Annual Report • Jul 13, 2010
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Årsredovisning2007
Offshoremarknaden var stark och efterfrågan på tonnage var hög, vilket ledde till en mycket god vinst och avkastning
Årsredovisning2007
Högre fraktrater och ett effektivare fartygsutnyttjande innebar att resultatet för Atlantverksamheten förbättrades något under 2007.
Synergierna mellan Europadivisionens fyra olika enheter har utvecklats och lett till högre volymer samt att fullservicekoncept kunnat erbjudas kunderna.
| 29 april | Kvartalsrapport januari–mars |
|---|---|
| 29 april | Årsstämma |
| 27 augusti | Kvartalsrapport april–juni |
| 20 oktober | Kvartalsrapport juli–september |
Omsättning och
Likviditet och soliditet
Transatlantic består dels av affärsområde Offshore/Isbrytning och affärsområde Industriell Sjöfart med två divisioner: Atlanttrafi ken och Europatrafi ken. Offshore/Isbrytning bygger på kombinations fartyg med långtidskontrakt som garanterar intäkter för isbrytning samt i övrigt sysselsättning med främst riggförfl yttningar för offshoreindustrin, med specialistkompetens att verka i arktiska områden. Atlant- och Europatrafi ken bygger på kontraktstrafi k för framförallt skog- och stålindustrin.
Flottan består av 36 fartyg samt fartyg inchartrade på kortare perioder. Antalet anställda ca 1 000 Antalet aktieägare ca 6 500. Bolaget är noterat på OMX – Nordiska Börsen. Huvudkontoret ligger i Skärhamn.
Industriell sjöfart
Supply Ship AS.
Affärsområdet Offshore/Isbrytning består av fyra fartyg. Tre av fartygen är utvecklade för uppdrag inom både isbrytning och offshore. Under årets första kvartal är de tillgängliga för att vid behov bryta is utmed svenska kusten. Under övriga delar av året är de tillgängliga för offshoremarknaden i Nordsjön för att fl ytta oljeriggar och förse oljeplattformar med förnödenheter och service. Verksamheten inom affärsområdet bedrivs i ett Joint Venture samarbete med norska Viking
De tre kombinationsfartygen är under årets första tre månader kontrakterade av svenska Sjöfartsverket. I övrigt används fartygen för offshoreuppdrag i främst Nordsjösektorn. Fartygen är huvudsakligen sysselsatta på "spot-marknaden" med kortare kontrakt. Bland kunderna märks fl era av de större internationella oljebolagen. Ett av kombinationsfartygen har varit sysselsatt i ett längre uppdrag för Shell norr om Alaska. Ett fartyg var under en stor del av året kontrakterat för uppdrag
Atlantdivisionen opererar 13 fartyg vilka går i trafi k mellan Europa och Nordamerika, utmed den Nordamerikanska östkusten och till Karibien. Transporterna består huvudsakligen av tidningspapper samt papper av fi nare kvaliteter avsett för trycksaksproduktion, därtill kommer ett väsentligt inslag av andra skogsprodukter såsom timmer och pappersmassa. Ett långsiktigt logistiksamarbete med kunderna möjliggör en unik kund- och godsanpassad transportservice med exceptionellt hög lasthanteringskvalitet.
Europadivisionen omfattar 19 fartyg och verksamheten bedrivs inom fyra enheter: containerbaserad linjetrafi k mellan Sverige och England i TransPal Line, feedertrafi k mellan svenska och fi nska hamnar i Östersjön och norra Tyskland i TransFeeder Line, Östersjöbaserad systemtrafi k för skogsindustrin med dedikerade fartyg i Trans-Lumi Line och kontraktsbaserad trafi k med mindre bulkfartyg i TransBulk Services. Transporterna utgörs främst av helhetslösningar, som även inkluderar spedition och lagring, för stora internationella företag inom skog och annan basnäring.
Divisionens kunder utgörs till största delen av företag inom skogs- och pappersindustrin. Kundrelationerna kännetecknas av ett utpräglat kvalitetstänkande, långsiktighet och nära samarbete, manifesterat i löpande fl eråriga kontrakt. De större kunderna är StoraEnso, SCA och Norske Skog i traden till Nordamerika samt Abitibi/Bowater, Kruger, Huber och White Birch i traden till Europa samt i den amerikanska kusttrafi ken.
Med Östersjön som geografi sk bas täcker Europatrafi ken olika kundsegment med fokus på skogsoch stålindustrin. Till de större kunderna hör StoraEnso, Sandviken, SCA, SSAB och Avesta. I rollen som fullserviceoperatör åt kunderna utvecklar Transatlantic kontinuerligt systemlösningar med synergier mellan olika enheter med fokus på att kontrollera så mycket som möjligt av transportkedjan.
Utvecklingen 2007 innebar en fortsatt bra utveckling för Transatlantic. Kommersiellt stärkte koncernen sina positioner på fl era områden och resultatet förbättrades rejält jämfört med året innan.
Inför 2007 fanns stora förväntningar på affärsområde Industriell Sjöfart både vad avser utveckling och resultat. Året blev också mycket aktivt med fortsatta marknadssatsningar, som ledde till både nya och utökade kundåtaganden. Affärsområdets resultat utvecklades likaledes positivt med ett operativt resultat som förbättrades med 32 MSEK till 81 MSEK. Även om resultatförbättringen var god är alltjämt affärsområdets lönsamhet otillräcklig. Dock har ett antal åtgärder vidtagits under året vilket skapat förutsättningar för en fortsatt resultatförbättring under de närmaste åren. Förutom konkreta och långsiktiga positiva affärer har organisatoriska och strukturella åtgärder vidtagits för att förbättra affärsområdets lönsamhet.
I division Atlanttra& k blev utvecklingen under 2007 totalt sett otillfredsställande till följd av tra& kobalanser, en försvagad amerikansk konjuktur, ett antal kostsamma fartygshaverier samt effekter av omstruktureringen hos ' era större kundföretag. Störningarna är delvis orsakade av valutakursutvecklingen med en starkt försvagad USD, vilket lett till minskade europiska exportvolymer och kraftigt ökad import av pappersprodukter från Nordamerika.
2
Europatra& ken har haft ett framgångsrikt år 2007. De satsningar som gjordes på etableringen av TransLumi Line, på utökad feederservice i Östersjön och containertra& ken på England har också tydligt synts i resultaträkningen. TransLumi Line har successivt stärkt sina marknadspositioner och levererat ett mycket bra resultat. Engladstra& ken har utökats med ytterligare hamnanlöp på kontinenten och i Östersjön och i feedertra& kerna har vi kunnat notera successivt växande och mer stabila volymer under året. Sammantaget innebär detta att affärsområde Industriell Sjöfart, trots signaler om minskad tillväxt och försämrad konjunktur, har goda förutsättningar att förbättra sin marknadsposition och sitt resultat under 2008.
För affärsområdet Offshore/Isbrytning innebar 2007 ett nytt resultatmässigt rekordår. Den kombination av goda fraktnivåer på den så kallade termmarknaden och en osedvanlig stark spotmarknad, medförde en hög sysselsättning och mycket god intjäning för affärsområdets fyra ankarhanteringsfartyg. Transatlantics andel av det operativa resultatet (50%) steg med 39 MSEK, till 230 MSEK vilket måste betraktas som en synnerligen tillfredsställande resultatnivå. Under en stor del av året var två fartyg sysselsatta på långtidscharter medan två fartyg var engagerade i spotmarknaden på Nordsjön
Offshoremarknaden väntas vara fortsatt stark de närmaste åren till följd av högre oljepriser och hög exploateringsaktivitet. Tron på en fortsatt god efterfrågan och en övertygelse om riktigheten i den strategiska inriktningen mot arktiska områden medförde att vi beslöt att utnyttja våra optioner att beställa ytterligare två ankarhanteringsfartyg för sysselsättning primärt inom arktiska farvatten, där en icke oväsentlig del av framtidens oljefyndigheter väntas exploateras. Utsikterna för affärsområde Offshore/Isbrytning ser således goda ut. Att både stärka våra marknadspositioner och vår lönsamhet har varit min främsta prioritet under de nästan fem år som jag varit ansvarig för Transatlantickoncernen. Vi har kommit en bit på väg och de mål som koncernens styrelse satte upp för utvecklingen 2004 har vi nu med god marginal
överträffat. Samtidigt har konjunkturen de senaste åren varit god, vilket naturligtvis hjälpt till. Tillväxt och utveckling står nu överst på prioriteringslistan. Det är med tacksamhet och stor ödmjukhet jag ser tillbaka på de gångna fem åren. Lika väl som det var en stor utmaning för mig att överta ansvaret för koncernen efter Folke Patriksson, lika full av tillförsikt har jag lämnat över ansvaret till Carl-Johan Hagman. Jag vill önska honom lycka till, samtidigt som jag vill uttrycka stor tacksamhet för gott samarbete och kamratskap till styrelse, ledning och alla anställa både i land och till sjöss.
Skärhamn den 30 december 2007
Håkan Larsson VD t.o.m. 31 december 2007
I en allt mer globaliserad värld är shippingoch transportsektorn bland de stora vinnarna.
Som en effekt av den pågående globaliseringen av världens ekonomier ökar mängden transporterat gods i betydligt snabbare takt än den globala BNP- tillväxten. På medellång sikt är detta en irreversibel trend och de senaste årens stora volymökningar på den globala arenan är här för att stanna. Inte bara kommer Kina och andra asiatiska länder att fortsätta exportera, importen kommer också att öka. Vi behöver dock inte gå till Asien för att se denna trend. Det räcker med att köra på en motorväg nere på kontinenten för att förstå vilka ' askhalsar
som har skapats pga ökad handel och integration. I vårt närområde är det mycket aktivitet i Baltikum och Ryssland. I tillägg kommer miljö hänsyn att successivt tvinga fram mer transporter till sjöss. Sjöfart som näring är därför högintressant.
Transatlantic har en bred och spännande palett av verksamheter och kompetenser, i Atlanten, runt Europas kuster, i Östersjön och i Arktis.
Strategin att kombinera en stabil och långt integrerad industriell sjöfart med den mer volatila verksamheten i offshoresektorn, skapar förutsättningar för att vi skall kunna generera stabil lönsamhet även i svaga konjunkturer och samtidigt bibehålla förmågan att presentera goda resultat när konjunkturen är stark, såsom den varit de sista åren.
I det korta perspektivet har vi två övergripande mål, dels att säkerställa att vår industriella sjöfart genererar långsiktigt acceptabla vinster, dels att vidareutveckla och expandera våra tjänster inom offshoresektorn.
I de områden där vi kommer att vara aktiva i framtiden, måste vi bli större och ha god tillväxt. Det är bara genom att skapa transportsystem som är stora nog för att fullt ut kunna utnyttja fartygen som vi blir konkurrenskraftiga leverantörer till våra kunder. Samtidigt är vi väl medvetna om att den goda generella shippingkonjunkturen har medfört att mycket spekulativt tonnage har beställts från skeppsvarven och är på väg in i marknaden under de kommande åren.
Transatlantics styrka inom segmentet Industriell Sjöfart är att vi är väl etablerade med långvariga kontakter med våra största kunder. Detta har vi uppnått genom att under lång tid, i vissa fall under ' era decennier, stadigt leverera transporttjänster på ett högkvalitativt och konkurrenskraftigt vis. Dessa kundrelationer är formaliserade i långa avtal som ger stabilitet och styrka över en konjunkturcykel. Icke desto mindre måste vår lönsamhet inom detta segment förbättras och åtgärder kommer att vid tagas under året.
I offshoremarknaden har vi fullt ut lyckats positionera oss för att maximalt kunna utnyttja den exceptionellt starka efterfrågan av våra nischade tjänster åt oljeindustrin, särskilt i arktisk miljö. Att vara med och driva och leda utvecklingen inom detta segment kommer att bli allt viktigare. Att knyta nyckelkunder närmare till oss, för att därigenom motverka den volatilitet som denna marknad tidigare varit känd för, kommer att stå i centrum för våra ansträngningar.
Med professionell och erfaren personal, med ett väletablerat namn bland våra kunder och med en stark shipping konjunktur i ryggen har vi goda förutsättningar att fortsätta den framgång som Transatlantic har haft under de senaste åren.
Skärhamn i mars 2008
Carl-Johan Hagman VD fr.o.m. 1 januari 2008
För kunder – befi ntliga och potentiella – skall Transatlantic vara det naturliga valet som professionell partner med förmågan att med kvalitet och effektivitet utveckla transportlösningar anpassade till kundernas behov.
| kundnära | Genom hög kundkännedom kan vi erbjuda lösningar som skapar de bästa värdena för kunderna. |
|---|---|
| och kostnadseffektiva | Kostnadskontroll är lika viktigt för oss som för våra kunder. Vi ger maximalt värde för varje insats. |
| sjötransporter | Vi fokuserar på de områden och segment där förutsättningar fi nns att bli ledande aktörer. |
| genom hög kompetens, | Med kompetens menar vi vår förmåga att lösa uppgifter genom kunskap, erfarenheter och vilja. |
| effektiva system | Vi skapar optimala logistiksystem genom att vara kreativa, innovativa och anpassningsbara. |
| och anpassat tonnage | Vi utvecklar fartygsfl ottan för att skapa ett mer produktivt transportarbete. |
4
• Uppnå en ledande position inom de segment där Transatlantic är verksamt.
5
| Se sidan 61 för defi nitioner | Transatlantic | B&N Nordsjöfrakt | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | 2005 | 20043) | 2004 | 2003 |
| Koncernens omsättning och resultat | ||||||
| Nettoomsättning | ||||||
| Affärsområde Industriell Sjöfart | ||||||
| – Atlanttrafi k | 748 | 798 | 806 | 993 | 391 | 295 |
| – Europatrafi k | 1 257 | 917 | 754 | 699 | 644 | 768 |
| Affärsområde Offshore/Isbrytning | 359 | 294 | 162 | 78 | 78 | 70 |
| Koncerngemensamma resurser 4) | 166 | 243 | 612 | 423 | 423 | 442 |
| Kvarvarande verksamheter | 2 530 | 2 252 | 2 334 | 2 193 | 1 536 | 1 575 |
| Avvecklad verksamhet 2) | — | — | 149 | 459 | 459 | 271 |
| Koncernens nettoomsättning | 2 530 | 2 252 | 2 483 | 2 652 | 1 995 | 1 846 |
| Operativt resultat (före skatt) | ||||||
| Affärsområde Industriell Sjöfart | ||||||
| – Atlanttrafi k 1) | 21 | 12 | 0 | 25 | 14 | –19 |
| – Europatrafi k | 60 | 37 | 37 | 39 | 20 | 1 |
| Affärsområde Offshore/Isbrytning | 230 | 191 | 89 | 9 | 9 | 2 |
| 311 | 240 | 126 | 73 | 43 | –16 | |
| Koncerngemensamma resurser | –30 | –24 | –26 | –26 | –26 | –30 |
| Koncernens operativa resultat | 281 | 216 | 100 | 47 | 17 | –46 |
| Omstruktureringskostnader och | ||||||
| andra jämförelsestörande poster 5) | –3 | –9 | 214 | –6 | –6 | –90 |
| Resultat från avvecklad verksamhet 2) | — | — | 23 | 56 | 56 | –6 |
| Koncernens resultat före skatt | 278 | 207 | 337 | 97 | 67 | –142 |
| Skatt | –92 | –19 | –23 | 1 | –9 | 24 |
| Koncernens nettoresultat | 186 | 188 | 314 | 98 | 58 | –118 |
| Koncernens kassafl öde | ||||||
| Kassafl öde från den löpande verksamheten | ||||||
| före förändring i rörelsekapitalet | 414 | 363 | 278 | 194 | 57 | 46 |
| Förändring i rörelsekapitalet | –116 | –81 | –42 | –31 | 9 | –8 |
| Kassafl öde från investeringsverksamheten | 40 | –1 | 727 | –264 | 75 | 98 |
| – därav investeringar | –83 | –194 | –172 | –300 | –25 | –41 |
| – därav avyttringar | 43 | 193 | 899 | 36 | 100 | 139 |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten | –143 | –296 | –964 | 51 | –82 | –129 |
| Totalt kassafl öde | 115 | –15 | 39 | –61 | 19 | 24 |
| Likvida medel vid årets början | 264 | 296 | 244 | 307 | 88 | 70 |
| Kursdifferens i likvida medel | 14 | –17 | 13 | –2 | –2 | –6 |
| Likvida medel vid årets slut 6) | 393 | 264 | 296 | 244 | 105 | 88 |
| Avgår spärrade / pantsatta likvida medel | –7 | –6 | –6 | –12 | –12 | –6 |
| Disponibla ej utnyttjade checkräkningskrediter Utgående disponibla likvida medel |
400 786 |
— 258 |
18 307 |
13 245 |
13 106 |
18 100 |
1) Talen för B&N Nordsjöfrakt inkluderar andel i Gorthon Lines.
2) Verksamhetsgren som avvecklades i sin helhet 2005.
3) Proforma efter fusion B&N Nordsjöfrakt–Gorthon Lines
4) Förutom koncerngemensamma kostnader ingår här också koncernens externa Ship Managementuppdrag, där en stor del av omsättningen
består av kostnader som vidarefaktureras till kunderna.
5) Se även defi nitioner på sidan 61.
6) För 2005 ingår untyttjad checkräkningskredit i likvida medel.
6
| Se sidan 61 för defi nitioner | Transatlantic | B&N Nordsjöfrakt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | 2005 | 20043) | 2004 | 2003 | |
| Koncernens balansräkning vid årets utgång |
|||||||
| Fartyg | 2 047 | 1 902 | 1 980 | 2 269 | 1 206 | 1 345 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | 73 | 118 | 64 | 42 | 226 | 208 | |
| Övriga anläggningstillgångar | 78 | 76 | 71 | 102 | 98 | 98 | |
| Omsättningstillgångar exklusive | |||||||
| likvida medel | 533 | 384 | 460 | 300 | 219 | 221 | |
| Likvida medel | 393 | 264 | 296 | 244 | 105 | 88 | |
| Totala tillgångar | 3 124 | 2 744 | 2 871 | 2 957 | 1 854 | 1 960 | |
| Eget kapital | 1 217 | 1 085 | 1 135 | 764 | 445 | 393 | |
| Räntebärande skulder | 1 215 | 1 082 | 1 183 | 1 683 | 1 059 | 1 199 | |
| Ej räntebärande skulder | 692 | 577 | 553 | 510 | 350 | 368 | |
| Totalt eget kapital och skulder | 3 124 | 2 744 | 2 871 | 2 957 | 1 854 | 1 960 | |
| Koncernens eget kapital2) | |||||||
| Eget kapital vid årets ingång | 1 085 | 1 135 | 764 | 678 | 393 | 547 | |
| Utdelning | –57 | –62 | –31 | –12 | — | — | |
| Årets resultat | 186 | 188 | 314 | 98 | 58 | –118 | |
| Valutadifferenser/övrigt1) | 37 | –83 | 88 | 0 | –6 | –36 | |
| Återköp av egna aktier | –34 | –93 | — | — | — | — | |
| Eget kapital vid årets utgång | 1 217 | 1 085 | 1 135 | 764 | 445 | 393 | |
| Data per aktie (SEK) | |||||||
| Resultat före kapitalkostnader (EBITDA) | 16,3 | 13,6 | 13,7 | 10,8 | 9,9 | 3,1 | |
| Resultat före räntekostnader (EBIT) | 12,0 | 8,9 | 12,7 | 5,3 | 5,5 | –4,4 | |
| Operativt resultat (före skatt) | 9,9 | 7,2 | 4,0 | 3,3 | 3,5 | –2,8 | |
| Resultat efter aktuell skatt | 6,5 | 6,7 | 10,9 | 3,2 | 3,3 | –7,8 | |
| Resultat efter full skatt | 6,6 | 6,2 | 10,2 | 3,2 | 2,8 | –6,3 | |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten | 10,7 | 9,4 | 9,7 | 10,7 | 5,0 | 2,9 | |
| Totalt kassafl öde | 4,1 | –0,5 | 1,3 | –2,0 | 1,0 | 1,3 | |
| Eget kapital vid årets utgångt4) | 43,6 | 37,90 | 36,8 | 24,8 | 23,2 | 21,2 | |
| P/E tal | 6,5 | 8,2 | 3,2 | n/a | 8,1 | neg | |
| Utbetald utdelning | 2,0 | 2,0 | 1,0 | 0,4 | — | — | |
| Antal aktier vid årets utgång ('000) | 27 926 | 28 642 | 30 858 | 30 858 | 19 119 | 18 645 | |
| Genomsnittligt antal aktier | 28 346 | 30 137 | 30 858 | 30 858 | 18 967 | 18 645 | |
| Nyckeltal Resultat före kapitalkostnader (EBITDA) |
MSEK | 462 | 409 | 423 | 332 | 186 | 58 |
| Resultat före räntekostnader (EBIT) | MSEK | 341 | 268 | 392 | 163 | 106 | –83 |
| Eget kapital | MSEK | 1 217 | 1 085 | 1 135 | 764 | 445 | 396 |
| Sysselsatt kapital | MSEK | 2 433 | 2 239 | 2 447 | 1 505 | 1 623 | 2 256 |
| Utgående nettoskuldsättning | MSEK | 823 | 819 | 878 | 1 439 | 954 | 1 109 |
| Operativt kassafl öde | MSEK | 423 | 374 | 300 | 324 | 145 | 55 |
| Totalt kassafl öde | MSEK | 115 | –15 | 39 | –61 | 19 | 24 |
| Avkastning på eget kapital | % | 16,2 | 17,0 | 27,4 | 12,7 | 12,5 | –25,4 |
| Avkastning på sysselsatt kapital | % | 14,8 | 12,0 | 15,6 | 7,4 | 6,5 | –4,5 |
| Soliditet | % | 39 | 40 | 40 | 26 | 24 | 20 |
| Utgående skuldsättningsgrad | % | 68 | 75 | 77 | 188 | 214 | 280 |
| Vinstmarginal | % | 11,0 | 9,2 | 13,4 | 3,7 | 3,1 | –7,6 |
| Räntetäckningsgrad | ggr | 7,7 | 7,4 | 5,1 | 4,3 | 1,1 | 1,9 |
| Antal anställda | medeltal | 1 017 | 1 268 | 1 312 | 1 401 | 1 099 | 1 194 |
7
1) Nyemission i samband med förvärv av återstående 26 procent av Paltrans har under 2004 tillfört 8 MSEK.
2) I Transatlantic fi nns inga teckningsoptioner eller andra egetkapitalinstrument.
3) Proforma efter fusion B&N Nordsjöfrakt–Gorthon Lines.
4) Beräknat på antalet utestående aktier där återköpta aktier i eget förvar exkluderats.
Cirka 25 procent av världens oupptäckta resurser av olja och gas fi nns i arktiska farvatten som Barents hav och Alaska. Transatlantic kommer att koncentrera sin verksamhet i denna nisch.
Aktiviteten inom offshore har ökat kraftigt under de senaste åren, vilket inneburit att efterfrågan på riggar och fartyg nått rekordhöga nivåer. Det höga oljepriset innebär att många oljebolag dels vill maximera produktionen i be& ntliga fält, dels drivs att leta efter nya fyndigheter.
Nordsjön och mexikanska golfen var tidigare de enda två stora offshoreområdena i världen. Idag har det stigande oljepriset och allt bättre teknik för att ta upp olja på stora djup gjort offshoremarknaden global. Brasilien, Stilla Havsregionen, Afrikas väskust och Kina är exempel på nya områden. Det är ofta de stora internationella oljebolagen som Shell, BP, Statoil och Texaco som ansvarar för utvinningen, men det höga oljepriset gör att även många små oberoende aktörer deltar mer aktivt.
Borrning efter olja i Nordsjön inleddes under 1960-talet. Under 2005 uppgick den sammanlagda produktionen per dag till 2,2 miljoner fat olja och cirka 10 miljoner kubikfot naturgas. Aktiviteten i området har ökat kraftigt under de senaste åren, vilket bland annat inneburit att efterfrågan på riggar varit rekordhög. Den ökade aktiviteten under senare år beror på att oljebolagen dels utvunnit mer i be& ntliga fält, dels kontinuerligt utvidgat borrområdet. Utvidgningen innebär att nästan hela den i sig omfattande Nordsjösektorn är aktiverad idag. På sikt får därför Nordsjön ses som en successivt krympande marknad.
Den kraftiga ekonomiska tillväxten i länder som Kina och Indien, tillsammans med en fortsatt stark tillväxt i västvärldens ekonomier, leder till ständigt ökat energibehov. För de närmaste 20–25 åren & nns analyser som uppskattar att efterfrågan på olja och gas kommer att öka med cirka 50 procent. Även om ökningen delvis kommer att tillgodoses av andra energikällor så kommer större delen av den ökade konsumtionen att bestå av olja och gas. Den största produktionsökningen framöver förväntas komma från be& ntliga landbaserade ("onshore") fält, men de kommer inte att klara av att förse världen med tilläckliga mängder av olja och gas. Nya utvinningsområden behövs. Offshoreindustrin räknar därför med stora investeringar i oljeproduktionsresurser, kringutrustning och fartyg under den närmaste tioårsperioden. US Geological Survey, den amerikanska myndigheten för geologi- och mineralfrågor, uppskattar att cirka 25 procent av världens oupptäckta resurser av olja och gas & nns i arktiska farvatten (= generellt uttryck för havsområden med isförhållanden), som Barents hav och Alaska. Eftersom det är svårtillgängliga delar av världen behöver de fartyg och riggar som kommer att operera där vara specialutrustade och specialkompetens krävs av besättningarna. Stor hänsyn till miljön är ett annat krav.
Vilken typ av rigg som behöver användas beror ofta på vattendjupet vid borrplatsen. I grunda områden som i Mexikanska Golfen är det vanligt med så kallade Jack-up-riggar, vilka står direkt på botten. Flytande riggar används där det & nns stora djup, som i Nordsjön. De positioneras på botten genom stora kättingar med ankare.
Det & nns idag cirka 2 500 offshorefartyg som erbjuder oljeriggar världen över hjälp med allt från konstruktionsarbete på havsbotten till att transportera mat och andra förnödenheter till besättningen på riggarna. Fartygen brukar delas in i fyra olika typer:
8
Antalet offshorefartyg under beställning uppgår till 700–800, vilket är ett rekordstort antal. Eftersom antalet riggar kommer att öka kraftigt under de närmaste åren är bedömningen att även behovet av offshorefartyg kommer att vara stort under samma period.
Offshorefartygen arbetar på olika kontrakt åt oljebolagen, från några dagar (spot) upp till cirka tio år. Spotkontrakt & nns endast i Nordsjön. Under 2007 var det fortsatt en mycket hög aktivitet i Nordsjön och utbudet av riggar och fartyg som kunde serva riggarna var begränsat. Följden blev att det noterades nya rekordnoteringar på spotmarknaden för AHTS-fartyg och att raterna varierade kraftigt från dag till dag. AHTSfartygen befraktas ofta för ett uppdrag av viss varaktighet, till exempel ' ytt av en rigg. De höga spotraterna och den höga volatiliteten under 2006 och 2007 har börjat leda till att allt ' er oljebolag efterfrågar långa kontrakt och är beredda att betala ett högre pris för att få tillgång till rätt tonnage.
En konsolidering av offshoremarknaden är trolig. Oljebolagen blir färre och större genom förvärv och sammanslagningar och för att möta deras ökade krav måste leverantörerna bli större för att ha kapacitet att erbjuda kvali& cerade tjänster. Offshorerederierna består idag av ett fåtal stora aktörer och ett stort antal mindre s.k. nischaktörer. De ' esta har färre än tio fartyg.
Hälsa- miljö- och säkerhetskraven ökar. Inte bara från olika myndigheter utan även från de stora oljebolagen, vilka vill upplevas som miljömedvetna av konsumenterna.
Oljebolagen ställer därför allt högre krav på sina leverantörers miljö och säkerhetsarbete. Eftersom säkerhetsarbetet ofta är förenat med stora kostnader föredrar oljebolagen att arbeta med ett begränsat antal leverantörer, så kallade preferred suppliers, för att & nna skalfördelar.
Ett antal länder i Östersjön och Nordostpassagen har behov av att utöka eller förnya sin ' otta av isbrytare för att kunna skapa säkra sjötransportvägar året runt.
