "andelar i intresseföretags resultat". Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag elimineras i sin helhet vid upprättande av koncernredovisningen.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. De bolag som ingår i koncernen är moderbolag, dotter- och intresseföretag. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas normalt i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i verksamhet utomlands omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i omräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av utländska verksamheter omklassificeras tillhörande ackumulerade omräkningsdifferenser från övrigt totalresultat till resultatet.
Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med en omräkning av en utländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas direkt i omräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av utlandsverksamhet redovisas de till verksamheten hänförliga omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning.
Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande överförts till köparen. Denna typ av resultatavräkning tillämpas för Ortivus AB samt dotterbolagen Ortivus Inc USA. Dotterbolaget Ortivus Inc, Kanada redovisar huvudsakligen intäkter från tjänsteuppdrag i resultaträkningen baserat på färdigställandegraden på balansdagen. Färdigställandegraden fastställs utifrån nedlagda timmar i förhållande till beräknat totalt antal timmar.
Statliga stöd redovisas i resultaträkningen när det råder rimlig säkerhet att de villkor som är förknippade med stödet kommer att uppfyllas och bidraget därmed kommer att erhållas. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen som en reduktion av tillgångens redovisade värde.
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultaträkningen som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar samt derivatinstrument som används i den finansiella verksamheten.
Emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån periodiseras över lånets löptid.
Ränteintäkter och -kostnader på finansiella instrument redovisas enligt effektiv-räntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra kapitalinstrument, lånefordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och eget kapitalinstrument, låneskulder och derivat.
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorierna finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Redovisning sker därefter beroende av hur de klassificerats enligt nedan.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura skickats. Skuld tas upp när motparten presterat och avtalsmässig skyldighet föreligger att betala även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats, förfaller, eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs, eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, vilket är den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificeringen vid ursprunglig anskaffningstidpunkt..
Kategorierna är följande;
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer..
Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar, om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar.
Räntebärande värdepapper som anskaffats med avsikt att innehas till förfall värderas till upplupet anskaffningsvärde. Räntebärande värdepapper där avsikten inte är att behålla dem till förfall klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller finansiella tillgångar som kan säljas.
Vid värdering till verkligt värde via resultaträkningen redovisas värdeförändringen i finansne.
Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten.
Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar, om den är kortare övriga fordringar. Dessa kategorier tillhör kategorierna låne- och kundfordringar, vilka
initialt värderas till verkligt värde och löpande redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Kundfordringar klassificeras i kategorin låne- och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som väntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar vilka bedöms individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.
Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga skulder har en löptid kortare än ett år.
Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättas och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. Vid säkringsredovisning redovisas ineffektiv del på samma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säkringsredovisning..
Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån. Vid bokslutstillfället upptas dessa till balansdagskurs. I moderbolaget resultatförda kursdifferenser elimineras i koncernredovisningen mot omräkning av nettotillgångarna i dotterbolaget som förts mot eget kapital. I de fall säkringen inte är effektiv redovisas den ineffektiva delen i resultaträkningen..
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring, eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst eller förlust redovisas som rörelseintäkt/-kostnad..
För redovisningen av leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasing klassificeras antingen som operationell eller finansiell. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och fördelarna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. För operationella leasingavtal kostnadsförs leaseavgiften över leaseavtalets löptid med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig från vad som de facto erlagts som leaseavgift under året..
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Beräknad nyttjandeperiod; Inventarier 3–5 år Bedömning av tillgångars restvärde och nyttjandeperiod görs årligen..
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för en rörelse och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan denna dag redovisat värde utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov.
Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.
Utgifter för utveckling där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer redovisas som tillgång i balansräkningen om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och tillräckliga resurser finns att fullfölja utvecklingen och därefter använda och sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter; till exempel för material, tjänster och ersättningar till anställda. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingsutgifter är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I den mån utvecklingsprojekt tar lång tid i anspråk och uppgår till väsentliga belopp aktiveras hänförliga låneutgifter i anskaffningsvärdet.
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar..
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder. Goodwill och immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga att användas prövas för nedskrivningsbehov årligen och dessutom så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången i fråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för kommersiell användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
| Licensrätter | 8 år |
|---|---|
| Balanserade utvecklingsutgifter | 3-5 år |
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma försäljning. Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in först ut-principen (FIFU).
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För andra tillgångar än finansiella tillgångar som prövas enligt IAS 39, varulager som prövas enligt IAS 2 och uppskjutna skattefordringar som prövas enligt IAS 12, tillämpas IAS 36 avseende redovisning av nedskrivningar.
För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen, och dessutom så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången i fråga har minskat i värde.
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den kassagenererande enhet där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden. Nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivning belastar resultaträkningen.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten..
Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålls till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte.
Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter att nedskrivningen gjordes.
Nedskrivningar på goodwill återförs inte. Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.
En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om nedskrivning inte gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året.
Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier. Utspädning uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen och är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen. Lösenkursen justeras genom ett tillägg för värdet av framtida tjänster kopplade till de eget kapitalreglerade
personaloptionsprogram som redovisas som aktierelaterade ersättningar.
Förpliktelser rörande avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad i resultaträkningen när de uppstår.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Ortivus aktiekursrelaterade bonusprogram redovisas i enlighet med principer för kontantreglerade optioner. Det ger upphov till ett åtagande gentemot de anställda vilket värderas till verkligt värde och redovisas som en kostnad med en motsvarande ökning av skulder. Verkligt värde beräknas initialt vid tilldelningstidpunkten och därefter vid varje balansdag. Kostnaden fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de kontantreglerade optionerna beräknas enligt Black & Scholes-modellen och hänsyn tas till de tilldelade instrumentens villkor och förutsättningar. Alla förändringar i verkligt värde påverkar värdet på den redovisade skulden och den personalkostnad som redovisas i resultaträkningen.
Sociala avgifter hänförliga till nämnda bonusprogram redovisas enligt samma principer som beskrivs i föregående stycke avseende kontantreglerade optioner.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och om det är tillämpligt de risker som är förknippade med skulden.
En avsättning för garanti redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
En avvecklad verksamhet är en del av företagets verksamhet som representerar en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet inom ett geografiskt område. Klassificering som en avvecklad verksamhet sker vid avyttring eller vid en tidigare tidpunkt då verksamheten är tillgänglig i befintligt skick för omedelbar försäljning och försäljning är mycket sannolik. Resultat efter skatt från avvecklad verksamhet redovisas på egen rad i rapporten över totalresultat.
En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna att uppfylla förpliktelserna i
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultatet utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas under innevarande år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade på balansdagen. Under aktuell skatt redovisas även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte:
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade, eller i praktiken beslutade, per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas..
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas av en eller flera osäkra framtida händelser, eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att inträffa..
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapportering RFR 2.2 Redovisning för juridisk person. Även av rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 2 gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2.2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS förordningar och uttalande så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter. Erhållna utdelningar ifrån dotterbolag redovisas som intäkt i moderbolaget.
Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter är främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.
Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.
Ortivus redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnas i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.
Koncernbidrag som är att jämställa med utdelning redovisas som utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel. Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag i den mån nedskrivning av aktieposten ej erfordras.
Ortivus AB har valt att inte tillämpa bestämmelserna i IAS 39 om finansiella garantiavtal till förmån för dotterföretag i överensstämmelse med RFR 2.1.
Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelnings storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
I den mån koncernen kommer att aktivera låneutgifter kommer moderbolaget att ha en valmöjlighet att antingen kostnadsföra direkt eller att aktivera. Moderbolaget har ännu inte behövt göra ett principval.
| Koncernen Moderbolaget |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i KSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Varuförsäljning | 52 450 | 40 221 | 31 210 | 23 783 | |
| Tjänsteuppdrag | 52 589 | 42 892 | 1 964 | 631 | |
| 105 039 | 83 113 | 33 174 | 24 414 |
| Europa | Norden & | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nordamerika | exkl Norden | Övriga länder | Intern eliminering | Totalt | ||||||
| Belopp i KSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Extern nettoomsättning | 67 292 | 56 308 | 6 902 | 8 240 | 30 846 | 18 566 | - | - | 105 039 | 83 113 |
| Intern nettoomsättning | - | - | - | - | 2 328 | 5 848 | -2 328 | -5 848 | - | - |
| Nettoomsättning | 67 292 | 56 308 | 6 902 | 8 240 | 33 174 | 24 414 | -2 328 | -5 848 | 105 039 | 83 113 |
| Rörelseresultat | 16 593 | -10 332 | -676 | -2 928 | -33 587 | -28 650 | 54 | 53 | -17 618 | -41 856 |
| Finansiella poster, netto | -865 | -1 977 | ||||||||
| Resultat före skatt | -18 483 | -43 833 | ||||||||
| Aktuell skatt | 382 | 585 | ||||||||
| Uppskjuten skatt | -379 | -491 | ||||||||
| Resultat efter skatt från | -18 480 | -43 739 | ||||||||
| kvarvarande verksamhet | ||||||||||
| Resultat efter skatt från avvecklad verksamhet |
- | -25 207 | ||||||||
| Resultat efter skatt | -18 480 | -68 946 | ||||||||
| Immateriella & materiella anläggningstillgångar |
||||||||||
| Investeringar | 1 324 | 5 017 | 43 | 2 720 | 2 119 | 4 950 | 3 486 | 12 687 | ||
| Avskrivningar | -2 004 | -1 912 | -183 | -299 | -7 446 | -6 968 | -9 633 | -9 179 | ||
| Nedskrivningar | - | -9 256 | - | -30 024 | - | - | - | -39 280 |
I segmentens resultat har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av finansiella poster och skattekostnader. I segmentens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar utom investeringar i korttidsinventarier och inventarier av mindre värde.
| Lokala bidrag Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär Management fee Övrigt |
Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2009 | Koncernen 2008 |
2009 | 2008 |
| Övriga rörelseintäkter | ||||
| 2 563 | 1 799 | - | 302 | |
| 3 477 | 4 116 | 2 613 | 2 561 | |
| - | - | 2 798 | 1 227 | |
| - | 4 | - | 1 | |
| Total | 6 040 | 5 919 | 5 411 | 4 091 |
| Övriga rörelsekostnader | ||||
| Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär | -1 553 | -8 266 | -1 591 | -2 404 |
| Fakturerade koncerntjänster | - | - | - | -718 |
| Övrigt | -251 | -24 | -13 | -24 |
| Total | -1 804 | -8 290 | -1 604 | -3 146 |
Dotterbolaget Ortivus Inc, i Kanada erhåller enligt lokala regler från provinsen Quebec bidrag för täckande av delar av kostnaderna för sin FoU-verksamhet. För 2009 har detta bidrag uppgått till KSEK 2 563 (1 497).
| 2009 | Varav män | % | 2008 | Varav män | % | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | ||||||
| Sverige | ||||||
| Danderyd | 32 | 26 | 81 | 27 | 21 | 78 |
| 32 | 26 | 81 | 27 | 21 | 78 | |
| Dotterföretag | ||||||
| England | 3 | 3 | 100 | 4 | 3 | 75 |
| USA | 35 | 10 | 29 | 38 | 13 | 34 |
| Kanada | 25 | 19 | 76 | 29 | 22 | 76 |
| Totalt koncernen | 95 | 58 | 61 | 98 | 59 | 60 |
| % | 2009 Andel kvinnor |
2008 Andel kvinnor |
|---|---|---|
| Moderbolaget | ||
| Styrelsen | 40 | 33 |
| Övriga ledande befattningshavare | - | - |
| Koncernen totalt | ||
| Styrelser | 38 | 30 |
| Övriga ledande befattningshavare | 17 | 17 |
| Koncernen, KSEK | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Löner och ersättningar m m | 51 369 | 47 868 |
| Pensionskostnad avgiftsbaserade planer | 2 850 | 2 324 |
| Sociala avgifter | 16 578 | 14 874 |
| Total | 70 797 | 65 066 |
Ersättningar för avgångsvederlag i koncernen under 2009 ingår ovan med lön MSEK 0,0 (2,2).
Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan ledande befattningshavare och övriga anställda samt sociala kostnader i moderbolaget
| 2009 Ledande befattnings- havare |
Övriga | 2008 Ledande befattnings havare |
Övriga | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget, KSEK | (10 personer) | anställda | Summa | (10 personer) | anställda | Summa |
| Sverige | ||||||
| Löner och andra ersättningar | 6 515 | 12 239 | 18 754 | 6 341 | 9 767 | 16 108 |
| (varav tantiem o.d.) | (168) | (721) | ||||
| Sociala kostnader | 9 308 | 8 236 | ||||
| (varav pensionskostnader) | (2 626) | (2 197) | ||||
| Moderbolaget totalt | 28 062 | 24 344 |
| Koncernen, KSEK | 2009 Ledande befattnings- havare (14 personer) |
Övriga anställda |
Summa | 2008 Ledande befattnings havare (15 personer) |
Övriga anställda |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 11 966 | 39 403 | 51 369 | 13 311 | 34 557 | 47 868 |
| (varav tantiem o.d.) | (976) | (1 226) | ||||
| Pensionskostnader | 1 260 | 966 | ||||
| Pensionsförpliktelser | - | - |
Med ledande befattningshavare för koncernen avses moderbolagets och dotterbolagens ledningar inklusive styrelsen i Ortivus AB. Ersättningar för avgångsvederlag i koncernen under 2009 ingår ovan med lön MSEK 0,0 (2,2) och pension MSEK 0,0 (0,9).
| Grundlön/ | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| styrelse- | Rörlig | Övriga | Pensions- | Övrig | Pensions | ||
| 2009, KSEK | arvode | ersättning | förmåner | kostnader | ersättning | Summa | förpliktelse |
| Styrelsens ordförande Jon Risfelt | 750 | – | – | – | – | 750 | – |
| Ledamot Crister Stjernfelt | 160 | – | – | – | – | 160 | – |
| Ledamot Peter Edwall | 160 | – | – | – | – | 160 | – |
| Ledamot Annemarie Gardshol | 160 | – | – | – | – | 160 | – |
| Ledamot Laurent Leksell avgick under 2009 | 53 | – | – | – | – | 53 | – |
| Ledamot Anna Söderblom | 160 | – | – | – | – | 160 | – |
| VD i Ortivus AB, Jan B Andersson | 1 099 | 99 | 1 | 335 | – | 1 534 | – |
| Andra ledande befattningshavare (5 personer) | 3 805 | 69 | 168 | 701 | – | 4 743 | – |
| 6 347 | 168 | 169 | 1 036 | - | 7 720 | – |
| Grundlön/ | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| styrelse- | Rörlig | Övriga | Pensions- | Övrig | Pensions | ||
| 2008, KSEK | arvode | ersättning | förmåner | kostnader | ersättning | Summa | förpliktelse |
| Styrelsens ordförande Jon Risfelt | 500 | – | – | – | – | 500 | – |
| Ledamot Jon Risfelt arvode för jan-maj 2008 1) | 36 | – | – | – | – | 36 | – |
| Ledamot Lennart Ribohn, avgick under år 2008 | 36 | – | – | – | – | 36 | – |
| Ledamot Pontus Lesse, avgick under år 2008 | 36 | – | – | – | – | 36 | – |
| Ledamot Jan Würtz, avgick under år 2008 | 36 | – | – | – | – | 36 | – |
| Ledamot Crister Stjernfelt, invald under år 2008 | 92 | – | – | – | – | 92 | – |
| Ledamot Peter Edwall, invald under år 2008 | 92 | – | – | – | – | 92 | – |
| Ledamot Annemarie Gardshol, invald under år 2008 | 92 | – | – | – | – | 92 | – |
| Ledamot Laurent Leksell | 150 | – | – | – | – | 150 | – |
| Ledamot Anna Söderblom | 150 | – | – | – | – | 150 | – |
| Tf VD i Ortivus AB, Bengt-Arne Sjöqvist, 1/1 2008 - 11/8 2008 |
829 | – | – | 132 | – | 961 | – |
| VD i Ortivus AB, Jan B Andersson verksam från 11/8 | |||||||
| 2008 | 447 | 37 | 1 | 80 | – | 565 | – |
| Andra ledande befattningshavare (6 personer) | 3 124 | 684 | 195 | 546 | – | 4 549 | – |
| Summa | 5 620 | 721 | 196 | 758 | - | 7 295 | – |
1) Därutöver har Jon Risfelt för tiden innan han blev styrelseordförande engagerats som konsult för Ortivus och har under perioden jan-maj 2008 fakturerat bolaget 465 KSEK för utförda tjänster.
