Annual Report • Mar 18, 2011
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Från en låg nivå återhämtade sig efterfrågan på den nordiska byggmarknaden i början av 2010. NCC:s orderingång i första kvartalet var 77 procent högre än föregående år. Resultatet, som säsongsmässigt är svagt, var negativt men bättre än föregående år. Bättre resultat, försäljningar och fokus på kassafl ödet medförde att kassafl ödet förbättrades och att skuldsättningen var låg.
Orderingången var fortsatt stark under andra kvartalet. Resultatet var sämre än föregående år på grund av lägre omsättning och lägre bidrag från utvecklingsaffärerna. Kassafl ödet, som säsongsmässigt är svagt i andra kvartalet, var bra även om det var lägre än föregående års exceptionellt starka kassafl öde. Den ökade orderingången beräknades medföra en högre omsättning under slutet av året och NCC startade därför rekrytering av nya medarbetare.
Under kvartalet började den förbättrade orderingången ge effekt på omsättningen i byggverksamheten. Resultatet var bra – byggverksamheten upprätthöll lönsamheten. Igångsättning av fastighetsutvecklingsprojekt ökade från en låg nivå, bland annat startade NCC ett stort projekt i centrala Malmö under kvartalet.
NCC avslutade året starkt och resultatet i kvartalet var högre än föregående år. Under hela året och i synnerhet under fjärde kvartalet ökade NCC antalet byggstartade bostäder i egen regi. Orderstocken uppgick till 40 426 MSEK vid årets slut, vilket var 12 procent högre än vid årets ingång. Sammantaget blev 2010 ett framgångsrikt år för NCC och de fi nansiella målen uppnåddes. Styrelsen föreslår en utdelning på 10 (6) SEK per aktie.
Vd kommenterar 2 Strategi 6 NCC:s geografi ska marknader 9 Verksamhetsöversikt 10 Marknad och konkurrenter 12
VERKSAMHETEN – Bygg och anläggning 14 – Kross, asfalt, beläggning och vägservice 20 – Boendeutveckling 22 – Utveckling av kommersiella fastigheter 26 Finansiella mål och utdelningspolicy 28
Hållbarhetsredovisning 30
Förvaltningsberättelse inklusive riskanalys 38 Koncernens resultaträkning 46 Koncernens balansräkning 48 Moderbolagets resultaträkning 50 Moderbolagets balansräkning 51 Förändringar i eget kapital 52 Kassafl ödesanalyser 54 Noter 56 Vinstdisposition 90 Revisionsberättelse 91 Flerårsöversikt 92 Kvartalsdata 95
Bolagsstyrningsrapport 96 Styrelse och revisorer 102 Koncernledning 104 NCC-aktien 106 Finansiell information/kontakt 108 Defi nitioner/ordlista 109
VD-ORD. Vi gick in i 2010 med en kraftig lågkonjunktur i ryggen, med vikande volymer och en mycket osäker pris- och marknadsutveckling. Dessutom hade vi väldigt få egna utvecklingsprojekt under produktion. När vi nu summerar 2010 kan vi konstatera att det inte blev som befarat. Vi har varit med om en exceptionellt snabb vändning och 2010 blev ett mycket bra år för NCC.
STRATEGI. NCC:s huvudfokus är lönsam tillväxt, och på befi ntliga och väl kända marknader ska koncernen vara en ledande aktör. För att uppnå lönsamhet krävs fokus på kvalitet och kostnader. Utnyttjande av koncernsynergier såväl över affärsområden som mellan länder ger extra kraft i kunderbjudandet och sänker koncernens kostnader. Ett ökat kundfokus stärker NCC:s position i värdekedjan.
VERKSAMHETEN. NCC har fyra
verksamhets områden (sju affärsområden) med starka synergier både mellan verksamheterna och över landsgränserna. Koncernen bedriver en integrerad bygg- och utvecklingsverksamhet som sträcker sig från utveckling till produktion och eftermarknad. NCC fi nns i Norden, Baltikum, Tyskland och S:t Petersburg.
HÅLLBARHET. NCC utvecklar och bygger framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation, vilket innebär att NCC är en samhällsbyggare i ordets rätta bemärkelse. Det är ett stort ansvar som ger möjligheter att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Från och med 2010 redovisar NCC sitt hållbarhetsarbete efter Global Reporting Initiatives riktlinjer (GRI).
Omslagsbilder: Passivhus i Beckomberga, Stockholm. Foto: Casper Hedberg och Sten Jansin.
– JÄMFÖRELSETALEN FÖR 2009 HAR OMRÄKNATS
I årsredovisningen har jämförelsetalen för 2009 omräknats på grund av att IFRIC 15, Avtal om uppförande av fastigheter, tillämpas från och med 1 januari 2010. Detta gäller för alla tabeller och sifferuppgifter avseende 2009 om inte annat framgår. Förändringen medför i korthet att intäkter och resultat vid försäljning av fastighets- och boendeprojekt i normalfallet redovisas först när fastigheten respektive bostaden sålts, färdigställts och överlämnats till kunden. Vanligtvis innebär detta att redovisningen av försäljningen senareläggs jämfört med tidigare. Tillämpningen av IFRIC 15 innebär även att tillgångar och skulder påverkas. Bland annat redovisas bostadsrättsföreningar och fi nska bostadsaktiebolag, till skillnad från tidigare, i NCC:s balansräkning. Detta påverkar framför allt räntebärande skulder men även NCC:s nyckeltal.
| 2009 | Förändring till IFRIC 15 |
2009 IFRIC |
|
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 51 817 | 4 188 | 56 005 |
| Rörelseresultat, MSEK | 2 150 | 469 | 2 619 |
| Resultat efter fi nansiella poster, MSEK | 1 694 | 411 | 2 105 |
| Nettolåneskuld, MSEK | –754 | –1 030 | –1 784 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,1 | 0,2 | |
| Avkastning på eget kapital, % | 18 | 25 |
För hur IFRIC 15 tolkas, se not 1 Redovisningsprinciper och för effekterna av denna omräkning se not 46 Övergång till IFRIC 15.
Vi gick in i 2010 med en kraftig lågkonjunktur i ryggen, med vikande volymer och en mycket osäker pris- och marknadsutveckling. Dessutom hade vi väldigt få egna utvecklingsprojekt under produktion. Vi vet av erfarenhet att byggbranschen ligger sent i konjunkturcykeln, och risken är stor för ökade kostnader när efterfrågan stiger – vilket ofta leder till lägre marginaler.
Det såg med andra ord ut att bli ett tufft år för NCC. När vi nu summerar 2010 kan vi konstatera att det inte blev som befarat:
• Trots prispress har marginalen bibehållits på en god nivå – vilket är grunden till ett starkt resultat. Alla Construction-enheter visar goda resultat, vilket bland annat är en effekt av att vi har prioriterat lönsamhet före volym. Orderingången återhämtade sig från en låg nivå under året.
Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning för 2010 på 10,00 (6,00) SEK per aktie.
Marknadsläget möjliggjorde ett ökat antal starter av bostadsutvecklingsprojekt såväl som kommersiella projekt. Det samlade greppet på boendeaffären i ett affärsområde, NCC Housing, har gett effekt.
Så från att hösten 2008 ha stått inför vad som förutspåddes bli den värsta ekonomiska krisen sedan den djupa depressionen på 1920-talet, har vi varit med om en exceptionellt snabb vändning, och 2010 blev ett mycket bra år för NCC.
LÅNGSIKTIGT OCH KONSEKVENT STRATEGIARBETE En viktig förklaring till den positiva utvecklingen under året är den fi nansiella styrka som successivt byggts upp i koncernen. Den i sin tur härrör från ett tydligt fokus på kassafl öde och kapitalbindning, vilket genererar möjligheter för nya investeringar, men också från att lönsamhet har prioriterats före volym.
Grunden till förhållningssättet i affärerna fi nns i den långsiktiga strategin som sammanfattas i tre fokusområden: kunder, kostnader och kompetens. Våra övergripande mål är att ha det mest attraktiva kunderbjudandet, den högsta produktionseffektiviteten och vara det bästa företaget att arbeta för. Under 2010 har positionerna stärkts på fl era sätt inom våra strategiska områden:
Nettoomsättningen sjönk 2010 efter två års fallande orderingång 2008 och 2009. Under slutet av 2010 återhämtade sig nettoomsättningen i entreprenadverksamheten samt i asfalt- och krossförsäljningen, men det kompenserade inte för nedgången tidigare under året. Orderingången 2010 ökade med 18 procent och orderstocken uppgick till 40,4 Mdr SEK vid årets slut.
Avkastningen på eget kapital ökade fram till och med 2007 för att 2008 sjunka från en historiskt hög nivå beroende på lägre lönsamhet främst i NCC Housing. 2010 uppnåddes NCC:s fi nansiella mål på 20 procent. Avkastningen på sysselsatt kapital stärktes under 2010 tack vare minskad genomsnittlig kapitalbindning, främst kopplat till bostadsprojekt.
1) Resultatet för 2006–2008 är ej omräknat enligt IFRIC 15. 1) Avkastningen 2006–2008 är ej omräknad enligt IFRIC 15.
Samordnade och internationella inköp är fortsatt en av de viktigaste frågorna för att minska kostnader och öka effektiviteten i produktionen. Här har vi ytterligare fl yttat fram våra positioner och att köpa internationellt är i dag en självklarhet.
NCC SKA UTNYTTJA SIN STARKA POSITION
NCC är i dag en ledande aktör i många avseenden och vår position och styrka har vuxit sig allt starkare det senaste decenniet. Men vi har naturligtvis också ut maningar. Det är nollvision mot arbetsolyckor som gäller – och varje olycka är ett misslyckande. Tyvärr har sådana skett även under 2010. Vi vill göra allt rätt – men ibland blir det ändå fel med bristande kvalitet. Med ansvars tagande som grund ska vi göra rätt för oss hela vägen fram.
Konkurrensen i vår bransch är stenhård så det gäller att vi fortsätter vårt ständiga förbättringsarbete för att vinna kundernas förtroende. Långsiktigt gnetande helt enkelt.
De kraftfulla åtgärder som vi vidtog i ett tidigt skede för att möta såväl fi nanskris som lågkonjunktur 2008– 2009 har gett NCC en trimmad och slimmad organisation som är redo att ta för sig när marknaden nu har vänt. Den fi nansiella styrkan skapar en grund för ex pansion – där lönsam tillväxt är högsta prioritet. Genom att koncentrera våra erbjudanden till produkter och tjänster vi är bra på, och utveckla dem på marknader vi känner, skapar vi bästa möjliga förutsättningar för det framtida NCC.
Jag har haft förmånen att vara vd och koncernchef i NCC de senaste fyra åren. Det har varit utmanande och krävande år – likväl som det varit stimulerande att få leda en kompetent och viljestark organisation fylld av entusiaster som åstadkommit starka resultat trots svåra förhållanden. Jag får kröna min yrkeskarriär med att leda det företag som jag varit verksam i sedan jag gick ut Chalmers Tekniska Högskola 1973. Jag började på det som då var ett mindre svenskt entreprenadföretag. I dag är NCC en nordisk samhällsbyggare som utvecklar och bygger framtidens miljöer för såväl arbete som boende och kommunikation. För mig blir det 38 år i ett och samma företag – och det har varit en fantastisk resa på många sätt, både för mig och för företaget.
NCC har under en längre tid successivt utvecklats till en stark nordisk spelare som nu står redo för nästa steg. Jag kommer att lämna över stafettpinnen till en ny vd och koncernchef i samband med årsstämman den 13 april, och det känns extra roligt att det blir till en intern kandidat. NCC står starkt och är redo för framtida utmaningar – och det är med varm hand jag lämnar över till Peter Wågström!
Solna i februari 2011
Olle Ehrlén Vd och koncernchef
| IFRIC | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 20061) | 20071) | 20081) | 20091) | 2009 | 2010 |
| Orderingång | 57 213 | 63 344 | 51 864 | 45 957 | 46 475 | 54 942 |
| Orderstock | 36 292 | 44 740 | 40 426 | 34 084 | 35 951 | 40 426 |
| Nettoomsättning | 55 876 | 58 397 | 57 465 | 51 817 | 56 005 | 49 420 |
| Rörelseresultat | 2 392 | 2 790 | 2 219 | 2 150 | 2 619 | 2 254 |
| Resultat efter fi nansiella poster | 2 263 | 2 608 | 2 385 | 1 694 | 2 105 | 2 008 |
| Periodens resultat | 1 708 | 2 252 | 1 820 | 1 262 | 1 656 | 1 527 |
| Resultat per aktie, efter utspädning, SEK | 15,74 | 20,73 | 16,69 | 11,63 | 15,26 | 14,05 |
| Utdelning per aktie, SEK | 8,00 | 11,00 | 4,00 | 6,00 | 6,00 | 10,002) |
| Extra utdelning per aktie, SEK | 10,00 | 10,00 | – | – | – | – |
| Kassafl öde före fi nansiering | 1 657 | 1 165 | –178 | 2 837 | 5 960 | 1 934 |
| Kassafl öde per aktie, efter utspädning, SEK | 15,28 | 10,74 | –1,64 | 26,18 | 54,96 | 17,84 |
| Avkastning på eget kapital, % | 27 | 34 | 27 | 18 | 25 | 20 |
| Soliditet, % | 22 | 21 | 19 | 26 | 23 | 26 |
| Nettolåneskuld | 430 | 744 | 3 207 | 754 | 1 784 | 431 |
| Medelantal anställda under året | 21 784 | 21 047 | 19 942 | 17 745 | 17 745 | 16 731 |
1) Värden ej omräknat enligt IFRIC 15.
2) Föreslagen utdelning.
Peter Wågström utsågs i december 2010 till nästa koncernchef i NCC AB med tillträde i samband med årsstämman den 13 april 2011. Han rekryterades till NCC 2004 som chef för NCC Property Developments svenska verksamhet, utsågs till chef över hela affärsområdet 2007, utsågs till chef över NCC Housing när affärsområdet bildades 2009 och har ingått i koncernens ledningsgrupp sedan 2007.
"Kortsiktigt kommer det inte att märkas någon större skillnad. Jag har varit med och utformat koncernens mål och strategier som bygger på kunder, kostnader och kompetens. Det är långsiktig och lönsam tillväxt som gäller, på marknader vi känner väl och med produkter och tjänster som vi kan."
"Långsiktigt kommer det märkas i att jag ska sätta kundrelationen ännu mer i fokus. NCC ska vara kundens första val – och det blir vi om vi hela tiden sätter kunden i centrum i allt vi gör. Här kan vi bli bättre i NCC. Jag tycker också det är viktigt att fortsätta utveckla våra medarbetare och vårt affärsmannaskap."
"Vi ska göra det vi är bra på och på marknader vi känner – med kundens bästa för ögonen och med affärsmannaskapet i ryggmärgen."
"Jag har jobbat nära Construction-enheterna i de olika länderna under många år – och framför allt då som intern kund. Men också i hur vi gemensamt utformar våra produkter. I unga år jobbade jag som utsättare och arbetsledare. När det gäller anläggning, väg, asfalt och beläggning så behöver jag sätta mig in mer i verksamheten och det prioriterar jag under våren 2011."
"Min erfarenhet från utvecklingsverksamheterna kommer att vara ett bra komplement till NCC:s starka entreprenadtradition. Under mina sju år på NCC har jag sett bolaget utvecklas i många avseenden, och vi är ett av de bästa bolagen i branschen. Det är en bra plattform att bygga vidare på."
NCC:s vision är att vara det ledande företaget i utvecklingen av framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation.
NCC:s övergripande mål är att ha branschens högsta produktionseffektivitet och de bästa medarbetarna för att på så sätt kunna utveckla de mest attraktiva kunderbjudandena.
AFFÄRSIDÉ – ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE NCC utvecklar och bygger framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation. Med stöd i NCC:s värderingar – fokus, enkelhet och ansvarstagande – fi nner NCC tillsammans med kunderna behovs anpassade, kostnadseffektiva och kvalitativa lösningar som skapar mervärde för alla NCC:s intressenter och som bidrar till en hållbar samhällsutveckling.
NCC:s strategiska inriktning är att fokusera på produkter och tjänster där koncernen har en styrka gentemot konkurrenterna. Koncernens geografi ska fokus är Norden, Tyskland, Baltikum och S:t Petersburg.
NCC:s huvudfokus är lönsam tillväxt, och på befi ntliga och väl kända marknader ska koncernen vara en ledande aktör. Tillväxt ska inte ske på bekostnad av lönsamhet och lönsamhet är en förutsättning för tillväxt.
För att uppnå lönsamhet krävs fokus på kvalitet och kostnader. Utnyttjande av koncernsynergier såväl över affärsområden som länder ger extra kraft i kunderbjudandet och sänker koncernens kostnader. Ett ökat kundfokus stärker NCC:s position i värdekedjan. För att bli kundernas förstahandsval krävs den bästa kompetensen och de bästa medarbetarna. Strategins fokusområden är därför kunder, kostnader och kompetens.
Det mest attraktiva kunderbjudandet
Den högsta produktionseffektiviteten
• Ledarskap
Kompetens
att arbeta för
Det bästa företaget
• Attraktiv arbetsgivare • Utvecklingsmöjligheter
NCC:s mål är att ha de mest attraktiva kunderbjudandena på marknaden. En förutsättning för att lyckas i detta är förståelse för kundens behov, såväl före som under och efter produktionsfasen. Hälsosamma och attraktiva miljöer liksom kostnadseffektivitet, kvalitet och kompetens är självklara kundkrav, och på senare år har också efterfrågan på energieffektiva lösningar ökat. NCC har som övergripande miljömål att bidra till minskad klimatpåverkan, och ett steg i detta är att vara ledande inom energieffektivt byggande.
NCC:s kunder är de som investerar i en ny bostad, en byggnad, ett fastighetsprojekt, ett köpcentrum eller olika typer av infrastruktur. Kundernas kunder påverkar också NCC:s affärer – till exempel hyresgäster i ett kommersiellt fastighets projekt eller trafi kanter som nyttjar infrastrukturen i samhället. För att möta kundernas olika behov är NCC organiserat i olika verksamhetsområden med en stark lokal närvaro.
Inom bygg- och anläggningsverksamheten prioriterar NCC och allt fl er kunder samverkansformen NCC Part nering. I partnering etablerar alla inblandade i projektet – kunden, byggherren, konsulterna och entreprenören – tidigt i processen ett öppet och förtroendefullt samarbete som baseras på gemensamma mål, gemensamma aktiviteter och gemensamma ekonomiska intressen i syfte att optimera projektet. Projektet i fokus helt enkelt. Partnering ger nöjdare kunder än vid traditionell entreprenad och en stabil lönsamhet för NCC.
Inom verksamheten för kross, asfalt, beläggning och vägservice sker samverkan med kunden i första hand genom funktionskontrakt med fokus på livscykelkostnad, vilka kan innehålla långa underhållskontrakt för exempelvis statliga och kommunala vägnät.
För NCC:s utvecklande verksamheter, boende och kommersiella fastigheter, skapas affärsmöjligheter redan innan marken är förvärvad. NCC är delaktigt från idé kring markexploatering till produktion och försäljning samt eftermarknad. Kunderna är såväl privatpersoner som fastighetsägare, och en nyckelfaktor är att förstå och anpassa erbjudandet efter kundernas behov och önskemål. Bland det viktigaste är att kunna erbjuda energieffektiva och hälsosamma byggda miljöer. NCC har en ledande position när det gäller att utveckla energieffektiva bostäder och kommersiella fastigheter. NCC strävar efter att vara boendekundens första val.
NCC:s mål är att ha den högsta produktionseffektiviteten i branschen. De viktigaste faktorerna för att öka produktivi teten är att ha en anpassad organisation, att göra effektiva inköp, utnyttja möjligheterna med industriellt byggande samt ha en god projektstyrning. Genom en hög produktionseffektivitet inom bygg- och anläggningsverksamheten skapas kostnadsfördelar, vilket stärker NCC:s konkurrenskraft inom de utvecklande verksamheterna.
Materialfl ödet i en byggprocess är stort och omkring 65 procent av NCC-koncernens kostnader är relaterade till olika inköp. NCC:s mål är att ha branschens lägsta inköpskost nader. Detta ska nås genom att fortsätta arbetet med att samordna inköpsvolymer, öka andelen
internationella inköp och utvecklas tillsammans med utvalda leverantörer. Hög kvalitet, miljöengagemang och socialt ansvarstagande är självklara parametrar som påverkar material- och leverantörsvalen.
NCC arbetar sedan fl era år i en alltmer industrialiserad byggprocess. Den industriella processen börjar redan i projekteringsfasen genom design, planering och logistik – det vill säga plattformstänkande. Med gemensam design kan skalfördelar uppnås, liksom volymer, vilket gynnar inköpspriserna. Planering är en förutsättning för en industrialiserad process och i stora projekt är till exempel logistiklösningar kritiska för att projektet över huvud taget ska kunna genomföras. Plattformstänkande används i olika delar av koncernen för fl er bostadshus, småhus, kontor och logistikbyggnader. Specia liserade plattformar används även i produktion av broar, idrottshallar, badrum och installationsschakt. Tredimensionella, virtuella, byggmodeller används i allt större utsträckning och dessa kopplas till plattformarna. NCC har tagit en ledande position inom virtuellt byggande och fortsatt forskning, utveckling och användning sker inom detta område.
NCC:s största möjligheter och risker fi nns i projektstyrningen. Framgången för såväl stora som små projekt ligger till stor del i planering, styrning, kontroll och uppföljning. Helt avgörande för ett projekts framgång är den mänskliga kompetensen, det vill säga ledarskapet. Erfarenhet visar att förlustprojekt ofta beror på bristande projektstyrning. NCC har utarbetat en egen modell för styrning och uppföljning av större projekt. Effektiva inköp, plattformar och kompetens center stärker projektstyrningen genom att det skapar en ökad kontroll över alla moment i byggprocessen. Därför är ständigt förbättringsarbete en prioriterad fråga.
För att kunna ha den högsta produktionseffektiviteten i branschen och de mest attraktiva kunderbjudandena krävs att NCC har de bästa medarbetarna och rätt medarbetare på rätt plats. NCC:s ambition är därför att vara det bästa företaget att arbeta för. NCC är en attraktiv arbetsgivare i fl era avseenden enligt den årliga medarbetarundersökningen som från och med 2009 också jämför med konkurrerande företag. Den interna personalenkäten HKI (Humankapitalindex) visar mycket goda värden. För att stärka NCC:s konkurrenskraft som arbetsgivare fokuseras arbetet inom Human Resources på fortsatt värderingsarbete, att stärka och utveckla ledarskapet, karriärplanering och kompensationsfrågor samt att attrahera och långsiktigt rekrytera medarbetare. De övergripande målen är att minimera antalet arbetsolyckor, hålla personalomsättningen på en låg nivå och arbeta med fortsatt kompetensutveckling.
INTEGRERAD BYGG- OCH UTVECKLINGSVERKSAMHET NCC har fyra verksamhetsområden med starka synergier både mellan verksamheterna och över landsgränser. Koncernen bedriver en integrerad bygg- och utvecklingsverksamhet som sträcker sig från utveckling till produktion och eftermarknad. De olika verksamhetsområdena fi nns i hela kedjan men med tyngdpunkt i olika faser och med olika kapitalkrav. De utvecklande delarna fi nns främst inom NCC Housing och NCC Property Development. Dessa verksamheter kännetecknas
av att kapital investeras i ett tidigt skede och är bundet i fl era år, till exempel från markförvärv till försäljning av färdigt projekt. De producerande Construction-enheterna i NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet binder litet kapital och genererar goda kassafl öden. NCC Roads verksamhet är kapitalkrävande i form av anläggningstillgångar som asfaltverk och täkter. Det är även inom NCC Roads som största delen eftermarknad fi nns genom drift- och underhållsverksamhet av vägnät.
NCC har en stark marknadsposition inom alla segment i Sverige. I de övriga nordiska länderna samt Baltikum, Tyskland och S:t Petersburg har NCC varierad position med möjlighet till förstärkning både geografi skt och i olika segment.
Sverige är NCC:s i särklass största marknad och NCC är ledande inom de fl esta sektorer såsom anläggning, husbyggande, boendeutveckling, fastighetsutveckling samt kross, asfalt, beläggning och vägservice. Stora kundgrupper är stat, kommun, stora företag inom till exempel gruvindustrin samt pri-
Nettoomsättning: 26 530 MSEK Antal anställda: 9 407 Sysselsatt kapital: 5 481 MSEK
vatpersoner som köper bostäder.
I Norge har NCC en stor anläggningsverksamhet som bygger vägar, tunnlar, broar och annan infrastruktur. NCC utvecklar och bygger också kontor, bostäder och övriga hus samt har en betydande verksamhet inom kross, asfalt, beläggning och vägservice. Stora kunder är norska staten, kommuner, fastighetsföretag och andra stora företag.
Nettoomsättning: 6 374 MSEK Antal anställda: 1 661 Sysselsatt kapital: 2 223 MSEK
Bostadsbyggande och husbyggande står i fokus för NCC i Finland. NCC är en ledande utvecklare av företagsparker, "Business Parks", med ett fl ertal projekt i Helsingforsområdet. NCC har på senare år ökat sin närvaro inom kross, asfalt, beläggning och vägservice.
Nettoomsättning: 7 538 MSEK Antal anställda: 2 515 Sysselsatt kapital: 2 521 MSEK
I Danmark är NCC en stor aktör inom husbyggande samt kross, asfalt, beläggning och vägservice. NCC har också utvecklat ett fl er tal fastighetsprojekt. Stora kunder är stat, kommun, olika investerare och privatpersoner.
Nettoomsättning: 5 955 MSEK Antal anställda: 2 198 Sysselsatt kapital: 3 247 MSEK
I Tyskland bygger NCC bostäder. NCC fi nns inom ett antal utvalda
storstads regioner i landet. Nettoomsättning: 2 522 MSEK
Antal anställda: 636 Sysselsatt kapital: 789 MSEK
VERKSAMHET / TECKENFÖRKLARING
Bostäder Hus Anläggning Fastighetsutveckling Kross, asfalt, beläggning och vägservice
NCC I BALTIKUM
I Baltikum bygger NCC bostäder och hus. En etablering har även gjorts inom fastighets utveckling. Byggandet har koncentrerats till huvud städerna Tallinn (Estland), Riga (Lettland) och Vilnius (Litauen).
NCC I S:T PETERSBURG
NCC har investerat i markområden för utveckling av bostäder i S:t Petersburg. NCC har också verksamhet inom asfalt och beläggning.
Nettoomsättning: 457 MSEK Antal anställda: 306 Sysselsatt kapital: 933 MSEK
Verksamheten ansvarar för allt NCC:s byggande och är indelad i fyra affärsområden (NCC Construction Sweden, NCC Construction Denmark, NCC Construction Finland och NCC Construction Norway). Construction-enheterna bygger på uppdrag bostäder, kontor, övriga hus, industrilokaler, vägar, anläggningar och övrig infrastruktur. Den huvudsakliga verksamheten bedrivs i Norden och Baltikum.
Verksamheten bedrivs i affärsområdet NCC Roads och kärn verksamheten är produktion av krossprodukter och asfalt samt asfalt beläggning och vägservice. De olika delarna bildar en naturlig förädlingskedja som är väl integrerad med NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet. NCC är den ledande aktören på den nordiska marknaden.
| 20% | Nettoomsättning |
|---|---|
| 17% | Rörelseresultat |
| 19% | Sysselsatt kapital |
| 24% | Medeltal anställda |
Verksamheten bedrivs i affärsområdet NCC Housing, som utvecklar och säljer permanentbostäder på utvalda marknader i Norden,Tyskland, Baltikum och S:t Petersburg. NCC är verksamt i hela värdekedjan från idé och markförvärv till försäljning och eftermarknad. NCC är en ledande aktör på fl era nordiska marknader.
13% Nettoomsättning 15% Rörelseresultat 45% Sysselsatt kapital 5% Medeltal anställda
UTVECKLING AV KOMMERSIELLA FASTIGHETER Verksamheten bedrivs i affärsområdet NCC Property Development, som utvecklar och säljer kommersiella fastigheter på defi nierade tillväxtmarknader i Norden och Baltikum. NCC kontrollerar hela värdekedjan från idé och affärsutveckling till uthyrning och försäljning. Kontorsfastigheter utgör huvudprodukten men handelsfastigheter och logistikfastigheter är viktiga komplement.
| 4% | Nettoomsättning |
|---|---|
| 6% | Rörelseresultat |
| 19% | Sysselsatt kapital |
| 1% | Medeltal anställda |
Sverige, 62 (63)% Danmark, 8 (9)% Finland inkl. Baltikum, 17 (16)% Norge, 13 (12)%
Sverige, 49 (48)% Danmark, 19 (21)% Finland, 12 (12)% Norge, 18 (17)% S:t Petersburg, 2 (2)%
Sverige, 30 (34)% Danmark, 3 (0)% Finland, 34 (10)% Norge, 8 (7)% Tyskland, 15 (49)% Baltikum och S:t Petersburg, 10 (0)%
Sverige, 31 (17)% Danmark, 43 (47)% Finland, 13 (21)% Norge, 9 (8)% Baltikum, 4 (7)%
Efter nedgången på den nordiska byggoch fastighetsmarknaden 2009 präglades 2010 av återhämtning och stabilisering, även om fl era delmarknader fortfarande var utmanande. Bostadsmarknaden stärktes. Den positiva marknadsutvecklingen bedöms fortsätta 2011.
Nyproduktionen av bostäder ökade i Sverige och Finland medan de norska och danska marknaderna hade en svagare utveckling. Inom segmenten kontor och övriga hus var marknaden fortsatt utmanande men marknadsförutsättningarna förbättrades under andra halvåret. Det fortsatt starka infrastrukturbyggandet gynnade anläggningsmarknaden. Efterfrågan på kommersiella fastighetsprojekt var 2010 bättre än 2009. Antalet fastighetstransaktioner ökade men från en låg nivå.
För 2011 är marknadsutsikterna stabila – den nordiska bygg- och fastighetsmarknaden bedöms ha en viss tillväxt. Anläggningsmarknaden förväntas vara stabil. Marknadsförutsättningarna för fastighetsmarknaden bedöms förbättras men återhämtningen kommer att gå långsamt.
Den generella byggkonjunkturen följer som regel den allmänna ekonomiska utvecklingen, dock med en eftersläpning på minst ett år. Bostadsmarknaden reagerar som regel snabbast på konjunkturutvecklingen. Bostadsmarknaden är också särskilt känslig för ränteoch sysselsättningsförändringar. Efterfrågan på att hyra kommersiella lokaler påverkas av den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen. Efterfrågan på att köpa fastighetsprojekt styrs i hög grad av uthyrningsgrad, transparens i marknaden och kapitaltillgång i det ekonomiska systemet.
Övrig husproduktion (kontor, industrilokaler och offentliga lokaler) samt anläggningsmarknaden har en större eftersläpning, eftersom den är beroende av övriga branschers investeringsplaner. Detta resulterar även i att byggprojekt ofta handlas upp i en konjunkturcykel och produceras i en annan. Större projekt löper som regel också över en längre tid.
Under 2010 minskade bygginvesteringarna i Norden totalt sett med cirka 1 procent. I Sverige och Finland ökade bygginvesteringarna något medan de föll i Danmark och Norge. NCC:s bedömning är att marknaden kommer att växa 2011.
Den nordiska byggmarknaden är nationell, mycket fragmenterad och kännetecknas av hård lokal konkurrens. På de lokala marknaderna konkurrerar NCC med tusentals mindre entreprenadföretag. Större anläggningsprojekt i Norden upphandlas ofta i internationell konkurrens med Europas största byggföretag och de riktigt stora anläggningsprojekten drivs ofta i konsortier.
| Nyckeltal och produkter | NCC Skanska1) | Peab | MT Høj gaard2) |
Veidekke | YIT | Lemmin käinen |
AF Gruppen |
JM | Colas2) | CRH3) | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning (Mdr SEK) | 49 | 122 | 38 | 11 | 24 | 36 | 18 | 7 | 9 | 112 | 160 |
| Antal anställda (tusental) | 17 | 52 | 14 | 5 | 6 | 26 | 8 | 2 | 2 | 71 | 80 |
| Bostäder | |||||||||||
| Hus | |||||||||||
| Anläggning | |||||||||||
| Asfalt, kross, betong | |||||||||||
| Fastighetsutveckling | |||||||||||
| Maskinverksamhet | |||||||||||
| Marknadsandel, Norden totalt (%) |
6 | 6 | 5 | 1 | 3 | 4 | 2 | 1 | 1 | –4) | –4) |
1) Av Skanskas omsättning uppskattas cirka 47 Mdr SEK komma från nordisk byggverksamhet. 2) Avser perioden oktober 2009–september 2010.
3) Avser perioden juli 2009–juni 2010.
4) Uppgift saknas.
På nordisk basis är NCC:s främsta konkurrenter svenska Skanska och Peab, danska MT Højgaard, norska Veidekke samt fi nländska YIT och Lemminkäinen. I Sverige är JM en stor konkurrent när det gäller bostadsutveckling. Inom anläggningsprojekt och vägbyggande samt asfalt och beläggning i Norden är även statliga och kommunala produktionsenheter betydande konkurrenter, till exempel Svevia i Sverige, Mesta i Norge och Destia i Finland. I Danmark och Finland är även Colas och CRH konkurrenter inom asfalt och kross.
Inom fastighetsutveckling fi nns det utifrån ett nordiskt perspektiv ett fåtal stora aktörer där NCC är en av de dominerande. Övriga är svenska Skanska och danska Själsøgruppen. På den lokala marknaden kan även andra aktörer vara betydande konkurrenter, som fi nska YIT och ROM Utveckling i Norge.
Den nordiska byggmarknaden är mycket fragmenterad. NCC är ett av de två största byggbolagen i Norden med en marknadsandel på 6 procent. Byggmarknaden i Norden omsatte 2010 cirka 810 Mdr SEK (exklusive renovering av bostäder). (Källa Euroconstruct.)
NCC, 6 (6)% Skanska, 6 (6)% Peab, 5 (4)% YIT, 4 (4)% Veidekke, 3 (2)% Lemminkäinen, 2 (2)% MT Højgaard, 1 (2)% JM, 1 (1)% AF Gruppen, 1 (1)% Övriga, 70 (72)%
Med 4 000 pågående byggprojekt gör NCC varje år avtryck i samhällsutvecklingen. Det syns tydligt att NCC är ett av de ledande byggföretagen i norra Europa med omfattande produktion av bostäder, hus, vägar och anläggningar.
Den byggande verksamheten, NCC Construction, möter varje dag kunder från både den privata och den offentliga sektorn. Resultaten av alla dessa möten lägger grunden till vårt gemensamma framtida samhälle. Tillsammans med kommuner, landsting, statliga verk och allmännyttiga bostadsbolag på den offentliga sidan och handels-, industri- och tjänsteföretag på den privata sidan, förverkligas många livskraftiga idéer.
Kontinuerligt genomförs också interna samarbetsprojekt med NCC Property Development som utvecklar kommersiella fastigheter och NCC Housing som utvecklar bostäder. Affärsområdet NCC Roads, som bland annat producerar kross, asfalt och utför asfaltsbeläggning är en annan viktig intern samarbetspartner i till exempel markentreprenader och infrastrukturprojekt.
Sverige är den största marknaden för NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet och utgör 62 (63) procent av omsättningen. Inga större förändringar har skett i nettoomsättningens fördelning jämfört med 2009.
Andelen bostäder har ökat. Offentliga satsningar på gator och vägar har bidragit till fortsatt tillväxt av infrastruktur. Kontor och affärscentra har minskat i omfattning på grund av konjunkturnedgången 2008–2009. "Övrigt" har under året ökat något och där ingår bland annat skolor och sjukhus.
Sverige, 62 (63)% Danmark, 8 (9)% Finland inkl. Baltikum, 17 (16)% Norge, 13 (12)%
Infrastruktur, 19 (17)% Markarbeten, 12 (13)% Bostäder, 20 (18)% Industri- och processanläggningar, 12 (10)% Kontor, 12 (15)% Affärscentra etc., 7 (10)% Övrigt, 18 (17)%
Bella Hotells 76 meter höga betongstomme är den största betongkonstruktion som NCC byggt i Danmark. Konstruktionen har en 15-gradig lutning och består av mer än 6 000 betong element. Det är första gången betongelement använts till en så lutande konstruktion. Byggnadens vinklade fasader och den sluttande huskroppen har ställt stora krav på NCC:s ingenjörer och betongarbetare.
Kommun och landsting har ökat tack vare stort behov av skolor, äldreboende och sjukhus i kombination med konjunkturella satsningar för att kompensera lågkonjunkturens negativa effekter. Privata kunder är den dominerande kundkategorin men andelen har minskat i spåren av lågkonjunkturen. Färre pågående projekt i egen regi har minskat den interna omsättningen. Det var många bostadsprojekt som avslutades 2009 och den ökade efterfrågan och igångsättning av nya projekt i slutet av 2010 har ännu inte medfört omfattande intern volym.
Stat, 15 (16)% Allmännyttiga bostadsföretag, 9 (8)% Kommun/landsting, 22 (20)% Privata kunder, 43 (44)% Internt i NCC, 11 (12)%
NCC har bygg- och anläggningsverksamhet i många länder i norra Europa och fi nns representerat i Danmark, Finland, Norge, Sverige, Tyskland, S:t Petersburg och i de baltiska länderna. Närvaron och NCC:s erbjudande skiftar en del mellan marknaderna.
I Sverige är NCC en av de absolut största aktörerna på marknaden med stor geografi sk spridning och stark lokal förankring. NCC är ledande inom fl era strategiska områden såsom partnering och virtuellt byggande. Orderingången är jämnt uppdelad mellan byggandet av bostäder, hus och anläggningar.
I Finland dominerar bostadsproduktionen följt av kontorsbyggande. Under 2010 återhämtade sig bostadsbyggandet snabbt efter recessionen 2009. Även kontorsbyggandet och uppdrag åt den offentliga sektorn utvecklades positivt. NCC har också verksamhet i de baltiska länderna och i S:t Petersburg.
I Norge har NCC en lång tradition av anläggningsarbete, där vägar, tunnlar och infrastruktur bildar en stabil bas. NCC bygger också bostäder, kommersiella lokaler och offentliga byggnader som skolor och sjukhus. Befolkningstillväxt och underliggande bostadsbehov bidrog till att bostadsbyggandet tog fart 2010.
Den danska marknaden präglades även 2010 av stor osäkerhet. NCC:s danska byggverksamhet har under fyra års tid krympt till följd av bostadsmarknadens kraftiga och långvariga tillbakagång. Anläggningsverksamheten har däremot varit förhållandevis stabil. NCC har en mindre marknadsandel av bygg- och anläggningsmarknaden i Danmark.
NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet driver cirka 4 000 projekt årligen i Norden. Projektens storlek varierar från några hundra tusen kronor i omsättning och genomförande på några dagar till projekt som löper över fl era år och omsätter miljardbelopp.
Det som förenar projekten, oavsett storlek och marknad, är att de många gånger är unika med få möjligheter till repetitiva effekter. NCC:s kompetens när det gäller planering, logistik, resursallokering, tekniskt kunnande, fl exibilitet och riskhantering är därför avgörande konkurrensfaktorer i en alltmer internationaliserad nordisk byggmarknad.
Kärnkompetensen för den byggande delen av NCC är att hantera den komplexitet som det innebär att organisera en mångfald av projekt, allt från stambyten i fl erfamiljshus till stora infrastrukturprojekt.
Gemensamt för all byggproduktion, oavsett om det handlar om att bygga småhus, anlägga vägar eller uppföra idrottshallar, är att projekten är väl avgränsade med start- och sluttider, binder förhållandevis lite kapital och genererar ett kontinuerligt kassafl öde till verksamheten.
Kassafl ödet från byggverksamheten stödjer NCC:s möjligheter att även bedriva utveckling av kontor och bostäder samt krossverksamhet och asfalt, vilket är mer kapitalkrävande.
Kunder, kostnader och kompetens är de tre grundstenarna i NCC:s strategi för att uppnå långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft.
För NCC:s byggande enheter fi nns det några strategiskt viktiga områden för att stärka konkurrenskraften. Partnering, virtuellt byggande, plattformar och inköp bidrar till att effektivisera verksamheten och skapa nytta för kunderna. NCC har under fl era års tid satsat på kompetensuppbyggnad inom till exempel projektutveckling, plattformar och virtuellt byggande. NCC har också byggt upp mycket kunskap inom samarbetsformen partnering och är i dag ledande på området.
Satsningen på samarbetsformen partnering, där kunden, NCC och andra deltagare i projektet tillsammans formulerar projektets mål och med ett gemensamt ansvar sedan genomför arbetet, har fallit mycket väl ut.
Många kunder, både privata och offentliga, efterfrågar numera samarbetsformen och andelen partneringprojekt ökade även 2010.
Partneringprojekt levereras i tid, till rätt kostnad och utan efterföljande tvister. NCC och kunden sparar därmed såväl tid som pengar.
Att kunna hantera risker är en viktig grundkompetens för NCC:s byggverksamhet. Lönsamhet prioriteras före volym då en marginalhöjning på en procentenhet har en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5–10 procent. Riskhanteringen grundar sig på väl fungerande gemensamma verksamhetssystem och utvecklade rutiner vid anbudslämning för nya projekt.
Den nordiska byggmarknaden stärktes 2010 med en ökande efterfrågan på bostäder, kontor och övrigt husbyggande. Både privata kunder och den offentliga sektorns investeringar påverkades positivt av den ekonomiska återhämtningen.
Uppgången, som startade redan under senare delen av 2009, höll i sig genom hela 2010. Både bostads- och anläggningssidan utvecklades väl med ökad orderingång. Låg räntenivå, fi nansiell stabilitet och underliggande behov av nya bostäder gynnade bostadsmarknaden och NCC startade fl er bostadsprojekt än året innan.
Anläggningsmarknaden, vars andel av omsättningen ökade under lågkonjunkturen, har haft en svag och avtagande tillväxt under senare delen av 2010.
Den mycket svaga efterfrågan som präglade 2009 vände till ökad orderingång inom de fl esta områden, från bostäder och hus till anläggningsbyggande.
Det var framför allt efterfrågan på hus och bostäder som stärktes och mot slutet av 2010 steg åter omsättningen för den byggande enheten. Flera starter av egna bostads- och fastighetsutvecklingsprojekt gynnade också bygg- och anläggningsverksamheten i Sverige.
NCC Infra, en grupp speciellt inriktad mot infrastrukturprojekt i Sverige, fl yttade under 2010 fram sina positioner och har kunnat konkurrera framgångsrikt om nya stora infrastrukturprojekt, inte minst genom det stora bygget av Riksväg 50 mellan Mjölby och Motala.
Samarbetsformen NCC Partnering fortsatte att öka sin andel av omsättningen i takt med att fl er kunder ser fördelarna.
En av fördelarna med att vara ett stort byggföretag är att det skapar en god grund för att utveckla projekteringsoch planeringsverktyg samt plattformar. Det fi nns också skalfördelar i att kunna förhandla fram volymrabatter på inköp av varor och tjänster.
Som ett led i arbetet med att sänka kostnaderna och höja kvaliteten har NCC utvecklat en rad gemensamma plattformar för bostäder, hus och anläggningar. Genom att utgå från väl beprövade tekniska lösningar kan byggprocessen industrialiseras. Att använda samma lösningar leder också till större inköpsvolymer på enskilda varor, vilket bidrar till kostnadssänkningar.
NCC utvecklar plattformar inom samtliga verksamhetsområden och kan erbjuda allt från idrottshallar, vårdboenden, kontor, logistikanläggningar och vägar, till broar och bostäder.
För att höja kvaliteten och sänka kostnaderna i såväl projekteringen som i genomförandet av ett byggprojekt använder NCC allt oftare 3D-modeller. Virtuellt byggande är numera en naturlig del i många projekt och har, rätt använt, förmågan att förändra hela byggprocessen. Med virtuella modeller får alla inblandade i projektet en gemensam bild av både byggprocessen och den färdiga byggnaden. Enkelt uttryckt byggs projektet i skala 1:1 i en tredimensionell datamodell innan det byggs fysiskt. Det ger en mer rationell byggprocess med effektivare planering, bättre logistik och mindre svinn.
Virtuellt byggande kan användas i alla byggprojekt från bostads- och husproduktion till anläggnings- och infrastrukturprojekt. NCC är en ledande aktör inom virtuellt byggande, inte bara i Norden, utan även globalt.
I Danmark präglades marknaden generellt av stor osäkerhet. Den offentliga sektorn har lovat stora investeringar i energirenoveringar av skolor och byggande av nya moderna supersjukhus, men fi nanskrisen har ännu inte släppt greppet om Danmark och nödvändiga fi nanspolitiska åtstramningar har medfört att investeringarna dröjt.
Byggbranschen förväntas ha en fortsatt tillbakagång, medan nya stora infrastrukturprojekt däremot kan öka aktiviteten i anläggningssegmentet.
Byggbranschen i Finland återhämtade sig 2010 och NCC:s orderstock ökade med 16 procent i lokal valuta jämfört med föregående år. Med fortsatt låga räntor vände det snabbt uppåt för bostadsbyggandet som stod för cirka 40 procent av omsättningen. Andelen renoveringsarbeten ökade under 2010 och stod för drygt 8 procent av omsättningen.
I samarbete med NCC Property Development startade den fi nländska organisationen åtta kontorsprojekt under 2010.
NCC:s långa erfarenhet av livscykelbaserat byggande har gjort att NCC fått ett fl ertal skoloch daghemsprojekt runt om i Finland.
Med den svenska infrastruktursatsningen som förebild startade den fi nländska verksamheten under 2010 en enhet för infrastrukturprojekt.
På den norska marknaden upplevde NCC ökad aktivitet och efterfrågan på byggsidan, framför allt inom bostadsproduktion och offentliga byggnader. Även inom anläggningsverksamheten var det god
aktivitet. För att möta en hård konkurrens jobbar NCC med effektiviseringar och sänkta kostnader.
NCC vill ha en variation av projekt och kunder. Mot bakgrund av det har NCC satsat mer på offentliga bygguppdrag och fi ck under 2010 fl era stora order på skolor och andra undervisningslokaler.
I Norge förväntas tillväxten framöver att ske inom bostäder, medan anläggningsmarknaden stabiliseras. Inom husbyggnation är det Osloregionen och Vestlandet som troligen kommer att stå för tillväxten.
Infl yttningen till de större städerna och ett underskott av bostäder gör att nyproduktionen av bostäder på den norska marknaden kommer att öka de nästkommande åren.
| Segment | Sverige | Danmark | Finland | Norge |
|---|---|---|---|---|
| Bostäder | ||||
| Hus | ||||
| Anläggning | –1) | |||
| Totalt |
1) NCC är ej verksamt på denna marknad. (Källa: NCC.)
Citybanan i Stockholm – sträckan mellan Riddarholmen och Gamla Brogatan strax norr om Centralstationen. I uppdraget ingår också byggandet av en ny station under T-Centralen. Även en ny pendeltågsstation, station City, under T-Centralen och tunnelbanans blå linje samt anslutande tunnlar från Riddarholmen ingår i uppdraget. I arbetet ingår också tre uppgångar till markytan samt anslutning till alla tre tunnelbanelinjerna. Arbetet genomförs i samverkan där Trafi kverket och NCC tillsammans hittar produktionstekniska lösningar. Arbetet sker därmed i team och mot en gemensamt fastställd riktkostnad.
Det fi nns stora möjligheter att sänka kostnaderna med ett systematiserat inköpsarbete. Inköp av material och tjänster står för cirka 65 procent av NCC-koncernens kostnader och området har därför stor betydelse.
Konkurrensen inom byggmaterial och underentreprenader har historiskt varit mycket svag eftersom byggbolagen ofta handlat upp material och tjänster på den lokala marknaden. Det har varit en bidragande orsak till att byggkostnaderna under lång tid ökat mer än konsumentprisindex.
NCC:s inköpsarbete följer två huvudspår. Det första är att samordna inköpen i Norden med syfte att uppnå volymfördelar. En annan positiv effekt av koordinerat inköp är att antalet leverantörer och olika artiklar minskar, vilket har en kostnadsbesparande effekt.
Med ett egenutvecklat inköpssystem har NCC ökat samordningen av nordiska inköp. Grunden är IT-baserade systemstöd som effektiviserar inköpsprocessen och skapar förutsättningar för samordning och uppföljning.
Det andra huvudspåret är att köpa varor och tjänster internationellt. NCC har etablerat inköpskontor i Ryssland, Baltikum, Polen, Tjeckien, Tyskland, Turkiet och Kina. I genomsnitt låg kostnaden för internationellt inköpta varor drygt 20 procent lägre jämfört med om motsvarande inköp skulle gjorts i Norden. Den lokala prissättningen påverkas positivt när NCC konkurrensutsätter de lokala byggmaterialleverantörerna.
De vanligaste internationella inköpen är stommar, fasader i glas och aluminium samt stål- och betongprodukter.
Inköpen av internationella underentreprenader är ett annat område under fortsatt tillväxt. Det blir allt vanligare med upphandlingar där NCC köper helhetslösningar som inkluderar material, transporter och montagetjänster och i vissa fall även projektering.
Ett effektivt och väl fungerande byggprojekt kännetecknas av låg sjukfrånvaro och få arbetsskador. Planering
I Oslo centrum har NCC sammanbundit den gamla Fästningstunneln med den nya sänktunneln. I NCC:s arbete ingick också att bygga lokala vägar och ramper till och från tunneln. Nästan 90 000 bilar kommer dagligen att köra genom den nya tunneln som heter Operatunneln. Att trafi ken leds ned i den nya tunneln möjliggör på sikt en omvandling av området mellan Oslo Centralstation och Operahuset.
och kontroll av verksamheten innefattar god styrning och uppföljning av arbetet med miljö, hälsa och säkerhet. NCC lägger mycket resurser på utbildning, stöd och uppföljning av arbetsmiljöåtgärder i alla de länder där bolaget är verksamt.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet inom NCC omfattar alla processer från den tidiga planeringen och projekteringen samt genom byggskedet, allt i syfte att minimera riskerna och på ett strukturerat sätt hantera kvarstående risker.
NCC har en nollvision avseende arbetsolyckor och arbetar kontinuerligt för en bättre säkerhetskultur. Attityder till arbetsmiljöarbete utgår från NCC:s värderingar och genomsyrar hela organisationens inställning och beteende i dessa frågor.
NCC har välutvecklade metoder för att kunna bygga lågenergi- och passivhus för att möta kundernas krav på mer energieffektiva byggnader. NCC är ett av de byggbolag i Norden som har störst erfarenhet av passivhusprojekt och alla bostäder som byggs i egen regi är av lågenergityp.
NCC har också byggt ett fl ertal hus klassifi cerade enligt EU-initiativet GreenBuilding och har uppfört både sjukhus, kontor, handels- och lagerlokaler som möter GreenBuilding-kriterierna för energianvändning. Det betyder att byggnaderna använder 25 procent mindre energi än gällande norm för respektive land.
Som ett extra erbjudande till kunderna införde NCC under året Gröna anbud i Sverige. Det betyder att NCC, för alla anbud över 50 MSEK, lämnar ett sidoanbud där miljö står i fokus. Kunden kan då välja att utnyttja NCC:s kompetens inom Grönt byggande och få ett konkret miljöanpassat erbjudande.
NCC Roads kärnverksamhet är produktion av krossprodukter och asfalt samt asfaltbeläggning och vägservice. De olika delarna hänger ihop och bildar en naturlig förädlingskedja som är väl integrerad med NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet.
Stenmaterial, som i huvudsak utvinns i egna täkter, används både vid asfaltproduktion och som insatsmaterial i bygg- och anläggningsprojekt. Asfalten tillverkas i egna asfaltverk och används sedan i olika typer av vägbeläggningar. Vägnätet ska underhållas, och ofta tecknas fl eråriga vägservicekontrakt.
I en högteknologisk tillverkningsprocess levereras insatsmaterial och asfalt till allt från garageuppfarter och mindre vägar till komplexa infrastrukturprojekt. Leveranserna går även till övrig bygg- och anläggningsverksamhet. Stenmaterial används till exempel vid grundläggning av bostäder, kontor och industrier, men också i betongindustrin.
Kundbasen för kross, asfaltproduktion, beläggning och vägservice fi nns såväl inom den privata sektorn som i de kommunala och offentliga förvaltningarna, där NCC
ofta tecknar ramavtal som löper över fl era år. Den privata marknaden för beläggning och leveranser av stenmaterial utgör dock den största delen av kundbasen.
De huvudsakliga marknaderna är koncentrerade till de nordiska länderna, där NCC är den ledande aktören i branschen. Sverige är den enskilt största marknaden med ungefär 50 procent av omsättningen. Asfalt- och beläggningsverksamhet bedrivs också i S:t Petersburgområdet.
I allt högre grad erbjuder NCC de offentliga kunderna helhetsåtaganden, såsom funktionskontrakt med fokus på livscykelkostnad, med långsiktig planläggning av resurser för beläggning, service och underhåll av vägnät under ett antal år.
Under 2010 fortsatte NCC det strategiska arbetet med att vara lokalt marknadsledande, att säkra tillgången på stenmaterial från egna tätortsnära täkter samt att förstärka samordning inom affärsområdet.
Den negativa utvecklingen på byggmarknaden i de nordiska länderna under 2009 avstannade och vände svagt uppåt under 2010. Volymerna för kross-, asfalt- och beläggningsverksamheterna stabiliserades och utvecklades svagt positivt men från låga nivåer.
Vägservice är ett viktigt utvecklingsområde med en god tillväxtpotential och under året tecknades ett antal nya strategiska kontrakt. Marknaden för vägservice är inte speciellt konjunkturkänslig och den fortsatte att växa i och med att fl er kommunala och statliga driftkontrakt konkurrensutsattes.
Fördelningen mellan marknaderna är relativt konstant och samvarierar med marknadsutvecklingen på byggmarknaden. Sverige är den största marknaden och svarar för knappt hälften av omsättningen.
PRODUKTMIX, ANDEL AV NETTOOMSÄTTNINGEN Vägservice fortsatte att öka under 2010. Asfalt och beläggning är den dominerande produkten.
Sverige, 49 (48)% Danmark, 19 (21)% Finland, 12 (12)% Norge, 18 (17)% S:t Petersburg, 2 (2)%
Kross, 19 (20)% Asfalt och beläggning, 61 (62)% Vägservice, 20 (18)%
Kundernas efterfrågan på miljömedvetna lösningar ökar och NCC satsar offensivt på energieffektivisering och återvinning. Flera helhetsåtaganden möjliggör också en mer långsiktig och effektiv planering av resurser.
En rad gröna produkter och produktionsmetoder har utvecklats. Produkter och metoder som minskar den negativa påverkan på miljön har samlats under namnet NCC Green Concept och varumärkesskyddats. Mest känt är NCC Green Asphalt, en produktionsmetod där energiförbrukningen och koldioxidutsläppen är väsentligt lägre än vid tillverkning av traditionell varmasfalt.