Handeln i Östersjöområdet växer snabbt, inte minst beroende på ökad handel med Ryssland och nya EU-länder som Polen. Isfria farleder är en förutsättning för säkra, effektiva och jämna transport' öden i Östersjön. För att garantera öppna farleder har länderna runt Östersjön gått samman i ett projekt, Baltic Icebreaking Meeting. Projektet har som mål att öka samarbetet och informationsutbytet kring isbrytning, samt enas om gemensamma regler för vintersjöfarten för att säkerställa transporter även under svåra isförhållanden.
Östersjön är klassat som ett miljöskyddat område, vilket innebär att länderna i området, tillsammans med EU, kommer att investera stora belopp i att höja sjösäkerheten och hålla tillgängligheten för sjöfarten uppe. Det krävs därför stora investeringar framöver i isbrytare och sjösäkerhetsfartyg. Idag har länderna runt Östersjön olika kapacitet, resurser och rutiner för att hantera isbrytningen. Totalt & nns cirka 25 fartyg i regionen tillgängliga för isbrytning och av dessa är nio svenska och nio & nländska. Vid omfattande isläggning riskerar det i ' era av de övriga länderna att uppstå brist på kapacitet. Eftersom behovet av isbrytning är starkt säsongsbaserat är det en fördel om fartygen kan användas inom andra områden.
I Ryssland pågår en snabb utbyggnad av infrastrukturen i hamnarna kring Nordostpassagen, vilket på sikt kommer att leda till en kraftig ökning av fraktvolymerna inom området. Tra& ken kommer att kräva assistans från ' er isbrytare än vad som idag & nns tillgängligt.
9
Fyra nya ankarhanteringsfartyg, speciellt utrustade för uppdrag i arktiska farvatten, har tecknats för leverans 2009–2011. Det till 50 procent ägda TransViking, fortsätter därmed att utveckla det strategiska koncept som en ledande nisch aktör i arktiska vatten.
| Pro Forma | ||||
|---|---|---|---|---|
| Resultat (MSEK) | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |
| Nettoomsättning | 359 | 294 | 162 | 78 |
| Rörelseresultat | 240 | 212 | 96 | 23 |
| Operativt resultat före skatt | 230 | 191 | 89 | 9 |
Se defi nitioner sidan 61 samt sidorna 6–7 för femårsöversikt.
Verksamheten inom affärsområdet Offshore/Isbrytning bedrivs genom ett joint venture samarbete, benämnt Trans-Viking, tillsammans med norska Viking Supply Ships. Transatlantic ansvarar för bemanning, teknisk drift och säkerhet medan Viking Supply Ships ansvarar för marknadsföring och befraktning. Tre av affärsområdets fyra fartyg är utvecklade för att klara uppdrag inom både isbrytning och offshore. Under årets första kvartal är de tillgängliga för isbrytning för Svenska Sjöfartsverket och under övriga delar av året är de tillgängliga för offshoremarknaden för att ' ytta oljeriggar och förse oljeplattformar med förnödenheter. Det fjärde fartyget är ett renodlat ankarhanteringsfartyg för offshorearbeten. Nybyggnadskontrakt för ytterligare fyra ankarhanteringsfartyg har tecknats med leverans 2009–2011. De nya fartygen är speciellt designade för att kunna genomföra uppdrag i arktiska områden.
Offshoremarknaden är starkt fragmenterad och konkurrensen utgörs av ett fåtal stora aktörer – bland andra Edison Offshore, Bourbon Offshore, Maersk, Solstad, Tidewater och Farstad – samt ett stort antal mindre offshorerederier. TransVikings kombinationsfartyg har unika egenskaper att framföra fartygen i hårt väder och i områden där det råder isförhållanden. Idag & nns endast ett fåtal aktörer med liknande kompetens.
TransViking har en unik kompetens att utföra offshoreuppdrag under isförhållanden och i hårda väderförhållanden. Det är en kompetens som kommer att vara betydelsefull när prospekteringen efter olja och gas i arktiska områden påbörjas. Med Nordsjön som bas idag för kombinationsfartygen vad avser kortsiktiga uppdrag, utgörs de potentiella marknadsområdena av Barents Hav, Alaska samt ryska områden såsom Stochman, Nordostpassagen och Shakalin. Kundanpassning och kreativitet är tillsammans med en hög pro& l inom"HSE" området (hälsa/säkerhet/miljö) viktiga faktorer för framgång.
Efterfrågan på offshoretonnage har varit stark under en rad år och även under 2007 noterades rekordrater. Den höga aktiviteten i Nordsjön har inneburit en fortsatt hög efterfrågan på fartyg med kapacitet att för' ytta och positionera oljeriggar. För första gången var två av TransVikings fartyg uthyrda på längre kontrakt under året till goda rater. Tor Viking genomförde ett uppdrag för Shell i Alaska och Odin Viking hade uppdrag för ENI i Brasilien. De övriga två fartygen var sysselsatta i Nordsjön med goda rater och en hög sysselsättningsgrad. Transatlantics andel av resultatet i TransViking blev 230 miljoner kronor, vilket är en ökning sedan föregående år med 39 miljoner kronor eller 20 procent.
Långtidskontraktet med Sjöfartsverket innebär att fartygen, under första kvartalet varje år, vid behov och inom tio dagar ska vara tillgängliga för isbrytning. TransViking erhåller en årlig grundavgift, oavsett om isbrytning sker eller inte. Vid isbrytning utgår en förhöjd ersättning. Avtalet löper fram till 2015 med möjlighet till förlängning upp till ytterligare 15 år. Avtalets konstruktion innebär att fartygen vid milda vintrar kan användas inom offshore även under årets första kvartal. Isvintern 2007 får betraktas som lindrig – endast ett av Trans-Vikings tre kombinationsfartyg bröt is och endast under en månad. Användningsområdet för de tre kombinationsfartygen är, beroende på den korta inställningstiden för isbrytning, normalt begränsat till de södra delarna av Nordsjösektorn under det första kvartalet.
TransViking fortsatte att under 2007 utveckla verksamheten mot att bli den ledande aktören i arktiska områden. Med hänsyn till de områden där potential & nns för ny oljeutvinning kommer offshoreindustrin att behöva isgående AHTS-fartyg med isbrytarkapacitet. För till exempel Ryssland – med dåligt utvecklat landsvägsnät i de mer perifera och arktiska områdena – är det av stor betydelse att sjövägen kunna transportera de stora råvarutillgångarna i norra delen av landet. En handelsväg till sjöss som är öppen året runt kommer att behövas. Här & nns en stor potential för TransVikings nybeställda fartyg.
Under 2008 kommer TransViking att fortsätta att etablera sig som den ledande nischaktören i arktiska områden. Den ryska marknaden kommer att bearbetas speciellt. Till målen hör även att fortsätta att öka andelen långa kontrakt på offshoremarknaden och därigenom minska beroendet av den volatila spotmarknaden.
25 minusgrader, styv kuling och extremt svåra isförhållanden. Det är vår arbetsmiljö i Arktis. Här bidrar Transatlantic med sin specialistkunskap i utforskandet av världens ännu oupptäckta oljeoch gaskällor. En uppgift för våra isbrytande ankarhan teringsfartyg är att skydda borriggarna mot drivisen.
Besättningen på Tor Viking vet vad det innebär, och lite till. Ett stort isfl ak på fl era hundratusen ton fl yttade riggen Kulluk tusen meter ur position, med tolv ankare och allt. Tor Viking pulvriserade isen kring varje ankarlina, drog loss ankarna ur bottensedimenten – ett ankare gav sig först vid en dragkraft på 220 ton – och bogserade riggen på plats för omankring. Hela operationen tog två dygn.
Andra arktiska utmaningar som kräver nytänkande är det extremt känsliga eko systemet och respekten för ursprungsbefolkningens livsmönster och försörjning. Under innuiternas jaktsäsong till exempel förekommer inga aktiviteter alls.
Vi trivs med utmanande multipurpose-uppdrag inom offshore. Och vi är näst intill ensamma om våra kombinations fartyg för ankarhantering och isbrytning.
Industriell sjöfart innebär att vara en del av industrins varufl öden med fokus på skogs- och stålindustrin.
De största kundsegmenten inom industriell sjöfart består av exportinriktade basnäringar såsom skog, stål och verkstad. Två tredjedelar av världshandeln med skogsprodukter, som uppgår till cirka 400 miljoner ton per år, transporteras till sjöss och nästan hälften av den globala bulk' ottans transporter utgörs av malm och kol till stålverken samt färdiga stålprodukter från stålverk till industrin. Utvecklingen inom skogsoch stålindustrin påverkar därmed i hög utsträckning efterfrågan på transporttjänster.
För att minimera lagerhållningen och skapa jämna ' öden av produkter till huvudmarknaderna bygger skogsbolagen upp omfattande transportsystem i samarbete med rederinäringen.
Samarbetet baseras på kontraktsbundna, långsiktiga och nära transportrelationer. Målet är att utveckla logistikkoncept, med specialanpassade fartyg och transportvägar, som skapar förutsättningar för hög kundservice och lönsam tillväxt.
Skogsprodukter betraktades tidigare som bulkgods. Idag kan den klassi& ceringen endast tillämpas på råvaror och halvfabrikat, såsom rundvirke och ' is samt pappersmassa och i viss mån sågade trävaror. Högt förädlade skogsprodukter – såsom kartong, tidningspapper och i synnerhet tryckpapper och andra specialpapper – är att betrakta som styckegods och kräver en varsam hantering och transport. Volymerna av de produkter som transporteras i containrar, kassetter, terminalvagnar och andra lastbärare ökar därför kontinuerligt.
Av värdet på den globala produktionen av skogsprodukter står papper och kartong för cirka 60 procent. Idag konsumeras mer än 370 miljoner ton papper i världen årligen, varav drygt 110 miljoner ton exporteras. USA, Kina och Japan är de största konsumenterna av papper medan Kanada, Finland och Sverige är de största exportörerna. Produktionen av sågade trävaror uppgår till cirka 320 miljoner ton per år, varav en dryg tredjedel går på export. De största exportländerna är Kanada, Ryssland, Sverige och Finland. Exporten av pappersmassa uppgår till drygt 40 miljoner ton varje år vilket utgör knappt 20 procent av den totala produktionen. De största massaproducenterna & nns i Kanada, USA, Japan och Kina. Kanada och USA är också de största exportörerna av massa, tillsammans med Brasilien och Sverige.
Det & nns ett antal globala trender som har stor betydelse för efterfrågan på sjötransporter av skogsprodukter.
2/3 av världshandeln i skogsprodukter transporteras till sjöss Nettohandel av papper i olika regioner 2006
Skogsindustrin har i samarbete med rederier under det senaste decenniet byggt upp effektiva sjötransportsystem, för att bland annat minimera lagerhållningen och för att skapa jämna ' öden av produkter till huvudmarknaderna. Gemensamt för transportsystemen är att de har hög avgångsfrekvens och att fartygen går enligt fasta tidtabeller. Genom likheterna med linjetra& ken utnyttjas därför ofta skogstransportfartygen av utomstående lastägare för annat gods. Skogsindustrins sjöburna transportlösningar bygger i de ' esta fall på att trygga tillräcklig transportkapacitet genom i det närmaste full kontroll av tonnaget. Fartyg hyrs därför ofta in på långa kontrakt, vilket möjliggör för rederierna att tillsammans med kunderna beställa nybyggda och för skogsprodukter specialanpassade fartyg och system.
Av den svenska skogsindustrins massa-, pappers- och trävaruexport transporteras drygt två tredjedelar sjövägen. Skogsbolagen ökar produktiviteten i sina fabriker i Sverige och Finland för att kompensera för nedläggningar i andra delar av Europa. Transport sker samtidigt av bland annat massa från andra delar av världen till Östersjön, varifrån fartygen sedan går ut igen med förädlade produkter. Dessutom transporteras rysk massaved till svenska och & nska massabruk. Långa kontrakt tecknas med rederier som lever upp till skogsbolagens höga krav på transportkvalitet och miljö. SCA, M-Real och Iggesund samarbetar inom sin distribution till kontinenten och England. De använder RoRo-fartyg med lastrum som är planerade och dimensionerade för transport av kassetter. StoraEnso har utvecklat ett eget system för sin export. En intermodal lastenhet – SECU – med optimerade dimensioner för papper har tagits fram och ett transportsystem kring SECU med specialanpassade RoRo-fartyg utnyttjas för export från Sverige och Finland.
Högre fraktrater och ett effektivare fartygsutnyttjande innebar att Division Atlanttra& ks resultat förbättrades under 2007.
| Pro Forma | ||||
|---|---|---|---|---|
| Resultat (MSEK) | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |
| Nettoomsättning | 748 | 798 | 806 | 993 |
| Rörelseresultat | 29 | 18 | 42 | 53 |
| Operativt resultat före skatt | 21 | 12 | 0 | 25 |
Se defi nitioner sidan 61 samt sidorna 6–7 för femårsöversikt.
Division Atlanttra& k utför transatlantisk RoRo-tra& k med pappersprodukter, transatlantisk LoLo-tra& k med bulkvaror samt tra& k med sidoportsfartyg utmed den amerikanska östkusten och till Karibien/Sydamerika. De olika delarna är integrerade med varandra och samarbetar om tonnage och kundkontrakt. Verksamheten inom divisionen bygger främst på transporter av skogsprodukter för ' era av världens största skogskoncerner i Nordamerika och Skandinavien. Kundrelationerna kännetecknas av ett utpräglat kvalitetstänkande, långsiktighet och nära samarbete. Kontrakten med kunderna löper normalt på mellan ett och tre år och förnyas kontinuerligt. Den totala transportvolymen uppgick under 2007 till 1,9 miljoner ton.
Konkurrenterna inom Atlanttra& ken, såsom Gearbulk, Saga, Spliethoff, Star och Wagenborg. är större än Transatlantic och har stora inslag av LoLo- och bulkfartyg i sin ' otta.
Bulkfartyg ger, jämfört med dedikerade sidoportsfartyg av det slag som Transatlantic använder, normalt lägre kostnader men sämre lastnings-/lossningseffektivitet och en betydligt högre exponering för lastskador.
Transatlantics främsta fördelar i den hårda konkurrensen är den höga kvaliteten på transporterna tillsammans med hög last-, kund- och branschkännedom. Med sina specialfartyg är Transatlantic en nischaktör på denna marknad.
Divisionen fokuserar på att ständigt utveckla positionen som en attraktiv partner till skogsindustrin. Det ska ske genom en kontinuerlig förbättring av kompetens, transportkvalitet, leveranssäkerhet och frekvens.
13
USA Finland Kanada
Massa Papper
Ryssland Österrike Brasilien Tyskland Sverige
0
5 10 15 20 25 Milj ton
Världens ledande exportörer av massa och papper 2006 papper 2006
Högre fraktrater och ett effektivare fartygsutnyttjande innebar att resultatet för Atlantverksamheten förbättrades något under 2007. Ökade kostnader för reparation och underhåll av fartygen var däremot faktorer som begränsade resultatförbättringen.
Den aktuella kontraktssituationen ger en fortsatt god volymtillgång under 2008 och bör därmed bidra till ett förbättrat resultat. Ett av de kanadensiska kontrakten har förnyats för en period om tre år, vilket skapar förutsättningar för ett förbättrat resultat för den amerikanska kusttra& ken
Under 2007 har ' ödena mellan öst- och västgående volymer varit ojämna. Den svaga konjunkturen i USA och den låga dollarkursen har lett till en lägre export från de europeiska skogsbolagen. Samtidigt har volymerna från Nordamerika varit väsentligt högre än tidigare år, då såväl priser som efterfrågan på papper i Europa varit högre än i USA. Den atlantiska tra& ken sysselsätter sex RoRo-fartyg, som transporterar tidningspapper och bestruket papper, och fyra LoLo-fartyg som i huvudsak transporterar sågade trävaror. Den östgående tra& ken över Atlanten har gett högre fraktrater och fullastade fartyg. Två av LoLo-fartygen har dessutom varit uthyrda på timecharter under året på goda villkor.
Den amerikanska kusttra& ken, som sysselsätter tre till fyra sidoportsfartyg, har fortsatt att utvecklas väl och kapacitetsutnyttjandet har varit högt. Transporterna av pappersprodukter från internationella skogskoncerners fabriker i Syd- och Mellanamerika har inte påverkats i någon större utsträckning av den svagare konjunkturen i USA.
Division Atlanttra& k kunde, trots hård konkurrens och svag konjunktur i USA, befästa sin position som marknadsledande transportör av pappersprodukter i transatlantisk- och amerikansk tra& k. Nya kunder har kontrakterats både inom den transatlantiska tra& ken och på rutten längs den amerikanska kusten. Arbetet med att integrera LoLo- och RoRo-tra& ken har fortsatt.
Under 2008 ligger fokus i första hand på att öka lönsamheten genom berättigade prisökningar och fullt ut implementerade bunkerkompensationsklausuler i alla kontrakt. Obalanserna i ' ödet av skogsprodukter över Atlanten skall motverkas genom en mer dynamisk positionering av fartygen. En breddning av kundunderlaget med särskild fokus på projektlaster och annat tyngre gods som fartygen är lämpade att hantera, kommer att initieras med prioritet.
Den positiva volym- och resultatutvecklingen under 2007 är följden av en fastlagd strategi. Ökade aktiviteter inom och mellan enheterna ska göra Division Europatra& k till en större aktör och därmed ska kunderna kunna erbjudas ' er och bättre transportlösningar.
| Pro Forma | ||||
|---|---|---|---|---|
| Resultat (MSEK) | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |
| Nettoomsättning | 1 257 | 917 | 754 | 699 |
| Rörelseresultat | 85 | 56 | 56 | 52 |
| Operativt resultat före skatt | 60 | 37 | 37 | 39 |
Se defi nitioner sidan 61 samt sidorna 6–7 för femårsöversikt.
De ' esta av divisionens transporter utgörs av helhetslösningar för stora internationella företag inom skog och annan basnäring. Kundernas strävan att i allt högre omfattning ' ytta sina lager närmare slutkunderna har gett Transatlantic ett större ansvar för den logistiska kedjan. Divisionen erbjuder därför spedition och lagring av alla typer av gods, både bulkoch styckegods samt har moderna lagerlokaler och lagringssystem i hamnarna. Flottan består av 19 egna och 5 inchartrade fartyg. Östersjön utgör den geogra& ska basen och verksamheten bedrivs inom fyra enheter:
Containerbaserad linjetra! k mellan Sverige och England. Med fyra fartyg tra& kerar enheten linjen Västerås–Södertälje–Oxelösund–och engelska Goole tre gånger i veckan.
Feedertra! k mellan svenska och ! nska hamnar i Östersjön och norra Tyskland. Divisionens feedertra& k till och från de stora omlastningshamnarna Bremerhaven och Hamburg omfattar fyra fartyg och två linjer. Den södra linjen – Södertälje, Västerås, Oxelösund och Oskarshamn – och den norra linjen mellan norra Finland och Tyskland.
Östersjöbaserad systemtra! k för skogsindustrin med dedikerade fartyg. Enheten bedriver omfattande systemtra& k med skogsprodukter i tre nya, specialbyggda fartyg för StoraEnso. Fartygen går i fast slinga mellan Bottenviken, Göteborg och Lubeck. Den tonnagekapacitet som StoraEnso inte fyller marknadsförs av TransLumi Line till tredje part för att effektivt utnyttja lastkapaciteten. Inom enheten bedrivs också systemtra& k med skogsprodukter för SCA och M-Real, som omfattar fyra RoRofartyg i fasta slingor mellan Sveriges norra östkust och norra Europa.
Kapten Kjell Eriksson och styrman Victoria Quiding förbereder avgången från Norrköping vidare mot Finland och Zeebrugge i Belgien och över Atlanten. Under tiden går lastningen med tidningspapper från Holmen genom sidoporten som planerat. Tack vare förlängningen av RoRo-fartyget Finnpine 2006, så kan hon nu ta 20 procent mer last.
Väl över Atlanten kommer Finnpine att lastas med tidningspapper som ska lossas i Tilbury, England. Hon går i kontinuerlig trafi k mellan Östersjön – Kontinenten – USA – Kanada – Kontinenten.
Besättningen är med veten om att transport kvalitet är en av Trans atlantics främsta konkurrensfördelar. Att leverera med kvalitet är viktigt då kundernas krav på regelbunden skeppningsservice och varsam hantering genom hela transportkedjan är höga.
Kontraktsbaserad tra! k med mindre bulkfartyg. Enheten omfattar sju fartyg inom kontraktsinriktade bulktransporter för främst skogsindustrin med Östersjön som bas.
Konkurrensbilden för Europatra& ken skiljer sig åt mellan de olika segmenten. En generell trend är att sjöfartsoperatörerna blir allt större genom förvärv och sammanslagningar, i syfte att möta kundernas behov och uppnå skalfördelar.
Ökade aktiviteter syftar till att göra Division Europatra& k till en större aktör inom utvalda segment och därmed ska kunderna kunna erbjudas ' er och bättre transportlösningar. Rollen som fullserviceoperatör ska fortsätta att utvecklas och tonnage och resurser ska utnyttjas på bästa sätt genom att realisera identi& erade last- och kundpotentialer.
De genomförda verksamhetssatsningarna ledde till en positiv volymutveckling och ett högre resultat under 2007 jämfört med föregående år. Den svagare skogskonjunkturen påverkade inte verksamheten i någon större omfattning.
Volymerna av sågade trävaror i containertra& ken minskade under året och istället har andra varor som till exempel stål ökat starkt. De investeringar som skedde i nya lastbärare och nya bulkcontainers 2006 har gett nya kundgrupper och ökat volymerna från be& ntliga kunder.
Feedertra& kens volymer fortsatte att öka under 2007 för både syd- och nordgående laster. Transporterna på den relativt nya, norra linjen var nästan fullbokade. Från Östersjön transporterades en stor andel sågade trävaror för vidare transport, via de tyska omlastningshamnarna, till Mellanöstern.
Inom systemtra& ken har StoraEnso under 2007 utnyttjat sina tre fartyg enligt plan. Däremot utvecklades tredjepartslasterna starkare än väntat, bland annat genom att ett stort antal projektlaster kunde genomföras. TransPals Lines tra& k på Helsingborg har omstrukturerats i samarbete med isländska rederiet SamSkip. Samarbetet innebär en klar resultatförbättring och en bättre service för kunderna.
Bulktra& ken utvecklades starkt under 2007. Transporterna av sågade trävaror ökade till Mellanöstern och Norra Afrika, och från Medelhavet till Östersjön transporterades bland annat stål från Italien. Den ökade aktiviteten i bulktra& ken samt en bättre balans mellan långa kontrakt och spot har lett till kapacitetsbrist, varför behov & nns av utökad fartygskapacitet.
Synergierna mellan de olika enheterna har utvecklats och lett till högre volymer samt att fullservicekoncept kunnat erbjudas kunderna.
Servicefrekvensen i huvudtraderna skall öka för att kunna utgöra ett naturligt alternativ till järnväg och landsvägstransporter, särskilt i Östersjö- och Nordeuropaområdena. Tradområdena kommer över tid att få större geogra& sk täckning för att därigenom skapa större system.
Generellt sätt kommer större fartyg att sättas in för att också bredda kundunderlaget genom att komplettera skogs- och stålprodukter med annat gods, tex. projektlaster. Fortsatt fokus kommer att ligga på skräddarsydda intermodala dörr-till-dörr logisitiklösningar som av kunderna upplevs som enkla, enhet- enhetliga och snabba. ga snabb
TransPulp, en container/RoRo-typ under kapten Kari Oikarinens befäl, är ett av de tre specialbyggda fartygen som är chartrade av StoraEnso och som ingår i dess europeiska distributionssystem – NETSS. Hon går i en fast slinga varje vecka från hamnarna Kemi och Uleåborg i norra Finland till Göteborg och Lübeck och sedan tillbaka igen. Transatlantic återchartrar en del av lastkapaciteten och lastar fartygen med tredjepartslaster i form av containers, men även olika typer av nyproducerade lastbilar och andra fordon.
Att säkra lastkapacitet och fl öde samtidigt som allt utrymme kan utnyttjas är ett bra exempel på ett koncept med ömsesidig nytta mellan Transatlantic och StoraEnso.
TransPulp är ett exempel på hur Transatlantic fördjupar och breddar serviceutbudet sam tidigt som rollen som fullserviceoperatör fortsätter att utvecklas. Tonnage och resurser kan då utnyttjas på bästa sätt.
Transatlantics säkerhets- och miljöarbete ligger långt fram och sker bland annat genom att miljö- och säkerhetsfrågor uppmärksammas i dialog med kunderna, genom en gemensam säkerhets- och miljöpolicy samt en aktiv miljöledning med certifi ering enligt ISO-systemet.
Inom Transatlantic bevakas fartygs! ottans och sjötransporternas miljö- och säkerhetsaspekter kontinuerligt i syfte att minimera miljöpåverkan och förhindra att olyckor och tillbud inträffar. Arbetet med säkerhets- och miljöfrågor är en naturligt integrerad del i den dagliga verksamheten, bland annat har en rad olika miljöförbättrande åtgärder vidtagits:
Genom att uppmärksamma miljöfrågor i marknadsarbetet och i diskussioner med kunderna utvecklas Transatlantics ! otta mot miljöförbättringar. Den största andelen av Transatlantics kunder är verksamma inom skogsindustrin och i oljesektorn, branscher som idag har ett väl utvecklat miljöförbättringstänkande och som investerar stora summor i olika former av miljöanpassningar. Transatlantics offshorefartyg av Vikingklass opererar idag på bränsle med 0,1 procent svavelhalt och med katalysatorer som ger lägsta utsläppsnivå av kväveoxider. Systemfartygen i kontrakt för SCA och StoraEnso använder enprocentig lågsvavlig olja och har också katalysatorer med lägsta utsläppsnivå av kväveoxider.
Miljö- och säkerhetsfrågorna är nära förknippade med varandra. Transatlantic tog i början av 2007 fram en ny, koncerngemensam Health Security Environment-policy. Den ligger som grund för att på ett antal sätt aktivt uppmärksamma och konkret förbättra miljö- och säkerhetsaspekterna.
För att befästa den aktiva miljöledningen certi& eras Transatlantics fartyg enligt det frivilliga ISO-systemet och dess kod 14001 för miljöledning.
För att bli ISO-certi& erad krävs att företaget har en miljöpolicy som bland annat talar om vilka förbättringar företaget är berett att göra för att minska miljöbelastningen samt hur de anställdas miljökunskaper ska höjas. ISO 14001 har införts gradvis inom Transatlantic. Under 2007 certi& erades sex fartyg, de tre svenska offshorefartygen och de s.k. NETSS-fartygen i kontrakt för StoraEnso. Målet är att ! ottan som helhet ska styras genom koncernens miljöledningssystem.
Under 2008 är ambitionen att även långtidsinchartrade fartyg skall följa rederiets HSE-ambitioner och målsättningar.
Miljö- och säkerhetsfrågorna går ofta hand i hand och inom Transatlantic arbetar säkerhets- och miljöenheterna i nära kontakt med varandra. I Transatlantic märks bland annat;
I Alaska är inga utsläpp tillåtna i havet och inget avfall får lämnas på platsen. Den unika arktiska miljön måste skyddas. Under en period varje år får inga fartyg överhuvudtaget passera för att skydda valarnas lek.
Tor Viking var därför väl förberett för sitt uppdrag i Alaska. Besättningen på 14 personer hade fått specialutbildning i hur de ska utföra sitt arbete i denna miljö. Krav fanns också på fartygets utsläpp av kväveoxider. De utrustas med avgasrening och har möjlighet att sända mätningar av utsläpp till en central mottagare hos Shell, för att säkerställa att inga gränser överträddes.
Genom att uppmärksamma miljöfrågor i marknadsarbetet och i diskussioner med kunderna utvecklas Transatlantics fl otta mot en allt högre grad av miljöanpassning.
19
Transatlantics långsiktiga framgång beror på förmågan att utveckla transporter, tjänster och logistiklösningar som möter marknadens krav. För detta krävs motiverade medarbetare med hög kunskap om de faktorer som påverkar kundernas verksamheter och utveckling
Medelantalet medarbetare i Transatlantic uppgick 2007 till 1 017. Dessa är organisatoriskt uppdelade i en land- och en sjöorganisation. Landorganisationen uppgick till 192 medarbetare, verksamma på sju orter i Sverige samt i Helsingfors i Finland och i engelska Goole. Antalet ombordanställda uppgick till 825. Samtliga medarbetare är delaktiga i Trans atlantics utveckling och mål. En gemensam företagsidentitet, baserad på kärnvärdena Delaktighet – Pålitlighet – Målinriktning – Förändringsvilja har vuxit fram där anställda representerar inte bara sig själva och sin enhet, utan även koncernen som helhet.
