Annual Report • Apr 30, 2010
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
ÅRSREDOVISNING 2009 RaySearch i korthet ..................................................................................Flik
| RaySearch i korthet Leading the way in Cancer treatment |
|---|
| Cancerbehandling med strålterapi |
| VD kommenterar |
| En effektiv affärsmodell |
| Ett växande behov |
| FLER FÅR CANCER MEN TVÅ AV TRE ÖVERLEVER. |
| Nya behandlingstekniker driver utvecklingen |
| STRÅLTERAPI ÖKAR |
| OCH BLIR ALLTMER AVANCERAD. |
| En global aktör |
| RAYSEARCH FINNS PÅ |
| 1500 KLINIKER I ÖVER 30 LÄNDER. |
| En stark marknadsposition |
| 15 PRODUKTER. |
| 6 PARTNERS. |
| Forskning och utveckling i framkant |
| ETT DRIVHUS FÖR |
| SPETSKOMEPTENS. |
| Finansiell styrka |
| STARKT KASSAFLÖDE |
| STABIL BAS FÖR FORTSATT FRAMGÅNG. |
| Aktien och ägarförhållanden |
| Nyckeltal |
| Definitioner |
| Flerårsöversikt |
| FINANSIELL RAPPORTERING |
| Förvaltningsberättelse |
| Resultaträkning |
| Rapport över totalresultat |
| Rapport över finansiell ställning |
| Rapport över förändringar i eget kapital |
| Rapport över kassaflöden |
| Moderbolagets räkningar |
| Noter |
| Revisionsberättelse |
| Bolagsstyrningsrapport |
| Ledande befattningshavare och revisorer |
| Styrelse Ordlista |
RaySearch utvecklar avancerad mjukvara som är kritisk vid strålbehandling av cancer. Produkterna används för att optimera stråldosen för varje enskild cancerpatient. Ju eff ektivare dosplanering, desto eff ektivare strålterapi. RaySearch leder den innovativa utvecklingen inom dosplaneringssystem och spelar därmed en viktig roll i kampen mot cancern. Vår vision är att förbättra människors hälsa och liv.
Utgående från en tredimensionell bild av patienten ritar läkaren in tumörområden och vilka organ som är i riskzonen. Utifrån detta skapas en strålbehandling som svarar mot patientens behov. Detta görs med ett dosplaneringssystem. RaySearch erbjuder sådana system för olika typer av strålterapier, från de enklaste till de mest avancerade.
RaySearch grundades 2000 som en avknoppning från Karolinska Institutet. Grundarna är idag fortfarande stora ägare i företaget. Sedan starten har 15 produkter lanserats på marknaden i samarbete med företagets partners. Sju av produkterna introducerades under 2009. Utöver detta har RaySearch tecknat licensavtal kring ytterligare ett 20-tal produkter som kommer att lanseras kommersiellt under de närmaste åren. Dessa avser inte bara dosplanering utan innebär en expansion inom näraliggande och kompletterande områden.
RaySearchs produkter har en stor spridning och fi nns framför allt på sjukhus och kliniker i Nordamerika och Europa. Användningen i Asien är idag främst koncentrerad till Japan, men Kina och Indien är stora potentiella tillväxtmarknader. Totalt an vänder för närvarande mer än 1 500 kliniker i drygt 30 länder RaySearchs produkter. Sammanlagt sker årligen hundratusentals behandlingar baserade på RaySearchs produkter.
RaySearch har sex ledande kommersiella partners. RaySearchs lösningar ingår som en integrerad del i deras respektive dosplaneringssystem. Dessa partners kontrollerar tillsammans mer än tre fjärdedelar av marknaden för dosplaneringssystem. Tack vare detta når RaySearch ut till en stor del av alla cancerkliniker världen över. Dessa kommersiella samarbeten innebär att RaySearch inte behöver någon egen global försäljningsorganisation utan kan koncentrera sina resurser till forskning och utveckling.
Basen för RaySearchs ledande position är ett nära samarbete med vetenskapliga institutioner världen över. Till detta kommer en nära samverkan med kliniska partners för att praktiskt säkerställa RaySearchs kompetens. Ett exempel är utvecklings arbetet inom protonterapi tillsammans med tyska WPE. Denna samverkan har resulterat i ytterst avancerade lösningar som kommer övriga terapiformer till nytta, såväl på kort som lång sikt.
Förra året avled nästan åtta miljoner människor i cancer runt om i världen. Dessutom upptäcktes över 12 miljoner nya cancerfall. Utan tvekan är kampen mot cancern en av de största utmaningarna som läkarvetenskapen står inför.
Men det fi nns hopp. Sedan 1970-talet har andelen patienter som långsiktigt överlever cancer gått upp med 50 procent. Idag överlever nästan två av tre cancerpatienter. Det beror dels på att resurserna för att bekämpa cancer har ökat, dels på att teknikerna för behandling har förbättrats.
I denna utveckling har strålterapi vuxit fram som den vanligaste behandlingsmetoden tack vare sina kliniska fördelar och sin kostnadseff ektivitet. Mer än hälften av patienterna behandlas idag med strålterapi. Nyckeln till framgång med denna metod är möjligheten att anpassa stråldosen med stor träff säkerhet till varje enskild patient.
RaySearch är världsledande på att utveckla avancerad mjukvara för strålterapi. Idag används våra lösningar framgångsrikt på mer än 1 500 kliniker i över 30 länder. Vårt kunnande ligger i den absoluta frontlinjen i kampen mot cancern.
DIAGNOSTISERING
1
Till att börja med görs en omfattande undersökning av den cancerdrabbade patienten. Tumörens art, ursprung och utbredning kartläggs noga. Detta sker bland annat med datortomografi , som ger en tredimensionell bild av tumören och omgivande organ. Denna bild spelar en avgörande roll för den kommande strålbehandlingen.
ORDINATION
Läkaren utformar därefter en strålbehandlingsordination. Den innehåller information om vilka områden som ska behandlas, vilken total dos som krävs, hur många behandlingstillfällen som behövs samt vilka friska organ som måste tas särskild hänsyn till.
Efter avslutad behandling sker uppföljning på ett strukturerat sätt. Det kan gå lång tid innan spridning kan uteslutas och att patienten därmed kan friskförklaras. Genom att noggrant dokumentera planering och genomförande av strålbehandlingen skapas en viktig grund för utvärdering och erfarenhetsutbyte.
RaySearchs utmaning är att stödja strålterapikliniker så att de kan leverera bättre behandlingar, till fl er patienter och med allt bättre precision. Här beskrivs det komplexa arbetsfl ödet i en sådan klinik och var RaySearchs produkter används.
3 5 HÄR FINNS RAYSEARCH
4
När dosplanering och optimering är klara simuleras och kontrolleras strålbehandlingen i en fullskalig modell av strålmaskinen. Med hjälp av olika hjälpmedel provar man sig fram till det bästa sättet att positionera patienten så att varje behandling kan utföras med patienten i exakt samma läge. DOSPLANERING
Utgående från 3D-bilden ritar läkaren in tumörområden och riskorgan. Sjuksköterskor och fysiker skapar sedan en strålbehandling som uppfyller läkarens krav. Detta görs med hjälp av ett dosplaneringssystem. RaySearch erbjuder dosplaneringsprodukter för olika typer av strålterapier, från de enklaste till de mest komplexa.
5
Behandlingen sker i fraktioner, vanligtvis en per dag, fem dagar i veckan under sex veckor. Varje bestrålning tar några minuter. Inför första behandlingstillfället kvalitetssäkras att den beräknade dosen stämmer överens med den verkliga dos som kommer att levereras av strålmaskinen. Kvalitetssäkring ingår i RaySearchs kompetens.
efter flera års hårt utvecklingsarbete introducerades en stor mängd nya produkter via våra partners under 2009. När de nya produkterna började generera substantiella intäkter i slutet av året, samtidigt som våra existerande produkter fortsatte att sälja bra, överträff ade vi alla tidigare fi nansiella resultat. Under det fjärde kvartalet 2009 ökade intäkterna till 36,4 MSEK, vilket är en ökning med hela 70 procent jämfört med fjärde kvartalet 2008 som dittills var det bästa kvartalet RaySearch någonsin uppvisat. Därmed blev även året som helhet starkt med en omsättning som ökade med 33 procent till 83,7 MSEK. Vinsten för året steg samtidigt till 30,1 MSEK vilket motsvarar en ökning med 65 procent jämfört med 2008.
Den viktigaste nya produkten var vår lösning för VMAT (Volumetric Modulated Arc Therapy) som är den stora trenden på marknaden just nu. Vår partner Philips började i april marknadsföra den nya produkten som en integrerad modul i sitt system. Under sommaren och hösten byggdes en orderstock upp och i november började produkten installeras på kliniker. Tack vare en stark efterfrågan på VMAT har lanseringen varit mycket framgångsrik med goda volymer. RaySearch har en stor installerad bas bland Philips kliniker, så den här produkten kommer att vara en av RaySearchs viktigaste produkter för en lång tid framöver. Även Nucletron lanserade en version av vår VMAT-lösning i september. Parallellt lanserade de även en annan ny produkt för modellbaserad segmentering (MBS). Båda produkterna säljs nu integrerade i Nucletrons dosplaneringssystem. Här kom leveranserna igång i december med god efterfrågan, i synnerhet för VMATlösningen. I juni lanserades också tre nya produkter i vårt partnerskap med Varian. Produkterna är dosplaneringsmoduler för optimering av konventionell tredimensionell konform strålterapi (3D-CRT), radiobiologisk utvärdering samt radiobiologisk optimering. Dessa är integrerade moduler i den senaste versionen av Varians dosplaneringssystem. Även här nåddes en viktig milstolpe när leveranserna kom igång under slutet av året. Även om volymerna hittills är små har Varian en mycket stor installerad bas så potentialen är stor. Vi har en bra relation med Varian och för en tät dialog, så jag är övertygad om att försäljningen av de här produkterna kommer att ta fart under 2010.
Slutligen har även TomoTherapy börjat bygga upp en orderstock för den nya produkt från RaySearch som lanserades under 2009. De första leveranserna kommer att ske under första halvåret 2010.
Vad gäller vår portfölj av existerande produkter såg vi under året en volymökning av de produkter vi säljer via IBA Dosimetry, en nedgång av de produkter som säljs via Philips medan försäljningen via Nucletron var i stort sett oförändrad jämfört med föregående år.
IBA Dosimetry lanserade i somras en ny version av det kvalitetsäkringssystem som vi har utvecklat tillsammans. Den nya versionen har stöd för VMATbehandlingar vilket har gjort systemet än mer konkurrenskraftigt. Tack vare den här utökningen börjar vi nu se en förbättrad försäljning. Vi arbetar också med att 2009 var ett mycket framgångsrikt år för RaySearch med många spännande produktlanseringar. De nya produkterna började generera substantiella intäkter under slutet av året vilket ledde till att omsättningen under fjärde kvartalet ökade med hela 70 procent. Jag kan därmed konstatera att vi har gått in i en ny fas av tillväxt och står mycket väl rustade inför framtiden.
utöka det här systemet med avancerad adaptiv funktionalitet under 2010, så det fi nns goda förutsättningar för att försäljningen skall fortsätta växa.
Nedgången via Philips är inte oväntad eftersom de är mycket beroende av den amerikanska marknaden som under 2009 var den marknad som var hårdast drabbad av fi nanskrisen. Produkterna har också funnits på marknaden under en lång tid så en viss nedgång är naturlig. Supportintäkterna från den första produkt vi utvecklade minskade från andra kvartalet, eftersom produkten nu efter nästan nio år på marknaden kräver mindre underhåll.
Ett av våra viktigaste projekt under året var utvecklingen av ett dosplaneringssystem för protonterapi åt den tyska kliniken WPE (Westdeutsches Protonentherapiezentrum Essen). Protonterapi är en av de mest avancerade formerna av strålterapi och är ett viktigt framtidsområde för RaySearch. Avtalet med WPE är vår första kommersiella protonorder och tecknades i juni då även en första delleverans gjordes.
Systemet kommer inte att vara integrerat i någon partners system utan bygger på RaySearchs egna plattform RayStation. Utöver optimering av protonbehandlingar kommer systemet även att innehålla omfattande stöd för adaptiv strålterapi. Genom att anpassa behandlingen för att ta hänsyn till de anatomiska förändringar som uppstår under och mellan behandlingstillfällen kan precisionen ytterligare förbättras. Adaptiv terapi har varit ett prioriterat forskningsområde för RaySearch under många år och det här blir första gången som vår utveckling inom det fältet kommer till klinisk nytta. Projektet löper på enligt plan och en stor delleverans gjordes i december. Systemet planeras att vara fullt utvecklat och i kliniskt bruk under 2010. Systemet kommer då att vara marknadens mest avancerade system för protondosplanering.
Inom protonområdet deltog vi under året också i upphandlingen av ett dosplaneringssystem för Skandionkliniken som är ett protoncenter som skall byggas i Sverige. Den upphandlingen vanns då av en annan leverantör. Efter överklagan underkändes upphandlingen av länsrätten och den ska nu göras om från början. Vi kommer att delta i den nya upphandlingen som förväntas avgöras under 2010.
Ett annat projekt som vi nu lägger mycket resurser på är samarbetet med Siemens som påbörjades i maj. Siemens är en av de ledande globala leverantörerna av utrustning för strålterapi. Avtalet med Siemens innebär att RaySearch kommer att leverera fl era olika moduler för avancerad dosplanering av strålterapi. Modulerna byggs in i Siemens integrerade plattform för att hantera arbetsfl ödet på strålterapikliniker. I november utökades avtalet med ett antal moduler och samtidigt tidigarelades releasedatumet. Samarbetet förväntas nu börja generera intäkter för RaySearch under andra halvåret 2010.
Under 2009 stärkte vi vår utvecklingskapacitet genom att rekrytera nya systemutvecklare. I kombination med att resurser frigörs efter att fl era projekt har slutförts möjliggör detta att vi återigen kan lägga resurser på mer långsiktigt forskningsarbete, vilket är en nödvändighet för att RaySearch ska kunna stärka sin position som den ledande utvecklaren av avancerad mjukvara för strålterapi. En annan grundsten i den här strategin är att parallellt med den existerande partnerbaserade aff ärsmodellen samarbeta direkt med några få utvalda ledande forskningsintensiva kliniker som WPE. Samarbeten av den här typen skapar handlingsfrihet för RaySearch att utveckla nyskapande lösningar direkt i klinisk miljö, vilket är en förutsättning för att långsiktigt säkerställa RaySearchs ställning som ledande aktör.
Inför 2010 kan jag konstatera att vi har gått in i en helt ny fas och står mycket starkare än för ett år sedan. Produktportföljen har fördubblats och med de nya produkterna bör vi kunna fortsätta se tillväxt. Vi kommer dock ha svårt att under de närmaste kvartalen nå upp till rekordförsäljningen under det fjärde kvartalet som innehöll leveranser av en orderstock som hade byggts upp under en stor del av 2009. Å andra sidan verkar de värsta eff ekterna av fi nanskrisen ha ebbat ut och osäkerheten kring ersättningsnivåer i det amerikanska sjukvårdssystemet har minskat, så det fi nns bättre förutsättningar för en underliggande god marknadsutveckling än under 2009.
Vi har också många spännande produkter som skall färdigställas under 2010, som våra första produkter åt Siemens och vårt egna system som skall slutlevereras till WPE. Vi diskuterar också utökningar av fl era av våra partneravtal och har fl era nya mycket intressanta lösningar under utveckling som inte har visats upp ännu. Allt detta sammantaget gör att det fi nns goda förutsättningar för fortsatt tillväxt under lång tid framöver.
Med vår spetskompetens är vi väl positionerade att ligga i framkant av den fortsatta utvecklingen. Allt med ambitionen att förbättra människors hälsa och liv.
Johan Löf VD RaySearch Laboratories AB
RaySearchs aff ärsidé är att utveckla och tillhandahålla innovativ mjukvara för mer eff ektiv strålbehandling av cancer. Utgångspunkten för verksamheten är ambitionen att förbättra människors liv och hälsa genom att korta den tid det tar för nya vetenskapliga landvinningar inom strålterapi att komma i klinisk användning. Det övergripande målet är att RaySearch ska bli den ledande leverantören av avancerad mjukvara inom strålterapi. Aff ärsmodellen är utvecklad för att stödja detta mål.
Cancer är ett av de stora globala folkhälsoproblemen. För närvarande beräknas att över 12 miljoner människor årligen drabbas av cancer. Enligt olika uppskattningar kommer denna siff ra att ha stigit till cirka 20 miljoner år 2030. Strålbehandling är det mest kostnadseff ektiva sättet att behandla cancer. Nyckeln till framgångsrik strålterapi är att dosplaneringssystemen utvecklas så att de ger en alltmer träff säker behandling.
Från starten var RaySeach inriktat på dosplaneringssystem inom det strålterapiområde som benämns IMRT. Här är RaySeach idag världsledande. Efter hand har RaySeach successivt expanderat även inom andra terapiområden. Dels inom konventionell strålterapi, dels till de alltmer komplexa metoder som introduceras. Också här är RaySearch världsledande. Det höga tempo som RaySearch håller i sin produktutveckling är möjligt tack vare att företaget har en fl exibel programvaruplattform.
RaySearchs dosplaneringssystem används på mer än 1 500 cancerkliniker i över 30 länder.
RaySearch fi nns med 15 olika produkter inom samtliga strålterapiområden.
Allt fl er människor drabbas av cancer och metoderna för behandling måste hela tiden förbättras. RaySearchs drivkraft är att utveckla ledande dosplaneringslösningar för alla former av strålterapi. Genom samarbete med ledande kommersiella partners kan försäljningen öka utan att kostnaderna ökar. Den starka position RaySearch har inom dosplanering skapar en plattform för expansion in i andra områden av behandlingskedjan.
RaySearch har tre typer av partners: inom det kommersiella området, inom forskning och utveckling samt inom kliniska spetsområden. RaySearchs övergripande aff ärsmodell bygger på ett kommersiellt partnerskap med ledande medicintekniska företag. Dessa partners ansvarar för global försäljning och service gentemot slutkund. Basen för RaySearchs ledande position är ett nära forskningssamarbete med vetenskapliga institutioner världen över. Därutöver sker samverkan med kliniska partners för att praktiskt säkerställa RaySearchs spetskompetens.
Utifrån RaySearchs traditionella plattform inom dosplanering fi nns stora möjligheter att bredda aff ären. Det förekommer många tillämpningar inom behandlingskedjan där RaySearch med sin kunskap och utifrån sin teknikplattform kan utgöra en strategisk leverantör. Detta gäller områden som kvalitetssäkring, bildbehandling inom diagnostik samt produkter inom adaptiv strålterapi. Denna resa mot ett breddat produktutbud har inletts av RaySearch.
Under det tidiga 1970-talet överlevde bara cirka 40 procent av alla cancerpatienter. Genom att metoderna för diagnostisering och behandling förbättrats har överlevnaden ökat till cirka 60 procent idag. Denna positiva trend förväntas fortsätta. Fler människor kommer att drabbas av cancer, men en större del förväntas kunna botas från sin sjukdom genom att teknikerna ytterligare förfi nas. RaySearch vill med sin unika kompetens vara en på drivare i den utvecklingen.
RaySearch har för närvarande licensavtal med sex kommersiella partners. Deras sammanlagda marknadsandel utgör mer än tre fjärdedelar av världsmarknaden för dosplanering.
RaySearch har lanserat marknadsledande produk ter för kvalitetssäkring och är i slutfasen av ut veck lingsarbetet med de första produkterna för adaptiv terapi.
RaySearch investerar 60 procent av sin omsättning på forskning och utveckling.
KOLUMNTITEL
RAYSEARCH LABORATORIES
8 ÅRSREDOVISNING 2009
Över 12 miljoner människor runt om i världen drabbades av cancer förra året. 2030 beräknas antalet att ha ökat till cirka 20 miljoner per år. Samtidigt gör de förbättrade metoderna för diagnostisering och behandling att allt fl er cancerpatienter klarar sig. I början av 1970-talet överlevde 40 procent sin cancersjukdom. Idag ligger motsvarande siff ra på runt 60 procent och den förväntas öka.
utbredningen av cancer har kontinuerligt ökat sedan 1950-talet då statistik började bli tillgänglig. I västvärlden har vi dubbelt så många registrerade fall av cancer idag jämfört med för 50 år sedan.
Under förra året drabbades över 12 miljoner människor runt om i världen av cancer. Olika uppskattningar pekar på att antalet cancerfall i världen fortsätter att öka. Enligt beräkningarna kommer över 20 miljoner människor årligen att drabbas av cancer om 20 år. Det är en ökning med 70 procent jämfört med idag.
Ökningen kommer att vara betydligt lägre i USA, Europa och Japan jämfört med i utvecklingsländerna, som startar från en lägre nivå. I BRIC-länderna förutses till exempel en årlig ökning på 4,5 procent jämfört med den globala ökningsnivån på tre procent. Denna högre nivå baseras på längre förväntad livslängd samt att livsstilen kommer att förändras mot mer västliga traditioner.
Under förra året avled enligt statistiken 7,6 miljoner människor i cancer. Det utgör 13 procent av de registrerade dödsfallen i världen. Antalet dödsfall på grund av cancer förväntas fortsätta att stiga och uppskattas till 12,9 miljoner år 2030. Det är en ökning med 60 procent, men lägre än ökningstakten för nya cancerfall. Prognosen är alltså att vi kommer att bli allt mer framgångsrika i kampen mot cancern.
Detta baseras på att allt större resurser mobiliseras inom detta område. Metoderna för diagnostisering av cancer blir eff ektivare och bättre utnyttjade. Behandlingsteknikerna kommer att förfi nas och utvecklas. Idag beräknas att 60 procent av alla cancerdrabbade överlever sin sjukdom. Det är en betydande ökning sedan det tidiga 70-talet, då andelen bara var cirka 40 procent. Denna positiva trend beräknas alltså fortsätta.
Efterfrågan på resurser kommer att vara speciellt stark i Kina och Indien. I dessa länder fi nns för närvarande ingen utbyggd cancervård men den förväntade starka ekonomiska tillväxten i denna del av världen skapar möjligheter inom detta område.
Idag inträff ar 52 procent av alla cancerfall i låg- och medelinkomstländer. Där är just möjligheterna till diagnostisering och behandling än så länge begränsade. Detta avspeglas i att de står för en större andel av dödsfallen med en andel på 59 procent. Detta ska ställas i relation till att antalet cancerfall som upptäcks, behandlas och botas i den rikare delen av världen har ökat påtagligt under de senaste decennierna.
STIG STÅLHAND diagnostiserades för prostatacancer våren 2008. För att undvika bieff ekter beslutade överläkaren Kristina Nilsson vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala i samråd med Stig att behandlingen bland annat skulle inkludera protonterapi. Den genomfördes i början av 2009.
STRÅLTERAPIN genomfördes under en period på sex veckor. Under en av dessa veckor fi ck Stig protonbehandling. Han var en av de första patienterna som fi ck förbättrad cancerbehandling med hjälp av RaySearchs system för protondosplanering.
EFTER BEHANDLINGEN har Stig genomgått tre uppföljande kontroller. Han är idag helt återställd från cancern och har inga besvär överhuvudtaget.
KOLUMNTITEL NYA BEHANDLINGSTEKNIKER DRIVER UTVECKLINGEN
Strålbehandling är det vanligaste och mest kostnadseff ektiva sättet att behandla cancer. Det fi nns idag drygt 9 000 linjäracceleratorer för strålterapi runt om i världen. För att genomföra behandlingen eff ektivt krävs alltmer avancerade dosplaneringssystem. RaySearch är världsledande innovatör och utvecklare inom detta område.
det finns tre huvudsakliga sätt att behandla cancer: kirurgi, strålbehandling och cellgifter. Av dessa är strålbehandling den metod som ökat mest under de senaste 10–15 åren. Idag beräknas att cirka hälften av cancerpatienterna i den industrialiserade världen behandlas med strålterapi, ofta i kombination med kirurgi eller cellgifter.
I USA, som leder utvecklingen inom detta område, ligger användningen av strålterapi på cirka 60 procent. I Europa är nivån 30–50 procent och i Japan än så länge bara 25 procent.
Strålbehandling är ett kostnadseff ektivt sätt att behandla cancer jämfört med andra metoder. En svensk studie från 2003 visar att strålbehandling står för mindre än tio procent av kostnaderna för cancerbekämpning. Detta ska ställas mot att nästan hälften av cancerpatienterna behandlas med denna metod.