Det är mer energieffektivt att återvinna asfalt och annat material än att nyproducera. Allt fl er asfaltsfabriker inom NCC har därför förbättrat kapaciteten för återvinning, vilket ger en mer kretsloppsanpassad verksamhet. Under 2010 bestod den totala mängden av den producerade varmasfalten av 12 (11) procent återvunnen asfaltgranulat.
Andra initiativ för en minskad miljöpåverkan är att uppsopad vägsand återanvänds både som halkstopp och i asfaltproduktionen. I återvinningscentraler förädlas tidigare använt material, som kross, grus, sand och jord och säljs vidare som nya produkter. Genom en effektiv transportplanering med logistikcenter och mobila kontor minskas ledtiderna och energiåtgången blir mindre inom hela värdekedjan.
2010 redovisades resultatet av ett unikt utvecklingsprojekt mellan NCC, danska Vejdirektoratet och ett antal konsultfi rmor kring energibesparande beläggningar. Beräkningarna visar att Danmark kan göra stora miljö- och samhällsekonomiska vinster genom att använda energibesparande beläggningar med lägre rullmotstånd på det statliga vägnätet. Jämfört med traditionella beläggningar bidrar de energibesparande till minskad bränsleåtgång på 3,3 procent för alla typer av fordon. Det motsvarar 48 miljoner liter bränsle per år, vilket innebär en reducering av koldioxidutsläppen med 45 000 ton och kvävgaser med 76 ton. Den uppskattade besparingen på 300 miljoner danska kronor motsvarar den genomsnittliga budgeten för beläggningsunderhåll per år på det statliga vägnätet i Danmark.
Verksamheten påverkas av den totala byggmarknadens utveckling, som under 2011 förväntas vara positiv. Framför allt påverkas betongindustrin och efterfrågan på krossprodukter väntas öka. Infrastruktursatsningarna för att stimulera byggsektorn avtar och aktiviteten hos statliga och kommunala kunder minskar därmed. Däremot fi nns möjlighet att den privata marknaden ökar.
Generellt väntas en stabil marknadsutveckling men med relativt låg volymtillväxt.
KUNDMIX,
ANDEL AV NETTOOMSÄTTNINGEN Andelen statliga kunder har ökat till följd av en större andel av vägservice. Det är fortfarande de privata kunderna som är den största kundgruppen.
Stat, 26 (25)% Kommun/landsting, 19 (19)% Privata kunder, 49 (49)% Internt i NCC, 6 (7)%
NCC utvecklar och säljer bostäder för permanentboende, allt från villor och radhus till lägenheter i fl erfamiljshus, på ett antal utvalda tillväxtmarknader runt om i Norden, Tyskland, Baltikum och S:t Petersburg. Kunderna är i huvudsak privatpersoner som vill köpa sin egen bostad men även kommunala bostadsbolag, privata fastighetsägare och fi nansiella investerare som ser värdet i att investera i bostadsprojekt.
Boendeutveckling är en kundstyrd process baserad på grundliga analyser av framtida bostadsbehov. NCC är verksamt i alla delar av värdekedjan, från projektidé och analys till markförvärv, konceptutveckling, produktion, marknadsföring och försäljning fram till den avslutande fasen med eftermarknad. Hela utvecklingsprocessen sker i nära samarbete med kommuner, markägare, arkitekter och andra intressenter. Produktionen av bostäderna sköts av affärsområdena inom NCC:s bygg och anläggning, förutom i Tyskland där NCC Housing har egen byggverksamhet.
Verksamheten är koncentrerad till storstadsregioner med tillväxt och med en stabil lokal arbetsmarknad som skapar efterfrågan på nya bostäder.
Inom affärsområdet NCC Housing har all kompetens inom boendeutveckling samlats under ett tak. Det innebär ett lärande över landsgränserna och en kunskapsuppbyggnad i förmågan att driva utvecklingsprojekt.
Grunden i professionell boendeutveckling handlar om förmågan att förstå kundernas behov och omvandla dessa till efterfrågade produkter. Utifrån detta ska utvecklingsbar mark eller byggrätter köpas och sedan förvandlas till attraktiva boendemiljöer. Det är en kapitalintensiv verksamhet där NCC bedömer vilka markområden på de olika marknaderna som kan ge störst avkastning över tiden.
I konceptutvecklingsfasen förvandlas markområden till konkreta projekt. Det sker i samråd med kommuner i detaljplanearbetet och ibland även i samarbete med investorer som är intresserade av att förvärva hela projekt.
Samverkan över affärsområdet bidrar till ett ökat kundfokus och förstärkt kunskap kring kundernas behov och
2010 byggstartade NCC bostäder på alla marknader, fl est i Finland och Sverige. En stor del av bostäderna i pågående produktion fanns vid årsskiftet i Finland och Sverige.
PÅGÅENDE OCH FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER
Av en total portfölj på 30 346 byggrätter är cirka 15 000 långt fram i utvecklingsprocessen med färdigt bygglov eller detaljplan vilket ger en fortsatt god potential för projektstart de kommande åren. Av den resterande delen av byggrättsportföljen har den största delen en översiktsplan för bostadsbebyggelse. En stor del av värdeskapandet i boendeutveckling ligger i att framgångsrikt driva detaljplanearbetet och tillsammans med kommuner skapa attraktiva boendemiljöer. Procentsiffran anger andel av NCC:s totala byggrätter.
Sverige, 30 (34)% Danmark, 3 (0)% Finland, 34 (10)% Norge, 8 (7)% Tyskland, 15 (49)% Baltikum och S:t Petersburg, 10 (0)% gör det möjligt att dra nytta av en rad synergier i allt från marknadsföring, försäljning och kapital- allokering till pro duktutveckling. Det samordningsarbete som påbörjades när affärsområdet bildades 1 jan uari 2009, har fortsatt under 2010. Organisationen strävar efter att på sikt använda samma marknadsföringskoncept, försäljningsmetodik och administrativa stödsystem på samtliga marknader där NCC är verksamt.
Den mest effektiva och klart dominerande säljkanalen är internet. Allt fl er kunder hittar sitt nya boende via NCC:s webbplatser eller via portaler länkade till dessa. Nya visualiseringsverktyg gör det möjligt för kunder att virtuellt vandra runt i de bostäder de är intresserade av. Med webbaserade försäljningsverktyg ökar kundernas vilja att köpa sin nya bostad i ett tidigt skede – långt innan det fi nns visningslägenheter att besöka. Under året har nya och mer avancerade lösningar tagits fram som ska hjälpa kunden i beslutsprocessen. Bland annat går det att i den virtuella miljön på webben betrakta utsikten och följa hur dagsljuset förfl yttar sig i den enskilda lägenheten.
I det nya affärsområdet koncentreras resurserna för att kunna vässa marknads- och försäljningsprocessen ytterligare. Gemensamma system för kundhantering och försäljningsmaterial är under implementering. Samordning av marknadsföring och försäljning påbörjades under 2009 och har ytterligare förstärkts under 2010.
Utvecklingen av plattformar för bostäder är en central fråga och ett intensivt arbete kring detta pågår inom affärsområdet. Målet är att skapa gemensamma plattformar vilket ger stora skalfördelar med lägre kostnader, större inköpsvolymer och förbättrad kvalitet samtidigt som energieffektiva lösningar slår igenom på bred front. Bostadskunderna kan dra nytta av lägre energiförbrukning när de egenskaperna byggs in redan på ritbordet. Med gemensamma plattformar kommer NCC att, med bibehållen fl exibilitet, kunna designa attraktiva bostäder och samtidigt hålla nere produktionskostnaderna.
Privatkunderna står för 73 procent av alla bostadsköp. I de nordiska länderna utvecklar NCC bostäder i mellanprissegmentet. I Tyskland är det istället de lägre prissegmenten som utgör basen för verksamheten.
Investerare i form av bostads- och fastighetsbolag samt bostadsfonder står för 27 procent av NCC:s försäljning.
NCC är en erfaren boendeutvecklare med många attraktiva markområden i portföljen och arbetar kontinuerligt med att växa mot professionella aktörer. Under 2010 genomfördes fl era "paketförsäljningar", framför allt i Tyskland och Finland där utvecklingsuppdrag innefattande både mark och entreprenad såldes till investerare.
Itter, Düsseldorf I Itter, en förort till Düsseldorf, har NCC byggt nio radhus, 18 parhus och ett småhus. Husen ligger vid fl oden Rhen.
Bostadskunderna efterfrågar bostäder med låg energiförbrukning. NCC:s uttalade mål är att minska byggnaders energianvändning under hela deras livslängd. Alla NCC:s egenutvecklade bostäder, på samtliga marknader, ska ha en energiförbrukning som ligger under normen på respektive marknad. Till exempel ska energiförbrukningen för egenutvecklade bostäder i Sverige ligga 20 procent under normen.
NCC är en av de ledande i Norden när det gäller passivhus, det vill säga hus som inte tillförs energi för uppvärmning. Under 2010 invigdes det första egenutvecklade fl erbostadshuset med passivhusstandard i Beckomberga utanför Stockholm.
Klimatdeklarerade bostäder gör det enklare för kunden att göra ett miljöriktigt bostadsval. NCC klimatdeklarerar redan i dag alla nyproducerade bostäder i Sverige och Danmark. Även övriga marknader är på gång med att införa klimatdeklarationer.
I strävan efter att stötta kunden, även efter att denne köpt en bostad från NCC, lanserades under 2010 ett nytt interaktivt verktyg, Green Living, där kunderna via NCC:s hemsida får hjälp att göra klimatkloka val. Besökaren kan där själv räkna ut sin energianvändning och på så sätt spara både pengar och koldioxidutsläpp.
NCC erbjuder trygghets paket av olika slag som till exempel ger kunderna skydd mot dubbla boendekostnader, arbetslöshet och sjukdom.
Ägarlägenheter är vanligt i de fl esta länder i Europa och infördes i Sverige under 2009. Fördelarna är många med ökad fl exibilitet på bostadsmarknaden som den tydligaste positiva effekten. NCC utvecklar och säljer ägarlägenheter på alla övriga marknader i dag.
Under 2010 märktes en ökande efterfrågan på bostadsmarknaden i såväl Norden som S:t Petersburg med stigande priser som följd. En snabb ekonomisk återhämtning och ett stort demografi skt tryck på storstadsregioner har lett till ökad efterfrågan. Kombinationen hög efterfrågan och lågt utbud av nyproducerade bostäder har lett till stigande priser. Den tyska bostadsmarknaden hade fortsatt en stabil efterfrågan med tendenser till prisuppgångar. I de baltiska länderna har bostadsmarknaderna stabiliserats men är fortsatt svaga.
Under 2010 sålde NCC 3 736 bostäder, varav 1 009 i projekt som sålts till investorer. En successivt starkare efterfrågan, förväntat fortsatt låga räntor, och en stabil ekonomisk tillväxt även under 2011 har lett till att antalet byggstartade bostäder successivt ökat och uppgick totalt till 4 498 bostäder 2010 varav 1 009 i projekt sålda till investorer.
I Sverige leder den låga nyproduktionen av hyresrätter till att ökad efterfrågan på bostäder kanaliseras till marknaden för bostadsrätter och enfamiljshus med äganderätt. Dessa har haft en kraftig prisuppgång under 2010, främst i Stockholmsoch Göteborgsregionerna men även centrala lägen i andra städer har haft successivt stigande prisnivåer.
Den norska marknaden domineras av hus och lägenheter med äganderätt medan hyresboende är betydligt mindre vanligt än i Sverige. Den positiva ekonomiska utvecklingen i kombination med låg nyproduktion har därför lett till prisuppgångar på bostäder med äganderätt i storstadsregioner som Oslo, Bergen, Stavanger och Trondheim.
Den danska bostadsmarknaden, som under fl era år varit hårt pressad av stort utbud men låg efterfrågan med mycket låg nyproduktion som följd, har sakta förbättrats under 2010. Detta har
| Sverige | Danmark | Finland | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Byggrätter | 13 100 | 15 200 | 1 178 | 1 145 | 6 392 | 5 338 | |
| Byggstartade bostäder | 1 089 | 334 | 95 | 0 | 1 126 | 191 | |
| Sålda bostäder | 822 | 1 287 | 79 | 143 | 859 | 794 | |
| Bostäder i pågående produktion | 1 079 | 657 | 95 | 0 | 1 211 | 191 | |
| Försäljningsgrad pågående produktion, % | 60 | 84 | 40 | 0 | 62 | 35 | |
| Upparbetningsgrad pågående produktion, % | 35 | 58 | 29 | 0 | 45 | 24 | |
| Osålda bostäder | 21 | 80 | 10 | 51 | 19 | 92 |
möjliggjort projektstarter på de lokala marknaderna, främst i norra Köpenhamnsregionen, som nu visar stabilitet i efterfråga och prisutveckling.
I Finland har ekonomisk återhämtning och en stark demografi sk utveckling i ett fl ertal tillväxtområden som Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg gett en fortsatt stabil prisuppgång på bostadsmarknaden. I Finland fi nns en större blandning av upplåtelseformer i nyproduktion med såväl prisreglerade som marknadsprissatta hyres- och ägandeformer. Marknadsutvecklingen har gjort att NCC:s tonvikt förfl yttats från de prisreglerade bostäder som säljs till investerare, till marknadsprissatta bostäder som säljs direkt till privatkund.
Den tyska bostadsmarknaden kännetecknas av en väl fungerande hyresmarknad och konservativ belåning hos hushållen i hus och lägenheter med äganderätt, vilket håller tillbaka snabba prisstegrin gar. En positiv ekonomisk tillväxt och framtidstro kombinerat har gett fortsatt stabil efter frågan med tecken på stigande pris- och hyresnivåer i större tillväxtregioner som Berlin, Hamburg, Düsseldorf, Frankfurt, Köln och Bonn. NCC verkar i de lägre prissegmenten av marknaden och förväntar en fortsatt stabil efterfrågan på den tyska marknaden.
I de baltiska länderna har utvecklingen varit fortsatt svag under 2010. Den ekonomiska situationen har stabiliserats men är fortfarande pressad samtidigt som den demografi ska utvecklingen är svag även i de större städerna. Det fi nns dock ett stort uppdämt behov av nya och mer energieffektiva bostäder.
I S:t Petersburg fi nns liksom i de baltiska l änderna ett stort behov av nyproducerade bostäder och NCC har under 2010 påbörjat det första egenutvecklade projektet, Swedish Krona. De första två etapperna om totalt 321 lägenheter är under produktion. Under 2010 såldes 66 av dessa lägenheter i ett paket till investerare och 48 lägenheter såldes till privatpersoner.
Efterfrågan på bostäder ökade i Norden under 2010. Oron på de fi nansiella marknaderna under 2008 och 2009 ledde till en nedgång i antalet byggstarter. Nedgången var starkast i Danmark. Under 2010 förbättrades marknadsläget främst i Sverige och Finland. I Norge, Sverige och Finland steg bostadspriserna och i Danmark avstannade prisfallet. Euroconstruct spår ett ökat antal starter de närmaste åren.
| Baltikum S:t Petersburg |
Norge | Tyskland | Koncernen totalt | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| 2 385 | 2 392 | 3 682 | 4 150 | 1 800 | 1 949 | 1 809 | 1 698 | 30 346 | 31 872 |
| 108 | 0 | 255 | 0 | 223 | 131 | 593 | 482 | 3 489 | 1 138 |
| 121 | 188 | 48 | 0 | 157 | 122 | 641 | 741 | 2 727 | 3 275 |
| 108 | 0 | 255 | 0 | 272 | 131 | 513 | 959 | 3 533 | 1 938 |
| 15 | 0 | 19 | 0 | 65 | 79 | 71 | 81 | 58 | 77 |
| 41 | 0 | 37 | 0 | 37 | 40 | 65 | 89 | 43 | 69 |
| 20 | 125 | 0 | 0 | 0 | 1 | 27 | 42 | 97 | 391 |
Allt börjar med en idé. En idé som analyseras, konkretiseras och utvecklas för att sedan förverkligas till ett nytt kontor, en ny handelsplats eller en ny logistikanläggning. NCC Property Developments verksamhet handlar om att utveckla och sälja kommersiella fastigheter till investerare.
NCC utvecklar fastigheter i alla nordiska länder och i Baltikum. NCC kontrollerar hela värdekedjan från den första idén och affärsutvecklingen till uthyrning av den färdigställda och sålda fastigheten. Kärnan i verksamheten är affärsutvecklingsfasen, där värdetillväxten för såväl NCC som kunden sker. I de efterkommande stegen med projektering och produktion ligger fokus i högre grad på kostnads- och kvalitetskontroll. Värdekedjan avslutas med att projekten säljs. Därigenom frigörs pengar till nya utvecklingsprojekt. NCC arbetar mest med kontorsutveckling men handelsfastigheter och logistikanläggningar ökar.
En nyckelfråga för att kunna erbjuda rätt produkter och lägen är att förstå hyresgästernas behov. Kundintervjuer, undersökningar och studier genomförs regelbundet för att kunna utveckla arbets- och handelsmiljöer för morgondagens krav. Kraven ser också annorlunda ut för kontor jämfört med handelsplatser och logistik.
Attraktiva kontor som ger de anställda en trivsam och effektiv arbetsmiljö står högt på hyresgästernas önskelista. Andra viktiga aspekter är att kontoret ska spegla och stärka hyresgästernas varumärke, och arbetsmiljön blir en allt viktigare konkurrensfaktor vid rekrytering av nya medarbetare.
Kraven på handelsfastigheter skiljer sig åt från kontor. Lokalerna och omgivande infrastruktur ska vara optimerade för att sälja hyresgästernas produkter och tjänster. Alla aspekter av upplevelsen måste beaktas. Det kan vara läget, trafi kströmmar, parkeringsmöjligheter och hur de tunga transporterna hanteras.
Läget och kompetens att utforma effektiva varufl öden i lagerlokalerna är de två viktigaste beståndsdelarna i utvecklingen av logistikanläggningar. NCC har special-
Triangeln i centrala Malmö Här byggs totalt 37 000 kvadratmeter med bostäder för människor att trivas i, arbetsplatser för människor och företag att utvecklas i och Öresundsregionens nya shoppingdestination.
| GENOMFÖRDA UTHYRNINGAR PER SEGMENT | ||
|---|---|---|
| m2 | Sverige | Danmark | Finland | Norge | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Kontor | 3 169 | 49 868 | 22 757 | 741 | 76 535 |
| Handel | 15 639 | 4 496 | 6 943 | 27 078 | |
| Logistik | 23 048 | 17 190 | 40 238 | ||
| Övrigt | 80 | 1 493 | 1 573 | ||
| Totalt | 41 936 | 73 047 | 29 700 | 741 | 145 424 |
| Vakans grad, %1) |
Hyra, m2/år2) | Direktavkast ningskrav,%2) |
|
|---|---|---|---|
| Köpenhamn | 10 | 1 700 (DKK) | 5,00 |
| Helsingfors | 13 | 320 (EUR) | 5,75 |
| Oslo | 7 | 2 850 (NOK) | 6,00 |
| Stockholm | 11 | 3 750 (SEK) | 5,10 |
1) Avser huvudstadsregionen. 2) Avser Central Business District. (Källa: NCC.)
kompetens på området, vilket tillsammans med standardiserade bygglösningar för lagerbyggnader ger goda förutsättningar att sänka kundernas kostnader.
De potentiella investerarna är intresserade av att köpa utvecklade fastigheter med bra avkastning. Det är ofta stora nationella eller internationella aktörer som pensionsförvaltare, fastighetsfonder, fastighets- eller försäkringsbolag. NCC:s erbjudande av utvecklade fastigheter konkurrerar ofta med andra placeringsalternativ som aktier och obligationer.
Det är i stort sett samma investerare som väljer att placera kapital i kontors-, handels- eller logistikfastigheter och de strävar många gånger efter en diversifi ering i fastighetsportföljen för att uppnå en viss riskspridning.
ÖKANDE AKTIVITET PÅ FASTIGHETSMARKNADEN 2010 Större internationella placerare gör den nordiska fastighetsmarknaden till en integrerad del av den globala fi nansindustrin. Det har på senare år bidragit till att marknaden för fastighetsutveckling har vuxit, men också att effekten av fi nanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen blivit kraftigare. 2010 kännetecknades av återhämtning samt ökande aktivitet på fastighetsmarknaden. Hyresnivåerna stabiliserades. Det fanns under 2009 en
osäkerhet om prisnivån på fastigheter på grund av få genomförda affärer. Under 2010 ökade investerarnas intresse, vilket medförde fl er affärer och att avkastningskraven vände nedåt något under senare delen av 2010.
NCC har under 2010 ökat antalet byggstarter. Ett av de större projekten är Triangeln i centrala Malmö. Vid slutet av 2010 hade NCC 19 pågående projekt till ett investeringsvärde om 3,0 Mdr SEK. Byggrättsportföljen innehöll vid samma tidpunkt cirka 1,1 miljoner kvadratmeter byggrätter samt ytterligare 0,9 miljoner kvadratmeter i markoptioner och markanvisningar. Det kontinuerliga arbetet med 50–60 utvecklingsprojekt runtom i Norden framskrider planenligt.
Miljö-, energi- och hållbarhetsfrågan står högt på agendan. Fokus ligger på att minska energiförbrukningen och därmed påverkan av miljön. Den 26 november invigdes ett unikt vindkraftverk på NCC:s huvudkontor för utvärdering av vindkraft i urban miljö. Under året lan se rades även Green Working och Green Living, där NCC lär hyresgäster och bostadsköpare att minska sin miljö påverkan.
| Land (antal) | Projektkostnad, MSEK |
Färdigställande grad, % |
Uthyrningsbar area, m2 |
Uthyrnings grad, % |
Avkastning,% | Driftnetto, MSEK1) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Danmark (11) | 1 576 | 47 | 94 069 | 68 | 6,8 | 108 |
| Finland (3) | 260 | 40 | 12 461 | 24 | 8,1 | 21 |
| Sverige (5) | 1 135 | 27 | 58 386 | 34 | 7,7 | 87 |
| Totalt (19)2) | 2 971 | 39 | 164 916 | 49 | 7,3 | 216 |
1) Prognostiserade driftnetton året efter färdigställande vid full uthyrning och exklusive initiala hyresrabatter.
2) Av de färdigställda och byggstartade projekten vid årets utgång ingick 5 projekt där försäljningsavtal tecknats men som ännu inte resultatavräknats.
NCC-koncernens strategi syftar till att skapa en god avkastning till aktieägarna under fi nansiell stabilitet. Strategin avspeglas i de fi nansiella målen, som för 2010 var en avkastning på eget kapital efter skatt på 20 procent, samt att netto låneskulden aldrig vid något kvartalstillfälle ska vara högre än 1,5 av det egna kapitalet.
Nivån på avkastningsmålet har tagits fram utifrån de marginaler olika delar i koncernen bedöms kunna prestera uthålligt samt det kapitalbehov som krävs med rådande verksamhetsinriktning.
För att säkerställa att avkastningsmålet inte nås genom fi nansiellt risktagande ska nettolåneskulden, defi nierad som räntebärande skulder minus likvida medel och räntebärande fordringar, aldrig vid något kvartalstillfälle vara högre än 1,5 av det egna kapitalet.
2010 justerades de fi nansiella målen i och med att nya redovisningsprinciper började tillämpas. NCC tillämpar från och med 1 januari 2010 IFRIC 15, Avtal för uppförande av fastigheter. De nya redovisningsprinciperna påverkar framför allt boendeverksamheten, då försäljning av boendeprojekt från och med 2010 i huvudsak kommer att resultatredovisas först vid tidpunkten för överlämnandet till slutkund, till skillnad från 2009 och tidigare, då resultatet redovisats i takt med färdigställande och försäljning.
NCC:s tillgångar och skulder påverkas i och med införandet av IFRIC 15. De räntebärande skulderna blir högre än tidigare, då skulder hänförliga till pågående bostäder i svenska bostadsrättsföreningar och fi nländska bostadsaktiebolag redovisas i NCC:s balansräkning. Därmed ökar den redovisade nettolåneskulden. NCC:s fi nansiella mål avseende skuldsättningsgraden anpassas och ökas från 1,0 till 1,5, det vill säga nettolåneskulden ska aldrig vara högre än 1,5 av det egna kapitalet.
Kapitalbehovet och därmed även fi nansieringsbehovet fi nns främst inom bostads- och fastighetsutvecklingsprojekt i egen regi samt inom det investeringstunga NCC Roads. Entreprenadverksamheten har ett begränsat kapitalbehov, men har stora säsongsmässiga, och till viss del konjunkturberoende, förändringar av rörelsekapitalet. För att ta hänsyn till dessa svängningar i stora delar av koncernens verksamhet ska avkast-
Avkastningen på eget kapital efter skatt ska uppgå till 20 procent.
Målet uppnåddes – avkastningen på eget kapital efter skatt uppgick till 20 (25) procent. Ett något lägre resultat, främst till följd av lägre resultat från fastighetsförsäljningar, och ett högre eget kapital medförde att avkastningen blev lägre än föregående år.
Avkastning på eget kapital
Avkastning på eget kapital 2009 omräknat enligt IFRIC 15
Mål: 20% från och med 2007
1) Avkastningen för 2006–2008 är ej omräknad enligt IFRIC 15. 1) Skuldsättningsgraden från 2006 till och med tredje
Nettolåneskulden, defi nierad som räntebärande skulder minus likvida medel och räntebärande fordringar, ska inte vara högre än 1,5 av det egna kapitalet. Målet gäller vid varje kvartalsslut.
Skuldsättningsgraden översteg inte NCC:s fi nansiella mål vid något kvartalsslut 2010 och uppgick vid årets utgång till 0,1 (0,2), vilket är på en historiskt låg nivå. Skuldsättningsgraden påverkas av säsongsmässiga variationer. Under andra och tredje kvartalet binds mer kapital på grund av hög verksamhet i asfalt- och anläggningsverksamheten.
kvartalet 2008 är ej omräknad enligt IFRIC 15.
ningsmålet nås per kalenderår. Målet att nettoskuldsättningen aldrig ska vara högre än 1,5 av det egna kapitalet är satt att gälla vid varje kvartalsslut.
Den interna analys som ligger till grund för de fi nansiella målen ovan stäms löpande av mot jämförelser med övriga branschaktörer på de marknader där NCC är verksamt samt kapitalmarknadens avkastningskrav på NCC. Denna jämförelse säkerställer att målsättningen ligger på en, ur ägarnas perspektiv, rimlig nivå.
Inom de olika affärsområdena sker en lokal operativ verksamhetsuppföljning som syftar till att styra mot koncernens fi nansiella mål. De främsta operativa fi nansiella nyckeltalen är därför rörelsemarginal, avkastning på sysselsatt kapital och kassafl öde. Därutöver fi nns andra verksamhetsrelaterade mål av väsentlig karaktär som stödjer NCC:s strategi. Dessa är relaterade till exempelvis arbetsmiljö, kundnöjdhet, produktkvalitet, miljöpåverkan samt inköp.
NCC:s utdelningspolicy är att minst hälften av årets resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Denna nivå syftar till att dels ge NCC:s ägare en god direktavkastning, dels ge NCC förutsättningar att investera i kärnverksamheten och därmed skapa framtida tillväxt med bibehållen fi nansiell stabilitet. För 2010 är den föreslagna utdelningen 10,00 (6,00) SEK per aktie. Den föreslagna utdelningen för 2010 motsvarar 71 procent av resultatet efter skatt.
| Utfall | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| IFRIC | Genom snitt |
|||||||
| MSEK | Mål 2006 2007 2008 2009 | 2009 2010 | 5 år4) | |||||
| Avkastning på eget kapital, %1) |
20% | 27 | 34 | 27 | 18 | 25 | 20 | 27 |
| Skuldsättnings grad, ggr2) |
<1,5 | 0,1 | 0,1 | 0,5 | 0,1 | 0,2 | 0,1 | 0,2 |
| Utdelning ordinarie, % |
>50% | 51 | 53 | 24 | 52 | 39 | 71 | 50 |
| Utdelning ordinarie, SEK |
8,00 11,00 | 4,00 | 6,00 | 6,00 10,003) | 7,80 | |||
| Extra utdelning, SEK |
10,00 10,00 | – | – | – | – | 4,00 |
1) Nytt mål från och med 2007: 20 procent. Tidigare mål 15 procent.
2) Nytt mål från och med 2010: <1,5. Tidigare mål: <1,0.
3) Föreslagen utdelning.
4) Genomsnitt 5 år är beräknat justerat för IFRIC från och med 2009.
GRUNDEN TILL VÅRT SÄTT ATT VARA FINNS I VÅRA VÄRDERINGAR
Vi är ärliga mot oss själva och alla våra intressenter. Vi gör affärer på ett korrekt sätt och kunden kan alltid lita på de besked som NCC ger.
Vi respekterar varandra. Allas åsikter är av värde, man kan ha olika åsikter och samtidigt respektera varandra samt arbeta mot givet mål.
Vi visar varandra tillit och uppträder så att andra får tillit till oss. Alla ställer upp för NCC och företagets värderingar som en grund för kraftfull utveckling.
Vi fokuserar på att skapa mervärde för alla våra intressenter.
Det ska vara enkelt att göra affärer och ha relationer med NCC.
ANSVARSTAGANDE Vi tar ansvar. Att bygga framtidens miljöer och därmed bidra till en hållbar samhällsutveckling är ett stort ansvar.
NCC utvecklar och bygger framtidens miljöer för arbete, boende och kommu nikation, vilket innebär att NCC är en samhällsbyggare i ordets rätta bemärkelse. Det är ett stort ansvar som ger möjligheter att bidra till en hållbar samhälls utveckling.
Ansvarstagande är en av NCC:s värderingar och är grunden i det strategiska förhållningssättet att verka för en hållbar utveckling i alla dimensioner: ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Mot bakgrund av NCC:s verksamheter och decentraliserade organisation är ansvarstagandet en naturlig del av vardagen för alla medarbetare. Inte minst det sociala ansvarstagandet är påtagligt för såväl medarbetare som företaget när det gäller arbetsmiljö.
Grunden till NCC:s förhållningssätt inom hållbar utveckling fi nns i NCC:s Uppförandekod. Den beskriver de krav som NCC har på sitt eget agerande och uppförande och som NCC tillika förutsätter att alla affärspartners respekterar. Uppförandekoden är baserad på
NCC:s värderingar och följer internationellt kända riktlinjer. Sedan 2005 är NCC anslutet till World Economic Forum Partnering Against Corruption Initiative (PACI) och 2010 signerade NCC FN:s Global Compact. Från och med 2010 redovisar NCC sitt hållbarhetsarbete efter Global Reporting Initiatives riktlinjer (GRI) och på nivå C (se förklaring nedan).
Viktiga övergripande åtgärder inom hållbarhetsarbetet under 2010 är redovisning enligt GRI, bearbetning av beräkningen av NCC:s koldioxidavtryck ("Carbon footprint"), rekrytering av en ny befattning som miljöchef för koncernen och naturligtvis alla de konkreta produkter och tjänster med hållbarhetsfokus som NCC utvecklar.
"NCC fokuserar på energieffektiva lösningar, miljöanpassad produktion samt medarbetarnas kompetens och välbefi nnande"
Detta är NCC:s första hållbarhetsredovisning och avser verksamhetsåret 2010. NCC har valt att tillämpa GRI:s frivilliga riktlinjer för redovisning av hållbarhetsinformation och tillämpar nivå C. Informationen i hållbarhetsredovisningen har inte granskats av tredje part, men NCC bedömer att informationen i års- och hållbarhetsredovisning 2010, tillsammans med information på NCC:s hemsida uppfyller GRI:s informationskrav för tillämpningsnivå C. I de fall inget annat anges avser samtlig information hela
NCC-koncernen.
GRI-index fi nns på NCC:s hemsida, www.ncc.se/griindex
NCC:s roll som samhällsbyggare ger stora möjligheter att bidra till hållbar utveckling. Fokus ligger på energieffektiva lösningar och en miljöanpassad produktion.
NCC har genom sin verksamhet stora möjligheter att bidra till förbättrade miljöer och minskad klimatpåverkan dels genom att utveckla och bygga energieffektiva byggnader, dels genom att tillhandahålla effektiva infrastrukturanläggningar som vägar, broar och avloppsledningssystem. NCC sätter miljöarbetet i fokus och upp lever allt oftare att detta är en förutsättning för att över huvud taget komma ifråga för många uppdrag. NCC har sedan fl era år fyra övergripande miljömål som styr miljöarbetet. År 2010 har varit händelserikt inom miljöområdet för NCC. En rad nya initiativ har tagits.
Klimatfrågan är en viktig fråga som NCC tar på allvar. Genom tjänste- och produktutbudet förnyar NCC sig ständigt för att erbjuda kunder klimateffektiva lösningar både för byggnader och för infrastrukturprojekt. Ett led i detta arbete är också att få en bild av NCC:s egna koldioxidutsläpp. Under 2009 påbörjade NCC en mätning av egna utsläpp. En beräkning har gjorts av hur stor direkt påverkan NCC:s verksamhet har på koldioxidutsläppen enligt mätmetoden Greenhouse Gas Protocol ("Carbon-Footprint"). NCC har under 2010 börjat lära sig processen och skapat en systematik för arbetet. 2010 har på det sättet varit ett läroår och arbetet kommer att fortsätta under 2011.
NCC har i det första steget fokuserat på att mäta påverkan från NCC:s egen produktion, det som förenklat kan kallas fas 1 och 2 i "avtrycksmätningen". En stor del av energianvändningen i samhället sker i användarfasen av de miljöer som NCC utvecklar och bygger. Dessa utifrån NCC:s synvinkel indirekta utsläpp, i fas 3, ingår inte i den gjorda mätningen.
Det produktområde inom NCC som har den största direkta koldioxidpåverkan är asfalt- och krossverksamheten. Det beror framför allt på verksamhetens karaktär, eftersom asfaltstillverkning, i dagsläget, är beroende av oljeprodukten bitumen som värms med krossad sten i en energikrävande process. Detta arbete tar också drivmedel i anspråk. NCC arbetar sedan fl era år tillbaka för att utveckla alternativa metoder med lägre energianvändning. NCC har också många produkter med lägre klimatgasutsläpp än traditionell asfalt. Ett exempel är produkten NCC Green Asphalt. Det är en asfaltprodukt som framställs med 20 procents lägre energiförbrukning och med 30 procents lägre koldioxidutsläpp än vid normal produktion. NCC använder också återvunnen asfaltgranulat vid asfaltstillverkning samt har en stenrik asfaltbeläggning med extra lång hållbarhet, ett koncept kallat VIACO.
Den näst största koldioxidkällan i NCC är olika typer av fordon som används i verksamheten.
Efterfrågan på energieffektiva lösningar har ökat markant på senare år och NCC har varit ute tidigt och successivt utvecklat olika erbjudanden för att möta kundernas behov och minska kundens miljö belastning.
I affärsområdet NCC Construction Sweden lanserades under 2010 så kallade Gröna anbud, vilket innebär att vid varje anbud om mer än 50 MSEK ska ett grönt alternativ lämnas parallellt.
När kunden väljer ett Grönt anbud bidrar den föreslagna lösningen till att göra projektet så klimateffektivt som möjligt. Anbudsförslagen i sig är klimatanpassade genom att de erbjuder kunden ett klimatdeklarerat projekt. Kopplat till detta ligger ett erbjudande om att göra en klimatkompensation av projektet i de delar egna åtgärder inte räcker till. Klimatkompensation görs genom stöd till klimatprojekt som är godkända av FN eller EU. NCC erbjuder en kompensationslösning som är certifi erad utifrån internationella standarder men inkluderar också lokala klimatsatsningar.
För NCC är det naturligtvis viktigt att minska den egna klimatpåverkan i projekten. Det sker bland annat genom en mer energieffektiv produktionsapparat inkluderande maskinpark och byggbodar. NCC använder i Sverige så kallad Grönt byggande, vilket betyder att arbetsplatserna anpassas med energisnåla maskiner och byggbodar. Miljöanpassade fordon, behovsanpassad belysning och miljömärkt el är andra aktiviteter för att minska negativ miljöpåverkan.
Med Green Asphalt har NCC utvecklat en miljöanpassad lösning där kvaliteten är densamma som för traditionell asfalt. Genom att vidareutveckla metoderna för tillverkning och blandning har NCC lyckats sänka temperaturen för varm asfalt med bibehållen kvalitet. Miljövinsterna är bland annat minskade utsläpp av koldioxid och kväveoxid. Genom att sänka temperaturen ner till 120 grader vid asfaltproduktionen minskar energiåtgången och koldioxidutsläppen.
När Värmdö kommun öster om Stockholm ville ha en ny idrottshall för bland annat handboll togs miljöaspekterna på stort allvar. Den nya idrottshallen klarar av kraven i både den svenska märkningen Miljöbyggnad och den internationella GreenBuilding. Det innebär minst 30 procent lägre energianvändning än gällande byggregler kräver. Med hjälp av NCC har kommunen valt att kompensera för de 316 ton utsläpp som uppstår under byggprocessen. Det sker genom återplantering av skog i Uganda.
"Det är väldigt roligt att på så nära håll få se Värmdö kommuns stora engagemang i klimatfrågan. Värmdö blir den första kommunen som antar ett Grönt anbud från oss. Värmdö kommun hjälper inte bara NCC att bli grönare utan skickar också en inspirerande signal till resten av byggbranschen", säger Erik Eken, teknisk specialist på NCC Construction Sweden.
NCC har en indirekt möjlighet att påverka energianvändningen i samhället genom att erbjuda energieffektiva byggnader. Byggnader står för cirka 40 procent av den totala energianvändningen och merparten av energianvändningen sker i driftfasen. Genom att bygga hus som kan använda förnyelsebara energikällor för uppvärmning och kylning av byggnader kan dessas fossilbaserade energibehov minskas. På så sätt minskas också koldioxidbelastningen.
NCC har stor erfarenhet av att bygga energieffektiva hus och anläggningar. NCC arbetar sedan tidigare efter EU:s energiklassning GreenBuilding, vilket innebär minst 25 procent lägre energianvändning än norm. Samtliga egenutvecklade fastighetsprojekt ska vara certifi erade som GreenBuilding.
NCC arbetar även med att klimatdeklarera bostäder och klassifi cera kommersiella lokaler enligt miljöklassningssystemet BREEAM, som är det ledande i Europa med fl er än 130 000 klassade byggnader. Till skillnad från andra miljöklassningssystem tar BREEAM även hänsyn till byggandets och en fastighets många olika miljöpåverkande faktorer som exempelvis transporter och val av plats för byggnaden. Samtliga egenutvecklade fastighetsprojekt i NCC utförs enligt BREEAM, såvida inte kunden kräver en annan miljöklassning.
NCC har också erfarenhet av så kallade "passivhus", hus som inte tillförs energi för uppvärmning. Passivhus värms nämligen huvudsakligen upp av kroppsvärme, elektriska apparater, belysning och solinstrålning. Denna typ av hus innebär ännu så länge en något högre investering i byggskedet, men livscykelkostnaden beräknas bli lägre tack vare minskade driftkostnader. Under 2010 har NCC ökat takten kring byggandet av passivhus.
Under 2010 lanserade NCC ett koncept för lågenergihus i linje med passivhuskriterierna i Sverige. Konceptet innebär att NCC har samlat sina tidigare erfarenheter och kunskaper i en plattform som kompletterar
NCC:s tekniska plattformar för småhus respektive fl erbostadshus. Därigenom kan NCC redan i dag bygga hus enligt dessa principer innan de träder i kraft och blir obligatoriska krav enligt EU:s regelverk, vilket sker kring år 2020.
Alternativ energianvändning utvecklas successivt och bland annat utvärderas möjligheten att använda mer egengenererad förnyelsebar energi som lokala vindkraftverk och solceller. NCC utvecklar möjligheterna för grön lokalproducerad el genom exempelvis vindkraftprojekt för att förse byggnader med el. Ambitionen är att erbjuda denna typ av kunnande med råd och lösningar kring energifrågor till våra kunder. För att hjälpa till att minska energianvändningen ytterligare utbildar NCC hyresgäster i energisparande.
NCC tar också miljöansvar genom att om möjligt välja material med så liten miljöpåverkan som möjligt. Att bidra till att försöka fasa ut skadliga ämnen är en av de prioriterade frågorna för NCC i detta sammanhang. Det är också en mycket omfattande fråga. Byggprocessen rymmer en mängd insatsmaterial. Beroende på vad som uppförs – om det är hus, vägar, asfaltering eller tunnlar till exempel – så varierar insatsmaterialen mellan allt från betong till trä, plast och stål samt drivmedel till arbetsmaskiner. När det gäller kemikalierelaterade ämnen, material och produkter har NCC i Sverige valt att arbeta med systemet BASTA. Det är ett svenskt branschsamarbete som syftar till att avveckla alla särskilt farliga ämnen ur byggprocessen. Det är ett urvalsinstrument som bygger på att leverantörerna av varor och produkter gör en självdeklaration och ett godkännande enligt bland annat de regelverk som gäller inom EU, såsom REACH som reglerar kemiska ämnen. Godkända ämnen, material och produkter inkluderas i en databas som kan användas av NCC och andra företag.
På taket till NCC:s huvudkontor i Solna norr om Stockholm sitter en vindsnurra som bidrar till elförsörjningen i fastigheten. Det två meter höga verket har en effekt på 2,5 kilowatt och ger el även vid vindar så svaga som 2 meter per sekund.
"Det här vindkraftverket är en symbol för vårt arbete med miljö- och energifrågor. Vi vill utreda möjligheten att i större utsträckning arbeta mer med att låta soloch vindenergi bidra till våra fastigheters energibehov. Det minskar driftkostnaderna och klimatpåverkan och ökar därmed värdet på husen", säger Jonny Hellman, miljöchef på NCC Property Development.
Vindkraftverket i Solna var det första i sitt slag i Skandinavien. I dag fi nns samma typ av kraftverk på ett antal andra ställen i landet. Det är ljudlöst och avger varken magnetism eller vibrationer. Flera verk kan placeras invid varandra.
Ett annat viktigt område är materialanvändning. Ett sätt att reducera materialanvändningen är att ha en effektiv byggprocess där industriellt byggande och virtuella byggmetoder är viktiga ingredienser. Det ökar möjligheten till framtida återanvändning av byggprodukter när byggnaden/anläggningen tjänat ut eller behöver
renoveras. Återvinning är en betydande faktor för NCC och i genomsnitt återvinns närmare 90 procent av byggavfallet. I asfaltproduktionen är återvinning av tidigare utlagd asfalt en viktig insatsvara. På infrastruktursidan arbetar NCC också med att utveckla material som minskar miljöpåverkan och förbättrar miljön, till exempel bullerdämpande beläggningar.
Trygga, hälsosamma och säkra arbetsplatser har högsta prioritet i NCC. Kompetensutveckling, mångfald och värderingar är andra grundstenar i arbetet med att göra NCC till det bästa företaget att arbeta för.
Tänk säkert, arbeta säkert och var säker. Det är NCC:s ledord i arbetet med att skapa en hälsosam och säker arbetsmiljö. Den självklara visionen är noll olyckor. Under 2010 var antalet olyckor med en dags sjukfrånvaro eller mer per en miljon arbetade arbetstimmar 13,3, vilket var en försämring från 2009 (11,8). Under 2010 vidtogs ytterligare åtgärder för att förbättra säkerhetskulturen. Attityder och beteenden är centrala och NCC:s värderingar – ärlighet, respekt, tillit samt fokus, enkelhet och ansvarstagande – är ett naturligt avstamp i förhållningssättet till hur en arbetsuppgift ska utföras. Chefer är en prioriterad grupp med tanke på vikten av goda exempel och föredömen.
För att reducera risken för olyckor och öka säkerheten görs en mängd proaktiva insatser. Alla medarbetare som är verksamma på en NCC-byggarbetsplats ska
genomgå en grundläggande introduktion i arbetsmiljöfrågor. Detta gäller även underentreprenörer, som ofta är många till antalet. Respektive arbetsplatsledare eller platschef ska säkerställa att samtliga på den aktuella arbetsplatsen har tagit del av och accepterar NCC:s rutiner och krav.
En annan viktig del är att arbeta med attityd och beteende. Enskilda individers beteende påverkar säkerheten på en byggarbetsplats och det är därför avgörande att alla individer vet vad som är ett säkert beteende. I praktiken handlar det om att alltid ha rätt utrustning, att aldrig acceptera en risk på arbetsplatsen och att aldrig ta en risk bara för att det är lite smidigare eller går lite snabbare än att göra det på ett säkert sätt. NCC analyserar var fel begås och hur de olika enheterna reagerar på en incident eller olycka. Varje år genomförs hundratals revisioner på arbetsplatser tillsammans med medarbetare inom kvalitet och miljö. Dessa visar var NCC behöver höja kunskapen, utveckla rutinerna och förändra beteendet och utifrån denna bild vidtas åtgärder.
Underentreprenörer har en speciell situation då de inte ingår i NCC:s interna kommunikationsfl öden och i de interna utbildningarna. Det är svårare, men absolut inte mindre viktigt, att säkerställa deras kompetens och deras beteende inom säkerhet. Därför driver NCC ett särskilt arbete för att öka säkerheten hos underentreprenörer.
Stella har funnits sedan 1998 och har som syfte att tydliggöra kvinnors kompetens och öka antalet kvinnor på ledande befattningar. I dag arbetar cirka 1 000 kvinnor inom NCC:s svenska verksamhet och Stella har cirka 400 medlemmar. Det visar på ett stort intresse bland kvinnliga medarbetare och det indikerar också att det fi nns ett behov av ett särskilt forum. Exempel på konkreta resultat av nätverkets arbete är införandet av NCC föräldralön, ökat införande av fl extid, ledarinventering och ökat fokus på kvinnliga ledare vid omorganiseringar, utveckling av traineeprogram och förbud mot diskriminerande bilder.
Arbetsmiljöfrågan är central och följs regelbundet upp såväl inom affärsområdesledningar som i koncernledning och i NCC AB:s styrelse. Beredningen av frågorna sker av en speciell koncerngrupp för arbetsmiljö och säkerhet som rapporterar till högsta ledningen och som sammanträder minst två gånger per år.
NCC arbetar tillsammans med branschkolleger för att driva säkerhetsarbetet framåt. Det fi nns fl era gemensamma utmaningar och genom att arbeta tillsammans kan branschen reducera risker, försvåra för oseriösa aktörer och skapa stabilare förutsättningar för att driva verksamheterna. I fl era nordiska länder utvecklas gemensamma system för att säkerställa vilka personer som befi nner sig på arbetsplatsen, vilket är ett sätt att se till att alla tagit del av säkerhetsregler men också för att motverka svartarbete.
En viktig faktor i att vara en attraktiv arbetsgivare är att erbjuda en säker arbetsmiljö. Andra betydande faktorer är att kunna erbjuda kompetensutveckling och karriär-
| OLYCKSFALLSFREKVENS | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| NCC Koncernen | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | ||||
| Olycksfallsfrekvens1) 14,8 16,8 15,2 12,8 11,8 13,3 |
||||||||||
| 1) Antal olyckor med 1 dags sjukfrånvaro eller mer per en miljon arbetade timmar. |
möjligheter samt att ha ett gott arbetsklimat. NCC mäter hur väl medarbetarna trivs inom NCC genom en årlig medarbetarundersökning, HKI (Humankapitalindex). För NCC är det en viktig indikator på om insatser ger önskat resultat. HKI för de senaste åren visar positiva resultat och tillfredsställelsen i NCC ligger på en hög nivå och dessutom högre eller i nivå med branschen.
NCC är en kunskapsintensiv organisation. För att inte förlora kompetenta medarbetare och för att stärka konkurrenskraften pågår löpande kompetensutvecklingsinsatser. Under 2010 fortsatte insatserna kring bland annat ledarutveckling, affärsetik och arbetsmiljösäkerhet. Ofta erbjuder de olika projekten specifi ka kunskapsutmaningar som NCC möter genom en gemensam kompetensutveckling med övriga projektpartners. Denna typ av samarbeten sker inom ramarna för NCC Partnering.
Det är också viktigt att samverka med universitet och högskolor. Genom att låta doktorander vara verksamma inom organisationen sker ett kunskapsutbyte inom forskning och utveckling.
NCC:s verksamhet är konjunkturberoende, vilket innebär att neddragningar av personal kan bli nödvändigt. I sådana situationer är det viktigt med ansvarsfulla neddragningar och att bibehålla en god relation med de olika arbetstagarorganisationerna. NCC ser de fackliga
| SJUKFRÅNVARO | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| NCC Koncernen | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 |
| Sjukfrånvaro, % | 5,6 | 4,9 | 4,2 | 4,0 | 3,6 | 3,3 |
organisationerna som partners i denna process. På lång sikt har NCC ett stort rekryteringsbehov för att bland annat klara den pågående generationsväxlingen.
Byggbranschen är en mansdominerad bransch och NCC är ett mansdominerat företag med cirka 90 procent män. Bland yrkesarbetande/kollektivanställda är andelen kvinnor 2 procent. På högre chefsbefattningar är andelen kvinnor högre, 18 procent. NCC har det långsiktiga målet att andelen kvinnliga medarbetar ska motsvara andelen kvinnor på de civil- och högskoleingenjörer som utbildas vid tekniska högskolor, vilket i Sverige är cirka 30 procent. NCC strävar efter att öka andelen kvinnor i organisationen. Inom NCC fi nns nätverket Stella som är till för kvinnliga akademiker och kvinnliga chefer inom NCC i Sverige. Nätverket ska skapa bättre förutsättningar för kvinnor att bli ledare inom NCC.
NCC:s verksamhet ska bedrivas i enlighet med värderingarna, det vill säga på ett respektfullt, ärligt och ansvarsfullt sätt. Arbetssättet sammanfattas i NCC:s Uppförandekod, se s. 101. NCC har dock fått erfara att det fi nns risker och att överträdelser skett. I Norge är NCC föremål för granskning för misstänkt prissamarbete. Sedan 2002 utbildas chefer och specialister inom NCC i affärsetik och konkurrensrätt. Det är en obligatorisk utbildning. Under de år som NCC har hållit utbildningen har drygt 3 000 personer deltagit.
Uppföljning av Uppförandekodens efterlevnad sker löpande. Det fi nns en "whistle blower"-funktion som hanteras både på koncernnivå och inom vissa affärsområden. Under 2010 rapporterades två allvarliga överträdelser mot NCC:s Uppförandekod som resulterade i att två personer inom NCC avskedades. Uppförandekoden används också i relation till NCC:s affärspartners. Ett annat verktyg för att hantera risken för ett oetiskt beteende är att säkerställa systematik och att det fi nns goda rutiner i inköpsledet. Med hjälp av de inköpsmallar som NCC:s inköpsorganisation använder reduceras utrymmet för felaktigt beteende.
NCC stödjer och respekterar internationella konventioner och riktlinjer om mänskliga rättigheter, arbetsrätt och arbetsförhållanden. NCC bedriver den största delen av den operativa verksamheten i de nordiska länderna och har bedömt att de största riskerna för kränkningar av dessa konventioner och riktlinjer fi nns i leverantörsled i Östeuropa och Asien. NCC bedriver därför ett aktivt arbete inom inköpsorganisationen avseende bland annat miljö- och sociala frågor.
Sedan 2007 utvärderas alla potentiella leverantörer efter deras förmåga att leva upp till vissa generella krav som NCC anser är grundläggande. Kraven omfattar bland annat riskhantering, hantering av miljöpåverkan, arbetsförhållanden och arbetsrätt, hälsa och säkerhet samt mänskliga rättigheter.
NCC är medlem i organisationen The Business Social Compliance Initiative (BSCI) som drivs av internationella företag med syfte att förbättra arbetsvillkoren i det internationella leverantörsledet. I tillägg till att acceptera NCC:s Uppförandekod och uppfylla NCC:s generella krav måste den potentiella leverantören också skriva under BSCI:s uppförandekod. NCC:s befi ntliga leverantörer granskas minst årligen och vid dessa tar NCC ofta hjälp av tredjepartsauditörer.
På samma sätt som NCC ställer krav på leverantörer av produkter ställs också krav på leverantörer av tjänster. I de inköpsmallar som respektive inköpare använder ingår frågor om arbetsmiljö för entreprenörer och underentreprenörer. För att få leverera tjänster på en NCC-byggarbetsplats krävs att kraven uppfylls.
Centrala frågor i medarbetarundersökningen HKI jämförs med European Employee Index som gör det möjligt att mäta NCC:s resultat mot branschindex. Undersökningen ger en beskrivning av medarbetarnas arbetsglädje och lojalitet och omfattar även frågor kring värderingar, den närmaste chefen, motivation och engagemang. NCC är bättre än, eller i nivå med, branschindex på varje marknad.
NCC 2010.
EEI Benchmark (EEI = European Employee Index). Jämförelse med byggbranschen i Sverige, Norge och Danmark samt hela arbetsmarknaden i Finland och Tyskland.
NCC har förväntningar och krav på sig från många olika intressenter. Hur NCC lever upp till förväntningarna är avgörande för hur företaget lyckas i sin affärsverksamhet. Intressentperspektivet ligger också till grund för NCC:s miljö policy, företagets Uppförandekod och värderingar samt utformningen av hållbarhetsredovisningen.
NCC har identifi erat sina intressenter och de viktigaste nyckelfrågorna i en intern analysprocess med medverkan från; CFO, kommunikationsdirektör, miljöchef, personaldirektör samt ansvariga för arbetsmiljö (hälsa och säkerhet) och IR.
NCC:s intressenter är de grupper som har störst påverkan på, eller mest påverkas av, koncernens verksamhet. Dessa intressenter är kunder, användare, ägare, leverantörer, medarbetare, myndigheter samt indirekta intressenter. Användarna, eller kundens kund, kan till exempel vara hyresgäster i ett fl erfamiljshus eller i en kommersiell fastighet eller trafi kanter som utnyttjar vägar och annan infrastruktur i samhället. En viktig intressentgrupp inom myndigheter är kommunerna, som i stor utsträckning styr över mark användningen och tillgången till byggrätter.
• Dialog med kommunledningar, statliga myndigheter, departement och andra beslutsfattare.
Styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ.), organisationsnummer 556034-5174, med säte i Solna, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2010.
NCC AB är sedan januari 2003 ett dotterföretag till Nordstjernan AB, organisationsnummer 556000-1421.
I årsredovisningen har jämförelsetalen för 2009 omräknats på grund av att IFRIC 15, Avtal om uppförande av fastigheter, tillämpas från och med 1 januari 2010. Detta gäller för alla tabeller och sifferuppgifter avseende 2009 om inte annat framgår. Förändringen medför i korthet att intäkter och resultat vid försäljning av fastighets- och boendeprojekt i normalfallet redovisas först när fastigheten respektive bostaden sålts, färdigställts och överlämnats till kunden. Vanligtvis innebär detta att redovisningen av försäljningen senareläggs jämfört med tidigare. Tillämpningen av IFRIC 15 innebär även att tillgångar och skulder påverkas. Bland annat redovisas bostadsrättsföreningar och fi nska bostads aktiebolag, till skillnad från tidigare, i NCC:s balansräkning. Detta påverkar framför allt räntebärande skulder men även NCC:s nyckeltal.
För hur IFRIC 15 tolkas, se not 1 Redovisningsprinciper och för effekterna av denna omräkning se not 46, Övergång till IFRIC 15.