Under 2008 och 2009 har styrelsens ordförande och övriga styrelseledamöter enbart erhållit ersättning från moderbolaget. Verkställande direktören Jan B Andersson har enbart erhållit ersättning från moderbolaget.
Styrelsearvodet fastställt på 2009 års bolagsstämma för verksamhetsåret 2009 till ordinarie ledamöter uppgick till KSEK 720 (800) och till styrelseordförande uppgick det till KSEK 750 (750), varav KSEK 400 (400) utgjorde extra ersättning för stöd i det pågående förändringsarbetet.
Utöver arvode har ersättningar till styrelseledamöter utgått för utlägg för resekostnader i samband med styrelsemöten.
Till Jan B Andersson, vilken varit verksam i bolaget sedan den 11 augusti 2008, har utgått grundlön med KSEK 1 099 (447). Utöver fast lön utgår en rörlig del om upp till 50 procent av fast lön hänförlig till graden av måluppfyllelse för den av styrelsen fastställda budgeten.
Under 2009 har bonus utgått med KSEK 99 (37). Pensionspremier för Jan B Andersson har under året utbetalats till ett belopp av KSEK 335 (80). För VD utgår premier för pension- och sjukvårdsförsäkring om 30% av den fasta lönen.
Mellan bolaget och Jan B Andersson gäller en ömsesidig uppsägningstid om 9 månader. Jan B Andersson har även rätt till 9 månaders avgångsvederlag med avräkning mot lön från annan anställning.
Koncernledningen inkluderar under 2009 VD, vVD och chef för affärsutveckling, Marknads- och försäljningschef, Utvecklings- och produktionschef och Ekonomidirektören.
Till koncernledningen exklusive VD har utgått lön om sammanlagt KSEK 3 805 (3 124). Rörlig bonus har utgått till andra ledande befattningshavare med KSEK 69 (684). För övriga personer i koncernledningen gäller varierande uppsägningstider om 6–12 månader vid uppsägning från den anställdes sida.
För moderbolagets anställda, exklusive VD, betalas en premie om 5 procent på lön upp till 7,5 basbelopp, 25 procent i intervallet 7,5–20 basbelopp och 15 procent på lön i intervallet 20–30 basbelopp.
Alla anställda i Sverige med en ålder överstigande 28 år omfattas av pensionsvillkoren. Pensionering sker för samtliga anställda vid en ålder av 65 år. Därtill har bolaget tecknat sjukförsäkring vilken inklusive ersättning från försäkringskassan ger den anställde fortsatt inkomst efter 90 dagars sjukdom motsvarande reglerna inom det så kallade ITP-systemet.
Koncernen har uteslutande avgiftsbestämda pensionsplaner annat än de förmånsbestämda lösningar som följer av anställningsavtal som följer kollektivavtal. I utländska dotterbolag förekommer avgiftsbestämda pensionsplaner vilka delvis bekostas av dotterföretagen och delvis täcks av avgifter som de anställda betalar.
Betalning till dessa pensionsplaner sker löpande enligt reglerna i respektive plan.
Under året har inget avgångsvederlag utbetalats, fg år (2,2 MSEK) avsåg fd verkställande direktören i Ortivus Inc.
Incitamentsprogram finns i koncernen av följande slag. Säljpersonal erhåller provisioner baserat på försäljning samt resultat jämfört med budget. Dotterbolagschefer erhåller tantiem baserat på resultat jämfört med budget. Dessa incitamentsprogram revideras årligen och godkänns av VD för moderbolaget.
För koncernledningen finns ett separat incitamentsprogram fastställt av styrelsen och i enlighet med av stämman fastlagda riktlinjer.
Teckningsoptionsprogram ledande befattningshavare i Ortivus AB - Vid extra bolagsstämma 27 juni 2008 beslutades att godkänna styrelsens förslag från 12 juni 2008 att ge ut 500.000 st teckningsoptioner samt att dessa överläts på marknadsmässiga villkor till bolagets VD och andra ledande befattningshavare inom Ortivus AB.
Ortivus styrelse beslutade per 20 augusti 2008 om ett aktiekursrelaterat bonusprogram för samtliga anställda i moderbolaget som inte omfattas av teckningsoptionsprogrammet enligt beslut av extra bolagsstämma den 27 juni 2008.
Bonusprogrammet baseras på bolagets framtida värdeutveckling relaterat till börskursen och den anställdes kvarblivande i sin anställning. Programmet löper över tre år, uppdelat på två mätperioder; 2008-07-01 - 2010-06-30 respektive 2010-07-01 - 2011-06-30. Förutsatt att den anställde är kvar i sin anställning utgår bonus med skillnaden mellan start- och slutkurs för respektive period, multiplicerat med 10 000. Startkursen för period 1 är satt till 8,85 SEK. Slutkurserna för respektive period är snittkursen 5 börsdagar innan periodens slut. Startkursen för period 2 är lika med slutkursen för period 1. Bonus är maximerad till en årslön för period 1 och en halv årslön för period 2. Ingen bonus utgår om kursutvecklingen är negativ eller oförändrad. Programmet påverkar inte antalet aktier i bolaget. Vid en slutkurs om 18 SEK för period 1 och 24 SEK för period 2 skulle bolagets kostnad för programmet vid tidpunkten för offentliggörandet av detta uppgå till cirka 4,2 MSEK. Vid dåvarande kurs om 5,50 SEK var den teoretiska kostnaden för programmet 388 KSEK. I värderingen i årsbokslutet 2009 har för period 1 och 2 standardavvikelser om 40% och riskfri ränta om 1,34% använts, den totalat reserveringen för bonusprogrammet inkl sociala avgifter uppgick till KSEK 65 (21). Värdering görs kvartalsvis.
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
|---|---|---|---|---|
| Total sjuk- | Total sjuk- | Långtids | Långtids | |
| frånvaro/ | frånvaro/ | sjukfrånvaro/ | sjukfrånvaro/ | |
| ordinarie | ordinarie | total sjuk- | total sjuk | |
| Sjukfrånvaro i moderbolaget | arbetstid % | arbetstid % | frånvaro % | frånvaro % |
| Ålderskategori 29 år eller yngre | 2 | 2 | * | * |
| Ålderskategori 30–49 år | 2 | 1 | * | * |
| Ålderskategori 50 år eller äldre | * | * | * | * |
| Kvinnor | 4 | 1 | * | * |
| Män | 1 | 1 | 0 | 0 |
| Samtliga anställda | 8 | 5 | 0 | 0 |
Sjukstatistiken avser endast Ortivus AB i Sverige
* Redovisas ej på grund av undantagsregeln i lagstiftningen som säger att uppgift inte ska lämnas om antalet anställda i gruppen är högst tio eller om uppgifter kan hänföras till en viss individ.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2009 | 2008 | 2009 | Moderbolaget 2008 |
| KPMG | ||||
| Revisionsuppdrag | 642 | 493 | 642 | 493 |
| Andra uppdrag | 258 | 67 | 258 | 67 |
| 900 | 560 | 900 | 560 | |
| Övriga revisorer | ||||
| Revisionsuppdrag | 647 | 897 | - | 15 |
| Andra uppdrag | 666 | 449 | - | - |
| Total | 2 213 | 1 906 | 900 | 575 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Dessutom anses revisionsuppdraget innefatta övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Uppdrag utöver dessa uppgifter rubriceras som andra uppdrag. Andra uppdrag avser främst rådgivning i samband med avyttringen av den Nordamerikanska verksamheten.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| KSEK | 2009 | 2008 | |
| Personalkostnader | -60 990 | -53 770 | |
| Avskrivningar | -9 633 | -9 179 | |
| Nedskrivningar | - | -9 256 | |
| Övrigt | -31 275 | -36 141 | |
| -101 898 | -108 347 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| KSEK | 2009 | 2008 | |
| Finansnetto | |||
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 842 | 1 228 | |
| Kursdifferenser finansiella tillgångar | 279 | -754 | |
| Övrigt | 121 | 63 | |
| Finansiella intäkter | 1 242 | 536 | |
| Räntekostnader | -2 066 | -2 336 | |
| Kursdifferenser finansiella skulder | - | 112 | |
| Övrigt | -41 | -289 | |
| Finansiella kostnader | -2 107 | -2 513 | |
| Finansnetto | -865 | -1 977 |
Resultat från finansiella poster
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernföretag | 2009 | 2008 | |
| Erhållen utdelning | 18 547 | 13 683 | |
| Nedskrivning av aktier i dotterbolag | -14 456 | -39 499 | |
| Rearesultat försäljning av dotterbolag | - | 197 | |
| 4 091 | -25 619 | ||
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 2009 | 2008 | |
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 494 | 681 | |
| Ränteintäkter från koncernföretag | 204 | 587 | |
| Kursdifferenser finansiella tillgångar | 279 | -754 | |
| 977 | 514 | ||
| Övriga räntekostnader och liknande resultatposter | 2009 | 2008 | |
| Räntekostnader | -2 044 | -2 226 | |
| Räntekostnader från koncernföretag | - | -50 | |
| Kursdifferenser finansiella skulder | - | 112 | |
| -2 044 | -2 164 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Redovisad i resultaträkningen | |||||
| Aktuell skattekostnad (–) / skatteintäkt (+) | |||||
| Periodens skattekostnad/intäkt | 382 | 585 | – | – | |
| 382 | 585 | – | – | ||
| Uppskjuten skattekostnad (–) /skatteintäkt (+) | |||||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | 833 | 487 | – | – | |
| Övrigt | -1 212 | -978 | – | – | |
| -379 | -491 | – | – | ||
| Totalt redovisad skattekostnad | 3 | 94 | – | – | |
| Avstämning av effektiv skatt | |||||
| Resultat före skatt | -18 483 | -43 833 | -30 563 | -55 482 | |
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 26,3% | 4 861 | 12 273 | 8 038 | 15 535 | |
| Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag | -388 | -522 | - | - | |
| Nedskrivningar aktier i dotterbolag | - | – | -3 802 | -11 005 | |
| Ej avdragsgilla kostnader | -71 | -101 | -29 | -28 | |
| Ej skattepliktiga intäkter | 1 | 1 | 1 | 1 | |
| Skatteeffekt av ej skattepliktiga aktieutdelningar | - | – | 4 960 | 3 831 | |
| Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av | |||||
| uppskjuten skatt | -4 400 | -12 146 | -9 168 | -8 334 | |
| Övrigt | - | 589 | - | - | |
| Redovisad effektiv skatt | 3 | 94 | - | - |
Aktuell skatt i koncernen om KSEK 382 (585) är hänförlig till det amerikanska dotterbolaget Ortivus Inc USA.
