Annual Report • Nov 16, 2010
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
SKISTAR SKA SKAPA MINNESVÄRDA VINTERUPPLEVELSER SOM DEN LEDANDE OPERATÖREN AV EUROPEISKA ALPINDESTINATIONER.
| ÅRET SOM GICK | 4 |
|---|---|
| VÅR HISTORIA | 5 |
| MATS BERÄTTAR | 6 |
| VÅR BRANSCH | 8 |
| VERKSAMHETEN | 12 |
| VISION, MÅL OCH STRATEGIER | 14 |
| MARKNADSFÖRING OCH FÖRSÄLJNING | 16 |
| MEDARBETARE OCH LEDARSKAP | 20 |
| VÅRT ANSVAR | 22 |
| RISKER OCH MÖJLIGHETER | 24 |
| SKISTAR-AKTIEN | 28 |
| FÖRMÅNER FÖR AKTIEÄGARE | 32 |
| AFFÄRSOMRÅDE DESTINATIONERNA | 34 |
| • SÄLEN | 36 |
| • ÅRE | 38 |
| • VEMDALEN | 40 |
| • HEMSEDAL | 42 |
| • TRYSIL | 44 |
| AFFÄRSOMRÅDE FASTIGHETSUTVECKLING | 46 |
| ÅRSREDOVISNING | |
| FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | 50 |
| DEFINITIONER | 52 |
| FEMÅRSÖVERSIKT | 53 |
| RESULTATRÄKNING FÖR KONCERNEN | 54 |
| BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN | 55 |
| DEFINITIONER | 52 |
|---|---|
| FEMÅRSÖVERSIKT | 53 |
| RESULTATRÄKNING FÖR KONCERNEN | 54 |
| BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN | 55 |
| REDOGÖRELSE FÖR FÖRÄNDRINGAR | |
| I KONCERNENS EGNA KAPITAL | 56 |
| KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNEN | 57 |
| RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET | 58 |
| BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET | 59 |
| REDOGÖRELSE FÖR FÖRÄNDRINGAR | |
| I MODERBOLAGETS EGNA KAPITAL | 60 |
| KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET | 61 |
| NOTER | 62 |
| UNDERSKRIFTER | 78 |
| REVISIONSBERÄTTELSE | 79 |
| BOLAGSSTYRNING | |
| BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT | 80 |
| STYRELSE | 84 |
|---|---|
| FINANSIELL INFORMATION | 85 |
| LEDNING | 86 |
| BOLAGSORDNING, ADRESSER | 87 |
Bröderna Erik och Mats Paulsson köper skidanläggningen Lindvallen i Sälen.
1975/78 1994 Lindvallen noteras på Stockholmsbörsen. 1997 Tandådalen & Hundfjället AB förvärvas. 1999 Åre-Vemdalen AB förvärvas. 2000
Norges näst största skidanläggning, Hemsedal, förvärvas.
2001 Koncernen antar namnet SkiStar AB.
2005
Norges största skidanläggning, Trysil, förvärvas.
| 2009/10 2008/09 | +/- | +/-, % | ||
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 1 688 | 1 635 | 53 | 3% |
| Resultat före skatt, MSEK | 347 | 302 | 45 | 15% |
| Resultat efter skatt, MSEK | 334 | 273 | 61 | 22% |
| Kassaflöde, MSEK | 534 | 502 | 32 | 6% |
| Resultat per aktie, SEK | 8:52 | 6:96 | 1:56 | 22% |
| Utdelning, SEK | 5:50 | 5:00 | 0:5 | 10% |
| Börskurs 31 augusti, SEK | 123:75 | 111:00 | 12:75 | 11% |
| Direktavkastning, % | 4,4 | 4,5 | -0,1 | -2% |
| P/e-tal, ggr | 15 | 16 | -1 | -6% |
| Eget kapital, MSEK | 1 497 | 1 372 | 125 | 9% |
| Soliditet, % | 40 | 37 | 3 | 8% |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 11 | 11 | - | - |
| Avkastning på eget kapital, % | 23 | 21 | 2 | 10% |
| Bruttomarginal, % | 34 | 36 | -2 | -6% |
| Rörelsemarginal, % | 21 | 22 | -1 | -5% |
| Nettomarginal, % | 20 | 18 | 2 | 11% |
| Medelantal anställda, st | 1 118 | 1 120 | -2 | - |
| Definitioner återfinns på sidan 52 |
Nettoomsättningen uppgick till 1 688 MSEK (1 635), resultatet före skatt till 347 MSEK (302) och resultatet efter skatt till 334 MSEK (273). Resultatet per aktie uppgick till 8:52 SEK (6:96).
Rörelseresultatet för Affärsområde Destinationerna minskade med 34 MSEK till 329 MSEK och exklusive belastning av in terna hyreskostnader till Affärsområde Fastighetsutveckling minskade rörelseresultatet med 17 MSEK till 346 MSEK.
Rörelseresultatet från Affärsområde Fastighetsutveckling ökade under verksamhetsåret med 28 MSEK till 35 MSEK (7) och exklusive interna hyresintäkter från affärsområde Destinationerna ökade rörelseresultatet med 11 MSEK till 18 MSEK. Det nystartade området SkiStar Vacation Club omsatte 28 MSEK och vinsten uppgick till 11 MSEK.
Finansnettot förbättrades under verksamhetsåret till -17 MSEK (-68) främst med anledning av ett lägre ränteläge.
Bokningsläget inför vintersäsongen 2010/11 var i slutet av september 2% bättre i volym än för två år sedan och 6% lägre än vid samma tidpunkt föregående år. De svagare bokningsläget är en effekt av förskjutning av bokningar från jul och nyår genom färre helgdagar mot senare delen av säsongen genom en sen påsk och en lång högsäsong från sportloven till påsk.
Aktieutdelningen föreslås öka till 5:50 SEK (5:00).
REKORDRESULTAT IGEN TROTS EN TUFF SÄSONG!
Ännu en gång har vi avslutat ett verksamhetsår som resultatmässigt varit det bästa SkiStar upplevt. Detta trots periodvis sträng kyla och en något svagare säsongavslutning än beräknat. Vi hade färre gäster än normalt under slutet av säsongen på grund av den långa, kalla och snörika vintern i de södra delarna av Skandinavien. Det är glädjande att den starka efterfrågan på alpin skidåkning i den skandinaviska fjällvärlden står sig.
Vår organiska tillväxt har varit 3% och vårt viktigaste intäktsslag SkiPass har ökat med 2% till 955 MSEK. Rörelseresultatet från våra destinationers verksamhet minskade med 34 MSEK till 329 MSEK, med anledning av interna omfördelningar till affärsområde Fastighetsutveckling (17 MSEK) och de vädermässiga utmaningarna som vi upplevde under delar av säsongen. Antalet bokade objektsdygn ökade med 3% till 598 400 st. Gästerna från den danska marknaden ökade med 7%, från den norska marknaden med 4% och den svenska marknaden med 2%. Övriga utlandsmarknader ökade med 1% och där uppvisar de finska och tyska marknaderna tillväxt, medan den ryska och de baltiska marknaderna visar en avmattning. Försäljningen i förskott ökade till 54% (52) av all försäljning och av all förskottsförsäljning stod webben för 70% (65).
Rörelseresultatet från Affärsområde Fastighetsutveckling ökade till 35 MSEK (7) med anledning av den nystartade verksamheten inom SkiStar Vacation Club och ökad efterfrågan på tomtmark och boende. SkiStar Vacation Club är ett modernt och flexibelt semesterkoncept som omfattar försäljning av veckoandelar i en bostadsrättsförening med koppling till världens största organisation för byte av semesterboende (RCI) samt mängder av förmåner för medlemmarna. Vår nettoomsättning ökade till 1 688 (1 635), resultatet före skatt ökade med 45 MSEK till 347 MSEK (302) och vinsten efter skatt till 334 MSEK (273). Vinsten per aktie uppgick till 8:52 (6:96). Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman att utdelningen per aktie ska öka till 5:50 (5:00). Vårt finansnetto har stärkts med 51 MSEK till -17 MSEK med anledning av en lägre räntenivå. Vi är både stolta och glada över den utveckling som SkiStar har uppvisat under de senaste åren.
Trots en i stora delar bra säsong så har vi det gångna året inte uppnått alla våra finansiella målsättningar. Den organiska tillväxten har varit 3%, vilket är något
under målet att tillväxten minst ska uppgå till 3% utöver inflationsnivån. Soliditeten stärktes under året till 40% (37) och därmed uppnåddes målet att soliditeten inte ska understiga 35%. Avkastningen på eget kapital uppgick till 23% vilket är 9 %-enheter över målet om 14%. Av -kastningen på sysselsatt kapital uppgick till 11% att jämföra med målet 9%. Rörelsemarginalen uppgick till 21%, vilket är något under målet på 22%.
De besvärliga vädermässiga utmaningarna under den gångna vintern har inneburit att målet för organisk tillväxt och rörelsemarginal inte har uppnåtts. Under mer normala förhållanden bedöms samtliga finansiella mål kunna uppnås igen.
Nöjda och återkommande gäster Utvecklingen av våra destinationer är en ständigt pågående process för att våra gäster ska få bästa tänkbara upplevelse. Nöjda och återkommande gäster är grunden för vår verksamhet. Till den gångna säsongen gjordes en stor satsning genom investeringen i en 11 000 kvm stor upplevelseanläggning i Sälen som går under namnet Experium. De största satsningarna till den kommande säsongen är en snabbgående Expresstollift och ett nytt skidområde i Björnrike i Vemdalen. I Hundfjället i Sälen utvecklas skidåkningen med nya liftar och pister. Även i Björnen i Åre sker en utveckling av skidåkning och liftsystem. Vi forsätter även vår förstärkning av snötillverkningskapaciteten för att långsiktigt säkra vår viktigaste tillgång, snön.
För att skapa tillväxt engagerar vi oss på en mängd olika sätt för att få nya gäster till våra destinationer och där tillgänglighet är den avgörande faktorn. För att långsiktigt skapa en stark tillväxt av gäster från länder med längre transportvägar så är den absolut viktigaste faktorn en flygplats belägen mellan Sälen och Trysil, Sveriges respektive Norges största skiddestinationer. En flygplats kommer att bli den katalysator som behövs för att ta den skandinaviska fjällturismen till en ny nivå. Stor aktivitet pågår med att lösa finansieringsfrågan för att så fort som möjligt komma igång med byggandet. Ett bra exempel på en lyckad etablering av flygplats vid en fjälldestination är Levi i Finland, som idag är Finlands näst största flygplats och som tar emot över 100 000 utländska besökare per år.
Under det kommande året kommer vi
ytterligare att öka vårt fokus på samordning mellan våra destinationer för att bli mer effektiva och minska våra kostnader. Vi kommer att se över de flesta områden inom bolaget, exempelvis marknadsföring, försäljning och destinationsdrift. Den ökade försäljningen över webben ger en effektivare försäljningsprocess. Effektiva CRM-system och en allt större kunddatabas innebär direktkontakt med gäst och därmed effektivare marknadsbearbetning. Best practice inom destinationsdrift ska inom ett flertal områden bli koncernstandard. Vi har kommit en bit men har fortsatt en hel del att göra för att bli mer effektiva.
Det område, utöver destinationsdriften, där vi har störst möjlighet att skapa tillväxt inom är SkiStar Vacation Club, ett modernt och flexibelt semesterkoncept. Konceptet utgår ifrån bostadsrätter uppdelade i veckoandelar och där ägaren blir medlem i SkiStar Vacation Club. Medlemskapet innebär en mängd förmåner under vistelsen samt att semesterveckan kan bytas till över 5 000 andra semesteranläggningar världen över. Vår första säsong, som vi påbörjade i Lindvallen, Sälen, har blivit en succé. Vi fortsätter nu med ytterligare ett boendekoncept i Sälen och ett i Hemsedal, för att även komma igång på den norska marknaden. På sikt är tanken att vi ska arbeta med SkiStar Vacation Club på alla våra destinationer. Vi bedömer utvecklingspotentialen som stor inom området.
Efterfrågan att åka på vintersemester till någon av SkiStars destinationer är fortsatt god. I slutet av september var bokningsläget i volym 6% lägre än föregående år men 2% bättre än för två år sedan. Det svagare bokningsläget är en effekt av förskjutning av bokningar från jul och nyår med anledning av färre helgdagar mot senarre delen av säsongen genom en sen påsk och därigenom en lång högsäsong. I slutet av september var 44% (48) av den samlade logivolym som bedöms bokas för hela vintersäsongen uppbokad. Försäljningen via skistar.com fortsätter att öka och hittills har 60% (59) av bokningarna gjorts via skistar.com. Vi får också en större boendekapacitet till den kommande vintersäsongen, då ca 1 700 nya bäddar kommer att stå klara. Vi ses i pisten!
Mats Årjes Verkställande direktör
I SAMTLIGA FEM VÄRLDSDELAR ÄGNAR SIG MÄNNISKOR ÅT ALPIN UTFÖRSÅKNING.
Turismindustrin är en av världens största sektorer. Enligt FN-organet UNWTO (World Tourism Organization), som för statistik över världens turism, utgör turismen ca 6% av den totala exporten varor och tjänster i världen. Sett enbart till tjänstesektorn står turismen för upp emot 30% av exporten. Enligt UNWTO har den globala turismen ökat med omkring 64% i besöksvolym (tourist arrivals) sedan 1995.
Under 2009 omsatte turismsektorn 852 miljarder dollar (tourism receipts) vilket motsvarar en minskning på 5,7% jämfört med 2008. Den globala besöksvolymen minskade under de tre första kvartalen med 10%, 7% respektive 2% men visade under årets sista tre månader en uppgång med 2%. Helårsresultatet innebar en minskning med 4,2% till 880 miljoner besök globalt.
Europa är världens mest besökta region med över hälften av världens alla besök. Det mest besökta landet är Frankrike med ca 75 miljoner turistiska besök årligen. Bortsett från Afrika, som gick emot den globala trenden med en tillväxt på 3%, uppvisade alla regioner i världen en minskning i antalet besök under 2009. Europa (-5,7%), Mellanöstern (-4,9%) och Amerika (-4,8%) var de regioner som drabbades hårdast av nedgången.
2009 sammanfattas av UNWTO som ett av de tuffaste åren någonsin för turismsektorn. Den första hälften av 2010 visar
dock en ökning av den globala besöksvolymen med 7% jämfört med samma period 2009. I UNWTO's långsiktiga prognos väntas en årlig tillväxt av besöksvolymen med 4,1% fram till år 2020.
Även i Sverige är turistnäringen en viktig sektor, med omkring 3,1% av Sveriges samlade BNP och en sysselsättning motsvarande 160 000 helårsverken enligt Tillväxtverket.
Trots finanskrisens och lågkonjunkturens effekter under 2009 ökade den totala turistkonsumtionen i Sverige med 6,1% till 251 miljarder. 158 miljarder (63%) av den totala konsumtionen avsåg svenskars turistkonsumtion i Sverige under 2009. Svenskars konsumtion, uppdelad på privatrespektive affärsresande, visar på en ökning med 4,8% till 114,5 miljarder för privatresandet och en minskning med 3,2% till 43,6 miljarder för affärsresandet. 93,6 miljarder av den totala turistkonsumtionen utgjordes av utländska besökares konsumtion i Sverige. Siffran som inkluderar både privat- och affärsresenärer, motsvarar en ökning med 12,9% jämfört med 2008.
I Europa återfinns den största alpina marknaden och årligen konsumeras här omkring 210 miljoner skiddagar (en dags utförsåkning med SkiPass räknas som en skiddag).
Dock ägnar sig människor åt alpin utförsåkning i samtliga fem världsdelar.
Nordamerika är näst störst med knappt 80 miljoner skiddagar per år. De största enskilda marknaderna utgörs av USA och Frankrike, med omkring 60 miljoner skiddagar per år. Norden, d v s Sverige, Norge och Finland, svarar för drygt 17 miljoner skiddagar årligen. Historiskt ligger marknadstillväxten globalt på ett par procent årligen.
Variationerna mellan marknaderna är dock stora. Den kanske snabbast växande skidmarknaden återfinns i dagsläget i Östeuropa, både i antal skidåkare och i utveckling av nya skidorter. Relativt okända skidländer som Polen och Bulgarien dök upp i de svenska resebyråernas utbud för några år sedan. Ett av de länder där intresset för skidåkning ökar snabbt just nu är Ryssland, där vintersporter ökar med ca 20% årligen. En av anledningarna till denna ökning av skiddagar tror man beror på att den ryska orten Sochi står värd för vinter-OS år 2014. Förutom ett ökat intresse kring skidåkning torde detta även bidra till en ökning av investeringarna under de närmaste åren.
I samtliga länder besöks anläggningarna huvudsakligen av skidåkare från det egna landet. I USA och Kanada svarar andelen utländska åkare för knappt 5%. I länder som Japan, Sydafrika, Chile och Argentina är andelen utländska gäster mycket låg. Den högsta andelen utländska besökare
återfinns i Alperna, där drygt 30% av alla utförsåkare kommer från utlandet. De branschledande företagen arbetar huvudsakligen lokalt, men under senare år har vissa gränsöverskridande samarbeten och förvärv skett. I Sverige har SkiStar genomfört förvärv i Norge. I Frankrike har den börsnoterade koncernen Compagnie des Alpes (CDA) förvärvat skidanläggningar i både Schweiz och Italien. Ägandet av skidanläggningar är mycket fragmenterat, många är familjeägda och många företag är små. I Österrike domineras ägandet helt av privatägda mindre företag. I Italien finns ett starkt inslag av kreditinstitut i ägarbilden, i Schweiz och Frankrike finns några större företag med spritt ägande i aktiebolagsform varav ett par är publika och marknadsnoterade. I Japan ingår skidanläggningar och liftsystem vanligen i större privatägda konglomerat, ofta med tillhörande hotellverksamhet. I Sverige finns vid sidan av SkiStar bl a Strömma-gruppen med anläggningarna i Hemavan-Tärnaby och Riksgränsen. Den nordamerikanska marknaden skiljer sig inte från de övriga utan är också starkt fragmenterad, men sedan ett flertal år pågår en strukturomvandling mot allt större men färre företag. Bakom står möjligheterna till skalfördelar och behovet att skapa kritisk massa. Skalfördelarna finns inom såväl inköpssamordning, drift och underhåll, som inom marknadsföring och försäljning. Den kritiska massan byggs främst upp genom förvärv av konkurrenter. Det handlar dels om att bygga volym och dels om att skapa kassaflöden tillräckliga för att balansera de ofta omfattande investeringarna i liftar, nedfarter och snösystem. En annan drivkraft i branschens strukturomvandling är företagens strävan att arbeta på flera olika geografiska platser för att därigenom minska väderberoendet. CDA har till exempel tagit ytterligare steg genom att investera i "varmvädertjänster"
såsom golfanläggningar samt nöjes- och temaparker. Försök görs också i olika omfattning med att bredda produktutbudet, till att omfatta exempelvis skiduthyrningar och skidskolor, för att nå en större andel av gästernas totalkonsumtion.
SkiPassförsäljningen ökade på den svenska marknaden under säsongen, främst till följd av de goda snöförhållandena samt den gynnsamma kalendereffekten. Däremot minskade försäljningen både på den norska och den finska marknaden, bl a på grund av den stränga kylan och dåliga väderförhållanden under påskhelgen. Enligt SLAO (Svenska Liftanläggningars Organisation) ökade försäljningen av SkiPass i Sverige med 6,7% till 1 259 MSEK, under vintern 2009/10 jämfört med säsongen innan. Den genomsnittliga prisökningen var 4,5%. Antalet skiddagar ökade med 2,5% från 8,3 miljoner till 8,5 miljoner. I Norge minskade den totala försäljningen av SkiPass med 2,0% till 947 MNOK. Prisökningen i Norge var i genomsnitt 3,5%. Det totala antalet skiddagar minskade från 7,0 miljoner till 6,8 miljoner. I Finland uppgick försäljningen av SkiPass till 42,2 miljoner Euro (44,1) och antalet skiddagar minskade från 3,0 miljoner till 2,8 miljoner.
Antalet skiddagar i USA ökade med 5% till 60 miljoner (57). Trots det instabila ekonomiska läge som USA har brottats med uppnådde man nästan samma siffror som rekordsäsongen 2007/08 (60,5). Gästerna visar ett stort intresse för skidåkningen i USA även om snöfallen överlag minskade med 14%. I Kanada minskade antal skiddagar något från 18,7 miljoner till 18,3 miljoner. I Nordamerika hänförs något mer än hälften av det totala antalet skiddagar till veckosluten, i linje med tidigare
år. Andelen snowboardåkare uppgår till omkring en tredjedel. Stora lokala avvikelser förekommer dock. Jämfört med Europa är andelen snowboardåkare i Nordamerika hög.
I Alperna ökade antalet skidåkare under den gångna säsongen. Alperna hade, tack vare flera kraftiga snöfall och gynnsamt klimat, en mycket fördelaktig säsong. I Frankrike till exempel kunde man avsluta säsongen med goda skidförhållanden då man under påsken hade flera snöfall. Under säsongen 2009/10 minskade det totala antalet skiddagar i Frankrike med 4% till 56,1 miljoner. I Österrike minskade antalet skiddagar med 6% till 54 miljoner. I Schweiz minskade antalet skiddagar med knappt 7% till 27,3 miljoner. I Tyskland, där man mäter antalet skidgäster istället, hade man en marginell minskning i antal besökare. Antalet gäster minskade med 2% till 4,8 miljoner. I likhet med Nordamerika och Norden svarar de största skidanläggningarna i Alperna för en majoritet av omsättningen. De 25 största anläggningarna beräknas svara för drygt 60% av branschens totala intäkter.
SkiStar konkurrerar om människors disponibla inkomst. Detta innebär att SkiStar i ett vidare perspektiv konkurrerar med branscher som sällanköpsvaror och heminredning. I resesegmentet konkurrerar SkiStar i första hand med sol- och badresor samt weekendresor till storstäder. Utbudet av denna typ av resor har ökat under den senaste tioårsperioden. En av förklaringarna kan vara att i motsats till den alpina skidindustrin har resebranschen låga inträdeströsklar vilket innebär en överetablering och därmed en pris- och marginalpress.
Inom den alpina skidindustrin utgörs konkurrenterna av andra alpina skidan-
läggningar i Skandinavien och Alperna. Statistik genom åren visar dock att andelen som väljer att åka utomlands för att åka skidor har varit i princip oförändrad. Dessutom har SkiStar starka och välkända varumärken samt en stark distributionskanal i skistar.com, vilket på grund av ett ökande mediebrus blir allt viktigare. SkiStar har också, tack vare sin starka finansiella ställning och höga kassaflöde, möjlighet att kontinuerligt investera i allt ifrån marknads- och försäljningssystem och serviceutbildningar för medarbetarna, till nya moderna liftar och snösystem. Därigenom säkerställs att SkiStars alpindestinationer alltid håller en hög kvalitet jämfört med konkurrenterna. SkiStars destinationer har även god tillgänglighet till befolkningstäta områden genom geografisk närhet och prisvärda transportlösningar i form av tåg, flyg och buss.
Det brittiska företaget Snow24 gör årligen en jämförelse av SkiPass-priserna över hela världen. Den visar att SkiStars SkiPasspriser står sig väl i den internationella konkurrensen. Generellt kan sägas att, jämfört med orter med ungefär motsvarande utbud mätt i liftkapacitet och antal kilometer pist, SkiPass-priserna i Schweiz, Kanada och USA är avsevärt högre. I Italien, Frankrike, Österrike och Tyskland är de ungefär lika eller något högre.
Resebranschen har under senare år genomgått en kraftig konsolidering. Då marginalerna för många resebolag är små, är en hög omsättning viktig för att ha tillräckliga resurser för reklam och marknadsföring. Konkurrensen om uppmärksamheten är stor. Internet är den enskilda kanal som
ökar snabbast, både avseende marknads-
föring och försäljning.
Många resenärer eftersträvar enkelhet och överblick över vistelsens innehåll och kostnader. Att i god tid kunna planera och beställa sin resa blir viktigt för att få det man vill ha. Allt oftare förhandsbokas även tilläggsprodukter vid sidan av boende och resa. Ett exempel på detta är all inclusive som riktar sig till den prismedvetne resenären som vill slippa tänka på oväntade utgifter och bara koppla av.
En tydlig trend i resebranschen är att gästerna vill hinna med mer och få en större variation av upplevelser under sin semester. På SkiStars destinationer märks detta genom ett ökat utbud av aktiviteter, shopping och restauranger samt stora investeringar i exempelvis bad- och upplevelseanläggningar.
Allt fler skidanläggningar satsar på familjen som målgrupp. Det sker bland annat genom bredare och flackare nedfarter, större tillgänglighet med kortare avstånd mellan boende och backe, barnpassningsmöjligheter, skidskola, ungdomsaktiviteter kvällstid, längdåkningsspår, bekvämare boende och möjlighet till visst självhushåll. Samtidigt ersätts släpliftar med moderna stolliftar som är driftsäkra, bekväma och har en hög kapacitet.
Särskilt i USA arbetar skidbranschen med att bredda målgrupperna för att nå fler afro-amerikaner, amerikaner med spanskt ursprung, etniska minoriteter etc.
Investeringar i snösystem ökar i syfte att minska beroendet av väderleken. Med motsvarande målsättning investerar skidanläggningarna i Alperna i liftar och nedfarter på hög höjd, men även i Alperna ökar investeringarna i snösystem.
De ledande branschföretagen inom skidturismen breddar verksamheten till att också omfatta skidskolor, skiduthyrning samt försäljning av profilprodukter, skidkläder och utrustning.
Faktorer som mer fritid och en ökad disponibel inkomst är gynnsamma för turistbranschen i allmänhet. Dessutom ökar människors intresse för friskvård, utomhusaktiviteter och rekreation, vilket är gynnsamt för skidbranschen i synnerhet.
För Sveriges del kommer gruppen skidåkare i åldersgruppen 55+ sannolikt att öka då den första stora "skidgenerationen" lärde sig åka skidor på sjuttiotalet. I den gruppen åker många fortfarande skidor och planerar att fortsätta med det många år framöver. Under antagandet att lika många barn och ungdomar börjar åka skidor som tidigare år, så kommer den totala skidmarknaden i Norden att växa.
| SkiStar 2009/10 | Ticket 2009 | Resia 2009 | |
|---|---|---|---|
| Försäljning, MSEK | - | 4 225 | 2 822 |
| Nettoomsättning, MSEK | 1 688 | 471 | 485 |
| Resultat, efter skatt, MSEK | 334 | -39 | 6 |
| Rörelsemarginal, % | 21 | neg | 10 |
| Anställda, st | 1 118 | 445 | 399 |
VERKSAMHETEN ÄR INDELAD I TVÅ AFFÄRS OMRÅDEN – DESTINATIONERNA OCH FASTIGHETSUTVECKLING
genom nettoeffekten av interna hyror och avskrivningar på överlåtna boendefastigheter med 17 MSEK.
Finansnettot förbättrades under verksamhetsåret till -17 MSEK (-68) främst med anledning av en lägre räntenivå. Hela SkiStars lånestock har rörliga räntor.
Större delen av affärsområde Destinationernas verksamhet i Sverige drivs i moderbolaget SkiStar AB (publ). Affärsområde Fastighetsutvecklings verksamhet drivs under Fjällinvest AB, som ägs till 100% av SkiStar AB. Verksamheten i Trysil har drivits i Trysilfjellet Alpin AS och i Hemsedal i bolaget Hemsedal Skisenter AS. Från den 1 september 2010 drivs all verksamhet inom Affärsområde Destinationerna i den norska verksamheten i SkiStar Norge AS. Samtliga dotterbolag inom koncernen ägs till 100%, utom Hammarbybacken AB som ägs till 91% av SkiStar AB.
OPERATIV ORGANISATION
SkiStars verksamhet är uppdelad i två affärsområden och tre stabsområden. Affärsområde Destinationerna består av fem verksamhetsområden: Sälen, Åre, Vemdalen, Hemsedal och Trysil. Det andra affärsområdet är Fastighetsutveckling. Ledningsgruppen har under verksamhetsåret utgjorts av: Verkställande direktören, Ekonomi- och finansdirektören, Tekniska direktören, Marknads- och Försäljningschefen samt sex destinationschefer, en vardera i Åre, Vemdalen, Hemsedal och Trysil och två i Sälen (Lindvallen/Högfjället respektive Tandådalen/Hundfjället).
För att dra nytta av SkiStars samlade resurser på bästa sätt och därmed få största möjliga effekt samlas ett antal funktioner under tre stabsområden; Ekonomi/Finans/IR/CSR/Miljö
| Sälen | Åre | Vemdalen | Hemsedal | Trysil | S:a destinationer | Fastighets utveckling |
||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009/10 2008/09 2009/10 2008/09 2009/10 2008/09 2009/10 2008/09 2009/10 2008/09 2009/10 2008/09 2009/10 2008/09 | ||||||||||||||
| Externa intäkter | 600 | 585 | 358 | 343 | 175 | 162 | 265 | 248 | 298 | 293 | 1 696 | 1 631 | 36 | 13 |
| Intäkter från andra segment |
15 | - | 6 | - | 7 | - | 4 | - | 5 | - | 36 | - | 31 | - |
| Rörelseintäkter | 615 | 585 | 364 | 343 | 182 | 162 | 269 | 248 | 303 | 293 | 1 732 | 1 631 | 67 | 13 |
| Rörelsekostnader | -385 | -345 | -253 | -240 | -120 | -110 | -186 | -170 | -189 | -184 | - -1 133 |
- -1 049 |
-18 | -6 |
| Rörelsekostnader från andra segment |
-31 | - | -12 | - | -10 | - | -7 | - | -6 | - | -65 | - | -2 | - |
| Avskrivningar | -67 | -75 | -36 | -37 | -16 | -18 | -39 | -39 | -48 | -50 | -206 | -219 | -12 | - |
| Rörelseresultat | 132 | 165 | 63 | 66 | 36 | 34 | 37 | 39 | 60 | 59 | 328 | 363 | 35 | 7 |
| Rörelsemarginal, % | 21 | 28 | 17 | 19 | 20 | 21 | 14 | 16 | 20 | 20 | 19 | 22 | 52 | 54 |
| Rörelseintäkter | 2009/10 | 2008/09 | +/- | +/- % |
|---|---|---|---|---|
| SkiPass | 955 | 933 | 22 | 2% |
| Logi | 232 | 229 | 3 | 1% |
| Skiduthyrning | 162 | 157 | 5 | 3% |
| Skidskola | 55 | 52 | 3 | 6% |
| Sportbutiker | 81 | 69 | 12 | 17% |
| Fastighetsservice | 101 | 94 | 7 | 7% |
| Förädlingsvinster | 40 | 7 | 33 | 471% |
| Övrigt | 106 | 103 | 3 | 3% |
| S:a rörelsens intäkter | 1 732 | 1 644 | 88 | 5% |
| Rörelsekostnader | ||||
| Handelsvaror | -110 | -95 | -15 | 16% |
| Övriga externa kostnader | -543 | -499 | -44 | 9% |
| Personalkostnader | -498 | -461 | -37 | 8% |
| S:a rörelsens kostnader | -1 151 | -1 055 | -96 | 9% |
Affärsområde Fastighetsutveckling är verksamt sedan januari 2005. Affärsområdet har bl a till uppgift att skapa tillväxt i boende på SkiStars destinationer, skapa värdetillväxt i tillgångarna genom att utveckla dessa, tillsammans med destinationerna ta fram långsiktiga utvecklingsplaner för framtida investeringar, med Marknad/ Försäljning bygga upp och utveckla SkiStar Vacation Club samt skapa affärsmöjligheter genom förvärv av befintligt boende och exploateringsmark. Mer information om Affärsområde Fastighetsutveckling finns på sidan 46-47.
Affärsområde Destinationerna ansvarar för driften av SkiStars alpindestinationer och omfattar de strategiska produktområdena Utförsåkning/Lift/SkiPass, Logiförmedling, Skiduthyrning och Skidskola, vilka är grunden i SkiStars koncept. Affärsområdet presenteras på sidorna 34-45.
SKISTAR SKA VARA LEDANDE INOM KONCEPT, HELHETSSYN OCH UTVECKLING
| Utfall 2009/10 | Mål | Utfall 2008/09 Utfall 2007/08 | ||
|---|---|---|---|---|
| Soliditet, % | 40 | >35 | 37 | 36 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 11 | 9 | 11 | 10 |
| Avkastning på eget kapital, % | 23 | 14 | 21 | 15 |
| Rörelsemarginal, % | 21 | 22 | 22 | 20 |
| Organisk tillväxt utöver inflation, % | 2,6 | >3 | 9 | 11 |
SkiStar ska skapa minnesvärda vinterupplevelser som den ledande operatören av europeiska alpindestinationer.
Genom att leverera minnesvärda vinterupplevelser skapas värde för gäster, medarbetare och andra intressenter, vilket i sin tur skapar värde för aktieägarna.
För att möjliggöra en offensiv strategi och samtidigt balansera rörelserisken ska SkiStar ha en stark finansiell bas. Målsättningen är att soliditeten inte ska understiga 35%. Vid nuvarande räntenivå ska avkastningen på eget kapital uppgå till 14% och avkastningen på sysselsatt kapital till 9%. Målen är satta utifrån 3-månaders statsskuldväxlar där den genomsnittliga räntan under verksamhetsåret 2009/10 var 0,26%. Rörelsemarginalen ska långsiktigt överstiga 22%.
SkiStars mål för tillväxt är att den organiska tillväxten ska överstiga inflationen med minst 3% årligen. Därutöver kan tillväxt genom förvärv tillkomma. Inflationen i Sverige uppgick under verksamhetsåret
till 0,4% tillväxtmålet för jämförbara verksamheter var 3%, vilket innebär att målet inte riktigt har uppnåtts. Under mer normala väderomständigheter bedöms målet för organisk tillväxt kunna uppnås igen.
Det övergripande målet är att värdet på aktieägarnas kapital ska öka. Under verksamhetsåret 2009/10 har aktiekursen ökat med 11%. Stockholmsbörsens totalindex (OMXS) ökade under samma period med 13%. Aktieutdelningen föreslås uppgå till 5:50 SEK (5:00). De finansiella målen för soliditet, avkastning på eget kapital och avkastning på sysselsatt kapital har uppnåtts, medan målet för rörelsemarginal inte nåddes med anledning av att periodvis sträng kyla och en svag avslutning av säsongen inneburit lägre intjäning. Måluppfyllelsen framgår av tabellen på sidan bredvid. Information om koncernens resultatutveckling under verksamhetsåret återfinns på sid 12-13.
Kärnverksamheten är alpin skidåkning med gästens skidupplevelse i centrum. Lönsamma och strategiska verksamheter inom alpin skidåkning, skidskola, skiduthyrning samt logiförmedling ska
långsiktigt drivas inom den egna organisationen på respektive destination.
ett oberoende av bilen som transportmedel under vistelsen.
Medarbetarna inom SkiStar besitter stor erfarenhet och kunskap om hur alpina skidanläggningar ska drivas. Genom möten mellan likartade befattningshavare på de olika destinationerna sker ett korsvist lärande. Genom att jämföra de olika anläggningarnas verksamheter och arbetsmodeller skapas förutsättningar för effektivare drift och stärkta gästrelationer och därmed ökad tillväxt samt lönsamhet.