NCC är ett av Nordens ledande bygg- och fastighetsutvecklingsföretag. NCC utvecklar och bygger bostäder, kommersiella fastigheter, industrilokaler och offentliga byggnader, vägar och anläggningar samt övrig infrastruktur. NCC erbjuder även insatsvaror för byggproduktion, såsom kross och asfalt, samt svarar för beläggning och vägservice. NCC:s huvudsakliga verksamhet bedrivs i Norden. I Baltikum bygger NCC bostäder och hus. I Tyskland och S:t Petersburg bygger NCC främst bostäder.
Efterfrågan på den nordiska byggmarknaden ökade under 2010 men från en låg nivå. Bostadsbyggandet tog fart och övrigt husbyggande ökade. Anläggningsmarknadens tillväxt planade ut.
Den ökade efterfrågan på byggmarknaden medförde en ökad efterfrågan på krossprodukter. Efter en kraftig nedgång på krossmarknaden 2009 återhämtade sig volymerna under året och de förväntas växa något under 2011. Även asfaltsvolymerna ökade under 2010 men NCC förväntar sig ingen större tillväxt under 2011.
Bostadsmarknaden i Norden kännetecknades av god efterfrågan och stabila priser. I S:t Petersburg och Tyskland ökade prisnivån under det fjärde kvartalet 2010 medan prisnivån var oförändrad i Estland. I Lettland och Litauen föll bostadspriserna under samma period.
På hyresmarknaden för kommersiella fastigheter har vakanser och hyror stabiliserats. Hyresnivåerna har bottnat men återhämtningen kommer att gå långsamt. Antalet fastighetstransaktioner ökade från en låg nivå. Investerarnas avkastningskrav minskade något under 2010 på den nordiska marknaden.
Avkastningen på eget kapital efter skatt uppgick till 20 (25) procent. Nettolåneskulden uppgick vid årsskiftet till 0,4 (1,8) Mdr SEK och skuldsättningsgraden var 0,1 (0,2). Under året fi ck aktieägare i NCC en utdelning på 650 MSEK, vilken beslutades på årsstämman 2010.
Orderingången ökade med 18 procent och orderstocken uppgick vid årets slut till 40,4 Mdr SEK. Efter nedgången 2008 och 2009 ökade orderingången igen 2010. Vändningen i konjunkturen blev på fl era håll snabbare än förväntat och märktes i orderingången redan i slutet av 2009 och har fortsatt hela 2010. Det är främst stark efterfrågan på nya bostäder som drev ökad orderingång. Stark tillväxt av orderingången första halvåret 2010 framför allt i den svenska verksamheten bidrog till att orderstocken stärktes.
Resultatet efter fi nansiella poster blev lägre än föregånde år främst på grund av lägre resultat från fastighetsföräljningar i NCC Property Development. Construction-enheterna hade haft lägre volym under året men det fjärde kvartalet överträffade föregående år. Marginalen förbättrades. NCC Roads inledde året svagt men återhämtade resultat i andra halvåret, främst tack vare hög volym.
1) Resultatet för 2006–2008 är ej omräknat enligt IFRIC 15.
Styrelsen i NCC AB har utnämnt Peter Wågström till nästa vd och koncernchef för NCC med tillträde vid årsstämman den 13 april 2011. Han efterträder Olle Ehrlén, som kommer att gå i pension under 2011.
Svante Hagman, tidigare chef för region Stockholm/Mälardalen inom NCC Construction Sweden, har utsetts till chef för affärsområdet NCC Housing. Han tillträdde den 1 februari 2011 och efterträdde Peter Wågström.
Christina Lindbäck har utsetts till miljöchef för NCC-koncernen. Christina Lindbäck tillträdde den nyinrättade tjänsten som NCC:s miljöchef i november 2010 och rapporterar direkt till koncernchefen.
Orderingången uppgick till 54 942 (46 475) MSEK. Ökningen förklaras av fl er startade bostads- och fastighetsprojekt inom NCC Housing och NCC Property Development samt förbättrad orderingång för Construction-enheterna i Sverige, Danmark och Finland. Valutakursförändringar minskade orderingången med 2 056 MSEK jämfört med föregående år.
Orderingången för bostadsprojekt i egen regi uppgick till 8 955 (3 429) MSEK. Under året byggstartades 3 489 (1 138) bostäder i egen regi och 2 258 (422) såldes. Orderingången för fastighetsprojekt i egen regi uppgick till 1 632 (336) MSEK. Orderstocken påverkades negativt med 2 111 MSEK av valutakurseffekter.
Nettoomsättningen minskade med 12 procent och uppgick till 49 420 (56 005) MSEK. Minskningen förklaras främst av färre färdigställda och överlämnade projekt i NCC Housing och NCC Property Development, låg orderingång 2009 i Construction-enheterna och en kall vinter som medförde förseningar och lägre aktivitet. Construction-enheterna inledde året med god orderingång vilket successivt har genererat ökad omsättning till skillnad mot 2009 års nedåtgående trend. Valutakursförändringar minskade omsättningen med 1 942 MSEK jämfört med föregående år.
Rörelseresultatet uppgick till 2 254 (2 619) MSEK. Det lägre resultatet jämfört med föregående år förklaras främst av lägre resultat från fastighetsförsäljningar i NCC Property Development. En större fastig hetsförsäljning hade 2009 en betydande påverkan på rörelseresultatet. 2010 belastades resultatet av nedskrivningar för mark och färdigställda bostäder med 30 MSEK, föregående år med 192 MSEK. Valutakursförändringar minskade rörelseresultatet med 49 MSEK jämfört med föregående år.
NCC Construction Swedens resultat var lägre än föregående år, främst till följd av minskad omsättning. NCC Construction Denmark har genom lägre kostnader förbättrat lönsamheten. NCC Construction Finlands resultat försämrades jämfört med föregående år till följd av lägre marginaler i projekten. NCC Construction Norways rörelseresultat blev något högre än föregående år, främst till följd av högre omsättning och lägre omkostnader.
NCC Roads inledde året svagt men återhämtade sig under andra halvåret till följd av högre volym. Resultatet blev trots ökad omsättning något lägre än föregående år.
NCC Housing förbättrade rörelseresultatet under 2010. Lägre omsättning och låga genomsnittliga marginaler i projekt som såldes 2009 men som resultatavräknades 2010 påverkade lönsamheten.
NCC Property Developments resultat var lägre än föregående år till följd av minskat resultat från fastighetsförsäljningar.
Övrigt och elimineringar uppgick till 128 (123) MSEK. Upplösning av internvinster uppgick till 22 (140) MSEK. 2010 ingick ett positivt resultat om 57 MSEK från det polska motorvägsprojektet A2. Resultatet efter fi nansiella poster uppgick till 2 008 (2 105) MSEK. Finansnettot uppgick till –246 (–514) MSEK. Lägre nettolåneskuld och lägre räntenivå medförde att fi nansnettot förbättrades.
Periodens resultat efter skatt uppgick till 1 527 (1 656) MSEK. Den effektiva skattesatsen för NCC var 24 (21) procent. Föregående år sålde NCC Property Development fl er fastighetsbolag utan skatte belastning.
Avkastningen på eget kapital efter skatt var 20 (25) procent
De totala tillgångarna uppgick till 31 104 (31 970) MSEK.
Nettolåneskulden uppgick till 431(1 784) MSEK.
Kassafl ödet före fi nansiering uppgick till 1 934 (5 960) MSEK. Minskningen förklaras främst av att färre bostads- och fastighetsförsäljningar genomfördes 2010 jämfört med 2009. Kassafl ödet från förändringar i rörelsekapital uppgick till –586 (3 485) MSEK. Under 2010 har kassafl ödet från försäljningar av bostäder och fastigheter i huvudsak täckt det kapitalbehov som uppkommit som följd av investeringar i mark och projektstarter. Ökad kapitalbindning i kundfordringar uppvägdes av ett bättre kassafl öde från övriga kortfristiga skulder. Se vidare Kassafl ödesanalyser, s. 54.
Soliditeten den 31 december uppgick till 26 (23) procent. Skuldsättningsgraden uppgick till 0,1 (0,2).
Verksamheten inom NCC Roads och viss verksamhet inom NCC:s Construction-enheter påverkas av säsongsmässiga svängningar till följd av kall väderlek. Normalt är därför första och fjärde kvartalet svagare jämfört med det andra och tredje. I år har effekten varit större än normalt, dels i början av året med uppskjuten verksamhet, dels i slutet av året med mycket kyla och snö.
Orderingången för NCC Construction Sweden steg med 27 procent till 23 983 (18 842) MSEK. Ökningen jämfört med föregående år var högre under årets inledning men avmattades mot slutet av 2010. 2009 slog lågkonjunkturen hårt mot stora kommersiella hus- och anläggningsprojekt men efterfrågan återkom under 2010. Stark efterfrågan på bostäder bidrog också till ökad orderingång. NCC Construction Sweden startade 2010 med en orderstock som var påverkad av den tidigare lågkonjunkturen. Det innebar inledningsvis en lägre produktionstakt, men tack vare en stark orderingång under första halvåret kunde produktionstakten jämfört med föregående år successivt öka. Sammantaget sjönk dock volymen 6 procent.
Rörelse resultatet påverkades av den minskade omsättningen och uppgick till 924 (1 026) MSEK. Trots lågkonjunktur har lönsamheten i verksamheten kunnat upprätthållas på en historiskt hög nivå. Successivt genomslag av strategiska satsningar såsom partnering, plattformar och internationella inköp har påverkat resultatet positivt.
NCC Construction Denmarks orderingång ökade till 3 831 (3 194) MSEK, vilket främst förklaras av att fl er stora projekt erhölls under 2010. En låg orderstock vid årets början innebar att omsättningen minskade med 12 procent. Tack vare sänkta kostnader har lönsamheten förbättrats. Rörelseresultatet ökade till 124 (72) MSEK.
I NCC Construction Finland ökade orderingången till 6 512 (5 662) MSEK. Ökningen förklaras främst av en stark efterfrågan på bostäder. NCC kunde starta fl er bostäder i egen regi och efterfrågan på allmännyttiga bostäder var på en hög nivå. Omsättningen var i nivå med föregående år men rörelseresultatet minskade till 132 (172) MSEK. Resultatminskningen förklaras främst av sämre lönsamhet i projekten.
Orderingången för NCC Construction Norway uppgick till 4 370 (4 681) MSEK. Orderingången av anläggningsprojekt sjönk i slutet av året, vilket delvis var en effekt av att extra statliga satsningar minskade. Orderingången för bostäder var högre än före gående år till följd av en god bostadsmarknad. En högre order ingång i början
av året medförde successivt ökade produktions volymer. Ökad omsättning och lägre omkostnader medförde att rörelseresultatet ökade till 147 (140) MSEK.
Nettoomsättningen för NCC Roads uppgick till 10 679 (10 338) MSEK. NCC Roads inledde året svagt men återhämtade mycket under andra halvåret främst tack vare högre volym. Återhämtningen skedde främst inom kross, men även inom asfalt stärktes volymerna under 2010.
Resultatet blev trots en ökad omsättning något lägre än föregående år. Rörelseresultatet för året uppgick till 356 (387) MSEK. I resultatet föregående år ingick 45 MSEK för konkurrensskadeavgifter i Finland.
Efterfrågan på bostäder var god på NCC:s huvudmarknader. Prisnivån var stabil och återhämtade sig från nedgången 2009. Den positiva utvecklingen innebar möjlighet till fl er projektstarter.
Försäljningen av bostäder i egen regi uppgick till 2 727 (3 275) och 1 009 (1 574) bostäder såldes till investerare. Antalet startade bostäder i egen regi uppgick till 3 489 (1 138), främst i Finland och Sverige. Den höga försäljningen medförde att färdigställda osålda bostäder minskade till 97 (391) bostäder vid årets slut.
Antalet pågående bostäder i produktion uppgick till 3 533 (1 938) med en upparbetningsgrad på 43 (69) procent och en försäljningsgrad på 58 (77) procent.
Antalet byggrätter uppgick vid årsskiftet till 30 346 (31 872), varav 13 100 (15 200) i Sverige. Kapitalbindningen i bostadsprojekt minskade till 8 745 (10 137) MSEK, främst till följd av försäljning.
Omsättningen för NCC Property Development uppgick till 2 020 (3 139) MSEK.
Fastighetsförsäljningar för helåret 2010 uppgick till 1 973 (3 090) MSEK. Resultatet från fastighetsförsäljningar 2009 innehåller ett betydande resultat från en större fastighetsförsäljning. Resultatet från försäljningar uppgick till 289 (903) MSEK. Rörelseresultatet minskade till 116 (705) MSEK. Färdigställda eller byggstartade fastighetsprojekt uppgick vid årets slut till 3,0 (1,2) Mdr SEK i total
| Orderingång | Nettoomsättning | Rörelseresultat | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| NCC Construction Sweden | 23 983 | 18 842 | 20 962 | 22 241 | 924 | 1 026 |
| NCC Construction Denmark | 3 831 | 3 194 | 2 906 | 3 321 | 124 | 72 |
| NCC Construction Finland | 6 512 | 5 662 | 5 791 | 5 718 | 132 | 172 |
| NCC Construction Norway | 4 370 | 4 681 | 4 341 | 4 065 | 147 | 140 |
| NCC Roads | 10 561 | 11 001 | 10 679 | 10 338 | 356 | 387 |
| NCC Housing | 10 534 | 5 646 | 6 880 | 11 135 | 327 | –5 |
| NCC Property Development | 2 020 | 3 139 | 116 | 705 | ||
| Summa | 59 792 | 49 026 | 53 578 | 59 955 | 2 126 | 2 496 |
| Övrigt och elimineringar | –4 850 | –2 551 | –4 159 | –3 951 | 128 | 123 |
| Koncernen | 54 942 | 46 475 | 49 420 | 56 005 | 2 254 | 2 619 |
projektkostnad. NCC hade vid årsskiftet 19 färdigställda och pågående fastighetsprojekt, varav fem projekt var sålda men ännu inte resultatavräknade. Nedlagda kostnader i samtliga startade projekt var 1,2 (0,9) Mdr SEK, vilket motsvarade 39 (74) procent av den totala projektkostnaden. Vid årets utgång uppgick uthyrningsgraden till 49 (65) procent.
Affärsområdet NCC Construction Sweden bedriver verksamhet via fi lial i Norge. NCC Sverige har även en fi lial i Danmark samt fi lialer kopplade till enstaka projekt som är under slutförande i Singapore.
Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i det svenska moderbolaget och i dotterföretagen. Koncernens tillstånds- och anmälningspliktiga verksamhet påverkar den yttre miljön huvudsakligen inom NCC Roads, som bland annat bedriver asfalt- och täktverksamhet men även genom bygg- och anläggningsverksamhet inom NCC:s Construction-enheter. Den yttre miljön påverkas i huvudsak genom utsläpp till luft, genom avfallsgenerering och genom buller.
Efter nedgången på den nordiska bygg- och fastighetsmarknaden till följd av den globala oron på den fi nansiella marknaden 2009 präglades 2010 av återhämtning och stabilisering, även om fl era delmarknader fortfarande var utmanande. Bostadsmarknaden stärktes.
I NCC:s verksamhet fi nns fl era olika typer av risker, operationella och fi nansiella. De operationella riskerna har att göra med den dagliga verksamheten. Dessa kan vara rent operativa, gälla anbud eller projektutveckling, säsongsexponering eller bedömning av projektens vinstförmåga. Operationella risker hanteras i den interna affärsområdesstyrning som NCC har upprättat. Affärsområdena bedömer och hanterar risker genom verksamhetssystem och utvecklade rutiner. Koncernens fi nansiella risker såsom ränte-, valuta-, refi nansierings-, likviditets- och kreditrisker hanteras centralt i syfte att minimera och kontrollera riskexponeringen. Kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde.
En centraliserad försäkringsfunktion ansvarar för koncerngemensamma försäkringar inom sak- och ansvarsförsäkringar, huvudsakligen egendom och entreprenad. Funktionen bedriver även förebyggande riskhanteringsarbete tillsammans med affärsområdena. Genom detta uppnås kostnadseffektivitet och samordning av försäkringsbara risker.
Under ett fl ertal år har prisstegringarna för byggvaror kraftigt överstigit infl ationen men de har i rådande konjunktur stabiliserats.
Vid ett konjunkturskifte fi nns en risk för att priserna på insatsvaror och tjänster ökar och att dessa inte kan kompenseras av högre priser för NCC:s produkter och tjänster.
Inköp av material och tjänster står för cirka 65 procent av NCC:s kostnader. NCC:s Construction-enheter har under ett antal år arbetat med att effektivisera byggprocessen, bland annat genom plattformar, vilket skapar större inköpsvolymer på enskilda varor och att samordna inköp av material och tjänster i Norden och köpa internationellt. I detta arbete är inköpsfunktionen, bland annat med utomnordiska inköp, en viktig faktor och den ekonomiskt mest centrala för att få kontroll över prisutvecklingen. Gemensamma plattformar är även en förutsättning för att NCC Housing och NCC Property Development ska kunna ha kontroll över produktionskostnaderna.
Av priset på utlagd asfalt för NCC Roads utgör råvarukostnaderna ungefär en tredjedel. Största insatsvaran är oljeprodukten bitumen följd av krossprodukter. NCC Roads köper bitumen av ett fl ertal internationella leverantörer. Samordning av inköp och logistik på bitumenområdet sker mellan Sverige, Danmark och Norge. Längre avtal mot kund innehåller normalt prisklausuler som reducerar NCC Roads risktagande. NCC Roads är självförsörjande på fl ertalet marknader gällande krossprodukter, bland annat genom förvärv av strategiskt belägna täkter.
Affärsområdet NCC Roads, men även anläggningsverksamheten inom NCC:s Construction-enheter, har en stor säsongsvariation. Detta har speciellt kännetecknat 2010, dels i början av året med uppskjuten verksamhet, dels i slutet av året med mycket kyla och snö.
Inom asfaltverksamheten sker upphandlingar i stor utsträckning under våren och asfaltproduktion och utläggning sker sedan under sommarhalvåret. En varm höst kan påverka produktionen positivt, medan en lång och kall vinter kan försämra resultatet. För att hantera dessa risker erbjuder NCC Roads hela värdekedjan med vägrelaterade produkter och tjänster. Bland annat drift- och underhållsverksamheten kompletterar beläggningsverksamheten över året.
Projektutveckling i egen regi, såväl inom bostäder som kommersiella fastigheter, innehåller förutom en entreprenadrisk, som hanteras av NCC:s Construction-enheter, också en utvecklings- och försäljningsrisk. Varje projektidé måste anpassas till lokala marknads preferenser och de myndighetskrav som ställs i plan arbetet. Att lotsa ett projekt genom till exempel en kommuns handläggning och eventuella överklaganden samt optimera satsningar tidsmässigt kräver spetskompetens. I affärsområdet NCC Housing fi nns kompetens inom boendeutveckling. NCC har successivt begränsat de marknader koncernen verkar och expanderar på. Boende- och fastighetsprojekt i egen regi utvecklas främst på de stora tillväxtorterna i Norden, men även i Tyskland, Baltikum och S:t Petersburg. Dessutom har NCC medvetet valt bort att utveckla alltför nischade projekt riktade mot smala målgrupper då vinsterna i dessa historiskt inte motsvarat den ökade risk de inneburit. Riskbegränsning sker genom krav på en hög uthyrningsgrad för kommersiella fastigheter och hög nivå förförsäljning av bostäder innan projektstart. Kapitalbindning reduceras genom tidiga betalningar från kunder.
Den viktigaste operativa riskbegränsningen i en entreprenadverksamhet sker normalt i anbudsförfarandet. NCC har en selektiv anbudspolicy. Detta är extra viktigt i en situation med vikande marknad då det kan vara lockande att ta projekt med låg marginal eller med hög risk för att hålla uppe sysselsättningen. I en växande marknad är det å andra sidan viktigt att vara selektiv då en för stor anbudsvolym kan ge upphov till resursbrist internt och externt för att hantera alla projekt, vilket kan leda till såväl försämrad intern kontroll som ökade kostnader. NCC prioriterar att lämna anbud på projekt där riskerna är identifi erade och därmed möjliga att hantera och kalkylera.
Flertalet risker, såsom kontraktsrisker samt tekniska och produktionsmässiga risker, hanteras och minimeras bäst genom samarbete i tidiga skeden med kunden och andra aktörer. Olika typer av samverkansformer, som till exempel NCC Partnering, är ett sätt att hantera risker. Styrningen av projekten är avgörande för att minimera problem och därmed kostnader. Ett fl ertal av koncernens enheter är kvalitets- och miljöcertifi erade. Det förekommer perioder med brist på arbetskraft och viss kompetens. Därför är det viktigt att NCC har en organisation med hög mångfald för att säkra leveransförmågan.
Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för fi nansiella risker.
Det fi nansiella risktagandet ska ses mot bakgrund av det kapitalbehov de olika verksamheterna i NCC har. Entreprenadverksamheten har vanligen ett positivt kassafl öde i början av ett projekt medan det är neutralt, eller negativt, i slutskedet. Den kassa som på detta vis skapas i en konjunkturuppgång kan behövas när orderingången mattas av i en konjunkturnedgång och av denna anledning bör entreprenadverksamheten ha fi nansiella tillgångar överstigande skulderna – det vill säga ingen nettolåneskuld.
NCC Roads binder främst kapital i anläggningstillgångar, täkter, krossar, asfaltverk, maskiner för utläggning och vägservice med mera. I den mån det är möjligt eftersträvas investeringar med maximal utnyttjandegrad. Investeringarna i dessa anläggningstillgångar kan i stor utsträckning lånefi nansieras men begränsas av bland annat konjunktur- och säsongsrisker. Detta styrs bland annat av fi nansiella mål. Bostads- och fastighetsutveckling i egen regi binder kapital under hela projektets gång; först genom investering i mark, därefter under utveckling och slutligen under försäljning av projektet. Finansieringen av dessa projekt varierar med tiden. I ett inledande skede är osäkerheten stor och belåningen bör vara låg, medan ett färdiguthyrt fastighetsprojekt kan belånas i betydligt högre utsträckning. Med fi nansiella risker avses ränterisk, valutarisk, refi nansieringsrisk, likviditetsrisk och kreditrisk. NCC:s fi nanspolicy för hantering av fi nansiella risker har beslutats av
NCC AB:s styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för fi nansverksamheten. Inom NCCkoncernens organisation är fi nansverksamheten centraliserad till NCC Koncernstab Finans, dels för att kunna bevaka koncernens sammanlagda fi nansiella riskpositioner, dels för att kunna uppnå kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncerngemensamma intressen. Koncernens fi nansiella risker hanteras genom koncernens internbank. Kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde. För en utförligare redogörelse av fi nansiella instrument och fi nansiell riskhantering, se not 39, Finansiella instrument och fi nansiell riskhantering.
I entreprenadprojekt tillämpar NCC successiv vinstavräkning. Det innebär att resultatet avräknas i takt med färdigställandet, det vill säga innan slutligt resultat är fastställt. Risken för att det slutliga resultatet kommer att avvika från det successiva begränsas genom NCC:s modell för projektstyrning. Projektstyrningsmodellen innebär att det för samtliga entreprenadprojekt görs uppföljningar som ligger till grund för resultatavräkning. Om det slutliga resultatet för projektet då bedöms bli negativt måste projektets resultat omedelbart belastas med hela förlusten, oavsett hur färdigställt projektet är.
Redovisningen av vissa poster baseras på uppskattningar och bedömningar och är därmed behäftade med osäkerhet. Marknadsläget har stärkts något under året men påverkar särskilt värden på exploateringsmark och pågående fastighetsutvecklings- och bostadsprojekt. Dessa redovisas baserade på nuvarande, vid bokslutstillfället svårbedömda, antaganden såsom till exempel försäljningspriser, produktionskostnader, markpriser, hyresnivåer, avkastningskrav samt tidpunkter för produktionsstart och/eller försäljning. NCC följer löpande marknadsutvecklingen och prövar kontinuerligt gjorda antaganden. Se även kritiska uppskattningar och bedömningar på s. 63.
| Resultateffekt efter | Påverkan räntabilitet | Påverkan räntabilitet | ||
|---|---|---|---|---|
| Förändring | fi nansnetto, MSEK (årsbasis) |
på eget kapital, (%-enheter) |
på sysselsatt kapital, (%-enheter) |
|
| NCC:s Construction-enheter | ||||
| Volym | +/– 5% | 151 | 1,5 | 1,3 |
| Rörelsemarginal | +/– 1%-enhet | 340 | 3,3 | 2,8 |
| NCC Roads | ||||
| Volym | +/– 5% | 39 | 0,4 | 0,3 |
| Rörelsemarginal | +/– 1%-enhet | 107 | 1,0 | 0,9 |
| Kapitalrationalisering | +/– 10% | 11 | 0,1 | 0,5 |
| NCC Housing | ||||
| Volym | +/–10% | 86 | 0,8 | 0,7 |
| Rörelsemarginal | +/– 1%-enhet | 69 | 0,7 | 0,6 |
| NCC Property Development | ||||
| Försäljningsvolym, projekt | +/– 10% | 44 | 0,4 | 0,4 |
| Försäljningsmarginal, projekt | +/– 1%-enhet | 20 | 0,2 | 0,2 |
| Koncernen | ||||
| Låneränta | +/–1%-enhet | 16 | 0,2 | |
| Ändrad nettoskuld | 500 MSEK | 19 | 0,2 | 0,8 |
| Ändrad soliditet | –5%-enheter | –59 | 4,7 |
För NCC:s Construction-enheter har en marginalhöjning på 1 procentenhet en väsentligt mycket större resultateffekt än en volymökning på 5–10 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden.
NCC Roads verksamhet påverkas av bland annat prisnivåer samt producerad och utlagd asfaltvolym. En längre säsong till följd av gynnsam väderlek ger ökad volym, och då andelen fasta kostnader är stor är marginaleffekten betydande. För boendeprojekt i egen regi inom NCC Housing är den stora utmaningen att ha rätt produkt och driva projekten genom planprocessen till marknaden i rätt tid. NCC Property Developments resultat styrs till allra största delen av försäljningar. Huruvida ett fastighetsprojekt kan säljas beror till stor del på de hyresavtal som träffats med hyresgästerna. Ökad uthyrningstakt möjliggör en ökad försäljningsvolym. Värdet på en fastighet styrs dessutom av skillnaden mellan driftkostnader och hyresnivåer, vilket innebär att ändrade hyresnivåer eller driftsekonomi i pågående projekt kan ge en värdeförändring.
NCC-koncernen hade under 2010 en god fi nansiell ställning där skuldsättningen fortsatte att minska.
Under 2008 respektive 2009 meddelas slutliga domar i konkurrensmålen i Sverige och Finland. Under 2010 har NCC och andra byggbolag träffat förlikning med de nio kommuner i Sverige som tidigare stämt byggbolagen i kölvattnet av konkurrensmålen. NCC och andra byggbolag har i Finland mottagit skadeståndskrav från ett antal kommuner samt från fi nska Vägverket. Dessa krav handläggs i allmän domstol. Sedan februari 2010 pågår en utredning inom Konkurransetilsynet i Norge avseende misstänkt prissamarbete i asfaltbranschen i Trondheim-regionen. De misstänkta aktörerna är enligt uppgift Kolo Veidekke och NCC Roads AS. NCC samarbetar med myndigheten för att utreda frågan.
En ökande andel av orderingången utgjordes av projekt större än 100 MSEK. Under lågkonjunkturen minskade antalet stora projekt. Den snabba återhämtningen i ekonomin har underlättat fi nansieringen och ökat efterfrågan, vilket gör att även större projekt kan komma igång.
<5 MSEK, 6 (9)% 5−10 MSEK, 5 (7)% 10−25 MSEK, 11 (13)% 25−50 MSEK, 17 (19)% 50−100 MSEK, 21 (21)% >100 MSEK, 40 (31)%
Medelantalet anställda i NCC-koncernen var under året 16 731 (17 745). NCC anpassar löpande organisationen till marknadsförutsättningarna. Bedömningen i februari 2011 är att lokala anpassningar kommer att fortgå, främst vad gäller nyanställningar.
NCC:s långsiktiga arbete med arbetsmiljö och hälsofrågor har fortsatt.
Den 31 december 2010 omfattade det registrerade aktiekapitalet 31 302 925 aktier av serie A och 77 132 897 aktier av serie B. Aktierna har ett kvotvärde på 8,00 SEK. NCC innehar 21 138 återköpta B-aktier i eget förvar. NCC har förvärvat dessa aktier till en genomsnittlig kurs om 73,35 kronor per aktie. Dessa aktier utgör 0,02 procent av aktiekapitalet.
A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktierna till en röst vardera. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning. Aktier av serie A kan på begäran omvandlas till aktier av serie B. Begäran om sådan
| NCC:s | Färdigställande | Beräknat | ||
|---|---|---|---|---|
| Projekt >300 MSEK | andel av ordervärde |
grad per 31 dec 2010, % |
färdig ställande |
|
| Norrströmstunneln, | ||||
| Stockholm | SE | 1 654 | 21 | 2015 |
| Berg- och byggarbeten, | ||||
| Kiruna/Malmberget | SE | 1 368 | 60 | 2013 |
| Raiseborrning, Kiruna | SE | 1 315 | 63 | 2012 |
| Riksväg 50, Motala Riksväg 45 – E12, E13, |
SE | 1 314 | 7 | 2013 |
| Västsverige | SE | 771 | 90 | 2012 |
| Länsväg 456, väg och | ||||
| tunnel, Kristiansand | NO | 701 | 8 | 2014 |
| E6, motorväg, Trondheim NO | 654 | 34 | 2013 | |
| Väg E-18, Björvika, Oslo NO Kongresshotell, |
642 | 87 | 2011 | |
| Bella center, Amager | DK | 634 | 75 | 2011 |
| Clarion Hotell, Arlanda | SE | 585 | 7 | 2013 |
| Rättspsykiatrisk anläggning, Huddinge |
SE | 540 | 27 | 2012 |
| Väg, E4 Enånger Hudiksvall, Hudiksvall |
SE | 536 | 88 | 2011 |
| Tvärbana, etapp 3, Stockholm |
SE | 525 | 4 | 2013 |
| Kontor, Kista | SE | 518 | 14 | 2012 |
| Rättspsykiatrisk | ||||
| anläggning, Göteborg | SE | 515 | 25 | 2012 |
| Kontor, Hellerup | DK | 474 | 95 | 2011 |
| Bostäder, Århus | DK | 474 | 3 | 2013 |
| Underhåll gaslager, Hammerfest |
NO | 432 | 71 | 2012 |
| Tvärbana, etapp 2, Stockholm |
SE | 431 | 38 | 2012 |
| Väg och tunnel, Askvoll | NO | 401 | 8 | 2012 |
| Kraftvärmeverk, Öresund SE | 392 | 20 | 2012 | |
| Shoppingcenter & | ||||
| bostäder, Helsingfors | FI | 380 | 29 | 2012 |
| Väg E6 Solhem – Pålen, Västsverige |
SE | 363 | 95 | 2011 |
| Väg, E45 Agnesberg Bohus, Bohus |
SE | 351 | 29 | 2012 |
| Reperation av bro, Årstabron, Stockholm |
SE | 325 | 69 | 2012 |
| Resecentrum, Uppsala | SE | 309 | 86 | 2011 |
| Parkeringshus, Malmö | SE | 308 | 94 | 2011 |
| Strålbehandlingsklinik, Lund |
SE | 306 | 1 | 2012 |
| Stormarknad, Tampere | FI | 300 | 72 | 2011 |
omvandling ska göras skriftligen till styrelsen och beslut sker löpande. Efter beslut om omvandling anmäls detta till Euroclear Sweden AB för registrering. Omvandlingen är verkställd när registrering skett. Under året har 11 093 523 A-aktier omvandlas till B-aktier. Antalet aktieägare i NCC var vid årsskiftet 30 729 (32 317) med Nordstjernan AB som största enskilda ägare med 23 (23) procent av kapitalet och 64 (51) procent av rösterna. Den tidigare näst största ägaren L E Lundbergföretagen AB sålde hela sitt innehav på 10 procent av kapitalet och 22 procent av rösterna i början av 2010. De tio största ägarna svarade tillsammans för 48 (53) procent av kapitalet och 79 (83) procent av rösterna. Vid årsstämman den 14 april 2010 gavs styrelsen ett förnyat mandat till åter köp av högst 10 procent av bolagets aktier. Inga återköp av aktier har skett under 2010. Styrelsen föreslår årsstämman 2011 att erhålla mandat att överlåta de 21 138 B-aktier i NCC som bolaget innehar sedan tidigare. Överlåtelse ska ske på Nasdaq OMX Stockholm till ett pris per aktie inom det vid var tid registrerade kursintervallet.
I de fall som större förändringar sker av ägarstrukturen i NCC AB, det vill säga att mer än 30 procent av rösträtten i NCC AB övergår till annan ägare, förutom LE Lundbergföretagen AB eller Nord stjernan AB, kan den syndikerade kreditfaciliteten sägas upp av l ångivarna.
Inför årsstämman 2011 består NCC:s valberedning av Viveca Ax:son Johnson (styrelseordförande i Nordstjernan AB), Kerstin Stenberg (styrelseledamot i Swedbank Robur Fonder AB) och Peter Rudman (direktör, Corporate Governance, Nordeas fonder) med Viveca Ax:son Johnson som ordförande. Styrelsens ordförande Tomas Billing är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt.
Styrelsens förslag till riktlinjer att föreläggas årsstämman i april 2011, omfattar bolagets vd och koncernledning (Koncernledningen). Målsättningen med riktlinjerna för lön och ersättning
till Koncernledningen är att NCC ska erbjuda en marknadsmässig ersättning som möjliggör att personer med högsta möjliga kompetens kan såväl rekryteras som behållas inom NCC-koncernen. Riktlinjerna ska stödja NCC:s långsiktiga strategi.
Ersättningen till Koncernledningen består av fast lön, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner.
Fast lön. Vid fastställandet av den fasta lönen ska beaktas den enskilda befattningshavarens ansvarsområden, erfarenhet och uppnådda resultat. Den fasta lönen revideras antingen varje eller vartannat år.
Rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen ska vara maximerad och relaterad till den fasta lönen samt baserad på utfallet i förhållande till uppsatta mål, varav den absoluta huvuddelen motsvarar ekonomiska mål. Syftet med rörlig ersättning är att motivera och belöna värdeskapande aktiviteter som stödjer NCC:s långsiktiga operationella och fi nansiella mål. För vd är den rörliga ersättningen maximerad till 50 procent av den fasta lönen och för övriga i Koncernledningen maximerad till 40–50 procent av den fasta lönen. Den rörliga ersättningen revideras årligen. Bolagets åtaganden gentemot berörda personer kan vid fullt utfall beräknas kosta bolaget högst 23,8 (22,5) MSEK.
Pension. NCC eftersträvar en successiv övergång till premiebaserade lösningar, vilket innebär att NCC betalar premier som utgör en viss procent av den anställdes lön. Medlem i Koncernledningen, som är verksam i Sverige, har utöver grundpension, som i normalfallet är ITP-pension, rätt till en premiebestämd tilläggspension för lönedelar överstigande 30 inkomstbelopp. Inkomstbasbeloppet för 2011 är 52 100 kronor. Medlem i koncernledningen, som är verksam i ett annat land, har en pensionslösning i överensstämmelse med lokal praxis. NCC eftersträvar en harmonisering av pensionsåldern för medlemmar i koncernledningen till 65 år.
Övriga förmåner. NCC tillhandahåller övriga förmåner till medlemmar i Koncernledningen i enlighet med lokal praxis. Det samlade värdet av dessa förmåner ska i förhållande till den totala ersättningen utgöra ett begränsat värde och motsvara vad som i princip är sedvanligt på marknaden.
Uppsägningstider och avgångsvederlag. Medlem av Koncernledningen som avslutar sin anställning på NCC:s initiativ äger i normalfallet rätt till tolv månaders uppsägningstid med avgångs veder lag på motsvarande tolv månaders fast lön. Avgångsvederlaget ska avräknas mot ersättning som under nämnda tolv månader utbe talas från en ny arbetsgivare. Uppsägningstiden uppgår i normalfallet till sex månader vid uppsägning på initiativ av den anställde.
Dessa riktlinjer får frångås av styrelsen om det i det enskilda fallet fi nns särskilda skäl härför. Ovanstående förslag till riktlinjer överensstämmer med de som antogs av årsstämman i april 2010.
Under 2010 har avtal träffats mellan bolaget och vd för ett utländskt dotterbolag avseende tidpunkten för dennes framtida avgång från befattningen samt övriga avgångsvillkor. Avtalet innebär att uppsägningstid och avgångsvederlag motsvarar en nivå som överstiger ovanstående riktlinjer i denna del. Styrelsen har således utnyttjat sin rätt att i enskilda fall frångå riktlinjerna. Sammantaget innebär 2010 års avtal och tidigare avtal som träffats mellan bolaget och vd:n för det utländska dotterbolaget, bland annat en övergång från förmånsbestämd pensionslösning till en premiebestämd pension. Sammantaget bedöms avtalen leda till ett lägre åtagande för bolaget än vad som ursprungligen var fallet. För vidare information se not 5, Personalkostnader, s.66 Övriga ersättningar.
NCC Construction Sverige AB och NCC Boende AB driver sedan den 1 januari 2002 respektive 1 januari 2009 sina rörelser i kommission för NCC AB:s räkning.
Faktureringen för moderbolaget uppgick till 25 377 (21 784) MSEK. Resultat efter fi nansiella poster var 1 889 (3 202) MSEK. I moderbolaget vinstavräknas projekt först när de är slutavräknade. Medelantalet anställda var 6 764 (7 259).
Bolagsstyrningsrapporten fi nns som en separat del i NCC årsredovisning 2010, men utgör inte del av de formella årsredovisningshandlingarna, se avsnittet Bolagsstyrning s. 96–101.
För 2011 förväntar NCC sig en viss tillväxt av bygginvesteringar i bostäder, kontor och övrigt husbyggande. Anläggningsmarknaden förväntas ligga på samma nivå som 2010. Den ökade efterfrågan på byggmarknaden medför en ökad efterfrågan på krossprodukter.
NCC bedömer att efterfrågan på bostäder 2011 kommer att vara fortsatt god med oförändrad prisnivå på huvudmarknaderna.
På hyresmarknaden för kommersiella fastigheter har vakanser och hyror stabiliserats. Hyresnivåerna har bottnat men återhämtningen kommer att gå långsamt och även påverka 2011. Antalet fastighetstransaktioner bedöms öka från en låg nivå.
Styrelsen föreslår en utdelning på 10,00 (6,00) kronor per aktie. Förslag till avstämningsdag är den 18 april 2011. Utdelningen är i linje med NCC:s utdelningspolicy att minst 50 procent av resultatet efter skatt ska utdelas. Om årsstämman beslutar enligt förslaget beräknas utdelningen utbetalas via Euroclear Sweden AB den 21 april 2011. Styrelsens yttrande i anledning av utdelningsförslaget kommer att återfi nnas på bolagets webbplats och delas ut på årsstämman.
Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK). Den period som avses är 1 januari–31 december för resultat- och kassafl ödesrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster. Avrundningsdifferenser kan förekomma.
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| 1, 24 | |||
| Nettoomsättning | 2, 3 | 49 420 | 56 005 |
| Kostnader för produktion | 5, 6, 9, 20,30 | –44 487 | –50 263 |
| Bruttoresultat | 4 933 | 5 742 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 5, 6, 7, 20 | –2 682 | –3 035 |
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter | 8 | 2 | 10 |
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar | 9, 20 | –2 | –7 |
| Resultat från försäljning av koncernföretag | 10 | 5 | |
| Konkurrensskadeavgift | –95 | ||
| Resultat från andelar i intresseföretag | 11 | 4 | –1 |
| Rörelseresultat | 3, 12 | 2 254 | 2 619 |
| Finansiella intäkter | 99 | 78 | |
| Finansiella kostnader | 9 | –345 | –592 |
| Finansnetto | 16 | –246 | –514 |
| Resultat efter fi nansiella poster | 2 008 | 2 105 | |
| Skatt på årets resultat | 29 | –481 | –449 |
| ÅRETS RESULTAT | 17, 42 | 1 527 | 1 656 |
| Hänförs till: | |||
| NCC:s aktieägare | 1 524 | 1 654 | |
| Innehav utan bestämmande infl ytande | 4 | 1 | |
| Årets resultat | 1 527 | 1 656 | |
| Resultat per aktie | 18 | ||
| Före utspädning | |||
| Resultat efter skatt, SEK | 14,05 | 15,26 | |
| Efter utspädning | |||
| Resultat efter skatt, SEK | 14,05 | 15,26 |
| MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 1 527 | 1 656 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | –415 | –58 |
| Vinst/förlust på säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | 230 | 118 |
| Skatt hänförlig till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | –60 | –31 |
| Omräkningsdifferenser överfört till årets resultat | –3 | |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar | 10 | –33 |
| Förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar överfört till årets resultat | 8 | 4 |
| Skatt hänförlig till kassafl ödessäkringar | –5 | 8 |
| Årets övrigt totalresultat | –232 | 6 |
| Årets summa totalresultat | 1 295 | 1 662 |
| Hänförs till: | ||
| NCC:s aktieägare | 1 291 | 1 661 |
| Innehav utan bestämmande infl ytande | 4 | 1 |
| Årets summa totalresultat | 1 295 | 1 662 |
Nettoomsättningen minskade med 12 procent till 49 420 (56 005) MSEK. Minskningen förklaras främst av färre färdigställda och överlämnade projekt i NCC Housing och NCC Property Development, lägre orderingång 2009 i Construction-enheterna och en kall vinter som medförde förseningar och lägre aktivitet. Construction-enheterna inledde året med god orderingång vilket successivt har genererat ökad omsättning till skillnad mot 2009 års nedåtgående trend. Valutakursförändringar minskade omsättningen med 1 942 MSEK jämfört med föregående år.
Det lägre resultatet jämfört med föregående år förklaras främst av lägre resultat från fastighetsförsäljningar i NCC Property Development. 2010 belastades resultatet av nedskrivningar för mark och färdigställda bostäder om 30 (192) MSEK. Valutakursförändringar minskade rörelseresultatet med 49 MSEK jämfört med föregående år.
Kostnaderna har sjunkit till följd av fortsatt anpassning av orga nisationen och översyn av densamma i samband med att volymerna i verksamheten har gått ned.
Lägre nettolåneskuld och lägre räntenivå medförde att fi nansnettot förbättrades.
Den effektiva skattesatsen för NCC var 24 (21) procent. Föregående år sålde NCC Property Development fl er fastighetsprojekt via bolag utan skattebelastning. Se även not 29, Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder.
Förändringen av övrigt totalresultat består i huvudsak av årets nettoresultat, omräkningsdifferenser huvudsakligen i EUR, NOK och DKK samt effekter av IAS 39. Even tuella skatteeffekter av ovanstående transaktioner redovisas separat, se även not 29, Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder.
Nettoomsättningen sjönk 2010 efter två års fallande orderingång. Under slutet av 2010 återhämtade sig nettoomsättningen i entreprenadverksamheten samt i asfalt- och krossverksamheten, men det kompenserade inte för nedgången tidigare under året. Det lägre resultatet jämfört med föregående år förklaras främst av lägre resultat från fastighetsförsäljningar i NCC Property Development.
1) Resultatet för 2006–2008 är ej omräknat enligt IFRIC 15.
| MSEK | Not | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|
| 1, 24 | ||||
| TILLGÅNGAR | ||||
| Anläggningstillgångar | ||||
| Goodwill | 20 | 1 613 | 1 750 | 1 772 |
| Övriga immateriella tillgångar | 20 | 115 | 120 | 122 |
| Förvaltningsfastigheter | 12 | |||
| Rörelsefastigheter | 21 | 576 | 647 | 682 |
| Maskiner och inventarier | 21 | 1 816 | 1 910 | 1 975 |
| Andelar i intresseföretag | 23 | 7 | 9 | 10 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 26 | 182 | 203 | 227 |
| Långfristiga fordringar | 28 | 1 363 | 1 261 | 1 135 |
| Uppskjutna skattefordringar | 29 | 68 | 136 | 231 |
| Summa anläggningstillgångar | 39 | 5 739 | 6 035 | 6 166 |
| Omsättningstillgångar | ||||
| Fastighetsprojekt | 30 | 2 931 | 2 835 | 4 018 |
| Bostadsprojekt | 30 | 8 745 | 10 137 | 15 060 |
| Material- och varulager | 31 | 537 | 514 | 624 |
| Skattefordringar | 29 | 41 | 200 | 164 |
| Kundfordringar | 6 481 | 6 340 | 7 794 | |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 32 | 804 | 777 | 841 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 988 | 982 | 1 119 | |
| Övriga fordringar | 28 | 1 384 | 1 547 | 1 438 |
| Kortfristiga placeringar | 26, 44 | 741 | 286 | 215 |
| Likvida medel | 44 | 2 713 | 2 317 | 1 919 |
| Summa omsättningstillgångar | 39 | 25 366 | 25 935 | 33 193 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 42 | 31 104 | 31 970 | 39 359 |
| EGET KAPITAL | ||||
| Aktiekapital | 33 | 867 | 867 | 867 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 844 | 1 844 | 1 844 | |
| Reserver | -79 | 157 | 155 | |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 5 479 | 4 601 | 3 377 | |
| Aktieägarnas kapital | 8 111 | 7 470 | 6 243 | |
| Innehav utan bestämmande infl ytande | 21 | 18 | 25 | |
| Summa eget kapital | 8 132 | 7 488 | 6 268 | |
| SKULDER | ||||
| Långfristiga skulder | ||||
| Långfristiga räntebärande skulder | 34, 41 | 2 712 | 2 972 | 2 721 |
| Övriga långfristiga skulder | 37 | 921 | 558 | 837 |
| Uppskjutna skatteskulder | 29, 35 | 439 | 641 | 436 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 35, 36 | 1 | 18 | 42 |
| Övriga avsättningar | 35 | 2 722 | 2 932 | 3 029 |
| Summa långfristiga skulder | 39, 43 | 6 796 | 7 121 | 7 065 |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 34, 41 | 1 546 | 1 739 | 7 036 |
| Leverantörsskulder | 3 414 | 3 536 | 4 356 | |
| Skatteskulder | 449 | 38 | 140 | |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 32 | 4 092 | 4 250 | 4 784 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 40 | 3 327 | 3 623 | 4 112 |
| Avsättningar | 35 | 9 | 59 | 122 |
| Övriga kortfristiga skulder | 37 | 3 341 | 4 117 | 5 474 |
| Summa kortfristiga skulder Summa skulder |
39 | 16 177 22 973 |
17 361 24 482 |
26 026 33 090 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 42 | 31 104 | 31 970 | 39 359 |
| Ställda säkerheter | 43 | 1 612 | 756 | 2 159 |
| Borgens- och garantiförpliktelser | 43 | 1 926 | 3 559 | 3 831 |
NCC genomför årligen bedömningar av det bokförda värdet eller oftare när indikation till värdeförändring fi nns. Balansposten minskade 2010 och 2009 på grund av valutakursförändringar. Se även not 20, Immateriella tillgångar.
Fler investeringar i nystartade projekt ledde till att värdet av fastighetsprojekt ökade jämfört med 2009. Stora avyttringar gjordes 2009 och 2008. Se även not 30, Omsättningsfastigheter.
Investeringar i exploateringsfastigheter var i nivå med föregående år. Hög försäljning minskade värdet jämfört med tidigare år. Antalet osålda färdigställda bostäder har fortsatt att minska tack vare god försäljning. Se även not 30, Omsättningsfastigheter.
Kundfordringar ökade något. Den högre volymen hos NCC Roads ökade kundfordringarna jämfört med 2009.
NCC:s positiva kassafl öden de senaste två åren ledde till att NCC:s kassa ökade. NCC har som mål att balansera sitt låneutrymme med tillgängliga likvida medel för att ha en god betalningsberedskap.
Kortfristiga räntebärande skulder Det goda kassafl ödet de senaste två åren har använts för att amortera ned de räntebärande skulderna.
Den minskade verksamheten för främst NCC:s entreprenadprojekt har minskat förskottsfaktureringen i projekten.
Den minskade verksamheten ledde till att förutbetalda kostnader och upplupna intäkter i främst NCC:s entreprenadprojekt sjönk. Se även not 40, Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.
Övriga kortfristiga skulder minskade främst då produktionen inom boendeverksamheten sjönk. Minskad verksamhet i NCC:s Construction- enheter bidrog också till sänkningen, se även not 37, Övriga skulder.
I NCC-koncernen är det främst NCC Housing, NCC Property Development och NCC Roads som binder kapital. God försäljning av nya bostäder medförde att NCC Housing hade lägre kapital bundet i osålda färdigställda bostäder och exploateringsmark i slutet av 2010 jämfört med året innan. NCC Roads verksamhet kräver kapital för att upprätthålla täkter, asfaltverk och maskinpark.
NCC Construction Sweden, 11 (8)% NCC Construction Denmark, 2 (4)% NCC Construction Finland, 2 (1)% NCC Construction Norway, 3 (5)% NCC Roads, 19 (16)% NCC Property Development, 19 (17)% NCC Housing, 44 (49)%
Avkastningen på eget kapital ökade fram till och med 2007 för att 2008 sjunka från en historiskt hög nivå beroende på lägre lönsamhet främst i NCC Housing. 2010 uppnåddes NCC:s fi nansiella mål på 20 procent. Avkastningen på sysselsatt kapital stärktes under 2010 tack vare minskad genomsnittlig kapitalbindning, främst kopplat till bostadsprojekt.
1) Avkastningen 2006–2008 är ej omräknad enligt IFRIC 15.
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| 1 | |||
| Nettoomsättning | 2,38 | 25 377 | 21 784 |
| Kostnader för produktion | 5, 6, 8, 9 | –22 846 | –20 053 |
| Bruttoresultat | 2 531 | 1 732 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 5, 6, 7 | –1 235 | –1 283 |
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter | 8 | 3 | |
| Rörelseresultat | 1 296 | 452 | |
| Resultat från fi nansiella investeringar | |||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 9, 10 | 643 | 2 851 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 11 | –24 | 24 |
| Resultat från övriga fi nansiella anläggningstillgångar | 13 | 18 | 1 |
| Resultat från fi nansiella omsättningstillgångar | 14 | 232 | 223 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 15 | –277 | –348 |
| Resultat efter fi nansiella poster | 1 889 | 3 202 | |
| Bokslutsdispositioner | 19 | 171 | 50 |
| Skatt på årets resultat | 29 | –356 | –106 |
| ÅRETS RESULTAT | 1 705 | 3 147 |
| Årets summa totalresultat | 2 148 | 3 309 |
|---|---|---|
| Netto koncernbidrag, erhållet | 443 | 162 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Årets resultat | 1 705 | 3 147 |
| MSEK | 2010 | 2009 |
Moderbolagets och koncernens resultaträkning skiljer sig bland annat åt i sin uppställningsform och i benämningen av vissa poster, då moderbolagets resultaträkning är upprättad enligt Årsredovisningslagen medan koncernen följer IFRS. Moderbolaget består av verksamheterna i NCC AB samt NCC Construction Sverige AB och NCC Boende AB som driver sina verksamheter i kommission för NCC AB:s räkning.
Faktureringen för moderbolaget uppgick till 25 377 (21 784) MSEK. Resultat efter fi nansiella poster uppgick till 1 889 (3 202) MSEK. I moderbolaget vinstavräknas projekt när de är slutavräknade. Förändringen i rörelseresultatet beror på högre resultatavräknad volym och bra marginaler från entreprenadverksamheten. Medelantalet anställda var 6 772 (7 259) stycken.
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| 1 | |||
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Rörelsefastigheter och pågående nyanläggningar |
17 | 112 | |
| Maskiner och inventarier | 122 | 171 | |
| Summa materiella anläggningstillgångar 21 | 138 | 283 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 22 | 5 989 | 5 421 |
| Fordringar hos koncernföretag | 145 | 145 | |
| Andelar i intresseföretag Fordringar hos intresseföretag |
25 | 141 120 |
139 130 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 6 | 6 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 29 | 265 | 240 |
| Andra långfristiga fordringar | 61 | 64 | |
| Summa fi nansiella anläggningstillgångar 27,39 | 6 727 | 6 144 | |
| Summa anläggningstillgångar | 6 865 | 6 426 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Omsättningsfastigheter | |||
| Bostadsprojekt | 214 | 358 | |
| Summa omsättningsfastigheter | 30 | 214 | 358 |
| Varulager m.m. | |||
| Material- och varulager | 31 | 25 | 13 |
| Summa varulager m.m. | 25 | 13 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 3 011 | 3 179 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 2 093 | 1 965 | |
| Fordringar hos intresseföretag | 138 | 34 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 267 | 3 079 | |
| Skattefordringar | 29 | 28 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 313 | 422 | |
| Summa kortfristiga fordringar | 5 822 | 8 705 | |
| Kortfristiga placeringar | 44 | 6 295 | 3 526 |
| Kassa och bank | 44 | 819 | 1 348 |
| Summa omsättningstillgångar | 39 | 13 175 | 13 951 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 42 | 20 039 | 20 377 |
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| 1 | |||
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 33 | 867 | 867 |
| Reservfond | 174 | 174 | |
| Summa bundet eget kapital | 1 041 | 1 041 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserat resultat | 4 278 | 1 338 | |
| Årets resultat | 1 705 | 3 147 | |
| Summa fritt eget kapital | 5 982 | 4 485 | |
| Summa eget kapital | 7 023 | 5 526 | |
| Obeskattade reserver | 19 | 331 | 513 |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar för pensioner och liknande | |||
| förpliktelser | 36 | 3 | 3 |
| Övriga avsättningar | 1 274 | 1 299 | |
| Summa avsättningar | 35 | 1 277 | 1 301 |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 1 200 | 1 200 | |
| Skulder till koncernföretag | 1 605 | 1 987 | |
| Övriga skulder | 248 | 291 | |
| Summa långfristiga skulder | 34,39 | 3 053 | 3 478 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Förskott från kunder | 246 | 367 | |
| Pågående arbeten för annans räkning | 38 | 2 973 | 3 331 |
| Leverantörsskulder | 1 515 | 1 808 | |
| Skulder till koncernföretag | 1 380 | 2 066 | |
| Skulder till intresseföretag | 9 | 6 | |
| Skatteskulder | 396 | ||
| Övriga skulder | 470 | 460 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 40 | 1 367 | 1 521 | |
| Summa kortfristiga skulder | 34,39 | 8 355 | 9 559 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 42 | 20 039 | 20 377 |
| Ställda säkerheter | 43 | 12 | 13 |
| Borgens- och garantiförpliktelser | 43 | 12 955 | 16 217 |
Moderbolagets och koncernens balansräkning skiljer sig åt, både vad gäller uppställningsform och vissa benämningar av poster, då moderbolagets balansräkning är upprättad enligt Årsredovisningslagen medan koncernen följer IFRS.