Strålterapi kan användas för att behandla nästan alla typer av cancer. De vanligaste användningsområdena är bröst, prostata, lungor samt huvud/hals. Dessa svarar för cirka 2/3 av samtliga strålbehandlingar.
Målet med strålterapi är att skada DNA hos cancercellerna. Detta kan ske med fotoner, elektroner, protoner, neutroner eller joner. När DNA hos en cell skadas försöker cellen att reparera sig själv. Cancerceller har en nedsatt förmåga att klara detta. Därför minskar också deras förmåga att överleva och dela sig efter en strålbehandling. Även om friska celler har större chans att återhämta sig och överleva stråldosen är målsättningen givetvis att strålningen så långt det är möjligt fokuseras på just cancercellerna.
Strålbehandlingen ges till patienten med hjälp av en linjäraccelerator (strålmaskin). Behandlingen delas upp i fraktioner (behandlingstillfällen). Vanligtvis ges en behandling om dagen, fem dagar i veckan, under cirka sex veckor.
Totalt beräknas marknaden för strålterapiutrustning omsätta omkring 3,5 miljarder dollar årligen. Ungefär hälften är strålmaskiner. Resten är hänförbart till annan hårdvara och mjukvara som dosplanerings- och informationssystem.
Det fi nns idag drygt 9 000 strålmaskiner installerade runt om i världen. De största tillverkarna är amerikanska Varian, svenska Elekta och tyska Siemens. Utvecklingen går mot alltmer avancerad hårdvara. Men en lika stor utmaning inom strålterapin ligger inom området dosplanering. Precisionen och eff ektiviteten i maskinerna är hårt knuta till att metoderna för själva behandlingen utvecklas, förfi nas och blir mer exakta. I denna utveckling spelar RaySearch en ledande roll.
Strålar med anpassade vinklar för att skydda riskorganen.
Intensitetsmodulering av strålarna ger bättre möjlighet att anpassa för tumörens form.
IMRT (intensity modulated radiation therapy) lanserades kring millennie skiftet. Denna metod är en direkt utveckling av 3D-CRT och utförs med samma hårdvara. Strålningen sker fortfarande från fasta infallsvinklar. Förbättringen ligger i att strålen vid varje strålning kan delas upp i segment med olika intensitet och form. Intensiteten kan därigenom styras och varieras över strålens tvärsnitt. Precisionen ökar så själva tumören kan ges en högre dos även om dess form är komplex. Friska vävnader förskonas på ett kontrollerat sätt.
IMRT ställer krav på ett mer avancerat dosplaneringssystem. IMRT var i själva verket avstampet och språngbrädan för etablerandet av RaySearch. Det var inom detta område som företaget lanserade sina första produkter. Idag fi nns RaySearchs IMRT-produkter installerade på över 1 500 kliniker i mer än 30 länder. De är därmed de mest spridda IMRT-produkterna i världen och har etablerat en standard inom detta område.
Majoriteten av produkterna används i USA där IMRT slagit igenom snabbast. Detta beror till stor del på goda ersättningsnivåer från försäkrings bolag som ser denna metod som mer eff ektiv än 3D-CRT. Ungefär 40 procent av alla strålbehandlingar i USA utförs med IMRT. I Europa är andelen IMRTbehandlingar ännu inte högre än cirka 15 procent. Metoden är väl etablerad men stora nationella skillnader i hur väl man tagit till sig tekniken föreligger.
Fram till 1980-talet bedrevs strålterapi enligt principen 2D-XRT (external beam radiotherapy). Utgångspunkten var tvådimensionella röntgenbilder. Formen på strålen bestämdes av en för varje tillfälle skräddarsydd mall. Detta var en mycket tidskrävande och dyrbar process.
Genombrottet för 3D-CRT (Three-dimensional conformal radiation therapy) baserades på två avgörande framsteg. Det första var datortomografi n och dess möjligheter att visa en tredimensionell bild av cancern. Det andra var introduktionen av multibladskollimatorn (MLC) i mitten av 1990-talet. Den ersatte den skräddarsydda mallen och skapade helt nya möjligheter för eff ektivare behandling. Kollimatorn har ett sinnrikt system av metallblad som med hjälp av mjukvara kan styras och förändras för att anpassa strålens tvärsnitt.
Tredimensionell konform strålterapi utgör dagens standardbehandling och för närvarande genomförs 80–90 procent av all strålterapi med just 3D-CRT. Tumören bestrålas homogent från fl era fasta infallsvinklar och varje stråle är formad efter tumörens tvärsnitt i just den riktningen. 3D-CRT är ofta eff ektivt men har begränsningar. Läkarna tvingas kompromissa när man ska bestråla tumörer med invecklad form. Avvägningen som måste göras är mellan att sänka dosen för att skydda näraliggande frisk vävnad eller ge en högre dos som bättre kontrollerar tumören men som riskerar att ge oönskade strålskador.
Strålen påslagen samtidigt som maskinen roterar möjliggör snabbare behandlingar.
Utveckligen går snabbt. Under 2007 lanserade hårdvaruleverantörerna Varian och Elekta lösningar som möjliggör VMAT (volumetric modulated arc therapy). Hårdvaran är densamma som för IMRT. Skillnaden är att tumören bestrålas kontinuerligt samtidigt som strålkällan roterar ett eller fl era varv runt patienten. Den stora fördelen jämfört med IMRT, som bygger på att strålkällan stegvis förfl yttas mellan ett antal fasta infallsvinklar, är att behandlingen med VMAT kan ske mycket snabbare. Kvaliteten på behandlingen blir likvärdig. Jämfört med IMRT ger VMAT genom tidsvinsten möjlighet att behandla ytterligare 6–8 patienter om dagen med varje strålmaskin. Det innebär en kapacitetshöjning med 10–20 procent.
Intresset för VMAT har varit mycket stort från marknaden. RaySearch har under 2009 lanserat produkter med både Philips och Nucletron som gör det möjligt att dosplanera VMAT-behandlingar med deras respektive system.
Protoners fysikaliska egenskaper tillåter mer precisa dosfördelningar med ökat skydd för omkringliggande organ.
Vid konventionell strålbehandling används fotoner. Att istället använda protoner eller koljoner är en mycket lovande terapiform som är på frammarsch. Fördelen med protoner är att de kan styras så att dosen levereras med millimeterprecision utan att skada bakomvarande vävnad. På så sätt blir behandlingarna ännu mer exakta och eff ektiva än med IMRT.
Nackdelen är kostnadsbilden. Accelerationen av partiklarna kräver mycket avancerad utrustning och stora utrymmen. Den totala investeringen för att etablera ett protoncentrum är omfattande. Den ligger i storleksordningen en halv till drygt en miljard kronor. Ett koljonscentrum är ännu dyrare. Det fi nns idag cirka 30 protoncentra runt om i världen. Ytterligare ett drygt 20-tal byggs eller är under planering. Fram till idag har uppskattningsvis 60 000 patienter behandlats med protonterapi. Kommande prispress på acceleratorerna och ytterligare bevis på klinisk nytta kommer att ytterligare öka antalet centra och därmed också efterfrågan på dosplaneringssystem för dessa.
RaySearch har fl era skäl till att leda utvecklingen inom detta område. Dels ligger ordervärdet för planerings- och optimeringssystemen för dessa centra på mycket höga nivåer. Dels ger det oss möjligheter att ytterligare spänna våra innovativa muskler och visa att vi har en absolut spetskompetens inom dosplanering.
RaySearch har avtal om dosplanering för protonterapi med såväl Varian som Nucletron. Sedan 2008 används vårt system kliniskt av Akademiska Sjukhuset i Uppsala för de protonbehandlingar som utförs på The Svedberg-laboratoriet. Ett stort genombrott är det licens- och partneravtal som under 2009 tecknades med WPE (Westdeutsches Protonentherapiezentrum Essen) där RaySearch levererar ett fullständigt dosplaneringssystem för patient behandlingar. Det är utan tvekan den mest avancerade proton lösningen på marknaden och innehåller de modernaste verktygen och algoritmerna för dosberäkning och optimering som behövs för att till fullo utnyttja protonterapins potential.
Adaptiv strålterapi anpassar dosfördelningen till tumörens läge och form under behandlingens gång.
En månadslång behandling baseras på diagnostiska bilder som tas vid behandlingens början. Under behandlingens gång kan dock förändringar ske vad gäller formen och läget på såväl tumören som de omkringliggande friska vävnaderna. Risken är då att frisk vävnad skadas i onödan eller att tumören inte får tillräcklig stråldos.
Traditionellt har man hanterat dessa osäkerhetsfaktorer genom att defi niera behandlingsområdet med tillräckligt stor marginal runt tumören. På så sätt säkerställer man att tumören verkligen får tillräcklig dos under de sex veckor som behandlingen normalt pågår. Nackdelen är att frisk vävnad bestrålas. Med adaptiv strålterapi kan man hantera de förändringar i patientens anatomi som sker under den pågående behandlingen. Dessutom kan man korrigera för eventuella fel som kan inträff a under behandlingsprocessen.
Redan idag har många linjäracceleratorer integrerade system för avbildning av patienten i samband med behandlingen. Detta är en förutsättning för att kunna följa förändringar. Inför varje behandling tas en ny bild av patienten. Denna bild matchas mot den ursprungliga diagnosbilden. Om avvikelser förekommer justeras behandlingsbordets position automatiskt så att strålningen kan göras med större precision. Detta kallas för IGRT (image-guided radiation therapy).
IGRT involverar inga förändringar av dosplanen som levereras men är ett viktigt försteg till den adaptiva strålterapin. Genom att introducera adaptiv terapi säkerställs än större anpassning till patientens rörelser, till exempel andning, samt tumörens rörelse och formförändring – såväl mellan behandlingarna som under varje specifi k behandling. Inom detta område förväntas ett intensivt utvecklingsarbete under de närmaste 5–10 åren. Hastigheten i denna process kommer att avgöras av den bevisade kliniska nyttan samt hur det amerikanska försäkringssystemet tilldelar sina resurser. Denna utveckling kommer under överskådlig tid att vara ett komplement till IMRT och påverkar inte intäktspotentialen för RaySearch negativt inom detta område. Den adaptiva strålterapin kommer att ställa krav på att planering och behandling blir mer integrerade. Detta kommer i sin tur att ställa större krav på avancerad mjukvara.
Ett dosplaneringssystem är enkelt uttryckt en programvara som används för att styra strålbehandlingen på ett mer exakt och träff säkert sätt. Det är en kombination av ett CAD-verktyg, en simulator och en databas.
Utgångspunkten är röntgenbilder av cancern som vanligtvis kommer från en datortomograf. Utifrån dessa bilder defi nierar läkaren tumörens form och utbredning i tre dimensioner och bestämmer med vilken stråldos behandlingen ska ske.
Med hjälp av dosplaneringsprogrammet kan sedan samtliga behandlingsparametrar simuleras och visualiseras på ett sådant sätt att behandlingen blir optimerad. Resultatet är ett styrprogram för strålmaskinen.
Globalt fi nns fyra företag som sammantaget står för den absolut största delen av försäljningen av dosplaneringssystem: Philips, Varian, Elekta samt Nucletron. Idag har RaySearch partnerskap med alla utom Elekta.
Dessa stora medicintekniska företag har valet att bygga mjukvara inom den egna organisationen eller att lägga ut utvecklingsarbetet till exempelvis RaySearch. Vanligt är att man fokuserar på de områden där man har störst kunnande och söker en partner med kompletterande kompetens. Ju mer avancerade lösningar RaySearch kan erbjuda sig att utveckla, desto större är sannolikheten att dessa företag lägger uppdrag hos RaySearch på grund av den specialistkompetens företaget besitter.
Trenden är att kommersiella partners blir mer öppna för samarbeten. Detta är ett resultat av att utvecklingen går allt snabbare, att nya behandlingsområden introduceras samt att nya former för samverkan inom detta område har utvecklats.
Eftersom våra kommersiella partners ansvarar för såväl försäljning som service mot slutkund behöver RaySearch ingen egen global försäljningsorganisation. Vi kan till 100 procent fokusera våra resurser på avancerad forskning och utveckling.
Själva marknaden för dosplaneringssystem omsatte cirka 390 miljoner dollar i användarledet under 2009. RaySearch omsatte 83 miljoner kronor.
Utvecklingen går snabbt mot mer avancerade metoder för strålterapi. Den vanligaste är fortfarande traditionell 3D-CRT. Men i USA, som ligger i täten inom strålterapi, sker redan 30–40 procent av alla behandlingar med nyare tekniker. De nya behandlingstekniker som snabbt växer fram har som mål att undvika de kompromisser som 3D-CRT medför. Utmaningen är att öka dosen till tumören utan att öka risken för att skada frisk vävnad.
RaySearch är ledande då det gäller att ta fram avancerad mjukvara som stödjer dessa nya tekniker. Men även inom 3D-CRT fi nns det mycket kvar att göra för att förbättra denna behandlingsmetod. Dosplanering av 3D-CRT är mycket tidskrävande eftersom det innebär ett stort mått av manuellt arbete för att hitta bra behandlingsinställningar. RaySearch har därför i samarbete med Varian utvecklat en produkt som automatiskt räknar fram optimala inställningar. Detta sparar tid och förbättrar planerna.
Tabellen nedan ger en övergripande sammanställning över olika behandlingsmetoder och deras viktigaste egenskaper och fördelar. På underliggande uppslag beskrivs metoderna mer i detalj.
Fram till mitten av 1980-talet drevs tekniken av att man bara hade tvådimensionella bilder som underlag.
I och med att 3D-systemen introducerades kunde man börja behandla med fl er strålar med anpassade vinklar och på så sätt bättre skydda intilliggande friska organ. Med införandet av multibladskollimatorn kunde man också lättare anpassa strålens form efter tumören.
Behandling enligt IMRT blev möjlig tack vare ny avancerad mjukvara. Genom att intensitetsmodulera strålarna kan behandlingen bättre anpassas till tumörens form. VMAT är en utveckling av IMRT. Maskinen roterar samtidigt som strålen är påslagen och behandlingsprocessen kan därmed förkortas.
IGRT baseras på att bildgivande system (2D eller 3D) integreras med linjäracceleratorna. Därigenom kan justering ske i relation till tumörens faktiska läge i samband med varje behandling. Vid adaptiv strålbehandling sker anpassning av dosfördelningen för tumörens läge och form vid varje behandlingstillfälle. Detta kräver, förutom att det 3D-bildgivande systemet är integrerat på linjäracceleratorn, mer avancerad mjukvara.
WPE (Westdeutsches Protonentherapiezentrum Essen) är ett protonterapicenter som är under uppbyggnad i anslutning till universitetssjukhuset i Essen, Tyskland.
Världens mest avancerade system för protonterapi.
"VI SÖKTE EN modern lösning för ett behandlingssystem som fullt ut stöder adaptiva terapier och kan dra fördel av det senaste inom 4D-bildteknik. När det kom till kritan var det bara RaySearch som fullt ut motsvarade våra krav. Vi känner starkt att de delar vår vision om hur framtidens strålterapi kommer att utvecklas. Det känns mycket stimulerande att arbeta tillsammans med dem för att bryta ny mark inom vårt område."
Jonathan Farr, chefsfysiker WPE
ANLÄGGNINGEN VID WPE beräknas vara fullt utvecklad och i kliniskt bruk under 2010.
"VI ÄR ÖVERTYGADE om att det här kommer att skapa stor klinisk nytta, framför allt för patienter med rörliga tumörer, vilka hittills varit svåra att behandla."
Professor Martin Stuschke, klinikchef WPE
WPE KOMMER ATT VARA en av de mest avancerade klinikerna i världen med en vision att erbjuda behandlingar som verkligen är banbrytande. RaySearch ansvarar för utveckling och support av mjukvarulösningen till centret. Det är den mest avancerade protonlösningen på marknaden.
FLERA NYA TEKNIKER NYA TEKNIKER EN GLOBAL AKTÖR
Användarna av RaySearchs produkter fi nns på kliniker som utför strålbehandling av cancer. De är läkare, sjuksköterskor och sjukhusfysiker som alla strävar efter att ge sina cancerdrabbade patienter så bra behandling som möjligt. RaySearch har som uppgift att såväl på kort som lång sikt hjälpa klinikernas medarbetare att förbättra strålbehandlingens säkerhet, eff ektivitet och resultat.
totalt sett finns raysearchs lösningar på mer än 1 500 kliniker i fl er än 30 länder. Fördelningen av dessa framgår av världskartan på nästa uppslag. Som synes är strålterapi vanligast i USA, Europa och Japan. Kina och Indien räknas till de stora tillväxtmarknaderna. Totalt sett sker årligen hundratusentals strålbehandlingar baserade på RaySearchs produkter.
Klinikernas läkare, fysiker och sjuksköterskor vill optimera strålbehandlingen, eff ektivisera behandlingsfl ödet och begränsa biverkningar. Genom att introducera nya eff ektiviserande lösningar – främst inom mjukvaruområdet – vill man skapa möjligheter för att kunna behandla fl er patienter och samtidigt skapa utrymme för att kunna ägna mer individuell tid åt varje enskild patient. Bättre vård, helt enkelt.
För klinikerna är det en konkurrensfördel att kunna erbjuda den senaste teknologin för strålbehandling. Det skapar en trygghet hos patienterna men det viktigaste är naturligtvis att ju modernare teknik, desto högre precision och ökade möjligheter till tumörkontroll. Risken för återfall och biverkningar minskar. Det tempo med vilket nya och mer eff ektiva behandlingsmetoder introduceras är starkt pådrivande vad gäller klinikernas utveckling.
På klinikerna påverkar fl era olika grupper av medarbetare besluten om vilka behandlingsverktyg som ska köpas in. Läkaren är ofta huvudsaklig beslutsfattare både när det gäller vilken behandling som ska sättas in och vilken utrustning och teknik sjukhuset utnyttjar. Det är också läkaren som diskuterar och presenterar behandlingsval och behandlingsplaner för patienten samt är ytterst ansvarig för behandlingen.
Sjukhusfysiker spelar en mycket viktig roll i behandlingskedjan. De tar fram dosplaner samt säkerställer och kvalitetssäkrar att dosen levereras på det sätt som planen föreskriver. Därför har sjukhusfysiker ofta ett mycket stort infl ytande framför allt vad gäller valet av dosplaneringssystem och kvalitetssäkringssystem.
Patienten avbildas med hjälp av två olika tekniker - CT (datortomografi ) och MR (magnetresonans-tomografi ). RaySearch erbjuder en automatisk process för att registrera patientens läge i de två bilderna. Registreringen är nödvändig för att eff ektivt kunna kombinera informationen från bilderna under behandlingsplaneringen.
Sjuksköterskor inom onkologi är de som handgripligen utför strålbehandlingen på patienten. De dosplanerar även behandlingar när dessa blivit rutin. Deras huvudsakliga roll är att ta hand om patienten och se till att behandlingen går snabbt och eff ektivt enligt plan. För dessa sjuksköterskor är givetvis systemens pålitlighet och eff ektivitet mycket viktiga.
En annan viktig målgrupp är klinikernas tekniska supportavdelningar. Deras specifi kationer ställer indirekta krav på RaySearchs produkter.
Vid sidan av de operativa personalgrupperna kan sjukhusledningen med ansvar för resultat och ekonomi också delta i besluten. Ledningen utvärderar ekonomiska och praktiska implikationer vid investeringar i ny teknologi.
RaySearchs produkter höjer eff ektiviteten i strålbehandlingen och hela behandlingsprocessen. Detta stärker våra samarbetspartners i deras försäljning till klinikerna.
I Europa skiljer sig utvecklingstakten för strålbehandlingstekniker kraftigt mellan kliniker. Ett antal kliniker har utfört IMRT-behandlingar en längre tid, medan andra fortfarande förbättrar sina arbetsformer innan denna behandlingsform kan tas i bruk.
Utvecklingen av strålbehandling leds från Nordamerika, eftersom USA och Kanada har kommit mycket långt i sin implementering av IMRT.
26 ÅRSREDOVISNING 2009
Sedan RaySearch grundades år 2000 har totalt 15 produkter lanserats på marknaden i samarbete med företagets partners. Utöver de introducerade produkterna har RaySeach tecknat licensavtal kring ytterligare ett 20-tal produkter som planeras att lanseras kommersiellt under de närmaste åren.
under 2009 lanserades sju nya produkter från RaySearch på marknaden. Tre av dem avsåg utökade samarbeten med Philips och Nucletron, fyra gällde nya partnersamarbeten med Varian och TomoTherapy. Detta ger i ett slag en fördubbling av antalet Ray-Search-produkter på marknaden. Ytterligare cirka 20 produkter har avtalats med existerande partners och Siemens som ny partner. Detta kommer att resultera i att expansionen av antalet produkter fortsätter. Under 2010 förväntas exempelvis de första produkterna med Siemens att lanseras.
Av de 15 produkter som är kommersiellt lanserade avser 13 dosplanering för olika behandlingsmetoder – 3D-CRT, IMRT, VMAT och protonterapi. RaySearch är innovativ marknadsledare inom alla dessa områden. Dosplanering av IMRT var själva utgångspunkten för etablerandet av RaySearch och här har företaget steg för steg stärkt sina positioner genom avancerad forskning och produktutveckling. RaySearchs dosplaneringsprodukter för IMRT är idag de mest spridda i världen. Vad gäller dosplanering för strålterapi med protoner har RaySearchs djupgående utvecklingsarbete åt tyska WPE resulterat i en ytterst avancerad lösning. Detta arbete kommer också övriga terapiformer kunna dra nytta av, såväl på kort som på lång sikt.
Baserat på den ledande positionen inom IMRT har RaySearch dels tagit steget ner i utvecklingskedjan och utvecklat en lösning för 3D-CRT, dels anpassat IMRT-lösningen till VMAT. Aktuella utvecklingsprojekt för RaySearch ligger för närvarande bland annat inom det adaptiva området.
Den unika kompetens inom optimering av dosplaner som Ray-Search besitter ger stora möjligheter till naturlig expansion in i näraliggande och kompletterande områden. Exempel på sådana områden är radiobiologi, automatisk dosplanering, klinisk dosberäkning, kvalitetssäkring samt segmentering. Inom alla dessa områden bedriver RaySearch ett omfattande utvecklingsarbete. Detta har redan resulterat i ett antal produkter som idag fi nns installerade som integrerade moduler i våra kunders dosplaneringssystem.
Med hjälp av RaySearchs verktyg för radiobiologiska modeller kan läkaren utvärdera sannolikheten för att en tumör kan kontrolleras och hur stor risken är att skada frisk vävnad vid en specifi k dosplan.
Automatisk dosplanering innebär att själva framtagandet av dosplaner automatiseras. Därigenom kan mycket tid sparas på klinikerna och mer tid kan läggas på att utvärdera och jämföra fl era behandlingsalternativ.
För att säkerställa att korrekt stråldos levereras till patienten görs ett stort antal kontrollmätningar på kliniken för att kvalitetssäkra behandlingen innan den levereras. Detta är tidsödande och kostsamt. RaySearch har utvecklat ett system som ger möjlighet att kvalitetssäkra genom att enkelt genomföra kontrollmätningar i realtid. Det ökar patientsäkerheten.
Segmentering är den process där en tredimensionell modell av tumören och de omkringliggande organen skapas innan själva behandlingen ska planeras. Detta är en manuell tidsödande process. RaySearch har tagit fram en produkt som eff ektiviserar denna process radikalt och säkerställer konsekvens från fall till fall.
RaySearchs kommersiella partners är företag som utvecklar och säljer system för dosplanering eller kvalitetssäkring till sjukhus och kliniker som behandlar cancer med strålterapi. RaySearchs lösningar ingår som en integrerad del i respektive partners system. RaySearch har idag sex partners som tillsammans kontrollerar mer än tre fjärdedelar av världsmarknaden för dosplanering. Totalt har RaySearch idag åtta licensavtal med sina partners som omfattar över 30 produkter. 15 av dessa har hittills lanserats.
Genom att RaySearch har samarbete med så många ledande partners når företaget ut till en stor del av alla kliniker världen över. Samarbetet är väl defi nierat: RaySearch har fokus på att utifrån sin grundteknologi utveckla produkter som ger allt bättre funktionalitet och som är anpassade till dagens och morgondagens olika tekniker för strålterapi. De kommersiella partnerna ansvarar för försäljning och service mot slutkunderna. RaySearch behöver därför ingen global säljorganisation utan kan koncentrera resurserna på banbrytande forskning och utveckling.