Genom olika samlingsformer och informationssätt ökar medarbetarnas förståelse för verksamheten. Koncernens spridning på ! era kontor och 36 fartyg innebär samtidigt ett behov av att utveckla effektiva kommunikationslösningar. Transatlantic har under de senaste åren gjort stora investeringar i kvali& cerad satellitkommunikationsutrustning som innebär att företagets intranät blir tillgängligt för de ! esta anställda under 2008. Det medför att medarbetarna aktivt kan delta i utvecklingen inom Transatlantic och på ett effektivt sätt kommunicera med andra enheter/verksamheter i koncernen.
Som svenskt rederi har Transatlantic höga kostnader, både vad avser fartyg, drift och administration. Dessa höga kostnader kan endast motiveras om vi kan påvisa för våra kunder att vår höga kvalitet, vår höga servicenivå och vårt nytänkande genererar påtagliga mervärden. För att vi långsiktigt skall kunna bedriva internationell shipping från Sverige måste vi därför kunna rekrytera och bibehålla de främsta logistikerna, operatörerna, befälhavarna och motormännen i landet. Vi är inte bland de största rederierna i Sverige, därför måste vi bevisa för våra anställda och presumtiva kandidater att vi är det främsta valet. Vi gör detta genom:
De snabba förändringarna på marknaden och bland kunderna ställer stora krav på medarbetarnas kompetens. Kontinuerlig kompetensutveckling och säkerställande av kompetensöverföring är en förutsättning för en fortsatt positiv utveckling. Alla medarbetare utbildas kontinuerligt inom miljö och säkerhet. Det individuella utbildningsbehovet arbetas fram i form av kompetens- och utbildningsplaner under utvecklingssamtalen med närmaste chef. Utbudet av tillgängliga utbildningar är omfattande och täcker alla yrkesområden inom Transatlantic. Genom att de ! esta anställda under 2008 får tillgång till intranätet skapas möjligheter till utökad interaktiv utbildning både till lands och sjöss.
Inom sjöorganisationen bedrevs under året fortsatt utbildning inom system, utrustning och miljöfrågor. Befälen utbildades i underhållssystem, säkerhetssystem samt deltog i behörighetsuppehållande kurser. Ledare inom både land- och sjöorganisationen utbildades i utvecklingssamtal, stresshantering och förhandlingsteknik. Transatlantics ledarskapskriterier ligger till grund för hur koncernens ledare ska vara och agera.
I syfte att uppnå en hälsosam arbetsplats lägger Transatlantic stor vikt vid förebyggande åtgärder såsom framtagande av friskvårdspro& ler, friskvårdsbidrag och en aktiv dialog mellan chefer och medarbetare. Sjukfrånvaron har minskat de senaste åren. Inga allvarligare olycksincidenter ombord rapporterades under året. Den svenska arbetsmiljölagen inkluderar sedan 2006 även arbete ombord på fartyg, i syfte att förebygga olycksfall och ohälsa.
Utvecklingen inom sjöfarten innebär att ett stort rekryteringsbehov kommer att uppstå i framtiden. Anledningen är åldersstrukturen hos de anställda och att sjöfartens utbildningar under senare år inte haft resurser att utexaminera tillräckligt många sjöbefäl. Samtidigt blir rekryteringen till sjöyrkena allt mer internationaliserad och konkurrensen om välutbildad personal är hård. Efterfrågan är särskilt hög på tekniskt befäl. Personalförsörjningen är av strategisk betydelse inom Transatlantic och måste mötas genom en aktiv satsning, där sjöfart i allmänhet och Transatlantic i synnerhet framstår som ett naturligt val. Sjöfartens Arbetsgivarförbund ("SARF"), där Transatlantic är en av medlemmarna, har startat ett projekt för att öka antalet utbildningsplatser. Det har skett genom att ett av våra fartyg anpassats för att ta emot praktiserande ungdomar som vill utbilda sig till sjöbefäl. Transatlantic bedriver även ett aktivt rekryteringsarbete direkt mot sjöbefälsskolorna i Kalmar och Göteborg. Genom Sveriges Redareförening är Transatlantic dessutom aktivt i den stora forsknings- och utbildningssatsningen "Lighthouse" som är ett nytt kompetenscentrum för sjöfartsrelaterad forskning och utbildning.
09:10Ingrid Brouzell har just rekryterat en ny besättningsman med bakgrund från offshore. Att bemanna våra offshorefartyg ställer höga krav på fl exibilitet och snabba beslut. Detta för att uppdragen styrs av marknaden där förutsättningarna ibland ändras timme för timme.
13:25 Vid kaj i Norrköping, snart på väg över Atlanten. Tredjestyrman Danilo Ferraris står i kontrollrummet - kallat "fågelboet" av besättningen - och styr lastborden med pappersrullar som tas ombord via sidoporten.
21:20 Andrestyrman på Finnpine, Victoria Quiding, sätter ut en position i sjökortet och kontrollerar att allt stämmer innan hon lämnar över vakten till överstyrman. Victoria är också safety offi cer med ansvar för skeppsapotek och säkerhetsutrustning ombord.
En dag av 365
I takt med att kundernas behov förändras ställs nya krav på fartyg och tillhörande transport- och logistiklösningar. Att tidigt identifi era nya marknads- och kund behov och utveckla koncept anpassade efter dessa är en viktig del av Transatlantics verksamhet.
Koncernens affärsenheter arbetar i nära samarbete med supportfunktionen Drift när det gäller utveckling av nya fartygsoch transportkoncept och för att optimera bemanning och teknisk drift av fartygs! ottan.
För att möta kundernas transportbehov krävs en kontinuerlig utveckling av ! ottan på både kort och lång sikt. I det kortare perspektivet omfattar verksamheten bland annat löpande teknisk utveckling och mindre förändringar av de be& ntliga fartygen. Det kan röra sig om anpassningar till följd av nya kunder eller som en konsekvens av nya krav och rekommendationer. I det längre perspektivet innebär arbetet ett säkerställande av att ! ottans sammansättning möter de behov som & nns på marknaden. Inom koncernen & nns kompetens och erfarenhet från utveckling av olika typer av fartyg, allt från enklare bulkfartyg till mer avancerade och specialanpassade fartyg, t.ex de tre kombinerade isbrytare/offshorefartygen. Nya fartygstyper eller transportlösningar utvecklas i nära samverkan med kunder och de affärsdrivande divisionerna.
Under 2007 togs leverans av det tredje så kallade NETSSfartyget, TransTimber, som specialbyggts för StoraEnsos europeiska distributionssystem.
Genom TransViking utnyttjades en option avseende nybyggnation av ytterligare två ankarhanteringsfartyg. Eftersom två ankarhanteringsfartyg beställdes även under 2006 innebär det att nuvarande offshore! otta kommer att omfatta åtta fartyg 2011.
Inom den europeiska container- och bulktra& ken har god transportefterfrågan lett till brist på kapacitet. Hur ett eventuellt behov av ytterligare tonnage kommer att säkerställas diskuteras för närvarande. Transatlantics tonnagestrategi betonar en god balans mellan ägda och inhyrda fartyg och att uppnå en genomsnittlig ålder av ! ottan om tio år eller yngre.
En effektiv drift av ! ottan hör till de mest avgörande framgångsfaktorerna inom sjöfart. Enheten Drift ansvarar för teknisk drift, utrustning och bemanning av såväl Transatlantics egna som externa kunders fartyg. Funktionen ansvarar även för att fartygen uppfyller gällande miljö- och säkerhetskrav. Driftverksamheten omfattar, förutom ägda fartyg och ett antal långtidsinhyrda fartyg, även externa uppdrag. Till de externa uppdragen hör Atlantic Container Lines (ACL) container/ RoRo-! otta, Klaveness svensk! aggade fartyg och Ostindiefararen Götheborg, vars resa avslutades under året med stor uppmärksamhet från svenska och internationella medier.
Åldersstrukturen hos befälen i fartygs! ottan är hög. Enhetens arbete med att säkerställa det långsiktiga rekryteringsbehovet kommer därför att intensi& eras under de närmaste åren.
Transatlantics ! otta omfattar 36 hel-, delägda eller långtidsinhyrda fartyg (hyreskontrakt överstigande ett år) och dessutom & nns normalt ! era korttidsinhyrda fartyg. Transatlantic strävar efter en god & nansiell balans mellan ägda och inhyrda fartyg. Affärsområden ska ha tillgång till effektivt tonnage till konkurrenskraftiga ekonomiska villkor. Genom den egna och omfattande fartygsdriften har Trans atlantic kapacitet att driva en stor fartygs! otta och koncernen strävar därför mot att inhyrningen av externa fartyg sker på bareboat basis och att Transatlantic sköter fartygsdriften för dessa liksom för den ägda ! ottan.
| Byggnadsår | ||||
|---|---|---|---|---|
| Atlanttrafi ken | Typ | Dwt | Ombyggnadsår | Ägande/Hyresform |
| TransOak | RoRo/Sidolastare | 11 500 | 1984 | 100% |
| TransMaple | RoRo/Sidolastare | 11 500 | 1984 | 100% |
| TransFighter | RoLo/Sidolastare | 15 100 | 2001 | 100% |
| Finnpine | RoLo/Sidolastare | 15 100 | 2002 | Inhyrd – Bareboat charter 3) |
| Finnwood | RoLo/Sidolastare | 15 100 | 2002 | Inhyrd – Bareboat charter 3) |
| Alida Gorthon | Sidolastare | 14 240 | 1977/1991 | Inhyrd – Timecharter |
| Ingrid Gorthon | Sidolastare | 14 240 | 1977/1991 | Inhyrd – Timecharter |
| Margit Gorthon | Sidolastare | 14 240 | 1977/1991 | Inhyrd – Timecharter |
| Joh. Gorthon | RoRo/Sidolastare | 8 350 | 1977 | Inhyrd – Timecharter |
| Nordön | LoLo | 16 600 | 2002 | 100% |
| Sandon | LoLo | 16 600 | 2005 | Inhyrd – Bareboat charter 3) |
| Tofton | LoLo | 14 900 | 1980 | Inhyrd – Timecharter |
| Weston | LoLo | 14 900 | 1977 | Inhyrd – Timecharter |
| Europatrafi k | ||||
| TransAgila | Container | 4 500 | 1994 | 67% |
| TransFrej | Container | 4 500 | 1994 | 72% |
| TransNjord 2) | Container | 4 500 | 1995 | 100% |
| TransOdin | Container | 4 500 | 1994 | 66% |
| TransAlrek | Container | 4 500 | 2006 | Inhyrd – Timecharter |
| TransAnund 2) | Container | 9 800 | 2007 | Inhyrd – Timecharter |
| TransJorund 2) | Container | 9 800 | 2007 | Inhyrd – Timecharter |
| Obbola | RoRo | 11 450 | 1996 | Inhyrd – Bareboat charter 4) |
| Ortviken | RoRo | 11 520 | 1996 | Inhyrd – Bareboat charter 4) |
| Östrand | RoRo | 11 560 | 1996 | Inhyrd – Bareboat charter 4) |
| Viola Gorthon | RoRo | 11 400 | 1987 | 100% |
| TransPaper | Container/RoRo | 15 000 | 2006 | Inhyrd – Bareboat charter 3) |
| TransPulp | Container/RoRo | 15 000 | 2006 | Inhyrd – Bareboat charter 3) |
| TransTimber | Container/RoRo | 15 000 | 2007 | Inhyrd – Bareboat charter 3) |
| Andromeda | LoLo | 6 700 | 1999 | 100% |
| Capricorn | LoLo | 6 700 | 2000 | 100% |
| Falcon | LoLo | 5 700 | 1993 | 100% |
| Swing | LoLo | 4 100 | 1999 | 100% |
| Holmön 5) | LoLo | 10 900 | 1978/1991 | 50% |
| Isbrytning/Offshore | ||||
| Balder Viking | AHTS/Isbrytare | 2 600 | 2000 | 50% |
| Tor Viking | AHTS/Isbrytare | 2 600 | 2000 | 50% |
| Vidar Viking | AHTS/Isbrytare | 2 600 | 2001 | 50% |
| Odin Viking | AHTS | 2 870 | 2003 | 50% |
| NB 667 | AHTS | 4 500 | 2009 | 50% |
| NB 668 | AHTS | 4 500 | 2010 | 50% |
| NB 669 | AHTS | 4 500 | 2010 | 50% |
NB 670 AHTS 4 500 2011 50%
1)Inhyrda längre än ett år 2) Från och med februari – april 2007
3)Operationell lease
4) Finansiell lease
5)Såld 2008
Rederi AB Transatlantic (publ) – organisationsnummer 556161-0113
Rederi AB Transatlantic noterade ett rekordresultat för koncernen 2007. Samtliga enheter förbättrade sina resultat, och den största förändringen kom ifrån affärsområde Offshore/Isbrytning.
Verksamhetsåret 2007 innebar ett år med tillväxt, förbättrad lönsamhet och en god fi nansiell ställning. Återigen förbättrades det operativa resultetet 1) för koncernen, där samtliga affärsområden uppvisar ett förbättrat resultat. Affärsområdet Offshore/Isbrytning hade fortsatt en stark marknad där fartygen sysselsattes till höga rater och med en hög utnyttjandegrad vilket resulterade i ett mycket starkt resultat. Även affärsområde Industriell Sjöfart uppvisar en betydande resultatförbättring beroende på volymtillväxt inom Europatrafi ken och en för övrigt god marknad.
Verksamheten baseras på fyra ankarhanteringsfartyg som betjänar offshoreindustrin. Tre av de under året totalt fyra fartygen har också isbrytningsegenskaper. Rörelsen drivs genom TransViking, som ägs på 50–50 basis tillsammans med norska Viking Supply Ships. Ett långt isbrytningskontrakt med svenska Sjöfartsverket ger en garanterad grundintäkt och fartygen är därutöver sysselsatta inom offshoreindustrin. Affärsområdet har fyra fartyg i beställning, för leverans under 2009–2011.
Division Atlanttrafi k drivs genom dotterbolaget Transatlantic Services AB och består av de samverkande enheterna
Division Europatrafi k drivs genom dotterbolaget Transatlantic European Services AB, utgörs idag av de fyra samverkande enheterna
– TransBulk Services med kontraktstrafi k baserad på mindre bulkfartyg.
Utöver koncernledning och affärsområdena är Transatlantic organiserat med två supportfunktioner - Drift och Administration. Drift ansvarar för fartygsdrift och fartygsutveckling. Administration omfattar funktionerna fi nans, ekonomi, controlling, IT/ Informationsteknologi och human resources.
Koncernens verksamhet har renodlats så att den operativa affärsverksamheten liksom fartygsägande och fartygsdrift sker i dotterbolag medan central administration kvarstår i moderbolaget.
Koncernens nettoomsättning uppgick för 2007 till 2 530 MSEK (2 252).
Det operativa resultatet före omstruktureringsposter samt före skatt uppgick till 281 MSEK (216). Årets nettoresultat blev 186 MSEK (188).
Årets nettoresultat belastas med en skattekostnad på ca 90 MSEK avseende förändrade skatteregler för tonnagebeskattad verksamhet i Norge.
Efterfrågan var fortsatt mycket hög under året för Affärsområdets fartyg, vilket ledde till en tillfredsställande vinst och avkastning. Två av fartygen var uthyrda på längre avtal under större delen av året till en god intjäningsnivå. Ytterligare två större och isgående ankarhanterare har beställts under året genom att deklarera optioner som erhölls i samband med beställningen av de två fartyg som beställdes 2006. Affärsområdet har därmed fyra fartyg i beställning med leverans 2009–2011.
Omsättningen under 2007 uppgick till 359 MSEK (294) och det operativa resultatet före skatt blev 230 MSEK (191).
Den nuvarande strukturen och goda utsikter för offshoremarknaden utgör grunden för en fortsatt positiv utveckling för affärsområdet. Principbeslut har tagits om en fortsatt utveckling inriktad på nya utvinningsområden inom arktiska områden.
Atlanttrafi ken har förbättrat sitt resultat under 2007 beroende på en förbättrad marknadssituation. Två av divisionens fartyg inom LoLo-trafi ken har varit uthyrda under året med tillfredsställande intjäning. Resultatet har dock påverkas negativt av obalanser i lasttillförse samt en svagare USD kurs.
Omsättningen under 2007 uppgick till 748 MSEK (798) och 1) Operativ resultat = Resultat före skatt och före poster av omstrukturerings- och det operativa resultatet före skatt blev 21 MSEK (12).
engångskaraktär. Se även årsredovisningens inlednade ekonomiskta sammandrag samt uppslaget med ekonomisk femårsöversikt.
Ett fortsatt arbete pågår i divisionen för att effektivisera trafi ken och för att skapa jämnare trafi kfl öde inom enheten.
En fortsatt positiv utveckling inom Europatrafi ken med ett förbättrat resultat och en god volymtillväxt. Det tredje fartyget i den s.k NETSS trafi ken för StoraEnso, levererades under året. Fartyg sysselsatta i långtidskontrakt för StoraEnso, där Transatlantic hyr dem genom en operationell lease med s.k bare-boat charter. Charterkostnaden sänktes väsentligt under året till följd av en refi nansiering. Se även Not 30.
Containertrafi ken på England förändrades under året genom ett trafi ksamarbete för Helsingborgslinjen med isländska rederiet Samskip, för att uppnå en förbättrad balans i trafi ken.
Omsättningen under 2007 uppgick till 1 257 MSEK (917) och det operativa resultatet före skatt blev 60 MSEK (37). Under året förvärvades fartyget TransNjord, ett systerfartyg till TransOdin, TransFrej och TransAgila som koncernen äger sedan tidigare.
Koncernledning och supportfunktionerna Drift och Administration ingår tillsammans med central fi nansförvaltning i Koncerngemensamma poster. Även vissa ship management-/fartygsdriftsuppdrag för externa rederier ingår här. Omsättningen består huvudsakligen av driftkostnader som vidarefaktureras till externa kunder. Under året fortsatte avvecklingen av vissa mindre lönsamma uppdrag vilket påverkade omsättningen, som under 2007 uppgick till 166 MSEK (243). Det operativa resultatet före skatt blev –30 MSEK (–24).
Omstruktureringsposter omfattar resultateffekter av engångskaraktär och var för 2007 hänförliga till omställningskostnader för personal.
Omstruktureringsposterna uppgick 2007 till –3 MSEK (–9) vilket i resultaträkningen för 2007 ingår i posten Personalkostnader. Se femårsöversikten.
Koncernens investeringar under 2007 uppgick till 244 MSEK (310) och avsåg främst nybyggnadsprojekt och förvärv av fartyg. Likviditetsmässigt och med beaktande av lånefi nansiering påverkades koncernen med 83 MSEK.
Under året har amorteringar av långfristiga fordringar skett med 43 MSEK och bestod i amorteringar av de långfristiga krediter som koncernen lämnat i samband med försäljning av fartyg under 2006. Föregående års avyttringar bestod av fartygsförsäljningar.
Det sammanlagda avyttringsresultatet uppgick till 0 MSEK (–9).
Årsstämman gav i april 2007 mandat till styrelsen att genomföra återköp av egna aktier. Under året förvärvades 715 580 B-aktier för 34 MSEK vilket motsvarar ett genomsnittligt förvärvspris på 47,37 SEK/aktie. Kvotvärdet för dessa återköpta aktier uppgick per balansdagen till 7 156 TSEK. Av de återköpta aktierna fanns vid utgången av februari 2008 504 800 B-aktier i eget förvar. Resterande aktier har indragits i enlighet med det beslut som togs vid årsstämman 2007.
Koncernens kassafl öde från den löpande verksamheten uppgick till 299 MSEK (282).
Investeringsverksamheten, som omfattar såväl anskaffningar som avyttringar, gav netto –40 MSEK (–1) och avsåg både materiella och fi nansiella anläggningstillgångar.
Finansieringsverksamheten, som omfattar både nyupplåning, låneamorteringar, återköp av egna aktier och utdelning till aktieägarna, redovisade ett netto på –143 MSEK (–296).
Totalt innebar detta att koncernens kassafl öde blev 115 MSEK (–15). Koncernens tillgängliga likvida medel uppgick vid utgången av året till 393 MSEK (264). Därtill har koncernen idag ej utnyttjade löfteskrediter om totalt 400 MSEK.
Vid utgången av december uppgick koncernens totala tillgångar till 3 124 MSEK (2 744) och det egna kapitalet (med avdrag för återköpta aktier) till 1 217 MSEK (1 085). Soliditeten var vid årets utgång 39 procent (40). Skuldsättningsgraden uppgick samtidigt till 68 procent (75).
Fartygen redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för planenliga avskrivningar. Oberoende marknadsvärderingar av fartygsfl ottan liksom genomförda avkastningsvärdeberäkningar visar på betryggande övervärden gentemot bokförda fartygsvärden. Övervärdet beräknas till ca 40 kr per aktie.
Vid utgången av 2007 uppgick koncernens bokförda egna kapital (exklusive återköpta aktier) till 43,60 SEK/aktie (37,90).
Moderbolagets verksamhet har främst bestått av koncernledning och supportfunktionen Administration.
Omsättningen i moderbolaget uppgick till 317 MSEK (170). Nettoresultatet blev 98 MSEK (201). Balansomslutningen vid årets slut uppgick till 994 MSEK (989). Moderbolagets likvida medel uppgick vid slutet av 2007 93 MSEK (104). Investeringar har under helåret skett med 12 MSEK (3) och avsåg huvudsakligen inventarier och programvaror.
Moderbolagets räkenskaper är upprättade i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06, Redovisning för juridiska personer.
Fartyget M/S Holmön som koncernen ägde 50% i, levererades till nya ägare 16 januari 2008, med ett realisationsresultat om 8 MSEK och ett likviditetstillskott om 18 MSEK.
Såsom framgår av särskilt avsnitt i årsredovisningen om kvalitet, säkerhet och miljö driver koncernen och dess moderbolag ett aktivt arbete för att säkerställa en hög kvalitet på verksamheten och dess transporter omfattande en rad säkerhetsföreskrifter och en stor hänsyn till mijöaspekter.
Koncernen följer aktivt de såväl operationella som fi nansiella faktorer som kan innebära risker eller osäkerheter. En beskrivning av koncerens operationella och fi nansiella riskhantering framgår dels av Not 1, dels av Not 33.
Den generella sjöfartsmarknaden väntas bli fortsatt god även under 2008. De satsningar som gjorts i koncernen, framförallt i Europadivisionen, ökade transportvolymer, förbättrade fraktrater i så gott som alla segment samt kontinuerliga anpassningar av fartygskapacitet väntas medföra fortsatta resultatförbättringar i Affärsområde Industriell Sjöfart.
Offshoremarknaden har under inledningen av 2008 varit stark med avslut på spotmarknaden till rekordnivåer. Marknaden väntas bli fortsatt stark under resten av året, men med något fl er fartyg i marknaden är det osäkert om fjolårets goda intjäning kommer att kunna upprepas.
Följande fi nns beskrivet i särskilda avsnitt i årsredovisningen:
Medelantalet anställda uppgick för koncernen till 1 017 (1 268). Närmare information återfi nns i Not 7.
Följande medel i moderbolaget står till årsstämmans förfogande:
| – Balanserat resultat | 131 260 TSEK |
|---|---|
| – Årets resultat | 98 135 TSEK |
| – Totalt därmed | 229 395 TSEK |
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att:
Till aktieägarna utdelas
– kontant 2:50 SEK/aktie motsvarande 69 814 TSEK för utestående aktier exklusive de per den 26 februari 2008 av bolaget återköpta B-aktierna.
| – I ny räkning balanseras | 159 581 TSEK |
|---|---|
| – Totalt därmed | 229 395 TSEK |
|---|---|
Förslaget till aktieutdelning motiveras av att koncernresultatet har utvecklats gynnsamt och att koncernens fi nansiella ställning bedöms som god. Styrelsen har som underlag för sitt förslag till beslut om vinstutdelning beaktat de fi nansiella medel och det egna kapitalet som verksamheten bedöms behöva och den ekonomiska och likvida ställning som behövs för att driva och utveckla verksamheten. Varken bolagets tillgångar eller skulder har värderats till verkligt värde enligt 4 kap 13a §.
Det är styrelsens uppfattning att den värdeöverföring som kan ske från Bolaget till aktieägarna till följd av föreslagen vinstutdelning är försvarbar med hänsyn till den s.k. försiktighetsregeln i 17 kap 3 § andra och tredje stycket i Aktiebolagslagen.
Årsstämma hålls i Skärhamn tisdagen den 29 april 2008 klockan 16.00. Närmare information framgår av särskild kallelse samt av Transatlantics hemsida, www.rabt.se.