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktie kapital |
Övrigt till skjutet kapital |
Reserver | Balanserat resultat |
Summa | Innehav utan bestäm mande infl ytande |
Summa eget kapital |
| Ingående eget kapital 2009-01-01 | 867 | 1 844 | 155 | 3 377 | 6 243 | 25 | 6 268 |
| Årets summa totalresultat | 6 | 1 654 | 1 661 | 1 | 1 662 | ||
| Överföring av avskrivningar på tidigare omvärderade tillgångar |
–3 | 3 | |||||
| Transaktioner hänförliga till innehav utan bestämmande infl ytande |
–2 | –2 | |||||
| Utdelning | –434 | –434 | –7 | –441 | |||
| Utgående eget kapital 2009-12-31 | 867 | 1 844 | 157 | 4 601 | 7 470 | 18 | 7 488 |
| Årets summa totalresultat | –232 | 1 524 | 1 292 | 4 | 1 296 | ||
| Överföring av avskrivningar på tidigare omvärderade tillgångar |
–3 | 3 | |||||
| Utdelning | –650 | –650 | –1 | –651 | |||
| Utgående eget kapital 2010-12-31 | 867 | 1 844 | –79 | 5 479 | 8 111 | 21 | 8 132 |
Eget kapital fördelas på kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare samt till innehav utan bestämmande infl ytande. Värdeöverföringar i form av bland annat utdelningar från moderbolaget och koncernen ska grunda sig på av styrelsen upprättat yttrande över utdelningsförslaget. Detta yttrande har att ta hänsyn till den försiktighetsregel som fi nns i lagen för att undvika att större utdelning sker än vad det fi nns täckning för.
Förändringen av eget kapital består i huvudsak av årets totalresultat, transaktioner hänförligt till innehav utan bestämmande infl ytande och utdelning till aktieägarna. I moderbolaget är förändringarna hänförliga till årets totalresultat samt utdelning till aktieägare.
Per den 31 december 2010 omfattade det registrerade aktiekapitalet 31 302 925 A-aktier och 77 132 897 B-aktier. Aktierna har ett kvotvärde på 8,00 SEK. A-aktien berättigar till 10 röster och B-aktien 1 röst.
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fi nansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina fi nansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens fi nansiella rapporter presenteras, i NCC:s fall SEK. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder och valutaterminer som upptagits som säkringsinstrument för en nettoinvestering i en utländsk verksamhet.
Verkligt värdereserven inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på fi nansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången säljs eller skrivs ned.
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassafl ödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
Omvärderingsreserven uppkommer i samband med successiva förvärv, förvärv i fl era steg, det vill säga ökning av verkligt värde på redan tidigare ägd andel av nettotillgångar i samband med successivt förvärv.
BALANSERADE VINSTMEDEL INKLUSIVE ÅRETS RESULTAT I denna post ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag, intresseföretag och joint ventures.
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktie kapital |
Reserv fond |
Balanserat resultat |
Årets resultat |
Summa eget kapital |
|
| Ingående eget kapital 2009-01-01 | 867 | 174 | 406 | 1 204 | 2 651 | |
| Vinstdisposition | 1 204 | –1 204 | ||||
| Årets summa totalresultat | 3 309 | 3 309 | ||||
| Utdelning | –434 | –434 | ||||
| Utgående eget kapital 2009-12-31 | 867 | 174 | 1 176 | 3 309 | 5 526 | |
| Vinstdisposition | 3 309 | –3 309 | ||||
| Årets summa totalresultat | 2 148 | 2 148 | ||||
| Utdelning | –650 | –650 | ||||
| Utgående eget kapital 2010-12-31 | 867 | 174 | 3 835 | 2 148 | 7 024 |
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Omräkningsreserv | ||
| Ingående omräkningsreserv | 165 | 139 |
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter |
–415 | –58 |
| Vinst/förlust på säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | 230 | 118 |
| Skatt hänförlig till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | –60 | –31 |
| Omräkningsdifferenser överfört till årets resultat | –3 | |
| Utgående omräkningsreserv | –81 | 165 |
| Verkligt värdereserv | ||
| Ingående verkligt värdereserv | 4 | 4 |
| Utgående verkligt värdereserv | 4 | 4 |
| Säkringsreserv | ||
| Ingående säkringsreserv | –23 | –2 |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar | 10 | –33 |
| Förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar överfört till årets resultat |
8 | 4 |
| Skatt hänförlig till kassafl ödessäkringar | –5 | 8 |
| Utgående säkringsreserv | –10 | –23 |
| Omvärderingsreserv | ||
| Ingående omvärderingsreserv | 11 | 14 |
| Omföring till balanserade vinstmedel | –3 | –3 |
| Utgående omräkningsreserv | 8 | 11 |
| Summa reserver | ||
| Ingående reserver | 157 | 155 |
| Årets förändring av reserver: | ||
| – Omräkningsreserv | –245 | 26 |
| – Säkringsreserv | 13 | –21 |
| – Omvärderingsreserv | –3 | –3 |
| Utgående reserver | –79 | 157 |
NCC-koncernens strategi syftar till att skapa en god avkastning till aktieägarna under fi nansiell stabilitet. Strategin avspeglas i de fi nansiella målen, som under 2010 var:
NCC:s dotterbolag NCC Försäkring AB samt NCC Re AG måste, i egenskap av försäkringsbolag, ha placeringstillgångar som täcker försäkringstekniska skulder för egen räkning. Båda bolagen har under 2010 och 2009 uppfyllt dessa krav. I övrigt har inga bolag inom koncernen några externa kapitalkrav.
För ytterligare information om NCC-koncernens fi nansiella mål och utdelningspolicy, se sidan 28.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||||
| Resultat efter fi nansiella poster | 2 008 | 2 105 | 1 889 | 3 202 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet: | |||||
| – Avskrivningar | 500 | 506 | 72 | 75 | |
| – Nedskrivningar/Återförda nedskrivningar | 32 | 200 | –37 | 67 | |
| – Kursdifferenser | 750 | 408 | |||
| – Resultat sålda anläggningstillgångar | –35 | –23 | 37 | –9 | |
| – Resultat sålda dotterföretag | –49 | 1 | |||
| – Resultat från intresseföretag | –1 | ||||
| – Förändringar avsättningar | –98 | –2 | –16 | 230 | |
| – Omstruktureringskostnader | 1 | 29 | |||
| – Anteciperad utdelning | –2 381 | ||||
| – Övrigt | –22 | 23 | |||
| Summa poster som inte ingår i kassafl ödet | 1 127 | 1 092 | 55 | –2 017 | |
| Betald/Återbetald skatt | –126 | –243 | 43 | 57 | |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten före | |||||
| förändringar i rörelsekapital | 3 009 | 2 954 | 1 987 | 1 243 | |
| Kassafl öde från förändringar i rörelsekapital | |||||
| Försäljningar av fastighetsprojekt | 841 | 2 245 | 373 | ||
| Investeringar i fastighetsprojekt | –1 533 | –1 215 | –232 | ||
| Försäljningar av bostadsprojekt | 3 758 | 7 507 | 328 | ||
| Investeringar i bostadsprojekt | –3 171 | –3 193 | –178 | ||
| Övriga förändringar i rörelsekapital | –481 | –1 858 | 1 036 | –1 650 | |
| Kassafl öde från förändringar i rörelsekapital | –586 | 3 485 | 1 177 | –1 500 | |
| KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | 2 423 | 6 440 | 3 164 | –257 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||||
| Förvärv av dotterföretag | 44 | –521 | –190 | ||
| Försäljning av dotterföretag | 44 | –9 | 143 | ||
| Förvärv av byggnader och mark | 44 | –48 | –41 | –5 | |
| Försäljning av byggnader och mark | 65 | 37 | 32 | 4 | |
| Förvärv av övriga fi nansiella anläggningstillgångar | –63 | –91 | |||
| Försäljning av övriga fi nansiella anläggningstillgångar | 22 | 24 | 44 | 13 | |
| Förvärv av övriga anläggningstillgångar | 44 | –529 | –446 | –27 | –67 |
| Försäljning av övriga anläggningstillgångar | 63 | 45 | 13 | 7 | |
| Kassafl öde från investeringsverksamheten | –489 | –481 | –458 | –95 | |
| KASSAFLÖDE FÖRE FINANSIERING | 1 934 | 5 960 | 2 706 | –352 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||||
| Utbetald utdelning | –650 | –434 | –650 | –434 | |
| Koncernbidrag | 443 | 162 | |||
| Upptagna lån | 6 | 1 657 | 3 519 | ||
| Amortering av lån | –376 | –6 662 | –1 141 | –116 | |
| Ökning(–)/Minskning(+) av långfristiga räntebärande | |||||
| fordringar | –30 | –22 | 5 | 63 | |
| Ökning(–)/Minskning(+) av kortfristiga räntebärande fordringar | –454 | –80 | 879 | –434 | |
| Ökning(+)/Minskning(–) av innehav utan bestämmande infl ytande m.m. |
–8 | ||||
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten | –1 504 | –5 549 | –466 | 2 759 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | 430 | 410 | 2 240 | 2 408 | |
| Likvida medel vid årets början | 44 | 2 317 | 1 919 | 4 874 | 2 466 |
| Kursdifferens i likvida medel | –34 | –12 | |||
| Likvida medel vid årets slut | 44 | 2 713 | 2 317 | 7 114 | 4 874 |
KASSAFLÖDET FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL Kassafl ödet före fi nansiering uppgick till 1 934 (5 960) MSEK. Minskningen förklaras främst av att färre bostads- och fastighetsförsäljningar genomfördes 2010 jämfört med 2009. Kassafl ödet från förändringar i rörelsekapital uppgick till –586 (3 485) MSEK. Under 2010 har kassafl ödet från försäljningar av bostäder och fastigheter i huvudsak kunnat täcka det kapitalbehov som uppkommit på grund av investeringar i mark och projektstarter. Ökad kapitalbindning i kundfordringar har uppvägts av ett bättre kassafl öde från övriga kortfristiga skulder.
Kassafl ödet från investeringsverksamheten uppgick till –489 (–481) MSEK. Investeringar i asfalt- kross- och vägserviceverksamheten svarade för större delen.
Kassafl ödet från fi nansieringsverksamheten uppgick till –1 504 (–5 549) MSEK. Utdelningen påverkade kassafl ödet med –650 (–434) MSEK.
Totala likvida tillgångar inklusive kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader uppgick till 3 454 (2 603) MSEK.
| Koncernen | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Kortfristiga placeringar | 741 | 286 | 215 |
| Kassa och bank | 1 907 | 1 579 | 1 171 |
| Placeringar kortare än tre månader | 806 | 738 | 747 |
| Likvida medel | 2 713 | 2 317 | 1 919 |
| Summa likvida medel och kortfristiga placeringar |
3 454 | 2 603 | 2 133 |
Koncernens outnyttjade bindande krediter uppgick vid årets slut till 3,5 (4,3) Mdr SEK.
Kassafl ödet har påverkats av kursdifferenser i likvida medel som beräknats till:
| –20 –11 |
|---|
| –14 –1 |
| –34 –12 |
| 2010 2009 |
Se vidare not 44, Kassafl ödesanalys.
Nettolåneskulden (räntebärande skulder – likvida tillgångar – räntebärande fordringar) uppgick per den 31 december till 431 (1 784) MSEK. Kassafl ödet från den löpande verksamheten var positivt vilket har bidragit positivt till en minskad nettolåneskuld. De räntebärande skuldernas kapitalbindning, exklusive lån i fi nländska bostadsaktiebolag och svenska bostadsrättsföreningar, uppgick till 44 (47) månader vid årets utgång, se vidare not 39, Finansiella instrument och fi nansiell riskhantering. NCC:s outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årets utgång till 3,5 (4,3) Mdr SEK med en återstående genomsnittlig löptid på 28 (26) månader.
| Koncernen | 2010 Jan–dec |
2009 Jan–dec |
|---|---|---|
| Nettolåneskuld ingående balans | –1 784 | –7 353 |
| Kassafl öde före fi nansiering | 1 934 | 5 960 |
| Utdelning | –650 | –434 |
| Övriga förändringar nettolåneskuld | 69 | 42 |
| Nettolåneskuld utgående balans | –431 | –1 784 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Ökning(–)/Minskning(+) av varulager |
–85 | 88 | –3 | –5 | |
| Ökning(–)/Minskning(+) av fordringar |
–120 | 1 541 | 1 941 | –1 351 | |
| Ökning(+)/Minskning(–) av skulder |
–276 | –3 487 | –544 | –246 | |
| Ökning(+)/Minskning(–) saldo pågående arbeten |
–358 | –48 | |||
| Övriga förändringar i rörelsekapital |
–481 | –1 858 | 1 036 | –1 650 |
Moderbolagets kassafl öde var något lägre än föregående år. Kassafl ödet från den löpande verksamheten ökade trots ett lägre resultat då stora anteciperade utdelningar 2009 betalades ut 2010. Dessutom var årets utdelning till aktieägarna liksom investeringar i dotterbolag högre.
Nettolåneskulden påverkas av säsongsmässiga variationer. Under andra och tredje kvartalet binds mer kapital på grund av hög verksamhet i asfalt- och anläggningsverksamheten, men även i delar av NCC:s Construction-enheter. Utdelningen till NCC:s aktieägare sker under det andra kvartalet. Sedan 2009 har kapitalbindningen minskat i framför allt boendeverksam heten.
1) Nettolåneskulden från 2007 till och med tredje kvartalet 2008 är ej omräknad enligt IFRIC 15.
| Not | 1 | Redovisningsprinciper | 56 |
|---|---|---|---|
| Not | 2 | Nettoomsättningens fördelning | 64 |
| Not | 3 | Rapportering av rörelsesegment | 64 |
| Not | 4 | Medelantal anställda | 65 |
| Not | 5 | Personalkostnader | 65 |
| Not | 6 | Avskrivningar | 67 |
| Not | 7 | Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag |
67 |
| Not | 8 | Resultat från fastighetsförsäljning | 67 |
| Not | 9 | Nedskrivningar och återförda nedskrivningar | 67 |
| Not | 10 | Resultat från andelar i koncernföretag | 67 |
| Not | 11 | Resultat från andelar i intresseföretag | 67 |
| Not | 12 | Rörelsens kostnader | 67 |
| Not | 13 | Resultat från övriga fi nansiella anläggningstillgångar |
67 |
| Not | 14 | Resultat från fi nansiella omsättningstillgångar | 68 |
| Not | 15 | Räntekostnader och liknande resultatposter | 68 |
| Not | 16 | Finansnetto | 68 |
| Not | 17 | Effekter av valutaförändring i resultaträkningen | 68 |
| Not | 18 | Resultat per aktie | 68 |
| Not | 19 | Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver | 68 |
| Not | 20 | Immateriella tillgångar | 69 |
| Not | 21 | Materiella anläggningstillgångar | 71 |
| Not | 22 | Andelar i koncernföretag | 72 |
| Not | 23 | Andelar i intresseföretag som konsolideras enligt kapitalandelsmetoden |
73 |
| Not | 24 | Andelar i joint ventures som konsolideras enligt klyvningsmetoden |
73 |
| Not | 25 | Andelar i intresseföretag | 73 |
| Not | 26 | Finansiella placeringar | 73 |
| Not | 27 | Finansiella anläggningstillgångar | 74 |
| Not | 28 | Långfristiga fordringar och övriga fordringar | 74 |
| Not | 29 | Skatt på årets resultat och uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder |
75 |
| Not | 30 | Omsättningsfastigheter | 76 |
| Not | 31 | Material- och varulager | 77 |
| Not | 32 | Entreprenadavtal | 77 |
| Not | 33 | Aktiekapital | 77 |
| Not | 34 | Räntebärande skulder | 78 |
| Not | 35 | Avsättningar | 78 |
| Not | 36 | Pensioner | 79 |
| Not | 37 | Övriga skulder | 80 |
| Not | 38 | Pågående arbeten för annans räkning och nettoomsättning |
80 |
| Not | 39 | Finansiella instrument och fi nansiell riskhantering | 81 |
| Not | 40 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 86 |
| Not | 41 | Leasing | 86 |
| Not | 42 | Transaktioner med närstående | 87 |
| Not | 43 | Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar |
88 |
| Not | 44 | Kassafl ödesanalys | 88 |
| Not | 45 | Uppgifter om moderbolaget | 89 |
| Not | 46 | Övergång till IFRIC 15 | 89 |
NCC-koncernen tillämpar de av EU fastställda International Finan cial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar utgivna av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC). Koncernen tillämpar dessutom rekommendationen RFR 1 Kompletterande regler för koncerner och uttalanden från Rådet för fi nansiell rapportering. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 9 februari 2011. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 13 april 2011.
Omarbetad IFRS 3, Rörelseförvärv, och ändrad IAS 27, Koncernredovisning och separata fi nansiella rapporter, medför bland annat att defi nitionen av rörelse ändrats, transaktionsutgifter vid rörelseförvärv ska kostnadsföras, villkorad köpeskilling ska fastställas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och effekter av omvärdering av skulder relaterade till villkorad köpeskilling redo visas i resultaträkningen. Andra nyheter är att det fi nns två alternativa sätt att vid rörelseförvärv redovisa innehav utan bestämmande infl ytande (tidigare benämnt minoritetsintresse) och goodwill. Innehav utan bestämmande infl ytande kan värderas antingen till verkligt värde eller till den proportionella andelen av rörelsens nettotillgångar. Valet mellan dessa metoder kan göras individuellt för varje förvärv. Vidare kräver ändringar i IAS 27, Koncernredovisning och separata fi nansiella rapporter, att effekterna av transaktioner med innehavare utan bestämmande infl ytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande infl ytandet och dessa transaktioner ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. När ett moderbolag uppnår bestämmande infl ytande ska eventuell tidigare ägd andel omvärderas till verkligt värde och resultat redovisas i totalresultatet. När ett moderbolag mister det bestämmande infl ytandet ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och resultatet redovisas i totalresultatet. Ändringarna i både IFRS 3 samt IAS 27 ska tillämpas framåtriktat och har inte haft någon påverkan på NCC under 2010.
IFRIC 12, Koncessioner för samhällsservice, behandlar frågeställningen hur en privat aktör ska redovisa en anläggning samt de rättigheter och skyldigheter som följer av avtal med stat, landsting eller kommun om t.ex. fi nansiering, drift och utveckling av anläggningen. Tolkningsuttalandet kan komma att få effekt på NCC:s rapportering av projekt som innehåller både konstruktion och därpå följande underhåll av anläggningar. Tolkningen ska tillämpas retroaktivt men har inte påverkat NCC för 2010 eller tidigare år.
IFRIC 15, Avtal om uppförande av fastigheter, tillämpas från och med 1 januari 2010. Detta innebär att försäljningen av boendeprojekt i huvudsak kommer att resultatredovisas först vid tidpunkten för överlämnandet av bostaden till slutkund, till skillnad mot tidigare, då resultatet redovisas successivt i takt med färdigställande och försäljning. Förändringen medför att intäkter och resultat vid försäljning av boendeprojekt förskjuts i normalfallet cirka ett till två år jämfört med tidigare principer.
Även tillgångar och skulder påverkas av den nya principen. Den största förändringen består i att osålda bostäder och tillhörande fi nansiering i svenska bostadsrättsföreningar och fi nska bostadsaktiebolag, till skillnad från tidigare, redovisas i NCC:s balansräkning, vilket har påverkat framförallt räntebärande skulder. Detta innebär också att NCC:s nyckeltal har förändrats, framförallt sysselsatt kapital, soliditet samt skuldsättning. NCC:s fi nansiella mål har därför reviderats.
IFRIC 15 påverkar i första hand NCC Housing men innebär, i mindre omfattning, även en senarelagd intäktsredovisning i NCC Property Development samt i Construction-enheterna.
IFRIC 15 tillämpas retroaktivt och jämförelsetalen från och med utgången av 2008 har omräknats. Effekterna av denna omräkning framgår av not 46. I enlighet med IAS 1 presenterar NCC även en balansräkning per den 31 december 2008 och motsvarande information för de noter till balansräkningen som påverkats.
Följande tillägg till IFRS och tolkningsuttalanden från IFRIC har för närvarande ingen inverkan på NCC:s fi nansiella rapportering:
SOM ÄNNU INTE BÖRJAT TILLÄMPAS Nedanstående, av EU godkända ändringar av IFRS samt tolkningsuttalanden från IFRIC träder i kraft först från och med räkenskapsåret 2011 och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa fi nansiella rapporter.
För närvarande är bedömningen att ingen av ovanstående ändringar kommer att ha någon påverkan på NCC:s fi nansiella rapportering.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Års redovisningslagen (1995:1554) och rekommendationen RFR 2 Redovisning för juridiska personer från Rådet för fi nansiell rapportering. Även uttalanden utgivna av Rådet för fi nansiell rapportering till noterade företag tillämpas. Rådet för fi nansiell rapportering har, på grund av skatteskäl, medgivit undantag från kravet att noterade moderbolag måste redovisa vissa fi nansiella instrument till verkligt värde. NCC tillämpar undantagsreglerna och har därmed avstått från att redovisa vissa fi nansiella instrument till verkligt värde.
Nedanstående redo visningsprinciper i moderbolaget skiljer sig från
Skillnaderna framgår av respektive rubrik nedan.
I moderbolaget tillämpas från 2010 även ändringar i IAS 1, Utformning av fi nansiella rapporter (2007) vilket medför att rapporten över förändringar i eget kapital endast innehåller förändringar hänförliga till transaktioner med ägarna. Övriga intäkter och kostnader som tidigare presenterades i rapporten över förändringar i eget kapital ingår nu i övrigt totalresultat, som presenteras i direkt anslutning till resultaträkningen. Jämförelseperioden har förändrats så att den följer den nya utformningen.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget samt de företag och verksamheter i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande infl ytande samt joint ventures och intresse företag.
Rörelseförvärv hanteras enligt förvärvsmetoden, vilken för förvärv genomförda fram till och med 2009 känne tecknas av att för värvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser upptas till marknadsvärde efter be aktande av uppskjuten skatt vid förvärvstillfället. Över stiger anskaffningsvärdet för dotterföretaget marknadsvärdet på företagets nettotillgångar med beaktande av
eventual förpliktelser, upptas skillnaden som koncernmässig goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.
Uppkommen goodwill skrivs inte av utan nedskrivnings behovet prövas vid behov, dock minst en gång per år. Övriga förvärvade immateriella tillgångar skrivs av under sin beräknade nyttjande period. Förvärvade och avyttrade företag ingår i koncernens resultat- och balansräkning samt kassafl ödesanalys under innehavstiden.
När ett förvärv sker i fl era steg, s.k. successiva förvärv, sker en omvärdering av NCC:s tidigare innehav i samband med att kontroll erhålles. Denna omvärdering rapporteras som omvärderingsreserv inom eget kapital och upplöses i takt med att det konstaterade övervärdet förbrukas. För förvärv genomförda fr.o.m. 2010 sker rapportering i enlighet med den omarbetade IFRS 3, Rörelseförvärv, se sid 56.
Företag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, innehar mer än 50 procent av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande infl ytande, konsolideras i sin helhet. Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Nedskrivning av aktier i dotterföretag sker vid varaktig värdenedgång i moderbolaget. Som intäkt redovisas erhållen utdelning. För dotterföretag inom NCC, se not 22, Andelar i koncernföretag.
I ej helägda dotterföretag redovisas innehav utan bestämmande infl ytande som utomstående aktieägares andel av dotterföretagets eget kapital. Denna post ingår som en del i koncernens eget kapital. I resultaträkningen ingår andelen hänförligt till innehav utan bestämmande infl ytande. Upplysning om andelen av resultatet hänförligt till innehav utan bestämmande infl ytande redovisas i anslutning till koncernens resultaträkning.
Med intresseföretag avses företag där koncernen kontrollerar 20–50 procent av rösterna. Som intresseföretag räknas även samtliga företag där koncernen har ett betydande infl ytande även om innehavet är lägre än 20 procent av rösterna. För andelar i intresseföretag i koncernen se not 23, för andelar i intresseföretag i moderbolaget se not 25.
Vid konsolidering av andelar i intresseföretag tillämpas kapitalandelsmetoden.
Kapitalandelsmetoden innebär att det redovisade värdet av aktierna i intresseföretag förändras med koncernens andel i företagens resultat uppkomna efter förvärvet reducerat med erhållen utdelning. I likhet med konsolidering av dotterföretag upprättas vid förvärvet en förvärvsanalys. Anläggningstillgångar värderas till verkligt värde och eventuella övervärden skrivs av under sin beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningarna påverkar det redovisade värdet på intresseföretaget. Even tuell goodwill skrivs ej av utan prövas för eventuellt nedskrivningsbehov vid behov, dock minst en gång per år. NCC:s innehav i intresseföretag är av rörelsekaraktär, och andelen av intresseföretagens resultat redovisas i resultat räkningen som resultat från andelar i intresseföretag, vilken är en del av rörelse resultatet. Beloppen redovisas netto efter skatt.
I moderbolaget redovisas intresseföretag till anskaffningsvärde minus eventuella nedskrivningar. Som intäkt redovisas erhållen utdelning. För resultat från andelar i intresseföretag se även not 11, Resultat från andelar i intresseföretag.
Joint ventures defi nieras inom NCC som ett projekt i en konsortieliknande form, där det fi nns ett gemensamt bestämmande infl ytande. Detta kan till exempel ske via samägda bolag med gemensam styrning. NCC konsoliderar joint ventures enligt klyvningsmetoden. Det innebär att NCC:s del av det samägda bolagets resultat- och balansräkning läggs ihop med respektive motsvarande rad i NCC:s redovisning på samma sätts som vid redovisning av ett dotter företag. För information se vidare not 24, Andelar i joint ventures som kon solideras enligt klyvningsmetoden.
Fordringar, skulder, intäkter och kostnader samt orealiserade vinster och förluster som uppstår när ett koncernföretag säljer en vara eller tjänst till ett annat koncernföretag elimineras i sin helhet. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orea li serade vinster, men endast i den utsträckning det inte fi nns något nedskrivningsbehov. Detsamma gäller för joint ventures och
intresse företag till den del som motsvaras av koncernens ägarandel. Se not 42, Transaktioner med närstående.
Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid transaktioner mellan enheter inom koncernen.
Utländska dotterföretag tas in med funktionell valuta och räknas om till rapporteringsvaluta. Med funktionell valuta avses, för NCC:s del, den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Med rapporteringsvaluta förstås den valuta i vilken koncernens sammanlagda redo visning offentliggörs, i NCC:s fall svenska kronor. Samtliga tillgångar och skulder i dotterföretagens balansräkningar, inklusive goodwill, har omräknats till balansdagens kurs och samtliga poster i resultaträkningarna till en beräknad genomsnittskurs av de valutakurser som förelåg vid respektive transaktions tillfälle. Den omräkningsdifferens som uppstår förs till övrigt totalresultat. Vid försäljningar av dotterföretag redo visas den ackumulerade omräkningsdifferensen i det koncernmässiga resultatet.
Koncernen tillämpar, med undantag för entreprenaduppdrag, redovisning av intäkter i resultaträkningen när bland annat väsentliga risker och förmåner som är förknippade med ägande har överförts till köparen.
Successiv vinstavräkning av entreprenadprojekt
Vid tillämpning av successiv vinstavräkning framkommer resultatet i takt med projektets färdigställande. För bestämning av det resultat som vid en given tidpunkt har upparbetats krävs uppgifter om följande komponenter:
Som grundläggande villkor för successiv vinstavräkning gäller att projektintäkt och kostnad ska kunna kvantifi eras på ett tillförlitligt sätt.
Effekten av successiv vinstavräkning är att redo vis ningen direkt avspeglar resultatutvecklingen. Successiv vinstavräk ning har emellertid en nackdel. Det inträffar ibland oförut sedda händelser som gör att det slutliga resultatet kan bli både högre och lägre än förväntat. Svårigheterna att bedöma resultat är särskilt stora i början av projekt och för projekt som är tekniskt komplicerade samt löper över lång tid.
För projekt som är svåra att prognosticera redovisas intäkten till motsvarande belopp som den upparbetade kostnaden, det vill säga resultatet tas upp till noll kronor i avvaktan på att resultatbestämning kan göras. Så snart det är möjligt sker övergång till successiv vinstavräkning.
Reservationer har gjorts för befarade förluster, och dessa belopp har belastat resultatet respektive år. Reservation för förluster görs så snart dessa är kända.
Balansräkningsposterna, upparbetade ej fakturerade intäkter och fakturerade ej upparbetade intäkter, bruttoredovisas projekt för projekt. De projekt som har mer upparbetade intäkter än fakturerade redovisas som omsättningstillgång, medan de projekt som har fakturerat mer än de upp arbetade intäkterna klassifi ceras som en icke räntebärande kortfristig skuld. Se not 34, Entreprenadavtal.
Följande exempel illustrerar hur successiv vinstavräkning tillämpas: NCC tecknar den 1/1 år 1 ett kontrakt om upp förande av en byggnad. Projektet beräknas ta två år att färdigställa. Kontraktsbeloppet är 100 och den beräknade vinsten från projektet 5. Den 31/12 år 1 är NCC:s kostnader för projektet 47,5, vilket motsvarar förväntningarna. Eftersom NCC utfört hälften av arbetet och projektet följer den uppställda planen tar NCC upp hälften av den beräknade vinsten på 5 det vill säga 2,5, i redovisningen för år 1. Vinstavräkning vid färdigställandet redo visas först i slutet av år 2 eller början av år 3, beroende på när slutlig ekonomisk uppgörelse skett med beställaren.
| Resultat | År 1 | År 2 |
|---|---|---|
| Vinstavräkning vid färdigställande | 0 | 5 |
| Enligt successiv vinstavräkning | 2,5 | 2,5 |
Avtal som innehåller både en entreprenad och en drift- och underhållstjänst ska fördela intäkten på respektive del. Beroende på hur betalning sker kan NCC antingen erhålla en fi nansiell tillgång vid en i förväg bestämd betalplan, eller en immateriell tillgång vid rätten till en möjlig betalning. Betalningarna ska diskonteras.
Den del som avser entreprenadtjänsten avräknas successivt. Drifts- och underhållsdelen resultatavräknas beroende på ovanstående klassifi cering jämnt över löptiden eller när förmånerna överförs till NCC.
Resultatframtagning för bostadsprojekt i egen regi sker vid tidpunkten för överlämnande av bostaden till slutkund.
Försäljning av bostäder till investorer redovisas vid den tidpunkt när väsentliga risker och förmåner överförs till köparen, vilket normalt sammanfaller med äganderättens övergång.
Bostadsprojekt som säljs innan byggnationen är färdigställd kan om vissa förutsättningar är uppfyllda resultatavräknas i två separata transaktioner; dels en för mark- och bostadsutvecklingen, inom NCC Housing, under förutsättning att risker och förmåner överförts och dels successivt för byggentreprenaden, inom NCC:s construction-enheter, i takt med dess färdigställande.
NCC tillämpar inte successiv vinstavräkning i moderbolaget. Oavslutade projekt på balansdagen redovisas i moderbolaget som pågående arbeten. Faktureringssumman består av verkställd fakturering inklusive belopp som enligt kontrakt hålls inne av beställaren. Förskott som inte motsvaras av nedlagt arbete minskar faktureringssumman. Nedlagda kostnader, för respektive arbetsplats, utgörs av:
ring och nedlagda kostnader. Vinstavräkning sker efter att projektet har avslutats. En följd av denna redovisningsmetod är att det kan fi nnas ej resultatförda vinster i posten. När ett projekt befaras gå med förlust, görs en reservering av denna förlust. För detaljer se not 38, På gående arbeten för annans räkning och nettoomsättning.
I NCC:s nettoomsättning ingår intäkter från försäljning av fastigheter som redovisas som omsättningstillgång. I nettoomsättningen ingår även hyresintäkter från omsättnings fastigheter.
Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen, vilket normalt sammanfaller med äganderättens övergång.
Fastighetsprojekt som säljs innan byggnationen är färdigställd kan om vissa förutsättningar är uppfyllda resultatavräknas i två separata transaktioner när fastigheten (mark eller mark med pågående byggnation) säljs och det samtidigt träffas ett separat avtal med köparen om att uppföra en byggnad eller färdigställa den pågående byggnationen. Den första transaktionen som redovisas inom NCC Property Development avseende försäljning av ett fastighetsprojekt – är ett realiserande av ett fastighetsvärde. Värdet är uppbyggt i fl era led genom markanskaffning, utarbetande av detaljplan, framtagande av ett fastighetsprojekt, bygglov och uthyrning till hyresgäster. Denna värdeuppbyggnad bekräftas slutligen genom försäljningen. Den andra transaktionen är en entreprenad, det vill säga genomförande av byggnadsarbeten på den sålda fastigheten. Den första transaktionen resultatavräknas, givet att väsentliga risker och förmåner bedöms ha överförts, enligt ovanstående och den andra resultatavräknas successivt inom NCC:s Construction-enheter i takt med färdigställandet.
Det förekommer att fastighetsprojekt säljs med garantier om viss uthyrning eller med en klausul om att tilläggsköpeskilling faller ut vid viss uthyrningsgrad. Vid försäljnings tidpunkten redovisas en förutbetald intäkt avseende hyres garantier. Tilläggs köpeskilling intäktsredovisas när avtalad uthyrningsgrad uppnåtts.
I dessa poster ingår realiserat resultat för försäljning av rörelsefastigheter. Bland försäljnings- och administrationskostnader redovisas kostnader för det egna försäljningsarbetet. Resultatet belastas med omkostnader både för genomförda och ej genomförda affärer. Se resultaträkningen och not 9, Resultat från fastighetsförsäljning.
Avskrivningar enligt plan sker linjärt efter beräknad nyttjande period med beaktande av eventuellt restvärde vid periodens slut eller efter konstaterad substansvärdeminskning i de fall tillgången inte har en obestämbar livslängd. Goodwill och andra tillgångar som har en obestämbar livslängd skrivs inte av utan prövas systematiskt för eventuellt nedskrivningsbehov. NCC tillämpar så kallad komponent avskrivning där varje tillgång med större värde fördelas på ett antal komponenter och dessa skrivs av utifrån respektive nyttjandeperiod. Avskrivningssatserna varierar enligt tabellen nedan:
| Nyttjanderätter | I takt med konstaterad substansvärdeminskning |
|---|---|
| Programvaror | 20–33 procent |
| Andra immateriella tillgångar | 10–33 procent |
| Rörelsefastigheter | 1,4–10 procent |
| Markanläggningar | 3,7–5 procent |
| Materialtäkter | I takt med konstaterad substansvärdeminskning |
| Inredning i förhyrda lokaler | 14–20 procent |
| Maskiner och inventarier | 5–33 procent |
Fördelningen av avskrivningar i resultat- och balansräkning fi nns i kommentar till resultaträkningen, not 6, Avskrivningar, not 20, Immateriella tillgångar och not 21, Materiella anläggningstillgångar.
Detta avsnitt är inte tillämpligt på nedskrivningar av varu lager, tillgångar som uppkommer då entreprenaduppdrag utförs, uppskjutna skattefordringar, fi nansiella instru ment, tillgångar som har koppling till pensioner eller tillgångar som klassifi ceras som att de innehas för försäljning, eftersom befi ntliga standarder för dessa typer av tillgångar innehåller specifi ka krav avseende redovisning och värdering.
Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde. Fördelning av nedskrivning i resultat- och balansräkningarna fi nns i kommentarer till resultaträkningen, not 9, Nedskrivningar och återförda nedskrivningar, not 20, Immateriella tillgångar samt not 21, Materiella anläggningstillgångar.
NCC prövar vid behov, dock minst en gång årligen, om indikation därpå fi nns, tillgångarnas redovisade värde. I de fall återvinningsvärdet under stiger det redovisade värdet görs en nedskrivning. Om grund för nedskrivning ej längre föreligger, återförs den tidigare gjorda nedskrivningen. Nedskrivningar redovisas över resultat räkningen. Goodwillpostens redovisade restvärde prövas en gång per år eller om indikation fi nns på att värdet har ändrats. I de fall goodwillpostens nyttjandevärde understiger redovisat värde görs en nedskrivning. Återföring av tidigare nedskriven goodwill görs inte.
Termen nedskrivning används även i samband med omvärdering av omsättningsfastigheter. Värdering av dessa fastigheter sker dock enligt lägsta värdets princip och följer IAS 2, Varulager.
Statliga stöd är en åtgärd av staten i syfte att lämna en ekonomisk fördel som är begränsad till ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriterier. Statliga bidrag är stöd från staten i form av överföringar av resurser till ett företag i utbyte mot att företaget uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor rörande sin verksamhet. Med staten avses stater eller myndigheter och liknande organ oavsett om de är lokala, nationella eller internationella. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en minskning av tillgångarnas redovisade värde. Bidrag relaterade till resultatet redovisas som en minskning av de kostnader som bidraget avser.
Leasing klassifi ceras i koncernredovisningen antingen som fi nansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger när de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överfört till lease tagaren. Om så ej är fallet föreligger operationell leasing. Tillgångar som hyrs enligt fi nansiella leasingavtal aktiveras i koncernens balansräkning från och med att avtal ingåtts och tillgången har levererats. Motsvarande förpliktelse redovisas som en lång- och kortfristig skuld. Den fi nansiella leasingskulden värderas till nuvärdet av minimileasavgifterna vilket är lika med de betalningar som ska göras till leasgivaren under hela leasingperioden. De leasade tillgångarna avskrivs medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Tillgångarna redovisas i balansräkningen under det tillgångsslag som de utgör. Som leasegivare redovisas tillgången enligt ett fi nansiellt leasingavtal som fordran i balansräkningen. Operationell leasing redo visas i resultat räkningen. Leasingavgiften fördelas med utgångspunkt från utnyttjandet, vilket kan skilja sig från erlagd leasingavgift under innevarande år. För uppgifter om leasing, se not 41. I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen förutom då under lig gan de transaktion redovisas i övrigt total resultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som belöper på det aktuella året. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder och som ska betalas i framtiden. Uppskjutna skattefordringar representerar en reduktion av framtida skatt som hänför sig till avdragsgilla temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag samt andra outnyttjade skatte avdrag. Temporära skillnader beaktas inte då dessa uppkommit vid redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid.
Uppskjuten skatteskuld och -fordran beräknas med utgångspunkt från den beslutade skattesatsen för närmast påföljande år i respektive land. Vid ändring av skattesatser redo visas förändringen över koncernens resultaträkning. Avdrags gilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skattebetalningar i fram tiden. För skatt på årets resultat och uppskjutna skatte fordringar och -skulder, se not 29.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver vilket är en skattepliktig temporär skillnad på grund av det samband som fi nns mellan redovisning och beskattning i juridisk person. Obeskattade reserver redovisas brutto i balans räkningen och förändringen brutto i resultaträkningen, som bokslutsdisposition.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den genererar intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det fi nns fristående fi nansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs upp av den högste verkställande beslutsfattaren, i NCC:s fall verkställande direktören för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Rapporteringen av rörelsesegment överensstämmer med den rapportering som lämnas till verkställande direktören. Se vidare not 3, Rörelsesegment.
Beräkning av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Beräkningen av resultat per aktie påverkas ej av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev, då sådana saknas. Det fi nns ett smärre antal B-aktier i eget förvar, se Återköp av aktier s. 62.
Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningskostnader minus ackumulerade av- och nedskrivningar.
Goodwill uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter. Planenlig avskrivning på goodwill sker inte. Goodwill i utländska verksamheter värderas i respektive funktionell valuta och räknas om från den funktionella valutan till koncernens rapporterings valuta med balansdagens valutakurs.
Nyttjanderätter består främst av rätten att utnyttja berg- och grustäkter. Dessa skrivs av i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget berg och grus. För fördelning av värden se även not 20, Immateriella tillgångar.
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
NCC:s fastighetsinnehav redovisas med uppdelning på:
Omsättningsfastigheter innehas för utveckling och försäljning i rörelsen. Principer för rubricering, värdering och resultat redovisning av omsättningsfastigheter framgår av avsnittet Omsättningstillgångar nedan.
Rörelsefastigheter innehas för att användas i den egna verksamheten såsom produktion, tillhandahållande av tjänster eller administration.
Rörelsefastigheter redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. Se även not 21, Materiella anläggningstillgångar.
Maskiner och inventarier redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår, förutom inköpspriset, även kostnader hänförbara till att bringa den på plats och i skick att användas på det sätt som var avsikten med anskaffningen.
Finansiella anläggningstillgångar upptas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivning sker om verkligt värde understiger anskaffningskostnaden. Se vidare avsnittet Finansiella instrument s. 61. För uppgifter om värde och typ av tillgång se not 27, Finansiella anläggningstillgångar. För värdering av andelar i intressebolag, joint ventures samt fi nansiella instrument se respektive rubrik. Hos moderbolaget är andelar i dotterföretag upptagna till anskaffningskostnad, i förekommande fall med avdrag för nedskrivningar.
Koncernens fastighetsinnehav som rubriceras som fastighets- respektive bostads projekt värderas som varulager då avsikten är att sälja fastigheterna efter färdig ställandet. Fastighets innehaven värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Fastighetsprojekt avser innehav av fastigheter för utveckling och försäljning inom NCC Property Development. Bostadsprojekt avser osålda bostäder, osåld andel av pågående bostadsprojekt med äganderätt, råmark och exploateringsfastigheter för framtida exploa tering i NCC Housing.
Fastighetsprojekt inom NCC Property Development redo visas med uppdelning på:
För fördelning av värden se not 30, Omsättningsfastigheter.
Exploateringsfastigheter är NCC:s innehav av mark- och byggrätter för framtida fastighetsutveckling och försäljning. En fastighet med uthyrda byggnader rubriceras som exploateringsfastighet om avsikten är att byggnaden ska rivas eller byggas om.
Exploateringsfastighet omrubriceras till pågående fastighetsprojekt när ett defi nitivt beslut om byggstart fattats samt när aktiviteter för att färdigställa fastighetsprojektet har påbörjats. Faktisk byggstart behöver inte ha skett.
Pågående fastighetsprojekt omfattar fastigheter som är föremål för ny-, tilleller ombyggnation.
Pågående fastighetsprojekt omrubriceras till färdigställda fastighetsprojekt när fastigheten är klar för infl yttning, exklusive hyresgästanpassningar i de fall lokalerna inte är fullt uthyrda. Omrubricering sker senast vid godkänd slut besiktning. I de fall ett projekt är indelat i etapper ska om rubricering ske etappvis. Minsta enhet som kan omrubriceras är en hel byggnad, vilken kan säljas separat.
Färdigställda fastighetsprojekt kan endast tas bort ur balansräkningen vid en försäljning eller i de fall de förblir osålda, genom en omklassifi cering till förvaltningsfastigheter.
I anskaffningsvärdet för fastighetsprojekt ingår utgifter för markanskaffning och projektering/fastighets utveckling samt utgifter för ny-, till- eller ombyggnation. Utgifter för lånekostnader ingår när den kapitaliserade räntan under projektets löptid uppgår till väsentliga belopp. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande. Fastighetsutveckling innebär att utvecklarens, NCC Property Developments, insatser är koncentrerade till de aktiviteter som inte avser själva byggnationen. Dessa aktiviteter avser utvärdering av projektidéer, markanskaffning, detaljplanearbete, projektutveckling, uthyrning och försäljning. Aktiviteterna genomförs av egna anställda och utomstående arkitekter och andra tekniska konsulter. Utgifter för egna anställda i projektutvecklingsorganisationen och för konsulter aktiveras efter det att projektet rubriceras som ett pågående projekt i balansräkningen, dessförinnan kostnads förs utgifterna löpande.
Fastighetsprojekt redovisas fortlöpande i balansräkningen till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings värdet, det vill säga försäljningsvärdet (marknadsvärdet) efter avdrag för beräknade kostnader för färdigställande och direkta försäljningskostnader.
Marknadsvärdet för färdigställda fastighetsprojekt beräknas enligt direktavkastningsmetoden, vilket innebär att fastighetens löpande avkastning (driftnetto) vid full uthyrning divideras med projektets bedömda direktavkastningskrav. Outhyrd area utöver normalvakans beaktas i form av ett avdrag på värdet beräknat utifrån en antagen uthyrningstakt.
Marknadsvärdet för pågående fastighetsprojekt beräknas som värdet i färdigställt skick, enligt ovan, med avdrag för beräknade återstående kostnader för att färdigställa projektet.
Exploateringsfastigheter som ingår i projektportföljen, det vill säga innehas för utveckling och försäljning, värderas normalt på samma sätt som ett pågående projekt enligt ovan. Exploateringsfastigheter i övrigt värderas med utgångspunkt från ett värde per kvadratmeter byggrätt eller till ett värde per kvadratmeter mark.
Bostadsprojekt inom NCC Housing redovisas med uppdelning på:
För fördelning av värden se not 30, Omsättningsfastigheter. Pågående bostadsprojekt redovisas som entreprenader. Omrubricering från exploateringsfastighet till pågående projekt sker när beslut om byggstart har fattats.
Exploateringsfastigheter är NCC:s innehav av mark- och bygg rätter för framtida boendeutveckling. Fastighet med uthyrda byggnader rubriceras som exploateringsfastighet om avsikten är att byggnaden ska rivas eller byggas om.
Exploateringsfastigheter värderas med hänsyn tagen till om utveckling ska ske eller om de alternativt säljs vidare. Till grund för värdering av mark och byggrätter som ska utvecklas fi nns en investeringskalkyl. Denna kalkyl uppdateras avseende bedömt försäljningspris och kostnadsutveckling när marknaden och andra omständigheter så kräver. I de fall som ett positivt täckningsbidrag från utvecklingen inte kan erhållas med hänsyn till en normal entreprenadvinst sker nedskrivning. I de fall som vidareförsäljning ska ske värderas inne haven till bedömt marknadsvärde.
Utvecklingskostnader aktiveras när de avser mark eller fastigheter som NCC äger eller har kontroll över.
Projektkostnader för färdigställda osålda bostäder omrubriceras från pågående bostadsprojekt till osålda bostäder vid slutbesiktning. Färdigställda osålda bostäder värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde.
Osåld andel i bostadsprojekt där köparen vid förvärv direkt äger sin andel i projektet, så kallade äganderätter, redovisas som bostadsprojekt.
Till följd av kommissionärsförhållandet mellan NCC AB och NCC Construction Sverige AB respektive NCC Boende AB redovisas vissa fastigheter som ingår i bostadsprojekt hos NCC AB. Det gäller även om äganderätten kvarstår i NCC Construction Sverige AB fram till dess fastigheten avyttras till kund.
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. För fördelning av lagervärde se not 31, Material- och varulager.
Förvärv och avyttringar av fi nansiella instrument redo visas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångs sidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, fi nansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfi nns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Som fi nansiellt instrument räknas även fi nansiella garantier som borgensförbindelser med mera.
En fi nansiell tillgång eller fi nansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits.
En fi nansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättig heterna i avtalet realiserats eller förfallit. Detsamma gäller för del av fi nansiell tillgång. En fi nansiell skuld tas bort från balans räkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Detsamma gäller för del av fi nansiell skuld.
Finansiella instrument klassifi ceras i följande kategorier för värdering: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, Investeringar som hålles till förfall, Lånefordringar och kundfordringar, Finansiella tillgångar som kan säljas, Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt Övriga fi nansiella skulder. Ett fi nansiellt instrument klassi fi ceras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassifi ceringen avgör hur det fi nansiella instrumen tet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga placeringar med en löptid under stigande tre månader vid anskaffningstidpunkten, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefl uktuation.
I denna grupp ingår koncernens derivat med positivt verkligt värde samt kortfristiga placeringar. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens fi nansnetto. Samtliga fi nansiella instrument som ingår i denna kategori är avsedda för handel. Ett derivat som är ett identifi erat och effektivt säkringsinstrument ingår inte i denna grupp. För redovisning av säkringsinstrument se Säkringsredovisning nedan.
Investeringar med syfte att innehas till förfall omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller uppskattningsbara betal ningar och fastställd löptid som anskaffats med avsikt samt möjlighet att innehas till förfall. Investeringar med syfte att innehas till förfall värderas till upplupet anskaffningsvärde. Tillgångar med en återstående löptid överstigande tolv måna der efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar. Övriga tillgångar redovisas som omsättningstillgångar.
Lånefordringar och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga till det belopp som förväntas infl yta efter avdrag för osäkra fordringar som bedöms indi vi duellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering.
Kundfordringar värderas löpande. Så snart det är osäkert om en faktura kommer att betalas reserveras beloppet. Varje faktura värderas individuellt, men fakturor som varit förfallna mer än 60 dagar reserveras om inte särskilda omständigheter föreligger. Samtliga fakturor förfallna mer än 150 dagar reserveras om betalning inte är säkrad.
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte kan klassifi ceras i någon annan kategori eller är klassifi cerade i denna kategori. Innehav i aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångarna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivning görs då prövning visar att nedskrivnings behov föreligger.
I denna grupp ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifi erat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i fi nansnettot.
Lån samt övriga fi nansiella skulder, till exempel leverantörs skulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upp lupet anskaffningsvärde.
NCC tillämpar säkringsredovisning inom följande kategorier: Säkring av valuta risk i transaktions fl öden, Säkring av nettoinvesteringar samt Säkring av koncernens räntebindning.
Valutaexponering avseende framtida fl öden säkras genom valutaterminskontrakt. Valuta terminen som skyddar detta kassafl öde redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Förändringen i verkligt värde hän förlig till valutakursförändringar på valutaterminen redo visas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat då säkrings redovisning tillämpas. Eventuell in effektivitet redovisas i resultat räkningen. När det säkrade fl ödet redovisas i resultaträkningen fl yttas värdeförändringen på terminskontraktet från övrigt totalresultat till rörelseresultatet i resultaträkningen där det möter valutaeffekten för det säkrade fl ödet. De säkrade fl ödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade transaktioner.
Koncernföretag har valutasäkrat nettoinvesteringar i utländska dotterföretag inom NCC Housing och NCC Property Development. I koncernredovisningen förs valutakursdifferenserna på dessa säkringspositioner, efter beaktande av skatteeffekt, direkt till övrigt totalresultat till den del de motsvaras av årets omräknings diffe renser i övrigt totalresultat. Eventuell överskjutande del, så kallad ineffektivitet, redovisas i fi nansnettot. NCC använder valutalån samt valutaterminer för säkring av nettoinvesteringar.
För hantering av ränterisk används räntederivat. Säkringsredovisning sker där effektiva säkringssamband kan bevisas. Värdeförändringar redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektivitet redovisas i fi nansnettot. Med säkringen av ränta uppnår NCC att rörlig ränta på delar av NCC:s fi nansiering blir fast ränta.
Ett inbäddat derivat är en del av antingen ett fi nansiellt avtal eller ett kommersiellt sälj- och köpavtal som är jämställt med ett fi nansiellt derivatinstrument. Ett inbäddat derivat ska separatredovisas endast om:
I de fall som avtalsvillkor uppfyller kriterierna för inbäddade derivat värderas detta i likhet med övriga fi nansiella derivat till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultat räkningen.
Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fordringar och skulder gällande den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet medan valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fi nansiella tillgångar och skulder redovisas i fi nansnettot.
För fi nansiella instrument i moderbolaget sker redovisning till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar och med hänsyn tagen till upplupna resultateffekter vid bokslutstillfället. Då koncernen tillämpar gemensam riskhantering hänvisas, vad beträffar kvalitativ och kvantitativ riskinformation, till de upplysningar som lämnas för koncernen ovan.
Likvida medel består av kassa, bank och kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid förvärvstillfället.
Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott i moderbolaget sker efter sin ekonomiska innebörd, för NCC normalt direkt mot eget kapital, med hänsyn tagen till skatte effekter.
Återköp av aktier har förts direkt mot balanserade vinstmedel, inklusive de kostnader som återköpet medfört. Avyttring av dessa aktier har på motsvarande sätt medfört en ökning av balanserade vinstmedel. För återköpta aktier se även not 35, Aktiekapital.
NCC gör åtskillnad mellan avgifts bestämda pensionsplaner och förmånsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda pensionsplaner defi nieras som planer där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon förpliktelse att betala ytterligare avgifter även om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Andra pensionsplaner är förmånsbestämda.
| Land | Förmånsbestämda pensionsåtaganden |
Avgiftsbestämda pensionsåtaganden |
|---|---|---|
| Sverige | X | X |
| Danmark | X | |
| Finland | X | |
| Norge | X | X |
| Tyskland | X | |
| Övriga länder | X |
Inom koncernen fi nns ett fl ertal såväl avgifts- som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Pensionsplanerna fi nan sieras genom inbetalningar från respektive koncernföretag. Beräkningen av förmånsbaserade pensionsplaner sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden innebär att varje tjänstgöringsperiod anses ge upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen. Varje enhet beräknas separat och tillsammans utgör de den totala förpliktelsen på balansdagen. Avsikten med principen är att kostnadsföra pensionsbetalningarna linjärt under anställningstiden. Beräkningen görs årligen av oberoende aktuarier. När det fi nns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen redovisas en avsättning eller fordran, vilken inte nuvärdeberäknas, avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Den förmånsbestämda skulden värderas därvid till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användande av en diskonteringsränta, som motsvarar räntan vilken anges i not 36, Pensioner.
För fonderade planer minskas det framräknade åtagandet med det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna. Fonderade planer med tillgångar överstigande åtagandena redovisas som fi nansiell anläggningstillgång. Beräknade aktuariella vinster och förluster redovisas inte när de faller inom den tioprocentiga korridoren. Det är först när aktuariella vinster och förluster faller utanför korridoren som intäkter respektive kostnader redovisas. Resultatfördelning sker över den förväntade genomsnittliga återstående tjänst göringstiden.
Redovisningen tillämpas beträffande alla identifi erade förmånsbestämda pensionsplaner i koncernen. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.
Moderbolaget omfattas av ITP-planen som inte förut sätter några inbetalningar från de anställda. Skillnaden jämfört med koncernens principer för redovisning av pensionsskuld är främst hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkningen av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar samt att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultat räkningen när de uppstår.
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upp rättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande. Förfaller ersättningar vid uppsägningar längre än tolv månader efter räkenskapsårets utgång diskonteras dessa.
Avsättningar skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om när betalning sker eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det fi nns en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utfl öde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befi ntliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentligt, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassafl ödet.
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, företagsledningens bedömning samt erfarenheter av liknande transaktioner.
Avsättningar för återställandekostnader görs där sådan förpliktelse fi nns. Avsättning görs dels för den del som berör återställandet för uppstart av en täkt och uppförande av anläggning vid materialtäkter och dels löpande när det är kopplat till ytterligare utvinning av materialtäkter.
En avsättning för omstruktering redovisas när det fi nns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Lånekostnader som är hänförliga till s.k. kvalifi cerade tillgångar aktiveras som en del av den aktiverade tillgångens anskaffningsvärde när den totala lånekostnaden uppgår till väsentliga belopp. En kvalifi cerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid, i NCC:s fall över ett år, i anspråk att färdigställa. Inom NCC är aktivering av lånekostnader främst aktuell vid uppförande av fastighets- och bostads projekt. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande i den period de uppstår. I moderbolaget kostnadsförs lånekostnader i sin helhet i den period som de uppkommer.
Som ställd säkerhet redovisas vad NCC ställt som säkerhet för bolagets eller gruppens skulder och/eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder, avsättningar som fi nns i balansräkningen eller förpliktelser som inte redovisas i balansräkningen. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i balansräkningen eller inteckningar. Tillgångar tas upp till sitt redovisade värde och inteckningar till nominellt värde. Aktier i koncernföretag tas upp till dess värde i koncernen.