Philips, Varian, Nucletron samt Elekta är de fyra ledande leve-
rantörerna av dosplaneringssystem. Tillsammans täcker de in en stor majoritet av den globala marknaden för dessa produkter. RaySearch har samarbetsavtal med samtliga utom Elekta. Det gör att RaySearchs produkter kan användas i de fl esta dosplaneringssystem som används över hela världen.
Holländska Philips Medical Systems är en av världens ledande leverantörer av medicinsk diagnostikutrustning. Produktportföljen omfattar utrustning för ett fl ertal olika användningsområden. Det är aff ärsenheten Philips Radiation Oncology Systems med inriktning på avancerade dosplaneringssystem som samarbetar med RaySeach.
Philips var RaySearchs första kommersiella partner. Det första avtalet gällde en IMRT-produkt som lanserades 2001. Efterhand har tilläggsprodukter inom detta terapiområde tillkommit och dessutom har en produkt för VMAT-behandlingar introducerats. Under 2006 ingicks dessutom ett långsiktigt avtal gällande en svit av produkter inom adaptiv strålterapi. Totalt har Philips och RaySearch idag avtal om sju produkter.
| Philips | Nucletron | IBA Dosimetry | Varian | TomoTherapy | |
|---|---|---|---|---|---|
| 3D-CRT | ■ | ||||
| IMRT | ■■ | ■■■ | S | ||
| VMAT | ■ | ■ | |||
| Adaptiv strålterapi | SSS | S | |||
| Protonterapi | S | S | |||
| Radiobiologi | ■ | SSS | ■ ■ | ||
| Automatiserad dosplanering | ■ | ||||
| Dosberäkning | ■ | ||||
| Kvalitetssäkring | ■ S | ||||
| Segmentering | ■ | S |
■ Lanserade produkter
S Licensavtal
* Exklusive Siemens, där de första produkterna förväntas lanseras under 2010.
har varit mycket fruktbart både för oss och våra kunder. RaySearchs unika kompetens då det gäller mjukvara i kombination med vårt kunnande om marknaden och applikationerna för dosimetri har gjort det möjligt för oss att utveckla en verklig spetsprodukt som redan satt en ny standard inom det här området. Tillsammans med RaySearch planerar vi spännande nya framtida lanseringar som ytterligare kommer att öka säkerheten och eff ektiviteten inom strålningsterapin."
Rob Plompen, VD IBA Dosimetry
Mjukvara från RaySearch, tillsammans med den nya detektorn från IBA Dosimetry på bilden, förbättrar och eff ektiviserar den hittills arbetsintensiva kvalitetssäkringen av IMRT.
Nucletron har också sitt huvudkontor i Holland. Företaget är specialiserat på produkter för cancerbehandling. Kärnkompetensen ligger inom brachyterapi och dosplanering.
RaySearch tecknade ett avtal med Nucletron under 2004 avseende en svit av produkter inom IMRT-området. I paketet ingår även produkter för biologisk utvärdering och optimering. 2009 utökades avtalet med produkter för VMAT-dosplanering och modellbaserad segmentering. Samarbetet med Nucletron omfattar även ett långsiktigt utvecklings- och licensavtal gällande dosplanering av strålbehandling med protoner.
Tysk-belgiska IBA Dosimetry är ledande inom avancerad dosimetri och kvalitetssäkring för kliniska och industriella tillämpningar av strålningsfysik. Företaget levererar eff ektiva och tillförlitliga lösningar inom diagnostik och behandling av cancer.
2006 tecknade RaySearch ett långsiktigt utvecklings- och licensavtal med IBA Dosimetry rörande tre produkter för kvalitetssäkring av IMRT och en för adaptiv terapi. Avtalet innebar en viktig expansion av RaySearchs verksamhetsområde och de första produkterna nådde marknaden i slutet av 2007.
Varian Medical Systems med bas i Kalifornien är den världsledande tillverkaren av medicinsk utrustning och mjukvara för strålbehandling av cancer.
Under 2007 tecknades ett långsiktigt strategiskt licensavtal mellan Varian och RaySearch. Det avser fyra produkter totalt. Under 2009 lanserades två IMRT-produkter för radiobiologisk utvärdering och optimering samt en produkt för optimering av konventionella 3D-CRT-planer. I avtalet ingår också en produkt för protonterapi som inte har lanserats.
Amerikanska TomoTherapy utvecklar, tillverkar och säljer ett unikt, avancerat strålterapisystem för behandling av ett stort antal cancerformer.
RaySearch tecknade under 2007 ett licensavtal med Tomo-Therapy. Det omfattar utveckling av en svit av IMRT-produkter som underlättar överföringen av behandlingsplaner mellan Tomo-Therapys system och konventionella linjäracceleratorer. Detta leder till en bättre balans vad gäller arbetsbelastningen på kliniker som har olika typer av acceleratorer. Klinikernas kapacitet ökar och fl er patienter kan behandlas. Den första produkten lanserades 2009.
Tyska Siemens Healthcare är en av världens största leverantörer av sjukvårdsutrustning, inklusive strålbehandling av cancer. Företaget levererar lösningar som täcker hela värdekedjan – från förebyggande vård och tidig upptäckt till diagnos, behandling och eftervård.
RaySearch tecknade under 2009 avtal med Siemens om utveckling av ett antal planeringsmoduler. Marknadslansering av dessa beräknas ske under 2010.
"DET SKER HELA TIDEN en utveckling inom dosplanering", säger Elizabeth Morhed som är onkologsjuksköterska vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Hon arbetar med RaySearchs produkter för såväl foton- som protonterapi. "Därför gäller det att alltid ha tillgång till den senaste mjukvaran."
"DET ÄR EN TRYGGHET för patienterna att vi kan erbjuda den modernaste teknologin för strålbehandling", säger Elizabeth Morhed.
"EN BRA PLAN handlar om att så liten dos som möjligt ska hamna utanför tumören. Att åstadkomma detta är ett teamwork mellan läkare, fysiker och onkologsjuksköterskor i kombination med ett bra system för dosplanering."
ULF ISAKSSON ÄR SJUKHUSFYSIKER på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Så här säger han om samarbetet med RaySearch: "Utvecklingen inom terapiområdet går snabbt. Ett av problemen är att hårdvaran ibland inte hänger med när ny mjukvara introduceras. Vi har en nära relation till RaySearch och är ofta med och diskuterar, provar idéer och ser till att få det praktiska att fungera."
KOLUMNTITEL FORSKNING OCH UTVECKLING I FRAMKANT
32 ÅRSREDOVISNING 2009
RaySearchs forskning sker dels helt i egen regi, dels i nära samarbete med ledande sjukhus och universitet. Syftet är att mer långsiktigt studera nya metoder och tekniker inom strålbehandling. Utvecklingen av nya produkter baseras i de fl esta fall på licensavtal med en partner. Målet är att skapa kommersiellt framgångsrika produkter på kortast möjliga tid genom att tillämpa forskningsresultaten.
raysearchs forskningsavdelning är själva hjärtat i företagets verksamhet. Den syresätter produktutvecklingen. Avdelningen är organisatoriskt separerad från utvecklingsavdelningen. På så sätt skapas en genuint renodlad kreativ miljö för ett mer långsiktigt arbete.
Resultaten från forskningen förs successivt över till utvecklingsavdelningen i form av rapporter, idéer till nya produktkoncept samt förslag till förbättringar av befi ntliga produkter. Externt sker presentationer av resultaten vid internationella konferenser och i vetenskaplig press. Detta är en viktig kanal för marknadsföringen av RaySearch. På detta sätt kan nya partners attraheras och marknaden kan förberedas för nya behandlingstekniker.
RaySearch investerar årligen en stor del av sin omsättning i olika forskningsprojekt. Inom företaget arbetar experter med världsledande kompetens då det gäller olika tekniker för strålbehandling. Merparten av medarbetarna på forskningsavdelningen har disputerat eller bedriver doktorandstudier.
RaySearchs kompetens gör bolaget till en mycket attraktiv forskningspartner för sjukhus och universitet som vill ligga i framkant av utvecklingen. En i sammanhanget viktig styrka är att Ray-Search från början är en avknoppning från Karolinska Institutet. Det ger en förståelse av och nära koppling till universitetsvärlden. Avtal med olika forskningsinstitutioner gör det möjligt att snabbare produktifi era forskningsresultat. Dessutom ger det möjligheter att påverka inriktningen på den forskning som bedrivs.
RaySearch samarbetar idag med ett antal högskolor, universitet och kliniker som är ledande inom strålterapiområdet. Detta sker i form av sponsrade forskningssamarbeten, stöd till industridoktorander samt deltagande i större och mer övergripande forskningsprojekt.
Massachusetts General Hospital i Boston är en av USAs främsta cancerkliniker. MGH och RaySearch samarbetar inom fältet fl ermålsoptimering.
Princess Margaret Hospital i Toronto, Kanada betraktas som en av världens främsta cancerkliniker och samarbetar med RaySearch inom adaptiv strålterapi. Kliniken har tillgång till stora resurser för mätningar av de förändringar i patientgeometri som ligger till grund för adaptiv strålterapi.
Avdelningen för Medicinsk Strålningsfysik vid Karolinska Institutet i Stockholm är RaySearchs äldsta forsknings partner. Samarbetet fokuserar på biologiska modeller och är möjligt genom samarbetsavtal och industridoktorandprojekt.
Tillsammans med avdelningen för Optimeringslära och Systemteori vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm bedrivs forskning, i form av två industridoktorandprojekt, om mer långtgående optimering av strålterapi.
Samarbete om utvärdering av RaySearchs IMRT-lösningar för biologisk optimering.
Samarbete om utvärdering av fl ermålsoptimering.
Utveckling av ett komplett dosplaneringssystem för protonterapi baserat på RayStation. Innehåller även avancerad adaptiv funktionalitet.
Använder RaySearchs lösning för dosplanering av protonbehandlingar kliniskt.
RaySearchs forskningsprojekt handlar ofta om konceptstudier av algoritmer eller utveckling av prototypmjukvara för att kunna ta fram nya behandlingstekniker. En viktig uppgift för avdelningen är att bevaka den vetenskapliga utvecklingen för att därigenom kunna minimera tiden från vetenskaplig publikation till färdig klinisk produkt.
RaySearchs forskning är långsiktig med ett resultatperspektiv på två till fem år. Den bedrivs målinriktat inom de områden som företagsledningen identifi erar som mest intressanta ur kommersiell och teknisk aspekt. När en kommersiell partner intresserar sig för RaySearch används forskningsresultaten ofta i produktutvecklingsfasen. Det sker då temporärt en överföring av specialister från forskningsavdelningen till produktutvecklingen. På så sätt eff ektiviseras processen att transformera forskning till färdiga produkter.
RaySearchs produkter integreras oftast i en partners dosplaneringssystem men RaySearch samarbetar också direkt med några få utvalda ledande forskningsintensiva kliniker. De här kliniska samarbetena syftar till att utveckla nya metoder och verktyg för strålterapi. Partnern bidrar med sin kliniska expertis och RaySearch med mjukvaruverktygen och tillsammans testar vi nya metoder direkt i en klinisk miljö. I de här samarbetena kan RaySearch leverera ett helt dosplaneringssystem baserat på den egna plattformen RayStation. Lösningarna som utvecklas kompletterar existerande system hos den kliniska partnern och kan senare göras tillgängliga för fl er kliniker tillsammans med våra kommersiella partners.
När RaySearch sluter ett samarbetsavtal med en partner inleds ett dedicerat utvecklingsarbete. Samarbetet kan antingen initieras av att partnern står inför en speciell utmaning som kräver avancerade insatser, eller att RaySearch närmar sig en specifi k partner för att få hjälp med att kommersialisera ett nytt koncept. Målet för utvecklingsarbetet är hela tiden att skapa en för partnern kommersiellt gångbar och kliniskt användbar produkt på kortast möjliga tid.
Utvecklingsarbetet baseras på RaySearchs forskningsresultat och beprövade metoder. Det kan innefatta såväl framtagande av nya produkter som vidareutveckling och underhåll av befi ntliga produkter. Utgångspunkten för utvecklingsarbetet är RaySearchs mjukvaruplattform ORBIT. Dess unika funktionalitet möjliggör att en väl beprövad och väl testad kodbas kan återanvändas för många produkter. Den färdiga grundfunktionaliteten är en styrkefaktor för RaySearch i förhandlingarna med partners och inför nya projekt.
ORBIT-plattformen erbjuder en utvecklingsmiljö som är oberoende av operativsystem. Den utvecklade produkten kan därmed användas på såväl Windows som Unix. Den är också oberoende av värdsystem, vilket förenklar integrationen till fl era dosplaneringssystem.
De fl esta utvecklingsprojekten har en löptid på ett till tre år med efterföljande vidare utveckling av funktionaliteten. I likhet med forskningssidan har avdelningen för produktutveckling en väl defi nierad roll och en egen ledning.
Utvecklingsarbetet delas in i delprojekt som sedan tilldelas specifi ka utvecklingsgrupper med för uppdraget passande kompetens. Den framtagna funktionaliteten i varje delprojekt utvärderas och vidareutvecklas därefter i en iterativ process. En av de viktigaste faktorerna för framgångsrik produktutveckling är just
KOMPETENSEN ÄR HÖG inom RaySearch. Var tredje medarbetare har doktorsexamen.
"PÅ RAYSEARCH fi nner man kombinationen av det stora företagets mjukvaruexpertis och det lilla företagets nyfi kenhet och snabbhet. Det gör att de kan ligga i täten för utvecklingen och ta fram produkter som revolutionerar hela dosplaneringsfältet."
David Jaff ray, chef för strålningsfysik på Princess Margaret Hospital, Toronto, Kanada
en stark gruppdynamik. Den skapas genom en bra mix av kompetenser i kombination med en strukturerad utvecklingsmetodik, allt baserat på en gemensam plattform.
I takt med att RaySearch etablerar nya samarbeten och utvidgar befi ntliga breddas också produktportföljen.
IMRT har av historiska skäl varit kärnan i mycket av det utvecklingsarbete som skedde under RaySearchs uppbyggnadsskede. Idag är IMRT bara ett av många områden som företaget arbetar inom. Utvecklingsarbetet inom IMRT fortsätter kontinuerligt med förbättringar och eff ektiviseringar av grundteknologin och kringliggande tekniker. Exempel på dessa är radiobiologisk optimering, VMAT och automatisk plangenerering.
Även inom den konventionella strålterapin 3D-CRT bedrivs ett omfattande utvecklingsarbete inom RaySearch. 3D-CRT är ju fortfarande den absolut mest använda strålterapitekniken och här fi nns stora möjligheter till eff ektivisering. Genom att utveckla dosplaneringsfunktionaliteten kan den manuella och tids krävande arbetsinsatsen minskas samtidigt som behandlingskvaliteten kan förbättras.
Protonterapi är en framkantsteknik som ger nya möjligheter till avancerad och träff säker behandling. Detta område kräver fortsatt utveckling av grundteknologi för dosplanering och optimering. Adaptiv terapi är ett annat framtidsområde där RaySearch investerar stora resurser. Det kräver mycket avancerad bildbehandlingsteknik för att eff ektivt sätt kunna hantera den stora mängd data som krävs. Här ligger RaySearch i den absoluta tätpositionen.
Slutligen satsar RaySearch utvecklingsresurser inom området kvalitetssäkring. Genom att utveckla nya produkter som eff ektiviserar och förbättrar den process som klinikerna följer kan noggrannheten hos strålbehandlingar säkerställas på ett bättre sätt.
Att säga att "personalen är vår viktigaste tillgång" är förvisso en klyscha. I RaySearchs fall är den inte desto mindre helt sann. RaySearch är ett kunskapsföretag i ordets verkliga bemärkelse. Under ett och samma tak fi nns ett antal ledande teoretiker och praktiker inom olika grenar av tekniker relaterade till strålterapi. Specialister med spetskompetens får möjlighet att spänna sina intellektuella muskler i samarbete med gelikar. Arbetsuppgifterna och utmaningarna är på en extremt hög nivå.
Denna kreativa miljö är en av de viktigaste anledningarna till RaySearchs framgångar. Den är också en förutsättning för att företaget ska kunna fortsätta med att attrahera ledande kompetens. Idag har i princip alla anställda minst högskoleutbildning. Cirka var tredje medarbetare har dessutom doktorsexamen. Medel åldern är låg (34 år). Sjukfrånvaron ligger på 1 procent.
Större delen av arbetet inom RaySearch är organiserat i form av specialiserade lag som ansvarar för väl defi nierade projekt. Varje lag leds av en projektledare som rapporterar direkt till företagsledningen.
Medarbetarnas kompetens utvecklas framför allt genom ett ständigt utbyte av erfarenheter. Företagets omfattande samarbete med ledande kliniker, institutioner och kunder gör att de i princip fi nns med överallt där nytänkande och nyskapande sker. Det är detta som är själva själen i RaySearchs verksamhet.
36 ÅRSREDOVISNING 2009
RaySearch håller ett högt tempo och investerar stora resurser för att kontinuerligt utveckla nya, bättre produkter. Detta är en avgörande framgångsfaktor för företaget. En viktig förutsättning för denna fokuserade inriktning är RaySearchs starka fi nansiell bas. Tack vare den är det möjligt att uthålligt och konsekvent driva initialt osäkra innovativa projekt över den tid som behövs.
raysearchs finansiella styrka underlättar också rekrytering av medarbetare som har den nödvändiga spetskompetensen. På ett stabilt och resursstarkt företag är de högutbildade specialisterna trygga och kan helt koncentrera sig på den viktiga uppgiften att utveckla nya produkter. Det fi nns också resurser för nya spännande projekt vilket är viktigt på ett kunskapsföretag.
Tack vare RaySearchs fi nansiella styrka över tiden har den snabba expansionen sedan 2003 helt kunnat fi nansieras av det starka kassafl ödet i den löpande verksamheten. Tillväxten har skett utan någon extern upplåning eller några nyemissioner.
Även företagets aff ärsmodell har bidragit till att bygga upp den fi nansiella styrkan. Modellen innebär att försäljningen nästan uteslutande bedrivs via partners. RaySearch har därför inte behövt investera i uppbyggnaden av en egen försäljningsorganisation. Därigenom har en stor del av kassafl ödet funnits tillgängligt för forskning och utveckling samt till att öka de fi nansiella tillgångarna i balansräkningen.
Den starka fi nansiella ställningen innebär att RaySearch idag saknar räntebärande skulder. Likvida medel uppgår till hela 80 MSEK. De ligger därmed på en nivå som motsvarar ett års intäkter.
Företagets soliditet har hela tiden legat på en hög nivå. Detta i kombination med den goda likviditeten ger RaySearch en betydande uthållighet och handlingsutrymme för att behålla anställda och oförändrat driva angelägna forskningsprojekt vidare. Och det även om försäljning och kassafl öde av någon okänd anledning tillfälligt skulle påverkas negativt under ett eller fl era år. RaySearch goda fi nansiella ställning utgör därmed en stabil och viktig bas för företagets fortsatta framgång.
Per 2008-12-31 uppgick antalet aktier till 34 282 773 stycken fördelade på 12 638 724 serie A och 21 644 049 serie B. Under 2009 har på aktieägares begäran 252 756 aktier av serie A omvandlats till serie B. Det totala antalet registrerade aktier i bolaget per 2009-12-31 uppgår därmed till 34 282 773, varav 12 385 968 aktier av serie A och 21 896 805 aktier av serie B. Kvotvärdet är 0,50 SEK. Varje aktie äger lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Varje aktie av serie A berättigar till tio röster och varje aktie av serie B berättigar till en röst på årsstämman. Det totala antalet röster i bolaget uppgår per 2009-12-31 till 145 756 485. Vid årsstämman får varje röstberättigad rösta för det fulla antalet ägda eller företrädda aktier utan begränsning i röstetalet.
En förskjutning av ägandet har skett från utländska till svenska ägare. Utländska ägares aktieinnehav i RaySearch har minskat från 32,6 procent per den 31 december 2008 till 26,2 procent per den 31 december 2009. Antalet aktieägare har ökat under 2009. Per den 31 december 2009 uppgick antalet aktieägare till 4 928 (4 473).
| ÄGARSTRUKTUR – ÄGARKATEGORIER, % | Kapital | Röster |
|---|---|---|
| Utländska ägare | 26,1 | 6,1 |
| Svenska ägare | 73,9 | 93,9 |
| varav institutioner | 23,0 | 5,4 |
| privatpersoner | 50,9 | 88,5 |
Ambitionen hos huvudaktieägarna Johan Löf, Erik Hedlund och Anders Brahme är att långsiktigt kvarstå som betydande aktieägare i RaySearch.
Så vitt styrelsen i RaySearch känner till existerar inga aktieägaravtal gällande B-aktien. Dock fi nns ett aktieägaravtal mellan Grundarna (Johan Löf, Erik Hedlund, Anders Brahme, Carl Filip Bergendal, Bengt Lind och Anders Liander avseende deras A-aktier. Avtalet stadgar bland annat hembudsskyldighet inför avyttring av aktier till utomstående och rätt för Grundare att i vissa fall förvärva
| Totalt | 12 385 968 | 21 896 805 | 34 282 773 | 100 | 100 |
|---|---|---|---|---|---|
| Övriga | 903 | 9 484 133 | 9 485 036 | 27,7 | 6,5 |
| Tangent | 0 | 284 093 | 284 093 | 0,8 | 0,2 |
| RayIncentive AB | 0 | 299 628 | 299 628 | 0,9 | 0,2 |
| Davegårdh & Kjäll fonder | 0 | 333 575 | 333 575 | 1,0 | 0,2 |
| Fjärde AP-Fonden | 0 | 380 550 | 380 550 | 1,1 | 0,3 |
| Mellon | 0 | 384 108 | 384 108 | 1,1 | 0,3 |
| BNP Paribas | 0 | 384 682 | 384 682 | 1,1 | 0,3 |
| Dresdner Bank | 0 | 425 000 | 425 000 | 1,2 | 0,3 |
| Länsförsäkringar Småbolagsfond | 0 | 440 786 | 440 786 | 1,3 | 0,3 |
| Dekabank | 0 | 567 206 | 567 206 | 1,7 | 0,4 |
| DWPBank | 0 | 678 150 | 678 150 | 2,0 | 0,5 |
| JP Morgan | 0 | 737 310 | 737 310 | 2,2 | 0,5 |
| Tredje AP-Fonden | 0 | 744 000 | 744 000 | 2,2 | 0,5 |
| Bengt Lind | 1 061 577 | 0 | 1 061 577 | 3,1 | 7,3 |
| Carl Filip Bergendal | 1 061 577 | 154 920 | 1 216 497 | 3,6 | 7,4 |
| Anders Liander | 1 061 577 | 185 157 | 1 246 734 | 3,6 | 7,4 |
| Anders Brahme | 1 390 161 | 200 400 | 1 590 561 | 4,6 | 9,7 |
| Erik Hedlund | 1 567 089 | 228 699 | 1 795 788 | 5,2 | 10,9 |
| AFA Försäkring | 0 | 2 005 933 | 2 005 933 | 5,9 | 1,4 |
| State Street Bank | 0 | 3 135 082 | 3 135 082 | 9,2 | 2,2 |
| Johan Löf | 6 243 084 | 843 393 | 7 086 477 | 20,7 | 43,4 |
| Namn | A-aktier | B-aktier | Summa aktier | Kapital % | Röster % |
| ÄGARSTRUKTUR – 20 STÖRSTA ÄGARNA |
annan Grundares aktier, till exempel vid den senares konkurs. Bengt Lind och Anders Liander är dock helt fria att utan någon som helst restriktion överlåta sina aktier till utomstående. Andelen av det totala röstetalet som omfattas av överlåtelsebegränsningar är 70,4 procent (29,9 procent av kapitalet). Aktieägaravtalet innehåller inte några bestämmelser om utövande av rösträtt. När en Grundare inte längre innehar A-aktier upphör Grundaren att vara part i avtalet.
I aktieägaravtalet fi nns även ett åtagande från Grundarna gentemot Philips att, vid ett off entligt bud på RaySearch från annan part, Grundarna skall hembjuda sina A-aktier till Philips om Grundare med en majoritet av A-aktierna anser att budet är skäligt och avser att acceptera det.
