Annual Report • Apr 29, 2010
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Styrelsen och verkställande direktören för Bong Ljungdahl AB (publ.), organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari 2009 – 31 december 2009 för moderbolaget och koncernen.
Bong är ett ledande europeiskt specialförpacknings- och kuvertföretag som erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudande och lätta varor. Tillväxtområden inom koncernen är det nya förpackningskonceptet ProPac och Ryssland, där egen tillverkning och försäljningsorganisation nyligen etablerats. Koncernen omsätter ca 2 miljarder kronor och har ca 1200 anställda i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Storbritannien, Holland, Belgien, Tyskland och Ryssland. Bong har starka marknadspositioner, framför allt i norra Europa, och koncernen ser intressanta möjligheter till fortsatt expansion och utveckling.
Som en följd av finanskrisen och därpå följande lågkonjunktur minskade efterfrågan under året. Efterfrågan på kuvert i Västeuropa vände dock upp i det fjärde kvartalet jämfört med de första tre kvartalen 2009. Branschorganisationen FEPEs volymstatistik för januari-september indikerade en volymnedgång med 15 procent jämfört med 2008. Bongs bedömning är att volymen under det fjärde kvartalet endast var några procentenheter lägre än motsvarande kvartal 2008 och att volymen för helåret har minskat med 12-13 procent jämfört med 2008.
Totalt sett för helåret drabbades direktreklamkuvert mer av nedgången än vanliga administrativa kuvert. I Ryssland och Östeuropa övergick flera års stark tillväxt till minskad efterfrågan. I Ryssland bedöms marknaden ha minskat med ca 15-20 procent under året och i Baltikum med ca 20 procent. Även i dessa länder innebar det fjärde kvartalet ett trendbrott med positiva signaler från marknaden och stabilisering av volymutvecklingen jämfört med föregående år.
För att möta den lägre efterfrågan fortsatte branschen att minska produktionen och dra ner kapaciteten. Mayer, till exempel, stängde en fabrik i England och beslutade upphöra med kuvertproduktionen vid delägda Lyches anläggning i Norge. Intermail flyttade kuverttillverkningen från Danmark till sina fabriker i Sverige och Finland. Alla betydande tillverkare minskade bemanning och antal maskiner. Flera aktörer tillämpade dessutom reducerad arbetstid under året.
Under tredje kvartalet 2009 tecknade Bong ett exklusivt avtal med DuPont för tillverkning, försäljning och marknadsföring av Tyvek® kuvert, påsar och postförsändelser i Västeuropa. Tyvek-sortimentet är sedan länge ett väletablerat koncept med en årlig omsättning på över 10 miljoner Euro. Bongs försäljning av Tyvek-produkter inom ramen för detta avtal kommer att växa snabbt och beräknas öka Bongs omsättning med cirka 100 miljoner kronor i årstakt från andra halvåret 2010.
Tyvek® är ett unikt material av polyetylen som utvecklas och produceras av DuPont. Materialet är lätt, tunt och flexibelt men är samtidigt extremt tufft och tåligt. Tyvek® är, till exempel, omöjligt att riva sönder och vattenavvisande och därför mycket väl lämpat för skyddande kuvert och postförsändelser. Tyvek-materialet kan användas för ett flertal nya, intressanta produktlösningar, till exempel inom e-handel och postorder. Bong kommer att marknadsföra och sälja Tyvek® kuvert och postförpackningar som en del av sitt ProPac-sortiment.
Konsolideringen av marknaden fortsatte i och med att tyska Curtis 1000 försattes i konkurs i början av 2010. Mayer förvärvade Curtis polska dotterbolag samt det tyska säljbolaget. Produktionen i Tyskland kommer enligt uppgift att avvecklas och maskinerna säljas. Bong förvärvade i början av 2010 Curtis dotterbolag Tycon i Luxemburg. Tycon är en produktionsenhet som är specialiserad på konvertering av Tyvek-material till kuvert och förpackningar.
Förpackningsmarknaden, där Bong jobbar med ProPacsortimentet, är mycket större än kuvertmarknaden. Dessutom är marknaden betydligt mer mångfacetterad. Marknadsstatistik för de nischer där Bong är aktiva saknas eller är svår att få fram. Förpackningar som används inom till exempel e-handel, postorder och detaljhandel påverkas till viss del av lågkonjunkturen men bedöms över tiden ha en stark tillväxtpotential.
Koncernens omsättning uppgick till 1 915 MSEK (1 937). Valutaeffekter och att dotterbolaget Lober Druck & Kuvert konsolideras från och med 2009 påverkade positivt och bidrog till att Bong kunde hålla omsättningen på en relativt stabil nivå jämfört med föregående år. Rörelseresultatet uppgick till 65 MSEK (74). Finansnettot var –35 MSEK (–54). Resultatet före skatt blev 31 MSEK (20) och det redovisade resultatet efter skatt blev 24 MSEK (10).
Lägre volymer och försäljning kompenserades av kostnadsbesparingar och lägre finansnetto och gjorde att resultatet före skatt förbättrades jämfört med 2008. Under det fjärde kvartalet avtog volymminskningen jämfört med föregående år, samtidigt som effekterna av koncernens kostnadsanpassningar fick genomslag. Neddragning av färdigvarulagret som ett led i koncernens arbete med att frigöra rörelsekapital påverkade resultatet med –11 MSEK (–9) under rapporteringsperioden.
Efter en stark avslutning av året blev kassaflödet efter investeringsverksamhet för 2009 mycket tillfredställande och uppgick till 169 MSEK (144). Rörelsekapitalet minskade med 98 MSEK som ett resultat av ett målmedvetet arbete med att minska varulagret och förbättra betalningsvillkor gentemot både kunder och leverantörer.
Försäljningen av en outnyttjad fabriksfastighet i Tyskland bidrog dessutom med ett positivt kassaflöde på 14 MSEK.
Likvida medel uppgick den 31 december 2009 till 74 MSEK (99 per 31 december 2008) och beviljade outnyttjade krediter uppgick till 308 MSEK (378 MSEK per 31 december 2008).
Vid utgången av december 2009 uppgick koncernens eget kapital till 598 MSEK (629 den 31 december 2008). Omräkning till svenska kronor av nettotillgångsvärden i utländska dotterbolag samt verkligt värdeförändring på derivatinstrument minskade koncernens eget kapital med 39 MSEK.
Den räntebärande nettolåneskulden minskade under perioden med 156 MSEK till 589 MSEK (745 den 31 december 2008). Omräkning till svenska kronor av nettolåneskuld i utländsk valuta minskade koncernens nettolåneskuld med 8 MSEK. Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 0,9 (1,2 den 31 december 2008) och soliditeten uppgick den 31 december 2009 till 36 procent (34 procent den 31 december 2008).
Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar och förvärv uppgick under perioden till 15 MSEK (56). Under andra kvartalet förvärvades 45 procent av den brittiska förpackningsgrossisten Packaging First Limited. Under tredje kvartalet förvärvades 50 procent av kuvertföretaget DM Qvert AB. Båda bolagen hanteras som intressebolag i koncernen då koncernen har ej bestämmande inflytande över verksamheterna.
Tycons produktionsenhet i Luxemburg förvärvades i februari 2010. Förvärvet som omfattar 100 procent av bolaget med 20 personer anställda, är specialiserat på konvertering av Tyvek® material till kuvert och förpackningar. Förvärvet förväntas bidra positivt till Bongs resultat från och med första kvartalet 2010.
I januari 2010 förvärvades 50 procent av det brittiska specialkuvertföretaget Image Envelopes. Bong har en option på att öka ägandet i bolaget under de närmaste tre åren. Image Envelope fokuserar på att leverera produkter till den brittiska direktreklammarknaden. Förvärvet följer Bongs strategi att öka sin andel inom direktreklamsegmentet. Bolaget förväntas bidra positivt till koncernens resultat under första kvartalet 2010. Image Envelopes hanteras som ett intressebolag i koncernen, då koncernen ej har bestämmande inflytande över verksamheten.
Medelantalet anställda uppgick under året till 1 220 personer (1 241). Vid utgången av december 2009 var antalet anställda personer 1 220 (1 233). Från och med 2009 inkluderas Lobers 35 anställda.
Bongs miljöarbete syftar till att minimera effekterna på miljön av såväl slutprodukter som processer.
I dagsläget arbetar Bong aktivt med miljön genom att förbättra produktionsmetoder så att miljöpåverkande emissioner minimeras, sträva efter att så stor del som möjligt av sortimentet är miljömärkt samt genom att öka kunskapen och medvetandet i miljöfrågor hos medarbetare. Förutom att ställa krav på egna verksamheten arbetar Bong även med att påverka leverantörer och kunder att styra utformningen av sina produkter så att kretsloppstänkande och hushållning med naturresurser prioriteras.
För att ytterligare effektivisera miljöarbetet arbetar bolaget enligt en plan för miljöcertifiering med målsättning att alla anläggningar inom koncernen ska certifieras enligt ISO 14 001. Anläggningarna i Wuppertal, Tyskland, Nybro och Kristianstad i Sverige, Tönsberg i Norge samt Luxemburg är certifierade. Arbetet med att certifiera anläggningarna i Finland och Estland pågår. Milton Keynes i Storbritannien förväntas bli certifierat under andra kvartalet 2010.
Under 2008 tog branschen initiativ till en ny pan-europeisk miljöcertifieringsstandard, Paper-by-Nature. Bong inledde under 2009 arbetet med att få sina produkter certifierade enligt denna miljömärkning. Märkningen tillämpas på pappersprodukter som kuvert, böcker, anteckningsblock etc. Den beaktar potentiell miljöpåverkan av råvaror och tillverkningsprocess. Paper-by-Nature garanterar att råvaran kommer från ansvarsfullt skötta skogar och att den tillverkats i certifierade anläggningar. Paperby-Nature täcker miljöpåverkan av tillverkning som energifrågor, utsläpp till vatten och luft samt ämnen som är skadliga för miljön. Anläggningen i Kristianstad är certifierad i enlighet med Paper-by-Nature. Anläggningarna i Milton Keynes och Wuppertal står härnäst på tur.
Miljöcertifiering av produkterna är en viktig aspekt och Svanenmärkning är därför en naturlig del av Bongs skandinaviska sortiment.
Koncernen har under verksamhetsåret 2009 bedrivit tillståndspliktig verksamhet i Nybro enligt Miljöbalken genom dotterbolaget Bong Ljungdahl Sverige AB. Nettoomsättningen i den tillståndspliktiga verksamheten i Nybro uppgick till 155 MSEK vilket tillsammans utgjorde 8 procent av koncernens omsättning.
Koncernen bedriver ingen verksamhet inom forskning och utveckling. Däremot bedrivs ett aktivt arbete avseende kundanpassning för att möta kundernas behov av olika kuvert och förpackningslösningar.
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt koncernledningsfunktioner. Omsättningen uppgick till 0 MSEK (0) och årets resultat före skatt uppgick till 21 MSEK (19). Inga investeringar har gjorts under perioden (0). Beviljade ej utnyttjade krediter uppgick till 308 MSEK (378 per 31 december 2008).
Styrelsen för Bong Ljungdahl AB (publ) föreslår att årsstämman 2010 beslutar om riktlinjer för ersättning till den verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare enligt följande: Med ledande befattningshavare avses här befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken f.n. utgörs av bolagets verkställande direktör, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Skandinavien och ProPac, affärsenhetschef Tyskland och affärsenhetschef Storbritannien.
Ersättningen till de ledande befattningshavarna skall utgöras av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig för att säkerställa att Bong Ljungdahlkoncernen skall kunna attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare.
Den rörliga delen av lönen skall ha ett förutbestämt tak, varvid grundprincipen är att den rörliga lönedelen kan uppgå till maximalt 70 procent av fast årslön. Den rörliga delen kan delas upp i två eller tre av följande delmål: 1) koncernens EBT; 2) koncernens kassaflöde 3) resultat i affärsenhet och 4) individuella/kvalitativa mål. Grundprincipen är att den rörliga ersättningen betalas ut enligt överenskommen viktning mellan delmålen om delmålet uppnåtts. Den rörliga delen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Målen för de ledande befattningshavarna fastställs av styrelsen.
Pensionsförmåner skall i första hand vara avgiftsbestämda men förekommer även av legala skäl som förmånsbestämda, dock inte på koncernledningsnivån. Rörlig ersättning skall inte vara pensionsgrundande. Koncernledningen har rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. I tillägg till ITP-planen har delar av koncernledningen rätt till en utökad tjänstepensionspremie upp till 30 procent av den fasta lönen.
Koncernledningens anställningsavtal inkluderar ersättningsoch uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid om 3–24 månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid om 6–24 månader. Vid uppsägning från bolaget skall uppsägningstiden och den tid under vilken avgångsvederlag utgår sammantaget ej överstiga 24 månader.
Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds i styrelsens ersättningskommitté samt beslutas av styrelsen baserat på ersättningskommitténs förslag.
Dessa riktlinjer skall omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna skall gälla för anställningsavtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för eventuella ändringar i befintliga avtal. Styrelsen ska äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
Kompletterande information till styrelsens förslag Kostnaden för koncernledningens rörliga lön kan vid maximalt utfall, vilket förutsätter att samtliga bonusgrundande mål är uppfyllda, beräknas uppgå till cirka 7,0 MSEK (exklusive sociala avgifter). Beräkningen baseras på koncernledningens nuvarande sammansättning.
Bong Ljungdahls huvudägare, med ägarandel om mer än tio procent av röster och kapital, är Melker Schörling, via bolag och Alf Tönnesson via bolag, båda med cirka 29 procent av röster och kapital. Skandia äger vidare knappt 9 procent av röster och kapital i bolaget. Det totala antalet stamaktier uppgick 2009- 12-31 till 13 128 227. Samtliga aktier ger samma rättighet.
Bolagets styrelse skall bestå av minst fyra och högst nio ledamöter. Ledamöterna väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs.
Bolagsordning kan ändras vid årsstämma eller bolagsstämma.
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 448 927 121 kr, disponeras på följande sätt:
| Utdelning till aktieägarna 1 kr per aktie | 13 128 227 |
|---|---|
| Balanseras i ny räkning | 435 798 894 |
Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen Efter föreslagen utdelning uppgår moderbolagets soliditet till 42 procent och koncernens soliditet till 35 procent. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en fortsatt betryggande nivå.
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen inte hindrar moderbolaget eller de övriga koncernbolagen från att fullgöra sina förpliktelser på kort eller lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3§ 2-3 st (försiktighetsregeln).
En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet hos Bongs intressentgrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde i företaget.
Bongs styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger.
Bolagsstyrningen inom Bong Ljungdahl AB ("Bong") baseras på tillämplig lagstiftning, regelverket för NASDAQ OMX Stockholm samt olika interna riktlinjer. Den senaste versionen av Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") publicerades i maj 2008 och omfattar alla noterade företag från och med den 1 juli 2008. Bong tillämpar Koden och i de fall bolaget har valt att avvika från Kodens regler redovisas en motivering under respektive avsnitt i bolagsstyrningsrapporten. Bolagsstyrningsrapporten är inte granskad av Bongs revisorer.
Bong är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier handlas på NASDAQ OMX Stockholm inom segmentet Small Cap. Bong har omkring 1 000 aktieägare. Verksamheten är europeisk med dotterbolag i tolv länder. Antalet medarbetare uppgår till ungefär 1 200.
Ansvaret för ledning och kontroll av Bong fördelas mellan aktieägarna på bolagsstämman, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, Koden och andra gällande regler för noterade bolag, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument.
Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en tydlig ansvarsoch rollfördelning mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och utsedda kontrollorgan.
Ägarinflytande
Styrningen av Bong sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Högsta beslutande organ i Bong är bolagsstämman.
Årsstämman väljer bolagets styrelse. Till årsstämmans uppgifter hör också bland annat att fastställa bolagets balansoch resultaträkningar, att besluta om disposition av resultat av verksamheten samt att besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD. Årsstämman väljer också Bongs revisorer.
Vid Bongs årsstämma den 14 maj 2009 i Kristianstad deltog närmare 30 aktieägare, representerande 79 procent av det totala antalet aktier och röster i bolaget. Vid stämman var samtliga styrelseledamöter samt bolagets revisorer närvarande.
Bongs styrelse beslutar bland annat om koncernens övergripande strategi, förvärv och avyttring av företag och fast egendom.
Styrelsens arbete regleras bland annat av aktiebolagslagen, bolagsordningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete.
Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst nio ledamöter. Bongs styrelse har sedan årsstämman 2009 bestått av sex stämmovalda ledamöter utan suppleanter samt två arbetstagarledamöter med två suppleanter. Styrelsens ordförande är Mikael Ekdahl. Styrelsen konstituerade sig den 14 maj 2009. Styrelsens övriga ledamöter är Alf Tönnesson (vice ordförande), Christian W Jansson, Ulrika Eriksson, Patrick Holm och Anders Davidsson, VD.