För typ av säkerhet se not 43, Ställda säkerheter, borgens- och garantiförpliktelser.
En förpliktelse redovisas när det fi nns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller fl era osäkra framtida händelser eller när det fi nns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utfl öde av resurser kommer att krävas. För fördelning och storlek av ansvarsförbindelser se not 43, Ställda säker heter, borgens- och garantiförpliktelser.
Indirekt metod tillämpas vid upprättande av kassafl ödes analys i enlighet med IAS 7, Kassafl ödesanalys. Det redovisade kassafl ödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. För effekter på kassafl ödet av förvärvade och sålda dotterföretag se not 44, Kassafl ödesanalys.
FÖRSÄL JNING OCH AVVECKL ADE VERKSAMHETER
För att redovisas som anläggningstillgångar som innehas för försäljning måste dessa vara tillgängliga för omedel bar för säljning och det måste vara mycket sannolikt att försäljning kommer att ske inom ett år från omklassifi ceringen. Med verksamhet under avveckling avses en del av ett företag som avvecklas i enlighet med en sammanhållen plan och kan anses utgöra en självständig rörelsegren eller väsentlig verksamhet inom ett geografi skt område. För verksamheten 2010 och 2009 har inga anläggningstillgångar eller verksamheter identifi erats som omfattats av ovanstående standard.
NCC beaktar händelser som bekräftar ett förhållande som förelåg på balansdagen.
Om det efter balansdagen inträffar händelser som inte är av sådan karaktär att de ska beaktas när resultaträkningen och balansräkningen fastställs, men som är så väsentliga att bristande information om dem skulle påverka möjligheterna för en läsare att göra korrekta bedömningar och fatta välgrundade beslut, så kommer NCC att lämna upplysningar för varje händelse, i not samt i förvaltningsberättelse.
Uppskattningar och bedömningar som påverkar koncernens räkenskaper har gjorts utifrån vad som är känt vid årsredovisningens avgivande. Uppskattningar och bedömningar kan vid senare tidpunkt komma att ändras bland annat på grund av ändrade omvärldsfaktorer. Detta måste speciellt beaktas i en konjunktur med stor osäkerhet både när det gäller byggmarknaden och den globala fi nansmarknaden vilket har varit rådande under senare år. De för NCC mest väsentliga bedömningarna redovisas nedan.
Ett grundläggande villkor för att kunna bedöma den successiva vinstavräkningen är att projektintäkter och projektkostnader kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Tillförlitligheten bygger bland annat på att NCC:s system för projektstyrning följs och att projektledningen har nödvändiga kunskaper.
Bedömningen av projektintäkter och projektkostnader baseras på ett antal uppskattningar och bedömningar som är beroende av projektledningens erfarenheter och kunskaper om projektstyrning, utbildning, och tidigare ledning av projekt. Risk kan fi nnas att det slutliga resultatet kan komma att avvika från det successivt upparbetade resultatet. Redovisade intäkter per bokslutsdagen uppgår till 39,5 (37,0) Mdr SEK, se not 32, Entreprenadavtal.
Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen. Tidpunkten för resultatavräkning är avhängigt avtalet med köparen och kan vara vid avtalstecknande, viss uthyrningsgrad, färdigställande, övergång av äganderätt eller en kombination av dessa variabler. Detta avgörs från avtal till avtal och innehåller inslag av uppskattningar och bedömningar samt gäller både vid direktförsäljning av fastighet och vid indirekt försäljning via försäljning av bolag.
NCC:s omsättningsfastigheter redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. År 2010 har omsättningsfastigheter skrivits ned med 0,0 (0,2) Mdr SEK och bokfört värde vid årets utgång motsvarar 11,7 (13,0) Mdr SEK.
Bedömningen av nettoförsäljningsvärdet baseras på en rad antaganden såsom till exempel försäljningspriser, produktionskostnader, markpriser, hyresnivåer, avkastningskrav samt möjliga tidpunkter för produktionsstart och/eller försäljning. NCC följer löpande marknadsutvecklingen och prövar kontinuerligt gjorda antaganden.
Skillnaden mellan bokfört värde och bedömt nettoförsäljningsvärde är i vissa fall små. En förändring i gjorda antagande kan leda till ytterligare nedskrivningsbehov.
Goodwill värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och återvinningsvärdet. Goodwill värderas i koncernen till 1,6 (1,8) Mdr SEK.
Flera antaganden och uppskattningar görs om framtida förhållanden vilka beaktas vid beräkning av det diskonterade kassafl öde som ligger till grund för bedömt återvinningsvärde. Viktiga antaganden är förväntad tillväxt, marginaler och diskonteringsränta. Om dessa antaganden ändras kan värdet på kvarvarande goodwill påverkas, se not 20, Immateriella tillgångar, för antaganden och uppskattningar.
NCC:s kundfordringar inklusive fordringar för sålda fastighetsprojekt uppgår till 7,5 (7,2) Mdr SEK, se not 39, Finansiella instrument och fi nansiell riskhantering.
Fordringarna värderas till verkligt värde. Verkligt värde påverkas av fl era bedömningar varav den för NCC enskilt viktigaste är kreditrisk och därmed eventuellt behov av reservering för osäker fordran. Varje fordran ska värderas individuellt, men som regel krävs särskilda omständigheter för att fordringar som varit förfallna mer än 60 dagar inte ska reserveras, helt eller delvis.
Vid årets utgång uppgick garantiavsättningarna till 1,9 (2,0) Mdr SEK, se not 35, Avsättningar. Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, företagsledningens bedömning samt erfarenheter transaktioner.
NCC:s pensionsförpliktelse netto är 0,3 (0,5) Mdr SEK, vilket med hänsyn tagen till aktuariell förlust inneburit en nettotillgång om 1,1 (1,0) Mdr SEK, se not 36, Pensioner.
Redovisade värden påverkas av förändringar i de aktuariella antaganden som ligger till grund för beräkningarna av förvaltningstillgångarna och pensionsförpliktelser. I not 36, Pensioner, anges de aktuariella antagandena.
Inom ramen för NCC:s ordinarie affärsverksamhet är NCC från tid till annan part i rättstvister. I dessa fall görs en bedömning av NCC:s åtaganden och sannolikheten för ett för NCC negativt utfall. NCC:s bedömning görs utifrån den information och kunskap NCC har i dagsläget. Bedömningar är i fl era fall svåra och slutligt utfall kan bli annat än nu bedömt.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Entreprenaduppdrag | 30 539 | 31 175 | 22 818 | 16 974 |
| Bostadsprojekt | 6 836 | 11 134 | 2 523 | 4 782 |
| Kross-, asfalt-, beläggnings- och vägserviceverksamhet |
10 023 | 9 600 | ||
| Fastighetsprojekt | 1 968 | 3 089 | ||
| Hyresintäkter | 41 | 48 | ||
| Övrigt och elimineringar | 13 | 958 | 36 | 29 |
| Summa | 49 420 | 56 005 | 25 377 | 21 784 |
| Omsättningen fördelad per rörelsegren1) |
||||
| NCC Construction Sweden | 22 854 | 17 002 | ||
| NCC Housing | 2 523 | 4 782 | ||
| Summa | 25 377 | 21 784 |
NCC:s verksamhet delas upp i sju rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten som vd och koncernchefen, den högste verkställande beslutsfattaren, följer upp. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer till koncernledningen. Det är utifrån denna interna rapportering som följande segment har identifi erats: NCC Construction Sweden, Denmark, Finland och Norway bygger bostäder, kontor, övriga hus, industrilokaler, vägar och övrig infrastruktur.
NCC Housing utvecklar och säljer bostäder på utvalda marknader i Norden, Tyskland, Baltikum och S:t Petersburg.
NCC Property Development utvecklar och säljer kommersiella fastigheter på defi nierade tillväxtmarknader i Norden och Baltikum.
NCC Roads kärnaffär är produktion av krossprodukter och asfalt samt asfaltsbeläggning och vägservice i Norden och S:t Petersburg.
Samtliga transaktioner mellan de olika segmenten sker på marknadsmässiga villkor. Med undantag för svenska pensionskostnader upprättas segmentrapporteringen med tillämpning av samma redovisningsprinciper som koncernredovisningen. Från tid till annan kan bland "Övrigt och elimineringar" också redovisas främst nedskrivningar och avsättningar hänförliga till den i segmenten bedrivna verksamheten.
1) För koncernens fördelning se not 3.
| NCC Construction | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN, 2010 | Sweden Denmark | Finland Norway | NCC Roads |
NCC Housing |
NCC Property Development |
Summa segment |
Övrigt och elimineringar |
Koncernen | ||
| Extern nettoomsättning | 19 869 | 2 671 | 3 764 | 4 234 | 10 023 | 6 836 | 2 009 | 49 406 | 131) | 49 420 |
| Intern nettoomsättning | 1 092 | 235 | 2 027 | 107 | 656 | 44 | 12 | 4 174 | –4 174 | |
| Total nettoomsättning | 20 962 | 2 906 | 5 791 | 4 341 | 10 679 | 6 880 | 2 021 | 53 580 | –4 161 | 49 420 |
| Avskrivningar | –163 | –22 | –15 | –26 | –312 | –9 | –3 | –549 | –18 | –567 |
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar |
–2 | –97 | –99 | 67 | –32 | |||||
| Andel i intresseföretags resultat | 3 | 3 | 1 | 4 | ||||||
| Rörelseresultat Finansiella poster |
924 | 124 | 132 | 147 | 356 | 327 | 116 | 2 126 | 1281) | 2 254 –246 |
| Resultat efter fi nansiella poster Sysselsatt kapital |
1 645 | 328 | 253 | 426 | 2 820 | 6 818 | 2 838 | 15 129 | –2 739 | 2 008 12 390 |
| NCC Construction |
| NCC | NCC | NCC Property | Summa | Övrigt och | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN, 2009 | Sweden Denmark | Finland Norway | Roads | Housing | Development | segment | elimineringar | Koncernen | ||
| Extern nettoomsättning | 20 403 | 3 121 | 3 745 | 3 906 | 9 600 | 11 133 | 3 137 | 55 046 | 9581) | 56 005 |
| Intern nettoomsättning | 1 837 | 199 | 1 972 | 159 | 738 | 1 | 2 | 4 909 | –4 909 | |
| Total nettoomsättning | 22 241 | 3 321 | 5 718 | 4 065 | 10 338 | 11 134 | 3 139 | 59 954 | –3 951 | 56 005 |
| Avskrivningar | –160 | –27 | –22 | –25 | –308 | –10 | –3 | –554 | –19 | –573 |
| Nedskrivningar | –2 | –14 | –1 | –184 | –200 | –200 | ||||
| Andel i intresseföretags resultat | –3 | 1 | –2 | 1 | –1 | |||||
| Rörelseresultat | 1 026 | 72 | 172 | 140 | 387 | –5 | 705 | 2 496 | 1231) | 2 619 |
| Finansiella poster | –514 | |||||||||
| Resultat efter fi nansiella poster | 2 105 | |||||||||
| Sysselsatt kapital | 1 454 | 617 | 103 | 859 | 2 788 | 8 845 | 2 965 | 17 632 | –5 415 | 12 217 |
| 1) Under denna rubrik ingår: |
| 2010 | 2009 | |||
|---|---|---|---|---|
| Extern nettoomsättning |
Rörelse resultat |
Extern nettoomsättning |
Rörelse resultat |
|
| NCC:s huvudkontor, resultat från mindre dotter- och intresseföretag, resterande del av de tidigare avvecklade NCC International Projects samt den polska Constructionverksamheten |
13 | –231) | 958 | –1342) |
| Elimineringar av internvinster | 22 | 140 | ||
| Övriga koncernjusteringar (i allt väsentligt bestående av skillnad i redovisningsprincip | ||||
| mellan segment och koncern avseende pensioner) | 129 | 117 | ||
| Summa | 13 | 128 | 958 | 123 |
1) I detta belopp ingår ersättning från det polska motorvägsprojektet A2 med 57 MSEK.
2) I detta belopp ingår konkurrensskadeavgift om 50 MSEK och resultat från uppgörelse i ett projekt från det avvecklade affärsområdet NCC International Projects med 70 MSEK.
| Extern netto omsättning |
Anläggnings tillgångar1) |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2008 | ||
| Sverige | 26 530 | 31 609 | 1 805 | 1 802 | 1 799 | |
| Finland | 7 538 | 8 977 | 244 | 289 | 316 | |
| Norge | 6 374 | 5 802 | 751 | 761 | 677 | |
| Danmark | 5 955 | 6 158 | 1 247 | 1 452 | 1 613 | |
| Övriga länder | 3 023 | 3 459 | 72 | 122 | 159 | |
| Totalt | 49 420 | 56 005 | 4 119 | 4 564 |
1) Avser anläggningstillgångar som inte är fi nansiella instrument, uppskjutna skattefordringar, tillgångar avseeende ersättningar efter avslutad anställning och rättigheter som uppkommer enligt försäkringsavtal.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| NCC Housing | ||
| Investeringar i anläggningsprojekt | 12 | 19 |
| Investeringar i bostadsprojekt | 3 171 | 3 193 |
| Försäljningar av bostadsprojekt | 3 758 | 7 507 |
| Bostadsprojekt vid årets utgång | 8 745 | 10 137 |
| NCC Property Development | ||
| Fastighetsinvesteringar | 1 533 | 1 215 |
| Fastighetsförsäljningar | 841 | 2 245 |
| Fastighetsprojekt vid årets utgång | 2 931 | 2 835 |
| 2010 | 2009 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal anställda |
varav män |
Antal anställda |
varav män |
|
| Moderbolaget | ||||
| Sverige | 6 764 | 6 230 | 7 259 | 6 690 |
| Dotterföretag | ||||
| Sverige | 2 643 | 2 457 | 2 784 | 2 596 |
| Danmark | 2 198 | 1 930 | 2 295 | 1 951 |
| Estland | 35 | 28 | 46 | 39 |
| Finland | 2 515 | 2 098 | 2 475 | 2 025 |
| Lettland | 40 | 30 | 87 | 75 |
| Litauen | 14 | 9 | 84 | 67 |
| Norge | 1 661 | 1 524 | 1 790 | 1 645 |
| Polen | 2 | 1 | ||
| Ryssland | 217 | 155 | 198 | 143 |
| Tyskland | 636 | 516 | 692 | 566 |
| Övriga länder | 8 | 7 | 33 | 29 |
| Totalt i dotterföretag | 9 967 | 8 754 | 10 486 | 9 137 |
| Koncernen totalt | 16 731 | 14 984 | 17 745 | 15 827 |
| Andel kvinnor, % | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Könsfördelning i företagsledning | ||
| Koncernen totalt inklusive dotterföretag | ||
| – Styrelser | 17,9 | 22,9 |
| – Övriga ledande befattningshavare | 18,1 | 18,1 |
| Moderbolaget | ||
| – Styrelse | 22,2 | 22,2 |
| – Övriga ledande befattningshavare | 23,1 | 16,7 |
LÖNER OCH ANDRA ERSÄT TNINGAR FÖRDEL ADE MELL AN STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE SAMT ÖVRIGA ANSTÄLLDA
| 2010 | 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse och ledande befattningshavare (varav tantiem o.d.) |
Övriga anställda |
Totalt | Styrelse och ledande befattningshavare (varav tantiem o.d.) |
Övriga anställda |
Totalt | |
| Moderbolaget | ||||||
| Sverige | 36 | 2 873 | 2 909 | 34 | 3 012 | 3 046 |
| Totalt i moderbolag | 36 | 2 873 | 2 909 | 34 | 3 012 | 3 046 |
| (10,0) | (9,2) | |||||
| Sociala kostnader | 1 282 | 1 468 | ||||
| – varav pensionskostnad | 12 | 260 | 272 | 14 | 334 | 348 |
| Pensionsåtagande | 61 | 51 | ||||
| Koncernen totalt | 248 | 7 655 | 7 904 | 223 | 8 316 | 8 539 |
| (44,6) | (33,2) | |||||
| Sociala kostnader | 2 393 | 2 631 | ||||
| – varav pensionskostnad | 721 | 833 | ||||
| Pensionsåtagande | 105 | 81 |
Gruppen Styrelse och ledande befattningshavare avser 13 (13) personer i moderbolaget. I dotterbolagen fi nns 183 (171) personer i olika chefsbefattningar.
Nedanstående uppgifter om sjukfrånvaro avser NCC-koncernens svenska verksamhet.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| % | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Total sjukfrånvaro som en andel av den ordinarie arbetstiden |
3,1 | 3,4 | 3,2 | 3,7 | |
| Andel av den totala sjukfrånvaron som avser en sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer |
40,2 | 44,7 | 39,3 | 44,1 | |
| Sjukfrånvaro fördelad efter kön: | |||||
| Män | 3,2 | 3,6 | 3,3 | 3,8 | |
| Kvinnor | 2,3 | 2,3 | 2,3 | 2,3 | |
| Sjukfrånvaro fördelad efter ålderskategori: |
|||||
| 29 år eller yngre | 3,0 | 3,5 | 3,1 | 3,6 | |
| Mellan 30 och 49 år | 2,4 | 2,5 | 2,5 | 2,6 | |
| 50 år eller äldre | 4,0 | 4,5 | 4,0 | 4,7 |
LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR
Till styrelsens ordförande och övriga årsstämmovalda ledamöter utgår arvode endast enligt årsstämmans beslut. Inga pensioner utgår till styrelsen. Något arvode för valberedningen utgår ej.
Verkställande direktörens ersättningar föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Ersättningar till övriga befattningshavare i koncernledningen föreslås av verkställande direktören och godkänns av styrelsens ordförande.
Ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övriga ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen samt de ledande befattningshavare vilka inte är medlemmar i koncernledningen, men som rapporterar direkt till verkställande direktören. Vid ingången av 2010 var antalet elva personer, vid utgången tolv. Av dessa var åtta anställda i moderbolaget och fyra anställda i dotterföretag.
För verkställande direktören Olle Ehrlén var den rörliga ersättningen för 2010 maximerad till 50 procent av den fasta lönen. Den rörliga ersättningen baserades på ekonomiska mål uppsatta av styrelsen. Kostnadsfört belopp avseende verksamhetsåret 2010 motsvarade 50 procent av den fasta årslönen, det vill säga 3 399 000 (3 090 000) SEK.
För andra ledande befattningshavare baserades den rörliga ersättningen för 2010 till 35–50 procent av fast lön och baseras på utfallet i förhållande till uppsatta ekonomiska mål. Avsatt belopp under 2010 för andra ledande befattningshavare motsvarade 30–50 (26–50) procent av den fasta lönen.
| TSEK | Summa lön, ersättningar och förmåner3) |
varav förmåner |
varav rörlig ersättning4) |
Övriga ersättningar |
Pensions kostnad |
Pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Tomas Billing | 575 | |||||
| Styrelsens vice ordförande Fredrik Lundberg1) | 131 | |||||
| Styrelseledamot Ulf Holmlund | 375 | |||||
| Styrelseledamot Antonia Ax:son Johnson | 375 | |||||
| Styrelseledamot Ulla Litzén | 375 | |||||
| Styrelseledamot Marcus Storch | 375 | |||||
| Styrelseledamot Christoph Vitzthum1) | 268 | |||||
| Verkställande direktören Olle Ehrlén | 10 694 | 88 | 3 399 | 4 982 | 25 267 | |
| Övriga ledande befattningshavare (8 personer)2) | 22 605 | 241 | 6 624 | 6 998 | 14 605 | |
| Summa moderbolaget | 35 773 | 329 | 10 023 | 0 | 11 980 | 39 872 |
| Övriga ledande befattningshavare anställda i dotterföretag (4 personer) | 19 082 | 512 | 5 883 | 5 555 | 4 241 | 5 581 |
| Totalt ledande befattningshavare | 54 855 | 841 | 15 906 | 5 555 | 16 221 | 45 453 |
| TSEK | Summa lön, ersättningar och förmåner3) |
varav förmåner |
varav rörlig ersättning4) |
Övriga ersättningar |
Pensions kostnad |
Pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Tomas Billing | 575 | |||||
| Styrelsens vice ordförande Fredrik Lundberg | 460 | |||||
| Styrelseledamot Ulf Holmlund | 375 | |||||
| Styrelseledamot Antonia Ax:son Johnson | 375 | |||||
| Styrelseledamot Ulla Litzén | 375 | |||||
| Styrelseledamot Marcus Storch | 375 | |||||
| Verkställande direktören Olle Ehrlén | 9 417 | 65 | 3 090 | 7 980 | 23 053 | |
| Övriga ledande befattningshavare (8 personer) 5) | 21 906 | 170 | 6 080 | 5 948 | 10 587 | |
| Summa moderbolaget | 33 858 | 235 | 9 170 | 0 | 13 928 | 33 640 |
| Övriga ledande befattningshavare anställda i dotterföretag (4 personer) | 18 069 | 592 | 4 224 | 2 309 | 3 242 | |
| Totalt ledande befattningshavare | 51 927 | 827 | 13 394 | 0 | 16 237 | 36 882 |
1) Christoph Vitzthum invaldes och Fredrik Lundberg avgick vid årsstämman den 14 april 2010.
2) Antalet ledande befattningshavare anställda i moderbolaget 2010 var sju till och med oktober, därefter åtta personer.
3) Ersättningar och förmåner avser semesterersättning, arbetstidsförkortning och tjänstebilar.
4) Rörlig ersättning avser för respektive verksamhetsår kostnadsförda belopp.
5) Antalet ledande befattningshavare anställda i moderbolaget 2009 var åtta till och med september, därefter sju personer.
Verkställande direktören Olle Ehrlén omfattas av förmånsbestämd ITP med avtalad pensionålder 65 år. Därutöver har Olle Ehrlén förmånsbestämda pensionsavtal från tiden innan han blev verkställande direktör.
I samband med att Olle Ehrlén tillträdde som verkställande direktör slöts ett kompletterande avtal enligt vilka återstående kostnader för dessa tidigare avtal begränsades till ett visst belopp.
Detta innebär att Olle Ehrlén erhåller en ålderspension mellan 60 och 65 års ålder motsvarande 50 procent av 2010 års fasta lön och - exklusive ITP - från 65 års ålder motsvarande cirka 10 procent av denna lön. Åtagandena är tryggade i NCC:s pensionsstiftelse.
Från 60 års ålder, november 2009, betalar företaget en avgiftsbestämd pensionspremie motsvarande 30 procent av fast lön.
Till detta kommer avgifter för ITP, vilka vid avgång ur tjänst före 65 års ålder slutbetalas vid ett tillfälle, samt uppräkning för värdesäkring med mera av de förmånsbestämda pensionerna ovan.
Övriga ledande befattningshavare som är anställda i Sverige omfattas av förmånsbestämd ITP med 65 års pensionsålder. Därutöver omfattas fem ledande befattningshavare av en kompletterande pensionsplan med 60 eller 62 års pensionsålder. Den kompletterande pensionsplanen utbetalas intill 65 års ålder, och har en målpension på 70 procent av pensionsmedförande lön. Pensionsmedförande lön defi nieras som genomsnittet av befattningshavarens fasta lön under en intjäningsperiod som är minst tio år. Intjänad förmån är oantastbar och tryggad i pensionsstiftelse. Bolaget har utfäst att slutbetala ITP under förutsättning att den ledande befattningshavaren kvarstår i tjänst fram till avtalad pensionsålder. En ledande befattningshavare, som inte ingår i ovanstående kompletterande pensionsplan, omfattas av ett avgiftsbestämt pensionsåtagande på 30 procent av fast lön, med avräkning för pensionskostnaderna för förmånsbestämd ITP. Två ledande befattningshavare, som inte ingår i tidigare angiven kompletterande pensionsplan, omfattas av ett avgiftsbestämt pensionsåtagande på 30 procent av pensionsmedförande lön överstigande 30 inkomstbasbelopp.
För övriga ledande befattningshavare med anställning i andra länder gäller olika pensionsvillkor beroende på anställningsland.
NCC och Olle Ehrlén har sex månaders ömsesidig uppsägningstid. Avgångsvederlag utgår ej för Olle Ehrlén. Övriga ledande befattningshavare har normalt tolv månaders uppsägningstid från NCC, alternativt sex månaders uppsägningstid vid uppsägning på befattningshavarens egen begäran. Avgångsvederlag utgår efter uppsägning från NCC med i normalfallet tolv månader. Avgångsvederlaget ska reduceras med eventuell ersättning från ny arbetsgivare eller inkomst från egen verksamhet. Ledande befattningshavare får ej tillträda en befattning hos annan arbetsgivare eller bedriva egen verksamhet utan skriftligt tillstånd från NCC under uppsägningsperioden.
Som framgår av s. 45 har under 2010 avtal träffats mellan bolaget och vd för ett utländskt dotterbolag avseende tidpunkten för dennes framtida avgång från befattningen samt övriga avgångsvillkor. Avtalet innebär att vd:n för det utländska dotterbolaget erhåller uppsägningslön och avgångsvederlag till ett belopp om totalt 16,7 MSEK. Beloppet periodiseras över återstående tjänstgöringstid. Sammantaget innebär 2010 års avtal och tidigare avtal som träffats mellan bolaget och vd:n för det utländska dotterbolaget, bland annat en övergång från förmånsbestämd pensionslösning till en premiebestämd pension. Sammantaget bedöms avtalen leda till ett lägre åtagande för bolaget än vad som ursprungligen var fallet.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Övriga immateriella tillgångar | –18 | –21 | ||
| Rörelsefastigheter | –32 | –34 | –7 | –7 |
| Maskiner och inventarier1) | –517 | –519 | –65 | –69 |
| Summa avskrivningar | –567 | –573 | –72 | –75 |
1) varav avskrivning för leasad utrustning i koncernen 67 (67).
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Revisionsföretag | ||||
| PricewaterhouseCoopers | ||||
| Revisionsuppdrag | 15 | 15 | 5 | 5 |
| Revision utöver revisionsuppdraget | 1 | 1 | 1 | |
| Andra uppdrag | 1 | 2 | ||
| Övriga revisorer | ||||
| Revisionsuppdrag | 1 | 1 | ||
| Summa arvoden och kostnadsersättningar till revisorer och revisionsföretag |
19 | 20 | 6 | 6 |
| Rörelsefastigheter | |||
|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2010 | 2009 | |
| Försäljningsvärden | 58 | 19 | |
| Redovisade värden | –56 | –9 | |
| Summa | 2 | 10 |
| Rörelsefastigheter | |
|---|---|
| MODERBOLAGET | 2010 2009 |
| Försäljningsvärden | 32 3 |
| Redovisade värden | –88 |
| Summa | –56 3 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Kostnader för produktion | ||||
| Bostadsprojekt | –30 | –192 | –10 | –18 |
| Finansiella kostnader | ||||
| Övriga värdepapper | –2 | |||
| Resultat från andelar i dotterföretag |
||||
| Aktier i dotterföretag | 47 | –49 | ||
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar av anläggningstillgångar |
||||
| Rörelsefastigheter | –6 | |||
| Maskiner och inventarier | –1 | |||
| Övriga immateriella tillgångar | –2 | |||
| Summa | –32 | –200 | 37 | –67 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Kostnader för produktion | –30 | –192 | –10 | –18 |
| Nedskrivning av anläggningstillgångar Finansiella kostnader |
–2 | –7 –2 |
||
| Resultat från andelar i koncernföretag |
47 | –49 | ||
| Summa | –32 | –200 | 37 | –67 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Utdelning | 596 | 2 901 | ||
| Realisationsresultat vid försäljning | 5 | –1 | ||
| Nedskrivningar | –14 | –49 | ||
| Återföring av nedskrivningar | 61 | |||
| Summa | 5 | 643 | 2 851 |
| KONCERNEN | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Andel i intresseföretags resultat efter skatt | 5 | 4 |
| Realisationsresultat vid försäljning | –1 | –5 |
| Summa | 4 | –1 |
| MODERBOLAGET | 2010 | 2009 |
| Utdelningar från intresseföretag samt resultatandel i HB/KB | –24 | 24 |
| Summa | –24 | 24 |
| KONCERNEN | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Lagerförändringar | –23 | 110 |
| Personalkostnader | 10 297 | 11 170 |
| Avskrivningar | 567 | 573 |
| Nedskrivningar | 42 | 200 |
| Återföring av nedskrivningar | –9 | |
| Summa | 10 873 | 12 053 |
Inköp av produktionsrelaterade varor och tjänster samt råvaror och förnödenheter redovisas som produktionskostnader.
| MODERBOLAGET | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Realisationsresultat vid försäljning | 18 | 1 |
| Summa | 18 | 1 |
| Summa | 232 | 223 |
|---|---|---|
| Kursdifferenser | 20 | 15 |
| Premieintäkt | 137 | 140 |
| Ränteintäkter övriga | 11 | 11 |
| Ränteintäkter koncernföretag | 65 | 57 |
| MODERBOLAGET | 2010 | 2009 |
| MODERBOLAGET | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Räntekostnader koncernföretag | –64 | –92 |
| Räntekostnader övriga | –292 | –276 |
| Kursdifferenser | 82 | 17 |
| Andra fi nansiella poster | –3 | 3 |
| Summa | –277 | –348 |
| KONCERNEN | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter på fi nansiella tillgångar som innehas för handelsändamål |
46 | 34 |
| Ränteintäkter på ej nedskrivna investeringar som hålles till förfall |
8 | 11 |
| Ränteintäkter på ej nedskrivna låne- och kundfordringar | 16 | 11 |
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 10 | 6 |
| Nettovinst på fi nansiella tillgångar som kan säljas | 2 | |
| Netto valutakursförändringar | 14 | |
| Övriga fi nansiella intäkter | 5 | 14 |
| Finansiella intäkter | 99 | 78 |
| Räntekostnader på fi nansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
–285 | –527 |
| Räntekostnader på fi nansiella skulder som innehas för handelsändamål |
–14 | –5 |
| Nettoförlust på fi nansiella tillgångar/skulder som innehas för handelsändamål |
–9 | –7 |
| Nettoförlust på fi nansiella tillgångar som kan säljas | –1 | |
| Nedskrivningar på fi nansiella placeringar | –2 | |
| Netto valutakursförändringar | –5 | |
| Övriga fi nansiella kostnader | –36 | –46 |
| Finansiella kostnader | –345 | –592 |
| Finansnetto | –246 | –514 |
| Varav värdeförändringar uppskattade med hjälp av värderingsteknik |
5 | –7 |
Räntekostnader har under året aktiverats med 6 (7) MSEK varvid en räntesats om 2,7 (2,6) procent har använts för att fastställa beloppet.
| KONCERNEN | 2010 valutakurser 20091) |
2010 | Valuta effekt |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 47 478 | 49 420 | 1 942 |
| Rörelseresultat | 2 205 | 2 254 | 49 |
| Resultat efter fi nansiella poster | 1 974 | 2 008 | 34 |
| Periodens nettoresultat | 1 502 | 1 527 | 25 |
| 1) 2010 års siffror omräknade till 2009 års kurser. |
| Genomsnittskurs Jan–dec |
31 dec | Balanskurs | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | SEK | Valuta | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Danmark | 100 | DKK | 128,25 | 142,65 | 120,94 | 138,72 |
| Euroland | 1 | EUR | 9,55 | 10,62 | 9,01 | 10,32 |
| Norge | 100 | NOK | 119,26 | 121,61 | 115,31 | 123,88 |
| USA | 1 | USD | 7,21 | 7,65 | 6,81 | 7,19 |
| KONCERNEN | 2010 | 2009 | ||
|---|---|---|---|---|
| SEK | Före utspädning |
Efter utspädning |
Före utspädning |
Efter utspädning |
| Resultat per aktie | 14,05 | 14,05 | 15,26 | 15,26 |
Beräkningen av de täljare och nämnare som använts i ovanstående beräkningar av resultat per aktie anges nedan.
| 2010 | 2009 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Före utspädning |
Efter utspädning |
Före utspädning |
Efter utspädning |
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare |
1 524 | 1 524 | 1 654 | 1 654 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier |
||||
| Tusental aktier | ||||
| Totalt antal aktier 1 januari |
108 415 | 108 436 | 108 415 | 108 436 |
| Totalt antal aktier 31 december |
108 415 | 108 436 | 108 415 | 108 436 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året |
108 415 | 108 436 | 108 415 | 108 436 |
| Bokslutsdispositioner | Obeskattade reserver | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Ackumulerade avskrivningar utöver plan |
|||||
| – maskiner och inventarier | 17 | 4 | 15 | 32 | |
| Reserv i pågående arbeten | 154 | 46 | 316 | 481 | |
| Summa | 171 | 50 | 331 | 513 |
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Förvärvade immateriella tillgångar | |||||
| 2010 | Goodwill | Nyttjanderätter | Övrigt | Summa övriga | Övrigt |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 2 105 | 171 | 96 | 268 | 4 |
| Investeringar | 19 | 6 | 24 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | –1 | –2 | –3 | ||
| Omklassifi ceringar | –105 | 6 | 0 | 6 | |
| Årets omräkningsdifferens | –161 | –13 | –12 | –24 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 839 | 183 | 88 | 271 | 4 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –77 | –69 | –145 | –4 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 1 | 2 | 2 | ||
| Omklassifi ceringar | –6 | –6 | |||
| Årets omräkningsdifferens | 7 | 8 | 15 | ||
| Årets avskrivningar enligt plan | –10 | –8 | –18 | ||
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | 0 | –86 | –66 | –151 | –4 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –355 | –2 | –1 | ||
| Omklassifi ceringar | 105 | ||||
| Årets omräkningsdifferens | 23 | ||||
| Årets nedskrivningar | –2 | –2 | |||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –226 | –2 | –2 | –3 | |
| Restvärde vid årets början | 1 750 | 92 | 28 | 121 | |
| Restvärde vid årets slut | 1 613 | 94 | 20 | 115 | 0 |
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Goodwill | Nyttjanderätter | Övrigt | Summa övriga | Övrigt |
| 2 134 | 170 | 115 | 284 | 4 |
| 5 | 16 | 21 | ||
| –1 | –30 | –32 | ||
| –1 | 0 | |||
| –28 | –2 | –5 | –7 | |
| 2 105 | 171 | 96 | 268 | 4 |
| –68 | –81 | –150 | –4 | |
| 1 | 23 | 24 | ||
| –5 | –5 | |||
| 1 | 3 | 5 | ||
| –12 | –9 | –21 | ||
| 0 | –77 | –69 | –145 | –4 |
| –361 | –2 | –12 | –13 | |
| 8 | 8 | |||
| 5 | 5 | |||
| 5 | ||||
| –355 | –2 | 0 | –1 | |
| 1 772 | 100 | 22 | 123 | |
| 1 750 | 92 | 28 | 120 | 0 |
| Förvärvade immateriella tillgångar |
NEDSKRIVNINGSPRÖVNING FÖR GOODWILL I KASSAGENERERANDE ENHETER I NCC:s balansräkning ingår goodwill med totalt 1 613 MSEK. Posten fördelar sig på NCC:s affärsområden enligt följande:
| Enhet | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| NCC Construction | 585 | 610 |
| NCC Roads | 1 007 | 1 118 |
| – varav Danmark | 635 | 728 |
| – varav Norge | 248 | 267 |
| NCC Housing | 22 | 22 |
| NCC-koncernen | 1 613 | 1 750 |
Nedskrivningsprövningen har gjorts genom att diskontera framtida kassafl öden efter skatt och därmed beräkna ett nyttjandevärde. Detta har i samtliga fall baserats på av företagsledningen fastställda femårsprognoser där följande viktiga antaganden använts:
Långsiktig tillväxt: I samtliga fall har antagits en långsiktig uthållig tillväxttakt bortom prognosperioden på 1,5 (1,5) procent, vilken bedöms spegla marknadens långsiktiga tillväxt. Med nedan angivna undantag antas samma tillväxttakt gälla även för omsättningen under prognosperioden.
Rörelsemarginal: Med nedan angivna undantag har rörelsemarginalen antagits vara de tre senaste årens genomsnitt.
Rörelsekapital- och återinvesteringsbehov: I de fl esta fall har behovet antagits ligga i linje med 2010.
Diskonterinsgränta efter skatt: Denna fastställs baserat på bland annat följande variabler: riskfri ränta, marknadspremie, betavärde, kapitalstruktur och lokala skattesatser. Diskonteringsräntorna varierar något mellan de olika kassagenererande enheterna men uppgår i NCC:s scenario till 6,7 (7,8) procent som helhet.
NCC:s nedskrivningstester påvisar inget nedskrivningsbehov. Skillnaden mellan bokfört värde och nyttjandevärde är lägst för NCC Roads utländska verksamheter. Under prognosperioden antas i dessa verksamheter lönsamheten vända till historiskt uppnådda nivåer eller, i ett fall, att den nuvarande trenden med årliga resultatförbättringar fortsätter. Diskonteringsräntan för dessa enheter varierar mellan 6,0 – 6,3 procent.
Skillnaden mellan bokfört värde och bedömt nyttjandevärde uppgår för NCC Roads danska och norska verksamheter till sammanlagt 877 MSEK. Om diskonteringsräntan ökas med två procentenheter minskar skillnaden till 105 MSEK. Tabellen nedan illustrerar känsligheten i nyttjandevärdet vid förändringar i vissa viktiga variabler:
| Nyttjandevärdets påverkan | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Diskonteringsränta, basscenario (6,0–6,3%) |
Diskonteringsränta, basscenario plus 2%-enheter |
||||
| 0,5 procent-enheter lägre rörelsemarginal under prognosperioden |
–300 | –210 | |||
| 1 procent lägre omsättningstillväxt/ år under prognosperioden |
–125 | –85 | |||
| 0,5 procent högre diskonteringsränta | –250 | –125 |
I nyttjanderätter ingår rätten att nyttja grus- och bergtäkter under en bestämd period. Perioderna varierar, men rätterna avser oftast längre perioder.
Avskrivning sker i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget berg och grus.
Övrigt består till största delen av programvaror och licenser. Nyttjandeperioden är mellan tre och fem år och avskrivning sker linjärt.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2010 | 2009 | |
| Kostnader för produktion | –12 | –14 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | –6 | –7 |
| Summa | –18 | –21 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2010 | 2009 | |
| Totalt på raden Nedskrivningar av | ||
| anläggningstillgångar | –2 | –7 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | Rörelse fastigheter |
Pågående ny anläggningar |
Maskiner och inventarier |
Summa | Rörelse fastigheter |
Maskiner och inventarier |
Summa |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 370 | 3 | 6 291 | 7 664 | 183 | 504 | 687 |
| Investeringar | 46 | 2 | 596 | 644 | 27 | 27 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –138 | –442 | –579 | -100 | –69 | –169 | |
| Omklassifi ceringar | 22 | 14 | 35 | ||||
| Årets omräkningsdifferens | –95 | –346 | –441 | ||||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 205 | 5 | 6 112 | 7 323 | 83 | 462 | 545 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början | –726 | –4 381 | –5 108 | –71 | –333 | –404 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 92 | 366 | 458 | 12 | 57 | 69 | |
| Omklassifi ceringar | –16 | –19 | –36 | ||||
| Årets omräkningsdifferens | 49 | 254 | 303 | ||||
| Årets nedskrivningar1) | –1 | –1 | |||||
| Årets avskrivningar | –32 | –517 | –548 | –7 | –65 | –72 | |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut2) | –634 | 0 | –4 297 | –4 931 | –66 | –340 | –406 |
| Restvärde vid årets början | 644 | 3 | 1 910 | 2 556 | 112 | 171 | 283 |
| Restvärde vid årets slut | 571 | 5 | 1 816 | 2 392 | 17 | 122 | 138 |
| Redovisat värde för fi nansiell leasing | 209 | 209 | |||||
| Taxeringsvärde för anläggningar i Sverige | |||||||
| – Byggnader | 191 | 191 | 14 | 14 | |||
| – Mark | 196 | 196 | 10 | 10 | |||
| Redovisade värden på anläggningar i Sverige som har taxeringsvärden |
571 | 571 | 17 | 17 | |||
| 1) Nedskrivningar på rörelsefastigheter ingår i raden "Nedskrivningar" i resultaträkningen. Nedskrivningar på |
maskiner och inventarier ingår i "Kostnader för produktion".
2) Ackumulerade nedskrivningar vid årets utgång –42 –59 –102
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | Rörelse fastigheter |
Pågående ny anläggningar |
Maskiner och inventarier |
Summa | Rörelse fastigheter |
Maskiner och inventarier |
Summa |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 384 | 6 | 6 185 | 7 575 | 178 | 478 | 656 |
| Investeringar | 35 | 4 | 517 | 556 | 5 | 82 | 87 |
| Ökning genom förvärv | 2 | 2 | |||||
| Överföring inom NCC-koncernen | –22 | –22 | |||||
| Avyttringar och utrangeringar | –36 | –421 | –457 | –33 | –33 | ||
| Minskning genom försäljning av företag | –6 | –6 | |||||
| Omklassifi ceringar | 7 | –7 | 31 | 32 | |||
| Årets omräkningsdifferens | –21 | –16 | –37 | ||||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 370 | 3 | 6 291 | 7 664 | 183 | 504 | 687 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början | –708 | –4 210 | –4 919 | –65 | –303 | –368 | |
| Överföring inom NCC-koncernen | 7 | 7 | |||||
| Avyttringar och utrangeringar | 10 | 351 | 360 | 31 | 31 | ||
| Minskning genom försäljning av företag | 2 | 2 | |||||
| Omklassifi ceringar | –1 | –22 | –23 | ||||
| Årets omräkningsdifferens | 13 | 18 | 31 | ||||
| Årets nedskrivningar1) | –6 | –1 | –7 | ||||
| Årets avskrivningar | –34 | –519 | –553 | –7 | –69 | –75 | |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut2) | –726 | 0 | –4 381 | –5 108 | –71 | –333 | –404 |
| Restvärde vid årets början | 676 | 6 | 1 975 | 2 657 | 113 | 175 | 288 |
| Restvärde vid årets slut | 644 | 3 | 1 910 | 2 556 | 112 | 171 | 283 |
| Redovisat värde för fi nansiell leasing | 209 | 209 | |||||
| Taxeringsvärde för anläggningar i Sverige | |||||||
| – Byggnader | 198 | 198 | 41 | 41 | |||
| – Mark | 187 | 187 | 16 | 16 | |||
| Redovisade värden på anläggningar i Sverige som har taxeringsvärden |
241 | 241 | 112 | 112 | |||
| 1) Nedskrivningar på rörelsefastigheter ingår i raden "Nedskrivningar" i resultaträkningen. Nedskrivningar på maskiner och inventarier ingår i "Kostnader för produktion". |
|||||||
| 2) Ackumulerade nedskrivningar vid årets utgång | –121 | –100 | –221 |
| MODERBOLAGET | Redovisat värde | MODERBOLAGET | Redovisat värde | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital andel, %1) |
Antal andelar2) |
2010 | 2009 | Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital andel, %1) |
Antal andelar2) |
2010 | 2009 |
| Fastighetsföretag: NCC Property Development BV, |
NCC Elamuarendus Oü, 11398856, Estland |
100 | 6 | ||||||
| 33.213.877, Nederländerna | 93 | 4 | 4 | NCC Försäkrings AB, 516401-8151, Solna |
100 | 500 | 78 | 78 | |
| NCC Property Development Nordic AB, 556743-6232, Solna |
100 | 1 | 960 | 960 | NCC Hällevik AB, | ||||
| Summa andelar fastighetsföretag | 964 | 964 | 556749-6251, Solna NCC Industries AB, |
100 | 1 | ||||
| Övriga företag Alsike Utvecklings AB, |
556001-8276, Stockholm NCC International AB, |
100 | 15 | 22 | 22 | ||||
| 556245-9452, Solna | 100 | 16 | 2 | 2 | 556033-5100, Solna NCC International Danmark A/S, |
100 | 1 000 | 258 | 258 |
| Anjo Bygg AB, 556317-8515, Halmstad |
100 | 9 | 35 | 43 | 26708621, Danmark | 100 | 300 | ||
| Bergnäsets Ställningsmontage i Luleå AB, 556393-2838, Luleå |
100 | 1 | 2 | 2 | NCC Kaninen Projekt AB, 556740-3638, Solna |
100 | 100 | ||
| Däldehög AB, 556268-5700, Göteborg |
100 | 9 | 41 | 41 | NCC Knallen Stockholm AB, 556716-8637, Stockholm |
100 | 1 | ||
| Eeg-Henriksen AB, 556399-2642, Stockholm |
100 | 5 | 1 | 1 | NCC Komponent AB, 556627-4360, Solna |
100 | 1 | 65 | 4 |
| Ekängens Handelsträdgård AB, 556188-6903, Linköping |
100 | 1 | 4 | 4 | NCC Leasing Alfa AB, 556522-7724, Solna |
100 | 1 | ||
| Elpolerna i Malmö AB, | NCC Nordic Construction Company AB, 556065-8949, Solna |
100 | 3 809 | 1 018 | 1 018 | ||||
| 556720-5934, Malmö Fastighetsbolaget CVH KB, |
80 | 1 | NCC Polska Sp, Zoo, Polen | ||||||
| 969724-6529, Solna Fastighetsbolaget Jungmannen AB, |
100 | KRS20513, Solna NCC Purchasing Group AB, |
100 | 665 | |||||
| 556793-1562, Solna Frösunda Exploaterings AB, |
100 | 1 | 556104-9932, Stockholm NCC Rakennus Oy, |
100 | 2 | 1 | |||
| 556430-1876, Solna Frösunda Exploaterings KB, |
100 | 1 | 1765514-2, Finland NCC Reinsurance AG, |
100 | 4 | 391 | 391 | ||
| 916636-6451, Stockholm | 983) | 1 | 1 | CH-0203003243-9, Schweiz | 100 | 3 | 35 | 35 | |
| Fågelbro Mark AB, 556234-0868, Stockholm |
100 | 200 | 30 | 30 | NCC Roads Holding AB, 556144-6732, Solna |
100 | 275 | 1 633 | 1 633 |
| Hercules Grundläggning AB, 556129-9800, Stockholm |
100 | 196 | 59 | 59 | NCC Södra Ekkällan AB, 556679-8780, Solna |
100 | 1 | 1 | 1 |
| JCC Johnson Construction Company AB, 556113-5251, Solna |
100 | 1 | NCC Treasury AB, 556030-7091, Solna |
100 | 120 | 16 | 16 | ||
| Kungsplattan AB, 556713-0850, Solna |
100 | 1 | 1 | 1 | NCC Zinkensdamm AB, 556716-8652, Stockholm |
100 | 1 | ||
| Kvarntorget Bostad AB, 556729-8541, Uppsala |
100 | 1 | Nils P Lundh, AB, 556062-7795, Solna |
100 | 1 | ||||
| LLC NCC Real Estate, | Norrströmstunneln AB, | ||||||||
| INN7841322136, Ryssland LLC NCC Village, |
100 | 42 | 556733-7034, Solna Nybergs Entreprenad AB, |
100 | 1 | ||||
| INN7842398917, Ryssland Luzern, AB, |
100 | 556222-1845, Gotland Onsala Stenfastigheter AB, |
100 | 10 | 11 | 11 | |||
| 556336-4727, Lund Marielund 1:7 AB, |
100 | 1 | 3 | 3 | 556796-8025, Uppsala Portalgatan Förvaltnings AB, |
100 | 1 | ||
| 556522-7369, Stockholm Mälarstadens Exploaterings AB, |
100 | 1 | 6 | 556385-9296, Uppsala Siab Investment AB, |
100 | 3 | |||
| 556336-2135, Solna | 100 | 1 | 556495-9079, Stockholm | 100 | 1 | ||||
| NCC Bau & Holding GmbH, FB-nr 201178a, Österrike |
100 | SIA NCC Housing, 40003941615, Lettland |
100 | ||||||
| NCC Beckomberga nr 1 AB, 556617-6243, Stockholm |
100 | 1 | 1 | 1 | Sintrabergen Holding AB, 556498-1248, Stockholm |
100 | 3 | ||
| NCC Boende AB, 556726-4121, Solna |
100 | 100 | Ställningsmontage och Industritjänst i Södra Norrland AB, 556195-2226, Solna |
100 | 2 | 1 | 1 | ||
| NCC Boende Holding 1 AB, 556761-3459, Solna |
100 | 1 | Svelali AB, 556622-7517, Halmstad |
100 | 1 | ||||
| NCC Boende Holding 2 AB, 556795-2089, Solna |
100 | 1 | Svenska Industribyggen AB, 556087-2508, Stockholm |
100 | 1 | ||||
| NCC Boende Holding 3 AB, | Söderby Park Fastigheter HB, | ||||||||
| 556795-2287, Solna NCC Boende Holding 4 AB, |
100 | 1 | 916630-4817, Stockholm Södertäljebyggare Exploaterings KB, |
100 | 10 | 10 | |||
| 556824-7901, Solna NCC Boende Holding 5 AB, |
100 | 1 | 916635-5900, Södertälje Tipton Ylva AB, |
100 | 1 | 1 | 1 | ||
| 556824-7919, Solna NCC Boende Holding 6 AB, |
100 | 1 | 556617-6326, Stockholm UAB NCC Housing, |
100 | 1 | 1 | 1 | ||
| 556824-7927, Solna NCC Boende Holding 7 AB, |
100 | 1 | 302477035, Litauen Ursvik Sopsug AB, |
100 | 100 | ||||
| 556824-8230, Solna | 100 | 1 | 556764-2334, Sundbyberg | 57 | 1 | ||||
| NCC Boende Holding 8 AB, 556824-8248, Solna |
100 | 1 | Vätterbron AB, 556145-1856, Solna |
100 | 1 | ||||
| NCC Bolig A/S, 32 65 55 05, Danmark |
100 | 5 | 474 | Summa andelar övriga företag Summa andelar i koncernföretag |
5 025 5 989 |
4 458 5 421 |
|||
| NCC Bolig AS, 980 390 020, Norge |
100 | 8 | 45 | 45 | 1) Ägarandel överenstämmer med kapitalandel. | ||||
| NCC Construction Danmark A/S, 69 89 40 11, Danmark |
100 | 400 | 115 | 115 | 2) Antal aktier i 1 000-tal. 3) Resterande 2 procent ägs av Frösunda Exploaterings AB. |
||||
| NCC Construction Norge AS, | Bolag där kapitalandel och antal andelar inte anges har avyttrats, fusionerats eller | ||||||||
| 911 274 426, Norge NCC Deutschland GmbH, |
100 | 17 500 | 160 | 160 | likviderats under året. | ||||
| HRB 8906 FF, Tyskland NCC Construction Sverige AB, |
100 | 410 | 410 | Endast direkt ägda dotterbolag specifi ceras. Antalet indirekt ägda dotterbolag uppgår till 191 (150) stycken. En fullständig specifi kation fi nns på NCC:s hemsida |
forts.
www.ncc.se eller kan erhållas från NCC AB.
556613-4929, Solna 100 500 50 50
| Omräkningsdifferens | –1 | |
|---|---|---|
| Andel i intresseföretagets resultat1) | 1 | |
| Avyttring av intresseföretag | –2 | –1 |
| Redovisat värde vid årets ingång | 9 | 10 |
| KONCERNEN | 2010 | 2009 |
| KONCERNEN | Redovisat värde | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital andel, %1) |
Antal andelar2) |
2010 | 2009 |
| Aggder Bygg-Gjennvinning AS, 880 704 532, Norge |
50 | 1 | 1 | |
| Asfalt & Maskin AS, 960 585 593, Norge | 50 | 2 | 2 | |
| Glysisvallen AB, 556315-5125, Hudiksvall | 50 | 1 | 1 | 1 |
| Återvinnarna i Sverige AB, 556560–7883, Stockholm |
50 | 2 | ||
| Östhammarkrossen KB, 916673-1365, Uppsala |
50 | 2 | 2 | |
| Övriga NCC-ägda intressebolag 17 st (18) | 1 | 1 | ||
| Summa | 7 | 9 |
1) Ägarandelen överenstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
I koncernens fi nansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncernens ägarandel i joint venture-företagets intäkter, kostnader, tillgångar och skulder.
| KONCERNEN | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Intäkter | 390 | 151 |
| Kostnader | –347 | –139 |
| Resultat | 43 | 12 |
| Anläggningstillgångar | 87 | 26 |
| Omsättningstillgångar | 798 | 653 |
| Summa tillgångar | 885 | 679 |
| Långfristiga skulder | 161 | 187 |
| Kortfristiga skulder | 574 | 347 |
| Summa skulder | 735 | 534 |
| Nettotillgångar | 150 | 145 |
Till joint venture-företag räknas även så kallade delägda entreprenader där NCC har ett, i avtal, reglerat gemensamt infl ytande med övriga delägare.