ÖVER HÄLFTEN AV ALL FÖRSÄLJNING SKER I FÖRSKOTT OCH SKISTAR.COM ÄR DEN STÖRSTA FÖRSÄLJNINGSKANALEN.
| SkiStar |
|---|
| totalt |
| Åre Vemdalen | Sälen Hemsedal | Trysil | totalt | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 71 | 95 | 88 | 19 | 28 | 70 |
| Norge | 9 | 0 | 2 | 39 | 24 | 9 |
| Danmark | 4 | 1 | 10 | 28 | 32 | 12 |
| Finland | 6 | 1 | 0 | 1 | 1 | 2 |
| Storbritannien | 2 | 2 | 0 | 2 | 1 | 1 |
| Nederländerna | 1 | 0 | 0 | 3 | 2 | 1 |
| Tyskland | 0 | 0 | 0 | 5 | 5 | 1 |
| Ryssland | 4 | 0 | 0 | 2 | 3 | 2 |
| Baltikum | 3 | 1 | 0 | 0 | 3 | 1 |
| Övriga | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 | 1 |
| Förskottsförsäljning | Destination | |||
|---|---|---|---|---|
| Telefon | Webb | Agent | Kassa | |
| SkiPass | 3% | 25% | 1% | 71% |
| Logi | 26% | 60% | 11% | 3% |
| Transport | 41% | 55% | 4% | 0% |
| Skidhyra | 2% | 25% | 0% | 72% |
| Skidskola | 18% | 48% | 1% | 32% |
| Totalt | 12% | 38% | 4% | 46% |
| 54% | 46% |
Marknads- och försäljningsenheternas övergripande mål är att maximera beläggningsgraden på förmedlade bäddar samt maximera försäljningen av koncernens egna tjänster och produkter såsom SkiPass, skidhyra, skidskola och logi. Kostnadseffektivitet ska uppnås genom att distribution via skistar.com prioriteras. Dessutom ska försäljningsenheten arbeta för att säkerställa effektiva och prisvärda transportlösningar till samtliga destinationer, genom samarbeten med externa aktörer såsom charterarrangörer och transportörer.
SkiStars varumärkesportfölj består av destinationernas varumärken, de varumärken som är förknippade med olika resmål på destinationerna samt de gemensamma varumärkena skistar.com och SkiStar. Destinationsvarumärkena och skistar.com har den huvudsakliga kontakten med marknaden. Det är till destinationerna som gästerna åker för att få minnesvärda vinterupplevelser, skistar.com är namnet på företagets hemsida och står i första hand för researrangören som säljer och paketerar resan till respektive destination. På detta sätt kompletterar och stärker de olika varumärkena varandra och konsumenterna ses som gäster på destinationerna och kunder hos SkiStar.
SkiStars kunder kommer till största delen från de nordiska länderna, där Sverige, Norge och Danmark betecknas som hemmamarknader. Under den senaste vintersäsongen växte dessa marknader totalt sett med 3%. I övrigt kommer gästerna framförallt från Finland, Ryssland, Baltikum, Norra Tyskland, Storbritannien och Nederländerna (se tabell på sid 17). Andelen utländska gäster på destinationerna har ökat under de senaste åren. Totalt visade länder utanför SkiStars hemmamarknader en tillväxt på 1% under säsongen 2009/10. En viss avmattning kunde märkas från Ryssland/Baltikum jämfört med säsongen 2008/09.
SkiStars målgrupper kan segmenteras på många olika sätt, exempelvis geografiskt, åldersmässigt eller efter en rad andra parametrar. Målgruppssegmenteringen ser olika ut för de olika destinationerna eftersom alla har olika profil. Ytterligare information om varje destinations specifika målgrupper finns på sidorna 36-45. Alla SkiStars destinationer har dock en övergripande målgrupp, barnfamiljen, som är den största målgruppen på samtliga destinationer.
SkiStars strategi är att erbjuda varje enskild gäst en skräddarsydd vintersemester efter dennes specifika önskemål. Gästen kan välja mellan fem olika ressätt; bil, buss, tåg, flyg och båt eller en kombination av dessa, främst beroende på vilken destination han eller hon väljer. Transporterna kan i sin tur kombineras med tusentals olika boendealternativ i olika prisklasser, allt ifrån stuga med självhushåll till hotellrum med allt under samma tak. Dessutom har gästen tillgång till ett brett utbud av skidskola, skidhyra och SkiPass. Gästen kan även välja hur lång semestern ska vara:
weekend, kortvecka, vecka eller i vissa fall längre vistelser.
Hög tillgänglighet är ledord inom SkiStar, därför kan gästen boka hela sin vintersemester med resa, boende, skidskola, skidhyra och SkiPass på ett och samma ställe antingen via hemsidan skistar.com eller via telefon. Andelen webbokningar ökar kontinuerligt från år till år. Under verksamhetsåret 2009/10 uppgick andelen försäljning via webb till 38% (34) av den totala försäljningen. Sett enbart till logi kom hela 60% (54) av försäljningen från webbokningar.
Hög och jämn beläggningsgrad i boendet över hela vintersäsongen är grunden till hög lönsamhet. För att uppnå detta arbetar försäljningsenheterna aktivt med differentierad prissättning baserad på den underliggande efterfrågan. För att optimera efterfrågan under lågsäsongveckor marknadsförs olika målgruppsanpassade erbjudanden och event, såsom exempelvis skidtestarhelger, prisvärda familjeveckor och studentveckor.
SkiStar arbetar aktivt för att förmedla så många bäddar som möjligt. Vid försäljning av lägenheter/stugor genom Affärsområde Fastighetsutveckling så medföljer ett kontrakt som ger SkiStar rätt att hyra ut lägenheten/stugan ett visst antal veckor per år. Gentemot befintliga ägare arbetar SkiStar aktivt genom att erbjuda en rad mervärden för den som lämnar sin stuga/ lägenhet till uthyrning.
För att kunna säkerställa en hög beläggningsgrad i boendet måste det vara enkelt för gästerna att resa till destinationerna. Därför jobbar SkiStar aktivt med att säkra tillgången av prisvärda transporter till våra destinationer via externa partners. SkiStar har exempelvis samarbeten med rederier i Danmark och Tyskland, charterbolag i Ryssland, England och Holland samt resebyråer på samtliga utlandsmarknader. SkiStar samarbetar även med en rad transportörer inom flyg, tåg och buss på hemmamarknaderna.
Alla SkiStars produkter kan bokas och betalas i förväg. Andelen förskottsförsäljning varierar från produkt till produkt. För gästerna är det enklare och bekvämare att boka och betala i förskott. Har gästen exempelvis köpt sitt SkiPass i förskott kan vintersemestern starta direkt i liften på morgonen. För SkiStars vidkommande innebär en hög andel förskottsförsäljning bl a ett förbättrat kassaflöde, en större möjlighet till optimering, en konkurrensfördel inom de segment där lokal konkurrens på destinationerna finns, ett minskat väderberoende samt en lägre finansiell risk. Under 2009/10 ökade andelen förskottsförsäljning med 2 procentenheter till 54% (52). Därmed var förskottsförsäljningen för andra året i rad större än försäljningen på plats på destinationerna. Trendbrottet beror framför allt på en differentierad SkiPassprissättning, innebärande att
Merförsäljning Under de senaste åren har SkiStar aktivt satsat på att öka merförsäljningen av produkter vid sidan av logi, d v s SkiPass, skidhyra, skidskola, avbeställningsskydd och försäkringar. Exempel på åtgärder för att stimulera merförsäljning är;
Ständig utveckling av hemsidan för att
Kontinuerliga mailutskick till befintliga
Att verka för att gäster återkommer är viktigt för SkiStars lönsamhet eftersom marknadsföringskostnaden för en återkommande gäst är mycket lägre jämfört med kostnaden för att nyrekrytera en gäst.
Försäljningen sker via fyra kanaler; webb, telefon (callcenter), i kassor på destinationerna samt via återförsäljare (agenter). Försäljningen via de tre första kanalerna, den s k egenförsäljningen, utgör 96%. Andelen webbokningar ökar kontinuerligt från år till år. Under verksamhetsåret
2009/10 uppgick andelen försäljning via webb till 38% (34) av den totala försäljningen. Sett enbart till logi kom hela 60% (54) av försäljningen från webbokningar.
Hemsidan skistar.com har över 8,5 miljoner besök under ett år. Störst är trafiken under januari då antalet besök per vecka är närmare 500 000. Samtidigt som andelen webbokningar ökar minskar andelen telefonbokningar. Under året som gått har stora satsningar gjorts på skistar.com för att göra det lättare för gästen att boka. Portalen och alla destinationssajter relanserades på en ny publiceringsplattform och arbetet med att förbättra bokningsflödena fortsatte. Sedan i början av oktober finns också en webbchatt igång för att ge gästen snabb hjälp vid eventuella frågor. Chattens öppettider är anpassade till webbens besöksmönster och håller därför öppet längre på kvällstid jämfört med callcentret.
4% av SkiStars försäljning sker via återförsäljare; researrangörer och transportörer. Dessa är framför allt betydelsefulla på marknader utanför Sverige och Norge. Prioriterade utlandsmarknader för SkiStars vidkommande är Danmark, Finland, Storbritannien, Holland, Ryssland, Baltikum och Norra Tyskland.
SkiStars marknadsföring syftar till att lyfta fram det som kännetecknar varje destination, för att visa gästerna det breda sortimentet. Ett gemensamt grafiskt ramverk framhäver distributionskanalen skistar.com och visar destinationernas tillhörighet till SkiStar-familjen.
SkiStar kommunicerar kontinuerligt med de gäster som tidigare besökt SkiStars destinationer. Via mailutskick informeras t ex om olika erbjudanden, evenemang och prisvärda perioder. Den som bokat en kommande vistelse erhåller via mail information och erbjudanden som syftar till att förenkla förberedelserna inför vintersemestern, så att mer tid skapas för gemenskap och aktiviteter på plats. Efter vistelsen ges gästen möjlighet att tycka till om sin vistelse via en mailenkät.
Både befintliga och potentiella gäster kan nås av SkiStars marknadsföring t ex via TV-reklam, annonser i tidningar, på Internetsajter och genom utomhusreklam. En viktig kanal, både på hemma- och utlandsmarknaderna, är s k sökordsmarknadsföring på Internet. När intresserade söker på ämnen och ord som är relaterade till SkiStar, SkiStars destinationer, vintersemester m m ska de hitta SkiStar på webben så tidigt som möjligt.
Oavsett vilken marknadsföringskanal som används och vem marknadsföringen riktar sig till, uppmanas alltid betraktaren att besöka skistar.com för mer information och bokning.
Mailutskick till befintliga gäster.
Utomhusreklam
Annonsering
Portalen skistar.com, en marknads- och försäljningskanal.
NETTOOMSÄTTNING per anställd, TSEK
SkiStar ska ha en företagskultur med lärande, hög prestation, omtanke, gästfokus och stolthet. Medarbetarna ska ha en förändringsvillig attityd.
Motiverade och nöjda medarbetare ger bättre service än oengagerade och missnöjda medarbetare. Bra service är en av de viktigaste anledningarna till att en gäst återkommer till någon av SkiStars destinationer, eftersom en stor del av gästens upplevelse utgörs av det bemötande som gästen får. Nöjda återkommande gäster är grunden till SkiStars lönsamhet. SkiStar arbetar därför med olika program för att ständigt förbättra gästservicen.
Återkoppling till gästernas upplevelse är en källa till förbättring av servicearbetet. SkiStar har därför byggt upp ett verktyg för att mäta hur gästerna upplever att medarbetarna följer SkiStars värderingar. Resultatet redovisas digitalt i form av en måltavla. Måltavlan genomförs under hela vintersäsongen och uppföljning av resultaten sker löpande.
Delägarskap är också en viktig motivationsfaktor, därför har ett antal konvertibelprogram genomförts för att öka medarbetarnas engagemang i bolagets utveckling. Det senaste programmet genomfördes under hösten 2007 och omfattar 30 MSEK
som kan konverteras till högst 250 000 B-aktier. Konvertibeln löper till 2012 och konverteringskursen uppgår till 138 SEK. Konvertibelprogrammet övertecknades kraftigt.
En positiv företagskultur värderas högt av arbetssökande, vilket bekräftas av interna intervjuer i SkiStars organisation. En arbetssökandes personliga värderingar ska matchas med SkiStars värderingar för att upplevelsen ska bli positiv för gäst, medarbetare och organisation. Inför varje säsong genomförs närmare 2 500 anställningsintervjuer och uppemot 1 700 personer, inklusive återkommande säsonganställda, rekryteras. En genomarbetad rekryteringsplan är därför ett av de strategiska verktyg som finns för att bygga en stark företagskultur. SkiStar har tagit fram ett webbaserat rekryteringsverktyg som bygger på bolagets värderingar. Verktyget gör rekryteringen kostnadseffektivare och kvalitén på urvalsprocessen ökar. Till säsongen 2009/10 sökte över 12 000 personer arbete på någon av SkiStars destinationer.
En sund och säker arbetsmiljö för SkiStars medarbetare är en förutsättning för att kunna erbjuda gästerna minnesvärda vinterupplevelser i en trygg och säker fjällmiljö. SkiStar har en uppbyggd arbetsmiljöorganisation på varje destination, som arbetar i förebyggande syfte med att kontinuerligt förbättra arbetsmiljön, genom exempelvis skyddsronder och inspektioner samt utarbetande av arbetsmiljöplaner.
Det finns även en väl utvecklad krisorganisation på respektive destination med specialutbildade krishanterare. Under det gångna året har det genomförts flera krisövningar för att bibehålla en hög beredskap. Om en krissituation eller olycka uppstår ska SkiStar med hjälp av beprövade rutiner och utbildade medarbetare kunna ge ett professionellt och omtänksamt omhändertagande av drabbade för att minska onödigt lidande. Detta gäller såväl för gäster, som för medarbetare och andra intressenter. I en kris ska organisationen alltid i första hand ta hand om de skadelidande och deras anhöriga och i andra hand se till att upprätthålla förtroendet för SkiStar.
SkiStar bedriver jämställdhetsarbete i samverkan med de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna. En jämställdhetsgrupp hanterar utvecklingsfrågor. SkiStars Jämställdhetsplan har blivit granskad och godkänd av Jämo. Inga osakliga löneskillnader har kunnat konstateras.
Medelantalet anställda minskade under verksamhetsåret 2009/10 med 2 personer till 1 118 (1 120) personer. Medarbetarnas fördelning på olika destinationer framgår av cirkeldiagrammet bredvid. Sjukfrånvaron bland de anställda i moderbolaget uppgick till 2,4% (2,8). Genomsnittsåldern bland fast anställd personal uppgick till 43 år (43) och den genomsnittliga anställningstiden bland fast
50-59
40-49
FAST ANSTÄLLDA per destination
anställd personal uppgick till 10 år (9). Av det totala antalet anställda var 37% (38) kvinnor. Nettoomsättningen per anställd ökade med 3,4% till 1 510 TSEK (1 460). Antalet fast anställd personal var den 31 augusti 426 (422) personer och personalomsättningen bland fast anställd personal visar att 36 (36) påbörjat och 32 (32) personer avslutat sin anställning i SkiStar. Under högsäsong hade SkiStar totalt 2 284 (2 370) anställda. Andelen fast anställd personal med högskoleutbildning var den
31 augusti 2010 17% (16) och SkiStars investering i kompetensförnyelse uppgick under verksamhetsåret till 4 MSEK (4). Den största delen av kompetensförnyelsen utgörs av interna utbildningar.
GENOM SYSTEMATISKT FÖRBÄTTRINGSARBETE SKA GÄSTEN UPPLEVA SKISTAR SOM DET MILJÖ-RIKTIGA VALET
SkiStar följer upp de utsläpp av koldioxid (CO2 ) som verksamheten ger upphov till. SkiStars utsläpp av koldioxid (i ton) i förhållande till omsättning (miljoner SEK) finns redovisade i diagrammet nedan. Nedan återfinns även en tabell med CO2 utsläppens fördelning i olika kategorier.
Eftersom SkiStars verksamhet är geografiskt spridd innebär detta frekventa resor för medarbetarna vid destinationsöverskridande möten. SkiStar arbetar aktivt med att ersätta en så stor andel som möjligt av fysiska möten med andra alternativ. SkiStar har genom egna telefon- och IT-system samt videokonferensutrustning på samtliga destinationer möjlighet att sätta upp egna telefon-, webb- och videokonferensmöten.
SkiStar har kontinuerligt arbetat med att fasa ut tvåtaktsskotrar. Inför kommande säsong återstår endast ett fåtal inhyrda 2-taktsskotrar som används som reservskotrar vid snöläggning. De nya snöskotrarna med 4-taktsmotorer innebär en minskning av både CO2 -utsläpp och bullernivå, vilket förbättrar miljön både för gäster och medarbetare. Erfarenheter visar att en 4-taktsskoter släpper ut drygt 200 kg mindre CO2 under en vinter jämfört med en 2-taktsskoter. Merparten av alla snöskotrar drivs även med alkylatbränsle, som är ett renat drivmedel. Alkylatbränslet är dyrare än bensin, men innebär samtidigt att avgaserna innehåller en mindre andel giftiga ämnen.
CO2 -utsläppen från bränsle och drivmedel uppgår till 4 756 ton, vilket motsvarar en minskning på 12 % jämfört med föregående års redovisning. En lång vinter med låga temperaturer innebar mindre slitage på backarna och därmed färre pistmaskintimmar vilket bland annat bidrog till minskningen av utsläppen. SkiStar provar också ett navigationssystem till pistmaskiner för att effektivisera körningen så mycket som möjligt. Testerna kommer att fortsätta även den kommande säsongen.
SkiStar köper i möjligaste mån el och värme baserad på förnybar energi. En av de mest energikrävande delarna av verksamheten är snötillverkningen. Därför arbetar SkiStar kontinuerligt med att uppgradera snösystemen till modernare, effektivare och energisnålare system. De nyare systemen använder bara en femtedel så mycket energi som de gamla vid snötillverkning vid 3-5 minusgrader. På de svenska destinationerna har SkiStar även ett energiledningssystem avseende snötillverkningen. Den 22 augusti 2006 godkändes Energiledningssystemet av Lloyd's Register Quality Assurance i enlighet med standarden för energiledningssystem, SS 62 77 50. Som ett led i satsningen på förnybar energi är SkiStar 6-procentig delägare i Dala Vindkraft Ekonomisk Förening, ett av Sveriges största vindkraftkooperativ, vilket möjliggör köp av vindkraft. SkiStar är också 2-procentig ägare i Dala Vind AB som bygger, säljer och även driver egna vindkraftverk med syfte att genom klimatneutral elproduktion vara en betydande aktör inom Dalarnas kommuner och bidra till att klimatmålen för kommunerna, Dalarnas län, Sverige och EU kan uppnås. SkiStar har även, tillsammans med andra investerare, byggt ett värmeverk med tillhörande kulvertsystem i Lindvallen, Sälen, för att tillgodose det energibehov som finns i fastigheterna.
I dagsläget är det 104 lägenheter i bl a annat Timmerbyn och Söderåsen som konverterar direktverkande el till vattenburen el. Biobränsleförsörjningen till värmeverket består av flis och bark från lokala sågverk för att korta ner transportsträckan. Det finns även planer på att investera i ett liknande värmeverk i Tandådalen som nästa etapp. Investeringen är ett led i att minska bolagets negativa klimatpåverkan. Långt gångna planer finns för att återvinna spillvärme från kompressorer vid snötillverkning och återföra denna energi till fjärrvärmenätet.
Boende byggs kontinuerligt på fjällanläggningarna. Dessa byggs i möjligaste mån av lokala byggföretag med lokalt anskaffat kretsloppsmaterial. Att bygga naturnära boende innebär även en strävan mot att återskapa den exploaterade markytan runt husen. Befintlig vegetation sparas och återläggs och träd i husens omgivning skyddas under byggtiden. Den största andelen nybyggt boende är numera liftnära så kallat "Ski In – Ski Out". Detta innebär att gästen inte behöver ta bilen till backen under semestern, vilket innebär färre transporter på destinationerna. Dessutom arbetar SkiStar kontinuerligt med att förebygga erosion i backarna genom vattenfördämningar och etablering av vegetation.
Riktlinjer för socialt ansvarstagande behandlas i bolagets Code of Conduct och i bolagets policy för socialt ansvarstagande. Till grund för riktlinjerna ligger en intressentanalys, där intressenter samt deras förväntningar och krav på SkiStar kartlagts, i kombination med SkiStars ambitioner inom området.
| 09/10 | 08/09 | |
|---|---|---|
| Drivmedel/bränsle | 4 756 | 5 401 |
| Värme | 37 | 77 |
| Transporter | 53 | 48 |
| El* | 0 | 0 |
| Summa | 4 846 | 5 526 |
* Samtliga destinationer använder fr o m 2007/08 Förnyelsebar el, Bra Miljöval och EPD Vatten eller motsvarande miljömärkning.
De riktlinjer som SkiStar har antagit innebär att SkiStar ställer sig bakom värdegrunderna i FNs Global Compact och dess tio principer om socialt företagaransvar. Principerna omfattar regler om respekt för grundläggande mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga regler – inklusive regler mot barn- och tvångsarbete – korruptionsåtgärder samt miljöregleringar. SkiStar ska, så långt bolaget förmår, bidra till att förbättra de ekonomiska, miljömässiga och sociala förhållandena genom en öppen dialog med relevanta intressegrupper i samhället. SkiStar stödjer därför FN:s Millennieutvecklingsmål. SkiStar stödjer och respekterar bevarandet av internationellt påbjudna mänskliga rättigheter. SkiStar ska försäkra sig om att inte på något sätt medverka till, dra fördel av eller underlätta kränkningar av mänskliga rättigheter som begås av andra.
Eftersom SkiStar i huvudsak är verksamt i glesbygd, innebär detta att SkiStar i många fall är en dominant arbetsgivare lokalt. Således är ett lokalt samhällsengagemang viktigt för SkiStar. Därför driver och sponsrar SkiStar många lokala initiativ och aktiviteter.
SkiStar arbetar efter en Code of Conduct som fastställts av bolagets styrelse. Den innehåller affärsetiska riktlinjer och policies och omfattar allt från arbetsmiljö och jämställdhet till representation och hantering av insiderinformation. Detta avsnitt kommer att i första hand ägnas åt miljö, klimat och socialt ansvarstagande.
Miljöfrågan i allmänhet och klimatfrågan i synnerhet har kommit allt mer i fokus under de senaste åren. Miljöhänsyn har alltid varit centralt för SkiStar eftersom miljön påverkar verksamheten och är en viktig del av gästens upplevelse.
SkiStar ska beakta miljön i all verksamhet i sin strävan att skapa minnesvärda vinterupplevelser. Genom systematiskt förbättringsarbete ska gästen uppleva
SkiStar har som målsättning att bedriva en miljöanpassad verksamhet med så låg energiförbrukning som möjligt. Det innebär att SkiStar eftersträvar att effektivisera sin energianvändning och hålla den på lägsta nivå i förhållande till verksamheten. Snötillverkning, drift av fastigheter och liftar är energikrävande processer. För att uppnå energieffektivisering ska SkiStar systematiskt kartlägga och analysera energianvändningen, driva processer med så låg energianvändning som är ekonomiskt rimligt, fokusera på effektiv energianvändning vid nyinvesteringar, synliggöra energianvändningen för enskilda medarbetare och tillsammans med dem komma fram till hur man kan påverka energianvändningen utan att försämra produktens kvalitet, använda förnyelsebar energi så långt som möjligt och med god marginal följa lagar och krav som berör verksamheten inom energiområdet.
SKISTARS VERKSAMHET ÄR VÄL ANPASSAD TILL SÄSONGVARIATIONERNA
Den övervägande delen av SkiStars intäkter genereras under perioden december – april. SkiStars verksamhet är väl anpassad till säsongvariationerna, inte minst arbetskraftsmässigt. Huvuddelen av vinterbokningarna sker före säsongen. Med en ökad andel försäljning i förskott tidigareläggs affärsavslut, vilket i sin tur minskar risken i verksamheten.
Antalet besökande gäster på SkiStars destinationer påverkas till viss del av väderförhållanden och snöläge. En sen vinter och svag tillgång på natursnö
dämpar efterfrågan. Dock begränsas verksamhetsrisken genom att drygt 80% (79) av liftkapaciteten på SkiStars destinationer säkras med snö från snötillverkningssystem. Följderna av växthuseffekten har debatterats flitigt under senare år. De flesta forskare är överens om att vi har en global uppvärmning, men att det är mycket svårt att förutsäga de regionala och lokala effekterna av denna, vilket innebär att vissa regioner kan få en oförändrad eller till och med sjunkande temperatur. Ett mildare klimat kan på lång sikt innebära kortare vintersäsonger, med senare vinter och tidigare vår. Skulle SkiStars destinationer exempelvis börja säsongen en vecka senare och sluta en vecka tidigare skulle resultatet
endast påverkas marginellt, då flertalet gäster besöker destinationerna mellan julveckan och mitten av april. Koncernens väderrisker har även minskats genom att destinationerna är geografiskt belägna på olika platser med olika väderförutsättningar och typer av klimat. SkiStars destinationer utvecklar i snabb takt sina snötillverkningssystem för att på både kort och lång sikt säkerställa bra skidåkning för gästerna under hela vintersäsongen.
Förändring av människors disponibla inkomst påverkar den privata konsumtionen, som i sin tur har en påverkan på människors möjligheter att resa på
Kammarrätten har tidigare beslutat att SkiStar i Sverige ska erlägga arbetsgivaravgifter för medarbetarnas tjänste-SkiPass, trots att medarbetarna behöver SkiPassen för att kunna utöva sitt arbete. SkiStar överklagade detta beslut till Regeringsrätten som inte meddelade prövningstillstånd. Som en följd av detta anser Skatteverket att de medarbetare som erhåller SkiPass i sin tjänsteutövning ska förmånsbeskattas till ett värde som motsvarar fullt marknadsvärde. SkiStar har åter inlett en process mot Skatteverket om rimligheten i detta. SkiStar har överklagat Skatteverkets avslag och målet beräknas att behandlas av Förvaltningsrätten under slutet av 2010. I övrigt är SkiStar idag inte inblandat i någon tvist som bedöms ha någon väsentlig påverkan på bolagets resultat och ställning.
I nedanstående känslighetsanalys beskrivs hur koncernens resultat påverkas vid förändringar i några för koncernen viktiga variabler. Antagandena om resultatpåverkan genom förändring av beläggningsgrad utgår ifrån samtliga förmedlade objekt och avser endast dess påverkan på försäljning av SkiPass. Förändring av övriga intäktsslag bedöms i känslighetsanalysen att tas ut av ökade respektive minskade kostnader. Vid beräkning av känsligheten av en elprisförändring har endast hänsyn tagits till den del av elförbrukningen som direkt påverkas av förändringar av marknadspriset. Samtliga räntor är rörliga och en förändring av ränteläget har därför en direkt effekt på räntekostnaderna.
SkiStar har sedan tidigare beslutat att inte lämna resultatprognoser. Istället lämnas i delårsrapporter information om aktuellt bokningsläge.
vintersemester. SkiStars historiska försäljnings- och resultatutveckling visar att företaget kunnat parera svängningar i konjunkturen väl. En stor del av SkiStars gäster är familjer som i hög grad återkommer år efter år och där vintersemestern har hög prioritet. Beroendet av konjunkturen i Sverige minskas av att verksamheten också bedrivs i Norge samt att en ökande andel av koncernens gäster kommer från andra länder.
Sol- och badresor samt weekendresor till storstäder betraktas som huvudkonkurrenter till SkiStar, men även andra branscher konkurrerar om människors disponibla inkomster, såsom sällanköpsvaror och investeringar i hemmet. Övriga konkurrenter utgörs av andra alpina skidanläggningar i Skandinavien och Alperna. Den alpina skidindustrin har höga inträdeströsklar, vilket begränsar konkurrensen. Genom omfattande investeringar i serviceinriktade medarbetare, ledarskap, moderna liftar och snösystem, IT, restauranger m m, håller SkiStars alpindestinationer en hög kvalitetsnivå, där gästernas vinterupplevelse och komfort dessutom höjs varje år.
SkiStars destinationer har god tillgänglighet till befolkningstäta områden genom geografisk närhet och prisvärda transportlösningar i form av tåg, flyg och buss. SkiStars kunder har hög tillgänglighet till SkiStars produkt- och tjänsteutbud via onlinebaserade marknads- och försäljningssystem, vilka förenklar bokningsprocessen för kunden. Andra viktiga konkurrensfaktorer är en stark finansiell ställning, kända och attraktiva varumärken samt starkt kassaflöde.
SkiStars strategi för tillväxt omfattar i första hand bättre utnyttjande av de befintliga destinationerna samt utveckling av produkt- och tjänsteutbudet. I andra hand skapas tillväxt genom förvärv eller arrende av andra skidanläggningar. Samtliga förvärv som SkiStar genomfört har utvecklats väl och har i stor utsträckning bidragit till SkiStars framgångsrika utveckling. Under 1997 förvärvades Tandådalen & Hundfjället AB, 1999 Åre-Vemdalen AB, 2000 Hemsedal Skisenter AS och 2005 Trysilfjellet Alpin AS. SkiStars utvecklade och väl beprövade koncept för att driva alpindestinationer är en god förutsättning för fortsatt framgångsrik expansion.
Alpindestinationernas lönsamhet är beroende av antalet disponibla bäddar och dess beläggningsgrad. För SkiStar är det viktigt att ha kontroll över en stor bäddkapacitet
för att optimera beläggningen genom att följa förändringar i efterfrågan och sätta rätt priser på boendet under alla delar av säsongen. SkiStar arbetar aktivt för att öka antalet bäddar på destinationerna samt att utöka andelen som förmedlas genom SkiStars försorg. Det är även viktigt att äldre stugor och lägenheter moderniseras för att behålla en hög efterfrågan. Nyinvesteringar i stugor och lägenheter genomförs, förutom av SkiStar, främst av externa intressenter eller av delägda bolag. Attraktionskraften i SkiStars destinationer drar till sig investeringsvilligt kapital, vilket leder till en långsiktig tillväxt av turistbäddar och utveckling av olika boendealternativ.
Lönekostnaderna är företagets enskilt största kostnadspost. SkiStars fortsatta framgångar är beroende av motiverade och engagerade medarbetare. För att behålla nyckelpersoner arbetar SkiStar med ledarutveckling och incitamentsprogram, bl a har personalen erbjudits att köpa konvertibla skuldebrev, både år 2003 och 2007, för totalt 55 MSEK. Företagsledningen i SkiStar ägde den 31 augusti 2010 tillsammans 495 726 B-aktier i bolaget.
För att öka effektivitet, medvetenhet och engagemang bland de anställda arbetar SkiStar med ledarskapsfrågor. Medarbetarnas servicenivå gentemot gästerna är en viktig del i gästens totala upplevelse. En risk är därför att möjligheten att rekrytera kvalificerade säsongmedarbetare minskar under högkonjunktur, när arbetslösheten är låg.
SkiStar arbetar aktivt med säkerhetsfrågor genom att identifiera och åtgärda olycksrisker och proaktivt arbeta med arbetsmiljöfrågor. På samtliga destinationer genomförs kontinuerligt riskanalyser för att säkerställa försäkringsskyddet och minimera olika typer av risker. SkiStar har även en genomgripande krisplan för att bolaget ska ha bra beredskap vid eventuella olyckor och händelser.
De inhemska valutornas rörlighet gentemot andra valutor påverkar människors resvanor och kan därmed påverka antalet gäster på SkiStars alpindestinationer. Koncernen påverkas även av relationen mellan den svenska och den norska kronan. SkiStar valutasäkrar inte den norska verksamheten. Inköp av exempelvis liftar och pistmaskiner sker från utlandet och dessa priser påverkas vid förändring av valutakurser.
Den alpina skidbranschen fordrar stora kapitalinvesteringar för att behålla och öka konkurrenskraften. SkiStar har ett starkt kassaflöde som gör att investeringarna till största del kan finansieras med egna medel. Skulle ränteläget bli högt kan kassaflödet användas till att i snabbare takt amortera av lån för att därigenom minska den finansiella belastningen. Den externa upplåningen sker idag endast i de lokala valutorna SEK och NOK. Lånestocken omfattar endast kortfristig räntebindning.
SkiStars verksamhet förbrukar stora mängder el. Förändringar i elpriset påverkar därför koncernens kostnader och resultat. Enligt beslutad policy ska huvuddelen av koncernens elförbrukning låsas till fast pris eller lokalpris. Elpriserna för säsongen 2009/10 hade till ca 55% låsts till fast pris och lokala elproducenter levererade ca 40% av koncernens elförbrukning till lokalpris som normalt understiger marknadspriset på elbörsen Nordpool. Detta lokalpris har en betydligt mindre rörlighet än marknadspriset, varför dessa volymer inte prissäkras. Ca 25% av 2010/11 års förväntade elförbrukning påverkas direkt av fluktuationer i marknadspriset.
Under nästa verksamhetsår beräknas drygt 1,5% av SkiStars totala energibehov komma från vindkraftverk i Dalarna som SkiStar är delägare i. SkiStar tillsammans med andra investerare driver ett värmeverk i Lindvallen, Sälen, vilket förser större fastigheter i Lindvallens södra område med energi. Värmeverket drivs med lokalt producerat förnyelsebart skogsbränsle.
Många av SkiStars gäster åker egen bil till destinationerna. Dessa resvanor påverkas av bensinprisnivån och tjänstebilsbeskattningen. Alpindestinationernas närhet till befolkningstäta områden samt andra resealternativ, såsom tåg, minskar negativa konsekvenser av höjda bensinpriser.
Förändringar i lagar och förordningar som berör SkiStars verksamhet kan givetvis påverka verksamhet och resultat. En skatteutredning föreslår att reglerna om inkomstskattefrihet för verksamhet bedriven på specialtaxerade fastigheter tas bort. Regeln används idag inom SkiStars svenska verksamhet. Lagändringen har föreslagits träda i kraft från den 1 januari 2011, men mycket tyder på att arbetet är försenat. SkiStar har fastställda outnyttjade underskottsavdrag om 844 MSEK.
| Förändring Resultatpåverkan | ||
|---|---|---|
| Beläggning | +/-10% | +/-48 MSEK |
| SkiPasspriser | +/-10% | +/-96 MSEK |
| Ränta | +/-1% | -/+17 MSEK |
| Lönekostnader | +/-10% | -/+46 MSEK |
| Marknadspriset på el | +/-10 öre | -/+ 4 MSEK |
| Valuta NOK/SEK | +/-10% | +/-8 MSEK |
SKISTAR-AKTIEN HAR UTVECKLATS VÄL SEDAN BÖRSINTRODUKTIONEN 1994
B-aktien är noterad på Nasdaq OMX Mid Cap Stockholm. Aktien noterades den 8 juli 1994 på dåvarande Stockholmsbörsens OTC-lista. Vid noteringstillfället var aktiekursen, justerat för genomförda aktiesplitar, 9 SEK.
Den 31 augusti 2010 var aktiekapitalet 19 594 014 SEK fördelat på 39 188 028 aktier, varav 1 824 000 A-aktier med tio röster per aktie och 37 364 028 B-aktier med vardera en röst per aktie. Alla aktier har lika rätt till utdelning. Vid extra bolagsstämma i september 2007 beslutades att uppta ett nytt konvertibelt förlagslån om 30 MSEK genom emission av 250 000 konvertibler, samt godkänna överlåtelse av konvertiblerna till SkiStars anställda. Genom konvertering kan bolagets aktiekapital komma att öka med högst 125 000 SEK motsvarande 250 000 aktier av serie B. Full teckning respektive konvertering av förlagslånet motsvarar en utspädning med ca 0,6% av aktiekapitalet och 0,4% av rösterna i bolaget. Konverteringskursen uppgår till 138 SEK.
Under verksamhetsåret 2009/10 ökade aktiekursen med 11% till 123:75 SEK. Stockholmsbörsens totalindex (OMXS) ökade under samma period med 13%. Sedan börsintroduktionen 1994 har kursen ökat från 9 SEK till 123:75 SEK. Under
samma period har utdelning lämnats med 32:18 SEK per aktie inklusive av styrelsen föreslagen utdelning om 5:50 för verksamhetsåret 2009/10. Under perioden 1 september 2009 – 31 augusti 2010 omsattes på Stockholmsbörsen 5 304 663 (4 351 022) aktier i SkiStar till ett värde av 690 MSEK (360). Omsättningshastigheten uppgick till 14% (12) jämfört med 103% för Stockholmsbörsen totalt. Lägsta betal kurs var 110:00 SEK noterad den 1 och 2 september 2009 och den högsta betalkursen var 149:50 SEK noterad den 4 december 2009. Den 31 augusti 2010 uppgick SkiStars börsvärde till 4 850 MSEK (4 350).