Johan Löf, Erik Hedlund, Anders Brahme och Carl Filip Bergendal har även gentemot Nucletron, till följd av RaySearchs licensavtal med Nucletron, åtagit sig att genom A-aktier behålla den röstmässiga kontrollen över RaySearch. Detta åtagande gentemot Nucletron gäller som längst till och med januari 2012. Johan Löf, Erik Hedlund, Anders Brahme och Carl Filip Bergendal har inte gentemot Nucletron, till skillnad från gentemot Philips, någon hembudsskyldighet avseende aktier i RaySearch.
Johan Löf, Erik Hedlund, Anders Brahme och Carl Filip Bergendal har även gentemot IBA Dosimetry till följd av RaySearchs licensavtal med IBA Dosimetry, åtagit sig att genom A-aktier behålla den röstmässiga kontrollen över Ray-Search. Detta åtagande gentemot IBA Dosimetry gäller som längst till och med juni 2012. Johan Löf, Erik Hedlund, Anders Brahme och Carl Filip Bergendal har inte gentemot IBA Dosimetry till skillnad från gentemot Philips, någon hembudsskyldighet avseende aktier i RaySearch.
RaySearchs avtal med TomoTherapy ger vardera parten rätt att säga upp avtalet om en konkurrent genom förvärv av aktier får ett väsentligt infl ytande över den andra parten.
| ÄGARSTRUKTUR – STORLEK INNEHAV | Antal aktieägare | Antal A-aktier | Antal B-aktier | Kapital, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|---|
| 1–500 | 3 063 | 153 | 447 735 | 1,31 | 0,31 |
| 501–1 000 | 672 | 750 | 554 853 | 1,62 | 0,39 |
| 1 001–2 000 | 471 | 0 | 768 967 | 2,24 | 0,53 |
| 2 001–5 000 | 423 | 0 | 1 413 231 | 4,12 | 0,97 |
| 5 001–10 000 | 126 | 0 | 920 199 | 2,68 | 0,63 |
| 10 001–20 000 | 75 | 0 | 1 054 403 | 3,08 | 0,72 |
| 20 001–50 000 | 47 | 0 | 1 465 543 | 4,27 | 1,01 |
| 50 001–100 000 | 14 | 0 | 1 055 132 | 3,08 | 0,72 |
| 100 001–500 000 | 25 | 0 | 6 136 130 | 17,90 | 4,21 |
| 500 001–1 000 000 | 3 | 0 | 2 124 153 | 6,20 | 1,46 |
| 1 000 001–5 000 000 | 8 | 6 141 981 | 5 113 066 | 32,83 | 45,65 |
| 5 000 001–10 000 000 | 1 | 6 243 084 | 843 393 | 20,67 | 43,41 |
| FÖRÄNDRINGAR I AKTIEKAPITALET I RAYSEARCH | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvotvärde | Förändring av | Ökning av | Totalt antal | Totalt aktie | ||||
| År | Transaktion | SEK | antal aktier | aktiekapitalet | Antal A-aktier | Antal B-aktier | aktier | kapital SEK |
| 2005 | Ingående balans | 1,50 | 4 237 604 | 6 275 457 | 10 513 061 15 769 591,50 | |||
| Apportemission (B) | 914 530 | 1 371 795 | 4 237 604 | 7 189 987 | 11 427 591 17 141 386,50 | |||
| 2005 | Omstämplingar 2005 | -24 596 | 24 596 | |||||
| Utgående balans | 1,50 | 4 213 008 | 7 214 583 | 11 427 591 17 141 386,50 | ||||
| 2006 | Omstämplingar 2006 | -100 | 100 | |||||
| Utgående balans | 1,50 | 4 212 908 | 7 214 683 | 11 427 591 17 141 386,50 | ||||
| 2007 | Utgående balans | 1,50 | 4 212 908 | 7 214 683 | 11 427 591 17 141 386,50 | |||
| 2008 | Aktiesplit 3:1, 2008 | 22 855 182 | 8 425 816 | 14 429 366 | ||||
| Utgående balans | 0,50 | 12 638 724 | 21 644 049 | 34 282 773 17 141 386,50 | ||||
| 2009 | Omstämplingar 2009 | -252 756 | 252 756 | |||||
| Utgående balans | 0,50 | 12 385 968 | 21 896 805 | 34 282 773 17 141 386,50 |
| NYCKELTAL1) | 2009-12-31 | 2008-12-31 | 2007-12-31 | 2006-12-31 | 2005-12-31 |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier före full utspädning4) | 34 282 773 | 34 282 773 | 34 282 773 | 34 282 773 | 34 282 773 |
| Eget kapital per aktie, SEK4) | 5,39 | 4,39 | 4,00 | 3,44 | 2,39 |
| Resultat per aktie, SEK4) | 0,88 | 0,53 | 0,58 | 1,062) | 0,85 |
| Resultat per aktie efter full utspädning, SEK4) | 0,88 | 0,53 | 0,57 | 1,052) | 0,85 |
| Aktiekurs, SEK4) | 29,50 | 11,50 | 63,30 | 50,00 | 59,00 |
| P/e-tal före utspädning | 34 | 22 | 110 | 47 | 69 |
| P/e-tal efter utspädning | 34 | 22 | 110 | 47 | 69 |
| Utdelning, SEK4) | 0,503) | – | 0,17 | – | – |
| Kurs/justerat eget kapital per aktie, ggr4) | 5,5 | 2,6 | 5,2 | 4,8 | 8,2 |
1) Defi nitioner av nyckeltal, sidan 42. 2) 0,73 SEK respektive 0,72 SEK exkl. aktivering av skattemässigt underskottsavdrag per 2006-12-31. 3)Föreslagen utdelning. 4) korrigerat för aktieuppdelning, aktiesplit 3:1.
RaySearch är noterat i Small Cap-segmentet på NASDAQ OMX Nordiska börs Stockholm.
Under 2009 omsattes totalt 13 056 953 (7 956 062) aktier i RaySearch till ett värde av 321,3 (193,1) MSEK. Detta motsvarar ett genomsnittligt pris på 24,61 (24,27) SEK. Högsta betalkurs under 2009 nåddes den 6 juli till ett pris av 32,80 SEK. Lägsta betalkurs under samma period noterades den 2 januari till ett pris av 11,70 SEK. Slutkursen på årets sista handelsdag, den 30 december, var 29,50 (11,50) SEK. Under 2009 var kursuppgången 157 (kursnedgången 82) procent för RaySearchs aktie medan OMXS visar en uppgång på 47 (nedgång på 42) procent för 2009. Under perioden från och med 1 juli 2003 till och med 31 december 2009 var kursuppgången 446 procent. Marknadsvärdet för RaySearch var vid december månads utgång 1 011 (394) MSEK. Vid denna beräkning har A-aktierna, som inte är noterade på börsen, åsatts samma värde per styck som de noterade B-aktierna.
I diagrammet nedan anges kursutvecklingen för RaySearch från januari 2005 till och med december 2009, samt omsatt antal aktier per månad.
För att öka likviditeten i aktien har RaySearch ett avtal om likviditetsgaranti med Erik Penser Bankaktiebolag. Innebörden är att likviditetsgaranten åtar sig att dagligen ställa köp- och säljkurser på NASDAQ OMX Stockholm avseende RaySearchs B-aktier. Likviditetsgaranten ska verka för att skillnaden mellan köp- och säljkurs i RaySearch-aktien inte överstiger två procent.
För att RaySearch lättare ska kunna attrahera, motivera och bibehålla personal har bolaget utfärdat optionsprogram. Se not 6.
Styrelsen har för avsikt att låta dela ut cirka 20 procent av koncernens vinst efter skatt till aktieägarna under förutsättning att en sund kapitalstruktur bibehålls.
Sammandraget visar hur kärnverksamheten har utvecklats under åren 2000–2009. Åren 2004–2009 har upprättats enligt IFRS. Beloppen i resultaträkningen, rapporten över fi nansiell ställning samt rapporten över kassafl öden för helårssiff rorna 2002 och 2003 avser den tidigare upprättade proformaredovisningen, då denna jämförelse ger en mer rättvisande bild över hur verksamheten utvecklats. För ytterligare information om proformaredovisningen hänvisas till årsredovisningen för år 2003.
| KONCERNEN | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 20031) | 20021) | 20012) | 20002) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 83,7 | 62,7 | 64,7 | 69,0 | 69,9 | 39,5 | 34,0 | 31,0 | 21,1 | – |
| Omsättningstillväxt, % | 33,5 | -3,0 | -6,2 | -1,3 | 77,0 | 16,0 | 9,7 | 46,9 | – | – |
| Rörelseresultat, MSEK | 40,9 | 21,1 | 25,8 | 33,5 | 39,6 | 12,5 | 12,9 | 8,0 | 11,1 | -1,3 |
| Rörelsemarginal, % | 48,8 | 33,6 | 39,8 | 48,6 | 56,7 | 31,6 | 37,8 | 25,9 | 52,8 | – |
| Vinstmarginal, % | 49,3 | 38,5 | 43,3 | 50,5 | 57,3 | 32,0 | 38,5 | 26,8 | 53,1 | – |
| Nettoresultat, MSEK | 30,1 | 18,2 | 19,8 | 36,2 | 29,1 | 11,2 | 8,7 | 3,9 | 6,4 | -1,3 |
| Resultat per aktie, SEK* | 0,88 | 0,53 | 0,58 | 1,06 | 0,85 | 0,36 | 0,28 | 0,12 | 0,20 | -0,04 |
| Kassafl öde per aktie* | 1,44 | 0,76 | 1,10 | 0,88 | 1,21 | 0,41 | 0,38 | 0,53 | 0,23 | -0,10 |
| Utdelning per aktie, SEK* | 0,54) | – | 0,17 | – 3) |
– | – | – | 0,06 | 0,06 | – |
| Sysselsatt kapital, MSEK | 184,9 | 150,4 | 137,9 | 118,1 | 81,9 | 39,4 | 28,3 | 23,6 | 14,1 | 5,0 |
| Räntebärande skulder, MSEK | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 0,2 |
| Balansomslutning, MSEK | 233,1 | 188,1 | 173,2 | 146,2 | 107,2 | 54,8 | 42,5 | 31,8 | 18,1 | 5,5 |
| Eget kapital per aktie, SEK* | 5,39 | 4,39 | 4,0 | 3,44 | 2,39 | 1,25 | 0,90 | 0,75 | 0,36 | 0,15 |
| Soliditet, % | 79,3 | 80,0 | 79,6 | 80,7 | 76,4 | 72,0 | 66,5 | 74,5 | 73,2 | 86,5 |
| Andel riskbärande kapital, % | 94,3 | 93,9 | 92,8 | 92,9 | 89,3 | 88,6 | 81,9 | 84,2 | 77,4 | 86,5 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 24,6 | 16,8 | 22,2 | 34,9 | 66,1 | 37,5 | 50,7 | 44,2 | 117,7 | – |
| Avkastning på totalt kapital, % | 19,6 | 13,4 | 17,8 | 27,5 | 49,5 | 26,1 | 35,5 | 33,5 | 94,1 | – |
| Avkastning på eget kapital, % | 18,0 | 12,6 | 15,5 | 36,2 | 48,0 | 33,1 | 33,7 | 21,3 | 71,5 | – |
| Börskurs vid årets slut, SEK* | 29,50 | 11,50 | 63,30 | 50,00 | 59,00 | 16,20 | 8,33 | – | – | – |
| Medelantal anställda | 52 | 48 | 37 | 28 | 27 | 23 | 19 | 16 | 8 | 2 |
1) Proforma enligt Redovisningsrådets Rekommendationer, se årsredovisningen för år 2003.
2) Avser RaySearch Medical AB 2000 och 2001 enligt Bokföringsnämndens allmänna råd.
3) 0,73 SEK exkl. aktivering av skattemässigt underskottsavdrag under 2006.
4) Föreslagen utdelning 2009.
* Korrigerat för aktieuppdelning, aktiesplit 3:1.
ANDEL RISKBÄRANDE KAPITAL, % Eget kapital plus uppskjuten skatteskuld i procent av balansomslutningen.
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % Årets resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital.
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL, % Rörelseresultat plus fi nansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
AVKASTNING PÅ TOTALT KAPITAL, % Rörelseresultat plus fi nansiella intäkter i procent av genomsnittlig balansomslutning.
EGET KAPITAL PER AKTIE Eget kapital dividerat med antal aktier vid årets slut.
KASSAFLÖDE PER AKTIE Kassafl öde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier under året.
KURS/ JUSTERAT EGET KAPITAL PER AKTIE Aktiekursen dividerad med justerat eget kapital per aktie vid årets slut.
P/E-TAL Aktiekursen dividerad med resultatet per aktie, före och efter utspädning.
RESULTAT PER AKTIE Nettoresultat dividerat med genomsnittligt antal aktier under året.
RÖRELSEMARGINAL, % Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.
SOLIDITET, % Eget kapital i procent av balansomslutningen.
SYSSELSATT KAPITAL Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder och uppskjuten skatteskuld.
UTDELNING PER AKTIE Utdelning dividerat med antal aktier vid årets slut.
VINSTMARGINAL, % Resultat efter fi nansiella poster i procent av nettoomsättningen.
Inget redovisningsmässigt minoritetsintresse föreligger inom koncernen.
| RESULTATRÄKNINGAR KONCERNEN | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |
| Nettoomsättning | 83 687 | 62 690 | 64 705 | 68 976 | 69 855 | 39 479 |
| Kostnad för sålda varor | -1 013 | -661 | -863 | -849 | -1 121 | -1 238 |
| Bruttoresultat | 82 674 | 62 029 | 63 842 | 68 127 | 68 734 | 38 241 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -24 718 | -29 183 | -24 225 | -17 379 | -16 069 | -13 147 |
| Övriga rörelsekostnader | -17 094 | -11 788 | -13 836 | -17 208 | -13 058 | -12 634 |
| Rörelseresultat | 40 862 | 21 058 | 25 781 | 33 540 | 39 607 | 12 460 |
| Finansnetto | 421 | 3 048 | 2 260 | 1 320 | 408 | 158 |
| Resultat före skatt | 41 283 | 24 106 | 28 041 | 34 860 | 40 015 | 12 618 |
| Skatt | -11 137 | -5 883 | -8 262 | 1 359 | -10 873 | -1 403 |
| Årets resultat | 30 146 | 18 223 | 19 779 | 36 219 | 29 142 | 11 215 |
| Resultat per aktie före full utspädning | 0,88 | 0,53 | 0,58 | 1,06 | 0,85 | 0,36 |
| Resultat per aktie efter full utspädning | 0,88 | 0,53 | 0,57 | 1,05 | 0,85 | 0,33 |
| RAPPORTER ÖVER FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2009-12-31 | 2008-12-31 | 2007-12-31 | 2006-12-31 | 2005-12-31 | 2004-12-31 |
| TILLGÅNGAR | ||||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 112 323 | 81 705 | 62 738 | 45 397 | 34 876 | 25 707 |
| Övriga anläggningstillgångar | 10 284 | 12 495 | 13 586 | 12 232 | 1 351 | 3 950 |
| Summa anläggningstillgångar | 122 607 | 94 200 | 76 324 | 57 629 | 36 227 | 29 657 |
| Summa omsättningstillgångar | 110 491 | 93 891 | 96 909 | 88 645 | 70 954 | 25 138 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 233 098 | 188 091 | 173 233 | 146 274 | 107 181 | 54 795 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||||
| Eget kapital hänförligt till | ||||||
| moderbolagets aktieägare | 184 858 | 150 435 | 137 851 | 118 072 | 81 854 | 39 475 |
| Skulder | 48 240 | 37 656 | 35 382 | 28 202 | 25 327 | 15 320 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 233 098 | 188 091 | 173 233 | 146 274 | 107 181 | 54 795 |
| RAPPORTER ÖVER KASSAFLÖDEN FÖR KONCERNEN | ||||||
| KSEK | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten |
49 207 | 26 045 | 37 862 | 30 093 | 41 393 | 12 872 |
| Kassafl öde från investeringsverksamheten |
-43 148 | -29 540 | -25 559 | -16 872 | -14 640 | -11 843 |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten |
3 310 | -4 996 | – | – | 13 279 | – |
| Årets kassafl öde | 9 369 | -8 491 | 12 303 | 13 221 | 40 032 | 1 029 |
Styrelsen och verkställande direktören för RaySearch Laboratories AB (publ), organisationsnummer 556322-6157, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2009.
RaySearch Laboratories är ett medicintekniskt företag som utvecklar avancerade mjukvarulösningar för förbättrad strålbehandling av cancer. RaySearchs produkter säljs i huvudsak via licensavtal med ledande partners som Philips, Varian, Siemens, Nucletron, IBA Dosimetry och TomoTherapy. Hittills har femton produkter lanserats och RaySearchs mjukvara används av cirka 1 500 kliniker i över 30 länder. Därutöver omfattar existerande licensavtal mer än 15 ytterligare produkter som är planerade att lanseras under de närmaste åren. RaySearch grundades år 2000 som en avknoppning från Karolinska Institutet i Stockholm och bolaget är noterat i Small Cap-segmentet på NASDAQ OMX Nordiska börs Stockholm.
Utvecklingsarbetet inriktas på att omsätta marknadskrav, kundönskemål och forskningsresultat i produkter. Det sker både genom utveckling av nya produkter och med vidareutveckling och underhåll av befi ntliga produkter och sker oftast i samarbete med bolagets sex partners. Utvecklingsarbetet under 2009 har fokuserats på dosplanering av rotationsterapi och konventionell strålterapi, strålterapi med protoner, automatisk generering av behandlingsplaner, biologisk behandlingsutvärdering och kvalitetssäkring av strålbehandlingar. Totalt lanserades sju nya produkter under året tillsammans med bolagets partners.
Forskningsarbetet är mer framtidsinriktat och ligger till grund för nästa generations produkter. Forskningen inriktas framförallt på följande områden: adaptiv strålterapi, fl ermålsoptimering samt radiobiologiska modeller och verktyg. Forskningsverksamheten bedrivs i nära samarbete med bland andra Karolinska Institutet i Solna, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Princess Margaret Hospital i Kanada och Massachusetts General Hospital i USA.
RaySearchs nya dosplaneringslösning för VMAT-behandlingar (Volumetric Modulated Arc Therapy), erhöll i april 510(k)-godkännande från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, och började installeras på kliniker i november. Produkten har utvecklats sedan 2008 som en del av det långsiktiga partnerskapet mellan RaySearch och Philips och marknadsförs under namnet SmartArc som en modul i Philips dosplaneringssystem Pinnacle3 . VMAT är en avancerad form av IMRT (Intensity Modulated Radiation Therapy) där tumören kontinuerligt bestrålas samtidigt som strålkällan roterar ett eller fl era varv runt patienten. Konceptet möjliggör att behandlingen kan levereras snabbare än med traditionell IMRT där patienten bestrålas endast från ett litet antal fasta infallsvinklar. Den nya produkten är den första planeringslösning som kan användas tillsammans med alla modeller av behandlingsmaskiner som kan leverera VMAT-behandlingar. Utöver att hantera de senaste behandlingsmaskinerna där strålens intensitet kan varieras över tiden har den nya produkten också stöd för konstant strålintensitet. Därmed kan klinikerna utnyttja fördelarna med VMAT utan att behöva investera i en uppgradering av behandlingsmaskinerna vilket kostar både tid och pengar.
I december påbörjades leveranserna ut till kliniker av två nya produkter i samarbetet med Nucletron. Produkterna, som har utvecklats av RaySearch sedan januari 2009 och lanserades i september, är integrerade moduler i Nucletrons dosplaneringssystem Oncentra®. Den ena produkten används för dosplanering av VMAT-behandlingar och den andra för modellbaserad segmentering (MBS). MBS förenklar segmenteringsprocessen där en tredimensionell modell av tumören och omkringliggande organ skapas innan själva behandlingen planeras. Detta är ett tidskrävande steg eftersom det traditionellt utförs genom att manuellt rita ut konturerna för relevanta strukturer. Den nya mjukvaran utnyttjar tredimensionella organmodeller som automatiskt anpassas till varje patients individuella bilddata. Produkten kommer att vara användbar för dosplanering av både extern strålterapi och brachyterapi och har en stor potential att snabba upp segmenteringsprocessen och även säkerställa att segmenteringen utförs på ett konsekvent sätt från fall till fall.
I december började samarbetet med Varian Medical Systems att generera intäkter. Samarbetet omfattar tre nya mjukvarulösningar som är integrerade moduler i den senaste versionen av Varians dosplaneringssystem Eclipse™. Produkterna är dosplaneringsmoduler för optimering av konventionell tredimensionell konform strålterapi (3D-CRT), för radiobiologisk utvärdering och för radiobiologisk optimering. 3D-CRT är en väletablerad behandlingsform som utgör merparten av alla strålbehandlingar. Det är dock relativt komplext och tidsödande att ta fram en plan för en 3D-CRT-behandling. Den nya 3D-CRT-modulen utnyttjar avancerade algoritmer för att automatisera den här processen. Detta sparar mycket tid och har även potential att signifi kant förbättra behandlingens kvalitet. De andra två modulerna för radiobiologisk utvärdering och optimering använder modeller för att förutse hur frisk vävnad och tumörer kommer att reagera när de bestrålas. Verktyget för radiobiologisk utvärdering gör det möjligt att beräkna sannolikheten för att en tumör kan kontrolleras eller risken att skada frisk vävnad för en specifi k dosplan. Modulen för radiobiologisk optimering ger läkarna möjlighet att formulera sin ordination direkt i kliniska termer såsom sannolikheten för att tumören ska kontrolleras och risken för strålningsinducerade komplikationer. Det är ett mycket användbart komplement till traditionella tekniker baserade på fysikalisk dos som inte tar hänsyn till biologisk respons.
I augusti 2007 inleddes ett samarbete med TomoTherapy och i januari 2009 erhöll den första produkten i samarbetet 510(k)-godkännande av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och kunde därmed lanseras på marknaden vilket skedde i april. Produkten, som marknadsförs under namnet SharePlan™, möjliggör överföring av behandlingsplaner från TomoTherapys Hi-Art®-system till konventionella linjäracceleratorer. Genom att utnyttja mycket sofi stikerade algoritmer genererar produkten helt automatiskt ett urval av levererbara IMRTplaner baserat på en existerande Hi-Art®-plan. Detta tidsbesparande koncept är ett viktigt verktyg för att optimera patientnyttan och behandlingskapaciteten på kliniker som installerar ett Hi-Art®-system i en blandad miljö med konventionella linjäracceleratorer. Möjligheten att automatiskt generera dosplaner för IMRT är unik i sitt slag och fi nns inte tillgänglig i något annat system på marknaden.
I juni ingick RaySearch ett licens- och partneravtal med Westdeutsches Protonentherapiezentrum Essen gGmbH (WPE). WPE är ett protonterapicenter som är under uppbyggnad vid universitetssjukhuset i Essen, Tyskland. Avtalet innebär att RaySearch levererar ett fullständigt dosplaneringssystem som kommer att användas för patientbehandlingar vid WPE. Systemet kommer att innehålla alla de modernaste verktygen och algoritmerna för dosberäkning och optimering som behövs för att utnyttja protonterapins fulla potential.
Det kommer också att innehålla mjukvaruverktyg för adaptiv terapi som tar hänsyn till organrörelser under och mellan behandlingstillfällen. Genom att anpassa behandlingen efter anatomiska förändringar som uppstår kan precisionen förbättras ytterligare. RaySearch kommer att bära hela ansvaret för utveckling och support av mjukvarulösningen som kommer att vara baserad på RaySearchs egen dosplaneringsplattform RayStation. Systemet planeras att vara fullt utvecklat och i kliniskt bruk under 2010.
I maj ingick RaySearch ett långsiktigt utvecklings- och licensavtal med Siemens Healthcare. Samarbetet innebär att RaySearch kommer att leverera fl era olika dosplaneringsmoduler för förbättrad strålbehandling. Modulerna byggs in i Siemens system syngo® Suite for Oncology, som är en integrerad plattform för att hantera arbetsfl ödet på strålterapikliniker. I november utökades samarbetet till att omfatta fl er moduler. Dessutom accelererades projektet som därmed förväntas börja generera intäkter för RaySearch under andra halvåret 2010.