FÖRTECKNING ÖVER JOINT VENTURE-FÖRETAG
| KONCERNEN | Ägd andel, % |
|---|---|
| A2 Bau Development Gmbh | 50 |
| Arandur OY | 33 |
| Bolig Interessentskabet Tuborg Nord | 50 |
| C825 Circle Line Project | 35 |
| Entreprise 23 konsortiet | 50 |
| Entreprise 26 konsortiet | 50 |
| Fastighets AB Strömstaden | 32 |
| Fløng-1 Konsortiet | 45 |
| Fløng-2 Konsortiet | 50 |
| Granitsoppen AB | 50 |
| Granitsoppen, KB | 50 |
| Hercules-Trevi Foundations AB | 50 |
| Korsnäs, konsortie | 50 |
| Koy Albergan | 50 |
| Koy Polaris Parkki | 30 |
| Koy Polaristontti 2 | 50 |
| Koy Polaristontti 3 | 50 |
| Koy Polaristontti 7 | 50 |
| Langebro 2 | 50 |
| M11-Entreprenør | 50 |
| NVB Beckomberga KB | 25 |
| KONCERNEN | Ägd andel, % |
|---|---|
| NVB Sköndalsbyggarna AB | 33 |
| NVB Sköndalsbyggarna II AB | 33 |
| NVB Sköndalsbyggarna KB | 33 |
| NVB Sköndalsbyggarna II KB | 33 |
| Elinegård Utvecklings AB | 50 |
| NCC MJE konsortie I/S | 50 |
| Oraser AB | 50 |
| Polaris Business Park Oy | 50 |
| PULS Planerad Underhållsservice AB | 50 |
| Scania II, konsortie | 50 |
| Scanpile AB | 50 |
| Skattkärrs Byggnads AB | 50 |
| Stora Ursvik KB | 50 |
| SWTP Construction OY | 33 |
| Tipton Brown AB | 33 |
| Ullevi Park 4 i Göteborg AB | 50 |
| Ullevi Park Holding 4 i Göteborg AB | 50 |
| Valtatie OY | 50 |
| Vänerbyggen Skattkärrs Byggnads AB & Co KB | 50 |
| Öhusen, KB | 50 |
ANDEL AR I INTRESSEFÖRETAG INGÅENDE
| I FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |
|---|---|
| -- | ------------------------------------- |
| MODERBOLAGET | Redovisat värde | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital– andel, %1) |
Antal andelar2) |
2010 | 2009 |
| Fastighets AB Strömstaden, 556051-7202, Norrköping |
32 | 2 | 2 | 2 |
| PULS Planerad Underhålls Service AB, 556379-1259, Malmö |
50 | 15 | 8 | 8 |
| Stora Ursvik KB, 969679-3172, Stockholm | 50 | 117 | 110 | |
| Tipton Brown AB, 556615-8159, Stockholm |
33 | 125 | 15 | 15 |
| Återvinnarna i Sverige AB, 556560-7883, Stockholm |
2 | |||
| Övriga 11 (17) | 1 | 2 | ||
| Summa | 141 | 139 |
1) Ägarandelen överenstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
| KONCERNEN | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar | ||
| Finansiella tillgångar som kan säljas | ||
| Aktier och andelar | 25 | 29 |
| Investeringar som hålles till förfall | ||
| Räntebärande värdepapper | 156 | 174 |
| Summa | 182 | 203 |
| Kortfristiga placeringar som är omsättningstillgångar | ||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
||
| Räntebärande värdepapper | 669 | 227 |
| Investeringar som hålles till förfall | ||
| Räntebärande värdepapper | 72 | 58 |
| Summa | 741 | 286 |
| Redovisat värde | 2010 | 2009 |
| I andra långfristiga värdepapper ingår: | ||
| Ej börsnoterade värdepapper | ||
| Övriga, ej börsnoterade | 25 | 29 |
| Summa | 25 | 29 |
Investeringar som hålles till förfall har en fastställd ränta mellan 1,0 (1,0) procent och 5,8 (5,8) procent samt har en förfallotidpunkt mellan 1 (1) månad och 4 (4) år.
| Andelar | Fordringar | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Andelar | Fordringar | intresseföretag | intresseföretag | Andra | Andra | ||
| koncern | koncern | och joint | och joint | långfristiga | långfristiga | ||
| MODERBOLAGET 2010 | företag | företag | ventures | ventures | värdepapper | fordringar | Summa |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 13 904 | 145 | 436 | 130 | 14 | 307 | 14 935 |
| Tillkommande tillgångar | 62 | 7 | 6 | 25 | 100 | ||
| Överfört inom koncernen | 462 | 462 | |||||
| Avgående tillgångar | –20 | –4 | –16 | –4 | –44 | ||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 14 408 | 145 | 439 | 121 | 14 | 327 | 15 453 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –8 752 | –297 | –1 | –7 | –2 | –9 059 | |
| Avgående tillgångar | 17 | 1 | 18 | ||||
| Årets nedskrivningar/Återförda nedskrivningar | 47 | 47 | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –8 687 | –297 | –1 | –7 | –2 | –8 994 | |
| Restvärde vid årets slut | 5 989 | 145 | 141 | 120 | 6 | 325 | 6 727 |
| Andelar | Fordringar | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Andelar | Fordringar | intresseföretag | intresseföretag | Andra | Andra | ||
| koncern | koncern | och joint | och joint | långfristiga | långfristiga | ||
| MODERBOLAGET 2009 | företag | företag | ventures | ventures | värdepapper | fordringar | Summa |
| Redovisat anskafffningsvärde vid årets början | 14 235 | 157 | 436 | 47 | 14 | 380 | 15 269 |
| Tillkommande tillgångar | 135 | 99 | 3 | 237 | |||
| Omklassifi ceringar | 56 | 56 | |||||
| Avgående tillgångar | –403 | –147 | –16 | –1 | –76 | –643 | |
| Årets omräkningsdifferens | 17 | 17 | |||||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 13 904 | 145 | 436 | 130 | 14 | 307 | 14 935 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –8 945 | –297 | –1 | –7 | –2 | –9 252 | |
| Överfört inom koncernen | –16 | –16 | |||||
| Avgående tillgångar | 259 | 259 | |||||
| Omklassifi ceringar | –1 | –1 | |||||
| Årets nedskrivningar | –49 | –49 | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –8 752 | –297 | –1 | –7 | –2 | –9 059 | |
| Restvärde vid årets slut | 5 421 | 145 | 139 | 130 | 6 | 304 | 6 144 |
| KONCERNEN | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar |
|||
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures |
83 | 67 | 31 |
| Fordringar för försäljning av fastighets och bostadsprojekt |
8 | ||
| Pensionsfordran, netto1) | 1 060 | 962 | 965 |
| Derivat som innehas för säkring | 3 | 1 | 1 |
| Övriga långfristiga fordringar | 210 | 232 | 139 |
| Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar |
1 363 | 1 261 | 1 135 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar |
|||
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures |
77 | 22 | 33 |
| Fordringar för försäljning av fastighets- och bostadsprojekt |
660 | 428 | 347 |
| Förskott till leverantörer | 43 | 16 | 13 |
| Derivat som innehas för säkring | 82 | 75 | 85 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 522 | 1 006 | 960 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar |
1 384 | 1 547 | 1 438 |
1) Se vidare not 36 Pensioner.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Skatt på årets resultat | |||||
| Aktuell skattekostnad | –609 | –137 | –381 | –44 | |
| Uppskjuten skatteintäkt/kostnad | 128 | –313 | 25 | –62 | |
| Totalt redovisad skatt på årets resutlat |
–481 | –449 | –356 | –106 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |||||
| Effektiv skatt | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat |
| Resultat före skatt | 2 008 | 2 105 | 2 060 | 3 253 | ||||
| Skatt enligt gällande skattesats för bolaget | –26 | –529 | –26 | –554 | –26 | –542 | –26 | –855 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag | –1 | –18 | –3 | –61 | ||||
| Andra icke avdragsgilla kostnader | –2 | –45 | –2 | –52 | –2 | –40 | –1 | –40 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 5 | 103 | 12 | 259 | 10 | 200 | 24 | 769 |
| Skatteeffekt till följd av utnyttjande av ej aktiverade underskottsavdrag | 2 | 36 | 2 | 37 | 2 | 36 | 1 | 37 |
| Skatteeffekt till följd av ej aktiverade underskottsavdrag | –5 | –4 | –76 | –4 | ||||
| Skatt hänförlig till tidigare år | –1 | –21 | 1 | –3 | –2 | |||
| Ändrad skattesatts | –5 | |||||||
| Övrigt | –2 | –3 | –3 | |||||
| Redovisad skatt | –24 | –481 | –21 | –449 | –17 | –356 | 3 | –106 |
Aktuell skatt har beräknas utifrån den nominella skatt som råder i respektive land. I de fall som skattesatsen ändrats för kommande år används den för uppskjuten skatt.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Aktuell skatt i ehållna/lämnade koncernbidrag |
–172 | –59 | ||
| Aktuell skatt på säkringsinstrument | –60 | –31 | ||
| Övrigt | –5 | 8 | ||
| Summa | –65 | –23 | –172 | –59 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Ingående anskaffningsvärde | –504 | –205 | 240 | 301 |
| Förvärv dotterföretag | 4 | |||
| Totalt redovisad skatt på årets resultat |
128 | –313 | 25 | –62 |
| Skatteposter som redovisas direkt mot eget kapital |
–5 | 3 | ||
| Omräkningsdifferenser | –6 | 3 | ||
| Övrigt | 16 | 2 | ||
| Summa | –371 | –504 | 265 | 240 |
| Tillgångar | Skulder | Netto | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2010 | 2009 | 2008 | 2010 | 2009 | 2008 | 2010 | 2009 | 2008 |
| Materiella anläggningstillgångar | 25 | 54 | 62 | 25 | 54 | 62 | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | –1 | –1 | –1 | –1 | |||||
| Ej avslutade projekt | –480 | –656 | –764 | –480 | -656 | –764 | |||
| Exploateringsfastigheter | –87 | –110 | –132 | –87 | –110 | –132 | |||
| Avsättningar | 526 | 570 | 634 | 526 | 570 | 634 | |||
| Personalförmåner/Pensionsavsättningar | 15 | 10 | 15 | –261 | –253 | –229 | –246 | –243 | –214 |
| Underskottsavdrag | 50 | 54 | 275 | 50 | 54 | 275 | |||
| Övrigt | 95 | 99 | 148 | –254 | –272 | –213 | –158 | –173 | –65 |
| Uppskjuten skattefordran / | |||||||||
| Uppskjuten skatteskuld | 711 | 787 | 1 134 | –1 082 | –1 292 | –1 339 | –371 | –504 | –205 |
| Kvittning | –643 | –651 | –903 | 643 | 651 | 903 | |||
| Netto skattefordran /uppskjuten skatteskuld | 68 | 136 | 231 | –439 | –641 | –436 | –371 | –504 | –205 |
| Tillgångar | Skulder | Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Avsättningar | 259 | 238 | 259 | 238 | ||
| Personalförmåner/Pensionsavsättningar | 5 | 5 | 5 | 5 | ||
| Övrigt | 1 | –4 | 1 | –4 | ||
| Uppskjuten skattefordran /uppskjuten skatteskuld | 265 | 244 | –4 | 265 | 240 | |
| Kvittning | –4 | 4 | ||||
| Netto skattefordran /uppskjuten skatteskuld | 265 | 240 | 265 | 240 |
Temporär skillnad mellan redovisat och skattemässigt värde på direktägda andelar uppkommer normalt ej för näringsbetingade andelar ägda av svenska bolag. Detta är ej heller aktuellt för andra andelar som ägs av NCC bolag i andra länder.
I koncernen fi nns vidare ej aktiverade underskottsavdrag motsvarande 0,3 (0,5) Mdr SEK. Dessa är i huvudsak hänförliga till den verksamhet som bedrivits utomlands, främst i Tyskland, och bedöms ej kunna utnyttjas mot framtida vinster. I moderbolaget är samtliga underskottsavdrag aktiverade.
| KONCERNEN, 2010 | Exploaterings fastigheter |
Pågående fastighets projekt |
Färdigställda fastighets projekt |
Summa fastighets projekt2) |
Exploa terings fastigheter bostäder |
Osålda pågående bostäder i egen regi |
Osålda färdig ställda bostäder |
Summa bostads projekt3) |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde | |||||||||
| vid årets början | 2 043 | 406 | 442 | 2 891 | 7 336 | 2 196 | 1 306 | 10 838 | 13 729 |
| Investeringar | 391 | 1 085 | 12 | 1 488 | 316 | 2 377 | 14 | 2 707 | 4 195 |
| Ökning genom förvärvade företag | 235 | 23 | 258 | 210 | 210 | 468 | |||
| Avyttringar och utrangeringar | –94 | –439 | –665 | –1 198 | –832 | –2 100 | –883 | –3 815 | –5 013 |
| Minskning genom försäljning av företag | –12 | –12 | –12 | ||||||
| Omklassifi ceringar | –390 | –52 | 481 | 39 | –542 | 441 | 49 | –52 | –13 |
| Årets omräkningsdifferens | –313 | –142 | –48 | –503 | –321 | –197 | –97 | –615 | –1 118 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut |
1 872 | 881 | 222 | 2 975 | 6 155 | 2 717 | 389 | 9 261 | 12 236 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början |
–56 | –56 | –388 | –313 | –701 | –757 | |||
| Avyttringar och utrangeringar | 71 | 94 | 165 | 165 | |||||
| Omklassifi ceringar | 7 | 7 | 7 | ||||||
| Årets omräkningsdifferens | 5 | 5 | 26 | 24 | 50 | 55 | |||
| Återföring av nedskrivningar | 9 | 21 | 30 | 30 | |||||
| Årets nedskrivningar1) | –57 | –3 | –60 | –60 | |||||
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut 4) |
–44 | –44 | –339 | –3 | –174 | –516 | –560 | ||
| Restvärde vid årets början | 1 987 | 406 | 442 | 2 835 | 6 948 | 2 196 | 993 | 10 137 | 12 972 |
| Restvärde vid årets slut | 1 828 | 881 | 222 | 2 931 | 5 816 | 2 714 | 215 | 8 745 | 11 676 |
| 1) Nedskrivningar ingår i raden Kostnader för |
produktion i resultaträkningen.
2) Avser omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development samt i mindre omfattning i andra affärsområden.
3) Avser omsättningsfastigheter redovisade i NCC Housing
samt i mindre omfattning i andra affärsområden.
| 4) Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut. | –7 | –7 | –280 | –3 | –174 | –457 | –464 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN, 2009 | Exploaterings fastigheter |
Pågående fastighets projekt |
Färdigställda fastighets projekt |
Summa fastighets projekt2) |
Exploa terings fastigheter bostäder |
Osålda pågående bostäder i egen regi |
Osålda färdig ställda bostäder |
Summa bostads projekt3) |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början |
1 981 | 1 875 | 234 | 4 090 | 7 916 | 3 823 | 2 708 | 14 447 | 18 537 |
| Investeringar | 176 | 946 | 17 | 1 139 | 1 850 | 2 500 | 126 | 4 476 | 5 615 |
| Ökning genom förvärvade företag | |||||||||
| Avyttringar och utrangeringar | –27 | –1 897 | –210 | –2 134 | –2 132 | –3 903 | –1 281 | –7 316 | –9 450 |
| Minskning genom försäljning av företag | –491 | –491 | –491 | ||||||
| Omklassifi ceringar | –35 | –482 | 420 | –97 | 394 | –107 | –165 | 122 | 25 |
| Årets omräkningsdifferens | –52 | –36 | –19 | –107 | –201 | –117 | –81 | –399 | –506 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut |
2 043 | 406 | 442 | 2 891 | 7 336 | 2 196 | 1 307 | 10 839 | 13 730 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början |
–72 | –72 | –342 | –273 | –615 | –687 | |||
| Avyttringar och utrangeringar | –1 | –1 | 4 | 99 | 103 | 102 | |||
| Omklassifi ceringar | 15 | 15 | –18 | –18 | –3 | ||||
| Årets omräkningsdifferens | 2 | 2 | 10 | 11 | 21 | 23 | |||
| Årets nedskrivningar1) | –60 | –132 | –192 | –192 | |||||
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut 4) |
–56 | –56 | –388 | –313 | –701 | –757 | |||
| Restvärde vid årets början | 1 909 | 1 875 | 234 | 4 018 | 7 574 | 3 823 | 2 434 | 13 831 | 17 850 |
| Restvärde vid årets slut | 1 987 | 406 | 442 | 2 835 | 6 948 | 2 196 | 993 | 10 137 | 12 972 |
1) Nedskrivningar ingår i raden
"Kostnader för produktion" i resultaträkningen.
2) Avser omsättningsfastigheter redovisade i
NCC Property Development samt i mindre omfattning i andra affärsområden.
3) Avser omsättningsfastigheter redovisade i NCC Housing
samt i mindre omfattning i andra affärsområden.
| 4) Ackumulerade nedskrivningar vid årets utgång. | –13 | –13 | –320 | –242 | –562 | –575 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | Exploaterings fastigheter |
Osålda färdig ställda bostäder |
Summa bostads projekt |
Exploaterings fastigheter |
Osålda färdig ställda bostäder |
Summa bostads projekt |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 232 | 186 | 418 | 243 | 398 | 639 |
| Investeringar | 1 | 6 | 7 | 42 | 68 | 110 |
| Avyttringar och utrangeringar | –36 | –234 | –270 | –61 | –352 | –413 |
| Omklassifi ceringar | –27 | 106 | 79 | 8 | 72 | 80 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 170 | 64 | 234 | 232 | 186 | 418 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –37 | –22 | –59 | –41 | –48 | –89 |
| Avyttringar och utrangeringar | 20 | 18 | 38 | 5 | 57 | 62 |
| Omklassifi ceringar | 10 | 10 | –13 | –13 | ||
| Återföring av nedskrivningar | 5 | 5 | ||||
| Årets nedskrivningar1) | –15 | –15 | –18 | –18 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –17 | –4 | –21 | –37 | –22 | –59 |
| Restvärde vid årets början | 195 | 163 | 358 | 201 | 350 | 549 |
| Restvärde vid årets slut | 153 | 60 | 214 | 195 | 163 | 358 |
1) Nedskrivningar ingår i raden "Kostnader för produktion" i resultaträkningen.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Krossprodukter | 330 | 351 | ||
| Byggmaterial | 93 | 81 | 25 | 13 |
| Övrigt | 114 | 82 | ||
| Summa | 537 | 514 | 25 | 13 |
| KONCERNEN | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Upparbetade intäkter pågående entreprenader |
3 865 | 2 993 | 11 017 |
| Fakturering pågående entreprenader | –3 061 | –2 215 | –10 175 |
| Summa | 804 | 777 | 841 |
| entreprenader Summa |
–35 595 4 092 |
–34 016 4 250 |
–36 698 4 784 |
|---|---|---|---|
| Fakturering pågående entreprenader Upparbetade intäkter pågående |
39 687 | 38 266 | 41 482 |
| KONCERNEN | 2010 | 2009 | 2008 |
Upparbetade intäkter i pågående projekt inklusive redovisade vinster med avdrag för redovisade förlustreservationer uppgick till 39 460 (37 009) (47 715) MSEK. Erhållna förskott uppgick till 1 781 (1 530) (1 449) MSEK.
Av beställaren innehållna belopp uppgick till 608 (564) (301) MSEK.
| Aktiekapital, | ||
|---|---|---|
| Förändringar i aktiekapitalet | Antal aktier | MSEK |
| 1988 Årets början | 6 720 000 | 672 |
| Split 1:4 | 20 160 000 | |
| Riktad nyemission vid | ||
| förvärv av ABV | 16 259 454 | 407 |
| 1991 Konverteringar av förlagslån | 1 449 111 | 36 |
| 1993 Konverteringar av förlagslån | 468 928 | 11 |
| Riktad nyemission vid förvärv | ||
| av minoritetspost i NK | 1 838 437 | 46 |
| 1994 Nyemission | 19 841 991 | 496 |
| Konverteringar av förlagslån | 13 394 804 | 335 |
| 1997 Riktad nyemission vid | ||
| förvärv av Siab | 28 303 097 | 708 |
| 2004 Nedsättning av aktiekapitalet1) | –1 844 | |
| 2010 Vid årets slut | 108 435 822 | 867 |
1) Kvotvärdet ändrades från 25,00 SEK till 8,00 SEK.
| 2 560 800 |
|---|
| 3 |
| –4 840 998 |
| –843 005 |
| –330 251 21 138 |
Aktiekapitalet är fördelat på 108 435 822 aktier med ett kvotvärde om 8 SEK per aktie. Under året har 11 093 523 (4 000 000) A-aktier omvandlats till B-aktier.
UPPDELNINGEN PÅ DE OLIKA AKTIESLAGEN ÄR FÖLJANDE:
| KONCERNEN | A-aktier | B-aktier | Summa |
|---|---|---|---|
| Antal | 31 302 925 | 77 132 897 | 108 435 822 |
A-aktierna berättigar till 10 röster och B-aktierna till 1 röst vardera.
En specifi kation av förändringen i eget kapital fi nns på s. 52. Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 10,00 kronor per aktie, totalt 1 084 146 840 kronor.
forts.
| A-aktier | B-aktier | Totalt A- och B-aktier |
|
|---|---|---|---|
| Antal aktier per 31/12 1999 | 63 111 682 | 45 324 140 | 108 435 822 |
| Omstämpling av A–aktier till B–aktier 2000–2009 |
–20 715 234 | 20 715 234 | |
| Återköpta aktier 2000–2003 | –6 035 392 | –6 035 392 | |
| Försäljning av återköpta aktier 2005–2007 |
6 014 254 | 6 014 254 | |
| Antal aktier per 31/12 2009 | 42 396 448 | 66 018 236 | 108 414 684 |
| Omstämpling av A-aktier till B-aktier 2010 |
–11 093 523 | 11 093 523 | |
| Antal aktier per 31/12 2010 | 31 302 925 | 77 111 759 | 108 414 684 |
| Antal röster | 313 029 250 | 77 111 759 | 390 141 009 |
| Procent av röster | 80 | 20 | 100 |
| Procent av kapital | 29 | 71 | 100 |
| Slutkurs 31/12 2010 | 147,20 | 147,80 | |
| Börsvärde, MSEK | 4 608 | 11 397 | 16 005 |
| Utgående balans | 18 | 641 | 2 047 | 944 | 3 650 |
|---|---|---|---|---|---|
| Omräkningsdifferenser | 3 | 11 | –19 | 52 | 47 |
| Omklassifi cering | 4 | 52 | –114 | –58 | |
| Via sålda företag | –9 | –20 | –29 | ||
| Återförd, ej utnyttjad avsättning |
–6 | –2 | –56 | –49 | –113 |
| Årets utnyttjande | –28 | –42 | –503 | –567 | –1 140 |
| Årets avsättning | 7 | 243 | 809 | 255 | 1 314 |
| Ingående balans | 42 | 436 | 1 764 | 1 387 | 3 629 |
| KONCERNEN, 2009 | Pensioner | Skatter Garantier | Övriga | Totalt | |
| MODERBOLAGET, 2010 | Pensioner Garantier | Övrigt | Totalt | |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 3 | 1 235 | 64 | 1 301 |
| Årets avsättning | 326 | 5 | 331 | |
| Årets utnyttjande | –330 | –26 | –356 | |
| Utgående balans | 3 | 1 231 | 43 | 1 277 |
| MODERBOLAGET, 2009 | Pensioner Garantier | Övrigt | Totalt | |
| Ingående balans | 9 | 1 003 | 100 | 1 112 |
| Årets avsättning | 473 | 8 | 482 | |
| Årets utnyttjande | –241 | –44 | –286 | |
| Återförd, ej utnyttjad reserv | –6 | –6 | ||
| Utgående balans | 3 | 1 235 | 64 | 1 301 |
| KONCERNEN | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut | 2 057 | 2 187 |
| Finansiella leasingskulder | 209 | 209 |
| Övriga långfristiga lån | 447 | 575 |
| Summa | 2 712 | 2 972 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Kortfristig del av skulder till kreditinstitut | 1 514 | 1 453 |
| Övriga kortfristiga skulder | 32 | 285 |
| Summa | 1 546 | 1 739 |
| Totalt räntebärande skulder | 4 258 | 4 711 |
För återbetalningstider och villkor se not 39, Finansiella instrument och fi nansiell riskhantering.
För information om hur fi nansiella leasingskulder förfaller till betalning se vidare not 41, Leasing.
| Totalt räntebärande skulder | 2 947 | 4 025 |
|---|---|---|
| Summa | 1 251 | 1 956 |
| Övriga kortfristiga skulder | 4 | 8 |
| Koncernföretag | 1 247 | 1 946 |
| Intressebolag | 2 | |
| Kortfristiga skulder | ||
| Summa | 1 696 | 2 069 |
| Koncernföretag | 496 | 869 |
| Återlån från NCC-koncernens pensionsstiftelse | 1 200 | 1 200 |
| Långfristiga skulder | ||
| MODERBOLAG | 2010 | 2009 |
För återbetalningstider och villkor se not 39, Finansiella instrument
| NOT 35 | AVSÄTTNINGAR |
|---|---|
| forts. | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Utgående balans | 1 | 439 | 1 908 | 824 | 3 172 |
| Omräkningsdifferenser | –17 | –71 | –36 | –124 | |
| Omklassifi cering | –13 | 4 | 3 | –6 | |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning |
–12 | –36 | –3 | –51 | |
| Årets utnyttjande | –4 | –275 | –453 | –342 | –1 074 |
| Årets avsättning | 98 | 421 | 257 | 776 | |
| Ingående balans | 18 | 641 | 2 047 | 944 | 3 650 |
| KONCERNEN, 2010 | Pensioner | Skatter Garantier | Övriga | Totalt |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2008 | 2010 | 2009 | 2008 | |
| Återställningsreserv | 177 | 158 | 151 | |||
| Övrigt | 647 | 787 | 1236 | 43 | 64 | 100 |
| Övriga avsättningar | 824 | 944 | 1 387 | 43 | 64 | 100 |
| Garantiåtaganden | 1 908 | 2 047 | 1764 | 1 231 | 1 235 | 1 003 |
| Summa | 2 732 | 2 991 | 3 151 | 1 274 | 1 299 | 1 103 |
Garantiavsättningarna avser förmodade utgifter i framtiden. För att beräkna en framtida garantikostnad görs en individuell bedömning från projekt till projekt. Schablonmässiga procentsatser används för beräkningen av den framtida kostnadens storlek, där schablonen är varierande beroende på projektets karaktär. För att eliminera risker görs avsättning för garantianspråk i den takt de beräknas uppkomma efter att de identifi erats. Garantikostnaden avsätts initialt för varje projekt. Detta innebär att kostnaden avräknas och redovisas successivt för varje projekt. Den längsta löptiden på garantiavsättning är tio år medan majoriteten löper cirka två till fem år.
Avsättningar har gjorts för bedömda konsekvenser av brister i utförandet vid byggnation av bostäder med s.k. enstegstätad putsad fasad. NCC har tidigare lämnat en tioårig garanti för fuktskador i fasadkonstruktionen i fråga. Vidare har NCC, utifrån egna studier och slutsatser från studier utförda av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, utvecklat och testat ett program för undersökning och åtgärdande av brister i enstegstätade putsade fasader. Detta åtgärdsprogram har erbjudits fastighetsägare i ett antal bostadsområden där NCC, i dialog med berörda fastighetsägare, har anledning befara att brister kan förekomma. Åtgärdsprogrammet har sedan 2009 implementerats på ett fl ertal fastigheter i södra och västra Sverige med gott resultat. Åtgärder enligt programmet kommer att fortgå även under 2011. De avsättningar som gjorts i relation till hanteringen av förekommande fall av fuktskador grundas på en bedömning av förväntad kostnad för genomförandet av åtgärdsprogrammet på aktuella fastigheter. Ett antal fastighetsägare, vilka erbjudits men avböjt åtgärdsprogrammet, har istället valt att stämma NCC och har bland annat krävt att befi ntlig fasad rivs och ersätts med annan fasadkonstruktion. NCC delar inte den uppfattning som dessa fastighetsägare anfört.
Återställningsreserven är hänförlig till NCC Roads. Avsättningarna är ämnade för framtida kostnader gällande återställning av täkter innom grus- och bergmaterial. Avsättningarna görs kontinuerligt efter det att framtida kostnader har identifi erats. Således upplöses reserven i samma takt som iordningställandet sker.
Avsättningarna består av tillkommande kostnader samt osäkerheter i projekt liksom utestående tvister och rättsärenden. En del av avsättningarna är för förluster i verksamheten och löses upp efter hand som projektet upparbetas. Även framtida omstruktureringskostnader innefattas under "övrigt".
| PENSIONSKOSTNAD |
|---|
| ----------------- |
| KONCERNEN | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer: | ||
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period |
142 | 163 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare period | 16 | 15 |
| Räntekostnad | 151 | 134 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | –219 | –200 |
| Aktuariella vinster (–) och förluster (+) | ||
| som redovisats under året | 63 | 84 |
| Förluster (+) eller vinster (–) på reduceringar | ||
| och regleringar | 6 | 11 |
| Summa kostnad förmånsbestämda planer | 159 | 207 |
| Summa kostnad avgiftsbestämda planer | 562 | 626 |
| Löneskatt och avkastningsskatt | 70 | 93 |
| Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning |
791 | 926 |
Årets kostnad för ersättningar efter avslutad anställning återfi nns i sin helhet i rörelseresultatet.
Åtaganden för sjukpension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas hos NCC genom en försäkring i Alecta. Enlig ett uttalande från Rådet för fi nansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar fl era arbetsgivare. För räkenskapsåret 2010 har NCC inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa planer som förmånsbestämda. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. 2010 års avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 64 (64) MSEK.
Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och eller de försäkrade. Vid utgången av 2010 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 146 (141) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) |
–1 059 | –962 |
|---|---|---|
| Särskild löneskatt/Arbetsgivaravgifter | –61 | –50 |
| Nettoförpliktelse | –997 | –912 |
| Justeringar: Ackumulerade oredovisade aktuariella vinster (+) och förluster (–) |
–1 287 | –1 391 |
| Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser | 290 | 480 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | 4 360 | 4 013 |
| Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser | 4 650 | 4 493 |
| Helt eller delvis fonderade förpliktelser: | ||
| KONCERNEN | 2010 | 2009 |
| AV FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR |
FÖLJANDE POSTER I BALANSRÄKNINGEN:
| Finansiella anläggningstillgångar | –1 060 | –965 |
|---|---|---|
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 1 | 3 |
| Nettobeloppet i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) |
–1 059 | –962 |
| Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder: | ||
| Sverige | –991 | –948 |
| Norge | –67 | –13 |
| Nettobelopp i balansräkningen | ||
| (förpliktelse +, tillgång –) | –1 059 | –962 |
| KONCERNEN | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 1 januari |
4 493 | 3 946 |
| Utbetalda ersättningar | –106 | –78 |
| Kostnad för tjänstgöring innevarande år samt räntekostnad | 284 | 251 |
| Reduceringar | –2 | –3 |
| Regleringar | 14 | 12 |
| Aktuariella vinster och förluster | 31 | 261 |
| Valutakursdifferenser | –65 | 103 |
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 31 december |
4 650 | 4 493 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december |
4 360 | 4 013 |
|---|---|---|
| Övrigt | 31 | 31 |
| Räntebärande värdepapper | 2 352 | 2 323 |
| KONCERNEN | 2010 | 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar | 285 | 277 | ||||
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 219 | 200 | ||||
| Oredovisat aktuariellt resultat för förvaltningstillgångar under perioden (vinst +) |
66 | 77 | ||||
| HISTORISKA VÄRDEN | ||||||
| KONCERNEN | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
| Nuvärde av förmånsbestämda förpliktelser |
4 650 | 4 493 | 3 946 | 3 632 | 3 070 | 2 920 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar |
4 360 | 4 013 | 3 392 | 3 349 | 3 059 | 2 631 |
| Överskott (–)/under skott (+) i planen |
290 | 480 | 554 | 283 | 11 | 289 |
| Erfarenhetsbaserad justering avseende förvaltningstillgångar |
72 | 111 | –403 | –86 | 15 | –49 |
| Erfarenhetsbaserad justering avseende pensionsförpliktelser |
31 | 260 | 45 | 96 | 45 | 51 |
| KONCERNEN | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 3,8 | 4,1 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna | 5,5 | 5,5 |
| Framtida löneökningar | 3,2 | 3,2 |
| Framtida ökningar av pensioner | 2,0 | 2,0 |
| Förväntad infl ation | 2,0 | 2,0 |
PENSIONSSKULD ENLIGT BALANSRÄKNINGEN
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Avsatt till pensioner, övriga | 1 | 18 | 3 | 3 |
| KOSTNAD AVSEENDE PENSIONERING | ||
|---|---|---|
| MODERBOLAGET | 2010 | 2009 |
| Pensionering i egen regi | ||
| Kostnader exklusive räntekostnad i egen regi | 180 | 172 |
| Räntekostnad | 47 | 19 |
| Kostnader för pensionering i egen regi | 227 | 191 |
| Pensionering genom försäkring | ||
| Försäkringspremier | 132 | 133 |
| Delsumma | 359 | 324 |
| Särskild löneskatt på pensionskostnader | 61 | 81 |
| Årets pensionskostnad | 420 | 405 |
| MODERBOLAGET | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensionering i företagets egen regi vid ingången av året |
2 307 | 2 149 |
| Kostnad exkl räntekostnad som belastar resultatet | 180 | 172 |
| Räntekostnad | 47 | 19 |
| Utbetalning av pensioner | –49 | –33 |
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensionering i företagets |
||
| egen regi vid utgången av året | 2 486 | 2 307 |
VERKLIGT VÄRDE AVSEENDE SÄRSKILT AVSKILJDA TILLGÅNGAR
| MODERBOLAGET | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Verkligt värde vid ingången av året | ||
| avseende särskilt avskiljda tillgångar | 2 779 | 2 345 |
| Avkastning på särskilt avskiljda tillgångar | 179 | 308 |
| Betalning till/från pensionsstiftelserna | 46 | 126 |
| Verkligt värde vid utgången av året | ||
| avseende särskilt avskiljda tillgångar | 3 004 | 2 779 |
| Verkligt värde avseende särskilt avskiljda | ||
| tillgångar fördelar sig på: | ||
| Aktier | 1 253 | 994 |
| Fonder | 294 | 258 |
| Räntebärande fordringar | 1 457 | 1 527 |
| Verkligt värde vid utgången av året | ||
| avseende särskilt avskiljda tillgångar | 3 004 | 2 779 |
NCC-koncernens Pensionsstiftelse har en räntebärande fordran på NCC AB om 1 200 (1 200) MSEK.
I övrigt innehar stiftelserna inga fi nansiella instrument utgivna av företaget eller tillgångar som används av företaget.
| MODERBOLAGET | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensionering i företagets egen regi vid utgången av året |
2 486 | 2 307 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskiljda tillgångar |
3 004 | 2 779 |
| Överskott i särskilt avskiljda tillgångar | 521 | 475 |
| Netto redovisat avseende pensionsförpliktelsen | 2 | 3 |
| MODERBOLAGET | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta per 31 december | 3,84 | 3,84 |
Pensionsberäkningarna bygger i övrigt på löne- och pensionsnivån på balansdagen.
| KONCERNEN | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Övriga långfristiga skulder | |||
| Skulder till intresseföretag | 13 | 21 | 21 |
| Derivat som innehas för säkring | 34 | 38 | 32 |
| Övriga långfristiga skulder | 874 | 499 | 784 |
| Summa | 921 | 558 | 837 |
| Övriga kortfristiga skulder | |||
| Förskott från kunder | 1 781 | 1 530 | 1 449 |
| Skulder till intresseföretag | 15 | 1 | 3 |
| Derivat som innehas för säkring | 34 | 51 | 575 |
| Övriga kortfristiga skulder | 1 511 | 2 535 | 3 446 |
| Summa | 3 341 | 4 117 | 5 474 |
| MODERBOLAGET | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Fakturering exklusive innehållna belopp | 18 223 | 22 649 |
| Innehållna belopp | 360 | 312 |
| Summa fakturering | 18 583 | 22 961 |
| Nedlagda kostnader exklusive förlustreservering | –15 732 | –19 690 |
| Förlustreservering | 122 | 61 |
| Summa nedlagda kostnader | –15 610 | –19 629 |
| Summa pågående arbeten för annans räkning | 2 973 | 3 331 |
| Resultatavräknad fakturering | ||
| Årets fakturering | 20 999 | 22 196 |
| Fakturerat men ej resultatavräknat per 1/1 | 22 961 | 22 549 |
| Avgår: Fakturerat men ej resultatavräknat per 31/12 | –18 583 | –22 961 |
| Summa intäkter | 25 377 | 21 784 |
Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för fi nansiella risker. Med fi nansiella risker avses refi nansieringsrisker, likviditetsrisker, ränterisker, valutarisker, kreditrisker och motpartsrisker. NCC:s fi nanspolicy för hantering av fi nansiella risker har beslutats av NCC AB:s styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för fi nansverksamheten.
Inom NCC-koncernens decentraliserade organisation är fi nansverksamheten centraliserad till NCC Koncernstab Finans, dels för att kunna bevaka koncernens sammanlagda fi nansiella riskpositioner, dels för att kunna uppnå kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncerngemensamma intressen. I NCC hanteras koncernens ränte-, valuta-, kredit-, refi nansierings-, motparts- och likviditetsrisk genom koncernens internbank, NCC Treasury AB. Kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde.
NCC har en fi nansiell nyckeltalsrestriktion i form av skuldsättningsgrad knuten till den syndikerade kreditfaciliteten som tecknats med en grupp banker om 275 MEUR med en kvarvarande löptid på cirka två år. NCC uppfyller kraven för den fi nansiella nyckeltalsrestriktionen
Refi nansieringsrisk defi nieras som risken att NCC inte ska kunna erhålla fi nansiering vid en given tidpunkt eller att kreditgivarna ska få svårigheter att infria sina utfästelser. NCC eftersträvar en riskspridning mellan olika fi nansieringskällor (marknadsfi nansieringsprogram, banklån och andra låneformer) för att trygga koncernens långsiktiga försörjning av lånat kapital.
NCC:s policy för refi nansieringsrisk är att låneportföljen ska ha en förfallostruktur som minimerar koncernens exponering ur perspektivet refi nansieringsrisk. Skuldportföljens förfall ska vara spridd över tiden. Fördelningsnormen innebär att den vägda genomsnittliga återstående löptiden ska vara minst 18 månader. Per 31 december uppgick kapitalbindningen till 32 månader för totala räntebärande skulder. Finansieringen om 1 412 MSEK avseende byggnation av fi nska bostadsaktiebolag och svenska bostadsrättsföreningar är knuten till varje enskilt bostadsutvecklingsprojekt och kapitalbindningen i fi nansieringen avspeglar detta förhållande. Exklusive lån i fi nska bostadsaktiebolag och svenska bostadsrättsföreningar uppgick kapitalbindningen till 44 (47) månader.
| Räntebärande skulder | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Förfallotid | Belopp | Andel % | |||
| 2011 | 1 546 | 36 | |||
| 2012 | 826 | 19 | |||
| 2013 | 59 | 2 | |||
| 2014 | 350 | 8 | |||
| 20151) | 1 320 | 31 | |||
| 2016 | 52 | 1 | |||
| 2017– | 105 | 3 | |||
| Totalt | 4 258 | 100 |
1) Varav återlån från NCC-koncernens pensionsstiftelse 1 200 MSEK.
NCC har upprättat följande investorrelaterade marknadsfi nansieringsprogram:
| Ram | Utnyttjat MSEK |
|
|---|---|---|
| Commercial paper (CP) program i Finland | 300 MEUR | |
| Commercial paper (CP) program i Sverige | 4 000 MSEK | |
| Medium Term Note (MTN) i Sverige | 3 000 MSEK | 541 |
| Totalt | 541 |
Av NCC:s totala räntebärande skuld utgjordes 13 (13) procent av investorrelaterade lån.
För att erhålla god fl exibilitet och kostnadseffektivitet samt säkerställa tillgången på framtida fi nansieringsbehov har koncernens betalningsberedskap koncentrerats till bindande kreditlöften. NCC:s fi nanspolicy anger att koncernens betalningsberedskap ska uppgå till minst 7 procent av koncernens årsomsättning, varav minst 5 procent ska bestå av outnyttjade bindande kreditlöften. Betalningsberedskapen defi nieras som koncernens likvida medel exklusive likvida medel tillhörande svenska bostadsrättsföreningar, kortfristiga placeringar och outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter minskat med förfallande marknadsfi nansieringsprogram som har en kvarvarande löptid kortare än tre månader. Volymen outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årsskiftet till 3,5 (4,3) Mdr SEK med en återstående genomsnittlig löptid på 2,3 (2,1) år. Tillgängliga likvida medel placeras i bank eller räntebärande instrument med god kreditvärdighet och likvid andrahandsmarknad. Koncernens likvida medel exklusive likvida medel tillhörande svenska bostadsrättsföreningar samt kortfristiga placeringar per den 31 december uppgickt till 3,4 (2,1) Mdr SEK. Betalningsberedskapen uppgick per den 31 december till 14 (11) procent av omsättningen.
Nedanstående tabell visar koncernens fi nansiella skulder (inklusive räntebetalningar) samt derivat som utgör fi nansiella skulder. Finansiella instrument med rörlig ränta har beräknats med den ränta som förelåg på balansdagen. Belopp i utländsk valuta har omräknats till SEK med balansdagens kurs.
| 2010 | 2009 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | <3 mån | 3 mån –1 år |
1–3 år | 3–5 år | >5 år | Totalt | <3 mån | 3 mån –1 år |
1–3 år | 3–5 år | >5 år | |
| Återlån från NCC-koncernens pensionsstiftelse |
1 525 | 65 | 130 | 1 330 | 1 530 | 66 | 132 | 1 332 | ||||
| Räntebärande skulder | 1 566 | 65 | 116 | 730 | 490 | 165 | 2 138 | 117 | 323 | 831 | 606 | 261 |
| Räntebärande skulder i fi nska bostadsaktiebolag samt svenska bostadsrättsföreningar |
1 437 | 179 | 1 258 | 1 636 | 599 | 1 037 | ||||||
| Finansiella leasingskulder | 216 | 1 | 4 | 211 | 211 | 7 | 204 | |||||
| Ränteswappar | 79 | 7 | 13 | 24 | 20 | 15 | 135 | 10 | 23 | 44 | 26 | 32 |
| Valutaterminer | 21 | 21 | ||||||||||
| Leverantörsskulder | 3 414 | 3 414 | 3 536 | 3 536 | ||||||||
| Totalt | 8 237 | 3 666 | 1 456 | 1 095 | 1 840 | 180 | 9 207 | 4 262 | 1 477 | 1 211 | 1 964 | 293 |
Ränterisk utgör risken för att förändringar i marknadsräntor påverkar NCC:s kassafl öden eller det verkliga värdet på fi nansiella tillgångar och skulder negativt. NCC:s fi nansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassafl öde från den operativa verksamheten samt upplåning. Upplåningen som är räntebärande medför att koncernen exponeras för ränterisk. NCC:s policy för ränterisk är att den vägda genomsnittliga återstående räntebindningen för skuldportföljen när exponeringen reducerats med räntebindningen för likvida medel i normalfallet ska vara 12 månader med ett avvikelsemandat på +/– 6 månader samt att skuldportföljens ränteomsättningsstruktur ska vara spridd över tiden. I de fall tillgänglig upplåningsform räntemässigt inte motsvarar önskvärd struktur på låneportföljen används i huvudsak ränteswappar för att anpassa strukturen. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling fi nns mellan säkrat lån och ränteswappen.
Per årsskiftet uppgick NCC:s räntebärande bruttoskuld till 4 258 (4 728) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 12 månader. Exklusive lån i fi nska bostadsrättsaktiebolag och svenska bostadrättsföreningar uppgick bruttoskulden till 2 847 (3 349) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 18 (22) månader inklusive ränteswappar knutna till skuldportföljen. Kortfristiga placeringar samt likvida medel exklusive likvida medel i fi nska bostadsaktiebolag samt svenska bostadsrättsföreningar uppgick till 3 425 (2 117) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden på dessa tillgångar var 2 (2) månader. Den genomsnittliga räntebindningstiden reducerad med ränteexponeringen i likvida medel var 16 (21) månader inklusive ränteswappar knutna till skuldportföljen.
Per den 31 december hade NCC ränteswappar knutna till skuldportföljen med ett nominellt värde på 1 122 (1 811) MSEK. Övriga ränteswappar, avsedda för säkring av ränterisken i ett leasingkontrakt, hade ett nominellt värde på 451 (516) MSEK. Ränteswapparnas (knutna till skuldportföljen) verkliga värde uppgick per den 31 december netto till –6 (–10) MSEK bestående av tillgångar om 3 (1) MSEK och skulder om 9 (11) MSEK. Övriga ränteswappars verkliga värde uppgick netto till –31 (–32) MSEK bestående av skulder om 31 (32) MSEK. Ränteswapparna knutna till skuldportföljen har en förfallotidpunkt på mellan 0,2 (0,4) och 2,2 (3,2) år. Övriga ränteswappars förfallotidpunkt ligger mellan 0,5 (1,5) och 6,6 (7,6) år.
| Räntebärande skulder inklusive ränteswappar |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| Förfallotid | Belopp | Andel % | |||
| 2011 | 3 168 | 75 | |||
| 2012 | 513 | 12 | |||
| 2013 | 169 | 4 | |||
| 2014 | 12 | ||||
| 2015 | |||||
| 2016 | |||||
| 2017– | 396 | 9 | |||
| Totalt | 4 258 | 100 |
Valutarisker utgör risken att förändringar i valutakursen negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och kassafl öden. I enlighet med fi nanspolicyn ska transaktionsexponeringen elimineras så snart den är känd. Säkring sker av kontrakterade samt sannolika prognostiserade fl öden. Detta sker huvudsakligen via valutaterminskontrakt. Kontrakterad nettoexponering i respektive valuta kurssäkras till 100 procent. Prognostiserad nettoexponering säkras successivt över tiden, vilket innebär att de kvartal som ligger närmast i tiden säkras i högre grad än efterföljande kvartal. Varje kvartal säkras därmed vid fl era tillfällen och omfattas av fl era säkringsavtal som har ingåtts vid olika tidpunkter. Riktvärdet är att säkra 90 procent av prognos för innevarande kvartal, 70 procent av prognos för nästkommande kvartal, följt av 50 procent, 30 procent samt 10 procent. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när kraven för säkringsredovisning är uppfyllda.
För fi nansiella fl öden som lån och placeringar skyddas exponeringen huvudsakligen via valutaswappar. Huvudregeln i NCC:s fi nanspolicy är att koncernens om räkningsexponering inte ska valutakurssäkras.
Undantag görs för utvecklingsverksamheter som NCC Property Development samt NCC Housing, där valutakurssäkring görs. I de fall säkring sker ska maximalt 90 procent av de utländska nettotillgångarna säkras utan hänsyn tagen till skatteeffekt.Vd kan besluta om säkring av utländska nettotillgångar i utvalda bolag utöver ovan angivna riktlinjer.
Upplåning i NCC-koncernen sker främst genom den centrala treasuryenheten och överförs sedan till affärsområden och dotterbolag i form av interna lån. Utlåningen sker i lokal valuta, medan fi nansieringen till stor del sker i SEK och EUR. Den valutarisk som därigenom uppkommer hanteras med valutaswappar. Följande tabeller visar NCC:s fi nansiering samt fi nansieringsvalutaswappar. Angivna värden inkluderar underliggande kapitalbelopp.
| Motvärde i MSEK | Belopp | Andel % |
|---|---|---|
| EUR | 2 021 | 47 |
| LVL | 19 | 1 |
| SEK | 2 218 | 52 |
| Totalt | 4 258 | 100 |
| Motvärde i MSEK | |
|---|---|
| Sälj DKK | –1 450 |
| Köp EUR | 210 |
| Sälj LTL | –37 |
| Sälj LVL | –322 |
| Sälj NOK | –715 |
| Sälj RUB | –612 |
| Köp SGD | 30 |
| Netto | –2 896 |
Nedanstående tabell visar koncernens nettoutfl öden i olika valutor samt säkrad andel under året.
| 2010 | 2009 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Netto utfl öde |
Varav säkrat |
Säkrad andel % |
Netto utfl öde |
Varav säkrat |
Säkrad andel % |
|
| EUR | 452 | 353 | 78 | 425 | 444 | 104 | |
| Övriga | 55 | 42 | 76 | 127 | 49 | 39 | |
| Totalt | 507 | 395 | 78 | 552 | 493 | 89 |
Under 2010 var det inga kassafl ödessäkringar som avslutades på grund av att det förväntade kassafl ödet ej längre var sannolikt att inträffa.Transaktionsexponeringen har säkrats genom valutaterminer. Terminskontrakten som används för säkring av kontrakterade samt prognostiserade transaktioner är klassifi cerade som kassafl ödessäkringar. Det verkliga värdet på valutaterminer som använts för säkring av transaktionsexponering uppgick till netto 3 (–1) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som tillgångar 10 (4) MSEK och som skulder 7 (5) MSEK.
Nedanstående tabell visar de prognostiserade valutautfl ödena under 2011-2012, utestående säkringsposition vid årsskiftet samt säkrad andel.
| Kvartal 1 2011 | Kvartal 2 2011 Kvartal 3 2011 |
Kvartal 4 2011 | Kvartal 1 2012– | Totalt | ||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Netto utfl öde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
Netto utfl öde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
Netto utfl öde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
Netto utfl öde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
Netto utfl öde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
Netto utfl öde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
| EUR | 125 | 109 | 87 | 73 | 43 | 59 | 75 | 30 | 40 | 79 | 16 | 20 | 67 | 4 | 6 | 419 | 202 | 48 |
| Riktvärde % | 90 | 70 | 50 | 30 | 10 | 50 |
Den utestående säkringspositionen vid årsskiftet avseende kontrakterade nettovalutautfl öden uppgick till –18 (35) MSEK, varav 35 (19) MSEK förfaller inom tre månader.
Nedanstående tabeller visar koncernens säkrade nettoinvesteringar och säkringspositioner per valuta samt säkrad andel utan respektive med hänsyn tagen till skatteeffekt. Tabellerna per 31 december visar de nettoinvesteringar som ska säkras (NCC Property Development och NCC Housing). För 2009 visas även säkring av övriga bolag där säkringarna var under avveckling 2009.
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Netto investering |
Säkrings position före skatt |
Säkrad andel före skatt % |
Säkrings position efter skatt |
Säkrad andel efter skatt % |
Netto investering |
Säkrings position före skatt |
Säkrad andel före skatt % |
Säkrings position efter skatt |
Säkrad andel efter skatt % |
| DKK | 370 | 301 | 81 | 222 | 60 | 490 | 458 | 93 | 338 | 69 |
| EUR | 871 | 663 | 76 | 489 | 56 | 1 821 | 1 401 | 77 | 1 033 | 57 |
| NOK | 206 | 199 | 97 | 147 | 71 | 394 | 319 | 81 | 236 | 60 |
| RUB | –48 | –44 | 92 | –32 | 67 | –64 | –62 | 97 | –46 | 72 |
| LTL | –26 | –6 | 23 | –4 | 15 | –9 | –19 | 211 | –14 | 156 |
| LVL | –5 | 18 | –360 | 13 | –260 | –61 | –50 | 82 | –37 | 61 |
| EEK | 53 | 44 | 83 | 32 | 60 | –78 | –63 | 81 | –46 | 59 |
| Totalt | 1 421 | 1 175 | 83 | 867 | 61 | 2 493 | 1 984 | 80 | 1 464 | 59 |
| Totalt | 3 999 | 1 223 | 31 | 903 | 23 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| NOK | 1 007 | 404 | 40 | 298 | 30 | ||||||
| EUR | 1 244 | 62 | 5 | 46 | 4 | ||||||
| DKK | 1 748 | 757 | 43 | 559 | 32 | ||||||
| Motvärde i MSEK Valuta |
Netto investering |
Säkrings position före skatt |
Säkrad andel före skatt % |
Säkrings position efter skatt |
Säkrad andel efter skatt % |
||||||
| 2009-12-31 |
Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet (förutom säkringen i LVL) vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrad valutakurs redovisas i övrigt totalresultat.
NCC:s placeringsreglemente för fi nansiella kreditrisker revideras kontinuerligt och karaktäriseras av försiktighet. Transaktioner sker endast med kreditvärdiga motparter med lägst rating A (Standard & Poor´s) eller motsvarande internationell rating. ISDA:s (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal om nettning med alla motparter avseende derivathandel används. I placeringsreglementet anges maximal kreditexponering samt löptid för olika motparter.
Den sammanlagda motpartsexponeringen avseende derivat, beräknad som nettofordran per motpart, uppgick till 140 (144) MSEK vid utgången av 2010. Nettofordran per motpart beräknas enligt marknadsvärderingsmetoden (FFFS 2007:1). Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 3 454 (2 603) MSEK.
Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, d.v.s. att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas fi nansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster genom olika typer av säkerheter. Dessa kan till exempel vara bankgarantier, spärr i byggnadskreditiv, moderbolagsgarantier samt övriga betalningsgarantier.
NCC:s exponering avseende kreditrisker i kundfordringar följs upp löpande i koncernen. På balansdagen föreligger ingen signifi kant kreditriskexponering. Den maximala exponeringen för kreditrisk framgår av det redovisade värdet i balansräkningen.
| 2010 | 2009 | |||
|---|---|---|---|---|
| Brutto | Reserv för osäkra fordringar |
Brutto | Reserv för osäkra fordringar |
|
| Ej förfallna kundfordringar | 6 067 | 11 | 5 893 | 5 |
| Förfallna kundfordringar 1–30 dagar |
526 | 8 | 256 | 4 |
| Förfallna kundford ringar 31–60 dagar |
84 | 2 | 75 | 4 |
| Förfallna kundford ringar 61–180 dagar |
99 | 8 | 110 | 7 |
| Förfallna kundford ringar > 180 dagar |
676 | 274 | 861 | 393 |
| Summa | 7 452 | 303 | 7 195 | 413 |
Säkerheter för kundfordringar har erhållits till ett belopp av 187 (832) MSEK.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 413 | 313 |
| Årets reservering | 116 | 318 |
| Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar | –-188 | –221 |
| Omräkningsdifferenser | –38 | 2 |
| Utgående balans | 303 | 413 |
REDOVISAT VÄRDE OCH VERKLIGT VÄRDE FÖR FINANSIELL A INSTRUMENT Nedanstående tabeller visar redovisat värde och verkligt värde för fi nansiella instrument. För fi nansiella tillgångar har verkligt värde fastställts genom diskontering av framtida betalningsfl öden till aktuell marknadsränta på balansdagen. Det redovisade värdet för kundfordringar och leverantörsskulder anses överensstämma med det verkliga värdet.
Verkligt värde på valutaderivat beräknas genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Verkligt värde på ränteswappar beräknas genom en diskontering av framtida kassafl öden. Diskonteringsräntan är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.
| Verkligt värde och redovisat värde | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN, 2010 | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat räkningen1) |
Derivat som används i säkrings redovisning |
Kund och låne fordringar |
Investeringar som hålles till förfall |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen1) |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
| Andra långrfristiga värdepappersinnehav |
157 | 25 | 182 | 185 | |||||
| Långfristiga fordringar | 3 | 165 | 168 | 168 | |||||
| Kundfordringar | 6 481 | 6 481 | 6 481 | ||||||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
10 | 10 | 10 | ||||||
| Övriga fordringar | 46 | 36 | 802 | 884 | 884 | ||||
| Korfristiga placeringar | 669 | 72 | 741 | 741 | |||||
| Summa tillgångar | 718 | 36 | 7 458 | 229 | 25 | 8 466 | 8 469 | ||
| Långfristiga räntebärande skulder2) | 2 712 | 2 712 | 2 712 | ||||||
| Övriga långfristiga skulder | 29 | 5 | 888 | 922 | 922 | ||||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
1 | 1 | 1 | ||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 1 546 | 1 546 | 1 546 | ||||||
| Leverantörsskulder | 3 414 | 3 414 | 3 414 | ||||||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
3 | 3 | 6 | 6 | |||||
| Övriga kortfristiga skulder | 10 | 23 | 15 | 48 | 48 | ||||
| Summa skulder | 39 | 31 | 8 579 | 8 649 | 8 649 |
| Finansiella tillgångar |
Finansiella skulder |
||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| värderade till | Derivat som | Finansiella | värderade till | ||||||
| verkligt värde | används i | Kund | Investeringar | tillgångar | verkligt värde | Summa | Summa | ||
| KONCERNEN, 2009 | via resultat | säkrings | och låne | som hålles | som kan | via resultat | Övriga | redovisat | verkligt |
| räkningen1) | redovisning | fordringar | till förfall | säljas | räkningen1) | skulder | värde | värde | |
| Andra långrfristiga värdepappersinnehav |
174 | 29 | 203 | 213 | |||||
| Långfristiga fordringar | 1 | 111 | 112 | 112 | |||||
| Kundfordringar | 6 340 | 6 340 | 6 340 | ||||||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
4 | 4 | 4 | ||||||
| Övriga fordringar | 30 | 45 | 527 | 602 | 602 | ||||
| Korfristiga placeringar | 228 | 58 | 286 | 286 | |||||
| Summa tillgångar | 259 | 45 | 6 982 | 232 | 29 | 7 547 | 7 557 | ||
| Långfristiga räntebärande skulder2) | 2 972 | 2 972 | 2 972 | ||||||
| Övriga långfristiga skulder | 31 | 6 | 520 | 557 | 557 | ||||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
18 | 18 | 18 | ||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 1 739 | 1 739 | 1 739 | ||||||
| Leverantörsskulder | 3 536 | 3 536 | 3 536 | ||||||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
3 | 2 | 5 | 5 | |||||
| Övriga kortfristiga skulder | 15 | 36 | 1 | 52 | 52 | ||||
| Summa skulder | 46 | 45 | 8 788 | 8 879 | 8 879 |
1) Innehas för handelsändamål.