Styrelsens ordförande har erhållit 300 TSEK i arvode för 2009 (300). Beloppet utgör del av det totala styrelsearvode som fastställts av årsstämma. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej.
Arvode till övriga styrelseledamöter har för år 2009 utgått med sammanlagt 600 TSEK (677). Vardera ledamot har erhållit 150 TSEK. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Styrelsearvode till verkställande direktören har ej utgått, ej heller till arbetstagarrepresentanterna.
Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instruktioner avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. Instruktioner finns avseende information som styrelsen löpande ska erhålla.
Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år utöver konstituerande sammanträde. Ett av sammanträdena kan förläggas vid någon av koncernens enheter och kombineras med en fördjupad genomgång av denna enhet.
Under verksamhetsåret 2009 avhöll styrelsen fem sammanträden utöver det konstituerande sammansträdet.
De på styrelsen ankommande kontrollfrågorna handhas dels av styrelsen i dess helhet och dels av ersättningskommittén. Dessutom rapporterar styrelsens revisorer till styrelsen personligen sina bedömningar av bolagets kontroll. Dotterbolagschefer deltar som regel vid styrelsens sammanträden som föredragande.
Oberoende ledamöter och närvaro vid styrelsemöten Bong uppfyller NASDAQ OMX Stockholms noteringsavtal och Koden vad gäller krav på oberoende styrelseledamöter.
| Oberoende till bolaget1 |
Oberoende till större aktie ägare1 |
Närvaro styrelse sammanträden |
|
|---|---|---|---|
| Mikael Ekdahl | Ja | Nej | 5 st |
| Ulrika Eriksson | Ja | Ja | 5 st |
| Anders Davidsson | Nej | Nej | 5 st |
| Christian W Jansson | Ja | Ja | 5 st |
| Patrick Holm | Ja | Ja | 5 st |
| Alf Tönnesson | Ja | Nej | 4 st |
1) Bedömningen av styrelseledamöternas oberoende har utförts enligt NASDAQ OMX Stockholms Regelverk för emittenter och kriterier för oberoende.
Årsstämman har utsett en särskild valberedning som har till uppgift att inför årsstämma i samråd med huvudägarna lämna förslag till styrelsens sammansättning.
Valberedningen inför årsstämman 2010 består av: Alf Tönnesson, ordföranden, Mikael Ekdahl (Melker Schörling AB), Peter Edwall (Kassen A/S) och Erik Sjöström (Skandia). Valberedningen har behandlat de frågor som följer av Koden. Valberedningen har haft ett protokollfört möte samt däremellan löpande kontakt.
Styrelsen har utsett en ersättningskommitté bestående av Alf Tönnesson (ordf) och Mikael Ekdahl.
Kommittén har till uppgift att granska och ge styrelsen rekommendationer angående principerna för ersättning, inklusive prestationsbaserade ersättningar till bolagets ledande befattningshavare. Frågor som rör VDs anställningsvillkor, ersättningar och förmåner bereds av ersättningskommittén och beslutas av styrelsen.
Lönen för VD består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen, som omprövas årligen, är beroende av uppnådda mål för bolaget och för VD.
Enligt Koden ska styrelsen inrätta ett revisionsutskott. Revisionsutskottet ska övervaka att företagets redovisning upprättas med full integritet till skydd för aktieägares och övriga parters intresse.
Enligt Koden kan i bolag med mindre styrelser hela styrelsen fullgöra revisionsutskottets uppgifter förutsatt att styrelseledamot som ingår i koncernledningen inte deltar i arbetet.
Styrelsen i Bong har valt att inte inrätta något revisionsutskott eftersom styrelsen är av uppfattningen att den typen av frågor, i ett bolag av Bongs storlek, bäst behandlas av hela styrelsen. VD Anders Davidsson deltar ej i revisionsutskottets arbete.
Bongs revisorer väljs av årsstämman. Vid årsstämman 2008 valdes auktoriserade revisorerna Eric Salander och Mathias Carlsson, PricewaterhouseCoopers, till Bongs revisorer för den kommande treårsperioden.
Revisorerna granskar styrelsens och VDs förvaltning av företaget och kvalitén i företagets redovisningshandlingar.
Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna detaljerade redogörelser till styrelsen minst en gång per år.
VD leder den löpande förvaltningen i verksamheten enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att styrelsen har nödvändigt och så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. VD är ledamot av styrelsen. VD håller dessutom i kontinuerlig dialog styrelsens ordförande informerad om koncernens utveckling.
VD och övriga i koncernledningen har formella möten en gång i månaden samt ett antal informella möten för att gå igenom föregående månads resultat samt diskutera strategifrågor.
Bongs koncernledning har under 2009 bestått av 5 personer, varav inga kvinnor. Koncernen består av moderbolaget Bong Ljungdahl AB och ett flertal dotterbolag, vilket redovisas i Not 13, s 33 i årsredovisningen.
Rapporteringen från dotterbolag sker löpande på månadsbasis. Dotterbolagens styrelser består företrädesvis av medlemmar ur Bongs företagsledning och moderbolagets styrelse.
Årsstämman 2009 beslutade att koncernledningens lön ska utgöras dels av fast grundlön och dels av rörlig prestationsbaserad ersättning. Den rörliga ersättningen ska kunna utgå för prestationer som går utöver vad som normalt förväntas av person i koncernledningen efter att utvärdering gjorts av individuella prestationer och bolagets redovisade resultat.
I vilken utsträckning på förhand uppställda mål för bolaget och den ledande befattningshavaren uppnåtts beaktas vid fastställande av den rörliga ersättningen.
Personer som ingår i koncernledningen har köpt teckningsoptioner enligt det optionsprogram som beslutades på bolagsstämman 2005. Teckningsoptionerna är utgivna på marknadsmässiga villkor. Den totala ersättningen för personer i koncernledningen ska vara marknadsmässig.
Styrelsen har ansvar för att det finns ett effektivt system för intern kontroll och riskhantering.
Till VD delegeras ansvaret att skapa goda förutsättningar för att arbeta med dessa frågor. Såväl koncernledning som chefer på olika nivåer i företaget har detta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och ansvar är definierade i policies, riktlinjer, ansvarsbeskrivningar samt instruktioner för attesträtter.
Enligt Koden skall styrelsen årligen lämna en beskrivning av de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Denna rapport är upprättad i enlighet med Koden.
Intern kontroll avseende finansiell rapportering är en process som utformats i syfte att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen och huruvida de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag. De interna kontrollaktiviteterna ingår i Bongs administrativa rutiner. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen i Bong kan beskrivas i enlighet med följande ramverk.
Intern kontroll i Bong baseras på en kontrollmiljö som omfattar värderingar och ledningskultur, uppföljning, en tydlig och transparent organisationsstruktur, uppdelning av arbetsuppgifter, dualitetsprincipen, kvalitet och effektivitet i intern kommunikation.
Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av en kontrollmiljö med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer och instruktioner, samt befattningsbeskrivningar för kontrollerande funktioner. Som exempel kan nämnas arbetsordningar för styrelse och VD, instruktioner för intern kontroll och rapportering, informationspolicy, attestinstruktion samt instruktion för rapportering.
Kontrollaktiviteterna innefattar såväl generella som mer detaljerade kontroller, avsedda att förhindra, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. Kontrollaktiviteterna utarbetas och dokumenteras på bolags- och avdelningsnivå.
Det interna regelverket med policies, riktlinjer och instruktioner utgör det viktigaste verktyget för informationsgivning och instruktioner med syfte att säkerställa den finansiella rapporteringen. Där jämte används ett standardiserat rapporteringspaket av alla dotterbolag för att säkerställa konsekvent tillämpning av Bongs principer och samordnad finansiell rapportering.
Bong utvärderar kontinuerligt de risker kring rapporteringen som kan uppstå. Dessutom ansvarar styrelsen för att relevanta insiderlagar och standarder för informationsgivning efterlevs. De övergripande finansiella riskerna är definierade och beaktas i fastställandet av koncernens finansiella mål.
Koncernen har ett etablerat, men föränderligt, system för hantering av affärsrisker som är integrerat i koncernens kontrollprocess för affärsplanering och prestation. Därutöver genomförs seminarier om affärsrisker och riskbedömning rutinmässigt inom koncernen. Det finns tillvägagångssätt för att säkerställa att väsentliga risker och kontrollbrister, när så är nödvändigt, uppmärksammas av koncernledningen och styrelsen på periodisk basis.
För att säkerställa effektiv och korrekt information, internt såväl som externt, krävs god kommunikation. Inom koncernen finns riktlinjer för att säkerställa att relevant och väsentlig information kommuniceras inom verksamheten, inom respektive enhet samt mellan ledningen och styrelsen. Policies, manualer och arbetsbeskrivningar finns tillgängliga på bolagets intranät och/eller i tryckt form. För att säkerställa att den externa informationsgivningen är korrekt och komplett tillämpar Bong en av styrelsen antagen informationspolicy.
VD ansvarar för att den interna kontrollen är organiserad och följs upp enligt de riktlinjer som styrelsen fastställt. Finansiell styrning och kontroll utförs av koncernekonomifunktionen. Den ekonomiska rapporteringen analyseras månatligen på detaljnivå. Styrelsen får löpande tillgång till ekonomiska rapporter och vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation. Varje kvartalsrapport gås igenom av styrelsen. VD är ansvarig för att det genomförs oberoende objektiva granskningar i syfte att systematiskt utvärdera och föreslå förbättringar av koncernens processer för styrning, internkontroll och riskhantering. Under 2009 genomfördes en första etapp i ett self-assessmentprojekt avseende bedömning av bolagens kontrollmiljö. Mot denna bakgrund och hur den finansiella rapporteringen i övrigt har organiserats finner styrelsen inget behov av en särskild granskningsfunktion i form av internrevision.
Konsumenter förväntar sig i stigande grad att produkter och förpackningar har hög ekologisk profil. Med det avses inte bara att de kan återvinnas eller återanvändas utan att förpackningarna är miljövänliga genom hela livscykeln – från ritbordet till återvinningen.
Bong bidrar till en långsiktig hållbar ut veck ling genom att framställa produkter som under sin livscykel ger minsta möjliga miljöpåverkan.
Genom Bongs miljöledningssystem omsätts miljöpolicyn i praktisk handling genom ett systematiskt arbete. Förutom att ställa krav på den egna verksamheten ger miljöledningssystemet Bong möjligheten att på ett konstruktivt sätt påverka leverantörer och transportörer med flera att arbeta med miljöfrågor på sina företag.
Basråvaran till pappret som används vid tillverkning av kuvert är förnyelsebar och allt papper som används uppfyller de krav som ställs av kunder och myndigheter. Den största volymen papper utgörs av obestruket vitt finpapper och resterande volymer är oblekt, brunt kraftpapper och returbaserat papper.
Genom samarbete med leverantörer utvecklas pappret ständigt för att säkerställa att kuverten förblir optimalt miljöanpassade. Hårda miljökriterier ställs även på övriga komponenter såsom lim, färg och fönsterfilm. De kemikalier som används vid produktionsprocessen omhändertas och destrueras på godkänt sätt och överbliven färg i produktionen samlas upp och återvinns.
Det papper som blir produktionstekniskt spill sorteras efter kvalitet och säljs för att ingå som returpapper i olika pappersprodukter.
Av anläggningarnas totala avfallsmängd går idag mer än 90 procent till återvinning. Återstoden används för energiutvinning eller går till deponi. Avfallet transporteras bort enligt gällande förordningar och någon upplagring av farligt avfall förekommer inte.
Bong anslöt sig till Paper by Nature under 2009. Paper by Nature är en organisation som utvecklat den enda paneuropeiska miljöstandarden för konverterade pappersprodukter (som tex kuvert). Bong avser certifiera alla sina anläggningar enligt Paper by Nature.
Konverterade pappersprodukter har en potentiell effekt på miljön under hela sin livscykel: träfiberinnehåll och anknytningen till skogsskötsel, skogsfrågor, vatten- och luftutsläpp under konverteringsprocessen, användning av kemiska medel, avfallshantering etc.
Paper by Natures miljömärkning utvecklades för att dels vara pan-europeisk, dels för att täcka samtliga led i produkternas livscykel. Paper by Nature erbjuder den första allomfattande, tydliga och tillförlitliga certifieringen av konverterade pappersprodukter.
Märkningen beaktar miljöpåverkan av råvaror och tillverkningsprocess (energifrågor, utsläpp till vatten och luft samt ämnen som är potentiellt skadliga för miljön) och garanterar att råvaran kommer från ansvarsfullt skötta skogar samt att den tillverkats i certifierade anläggningar.
Motiverade, kompetenta och friska medarbetare är en avgörande konkurrensfaktor på Bongs marknader. Bong strävar efter ett skapa en hållbar arbetsmiljö som attraherar, motiverar och utvecklar arbetskraft.
Bongs personalpolitik i praktiken
Bong är ett modernt företag med korta och informella beslutsvägar. Informationspolitiken bygger på öppenhet och delaktighet. Chefer informerar medarbetare löpande om utvecklingen lokalt och för företaget. Alla uppmuntras att ta aktiv del i diskussioner om förbättringar av arbetsmiljön som resulterar i färre arbetsskador, högre produktivitet och bättre kvalitet.
Bong strävar också efter att premiera meransträngningar. Det finns på flera håll i koncernen mindre bonusprogram relaterat till exempelvis enhetens resultat, produktionsvolym, mängden reklamationer och leveranssäkerhet. I förekommande fall kan sådan bonus betalas ut månadsvis.
Genom ökad information till chefer och övriga anställda om vikten av friskvård strävar Bong efter att sänka sjukfrånvaron. Under 2009 uppgick den till 3,4 procent (4,5). I Sverige var sjukfrånvaron 3,8 procent (5,1).
Bong har antagit en uppförandekod som anger de grundläggande principer efter vilka bolaget bedriver sin verksamhet:
Bong förväntar sig att de anställda hanterar alla affärsrelationer affärsmässigt, korrekt och respektfullt. Korruption, muta, bestickning eller konkurrensbegränsande åtgärder stör marknader och äventyrar social och demokratisk utveckling. Bong tar avstånd från sådant agerande.
Bongs verksamhet rymmer som alla affärsverksamheter risker och möjligheter. Nedan redogörs för de faktorer som specifikt bedöms kunna ha störst påverkan på Bongs verksamhet.
Historiskt har kuvertmarknaden utvecklats i takt med den allmänna ekonomiska utvecklingen. För Östeuropa gäller fortfarande att en generellt växande ekonomi driver kuvertkonsumtionen. I Västeuropa är sambandet mellan en generell ekonomisk tillväxt och kuvertkonsumtion inte längre lika starkt som tidigare. Beroendet av annonskonjunkturen har ökat de senaste åren beroende på att kuvert för direktmarknadsföring står för en allt större del av Bongs volymer. Med hjälp av mer sofistikerade databaser med personuppgifter skapas en marknad för högförädlade kuvert avsedda för adresserad direktmarknadsföring.
Samtidigt tenderar den administrativa posten som helhet att sjunka till följd av att Internet och e-post ersätter en viss typ av post som t ex orderbekräftelser, kontoutdrag etc. Andra delar av administrativ post, s k transaktionsrelaterad post, står sig väl i konkurrens med de nya kommunikationskanalerna.
Den starka efterfrågan på förpackningar inom detaljhandeln – såväl distanshandeln som traditionell handel – skapar stora möjligheter för Bong att tillgodose behov av förpackningsliknande kuvert och förpackningar. Tillväxten inom kuvert för marknadskommunikation och e-handel förväntas över tid i stor utsträckning kompensera för minskningen av administrativ post. Bong följer utvecklingen noga och vidtar kontinuerligt lämpliga åtgärder.
Förändringar i porto- och avgiftssystem kan medföra förändringar i brev- och postvolymer. Portohöjningar påverkar volymerna negativt, medan portosänkningar påverkar volymerna positivt. Portot baseras oftast på vikt eller format. Flera större marknader använder sig av viktbaserade porton. En övergång från vikt till formatbaserat porto kan leda till förändringar i Bongs produktmix och ge en förskjutning mot mindre kuvertstorlekar.
Den europeiska kuvertindustrin befinner sig i en fas av tilltagande konsolidering och strukturomvandling. Under 2007 och 2008 avtog takten i konsolideringen för att under 2009 ta fart igen som ett resultat av finanskrisen. De största kuvertföretagen i Europa representerar omkring 75 procent av den totala
marknaden. Flera av de stora marknaderna är dock fortfarande tämligen fragmenterade. Det är Bongs uppfattning att den tidigare överkapaciteten i branschen har minskat något.
Obestruket finpapper är den enskilt viktigaste insatsvaran för Bong. Kostnaden för finpapper uppgår till cirka 40 procent av den totala kostnadsmassan. Under normala förhållanden kan Bong kompensera sig för prishöjningar, ibland med viss eftersläpning.