Under 2009 ökade den totala omsättningen med 33,5 procent jämfört med föregående år och uppgick till 83,7 (62,7) MSEK. Omsättningen utgörs till största delen av licensintäkter via partners samt supportintäkter. Antalet sålda licenser via partners uppgick till 656 (634) och licensintäkterna under 2009 uppgick till 60,6 (39,0) MSEK. Ökningen i licensintäkter är huvudsakligen hänförlig till att nya produkter via Philips och Nucletron började generera intäkter. Licensförsäljningen påverkades även positivt av en delleverans inom ramen för det nya avtalet med WPE samt ökade intäkter från IBA Dosimetry. Omsättningen har påverkats negativt av att supportintäkterna under 2009 sjönk med 2,5 procent till 23,1 (23,7) MSEK. Supportintäkterna baseras på den ackumulerade licensförsäljningen och har därför tidigare växt kontinuerligt. Från och med andra kvartalet 2009 började dock supportintäkterna för RaySearchs första produkt p-RayOptimizer att minska eftersom produkten, som har funnits på marknaden sedan 2001, nu kräver mindre underhåll.
Rörelseresultatet uppgick till 40,9 (21,1) MSEK, vilket motsvarar en rörelsemarginal på 48,8 (33,6) procent.
Resultatet efter skatt uppgick till 30,1 (18,2) MSEK, vilket innebär att resultatet per aktie uppgick till 0,88 (0,53) SEK.
Rörelsekostnaderna exklusive valutakursvinster och valutakursförluster minskade jämfört med föregående år med 1,8 MSEK till 41,0 MSEK. Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader avser valutakursvinster och valutakursförluster och nettot av dessa har uppgått till -0,8 (1,8) MSEK. Minskningen av rörelsekostnaderna förklaras huvudsakligen av lägre kostnader för forskning och utveckling. Detta förklaras i sin tur av att en större andel av kostnaderna för forskning och utveckling aktiverades under 2009.
Per den 31 december 2009 arbetade 54 (45) anställda med forskning och utveckling. I forsknings- och utvecklingskostnader ingår bland annat kostnader för löner, konsultarvoden, datorutrustning och lokaler. Forsknings- och utvecklingskostnaderna före aktivering och avskrivning av utvecklingskostnader uppgick till 55,9 (48,1) MSEK. Denna ökning kompenserades av att aktiverade utvecklingskostnader under 2009 ökade till 43,3 (29,6) MSEK. De ökade aktiveringarna förklaras av att en stor del av forskningsavdelningens resurser under perioden har riktats om till att delta i produktutvecklingsprojekt, där kostnader aktiveras, istället för i forskningsprojekt, där kostnader inte aktiveras. Avskrivningarna på aktiverade utvecklingskostnader under 2009 uppgick till 12,1 (10,7) MSEK. Ökningen förklaras av att aktiverade utvecklingskostnader avseende bolagets nya produkter började skrivas av under tredje och fjärde kvartalen i takt med att de nya produkterna började installeras på kliniker. Forsknings- och utvecklingskostnaderna efter justering för aktivering och avskrivning av utvecklingskostnader uppgick till 24,7 (29,2) MSEK. Se not 16.
Per den 31 december 2009 uppgick likvida medel till 80,0 MSEK, jämfört med 70,6 MSEK per den 31 december 2008. Per den 31 december 2009 uppgick de kortfristiga fordringarna till 30,5 MSEK jämfört med 23,2 MSEK per den 31 december 2008. RaySearch har inga räntebärande skulder.
Kassafl ödet från den löpande verksamheten uppgick till 49,2 (26,0) MSEK och årets kassafl öde uppgick till 9,4 (-8,5) MSEK. Ökningen förklaras huvudsakligen av att resultatet före skatt förbättrades till 41,3 MSEK jämfört med 24,1 MSEK föregående år. Kassafl ödet från investeringsverksamheten sjönk till -43,1 MSEK (-29,5) på grund av ökade utvecklingssatsningar. Detta kompenseras delvis av att kassafl ödet från fi nansieringsverksamheten ökade till 3,3 MSEK härrörande från en optionslösen medan kassafl ödet från fi nansieringsverksamheten under 2008 uppgick till -5,0 MSEK härrörande från lämnad utdelning och optionspremier.
Bolaget är beroende av den amerikanska dollarns och eurons utveckling gentemot den svenska kronan eftersom fakturering till Philips och Varian sker i dollar och fakturering till Nucletron, IBA Dosimetry och WPE sker i euro. Under 2009 bokfördes intäkterna i dollar till en genomsnittlig kurs på 7,48 SEK att jämföra med 6,69 SEK under 2008. Under 2009 bokfördes intäkterna i euro till en genomsnittlig kurs på 10,49 SEK, att jämföra med 9,86 SEK under 2008. Därmed hade valutaeff ekter en positiv eff ekt på omsättningen. Med oförändrade valutakurser hade omsättningen ökat med 21,7 procent jämfört med 2008 vilket är 11,8 procentenheter lägre än utfallet. En känslighetsanalys av valutaexponeringen visar att eff ekten på rörelseresultatet under 2009 av en förändring i den genomsnittliga dollarkursen med +/- 10 procent är +/- 5,1 MSEK och att motsvarande eff ekt av en förändring i den genomsnittliga eurokursen med +/- 10 procent är +/- 3,1 MSEK. Bolaget följer en av styrelsen fastställd valutapolicy. Se känslighetsanalys i not 27.
Anläggningstillgångarna utgörs till största delen av aktiverade utvecklingskostnader. Investeringar i immateriella anläggningstillgångar under 2009 uppgick till 43,3 (30,2) MSEK och i materiella anläggningstillgångar till 1,1 (0,5) MSEK. Se not 16, 17 och 18.
Vid årets utgång uppgick antalet anställda i RaySearch till 58 (50) personer. Medel antalet anställda uppgick till 52 (48).
Personalen har en hög utbildningsnivå, 31 procent har doktorsexamen och 67 procent har annan universitets-/högskoleutbildning. Av företagets anställda är 22 procent kvinnor och 78 procent män. RaySearch har en jämställdhetsplan.
RaySearchs produkter utgörs av mjukvara som inte har någon miljöpåverkan. Bolaget har ingen miljöpolicy.
För att RaySearch lättare ska kunna attrahera, motivera och bibehålla personal har bolaget utfärdat optionsprogram. Dotterbolaget RayIncentive innehar aktier i RaySearch Laboratories för utfärdade och framtida optionsprogram. RayIncentives innehav av aktier i RaySearch Laboratories uppgick per 2008-12-31 till 449 628. Av dessa avsåg 346 500 st optionsprogram 2004:1 och 103 128 st optionsprogram 2008:1.
Den 31 december 2009 löpte optionsprogram 2004:1 ut, varvid optioner avseende 150 000 aktier utnyttjades till lösenpriset 26,95 och resterande optioner avseende 196 500 aktier återköptes till marknadspris, det vill säga aktiekursen minus lösenpriset. Nettoeff ekten av dessa transaktioner innebar ett kassatillskott om 3,3 MSEK. Efter lösen uppgår RayIncentives innehav av aktier i RaySearch Laboratories till 299 628 varav 103 128 aktier omfattas av existerande optionsprogram.
Under 2008 togs bonusen bort för alla anställda utom för VD, och ersattes av en vinstandelsstiftelse. Vinstandelsstiftelsen omfattar alla anställda inklusive ledande befattningshavare förutom VD. En avsättning till vinstandelsstiftelsen utgår ett givet år om rörelsevinsten föregående år uppgick till en nivå överstigande en rörelsemarginal om 20 procent. Beloppet som avsätts uppgår i så fall till tio procent av den del av rörelsevinsten som överstiger gränsnivån. Avsättningen har ett maximalt utfallsbelopp uppgående till 30 procent av lämnad utdelning. Om utdelning inte lämnas eller om rörelsemarginalen inte uppgår till 20 procent görs ingen avsättning. Under 2009 lämnades ingen utdelning varför ingen avsättning gjordes till vinstandelsstiftelsen. Om årsstämman antar styrelsens förslag om utdelning avseende räkenskapsåret 2009 kommer en avsättning uppgående till 2,4 MSEK att göras under 2010.
RaySearchs styrelse består av fyra ledamöter och en suppleant, som valdes av aktieägarna vid årsstämman 26 maj 2009. Bolagets verkställande direktör ingår i styrelsen. Styrelsen har under 2009 haft åtta sammanträden. Styrelsens arbete bedrivs enligt särskild arbetsordning och instruktion om arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktör. Vid varje ordinarie sammanträde behandlas bestämda rapport- och beslutspunkter. Styrelsen tar ställning till strategi-, struktur- och organisationsfrågor samt forsknings- och utvecklingsfrågor. Styrelsen behandlar också samarbetsavtal, delårsrapporter, årsbokslut, revisions- och budgetfrågor. Utöver verkställande direktören som föredragande vid styrelsens sammanträden deltar vid behov även andra tjänstemän i bolaget.
Ersättningar och förmåner till verkställande direktören för verksamhetsåret 2009 har beslutats av styrelsen. Ersättningar till andra ledande befattnings havare har beslutats av verkställande direktören i samråd med styrelsens ordförande. Styrelsen har ingen ersättningskommitté och ingen nomineringskommitté.
Bolagets revisorer deltar årligen vid minst ett av styrelsens sammanträden. RaySearch tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning.
Koncernens moderbolag är RaySearch Laboratories AB (publ).
Redovisningen i moderbolaget överensstämmer i allt väsentligt med redovisningen för koncernen varför kommentarerna för koncernen i hög utsträckning gäller även för moderbolaget. Aktivering av utvecklingskostnader redovisas i koncernen, men inte i moderbolaget. Resultat före skatt uppgick till 8,1 (17,3) MSEK. Resultatminskningen förklaras av att en utdelning från dotterbolaget RayIncentive om 12,0 MSEK utgick under 2008 medan ingen utdelning gjordes 2009. Moderbolaget hade per den 31 december 2009 likvida medel uppgående till 72,7 (54,5) MSEK.
RaySearch har inte några fi lialer i utlandet.
Innehavet av egna aktier per 2009-12-31 uppgick till 299 628 vilka innehas av RayIncentive AB. Kvotvärdet för dessa aktier är 0,50 SEK. Dessa aktier utgör 0,9 procent av aktiekapitalet. Den ersättning som har betalats för aktierna uppgår till 184 KSEK.
Under räkenskapsåret har 150 000 egna aktier överlåtits inom ramen för optionsprogram 2004:1 som löpte ut i december. Lösenpriset per aktie uppgick till 26,95 SEK.
Per 2008-12-31 uppgick antalet aktier till 34 282 773 stycken fördelade på 12 638 724 serie A och 21 644 049 serie B. Under 2009 har på aktieägares begäran 252 756 aktier av serie A omvandlats till serie B. Det totala antalet registrerade aktier i bolaget per 2009-12-31 uppgår därmed till 34 282 773, varav 12 385 968 aktier av serie A och 21 896 805 aktier av serie B. Kvotvärdet är 0,50 SEK. Varje aktie äger lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Varje aktie av serie A berättigar till tio röster och varje aktie av serie B berättigar till en röst på årsstämman. Det totala antalet röster i bolaget uppgår per 2009-12-31 till 145 756 485. Vid årsstämman får varje röstberättigad rösta för det fulla antalet företrädda aktier utan begränsning i röstetalet.
De största aktieägarna i RaySearch var vid 2009 års utgång Johan Löf som äger 20,7 procent av kapitalet och 43,4 procent av rösterna, State Street Bank som äger 9,2 procent av kapitalet och 2,2 procent av rösterna, AFA Försäkring som äger 5,9 procent av kapitalet och 1,4 procent av rösterna, samt Erik Hedlund som äger 5,2 procent av kapitalet och 10,9 procent av rösterna.
Såvitt styrelsen i RaySearch känner till existerar inga aktieägaravtal gällande B-aktien. Dock fi nns ett aktieägaravtal mellan Johan Löf, Erik Hedlund, Anders Brahme, Carl Filip Bergendal, Bengt Lind och Anders Liander (Grundarna) avseende deras A-aktier. Avtalet stadgar bland annat hembudsskyldighet inför avyttring av aktier till utomstående och rätt för Grundare att i vissa fall förvärva annan Grundares aktier. Andelen av det totala röstetalet som omfattas av överlåtelsebegränsningar är 70,4 procent (29,9 procent av kapitalet). I aktieägaravtalet fi nns även ett åtagande från Grundarna gentemot Philips att, vid ett off entligt bud på RaySearch från annan part, Grundarna skall hembjuda sina A-aktier till Philips om Grundare med en majoritet av A-aktierna anser att budet är skäligt och avser att acceptera det.
Johan Löf, Erik Hedlund, Anders Brahme och Carl Filip Bergendal har gentemot Nucletron, till följd av RaySearchs licensavtal med Nucletron, åtagit sig att genom A-aktier behålla den röstmässiga kontrollen över RaySearch. Detta åtagande gentemot Nucletron gäller som längst till och med januari 2012.
Johan Löf, Erik Hedlund, Anders Brahme och Carl Filip Bergendal har även gentemot IBA Dosimetry till följd av RaySearchs licensavtal med IBA Dosimetry, åtagit sig att genom A-aktier behålla den röstmässiga kontrollen över RaySearch. Detta åtagande gentemot IBA Dosimetry gäller som längst till och med juni 2012.
RaySearchs avtal med TomoTherapy ger vardera parten rätt att säga upp avtalet om en konkurrent genom förvärv av aktier får ett väsentligt infl ytande över den andra parten.
I bolagsordningen fi nns inte några speciella bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen. Årsstämman har inte lämnat bemyndigande till styrelsen att besluta att bolaget skall ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier. Det fi nns inte några avtal mellan bolaget och styrelseledamöter eller anställda som i händelse av ett off entligt uppköpserbjudande avseende aktierna i bolaget föreskriver ersättningar om dessa personer säger upp sig, sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning upphör. Se även aktien och ägarförhållanden på sidan 38.
Utgångspunkten för styrelsen är att ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen skall vara marknadsmässiga. Nedan beskrivs hur principerna för ersättning och andra anställningsvillkor har tillämpats under 2009.
VD har en fast grundlön och en rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen uppgår till 2,0 procent av koncernens resultat före skatt, dock maximalt sex månadslöner. Bonus för 2009 uppgick till 894 KSEK. Därutöver har VD förmånsbil.
VDs lön revideras årligen. Detta sker genom förhandlingar mellan VD och styrelsens ordförande, varefter ordföranden presenterar ett förslag till övriga styrelsen. VD närvarar inte när styrelsen överlägger och beslutar i denna fråga.
Övriga ledande befattningshavare bestod under 2009 av fi nanschefen, forskningschefen, utvecklingschefen och teknikchefen. Dessa personer har en fast grundlön. De omfattas även av en vinstandelsstiftelse som omfattar alla anställda förutom VD. Villkoren för avsättning till vinstandelsstiftelsen fi nns beskrivna ovan under avsnittet Bonus och vinstandelsstiftelse. Övriga ledande befattningshavares löner revideras årligen. Detta sker genom förhandlingar mellan VD och den enskilda medarbetaren.
Det fi nns inte något incitamentsprogram särskilt riktat till bolagsledningen.
Samtliga pensionsåtaganden är avgiftsbestämda. Pensionsåldern för VD och övriga ledande befattningshavare är 65 år och pensionspremierna motsvarar ITP-planen.
Om VD säger upp sin anställning gäller en uppsägningstid om 6 månader och om uppsägning av VDs anställning sker från bolagets sida gäller en uppsägningstid om 12 månader. I båda fallen har VD rätt till lön under uppsägningstiden. Med övriga ledande befattningshavare gäller en ömsesidig uppsägningstid om tre månader under vilken lön utgår.
Varken VD eller övriga ledande befattningshavare är berättigade till avgångsvederlag, i formell mening, om deras anställning upphör. Däremot gäller, som ovan angivits, att VD och övriga ledande befattningshavare har rätt till lön under uppsägningstiden.
Styrelsen föreslår att ovan angivna riktlinjer skall gälla för tiden från 2010 års årsstämma. Styrelsen föreslår att styrelsen skall kunna avvika från riktlinjerna om särskilda skäl fi nns för det.
Inga viktiga händelser har inträff at efter räkenskapsårets utgång.
Koncernens fi nanspolicy för hantering av fi nansiella risker har utformats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för fi nansverksamheten. Koncernen påverkas främst av valutakursrisken. Koncernen har hela sin nettoomsättning i US-dollar och euro. Någon valutasäkring har i enlighet med fastställd fi nanspolicy inte gjorts.
RaySearch är genom sin verksamhet exponerat för olika operativa risker, bland annat följande: beroende av nyckelpersoner, konkurrens och strategiska samarbeten. RaySearch har idag samarbeten med sina partners Philips, Varian, Siemens, Nucletron, IBA Dosimetry och TomoTherapy. RaySearch har även fl era forskningssamarbeten och har ett kliniskt samarbete med WPE. Om RaySearch skulle förlora en eller fl era samarbetspartners kan detta ha en stor inverkan på bolagets omsättning, resultat och ställning. Denna minskar allt eftersom antalet samarbetspartners ökar. RaySearch för löpande diskussioner med fl era medicintekniska bolag om nya samarbeten.
För mer information om risker och riskhantering se redovisningsprinciper, not 1 på sidan 63.
Avtalet med Siemens innebär att RaySearch har samarbeten med sex samarbetspartners. Samtliga samarbeten löper på och fördjupas. Under 2009 lanserades sju nya produkter så antalet intäktsbringande produkter nästintill fördubblades. Under året har RaySearch också fått en första order på RaySearchs egna system RayStation direkt från en klinik för protonterapi i Tyskland. Parallellt fortsätter det mer långsiktiga forskningsarbetet inriktat på fl er produkter som kan släppas de kommande åren.
Sammantaget innebär detta goda möjligheter för RaySearch att fortsätta uppbyggnaden av ett världsledande företag inom dosplanering för strålbehandling.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel 21 688 KSEK behandlas enligt följande:
| KSEK | |
|---|---|
| Utdelning 0,50 SEK per aktie | 17 141 |
| Balanseras i ny räkning | 4 547 |
Med hänvisning till ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är styrelsens bedömning att en allsidig bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning medför att utdelningen är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernverksamhetens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Koncernens resultat och ställning framgår av efterföljande resultat- och balans räkningar och kassaflödesanalyser med tillhörande bokslutskommentarer.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
| KSEK | NOT | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2,3 | 83 687 | 62 690 |
| Kostnad för sålda varor | -1 013 | -661 | |
| Bruttoresultat | 27 | 82 674 | 62 029 |
| Övriga rörelseintäkter | 8 | – | 2 012 |
| Försäljningskostnader | -3 604 | -2 563 | |
| Administrationskostnader | 10 | -12 691 | -11 031 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 10 | -24 718 | -29 183 |
| Övriga rörelsekostnader | 9 | -799 | -206 |
| Rörelseresultat | 4,5,7,11 | 40 862 | 21 058 |
| Finansiella intäkter | 425 | 3 097 | |
| Finansiella kostnader | -4 | -49 | |
| Finansnetto | 12 | 421 | 3 048 |
| Resultat före skatt | 41 283 | 24 106 | |
| Skatt | 14 | -11 137 | -5 883 |
| Årets resultat1) | 30 146 | 18 223 | |
| Resultat per aktie före utspädning | 15 | 0,88 | 0,53 |
| Resultat per aktie efter utspädning | 15 | 0,88 | 0,53 |
| KSEK | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 30 146 | 18 223 |
| Övrigt totalresultat | – | – |
| Årets totalresultat 1) | 30 146 | 18 223 |
1) 100 procent hänförligt till moderbolagets aktieägare
| KSEK | NOT | 09-12-31 | 08-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utvecklingskostnader | 16 | 111 687 | 80 484 |
| Dataprogram | 17 | 636 | 1 221 |
| 112 323 | 81 705 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Inventarier, verktyg och installationer | 18 | 2 068 | 1 926 |
| 2 068 | 1 926 | ||
| Uppskjuten skattefordran | 23 | 8 216 | 10 569 |
| Summa anläggningstillgångar | 122 607 | 94 200 | |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Kundfordringar | 20 | 25 064 | 19 732 |
| Skattefordringar | 1 144 | – | |
| Övriga fordringar | 11 | 1 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 4 259 | 3 514 |
| Likvida medel | 22 | 80 013 | 70 644 |
| Summa omsättningstillgångar | 28 | 110 491 | 93 891 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 233 098 | 188 091 | |
| KSEK NOT |
09-12-31 | 08-12-31 |
|---|---|---|
| EGET KAPITAL | ||
| Aktiekapital | 17 141 | 17 141 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 975 | 1 975 |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 165 742 | 131 319 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 184 858 | 150 435 |
| Summa eget kapital | 184 858 | 150 435 |
| SKULDER | ||
| Uppskjutna skatteskulder 23 |
34 949 | 26 240 |
| Övriga långfristiga skulder 25 |
642 | 1 610 |
| Summa långfristiga skulder | 35 591 | 27 850 |
| Leverantörsskulder | 5 525 | 4 283 |
| Skatteskulder | 13 | 725 |
| Övriga skulder | 974 | 855 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 |
6 137 | 3 943 |
| Summa kortfristiga skulder 28 |
12 649 | 9 806 |
| Summa skulder | 48 240 | 37 656 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 233 098 | 188 091 |
| Ställda säkerheter 29 |
||
| Företagsinteckningar | 5 000 | 5 000 |
| Eventualförpliktelser | inga | inga |
| KSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Balanserade vinstmedel inkl årets resultat |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 2008-01-01 | 17 141 | 1 975 | 118 735 | 137 851 |
| Årets totalresultat | 18 223 | 18 223 | ||
| Lämnad utdelning | -5 639 | -5 639 | ||
| Utgående eget kapital 2008-12-31 | 17 141 | 1 975 | 131 319 | 150 435 |
| Årets totalresultat | 30 146 | 30 146 | ||
| Av personal inlösta aktieoptioner | 4 467 | 4 467 | ||
| Återköp av aktieoptioner (netto) | -190 | -190 | ||
| Utgående eget kapital 2009-12-31 | 17 141 | 1 975 | 165 742 | 184 858 |
RaySearch har följande utdelningspolitik: Styrelsen har för avsikt att låta dela ut cirka 20 procent av koncernens vinst efter skatt till aktieägarna under förutsättning att en sund kapitalstruktur bibehålls. RaySearch har inte några externa lån. Styrelsen har föreslagit att en utdelning om 0,50 SEK per aktie om totalt 17,1 MSEK skall utgå för 2009.
Flera av de anställda äger aktier och/eller optioner i RaySearch. Styrelsen har inte några mandat från årsstämman att återköpa aktier. Koncernen har inte återköpt aktier. Under året har ingen förändring skett i koncernens kapitalhantering. Som eget kapital defi nieras aktiekapital, reservfond och fritt eget kapital. Bolaget står inte under externa kapitalkrav. Kvotvärdet per aktie är 0,50 SEK.