Koncernens och moderbolagets resultat, likviditet och fi nansiella ställning framgår av de följande resultaträkningarna, kassafl ödesanalyserna samt balansräkningarna och de noter som hör till dessa.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Not | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Kvarvarande verksamheter | |||||
| Nettoomsättning | 2,3,4 | 2 529 968 | 2 252 377 | 316 744 | 169 915 |
| Övriga rörelseintäkter | 5,6 | 6 952 | 11 055 | 7 127 | 858 |
| Personalkostnader | 7 | –450 951 | –485 957 | – 35 210 | – 35 049 |
| Övriga externa rörelsekostnader | 4,6,8 | –1 624 468 | –1 368 251 | – 296 883 | –158 821 |
| Avskrivningar och nedskrivningar av materiella | |||||
| och immateriella anläggningstillgångar | 9 | –144 760 | –157 696 | – 16 836 | –16 517 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 10 | 368 | 671 | — | — |
| Rörelseresultat | 317 109 | 252 199 | –25 058 | –39 614 | |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 11 | –33 | –103 | 114 138 | 216 798 |
| Finansiella intäkter | 12 | 24 250 | 16 153 | 16 283 | 21 544 |
| Finansiella kostnader | 13 | –63 329 | –60 936 | –10 231 | –40 738 |
| Resultat efter fi nansiella poster | 277 997 | 207 313 | 95 132 | 157 990 | |
| Upplösning av periodiseringsfond | — | — | — | 29 333 | |
| Resultat före skatt | 277 997 | 207 313 | 95 132 | 187 323 | |
| Inkomstskatt | 14 | –92 038 | –19 032 | 3 003 | 13 335 |
| Årets resultat | 185 959 | 188 281 | 98 135 | 200 658 | |
| Hänförligt till: | |||||
| Moderföretagets aktieägare | 185 752 | 183 587 | 98 135 | 200 658 | |
| Minoritetsintresse | 207 | 4 694 | — | — | |
| 185 959 | 188 281 | 98 135 | 200 658 | ||
| Resultat per aktie hänförligt till moderföretagets aktieägare, | |||||
| per aktie i SEK | 15 | 6,55 | 6,09 | — | — |
27
| Tillgångar per den 31 december | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Not | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Anläggningstillgångar | |||||
| Fartyg | 9 | 1 895 225 | 1 901 682 | — | — |
| Byggnader och mark | 9 | 12 971 | 13 490 | 11 540 | 11 959 |
| Inventarier | 9 | 50 241 | 48 387 | 4 975 | 4 973 |
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende | |||||
| materiella anläggningstillgångar | 9 | 151 554 | 2 200 | 2 590 | 2 200 |
| Goodwill | 9 | 2 488 | 1 342 | — | — |
| Varumärken | 9 | 7 015 | 7 015 | — | — |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 9 | 4 821 | 4 323 | 59 295 | 72 770 |
| Innehav i koncernföretag | 16 | — | — | 424 179 | 426 490 |
| Fordringar hos koncernföretag | — | — | 181 288 | 225 672 | |
| Innehav i intresseföretag | 16 | — | 1 470 | — | — |
| Finanisella tillgångar som kan säljas | 170 | 170 | 170 | 170 | |
| Andra långfristiga fordringar | 14,17,24 | 72 916 | 116 307 | 66 374 | 65 865 |
| Summa anläggningstillgångar | 2 197 401 | 2 096 386 | 750 411 | 810 099 | |
| Omsättningstillgångar | |||||
| Varulager | 18 | 54 936 | 32 934 | — | 2 399 |
| Kundfordringar | 19 | 258 344 | 144 754 | 32 254 | 4 838 |
| Fordringar hos koncernföretag | — | — | 97 572 | 54 958 | |
| Fordringar hos joint ventures | — | — | 5 163 | 517 | |
| Del i partrederiers omsättningstillgångar | 3 449 | — | — | — | |
| Derivatinstrument | 33 | 38 739 | 22 912 | — | — |
| Övriga fordringar | 63 169 | 78 156 | 8 387 | — | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 20 | 104 890 | 105 049 | 6 956 | 11 623 |
| Likvida medel | 21 | 393 054 | 263 564 | 93 260 | 104 190 |
| 916 581 | 647 369 | 243 592 | 178 525 | ||
| Anläggningstillgångar som innehas till försäljning | 35 | 9 900 | — | — | — |
| Summa omsättningstillgångar | 926 481 | 647 369 | 243 592 | 178 525 | |
| Summa tillgångar | 3 123 882 | 2 743 755 | 994 003 | 988 624 |
| Eget kapital och skulder per den 31 december | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Not | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Kapital och reserver som kan hänföras till | |||||
| moderföretagets aktieägare | 15, 22, 23 | ||||
| Aktiekapital | 284 305 | 308 577 | 284 305 | 308 577 | |
| Annat tillskjutet från ägarna | 167 126 | 167 126 | — | — | |
| Andra reserver | 42 240 | 5 103 | — | — | |
| Reservfond | — | — | 245 782 | 245 782 | |
| Balanserad vinst | 698 644 | 579 375 | 229 395 | 172 324 | |
| 1 192 315 | 1 060 181 | 759 482 | 726 683 | ||
| Minoritetsintresse | 25 161 | 24 751 | — | — | |
| Summa eget kapital | 1 217 476 | 1 084 932 | 759 482 | 726 683 | |
| Avsättningar | |||||
| Avsättningar för pensioner | 24 | — | — | 43 092 | 45 281 |
| Summa avsättningar | — | — | 43 092 | 45 281 | |
| Långfristiga skulder | 25 | ||||
| Fartygslån | 984 402 | 920 674 | — | — | |
| Övriga skulder till kreditinstitut | 24 010 | 23 499 | — | — | |
| Del i partrederiers långfristiga skulder | 26 | 63 456 | 64 169 | — | — |
| Pensionsförpliktelser | 24 | 57 035 | 57 527 | — | — |
| Skulder till koncernföretag | — | — | — | 75 000 | |
| Uppskjutna skatteskulder | 14 | 208 076 | 115 791 | — | — |
| Övriga skulder | 27 359 | 25 375 | 23 532 | 21 249 | |
| Summa långfristiga skulder | 1 364 338 | 1 207 035 | 23 532 | 96 249 | |
| Kortfristiga skulder | 25 | ||||
| Fartygslån | 178 023 | 111 918 | — | — | |
| Övriga skulder till kreditinstitut | 5 600 | 5 676 | — | — | |
| Del i partrederiers kortfristiga skulder | 26 | 11 256 | 8 688 | — | — |
| Leverantörsskulder | 121 052 | 99 629 | 3 086 | 5 646 | |
| Aktuell skatteskuld | 6 719 | 6 693 | — | — | |
| Skulder till koncernföretag | — | — | 117 485 | 98 445 | |
| Skulder till joint ventures | — | 18 038 | — | — | |
| Derivatinstrument | 33 | — | 4 315 | — | — |
| Övriga skulder | 33 494 | 34 427 | 13 798 | 838 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 27 | 185 924 | 161 257 | 33 528 | 15 482 |
| Summa kortfristiga skulder | 542 068 | 451 788 | 167 897 | 120 411 | |
| Summa eget kapital och skulder | 3 123 882 | 2 743 755 | 994 003 | 988 624 | |
| Ställda säkerheter | 17,28 | 2 060 759 | 1 626 024 | 50 708 | 49 815 |
| Eventualförpliktelser | 24, 29 | — | — | 322 396 | 20 447 |
29
| Hänförligt till moderföretagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Andra reserver | |||||||
| Aktie- Annat tillskjutet | Omräknings- Säkrings- Balanserade Minoritets- | Summa | |||||
| Koncernens förändringar i eget kapital | kapital | från ägarna | reserv | reserv | vinstmedel | intresse | eget kapital |
| Eget kapital 2005-12-31 | 308 577 | 167 126 | 61 732 | –8 149 | 550 729 | 54 799 | 1 134 814 |
| Återköp aktier – Not 22 | — | — | — | — | –93 226 | — | –93 226 |
| Effekt förvärv 1) | — | — | — | — | — | –34 742 | –34 742 |
| Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamheter | — | — | –70 019 | — | — | — | –70 019 |
| Omvärdering derivatinstrument, kassafl ödessäkringar – Not 33 | — | — | — | 21 539 | — | — | 21 539 |
| Utdelning | — | — | — | — | –61 715 | — | –61 715 |
| Summa förändringar i eget kapital | |||||||
| som inte redovisas i resultaträkningen | — | — | –70 019 | 21 539 | –154 941 | –34 742 | –238 163 |
| Årets resultat | — | — | — | — | 183 587 | 4 694 | 188 281 |
| Eget kapital 2006-12-31 | 308 577 | 167 126 | –8 287 | 13 390 | 579 375 | 24 751 | 1 084 932 |
| Återköp aktier – Not 22 | — | — | — | — | –33 894 | — | –33 894 |
| Nedsättning av aktiekapitalet | –24 272 | — | — | — | 24 272 | — | — |
| Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamheter | — | — | 28 819 | — | — | 203 | 29 022 |
| Omvärdering derivatinstrument, kassafl ödessäkringar – Not 33 | — | — | — | 8 318 | — | — | 8 318 |
| Utdelning | — | — | — | — | –56 861 | — | –56 861 |
| Summa förändringar i eget kapital | |||||||
| som inte redovisas i resultaträkningen | –24 272 | — | 28 819 | 8 318 | –66 483 | 203 | –53 415 |
| Årets resultat | — | — | — | — | 185 752 | 207 | 185 959 |
| Eget kapital 2007-12-31 | 284 305 | 167 126 | 20 532 | 21 708 | 698 644 | 25 161 | 1 217 476 |
1) Under 2006 förvärvades utestående minoritetsandelar i två holländska partrederier varvid minoritetens andel i eget kapital lösts ut.
| Aktie- | Reserv- Balanserade | Summa | ||
|---|---|---|---|---|
| Moderbolagets förändringar i eget kapital | kapital | fond | vinstmedel | eget kapital |
| Eget kapital 2005-12-31 | 308 577 | 245 782 | 167 571 | 721 930 |
| Återköp aktier – Not 22 | — | — | –93 226 | –93 226 |
| Koncernbidrag | — | — | –56 894 | –56 894 |
| Skatteeffekt på koncernbidrag | — | — | 15 930 | 15 930 |
| Utdelning | — | — | –61 715 | –61 715 |
| Summa förändringar i eget kapital | ||||
| som inte redovisas i resultaträkningen | — | — | –195 905 | –195 905 |
| Årets resultat | — | — | 200 658 | 200 658 |
| Eget kapital 2006-12-31 | 308 577 | 245 782 | 172 324 | 726 683 |
| Återköp aktier – Not 22 | — | — | –33 894 | –33 894 |
| Nedsättning av aktiekapitalet | –24 272 | — | 24 272 | — |
| Koncernbidrag | — | — | 35 304 | 35 304 |
| Skatteeffekt på koncernbidrag | — | — | –9 885 | –9 885 |
| Utdelning | — | — | –56 861 | –56 861 |
| Summa förändringar i eget kapital | ||||
| som inte redovisas i resultaträkningen | –24 272 | — | –41 064 | –65 336 |
| Årets resultat | 98 135 | 98 135 | ||
| Eget kapital 2007-12-31 | 284 305 | 245 782 | 229 395 | 759 482 |
| TSEK Not 2007 2006 2007 2006 Kassafl öden från den löpande verksamheten Resultat efter fi nansiella poster 277 997 207 313 95 132 157 990 Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet – Avskrivningar och nedskrivningar 9 144 760 157 696 16 836 16 517 – Realisationsresultat — 9 004 — 655 – Ej kassafl ödespåverkande resultat från andelar i koncernföretag — — –114 138 –216 798 – Ej kassafl ödespåverkande räntor 1) 2 318 –3 740 –4 652 21 338 – Övrigt 2) –9 098 –7 183 2 069 508 Betald inkomstskatt –1 724 –97 — –38 Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 414 253 362 993 –4 753 –19 828 Förändring i rörelsekapital Förändring av varulager –22 002 2 172 2 399 463 Förändring av kundfordringar och andra kortfristiga rörelsefordringar –121 516 –25 595 –35 782 24 545 Förändring av leverantörsskulder och andra kortfristiga rörelseskulder 27 945 –56 994 28 894 –70 411 Kassafl öde från den löpande verksamheten 298 680 282 576 –9 242 –65 231 Investeringsverksamheten Förvärv av dotterföretag 16, 36 –1 929 — — — Försäljning av dotterföretag 600 — — — Förvärv av andelar i joint venture –155 –55 — — Förvärv av fartyg –78 025 –130 760 — — Försäljning av fartyg — 192 670 — — Förvärv av andra immateriella anläggningstillgångar –1 313 –1 805 –1 231 –1 805 Förvärv av andra materiella anläggningstillgångar –2 187 –5 236 –2 103 –1 483 Försäljning av andra materiella anläggningstillgångar — 246 — 246 Förändring av långfristiga fordringar 42 899 –56 250 –8 565 — Kassafl öde från investeringsverksamheten –40 110 –1 190 –11 899 –3 042 Finansieringsverksamheten Förändring av lån från koncernföretag — — 101 795 128 948 Upptagna lån 125 820 33 615 60 000 — Amortering av lån –178 011 –174 910 –60 000 –28 584 Återköp av egna aktier –33 894 –93 226 –33 894 –93 226 Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare –56 861 –61 715 –56 861 –61 715 Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten –142 946 –296 236 11 040 –54 577 |
Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Förändring av likvida medel 115 624 –14 850 –10 101 –122 850 |
|||||
| Likvida medel vid årets början 263 564 295 641 104 190 236 607 |
|||||
| Kursdifferens i likvida medel 13 866 –17 227 –829 –9 567 |
|||||
| Likvida medel vid årets slut 21 393 054 263 564 93 260 104 190 |
|||||
| 1) Betald/erhållen ränta uppgår till –36 761 –48 523 1 400 2 144 |
2) I beloppet för koncernen ingår juseringspost avseende upplösning av skuld som skett med 8 284 ( 7 144).
31
Transatlantic-koncernen bedriver internationell kontraktsbaserad sjöfart. Koncernen är organiserad i två affärsområden – Offshore/Isbrytning och Industriell Sjöfart.
Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i Sverige och med säte i Skärhamn, organisationsnummer 556161-0113. Adressen till huvudkontoret är Box 21, 471 21 Skärhamn. Moderbolaget är noterat på Stockholms Fondbörs.
Denna koncernredovisning har den 26 februari 2008 godkänts av styrelsen för offentlig görande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats, och anges nedan, har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inget annat anges. Koncernredovisningen har upprättats enligt i IFRS så de har antagits av EU samt i enlighet med RR30:06 och Årsredovisningslagen. Någon förtida tilllämpning av IRFS:s eller IFRIC:s som per bokslutsdagen ännu ej trätt i kraft har ej skett.
Följande principer har koncernen börjat tillämpa fr.o.m. 2007:
– IFRS 7 Finansiella instrument med tillägget i IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter.
Standarden har ingen inverkan på klassifi ciering och värdering av koncernens fi nansiella instrument.
– IFRIC 10 Delårsrapportering och nedgångar
Nedskrivning i en tidigare delårsrapport av godwill, placeringar i egetkapitalinstrument och placeringar i fi nansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde kan inte återföras i en efterföljande rapport för del- eller helår.
En genomgång av de nya standarder och tolkningar av befi ntliga standarder, men som ännu inte trätt i kraft, har skett för att se vilka konsekvenser de bedöms få för koncernens fi nansiella rapporter när de införs. Följande standarder anses preliminärt vara relevanta för koncernen och kunna få en påverkan på de fi nansiella rapporterna.
– IFRS 8 Operativa segment
Standarden som träder i kraft den 1 januari 2009, behandlar indelningen av koncernens verksamhet i olika segment. Enligt standarden ska företaget ta utgångspunkt i den interna rapporteringen, sett ur koncernledningens perspektiv, och bestämma vilka segment som skall rapporteras och innehållet på denna rapportering. Koncernen tillämpar redan idag en struktur som utgår ifrån den interna rapporteringen, varför standarden inte bedöms medföra några väsentliga förändringar.
Moderbolagets redovisning har upprättats i enligthet med RR 32:06 "Redovisning för juridiska personer" samt i enlighet med Årsredovisningslagen. I de fall moderbolaget har andra redovisningsprinciper än koncernen, framgår dessa under rubriken "Moderbolagets redovisningsprinciper" i denna not.
Att upprätta rapporter i överernsstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar, samt att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De huvudsakliga uppskattningarna och bedömningar som gjorts framgår i slutet av denna not.
I koncernredovisningen ingår moderbolaget samt dotter-, intresse- och joint venture företag.
Som dotterföretag klassifi ceras företag där koncernen har ett bestämmande infl ytande genom en röstandel som överstiger 50%, eller där koncernen genom avtal eller andra uppgörelser kan utöva ett bestämmande infl ytande (inklusive SPE-bolag dvs specialbolag bildat med begränsat och väldefi nierat syfte).
Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. I koncernens egna kapital ingår – förutom moderbolagets egna kapital – därför endast de förändringar av dotterbolagens egna kapital, som uppstått efter förvärv. Anskaffningskostnaden för förvärv av ett dotterbolag har fördelats på bolagets olika tillgångar och skulder med hänsyn till den värdering som utförts i samband med förvärvet, oavsett omfattning av ett eventuellt mino ritetsintresse. Den del av anskaffningskostnaden som överstiger förvärvets nettotillgångar, värderade till verkligt värde, redovisas som goodwill vilken är föremål för årlig nedskrivningsprövning. Om anskaffningskostnaden understiger nettotillgångarna redovisas denna mellanskillnad direkt i resultaträkningen.
Minoritetens andel av dotterbolagets egna kapital, inklusive nettotillgångar till verkligt värde som redovisas för dotterbolaget, redovisas inom koncernens egna kapital på en egen rad. Minoritetens andel av årets netto resultat framgår under egen rad i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger.
Företag där röstandelen uppgår för koncernen till minst 20% men under stiger 50%, och som koncernen har ett betydande infl ytande över, är intresseföretag. I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt den kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde, inkl goodwill, vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Koncernens andel i intressebolagets resultat redovisas under posten "Resultat från andelar i intresseföretag". Det koncernmässiga värdet av innehavet redovisas som "Andelar i intresseföretag". Ej utdelad ackumulerad vinstandel hänförlig till intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen som kapitalandelsfond under bundna reserver. Orealiserade internresultat elimineras med den på koncernen belöpande andelen av resultatet. Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis för att ett nedskrivningsbehov föreligger. Intresseföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärdet. Som intäkt redovisas endast erhållen utdelning som erhållits efter förvärvet.
Joint Venture företag är företag där koncernen tillsammans med andra ägare har gemensamt bestämmande infl ytande. Koncernen är enbart engagerad i joint venture som utgör en egen juridisk enhet och dessa redovisas i koncernens bokslut enligt klyvningsmetoden, genom att redovisa koncernens andel av företagets resultat- och balansräkning. Koncernen redovisar den andel av vinster och förluster av koncernens försäljning av tillgångar till joint venture som motsvarar övriga samägares ägarandel, och först efter att tillgången sålts till oberoende part.
Andel i partrederiers resultat redovisas som rörelseintäkt, rörelsekostnad respektive fi nansiell intäkt eller kostnad i enlighet med klyvningsmetoden. Koncernens andel i partrederiers tillgångar och skulder ingår som särskilda poster under respektive tillgångs- och skuldkategori.
Samtliga transaktioner som ingår i de fi nansiella rapporterna för respek tive koncernbolag värderas och rapporteras i den valuta som ger den mest rättvisande bilden av företagets verksamhet, den s.k. funktionella valutan. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgång och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Koncernens och moderbolagets rapporteringsvaluta är SEK.
Utländska dotterbolags bokslut omräknas enligt dagskursmetoden, vilket innebär att balansräkningar omräknas till balansdagens kurs och resultaträkningar till för året genomsnittlig kurs, varvid omräkningsdifferensen förs till eget kapital. Vid avyttring eller likvidation av sådana bolag redovisas den ackumulerade omräkningsdifferensen som en del av realisationsresultatet.
Resultatposter omräknas till transaktionsdagens kurs, och uppkomna kursdifferenser förs till årets resultat. Undantaget är om transaktionen utgör säkring som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassafl öden eller nettoinvesteringar, då vinster och förluster förs direkt mot eget kapital. Fordringar och skulder kommer att räknas om i enlighet med de principer som anges under stycket Finansiella instrument nedan.
För fraktuppdrag redovisas de intäkter och kostnader som är hänförliga till uppdraget successivt i förhållande till fraktens genomförandegrad på balansdagen. Fraktens genomförandegrad beräknas genom antal res dagar på balansdagen i förhållande till totalt antal resdagar för uppdraget. Övriga intäkter, exempelvis intäkter för externa managementuppdrag, redovisas först när överenskommelse med kund föreligger och tjänsten har levererats. Direkta utlägg som har vidarefakturerats till kund, netto redovisas i resultaträkningen mot det kostnadsslag som inköpet gjorts i. Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.
Rederistödet redovisas netto mot lönekostnad som den är beräknad på. Avräkning sker månadsvis.
Skatt som ingår i koncernredovisningen avser aktuell och uppskjuten skatt. Koncernen redovisar uppskjuten skatt på temporära skillnader mellan tillgångars och skulders bokföringsmässiga- och skattemässiga värde. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast om det är sannolikt att de temporära skillnaderna kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Vid beräkning av uppskjuten skatt har aktuell nominell skattesats i respektive land använts. Uppskjutna skatteskulder avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag, fi lialer, intresseföretag, redovisas inte i koncernredovisningen så länge inte beslut om vinst hemtagning har fattats. Moderbolaget kan i samtliga fall styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna, och för närvarande bedöms det inte sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid. Skatteeffekten av poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen. Skatteeffekten av poster som redo visas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.
Rörelsegrenar innehåller tjänster som skiljer sig åt avseende risker och avkastning jämfört med andra rörelsegrenar. Geografi ska marknader tillhandahåller tjänster inom ett speciellt geografi skt område som skiljer sig från de risker och den avkastning som gäller för andra geografi ska områden. I koncernen, och i moderbolaget, klassifi ceras rörelsegrenar som primära segment och geografi ska områden som sekundära.
Materiella anläggningstillgångar enligt nedan redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar.
Utgifter som höjer tillgångens värde eller höjer tillgångens avkastning, genom exempelvis kapacitetsförbättringar eller genom kostnadsrationaliseringar, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter i samband med omfl aggning av fartyg, aktiveras enligt denna princip.
Utgifter för större återkommande översynsåtgärder, aktiveras som anläggningstillgång då de bedöms öka fartygets verkliga värde, och skrivs av linjärt under dess nyttjandeperiod. Övriga utgifter för reparationer och underhåll klassifi ceras som kostnader. I koncernen fi nns dockningskostnader som aktiveras enligt denna princip, och som skrivs av under 30 månader vilket är den normala tiden mellan dockningar. Kostnader, inkl räntor, för fartyg under byggande aktiveras som anläggningstillgång. Avskrivningar enligt plan för fartyg baseras på för varje fartyg individuell bedömning av nyttjandeperioden och därefter kvarvarande restvärde. Nedskrivning sker om tillgångens beräknade återvinningsvärde är lägre än dess redovisade värde. Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod prövas varje balansdag, och justeras vid behov. Den anläggningstyp som har störst restvärde är fartyg, där restvärdet består i beräknat skrotvärde vid slutet av nyttjandeperioden.
Följande nyttjandeperioder har använts avseende linjär plan enlig avskr ivning: Fartyg 20–32 år
| Dockning och större översynsåtgärder | 2,5 år |
|---|---|
| Datorer | 3–5 år |
| Övriga inventarier | 5–10 år |
| Byggnader | 20–50 år |
| Markanläggningar | 25 år |
Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde, eller nedskrivet värde, efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. För varje tillgång fastställs en nyttjandeperiod som används för linjär planenlig avskrivning.
Följande nyttjandeperioder har använts avseende linjär planenlig avskrivning: Dataprogram 3–5 år Linjenät 10 år
För immateriella tillgångar som anses ha förmågan att ge ekonomisk avkastning under en obegränsad tid, skall ingen avskrivning ske. Däremot skall det årligen, eller när det fi nns indikationer på att tillgånges värde har förändrats, fastställa ett återvinningsvärde för tillgången.
Koncernen har goowill och varumärke som immateriella tillgångar där ingen avskrivning sker. Goodwill testas årligen för att identifi era ev nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas per kassagenererande enhet vid prövning av ev nedskrivningsbehov, där en kassagenererande enhet är trafi kområden inom divisionerna. Varumärket avser Transatlantic, där återvinningsvärdet för tillgången är väsentligt högre än bokfört värde.
Moderbolaget är genom fi nansiell leasingavtal leasetagare av fartyg som inkluderar rätten att förvärva fartygen efter leasingperiodens utgång. Avtalet redovisas på olika sätt i koncernen och moderbolaget med hänsyn till beskattningsregler. I koncernen redovisas leasingavtalen enligt beskrivningen under stycket Leasingavtal nedan, medan moderbolaget redovisar en immateriell tillgång avseende rätten att förvärva fartyg.
Följande nyttjandeperioder har använts avseende linjär planenlig avskrivning: Rätten att förvärva fartyg 6 år.
Tillgångar som har obestämd nyttjandeperiod prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. För tillgångar som har en planmässig avskrivning bedöms om nedskrivning skall ske för tillgången närhelst det fi nns indikationer på att det redovisade värdet är högre än dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Nedskrivning sker med ett belopp motsvarande skill naden mellan återvinningsvärdet och redovisat värde.
I resultat vid fartygsförsäljningar ingår skillnaden mellan köpeskillingen och redovisat värde för fartyget samt kvarstående redovisad docknings utgift. För anläggningstillång, eller verksamhetsgren, som beslutats avyttras, omklassifi ceras från anläggningstillgångar till omsättningstillgång under egen rubrik. Tillgången redovisas det lägsta av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Avskrivningen av tillgången sker ej därefter.
Finansiella tillgångar klassifi ceras i följande kategorier; Finansiella tillgångar till verkligt värde över resultaträkningen, Lån och kundfordringar, Investeringar som innehas till förfall samt Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning. Finansiella skulder klassifi ceras i följande kategorier; Finansiella skulder till verkligt värde över resultaträkningen samt Övriga fi nansiella skulder. Klassifi ceringen avgörs av syften med investeringen vid förvärvstillfället. Översyn av klassifi ceringen sker årligen.
Finansiella tillgångar och skulder värderas vid förvärvstillfället till verkligt värde tillsammans med transaktionskostnaden. Investeringarna avförs ur balansräkningen när rättigheten till kassafl ödet för tillgången upphör, eller när större delen av riskerna och möjligheterna för tillgången har överförts till en annan part.
Investeringarna omvärderas löpande till verkligt värde för Finansiella tillgångar till verkligt värde över resultaträkningen, Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning samt Finansiella skulder till verkligt värde över resultaträkningen. Verkligt värde bestäms genom vad tillgången kan bytas, säljas eller motsvarande till en extern part som har kunskap att bedöma investeringens värde. För Finansiella tillgångar till verkligt värde över resultaträkning och Finansiella skulder till verkligt värde över resultaträkningen, redovisas värdeförändringen i resultaträkningen i den period de uppkommer.
För Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning och för Övriga skulder, redovisas de orealiserade värdeförändringar inom det egna kapitalet för att redovisas i resultaträkningen i den period den realiseras. Lån och fordringar samt Investeringar som innehas till förfall upptas till det belopp de förväntas infl yta med.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det fi nns uppenbarliga bevis för att koncernen inte kommer att erhålla fullt belopp.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet, redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Koncernen är både leasetagare och leasegivare och har ingått både fi nansiella leasingavtal samt operationella leasingavtal.
Vid fi nansiella leasingavtal, då koncernen åtnjuter de ekonomiska förmånerna och står för riskerna, redovisas leasingobjektet i balansräkningen som anläggningstillgång. Tillgången redovisas vid början av leasingperioden till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Varje leasingobjekt åsätts en nyttjandeperiod i enlighet med de principer som anges under materiella anläggningstillgångar. Som skuld redovisas framtida leasingavgifter minskat med de fi nansiella kostnaderna. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och fi nansiell kostnad.
Operationella leasingavtal redovisas linjärt över leasingperioden i resultaträkningen som Rörelseintäkter vid uthyrning och som Övriga externa rörelsekostnader vid inhyrning.
Varulager har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Varulagret består huvudsakligen av bunker och smörj olja. Värderingen har skett i enlighet med FIFO-principen. För varulager har erforderliga avdrag för inkurans gjorts.
Koncernen har förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. Förmånsbestämda pensionsplaner ger de anställda en pensionsförmån motsvarande ett fastställt belopp och koncernen är skyldig att fi nansiera planerna så att dessa belopp kan utbetalas i framtiden. Vid avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen in en fastställd avgift till en fristående juridisk enhet. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Koncern har därefter inte några ytterliggare pensionsåtagande till de anställda.
Avsättningar görs för samtliga förmånsbaserade planer utifrån aktuariella beräkningar enligt den s.k. project unit credit metoden i syfte att fastställa nuvärdet på framtida förpliktelser för nuvarande och tidigare anställda. Aktuariella beräkningar görs årligen, och baseras på vid bokslutsdagen aktuella aktuariella antaganden. Avsättningens storlek bestäms av nuvärdet av de framtida pensionsutfästelserna med avdrag för verkligt värde för förvaltningskapitalet, oredovisade aktuariella vinster/förluster samt oredovisade skulder för tidigare tjänstgöringsperioder. Aktuariella vinster/förluster som överstiger ett s.k. korridorvärde om 10% skall resultatföras under de anställdas genomsnittliga återstående tjänstgöringsperiod.
Lånekostnader avseende nybyggnadsprojekt aktiveras som anläggnings tillgång under projektteringstiden. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande.
Kassafl ödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassafl ödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavande och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader samt checkräkningskredit. I balansräkningen redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kortfristiga skulder.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06 Redovisning för juridisk person. RR 32:06 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personer skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalande såvida de inte är i konfl ikt med Årsredovisningslagen och förhållandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag som skall göras och kan göras utifrån IFRS.
Denna innbär att moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, förutom angivna undantag som angivits ovan eller som anges nedan:
Andelar i intresse- och dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Redovisade värden prövas vid varje balansdag för att bedöma om det föreligger nedskrivningsbehov. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänas efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investering och reducerar andelens redovisade värde.
Aktieägartillskott redovisas direkt mot eget kapital hos mottagaren och som aktier och andelar hos givaren om inte nedskrivningsbehov föreligger. Koncernbidrag som lämnas i syfte att minimera koncernens skattekostnad, redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för aktuell skatteeffekt.
De belopp som avsatt till obeskattade reserver utgör skattepliktig temporära skillnader. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, särredovisas i juridisk person inte den uppskjutna skatteskulden som är hänförlig till de obeskattade reserver, utan redovisas med bruttobelopp i balansräkningen.
Finansnettot består av räntor på skulder inklusive pensionsavsättningar, ränteintäkter på fordringar, valutavinster/-förluster på fi nansiella fordringar och skulder. I moderbolagets fi nansnetto ingår även utdelning på dotterbolagsaktier, och först när rätten att erhålla betalning har fastställts.
Moderbolaget tillämpar samma principer avseende fi nansiella instrument som koncernen förutom värderingsreglerna i IAS 39. I moderbolaget värderas fi nansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning och fi nansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip.
Moderbolaget tillämpar inte de regler som anges i IAS 39 avseende garantiavtal till förmån för dotter- och intressebolag samt joint ventures.
Vid förvärv av egna aktier minskas fritt eget kapital med utgiften för förvärvet. Vid överlåtelse av egna aktier skall fritt eget kapital ökas med inkomsten från överlåtelsen.
Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas på samma sätt som för koncernen.
I koncernens verksamhet fi nns det ett antal operationella och fi nansiella risker som kan påverka resultatet. De väsentligaste riskerna är:
räkning genom olika åtgärder. Koncernens övergripande mål är att minimera de operationella och fi nansiella riskernas påverkan på koncernens resultat- och balansräkning. Styrelsen har fastställt en Finanspolicy som anger hur riskerna skall hanteras samt hur avrapportering skall ske.