SkiStars B-aktie hade den 31 augusti 2009 ett betavärde på 0,42. Betavärdet baseras på aktiens betalkurser under de senaste 24 månaderna och anger hur mycket aktiekursen fluktuerat i förhållande till börsindex. Om en aktie har samma kursvariation som börsindex är aktiens betavärde 1,0 och vice versa. SkiStar-aktiens betavärde på 0,42 innebär således att aktien uppvisar mindre kurssvängningar än börsen i genomsnitt.
Enligt den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken var den 31 augusti 2010 antalet aktieägare 16 392 st (15 044), vilket innebar att antalet ägare under senaste verksamhetsåret ökat med 1 348 st (9%). De tio största aktieägarna svarade vid utgången av verksamhetsåret för 64% (64) av kapitalet och 74% (74) av rösterna. Utländska ägare svarade för 9% (9) och svenskt institutionellt ägande för 32% (30) av kapitalet. Större förändringar i innehav bland de största ägarna under verksamhetsåret är att Andra AP-fonden, Skandia Fond Småbolag och JPM Chase NA minskat sina innehav samt att Lannebo Småbolag ökat sitt innehav med drygt 237 000 B-aktier. Bland nya större ägare märks Handelsbanken Nordiska som äger drygt 249 000 B-aktier och Fjärde AP-fonden som har drygt 240 000 B-aktier.
SkiStars utdelningspolicy innebär att utdelning årligen ska utgå med minst 50% av resultatet efter skatt. Policyn är beslutad med underlag av att SkiStar har en stark finansiell bas i kombination med ett starkt kassaflöde, vilket möjliggör en generös utdelningspolicy samtidigt som investeringarna till största del kan finansieras via egna medel. Föreslagen utdelning på 5:50 SEK (5:00) per aktie motsvarar 65% (72) av resultatet efter skatt. Utdelningsförslaget innebär vidare en direktavkastning på 4,4% (4,5) utifrån börskursen den 31 augusti. Totalt uppgår föreslagen utdelning till 216 MSEK (196). För de svenska aktieägarna föreslås den 15 december 2010 som avstämningsdag för att erhålla utdelning. Utbetalning av utdelning sker genom Euroclear Sweden ABs (fd VPC) försorg den 20 december 2010.
| Innehav | Antal ägare | % | Antal aktier | Kapital, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|---|
| 1-100 | 6 684 | 40,77% | 183 222 | 0,47 | 0,33 |
| 101-200 | 4 169 | 25,43% | 812 394 | 2,07 | 1,46 |
| 201-1000 | 4 140 | 25,26% | 2 360 940 | 6,02 | 4,25 |
| 1001-5000 | 1 126 | 6,87% | 2 515 952 | 6,42 | 4,52 |
| 5001-10000 | 114 | 0,69% | 812 930 | 2,07 | 1,46 |
| 10001-20000 | 60 | 0,37% | 925 467 | 2,36 | 1,66 |
| 20001-50000 | 37 | 0,23% | 1 209 724 | 3,09 | 2,18 |
| 50001-100000 | 28 | 0,17% | 2 103 334 | 5,37 | 3,78 |
| 100001- | 34 | 0,21% | 28 264 065 | 72,13 | 80,35 |
| Totalt | 16 392 | 100,00% | 39 188 028 | 100 | 100 |
| Förändring | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ökning av | Kvotvärde | Totalt | av aktiekapital, | aktiekapital, | |
| År och transaktion | antal aktier | per aktie | antal aktier | SEK | SEK |
| 1992 Grundande | 10 | 500 000 | 5 000 000 | ||
| 1994 Nyemission | 150 000 | 10 | 650 000 | 1 500 000 | 6 500 000 |
| 1994 Konvertering | 160 405 | 10 | 810 405 | 1 604 050 | 8 104 050 |
| 1995 Split 5:1 | 3 241 620 | 2 | 4 052 025 | 8 104 050 | |
| 1997 Nyemission | 2 337 725 | 2 | 6 389 750 | 4 675 450 | 12 779 500 |
| 1998 Nyemission | 200 000 | 2 | 6 589 750 | 400 000 | 13 179 500 |
| 1998 Konvertering | 250 000 | 2 | 6 839 750 | 500 000 | 13 679 500 |
| 1999 Konvertering | 250 000 | 2 | 7 089 750 | 500 000 | 14 179 500 |
| 1999 Nyemission | 2 450 000 | 2 | 9 539 750 | 4 900 000 | 19 079 500 |
| 2000 Nyemission | 100 073 | 2 | 9 639 823 | 200 146 | 19 279 646 |
| 2004 Split 2:1 | 9 639 823 | 1 | 19 279 646 | 19 279 646 | |
| 2004 Konvertering | 183 566 | 1 | 19 463 212 | 183 566 | 19 463 212 |
| 2005 Konvertering | 64 822 | 1 | 19 528 034 | 64 822 | 19 528 034 |
| 2005 Split 2:1 | 19 528 034 | 0,5 | 39 056 068 | 19 528 034 | |
| 2006 Konvertering | 24 010 | 0,5 | 39 080 078 | 12 005 | 19 540 039 |
| 2007 Konvertering | 87 913 | 0,5 | 39 167 991 | 43 956:50 | 19 583 996 |
| 2008 Konvertering | 20 037 | 0,5 | 39 188 028 | 10 018:50 | 19 594 014 |
| Antal aktier | Antal röster | Kapital, % | Röster, % |
|---|---|---|---|
| 1 824 000 | 18 240 000 | 4,65 | 32,8 |
| 37 364 028 | 37 364 028 | 95,35 | 67,2 |
| 39 188 028 | 55 604 028 | 100 | 100 |
| Kategori | Antal aktier | Andel, % |
|---|---|---|
| Svenska privatpersoner | 23 318 744 | 59,51 |
| Svenskt institutionellt ägande | 12 375 807 | 31,58 |
| Utländska privatpersoner | 71 897 | 0,18 |
| Utländskt institutionellt ägande | 3 421 580 | 8,73 |
| Totalt | 39 188 028 | 100,00 |
| Ägare | A-aktier | B-aktier | Kapital, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|
| Mats Paulsson inkl bolag och familj | 1 824 000 | 5 676 380 | 19,14% | 43,01% |
| Erik Paulsson inkl bolag och familj | 6 655 610 | 16,98% | 11,97% | |
| Investment AB Öresund | 3 949 447 | 10,08% | 7,10% | |
| Lima Jordägande Socknemän | 1 840 000 | 4,70% | 3,31% | |
| Per-Uno Sandberg | 1 525 000 | 3,89% | 2,74% | |
| Lannebo Småbolag | 1 125 496 | 2,87% | 2,02% | |
| HQ Strategifond | 1 023 418 | 2,61% | 1,84% | |
| SSB CL Omnibus AC OM09 (30 PCT) | 464 858 | 1,19% | 0,84% | |
| SEB Private Bank S.A., NQI | 445 340 | 1,14% | 0,80% | |
| Nordea Bank Norge Nominee | 359 765 | 0,92% | 0,65% | |
| SEB Sverigefond Småbolag | 280 650 | 0,72% | 0,50% | |
| Swedbank Robur Småbolagsfond Norden | 273 100 | 0,70% | 0,49% | |
| Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige | 265 713 | 0,68% | 0,48% | |
| Handelsbankens Nordiska | 249 668 | 0,64% | 0,45% | |
| Fjärde AP-fonden | 240 868 | 0,61% | 0,43% | |
| Mats Årjes | 220 304 | 0,56% | 0,40% | |
| Tredje AP-fonden | 209 400 | 0,53% | 0,38% | |
| Skialp AS | 204 068 | 0,52% | 0,37% | |
| JPM Chase NA | 197 226 | 0,50% | 0,35% | |
| Övriga | 12 157 717 | 31,02% | 21,87% | |
| Totalt | 1 824 000 | 37 364 028 | 100,00% | 100,00% |
| 2009/10 | 2008/09 | 2007/08 | 2006/07 | 2005/06 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Genomsnittligt antal aktier | 39 188 028 | 39 188 028 | 39 174 401 | 39 151 096 | 39 062 008 |
| D:o efter full konvertering | 39 438 028 | 39 438 028 | 39 438 028 | 39 188 028 | 39 188 028 |
| Vinst, SEK | 8:52 | 6:96 | 4:94 | 4:50 | 6:19 |
| D:o efter full konvertering | 8:47 | 6:95 | 4:93 | 4:49 | 6:17 |
| Kassaflöde, SEK | 13:62 | 12:81 | 9:08 | 5:90 | 8:51 |
| Eget kapital, SEK | 38 | 35 | 33 | 32 | 32 |
| Börskurs, SEK | 123:75 | 111:00 | 87:00 | 114:25 | 119:00 |
| Utdelning, SEK | 5:50 | 5:00 | 4:50 | 4:50 | 4:50 |
| P/e-tal, ggr | 15 | 16 | 18 | 25 | 19 |
| Kurs/kassaflöde, ggr | 9,89 | 8,6 | 9,6 | 19,4 | 14 |
| Kurs/eget kapital, % | 324 | 317 | 267 | 356 | 372 |
| Direktavkastning, % | 4,4 | 4,5 | 5,2 | 3,9 | 3,8 |
MED SKISTARS AKTIEÄGARKORT KAN DU SOM AKTIEÄGARE TA DEL AV EN RAD FÖRMÅNER
Många av SkiStars aktieägare är också gäster på SkiStars destinationer. Som gäst får aktieägarna även en egen erfarenhet av bolagets verksamhet. Under 2009/10 ökade antal aktieägare med 9%. Tidigare år har aktieägare som innehar minst 200 aktier i SkiStar kunnat beställa ett aktieägarkort. Nytt för i år är att aktieinnehavaren identifierar sig med sitt personnummer istället för med ett aktieägarkort, givetvis med samma förmåner som tidigare.
Aktieägare får rabatt på SkiStars samtliga destinationer vilket även gäller aktieägarens familj (maka/make/sambo samt barn under 18 år). Rabatterna uppgår till 15% på SkiPass, skidhyra och skidskola som drivs i SkiStars regi. Rabatterna blir extra förmånliga vid förköp (onlinebokning) men gäller även vid köp på plats.
Läs mer om hur du registrerar dig i aktieägareregistret och om aktieägarförmånerna, på skistar.com
Den 1 september 2009 köpte Kristina 200 SkiStar-aktier för 22 400 kronor. På sportlovet åkte hon tillsammans med sin man och sina två barn, som är 11 och 13 år gamla, på vintersemester till Sälen. Kristina bokade allt i förväg, online, på skistar.com. Efter ett år, den 31 augusti 2010, hade Kristina erhållit följande avkastning och förmåner på sina SkiStar-aktier.
| Utdelning | 5:00 SEK/aktie x 200 aktier | + 1000 SEK |
|---|---|---|
| 15% rabatt på familjens SkiPass | 2 st 7-dagars SkiPass vuxen à 1 560 SEK och 2 st 7-dagars SkiPass ungdom à 1 230 SEK |
+ 837 SEK |
| 15% rabatt på familjens skidhyra | 2 st 7-dagars komplett utrustning vuxen medelgod à 806 SEK och 2 st 7-dagars komplett utrustning medelgod ungdom à 491 SEK |
+ 389 SEK |
| 15% rabatt på familjens skidskola 4 st kurser gruppskidskola à 870 SEK | + 522 SEK | |
| Likvidavkastning i SEK | 2 748 | |
| Avkastning i % | 12,3% |
SKISTAR DRIVER NORDENS FEM STÖRSTA SKIDDESTINATIONER. VART VILL DU ÅKA?
SKIDUTHYRNINGSOMSÄTTNING
per skiddag, SEK
Vemdalen Hemsedal Trysil Åre
Sälen
05/06 06/07 07/08 08/09 09/10
SEK
SkiStar äger och driver skidanläggningar på alpindestinationerna Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige samt Hemsedal och Trysil i Norge. Sälen ligger i nordvästra Dalarna, 42 mil från Stockholm. Inom Sälens verksamhetsområde drivs även, sedan juni 2006, Hammarbybacken i Stockholm. Vemdalen är beläget på gränsen mellan Jämtland och Härjedalen, 48 mil nordväst om Stockholm. Åre ligger
i Jämtland, 65 mil nordväst om Stockholm. Hemsedal är beläget 23 mil nordväst om Oslo och Trysil 21 mil nordost om Oslo.
Alpin skidåkning är koncernens kärnverksamhet. Den övervägande delen av SkiStars vinst kommer från försäljning av SkiPass. Marginalintäkten för varje ytterligare SkiPass som säljs är hög.
Försäljningen av SkiPass under verksamhetsåret 2009/10 uppgick till 955 MSEK (933). Den genomsnittliga prisförändringen var 3,5%. Koncernens marknadsandel av försäljningen av SkiPass uppgick under verksamhetsåret till 48% (50) i Sverige och i Norge ökade den med 1 procentenhet till 30% (29). I Skandinavien totalt minskade marknadsandelen till 39% (40). Antalet skiddagar inom koncernen, där en skiddag är en dags skidåkning med SkiPass, uppgick till 4 703 000 (4 737 000).
För att kunna säkerställa verksamheten behöver SkiStar ha kontroll över uthyrningen av en stor bäddvolym på samtliga koncernens destinationer. På så vis kan beläggningen optimeras och en eventuell svag försäljning kan tidigt korrigeras genom offensiva marknadsföringsåtgärder. Beläggningsgraden i egna och förmedlade stugor och lägenheter under säsongen 2009/10 (julveckan – 30 april) uppgick till 79% (81). Antalet förmedlade objekt ökade under samma period med 5%. Logiintäkterna var 232 MSEK (229).
För att säkerställa att det alltid finns skidutrustningar för uthyrning samt att utrustningarna har rätt kvalitet har verksamheten identifierats som ett strategiskt viktigt område för SkiStar. Totalt har SkiStar drivit 22 skiduthyrningar under verksamhetsåret, nio i Sälen, sju i Åre, två i Vemdalen, två i Hemsedal och två i Trysil. Omsättningen från skiduthyrningarna ökade till 162 MSEK (157).
skidskolorna helt i egen regi utom i Trysil, där SkiStars ägarandel i skidskolan uppgår till 35%. Skidskoleverksamheten är strategiskt viktig för SkiStar eftersom ett livslångt intresse för skidåkning byggs upp och långsiktiga kontakter knyts mellan destinationen, skidläraren och gästen. Barn och ungdomar, som tidigt i livet lär sig åka utför, får ofta ett intresse för sporten som de bär med sig hela livet och som de i sin tur vidareförmedlar till sina barn. Skidskoleomsättningen uppgick under verksamhetsåret till 55 (52) MSEK. Antalet elever i SkiStars helägda skidskolor uppgick till 80 700. Siffran är exklusive Trysils
På SkiStars samtliga destinationer drivs skidskola, där SkiStar endast är delägare.
I Sälen, Åre och Hemsedal drivs en sportbutik i egen regi, i Vemdalen två butiker. I koncernens samtliga skiduthyrningar säljs sportprodukter med anknytning till alpin skidåkning. Under verksamhetsåret 2009/10 omsatte koncernens sportbutiksverksamhet 81 MSEK, vilket var en ökning med 12 MSEK jämfört med året innan.
Inom produktområde Fastighetsservice arbetar fastighetsskötare, snickare, elektriker, lokalvårdare och annan servicepersonal. Intäkterna inom fastighetsservice utgörs av hyresintäkter för rörelselokaler och ersättning för stugservice och städning. Under verksamhetsåret var intäkterna 101 MSEK (94).
Under övriga intäkter redovisas sommarens liftpassförsäljning, intäkter från arrangemang, reklamförsäljning, kiosker, försäljning av Ski*Direct-kort (elektroniskt SkiPass). Övriga intäkter uppgick under verksamhetsåret till 106 MSEK (103).
Investeringarna uppgick till 190 MSEK netto och bestod förutom av ersättningsinvesteringar, förstärkning av koncernens snösystem samt påbörjade investeringar inför vintersäsongen 2010/11.
Sälen utgörs av fyra resmål, Lindvallen, Högfjället, Tandådalen och Hundfjället, och är beläget i nordvästra Dalarna ca 42 mil från Stockholm och ca 46 mil från Göteborg. De fyra resmålen är sammanlänkade till två större skidområden, Lindvallen/Högfjället och Tandådalen/ Hundfjället.
Många barnfamiljer har Lindvallen som sitt favoritresmål. I Lindvallen finns Nordens största barn- och nybörjarområde och Sveriges mest välbesökta backe, Gustavbacken, med Snögubben på toppen. Här finns också Pink Park, designad av en av Svergies bästa parkåkare, med parkåkning för alla. På Högfjället finns allt som karaktäriserar en klassisk vintersemester, med ett överskådligt skidområde och Högfjällshotellet som en naturlig samlingspunkt. Tempot är lite lugnare och atmosfären gemytlig.
Tandådalen är ett favoritresmål för tonårsfamiljen med skid- och snowboardåkare. Här finns bl a en av Sveriges bästa parker, Tandådalen Super Park, några av Sälens mest utmanande backar, men även härliga glidarbackar i Tandådalen Östra. Hundfjället, med sin genuina miljö, erbjuder varierad skidåkning för hela familjen. I Hundfjällets äventyrsskog, Trollskogen, bor 450 unika troll längs en 1,3 km lång slingrande och guppig skogsbacke.
I Sälen finns även Experium, en upplevelseanläggning på 11 500 kvm som innehåller restauranger, bowlingbanor, äventyrsbad, spa/bastuavdelning, biograf (3D), m m. Experium invigdes till säsongen 2009/10 och har blivit ett mycket uppskattat komplement till skidåkningen.
SkiStars verksamhet i Sälen omfattar skidområdet, nio skiduthyrningar, fyra skidskolor samt en sportbutik. Verksamheten i skidområdet bedrivs nästan uteslutande på egenägd mark. SkiStar förmedlar årligen omkring 14 200 bäddar i området, varav omkring 2 000 är egenägda. Dessutom utarrenderas ett hotell, Sälens Högfjällshotell, två sportbutiker och samtliga backrestauranger till externa operatörer. Under Sälens organisation drivs även Hammarbybacken i Stockholm.
I Sälen ökade nettoomsättningen med 15 MSEK till 600 MSEK och rörelseresultatet minskade med 33 MSEK till 132 MSEK då Sälen drabbades hårt av sträng kyla främst under jul och nyårshelgerna samt en svag avslutning av säsongen. Försäljningen av SkiPass var oförändrat 300 MSEK. Antalet skiddagar ökade med 0,2% till 1 598 000. Beläggningsgraden i egenägda och för medlade objekt uppgick till 90% (91).
De flesta av Sälens gäster kommer från Sverige och i huvudsak från de södra och mellersta delarna av landet. Sälen har även
en betydande andel danska gäster (ca 10%), som under säsongen ökade med 11% mot föregående år. Till Sälen reser de flesta med egen bil. Det finns också möjlighet att åka direktbuss från Stockholm, Göteborg, Malmö och Köpenhamn. Det går även flyg från Ängelholm till Mora för fortsatt busstransfer till Sälen. Den svenska och danska marknaden är även framåt de viktigaste marknaderna för Sälen.
Inför säsongen 2010/11 utökas Hundfjället med ett helt nytt skidområde. Det nya området ligger bredvid Långbackarna som är några av Sälens populäraste backar. Området innefattar två nya röda backar på 1 200 meter, en ny släplift och tillhörande snökanonsystem. Byggnationen av det nya skidområdet innebär bland annat att det blir ännu enklare att åka skidor ända fram till stugan för alla som bor i boendeområdena Trollbäcken och Fjällgläntan. Skidområdet ska stå färdigt för de första svängarna under december. Nära den nya liftens dalstation byggs också nya attraktiva boenden, Trolldalen.
För att öka snösäkerheten har snökanonsystemet förstärkts i hela Sälen, bl a med en ny vattenledning i Tandådalen/Hundfjället,
utökad kapacitet i Långbackarna, Hundfjället och utökad kapacitet generellt i Lindvallen. Nya snögubben Valle flyttar in i Lindvallen i vinter. Maskoten Valle kan barnen möta i skidbacken, i skidskolan, på Experium eller på andra platser inom resmålet. I Hundfjället kommer det en hel del nya figurer i Trollskogen.
Parkåkning blir allt populärare och därför kommer i vinter "Hoppare", en ny skidskolekurs för barn i åldern 7 till 9 år som vill utveckla sin skidåkning i parken. Barnen coachas på ett säkert sätt i parken och får lära sig grunderna i bland annat hopp och rail. I Pink Park i Lindvallen har belysning installerats, vilket möjliggör parkåkning även kvällstid.
Sälen*Passet utvecklas ytterligare till säsongen 2010/11. För endast 100 SEK extra* får man skidåkning på alla våra fyra resmål, (Lindvallen, Högfjället, Tandådalen och Hundfjället), totalt över 100 pister. Sälen*Passet är också utökat vad gäller förmåner och rabatter.
Med sitt geografiska läge, sin lättillgänglighet och väl inarbetade varumärke bedöms efterfrågan på vintersemester i Sälen även fortsättningsvis vara god. Experium i Lindvallen öppnade i december 2009 och medför helt nya möjligheter att öka antalet gäster vintertid men även under barmarksperioden, där Sälen har stor potential att växa. Lindvallen kommer framåt att fortsätta utvecklas till en komplett resort med åretruntverksamhet.
Fortsatt skidområdesutveckling, vilket även omfattar några nya skidområden, planeras vid Lindvallens södra skidområde, området mellan Lindvallen och Högfjället samt på Hundfjället och i Tandådalen. Ca 1 000 nya bäddar är projekterade i Sälen de närmaste åren. Det finns potential för framtida projektering av ytterligare 5 000 bäddar i området Lindvallen/Högfjället. I Fjälldalen och Trollbäcken i området Tandådalen/Hundfjället, projekteras för ca 4 700 nya bäddar i framtiden. Samtliga boenden är liftnära.
En stor investering i ny vattenledning från älven påbörjas under 2010/11 för att säkra framtida vattenförsörjning i Lindvallens skid område. I Sälen planeras nybyggnation av lägenheter för framtida försäljning av andelar i SkiStar Vacation Club.
Vad gäller gästutveckling finns genom fortsatt marknadsbearbetning goda möjligheter att öka andelen danska gäster samt öka antalet gäster under barmarksperioden. En eventuell utveckling av flygplats i närområdet kommer också innebära stora tillväxtmöjligheter på framförallt fler utländska marknader.
*skillnaden mellan anläggningspass och Sälen*Pass på 6-8 dagar för vuxen.
| 2009/10 | |
|---|---|
| Förmedlade bäddar, st | 14 200 |
| Beläggningsgrad, % | 90 |
| Skidskoleelever, st | 46 880 |
| Hyrskidutrustningar, st | 16 533 |
| Skiddagar, st | 1 598 000 |
| Antal liftar, st | 85 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 82 500 |
| Antal nedfarter, st | 116 |
| Antal barnområden, st | 12 |
| Längsta nedfart, km | 2 500 |
| Total längd preparerade pister, km | 82 |
| Maximal fallhöjd, m | 303 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 860 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 3 200 000 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 1 850 000 |
| Elbelysta pister, st | 31 |
| Parker, st | 9 |
| Rörelseintäkter | 2009/10 2008/09 | |
|---|---|---|
| Utförsåkning/Lift | 300 | 300 |
| Logi | 89 | 88 |
| Skiduthyrning | 63 | 62 |
| Skidskola/Aktiviteter | 33 | 30 |
| Sportbutiker | 21 | 18 |
| Fastighetsservice | 53 | 48 |
| Övriga rörelseintäkter | 41 | 39 |
| Nettoomsättning | 600 | 585 |
| Intäkter från andra segment | 15 | |
| Summa intäkter | 615 | 585 |
| Rörelsekostnader | ||
| Varor | -43 | -38 |
| Personal | -163 | -148 |
| Övrigt | -179 | -159 |
| Summa kostnader | -385 | -345 |
| Kostnader från andra segment | -31 | |
| Avskrivningar | -67 | -75 |
| Rörelseresultat | 132 | 165 |
| Rörelsemarginal, % | 21 | 28 |
Åre, som ligger 65 mil nordväst om Stockholm, består av tre resmål; Åre Björnen, Åre By och Duved. Varje resmål har sin egen profil och målgrupp. Åre Björnen, som är det resmål som ligger längst österut, är barnens favorit och kallas även för Barnens Björnen. Endast tre liftar bort finns Åreskutans mer avancerade skidåkning med många backar och varierande terräng.
Åre By är det mest kända resmålet. Här återfinns fantastisk skidåkning i direkt anslutning till en by med härlig atmosfär och lång tradition samt ett stort utbud av restauranger, nöjen och aktiviteter. Väster om Åre By ligger Duved, även det ett resmål med lång tradition. I Duved är tempot lite lugnare och skidåkningen passar alla smaker.
SkiStars verksamhet i Åre omfattar skidområdet, boendeförmedling, sju skiduthyrningar, en sportbutik och en skidskola. Verksamheten i skidområdet bedrivs till omkring 35% på egenägd mark, resterande 65% arrenderas på 30–50 år. Vid utgången av arrendetiden har SkiStar rätt att förnya avtalen med samma förutsättningar. I Åre
förmedlas årligen omkring 6 400 bäddar, varav omkring 900 är egenägda. I Åre utarren-deras dessutom till externa operatörer tre backrestauranger, två livsmedelsbutiker, restaurangen i Hotell Renen samt restaurangen, nattklubben och konferensanläggningen i Åre Fjällby.
I Åre ökade nettoomsättningen med 15 MSEK till 358 MSEK och rörelseresultatet minskade med 3 MSEK till 63 MSEK. Försäljningen av SkiPass ökade med 5 MSEK till 219 MSEK. Antalet skiddagar minskade med 2,5% till 1 060 000 skiddagar. Fram till påsk hade Åre en ökning på skiddagar. En förklaring till det minskade antalet skiddagar från påsk kan vara den mycket långa och ovanligt kalla vinter i mellersta och södra Sverige. Beläggningsgraden i egenägda och förmedlade objekt uppgick till 69% (74).
Andelen svenska gäster i Åre är cirka 71%, där merparten kommer från Mälardalen. De största utlandsmarknaderna är Norge och Finland. Andelen gäster från utlandet ökar kontinuerligt. Under säsongen
2009/10 ökade antalet gäster från Norge, Danmark och Finland. Tillväxten från Ryssland och Baltikum avtog under denna säsong, dock ökade antalet resenärer från Storbritannien.
Åre fortsätter sin långsiktiga satsning på utlandsmarknaderna och genom fortsatt arbete med årligen återkommande internationella event såsom bl a världscuptävlingar i Alpint i februari och Freestyle i mars 2011 torde andelen utländska gäster fortsätta att öka. Åres 100-årsjubileum som vintersportort fortsätter att intressera såväl internationell som svensk press, vilket kommer att återspeglas i media även under säsongen 2010/11.
I år ståtar Åre med flera spännande nyheter. För att tillgodose det ökade intresset i Storbritannien för Åre sätts en charter upp från Manchester direkt till Åre Östersund Airport. Det är den Engelska turoperatören Neilson som utökar sitt utbud till Sverige med denna charter.
För att möta det ökade intresset för skidåkningen i Björnenområdet byggs ett antal nya nedfarter samtidigt som befintliga nedfarter breddas. Området utvecklas
även med ett nytt helautomatiskt och energisnålt snöläggningssystem. Detta innebär ökad snösäkerhet i Björnen och en förstärkning av snösystemet i centrala Åre. Dessutom byggs en helt ny, 1 000 meter lång, lift mellan Högåsen och Björnen med kapacitet för 1 200 personer per timme. Det gör att det planerade boendet i Västra Björnen får så kallat "Ski in Ski out".
Förra årets nyhet SkiStar Experience får nytt tillskott i form av personliga skidtränare. Upplägget utgår från gästens egna målsättningar och syftar till att öka upplevelsen av Åre. Målet kan vara att besegra Åreskutans baksida eller att känna sig säkrare på isigt underlag. Skillnaden mot vanlig skidskola är att gästen har samma tränare hela säsongen och att tipsen innefattar mer än bara själva skidåkningen. SkiStar Åre har valt ut en handfull av Nordens bästa skidlärare som kommer att ingå i konceptet.
Barnen är viktiga gäster i Åre. Därför får parkerna i år förstärkning av boxar och rails med lägre svårighetsgrad, som också de yngre åkarna kan prova på. I nya familjeområdet Family Hangout i Björnen finns mycket roligt att göra både med och utan skidor. Till exempel en gladiatorbana, små hopp och en snöbollsvägg. För att göra barnfamiljernas vistelse i Åre ännu mer fördelaktig lanseras nu det unika Knappliftkortet. Det ger tillgång till alla knappliftar och till Åre Bergbana. Knappliftkortet har ett betydligt lägre pris än ordinarie SkiPass och riktar sig till föräldrar som följer med sina barn och inte har behov att röra sig i det övriga systemet.
Tack vare Åres goda infrastrukturella förutsättningar med järnväg direkt in i Åre By, Europaväg genom byn samt två närliggande flygplatser med internationell trafik, Åre-Östersund Airport och Vaernes Airport i Trondheim, är utvecklingsmöjligheterna mycket goda.
Den fortsatta satsningen på prisvärda transportlösningar i kombination med de senaste årens kraftigt ökade bäddkapacitet innebär möjligheter att ta emot ännu fler gäster. Genom de omfattande investeringar som gjordes i skidområdet för ett par år sedan samt den investering som nu har påbörjats i Åre Björnen står Åre väl rustat för att ta emot en ökad gästtillströmning i backarna. Ett växande internationellt intresse i samband med VM 2007 befäster Åre som en internationellt konkurrenskraftig skiddestination.
I Åre ser man en fortsatt positiv utveckling med ökad gästtillströmning och har gått från en svensk vintersportort till en åretruntdestination med internationell publik. Det unika samarbetet mellan SkiStar, Åre kommun och övrigt näringsliv har utmynnat i Åreföretagarna AB som arbetar långsiktigt mot Vision 2020 – Att bli Europas mest attraktiva alpina åretruntdestination.
| ÅRE I SIFFROR | |||
|---|---|---|---|
| -- | -- | -- | --------------- |
| 2009/10 | |
|---|---|
| Förmedlade bäddar, st | 6 400 |
| Beläggningsgrad, % | 69 |
| Skidskoleelever, st | 14 049 |
| Hyrskidutrustningar, st | 5 761 |
| Skiddagar, st | 1 060 000 |
| Antal liftar, st | 40 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 48 560 |
| Antal nedfarter, st | 101 |
| Antal barnområden, st | 4 |
| Längsta nedfart, km | 7 |
| Total längd preparerade pister, km | 101 |
| Maximal fallhöjd, m | 890 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 1 274 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 4 500 000 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 2 200 000 |
| Elbelysta pister, st | 7 |
| Parker, st | 3 |
| Rörelseintäkter | 2009/10 2008/09 | |
|---|---|---|
| Utförsåkning/Lift | 219 | 214 |
| Logi | 38 | 38 |
| Skiduthyrning | 29 | 28 |
| Skidskola/Aktiviteter | 10 | 10 |
| Sportbutiker | 13 | 11 |
| Fastighetsservice | 21 | 21 |
| Övriga rörelseintäkter | 28 | 21 |
| Nettoomsättning | 358 | 343 |
| Intäkter från andra segment | 6 | 0 |
| Summa intäkter | 364 | 343 |
| Rörelsekostnader | ||
| Varor | -16 | -16 |
| Personal | -121 | -114 |
| Övrigt | -116 | -110 |
| Summa kostnader | -253 | -240 |
| Kostnader från andra segment | -12 | 0 |
| Avskrivningar | -36 | -37 |
| Rörelseresultat | 63 | 66 |
| Rörelsemarginal, % | 17 | 19 |
Sverige, 71% Norge, 9% Danmark, 4% Finland, 6% Storbritannien, 2% Nederländerna, 1% Ryssland, 4% Baltikum, 3%
RESULTATUTVECKLING
| 2009/10 | |
|---|---|
| Förmedlade bäddar, st | 4 400 |
| Beläggningsgrad, % | 79 |
| Skidskoleelever, st | 10 900 |
| Hyrskidutrustningar, st | 4 000 |
| Skiddagar, st | 543 000 |
| Antal liftar, st | 30 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 29 800 |
| Antal nedfarter, st | 51 |
| Antal barnområden, st | 4 |
| Längsta nedfart, km | 2,0 |
| Total längd preparerade pister, km | 45,5 |
| Maximal fallhöjd, m | 440 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 946 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 1 390 000 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 1 003 800 |
| Elbelysta pister, st | 10 |
| Parker, st | 3 |
Ca 48 mil nordväst om Stockholm, på gränsen mellan Härjedalen och Jämtland, ligger destination Vemdalen som består av tre resmål; Vemdalsskalet, Björnrike och Klövsjö/Storhogna. Vemdalsskalet är det största resmålet. Vid sidan av en varierad skidåkning erbjuder Vemdalsskalet även ett brett utbud av nöjen och aktiviteter. Björnrike attraherar barnfamiljerna. Här finns bra skidåkning kombinerad med liftnära boende och ett bra serviceutbud, vilket gör fjällsemestern enkel. Klövsjö är en genuin fjällby med lång tradition. Även den mer utmanande skidåkningen för den lite mer erfarne skidåkaren finns här. Storhogna erbjuder möjligheten att kombinera skidåkning med andra aktiviteter och upplevelser, bl a fjällvärldens första Spa-anläggning.
SkiStars verksamhet i Vemdalen omfattar skidområdet, en skidskola, två skiduthyrningar och två sportbutiker. Omkring 4 400 bäddar i området förmedlas genom SkiStar. Verksamheten i skidområdet bedrivs till omkring 50% på egen mark. Resterande markområden arrenderas på långtidskontrakt, med rätt att förnya vid avtalens utgång. Tre backrestauranger ut arrenderas till externa operatörer.
I Vemdalen ökade nettoomsättningen med 13 MSEK till 175 MSEK och rörelseresultatet med 2 MSEK till 36 MSEK. SkiPassförsäljningen ökade med 3 MSEK till 86 MSEK. Antalet skiddagar minskade med 0,7% till 543 000. Beläggningsgraden i egenägda och förmedlade objekt uppgick till 79% (81).
I huvudsak har Vemdalen Sverige som mark -nad, med Mälardalen och industrikusten
från Gävle till Härnösand som viktigaste upptagningsområden. Den primära målgruppen är barnfamiljer.
De allra flesta väljer att resa till Vemdalen med egen bil, men det går också att resa med direktbuss från Stockholm, Uppsala och Gävle. Under vissa veckor kan man även åka tåg till Östersund, med transfer till Vemdalen. Dessutom erbjuds engelsmän charterflyg till Vemdalen via Östersunds flygplats, tack vare ett mångårigt samarbete med en brittisk turoperatör.
Till säsongen 2010/11 byggs ett helt nytt skidområde i Björnrike. Nya nedfarter, nytt mycket kraftfullt snösystem samt en Express sexstollift – Grizzly Express – som med måtten längd 2 043 m och fallhöjd 470 m är Sveriges största. Skidområdet är driftklart 15 november och invigning sker den 26 december klockan 11.00. Total investeringsnivå för hela projektet är 96 MSEK. Investerare är Björnrike Linbane AB (SkiStar delägare med 20%) och SkiStar.
Vemdalen är Sveriges tredje största skiddestination efter Sälen och Åre. Till vintern 2010/11 står ca 600 nya bäddar klara, varav SkiStar Vemdalen kommer att förmedla ca 500. De senaste årens investeringar i Vemdalens skidområden, i kombination med genomförda och planerade nybyggnationer av bäddar, stärker Vemdalens attraktionskraft ytterligare och torde borga för en fortsatt stark utveckling.