Per den 31 december 2009 uppgick RayIncentives innehav av aktier i Ray-Search Laboratories till 299 628 st. Av dessa har RayIncentive ställt ut optioner på 103 128 aktier till personer som är anställda i RaySearch. Det bokförda värdet i koncernen på dessa 299 628 st aktier i RaySearch Laboratories AB är 0 SEK.
| KSEK NOT |
2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat före skatt | 41 283 | 24 106 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet* | 12 389 | 10 981 |
| Betald skatt | -1 933 | 1 439 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten | ||
| före förändringar av rörelsekapital | 51 739 | 36 526 |
| Kassafl öde från förändringar i rörelsekapital | ||
| Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar | -6 087 | -8 116 |
| Ökning (-)/Minskning (+) av rörelseskulder | 3 555 | -2 365 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten | 49 207 | 26 045 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Balanserade utvecklingsutgifter | -42 062 | -29 043 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -1 086 | -497 |
| Kassafl öde från investeringsverksamheten | -43 148 | -29 540 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Erhållna optionspremier | – | 643 |
| Återköp av egna aktier | -732 | – |
| Överlåtelse av egna aktier | 4 042 | – |
| Utbetald utdelning | – | -5 639 |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten | 3 310 | -4 996 |
| Årets kassafl öde 31 |
9 369 | -8 491 |
| Likvida medel vid årets början | 70 644 | 79 135 |
| Likvida medel vid årets slut | 80 013 | 70 644 |
* I dessa belopp ingår bland annat avskrivningar på aktiverade utvecklingskostnader
| RESULTATRÄKNING | |||
|---|---|---|---|
| KSEK | NOT | 2009 | 2008 |
| Nettoomsättning | 2,3 | 83 687 | 62 690 |
| Kostnad för sålda varor | -1 013 | -661 | |
| Bruttoresultat | 27 | 82 674 | 62 029 |
| Övriga rörelseintäkter | 8 | – | 2 012 |
| Försäljningskostnader | -3 604 | -2 563 | |
| Administrationskostnader | 10 | -14 491 | -12 461 |
| Forsknings- och utvecklings kostnader |
10 | -54 095 | -46 635 |
| Övriga rörelsekostnader | 9 | -799 | -206 |
| Rörelseresultat | 4,5,7,11 | 9 685 | 2 176 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter |
349 -4 |
14 454 -37 |
|
| Resultat efter fi nansiella poster | 12 | 10 030 | 16 593 |
| Bokslutsdispositioner | 13 | -1 909 | 743 |
| Resultat före skatt | 8 121 | 17 336 | |
| Skatt | 14 | -2 416 | -2 303 |
| Årets resultat | 5 705 | 15 033 |
| KASSAFLÖDESANALYS | |||
|---|---|---|---|
| KSEK | NOT | 2009 | 2008 |
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat efter fi nansiella poster | 10 030 | 16 593 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet |
1 566 | -10 513 | |
| Betald skatt | -1 743 | 1 558 | |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
9 853 | 7 638 | |
| Kassafl öde från förändringar i rörelsekapital |
|||
| Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar |
-6 096 | -8 107 | |
| Ökning (-)/Minskning (+) av rörelseskulder |
3 556 | -2 364 | |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten |
7 313 | -2 833 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Investeringar i dataprogram | -37 | -640 | |
| Förvärv av materiella anläggnings tillgångar |
-1 086 | -497 | |
| Förvärv av fi nansiella tillgångar | – | – | |
| Kassafl öde från investerings verksamheten |
-1 123 | -1 137 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Erhållen utdelning dotterbolag | 12 000 | – | |
| Utbetald utdelning | – | -5 713 | |
| Kassafl öde från fi nansierings verksamheten |
12 000 | -5 713 | |
| Årets kassafl öde | 31 | 18 190 | -9 683 |
| Likvida medel vid årets början | 54 534 | 64 217 | |
| Likvida medel vid årets slut | 72 724 | 54 534 |
| BALANSRÄKNING | |||
|---|---|---|---|
| KSEK | NOT | 09-12-31 | 08-12-31 |
| TILLGÅNGAR | |||
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Dataprogram | 17 | 636 | 1 221 |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Inventarier, verktyg och installationer | 18 | 2 068 | 1 926 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 19 | 2 160 | 2 160 |
| Uppskjuten skattefordran | 23 | 8 216 | 10 569 |
| 10 376 | 12 729 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 13 080 | 15 876 | |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 20 | 25 064 | 19 732 |
| Fordringar hos koncernföretag | – | 12 000 | |
| Skattefordringar | 1 144 | – | |
| Övriga fordringar | 11 | 1 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna | |||
| intäkter | 21 | 4 259 | 3 505 |
| Summa kortfristiga fordringar | 30 478 | 35 238 | |
| Kortfristiga placeringar | 0 | 19 980 | |
| Kassa och bank | 22 | 72 724 | 34 554 |
| Summa omsättningstillgångar | 28 | 103 202 | 89 772 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 116 282 | 105 648 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||
|---|---|---|
| KSEK NOT |
09-12-31 | 08-12-31 |
| EGET KAPITAL | ||
| Bundet eget kapital | ||
| Aktiekapital (12 638 724 A-aktier, | ||
| 21 644 049 B-aktier) | 17 141 | 17 141 |
| Reservfond | 43 630 | 43 630 |
| 60 771 | 60 771 | |
| Fritt eget kapital | ||
| Balanserat resultat | 15 983 | 951 |
| Årets resultat | 5 705 | 15 033 |
| 21 688 | 15 984 | |
| Summa eget kapital | 82 459 | 76 755 |
| Obeskattade reserver 24 |
21 199 | 19 290 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Leverantörsskulder | 5 525 | 4 283 |
| Aktuella skatteskulder | – | 535 |
| Övriga skulder | 974 | 855 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda | ||
| intäkter 26 |
6 125 | 3 930 |
| Summa kortfristiga skulder 28 |
12 624 | 9 603 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 116 282 | 105 648 |
| Ställda säkerheter 29 |
||
| Företagsinteckningar | 5 000 | 5 000 |
| Eventualförpliktelser | inga | inga |
| RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL | Balanserat | |||
|---|---|---|---|---|
| resultat inklusive | ||||
| KSEK | Aktiekapital | Reservfond | årets resultat | Summa |
| Ingående eget kapital 2008-01-01 | 17 141 | 43 630 | 6 665 | 67 436 |
| Lämnad utdelning | -5 714 | -5 714 | ||
| Årets resultat | 15 033 | 15 033 | ||
| Utgående eget kapital 2008-12-31 | 17 141 | 43 630 | 15 983 | 76 755 |
| Årets resultat | 5 705 | 5 705 | ||
| Utgående eget kapital 2009-12-31 | 17 141 | 43 630 | 21 688 | 82 459 |
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för fi nansiell rapporterings rekommendation RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av ÅRL och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor vilket även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de fi nansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaff ningsvärden, förutom vissa fi nansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av tillgångar klassifi cerade som fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Att upprätta de fi nansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de fi nansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års fi nansiella rapporter beskrivs närmare på sidan 64.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens fi nansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag och dotterföretag.
Nedanstående nya och ändrade standarder och tolkningar har tillämpats vid upprättandet av 2009 års fi nansiella rapporter: Sedan 1 januari 2009 tillämpar koncernen ändrade IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter. Ändringen har medfört att intäkter och kostnader som tidigare redovisats direkt i eget kapital nu istället redovisas i övrigt totalresultat, som företaget presenterar i en separat resultatrapport benämnd rapport över totalresultat vilken presenteras direkt efter resultaträkningen. Företaget har valt att använda de nya titlar på rapporterna som införts i IAS 1- Rapport över totalresultat, rapport över fi nansiell ställning, rapport över förändringar i eget kapital och rapport över kassafl öden. Jämförelseperioder har genomgående ändrats i årsredovisningen så att de följer den nya utformningen. Då ändringarna endast påverkar utformningen har inga belopp ändrats, varken avseende resultat per aktie eller andra poster i de fi nansiella rapporterna.
Sedan 1 januari 2009 tillämpar koncernen nya IFRS 8 Rörelsesegment, som ersätter IAS 14 segmentrapportering. IFRS 8 inför ett ledningsperspektiv på hur rörelsesegment ska delas in och presenteras. De nya principerna beskrivs längre ner under segmentsrapportering i denna not. Standarden har tillämpats i enlighet med dess övergångsbestämmelser, genom att jämförelseårets uppgifter anpassats till kraven i IFRS 8. Tillämpningen i IFRS 8 har för företaget inte inneburit någon ändring av segmentsindelningen, eftersom de segment som identifi erades i enlighet med IAS 14 sammanföll med dem som koncernledningen följer upp. Företaget fortsätter att tillämpa samma redovisningsprinciper i rörelsesegmenten som i koncernredovisningen, det vill säga IFRS. Följaktligen har inga av de belopp som redovisas förändrats jämfört med tidigare redovisade belopp.
Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument, medför huvudsakligen nya upplysningskrav om fi nansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen, då RaySearch inte har några sådana instrument påverkar inte denna ändring bolaget.
Sedan 1 januari 2009 tillämpar koncernen ändrade IAS 23 Låneutgifter. Ändringen medför att i anskaff ningsvärdet för kvalifi cerade tillgångar som har ett påbörjande datum 1 januari 2009 eller senare aktiverar koncernen låneutgifter. Tidigare har låneutgifter belastat resultatet. RaySearch har inga låneräntor 2009 varför ändringen inte påverkar bolaget.
Ändringar i IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar påverkar inte RaySearch Laboratories resultat- och balansräkningar, kassafl öde och egna kapital.
Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först fr.o.m. räkenskapsåret 2011 och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa fi nansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas. I den mån förväntade eff ekter på de fi nansiella rap-
NOTER
porterna av tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden inte beskrivs nedan, har RaySearch Laboratories ännu inte gjort en bedömning av dessa eff ekter.
Omarbetad IFRS 3 Rörelseförvärv, IFRS 9 Financial Instruments som avses ersätta IAS 39, ändring av IFRIC 16 Säkringar av nettoredovisningar, IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar, IAS 24 Upplysningar om närstående, IAS 32 och IAS 39 Finansiella instrument, IFRIC 12, 15, 17, 18 samt 19 bedöms inte få någon eff ekt på RaySearch Laboratories resultat- och balansräkningar, kassafl öde och egna kapital.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilka det fi nns fristående fi nansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IFRS 8 endast för koncernen. Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt med tanke på uppföljning av avkastningen på koncernens produkter och eftersom dessa har likartade ekonomiska egenskaper så redovisas de i ett segment.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande infl ytande från RaySearch Laboratories. Bestämmande infl ytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags fi nansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande infl ytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Koncernen omfattar moderbolaget RaySearch Laboratories AB (publ), org nr 556322–6157 som äger 90,8 procent av kapitalet och 49,7 procent av rösterna i RayIncentive AB, vars enda funktion är att äga de aktier som är avsatta för att täcka in utestående och kommande optionsprogram hos de anställda.
Specialföretag (SPE) omfattas av koncernredovisningen när den ekonomiska innebörden av aff ärsförbindelserna mellan ett koncernföretag och ett SPE tyder på att koncernföretaget utövar ett bestämmande infl ytande över ett SPE. Vid bedömning av om koncernföretaget utövar ett bestämmande infl ytande tas bland annat hänsyn till om verksamheten i specialföretaget bedrivs på ett förutbestämt sätt. RaySearch Laboratories äger 90,8 procent av kapitalet och 49,7 procent av rösterna i RayIncentive. RaySearch Laboratories har kontroll över bolaget och inget minoritetsintresse redovisas. All eventuell utdelning från RayIncentive ska i sin helhet gå till RaySearch Laboratories. Dessa omständigheter gör att RayIncentive betraktas som ett SPE.
RayIncentives enda funktion är att äga aktier i RaySearch Laboratories på vilka optioner har ställts ut eller kommer att ställas ut. RayIncentive redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaff ningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaff ningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifi erbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Skillnaden mellan anskaff ningsvärdet för dotterföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser utgör koncernmässig goodwill, eller negativ goodwill.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdiff erenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaff ningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället.
Intäktsredovisning sker i resultaträkningen när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas med avdrag för lämnade rabatter.
Koncernen redovisar sina intäkter från lämnade licenser när programvaran installerats hos kund och rättigheterna att använda programvaran har övergått till kunden. Supportintäkterna baseras på ackumulerad licensförsäljning och följer därmed licensintäkterna.
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i årets resultat som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Företaget har erhållit bidrag från EU via Karolinska Institutet för ett forskningsprojekt och från Vetenskapsrådet avseende två industridoktorander. Bidragen nettoredovisas mot forsknings- och utvecklingskostnader. De erhållna bidragen uppgår inte till några materiella belopp.
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valuta kursdiff erenser, orealiserade och realiserade vinster på fi nansiella placeringar.
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av eff ektivräntemetoden. Eff ektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida in- och utbetalningar under räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden.
Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39.
Finansiella instrument som redovisas i rapporten över fi nansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar och lånefordringar. På skuldsidan återfi nns leverantörsskulder samt låneskulder.
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaff ningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla fi nansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin fi nansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Redovisning sker därefter utifrån hur de har klassifi cerats enligt nedan.
En fi nansiell tillgång eller fi nansiell skuld tas upp i rapport över fi nansiell ställning när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapport över fi nansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En fi nansiell tillgång tas bort från rapport över fi nansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en fi nansiell tillgång. En fi nansiell skuld tas bort från rapport över fi nansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en fi nansiell skuld.
Verkligt värde på noterade fi nansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det fi nns objektiva indikationer på att en fi nansiell tillgång eller grupp av fi nansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.
IAS 39 klassifi cerar fi nansiella instrument i kategorier. Klassifi ceringen beror på avsikten med förvärvet av det fi nansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassifi cering vid anskaff ningstidpunkten. Följande kategorier innehas av bolaget:
Lånefordringar och kundfordringar är fi nansiella tillgångar som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Värdering sker till upplupet anskaff ningsvärde.
Denna kategori innefattar de fi nansiella tillgångar som är kortfristiga placeringar jämställda med likvida medel.
Innefattar fi nansiella skulder som inte innehas för handel. Koncernens leverantörsskulder ingår i denna kategori. Värdering sker till upplupet anskaff ningsvärde.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaff ningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefl uktuationer. Värdeförändringar redovisas i fi nansnettot. Kortfristiga likvida placeringar redovisas i kategorin fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaff ningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaff ningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaff ningen. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur rapport över fi nansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/ avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Avseende leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasingavtal klassifi ceras i koncernredovisningen antingen som fi nansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. När så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.
Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.
Samtliga leasingavtal i koncernen redovisas som operationella i enlighet med dessa regler.
Avskrivningar baseras på ursprungliga anskaff ningsvärden minskat med eventuella restvärden. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Beräknade nyttjandeperioder;
Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.
Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i rapporten över fi nansiell ställning, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter som personalkostnader och lokalkostnader. Övriga utgifter för utveckling redovisas i årets resultat som kostnad när de uppkommer. I rapport över fi nansiell ställning redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaff ningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Hänsyn har tagits till uppskjuten skatt.
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i rapport över fi nansiell ställning endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifi ka tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaff ningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i årets resultat när kostnaden uppkommer.
Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Nyttjandeperioderna omprövas minst årligen. Aktiverade utvecklingskostnader där avskrivningar ej har påbörjats, prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder skrivs av från den tidpunkt som då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
– aktiverade utvecklingskostnader 5 år
– dataprogram 3–5 år
De redovisade värdena för koncernens tillgångar kontrolleras vid varje balansdag för att utröna om det fi nns någon indikation på nedskrivningsbehov. Om någon indikation fi nns beräknas tillgångens återvinningsvärde som det högsta av nyttjandevärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nedskrivning görs om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet. Återvinningsvärdet bestäms utifrån diskontering av beräknat framtida kassafl öde från de kassagenererande enheterna.
Innehav av egna aktier och andra egetkapitalinstrument redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Förvärv av sådana instrument redovisas som en avdragspost från eget kapital. Likvid från avyttring av egetkapitalinstrument redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.
Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassifi ceras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period. Koncernen har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Koncernens förpliktelse för varje period utgörs av de belopp som koncernen ska bidra med för den aktuella perioden.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast då företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.
Gällande bolagets optionsprogram så har vid varje tillfälle marknadsmässigt pris för optionerna betalats av de anställda. Marknadmässigt pris har beräknats enligt Black & Scholes-modellen.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktioner redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeff ekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte i andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig tid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld i det utdelande bolaget.
En eventualförpliktelse redovisas när det fi nns ett möjligt åtagande som härrör från inträff ade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller fl era osäkra framtida händelser eller när det fi nns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utfl öde av resurser kommer att krävas.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för fi nansiell rapporterings rekommendation RFR2:2 Redovisning för juridisk person. Även av Rådet för fi nansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande noterade företag tillämpas. RFR2:2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets fi nansiella rapporter.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning bedöms som säker.
I moderbolagets resultaträkning redovisas samtliga utgifter för utveckling som kostnad när de uppkommer. En dylik redovisning är tillåten enligt RFR2:2 punkt 68. I koncernredovisningen tas dessa utgifter för utveckling upp som tillgång enligt IAS 38.
I moderbolaget redovisas i balansräkningen obeskattade reserver utan uppdelning på eget kapital och uppskjuten skatteskuld, till skillnad mot i koncernen. I resultaträkningen görs i moderbolaget på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.
Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för fi nansiell rapportering. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeff ekt. Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeff ekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeff ekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.
Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeff ekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeff ekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras.
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av fi nansiella risker. Med fi nansiella risker avses fl uktuationer i företagets resultat och kassafl öde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, fi nansierings- och kreditrisker. Koncernens fi nanspolicy för hantering av fi nansiella risker har utformats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för fi nansverksamheten.
Valutakursrisken är risken för fl uktuationer i värdet av ett fi nansiellt instrument på grund av förändringar i valutakurser. Valutakursriskerna är relaterade till förändringar i förväntade och kontrakterade betalningsfl öden (transaktionsexponering), fordringar och skulder i utländsk valuta (omräkningsexponering) samt fi nansiell exponering i form av valutarisker i betalningsfl öden och i placeringar. Koncernen har alla sina nettoinbetalningar i US-dollar och euro, vilket medför en valutakursrisk. Någon valutasäkring har inte gjorts.
Ränterisken motsvaras av den resultateff ekt som en eventuell ränteförändring orsakar. Eftersom RaySearch inte har några räntebärande lån är ränterisken begränsad till likvida medel med korta räntebindningstider.
Finansieringsrisken utgörs av risken för att ett lånebehov uppstår i ett ansträngt kreditmarknadsläge. Koncernens verksamhet fi nansieras med eget kapital och är för närvarande inte utsatt för någon fi nansieringsrisk.
Koncernens kreditrisk består av kreditrisk avseende fordringar på Philips, Nucletron, IBA Dosimetry och Varian, som hittills varit bolagets fyra kommersiella partners med vilka produkter har lanserats, samt på WPE som bolaget har sålt ett system direkt till. Inga kreditförluster har hittills realiserats, och koncernen bedömer att kreditrisken fortsatt kommer att vara mycket låg. För beskrivning av de fi nansiella riskernas betydelse se not 27.
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika operativa risker, bland annat följande:
Förändringar av valutakurser kan ha relativt stora eff ekter på företaget i stort. I not 27 ges en detaljerad analys av exponeringen för utländska valutor samt risker som är förknippade med förändringar i valutakurser.
RaySearchs framtida utveckling är till viss del beroende av att ett antal nyckelpersoner med specialistkompetens stannar i organisationen. En förlust av en eller fl era av dessa nyckelpersoner kan komma att medföra att koncernens verksamhet påverkas negativt. En del av personalen har deltagit i incitaments program och många äger för närvarande antingen aktier eller optioner i RaySearch.
RaySearchs konkurrenter är främst de interna utvecklingsavdelningarna hos potentiella kommersiella partners. De stora medicintekniska företagen har alltid valet att försöka bygga mjukvara inom den egna organisationen, eller att lägga ut utvecklingsarbetet. Ju mer avancerade lösningar RaySearch gör desto större är sannolikheten att storföretagen väljer att avstå egen utveckling och lägger uppdraget hos RaySearch istället.
RaySearch har idag samarbeten med sina partners Philips, Varian, Nucletron, IBA Dosimetry, Siemens och TomoTherapy. RaySearch har även sålt ett system direkt till WPE, som är en klinisk partner, och har fl era forskningssamarbeten. Om RaySearch skulle förlora en eller fl era samarbetspartners kan detta ha en stor inverkan på bolagets omsättning, resultat och ställning. RaySearch för löpande diskussioner med fl era parter om ytterligare samarbeten.
Av de tre huvudgrenarna för behandling av cancer – kirurgi, strålbehandling och cellgifter – är det strålbehandling som har ökat mest för kurativa grupper de senaste tjugo åren. RaySearch bedömer att strålbehandling även i framtiden kommer att vara en viktig behandlingsform.
Om det amerikanska försäkringssystemet väljer att inte ersätta kliniker för behandling inom adaptiv strålterapi skulle detta påverka RaySearch negativt.
Medicintekniska produkter kräver myndighetsgodkännande. Om någon produkt som någon av RaySearchs samarbetspartners planerar att sälja inte skulle få ett myndighetsgodkännande skulle detta påverka RaySearch negativt.
RaySearch utvecklar mycket avancerade produkter, där RaySearch tar risken i ut vecklings arbetet fram till lanseringen, vilket kan medföra högre kostnader än beräknat. Detta motverkas genom kontinuerlig projektuppföljning och kvalitetssäkring.
Verkligt värde Verkligt värde och redovisat värde överensstämmer inom koncernen.
Företagsledningen har diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende koncernens kritiska redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar.
Vissa kritiska redovisningsmässiga uppskattningar som gjorts vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan.
Vid beräkning av kassagenererande enheters värde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på aktiverade utvecklingskostnader, har fl era antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts. En redogörelse för dessa återfi nns i not 16.
Periodisering av licensförsäljning och supportförsäljning är avgörande för intäktsredovisningen liksom att periodisering sker på ett enhetligt sätt över tiden.
RaySearch Laboratories AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm. Moderbolagets aktier är noterade i Small Cap-segmentet på NASDAQ OMX Nordiska börs Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Sveavägen 25, 111 34 Stockholm.
Koncernens verksamhet består av ett rörelsesegment då koncernens produkter har likartade ekonomiska egenskaper. Bolagets intäktsområden är starkt beroende av varandra och har samma kundkrets. Bolaget bedömer därmed att verksamheten utgör ett rörelsesegement.
RaySearch produkter säljs huvudsakligen via partners. Den information som presenteras avseende segmentets intäkter avser de geografi ska områdena grupperade efter var slutkunderna är lokaliserade.
| Europa & resten | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nordamerika Asien |
av världen | |||||
| % | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Omsättning | 38 | 44 | 17 | 19 | 45 | 37 |
Omsättningsfördelningen baseras enbart på licensintäkter och inte på supportintäkter då ingen regionsinformation fi nns att tillgå avseende supportintäkter. Av bolagets sex kommersiella partners genererade Philips och Nucletron den största delen av omsättningen. Under 2009 uppgick omsättningen via Philips till 52 654 (45 131) KSEK och via Nucletron till 20 094 (16 519) KSEK.
| 3 NOT INTÄKTERNAS FÖRDELNING |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
| KSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Licensintäkter | 60 579 | 39 032 | 60 579 | 39 032 | |
| Supportintäkter | 23 108 | 23 658 | 23 108 | 23 658 | |
| 83 687 | 62 690 | 83 687 | 62 690 |
NOT 4 ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ERSÄTTNINGAR
Koncernföretaget RayIncentive har inga anställda och inga lönekostnader har utgått.
| KSEK | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Löner och ersättningar m.m | 28 183 | 26 582 |
| Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer | 5 439 | 4 946 |
| Sociala avgifter | 9 070 | 8 418 |
| 42 692 | 39 946 |
I moderbolaget var medelantalet anställda 52 (48) personer, varav 39 (36) män och 13 (12) kvinnor.
| Andel kvinnor Andel kvinnor | ||
|---|---|---|
| % | 09-12-31 | 08-12-31 |
| Moderbolaget | ||
| Styrelsen | 0 | 0 |
| Övriga ledande befattningshavare | 0 | 0 |
| Koncernen totalt | ||
| Styrelsen | 0 | 0 |
| Övriga ledande befattningshavare | 0 | 0 |
| 2009 | 2008 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ledande befattningshavare | Ledande befattningshavare | ||||
| och styrelse (8 st) | Övriga anställda | och styrelse (9 st) | Övriga anställda | ||
| Löner och andra ersättningar | 7 353 | 20 831 | 6 510 | 20 072 | |
| (varav tantiem) | (894) | – | (11) | – | |
| Sociala kostnader | 3 829 | 10 679 | 3 758 | 9 606 | |
| (varav pensionskostnader) | (1 443) | (3 996) | (1 568) | (3 378) | |
| Moderbolaget och koncernen totalt | 11 182 | 31 510 | 10 268 | 29 678 |
Löner och ersättningar avser endast personal i Sverige.
| Grundlön, | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | styrelsearvoden | Rörlig ersättning | Övriga förmåner | Pensionskostnad | Summa |
| Styrelsens ordförande Erik Hedlund | 330 | – | – | – | 330 |
| Styrelseledamot Carl Filip Bergendal | 110 | – | – | – | 110 |
| Styrelseledamot Hans Wigzell | 110 | – | – | – | 110 |
| Styrelsesuppleant Thomas Pousette1) | – | – | – | – | – |
| Verkställande direktör Johan Löf | 2 570 | 894 | 242 | 459 | 4 165 |
| Andra ledande befattningshavare (4st.) | 3 339 | – | – | 984 | 4 323 |
| Summa | 6 459 | 894 | 242 | 1 443 | 9 038 |
| Grundlön, | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | styrelsearvoden | Rörlig ersättning | Övriga förmåner | Pensionskostnad | Summa |
| Styrelsens ordförande Erik Hedlund | 330 | – | – | – | 330 |
| Styrelseledamot Carl Filip Bergendal | 110 | – | – | – | 110 |
| Styrelseledamot Hans Wigzell | 110 | – | – | – | 110 |
| Styrelsesuppleant Thomas Pousette1) | – | – | – | – | – |
| Verkställande direktör Johan Löf | 2 169 | 11 | 245 | 383 | 2 808 |
| Andra ledande befattningshavare (5st.) | 3 781 | – | 1 | 1 184 | 4 966 |
| Summa | 6 500 | 11 | 246 | 1 567 | 8 324 |
Inga fi nansiella instrument eller övriga aktierelaterade ersättningar har lämnats.