Skattesatserna i de länder där koncernen har verksamhet var under räkenskapsåret 26,3 procent i Sverige, 21 procent i UK , 39 procent i USA, 32 procent i Kanada.
| Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| Specifikation av uppskjutna skattefordringar och skulder | 2009 | Koncernen 2008 |
2009 | 2008 |
| Temporära skillnader på immateriella tillgångar | 2 827 | 3 785 | – | – |
| Övrigt | 8 439 | 8 710 | – | – |
| Uppskjuten skattefordran | 11 266 | 12 495 | – | – |
Koncernens ansamlade underskottsavdrag uppgår till MSEK 303,2 (265,2), varav moderbolaget MSEK 249,2 (215,7). Inga tidsmässiga begränsningar föreligger i nyttjandet av koncernens underskottsavdrag.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Internt | Internt | |||||||
| Förvärvade | Utvecklade Förvärvade | Utvecklade Förvärvade | ||||||
| Balanserade | Balanserade | |||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | Goodwill | utvecklings- utgifter |
Licenser | Övrigt | Totalt | utvecklings utgifter |
Licenser | Totalt |
| Ingående balans 2008-01-01 | ||||||||
| 114 850 | 142 235 | 37 921 | 17 336 | 312 342 | 107 555 | 27 584 | 135 139 | |
| Övriga förvärv | – | - | 464 | – | 464 | - | 129 | 129 |
| Internt utvecklade tillgångar | 7 701 | - | - | 7 701 | 4 397 | - | 4 397 | |
| Avyttringar och utrangeringar | -70 921 | -15 666 | -10 582 | -17 185 | -114 354 | – | – | - |
| Årets valutakursdifferenser Utgående balans 2008–12–31 |
6 026 49 955 |
830 135 100 |
-90 27 713 |
-151 0 |
6 615 212 768 |
– 111 952 |
– 27 713 |
- 139 665 |
| Ingående balans 2009-01-01 | 49 955 | 135 100 | 27 713 | 0 | 212 768 | 111 952 | 27 713 | 139 665 |
| Internt utvecklade tillgångar | - | 1 739 | - | - | 1 739 | 1 739 | - | 1 739 |
| Årets valutakursdifferenser | -1 789 | 334 | - | - | -1 455 | – | – | – |
| Utgående balans 2009–12–31 | 48 166 | 137 173 | 27 713 | 0 | 213 052 | 113 691 | 27 713 | 141 404 |
| Ackumulerade av– och nedskrivningar | ||||||||
| Ingående balans 2008-01-01 | -50 991 | -96 679 | -34 588 | -6 869 | -189 127 | -82 443 | -27 584 | -110 027 |
| Avyttringar och utrangeringar | 70 921 | 8 726 | 7 275 | 12 165 | 99 087 | – | – | – |
| Årets nedskrivningar | -19 930 | -15 062 | – | -4 287 | -39 280 | – | – | – |
| Årets avskrivningar | – | -6 346 | -461 | -1 068 | -7 875 | -5 241 | -129 | -5 370 |
| Årets valutakursdifferenser | – | -1 471 | 61 | 59 | -1 350 | – | – | – |
| Utgående balans 2008–12–31 | 0 | -110 832 | -27 713 | 0 | -138 545 | -87 684 | -27 713 | -115 397 |
| Ingående balans 2009-01-01 | 0 | -110 832 | -27 713 | 0 | -138 545 | -87 684 | -27 713 | -115 397 |
| Årets avskrivningar | – | -5 975 | - | - | -5 975 | -5 975 | - | -5 975 |
| Årets valutakursdifferenser | – | -333 | - | - | -333 | – | – | – |
| Utgående balans 2009–12–31 | 0 | -117 140 | -27 713 | 0 | -144 853 | -93 659 | -27 713 | -121 372 |
| Redovisat värde | ||||||||
| Per 2008-01-01 | 63 859 | 45 556 | 3 333 | 10 467 | 123 215 | 25 112 | 0 | 25 112 |
| Per 2008-12-31 | 49 955 | 24 268 | 0 | 0 | 74 223 | 24 268 | 0 | 24 268 |
| Per 2009-01-01 | 49 955 | 24 268 | 0 | 0 | 74 223 | 24 268 | 0 | 24 268 |
| Per 2009-12-31 | 48 166 | 20 033 | 0 | 0 | 68 199 | 20 032 | 0 | 20 032 |
| Av- och nedskrivningar ingår i följande | ||||||||
| rader i resultaträkningen 2008 | ||||||||
| Försäljningskostnader | -19 930 | – | – | -5 355 | -25 285 | – | – | – |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | – | -21 408 | -461 | – | -21 869 | -5 241 | -129 | -5 370 |
| Totalt | -19 930 | -21 408 | -461 | -5 355 | -47 154 | -5 241 | -129 | -5 370 |
| Av- och nedskrivningar ingår i följande | ||||||||
| rader i resultaträkningen 2009 | ||||||||
| Forsknings- och utvecklingskostnader | – | -5 975 | - | - | -5 975 | -5 975 | - | -5 975 |
| Totalt | - | -5 975 | - | - | -5 975 | -5 975 | - | -5 975 |
Goodwill i Ortivus-koncernen uppgår till 48,2 (50,0) MSEK och är fördelad på följande kassagenererande enheter:
| 09-12-31 | 08-12-31 | |
|---|---|---|
| Nordamerika | 48 | 50 |
| Totalt | 48 | 50 |
Neskrivningsprövningen av den nordamerikanska verksamheten och dess goodwill har baserats på verkligt värde minus försäljningskostnader. Då den nordamerikanska verksamheten såldes i mars 2010 kunde konstateras att dess verkliga värde översteg dess redovisade värde. Denna händelse bekräftar förhållanden som förelåg per utgången 2009, varvid verkligt värde minus försäljningskostnaderna baserats på ett bindande avtal mellan kunniga parter som är oberoende av varandra.