Nettoomsättning
Rörelsemarginal 07/08 08/09 09/10
| 2009/10 | |
|---|---|
| Förmedlade bäddar, st | 5 400 |
| Beläggningsgrad, % | 69 |
| Skidskoleelever, st | 8 875 |
| Hyrskidutrustningar, st | 3 900 |
| Skiddagar, st | 625 000 |
| Antal liftar, st | 21 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 28 500 |
| Antal nedfarter, st | 51 |
| Antal barnområden, st | 1 |
| Längsta nedfart, km | 6 |
| Total längd preparerade pister, km | 47 |
| Maximal fallhöjd, m | 810 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 1 450 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 1 050 000 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 490 000 |
| Elbelysta pister, st | 10 |
| Parker, st | 4 |
| 2009/10 2008/09 | |
|---|---|
| 141 | 134 |
| 57 | 61 |
| 19 | 18 |
| 7 | 7 |
| 20 | 15 |
| 4 | 3 |
| 17 | 10 |
| 265 | 248 |
| 4 | |
| 269 | 248 |
| -13 | -10 |
| -78 | -71 |
| -94 | -89 |
| -185 | -170 |
| -7 | |
| -39 | -39 |
| 38 | 39 |
| 14 | 16 |
Hemsedal är beläget 23 mil nordväst om Oslo. Destinationen, som brukar kallas för Skandinaviens Alper, är en komplett skidort med ett brett utbud för skidåkare i alla åldrar. Här återfinns Norges största barn- och nybörjarområde sida vid sida med riktigt utmanande skidåkning för de allra bästa.
SkiStars verksamhet i Hemsedal omfattar skidområdet, en skidskola, två skiduthyrningar och en sportbutik. Omkring 5 400 bäddar i området förmedlas genom SkiStar. Verksamheten i skidområdet bedrivs på arrenderad mark. Arrendeavtalen har lång löptid och SkiStar har rätt att förnya dem vid avtalens utgång. Fyra backrestauranger utarrenderas till externa operatörer.
Hemsedal har de senaste vintrarna haft mycket god tillgång på snö, vilket har givit ökad gästtillströmning både under veckor och helger. Nettoomsättningen steg med 17 MSEK till 265 MSEK och rörelseresultatet minskade med 1 MSEK till 38 MSEK. Kursrelationen mellan den norska och svenska kronan var under perioden i genomsnitt 1,22 (1,19) och förändringen påverkade omsättningen positivt med 5 MSEK och rörelseresultatet med 0 MSEK jämfört med fjolåret. SkiPass-försäljningen ökade i lokal valuta (NOK) med 4 MNOK till 116 MNOK och i SEK med 6 MSEK till 141 MSEK. Antalet skiddagar ökade med 5,2% till 625 000. Beläggningsgraden i egenägda och förmedlade objekt uppgick till 69% (66).
Hemsedal har en stor andel utländska gäster, över 61% av besökarna kommer från utlandet. I första hand kommer de utländska gästerna från Danmark och Sverige, men Hemsedal är även en populär skiddestination bland länder som Tyskland, Storbritannien och Nederländerna. En satsning, vars resultat börjar bli betydande, är bearbetningen av den ryska marknaden. Kombinationen av de utländska marknaderna och den norska bidrar till en god beläggning hela vintersäsongen. De norska gästerna kommer främst från området kring Oslo samt Bergen och reser i huvudsak med egen bil. De utländska gästerna reser antingen med färja och egen bil, alternativt med charterflyg och buss.
Snöläggningskapaciteten i Hemsedal ökas med 25% till säsongen 2010/11. Äldre kanoner byts ut mot fler, nya kanoner vilket ger en mer effektiv snöproduktion och lägre energiförbrukning. Utöver detta kommer en uppgraderad pumpstation utöka vattenförsörjningen till snökanonerna så att en större del av snöläggningssystemet kan tas i bruk samtidigt.
Parkutbudet i Hemsedal utvecklas. För att anpassa utbudet efter dagens krav kommer Hemsedalparken att göras om och flyttas till övre delen av Såhaugløypa. Den får en mer användarvänlig profil, terrängen kommer utnyttjas bättre, det blir fler hopp och rails och delar av parken får belysning för kvällsåkning. Som ett resultat kommer även snöläggning och underhåll att bli
mindre energikrävande och parken kommer att kunna öppnas tidigare på säsongen. det nu en ny carvingbacke.
Där Hemsedalparken låg tidigare blir
Bland andra nyheter märks en ny minicrossbacke i Blåparken, att Skibussen nu även går kvällstid och att aktivitetsutbudet vidareutvecklas med introduktionen av SkiStar Experience Hemsedal för äventyrslystna skidåkare.
I Hemsedal finns möjligheter att fortsätta utvecklingen av fler boendealternativ. Kommunen har godkänt en detaljplan för området Totteskogen som ligger mellan Trøim centrum och Skisenteret. Här kan det utvecklas hotell, lägenheter och stugor. Utöver de 7 000 kommersiella bäddar som
finns i Hemsedal har kommunen godkänt detaljplaner för ytterligare 5 500 bäddar.
Hemsedal har goda möjligheter att fortsätta locka fler familjer genom storsatsningen på barn- och nybörjarområdet. Det finns även en bra grund för att antalet utländska gäster ska fortsätta att öka tack vare utlandssatsningar och väletablerade samarbeten med ett flertal researrangörer.
värmestugor och grillhus förbättras också. Vid barnområdet Eventyr byggs en ny grön park, en välkommen nyhet för alla nya parkåkare. I anslutning till detta byggs snöproduktionen ut.
På Mountain Resort Trysil i Fageråsen har byggnadsarbetet återupptagits och öppning förväntas ske i november 2011.
Försäljning av SkiPass, logi, skidskola och skidhyra via skistar.com har ökat väsentligt under säsongen 2009/10 och förväntas fortsätta öka. Trysil fortsätter satsningarna på inspiration och försäljning via webb.
I Trysil finns i dagsläget ca 22 000 bäddar, varav 10 000 är kommersiella. SkiStar förmedlar 4 700 av de kommersiella bäddarna. Kommunplanen godkänner totalt 37 700 bäddar i området, så utvecklingsmöjligheterna är betydande. Med föregående års investeringar i skidområdet uppgår liftkapaciteten till över 35 000 personer i timmen.
| TRYSIL I SIFFROR | |
|---|---|
| 2009/10 | |
| Förmedlade bäddar, st | 4 700 |
| Beläggningsgrad, % | 74 |
| Hyrskidutrustningar, st | 6 500 |
| Skiddagar, st | 877 000 |
| Antal liftar, st | 31 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 35 200 |
| Antal nedfarter, st | 66 |
| Antal barnområden, st | 3 |
| Längsta nedfart, km | 5,4 |
| Total längd preparerade pister, km | 71 |
| Maximal fallhöjd, m | 685 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 1 100 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 3 200 000 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 950 000 |
| Elbelysta pister, st | 6 |
| Parker, st | 3 |
| och kostnadernas fördelning, MSEK | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Rörelseintäkter | 2009/10 2008/09 | ||||
| Utförsåkning/Lift | 205 | 202 | |||
| Logi | 25 | 24 | |||
| Skiduthyrning | 30 | 29 | |||
| Skidskola/Aktiviteter | 0 | 0 | |||
| Sportbutiker | 0 | 0 | |||
| Fastighetsservice | 17 | 16 | |||
| NORSK | Övriga rörelseintäkter | 21 | 22 | ||
| Nettoomsättning | 298 | 293 | |||
| Intäkter från andra segment | 5 | ||||
| Summa intäkter | 303 | 293 | |||
| Rörelsekostnader | |||||
| TOPPKLASS | Varor | -10 | -10 | ||
| Personal | -83 | -78 | |||
| Övrigt | -96 | -96 | |||
| Summa kostnader | -189 | -184 | |||
| Kostnader från andra segment | -6 | ||||
| Avskrivningar | -48 | -50 | |||
| Rörelseresultat | 60 | 59 | |||
| RESMÅL OCH INRIKTNING | 5 MSEK till 298 MSEK och rörelseresulta reser därför också företrädesvis med egen |
värmestugor och grillhus förbättras också. | Rörelsemarginal, % | 20 | 20 |
Trysil är beläget 21 mil nordost om Oslo. Trysilfjället erbjuder 71 kilometer skidåkning på tre sidor av berget och tillhandahåller därmed skidåkning som passar både barnfamiljerna samt de mer erfarna skidåkarna. Trysil är Norges största skidanläggning och är, tack vare sin geografiska placering, väldigt lättillgängligt.
SkiStars verksamhet i Trysil omfattar skidområdet, två skiduthyrningar, skidskolan, där SkiStar har ett minoritetsintresse som uppgår till 35%, samt en försäljningsavdelning som förmedlar 4 700 bäddar i området. Verksamheten i skidområdet bedrivs på arrenderad mark. Arrendeavtalen har en löptid på 50 år med rätt för SkiStar att förnya dem vid löptidens utgång. SkiStar utarrenderar tretton backrestauranger i Trysil till externa operatörer.
I Trysil ökade nettoomsättningen med
5 MSEK till 298 MSEK och rörelseresultatet med 1 MSEK till 60 MSEK. Kursrelationen mellan den norska och svenska kronan var under perioden i genomsnitt 1,22 (1,19) och förändringen påverkade omsättningen positivt med 6 MSEK och rörelseresultatet med 1 MSEK jämfört med fjolåret. Försäljningen av SkiPass var i lokal valuta (NOK) oförändrat 169 MNOK men ökade i SEK med 4 MSEK till 206 MSEK. Antalet skiddagar minskade med 4% till 877 000. Beläggningsgraden i egenägda och förmedlade objekt har ökat till 74% (73).
Trysils största marknader är Danmark med 32% av gästerna, Sverige med 28% av gästerna och Norge med 24% av gästerna. De danska gästerna kommer främst med egen bil. Tack vare väl etablerade samarbeten med färjerederier så bedöms den danska marknaden kunna öka de närmaste åren. De svenska gästerna kommer i första hand med egen bil. Majoriteten av de norska gästerna kommer från Oslo-området och
reser därför också företrädesvis med egen bil. Den snabbast växande marknaden är norra Tyskland och Ryssland. Huvudmålgruppen på samtliga marknader är barnfamiljer.
Barnen är Trysils viktigaste gäster och inför säsongen 2009/10 satsades ytterligare på att utveckla barnens skidområden. Kapaciteten i barnområdet Eventyr och i backarna i anslutning till det nya hotellet Radisson BLU Resort Trysil förbättrades tack vare byggnation av en ny lift och att det investerades i belysning i området. Investeringar har också gjorts i nya lokaler för skidskolan i Fageråsen och fler sittplatser på Knettsetra. Totalt uppgick investeringarna till 16 MSEK.
Till säsongen 2010/11 förbättras infrastrukturen i barnområdena och utvecklas ytterligare med fler figurer, enklare hopp, rails och skogsbanor. Kapaciteten på
Sverige, 28% Norge, 24% Danmark, 32% Finland, 1% Storbritannien, 1% Nederländerna, 2% Tyskland, 5% Ryssland, 3% Baltikum, 3% Övriga , 1%
SKIDDAGAR
05/06 06/07* 07/08* 08/09* 09/10*
* Nya beräkningsregler från Alpinanleggenes Landsforening (ALF) beträffande 6-8 dagars SkiPass och Knattekort har
tillämpats för säsongerna 09/10, 08/09, 07/08 och 06/07
RESULTATUTVECKLING
SEDAN HÖSTEN 2009 OMFATTAS AFFÄRSOMRÅDE FASTIGHETSUTVECKLING ÄVEN AV SKISTAR VACATION CLUB OCH FÖRSÄLJNING AV ANDELAR
FASTIGHETSUTVECKLING Affärsområde Fastighetsutveckling drivs i det helägda bolaget Fjällinvest AB. Bolaget äger logifastigheter, hotell, exploateringsmark samt ägarandelar i olika fastighetsbolag verksamma på SkiStars destinationer.
Uppdraget inom Affärsområde Fastighetsutveckling är att;
05/06 06/07 07/08 08/09 09/10
Befintliga stugor Samägda befintliga stugor Markinnehav (antal byggbara lgh)
| Sälen | Åre Vemdalen Hemsedal | Trysil | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hotell, st | 1 | 1 | - | - | - | 2 | |
| Befintliga stugor | |||||||
| och lägenheter, st | 293 | 57 | 69 | 47 | 3 | 469 | |
| Samägda befintliga stugor | |||||||
| och lägenheter, st | 152 | - | - | - | 18 | 170 | |
| Markinnehav | |||||||
| (antal byggbara lgh) | |||||||
| – Klara detaljplaner | 379 | 60 | 180 | - | 16 | 635 | |
| – Pågående detaljplaner | 120 | 50 | 25 | - | 32 | 227 | |
| – Planerade detaljplaner | 220 | 120 | - | 150 | 75 | 565 | |
| – Planerade översiktsplaner | 1 000 | - | - | - | - | 1 000 | |
Affärsområde Fastighetsutvecklings omsättning uppgick till 67 MSEK (13), varav 28 MSEK (-) var försäljning inom SkiStar Vacation Club och 31 MSEK (-) var interna hyror från Affärsområde Destinationerna. Rörelseresultatet uppgick till 35 MSEK (7). Det förbättrade resultatet härrör främst från SkiStar Vacation Club och nettoeffekten av interna hyror och avskrivningar för logifastigheter (17 MSEK) som överlåtits från Affärsområde Destinationerna.
Investeringarna inom Affärsområde Fastighetsutveckling uppgick under året netto till 53 MSEK. Investeringarna bestod främst av underhållsinvesteringar i bolagets fastigheter samt kapitaltillskott i nystartade intressebolag inom den delägda koncernen Ski Invest Sälen AB, där Fjällinvest äger 50% av aktierna.
Fjällinvests tillgångar består av hotellfastigheter, stugor och lägenheter, exploateringsmark samt aktier och andelar i delägda fastighetsbolag.
Totalt uppgår bokfört värde på boendetillgångar samt aktier i delägda fastighetsbolag till 702 MSEK. En extern marknadsvärdering i september 2010 visar ett övervärde på 230 MSEK. Exploateringsmarktillgångarna uppgår till 5,5 miljoner kvm och det bokförda värdet är endast 18 MSEK, med anledning av att större delen av marktillgångarna anskaffats långt tillbaka i tiden.
Någon marknadsvärdering är ej genomförd av dessa tillgångar då det är svårt att göra en rimlig bedömning av möjlig exploateringstakt av marktillgångarna. Utifrån egna antaganden och erfarenheter kan ca 50% av marken bebyggas, vilket utgör 2 750 000 kvm. Om marken skulle säljas som tomter skulle det innebära 2 750 tomter om 1 000 kvm per tomt. Den genomsnittliga vinsten per tomt uppgår till ca 1,2 MSEK.
Inom SkiStar Vacation Club så fortsätter försäljningar av andelar i Snötorget i Lindvallen och Fjällhotellet i Tandådalen samt att 5 hus i Timmerbyn i Lindvallen och 10 lägenheter i Alpin Lodgen i Hemsedal tas i anspråk för försäljning av andelar. På sikt ska Skistar Vacation Club finnas på samtliga SkiStars destinationer. I Lindvallen tas det fram 14 tomter till försäljning. I Trysil finns 18 osålda lägenheter i det delägda bolaget Fageråsen Invest AB. I övrigt så finns inga större byggprojekt som startas upp innan våren 2011.
SkiStar Vacation Club är en framtidsinriktad boendeform utifrån gästernas efterfrågan och behov. Lägenheterna delas in i veckoandelar och köparna erhåller, förutom köpt vecka, medlemskap i den internationella bytes- och förmedlingsorganisationen RCI samt medlemskap i SkiStar Vacation Club. Boendeformen ska för ägaren vara kostnadseffektiv, enkel och flexibel.
Kostnadseffektivitet uppnås antingen genom nyttjande av köpt vecka jämfört med att hyra motsvarande vecka, eller genom att byta veckan mot utlandsvistelse via RCI. Ägaren kan dessutom köpa billiga utlandsresor genom RCI-systemet.
Genom SkiStar Vacation Club erhåller ägaren därutöver en mängd fördelar och förmåner under vistelsen. Enkelhet uppnås genom att ägaren inte behöver ta underhållsansvar för sin andel, utan bostadsrättsföreningen, som ägarandelen ingår i, ansvarar för underhållet. SkiStar ordnar med förmånlig finansiering av köpeskillingen. Lägenheten är alltid städad, uppvärmd och klar inför ankomst. Flexibilitet uppnås genom att ägarna kan åtnjuta RCIs hela utbud på ca 5 000 resmål världen över. SkiStar Vacation Club erbjuds idag i Sälen och från hösten 2010 även Hemsedal.
FÖR SKISTAR AB (PUBL) 1 SEPTEMBER 2009 – 31 AUGUSTI 2010
Styrelsen och verkställande direktören för SkiStar AB (publ), org. nr. 556093-6949, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 september 2009- 31 augusti 2010.
Bolagets firma är SkiStar AB (publ). Bolaget har sitt säte i Malung-Sälens kommun, Dalarnas län, med huvudkontor i Sälen med postadress 780 67 Sälen.
SkiStar driver alpin skidverksamhet i Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige samt Trysil och Hemsedal i Norge. Kärnverksamheten är alpin skidåkning med gästens skidupplevelse i centrum. Verksamheten delas in i två affärsområden, Destinationerna och Fastighetsutveckling. Destinationerna omfattar i huvudsak skidåkning, logiförmedling, skidskola och skiduthyrning. Fastighetsutveckling omfattar byggnationer och exploatering. Visionen är att SkiStar ska skapa minnesvärda vinterupplevelser som den ledande operatören av europeiska alpindestinationer.
SkiStars B-aktie är sedan 1994 noterad på Nasdaq OMX Mid Cap Stockholm. Per den 31 augusti 2010 var antalet aktieägare enligt Euroclear Sweden AB 16 392 st (15 044). Större ägare är Mats Paulsson inkl bolag och familj med 19,14% av kapitalet och 43,01% av rösterna, Erik Paulsson inkl bolag och familj med 16,98% av kapitalet och 11,97% av rösterna samt Investment AB Öresund med 10,08% av kapitalet och 7,10% av rösterna. Större förändringar i innehav bland de största
ägarna under verksamhetsåret är att Andra AP-fonden, Skandia Fond Småbolag och JPM Chase NA minskat sitt innehav samt att Lannebo Småbolag ökat sitt innehav med drygt 237 000 B-aktier. Bland nya större ägare märks Handelsbanken Nordiska som äger drygt 249 000 B-aktier och Fjärde AP-fonden som har drygt 200 000 B-aktier.
Antal aktier uppgår till 39 188 028 st varav 1 824 000 utgör A-aktier med tio röster per aktie och 37 364 028 st utgör B-aktier med en röst per aktie. Därutöver finns ett konvertibelt förlagslån om 30 MSEK som vid full konvertering ger ytterligare 250 000 st B-aktier, vilket ger en utspädning av befintliga aktier med 0,6% av aktiekapitalet och 0,4% av rösterna i bolaget. Konvertering kan ske fram till den 31 augusti 2012. Högsta noterade aktiekursen under verksamhetsåret var 149:50 SEK noterad den 4 december 2009 och den lägsta noterade aktiekursen var 110:00 SEK noterad den 1 september 2009. Aktiekursen på bokslutsdagen när börsen stängdes var 123:75 SEK. På årsstämman den 12 december 2009 bemyndigades styrelsen att fatta beslut om förvärv och överlåtelse av egna aktier. Bemyndigandet gäller till nästkommande årsstämma. Styrelsen hade inte genomfört några återköp fram till avgivandet av denna årsredovisning.
Under säsongen 2009/10 ökade försäljningen av SkiPass i Sverige med 6,7% till 1 259 MSEK (1 183) enligt SLAO (Svenska Liftanläggningars Organisation). Den genomsnittliga prisökningen på SkiPass i Sverige var 4,5%. I Norge minskade försäljningen av SkiPass under vintersäsongen
2009/10 med 2% till 947 MNOK (966) enligt Alpinanleggenes Landsforening. Den genomsnittliga prisökningen på SkiPass i Norge var 3,5%.
Koncernens nettoomsättning ökade under verksamhetsåret till 1 688 MSEK (1 635), resultatet före skatt ökade till 347 MSEK (302) och resultatet efter skatt till 334 MSEK (273). Vinsten per aktie uppgick till 8:52 SEK (6:96). Resultatet från försäljning av stugor och lägenheter har under verksamhetsåret ökat med 28 MSEK netto efter renoverings- och försäljningskostnader jämfört med föregående år. SkiStars destinationer har under hela vintersäsongen 2009/10 kunnat erbjuda mycket bra förhållanden för skidåkning, förutom periodvis sträng kyla, och intresset för vintersemester i den skandinaviska fjällvärlden i allmänhet och på SkiStars destinationer i synnerhet är stort.
Koncernens tillgängliga likvida medel uppgick till 339 MSEK (312) inklusive outnyttjade krediter om 301 MSEK (272). Den räntebärande nettoskulden minskade med 29 MSEK till 1 833 MSEK och soliditeten ökade till 40% (37). Den genomsnittliga räntekostnaden (räntenetto/ genomsnittlig räntebärande nettoskuld) uppgick under verksamhetsåret till 1,5% (3,7). Avkastningen på sysselsatt kapital var oförändrat 11%, avkastningen på eget kapital ökade till 23% (21) och rörelsemarginalen minskade till 21% (22).
Kassaflödet från den löpande verksam-
heten före förändring av rörelsekapital uppgick till 534 MSEK (502) och efter förändring av rörelsekapital till 490 MSEK (493). Periodens kassaflöde efter investeringsverksamheten var 247 MSEK (157).
Investeringarna uppgick under perioden till 331 MSEK brutto och 243 MSEK netto. Investeringarna delas in i affärsområdet Destinationerna, som utgörs av investeringar i koncernens skidanläggningar (liftar, pister, snösystem m m) och affärsområdet Fastighetsutveckling som är investeringar i fastighetsbolag, byggnader och mark för eventuell framtida exploatering och avyttring. Investeringarna inom affärsområdet Destinationerna uppgick till 190 MSEK netto och omfattade främst ersättningsinvesteringar, förstärkning av koncernens snösystem samt påbörjade investeringar inför vintersäsongen 2010/11. Investeringarna inom affärsområdet Fastighetsutveckling uppgick netto till 53 MSEK och avsåg främst kapitaltillskott i nystartade intressebolag inom koncernen Ski Invest Sälen AB, där SkiStar äger 50% av aktierna. Ski Invest Sälen AB äger bl a den nyöppnade upplevelseanläggningen Experium i Sälen. Pågående nyanläggningar inför säsongen 2010/11 uppgick till 122 MSEK (70). Under verksamhetsåret avyttrades tillgångar inom affärsområdet Fastighetsutveckling för 34 MSEK som hade ett bokfört värde om 5 MSEK med en reavinst om totalt 29 MSEK. Sålda tillgångar utgörs främst av andelar inom SkiStar Vacation Club samt tomtmark i Sälen.
De inhemska valutornas rörlighet gentemot andra valutor påverkar människors resvanor och kan därmed påverka antalet gäster på SkiStars alpindestinationer. Koncernen påverkas även av relationen mellan den svenska och den norska kronan. SkiStar valutasäkrar inte den norska verksamheten. Inköp av exempelvis liftar och pistmaskiner sker från utlandet och dessa priser påverkas vid förändring av valutakurser. Investeringar och räntor Den alpina skidbranschen fordrar stora kapitalinvesteringar för att behålla och öka konkurrenskraften. SkiStar har ett starkt kassaflöde som gör att investeringarna
till största del kan finansieras med egna medel. Skulle ränteläget bli högt kan kassaflödet användas till att i snabbare takt amortera av lån för att därigenom minska den finansiella belastningen. Den externa upplåningen sker idag endast i de lokala valutorna SEK och NOK. Lånestocken omfattar endast kortfristig räntebindning. För ytterligare information hänvisas till not 32.
Medelantalet anställda minskade med 2 personer till 1 118 personer. På varje destination finns en uppbyggd organisation för arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor. Dessa grupper samordnas centralt och har gemensamma styrdokument såsom jämställdhetsplan och arbetsmiljöpolicy. Kostnaderna för kompetensutveckling har under verksamhetsåret uppgått till 4 MSEK (4) och utgörs främst av intern utbildning. Personalomsättningen bland fast anställda under året visar att 36 personer påbörjat och 32 personer avslutat sin anställning i SkiStar (36 resp 32). Styrelsens förslag till riktlinjer gällande ersättning till ledande befattningshavare inför beslut på årsstämman i december 2010 kommer att överensstämma med de riktlinjer som hittills gällt och som anges i not 8.
SkiStars verksamhet har viss miljöpåverkan. Bolaget arbetar aktivt för att verksamhetens miljöpåverkan ska minimeras. Ett gemensamt miljöledningssystem och en grundläggande policy är utgångspunkten i miljöarbetet. Miljöpolicyn innebär att SkiStar ska beakta miljön i all verksamhet i sin strävan att erbjuda gästerna en minnesvärd vinterupplevelse. Genom ett systematiskt förbättringsarbete ska gästerna uppleva SkiStar som det miljöriktiga valet. SkiStar följer upp de utsläpp av koldioxid (CO2 ) som verksamheten ger upphov till och mäter årligen hur mycket CO2 som verksamheten släpper ut i förhållande till omsättningen. För verksamhetsåret 2009/10 släppte SkiStar ut 4,8 ton CO2 / MSEK (5,5). Den 22 augusti 2006 godkändes det energiledningssystem avseende snötillverkning på de svenska destinationerna, som SkiStar införde under 2005/06, av Lloyd's Register Quality Assurance i enlighet med standarden för energiledningssystem, SS 62 77 50.
Antalet besökande på SkiStars destinationer påverkas av väderförhållanden och till viss del av snöläge. En sen vinter och svag tillgång på natursnö dämpar efterfrågan. Dock begränsas verksamhetsrisken av att över 70% av den totala tillgängliga boendekapaciteten är uppbokad innan vintersäsongen startar. SkiStar har dessutom väl utbyggda snötillverkningssystem, som säkerställer 80% (79) av koncernens totala liftkapacitet. Dock kan långvarig brist på kyla under främst november och december innebära en begränsning i utbudet av skidåkning. SkiStars fem destinationer är belägna på olika platser med varierande väderförhållanden, vilket minskar koncernens totala
DEFINITIONER
| 2009/10 | 2008/09 | |
|---|---|---|
| September-november | -242 166 | -242 429 |
| December-februari | 468 106 | 449 587 |
| Mars-maj | 295 668 | 247 858 |
| Juni-augusti | -174 999 | -153 268 |
Förslag till disposition beträffande bolagets vinst. Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinsmedel, 825 413 468 SEK, disponeras enligt följande:
| Balanseras i ny räkning | 609 879 314 |
|---|---|
| Utdelning 39 188 028 aktier x 5:50 kr | 215 534 154 |
Summa 825 413 468
Vinst per aktie Årets nettoresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Vinst per aktie efter full konvertering Årets nettoresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare justerat för räntekostnader efter skatt som löper på konvertibla lån dividerat med antal aktier efter full konvertering av tecknade konvertibler.
Kassaflöde Kassaflöde före förändring av rörelsekapital.
Kassaflöde per aktie Kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal aktier.
P/e-tal Aktiekurs per bokslutsdatum dividerat med vinsten per aktie efter skatt.
Kurs/kassaflöde Aktiekurs per bokslutsdatum dividerat med kassaflöde per aktie.
Kurs/eget kapital Aktiekurs per bokslutsdatum dividerat med eget kapital per aktie.
Direktavkastning Utdelning dividerat med aktiekurs.
Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutningen.
Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder i förhållande till eget kapital.
Räntetäckningsgrad Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i förhållande till finansiella kostnader.
Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital definieras som tillgångar minskat med icke räntebärande skulder.
Avkastning på eget kapital Resultat efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på totalt kapital Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittlig balansomslutning.
Bruttomarginal Rörelseresultat före avskrivningar i förhållande till omsättning.
Rörelsemarginal Rörelseresultat efter avskrivningar i förhållande till omsättning.
Nettomarginal
Balanslikviditet
Omsättningstillgångar inklusive beviljade ej utnyttjade krediter i förhållande till kortfristiga skulder.
Kassalikviditet
Omsättningstillgångar inklusive beviljade ej nyttjade krediter med avdrag för varulager i förhållande till kortfristiga skulder.
| FEMÅRSÖVERSIKT | 2009/10 | 2008/09 | 2007/08 | 2006/07 | 2005/06 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning och resultat Nettoomsättning, MSEK | 1 688 | 1 635 | 1 483 | 1 259 | 1 280 | |
| Rörelsens intäkter, MSEK | 1 732 | 1 644 | 1 531 | 1 359 | 1 371 | |
| Rörelseresultat, MSEK | 363 | 370 | 302 | 230 | 309 | |
| Resultat före skatt, MSEK | 347 | 302 | 206 | 170 | 276 | |
| Resultat efter skatt, MSEK | 334 | 273 | 193 | 176 | 242 | |
| Kassaflöde före rörelsekapitalets förändring, MSEK | 534 | 502 | 356 | 231 | 332 | |
| Kassaflöde efter rörelsekapitalets förändring, MSEK | 490 | 493 | 447 | 277 | 242 | |
| Kassaflöde efter investeringsverksamheten, MSEK | 247 | 157 | 21 | -175 | -221 | |
| Lönsamhet | Avkastning på sysselsatt kapital, % | 11 | 11 | 10 | 8 | 14 |
| Avkastning på eget kapital, % | 23 | 21 | 15 | 14 | 20 | |
| Avkastning på totalt kapital, % | 10 | 10 | 9 | 6 | 11 | |
| Bruttomarginal, % | 34 | 36 | 33 | 30 | 34 | |
| Rörelsemarginal, % | 21 | 22 | 20 | 17 | 23 | |
| Nettomarginal, % | 20 | 18 | 13 | 13 | 20 | |
| Investeringar | Investeringar brutto, MSEK | 331 | 411 | 490 | 612 | 384 |
| Investeringar netto, MSEK | 243 | 343 | 377 | 442 | 463 | |
| Finansiell ställning | Balansomslutning, MSEK | 3 726 | 3 669 | 3 577 | 3 187 | 2 828 |
| Eget kapital, MSEK | 1 497 | 1 372 | 1 278 | 1 257 | 1 249 | |
| Soliditet, % | 40 | 37 | 36 | 39 | 44 | |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 1,3 | 1,5 | 1,6 | 1,4 | 1,1 | |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 11,2 | 5,1 | 3,0 | 3,6 | 7,4 | |
| Likviditet | Balanslikviditet, % | 205 | 182 | 155 | 268 | 279 |
| Kassalikviditet, % | 185 | 163 | 137 | 247 | 269 | |
| Personal | Medelantal anställda | 1 118 | 1 120 | 1 100 | 1 082 | 1 045 |
| Nettoomsättning per anställd, TSEK | 1 510 | 1 460 | 1 348 | 1 163 | 1 225 |
väderrisk. En skatteutredning föreslår att reglerna om inkomstskattebefrielse för verksamheter som bedrivs på specialtaxerade fastigheter tas bort. Reglerna används idag inom SkiStars svenska verksamhet. Lagändringen har föreslagits träda ikraft från den 1 januari 2011, men mycket tyder på att arbetet är försenat. SkiStar har fastställda underskottsavdrag om 844 MSEK som kan nyttjas från 2010/11. I övrigt bedöms inte SkiStar vara utsatt för några stora risk- och osäkerhetsfaktorer.
Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 1 145 MSEK (1 108) och resultatet före skatt till 162 MSEK (262). I moderbolaget drivs merparten av den svenska verksamheten. Från och med verksamhetsåret 2008/09 bedrivs dock fastighetsverksamheten i det helägda dotterbolaget Fjällinvest AB.
Avsnittet kring bolagsstyrning återfinns i en separat bolagsstyrningsrapport.