1) Advokatfi rman DLA Nordic KB, där styrelsesuppleanten Thomas Pousette var delägare under 2008 och 2009, har erhållit 1 391 (1 520) KSEK i advokatarvode.
Den rörliga ersättningen till VD är relaterad till koncernens resultat och uppgår till två procent på resultatet före skatt och får maximalt uppgå till sex månadslöner. Under 2008 togs bonusen bort för alla anställda utom för VD, och ersattes av en vinstandelsstiftelse. Vinstandelsstiftelsen omfattar alla anställda inklusive ledande befattningshavare förutom VD. En avsättning till vinstandelsstiftelsen utgår ett givet år om rörelsevinsten föregående år uppgick till en nivå överstigande en rörelsemarginal om 20 procent. Beloppet som avsätts uppgår i så fall till tio procent av den del av rörelsevinsten som överstiger gränsnivån. Avsättningen har ett maximalt utfallsbelopp uppgående till 30 procent av lämnad utdelning. Om utdelning inte lämnas eller om rörelsemarginalen inte uppgår till 20 procent görs ingen avsättning. Om årsstämman antar styrelsens förslag om utdelning avseende räkenskapsåret 2009 kommer en avsättning uppgående till 2,4 MSEK att göras under 2010.
Samtliga pensionsåtaganden är avgiftsbestämda. Pensionsåldern för VD är 65 år och pensionspremien motsvarar ITP-planen. Pensionsåtagandena för övriga ledande befattningshavare skall motsvara ITP-planen. Pensionsåldern är 65 år för samtliga övriga ledande befattningshavare. Inga övriga pensionsförpliktelser förekommer.
Om uppsägningen av anställning sker från verkställande direktörens sida gäller en uppsägningstid om sex månader, och om uppsägning sker från arbetsgivarens sida gäller en uppsägningstid om tolv månader. Verkställande direktören har inte i något av fallen rätt till särskilt avgångsvederlag men får i båda fallen lön under uppsägningstiden. Mellan bolaget och andra ledande befattningshavare gäller en ömsesidig uppsägningstid om tre månader under vilken lön utgår. Till styrelseledamöterna utgår inget avgångsvederlag.
Beslutsprocessen avseende ersättningar och förmåner beskrivs närmare i förvaltningsberättelsen.
Se not 6 för utestående optionsprogram.
| % | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid | 1,1 | 1,0 |
| Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sam manhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer |
– | – |
| Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid: |
||
| Sjukfrånvaron fördelad efter kön: | ||
| Män | 1,1 | 0,9 |
| Kvinnor | 1,0 | 1,4 |
| % | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| 29 år eller yngre | 0,4 | 1,2 |
| 30–49 år | 1,2 | 1,0 |
| 50 år eller äldre | –1) | –1) |
1) För kategorin 50 år och äldre saknas anställda.
| KSEK | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| KONCERNEN | |||
| KPMG | |||
| Revisionsuppdrag | 526 | 540 | 599 |
| Andra uppdrag, konsultation | 48 | 53 | 50 |
| MODERBOLAGET | |||
| KPMG | |||
| Revisionsuppdrag | 515 | 529 | 584 |
| Andra uppdrag, konsultation | 48 | 53 | 50 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på företagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
För att RaySearch lättare ska kunna attrahera, motivera och bibehålla personal har bolaget utfärdat optionsprogram. Koncernföretaget RayIncentive innehar aktier i RaySearch Laboratories för utfärdade och framtida optionsprogram. RayIncentives innehav av aktier i RaySearch Laboratories uppgick per 2008-12-31 till 449 628 st. Av dessa avsåg 346 500 st optionsprogram 2004:1 och 103 128 st optionsprogram 2008:1.
Den 31 december 2009 löpte optionsprogram 2004:1 ut, varvid optioner avseende 150 000 aktier utnyttjades till lösenpriset 26,95 och resterande optioner avseende 196 500 aktier återköptes till marknadspris, det vill säga aktiekursen minus lösenpriset. Nettoeff ekten av dessa transaktioner innebar ett tillskott om 3,3 MSEK.
Efter lösen uppgår RayIncentives innehav av aktier i RaySearch Laboratories till 299 628 varav 103 128 aktier omfattas av existerande optionsprogram.
| OPTIONSPROGRAM RAYSEARCH LABORATORIES | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| INLÖSENPERIOD AKTIER SOM OMFATTAS LÖSENKURS (SEK) | |||||
| 2008:1 31 dec 2011–31 dec 2012 | 103 128 | 46,50 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Kostnad för sålda varor | -1 013 | -661 | -1 013 | -661 |
| Personalkostnader | -13 536 | -17 984 | -49 090 | -42 354 |
| Avskrivningar | -12 387 | -10 965 | -1 566 | -1 470 |
| Valutakursförluster | -799 | -180 | -799 | -180 |
| Övriga rörelsekostnader | -15 090 | -13 854 | -21 534 | -17 861 |
| -42 825 | -43 644 | -74 002 | -62 526 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Kursvinster på fordringar/ | |||||
| skulder av rörelsekaraktär | – | 1 912 | – | 1 912 | |
| Övriga rörelseintäkter | – | 100 | – | 100 | |
| – | 2 012 | – | 2 012 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Kursförluster på fordringar/ | |||||
| skulder av rörelsekaraktär | -799 | -188 | -799 | -188 | |
| Övriga rörelsekostnader | – | -18 | – | -18 | |
| -799 | -206 | -799 | -206 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | |||||
| Avskrivningar enligt plan fördelade per funktion |
|||||
| Administrationskostnader | -116 | -116 | -116 | -116 | |
| Forskning och utveckling | -12 103 -10 702 | -506 | -467 | ||
| -12 219 -10 818 | -622 | -583 | |||
| Materiella anläggningstillgångar | |||||
| Avskrivningar enligt plan fördelade per funktion |
|||||
| Administrationskostnader | -168 | -141 | -358 | -345 | |
| Forskning och utveckling | – | -4 | -586 | -541 | |
| -168 | -145 | -944 | -886 | ||
| Summa avskrivningar | -12 387 -10 963 | -1 566 | -1 469 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Leasingavtal där företaget är leasetagare |
||||
| Lokalhyra | 6 846 | 5 393 | 6 846 | 5 393 |
| Övrig leasing | 480 | 813 | 480 | 813 |
| Totala leasingkostnader | 7 326 | 6 206 | 7 326 | 6 206 |
| Avtalade framtida leasingavgifter avseende kontrakt som förfaller till betalning: |
||||
| Inom ett år | 7 339 | 7 568 | 7 339 | 7 568 |
| Senare än ett år men inom fem år | 13 663 14 178 13 663 14 178 | |||
| Senare än fem år | – | – | – | – |
| 21 002 | 21 746 | 21 002 | 21 746 |
Inga av leasingavgifterna är variabla.
| NOT | 12 | RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER PÅ FINANSIELLA INSTRUMENT |
|
|---|---|---|---|
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Ränteintäkter på tillgångar värde rade till verkligt värde via resultat räkningen |
364 | 2 061 | 297 | 1 542 |
| Ränteintäkter på kund- och lånefordringar |
59 | 712 | 49 | 600 |
| 423 | 2 773 | 346 | 2 142 | |
| Räntekostnader på övriga fi nansiella skulder |
-3 | -18 | -3 | -18 |
| -3 | -18 | -3 | -18 | |
| Netto | 420 | 2 755 | 343 | 2 124 |
| 13 NOT BOKSLUTSDISPOSITIONER |
||
|---|---|---|
| KSEK | 2009 | 2008 |
| Periodiseringsfond, årets avsättning | -2 983 | -1 919 |
| Periodiseringsfond, årets återföring | 747 | 2 491 |
| Skattemässig överavskrivning, inventarier | 327 | 171 |
| -1 909 | 743 |
| AVSTÄMNING AV EFFEKTIV SKATT | KONCERNEN | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | |||
| KSEK | Procent | Belopp | Procent | Belopp |
| Resultat före skatt | 41 283 | 24 106 | ||
| Svensk skattesats | 26,3 | -10 857 | 28,0 | -6 750 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 0,0 | 1 | -0,2 | 55 |
| Övriga ej avdragsgilla kostnader | 0,2 | -113 | 0,4 | -89 |
| Schablonränta på periodiserings | ||||
| fonder | 0,3 | -105 | 0,7 | -168 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 0,1 | -63 | 0,0 | -8 |
| Övriga poster | – | – | -0,3 | 63 |
| Uppskjuten skatt till följd av | ||||
| förändringar i skattesatsen | – | – | -4,2 | 1 014 |
| Redovisad eff ektiv skatt | 26,9 | -11 137 | 24,4 | -5 883 |
| MODERBOLAGET | ||
|---|---|---|
| KSEK | 2009 | 2008 |
| Aktuell skattekostnad | ||
| Periodens skattekostnad | -2 353 | -1 612 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | -63 | -8 |
| 2 416 | -1 620 | |
| Uppskjuten skattekostnad | ||
| uppskjuten skatt till följd av förändringar i skattesatsen | – | -683 |
| – | -683 | |
| Total redovisad skattekostnad i moderbolaget | -2 416 | -2 303 |
| 14 NOT SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT |
||
|---|---|---|
| KONCERNEN | ||
| KSEK | 2009 | 2008 |
| Aktuell skattekostnad | ||
| Periodens skattekostnad | -2 366 | -1 802 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | -63 | -8 |
| -2 429 | -1 810 | |
| Uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt | ||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | ||
| aktiverade utvecklingskostnader | -8 206 | -5 295 |
| fördelning av obeskattade reserver | -502 | 208 |
| uppskjuten skatt till följd av förändringar i skattesatsen | – | 1 014 |
| -8 708 | -4 073 | |
| Totalt redovisad skattekostnad/intäkt i koncernen | -11 137 | -5 883 |
| AVSTÄMNING AV EFFEKTIV SKATT | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | |||
| KSEK | Procent | Belopp | Procent | Belopp |
| Resultat före skatt | 8 121 | 17 336 | ||
| Svensk skattesats | 26,3 | -2 136 | 28,0 | -4 854 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 0,0 | 1 | -19,8 | 3 436 |
| Övriga ej avdragsgilla kostnader | 1,4 | -113 | 0,5 | -89 |
| Schablonränta på periodiseringsfonder |
1,3 | -105 | 1,0 | -168 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 0,7 | -63 | 0,0 | -8 |
| Övriga poster | – | – | -0,4 | 63 |
| Uppskjuten skatt till följd av förändringar i skattesatsen |
– | – | 3,9 | -683 |
| Redovisad eff ektiv skatt | 29,7 | -2 416 | 13,3 | -2 303 |
1) För 2009 föreslagen.
* Korrigerat för aktieuppdelning, aktiesplit 3:1
NOT 15 UTDELNING PER AKTIE, RESULTAT PER AKTIE OCH ANTAL AKTIER
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (före och efter utspädning) |
30 146 | 18 223 |
|---|---|---|
| Resultat per aktie efter utspädning* | 0,88 | 0,53 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier efter utspädning* | 34 282 773 34 282 773 | |
| Eff ekt av utestående optioner* | – | – |
| Vägt genomsnittligt antal aktier före utspädning* | 34 282 773 34 282 773 | |
| Använt antal aktier och resultat vid beräkning av resultat per aktie |
||
| Utdelning per aktie1) | 0,50 | ingen |
| 2009 | 2008 | |
| MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|
| 3 459 | 2 818 | 3 459 | 2 818 |
| 37 | 641 | 37 | 641 |
| 3 496 | 3 459 | 3 496 | 3 459 |
| -2 238 | -1 654 | -2 238 | -1 654 |
| -622 | -584 | -622 | -584 |
| -2 860 | -2 238 | -2 860 | -2 238 |
| 636 | 1 221 | 636 | 1 221 |
| KONCERNEN | 09-12-31 08-12-31 09-12-31 08-12-31 |
1) Av avskrivningarna i koncernen är 506 (464) aktiverade.
| 16 NOT BALANSERADE UTVECKLINGSKOSTNADER |
||||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | ||||
| KSEK | 09-12-31 | 08-12-31 | ||
| Ackumulerade anskaff ningsvärden | ||||
| Ingående balans | 112 261 | 82 652 | ||
| Internt utvecklade tillgångar | 43 307 | 29 609 | ||
| Utgående balans | 155 568 | 112 261 | ||
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan |
||||
| Ingående balans | -31 777 | -21 078 | ||
| Årets avskrivning enligt plan | -12 104 | -10 699 | ||
| Utgående balans | -43 881 | -31 777 | ||
| Utgående redovisat värde | 111 687 | 80 484 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Inventarier, verktyg och installationer |
||||
| Ackumulerade anskaff ningsvärden | ||||
| Ingående balans | 7 464 | 7 733 | 7 464 | 7 733 |
| Nyanskaff ningar | 1 122 | 512 | 1 122 | 512 |
| Avyttringar och utrangeringar | -243 | -781 | -243 | -781 |
| Utgående balans | 8 343 | 7 464 | 8 343 | 7 464 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan |
||||
| Ingående balans | -5 538 | -5 400 | -5 538 | -5 400 |
| Avyttringar och utrangeringar | 207 | 754 | 207 | 754 |
| Årets avskrivning enligt plan1) | -944 | -892 | -944 | -892 |
| Utgående balans | -6 275 | -5 538 | -6 275 | -5 538 |
| Utgående redovisat värde | 2 068 | 1 926 | 2 068 | 1 926 |
1) Av avskrivningarna i koncernen är 776 (741) aktiverade.
| MODERBOLAGET | ||
|---|---|---|
| KSEK | 09-12-31 | 08-12-31 |
| Ackumulerade anskaff ningsvärden | ||
| Ingående och utgående balans | 2 160 | 2 160 |
Specifi kation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag
| Koncernföretaget / | Antal/ | Justerat Ek/ | Redovisat |
|---|---|---|---|
| Org nr / Säte | andelar i %1) | Årets vinst2) | värde |
| RayIncentive AB, | |||
| 556635-8247, Stockholm | 9 080 / 90,8 | 6 180 / 3 834 | 2 160 |
| 2 160 |
1) Ägarandelen av kapitalet avses, röstetalet uppgår till 49,7 procent.
2) Med justerat eget kapital avses, den ägda andelen av företagets egna kapital inkl eget kapitalandel i obeskattade reserver. Med årets vinst avses ägarandelen av företagets resultat efter skatt inkl kapitaldelen i årets förändring av obeskattade reserver.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 09-12-31 08-12-31 09-12-31 08-12-31 | |||
| Förutbetald hyra | 1 721 | 1 712 | 1 721 | 1 712 |
| Förutbetald försäkring | 575 | 484 | 575 | 484 |
| Upplupna ränteintäkter | – | 22 | – | 13 |
| Övriga poster | 1 963 | 1 296 | 1 963 | 1 296 |
| 4 259 | 3 514 | 4 259 | 3 505 |
NOT 22 LIKVIDA MEDEL
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 09-12-31 08-12-31 09-12-31 08-12-31 | |||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: |
||||
| Kassa och bank | 80 013 | 50 664 | 72 724 | 34 554 |
| Kortfristiga placeringar jämställda med likvida medel |
– | 19 980 | – | 19 980 |
| 80 013 | 70 644 | 72 724 | 54 534 |
Inga kundförluster och inga nedskrivningar avseende kundfordringar har under året redovisats.
Bolagets kreditrisk består av kreditrisk avseende fordringar på Philips, Nucletron, IBA Dosimetry och Varian, som hittills varit bolagets fyra kommersiella partners med vilka produkter lanserats, samt på WPE som bolaget sålt ett system direkt till. Bolaget bedömer att kreditrisken fortsatt kommer att vara mycket låg och att kreditkvaliteten är hög.
| ÅLDERSANALYS REDOVISAT VÄRDE | 09-12-31 | 08-12-31 |
|---|---|---|
| Ej förfallet | 24 226 | 16 251 |
| Förfallet 0 –30 dagar | 838 | 2 905 |
| Förfallet mer än 30 dagar | – | 576 |
| Summa | 25 064 | 19 732 |
De förfallna kundfordringarna har betalats efter balansdagen.
Ovanstående poster har klassifi cerats som likvida medel med utgångspunkten att:
| KONCERNEN | ||
|---|---|---|
| KSEK | 09-12-31 | 08-12-31 |
| Uppskjuten skatteskuld avseende: | ||
| Immateriella tillgångar | ||
| Ingående balans | 21 167 | 17 241 |
| Förändring under året | 8 207 | 3 926 |
| Utgående balans | 29 374 | 21 167 |
| Obeskattade reserver | ||
| Ingående balans | 5 073 | 5 609 |
| Förändring under året | 502 | -536 |
| Utgående balans | 5 575 | 5 073 |
| Redovisat värde | 34 949 | 26 240 |
| KONCERNEN OCH | ||
| MODERBOLAGET | ||
| KSEK | 09-12-31 | 08-12-31 |
| Uppskjuten skattefordran avseende | ||
| underskottsavdrag | ||
| Ingående balans | 10 569 | 11 253 |
Värdering har skett utifrån nominell skattesats. Förändringen under 2008 beror på ändrad skattesats från 28 procent till 26,3 procent.
Förändring under året -2 353 -684 Utgående balans 8 216 10 569
| MODERBOLAGET | ||
|---|---|---|
| KSEK | 09-12-31 | 08-12-31 |
| Ackumulerade avskrivningar utöver plan: | ||
| Ingående balans 1 januari | 53 | 224 |
| Årets återföringar/avskrivningar utöver plan | -326 | -171 |
| Utgående balans 31 december | -273 | 53 |
| Obeskattade reserver | ||
| Avsatt vid taxering 2004 | – | 747 |
| Avsatt vid taxering 2005 | 1 443 | 1 443 |
| Avsatt vid taxering 2006 | 5 673 | 5 673 |
| Avsatt vid taxering 2007 | 6 167 | 6 167 |
| Avsatt vid taxering 2008 | 3 288 | 3 288 |
| Avsatt vid taxering 2009 | 1 919 | 1 919 |
| Avsatt vid taxering 2010 | 2 982 | – |
| 21 199 | 19 290 |
| KONCERNEN | |||
|---|---|---|---|
| KSEK | 09-12-31 | 08-12-31 | |
| Ingående balans | 1 610 | 967 | |
| Förändringar under året | -968 | 643 | |
| Utgående balans | 642 1 610 |
Beloppet avser skuldförd optionspremie. Inga skulder förfaller senare än 5 år från balansdagen.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 09-12-31 08-12-31 09-12-31 08-12-31 | |||
| Sociala kostnader och semesterkostnader |
2 650 | 2 307 | 2 650 | 2 307 |
| Övriga personalrelaterade kostnader | 1 260 | 43 | 1 260 | 43 |
| Revisionskostnader | 427 | 313 | 414 | 300 |
| Årsredovisning | 1 200 | 909 | 1 200 | 909 |
| Förutbetalda intäkter | 146 | 146 | 146 | 146 |
| Övriga poster | 454 | 225 | 455 | 225 |
| 6 137 | 3 943 | 6 125 | 3 930 |
RaySearchs likvida medel består av likvida medel på bankkonto med eff ektiv ränta på 0,58 procent samt räntebärande värdepapper med en kortare löptid än 3 månader med en eff ektiv ränta på 0,88 procent. Enligt företagets fi nanspolicy sker placeringar i K1-ratade räntebärande värdepapper.
Koncernens transaktionsexponering omräknat till SEK fördelar sig på följande valutor:
| 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| Belopp | Procent | Belopp | Procent | |
| EUR | 30 860 | 37 | 17 559 | 28 |
| USD | 51 814 | 63 | 44 470 | 72 |
| 82 674 | 62 029 |
I koncernens resultaträkning ingår valutakursvinster och valutakursförluster med -799 (1 723) i rörelseresultatet och med 0 (0) i fi nansnettot. Transaktionsexponeringen har inte inte säkrats.
Bolaget är beroende av den amerikanska dollarns och eurons utveckling gentemot den svenska kronan eftersom fakturering till Philips och Varian sker i dollar och fakturering till Nucletron, IBA Dosimetry och WPE sker i euro. Under 2009 bokfördes intäkterna i USD till en genomsnittlig dollarkurs på 7,48 SEK att jämföra med 6,69 SEK under 2008. Intäkterna i EUR bokfördes till en genomsnittlig eurokurs på 10,49 SEK att jämföra med 9,86 under 2008. En känslighetsanalys av valutaexponeringen visar att eff ekten på rörelseresultatet under 2009 av en förändring i den genomsnittliga dollarkursen med +/-10 procent är +/- 5,1 MSEK. Känslighetsanalysen visar att motsvarande eff ekt av en förändring i den genomsnittliga eurokursen med +/- 10 procent är +/- 3,1 MSEK.
Per den 31 december 2009 beräknas en förändring av räntan med +/-1 procent påverka koncernens resultat före skatt med approximativt +/- 0,8 (0,7) MSEK.
| VERKLIGT VÄRDE OCH REDOVISAT VÄRDE | Finansiella till | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| REDOVISAS I BALANSRÄKNINGEN NEDAN: | gångar värderade | ||||
| till verkligt värde via | Kund- och | Övriga | |||
| KSEK | resultaträkningen | lånefordringar | fi nansiella skulder | Redovisat värde | Verkligt värde |
| Koncernen | |||||
| 09-12-31 | |||||
| Kundfordringar | 25 064 | 25 064 | 25 064 | ||
| Likvida medel | 80 013 | 80 013 | 80 013 | ||
| Summa | 105 077 | 105 077 | 105 077 | ||
| Leverantörsskulder | 5 525 | 5 525 | 5 525 | ||
| Summa | 5 525 | 5 525 | 5 525 | ||
| 08-12-31 | |||||
| Kundfordringar | 19 732 | 19 732 | 19 732 | ||
| Likvida medel | 19 980 | 50 664 | 70 644 | 70 644 | |
| Summa | 19 980 | 70 396 | 90 376 | 90 376 | |
| Leverantörsskulder | 4 283 | 4 283 | 4 283 | ||
| Summa | 4 283 | 4 283 | 4 283 | ||
| Moderbolaget | |||||
| 09-12-31 | |||||
| Kundfordringar | 25 064 | 25 064 | 25 064 | ||
| Kassa och bank | 72 724 | 72 724 | 72 724 | ||
| Summa | 97 788 | 97 788 | 97 788 | ||
| Leverantörsskulder | 5 525 | 5 525 | |||
| Summa | 5 525 | 5 525 | |||
| 08-12-31 | |||||
| Kundfordringar | 19 732 | 19 732 | 19 732 | ||
| Kortfristiga placeringar | 19 980 | 19 980 | 19 980 | ||
| Kassa och bank | 34 554 | 34 534 | 34 534 | ||
| Summa | 19 980 | 54 286 | 74 266 | 74 266 | |
| Leverantörsskulder | 4 283 | 4 283 | 4 283 | ||
| Summa | 4 283 | 4 283 | 4 283 |
| KSEK | 09-12-31 | 08-12-31 |
|---|---|---|
| Ställda säkerheter | ||
| Företagsinteckningar | 5 000 | 5 000 |
| Summa | 5 000 | 5 000 |
Bolaget har en kreditlimit avseende en checkräkningskredit på 5 000, som inte utnyttjats under 2009 och 2008.
| Eventualförpliktelser | inga |
|---|---|
| ----------------------- | ------ |
För beskrivning av transaktioner med personer i ledande ställning hänvisas till not 4. I övrigt fi nns inga närståenderelationer. Ingen försäljning och inga inköp har skett mellan koncernbolagen.
| UTDELNING | KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||
|---|---|---|---|---|
| 09-12-31 08-12-31 09-12-31 08-12-31 | ||||
| Erhållen utdelning | – | – | 12 000 | – |
| Erhållen ränta | 441 | 3 074 | 364 | 2 431 |
| Erlagd ränta | 7 | 18 | 7 | 18 |
Styrelsen försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 9 april 2010. Koncernens resultaträkning och rapport över totalresultat och rapport över fi nansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 25 maj 2010.