Den allmänna ekonomiska utvecklingen i de länder koncernen är verksam i är en mycket viktig faktor för den fi nansiella utvecklingen, då konjunkturutvecklingen har en stor påverkan på varufl ödena och dess storlek och därmed efterfrågan för sjötransporter. Även utvecklingen på andra marknader än de som koncernen är verksam på, kan påverka efterfrågan på koncernens tjänster då sjötransportmarknaden är en mycket internationell marknad. Koncernen eftersträvar att ha nära kontakt med kunderna och teckna längre fraktavtal, för att begränsa påverkan av de konjunkturella svängningar.
Resultatet kan påverkas av haverier på fartyg. Genom ett aktivt service- och skadeförebyggande arbete hålls dessa kostnader nere, och innebär mindre risker för stora enskilda kostnadsökningar.
Sjöfarten är en mycket internationell verksamhet, vilket innebär att endast en del av koncernens kassafl öde kommer från SEK. Detta innebär att valutaförändringar har en stor påverkan på koncernens resultat och kassafl öden, samt dess tillgångar. Valutarisken begränsas först och främst genom att exponeringen för intäkterna och tillgångarna i olika valutor matchas med lån i motsvarande valuta. Kvarstående exponering säkras genom olika typer av säkringsinstrument.
Sjöfart är en kapitalintensiv verksamhet, där långfristiga lån är den huvudsakliga fi nansieringsformen. Ränteförändringar har därmed stor påverkan på koncernens resultat och kassafl öde. För att minska denna risk säkerställs räntenivåer i stor omfattning på olika tidsperioder och med olika typer av säkringsinstrument.
För att undvika störningar i betalningsfl ödena så säkerställer koncernen att man har en tillräckligt stor likviditetsreserv i form av bankmedel och lånelöften för att klara oförutsägbara svängningar i kassafl ödet.
Kostnadsförankringar för bunkerolja kan påverka resultatet påtagligt. Genom att ingå terminskontrakt för bunkerolja minskar koncernen denna risk. Se vidare not 33 för mer information.
Koncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka riskerna för valutakursförändringar, bunkerprisförändringar samt för att säkra exponering för ränterisker. Koncernen policy är att endast inneha instrument som är kvalifi cerade för säkringsredovisning. Säkringsredovisning kräver att säkringsåtgärden har ett uttalat syfte att utgöra säkring, att den har en entydig koppling till den säkrade posten och att säkringen effektivt skyddar den säkrade positionen.
Koncernen har säkringar som säkrar verkligt värde för tillgången (verkligt värde säkring), mycket sannolika prognostiserade transaktioner (kassafl ödessäkring) samt förändringar av nettoinvesteringar i utländska dotterbolag.
När en säkringar har ingåtts dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, tillsammans med målet med säkringen samt den strategin för att vidta säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar även sin bedömning, både vid säkringens ingång och löpande under dess livslängd, om säkringen är effektiv i att utjämna förändringen i verkligt värde eller kassafl ödet för säkrade poster.
Derivatinstrumenten redovisas vid förvärvstillfället till verkligt värde, och omvärderas löpande till verkligt värde på balansdagen. Orealiserade värdeförändringar för säkringar av verkligt värde, redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen för den säkrade tillgången för den effektiva delen av säkringen. Den orealiserade värdeförändringen för effektiva säkringar avseende kassafl öden, redovisas i en omvärderingsreserv inom egna kapitalet. När sådana derivat avyttras löses värdeförändringen upp och redovisas i resultaträkningen. För derivat som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning, skall både orealiserad som realiserad värdeförändring, inkl den ineffektiva delen av säkringen, redovisas direkt i resultaträkningen. Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas på liknande sätt som kassafl ödessäkringar.
Verkligt värde på fi nansiella instrument fastställs genom värdering som sker på en aktiv marknad (marknadsvärderingar), eller då inte en aktiv marknadsplats fi nns genom etablerade värderingsmetoder. Nominellt värde minskat med ev. krediteringar, har använts som verkligt värde för kundfordringar och leverantörsskulder.
Koncernen gör uppskattningar om framtiden som påverkar koncernens resultatoch balansräkningar. De uppskattningar som har störst påverkan är:
Nyttjandeperioder och restvärde bedöms i samband med den årliga prövningen av eventuellt nedskrivningsbehov som för 2007 inte medförde behov av förändring av bokförda värden. Avseende inkomstskatter har inga förändringar i skattesystemen noterats i de länder som koncernen är verksamma i. Värderingen av fi nansiella instrument utgår från externa marknadsvärderingar. Pensionsberäkningarna utförs av aktuarie utifrån av bolaget fastställda antagande.
De bedömningar som koncernen gör utifrån fastställda redovisningsprinciper består i huvudsak av klassifi cering av leasingavtal och av antagande om framtida kassafl öde för fartygen. Bedömningen av de framtida kassafl ödena baseras på prognoser framtagna i samband med koncernens budgetarbete, som med beaktande av effekter av konjunktursvängningar samt andra kända förändringar, nuvärdesberäknats med en diskonteringsfaktor om 10 %.
För koncernen bedöms antagande av framtida kassafl öden för fartygen vara den bedömning och uppskattning som har störst påverkan på koncernens resultat- och balansräkning. Hur en rimlig bedömning påverkar resultatet framgår av not 33.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Fraktintäkter | 1 832 273 1 476 792 | — | — | |
| Tidsbefraktningsintäkter | 529 124 438 249 | 277 951 | 138 807 | |
| Vidarefakturererade kostnader till externa uppdragsgivare |
157 447 273 286 | — | — | |
| Vidarefakturererade kostnader till interna uppdragsgivare |
— | — | 15 531 | 12 106 |
| Övrigt | 11 124 | 64 050 | 23 262 | 19 002 |
| Totalt | 2 529 968 2 252 377 | 316 744 | 169 915 |
| Industriell Sjöfart Atlanttrafi k |
Europatrafi k | Offshore/Isbrytning | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Primära segment koncernen | ||||||
| Försäljning | 747 525 | 798 203 | 1 257 359 | 917 482 | 358 696 | 294 441 |
| Intern försäljning | — | — | — | — | — | — |
| Nettoomsättning | 747 525 | 798 203 | 1 257 359 | 917 482 | 358 696 | 294 441 |
| Avskrivningar | –35 743 | –50 369 | –75 517 | –70 401 | –31 269 | –26 686 |
| Resultatandelar från intresseföretag | — | — | 368 | 671 | — | — |
| Rörelseresultat | 28 890 | 17 653 | 84 988 | 56 330 | 239 684 | 211 885 |
| Finansnetto | –7 953 | –5 962 | –25 387 | –19 293 | –9 209 | –20 887 |
| Resultat före skatt | 20 937 | 11 691 | 59 601 | 37 037 | 230 475 | 190 998 |
| Inkomstskatt | — | — | — | — | — | — |
| Årets resultat | — | — | — | — | — | — |
| Tillgångar | 517 785 | 592 263 | 1 172 803 | 1 077 876 | 817 183 | 740 337 |
| Kapitalandelar i intresseföretag | — | — | — | 1 470 | — | — |
| Ofördelade tillgångar 2) | — | — | — | — | — | — |
| Summa tillgångar | 517 785 | 592 263 | 1 172 803 | 1 079 346 | 817 183 | 740 337 |
| Skulder | 211 203 | 212 468 | 750 919 | 642 098 | 618 043 | 485 695 |
| Ofördelade skulder 2) | — | — | — | — | — | — |
| Summa skulder | 211 203 | 212 468 | 750 919 | 642 098 | 618 043 | 485 695 |
| Bruttoinvesteringar 3) | 10 268 | 137 461 | 74 160 | 28 017 | 156 660 | 25 175 |
| TSEK Primära segment koncernen Försäljning Intern försäljning Nettoomsättning |
Ship Management/Koncerngemensamt | Summa | ||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| 1 048 091 | 666 860 | 3 411 671 | 2 676 986 | |
| –881 703 | –424 609 | –881 703 | –424 609 | |
| 166 388 | 242 251 | 2 529 968 | 2 252 377 | |
| Avskrivningar | –2 231 | –10 240 | –144 760 | –157 696 |
| Resultatandelar från intresseföretag | — | — | 368 | 671 |
| Rörelseresultat | –33 339 | –24 656 | 320 223 | 261 212 |
| Finansnetto | 3 437 | 1 256 | –39 112 | –44 886 |
| Resultat före skatt | –29 902 | –23 400 | 281 111 | 216 326 |
| Inkomstskatt | — | — | — | — |
| Årets resultat | — | — | 281 111 | 216 326 |
| Tillgångar | 577 372 | 308 897 | 3 085 143 | 2 719 373 |
| Kapitalandelar i intresseföretag | — | — | — | 1 470 |
| Ofördelade tillgångar 2) | — | — | 38 739 | 22 912 |
| Summa tillgångar | 577 372 | 308 897 | 3 123 882 | 2 743 755 |
| Skulder | 326 241 | 314 247 | 1 906 406 | 1 654 508 |
| Ofördelade skulder 2) | — | — | — | 4 315 |
| Summa skulder | 326 241 | 314 247 | 1 906 406 | 1 658 823 |
| Bruttoinvesteringar 3) | 3 334 | 3 453 | 244 422 | 194 106 |
1) Omstruktureringsposter som ingår i Rörelseresultatet består 2007 av kostnader i samband med avveckling av shipmanagementverksamhet i Stockholm samt personalkostnader hänförliga till avyttrade fartyg. Omstruktureringsposter som ingår i Rörelseresultatet består 2006 av rearesultat från avyttrade fartyg.
2) Ofördelade tillgångar och skulder består av fi nansiella instrument.
3) Årets investeringar avsåg främst pågående nybyggnation av fyra fartyg inom affärsområde Offshore/Isbrytning samt förvärv av ett containerfartyg, TransNjord, inom Europatrafi ken.
2006 års investeringar om totalt 194 MSEK bestod huvudsakligen av fi nansiella investeringar, fartygsinvesteringar från förlängningen av Finnfi ghter, förvärv av TransAgila och Odin Viking samt dockningar.
| Omstruktureringsposter 1) |
Summa | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Primära segment koncernen | ||||
| Försäljning | — | — | 3 411 671 | 2 676 986 |
| Intern försäljning | — | — | –881 703 | –424 609 |
| Nettoomsättning | — | — | 2 529 968 | 2 252 377 |
| Avskrivningar | — | — | –144 760 | –157 696 |
| Resultatandelar från intresseföretag | — | — | 368 | 671 |
| Rörelseresultat | –3 114 | –9 013 | 317 109 | 252 199 |
| Finansnetto | — | — | –39 112 | –44 886 |
| Resultat före skatt | –3 114 | –9 013 | 277 997 | 207 313 |
| Inkomstskatt | — | — | –92 038 | –19 032 |
| Årets resultat | –3 144 | –9 013 | 185 959 | 188 281 |
| Tillgångar | — | — | 3 085 143 | 2 719 373 |
| Kapitalandelar i intresseföretag | — | — | — | 1 470 |
| Ofördelade tillgångar 2) | — | — | 38 739 | 22 912 |
| Summa tillgångar | — | — | 3 123 882 | 2 743 755 |
| Skulder | — | — | 1 906 406 | 1 654 508 |
| Ofördelade skulder 2) | — | — | — | 4 315 |
| Summa skulder | — | — | 1 906 406 | 1 658 823 |
| Bruttoinvesteringar 3) | — | — | 244 422 | 194 106 |
1) Omstruktureringsposter som ingår i Rörelseresultatet består 2007 av kostnader i samband med avveckling av shipmanagementverksamheten i Stockholm samt personalkostnader hänförliga till avyttrade fartyg. Omstruktureringsposter som ingår i Rörelsereasultat består 2006 av rearesultat från avyttrade fartyg.
2) Ofördelade tillgångar och skulder består av fi nansiella instrument.
3) Årets investeringar avsåg främst pågående nybyggnation av fyra fartyg inom affärsområde Offshore/Isbrytning samt förvärv av ett containerfartyg, TransNjord, inom Europatrafi ken. 2006 års investeringar om totalt 194 MSEK bestod huvudsakligen av fi nansiella investeringar, fartygsinvesteringar från förlängning av FinnFighter, förvärv av TransAgila och Odin Viking samt dockningar.
| Industriell Sjöfart | ||
|---|---|---|
| Europatrafi k | ||
| TSEK | 2007 | 2006 |
| Primära segment moderbolaget | ||
| Försäljning | 288 294 | 146 758 |
| Intern försäljning | — | — |
| Nettoomsättning | 288 294 | 146 758 |
| Avskrivningar | — | –3 085 |
| Resultatandelar från intresseföretag | — | — |
| Rörelseresultat | 10 315 | 4 743 |
| Finansnetto | — | 15 |
| Resultat före skatt | 10 315 | 4 758 |
| Inkomstskatt | — | — |
| Årets resultat | — | — |
| Tillgångar | 6 607 | 14 390 |
| Kapitalandelar i intresseföretag | — | — |
| Ofördelade tillgångar | — | — |
| Summa tillgångar | 6 607 | 14 390 |
| Skulder | 7 666 | 4 590 |
| Ofördelade skulder | — | — |
| Summa skulder | 7 666 | 4 590 |
| Bruttoinvesteringar 1) | — | — |
1) 2007 och 2006 års investeringar bestod främst av inventarier och programvaror.
| Ship Management/ | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncerngemensamt | Summa | |||
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Primära segment moderbolaget | ||||
| Försäljning | 28 450 | 23 157 | 316 744 | 169 915 |
| Intern försäljning | –17 597 | –12 106 | –17 597 | –12 106 |
| Nettoomsättning | 10 853 | 11 051 | 299 147 | 157 809 |
| Avskrivningar | –16 836 | –13 432 | –16 836 | –16 517 |
| Rörelseresultat | –35 373 | –44 357 | –25 058 | –39 614 |
| Finansnetto | 120 190 | 197 589 | 120 190 | 197 604 |
| Resultat före skatt | 84 817 | 182 565 | 95 132 | 187 323 |
| Inkomstskatt | — | — | 3 003 | 13 335 |
| Årets resultat | — | — | 98 135 | 200 658 |
| Tillgångar | 987 396 | 974 234 | 994 003 | 988 624 |
| Kapitalandelar i intresseföretag | — | — | — | — |
| Ofördelade tillgångar | — | — | — | — |
| Summa tillgångar | 987 396 | 974 234 | 994 003 | 988 624 |
| Skulder | 226 855 | 261 941 | 234 521 | 261 941 |
| Ofördelade skulder | — | — | — | — |
| Summa skulder | 226 855 | 261 941 | 234 521 | 261 941 |
| Bruttoinvesteringar 1) | 3 334 | 3 288 | 3 334 | 3 288 |
1) 2007 och2006 års investeringar bestod främst av inventarier och programvaror.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Fördelning per geografi skt område: | |||||
| Nettoomsättning | |||||
| Norden | 1 446 373 | 1 309 882 | 316 744 | 169 915 | |
| Övriga Europa | 423 503 | 353 005 | — | — | |
| Nordamerika | 486 871 | 481 789 | — | — | |
| Övriga världen | 173 221 | 107 701 | — | — | |
| Totalt | 2 529 968 2 252 377 | 316 744 | 169 915 | ||
| Tillgångar | |||||
| Norden | 2 648 404 | 2 424 718 | 994 003 | 988 624 | |
| Övriga Europa | 475 478 | 319 037 | — | — | |
| Nordamerika | — | — | — | — | |
| Övriga världen | — | — | — | — | |
| Totalt | 3 123 882 2 743 755 | 994 003 | 988 624 | ||
| Investeringar | |||||
| Norden | 179 886 | 186 095 | 3 334 | 3 288 | |
| Övriga Europa | 64 536 | 8 011 | — | — | |
| Nordamerika | — | — | — | — | |
| Övriga världen | — | — | — | — | |
| Totalt | 244 422 | 194 106 | 3 334 | 3 288 |
Koncernen redovisas fördelat på fyra segment samt dessutom särskilt med uppgifter om effekter av omstrukturering. De fyra segmenten består av affärsområde Industriell Sjöfart med divisionerna Atlanttrafi k och Europatrafi k och affärsområde Offshore/Isbrytning samt Shipmanagement/Koncerngemensamt. Denna uppdelning har använts genomgående i årsredovisningen vid beskrivning av verksamheten.
Division Atlanttrafi k bedriver sjötransporter mellan Europa och Nordamerika samt längs den nordamerikanska östkusten. Divisionen transporterar huvudsakligen papper och andra skogsprodukter, men även insatsprodukter för skogsindustrin och stålvaror. Fartygen utgörs av såväl RoRo-fartyg som LoLo-fartyg.
Division Europatrafi k omfattar linjetrafi k mellan Sverige, Finland, Storbritannien och Tyskland. Trafi ken är containerbaserad och omfattar såväl skogsoch stålprodukter som en rad andra produkter. Divisionen bedriver även trafi k med mindre bulkfartyg och med transporter av råvaror och halvfabrikat inom Europa.
Dessutom innehåller divisionen en verksamhet där fartyg på time charter basis hyrs ut till större skogskoncerner för dess transportsystem i norra Europa. Fartygen utgörs av mindre container- och bulkfartyg samt av RoRo-fartyg.
Division Offshore/Isbrytning utgörs av ankarhanteringsfartyg vilka dels nyttjas för isbrytning för svenska Sjöfartsverket, dels för uppdrag inom offshoreindustrin med ompositionering av riggar och ankare för dessa. Fartygen utför även transporter av förnödenheter för kunder inom offshoreindustrin.
Shipmanagement/Koncerngemensamt inkluderar central ledning och administration.
Omstruktureringsposter omfattar kostnader för omställning av personal. Transaktioner mellan divisioner och segment har skett prissatta till marknadsmässiga villkor.
Koncernens verksamhet bedrivs huvudsakligen i tre geografi ska områden. I "Norden", som är koncernens hemmamarknad, bedrivs verksamhet inom samtliga segment. Även i "Övriga Europa" bedrivs verksamhet inom samtliga segment. I "Nordamerika" bedrivs Atlanttrafi k. Resterande försäljning har lagts in i "Övriga världen". Försäljningssiffrorna baseras på det land där kunderna är verksamma. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgångarna är bokförda. Det är att notera att större delen av koncernens tillgångar fi nns i fartyg, som kan operera över hela världen. Indelningen av tillgångar och skulder kan därmed förändras snabbt.
I moderbolagets nettoomsättning ingår försäljning till övriga koncern företag med 17 597 TSEK (12 106).
I moderbolagets övriga externa rörelsekostnader ingår inköp från övriga koncernföretag med 94 697 TSEK (56 033).
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | ||
| Valutakursdifferenser | 5 060 | 7 679 | 7 127 | 231 | ||
| Övrigt | 1 892 | 3 376 | — | 627 | ||
| Totalt | 6 952 | 11 055 | 7 127 | 858 |
I rörelseresultatet ingår valutakursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Övriga rörelseintäkter | 5 060 | 7 679 | 7 127 | 231 | |
| Totalt | 5 060 | 7 679 | 7 127 | 231 |
Koncernens valutakursrisker beskrivs under avsnittet "Risker och möjligheter
| Löner, andra ersättningar och sociala kostnader |
Löner och ersättningar |
Sociala kostnader |
(varav pensions- kostnader) |
Löner och ersättningar |
Sociala kostnader |
(varav pensions kostnader) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | ||||
| Moderbolaget 1) | 18 567 | 15 589 | (7 815) | 17 472 | 13 324 | (4 744) |
| Dotterföretag i Sverige | 308 450 | 161 370 | (45 358) | 373 929 | 177 215 | (45 993) |
| Dotterföretag utomlands | 7 650 | 1 772 | (642) | 7 460 | 1 020 | (733) |
| Koncernen totalt | 334 667 | 178 731 | (53 815) | 398 861 | 191 559 | (51 470) |
1) Löner och ersättningar har reducerats med 1 279 TSEK (4 339), vilka aktiverats som arbete för egen räkning på pågående nybyggnadsprojekt.
2006 erhöll alla landanställda en gratifi kation om 10 tsek/heltidsersättning.
| Antal anställda |
Varav kvinnor |
Antal anställda |
Varav kvinnor |
||
|---|---|---|---|---|---|
| Medelantal anställda | 2007 | 2006 | |||
| Moderbolaget | |||||
| Sverige | – landanst. | 31 | 48% | 33 | 42% |
| Totalt i moderbolaget | 31 | 48% | 33 | 42% | |
| Dotterföretag | |||||
| Sverige | – landanst. | 106 | 35% | 108 | 36% |
| – ombordsanst. | 825 | 7% | 1 077 | 9% | |
| Storbritannien | – landanst. | 52 | 23% | 47 | 23% |
| Finland | – landanst. | 3 | 0% | 3 | 0% |
| Totalt i dotterföretag | 986 | 11% | 1 235 | 12% | |
| Koncernen totalt | 1 017 | 12% | 1 268 | 13% | |
| Löner och ersättningar per land |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
TSEK 2007 2006
Sverige 6 642 11 925 5 880 11 592 Totalt i moderbolaget 6 642 11 925 5 880 11 592 Dotterföretag i Sverige 2 957 305 493 3 358 370 571
Nederländerna 111 — 250 — Storbritannien 677 5 114 705 4 433 Finland — 1 748 — 2 072
i utlandet 788 6 862 955 6 505 Koncernen totalt 10 387 324 280 10 193 388 668
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| Sjukfrånvaro | 2007 | 2006 | |
| Total sjukfrånvaro | 2,6% | 1,7% | |
| – långtidssjukfrånvaro | 0,6% | — | |
| – sjukfrånvaro för män | 3,4% | 1,8% | |
| – sjukfrånvaro för kvinnor | 1,7% | 1,6% | |
| – anställda > 29 år | 4,7% | 2,4% | |
| – anställda 30–49 år | 1,5% | 1,8% | |
| – anställda 50 år < | 4,2% | 1,3% | |
39
| 6% | 1,7% |
|---|---|
| 6% | |
| 4% | 1,8% |
| 7% | 1,6% |
| 7% | 2,4% |
| 5% | 1.8% |
Moderbolaget
Dotterföretag i utlandet
Totalt dotterföretag
Notuppgifterna ovan avser belopp före reduktion med erhållet rederistöd.
Till styrelsens ordförande och ledamöter har 2007, i enlighet med bolagsstämmo beslut, utgått ett arvode om totalt 1 233 TSEK (9 00). Därav har ordföranden erhållit 367 TSEK (300). Ytterligare arvoden utgår ej avseende arbete i styrelseanknutna kommittéer. VD och arbetstagarrepresentant erhåller inte något styrelsearvode. Ordföranden erhåller arvodet fördelat över de tolv månaderna från årsstämma till årsstämma och övriga ledamöter erhåller arvodet i efterskott, innan nästföljande årsstämma.
Styrelsens ordförande har under 10-års perioden 2004–2013 rätt till pension motsvarande 70% av avgångslönen. Därefter utgår förmånsbestämd, livsvarig pension baserad på ITP-planen. För att täcka bolagets åtagande för detta har pensionsförsäkringar tecknats. Bolagets tillgångar i sådana försäkringar respektive bolagets förpliktelser för dessa pensioner ingår i avsättningar enligt Not 24.
Styrelsen har utsett VD (tillika koncernchef ) samt en vVD som avslutade sin anställning i oktober 2007.
Moderbolagets VD Håkan Larsson har för 2007 haft en kontant lön om 4 419 TSEK (2 858) samt tjänstebil. I samband med att Håkan Larssons anställningsavtal förlängdes med ett år skedde en justering av lönen. Bonusavtal fi nns och utfaller när lönsamhets- och operativa mål uppnås. För verksamhetsåret 2007 har ingen bonus utgått. Avgångsvederlag vid väsentlig ägarförändring eller uppsägning från bolagets sida utgörs för VD av två årslöner. Inga pensionskostnader har betalats för VD. Håkan Larsson lämnade sin befattning 31/12 2007.
Vid årsskiftet tillträdde Carl-Johan Hagman posten som koncernchef och VD för moderbolaget. Carl-Johan Hagman kommer att uppbära en årslön om 3 750 TSEK samt ett premiebestämt pensionsavtal där inbetalningar motsvarande 25% av grundlönen görs. VD har tillgång till tjänstebil. Anställningsavtalet innebär både en rättighet och en skyldighet att lämna bolaget vid 60 års ålder. Avgångsvederlag vid väsentlig ägarförändring eller uppsägning från bolagets sida utgörs för VD av 18 månadslöner.
Moderbolagets vVD Hans Carlweitz, som avslutade sin anställning i oktober 2007 på egen begäran, har för 2007 haft en kontant lön om 1 257 TSEK (1 214) samt tjänstebil. Inget avtal har upprättats avseende bonus. Hans Carlweitz kommer under 2008 att uppbära en lön om 835 TSEK som reserverats 2007. Därefter har Hans Carlweitz under en femårsperiod från fyllda 60 år rätt till pension motsvarande 70% av avgångslönen varefter livsvarig pension motsvarande ITP-planen utgår.
Övriga ledande befattningshavare (liksom moderbolagets VD och tidigare vVD är medlemmar av koncernledningen) har uppgått till fyra personer (f.g år tre personer) vilka tillsammans har haft en kontantlön om 3 767 TSEK (2 730) och som har tillgång till tjänstebil. Denna grupp har bestått av en kvinna och tre män. Avgångsvederlag vid uppsägning från arbetsgivarens sida utgörs för var och en av en årslön. Dessa befattningshavare har från fyllda 65 år rätt till livsvarig pension motsvarande ITP-planen. Inga särskilda arvoden har utgått inom koncernen för styrelse ledamöter i dotter- och koncernbolag.
Årsredovisningens separata avsnitt Bolagsstyrning beskriver bl a frågor avseende beslut om ersättningar.
Under året kostnadsförda arvoden och kostnadsersättningar har uppgått till (TSEK).
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Under året kostnadsförda arvoden och kostnadsersättningar har uppgått till: |
||||
| Arvoden avseende revisionsuppdrag | ||||
| PricewaterhouseCoopers | 1 758 | 1 376 | 1 476 | 1 278 |
| Svensk Revision | ||||
| Forsäng & Claezon | 333 | 423 | 214 | 314 |
| Övriga revisionsföretag | 592 | 692 | — | — |
Arvoden avseende övriga uppdrag
| Totalt | 4 091 | 3 810 | 2 852 | 2 853 |
|---|---|---|---|---|
| Övriga revisionsföretag | 85 | 28 | — | — |
| PricewaterhouseCoopers | 1 323 | 1 291 | 1 162 | 1 261 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Fartyg 2) | ||||
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde 2 290 388 2 359 550 | — | — | ||
| Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) |
82 271 | 287 192 | — | — |
| Omklassifi cering till anl.tillg som innehas för försäljning |
–39 791 | — | — | — |
| Försäljningar/utrangeringar | –20 023 | –167 147 | — | — |
| Årets omräkningsdifferens | 65 074 | –189 207 | — | — |
| Utgående ackumulerade | ||||
| anskaffningsvärden | 2 377 919 2 290 388 | — | — | |
| Ackumulerade planenliga avskrivningar | ||||
| Ingående avskrivningar | –383 988 | –362 351 | — | — |
| Omklassifi cering till anl.tillg | ||||
| som innehas för försäljning | 24 167 | — | — | — |
| Försäljningar/utrangeringar | 20 023 | 87 364 | — | — |
| Årets omräkningsdifferens | –10 828 | 28 378 | — | — |
| Årets planenliga avskrivningar 1) –132 068 | –137 379 | — | — | |
| Utgående ackumulerade | ||||
| planenliga avskrivningar | –482 694 –383 988 | — | — | |
| Nedskrivningar | ||||
| Ingående nedskrivningar | –4 718 | –17 666 | — | — |
| Omklassicifi cering till anl. tillg | ||||
| som innehas försäljning | 4 444 | — | — | — |
| Försäljningar / utrangeringar | — | 10 163 | — | — |
| Årets omräkningsdifferens | 274 | 2 785 | — | — |
| Utgående ackumulerade | ||||
| nedskrivningar | — | –4 718 | — | — |
| Utgående planenligt restvärde 1 895 225 1 901 682 | — | — | ||
| 1) I resultaträkningen ingår även nedskrivningar på fartyg som i balansräkningen klassifi cerats bland omsättningstillgångarna "Anläggningstillgångar som innehas för försäljning" med: |
–1 280 | –9 642 | — | — |
| Se även Not 35 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. |
||||
| Den genomsnittliga återstående nyttjandeperioden för fartygen är 15 år (16). | ||||
| 2) I posten "Fartyg" ingår leasingobjekt som koncernen innehar enligt fi nansiella leasingavtal med följande belopp: |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Fartyg som innehas enligt fi nansiella leasingavtal: | |||||
| Anskaffningsvärden | |||||
| Ingående anskaffningsvärde | 508 362 | 529 708 | — | — | |
| Årets omräkningsdifferens | 23 592 | –21 346 | — | — | |
| Utgående ackumulerade | |||||
| anskaffningsvärden | 531 954 | 508 362 | — | — | |
| Ackumulade planenliga avskrivningar | |||||
| Ingående avskrivningar | –47 785 | –24 500 | — | — |
| Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar |
–75 003 | –47 785 | — | — |
|---|---|---|---|---|
| Årets planenliga avskrivningar | –24 420 | –24 420 | — | — |
| Årets omräkningsdifferens | –2 798 | 1 135 | — | — |
Utgående planenligt restvärde 456 951 460 577 — —
Se även Not 30 Leasing. långtidsförhyrning och charter.