2) Återlåning från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 1 200 (1 200) MSEK.
| MODERBOLAGET, 2010 | Derivat som används i säkrings redovisning |
Kund- och låne fordringar |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Fordringar hos intresseföretag | 120 | 120 | 120 | |||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav |
6 | 6 | 6 | |||
| Andra långfristiga fordringar | 34 | 34 | 34 | |||
| Kundfordringar | 3 011 | 3 011 | 3 011 | |||
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag |
21 | 2 072 | 2 093 | 2 093 | ||
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag |
138 | 138 | 138 | |||
| Övriga kortfristiga fordringar | 47 | 47 | 47 | |||
| Kortfristiga placeringar | 6 295 | 6 295 | 6 295 | |||
| Summa tillgångar | 21 | 11 717 | 6 | 11 744 | 11 744 | |
| Långfristiga skulder till kreditinstitut1) | 1 200 | 1 200 | 1 200 | |||
| Långfristiga skulder till koncernföretag | 1 605 | 1 605 | 1 605 | |||
| Leverantörsskulder | 1 515 | 1 515 | 1 515 | |||
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 3 | 1 377 | 1 380 | 1 380 | ||
| Kortfristiga skulder till intresseföretag | 9 | 9 | 9 | |||
| Övriga kortfristiga skulder | 4 | 4 | 4 | |||
| Summa skulder | 3 | 5 710 | 5 713 | 5 713 |
| Derivat som används | Finansiella | Summa | Summa | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| i säkrings | Kund- och låne | tillgångar som | Övriga | redovisat | verkligt | |
| MODERBOLAGET, 2009 | redovisning | fordringar | kan säljas | skulder | värde | värde |
| Fordringar hos intresseföretag | 130 | 130 | 130 | |||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav |
6 | 6 | 6 | |||
| Andra långfristiga fordringar | 37 | 37 | 37 | |||
| Kundfordringar | 3 179 | 3 179 | 3 179 | |||
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag |
23 | 1 942 | 1 965 | 1 965 | ||
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag |
34 | 34 | 34 | |||
| Övriga kortfristiga fordringar | 2 591 | 2 591 | 2 591 | |||
| Kortfristiga placeringar | 3 526 | 3 526 | 3 526 | |||
| Summa tillgångar | 23 | 11 439 | 6 | 11 468 | 11 468 | |
| Långfristiga skulder till kreditinstitut1) | 1 491 | 1 491 | 1 491 | |||
| Långfristiga skulder till koncernföretag | 1 987 | 1 987 | 1 987 | |||
| Leverantörsskulder | 1 808 | 1 808 | 1 808 | |||
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 7 | 2 059 | 2 066 | 2 066 | ||
| Kortfristiga skulder till intresseföretag | 6 | 6 | 6 | |||
| Övriga kortfristiga skulder | 8 | 8 | 8 | |||
| Summa skulder | 7 | 7 359 | 7 366 | 7 366 |
1) Återlåning från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 1 200 (1 200) MSEK
Klassifi ceringskategorierna Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, Investeringar som hålles till förfall och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är ej tillämpliga för moderbolaget. Inga omklassifi ceringar av fi nansiella tillgångar och skulder mellan ovanstående kategorier har gjorts under året.
I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de fi nansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen.
Uppdelning av hur verkligt värde bestäms görs utifrån följande tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument.
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt oserverbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1.
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden (vilket inte är tillämpligt för NCC).
| KONCERNEN, 2010 | Nivå 1 | Nivå 2 | Summa |
|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | |||
| – Derivatinstrument som innehas för handel | 49 | 49 | |
| – Värdepapper som innehas för handel | 669 | 669 | |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål | 36 | 36 | |
| Summa tillgångar | 669 | 85 | 754 |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | |||
| – Derivatinstrument som innehas för handel | 31 | 31 | |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål | 39 | 39 | |
| Summa skulder | 70 | 70 | |
| forts. |
| MODERBOLAGET, 2010 | Nivå 1 | Nivå 2 | Summa |
|---|---|---|---|
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål | 21 | 21 | |
| Summa tillgångar | 21 | 21 | |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål | 3 | 3 | |
| Summa skulder | 3 | 3 | |
| KONCERNEN, 2009 | Nivå 1 | Nivå 2 | Summa |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | |||
| – Derivatinstrument som innehas för handel | 31 | 31 | |
| – Värdepapper som innehas för handel | 227 | 227 | |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål | 45 | 45 | |
| Summa tillgångar | 227 | 76 | 303 |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | |||
| – Derivatinstrument som innehas för handel | 45 | 45 | |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål | 46 | 46 | |
| Summa skulder | 91 | 91 | |
| MODERBOLAGET, 2009 | Nivå 1 | Nivå 2 | Summa |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål | 23 | 23 | |
| Summa tillgångar | 23 | 23 | |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål | 7 | 7 | |
| Summa skulder | 7 | 7 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Lönerelaterade kostnader | 1 953 | 1 950 | 943 | 937 | |
| Finansiella kostnader | 5 | 5 | |||
| Förutbetalda hyresintäkter | 5 | 5 | 1 | 1 | |
| Förutbetalda intäkter hyresgarantier | 111 | 91 | |||
| Projektrelaterade kostnader | 1 019 | 1 110 | 390 | 538 | |
| Administrationskostnader | 27 | 32 | 2 | 2 | |
| Garantikostnader | 4 | 1 | |||
| Drifts- och försäljningskostnader | 114 | 118 | |||
| Övriga kostnader | 89 | 312 | 30 | 44 | |
| Summa | 3 327 | 3 623 | 1 367 | 1 521 |
I Finland, Norge och Danmark fi nns ramavtal för operationell leasing av personbilar och lätta lastbilar med tillhörande administrativa tjänster. Avtalen baseras på rörlig ränta. Förvärv av objekt eller förlängning av leasingavtal kräver separat överenskommelse.
I Sverige har ingåtts ramavtal för fi nansiell leasing av personbilar och lätta lastbilar. Avtalet baseras på rörlig ränta. NCC anvisar köpare och förlängning av leasingavtal kan ske för enstaka fordon.
Inom NCC Roads fi nns ramavtal för operationell leasing av produktionsutrustning för vägunderhåll. Avtalen baseras på rörlig ränta och avser Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Under 2005 övertog NCC AB ett operationellt leasingavtal, som upphör under 2011, för en fastighet i Norge. Fastigheten hyrs ut till ett antal hyresgäster på operationella leasingkontrakt.
Under 2006 tecknades ett sale-leaseback-avtal med den tyska fi nansgruppen HSH Nordbank och dess intressebolag AGV avseende fastigheter i området Sonnengarten, Berlin. Samtidigt tecknades ett 18-årigt hyresavtal. Avtalet redovisas som en operationell lease.
| KONCERNEN | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Finansiell leasegivare | ||
| Leasingkontrakt som löper ut: | ||
| Inom 1 år | 7 | |
| Finansiell leasetagare | ||
| Leasingkontrakt som löper ut: | ||
| Inom 1 år | 35 | 38 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 174 | 175 |
| Framtida minimileaseavgifter | ||
| Inom 1 år | 65 | 66 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 128 | 126 |
| Nuvärde av framtida minimileaseavg | ||
| Inom 1 år | 62 | 64 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 125 | 124 |
| Avstämning framtida leaseavgifter och deras nuvärden | ||
| Framtida minimileaseavgifter | 193 | 192 |
| Avgår räntebelastning | –7 | –4 |
| Nuvärde av framtida minimileaseavgifter | 186 | 188 |
| Variabla utgifter som ingår i periodens resultat: Ränta |
||
| Leasade maskiner och inventarier | 7 | 4 |
| Totalt | 7 | 4 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Operationell leasegivare | |||||
| Framtida minimileaseavgifter – leasegivare (uthyrda lokaler) |
|||||
| Fördelade på förfalloperioder: | |||||
| Inom 1 år | 12 | 8 | 5 | ||
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 3 | 16 | 13 | ||
| Senare än 5 år | 2 | ||||
| Operationell leasetagare Framtida minimileaseavgifter – leasetagare |
|||||
| Leasingkontrakt som löper ut: | |||||
| Inom 1 år | 395 | 465 | 7 | ||
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 445 | 630 | 3 | 20 | |
| Senare än 5 år | 428 | 474 | |||
| Årets kostnad för operationell leasing uppgår till |
389 | 546 | 7 | 8 |
Som närstående till NCC-koncernen rubriceras i första hand Nordstjernangruppen, bolag ingående i Axel Johnson Gruppen samt intresseföretag och joint ventures. Föregående år räknades även Lundberggruppen som närstående. Lundberggruppen har under 2010 avyttrat hela sitt aktieinnehav i NCC. Moderbolaget har en när-
| KONCERNEN | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Transaktioner med intresseföretag och joint ventures | ||
| Försäljning till intresseföretag och joint ventures | 197 | 143 |
| Inköp från intresseföretag och joint ventures | 77 | 51 |
| Utdelning från intresseföretag | 1 | 3 |
| Långfristiga fordringar hos intresseföretag och joint ventures | 83 | 67 |
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag och joint ventures | 108 | 36 |
| Räntebärande skulder till intresseföretag och joint ventures | 71 | 23 |
| Rörelseskulder till intresseföretag och joint ventures | 39 | 26 |
| Eventualförpliktelser för intresseföretag och joint ventures | 7 | 29 |
| Transaktioner med Nordstjernangruppen | ||
| Försäljning till Nordstjernangruppen | 40 | 18 |
| Inköp från Nordstjernangruppen | 612 | 790 |
| Kortfristiga fordringar hos Nordstjernangruppen | 2 | 6 |
| Rörelseskulder till Nordstjernangruppen | 65 | 50 |
| Transaktioner med Axel Johnson Gruppen | ||
| Försäljning till Axel Johnson Gruppen | 2 | 72 |
| Inköp från Axel Johnson Gruppen | 11 | 12 |
| Kortfristiga fordringar hos Axel Johnson Gruppen | 1 | |
| Transaktioner med Lundberggruppen | ||
| Försäljning till Lundberggruppen | 184 | |
| Inköp från Lundberggruppen | 2 | |
| Kortfristiga fordringar hos Lundberggruppen | 24 |
ståenderelation med sina dotterföretag, se not 22, Andelar i koncernföretag. För NCC:s ledande befattningshavare, se not 5, Personalkostnader. Transaktioner som genomförts med NCC:s intressebolag och joint ventures har varit av produktionskaraktär. Transaktionerna har skett på marknadsmässiga villkor.
| MODERBOLAGET | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Transaktioner med koncernföretag | ||
| Försäljning till koncernföretag | 1 964 | 242 |
| Inköp från koncernföretag | 914 | 1 007 |
| Ränteintäkter från koncernföretag | 65 | 57 |
| Räntekostnader till koncernföretag | 64 | 92 |
| Utdelning från koncernföretag | 596 | 2 901 |
| Långfristiga fordringar hos koncernföretag | 145 | 145 |
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 9 182 | 6 806 |
| Räntebärande skulder till koncernföretag | 1 743 | 2 815 |
| Rörelseskulder till koncernföretag | 1 241 | 1 238 |
| Eventualförpliktelser för koncernföretag | 11 149 | 11 817 |
| Transaktioner med intresseföretag och joint ventures | ||
| Försäljning till intresseföretag och joint ventures | 135 | 93 |
| Inköp från intresseföretag och joint ventures | 62 | 42 |
| Utdelning från intresseföretag och joint ventures | 5 | 1 |
| Långfristiga fordringar hos intresseföretag och joint ventures | 120 | 130 |
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag och joint ventures | 138 | 34 |
| Räntebärande skulder till intresseföretag och joint ventures | 2 | |
| Rörelseskulder till intresseföretag och joint ventures | 10 | 4 |
| Eventualförpliktelser för intresseföretag och joint ventures | 29 | |
| Transaktioner med Nordstjernangruppen | ||
| Försäljning till Nordstjernangruppen | 30 | 9 |
| Inköp från Nordstjernangruppen | 408 | 510 |
| Kortfristiga fordringar hos Nordstjernangruppen | 2 | 6 |
| Rörelseskulder till Nordstjernangruppen | 53 | 42 |
| Transaktioner med Axel Johnsongruppen | ||
| Försäljning till Axel Johnson Gruppen | 2 | 72 |
| Inköp från Axel Johnson Gruppen | 8 | 9 |
| Kortfristiga fordringar hos Axel Johnsongruppen | 1 | |
| Transaktioner med Lundberggruppen | ||
| Försäljning till Lundberggruppen | 149 | |
| Inköp från Lundberggruppen | 1 | |
| Kortfristiga fordringar hos Lundberggruppen | 15 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2010 | 2009 | 2008 | 2010 | 2009 |
| Ställda säkerheter | |||||
| För egna skulder: | |||||
| Fastighetsinteckningar | 1 365 | 463 | 1 859 | ||
| Företagsinteckningar | 6 | 6 | 8 | ||
| Tillgångar belastade med äganderättsförbehåll, m.m. | 209 | 209 | 232 | ||
| Spärrade bankmedel | 12 | 57 | 60 | 12 | 13 |
| Summa | 1 593 | 735 | 2 159 | 12 | 13 |
| Övriga ställda säkerheter: | |||||
| Pantförskrivning till Nasdaq OMX Stockholm AB | 19 | 20 | |||
| Summa | 19 | 20 | |||
| Totalt ställda säkerheter | 1 612 | 756 | 2 159 | 12 | 13 |
| Borgens- och garantiförpliktelser | |||||
| Egna förbindelser: | |||||
| Borgensförbindelser för koncernbolags räkning | 11 149 | 11 817 | |||
| Insatser och upplåtelseavgifter | 1 733 | 2 958 | 3 049 | 1 733 | 2 958 |
| Byggnadskreditiv | 324 | 413 | 1 365 | ||
| Övriga borgens- och ansvarsförbindelser | 70 | 72 | 175 | 70 | 72 |
| Solidariskt med andra företag: | |||||
| Skulder i konsortier, handels- och kommanditbolag | 123 | 205 | 194 | 3 | 5 |
| Summa borgens- och garantiförpliktelser | 1 926 | 3 559 | 3 831 | 12 955 | 16 217 |
TILLGÅNGAR BELASTADE MED ÄGANDERÄTTSFÖRBEHÅLL Avser leasad utrustning i form av bilar.
BORGENSFÖRBINDELSER FÖR KONCERNBOLAGS RÄKNING
Borgensförbindelser för dotterbolags räkning har i huvudsak utfärdats som säkerhet för utnyttjade garantilimiter hos banker och försäkringsbolag, NCC Treasury AB:s upplåning och fullgörande av entreprenadavtal.
Insatsgaranti utgör säkerhet för insatser och upplåtelseavgifter inbetalda till av NCC bildade bostadsrättsföreningar. Sådan garanti ska återställas sedan ett år förfl utit efter det att den slutliga anskaffningskostnaden för bostadsrättsföreningens hus fastställts.
Borgen utställd av NCC AB, utgörande säkerhet för av fastighetsägande projektbolag upptaget byggnadskreditiv, gäller till dess att lösen sker vid avyttring i enlighet med avtalad försäljning av respektive fastighetsägande projektbolag. För delägda bolag anges NCC:s andel.
| KONCERNEN | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Likvida medel | ||
| Kassa och bank | 1 907 | 1 579 |
| Kortfristiga placeringar kortare än tre månader | 806 | 738 |
| Summa enligt balansräkning och kassafl ödesanalys | 2 713 | 2 317 |
| MODERBOLAGET | 2010 | 2009 |
| Kassa och bank | 819 | 1 348 |
| Kortfristiga placeringar | 6 295 | 3 526 |
Summa enligt kassafl ödesanalys 7 114 4 874
Kortfristiga placeringar har klassifi cerats som likvida medel med
följande utgångspunkt:
– De har obetydlig risk för värdefl uktuationer.
– De kan lätt omvandlas till kassamedel.
– De har en löptid om högst tre månader vid anskaffningstidpunkten.
FÖRSÄLJNING AV DOTTERFÖRETAG
| KONCERNEN | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Byggnader och mark | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 5 | |
| Kundfordringar och övriga omsättningstillgångar | 38 | |
| Likvida medel | 5 | |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | –45 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | –1 | |
| Uppskjuten skatteskuld | –4 | |
| Realisationsresultat | –2 | |
| Köpeskilling | 0 | –4 |
| Sålda likvida medel | –5 | |
| Påverkan på koncernens likvida medel | 0 | –9 |
Under året förvärvades materiella anläggningstillgångar för 577 (487) MSEK varav 0 (0) MSEK har lånefi nansierats.
Förvärv av dotterföretag om 0 (0) MSEK har gjorts, varav 0 (0) MSEK ej medfört kassafl öde. Försäljning av dotterföretag har skett med 0 (-4) MSEK varav 0 (5) MSEK ej medfört kassafl öde.
Under året förvärvades materiella anläggningstillgångar för 27 (72) MSEK, varav 0 (0) MSEK lånefi nansierats.
Moderbolaget har endast obetydliga likvida medel i utländsk valuta, varför några kursdifferenser i likvida medel ej uppkommer.
UPPLYSNINGAR OM BETALDA RÄNTOR
Under perioden erhållen ränta uppgick till 62 (57) MSEK. Under perioden betald ränta uppgick till 284 (482) MSEK.
Under perioden erhållen ränta uppgick till 70 (68) MSEK. Under perioden betald ränta uppgick till 203 (208) MSEK.
K ASSAFLÖDE HÄNFÖRLIGT FRÅN JOINT VENTURES SOM KONSOLIDERAS ENLIGT KLYVNINGSMETODEN
| KONCERNEN | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Löpande verksamhet | –50 | 102 |
| Förändring av rörelsekapital | 152 | –56 |
| Investeringsverksamhet | –4 | –8 |
| Finansieringsverksamhet | –83 | |
| Summa kassafl öde | –289 | 38 |
LIKVIDA MEDEL SOM INTE ÄR TILLGÄNGLIGA FÖR ANVÄNDNING
| Summa likvida medel som inte är tillgängliga för användning |
92 | 117 |
|---|---|---|
| Likvida medel i joint ventures | 80 | 60 |
| Spärrade bankmedel | 12 | 57 |
| KONCERNEN | 2010 | 2009 |
TRANSAKTIONER SOM INTE MEDFÖR BETALNINGAR
| KONCERNEN | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Försäljning av tillgång genom att en säljarrevers erhållits | 1 | |
| Förvärv av tillgång genom revers | 84 | |
| Förvärv av en tillgång genom fi nansiell lease | 91 | 86 |
NCC AB, org nr 556034-5174 är ett svenskregistrerat aktiebolag och har sitt säte i Solna. NCC AB:s aktier är marknadsnoterade på Stockholmsbörsen (Nasdaq OMX Stockholm/Stora bolag).
Huvudkontorets adress är: NCC AB Vallgatan 3 170 80 Solna
Koncernredovisningen för år 2010 består av moderbolag och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även andel av innehaven i intresseföretag och joint venture-företag.
NCC AB konsolideras som dotterbolag i Nordstjernan AB:s koncernredovisning. Ägarandelen för Nordstjernan AB uppgår till 23,1 procent av kapitalet och 64,1 procent av rösterna i NCC AB. Nordstjernan AB, org nr 556000-1421, har sitt säte i Stockholm.
Från den 1 januari 2010 tillämpar NCC IFRIC 15, Avtal för uppförande av fastigheter, vilket tidigare har beskrivits i not 1, Redovisningsprinciper.
I nedanstående tabeller redovisas effekten av detta på 2009 års räkenskaper.
| KONCERNEN | 2009 | Förändring | 2009 IFRIC |
|---|---|---|---|
| MSEK | Jan–dec | till IFRIC 15 | Jan–dec |
| Nettoomsättning | 51 817 | 4 188 | 56 005 |
| Kostnader för produktion | –46 544 | –3 719 | –50 263 |
| Bruttoresultat | 5 273 | 469 | 5 742 |
| Försäljnings- och | |||
| administrationskostnader | –3 035 | –3 035 | |
| Resultat från försäljning av | |||
| rörelsefastigheter | 10 | 10 | |
| Nedskrivning av | |||
| anläggningstillgångar | –7 | –7 | |
| Resultat från försäljning av | |||
| koncernföretag | 5 | 5 | |
| Konkurrensskadeavgift | –95 | –95 | |
| Resultat från andelar i intresseföretag | –1 | –1 | |
| Rörelseresultat | 2 150 | 469 | 2 619 |
| Finansiella intäkter | 78 | 78 | |
| Finansiella kostnader | –534 | –58 | –592 |
| Finansnetto | –456 | –58 | –514 |
| Resultat efter fi nansiella poster | 1 694 | 411 | 2 105 |
| Skatt på periodens resultat | –432 | –18 | –449 |
| Periodens resultat | 1 262 | 393 | 1 656 |
| KONCERNEN MSEK |
2009 Dec |
Förändring till IFRIC 15 |
2009 IFRIC Dec |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Goodwill | 1 750 | 1 750 | |
| Övriga immateriella tillgångar | 120 | 120 | |
| Rörelsefastigheter | 647 | 647 | |
| Maskiner och inventarier | 1 910 | 1 910 | |
| Andelar i intresseföretag | 9 | 9 | |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav |
203 | 203 | |
| Långfristiga fordringar | 1 261 | 1 261 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 117 | 19 | 136 |
| Summa anläggningstillgångar | 6 016 | 19 | 6 035 |
| Omsättningstillgångar Fastighetsprojekt |
2 835 | 2 835 | |
| Bostadsprojekt | 8 363 | 1 774 | 10 137 |
| Material- och varulager | 514 | 514 | |
| Skattefordringar | 200 | 200 | |
| Kundfordringar | 6 355 | –15 | 6 340 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 1 459 | –682 | 777 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna | |||
| intäkter | 844 | 138 | 982 |
| Övriga fordringar | 1 272 | 275 | 1 547 |
| Kortfristiga placeringar | 286 | 286 | |
| Likvida medel | 1 831 | 486 | 2 317 |
| Summa omsättningstillgångar | 23 959 | 1 976 | 25 935 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 29 976 | 1 994 | 31 970 |
| EGET KAPITAL | |||
| Aktiekapital | 867 | 867 | |
| Aktieägarnas kapital | 7 667 | –197 | 7 470 |
| Innehav utan bestämmande | |||
| infl ytande | 18 | 18 | |
| Summa eget kapital | 7 685 | –197 | 7 488 |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 2 941 | 31 | 2 972 |
| Övriga långfristiga skulder | 558 | 558 | |
| Uppskjutna skatteskulder | 710 | –69 | 641 |
| Avsättningar för pensioner och | |||
| liknande förpliktelser | 18 | 18 | |
| Övriga avsättningar | 3 023 | –91 | 2 932 |
| Summa långfristiga skulder | 7 250 | –129 | 7 121 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 391 | 1 348 | 1 739 |
| Leverantörsskulder | 3 545 | –9 | 3 536 |
| Skatteskulder | 38 | 38 | |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 4 516 | –267 | 4 250 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
3 539 | 84 | 3 623 |
| Avsättningar | 59 | 59 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 2 954 | 1 164 | 4 117 |
| Summa kortfristiga skulder | 15 041 | 2 320 | 17 361 |
| Summa skulder | 22 291 | 2 191 | 24 482 |
| SUMMA EGET KAPITAL | |||
| OCH SKULDER | 29 976 | 1 994 | 31 970 |
| Ställda säkerheter Borgens- och garantiförpliktelser |
319 4 600 |
437 –1 041 |
756 3 559 |
| Sysselsatt kapital | 11 034 | 1 182 | 12 217 |
| Nettolåneskuld | –754 | –1 030 | –1 784 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,1 | 0,2 | |
| Soliditet, % | 26 | 23 |
| Styrelsen föreslår att | |
|---|---|
| till förfogande stående vinstmedel | 5 982 149 076 |
| Disponeras enligt följande: | |
| Ordinarie utdelning till aktieägarna 10,00 SEK per aktie | 1 084 146 840 |
| I ny räkning balanseras | 4 898 002 236 |
| Summa SEK | 5 982 149 076 |
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar härmed att årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europa parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av inter nationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moder bolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 4 mars 2011. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 13 april 2011.
Solna den 4 mars 2011
Tomas Billing Antonia Ax:son Johnson Ulf Holmlund Styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Ulla Litzén Marcus Storch Christoph Vitzthum Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Lars Bergqvist Sven Frisk Karl G Sivertsson arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Vår revisionsberättelse har lämnats den 8 mars 2011
PricewaterhouseCoopers AB
Håkan Malmström Ulf Westerberg Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i NCC AB för år 2010. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 38–90. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att
utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 8 mars 2011
PricewaterhouseCoopers AB
Håkan Malmström Ulf Westerberg Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
| IFRS | IFRIC | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| RESULTATRÄKNING, MSEK | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2009 | 2010 |
| Nettoomsättning | 47 521 | 45 165 | 45 252 | 45 437 | 46 534 | 49 506 | 55 876 | 58 397 | 57 465 | 51 817 | 56 005 | 49 420 |
| Kostnader för produktion | –45 232 –40 950 –41 739 –41 809 –42 749 –45 158 –50 729 –52 572 –52 005 –46 544 –50 263 –44 487 | |||||||||||
| Bruttoresultat | 2 289 | 4 215 | 3 513 | 3 628 | 3 785 | 4 347 | 5 147 | 5 825 | 5 460 | 5 273 | 5 742 | 4 933 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | –4 004 | –3 157 | –2 717 | –2 523 | –2 577 | –2 677 | –2 795 | –3 059 | –3 197 | –3 035 | –3 035 | –2 682 |
| Resultat från fastighetsförvaltning | 254 | 103 | 50 | 29 | 45 | 17 | –5 | |||||
| Resultat från försäljning av förvaltningsfastigheter |
229 | 322 | –26 | 51 | –60 | 92 | 9 | |||||
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter | 16 | 6 | 6 | 19 | 22 | 19 | 15 | 10 | 10 | 2 | ||
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar | –282 | –6 | –64 | –138 | –149 | –94 | –22 | –245 | –76 | –7 | –7 | –2 |
| Nedskrivning/återföring av nedskrivningar av fastigheter, NCC Property Development1) |
–77 | –4 | –782 | –69 | ||||||||
| Resultat från försäljning av koncernföretag | 8 | 303 | 4 | 73 | 64 | –5 | 7 | 415 | 8 | 5 | 5 | |
| Konkurrensskadeavgift | –175 | –95 | –95 | |||||||||
| Resultat från andelar i intresseföretag | 47 | 44 | 11 | 60 | 33 | 49 | 29 | 11 | 9 | –1 | –1 | 4 |
| Rörelseresultat | –1 536 | 1 820 | 5 | 1 117 | 1 147 | 1 748 | 2 392 | 2 790 | 2 219 | 2 150 | 2 619 | 2 254 |
| Finansiella intäkter | 529 | 327 | 219 | 148 | 209 | 116 | 116 | 131 | 615 | 70 | 78 | 99 |
| Finansiella kostnader | –1 123 | –841 | –547 | –310 | –412 | –284 | –245 | –313 | –449 | –526 | –592 | –345 |
| Finansnetto | –595 | –514 | –328 | –162 | –203 | –168 | –129 | –182 | 166 | –456 | –514 | –246 |
| Resultat efter fi nansiella poster | –2 130 | 1 306 | –323 | 955 | 945 | 1 580 | 2 263 | 2 608 | 2 385 | 1 694 | 2 105 | 2 008 |
| Skatt på periodens resultat | –121 | –461 | –77 | –96 | –68 | –393 | –555 | –357 | –565 | –432 | –449 | –481 |
| Periodens resultat | –2 251 | 844 | –400 | 859 | 876 | 1 187 | 1 708 | 2 252 | 1 820 | 1 262 | 1 656 | 1 527 |
| Hänförs till: | ||||||||||||
| NCC:s aktieägare | –2 269 | 821 | –421 | 856 | 873 | 1 178 | 1 706 | 2 247 | 1 809 | 1 261 | 1 654 | 1 524 |
| Innehav utan bestämmande infl ytande | 18 | 24 | 21 | 3 | 3 | 9 | 1 | 4 | 11 | 1 | 1 | 4 |
| Periodens resultat | –2 251 | 844 | –400 | 859 | 876 | 1 187 | 1 708 | 2 252 | 1 820 | 1 262 | 1 656 | 1 527 |
1) Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar inom NCC Property Development redovisas från och med 2004 som Kostnader för produktion.
2001: Resultatet för 2001 belastades av nedskrivningar och reserveringar om 1 740 MSEK. Ett omfattande omstrukturerings- och åtgärdsprogram inleddes för att förbättra lönsamheten.
2002: Verksamheten påverkades av det under 2001 igångsatta åtgärdsprogrammet. Omstruktureringar skedde i de nordiska länderna. Icke kärnverksamhet började avvecklas. Dotterföretaget NVS såldes med en reavinst om 301 MSEK.
2003: Resultatet 2003 belastades med nedskrivningar inom NCC Property Development med 782 MSEK och med 195 MSEK inom NCC Roads, inklusive omstruktureringar. Dotterföretaget Altima delades ut. Altimas resultat ingick hela året 2003.
2004: Fastighetsförsäljningar på närmare 5 Mdr SEK genomfördes och nettoskulden minskade med 3,7 Mdr SEK till 1,1 Mdr SEK.
2005: Resultatet ökade framför allt beroende på en stark bostadsmarknad i Norden men också på ökad lönsamhet i de nordiska entreprenadverksamheterna. Nedskrivningar gjordes bland annat av goodwill, fastighetsprojekt och intresseföretag om cirka 220 MSEK.
2006: Högkonjunkturen i Norden innebar hög aktivitet med stigande omsättning och resultat som följd. Framför allt bidrog bostadsförsäljningen till resultatet, men även entreprenadverksamheten visade ökad lönsamhet. Kostnader för utvecklingsprojektet NCC Komplett ingick med 186 MSEK.
2007: Högkonjunkturen i kombination med starkt resultat inom fastighetsutvecklingsverksamheten bidrog till det högsta resultatet i NCC:s historia och samtliga fi nansiella mål nåddes. Kostnader för utvecklingsprojektet NCC Komplett belastade resultatet med 645 MSEK liksom konkurrensskadeavgifter om 175 MSEK. I rörelseresultatet ingick 383 MSEK från försäljning av den polska asfalt- och krossverksamheten.
2008: Resultatet blev historiskt högt och alla fi nansiella mål nåddes. 2008 var också året då bostadsmarknaden tvärbromsade och en lågkonjunktur inleddes som förstärktes av en global fi nanskris. Resultatet belastades med nedskrivningar och omstruktureringskostnader om sammanlagt 741 MSEK. Försäljningen av NCC:s andel i det polska koncessionsbolaget AWSA bidrog positivt till resultatet med 493 MSEK.
2009: Året präglades av lågkonjunktur och en lägre efterfrågan på den nordiska byggmarknaden. Volymerna gick ned men marginalerna hölls på en god nivå. Bostadsförsäljningen var bra men påverkades negativt till följd av prissänkningar. Nedskrivningar av mark och osålda bostäder belastade resultatet med 192 MSEK.
2010: Den ekonomiska återhämtningen påverkade årets resultat positivt. Volymnedgången förklaras främst av färre färdigställda projekt och överlämnade projekt i NCC Housing och NCC Property Development, lägre orderingång 2009 i Construction-enheterna och en en kall vinter vilket medfört förseningar och lägre aktivitet.
| BALANSRÄKNING, MSEK | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | IFRS 2004 |
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | IFRIC 2008 |
2009 | IFRIC 2009 |
2010 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||||||||||||
| Anläggningstillgångar | |||||||||||||
| Goodwill | 2 787 | 2 538 | 2 045 | 1 597 | 1 790 | 1 772 | 1 700 | 1 651 | 1 772 | 1 772 | 1 750 | 1 750 | 1 613 |
| Övriga immateriella tillgångar | 146 | 130 | 82 | 31 | 31 | 61 | 113 | 96 | 122 | 122 | 120 | 120 | 115 |
| Förvaltningsfastigheter | 3 895 | 1 306 | 897 | 41 | 449 | 71 | 65 | 21 | 12 | 12 | |||
| Rörelsefastigheter och pågående | |||||||||||||
| nyanläggningar | 1 072 | 1 190 | 868 | 821 | 830 | 865 | 796 | 640 | 682 | 682 | 647 | 647 | 576 |
| Maskiner och inventarier | 3 242 | 3 055 | 1 926 | 1 803 | 1 848 | 1 937 | 1 940 | 1 774 | 1 975 | 1 975 | 1 910 | 1 910 | 1 816 |
| Andelar i intresseföretag | 872 | 805 | 694 | 609 | 200 | 44 | 47 | 25 | 10 | 10 | 9 | 9 | 7 |
| Andra långfristiga | |||||||||||||
| värdepappersinnehav | 236 | 201 | 167 | 311 | 311 | 265 | 242 | 250 | 227 | 227 | 203 | 203 | 182 |
| Långfristiga fordringar | 670 | 1 253 | 1 217 | 1 392 | 1 363 | 1 246 | 2 739 | 1 968 | 1 338 | 1 366 | 1 378 | 1 397 | 1 431 |
| Summa anläggningstillgångar | 12 920 | 10 478 | 7 896 | 6 605 | 6 822 | 6 263 | 7 642 | 6 424 | 6 139 | 6 166 | 6 016 | 6 035 | 5 739 |
| Omsättningstillgångar | |||||||||||||
| Fastighetsprojekt | 5 477 | 4 215 | 3 755 | 2 002 | 2 105 | 2 005 | 1 955 | 2 145 | 3 439 | 4 018 | 2 835 | 2 835 | 2 931 |
| Bostadsprojekt | 3 335 | 3 358 | 3 510 | 3 495 | 4 345 | 4 395 | 5 979 | 8 553 | 11 377 | 15 060 | 8 363 | 10 137 | 8 745 |
| Material- och varulager | 669 | 727 | 575 | 604 | 609 | 502 | 443 | 474 | 624 | 624 | 514 | 514 | 537 |
| Andelar i intresseföretag | 120 | 132 | 116 | 53 | |||||||||
| Kundfordringar | 6 880 | 6 401 | 6 167 | 6 185 | 6 476 | 7 137 | 7 934 | 8 323 | 7 820 | 7 794 | 6 355 | 6 340 | 6 481 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 3 507 | 2 683 | 2 420 | 2 696 | 2 998 | 2 737 | 2 840 | 2 956 | 1 854 | 841 | 1 459 | 777 | 804 |
| Förutbetalda kostnader och | |||||||||||||
| upplupna intäkter | 689 | 884 | 692 | 582 | 587 | 638 | 852 | 1 048 | 1 169 | 1 119 | 844 | 982 | 988 |
| Övriga fordringar | 2 551 | 2 620 | 2 399 | 1 912 | 1 819 | 1 361 | 1 532 | 1 979 | 1 778 | 1 602 | 1 472 | 1 747 | 1 425 |
| Kortfristiga placeringar | 2 | 32 | 113 | 153 | 173 | 483 | 215 | 215 | 286 | 286 | 741 | ||
| Likvida medel | 3 164 | 3 717 | 2 463 | 2 574 | 2 514 | 1 919 | 1 253 | 1 685 | 1 832 | 1 919 | 1 831 | 2 317 | 2 713 |
| Summa omsättningstillgångar | 26 392 | 24 737 | 22 101 | 20 133 | 21 567 | 20 848 | 22 961 | 27 645 | 30 108 | 33 193 | 23 959 | 25 935 | 25 366 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 39 312 | 35 215 | 29 997 | 26 738 | 28 389 | 27 110 | 30 603 | 34 069 | 36 247 | 39 359 | 29 976 | 31 970 | 31 104 |
| EGET KAPITAL | |||||||||||||
| Aktieägarnas kapital | 7 322 | 7 597 | 6 188 | 6 728 | 6 715 | 6 785 | 6 796 | 7 207 | 6 840 | 6 243 | 7 667 | 7 470 | 8 111 |
| Innehav utan bestämmande infl ytande |
94 | 83 | 78 | 84 | 84 | 94 | 75 | 30 | 25 | 25 | 18 | 18 | 21 |
| Summa eget kapital | 7 416 | 7 680 | 6 266 | 6 812 | 6 799 | 6 879 | 6 870 | 7 237 | 6 865 | 6 268 | 7 685 | 7 488 | 8 132 |
| SKULDER | |||||||||||||
| Långfristiga skulder | |||||||||||||
| Långfristiga räntebärande skulder | 4 826 | 4 924 | 4 267 | 3 148 | 3 485 | 2 004 | 2 023 | 1 590 | 2 620 | 2 721 | 2 941 | 2 972 | 2 712 |
| Övriga långfristiga skulder | 24 | 20 | 38 | 34 | 343 | 392 | 561 | 816 | 837 | 837 | 558 | 558 | 921 |
| Uppskjutna skatteskulder | 504 | 687 | 659 | 502 | 481 | 199 | 461 | 431 | 492 | 436 | 710 | 641 | 439 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
1 022 | 1 168 | 20 | 180 | 180 | 143 | 119 | 112 | 42 | 42 | 18 | 18 | 1 |
| Övriga avsättningar | 1 370 | 1 475 | 1 472 | 1 641 | 1 683 | 1 611 | 2 157 | 2 729 | 3 190 | 3 029 | 3 023 | 2 932 | 2 722 |
| Summa långfristiga skulder | 7 746 | 8 274 | 6 456 | 5 506 | 6 172 | 4 348 | 5 321 | 5 678 | 7 180 | 7 065 | 7 250 | 7 121 | 6 796 |
| Kortfristiga skulder | |||||||||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 8 904 | 4 987 | 4 125 | 1 107 | 1 187 | 1 052 | 552 | 1 701 | 2 929 | 7 036 | 391 | 1 739 | 1 546 |
| Leverantörsskulder | 4 890 | 4 460 | 3 855 | 3 891 | 3 908 | 4 520 | 4 874 | 4 974 | 4 356 | 4 356 | 3 545 | 3 536 | 3 414 |
| Skatteskulder | 398 | 292 | 118 | 261 | 260 | 137 | 170 | 101 | 140 | 140 | 38 | 38 | 449 |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 3 468 | 3 486 | 3 521 | 3 563 | 4 375 | 4 367 | 4 823 | 4 971 | 5 300 | 4 784 | 4 516 | 4 250 | 4 092 |
| Upplupna kostnader och | |||||||||||||
| förutbetalda intäkter | 3 548 | 3 003 | 3 161 | 3 231 | 3 305 | 3 271 | 4 592 | 5 177 | 4 371 | 4 234 | 3 598 | 3 682 | 3 336 |
| Övriga kortfristiga skulder | 2 942 | 3 033 | 2 497 | 2 368 | 2 383 | 2 535 | 3 400 | 4 231 | 5 106 | 5 474 | 2 954 | 4 117 | 3 341 |
| Summa kortfristiga skulder | 24 150 | 19 261 | 17 276 | 14 421 | 15 418 | 15 883 | 18 411 | 21 154 | 22 202 | 26 026 | 15 041 | 17 361 | 16 177 |
| Summa skulder | 31 896 | 27 535 | 23 732 | 19 926 | 21 590 | 20 231 | 23 732 | 26 832 | 29 382 | 33 090 | 22 291 | 24 482 | 22 973 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER |
39 312 | 35 215 | 29 997 | 26 738 | 28 389 | 27 110 | 30 603 | 34 069 | 36 247 | 39 359 | 29 976 | 31 970 | 31 104 |
2005: NCC Property Development avyttrade förvaltningsfastigheter och fi ck betalt från försäljningar genomförda tidigare år vilket ledde till en minskad balansomslutning. Samtliga fi nansiella mål nåddes och nettolåneskulden minskade till 0,5 Mdr SEK.
2006: Ytterligare försäljningar av fastighetsprojekt inom NCC Property Development gjorde att långfristiga fordringar från sålda fastighetsprojekt steg. Investeringar i mark för boendeprojekt ökade. Samtliga fi nansiella mål nåddes och netto låneskulden minskade till 0,4 Mdr SEK.
2007: Kapitalbindningen ökade i fastighetsprojekt inom NCC Property Development samt boendeprojekt inom NCC:s Construction-enheter i Sverige, Danmark och Finland.
2008: Kapitalbindningen fortsatte att öka främst i boendeverk samheten.
2009: Balansomslutningen minskade tack vare ett ökat fokus på kassafl öde och kapitalbindning vilket bland annat lett till högre försäljningar i fastighets- och boendeprojekt.
2010: Ökade investeringar i exploateringsfastigheter har mötts av högre försäljning av bostäder vilket lett till en minskning av boendeprojekt. NCC:s positiva kassafl öde har ökat likvida medel och korta placeringar. Räntebärande skulder har amorterats ned.
| IFRS | IFRIC | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| NYCKELTAL | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2009 | 2010 |
| Räkenskaper, MSEK | ||||||||||||
| Nettoomsättning | 47 521 | 45 165 | 45 252 | 45 437 | 46 534 | 49 506 | 55 876 | 58 397 | 57 465 | 51 817 | 56 005 | 49 420 |
| Rörelseresultat | –1 536 | 1 820 | 5 | 1 117 | 1 147 | 1 748 | 2 392 | 2 790 | 2 219 | 2 150 | 2 619 | 2 254 |
| Resultat efter fi nansiella poster | –2 130 | 1 306 | –323 | 955 | 945 | 1 580 | 2 263 | 2 608 | 2 385 | 1 694 | 2 105 | 2 008 |
| Periodens resultat | –2 251 | 844 | –400 | 859 | 876 | 1 187 | 1 708 | 2 252 | 1 820 | 1 262 | 1 656 | 1 527 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | 2 269 | 1 662 | 1 102 | 850 | 866 | 901 | 798 | 780 | 983 | 584 | 584 | 667 |
| Investeringar i fastighetsprojekt | 2 819 | 1 439 | 1 334 | 413 | 438 | 626 | 1 049 | 1 493 | 2 210 | 1 054 | 1 215 | 1 533 |
| Investeringar i bostadsprojekt1) | 860 | 1 525 | 1 667 | 1 921 | 1 920 | 2 140 | 3 908 | 5 392 | 5 010 | 1 262 | 3 193 | 3 171 |
| Kassafl öde, MSEK | ||||||||||||
| Kassafl öde från den löpande verksamheten | 916 | 2 747 | 959 | 3 399 | 4 161 | 2 046 | 2 171 | 1 031 | 128 | 3 318 | 6 440 | 2 423 |
| Kassafl öde från investeringsverksamheten | –1 662 | 2 308 | –196 | 1 097 | 1 083 | 69 | –514 | 134 | –306 | –481 | –481 | –489 |
| Kassafl öde före fi nansiering | –746 | 5 055 | 762 | 4 517 | 5 244 | 2 115 | 1 657 | 1 165 | –178 | 2 837 | 5 960 | 1 935 |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten | 1 617 | –4 452 | –1 962 | –4 380 | –5 264 | –2 745 | –2 307 | –763 | 298 | –2 827 | –5 549 | –1 504 |
| Förändring av likvida medel | 871 | 603 | –1 199 | 115 | –20 | –596 | –666 | 432 | 147 | –1 | 399 | 396 |
| Avkastningsmått | ||||||||||||
| Avkastning på eget kapital, % | neg | 11 | neg | 14 | 14 | 18 | 27 | 34 | 27 | 18 | 25 | 20 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | neg | 10 | 1 | 10 | 9 | 17 | 24 | 28 | 23 | 17 | 17 | 19 |
| Finansiella mått vid periodens utgång, MSEK | ||||||||||||
| Räntetäckningsgrad, % | –1,1 | 2,4 | 0,5 | 3,6 | 3,6 | 6,9 | 11,5 | 10,2 | 7,0 | 4,5 | 5,0 | 5,3 |
| Soliditet, % | 19 | 22 | 21 | 25 | 24 | 25 | 22 | 21 | 19 | 26 | 23 | 26 |
| Räntebärande skulder/balansomslutning, % | 37 | 31 | 28 | 16 | 17 | 12 | 9 | 10 | 15 | 11 | 15 | 14 |
| Nettolåneskuld | 10 306 | 5 816 | 4 891 | 679 | 1 149 | 496 | 430 | 744 | 3 207 | 754 | 1 784 | 431 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 1,4 | 0,8 | 0,8 | 0,1 | 0,2 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,5 | 0,1 | 0,2 | 0,1 |
| Sysselsatt kapital vid periodens slut | 22 153 | 18 759 | 14 678 | 11 098 | 11 503 | 10 032 | 9 565 | 10 639 | 12 456 | 11 034 | 12 217 | 12 390 |
| Sysselsatt kapital, snitt | 22 999 | 20 770 | 17 770 | 13 152 | 14 054 | 10 930 | 10 198 | 10 521 | 11 990 | 12 659 | 15 389 | 12 033 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 2,1 | 2,2 | 2,5 | 3,5 | 3,3 | 4,5 | 5,5 | 5,6 | 4,8 | 4,1 | 3,6 | 4,1 |
| Andel riskbärande kapital, % | 20 | 24 | 23 | 27 | 26 | 26 | 24 | 23 | 20 | 28 | 25 | 28 |
| Medelränta, %2) | 5,6 | 5,3 | 4,6 | 4,8 | 4,8 | 4,8 | 4,8 | 5,2 | 5,9 | 4,5 | 4,5 | 4,6 |
| Genomsnittlig räntebindningstid, år | 1,2 | 1,3 | 0,9 | 1,3 | 1,3 | 1,1 | 2,6 | 1,8 | 1,6 | 1,8 | 1,8 | 1,5 |
| Orderläge, MSEK | ||||||||||||
| Orderingång | 50 647 | 43 098 | 40 941 | 45 362 | 45 624 | 52 413 | 57 213 | 63 344 | 51 864 | 45 957 | 46 475 | 54 942 |
| Orderstock | 30 750 | 23 788 | 23 752 | 27 077 | 27 429 | 32 607 | 36 292 | 44 740 | 40 426 | 34 084 | 35 951 | 40 426 |
| Aktiedata per aktie, SEK | ||||||||||||
| Resultat efter skatt, före utspädning | –21,60 | 7,95 | –4,10 | 8,36 | 8,53 | 11,07 | 15,80 | 20,75 | 16,69 | 11,63 | 15,26 | 14,05 |
| Resultat efter skatt, efter utspädning | –21,60 | 7,55 | –4,10 | 7,89 | 8,05 | 10,86 | 15,74 | 20,73 | 16,69 | 11,63 | 15,26 | 14,05 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten, | ||||||||||||
| efter utspädning | 8,45 | 25,34 | 8,84 | 31,35 | 38,39 | 18,88 | 20,03 | 9,51 | 1,18 | 30,60 | 59,39 | 22,35 |
| Kassafl öde före fi nansiering, efter utspädning | –6,88 | 46,63 | 7,03 | 41,67 | 48,38 | 19,52 | 15,29 | 10,75 | –1,64 | 26,17 | 54,96 | 17,84 |
| P/E tal, före utspädning | neg | 7 | neg | 10 | 10 | 13 | 12 | 7 | 3 | 10 | 8 | 11 |
| Utdelning ordinarie | 2,25 | 2,75 | 2,75 | 4,50 | 4,50 | 5,50 | 8,00 | 11,00 | 4,00 | 6,00 | 6,00 | 10,003) |
| Extra utdelning | 6,704) | 10,00 | 10,00 | 10,00 | 10,00 | 10,00 | ||||||
| Direktavkastning, % | 3,2 | 5,2 | 17,0 | 16,5 | 16,5 | 10,9 | 9,6 | 15,1 | 8,1 | 5,1 | 5,1 | 6,8 |
| Direktavkastning exkl. extra utdelning, % | 3,2 | 5,2 | 5,0 | 5,1 | 5,1 | 3,9 | 4,3 | 7,9 | 8,1 | 5,1 | 5,1 | 6,8 |
| Eget kapital, före utspädning | 69,75 | 74,20 | 60,45 | 65,70 | 65,58 | 63,30 | 62,86 | 66,48 | 63,10 | 70,72 | 68,91 | 74,81 |
| Eget kapital, efter utspädning | 67,55 | 70,08 | 57,08 | 62,07 | 61,95 | 62,60 | 62,69 | 66,48 | 63,10 | 70,70 | 68,90 | 74,80 |
| Börskurs/eget kapital, % | 100 | 71 | 92 | 134 | 134 | 225 | 298 | 209 | 78 | 167 | 172 | 198 |
| Börskurs vid årets/periodens slut, NCC B | 70,00 | 53,00 | 55,50 | 88,00 | 88,00 | 142,50 | 187,50 | 139,00 | 49,50 | 118,25 | 118,25 | 147,80 |
| Antal aktier, miljoner | ||||||||||||
| Totalt antal utgivna aktier5) | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 |
| Återköp av aktier vid periodens slut | 3,4 | 6,0 | 6,0 | 6,0 | 6,0 | 1,2 | 0,3 | |||||
| Antal utestående aktier före utspädning | ||||||||||||
| vid periodens slut | 105,0 | 102,4 | 102,4 | 102,4 | 102,4 | 107,2 | 108,1 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | ||||||||||||
| före utspädning under perioden | 105,0 | 103,6 | 102,4 | 102,4 | 102,4 | 106,4 | 108,0 | 108,3 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 |
| Börsvärde, före utspädning, MSEK | 7 347 | 5 366 | 5 625 | 8 984 | 8 984 | 15 282 | 20 242 | 14 999 | 5 209 | 12 809 | 12 809 | 16 005 |
| Personal |
Medeltal anställda 28 170 25 554 24 076 22 214 22 375 21 001 21 784 21 047 19 942 17 745 17 745 16 731
1) Från och med 2007 ingår investeringar i osåld andel pågående bostadsprojekt i egen regi.
Siffrorna för 2001 till 2004 är ej justerade för IFRS.
Från 2008 ingår nedlagda kostnader före projektstart. 2) Exklusive svenska bostadsrättsföreningar och fi nska bostadsaktiebolag.
3) Styrelsens förslag till årsstämman.
4) Extra utdelning 2003 avser samtliga aktier i Altima.
5) Samtliga utgivna aktier i NCC är stamaktier.
Siffrorna för 2004 är ej justerade för IAS 39, Finansiella instrument.
Defi nitioner av nyckeltal se s. 109.
| Kvartalsvärden, 2010 | Helår | Kvartalsvärden, 2009 | Helår | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2010 | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2009 |
| Koncernen | ||||||||||
| Orderingång | 14 004 | 14 601 | 12 183 | 14 154 | 54 942 | 7 909 | 12 555 | 11 660 | 14 352 | 46 475 |
| Orderstock | 40 497 | 42 026 | 41 024 | 40 426 | 40 426 | 40 512 | 38 196 | 36 512 | 35 951 | 35 951 |
| Nettoomsättning | 9 685 | 11 949 | 12 448 | 15 338 | 49 420 | 11 009 | 15 060 | 13 992 | 15 944 | 56 005 |
| Rörelseresultat | –114 | 670 | 850 | 848 | 2 254 | –182 | 855 | 1 180 | 767 | 2 619 |
| Rörelsemarginal, % | –1,2 | 5,6 | 6,8 | 5,5 | 4,6 | –1,7 | 5,7 | 8,4 | 4,8 | 4,7 |
| Resultat efter fi nansiella poster | –182 | 617 | 773 | 801 | 2 008 | –324 | 719 | 1 046 | 664 | 2 105 |
| Periodens resultat hänförligt till NCC:s | ||||||||||
| aktieägare | –134 | 455 | 613 | 590 | 1 524 | –237 | 532 | 879 | 481 | 1 654 |
| Kassafl öde före fi nansiering | 845 | –169 | 72 | 1 207 | 1 934 | –1 192 | 1 291 | 2 992 | 2 869 | 5 960 |
| Nettolåneskuld | –930 | –1 734 | –1 610 | –431 | –431 | –8 596 | –7 699 | –4 657 | –1 784 | –1 784 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | –1,24 | 4,19 | 5,66 | 5,44 | 14,05 | –2,19 | 4,91 | 8,11 | 4,43 | 15,26 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier efter | ||||||||||
| utspädning under perioden, miljoner | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 |
| NCC Construction Sweden | ||||||||||
| Orderingång | 7 266 | 6 092 | 4 951 | 5 674 | 23 983 | 3 767 | 5 107 | 4 143 | 5 826 | 18 842 |
| Orderstock | 19 329 | 20 446 | 20 215 | 19 132 | 19 132 | 18 330 | 17 636 | 16 973 | 16 231 | 16 231 |
| Nettoomsättning | 4 169 | 4 976 | 5 010 | 6 806 | 20 962 | 5 072 | 5 714 | 4 896 | 6 559 | 22 241 |
| Rörelseresultat | 126 | 153 | 222 | 423 | 924 | 225 | 204 | 254 | 342 | 1 026 |
| Rörelsemarginal, % | 3,0 | 3,1 | 4,4 | 6,2 | 4,4 | 4,4 | 3,6 | 5,2 | 5,2 | 4,6 |
| Sysselsatt kapital | 783 | 726 | 956 | 1 645 | 1 645 | 1 396 | 904 | 1 126 | 1 454 | 1 454 |
| NCC Construction Denmark | ||||||||||
| Orderingång | 1 014 | 791 | 929 | 1 097 | 3 831 | 554 | 800 | 720 | 1 119 | 3 194 |
| Orderstock | 2 554 | 2 572 | 2 652 | 2 845 | 2 845 | 2 224 | 2 165 | 2 011 | 2 263 | 2 263 |
| Nettoomsättning | 577 | 726 | 748 | 855 | 2 906 | 866 | 828 | 748 | 878 | 3 321 |
| Rörelseresultat | 21 | 27 | 33 | 44 | 124 | 9 | 24 | 17 | 23 | 72 |
| Rörelsemarginal, % | 3,6 | 3,7 | 4,4 | 5,1 | 4,3 | 1,0 | 2,8 | 2,3 | 2,6 | 2,2 |
| Sysselsatt kapital | 597 | 299 | 298 | 328 | 328 | 646 | 681 | 607 | 617 | 617 |
| NCC Construction Finland | ||||||||||
| Orderingång | 1 756 | 2 056 | 1 004 | 1 696 | 6 512 | 799 | 1 344 | 1 840 | 1 679 | 5 662 |
| Orderstock | 4 815 | 5 251 | 4 643 | 4 637 | 4 637 | 4 109 | 3 880 | 4 205 | 4 498 | 4 498 |
| Nettoomsättning | 1 173 | 1 513 | 1 463 | 1 642 | 5 791 | 1 546 | 1 541 | 1 125 | 1 506 | 5 718 |
| Rörelseresultat | 22 | 20 | 48 | 41 | 132 | 73 | 34 | 23 | 42 | 172 |
| Rörelsemarginal, % | 1,9 | 1,4 | 3,3 | 2,5 | 2,3 | 4,7 | 2,2 | 2,0 | 2,8 | 3,0 |
| Sysselsatt kapital | 117 | 120 | 221 | 253 | 253 | 139 | 65 | 167 | 103 | 103 |
| NCC Construction Norway | ||||||||||
| Orderingång | 675 | 1 382 | 1 158 | 1 155 | 4 370 | 646 | 1 077 | 833 | 2 125 | 4 681 |
| Orderstock | 3 768 | 4 105 | 4 027 | 3 867 | 3 867 | 2 911 | 2 932 | 3 000 | 4 124 | 4 124 |
| Nettoomsättning | 949 | 996 | 1 049 | 1 348 | 4 341 | 1 199 | 985 | 776 | 1 104 | 4 065 |
| Rörelseresultat | 38 | 45 | 31 | 33 | 147 | 45 | 27 | 29 | 39 | 140 |
| Rörelsemarginal, % | 4,0 | 4,5 | 3,0 | 2,5 | 3,4 | 3,8 | 2,7 | 3,7 | 3,5 | 3,4 |
| Sysselsatt kapital | 870 | 339 | 351 | 426 | 426 | 760 | 764 | 786 | 859 | 859 |
| NCC Roads | ||||||||||
| Orderingång | 2 009 | 3 095 | 2 872 | 2 585 | 10 561 | 1 901 | 3 404 | 3 035 | 2 661 | 11 001 |
| Orderstock | 4 991 | 5 047 | 4 160 | 3 803 | 3 803 | 4 304 | 4 721 | 4 216 | 4 159 | 4 159 |
| Nettoomsättning | 1 056 | 3 002 | 3 674 | 2 948 | 10 679 | 1 147 | 2 939 | 3 484 | 2 768 | 10 338 |
| Rörelseresultat | –515 | 319 | 428 | 123 | 356 | –412 | 367 | 413 | 19 | 387 |
| Rörelsemarginal, % | –48,8 | 10,6 | 11,7 | 4,2 | 3,3 | –35,9 | 12,5 | 11,9 | 0,7 | 3,7 |
| Sysselsatt kapital | 2 631 | 3 179 | 3 168 | 2 820 | 2 820 | 2 751 | 3 425 | 3 267 | 2 788 | 2 788 |
| NCC Housing | ||||||||||
| Orderingång | 2 480 | 2 379 | 2 187 | 3 489 | 10 534 | 460 | 1 143 | 2 222 | 1 821 | 5 646 |
| Orderstock | 5 936 | 6 938 | 7 650 | 9 251 | 9 251 | 10 018 | 7 925 | 7 395 | 6 044 | 6 044 |
| Nettoomsättning | 2 148 | 1 356 | 1 313 | 2 062 | 6 880 | 1 754 | 3 384 | 2 480 | 3 515 | 11 135 |
| Rörelseresultat | 223 | 59 | –38 | 83 | 327 | –159 | 53 | –11 | 112 | –5 |
| Rörelsemarginal, % | 10,4 | 4,4 | –2,9 | 4,0 | 4,8 | –9,1 | 1,6 | –0,4 | 3,2 | 0,0 |
| Sysselsatt kapital | 7 548 | 6 928 | 6 980 | 6 818 | 6 818 | 12 270 | 11 679 | 10 343 | 8 845 | 8 845 |
| NCC Property Development | ||||||||||
| Nettoomsättning | 67 | 452 | 356 | 1 144 | 2 020 | 492 | 887 | 1 241 | 517 | 3 139 |
| Rörelseresultat | –1 | 14 | –7 | 111 | 116 | 34 | 111 | 376 | 184 | 705 |
| Sysselsatt kapital | 2 942 | 3 167 | 3 011 | 2 838 | 2 838 | 3 858 | 3 539 | 2 849 | 2 965 | 2 965 |
Till följd av att asfalt- och anläggningsverksamhet påverkas av kallt väder har NCC Roads men även delar av NCC:s Construction-enheter säsongsmässiga variationer i sin produktion. Normalt är första och sista kvartalet svagare.