Inga nedskrivningar av utvecklingsutgifter och licenser har skett 2009.
| Koncernen Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde, KSEK | Inventarier | Inventarier |
| Ingående balans 2008-01-01 | 43 720 | 15 715 |
| Övriga förvärv | 4 522 | 424 |
| Avyttringar och utrangeringar | -16 045 | – |
| Årets valutakursdifferenser | 994 | – |
| Utgående balans 2008-12-31 | 33 191 | 16 139 |
| Ingående balans 2009-01-01 | 33 191 | 16 139 |
| Övriga förvärv | 1 747 | 380 |
| Avyttringar och utrangeringar | -5 067 | – |
| Årets valutakursdifferenser | -83 | – |
| Utgående balans 2009-12-31 | 29 788 | 16 519 |
| Av- och nedskrivningar | ||
| Ingående balans 2008-01-01 | -30 671 | -10 608 |
| Årets avskrivningar | -5 026 | -1 591 |
| Avyttringar | 12 735 | – |
| Årets valutakursdifferenser | -714 | – |
| Utgående balans 2008-12-31 | -23 676 | -12 199 |
| Ingående balans 2009-01-01 | -23 676 | -12 199 |
| Årets avskrivningar | -3 658 | -1 471 |
| Avyttringar | 5 000 | – |
| Årets valutakursdifferenser | 155 | – |
| Utgående balans 2009-12-31 | -22 179 | -13 670 |
| Redovisat värde | ||
| Per 2008-01-01 | 13 049 | 5 107 |
| Per 2008-12-31 | 9 515 | 3 940 |
| Per 2009-01-01 | 9 515 | 3 940 |
| Per 2009-12-31 | 7 609 | 2 849 |
| Av- och nedskrivningar ingår i följande | ||
| rader i resultaträkningen 2008 | ||
| Kostnad sålda varor | -1 101 | -215 |
| Försäljningskostnader | -1 441 | -558 |
| Administrationskostnader | ||
| -1 010 | -377 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader Totalt |
-1 474 -5 026 |
-441 -1 591 |
| Avskrivningar ingår i följande | ||
| rader i resultaträkningen 2009 | ||
| Kostnad sålda varor | -764 | -204 |
| Försäljningskostnader | -1 235 | -526 |
| Administrationskostnader | -681 | -361 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -978 | -379 |
| Totalt | -3 658 | -1 471 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| KSEK | 09-12-31 | 08-12-31 |
| Kortfristiga placeringar | 1 239 | 1 355 |
| 1 239 | 1 355 |
Ortivus kortfristiga placeringar är räntebärande värdepapper med genomsnittlig löptid om 12 månader.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 09-12-31 | 08-12-31 | 09-12-31 | 08-12-31 | |
| Momsfordran | 111 | 245 | 6 | 20 |
| Medel på skattekonto | 1 | 5 | - | 5 |
| Övriga kortfristiga ej räntebärande fordringar | 1 015 | 223 | 857 | 4 |
| 1 127 | 473 | 864 | 29 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 09-12-31 | 08-12-31 | 09-12-31 | 08-12-31 | |
| Komponenter | 5 604 | 6 216 | 5 604 | 6 216 |
| Produkter i arbete | 3 448 | 5 149 | 3 365 | 5 137 |
| Färdigvarulager | 517 | 556 | - | - |
| 9 569 | 11 921 | 8 969 | 11 353 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 09-12-31 | 08-12-31 | 09-12-31 | 08-12-31 | ||
| Kundfordringar | 25 312 | 11 976 | 19 441 | 7 539 | |
| Reservering osäkra kundfordringar | -447 | -282 | - | - | |
| 24 865 | 11 694 | 19 441 | 7 539 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 09-12-31 | 08-12-31 | 09-12-31 | 08-12-31 | ||
| Upplupna intäkter | 237 | 1 418 | 237 | 1 367 | |
| Förutbetalda IT-kostnader | 242 | 302 | - | – | |
| Förutbetalda hyror | 648 | 776 | 609 | 655 | |
| Försäkringar | 108 | 389 | 72 | 260 | |
| Övrigt | 299 | 984 | - | 143 | |
| 1 534 | 3 869 | 918 | 2 424 |
| Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| 09-12-31 | Koncernen 08-12-31 |
09-12-31 | 08-12-31 | |
| Kassa och bank | 35 299 | 50 510 | 10 937 | 20 733 |
| Kortfristiga placeringar jämställda med likvida medel | - | - | - | - |
| Summa enligt balansräkningen | 35 299 | 50 510 | 10 937 | 20 733 |
| Summa enligt kassaflödesanalysen | 35 299 | 50 510 | 10 937 | 20 733 |
Per den 31 december 2009 omfattade det registrerade aktiekapitalet 20 708 188 stamaktier (kvotvärde 5 SEK) fördelade på 1 108 455 aktier av serie A och 19 599 733 aktier av serie B. Innehavare av stamaktier är berättigade till utdelning som fastställs efter hand och innehavare av aktier av serie A är berättigade till 10 röster per aktie medan innehavare av aktier av serie B är berättigade till 1 röst per aktie. Alla aktier har samma rätt till bolagets nettotillgångar och resultat.
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Avsättningar till överkursfond från den 1 januari 2006 och framöver redovisas också som tillskjutet kapital.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat finansiella rapporter i annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder som upptagits som säkringsinstrument av nettoinvesteringar i utländska verksamheter.
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag och intresseföretag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna eget kapitalpost.
Koncernens externa finansiering ska huvudsakligen bestå av eget kapital, då verksamhetens värde till största delen är immateriella. Finansieringspolicyn ger dock utrymme för en mindre del långsiktig lånefinansiering och vid likviditetsbehov för ytterliggare kortfristig lånefinansiering. Någon lägsta eller högsta nivår för soliditeten ha inte kvantifierats. Framtida former för anpassning av storleken på eget kapital är beroende av den kortsiktiga och medellång sikt ska eventuella vinstmedel i första hand investeras i verksamheten.
Styrelsen har inte föreslagit någon utdelning till årsstämman 2010 och under de senaste sex åren har någon utdelning inte lämnats.
Under året har ingen förändring skett i koncernens kapitalhantering.
Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning.
Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. Överkursfonder som förelåg till 31 december 2005 ingår i denna post.
Överkursfond
När aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna ska betalas mer än aktiernas kvotvärde, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna, föras till överkursfonden. Vid emittering från 1 januari 2006 ingår överkursfonder i fritt eget kapital.
Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats.
Beräkningen av resultat per aktie för 2009 baseras på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgående till –18 480 (–68 946) KSEK före avvecklad verksamhet och på ett vägt antal utestående aktier för 2009 uppgående till 20 708 188 (20 708 188).
Resultat per aktie före och efter utspädning uppgår till SEK -0,89 (-3,33) före avvecklad verksamhet. Beräkningen för kvarvarande verksamhet för 2008 baseras på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgående till -18 480 (-43 739) KSEK och på ett vägt antal utestående aktier för 2009 uppgående till 20 708 188 (20 708 188). Resultat per aktie före och efter utspädning för kvarvarande verksamhet uppgår till SEK -0,89 (-2,90). Teckningsoptionsprogram ledande befattningshavare i Ortivus AB. Vid extra bolagsstämma 27 juni 2008 beslutades att godkänna styrelsens förslag från 12 juni 2008 att ge ut 500.000 st teckningsoptioner samt att dessa överläts på marknadsmässiga villkor till bolagets VD och andra ledande befattningshavare inom Ortivus AB. Optionerna var inte utspädande under 2008 eller 2009, då lösenkurs om SEK 8,85 är högre än årens genomsnittliga börskurser. Optioner har också en antiutspädande effekt under förlustår.
Noten innehåller information om företagets avtalsmässiga villkor avseende räntebärande skulder. För mer information om företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 24.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 09-12-31 | 08-12-31 | 09-12-31 | 08-12-31 |
| Långfristiga skulder | ||||
| Banklån | - | 3 805 | - | 3 750 |
| Skulder till andra närstående | - | 25 000 | - | 25 000 |
| - | 28 805 | - | 28 750 | |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Kortfristig del av banklån | 28 750 | - | 28 750 | - |
| Checkräkningskrediter | - | - | - | - |
| 28 750 | - | 28 750 | - |
Koncernen och moderbolaget disponerar en checkräkningskredit om 5,0 MSEK.
Moderbolaget har ett kortfristigt banklån som löper ut 2010. From senare delen av 2008 har lånet efter överenskommelse med banken tills vidare varit amorteringsfritt. Räntan är rörlig med kvartalsvis förfall.