Värderingsintyg som utfärdats per 2007-12-31 av oberoende värderingsinstitut indikerar ett övervärde i fartygsfl ottan upppgående till 1 100 MSEK.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Byggnader och mark | ||||
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 20 625 | 20 625 | 18 682 | 18 682 |
| Årets omräkningsdifferens | –61 | — | — | — |
| Utgående ackumulerade | ||||
| anskaffningsvärden | 20 564 | 20 625 | 18 682 | 18 682 |
| Ackumulerade planenliga avskrivningar | ||||
| Ingående avskrivningar | –7 135 | –6 659 | –6 723 | –6 303 |
| Årets omräkningsdifferens | 20 | –1 | — | — |
| Årets planenliga avskrivningar | –478 | –475 | –419 | –420 |
| Utgående ackumulerade | ||||
| planenliga avskrivningar | –7 593 | –7 135 | –7 142 | –6 723 |
| Utgående planenligt restvärde 12 971 | 13 490 | 11 540 | 11 959 | |
| varav markvärde | 855 | 855 | 759 | 759 |
| Taxeringsvärden för fastigheter inom Sverige | ||||
| – byggnader | 7 266 | 3 546 | 6 983 | 3 263 |
| – mark | 1 453 | 799 | 1 216 | 562 |
| Totalt | 8 719 | 4 345 | 8 199 | 3 825 |
| Bokfört värde på fastigheter | ||||
| inom Sverige | 11 740 | 12 257 | 11 540 | 11 959 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Inventarier | ||||
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 87 068 | 63 431 | 13 015 | 13 621 |
| Årets anskaffning | ||||
| (inkl. förbättringskostnader) | 12 110 | 26 562 | 1 713 | 1 155 |
| Försäljningar/utrangeringar | –2 148 | –2 074 | –743 | –1 761 |
| n för fastigheter inom Sverige | avsee | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 7 2 6 6 | 3546 | 6983 | 3263 | Anska | |
| 1453 | 799 | 1 2 1 6 | 562 | Ingåe | |
| 8719 | 4345 | 8199 | 3825 | Årets | |
| å fastigheter | (inkl. |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Inventarier | ||||
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 87 068 | 63 431 | 13 015 | 13 621 |
| Årets anskaffning | ||||
| (inkl. förbättringskostnader) | 12 110 | 26 562 | 1 713 | 1 155 |
| Försäljningar/utrangeringar | –2 148 | –2 074 | –743 | –1 761 |
| Årets omräkningsdifferens | 165 | –851 | — | — |
| Utgående ackumulerade | ||||
| anskaffningsvärden | 97 195 | 87 068 | 13 985 | 13 015 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Ackumulerade planenliga avskrivningar | ||||
| Ingående avskrivningar | –38 681 | –31 617 | –8 042 | –7 339 |
| Försäljningar/utrangeringar | 2 078 | 2 222 | 743 | 924 |
| Årets omräkningsdifferens | –234 | 334 | — | –1 |
| Årets planenliga avskrivningar –10 117 | –9 620 | –1 711 | –1 626 | |
| Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar |
–46 954 | –38 681 | –9 010 | –8 042 |
| Utgående planenligt restvärde 1) |
50 241 | 48 387 | 4 975 | 4 973 |
| I årets anskaffning ingår aktiverade räntor med |
— | — | — | — |
1) I posten "Inventarier" ingår leasingobjekt som koncernen innehar enligt fi nansiella leasingavtal med följande belopp:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Inventarier som innehas enligt fi nansiella leasingavtal: | ||||
| Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde |
51 689 | 30 892 | — | — |
| Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) |
10 632 | 20 797 | — | — |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
62 321 | 51 689 | — | — |
| Ackumulerade planenliga avskrivningar | ||||
| Ingående avskrivningar | –20 780 | –16 681 | — | — |
| Årets planenliga avskrivningar | –5 400 | –4 099 | — | — |
| Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar |
–26 180 | –20 780 | — | — |
| Utgående planenligt restvärde 36 141 | 30 909 | — | — |
Se även Not 30 Leasing, långtidsförhyrning och charter
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar |
||||
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 2 200 | 14 634 | 2 200 | 1 833 |
| Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) |
147 819 | 367 | 390 | 367 |
| Omklassifi ceringar | — | –11 061 | — | — |
| Årets omräkningsdifferens | 1 535 | –1 740 | — | — |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
151 554 | 2 200 | 2 590 | 2 200 |
| Utgående planenligt restvärde 151 554 | 2 200 | 2 590 | 2 200 | |
| I årets anskaffning ingår aktiverade räntor med |
— | — | — | — |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Goodwill | ||||
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 1 342 | 1 342 | 8 278 | 8 278 |
| Årets anskaffning | 1 351 | — | — | — |
| Årets omräkningsdifferens | –205 | — | — | — |
| Utgående ackumulerade |
anskaffningsvärden 2 488 1 342 8 278 8 278
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |||
| Ackumulerade nedskrivningar | |||||||
| Ingående nedskrivningar | — | — | –8 278 | –8 278 | |||
| Utgående ackumulerade nedskrivningar |
— | — | –8 278 | –8 278 | |||
| Utgående bokfört värde | 2 488 | 1 342 | — | — | |||
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |||
| Varumärken | |||||||
| Anskaffningsvärden | |||||||
| Ingående anskaffningsvärde | 7 015 | 7 015 | — | — | |||
| Utgående planenligt restvärde | 7 015 | 7 015 | — | — | |||
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |||
| Övriga immateriella tillgångar | |||||||
| Anskaffningsvärden | |||||||
| Ingående anskaffningsvärde | 5 510 | 3 465 | 97 921 | 96 116 | |||
| Årets anskaffning | 1 315 | 2 045 | 1 231 | 1 805 | |||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
6 825 | 5 510 | 99 152 | 97 921 | |||
| Ackumulerade planenliga avskrivningar | |||||||
| Ingående avskrivningar | –1 187 | –607 | –25 151 | –10 680 | |||
| Årets planenliga avskrivningar | –817 | –580 | –14 706 | –14 471 | |||
| Utgående ackumulerade | |||||||
| planenliga avskrivningar | –2 004 | –1 187 | –39 857 | –25 151 | |||
| Utgående planenligt restvärde | 4 821 | 4 323 | 59 295 | 72 770 | |||
| Koncernen: Värdet består förutom av aktiverade programvaror också av upparbe |
tat trafi ksystem inom Europatrafi ken som innehas av dotterbolaget Transatlantic European Services AB, och som tillfördes koncernen vid förvärv av utestående 26% av aktierna 2004.
Moderbolaget: Beloppet utgörs förutom av aktiverade programvaror av värdet av rätten att vid hyresperio dens utgång förvärva tre fartyg som går i trafi k för SCA. Denna rätt tillfördes koncernen i samband med fusionen med Gorthon Lines 2005.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Resultatandelar från övriga | ||||
| intresseföretag 1) | 368 | 671 | — | — |
| Totalt | 368 | 671 | — | — |
1) Resultatandelen 2007 avser resultatet från Percy Tham i Oxelösund AB t.o.m. 30 juni. Därefter förvärvades utestående aktier och bolaget redovisas som dotterbolag. Se även Not 36.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Utdelningar | — | — | 118 059 | 279 296 | |
| Nedskrivning av aktieinnehav | — | — | –3 400 | –62 751 | |
| Nedskrivning av fodringar | — | — | –581 | 352 | |
| Rearesultat från försäljning av dotterbolag, netto |
–33 | –103 | 60 | –99 | |
| Totalt | –33 | –103 | 114 138 | 216 798 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Ränteintäkter | 20 539 | 16 153 | 5 026 | 9 716 | |
| Ränteintäkter från koncernbolag | — | — | 11 257 | 11 828 | |
| Valutakursdifferenser | 3 711 | — | — | — | |
| Totalt | 24 250 | 16 153 | 16 283 | 21 544 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | ||
| Räntekostnader | 63 329 | 53 623 | 2 044 | 1 486 | ||
| Räntekostnader till koncernföretag | — | — | — | 6 750 | ||
| Valutakursdifferenser | — | 7 313 | 8 187 | 32 502 | ||
| Totalt | 63 329 | 60 936 | 10 231 | 40 738 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Årets skattekostnad | |||||
| – Aktuell skatt | –93 178 | –6 790 | — | –38 | |
| – Uppskjuten skatt | 1 140 | –12 242 | 3 003 | 13 373 | |
| Totalt | –92 038 | –19 032 | 3 003 | 13 335 |
Under året beslutades utträde, för den i Norge bedrivna offshoreverksamheten, ur tidigare tonnageskatteförordning för att samtidigt inträda i nya tonnageskatteförordningen. Inträdet skedde per den 1 januari 2007 varpå de vid den tidpunkten ackumulerade vinstmedlen hänförliga till tidigare år blev framförbara till beskattning vilket medförde en hög skattebelastning verksamhetsåret 2007. Från 1 januari 2007 beskattas den norska verksamheten enligt en tonnageskattemodell som fi nns i fl era EU-länder och som kommer att ge låga framtida skattekostnader. Koncernens övriga verksamheter bedrivs redan i tonnagebeskattade länder alternativt under skatteregler, såsom för den svenska verksamheten, där avskrivningsmöjligheter på anläggningstillgångar medför att koncernen kan skjuta betalbar skatt på framtiden. Koncernens skatteskuld uppgår till totalt 215 MSEK varav 120 MSEK är hänförligt till den svenska verksamheten och motsvarande 94 MSEK är hänförligt till norska verksamheten. Diskussioner om införandet av EU-anpassad tonnageskatt förs idag i Sverige och kan komma att ersätta nuvarande system med möjligheter till uppskjuten skatt.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | ||||
| Skillnad mellan redovisad skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats |
||||||||
| Redovisat resultat före skatt | 277 997 | 207 313 | 95 132 | 187 323 | ||||
| Skattekostnad enligt svensk skattesats 28 % | –77 839 –28% | –58 048 | –28% | –26 637 –28% | –52 450 | –28% | ||
| – Skillnad i olika verksamhetsländers skattesats | 105 | 0% | 4 718 | 2% | — | — | — | — |
| – Effekt förändrad tonnageskatteförordning i Norge 3) | –91 243 –33% | — | — | — | — | — | — | |
| – Tonnagebeskattad verksamhet | 49 482 | 18% | 44 506 | 22% | — | — | — | — |
| – Effekt till följd av rapportering i funktionell valuta | –1 110 | 0% | 1 891 | 1% | — | — | — | — |
| – Effekt av ej skattepliktiga intäkter | 3 940 | 1% | 2 816 | 1% | 33 261 | 35% | 78 892 | 42% |
| – Effekt av ej avdragsgilla kostnader | –2 102 | –1% | –4 377 | –2% | –2 974 | –3% | –18 548 | –10% |
| – Värdeförändring pensionsåtaganden | –702 | 0% | 4 229 | 2% | –886 | –1% | 3 282 | 2% |
| – Justering av föregående års skatt | 4 378 | 2% | 7 906 | 4% | 239 | 0% | 2 160 | 1% |
| – Underskott för vilka uppskjuten skattefordran ej beaktats | 20 000 | 7% | –20 000 | –10% | — | — | — | — |
| – Övrigt | 3 053 | 1% | –2 673 | –1% | — | — | — | — |
| Skattekostnad | –92 038 –33% | –19 032 | –9% | 3 003 | 3% | 13 335 | 63% |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Uppskjutna skattefordringar | |||||
| – Pensionsförpliktelser med hänsyn | |||||
| till tidpunkt för avdragsrätt | 18 120 | 18 822 | 16 446 | 17 332 | |
| – Underskottsavdrag 1) | 9 054 | 8 470 | 15 162 | 25 145 | |
| Totalt | 27 174 | 27 292 | 31 608 | 42 477 | |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Uppskjutna skatteskulder | |||||
| – Immateriella anl. tillgångar temporära skillnader |
— | — | 15 948 | 19 935 | |
| – Materiella anl. tillgångar, temporära skilllnader 2) |
138 529 | 135 308 | — | — | |
| – Finansiella instrument, värdering till marknadsvärde 8 441 |
5 207 | — | — | ||
| – Övriga skulder med hänsyn till tidpunkt för avdragsrätt 3) |
88 280 | 2 568 | — | — | |
| Totalt | 235 250 | 143 083 | 15 948 | 19 935 | |
| Netto uppskjuten skattefordran/ | |||||
| (skatteskuld) 4) | –208 076 –115 791 | 15 660 | 22 542 |
1) För de svenska enheterna utgör posten nettot av ackumulerade underskottsavdrag och obeskattade reserver.
2) Temporära skillnader – till följd av skattemässig behandling av av- och nedskrivningar.
3) Ökningen är härförlig till den skatteskuld som uppkom då det under 2007 beslutades om förändringar för del av den i Norge bedrivna verksamheten. Beslutet innebar att utträda ur tidigare tonnageskatteförordning för att samtidigt inträda i den nya tonnageskatteförordningen. Skulden, totalt 94 405 TSEK, är hänförlig till vinster upparbetade till och med 2006-12-31. Inträdet i den nya norska tonnageskatteförordningen skedde per den 1/1 2007. Årligen med början 2008 förfaller under en nioårsperiod omräknat 6 719 TSEK av denna skuld till betalning, tionde året förfaller resterande 33 934 TSEK till betalning. Den kortfristiga delen om 6 719 TSEK redovisas bland koncernens Övriga kortfristiga skulder. Hela skulden är redovisad till nominellt värde.
4) Uppskjuten skatteskuld redovisas netto då kvittningsrätt bedömts föreligga enligt svensk skatterätt.
Underskottsavdragen i koncernen, för svenska enheter, uppgår netto efter avdrag av obeskattade reserver till 32 337 TSEK (115 879), varav 32 337 TSEK (44 450) beaktats avseende uppskjutna skattefordringar. Underskottsavdragen i moderbolaget uppgår till 54 150 TSEK (89 800), för vilka uppskjutna skattefordringar beaktats till fullo. Temporära skillnader avseende investeringar i dotterföretag har inte beaktats, då realisationsresultat ej är beskattningsbart enligt gällande skattlagstiftning.
Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den mån det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Skatter som redovisats mot eget kapital uppgår i koncernen till –1 994 TSEK (34 143).
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | |||
| Vägt genomsnittligt antal aktier | 28 345 915 | 30 137 396 | ||
| Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (SEK): |
||||
| Totalt | 185 752 000 | 183 587 000 | ||
| Koncernen | ||||
| 2007 | 2006 | |||
| Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (SEK/aktie): |
||||
| 6,55 | 6,09 | |||
| Totalt | 6,55 | 6,09 |
Det fi nns inga egetkapitalinstrument utgivna.
| Innehavens omfattning | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bokfört värde | Andel i Eget | Andel i eget | ||||||
| Organisations- | % av aktie- | 2007-12-31 | 2006-12-31 kapital, TSEK kapital, TSEK | |||||
| nummer | Säte | Antal | kapitalet | TSEK | TSEK | 2007-12-31 | 2006-12-31 | |
| Dotterbolag ägda av moderbolaget 1) | ||||||||
| Transatlantic Holding AB | 556376-4876 | Skärhamn | 1 000 | 100 | 100 | 100 | ||
| Transatlantic Shipping AB | 556208-0373 | Skärhamn | 2 118 115 | 100 | 344 263 | 344 263 | ||
| Transatlantic European Services AB | 556520-6504 | Västerås | 1 000 | 100 | 18 021 | 18 021 | ||
| Transatlantic Hornet AB 2) | 556519-4270 | Stockholm | 4 000 | 100 | 600 | 3 000 | ||
| Transatlantic Crewing AB | 556426-8646 | Skärhamn | 1 000 | 100 | 120 | 120 | ||
| Transatlantic Services AB | 556161-7928 | Helsingborg | 1 000 | 100 | 100 | 100 | ||
| Transatlantic Fleet Services AB | 556275-8846 | Skärhamn | 200 000 | 100 | 5 622 | 5 622 | ||
| Transatlantic Administration AB | 556662-6866 | Skärhamn | 1 000 | 100 | 7 400 | 7 400 | ||
| B&N Nordsjöfrakt A/S 3) | 977521041 | Oslo | 50 | 100 | 242 | 126 | ||
| B&N Shipmanagement A/S 3) | 980363015 | Sarpsborg | 50 | 100 | — | 55 | ||
| B&N Crewing A/S | 981240030 | Sarpsborg | 50 | 100 | 121 | 121 | ||
| Transatlantic Nederland B.V | Rotterdam | 10 | 100 | 47 401 | 47 401 | |||
| Transatlantic Container Shipping LTD 4) | Gibraltar | — | 100 | 27 | — | |||
| Gorthon International Shipping LTD | Bermuda | 12 000 | 100 | 84 | 83 | |||
| Gorthon Shipping Inc. | Kanada | 100 | 100 | 1 | 1 | |||
| OY Transatlantic Services AB | Helsingfors | — | 100 | 76 | 76 | |||
| Hays Mews Properties Ltd | 2531990 | London | 100 | 100 | 1 | 1 | ||
| Totalt | 424 179 | 426 490 |
Moderbolagets ackumulerade anskaffningsvärde för aktier i dotterbolag uppgår till 670 005 TSEK (669 916).
| Totalt | 225 251 | 332 473 | 225 956 | 333 023 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Partrederiet Odin Viking DA | 989573152 | Kristiansand | — | 50 | 64 049 | 63 430 | 64 049 | 63 430 |
| TransViking Icebreaking & Offshore AS | 979437943 | Kristiansand | 550 | 50 | 161 152 | 269 043 | 161 702 | 269 593 |
| TRVI Offshore&Icebreaking 4 AB 6) | 556733-1094 | Skärhamn | 50 000 | 50 | 2 | — | 52 | — |
| TRVI Offshore&Icebreaking 3 AB 6) | 556733-1102 | Skärhamn | 50 000 | 50 | 2 | — | 52 | — |
| TRVI Offshore&Icebreaking AB | 556710-9003 | Skärhamn | 500 | 50 | 46 | — | 101 | — |
| Joint Venture bolagens koncernmässiga värde 7) | ||||||||
| Totalt | — | 1 470 | — | 1 410 | ||||
| Percy Tham i Oxelösund AB 5) | 556022-4908 | Västerås | — | — | — | 1 470 | — | 1 410 |
| Intresseföretagens koncernmässiga värde | ||||||||
| Euroforest Shipping Ltd | Malta | 60 | 60 | |||||
| Agila GmbH & Co KG See Schiffahrt | HRA5055 | Hörsten | 67 | |||||
| MS Odin Claus-Markus Speck KG | HRA1215 | Hörsten | 66 | |||||
| MS Frej Claus-Markus Speck KG | HRA1211 | Hörsten | 72 | |||||
| Swing Shipping Company B.V | Rotterdam | 35 | 100 | |||||
| Capricorn Shipping Company B.V | Rotterdam | 35 | 100 | |||||
| Andromeda Shipping Company B.V | Rotterdam | 35 | 100 | |||||
| Nordon Shipping Company B.V | Rotterdam | 35 | 100 | |||||
| Paltrans Cargo Services Ltd | 2 547 016 | Goole, UK | 100 | 100 | ||||
| Pal Line UK Ltd | 3 384 716 | Goole, UK | 10 000 | 100 | ||||
| Transatlantic Specialtonnage AS | 987069295 | Oslo | 100 | 100 | ||||
| Paltrans Ferrieservices AB | 556059-8723 | Västerås | 1 200 | 100 | ||||
| Mälartransport AB | 556056-9153 | Västerås | 1 000 | 100 | ||||
| Mälarstuveri AB | 556119-6139 | Västerås | 1 000 | 100 | ||||
| Percy Tham i Oxelösund AB 5) | 556022-4908 | Västerås | 1 000 | 100 | ||||
| ACL Ship Management AB | 556550-2159 | Skärhamn | 1 000 | 100 | ||||
| Hamntrafi ken i Stockholm AB | 556202-6095 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||||
| TransLumi Line AB | 556642-5889 | Göteborg | 1 000 | 100 | ||||
| Transatlantic Specialtonnage AB | 556074-5431 | Skärhamn | 20 000 | 100 |
1) Moderbolag i koncernen är Rederi AB Transatlantic, 556161-0113, med säte i Skärhamn, Tjörns kommun.
2) Nedskrivning har skett under året med 2 400 TSEK.
3) B&N Shipmanagement AS har under året fusionerats in i B&N Norsjöfrakt AS.
4) Bolaget bildades under 2007.
5) Utestående 50% av aktierna förvärvades under 2007.
6) Bolagen bildades under 2007, Transatlantic-koncernen äger enligt Joint Venture avtal rätt till 50% av ackumulerade vinstmedel i bolagen.
7) Transatlantic-koncernen äger enligt Joint Venture avtal rätt till 50% av ackumulerade vinstmedel i bolagen.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Ingående värde | 116 307 | 63 105 | 65 865 | 43 869 | |
| Årets anskaffning | 10 269 | 70 195 | 7 391 | — | |
| Förändring uppskjuten skatt | — | — | –6 882 | 22 542 | |
| Årets avyttring | –53 660 | –16 993 | — | –546 | |
| Utgående värde | 72 916 | 116 307 | 66 374 | 65 865 |
| 72 916 | 116 307 | 66 374 | 65 865 |
|---|---|---|---|
| 956 | 1 001 | 6 | — |
| — | 53 615 | — | — |
| 26 907 | 24 623 | 23 532 | 21 249 |
| 45 053 | 37 068 | 27 176 | 22 074 |
| — | — | 15 660 | 22 542 |
Bokfört värde på andra långfristiga fordringar överensstämmer med verkligt värde.
Varulagret består av bunkers, smörjolja och lasthanteringsutrustning. Varulagret har värderats till anskaffningsvärde.
Kundfordringar har klassifi cerats utifrån förfallotidpunkt:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Ej förfallna | 192 004 | 100 050 | 25 955 | 4 633 |
| Förfallodag passerad med upp till 14 dagar |
42 114 | 33 593 | — | 133 |
| Förfallodag passerad med mellan 15–29 dagar |
8 722 | 6 470 | — | — |
| Förfallodag passerad med 30 dagar eller mer |
15 504 | 4 641 | 6 299 | 72 |
| Totalt | 258 344 | 144 754 | 32 254 | 4 838 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Förutbetalda personal | ||||
| kostnader | 25 679 | 24 715 | — | — |
| Upplupna reseintäkter | 49 469 | 61 984 | — | — |
| Upplupna ränteintäkter | 1 684 | 729 | — | — |
| Förutbetalda dockningar för inchartat tonnage |
— | — | 5 065 | 10 390 |
| Övriga förutbetalda kostnader | ||||
| och upplupna intäkter | 28 058 | 17 621 | 1 891 | 1 233 |
| Totalt | 104 890 | 105 049 | 6 956 | 11 623 |
I de fall då lånefi nansiering vid investeringprojekt utbetalas direkt till varvet/ leverantören och ej passerar bolagets/koncernens kassa, redo visas investeringsbeloppet i kassafl ödesanalysen netto efter avdrag för fi nansiering. Redovisad investeringsutgift utgörs således av den egna kontantinsatsen.
Förvärv/avyttring av aktier i dotterbolag visas i koncernredovisningen som utbetalad/erhållen köpeskilling minskad med det förvärvade/avyttrade dotterbolagets likvida medel på förvärvs-/avyttringsdagen.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Likvida medel | |||||
| Kassa och bank vid årets början 263 564 | 304 933 | 104 190 | 236 607 | ||
| Utnyttjad checkkredit vid årets början |
— | –9 292 | — | — | |
| 263 564 | 295 641 | 104 190 | 236 607 | ||
| Årets förändring av kassa | |||||
| och bank | 129 490 | –41 369 | –10 930 –132 417 | ||
| Årets förändring av utnyttjad checkkredit |
— | 9 292 | — | — | |
| 129 490 | –32 077 | –10 930 –132 417 | |||
| Kassa och bank vid årets slut | 393 054 | 263 564 | 93 260 | 104 190 | |
| Årets förändring av utnyttjad checkkredit |
— | — | — | — | |
| Likvida medel vid årets slut | 393 054 | 263 564 | 93 260 | 104 190 | |
| Avgår spärrade/pantsatta likvida medel |
–6 845 | –6 064 | — | — | |
| Utgående disponibla likvida medel |
386 209 | 257 500 | 93 260 | 104 190 |
| 2007 | 2006 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| A-aktier | B-Aktier | Summa | A-aktier | B-Aktier | Summa |
| 18 179 600 | 290 396 940 | 308 576 540 | 18 179 600 | 290 396 940 | 308 576 540 |
| — | –24 271 800 | –24 271 800 | — | — | — |
| 18 179 600 | 266 125 140 | 284 304 740 | 18 179 600 | 290 396 940 | 308 576 540 |
| 1 817 960 | 29 039 694 | 30 857 654 | 1 817 960 | 29 039 694 | 30 857 654 |
| — | –2 427 180 | –2 427 180 | — | — | — |
| 1 817 960 | 26 612 514 | 28 430 474 | 1 817 960 | 29 039 694 | 30 857 654 |
| — | –504 800 | –504 800 | — | –2 216 400 | –2 216 400 |
| 1 817 960 | 26 107 714 | 27 925 674 | 1 817 960 | 26 823 294 | 28 641 254 |
| 18 179 600 | 29 039 694 | 47 219 294 | 18 179 600 | 29 039 694 | 47 219 294 |
| — | –2 427 180 | –2 427 180 | — | — | — |
| 18 179 600 | 26 612 514 | 44 792 114 | 18 179 600 | 29 039 694 | 47 219 294 |
| — | –504 800 | –504 800 | — | –2 216 400 | –2 216 400 |
| 18 179 600 | 26 107 714 | 44 287 314 | 18 179 600 | 26 823 294 | 45 002 894 |
Kvotvärdet är 10 SEK per aktie. I koncernen fi nns inga optioner eller andra eget kapitalinstrument utgivna.
Återköp av egna aktier, sammanlagt 715 580 st (2 216 400) gjordes till genomsnittskursen 47,37 kr per aktier (42,06 ). Aktier i eget förvar bokförs som reduktion av fritt eget kapital och påverkar således inte aktiekapitalet. För aktier i eget förvar är alla rättigheter upphävda fram till dess dessa aktier återutges.
De utdelningar som betalades ut under 2007 uppgick till 56 861 TSEK (2 SEK per aktie). Under 2006 betalades ut 61 715 TSEK (2,00 SEK per aktie). På årsstämman den 29 april 2008 kommer en utdelning avseende 2007 på 2,50 SEK per aktie, totalt 69 814 TSEK, exkl återköpta aktier per 26 februari 2008 att föreslås. Den föreslagna utdelningen har inte redovisats i dessa fi nansiella rapporter.
Ersättningar till anställda efter avslutad anställning, såsom pensioner, sjukvårds förmåner och andra ersättningar, erläggs till övervägande delen genom fortlöpande betalningar till fristående myndigheter eller försäkringsbolag som därmed övertar förpliktelserna för de anställda. Denna typ av pensionsplaner benämns avgiftsbestämda planer.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar fl era arbetsgivare. För räkenskapsåret 2007 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2007 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsoliseringsnivån till 152% (143%). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
Förmånsbestämda planer kännetecknas av att koncernen kvarstår med sin förpliktelse tills pensionen har blivit utbetald. Kostnaden och avsättningen för de förmånsbestämda planerna beräknas genom aktuariella beräkningar som syftar till att fastställa nuvärdet på för pliktelsen. Förmånsbestämda planer fi nns endast i Sverige.