Den kraftfulla vinter som hela Skandinavien upplevde innebar att flera nya skidåkare gjorde sina första åk i de många lokala skidbackar som var öppna hela vin t ern. Det är en positiv effekt som kommer att gynna branschen framåt. Bokningsläget inför den kommande säsongen är det näst bästa någonsin, i volym 6% lägre än förra året men 2% bättre än för två år sedan. Det svagare bokningsläget är en effekt av en förskjutning av bokningar från jul-, nyårs- och trettonhelgerna, p g a färre helgdagar, mot senare delen av säsongen genom en sen påsk och därigenom en lång högsäsong från vecka 7 till vecka 16. Den kalendermässiga säsongförskjutningen innebär ett senare bokningsbeteende. Aktuell logiförsäljning inför vintersäsongen 2010/11 uppgår till 281 MSEK, vilket är 13% lägre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Till och med vecka 38 hade SkiStar bokat 44% (48) av den totala logivolym som bedöms bokas för hela
säsongen. Totalt bedöms stugor och lägen-
heter byggas till kommande vintersäsong omfattande ca 700 kommersiella bäddar och ca 1 000 ej kommersiella bäddar. Skidanläggningsinvesteringarna bedöms inför nästkommande säsong uppgå till ca 285 MSEK och omfattar bl a utvecklad skidåkning med snösystem i Hundfjället i Sälen, i Åre Björnen i Åre samt i Björnrike i Vemdalen, där en ny expresslift byggs i ett av SkiStar delägt bolag. Snöproduktionskapaciteten förbättras på samtliga destinationer. Fastighetsinvesteringarna beräknas uppgå till 40 MSEK och avser bl a utveckling av ett tomtområde i Sälen samt upprustning av lägenheter som ska säljas som andelar inom SkiStar Vacation Club. Det långsiktiga målet är att investeringarna ska ligga i nivå med koncernens avskrivningar.
| TILLGÅNGAR, TSEK | NOT | 2010-08-31 | 2009-08-31 | |
|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | Immateriella anläggningstillgångar | 13 | 223 441 | 230 434 |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | 2 945 408 | 2 972 090 | |
| Andelar i intressebolag | 16 | 180 457 | 82 521 | |
| Övriga andelar och långfristiga värdepappersinnehav | 17 | 49 639 | 59 812 | |
| Övriga långfristiga fordringar | 18 | 75 290 | 86 730 | |
| Summa anläggningstillgångar | 3 474 235 | 3 431 587 | ||
| Omsättningstillgångar | ||||
| -Varulager | Handelsvaror | 54 411 | 52 351 | |
| 54 411 | 52 351 | |||
| -Kortfristiga fordringar | Kundfordringar | 19 | 38 555 | 24 576 |
| Skattefordringar | 19 887 | 17 598 | ||
| Övriga kortfristiga fordringar | 20 | 73 809 | 81 369 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 27 179 | 21 783 | |
| 159 430 | 145 326 | |||
| Likvida medel | 38 398 | 39 432 | ||
| Summa omsättningstillgångar | 252 239 | 237 109 | ||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 726 474 | 3 668 696 | ||
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||
| Eget kapital | Aktiekapital | 22 | 19 594 | 19 594 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 397 573 | 397 573 | ||
| Reserver | 6 131 | 11 275 | ||
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 1 073 918 | 943 161 | ||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 1 497 216 | 1 371 603 | ||
| Summa eget kapital | 1 497 216 | 1 371 603 | ||
| Långfristiga skulder | ||||
| -Långfristiga räntebärande skulder | Förlagslån | 24 | 29 997 | 29 997 |
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 1 892 471 | 1 943 613 | |
| Avsättningar för pensioner | 26 | 6 150 | 7 118 | |
| -Långfristiga icke räntebärande skulder | Övriga avsättningar | 28 | 1 558 | 13 252 |
| Övriga icke räntebärande skulder | 662 | 662 | ||
| Uppskjutna skatteskulder | 11 | 29 143 | 21 725 | |
| Summa långfristiga skulder | 1 959 981 | 2 016 367 | ||
| -Kortfristiga skulder | Skulder till kreditinstitut | 25 | 20 783 | 25 113 |
| Leverantörskulder | 36 | 64 506 | 44 416 | |
| Skatteskulder | 33 211 | 24 644 | ||
| Övriga kortfristiga skulder | 69 204 | 77 070 | ||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 29 | 81 573 | 109 483 | |
| Summa kortfristiga skulder | 269 277 | 280 726 | ||
| Summa skulder | 2 229 258 | 2 297 093 | ||
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 3 726 474 | 3 668 696 | ||
| STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER | ||||
| Ställda säkerheter | 30 | 1 974 135 | 1 992 286 | |
| Eventualförpliktelser | 30 | 162 513 | 56 072 |
| TSEK | NOT | 2009-09-01 -2010-08-31 |
2008-09-01 -2009-08-31 |
|
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 688 393 | 1 634 859 | ||
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 39 944 | 7 317 | |
| Andelar i intressebolags resultat | 16 | -1 914 | -734 | |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 5 | 5 339 | 3 050 | |
| Summa rörelsens intäkter | 2,3 | 1 731 762 | 1 644 492 | |
| Rörelsens kostnader | Handelsvaror | -109 873 | -95 212 | |
| Övriga externa kostnader | 6,7 | -542 823 | -498 573 | |
| Personalkostnader | 8 | -497 778 | -461 501 | |
| Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar | 9 | -218 032 | -219 547 | |
| Rörelseresultat | 363 256 | 369 659 | ||
| Resultat från finansiella poster | Resultat från värdepapper som är anläggningstillgång | 33 | 12 097 | 364 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 34 | 5 646 | 5 842 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 35 | -34 390 | -74 117 | |
| Resultat före skatt | 346 609 | 301 748 | ||
| Skatt | 11 | -12 913 | -28 950 | |
| Årets resultat | 333 696 | 272 798 | ||
| Övrigt totalresultat | Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | -5 144 | -3 376 | |
| Avveckling av innehav utan bestämmande inflytande | - | 228 | ||
| Övrigt totalresultat för året | -5 144 | -3 148 | ||
| Årets totalresultat | 328 552 | 269 650 | ||
| Årets resultat hänförligt till: | Moderbolagets aktieägare | 333 696 | 272 798 | |
| Årets resultat | 333 696 | 272 798 | ||
| Årets totalresultat hänförligt till: | Moderbolagets aktieägare | 328 552 | 269 650 | |
| Årets totalresultat | 328 552 | 269 650 | ||
| Resultat per aktie | Resultat per aktie före utspädning, SEK | 12 | 8:52 | 6:96 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 12 | 8:47 | 6:95 | |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning, st | 12 | 39 188 028 | 39 188 028 | |
| Antal aktier efter utspädning, st | 12 | 39 438 028 | 39 438 028 |
| 2009/10 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Q1 | Q2 | Q3 | Q4 | Helår | ||
| Rörelsens intäkter, TSEK | 44 900 979 834 688 702 | 18 326 1 731 762 | ||||
| Rörelseresultat, TSEK | -232 747 480 708 289 733 -174 438 363 256 | |||||
| Rörelsemarginal, % | neg | 49 | 42 | neg | 21 |
| 2008/09 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Q1 | Q2 | Q3 | Q4 | Helår | ||
| Rörelsens intäkter, TSEK | 39 829 930 561 647 394 26 708 1 644 492 | |||||
| Rörelseresultat, TSEK | -217 892 467 920 261 578-141 947 369 659 | |||||
| Rörelsemarginal, % | neg | 50 | 40 | neg | 22 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN, TSEK | Aktiekapital | Övrigt till skjutet kapital |
Reserver | Balanserade vinstmedel och årets resultat |
Summa | Innehav utan bestämmande inflytande |
Totalt eget kapital |
| Ingående eget kapital 2008-09-01 | 19 594 | 397 573 | 14 651 | 846 709 | 1 278 527 | -228 | 1 278 299 |
| Justering av fastighetsvärde *) | -7 000 | -7 000 | -7 000 | ||||
| Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare |
- | - | - | -7 000 | -7 000 | - | -7 000 |
| Årets resultat | -3 376 | 272 798 | 269 422 | 228 | 269 650 | ||
| Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare |
- | - | -3 376 | 272 798 | 269 422 | 228 | 269 650 |
| Utdelning | -176 346 | -176 346 | -176 346 | ||||
| Utgående eget kapital 2009-08-31 | 19 594 | 397 573 | 11 275 | 936 161 | 1 364 603 | - | 1 364 603 |
| Ingående eget kapital 2009-09-01 | 19 594 | 397 573 | 11 275 | 936 161 | 1 364 603 | - | 1 364 603 |
| Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare |
- | - | - | - | - | - | - |
| Årets resultat | -5 144 | 333 696 | 328 552 | - | 328 552 | ||
| Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare |
- | - | -5 144 | 333 696 | 328 552 | - | 328 552 |
| Utdelning | -195 939 | -195 939 | -195 939 | ||||
| Utgående eget kapital 2010-08-31 | 19 594 | 397 573 | 6 131 | 1 073 918 | 1 497 216 | - | 1 497 216 |
*) Justering av fastighetsvärde har gjorts med -7 000 TSEK på grund av att en fastighet åsatts för högt bokfört värde vid övergången till IFRS.
| TSEK | NOT | 2009-09-01 -2010-08-31 |
2008-09-01 -2009-08-31 |
|
|---|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | Resultat efter finansiella poster | 346 609 | 301 748 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m | 31 | 189 197 | 211 248 | |
| 535 806 | 512 996 | |||
| Betald skatt | -1 995 | -10 930 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
533 811 | 502 066 | ||
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-) / Minskning (+) av varulager | -2 329 | -4 130 | ||
| Ökning (-) / Minskning (+) av rörelsefordringar | -26 696 | 4 021 | ||
| Ökning (+) / Minskning (-) av rörelseskulder | -14 607 | -9 305 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 490 179 | 492 652 | ||
| Investeringsverksamheten | Förvärv av dotterföretag, netto likvidpåverkan | 31 | -102 | - |
| Avyttring av dotterföretag, netto likvidpåverkan | 31 | 3 073 | - | |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -6 474 | -8 745 | ||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -243 478 | -250 263 | ||
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 44 735 | 8 233 | ||
| Investeringar i finansiella tillgångar | -98 662 | -86 577 | ||
| Avyttring / minskning av finansiella tillgångar | 57 425 | 1 393 | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -243 483 | -335 959 | ||
| Finansieringsverksamheten | Upptagna lån | - | 4 968 | |
| Amortering av lån | -51 531 | - | ||
| Utbetald utdelning | -195 939 | -176 346 | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -247 470 | -171 378 | ||
| Årets kassaflöde | -774 | -14 685 | ||
| Likvida medel vid årets början | 39 432 | 54 385 | ||
| Kursdifferens i likvida medel | -260 | -268 | ||
| Likvida medel vid årets slut | 31 | 38 398 | 39 432 | |
| Ej utnyttjade krediter | 300 798 | 272 377 | ||
| Likvida medel och ej nyttjade krediter vid årets slut | 339 196 | 311 809 |
| TILLGÅNGAR , TSEK | NOT | 2010-08-31 | 2009-08-31 | |
|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | Immateriella anläggningstillgångar | 13 | 23 389 | 21 343 |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | 1 517 166 | 1 488 065 | |
| Andelar i koncernbolag | 15 | 249 635 | 403 893 | |
| Andelar i intressebolag | 16 | 7 826 | 7 726 | |
| Övriga andelar och långfristiga värdepappersinnehav | 17 | 10 473 | 8 401 | |
| Övriga långfristiga fordringar | 18 | 25 036 | 24 103 | |
| Fordringar på koncernbolag | 27 | 470 641 | 434 903 | |
| SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | 2 304 166 | 2 388 434 | ||
| Omsättningstillgångar -Varulager |
Handelsvaror | 42 598 | 38 539 | |
| 42 598 | 38 539 | |||
| -Kortfristiga fordringar | Kundfordringar | 19 | 24 700 | 20 001 |
| Skattefordringar | 16 174 | 12 225 | ||
| Övriga kortfristiga fordringar | 20 | 38 704 | 48 310 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 14 699 | 11 952 | |
| 94 277 | 92 488 | |||
| -Likvida medel | Kassa och bank | 2 893 | 3 301 | |
| SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | 139 768 | 134 328 | ||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 2 443 934 | 2 522 762 | ||
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||
| Eget kapital | 22 | |||
| -Bundet eget kapital | Aktiekapital | 19 594 | 19 594 | |
| Reservfond | 25 750 45 344 |
25 750 45 344 |
||
| -Fritt eget kapital | Överkursfond | 4 242 | 4 242 | |
| Balanserade vinstmedel | 614 632 | 571 993 | ||
| Årets resultat | 161 196 | 231 688 | ||
| 780 070 | 807 923 | |||
| Summa eget kapital | 825 414 | 853 267 | ||
| Obeskattade reserver | 23 | 301 776 | 229 664 | |
| Långfristiga skulder | ||||
| -Långfristiga räntebärande skulder | Skulder till koncernbolag | 27 | 57 948 | 209 688 |
| Förlagslån | 24 | 29 997 | 29 997 | |
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 1 023 256 | 999 093 | |
| Avsättningar för pensioner | 26 | 431 | 784 | |
| -Långfristiga icke räntebärande skulder | Övriga icke räntebärande skulder | 662 | 662 | |
| Ej räntebärande avsättningar | 28 | 1 558 | - | |
| Uppskjutna skatteskulder | 11 | 41 881 | 35 014 | |
| Summa långfristiga skulder | 1 155 733 | 1 275 238 | ||
| -Kortfristiga skulder | Skulder till kreditinstitut | 25 | 8 400 | 18 700 |
| Leverantörskulder | 36 | 51 678 | 34 873 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 50 262 | 51 744 | ||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 29 | 50 671 | 59 276 | |
| Summa kortfristiga skulder | 161 011 | 164 593 | ||
| Summa skulder | 1 316 744 | 1 439 831 | ||
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 2 443 934 | 2 522 762 | ||
| STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER | ||||
| Ställda säkerheter | 30 | 592 619 | 622 619 | |
| Eventualförpliktelser | 30 | 818 247 | 725 950 |
| TSEK | NOT | 2009-09-01 -2010-08-31 |
2008-09-01 -2009-08-31 |
|
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 145 049 | 1 107 674 | ||
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 15 127 | 6 934 | |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 5 | 5 271 | 3 050 | |
| 2, 3 | 1 165 447 | 1 117 658 | ||
| Rörelsens kostnader | Handelsvaror | -83 612 | -75 531 | |
| Övriga externa kostnader | 6, 7 | -401 403 | -369 691 | |
| Personalkostnader | 8 | -341 484 | -318 850 | |
| Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar | 9 | -117 138 | -116 906 | |
| Rörelseresultat | 221 810 | 236 680 | ||
| Resultat från finansiella poster | Resultat från värdepapper som är anläggningstillgång | 33 | - | 540 |
| Resultat från andelar i koncernbolag | 10 | 17 354 | -10 000 | |
| Resultat från andelar i intressebolag | 10 | - | -3 000 | |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter, externa | 34 | 464 | 2 346 | |
| Ränteintäkter, koncernbolag | 3 640 | 8 427 | ||
| Räntekostnader och liknande resultatposter, externa | 35 | -9 498 | -28 587 | |
| Räntekostnader, koncernbolag | -3 | -483 | ||
| Resultat efter finansiella poster | 233 767 | 205 923 | ||
| Bokslutsdispositioner | 23 | -72 112 | 55 743 | |
| Resultat före skatt | 161 655 | 261 666 | ||
| Skatt | 11 | -459 | -29 978 | |
| Årets resultat | 161 196 | 231 688 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET, TSEK | Aktiekapital | Reservfond | Överkursfond | Balanserade vinstmedel |
Årets resultat |
Totalt eget kapital |
| Ingående eget kapital 2008-09-01 | 19 594 | 25 750 | 4 242 | 741 787 | 791 373 | |
| Koncernbidrag | 9 100 | 9100 | ||||
| Skatteeffekt på koncernbidrag | -2 548 | -2 548 | ||||
| Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare |
- | - | - | 6 552 | 6 552 | |
| Årets resultat | 231 688 | 231 688 | ||||
| Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare |
- | - | - | - | 231 688 | 231 688 |
| Utdelning | -176 346 | -176 346 | ||||
| Utgående eget kapital 2009-08-31 | 19 594 | 25 750 | 4 242 | 571 993 | 231 688 | 853 267 |
| Ingående eget kapital 2009-09-01 | 19 594 | 25 750 | 4 242 | 803 681 | 853 267 | |
| Koncernbidrag | 9 349 | 9 349 | ||||
| Skatteeffekt på koncernbidrag | -2 459 | -2 459 | ||||
| Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare |
- | - | - | 6 890 | - | 6 890 |
| Årets resultat | 161 196 | 161 196 | ||||
| Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare |
- | - | - | - | 161 196 | 161 196 |
| Utdelning | -195 939 | -195 939 | ||||
| Utgående eget kapital 2010-08-31 | 19 594 | 25 750 | 4 242 | 614 632 | 161 196 | 825 414 |
| TSEK | NOT | 2009-09-01 -2010-08-31 |
2008-09-01 -2009-08-31 |
|
|---|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | Resultat efter finansiella poster | 233 767 | 205 923 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m | 31 | 208 890 | 123 408 | |
| 442 657 | 329 331 | |||
| Betald skatt | 2 459 | 2 548 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
445 116 | 331 879 | ||
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-) / Minskning (+) av varulager | -4 059 | -633 | ||
| Ökning (-) / Minskning (+) av rörelsefordringar | -10 643 | 67 517 | ||
| Ökning (+) / Minskning (-) av rörelseskulder | 6 056 | -16 697 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 436 470 | 382 066 | ||
| Investeringsverksamheten | Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -10 616 | -8 078 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -160 031 | -236 930 | ||
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 27 315 | 299 975 | ||
| Investeringar i finansiella tillgångar | -26 390 | -342 493 | ||
| Avyttring / minskning av finansiella tillgångar | 65 998 | 57 376 | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -103 724 | -230 150 | ||
| Finansieringsverksamheten | Upptagna lån | - | 26 362 | |
| Amortering av låneskulder | -137 215 | - | ||
| Utbetald utdelning | -195 939 | -176 346 | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -333 154 | -149 984 | ||
| Årets kassaflöde | -408 | 1 932 | ||
| Likvida medel vid årets början | 3 301 | 1 369 | ||
| Likvida medel vid årets slut | 31 | 2 893 | 3 301 | |
| Ej utnyttjade krediter | 219 995 | 145 370 | ||
| Likvida medel och ej nyttjade krediter vid årets slut | 222 888 | 148 671 |
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.2 tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att koncernledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag och intresseföretag.
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 september 2009. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 september 2009 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.
Sedan 1 januari 2009 tillämpar koncernen nya IFRS 8 Rörelsesegment, som ersätter IAS 14 Segmentrapportering. IFRS 8 inför ett ledningsperspektiv på hur rörelsesegment ska delas in och presenteras. De nya principerna beskrivs längre ner bland redovisningsprinciperna i denna not. Standarden har tilllämpats i enlighet med dess övergångsbestämmelser, genom att jämförelseårets uppgifter anpassats till kraven i IFRS 8.
Tillämpningen av IFRS 8 har för koncernen inte inneburit någon ändring av segmentindelningen, eftersom de segment som identifierades i enlighet med IAS 14 sammanföll med de som koncernledningen följer upp. Segmentindelningen baserar sig därför på destinationer. Företaget fortsätter att tillämpa samma redovisningsprinciper i rörelsesegmenten som i koncernredovisningen, d.v.s. IFRS. Följaktligen har inga av de belopp som redovisas förändrats jämfört med tidigare redovisade belopp.
Sedan 1 september 2009 tillämpar koncernen ändrade IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (2007). Ändringen har medfört att intäkter och kostnader som tidigare redovisats direkt i eget kapital nu istället redovisas i övrigt totalresultat, som företaget presenterar efter årets resultat i en förlängd resultatrapport som benämns rapport över totalresultat.
Jämförelseperioder har genomgående ändrats i årsredovisningen så att de följer den nya utformningen. Då ändringarna endast påverkar utformningen har inga belopp ändrats, varken avseende resultat per aktie eller andra poster i de finansiella rapporterna.
Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Ändringarna medför huvudsakligen att nya upplysningskrav om finansiella instrument värderade till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning för koncernen. Instrumenten delas in i tre nivåer beroende på kvaliteten på indata i värderingen. Indelningen i nivåer avgör hur och vilka upplysningar som ska lämnas om instrumenten; där nivå 3 med lägst kvalitet på indata omfattas av mer upplysningskrav än de andra nivåerna. Dessa upplysningskrav har främst påverkat not 32 nedan. Därutöver medför ändringen av IFRS 7 några förändringar avseende upplysningar om likviditetsrisk.
Enligt övergångsbestämmelserna i IFRS 7 behöver under första tillämpningsåret jämförande upplysningar inte lämnas för de upplysningar som krävs av ändringarna, sådana upplysningar har därför inte lämnats.
Sedan 1 september 2009 tillämpar koncernen ändrade IAS 23 Låneutgifter. Ändringen medför att i anskaffningsvärdet för kvalificerade tillgångar som har ett påbörjandedatum 1 september 2009 eller senare aktiverar koncernen låneutgifter. Tidigare har låneutgifter belastat resultatet i den period till vilken de är hänförliga istället för att aktiveras. Ändringen tillämpas, i enlighet med övergångsbestämmelserna i IAS 23, framåtriktat. För vidare beskrivning av redovisningsprincipen, se avsnitt längre ner i denna not.
Då ändringen tillämpas framåtriktat har den ingen effekt på tidigare år. Inte heller för aktuellt år har ändringen haft någon effekt eftersom några projekt avseende kvalificerade tillgångar med låneutgifter inte har påbörjats under året.
Fr.o.m. 1 september 2010 tillämpar koncernen den omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv och den ändrade IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. De ändrade redovisningsprinciperna har medfört bland annat: definitionen av rörelse har ändrats, transaktionsutgifter vid rörelseförvärv kostnadsförs, villkorade köpeskillingar fastställs till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och effekter av omvärdering av skulder relaterade till villkorade köpeskillingar redovisas som en intäkt eller kostnad i årets resultat. Andra nyheter är att det finns två alternativa sätt att redovisa innehav utan bestämmande inflytande och goodwill, antingen till verkligt värde, det vill säga goodwill inkluderas i innehav utan bestämmande inflytande eller alternativt att innehav utan bestämmande inflytande utgörs av andel av nettotillgångarna. Val mellan dessa två metoder görs individuellt för varje förvärv. Vidare betraktas ytterligare förvärv som sker efter att det bestämmande inflytandet erhållits som ägartransaktioner och redovisas direkt i eget kapital.
Ändringarna av principerna har inte haft någon retroaktiv effekt på företagets finansiella rapporter, vilket alltså innebär att inga belopp i de finansiella rapporterna har justerats.
Följande ändringar i standarder samt nya tolkningsuttalanden har inte någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter;
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2013. IASB har publicerat den första av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Denna första del behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa 'fair value option' som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. Tillämpningen av IFRS 9 beräknas för närvarande inte få någon väsentlig effekt på redovisningen.
Följande ändringar av redovisningsprinciper med framtida tillämpning bedöms inte komma att ha någon effekt på koncernens redovisning:
Ändringar av IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering avseende klassificering av nyemissioner
Ändringar av IFRIC 14 IAS 19 Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan med avseende på förskottsbetalningar för att täcka krav på lägsta fondering
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 3 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegmentet. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IFRS 8 endast för koncernen.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från SkiStar AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, s k förvärv till lågt pris redovisas denna direkt i årets resultat.
Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet.
Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassificerad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.
I de fall förvärvet inte avser 100% av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande inflytande. Dessa två alternativ är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar alternativt att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan de olika alternativen att redovisa innehav utan bestämmande inflytande kan göras förvärv för förvärv.
Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwillen den dag då bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Avyttringar som leder till att bestämmande inflyvärdeförändringen redovisas i årets resultat.
tande förloras men där det finns ett kvarstående innehav värderas detta innehav till verkligt värde och
Förvärv som är gjorda mellan den 1 september 2004 och 31 augusti 2009 där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat.
Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommit har inkluderats i anskaffningskostnaden.
Förvärv gjorda före 1 september 2004 (tidpunkt för övergång till IFRS) Vid förvärv som ägt rum före den 1 september 2004 har goodwill, efter nedskrivningsprövning, redovisats till ett anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 september 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt
IFRS per den 1 september 2004. Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
I de fall dotterbolagets redovisningsprinciper inte
överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper.
Förluster hänförliga till innehav utan bestäm-
mande inflytande fördelas till innehav utan bestämmande inflytande fast att innehav utan bestämmande inflytande kommer att redovisas som en debetpost under eget kapital.
Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, d v s mellan moderbolagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande inflytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Förändringen av innehav utan bestämmande inflytande baseras på dess proportionella andel av nettotillgångar.
Försäljning till innehav utan bestämmande inflytande, där bestämmande inflytande kvarstår, redovisas som en transaktion inom eget kapital, d v s mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande. Skillnaden mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmande inflytandes proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redovisas under balanserade vinstmedel.
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50% av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I årets resultat i koncernen redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens resultat hänförligt till moderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Dessa resultatandelar minskade med erhållna utdelningar från intresseföretagen utgör den huvudsakliga förändringen av det redovisade värdet på andelar i intresseföretag. Koncernens andel av övrigt totalresultat i intresseföretagen redovisas på en separat rad i koncernens övrigt totalresultat.
Transaktioner, med undantag av emissionsutgifter som är hänförliga till emission av eget kapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer inkluderas i anskaffningsvärdet.
Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterföretag.
När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.
Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna som vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat som en omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna i årets resultat i koncernen.
Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i årets resultat i koncernen.
Ackumulerade omräkningsdifferenser hänförliga till utlandsverksamheter har bolaget valt att ange till noll vid tidpunkten för övergång till IFRS (1 september 2004).
Intäkter för försäljning av varor redovisas i årets resultat när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas när tjänsten är utförd. En delvis utförd tjänst redovisas i årets resultat baserat på färdigställandegraden på balansdagen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring.
Intäkt av fastighetsförsäljningar redovisas normalt på tillträdesdagen om inte risker och förmåner övergått till köparen vid ett tidigare tillfälle. Kontrollen över tillgången kan ha övergått vid ett tidigare tillfälle än tillträdestidpunkten och om så har skett intäktsredovisas fastighetsförsäljningen vid denna tidigare tidpunkt. Vid bedömning av intäktsredovisningstidpunkt beaktas vad som avtalats mellan parterna beträffande risker och förmåner samt engagemang i den löpande förvaltningen. Därutöver beaktas omständigheter som kan påverka affärens utgång vilka ligger utanför säljarens och/eller köparens kontroll.
Hyresintäkter från uthyrning av rörelselokaler redovisas linjärt i årets resultat baserat på villkoren i hyresavtalet.
Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i rapporten över finansiell ställning för koncernen som en reduktion av tillgångens redovisade värde.
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i årets resultat. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Då de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av leasingobjekten inte i allt väsentligt anses ha överförts från leasegivaren till leasetagaren har samtliga leasingavtal klassificerats som operationella.
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter och valutakursdifferenser.
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Räntekomponenten i finansiella leasingbetalningar är redovisad i årets resultat genom tilllämpning av effektivräntemetoden. Ränteintäkter inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran och det belopp som erhålls vid förfall.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.
Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning för koncernen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra eget kapitalinstrument samt lånefordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och eget kapitalinstrument samt låneskulder.
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultatet vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning för koncernen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapporten över finansiell ställning för koncernen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning för koncernen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning för koncernen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då tillämpas likviddags redovisning.
Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. För ytterligare information se not 32.
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. För eget kapitalinstrument som klassificeras som tillgångar som kan säljas, förutsätts en väsentlig eller utdragen nedgång i det verkliga värdet under instrumentets anskaffningsvärde innan en nedskrivning verkställs. Om nedskrivningsbehov föreligger för en tillgång i kategorin tillgångar som kan säljas, omföres tidigare eventuell ackumulerad värdeminskning redovisad i övrigt totalresultat till årets resultat. Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som redovisats i årets resultat får inte senare återföras via årets resultat.
Finansiella instrument klassificeras vid första redovisningen bl a utifrån det syfte instrumentet förvärvades vilket påverkar redovisningen därefter. De finansiella instrumenten redovisas därefter beroende av hur de finansiella instrumenten har klassificerats enligt nedan:
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskon-
tering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. Dessa fordringar tillhör kategorin Lånefordringar och kundfordringar.
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändring redovisad i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej sådana värdeförändringar som beror på nedskrivningar, ej heller ränta på fordringsinstrument och utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära poster som redovisas i årets resultat.
Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från rapporten över finansiell ställning för koncernen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till årets resultat.
Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anlägg-ningstillgångar och om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar. Finansiella placeringar som utgörs av aktier tillhör antingen kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via årets resultat eller finansiella tillgångar som kan säljas.
Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid. Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år. Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Konvertibla skuldebrev kan konverteras till aktier genom att motparten utnyttjar sin option att konvertera fordringsrätten till aktier. Eget kapitalkomponenten i det utgivna lånet utgör inte ett materiellt belopp varför konvertibellånet redovisas som en skuld i sin helhet. Räntekostnaden redovisas i årets resultat och
beräknas med effektivräntemetoden.
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i rapporten över finansiell ställning för koncernen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.
Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången.
Materiella anläggningstillgångar som består av
delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anlägg-
| eter) | 15 - 50 år |
|---|---|
| $20$ år | |
| 3 - 33 år |
ningstillgång tas bort ur rapporten över finansiell ställning för koncernen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark och de markanläggningar som avser pister skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.
Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar.
Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 15 – 50 år på dessa komponenter.
Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader:
| Stomme och grund | 50 år |
|---|---|
| Stomkompletteringar, innerväggar m m 40 år | |
| Installationer; värme, el, VVS, | |
| ventilation m m | 40 år |
| Yttre ytskikt; fasader, yttertak m m | 40 år |
| Fast inredning, köksinredning m m | 25 år |
| Värme och ventilation | 30 år |
| Inre ytskikt, maskinell utrustning m m | 15 år |
Bland maskiner och inventarier ingår skidliftar och snöproduktionsanläggningar vilka består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna på dessa komponenter har bedömts variera mellan 10-33 år.
Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på liftar
| Fundament och master | 33 år |
|---|---|
| Kabiner, gondoler, stolar | |
| och medbringare | 15 - 25 år |
| Linor | 10 - 15 år |
| Motorer, växellådor och elektronik | 15 år |
| Övrig rörlig mekanik | 20 år |
Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på snöproduktionsanläggningar:
| Rör och hydranter | 20 år |
|---|---|
| Kompressorer | 15 år |
| Pumpar, snökanoner och elektronik | 10 år |
| Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjande | |
| period görs årligen. |
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 september 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan det per denna dag redovisade värdet utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde, efter nedskrivningsprövning, se not 14.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte av utan testas årligen för nedskrivningsbehov.
Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i årets resultat.
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i årets resultat när kostnaden uppkommer.
Utgifter för utveckling av koncernens bokningsoch försäljningssystem aktiveras under förutsättning att utgifterna förväntas ge framtida ekonomiska fördelar. Utgifter som aktiveras är externt fakturerade kostnader samt, i förekommande fall, direkta egna arbetskraftskostnader.
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning för koncernen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för försäljningskostnader. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in- först ut- metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick.
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tilllämpas avseende nedskrivningar av andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka redovisas enligt IAS 39, tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper som redovisas enligt IFRS 5, varulager, förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar. För undantagna tillgångar enligt ovan bedöms det redovisade värdet enligt respektive standard.
För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen eller vid indikation på nedskrivningsbehov.
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar årets resultat.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kas-
sagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).
Goodwill nedskrivningsprövades per den 31 augusti 2010 även om det då inte förelåg någon indikation på nedskrivningsbehov.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar så beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
Företaget klassificerar kundfordringar som osäkra när dessa har förfallit till betalning med 180 dagar. Fordringarnas nedskrivningsbehov fastställs utifrån historiska erfarenheter av kundförluster på liknande fordringar. Kundfordringar med nedskrivningsbehov redovisas till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden. Fordringar med kort löptid diskonteras dock inte.
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Företaget betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst nio månader som utdragen.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till årets resultat. Beloppet på den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalresultat till årets resultat utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som redan tidigare redovisats i årets resultat. Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan
säljas redovisas i årets resultat i finansnettot.
En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen till nedskrivningar inte längre föreligger och att full betalning från kunden förväntas erhållas.
Nedskrivningar av ett egetkapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, som tidigare redovisas i årets resultat återförs inte via årets resultat utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över årets resultat om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelse avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är balansdagens ränta på statsobligationer med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method.
När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i årets resultat linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i årets resultat direkt.
Korridorregeln tillämpas vilket innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10% av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.
När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.
Samtliga komponenter som ingår i periodens kostnad för en förmånsbestämd plan redovisas i rörelseresultatet.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägning av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Under 2007 utgavs ett konvertibelt skuldebrev om totalt 30 MSEK. Konvertering kan ske fram till den 31 augusti 2012. De konvertibla skuldebreven ställdes ut på marknadsmässiga villkor och ingen förmån förelåg vid tilldelningen. Eget kapitalkomponenten i lånet utgör inte ett materiellt belopp varför konvertibellånet redovisas som en skuld i sin helhet.
En avsättning redovisas i rapporten över finansiell ställning för koncernen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas på motsvarande sätt.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, samt även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från konvertibla skuldebrev och optioner utgivna till anställda. Utspädning från optioner påverkar antalet aktier och uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen. Utspädningen är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen. Utspädning från konvertibla skuldebrev beräknas genom att öka antalet aktier med det totala antal aktier som konvertiblerna motsvarar och öka resultatet med den redovisade räntekostnaden efter skatt.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
REDOVISNINGSPRINCIPER Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2. Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. Ändringar av IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter avseende 'Cost of an Investment in a Subsidiary, Jointly-Cotrolled Entity or Associate' ska tillämpas fr o m räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare. Denna ändring medför att moderbolaget alltid kommer att redovisa utdelning från dotterföretag till sin helhet som intäkt i årets resultat. Tidigare har utdelningar som är större än vinster som upparbetats efter förvärvet av dotterföretaget reducerat det redovisade värdet på andelarna i dotterföretaget. Ändringen kommer endast att ha oväsentliga beloppseffekter på poster i moderbolagets finansiella rapporter.
Klassificering och uppställningsformer Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan koncernens rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter.
Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Dotterföretag och intresseföretag Andelar i dotter- och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden.
Moderbolagets finansiella garantiavtal består främst av borgensförbindelser till förmån för dotterföretag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för
finansiell rapporterings tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag, intresseföretag och joint ventures. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i rapporten över finansiell ställning för koncernen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
Moderbolaget tillämpar reglerna i ÅRL 4 kap 14§a-e som tillåter värdering av vissa finansiella instrument till verkliga värden.
Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som "finansiella tillgångar som kan säljas" återförs i koncernen inte via årets resultat. I moderbolaget görs motsvarande återföring dock via resultaträkningen.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.
| KONCERNEN, MSEK | 2009-09-01 -2010-08-31 |
2008-09-01 -2009-08-31 |
|---|---|---|
| Utförsåkning/SkiPass | 955 | 933 |
| Logi | 232 | 229 |
| Skiduthyrning | 162 | 157 |
| Skidskola/Aktiviteter | 55 | 52 |
| Sportbutiker | 81 | 69 |
| Fastighetsservice | 101 | 94 |
| Förädlingsvinster | 40 | 7 |
| Övrigt | 106 | 103 |
| 1 732 | 1 644 |
| 2009-09-01 | 2008-09-01 | |
|---|---|---|
| MODERBOLAGET, MSEK | -2010-08-31 | -2009-08-31 |
| Utförsåkning/SkiPass | 610 | 600 |
| Logi | 150 | 145 |
| Skiduthyrning | 114 | 109 |
| Skidskola/Aktiviteter | 48 | 45 |
| Sportbutiker | 62 | 53 |
| Fastighetsservice | 71 | 68 |
| Förädlingsvinster | 15 | 6 |
| Övrigt | 95 | 92 |
1 165 1 118
| DESTINATIONER / FASTIGHETSUTVECKLING | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sälen | Åre | Vemdalen | Hemsedal | |||||
| MSEK | 2009/10 2008/09 2009/10 2008/09 2009/10 2008/09 2009/10 2008/09 | |||||||
| Externa intäkter | 600 | 587 | 358 | 345 | 175 | 162 | 265 | 248 |
| Intäkter från andra segment |
15 | - | 6 | - | 7 | - | 4 | - |
| Andelar i intresse företags resultat |
- | -2 | - | -2 | - | - | - | - |
| Totala intäkter | 615 | 585 | 364 | 343 | 182 | 162 | 269 | 248 |
| Rörelsekostnader | -385 | -345 | -253 | -240 | -120 | -110 | -186 | -170 |
| Rörelsekostnader från andra segment |
-31 | - | -12 | - | -10 | - | -7 | - |
| Avskrivningar | -67 | -75 | -36 | -37 | -16 | -18 | -39 | -39 |
| Rörelseresultat | 132 | 165 | 63 | 66 | 36 | 34 | 37 | 39 |
| Rörelsemarginal, % | 21 | 28 | 17 | 19 | 20 | 21 | 14 | 16 |
| Anläggningstillgångar | 1 014 | 867 | 564 | 529 | 176 | 144 | 553 | 553 |
| Andelar i intresseföretag |
7 | 6 | 2 | 2 | - | - | - | - |
| Bruttoinvesteringar anläggningstillgångar |
88 | 95 | 59 | 42 | 47 | 19 | 42 | 29 |
| Trysil | Fastighets utveckling |
Segmentinterna elimineringar |
Summa Koncernen |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009/10 2008/09 2009/10 2008/09 2009/10 2008/09 2009/10 2008/09 | |||||||
| Externa intäkter | 298 | 293 | 40 | 11 | 1 736 1 645 | |||
| Intäkter från andra segment |
5 | - | 31 | - | -68 | - | - | - |
| Andelar i intresse företags resultat |
- | 1 | -4 | 2 | -4 | -1 | ||
| Totala intäkter | 303 | 293 | 67 | 13 | -68 | - 1 732 1 644 | ||
| Rörelsekostnader | -189 | -184 | -18 | -6 | -1 151 -1 055 | |||
| Rörelsekostnader från andra segment |
-6 | - | -2 | - | 68 | - | - | |
| Avskrivningar | -48 | -50 | -12 | - | -218 | -219 | ||
| Rörelseresultat | 60 | 59 | 35 | 7 | - | - | 363 | 370 |
| Rörelsemarginal, % | 20 | 20 | 52 | 54 | 21 | 23 | ||
| Finansiella poster, netto | -16 | -68 | ||||||
| Koncernens resultat före skatt |
347 | 302 | ||||||
| Anläggningstillgångar | 562 | 614 | 425 | 642 | 3 354 3 349 | |||
| Andelar i intresseföretag |
43 | 4 | 128 | 71 | 180 | 83 | ||
| Summa tillgångar | 3 474 3 432 | |||||||
| Bruttoinvesteringar anläggningstillgångar |
16 | 20 | 79 | 206 | 331 | 411 |
Segmentsrapportering upprättas för koncernens affärsområde Destinationerna samt affärsområde Fastighetsutveckling som har fastställts baserat på den information som behandlas av koncernens ledning och som används för att följa upp det resultat som segmenten genererar samt allokering av resurser (investeringar) till segmenten. Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt utifrån uppföljning av koncernens verksamheter inom de olika segmenten.
De externa intäkterna avser uteslutande försäljning på koncernens segment samt förädlingsvinster och aktiverat arbete för egen räkning. Intäkter och rörelsekostnader från andra segment avser mellanhavanden mellan affärsområde Destinationerna och affärsområde Fastighetsutveckling.
I segmentens anläggningstillgångar och investeringar i anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar i immateriella, materiella och fi nansiella anläggningstillgångar.
I övriga rörelseintäkter redovisas i huvudsak realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Dessa uppgår till 40 MSEK i koncernen (7) och 15 MSEK i moderbolaget (6).