Under 2009 uppgick räntan till 3,2% (6,0%). Som säkerhet för moderbolagets bankförpliktelser har en företagsinteckning om MSEK 15 ställts. Dessutom finns vissa krav på tillgängliga likvida medel för att inte lånet ska sägas upp från kreditgivarens sida. Dessa krav var uppfyllda på balansdagen.
| Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 09-12-31 | Koncernen 08-12-31 |
09-12-31 | 08-12-31 |
| Garantiåtaganden | 626 | 567 | 626 | 567 |
| Övrigt | - | - | - | - |
| 626 | 567 | 626 | 567 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Garanti- | Garanti | |||||
| KSEK | åtaganden | Övrigt | Totalt | åtaganden | Övrigt | Totalt |
| Redovisat värde 2008-01-01 | 1 680 | 1 647 | 3 327 | 1 623 | 1 647 | 3 270 |
| Avsättningar som gjorts under perioden | 126 | - | 126 | 126 | - | 126 |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | -466 | -547 | -1 013 | -466 | -547 | -1 013 |
| Outnyttjade belopp som har återförts under perioden | -716 | -1 100 | -1 816 | -716 | -1 100 | -1 816 |
| Avyttrad verksamhet | -57 | - | -57 | - | - | - |
| Redovisat värde 2008-12-31 | 567 | - | 567 | 567 | - | 567 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Garanti- | Garanti | ||||||
| KSEK | åtaganden | Övrigt | Totalt | åtaganden | Övrigt | Totalt | |
| Redovisat värde 2009-01-01 | 567 | - | 567 | 567 | - | 567 | |
| Avsättningar som gjorts under perioden | 341 | - | 341 | 341 | - | 341 | |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | -166 | - | -166 | -166 | - | -166 | |
| Outnyttjade belopp som har återförts under perioden | -116 | - | -116 | -116 | - | -116 | |
| Redovisat värde 2009-12-31 | 626 | - | 626 | 626 | - | 626 |
Avsättningar för garantiåtaganden i koncernen avser huvudsakligen Ortivus AB's projektförsäljning och normalt lämnas 12-24 månaders garanti.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | 09-12-31 | 08-12-31 | 09-12-31 | 08-12-31 | ||
| Semesterlöneskuld | 2 872 | 2 430 | 1 891 | 1 520 | ||
| Löner | 1 714 | 3 420 | - | – | ||
| Sociala avgifter | 1 265 | 1 187 | 1 144 | 1 091 | ||
| Förutbetalda intäkter | 21 523 | 23 641 | - | – | ||
| Upplupna kostnadsräntor | 54 | 39 | 54 | 39 | ||
| Uppsägningskostnader | - | 2 613 | - | - | ||
| Övriga upplupna kostnader | 7 016 | 6 950 | 2 961 | 4 317 | ||
| 34 444 | 46 039 | 6 050 | 6 967 |
Förutbetalda intäkter består av intäkter för service och supportavtal.
Verkligt värde och redovisat värde har inventerats för samtliga finansiella tillgångar och skulder. Nedan framgår att bokfört värde överensstämmer med verkligt värde. Koncernens innehav av finansiella instrument utgörs av innehav för handelsändamål, lånefordringar och kundfordringar och övriga finansiella skulder med kort kvarvarande löptid vilka värderas till upplupet anskaffningsvärde.
| Innehav för handelsändamål | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar värderade till | Lånefordringar och | Övriga | Summa | ||
| KSEK | verkligt värde via resultaträkningen | kundfordringar | skulder | redovisat värde | Verkligt värde |
| Kundfordringar | - | 24 865 | - | 24 865 | 24 865 |
| Upplupna intäkter | - | 237 | - | 237 | 237 |
| Kortfristiga placeringar | 1 239 | - | - | 1 239 | 1 239 |
| 1 239 | 25 102 | - | 26 341 | 26 341 | |
| Leverantörsskulder | - | - | 5 639 | 5 639 | 5 639 |
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut | 28 750 | 28 750 | 28 750 | ||
| Upplupna kostnader | - | - | 6 890 | 6 890 | 6 890 |
| - | - | 41 279 | 41 279 | 41 279 |
| Innehav för handelsändamål | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Lånefordringar och kundfordringar |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
| Kundfordringar | - | 11 694 | - | 11 694 | 11 694 |
| Upplupna intäkter | - | 1 418 | - | 1 418 | 1 418 |
| Kortfristiga placeringar | 1 355 | - | - | 1 355 | 1 355 |
| 1 355 | 13 112 | - | 14 467 | 14 467 | |
| Långfristiga räntebärande skulder | - | - | 28 805 | 28 805 | 28 805 |
| Leverantörsskulder | - | - | 3 610 | 3 610 | 3 610 |
| Upplupna kostnader | - | - | 6 938 | 6 938 | 6 938 |
| - | - | 39 353 | 39 353 | 39 353 |
| KSEK | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Lånefordringar och kundfordringar |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | - | 19 441 | - | 19 441 | 19 441 |
| Kortfristiga fordringar på koncernföretag | - | 864 | - | 864 | 864 |
| Upplupna intäkter | - | 237 | - | 237 | 237 |
| - | 20 542 | - | 20 542 | 20 542 | |
| Leverantörsskulder | - | - | 370 | 370 | 370 |
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | - | - | 370 | 370 | 370 |
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut | 28 750 | 28 750 | 28 750 | ||
| Upplupna kostnader | - | - | 3 014 | 3 014 | 3 014 |
| - | - | 32 504 | 32 504 | 32 504 |
| KSEK | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Lånefordringar och kundfordringar |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | - | 7 539 | - | 7 539 | 7 539 |
| Kortfristiga fordringar på koncernföretag | - | 7 094 | - | 7 094 | 7 094 |
| Upplupna intäkter | - | 1 366 | - | 1 366 | 1 366 |
| - | 16 051 | - | 16 051 | 16 051 | |
| Långfristiga skulder till kreditinstitut | - | - | 28 750 | 28 750 | 28 750 |
| Leverantörsskulder | - | - | 3 031 | 3 031 | 3 031 |
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | - | - | 752 | 752 | 752 |
| Upplupna kostnader | - | - | 4 356 | 4 356 | 4 356 |
| - | - | 36 889 | 36 889 | 36 889 |
För noterade värdepapper bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader vid anskaffningstillfället. Ej heller beaktas potentiella transaktionskostnader vid avyttring av en tillgång.
Verkligt värde för finansiella skulder som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta på balansdagen.
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kundfordringar och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs.
Ortivuskoncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses oönskade förändringar i företagets resultat- och balansräkning till följd av fluktuationer på de finansiella marknaderna. Koncernens Finanspolicy för hantering av finansiella risker bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten avseende nedanstående risker;
Likviditetsrisken definieras som risken för att koncernen inte ska ha tillgång till likvida medel för att tidsenligt kunna betala förutsedda och oförutsedda åtaganden, eller att finansiering bara kan erhållas till en avsevärd kostnad. Koncernen som helhet har haft ett negativt kassaflöde de senaste åren, främst hänförligt till satsningarna på export av moderbolagets produkter. Även för 2010 bedöms koncernens kassaflöde vara negativt, dock beräknas kassaflödet vändas från negativt till positivt 2011. Detta innebär att koncernen för helåret har tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar, vilka kan frigöras med kort varsel, för verksamhetens bedrivande i nuvarande omfattning.
| Redovisat värde | ||
|---|---|---|
| KSEK | 09-12-31 | 08-12-31 |
| Åldersanalys leverantörsskulder, förfallna ej | ||
| nedskrivna samt ej förfallna | ||
| Ej förfallna leverantörsskulder | 5 351 | 3 368 |
| Förfallna leverantörsskulder > 30 dagar - 60 dagar | 127 | 25 |
| Förfallna leverantörsskulder > 60 dagar - 90 dagar | 2 | 92 |
| Förfallna leverantörsskulder > 90 dagar - 180 dagar | 110 | - |
| Förfallna leverantörsskulder > 180 dagar | 48 | 125 |
| Summa | 5 639 | 3 610 |
Se även not 20 räntebärande skulder för åldersanalys av dessa.
Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan eller det finansiella instrumentet, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering.
Valutafluktuationer återfinns också i omräkningen av de utländska dotterföretagens tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering. Ett annat område som är utsatt för valutarisker är betalningsflöden i utländsk valuta (finansiell exponering).