I nedanstående tabeller fi nns upplysningar om de förmånsbestämda planerna som fi nns i koncernen, vilka antaganden som används i beräkningarna, vilka kostnader som redovisats samt värde på förpliktelsen och förvaltningstillgångar.
| Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | |||
| Flerårsöversikt per balansdagen | |||||||
| Nuvärdet av förmånsbestämd | |||||||
| förpliktelse | 39 488 | 39 571 | 48 225 | 36 070 | |||
| Verkligt värde på förvaltningskapital | –45 053 –37 068 –40 813 –35 173 | ||||||
| Oredovisade aktuariella | |||||||
| (förluster)/vinster | 4 913 | 4 832 | –1 667 | — | |||
| Skuld / (Tillgång) | –653 | 7 335 | 5 745 | 897 | |||
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | ||||
| Tillämpade antaganden | |||||||
| i aktuariella beräkningar | |||||||
| Sverige | |||||||
| Genomsnittlig diskonteringsränta 4,30% | 4,00% | 4,30% | 4,00% | ||||
| Förväntad avkastning på | |||||||
| förvaltningskapital | 5,50% | 5,50% | 5,50% | 5,50% | |||
| Långsiktigt löneökningsantagande 3,00% | 3,00% | 3,00% | 3,00% | ||||
| Långsiktigt infl ationsantagande 2,00% | 2,00% | 2,00% | 2,00% |
Dödlighetsantangandet är detsamma som föreskrivs av Finansinspektionen (FFFS 2007:24).
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Årets pensionskostnader | |||||
| Kostnad intjänade förmåner under perioden |
2 203 | 1 766 | 656 | 446 | |
| Räntekostnad | 1 352 | 1 626 | 867 | 959 | |
| Avskrivning aktuariella | |||||
| vinster/förluster | –1 503 | 188 | –1 225 | — | |
| Korrigering kostnad | 1 079 | –1 488 | 818 | –1 663 | |
| Förväntad avkastning på | |||||
| förvaltningskapital (–) | –2 366 | –2 449 | –1 251 | –1 530 | |
| Årets kostnader avseende | |||||
| förmånsbestämda pensioner | 765 | –357 | –135 | –1 788 | |
| Årets kostnader avseende avgiftsbestämda pensioner |
53 050 | 51 470 | 7 950 | 4 744 2) | |
| Årets kostnad för löneskatt | 12 196 | 11 767 | 2 256 | 1 460 | |
| Årets pensionskostnader som ingår i personalkostnader 66 011 |
62 880 | 10 071 | 4 416 | ||
| Faktisk avkastning på förvaltningskapital |
5,50% | 6,00% | 5,50% | 6,00% | |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| IB Skuld i balansräkningen | |||||
| Pensionsförpliktelse | 39 571 | 48 225 | 28 229 | 31 621 | |
| Förvaltningskapital | –37 068 | –40 813 | –22 074 | –25 499 | |
| Oredovisade aktuariella | |||||
| (förluster)/vinster | 4 832 | –1 667 | 4 967 | 3 109 | |
| Skuld som redovisas i balansräkningen |
7 334 | 5 745 | 11 122 | 9 231 | |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| UB Skuld i balansräkningen | |||||
| Pensionsförpliktelse | 39 488 | 39 571 | 28 436 | 28 229 | |
| Förvaltningskapital (–) | –45 053 | –37 068 | –27 176 | –22 074 | |
| Oredovisade aktuariella | |||||
| (förluster) / vinster | 4 913 | 4 832 | 3 188 | 4 967 | |
| Skuld som redovisas | |||||
| i balansräkningen | –653 | 7 335 | 4 448 | 11 122 | |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Förändring av verkligt värde på förvaltningskapital |
|||||
| IB Förvaltningskapital | 37 068 | 40 813 | 22 074 | 25 499 | |
| Förväntad avkastning | 2 366 | 2 449 | 1 251 | 1 530 | |
| Korrigering av IB | |||||
| förvaltningskapital | –1 317 | –1 | — | — | |
| Uttag | –3 496 | –1 750 | –2 848 | –1 057 |
Merparten av dessa tillgångar är tryggade via försäkringar.
| Not 24 Fortsättning | Koncernen | Moderbolaget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |||
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | Förändring av den förmånsbestämda | ||||
| Årets pensionskostnader | pensionsförpliktelsen IB Förpliktelse |
39 571 | 48 225 | 28 229 | 31 621 | ||||
| Kostnad intjänade förmåner | Kostnad intjänade förmåner | ||||||||
| under perioden Räntekostnad |
2 203 1 352 |
1 766 1 626 |
656 867 |
446 959 |
under perioden | 2 203 | 1 766 | 656 | 446 |
| Avskrivning aktuariella | Omklassifi cering från | ||||||||
| vinster/förluster | –1 503 | 188 | –1 225 | — | avsättning lön | — | 4 121 | — | 4 120 |
| Korrigering kostnad | 1 079 | –1 488 | 818 | –1 663 | Förvärv av pensionsavsättning | ||||
| Förväntad avkastning på | genom fusionen | –550 | — | 818 | — | ||||
| förvaltningskapital (–) | –2 366 | –2 449 | –1 251 | –1 530 | Räntekostnad | 1 352 | 1 626 | 867 | 959 |
| Årets kostnader avseende | Korrigering IB pensions förpliktelse 1) |
— | –1 136 | — | –1 000 | ||||
| förmånsbestämda pensioner | 765 | –357 | –135 | –1 788 | Pensionsutbetalningar | –3 747 | –1 835 | –3 099 | –1 057 |
| Aktuariell (vinst)/förlust | 659 | –13 196 | 965 | –6 860 | |||||
| Årets kostnader avseende | UB Förpliktelse | 39 488 | 39 571 | 28 436 | 28 229 | ||||
| avgiftsbestämda pensioner | 53 050 | 51 470 | 7 950 | 4 744 2) | |||||
| Årets kostnad för löneskatt | 12 196 | 11 767 | 2 256 | 1 460 | Koncernen | Moderbolaget | |||
| Årets pensionskostnader | TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | ||||
| som ingår i personalkostnader 66 011 | 62 880 | 10 071 | 4 416 | Förändring av aktuariella förluster/vinster | |||||
| Faktisk avkastning på | IB Oredovisade aktuariella | ||||||||
| förvaltningskapital | 5,50% | 6,00% | 5,50% | 6,00% | (förluster)/vinster | 4 832 | –1 667 | 4 967 | 3 109 |
| Samtliga poster redovisas som personalkostnader. Av kostnaden för avgiftsbe | 10% av det största av | ||||||||
| stämda planer utgör 30 210 TSEK (40 180) premier till Alecta. | Förpliktelse/Förvaltningskapital | 3 957 | 4 823 | 2 823 | 3 162 | ||||
| Oredovisade aktuariella (förluster)/vinster utanför |
|||||||||
| Koncernen | Moderbolaget | korridoren | — | — | 2 144 | — | |||
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | Avskrivning av aktuariella | ||||
| IB Skuld i balansräkningen | förluster/(vinster) | –1 503 | 188 | –1 225 | — | ||||
| Pensionsförpliktelse | 39 571 | 48 225 | 28 229 | 31 621 | Korrigering av aktuariella | ||||
| Förvaltningskapital | –37 068 | –40 813 | –22 074 | –25 499 | förluster/(vinster) | 312 | –354 | — | –663 |
| Oredovisade aktuariella | Aktuariell vinst/(förlust) på förpliktelsen |
–659 | 13 196 | –965 | 6 860 | ||||
| (förluster)/vinster | 4 832 | –1 667 | 4 967 | 3 109 | Aktuariell vinst/(förlust) | ||||
| Skuld som redovisas i balansräkningen |
7 334 | 5 745 | 11 122 | 9 231 | på förvaltningskapital | 1 931 | –6 531 | 411 | –4 339 |
| UB Oredovisade aktuariella | |||||||||
| Koncernen | Moderbolaget | (förluster)/vinster | 4 913 | 4 832 | 3 188 | 4 967 | |||
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | Koncernen | Moderbolaget | |||
| UB Skuld i balansräkningen | TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | ||||
| Pensionsförpliktelse | 39 488 | 39 571 | 28 436 | 28 229 | Avstämning av förändring i skuld | ||||
| Förvaltningskapital (–) | –45 053 | –37 068 | –27 176 | –22 074 | IB Skuld i balansräkning | 7 334 | 5 745 | 11 122 | 9 231 |
| Oredovisade aktuariella | Pensionskostnad (+) | 765 | –357 | –135 | –1 788 | ||||
| (förluster) / vinster | 4 913 | 4 832 | 3 188 | 4 967 | Inbetalning till plantillgångar (–) –8 501 | –2 090 | –6 288 | –441 | |
| Skuld som redovisas i balansräkningen |
–653 | 7 335 | 4 448 | 11 122 | Omklassifi cering av | ||||
| löneavsättning | — | 4 121 | — | 4 120 | |||||
| Koncernen | Moderbolaget | Uttag från plantillgångar (+) | 3 496 | 1 750 | 2 848 | 1 057 | |||
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | Pensionsutbetalningar (–) | –3 747 | –1 835 | –3 099 | –1 057 |
| Förändring av verkligt värde på | UB skuld i balansräkningen | –653 | 7 335 | 4 448 | 11 122 | ||||
| förvaltningskapital | |||||||||
| IB Förvaltningskapital | 37 068 | 40 813 | 22 074 | 25 499 | Koncernen | Moderbolaget | |||
| Förväntad avkastning | 2 366 | 2 449 | 1 251 | 1 530 | TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Korrigering av IB | Förändring av löneskatteskuld | ||||||||
| förvaltningskapital | –1 317 | –1 | — | — | IB Skuld i balansräkning | 13 124 | 10 362 | 12 085 | 9 668 |
| Uttag | –3 496 | –1 750 | –2 848 | –1 057 | Årets förändring av | ||||
| Premier/insättningar | 8 501 | 2 090 | 6 288 | 441 | löneskatteskulden | –490 | 2 762 | –618 | 2 417 |
| Aktuariell vinst / (förlust) | 1 931 | –6 531 | 411 | –4 339 | UB Skuld i balansräkningen | 12 634 | 13 124 | 11 467 | 12 085 |
| UB Förvaltningskapital | 45 053 | 37 068 | 27 176 | 22 074 | Utgående avsättning netto | 11 981 | 20 459 | 15 915 | 23 207 |
I balansräkningen har skulderna redovisats som Avsättningar för pensioner och tillgångarna som Andra långfristiga fordringar.
1) Korrigering har skett av ingående bruttovärden, avseende både förpliktelse och tillgångar, netto har ingen egentlig förändring skett.
Transatlantic-koncernens totala räntebärande skulder uppgick till 1 215 MSEK (1 082) vid omräkning till balans dagens kurs. Dessutom fanns ej räntebärande skulder totalt upp gående till 692 MSEK (577).
Moderbolagets totala räntebärande skulder uppgick till – MSEK (75) vid omräkning till balansdagens kurs. Dessutom fanns ej ränte bärande skulder och avsättningar totalt uppgående till 235 MSEK (170).
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007-12-31 2006-12-31 2007-12-31 2006-12-31 | ||||
| Totala räntebärande skulders | |||||
| fördelning per valuta | |||||
| USD | 157 949 | 176 988 | — | — | |
| EUR | 661 400 | 515 957 | — | — | |
| Annan utländsk valuta | 322 981 | 312 596 | — | — | |
| SEK | 72 840 | 76 534 | — | 75 000 | |
| Totalt | 1 215 170 1 082 075 | — | 75 000 |
| Totalt | 1 906 406 | 234 520 |
|---|---|---|
| Efter 2012 | 829 103 | 66 624 |
| 2009–2012 | 535 237 | — |
| 2008 | 542 066 | 167 896 |
| 2007-12-31 | 2007-12-31 | |
| Koncernen | Moderbolaget |
Beviljad checkräkningskredit uppgick till – MSEK (–). Beviljade ej utnyttjade standby krediter uppgick till 400 MSEK (400).
Beviljad checkräkningskredit uppgick till – MSEK (–). Beviljade ej utnyttjade standby krediter uppgick till 400 MSEK (400).
Av Transatlantic-koncernens andel i partrederiskulder 74 712 TSEK (74 004) utgör 74 252 TSEK (72 857) räntebärande skulder.
Bokfört värde på del i partrederiers kort- respektive långfristiga skulder överensstämmer med verkligt värde.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Koncernen | ||||
| Periodiserade personalkostnader |
65 140 | 82 628 | 7 017 | 8 543 |
| Periodiserade räntekostnader |
11 779 | 3 891 | — | — |
| Periodiserade resekostnader |
42 899 | 21 579 | — | — |
| Periodiserade övriga kostnader |
66 106 | 53 159 | 26 511 | 6 939 |
| Totalt | 185 924 | 161 257 | 33 528 | 15 482 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Lång- och kortfristiga fartygslån samt del i partrederiers lång och kortfristiga skulder |
|||||
| – fartyginteckningar | 1 247 913 1 033 819 | — | — | ||
| – nybyggnadskontrakt | 155 403 | — | — | — | |
| Lång och kortfristiga övriga skulder till kreditinstitut – anl. tillgångar som brukas enligt fi nansiella leasingavtal 1) 493 092 |
485 122 | — | — | ||
| – företagsinteckningar | 24 085 | 24 085 | — | — | |
| – säkerhet i fordran | 61 461 | 22 839 | — | — | |
| – bankmedel | 6 845 | 6 064 | — | — | |
| Avsättningar för pensioner | |||||
| – kapitalförsäkringar och | |||||
| förvaltningstillgångar | 71 960 | 54 095 | 50 708 | 49 815 | |
| Totalt | 2 060 759 1 626 024 | 50 708 | 49 815 |
1) I moderbolaget redovisas, 56 958 TSEK (72 770) i posten "Immateriella tillgångar", vilket utgör värdet av den rätt att förvärva fartygen som ingår i de fi nansiella leasingavtalen.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK Borgensförbindelser |
2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| — | — | 322 396 | 20 447 | ||
| – varav för dotterbolag | — | — | 322 396 | 20 447 |
Därutöver har moderbolaget lämnat garanti för dotterbolags fullgörande av tidsbefraktningsavtal vilket även omfattar delar av det avyttrade dotterföretaget Transbulks åtaganden. För sistnämnda fi nns samtidigt motgaranti från extern part på motsvarande belopp. Transbulk avyttrades 2005.
Koncernen förhyr fartyg, byggnader och maskiner genom leasingavtal.
Operationell leasing
Operationell leasing avser i huvudsak inhyrning och uthyrning av fartyg på bareboat- och T/C basis, där avtalstider och hyresvillkor skiljer sig för olika fartyg. De största kontrakten avser bare-boatinhyrning av tre fartyg, tidigare ägda inom Transatlantic-koncernen där avtalen löper under 8 år samt inhyrning av tre nybyggda papperstransportfartyg, som går i timecharter för StoraEnso. En refi nansiering har skett av de fartyg som bare-boatchartrats av Transatlantic vilket medfört lägre fartygshyror.
Finansiell leasing utgörs av hyra av fartyg samt containers som används inom segmentet Europatrafi k, där det största åtagandet är de tre fartygen Obbola, Östrand och Ortviken. Dessa fartyg är inhyrda på bare-boat basis och vidareuthyrda under timer-charter kontrakt till SCA Transforest AB. Båda avtalen gäller tom 2011, och är tecknade i EUR. Koncernen äger därefter rätten att lösa ut fartygen till restvärdet.
Hyresintäkter operationell leasing utgörs av fartyg uthyrda på bareboatbasis, samt time-charteravtal från SCA och StoraEnso (se ovan).
Antalet förhyrda fartyg var 20 st per balansdagen 2007-12-31 (20) och antalet uthyrda fartyg var 9 st (6).
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 | 2009–2012 | efter 2012 | ||
| Hyreskostnader | ||||||
| Operationell leasing | 412 | 416 | 937 | 1 225 | ||
| Därav: | ||||||
| – Bareboat charter | 160 | 169 | 680 | 1 225 | ||
| – T/C | 247 | 242 | 247 | — | ||
| – övrigt | 5 | 5 | 10 | — | ||
| Finansiell leasing | 80 | 81 | 211 | — | ||
| Därav: | ||||||
| – Bareboat charter | 73 | 74 | 195 | — | ||
| – övrigt | 7 | 7 | 16 | — |
| Operationell leasing | 721 | 369 | 1 073 | 1 574 |
|---|---|---|---|---|
| Därav: | ||||
| – T/C | 721 | 369 | 1 073 | 1 574 |
Ovanstående framtida leasingavgifter är koncernens nominella minimiavgifter.
I koncernens balansräkning är följande poster redovisade som fi nansiell leasing per balansdagen:
| MSEK | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | ||
| Fartyg | ||
| – Anskaffningsvärde | 490 | 490 |
| – Ackumulerad omräkningsdifferens | 42 | 19 |
| – Ackumulerade avskrivningar | –75 | –21 |
| Bokfört värde | 457 | 461 |
| Inventarier | ||
| Anskaffningsvärde | 52 | 31 |
| Anskaffning under året | 10 | 21 |
| Ackumulerade avskrivningar | –26 | –21 |
| Bokfört värde | 36 | 31 |
| Totalt – Bokfört värde | 493 | 492 |
| Skulder avseende fi nansiell lease | ||
| – Långfristig del | 234 | 281 |
| – Kortfristig del | 66 | 59 |
| Totalt | 300 | 340 |
| Avsättningar skatteskulder | 54 | 41 |
"TransViking" bedrivs som ett joint venture mellan Transatlantic -koncernen och Viking Supply Ships A/S i Kristiansand, Norge.
Samarbetsavtalet för joint venture innebär att Transatlantic skall ansvara för drift av fartygen, och Viking Supply Ships i Kristiansand, Norge skall ansvara för fartyg ens befraktning på offshore marknaden. TransViking har inga egna anställda. Alla ekonomiska konsekvenser av samar betet delas lika mellan parterna. Verksamheten bedrivs i bolagen Trans Viking Icebreaking & Offshore AS, där fartygen Tor- Balder- och Vidar Viking ägs, samt Partrederiet Odin Viking DA vari fartyget Odin Viking ägs. Under 2007 utökades joint venture verksamheten genom bildandet av tre nya bolag (se not 16) vari nybeställning av fyra nya offshorefartyg skett. Första fartyget i denna serie levereras fjärde kvartalet 2009.
Nedan redovisas effekterna på koncernens resultat- och balans räkningar vid konsolidering av Joint Venture företagen enligt klyvningsmetoden.
| TransViking | ||
|---|---|---|
| TSEK | 2007 | 2006 |
| Belopp redovisas enligt koncernens andel | ||
| Resultaträkning 1) | ||
| Rörelsens intäkter | 359 | 294 |
| Rörelsens kostnader | –118 | –82 |
| Rörelseresultat | 241 | 212 |
| Finansnetto | –10 | –21 |
| Resultat före skatt | 231 | 191 |
| Skatt | –79 | — |
| Årets resultat | 152 | 191 |
| Balansräkning 1) | ||
| Anläggningstillgångar | 705 | 523 |
| Omsättningstillgångar | 197 | 217 |
| Summa tillgångar | 902 | 740 |
| Eget kapital | 226 | 254 |
| Långfristiga skulder | 613 | 378 |
| Kortfristiga skulder | 63 | 108 |
| Summa eget kapital och skulder | 902 | 740 |
| Ställda säkerheter | 923 | 663 |
1) Utgår från koncernens andel (50%) i joint venture bolagen.
Dotterbolaget Transatlantic European Services AB hyr kontor av ett bolag i vilket dotterbolagets VD Jan Thunberg har ägarintressen. Hyran är marknadsanpasssad och uppgick till 825 TSEK (588).
All fartygdsdrift för koncernens holländskt ägda fartyg, sköts av ett externt bolag som delvis ägs av Felix Feleus som även är VD i Transatlantic Nederland BV. Arvodet för fartygsdriften är enligt marknadsmässiga villkor och uppgår till 176 KEUR per år för fyra fartyg.
Det har under året ej förekommit några transaktioner med Stiftelsen Gorthonrederiernas pensionsanstalt. Utbetalningar från stiftelsen har skett enligt uppgjorda avtal och till tidigare anställda.
Koncernen har tecknat ett hyresavtal på marknadsmässiga villkor avseende ett containerfartyg, TransAlrek, på 4.700 dwt som ägs av ett tyskt partrederi, vari Transatlantics huvudägare Enneff Rederi AB har ett minoritetsägarintresse. Enneff Fastigheter AB som är huvudägare i Transatlantic arrenderar ett mindre markområde av koncernen till marknadsmässiga villkor. Arrendet uppgår till 24 TSEK per år
Transatlantic-koncernen har i sin verksamhet olika typer av fi nansiella risker, såsom bland annat förändringar av valutakurser och räntesatser.
Koncernens mål är att minimera sådana negativa effekter på koncernens resultat- och balansräkning.
Riskhanteringen sköts av koncernens centrala fi nansavdelning, utifrån den av styrelsen fastställda fi nanspolicyn. Policyn innehåller tydliga instruktioner hur olika fi nansiella risker skall hanteras, där olika typer av derivatinstrument är viktiga inslag för att minimera fi nansiella risker.
Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt reglerna i IAS 39, vars innebörd beskrivs i Not 1, Derivatinstrument.
Valutarisker för kassafl ödet skall enligt fi nanspolicyn i första hand hanteras genom att balansera valutafl ödena så att in- och utfl öden matchar varandra. Vid förväntade obalanser skall dessa transaktioner terminssäkras till minst 70% för de närmaste sex månaderna, med 60% för de påföljande sex månaderna, med 45% för år 2 och 20% för år 3. Koncernen har huvudsakligen valutaexponeringar i USD, EUR och NOK. Under 2007 tecknades löpande ett antal säkringskontrakt i USD och EUR i enlighet med policyn, för att minska kassafl ödesriskerna under perioden 2008–2011. För övriga valutor har inga säkringar skett då inga väsentliga obalanser föreligger eller osäkerhet när betalning skall ske.
Valutaexponeringar för tillgångar skall i första hand hanteras genom att fi nansiering sker i samma valuta som tillgången. Samtliga fartyg har en sådan säkring för 2007.
Moderbolaget har ett antal utländska dotterbolag vilkas nettotillgångar exponeras för valutaomräkningsrisker. Ingen säkring av dessa valutapositioner har skett.
Finanspolicyn anger att ränterisken skall säkras genom fi nansiella instrument som begränsar exponeringen för ökade ränte kostnader. Koncernens policy är att 25–50% av de rän tebärande lånen skall säkras på en period understigande 1 år, 25–50% om en period på 1–3 år, samt 25–50% på en period längre än 3 år.
Koncernen har en policy som fastställer hur krediter får lämnas till kunder och andra affärspartners. Lämnade krediter är huvudsakligen korta krediter i form av fordringar gentemot kunder.
För att minimera kostnadsvariationer för bunkers, har koncernen ingått bunkersterminskontrakt. Därutöver fi nns kundkontrakt som medger att koncernen kompenseras vid bunkersprisförändringar.
En mer detaljerad beskrivning av vilka risker och möjligheter Transatlantickoncernen har, fi nns i Not 1.
Per rapporteringsdagen 26 februari 2008 hade koncernen följande öppna valutaderivatskontrakt:
| Kontraktvärde i MSEK | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Valturaterminer USD | 260 | 334 | — | — |
| Valutaoptioner USD | 138 | 80 | — | — |
| Totalt USD | 398 | 414 | 6,82 | 7,14 |
| Valutaterminer EUR | 25 | 18 | 9,19 | 9,02 |
Valutaderivat förfaller mellan 1 till 36 månader från balansdagen.
Om säkring ej hade skett skulle framtida resultat blivit 20 MSEK lägre om balansdagens kurs hade gällt vid terminernas lösentidpunkt.
Koncernen använder sig av olika typer av räntsäkringsinstrument. Per balansdagen hade koncernen följande räntederivat:
| Totalt | — | — | 42 | — | 42 |
|---|---|---|---|---|---|
| Ränte SWAP | — | — | 42 | — | 42 |
| Lånevärde i MSEK | kortare | kortare | 1–2 år | längre | Totalt |
| 6 mån eller |
7–12 mån eller |
2 år eller |
Därutöver har koncernen lån om 414 MSEK som har en bunden eller fastställd ränta under en period om 1 år eller längre. Totalt är 760 MSEK av lånen utsatta för ränteexponering. Sammantaget innebär detta att 38% av räntebärande låneportfölj är säkrad per balansdagen. Därutöver har koncernen räntederivat för att säkra räntekomponenter i långsiktiga operationella leasingavtal (fartygshyra).
Vägd genomsnittlig räntesats för räntebärande lån uppgick till:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| % | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Fartygslån | 4,64 | 4,94 | — | — | |
| Skulder till koncernföretag | — | — | — | 3,60 | |
| Övriga skulder till kreditinstitut | 4,52 | 4,04 | 4,40 | — | |
| Totalt | 4,63 | 4,92 | 4,40 | 3,60 |
Om räntesatsen förändras med 1% enhet så kommer koncernens räntekostnad att förändras med 7 MSEK.
Koncernen hade per balansdagen tecknat bunkersterminer för en bunkerskostnad om 18 MSEK. Totalt har 9 000 ton säkrats vilket är 50% av den bedömda bunkersförbrukning för de kommande 12 månaderna.
Verkliga värden för derivatinstrument var per balansdagen följande:
| Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | ||||||
| TSEK | Tillgångar | Skulder | Tillgångar | Skulder | |||
| Valutaoptioner | 1 237 | — | 4 826 | — | |||
| Valutaterminer | 20 079 | — | 15 942 | — | |||
| CAP avtal | — | — | 50 | — | |||
| Bunkersterminer | 8 783 | — | — | 4 315 | |||
| Ränte SWAP | 48 | — | 2 094 | — | |||
| Totalt | 30 147 | — | 22 912 | 4 315 |
De fi nansiella instrumenten har redovisats i balansräkningen till verkligt värde (marknadsvärde). Moderbolaget innehar fi nansiella instrument motsvarande ett verkligt värde om 21 MSEK. Detta värde är inte bokfört i moderbolaget.
Fartyget M/S Holmön, vilket ägdes till 50% och ingick i Europatrafi ken, levererades till nya ägare 16 januari 2008. Försäljningen innebar ett realisationsresultat om 7 MSEK och ett likviditetstillskott om 18 MSEK. Se även Not – 35.
Nedan visas omklassifi ceringar som skedde till posten "Anläggningstillgångar som innehas för försäljning" genom den under 2007 beslutade försäljningen av det 50% ägda bulkfartyget "Holmön". Fartyget levererades till nya ägare i mitten av januari 2008.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007-12-31 | 2006-12-31 | ||
| Balansräkning | ||||
| Anläggningstillgångar som omklassifi cerats | 9 900 | — | ||
| Totalt | 9 900 | — |
Under 2007 skedde förvärv av samtliga utestående andelar, 50%, i bolaget Percy Tham i Oxelösund AB. Bolaget förvärvades 1 juli 2007 och redovisades fram till detta datum enligt kapitalandelsmetoden.
Nedan följer uppgifter om förvärvade nettotillgångar:
| Totalt | 3 000 |
|---|---|
| — Direkta kostnader vid förvärvet | — |
| — Kontant erlagt | 3 000 |
| Övriga skulder Skulder |
1 701 1 868 |
1 701 1 868 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | 168 | 168 |
| Tillgångar | 4 868 | 3 517 |
| Likvida medel | 1 071 | 1 071 |
| Övriga tillgångar | 2 386 | 2 386 |
| Materiella anläggningstillgångar | 60 | 60 |
| Goodwill | 1 351 | — |
| TSEK | andelar 50% | andelar 50% |
| av utestående | av utestående | |
| Förvärvat verkligt värde 2007-06-30 |
Redovisat värde 2007-06-30 |
Påverkan på kassafl öde: Förvärvet av andelarna påverkarde koncernens likvida medel netto med –1 929.
51
Styrelsen och verkställande direktör försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 29 april 2008 för fastställande.
Folke Patriksson Håkan Larsson Helena Levander Ulf G Lindén Ordförande Verkställande direktör Styrelseledamot Styrelseledamot
Lena Patriksson Keller Christer Lindgren Christer Olsson Björn Rosengren Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
52
Till årsstämman i Rederi AB Transatlantic (publ) Org nr 556161-0113
Vi har granskat årsredovisningen som omfattar sidorna 24–52, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Rederi AB Transatlantic (publ) för år 2007. Det är styrelsens och verkställande direktörens som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättande av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättande av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredo visningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna . I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen, som omfattar sidorna 24–52, har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
53
Göteborg den 7 mars 2008
PricewaterhouseCoopers AB
Lennart Wiberg Helen Olsson Svärdström Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Rederi AB Transatlantics styrelse och ledning strävar efter att leva upp till aktieägarnas och andra intressenters krav på god ägar- och bolagsstyrning.