NCC AB är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel vid börsen Nasdaq OMX Stockholm. NCC AB styrs i enlighet med svensk bolagsrättslig lagstiftning. NCC följer även andra svenska och utländska lagar och regler. NCC har också förbundit sig att följa börsens regelverk, som bland annat innefattar Svensk kod för bolagsstyrning (för ytterligare information om koden se www.bolagsstyrning.se). NCC har tillämpat koden sedan den infördes 2005. Denna rapport lämnas av styrelsen, men utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna.
Kallelseförfarandet till bolagsstämma anges i bolagsordningen. Kallelse ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats www.ncc.se. Att kallelse skett ska annonseras i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
Kallelse till årsstämma ska enligt aktiebolagslagen utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Kallelse till extra bolagsstämma, där fråga om ändring av bolagsordning ska behandlas, ska utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Kallelse till annan extra bolagsstämma ska utfärdas tidigast sex och senast tre veckor före stämman. Bolagsstämma kan hållas i Stockholm, Solna eller Sigtuna kommun. Aktieägare får vid bolagsstämma medföra högst två biträden, om aktieägaren gjort föregående anmälan om detta.
Årsstämma 2010 hölls i Stockholm den 14 april. 336 aktieägare var närvarande, vilka representerade 41 procent av aktiekapitalet och 77 procent av det totala antalet röster. Protokoll från års stämman 2010 liksom tidigare årsstämmor fi nns tillgängliga på www.ncc.se/ bolagsstyrning.
Aktier i NCC utges i två serier, serie A och serie B. Aktie av serie A berättigar till tio röster och aktie av serie B till en röst. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst samt berättigar till lika stor utdelning. För fördelning av antal aktier och röster samt aktieägarstruktur, se s. 106–107. Aktier av serie A kan på begäran omvandlas till aktier av serie B. Begäran om sådan omvandling ska göras skriftligen till styrelsen och beslut om omvandling sker löpande. Efter beslut om omvandling anmäls detta till Euroclear Sweden AB för registrering. Omvandlingen är verkställd när registrering skett.
Styrelsen ska bestå av lägst fem och högst tio ledamöter som utses av årsstämman. De anställda är representerade i styrelsen. Styrelseledamöterna väljs för en period av ett år. Under 2010 var sex styre lseledamöter valda av årsstämman. Dessutom ingick tre ordinarie representanter med två suppleanter för de anställda. För information om enskilda styrelseledamöter, se s. 102–103.
Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att föreslå val av ordförande vid årsstämman, val av styrelseordförande och val av styrelseledamöter och arvoden till dessa. Valberedningen ska även lämna förslag till revisorer och arvode till dessa. Till ledamöter i valberedningen valdes vid årsstämman den 14 april 2010 Viveca Ax:son Johnson (styrelseordförande i Nordstjernan AB), Kerstin Stenberg (styrelseledamot i Swedbank Robur Fonder AB) och Peter Rudman (direktör Corporate Governance, Nordea Fonder) med Viveca Ax:son Johnson som ordförande. Styrelsens ordförande Tomas Billing är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt. Ersättning har ej utgått till valberedningens ledamöter.
Valberedningens arbete följer den instruktion som fastställts av årsstämman.
Valberedningen i NCC föreslår årsstämman 2011 omval av nuvarande styrelseledamöterna Tomas Billing, som även föreslås omvald som ordförande i styrelsen, Antonia Ax:son Johnson, Ulf Holmlund, Ulla Litzén, Marcus Storch och Christoph Vitzthum.
Valberedningen föreslår Tomas Billing som ordförande vid årsstämman 2011.
En redogörelse för valberedningens arbete, motiveringar och förslag inför årsstämman 2011 fi nns att tillgå på NCC:s webbplats www.ncc.se/bolagsstyrning.
Styrelsen hade under år 2010 sex ordinarie sammanträden, ett extra sammanträde samt ett konstituerande sammanträde i anslutning till årsstämman, det vill säga totalt åtta sammanträden. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, fastställande och uppföljning av verksamhetsmål, affärsplaner, bokslut, större investeringar och försäljningar samt andra beslut som enligt besluts ordningen ska behandlas av styrelsen. Redovisning av utveckling för bolagets verksamhet och ekonomi har varit en stående punkt på dagordningen. Styrelsen har upprättat en arbetsordning för sitt arbete samt instruktioner dels för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd, dels för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen. Styrelsen genomförde i anslutning till styrelsesammanträden ett fl ertal arbetsplatsbesök. Andra befattningshavare i NCC har deltagit vid sammanträden som föredragande. NCC:s chefsjurist har varit sekreterare.
Styrelsen har vid olika tillfällen utvärderat frågan om att etablera utskott i frågor om ersättning och revision. Styrelsen har valt att ej etablera sådana utskott, utan i stället har styrelsen hanterat revisionsfrågor och ersättningsfrågor inom ramen för det ordinarie styrelsearbetet (se även stycket "Arbete med revision, fi nansiell rapportering och intern kontroll", s. 98).
Styrelsen har under 2010 utsett Peter Wågström till ny vd och koncernchef i NCC. Peter Wågström tillträder befattningen den 13 april 2011, då Olle Ehrlén går i pension.
| Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen |
Oberoende gentemot större aktieägare |
Arvode, SEK | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 9 feb | Styrelsesammanträden och närvaro 2010 14 apr 14apr3) 10 maj 19 aug 9 nov 1 dec |
19 dec4) | |||||||||
| Bolagsstämmovalda ledamöter |
|||||||||||
| Tomas Billing | ja | nej | 575 000 | ||||||||
| Antonia Ax:son Johnson | ja | nej | 375 000 | ||||||||
| Ulla Litzén | ja | ja | 375 000 | ||||||||
| Ulf Holmlund | ja | ja | 375 000 | ||||||||
| Marcus Storch | ja | nej | 375 000 | ||||||||
| Christoph Vitzthum1) | ja | ja | 268 000 | – | – | – | |||||
| Fredrik Lundberg2) | ja | nej | 131 000 | – | – | – | – | – | – | – | |
| Ordinarie arbets tagarrepresentanter |
|||||||||||
| Lars Bergqvist | – | ||||||||||
| Sven Frisk | – | ||||||||||
| Karl G Sivertsson | – | ||||||||||
1) Utsedd vid årsstämman 14 april 2010.
2) Utsedd intill årstämman 14 april 2010.
3) Konstituerande styrelsesammanträde.
4) Extra sammanträde.
Styrelsens ordförande leder styrelsearbetet och har fortlöpande kontakter med vd för att kunna följa koncernens verksamhet och utveckling. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor. Styrelsens ordförande är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt.
Styrelsen erhöll vid årsstämman den 14 april 2010 förnyat mandat att besluta om förvärv av bolagets egna aktier. Något förvärv av egna aktier har inte skett under 2010. Bolaget innehar sedan tidigare 21 138 egna aktier av serie B.
Enligt 6 kapitlet 6 § och 7 kapitlet 31 § årsredovisningslagen ska bolagsstyrningsrapporten innehålla upplysningar om de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den fi nansiella rapporteringen respektive upprättande av koncernredovisningen. Dessa uppgifter lämnas i detta avsnitt.
Verkställande direktören ansvarar för att styrelsen löpande erhåller rapportering och information som är av sådan beskaffenhet att styrelsen kan göra välgrundade bedömningar. Ekonomisk och fi nansiell rapportering framläggs vid varje ordinarie styrelsesammanträde. Kvartalsrapportering utgör den grundläggande rapporteringen och denna kompletteras med affärsområdesinformation från NCC:s interna rapportering. Dessutom tas frågor av principiell eller stor ekonomisk betydelse upp vid varje ordinarie sammanträde.
Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen inrätta ett revisionsutskott. Om styrelsen fi nner det mer ändamålsenligt kan hela styrelsen fullgöra revisionsutskottets uppgifter, vilket tillämpas i NCC:s fall, då tre oberoende styrelseledamöter besitter redovisningskompetens. Att styrelsen är relativt liten underlättar därtill detta arbete. Styrelsen träffar revisorerna två gånger per år, varav en gång utan närvaro av den verkställande ledningen. Därutöver har styrelsens ordförande direktkontakt med revisorerna vid ett antal tillfällen under året.
NCC-koncernen är en decentraliserad internationell organisation med affärsområden i bolagsform med grund i bolagsrättsliga regler för styrning av företag. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning för styrelsens arbete och instruktion för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd. Den operativa ledningen i koncernen baseras på den beslutsordning i NCC-koncernen som styrelsen årligen fastställer. Beslutsordningen anger vilka ärenden som kräver styrelsens godkännande eller bekräftelse. Detta återspeglas i sin tur i dotterföretagens motsvarande beslutsordningar och attestregler. Vid styrelsesammanträden är vd och, i förekommande fall dotterföretagschefer, föredragande i ärenden som kräver styrelsens behandling.
Verkställande direktören ska tillse att styrelsen får ett sakligt, utförligt och relevant informationsunderlag för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut samt att styrelsen hålls löpande informerad om utvecklingen av bolagets verksamhet och fi nansiella ställning.
Därutöver redovisar NCC:s revisor, PricewaterhouseCoopers AB, resultatet av sin granskning och sina förslag på åtgärder till styrelsen i NCC vid två tillfällen per år, varav ett tillfälle utan närvaro av bolagets ledning. Inför dessa möten har synpunkter från revisionen av affärsområden och dotterföretag föredragits på styrelsemöten i respektive affärsområde eller för respektive affärsområdesledning. De synpunkter som framkommer beaktas och följs upp på ett systematiskt sätt i respektive enhet.
NCC:s revisor har även översiktligt granskat bolagets niomånadersrapport.
Basen för den interna kontrollen avseende den fi nansiella rapporteringen utgörs av en kontrollmiljö avseende organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer och manualer.
Information och kommunikation av interna policies, riktlinjer, manualer och koder som gäller den fi nansiella rapporteringen återfi nns på NCC:s intranät (Starnet Ekonomi). Starnet Ekonomi är ett levande regelverk, som regelbundet uppdateras med till exempel nya regelverk avseende IFRS och Nasdaq OMX Stockholm. Det är Chief Financial Offi cer i NCC som är huvudansvarig för Starnet Ekonomi. Starnet Ekonomi innehåller bland annat:
All fi nansiell rapportering ska följa regelverket på Starnet Ekonomi.
Finansiell rapportering sker dels med siffror i ett koncerngemensamt rapporteringssystem, dels med skriftliga kommentarer enligt särskild fastställd mall. Instruktioner och regelverk kring både skriftlig och siffermässig rapportering återfi nns på Starnet Ekonomi. Regelverket uppdateras regelbundet genom Chief Financial Offi cers försorg. Dessutom hålls regelbundna utbildningsprogram och konferenser för ledning och ekonomipersonal avseende gemensamma principer rörande krav som ställs på den interna kontrollen. Detta ligger inom ansvarsområdet för Chief Financial Offi cer.
NCC tillämpar en metod för riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som bolaget är utsatt för hanteras inom de ramar som fastställts. Väsentliga risker som beaktas är bland annat marknadsrisker, operativa risker samt risker för fel i den fi nansiella rapporteringen. Vad gäller de senare sker en systematisk och dokumenterad uppdatering en gång per år. Väsentliga sådana risker innefattar främst fel i den successiva vinstavräkningen samt poster som baseras på uppskattningar och bedömningar, till exempel värderingar av exploateringsmark och pågående utvecklingsprojekt, goodwill och avsättningar.
I NCC görs detta på fl era olika sätt:
Hanteringen av fi nansiella riskpositioner såsom ränte-, kredit-, likviditets-, valuta- och refi nansieringsrisker görs inom specialistfunktionen NCC Koncernstab Finans. NCC:s fi nanspolicy innebär att NCC Koncernstab Finans alltid ska konsulteras och där staben bedömer det lämpligt, handlägga fi nansiella ärenden.
NCC:s fi nansiella rapportering och hantering av risker bygger på att ett antal kontrollaktiviteter sker på olika nivåer för bolag och affärsområden. För affärsverksamheten är verksamhetssystemen grunden för den kontrollstruktur som satts upp och fokuserar på viktiga steg i affärsverksamheten typ investeringsbeslut, anbudsprövning och
starttillstånd, detta sker dels i de IT-system som stödjer olika processer i verksamheten och dels med ändamålsenligt utformade manuella kontroller för att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. Stor vikt läggs vid att affärstransaktioner som inkluderas i den fi nansiella rapporteringen är korrekta. NCC lägger vidare stor vikt vid uppföljning av projekt.
Uppföljning för att säkerställa kvaliteten på den interna kontrollen sker inom NCC på olika sätt. Sedan införandet av Svensk kod för bolagsstyrning har NCC utvecklat ett system (ramverk) för dokumenterad självutvärdering av intern kontroll. Självutvärderingen genomförs regelbundet för NCC:s affärsområden och koncernkontor och är en del av under laget för styrelsens bedömning av den interna kontrollen.
Att kontrollen av projekt fungerar väl utvärderas genom verksamhetsrevisionerna, vilket leder till en löpande utvärdering och uppföljning för att se till att eventuella brister åtgärdas. Den interna kontrollen följs också via styrelsearbetet i de olika affärsområdena och där punktinsatser anses erforderliga utnyttjas ekonomi- och controllerorganisationen.
NCC:s revisor PricewaterhouseCoopers AB granskar även som ett led i sin räkenskaps- och förvaltningsrevision ett urval av NCC:s kontroller.
Mot bakgrund av de uppföljningar som sker via verksamhetsrevisionerna och genom ekonomi- och controllerorganisationen anser styrelsen inte att det fi nns något behov av en särskild interngranskningsfunktion.
Styrelsen utvärderas inom ramen för valberedningens arbete. Vidare gör styrelsen en gång per år en utvärdering av sitt arbete och formerna för styrelsearbetets genomförande, vilket även utgör en del av valberedningens utvärdering. För granskning av bolagets årsredovisning, koncernredovisning, bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska på årsstämma utses högst tre auktoriserade revisorer med högst tre suppleanter. Registrerat revisionsbolag kan även utses till revisor i bolaget. Valberedningen utvärderar revisionsarbetet och nominerar revisorer. Mandattiden för nuvarande revisorer är fyra år. Sedan den 8 april 2008 fram till slutet av den årsstämma som hålls under 2012 är det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB NCC:s revisorer. Som huvudansvarig revisor från PricewaterhouseCoopers AB har auktoriserade revisorn Håkan Malmström utsetts. För mer information om valda revisorer, se s. 103.
Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska styrelsen inrätta ett ersättningsutskott med uppgift att bereda frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen. Om styrelsen, som i NCC:s fall, fi nner det mer ändamålsenligt kan hela styrelsen fullgöra ersättningsutskottets uppgifter. Riktlinjer för lön och annan ersättning till bolagets ledande befattningshavare beslutas av årsstämman. Verkställande direktörens ersättning föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Verkställande direktören deltar ej i detta beslut. Övriga ledande befattningshavares ersättningar föreslås av vd och godkänns av styrelsens ordförande. Ersättning till vd och andra ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning samt pension och övriga förmåner. Ramvillkor för rörlig ersättning beslutas av styrelsen. De rörliga ersättningar som kan utgå till vd och andra ledande befattningshavare är kopplade till förutbestämda och mätbara kriterier, vilka utformats i syfte att även främja bolagets långsiktiga värdeskapande. Därtill tillämpas tydliga gränser för det maximala utfallet av rörliga ersättningar. Svensk kod för bolagsstyrning föreskriver att avgångsvederlag sammantaget ej ska överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Styrelsen följer upp och utvärderar tillämpningen av ersättningsprogrammet avseende ledande befattningshavare inom bolaget. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som utöver vd utgör koncernledningen. En specifi kation över löner och andra ersättningar avseende styrelse, vd och ledande befattningshavare fi nns i not 5, Personalkostnader.
Verkställande direktör i bolaget är Olle Ehrlén (för uppgifter om vd:s ålder, utbildning, arbetslivserfarenhet, uppdrag utanför bolaget samt innehav av aktier i bolaget, se s. 104). Styrelsen har upp rättat instruktioner dels för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd, dels för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen (se även "Arbete med revision, fi nansiell rapportering och intern kontroll", s. 98).
Till ny vd i bolaget har utsetts Peter Wågström som tillträder sin befattning den 13 april 2011, då Olle Ehrlén går i pension. (För uppgifter om Peter Wågströms ålder, utbildning, arbetslivserfarenhet, uppdrag utanför bolaget samt innehav av aktier i bolaget se s. 104.)
Bolaget har ingen utsedd vice vd.
Under 2010 bestod NCC:s koncernledning av vd, cheferna för NCC Construction Sweden, NCC Construction Denmark, NCC Construction Finland, NCC Construction Norway, NCC Property Development, NCC Housing och NCC Roads, samt Chief Financial Offi cer, kommunikationsdirektör och chefsjurist. För information om ledamöter i koncernledningen se s. 104–105.
Koncernledningen arbetar i huvudsak med strategiska frågor och har som regel möte en gång per månad.
NCC:s verksamhet kräver en hög grad av delegerat ansvar. I koncernen fi nns en beslutsordning som klargör vem som gör vad och i vilket skede i beslutsprocessen. Områden som regleras, förutom strategiska och organisatoriska frågor, är till exempel investeringar och försäljningar, hyres- och leasingavtal, fi nansiering, borgensförbindelser, garantier, anbudsprövningar och affärsöverenskommelser.
Antalet pågående projekt i produktion varierar mellan olika år och uppgår till fl era tusen. Organisationen för ett projekt varierar med projektets storlek och komplexitet. Varje projekt drivs av en projektledare som är ansvarig för produktutformning, inköp, ekonomi, produktion, kvalitet, färdigställande och överlämnande till
kund. Större projekt följs löpande varje månad av vd och Chief Financial Offi cer. Anbud på projekt överstigande 300 MSEK genomgår en särskild anbudsprövning och ska godkännas av vd. Anbud på projekt överstigande 500 MSEK ska bekräftas av NCC AB:s styrelse. Bostads- och fastighetsprojekt i egen regi som överstiger en investering på 20 MSEK ska godkännas av vd och investering avseende projekt i egen regi överstigande 100 MSEK ska godkännas av NCC AB:s styrelse.
Koncernen är sammansatt av affärsområden som, förutom NCC Housing, utgör separata dotterföretag. Dessa dotterföretag leds av respektive affärsområdeschef som tillika är utsedd vd i dotterföretag. Varje affärsområde har en styrelse där bland annat NCC AB:s vd, Chief Financial Offi cer och chefsjurist ingår. För vissa beslut krävs godkännande av NCC AB:s vd, styrelseordföranden eller styrelsen i NCC AB. Beslutsordningen består av förslag, tillstyrkan, beslut och bekräftelse. Beredning av ett beslutsärende görs normalt av den instans som tar initiativ till eller är funktionellt ansvarig. Många typer av beslut föregås av ett samrådsförfarande. Landchefen (chefen för NCC:s Construction-enhet i respektive land) har ansvar för att ta initiativ i frågor som kräver samordning mellan olika NCC-enheter i respektive land. Exempel på frågor för landchef är koncernens varumärke och image, utnyttjande av synergier, enhetliga system för löner, ekonomi, redovisning och IT samt samordnande av lönesättning och personalpolicies.
Inom NCC har under de senaste åren bedrivits ett omfattande arbete för att utarbeta och implementera de värderingar som ska styra koncernen. Dessa värderingar har omsatts i normer och regler för hur NCC:s medarbetare ska agera i olika situationer. Regelverket sammanfattas i en Uppförandekod. Uppförandekoden beskriver de krav som NCC har på sitt eget agerande och uppförande – styrelse, ledning och alla anställda – och som NCC tillika förutsätter att alla affärspartners respekterar.
Varje chef är inom sitt ansvarsområde skyldig att säkerställa att både medarbetare och affärspartners är informerade om innehållet i Uppförandekoden och kraven på dess efterlevnad. Chefer inom NCC ska alltid föregå med gott exempel. Uppförandekoden följs upp som en naturlig del av den löpande verksamheten. NCC har en så kallad "whistle blower"-rutin, innebärande tydliga rapporteringsvägar till bolagets högsta ledning, avseende eventuella överträdelser av Uppförandekoden.
Upprepade och allvarliga överträdelser leder till korrigerande åtgärder. Om någon av NCC:s affärspartners upprepat och allvarligt bryter mot NCC:s riktlinjer avvecklas affärssamarbetet.
NCC har ett omfattande utbildningsprogram ("Compliance Program") för affärsetik och konkurrensrätt. Utbildningen ingår i NCC:s ordinarie utbildning för chefer och specialister och sedan 2002 har cirka 3 000 personer i koncernen utbildats. Programmet är en del av anställningsförhållandet.
För mer information om kontroll och styrning i NCC, se koncernens webbplats www.ncc.se. Där återfi nns bolagsordning och Uppförandekod.
Till årsstämman i NCC AB, org.nr 556034-5174
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2010 på sidorna 96–101 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Som underlag för vårt uttalande om att bolagsstyrningsrapporten har upprättats och är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen, har vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade innehåll baserat på vår kunskap om bolaget.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Stockholm den 8 mars 2011
PricewaterhouseCoopers AB
Håkan Malmström Ulf Westerberg Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
UTSEDDA AV ÅRSSTÄMMAN
Ordförande. Född 1963. Civ.ek. Ordinarie ledamot sedan 1999 och ordförande sedan 2001. Vd i Nordstjernan AB. Ordförande i Nordstjernan Industriutveckling AB. Ledamot i Konecranes Oy och Stenas Sfärråd. Tidigare erfarenheter bland annat vd i Hufvudstaden AB och i Monark Bodyguard AB. Aktieinnehav i NCC AB: 20 600 A-aktier
och 75 400 B-aktier.
ANTONIA AX:SON JOHNSON Född 1943. Fil.kand.
Ordinarie ledamot sedan 1999. Ordförande i Axel Johnson AB, Axel Johnson Inc. samt Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse. Vice ordförande i Nordstjernan AB. Ledamot i Axfast AB, Axfood AB, Mekonomen AB, Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål samt World Childhood Foundation.
Aktieinnehav i NCC AB: 167 400 A-aktier och 72 400 B-aktier via privat bolag.
ULF HOLMLUND
Född 1947. Civ.ing., Master of Management.
Ordinarie ledamot sedan 2004. Styrelseledamot i Atrium Ljungberg AB, Anticimex Holding AB och Nordstjernan Industriutveckling AB. Tidigare erfarenheter bland annat vd i LjungbergGruppen AB 1983– 2003 och vd i Fastighets AB Celtica 1993–2003.
Aktieinnehav i NCC AB: 10 000 B-aktier.
Född 1956. Civ.ek. och MBA. Ordinarie ledamot sedan 2008. Styrelseledamot i Alfa Laval AB, Atlas Copco AB, Boliden AB, Husqvarna AB och AB SKF. Tidigare erfarenheter bland annat vd i W Capital Management AB 2001–2005 och direktör i Investor AB 1996–2001. Aktieinnehav i NCC AB: 3 400 B-aktier.
MARCUS STORCH
Född 1942. Civ.ing. och med.dr.hc. Ordinarie ledamot sedan 1998. Ordförande i Nobelstiftelsen och stiftelsen Min Stora Dag. Vice ordförande i Axel Johnson AB, Axfood AB och Mekonomen AB. Styrelse ledamot i Nordstjernan AB. Ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Tidigare erfarenheter bland annat vd i AGA AB 1981–1997. Aktieinnehav i NCC AB: 20 000 B-aktier via privat bolag.
CHRISTOPH VITZTHUM
Född 1969. Ekonomie magister. Ordinarie ledamot sedan 2010. Ingår i direktionen för den fi nländska industrikoncernen Wärtsilä Oyj Abp och är direktör i affärsområdet Wärtsilä Services. Tidigare erfarenhet bland annat Wärtsilä Oyj Abp, Ship Power, ekonomi- och fi nanschef 1999–2002; Wärtsilä Propulsion, vd 2002–2006; Direktör i Wärtsilä Power Plants 2006–2009. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Uppgifterna om aktieinnehav i NCC avser direktägda, via närstående och via bolag ägda aktier per 31/12 2010. För uppdaterade aktieinnehav se koncernens webbplats www.ncc.se under Investor Relations/NCC-aktien, där information fi nns från Finansinspektionens insiderregister.
Född 1951. Byggnadsingenjör. Ordinarie ledamot sedan 1991. Anställd sedan 1975. Facklig förtroendeman i NCC. Arbetstagarrepresentant för Ledarna. Övriga uppdrag: Ordförande Byggcheferna. Aktieinnehav i NCC AB: 1 140 A-aktier
och 200 B-aktier (inkl. närstående).
KARL G. SIVERTSSON Född 1961. Snickare. Ordinarie ledamot sedan 2009. Anställd sedan 1986. Facklig förtroendeman i NCC. Arbetstagarrepresentant för Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Övriga uppdrag: Avdelningsordförande i Byggnads Jämtland-Härjedalen. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
KARL-JOHAN ANDERSSON Född 1964. Beläggningsarbetare. Suppleant sedan 2007. Anställd sedan 1984. Facklig förtroendeman i NCC. Arbetstagarrepresentant för SEKO. Övriga uppdrag: Ersättare SEKO förbundsstyrelse. Ledamot SEKO Väg och Ban Skåne. Ordförande beläggningssektion Skåne. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
LIS KARLEHEM Född 1963. Systemförvaltare. Suppleant sedan 2009. Anställd sedan 1999. Arbetstagarrepresentant för Unionen (f.d. Svenska Industritjänstemannaförbundet). Systemförvaltare på IT Sverige. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
HÅKAN BROMAN Född 1962. Fil.kand. och jur.kand. Chefsjurist i NCC AB. Styrelsens sekreterare i NCC AB sedan 2009. Aktieinnehav i NCC AB: 500 B-aktier.
HÅKAN MALMSTRÖM Huvudansvarig revisor. Född 1965. Övriga väsentliga uppdrag: revisor i Gambro AB, Karo Bio AB och Nordstjernan AB.
ULF WESTERBERG Född 1959. Övriga väsentliga uppdrag: revisor i Brio AB, Home Properties AB och SBAB.
Född 1949. Civ.ing. Vd och koncernchef från 2007 till den 13 april 2011. Tidigare vice vd och chef NCC Construction Sweden sedan 2001. Anställd i NCC sedan 1973. Tidigare erfaren heter bland annat regionchef Hus Stockholm, byggstabschef anläggningsverksamhet, chef affärs- och teknikutveckling inom byggverksamhet, avdelningschef ombyggnad. Aktieinnehav i NCC AB: 10 900 B-aktier.
Född 1964. Civ.ing. Vd och koncernchef från den 13 april 2011. Chef NCC Housing 2009–2010. Anställd i NCC sedan 2004. Tidigare erfaren heter bland annat chef NCC Property Development 2007–2008, Sverigechef NCC Property Development 2004–2006, olika chefsbefattningar inom Drott (sedermera Fabege) 1998–2004, olika befattningar inom Skanskas fastighetsverksamhet 1991–1998. Övriga uppdrag: Ordförande för ASPECT (Association for Chartered Surveying, Property Evaluation and Transactions).
Aktieinnehav i NCC AB: 2 360 B-aktier (inkl. närstående).
Född 1965. Civ.ing. och MBA. Chef NCC Construction Sweden sedan 2007. Anställd i NCC sedan 1991. Tidigare erfarenheter bland annat regionchef Väst NCC Construction Sweden 2005–2006, chef NCC Roads Nya Marknader (Polen, Baltikum och S:t Petersburg) 2000–2005, produktionschef Skanska 1999–2000 (Södra Länken), arbetschef NCC Industri (Ballast) 1997–1999, olika befattningar inom NCC:s anläggningsverksamhet 1991–1996.
Aktieinnehav i NCC AB: 4 000 B-aktier.
Född 1956. Byggnadsingenjör. Chef NCC Construction Denmark sedan 2006. Anställd i NCC sedan 1984 (i dåvarande Rasmussen & Schiøtz som förvärvades av NCC 1996). Tidigare erfarenheter bland annat vice vd i NCC Construction Denmark med ansvar för bland annat strategi, verksamhetsutveckling och boendeinvesteringar 2005–2006, olika chefsbefattningar i NCC Construction Denmark sedan 1990.
Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1952. Civ.ing. Chef NCC Construction Finland sedan 2001. Anställd i NCC 1988–1993 och från 1998. Tidigare erfarenheter bland annat regionchef Puolimatka, affärs områdeschef Lemminkäinen Construction, regionchef Baltikum och Ryssland. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Etera.
Född 1959. Civ.ing. Chef NCC Construction Norway sedan 2007. Anställd i NCC sedan 1984. Tidigare erfarenheter bland annat chef Region Norrland inom NCC Construction Sweden, olika befattningar inom såväl anläggning som husbyggande. Aktieinnehav i NCC AB: 53 A-aktier och 2 000 B-aktier.
Född 1956. Civ.ing. Chef NCC Roads sedan 2006. Anställd i NCC sedan 1981. Tidigare erfarenheter bland annat vice vd NCC Construction Sweden med ansvar för marknad, affärsutveckling och dotterbolag 2004–2006, olika befattningar inom såväl anläggnings- som husbyggande 1981–2001. Anställd i Peab som chef Division Anläggning 2001–2003. Aktieinnehav i NCC AB: 500 B-aktier (inkl. närstående).
Född 1961. Civ.ek. och MBA. Chef NCC Housing från den 1 februari 2011. Anställd i NCC sedan 1987. Tidigare erfarenheter bland annat chef Region Stockholm/Mälardalen inom NCC Construction Sweden, chef marknadsoch affärsutveckling NCC Construction Sweden. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Byggmästareföreningen Stockholm och Sveriges Byggindustri region Öst. Aktieinnehav i NCC AB: 500 B-aktier (inkl. närstående).
Född 1964. Civ.ing. Chef NCC Property Development sedan 2009. Anställd i NCC sedan 1995. Tidigare erfarenhet bland annat Sverigechef NCC Property Development 2007–2009, regionchef Väst NCC Property Development 2004–2007, regionchef Syd NCC Property Development 2003–2004, olika befattningar inom NCC:s fastighets utvecklingsverksamhet 1995–2003.
Aktieinnehav i NCC AB: 4 000 B-aktier.
Född 1962. Fil.kand. och jur.kand. Chefsjurist NCC AB sedan 2009. Anställd i NCC sedan 2000. Tidigare erfarenheter bland annat bolagsjurist NCC International Projects och NCC Property Development 2000–2008, bolagsjurist ABB/ Daimler Chrysler Transportation 1996– 2000, Ekelunds advokatbyrå 1993– 1996, domstolsväsendet 1991–1993, European International Contractors (EIC) sedan 2001.
Aktieinnehav i NCC AB: 500 B-aktier.
Född 1959. Civ.ek. Chief Financial Offi cer sedan 2007 och ekonomidirektör sedan 2003. Anställd i NCC sedan 1996. Tidigare erfarenheter bland annat ekonomichef och koncerncontroller NCC AB 1999–2003, koncernredovisningschef NCC AB 1996–1999, koncernredovisningschef Nynäs AB 1993–1995. Auktoriserad revisor Tönnerviksgruppen och KPMG 1984–1992.
Aktieinnehav i NCC AB: 1 000 B-aktier.
Född 1960. Civ.ek. Kommunikationsdirektör sedan 2004. Anställd i NCC sedan 2000. Tidigare erfarenheter bland annat chef investerarrelationer NCC AB sedan 2000, vd och skribent tidningen Börsveckan 1998–2000, redaktör Nyhetsbrevet Risk & Försäkring 1996–1998, journalist Nyhetsbyrån Direkt 1989–1996, bland annat som redaktionschef, journalist Dagens Industri 1987–1989, Expressen 1983–1987. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Sveriges Informationsförening. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1963. Jur.kand. Miljöchef sedan 8 november 2010. Tidigare erfarenheter bland annat kvalitets- och miljöchef Ragn-Sells AB 2002–2010, departementsråd, tf expeditionschef, kansliråd m.m. på Miljödepartementet 1991– 2002. Övriga uppdrag: styrelseordförande i Miljömärkning Sverige AB, Svanen, styrelseledamot i MISTRA, (stiftelsen för miljöstrategisk forskning). Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1961. Fil.kand. Personaldirektör sedan 2007, personalchef NCC Construction Sweden sedan 2005. Anställd i NCC sedan 2005. Tidigare erfarenheter bland annat personalchef Manpower AB 1999–2005, personalchef SSP Restaurants samt Eurest 1993–1999, chef kabinavdelningen, utbildningschef, säljare och steward Scanair 1985–1993, rese ledare, platsansvarig samt säljare Fritidsresor 1981–1985. Aktieinnehav i NCC AB: 1 000 B-aktier.
* Direktrapporterande till koncernchefen.
Den positiva utvecklingen på Stockholmsbörsen fortsatte även 2010 och generalindex steg med 23 procent. NCC:s aktie utvecklades något bättre och noterade en ökning med 25 procent. Totalavkastningen (kursutvecklingen plus utdelning) uppgick till 30 procent. Kursen på NCC:s aktier vid årets slut motsvarade ett börsvärde på 16 Mdr SEK.
NCC:s aktier introducerades på Stockholmsbörsen 1988 under namnet Nordstjernan. Aktien är noterad på Nasdaq OMX Stockholm/Large Cap (Stora bolag).
Efter den globala fi nanskrisen vände världens börser kraftigt uppåt under 2009 och den positiva utvecklingen fortsatte även under 2010. Stockholmsbörsen steg under året med 23 procent. NCC:s B-aktie noterade en ökning med 25 procent. Det kan jämföras med OMX bransch index som steg med 15 procent.
Under året omsattes totalt cirka 178 (141) miljoner NCC-aktier i 334 540 (183 184) avslut och till ett sammanlagt värde av 22,3 (11,7) Mdr SEK. Handeln på Nasdaq OMX Stockholm stod för 99 (93) procent av omsättningen i A-aktien. För B-aktien svarade Stockholmsbörsen för 70 (87) procent av omsättningen och således skedde 30 (13) procent av handeln i B-aktien på andra marknadsplatser.1) Omsättnings hastigheten för A-aktien totalt var 40 procent och på Stockholms börsen 39 procent. För B-aktien var omsättningshastigheten totalt 215 procent och på Stocholmsbörsen 151 procent. Omsättningshastigheten på Stockholmsbörsen totalt var 95 procent och på Large Cap listan 99 procent.
Största enskilda aktieägare i NCC är Nordstjernan AB. Den tidigare näst största ägaren L E Lundbergföretagen AB sålde hela sitt innehav på 10 procent av kapitalet i början av 2010. Nordea fonder samt Lannebo fonder har ökat sina innehav under året medan Catella fonder minskat. Andelen utländska aktieägare ökade till 27 (21) procent av kapitalet med de största ägarandelarna i USA och Storbritannien. Aktuell ägartabell fi nns på www.ncc.se.
1) Införandet av EU:s MiFID direktiv förändrade strukturen för aktiehandel i Europa. Nu kan en aktie handlas på andra marknadsplatser än på de börser där den är noterad och handeln har därmed blivit mer fragmenterad.
Vid årsskiftet fanns 21 138 återköpta aktier i eget förvar, vilka härrör från ett sedan 2007 avslutat optionsprogram.
År 1996 infördes möjlighet för ägare av A-aktier att omvandla dessa till B-aktier. Under 2010 omvandlades drygt 11 miljoner aktier, varav 10,85 miljoner avsåg tidigare ägaren L E Lundbergs A-aktier som vid försäljningen omvandlades till B-aktier. Sedan 1996 har totalt omkring 32,5 miljoner aktier omvandlats. Begäran om omvandling görs skriftligt till styrelsen.
NCC:s utdelningspolicy är att minst hälften av resultatet efter skatt ska delas ut. För 2010 föreslår styrelsen en utdelning om 10,00 (6,00) SEK per aktie. Den föreslagna utdelningen uppgår till 1 084 (650) MSEK, vilket motsvarar 71 procent av årets resultat efter skatt. Den totala avkastningen (beräknad som kursutveckling och ut betald utdelning i förhållande till värdet på NCC:s aktie vid årets början) var 2010 cirka 30 (147) procent för NCC B. Genomsnittet för Stockholmsbörsen, räknat enligt Six Return Index, var 27 (53) procent.
| B-aktien | |
|---|---|
| 31 302 925 | 77 111 759 |
| 10 röster | 1 röst |
| 12 340 000 | 166 150 000 |
| 12 256 229 | 116 434 509 |
| 1,4 | 20,9 |
| 1,4 | 14,6 |
| 40 | 215 |
| 39 | 151 |
| 118,00 | 118,25 |
| 147,20 | 147,80 |
| 150,70 | 151,00 |
| 97,75 | 95,50 |
| 1,32 | 1,31 |
| 6,00 | 6,00 |
| 30 | 30 |
| A-aktien |
1) Exklusive återköpta aktier.
2) Mätt på 250 dagar per den sista december.
Det utländska ägandet i NCC ökade under 2010 från 21 till 27 procent. Även svenska aktiefonder ökade sitt ägande medan börsbolagens innehav i stort sett försvann i och med L E Lundbergs försäljning.
| 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Börskurs vid årets utgång, | |||||
| NCC B, SEK | 187,50 | 139,00 | 49,50 | 118,25 | 147,80 |
| Börsvärde, MSEK | 20 242 | 14 999 | 5 209 | 12 809 | 16 005 |
| Resultat per aktie, SEK1) | 15,74 | 20,73 | 16,69 | 11,634) | 14,05 |
| Ordinarie utdelning, SEK | 8,00 | 11,00 | 4,00 | 6,00 | 10,002) |
| Extra utdelning, SEK | 10,00 | 10,00 | – | – | – |
| Direktavkastning, % | 9,6 | 15,1 | 8,1 | 5,1 | 6,8 |
| Total avkastning, %3) | 42 | –16 | –49 | 1474) | 30 |
| Antal aktier vid årets utgång (miljoner) |
108,1 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 |
Nyckeltal per aktie fi nns i Flerårsöversikten på s. 94.
1) Efter skatt och full utspädning.
2) Föreslagen utdelning.
3) Kursutveckling och utbetald utdelning i förhållande
till värdet på NCC:s aktie vid årets början.
4) Ej omräknat enligt IFRIC 15.
| A-aktien | B-aktien | Totalt A och B-aktier |
|
|---|---|---|---|
| Antal aktier per 31/12 1999 | 63 111 682 | 45 324 140 | 108 435 822 |
| Omvandling av A-aktier till B-aktier 2000–2009 |
–20 715 234 | 20 715 234 | |
| Återköpta aktier 2000–2003 | –6 035 392 | –6 035 392 | |
| Försäljning av återköpta aktier 2005–2007 |
6 014 254 | 6 014 254 | |
| Antal aktier per 31/12 2009 |
42 396 448 | 66 018 236 | 108 414 684 |
| Omvandling av A-aktier till B-aktier 20101) |
–11 093 523 | 11 093 523 | |
| Antal aktier per 31/12 20102) |
31 302 925 | 77 111 759 | 108 414 684 |
| Antal röster | 313 029 250 | 77 111 759 | 390 146 409 |
| Procent av röster | 80 | 20 | 100 |
| Procent av kapital | 29 | 71 | 100 |
| Slutkurs 31/12 2010, SEK | 147,20 | 147,80 | |
| Börsvärde, MSEK | 4 608 | 11 397 | 16 005 |
| Totalt | 30 729 | 100,0 | 108 414 684 | 100,0 |
|---|---|---|---|---|
| 1 000 001– | 13 | 0,1 | 43 614 970 | 40,3 |
| 100 001–1 000 000 | 120 | 0,4 | 38 587 628 | 35,6 |
| 10 001–100 000 | 299 | 0,9 | 9 738 260 | 8,9 |
| 1 001–10 000 | 3 214 | 10,5 | 8 823 311 | 8,1 |
| 501–1 000 | 4 309 | 14,0 | 3 618 000 | 3,3 |
| 1–500 | 22 774 | 74,1 | 4 032 515 | 3,8 |
| Antal aktieägare |
Procent av antal ägare |
Antal aktier | Procent av aktiekapital |
1) Beräkning efter avdrag för återköpta aktier.
(Källa: Euroclear Sweden AB.)
| Procentandel1) | ||||
|---|---|---|---|---|
| Antal A-aktier | Antal B-aktier | Kapital | Röster | |
| Nordstjernan AB | 25 000 000 | 23,1 | 64,1 | |
| Swedbank Robur fonder | 2 219 417 | 6 239 369 | 7,8 | 7,3 |
| Nordea fonder | 5 062 730 | 4,7 | 1,3 | |
| Lannebo fonder | 3 844 000 | 3,5 | 1,0 | |
| SEB fonder | 2 822 945 | 2,6 | 0,7 | |
| Norska staten | 1 631 432 | 1,5 | 0,4 | |
| Skandia Liv | 989 226 | 571 955 | 1,4 | 2,7 |
| Unionen | 1 397 028 | 1,3 | 0,4 | |
| DFA fonder (USA) | 4 812 | 1 175 519 | 1,1 | 0,3 |
| SHB fonder | 1 054 944 | 1,0 | 0,3 | |
| Summa 10 största ägare | 28 213 455 | 23 799 922 | 48,0 | 78,5 |
| Övriga aktieägare i Sverige | 2 928 502 | 26 946 774 | 27,5 | 14,3 |
| Övriga aktieägare i utlandet | 160 968 | 26 365 063 | 24,5 | 7,2 |
| Totalt | 31 302 925 | 77 111 759 | 100,0 | 100,0 |
| Återköpta aktier | 21 138 | |||
| Totalt antal aktier | 31 302 925 | 77 132 897 |
1) Beräkning efter avdrag för återköpta aktier.
(Källa: Euroclear Sweden AB.)
2) Under perioden 1 januari–28 februari 2011 omvandlades 29 300 A-aktier till B-aktier.
1) L E Lundbergföretagen AB sålde hela sitt innehav i februari 2010. I samband med försäljningen omvandlades A-aktierna till B-aktier.
NCC lämnar fi nansiell information för verksamhetsåret 2011 vid följande tillfällen:
| Årsstämma |
|---|
| Delårsrapport januari–mars |
| Halvårsrapport januari–juni |
| Delårsrapport januari–september |
| Bokslutskommuniké 2011 |
NCC:s delårsrapporter fi nns att hämta på NCC:s webbplats, www.ncc.se, där all information om NCC-koncernen fi nns samlad på svenska och engelska. Länkar fi nns till kortfattade beskrivningar även på andra språk som franska, kinesiska och ryska. På webbplatsen fi nns även ett arkiv med delårsrapporter sedan 1997 och ett arkiv av årsredovisningar sedan 1996. NCC trycker och distribuerar inte delårsrapporter från och med 2003. Tryckt årsredovisning distribueras till de aktieägare som har begärt det.
Under fl iken "Investor Relations" fi nns kursutveckling för NCC:s A- och B-aktie med uppdatering var 15 minut varje handelsdag samt relevanta nyckeltal. På webbplatsen återfi nns pressmeddelanden dels från koncernen, NCC AB, dels lokala pressmeddelanden från respektive land. De är sorterade årsvis och med en sökbar funktion.
Den som vill beställa fi nansiell information från NCC kan antin gen
använda beställningsformuläret på webb platsen www.ncc.se, skicka e-post till [email protected], skriva till NCC AB, 170 80 Solna, ringa till NCC AB på telefon 08-585 510 00 eller skicka fax till nummer 08-85 77 75. Ansvarig för aktieägarfrågor och fi nansiell informa tion för NCC-koncernen är Johan Bergman, telefon 08-585 523 53, e-post: [email protected].
Årsstämma hålls den 13 april 2011 kl. 16.30.
Plats: Grand Hôtel, Vinterträdgården, Royals entré, Stall gatan 6, Stockholm. Anmälan kan ske skriftligen under adress NCC AB, Att: Ylva Björkert, 170 80 Solna, via koncernens webbplats www.ncc.se, per telefon 08-585 519 01, telefax 08-85 77 75 eller per e-post: [email protected]. Vid anmälan ska uppges namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt registrerat aktie innehav.
Inregistrering till årsstämman börjar kl. 15.30. Kallelse till årsstämman fi nns på NCC:s webbplats, www.ncc.se och var införd i Post- och Inrikes Tidningar den 9 mars 2011. Att kallelse skett annonserades om i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samma dag.
NCC AB (publ), Org.nr 556034-5174, säte Solna. Adresser till bolagen i NCC-koncernen fi nns på www.ncc.se.
På NCC:s hemsida under fl iken Investor Relations hittar du all fi nansiell information kring NCC-koncernen och det som rör dig som är aktieägare i NCC.
Andel riskbärande kapital: Summan av eget kapital och uppskjutna skatteskulder i procent av summa tillgångar.
Avkastning på eget kapital: Årets resultat enligt resultaträkningen exklusive minoritetens andel, i procent av genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital: Resultatet efter fi nansnetto inklusive resultat från andelar i intressebolag med återläggning av räntekostnader, i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avkastning på totalt kapital: Resultat efter fi nansnetto inklusive resultat från andelar i intresseföretag plus fi nansiella kostnader, i procent av genomsnittlig balansomslutning.
Direktavkastning: Utdelningen i procent av börskursen vid årets slut.
Driftnetto: Resultat från fastighetsförvaltning före avskrivningar.
Genomsnittlig räntebindningstid: Återstående räntebindningstid vägd med ute stående räntebärande skulder.
Genomsnittligt eget kapital: Medeltalet av redovisat eget kapital den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
Kapitalomsättningshastighet: Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Medelränta: Nominell ränta vägd med balansdagens utestående räntebärande skulder.
Nettoinvesteringar: Utgående balans minus ingående balans plus avskrivningar och nedskrivningar minus uppskrivningar avseende anläggningstillgångar och omsättningsfastigheter.
Nettolåneskuld: Räntebärande skulder och avsättningar minus fi nansiella tillgångar inklusive likvida medel.
Nettomarginal: Resultat efter fi nansiella poster i procent av nettoomsättningen.
Nettoomsättning: Inom entreprenadrörelsen redovisas nettoomsättningen enligt principen för successiv vinstavräkning. Dessa intäkter redovisas i takt med att entreprenadprojekten inom bolaget successivt färdigställts. I moderbolaget motsvaras nettoomsättningen av resultatavräknad fakturering på avslutade projekt.
Orderingång: Värdet av erhållna projekt och förändringar på befi ntliga projekt under den aktuella perioden. Som erhållna uppdrag räknas även projekt i egen regi för försäljning för vilka beslut om igångsättning fattats samt sålda färdigställda bostäder från lager.
Orderstock: Värdet vid periodens utgång av återstående ej upparbetade projektintäkter i inneliggande uppdrag, inklusive ej avslutade projekt i egen regi för försäljning.
P/E-tal: Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie efter skatt.
Resultat per aktie, efter skatt: Årets resultat hänförligt till NCC:s aktieägare dividerat med ett vägt genomsnitt av antal aktier under året.
Räntetäckningsgrad: Resultat efter fi nansiella poster plus fi nansiella kostnader dividerat med fi nansiella kostnader.
Rörelsemarginal: Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.
Skuldsättningsgrad: Nettolåneskuld dividerad med eget kapital.
Soliditet: Summan av eget kapital i procent av summa tillgångar.
Sysselsatt kapital: Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatteskulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital beräknas som medeltalet av värdena den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
Total avkastning: Kursutveckling under året plus utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång.
Valutaeffekt: Den påverkan som förändringar i olika valutor har på den löpande rapporteringen i NCC-koncernen vid omräkning till svenska kronor.
Valutakursdifferens: Kursförändringar hänförliga till förändringar i olika valutor vid omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta.
Återköp egna aktier i aktiedata: Vid beräkning av de nyckeltal som beräknas utifrån antalet utestående aktier, har återköpta aktier exkluderats.
Vinstmarginal: Resultat efter fi nansiella poster i procent av årets netto omsättning.
Byggkostnad: Kostnad för uppförande av byggnad inklusive byggnads tillbehör, anslutningsavgifter, övriga byggherrekostnader och moms. I byggkostnader ingår inte kostnad för mark.
Byggrätt: Bedömd möjlighet att bebygga ett markområde. För bostäder motsvarar en byggrätt antingen en lägenhet, radhus eller fristående småhus. För att förfoga över en byggrätt krävs antingen ägande av marken eller option på att äga marken. För kommersiella fastigheter mäts byggrätter i kvadratmeter.
Direktavkastningskrav: Avkastningskravet från NCC Property Developments och NCC Housings beställare på investeringen som ska uppnås genom hyresgarantier. Driftintäkter minus driftkostnader dividerat med investeringsvärdet, även kallat yield.
Egen regi: När NCC för egen utveckling anskaffar mark, projekterar och bygger, samt därefter säljer. Avser både boendeprojekt och kommersiella fastighetsprojekt.
Förhandlingsentreprenad/förtroendeentreprenad: När NCC samarbetar med kunden exklusivt under hela byggprocessen – från planering till slutbesiktning. Generalentreprenad/utförandeentreprenad: När NCC bygger på uppdrag av beställare som utfört projektering. NCC utser och ansvarar för under entreprenörer. Totalentreprenad/funktionsentreprenad: När NCC har totalansvar för projektet, från idé och projektering till färdigställande.
Fastigheter: I verksamhetsbeskrivning avses hus, bostäder och mark.
Funktionskontrakt: Ett avtal där kunden ställer funktionskrav i stället för detaljerade material- och utförandekrav och som ofta löper över fl era år.
Hus/övriga hus: I verksamhetsbeskrivning avses kommersiella byggnader, främst kontor, butiker, gallerior och garage.
Kross: Bergmaterial som sönderdelats genom krossning, även kallat makadam.
NCC Partnering: En samverkansform i bygg- och anläggningsbranschen där byggherren, konsulterna och entreprenören tidigt i processen etablerar ett öppet och förtroendefullt samarbete, baserat på gemensamma mål, gemensamma aktiviteter och gemensamma ekonomiska intressen, i syfte att optimera projektet.
Plattformar: Gemensamma standardiserada tekniska lösningar. Finns för allt från idrottshallar, kontor, logistikanläggningar, till broar, småhus och fl er bostadshus.
Uthyrningsgrad: Hur stor andel av förväntade hyresintäkter som motsvaras av tecknade hyreskontrakt (även kallad ekonomisk uthyrningsgrad).
Utsläppen av växthusgaser från produktionen av denna trycksak inklusive papper, andra material och transporter har kompenserats genom investering i motsvarande mängd certifi erade reduktionsenheter i CDM-projektet NATL Power, småskalig vattenkraft i Indien.
Produktion: NCC och Hallvarsson & Halvarsson.
Fotografer/ritningar: Anders Bergman s. 21. Fojab Arkitekter s. 26. Casper Hedberg omslaget framsida. Sten Jansin omslaget baksida, omslaget insida, s. 1, 2, 5, 11, 13, 14, 15, 19, 24, 25, 29, 36, 44, 103, 104, 105. Knut Koivisto s. 102, 103, 105. Håkan Lindgren s.1, 33, 34. Mats Lundgren s. 11. Michael Lundström omslaget insida, s. 1, 7, 11, 16, 18, 37, 45. Robert Nygård www.kveoy.no, omslaget insida, s. 11. Sundell Arkitekter s. 32. Lothar Wels s. 23
NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på 49 Mdr SEK och 17 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela värdekedjan – utvecklar och bygger bostäder, kommersiella fastigheter, industri lokaler och offentliga byggnader, vägar och anläggningar samt övrig infrastruktur. NCC erbjuder även insatsvaror för byggproduktion samt ansvarar för beläggning och vägservice. NCC skapar framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation med ett ansvarsfullt byggande som ger hållbart samspel mellan människa och miljö.
NCC AB 170 80 Solna Telefon 08-585 510 00 Fax 08-85 77 75 ncc.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.