Obestruket finpapper är Bongs viktigaste insatsvara och köps i huvudsak från tre större leverantörer. Leveransstörningar från någon av de tre leverantörerna skulle kunna påverka Bong negativt på kort sikt. I ett längre tidsperspektiv har Bong inte några leverantörer som är kritiska för verksamheten.
Koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat. Den största kunden svarar för 9 procent av den totala omsättningen, och de 25 största kunderna svarar för 46 procent av den totala försäljningen.
I den europeiska kuvertbranschen har alla aktörer i princip samma produktionsutrustning. Maskinernas ålder har begränsad betydelse för effektivitet i produktionen, men nyare maskiner har generellt högre kapacitet. Maskinslitaget är lågt och produktionsstyrning och automatisering är i hög grad avgörande för en kostnadseffektiv produktion. Generellt gäller att maskinernas långa livslängd hämmar utskrotning och konsolidering av branschen.
Å andra sidan leder det låga investeringsbehovet till mycket god kassagenererande förmåga. Koncernens maskinpark bestod vid årsskiftet av cirka 105 kuvertmaskiner samt cirka 85 tilltryckspressar. Under en period kring millennieskiftet genomfördes stora investeringar i förnyelse och uppgradering av maskinparken för att höja produktiviteten. Ett viktigt inslag har varit ökad robotisering.
Investeringsbehovet i befintlig struktur bedöms under de närmaste åren vara begränsat och klart understiga koncernens avskrivningskostnader.
Upplysningar avseende mål och tillämpade principer för finansiell riskhantering, användning av finansiella instrument samt exponering för valutarisker, ränterisker och likviditetsrisker lämnas i Not 1.
Bong har inga väsentliga pågående rättsliga tvister.
Bong följer de miljölagar och regler som gäller i respektive land för denna typ av industriproduktion. Genom mätningar och regelbundna kontroller har Bong säkerställt att bland annat gränsvärden för utsläpp inte överskrids. Det finns inga indikationer som tyder på att lagarna inom detta område skulle förändras på ett sätt som innebär att Bong skulle påverkas i någon väsentlig utsträckning eller att Bong inte i framtiden kan leva upp till dessa krav.
Viktiga faktorer som påverkar Bongs resultat och finansiella ställning är volymutveckling avseende sålda kuvert, prisutveckling på kuvert, papperspriser, lönekostnader, valutakursförändringar samt räntenivå. I tabellen nedan redovisas hur Bongs resultat under 2009 skulle ha påverkats vid en förändring av ett antal för verksamheten kritiska parametrar. Redovisade effekter skall endast ses som en vägledning till hur resultatet efter finansnetto skulle ha påverkats vid en isolerad förändring av respektive parameter.
| Parameter | Förändring | Påverkan resultat efter fi nansnetto, MSEK |
|---|---|---|
| Pris | +/– 1 % | 20 +/– |
| Volym | +/– 1 % | 12 +/– |
| Papperspriser | +/– 1 % | 7 –/+ |
| Lönekostnader | +/– 1 % | 5 –/+ |
| Räntenivå upplåning | +/– 1 %-enhet | 7 –/+ |
| TSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter | 1 914 717 | 1 937 130 | |
| Kostnad för sålda varor | 2–4,5,7 –1 510 583 –1 549 796 | ||
| Bruttoresultat | 404 134 | 387 334 | |
| Försäljningskostnader | 2–3,5,7 | –188 361 | –183 785 |
| Administrationskostnader | 2–3,5,7 | –156 191 | –144 536 |
| Övriga rörelseintäkter | 6,11 | 15 939 | 15 761 |
| Övriga rörelsekostnader | 11 | –10 387 | –5 305 |
| Resultatandel i intresseföretag | 18 | 151 | 4 841 |
| Rörelseresultat | 65 285 | 74 310 | |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 8 | 13 602 | 4 886 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 9 | –48 423 | –59 056 |
| Summa fi nansiella intäkter och kostnader | –34 821 | –54 170 | |
| Resultat före skatt | 30 464 | 20 140 | |
| Inkomstskatt | 10 | –6 213 | –9 652 |
| Årets resultat | 24 251 | 10 488 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 21 618 | 10 448 | |
| Minoritetsintresse | 2 633 | 40 | |
| Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare |
|||
| – före utspädning, SEK | 12 | 1,65 | 0,80 |
| – efter utspädning, SEK | 12 | 1,63 | 0,78 |
| TSEK | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 24 251 | 10 488 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Kassafl ödessäkringar | –2 328 | –13 693 |
| Säkring av nettoinvestering | 13 122 | –15 600 |
| Valutakursdifferenser | –47 214 | 67 804 |
| Omvärderingsreserv vid förvärv av aktier i dotterbolag | 5 621 | 3 341 |
| Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat | –7 661 | 18 175 |
| Övrigt totalresultat efter skatt | –38 460 | 60 027 |
| SUMMA TOTALRESULTAT | –14 209 | 70 515 |
| Hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | –18 709 | 69 638 |
| Minoritetsintresse | 4 500 | 877 |
| TSEK | Not 2009-12-31 | 2008-12-31 | |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Goodwill | 13 | 407 903 | 426 016 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 14 | 8 323 | 2 686 |
| Summa | 416 226 | 428 702 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader, mark och markanläggning | 15 | 228 005 | 231 390 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 15–16 | 281 777 | 345 268 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 15 | 32 301 | 31 324 |
| Pågående nyanläggningar | 17 | 8 307 | 34 801 |
| Summa | 550 390 | 642 783 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i intresseföretag | 18 | 12 476 | 6 290 |
| Andelar i andra företag | 19 | 1 381 | 1 411 |
| Uppskjutna skattefordringar | 20 | 65 364 | 71 023 |
| Övriga långfristiga fordringar | 21 | 16 388 | 20 251 |
| Summa | 95 609 | 98 975 | |
| Summa anläggningstillgångar | 1 062 225 | 1 170 460 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager m m | |||
| Råvaror och förnödenheter | 51 366 | 66 656 | |
| Varor under tillverkning | 6 021 | 6 404 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 150 395 | 185 795 | |
| Summa | 22 | 207 782 | 258 855 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 23 | 243 401 | 269 936 |
| Aktuell skattefordran | 3 557 | 3 294 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 29 913 | 25 654 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 37 025 | 46 075 | |
| Summa | 313 896 | 344 959 | |
| Likvida medel | 74 290 | 99 087 | |
| Summa omsättningstillgångar | 595 968 | 702 901 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 658 193 | 1 873 361 |
| TSEK | Not 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 31 | 131 282 | 131 282 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 391 333 | 391 333 | |
| Reserver | 30 | 39 370 | 79 698 |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 33 582 | 25 092 | |
| Kapital och reserver hänförligt till moderbolagets aktieägare |
595 567 | 627 405 | |
| Minoritetsintresse | 2 566 | 1 563 | |
| Summa eget kapital | 598 133 | 628 968 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 24 | 458 446 | 590 966 |
| Uppskjutna skatteskulder | 20 | 19 376 | 14 748 |
| Pensionsförpliktelser | 25 | 126 080 | 134 472 |
| Övriga avsättningar | 26 | – | 5 808 |
| Övriga långfristiga skulder | 1 240 | 1 949 | |
| Summa långfristiga skulder | 605 142 | 747 943 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Upplåning | 24 | 78 418 | 118 337 |
| Leverantörsskulder | 198 438 | 160 839 | |
| Aktuell skatteskuld | 23 105 | 3 960 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 22 576 | 66 141 | |
| Övriga avsättningar | 26 | – | 1 310 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 27 | 132 381 | 145 863 |
| Summa kortfristiga skulder | 454 918 | 496 450 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 658 193 | 1 873 361 | |
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Övrigt | Balanserade | ||||||
| tillskjutet | vinstmedel inkl. | Minoritets | Summa | ||||
| TSEK | Not | Aktiekapital | kapital | Reserver | årets resultat | intresse | eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2008 | 131 282 | 391 333 | 20 508 | 27 772 | 686 | 571 581 | |
| Totalresultat | |||||||
| Årets resultat | 10 448 | 40 | 10 488 | ||||
| Övrigt totalresultat | |||||||
| Kassafl ödessäkringar, efter skatt | 30 | –9 859 | –9 859 | ||||
| Säkring av nettoinvestering | 30 | –11 232 | –11 232 | ||||
| Omvärderingsreserv vid förvärv av aktier i dotterbolag | 30 | 1 935 | 1 406 | 3 341 | |||
| Valutakursdifferenser | 30 | 78 346 | –569 | 77 777 | |||
| Summa övrigt totalresultat | 59 190 | 837 | 60 027 | ||||
| Summa totalresultat | 59 190 | 10 448 | 877 | 70 515 | |||
| Transaktioner med aktieägare | |||||||
| Utdelning till moderbolagets aktieägare | –13 128 | –13 128 | |||||
| Summa transaktioner med aktieägare | –13 128 | –13 128 | |||||
| Utgående balans per 31 december 2008 | 31 | 131 282 | 391 333 | 79 698 | 25 092 | 1 563 | 628 968 |
| Ingående balans per 1 januari 2009 | 131 282 | 391 333 | 79 698 | 25 092 | 1 563 | 628 968 | |
| Totalresultat | |||||||
| Årets resultat | 21 618 | 2 633 | 24 251 | ||||
| Övrigt totalresultat | |||||||
| Kassafl ödessäkringar, efter skatt | 30 | –1 716 | –1 716 | ||||
| Säkring av nettoinvestering | 30 | 9 671 | 9 671 | ||||
| Omvärderingsreserv vid förvärv av aktier i dotterbolag | 30 | 3 426 | 2 195 | 5 621 | |||
| Valutakursdifferenser | 30 | –51 708 | –328 | –52 036 | |||
| Summa övrigt totalresultat | –40 327 | 0 | 1 868 | –38 460 | |||
| Summa totalresultat | –40 327 | 21 618 | 4 500 | –14 209 | |||
| Transaktioner med aktieägare | |||||||
| Utdelning till moderbolagets aktieägare | 36 | –13 128 | –13 128 | ||||
| Utdelning till minoritetsintresse | –3 498 | –3 498 | |||||
| Summa transaktioner med aktieägare | –13 128 | –3 498 | –16 626 | ||||
| Utgående balans per 31 december 2009 | 31 | 131 282 | 391 333 | 39 370 | 33 582 | 2 566 | 598 133 |
| TSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | 65 285 | 74 310 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 90 096 | 94 652 | |
| Finansiella intäkter, erhållna | 3 053 | 6 238 | |
| Finansiella kostnader, betalda | –37 876 | –60 408 | |
| Skatt, betald | –2 061 | –14 250 | |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 32 | –33 106 | –8 242 |
| Kassafl öde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital |
85 391 | 92 300 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Varulager | 45 102 | 40 542 | |
| Kortfristiga fordringar | 30 761 | 24 857 | |
| Kortfristiga rörelseskulder | 22 239 | 42 821 | |
| Kassafl öde från löpande verksamhet | 183 493 | 200 520 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHET | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar inkl. förskott till leverantörer |
–36 658 | –55 516 | |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 27 276 | 8 285 | |
| Förvärv av verksamheter | 18 | –5 187 | –9 032 |
| Kassafl öde från investeringsverksamhet | –14 569 | –56 263 | |
| Kassafl öde efter investeringsverksamhet | 168 924 | 144 257 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | |||
| Upptagna lån | 60 000 | 101 138 | |
| Amortering av lån | –235 689 | –160 274 | |
| Utdelning | –16 626 | –13 128 | |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamhet | –192 315 | –72 264 | |
| Årets kassafl öde | –23 391 | 71 993 | |
| Likvida medel vid årets början | 99 087 | 24 228 | |
| Kursdifferens i likvida medel | –1 406 | 2 866 | |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | 74 290 | 99 087 |
Bong är ett ledande europeiskt specialförpacknings- och kuvertföretag som erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudande och lätta varor. Koncernen om sätter cirka 2 miljarder kronor och har verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Storbritannien, Holland, Belgien, Tyskland och Ryssland. Bong har starka marknads positioner, framför allt i norra Europa.
Denna årsredovisning har godkänts av styrelsen den 6 april 2010 för offentliggörande. Årsredovisningen kan ändras av bolagets ägare efter det att styrelsen godkänt den.
Koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU, RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen.
Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Dessa redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i Not 34.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de bolag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 pro cent av rösterna eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. I koncernresultaträkningen ingår under året förvärvade bolag från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. Avyttrade bolag ingår i koncernredovisningen till och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens för värv av dotterföretag. Anskaffningskostnaden för ett för värv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus kostnader som är direkt hän för bara till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaff nings värdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången.
Koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med minoritetsägare som transaktioner med tredje part. Vid förvärv av minoritetsandelar där erlagd köpeskilling överstiger förvärvad andel av redovisat värde på dotterföretagets nettotillgångar, redo visas skillnadsbeloppet som goodwill. Vid avyttringar till min o rit etsaktieägare där erhållen köpeskilling avviker från redo visat värde på den andel av nettotillgångarna som avyttras, uppkommer vinst eller förlust. Denna vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen.
Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande, men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar.
Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess an del av förändringar i reserver efter förvärvet redovisas i posten Reserver. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar inte koncernen ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.
Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Utspädningsvinster och -förluster i intresseföretag redovisas i resultaträkningen.
Den externa ekonomiska information skall avspegla den information och de mått som används internt inom företaget för att styra verksamheten och fatta beslut om resursfördelning. Företaget skall identifiera den nivå där företagets högsta verkställande beslutsfattare följer försäljning och rörelseresultat
regelbundet. Dessa nivåer definieras som segment. Bongs högsta verkställande beslutsfattare är företagets koncernchef. Den regelbundna interna resultatrapporteringen som sker till koncernchefen och som uppfyller kriterierna för att utgöra ett segment sker för koncernen som helhet, varför Bong rapporterar den totala koncernen som företagets enda segment.
Funktionell valuta och rapportvaluta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära till gångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringen, då vinster/förluster redovisas i eget kapital.
Resultat och finansiell ställning i alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas enligt följande: Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens valutakurs och samtliga poster i resultaträkningen till genomsnittlig valutakurs. Uppkomna valutadifferenser förs direkt mot koncernens egna kapital. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra till gångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, baseras på tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod och sker linjärt från och med den tidpunkt då anläggningen tas i bruk.
| Följande avskrivningstider har tillämpats: | |
|---|---|
| Byggnader | 25–33 år |
| Markanläggningar | 20 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 10–15 år |
| Inventarier, verktyg, installationer, | |
| fordon och datorutrustning | 5–10 år |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 3–5 år |
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.
En tillgång skrivs ned om dess redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/intresseföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redo visas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov behandlas koncernen som en kassagenererande enhet.
Programvaror av standardkaraktär kostnadsförs. Utgifter för programvaror som utvecklats eller på ett omfattande sätt an passats för koncernens räkning, balanseras som immateriell tillgång om de har troliga ekonomiska fördelar som efter ett år överstiger kostnaden. Balanserade utgifter för förvärvade programvaror skrivs av linjärt över nyttjandeperioden, dock högst fem år. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens post Administrationskostnader.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En ned skrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljnings kostnader och nyttjandevärdet.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, samt lån och andra finansiella skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redo visade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d v s efter avdrag för osäkra fordringar.
Lån samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisats till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39
krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. Vid säkringsredovisning bokförs värdeförändringar i säkringsreserven inom eget kapital.
För säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde bokförs derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden bokförs även den till verkligt värde avseende den risk som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
De valutaterminer som används för säkring av framtida kassaflöden och prognostiserad försäljning i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redo visas direkt mot eget kapital i säkringsreserven tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.
För säkring av osäkerheten i framtida ränteflöden avseende lån till rörlig ränta används ränteswappar. Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad. Övrig värdeförändring av ränteswappen redovisas direkt mot säkringsreserven i eget kapital till dess att den säkrade posten påverkar resultaträkningen och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen.
Säkring av räntebindning – verkligt värdesäkring För säkring av risken för förändring i verkligt värde i egen upp låning som löper med fast ränta används ränteswapar som säkringsinstrument. I redovisningen tillämpas då säkring av verkligt värde och den säkrade posten omräknas till verkligt värde avseende den säkrade risken (den riskfria räntan) och värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen på samma sätt som säkringsinstrumentet.
Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån eller terminskontrakt som på balansdagen omräknats till balansdagens kurs. Omräkningsdifferenser på finansiella instrument som används som säkringsinstrument i en säkring av nettoinvestering i ett koncernföretag redovisas, i den mån säkringen är effektiv, mot eget kapital. Detta för att neutralisera de omräkningsdifferenser som påverkar eget kapital när koncernföretagen konsolideras.
Varulagret värderas, med tillämpning av först-in-först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
Kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fast ställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller varor direkt till kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen vilka klassificeras som anläggningstillgångar.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen
inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen.
Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodo havanden, övriga kortfristiga finansiella placeringar med för fallo dag inom tre månader från förvärvstillfället.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Skulder till kreditinstitut och, i moderbolaget, skulder till dotter företag redovisas initialt till verkligt värde, netto efter tran saktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell skatt och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där koncernbolagen är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.
Uppskjuten skatt beräknas i sin helhet enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dess
redovisade värden. Den huvudsakliga temporära skillnaderna uppkommer från obeskattade reserver, avsättningar för pensioner och andra pensionsförmåner, materiella anläggningstillgångar samt skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skatte fordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Uppskjutna skattefordringar och –skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.
Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag redovisas inte i Bong Ljungdahls koncernredovisning då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom en överskådlig framtid.
För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital redovisas mot eget kapital.
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. De största förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Tyskland och Norge.
I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas.
I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i pensions stiftelser eller motsvarande. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som en avsättning. Beträffande för måns bestämda planer beräknas pensionskostnaden och
pensionsförpliktelsen med hjälp av den s k Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden under den anställdes yrkesverksamma liv. Beräkningen utförs regelbundet av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nu värdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i Not 25.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna, vid föregående års utgång, som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över de anställdas genom snittliga återstående tjänstetid.
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redo visas direkt i resultaträkningen om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.
Räntekostnad med avräkning av förväntad avkastning på förvaltningstillgångar klassificeras som en finansiell kostnad. Övriga kostnadsposter i pensionskostnaden belastar rörelseresultatet. Om den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska planer enligt IAS 19 avviker från motsvarande belopp enligt FAR 4, redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på mellanskillnaden, i enlighet med URA 43.
Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner ovan tillämpas bara för koncernredovisningen. Moderbolaget redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt FARs rekommendation nr 4, Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande; eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra frivillig avgång.
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.
Bong Ljungdahl har erbjudit personal i koncernledningen möjlig het att förvärva teckningsoptioner. Optionspremien, som fastställts med hjälp av Black-Scholes värderingsmodell, redovisas som Övrigt tillskjutet kapital i koncernen och Överkursfond i moderbolaget. Vid nyteckning av aktier fördelas emissionsbeloppet mellan Aktie kapital och Övrigt tillskjutet kapital (koncernen) eller Överkursfonden (moderbolaget).
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med intjän andet.
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som ett resultat av tidigare händelser och där ett utflöde av resurser är troligt för att reglera åtagandet, och där det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt beräkna beloppet. I de fall koncernen förväntar sig att en avsättning ska återbetalas, exempelvis enligt ett försäkringskontrakt, ska återbetalningen redovisas som en separat tillgång men endast då återbetalningen är så gott som säker. Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som förväntas regleras.
Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Intäktsredovisning av varor sker vid leverans till kund och efter kundens accept. Försäljningsintäkterna innefattar det verkliga värdet av sålda varor och redovisas efter avdrag för mervärdesskatt och rabatter och efter att koncernintern försäljning eliminerats.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter, vinst vid värdeförändring på finansiella till gångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställs. Resultatet från av yttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisats i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har använts.
Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.
Koncernen leasar vissa anläggningstillgångar. Leasing av an lägg -nings tillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas fin ansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna.
Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulder och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Övriga kortfristiga skulder och Övriga långfristiga skulder. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultat räkningen fördelat över leasingperioden så att varje leasingperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjande period och leasingperioden.
Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det finns rimlig säker het att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att upp fylla alla därmed sammanhängande villkor. Statliga stöd som hänför sig till förväntade kostnader skjuts upp och redovisas som förutbetalda intäkter. Stödet intäktsförs i den period då de kostnader uppkommer som det statliga stödet är avsett att kompensera. Statliga stöd för anskaffning av materiella anläggningstillgångar reducerar tillgångens redovisade värde, alternativt tas stödet upp som en förutbetald intäkt vilken redovisas i resultaträkningen fördelad på ett systematiskt och rimligt sätt över tillgångens nyttjandeperiod.
Utgifter för forskningsarbeten kostnadsförs löpande när de uppkommer. Utgifter för utvecklingsarbeten kostnadsförs vanligtvis löpande när de uppkommer. Det utvecklingsarbete som utförs är av stor vikt för koncernen men har karaktär av underhållsutveckling vilket innebär att alla kriterier enligt IAS 38 inte är uppfyllda och då framförallt kravet på ett framtida kassaflöde till följd av investeringen.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.
Koncernen och moderbolaget
| NOT | SID | |
|---|---|---|
| 1 | Finansiell riskhantering | 19 |
| 2 | Kostnader fördelade på kostnadsslag | 20 |
| 3 | Anställda samt löner och ersättningar | 20 |
| 4 | Ersättning till revisorerna | 21 |
| 5 | Avskrivningar enligt plan | 21 |
| 6 | Övriga rörelseintäkter | 21 |
| 7 | Operationella leasingavtal | 21 |
| 8 | Ränteintäkter och liknande resultatposter | 21 |
| 9 | Räntekostnader och liknande resultatposter 21 | |
| 10 Skatt | 21 | |
| 11 Valutakursvinster/förluster – Netto | 22 | |
| 12 Resultat per aktie före respektive efter utspädning |
22 | |
| 13 Goodwill | 22 | |
| 14 Övriga immateriella anläggningstillgångar | 22 | |
| 15 Materiella anläggningstillgångar | 22 | |
| 16 Finansiella leasingavtal i koncernen | 23 | |
| 17 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar |
23 | |
| 18 Andelar i intresseföretag | 23 | |
| 19 Andelar i andra företag | 23 | |
| 20 Uppskjuten skatt | 23 |
| NOT | SID | |
|---|---|---|
| 21 Övriga långfristiga fordringar | 24 | |
| 22 Varulager | 24 | |
| 23 Kundfordringar och andra fordringar | 24 | |
| 24 Upplåning | 24 | |
| 25 Pensionsförpliktelser | 24 | |
| 26 Övriga avsättningar | 25 | |
| 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
25 | |
| 28 Ställda säkerheter | ||
| 29 Ansvarsförbindelser | 25 | |
| 30 Reserver | 25 | |
| 31 Aktiekapital | 25 | |
| 32 Övriga ej likviditetspåverkande poster i koncernens kassaflödesanalyser |
26 | |
| 33 Företagsförvärv | 26 | |
| 34 Viktiga uppskattningar och antag anden för redovisningsändamål |
26 | |
| 35 Säkringsredovisning | 26 | |
| 36 Utdelning | 26 | |
| 37 Uppgifter om Bong Ljungdahl AB | 26 | |
| 38 Transaktioner med närstående | 26 | |
| 39 Införande av nya redovisnings principer |
26 |
| NOT | SID | |
|---|---|---|
| 1 | Redovisningsprinciper | 32 |
| 2 | Anställda samt löner och | |
| ersättningar | 32 | |
| 3 | Ersättning till revisorerna | 32 |
| 4 | Avskrivningar enligt plan | 32 |
| 5 | Operationella leasingavtal | 32 |
| 6 | Övriga rörelseintäkter | 32 |
| 7 | Inköp och försäljning mellan koncernföretag |
33 |
| 8 | Resultat från andelar i dotterföretag | 33 |
| 9 | Ränteintäkter och liknande resultatposter |
33 |
| 10 Räntekostnader och liknande resultatposter |
33 | |
| 11 Skatt | 33 | |
| 12 Materiella anläggningstillgångar | 33 | |
| 13 Andelar i dotterföretag | 33 | |
| 14 Andelar i andra företag | 33 | |
| 15 Uppskjuten skatt | 34 | |
| 16 Obeskattade reserver | 34 | |
| 17 Upplåning | 34 | |
| 18 Övriga kortfristiga fordringar och skulder | 34 | |
| 19 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
34 | |
| 20 Ställda säkerheter | 34 | |
| 21 Ansvarsförbindelser | 34 | |
| 22 Aktiekapital | 34 | |
| 23 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
34 |
Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som anger regler och riktlinjer för hur de olika finansiella riskerna skall hanteras. I finanspolicyn identifieras följande tre väsentliga risker – finansieringsrisk, marknadsrisk och kreditrisk, vilka koncernen utsätts för i sin dagliga verksamhet. Koncernens finanspolicy fokuserar på att minimera eventuella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat.
Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering inom marknadsrisker. Hanteringen av finansiella risker sköts av en central finansfunktion som identifierar och hanterar finansiella risker. De säkringsinstrument som används är lån, valuta- och räntederivat enligt de riktlinjer som fastställs i finanspolicyn.
Finansieringsrisken avser risken för att koncernen skall få problem med tillgången till kapital. Målsättningen är att koncernen vid var tid skall ha tillgång till bekräftade långfristiga lånefaciliteter som med betryggande marginal täcker verksamhetens behov.
Nuvarande bekräftade kreditfacilitet hos Nordea och SEB togs upp 2007. Efter en ny upphandling har detta ersatts med ett nytt kreditavtal. Det nya avtalet som ingåtts med Nordea och Swedbank löper i tre år. Vid årsskiftet uppgick kreditfaciliteten till 820 MSEK (950) och beviljade outnyttjade krediter till 308 MSEK (378).
Moderbolagets externa upplåning i faciliteten täcker till stor del dotterbolagens lånebehov.
Med marknadsrisk avses dels den valutarisk som uppkommer när framtida inköp- och försäljningsavtal eller kommersiella fakturor i utländsk valuta påverkar ett framtida rörelseresultat (transaktionsexponering), eller när värdet av investeringar i utlandet påverkas av valutakursförändringar (omräkningsexponering), dels den ränterisk som kan innebära att koncernens räntenetto försämras vid förändrade marknadsräntor.
Transaktionsexponeringen finns i koncernens försäljning och inköp i olika utländska valutor. Dessa valutarisker i utländska valutor består dels i risken för fluktuationer i värdet av kundfordringar, leverantörsskulder och andra korta fordringar och skulder, dels i risken för förändringar av förväntade och kontrakterade framtida fakturerade valutaflöden.
Under 2009 utgjorde Bongs försäljning till länder utanför Sverige 86 (74) procent. Totala nettointäkter i utländska valutor motsvarar under 2009 cirka 86 (84) procent. Av koncernens sammanlagda försäljning sker cirka 48 (43) procent i EUR, 14 (16) procent i GBP, 14 (16) procent i SEK, 10 (10) procent i NOK samt 14 (15) procent i övriga valutor. Det finns även till viss del lokal hantering i dotterbolagen av utländska valutor.
Bong bedriver tillverkning på, i stort sett samtliga de huvudmarknader som bearbetas vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den exponering som förekommer är i huvudsak hänförlig till den brittiska enhetens import av produkter från systerbolagen i Tyskland och Sverige.
Vid utgången av 2009 hade koncernen nedanstående valutasäkringar avseende förväntade betalningsflöden i DKK och NOK för 2010. Använda derivat är terminskontrakt. Kontrakten anges nedan i nominella termer. Kontrakten tas i balansräkningen upp till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i eget kapital. När kontrakten realiseras bokas den ackumulerade värdeförändringen mot resultaträkningen. Valutaderivatens påverkan på rörelseresultatet 2009 uppgick till 0 MSEK (0,8).
| Volym1) | Kurs2) | Volym3) | Kurs2) | |
|---|---|---|---|---|
| Kv 1, 2010 | 7,6 | 1,39 | 1,9 | 1,21 |
| Kv 2, 2010 | 4,5 | 1,39 | 2,1 | 1,21 |
| Kv 3, 2010 | 4,4 | 1,39 | 1,1 | 1,21 |
| Kv 4, 2010 | 4,9 | 1,38 | 1,5 | 1,21 |
| Totalt | 21,4 | 1,39 | 6,6 | 1,21 |
| Balansdagskurs, | ||
|---|---|---|
| 31 december 2009 | 1,38 | 1,24 |
| Orealiserat resultat (MSEK) 4) | ||
| redovisat i säkringsreserven, | ||
| 31 december 2009 | 0,3 (–1,9) | –0,1 (–) |
1) Volymen är uttryckt i miljoner danska kronor.
2) Genomsnittlig terminskurs.
3) Volymen är uttryckt i miljoner norska kronor.
4) Verkligt värde redovisat i säkringsreserven inom eget kapital på kassaflödessäkringar då säkringsredovisning tillämpas. Posten avser endast orealiserade resultat på derivatinstrument som avser framtida valutaflöden. Några realiserade resultat finns inte i säkringsreserven.
Baserat på 2009 års intäkter och kostnader i utländska valutor medför en procentenhets förändring av den svenska kronan mot övriga valutor, exklusive valutasäkringar, en rörelseresultatpåverkan på årsbasis om cirka 1 MSEK (1).
Valutarisker återfinns även i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar, skulder och resultat till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering.
Bongs policy är att nettoinvesteringar i form av utlåning och eget kapital i utländsk konvertibel valuta skall kurssäkras till viss del. Säkringsnivå enligt policyn har under året följts. Kurssäkringar kan ske genom valutaterminer eller extern upplåning av motsvarande belopp. Under året har såväl valutaterminer som extern upplåning använts som säkringsinstrument. Säkringsreserven avseende
nettoinvesteringar i dotterföretag uppgick vid årsskiftet till 2,5 MSEK (–15,6). Omräkningsdifferensen redovisas i Not 30 Reserver.
| Valuta | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| EUR | 75,8 | 152,9 |
| GBP | 57,4 | 48,8 |
| Totalt | 133,2 | 201,7 |
Ränterisk är risken för att koncernens räntenetto försämras vid förändrade marknadsräntor. Bong är nettolåntagare vilket innebär att koncernen är utsatt för en risk för ett försämrat räntenetto vid stigande marknadsräntor.
Räntebärande skulder uppgick vid årsskiftet till 411 MSEK (709) och den genomsnittliga räntebindningen på dessa skulder var cirka 1,1 år (1,4) inklusive räntewappar och cirka 0,2 år (0,2) exklusive ränteswappar. Kortfrisitiga placeringar och likvida medel uppgick till 74 MSEK (99) och den genomsnittliga räntebindningen på dessa tillgångar är cirka 0 månader (0).
Bongs upplåning via kreditfaciliteter som bankerna tillhandahåller sker vanligtvis med löptider mellan en och tre månader. Räntebindningen styrs sedan med hjälp av ränteswappar.
Per balansdagen hade företaget ränteswappar med ett nominellt värde på 246 MSEK (262) och har värderats mot eget kapital. Swapparnas verkliga värde uppgick netto per balansdagen till MSEK –13 (–12) bestående av tillgångar om 0 MSEK (0) och skulder om MSEK –13 (–12). Den effektiva räntan för låneportföljen baserad på en genomsnittlig upplåning för året uppgick till 2,1 procent (7,5). Givet samma låneskuld, kortfristiga placeringar, likvida medel och samma räntebindningstider som vid årsskiftet skulle en förändring av marknadsräntan med 100 baspunkter (1 procentenhet) förändra koncernens räntenetto på årsbasis med cirka 2 MSEK (7).
Bong lämnar som en naturlig del av sin affärsverksamhet krediter till sina kunder. Totalt uppgår dessa till betydande belopp. Beroende på nationell praxis varierar kredittiderna från land till land men kan i vissa länder vara långa, cirka 90 dagar, varför utestående krediter till enskilda företag i vissa fall kan uppgå till väsentliga belopp. Skulle sådana företag hamna på obestånd eller få andra betalningssvårigheter kan Bong åsamkas väsentlig ekonomisk skada. För att minska riskerna för sådana händelser görs löpande kreditprövningar av koncernens kunder och kreditgränser fastställs. Kreditförsäkringar tecknas framförallt på kundfordringar i koncernens tyska och brittiska bolag.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Avskrivningar och nedskrivningar (Not 5) | 90 096 | 94 652 |
| Kostnader för ersättningar till anställda (Not 3) 543 282 | 525 697 | |
| Förändringar i lager av färdiga varor | ||
| och produkter i arbete | –23 384 | –31 124 |
| Råmaterial | 672 818 | 736 054 |
| Transportkostnader | 83 172 | 89 382 |
| Övriga kostnader | 489 151 | 463 456 |
| Summa kostnader för sålda varor, | ||
| försäljnings- och admnistrations | ||
| kostnader | 1 855 135 | 1 878 117 |
| 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal | varav | Antal | varav | |
| anställda | män | anställda | män | |
| Sverige | 282 | 170 | 303 | 182 |
| Norge | 100 | 61 | 102 | 64 |
| Danmark | 43 | 27 | 48 | 31 |
| Finland | 98 | 49 | 106 | 52 |
| Tyskland | 344 | 240 | 339 | 227 |
| Storbritannien | 120 | 85 | 126 | 80 |
| Nederländerna | 8 | 8 | – | – |
| Belgien | 90 | 50 | 92 | 56 |
| Ryssland | 81 | 48 | 73 | 39 |
| Estland | 52 | 20 | 48 | 26 |
| Litauen | – | – | 1 | 1 |
| Lettland | 2 | 1 | 2 | 1 |
| Totalt | 1 220 | 759 | 1 240 | 759 |
| 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| Totalt | varav män |
Totalt | varav män |
|
| Styrelseledamöter VD och andra ledande |
40 | 38 | 40 | 36 |
| befattningshavare | 40 | 38 | 42 | 39 |
| 2009 | 2008 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättn. |
Sociala kostn. |
Löner och ersättn. |
Sociala kostn. |
||
| Moderbolag varav pensions |
13 993 | 6 744 | 7 873 | 5 567 | |
| kostnader | – | 1 811 | – | 1 824 | |
| Dotterbolag varav pensions |
411 483 | 111 062 | 391 865 | 120 392 | |
| kostnader | – | 28 445 | – | 31 355 | |
| Koncernen | 425 476 | 117 806 | 399 738 | 125 959 | |
| varav pensions | |||||
| kostnader | – | 30 256 | – | 33 179 |
Följande förslag till riktlinjer beträffande ersättningar och andra anställningsvillkor för koncernledningen godkändes på årsstämman 2009. Med led ande befattningshavare avses här befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken f n utgörs av bolagets verkställande direktör, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Skandinavien och ProPac, affärsenhetschef Tyskland och affärsenhetschef Storbritannien.