Aktiverat arbete för egen räkning omfattar investeringsförda utgifter för det arbete som egen personal lagt ned i investeringar samt utgifter för egna entreprenadmaskiner.
| KONCERNEN | 2009-09-01 -2010-08-31 |
2008-09-01 -2009-08-31 |
|---|---|---|
| KPMG | ||
| Revisionsuppdrag | 1 485 | 1 070 |
| Andra uppdrag | 677 | 661 |
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers | ||
| Revisionsuppdrag | - | - |
| Andra uppdrag | 245 | 185 |
| 2 407 | 1 916 | |
| 2009-09-01 | 2008-09-01 | ||
|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | -2010-08-31 | -2009-08-31 | |
| KPMG | |||
| Revisionsuppdrag | 600 | 422 | |
| Andra uppdrag | 418 | 367 | |
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers | |||
| Andra uppdrag | 185 | 185 | |
| 1 203 | 974 |
| 2009-09-01 | 2008-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | -2010-08-31 | -2009-08-31 |
| Räkenskapsårets leasingkostnader | 2 468 | 3 630 |
| Avtalade framtida leasingavgifter avseende icke upp | ||
| sägningsbara kontrakt som förfaller till betalning: | ||
| Inom ett år: | 1 401 | 2 083 |
| Mellan ett och fem år | 836 | 1 568 |
| 2 237 | 3 651 | |
| 2009-09-01 | 2008-09-01 | |
| MODERBOLAGET | -2010-08-31 | -2009-08-31 |
| Räkenskapsårets leasingkostnader | 452 | 1 396 |
| Avtalade framtida leasingavgifter avseende icke upp | ||
| sägningsbara kontrakt som förfaller till betalning: | ||
| Inom ett år: | 231 | 497 |
| Mellan ett och fem år | 92 | 379 |
| 323 | 876 |
SkiStar har operationella leasingavtal avseende pistmaskiner, snöskotrar och entreprenadmaskiner. Leasingavgifterna för en del av pistmaskinerna betalas under perioden december-april för att kostnaderna skall belasta de perioder pistmaskinerna används. Merparten av leasingavtalen betalas linjärt över året.
Leasingavtalen innehåller inga villkor om att objekten skall förvärvas av SkiStar när avtalen löper ut. Dock kan möjlighet till förlängning av avtalstiden förekomma. Leasingavgifterna redovisas som hyreskostnad i rapporten över totalresultat för koncernen.
Totalt för koncernen 1 118 1 120
| 2009-09-01 - 2010-08-31 | 2008-09-01 - 2009-08-31 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER |
Löner och ersättningar |
Sociala kostnader |
Löner och ersättningar |
Sociala kostnader |
|
| MODERBOLAGET | 243 165 | 91 729 | 230 540 | 81 955 | |
| (varav pensionskostnad) 1) | (12 752) | (10 920) | |||
| DOTTERBOLAG | 132 345 | 22 600 | 120 746 | 19 247 | |
| (varav pensionskostnad) | (5 826) | (4 862) | |||
| Koncernen | 375 510 | 114 329 | 351 286 | 101 202 | |
| (varav pensionskostnad) 2) | (18 578) | (15 782) |
1) Av moderbolagets pensionskostnader avser 826 TSEK (728) VD och till övriga ledande befattningshavare 2 145 (1 911). Moderbolagets totala pensionskostnad utgörs av avgiftsbestämda pensioner.
2) Av koncernens pensionskostnader avser 971 TSEK (874) VD och till övriga ledande befattningshavare 2 145 (1 911). Dotterbolag består huvudsakligen av den norska verksamheten där pensionskostnaden i huvudsak utgörs av förmånsbestämda pensioner.
| 2009-09-01 - 2010-08-31 | 2008-09-01 - 2009-08-31 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR |
Styrelse, Vd och övriga ledande |
Övriga | Styrelse, Vd och övriga ledande |
Övriga | |
| FÖRDELADE PER LAND | befattningshavare | anställda | befattningshavare | anställda | |
| MODERBOLAGET | |||||
| Sverige | 14 772 | 228 393 | 13 953 | 216 587 | |
| (varav bonus o dyl) | (3 316) | (1 962) | (3 228) | (1 232) | |
| DOTTERBOLAG | |||||
| Sverige | 6 523 | 1 566 | |||
| (varav bonus o dyl) | (-) | (-) | |||
| Norge | 3 653 | 122 169 | 3 416 | 115 764 | |
| (varav bonus o dyl) | (498) | (487) | (665) | (652) | |
| Koncernen totalt | 18 425 | 357 085 | 17 369 | 333 917 | |
| (varav bonus o dyl) | (3 814) | (2 449) | (3 893) | (1 884) |
Till styrelsens ledamöter har ersättning utgått med 730 TSEK (730) varav 155 TSEK (155) till ordföranden och 115 TSEK (115) vardera till övriga årsstämmovalda ledamöter. Verkställande direktören som tillika är ordinarie styrelseledamot uppbär inget styrelsearvode. I övrigt har ingen styrelseledamot någon ersättning utöver styrelsearvodet.
Verkställande direktören har uppburit lön, ersättningar och förmåner till ett värde av 3 738 TSEK (3 443) varav 1 080 TSEK (948) utgjorde bonus. Vice Verkställande direktören har uppburit lön ersättningar och förmåner till ett värde av 2 178 TSEK (1 827) varav 544 TSEK (473) utgjorde bonus. Till övriga 8(8) personer i koncernledningen har löner, ersättningar och förmåner utgått till ett värde av 11 281 TSEK (11 369), varav 2 191 TSEK (2 472) utgjorde bonus.
Nedanstående riktlinjer omfattar ersättningar och andra villkor för koncernledningen, vilka nedan benämns ledande befattningshavare, i SkiStar. Riktlinjerna är framtagna av ersättningskommittén och har godkänts av årsstämman den 12 december 2009. Dessa riktlinjer ska tillämpas på nya avtal samt vid ändring av existerande avtal.
Den samlade ersättningen tillsammans med övriga anställningsvillkor ska vara tillräckligt attraktiv för att behålla alternativt attrahera nya kompetenta ledande befattningshavare.
Ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig i förhållande till ansvar, kompetens, prestation och regional lönenivå. Den fasta lönen ska årligen fastställas att gälla för perioden september – augusti.
Samtliga medlemmar av koncernledningen är berättigad till bonus utifrån det aktuella bonusprogram som gäller för SkiStars koncernledning enligt beslut i styrelsen. Bonus får utgå med högst 40% av 12 ggr aktuell månadslön. Bonus utgår utifrån vad bolaget presterar avseende tillväxt i vinst per aktie, avkastning på eget kapital, rörelsemarginal samt organisk tillväxt.
Ledande befattningshavare är berättigade till extra sjukvårdsförsäkring samt de förmåner som gäller för övriga anställda inom SkiStar.
| SJUKFRÅNVARO I MODERBOLAGET | 2009-09-01 -2010-08-31 |
2008-09-01 -2009-08-31 |
2009-09-01 | 2008-09-01 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid | 2,4% | 2,8% | KONCERNEN | -2010-08-31 | -2009-08-31 |
| Andel av den totala sjukfrånvaron som avser | Balanserade utgifter för IT-system | 7 751 | 6 878 | ||
| sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar el mer | 20,6% | 23,6% | Hyresrätter och liknande rättigheter | 4 909 | 6 360 |
| Byggnader, mark och markanläggningar | 55 906 | 54 010 | |||
| Sjukfrånvaro fördelad efter kön: | Maskiner, inventarier och andra tekniska anläggningar | 149 466 | 152 299 | ||
| Kvinnor | 2,7% | 3,5% | 218 032 | 219 547 | |
| Män | 2,2% | 2,4% | |||
| Sjukfrånvaro fördelad efter ålderskategori: | MODERBOLAGET | ||||
| 29 år eller yngre | 2,3% | 2,9% | Balanserade utgifter för IT-system | 7 751 | 6 878 |
| Hyresrätter och liknande rättigheter | 819 | 713 | |||
| 30-49 år | 2,2% | 2,4% | Goodwill | - | 149 |
| 50 år eller äldre | 3,2% | 3,6% | Byggnader, mark och markanläggningar | 24 931 | 26 613 |
| Maskiner, inventarier och andra tekniska anläggningar | 83 637 | 82 553 | |||
| 117 138 | 116 906 |
Ledande befattningshavare äger rätt till pensionslösningar enligt kollektivavtal och avtal med SkiStar. Samtliga pensionsåtaganden i Sverige ska vara premiebestämda. I Norge förekommer en mindre del förmånsbestämda pensioner. För verkställande direktören betalar bolaget pensionsavgifter motsvarande 30% av lönen. För övriga ledande befattningshavare sker pensionsinbetalningar enligt den sedvanliga ITP-planen.
Uppsägningstid från SkiStars sida ska vara högst 24 månader och från den ledande befattningshavarens sida högst 6 månader.
Styrelsen fattar beslut om lön och övriga villkor för verkställande direktören efter förslag från styrelsens ersättningsutskott. Styrelsens ersättningsutskott fattar beslut avseende lön och övriga villkor för övriga ledande befattningshavare efter förslag från den verkställande direktören. Eventuella ändringar av bonussystem ska beslutas av styrelsen.
Personalen i SkiStar erbjöds under hösten 2007 att teckna konvertibler om totalt 30 MSEK som under löptiden kan konverteras till totalt 250 000 st B-aktier till kurs 138:00 SEK. De konvertibla skuldebreven ställdes ut på marknadsmässiga villkor och ingen förmån förelåg vid tilldelningen varför de inte omfattas av IFRS 2. Det konvertibla förlagslånet löper med en ränta med 12-månaders STIBOR + 0,3 procentenheter (se även not 24).
Bolagets huvudägare har ställt ut säljoptioner till verkställande direktören under maj 2007 innebärande att han kan sälja 100 000 st B-aktier för 104:00 SEK per aktie fram till och med den 31 maj 2012. Vidare har bolagets huvudägare, den 22 december 2007, ställt ut en säljoption till en person i koncernledningen innebärande att han kan sälja 18 000 st B-aktier för 115:00 fram till och med den 22 december 2012. Säljoptionerna har överlåtits utan vederlag.
| 2009-09-01 | 2008-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNBOLAG | -2010-08-31 | -2009-08-31 |
| Utdelning | 112 854 | - |
| Nedskrivning | -95 500 | -10 000 |
| 17 354 | -10 000 |
Utdelning 2009/10 har erhållits från dotterbolagen Åre Invest AB (95 500) och Trysilfjellet Alpin AS (17 354). Årets nedskrivning avser värdet på aktierna i Åre Invest AB, 556535-3579 som en följd av motsvarande utdelning. Bolaget Åre Invest AB är vilande. Föregående års nedskrivning avser värdet på aktierna i Tandådalens Fjällhotell Service AB, 556086-0990.
| 2009-09-01 | 2008-09-01 | |
|---|---|---|
| INTRESSEBOLAG | -2010-08-31 | -2009-08-31 |
| Nedskrivning | - | 3 000 |
| - | 3 000 |
Föregående års nedskrivning avser värdet på aktierna i World Cup Åre AB AB, 556749-7119.
| REDOVISADE I RESULTATRÄKNINGEN | 2009-09-01 | 2008-09-01 | ||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | -2010-08-31 | -2009-08-31 | ||
| Aktuell skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) | ||||
| Periodens skatt | -25 588 | -25 125 | ||
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | 16 866 | - | ||
| Uppskjuten skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) | -8 722 | -25 125 | ||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | -86 748 | -14 722 | ||
| Uppskjuten skatt till följd av ändrade skattesatser | - | 1 516 | ||
| Uppskjuten skatt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
69 | 2 596 | ||
| Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
-882 | -8 594 | ||
| Uppskjuten skatt vid omvärdering av redovisade värdet av uppskjutna skattefordringar |
83 370 | 15 379 | ||
| -4 191 | -3 825 | |||
| Total redovisad skatteintäkt/skattekostnad i koncernen | -12 913 | -28 950 | ||
| MODERBOLAGET | 2009-09-01 -2010-08-31 |
2008-09-01 -2009-08-31 |
||
| Aktuell skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) | ||||
| Periodens skatt | 2 459 | -7 394 | ||
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | 3 949 | |||
| 6 408 | -7 394 | |||
| Uppskjuten skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) | ||||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | -6 867 | -16 253 | ||
| Uppskjuten skatt till följd av ändrade skattesatser | - | 2 263 | ||
| Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av | ||||
| tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag | - | -8 594 | ||
| Total redovisad skattekostnad i moderbolaget | -6 867 -459 |
-22 584 -29 978 |
||
| AVSTÄMNING AV EFFEKTIV SKATT |
2009-09-01 -2010-08-31 |
2008-09-01 -2009-08-31 |
||
| KONCERNEN | Procent | Belopp | Procent | Belopp |
| Resultat före skatt | 346 609 | 301 748 | ||
| Skatt enligt gällande skattesats | ||||
| för moderbolaget | 26,3% | -91 158 | 28,0% | -84 489 |
| Skillnad i skattesats i utländsk | ||||
| verksamhet | 0,5% | -1 693 | - | - |
| Ej avdragsgilla kostnader | 27,8% | -96 220 | 35,5% | -107 224 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -38,9% | 134 783 | -47,1% | 142 039 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | -4,9% | 16 866 | - | - |
| Schablonränta på periodise ringsfonder |
- | -31 | - | -1 |
| Effekt av ändrade skattesatser | - | - | -0,5% | 1 516 |
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag |
- | - | -1,3% | 3 936 |
| Omvärdering av skatteskuld i obeskattade reserver |
17,0% | -58 830 | - | - |
| Omvärdering av | ||||
| underskottsavdrag | -24,1% | 83 370 | -4,5% | 13 678 |
| Övrigt | - | - | -0,5% | 1 595 |
| Redovisad effektiv skatt | 3,7% | -12 913 | 9,6% | -28 950 |
| AVSTÄMNING AV EFFEKTIV SKATT |
2009-09-01 -2010-08-31 |
2008-09-01 -2009-08-31 |
||
|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | Procent | Belopp | Procent | Belopp |
| Resultat före skatt | 161 655 | 261 666 | ||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
26,3% | -42 515 | 28,0% | -73 266 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 58,3% | -94 234 | 38,3% | -100 190 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -81,9% | 132 341 | -51,9% | 135 685 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | -2,4% | 3 949 | - | - |
| Schablonränta på periodise ringsfonder |
- | - | - | -1 |
| Effekt av ändrade skattesatser | - | - | -0,9% | 2 263 |
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag Övrigt |
- - |
- - |
-1,5% -0,6% |
3 936 1 595 |
| Redovisad effektiv skatt | 0,3% | -459 | 11,5% | -29 978 |
| 2009-09-01 | 2008-09-01 | |
|---|---|---|
| MODERBOLAGET | -2010-08-31 | -2009-08-31 |
| Aktuell skatt i erhållna koncernbidrag | 2 459 | 2 548 |
| 2 459 | 2 548 |
| Uppskjuten | Uppskjuten | ||
|---|---|---|---|
| KONCERNEN 2010-08-31 | skattefordran | skatteskuld | Netto |
| Anläggningstillgångar | -189 832 | -189 832 | |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 162 684 | 162 684 | |
| Periodiseringsfonder | -1 995 | -1 995 | |
| 162 684 | -191 827 | -29 143 | |
| Kvittning | -162 684 | 162 684 | |
| Netto uppskjuten skatteskuld | - | -29 143 | -29 143 |
| Uppskjuten | Uppskjuten | ||
| KONCERNEN 2009-08-31 | skattefordran | skatteskuld | Netto |
| Anläggningstillgångar | - | -99 278 | -99 278 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 80 127 | - | 80 127 |
| Periodiseringsfonder | - | -2 574 | -2 574 |
| 80 127 | -101 852 | -21 725 | |
| Kvittning | -80 127 | 80 127 | - |
| Uppskjuten | Uppskjuten | ||
|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET 2010-08-31 | skattefordran | skatteskuld | Netto |
| Anläggningstillgångar | -49 914 | -49 914 | |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 8 033 | 8 033 | |
| 8 033 | -49 914 | -41 881 | |
| Kvittning | -8 033 | 8 033 | |
| Netto uppskjuten skatteskuld | - | -41 881 | -41 881 |
| Uppskjuten | Uppskjuten | ||
| MODERBOLAGET 2009-08-31 | skattefordran | skatteskuld | Netto |
| Anläggningstillgångar | - | -43 047 | -43 047 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 8 033 | - | 8 033 |
| 8 033 | -43 047 | -35 014 | |
| Kvittning | -8 033 | 8 033 | - |
| Belopp vid årets |
Redovisat över Rapport över |
Redovisat mot Eget |
Förvärv | Belopp vid årets |
|
|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN 2010-08-31 | ingång | totalresultat | kapital | av rörelse | utgång |
| Anläggningstillgångar | -99 278 | -90 554 | - | - -189 832 | |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 80 127 | 82 557 | - | - | 162 684 |
| Periodiseringsfonder | -2 574 | 579 | - | - | -1 995 |
| -21 725 | -7 418 | - | - | -29 143 | |
| Belopp vid årets |
Redovisat över Rapport över |
Redovisat mot Eget |
Belopp vid årets |
||
| MODERBOLAGET 2010-08-31 | ingång | totalresultat | kapital | utgång | |
| Anläggningstillgångar | -43 047 | -6 867 | - | -49 914 | |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 8 033 | - | - | 8 033 | |
| -35 014 | -6 867 | - | -41 881 |
Beräkningen av resultat per aktie har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgående till 333 695 TSEK (272 978) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier uppgående till 39 188 028 st (39 188 028).
| KONCERNEN 2009-08-31 | Belopp vid årets ingång |
Redovisat över Rapport över totalresultat |
Redovisat mot Eget kapital |
Förvärv av rörelse |
Belopp vid årets utgång |
Ackumulerade av- och nedskrivningar Ingående balans 2008-09-01 |
-39 967 | -20 660 | - | -60 627 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | -90 919 | -90 554 | - | - | -99 278 | Avskrivningar | -6 878 | -6 359 | - | -13 237 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 74 896 | 82 557 | - | - | 80 127 | Omräkningsdifferenser | - | 182 | - | 182 |
| Periodiseringsfonder | -1 877 | 579 | - | - | -2 574 | Utgående balans 2009-08-31 | -46 845 | -26 837 | - | -73 682 |
| -17 900 | -3 825 | - | - | -21 725 | ||||||
| Ingående balans 2009-09-01 | -46 845 | -26 837 | - | -73 682 | ||||||
| Belopp | Redovisat över | Redovisat | Belopp | Avskrivningar | -7 751 | -4 909 | - | -12 660 | ||
| vid årets | Rapport över | mot Eget | vid årets | Omräkningsdifferenser | - | 279 | - | 279 | ||
| MODERBOLAGET 2009-08-31 | ingång | totalresultat | kapital | utgång | Utgående balans 2010-08-31 | -54 596 | -31 467 | - | -86 063 | |
| Anläggningstillgångar | -29 576 | -13 471 | - | -43 047 | ||||||
| Outnyttjade underskottsavdrag | 17 146 | -9 113 | - | 8 033 | Redovisade värden 2009-08-31 | 18 573 | 107 275 | 104 586 | 230 434 | |
| -12 430 | -22 584 | - | -35 014 | Redovisade värden 2010-08-31 | 20 938 | 110 005 | 92 498 | 223 441 |
| KONCERNEN 2009-08-31 Anläggningstillgångar |
vid årets ingång -90 919 |
Rapport över totalresultat -90 554 |
mot Eget kapital - |
Förvärv av rörelse - |
vid årets utgång -99 278 |
Ackumulerade av- och nedskrivningar Ingående balans 2008-09-01 Avskrivningar Omräkningsdifferenser |
-39 967 -6 878 - |
-20 660 -6 359 182 |
- - - |
-60 627 -13 237 182 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Outnyttjade underskottsavdrag Periodiseringsfonder |
74 896 -1 877 |
82 557 579 |
- - |
- - |
80 127 -2 574 |
Utgående balans 2009-08-31 | -46 845 | -26 837 | - | -73 682 |
| -17 900 Belopp vid årets |
-3 825 Redovisat över Rapport över |
- Redovisat mot Eget |
- | -21 725 Belopp vid årets |
Ingående balans 2009-09-01 Avskrivningar Omräkningsdifferenser |
-46 845 -7 751 - |
-26 837 -4 909 279 |
- - - |
-73 682 -12 660 279 |
|
| MODERBOLAGET 2009-08-31 | ingång | totalresultat | kapital | utgång | Utgående balans 2010-08-31 | -54 596 | -31 467 | - | -86 063 | |
| Anläggningstillgångar Outnyttjade underskottsavdrag |
-29 576 17 146 |
-13 471 -9 113 |
- - |
-43 047 8 033 |
Redovisade värden 2009-08-31 | 18 573 | 107 275 | 104 586 | 230 434 | |
| -12 430 | -22 584 | - | -35 014 | Redovisade värden 2010-08-31 | 20 938 | 110 005 | 92 498 | 223 441 |
| 2009-09-01 | 2008-09-01 | |
|---|---|---|
| ANTAL AKTIER EFTER UTSPÄDNING | -2010-08-31 | -2009-08-31 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året före utspädning | 39 188 028 39 188 028 | |
| Effekt av konvertibelprogram | 250 000 | 250 000 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året efter utspädning |
39 438 028 39 438 028 |
| Resultat per aktie efter utspädning | 8:47 | 6:95 |
|---|---|---|
| Genomsnittligt antal utestående aktier | 39 438 028 39 438 028 | |
| Effekt av ränta på konvertibla skuldebrev (efter skatt) | 369 | 1 233 |
| Årets resultat | 333 695 | 272 798 |
Beräkningen av resultat per aktie har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgående till 333 695 (272 798) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier uppgående till 39 438 028 (39 438 028). Vid full konvertering av det konvertibla förlagslånet tillförs ytterligare 250 000 st B-aktier vilket skulle medföra en utspädning av befi ntliga aktier om 0,6% av aktiekapitalet och 0,4% av röstetalet.
| Outnyttjade underskott för vilka uppskjuten skattefordran ej redovisats bedömdes per den 31 augusti 2010 uppgå till 503 MSEK (557). Underskotten har tillkommit i koncernen genom förvärv |
MODERBOLAGET | Balanserade utgifter för IT-system |
Hyresrätter och liknande rättigheter |
Goodwill | Totalt | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| av ett bolag innehållande 811 MSEK (781) i outnyttjade underskott, vilka har minskat med 308 MSEK (224) genom värdering av uppskjuten skattefordran. Beloppet 811 MSEK fastställdes av |
|||||||
| Skatteverket i september 2010. Efter omtaxering av tidigare taxeringsår har 44 MSEK utnyttjats | Ingående balans 2008-09-01 | 58 630 | 6 771 | 18 442 | 83 843 | ||
| varvid 12 MSEK återbetalats av Skatteverket. Per den 31 augusti 2010 har koncernen totalt | Aktiverade utgifter | 4 613 | 1 290 | - | 5 903 | ||
| fastställda underskottsavdrag om 844 MSEK som kan utnyttjas från och med räkenskapsåret | Omklassificeringar | 2 175 | - | - | 2 175 | ||
| 2010/11. | Utgående balans 2009-08-31 | 65 418 | 8 061 | 18 442 | 91 921 | ||
| Den uppskjutna skatteskulden, netto efter kvittning, uppgående till 29 143 TSEK avser i sin | |||||||
| helhet den norska verksamheten. | Ingående balans 2009-09-01 | 65 418 | 8 061 | 18 442 | 91 921 | ||
| Underskotten är inte tidsbegränsade varför upplysning om förfallotidpunkter inte lämnas. | Aktiverade utgifter | 8 093 | 500 | - | 8 593 | ||
| Omklassificeringar | 2 023 | - | - | 2 023 | |||
| NOT 12 RESULTAT PER AKTIE | Utgående balans 2010-08-31 | 75 534 | 8 561 | 18 442 | 102 537 | ||
| 2009-09-01 | 2008-09-01 | Ackumulerade av- och nedskrivningar | |||||
| ANTAL AKTIER FÖRE UTSPÄDNING | -2010-08-31 | -2009-08-31 | Ingående balans 2008-09-01 | -39 967 | -4 578 | -18 293 | -62 838 |
| Totalt antal aktier 1 september | 39 188 028 | 39 188 028 | Avskrivningar | -6 878 | -713 | -149 | -7 740 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året före utspädning | 39 188 028 | 39 188 028 | Utgående balans 2009-08-31 | -46 845 | -5 291 | -18 442 | -70 578 |
| RESULTAT PER AKTIE FÖRE UTSPÄDNING | Ingående balans 2009-09-01 | -46 845 | -5 291 | -18 442 | -70 578 | ||
| Årets resultat | 333 695 | 272 798 | Avskrivningar | -7 751 | -819 | - | -8 570 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | 39 188 028 | 39 188 028 | Utgående balans 2010-08-31 | -54 596 | -6 110 | -18 442 | -79 148 |
| Resultat per aktie före utspädning | 8:52 | 6:96 | |||||
| Redovisade värden 2009-08-31 | 18 573 | 2 770 | - | 21 343 | |||
| Redovisade värden 2010-08-31 | 20 938 | 2 451 | - | 23 389 |
| Balanserade utgifter för |
Hyresrätter och liknande |
|||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | IT-system | rättigheter | Goodwill | Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 2008-09-01 | 58 630 | 132 801 | 105 277 | 296 708 |
| Aktiverade utgifter | 4 613 | 1 829 | - | 6 442 |
| Rörelseförvärv | 75 | 75 | ||
| Omklassificeringar | 2 175 | - | - | 2 175 |
| Omräkningsdifferenser | - | -518 | -766 | -1 284 |
| Utgående balans 2009-08-31 | 65 418 | 134 112 | 104 586 | 304 116 |
| Ingående balans 2009-09-01 | 65 418 | 134 112 | 104 586 | 304 116 |
| Aktiverade utgifter | 10 116 | 7 844 | - | 17 960 |
| Avyttringar | - | - | -11 521 | -11 521 |
| Omräkningsdifferenser | - | -484 | -567 | -1 051 |
| Utgående balans 2010-08-31 | 75 534 | 141 472 | 92 498 | 309 504 |
Av årets aktiverade utgifter och omklassifi ceringar utgör 10 116 TSEK (6 788) internt utvecklade immateriella tillgångar i såväl moderbolaget som koncernen.
| HAR GOODWILLVÄRDEN | 2010-08-31 | 2009-08-31 |
|---|---|---|
| Logibokning Hemsedal | 14 238 | 14 347 |
| Logibokning Åre | 1 106 | 1 106 |
| Skiduthyrning Åre | 524 | 524 |
| Årevisionen | 747 | 747 |
| Skidåkarna Åre | 3 419 | 3 419 |
| Hemsedalkoncernen | 2 929 | 2 951 |
| Trysilkoncernen | 52 814 | 64 677 |
| Tandådalens Fjällhotell Service AB | 2 400 | 2 400 |
| Hammarbybacken AB | 1 510 | 1 510 |
| Skiduthyrning Trysil | 12 327 | 12 421 |
| Fjällförsäkringar AB | 484 | 484 |
| 92 498 | 104 586 |
Den kassagenererande enheten Trysil står för den betydande delen av koncernens redovisade goodwillvärden. Nedskrivningsprövningen för Trysil baserades på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassafl ödesprognoser för totalt 25 år (25) varav de tre första baseras på företagets affärsplan. Prognosperiodens totala längd (25 år) motsvarar nyttjandeperioden för de viktigaste tillgångarna, skidliftarna. De kassafl öden som prognostiserats efter de första tre åren har baserats på en årlig tillväxttakt på 2% (2). De prognostiserade kassafl ödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 10% (10) före skatt.
De viktigaste antagandena i treårsplanerna och de metoder som använts för att skatta värden är följande:
En analys om eventuella nedskrivningsbehov av immateriella tillgångar föreligger visar att så inte är fallet. Av koncernens goodwill är 89% (90) att hänföra till den norska verksamheten, varav den största delen avser Trysil. SkiStars norska verksamhet har utvecklats mycket bra under verksamhetsåren efter förvärven och både Trysil och Hemsedal uppvisar vinstökningar och stärkt kassafl öde. Från verksamhetsåret 2007/08 har omsättningen i den norska verksamheten ökat 66 MSEK (+14%), rörelseresultatet med 20 MSEK (+24%) och resultatet före skatt med 56 MSEK (+127%). Rörelsemarginalen för motsvarande period har ökat från 17% till 19% och nettomarginalen från 9% till 18%. De norska destinationerna är välinvesterade och färdiga för att kunna ta emot ökade gästtillströmningar. Sammantaget är därför bolagets bedömning att kassafl ödena under de närmaste åren minst kommer att uppgå till den nivå kassafl ödet legat på de senaste åren, varför något nedskrivningsbehov av immateriella tillgångar inte föreligger.
Maskiner,
| Byggnader, | inventarier och | |||
|---|---|---|---|---|
| mark och mark | andra tekniska | Pågående ny | ||
| MODERBOLAGET | anläggningar | anläggningar | anläggningar | Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 2008-09-01 | 1 318 543 | 1 300 031 | 130 505 | 2 749 079 |
| Nyanskaffningar | 102 651 | 82 226 | 52 053 | 236 930 |
| Avyttringar och utrangeringar | -302 222 | -29 304 | -74 511 | -406 037 |
| Omklassificeringar | 14 352 | 35 365 | -49 717 | - |
| Utgående balans 2009-08-31 | 1 133 324 | 1 388 318 | 58 330 | 2 579 972 |
| Ingående balans 2009-09-01 | 1 133 324 | 1 388 318 | 58 330 | 2 579 972 |
| Nyanskaffningar | 34 234 | 60 621 | 91 617 | 186 472 |
| Erhållna investeringsbidrag | -576 | -384 | - | -26 827 |
| Avyttringar och utrangeringar | -37 298 | -15 469 | -23 473 | -76 240 |
| Omklassificeringar | 1 682 | 22 164 | -25 867 | -2 021 |
| Utgående balans 2010-08-31 | 1 131 366 | 1 455 250 | 100 607 | 2 687 223 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 2008-09-01 | -384 196 | -710 387 | -1 094 583 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 90 781 | 21 061 | 111 842 | |
| Avskrivningar | -26 613 | -82 553 | -109 166 | |
| Utgående balans 2009-08-31 | -320 028 | -771 879 | -1 091 907 | |
| Ingående balans 2009-09-01 | -320 028 | -771 879 | -1 091 907 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 16 426 | 13 992 | 30 418 | |
| Avskrivningar | -24 931 | -83 637 | -108 568 | |
| Utgående balans 2010-08-31 | -328 533 | -841 524 | -1 170 057 | |
| Redovisade värden 2009-08-31 | 813 296 | 616 439 | 58 330 | 1 488 065 |
| Redovisade värden 2010-08-31 | 802 833 | 613 726 | 100 607 | 1 517 166 |
| 2010-08-31 2009-08-31 | ||||
| Bokförda markvärden på fastigheter i Sverige | 159 787 | 153 898 | ||
| Bokförda värden på pister | 190 564 | 188 469 | ||
| Taxeringsvärden för byggnader i Sverige | 155 386 | 122 655 |
Taxeringsvärden för mark i Sverige 49 572 29 361
| 2010-08-31 2009-08-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående värde | 403 893 | 413 718 |
| Förvärv | 842 | 175 |
| Nedsättning av aktiekapital | -59 600 | - |
| Nedskrivningar *) | -95 500 | -10 000 |
| Utgående värde | 249 635 | 403 893 |
*) Se not 10.
| SPEC AV MODERBOLAGETS INNEHAV AV ANDELAR I KONCERNBOLAG | 2010-08-31 | 2009-08-31 | ||
|---|---|---|---|---|
| DOTTERBOLAG / ORG NR / SÄTE | Antal andelar | Andel i % Redovisat värde Redovisat värde | ||
| Sälens Högfjällshotell AB / 556200-6311 / Sälen | 2 600 000 | 100,0% | 9 427 | 9 427 |
| Tandådalens Fjällhotell Service AB / 556086-0990 / Sälen | 42 000 | 100,0% | 3 000 | 3 000 |
| Åre Invest AB / 556535-3579 / Åre | 100 000 | 100,0% | 775 | 155 875 |
| Vintertorget i Sälen KB / 969618-0786 / Sälen | 198 | 99,0% | 198 | 198 |
| SkiStar Norge A/S / NO977107520 / Hemsedal | 5 000 | 100,0% | 130 898 | 130 898 |
| Hammarbybacken AB / 556650-2570 / Stockholm | 910 | 91,0% | 1 | 1 |
| Vemdalens Sportaffärer & Skiduthyrning AB / 556068-9761 / Vemdalen | 1 000 | 100,0% | 48 531 | 48 531 |
| Fjällinvest AB / 556426-8380 / Sälen | 161 000 | 100,0% | 25 279 | 25 279 |
| Fjällmedia AB / 556755-1055 / Sälen | 1 000 | 100,0% | 100 | 100 |
| Bostadsrätter i Åre AB / 556725-5178/ Åre | 1 000 | 100,0% | 100 | 100 |
| Fjällförsäkringar AB / 516406-0708 / Sälen | 30 000 | 100,0% | 30 484 | 30 484 |
| Lindvallen Fastighet AB / 556250-6997 / Sälen | 2 000 | 100,0% | 842 | - |
| 249 635 | 403 893 |
| KONCERNEN | 2010-08-31 | 2009-08-31 | MODERBOLAGET | 2010-08-31 | 2009-08-31 |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående värde | 82 521 | 37 205 | Ingående värde | 7 726 | 16 888 |
| - Förvärv | 111 358 | 47 261 | - Förvärv | 100 | 34 025 |
| - Avyttringar | -7 892 | - | - Avyttringar | - | -40 187 |
| - Utdelning | -3 678 | -1 072 | - Nedskrivningar *) | - | -3 000 |
| - Omklassificering | 924 | - | Utgående värde | 7 826 | 7 726 |
| - Omräkningsdifferenser | -212 | -139 | |||
| - Del av resultat | -2 564 | -734 | *) Se not 10. | ||
| Utgående värde | 180 457 | 82 521 |
| INTRESSEBOLAG / ORG NR / SÄTE | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % |
Kapitalandelens värde i koncernen |
Redovisat värde i moderbolaget |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lima Transtrand Fastighets AB, 556258-6817, Sälen | 21 796 | 8 834 | 160 697 | 114 970 | 45 727 | 45 | 19 707 | - |
| Åreföretagarna i Åre AB, 556171-5961, Åre | 15 323 | 38 | 9 907 | 7 705 | 2 202 | 49 | 1 080 | 1 970 |
| Fjällvärme i Lindvallen AB, 556536-1895, Sälen | 3 259 | -1 348 | 48 018 | 35 122 | 12 896 | 50 | 6 448 | - |
| Åre 2007 AB, 556605-8458, Åre | - | -63 | 40 786 | 40 116 | 670 | 15 | 101 | 15 |
| World Cup Åre AB, 556749-7119, Åre | 5 034 | -3 264 | 733 | 152 | 581 | 50 | 559 | 130 |
| Ski Invest Sälen AB, 556755-1022, Sälen | 93 886 | -12 115 | 648 715 | 505 531 | 143 184 | 50 | 84 750 | - |
| Entréhuset i Sälen AB, 556756-7135, Sälen | 1 963 | 1 151 | 20 039 | 14 233 | 5 806 | 49 | 6 587 | 5 711 |
| Staven Naeringseiendom AS, NO988357014, Hemsedal | 2 807 | -1 606 | 31 494 | 36 172 | -4 678 | 49 | - | - |
| Fageråsen Invest AS, NO99037410, Trysil | 4 460 | -2 226 | 87 980 | 72 203 | 15 777 | 49 | 9 075 | - |
| Skitorget AS, NO994110527, Trysil | 1 783 | -189 | 7 824 | 1 039 | 6 785 | 50 | 8 312 | - |
| Knettsetra AS, NO971219807, Trysil | 11 543 | 510 | 3 202 | 2 466 | 736 | 49 | 1 543 | - |
| Trysilguidene AS, NO965147659, Trysil | 19 053 | 2 584 | 22 785 | 20 485 | 2 300 | 35 | 945 | - |
| Trysil Hotellutvikling AS, NO987054409 / Trysil | - | - | 215 669 | 137 397 | 78 272 | 45 | 41 350 | - |
| 180 457 | 7 826 |
| INTRESSEBOLAG / ORG NR / SÄTE | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % |
Kapitalandelens värde i koncernen |
Redovisat värde i moderbolaget |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lima Transtrand Fastighets AB, 556258-6817, Sälen | 20 860 | 4 728 | 157 528 | 120 606 | 36 922 | 45 | 15 994 | - |
| SkiLodge Lindvallen AB, 556638-7295, Sälen | 24 352 | 3 748 | 137 605 | 122 062 | 15 543 | 22 | 7 892 | - |
| Åreföretagarna i Åre AB, 556171-5961, Åre | 300 | 175 | 8 038 | 5 874 | 2 164 | 49 | 1 061 | 1 970 |
| Fjällvärme i Lindvallen AB, 556536-1895, Sälen | 5 | 5 | 46 998 | 32 755 | 14 243 | 50 | 7 122 | - |
| Åre 2007 AB, 556605-8458, Åre | 20 | 545 | 42 144 | 41 411 | 733 | 15 | 110 | 15 |
| World Cup Åre AB, 556749-7119, Åre | 14 296 | -12 940 | 2 121 | 1 461 | 660 | 30 | 548 | 30 |
| Ski Invest Sälen AB, 556755-1022, Sälen | 426 | -214 | 299 669 | 251 892 | 47 777 | 50 | 20 901 | - |
| Entréhuset i Sälen AB, 556756-7135, Sälen | 1 763 | 515 | 17 661 | 12 955 | 4 706 | 49 | 6 040 | 5 711 |
| Staven Naeringseiendom AS, NO988357014, Hemsedal | 3 135 | -1 033 | 37 902 | 41 536 | -3 634 | 49 | - | - |
| Fageråsen Invest AS, NO99037410, Trysil | 33 760 | -4 889 | 103 891 | 82 594 | 21 297 | 49 | 10 431 | - |
| Skitorget AS, NO994110527, Trysil | 1 070 | 287 | 8 450 | 200 | 8 250 | 50 | 8 484 | - |
| Knettsetra AS, NO971219807, Trysil | 12 572 | 358 | 2 747 | 1 545 | 1 202 | 49 | 1 715 | - |
| Trysilguidene AS, NO965147659, Trysil | 21 992 | 3 069 | 22 496 | 16 142 | 6 354 | 35 | 2 223 | - |
| 82 521 | 7 726 |
Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier. För de innehav som understiger 20% men som ändå klassifi ceras som intressebolag motiveras detta av ett betydande infl ytande genom styrelseplatser i intressebolagen.
| FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM KAN SÄLJAS | 2010-08-31 | 2009-08-31 | MODERBOLAGET | 2010-08-31 | 2009-08-31 |
|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Ingående anskaffningsvärde | 8 401 | 38 039 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 59 812 | 49 003 | - Förvärv | 2 072 | - |
| - Förvärv | 18 491 | 50 276 | - Avyttringar | - | -29 638 |
| - Avyttringar | -28 656 | -39 458 | Utgående värde | 10 473 | 8 401 |
| - Omklassificering | - | -3 | Andra långfristiga värdepappersinnehav utgörs i allt väsentligt av icke-noterade aktier och andelar vars | ||
| - Omräkningsdifferens | -8 | -6 | värde inte kan bestämmas tillförlitligt varför de redovisas till anskaffningsvärde. | ||
| Utgående värde | 49 639 | 59 812 |
| Byggnader, mark och mark |
Maskiner, inventarier och andra tekniska |
Pågående ny | ||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | anläggningar | anläggningar | anläggningar | Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 2008-09-01 | 2 324 100 | 2 306 360 | 138 863 | 4 769 323 |
| Nyanskaffningar | 476 394 | 146 677 | 58 031 | 681 102 |
| Avyttringar och utrangeringar | -464 451 | -50 225 | -76 982 | -591 658 |
| Omklassificeringar, m m | 14 352 | 35 365 | -49 717 | - |
| Omräkningsdifferenser | -4 962 | -8 081 | -13 043 | |
| Utgående balans 2009-08-31 | 2 345 433 | 2 430 096 | 70 195 | 4 845 724 |
| Ingående balans 2009-09-01 | 2 345 433 | 2 430 096 | 70 195 | 4 845 724 |
| Nyanskaffningar | 75 822 | 77 945 | 104 672 | 258 439 |
| Erhållna investeringsbidrag | -576 | -384 | -960 | |
| Avyttringar och utrangeringar | -64 269 | -25 452 | -23 472 | -113 193 |
| Omklassificeringar, m m | 2 674 | 27 037 | -29 711 | - |
| Omräkningsdifferenser | -4 825 | -7 118 | -4 | -11 947 |
| Utgående balans 2010-08-31 | 2 354 259 | 2 502 124 | 121 680 | 4 978 063 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 2008-09-01 | -575 915 | -1 255 094 | -1 831 009 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 117 750 | 39 868 | 157 618 | |
| Omklassificeringar, m m | 35 | -35 | - | |
| Avskrivningar | -54 010 | -152 299 | -206 309 | |
| Omräkningsdifferenser | 1 096 | 4 970 | 6 066 | |
| Utgående balans 2009-08-31 | -511 044 | -1 362 590 | -1 873 634 | |
| Ingående balans 2009-09-01 | -511 044 | -1 362 590 | -1 873 634 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 17 218 | 21 693 | 33 884 | |
| Avskrivningar | -55 906 | -149 466 | -200 345 | |
| Omräkningsdifferenser | 1 355 | 6 085 | 7 440 | |
| Utgående balans 2010-08-31 | -548 377 | -1 484 278 | -2 032 655 | |
| Redovisade värden 2009-08-31 | 1 834 389 | 1 067 506 | 70 195 | 2 972 090 |
| Redovisade värden 2010-08-31 | 1 805 882 | 1 017 846 | 121 680 | 2 945 408 |
| 2010-08-31 2009-08-31 | ||||
| Bokförda markvärden på fastigheter i Sverige | 194 783 | 189 409 | ||
| Bokförda värden på pister | 287 991 | 273 938 | ||
| Taxeringsvärden för byggnader i Sverige | 357 334 | 282 514 | ||
| Taxeringsvärden för mark i Sverige | 118 651 | 75 000 |
| KONCERNEN | 2010-08-31 | 2009-08-31 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 86 730 | 57 833 |
| - Tillkommande fordringar | 17 258 | 51 583 |
| - Reglering av fordringar | -28 547 | -22 514 |
| - Omräkningsdifferens | -151 | -172 |
| Utgående värde | 75 290 | 86 730 |
| MODERBOLAGET | 2010-08-31 | 2009-08-31 |
| Ingående anskaffningsvärde | 24 103 | 32 136 |
| - Tillkommande fordringar | 2 480 | 14 422 |
| - Reglering av fordringar | -1 547 | -22 455 |
| Utgående värde | 25 036 | 24 103 |
Kundfordringar redovisas efter hänsyn tagen till under året uppkomna konstaterade och befarade kundförluster som uppgick till 3 475 (1 125) TSEK i koncernen, varav konstaterade kundförluster uppgick till 718 (881) TSEK. I moderbolaget uppgick uppkomna konstaterade och befarade kundförluster till 626 (682) TSEK, varav konstaterade kundförluster uppgick till 605 (335) TSEK. Under året har koncernen och moderbolaget återvunnit tidigare konstaterade och befarade kundförluster med 343 (104) TSEK. Koncernens avsättning för befarade kundförluster har ökat under räkenskapsåret från 1 079 TSEK med 2 097 TSEK till 3 176 TSEK. Kundfordringar hos närstående uppgick till 13 641 (1 062) TSEK i koncernen. För ytterligare upplysningar om handel med närstående hänvisas till not 36.
ÅLDERSANALYS AV FÖRFALLNA MEN EJ NEDSKRIVNA KUNDFORDRINGAR
| KONCERNEN | 2010-08-31 |
|---|---|
| 30-90 dagar | 6 702 |
| 90-180 dagar | 1 744 |
| Utgående värde | 8 446 |
| MODERBOLAGET | 2010-08-31 |
| 30-90 dagar | 6 681 |
| 90-180 dagar | 1 500 |
| Utgående värde | 8 181 |
| KONCERNEN | 2010-08-31 | 2009-08-31 |
|---|---|---|
| Förutbetalda hyres- och leasingavgifter | 11 734 | 6 481 |
| Förutbetald marknadsföring | - | 998 |
| Övriga poster | 15 445 | 14 304 |
| Utgående värde | 27 179 | 21 783 |
| MODERBOLAGET | 2010-08-31 | 2009-08-31 |
| Förutbetalda hyres- och leasingavgifter | 7 637 | 2 680 |
| Förutbetald marknadsföring | - | 998 |
| Övriga poster | 7 062 | 8 274 |
| Utgående värde | 14 699 | 11 952 |
| KONCERNEN | 2010-08-31 | 2009-08-31 |
|---|---|---|
| Omräkningsreserv | ||
| Ingående omräkningsreserv | 11 275 | 14 651 |
| Årets omräkningsdifferenser | -5 144 | -3 376 |
| Utgående omräkningsreserv | 6 131 | 11 275 |
Övrigt tillskjutet kapital Här avses eget kapital som tillskjutits från ägarna. Här ingår även överkursfonder som förts över till reservfonden per den 31 augusti 2006. Kommande avsättningar till överkursfond från den 1 september 2006 och framöver kommer också att redovisas som tillskjutet kapital.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av de utländska dotterföretagen som upprättat sina fi nansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens fi nansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina fi nansiella rapporter i svenska kronor. I enlighet med IFRS 1 har SkiStar valt att värdera omräkningsreserven till 0 TSEK per den 1 september 2004.
I balanserade vinstmedel ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget, dotterföretagen och intresseföretagen. De avsättningar som tidigare gjorts till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i balanserade vinstmedel.
Efter balansdagen har styrelsen föreslagit att 5:50 SEK per aktie, totalt 215 534 154 SEK, skall utdelas till moderbolagets aktieägare. Utdelningsförslaget blir föremål för fastställelse på årsstämman den 11 december 2010. Under 2009 utdelades 5:00 SEK per aktie.
MODERBOLAGET
Bundet eget kapital Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten som inte går åt för täckning av ansamlad förlust. Kravet på avsättning till reservfond har slopats i Aktiebolagslagen från och med den 1 januari 2006.
Överkursfond När aktier emitteras till överkurs, det vill säga när aktierna ska betalas med mer än aktiens kvot-
värde, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna, föras till överkursfonden. Från och med den 1 januari 2006 hänförs överkursfonden till fritt eget kapital. Balanserade vinstmedel
Utgörs av föregående års fritt eget kapital efter att vinstutdelning lämnats. De utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som fi nns tillgängligt för aktieägarna.
| ANTAL AKTIER | 2010-08-31 | 2009-08-31 |
|---|---|---|
| Antal utestående A-aktier vid periodens början | 1 824 000 | 1 824 000 |
| Antal utestående B-aktier vid periodens början | 37 364 028 | 37 364 028 |
| Antal utestående aktier vid periodens slut | 39 188 028 | 39 188 028 |
Det övergripande målet är att värdet på aktieägarnas kapital ska öka. För att möjliggöra en offensiv strategi och samtidigt balansera rörelserisken ska SkiStar ha en stark fi nansiell bas. Målsättningen är att soliditeten inte ska understiga 35%. Vid nuvarande räntenivå ska avkastningen på eget kapital uppgå till 14% och avkastningen på sysselsatt kapital till 9%. Målen är satta utifrån
| 2010-08-31 | 2009-08-31 | |
|---|---|---|
| Ackumulerade avskrivningar utöver plan: | ||
| - Byggnader, mark och markanläggningar - Maskiner, inventarier och andra tekniska anläggningar |
301 776 | - 229 664 |
| Utgående värde | 301 776 | 229 664 |
Förlagslånet 2007/12 (personalkonvertibler) om totalt 30 MSEK utgavs i september 2007 och fulltecknades av koncernens anställda. Vid full konvertering av hela personalkonvertibeln utges 250 000 nya B-aktier, vilket innebär en utspädning med 0,6% av aktiekapitalet och 0,4% av röstvärdet av befi ntliga aktier. Personalkonvertiblerna kan konverteras till aktier från den 1 september 2008 till och med den 31 augusti 2012, med undantag för perioden 10 september till och med avstämningsdagen för utdelning respektive år. Teckningskursen var 138 SEK och konvertiblerna kan konverteras till B-aktier till konverteringskursen 138 SEK. Det konvertibla förlagslånet löper med en ränta med 12-månaders STIBOR + 0,3 procentenheter. Eget kapitalkomponenten i lånet utgör inte ett materiellt belopp varför konvertibellånet redovisas som en skuld i sin helhet.
| KONCERNEN | 2010-08-31 | 2009-08-31 |
|---|---|---|
| Förfallotidpunkt inom ett år från balansdagen | 20 783 | 25 113 |
| Förfallotidpunkt 1-5 år från balansdagen | 1 836 010 | 1 874 969 |
| Förfallotidpunkt senare än fem år från balansdagen | 56 461 | 68 644 |
| Utgående värde | 1 913 254 | 1 968 726 |
| Beviljade checkkrediter uppgick till | 859 100 | 864 125 |
| Utnyttjad del av checkkrediterna | 708 131 | 594 166 |
| Övriga outnyttjade krediter | - | 582 |
| MODERBOLAGET | 2010-08-31 | 2009-08-31 |
| Förfallotidpunkt inom ett år från balansdagen | 8 400 | 18 700 |
| Förfallotidpunkt 1-5 år från balansdagen | 1 023 256 | 994 831 |
| Förfallotidpunkt senare än fem år från balansdagen | - | 4 262 |
| Utgående värde | 1 031 656 | 1 017 793 |
| Beviljade checkkrediter uppgick till | 680 000 | 680 000 |
| Utnyttjad del av checkkrediterna | 610 005 | 536 761 |
| För ytterligare information om lånestruktur, bindningstider m m hänvisas till not 32. |
| KONCERNEN | 2010-08-31 | 2009-08-31 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer | 5 189 | 5 866 |
| Övriga pensionsavsättningar | 961 | 1 252 |
| Utgående värde | 6 150 | 7 118 |
| MODERBOLAGET | 2010-08-31 | 2009-08-31 |
| Övriga pensionsavsättningar | 431 | 784 |
| Utgående värde | 431 | 784 |
Genom tillämpning av IAS 19 redovisas förmånsbestämda pensionsplaner i koncernredovisningen enligt gemensamma principer. Endast i den norska verksamheten omfattas de anställda av pensionsplaner som redovisas som förmånsbestämda. Avsättningen för de förmånsbestämda pensionerna uppgår till 27,3 MSEK (30,5) medan förvaltningstillgångarnas verkliga värde uppgår till 22,1 MSEK (24,6). Nettot av dessa poster redovisas i rapporten över fi nansiell ställning för koncernen och uppgår till 5,2 MSEK (5,9). De upplysningar som lämnats om förmånsbestämda planer har begränsats då posten bedömts som obetydlig. Pensionsåtaganden för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta samt genom individuella pensionslösningar med tjänstemän vars årslön överstiger 10 inkomstbasbelopp. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar fl era arbetsgivare. För räkenskapsåren 2008/09 och 2009/10 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan innebärande att förpliktelser redovisas som en kostnad i rapporten över totalresultat för koncernen när de uppstår. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 7,5 MSEK (5,8). Totala premien för pensionsförsäkringarna uppgår till 13,2 MSEK (10,9). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per den 31 augusti uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 134% (135). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
| FORDRAN PÅ KONCERNBOLAG | 2010-08-31 | 2009-08-31 |
|---|---|---|
| Sälens Högfjällshotell AB | 81 174 | 67 257 |
| Hemsedal Skisenter A/S | 2 623 | 40 |
| Tandådalens Fjällhotell Service AB | 46 200 | 45 834 |
| SkiStar Norge A/S | - | 57 |
| Hammarbybacken AB | 11 292 | 12 468 |
| Trysilfjellet Alpin A/S | 2 878 | 13 |
| Timmerbyn Lindvallen AB | 3 622 | 3 622 |
| Fjällinvest AB | 322 073 | 305 612 |
| Fjällförsäkringar AB | 779 | - |
| Utgående värde | 470 641 | 434 903 |
| SKULDER TILL KONCERNBOLAG | 2010-08-31 | 2009-08-31 |
| Sälens Högfjällshotell AB | 3 | 3 |
| Åre Invest AB | 399 | 145 527 |
| Vemdalens Sportaffärer & Skiduthyrning AB | 6 842 | 10 588 |
| Vintertorget i Sälen KB | 2 194 | 1 936 |
| Fjällförsäkringar AB | - | 420 |
| Lindvallen Fastighets AB | 11 560 | 12 082 |
| Hundfjället Servicecenter AB | 12 784 | 12 784 |
| Hundfjället Sport AB | 5 432 | 5 432 |
| Hundfjället Centrum AB | 17 937 | 17 937 |
| Rödkullehuset AB | 656 | 609 |
| Vemdalen Logi AB | 138 | 2 370 |
| Bostadsrätter i Åre AB | 3 | - |
| STÄLLDA SÄKERHETER | |||
|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2010-08-31 | 2009-08-31 | |
| Fastighetsinteckningar | 709 946 | 711 161 | |
| Företagsinteckningar | 13 100 | 13 100 | |
| Samtliga tillgångar SkiStar Norgekoncernen | 1 249 436 | 1 266 372 | |
| Övriga ställda säkerheter | 1 653 | 1 653 | |
| Utgående värde | 1 974 135 | 1 992 286 | |
| Varav för egna skulder ställda säkerheter | 1 928 817 | 1 957 221 | |
| MODERBOLAGET | 2010-08-31 | 2009-08-31 | |
| Fastighetsinteckningar | 590 966 | 620 966 | |
| Övriga ställda säkerheter | 1 653 | 1 653 | |
| Utgående värde | 592 619 | 622 619 | |
| Varav för egna skulder ställda säkerheter | 555 901 | 587 554 |
| Hundfjället Sport AB | 5 432 | 5 432 | KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hundfjället Centrum AB | 17 937 | 17 937 | 2009-09-01 | 2008-09-01 | 2009-09-01 | 2008-09-01 | |
| Rödkullehuset AB | 656 | 609 | -2010-08-31 | -2009-08-31 | -2010-08-31 | -2009-08-31 | |
| Vemdalen Logi AB | 138 | 2 370 | Betalda räntor och erhållen utdelning | ||||
| Bostadsrätter i Åre AB | 3 | - | Erhållen utdelning | - | 364 | 95 500 | - |
| Utgående värde | 57 948 | 209 688 | Erhållen ränta | 5 629 | 5 842 | 4 104 | 10 883 |
| Erlagd ränta | 33 978 | 74 117 | 9 501 | 29 168 | |||
| NOT 28 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR | Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m |
||||||
| Avgår resultatandel i intresseföretag | 1 914 | 734 | - | - | |||
| Erhållen utdelning från intresseföretag | - | 405 | - | - | |||
| KONCERNEN | 2010-08-31 | 2009-08-31 | Utdelning från dotterföretag | - | - | - | - |
| Spelrättigheter Trysil Golf AS | - | 13 252 | Av- och nedskrivningar av tillgångar | 221 418 | 219 547 | 212 638 | 129 906 |
| Elcertifikat | 1 558 | - | Orealiserade kursdifferenser | 6 | 51 | - | - |
| Utgående värde | 1 558 | 13 252 | Rearesultat från försäljning av anläggningstillgångar |
-39 944 | -7 333 | -4 953 | -6 498 |
| MODERBOLAGET | 2010-08-31 | 2009-08-31 | Rearesultat från försäljning av | 4 464 | - | - | - |
| Elcertifikat | 1 558 | - | rörelse/dotterföretag | ||||
| Utgående värde | 1 558 | - | Avsättningar till pensioner | -930 | -267 | -353 | - |
| Övriga avsättningar | 1 432 | -1 870 | 1 558 | - | |||
| Trysil Golf A/S har avyttrats under året. SkiStar AB är hos Energimyndigheten registrerat som elin | Andra ej likviditetspåverkande poster | 837 | -19 | - | - | ||
| tensiv industri från och med januari 2009. Därmed är SkiStar AB kvotpliktigt och skyldigt att inge kvotpliktsdeklaration. För varje MWh kvotpliktig elkraft under 2009 annulleras 0,17 elcertifi kat. Tack vare registreringen som elintensiv industri sänktes kostnaden för el med 1 MSEK under 2009. NOT 29 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER |
Förvärv av dotterföretag och andra affärsenheter Förvärvade tillgångar och skulder: Rörelsefordringar Likvida medel Summa tillgångar |
189 197 102 18 120 |
211 248 | 208 890 | 123 408 | ||
| Köpeskilling | -120 | ||||||
| KONCERNEN | 2010-08-31 | 2009-08-31 | Avgår likvida medel i den förvärvade verksamheten | 18 | |||
| Upplupna löne- och sociala kostnader | 43 135 | 41 613 | Påverkan på likvida medel | -102 | |||
| Upplupna finansiella kostnader | 4 823 | 5 657 | |||||
| Övriga poster | 33 615 | 62 213 | Avyttring av dotterföretag och andra affärsenheter | ||||
| Utgående värde | 81 573 | 109 483 | Avyttrade tillgångar och skulder: | ||||
| Materiella anläggningstillgångar | 19 144 | ||||||
| MODERBOLAGET | 2010-08-31 | 2009-08-31 | Finansiella tillgångar | 2 949 | |||
| Upplupna löne- och sociala kostnader | 36 852 | 34 642 | Varulager | 231 | |||
| Upplupna finansiella kostnader | 2 051 | 2 758 | Rörelsefordringar | 43 | |||
| Övriga poster | 11 768 | 21 876 | Likvida medel | 592 | |||
| Utgående värde | 50 671 | 59 276 | Summa tillgångar | 22 959 | |||
| Realisationsresultat | 4 464 | ||||||
| Avsättningar | 13 512 | ||||||
| Lån | - | ||||||
| Rörelseskulder | 1 318 | ||||||
| NOT 30 STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER | Summa rearesultat, skulder och avsättningar | 19 294 | |||||
| STÄLLDA SÄKERHETER | Försäljningspris | 3 665 | |||||
| KONCERNEN | 2010-08-31 | 2009-08-31 | Avgår likvida medel i den | ||||
| Fastighetsinteckningar | 709 946 | 711 161 | avyttrade verksamheten | -592 | |||
| Företagsinteckningar | 13 100 | 13 100 | Påverkan på likvida medel | 3 073 | |||
| Samtliga tillgångar SkiStar Norgekoncernen | 1 249 436 | 1 266 372 | |||||
| Övriga ställda säkerheter | 1 653 | 1 653 | Likvida medel | ||||
| Utgående värde | 1 974 135 | 1 992 286 | Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||||
| Kortfristiga placeringar | - | 1 700 | - | - | |||
| Varav för egna skulder ställda säkerheter | 1 928 817 | 1 957 221 | Kassa och bank | 38 938 | 37 732 | 2 893 | 3 301 |
| 38 938 | 39 432 | 2 893 | 3 301 |
| Hundfjället Sport AB | 5 432 | 5 432 | KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hundfjället Centrum AB | 17 937 | 17 937 | 2009-09-01 | 2008-09-01 | 2009-09-01 | 2008-09-01 | |
| Rödkullehuset AB | 656 | 609 | -2010-08-31 | -2009-08-31 | -2010-08-31 | -2009-08-31 | |
| Vemdalen Logi AB | 138 | 2 370 | Betalda räntor och erhållen utdelning | ||||
| Bostadsrätter i Åre AB | 3 | - | Erhållen utdelning | - | 364 | 95 500 | - |
| Utgående värde | 57 948 | 209 688 | Erhållen ränta | 5 629 | 5 842 | 4 104 | 10 883 |
| Erlagd ränta | 33 978 | 74 117 | 9 501 | 29 168 | |||
| NOT 28 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR | Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m |
||||||
| Avgår resultatandel i intresseföretag | 1 914 | 734 | - | - | |||
| KONCERNEN | 2010-08-31 | 2009-08-31 | Erhållen utdelning från intresseföretag Utdelning från dotterföretag |
- - |
405 - |
- - |
- - |
| Spelrättigheter Trysil Golf AS | - | 13 252 | Av- och nedskrivningar av tillgångar | 221 418 | 219 547 | 212 638 | 129 906 |
| Elcertifikat | 1 558 | - | Orealiserade kursdifferenser | 6 | 51 | - | - |
| Utgående värde | 1 558 | 13 252 | Rearesultat från försäljning av anläggningstillgångar |
-39 944 | -7 333 | -4 953 | -6 498 |
| MODERBOLAGET | 2010-08-31 | 2009-08-31 | Rearesultat från försäljning av | ||||
| Elcertifikat | 1 558 | - | rörelse/dotterföretag | 4 464 | - | - | - |
| Avsättningar till pensioner | -930 | -267 | -353 | - | |||
| Utgående värde | 1 558 | - | Övriga avsättningar | 1 432 | -1 870 | 1 558 | - |
| Andra ej likviditetspåverkande poster | 837 | -19 | - | - | |||
| Trysil Golf A/S har avyttrats under året. SkiStar AB är hos Energimyndigheten registrerat som elin tensiv industri från och med januari 2009. Därmed är SkiStar AB kvotpliktigt och skyldigt att inge |
189 197 | 211 248 | 208 890 | 123 408 | |||
| kvotpliktsdeklaration. För varje MWh kvotpliktig elkraft under 2009 annulleras 0,17 elcertifi kat. | Förvärv av dotterföretag och andra affärsenheter | ||||||
| Tack vare registreringen som elintensiv industri sänktes kostnaden för el med 1 MSEK under 2009. | Förvärvade tillgångar och skulder: | ||||||
| Rörelsefordringar | 102 | ||||||
| Likvida medel | 18 | ||||||
| NOT 29 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER | Summa tillgångar | 120 | |||||
| Köpeskilling | -120 | ||||||
| KONCERNEN | 2010-08-31 | 2009-08-31 | Avgår likvida medel i den förvärvade verksamheten | 18 | |||
| Upplupna löne- och sociala kostnader | 43 135 | 41 613 | Påverkan på likvida medel | -102 | |||
| Upplupna finansiella kostnader | 4 823 | 5 657 | |||||
| Övriga poster | 33 615 | 62 213 | Avyttring av dotterföretag och andra affärsenheter | ||||
| Utgående värde | 81 573 | 109 483 | Avyttrade tillgångar och skulder: | ||||
| Materiella anläggningstillgångar Finansiella tillgångar |
19 144 2 949 |
||||||
| MODERBOLAGET | 2010-08-31 | 2009-08-31 | Varulager | 231 | |||
| Upplupna löne- och sociala kostnader | 36 852 | 34 642 | Rörelsefordringar | 43 | |||
| Upplupna finansiella kostnader | 2 051 | 2 758 | Likvida medel | 592 | |||
| Övriga poster | 11 768 | 21 876 | Summa tillgångar | 22 959 | |||
| Utgående värde | 50 671 | 59 276 | |||||
| Realisationsresultat | 4 464 | ||||||
| Avsättningar | 13 512 | ||||||
| Lån | - | ||||||
| NOT 30 STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER | Rörelseskulder | 1 318 | |||||
| Summa rearesultat, skulder och avsättningar | 19 294 | ||||||
| STÄLLDA SÄKERHETER | Försäljningspris | 3 665 | |||||
| KONCERNEN | 2010-08-31 | 2009-08-31 | Avgår likvida medel i den | ||||
| Fastighetsinteckningar | 709 946 | 711 161 | avyttrade verksamheten | -592 | |||
| Företagsinteckningar | 13 100 | 13 100 | Påverkan på likvida medel | 3 073 | |||
| Samtliga tillgångar SkiStar Norgekoncernen | 1 249 436 | 1 266 372 | Likvida medel | ||||
| Övriga ställda säkerheter | 1 653 | 1 653 | Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||||
| Utgående värde | 1 974 135 | 1 992 286 | Kortfristiga placeringar | - | 1 700 | - | - |
| Varav för egna skulder ställda säkerheter | 1 928 817 | 1 957 221 | Kassa och bank | 38 938 | 37 732 | 2 893 | 3 301 |
| KONCERNEN | 2010-08-31 | 2009-08-31 |
|---|---|---|
| Bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet | 5 098 | 4 732 |
| Borgensförbindelser | 149 215 | 43 140 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 8 200 | 8 200 |
| Utgående värde | 162 513 | 56 072 |
| MODERBOLAGET | 2010-08-31 | 2009-08-31 |
| Bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet | 1 938 | 4 732 |
| Borgensförbindelser för koncernföretag | 658 894 | 675 790 |
| Övriga borgensförbindelser | 149 215 | 37 228 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 8 200 | 8 200 |
| Utgående värde | 818 247 | 725 950 |
| KONCERNEN | 2010-08-31 | 2009-08-31 |
|---|---|---|
| Momsfordran | 16 690 | 8 724 |
| Fordran för sålda anläggningstillgångar | - | 3 108 |
| Kortfristiga lånefordringar | 11 352 | 25 660 |
| Skattekonto | 14 100 | 81 |
| Övrigt | 31 667 | 43 796 |
| Utgående värde | 73 809 | 81 369 |
| MODERBOLAGET | 2010-08-31 | 2009-08-31 |
| Momsfordran | 13 626 | 6 153 |
| Kortfristiga lånefordringar | 10 552 | 25 665 |
| Skattekonto | 1 345 | 6 |
| Övrigt | 13 181 | 16 486 |
| Utgående värde | 38 704 | 48 310 |
3-månaders statsskuldväxlar där den genomsnittliga räntan under verksamhetsåret 2009/10 var 0,26%. Rörelsemarginalen ska långsiktigt överstiga 22%. SkiStars utdelningspolicy innebär att utdelning årligen ska utgå med minst 50% av resultatet efter skatt. Policyn är beslutad med underlag av att SkiStar har en stark fi nansiell bas i kombination med ett starkt kassafl öde samtidigt som investeringarna till största del kan fi nansieras via egna medel. SkiStar har en stor volym lån med korta löptider och covenants som innebär att lånevillkoren kan komma att omförhandlas om soliditeten understiger 30% och om räntetäckningsgraden inte överstiger 4,0 ggr.
SkiStars fi nanspolicy innebär att all upplåning endast sker med kort räntebindning med som högst tre månaders bindningstid. Med en stark fi nansiell bas, där soliditeten uppgår till 40% (37), och ett starkt kassafl öde kan SkiStar utnyttja effekten av en lägre räntenivå på korta räntelöptider än på långa räntelöptider. Den genomsnittliga räntebärande nettoskulden per bokslutsdagen uppgick till 1 833 MSEK (1 862). Räntenettot uppgick under verksamhetsåret till 28,7 MSEK (68,3) och genomsnittlig räntekostnad till 1,5% (3,7). Räntebärande skulder per bokslutsdagen uppgick till 1 950 MSEK (2 006). Vid en uppgång av räntenivån med 1%-enhet ökar SkiStars räntekostnader med ca 17 MSEK (19) och varav i stort sett hela effekten skulle påverka fi nansnettot i årets resultat och därmed eget kapital. SkiStar har en stor volym lån med korta löptider för att kunna parera de kraftiga svängningarna i likviditetsfl ödena under året. SkiStar har covenants som innebär att lånevillkoren kan komma att omförhandlas om soliditeten understiger 30% och om räntetäckningsgraden inte överstiger 4,0 ggr. SkiStars likviditet per balansdagen uppgick till 339 MSEK (312) varav 301 MSEK (272) utgjordes av outnyttjade checkkrediter. Bolaget har en stark fi nansiell ställning vilket innebär att vid behov är möjligheterna att ta upp nya lån till konkurrenskraftiga villkor stora.
Risken att SkiStars kunder inte uppfyller sina åtaganden utgör en kundkreditrisk. Mot bakgrund av att en stor del av omsättningen regleras kontant eller genom förskottsbetalningar och den absoluta merparten av kundfordringarna utgörs av mindre belopp så bedöms kundkreditrisken avseende någon individuell fordran som låg.
Redovisat värde på fi nansiella tillgångar och skulder som utgörs av in- och utlåning baseras på nominellt värde per bokslutsdagen. Redovisat värde kan sägas överensstämma med verkligt värde på dessa poster eftersom all in- och utlåning har kortfristig ränta, antingen till löpande ränta eller som högst med tre månaders bindningstid. Övriga långfristiga fordringar består i allt väsentligt av räntebärande skuldebrev som löper med en marknadsmässig ränta. Verkligt värde för övriga fi nansiella fordringar och skulder överensstämmer i allt väsentligt med det redovisade värdet.
| Nominellt belopp |
Redovisat | Verkligt värde lån, |
||
|---|---|---|---|---|
| LÅNESTRUKTUR, SVERIGE | i originalvaluta | värde, TSEK | Förfall | TSEK |
| Banklån rörlig ränta | 7 862 | 7 862 | april 2015 | 7 862 |
| upplupen ränta | 11 | 11 | ||
| Banklån rörlig ränta | 250 000 | 250 000 oktober 2013 | 250 000 | |
| upplupen ränta | 249 | 249 | ||
| Banklån rörlig ränta | 57 000 | 57 000 oktober 2013 | 57 000 | |
| upplupen ränta | 57 | 57 | ||
| Banklån rörlig ränta | 26 730 | 26 730 oktober 2013 | 26 730 | |
| upplupen ränta | 27 | 27 | ||
| Banklån rörlig ränta | 150 000 | 150 000 september 2011 | 150 000 | |
| upplupen ränta | 262 | 262 | ||
| Banklån rörlig ränta | 8 125 | 8 125 november 2012 | 8 125 | |
| upplupen ränta | 22 | 22 | ||
| Banklån fast ränta | 9 096 | 9 096 december 2010 | 9 096 | |
| upplupen ränta | 87 | 87 | ||
| Checkkredit rörlig ränta | 610 005 | 610 005 löpande/ramavtal | 610 005 | |
| upplupen ränta | 1 066 | 1 066 | ||
| Konvertibellån rörlig ränta | 29 997 | 29 997 september 2012 | 29 997 | |
| upplupen ränta | 378 | 378 | ||
| Banklån rörlig ränta | 11 135 | 11 135 december 2035 | 11 135 | |
| upplupen ränta | 19 | 19 | ||
| Banklån rörlig ränta | 455 | 455 november 2015 | 455 | |
| upplupen ränta | - | - | ||
| Banklån rörlig ränta | 12 420 | 12 420 februari 2032 | 12 420 | |
| upplupen ränta | - | - | ||
| Checkkredit rörlig ränta | - | - löpande/ramavtal | - | |
| upplupen ränta | - | - | ||
| Banklån rörlig ränta | 7 125 | 7 125 september 2024 | 7 125 | |
| upplupen ränta | 13 | 13 | ||
| Checkkredit rörlig ränta | - | - löpande/ramavtal | - | |
| upplupen ränta | - | - | ||
| Banklån rörlig ränta | 11 360 | 11 360 september 2034 | 11 360 | |
| upplupen ränta | 51 | 51 | ||
| Banklån rörlig ränta | 1 670 | 1 670 | juni 2013 | 1 670 |
| upplupen ränta | - | - | ||
| Banklån rörlig ränta | 11 788 | 11 788 | juli 2034 | 11 788 |
| upplupen ränta | 40 | 40 | ||
| Banklån rörlig ränta | 16 942 | 16 942 oktober 2013 | 16 942 | |
| upplupen ränta | - | - |
| Nominellt | Verkligt | |||
|---|---|---|---|---|
| belopp | Redovisat | värde lån, | ||
| LÅNESTRUKTUR, NORGE | i originalvaluta | värde, TSEK | Förfall | TSEK |
| Checkkredit rörlig ränta | 83 583 | 98 126 löpande/ramavtal | 98 126 | |
| - upplupen ränta | 307 | 360 | ||
| Banklån rörlig ränta | 222 447 | 261 153 december 2011 | 261 153 | |
| - upplupen ränta | 710 | 834 | ||
| Banklån rörlig ränta | 200 000 | 234 800 december 2011 | 234 800 | |
| - upplupen ränta | 1 011 | 1 187 | ||
| Banklån rörlig ränta | 108 571 | 127 462 | maj 2014 | 127 462 |
| - upplupen ränta | 136 | 160 |
Finansiell risk innebär inte bara en risk för förluster utan också en möjlighet till vinster. SkiStars policy för hantering av fi nansiella risker innebär bl a att överskottslikviditet skall undvikas och för att maximera avkastningen skall kortfristiga krediter amorteras vid större likviditetsinfl öde. Finanspolicyn är fastställd av styrelsen. Ekonomi- och fi nansdirektören har till uppgift att tillse att policyn efterlevs. Finansieringsverksamheten inom bolaget är centraliserad under ekonomi- och fi nansdirektören.