Mycket sannolika prognosticerade flöden säkras framåt i tiden om nettoexponeringen för en viss månad beräknas överstiga 2 miljoner SEK. Enligt policyn får standardiserade valutaterminer och swapar samt förvärvade valutaoptioner användas. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när behov finns. I koncernens resultaträkning för 2009 ingår i finansnettot valutakursdifferenser med -279 (-642) KSEK.
För att minska riskerna i samband med affärer i utländska valutor ska terminssäkring ske enligt de riktlinjer som anges nedan.
All terminssäkring ska vara kommersiellt motiverad det vill säga att det ska finnas en bakomliggande försäljning eller inköp av varor eller tjänster som motiverar säkringen. Ingen terminssäkring får ske på spekulation. Terminssäkringar ska baseras på bedömda in- och utflöden per valuta dvs. förväntat inflöde ska matchas med förväntat utflöde i samma valuta. Det är nettobehovet mellan in- och utflöde som ska terminssäkras.
Koncernens transaktionsexponering uttryckt i motvärde i MSEK fördelar sig på följande valutor:
| 2009 | 2008 |
|---|---|
| 3 | 2 |
| 1 | - |
| 4 | 2 |
Transaktionsexponeringen i koncernen är begränsad och på balansdagen osäkrad.
Utländska nettotillgångar i koncernen uttryckta i motvärde i MSEK fördelar sig på följande valutor:
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Valuta | ||
| GBP | 6 | 7 |
| DKR | 0 | 0 |
| USD | 66 | 60 |
| CAD | 18 | 21 |
| Summa | 90 | 88 |
Koncernens finanspolicy anger som huvudregel att inte skydda omräkningsexponeringen i utländska valutor. Policyn medger emellertid avsteg från denna huvudregel.
Ränterisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk.
Eftersom Ortivuskoncernen är så gott som helt egenkapitalfinansierad så är ränterisken marginell. Placeringar finns i några räntebärande finansiella instrument, men dessa är av begränsad omfattning. Vidare har koncernen en begränsad rörligt förräntad extern bankfinansiering.
Hanteringen av koncernens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att finansfunktionen i moderbolaget ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.
Finanspolicyn har inte fastlagt någon målsatt genomsnittlig räntebindningstid för koncernens skuldportfölj. Derivatinstrument såsom ränteswapkontrakt får användas för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen. Per den 31 december 2009 hade företaget inga ränteswappar.
Huvuddelen av motpartsrisken i Ortivuskoncernen utgörs av kreditrisken i kundfordringar.
Risken för att koncernföretagens kunder inte uppfyller sina åtaganden, d.v.s. att betalning inte erhålls för kundfordringar utgör kundkreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediterna ska hanteras. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster genom äganderättsförbehåll.
Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik.
Ortivus AB har en kundkrets huvudsakligen bestående av Landsting eller deras motsvarigheter främst i Europa. I de fall där en otillräcklig historik finns och kunden inte är en statlig organisation säljs utrustningen med ägarförbehåll, förskottsbetalning eller bankgaranti.
Dotterbolaget Ortivus inc i USA har en kundkrets bestående huvudsakligen privata ambulansorganisationer. Huvuddelen av intäkterna utgörs av förskottsbetalda intäkter för serviceavtal. Varje avtal är av begränsad omfattning och åldersstrukturen hos bolagets kundfordringar följs noggrant upp. Eftersom Ortivus inc USA fakturerings- och andra system är verksamhetskritiska för ambulansorganisationerna är kundförlusterna obetydliga. För kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik begärs förskottsbetalning, bankgaranti eller annan säkerhet.
Dotterbolaget Ortivus Inc. i Kanada har en kundkrets som uteslutande består av statliga organ såsom polismyndigheter, kommuner eller städer i USA och Kanada. Installation av bolagets system sker successivt mot förskottsbetalning, vilken i princip täcker kostnaderna för nedlagt arbete och material.
| Redovisat värde | ||||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 09-12-31 | 08-12-31 | ||
| Åldersanalys kundfordringar, förfallna ej | ||||
| nedskrivna samt ej förfallna | ||||
| Ej förfallna kundfordringar | 12 869 | 9 050 | ||
| Förfallna kundfordringar > 30 dagar - 60 dagar | 10 686 | 1 912 | ||
| Förfallna kundfordringar > 60 dagar - 90 dagar | 118 | 41 | ||
| Förfallna kundfordringar > 90 dagar - 180 dagar | 176 | 448 | ||
| Förfallna kundfordringar > 180 dagar | 1 017 | 243 | ||
| Summa | 24 865 | 11 694 |
Företaget strävar efter en god förräntning av överskottslikviditet. Baserat på kvartalsvis reviderade likviditetsprognoser sker placering av överskottslikvider. Företagets policy är att enbart tillåta placering av bolagets likvida medel så att risken minimeras för värdeförsämring av dessa tillgångar. Placering får därför bara ske i förutbestämda kapitalplaceringsinstrument om inte annat anges av bolagets styrelse eller VD. Exempel på godkända kapitalplaceringsinstrument är;
Statsskuldväxlar eller andra säkra räntebärande papper med rating enligt Moodys Aaa till och med A 3 eller Standard & Poor AAA till lägst AA-.
På balansdagen föreligger ingen signifikant koncentration för kreditexponering. Den maximala exponeringen för kreditrisk framgår av det redovisade värdet i balansräkningen för respektive finansiell tillgång.
För att hantera ränte- och valutarisk har koncernen som syfte att minska påverkan av kortsiktiga fluktuationer av koncernens resultat. På längre sikt kommer emellertid varaktiga förändringar av valutakurser och räntor att få påverkan på det konsoliderade resultatet.
Per den 31 december 2009 beräknas en generell höjning av räntan med 1 procent öka koncernens resultat före skatt med approximativt KSEK 148 (- 161).
En generell höjning med 1 procent av växelkursen för SEK gentemot andra valutor har beräknats minska koncernens resultat före skatt med approximativt KSEK -284,0 (-38,0) för räkenskapsåret 2009.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | 09-12-31 | 08-12-31 | 09-12-31 | 08-12-31 | |
| Under året betalda leasingavgifter uppgår till: | 5 986 | 7 544 | 2 931 | 2 143 | |
| Icke uppsägningsbara framtida leasingbetalningar uppgår till: | |||||
| Inom ett år | 5 869 | 6 059 | 2 931 | 2 869 | |
| Mellan ett år och fem år | 16 970 | 16 553 | 8 905 | 8 017 | |
| Längre än fem år | 5 103 | 6 653 | – | – | |
| Totalt | 27 942 | 29 265 | 11 836 | 10 886 |
Koncernen hyr sina kontorslokaler enligt operationella hyresavtal. Löptiden för dessa avtal uppgår till mellan 2 och 8 år.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 09-12-31 | 08-12-31 | 09-12-31 | 08-12-31 |
| Ställda säkerheter | ||||
| I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar | 16 239 | 16 355 | 15 000 | 15 000 |
| 16 239 | 16 355 | 15 000 | 15 000 | |
| Eventualförpliktelser | ||||
| Garanti för hyrda lokaler | - | 6 646 | - | 6 646 |
| - | 6 646 | - | 6 646 |
Ställda säkerheter avser fullgörandegaranti för ett kundprojekt, i form av medel på spärrkonto, samt en företagsinteckning om MSEK 15,0 (15,0), se även not 20. Eventualförpliktelser 2008 avser garanti för hyresavtal för det engelska dotterbolaget. Per balansdagen uppgick detta bolags externa skulder till MSEK 0,8 (0,7).
Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. I syfte att stärka likviditeten ingick bolaget den 15 april 2008 ett syndikerat låneavtal om 25,0 MSEK med Ponderus Invest (Peter Edwall), Bonit Invest AB (Laurent Leksell), fonden Concepio (Ragnhild Wiborg) samt Nizina AB mot säkerhet i bolagets tillgångar. Lånet löper med ränta motsvarande STIBOR 180d + 5% och har under 2009 uppgått till KSEK 1 876 (1 715). Lånet förfaller till betalning den 30 april 2010 men löstes i förtid i mars 2010 då den Nordamerikanska verksamheten avyttrades.
Av moderbolagets övriga rörelseintäkter avser KSEK 2 798 (1 227) konsulttjänster sålda till koncernföretag.