Erik Hedlund Styrelseordförande
Johan Löf Verkställande direktör och styrelseledamot
Carl Filip Bergendal Styrelseledamot
Hans Wigzell Styrelseledamot
Min revisionsberättelse har lämnats den 9 april 2010
Anders Linér Auktoriserad revisor
Jag har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i RaySearch Laboratories AB (publ) för år 2009. Årsredovisningen och koncernredovisningen ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 44–75. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapport över totalresultat och rapport över fi nansiell ställning för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 9 april 2010
Anders Linér Auktoriserad revisor
Sedan den 1 juli 2008 är alla bolag noterade på NASDAQ OMX Stockholm skyldiga att tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden"). RaySearch började dock tillämpa Koden redan innan den var obligatorisk. Syftet med Koden är att förbättra styrningen av svenska bolag, framför allt för att säkerställa att bolagen sköts med ägarnas intresse för ögonen. God bolagsstyrning förbättrar i sin tur förtroendet för företagen på kapitalmarknaden och hos allmänheten.
Med uttrycket att "tillämpa" Koden avses att bolagen aktivt tar ställning till hur bolagen ska förhålla sig till de olika reglerna i Koden. I den mån som ett bolag väljer att avvika från Kodens regler ska detta redovisas enligt principen "följ eller förklara".
Kodens regler tar främst sikte på större bolag med ett spritt ägande varför reglerna kan vara onödigt betungande och svårtillämpade för mindre bolag med ett koncentrerat ägande. RaySearch är ett litet bolag med en tydlig huvudägare som dessutom är aktiv som VD i bolaget. Detta är i de fl esta fallen skälet till att RaySearch har valt att inte följa en viss regel i Koden.
Denna bolagsstyrningsrapport har inte varit föremål för extern revision.
Styrelsen har ansvaret för att det fi nns ett eff ektivt system för internkontroll och riskhantering. Styrelsen har delegerat till VD att arbeta med dessa frågor. Ansvar och befogenheter är defi nierade i policyer och instruktioner, bland annat en fi nanspolicy och en attestinstruktion. Minst en gång per år deltar revisorn vid ett styrelsesammanträde.
På förslag av ägarna väljs styrelsen vid årsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Revisorerna väljs vid årsstämman vart fjärde år. Tidpunkten för årsstämman off entliggörs senast i samband med kvartalsrapporten för det tredje kvartalet och publiceras samtidigt på hemsidan. Vid RaySearchs årsstämma den 26 maj 2009 i Stockholm deltog aktieägare representerande 34,5 procent av det totala antalet aktier och 55,5 procent av det totala antalet röster i bolaget. RaySearchs VD, styrelse och revisorer var närvarande vid stämman.
Bolaget avviker från Kodens regler genom att inte tillsätta en valberedning. Styrelsen anser, med tanke på ägarstrukturen i RaySearch, att en valberedning inte skulle fylla någon funktion, utan enbart medföra onödiga kostnader.
RaySearchs styrelse fattar beslut i frågor som rör RaySearchs strategiska inriktning, struktur- och organisationsfrågor samt forsknings- och utvecklingsfrågor. Styrelsen behandlar också samarbetsavtal, delårsrapporter, årsbokslut, revisionsfrågor, budget och viktigare policyer. Styrelsen ska också säkerställa en korrekt informationsgivning till aktiemarknaden. Styrelsens arbete regleras bland annat av aktiebolagslagen, bolagsordningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete. Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst åtta ledamöter samt högst tre suppleanter.
RaySearchs styrelse har under 2009 bestått av fyra årsstämmovalda ledamöter med en suppleant. Genom att det utses suppleant avviker RaySearch från Koden och anledningen till det är att det skäl som främst brukar anges mot att utse suppleanter (att de ofta får mindre information än ordinarie ledamöter) inte gäller i RaySearch eftersom suppleanten även är styrelsens sekreterare och alltid är med vid sammanträdena och alltid får samma material som de ordinarie ledamöterna.
Det kan ändå nämnas att förslaget till årsstämman 2010 är att ingen suppleant väljs. Det beror på att suppleanten Thomas Pousette sedan januari 2010 är anställd som chefsjurist i RaySearch och att VD sedan tidigare ingår i styrelsen. Även om styrelsen anser att det inte skulle strida mot Kodens ordalydelse om Thomas Pousette var kvar som suppleant (Koden säger att högst en ur ledningen får vara styrelseledamot) vill styrelsen inte heller att det ska uppfattas som om RaySearch agerar i strid med Kodens anda. Dessutom har det visat sig att behovet av en suppleant är mycket litet.
Årsstämman den 26 maj 2009 valde Erik Hedlund till ordförande i styrelsen till nästa årsstämma. Styrelsen uppfyller kraven enligt NASDAQ OMX Stockholm och Koden vad gäller oberoende styrelseledamöter. En gång per verksamhetsår genomför styrelsen en utvärdering av styrelsens arbete. Genomgången ligger till grund för styrelsens framtida arbetssätt. Styrelsen utvärderar även VDs arbete men därvidlag avviker bolaget från Koden såtillvida att VDn kan närvara vid utvärderingen. Skälet till det är att VD är styrelseledamot och att styrelsen anser att VDs närvaro inte påverkar en utvärdering negativt.
Styrelsens arbete styrs av en årligen fastställd arbetsordning som bland annat reglerar beslutsordning inom bolaget, styrelsens mötesordning samt ordförandens arbetsuppgifter. De på styrelsen ankommande kontrollfrågorna handhas av styrelsen i dess helhet. Dessutom rapporterar bolagets revisorer till styrelsen varje år personligen sina iakttagelser från granskningen och sina bedömningar av bolagets interna kontroll. Styrelsen har hållit åtta sammanträden under året. Erik Hedlund, Carl Filip Bergendal och Hans Wigzell har deltagit vid samtliga tillfällen och Johan Löf vid sju tillfällen. Suppleanten Thomas Pousette har deltagit i samtliga sammanträden. Med tanke på styrelsens storlek har det inte ansetts nödvändigt att införa någon särskild arbetsfördelning inom styrelsen. Det har, av samma skäl, inte heller inrättats några utskott.
RaySearch avviker från Koden genom att det inte tillsätts något ersättningsutskott och det beror på att styrelsens (och bolagets) storlek inte motiverar ett sådant utskott. Vad gäller ersättningen till VD bestäms den av styrelsen (utan deltagande av VD) efter förhandling mellan VD och styrelsens ordförande medan ersättningen till övriga personer i ledningen bestäms efter förhandling mellan VD och de enskilda medarbetarna.
Vidare avviker RaySearch från Koden genom att det inte tillsätts något revisionsutskott och anledningen till det är att styrelsens (och bolagets) storlek inte heller motiverar ett sådant utskott. Hela styrelsen utför motsvarande arbete.
Någon rapport över RaySearchs internkontroll har inte upprättats. Styrelsen anser att det är tillräckligt att RaySearchs revisor deltar vid åtminstone ett styrelsesammanträde per år. Bolagets storlek motiverar inte den ökade kostnaden som upprättandet av en särskild rapport skulle medföra.
För ytterligare uppgifter om styrelsen och VD hänvisas till sidan 81 och not 4 i årsredovisningen. För ytterligare uppgifter om revisorerna hänvisas till sidan 79 och not 5 i årsredovisningen.
Stockholm den 9 april 2010
Styrelsen
Ledamot av styrelsen i RaySearch sedan 2000. Övriga styrelseuppdrag: RayIncentive AB. Födelseår: 1969.
Utbildning: Johan Löf är civilingenjör i teknisk fysik från KTH och har doktorerat vid avdelningen för medicinsk strålningsfysik, Institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet. Som doktorand arbetade han med matematiska modeller för optimering av strålterapi och utvecklade dessutom prototypen till ORBIT.
Arbetslivserfarenhet: VD RaySearch sedan 2000. Antal aktier: 6 243 084 serie A och 843 393 serie B.
Utbildning: Civilingenjör i teknisk fysik från KTH och ENSIMAG i Grenoble, Frankrike. Civilekonom från Stockholms universitet. Arbetslivserfarenhet: Anders Martin-Löf kommer närmast från biotechbolaget Biovitrum där han var IR-ansvarig och arbetade med aff ärsutveckling. Dessförinnan arbetade han som managementkonsult för the Boston Consulting Group, Cell Network och som grundare och VD för ScienceCap, ett konsultbolag fokuserat på småbolag inom biotech och medtech. Han har också genomgått Försvarets Tolkskola och arbetat på Sveriges Generalkonsulat i St. Petersburg. Anställd i RaySearch sedan 2007.
Antal aktier: 0. Optionsinnehav: Optioner avseende 15 000 aktier av serie B i RaySearch Laboratories.
Utbildning: Civilingenjör i teknisk fysik från Uppsala Universitets Tekniska Högskola, med inriktning mot systemutveckling och strålningsvetenskap.
Arbetslivserfarenhet: Anders Murman har under hela sin yrkesverksamhet arbetat i branschen för strålbehandling. Han har under tolv år arbetat för Helax, MDS Nordion och Nucletron i en rad olika positioner, såsom forskning, utveckling, service, support, försäljning, marknadsföring och aff ärsutveckling i både Uppsala och Kalifornien. Senast, innan han anställdes i RaySearch, arbetade han som chefsdesigner för Nucletrons produktsvit Oncentra MasterPlan. Anställd i RaySearch sedan 2004. Antal aktier: 900 serie B. Optionsinnehav: 0
Utbildning: Civilingenjör i teknisk fysik. Henrik Rehbinder är sedan 2001 doktor i optimeringslära och systemteori från KTH. Under doktorandtiden studerade han i huvudsak matematiska metoder för autonoma robotsystem samt även biomekaniska modeller av människokroppen.
Arbetslivserfarenhet: Anställd i RaySearch sedan 2002. Antal aktier: 32 400 serie B.
Utbildning: Civilingenjör inom elektroteknik från KTH med inriktning mot medicinsk teknik.
Arbetslivserfarenhet: Anders Liander började vid Avdelningen för medicinsk strålningsfysik, Institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet 1996. Han var i två år anställd som doktorand med den huvudsakliga uppgiften att utveckla ORBIT tillsammans med Johan Löf. Efter detta arbetade han med produktutveckling på Elekta. Han anställdes i RaySearch i samband med bolagets bildande 2000.
Antal aktier: 1 061 577 serie A, 185 157 serie B.
Chefsjurist i RaySearch sedan januari 2010. Suppleant i styrelsen i RaySearch sedan 2004 och styrelsens sekreterare sedan 2000. Övriga styrelseuppdrag: Inga.
Utbildning: Jur.kand. (Stockholms universitet), LLM (King´s College London).
Arbetslivserfarenhet: Länsrätten i Jämtlands län (1991–1993), Kammarrätten i Sundsvall (1993–1994), Advokatfi rma DLA Nordic KB (1994–2009) och, fr o m januari 2010, chefsjurist i RaySearch. Är inte oberoende styrelseledamot i förhållande till RaySearch, men oberoende i förhållande till större aktieägare i bolaget.
Antal aktier: 12 000 serie B.
Revisor i RaySearch Laboratories sedan 2003. Auktoriserad revisor KPMG AB. Födelseår: 1952
Lena Krause Revisorssuppleant i RaySearch Laboratories sedan 2003. Auktoriserad revisor KPMG AB. Födelseår: 1961
Styrelseordförande och ledamot av styrelsen i RaySearch Laboratories sedan 2000. Verkställande direktör och styrelseledamot i bolagen C-RAD AB samt styrelseordförande i de tre dotterbolagen C-RAD Positioning AB, C-Imaging AB och C-RAD Innovation AB. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Scandifl ash AB, Scandifl ash Holding AB, hhDesign AB, RayIncentive AB och XRF Analytica samt styrelseledamot i Ramsta Robotics AB. Födelseår: 1948.
Utbildning: Civilingenjör i elektroteknik från KTH och civilekonom vid Stockholms universitet.
Arbetslivserfarenhet: Erik Hedlund har under sitt yrkesverksamma liv innehaft ett antal ledande befattningar inom större internationella koncerner, bland annat Siemens och Saab, men även inom mindre och medelstora företag. Inriktningen har varit högteknologi med fokus på den medicinska tekniken. Sedan 1994 har den huvudsakliga inriktningen varit mot strålterapi och strålningsfysik. Oberoende styrelseledamot i förhållande till RaySearch Laboratories, men inte i förhållande till större aktieägare i bolaget.
Antal aktier: 1 567 089 serie A och 228 699 serie B.
VD. Ledamot av styrelsen i RaySearch sedan 2000. Övriga styrelseuppdrag: RayIncentive AB. Födelseår: 1969.
Utbildning: Johan Löf är civilingenjör i teknisk fysik från KTH och har doktorerat vid avdelningen för medicinsk strålningsfysik, Institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet. Som doktorand arbetade han med matematiska modeller för optimering av strålterapi och utvecklade dessutom prototypen till ORBIT. Arbetslivserfarenhet: VD RaySearch sedan 2000. Är inte oberoende styrelseledamot i förhållande till RaySearch Laboratories eller
Antal aktier: 6 243 084 serie A och 843 393 serie B.
till större aktieägare i bolaget.
Ledamot av styrelsen i RaySearch sedan 2000. Övriga styrelseuppdrag: RayIncentive AB. Födelseår: 1945.
Utbildning: Civilingenjör i teknisk fysik från KTH och civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm.
Arbetslivserfarenhet: Carl Filip Bergendal har under sitt yrkesverksamma liv innehaft ett antal ledande befattningar inom Modokoncernen (1972–1980) och medicinteknikföretaget Stille-Werner (1980–1987), de sista två åren som VD. Arbetar sedan 1988 som certifi erad processledare i Lots® och ger i denna roll stöd åt ledare i stora och medelstora företag att genomföra förändringsprocesser. Partner i Scandinavian Leadership AB sedan 2003. Oberoende styrelseledamot i förhållande till RaySearch Laboratories och till större aktieägare i bolaget. Antal aktier: 1 061 577 serie A och 154 920 serie B.
Ledamot av styrelsen i RaySearch sedan 2004. Professor vid Karolinska Institutet i Solna.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Karolinska Innovations AB, Karolinska Development AB, Karolinska Development II AB samt styrelseledamot i Biovitrum AB, Diamyd AB och Intercell AG. Övriga uppdrag: Vetenskaplig rådgivare till regeringen sedan 1999.
Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademin.
Födelseår: 1938. Utbildning: Medicine doktor.
Arbetslivserfarenhet: Rektor för Karolinska Institutet 1995–2003. Oberoende styrelseledamot i förhållande till RaySearch Laboratories och till större aktieägare i bolaget.
Antal aktier: 0. Optionsinnehav: 0
Chefsjurist i RaySearch sedan januari 2010. Suppleant i styrelsen i RaySearch sedan 2004 och styrelsens sekreterare sedan 2000.
Övriga styrelseuppdrag: Inga.
Utbildning: Jur.kand. (Stockholms universitet), LLM (King´s College London).
Arbetslivserfarenhet: Länsrätten i Jämtlands län (1991–1993), Kammarrätten i Sundsvall (1993–1994), Advokatfi rma DLA Nordic KB (1994–2009) och, fr o m januari 2010, chefsjurist i RaySearch. Är inte oberoende styrelseledamot i förhållande till RaySearch, men oberoende i förhållande till större aktieägare i bolaget.
Antal aktier: 12 000 serie B.
Accelerator Kallas också ibland linjäraccelerator, linac eller strålkanon. Acceleratorn används för att skapa och forma strålarna som används vid strålbehandling. Normalt fi nns det en till tio acceleratorer per cancerklinik. De stora tillverkarna är Elekta, Siemens och Varian.
Adaptiv strålterapi (ART) Strålterapi där information extraherad från bilder av patienten, till exempel CT, MR eller PET, tagna under behandlingens gång används för att korrigera behandlingen. Genom detta förfarande kan eff ekterna av osäkerheter och felaktig information vid planeringstillfället minskas och en bättre behandling erhållas. Se även IGRT.
Algoritmer En metod för att stegvis lösa ett problem t.ex. att beräkna något.
Algoritmutveckling Arbetsprocessen för att ta fram algoritmer. Algoritmutveck ling har fokus på metoden självt och handlar alltså inte i huvudsak om programmering, även om programmering utgör ett väsentligt inslag i algoritmutvecklingen.
ART Se Adaptiv strålterapi.
Biologisk optimering Se Radiobiologisk optimering.
Brachyterapi Lokal strålbehandlingsmetod där man placerar slutna strålkällor, vanligen radioaktivt Radium, Iridium eller Kobolt, direkt på eller i patienten.
Cone-beam CT Teknik för att ta datortomografi bilder (CT) med hjälp av en konformad röntgenstråle. Gör det möjligt att ta bilder på kort tid och används när CT skall integreras med behandlingsmaskinen.
CT (Datortomografi ) Se Datortomografi .
Datortomografi (CT) Den gängse diagnostikmetoden för cancer idag. Röntgenstrålning används för att ge en tredimensionell bild av kroppens invärtes densitet.
Detektorteknologi Teknologi för att mäta strålningsstorheter. Tekniska exempel är bland annat jonkamrar, dioder och elektrometrar.
Direkt optimering av maskinparametrar Basen för RayMachine. Direkt optimering av maskinparametrar innebär att man under optimeringen använder en detaljerad modell av acceleratorn med de fysikaliska och tekniska begränsningar som den har.
Dosberäkningsalgoritmer Algoritmer för att beräkna den stråldos som patienten får givet en viss maskininställning.
Dosimetri Är det vetenskapliga området rörande mätning av absorberad dos i materia från joniserande strålning.
Dosplanering Att med hjälp av datorstöd ta fram ett eller fl era förslag till strålbehandling av tumören. Innefattar oftast arbete med datortomografi bilder, volymbestämning av tumören och riskorgan, ansättning av strålslag och strålriktningar, optimering (manuell eller automatisk) av dosresultat samt utvärdering och godkännande av bästa förslaget (planen).
Dosresponsrelationer Hur vävnad reagerar (responderar) på strålning.
Flermålsoptimering Teknik för att skapa utvärdera en mängd olika behandlingsalternativ på ett intuitivt och eff ektivt sätt.
Fluensoptimering Metod för att beräkna IMRT-planer där man låter fotonfl uensen variera godtyckligt över varje stråles tvärsnitt. Fotonfl uenserna räknas sedan om till maskininställningar, i ett steg som inverkar negativt på behandlingskvalitén. En bättre metod är Direkt optimering av maskinparametrar.
Fraktion En strålbehandling delas normalt upp i 30–40 behandlingstillfällen som benämns fraktioner.
Gantryvinkeloptimering Optimering där man förutom att beräkna optimala kollimatorinställningar eller fl uensprofi ler även simultant beräknar optimalastrålriktningar.
IGRT (Image-guided radiation therapy) Strålterapi där information extraherad från bilder av patienten i behandlingsläget används för enklare geometriska korrektioner såsom till exempel patientläget. Typiska bilder är portalbilder och bilder från CT-scanners integrerade med behandlingsmaskinen (se Cone-beam CT). Genom detta förfarande kan positioneringsfel minskas och en bättre behandling erhållas. Se även Adaptiv strålterapi.
IMRT Intensitetsmodulerad strålterapi (Intensity Modulated Radiation Therapy) är en strålbehandlingsteknik där man förändrar strålarnas fl ödesprofi ler under behandlingens gång typiskt med hjälp av multibladskollimatorer. Vid traditionell strålbehandling används bara homogena fl ödesprofi ler.
Koljoner Genom att accelerera kolatomer till hastigheter nära halva ljushastigheten, joniseras kolatomen och kan användas för strålbehandling som har unik biologisk eff ekt, utöver de goda fysikaliska egenskaperna strålslaget delar med protoner.
Kollimatorvinklar Den kollimator som används för att begränsa fl ödesprofi lens utbredning kan roteras runt sin egen axel.
Konventionell 3-dimensionell konform strålterapi (3D-CRT) Den behandlingsform som används oftast idag där inte IMRT används. Innebär att man formar strålarnas utbredning konformt runt en tumör med hjälp av MLC, medan fl ödet i strålens utbredning hålls konstant.
Kurativ strålterapi Behandlingar där läkarna har bedömt att man ska behandla patienten för att försöka bota cancern, det vill säga helt slå ut tumören. Motsatsen är så kallad Palliativ strålterapi. Se nedan.
Kvalitetssäkring På sjukhusen genomförs omfattande kontroller av alla system som ingår i strålbehandlingsprocessen. Vissa kontroller görs dagligen, andra innan behandling av varje ny patient påbörjas. Denna kontrollprocess kallas kvalitetssäkring och syftar till att säkerställa att patienterna får just den av sedda strål dosen.
Lätta joner En jon är en atom som har en negativ eller positiv laddning på grund av ett överskott eller underskott på elektroner. Joner med låga atomnummer, till exempel helium (2), beryllium (4) och kol (6), kallas lätta.
Magnetresonans (MR) En allt vanligare diagnostikteknik som kan användas på hela kroppen, där magnetresonansen i kroppens molekyler används. MR ger en mycket god kontrast i kroppens mjukdelar och det är därför möjligt att göra en bättre bedömning av tumörens läge och utbredning än med CT.
Mjukvarumoduler En paketering av mjukvara, för att lösa ett visst värdsystems funktionalitetsbehov.
MLC Multibladskollimatorn (Multi Leaf Collimator) är en strålavgränsare installerad i behandlingshuvudet på en linjäraccelerator. Används för att forma strålen konformt runt tumören istället för att bara använda rektangulära fält. Används i princip alltid vid leverans av IMRT-behandlingar.
Modellbaserad segmentering (MBS) Tidsbesparande teknik där tredimensionella organmodeller automatiskt anpassas till varje patients individuella bilddata (se organsegmentering).
Modularitet Egenskap hos mjukvara, som innebär att delar av mjukvaran kan återanvändas i andra sammanhang och produkter än dem för vilka den först utvecklades.
MR Se Magnetresonans
Multibladskollimator Se MLC.
Optimeringsalgoritmer för strålterapi Algoritmer för att beräkna den strålbehandling som ger bäst behandlingskvalité. Behandlingskvalitén formuleras av läkaren i termer av olika krav.
ORBIT Optimization of Radiation therapy Beams by Iterative Techniques ORBIT är kärnan av RaySearchs mjukvara, som fungerar som ett ramverk och en verktygs låda för de mjukvaruprodukter som RaySearch utvecklar.
Organsegmentering Den manuella process då tredimensionella modeller skapas av tumören och omkringliggande organ.
Palliativ strålterapi Behandling där läkarna har bedömt att man inte ska försöka bota cancern utan endast lindra eller bromsa sjukdomsförloppet. Motsatsen är så kallad Kurativ strålterapi. Se ovan.
Plugin-modul En mjukvara som kan infogas (pluggas in) i ett större mjukvarusystem och ge ökad funktionalitet till användaren.
Positronemissionstomografi (PET) En nyare diagnostikteknik, där markörer märks upp med radioaktiva isotoper som injiceras i blodet. Markörerna rör sig i blod systemet till avsedd position och radioaktiviteten visar därmed var till exempel en tumör är positionerad.
Protoner Ett partikelslag som har väsenligt mycket större vilomassa än elektroner, och som accelerad till halva ljushastigheten har bättre strålterapeutiska egen skaper än traditionell foton- eller elektronstrålning.
Radiobiologisk optimering Optimering av strålterapi där matematiska modeller av hur vävnaden reagerar på strålning används för att hjälpa användaren att uppskatta behandlingskvalité.
Tumörrespons Hur tumören reagerar på strålbehandling.
VMAT (Volumetric modulated arc therapy) Vidareutveckling av IMRT där behandlingsmaskinen roterar ett eller fl era varv runt patienten samtidigt som strålen är påslagen. Möjliggör snabbare behandling.
RaySearch Laboratories (publ) Sveavägen 25 111 34 Stockholm Tel 08-545 061 30 Fax 08-545 061 39 [email protected] www.raysearchlabs.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.