SkiStar bedriver verksamheter i Norge genom dotterbolagen Hemsedal Skisenter A/S och Trysilfjellet Alpin A/S med respektive dotterbolag. SkiStar har som policy att inte säkra sig från valutarisker. Av SkiStars totala vinst efter skatt uppgår ca 22% (22) från den norska verksamheten. En svagare norsk krona jämfört med den svenska innebär att Hemsedal och Trysil konsolideras in i SkiStar-koncernen till en lägre vinstnivå jämfört med om den norska kronan stärks i förhållande till den svenska kronan. En känslighetsanalys visar att en förändring av valutakursen NOK/SEK med +/-10% påverkar resultatet med +/- 8 MSEK och eget kapital med +/- 3 MSEK. En utjämnande faktor är att det blir billigare för svenska gäster att besöka Hemsedal och Trysil vid en svagare norsk krona. I Hemsedal kommer 61% av gästerna från andra länder än Norge varav 19% är svenska gäster. I Trysil är andelen utländska gäster 76% varav 28% är svenska gäster. Omräkningen av utländska dotterbolags resultaträkningar och balansräkningar sker efter dagskursmetoden. Detta innebär att tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurser samt att samtliga poster i resultaträkningarna omräknas till periodens genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser redovisas ej över rapporten över totalresultat för koncernen utan förs direkt till koncernens egna kapital. För att reducera valutariskerna fi nansieras tillgångarna i de utländska dotterbolagen endast i lokal valuta. Inköp av framförallt liftar, pistmaskiner och utrustning till skiduthyrningarna fi nansieras delvis i EUR vilka valutasäkras om det bedöms som gynnsamt för bolaget. Under verksamhetsåret 2009/10 har koncernen köpt varor och tjänster till ett värde av 5,5 MEUR (4,8)
| KONCERNEN | 2009-09-01 -2010-08-31 |
2008-09-01 -2009-08-31 |
|---|---|---|
| Värdering till verkligt värde | 20 942 | - |
| Utdelning | 61 | 405 |
| Nedskrivning | -3 386 | |
| Realisationsförlust | -5 520 | -41 |
| 12 097 | 364 | |
| 2009-09-01 | 2008-09-01 | |
| MODERBOLAGET | -2010-08-31 | -2009-08-31 |
| Nedskrivning | - | - |
| Utdelning | - | 540 |
| - | 540 |
Årets värdering till verkligt värde avser marknadsvärdering av aktieoptionen i ett konvertibelt förlagslån i Radisson Blue Resort i Trysil. Optionen har under föregående räkenskapsår redovisats till anskaffningsvärde eftersom det verkliga värdet av de underliggande egetkapitalinstrumenten enligt bolagets bedömning inte kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt. Under räkenskapsåret har det dock framkommit information som möjliggjort en i bolagets bedömning tillräckligt tillförlitlig värdering av optionen till verkligt värde. Vid räkenskapsårets ingång redovisades konvertibeln sammanlagt till 17 728 TSEK, vilket motsvarade summan av anskaffningsvärdet för optionen samt det upplupna anskaffningsvärdet av skuldebrevsdelen. Under räkenskapsårets fjärde kvartal konverterades konvertibeln till ett 45%-igt ägande i Trysil Hotellutvikling AS . Innehavet i Trysil Hotellutvikling AS redovisas som intressebolag, se not 16.
Årets realisationsförlust avser i huvudsak försäljningen av 100% av aktierna i Trysil Golf AS och nedskrivningen avser aktierna i, under räkenskapsåret förvärvade, 100% i Eternal Laboratory for Awesome Business AB.
| 2009-09-01 | 2008-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | -2010-08-31 | -2009-08-31 |
| Banktillgodohavanden | 3 351 | 2 990 |
| Långfristiga fordringar | 1 208 | 2 066 |
| Kundfordringar | 90 | 180 |
| Skattekonto | 980 | 219 |
| Valutakursvinster | 17 | 387 |
| 5 646 | 5 842 | |
| 2009-09-01 | 2008-09-01 | |
| MODERBOLAGET | -2010-08-31 | -2009-08-31 |
| Banktillgodohavanden | 421 | 33 |
| Långfristiga fordringar | - | 2 048 |
| Kundfordringar | 33 | 16 |
| Skattekonto | - | 214 |
| Valutakursvinster | 10 | 35 |
Samtliga poster härrör från fi nansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
| 2009-09-01 | 2008-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | -2010-08-31 | -2009-08-31 |
| Skulder till kreditinstitut | 31 367 | 71 580 |
| Förlagslån | 1 230 | 1 713 |
| Leverantörsskulder | 656 | 165 |
| Skattekonto | 606 | 45 |
| Valutakursförluster | 531 | 614 |
| 34 390 | 74 117 | |
| MODERBOLAGET | 2009-09-01 -2010-08-31 |
2008-09-01 -2009-08-31 |
| Skulder till kreditinstitut | 8 479 | 26 778 |
| Förlagslån | 501 | 1 713 |
| Leverantörsskulder | 96 | 48 |
| Skattekonto | 422 | 2 |
| Valutakursförluster | - | 46 |
| 9 498 | 28 587 |
Samtliga poster härrör från fi nansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Koncernen står under ett bestämmande infl ytande från bröderna Mats och Erik Paulsson tillsammans med familjer och bolag. Dessa innehar, per 2010-08-31, tillsammans cirka 55% (55) av rösterna i koncernens moderbolag.
Peabkoncernen står under bestämmande infl ytande från bröderna Mats och Erik Paulsson tillsammans med familjer och bolag. Mats Paulsson är verkställande direktör i Peab. SkiStar upphandlar byggnadsentreprenader från Peabkoncernen i samband med anläggningsinvesteringar.
Företaget ingår i Peabkoncernen och levererar betongprodukter vid byggnadsentreprenader.
Erik Paulsson är styrelseordförande i Fabege och har betydande infl ytande. SkiStar hyr kontorslokaler av Fabege i centrala Stockholm.
Utöver de närståenderelationer som anges ovan har moderbolaget närståenderelationer som innebär ett bestämmande infl ytande med sina dotterföretag, se not 15. Vidare har SkiStarkoncernen transaktioner med intresseföretag i vilka man inte har ett bestämmande infl ytande, se not 16. Försäljning till dotterbolag avser huvudsakligen koncernstabstjänster till de norska dotterbolagen samt provisioner från Fjällförsäkringar AB för sålda avbeställnings- och skiduthyrningsförsäkringar. Inköp från dotterbolag avser huvudsakligen hyra av logifastigheter från Fjällinvest AB. Inköp från intresseföretag avser huvudsakligen marknadsföringstjänster från Experium AB, World Cup Åre AB och Åreföretagarna AB samt lokalhyra från Snöcenter Lindvallen AB. Försäljning till intresseföretag avser huvudsakligen provisioner från logiförmedling och redovisnings- och fastighetstjänster till Lima Transtrand Fastighets AB och SkiLodge Village Lindvallen AB, Snöcenter Lindvallen AB och Skilodge Lindvallen AB samt personalboende till Experium AB. För handel med de norska dotterbolagen fi nns upprättade Transfer Pricing-avtal.
Vad gäller styrelsens, VDs och övriga ledande befattningshavares löner och andra ersättningar, pensioner, m m hänvisas till not 8.
Transaktioner med närstående har skett på marknadsmässiga villkor.
| KONCERNEN | Försäljning till närstående 090901-100831 |
Inköp från närstående 090901-100831 |
Fordran på närstående 2010-08-31 |
Skuld till närstående 2010-08-31 |
|---|---|---|---|---|
| Intresseföretag | 14 407 | 18 168 | 13 627 | 4 513 |
| Peab | 377 | 25 632 | 14 | 2 344 |
| Swerock | - | 7 056 | - | 4 833 |
| Fabege | - | 851 | - | - |
| MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|
| Dotterföretag | 47 665 | 48 142 | 472 210 | 57 948 |
| Peab | 377 | 25 632 | 14 | 2 344 |
| Swerock | - | 7 056 | - | 4 833 |
| Fabege | - | 851 | - | - |
| KONCERNEN | Försäljning till närstående 080901-090831 |
Inköp från närstående 080901-090831 |
Fordran på närstående 2009-08-31 |
Skuld till närstående 2009-08-31 |
| Intresseföretag | 2 291 | 6 708 | 1 016 | 24 |
| Peab | 466 | 38 633 | 46 | 4 413 |
| Swerock | - | 1 734 | - | 962 |
| Fabege | - | 866 | - | - |
| MODERBOLAGET | ||||
| Dotterföretag | 22 930 | 42 230 | 449 787 | 208 412 |
| Peab | 466 | 37 138 | 46 | 3 452 |
| Swerock | - | 1 734 | - | 962 |
| Fabege | - | 866 | - | - |
Inför den kommande säsongen är bokningsläget bra, det näst bästa i bolagets historia. I volym är bokningsläget 2% bättre än för två år sedan och 6% lägre än föregående år. Det svagare bokningsläget är en effekt av en förskjutning av bokningar från jul, nyårs- och trettonhelgerna, p g a färre helgdagar, mot senare delen av säsongen genom en sen påsk och därigenom en lång högsäsong från vecka 7 till vecka 16. Den kalendermässiga säsongförskjutningen innebär ett senare bokningsbeteende. Till och med vecka 38 hade SkiStar sålt logi för 281 MSEK, vilket är 1% lägre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Av totalt budgeterad försäljning för hela vintersäsongen var i slutet av september 44% (48) uppbokad.
Investeringarna inför säsongen 2010/11 uppgår till 285 MSEK inom skidanläggningsdrift och till 40 MSEK inom fastighetsutveckling. Investeringarna omfattar bl a skidområdes utveckling i Björnrike i Vemdalen, i Åre Björnen i Åre och i Hundfjället i Sälen.
Företagsledningen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används för att bedöma redovisade värden på tillgångar och skulder. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och antaganden. Vissa uppskattningar och antaganden som innebär en risk för justering av redovisade värden för tillgångar och skulder beskrivs nedan.
Huvudprincipen i andra sammanhang är att resultatavräkning sker per tillträdesdatumet. Resultatavräkning för sålda fastigheter till bostadsrättsföreningar sker när det bolag som äger fastigheterna säljs till bildad bostadsrättsförening eller annan under förutsättning att lägenheterna upplåtits. I annat fall periodiseras resultatavräkningen i takt med att lägenheterna upplåts. Något åtagande från bolaget gentemot en bostadsrättsförening avseende de lägenheter som bostadsrättsföreningen inte säljer fi nns inte. Bolaget påbörjar inga nya utförsäljningar förrän de lägenheter som är osålda i befi ntliga bostadsrättsföreningar har sålts. Om reglerna för vinstavräkning förändras kommer bolaget att ändra sin redovisning vilket kan få en viss påverkan på framtida vinstavräkning vid försäljning av lägenheter.
Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömningen av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill (s k impairment test), har antagits att dessa även i framtiden kommer att generera ett kassafl öde till verksamheten som innebär att något nedskrivningsbehov inte föreligger idag. Skulle dessa antaganden förändras skulle ett nedskrivningsbehov av koncernens goodwill kunna uppstå i framtiden. För mer information om goodwill hänvisas till not 13.
Förändring av skattelagstiftning och förändringar i tolkningar av skattelagstiftningar kan påverka storleken på redovisade uppskjutna skatter.
TVISTER
SkiStar är för närvarande inte part i någon tvist av väsentlig betydelse för koncernen.
SkiStar AB (publ) med organisationsnumret 556093-6949 är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Malung-Sälens kommun, Dalarnas län, med huvudkontor i Sälen, med postadress 780 67 Sälen. Moderbolagets aktier är registrerade på Nasdaq OMX Mid Cap Stockholm.
Koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Det är styrelsens bedömning, utifrån bolagets och koncernens ekonomiska ställning, att utdelningen är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamheten ställer på bolagets och koncernens eget kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 12 november 2010. Rapport över finansiell ställning och rapport över totalresultat för koncenen och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 11 december 2010.
Till årsstämman i SkiStar AB (publ) Org nr 556093-6949
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Skistar AB (publ) för räkenskapsåret 2009-09-01 - 2010-08-31. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 50-78. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår
revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Sälen den 12 november 2010 KPMG AB Carl Lindgren Auktoriserad revisor
Bolagsstyrningen av SkiStar utgår från bolagsordningen, aktiebolagslagen, noteringsavtalet med Nasdaq OMX Mid Cap Stockholm inklusive Svensk kod för bolagsstyrning samt andra relevanta svenska och utländska lagar och regler.
Riktlinjerna avseende Svensk kod för bolagsstyrning finns att tillgå på den hemsida som tillhör Kollegiet för svensk bolagsstyrning (www.bolagsstyrning.se). Interna riktlinjer för bolagsstyrning såsom bolagsordning, instruktioner och arbetsordning för styrelse respektive vd samt processbeskrivning för intern kon t roll finns att tillgå på SkiStars hemsida (www.skistar.com).
Per den 31 augusti 2010 hade SkiStar 16 392 aktieägare enligt det av Euroclear Sweden AB (f d VPC) förda aktieägarregistret. De tio största ägarna, efter röstetal, motsvarade 74,28% av rösterna och 63,52% av aktiekapitalet, fördelningen framgår av Förvaltningsberättelsen, sid 50. Svenska privatpersoners ägande, antingen direkt eller genom bolag, uppgick till 59,51% och svenskt institutionellt ägande till 31,58% av aktiekapitalet. Utländska privatpersoner svarade för 0,18% och utländskt institutionellt ägande svarade för 8,73% av aktiekapitalet.
SkiStars aktiekapital per den 31 augusti 2010 uppgick till 19 594 014 SEK fördelat på 39 188 028 aktier, varav 1 824 000 A-aktier och 37 364 028 B-aktier. A-aktier berättigar till tio röster medan B-aktier berättigar till en röst. Alla aktier medför samma rätt till bolagets tillgångar och vinst samt berättigar till lika stor utdelning. Utöver ovanstående innehåller SkiStars bolagsordning inga begränsningar avseende hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Årsstämman är SkiStars högsta beslutande organ. Årsstämma ska årligen hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Samtliga aktieägare som är registrerade i aktieboken och som anmält deltagande i rätt tid har rätt att delta och rösta för det totala innehavet av aktier. De aktieägare som inte kan närvara kan företrädas av ombud, aktieägare eller ombud får medföra högst två biträden.
Kallelse till bolagsstämma skall ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt i Dagens Nyheter. Aktieägare som vill deltaga i bolagsstämman skall dels vara upptagen i utskrift av hela aktieboken avseende förhållandena fem vardagar före stämman, dels anmäla sig hos bolaget senast kl 12.00 den dag som anges i kallelsen till stämman, varvid antal biträden skall uppges. Denna dag får ej vara söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och ej infalla tidigare än femte vardagen före stämman.
Bolagsstämma skall hållas i Sälen, Åre eller Stockholm.
På årsstämma skall följande ärenden förekomma:
Vid årsstämman den 12 december 2009 på Experium i Sälen deltog 357 aktieägare som representerade 75% av rösterna i bolaget.
Vid årsstämman bemyndigades styrelsen att förvärva och avyttra egna aktier innebärande att styrelsen bemyndigas att intill tiden för nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, fatta beslut om att förvärva egna aktier av aktieslaget B, dock att bolagets innehav av egna aktier vid någon tidpunkt inte får överstiga tio procent av samtliga aktier i bolaget. Förvärv ska ske på en reglerad marknad och får då endast ske till ett pris inom det vid var tid registrerade kursintervallet, varmed avses intervallet mellan högsta köpkurs och lägsta säljkurs, eller genom ett förvärvserbjudande riktat till samtliga aktieägare.
Styrelsens bemyndigande innebär vidare
att styrelsen bemyndigas att fatta beslut om att intill tiden för nästa årsstämma avyttra bolagets egna aktier på en reglerad marknad eller på annat sätt i samband med förvärv av företag eller verksamhet. Bemyndigandet innefattar rätt att besluta om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt samt att betalning ska kunna ske kontant, genom apport, genom kvittning, eller annars med villkor. Bemyndigandet får utnyttjas vid ett eller flera tillfällen samt får avse högst så många aktier som förvärvats med stöd av bemyndigandet att förvärva egna aktier.
Bemyndigandena syftar till att ge styrelsen ökat handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur och att, om så skulle anses lämpligt, möjliggöra förvärv. Återköp och avyttring av egna aktier kan endast avse aktier av serie B.
Bemyndigande för styrelsen att utge egna aktier har inte varit föremål för beslut.
Årsstämman 2010 kommer att hållas på Experium i Sälen den 11 december klockan 14.00. För ytterligare information besök www.skistar.com.
Valberedningen väljs av Årsstämman på en period om ett år. Valberedningen har i uppdrag att till Årsstämman förbereda förslag på styrelseledamöter, styrelsearvoden, styrelseordförande, ordförande på Årsstämma, valberedning för kommande verksamhetsår och i förekommande fall, med assistans av revisionsutskottet, förberedelse inför val av revisorer och revisorsarvoden. Valberedningen inför 2009/10 års Årsstämma har följande sammansättning: Erik Paulsson, ordförande, för egna bolag och familj, Mats Qviberg för Investment AB Öresund, Mats Paulsson för egna bolag och familj samt Per Limberg för Lima Jordägande Socknemän. Samtliga aktieägare har haft möjlighet att vända sig till valberedningen med nomineringsförslag.
Styrelsens sammansättning Styrelsen utses av bolagsstämman i enlighet med aktiebolagslagen samt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda. Bolagsordningen innehåller, utöver bestämmelse om antal ledamöter och suppleanter, inga bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter
Styrelsen ska, utöver de ledamöter som enligt lag kan komma att utses av annan, bestå av fyra till nio ledamöter med högst tre suppleanter. Styrelseledamöterna väljs till slutet av den första årsstämma som
hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs.
Under 2009/10 var antalet styrelseledamöter valda av årsstämman sju stycken: Erik Paulsson, ordförande, Mats Paulsson, Mats Qviberg, Eva-Karin Dahl, Olof Larsson, Per-Uno Sandberg samt Mats Årjes, verkställande direktör. Dessutom ingick två representanter för de anställda: Katarina Hjalmarsson, Unionen, och Bengt Larsson, HRF. Tre av ledamöterna anses ha beroendeställning till bolaget, Mats Årjes i sin roll som Verkställande direktör i SkiStar, Mats Paulsson i sin roll som Verkställande direktör i byggbolaget Peab, som SkiStar har avtal med avseende byggentreprenader, samt Erik Paulsson på grund av nära släktförhållande till Mats Paulsson. Information om varje styrelseledamots ålder, utbildning, uppdrag, aktieinnehav m m redovisas på sid 84.
Styrelsens arbete styrs av den arbetsordning som styrelsen antar vid konstituerande styrelsemöte varje år. Styrelsens ordförande, Erik Paulsson, leder styrelsearbetet och har fortlöpande kontakt med verkställande direktören för att kunna följa koncernens verksamhet och utveckling. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, affärsplaner, bokslut samt större investeringar och försäljningar. Styrelsen har under verksamhetsåret 2009/10 haft sex ordinarie sammanträden, ledamöternas närvaro framgår av tabell på sid 83. Styrelsens arbete utvärderas löpande. SkiStars Ekonomi- och finansdirektör Magnus Sjöholm är styrelsens sekreterare.
Vid konstituerande styrelsemöte den 12 december 2009 valdes Per-Uno Sandberg till ordförande i revisionsutskottet och Olof Larsson och Eva-Karin Dahl till ledamöter. Revisionsutskottet ansvarar för att den finansiella rapporteringen håller hög kvalitet. De håller även löpande kontakt med bolagets revisorer, tar fram riktlinjer rörande upphandling av tjänster från koncernens revisionsbyrå och utvärderar revisionsinsatsen. De biträder även valberedningen vid arbetet med nominering och arvodering av revisorer. Revisionsutskottet har ingen egen beslutanderätt utan förbereder och rapporterar ärenden till styrelsen som helhet. Revisionsutskottet har haft tre möten under verksamhetsåret, ledamöternas närvaro framgår av tabell på sid 82.
Vid konstituerande styrelsemöte den 12 december 2009 valdes Erik Paulsson till ordförande i ersättningsutskottet och Mats
Qviberg och Mats Paulsson till ledamöter. Ersättningsutskottet ansvarar för frågor rörande löner, pensionsersättningar, bonusprogram och andra anställningsförmåner för verkställande direktören och ledningen i SkiStar. Ersättningsutskottet har ingen egen beslutanderätt utan förbereder och rapporterar ärenden till styrelsen som helhet. Ersättningsutskottet har haft två möten under verksamhetsåret, varvid samtliga ledamöter närvarit, se tabell på sid 82.
Det sammanlagda arvodet till de stämmovalda styrelseledamöterna bestämdes av årsstämman 2009 till 730 TSEK (730), varav till styrelseordförande 155 TSEK och till var och en av övriga icke i bolaget anställda ledamöter, 115 TSEK. Inga ytterligare arvoden för utskottsarbete utgår.
Verkställande direktören, tillika koncern chef, ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Till stöd under verksamhetsåret har han haft en vice Verkställande direktör, tillika Ekonomi- och Finansdirektör, sex destinationschefer samt koncernstaber. Verkställande direktören ansvarar för att styrelsen får löpande information och nödvändiga beslutsunderlag för att styrelsen ska kunna bedöma koncernens ekonomiska ställning och fatta erforderliga beslut.
Verkställande direktörens ålder, utbildning, uppdrag, aktieinnehav m m redovisas på sid 84.
Bolagets ledningsgrupp har under verksamhetsåret 2009/10 utgjorts av totalt tio personer; Verkställande direktör, vice Verkställande direktör tillika Ekonomioch Finansdirektör, Teknisk direktör, Marknads- och Försäljningschef samt sex destinationschefer; en vardera för Åre, Vemdalen, Hemsedal och Trysil samt två för Sälen – en för Lindvallen/Högfjället och en för Tandådalen/Hundfjället.
Från 2005 tillämpas International Financial Reporting Standard (IFRS) vid upprättande av koncernens rapportering. Kvaliteten i den löpande externa finansiella rapporteringen säkerställs genom en rad interna åtgärder och rutiner.
Revisorerna gör en översiktlig granskning av bolagets niomånadersrapport.
| Närvaro | Oberoende | Närvaro revisionsutskott |
Närvaro ersättningsutskott |
Ersättning | |
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsstämmovalda styrelseledamöter | |||||
| Erik Paulsson | 6/6 | 2/2 | 155 000 | ||
| Mats Paulsson | 6/6 | 2/2 | 115 000 | ||
| Mats Qviberg | 5/6 | x | 2/2 | 115 000 | |
| Olof Larsson | 5/6 | x | 1/3 | 115 000 | |
| Per-Uno Sandberg | 6/6 | x | 3/3 | 115 000 | |
| Eva-Karin Dahl | 3/6 | x | 3/3 | 115 000 | |
| Mats Årjes | 6/6 | ||||
| Ordinarie arbetstagarrepresentanter | |||||
| Bengt Larsson | 6/6 | ||||
| Katarina Hjalmarsson | 6/6 |
| Kodregel | Beskrivning | Avvikelse | Förklaring |
|---|---|---|---|
| 2.4 | Valberedningens sammansättning | Ordföranden i SkiStars styrelse är tillika ordfö rande i valberedningen. Majoriteten av ledamö terna i valberedningen är styrelseledamöter och beroende till större aktieägare. |
Huvudägarna tillika styrelseledamöter ingår även i valberedningen för att ta en aktiv ägarroll. |
| 9.2 | Kriterier för ersättningsutskottets ledamöter |
Ordföranden i styrelsen är tillika ordförande i ersättningsutskottet vilket innebär att övriga leda möter ska vara oberoende. Endast en av de två övriga ledamöterna är oberoende. |
Ersättningsutskottet bedöms kunna agera obero ende trots att en ledamot enligt Koden betraktas som beroende. |
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen.
I styrelsens arbetsordning och den verkställande direktörens instruktioner samt för styrelsens utskott finns en tydlig roll- och ansvarsfördelning i syfte att säkerställa en effektiv hantering av verksamhetens risker. Bolagsledningen rapporterar regelbundet till styrelsen enligt fastställda rutiner. Bolagsledningen ansvarar för den interna kontrollen som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Gemensamma affärssystem för såväl extern redovisning som intern uppföljning, budgetering och prognostisering bedöms stärka kontrollmiljön och säkerheten i den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet bereder styrelsens löpande uppföljning av den interna kontrollen vilket innefattar att utvärdera och diskutera väsentliga redovisningstekniska och rapporteringstekniska frågor. Revisionsutskottet har under räkenskapsåret erhållit rapporter från bolagets ledning om vilka interna kontrollprojekt som genomförts. Revisionsutskottet har genom-
fört tre möten under räkenskapsåret.
Styrelsen säkerställer att riskbedömningar görs av väsentliga risker som bolaget kan vara utsatt för avseende den finansiella rapporteringen. Här ingår att identifiera de poster i resultat- och balansräkningen där risken för väsentliga fel är förhöjd och att utforma ett kontrollsystem för att förebygga och upptäcka dessa fel. Främst sker detta genom att snabbt identifiera händelser i verksamheten eller omvärldshändelser som kan påverka den finansiella rapporteringen samt att bevaka de förändringar i redovisningsregler och rekommendationer som bolagets finansiella rapportering omfattas av.
Bolaget arbetar kontinuerligt med att eliminera och reducera väsentliga risker som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Exempel på kontrollaktiviteter för att hantera risker är: Ledningsgruppens uppföljning och analys.
Löpande uppföljning av att attestinstruktioner och behörighetsstrukturer följs.
Årlig kontroll av hantering av betalningsmedel vid bolagets försäljningsställen.
För att kunna leva upp till bolagets policies, riktlinjer och rekommendationer krävs att dessa är väldokumenterade och att de är kommunicerade inom bolaget. För att information och kommunikation ska fungera hålls löpande ledningsgruppsmöten med representanter från bolagets destinationer samt stabsfunktioner. Arbetet med att sammanställa policies, manualer och instruktioner i en administrativ handbok, som kommer att göras tillgänglig på bolagets intranät, är i det närmaste klart.
Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen och revisionsutskottet lämnar och tillser att alla identifierade brister i den interna kontrollen åtgärdas. Av särskild betydelse för uppföljningen är revisionsutskottets arbete samt de externa revisorernas rapporter.
Styrelsen har gjort bedömningen att den kontroll och uppföljning som redovisas ovan är för närvarande tillräcklig för att säkerställa att den interna kontrollen är effektiv utan en särskild granskningsfunktion.
Bolagets nu gällande bolagsordning registrerades 2006-12-15. Bolagsordningen innehåller inga bestämmelser avseende förfarande vid ändring av bolagsordning.
I tabellen på nästa sida redovisas och motiveras SkiStars avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning.
Bolagets revisor har i enlighet med ÅRL 6 kap 9§ upprättat ett skriftligt yttrande avseende denna bolagsstyrningsrapport.
SkiStar arbetar för att hålla en hög nivå på bolagets finansiella information. Detta för att skapa förståelse för SkiStars verksamhet och bygga ett långsiktigt förtroende för bolaget. SkiStar har fått ett antal utmärkelser för den finansiella informationen, bl a hedersomnämnanden flera år i tävlingen "Bästa Redovisning", arrangerad av Stockholmsbörsen. Bolaget har även utsetts till "Årets Börsbolag" 1999, 2003 och 2004, en tävling i finansiell information arrangerad av Dagens Industri och Aktiespararna.
ANALYTIKER Följande analytiker följer SkiStar regelbundet;
Swedbank – Sergej Kazatchenko [email protected] +46 (0)8 585 925 26
Danske Bank – Bile Daar [email protected] +46 (0)8 56 88 05 46
Carnegie Investment Bank – Rickard Strand [email protected] +46 (0)8 58 86 87 46
RAPPORTPERIODER
Delårsrapporter och bokslutsrapport under verksamhetsåret 2010/11 offentliggörs enligt följande;
Aktieägarna hälsas välkomna till SkiStars årsstämma lördagen den 11 december 2010 klockan 14.00 på Experium i Lindvallen, Sälen.
Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman ska vara införd i den av Euroclear Sweden AB (fd VPC) förda aktieboken måndagen den 6 december 2010 och anmäla sin avsikt att deltaga i årsstämman senast måndagen den 6 december 2010 kl 12.00. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste i god tid före måndagen den 6 december tillfälligt låta inregistrera aktierna i eget namn för att få delta på stämman. Anmälan om deltagande i stämman ska ske skriftligen till;
SkiStar AB, Kerstin Liljebäck 780 67 Sälen, på bolagets hemsida http://corporate.skistar.com telefax: +46 (0)280 218 50 telefon: +46 (0)280 880 85
Jonas Mareniusson Född 1953 Destinationschef Lindvallen/ Högfjället
Anställd i bolaget sedan 1978 Utbildning: Realexamen Tidigare anställningar: Diverse chefsbefattningar inom SkiStarkoncernen. Innehav: 110 294 B-aktier, 2 160 konvertibler.
Trond Østby Född 1952 Destinationschef Hemsedal Anställd i bolaget sedan 1997
Utbildning: Diplomerad ekonom Tidigare anställningar: Daglig leder Hemsedal Skisenter AS. Ekonomioch finanschef, regionchef, marknadsdirektör Storebrand Skadeförsäkrings AS. General manager Unitech AS. Operations manager Unitor Ships Service BV, Nederland. Innehav: 13 800 B-aktier, 2 160 konvertibler.
Utbildning: Diplomerad marknadsekonom IHM Tidigare anställningar: Marknads- och försäljningschef SkiStar Sälen, Affärsområdesansvarig
Nya medier Kanal 5. Innehav: -
Anställd i bolaget sedan 2005 Utbildning: Civilekonom Tidigare anställningar: Ekonomichef Trysilfjellet Alpin AS. Direktør Løvenskiøld Handel AS/ Maxbo. Revisor KPMG. Innehav: 1 224 konvertibler.
Anställd i bolaget sedan 1989 Utbildning: Diplomerad marknadsekonom IHM Tidigare anställningar: Diverse chefsbefattningar inom SkiStarkoncernen. Affärsområdeschef Skidskola Tandådalen & Hundfjället AB Innehav: 18 568 B-aktier, 2 160 konvertibler.
Skidförbundet.
Innehav: Med familj 11 392 B-aktier, 1 224 konvertibler.
§ 1 FIRMA Bolagets firma är SkiStar Aktiebolag, org.nr 556093-6949. Bolaget är publikt (publ).
§ 2 STYRELSENS SÄTE Styrelsen skall ha sitt säte i Sälen, Malung-Sälens kommun, Dalarnas län.
§ 3 BOLAGSSTÄMMANS MÖTESPLATS Bolagsstämma skall hållas i Sälen, Åre eller Stockholm.
Föremålet för bolagets verksamhet skall vara att själv eller genom annat bolag äga och driva fritidsanläggningar med huvudsaklig inriktning mot alpin skidåkning, bedriva resebyrå- och radio- och TV-verksamhet samt att äga och förvalta fast egendom och värdepapper, jämte därmed förenlig verksamhet.
Aktiekapitalet utgör lägst 15 000 000 kronor och högst 30 000 000 kronor. Antalet aktier skall vara lägst 30 000 000 st och högst 60 000 000 st. Av bolagets aktier skall högst 2 250 000 st utgöras av A-aktier med 10 röster per aktie och högst 60 000 000 st utgöras av B-aktier med en röst per aktie. Beslutar bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut nya aktier av serie A och serie B, skall ägare av aktier av serie A och serie B äga företrädesrätt att teckna nya aktier av samma aktieslag i förhållande till det antal aktier innehavaren förut äger (primär företrädesrätt). Aktier som inte tecknats med primär företrädesrätt skall erbjudas samtliga aktieägare till teckning (subsidiär företrädesrätt). Om inte sålunda erbjudna aktier räcker för den teckning som sker med subsidiär företrädesrätt, skall aktierna fördelas mellan tecknarna i förhållande till det antal aktier de förut äger och i den mån detta inte kan ske, genom lottning. Beslutar bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut aktier endast av serie A eller serie B, skall samtliga aktieägare, oavsett om deras aktier är av serie A eller serie B, äga företrädesrätt att teckna nya aktier i förhållande till det antal aktier de förut äger.
Beslutar bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut teckningsoptioner eller konvertibler har aktieägarna företrädesrätt att teckna teckningsoptioner som om emissionen gällde de aktier som kan komma att nytecknas på grund av optionsrätten respektive företrädesrätt att teckna konvertibler som om emissionen gällde de aktier som konvertiblerna kan komma att bytas ut mot. Vad som ovan sagts skall inte innebära någon inskränkning i möjligheten att fatta beslut om kontantemission eller kvittningsemission med avvikelse från aktieägarnas
företrädesrätt.
Vid ökning av aktiekapitalet genom fondemission skall nya aktier emitteras av varje aktieslag i förhållande till det antal aktier av samma slag som finns sedan tidigare. Därvid skall gamla aktier av visst aktieslag medföra rätt till nya aktier av samma aktieslag. Vad nu sagts skall inte innebära någon inskränkning i möjligheten att genom fondemission, efter erforderlig ändring av bolagsordningen, ge ut
aktier av nytt slag.
§ 6 STYRELSE
Styrelsen skall, utöver de ledamöter som enligt lag kan komma att utses av annan, bestå av fyra till nio ledamöter med högst tre suppleanter.
§ 7 REVISORER
För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses på årsstämma en till två revisorer med en till två suppleanter eller ett
registrerat revisionsbolag.
§ 8 KALLELSE
Kallelse till bolagsstämma skall ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt i Dagens Nyheter. Aktieägare som vill deltaga i bolagsstämman skall dels vara upptagen i utskrift av hela aktieboken avseende förhållandena fem vardagar före stämman, dels anmäla sig hos bolaget senast kl 12.00 den dag som anges i kallelsen till stämman, varvid antal biträden skall uppges. Denna dag får ej vara söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och ej infalla tidigare än femte vardagen före stämman.
Årsstämma skall hållas årligen inom sex (6) månader efter räkenskapsårets utgång. På årsstämma skall följande ärenden förekomma:
av röstlängd
sammankallad
Föredragning av framlagd årsredovisning och revisionsberättelse samt koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse
BOLAGSSTÄMMA Styrelsen kan besluta att den som inte är aktieägare i bolaget skall, på de villkor som styrelsen bestäm-
mer, ha rätt att närvara vid bolagsstämma.
Bolagets räkenskapsår omfattar tiden 1 september – 31 augusti.
Bolagets aktier skall vara registrerade i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.
SkiStar AB (publ) SE-780 67 Sälen Box 7322 SE-103 90 Stockholm Tel +46-280-880 50 Fax +46-280-218 50 skistar.com SkiStar, Sälen SE-780 67 Sälen Tel +46-280-880 60 Fax +46-280-217 00 skistar.com
Tel +46-647-133 50 Fax +46-647-133 60 skistar.com
SkiStar, Vemdalen SE-840 92 Vemdalen Tel +46-684-151 00 Fax +46-684-151 49 skistar.com
SkiStar, Hemsedal Boks 43 NO-3561 Hemsedal Tel +47-32 05 53 00 Fax +47-32 05 53 01 skistar.com
SkiStar, Trysil NO-2420 Trysil Tel +47-62 45 20 00 Fax +47-62 45 44 79 skistar.com
Foto: Ola Mattson, Simen Berg, Per Eriksson, Krister Halvars, Kristoffer Andersson, Joakim Kullman, Mattias Fredriksson, Dan Kullberg, Mattias Persson, Jonas Hasselgren, Niklas Blom. Porträttbilder: Bosse Lind, Krister Halvars, Audi Heldaas, Mattias Persson. Design och projektledning: SkiStar Mediahuset. Repro: Linjepunkt. Tryck: Point of Sales AB/ Intellecta Infolog, Falun. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.