I moderbolagets övriga rörelsekostnader ingår konsulttjänster köpta från koncernföretag med KSEK 0 (718).
Företagets styrelseledamöter och dess familjemedlemmar kontrollerar 10,0 (28,4) procent av rösterna i företaget. Några lån, ställda panter, andra säkerheter eller ansvarsförbindelser har inte lämnats till förmån för styrelseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare i moder- eller dotterföretag.
De sammanlagda ersättningarna ingår i personalkostnader se not 5.
| Dotterföretagets | Ägarandel i % | ||
|---|---|---|---|
| Innehav i dotterföretag | säte/land | 2009 | 2008 |
| Ortivus UK Ltd | Southampton, Storbritannien | 100 | 100 |
| Ortivus Inc USA | Decorah, Iowa, USA | 100 | 100 |
| Ortivus Inc Kanada | Montreal, Kanada | 100 | 100 |
| Ortivus A/S | Horsens, Danmark | - | 100 |
| Elementanalys Analytica AB | Danderyd, Sverige | 100 | 100 |
| Biohome AB | Danderyd, Sverige | 100 | 100 |
| Cardiological Decision Support AB | Danderyd, Sverige | 100 | 100 |
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| KSEK | 09-12-31 | 08-12-31 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 221 999 | 317 159 |
| Försäljningar | - | -103 760 |
| Lämnade aktieägartillskott | 4 344 | 8 600 |
| Utgående balans 31 december | 226 343 | 221 999 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||
| Vid årets början | -125 362 | -184 717 |
| Försäljningar | - | 98 854 |
| Nedskrivning Medos AG | - | -38 682 |
| Årets nedskrivning Ortivus Inc | -9 800 | - |
| Årets nedskrivning Ortivus UK | -4 344 | |
| Årets nedskrivning Ortivus AS | -312 | -817 |
| Utgående balans 31 december | -139 818 | -125 362 |
| Bokfört värde | 86 525 | 96 637 |
Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag
| Redovisat värde | ||||
|---|---|---|---|---|
| Dotterföretag/Registreringsnummer | Antal aktier | Andel % | 09-12-31 | 08-12-31 |
| Ortivus UK Ltd/3558696 | 50 000 | 100 | 9 258 | 9 258 |
| Ortivus Inc USA/42-1514770 | 10 160 | 100 | 63 540 | 73 339 |
| Ortivus Inc Kanada/2757923 | 3 714 522 | 100 | 13 272 | 13 272 |
| Elementanalys Analytica AB/556265-4771 | 5 100 | 100 | 255 | 255 |
| Biosys AB/556364-0464 | 100 000 | 100 | 100 | 100 |
| Cardiological Decision Support Uppsala AB/556593-0707 | 1 000 | 100 | 100 | 100 |
| Ortivus A/S /21 24 42 79 | 1 000 | 100 | - | 312 |
| 86 525 | 96 637 |
Tidigare helägda dotterbolaget Ortivus AS likviderades under 2009.
2008 avyttrades det helägda dotterbolaget Medos AG.
| KSEK | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från löpande verksamhet | - | -5 315 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | - | -2 721 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | - | -222 |
| Avyttrad kassa | - | -11 924 |
| Summa kassaflöden | - | -20 182 |
| KSEK | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Intäkter | - | 36 177 |
| Kostnader | - | -63 182 |
| Resultat från avvecklade verksamheter före skatt | - | -27 005 |
| Inkomstskatt | - | 1 798 |
| Resultat från avvecklade verksamheter efter skatt | - | -25 207 |
Föregående år: Resultat från avvecklad verksamhet avser Medos AG.
De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse och VD den 26 mars 2010. Ortivus avyttrar sin Nordamerikanska verksamhet. Köpeskillingen uppgår till 11,5 MUSD (ca 83 MSEK). Genom transaktionen blir Ortivus skuldfritt. Transaktionen beräknas ge Ortivus en reavinst på ca 14 MSEK.
Ortivus är inte medvetet om några uppskattningar i aktuellt bokslut som är associerade med en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade beloppen för tillgångar och skulder under det kommande året. I det följande beskrivs några uppskattningar som är associerade med risk för ändringar av de redovisade värdena, men där risken inte är betydande eller där den möjliga justeringen inte är väsentlig eller där den inte förväntas påverka redovisade värden redan under det kommande året.
Förändringar av utländska valutor kan ha effekter på koncernen i stort. I not 24 ges en analys av exponeringen för utländska valutor samt de risker som är förknippade med förändringar i valutakurser.
På balansdagen fanns i koncernen balanserade utvecklingsutgifter om totalt MSEK 20,0 (24,3) för följande inom koncernföretagen bedrivna utvecklingsprojekt:
Risken för att balanserade utgifter för utveckling inte skulle återvinnas är beroende framtida avsättningsmöjligheter för de utvecklade produkterna på marknaden och till de priser och tillverkningskostnader som utgör bas för de uppskattningar och beräkningar som görs innan varje utvecklingsprojekt initieras. Skulle dessa förutsättningar inte i huvudsak infrias kan detta ha en väsentlig inverkan på det bokförda värdet för de projekt som aktiverats i koncernens balansräkning.
Ortivus har efter balansdagen avyttrat sin Nordamerikanska verksamhet. För att redovisas som avvecklad verksamhet per utgången av 2009 behövde det då bl.a. annat vara mycket sannolikt att en försäljning kommer att ske. Ortivus bedömning är att förhandlingarna om en försäljning vid utgången av 2009 inte hade nått en fas där parterna stod varandra så nära att det var mycket sannolikt att en försäljning skulle bli av. Som konsekvens av denna bedömning redovisas inte den Nordamerikanska verksamheten som avvecklad verksamhet i bokslutet för 2009.
Ortivus AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med organisationsnummer (556259-1205) med säte i Danderyd. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Stockholm Small Cap. Adressen till huvudkontoret är Karlsrovägen 2 D, 182 17 Danderyd. Koncernredovisningen för år 2009 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnda koncernen.
Till årsstämmans förfogande står (SEK): Överkursfond 126 605 559 Balanserade vinstmedel -203 643 440 Årets förlust -30 562 895 Summa -107 600 776
Styrelsen föreslår att till förfogande stående medel, -234 206 335 SEK överförs i ny räkning och att överkursfonden om 126 605 559 SEK balanseras i ny räkning. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar läggs fram för fastställelse på årsstämma den 3 maj 2010.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår nedan, godkänts för utfärdande av styrelsen och VD den 26 mars, 2010. Koncernens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 3 maj 2010.
Danderyd den 26 mars 2010
Jon Risfelt Peter Edwall Annemarie Gardshol Styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Anna Söderblom Crister Stjernfelt Jan B Andersson Styrelseledamot Styrelseledamot Verkställande direktör
Min revisionsberättelse har lämnats den 29 mars 2010
Helene Willberg Auktoriserad Revisor
Till årsstämman i Ortivus AB (publ) Org nr 556259-1205
Jag har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Ortivus AB (publ) för år 2009. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i Bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot Bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av Bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovis-ningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, behandlar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 29 mars 2010
Helene Willberg Auktoriserad revisor
Acute Myocardial Infarction-Decision Support System Metod för att diagnostisera hjärtsjukdomar med hjälp av biomarkörer.
Computer Aided Dispatch Datorstödd utalarmering.
Food and Drug Administration Tillsynsmyndighet i USA som motsvarar svenska läkemedelsverket.
Hospital Work Station Sjukhusets arbetsstation.
Ischemi
Syrebrist i hjärtmuskeln.
Medical Device Directive EUs medicintekniska produkt direktiv.
Myocardial Ishemia Dynamic Analysis Registrerat varumärke för Ortivus AB.
Medical Information System System som integrerar information från flera källor.
Kontraströntgen av artärer.
Original Equipment Manufacturing Innebär att ett företag köper en produkt från en tillverkare och säljer den under eget namn.
Resultat före skatt i procent av nettoomsättning.
Rörelseresultat i procent av nettoomsättning.
Årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital (rullande 12 mån).
Resultat före skatt plus finansiella kostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt
1 Årsredovisning 2009
kapital (rullande 12 mån).
Eget kapital i procent av balansomslutningen.
Räntebärande skulder dividerat med eget kapital.
Resultat före skatt plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Eget kapital vid periodens slut dividerat med antal aktier vid periodens slut.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.