Genom öppenhet och tillgänglighet strävar bolaget efter att göra det möjligt för intressenter och myndigheter att följa företagets beslutsvägar och förstå var i organisationen ansvar och befogenheter ligger.
Årsstämman väljer Transatlantics styrelse och godkänner de ersättningar som är förknippade med styrelsearbetet. Den ska hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Normalt hålls årsstämman i april. En valberedning utses av årsstämman och baseras på representanter för de största aktieägarna. Den nuvarande valberedningen består av Folke Patriksson, Ulf G Lindén samt Eric Hielte. Valberedningens uppgift är att till årsstämman föreslå lämplig sammansättning av bolagets styrelse, styrelsens ersättningar samt val av revisorer. På årsstämman i april 2007 omvaldes Håkan Larsson (VD), Helena Levander, Ulf G Lindén, Christer Olsson, Folke Patriksson och Björn Rosengren att ingå i Transatlantics styrelse. Lena Patriksson Keller nyvaldes som ledamot i styrelsen. Utöver dessa av stämman valda ledamöter kvarstod Christer Lindgren som facklig representant och ledamot av styrelsen. Av styrelsens valda ledamöter anses Helena Levander, Christer Olsson och Björn Rosengren vara oberoende ledamöter. Ytterligare information om styrelsens ledamöter framgår av särskild presen tation i årsredovisningen. Målet har varit att skapa en professionell styrelse som aktivt bidrar med omfattande erfarenheter från såväl sjöfart som näringslivet generellt. Årsstämman godkänner styrelsens arbete, dess ersättningar och koncernens årsredovisning. Stämman ger möjlighet för alla ägare att diskutera aktuella frågor med styrelsen.
Årsstämman 2007 antog riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som omfattar koncernchefen och dennes ledningsgrupp (under 2007, 6 personer), och som baseras på följande övergripande princip:
— Ersättningar till ledande befattningshavare skall attrahera, motivera och skapa goda förutsättningar för att behålla kompetenta medarbetare och chefer. För att uppnå detta är det viktigt att vidmakthålla rättvisa och internt balanserade villkor som samtidigt är marknadsmässigt konkurrenskraftiga såvitt avser struktur, omfattning och nivå. Anställningsvillkoren för ledande befattningshavare skall innehålla en väl avvägd kombination av fast lön, pensionsförmåner och andra förmåner samt särskilda villkor om ersättning vid uppsägning. Begränsad bonus kan utgå om styrelsen särskilt beslutar om detta. Uppsägningstiden för ledande befattningshavare skall vara sex månader och vid uppsägning från bolagets sida sex – tolv månader. För verkställande direktören skall gälla en uppsägningstid om upp till arton månader vid uppsägning från bolagets sida (redan träffade avtal kan avvika från denna princip). För 2007 har ingen bonus utgått. Riktlinjerna & nns i sin helhet tillgängliga hos Transatlantic. Till årsstämman 2008 kommer ett förslag till Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som är identisk med föregående års riktlinjer, med undantag av att uppsägning av VD skall vara sex månader och med ett avgångsvederlag om 18 månadslöner.
Styrelsens ansvar och uppgifter är fastställda genom en särskild arbetsordning. Till de viktigaste uppgifterna hör att bestämma övergripande mål och strategier, att utse den verkställande direktören, att godkänna större investeringar och att godkänna lån som upptas inom Transatlantic. Finanspolicy, attestregler och informationspolicy utgör viktiga styrinstrument. Styrelsen behandlar i sin helhet olika frågeställningar och har inte med hänsyn till koncernens storlek och komplexitet, ansett att underkommittéer behövs för att förbereda vissa frågor. Det innebär att styrelsen i sin helhet utgör revisionsoch ersättningskommitte.
För den verkställande direktören fastställs särskild arbetsinstruktion som beskriver på vilket sätt den dagliga ledningen och löpande förvaltningen delegerats. Styrelsen går löpande igenom och tar ställning till aktuella ekonomiska utfall, budgetar och prognoser liksom kvartalsrapporter till marknaden och koncernens årsredovisning. Riskhantering och koncernens utveckling är andra exempel på de ansvarsområden som styrelsearbetet täcker.
Styrelsen sammanträder normalt sex gånger per år samt därutöver vid behov. De ordinarie mötena äger rum i samband med respektive kvartalsrapport och därutöver har styrelsen särskilda möten för att behandla strategifrågor samt besluta om budget för kommande verksamhetsår. Baserat på detta har styrelsen under 2007 haft totalt sju sammanträden där såväl löpande ärenden som frågor förknippade med verksamhetens struktur och utveckling har behandlats. Finansdirektören och vice verkställande direktören Hans Carlweitz har varit sekreterare vid styrelsemötena t.o.m 31 oktober, då han lämnade koncernen. Därefter har koncernens nyutnämnde & nansdirektör Stefan Eliasson tagit över denna syssla. Inför varje styrelsemöte distribueras material som täcker till exempel uppföljning av utestående frågor, analyser, ekonomiska rapporter, utvecklingsärenden och andra beskrivningar.
Revisionsbyrån PricewaterhouseCoopers, med Lennart Wiberg som huvudansvarig revisor, har fram till årsstämman 2008 varit bolagets revisor och undertecknar revisionsberättelsen tillsammans med Helen Olsson Svärdström, som svarat för ledningen av revisionsarbetet. Inför årsstämman 2008 föreslår valberedingen att PricewaterhouseCoopers väljs till bolagets revisor med Helen Olsson Svärdström som huvud ansvarig att underteckna revisionsberättelsen tillsammans med Claes Thimfors.
Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter.
Folke Patriksson är liksom tidigare styrelsens ordförande. Folke Patriksson har löpande följt verksamheten och har kontinuerligt informerat övriga ledamöter om utvecklingen i Transatlantic.
Verkställande direktören ansvarar för den löpande ledningen av verksamheten baserat på den arbetsinstruktion som utfärdats av styrelsen. Genom kontinuerlig muntlig och skriftlig information och genom styrelsemöten hålls styrelseordföranden och styrelsen uppdaterad om koncernens utveckling. I enlighet med fastställd arbetsordning har styrelsen dessutom godkänt frågor av väsentlig betydelse.
Håkan Larsson har sedan mars 2003 och till utgången av december 2007 varit bolagets verkställande direktör. Styrelsen har från januari 2008 utsett Carl-Johan Hagman till till ny verkställande direktör i Transatlantic.
Den verkställande direktören har utsett en koncernledning bestående av cheferna för supportfunktionerna Drift respektive Administration samt cheferna för de tre divisionerna. Divisionsansvariga har varit Anette Henriksson (Atlanttra& k), Jan Thunberg (Europatra& k) och Stefan Eliasson (Offshore/ Isbrytning). Ansvarig för Drift har varit Balder Hansson. Ansvarig för Administration har t.o.m oktober månad varit Hans Carlweitz, som även varit vice verkställande direktör. Till ny chef för Administration utsågs per november 2007 Stefan Eliasson. Koncernledningen har löpande kontakt och har normalt månatliga möten för att diskutera aktuell ekonomisk utveckling samt verksamhets-, utvecklings- och strategifrågor.
Styrelsen har beslutat att den i sin helhet behandlar revisionsfrågor och har under året haft tre möten med koncernens revisorer. Vid dessa möten har planerad och genomförd revision diskuterats. Revisionen täcker frågor såsom riskbedömning, riskhantering, ekonomisk kontroll, redovisningsfrågor, koncernens policies och förvaltningsfrågor. Stor vikt läggs vid uppföljning och genomförande av åtgärder. Revisorerna håller även styrelsen informerad om utveckling inom aktuella områden.
Styrelsen har beslutat att även behandla ersättningsfrågor inom ramen för styrelsearbetet. Ersättning till koncernens verkställande direktör och vice verkställande direktör (fram till 31 okt-07) har behandlats liksom principerna för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningar förknippade med styrelse arbetet godkänns av årsstämman.
Arvoden och ersättningar är närmare beskrivna i årsredovisningens Not 7.
Till styrelsens ansvar hör såsom även framgått ovan att tillse att koncernens policies hålls uppdaterade och att de efterföljs. Koncernen har policies för bland annat investeringar, & nansierings- och valutafrågor, godkännande och attest av ekonomiska åtaganden, kommunikation och Investor Relations samt etik/uppförandekod. För de anställda & nns personal- och jämställdhetspolicies där kärnvärdena delaktighet, förändringsvilja, pålitlighet och målinriktning särskilt betonas. Som ett led i koncernens ansvar till sjöss och för landverksamheten & nns en säkerhets- och miljöpolicy.
Transatlantic är på grund av aktuellt börsvärde inte ålagt att följa Svensk Kod för Bolagsstyrning, som ingår i regelverket för Stockholmsbörsen. Koden omfattar former och agerande avseende årsstämma, tillsättning av styrelse och revisorer, styrelsens respektive bolagsledningens arbete samt information om bolagsstyrning och intern kontroll. Transatlantics styrelse och ledning anser att bolaget i allt väsentligt redan uppfyller vad Koden omfattar och syftar till och att det inte avseende verksamhetens förvaltning och i den ekonomiska rapporteringen till marknaden, inklusive årsredovisningen, & nns brister som en full anpassning till Koden skulle uppmärksamma. Avvikelserna utgörs främst av att valberedningsfrågor hanteras annorlunda än Kodens rekommendationer, att inga delårsrapporter varit föremål för översiktlig granskning samt att styrelsen inte avger någon rapport avseende intern kontroll. Under 2008 kommer en reviderad kod för bolagsstyrning att införas där Transatlantic kommer att omfattas. Beskrivningen av bolagsstyrning har ej varit föremål för revision.
Transatlantic-aktien har trots den senaste tidens börsoro haft en positiv utveckling sedan fusionen i mars 2005. Kursen var 45,00 vid utgången av februari 2008 vilket motsvarar en ökning med cirka 100 procent sedan fusionen. Under 2007 sjönk kursen med cirka 15 procent.
Det totala antalet aktier i Transatlantic uppgår till 28,4 miljoner stycken, av vilka 1,8 miljoner är A-aktier med röstetalet 10 och övriga är B-aktier med röstetalet 1. Transatlantic har inga teckningsoptioner eller andra aktierelaterade instrument.
Den 31 december 2007 uppgick det totala bokförda egna kapitalet till 1 217 (1 085) MSEK vilket motsvarade 43,6 (37,9) SEK/aktie.
Vid utgången av 2007 var antalet aktieägare 6 324 vilket var en minskning jämfört med föregående år.
Transatlantics B-aktie är sedan mars 2005 noterad på vad som sedan oktober 2006 utgör den Nordiska Börsens Stockholmslista. Dagens Transatlantic är resultatet av fusionen 2005 mellan B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines vilket ledde till att B&N Nordsjöfrakt förvärvade Gorthon Lines samt namnändrades till Rederi AB Transatlantic. B&N Nordsjöfrakts B-aktie är sedan 1991 noterad på Stockholmsbörsen. Gorthon Lines B-aktie var från 1997 och till fusionen med B&N Nordsjöfrakt också noterad på Stockholmsbörsen.
Vid årsstämman i april 2006 gavs mandat att återköpa B-aktier upp till 10 procent av utestående aktier. Vid årsstämman i april 2007 uppgick antalet återköpta aktier till 2 427 180 vilket stämman beslutade att de skulle indragas. Ett nytt mandat gavs också vid denna årsstämma och per utgången av januari 2008 hade ytterligare 504 800 B-aktier återköpts. Vid återköp dras det faktiska anskaffningsvärdet för aktierna av från det bokförda egna kapitalet och nyckeltal per aktie räknas också ut exklusive de återköpta aktierna.
Återköp av aktier kan ske med maximalt 10 procent av aktuellt antal be& ntliga aktier. Återköpta aktier kan innehas tills vidare eller kan indras och därmed permanent elimineras.
Inför årsstämman i april 2008 har styrelsen föreslagit att återköpta aktier tills vidare skall innehas.
Såsom framgår av vidstående tabell per utgången av 2007 var Enneff Rederi/Enneff Fastigheter den röstmässigt största aktieägaren (28,5 procent av rösterna och 6,4 procent av kapitalet). Transatlantics styrelseordförande Folke Patriksson är delägare i Enneff-bolagen. Styrelseledamoten Ulf G Lindén var genom bolag den kapitalmässigt största aktieägaren (10,1 procent av kapitalet och 15,3 procent av rösterna). Ägarbilden för de två största aktieägarna var likartad den som fanns föregående år.
Aktieägarna består i övrigt av ett antal fondanknutna ägare samt ett stort antal privata investerare. Tillsammans med de tre största ägarna enligt ovan innehar de större fondanknutna ägarna cirka 21,4 procent av kapitalet. Den tredje största aktieägaren är Ernströmgruppen AB med ett innehav som vid utgången av 2007 uppgick till 4,9 procent av kapitelet och 3,2 procent av rösterna. Koncernen har endast ett avtal vars villkor förändras vid större ägarförändring. VD har rätt att avsluta sin anställning med 18 månaders betald lön.
Aktieomsättningen under kalenderåret 2007 var totalt 11,7 miljoner aktier eller i genomsnitt cirka 47 000 aktier per handelsdag.
Vid fusionen i mars 2005 var aktiekursen cirka 23 SEK/aktie. Kursen har sedan, som framgår av vidstående diagram, visat en positiv utveckling och uppgick vid slutet av 2006 till 51,00 SEK/aktie. Vid utgången av 2007 var kursen 43,10 SEK/aktie, vilket innebar en försämring av aktiekursen med ca 15 procent under 2007. Per den sista februari 2008 hade kursen stigit med 1,1 SEK eller 2 procent jämfört med årsskiftet 2007/2008. Under motsvarande perioder sjönk Stockholmsbörsen med 7 procent respektive 9 procent.
Transatlantics mål är att utdelningen i genomsnitt ska motsvara 33 procent av den årliga nettovinsten. Detta är primärt inriktat på den operativa vinsten exklusive extraordinära poster och är satt i perspektivet att utdelningsmålet ställs i en balanserad relation till verksamhetens aktuella & nansieringsbehov.
Styrelsen föreslår att den ordinarie utdelningen till aktieägarna höjs med 25 procent eller 0,50 SEK/aktie till 2,50 SEK/ aktie. Förslaget till aktieutdelning motiveras av att koncernresultatet utvecklats gynnsamt och att koncernens & nansiella ställning är god. Styrelsen har som underlag för sitt förslag till vinstudelning beaktat de & nansiella medel och det egna kapitalet som verksamheten bedöms behöva och den ekonomiska och likvida ställning som behövs för att driva och utveckla verksamheten.
Aktien handlas under beteckningen "RABT" (en förkortning av Rederi AB Transatlantic). Aktiehandeln kan bland annat följas på Transatlantics hemsida www.rabt.se.
Transatlantics ambition är att ha en god dialog med aktiemarknaden och att tydligt informera om verksamhetens utveckling och händelser. Det sker genom årsredovisningen samt boksluts- och delårsrapporter. Dessa åter& nns på vår hemsida www.rabt.se. Här & nns även pressreleaser och presentationsmaterial från informationsmöten samt annan information om bolaget. Årsredovisning för 2007 kommer att sändas per post till aktieägarna i vecka 14, 2008.
Kontakter med aktieägarna välkomnas. Transatlantics huvudkontor har telefonnummer 0304-67 47 00 och e-post adresseras till [email protected].
| A-Aktier | B-Aktier | Antal aktier |
Andel kapital |
Andel röster |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Enneff Rederi AB /Enneff Fastigheter AB | 1 266 991 | 699 745 | 1 965 736 | 6,4% | 28,5% |
| Lindengruppen | 456 508 | 2 656 500 | 3 113 008 | 11,0% | 16,1% |
| Ernströms Finans AB | — | 1 505 000 | 1 505 000 | 4,9% | 3,2% |
| Karlsson Roger | 58 606 | 249 396 | 308 002 | 1,0% | 1,8% |
| JP Morgan Chase Bank | — | 830 000 | 830 000 | 2,9% | 1,9% |
| Inter/Zurich | — | 720 312 | 720 312 | 2,5% | 1,6% |
| Fjärde AP-Fonden | — | 520 200 | 520 200 | 1,8% | 1,2% |
| Rederi AB Transatlantic | — | 504 800 | 504 800 | 1,7% | 1,1% |
| Bengtsson Svante | — | 445 000 | 445 000 | 1,6% | 1,0% |
| Aktiebolaget Geveko | — | 400 000 | 400 000 | 1,4% | 0,9% |
| Totalt | 1 781 105 | 8 530 953 | 10 312 058 | 38,9% | 59,6% |
| Övriga aktieägare | 36 855 | 18 081 561 | 18 118 416 | 61,1% | 40,4% |
| Totalt antal aktier | 1 817 960 | 26 612 514 | 28 430 474 | 100,0% | 100,0% |
| Antal Innehav |
aktieägare | Kapital % | Röster % |
|---|---|---|---|
| 1–500 | 3 361 | 2,71 | 1,736 |
| 501–1 000 | 1 274 | 4,11 | 2,68 |
| 1 001–5 000 | 1 256 | 11,13 | 7,24 |
| 5 001–10 000 | 226 | 6,24 | 4,21 |
| 10 001–15 000 | 55 | 2,44 | 1,55 |
| 15 001–20 000 | 38 | 2,43 | 1,54 |
| 20 001– | 132 | 70,94 | 81,02 |
| Totalt | 6 342 | 100 | 100 |
f 40, Skärhamn Ledamot sedan 1972. Styrelseordförande. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Sjöräddningssällskapet, Västsvenska Industri och Handelskammaren samt Universeum. Vice ordförande i The Swedish Club. Styrelseledamot i Börssällskapet och Swede Ship Marine AB. Aktieinnehav: Genom bolag 1 266 991 A och 699 745 B Styrelsearvode: 400 000 SEK
f 47, Göteborg Ledamot sedan 1993. Koncernchef och VD sedan 1 mars 2003. Avgick som VD den 31 december 2007. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Consafe Logistics AB, Nimbus Boats AB, Nordic Tile Holding AS och Schenker AB. Styrelseledamot i Bure Equity AB, Chalmers Tekniska Högskola, Ernströmsgruppen AB, Handelsbanken Region Väst, Stolt-Nielsen AS, Svenska Skepps hypotekskassan, Sveriges Redareförening och Walleniusrederierna AB. Aktieinnehav: 1 200 A och 214 000 B Styrelsearvode: 0
f 57, Stockholm Ledamot sedan 2005 Övriga styrelseuppdrag: VD och delägare i Nordic Investor Services AB. Styrelseledamot i bl.a. SBAB, Svensk Exportkredit AB, Geveko AB och Stampen AB. Aktieinnehav: 5 000 B Styrelsearvode: 200 000 SEK
f 37, Höganäs Ledamot sedan 1997. Ekon Dr hc. Tekn Dr hc. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Lindengruppen AB. Styrelseledamot i Yorklyde Plc Scotland. Aktieinnehav: Genom bolag 456 508 A och 2 656 500 B Styrelsearvode: 200 000 SEK
f 65, Stockholm Ledamot sedan 2001. Arbetstagarrepresentant. Aktieinnehav: 0 aktier Styrelsearvode: 0
f 45, Stockholm Ledamot sedan 1999 Övriga styrelseuppdrag: Vice Ordförande i Walleniusrederierna AB. Styrelse ledamot i Atlantic Container AB, Stolt-Nielsen SA, Singapore Shipping Corporation Pte Ltd, The Swedish Club och United European Car Carriers AB. Aktieinnehav: 0 aktier Styrelsearvode: 200 000 SEK.
BILD KOMMER
f 69 Stockholm Ledamot sedan 2007. Övriga styrelseuppdrag: Ägare och VD i Patriksson Communication AB och styrelseledamot i Whyred AB. Aktieinnehav: 4 400 B Styrelsearvode: 200 000 SEK
f 42, Stockholm Ledamot sedan 2003. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Arbetsmedicin AB, Aktiv Medicin AB och Transvoice AB. Vice ordförande P4 Radio Hele Norge ASA. Styrelseledamot i SAK Moderne Försäkringar, Transcom World Wide S.A, Proceedo Solutons AB, Société Européenne de Communication S.A (SEC).
Aktieinnehav: 0 aktier Styrelsearvode: 200 000 SEK
Carl-Johan Hagman f 66 VD och koncernchef. Anställd sedan 1 jan 2008 Aktieinnehav: 0 aktier
Jan Thunberg f 44 Chef för Division Europatrafi k Anställd sedan 1977 Aktieinnehav: 188 175 B
Balder Hansson f 51 Chef för Drift. Anställd sedan 2007 Aktieinnehav: 1 200 B
Anette Henriksson f 62 Chef för Division Atlanttrafi k
Anställd sedan 1986 Aktieinnehav: 0 aktier
Håkan Larsson avgick som Verkställande direktör den 31 december 2007. Hans Carlweitz, vVD och chef för Adminstration slutade sin anställning 31 oktober 2007.
f 61 CFO och Chef för Division Offshore/ Isbrytning och Administration. Anställd sedan 2000 Aktieinnehav: 40 150 B
Aktieägarna i Rederi AB Transatlantic (publ) kallas härmed till årsstämma tisdagen den 29 april 2008 kl 16.00 i Akvarellmuseet, Skärhamn.
Aktieägare som önskar delta i årsstämman skall:
– dels vara införd i den av VPC AB förda aktieboken senast onsdagen den 23 april 2008.
– dels anmäla sitt deltagande till bolaget senast kl.16.00 torsdagen den 24 april 2008, under adress Rederi AB Transatlantic, Box 32, 471 21 Skärhamn, per tel 0304-67 47 00 eller via e-mail till [email protected].
Vid anmälan skall namn och personnummer- eller organisationsnummer samt registrerat aktieinnehav uppges. I anmälan skall aktieägare också ange om denne avser att medföra biträde till stämman. I det fall aktie ägaren avser att låta sig företrädas genom ombud bör fullmakt och övriga behörighetshandlingar biläggas anmälan.
Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade, måste tillfälligt registrera aktierna i eget namn hos VPC AB för att äga rätt att delta på stämman. Sådan omregist rering måste vara genomförd senast onsdagen den 23 april 2008. Förvaltaren (bank eller fondhandlare) måste i god tid före den 23 april få besked om detta.
c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören.
8) Bestämmande av antalet styrelseledamöter och styrelsesuppleanter och revisorer.
Som avstämningsdag föreslås den 2 maj 2008. Om stämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utbetalning av utdelningen ske den 7 maj 2008.
Följande handlingar kommer, för aktieägarna, att & nnas tillgängliga hos bolaget samt på hemsidan www.rabt.se senast två veckor innan årsstämman:
Handlingarna skickas också till de aktieägare som önskar detta och uppger sin postadress.
Eget kapital och uppskjuten skatt (inklusive minoritet) dividerat med den totala balansom slutningen.
Resultat efter fi nansiella poster med avdrag för skatt på årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.
Resultat efter fi nansiella poster plus räntekostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Ett fi nansiellt räntinstrument för att säkerställa att räntekostnaden inte överstiger en viss fastställd nivå.
Desinvestering: Avyttring av anläggningstillgångar.
Direktavkastning: Börskurs vid årets slut dividerat med utdelning per aktie.
"Earnings before interest and taxes", motsvarar Rörelseresultat.
"Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, and Amortization", motsvarar resultat före kapitalkostnader och skatt.
Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.
Ett övergripande begrepp för fi nansiella åtgärder som görs för att undvika oönskad resultatpåverkan pga variationer i räntor, valutor m m.
International Financial Reporting Standards, vilket är en internationell redovisningsstandard som samtliga börsnoterade företag inom EU skall ha anpassats till senast 2005.
Räntebärande skulder minus likvida medel.
Kostnader i samband med avveckling av Bulk- och RoRo-sjöfart. In klu derar resultat av fartygsförsäljningar, ned skrivning av fartyg samt personalrationaliseringskostnader. Även uppkomna kostnader i samband med fusionen med Gorthon Lines ingår här.
Resultat efter fi nansnetto justerat för realisationsresultat, avskrivningar och nedskrivningar.
Resultat före skatt samt före omstruktureringskostnader.
Resultat efter fi nansiella poster och före koncerngemensamma kostnader och centralt/koncerngemensamt fi nansnetto.
Kombinationsfartyg verksamma inom offshoremarknaden, avsedda för ankarhantering, bogsering och transport av förnödenheter.
Uthyrning av fartyg utan manskap till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Befraktaren bär i princip alla driftskostnader.
En lastägare eller den som hyr fartyget.
Styckegods eller bulklast som lastas "breakbulk" dvs. utan pall eller annan lastbärare.
Bunker: Benämning på fartygets drivmedel, dvs. den olja som används i fartygets maskineri.
Fartyg för transport av oemballerade varor i stora kvantiteter såsom kol, malm och spannmål.
Vikten av den last, bunkers och lös utrustning som ett fartyg kan bära.
Emergency Respons and Rescue Vessels
Matartrafi k med mindre fartyg till hamnar där omlastning sker till större fartyg.
Containerstorlek. Fourty Equivalent Units, det vill säga en 40 fots container.
Hälsa, säkerhet och miljöpolicy.
International Maritime Organisation, FNs internationella sjöfartsorganisation.
De regler för kvalitet och säkerhet som stipulerats av IMO för världshandelsfl ottan. Certifi ering enligt ISMkoden sker hos den nationella sjöfartsmyndigheten som i Sverige är Sjöfartsverket.
International Standards Organisation.
Affärsverksamhet, som bedrivs av två eller fl era företag tillsammans, med gemensamt risktagande.
LoLo-fartyg (Lift on Lift off): Fartyg som lastas/lossas med egna eller landfasta kranar.
International Convention for Prevention of Maritime Pollution from Ship. IMOs konvention för miljön.
StoraEnsos logistiksystem för norra Europa. "North Europe Transport & Supply System"
Samlingsnamn för industriverksamhet kring oljeutvinning till havs.
Skogsproduktsfartyg särskilt anpassat till papperslaster.
Platform Supply Vessel.
Rater: Frakt- och transportpriser.
Resultat före fi nansiella poster och skatt samt före omstruktureringskostnader.
Börskurs vid periodens slut dividerat med resultat efter fi nansiella poster med avdrag för full skatt per aktie.
Rörelseresultat för respektive affärsenhet redovisas före koncerngemensamma kostnader.
Resultat efter fi nansiella poster med avdrag för: 1) aktuell skatt, 2) skatt på årets resultat (aktuell och uppskjuten skatt) enligt koncernens resultat räkning.
Rörelseresultat före avskrivningar plus ränteintäkter dividerat med räntekostnader.
Räntebärande skulder minus likvida medel dividerat med eget kapital.
Eget kapital dividerat med total balansomslutning.
Sysselsatt kapital: Räntebärande skulder och eget kapital.
Kassafl öde från den löpande verksamheten, från investeringsverksamheten samt fi nansieringsverksamheten.
Resultat efter fi nansiella poster dividerat med rörelseintäkter.
Fartyg som har både lastluckor och ramper och kan kombinera lastning/lossning med truck och/eller kran.
Fartyg där lasten körs ombord via en eller fl era ramper
Fartyg som lastar med truck och /eller rullande fl ak genom sidoportar, oftast i kombination med hissar
Samtliga tjänster som behövs för ett fartygs drift,
Den del av befraktningsmarknaden där man hyr fartyg för enstaka resor i motsats till långtidskontrakt.
International Convention for Safety of Life at Sea. IMOs
Fartyg som fraktar förnödenheter till riggar och plattfor-
Anställning på svenskfl aggade fartyg av Tillfälligt Anställd Personal baserat på annat än svenska avtal.
Uthyrning av ett fartyg till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Redaren bär alla driftskostnader
StoraEnso Cargo Unit Sidoportfartyg/sidolastare:
mellan olika däck. Ship Management:
inklusive bemanning. Spotmarknad:
konvention för säkerhet. Supplyfartyg:
mar i Nordsjön. TAP-avtal:
Timecharter (T/C):
Trad: Trafi kområde.
utom bunkers och hamnavgifter.
Solas:
i fartyget. SECU:
Rederi AB Transatlantic (publ) Besöksadress: Södra Hamnen 27 Box 32, 471 21 Skärhamn Tel: 0304–67 47 00 Fax: 0304–67 47 70 E-mail: [email protected] Internet: www.rabt.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.