Ersättningen till de ledande befattningshavarna skall utgöras av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersätt ningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig för att säkerställa att Bong Ljungdahl-koncernen skall kunna attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare.
Den rörliga delen av lönen skall ha ett förutbestämt tak, varvid grundprincipen är den att den rörliga lönedelen kan uppgå till maxi malt 70 procent av fast årslön. Den rörliga delen kan delas upp i två eller tre av följande delmål: 1) koncernens EBT; 2) koncernens kassaflöde 3) resultat i affärsenhet och 4) individuella/kvalitativa mål. Grundprincipen är att rörlig lön betalas ut enligt överenskommen viktning mellan delmålen om delmålet uppnåtts. Den rörliga delen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Målen för de ledande befattningshavarna fastställs av styrelsen.
Pensionsförmåner skall vara antingen förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav. Rörlig ersättning skall inte vara pensionsgrundande. Koncernledningen har rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. I tillägg till ITP-planen har delar av koncernledningen rätt till en utökad tjänstepensionspremie på 30 procent av den fasta lönen.
Koncernledningens anställningsavtal inkluderar ersättnings- och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid om 3–24 månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid om 6–24 månader. Vid uppsägning från bolaget skall uppsägningstiden och den tid under vilken avgångsvederlag utgår sammantaget ej överstiga 24 månader.
Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds i styrelsens ersättningskommitté samt beslutas av styrelsen baserat på ersättningskommitténs förslag.
Dessa riktlinjer skall omfatta de personer som under den tid rikt linjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna skall gälla för anställningsavtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för eventuella ändringar i befintliga avtal. Styrelsen ska äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
| 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| Styrelse | Övriga | Styrelse | Övriga | |
| Moderbolaget | och VD | anställda | VD | anställda |
| Sverige | 4 966 | 9 027 | 3 960 | 3 913 |
| varav tantiem o d | 1 394 | 2 100 | 382 | 469 |
| Dotterbolag | ||||
| Sverige | 3 391 | 95 157 | 2 310 | 99 226 |
| varav tantiem o d | 952 | 3 172 | 97 | 2 101 |
| Dotterbolag utomlands | ||||
| Tyskland | 7 061 | 129 383 | 2 322 | 110 728 |
| varav tantiem o d Belgien |
1 901 | 27 010 | 1 619 | 25 618 |
| varav tantiem o d | ||||
| Finland | 1 401 | 35 208 | 1 397 | 38 827 |
| varav tantiem o d | ||||
| Storbritannien | 1 551 | 36 835 | 1 450 | 36 305 |
| varav tantiem o d | ||||
| Danmark | 1 601 | 15 727 | 1 396 | 15 488 |
| varav tantiem o d | 356 | 798 | ||
| Norge | 1 267 | 40 404 | 1 091 | 40 614 |
| varav tantiem o d | ||||
| Ryssland | 487 | 5 835 | 894 | 6 389 |
| varav tantiem o d | ||||
| Estland | 912 | 5 050 | 815 | 4 284 |
| varav tantiem o d | ||||
| Lettland | 692 | 271 | 576 | 370 |
| varav tantiem o d | ||||
| Litauen | 146 | |||
| varav tantiem o d | ||||
| Polen | 339 | |||
| varav tantiem o d Irland |
||||
| varav tantiem o d | ||||
| Totalt | 25 230 | 400 156 | 17 830 | 381 908 |
| varav tantiem o d 2 346 | 5 272 | 479 | 2 570 |
Styrelsens ordförande har erhållit 300 TSEK i arvode för 2009 (300). Beloppet utgör del av det totala styrelsearvode som fastställts av årsstämman. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej.
Arvode till övriga styrelseledamöter har för år 2009 utgått med sammanlagt 600 TSEK (677). Vardera ledamot har erhållit 150 TSEK. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Styrelsearvode till verkställande direktören har ej utgått, ej heller till arbetstagarrepresentanterna.
För år 2009 har utgått en fast lön om 2 550 TSEK (2 601) samt bil förmån till ett värde av 111 TSEK (118). Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål, ska rörlig ersättning utgå med maximalt 70 procent av den fasta lönen. För 2009 har en rörlig ersättning på 1 394 TSEK (382) utgått. Pensionsåldern är 65 år. Pensionspremie ska utgå med 30 procent av den fasta lönen. Under 2009 har pensionspremie utgått med 44 TSEK (666). Vid uppsägning från bolagets sida föreligger rätt till lön och löneförmåner under 24 månader. Vid uppsägning från verkställande direktören gäller en uppsägningstid av 6 månader.
Till övriga befattningshavare i ledningsgruppen, omfattande fyra pers oner, har under 2009, utgått en sammanlagd fast lön om 7 696 TSEK (7 121) jämte bilförmån till ett värde av 518 TSEK (388). Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål, rörlig ersättning utgå med maximalt 70 procent av den fasta lönen. För 2009 har en rörlig ersättning på 3 393 TSEK utgått (1 057). Pensions förmåner utgår för de svenska befattningshavarna med villkor som motsvarar allmän pensionsplan. För de utländska befattningshavarna utgår pensionsförmåner enligt individuella avtal som ger företaget en kostnad som maximalt uppgår till 10 procent av årslönen. Under 2009 har pensionspremie utgått med 1 015 TSEK (1 023).
Vid uppsägning från bolagets sida utgår oförändrad lön under 6–24 månader. Vid uppsägning från den anställdes sida föreligger en uppsägningstid om 3–24 månader.
I enlighet med bolagsstämmans beslut 2005 har optionsrätter sålts till personal i koncernledningen. Optionerna berättigar till nyteckning av sammanlagt 300 000 aktier varav 295 000 optionsrätter förvärvats av ledande befattningshavare. Under året har 102 000 (96 000) optioner för fallit. Kvarvarande utestående optioner uppgår till 102 000. Värdet på optionerna har fastställts med hjälp av Black-Scholes värderingsmodell.
Inom styrelsen finns en ersättningskommitté i vilken ingår styrelsens ordförande jämte ytterligare en styrelseledamot. Kommittén handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare i koncernen.
Ersättning till PricewaterhouseCoopers för utförd revision och andra uppdrag utgjordes av följande belopp:
| 2008 | |
|---|---|
| 2 375 | |
| 1 313 | |
| 3 648 | 3 688 |
| 2009 2 623 1 025 |
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Fördelade per anläggningstillgång | ||
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 1 116 | 745 |
| Byggnader och markanläggningar | 9 608 | 8 683 |
| Maskiner och tekniska anläggningar | 68 044 | 74 743 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 11 328 | 10 481 |
| Totalt | 90 096 | 94 652 |
| Fördelade per funktion | ||
| Kostnad för sålda varor | 80 115 | 83 312 |
| Försäljningskostnader | 1 474 | 1 528 |
| Administrationskostnader | 8 507 | 9 812 |
| Totalt | 90 096 | 94 652 |
I beloppet för Övriga rörelseintäkter ingår realisationsvinst vid för säljning av anläggningstillgångar med 13 794 TSEK (13 653).
Nominellt värde av framtida leasingavgifter fördelar sig på balansdagen enligt följande:
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Förfaller till betalning inom ett år | 41 685 | 48 289 |
| Förfaller till betalning senare | ||
| än ett år men inom fem år | 127 675 | 131 484 |
| Förfaller till betalning senare än fem år | 67 256 | 42 126 |
| Totalt | 236 616 | 221 899 |
| Leasingavgifter avseende operationella | ||
| leasingavtal harerlagts med följande belopp: | 42 653 | 49 471 |
Koncernens viktigaste operationella leasingavtal avser hyra av lokaler. Koncernen har operationella leasingavtal avseende maskiner, bilar och kontorsmaskiner i mindre omfattning. Det finns inga restriktioner i de ingångna leasingavtalen.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 3 049 | 5 071 |
| Valutakursdifferenser på finansiella fordringar | 10 553 | –185 |
| Totalt | 13 602 | 4 886 |
| 2008 | |
|---|---|
| –6 510 | |
| –52 035 | |
| 1 336 | |
| –1 847 | |
| –48 423 | –59 056 |
| 2009 –3 076 –29 754 –13 368 –2 225 |
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Aktuell skatt | –12 272 | –8 741 |
| Uppskjuten skatt | 6 059 | –911 |
| Totalt | –6 213 | –9 652 |
Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle framkommit vid tillämpning av skattesatserna gällande för resultaten i de konsoliderade företagen enligt tabellen på nästa sida.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | 30 464 | 20 140 |
| Inkomstskatt beräknad enligt nationella skattesatser för |
||
| respektive land | –8 835 | –5 840 |
| Skatt avseende: | ||
| – justering av tidigare års skatt | 3 173 | –3 738 |
| – ej skattepliktiga intäkter | 3 753 | 2 769 |
| – övriga ej avdragsgilla kostnader | –4 304 | –2 701 |
| –Effekt av ändrade skattesatser | – | –150 |
| –Balansering av redovisning av tidigare | ||
| ej redovisade förlustavdrag | – | 8 |
| Skatt enligt resultaträkningen | –6 213 | –9 652 |
Skriftväxling med skatte myndig heten avseende utnyttjande av förlustavdrag i Danmark, för inkomståren 2005 och 2006, har avslutats och skatt om 3,3 MSEK motsvarande yrkat avdrag om 11,7 MSEK har inbetalats.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | 2 174 | 1 561 |
| Övriga rörelskostnader | –4 004 | –5 202 |
| Ränteintäkter och liknande | ||
| resultatposter, Not 8 | 10 553 | –185 |
| Räntekostnader och liknande | ||
| resultatposter, Not 9 | –13 368 | 1 336 |
| Totalt | –4 645 | –2 490 |
Vid beräkning av resultat per aktie före utspädning divideras resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till | ||
| moderbolagets aktieägare | 21 618 | 10 448 |
| Vägt genomsnittligt antal | ||
| utestående stamaktier (tusental) | 13 128 | 13 128 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 1,65 | 0,80 |
Vid beräkning av resultat per aktie efter utspäd ning antas samtliga utestående optioner ha blivit utnyttjade för teckning av aktier.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare |
21 618 | 10 448 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående | ||
| stamaktier (tusental) | 13 128 | 13 128 |
| – aktieoptioner (tusental) | 102 | 204 |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier för | ||
| beräkning av resultat per aktie efter | ||
| utspädning (tusental) | 13 230 | 13 332 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 1,63 | 0,78 |
,
| 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 426 016 | 353 136 |
| Inköp/förvärv | – | 41 593 |
| Omklassificering | –1 485 | – |
| Valutakursdifferenser | –16 628 | 31 287 |
| Utgående anskaffningsvärden | 407 903 | 426 016 |
Goodwill avseende förvärv av 20 procent av Lober Druck und Kuvert GmbH den 31 december 2008 har fastställts under 2009 och delvis omfördelats till maskiner och kundrelationer.
Vid prövning av nedskrivningsbehov ses koncernen som en kassagenererande enhet (KGE) i linje med att hela koncernens verksamhet betraktas som ett segment.
Återvinningsbart belopp för KGE fastställs baserat på beräkning av nyttjandevärde. Denna beräkning utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserat på finansiell budget som godkänts av ledningen och som täcker en femårsperiod. Kassaflödet bortom femårsperioden extrapoleras och utgår från att kuvertmarknaden i Europa som helhet inte kommer växa från dagens nivå. Kassaflödena baseras på tidigare års utfall och ledningens förväntningar på marknadsutvecklingen. Ledningen har fastställt de budgeterade kassaflödena baserat på tidigare års resultat, beslutade och genomförda effektiviseringsåtgärder och förväntningar på marknadsutvecklingen.
Vid beräkning av nyttjandevärde har antagits en diskonteringsränta om 10,1 procent efter skatt (cirka 14 procent före skatt) och en tillväxttakt om 1,5–2 procent utöver för väntad inflationstakt. Den diskonteringsränta som använts anges efter skatt och åter speglar de marknadsräntor, risker och skattesatser som gäller för de olika enheterna. Den genomsnittliga tillväxttakt som använts är baserad på de prognoser som finns för branschen. Den positiva tillväxten förväntas i första hand komma i förpackningsområdet och Östeuropa. För att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden har en tillväxttakt på 1-1,5% använts.
Nedskrivningstestet visar att någon nedskrivning av goodwillvärden ej erfordras.
| 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 19 577 | 17 558 |
| Inköp/förvärv | 573 | 204 |
| Försäljning/utrangering | –97 | –145 |
| Omklassificeringar | 6 455 | 15 |
| Valutakursdifferenser | –1 162 | 1 945 |
| Utgående anskaffningsvärden | 25 346 | 19 577 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –16 891 | –14 307 |
| Försäljningar/utrangeringar | 75 | 135 |
| Valutakursdifferenser | 909 | –1 974 |
| Årets avskrivningar | –1 116 | –745 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –17 023 | –16 891 |
Utgående planenligt restvärde 8 323 2 686
Övriga immateriella anläggningstillgångar omfattar i huvudsak förvärvade kundrelationer samt dator programvaror jämte licensavgifter. Årets avskrivningar om 1 116 TSEK (745) har i koncernresultaträkningen redovisats bland administrationskostnaderna.
| 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 338 279 | 294 707 |
| Inköp/förvärv | 8 502 | 1 152 |
| Försäljning/utrangering | –35 572 | –336 |
| Omklassificeringar | 19 331 | 106 |
| Valutakursdifferenser | –23 813 | 42 650 |
| Utgående anskaffningsvärden | 306 727 | 338 279 |
| /nedskrivningar | –106 889 | –83 875 |
|---|---|---|
| Försäljningar/utrangeringar | 25 110 | 136 |
| Valutakursdifferenser | 12 665 | –14 468 |
| Årets avskrivningar | –9 608 | –8 683 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –78 722 | –106 889 |
| Utgående planenligt restvärde | 228 005 | 231 390 |
| Varav mark | 38 271 | 43 690 |
| 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 1 270 520 | 1 207 947 |
| Inköp/förvärv | 20 849 | 22 782 |
| Försäljning/utrangering | –44 081 | –35 076 |
| Omklassificeringar | 12 396 | 13 070 |
| Valutakursdifferenser | –25 409 | 61 797 |
| Utgående anskaffningsvärden | 1 234 275 | 1 270 520 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –925 252 | –834 445 |
| Försäljningar/utrangeringar | 38 909 | 30 699 |
| Valutakursdifferenser | 15 852 | –34 118 |
| Omklassificeringar | –13 963 | –12 420 |
| Årets avskrivningar | –68 044 | –74 968 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –952 498 | –925 252 |
| 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 240 157 | 230 490 |
| Inköp/förvärv | 4 709 | 6 661 |
| Försäljning/utrangering | –1 366 | –12 167 |
| Omklassificeringar | 17 714 | 349 |
| Valutakursdifferenser | –6 571 | 14 824 |
| Utgående anskaffningsvärden | 254 643 | 240 157 |
Utgående planenligt restvärde 281 777 345 268
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –208 833 | –197 008 |
|---|---|---|
| Försäljningar/utrangeringar | 963 | 11 585 |
| Valutakursdifferenser | 5 349 | –12 827 |
| Omklassificeringar | –8 493 | –102 |
| Årets avskrivningar | –11 328 | –10 481 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –222 342 | –208 833 |
| Utgående planenligt restvärde | 32 301 | 31 324 |
| 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 0 | 55 420 |
| Förvärv | 3 716 | – |
| Lösta kontrakt | – | –63 681 |
| Valutakursdifferenser | –126 | 8 261 |
| Utgående anskaffningsvärden | 3 590 | 0 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | 0 | –20 690 |
| Lösta kontrakt | – | 57 810 |
| Valutakursdifferenser | 10 | – 15 471 |
| Årets avskrivningar | –287 | –21 649 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –277 | 0 |
| Utgående planenligt restvärde | 3 313 | 0 |
| Nominella | värden Nuvärden | |
|---|---|---|
| Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter: |
2009-12-31 2009-12-31 | |
| Inom ett år | 1 682 | 1 615 |
| Senare än ett men inom fem år | 1 672 | 1 538 |
| Senare än fem år | 0 | 0 |
| Totalt | 3 354 | 3 153 |
| Nominella | värden Nuvärden | |
|---|---|---|
| Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter: |
2008-12-31 2008-12-31 | |
| Inom ett år | – | – |
| Senare än ett men inom fem år | – | – |
| Senare än fem år | – | – |
| Totalt | – | – |
| 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 34 801 | 3 361 |
| Under året nedlagda kostnader/förvärv | 9 472 | 32 314 |
| Omklassificeringar | –32 430 | –1 006 |
| Valutakursdifferenser | –3 536 | 132 |
| Utgående balans | 8 307 | 34 801 |
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 6 290 | 36 343 |
| Förvärv | 3 187 | – |
| Resultatandel | 151 | 4 841 |
| Omklassificering till dotterbolag | – | –39 780 |
| Lämnade aktieägartillskott | 2 000 | – |
| Valutakursdifferenser | 848 | 4 886 |
| Utgående balans | 12 476 | 6 290 |
I posten andelar i intresseföretag ingår goodwill med 6 626 TSEK (4 066).
| Bolag | Organisationsnummer | Säte | Insatskapital | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Nova Envelopes Ltd | 2889578 | Leighton Buzzard, Storbritannien | GBP 50 | 7 059 |
| DM Qvert AB | 556261-9980 | Lerum, Sverige | TSEK 200 | 2 945 |
| Packaging First Ltd | 3838039 | Blackmore, Storbritannien | GBP 50 | 2 472 |
| Totalt | 12 476 |
| Tillgångar | Skulder | Intäkter | Vinst | Skatt | Ägarandel, % | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nova Envelopes Ltd | 4 987 | 2 043 | 11 325 | 48 | – | 50 |
| DM Qvert AB | 7 153 | 4 921 | 6 890 | –134 | – | 50 |
| Packaging First Ltd | 2 375 | 2 717 | 14 027 | 419 | –182 | 45 |
| Bolag | Organisationsnummer | Säte | Insatskapital | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Bong Fastigheter KB | 969655-5763 | Stockholm, Sverige | TSEK 1 000 | 1 000 |
| Bong Cali Swiat Kopert | 286281 | Poznan, Polen | TEUR 37 | 381 |
| Totalt | 1 381 |
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. De kvittade beloppen är som följer:
| Uppskjutna skattefordringar | 2009-12-31 2008-12-31 | |
|---|---|---|
| – som skall utnyttjas efter mer än 12 månader 64 566 | 69 000 | |
| – som skall utnyttjas inom 12 månader | 798 | 2 023 |
| 65 364 | 71 023 |
| – som skall utnyttjas efter mer än 12 månader –18 376 | –13 748 | |
|---|---|---|
| – som skall utnyttjas inom 12 månader | –1 000 | –1 000 |
| –19 376 | –14 748 | |
| Netto skattefordran | 45 988 | 56 275 |
| –7 661 | 12 406 |
|---|---|
| –911 | |
| –3 086 | –1 464 |
| –5 599 | 7 464 |
| 56 275 | 38 780 |
| 6 059 |
Uppskjuten skatt per temporär skillnad uppgår till:
| Uppskjuten skattefordran | ||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Förlustavdrag | 105 817 | 102 610 |
|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | –1 713 | 47 |
| Materiella anläggningstillgångar | –35 643 | –34 181 |
| Pensioner | – | 4 259 |
| Övriga temporära skillnader | –3 097 | –1 712 |
| Totalt | 65 364 | 71 023 |
| Totalt | 19 376 | 14 748 |
|---|---|---|
| Övriga temporära skillnader | 10 053 | 4 042 |
| Pensioner | –1 856 | –1 352 |
| Materiella anläggningstillgångar | 17 617 | 29 458 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 3 623 | 3 051 |
| Förlustavdrag | –10 061 | –20 451 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster.
Koncernens förlustavdrag avser framförallt verksamheten i Tyskland. Under senare år har ett antal åtgärder vidtagits för att sänka kostnaderna och efferktivisera verksamheten vilket resulterat i att verksamheten visar vinster. Möjligheterna att utnyttja kvarvarande förlustavdrag bedöms som goda.
| 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående balans | 20 251 | 14 752 |
| Förändring under året | –3 863 | 5 499 |
| Utgående balans | 16 388 | 20 251 |
Verkligt värde överensstämmer med bokfört värde.
Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda varor och uppgick till 1 510 583 TSEK (1 549 796). Av varulagervärdet har 66 TSEK värderats till nettoförsäljningsvärde (655). Varulagret har under året skrivits ned med 1 967 TSEK (1 128).
| 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|
| Kundfordringar | 248 699 | 277 932 |
| Minus: reservering för | ||
| värdeminskning i fordringar | –5 298 | –7 996 |
| Kundfordringar – netto | 243 401 | 269 936 |
Verkligt värde överensstämmer med bokfört värde.
| koncernens kundfordringar är följande: 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|
| SEK | 38 696 | 38 863 |
| GBP | 48 911 | 59 537 |
| EUR | 153 609 | 152 715 |
| Andra valutor | 7 483 | 26 817 |
| Summa | 248 699 | 277 932 |
| kundfordringar är som följer: | 2009-12-31 2008-12-31 | |
|---|---|---|
| Per 1 januari | 7 996 | 12 762 |
| Reservering för osäkra fordringar | 1 196 | 1 039 |
| Fordringar som har skrivits bort under året som ej indrivningsbara (–) |
–2 217 | –5 349 |
| Återförda outnyttjade belopp | –1 677 | –456 |
| Per 31 december | 5 298 | 7 996 |
Kreditkvaliteten för kundfordringar som varken har förfallit till betalning eller är i behov av nedskrivning kan bedömas genom hänvisning till extern kreditrating (om sådan finns tillgänglig) eller till motpartens betalningshistorik:
| Motparter med extern kreditrating | 2009-12-31 2008-12-31 | |
|---|---|---|
| AAA | 21 199 | 27 324 |
| AA | 3 784 | 4 988 |
| A | 551 | 586 |
| B | 183 | 523 |
| BB | – | – |
| BBB | 1 177 | 163 |
| Grupp 1 nya kunder | 3 802 | 1 742 |
|---|---|---|
| Grupp 2 befintliga kunder utan | ||
| tidigare betalningsförsummelser | 210 159 | 224 707 |
| Grupp 3 befintliga kunder med vissa | ||
| tidigare uteblivna betalningar där alla | ||
| uteblivna betalningar har återvunnits fullt ut | 2 546 | 9 903 |
| Summa kundfordringar | 243 401 | 269 936 |
Per 31 december 2009 var kundfordringar uppgående till 7 673 TSEK (13 216) förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. De förfallna fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter.
| kundfordringar framgår nedan: | 2009-12-31 2008-12-31 | |
|---|---|---|
| Mindre än 3 månader | 5 319 | 8 704 |
| 3 till 6 månader | 280 | 2 319 |
| Mer än 6 månader | 2 074 | 2 193 |
| Summa | 7 673 | 13 216 |
| 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|
| Långfristiga | ||
| Banklån | 458 446 | 590 966 |
| 458 446 | 590 966 | |
| Kortfristiga | ||
| Checkräkningskrediter | 27 577 | 66 994 |
| Banklån | 50 841 | 51 343 |
| 78 418 | 118 337 | |
| Summa upplåning | 536 864 | 709 303 |
| 458 446 | 590 966 | |
|---|---|---|
| Mer än 5 år | 317 984 | 486 980 |
| Mellan 2 och 5 år | 60 000 | 2 730 |
| Mellan 1 och 2 år | 80 462 | 101 256 |
| Effektiv ränta på balansdagen var som följer: | |
|---|---|
| Checkräkningskredit | 1,66 % |
| Annan upplåning | 3,32 % |
| Övriga långfristiga skulder | 0,00 % |
Räntenivån är beroende av gällande marknadsränta, lånevaluta, ränte bindningstid och finansiella nyckeltal avtalade med koncernens huvudbanker. De gällande nyckeltalen relaterar huvudsakligen till koncernens nettoskuld/EBITDA.
| valuta, är som följer: | 2009-12-31 2008-12-31 | |
|---|---|---|
| SEK | 109 899 | 185 406 |
| EUR | 359 223 | 418 784 |
| GBP | 67 742 | 104 839 |
| Andra valutor | – | 274 |
| 536 864 | 709 303 | |
| Koncernen har följande ej | ||
| utnyttjade kreditfaciliteter: | 2009-12-31 2008-12-31 | |
| Rörlig ränta: | ||
| – löper ut inom ett år | – | – |
– löper ut efter mer än ett år 307 556 378 107
Fast ränta: – löper ut inom ett år
Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal länder. De mest omfattande planerna finns i Sverige, Tyskland, Norge och Belgien och de täcker där i princip samtliga tjänstemän samt viss övrig personal. Pensionsplanerna tillhandahåller förmåner baserade på den genomsnittliga ersättningen och anställningstiden de anställda har vid eller nära pensioneringen.
| Nettoskuld i balansräkningen | 126 080 | 134 472 |
|---|---|---|
| Löneskatt och liknade skatter | –334 | –154 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | 126 414 | 134 626 |
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 80 271 | 73 902 |
|---|---|---|
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | –49 568 | –45 651 |
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | 127 376 | 130 464 |
| Oredovisade aktuariella vinster (+), | ||
| och förluster (–) | –31 999 | –24 243 |
| Nettoskuld, förmånsbestämda | ||
| pensionsplaner | 126 080 | 134 472 |
| resultaträkning är följande: | ||
|---|---|---|
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år |
4 752 | 3 998 |
| Räntekostnad | 9 304 | 8 605 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar –2 779 | –2 095 | |
| Förluster (+) eller vinster (–) på | ||
| reduceringar och regleringar | 1 308 | 890 |
| Summa kostnader för | ||
| förmånsbestämda planer | 12 585 | 11 398 |
koncernens resultaträkning är följande:
| Summa kostnader för förmånsbestämda planer 12 585 | 11 585 | |
|---|---|---|
| Summa kostnader för avgiftsbestämda planer | 16 474 | 18 064 |
| Kostnader för särskild löneskatt och | ||
| avkastningsskatt | 2 940 | 3 717 |
| Summa pensionskostnad | 31 999 | 33 179 |
| resultaträkning på följande poster: | 2009-12-31 2008-12-31 | |
|---|---|---|
| Kostnad för sålda varor | 17 202 | 18 694 |
| Försäljningskostnader | 3 645 | 3 854 |
| Administrationskostnader | 4 627 | 4 121 |
| Finansiella kostnader | 6 525 | 6 510 |
| Summa pensionskostnad | 31 999 | 33 179 |
| som redovisas i koncernens balansräkning: | ||
|---|---|---|
| Nettoskuld vid årets början | 134 472 | 126 761 |
| Nettokostnader redovisad i resultaträkningen | 12 585 | 11 398 |
| Utbetalningar av förmåner | –9 521 | –8 539 |
| Tillskjutna medel från arbetsgivaren till | ||
| fonderade planer | –2 203 | –2 923 |
| Valutakursdifferenser på utländska planer | –9 253 | 7 775 |
| Nettoskuld vid årets slut | 126 080 | 134 472 |
| (uttryckta som vägda genomsnitt) | ||
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 4,7 % | 5,0 % |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 4,9 % | 5,3 % |
| Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar | 3,4 % | 3,5 % |
| Framtida årliga löneökningar | 2,5 % | 2,9 % |
| Framtida årliga pensionsökningar | 2,5 % | 2,6 % |
| Personalomsättning | 3,5 % | 3,5 % |
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2009 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.
Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 889 TSEK (889) Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2009 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 141 procent (112). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
Övriga avsättningar på 0 TSEK (7 118) utgjorde huvudsakligen skillnad mellan marknadsmässig hyra och avtalad hyra i bolag i Tyskland.
| 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|
| Lönerelaterade upplupna kostnader | 72 379 | 67 651 |
| Övriga upplupna kostnader | 60 002 | 78 212 |
| Totalt | 132 381 | 145 863 |
| Avseende pensionsförpliktelser | 2009-12-31 2008-12-31 | |
|---|---|---|
| Företagsinteckningar | – | 20 000 |
| Avseende skulder till kreditinstitut | ||
| Aktier i dotterbolag | 402 567 | 402 567 |
| Företagsinteckningar | 112 927 | 218 138 |
| Fastighetsinteckningar | 10 177 | 10 832 |
| Omsättningstillgångar | – | – |
| Totalt | 525 671 | 651 537 |
| NOT 29 – ANSVARSFÖRBINDELSER | ||
| 2009-12-31 2008-12-31 | ||
| Ansvarighet FPG | 1 003 | 1 229 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 1 229 | 1 162 |
Totalt 2 232 2 391
Antalet aktier uppgick vid utgången av 2009 till 13 128 227 (2008: 13 128 227) med ett kvotvärde av 10 kronor per aktie (2008: 10 kronor per aktie). Alla emitterade aktier är till fullo betalda.
Bong Ljungdahl AB har i juni 2005 sålt teckningsoptioner till personal i koncernledningen. Optionerna berättigar till nyteckning av sammanlagt 300 000 aktier varav optioner som berättigat till teckning av 250 000 aktier har förvärvats av ledningspersonal. Under 2007 förvärvades 45 000 optioner av nytillkomna ledande befattningshavare. Verkligt värde för de förvärvade optionerna har med hjälp av Black-Scholes värderingsmodell fastställts till 2,32 kronor per option. En sammanlagd summa om 104 TSEK har inbetalats och tillförts eget kapital. Teckning av aktier med stöd av optionsrätterna skall äga rum 1 juli 2008–30 juni 2010 (serie C).
Under året har 102 000 optioner (serie B) förfallit.
Serie C omfattar 102 000 optionsrätter och teckningskursen har fastställts till 73 kronor.
| Säkrings- | Omräknings- | Omvärdering | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| reserv | reserv | av tillgångar | reserver | |
| Ingående balans 1 januari 2008 | 0 | 20 508 | – | 20 508 |
| Omvärderingsreserv vid förvärv av aktier i dotterbolag | 1 935 | 1 935 | ||
| Kassaflödessäkringar | –13 693 | –13 693 | ||
| Säkring av nettoinvestering | –15 600 | –15 600 | ||
| Valutakursdifferens | 68 373 | 68 373 | ||
| Skatteeffekt | 3 834 | 14 341 | 18 175 | |
| Utgående balans 31 december 2008 | –9 859 | 87 622 | 1 935 | 79 698 |
| Ingående balans 1 januari 2009 | –9 859 | 87 622 | 1 935 | 79 698 |
| Omvärderingsreserv vid förvärv av aktier i dotterbolag | 3 426 | 3 426 | ||
| Kassaflödessäkringar | –2 328 | –2 328 | ||
| Säkring av nettoinvesteringar | 13 122 | 13 122 | ||
| Valutakursdifferens | –46 887 | –46 887 | ||
| Skatteeffekt | 612 | –8 273 | –7 661 | |
| Utgående balans 31 december 2009 | –11 575 | 45 584 | 5 361 | 39 370 |
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Vinster vid avyttring av | ||
| materiella anläggningstillgångar | –5 989 | –4 303 |
| Förändring avsättningar | –12 149 | –5 407 |
| Valutakursdifferenser och övrigt | –14 968 | 1 468 |
| Totalt | –33 106 | –8 242 |
| Företag/verksamhet Lober Druck und Kuvert GmbH, Tyskland | |
|---|---|
| Transaktionstyp | Aktieförvärv |
| Ägarandel | 70 % |
| Konsolideringsmetod | Förvärvsmetoden |
| Transaktionstidpunkt | 081231 |
Bolaget förvärvades 2008 och redovisades enligt preliminär förvärvskalkyl i 2008 års årsredovisning. Under 2009 har slutlig förvärvskalkyl upprättats. Den goodwill som redovisas nedan avser förvärvet av de 20 procent av bolaget som gjordes 2008-12-31.
Köpeskillingen består av följande komponenter:
| Sammanlagd köpeskilling | 9 828 |
|---|---|
| Verkligt värde av förvärvad andel av tillgångar | –2 515 |
| Goodwill | 7 313 |
| De tillgångar och skulder som ingick i förvärvet är följande: |
Verkligt värde |
Förvärvat bokfört värde |
|---|---|---|
| Immatriella anläggningstillgångar | 6 552 | 0 |
| Materiella anläggningstillgångar | 10 013 | 5 973 |
| Varulager | 5 951 | 5 951 |
| Övriga omsättningstillgångar | 16 346 | 16 346 |
| Uppskjuten skatteskuld | –3 287 | 0 |
| Kortfristiga skulder | –23 008 | –23 008 |
| Förvärvade nettotillgångar | 12 567 | 5 262 |
| Avgår tidigare ägd andel | –6 283 | |
| Minoritetsintresse | –3 769 | |
| Verkligt värde förvärvad | ||
| andel av tillgångar | 2 515 |
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende av ett antal faktorer som fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antagande. I de antaganden som används vid fastställandet av nettokostnad (intäkt) för pensioner ingår den långsiktiga avkastningen på de
aktuella förvaltningstillgångarna och diskonteringsräntan. Varje förändring av dess antaganden kommer att inverka på pensionsförpliktelsens redovisade värde.
Antagandet om förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna fastställs på ett enhetligt sätt och beaktar historisk långfristig av kast ning, tillgångarnas fördelning och bedömningar av framtida långfristig avkastning.
Koncernen fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta är den ränta som används för att fastställa nuvärdet på bedömda framtida utbetalningar som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fastställandet av lämplig diskonteringsränta beaktar koncernen räntorna på förstklassiga företagsobligationer, alternativt statsobligationer, som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas, och som har löptider som motsvarar bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen. Andra viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelser baseras delvis på rådande marknadsvillkor. Ytterligare information lämnas i Not 28.
Om den faktiska förväntade avkastningen på förvaltningstillgångarna skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på pensionsförpliktelserna vara 0,2 MSEK högre respektive 0,2 MSEK lägre. Om den använda diskonteringsräntan skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på pensionsförpliktelserna vara uppskattningsvis 12,4 MSEK högre respektive 10,0 MSEK lägre.
Den del av de aktuariella vinsterna eller förlusterna som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över de anställdas genomsnittliga återstående tjänstetid. En justering av diskonteringsräntan med 10 procent skulle således innebära att 5,9 MSEK av ökningen respektive 0,1 MSEK av minskningen av pensionsförpliktelserna resultatförs successivt fr o m 2009.
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov före ligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs bland redovisningsprinciperna ovan.
Återvinningsvärdet har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras. Ledningen har fastställt den budgeterade rörelsemarginalen baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på framtida marknadsutveckling. För att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden har en tillväxttakt om 1–1,5 procent använts. Denna tillväxttakt bedöms vara en konservativ skattning. Vidare har en genomsnittlig diskonteringsränta efter skatt motsvarande cirka 10 procent använts, vilket framgår av Not 16.
Känslighetsanalys har gjorts för koncernen som en kassagenererande enhet. Resultatet av analysen redovisas sammantaget nedan.
• Om den uppskattade tillväxten efter budgetperioden hade varit hälften av den antagna än ledningens bedömning, skulle det samlade återvinningsvärdet minskas med 9 procent.
Dessa beräkningar är hypotetiska och skall inte ses som en indikation på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras. Känslighetsanalysen bör därför tolkas med försiktighet.
Moderbolagets upplåning i EUR och GBP är identifierad som säkring av nettoinvestering i dotterföretagen i Tyskland, Irland, Belgien och England. Upplåningens verkliga värde per 31 december 2009 var 403 154 TSEK (470 459). Kursdifferensen uppgående till –13 122 TSEK (–15 600) på omräkningen av upplåningen till SEK på balansdagen redovisas i Reserver i eget kapital.
På årsstämman den 18 maj 2010 kommer en utdelning avseende 2009 på 1 kr per aktie, totalt 13 128 TSEK, att föreslås. På årstämman den 14 maj 2009 beslutades en utdelning avseende 2008 på 1 kr per aktie, totalt 13 128 TSEK.
Bong Ljungdahl AB är ett publikt aktiebolag och har sitt säte i Kristianstad, Sverige. Adressen till företagets huvudkontor är Uddevägen 3, Box 516, 291 25 Kristianstad. Bong Ljungdahl AB är noterat på NASDAQ OMX Stockholm, (Small Cap).
Koncernen hade följande transaktioner med Nova Envelopes Ltd:
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Försäljning under året | 7 243 | 7 974 |
| Inköp under året | 1 630 | 4 060 |
| Kortfristiga fordringar på balansdagen | 931 | 1 378 |
Inga transaktioner att redovisa med Packaging First respektive DM Qvert.
Koncernen har tillämpat följande nya och ändrade IFRS från 1 januari 2009:
IFRS 7 (ändring) "Finansiella instrument – Upplysningar" – gäller från 1 januari 2009. Ändringen kräver utökade upplysningar om värdering till verkligt värde och likviditetsrisk. I synnerhet kräver ändringen upplysning om värdering till verkligt värde per nivå i en värderingshierarki. Eftersom denna ändring endast medför ytterligare upplysningar, har den ingen påverkan på resultat per aktie.
IAS 1 (omarbetad), "Utformning av finansiella rapporter" (gäller från 1 januari 2009). Den omarbetade standarden förbjuder presentation av intäkts- och kostnadsposter (d v s förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare) i rapporten över förändringar i eget kapital utan kräver att "förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare" redovisas skilt från förändringar i eget kapital som avser transaktioner med aktieägare i en rapport över totalresultat. Koncernen presenterar därför alla ägarrelaterade förändringar i eget kapital i rapporten Förändringar i eget kapital för koncernen medan alla förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare redovisas i Rapport över totalresultat för koncernen. Jämförande information har räknats om, så att den överensstämmer med den omarbetade standarden. Eftersom denna ändring av redovisningsprincip endast påverkar presentationen, har den ingen inverkan på resultat per aktie.
IFRS 2 (ändring), "Aktierelaterade ersättningar" (gäller från den 1 januari 2009). Den ändrade standarden behandlar intjäningsvillkor och indragningar. Den klargör att intjäningsvillkor endast är tjänstgöringsvillkor och prestationsvillkor. Övriga inslag i aktierelaterade ersättningar utgör så kallade "non-vesting conditions" (villkor som inte är definierade som intjäningsvillkor). Dessa inslag ska beaktas när det verkliga värdet per tilldelningsdagen fastställs för transaktioner med anställda och andra som tillhandahåller liknande tjänster. De påverkar däremot inte antalet optioner som förväntas bli intjänade eller värderingen av dessa efter tilldelningsdagen. Alla indragningar, oavsett om de görs av företaget eller andra parter, ska behandlas på samma sätt i redovisningen. Koncernen tillämpar IFRS 2 (Ändring) från den 1 januari 2009, men den har inte någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Koncernen aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången, i de fall den första tidpunkten för aktivering är den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare har koncernen tagit beslut vid varje enskilt projekt om lånekostnader ska kostnadsföras eller aktiveras. Denna ändring av redovisningsprincip är en följd av tillämpning av övergångsbestämmelserna i IAS 23, Lånekostnader (2007). Jämförande information har därmed inte räknats om. Ändringen av redovisningsprincip har ingen väsentlig påverkan på resultat per aktie.
Följande standarder och tolkningar av befintliga standarder har
publicerats och är obligatoriska för koncernens redovisning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare, men har inte tillämpats i förtid:
IFRIC 17, "Distribution of non-cash assets to owners" (gäller för räkenskapsår som börjar 1 juli 2009 eller senare). Tolkningen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i april 2009. Denna tolkning ger vägledning om redovisning av överenskommelser enligt vilka ett företag delar ut saktillgångar till aktieägarna. En ändring har också gjorts i IFRS 5 där det krävs att tillgångarna klassificeras som innehav för utdelning endast om de är tillgängliga för utdelning i sitt nuvarande skick och utdelningen är mycket sannolik. Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 17 från 1 januari 2010, men den förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
IAS 27 (ändring), "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter" (gäller från 1 juli 2009). Den omarbetade standarden kräver att effekterna av alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet och dessa transaktioner ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. Standarden anger också att när ett moderföretag mister det bestämmande inflytandet ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. Koncernen kommer att tillämpa IAS 27 (ändring) framåtriktat för transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande från den 1 januari 2010.
IFRS 3 (omarbetad), "Rörelseförvärv" (gäller från 1 juli 2009). Den omarbetade standarden fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga ändringar. Exempelvis redovisas alla betalningar för att köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande villkorade betalningar klassificeras som skulder som därefter omvärderas via resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till den proportionella andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas av innehavare utan bestämmande inflytande. Alla transaktionskostnader avseende förvärv ska kostnadsföras. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 3 (omarbetade) framåtriktat för alla rörelseförvärv från den 1 januari 2010.
IAS 38 (ändring), "Immateriella tillgångar". Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i april 2009 och koncernen kommer att tillämpa IAS 38 (ändring) från samma tidpunkt som IFRS 3 (omarbetad) tillämpas. Ändringen ger förtydliganden vid värdering till verkligt värde av en immateriell tillgång som förvärvats i ett rörelseförvärv. Enligt ändringen får immateriella tillgångar grupperas och behandlas som en tillgång om tillgångarna har liknande nyttjandeperioder. Ändringen kommer inte att ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
IFRS 5 (ändring), "Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter". Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i april 2009. Ändringen
klargör att IFRS 5 specificerar de upplysningskrav som finns för anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) som klassificerats som anläggningstillgångar som innehas för försäljning eller avvecklade verksamheter. Den klargör också att det allmänna kravet i IAS 1 fortfarande gäller, särskilt punkt 15 (att ge en rättvisande bild) och punkt 125 (källor till osäkerhet i uppskattningar). Koncernen kommer att tillämpa IFRS 5 (ändring) från 1 januari 2010. Ändringen förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
IAS 1 (ändring), "Utformning av finansiella rapporter". Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i april 2009. Ändringen klargör att den potentiella regleringen av en skuld genom emission av aktier inte är relevant för dess klassificering som kort- eller långfristig. Genom en förändring i definitionen av kortfristig skuld, tillåter ändringen att en skuld klassificeras som långfristig (under förutsättning att företaget har en ovillkorlig rätt att skjuta upp regleringen genom överföring av kontanta medel eller andra tillgångar under minst 12 månader efter räkenskapsårets slut) trots att motparten när som helst kan kräva reglering med aktier. Koncernen kommer att tillämpa IAS 1 (ändring) från 1 januari 2010. Den förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
IFRS 2 (ändring), "Group cash-settled and share based payment transactions". Ändringen medför att IFRIC 8 "Tillämpningsområde för IFRS 2" och IFRIC 11 "IFRS 2 – Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna" inarbetas i standarden. Den tidigare vägledningen i IFRIC 11 kompletteras dessutom beträffande klassificering av koncerninterna transaktioner, vilket inte behandlas i tolkningen. Denna nya vägledning väntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
IFRS 9 "Financial Instruments" (gäller för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 eller senare). IFRS 9 behandlar Värdering och klassificering av finansiella instrument. Den innehåller två primära värderingskategorier: upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde. Klassificering sker utifrån bolagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. Om bolagets affärsmodell är att inneha den finansiella tillgången i syfte att erhålla de avtalsenliga kassaflödena samt att de avtalsenliga kassaflödena utgör enbart kapitalbelopp och ränta, ska värdering ske till upplupet anskaffningsvärde. Alla andra finansiella tillgångar ska värderas till verkligt värde. Standarden kommer, innan den träder i kraft, att kompletteras med ytterligare delar, bl a avseende skulder, nedskrivning och säkringsredovisning. När standarden är komplett kommer dess inverkan på koncernens finansiella rapporter att utvärderas.
IAS 36 "Nedskrivningar" (gäller för räkenskapsår som börjar 1 januari 2010 eller senare). Tillägg för att klargöra att den största kassagenererande enhet på vilken goodwill ska fördelas i syfte att pröva nedskrivningsbehov, är ett rörelsesegment enligt definition i punkt 5 i IFRS 8, "Rörelsesegment" (d v s före den sammanslagning av segment med likartade ekonomiska egenskaper som är tillåten enligt punkt 12 i IFRS 8). Denna nya vägledning väntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
| TSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Administrationskostnader | 2–5 | –37 535 | –35 820 |
| Övriga rörelseintäkter | 6 | 2 577 | 2 294 |
| Rörelseresultat | 7 | –34 958 | –33 526 |
| Resultat från andelar i dotterföretag | 8 | 68 079 | 94 660 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 9 | 35 074 | 21 092 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 10 | –48 107 | –63 558 |
| Summa fi nansiella intäkter och kostnader | 55 046 | 52 194 | |
| Resultat före skatt | 20 088 | 18 668 | |
| Bokslutsdispositioner | 897 | – | |
| Inkomstskatt | 11 | 875 | 14 754 |
| ÅRETS RESULTAT | 21 860 | 33 422 |
| TSEK | Not 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Inventarier, verktyg och installationer | 2 542 | 3 482 | |
| Pågående investeringar | 2 582 | – | |
| Summa | 12 | 5 124 | 3 482 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i dotterföretag | 13 | 1 055 694 | 943 046 |
| Andelar i andra företag | 14 | 1 000 | 1 000 |
| Uppskjutna skattefordringar | 15 | 16 575 | 15 700 |
| Övriga långfristiga fordringar hos dotterföretag | 146 866 | 285 430 | |
| Summa | 1 220 135 | 1 245 176 | |
| Summa anläggningstillgångar | 1 225 259 | 1 248 658 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos dotterföretag | 98 375 | 95 130 | |
| Aktuell skattefordran | 680 | 680 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 18 | 2 320 | 7 449 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 19 | 7 686 | 7 248 |
| Summa | 109 061 | 110 507 | |
| Likvida medel | 6 098 | 0 | |
| Summa omsättningstillgångar | 115 159 | 110 507 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 340 418 | 1 359 165 |
| TSEK | Not 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 22 | 131 282 | 131 282 |
| Fond för verkligt värde | –13 160 | –13 694 | |
| Överkursfond | 5 760 | 5 760 | |
| Balanserad vinst | 434 466 | 414 172 | |
| Årets resultat | 21 860 | 33 422 | |
| Summa eget kapital | 580 208 | 570 942 | |
| Obeskattade reserver | 16 | 0 | 897 |
| Avsättningar | |||
| Pensionsförpliktelser | 23 | 11 752 | 12 301 |
| Summa avsättningar | 11 752 | 12 301 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 17 | 459 154 | 596 460 |
| Summa långfristiga skulder | 459 154 | 596 460 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Upplåning | 17 | 50 000 | 59 406 |
| Leverantörsskulder | 8 821 | 4 124 | |
| Skulder till dotterföretag | 204 619 | 89 241 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 18 | 18 421 | 14 271 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 19 | 7 443 | 11 523 |
| Summa kortfristiga skulder | 289 304 | 178 565 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 340 418 | 1 359 165 | |
| Ställda säkerheter | 20 | 498 638 | 381 891 |
| Ansvarsförbindelser | 21 | 235 | 246 |
| Bundet kapital | Fritt eget kapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Not | Aktiekapital | Fond för verkligt värde |
Överkursfond | Balanserad vinst inkl. årets resultat |
Summa |
| Ingående balans per 1 januari 2008 | 131 282 | 0 | 5 760 | 427 300 | 564 342 | |
| Utdelning | –13 128 | –13 128 | ||||
| Kassafl ödessäkringar | –13 694 | –13 694 | ||||
| Årets resultat | 33 422 | 33 422 | ||||
| Utgående balans per 31 december 2008 | 22 | 131 282 | –13 694 | 5 760 | 447 594 | 570 942 |
| Ingående balans per 1 januari 2009 | 131 282 | –13 694 | 5 760 | 447 594 | 570 942 | |
| Utdelning | –13 128 | –13 128 | ||||
| Kassafl ödessäkringar | 534 | 534 | ||||
| Årets resultat | 21 860 | 21 860 | ||||
| Utgående balans per 31 december 2009 | 22 | 131 282 | –13 160 | 5 760 | 456 326 | 580 208 |
| TSEK | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | ||
| Rörelseresultat | –34 958 | –33 526 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 943 | 851 |
| Finansiella intäkter, erhållna | 18 474 | 21 092 |
| Finansiella kostnader, betalda | –28 523 | –45 706 |
| Resultat från andelar i dotterföretag | 68 079 | 94 660 |
| Skatt, betald | – | – |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 1 779 | –14 063 |
| Kassafl öde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital |
25 794 | 23 308 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Kortfristiga fordringar | 4 691 | –50 700 |
| Kortfristiga rörelseskulder | –656 | 37 445 |
| Kassafl öde från löpande verksamhet | 29 829 | 10 053 |
| INVESTERINGSVERKSAMHET | ||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar inkl. förskott till leverantörer |
–1 940 | –1 240 |
| Investeringar i dotterbolag / lämnade aktieägartillskott | –112 648 | –25 253 |
| Kassafl öde från investeringsverksamhet | –114 588 | –26 493 |
| Kassafl öde efter investeringsverksamhet | –84 759 | –16 440 |
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | ||
| Utbetalning utdelning | –13 128 | –13 128 |
| Upptagna lån | 253 942 | 121 699 |
| Amortering av lån | –149 957 | –96 204 |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamhet | 90 857 | 12 367 |
| Årets kassafl öde | 6 098 | –4 073 |
| Likvida medel vid årets början | 0 | 4 073 |
| Likvida medel vid årets slut | 6 098 | 0 |
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer. Reglerna i RFR 2.2 innebär at moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS-regler och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.
Moderbolaget tillämpar följaktligen de principer som presenteras i koncernredovisningen, med de undantag som anges nedan. Principerna har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det innebär skillnader, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende rapport över totalresultatet, obeskattade reserver, avsättningar och rapport över förändringar i eget kapital.
Aktier och andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella intäkter.
Moderbolaget tillämpar värdering till verkligt värde enligt ÅRL 4:14 a-d och beskrivningen av koncernens redovisningsprinciper gäller därmed även för moderbolaget, utom beträffande redovisning av resultateffekter vid säkringsåtgärder. I följande fall skiljer sig redovisningen moderbolaget mot redovisningen i koncernen:
Värdeförändringar på säkringsinstrument för säkring av mycket sannolika kassaflöden redovisas i resultaträkningen. Värdeförändring på säkringsinstrument som innehas för säkring av kortfristiga och långfristiga fordringar och skulder redovisas i resultaträkningen.
Moderbolaget tillämpar uttalandet UFR 2, Koncernbidrag och aktieägartillskott, från Rådet för finansiell rapportering. Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av värdet på aktier och andelar. En bedömning görs därefter av huruvida det föreligger ett nedskrivningsbehov av värdet på aktier och andelar. Koncernbidrag redovisas enligt deras ekonomiska innebörd. Koncernbidrag som lämnats eller erhållits i syfte att reducera koncernens totala skatt redovisas direkt mot Balanserad vinst efter avdrag för effekten på aktuell skatt. Erhållna koncernbidrag som är att jämställa med utdelning redovisas som utdelning från koncernföretag i resultaträkningen. Lämnade koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, efter beaktande av effekt på aktuell skatt, i enlighet med principen om aktieägartillskott ovan.
Moderbolagets pensionsförpliktelser redovisas i enlighet med FAR SRS RedR 4. Kapitalvärdet av pensionsförpliktelser som ej täcks genom försäkring redovisas som avsättning i balansräkningen. Räntedelen i pensionsskuldens förändring redovisas som finansiell kostnad. Övriga pensionskostnader belastar rörelseresultatet.
| 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| Totalt anställda |
Varav män |
Totalt anställda |
Varav män |
|
| Sverige | 9 | 6 | 7 | 4 |
| 2009 | 2008 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Totalt Varav |
Totalt | Varav | |||
| anställda | män | anställda | män | ||
| Styrelseledamöter | 8 | 7 | 6 | 5 | |
| VD och andra ledande befattningshavare |
3 | 3 | 3 | 3 |
| 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättn. |
kostn. | Sociala Löner och ersättn. |
Sociala kostn. |
|
| Totalt | 13 993 | 6 744 | 7 873 | 5 567 |
| varav pensions kostnader |
1 811 | 1 824 |
| 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| Styrelse och VD |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
|
| Totalt | 4 966 | 9 027 | 3 960 | 3 913 |
| varav tantiem o d | 1 394 | 2 100 | 382 | 469 |
Verkställande direktör tillika koncernchef har under 2009 erhållit en lön om 2 550 TSEK (2 601), rörlig ersättning om 1 394 TSEK (382) samt bilförmån till ett värde av 111 TSEK (118). Pensionspremien har utgått under 2009 med 44 TSEK (666). Styrelsens ordförande har erhållit 300 TSEK i arvode för 2009 (300). Arvode till övriga styrelseledamöter har för år 2009 utgått med 150 TSEK vardera.
Ersättning till PricewaterhouseCoopers för utförd revision och andra uppdrag utgjordes av följande belopp:
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Revisionsuppdrag | 329 | 301 |
| Andra uppdrag | 157 | 166 |
| Totalt | 486 | 467 |
| Fördelade per anläggningstillgång | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Inventarier, verktyg och installationer | 943 | 851 |
| Totalt | 943 | 851 |
| Avskrivningar redovisas som administrationskostnader |
943 | 851 |
Nominellt värde av framtida leasingavgifter fördelar sigpå balansdagen enligt följande:
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Förfaller till betalning inom ett år | 803 | 450 |
| Förfaller till betalning senare än | ||
| ett år men inom fem år | 512 | 345 |
| Förfaller till betalning senare än fem år | – | – |
Leasingavgifter avseende operationella leasingavtal har under året erlagts med 908 TSEK (903). Inget leasingobjekt vidareuthyrs och det finns heller inga restriktioner i de ingångna leasingavtalen.
Övriga rörelseintäkter utgörs av leverantörsbonus med 999 TSEK (897), kursvinster 103 TSEK (0) samt hyres- och lönekostnader 1 474 TSEK (1 245).
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterföretag samt ledningsfunktioner. Moderbolaget har under 2009 och 2008 inte haft någon försäljning till eller inköp från koncernbolag.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Utdelning | 40 228 | 71 501 |
| Erhållna koncernbidrag | 27 851 | 23 159 |
| Totalt | 68 079 | 94 660 |
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Ränteintäkter, koncernföretag | 17 994 | 20 309 |
| Valutakursdifferenser på finansiella fordringar 16 600 | 0 | |
| Ränteintäkter, övriga | 480 | 783 |
| Totalt | 35 074 | 21 092 |
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Räntekostnader, koncernföretag | –2 422 | –4 383 |
| Räntedel i årets pensionskostnader | –518 | –500 |
| Räntekostnader, övriga | –23 704 | –43 709 |
| Nedskrivning lån | 0 | –1 158 |
| Valutakursdifferenser på finansiella skulder | –19 584 | –12 071 |
| Övriga finansiella kostnader | –1 879 | –1 737 |
| Totalt | –48 107 | –63 558 |
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Aktuell skatt | – | – |
| Uppskjuten skatt | 875 | 14 754 |
| Totalt | 875 | 14 754 |
Skillnad mellan moderbolagets skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats:
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | 20 985 | 18 668 |
| Skatt beräknad enligt gällande skattesats 28 %: |
–5 519 | –5 227 |
| Skatt avseende: – övriga ej skattepliktiga intäkter |
6 687 | 20 478 |
| – övriga ej avdragsgilla kostnader | –293 | –498 |
| Skatt enligt resultaträkningen | 875 | 14 754 |
| 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 19 828 | 18 588 |
| Inköp/förvärv | 2 585 | 1 313 |
| Försäljning/utrangering | – | –73 |
| Utgående anskaffningsvärden | 22 413 | 19 828 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –16 346 | –15 495 |
| Årets avskrivningar | –943 | –851 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –17 289 | –16 346 |
| Utgående planenligt restvärde | 5 124 | 3 482 |
| Bolag | Organisationsnummer | Säte | Andel av kapital, % | Antal aktier | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Bong Ljungdahl Sverige AB | 556016-5606 | Kristianstad, Sverige | 100 | 804 000 | 195 282 |
| ProPac International AB | 556296-3115 | Malmö, Sverige | 100 | 10 000 | 24 030 |
| Bongs Swedex AB | 556044-3573 | Malmö, Sverige | 100 | 500 | 120 |
| Bongs Konvolutter A/S | 931080687 | Tönsberg, Norge | 100 | 20 000 | 27 780 |
| Bong Bjørnbak AS | 58154717 | Hedehusene, Danmark | 100 | 1 | 19 424 |
| Bong Suomi Oy | 745.192 | Tammerfors, Finland | 100 | 20 050 | 232 123 |
| Bong RCT GmbH | HRB 1646 | Wuppertal, Tyskland | 100 | 1 | 556 060 |
| Bong Polska Sp. Zo.o. | 7675 | Warszawa, Polen | 100 | 5 165 | 100 |
| Bong Ireland Ltd | 192441 | Kilkenny, Irland | 100 | 200 000 | 0 |
| UAB Baltvokas | 300544453 | Kaunas, Litauen | 50 | 5 000 | 775 |
| Totalt | 1 055 694 | ||||
| Ingående bokfört värde på aktier i dotterföretag | 943 046 | ||||
| Ökning av aktiekapitalet i Bong Suomi 2009 | 112 648 |
Utgående bokfört värde 2009-12-31 1 055 694
| Bolag | Organisationsnummer | Säte | Insatskapital | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Bong Fastigheter KB | 969655-5763 | Stockholm, Sverige | TSEK 1 000 | 1 000 |
| Totalt | 1 000 |
Uppskjutna skattefordringar avser värdet av förlustavdrag med 16 575 TSEK (15 700).
| 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ackumulerade överavskrivningar | ||
| på inventarier | 0 | 897 |
| Totalt | 0 | 897 |
| 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|
| Banklån | 459 154 | 596 460 |
| 459 154 | 596 460 | |
| Kortfristig | ||
| Checkräkningskrediter | 0 | 9 406 |
| Banklån | 50 000 | 50 000 |
| 50 000 | 59 406 |
Av moderbolagets upplåning motsvarar 41 MSEK (322) upp låning till dotterbolag.
| 459 154 | 596 460 | |
|---|---|---|
| Mer än 5 år | 319 154 | 496 460 |
| Mellan 2 och 5 år | 60 000 | 0 |
| Mellan 1 och 2 år | 80 000 | 100 000 |
Beviljat belopp på checkkredit i moderbolaget uppgår till 50 000 TSEK (50 000) varav utnyttjat 0 TSEK (7 741).
| 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|
| Valuta- och räntesäkringar | 840 | 5 929 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1 480 | 1 520 |
| Totalt | 2 320 | 7 449 |
| 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|
| Valuta- och räntesäkringar | 16 725 | 13 756 |
| Övriga kortfristiga skulder | 1 696 | 515 |
| Totalt | 18 421 | 14 271 |
| 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|
| Leverantörsbonus | 201 | 2 255 |
| Interna och externa ränteintäkter | 539 | 822 |
| Övriga upplupna kostnader | 6 946 | 4 171 |
| Totalt | 7 686 | 7 248 |
| 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|
| Lönerelaterade upplupna kostnader | 5 975 | 2 873 |
| Övriga upplupna kostnader | 1 262 | 2 271 |
| Interna och externa räntekostnader | 206 | 6 379 |
| Totalt | 7 443 | 11 523 |
| 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|
| Avseende skulder till kreditinstitut | – | – |
| Aktier i dotterbolag | 498 638 | 381 891 |
| Totalt | 498 638 | 381 891 |
| 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|
| Övriga ansvarsförbindelser | 235 | 246 |
| Totalt | 235 | 246 |
Antalet aktier uppgick vid utgången av 2009 till 13 128 227 (13 128 227) med ett kvotvärde av 10 kronor per aktie (10 kronor per aktie). Alla emitterade aktier är till fullo betalda.
| 2009-12-31 2008-12-31 | ||
|---|---|---|
| PRI pensioner | 11 752 | 12 301 |
| Summa avsättningar | 11 752 | 12 301 |
Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman den 18 maj 2010 för fastställelse. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningstandarder IFRS, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rätt visande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Mikael Ekdahl Styrelseordförande
Anders Davidsson Verkställande direktör och ledamot
Ulrika Eriksson
Alf Tönnesson Ledamot
Ledamot
Christian W Jansson Ledamot
Patrick Holm Ledamot
Peter Harrysson Ledamot
Christer Muth Ledamot
Vår revisionsberättelse har avgivits den 6 april 2010
PricewaterhouseCoopers
Eric Salander Auktoriserad revisor
Mathias Carlsson Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Bong Ljungdahl AB (publ), org nr 556034-1579
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Bong Ljungdahl AB (Publ) för år 2009. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning utgörs av sidorna 1–3 samt 7–34 i detta dokument.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprätt andet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att granska ett urval av under lagen för belopp och annan information i räkenskaps handlingarna. I en revision ingår också att pröva redo visningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och års redo visningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Kristianstad den 6 april 2010
Eric Salander Auktoriserad revisor
Mathias Carlsson Auktoriserad revisor
PricewaterhouseCoopers
Räntebärande skulder och avsättningar minskat med kassa, bank och räntebärande fordringar
Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital
Resultat efter skatt fördelat på genomsnittligt antal aktier efter utspädning
Resultat efter skatt fördelat på genomsnittligt antal aktier före utspädning
Eget kapital i procent av balansomslutningen
Årsstämman hålls torsdagen den 18 maj 2010 kl. 16.00 i bolagets hörsal, Uddevägen 3, Kristianstad.
Rätt att delta i stämman har aktieägare som är registrerade i den av Euroclear (tidigare VPC AB) förda aktieboken per den 11 maj 2010. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att få delta i stämman, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn. Sådan registrering måste vara verkställd senast den 11 maj 2010, vilket innebär att aktieägare i god tid före denna dag bör underrätta förvaltaren om detta.
Aktieägare som önskar delta i stämman ska anmäla sig till bolaget på adress:
Bong Ljungdahl AB Box 516 291 25 Kristianstad
alternativt per telefon 044-20 70 00, fax 044-17 60 49 eller på Bongs hemsida: www.bongljungdahl.se senast tisdag den 11 maj 2010 kl. 12.00.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årsstämman ska besluta att utdelning för 2009 lämnas med 1 kr per aktie.
På stämman kommer att behandlas de ärenden som enligt lag och bolagsordning ska upptas på stämman samt de eventuella övriga ärenden som upptas i kallelsen till stämman.
Bong Ljungdahl AB Uddevägen 3 Box 516 SE-291 25 Kristianstad Tel: +46 44 20 70 00 www.bongljungdahl.se www.bongljungdahl.com www.propacpackaging.com
Hans Michelsensgatan 9 SE-211 20 Malmö Tel: +46 40 17 60 00
Bong Ljungdahl Sverige AB Uddevägen 3 Box 516 SE-291 25 Kristianstad Tel: +46 44 20 70 00 www.bong.se
Bong Ljungdahl Sverige AB Emmabodavägen 9 Box 823 SE-382 28 Nybro Tel: +46 481 440 00 www.bong.se
DM Qvert AB Box 148 443 23 Lerum Tel: +46 302 558 00 www.dmqvert.se
Bong Bjørnbak A/S Baldersbuen 2 DK-2640 Hedehusene Tel: +45 46 56 55 55 www.bong.dk
Bongs konvolutter A/S Bekkeveien 161, 3173 Vear Postboks 2074 NO-3103 Tönsberg Tel: +47 33 30 54 00 www.bongskonvolutter.no
Bongs Konvolutter A/S Postboks 74 NO-2026 Skjetten Tel: +47 64 83 12 50 www.bong.no
Bong GmbH Industriestrasse 77 DE-42327 Wuppertal Tel: +49 202 74 97 0 www.bong.de
Bong GmbH Werk Torgau Posthornweg 1 DE-04860 Torgau Tel: +49 3421 7742 0 Lober Druck und Kuvert GmbH Beethovenstrasse 24–26 DE-86368 Gersthofen Tel: +49 8 21 2 97 88 0
Bong Belgium nv Chemin de la Guelenne 20 BE-7060 Soignies Tel: +32 67 34 76 76
VOET International Packaging Solutions V.O.F Rivium 1ste Straat 68 NE-2909 LE Capelle a/d IJssel Tel: +31 10 218 00 53 www.voetinternational.com
TYCON SA Zone Industrielle Hall 5 L- 5280 Sandweiler Luxemburg Tel : +352 35 75 04 1 Fax : +352 35 75 04 55
Bong UK Ltd. Michigan Drive, Tongwell GB-Milton Keynes MK15 8HQ Tel: +44 1908 216 216
Image Envelopes Ltd. 12 Tanners Drive Blakelands GB-Milton Keynes MK14 5BW Tel: +44 1908 217630
Nova Envelopes Ltd. Cherrycourt Way Trading Estate GB-Leighton Buzzard LU7 8UH Tel: +44 1525 374 300 www.novaenvelopes.co.uk
Packaging First Ltd. Unit 12 Nash Hall, GB-High Ongar, Essex CM5 9NL Tel: +44 1277 363656 www.packagingfirst.co.uk
Bong Suomi Oy Tuottotie 3 FI-33960 Pirkkala Tel: +358 3 241 8111 www.bongsuomi.fi
Bong Suomi Oy Kirjekuorentie 1 FIN-73600 Kaavi Tel: +358 17 265 6600
Bong Suomi Oy Liikkalankuja 6 P.O. Box 46 FIN-00931 Helsinki Tel: +358 9 565 7910
Bong Eesti Oü Jõe 17 Rapla maakond EE-79801 Kohila Tel: +372 4890140
Bong Latvija SIA Dzelzavas str. 120g LV-1021 Riga Tel: +371 6 7241 339
Bong Caly Swiat Kopert Sp. zo.o. ul. Ustronna 14 60-012 Poznan
Postac LLC 248000, Kaluga, Domostroiteley pr, 17. Tel: +7 4842 76 44 68
Rapporttillfällen Kvartalsrapport 18 maj 2010 Halvårsrapport 25 augusti 2010 Niomånadersrapport november 2010 Bokslutskommuniké februari 2011
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.